Plenum den 17 december 2009 kl. 09.30

 Ålands lagting

 

 STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 17 december 2009 kl. 09.30

Plenum börjar. 1

Enda behandling. 1

1   Budget för landskapet Åland 2010

Finansutskottets betänkande (FU 1/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)

Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010)

Plenum slutar. 81

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 25 ledamöter närvarande. Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Harry Jansson på grund av sjukdom. Beviljas.

Enda behandling

1      Budget för landskapet Åland 2010

Finansutskottets betänkande (FU 1/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)

Finansmotionerna nr 1-82 (FM 1-82/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Torbjörn Eliasson

Herr talman! Bästa lagtingsledamöter, radiolyssnare och publik. Finansutskottet har denna gång haft ett historiskt komplicerat uppdrag. Behandlingen av budgetförslaget för år 2010 har varit knepig och efter remissdebatten kändes ansvaret tungt. Parallellt med budgeten har vi behandlat tre budgetlagar, näringsutskottet och social- och miljöutskottet har också behandlat varsin. Budgetlagarnas tredje behandling ska här i lagtinget klubbas i samband med att budgeten, förhoppningsvis på måndag. Jag vill direkt tacka alla dem som ställt upp och informerat utskottet: Tack, ert deltagande i finansutskottets höranden är grundläggande för att demokratin ska fungera!

Om jag räknat rätt så har vi hört 80 personer som lämnat en mängd intressanta uppgifter som vävts in i vårt betänkande och vi har behandlat hela 82 finansmotioner som i flera fall initierat utskottet till positiva skrivningar. Under remissen fick vi i finansutskottet signaler om att social- och miljöutskottet i egenskap av expertutskott ville utlåta sig om framför allt äldreomsorgen i detta budgetförslag. Övriga utskott har enligt lagtingsordningen alltid rätt att på eget initiativ utlåta sig. Tiden är i så fall begränsad till åtta dagar efter att remissdebatten avslutats. För att ge utskottet längre tid för denna viktiga fråga anhöll finansutskottet med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen om detta utlåtande. Finansutskottet har helt omfattat social- och miljöutskottet utlåtande. Efter min presentation av budgeten och efter att reservanternas fått presentera sina reservationer av budgeten så räknar jag med att social- och miljöutskottets ordförande Åke Mattsson utvecklar tankegångarna och besluten i detta utlåtande.

Herr talman! Ingen finansmotion har godkänts denna gång, men flera ligger på gränsen till godkännande och bidrar kreativt till nya idéer om hur den rådande svåra ekonomiska situationen ska överbryggas så att Åland så snabbt som möjligt ska ta sig ur krisen och gå ut som en vinnare med nya friska tag i en mer strukturanpassad och helst skräddarsydd offentlig kostym.

Huruvida finansutskottet lyckats infria lagtingets förväntningar att leverera ett bra betänkande överlämnar jag i era händer, bästa lagtingskolleger, att bedöma. Jag kan intyga att vi gjort vårt yttersta och inte sparat vare sig tid eller energi under den korta tid som vi har haft till vårt förfogande. Lagtingets kansli har stöttat oss och vår sekreterare har arbetat oförtrutet. I remissdebatten beställdes många svar och utredningar, tyvärr måste jag medge så har vi inte på grund av bristande utredningsresurser ansett oss kunna svara upp till allt. I flera fall har vi därför uppmanat landskapsregeringen att utreda och återkomma till lagtinget, ett exempel är den drastiskt minskade skattegottgörelsen, från ett ”normalläge” om 20-25 miljoner euro per år gått ned till 3 miljoner. Här visade det sig ju att landskapsregeringens prognos tyvärr var korrekt, men till och med garvade politiker har ännu idag svårt att förstå hur det kunde gå så tokigt.

Eftersom skattegottgörelsen i vårt nuvarande ekonomiska system har så stor betydelse uppmanar utskottet landskapsregeringen att noggrant analysera orsakerna till nedgången så att vi framdeles ska ha bättre förutsättningar att snabbare och säkrare upptäcka bakomliggande faktorer och om möjligt påverka dem innan det är för sent.

Avräkningsbeloppet, där det största tappet trots allt skett, är lättare att förutse, åtminstone på medellång sikt. Finansutskottet har undersökt förutsättningarna för den så kallade klumpsummans återhämtning och kan på basen av senaste information konstatera att landskapsregeringens prognoser för de tre närmaste åren inte är någon ”glädjekalkyl”. Finlands successiva återhämtning och förmodade skattehöjningar i riket kommer sannolikt från och med 2011 att förbättra avräkningen. Exakt hur mycket och hur snabbt är självklart omöjligt att säga. Personligen tror jag att vi inom en femårsperiod kan vara upp i 2008 års värden igen, men vi måste ställa in oss på en ny nivå och långsiktigt anpassa utgifterna därefter.

Herr talman! I remissdebatten uppehöll vi oss rätt länge runt diskussionerna om begreppet budget i balans. Själv hade jag ett resonemang i mitt anförande där jag också ställde frågor som jag nu haft förmånen att få vara med och svara på. Efter att vi har rett ut vad budget i balans är, så är självfallet den stora frågan: När kan vi få budgeten i balans igen?

Finansutskottet har bland annat hört finansministerierna både i väster och i öster och haft ingående diskussioner runt begreppet. Jag tycker också att vi på den här punkten levererar flera bra svar som utskottet samlats runt.

Som framgick av remissdebatten är budget i balans inte ett entydigt begrepp. Det kan dels avse allt från balans under ett och samma budgetår till ett genomsnitt under en hel konjunkturcykel. Utskottet är övertygat om det senare. Längden på konjunkturcyklar varierar, normalt mellan 7-8 år. I Sverige har staten dessutom ett s.k. överskottsmål på 1 procent av BNP under en konjunkturcykel. Detta för att man ska parera ökade utgifter med ett positivt sparande för att kunna hantera en åldrande befolkningen. Utskottet tycker att det här är bra, men har inte i betänkandet direkt uttalat sig om överskottsmålet. Personligen tycker jag att det är klok politik och det skulle förvåna mig om inte mina kolleger håller med. Det ska bli intressant att höra vad ni tycker?

Herr talman! Utskottet konstaterar att landskapets ekonomi är starkt beroende av statens ekonomi på grund av det skattefinansiella systemet med avräkningsbelopp och skattegottgörelse. Landskapet har därför inte samma möjlighet som staten att bedriva en konjunkturutjämnande politik annat än genom att bygga upp reserver och budgetera underskott under en konjunkturcykel. Systemet bygger på att man under högkonjunktur reserverar medel inför kommande sämre tider samt betalar bort eventuella lån från tidigare lågkonjunkturer. Utskottet anser att kravet under nuvarande system med avräkningsbelopp och skattegottgörelse är att budgeten ska vara i balans räknat över en hel konjunkturcykel. För att kunna hantera detta måste landskapets utgifter anpassas till genomsnittsinkomsten under hela konjunkturcykeln. De strukturella förändringarna som initieras i detta budgetförslag och som ska implementeras under 2010 bör därför fortsätta så att landskapet långsiktigt kommer ner till en relevant nivå på utgiftssidan. Och jag vill inskärpa, herr talman, att just denna implementering är det tunga jobbet. Det är en sak att klubba denna röda bok i lagtinget och en helt annan att förverkliga den. Och denna gång måste vi lova varandra att hålla hårt i rodret, uthålligt och långsiktigt arbeta vidare med strukturer, effektivitet och produktivitet även efter att konjunkturen svängt och inkomsterna ökar.

Målsättningen är enligt utskottet att budgeten bör vara i balans så fort som möjligt. Att kräva en omedelbar, isolerad balansering av budgeten skulle innebära stora, direkta nedskärningar av verksamheter och personalminskningar, vilket mycket snabbt skulle öka landskapets kostnader för arbetslöshet, drastiskt minska konsumtionen samt ytterligare fördjupa lågkonjunkturen. Det tror jag inte att någon vill uppleva.

Landskapsregeringen har nu inlett en tuff strukturrationalisering som ska börja implementeras under år 2010. Enligt landskapsregeringens budgetförslag är det isolerade underskottet år 2012 ca 7,7 miljoner euro trots en överföring om 11,7 miljoner euro från utjämningsfonden, vilken under åren 2010-2012 töms helt. Men observera, hade vi inte haft dessa 47 miljoner reserverade så skulle vi garanterat inte ha klarat oss utan extern upplåning under perioden. Nu har vi i alla fall en hyfsad chans att göra det, under förutsättning att den globala ekonomin och då framför allt Finlands ekonomi återhämtar sig i den takt vi idag tror och hoppas på. Lika viktigt är det förstås att det åländska näringslivet håller ut och vi från vårt håll gör allt för att trygga tillväxt och arbetsplatser.

Herr talman! Utskottet anser att målsättningen bör vara att minska budgetunderskottet genom fortsatta åtgärder men bedömer det som svårt att uppnå en isolerat balanserad budget år 2012, vilket krävts i finansmotioner. På basen av nuvarande information och prognoser om den ekonomiska utvecklingen kan utskottet inte säga när budgeten för ett isolerat år åter kommer att vara i balans. Målsättningen bör emellertid ställas in på att uppnå balans senast i budgeten för år 2013.

Herr talman! I denna presentation av finansutskottets betänkande har jag valt att fokusera på den största frågan, hur vi framdeles ska hantera landskapets ekonomi. I vårt betänkande finns många andra viktiga områden behandlade. Men det skulle bära för långt att i ett anförande beröra dem alla, men låt mig dock ytterligare nämna några.

För det första; arbetslösheten, och då i första hand ungdomsarbetslösheten. Vi är bortskämda med att ligga bäst i statistiken och ännu är våra siffror betydligt bättre än på de flesta andra håll. Men, utskottet är oroat över att arbetslösheten bland ungdomar kontinuerligt stiger. Vi är snart uppe i 10 procent och det är alarmerande för åländska förhållanden.

Utskottet finner det angeläget att landskapsregeringen optimerar sina insatser så att antalet arbetslösa inte ökar. Utskottet uppmanar även landskapsregeringen att i samband med uppdateringen av utkomststödslagstiftningen se över möjligheterna att höja kraven på motprestationer i vissa särskilda situationer i syfte att motverka inaktivitet och utanförskap. Utskottet anser att ungdomar, som saknar arbete och lyfter utkomststöd, inte ska bli sittande på kammaren med datorn som enda kommunikation med omvärlden. Känslan av att inte vara till någon nytta kan snabbt leda till ännu värre problem, i värsta fall till missbruk av alkohol och andra droger.

Landskapsregeringen bör även arbeta för att utöka antalet lärlingsplatser och utveckla läroavtalssystemet. Företagare bör därtill om möjligt sporras att medverka i läroavtalssystemet och i skapande av praktikplatser. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen aktivt arbetar med dessa frågor så att unga människor kommer in på arbetsmarknaden så snart som möjligt.

Herr talman! Utskottet stöder landskapsregeringens skrivningar om självstyrelselagsutveckling. Det avsnittet i allmänna motiveringen var fylligt och bra och blev därför inte heller föremål för någon större kritik under remissdebatten. Utskottet betonar dock betydelsen av att landskapsregeringen fortsätter att arbeta för att inflytandefrågorna får en för Åland acceptabel lösning.

Ett ord i de obundnas finansmotion nr 28 angående fasadflaggningen i Bryssel gjorde att vi inte kunde omfatta motionen, ordet ”tillse”. Trots att Ålands lagting är ett parlament med egen lagstiftningsbehörighet så kan vi inte själva bestämma att den åländska flaggan ska vaja nere i Bryssel. Men utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen aktivt verkar för att Ålands och självstyrelsesystemets synlighet inom EU ökar under året. Vid lagtingets senaste besök vid Finlands ständiga representation i Bryssel påtalades avsaknaden av den åländska flaggan vid fasadflaggningen. Utskottet skriver att vi utgår ifrån att landskapsregeringen arbetar för att den åländska flaggan används vid fasadflaggningen.

Nå, vad händer? Jo, i dagens Ålandstidning får vi läsa att utrikesminister Alexander Stubb i ett brev till EU-parlamentarikern Carl Haglund, som ska ha beröm för sina insatser, bland annat konstaterar att: ”Både Färöarnas och Grönlands förhållande till EU har reglerats med särskilda avtal. I nuläget ser jag det således inte möjligt att ändra flaggningspraxisen vid Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen.”

Man ska inte ta till överord så låt mig från lagtingets talarstol ställa frågan till Finlands utrikesminister: Vad är detta för struntprat? Jag upprepar; vad är detta för struntprat! För Finland behövs inga särskilda avtal, bara ett enda enkelt beslut, hissa Ålands flagga, den är vacker och kommer att pryda sin plats bredvid den blåvita. Det enda som behövs är bara god vilja, något som alla brukar besjälas av så här i jultider. Men vi bör ta fasta på utrikesministerns uttryck ”i nuläget”. Nuläget var igår, jag ser fram emot ett nytt läge i morgon när utrikesministern har tänkt en gång till och sett att det inte finns några problem, bara möjligheter.

Herr talman! Till sist vill jag säga några ord om besparingarna på lönekontona. I landskapsregeringens förslag konstateras i allmänna motiveringen att vid dimensioneringen av anslag, där löneutgifter ingår, har anslagen minskats med ett belopp som motsvarar lönen för två veckor för all personal. En motsvarande minskning har gjorts för de moment där arvodena för landskapsregerings- och lagtingsledamöterna beaktats.

Utskottet har erfarit att besparingarna i första hand om möjligt ska ske med frivilliga åtgärder. Om inte inbesparingarna kan ske på annat sätt kan permittering användas.

I ett direktiv från finansavdelningen till de budgetansvariga i organisationen av den 10.12.2009 framgår att de åtgärder som man i dagsläget kan utgå ifrån är följande: Tjänstledighet/arbetsledighet, partiell tjänstledighet/arbetsledighet, semesterpenningsledighet, studieledighet, partiell vårdledighet, deltidspension utan vikarie eller tjänst lämnas vakant. Andra personaladministrativa åtgärder som medför besparingar, till exempel handlingar som leder till lägre kostnader för vikarier eller arbetstidsersättningar.

Utskottet betonar vikten av att ingen tjänsteman eller arbetstagare drabbas dubbelt. Den som går med på olika arrangemang, som innebär en minskning av löneutgiften motsvarande två veckor, ska inte därefter under budgetåret 2010 kunna bli permitterad.

Herr talman! Utskottet föreslår att budgetförslaget godkänns med vissa ändringar bl.a. att anslaget under moment 48.30.78. avseende kortruttsinvesteringar sänks till 100 000 euro. Efter utskottets ändringsförslag balanserar budgeten på 309 466 000 euro. Finansmotionerna föreslås förkastade. Reservationer har inlämnats av ltl Camilla Gunell, ltl Fredrik Karlström samt ltl Torsten Sundblom, vilka har fogats till betänkandet.

Till sist, herr talman, tackar jag alla kollegor i finansutskottet och vår sekreterare för väl utfört arbete. Atmosfären i utskottet har som vanligt varit målinriktad och god. Beträffande utskottets skrivningar i detaljmotiveringarna svarar jag gärna på frågor och kan återkomma i ett nytt anförande om det behövs. Tack, herr talman.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag vill tacka utskottet för ett gediget arbete. Det är mycket som de har gått igenom och mycket som de har skrivit. När det gäller motioner kan ju nu bara konstateras att ingen motion blev godkänd. Det är väldigt svårt att komma igenom nålsögat och få en motion godkänd. Jag vill ändå tacka för de skrivningar som har gjorts under trafikkapitlet när det gäller delvis kortruttsplanen och när det gäller nya fartyg i form av kombikatamaraner där utskottet uppmanar landskapsregeringen att under en period pröva trafiken men kombikatamaraner. Jag kan bara hoppas att de skrivningar som man har gjort också kommer i praktiskt verkställning.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Tack för de orden ltl Mika Norberg. Visst är det svårt att få en finansmotion godkänd, så har det väl alltid varit, men det händer ju trots allt att någon slinker igenom ibland. Det blev ingen den här gången. Jag tror att det nästan alltid brukar vara så att någon kommer med. Jag läste ju upp en av era motioner som var väldigt nära att komma igenom.

Beträffande kortrutt och katamaraner så tycker jag att vi haft en bra diskussion där. Vi har haft ett gott underlag. Flera av oss har också tidigare varit och hört på föredragen där experterna berättat om möjligheterna att förbättra trafiken med kombikatamaraner. Det ska bli intressant att se när landskapsregeringen hanterar det här och kommer tillbaka med kortruttsmeddelande.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! När det gäller den åländska flaggan i Bryssel så är det tyvärr bara att konstatera att det just är viljan att inte hissa flaggan som är problemets kärna, avsaknaden av viljan.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det var exakt det jag också sade i min presentation. Speciellt så här i jultider hade man förväntat sig att man kunde ha visat denna goda vilja.

Angående er finansmotion, det berodde på ordet ”tillse” att den inte slank igenom. Eftersom jag läser in i det ordet att om man ska tillse att göra något, då ska man också ha makten att kunna göra det. Tyvärr har vi inte makten att själva sätta upp flaggan i Bryssel. Vi ska hoppas att man nu på utrikesministeriet tar sig en funderare till och att utrikesminister Alexander Stubb kommer på bättre tankar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Igår tog ltl Eliasson upp skattegottgörelsen. Han sade att det var så svårt att räkna ut den. Efter det försökte jag förklara hur det går till, det gick ju inte hem. Kanske det vore värt att tänka på varför Ålands delegation kan fastställa p.g.a. av reella fakta? Hur kunde landskapsregeringen, ÅSUB och finansavdelningen göra en prognos när det gäller reella fakta? Varför föra ut myten att det skulle vara ett mysterium? Ledamoten hänvisade till garvade politiker. Det borde väl väcka en signal om att det kanske inte är dem man ska fråga om detta, utan av dem som känner till den reella ekonomin, bokslut och avskrivningsregler osv.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Javisst sade jag så. Visst upprepar jag det idag. Jag konstaterar också att landskapsregeringens prognos var riktig. Ltl Olof Erland har säkert stora kunskaper på det här området. I utskottet ansåg vi nog att det här är så viktigt att landskapsregeringen bör titta riktigt djupt i frågan, så att vi på sikt, i god tid, kan förhindra sådana här djupdykningar i skattegottgörelsen. Nog känner jag också till en hel del saker som man ska titta på, men kanske inte allt.

Ltl Olof Erland, replik

Det här systemet bygger ju på vad företagen gör. Inte är det frågan om någon djupdykning. Det är samma sak när Chips säljer sitt företag, det blir överlåtelsevinster och det blir en topp. Ska vi nu säga t.ex. att Viking Line absolut inte får förnya sin fartygsflotta framöver för att det blir för mycket avskrivningar, det blir för låg skattegottgörelse. Det är ju absurt. 

En annan fråga, budgetbalans handlar också om att sätta budgetnivån. Vilken nivå ska vi ha på den offentliga sektorn? Vad har finansutskottets ordförande för uppfattning om den saken?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Skattegottgörelsen består ju inte enbart av förhållandet när det gäller samfundskatten, det är mycket annat. Det gäller också de personliga kapitalinkomstskatterna osv. plus att det bygger på ett förhållande hur det går i Finland och hur det går på Åland. Även om ltl Olof Erland känner exakt till hur man ska göra så vidhåller jag ändå att landskapsregeringen ska titta på det här och återkomma till lagtinget med det. Det är ingen myt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är säkert som finansutskottets ordförande sade att man inte har haft resurser att utreda alla frågeställningar som kom upp i remissdebatten, det har jag respekt och förståelse för. När jag påpekar att 2009 långt har varit ett förlorat år så sade jag att man hade 12, 7 miljoner, med sig som ett ackumulerat överskott. Beaktar vi ytterligare den överföringen som gjordes till utjämningsfonden så hade man de facto ett överkott på 22,7 miljoner. Ett överskott som under detta år har svängt till ett underskott på 24 miljoner. Det här hade vi olika åsikter om i remissdebatten. Det hävdades att de här siffrorna inte var rätt ifrån regeringsbänken. Det handlar inte om att peka finger åt någon, utan jag tycker ändå det är viktigt att vi har siffrorna på rätt. Det här är ju ändå ganska enkelt att räkna fram, mycket enklare än det förra replikskiftet. Har man tittat på detta från finansutskottets sida?

 Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! År 2009 är strax slut. Det vi koncentrerar oss på i finansutskottet nu och det landskapsregeringen också har gjort är att vi ska hantera strukturen från 2010 och framåt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Den där förklaringen köper jag inte riktigt. Ska man ha prognoser, analyser och uttala sig om den tilltänkta ekonomiska utvecklingen i samhället så måste man ha en vederhäftig kalkyl att stå på, eller hur? Man kan inte bara titta framåt och konstatera att det året är slut och nu gissar vi hur det kommer att bli i framtiden. Orsaken till att jag igen återkommer till det här är att jag undrar om mitt resonemang är korrekt? Jag hävdar ju själv att det är det. Jag hoppades att finansutskottet skulle ha titta på det, det är så pass mycket pengar. Det är nästan 50 miljoners förlust under detta år som det handlar om. Det tycker jag att man ifrån finansutskottet faktiskt borde ha uppmärksammat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Så är det, det känner vi till. Landskapsregeringen har levererat alla de siffror som behövs historiskt så att vi nu kan blicka framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att det var ett bra anförande som finansutskottets ordförande höll. Han fokuserade på de övergripande ekonomiska frågorna. Det finns mycket i betänkande som är värt att fundera på och diskutera. En sak som jag däremot vill invända emot är förslaget från regeringen att minska på lagtingsarvodena. Några sådana befogenheter har inte regeringen överhuvudtaget. Det är lagtinget som sätter sin budget och beslutar om arvodena. Om inte utskottets ordförande känner till det så kan man inte, genom något ensidiga beslut, ta ifrån oss vårt arvode. Jag kommer inte att gå med på det.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vad ska man svara på det? Jag kan väl konstatera att vi här i lagtinget i varje fall har makten att minska våra egna arvoden. Vem annars skulle ha det? Det måste ju i rättvisans namn även drabba oss politiker om vi ska minska på lönekostnaderna för våra tjänstemän. I min värld existerar ingenting annat. Vi måste ta det på samma sätt. Vi måste ta samma ansvar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, då ska ltl Eliasson föreslå att lagtinget ändrar sitt beslut. Annars blir det en fråga om frivillighet. Om ltl Eliasson vill avstå från sitt arvode kanske han kan avstå lite mera, ett halvårs arvode? Det skulle betydligt mera inverka på landskapets ekonomi.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Nu förstår jag faktiskt ingenting. Ska jag lämna ett halvt år? Det får nog stå för ltl Barbro Sundback. Jag är beredd att ta mitt ansvar och dela på den här bördan precis på samma sätt som alla andra. Det gör jag gärna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för en god presentation av betänkandet. Jag är lite förvånad när det gäller finansutskottets resonemang kring budget i balans. Det blir ett lite både och resonemang. Jag tror att man i utskottet blandar med en samhällsekonomi i balans och landskapets ekonomi i balans över tid. Men hur är det med 2010 års budget? Ja, den är inte i balans. Hur är det med 2011, 2012 och 2013? När kommer vi till en budget i balans? Det är ju ganska enkelt, när budgeten saknar underskott är den väl rimligen i balans. Ordförande säger här själv att vi ska få budgeten i balans så fort som möjligt. Därmed blir det lite motsägelsefullt, i det citatet är vi överens om att en enskild budget är i balans när den inte visar ett underskott.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ltl Roger Jansson att jag kanske var lite otydlig där. Utskottet att anser att om man under en konjunkturcykel i genomsnitt kan balansera budgeten, säg att konjunkturcykeln är sju år, d.v.s. vi har underskott vissa år men motsvarande överskott vissa år, då har vi lyckats. Vi har inte ens alla instrument att hantera vår inkomstsida. Vi är väldigt begränsade där. Vi är beroende av vad som händer med klumpsumman. Då är det viktigt att vi ser till att vi får utgiftsnivån på rätt nivå så att vi kan reservera pengar för sämre tider, precis så som har gjorts nu. Det är tack vare att vi har gjort det här tidigare som vi kan hantera det här några år framöver.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för de preciseringarna när det gäller åsikterna. Vad ltl Eliasson talar om är landskapets ekonomi i balans över tid. Då har ni resonerat om hur lång den tiden ska vara. Man kunde uttrycka sig att man ska ha de sammanlagda budgetarna i balans men det blir inte heller rätt eftersom det kommer bokslut efter en tid budgeten är bara ett besked om hur man avser att sköta ekonomin framåt, sedan kommer bokslutet. För att få ekonomin i balans över tid så är det boksluten bakåt som gäller plus nästa års budget. Jag tror att det är viktigt att man klargör att budget i balans måste räknas på ett år, en årsbudget. Medan en ekonomi kan räkans över en längre tid.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, man kan tala om ekonomi i balans, man kan tala om samhälle i balans. Jag tycker det är intressant att i Sverige resonerar man precis på det här sättet, där har man konjunkturcykel överskottsmål på en procent bara för att man vet att befolkningen åldras och man kommer att behöva mer och mer pengar för det. Det är också något som jag tycker att vi kunde diskutera här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag vill tacka finansutskottet för skrivningar om naturbruksskolan som möjliggör en utbildning för också landsbygdsföretagare inom ramen för det reformerade gymnasialstadiet. Det är bra att utbildningen kan åstadkommas i någon form. Jag är också glad över skrivningarna om ett räkenskapsverk som medför betydande rationaliseringar i hanteringen av våra fakturor och kvitton.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Roger Slotte för de värmande orden. Efter att budgeten hade lagts av landskapsregeringen kom kulturutskottets och lagtingets beslut av reformeringen av gymnasialstadieskolorna. Det här har satt det hela i en lite annorlunda dager. Därför har finansutskottet bett landskapsregeringen titta på de här frågorna på nytt.

När det gäller räkenskapsverk kan det vara en mycket intressant bit i våra möjligheter att förbättra hela den offentliga ekonomin. Då tänker jag framförallt på kommunerna.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack, herr talman! När man läser om räkenskapsverket tycker jag att man kunde ha fullföljt och gjort en skrivning också om vårt ekonomisystem som vi har idag. Jag tycker att vi borde reformera och gå över till affärsbokföringssystemet som skulle vara mera transparent. Jag är nästan övertygad om att det finns en ganska stor villighet här i lagtinget att ändra till det systemet som kommunerna har haft i tio års tid. Jag hade förväntat mig någon slags skrivning om det också.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Där delar ltl Roger Slotte, jag och många andra här den synpunkten. Men vi vet ju hur svårt det är att botanisera i vårt nuvarande budgetsystem. Det är inte lätt. Jag vet inte hur många år som vi har väntat på finansförvaltningslagen. Den var på gång under förra regeringen, kanske ännu tidigare, så länge jag har varit med har man pratat om nya finansförvaltningslagen. Vad jag har förstått av finansministern Mats Perämaa är den på gång. Han kanske får precisera det senare i debatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Inledningsvis vill jag tacka för en bra presentation och betänkande. Jag vill lyfta fram den enorma arbetsinsatsen, från finansutskottet och kanslipersonalen, för att få fram ett så här bra betänkande under så här kort tid.

Det är bra att man lyfter fram arbetssituationen för ungdomar. Det är viktigt med arbete både för dem som man vill skydda från missbruk och för dem som är på väg bort ifrån missbruk. Man behöver ha sysselsättning.

Också en anledning till att jag begärde replik var att ordförande hänvisade till jag skulle ha en presentation av social- och miljöutskottets utlåtande. Det kommer tyvärr lite senare i debatten, för jag hade en liten incident i min bil på vägen hit. Jag blev lite försenad och kunde inte begära ordet. Men det kommer en presentation längre fram här i debatten.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är ju en seriös stund när man diskuterar budgeten för år 2010. Men ändå kan jag inte låta bli att tänka på Högtomtsrevyn för några år sedan, där ltl Åke Mattsson behandlades. Då var det någon som sade; brukar inte ltl Mattssons bil starta av sig själv? Jag förstod att den inte startade i morse. Tack i alla fall, vi ser fram emot presentationen från ltl Åke Mattsson.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det stämmer att jag inte hade för bråttom den här gången, det var andra problem. Jag vill tacka dem som hjälpte mig på vägen och passa på att ge dem en liten ros när jag har tillfället till det så här offentligt.

Jag kan nämna varför social- och miljöutskottet har ett utlåtande i den här saken. Det handlar om äldreomsorgen. Rutinmässigt fördjupade vi oss i EU-ärenden och då tittade vi lite på äldreomsorgen och vi pratade med personalen. Vi tyckte att det var ett bra läge att lyfta frågorna i äldreomsorgen i den här budgetdebatten. Det jag är därför som vi kommer med det här. Jag presenterar det lite längre fram. Jag tror också att utskottsmedlemmarna kommer att beröra det här i debatten.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, det är jättebra. Som jag sade tidigare i presentationen så har finansutskottet helt och fullt omfattat social- och miljöutskottets utlåtande. Där finns många intressanta synpunkter som säkert kommer att bli föremål för den fortsatta debatten här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag tycker också att vi har hört en bra presentation av ett bra betänkande. Ett betänkande som har skrivits i en svår tid som vi nu har. Det har gjorts väldigt bra. Jag tycker att hela betänkande genomsyrar verklighetsförankring, sunt förnuft och ett ekonomiskt ansvar för hela Åland. Det måste jag verkligen säga. Jag tycker att det är strongt gjort på den här tiden. Jag vet ju själv hur det är att sitta i finansutskottet, så bara beröm i denna replik!

Jag vill också säga att jag stöder, jag vågar också säga att hela Centern stöder, skrivningen om lagtingsledamöternas minskade arvoden. Vi i centern tycker att här behöver vi solidariskt gå med alla andra anställda i landskapsregeringen. Det är vårt sätt att göra det på.

Naturligtvis stöder jag också flaggan i Bryssel, den ska hissas.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack ltl Gun Carlson för de värmande orden. Visst, det har varit mycket arbete.

Jag skulle vilja säga så här; att vi har kunnat prestera det här beror på att vi har en bra andra i utskottet och alla hjälper till. Det betonade jag i min presentation och det vill jag understryka. Alla är med och vi har tagit mycket av finansmotioner och de bidrag som har givits också ifrån oppositionen. Det är det som gör att vi kan få ett bra betänkande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Jag ska inte desto mer gripa in i lagtingets debatt men jag vill först inledningsvis tacka finansutskottet och finansutskottets ordförande för ett tufft jobb. Jag vet att det är tufft och det ska ske på kort tid. Jag tackar för att ni har genomfört det med den äran.

Jag ville komma med ett tillrättaläggande med anledning av det replikskiftet som ltl Sundback i inledde. Där sade hon att hon inte acceptera att landskapsregeringen föreslår lagtingets budget. Tekniken är den att lagtingets kanslikommission klubbar lagtingets budget, för över den till finansavdelningen som ograverat klipper in den i landskapets budgetbok. Så är tekniken. Så har vi också gjort i år.

När det gäller de omdiskuterade förslagen om att innehålla löner som generellt motsvarar två procent så har också kanslikommissionen till den delen fattat ett beslut att om den åtgärden föreslås i budgeten så ska den också omfatta lagtinget. Det har också landskapsregeringen hörsammat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag ville bara säga en sak till det anförande som lantrådet nyss hade. Kanslikommissionen var inte till alla delar enig om den skrivningen som gick till landskapsregeringen vad beträffar arvodessänkningen. Jag var den som reserverade mig och hade avvikande åsikt. Enligt mitt sätt att se det så kan inte förtroendevaldas arvoden på samma sätt räknas som någon form av permittering. I stället har vi från obunden samlings sida kommit med andra åtgärder där man istället gå ner en viss procent både vad beträffar kanslitjänstpengarna vi får, men också arvodet. Man kan inte permittera, motsvarande två veckor, förtroendevalda.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Jag anförde inte några synpunkter på olika åsikter. Tekniken är den att vi har följt kanslikommissionens beslut. Det var det som de här handlade om. Vi har inte gått in och beslutat om vad lagtinget ska göra. Sedan är det upp till lagtinget att fatta det här beslutet. Det gör ju lagtinget nu i det här sammanhanget.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag ville åtminstone för min del påpeka att det inte var en enig kanslikommission. Vid det sammanträdet var inte heller ltl Barbro Sundback närvarande. Enligt hennes uttalande nu hade hon säkert också omfattat mina tankar i kanslikommissionen. Om det finns andra avvikande åsikter så ska de få komma fram i ett sådant här anförande. Det tycker jag också är viktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström

Tack, herr talman! Som nybliven medlem av finansutskottet ska jag presentera min reservation. Jag kommer att återkomma till flera tankar i den allmänna debatten gällande budgeten och framtiden för landskapet. Eftersom jag får förtur här före de andra medlemmarna i lagtinget ska jag hålla mig till reservationen i det här anförandet.

Jag har lämnat in i nio punkter som jag inte riktigt omfattade i finansutskottets skrivning. Överlag tycker jag annars att vi har haft ett bra arbete, det har varit intressant, kanske ett av de intressantare utskotten som jag har fått vara med i. Det är väl för att man i det här utskottet berör det mesta och ganska konkret.

Till mina reservationer, i går pratade vi lite om det allmänna avdraget och reservation jag hade gällande det och den budgetlag som landskapsregeringen framställde. Det behöver jag kanske inte gå in på idag. Det är samma princip fortsättningsvis. Det allmänna avdraget bör behållas och flitpengen borde återgå till det åländska folket.

Min punkt nummer två handlar om permitteringarna. Det har varit mycket diskussion om det här. Jag och många med mig anser att permitteringsverktyget har tillkommit i första hand för tillverkningsindustrin att använda när orderingångar minskar och arbetsuppgifter inte finns för personalen. Det är inte menat som ett verktyg för politiker i den offentliga sektorn att använda för att få balans i budgeten. Jag anser också att permitteringsverktyget inte bör användas förrän alla andra till buds stående medel är använda och alla andra åtgärder är utförda.

Vid en lågkonjunktur ökar ofta behovet av uppgifter för förvaltningen. En allmän generell lönesänkning, motsvarande två veckors lön för all personal, är dessutom inte heller är lösningen för de höga personalkostnaderna på sikt. Det drabbar också mest dem som har de lägsta inkomsterna. Jag anser att landskapsregeringen bör ta ett helhetsgrepp över vilka tjänster man har råd att fortlöpande upprätthålla. De tjänster man inte har de ekonomiska resurserna för så bör man givetvis avskaffa.

Med tanke på de stora pensionsavgångarna som landskapet står inför så tycker jag att det här inte ska behöva vara så svårt att göra på några års sikt utan att det drabbar någon anställd oskäligt. Man kan göra omplaceringar och också förstås personalutbildningar. Pensionsavgångarna är ju cirka 70-90 per år de kommande åren. Det finns möjlighet att minska den offentliga sektorn där och genom omplaceringar och personalutbildningar.

Det generella permitteringshotet som ligger som ett dimmoln över förvaltningen leder till sämre stämning. Det blir svårare att rekrytera redan svårrekryterade personalgrupper, som läkare och specialister, som landskapet har behov av. De funderar säkert en gång extra om det är till Åland de vill komma om personalpolitiken är på det här sättet.

Permitteringsfrågorna leder även till stor oro bland personalen, vilket gör att många mår dåligt. Det i sig kan också leda till konflikter mellan olika avdelningar eftersom vissa avdelningar lättare än andra kan genomföra två veckors minskningar av löneanslaget. Kanske det är någon som går på mammaledighet, kanske det är någon som frivilligt väljer att vara borta ett helt år och samma möjlighet finns kanske inte på någon annan avdelning.

Förutom att det är en väldigt dålig personalpolitik att hota med permittering leder även permitteringar, om de genomförs, till en betydande utökad administration inom förvaltningen och lönekontoret samt dessutom kan det leda till högre kostnader för AMS. Totaltekonomiskt behöver inte permitteringar leda till inbesparingar. Det har även kommit till utskottets kännedom att det inte går att utföra permitteringar rättvist inom alla avdelningar, exempelvis för en maskinmästare på en skärgårdsfärja eller bland lärarna kan det bli svårt med permitteringar.

Jag ser också att det blir problematiskt att samtidigt som permitteringar ligger i luften föreslår man att semestervikarier kan anställas på finansavdelningen. Det personalbehov man har borde gå att lösa även under sommaren genom omorganiseringar inom avdelning. Det blir dubbla budskap med permittering i ena ändan och semestervikarier i andra ändan.

Jag kommer att lägga förslag lite längre fram om omröstning. Jag ska se hur debatten kommer att gå de här två dagarna.

Jag har också en reservation angående finansieringsstöd till kommunerna. Det är en principiell viktig fråga för mig och många andra. Jag var bl.a. med på den motionen som första undertecknare Harry Jansson lämnade in. Det finns några kommuner på Åland som har rätt till samfundsskatt men de pengarna har gått till en annan kommun. Det här har diskuterats länge. Näringsutskottet har behandlat frågan och lagtinget har sagt att det här ska redas upp. I skrivningarna i finansutskottets betänkande står det att man ska jobba politiskt vidare på att hitta en lösning. Timmen är slagen, vi ska ta ett beslut här och nu och rätta till de här felaktigheterna. Jag liter inte på att regeringen får det gjort. Jag vill att lagtinget tar ett beslut.

Jag har även en reservation om Övergårds. Det grundläggande i mitt arbete i finansutskottet var, den första punkten som ordförande Eliasson sade, att målsättningen var att vi inte ska öka anslagen. Det var det första vi hade gemensamt och insåg att vi måste jobba vidare med. Under arbetets gång har jag faktiskt givit mig på en punkt där jag insett att jag kanske måste ta ett beslut som ökar på anslagen i budgeten. Det handlar om Övergårds.

Ett sätt att mäta ett samhälles utveckling och levnadsstandard är att se hur de äldre tas om hand. Det har kommit till utskottets kännedom att de inbesparingar som en stängning av Övergårds medför är till stor del en fråga om budgetkosmetik. Kostnaderna kommer att fördela sig på andra ställen i landskapet, både ute i kommunerna men även på ÅHS. De indirekta kostnaderna i ökat lidande och osäkerhet för patienterna går inte att bortse ifrån. Det man sparar i ena ändan kommer att kosta extra i den andra ändan. Med beaktande av den osäkra situation som uppstår då Övergårds tvingas stängas föreslår jag att man ska höja anslaget med 600 000 euro så att Övergårds kan hålla öppet tills det nya psykiatribygget och Trobergshemmet i Mariehamn står klara. Eftersom bevarandet av Övergårds i Grelsby handlar om en engångskostnad och är en tillfällig lösning. Kan vi ta ett beslut om att sätta 300 000 euro på en matta i Eckeröhallen så måste vi kunna hålla den här avdelningen öppen när det handlar om människor och särskilt om dem som varit med och byggt upp vårt samhälle.

Sedan går jag till min reservation om självstyrelsegården. Jag anser att både landskapsregeringen och utskottet också borde ha varit lite tydligare och hårdare. Landskapsregeringen har föreslagit att man ska renovera självstyrelsegården för 11 miljoner euro på tre års sikt. Det är inte klokt på en fläck. Jag anser att man bör damma av det förslaget som lagtinget en gång har sagt, år 2009 bara för ett år sedan, att man ska titta på den fjärde våningen igen.

Även om personalen inom allmänna förvaltningen minskas med 15 procent, vilket förvaltningen bör göra om vi ska slippa permitteringar och fortsätta ha de anställda som vi har råd att betala, så föreligger fortfarande behovet av en fjärde våning. Förvaltningen hyr idag ca 15 externa utrymmen för landskapets personal till en kostnad om ca 450 000-500 000 euro per år exklusive moms. En tillbyggnad skulle vara på 1600 kvadrat. Priset är ca 2 500 euro per kvadrat att bygga. Det skulle betyda att den byggnaden skulle finansiera sig själv på 8-10 år. Därtill tillkommer det väldigt mycket inbesparingar för bl.a. IT-support, postgång, vaktmästeri, städning och mötesutrymmen. Framförallt blir det en mycket effektivare förvaltning.

Jag förslår att en fjärde våning ska byggas. Det blir totalekonomiskt förståndigare. Man bör undersöka om möjligheten finns att flytta landskapsarkivet utanför stadsgränsen. Arkivet består av flera hundratals kvadratmeter lagrade gamla papper som inte dagligen behöver användas i förvaltningen. Arkivet skulle lika bra kunna vara någon annanstans med tanke på de dyra och många kvadratmeter landskapsarkivet kräver. Man borde utföra en helhetsplan där framtida personalresurser och dess behov av utrymmen beaktas angående självstyrelsegården.

Jag har en reservation om att man skulle sänka anslaget till lagtingsgruppernas kanslimedel. Vi får varje år ganska mycket pengar till de politiska partierna, både som ett anslag i kanslimedel men även de senaste åren har vi fått pengar från finska staten som egentligen är tänkt som tidningsunderstöd. Vi förslår att vi ska sänka partiernas kanslimedel med 10 procent för att föregå med gott exempel och följa den övriga förvaltningens sparkrav. Vi kan inte stå i orubbat bo. Vi stöder också att vi ska minska våra arvoden. Vi hade en motion om att vi skulle kunna gå ner 10 procent. Den motionen omfattade inte utskottet. Vi kommer inte att motsätta oss att även vi ska få en mindre löneskänkning.

Sedan går jag till en reservation om näringslivets rådgivningsorganisationer. Där skriver utskottet ganska mycket under moment 47.03. som jag stöder till fullo. Jag skulle vilja ha haft en mening till i detta.

Landskapsregeringen har ingått ett avtal med Ålands handelskammare och Ålands företagareförening som gäller fram till den 31 december 2010 respektive den 31 december 2011. Det är oerhört viktigt att om företag, entreprenörer, föreningar eller privatpersoner skriver ett avtal med landskapsregeringen så ska det avtalet hålla oavsett hur tiderna ser ut. Om det är ett kortsiktigt avtal så ska landskapsregeringen stå fast vid vad man har kommit överens om och att det är klart att vi står fast vid vårt ord. Man kan ju ta en ny förhandling och försöka förhandla om, men avtalen är skrivna att föreningarna skulle ha ungefär 70 000 euro per år att uppfylla det resultatavtalet som man har ingått. Landskapsregeringen vill ensidigt häva det. Jag anser att det är fel. Därför vill jag också ha med detta i min reservation där jag säger att landskapsregeringen ska fullfölja de ingångna resultatavtalen. Det är väldigt viktigt. Det gamla latinska ordspråket ”pacta sunt servanda” ska även gälla landskapsregeringen i sämre tider. Det betyder att avtal skall hållas.

Jag har även en reservation om kortruttsinvesteringar. Vi är ganska överens med utskottet. Min reservation handlar om att av de 900 000 euro i årets budget vill vi använda 100 000 euro till kostnader som har varit. Vi vill också använda lite av de 100 000 euro till att utreda kortrutten och framförallt, som reservationen går ut på, de återstående 800 000 euro skulle finnas i kvar budgeten för att ha en drivkraft, ett moment och ett incitament att gå vidare med tunnelprojektet. Tar man bort pengarna, som utskottet förslår, uppfattar jag det som att man dämpar viljan, glöden och önskemålet om att gå vidare och försöka hitta en långsiktig lösning. Jag tror att tunnelprojektet för skärgårdens framtid är en riktig viktig byggsten. Det kan vara avgörande för Kökar om man ska kunna bo och leva på Kökar, ta sig in och jobba i stan och hem igen på kvällen. Det kan man inte göra idag. Man kan inte ta sig till Stockholm över dagen om man bor på Kökar. Med en tunnel till Föglö och ett kortruttsystem mellan Kökar och Föglö så skulle det vara möjligt. Vi har hört att 15 procent har flyttat från Kökar de senaste två åren. Inte ett barn har fötts i Kökars kommuns 2009. Det här är otroligt allvarliga problem som man måste ta i med hårdhandskarna. Jag tror faktiskt att tunneln kan vara en steg i det bygget. Det är ingen universal lösning som kommer att lösa alla problem. Det gör att kostnaderna blir mindre för skärgårdstrafiken. Det gör det möjligt att bo exempelvis ute på Kökar.

Jag vill i min reservation ha kvar 800 000 euro, inte för att använda nu. Man måste först lösa de praktiska sakerna med markerna, att man är överrens med markägarna och har avtalen i skick. Man måste också uppfylla alla tillstånd innan man går vidare. Därför bör pengarna reserveras och visa att man menar allvar och att tunneln är något man vill gå vidare med.

Min sista reservation handlar om Allhallen i Eckerö. Jag anser att det är betydligt mycket klokare att den som äger hallen också driver den. Det blir alltid diskussioner, förhandlingar och problem om det finns en ägare och en driftentreprenör. Om något går sönder, om något ska utvecklas om det ska köpas nytt eller om något slits på, enligt avtalet stipulerat, annorlunda sätt så blir det alltid en diskussion om vem som ska betala. I det här fallet har vi sett att samhället ha bekostat hallen och skött renoveringar och underhåll. Nu ska samhället också gå in och köpa en gräsplastmatta för 300 000 euro för att kunna arrendera ut hallen igen. Vi har väl knappast ens fått in 300 000 euro de senaste tio åren i arrende på den här hallen. Det är en otroligt dålig affär som man gör. Nu tänker man göra den en gång till. Jag anser att det offentliga Åland har tagit ett beslut när man byggde hallen, den finns där och kan användas. Jag tror det är klokare att sälja ut hallen till någon som vill driva den vidare. Säljer man hallen för 5 euro så har vi ändå sparat 300 005 euro, om man går in för min motion. Man borde titta vidare på det här och inte förhandla vidare med en ev. driftsentreprenör. Idag finns inget avtal skrivet. Man kan förkasta de anbud som har kommit in och säga; nu är läget så att du kan få köpa hallen istället, ge ett bud. Man bjuder ut hallen och säljer den till högst bjudande. Man slipper investera 300 000 euro i en matta som måste investeras om 10 år på nytt igen.

Herr talman! Det är i korthet om mina reservationer. Jag skulle kunna fortsätta längre. Jag återkommer i ett senare anförande.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Ltl Fredrik Karlström tar i sin reservation och i sitt anförande upp permitteringar av offentlig sektor. Det här har vi diskuterat mycket i utskottet. Många av de frågeställningar som han har i sin reservation och som han har anfört förut är problematiska. Ändå anser vi att personalen också bör ta sitt ansvar under kristid. Det här är ett sätt att låta personalen medverka till att få budgeten i balans. Att man sedan tar till permitteringarna i sista hand, det har vi försökt reda ut i utskottet och också kommit till att det är absolut sista utvägen. Man kan med alla olika medel försöka komma till den här minskningen. 

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag håller med om att det här inte är någon rolig skrivning. Majoriteten skulle inte ha velat använda permitteringsskrivningen. Majoriteten anser att man bör göra det. Jag anser att man kan se det här på tre års sikt och använda de naturliga pensionsavgångarna lite hårdare och starkare. Man bör se till att man minskar personalen så pass mycket att man på sikt också ska kunna finansiera den offentliga sektorn genom klumpsumman på 0,45 procent. Jag tror också att det skulle kunna gå att göra. Med ett sådant uttalat mål blir förvaltningen också effektivare att försöka hitta de här frivilliga åtgärderna att spara in löner om man vet att det verkligen kommer att minskas på tjänster i förvaltningen. Man kommer inte att drabbas oskäligt, som jag sade i mitt anförande, man kommer att göra detta med pensionsavgångar, omplaceringar och vidareutbildning. Jag tror inte att permitteringshotet är rätt väg att gå. 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Jag har diskuterat mycket med personalen på sjukhuset om detta. Jag har inte pratat med alla men med flera, den allmänna inställningen är att man gärna gör något om det förhindrar att folk måste avskedas. Det kan ju också bli aktuellt som sista utväg om man inte når resultat i att få budgeten i balans. Det finns många olika vägar för personalen om de vill. Det pågår förhandlingar om tjänstekollektivavtalet som bäst. Vill man komma arbetsgivaren tillmötes så kan man där ta ställning till att man hjälper. Det här säger jag som en gammal fackföreningsmänniska.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Problemet med 2 veckors löneminskningar är kortsiktig lösning. Det löser inte problemen nästa år. Vad gör vi 2011, ska vi ta två veckor till då och hota med permitteringar då också? Vi måste gå in starkare och hårdare och se på det här över en 3-4 års period där vi vet att om 3 år har vi råd att betala alla de tjänster som vi har anställda. Det tjänster vi har, ska vi ha råd att kunna betala. Det här är ingen lösning på sikt. Landskapet har råd att lösa det här på sikt. Vi behöver inte göra en kortsiktig inbesparing det här året när den inbesparingen ändå inte löser problemet på sikt att vi har för många tjänster och för höga lönekostnader.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag ska beröra Övergårds och rådgivningsverksamheten till företagen.

Beträffande Övergårds har finansutskottet erfarit att flytten kan göras. Vi har hört personer i utskottet och förslaget kommer ursprungligen från ledningen på sjukhuset och från läkare. Vi förutsätter att man kan hantera det här på ett sådant sätt att de som nu finns på Övergårds inte på något sätt ska fara illa av det här. Tyvärr är inte social- och miljöminister Katrin Sjögren här. Hon kunde säkert ha svarat mera detaljerat och ingående än jag på de här frågorna.

Beträffande företagsrådgivningen har vi en ganska omfattande skrivning. Vi förutsätter att landskapsregeringen ska titta på hela rådgivningsklustret på en gång till. Jag hinner inte gå in på detaljer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Gällande Övergårds så handlar det om 12 platser. 12 människor som kommer att få en jobbigare tillvaro under ett år. Det kommer också att öka belastningen på andra avdelningar inom ÅHS. Med tanke på att det här är en engångskostnad, som vi får ta för att sköta det på sikt samtidigt som man stänger ner hela Grelsby, så tycker jag det här en kostnad som vi har råd att ta för att åstadkomma så lite besvär som möjligt för de patienter det berör. Vi sätter pengar på väldigt mycket annat, exempelvis Allhallen i Eckerö, som jag nämnde, och renoveringen av självstyrelsegården. I förhållandet till det sätter jag hellre 600 000 euro på Övergårds.

Gällande näringslivsorganisationerna så anser jag att vi ska se över rådgivningarna inom näringslivsorganisationerna. Vi ska också hålla avtal som vi har ingått.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Jag lite förvånad över ltl Karlströms förslag att öka på ÅHS budget med 600 000 euro för flytten av Övergårds tillbaka till Gullåsen. Karlström brukar ju normalt vara angelägen att hålla i pengar och se ekonomiskt på det. Jag har lite svårt att förstå kopplingen med Trobergshemmets färdigställande, som inte är inom ÅHS. Det är en Mariehamns stad som äger det. Jag förstår inte kopplingen till Trobergshemmets färdigställande och flytten av Övergårds.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det här är praktiska frågor. En stor del av patienterna är från Mariehamn. Det är en praktiskt fråga. Det är inte bara Mariehamnare som är på Övergårds, men många av dem är det. Man kan lösa det här på ett års sikt. Jag är villig att ta den kostnaden, ja. Jag brukar vilja spara pengar. Jag tycker också att detta är fel område att spara på. Det kommer att drabba de 12 personer som det gäller. Det kommer också att öka belastningen på andra avdelningar bl.a. på ÅHS. Samhällets utveckling och levnadsstandard visar ganska mycket hur man tar hand om de äldre. Många gånger tar vi kanske för dåligt hand om de äldre här jämfört med hur vi tar hand om alla andra i samhället. Jag sätter gärna 600 000 euro på detta.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Vi har ju från landskapets sida bekostat det här en gång redan. Genom landskapsandelssystemet har man reglerat stöd till kommunerna för att man ska sköta sin åldringsvård. Nu när Karlström vill betala det en gång så jag blir ännu mer förvånad. Han blandar ihop mattor och saker i samband med åldringsvården. Nu förstår jag faktiskt ingenting.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det finns många orsaker till varför bygget när det gäller Trobergshemmet inte har färdigställts. Det har ingen av oss med att göra. De facto handlar det här om människor, i sista ändan, som blir drabbade. Det är inte en siffra, det är inte en matta och det är inte en byggnad utan det är personerna som blir drabbade i slutändan. Jag säger att vi absolut kan ta den kostnaden. Vi har råd att göra det och vi har råd att reda upp det strul vi politiker, både kommunala politiker, landskapspolitiker och styrelsen i ÅHS, har ställt till med. Jag anser att vi i lagtinget kan rätta till det även om det blir en liten extra kostnad, det håller jag med om. Jag är beredd att ta den kostnaden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! En kommentar till det som i betänkande kallas för felaktig fördelning av samfundsskatter. Jag är väldigt nöjd över att utskottet har kommit fram till att det är en politisk lösning som krävs i den här frågan. Det har varit min och landskapsregeringens åsikt hela tiden.

Den lagstiftning som låg till grund för fördelningen för många år sedan var entydig till den delen. Den felade sitt syfte, därför ändrade lagtinget den lagstiftningen på förslag av landskapsregeringen, det finns numera en kontrollmekanism.

Så sent som igår träffade landskapsregeringen och jag representanter för Mariehamns stad. Vi har helt tydligt ett embryo till en politisk lösning. Vi börjar närma oss en politisk lösning. Lyckas vi bara förmå Jomala kommun att komma med i förhandlingarna, för att vara endast mottagarroll i avtal mellan tre parter, så tror jag att frågan ska vara löst väldigt snart.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Vi har trott väldigt länge att den här frågan ska vara löst väldigt snart. Uppenbarligen har det inte hänt. Möten har hållits, avtal har skrivits och inte blivit påtecknade. Sedan har det kommit till måls ende där. Från finansavdelningen har man sagt att man inte har de lagliga grunderna att betala ut det här. Jag säger att vi kan ge de lagliga grunderna nu i det här beslutet i budgeten. Vi ska rätta till det missförhållandet som råder. Det är inte på något sätt rimligt och rätt att en kommun, i det här fallet Jomala, förlorar nästan 160 000 euro p.g.a. en teknisk miss när man har delat ut samfundsskatterna. Jag anser att vi bör rätta till det här nu och dra ett sträck över det här och gå vidare och inte fortsätta att förhandla, diskutera och försöka hitta en lösning när egentligen alla är överens. Det handlar bara om att det ska göras. Det är ingen som motsätter sig politiskt. Då kan vi väl ta det här beslutet så är det en gång för alla uppklarat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det här helt korrekt att de här tre parterna har varit överens om att det här ska göras. Frågan är om det ska ske via en juridisk lösning eller via en politisk lösning. Nu när det finns en enighet att det ska ske via en politisk lösning ser jag att vi är väldigt nära slutresultatet. Det är det som frågan har handlat om.

För att det ska bli rättmätigt att alla ska få sina rättmätiga delar, som det står i betänkande, så betyder det att ingen kommun, som i den tidigare fördelningen har fått för mycket, ska få behålla de pengarna. Det är inte heller rättmätigt. Därför måste det ske en rockad mellan parterna så att Jomala får en tilldelning, som jag anser att de är berättigade till.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Vi är överens om att det här har gått fel. Vi vill rätta till det. De tre parterna är överens om att det ska göras också, men ändå har de inte lyckats komma till skott. En orsak är att det finns en juridisk tolkning som säger att man inte har laglig rätt att reda ut det här på det sätt som vi vill göra omedelbart. Det kan vi göra genom att ta klämmen i min reservation. Vi ger landskapsregeringen den lagliga rätten att betala ut pengarna till Jomala kommun.  Jag anser att vi ska göra det nu för att få det här ur världen. Det finns många som behöver pengarna också i Jomala. Idag är pengarna någon annanstans. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Jag håller lite med ltl Karlström vad gäller reservationens nionde punkt, den sista. Hela konstruktionen med Allhallen är en olycka. En fastighet på en ofri grund är en olycka att ha. Det är svårt att lösa problemen.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag ser inte det som något stort problem. Det är många hus som står på grunder som andra äger. I kommuner har man långa arrenden på sitt egnahemshus och många fastigheter står på arrendemark. Man kan sälja Allhallen oavsett om den står på arrendemark eller inte. Jag anser att Allhallen har haft sin tid i landskapets regi. Nu är det dags att någon annan äger byggnaden och driver den vidare. Jag tror att det skulle kunna bli en riktig succé om man får en driftig entreprenör som får göra vad han vill med lokalen, oavsett vad politikerna i den här salen tycker att den ska användas till.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Problemet när den står på ofri grund är att det inte är så lätt att få ut någonting. Den är i alla fall en del pengar.

Till föregående punkt i reservationen, om tunneln. Precis som ltl Karlström när vi röstade i finansutskottet vill jag också att pengarna måste finnas, att man ska veta när de kan användas. Kan man åka i tunnel ute vid Färöarna under Atlanten då kan man nog också åka under Föglöfjärden. Man åker också tåg under Engelska kanalen så det måste vara möjligt här.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Jag håller helt med ltl Torsten Sundblom att det är möjligt. Vad vi behöver veta nu är vad den här tunneln kommer att kosta. För att få ett svar på det så behöver det göras provborrningar. Att vi en gång för alla kan ta ett beslut om det här är ekonomiskt försvarbart att genomföra eller ska vi lämna det här projektet och titta på andra lösningar? Med den skrivning som finns i utskottets betänkande så tror jag att det tyvärr lite blir spiken i kistan för tunneln. Det brukar vara första steget, när man drar bort pengarna från det här momentet, att inte komma vidare. Jag skulle gärna se att vi en gång för alla reder ut de här frågorna och får veta vad tunneln kommer att kosta. För att få veta detta måste vi provborra. Därför anser jag att pengarna ska reserveras för att användas framöver.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! Jag vill först tacka utskottet och dess ordförande för det goda arbetsklimatet i utskottet. Mellan allvarliga diskussioner kan vi också skämta.

Herr talman! Sedan den internationella finanskrisen, med påföljande lågkonjunktur, drabbade Åland har det varit mycket diskussion om budget i balans i denna sal.

Finansutskottet har nu i detta betänkande försökt bringa klarhet i vad det betyder. Dels kan man räkna över ett enskilt budgetår, dels över en konjunkturcykel, som sträcker sig över 5-8 års period, som finansutskottet skriver.

Liberalernas åsikt är att det vore bättre att använda uttrycket ekonomi i balans och räkna över en konjunkturcykel. Det har även varit en del diskussion om landskapet ska låna eller inte låna. Den liberala lagtingsgruppen är av den åsikten att så länge landskapet har en tillräcklig till god likviditet ska vi inte låna.

Enligt det så kallade slutprotokollet mellan landskapet och kommunerna, enligt de förhandlingar som var i höstas, är tanken att kommunförbundet och landskapsregeringen ska se över den gemensamma välfärdsstrukturen och föreslå strukturrationaliseringar för att uppnå inbesparingar i den offentliga ekonomin. Det är ett arbete som förhoppningsvis ska leda till samarbete på flera olika områden. Arbetet med det i landskapsregeringens handlingsprogram, planerade räkenskapsverket, borde påskyndas. Ett räkenskapsverk kunde ge en möjlighet för kommunerna att köpa tjänster och därmed göra inbesparingar.

Viktigt är också att förbättra kommunikationerna i glesbygden för att ge förutsättningar för ett framtida samarbete inom den kommunala servicen.

Sedan kort om trafiken. De, i remissen mycket diskuterade, kombikatamaranerna har i utskottet diskuterats mycket positivt. Det skulle vara intressant med en provtrafik i t.ex. nio månader med dessa fartyg och se vad det skulle ge. Jag är övertygad om att snabbheten skulle ge ett positivt intryck på resenärerna.

Herr talman! Sedan en stor diskussionsfråga i remissdebatten, lönekostnadsinbesparingen. Ska landskapet permittera eller inte? Gäller inbesparingen lagtinget eller inte? Det var många inlägg om det i remissen. För den som läst framställningen är nog saken klar. Utskottet har i betänkandet förtydligat skrivningen för att ingen osäkerhet ska råda.

Här ett är citat: ” besparingar i första hand om möjligt ska ske med frivilliga åtgärder”. Den som går med på frivilliga åtgärder och arrangemang, som motsvarar två veckors lön, ska inte heller kunna bli permitterad under budgetåret 2010. Löneinbesparingar gäller även för lagtingsledamöterna att göra en frivillig inbesparing.

Herr talman! Från den liberala gruppen hoppas vi att denna fråga nu ska vara klarlagd.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag vet jag att ltl Sundblom av naturliga orsaker är intresserad av tunnelprojektet. Jag har tagit del av hans reservation. Vill vi ha en levande skärgård, jag hoppas att svaret på den frågan är ja ifrån det här parlamentet, så gäller det att få ned kostnaderna för skärgårdstrafiken. Där har jag hela tiden sett tunnelns centrala roll. Förstår jag ltl Sundblom rätt, så tycker han att vi inte skall lägga det här projektet  på is? Det tycker inte jag heller att man ska göra. Man borde nu en gång för alla räkna igenom det här ordentligt. Går det att räkna hem den här stora investeringen på inbesparingar inom skärgårdstrafiken inom en rimlig tid? Ser ltl Sundblom det också på det sättet? Hans reservation är ganska kortfattad.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ja, ltl Eriksson. Jag ser nog att man kan räkna fram det här. Det är nog så att det åländska samhället inte har ens råd att hålla så stora driftskostnader när vi istället, genom en investering, kan sänka driftskostnaderna. På det viset kan vi undvika budgetslitage, som jag nämnde i min reservation.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har inte styrts av några protester eller populism i den ena eller den andra riktningen. Jag tror, märkväl tror, att det här kan vara en samhällsekonomisk affär men vi måste ju få fram det svart på vitt. Så har jag uppfattat ltl Sundbloms och ltl Fredrik Karlströms reservationer. Nu tar man lite time out, räknar, går ordentligt igenom och ser inom vilken tidsaxel vi kan räkna hem den här investeringen. Det är på det sättet det måste dras. Risken är ju stor nu att det här projektet skjuts på framtiden till vem vet när?

Vi är följaktligen överens om att vi måste se vad en trovärdig ekonomisk kalkyl visar.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Det tror jag att vi kan vara eniga om. Jag hoppas att den kommer så snabbt som möjligt, annars tappar vi styrfart i det här projektet. Det är inte bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Bästa lyssnare, ni som ännu har möjlighet att lyssna via radio. Jag fick just mess på min telefon, ett meddelande från Ålandstidningen, där man säger att man släcker ner sändningarna efter kl. 13.00 idag. Det finns bara en liten tid kvar att sända den här debatten. Min fråga är förstås om det enligt lagstiftningen är rätt att stänga av public service kanalen på Åland för att man har sparkrav på sig? Är det enligt uppdraget som man har från ägarna, landskapsregeringen? Är det här alltså rätt och riktigt att göra? Är det frågan om en strejk eller är det frågan om att man bara slutar sända? Det får vi kanske reda ut här under dagen. Det är väl passligt att stänga av debatten just när vi pratar om budgeten. Det kanske är en framgångsrik tanke.

Jag vill också tacka finansutskottet som har gjort ett bra jobb. Under den senaste tiden har vi spelat ganska många olika roller vi lagtingsledamöter, den ena med mer framgång än den andra. Vi har också kommenterat och kritiserat den parlamentariska rollfördelningen tidigare. Vi kan konstatera att i det här sammanhanget har det fungerat, eftersom alla motioner som oppositionen har skrivit har förkastats. Däremot har man skrivit lite om dem och tagit in dem i betänkandet. På det sättet kan man godkänna dem i sin egen form, alltså i finansutskottets form.

Om man ser det rent sakligt så har det ingen betydelse. Det är saken i sig som har betydelse, att frågan går framåt. Det har vi sett i många av de motioner som obunden samling har skrivit, och alldeles särskilt de motioner som jag har varit första undertecknare av.

Vad beträffar missbrukargruppen, där ger man en tydlig signal från finansutskottets sida. Man säger att man ska förtydliga uppdraget som den här missbrukargruppen, som man lite slarvigt kan kalla gruppen för, men den parlamentariska tillsatta gruppen, som arbetar med att göra en översyn av det alkohol- och narkotikapolitiska programmet. Enligt finansutskottets betänkande är det viktigt att man får ett tydligt uppdrag. Det var också det som vår motion gick ut på, eftersom man upplever att man inte riktigt vet vad förväntningarna på den gruppen är.

Ungdomsarbetslösheten och frånvaron av sysselsättning har man också tagit till sig. Man har också skrivit att företagarna ska vara involverade i olika praktikarrangemang för arbetslös ungdom. Det är också i enlighet med den finansmotion som vi hade från obunden samlings sida.

En annan sak som är stor och viktig är äldreomsorgen på Åland. Både från social- och miljöutskottets och från finansutskottets sida har man omfattat skrivningarna om att det är viktigt att man har en klargörande ansvarsfördelning om vad som är kommunal service och vad som är hemsjukvård.

Man vill att Gullåsen ska utvecklas till ett geriatriskt sjukhus. Man säger att det är viktigt med lagstiftningsåtgärder för att man ska få de gemensamma arbetslagen. Det är viktigt att man utreder ansvaret för läkarvården vid de kommunala servicehemmen.

En sak, som jag inte kan se något spår av, ber jag nu finansutskottet vidareutveckla. Det är frågan, som också landskapsregeringen har haft till uppdrag, att göra en ekonomisk en jämförelse mellan de olika arrangemangen. Det som vi har idag och vad det skulle betyda om vi ändrar det till en sammanhållen hemsjukvård där både den serviceinriktade kommunala delen och hemsjukvården, som ligger under ÅHS, skulle ingå. Vad betyder det här rent ekonomiskt för kommunerna och för ÅHS? Det uppdraget har landskapsregeringen haft under det här året. Landskapsregeringen har inte gjort det trots att står det i äldreomsorgsplanen. Det tycker jag att skulle ha varit en viktig fråga att reda ut, vilket jag också anförde i remissdebatten inför finansutskottets arbete eftersom det inte riktigt fungerar som det ska göra på Åland. Ansvarsfördelningen är ganska luddig, vad som hör till vad. Nivån på de här olika servicehemmen är också olika, en del kanske har servicen mer utvecklad och avancerad. Det här är väldigt luddigt och det här behöver man verkligen få ordning och reda i under det här närmaste året.

Många kommuner står i beråd att utveckla och utarbeta den här formen, då måste man veta på vilken nivå man ska lägga sig. Det här är stora kostnader för kommunen, också för dem som är ytterst berörda, de äldre som ska bo där så att man vet om var man hör hemma och vad man har för olika lagliga rättigheter.

Till den del det gäller Övergårds varande eller icke varande i Grelsby, vill jag bara understöda den reservation som ltl Fredrik Karlström har gjort. Det är väldigt viktigt att man inte nu börjar möblera om. Kanske någon känner oro inför det att man ska flyttas ut till någonting som man ännu inte känner till, alltså det okända. Det här skulle jag och vi inte vilja att någon skulle behöva uppleva i vårt ändå lyxkonsumtionssamhälle, som vi lever i. Vi har råd att göra det här. Vi ska absolut inte ställa någon utanför den omsorg som många av oss huldar om.

En annan stor fråga är permitteringarna som en majoritet troligtvis kommer att gå in för. Det här betyder att vi har 70 stycken årsarbetsplatser för mycket i vår förvaltning. Att lösa den kostnaden på ett år genom permitteringar tycker vi inte är särskilt bra personalpolitik.

Det har varit väldigt dålig stämning, precis som ltl Fredrik Karlström sade. Många känner oro inför vem som ska bli drabbad och hur mycket eftersom man också vet att det inte går att göra permitteringar på alla enheter i den omfattning som är föreslagen. Parollen inför landskapsregeringens arbete hette nytt ledarskap. Jag tycker att det här är ett tecken på ganska dåligt ledarskap för att inte säga utomordentligt dåligt ledarskap.

Att ge den här öppna fullmakten till landskapsregeringen känns väldigt svårt och främmande. Vi har sett i innevarande års budget att det fanns en tjänst på kansliavdelningen, vaktmästartjänsten i det här huset, som skulle strykas. Det var förslaget från landskapsregeringens sida och det gick också lagtinget in för att göra. Det har inte blivit verkställt, men de facto så är det överhängande att den här tjänsten ska dras in. Det här gjorde man trots att man visste att tjänsteinnehavaren var allvarligt sjuk. Det här tycker jag inte är särskilt bra personalpolitik och bra ledarskap. Tvärtom visar det att man inte är riktigt bra på att hantera uppgifterna. Därför känns det ännu mera svårt att lämna är det här ifrån sig för att landskapsregeringen ska ta itu med det här. Det är många människor som det här berör, för att inte säga alla. När man vet att en enda tjänst, den jag just nämnde, kunde man inte hantera på ett bra sätt.

Sedan har det också varit frågan om flaggan i Bryssel. Jag har skrivit en enkel fråga om det med anledning av det som framkom i media igår. Finansutskottets ordförandes åsikt var att man kunde ha godkänt den här motionen om man inte hade sagt ifrån vår sida att man ska tillse från landskapsregeringens sida att flaggan ska hissas. Jag vill verkligen skjuta det här till landskapsregeringens bord där man ska föra en diskussion och faktiskt tillse att flaggan kommer upp. Att tillse, det betyder inte att man handgripligen gör det men man ska föra den debatten på ett sådant sätt att det leder till att flaggan kommer att finnas på sin plats. Inom centern kan vi åtminstone säga att man har en ännu starkare åsikt än att man ska tillse, eftersom ltl Gun Carlson sade att den ska finnas på plats i Bryssel. Jag kanske till och med borde ha använt ett ännu starkare ord för att centern skulle ha gått in för det.

Jag tror att det var allt för den här gången. Jag återkommer i debatten längre fram. Jag slutar här, tack herr talman.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tackar för de värmande orden från vtm Gun-Mari Lindholm av.

Det här med finansmotioner, tekniken är sådan att ofta består motionen av en hel del. Man kan tycka att delar är bra, sedan kan det vara någonting som gör att man inte kan omfatta motionen. Det är ofta på det sättet. När det gäller flaggan så var det ordet tillse. Jag lägger in i det begreppet att om man säger att någon ska tillse det, då har de också makten. Vi tycker naturligtvis att flaggan ska finnas där. Det tyckte jag framgick väldigt klart i min presentation. Flaggan ska upp där. Vi har skjutit det till landskapsregeringen att de ska arbeta vidare på det. Mera kunde inte vi göra just nu.

När det gäller hemsjukvården, sammanhållen hemsjukvård och hemtjänst så återkommer jag.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tycker det är bra om vi åtminstone i den här frågan, vad beträffar flagghissningen i Bryssel kan vara eniga. Jag har förstått att det fanns ett förslag om att det redan skulle ha stått i budgetboken inledningsvis i den allmänna motiveringen, men det kanske inte fanns ett enhälligt stöd för en sådan formulering från landskapsregeringspartiernas sida. Det är ju bra om vi nu, med anledning av att vi blir minst sagt motarbetade i den frågan, kan enas och att vi kan stå upp för att flaggan faktiskt ska finnas på plats.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, vi är helt eniga, jag är övertygad om det. Jag tror att det här kan vara precis som inflytandefrågorna, att lagtinget kan samlas för att göra största möjliga optimala insats.

Sedan när det gäller hemtjänst, hemsjukvården och sammanhållen hemsjukvård är vi nog också intresserade av ekonomin bakom det. Jag ser att ltl Åke Mattsson har begärt en replik här. Han har ännu inte presenterat social- och miljöutskottets utlåtande. Vi kommer att få diskutera vidare runt det.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tror att äldreomsorgen kommer att bli en väldigt viktig fråga i kommunerna eftersom ålderspyramiden ser ut på det sättet. Det kommer att vara väldigt avgörande för kommunernas framtida ekonomi hur det här kommer att lösas och hur vi här i den lagstiftande församlingen kommer att hantera den här frågan framledes. Det fanns ett uppdrag i arbetsgruppen, som arbetade fram äldreomsorgsplanen, att man också skulle göra en ekonomisk översikt och jämförelse. Den saknas ännu idag. Därför skulle det vara av största vikt att det arbetet påbörjas omedelbart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Några ord om sammanhållen hemsjukvård och sjukvården. Vi har ju inte i finansutskottet tittat på det i ekonomiska termer, som ordförande redan sade. Det är helt mänskligt och ekonomiskt är det ju stora vinster att göra om man organiserar det rätt.

Sedan vill jag bara säga att när Vtm Lindholm talar om permitteringar så är det fortsättningsvis så att permitteringar är den sista åtgärden. Det finns mycket att göra förrän man till permitteringar. Sedan när vtm Lindholm här i parlamentet tar upp ett enskilt fall, jag återkommer.

Talmannen

Tiden är ute!               

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det skulle vara intressant att veta vilka andra olika åtgärder som kommer att påbörjas som första åtgärder om man tänker att man väntar med permitteringar. Vilka andra åtgärder har framkommit i finansutskottet? Det har inte framkommit här. Kanske man kan få det refererat?

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Jag undrar om det inte var finansutskottets ordförande som presenterade listan på det dokumentet som har gått från regeringen till avdelningarna. Där en nämnde man allt från semesterpenning, frivilligt ledighet, tjänstledighet och deltidspension, listan var ännu längre. Det har nog nämnts här redan idag.

Vtm Lindholm tar upp en enskild tjänstemans ärende, som ännu inte ens är behandlat. Det har diskuterats både i pressen och på mailen. Jag tycker att det är under lagtingets värdighet att vi ens tar upp sådana fall här.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det jag är ute efter är någon form av personalförsörjningsplan, som man kunde ha fått presenterad. Att vi hade sett vilka tjänster som behövs och hur det kommer att se ut inom 3-5 års period. Man gör ett hugskott med permitteringar för ett år. Man har ändå sedan ett fortsatt problem framför sig med en ekonomi som inte är i balans.

Vad beträffar det enskilda exemplet, gäller det detta innevarande år, vilket vi alla här i salen har varit med och tagit beslut om. Då visste vi inte att den personen var allvarligt sjuk. Det visar på det dåliga exemplet. Därför är det viktigt att man vet vad man lämnar ifrån sig från den här salen så att det sköts på ett bra och korrekt sätt. Det ärendet har inte skötts på ett korrekt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Frågan kring sammanhållen hemvård är en väldigt stor, komplex och svår fråga har det visat sig. Det finns ju en ganska analyserande utredning som har gjorts, som påvisar olika former när det gäller fakturering, när höginkomstskyddet ska komma emot och vissa typer av tjänster som ingår från ÅHS osv. Det här är verkligen på gång. Man kommer att ha ett pilotprojekt under året och man kommer att utreda vad som har framkommit i den här frågan. Man har en tjänsteman som utreder det här och jobbar med en rapport. Det är på gång inom det här området. Det är ju viktigt är att man har en bra beredning innan man går framåt. Att man inte tar ett hugskott bara för att visa att man jobbar, man är snabb och att man kan åstadkomma saker och ting. Jag känner också att det är bra att man har en beredning i det här sammanhanget. Sedan får det inte ta hur många år som helst, vilket vi också kommer fram till i vårt betänkande. Man behöver sätta ner foten och fatta beslut.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är så många andra debatter här på sidan om så att jag har lite svårt att höra vad ltl Åke Mattsson svarade. Den här utredningen och den här personen som arbetar med de här frågorna, är det också på den personens agenda att ta fram den ekonomiska jämförelsen och fördelningen mellan landskapets ÅHS och kommunernas service gentemot äldre personer. Är det också den här personens uppdrag att ta fram detta?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det kan jag inte konkret svara på. Det finns många andra frågor. Faller de frågorna på plats så löser sig också den ekonomiska biten så småningom. Administrationen i de olika kommunerna angående vilket anställningsförhållande man har från hemsjukvården är ganska klart, men däremot hur kommunen har anställt sina arbetstagare är oklart. Det är ganska svårt att ge ett enhetligt svar på den här biten. Det viktigaste är trots allt att man nu kommer framåt. Blir det svårare tider så kommer både kommunerna och ÅHS att spara på sina kostnader. Tycker man att det är en gränszon så vill man inte anställa och investera där. Det är helt uppenbart att här krävs det just nu investeringar både från kommunerna och från ÅHS. Därför är det viktigt att man kommer vidare och att man åtminstone får igång pilotprojektet.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tror att vi har en samsyn i den här frågan. Det framkommer med all sin tydlighet i det utlåtande som social- och miljöutskottet har formulerat. Det finns kanske någonting som man kan tillägga i den här utredningen om vem som sköter vad, på vilken nivå och till vilka kostnader och fördelningen. Det är väldigt viktigt att det här arbetet intensifieras och att den personen som ska göra det här arbetet har ett tydligt uppdrag och ett tydligt mandat. Det är också viktigt att man begränsar det tidsmässigt så att vi sätter ner foten, som ltl Åke Mattsson sade. Att kommunerna och landskapet vet vad vi har för ansvar oss emellan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Finansutskottets betänkande, speciellt de allmänna delarna, är rätt så intressanta, speciellt med tanke på att socialdemokraterna ville att utskottet särskilt skulle diskutera helheten, hela Ålands ekonomi. Inte bara landskapets ekonomi utan också hur det ser ut i det åländska näringslivet med arbetslöshet och tillväxt o.s.v. Sedan ville vi gärna att utskottet skulle tala om begreppet budget i balans och om äldreomsorgen och kommunernas ekonomi. Allt det har utskottet täckt in. Ur vår synvinkel finns det mycket värdefulla synpunkter i betänkandet. Jag tänkte också uppehålla mig vid det ganska mycket.

Trots att vi kanske hade mest motioner tycker jag det är lite gnälligt om motionerna och varför man inte har godkänt det. Vi vet hur det där spelet är. Det är väl ingenting att gråta över här i talarstolen.

För vår del innehåller alla motioner en viss grund i ett politiskt tänkesätt. Vi vet att de inte kommer att godkännas. Det är ju bra om synpunkter i alla fall beaktas. Vi förväntar oss inte att den här regeringen ska ha samma ekonomiska uppfattning som oss, eftersom vi gör en annan bedömning av läget än vad majoritetsblocket gör.

Herr talman! Om jag börjar med det som jag tycker är bra och så blir det värre och värre under anförandets gång. Det som har sagts här om social- och miljöutskottets utlåtande om äldreomsorgen är det bästa i det här betänkandet. Det är också trevligt att läsa att finansutskottet enhälligt har omfattat utlåtandet. För mig, som var med i 2006 års äldreutredningskommitté, är det särskilt glädjande att man nu i lagtinget har kommit fram till det som vi redan var överens om år 2006. Man får väl säga, som i så många andra situationer i livet, bättre sent än aldrig. Det som är det allra väsentligaste i den här frågan är att lagtinget nu säger att landskapsregeringen måste besluta om att Gullåsen ska bli ett geriatriskt sjukhus. Sedan säger man också en hel del annat. Men detta är avgörande. Jag vill igen påminna om att lagtingets uppgift är att säga vad, inte precis hur i varje detalj, vilken buss som ska gå hit och vilken bil som ska gå dit. Det är därför vi har en förvaltning och en regering, det är de som ska förverkliga besluten. Det som lagtinget inte har sagt är när detta ska ske? När ska Gullåsen bli ett geriatriskt sjukhus, med vissa andra specialiteter som nog finns omnämnda betänkandet? Maximalt inom en femårsperiod, helst lite tidigare, tycker jag. Det här är alldeles nödvändigt för att man ska kunna planera verksamheten vid ÅHS och för att kommunerna ska få klara besked om vad som är ÅHS uppgift och vad som är kommunernas. Jag tycker inte att det här är någonting svårt. Det finns så många som har så mycket tvivel om det ena och det andra och som har så mycket praktiska problem varje dag som man försöker ordna och därför kanske inte har samma övergripande synsätt som fordras av beslutsfattare.

Herr talman! Om lagtinget nu besluter detta så är det ett stort steg framåt för äldreomsorgen på Åland, om blott regeringen gör någonting efter det här och inte igen börjar utreda och utreda och komma med nya skrivningar. Regeringen måste se till att det fattas ett beslut, helst i hälso- och sjukvårdsplanen som ska fastställas efter det här, och säga att då och då ska det här vara genomfört. Så mycket måste man kunna vänta att regeringen ska klara av när man har fått det stöd man har i betänkandet. Det där är en mycket positiv sak.

Jag tycker också det är trevlig läsning om budgeten i balans. Det är så här som nationalekonomerna resonerar och skriver. Trots den här problematiseringen och försök till definition tycker jag det saknas en bit i resonemanget. Det är hur landskapets budget i balans ska se ut 2012 eller 2013? Jag tycker ändå det är ett stort steg framåt i debatten jämfört med det som pratades i samband med remissen. Då var det många som svängde sig med uttrycket budget i balans utan att man riktigt definierade vad man menar. Det som åtminstone vi tycker är centralt är att definiera konjunkturcykeln. Var är vi i den? Om man säger att den är sju år, som finansutskottets ordförande sade, är vi nu då på år ett, två, tre, fyra eller ska vi räkna tillbaka från 2013? Har vi då tre år kvar i cykeln? Lite mera precision skulle ha varit intressant. Det är vi som ska besluta vad det innebär. Det är inte regeringen. De kan naturligtvis komma med förslag.

Herr talman! Jag tycker det är en bra början på den här diskussionen men ska vi ha kravet en procents överskott som man har i Sverige, som utskottets ordförande tycker att är bra, varför inte säga det då? Varför tar inte lagtinget det beslutet? Varför vara så tveksamma och rädda att styra, regera och bestämma, som är vår uppgift? Jag är beredd att diskutera preciseringarna. Jag tror att det är till hjälp för regeringen. Det är till stöd för hela politiken. Då vet också de omkringliggande aktörerna vad som gäller.

Herr talman! Det finns också en bedömning här av ekonomin. Om vi nu är riktigt ärliga, som ltl Ander Eriksson brukar säga, så kan vi knappt tala om att Åland är i resektion, som en del här har försökt säga och hänvisat till Lehman Brothers. Det har inte drabbat Åland. Vi ser att arbetslösheten fortfarande ligger under fyra procent. Det är fullkomligt acceptabelt, också under goda tider. Ungdomsarbetslösheten, ja, den är för hög. Det finns för lite konkreta åtgärder från regeringens sida. Näringsministern sitter tydligen och väntar på att det ska komma uppvaktningar och föreslå vad man ska göra. Några egna åsikter har han inte, då hänvisar han till AMS. Där borde det göras mera. Men i övrigt är inte situationen alarmerande. Tillväxten är inte bra, tvärtom den sjunker. Men den sjunker framför allt p.g.a. utflaggningar, inte så hemskt mycket som man kanske skulle kunna ha väntat sig genom en lågkonjunktur inom den privata sektorn. Byggbranschen går förhållandevis bra. Julhandeln ser ut att bli bra. Vi har för låg tillväxt men situationen är inte alarmerande. Därför borde mera stimulansåtgärder diskuteras. Det har hela tiden varit socialdemokraternas politiska linje att försöka stimulera så att inte lågkonjunkturen blir djupare. Byggandet av hyreshus är alltid bra stimulans. Det är också bra investeringar i framtiden. Man kunde införa rot avdrag, man borde åtminstone har beredskap till det. Man kunde ge stöd för stambyten och hissinstallationer o.s.v. Framförallt borde man ha beredskap att finansiera förbättringar av infrastrukturen inom turismen när det gäller nedgångna anläggningar o.s.v. När det är dåliga tider har vi en kamrat i vårt parti som säger; renovera det som vi redan har istället för att bara bygga nytt. Det om själva det ekonomiska läget.

Socialdemokraterna tycker att regeringspartierna har en alldeles för svart och negativ bild på den ekonomiska situationen. Det verkar nästan så att man vill hota, speciellt den egna förvaltningen, för att kunna dra ner på personalutgifterna. Det här som man talar om som den sista åtgärden, vad är det? Sista åtgärden inför vad då? Det låter ju som avrättning eller någon annan förfärlighet som ska hända. Vad är den sista åtgärden inför vad då? Vad händer sedan då?

Herr talman! Den här politiken vi gillar inte. Vi tror inte att det finns ekonomiska skäl att gå så här långt. Finansutskottets ordförande pratade om att man under den här perioden fram till 2012-2013 kommer att ha tömt utjämningsfonden. Javisst, men det behövs ju mera pengar för att balansera underskottet i budgetarna. Det gör man genom att ta likvida medel som finns reserverade sedan många år tillbaka. Om vi tittar på 2008 års bokslut så finns det 69 miljoner i reserveringar. 1.1.2008 fanns det 17 miljoner i återsökta bidrag och lån, särskilt inom jordbrukssektorn. Den väldigt generösa jordbrukspolitiken är så generös så jordbrukarna får inte pengarna att gå åt helt enkelt. Det ligger pengar in på år 2009 i stödåtgärder som inte har blivit genomförda. Nu ska man föra över detta till kompensationsbidrag, som vi har pratat om, 2,6 miljoner, d.v.s. utkomststöd, och ltl Karlström, utan prestation! Det ska föras över till jordbruket det. Det är skillnad med stödpengar än att jaga någon missbrukare som inte klarar av att jobba.

Bästa vänner, det går för långt med jordbrukspolitiken. Men inte ett ord om det ser man. Däremot de som jobbar här ska vara medvetna om den sista åtgärden. Nej, den här politiken gillar inte vi. Det måste nog vara mera rättvist i samhället om medborgarna ska vara riktigt övertygade.

Angående permitteringarna, jag tycker att ltl Fredrik Karlström väldigt klart redogjorde för det resonemanget. Under sämre tider ökar ju efterfrågan på välfärdstjänster, de behövs mer nu än under goda tider. Då föreslår regeringen åtstramningar, både här i huset och i kommunerna. Det är inte vettig konjunkturpolitik. Konjunkturpolitiken bör vara sådan att man expanderar de offentliga utgifterna för att stimulera den totala efterfrågan på varor och tjänster. Nu gör man tvärtom. Man drar åt och så brukar man skälla från liberalt håll på socialdemokraterna för den tid som var före det här valet. Men kom ihåg, vem var det som skapade en utjämningsfond som ni nu är beredda att sätta sprätt på? Det kan man säkert kritisera den förra regeringen för, men också det förra lagtinget. Inte föreslog liberalerna några större indragningar under förra perioden av beviljade anslag. Politiken borde ha varit ännu mera återhållsam då. Det är precis som finansutskottets ordförande säger, vi har bara ett sätt att driva konjunkturpolitik; att hålla igen under goda tider och expandera under dåliga tider. Det är precis det som vi gör nu med utjämningsfonden. Men, ni drar dessutom åt för mycket. Ni skapar missämja, ni förstör verksamheter som redan fungerar bra, och som vi nu skulle ha stor nytta av, som ÅSUB:s utredningar. Mera kunskap och erfarenheter är ju det viktigaste vi har. Vi borde ju ge dem ännu mera uppdrag.

Herr talman! Socialdemokraterna har nog en annan syn på den här politiken. Då säger ni; men hur ska vi då spara? Men bästa vänner, vi behöver inte bara spara, vi kan låna pengar. Jag vet inte varifrån ni har fått att det skulle vara fult att låna pengar? Alla har vi väl lån. Eller är det någon som inte har lån? Det är klart att vi under en sådan tid kan låna pengar. De frågar på stan varför vi inte tar upp lån? De frågar i förvaltningen varför vi inte tar upp lån? Det är ju inte meningen att vi ska låna kolossala mängder. Men för att kunna stimulera ekonomin och för att få de anställda med på att skapa strukturomvandlingar så ska vi göra det. Inte blir folk motiverade om de är oroliga för att lönen ska bli indragen eller att de ska förlora jobben.

För socialdemokraterna har den här budgeten haft tre målsättningar. Spara inte på de gamla och sjuka, det håller vi fast vid. Stängningen av Övergårds har berörts här flera gånger. Det är ett omänskligt beslut, måste jag säga. Jag vet en kvinna där som är 90 år. Hon har en gång redan blivit flyttade dit från Gullåsen, nu ska hon flyttas tillbaka. Tycker ni att det är vårdetik, som det pratas så vackert om? För den här summan pengar är det inte värt det. Om man då skulle lösa något problem var det väl ändå motiverat. Men man skapar ju ett ännu större problem. Vi får ännu mindre platser inom ÅHS. Är det klok politik? Och detta gör man bara för ett år. Om de här gamla och sjuka människorna får vara kvar så öppnas Trobergshemmet i maj-juni 2011. Nej, herr talman, det här beslutet liknar inte ålänningarna. Det är för hårt. Tänk själva om det var ni som låg där eller er mamma eller pappa. Då känns det på ett annat sätt.

Herr talman! Det är ingen som har talat om golf och Stornäset. Jag var lite spänd på att finansutskottets ordförande, som är väl insatt i frågan, skulle säga någonting. Men han valde tydligen att hålla en låg profil. Det kanske var klokt av honom. Det är nog inte något bra förslag som regeringen har beredskap att genomföra. Enligt skogsvårdsbyrån är det här Ålands allra finaste skogsområde. Det är det första.

Det andra är att det här området har stora strandsträckor och det är idag ett viktigt rekreationsområde för många ålänningar som inte har någon sommarstuga eller som inte äger någon mark.

För det tredje, herr talman, så sägs det faktiskt nog nu, och det håller i sig, att det här med golf inte är så lönsamt utan att intresset minskar och minskar.

För det fjärde står det, bästa majoritetsvänner, i ert handlingsprogram att dyrbara skogsområden ska bevaras som kulturområden för kommande generationer. Om ni inte tänker följa den politiken så gör ni väldigt många besvikna.

Vi har varit dit och tittat på det här området. Vi har också insett att det finns en stor, stor opinion mot det här. I det här skedet föreslår vi därför att det här området inte ska upplåtas för en golfbana. Tvärtom, det ska stärkas som ett särskilt värdefullt skogsområde.

Herr talman! Det var många på listan som vill kommentera mitt anförande så det är väl bäst att sluta här.

Talmannen

Anförandet var ca 20 minuter.

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Det gäller diskussionen om vårt utlåtande. Jag är tacksam för att fick lite beröm. Jag var orolig själv att det skulle komma lite kritik. Vi har ju kanske inte behandlat alla finansmotioner fullt ut. Det berodde på tidsbristen. Det är ett väldigt engagerat utskott och vi fördjupade oss ganska mycket i de här frågorna. Vi bestämde oss för att vi skulle ha ett väldigt ytligt, övergripande utlåtande på detta för att nå fram med vårt budskap. Med Gullåsen är det viktigt att man fattar ett beslut ganska omgående. Det kanske också är nyckeln till hur man går vidare till ålderdomshemmen och till vårdhemmen. Det var bara den kommentaren jag ville ge, att vi är på samma linje, vi behöver få ett beslut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack herr talman! Ltl Sundback funderade ju på vilket år vi var i konjunkturcykeln. Konjunkturcykeln skjuter hela tiden framåt så vi kan aldrig bli på det sista året i en cykel.

När vi nämner budget i balans i debatten då pratar vi om ett år och när vi nämner ekonomi i balans då pratar vi över en hel cykel.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, man kan lätt vara ute och cykla i den här diskussionen. Om man strävar till att budgeten ska vara i balans 2013 och backar sju år, då har man väl en konjunkturcykel? Jag förstod att finansutskottets ordförande resonerade så. Vi hade annars år 2002 en liknande en nedgång i landskapets ekonomi. Det stämmer att det blev sju år fram till 2009 när vi nu tror att vi kanske är på botten av nedgången. Men det är möjligt att lågkonjunkturen ännu kommer att öka 2010. Därför är jag intresserad av hur man i utskottet har resonerat?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Det var mycket som jag skulle ha lust att kommentera i ltl Sundbacks anförande. Jag tackar för de goda orden.

När det gäller budget i balans så tror jag ändå, sist och slutligen, att vi är ganska överens om vad vi menar med detta. Hur mäter man längden på en konjunkturcykel? Det är alltså från botten till nästa botten eller från en topp till en nästa topp. Det spelar egentligen ingen roll. Det svåra är att säga på förhand hur lång en konjunkturcykel kommer att bli. Det kan ingen göra. Där påverkas vi globalt. Ibland är den lite kortare och ibland är den lite längre. Det stämmer att vi senast hade en lågkonjunktur 2002, så det råkade bli sju år här. Men det kan gå snabbare och det kan gå långsammare.

Jag är definitivt inte rädd för att sätta en procents överskottsmål. Det här råkade vi faktiskt inte sätta in i vårt betänkande. Jag sade min personliga åsikt där.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Finansutskottets ordförande tror att vi är ganska överens. Jag tycker kanske det låter mera som en viljeyttring eller som en precision. Jag vill veta, jag vill ha fakta på bordet, jag vill inte bara tycka likadant som någon. Det kan väl vara en viss förklaring detta med budget i balans och konjunkturcykeln. Men om nu finansutskottets ordförande anser att budgeten ska vara i balans 2013 och han vill ha en procents överskottsmål i budgeten så formulera den politiken. Det skulle vara ett framsteg ytterligare i den här diskussionen.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Ja, gärna det. Därför ställde jag frågan hur lagtinget ställer sig till en sådan sak? Det finns alla möjligheter att precisera det.

När jag sade att vi är ganska överens så menade jag ltl Barbro Sundback och jag. I utskottet är vi helt överens om de skrivningarna.

Beträffande den ekonomiska situationen, där måste vi skilja på landskapets ekonomiska situation och näringslivets ekonomiska situation. Det är en jättestor skillnad. Landskapet befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation. Vi försöker inte svartmåla utan vi försöker hitta sanningen, även om den är svår att vaska fram.

Angående likviditet, det finns kanske 140 miljoner 2012. År 2012 har vi sugit bort 120 miljoner av dem. Jag sade också i min presentation att vi kan, om det går tokigt, hamna in i ett sådant läge att vi behöver låna. Vi ska inte göra det så länge vi har egna pengar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Vi kanske kan skriva ett gemensamt tillägg till betänkandet om överskottsmålet och budgeten i balans, om det finns stöd för det i lagtinget. Det tycker jag är väldigt bra.

Det är nästan som att svära i kyrkan att säga ordet lån här i lagtinget. Vi väntade ganska länge med att föra fram det eftersom vi kände på oss att det var minerad mark. Nu har vi åtminstone kommit så långt att vi också har börjat diskutera det. Det tycker jag är klokt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Om vi börjar i den ändan vad en konjunktur och en konjunkturcykel är så var finansutskottets ordförande inne på det. En konjunkturcykel är från ett jämviktsläge till ett annat jämviktsläge, där man under den perioden har haft en uppgång och en nedgång. Det är ett sätt att definiera det hela på.

Sedan kan man konstatera att vi här i lagtinget inte kan bestämma vad en konjunkturcykel är och hur lång den är. Det kan man bara göra i historiskt perspektiv. Framåt är det helt omöjligt att göra det.

Det är klart att man kan göra som den socialdemokratiska oppositionen och se på den ekonomiska utvecklingen i vårt samhälle genom rosenröda glasögon. Det gör inte jag och inte vi heller. Vi bedömer också andra saker. En av de väsentliga sakerna är hur företagens resultatutveckling ser ut. Det är en mycket viktig faktor i det här sammanhanget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Om ltl Folke Sjölund har hört på mitt anförande så har jag sagt att tillväxttakten är för dålig i den åländska ekonomin, i det privata näringslivet. Vi saknar, och det vi har gjort hela tiden, stimulansåtgärder. Därför anser vi att den offentliga ekonomin ska expandera i just sådana avseenden. I samband med förra tilläggsbudgeten i december annonserade regeringen ut stimulansåtgärder. Då nappade vi på det och sade att det här och det här och det här tycker vi att man ska tänka på. Då hade ltl Sjölund en lång förklaring om hur fel det var, det var fel tid och det här skulle komma senare. Det har inte kommit, ltl Sjölund. Det är en viktig sak att få det privata näringslivet att fungera bättre. Det håller jag med om.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag känner inte igen beskrivningen av vad jag skulle ha sagt. Jag bara konstaterade att ltl Sundback säger att det inte finns någon stimulans i den här budgeten. Det är ju helt fel. I denna budget, i den röda boken, finns det beställningar för 23 miljoner. För 2009 var motsvarande summa 21 miljoner. Visst finns det ju en stimulans här.

Socialdemokraternas sätt att bedriva konjunkturpolitik var följande; under brinnande högkonjunktur 2005, 2006 och 2007 blåste socialdemokraterna upp landskapets budget med ungefär 20 procent. Det var konjunkturpolitik i sin prydnad, där man inte ska expandera ohämmat utan istället lägga i ladorna. Man lade visserligen i ladorna för att man inte förmådde att spendera allting. Man kunde ha lagt mycket mera i ladorna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det där gnälliga liberala socialdemokratiska skuldvisan tycker jag vi kan sluta med nu. När man hör på liberalerna så skulle man ju kunna tro att det var socialdemokratisk majoritet och har varit länge i det åländska parlamentet. Ingen annan än jag skulle önska det. Det skulle vara det bästa tänkbara. Det är ju så att alla var med i förra valet och blåste på, inklusive liberalerna. Dock lyckades vi hålla igen så mycket att det nu finns en utjämningsfond som liberalerna kommer att äta upp i sin finanspolitik. Alla är vi väl ändå lika dåliga kålsupare i det här sammanhanget.

Men, någon större stimulans är det inte om byggföretagen "out såsar" projekten. Det kanske regeringen ska tänka på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Ltl Sundback höll ett mycket engagerat socialdemokratiskt ideologiskt anförande. Vi väntade inte något annat, så är det ju. Det kan man inte klaga på. Det var jättebra, utom det, i mina öron, när hon började raljera med orden om den sista åtgärden. Om ltl Barbro Sundback sätter det sätti det sammanhanget, som jag sade, att det är den personalpolitiska sista åtgärd som man tar till, om man inte på andra sätt får igenom besparingarna som vi räknar med att också personalen deltar i, såsom det övriga samhället.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag förstår resonemanget. Jag ber om ursäkt om det uppfattades raljerande. Det har sagts så många gånger; den sista åtgärden. I mina öron hörs det antingen som att nästa steg är ungefär som att döden inträder eller som ett hot. Det här är den sista åtgärden, vet du, om du inte gör si eller så. Det känns inte som en konstruktiv politik i mina öron. Dessutom detta om att personalen ska bidra, de bidrar ju redan genom försämrade arbetsvillkor genom många nedskärningar. Det är inte så att personalen har kommit hit och bett om jobb. De har blivit anställda genom oss för att vi har ansett deras kompetens och deras kunnande värdefullt och viktigt för samhällsutvecklingen. Nu ska vi inte bestraffa dem.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Men det är därför vi måste säga att det är den sista åtgärder eftersom oppositionen har svängt det till att det är den första åtgärden. Vi vill ju uttryckligen poängtera att alla andra förslag och möjligheter till besparingar inom förvaltningen kan komma ifråga, sedan kommer permitteringar. Om ltl Sundback vill använda det som hot så får hon använda det. För oss är det inget hot. Det är den sista åtgärden som kommer på listan om man använder uttrycket på rätt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tycker att det var till vissa delar ett lite förvånande anförande när det gäller socialdemokraternas syn på finanspolitiken. Det ska återkomma till i mitt anförande. Jag noterade att ltl Sundback säger att det går för långt med jordbrukspolitiken. Personligen tycker jag det går för långt när det gäller ltl Barbro Sundbacks okunskap om hur EU:s jordbrukspolitik är uppbyggt. Det pratades om att man kastar pengar efter jordbrukarna och de går inte ens åt. Det exemplifierades igen med överföringen ifrån miljöstödet till LFA. Jag har förgäves försökt förklara hur det hänger ihop och att det inte leder till merkostnader.

Det pratades om att det inte är någon motprestation, i klartext; man gör ingenting som jordbrukare när man får de här pengarna. Det har tidigare också pratats om att det är en lyxtillvaro. Jag tycker faktiskt det är en förolämpning mot hårt arbetande människor, som just nu befinner sig i ett pressat ekonomiskt läge, att få höra den här typen av dravel om lyxtillvaro. Jag kan faktiskt inte säga annat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, om man skulle hålla sig till fakta. Om man ser i bokslutet från 2008, så finns cirka 18 miljoner återbokade stöd. Det är i första hand från jordbruksprogrammen. Jag har inte tid att läsa upp dem. Axel 1 och Axel 2, det är 2,6 miljoner som man nu ska ändra om till kompensationsstöd. Det är ett utkomststöd till jordbruket. Att många jordbrukare upplever situationen stressad och jobbig kan jag väl i och för sig förstå. Om man ser lur landskapets budget synvinkel är det nog en jätte favoriserad och omhuldade grupp.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda är jag inte helt säker på att det är så. Tar vi till exempel avbytarverksamheten, där vet vi att på den finska sidan betalar man inte några avgifter överhuvudtaget, medan man här är beredd att betala avgifterna. Som jag tidigare sade i den näringspolitiska debatten, orsaken till att inte jordbrukarkåren protesterar är synbarligen en rädsla för att drevet efter näringen ska bli ännu värre. Det har till och med journalister noterat. Det är väldigt olyckligt om det blir på det sättet.

Sedan ltl Sundback, när det gäller att hålla sig till fakta, de siffror ni hänvisade till nu är ju reservationsanslag som hänger ihop med att investeringar inte har genomförts men kommer att genomföras ett senare år. Det hänger ihop med att det har vidtagits olika kontroller så att man inte får sina medel på rätt år, för att nämna ett par saker. Det har ingenting att göra med överföringen till kompensationsbidraget. Ni måste, en gång för alla, sätta er in vad det här handlar om. Och inte komma dragande om att folk inte gör någonting och att det är en lyxtillvaro. Jag tycker det är en förolämpning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det kan man nog förstå förstås. Det här är inte reservationsanslag. Det finns ett särskilt kapitel för det. Det här är icke utsökta stöd. Det är precis som ltl Anders Eriksson säger, vissa av pengarna används sedan 2009 och har använts. Här finns miljöstödet som inte har gått åt utan görs till ett kompensationsbidrag.

Om avbytarservicen har jag inte sagt någonting. Jag tror att jag ska återkomma till det vid ett annat tillfälle.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Jag hör till dem i lagtinget som brukar uppskatta den socialdemokratiska gruppens inlägg. Därför att det finns en ideologisk grund bakom. Det är klart och tydligt, man vet vad socialdemokraterna vill. Eller man visste vad socialdemokraterna ville. När det gäller den ekonomiskt förda politiken, som nu förs fram här, så känns den verkligen svajig. Riktigt, riktigt svajig! Man talar om att vi måste expandera den offentliga sektorn, vi behöver inte spara, vi kan låna. Landskapsregeringen är nu plötsligt för handlingskraftig. Det felet som jag tycker att socialdemokraterna gör är att man jämför Ålands ekonomi rakt av med Finlands ekonomi. Det kan man inte göra. På Åland är det den offentliga ekonomin som blöder, men inte den privata ekonomin. I Finland blöder alla ekonomier. Jag återkommer.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nu är det ju ledamot Veronica Thörnroos som har ansvar för den förda politiken, som jag har en annan uppfattning om. Det skulle vara viktigt att veta hur hon vill stimulera det åländska näringslivet. Är ledamot Veronica Thörnroos nöjd med att tillväxten minskar 2010? Det betyder att skattegottgörelsen också kommer att minska. Eller ska vi privatisera mera i färjtrafiken? Bidrar det till att öka tillväxten i samhället? Vilka åtgärder vill ledamot Veronica Thörnroos vidta för att förbättra situationen?

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! De stimulansåtgärder som socialdemokraterna efterfrågar är klassisk socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik när sysselsättningsgraden är väldigt låg. Men, de facto, har vi hos den arbetsföra befolkningen en god sysselsättningsgrad, bortsett från ungdomarna. Där är situationen olycklig och där måste vi alla hjälpas åt för att få den på rätt igen. Jag tror inte att man kan, i det här läget, expandera den offentliga sektorn ytterligare för att därigenom ta sig ur en kris som vi själva, de facto, inte har skapat. Utan som är ett resultat av det finansieringssystem som råder mellan riket och Åland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! Jag tror det är väsentligt att minister Thörnroos gör skillnad på mellan det jag sade och det hon sade. Jag sade att man skulle expandera de offentliga utgifterna, inte den offentliga sektorn. Det är en betydande skillnad. Med ökade offentliga utgifter ska man stimulera tillväxten i samhället d.v.s. den totala efterfrågan på varor och tjänster.

Sedan tyckte jag nog att om det svajade någonstans så var det angående ungdomsarbetslösheten. Ministern hade överhuvudtaget inget att säga, nu skulle vi alla hjälpas åt plötsligt. Det är nog bäst att nu ta det egna ansvaret att föra landskapet ur den här ekonomiska krisen istället för att hacka på socialdemokraterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Det var mycket nu, kan man konstatera.

Angående jordbruket håller jag helt och hållet med Anders Erikssons replikväxling. Det är nog bäst att ltl Sundback sätter sig in i hela jordbrukspolitiken före man uttalar sig. Man vet inte vad man ska svara när det är så nyanslöst och så kontrollerat. Det gäller bara att racka ner på jordbruket överallt, märker jag.

Jag ska gå över till en annan sak som jag blev lite förvånad över. Angående flytten från Övergårds till Gullåsen så berörde ltl Sundback att man skulle vänta att flytta tills Trobergshemmet var klart. Men Trobergshemmet ingår ju inte i Gullåsen och ÅHS, det är ju Mariehamn stads. Ltl Sundback erkänner att det är Mariehamn stads och kommunernas ansvar att ta vara på sina äldre.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Nu sitter ju ltl Salmén också som ansvarig för äldreomsorgen i ÅHS styrelse. Han var beredd att redan från den första januari kasta ut dem som finns på övergårds till Grelsby. Det betyder att ÅHS sammanlagda platsantal, för den här gruppen av patienter, minskar med tolv. Var har ltl Salmén tänkt bereda plats för dem och alla andra som står på kö?

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Vi har inte alls varit beredda att kasta ut någon. Vi har bara konstaterat att det är fel fördelning på de här platserna. De här platserna kan gärna få vara kvar på Grelsby. Då är det ju staden och kommunerna som ska ta sitt ansvar och se till att de får vara kvar där.

Bästa ltl Sundback, jag anser nog att Sundback skäller vid fel dörr den här gången. Vänd dig till dem som bär ansvar för det. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! De, som är inne på ÅHS sjukplatser, ansvarar ytterst läkarna och ÅHS styrelse för. Det är ltl Salméns problem när han ska köra ut de gamla och så finns det inte mera platser på ÅHS. Det betyder i praktiken att de ska pressas in på rehabiliteringsplatser på Gullåsen och då minskar huvudet av platser. Någon annanstans kan de inte ta vägen i dagsläget och inte inom det närmaste halvåret heller. I hatet mot stan använder man just de här gamla och sjuka. Det är de som ska stå i skottriktningen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Plenum ajourneras nu och återupptas kl. 12.45.

Talmannen

Plenum fortsätter. Nästa på talarlistan är ltl Roger Jansson.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Värderade representant för tidningen Åland, jag hoppas att ni trivs i er ensamma box. Här i salen är det också tunnsått, damerna är välkomna. Trots manfallet ska jag, utgående från att frisinnad samverkan inte är med i finansutskottet, använda mig av samma teknik som jag gjorde när landskapsregeringens budgetförslag remitterades till utskottet. Jag ska redogöra för det som vi upplever som positiva saker och det som vi upplever som dåligt och sedan ge några kommentarer om de två reservationerna. Det finns tre, men jag kommenterar två.

Före det några lustigheter i utskottets betänkande som kan vara skäl att ta del av. På sidan 2, i mitten skriver man; ” i Finland minskar antalet anställda i näringslivet och sysselsättningen förväntas fortsätta minska nästa år till cirka tio procent”. Det betyder att man i Finland får 90 procents arbetslöshet. Det resultatet kommer inte att upptas. Ytterligare en rolig sak, på sidan 3, som också är en felskrivning. Man har naturligtvis haft bråttom utskottet, men det kan vara skojigt att notera det. Man skriver; ”inom livsmedelsindustrin började nedgången i omsättningen från en hög nivå redan hösten 2007, under 2009 är omsättningen enligt preliminära uppgifter negativ”. Det betyder att man i princip inte säljer någonting alls, utan man köper in betydligt mer än man säljer. Så här kan det gå när vi har bråttom här i lagtinget.

Jag ska fortsätta det positiva i finansutskottets betänkande. Jag ska börja med Torbjörn Eliassons inlägg där han sade att nu gäller det att anpassa oss till en ny intäktsnivå och därmed också kostnadsnivå. Det är bra, det har vi också sagt. Vi har försökt förutsäga var den här nivån skulle landa. Jag förstod på Eliassons inlägg att den möjligen landar på 2008 års nivå, det blev inte klart den punkten. Det vore kanske bra med en precisering? Det är bra att man inserden att landskapets finansiering i framtiden kommer att ligga på en betydligt lägre nivå än när vi hade den som bäst, åtminstone så länge vi har det här klumpsummesystemet.

På sidan 3 skriver utskottet att man konstaterar att skattegottgörelsen är historiskt låg och uppmanar landskapsregeringen att analysera orsakerna till den drastiska nedgången av skattegottgörelsen och det kunde presenteras i samband med tilläggsbudgeten. Vi tackar för det här. Det är samma uppfattning som vi har, även om ltl Olof Erland har sagt att han redan vet allt detta. Vi är ju många andra ekonomer som inte vet allting. Det som han vet, vet vi också, åtminstone det som han har redogjort för när det gäller den här frågan. Sedan finns det massor med frågor som vi inte vet. Därför är det helt riktigt som finansutskottet skriver. Som utskottet skriver är det också ett underlag för att vi kan utveckla de ekonomisktpolitiska instrumenten genom att vi har kunskapen fullt ut, inte bara delvis. När det gäller företagens vinster kan vi naturligtvis inte påverka dem. Det är bra om vi någorlunda klart kan prognostiserade dem, det hör väl till den lättaste uppgiften i de här sammanhangen. Det är betydligt svårare att prognostisera utvecklingen i riket när det gäller jämförelsen som är nödvändig för att räkna upp vad vi ska ha i flitpeng. Det beror också på hur bra det går i riket, lika mycket som det beror på hur det går på Åland.

Vi är också glada för finansutskottets skrivning om social- och miljöutskottets utlåtande som man i sin helhet har accepterat. Min kollega Johan Ehn kommer närmare att gå in på den frågan i sitt anförande. Det var ett klart och tydligt ställningstagande som säger att det inte behövs mera utredningar, nu ska beslut fattas. De frågetecken som kvarstår är om landskapsregeringen gör det här som lagtinget vill.

Ytterligare en positiv sak är skrivningarna på sidan 6, om sjöfarten. Vi har motion nr 14 i frågan. Vi efterlyste att utskottet skulle ta sig an problematiken kring den nästan obefintliga sjöfartspolitiken i landskapet under en stor del av 2000-talet och särskilt lagtingets ointresse av sjöfartspolitiken. Jag tycker nu att vi kan se nya toner i finansutskottet. Här är också frågan om hur landskapsregeringen klarar den utmaning som utskottet ställer landskapsregeringen inför när det gäller att samordna ansvaret för sjöfarten och att få samarbete mellan näringen och landskapet att fungera, och att få det här klustret att utvecklas. Hur lever landskapsregeringen upp till de målsättningar som utskottet tecknar ner? Vi framför vårt tack till utskottet för den här nya tonen i förhållande till vår huvudnäring. Vi betraktar vår motion nr 14 som nästan godkänd i och med den är skrivningen.

Vad som också är bra är skrivningen på sidan 7, om kortruttsplanen för hela skärgårdstrafiken och att man därmed väntar med pengarna för tunnelutredningen. Det är alldeles klart, när det gäller en satsning på kortrutt inklusive tunnel till Föglö, att för hela skärgårdstrafiken är det sammanlagt en investering som är dubbelt större än själva tunnelinvesteringen. Det vore märkligt om man skulle fortsätta bara med tunnelutredningen utan att ha den övriga infrastrukturutredningen på bordet någorlunda i alla fall, med nyttan av nya dragningar av vägar, nya färjfästen, nya tidtabeller osv. Sedan när man har klart för sig hur mycket av trafiken som kan gå över Föglö, då kan man göra bedömningen om det är ekonomiskt försvarbart att gå vidare med tunnelutredningen. Vi vet ungefär, i ett intervall på ett antal tiotals miljoner, hur mycket tunneln kommer att kosta.

Vi är också glada för utskottets skrivning under bolagiseringsfrågan. Vi tog upp frågan om bolagisering av vägunderhållet. Vi var kritiska till det. Vad kommer det att innebära för möjligheter för att få nya företag och få konkurrensen ute på marknaden att växa? Vi var rädda för att det kommer att gå precis tvärtom. Vi ser att utskottet i stort sett håller med i det resonemanget. Både när det gäller motion nr 24 om tunnel och motion nr 23 om bolagiseringen så tycker vi att vi nästan har dem godkända i de skrivningar som finns i betänkandet.

Det sista positiva på min lista är lantbruksutbildningen. Där hade vi också med vår motion nr 77 som man kan säga att nästan är godkänd. Man kan också se att både centern och landskapsregeringspartierna som helhet har, genom den skrivning som finns i finansutskottets betänkande på sidan 17, insett att det som står i budgeten inte var bra. Det man har gått ut med var inte bra. I och med möjligheterna att inkludera en del av den här utbildningen i den nya gymnasialstadieskolan kan man hitta lösningar som är bra för Åland.

Herr talman! Jag övergår till det negativa i betänkande. Jag ser att jag har hållit på i noll minuter och noll sekunder.

 På sidan 4 talar man om budget i balans. En budget i balans betyder att den ska vara i balans över en hel konjunkturcykel. Naturligtvis är det inte så. En budget är i balans när den inte visar ett underskott. Sedan kan man diskutera när landskapets ekonomi är i balans. Om man då vill ta en sjuårsperiod så är det resonemanget helt okej. Det betyder att man vissa år visar underskott andra år visar man överskott. På sju år ska boksluten balansera. Men då talar vi inte mera om budgetar, då talar vi bokslut och ekonomin som sådan. Här finns fortfarande begreppsförvirring.

Vi tycker att budgeten ska vara i balans 2012. Med våra åtgärder till strukturförändringar menar vi att möjligheterna är ytterst goda att lyckas med att få budgeten för 2012 i balans. Naturligtvis är det bekymmersamt, det noterar också utskottet, att man börjar med strukturförändringar först i 2010 års verksamhet. Vi har alltså ett förlorat år. Jag kommer väl ihåg vad ltl Torbjörn Eliasson sade för ett år sedan i den budgetdebatt vi hade då. Då var det klara besked om att man måste börja arbeta med strukturförändringarna under 2009. Nu förutsätter man att arbetet ska komma igång 2010. Visst vet vi alla att en del har gjorts under 2009 men det är små saker. År 2009 har man mest utrett och man har förberett sig för budgetarbetet 2010. De förslag till besparingar som t.ex. förre trafikministern Runar Karlsson kom med kunde man ju inte ta. Det blev politiskt problematiskt. Men klarade inte av att under 2009 göra strukturförändringar i någon större omfattning.

På sidan 5 talar man om landskapet och kommunerna. Kollegan Johan Ehn kommer att utveckla våra tankegångar. Vi är inte alls nöjda med att man inte på något rimligt sätt, i enlighet med vår motion nr 12, har talat om de problem som ett flertal kommuner i accelererande takt råkar in i. Det visar att ansvarsfördelningen, som finns i landskapet Åland mellan landskapet och kommuner, inte fungerar för flera små kommuner. Det måste man helt enkelt göra någonting åt.

På sidan 6 kommer man in på sysselsättning och näringspolitik, näringsliv och arbetsmarknad som utskottet skriver om. Vi beklagar att det inte finns några idéer för sysselsättningen och hur det ska göras. Det finns någon enstaka liten passus om stödåtgärder för arbetslösa. Men inte något resonemang om hur man ska se till att antalet arbetslösa inte ökar och att man får en expanderande arbetsmarknad, vilket är fullt möjligt också. Hur saknas, att finns med, precis som i landskapsregeringens budgetförslag.

När det gäller utvecklingen av övrigt näringsliv, turismen och mycket annat förutom primärnäringarna och sjöfarten, så har man heller inget resonemang om detta. Vi hade en näringspolitisk debatt i samband med vårt spörsmål häromveckan. Den borde ha givit spår också i finansutskottets betänkande.

Skrivningarna om sjöfarten har jag berömt. Skrivningarna om primärnäringarna tänker jag inte berömma. Det verkar som om man inte har vågat, möjligen har man inte velat eller också har man inte förstått, ta till sig den enorma utmaningen som jordbruket nu står inför i och med utfasningen av EU:s stödsystem. Det betyder att vårt lantbruk måste stå rustad i en helt annan konkurrensmässig position redan om 4-5 år för att klara av den utmaning som det innebär när stöden är fasas ned på en mycket lägre nivå än vad de är idag, av det skälet att EU inte godkänner större stöd då.

Man har i Finland lyckats, och därmed också på Åland, ha en längre period för att anpassa sig till de nya marknadskraven. Då borde man fullt ut ha utnyttjat den här tiden till att vidta de strukturförändringar som är nödvändiga och den marknadsanpassning som är nödvändig. Det är en helt avgörande faktor för landsbygdens och skärgårdens överlevnad och ekonomiska styrka. Jag är förvånad över att regeringspartierna inte alls talar om detta och koncentrerar sin tankekraft på just det i stället för att kämpa för att vi ännu 2009 och 2010 ska hålla stöden på max nivå. Det är inte det som det är frågan om, kära vänner, när det gäller jordbruket. Åtminstone min erfarenhet både från landskapspolitik, jordbrukspolitik och från riksjordbrukspolitik talar sitt tydliga språk på den punkten.

På sidan 7 talar man om privatiseringen av storfärjorna. Det finns ingen text så egentligen godkänner man det som landskapsregeringen skriver. Det är ju bra. Vi har extremt stora driftskostnader inom den sektorn. Finansutskottet borde ha sagt något om detta och pekat med hela kroppen gentemot landskapsregeringen att här måste man fortsätta de ansträngningar som landskapsregeringen, i och för sig, har skrivit något om i budgeten att måste börja vidtas. Det är också antagligen en het potatis som finansutskottet inte har velat ta i.

Kollegan Ehn kommer att gå in på både personalförsörjningsplanen, vår motion nr 15 och permitteringarna. Jag ska inte säga något om detta.

Men däremot om vår motion nr 19 och det som är skrivet på sidan 15. Det gäller det som vi har föreslagit, att man ska ta in målsättningen för minskningen av fiskodlingens fosforbelastning på Östersjöns miljö som lagtinget fastslagit, ska stå fast och genomföras i samarbete med fiskodlingsnäringen. Det här avslogs av finansutskottet med motiveringen att landskapsregeringen, eftersom samråd med fiskodlarna, kommer att slå fast mer detaljerade utsläppskrav under år 2010, i enlighet med EU:s vattendirektiv. Det är ett icke svar på vår kanske största miljöfråga och samtidigt också näringspolitiska och regionalpolitisk fråga när det gäller fiskodlingens betydelse i Föglö, Kumlinge och Brändö. Det är nödvändigt, för att fiskodlingen på Åland ska överleva, att man tar tag i den här problematiken så att man får en långsiktig hållbar verksamhet. Det betyder antagligen att man inte kan fortsätta att odla regnbåge utan att man måste övergå till andra former.

Ltl Runar Karlsson gav i en tidigare debatt en synnerligen klar bild av den här problematiken. När det gäller regnbåge så fordrar det tre gånger mera av foder gjort på fisk, som fiskas upp i våra hav för att producera en enhet regnbåge. Det är helt enkelt en opasslig fisksort.

På sidan 19 tar man sedan om golfbanan på Stornäset. Vi har från vår sida inte tagit slutlig ställning till den frågan ännu. Vi är intresserade av mer presentationer och utredningar. Det finns ingen ritning för golfbanan ännu. Det finns ingen miljökonsekvensbedömning för golfbanan ännu, så det väntar vi med. Vad vi saknar, i finansutskottets lovord över den här satsningen, är hur det blir med boendet. Hur blir det med boende på Stornäset och på Kastelholms markerna? Varför har man inte skrivit något om det? Från näringslivet är man inte beredd att gå in och satsa, har jag förstått, om man inte har möjlighet att ordna boendet i samband med banan. Hur kan detta göras på landskapets marker? Vilka marker är det då meningen att man ska ta i bruk? Det finns ingen generalplanering över det här området, så vi vet inte svaren. När man skriver som utskottet skriver, och där det förutsätts sedan gammalt att näringslivet ska finansiera satsningen till 70 procent plus boende och andra kringaktiviteter till 100 procent, så måste det ges svar på den frågan. Det är en brist i betänkande.

Avslutningsvis, herr talman, när det gäller det negativa har utskottet inte överhuvudtaget berört landskapsregeringens bristfälliga dialog, som är ett jättebekymmer i samband med budgetförslaget. Man har bristfällig dialog, med vem? Ja, med näringslivet, det har vi konstaterat i en annan debatt här. Delvis med tredje sektorn, som man behandlar ganska negativt till vissa delar. Samarbetsparters runt om oss, när det gäller det nordiska skärgårdssamarbetet, där är det dålig dialog vittnar de om som är berörda. Men också inåt herr talman, är dialogen uppenbarligen dålig. De signaler som kommer till oss beror kanske på att vi har en oppositionsstämpel i pannan. Det är inte vackra bilder som målas upp av dialogen som förs med den egna personalen. Det visar sig som en brist på delaktighet i den verklighet som människor lever i. Jag trodde inte att det skulle komma från en landskapsregering ledd av en så empatisk person som vårt lantråd är.

Vtm Gun-Mari Lindholm valde att ta upp ett exempel om den svårt sjuke vaktmästaren. Det är naturligtvis inte riktigt att fokusera på en sådan fråga i den här debatten, det håller jag med om. Det kan ändå vara någon form av tecken i tiden när man ser hur man ser på enskilda människor i sådana här sammanhang när man har tunga besparingar att vidta. Då måste man arbeta ännu aktivare än någonsin tidigare med de personliga relationerna, särskilt hos dem som tycker annorlunda än vad landskapsregeringen gör eller som drabbas av landskapsregeringens åtgärder.

Min tredje och sista del handlar om reservationerna. När det gäller ltl Karlströms reservation innehåller den mycket klokskap. Vi stöder fullt och fast förslaget om permitteringarna under punkten 2, liksom finansieringsstödet till kommunerna under punkten 3. Punkten 4 om Övergårds tycker vi att de obundna har ett bättre resonemang än vad som finns i den socialdemokratiska reservationen. Vi stöder därför Karlströms förslag till beslut på den punkten.

Sedan har vi faktiskt en synpunkt när det gäller nr 9. Visst ska den här mattan sättas dit nu och hallen måste bli i skick. Men processen som Karlström föreslår här att man ska inleda ett projekt att sälja ut Allhallen stöder vi fullt ut. Jag var med i tiderna när den här kom till, samma gäller Mariebad, jag är beredd att privatisera båda två. När det gäller Allhallen så är försäljningsalternativet det överlägset bästa.

När det gäller ltl Camilla Gunells reservations så är det delvis bra resonemang där men sedan är det vissa väldigt socialdemokratiska svängar som vi har svårt att stöda i sammanhanget. Personligen vill jag ändå säga att det som står under 33.40.88, överlåtelse av fastigheter, ger jag mitt stöd fullt ut. Även om det som står under 43.40.73, renovering samt ombyggnad av självstyrelsegården, är ett resonemang som håller i både ett ekonomiskt och ett allmänt politiskt perspektiv.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Ltl Jansson var nöjd med en hel del i betänkandet. Det är ju trevligt. Det fanns också en hel del som han inte var nöjd med, bl.a. de strukturella förändringarna. Det vet väl också ltl Jansson att om man gör strukturella förändringar så tar det tid. De tar tid att förbereda och det måste vara samarbete när det gäller personal. Det är ganska stora strukturella förändringar på gång. De syns först långt senare det måste vi komma ihåg.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Ja, det är vi helt överens om. Det som jag tog upp här var startpunkten. När började man med de strukturella förändringarna? Man måste diskutera dem, man måste förbereda dem och så måste man starta dem. Det var startpunkten jag kritiserade. Hade vi hållit i rodret så hade åtskilliga av de här strukturella förändringarna varit igångsatta ett halvår eller t.o.m. ett år före den här landskapsregeringen nu kommer igång med det konkreta. Det är en betydande skillnad i ekonomisk och praktiskt skötsel av frågorna.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Startpunkten har redan varit under 2009. Det vet nog säkert ltl Jansson. Det kom också klagomål att man inte diskuterar saker och ting men det gör man de facto. Det här kommer först att synas någon gång under 2010, men startpunkten har redan varit.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Varken landskapsregeringen i sitt budgetförslag eller finansutskottet i sitt betänkande skriver på det sättet. Man anger startpunkten för åtskilliga åtgärder för 2010 i landskapsregeringens förslag. I finansutskottets betänkande sägs att det är nödvändigt att åtgärder startas 2010. Vad jag här försökte säga är att man inte kan göra något mera åt det eftersom tiden har försvunnet. Vi hade önskat en betydligt tidigare startpunkt för åtskilliga av de här nödvändiga strukturförändringarna. Vi är glada för att vi är överens med landskapsregeringen om åtskilliga av de här strukturella förändringarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vi får väl tacka för berömmet och suga i oss. Flera av de stora frågorna som vi har tagit upp och belyst i vårt betänkande är FS och ltl Roger Jansson helt med på, det gäller sjötrafiken, kortrutt, bolagiseringsfrågan och lantbruksutbildningen.

Sedan om begreppet budget i balans, det kan vi ju fortsätta att diskutera men det finns små skiljaktigheter. Jag tyckte att vi redde ut det där ganska bra redan i replikskiftet när jag höll min presentation.

När det gäller skärgårdstrafiken tycker jag väl ändå att finansutskottet har presenterat en hel del idéer om vad som kan göras. Jag återkommer i nästa replik.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Då ska jag möjliggöra återkomsten. De stora kostnaderna i skärgårdstrafiken är personalkostnaderna. De näst största kostnaderna är kapitalkostnaderna för tonnage och färjfästen osv. Personalkostnaderna är något av världsklass när det gäller avtal som sjöfacken har lyckats förhandla sig till genom årtiondena. På rikssidan har man privatiserat i stort sett hela verksamheten för att få en rimlig kostnadsnivå till stånd. Den här landskapsregeringen skriver nu i sitt budgetförslag om att man skulle göra motsvarande här. Om detta säger finansutskottet egentligen just någonting alls, vilket ändå måste vara den största frågan när det gäller ekonomin i skärgårdstrafiken.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Javisst, det är lönen som är den stora posten. Vi har diskussioner kring bolagisering och konkurrentutsättning. Vi säger att man inte ska bolagisera för bolagiseringens egen skull. Det viktiga är att man konkurrensutsätter det här. Jag hinner inte gå in på allt i replik här, men vi har en hel del andra olika idéer om vad som kan göras exempelvis med övertid och liknande för att minska kostnaderna. 

Några ord om golfbanan. Det är intressant att frisinnad samverkan väntar. Jag hoppas att ni småningom ska kunna se positivt på det. Först måste man ha marken, först därefter kan man ordna finansieringen. Utan mark är det ingen idé att diskutera finansieringen. Jag återkommer i mitt anförande reder ut det här.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller golfen i Kastelholm, man talar bara om den ytan som erfordras för golfbanan. Vi har, som sagt var, ännu inte sett på några ritningar. Vi vet inte hur och var den ska placeras och hur den passar in i den natur och med de andra intressen som finns i det här området. Vad som man totalt har lämnat därhän är det som tunga delar av näringslivet självt har sagt, för att gå in och finansiera en golfbana så måste man ha logimöjligheter i närheten.

När det gällde Ämnes/Godby banan så visade man på ritningar var den skulle vara och hur det skulle se ut. Det var rätt stora strandområden som togs i bruk för det. Här tiger man om det, helt och hållet. Det får man inte fortsätta att göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag följde med intresse ltl Roger Janssons anförande, i och för sig är det riktat till finansutskottet men jag tänkte ändå replikera ett par saker som är aktuella.

När det gäller först sysselsättningen så har landskapsregeringen haft ett flertal möten och diskussioner om direkta åtgärder. Vi kommer idag att skicka inbjudan till kommunerna för överläggning. Det pratade vi om tidigare i debatten också och nu gör vi det konkret. Den 15 januari ska vi ha denna överläggning.

Diskussionen om primärnäringarna, EU:s jordbruksministrar har haft överläggning om den gemensamma jordbrukspolitiken och noterat vissa saker som jag hoppas får säga i nästa replik.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! För mig och för oss är sysselsättningspolitik att bibehålla arbetsplatser och att skapa nya. Jag vill ta mitt bildspråk här till bruk. Jag har sagt det tidigare att offentlig sektor har fortsatt och fortsatt att anställa ända fram till idag. Nu tar den kurvan slut. Man har sugit upp all överskott av arbetskraft som har funnits. Samtidigt har det privata näringslivet, som står för två tredjedelar av sysselsättningen, sjunkit under de senaste 20 åren. Nu gäller det att vända den kurvan p.g.a. vad som händer i offentlig sektor men också för att skapa produktionskraft i samhället så att man inte behöver nedrusta välståndet. Det är de åtgärderna som jag saknar. Det gäller att inte lösa det här genom att ge Asperin i sysselsättningen så att man nöjer sig med de tillfälliga åtgärderna för dem som är arbetslösa.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är ingalunda så att vi sysslar med någon Asperin givning, det klarar man sig helst utan. Vi har haft överläggningar med flera företags personalchefer och kommer att ha flera sådana överläggningar. Vi har fått väldigt intressanta inspel till vår hjälp som vi kommer att aktualisera senare.

Till jordbrukspolitiken, jag kan notera att det finns två saker som vi i debatten också har nämnt. Man måste ha en förutsägbarhet så att jordbrukare vet vad de har att vänta sig. Nu är det lite oklart vad en del av lagtinget menar att jordbruket har att vänta. EU har i alla fall en uttalad vilja att det ska vara så. En av de viktigaste sakerna är att se till att man inte avfolkar landsbygden. Det är ett nytt begrepp att föra in här och nu.

Ltl Roger Jansson, replik

Talar man med personalcheferna? Det var väl lustig näringspolitik. Då är det väl AMS som är ute och talar med personalcheferna kan jag tänka mig. Vad vi talar om är att tala med verkställande direktörer, styrelser, investerare och entreprenörer som är beredda att expandera företagsverksamheterna och därmed arbetsplatserna.

När det sedan gäller jordbruket är vårt huvudproblem vad som kommer att hända med landsbygden om man inte ändrar det gamla bidragstänkandet som man har när EU fasar ner stöden som vi har idag i lantbruksutvecklingsprogrammen. EU vill att landsbygden ska leva och det vill sannerligen frisinnad samverkan också. Men är vi ensamma om att kräva att landskapsregeringen måste koncentrera sig på hur landsbygden ska kunna leva efter utfasningen som sker av lantbruksstödet?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Jag vill hålla med ltl Roger Jansson att det säkert finns många politikområden som borde ha varit mer utmålade i det här betänkandet. Jag tycker det är bra att ltl Roger Jansson lyfter upp det här som faktiskt jag också upplever att ingen riktigt vill tala om men som nog har färgat den här hörande omgången ganska starkt. Det handlar om den dåliga dialogen med de berörda parterna. Jag tycker att vi i utskottet har mött många höranden som har uttryckt både stor besvikelse och bestörtning över de förslag som har kommit. Det finns tydligen en väldigt dålig dialog och dåligt informationsflöde. Jag har försökt lyfta upp några ämnen i min reservation. Jag tycker att rådgivningsverksamheten är ett uppenbart fall och även skärgårdssamarbetet. I många fall kommer det signaler både från tjänstemän, anställda och externa parter.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det gäller att ta tjuren vid hornet eller sätta katten på bordet som man säger öster om oss.

För att kunna genomföra svåra och tunga förändringarna i förvaltningen fordras det en så god dialog som möjligt. Det fordras det när det är som svårast, när dialogen är och kommer att bli som svårast. Därför är jag bekymrad över att finansutskottet inte har tagit upp den här frågan till diskussion. Jag hoppas få höra ytterligare diskussion om detta i ett tilläggsanförande från ordförande. Jag ser också gärna att lantrådet skulle redogöra för det. Jag vet att hon inte har samma uppfattning som jag. Jag har egentligen inte så mycket uppfattning utan jag bara relaterar till vad jag hör. Om jag hör rätt? Lite lomhörd är jag, men inte på det sättet. 

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag vill i min replik bara konstatera att jag har lite samma uppfattning. Jag tycker också det har färgat hörande ganska mycket. Jag tycker det är ett misstag av regeringen att istället för att i dialog, särskilt med de anställda, söka lösningar så trappar man istället upp en konflikt, som jag tror att vi kommer att förlora på väldigt mycket i sista ändan. Det här är allvarligt och tråkigt. Naturligtvis är det absolut ingen guldstjärna för regeringen. Därav kommer knappast majoriteten att bidra till några skrivningar om detta i utskottets betänkande heller. Det är ingenting som har dominerat diskussionerna i utskottet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag måste säga inledningsvis att det var lite lustigt det här. Det är få gånger man har blivit av med det man ska säga i sitt anförande så pass mycket som just nu. Jag noterar att ltl Roger Jansson i stort sett plockade upp varenda punkt som jag tänkte ta upp. Jag får försöka improvisera och komplettera det som sades tidigare.

Jag tänkte först lite kommentera de allmänna motiveringarna. Jag tänkte följa finansutskottet betänkande och nämna vad jag tycker att saknas och nämna vad jag tycker att är mindre bra, men det är också viktigt att komma ihåg att nämna vad jag tycker att är bra.

Lite egenkär är väl jag också så finansmotionerna som Ålands framtid har lämnat in vill jag också nämna. Jag noterade att ltl Roger Jansson kanske myntade ett nytt begrepp; nästan godkänd finansmotion. Jag har också ett par motioner som jag noterade att är nästan godkända.

När det gäller de allmänna motiveringarna så tycker jag ändå att de är svaga. Det tycker jag faktiskt. När det gäller landskapets budget så saknar jag vissa grundläggande resonemang som vi lite var inne på i ett replikskifte tidigare. Man hade i landskapsregeringen ett överskott med sig ifrån 2008 på 12, 7 miljoner plus 10 miljoner i utjämningsfonden d.v.s. ett överskott på 22,7 miljoner. Det har under detta år svängt till ett underskott på 24 miljoner. Detta år isolerat har en förlust på 46,7 miljoner. När finansutskottets ordförande säger att man inte har velat titta så mycket på det där, man vill titta framåt, så vill jag lite protestera mot det. Jag tror att det är väldigt viktigt att man har faktaunderlag på varför det har gått som det har gått. Vad ska vi göra för att det inte går så igen? Jag saknar en analys i det här resonemanget om varför det har gått som det har gått. Varför har man inte gjort mera under 2009 än vad man har gjort?

När det gäller budgetekonomi sade jag tidigare i ett replikskifte till ltl Barbro Sundback att jag vill återkomma till socialdemokraternas resonemang om att man ska låna. Det är klart att man kan låna. Tittar vi på vad man har gjort på den finska sidan, så på två år ökar man skuldbördan med 23 miljarder, om jag kommer ihåg rätt, till cirka 80 miljarder. Det är oerhörda pengar man lånar upp.

Jag har många gånger gett socialdemokraterna en eloge för det sätt man driver på frågan om en egen beskattning. Jag tycker det är mycket ansvarsfullt och ett mycket bra politiskt arbete man har gjort. Just när det gäller att låna saknas det en ganska väsentlig bit i resonemanget. Ska man ge sig in för att låna utan att man har möjligheter att bestämma på vilket sätt man ska betala tillbaka lånen, så enligt mig hamnar man på sjufamnars vatten. Jag vill allvarligt varna för att ta upp lån så länge vi inte har beskattningsrätten. Den dagen vi har beskattningsrätten har vi instrument som vi kan använda oss av på ett helt annat sätt för att betala tillbaka lånen. Jag har varnat för det här resonemanget förut. Jag vill göra det igen. Jag stöder inte socialdemokraternas resonemang när det gäller att man ska skjuta problemen framöver och i stället uppta lån.

 När det gäller ekonomisk politik har flera varit inne på resonemanget, som man för i finansutskottet, om en budget i balans under en lite längre tidsperiod. Det kommer att sammanfalla så mycket med vad ltl Roger Jansson sade, så jag kan variera mig och notera med tillfredsställelse att när man beskriver det skattefinansiella system vi har idag så säger man att landskapet inte har samma möjlighet som staten att bedriva en konjunkturutjämnande politik. Det är helt sant. Det som ytterligare är problematiskt med det system vi har nu är att det är med cykliskt. Det förstärker uppgångarna och det fördjupar dalarna. Vi hade Bjarne Lindström från ÅSUB på vårt höstmöte, han gick igenom det här. Vi fick det beskrivet på ett väldigt pedagogiskt och bra sätt. Därför tycker jag att finansutskottet borde ha satt mera kraft bakom resonemanget om skatteövertagandet.

Sedan när det gäller att ha budgeten i balans under en längre tidsperiod, så ser jag det som väldigt svårt att på förhand försöka pricka in hur lång en konjunkturcykel kommer att vara och exakt var man befinner sig i en konjunkturcykel. Jag vill lite varna för det där resonemanget. Det är svårt.

Om vi skulle kräva en omedelbar isolerad balansering av budgeten detta år är det klart att de konsekvenserna skulle bli ödesdigra och ytterligare fördjupa lågkonjunkturen. Det håller jag helt och hållet med finansutskottet om. Resonemanget om att ha en budget i balans under en konjunkturcykel på 5-7 år är lite vanskligt. I Sovjetunionen bestämde man politiskt om femårsperioder på förhand om det skulle gå bra eller om det inte skulle gå bra. Men de hade ett litet annat styrelseskick än vad vi har.

Jag ser att finansutskottet ordförande ruskar på huvudet. Jag drar inte några paralleller. Jag vill bara peka på att det här är ett litet vanskligt resonemang, tror jag. Det är ganska svårt att förutse hur man ska använda det här. Om man försöker få samhällsekonomin i balans under en längre tidsperiod är det någonting helt annat. Men en budget i balans under en period på 5-7 år, så det är ett ganska vanskligt begrepp. Om resonemanget handlar om att man vill skjuta de ekonomiska problemen på framtiden, då är det definitivt inte bra. Skrivningarna som sådana är lite svårförståeliga. Jag vill lite varna för det där.

När det gäller rubriken självstyrelseutveckling, där tycker jag det är rätt svagt faktiskt. Det handlar ju mera om EU-frågor en självstyrelsepolitik. Det handlar om att man ska fortsätta arbeta för en acceptabel lösning av inflytandefrågorna. Jag ids inte dra igång någon ny Lissabondebatt, den har vi haft.

Den andra frågan är om den åländska flaggan vid fasadflaggningen på finska representationen i Bryssel. Inte tycker jag att det är riktigt de tyngsta och största självstyrelsepolitiska frågorna eller EU-politiska frågorna. Jag tycker faktiskt att det resonemanget är lite svagt här.

Herr talman! När det gäller socialvård och äldreomsorg och det som sägs om att målsättningen och handlingsplanen för äldrevården på Åland förverkligas, så här tar utskottet upp en oerhörd stor utmaning. Det är mycket bra att man tar upp den här frågan. Man kan tycka, vid en första blick, att resonemanget är lite mer allmänt hållet. Det finns det en naturlig förklaring till. Social- och miljöutskottet har på ett mycket förtjänstfullt sätt gått in i den här problematiken. Det här pekar på hur bra det är att också övriga utskott har möjlighet att ta del i budgetprocessen. Då kunde finansutskottet lämna den här biten. Jag tycker att social- och miljöskottet har gjort ett bra jobb när det gäller att peka på gränsdragningen mellan vad som hör till landskapet och vad som hör till kommunerna och också resonemanget om att göra Gullåsen till ett geriatriskt sjukhus på sikt.

När det gäller hälso- och sjukvården så blev det lite lustigt när jag tittade på skrivningarna. Det sägs här under hälso- och vården; "landskapsregeringens mål med hälso- och sjukvården är att främja en hållbar utveckling genom satsningar på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder.” Det blir väldigt tydligt när finansutskottet relaterar till vad regeringen har sagt under de olika politikområdena.

Under primärnäringarna står det så här; ”man kommer att arbeta med olika miljöåtgärder för att säkra miljömässigt hållbart, långsiktigt och ekonomiskt lönsamt åländsk jordbruk.”

När det gäller trafiken; ”landskapsregeringen konstaterar i budgetförslaget målet är att upprätthålla, utveckla och förnya landskapets interna trafiksystem på ett så ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt som är möjligt”. Visst låter det ju bra, inte är det frågan om annat, men vad betyder det riktigt? Nog är det ju en snömos stämpel som man smäller in under alla politikområden. Det är klart att det definitivt är bra med en hållbar utveckling och en fortsatt stark utveckling av vårt samhälle som sker på miljöns villkor. Men den här typen av blaha, blaha skrivningar tycker inte jag tillför så hemskt mycket i varje fall.

När det gäller näringsliv och arbetsmarknad så också där är jag förvånad över att inte mera, av den debatt vi hade förra veckan om en ganska osynlig näringspolitik, syns i finansutskottets betänkande. Det är egentligen bara sjöfart och primärnäringarna som man tar upp.

Primärnäringarna, bästa ledamöter, är ju inte bara jordbruk, som man tar upp här, det är också fiske och skog. Det som sägs, att man ska underlätta småföretagens verksamhetsvillkor i syfte att öka tillväxten samt minskar deras sårbarhet, tror jag att var och en ställer upp på. Det vore bra om man kunde få lite mera konkreta tankar hur man har tänkt sig att göra det här.

När det gäller arbetsmarknaden, också där är jag enig med det som ltl Roger Jansson sade. Jag tycker man har lite för mycket fokus på direkta lösningar. Däremot är det bra, det fokus man har. Man optimerar sina insatser så att inte antalet arbetslösa ökar. Uppdateringen av utkomststödslagstiftningen, för att se över möjligheten att kräva motprestationer, utöka antalet lärlingsplatser och utveckla läroavtalssystemet, allt detta stöder jag.  Jag hade personligen en finansmotion nr 7, med lite samma motivering som finansutskottet tar upp här, där jag äskade 100 000 euro till. Den förkastades med hänvisning till just dessa skrivningar. Det här tycker jag inte riktigt hänger ihop. Pekar man på vad man vill göra så bör man också anvisa medel så att man kan göra det. Resonemanget är bra men uppföljningen är haltade.

När det gäller sjöfarten, det här är en direkt fråga till regeringsbänken eller till finansutskottets ordförande. Man pekade på att man bör avdela resurser i förvaltningen för den här viktiga näringen. Det är jag den förste att stöda. Man pratar om resursen, vad är resursen? Är det en person, är det något nätverk eller är det en avdelning, hur har man tänkt sig? Den här resursen kunde sammanlänka näringen med den politiska ledningen står det i finansutskottets betänkande. Det om något visar att om behöver man ha en sådan här sammanlänkning så är ju inte kontakterna med näringen så där alldeles goda. Så är det. Ska vi få en sjöfartspolitik så måste vi definitivt ha aktörerna på sjöfartsmarknaden med oss. Det gäller att det drivs en politik som leder till respekt och förståelse ifrån näringen. Förståelse såtillvida att näringen förstår att den här landskapsregeringen menar allvar med sin sjöfartspolitik. Då vill också näringen vara med och hjälpa till, så är det inte nu och det är ett bekymmer.

När det gäller primärnäringarna, som är det andra som tas upp, när det gäller näringslivet så sägs det så här; ”utskottet uppmanar landskapsregeringen att bidra till en positiv utveckling av det ekologiska år jordbruket på Åland tillsammans med näringen.” Också det här har jag absolut ingenting emot. Jag har till och med sagt att man borde göra en ordentlig utredning och titta på det här. För de flesta yrkesutövare i den här branschen är verkligheten den att man har en akut lönsamhetskris just nu. Vi vet att skolan läggs ned oavsett vad som sägs. Vi vet att anslaget för försöksstationen dras ner. Vi vet avbytarverksamheten avgiftsbeläggs och investeringsstöden minimeras. När det gäller det sista är det detta som jag är mest bekymrad över av alla de här fyra punkter som jag nämnde. Finns det inte möjligheter för investeringar, jordbruksminister Mattsson, då stannar hela utvecklingen upp. Det är ett bekymmer.

Jag håller med, det som ltl Roger Jansson sade, även om jag inte tycker att det är en korrekt beskrivning att jordbruksstöden fasas ut. Men stöden kommer att dras ner. Det är en väldigt viktigt jordbrukspolitisk utmaning till år 2013. Det här bör landskapsregeringen också ha fokus på. Jag håller med i resonemanget ganska långt.

En direkt fråga till finansutskottet igen. Ålands framtid pekade i finansmotion nr 2 att man skulle sälja bort mark och byggnader som man inte har någon direkt användning av. Motionen förkastades med de motiveringar att man i sitt betänkande nr 1/2007-2008 uppmanade landskapsregeringen att i snabbare takt avyttra de fastigheter som förfaller eller kostar att underhålla. Det här är två år sedan. Vad gör att finansutskottet tror på att det ska börja hända någonting nu? Kommer man att byta minister eller är det någonting som inte vi känner till här i lagtinget? Det vore intressant att få reda på.

Följande fråga, helt kort, är finansmotion nr 1, där vi föreslår att 160 000 euro skulle strykas under moment 43.25.62. d.v.s. 160 000 euro för att understöda användning av solpaneler. Det anslaget användes tidigare för biobränsle och flera olika energiformer. Nu är det bara solpaneler. Tittar man på motiveringarna från finansutskottet, när det gäller den motionen, så säger man att anslaget skulle kunna användas för att stöda introduktionen av innovativ teknik som bidrar till klimatmålen. Det här menar man att landskapsregeringen i en tilläggsbudget närmare ska precisera. Det här tycker jag är typexempel på hur svårt det sist och slutligen är spara. Kunde man ta den här motionen rakt av och spara in de här anslagen, kanske man t.o.m. kunde ha dem, som jobbar med dessa frågor, att jobba deltid eller ta över andra arbetsuppgifter. Men istället så hittar man på motiv till varför man ska ha anslagen kvar. Här har man lite missat från finansutskottet.

När det gäller finansmotion nr 36, där jag och bra många lagtingsledamöter skrev på, noterade jag att det var upp förut i ett replikskifte. Jag har förstått att finansutskottet tror att det kommer att bli en snabb lösning när det gäller fördelningen av samfundsskatten. Bl.a. Jomala kommun kommer att få pengar. Den processen har varit allt annat en snabb hittills. Jag noterade att finansministern sade att man kommer att lösa det här. Jag känner inte riktigt igen resonemanget, det hävdas tydligen att Jomala kommuns representanter inte har varit intresserade av att få till stånd en lösning. Jag hörde i och för sig bara med ett öra. Vilka direkta utfästelser har man fått för att få en snabb lösning på detta?

Jag tror att jag ska avrunda. Jag ser att tiden rinner iväg.

Finansmotion nr 4 från Ålands framtid handlar om att det allmänna avdraget fortsättningsvis skulle kvarstå. Om ingen annan kommer att lägga det förslaget så kommer jag att lägga det förslaget senare under omröstningarna. Jag tycker att det här är ett av det viktigaste instrumentet vi har när det gäller stimulanspolitik. Det är någonting som jag tycker att finansutskottet borde ta ställning till, man borde föra ett principiellt resonemang kring detta. Här sägs det bara; "det har framkommit att skattegottgörelsen inte kommer att öka jämfört med budgetförslaget från landskapsregeringen". Därför förkastar man den här motionen. Jag måste gratulera till betänkandets sämsta motivering.

Jag ser att det blir för långt att gå in på alla andra frågor. Jag kan till sist komma med en fråga och eventuellt återkomma med alla andra frågor som jag har öppna. Det gäller finansmotion nr 50, om en golfbana på Jomala gård. Det är mycket möjligt att frågan är lite tidigt väckt. Utskottet anser att motionen ska förkastas med hänvisning till att det redan planeras en högkvalitativ natur- och miljöanpassad golfbana på Stornäset i Kastelholm. När vi har ställt frågor till landskapsregeringen så har vi inte riktigt fått något svar. Hur konkreta är dessa planer sist och slutligen? Jag förstått att finansutskottets ordförande kommer att återkomma till detta i sitt anförande. Vi väntar på de svaren.

Utskottet konstaterar; "det av landskapet ägda området är 170 hektar stort, och att en golfbana, till vilken beräknas åtgå ca 70 hektar, kan anläggas på ett sådant sätt att Stornäsets miljö- och rekreationsvärde samt ortsbefolkningens önskemål tillgodoses". På vilka grunder vet man detta i finansutskottet? Det vore verkligen intressant att få reda på. Hur vet man att näringslivet är med på detta upplägg? Det återstår en hel del frågeställningar att reda ut när det gäller den här satsningen.

Jag sätter punkt här och ber att få återkomma.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Jag får tacka för gratulationen till betänkandets sämsta motivering. Jag förklarade det i går när vi diskuterade lagen, jag har inte tid att gå in på det mera här.

I många fall tycker jag kanske att ltl Anders Eriksson förstår vad finansutskottet har skrivit i sitt betänkande om han läser en gång till. Det finns nog flera svar på frågorna.

Jag ska försöka hinna med några av frågorna här om budget i balans och allt detta. Angående 22 miljoner, där uppfattade vi inte riktigt varandra när jag presenterade betänkandet. Jag vet inte om jag missförstod, jag kan gott och väl ta det på mig. Nu förstår jag vad ltl Anders Eriksson menade med de 22 miljonerna. Jag höll ju med också i min andra replik då. Visst känner vi till de 22 miljonerna, det har inte dolts på något sätt.

Att varna för resonemanget om konjunkturcykel, ja, det här skulle vi kunna ha en lång diskussion om. Ltl Eriksson tycker att det är vanskligt och han jämför med Sovjetunionens femårsplaner o.s.v. Jag tror att ltl Eriksson ska läsa vad vi har skrivit en gång till. Jag tycker att vi har ganska bra skrivningar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Finansutskottets ordförande Torbjörn Eliasson är verkligen en gentleman. Han tackar faktiskt för allt, det kan ju vara bra. Däremot blev resten av resonemanget i repliken svårförståeligt. Det är alltid de här tillspetsade uttalandena som ev. kan leda till rubriker i tidningarna. Jag har inte jämfört finansutskottets betänkande med Sovjets femårsplaner. Jag menade att de bestämde fem år på förhand om hur saker och ting skulle se ut. Det hade också instrumenten att se till att det blev så som man planerade. Det är inte riktigt den typen av samhälle vi vill ha. Jag försökte peka på att det är komplicerat att på förhand förstå var, när och hur man ska sätta in åtgärderna i en finanskris om man skjuter fram det alltför mycket på sikt.

En konkret fråga till ltl Eliasson; finns det inte risk för att man skjuter de ekonomiska problemen på sikt med det här resonemanget, eller misstolkar jag? I så fall gör jag det inte medvetet.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Nej, det finns det absolut inte, om man kan skilja på två saker. Isolerad budget, det måste man alltid diskutera. Vi har en budget framför oss men sedan måste man också kunna se det över en längre tidsperiod. Det kallas planering. Hur konjunkturcykeln blir kan vi aldrig säga på förhand. Världsekonomin bestämmer det. I efterhand kan vi säga att den blev 5 eller 7 år. Det är klart att man ska diskutera en budget isolerat också. Det gör vi gör nu med den här röda boken. Vi säger att är man klok så förstår man att om man kan hantera en hel konjunkturcykel så att ekonomin exempelvis är en procent på plus, då har man lyckas.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det blev betydligt mera greppbart den här gången.  I det skriftliga resonemanget skriver man om en budget i balans, man skriver inte om en samhällsekonomi i balans Om jag tittar på en mening här; "för att kunna hantera detta måste landskapet anpassas till genomsnittsinkomsten under hela konjunkturcykeln." Hur vet man det på förhand? Det är det som jag försökte peka på. Det är väldigt svårt att på förhand utmejsla var, när och hur man ska sätta in åtgärderna. I den ekonomiska situation vi befinner oss i idag så gäller det att göra allt som står i landskapets makt för att få ner kostnaderna för den offentliga sektorn.

Sedan håller jag helt och hållet med finansutskottet när man säger att om man skulle kräva en isolerad balansering av budgeten redan nu och här, så skulle åtgärderna bli synnerligen allvarliga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack fru talman! Jag var mest fascinerad över beskrivningen av den sovjetiska planekonomin. Det fanns ju inte någon marknad. Det går inte överhuvudtaget att jämföra. Dessutom säger ltl Anders Eriksson att man beslöt ungefär och så blev det så. Det karakteristiska för Sovjet är att ingenting blev som man beslöt, allt gick åt skogen. Det där kanske vi inte ska diskutera mera.

Ltl Anders Eriksson nämnde lån och socialdemokraterna. Hans uppfattning är att vi bara kan diskutera lån när vi har egen beskattning. Men det kan nog bli aktuellt före det. Vi tycker det är viktigt att diskutera frågan. Tänk om lågkonjunkturen blir djupare och längre än vad vi nu tror. Hur ska vi då finansiera underskottet? Nu kommer vi att ta av våra reserver eller låna av oss själva, som finansministerns sade. Frågan om lån är relevant, tycker vi.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gällde Sovjetparallellen så är det någonting som jag synbarligen hade kunnat lämna därhän. Det är ju som ltl Barbro Sundback sade att allt gick åt skogen. Så är det ofta med vänsterpolitik. Det kanske vi inte är helt överens om, men det är en annan femma.

Om vi tar resonemanget om lån, visst ltl Sundback, kan det gå så att vi kan bli tvungna att låna i slutändan. Jag uppfattade ltl Sundbacks anförande så att man kunde skjuta upp problemen lite på sikt. Vi kan ju ta lån och det var folk som frågade varför vi inte lånar. Det ville jag varna för, när vi inte kan styra över hur vi ska betala tillbaka lånen. Vi har inte beskattningsinstrumentet. De här båda instrumenten hänger intimt ihop. Jag tror att vi sätter Åland i en väldigt farlig sits om vi börjar låna utan att vi har beskattningsinstrumentet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Vänsterpolitik i socialdemokratisk bemärkelse har skapat de mest framgångsrika samhällena i hela världen, ekonomiskt, ur välfärds- och jämställdhetssynpunkt och ur demokratisk synvinkel. Vi har den nordiska modellen tack vare socialdemokraterna. Det är nog på tiden, om ltl Anders Eriksson inte har förstått skillnaden mellan kommunism och socialdemokrati förut, att börja fundera var skillnaden ligger.

Jag har respekt för synen som framförs om lån. De facto kan det hända att vi ändå tvingas att uppta lån, oberoende om vi vill det eller inte, eller så ska man gå fram med yxan rejält inom den offentliga sektorn. Det beror på om man tror att det här är en lågkonjunktur som nu håller på att förändras eller om man tror att det kommer att fortsätta länge till. Det tycker jag är avgörande för synen på lån.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är sant, vi lämnar vänsterpolitiken nu.

När det gäller den sistnämnda frågan så är den väldigt viktigt. Skulle jag eller ltl Barbro Sundback kunna svara på den frågan hade vi säkert betydligt bättre avlönade arbeten än vad vi har nu. Det finns fortfarande väldigt olika signaler. Jag hör till dem som tror att det nog verkligen gäller att sitta stilla i båten och se till att vi håller koll på utgifterna.

Jag uppfattade ltl Sundbacks anförande lite i den andra riktningen, att det inte var så väldigt allvarligt. Vi löser nog det här och om man inte löser det så kan man alltid låna. Så uppfattade jag anförandet. Det var det som jag ville varna för i och med att vi inte har skattesystemet. Den dag vi har skattesystemet så det första vi inte ska göra är att springa iväg till banken och låna pengar, men då har vi andra möjligheter att betala tillbaka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag ska be att få återkomma till den här debatten som just diskuterades lite senare. Jag ville beröra det som ltl Anders Eriksson lyfte upp angående kompensation av samfundsskatten. Efter att ha behandlat frågan i utskottet där majoriteten skriver att en snabb politisk lösning ska göras, menar nog jag att den allra snabbaste politiska lösningen på det problemet är att lagtinget i samband med denna behandling tar upp 166 000 för att lösa det här problemet en gång för alla. Som jag förstår det, har landskapsregeringen ingen laglig grund att betala ut dessa pengar om man inte kan göra det på basen av ett beslut från Ålands lagting. Det kan vi ta nu eller så kan vi ta det i samband med nästa tilläggsbudget, men då skjuter vi upp det 4-5 månader igen. Det är att pröva vad en majoritet i den här salen står för, för att få det här problemet löst, eller så skjuter vi ännu problemet på framtiden.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag brukar höra till dem som är lite trött på tackandet till höger och vänster. Jag tycker att politik är att argumentera till höger och vänster och stå för sina åsikter. I vilket fall som helst vill jag för ovanlighetens skull tacka för den mycket klara informationen från finansutskottets sida. Det är svårt, på basen av skrivningarna, att förstå riktigt hur finansutskottet har tänkt. Är det så, som ltl Gunell säger och jag har ingen anledning att betvivla det, att det inte finns någon laglig grund, då stämmer inte det här resonemanget i finansutskottets betänkande att man ska få en snabb politisk lösning på det. Då tror jag faktiskt att det kommer att bli ganska stora bekymmer framöver, med tanke på att så pass många, också av regeringspartierna, har skrivit på den här finansmotionen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Inte vet jag vilken annan politisk uppfinningsrikedom man skulle ha inom landskapsregeringen för att hitta på något sätt att betala ut pengarna. Alla är överens om att saken ska lösas. Den absolut snabbaste lösningen är att uppta pengar här och nu. Vi har reserverat oss på så många punkter både jag och ltl Karlström. Karlström har en kläm om detta som jag antar att förs till omröstning. Därmed får lagtingets majoritet avgöra den här frågan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var ett väldigt bra klarläggande. I ett tidigare replikskifte fick jag den uppfattningen att det här skulle lösas bara av sig självt genom ett politiskt beslut. Jag har också varit med så pass länge att jag vet att om det inte finns en laglig grund, för att betala ut medlen, är det klart att utbetalningarna inte kommer att ske. Och kommer utbetalningar att ske, utan en laglig grund, så dyker nya problem upp. Om det enda sättet att få en lösning på detta är att hitta pengar här och nu så utgår jag ifrån att det blir en majoritet i den omröstningen.

Ltl Folke Sjölund, replik

Fru talman! Jag har par korta kommentarer och sedan skulle jag gärna återkomma i en andra replik bara som en vink till frågan om samfundsskatten.

För det första om sjöfartspolitiken, det förekommer faktiskt en hel del kontakter mellan landskapsregeringen och rederinäringen. Det har förekommit ganska mycket under de två senaste åren och det fortsätter. Det här är naturligtvis av den karaktären att man inte springer till pressen och meddela att man ska mötas, när man ska mötas och att man har mötts och rapporterar efteråt. Det vet säkerligen ltl Anders Eriksson mycket väl.

Den andra biten är det här med fastighetsförsäljning. Det är alldeles riktigt att det inte finns någon anledning för landskapet att hålla fast i fast egendom som man inte har någon anledning för. Men när det gäller försäljning av fastigheterna gäller det att ha rätt timing. Det är inte så stor idé att under värsta lågkonjunktur sälja bort till vrakpris. Man kan kanske hålla en liten tid så att man får ett bättre pris.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller kontakterna med sjöfartsnäringen säger ltl Sjölund att det förekommer en hel del kontakter. Jag har ändå noterat att det inte finns något regelrätt samarbetsorgan mellan sjöfartsnäringen och landskapsregeringen. Visst, ltl Sjölund, är det så att om man har förtroendefulla samtal så springer man inte till media med dem. Jag tror att ltl Sjölund gör en missbedömning om han inte tror att jag, och andra politiker från oppositionspartierna, också har förtroendefulla diskussioner med företrädare från sjöfartsnäringen. Oavsett, om det är från försäkringsbolag, fackorganisationer eller rederierna, så får vi hela tiden samma bild att det inte är någon direkt sjöfartspolitik som drivs från landskapsregeringens sida nu. Det tycker man att är tråkigt. Därför ställer man sig på sidan om, därför har vi inte heller Ålands redarförening kvar, utan det är rederierna i Finland numera.

Ltl Folke Sjölund, replik

Fru talman! Detta kan vi diskutera vidare om. Jag håller inte med om att den bilden är korrekt.

Beträffande samfundsskatten mellan Mariehamn och Jomala, de två ledande partierna i Mariehamn har helt klart kommit överens om att frågan ska regleras. För att kunna göra det från Mariehamn stads sida så måste det finnas ett underlag som är juridiskt hållbart för att Mariehamns stad ska kunna gå in för en sådan reglering. Det skulle göras av ett trepartsavtal mellan Mariehamn, Jomala och landskapsregeringen, där man bestämmer sig för hur man reglerar den här frågan. Det är fullständigt klart att det finns en klar politisk majoritet i Mariehamn som är helt inne för att reglera den här omständigheten till belåtenhet för Jomala.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det vore i så fall förvånande om det inte skulle finnas en majoritet i Mariehamn stad för det här. Jag tror att varje rättsmedveten politiker inser att det här är pengar som de facto har genererats av företag verksamma i Jomala. De hör inte till Mariehamn. Det är ett postnummer fel som gjorde att det blev som det blev. Nu kommer jag inte ihåg hur många år som har förflutit, det är en ganska lång tidsperiod, sedan det här problemet dök upp. Det går synbarligen inte att få någon lösning på det. Om man ändå ska ha ett trepartsavtal så måste också där finnas en laglig grund för dessa utbetalningar. Jag tror att det vore väldigt bra om centern och regeringen, tills i morgon, kunde diskutera trepartsavtalet lite förtroendefullt, ltl Sjölund. Och se om man kunde få fram medel och hänga med på omröstningen som kommer, så att man skulle få det här löst en gång för alla. Annars tror jag att vi står och pratar om det här igen om ett år.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Raija-Liisa Eklöw

Herr talman! I det bästa av världar skulle allt gå på som förut men nu råkar vi leva i ett tidevarv med global finanskris, som vi inte sett slutet av och kanske inte ens början till slutet. Krisen har drabbat alla på något sätt och detta har varit grunden till den budgetberedning och budgetbehandling som liberalerna i regeringsställning genomfört. Alla har tagit sitt ansvar, ibland släppt sina ideal, sin ideologi och sina hjärtefrågor för att kunna få till stånd budgeten och förverkliga det som liberalerna och centern tillsammans lagt.

Arbetet i finansutskottet har varit tidvis jobbigt med långa dagar men vi har haft gott samarbete. Jag vill här för min del tacka alla i utskottet och inte minst vår sekreterare som har haft mycket att göra under dessa veckor. Vi kan ju inte påstå att vi varit eniga alla gånger, det kan man ju läsa av de många reservationer som finns till betänkandet. Utskottsordförande har på ett utmärkt sätt presenterat betänkandet. Jag berör bara några detaljer.

Fru talman! Trots att hälso- och sjukvården hör till de prioriterade områdena har även den fått stryka på foten. Vi kan hoppas på att det av styrelsen påbörjade omstruktureringsarbetet resulterar till en mera slimmad och resultatinriktad organisation. Vad jag förstått har arbetsgruppen redan startat sitt arbete. Finansutskottet har särskilt tittat på vård utom Åland, på helikoptertransporterna och även på de övriga transporterna. Vi är alla överens om att en transportkoordinator snabbt skulle spara in sin lön och underlätta enormt för patienterna som ska fara till Uppsala eller Åbo för undersökningar eller operationer. Vi har nog fått erfara att transporter redan koordineras till viss del men anser att det borde systematiseras inte minst mellan olika avdelningar. De obundnas motion om en genomgång av olika möjligheter till helikopterverksamhet, inför nya avtalsomgången inkommande år, var nästan godkänd eller som det fint heter; den var positivt förkastad. Som vi hörde anförandet här så var det nya uttrycket; nästan godkänd.

Flyttning av Övergårds från Grelsby har väckt mycket diskussion. Förslaget kommer från organisationen. Vi har hört i utskottet att den låter sig göras med planering och framförhållning, men förstås med vissa svårigheter. Utskottets majoritet har därför godkänt detta, men skriver att patienterna och anhöriga måste informeras i god tid. Även kommunernas ansvar för sina klinikfärdiga patienter bör poängteras.

Fru talman! Finansutskottet lyfter även upp problemet med ansvarsfördelningen mellan landskapet och kommunerna vad gäller gränsen mellan socialvård och hälso- och sjukvård, som redan har diskuterats här tidigare.

I finanskrisens spår har ju arbetslösheten vuxit på Åland, dock i mindre skala än i våra omgivande regioner. Det som ändå är oroande, som också redan har sagts här tidigare, är det stora antalet ungdomar som blir utan arbete efter avslutade studier eller direkt efter högstadiet. Det måste vara ett högt prioriterat område hos AMS och landskapsregeringen att få dessa ungdomar i arbete eller utbildning. Social utslagning i ung ålder kan bli katastrofal och leda till bekymmer med missbruk och kriminalitet. Utskottet skriver att regeringen bör satsa på insatser för att få till stånd lärlingsplatser och försöka aktivera företag att anställa praktikanter samt med alla tillbuds stående sätt förenkla för företagen att anställa dessa ungdomar.

För att hålla de övriga arbetslöshetssiffrorna låga ska regeringen följa de principer som är uttalade i budgetförslaget, nämligen att konjunkturanpassa sina projekt t.ex. på byggsidan.

Fru talman! En detalj i betänkandet är uppmaningen för lagtinget att följa den tekniska utvecklingen på IT- sidan, detta är närmast för att underlätta lagtingsarbetet. Här fanns det också en obunden motion. Jag talar mera för de obundnas motioner när vi inte har några egna.

Detta är också en viktig del av det miljöarbete vi själva borde starta på allvar. Parlamenten runtom oss har gedigna miljöprogram för sitt eget arbete Så enkel sak som att ha alla skrivare inställda på dubbelsidig kopiering sparar mycket papper och i sista ändan sparar det på miljön. Detta är praxis t.ex. i riksdagen i riket. Möjligheter att ha videomöten och telefonmöten är också bra. Detta har ju utskottet, och flera andra utskott, praktiserat under hörandet med både riket och Sverige, vilket sparar både pengar och tid.

Fru talman! Som det syns i betänkandet har liberalerna i utskottet, ltl Sundblom och jag röstat olika, vad gäller medel till tunneln. Jag stöder skrivningen att anslaget sänktes till 100 000 euro och väntar på att regeringen kommer med en utförlig kortruttsplan där tunneln kan vara en lösning. Sedan har regeringen alla möjligheter att komma till lagtinget med äskanden om nya medel. Då tar vi ställning i ärendet på nytt.

Fru talman! Jag kan inte låta bli att reagera lite på de protester som fördes här av socialdemokraterna och obundna angående att lagtingsledamöterna skulle delta i det gemensamma arbetet att sänka våra arvoden för två veckor. I utskottet sitter på den socialdemokratisk och en obunden medlem. De här åsikterna, i motsats riktning, har inte förts fram där. Vad jag har förstått och sett i kanslikommissionen protokoll så har ärendets behandlats där, ärendet har varit under omröstning. Men att sedan komma först här och påstå att det här inte ska göras tycker jag är lite konstigt.

Sedan efterlyste också vtm Lindholm, som nu sitter talman och inte kan svara mig, en personalförsörjningsplan. Det finns en sådan. Om det inte har delats ut till alla partier så finns det åtminstone på landskapsregeringens hemsida att hämta för den som vill läsa den. Planen beskriver situationen med kommande personalavgångar och hur landskapsregeringen kommer att tackla dessa och en del av de strukturomvandlingar som samtidigt kommer att pågå i förvaltningen.

Den dialog som efterlystes här kommer nog att pågå även vid detta arbete, därför att det är ju en stor del att man har personalen med sig vid en omstrukturering.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ltl Raija-Liisa Eklöw har haft möjlighet att ta ställning till om Övergårds ska slås igen eller inte. Hon har beslutat att det ska slås igen. Vilka konsekvenser har detta för äldreomsorgen? Tycker ltl Raija-Liisa Eklöw att det här är ett bra förslag för dem som finns på den här avdelningen? Är det förenligt med en sjuksköterskas vårdetik?

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Jag kan inte svara på vad som är förenligt med en sjuksköterskas vårdetik eftersom jag inte är sjuksköterska. Den principiella etiken som jag har så måste alla ha en god vård. Det som vi under höranden har erfarit är att det här låter sig göras. De olika patienterna har uttryckligen kunnat placeras. Vi har också fått höra att det i sista ändan kan ställa till bekymmer på ÅHS med utredningsplatserna. Det är frågan om att vi måste spara, det här ett sätt eftersom det här förslaget kommer ifrån ÅHS. Styrelsen och ÅHS borde ju annars ha kommit med något annat besparingsförslag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Var sparar man med detta? Det blir ju mindre platser men inte färre som har behov av platser. Ltl Raija-Liisa Eklöw är med och stryper tillgången på platser för långtidssjuka. Man har inte löst något problem. Man skapar ju ytterligare ett problem för sjukvården.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Besparingen ligger i att man då kan stänga Grelsby eftersom man redan tar bort köksavdelningen så blir det bättre. Patienterna kommer ändå att tas omhand på Gullåsen, i Mariehamn, i Lumparland, i Föglö eller var de hör hemma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag måste nog fortsätta på den här frågan om Övergårds. Det är nog verkligt intressant att ltl Eklöw sade att man har fått släppa på viktiga värderingar och hjärtefrågor i den här budgetbehandlingen. Men vad vinner man på att släppa på en sådan här värdering? Övergårds handlar verkligen om värderingar. Vi har också fått höra i utskottet att det handlar om budgetkosmetik. Var ligger den faktiska inbesparingen? Det är faktiskt ett frågetecken för mig. Eftersom kostnader här förs över till andra konton inom ÅHS, plus att vi korkar fast tillgång på platser i flödet från medicinska och kirurgiska avdelningen till Gullåsen. Vad vinner liberalerna på att försvara den här frågan så här långt att det faktiska tas beslut om att lägga ner? Måste man verkligen lägga ner sina värderingar så här totalt?

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Svaret finns först och främst att söka hos tjänstemännen i ÅHS som har kommit med förslaget och hos ÅHS styrelse som har tagit beslut, med all ära för ltl Gunell som har reserverat sig. Jag förstår att hon försvarar sin ståndpunkt. Den informationen vi har så är det här en besparing.

Ltl Camilla Gunell, replik

Men vi har hanterat den här frågan i utskottet också ur ekonomisk synvinkel. Jag har hela tiden sagt att det här inte blir någon inbesparing, för pengarna måste tas någon annanstans inom ÅHS eller från kommunerna, eftersom vårdbehovet kvarstår. Vi har fått höra svart på vitt att det handlar om budgetkosmetik i det stora hela. Det är omöjligt för mig att förstå.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Vi har fått höra är att personalsituationen börjar bli så dålig både på Gullåsen och nu är jag osäker på om det också är i Grelsby, så en sammanslagning är att föredra. Det börjar bli problem med personal på Gullåsen annars.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Det gläder mig att min finansmotion om gränslös taxi på fasta Åland har fått ett positivt bemötande i utskottet. Min motion gick ut på att Åland blir en enda stationsplats för den yrkesmässiga beställningstrafiken med taxi. Eftersom det nuvarande systemet inte gagnar kunderna, varken de lokala eller besökarna, och inte heller taxiföretagarna, åtminstone inte de som finns på landsbygden. Det är bra att denna regering nu ska utreda frågan närmare och att förändringarna finns med i lagstiftningsprogrammet. Jag kommer att noga följa med frågan för att se hur arbetet med taxi framskrider.

I fjolårets budgetbehandling så fick jag en finansmotion godkänd. Den handlade om trygghetslarm för våldsutsatta kvinnor. Det dröjde till alldeles nyligen innan dessa larm faktiskt införskaffades, så det går inte alltid så snabbt. Huvudsaken är väl att beslut förverkligas.

Jag ser fram emot att följa upp den här motionen också och se om vi kan få en mer marknadsanpassad förnyelse av taxisystemet på Åland.

Positivt är också att finansutskottet till fullo omfattade social- och miljöutskottets utlåtande över äldreomsorgen. Vi hade ett intensivt och effektivt arbete i social- och miljöutskottet under ledning av ordförande Åke Mattsson. Vi valde att fokusera och följa upp de åtgärder som fanns i den slutrapporten från arbetsgruppen som hade i uppdrag att utreda äldreomsorgen från 2006. Det är viktigt att genomföra en sammanhållen hemvård, att förstärka antalet sjukvårdartjänster inom hemsjukvården så att man minskar behovet och trycket på institutionsplatser.

Vi vill också att beslutet om att förverkliga att Gullåsen blir ett geriatriskt sjukhus tas nu tillsammans med en tidtabell. Vi vill också få bort med gråzonerna mellan ÅHS och kommunerna. Utskottet anser att nu har det gjorts tillräckligt med utredningar. Nu är det besluten som saknas. Social- och miljöutskottet och finansutskottet har satt ner foten. Nu ser vi fram emot ett förverkligande så att våra äldre får en god, trygg och jämlik omsorg också i framtiden.

Den här regeringen har haft hög profil i fråga om begreppet "Hållbar utveckling". I handlingsprogrammet säger man att genom större medvetenhet om balansen mellan samhällets resurser och behov så kan man möjliggöra en utveckling som inte kringskär kommande generationers möjligheter. Man säger att man ska införa ett hållbarhetstänkande i beslutsfattandet. Ett framtidsråd ska fokusera på förnyelsebar energi, trafik med mindre miljöbelastning, grön tillväxt o.s.v.

Det är lätt att prata om hållbar utveckling men det är när det kommer till budgetring och det handlar om ekonomi och pengar det är då som den krassa verkligheten kommer emot. Det är då man kan se om det finns en ärlig vilja och ett genuint engagemang eller om det mest handlar om förföriskt prat. Det är väl lite av det vi ser att sker i Köpenhamn för tillfället.

Att få till de stora besluten för att rädda till miljön kräver lite extra av oss alla, men mest av våra ledare, av våra regeringar och statsöverhuvud. Det handlar om pengar.

Stornäset och den planerade golfbanan på alla ålänningars mark är det första stora sveket mot ambitionen om hållbar utveckling på Åland. Att frångå tidigare principbeslut som uttryckligen ska skydda detta område för framtiden är kortsiktigt. Det går också emot en stor del av ålänningarnas uppfattning om hur Stornäset ska förvaltas nu och i framtiden. På en väldigt kort tid har ett par eldsjälar samlat in över 900 namn samlats in mot en golfbana på Stornäset. Anser finansutskottet verkligen att anläggandet av en golfbana är rätt sätt att använda allas vår gemensamma egendom?

Det är också ett område som har följt en skogsvårdsplan sedan 1870-talet, som landskapet har skött på ett exemplariskt sätt i över 100 år.

Målgruppen golfspelare har ju redan fått tillgång till en stor del av landskapets marker eller ca 130 hektar i Kastelholm. Räcker inte det? Hur är det med målgruppen ryttare, hundägare, jägare, kanotister, vandrare, svamp- och bärplockare, friluftsintresserade, folk som inte har tillgång till egen mark och egen strand.

Precis som ltl Roger Jansson så undrar jag också varför finansutskottet mörkar frågan om boendet på Stornäset. Varför gör man det? Vi hörde finansutskottets ordförande säger att det här att först ska vi ha marken. Jag tycker det är mer ärligt att tala om helheten. Vad kommer sedan? Man kan inte bara säga att först ska marken till golfklubben och sedan kommer frågan om bostäder. Ålänningarna måste få veta helheten nu.

Ett annat svek är att flytta medel från miljöstöd till kompensationsbidrag. Om det inte finns något intresse för att lyfta miljöstödet så måste ju regeringen informera, bistå och engagera jordbrukarna att bli mer medvetna om insatser för miljön. Likaväl som man säger att man ska höja kraven på motprestationer för ungdomar som lyfter utkomststöd så måste man väl också kunna ha miljöförbättrande prestationskrav på jordbrukare som lyfter bidrag. Miljöminister Sjögren, som nu antagligen i Köpenhamn, hon talar alltid om morot och piska. Miljöstöden är en viktig morot för att förbättra Östersjöns och våra sjöar och vikars vattenkvalitet. Däremot är jag verkligen glad åt skrivningarna om ekologiskt jordbruk, där utskottet uppmanar regeringen att bidra till en positiv utveckling av eko-jordbruket.

Stor kompetens finns också inom försöksstationen. Jomala gård som ett ekologiskt resurscentrum tycker jag är den vision som borde förverkligas. Där skulle man också kanske kunna se på hur försöksstationen kunde bli en del i ett blivande resurscentrum.

Under året som kommer så hoppas jag också att vi får se en affärsplan för ekologiskt jordbruk under det kommande året.

Fiskodlingarnas krav på fosforutsläpp. Hittills har man inte levt upp till de beslut som tags av lagtinget i miljöhandlingsprogrammet som sträckte sig från år 2005-2008. Nu väntar vi på ett nytt miljöhandlingsprogram. Regeringen har lovat att återkomma med kraven på fosforutsläppen under 2010. Det ska bli intressant att se hur begreppet hållbar utveckling tolkas. Om det är det fiskodlingsföretagen som ställer villkoren eller är det landskapsregeringen?

Tunneldragningen genom Bodkaröjen är ett naturområde i status med Natura 2000. Jag kan inte se att detta är hållbar utveckling att ens komma på tanken att planera en tunnel och bilvägar i ett så värdefullt och unikt naturområde. Tidigare landskapsregeringar ville ju att dessa änglamarker skulle vara en del av Natura 2000.

Jag anser att man bör lägga ner tunnelplanerna helt och hållet. Skärgården, Kökar, Lappo får inte mer folk på grund av en tunnelsatsning, tyvärr. Det måste finnas skolor, dagis, jobb, markplanering, hälsovård, tandvård och en himla massa nytänkande och förstås kanske snabbare persontransporter.

Glöm inte den hållbara utvecklingen för skärgården. När man utifrån ser på skärgårdens situation så verkar det som det är en snabb avveckling som pågår. Den trenden kan nog bli en betydligt svårare nöt att knäcka än att reda ut var någonstans i konjunkturcykeln vi befinner oss.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga det är mycket bra att finansutskottet har tagit tag i ungdomsarbetslösheten. Det är bra att utskottet nu uppmanar regeringen att optimera sina insatser för att motverka att våra unga går ut i arbetslöshet eller utanförskap. Jag ser fram emot att följa regeringens åtgärder inom det här området.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack fru talman! Ltl Aaltonen var inne på hållbar utveckling och samtidigt var hon inne på golf på Stornäset, allas vår gemensamma mark. Det är ganska mycket mark som finns på Stornäset totalt. Det finns alldeles säkert sådant som vi ska spara och bevara. Det kanske ändå finns utrymme för en golfbana där. Jag tänker inte ta ställning i dagsläget om det ska vara en golfbana där eller inte. Men jag vill gärna se om det är möjligt att man kan enas om de här områdena. Det kommer ändå att finnas ganska mycket naturmark kvar, även om det skulle komma en till golfbana i Kastelholm.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Allting är ju relativt. I dag är Stornäset tio procent av landskapet Ålands hela produktiva skogsareal. De flesta markerna på Åland är privatägda. Vi har inte så många områden som är så unika, fina och vackra och som är alla ålänningars. Vi anser att golfbanan redan har fått 130 hektar. Ska man ha 300 hektar? När ska det ta stopp att gynna en liten målgrupp?

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack fru talman! Jag tror inte alls att det ska bli 300 hektar. Vad jag har förstått så kanske man behöver 70 hektar för en golfbana. Med en kombination med den tidigare golfbanan så kanske det är möjligt att använda ännu mindre mark. Det är klart att vi också ska se till våra naturresurser.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det skulle också vara intressant om ltl Dahl, som är representant för ett av regeringspartierna, kunde utveckla tanken med bostäder? Nu har vi bara fått veta att först ska marken till. Sedan ska det komma fastigheter på det här området, eftersom näringslivet kräver det för att gå in med en sådan här stor finansiering. Nej, det är bäst att stoppa de här planerna innan det går så långt att det blir verklighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Ltl Roger Jansson inledde med gruppanförande från vår sida. Jag ska gå in på några enskilda detaljer i betänkandet, som jag för övrigt tyckte andades en hel del positiva saker. Jag tycker att man kan se att utskottet har tagit till sig av de motioner som skrivits. Det är alltid bra. I oppositionen kanske man ändå har känslan av att allt inte blir som man skulle vilja, eftersom det finns överenskommelser som är tagna redan från början. De överenskommelserna kanske inte alltid går att vrida tillbaka när man sedan kommer till finansutskottet.

Först en sak som jag tycker att var riktigt bra i finansutskottets betänkande. Det gällde skrivningarna som finns om äldreomsorgen. Vi hade finansmotion nr 13 som behandlade det här och lyfte framförallt upp ansvarsfördelningen mellan kommunerna och landskapet som en viktig sak att reda ut. I finansutskottets betänkande finns tydligt och klart sagt att det här ska man genom att fatta beslut också bringa klarhet i. Det tycker vi är väldigt bra. Det handlar framförallt om hur kostnadsfördelningen ska se ut när man har fått ansvarsfördelningen klar. Jag är också glad över att man nämner att när man går in för det här beslutet också måste dra de konsekvenser som behövs både vad gäller ÅHS lagstiftningen och socialvårdslagstiftningen. Vad gäller den biten ska finansutskottet ha ett stort beröm för att ha tagit steg vidare och nu trycker på landskapsregeringen för att få de här frågorna lösta en gång för alla. Som vi kunde se i remissdebatten var det här ett problem som upplevdes från flera olika kommuners håll. Jag tror det är bra att man har den här lyhördheten för var problemen verkligen finns.

En annan sak inom äldreomsorgen som vi är lite mindre glada över är att man inte har tagit till sig diskussionen kring Övergårds. Där vill jag ge en stor eloge till både ltl Camilla Gunells och ltl Fredrik Karlströms skrivning. Karlströms skrivning är mera inriktad på över Övergårds och känns för oss frisinnade som den lösning som vi är beredda att stöda i det här skedet.

Resonemanget med att invänta att man har fått besluten tagna och man har ansvarsfördelningen klar o.s.v. är ett klokt sätt att resonera, det stöder vi gärna. Därför kommer vi inte heller att lyfta fram vår motion nr 13 som ett alternativ till det här. Vi väljer istället att stöda det som står i reservationen.

Fru talman! När det gäller kommunerna och landskapsregeringen hade vi finansmotion nr 12 som talade för en reform av kommunstrukturerna. Vi kan notera i finansutskottets betänkande att man för något slags resonemang kring förhållandet mellan kommuner och landskapsregering. Däremot har vi svårt att hitta någonting som vi sökte efter när det gällde kommunstrukturerna. Vi skrev i klämmen i vår motion, jag citerar; "för att Åland även i fortsättningen ska vara en attraktiv bostadsort med bibehållen välfärdsservice och ett moderat skattetryck kommer landskapsregeringen under 2010 i samarbete med kommunförbundet att inleda ett arbete med en reformering av kommunstrukturerna”. Den här skrivningen hittar vi inte i finansutskottets betänkande. Det är vi lite besvikna över. Vi skulle gärna se att man faktisk kommer fram till just den biten. Det finns skrivningar om att man ska titta på strukturrationaliseringar, om det också handlar kommunstrukturerna så kan det eventuellt finnas täckt där. Jag har en känsla av att det handlar mer om ansvarsfördelningen av uppgifter än om hur kommunerna ska vara indelade. Därför vill jag redan nu avisera att vi kommer att föra den kläm, som finns i finansmotion nr 12, till en omröstning här senare.

Övrigt vad gäller de kommunala frågorna så fanns också en motion som gällde bristerna i utbetalningarna när det gäller samfundsskatten, som var i forntiden, kan man nästan säga. Det är ganska många år tillbaks som det uppstod fel i nyckeln för att fördela skatterna. Det gjorde att några kommuner fick lite för lite och några kommuner fick lite för mycket. Det lämnades i en motion, som gick över partigränserna och också över regerings- och oppositionsgränserna, i vilken man då ville skriva lagtingets hållning i denna fråga väldigt tydligt. Jag noterar också att det fortfarande finns med i ltl Karlströms reservation, eftersom man inte är riktigt nöjd med det som finns skrivet i finansutskottet. Jag är benägen att hålla med där. Tydligheten behövs för att vi faktiskt ska få till stånd ett trepartsavtal som skulle lösa den här biten. Jag tror att det är viktigt att lagtinget visar sin åsikt i den här fråga och att man också går in och konstaterar att inte några fel har begåtts formellt sett. Tittar man på lagens mening om hur skatterna ska fördelas så kan man konstatera att lagens mening inte har följts. Då kan inte den här frågan skjutas till att enbart till att göras upp mellan de kommuner som har drabbats på ett antingen positivt eller negativt sätt. Här måste nog landskapsregeringen vara med som en drivande part. Det här är också någonting som näringsutskottet, i en tidigare motion, har skrivit att så borde vara fallet. Även här kommer ett stöd från den frisinnade gruppen vad gäller Karlströms reservation.

Fru talman! Går vi sedan vidare till permitteringar, vi hade finansmotion nr 15 där vi ansåg att före man går in för att genomföra permitteringar så borde man analysera det här ytterligare. På vilket sätt ska det ske och hur det kan göras? Finansutskottet har gjort ett visst försök att göra den här biten men jag har också en stor förståelse för att det inte går att göra från utskottets synvinkel speciellt mycket mera än vad man nu har gjort. Vi hade gärna sett att man hade varit tydligare. Vi anser att man ska höja det här fingret lite mera tydligt från lagtingets sida och säga att permitteringar inte ska göras förrän de här konsekvenserna är klart och tydligt utredda. Jag tycker att lagtinget också ska ha sitt ord med i laget och ta ställning till det först i ett sådant läge när man har konsekvenserna klara. Ltl Karlström har återigen en bra skrivning i sin reservation kring de här frågorna, den frågan kommer att få den frisinnade gruppens stöd i det här läget. Det finns andra åtgärder som kan göras före man börjar med permitteringar. Från den frisinnade gruppen sida har vi under detta år lyft fram ett otal olika förslag till förändringar som man kunde göra i budgeten så att man skulle slippa de här bitarna. Därför tycker vi också att det här förslaget som Karlström lägger är bra.

Till sist, fru talman, några ord om personalförsörjningsplanen. Vi har förstått att en sådan plan har utarbetats. Det är ingenting som vi har fått ta del av. Planen finns säkert att hämta i de protokoll som landskapsregeringen har. Utgående från den information vi har fått kring innehållet i personalförsörjningsplanen och hur den är uppbyggd så saknar vi en viktig sak. Det är prioriteringarna i verksamheterna. Vad ska göras och vem ska göra? En personalförsörjningsplan som enbart visar kalla siffror kan säkert fungera som någon slags grundläggande instrument för att göra förändringar. För att det överhuvudtaget ska vara någon nytta med planen så måste man också göra funderingar kring vad man prioriterar att göra och med vilka krafter man prioriterar att göra det här. Det här hänger också lite ihop med resonemanget kring permitteringar. Ltl Karlström var inne på att permitteringarna är en mycket tillfällig åtgärd, men om man gör förändringar av bestående natur d.v.s. man plockar bort tjänster utgående från en naturlig avgång, så ser man det längre fram i budgeten. Med permitteringar får man bort kostnaderna för detta år men man har kostnaderna tillbaka året efter. Vad gäller personalförsörjningsplanen är det nog väldigt viktigt att fördjupa arbetet och få med vad och vem.

Herr talman! Allra sist för säkerhets skull, när det kommer till detaljbehandlingen, för att vi ska vara säkra på att vi kan föra upp ett antal frågor till omröstningar så vill jag i detta skede avisera att förslag om förändringar jämfört med finansutskottets förslag kan från den frisinnade gruppen gälla finansmotionerna nr 11, 12, 17, 18, 19, 21 och 22. Därmed skulle jag ha aviserat de motionerna så att vi också i detaljbehandlingen kan låta lagtinget ta ställning till de förslag som finns där. Under diskussionens gång kommer jag säkert att återkomma till det här. Jag ser att tiden har rusat iväg, jag avslutar.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Det gällde kommunerna och landskapet. Där har vi en tydlig skrivning i finansutskottets betänkande. Vi hänvisade till slutprotokollet där kommunförbundet och landskapet ska diskutera rationaliserings- och struktureringsfrågor. I det inrymmer vi också en framtida eventuell gränsjustering. Vi från Centern har alltid sagt att vi inte i lagtinget vill sitta och bestämma om hur gränserna mellan de åländska kommunerna ska dras. Det är någonting som de åländska kommunerna själva ska bestämma. Vi tycker det är väldigt bra att man går in för det här nu och verkligen tittar på alla möjligheter för att få en bättre och mer rationell total offentlig sektor.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Som jag nämnde i huvudanförandet så tycker jag det är bra att man har med skrivningen om hur man ska ordna de bitarna. Jag hyser ändå en viss rädsla för att landskapsregeringens tankar, som fick vi höra i remissdebatten, och kanske också utskottets tankar i huvudsak är inriktade på att jobba med hur ansvarsfördelningen ska se ut. Vilket ansvar har kommunerna? Finns det möjligheter att minska ner ansvaret och i motsvarande grad sänka kostnaderna för kommunerna och också för landskapet, där man har någon slags gemensam vinning att göra det här. Kan man sedan läsa in det, som ltl Eliasson är inne, på så är det bra. Från vår sida skulle vi gärna också se att det finns en tydlighet om hur kommungränserna ska se ut, det måste lyftas till ytan. Sedan håller jag med om att utgångspunkten naturligtvis ska vara servicen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vi skriver i utskottet så här; "vi betonar att målsättningen måste vara att kommunförbundet och landskapsregeringen tillsammans snarast kommer fram till strukturrationaliseringar som innebär ett effektivt utnyttjande av offentliga resurser. Det är viktigt för de små ekonomiskt svaga kommunerna och alldeles särskilt viktigt för skärgårdens överlevnad. Utskottet konstaterar att problematiken är mycket svår och att åtgärder härvidlag och brådskar.” Kommunförbundet är en part här, de är med. De har möjlighet att vara med och sätta agendan.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag vet att också kommunerna ganska tydligt har sagt just detta i de två senaste förbundsstämmorna som kommunförbundet har haft. Det skulle ha varit klädsamt att vi från lagtingets och landskapets sida möter upp och säger samma sak när det gäller kommunstrukturerna. Jag är rädd för att kommunstrukturerna och kommungränserna försvinner bort i det här bredare begreppet. Det vill vi från vår sida lyfta upp som en viktig sak att diskutera. Därav vår avisering. Vi tyckte att vår skrivning var väldigt viktig i det här fallet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Ltl Johan Ehn nämnde permitteringarna. Jag hoppas att det inte behöver tas till det. Det är väl det sista man tar till om det inte går att göra inbesparingar på något annat sätt. Jag förstår inte Johan Ehns tanke när han säger att lagtinget ännu ska ha ett ord med innan permitteringar görs. Menar han då att landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget innan man beslutar om permitteringar? Det är ju de facto så att det är landskapsregeringen som har rätten att besluta om permitteringar enligt de lagar som finns.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! I vår finansmotion nr 15 beskrev vi vad vi tyckte att borde göras innan man gick vidare. Ltl Dahl kan också närmare se där vad motionen går ut på. Vi tyckte inte att analysen av detta var tillräckligt klar med det som man beskrev i budgeten. Vi har heller inte kommit längre med finansutskottets betänkande. Hur ska man genomföra permitteringarna på ett sådant sätt att det verkligen får den effekt som man eftersträvar? Vi tycker att det är bättre att göra som ltl Karlström säger. Nämligen att de pengar som man nu ämnar spara in, motsvarande två veckors lön, skulle man istället sätta det kravet på respektive avdelning att jobba för andra alternativ till inbesparingar. Det var vad vår finansmotion nr 15 ungefär gick ut på. Vi betvivlar starkt att man skulle klara av att göra det som man beskrev, med tanke på de uppgifter som framkom under remissen.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Det har också diskuterats och beskrivits att det finns andra möjligheter att göra besparingar på avdelningarna än permitteringar. Det är nog fritt för varje avdelning att även komma med andra förslag än vad som har nämnts i betänkandet.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det som är väldigt intressant i det här fallet är att få en analys över konsekvenserna på det ekonomiska planet av permitteringarna. Man kunde också konstatera i remissdiskussionen att det inte var alldeles självklart att permitteringarna kommer att leda till speciellt stora inbesparingar. Man får problem med att genomföra dem på ett sådant sätt att man klarar av att upprätthålla den grundläggande servicen på många ställen. Det är därför som vi tycker att den skrivning som ltl Karlström har i finansutskottet är betydligt bättre än den som både finansutskottet och landskapsregeringen har presterat så här långt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Kollegan Johan Ehn berörde frågan om behovet av kontroll av beräkningarna för grunden för fördelningen av samfundsskatten. Han hänvisade till finansmotion nr 36. Jag hänvisar jag till vad finansministern tidigare sade i en replikväxling här på förmiddagen om behovet av ett trepartsarrangemang för att lösa de här problemen, särskilt i förhållande mellan Mariehamns stad och Jomala kommun. Det är en uppfattning som jag delar. Jag vill i förbindelse med detta bara konstatera att, i den förhandling som landskapsregeringen hade sammankallat till i går, ansåg Jomala kommun att det var förenligt med sin fördel att utebli ifrån den förhandlingen.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Mitt resonemang gick framförallt ut på att jag tror att det är bra att man från lagtingets sida stärker upp landskapsregeringen i viljan att gå vidare att lösa det här problemet. Det som är det absolut viktigaste att få till stånd är att man faktiskt kan konstatera att lagens anda och mening inte är uppfylld. Det har vi inte lyckats åstadkomma i de diskussioner som jag hittills har varit med om. Jag vet också att det idag har kommit sådana uttalanden som lutar åt det hållet. Jag tror att det skulle bli mycket enklare om också lagtinget konfirmerade det genom ett beslut där man säger att det här ska lösas. I och för sig har lagtinget tagit ett beslut redan i näringsutskottets betänkande. Det verkar som att det inte vore fel att få en väldigt tydlig och klar signal i budgeten där man också hänvisar till inom vilken ram den här biten kan finansieras. Sedan har staden och landskapet möjligheten att föra resonemanget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det finns två maktfrågor i landskapet som är större än alla andra. Den ena maktfrågan är, som vi diskuterade igår, frågan om skatt, budget och frågan om fördelningen mellan offentlig och privat.

Den andra maktfrågan är media. Idag kan man läsa på nätet att Ålands radio har sändningsuppehåll p.g.a. landskapsbudgeten. Alla här i lagtinget frågar sig varför, budgeten diskuteras ju just nu, den är ju inte klubbad. Så här står det i radiolagen; ”man ska tillse att programmen är opartiska, sakliga och ingen kränks i sin rätt. Därvid ska beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i radiosändningarna. Programverksamheten som helhet ska präglas av det demokratiska samhällsskickets grundidéer.”

Är det demokratisk att dra ner på budgeten i radion? Ja, om man besluter det i enlighet med den här lagen och i enlighet med den budget som lagtinget bestämmer om. Vad innebär det då om man lägger ner verksamheten för att visa att man inte är nöjd med budgeten, vad innebär detta? Är det demokrati? Ja, det är en sorts yttrande att vara tyst också. Men det är ett yttrande i tysthet som inte är förenligt med radiolagen, vad jag kan se. Det här är ett exempel på sådant som vi borde diskutera.

När jag, för en vecka sedan eller kanske det var två, läste en av våra tidningars ledare att det var tveksamt att en journalist skulle bli ordförande i Mariehamns IFK så undrade jag faktiskt vad detta var. I och för sig kan man säga att vårt samhälle är stort nog med 27 000 personer att hitta någon lämplig ordförande för IFK som inte är journalist. Men vadå, vem bryr sig? Ja, den som vill ha politisk makt bryr sig om att någon inte ska vara ordförande i Mariehamns IFK. Det här är en uppfattning som jag kan ha, men jag vet att också andra har den uppfattningen. Det är inte det, i det här enskilda fallet, att man skulle påverka vem som ska vara eller inte ska vara ordförande, utan när man kopplar ihop politik och privatliv så behöver man diskuterade ett öppet.

När det gäller radion så finns det principer. Yttrandefrihet och demokratisk grundinställning säger någonting om att det här inte är riktigt rätt. I alla fall säger min rättskänsla det. Då måste man diskutera det och agera.

Herr talman! Det här har samband med budgeten eftersom det anses vara är en av orsakerna till detta sändningsuppehåll. Jag såg för en liten stund sedan att det var 40 inlägg på en av våra tidningars hemsida. Såsom debatten är var det många som tyckte att det är alldeles utmärkt att få vila öronen. Det är ju så debatten är och ska tillåtas att vara. Men det här är faktiskt ganska allvarligt.

Sedan till den debatt som förs här. När det gäller budgeten och den framtida ekonomiska utvecklingen hade jag lite synpunkter på det. Jag ska fortsätta på det lite grann. Sedan ska jag ta upp tunneln, renoveringen av självstyrelsegården, Stornäset, Övergårds och de stackars jordbrukarna som dels har dålig ekonomi samtidigt som de får höra att de lever i lyx. Hur går detta ihop? Det är politik, makt och media hela vägen.

När det gäller klumpsumman vår ekonomi finns det en diskussion om egen beskattning. Det är en sak som kommer att ta tid. Det är mycket symbolfrågor men det är också mycket realiteter. När det gäller klumpsumman har jag fört ett resonemang att man borde ändra på kopplingen till inkomsterna i statens budget och istället utgå från utgifterna. Nu har jag inte fått särskilt mycket gehör för den saken. Då kan man antingen lägga av eller fortsätta. Jag anser att det är så stora värden på spel att jag tänker fortsätta.

Utgångspunkten är den att i och med den globala krisen drabbas små öppna ekonomier särskilt hårt. Exporten i Sverige och Finland har rasat.

Lehman Brothers som särskilt intresserade ltl Sundback både idag och igår, så kan jag tala om att det är en amerikansk bank som gick i konkurs för några år sedan. Det ledde till stora effekter för alla ekonomier i västvärlden.  Samma vecka som Lehman Brothers gick i konkurs rasade försäljningen för Volvo därför att hushållen i USA inte längre hade hållbara krediter. Den globala ekonomin är baserad på nätverk. Rasar det på ett ställe så rasar det på andra. Då kan man ju fråga vad som hände på Åland? Det hände nästan ingenting. Det hände väldigt lite, därför att den åländska ekonomin är baserad på närområdena. Viking Line säljer underhållning, resor och tax-free till svenskar och finnar i våra närområden.  Ålandsbanken säljer finansiella tjänster till i riket och numera också till Sverige. Jordbrukarna exporterar i huvudsak till Finland osv. Det här gör att vår ekonomi på sätt och vis är skyddad. Men vad har detta att göra med utgifterna? Ja, Finlands regering bestämmer att man vill behålla det välfärdssamhälle som man har byggt upp. I och för sig är välfärden slimmad, staten är slimmad i sin förvaltning och den processen fortgår. Man säger att man ska garantera vår välfärd för medborgarna. Vi har ungefär samma politiska ideologi här, åtminstone i de partier som backar upp landskapsregeringen. Vi vill bibehålla välfärden, hälso- och sjukvården och utbildningen.

Finlands budget omspänner ungefär 52 miljarder med kompletteringsbudgeten. Det betyder 230 miljoner ungefär i klumpsumma för oss. Men av dessa 52 miljarder är 13 miljarder lån och det räknas inte in i vår klumpsumma. Därför minskar våra inkomster med 30 procent, medan Finland tågar på med sin välfärd och vi har ett bekymmer. Det bekymret består dels av klumpsummans förhoppningsvis tillfälliga nedgång men det består också av att vi har så höga utgifter på vår offentliga sektor. De utgifterna måste ner till en långsiktig balans på ca 220-230 miljoner. Det är det ena betinget för landskapsregeringen, det är därför man försöker banta i den offentliga sektorn. Det är därför man försöker balansera förhållande mellan kommunerna och landskapsregeringen.

Ltl Sundback är tydligen inspirerad av Lehman Brothers, vars filosofi var att låna ut, låna ut, låna ut, alla ska ha pengar. När man inte kunde betala tillbaka pengarna det var då det gick i putten. Det är så som den socialdemokratiska politiken på Åland är, låna ut pengar. Det brukar vi kalla för budgetslitage som ltl Torsten Sundblom också tog upp här. Pengar kan man låna och dela ut, allt ska vara kvar, lite mer åt alla det är den socialdemokratiska filosofin. Men om några år, när det ska betalas tillbaka och det inte rinner in lika mycket, vad gör man då? Man måste tänka på, när man investerar och när man har utgifter, vad det kommer att ge i framtiden. På det sättet kan man t.ex. diskutera tunneln och renoveringen av självstyrelsegården.

Vi skulle lösa en stor del av våra problem i klumpsumman genom att säga att vi ändrar i lagstiftningen så att vi baserar vår klumpsumma på utgifterna istället för inkomsterna. Det betyder att vi jämnar ut vår klumpsumma i tiden betydligt och vi får en automatik i tilldelningen. Man kan göra på annat sätt, som görs nu, men det här skulle vara betydligt enklare.

Förklaringen till att man bestämde sig för inkomsterna som norm, var för att inkomsterna var stabila och utgifterna varierade. Från början av 90-talet är det tvärtom, välfärds Finland har sagt att här ska vi ligga ekonomiskt och sedan parerar man det med lån.

Herr talman! När det gäller skattegottgörelsen hade jag en overhead på utvecklingen, men det lönar sig inte att visa den idag i alla fall.

De förändringar som har skett 2008 beror inte till alla delar på dålig ekonomi. Det är tvärtom för vissa bolag, man har expanderat, man har investerat och man har gjort avdrag. Det gör att vinsterna minskar och samfundsskatten minskar. Man drar också ned på dividenderna för att konsolidera sin verksamhet. Det innebär att dividendskatten minskar, överlåtelsevinsterna minskar. Det betyder att vår klumpsumma relativt sett sjunker så att överskottet, som ska ge skattegottgörelsen, blir väldigt litet. Det är för att vår ekonomi är mycket uppbyggd på kapitalverksamhet. På det sättet kan man säga att vi är en välfärdskapitalistisk ekonomi på Åland med en stark lokal marknad. Det gör att vi måste räkna med att den globala ekonomin inte slår igenom här, varken i uppgång eller i nedgång, på samma sätt som för andra. Vi har en omgivning där den disponibla inkomsten fortfarande är ganska hög. Svenska medborgare har på grund av skattepolitiken i Sverige råd att konsumera. De har råd att resa och det gynnar oss. Detta om media och den allmänna politiken.

När det gäller frågan om budgetbalans har jag aldrig förstått vad det är som skulle vara så märkligt med budgetbalans. Man balanserar budgeten med lån eller med högre skatter. Det som är av intresse är när man har en finansiell samhällsbalans eller en ekonomisk samhällsbalans. Det betyder att man måste avgöra hur mycket privat ekonomi vi ska ha och hur mycket offentlig ekonomi. Man kan väl säga att vi har en för stor offentlig ekonomi och därmed också en för liten privat ekonomi idag. Det är en trendmässig utveckling som man borde styra emot. Man borde koncentrera den offentliga sektorn till utbildning, vård, omsorg och hälsa.

När det gäller konjunkturerna så har vi inte haft så mycket nedgångar på sistone. Vi hade oljekrisen 1973. Vi hade Sovjetkrisen från 1989 till 1992 där exporten föll bort. Vi hade liten konjunkturnedgång 2002, där vi tappade ungefär 20 miljoner i klumpsumma på ett par år. Då reducerades den offentliga sektorn tillfälligt. Det här borde alltså bli en långsiktig trend. Det finns kanske anledning att återkomma till detta.

Jag ska nämna de mera konkreta frågorna i tilläggsbudgeten. När det gäller Stornäset har jag lite svårt att förstå diskussionen. Lagtinget har lagt normerna för stöd till golfbanor. Det är 30 procent investeringsstöd för den som ansöker om det. Jag vet inte om att någon skulle ha ansökt om 30 procent investeringsstöd i Stornäset. Det har jag inte hört talats om. Eftersom radion är tyst så kanske man inte får veta allting. Däremot så finns det miljöintressen när det gäller natur och miljö i allmänhet och skogen i Stornäset. Det måste man naturligtvis beakta. När det en gång var tal om golfbanan på Grelsby så slarvade man lite i förvaltningen med det. Det var en helt annan historia. Det här betyder att man i beredningen kan säga att det finns marker som man kan diskutera. Där ska man naturligtvis beakta att det kan komma en sökande. Det måste finnas ekonomiska förutsättningar att driva igenom det. Då ska man från landskapet sida kunna säga att så här mycket kan man tillåtas att exploatera på ett visst sätt. Jag vet inte om det är möjligt, det måste förvaltningsberedningen avgöra. Det är en skyldighet för landskapet att ta fram det här underlaget. Jag förstår inte hur man kan säga ja eller nej eller hur man kan tycka att det är bra eller inte bra. Man måste ju reda ut förutsättningarna.

När det gäller Övergårds så är jag mycket förvånad över att politiker tar på sig ansvaret att skapa den här oron genom att skapa motsättningar. För mig är det en förvaltningsfråga och det är en fråga om vårdetik. Alla de människor som finns där ska ha en bra vård. Alla i personalen som är berörda garanterar ju också det. Det är ju själva utgångspunkten. Sedan ska man göra förvaltningen och vården ekonomiskt försvarbar och effektiv. Att inför allmänheten spela ut enskilda människors oro och bekymmer är ju bara att bygga på det hela. Det har naturligtvis ett politiskt syfte, precis som man tar upp permitteringsfrågan i förvaltningen.

Man måste ändå säga att permittering är en metod för att undvika uppsägning. Det är ett sätt att hålla kvar personalen men att diskutera ett ekonomiskt ansvar tillsammans med personalen. Det är en debatt som är mycket, mycket märklig. Det kommer huvudsakligen från socialdemokraterna som vill ha allt och lite mer. För ett år sedan då skulle det sparas, nu ska de lånas och stimuleras. Man säger att ekonomin är bra men den ska ändå stimuleras. Enligt alla normer så leder det till inflation och expansion av den offentliga sektorn. Det håller inte ihop. Det är ett spel för gallerierna, maktspel för massmedia och ett politiskt maktspel som annars kallas populism, för att skapa oro och motsättningar.

Nu kommer jag till jordbruket. Det är absolut knappast någon politisk vinst att försvara jordbruket, åtminstone inte för mig. Jag tycker att rätt ska vara rätt. När EU 2006 gick in för en jordbrukspolitik så valde man metoder som kanske inte är de mest lämpliga för det åländska jordbruket. Titta efter i statistiken på jordbruksskatteinkomsterna, jordbrukarna är ungefär fyra procent av den arbetsföra befolkningen. Deras inkomster före skatt är 1,6 procent. De stöd som de får är inte riktade så att ekologiska odlare inte skulle få någonting. De är inte heller riktade så att konventionella odlare inte är med i miljöstödsprogrammet. Det där är en missuppfattning eller en medveten propaganda som sprids ut. Allt jordbruk är utsatt för miljökrav och har blivit det mer och mer och ska bli det mer och mer. Hela utvecklingsprocessen i jordbruket går till att man lär sig i det konventionella jordbruket, med IP odling och annat, från det ekologiska jordbruket. Det är ingen motsättning när det gäller jordbruksmetoderna. Det finns de som ifrågasätter det ekologiska jordbrukets miljövänlighet, det är också en debatt. Men de här olika formerna ger idéer och uppslag åt varandra. Det är rena rama propagandan och politiskt spel. Jordbrukarna är inte så många så dem kan man offra och säga att jordbrukarna anses leva lyxliv.

När det gäller lantbruksprogrammet så finns det överföringar där som beror på felkalkyler och missuppfattningar om stödnivåerna. Det är tekniska saker, men de används för att skapa just bilden av att jordbrukarna lever i lyx och att andra lider av att jordbrukarna har det så bra. Om jag minns rätt så var det barnlösa, åldringar och funktionshindrade d.v.s. alla ska känna sig hotade och boven är jordbrukarna.

Det var en ganska festligt debatt här som involverade ltl Carina Aaltonen. När jag frågade henne om de fantastiska skördedagarna och vad produkterna kommer ifrån så var det ett jättestort frågetecken från henne. Svaret är så enkelt; det är ifrån de åländska jordbrukarna. Dessa rika lyxmänniskor jobbar faktiskt med produkterna. De tar fram lammkorv, bröd, säd och allt möjligt. De produkterna kommer att bli importerade om socialdemokraterna får fortsätta att bedriva sin propaganda.

Herr talman! När det gäller tunneln så är jag personligen ingen större tillskyndare av en tunnel. Jag åker hellre på vatten och vägar. Det finns en väsentlig (begär ordet, så får ni prata så mycket ni vill) aspekt på det här och det är ekonomin. Skärgårdstrafiken idag kostar 12 miljoner. Med den budget vi ska försöka få i framtiden med en klumpsumma på 220 miljoner så måste man se över hela trafiken. Då är tunneln en möjlighet att omstrukturera trafiken som helhet. Det ska utredas. En del är rädda för det och andra ser det som en möjlighet. De beräkningar man har gjort säger att man kanske skulle kunna spara 2 miljoner per år. Då är det inte sådana pengar som man bara tar och far iväg med, utan det är 2 miljoner varje år i minskat budgetslitage. Det är inte en regionalpolitisk öronmärkt summa. Det kan gå till vilka investeringar som helst som man bestämmer. Det betyder att det kan gå till hälso- och sjukvård, det kan gå till åldringshem i Mariehamn och det kan gå till gång- och cykelvägar och vad man nu kan hitta på. Jag tycker att det är viktigt, som många har sagt, att tunnelfrågan inte borde stoppas upp. Det kunde kanske vara den ultimata satsningen på kortrutten.

Sedan finns renoveringen av självstyrelsegården med här. Inte för att det kanske i sig är det mest anmärkningsvärda i finansutskottets betänkande men jag tar upp det därför att det är viktigt att bedöma vad som behöver göras och vad som kan lämnas. Självstyrelsegården togs i bruk 1973. Den är i dåligt skick när det gäller ventilation och utrymmesstandard osv. Den här investeringen måste göras förr eller senare. Då är det finanspolitiskt riktigt att ta upp det för att möjliggöra en viss tids förskjutning beroende på konjunkturen. Men om man lämnar en sådan här investering så ger det sämre arbetsmiljö och det blir inte billigare för det ska vara reparationer under tiden.

När man talar om budgetbalans så måste man skilja på investeringar, sparande och löpande utgifter. De löpande utgifterna har att göra med vilken välfärdsvolym vi vill ha. Säger man att vi ska ligga på nivån 220 så har man i alla fall sagt att den välfärd som vi idag har ska vi försöka behålla. Men det som ligger utanför den grundläggande välfärden kan vi försöka spara på ännu mera.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det här anförandet var ju mycket underhållande men mest gammal surdeg tycker jag. Det handlade mycket om socialdemokraterna och det får man väl ändå känna sig lite smickrad över. Inledningsvis tyckte jag det var riktigt intressant det här med att radion har tystnat. Jag förstod aldrig om ltl Olof Erland tyckte att det var bra eller dåligt, om det är rätt eller fel från radioledningen att göra så här? Det skulle jag gärna höra lite mera om. Det var en ny vinkel på inlägget.

Ltl Olof Erland, replik

Det jag menade med radion sade jag i mitt anförande. Jag vet inte vad jag ska svara på. Jag har ju sagt vad jag tycker.

När det gäller surdeg får jag tacka för de värmande orden eller berömmet, som ltl Eliasson sade. Surdeg är någonting fantastiskt, jag är lite inne på jordbruket här. Det innehåller fina ingredienser. Det ska prepareras, knådas och bakas. Sedan blir det någonting fint, bröd, som är hälsosamt. Surdegen är samhällets embryo till bröd och liv, om man uttrycker det på det sättet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är ju trevligt om en surdeg kan pigga upp ltl Olof Erland så till den milda grad att han är nöjd med det. Fortfarande tycker jag att det skulle vara intressant att höra om det här med radion. Anser ltl Olof Erland att redaktionen har rätt att göra så här? Är det förenligt med den lagstiftning som ltl Olof Erland själv hänförde till? Jag tror att journalisterna på hemsidan också hänvisar till den lagstiftningen. Är det rätt det som de gör nu?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Surdeg är en sak och surhet är en annan sak. Det väsentliga i mitt anförande är den oro som socialdemokraterna skapar, det är därför jag tar upp det, för jag ser de politiska implikationerna av att man ställer grupper mot varandra. Det är jordbrukarna mot handikappade, barnlösa och sjuka. Det är kommunerna mot landskapet, det är Mariehamn mot landsbygden. Det är folk som känner sig hotade av att de ska bli flyttade, när man istället försöker ordna det så bra som möjligt i vården. Allt som är förändringar ska vara ett hot. Samtidigt lovar man att allt ska vara kvar. Alla organisationer ska få sina pengar och de ska få lite till. Dessa löften, som skapar en politisk oro, är faktiskt ingenting att leka med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det är rätt prima hur ltl Olof Erland vänder och vrider på argumenten. Snart får han väl till det att det är vi tre kvinnor i den socialdemokratiska lagtingsgruppen som har skapat den finansiella krisen med Lehman Brothers.

Att inte jag skulle ha vetat varifrån jordbruksprodukterna på skördemarknaden kommer är ju kvalificerat struntprat. Problemet är ju att jag vill ha mera åländska produkter. Varje dag vill jag äta ekologiska lokalproducerade åländska jordbruksprodukter. Men det går inte att få tag i på marknaden. Det går inte att få tag i ekologisk mat 365 dagar om året. Då undrar man hur ltl Olof Erlands vision ser ut för det åländska jordbruket? Min vision är att jag ska kunna få ekologisk närproducerad mat varje dag, året om, till hyfsade priser.

Ltl Olof Erland, replik

Min vision för det åländska jordbruket är att man ska ge de jordbrukare som är duktiga yrkesmänniskor förutsättningar att fortsätta att producera de produkter som ltl Carina Aaltonen avnjuter på skördemarknaden. Jordbrukarna ska få fortsätta utveckla sina metoder och få erkänsla för att de är duktiga och kan konkurrera trots klimatförhållanden och att de i större utsträckning kan producera ekologiskt. Min vision är vidare att finansieringssystemet ändras så att unga människor faktiskt har råd att klara sig på jordbruket. Men framförallt att man visar jordbrukarna respekt och inte står och skäller och hotar med att alla handikappade, barnlösa och sjuka åldringar får lida för att jordbrukarna lever i lyx. Det är min vision.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag har aldrig sagt att jordbrukare lever i lyx. Det får vi däremot ofta höra från ltl Olof Erland, ltl Anders Eriksson och många andra. Snart börjar man tro att det ligger någonting bakom det här också. Det kanske är så.

Däremot så finns det inte en tillräcklig tydlig jordbrukspolitik när det gäller att styra över produktionen till det som folk vill ha, mot en mer ekologisk inriktning. Då skulle man inte ha flyttat över miljöstödspengar till det konventionella. Nej, inte räcker det bara med att vara duktig, det är nog annat som saknas. Det är nog miljöministerns piska och morot som verkligen måste fram här och ge tydliga raka mål om vart vi är på väg.

Ltl Olof Erland, replik

Det är så enkelt i marknadsekonomin så vill ltl Aaltonen ha ekologiska produkter varje dag så får hon det. Det kan jag garantera, men då ska det också betalas. Det är ju det som det handlar om. Man säger att jordbrukarna lever i lyx och stöden som de har rätt till ska de inte få. Då har de inte heller råd att producera till ett billigt pris. Det här med lyx kommer nog från socialdemokratiskt håll. Titta efter stenografiska protokollen. Jag har citerat ltl Sundback, jag tror att Anders Eriksson har gjort sammaledes. Jag vet att jordbrukarna inte lever i lyx, som jag citerade från statistiken så är det inte så.

Konventionellt och miljöstöd är inget motsatt förhållande, det omfattar både ekologiska och andra odlare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Ltl Olof Erland berör här miljöstöd och kompensationsbidrag. Att få höra det här från en som inte själv är jordbrukare var väldigt bra. Det blir ofta, när vi som också är jordbrukare debatterar jordbruksfrågorna, att man säger att man pratar i egen sak. Men att få höra det här objektivt tycker jag var väldigt bra. De synpunkter som Olof Erland här framförde stämmer överens med min egen uppfattning bl.a. påpekandet att det egentligen inte finns något motsatsförhållande mellan konventionellt och ekologsikt jordbruk. Det är viktigt att de kan finnas parallellt.

Ltl Olof Erland, replik

Det här sista tror jag också är en viktig sak att fortsätta att diskutera. Om man tar 5, 10 eller 20 år bakåt så har det utvecklats enormt när det gäller metoder. Jag tror varenda jordbrukare säger att de inte har något intresse av att använda gifter och konstgödsel, men det är en ekonomisk nödvändighet många gånger. All konsultation går ut på att man inte ska använda mer än vad som behövs. Sedan kan det finnas en ideologisk skillnad som säger att eko-odling är det enda rätta. Det är fråga om s.k. branding, det är märken och det är organisationer som tjänar mycket på det här. Eftersom jag har undersökt det här jag inte så säker alla gånger på att tysk ekologisk barnmat är så mycket bättre än åländskt konventionellt producerad.

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Där finns det också olika forskare som hävdar olika saker. Det finns forskare som, genom försök, också visar att det inte alltid är det ekologiska jordbruket som läcker mindre av näring ut till våra vattendrag. Sedan finns det andra som hävdar att det är så. Det viktiga är ändå att man gör vad man kan från näringen att minimera utsläpp av näringsämnen till omgivningen. 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Vi har pratat om budgetbalans men jag tycker också att debattbalans kunde vara ett lämpligt uttryck. Det behöver komma saklig information i lagtinget om både det ena och det andra och om t.ex. jordbruket. Därför är det bra att ltl Henry Lindström engagerar sig i debatten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman!  Inledningsvis, för att budgeten ska vara i paritet med budgetlagarna, så föreslår jag att budgeten bordläggs till plenum i morgon den 18 december.

Herr talman! Social- och miljöutskottet har som enda utskott lämnat ett utlåtande till finansutskottet. Initiativet till detta togs från social- och miljöutskottet. Anledningen till det är att då vi under hösten granskat vad som är på gång inom EU så hittade vi olika dokument som berör social- och miljöutskottets verksamhetsområde.

Det var fem meddelanden som utskottsmedlemmarna valde att göra en närmare granskning av. Det gjordes på så sätt att avdelningscheferna och ansvarig minister kom till utskottet och redogjorde för på vilket sätt landskapsregeringen förhöll sig till EU meddelandena.

De områden som berördes var klimatmötet i Köpenhamn, där Katrin Sjögren befinner sig för närvarande. Därför har hon inte varit närvarande i salen och deltagit i debatten. Vi har också tittat på Östersjöstrategin, åtgärder mot cancer i ett europeiskt partnerskap och patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Varje ämne är i sig mycket intressant men det ämnet som medlemmarna i social- och miljöutskottet ändå valde att gå vidare men var ett meddelande från EU kommissionen till parlamentets sociala råd och regionkommittén som handlar om hanteringen av en åldrande befolkning i EU.

Rapporten hade i och för sig inte så mycket nytt att komma med. Vi vet alla att EU:s demografi har en befolkningspyramid som breder ut sig allt mer i toppen och blir spetsigare nertill.

I inledningen av rapporten konstaterar man att en åldrande befolkning i kombination med låga födelsetal innebär stora ekonomiska, budgetmässiga och sociala utmaningar.

Europa har börjat förbereda sig för att möta detta hot bl.a. genom reformer av pensionssystemen. Nästan alla medlemsstater har skärpt de offentliga pensionsvillkoren, bl.a. genom att höja pensionsåldern och begränsa möjligheterna till förtida pension.

Men man konstaterar att utan ytterligare institutionella och politiska förändringar kommer de demografiska befolkningstrenderna att leda till en väsentlig omvandling av våra samhällen och hota solidariteten mellan generationerna och lägga nya krav på kommande generationer. De här trenderna kommer att få en stor effekt på den potentiella tillväxten. Det medför ett starkt tryck på att öka de offentliga utgifterna, inte bara för pensioner och sjuk- och hälsovård utan även för infrastruktur, bostadsbyggande och utbildning om vi inte gör något här. Det här är ifrån den analys som man har gjort i EU.

Att för oss politiker ta till sig det här som man hänvisar till i Aktuell analys, så gäller det att utnyttja det gyllene tillfälle vi har just nu. Det finns en period på omkring tio år, under vilken arbetskraftsutbudet kommer att fortsätta att öka. Då bör åtgärder vidtas för att genomföra de reformer som krävs i samhällen med åldrande befolkningar. Att inte vidta åtgärder skulle försvaga medlemsländernas förmåga att möta en åldrande befolknings framtida behov.

Då det gäller den lokala situationen konstaterade utskottet att det finns ett tydligt styrdokument för landskapet. Det är en slutrapport som en arbetsgrupp har tagit fram som presenterades 2008. Rapporten togs delvis av landskapsregeringen 2007, då man konstaterade: ”på basen av kommitténs för äldrevården rapport jämte remissvar ämnar landskapregeringen vidta åtgärder enligt bilaga.” Så har de en bilaga med där. Man tog alltså inte hela rapporten rakt av, utan enbart den prioriteringsgraden som var i bilagan. I bilagan finns de mest väsentliga delarna uppräknade men man har inte satt någon tidsram, utom i några undantagsfall, vilket vi saknar där.  

Utskottet har valt att forma sitt betänkande kring detta åtgärdsprogram från februari 2007.

Men med anledning av att det är budgettider och utskottet delar sekreterare med finansutskottet har tillgången till utskottssekreterare varit begränsad. Därför har vi inte fördjupat oss så långt som vi hade velat med tanke på tiden.

Vi har inte tagit enskild ställning till motionerna. Vi konstaterar att vi inte har för avsikt att godkänna någon motion. Vi har inte koncentrerat oss på att föröka formulera några fiffiga avslag. Jag vill framhålla att det hade varit klädsamt om utskottet hade kunnat kommentera varje enskild motion som berör det område vi behandlade.

I utskottet har det framhållits ett tydligt problem med gränsdragningen mellan kommunerna och ÅHS. Det är någonting som man bör ta itu med. Detta kan på sikt bli olyckligt då patientgrupper kan komma i kläm ifall man varken från kommunerna eller från ÅHS satsar inom dessa områden där det finns en gråzon om gränsdragningen. 

Sammanhang sammanhållen hemvård har vi tittat närmare på. Där konstaterar utskottet att lagstiftningsåtgärderna har skjutits fram. Vi tycker att ett tydligt regelverk är nödvändigt för att man ska få igång en sammanhållen hemvård. Man pratar om att det ska komma igång ett pilotprojekt ev. år 2010 om man har lagstiftningen i sådant skick att det är möjligt att genomföra det här pilotprojektet. För det är lagstiftning som går i kors. Det är inte bara att bestämma att man ska genomföra det här. Man måste se till att man har kontroll på det. Om man går vidare med den här utredningen, skrivningen här förutsätter i princip att man genomför det här. Men naturligtvis om man gör en plus- och en minuslista, och om minuslistan väger tyngre så ska man inte gå vidare med den här frågan. Då bör man komma med ett meddelande och framhålla att så här ser det ut på det här området.

Man har gjort ganska stora förändringar i lagstiftningen på fastlandssidan för att få det här att fungera smidigt och bra. Vi kanske behöver ha en egen socialvårdslag för att det här ska vara vattentätt och fungera.

Vinsten måste också sättas i förhållandet till säkerheten. Det finns en risk för patientsäkerheten. Man kanske delar ut fel mediciner osv. Det kan begås misstag om man inte har rätt personal och om personalen går om varandra. Beslutshierarkin kan också bli otydlig. Man behöver utreda tystnadsplikten beträffande journaler osv. Det finns mycket kring det här.

Däremot kan vi med glädje konstatera att förebyggande hembesök fungerar bra. Det finns ingenting att anmärka kring det, mera än att Mariehamn har en annan ålder för hembesök än vad man har på landsbygden. I Mariehamn har man valt en ålder på 77 år medan man på landsbygden har en 75 års gräns där man får besök av en specialist som kartlägger vilka behov och vilka åtgärder som krävs i hemmet för att man ska kunna bo kvar där.

När det gäller hemtjänst och hemsjukvård konstaterar vi att det är ett område som man också från EU lyfter fram. Här är det kanske bra att man inte har forcerat alltför mycket. Man har konstaterat att det är allt viktigare att man satsar på vård i hemmet. Man nämner till och med idag att det kan vara aktuellt och lönsamt i vissa sammanhang att man gör tio hembesök från hemsjukvården före det är aktuellt att man bli intagen på sjukhus. Det är fortfarande billigare att hemsjukvården kommer hem tio gånger. Kostnaden mellan hemsjukvården och sjukhusvården är någonting som man bör beakta.

Utskottet konstaterar att det här kommer att kräva investeringar. Just nu är det redan för lite resurser i hemsjukvården, enligt vad vi har erfarit i hörandet. Man behöver titta över hur man ska åtgärda det här på ett lämpligt sätt.

När det gäller det kommunala serviceboendet har det varit vissa diskussioner kring fördelningen angående läkare. Man kan följa samma uppdelning där som vid vilken hemsjukvård, det är inte något speciellt där.

När det gäller kommunal åldringsvård har vi konstaterat att det är oklart i frågan om ansvarig läkarvård vid de olika kommunala åldringshemmen. Man har olika nivåer eller olika tolkningar vid åldringshemmen. Här behöver man ha en enhetlig linje, vilket man behöver man titta på.

Vi har inte från utskottet inte haft någon kommentar angående stängningen av Övergårds. Vad vi har erfarit i hörandet mellan tjänstemän och politiker så skulle det inte vara några problem, som jag har tolkat och förstått det. Man måste också lita på när man säger att det här går att genomföra utan stora problem. Vi behöver kanske ta till oss det som politiker så att man inte oroar i onödan. Är det så att man har en annan information och känner till någonting annat så är det naturligtvis viktigt. Men vi tyckte inte att det fanns någonting sådant konkret.

När det gäller Gullåsen är det ett visst frågetecken när man tittar på det. Vi har en skrivning i utskottet att det i första hand krävs ett uttryckligt beslut om ett förverkligande av ett geriatriskt sjukhus. Därefter bör landskapsregeringen bedöma dimensioneringen av sjukhuset, behovet av renovering, ombyggnad samt vilka lagstiftningsåtgärder som erfordras. Slutligen bör landskapsregeringen fastställa en tidsplan för projektet. Det här är i och för sig på gång, man har en utredning vad Gullåsen ska arbeta med och vad man ska syssla med.

Nu i efterhand har jag blivit uppmärksammad på att begreppet geriatriskt sjukhus kanske begränsar sjukhusets verksamhet delvis. Geriatri är ju läran om äldres sjukdomar. Man har diskuterat att Gullåsen också ska användas till andra grupper, inte bara äldrevård. Det kan vara i princip personer över 18 år med olika problem. Det kan gälla palliativ vård, vård inför döden. Det kan vara demensvård. Det kan vara andra speciella diagnoser som Huntingtons sjukdom och det kan även vara äldre utvecklingsstörda som man behandlar här. Det kan också vara andra omständigheter. Det här är någonting som man behöver titta lite närmare på.

Kommer man till en annan slutsats än att man inte går vidare med geriatriskt sjukhus att det är olämpligt att göra om det, så är vi öppna, åtminstone jag som utskottets ordförande, för en sådan diskussion. Men som läget är nu är det olyckligt att det finns så många öppna frågor i det här. Den ena frågan låser den andra. Det skulle vara bra om man kunde fatta beslut och också långvariga beslut. Bestämmer man nu att det ska bli ett geriatriskt sjukhus kan det vara från en tidpunkt som ligger ganska långt fram i tiden, bara beslutet fattas. Det efterlyser vi. Jag slutar här. För övrigt får jag hänvisa till vårt utlåtande som vi har lämnat till finansutskottet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tyckte att det var ett bra anförande ända tills ltl Åke Mattsson kom till slutet då han i stort sett tog tillbaka allting. Nu skulle det ändå kanske inte bli ett geriatriskt sjukhus. Lite fasthet hoppas jag nog ändå på från någon liberal. Det står ju i finansutskottets betänkande; beslut måste dessutom fattas om utvecklingen av Gullåsen till geriatriskt sjukhus. Jag hoppas verkligen att social- och miljöutskottets ordförande nu står fast vid det här och inte börjar backa i den sena timmen.

Sedan hade jag en kommentar till sammanhållen hemvård. Det har ju sagts, under åtminstone fyra olika ministrar, att lagen ska ändras så att det här blir möjligt. Jag tror att man inte behöver ändra lagen. Man kan nog ha ett försök genom avtal mellan kommunerna och ÅHS. Det skulle vara en snabbare väg.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Nu har inte jag den juridiska kunskapen för det här. När man pratar med dem som jobbar med den här frågan så har det framhållits att det kan krävas en eventuell lagändring. Man håller på att titta på den här frågan. Det är inte så att det är så, men det kan finnas vissa risker just med journalanteckningar och om man har rätt till journaler. Det är på det området som det kan vara en viss ansvarsfördelning.

När det gäller Gullåsen så var det om benämningen geriatriskt sjukhus. Det viktigaste är att man bestämmer sig för vad ska vi använda det här sjukhuset till. Man anpassar lokalerna till det och går vidare så att det inte går i stå. Jag tror att ltl Sundback och jag är överens på det området. Beslut är det absolut väsentligaste. Sedan om det uteslutande bara ska rikta sig till personer över 65 år eller om man ska ha en bredd kanske inte är så väsentlig. Men beslutet vill vi ha.

Ltl Barbro Sundback, replik

I den här rapporten från 2006 finns det utrett. Men nu när vi talar om äldreomsorgen så är det centrala att det finns ett i geriatriskt sjukhus eller om man vill tillägga klinik.

Sedan om lagstiftningen om sammanhållen hemvården. Om den ska föregå ett försök, vilket jag tycker är en bra idé, så kan man säkert avtala om alla väsentliga villkor innan man kör igång försöket, vilket sedan kan ligga till grund för eventuella lagändringar. Nu har det här hela tiden stoppats med i en hänvisning att vi först måste ändra i lagen. Man kan inte jämföra med riket eftersom kommunerna har hälsovården där, det är en helt annan situation.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Anledningen till att jag nämnde det här var att jag i ett replikskifte sade att det här kommer att komma i gång under 2010. Men om det visar sig att man inte har klarhet i det, att det dyker upp lagstiftningsproblem så kan vi inte gå mot lagen. Men annars anser jag absolut att det här bör genomföras. Jag har förstått att så kommer att hända.

Det är mycket riktigt inte ett sjukhus utan en klinik som man ska tala om när det gäller det geriatriska sjukhuset. Det ska vara sjukhus för geriatriker, där är vi överens. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag understöder det mesta som kommer från social- och miljöutskottets skrivningar i det här ärendet. Nu måste arbetet fortsätta. Det är inte är nog med att man har de här skrivningarna. Nu måste man också konkretisera de här tankarna. Det är A och O att man kommer igång med lagstiftningsarbetet, för det vet vi att tar tid. Under den tiden så skulle man, precis som här har sagts, kunna genomföra någon form av pilotprojekt. Från min egen hemkommun, Lemland, har både politiker och tjänstemän visat intresse för det. Vi ställer gärna upp som en försökskommun.

En sak som jag lite vill opponera mig emot är när man säger, och det står överallt, att personer över 75 år ska vårdas hemma i första hand. Vi måste komma ihåg att alla inte är beredda att vårdas hemma. Man känner sig ensam, och otrygg och osäker. Det ska också finnas institutionsvård.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det senaste stämmer bra. De som behöver vårdas hemma ska naturligtvis vårdas hemma. Man ska alltid ha den inställningen att man ska försöka rehabilitera och hjälpa folk tillbaka till hemmet att man inte placerar folk på institution av gammal vana. Vill man bo hemma ska man ha möjlighet till det eller att man har ett eget boende så långt det går. Man behöver ju inte bo i sin gamla villa eller lägenhet, man kan också flytta mera centralt. Det är kanske det som vi är ute efter med den här formuleringen.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det finns en hel del till att önska inom det här området. Alldeles särskilt från det att man skrivs ut från sjukhuset och ska åka tillbaka till sitt eget hem, vilket ändå är målsättningen. Det är inte alla som klarar av det. Då måste det finnas någonting däremellan. Idag finns det inte tillräckligt med sådana platser. Man hänvisar till att det finns utredningar om att hemsjukvården idag ändå är billigare, även om man gör besök upp till tio gånger. Jag vill åtminstone sätta in den värdegrunden att även om det blir billigare så kanske det ändå är mera osäkert och otryggt för den personen att vara ensam de stunderna som man inte har besök. Det i sig gör att den personen blir sämre och kanske måste in tillbaka till sjukhuset. På kort sikt är det inte ett lönande exempel.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det där är en mycket väsentlig och viktigt punkt som man har lyft upp. Vi kanske inte har varit tillräckligt tydliga i utskottet. Vi har inte behandlat det här ärendet på det sättet. Naturligtvis är det personen själv som ska komma i första hand. Det är det centrala. Ganska snart kommer det att bli en övergång. Det är redan på gång att de äldre vet vad de vill. De är inte homogen massa som man behandlar hur som helst. De äldre ser ganska klart och tydligt hur de vill ha det. Man ska ge förutsättningar så att folk får välja boende. Många vill de facto bo hemma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack, kollegan Mattsson för en god presentation av social- och miljöutskottets betänkande och vårt gemensamma arbete fram till rubriken Gullåsen,. där det gick snett. För det första har jag varit med i hela behandlingen, liksom ordförande. Någon utredning över Övergårds, precis som ordförande sade, har vi överhuvudtaget inte nämnt om. Vi har inte heller hört några specialister eller sakkunniga om det ärendet. Om någon har låtit någonting flyga ur sig så har det inte varit på basen av vårt hörande i alla fall. Jag tar avstånd ifrån att vi på något sätt skulle ha någonting att förmedla från social- och miljöutskottet när det gäller stängningen av Övergårds.

Det blev också i ordförandes presentation ett väldigt missförstånd det här med geriatriskt sjukhus. Det baserar sig på 2006 års utredning där man har 7-8 olika funktioner som det här sjukhuset skulle få. Det viktiga idag är att Gullåsen inte är ett sjukhus, utan att det skulle bli ett sjukhus på basen av ett beslut.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Åke Mattsson, replik

Först angående Övergårds, det är mycket riktigt precis som ltl Roger Jansson säger att det inte har gjorts specifikt hörande. Jag kanske var lite otydlig där för jag gjorde en anteckning att det inte har framkommit någonting som har nämnts i förbifarten, det stämmer mycket bra. Vi har inte hört någon speciellt om detta, vi har inte utrett ärendet. Det har heller inte framkommit att det skulle vara ett problem. Jag kan inte nämna vem som har sagt vad i utskottet, men det har lyfts fram där.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vidare om Gullåsens framtida funktioner, utskottet säger att det är viktigt att man fattar ett snabbt beslut om att det ska bli ett sjukhus med huvudinriktning på geriatri. Det betyder att det, enligt 2006 års utredning, ska innehålla många andra funktioner, även för yngre människor. Den palliativa vården är en sådan del, en del av rehabiliteringen är en sådan del och Huntington sjukdomen är en sådan del. Det viktiga är att man nu får ett beslut från landskapets och självstyrelsen sida att detta är ett sjukhus. Därmed drar man en klar gräns till den kommunala omsorgen. Därmed får man är igång ett arbete. Jag kan personligen tänka mig att Gullåsens utrymmen bra kan användas redan idag för att starta upp den här verksamheten, som även den av Gun Carlson ledda kommittén kom fram till. Sedan fordras det nog en del ombyggnader och saneringar före man har en väl fungerande helhet. Men det här kan göras väldigt snabbt.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag var lite osäker i mitt anförande tidigare här. Vi är nog helt överens i den här frågan att det är viktigt att man får ett beslut om hur man går vidare. Det behöver kanske inte vara så att det här ska genomföras omedelbart. Själva genomförandet kan bli en bit in i framtiden. Men kommunerna ska veta att det här kommer att hända, om något år är det här helt klart och tydligt.

Jag var lite osäker på om man ska kalla det för geriatriskt sjukhus bara eller om det borde heta någonting till. Blir det låst och missförstånd med att det står geriatriskt sjukhus? Det kanske kunde ha varit lite längre i vår skrivning. Kanske hela skrivningen blev otydlig i och med att jag försökte vara tydlig där.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Ltl Åke Mattsson har under diskussionen föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum inkommande fredag den 18 december kl.9.30. Ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig bordläggningstiden?

Vtm Gunnar Jansson

Herr talman! Jag understöder förslaget om bordläggning och bordläggningstiden framförallt.

Talmannen

Förslaget om bordläggning och bordläggningstiden har fått understöd av vtm Gunnar Jansson. Ärendet bordläggs till plenum den 18 december kl. 9.30.

De på talarlistan upptagna namnen, ledamöterna Eliasson, Karlström, och Carlsson, har möjlighet att uttala sig ännu. De avstår. Diskussionen avbryts här och återupptas vid morgondagens plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 18.12.2009 kl. 9.30. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.55).

 

Originalfil