Plenum den 17 december 2014 kl. 09.30

 

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 


Plenum den 17 december 2014 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Godkännande av konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 4/2014-2015)

Första behandling. 2

2    Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

Enda behandling. 22

3    Budget för landskapet Åland 2015

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2014-2015)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2014-2015)

Budgetmotionerna (BM 1-48/2014-2015)

Plenum slutar 92

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Första behandling

1        Godkännande av konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 4/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Som framgår har HELCOM-konventionens bilaga VII om insatser vid föroreningsolyckor preciserats till att förutom samarbete kring bekämpning av oljeskador till havs även omfatta bekämpning av oljeskador på stränderna. Ändringarna föranleder inte några lagstiftningsåtgärder i landskapet till följd av att bilaga VII i praktiken även har tillämpats på stränder.

I bilaga VII till HELCOM-konventionen åläggs de fördragsslutande parterna att upprätthålla beredskap för att kunna genomföra insatser vid föroreningsolyckor som hotar Östersjöns marina miljö. De fördragsslutande parterna ska också underrätta varandra om föroreningsolyckor som inträffar och vid behov samarbeta kring övervakningen och bekämpningen av föroreningsolyckor till havs.

Social- och miljöutskottet konstaterar att ändringarna i bilaga VII till HELCOM-konventionen inte föranleder några lagstiftningsåtgärder i landskapet. Enligt gällande landskapslag om bekämpande av oljeskador åligger det landskapsregeringen att utveckla de metoder som används vid bekämpning av oljeskador och vid behov även uppgöra planer för sådan bekämpning. I samband med behandlingen i utskottet fick vi information att landskapsregeringen nu arbetar på en oljeskyddsplan för åren 2014-2018 som då ska uppfylla kraven för beredskapsplan både till havs och för insatser på stranden. Den tidigare planen fastställdes år 2000. Planen för bekämpning av oljeskador 2014-2018 innehåller också en plan för hur landskapsregeringen under denna period ska bygga upp oljebekämpningskapaciteten och där har vi erfarit att det finns det mycket att göra.

Fru talman! Utskottet har inga invändningar mot att ändringarna i bilaga VII träder i kraft i landskapet och föreslår därför att lagtinget ger sitt bifall till att förordningen träder i kraft i landskapet till de delar bilaga VII faller inom landskapets behörighet.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet.  Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Låt mig börja med att tydligt slå fast att den ekonomiska lågkonjunkturen, som vi under de senaste åren sett komma till Finland, är här för att stanna. Vi kan inte räkna med att de nivåer vi förut byggde vårt samhälle med kommer tillbaka. Vi tvingas bygga vårt Åland med mindre pengar än vi hade förr. Vi är heller och absolut inte ensamma i denna omstöpning. Detta är viktigt att hålla i minnet när vi behandlar detta första lagförslag för dagen som utgör en viktig del av resten av budgeten som vi fattar beslut om senare.

I Finland har riksdagen bestämt sig för att sänka barnbidraget med hela 8,1 procent för närmare 600 000 familjer. Om inte annat illustrerar det väldigt tydligt krismedvetenheten på riksplanet. Bidraget till barnfamiljerna har varit om inte heligt så i varje fall omhuldat och genom att skära i det blir signalen väldigt tydlig: läget är allvarligt och hela nationen måste sluta sig bakom detta. Även Åland tvingas göra samma sak även om inbesparingarna är relativt sett mindre. Medan andelen människor i ekonomiskt utsatta hushåll är 9 procent i Finland är den 4,3 procent på Åland. Man ska kanske inte jämföra hur folk har det, men det är nog viktigt att slå fast att vi fortfarande har takhöjd på Åland.

I lagförslaget om ändringar i skattelagstiftningen år 2015 samt kompensation till kommunerna försöker landskapsregeringen dels spara och dels sätta fart på konsumtionen. Denna lag är inte hela lösningen, långt därifrån, men den är en viktig del på vägen. Genom att dels ta bort tidigare avdragsrätter och dels göra en omfördelning gentemot de pensionärer som tjänar allra minst uppnår man två syften. Det är för det första en signal att även sådana förmåner som tidigare varit självklara nu måste förändras. Det är ett resultat av en nedgång i den ekonomiska verkligheten som inte är tillfällig utan för alltid. För det andra är förslaget ett litet steg mot en större jämställdhet eftersom det höjda pensionsinkomstavdraget i viss mån gynnar kvinnor mer än män då kvinnors pensioner oftast är lägre än männens.

Huvudsyftet med de föreslagna förändringarna kommer från en anpassning till det Finland som valt att sänka barnbidragen med 8,1 procent. Den vägen har vi på Åland ännu inte tvingats gå, men om ingenting händer i vår samhällsekonomi kan det mycket väl bli så även här. Som bekant har vi på Åland inte behörighet på alla skatteområden varför många andra förändringar som träder i kraft i Finland automatiskt sker även på Åland, till exempel höjningen av arbetsinkomstavdraget och ändringarna av avdragen för bostadslån och studielån. Övriga verkningar av förslaget framgår i framställningen och i betänkandet.

När det gäller förhållandet mellan Finland och Åland, som absolut inte är ointressant, är det också viktigt att lyfta fram att det vägda medelvärdet av åländska skattesatser varit mer än två procentenheter lägre än motsvarande medelvärde i Finland. När det gäller den effektiva skattegraden är skillnaden ännu högre. Den disponibla inkomsten och köpkraften är därmed högre för ålänningen i jämförelse med finländaren. Det ska vi vara stolta och glada över men absolut inte ta för självklart. När tiderna förändras drabbar det även oss, inte bara alla andra.

Mot den här bakgrunden finner utskottet att ja, några får betala lite för att vi alla på sikt ska kunna dra nytta av en ekonomi där inkomster och utgifter är så lika varandra som möjligt över tid. Det sker i det här förslaget som en del i hela den budget vi snart ska diskutera. Hela Åland kan spara samtidigt som konsumtionen och det åländska näringslivet gynnas. Dessutom blir jämställdheten större då förslagen är positiva för låginkomsttagare och pensionärer med de minsta pensionerna. Det skapar trygghet på sikt.

I samband med arbetet med lagframställningen framkom emellertid att ett kompletterande budgetförslag riktats till Finlands riksdag. Det gör att de exakta procentsatserna inte kan räknas fram för att motsvara 20 respektive 28 procent för samfund och samfällda förmåner. Vi måste vänta och se vad man i riksdagen gör innan våra egna kommunalskattesatser slås fast. Det är ett klokt val just nu. Våra företag behöver inte nya utmaningar på skattesidan utan borde kunna räkna med att de lever med samma skattevillkor som sina konkurrenter i Finland. Det skapar förutsägbarhet.

Talman! Mot den här bakgrunden och med omsorg om hela den åländska ekonomin i en fortfarande skakig omvärld föreslår en utskottsmajoritet att lagtinget antar det första lagförslaget i den bilagda lydelsen och att lagtinget antar de tredje och fjärde lagförslagen samt att det andra lagförslaget förkastas i väntan på besked om skattesatserna från Finlands riksdag. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack fru talman! Ledamot Pettersson talar allvarsord om ekonomin och att vi står på ruinens brant och att vi måste vara beredda på att dra åt svångremmen. Jag tycker att det var lite överdramatiserat, de facto har inkomstutvecklingen varit god under de här dåliga åren. Det finns inte skäl att skrämma med att barnbidraget eventuellt skulle försämras. Åtminstone ur socialdemokratisk synvinkel delar vi inte den förutsägelsen. Regeringen har en fast hand om ekonomin och fördelningspolitiken är god.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för frågan ledamot Sundback, i den bästa av världar så vore det naturligtvis en verklighet. Tyvärr är det inte säkert att vi lever i den för ögonblicket. Att man i Finland har gått in för en sådan dramatisk sänkning som man har gjort med barnbidraget får nog förr eller senare konsekvenser även för vårt landskap. Vi lever ändå i en ekonomi som är mycket, mycket tätt länkad med den finländska och när den viker alltför mycket så kommer det obönhörligen att slå även mot Åland. Hittills har vi inte behövt göra de neddragningarna och jag hoppas innerligen att vi ska slippa, men beredskapen behöver vi nog ha där.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Uttrycket ”den bästa av världar” har vi hört ganska ofta. Jag undrar vad det är. Jag tycker faktiskt att Åland är den bästa av världar man kan tänka sig. Jag ser inte heller att hotet är så överhängande som ledamot Pettersson nu försöker frammåla en framtidsbild av. Barnbidragssänkningen i riket är kopplad till vissa avdragsregler i statsbeskattningen och kommunalförvaltningen så det är på sätt och vis kostnadsneutralt. Det är inte vår modell utan vi vill ha kvar barnbidraget som ett generellt socialt stöd, som det alltid har varit. Det är till för att täcka kostnader för barn, att man har barn är fördyrande. Hur vi sedan ska förhålla oss till avdragsreglerna är en vidare fråga. Vi kan inte ha det så att de högavlönade får dra av i beskattningen, men inte de lågavlönade.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Barnbidraget är något som man i Finland, liksom i resten av den nordiska välfärdsstaten, har försökt upprätthålla och på alla vis försvara och ändå har man nått den slutsatsen att det inte går längre. Det är någonting som vi bör förhålla oss till. Sådant kommer inte att passera obemärkt på Åland. Att barn sedan skulle vara fördyrande, vet jag inte om jag riktigt håller med om. I mitt fall så har de alltid varit berikande på alla vis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Talman! Vi minns alla att detta lagförslag aldrig blev presenterat i samband med budgetremissen. Nu blev det lite konstigt, det blev som en kombination av en presentation av ett lagförslag samt till en mindre del en presentation av ett utskottsbetänkande. Utskottsordförande var väldigt stark i försvaret av lagförslaget och det blev konstigt med det mot bakgrund av att vi aldrig fick det här presenterat. En liten detalj vill jag reflektera över här. Utskottsordförande sa att vi aldrig kommer att komma tillbaka till de inkomster vi hade tidigare, det är ett faktum. Läser man budgetbetänkandet står det att avräkningen är rekordhög prognosticerad för 2015. Den har aldrig varit högre, men trots det har vi det underskott som utskottet har påvisat för själva budgeten.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Tack för möjligheten att klarlägga, ledamoten Perämaa. Med inkomster avser jag faktiskt övertid, inte enstaka år. Vi vet allihop att nästa år har blivit korrigerad, tack vare extra intäkter genom extra åtgärder i statskassan. Det illustrerar väldigt väl vårt beroende till den finländska konjunkturen. Man kan tyvärr bara sälja en sak en gång och det kommer vi att få dra nytta av nästa år. I framtiden är jag rädd för att jag står fast vid att våra inkomster kommer över tid att bli lägre och det är nog något vi måste vänja oss vid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Pettersson sade att det skapar bättre förutsättningar för det åländska näringslivet om man följer det finska skattesystemet. Det skulle jag gärna vilja att ltl Pettersson vidareutvecklar, hur han tänker. Den finska ekonomin är mer eller mindre i fritt fall och precis som ltl Pettersson sade är vi kopplade till den. Därför dyker det ganska snabbt upp olika ändringar i skattelagstiftingen för att hjälpa upp den finska ekonomin, någonting som är fullständigt oförutsebart både för det finska och åländska näringslivet. Kan han vidareutveckla lite hur han tänker vore det bra.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Absolut, ledamot Eriksson! Jag finner att det skulle vara mycket olyckligt ifall vi landar i en verklighet där våra företag tvingas betala en högre skatt än de finländska konkurrenterna. Det kan bli effekten om man inte känner till exakt hur det kommer att sluta i riksdagen just nu.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det är sant, det är vi eniga om. Däremot när man säger att det skapar bättre förutsebarhet om vi följer det finska skattesystemet förstår jag inte riktigt. Skulle vi ha en egen skattelagstiftning så åtminstone i min politiska värld skulle man ha en väldigt noggrann dialog med det åländska näringslivet. Alla ansvarsfulla politiker vill ju förhoppningsvis gynna det åländska näringslivet. Skulle vi ha makten över beskattningen så skulle det självklart ske i dialog med det åländska näringslivet och skapa en helt annan förutsebarhet än vad vi har nu. Nu blir vi bara att flyta med. Bostadsbidraget är det senaste exemplet, landskapsregeringen visste ingenting och bostadsbidragstagare riskerar fortsättningsvis att bli utan sitt bostadsbidrag. Jag får inte ihop resonemanget om att det skulle skapa mer förutsebarhet. Jag tror att det inte är färdigt tänkt från ltl Petterssons sida.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Färdigt tänkt blir det kanske aldrig, för vi ägnar oss åt samhällsbygge, åtminstone från regeringsblockets sida. När det handlar om förutsägbarhet och det åländska näringslivet ska man minnas att det åländska näringslivet inte bara har en röst, det har väldigt många röster. Vårt näringsliv är uppbyggt av internationella koncerner, av lokala fixare, av säljare, exportörer, tjänstetillverkare och producenter och allt möjligt, som alla har sin syn på verkligheten. Om det är någonting som förenar dem allihop är det nödvändigheten av att ha förutsägbarhet i förhållande till sina konkurrenter. Det kan vi göra på det här viset. Det vore hemskt olyckligt om vi skulle landa i en högre skatt för våra åländska företag än vad deras konkurrenter har, men där skiljer sig vår syn åt gissar jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det var intressant att dagens debatt rörande budget och de skattelagstiftningar som hör till den, inleddes med att vi fick en skillnad i betoning på hur allvarligt det ekonomiska läget är mellan regeringspartierna centern och socialdemokraterna. En tydlig skillnad där. Det kan vara en spännande grund för den debatt vi ska föra i två-tre dagar.

Jag förstår socialdemokraterna som gärna målar upp situationen som ganska god ändå, med tanke på att man innehar lantrådsposten. Det ligger i deras intresse att försöka måla upp att situationen är någorlunda bra. Vi för vår del, i denna tvist mellan två regeringspartier, håller lite mera med centerpartiet. Vi har en allvarlig ekonomisk situation dels i landet och dels också här på Åland. Det måste hanteras, det kommer inte att lösas av sig självt.

Sedan till själva reservationen som är kopplad till de ändringar i skattelagstiftningen, som ska genomföras, uppenbarligen, med förslag av majoriteten. Några ord om pensionärerna och pensionärernas avdragsmöjligheter. Det är rätt och riktigt som utskottsordförande sade att pensionärer med allra lägsta pensioner får en liten, liten förbättring i och med hela det här paketet. Det är ändå frågan om små summor, det är frågan om några tiotal euro per år, men i alla fall en förbättring.

Totalt sett för pensionärerna i det här paketet, som man har gått in för på rikshåll och stiftat lagar om i riksdagen, innebär det att indexjustering av pensionen inte görs, det blir en försämring i förhållande till valutaförändringar, inflation, och i förhållande till det som är lagstiftat om pensioner. Det blir en försämring. En liten korrigering via avdraget som man också lagstiftar om, gynnar dem med lägsta inkomsterna. Totalt sett för pensionärerna är det inte till fördel det som sker. Behovet av att spara finns i botten och är säkert orsaken till varför man i Finland går in för det här.

Till ämnet för mig i detta anförande – studielånet och avdragsmöjligheterna kopplade till studielånet. Vi torde ha en sådan situation att vi för ett antal år sedan, jag har inte någon klar bild av när det avslutades, men vi hade ett studielåneavdrag i kommunalbeskattningen i enlighet med den behörighet vi har här på Åland, som vi slopade då staten gick in för att införa ett studielåneavdrag i statsbeskattningen, kapitalbeskattningen. Den lag som man nu föreslår att ska slopas.

Det här visar att det är fullt möjligt att i kommunalbeskattningen införa sådana här instrument som underlättar för studeranden. Det har legat till grund för de motioner som vi liberaler har fört fram och det ligger till grund för vad vi anför här nu idag. Vi menar att det är fullt möjligt att införa ett, hur stort som helst egentligen, avdrag i kommunalbeskattningen om vi bara så önskar, om vi bara förmår utnyttja den behörighet vi har. I samband med att vi har presenterat motioner, det torde vara två år sedan vi förde fram den här tanken senast, eller första gången under den här mandatperioden har vi fått löften av utbildningsministern om att landskapsregeringen kommer att överväga att införa ett sådant här avdrag. Nu sker det här istället, man mer eller mindre aktivt accepterar att man på rikshåll försämrar möjligheterna till studielåneavdrag och låter de reglerna träda i kraft här på Åland utan att man vidtar åtgärder för att parera det här via kommunalbeskattningen.

Summa summarum för de åländska studerandena blir det så att vi först fick belastas med det som landskapsregeringen gjorde för ett år sedan, man slopade indexjusteringen av studiestöden och nu belastas man ytterligare av försämringar i avdragsmöjligheterna. Efter avslutade studier kunde man dra av räntor i tidigare statsbeskattningen, men i beskattningen totalt så ser vi en försämring också på den punkten. Det är något sämre att stödmöjligheterna numera är något sämre under själva studietiden och avdragsmöjligheterna då man ska betala tillbaka sina lån och bilda familj och gå in i förvärvslivet är också något sämre. Det ska bli intressant att höra vad utbildningsministern säger om eventuella egna åländska avdragsmöjligheter i kommunalbeskattningen. Det ska bli intressant att höra om arbetet har gått vidare överhuvudtaget.

Ekonomin är besvärlig. Vi har en stor försörjningsbörda på Åland, det har skrivits nyligen i media om den. De som förvärvsarbetar har ett stort antal personer att försörja, sådan som inte har kommit in i förvärvsinkomstålder eller redan passerat den. De som arbetar ska försörja relativt många personer som står utanför den arbetsföra befolkningen. Försörjningsbördan är högre här på Åland än i vår omgivning. Det här betyder att det blir svårt att hantera också ekonomiskt i den offentliga sektorn överlag.

Det finns olika sätt att hantera en underfinansiering av den offentliga ekonomin, ett är att skära väldigt kraftigt i utgifterna, ett annat sätt är att försöka skapa tillväxt så gott det går. Vi menar att ett gynnsamt studielåneavdrag där man också kan dra av kapitaldelen, som det står i reservationen, kunde medverka till en hög inflyttning till Åland. Det är en del av tanken med avdraget. Vi tänker oss en situation med ett gynnsamt studielåneavdrag där en ålänning som väljer att studera utanför Åland i och med detta instrument kunde finna en drivkraft att flytta tillbaka och börja förvärvsarbeta i en åländsk kommun. Då väl medveten om att man kan dra av sitt studielån i och med förvärvsinkomster på Åland.

Rätt marknadsfört borde det här vara någonting som kan intressera de ålänningar som har studerat färdigt och fått en examen. Vi skulle få in kompetens på det sättet, vi skulle få in mera människor, vi skulle få en större verksamhet här på Åland totalt sett. Det är det här som är tillväxt. Istället för att bara skära ner i utgifterna skulle vi skapa tillväxt i det här. Det här är ett förslag som borde vara intressant för oss allihop. Det följer den diskussion som ofta förs att vi inte utnyttjar vår skattebehörighet. Här finns ett exempel på hur man kunde göra det bra för de studerande, underlätta för dem att komma in i det vanliga familjelivet och arbetslivet efter studierna. Vi ser bara fördelar.

Kostnadsmässigt, vem ska betala det här. Om man lyckas övertala en person som har studerat utanför Åland att flytta tillbaka, kommer de att medverka till att samhället snurrar. Det här behöver inte kosta någonting. Alternativet är att de inte skulle flytta tillbaka till Åland och då skulle vi gå miste om den kapacitet som den människan har i sin roll i samhället.

I och med detta anförande, fru talman, aviserar vi att vi kommer att föra detta till omröstning i enlighet med den reservation som vi lämnat. Vi vill att landskapsregeringen ska börja förbereda ett förslag i den riktning som vi nu anfört.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ekonomin är besvärlig, det är mörka framtidsplaner vi har. Det är tungt för ledamot Mats Perämaa att sia om ekonomin. Han föreslår mera avdrag för studerande för att vi ska få tillväxt. Ja, tror någon att det kommer att öka tillväxten på Åland? Det här var det mesta bottennapp vi har hört under flera år och hur hemsk vår ekonomi är och de åtgärder som ska vidtas. Liberalerna har konsekvent kritiserat regeringen för att föra en fördelningspolitik som missgynnar de svagaste i samhället och som inte skapar tillväxt. Nu har vi fått höra liberalernas alternativa förslag.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är precis det vi får höra. Ett avdrag i studielånet där man får skriva av kapitalet måste innebära att det skulle bli intressant för en ålänning, som har studerat utanför Åland. Vi vet alla att man fastnar ganska lätt på sin studieort, man knyter kontakter, man kanske börjar arbeta där, men om det på Åland finns ett gynnsamt avdrag att göra, för själva kapitaldelen av studielånet, kommer det att vara en morot att flytta tillbaka och börja förvärvsarbeta i en åländsk kommun. Det är tillväxt om någonting. Om vi utökar kakan, vi blir flera här på Åland som förvärvsarbetar, är det självfinansierande till den delen. Alternativet är att den personen inte skulle komma hit till Åland och förvärvsarbeta överhuvudtaget. Någon annan ort skulle dra fördel av den kompetens som den personen har skaffat sig i och med utbildning. Det här är ett tillväxtfrämjande förslag om någonting.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Logiken förstår jag, men det kan bara ha en marginell betydelse för att öka stimulansen i ekonomin. Nog är ju direkta investeringar det bästa sättet att, åtminstone kortsiktigt, öka tillväxten. För att starta nya företag räcker det kanske inte bara med att det flyttar hem några akademiker, de ska ju vara beredda att starta företag också. Det är en helt annan sak. Om ekonomin är så ansträngd är det väl lite motsägelsefullt att hela tiden från liberalernas sida komma med ökade avdragsmöjligheter, mera bidrag till olika sociala grupper. Vi har ju faktiskt full sysselsättning i det här samhället, vi har inte några skulder i landskapets ekonomi. Det kan inte vara så bedrövligt att vi måste öka avdragen för, dessutom, en ganska priviligierad grupp, dvs. de som har studerat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Priviligierad grupp, ja det kan hända det, men för oss liberaler är det väldigt viktigt att åländska ungdomar skaffar sig utbildning, en kompetens och därigenom kan de bidra till samhällsbygget med det som de har lärt sig. För att det här ska fungera måste det finnas drivkraft för dem att flytta tillbaka till Åland. Det är enligt vår uppfattning, bättre om vi kan förmå ålänningar att jobba här på Åland efter utbildningstiden än att de jobbar någon annanstans. Det är förstås bra att ålänningar knyter kontakter på annat håll också. Det här är en stimulansåtgärd, det är en tillväxtåtgärd, givetvis som ett paket med andra åtgärder som vi har föreslagit. Vi har föreslagit infrastrukturprojekt, vi har föreslagit en tillväxt- och hållbarhetsfond med en massiv finansiering i arbetet att bygga upp nya arbetsplatser. Vi presenterar ett helt paket. Vi är inte alls ute efter något avdrag som inte har någon verkan, vi är inte alls ute efter att ge bidrag som inte har någon verkan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag ska återkomma närmare till själva ärendet gällande studielåneavdraget i min taltur, som kommer här efter, men jag kunde inte låta bli att kommentera när ledamoten Mats Perämaa säger att vi har slopat indexjusteringen. Det är faktiskt så att indexjusteringen återkommer från följande läsår 2015-2016. Vi har haft en tillfällig åtgärd där vi under tre läsår inte har gjort indexjusteringen, men den återkommer. Något slopande av indexjusteringen förekommer icke. Vi har fryst studiestödet under tre läsår.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! En rättelse som stämmer givetvis, så är det, men i varje fall har man tagit bort en indexjustering som den studerande har haft som förmån i några år. Det är bra att den kommer tillbaka. En försämring i grunden för de studerande. Studiebidraget är lägre med tanke på valutaförändring, inflationen än det var innan man gjorde denna försämring. Jag ser gärna att ministern återkommer till själva huvudfrågan, dvs. avtalsfrågan.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad gäller valutaförändringar kan vi konstatera att valutaförändringen har varit till de studerandes förmån i förhållande till den situation som de hade när det här infördes. För ungefär två år sedan var kronan nere i 8,2–8,3 och är nu uppe i 9,2 så inte vet jag om valutaförändringen i sig har lett till en försämring för de ungefär 75 procent av våra studerande, som studerar vidare i Sverige. Det är snarare på det sättet att vi den här gången ska kunna räkna hem en situation.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Till den delen har utbildningsministern uppenbarligen haft tur och de studerande har haft tur. Det här kunde utbildningsministern inte veta på förhand när förslaget lades. Bra så.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Nu gick reservanten i det ärende som jag tänkte tala om, ut, men jag tar det oberoende. I den reservation som finns från ledamoten Perämaa sägs det bland annat att vi har gjort försämringar av studiestödet. Som vi var inne på i ett replikskifte så har vi fryst indexjusteringen under läsåren fram till 2014-2015. Från och med nästa läsår, 2015-2016 återkommer indexjusteringen och kommer att fortsätta efter det.

Samtidigt som vi gjorde det här gjorde vi en rad förbättringar, som man också måste komma ihåg om man ska få en vettig bild av beskrivningen över hur läget ser ut för de studerande. Det är nödvändigt att nämna här. Vi införde en ganska rejäl höjning av möjligheterna att tjäna pengar vid sidan av sina studier. Om man heltids studerar får man tjäna 939 euro per månad och deltids studerar man får man tjäna 1 300 euro per månad. Det är ganska stora pengar man får tjäna trots att man samtidigt kan lyfta studiebidrag och studiestöd. Jämför vi det här med t.ex. Finland är det så att man där får tjäna max utslaget på 12 månader, 660 euro per månad. Det ska då ses på det sättet att det här bara är nio månader som räknas. Det man tjänar under sommartid påverkar inte överhuvudtaget, medan det i Finland gör det. Det är också någonting som påverkar den studerandes ekonomiska situation ganska radikalt.

Den andra biten som också gjordes är att möjligheten att lyfta lån höjdes till 533 euro per månad. På finskt håll är det 400 euro per månad som man får lyfta i det här sammanhanget. Till saken ska det sägas att till den senare delen är det faktiskt så att ålänningarna inte lyfter speciellt mycket lån i dagsläget. Det beror på att vi har och kommer att ha ett konkurrenskraftigt studiestöd i förhållande till många andra ställen.

När det sedan gäller avdraget och dess effekter är det också så att de effekterna inte kommer att slå igenom för de studerande omedelbart. Avdraget gäller från och med studerandehösten 2014, det har trätt i kraft redan från hösten 2014, de som började studera då. Alla andra har möjligheter att räkna sig tillgodo, den här biten, de som har fått det här före har möjlighet att göra det. Det är också viktigt att beskriva i debatten för att vi ska kunna ligga rätt.

Sedan är det också så att för två veckor sedan tog jag ett beslut att överföra ett ärende om lagstiftningsåtgärder till lagberedningen som gäller studiestödet. Det som landskapsregeringen har gått in för är att vi ska se över vuxenstudiestödet, som det också står om i regeringsprogrammet. Där vet vi att vi i förhållande till de omkringliggande områdena ligger lågt. I det förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, alltså det lagpaket som näringsminister Karlström kommer att presentera här under våren, finns en förbättring redan där i förhållande till de vuxenstuderande. Det är på det sättet att vi ger möjligheten att, när man gör viss omskolning, finnas kvar i arbetslöshetsunderstödet under den tiden. Det är en förmån som man har kunnat åtnjuta på finska sidan, men som man inte har kunnat åtnjuta här och som vi nu försöker råda bot på. Däremot är det fortsättningsvis på det sättet att vuxenstudiestödet ligger lågt i förhållande till omkringliggande områden.

Utöver detta tittar vi också på att göra detta just för det slopade studielåneavdraget. Det är en av punkterna som finns med där. Jag har inte velat säga exakt att det är så att vi ska göra det på det sätt som ledamoten Perämaa med flera i sin reservation föreslår, men vi vill titta över vilket skulle vara det mest effektiva sättet att möta upp det här förändrade läget. Jag delar faktiskt ledamoten Perämaas syn på det, det kan finnas en möjlighet att här använda ett avdrag för att locka hem studerande. Jag vill titta närmare på den biten och vad eventuella kostnader skulle vara på det. Jag vill också jämföra det med andra typer av åtgärder vi kan göra.

För de förändringar som framför allt har gjorts på finska sidan och som jag också nu förstår att ledamoten Perämaa jämfört till vissa delar när man sett försämringar, så har man gjort åtgärder för att försnabba studietakten i stort. Man har strängerat studietiden, man har gått in för att slopa det här för att man istället ska kunna sätta in andra åtgärder som betyder att man betalar av en del av studieskulden, om man utför studierna inom en rimligt snabb tid.

Som sagt, vi har vidtagit åtgärder och det som finns beskrivet i reservationen är någonting som jag ser att skulle begränsa möjligheterna för landskapsregeringen att vidta åtgärder, eftersom om lagtinget godkänner det så blir det rakt av så att det finns en väg att vandra. Jag och landskapsregeringen har valt att gå vägen, vi vill titta närmare på de alternativ vi har i det här sammanhanget att gå vidare och också se till att vi inte hamnar i en situation där vi låter kostnaderna för det här området stiga för mycket. Det handlar också om att ger man på ett ställe kan det också hända att man får ta på ett annat ställe inom samma område för att få ekvationen att gå ihop. Vår målsättning är att under våren återkomma med förslag till lagstiftningsåtgärder på det här området. Tack fru talman.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Utbildningsminister Ehn nämnde att möjligheten för studerande att arbeta under sina studier har ökat genom att nivåerna har höjts. Det skulle också vara intressant att veta hur många ungdomar som har jobb under studierna. Finns det jobb där ute för de här ungdomarna, förtjänar de verkligen. Finns det inget jobb så kan de faktiskt inte få det bättre. Då får man det sämre.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag har inte någon direkt statistik på det här just nu, men de diskussioner som jag har med de studerande från åländsk sida, som nu är ute och studerar är att det finns möjlighet att få ett jobb, framför allt sommartid, men också olika typer av kortare jobb, som kanske inte är attraktiva på arbetsmarknaden i övrigt utgående från att det handlar om begränsad tid osv. Min uppfattning är, utan att ha statistiskt belägg för det i det här läget, att det finns en möjlighet fortsättningsvis att tjäna pengar vid sidan av. Framför allt att under sommartid kunna tjäna så pass mycket som man bara hinner med utan att det påverkar vårt studiestöd. Det är en betydlig fördel i förhållande till det system som finns på finska sidan.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Givetvis är det så. Har man dem så är det en betydlig fördel. Nu kom det tydligt fram att det är ministerns personliga uppfattning att man har jobb. Det kanske inte är sant. Det skulle vara bra om ministern kunde ta reda på det. Vi vet att arbetslösheten i november var 4,5 procent. Det är den högsta arbetslöshetsgraden sedan 90-talet på Åland så det känns lite ologiskt att alla studerande skulle få jobb när inte alla andra har jobb. Det skulle vara intressant att också statistiskt bevisa att det faktiskt är så att de studerande har jobb, så att de den vägen kan finansiera studierna. Visserligen kommer det här att leda till att studietiden förlängs, vilket också påverkar det samhällsekonomiska läget negativt, men det är en annan sak.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det skulle vara intressant också om ledamoten Tony Asumaa kunde visa på att det faktiskt är på det sättet att studietiden förlängs för att man jobbar. Jag tror inte att det finns någon statistik på det heller, eller finns den så skulle det vara intressant att lyfta fram den också för de åländska studerandes del. Jag har inte sett att det visar på den biten.

När det gäller arbetslöshetsstatistik är det värt att notera att trots att den generella arbetslösheten har stigit så är det faktiskt så att ungdomsarbetslöshetsstatistiken under det senaste året har sjunkit för ungdomar under 25 år. Den har sjunkit med en procentenhet under samma tid som den allmänna arbetslöshetsprocenten har stigit. Det visar på att det finns vissa typer av jobb, medan vissa andra typer av jobb inte existerar. Det här beror på det klassiska, att vi har vissa problem när det gäller arbetsmarknaden. Det är också det som syns i det här sammanhanget. Tittar vi närmare på arbetslöshetsstatistiken, om vi ska penetrera den vidare, så kan vi konstatera att det är flest långtidsarbetslösa och framför allt äldre sådana.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Målet med att få de studerande att slutföra sina studier så fort som möjligt är givetvis viktigt. Till skillnad från situationen på rikshåll har vi det behovet. Det är viktigt att skapa en tillväxt i samhället genom en ökad befolkning och få en nettoinflyttning också, förutom födseln och det normala sättet för en befolkning att växa. Det som oroar mig lite måste jag fråga om, har landskapsregeringen diskuterat beredningsuppdraget gemensamt, med tanke på att socialdemokraterna via gruppledaren för en stund sedan bedömde förslaget som ett av de sämsta som uppenbarligen har presenterats här i lagtinget under senare år. Ifall ni har tagit beredningsuppdraget gemensamt så kunde ni kanske informera den socialdemokratiska gruppen om det.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad åtgärden syftar till delar jag ledamoten Perämaas syn på att vi har dubbla behov av att försöka vidta åtgärder. Vi ska både försnabba studietakten och vi ska försöka locka hem folk, vi behöver folk hit. Samtidigt är vi i samma situation i det att vi har en arbetskarriär som är alldeles för kort idag. Vi behöver få en arbetskarriär som är betydligt längre och då gäller det att se till att hitta åtgärder i båda ändor.

Vad gäller beredningen av ärendet har vi i sedvanlig ordning haft ett lagstiftningsPM till överläggning på landskapsregeringens bord. I det PM:et tar man upp att man ska analysera konsekvenserna av det slopade studielåneavdraget och att vi ska vidta åtgärder utgående från det. Det är alltså inte konkret sagt vad som ska göras. I det här PM:et ska man ta fram åtgärder som ska kunna göras.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tycker ändå att vi i grund och botten är hyggligt överens. Ministern sade att den reservation och den åtgärdsuppmaning som vi har formulerat i text skulle vara begränsande för det uppdrag som ska göras. Kan vi tillsammans formulera en text till åtgärdsuppmaning som inte skulle begränsa ministern i det kommande värvet? Det kunde vara bra för ministern att förhoppningsvis ha ett enigt lagting, möjligen utan socialdemokraterna, som skulle ge sitt stöd för det arbete som ska göras.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Ledamoten Perämaa är på ett skojfriskt humör idag. Om jag och ledamoten Perämaa bytte plats för en liten stund tror jag inte att ledamoten Perämaa skulle behöva ha en vägledning i hur man tar sig vidare i form av en åtgärdsuppmaning, då åtgärden redan är på gång. Vi har kört igång ett arbete, vi har fattat ett beslut att åtgärder ska vidtas. Jag förstår faktiskt inte riktigt, förutom den komiska delen av det hela, att det här skulle vara någonting som skulle mig ett stöd i arbetet. Snarare kunde det vara så att ledamoten Perämaa kan uttala ett stöd och att jag känner råg i ryggen att gå vidare när det gäller oppositionens stöd för landskapsregeringens arbete.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Snacket om att vi borde ta fram ett system som i större utsträckning gynnar de åländska studerande att flytta hem genom att på något sätt anpassa studiestödssystemet, har vi hört ett tag från minister Ehn i den här talarstolen. Vi har haft många debatter om det. Ministern har bland annat tagit upp Grönlands system som ett exempel. Det här har bara varit snack och det har inte kommit några konkreta idéer. Man har sagt att man ska titta på det här. Nu får vi på bordet ett förslag som snarare går i fel riktning. De studerande får sämre avdragsmöjligheter för sina studielån när de flyttar hem. Borde det inte vara bättre att ha en sådan diskussion att se på helheten förrän man inför den här typen av förändringar i skattelagstiftningen, som de facto går åt fel. På tal om att skaffa långsiktiga lösningar för våra studerande och dem vi vill ha tillbaka.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad gäller takten är det på det sättet att vi har begränsade resurser när det gäller lagstiftningsarbetet. Vi tvingas till att göra prioriteringar mellan olika områden. Det har säkert gått att med skohorn tvinga fram saker och ting i en snabbare takt än vad vi nu har lyckats med. Så är inte fallet i alla fall. Vi jobbar kontinuerligt framåt med att försöka se till att göra förändringen och vi har tagit de beslut som behöver tas för att ta steget vidare.

När det återigen gäller själva verkningen av det här, handlar det om 22 000 euro som det är beräknat till på årsbasis att kosta, inledningsvis. Det här kommer att stiga vartefter som avdragets slopande får verkan. Ju fler som drar nytta av det desto mer pengar är det som skulle ha kunnat flyta in. Som sagt var, det jag har sagt här nu är att vi kommer att komma med ett förslag som inte begränsar oss som reservationen nu gör.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Återigen, borde man inte då, när man har ett arbete på gång när det gäller den här typen av åtgärder, haft systemet oförändrat också vad gäller avdragsmöjligheten för studielånet t.ex., så långt man bara kan i förhållande till de förändringar som görs på den finska sidan. Borde inte det ha varit utgångspunkten tills man har satt ner foten i det här arbetet och hittat ett konkret förslag på hur man ska lyckas satsa på de studerande och skapa goda incitament för att flytta hem. Det blir lite bakvänt att man nu kommer med en liten förändring åt fel håll och sedan ska man komma och rätta till den med en annan typ av åtgärd i ett senare skede, oklart när. Borde man ha försökt att hålla systemet oförändrat så långt det bara var möjligt, eller har ministern en annan uppfattning.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Satsa på de studerande har vi gjort i alla tider och gör fortsättningsvis. Jämförelsen med andra studiesystem är väldigt tydlig i det sammanhanget, det vill jag till att börja med ha sagt. När det gäller huruvida man ska göra en förändring eller inte är det så att när vi har avvikande regelverk på Åland, framför allt när vi har avdrag som inte finns på finskt håll, får vi betala också för uppbörden för dessa. Vad kostnaden i det här sammanhanget skulle bli har vi inte svart på vitt i det här läget, men vi vet att varje gång vi gör förändringar, framför allt när vi har egna avdrag, leder de till ökade kostnader. Jag skulle inte vilja att vi har en situation där vi lägger pengar på ökade kostnader för uppbörd utan att känna att vi har ett system som faktiskt är till fördel för att locka hem åländska studerande, eller har ett system som vi känner för att driva vidare på ett visst sätt. Därför har vi valt att köra det på det här sätt som vi nu har gjort. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Det är en intressant debatt och en viktig sådan. Landskapsregeringen har slagit sig lite på bröstet med den här framställningen och sagt att nu kommer man att vilja satsa på att stärka köpkraften för de åländska konsumenterna. Det är givetvis positivt. Det är något som vi från Ålands framtids sida har drivit flera år under den här mandatperioden och i många budgetbehandlingar. Vi har bl.a. drivit frågan i samband med sjukkostnadsavdraget och lyft fram vikten av att bibehålla köpkraften i det åländska samhället. Vi har också drivit ett förslag där vi har försökt införa ett allmänt avdrag på två procent i fjolårets budgetdebatt utan att få desto mera stöd för det. Vi har försökt bibehålla kompensationen till kommunerna för att inte få höjda kommunalskatter, vilket vi har fått de senaste åren och som vi också får nästa år, för att bibehålla den åländska köpkraften och hålla styrfart i den åländska ekonomin. Nu kommer landskapsregeringen med ett förslag som åtminstone går i rätt riktning och det får vi vara glada för, till de största delarna i alla fall.

Tittar vi på skattepolitiken som sådan så sade finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson att vi ska ha samma skattevillkor som våra kolleger på rikssidan, åtminstone våra företag. Det är något positivt i grund och botten. Det gör att man har en förutsägbarhet som är god och nyttig för det åländska näringslivet. Precis som kollegan ledamot Anders Eriksson lyfte upp så har det faktiskt kommit en hel del snabba förändringar, vilket det här också är ett exempel på, från rikshåll där man ser att det inte alls är förutsägbarheten som är motivet bakom förändringarna, utan det är för att försöka rädda den finska ekonomin.

Vi ställer också frågan om den finska skattelagstiftningen faktiskt är ett föredöme i dagsläget och någonting som vi ska följa i stor utsträckning med tanke på de resultat som det har gett det senaste decenniet och framför allt efter finanskrisen. Är den finska skattelagstiftningen optimal? Det tycker jag att man med fog kan ställa sig den frågan i dagsläget. Där borde vi från åländsk sida inte ha som huvudfokus att vi ska ha precis samma skattelagstiftning som i Finland, vi borde ha fokus på att utforma en skattelagstiftning som är optimal utgående från de åländska förhållandena. Det tankesättet saknar vi från Ålands framtids sida i spåren av den här framställningen och i de förslag som presenteras. Här konstaterar man att förslagen i grund och botten bidrar till att stärka köpkraften och så kopierar man dem rakt av utan att dess mera analysera om de är optimala för Åland eller inte. Kanske studielåneavdraget och ränteavdraget för bolån är ett exempel på det.

Samtidigt vill jag säga det att jag har förståelse för att man drar sig för att röra i de här frågorna när man ser på hur skattelagarna faktiskt är konstruerade. Det rör till största delen kapitalinkomstbeskattningen, men tack vare att underskottsgottgörelsen, som man också kan göra, påverkar den åländska kommunalskatten och de åländska kommunernas ekonomi. Det om något visar väl komplexiteten i den här typen av lagstiftning. Det visar också på problemet med att trots att vi har behörighet över kommunalskatterna så medför det mycket byråkrati, när vi ska göra små förändringar som kunde vara viktiga för det åländska samhället. Det här är något som vi måste ha fokus på att lösa i framtiden om vi vill bedriva en aktiv och verkningsfull skattepolitik.

Mot den bakgrunden är också den här diskussionen om vilken inställning vi ska ha i skattefrågorna oerhört relevant och intressant. När vi flera av oss kom hem igår efter förhandlingar i Ålandskommittén om precis de här frågorna, framtidens skattesystem bl.a., ser vi att vi har ett uppenbart problem av att förklara också behovet av skattebehörighet när vi inte använder den lilla skattebehörighet vi har i dag. Det är en debatt som förs i det åländska samhället och det är någonting som vi måste bli bättre på. Vi har en stor del av skattebehörigheten redan idag genom kommunalbeskattningen. Här är ett exempel som vi har på bordet, men vi väljer att kopiera den finska lagstiftningen rakt av. Det är klart att det blir svårt att motivera att vi måste utveckla den här möjligheten framöver. Det finns goda motiv, men vi gör det inte lättare med den här typen av skattepolitik. Det ska sägas.

Tittar vi på studielåneavdraget och ränteavdraget för bolån, som är en viktig signal till en viktig målgrupp att vi vill satsa på er om ni väljer att flytta till Åland eller att bosätta er här efter avslutade studier och faktiskt satsa på en framtid, kanske bygga ett hus och få avdragsrätten för bolån, så är det någonting som man borde analysera mycket, mycket noggrannare än vad man gör i det här lagförslaget. Jag fick vissa signaler både från ministern och från annat håll här i salen tidigare om att det är något att satsa på. Den målsättningen delar vi helt och hållet från Ålands framtids sida. Det är dock lite märkligt att nu gå in för att göra försämringar på det här området, som man väljer att göra från finsk sida. Det handlar inte om så stora summor i sammanhanget, men det handlar om ganska viktiga signaler och det handlar om ganska riktade signaler till en viktig målgrupp.

Det är ju så att målgruppen som precis väljer att ta ett bolån och har studielån att betala av är ofta unga, högutbildade, tidigare studerande som väljer att flytta till Åland. Vi vet att det här är en av de mest kritiska målgrupperna att nå ut till, att försöka få att flytta till Åland. Om vi ska lösa det problem som ofta lyfts upp från näringslivets sida, nämligen kompetensförsörjningen, är den här målgruppen precis den som vi ska rikta oss till och det här är den typen av åtgärder vi kan använda oss av för att skapa verkliga ekonomiska incitament för den här målgruppen att flytta till Åland. Vi borde analysera det, vi tycker inte att man har gjort det i så stor utsträckning i det här lagförslaget. Vi förstår den administrativa sidan, men inte heller har man analyserat den. Det vittnar ministerns anförande om här tidigare. Man har inte undersökt hur mycket det skulle kosta att administrera en förändring. Personligen har jag svårt att se att det skulle medföra några större kostnader, eftersom man de facto har administrerat ett sådant system fram till dagens datum, om man skulle ha det systemet oförändrat framöver, men man har inte ens gjort en analys av om vi kunde använda oss av det nuvarande systemet på Åland framöver. Det är beklagligt, det borde vi ha gjort för att få ett underlag till en sådan debatt här i lagtinget idag.

Det är sist och slutligen så att det ska löna sig att arbeta. Det har blivit en klyscha i politiken i nordiska sammanhang under flera år. Tittar vi på just dem som väljer att flytta hem efter sina avslutade studier, väljer att arbeta, de skuldsätter sig, bygger ett hus och satsar på att bli en del av det åländska samhället och bygga sig en framtid här. Är det faktiskt så att vi med de här åtgärderna nu ska välja att höja skatterna och lägga ytterligare skattebördor på de här grupperna, det är faktiskt tveksamt. Det handlar inte om så stora summor i det här sammanhanget, men principen är ändå viktig att vi reflekterar över här i salen när vi gör den här typen av förändringar.

Summa summarum, fru talman, det är bra att man från landskapsregeringens sida väljer att satsa på att stärka köpkraften, men man borde ha analyserat frågorna mera på djupet och ställa sig frågan om det här är optimalt utifrån åländska förhållanden. Det gynnar vår trovärdighet i argumentationen för utvecklad skattebehörighet på Åland, det gynnar också våra ambitioner att lyckas locka tillbaka den kritiska målgruppen för framtidens tillväxt, som de här unga nyutbildade studerande faktiskt är.

Vicetalman Roger Jansson, replik

Tack fru talman! Jag undrar om det är lite skämmig självstyrelsepolitik att propagera för att vi ännu mera ska använda kommunalskatteinstrumentet för att ersätta avsaknaden av statsskatteinstrumentet i vår verktygsbox. Det resulterar nämligen i det som vi har läget idag. Vi har hört vår kollega Runar Karlsson säga att i Saltvik är den reella skatteprocenten mellan 10-12 procentenheter på grund av att vi använder kommunalskatteinstrumentet för att ersätta vår brist på statsskatteinstrumentet. Det innebär att skulle vi använda det mycket mera, vilket Ålands framtid propagerar för, får vi en ännu större snedvridning av situationen. I Mariehamn, som är en annan kommun på Åland, är det nästan full procentsats, den reella skatteprocenten.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Det blir närmast ett teoretiskt resonemang, även om det är intressant. Tittar vi på den här typen av avdrag, där vi de facto kompenserar kommunerna för inkomstbortfallet, blir resultatet för kommunen inte vare sig plus eller minus med en sådan här förändring eller ett sådant förslag. Visst kan man resonera att den reella skatteintäkten blir lägre, men samtidigt blir den totala intäkten densamma om vi kompenserar ett avdrag fullt ut över landskapsbudgeten.

Vicetalman Roger Jansson, replik

Fru talman! Resultatet för kommunerna blir oförändrat under förutsättning att man skapar ett tillräckligt invecklat och ogenomskinligt system för landskapsandelssystemet. Om Saltvik, som ett exempel, råkar ut för det här, tack vare alla avdragssystem vi har i kommunalbeskattningen, är deras skatteprocent reellt så lågt att de istället får en hel del landskapsersättningar. Då får man till slut ett så invecklat och ogenomskinligt system att det inte finns någon chans att skapa rättvisa i det. Låt oss glömma den diskussionen i huvudsak och anstränga oss på att få statsskattebehörigheten. Det är det enda rimliga instrumentet för att använda skattepolitik i olika politikområden, när det gäller studier, när det gäller sociala stödformer osv. osv.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Vi har tydligen lite olika syn i den här frågan vtm Roger Jansson och jag. Jag menar att det är klart att vi ska använda de möjligheter som finns i dagsläget. Att koppla ihop olika avdrag i kommunalbeskattningen, som vi kompenserar från vår sida här i salen, med landskapsandelssystemet har jag svårt att förstå. Det är klart att det blir en komplex helhet, men så är det med skattelagstiftning. Vi ska givetvis sträva till att vi ska skapa ett enklare system. Självklart ska vi tillsammans se till att vi får statsbeskattningen också så att vi kan använda det instrumentet i större utsträckning. Nog måste vi kunna bedriva en konstruktiv skattepolitik till dess från den här salen och inte begränsa oss utifrån olika farhågor vi har utan se på möjligheterna och se var vi faktiskt kan stöda och åstadkomma den politik, som följer de ambitioner som vi har. Vill vi locka hem studerande, vill vi locka hem den här målgruppen, ska vi också kunna satsa på dem med de instrument vi har idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! För att locka hem de studerande som har tagit sina examina så är en välfungerande arbetsmarknad och välbetalda arbetsplatser som ger goda karriärsmöjligheter den bästa moroten, att vi har en fungerande arbetsmarknadspolitik. Själv ser jag om det finns ett utrymmer framöver för att förbättra för de studerande så borde man rikta det utrymmet till de studiestöd som finns, för att de som studerar så effektivt som möjligt ska kunna utföra och slutföra sina studier för att komma in på arbetsmarknaden. Det här avdraget som man talar om här kan säkert fylla sitt syfte, men samtidigt måste man ibland ställa sig frågan vilka som ska betala skatt i det åländska samhället i framtiden. Är det inte de välutbildade som samhället har satsat utbildning på och som har fått goda arbetsplatser. Vem ska betala skatt, är det de som är kassörskor på Kantarellen som ska betala skatten.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Det kan faktiskt vara kassörskor på Kantarellen som flyttar hem och får ett sådant arbete i den här typen av dåliga ekonomiska tider. Den typen av argumentation skjuter fel, men däremot får man vara positiv till att den borgerliga sidan i finansministern har vaknat lite till liv. Det är klart att det är viktigt att betala skatt, givetvis är det så men samtidigt handlar det om att vi har ett studiestöd som är konkurrenskraftigt idag. Ja, efter Danmark har vi Nordens bästa studiestödssystem, förmodligen är det konkurrenskraftigt. Ska vi lägga mera resurser på det, kan man kanske tänka sig. Samtidigt ger det en viktig signal att vi utöver den vackra åländska naturen och det konkurrenskraftiga åländska näringslivet kan erbjuda våra studerande att dra av sina studielån om de väljer att flytta hit. Det är en möjlighet som man inte har i Finland eller i Sverige, men någonting unikt som vi kunde erbjuda på Åland och en möjlighet som vi borde titta närmare på. Det handlar om att övertyga dessa studerande att faktiskt flytta hem.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! I huvudsak tycker jag att ledamot Axel Jonsson hade ett bra anförande som erkänner att vi faktiskt försöker föra en politik som skapar en köpkraft i det åländska samhället. Det är jag tacksam för. Jag var också provocerande i min replik för ofta gör man det lite för lätt för sig här i lagtingets talarstol. Det kommer bara förslag på hur man ska lätta på beskattningen, det är avdrag och lägre skatteprocent och det ena och det andra. Samtidigt ska vi upprätthålla den högsta kvaliteten i Norden och i Europa egentligen här på Åland. Den här ekvationen går inte ihop och vi måste faktiskt våga ta ansvar och se till att vi får en fungerande helhet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Hur vi väljer att finansiera den här satsningen har vi olika uppfattning om. Det är någonting som vi kommer in på i budgeten här snart så vi ska inte fördjupa oss i det resonemanget. Samtidigt är det så att öka skatteintäkterna handlar inte alltid om att öka procentsatserna, det handlar om att skapa incitament, i det här fallet för dem som inte betalar en enda cent i skatt till det åländska samhället genom att jobba i Sverige eller kanske i Finland. Att få dem att flytta hit, ge dem en liten morot genom ett avdrag för sina studielån så kommer de att bidra mångfalt till den åländska ekonomin och till de åländska kommunalskatteintäkterna framöver. Det handlar alltid om en balansgång, skapa goda incitament, få bort den här typen av flitfällor som finns i det åländska samhället så kan vi öka skatteintäkten och kanske behålla procentsatserna oförändrade eller lägre. Det handlar om en komplex helhet som vi har varit inne på, men vi behöver analysera den här typen av möjlighet, framför allt måste vi tänka efter förrän vi genomför förändringar. Det är faktiskt det som det handlar om. På studielånesidan och räntesidan för bolån är det vi som har ansvaret för de förändringar som vi gör. Det kan vi inte skylla på Finland utan vi måste analysera vad det här innebär för det åländska samhället. Är det här optimalt för att locka hem studerande, att ge företagen den kompetens som de skriker efter? Tack!

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Först en kort kommentar. Som jag sade i en replik blev jag förvånad när finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson presenterade betänkandet och ungefär sade att det skapar förutsättningar för det åländska näringslivet om man följer det finska skattesystemet. Det förvånar mig och därför begärde jag i en replik en förklaring på hur man riktigt tänker. Vi vet alla och det var ledamot Pettersson inne på inledningsvis i sitt anförande, hur den finska ekonomin ser ut, en ekonomi som vi är kopplade till, det kommer ganska snabba skattehöjningar. Att det skulle vara någon förutsägbarhet bara för att vi följer det finska skattesystemet var ett väldigt förvånansvärt uttalande. Det är de facto så att ändringarna kommer så snabbt att inte ens landskapsregeringen vet vad som händer och sker, ännu mindre det åländska näringslivet. Har vi det här i vår hand är det klart att man ska ha en noggrann dialog med det åländska näringslivet just för att skapa förutsägbarhet, men nu släpar vi bara med. Jag blev lite förvånad. Det är inte speciellt gentlemannamässigt att i sista replik dra till med någonting som är uppenbart vilseledande, dvs. att Ålands framtid tydligen vill ha högre skatt på det åländska näringslivet. Det är en ganska tråkig debatteknik. Det är svårt att känna igen det tidigare självstyrelseprogressiva partiet, centern, det måste jag säga.

Fru talman! Det var inte det jag begärde ordet för. Reservationen som ledamot Mats Perämaa har lämnat in innehåller ganska många intressanta saker. Nu är huvudreservanten inte här, men jag fortsätter ändå. Det sägs att man efter avslutade studier skulle möjliggöra att man får göra ett avdrag på studielånet och för att få avdraget måste man flytta tillbaka till Åland. Jag erkänner att jag har varit tveksam till förslaget tidigare, men jag har inte analyserat det heller så noggrant. Det är en ganska god tanke. Jag håller inte alls med ledamoten Barbro Sundback som sade att det här var ett bottennapp, tvärtom är det en intressant tanke och jag tycker att landskapsregeringen kunde ta det här till sig och analysera det ganska noga.

Motiveringarna i reservationen är också bra där det sägs att Åland är beroende av tillväxt, någonting som vi från Ålands framtids sida har påpekat i tre års tid. Det sägs också att både det privata näringslivet och det offentliga arbetslivet kräver tillgång på kompetent arbetskraft. Det som fick mig att fundera lite är det som sägs att den målgrupp för inflyttning självklart bör vara åländska ungdomar som valt att studera utanför Åland och som genom sitt släktskap och genom sin uppväxt redan har starka band till Åland.

Det började ringa en klocka bak i huvudet på mig, att alla de utredningar som ÅSUB gjorde på den tiden när svenska språket var viktigt för de flesta partier, bl a 2008 gjordes en väldigt bra utredning, pekade på att det var just på det sättet. Rapporten jag tänker på är nr 8 från 2008 Den åländska flyttningsrörelsen ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Det framgår av rapporten att i dagsläget var fjärde inflyttad till Åland är en återflyttad infödd ålänning, precis det som reservationen tar fasta på. Det sägs vidare: ”Andelen av de inflyttade som arbetar som företagare är något högre än motsvarande andel av alla sysselsatta på Åland. Var femte återflyttad infödd ålänning är företagare, att jämföra med var tionde av inflyttade som är födda på någon annan plats.” Om vi tar fasta på tillväxten är det här oerhört intressant. Det sägs att rapporten drar slutsatsen att det tydligen finns goda möjligheter att den åländska arbetsmarknaden kan tillföras den typ av högre utbildad kompetens som man är i behov av, om de rätta förutsättningarna skapas för dem som vill återflytta. Då tror jag att det skatteavdrag som liberalerna pekar på absolut kan ha en effekt. Därför kommer vi från Ålands framtids sida att stöda den.

Det finns de facto också, det visar den här rapporten och väldigt mycket annan fakta, en mycket, mycket viktigare faktor om vi vill få återflyttning och om vi vill få tillväxt. Det är när det sägs i den här utredningen som ÅSUB gjorde, att uppfattningen om behovet av kunskaper i finska på den åländska arbetsmarknaden skiljer sig mellan de utflyttade och de inflyttade. Fyra av tio utflyttade infödda ålänningar som sökt arbete på Åland uppgav att kravet på finska hade försvårat för dem att få arbete här, alltså hela 39 procent.

Jag vet, fru talman, att jag börjar hamna lite på sidan om ärendet så därför ska jag sluta. Jag vill avsluta med det som de sade i rapporten: ”Rapporten konstaterar avslutningsvis att hur allvarligt man anser detta språkdilemma vara och vilka slutsatser för organisationerna för den åländska politiken och ekonomin drar av detta, är en politisk och inte en vetenskaplig fråga”. Jag har tyvärr noterat att svenska språket för många är en icke-fråga i dagens läge och det bekymrar mig. Situationen är knappast bättre nu än vad den var 2008. Det finns en ganska tråkig uppgivenhet när det gäller den här frågan, en uppgivenhet som kan göra att det åländska samhället kan se ganska annorlunda ut.

Avslutningsvis, skattedraget tror jag att kan ha en effekt och därför hoppas jag att man från landskapsregeringens sida kan titta noggrant på förslaget. För så väl känner jag den åländska folksjälen, om den inte har ändrat sig alltför mycket, att har man möjlighet att få ett skatteavdrag vill man gärna ta det. Vill vi prata tillväxt, vill vi prata återflyttning behöver vi ta krafttag när det gäller det svenska språket.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack fru talman! Var sak har nog sin tid och det är säkert samma sak med skatterna. En effekt som mycket väl kan bli utfallet av det som ledamot Anders Eriksson föreslår är att de åländska företagen hamnar i en sämre situation än de finländska. Det kan gå andra vägen också. Det känner man inte riktigt till. I dagens läge lever vi i den verkligheten där de flesta affärer görs gentemot Finland. Om det kan man tycka vad man vill, men det är fakta idag. Då vinner alla på att man kan lita på att de skattesatser som gäller för konkurrenser i Finland gäller även här, ungefär på samma sätt då man försöker få vårt bidragsväsende att motsvara det som gäller i Finland. Om det är rätt eller fel är en annan fråga, men jag tror att i dagens läge vinner våra företag, många av dem med verksamheter även i Finland och bortom, på förutsägbarhet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! För det första, ltl Pettersson, föreslår jag ingenting överhuvudtaget utan det enda som jag har sagt är att vi från Ålands framtids sida stöder liberalernas reservation för vi tycker att det är ett bra förslag. Vad jag begärde ordet för var just det här att vi skulle skapa en så stor förutsägbarhet om vi fick allt lika som i Finland. Ltl Petterssons resonemang håller inte alls ihop mera för i nästa ärende när vi börjar prata om budgeten skriver faktiskt finans- och näringsutskottet att med tanke på den ekonomiska utvecklingen i Finland, måste vi mera börja vända oss till Sverige om vi ska kunna göra bra affärer och få tillväxt. Det här resonemanget, att man ska kopiera allt rakt av såsom det är på finska sidan, håller inte.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack fru talman! Det lät lite yvigt när ledamot Eriksson inte riktigt kan hålla sig till de ämnen som det ska vara. Ibland är det finska språket och så är det budgetbetänkande, ibland blir det Sverige. Det här handlar om skattelagstiftning. Resonemanget fördes kring nivån på skatterna och att det är svårt att exakt slå fast den åländska kommunalbeskattningen idag, eftersom riksdagen inte är klar med sitt arbete. När det gäller budgetbetänkande ska jag alldeles strax återkomma till det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Som jag sade är det en tråkig debatteknik att smälla till i sista repliken. Därför tänker jag inte göra detsamma. Var och en får fundera vem som har den mest yviga debattekniken i den här plenisalen. Den fråga jag ställde handlade uttryckligen om den presentation ltl Pettersson själv gav. Där sade han att det skapar betydligt större förutsägbarhet för det åländska näringslivet om vi följer det finska skattesystemet jämfört med om vi skulle tänka själva, jämfört om vi skulle utarbeta ett skattesystem som är anpassat för åländska förhållanden. Det gjorde mig förvånad och därav ställde jag frågan.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat. Begäres ordet?

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring och temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om temporär ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om kompensation till kommunerna för sjukdomskostnadsavdraget 2014 och 2015 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

3        Budget för landskapet Åland 2015

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2014-2015)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2014-2015)

Budgetmotionerna (BM 1-48/2014-2015)

Först tillåts diskussion och på fredag vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Detta är den fjärde och sista övergripande budgeten som denna landskapsregering står bakom. Det är även det fjärde större budgetbetänkande jag har nöjet att presentera. Mot den bakgrunden vill jag säga några ord om hur resonemanget i utskottet förts och även lyfta fram några viktiga fakta när det handlar om att förstå samhällsekonomin. Dessutom förstås vikten av att de planerade och långt framskridna reformerna verkligen genomförs. Som jag nämnde i mitt tidigare anförande beträffande ändringarna i skattelagstiftningen är vår ekonomiska situation mycket utmanande och behovet av reformer stort.

Först av allt lite siffror. Första årets budget för denna regering, den för år 2011, balanserade på cirka 324 miljoner euro. Den här går lös på knappt 369 miljoner euro. De planerade, men inte till alla delar förverkligade utgifterna, har alltså stigit med ungefär 13 procent på dessa fyra år. Det är hanterligt och försvarligt, men det visar inte riktigt en bild av det verkliga livet.

Går vi till bokslutet, alltså utfallet av verkligheten, har vi att göra med följande fakta. År 2010 var underskottet, skillnaden mellan intäkter och utgifter, före fonderingar och reserveringar, 31 miljoner euro. Detta underskott har krympt stadigt sedan dess och var i bokslutet för 2013 bara fyra miljoner euro. Underskottet har alltså under denna regering och dess finansminister Roger Nordlund, krympt till följd av kloka beslut och ständig kostnadskontroll samt lite tur och lite otur, precis som livet är.

Trots dessa bokslutsmässiga sakuppgifter stiger siffrorna i budgeten, vilket kan förklaras rätt enkelt. Det handlar nämligen om hur mycket av allt man planerat, som inte genomförts. Skälen kan vara flera, besvär, omprioriteringar, akuta reparationer, haverier, oljepris, oförutsedda lönekostnader och så vidare. Verkligheten och framtiden har den besvärliga, men gemensamma egenskapen att de lever sitt eget liv, ibland långt från planeringen. Åland måste, liksom stora företag och varenda en liten familj, anpassa sig till verkligheten.

Det förefaller också som Åland även i fortsättningen slipper gå till banken för att låna till den löpande verksamheten. Likviditeten är just nu cirka 37 miljoner euro och sjunker till slutet av nästa år till 30 miljoner om alla investeringar genomförs vilket av skäl jag tidigare nämnt är långt ifrån säkert.

När man ska förklara samhällsekonomi landar man lätt i något som är oerhört komplext och som ofta landar i en spegling av den egna själen och vilka siffror man egentligen vill se. Därför är det viktigt att vi från och med denna budget får nya och bättre siffror att använda. Det behövs nyckeltal för att kunna jämföra och det behövs analyser för att kunna fatta ännu riktigare beslut.

Ser vi närmare på kostnaderna för landskapets verksamhet, går även dessa åt samma håll, alltså neråt. Från år 2011 och 171 miljoner euro till år 2013 och 168 miljoner euro. Det är ingen stor minskning, men det är heller inte dåligt då kostnader oftast och historiskt tenderat att stiga. De bokslutsmässiga utgifterna för verksamheten sjunker alltså samtidigt som Ålands befolkning växer. Till skillnad från den offentliga sektorn som krympt har den privata sektorn dessutom, hittills, lyckats skapa fler arbetsplatser och hålla arbetslösheten nere till för nordiska förhållanden mycket låga nivåer. Det är viktigt att minnas. Allt vi gör ska skapa förutsättningar för företagande och därmed nya skatteintäkter.

Det visar sig väldigt tydligt genom att vårt tidigare sjöfartskluster och livsmedelskluster numera även fått sällskap av ett IT-kluster som lockar till inflyttning av välutbildade arbetstagare från hela världen. Vårt näringsliv byter skepnad och det ska vi inte bara förhålla oss till. Vi måste uppmuntra det och bygga samhällen som attraherar nya näringar.

Landskapsregeringen har under dessa år, i spåren av världens hittills största finansiella kris, haft och har beredskap att inför kommande år skapa förutsättningar för framtiden och bereda mark för nya företag och nya branscher vid sidan av de gamla.

Budget är budget och siffror är siffror. Det vore ändå fel att inte nämna de omfattande reformer, som denna landskapsregering satt igång och som kommer att synas i det verkliga livet på Åland. Översynen och reformeringen av skärgårdstrafiken är enorm och viktig om regionen ska kunna klara sig i framtiden. Det kortruttsmeddelandet som landskapsregeringen tidigare lämnat till lagtinget och som remitterats till finans- och näringsutskottet, har vi inte till dess helhet hanterat, men på basen av meddelandet anser ändå ett enigt utskott att MKB-arbetet kring östra Föglö ska fortsätta, för att bilda ytterligare underlag till framtidens trafiklösningar.

Andra reformer som har hela Åland i åtanke är Kommunernas socialtjänst, som till att börja med skapar rättvisa och jämställdhet över hela Åland och som på sikt bidrar till trygghet över hela landskapet och därmed blir en investering som garanterat återbetalar sig i framtiden.

En annan minst lika viktig reform är Ålands Digitala Agenda som äntligen blir verklighet och som snabbt attraherat många andra deltagare än de stora, alltså Ålands landskapsregering, Mariehamns stad och ÅHS. Greppet är rätt och klokt och jag förutsätter att även den dagliga skötseln och ledningen av ÅDA ska genomsyras av samma professionalism och beslutsamhet. Det vinner hela Åland på.

Vid sidan av dessa mycket omfattande och djärva reformer har vi också mindre men långt ifrån oviktiga förändringar. Skapandet av ett regeringskansli och en ny infrastrukturavdelning är strategiskt riktigt. Det nya fastighetsverket ska göra den hittills väldigt svaga skötseln av ett spretigt fastighetsbestånd bättre och mer rationellt. Jag är glad över att vara en del i detta regeringsblock, som jag anser att på ett ansvarsfullt och modigt vis har hanterat både historien, nutiden och framtiden. Det kan råda olika syn på tillvarons detaljer, men vägen framåt mot en ekonomi i balans och utveckling av hela Åland har enat de tre regeringspartierna.

Det vore självklart övermäktigt att ta upp allt som detta, synnerligen framåtinriktade budgetbetänkande, innehåller. Vi i utskottet lyssnade på remissdebatten. Vi har hört, granskat, resonerat och skrivit och jag är oerhört stolt över den text vi nu har att hantera. Vi har försökt lyfta fram även sådant som inte direkt spelar mot siffror, utan som på riktigt utgör livet på vår ö. Vi har i livskvalitetshänseende genom åren producerat ett oerhört stort ackumulerat, budgeterat och konstaterat välmåendeöverskott. Vi har en trygghet som få andra samhällen i världen. Vi har en syn på jämställdhet, som skänker tro på framtiden och som över tid är väsentligt för hela Åland. Tack vare denna trepartiregering har förändring inletts och vägen mot en ännu bättre framtid har startat. Åland växer och utgifterna minskar.

Under debatten lyftes även mäns våld mot kvinnor fram som en utmaning för hela vårt samhälle. Jag vill här passa på att tacka våra vänner i social- och miljöutskottet, som hörsammade vår begäran och kom med ett ingående och mycket välformulerat utlåtande i frågan. Ni hittar texten i betänkandet.

Jag vill till sist i denna, min för den här perioden sista presentation av ett heltäckande budgetbetänkande, rikta mitt eget och utskottets tack till vår sekreterare Niclas Slotte, som sammanfattat och med varsam hand hjälpt oss genom juridiken och byråkratin till detta betänkande. Vårt tack vill vi också rikta till budgetplanerare Robert Lindblom och hans kolleger på finansavdelningen, som gjort ett jättejobb med att bygga om, rätta till och reformera vårt landskaps budgetsystem och därmed göra detta lagtings uppgift enklare i framtiden. Det är nog bra om vi alla pratar om samma siffror.

Talman! Mot bakgrund av detta föreslår jag att det liggande budgetförslaget jämte vissa förändringar godkänns av lagtinget. Vi har några reservationer, vilka jag gissar att någon annan presenterar. Nu är jag redo för frågor. Tack.

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag vill passa på och tacka ordförande och övriga medlemmar i finansutskottet för det goda samarbetet vi trots allt har haft under de här fyra budgeterna, som vi har behandlat. Det här är precis som ordförande sade, den sista huvudbudgeten för helåret 2015, som vi behandlar. Det har varit ett många gånger långa diskussioner, men jag tycker ändå att vi har haft en konstruktiv anda och vi har kunnat enas om att presentera goda gemensamma skrivningar i betänkanden. I övrigt vill jag på det här viset rikta ett tack till samtliga medlemmar, ordförande och utskottssekreterare även från min sida. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman och tack viceordförande Nordberg. Jag rodnar lite här av skam för jag glömde bort att tacka alla medlemmar i utskottet, vilket jag naturligtvis borde ha gjort. Det har varit bra diskussioner, vi har inte alltid varit eniga, men vi har en samsyn på många frågor och det har varit väldigt stimulerande diskussioner överlag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det kanske var väl att tack inte riktades till utskottsmedlemmarna. Helt avvikande från det som sagts tidigare tycker jag att det här betänkandet inte kommer att sätta något spår för eftervärlden. Vi har ett systemfel, vi har en utskottsordförande som är i samma parti som finansministern och det är därför vi får de här jubelutsagorna emellanåt, där man berömmer varandra. Jag anser att det tvärtom har lett till att vi har en marionettlik ordförande för finans- och näringsutskottet och ett marionettlikt utskott som helhet. Det här är något som vi bör tänka på i framtiden så vi inte har den här situationen.

Bokslut, ja, men vi har behandlat två budgeter sedan dess och det här budgetförslaget pekar på ett underskott om 8,5 miljoner, ett dramatiskt trendbrott mot större utskott igen. Budgeterna visar också att verksamhetskostnaderna kraftigt har stigit från 2014 till 2015, kraftigt från åren med de bokslutssiffror som utskottsordförande pratar om.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag misstänker att det jag nämnde i min presentation om att det speglar ibland den egna själen hur man läser siffror, budgeter och bokslut, snabbt bevisades. När det gäller systemfel i hur vårt lagting och vår landskapsregering är uppbyggd är jag inte beredd att ta ett beslut. Säkert finns det många saker som inte är perfekta och underligt vore väl annars. Jag gissar att ledamot Perämaa är en av dem som aktivt har kunnat påverka detta genom åren och tydligen har han valt att inte göra det så därför sitter vi nu med detta. Att kalla folk för marionetter har jag kanske inte förväntat mig.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Nej det kan vara så i en situation där man berömmer varandra mellan finansministern och utskottsordförande. Jag tar mig den friheten att använda dessa ord för att beskriva hur jag bedömer hur utskottet fungerar. Det här var ett anförande som påminde om ett politiskt ställningstagande inför ett val och inte en presentation av ett betänkande i en besvärlig ekonomisk situation. Utskottsordförande sade tidigare i förra ärendet att vi har en besvärlig ekonomisk situation och nu kommer det sådana här jubeltexter om hur bra allting är och hur väl finansministern har utfört sitt värv. Det är synd. Under förra mandatperioden hade vi en liberal finansminister, vi hade en centerutskottsordförande och det var en dynamik i systemet som fungerade. Man var inte lika benägen att bara berömma varandra, som vi har i relationen utskottsordförande och finansministern.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Om man på allvar tror att det för framåt att stå och försöka kasta invektiv mot varandra är det kanske så som ledamoten Perämaa säger. Själv är jag av en annan åsikt. Jag har konstaterat att vår ekonomiska situation är väldigt besvärlig, det har jag gjort många gånger om. Jag har presenterat reformer som på riktigt kan göra något åt den situationen. Det är enligt min mening uppbygglig politik. Den politik finans- och näringsutskottet ägnar sig åt kan väl rimligen ändå inte komma som en överraskning ens för ledamoten Perämaa, det är ett politiskt tillsatt organ på precis alla vis. Vi har valt att i betänkandet från regeringspartierna, där även oppositionspartierna till vissa delar är med, lyfta fram saker som är bra och som för framåt. Vi har också pekat på sådant som borde göras annorlunda. Det är utskottets uppgift enligt mitt förmenande. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns en del intressanta analyser och fakta, men jag måste också sälla mig till den skaran som tycker att betänkandet är väldigt traditionellt och konservativt. Det befäster också en del fördomar om man tar en liten genusanalys. Man har lagt väldigt mycket krut på jakt och trafik. Var är den analysen som fördes i salen, det var många ledamöter både från majoritet och från opposition som tog upp ekonomisk utsatthet bland barn och ungdomar. Inte ett spår av de skrivningarna. Varför har man avslagit motionen om en reviderad och omorganiserad grundskolelag? Man har godkänt motionen om upphandling i princip i texten, men man avslår motionen utan motiveringar. Det är inte just tycker jag.

 Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! När det handlar om genusperspektivet kan jag dessvärre inte säga något annat än att det är på det här viset. Det här lagtinget har satt de genus som finans- och näringsutskottet har och det är vad vi har att förhålla oss till. Jag kan verkligen inte säga om det är bra eller dåligt, men det är en del av den verklighet vi har att ta tag i. Dessutom får man säga att en budget består av oerhört många delar och att hantera alla och var och en av dem är omöjligt. Vi har valt att till vissa delar ta guldkornen ur motionerna där vår förhoppning är att de ska användas i framtiden såsom motioner ska fungera. Inte ska en regering på minsta motion kasta om sin kurs, man ska ta till sig innehåller och se vad man kan göra i framtiden. Det kommer säkert att ske i år liksom det har skett tidigare år.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! En väsentlig del av en budget är också den sociala sidan och där var det många ledamöter i lagtinget som tog upp ekonomisk utsatthet bland barn och ungdomar. Det finns inte en skrivning om det i finans- och näringsutskottets betänkande. Det är också på sin plats att man motiverar avslag på motionen med några rader. Det är tillåtet för lagtinget och medlemmarna i finans- och näringsutskottet att tänka själva. Dessutom enligt lagtingsordningen så uppmanas man att göra det. Att man ger lite erkänsla åt det arbete som utförts av andra än majoriteten. Det skulle ha varit på sin plats att motivera vilka av motionernas avslag, t.ex. upphandling och varför man inte vill ha en ny grundskolelag. Som sagt var, det är tillåtet av att tänka själv. Lagtingsordningen kräver att vi gör det också.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Herr talman! Man kunde ha sagt, ltl Sjögren, att vi har valt att motivera väldigt många motioners avslag, där vi har skrivit om dem. Sedan lyfter ledamoten Sjögren upp några som vi inte har gjort det på och så må det väl vara. Vi hade väldigt många motioner att hantera och vissa av dem blev inte desto mer kommenterade, medan andra blev väldigt väl motiverade och även inlyfta på många sätt i de allmänna motiveringarna. Vi har skrivningar om jämställdhet, social omsorg, jakt har vi inte ett ord om. När det gäller våld mot kvinnor, som kanske är den viktigast av dem allihop, valde vi att be om ett utlåtande från social- och miljöutskottet, vilket vi till sist fick ifrån dem. Vi gjorde det inte för att vi inte var intresserade av frågan utan för att vi verkligen inte hade den tidsmässiga möjligheten att göra det. Jag är väldigt glad för det arbete som de gjorde för vår skull.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! En kort fråga bara, det gäller Hållbar utveckling på sidan 6. Där konstaterar utskottet i linje med budgetmotion nr 7 följande: ”De fyra hållbarhetsprinciperna i meddelandet ska inte tolkas bokstavligt.” Det sägs också vidare att ”det är viktigt att landskapsregeringen utarbetar en femte hållbarhetsprincip, som beaktar behovet av BNP-tillväxt i samhället samt vikten av att alla näringsgrenars konkurrenskraft bibehålls.” Det är jättebra skrivningar, det är rakt av från motionen och jag tycker att det är trevligt att man kan lägga bort prestigen och ett förslag från oppositionen kan omfattas. Sedan lyckas jag inte riktigt utröna ur betänkandet om motionen har omfattats bara textmässigt eller också formellt. Det sägs ingenting under rubriken Hållbar utveckling. Sedan hittade jag på sidan 10 en uppsamlingsbit om hur man har behandlat olika motioner, men även där kan jag inte riktigt utläsa något. Har motionen omfattats eller har den inte?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Svaret är att den inte har omfattats. Motionen innehöll orden i stort sett direkt från finans- och näringsutskottets betänkande när vi hanterade hållbar utveckling. Det var alltså ett plagiat från det betänkandet. Då ansåg vi att det är mer rättvist att konstatera att det här är något som vi har påpekat tidigare. Vi hänvisade till motionen ändå. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Ok, då var jag tydligen lite för tidigt ute med det här att det är bra att man lägger bort prestigen. Verkligheten är precis som utskottsordförande Pettersson säger att det här bestämde finans- och näringsutskottet, men i sedvanlig ordning brydde sig landskapsregeringen inte dess mera om det utan man kom tillbaka med de fyra hållbarhetsprinciperna. Därför lade kollegan Brage Eklund den här motionen med stöd av oss övriga. Har inte motionen lagts så hade det inte blivit någon ändring över huvudtaget. Så pass ärliga, ltl Pettersson, kan vi väl ändå vara med varandra, att vi kan få ett sådant erkännande.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Nej, ledamot Eriksson, jag håller inte med om det där. Utskottets betänkande gäller, vi har fått förklaringar som åtminstone i min värld håller i detta lagting där man på grund av att tjänsten inte har tillsatts och på grund av det ena och det andra ännu inte infört en femte hållbarhetsprincip. Jag är helt säker på att vår regering följer det som vi från lagtinget säger och nu tar med det här. Att man från ett visst partis sida försöker lägga beslag på innehållet i ett betänkande som har formulerats av någon annan, är inte helt just.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Talman! Ltl Pettersson är en riktig ordjonglör och betydande underhållsvärde finns alltid i hans anförande. Vad gäller substansen så kanske det kan svikta lite, så gjorde det också i det här anförandet. Vad gäller betänkandet i sig så kanske det fanns mycket annat att lyfta fram än vad de gjorde. Stor betoning bakom bokslut från tidigare år, 2010 – 2013. Vi måste komma ihåg att det vi nu behandlar är budgeten för 2015, alltså för nästa år. Att sedan hänvisa till historiska siffror, två-tre år tillbaka är inte relevant i det här sammanhanget. Vi vet att det har runnit mycket vatten under broarna, vi vet hur det ser ut, ekonomin i Ryssland är kaosartat, allting. Att sedan försöka visa att trenden har brutits och hänvisa till budgetsiffrorna 2010, 2011, 2012 och 2013 är inte riktigt att hantera sanningen varsamt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag tackar som vanligt för berömmet från ledamot Asumaa även om den skivan har spelats många gånger förut, men ibland måste man bara ta åt sig och buga och bocka. Jag förstår att sanningen är smärtsam om det ligger i ens intresse att visa hur dåligt allting är, men bokslut är bokslut och budget är budget. För att man ska begripa en budget är det klokt att också förstå boksluten. Boksluten visar att utgifterna har sjunkit och det är någonting som är bra. Sedan att budgeten är större och visar på ett större minus försökte jag att förklara. I en budget tar man med i förhoppningen att det ska bli så, men verkligheten säger kanske annat, som t.ex. Rysslandskrisen som ledamoten Asumaa lyfte fram. Den kan göra att mycket av det som vi borde göra på Åland och som vi har planerat att göra inte förmås att göra.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack herr talman! Ledamot Pettersson nämnde också att man har brutit trenden och det har man svårt att förstå när man har ett rekordunderskott. Budgeten är ändå det viktigaste instrumentet för landskapsregeringen, som vi här beslutar om. Det är jätteviktigt att siffrorna som finns där stämmer. Annars är det bara luft och då är det någonting som är fel. Då behandlar vi någonting som inte stämmer. Vi måste utgå från att siffrorna stämmer och förverkligas enligt vad man har begärt och äskat om. Det är svårt att se att trenden har brutits när kassan har minskat med 38 miljoner under de senaste tre åren. Ledamot Pettersson sade också att man generellt hade kunnat ackumulera ett överskott. Överskottet har inte ökat sedan 2008, tvärtom har det minskat sedan 2008. Det ackumulerade överskottet som ledamot Pettersson pratar om är nu nere i 68 miljoner euro. Det är svårt att hitta den brutna trenden.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack herr talman! Till ledamoten Asumaa vill jag säga att den största delen av den kassa som tidigare arbetades upp under väldigt många goda år, brändes av den förra regeringen, vilket naturligtvis ställde till det även för den här. Jag nämnde inte på en plats ett ackumulerat underskott, jag nämnde att vi under dessa år har producerat ett oerhört stort ackumulerat, budgeterat och konstaterat välmående överskott och det, min vän, är annat. Det är där som det verkliga livet finns. Tack vare att vi har lyckats bryta en kostnadstrend har vi takhöjden att skapa ännu bättre liv på Åland. Det borde vi försöka ägna oss åt. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicetalman Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Också min känsla i år är att det här betänkandet från finans- och näringsutskottet är ganska tunt. Halva betänkandet består av uppräkningar av motioner som är förkastade, reservationer och utlåtande från social- och miljöutskottet. Det brukar alltid vara väldigt intressanta betänkande som kommer från ert utskott. Tyvärr är det inte riktigt så det här året. Jag är också litet besviken och det hör naturligtvis till det här spelet i lagtinget på oppositionens vägnar, när vi ändå vinnlägger oss om att komma med förslag till alternativ politik, att det har behandlats så styvmoderligt. Jag ser väldigt lite spår av de olika motionerna i skrivningarna.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det där uppskattar jag väldigt mycket av det skälet att jag kanske inte riktigt till fullo har förstått, det har möjligen att göra med bristande erfarenhet till skillnad mot väldigt många andra av er i den här salen, men det har alltid funnits en tradition i att man ska förkasta motioner. Jag kan inte säga att jag är en total vän av det, även om jag förstår det, som jag tidigare har sagt, att det är olyckligt om en regering ska byta linje bara för att en opposition får ett hugskott i den ena eller den andra frågan. När det gäller motionerna som finns med här, vill jag hävda att det är väldigt många, som kommer att förändra politiken på längre sikt på Åland.

Vicetalman Viveka Eriksson, replik

Talman! Ordförande för utskottet sade, kanske med lite beklagande ordalag, att man har ett kortruttsmeddelande i utskottet som man ännu inte har hunnit behandla, vilket är väldigt synd. Det är ju ett jätteprojekt som det är viktigt att vi borde få iväg från lagtinget så att landskapsregeringen kan jobba vidare på det. Bra så ändå att man ger uppdraget att fortsätta i de här projekten i Föglö, för det har vi väntat länge på att man ska sätta spaden i marken.

En annan frågeställning, hela den har socialvårdsreformen, det fanns en motion som jag har skrivit om samarbetsunderstöd. De har varit så viktigt också för majoriteten, att kommunerna också ska samarbeta. Har inte utskottet på något sätt tittat på dessa möjligheter att ge morötter till kommunerna för ett utökat samarbete? Det har verkligen efterlysts från majoritetens håll. Varför inte och varför har man inte skrivit ett ord om det i betänkandet? Jag vet att man har hört olika personer i ärendet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag måste försöka minnas vad vi egentligen har sagt om just den frågan. Med kortrutten är jag enig. Den borde ha behandlats för den är en viktig fråga för hela Åland och särskilt för den kanske mest utsatta regionen. Jag vill dock ta finans- och näringsutskottet i försvar i det att det faktiskt inte har funnits rum att göra det. Vi ägnar oss i utskottet nästan uteslutande åt heldagar vilket jag har förstått att är väldigt ovanligt i andra utskottet. Det finns en gräns på hur mycket man kan sitta och arbeta med olika saker. Kortruttsmeddelandet är tyvärr ett sådant som vi har sagt att vi ska återkomma till inom en snar framtid enligt vårt betänkande.

När det gäller bidrag till kommuner som vill samarbeta är det sympatiskt på många sätt, men nog kan man väl förutsätta att man ska kunna samarbeta även utan att få betalt för det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Härefter ges ordet till reservanterna till utskottets betänkande, att presentera sina reservationer med en tidsangivelse om fem minuter.

Ltl Mats Perämaa

Herr talman! Som talmannen sade gäller det här anförandet reservationer och jag kommer att presentera endast två delar i den reservation som vi och jag har lämnat in bifogat betänkandet. Det gäller ringvägen Vårdö – Lumparland samt gällande den fråga som just var uppe i en replikväxling, alltså samarbetsunderstöd till kommunerna.

Ringväg Vårdö – Lumparland. Såsom vi angav i den budgetmotion som vi lade till behandlingen av budgeten under remissen bifogat till vår skuggbudget, så anser vi att detta projekt mycket väl kunde utredas närmare i form av en förstudie, då man kunde bedöma vilka samhällseffekter en ringväg mellan Vårdö och Lumparland kan ha för hela Åland. Vi menar att kommunerna, speciellt Lumparland och Vårdö, men också speciellt de övriga norråländska kommunerna, kunde med denna ringväg få möjligheter till ett större kommunalt samarbete, som gynnar respektive regioner. Vi har en livlig hamn i Långnäs där en stor del av varorna som ska till Åland för vidare försäljning och användning, kommer in till Åland och då kunde det vara angeläget att ha en direkt transportväg upp till norra Åland den vägen.

Det finns många positiva effekter en sådan ringväg kunde ha, framför allt också turistiskt. Vi menar att det åländska besöksmålet kunde bli än mer attraktivt om turister, besökare, i form av en ring kunde besöka Åland. Man skulle hela tiden ha nya vyer, nya besöksmål som man kan tillgodogöra sig, medan man är på en utfärd på Åland, istället för att som det är nu antingen åka till Vårdötrakten på norra Åland för att sedan åka tillbaka, eftersom man ofta utgår från Mariehamn. Det spelar ingen roll varifrån man utgår egentligen, det är effekten av en ring där man hela tiden når nya besöksmål som är väsentliga. Vår fromma förhoppning var att vi kunde övertyga utskottet om att ge landskapsregeringen i uppdrag att utföra en förstudie för att se vilka effekter en sådan infrastrukturell satsning skulle ha, men vi fick inte gehör för det så vi avser att ta denna fråga till omröstning i enlighet med reservationen.

Sedan till samarbetsunderstödet. Här vänder jag mig direkt till lantrådet. Denna landskapsregering har i flera sammanhang sagt att landskapet ser sig nödgat att ta tag i tömmarna ifråga om kommunalt samarbete och utvecklingen till gemensamma serviceenheter på grund av att kommunerna inte kommer till resultat själva. Det här har upprepats många gånger. Resultatet av detta får vi väl se vad blir.

Alla vet att det planeras en samordning av vissa sociala serviceformer i gemensam produktion via Ålands omsorgsförbund med tvingande lagstiftning där kommunerna skulle samarbeta, om man nu kallar det för samarbete, men samordna produktionen på det sättet. Det här blir lite konstigt och jag önskar att lantrådet kunde kommentera detta för nu har flera av de norråländska kommunerna begärt att få utredningshjälp för att se om dessa kommuner kunde samarbeta eller eventuellt även samgå helt och hållet, för att producera service på det sättet i norra Åland. Då har landskapsregeringen valt att säga nej till detta. Ett tydligt kommunalt initiativ om att utöka samarbetet eventuellt samgående och så säger landskapsregeringen nej till detta. Nu måste vi i varje fall konstatera att det finns en drivkraft hos kommunerna själva att utveckla serviceproduktionen, ja till och med gå samman, så det förvånar mig att landskapsregeringen säger nej.

Det finns ett lagutrymme för att bevilja kommuner samarbetsunderstöd. Det lagutrymmet finns i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna där man jämte ett särskilt understöd för kommuner som befinner sig i ekonomiskt trångmål, kan ge ett samarbetsunderstöd där man kan nå positiva rationaliseringseffekter via samarbete. Den här landskapsregeringen har valt att inte tillåta ett utnyttjande av medel via den här lagparagrafen och vi önskar att vi kunde återkomma till det, att vi via morötter på det här sättet kunde understöda kommunala initiativ till samarbete, som leder till de önskade effekterna om rationaliseringsvinster. Vi avser att ta detta ärende till omröstning i enlighet med reservationen.

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag vill lite kommentera förslaget om ringvägen. Det är en god tanke, men de facto är det så att de ekonomiska möjligheterna att realisera tanken inte är möjliga med dagens projekt som vi redan har på trafikavdelningen under beredning. Vi har hela kortruttsarbetet, som vi har hört tidigare, vi har även övriga frågor som vi har diskuterat efter besöket till Färöarna, angående tunnelutredningar och sådant. Jag tror att, trots att tanken är god, behöver man prioritera de få resurser vi de facto har på de alternativ som är inom en överskådlig framtid realiserbara. Detta är orsaken till att jag stödda utskottets majoritet i den här frågan och därför inte lyfte denna motion.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Man kan ha den åsikten att det ligger någonting i det som ledamoten Nordberg säger, men å andra sidan har landskapsregeringen ett ansvar för helheten. Eftersom en ringväg Vårdö-Lumparland kan utgöra en väldigt intressant del av en helhet, inte bara i förhållande till skärgårdstrafiken och kortrutt i övrigt, men i förhållande till möjligheterna för Åland, att utvecklas på många områden. Då borde det väl ändå vara bättre att man kunde utföra en förstudie, som skulle kunna ge en bild av de positiva effekter det här projektet har, istället för att lämna tanken åt sitt öde utan att göra någonting alls. Landskapsregeringen måste hela tiden kunna ligga steget före och göra sådana här bedömningar. Infrastrukturen är väldigt viktig för ett samhälles utveckling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman och tack ledamot Perämaa för det anförandet. Jag håller med om att det skulle vara intressant att utreda en ringväg Vårdö-Lumparland. Det skulle också vara intressant att utreda en ringväg Hammarland-Geta. Det finns ett stort antal infrastrukturella projekt som diskuteras här i salen, men även hos allmänheten, som man kan säga att det finns potential i, men det är alltid frågan om tillgång och efterfrågan. När jag tittar i budgetmotionerna noterar jag att liberalerna vill sänka anslagen på trafikavdelningens allmänna byrå med ca 30 procent. Det är ju där som allt utredningsarbete görs så jag skulle gärna se hur den ekvationen går ihop.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det torde ändå ingå i en förvaltnings uppgifter att fundera på framtida lösningar. Det görs på många områden, inte bara inom trafik utan också inom det sociala området på andra områden också. Samhället utvecklas hela tiden. Vi menar att det inte nödvändigtvis behövs så väldigt mycket resurser att utföra en förstudie om vilka effekter ett sådant här projekt kunde ha. Steget till att börja förverkliga det och riktigt börja exakt räkna ut vad olika projekt skulle kosta är något helt annat. De samhällsekonomiska effekterna i ett samhälle menar vi att det borde finnas utrymme för att göra en sådan förstudie inom ramen för det anslag som respektive förvaltning, i det här fallet infrastrukturavdelningen, får.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jag vill gärna erinra lagtinget om det utredningsarbete som har gjorts kring kortrutten, som ni alla har haft möjlighet att ta del av på olika sätt. Ett väldigt omfattande arbete har gjorts. Det finns ingenting som säger att den här utredningen är så mycket mindre, det är en investering som kostar i reda pengar och det kostar i personella resurser. Om man tror att en sådan här förstudie kan göras lite vid sidan av, är man väldigt oinsatt över de arbetsuppgifter, som finns på infrastrukturavdelningen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Min bedömning av kortruttsmeddelandet är att det tyvärr inte ledde till exakta konkreta alternativ för vad som behöver göras. 26 eller om det var 28 konsulter jobbade med frågan, men ändå finns det oerhört många frågetecken kvar. Det projektet är i det närmaste beräkningar via nuvärdesmodellen på hur mycket olika delprojekt skulle kunna kosta med väldigt många alternativ. Samhällsekonomisk bedömning av hur ett infrastrukturprojekt skulle påverka samhället Åland i sort anser vi att man bör kunna göra utan att anlita 28 konsulter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Herr talman! En direkt fråga kräver ett direkt svar. Ledamoten Mats Perämaa frågar om Finströms kommuns anhållan om att landskapsregeringen ska utreda förutsättningarna för att tillsätta en kommunindelningsutredare i enlighet med gällande lagstiftning. Det här är mycket korrekt, landskapsregeringen har sagt nej till detta. Vi ser inte att det är landskapsregeringen som ska utreda om kommunerna anser att en utredning behövs. Jag tror att det vore väldigt bra om man kunde ägna lite arbete åt anhållan så skall regeringen se på den med andra ögon. Det viktigaste vore att kommunerna själva, i det här fallet tre norråländska kommuner av fem, som vill ha en utredningsman, om jag förstår det rätt, eller tillsätta en utredning om förutsättningarna till ett samgående till en Norra Ålands kommun.

Jag vet att minister Valve har varit i kontakt med kommundirektören i Finström och också påtalat att om man kan formulera det lite bättre och inte anhåller om att landskapsregeringen ska utreda om det behövs en utredning. Först görs ett politiskt grundarbete och man kommer överens om att det här är någonting man vill samarbeta runt och formulerar anhållan lite tydligare så finns det förutsättningar och möjligheter för landskapsregeringen att via de samarbetsresurser som finns, kunna stöda en sådan här utredning. Så kortfattat kan jag besvara frågan på det viset.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag håller helt rätt med landskapsregeringen. Jag tycker att det var helt rätt att man avslår anhållan i det här skedet. Det måste för det första vara mycket mera allvar bakom det hela och inte så enkelt som man har gjort. Det finns nog kompetens i kommunerna att man själv kan utreda en sådan här, inte behöver det göras från Mariehamn, eller från lagtinget. Nog kan var och en kommun för sig göra en sådan här utredning och inse fördelar och nackdelar. Jag upplever det här mera som ett politiskt inspel utan att mena så mycket allvar med det.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Herr talman! Vi har sagt från landskapsregeringens sida att vi tycker att det är bra om det kommer kommunala initiativ där man vill diskutera både ökat samarbete och också, om det finns fri vilja från olika kommuner, att utreda förutsättningar för samgående. Det är något som vi ser positivt på. Däremot har det inte funnits så många initiativ. Så länge de inte finns så har landskapsregeringen sett som sin uppgift att leda det här arbetet inom ramen för samhällsservicereformen. Av det så kommer vi snart att se ett konkret resultat, dvs. Kommunernas socialtjänst. Det är inte vår roll att utreda om en utredning behövs. Formulera gärna om, fortsätt att bedriva ett politiskt grundarbete i de kommuner det gäller, få gärna med alla så tror jag att man lättare kommer i mål.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Som jag sade tidigare så håller jag med om att det är kommunernas roll. Från centern har vi ingenting emot om kommunerna går ihop om man så själv vill. Det är inte speciellt dramatiska utredningar som behöver göras utan det är mera en politisk vilja, vill man gå ihop i större enheter eller vill man klara sig själv. Det är det som det handlar om och för det behöver man inte göra så speciellt stora utredningar. Är man politiskt överens så är det enkelt att göra det om man så vill. Hittills har man inte velat det, man vill bara göra utredningar för syns skull.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi har ändå kommit ett steg på vägen, det finns en öppning i det som lantrådet säger, att med en omformulering av ansökan kunde landskapsregeringen möjligen komma till mötes istället för att bara säga nej till initiativen. Nu har vi konstaterat att det finns initiativ från kommunerna själva om samarbete och till och med samgående. Att upprepa att det överhuvudtaget inte finns några sådana direktiv är det skäl att lämna här och nu. Sedan blir det inte riktigt logiskt när lantrådet säger att ett samgående mellan kommunerna bör kommunerna själva ta initiativet till helt och hållet, om jag uppfattade det rätt. Gällande social serviceproduktion tar landskapsregeringen på sig utredare, tjänstemän och lagstiftare, lagberedning, och ser uppdraget med tvingande lagstiftning uppenbarligen, tvinga kommunerna till samarbete. Ena gången går det med att landskapsregeringen håller i tömmarna och andra gången vill inte landskapsregeringen vara med överhuvudtaget.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ledamoten Perämaa försöker blanda bort korten. Ledamoten Perämaa vet mycket väl att landskapsregeringen redan vid mandatperiodens start gick in för att arbeta med servicestrukturen framom kommunindelningen och kommunsammanslagningar. Det vägvalet gjorde vi redan då och vi har arbetat i enlighet med den modellen. Det arbetet ser vi snart resultaten av. Det är framför allt på basen av en motion från liberalerna som det här initiativet har sin grund. Av fem norråländska kommuner har man fått med tre, dvs. Geta, Finström och Sund, däremot inte Saltvik och Vårdö. Vill man utreda förutsättningarna för en kommunsammanslagning, kommer regeringen att förhålla sig positiv till det så länge det är klart att sådana förutsättningar finns, att det verkligen finns en sådan vilja i de här kommunerna och att det är ett seriöst intresse av att titta på frågan. Då behöver man gå hem och fundera lite till på anhållan, formulera om den och i så fall återkomma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Det är en positiv hållning som lantrådet intar. Det är mycket bra. Grundinställningen till underliggande motion förefaller också att vara förmånlig. Jag vill emellertid hänvisa till den relativt färska förvaltningslag, som vi har, som bygger på serviceprincipen. Man brukar inte längre avslå ansökningar på den grunden att man inte riktigt vet vad de går ut på eller vems behörighet det kan vara. I myndigheternas serviceuppdrag ingår det att handleda en sökande och faktiskt ska man numera nog, jag vill hävda det, både i grundlag och förvaltningslag, hjälpa en sökande från myndighetens sida och säga att det är det eller det som avses, så vi ska titta på det tillsammans och just i den goda serviceandans mening bygga upp vad som avses och därefter ta beslut i huvudfrågan. Så ska det gå till nuförtiden. Det är min absoluta övertygelse.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, saken är den att man den 17 oktober i kommunstyrelsen i Finström beslöt begära att landskapsregeringen utreder förutsättningarna för att tillsätta en kommunindelningsutredare i enlighet med gällande lag. Den frågan har landskapsregeringen besvarat och man har gett ett avslag på den. Därefter har man också haft kontakter till Finströms kommun med hänvisningar om att så här kan sökande ta frågan vidare till nästa steg.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Det är så, det här blir lite finlir, låt mig bara säga att jag som kanslichef inte skulle ha gjort på det sättet, alltså föreslagit den ordningen. Jag vill nog hävda att det inte kan vara förbjudet att i den offentliga förvaltningen bjuda på service istället för att säga nej, kom igen. Den tiden är förbi. Det är egentligen så jag upplever kravet på god förvaltningssed, som nu alla ska vara trygga med, juridiska personer i någon mening. I princip ska den offentliga förvaltningen bygga på serviceprincipen istället för att säga nej och sedan fråga vad man önskar.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Tack herr talman! I princip håller jag med ledamot Jansson att så ska det fungera. Det ska vara en serviceinriktad förvaltning, Ålands landskapsregering, och det tror jag att den också är. I det här fallet tror jag att man från ansökarhåll måste bearbeta sin ansökan lite till och med god vilja från båda sidor kanske vi kan lösa saken.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Brage Eklund

Herr talman! Vi har den sista ordinarie budgeten från finans- och näringsutskottet som kommer att behandlas under den här mandatperioden. Landskapsregeringen hade som mål att få budgeten i balans till 2015 års budget, ett mål som vi idag kan konstatera enligt liggande betänkande från finans- och näringsutskottet, inte kommer att uppnås. 8,5 miljon i budgeterat underskott trots ett fastställt förskott för 2015 på rekordhöga 221 568 000 euro. I denna summa ingår extra inkomster 7-8 miljoner euro till följd av en statlig engångsåtgärd. Hade inte denna inkomst av engångsåtgärd funnits hade budgeten rent teoretiskt haft ett underskott på ca 15 miljoner. Alla i denna sal borde förstå att denna utveckling inte kan fortsätta. Vi måste lära oss att rätta mun efter matsäcken.

Detta leder mig in på några av mina reservationer. Ålands framtid har enträget ansett att den offentliga sektorn måste minska sin kostym. För det har vi fått mycket kritik, att det är omöjligt att krympa kostymen om man vill ha en funktionsduglig förvaltning. Det förändringar som har gjorts och som pågår inom förvaltningen, borde medföra inbesparingar. Bildningar av ett fastighetsverk, förändringar inom trafikavdelningen till en infrastrukturavdelning, privatisering av driften på sjötrafiken, ÅDA, kansliavdelningens ombildande till regeringskansli är några exempel som borde medföra inbesparingseffekter om det görs rätt. ÅHS ledning sade i media att man förväntar sig en inbesparing på tre miljoner för 2014, vilket styrker påståendet att det även är möjligt att spara på sjukvården utan att den försämras. Vad kan ytterligare göras? Vad blev det av regeringsprogrammet om vi utmanar det? Förslaget var bra, men inget verkställt. Ytterligare kan tilläggas att ÅHS också gjorde inbesparingar 2013.

Då kommer jag oaktat in på motionerna som berör inbesparingar i offentliga sektorn, motion nr 3. Den behöver jag inte dess mer beröra, utan jag anser att det finns möjligheter inom nuvarande förvaltning att vidta åtgärder. Med det jag har räknat upp här i mitt anförande borde man också kunna inbringa inbesparingar om man gör sakerna rätt, som jag sade.

Motion nr 4 berör indragning av en minister, en minister som idag kanske är riktigt vilsen, han vet inte riktigt vad han ska göra eftersom han har tappat funktionen. Trots att kansliministerns uppgifter under mandatperioden kontinuerligt har minskat, har regeringen inte utsett alternativ att utmana i dessa ekonomiska tider och föregå med gott exempel och minska antalet ministrar. Det kan låta löjligt, men eftersom man går in för rationaliseringar borde det också finnas möjligheter att minska på ministrarna.

Sedan kommer jag osökt in på KST. Utskottet skriver under rubriken Utveckling och omstruktureringar av landskapsförvaltningen ”Utskottet betonar vikten av att effektiviseringar och rationaliseringar faktiskt åstadkoms då reformer genomförs.” Det här styrker också mitt tidigare uttalande i mitt anförande. Vad har vi för effekter idag av de reformer som är på gång och vad har det gett för effekter hittills? Inget av det har gett någon genomslagskraft. Därför anser vi i vår reservation att man förutsättningslöst borde ha gjort dessa utredningar om att överföra KST till landskapets ansvarsområde och påvisa att den satsning som man gör under kommunal regi, ger de effekter som man vill framföra idag, vilket vi inte har sett något av.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ledamoten Eklund, som också en del andra, återkommer gärna till helhetsekonomin och uttrycket budget i balans. Jag kan glädja med att uttrycket budget i balans var lite olyckligt valt när vi började det här regeringsarbetet. Jag är desto gladare för att de verksamheter som vi ansvarar för, skärgårdstrafiken, Ålands hälso- och sjukvård, Ålands gymnasium och Ålands högskola, visar en positiv utveckling idag, efter hårt arbete från landskapsregeringen, men också för dem som ansvarar för de här verksamheterna. Jag ser med glädje fram emot det bokslut som kommer för 2014. Det kommer att bli det testamente, som visar hur vi har lyckats med den åländska ekonomin.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack herr talman! Ja, det är roligt om effekterna av de åtgärderna som vicelantrådet räknade upp blir bra, för vi har också beivrat att man ska vidta åtgärder när det gäller det här. Vi har inte varit emot den utveckling som sker i skärgårdstrafiken och privatiseringen där. Det har vi inte varit emot. Det gläder mig om effekterna av det som man har påbörjat i landskapsregeringen kommer att slå igenom i bokslutet. Det är jag tacksam för.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Som det har sagts flera gånger, budgeten är en plan som man ska försöka verkställa, bokslutet visar verkligheten hur det ser ut exakt. Jag har förhoppningar om att bokslutet för 2014 kommer att se rätt bra ut för landskapet Åland. Trots det har vi stora utmaningar framför oss när det gäller den långsiktiga ekonomiska politiken. Därför är det ytterst viktigt att vi fortsätter med de reformer som vi har igångsatt. Ålands Digitala Agenda har bolagstämma idag och det går igång från 1 januari på riktigt. Fastighetsverket går i gång på riktigt från 1 januari nästa år. KST, Kommunernas socialtjänst har det gjorts ett väldigt bra grundarbete för och vi kommer att ha det som ett av våra huvudprojekt under vårvintern 2015, för att komma så långt som möjligt med det projektet. Det är viktigt för klienterna och det är också viktigt långsiktigt för den åländska ekonomin att vi kan sköta det så rationellt och kostnadseffektivt som möjligt. Framför allt i det projektet handlar det om att ge klienterna den kvalitativa service de har rätt till på hela Åland.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Jag räknade upp i mitt anförande de åtgärder som landskapsregeringen har påbörjat och som de ska fortsätta med. Vi får hoppas att effekterna av de åtgärderna ger de inbesparingar som man har förväntat sig. Däremot har vi från Ålands framtid en annan syn när det gäller KST och vem som ska ha hand om det, kommunerna eller om det ska ligga under landskapsregeringen eller ÅHS. Där har vi varit av den åsikten att man, åtminstone enligt vår motion, hade kunnat göra den här utredningen för hur det ska bete sig om det låg under ÅHS’ ansvarsområde.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Inledningsvis framhöll ledamot Brage Eklund att Ålands framtid vill spara på offentliga sektorn. Enligt Ålands framtid är den alltför stor, regeringen borde göra mera inbesparingar. Han tog som exempel att man inom ÅHS troligen kommer att ha ett överskott 2014 på närmare fem miljoner. Det är inte inbesparing utan det har att göra med ett utslag av verksamheten, man har inte behövt alla de medel som man har räknat med. Det beror på att verksamheten är mycket omfattande. Det är helt oförutsägbart till vissa delar hur mycket pengar man behöver, det har att göra med hur sjuka människorna blir. Det är ingen inbesparing, utan det är ett utslag av det som kallas verkligheten, inte en fråga om budgetinbesparingar.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Så kan det vara, men ändå har det gjort att man inte har förbrukat alla medel som var budgeterade. I spåret av den strejk som just har varit, har det också kommit fram att man tänker vidta förändringar inom organisationen, som kan ha inbesparande syfte. Det visar i alla fall att det finns möjligheter att ändra på strukturerna för att få en bättre funktion. Därför vill jag hävda att det finns möjligheter om man tittar på alla verksamheter att spara på anslagen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det överskott som man kommer att ha 2014 är på grund av att verksamheten har utvecklats under 2014 på ett sätt som man inte heller kunde förutse. Det finns den s.k. bufferten, som man för över till 2015. Den måste sjukhuset ha om man ska kunna ha den beredskap, som vi tycker att man ska ha för alla, oberoende vad man insjuknar i. Jag håller med ledamot Brage Eklund om att det finns möjligheter till strukturomvandlingar. Det framhöll jag också under det året som jag var ordförande för ÅHS. Då gjordes vissa strukturomvandlingar. Det har att göra med att man har för många avdelningar, 16 st. Det är lite intressant, det är lika mycket som vi har kommuner, ledamot Brage Eklund ser möjligheten i att strukturomvandla inom de här 16 avdelningarna, men inte motsvarande inom kommunerna. Det här med ÅHS och KST kommer jag till i mitt anförande så då kan vi fortsätta diskutera den saken.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Jo, det kanske är lättare att omorganisera och göra strukturförändringar inom en organisation som ÅHS än inom 16 kommuner. Det är lite mera politiska viljor som man ska spela med. Här har vi tjänstemän som vi ska hantera och personal. Jag tror att det är lättare att föra den diskussionen inom en organisation som ÅHS än att man ska föra den här diskussionen inom kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Ålands framtid vill ha en minskad offentlig sektor. Landskapsregeringen vill ha en effektivare offentlig förvaltning, därmed inte sagt att den ska minska. Vi har ett antal politikområden, t.ex. energifrågor inom radio och tv, kommunikation, som är självstyrelsens behörighetsområde, men där vi de facto inte alls arbetar med utvecklingsfrågor. Ålands framtid vill minska verksamhetsutgifterna med minst fem procent. Det vore klädsamt nu så här inför jul, om ledamoten kunde ge några konkreta exempel på hur vi ska gå till väga eftersom ledamoten är väldigt väl insatt i hur det gängse arbetet fungerar. Han har ju aviserat att vi är en minister för mycket t.ex. för en minister ser vilsen ut och vet inte vad han ska göra. Med tanke på det så tar jag gärna emot konkreta exempel. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack herr talman! I normala fall och kanske inom politiken och inom en förvaltning där regeringen styr och ställer och i företagsvärlden ligger det alltid i de anställdas uppgift och dess styrelse att verkställa det som aktieägare och i det här fallet lagtinget säger. Ger man ett sparkrav till respektive regering och tjänstemän att förverkliga och titta över hur organisationen fungerar, måste man göra det. I annat fall är man kanske inte lämpad för sysslan där man sitter.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Om ledamoten nu är så väldigt säker på att det är tjänstemännen som ska komma med förslag så är det så att det är landskapsregeringen som drar upp de politiska riktlinjerna. Om ledamoten är så säker på att tjänstemännen ska komma med det här så varför kommer då ledamoten och talar om att regeringskonstellationen innehåller för många ministrar. Vad har han för vetskap kring det och hur arbetet är formaliserat på regeringssidan? Det är ju ungefär som med fred på jorden. Alla vill ha fred på jorden, det vill vi alla som sitter här, men det är väldigt svårt att konkret tala om hur man ska gå till väga. Det är samma sak med offentlig förvaltning, alla vill ha en effektiv offentlig förvaltning, men det är ganska svårt sist och slutligen att tala om exakt hur man ska göra. Den här regeringen har startat ett stort antal reformer som både på kort sikt och långsiktigt kommer att minska utgiften i offentlig förvaltning utan att pruta på kvaliteten.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Sammansättningen av landskapsregeringen är det inte vi från oppositionen som gör. Vad olika ansvarsområden som varje minister får är det respektive parti, som sitter i regeringen, som gör. Vi från oppositionen kan inte sitta och mixa ihop ansvarsområden för varje minister. Jag tror inte att regeringspartierna skulle lyssna på oss i vilket fall som helst. Det är ju bevisat att det tidigare har gått med färre antal ministrar och inte tror jag att arbetsbelastningen var så mycket mindre då än vad den är nu. Den här konstellationen som är hopmixad idag med sju ministrar, är en sammansättning för att det ska passa de regeringspartier som sitter i regeringen. Inte är det något annat.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Herr talman! Jag tänkte spinna vidare lite på de tidigare replikerna och fråga vad konkret tänker ledamot Eklund att man ska spara in på, när verksamhetsutgifterna ska minskas med fem procent. ÅHS har vi redan hört om, vi vet att det har varit en strejk där nyligen och lönekostnaderna kommer att öka. Överskottet som finns och omorganiseringsplanerna så kommer ändå att behövas för att också klara av dem. Ledamot Eklund och Ålands framtid vill ha en utgiftsminskning om fem procent och det gäller ÅHS också. Hur ser ledamot Eklund på det, hur ska man klara av det?

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Jag har i princip samma åsikt som jag sade tidigare för ministern. Jag ska inte sitta och bräka på vilken chef eller vilken förändring av strukturerna som ska göras för att spara pengar. Man ger ett uppdrag. Det vill jag påpeka, ifall vi tidigare har aviserat en minskning inom ÅHS om fem procent. Det visar också överskotten som har varit 2013 och eventuellt 2014 att det finns möjlighet att göra det. Även om det kan bero på antal patienter och klienter som har skickats bort och hur sjukdomsfallen är, så finns det ändå säkert pengar som kan omfattas av förändringar i strukturerna.

Ltl Petri Carlsson, replik

Herr talman! Ledamot Eklund nämnde just att Ålands framtid i tidigare budgeter har haft ett undantag för ÅHS där man har haft ett mindre krav på inbesparingar, som har varit på en procent, nu har man dragit till med fem procent som också gäller ÅHS. Varför har Ålands framtid nu beslutat, när kostnadsökningarna är uppenbara med ökade lönekostnader på ÅHS, dra till med ännu mera besparingar på ÅHS när man tidigare har undantagit ÅHS från de kraftiga inbesparingsförslag man har haft. Vad är skälet till det?

Ltl Brage Eklund, replik

Talman! I vår motion den här gången gjorde vi det lite förenklat, vi drog alla i verksamheten över samma kam så att säga. Det bevisar, som jag sade tidigare att möjligheterna att göra inbesparingar inte är orealistiska. Det är tankesättet man måste förändra, man måste leva i en värld där alla kan förändras och det måste man inom alla verksamheter, företag som offentliga sektorn. Det kan inte vara en rak linje som alltid ska vara likadan, som den har varit tidigare. Då går vi mot att inte få en budget i balans på lång sikt, om vi fortsätter som alltid.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Finans- och näringsutskottet begärde utlåtande av social- och miljöutskottet om budgeten och särskilt frågan om jämställdhet och frågan om våld mot kvinnor. Eftersom vår utskottsordförande inte hade möjlighet att närvara på vårt beslutsmöte så har jag i egenskap av viceordförande fått i uppdrag att föredra det här utlåtandet.

Utskottet valde att fokusera på frågan om mäns våld mot kvinnor i utlåtandet och konstaterar att våldet mot kvinnor i nära relationer orsakar stort lidande både för de våldsutsatta kvinnorna och för de barn som lever i dessa familjer. Statistiken visar att våld i nära relationer är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor mellan 16 och 46 år i Europa. Det här våldet har också negativa ekonomiska konsekvenser för samhället. I Finland beräknas dessa kostnader till ungefär 90 miljoner euro per år och omräknat till åländska förhållanden skulle det innebära cirka 5 miljoner euro per år i direkta och indirekta kostnader.

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen sedan många år bedriver ett omfattande arbete på kvinnofridsområdet och att det finns ett ramprogram för jämställdhetsarbetet som sträcker sig till slutet på nästa år. Vi tycker att varje ramprogram bör tillställas lagtinget i form av ett meddelande så att alla här kan vara med och diskutera och påverka målsättningar och åtgärder. Vidare har utskottet erfarit att kommittén som kartlägger våldet i nära relationer, diskuterat ett bildande av ett för hela Åland gemensamt kvinno- och familjefridscentrum. Inrättandet av ett sådant vore synnerligen viktigt och utskottet stöder därför förslaget som sådant. Också en samordning av kommunernas sociala område torde vara till fördel för de våldsutsatta kvinnorna och deras rätt till likvärdigt stöd oberoende av vilken kommun de bor i.

Situationen för barn som lever med våld i hemmet behöver uppmärksammas och tydliggöras. De måste få skydd och stöd eftersom de är i en stark beroendeställning till vuxna. Här är det viktigt att landskapsregeringen i sitt arbete verkar för att samarbetet mellan kommunernas socialtjänster, barnrådgivning, skolhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri, dagis och skola utvecklas och stärks. Inom ramen för ett sådant samarbete kunde även ingå bildandet av stödjande nätverk där personer som barnet känner förtroende för ingår, såsom exempelvis personal från dagis eller skola, släktingar och vänner.

Utskottet föreslår även att landskapsregeringen gör en översyn av gällande lagstiftning på området och vid behov föreslår att lagstiftningsåtgärder vidtas för att skärpa eller på annat sätt förbättra lagstiftningen. Det finns även enligt utskottet anledning att i sammanhanget utreda behovet av en helt ny lagstiftning på området. I de fall lagstiftningsbehörigheten hör till riket bör initiativ väckas hos riksmyndigheterna.

Dessutom anser utskottet att det vore till fördel om ett särskilt organ bestående av lagtingsledamöter tillsattes för att aktivt delta i och stödja landskapsregeringen i det jämställdhetspolitiska arbetet. Det skulle kunna involvera och öka lagtingets delaktighet och engagemang i dessa frågor.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag framhålla att frågan om våld mot kvinnor också är högaktuell i vår närhet. I en av dagens lokaltidningar kan man läsa om ett hemligt polisregister som upprättats i Stockholm. Registret andas nedsättande och kränkande uppgifter om våldsutsatta kvinnor, som att kvinnor skulle få skylla sig själva för att de blir slagna, vilket är helt oacceptabla påståenden.

 Igår beslutade datainspektionen i Sverige att uppgifterna ska granskas omedelbart. Den här uppseglande skandalen i ett av världens mest ansedda länder på jämställdhetsområdet visar verkligen på hur angeläget det är att fortsätta kraftigt med arbetet för att ändra på inställningar som finns i samhället. Tack.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det var en bra presentation, återgiven exakt som vi har sagt och såsom vi har skrivit i betänkandet. Jag är också glad att finans- och näringsutskottet gav diskussionen i den här salen utrymme i sitt betänkande och återger det som en helhet. Det här är ett sådant område som vi hela tiden måste uppmärksamma inom många områden så jag är glad att det kom med på det här sättet och att vi inte bara i budgeten pratar om euro och cent utan också om mänskligt lidande. Det är mycket bra att vi i framtiden kan diskutera dessa frågor även i andra sammanhang.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack för den repliken. Därför är det också viktigt med det här, man ser över det och möjligen tillsätter ett organ för att också lagtingsledamöterna kan vara med framåt. Sedan tidigare fanns det något som hette jämställdhetsrådet, nu finns det jämställdhetsdelegation och där uppmärksammas viktiga frågor kontinuerligt och håller kvar debatten. Den här frågan är någonting som är så stor och tar lång tid att förändra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag tycker att utskottet har gjort ett bra utlåtande och det är lite synd att inte någonting av det här återspeglas i finansutskottets betänkande. Dessa centrala och viktiga frågor är väldigt mångsidigt belyst. Det var lite synd att finansutskottet lämnade det bara som en bilaga. Det är inte ledamot Carlssons ansvar. Det var en fin presentation, men en sak lämnade faktiskt ledamoten Petri Carlsson bort, det står på sista sidan, maskulinitetsnormer. Jag tänkte fråga om ledamot Carlsson anser det oviktigt i sammanhanget när det inte framkom i presentationen. Registret som nämndes är en väldigt intressant fråga. Tänk om det fanns ett register över förövarna, nu blev det över offret.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Frågorna är berättigade allihop. Jag kan ta den här med maskulinitetsnormen och att jag har ansett den som oviktig. Så är det inte, utlåtandet är ganska omfattande och jag har inte presenterat allting i det. Det är ett ställe där vi har en mer filosofisk fråga kring maskulinitetsbegreppet. Utskottet har diskuterat hur uppfattningen om män är och hur den uppfattas, hur man ska vara som man osv. Det finns olika åsikter om hur maskulinitet ska definieras i forskningen, om det beror på sociala konstruktioner eller biologiska faktorer eller en kombination av bägge. Frågan är lite komplicerad.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag delar den uppfattningen att det är väldigt komplext, men jag tror att det i det här sammanhanget, när det gäller våld mot kvinnor, är väldigt centralt. Ofta sammankopplas våld med maskulinitet. Det är ett mansproblem det här med våldet, inte bara mot kvinnor utan också våld mot andra män osv. Jag är glad att det finns med och jag tror att det är där diskussionen egentligen behöver föras.

Sedan registret, eftersom ledamot Carlsson tog upp det har jag en fråga till honom. Varför tror han att man från polisen förde registret på det här sättet som man har gjort? Vad kan förklaringen vara till det? Jag har åtminstone inte förstått av nyhetsrapporteringen vad man vill med det här från polisens sida.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag har inte heller något svar på den frågan, förstås. Jag menar att det är en uppseglande skandal, det är helt obegripligt egentligen, i likhet med det register som också blev en skandal, som gällde upprättande av personuppgifter som var identitetskränkande mot romer som också fanns med där. Det här är helt obegripligt. Jag förstår inte heller varför man sätter in de nedsättande skrivningarna som man gör. Det är av någon märklig anledning.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade. .

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman!  Från vår sida vill vi ingjuta hopp och framtidstro. Den här budgeten ger en god grund för just det. Många här i salen målar framtiden i endast mörka färger och använder inte hela skalan av palettens ljusa toner. I fjol, i år och säkert även i nästa år och år framöver kommer vi att ha olika åsikter, olika infallsvinklar och olika perspektiv om framtida satsningar och framtiden i övrigt, vilket vi måste förhålla oss till. Jag vill uppmana till respekt för varandras olika roller, men hoppas innerligt att vi skall kunna ingjuta hopp för alla dem som faktiskt väntar på politiska målsättningar och prioriteringar. På mod och kraft från oss!

Glädjande för framförallt oss som åker söderut från Mariehamn mot Lumparland är, att många engagerar sig numera i vår strävan att få till stånd en säker och trygg väg för cyklister och gångtrafikanter längs vägen mellan Lemströms kanal och Söderby. Särskilt välkommet är det att veta att regeringens infrastrukturavdelning arbetar med ärendet.

Vildsvinen hör inte hemma i den åländska faunan och måste bort innan stammen förökas, dvs. redan i vinter. I vildsvinsjakten används vapen av klass 1, dvs. kulgevär samma som vid älgjakt. Den jakten är däremot väldigt strukturerad och organiserad. Regeringen har ännu en del att göra ifråga om vildsvinsjakten.

Var lagtinget skall hålla sina plenum under en framtida renovering av det här huset är upp till kanslikommissionen att avgöra, men vi tycker att det liggande förslaget är intressant.

De allra flesta har det bra på Åland, har ett arbete, har mat, familj och vänner, har en berikande fritid och känner sig trygga och har en positiv framtidstro. Det borde vara alla förunnat, men det är det inte. Det är ett stort bekymmer som vi borde sätta all vår kraft på.

Matbanken har extra öppet inför jul, vilket vittnar om att det inte är alla förunnat att ha en God Jul. I gatubilden ser vi allt oftare människor som sitter och ber om en slant från förbipasserande. I det sammanhanget vill jag säga att det inte är tiggeriet som är problemet, det är fattigdomen. Den kan vi gemensamt försöka motarbeta. Vi kan väl enas om att alla borde få en möjlighet att klara av sin vardag med det mest elementära som arbete, mat och bostad så att alla invånare har ork och lust att delta i samhällsdebatten.

En av våra främsta uppgifter som politiker är att tillse att näringslivet har långsiktiga och hållbara verksamhetsförutsättningar, vilket i längden skapar möjligheter för oss att stöda och hjälpa och ge framtidstro för människor oavsett varifrån de kommer eller vart de är på väg. Ett led i det arbetet är att strukturera och organisera de gemensamma verksamheter vi styr över på ett sätt som på kort- och långsikt gör att vi kan erbjuda god service. Jag avser här såväl Samhällsservicereformen inom sociala området som skärgårdstrafiken.

Ett nyårslöfte kunde väl vara att i fortsättningen se oss som bor på Åland som just ålänningar oavsett var vi än kommer ifrån eller vart vi är på väg eller vilka behov som först måste prioriteras. Hoppas att vi kan enas om det! Låt oss arbeta för att så många som möjligt kan uppleva en God Jul och ett nytt år fyllt av glädje och framtidstro.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Tack ledamoten Gun-Mari Lindholm för en fin genomgång av betänkandet. Jag är särskilt glad över att ledamoten lyfte fram skrivningarna om naturbruksskolan och om vildsvinsfrågan. När det gäller naturbruksskolan rådet det en stark känsla i utskottet att där man kan spara så ska man spara. Av det skälet var det viktigt att föra ner den.

När det kommer till vildsvinen är beslutsamheten mycket stor att de ska bort från Åland. Däremot är majoriteten inte beredd att höja anslagen i pengar för att det ska lyckas. Vi tror att det finns tillräckligt med pengar i det befintliga momentet.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Fru talman! Vad beträffar vildsvinsjakten tror jag att man måste ta ett helhetsgrepp över hela Åland för att undvika de framtida olyckor som det här kan föra med sig att vi har vildsvin ute i vår natur och också de skadegörelser som de här djuren åsamkar på egendomar. Det som försvårar är naturligtvis att man bedriver jakten på ett lite annorlunda sätt än den traditionella jakten man har på Åland samt att man använder skjutvapen av den här kalibern vilket gör att andra typer av jakt som man idag bedriver genom vaktjakt, där man alltså går med bössan i skogen, om det är harjakt eller rådjursjakt. Ska vi samtidigt ha människor ute med annan kaliber blir det lite svårare.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag är fullständigt enig i den analysen. Vildsvin har historiskt sett funnits på Åland liksom en massa andra olika djur, men de har över tid jagats bort härifrån, mestadels för att de har använts till mat. I Sverige har man nu sett hur stammen har kommit väldigt snabbt. Man anser att där finns det ett slags värde i att man har dem som ett jaktbart vilt. Det värdet finns inte på Åland för såtarna ser inte ut på det viset, traditionen är inte sådan, våra hundar är inte beredda, det har redan visats. Det är bra att det lyfts upp och det är otroligt viktigt att vi skickar ut en signal från detta lagting att de ska bort omedelbart och så snabbt som möjligt.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Fru talman! Jo, ledamot Pettersson och moderat samling är helt eniga om det. Det här måste vi åtgärda under den här vintern. Det är bra om regeringen också leder det här och uppmanar jaktvårdsföreningarna att aktivera sig i det här och på vilket sätt man sedan ska bedriva den här typen av jakt. Vi vet också att drivande hundar är väldigt få på Åland för den här typen av jakt, åtminstone enligt den uppgiften jag har så kan det röra sig om endast två.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! Det kommer att låta lite som ett eko från centergruppen kanske när kollegan Slotte kommer att ägna sig åt exakt samma teman, dvs. naturbruksskolans tidigare skollokaler som plats för lagtingets sammanträden, plenum, i framtiden ett tag. Det är bra att utskottet, liksom ledamot Lindholm sa att man var eniga om den punkten, att naturbruksskolans lokaler skall vara ett alternativ. Det är en viktig signal från parlamentet att dels visa att det går att bedriva verksamhet utlokaliserat från staden och att det faktiskt går att använda gamla lokaler för modern verksamhet. När det gäller vildsvinsjakten, med tanke på skador som redan har inträffat på olika hundarter, så visar det nog att det är ett väldigt stort allvar i den jaktformen. Ledamoten har helt rätt att det är en verksamhet som måste drivas med skicklighet.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vad beträffar lagtingets verksamhets utlokalisering ut på landsbygden och till naturbruksskolan i Jomala, tycker vi att det är intressant. Det är inget beslut som ska fattas av lagtinget unisont utan däremot finns det ett utskott, alltså kanslikommissionen, som ska fatta beslutet. Där ger vi gärna vägledning till våra ledamöter.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! Det var därför ledamot Lindholm, som jag passade på att begära en replik för att understryka att vi från centergruppens del stöder fullständigt tanken på att den tidigare naturbruksskolan ska nyttjas för det här ändamålet. Faktum är att lagtinget redan för några år sedan beviljade medel för kontorisering, datorisering etc. av lokalerna. Vi har redan anslagit medel för att få lokalen i sådant skick att den passar för den verksamheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Ledamot Gun-Mari Lindholm berörde lagtingets eventuella flytt till naturbruksskolan. Jag tycker att om landskapet och lagtinget har lokaler som står tomma och som är användbara är det naturligt att man utnyttjar dem i första hand förrän man går till något annat ställe. Det är ett resursslöseri att inte utnyttja egna lokaler. Jag förstår hur ledamot Lindholm resonerar när finansutskottet med moderat samlings ledamöter understöder det här förslaget.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Fru talman! Jag håller helt med ledamot Slotte att man ska se på om det gör sig möjligt med allt användande av nätverk osv, om man ser att det är möjligt så tycker vi att det är intressant. Det här är någonting som måste, förstås, fungera för väldigt många, för både lagtingsledamöter, för landskapsregeringen och också för personalen. Fungerar det så är vi med på det.

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Det är klart att det möjligen kan finnas andra lösningar, men jag tror inte att man hittar tillräckligt stora lokaler som står lediga och väntar på att lagtinget ska flytta in. Det är den bästa platsen för tillfället, naturbruksskolan. Där finns det stor festsal, där finns många klassrum som kan passa som utskottsrum och det finns andra rum som går att användas så det finns så många möjligheter som helst och då sparar man pengar istället för att spara dyra hyror.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Finans- och näringsutskottet har gjort en bra budget, ännu bättre för man har kommit med lite skrifter osv. som gör att budgeten antagligen kan godkännas i sin helhet, men jag vill ändå framföra några åsikter å centerns vägnar. Man skriver om den globala tillväxten och den globala ekonomin på ett mycket viktigt sätt där man då konstaterar att det lite runt omkring oss är kriser här och var. Man nämner också att oljepriset har fallit vilket kan ha vissa lokala fördelar för oss. Sedan finansutskottet har kommit med sitt betänkande har det skett ännu mer dramatik ute i världen, både vad gäller ekonomin runt omkring oss och också oljepriset. Vi har läst och hört i media senast tiden om rubelns fall i Ryssland, som förstås kommer att påverka Finlands ekonomi ganska märkbart i och med att Finland idag exporterar ungefär tio procent av sin export till Ryssland. Vi vet också att exportens del av Finlands BNP ligger på nästan 50 procent. Med det kan man ganska lätt tänka sig att någon BNP-tillväxt i Finland kan vi nog inte se under de närmaste åren, vilket i sin tur kommer att beröra oss i och med att klumpsumman kanhända kommer att sjunka, i varje fall inte att öka speciellt mycket.

Till följd av det kommer vi att se en ökad arbetslöshet på Åland, inom jordbruksklustret har det redan skett dramatiska saker att mejerierna måste sänka priserna till producenterna, köttpriset och spannmålspriset går ner osv. Det här kommer förstås att påverka oss. Sedan får vi hoppas att det inte blir dramatiskt, trots allt lever vi i ett av världens rikaste hörn och har en stabil ekonomi för övrigt. Landskapet har inte lån, kommunerna har egentligen mycket lite lån, kommunerna har också bra ekonomi måste man säga så till den delen är det bra, men som sagt de omkringliggande regionerna oroar oss nog alla, på ett eller annat sätt. Hur det sedan kommer att beröra oss återstår att se.

Som jag sade är landskapets ekonomi på rätt väg och det sade jag också i mitt tidigare gruppanförande när vi fick budgeten presenterad och det tycker jag att utskottet bekräftar när man säger att konsumtionsutgifterna har stabiliserats, de ökar inte, i varje fall mycket lite. Det är riktigt bra. Samma sak med överföringsutgifterna, de har också varit ganska stabila. De fluktuerar förstås mycket mer, konsumtionsutgifterna. Tittar vi tillbaka fem år i tiden har de stigit med bara en och en halv procent per år i snitt. Det är inte speciellt mycket. En stor del av det är något ökad tilldelning till sjukvården.

Vi vet också att landskapsandelarna ökar, vi blir allt äldre så kommunerna får mer landskapsandelar för det. Det är kanske den stora delen. I överföringsutgifterna finns det också ca 60-70 procent konsumtionsutgifter i praktiken, det är kommunerna som får en stor del, ÅHS osv. Med det kan man säga att vad gäller driftsutgifter för samhället Åland så ligger det ganska stationärt under de senaste åren. Tydligen kan man se framåt att den kommer att hållas ganska bra. Det är en bra metodik att göra på det sättet, då blir det inte något större kast och späder varken på arbetslösheten alldeles för mycket.

Det är en annan sak med investeringarna. Där finns det ett jättestort önskemål om att investera stora, stora summor. Det vi redan idag har i röret är geriatriska på 20 miljoner, bro till Vårdö, om det blir ny helt eller delvis ny så blir det i alla fall 5-10 miljoner och ny skärgårdsfärja för 25 miljoner plus mycket, mycket mera. Då inser var och en att vi aldrig kommer att ha råd med allt vad vi vill göra, vad det uttrycks här i salen. Det är svårt, vi får se sedan när vi tar projekt för projekt. Som sagt det finns projekt som redan har godkänts i lagtinget på totalt sett på tiotals miljoner, vilket betyder att de sparade pengarna börjar tryta. Nog om detta.

Sedan vill jag gå in på det som jag själv förde fram å centerns vägnar och som glädjande nog blev ett ganska stort ärende i debatten tidigare, det gäller våld mot kvinnorna. Där hade vi i utskottet, som jag själv sitter i, en bra diskussion och vi hade ett bra betänkande. Jag hoppas att regeringen tar sig an det här, läser igenom det och prioriterar detta framom mycket annat. Vi vet att man gör mycket redan idag och det är jättesvårt att säga vad vart och ett projekt betyder, men allt tillsammans gör det uppmärksammat så att vi förhoppningsvis ska få minskat våld mot kvinnan.

En sak som ledamot Petri Carlsson förde fram var det här med jämställdhetsråd. Det hette jämställdhetsdelegation tidigare, som jag själv satt med i och som tyvärr avskaffades av någon anledning. Jag tycker precis som utskottet och ledamot Petri Carlsson säger att man borde inrätta ett jämställdhetsråd från nästa val. Det är kanske till och med så att alla nya ledamöter, i varje fall en från varje parti, men alla skulle vara nya skulle vara med. Jag fick när jag satt i jämställdhetsdelegation, mycket nya kunskaper. Då kunde det här vara ett sätt att göra oss uppmärksamma på det här problemet. Det är den ena konkreta saken som jag tycker att man borde fundera på att göra.

Det andra är antal tjänstemän. Inom förvaltningen har man jämställdhet. Vi har endast en tjänsteman som sysslar med det här och som vet hur många unga flickor som blir utsatta för sexuellt våld, sexuella trakasserier, kvinnor hemma blir misshandlade. Det finns en enda i landskapet som handhar det arbetet. Däremot inom jaktfrågor finns det två stycken som handhar hur många älgar och rådjur vi ska skjuta. Det är på något vis ingen rim och reson på det, men det är nu gamla strukturer, förr var vetskapen om kvinnovåld inte speciellt högt värderad och jakten var jätteviktig. Jag tycker att i och med att vi inte kan utöka antalet tjänster kanske man kan prioritera om från och med nästa budget och se till att vi har åtminstone två tjänster inom det här området. Det är inte för mycket begärt.

Sedan fru talman, allra sist vill jag också säga, vilket säkert har framkommit i repliken, att centern stöder det här om att lagtinget kan sitta i naturbruksskolan under renoveringen. Det kan inte vara något större problem tycker jag.

Precis samma sak är det med vildsvinen. Där kanske det är ett större problem att kunna skjuta dem, men däremot borde vi uppmuntra jägarna att göra det. Jag vill också påpeka i det sammanhanget att jägarna har ett jättestort ansvar med att skjuta bort dem. Vi kan inte göra det härifrån, men vi kan uppmuntra det på många olika sätt. I och med att vi från det här rummet ger stora möjligheter att på Åland jaga på olika sätt så får jägarna ta sitt ansvar och skjuta bort vildsvinen om möjligt. Lätt är det väl inte, men jag hoppas att de gör det.

Ltl Jan Hilander, replik

Talman! Tack till ledamoten Runar Karlsson som lyfter frågan om våld mot kvinnor. Möjligheten att diskutera det här i utskottet var en väldigt viktig vägledning. Där kom det fram att varje regering borde jobba fram ett program och riktlinjer hur man tänker jobba med frågorna. Nu var vi alla eniga om det i diskussionerna, hur svåra och komplexa de här frågorna är.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är inte lätt arbete så just därför är det jätteviktigt för oss att uppmärksamma det här i olika områden, i budgeten eller om det är i andra närliggande frågor, att vi får upp det på dagordningen och försöka hitta metoder för att minska och förebygga detta. Det finns allt från jämställda löner till sociala frågor. Vi har KST t.ex., som jag tror att kommer mer och mer och vi kanske också får andra uppgifter än vad man har tänkt från början. Kvinnovåld kanske kan bli en allt större del som KST får ta hand om, vilket kan hända kan vara en mycket bra grej, det kostar mera pengar, men det är absolut värt varenda cent, varenda euro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! En liten detalj rörande det som ledamoten Karlsson kallade för konsumtionsutgifter, som nu torde heta verksamhetskostnader i resultaträkningen såsom ekonomin ska beskrivas. Ledamoten Karlsson pratade om att de minskar stabilt. Möjligen kan man tycka så, men de facto när man läser betänkandet ser man att den budgeterade summan för dessa kostnader för 2015 ligger på 177 miljoner euro och efter bokslutet, det första året den här landskapsregeringen hade ansvaret för frågan, var siffran på 170 miljoner. Alltså sju miljoner upp. Procentuellt kanske inte ökningen är så särdeles dramatiskt, men en ökning i alla fall.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Visst kan man läsa det så, men sedan är det alltid så att det är stor skillnad på bokslut och budget. Man gör aldrig av med alla pengar som finns i budgeten, det brukar alltid bli ett antal miljoner mindre i bokslutet än vad det finns i budgeten totalt sett. Jag tror att bokslutet för 2015 kommer att landa på strax över 170 miljoner. Det är en gissning. Den gissningen utgår man från vad som har hänt tidigare, några miljoner mindre än budgeten. Med det så kan man vara tillfredsställd. Fast det också skulle bli 177 miljoner måste man ändå säga, som ledamoten sade att det är en liten procentuell ökning, men jag tror att vi kommer att ligga närmare noll ökning.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ja, nu är vi där igen. De siffror som finns här nu har knappt nog, som det sägs här, så väldigt stor förankring i verkligheten utan bokslutet kommer att visa på något annat. I samband med remissen sade vi att det tycks som om att det finns olika versioner av budgetförslaget. Om de här siffrorna ändå är så grova gissningar att det knappast kommer att stämma, kan vi göra den här debatten ganska kort och gå hem så fort som möjligt och fira jul om siffrorna ändå inte stämmer.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ledamot Perämaa raljerar lite väl. Om man har en budget på 177 miljoner och bokslutet på 170 betyder det att man har realiserat 96 procent av budgetförslaget. Då ligger man jättenära så det är bra gjort, speciellt om det är åt det hållet. Jag ser inte alls problem i att det skulle kasta på några miljoner, på några procent, på det man genomför. Det kan också vara så att vissa saker blir billigare, visserligen blir vissa saker dyrare också, men totalt sett så har det visat sig att man kan göra vissa inbesparingar på vägen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag tänkte lite replikera på stödet för naturbruksskolans lokaler för lagtingets ändamål under ombyggnationen. Jag tycker att man bör låta kanslikommissionen titta på det här ordentligt. Det som utskottet skriver är okej att man i de fall de inte är uppbokade för andra ändamål för den tiden, kan det vara ett alternativ, men alternativet kan också vara stadshuset om det visar sig att det är mer fördelaktigt och bättre logistiskt för oss. Det kan finnas vissa logistiska problem som kan kosta. Det finns alla aspekter. Om man hittar en permanent lösning för annat i naturbruksskolan före vår ombyggnad sätter i gång så finns det möjligheter att nyttja annat än naturbruksskolan. Utskottets skrivning är ganska bra, att inte direkt bara säga att det ska vara just där.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nej, det är inte hugget i sten. Det säger inte utskottet heller utan vi vill uppmuntra möjligheten bara. Vi vet att det finns flera verksamheter som har varit på väg till naturbruksskolan och till och med dem som eventuellt skulle kunna tänka sig att vara där, har varit positiva till de, de allra flesta, men av någon anledning så har de etablerat sig i Mariehamn. Det är på något vis enklare och det kan man ibland förstå, det är roligare att sitta i Mariehamn och jobba än ute på landsbygden av olika orsaker. Vi skulle kunna visa vägen lite och försöka ett år sitta där. Det är jättefina lokaler. Det är klart att visar det sig att det inte är möjligt så är det inte möjligt förstås.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det allra viktigaste vore att få en permanent lösning på naturbruksskolan, det går före, det är viktigare än att vi åker dit ett år och sitter där. Det är mycket viktigare med en permanent lösning. Det är inte omöjligt att vi kan sitta där, men vi måste se till vad som är bäst för både oss och för ekonomin. Är det fördelaktigare både logistiskt och ekonomiskt att vara närmare så kanske det är bättre.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Absolut, till den delen håller jag med, man ska se vad som totalt sett är bäst. Visserligen ska man göra det, inte ska vi göra någonting som är dumt, men som sagt man måste ha en öppen attityd och se möjligheterna. Om ledamot Petri Carlsson hittar permanenta lösningar för naturbruksskolan skulle vi vara jätteglada om vi fick hjälp med det.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Några ord om Finlands ekonomi och därmed också om Ålands ekonomi med den koppling vi har via avräkningsgrunden, det som kallas för klumpsumman och den prognos som avräkningsbeloppets storlek för 2015, som presenteras i budgetförslaget. I det ligger det en förväntan, en prognos, hos finansministeriet, som bedömer att tillväxten 2015 ska bli 1,2 procent. Nu senast för någon dag sedan fick vi höra om Finlands banks prognos i nuläget där man bedömer att tillväxten dessvärre riskerar att bli negativ med någon tiondels procent, men ändå negativ. Det är klart, det har hänt en hel del saker sedan finansministeriet lade sin prognos, den torde härröra sig från september-oktober, någon månad tillbaka. Situationen har försämrats och det är inte så särdeles underligt att prognosen avviker, men ändå.

Avräkningen grundar sig på en bedömd tillväxt om 1,2 procent, nu ser det annorlunda ut. Ekonomiska talespersoner bedömer att det snabba raset av rubeln i Ryssland just nu kan påverka Finlands exportmöjligheter till Ryssland så pass mycket att det i sig kan ge ett tapp i tillväxten om 1,5 procent. Vi riskerar att hamna på en väsentlig negativ tillväxt i Finland nästa år och det kommer att ge utslag i avräkningen givetvis. Den kommer sannolikt inte att bli så hög som vi bedömer nu. Vi måste också komma ihåg att staten Finland avser att gå in för engångsåtgärder, som i sig påverkar avräkningen för 2015 med 7-8 miljoner euro. Det har vi fått erfara under utskottsbehandlingen. Även om vi har ett underskott på 8,5 miljoner euro så påverkar engångsåtgärderna underskottet positivt, men ändå 7-8 miljoner euro. Det finns en risk att underskottet blir ännu mer än beräknat på grund av att prognosen för tillväxten ser sämre ut än vad den såg ut när grunden för budgetförslaget lades. Det om siffrorna.

Jag tänkte ägna detta anförande åt att prata om två saker där utskottet har kommit överens. Måhända att vi ibland påpekar om saker och ting där vi inte är överens, men nu ska jag prata om två saker där vi är överens. Det ena gäller upphandlingslagstiftning. Vi hade en motion i det ärendet. Utskottet har i och för sig valt att förkasta motionen, men ändå i form av ett positivt förkastande, om vi säger så. Det är det begreppet man använder för att säga att man ändå har omfattat själva grundtanken i det, Upphandlingslagstiftning under EU:s gränsvärden.

Vi har inte någon sådan lagstiftning här på Åland, däremot har vi för det offentliga, med det offentliga menar jag landskapet och kommunerna, diverse upphandlingsregler som finns både i kommunerna och på landskapsnivå, ett regelverk som man har fattat i landskapsregeringen om hur man ska gå till väga. Dessa regelverk är inte prövade via en lagberedning, de är inte prövade så att de har samma funktion i domstolsbehandling med rätt till besvär som en lagstiftning har. I utskottet har vi erfarit att en frånvaro av lagstiftning på det här området sannolikt mest gynnar de juridiska aktörerna på marknaden. Utan lagstiftning är läget oklart, det är svårare att göra upphandlingar eftersom man inte vet vad man ska grunda upphandlingen på. Det är svårare för aktörerna som ger anbud att veta vad som gäller. Det här leder lättare till juridiska tvister som jag sade tidigare och närmast gläder och förgyller tillvaron för de juridiska aktörerna, som självklart blir medverkande i sådana processer, juristerna med andra ord. Vi menar att vi ska ta det positiva med att utskottet säger: ”Utskottet föreslår att landskapsregeringen överväger lagstiftning gällande upphandling under EU:s så kallade tröskelvärden i samband med att landskapsregeringen implementerar EU:s nya upphandlingsdirektiv.” Det har uttalats farhågor genom åren att detta begränsar möjligheterna för landskapet och kommunerna att upphandla så att lokala aktörer kan medverka i upphandlingsrundorna, men vi menar det motsatta, att klara regler gör det bättre också för företagen.

Den andra frågan där vi också är överens gäller upphandlingssituationen inom sjötrafiken. Under remissdebatten lyfte vi, genom mig, upp farhågan om att det nu under upphandlingen av sjötrafiken, finns en risk att vi får en situation där inte längre åländska rederier finns med som aktörer i branschen och bjuder och får anbud och bedriver trafik. Det förfarande som landskapsregeringen har valt att gå efter, alltså den fullständigt öppna upphandlingen kan medverka till att man förstås öppnar upp möjligheterna för rederier utanför Åland att också vara med och bjuda på trafiken.

Dessvärre kan det leda till det att om icke-åländska rederier börjar bedriva verksamheten så finns det risk för att ålänningarna tappar arbetsplatserna. Inför ramen för en upphandlad trafik finns det risk för att det inte längre finns ålänningar som jobbar på våra fartyg. Huvuddelen av de över 100 arbetsplatser som landskapsregeringen säger att man har minskat inom landskapsverksamheten, härrör sig till trafikavdelningen, dvs. 110 arbetsplatser. Det meddelade landskapsregeringen i samband med budgetremissen. Om det skulle gå på det sättet att 110 arbetsplatser, som varit besatta av ålänningar att de skulle besättas av andra människor som i och för sig säkert utför arbetet mycket bra, men då skulle det innebära en stor förlust i skatteintäkter i det åländska samhället och speciellt i de åländska kommunerna.

Vi liberaler har ställt frågan till lantrådet ett antal gånger om landskapsregeringen har gjort någon analys av samhällseffekterna i en sådan situation där inte längre ålänningar har arbetsplatser för dessa 110 personer på färjorna. Vi har inte fått något svar så därför valde vi att göra en undersökning så gott det går inom ramen för utskottsarbetet. Vi har erfarit i utskottet via beräkningar från finansavdelningen att skattebortfallet via kommunalskatten för dessa 110 personer kunde bli så mycket som ca 7 000 euro per person, kommunalskatten bortfallen, upp till 700 000 euro lite drygt. Det är en viktig bit i förvandlingen, privatiserad trafik, och en farhåga om vi tappar så här mycket skatteintäkter också. Då har utskottet i stor enighet skrivit så här i betänkandet på sidan nio: ”Landskapsregeringen ska se på möjligheten av olika former av en direkt upphandling i enlighet med EU:s regelverk.”

Vi liberaler har erfarit i utskottet att det finns en möjlighet via en s.k. ö-cabbotageförordning på EU-nivå, ö-cabbotage är alltså trafik mellan öar. Det finns ett dokument som säger att man vid vissa situationer kan göra direkta upphandlingar. Det här är inte några lätta saker att veta vad det innebär, men det är helt klart att det finns ett dokument som öppnar upp för möjligheten att göra direkta upphandlingar.

Vi har inte uttalat någon kritik mot privatisering i sig, men vi vill att landskapsregeringen gör sitt yttersta för att behålla arbetsplatserna för ålänningarna så långt det är möjligt. Utskottet säger om samma ämne och om sjötrafiken också att man istället för att nödvändigtvis behöva äga fartyg ska överväga varianten av totalentreprenad enligt OPS-modellen, alltså offentligt-privatsamarbete.

Utskottsordförande valde att inte nämna dessa saker i samband med presentationen, men det här är ganska stora saker. Vi har nått en enighet i utskottet om det här och jag ser gärna att diskussionen fortsätter och jag ser gärna att landskapsregeringen uttalar sina synpunkter på det som utskottet har anfört. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det är bra det som sägs om att lagstiftning också nu ska införas för upphandling under EU:s tröskelvärde. Det är ingen ny fråga för socialdemokraterna. Jag har vid flera tillfällen motionerat om det här. Landskapsrevisorerna har åtminstone två gånger under 90-talet och 2000-talet konstaterat att det här vore önskvärt med tanke på rättssäkerheten. Trots det har landskapsregeringarna avstått från det här. Jag har förstått att det har funnits politiska motiv, särskilt när det gäller kommunal upphandling. Det här skulle nog vara viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt. Klagomål gentemot upphandlingarna hamnar i marknadsdomstol och där har man då ingen lagstiftning att följa. Rättsläget blir väldigt oklart.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Därutöver finns det en farhåga om att språket i sig utgör ett litet hinder i marknadsdomstolar, åtminstone tidsmässigt, resurserna att hantera rättsfall där fungerar långsammare på svenska. Nå, det är ett sidospår i det hela, vi är väldigt överens och jag vet sedan åren tillbaka att ledamoten Sundback har drivit den här frågan och det har jag också gjort. Det har kanske funnits politiska låsningar i den här frågan så det är därför jag så gärna betonar den här enigheten som finns där partierna centern, moderat samling, liberaler och socialdemokraterna via säte i finans- och näringsutskottet säger det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det har i bästa fall den effekten att sådana här svågerupphandlingar i kommunerna inte blir möjliga i framtiden om man har den här lagstiftningen. Vi kan inte leva som vi gjorde förut utan nu lever vi i en annan värld, marknaden ska styras och det ska vara lika behandling av företagen. Jag är glad för den här skrivningen och det är viktigt att liberalerna har tagit upp frågan.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Upphandling så att det gynnar svågrar är ingenting vi ska uppmuntra givetvis, men vi har den uppfattningen att dessa nya EU-direktiv på området, som budgetmotionen och reservationen också nämner, öppnar upp mera för en värld där man nog ska kunna upphandla lite mera lokalt än tidigare. För några år sedan ansåg man på EU-nivå att allting ska upphandlas väldigt brett och väldigt stort, men det tycks finnas ett politiskt projekt som går genom vårt samhälle. Det finns ett värde i närheten och lokal upphandling också gällande livsmedel och andra saker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det är ett bra tillfälle att försöka klargöra skillnaderna i nyanser mellan att anta en motion och positivt förkasta en motion. I motionen föreslås att man ska införa ny upphandlingslagstiftning. Utskottet sade ja, det kanske kan finnas en poäng i det, men man måste först se över det för det är inte helt riskfritt heller. Det kan nämligen vara så att om man går in för en blankettlagstiftning, vilket kanske inte är otänkbart för den rätt omfattande lagstiftning det handlar om. I sådana fall kan man lätt bli i händerna på det rätt så finska rättssystemet, alltså man måste gå runt och söka prejudicerande domar i alla möjliga domstolar i Finland för att fatta de rätta besluten. Det gynnar också jurister minst lika mycket som dagens system. Jag gissar att det där finns både plus och minus från båda sidor. Just därför menar jag att en förkastad motion också är en motion, som kan väcka en idé för framtiden.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om vi lämnar diskussionen om förkastande motioner eller icke förkastade och positiva förkastade och pratar om sakfrågan i det här så för vår del så menar vi att det vi har erfarit under utskottsbehandlingen stöder det att riskerna är större för företagare och samhället, om man inte har en lagstiftning, om man har det mera luddigt så att säga via vissa regelverk, som man har antagit själv. Riskerna med det är större än att ha en lagstiftning. Jag skulle vilja höra utskottsordförande uttala sig, möjligen hans egna personliga åsikt om det här. Bör vi ha en lagstiftning under EU:s gränsvärden eller inte.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Jag hastar mig till replikväxlingen. Jag vill påpeka att det är en intressant skiftning där man inte ska gynna svågrar, men man ska gynna ålänningar. Det blir inte alldeles lätt att förklara för när det kommer till sjöfarten och upphandlingen på den är det ändå ett faktum att ålänningarna sedan tidernas begynnelse arbetat utomlands och möjligen då tagit arbete från utlänningar, om man väljer ledamot Perämaas ord. I det här fallet kan det faktiskt betyda att Åland inte alls förlorar skatteintäkter ifall någon annan kommer in och gör jobbet. De ålänningar som är berörda hittar möjligen bättre betalda jobb någon annanstans. Så fungerar en marknadsekonomi och då blir det att avgöra så att tillgång och efterfrågan inte är beroende på om du är svåger, ålänning eller vad du råkar vara för något.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi uppfattar utskottsordförandes hälsning till de sjöanställda som riskerar att bli av med sina jobb som så att åk ut och jobba någon annanstans så kanske ni tjänar mera pengar. Hälsningen var tydlig och klar. Upphandling som gynnar svågrar är något man gör i brist på regelverk, det finns möjligheter att göra det. Allt som vi pratar om här är lokal upphandling eller direkt upphandling om och när det finns stöd i lagstiftningen för det, om och när det finns stöd i en EU-förordning gällande ö-cabbotage och sjötrafiken. Det måste finnas stöd i regelverket för att göra sådana här saker. Att göra sådana upphandlingar utan något stöd gör att vi är inne på svågerupphandlingar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för ett intressant anförande. Jag skulle gärna ta del av var de 110 sjöanställda finns. Vid kontrollen som jag gjorde med avdelningen förra veckan har vi nu 41 ordinarie anställda på vår lista. I samband med konkurrensutsättning av driften tidigare har flertalet anställda valt att inte gå över till den nya entreprenören utan man har gjort andra val. Landskapsregeringen har säkert någon gång haft 110 sjöanställda, men i dagsläget har vi som sagt 41. De andra är mig veterligen inte utan arbete. Vissa har gått i pension och andra har fått andra arbeten. Det är också viktigt att komma ihåg att man inte ska ha den här skrämselpropagandan. Våra sjöanställda är duktigt folk, det är inget snack om den saken. Oenigheten har funnits kring lönesättningen av våra sjöanställda, inte deras kompetens.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! För mig är sjöfarten oerhört viktig och möjligheten att bedriva rederier är huvudsakligen en global fråga där marknaden är vad den är och konkurrensen är hård. Om vi finner stöd i regelverk för att via skärgårdstrafiken medverka till att, som utskottet skriver här om direkt upphandling, skapa åländska rederier som möjligen kan växa och bli hur stora som helst sedan, gärna med åländska besättningsmän och – kvinnor ombord, är det en väldigt intressant sak som behöver undersökas. Det motsatta, att ålänningar inte mera har rum på våra skärgårdsfärjor och kan jobba där på grund av lönesättningar känns inte särdeles intressant. Lantrådet visade en bild under remissen som berörda 110 personer anställda i flottan och jag tror att ministern får fråga henne.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vad gäller ö-cabbotageförordningen har avdelningens jurister och även externt folk tittat väldigt noga på den. Avdelningen gör den bedömningen att det inte är möjligt att göra en direkt upphandling. Jag är den första att beklaga det. Jag är också så pass pro-åländsk att jag skulle se så mycket sysselsättning som möjligt åt ålänningar. Samtidigt är vi med i ett öppet EU. Man kan inte å ena sidan tycka att det är okej att lagtingshusets ritningar tas fram av ett utländskt bolag eller att fiskindustrins på Föglö, huvudaktören, arbetare kommer från ett icke-nordiskt land samtidigt som vi på något sätt ska stävja att ingen annan än ”riktiga” ålänningar har rätt eller kan köra våra egna fartyg. Det fungerar inte så i den riktiga världen, alla måste behandlas likadant.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Visserligen! Därför måste det finnas ett stöd i gemenskapsreglerna och egen intern lagstiftning för att kunna göra saker och ting. Vi kunde erfara under utskottsbehandlingen att trafikavdelningen har den här synpunkten, men vi kunde också erfara att man på estniskt håll har gjort upphandling i deras egen skärgårdstrafik utgående från ö-cabbotagefördningen. Om det är möjligt i Estland, som tillhör EU, så finns det i varje fall en öppning att det kunde vara möjligt här på Åland. Jag hoppas att hela utskottsmajoriteten och hela lagtinget tycker detsamma att det är skäl att titta över regelverket en gång till för att se om detta är möjligt. Enligt lantrådets bild som hon visade upp under remissen så är det 110 personers arbete det här är frågan om. 110 arbetsplatser är många arbetsplatser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Detta är det socialdemokratiska gruppanförandet beträffande landskapets budget för år 2015. Det ekonomiska läget i såväl omvärlden som på Åland är fortsatt ansträngt. Vi tror inte vare sig på någon kraftig uppgång eller ytterligare kraftig försämring. Vi får lov att leva med nuvarande osäkra situation ett tag till. Vår flaska är ändå halvfull. Vi socialdemokrater har en positiv framtidstro.

Ett av de centrala målen under denna mandatperiod är att uppnå en ekonomi i balans. En ekonomi i balans innebär att över en konjunkturcykel är landskapets intäkter minst lika stora som kostnaderna samt att de influtna medlen täcker utbetalningarna. Resultaten i landskapets bokslut före fonderingar och reserveringar har under åren 2010 – 2013 gått från ett underskott på 31 miljoner euro år 2010, till ett minus på fyra miljoner år 2013. Det budgeterade resultatet uträknat på samma sätt visar ett överskott på drygt tre miljoner euro. Landskapets ekonomi har således gått från ett jätteunderskott år 2010 till ett överskott år 2014. Landskapets bokslut för 2014 visar starka indikationer på att det kommer att bli ett överskott, på att landskapets ekonomi är i balans. Så den ”totala genomklappningen” som liberalernas ordförande Katrin Sjögren talar om saknar helt och hållet substans.

Det budgeterade resultatet för år 2015 visar ett underskott om 8,5 miljoner euro. Utskottet konstaterar att det under rådande lågkonjunktur är motiverat att budgetera ett underskott för att stimulera den åländska ekonomin. Ekonomin ska ju vara i balans över en konjunkturcykel och då kan man klara av enstaka underskott under något enstaka år.

Den starka resultatförbättringen under den här perioden beror på flera faktorer. Den största enskilda orsaken till resultatförbättringen är ökningen av skatter och intäkter av skattenatur, framförallt då ökningen av avräkningsbeloppet. Verksamhetskostnaderna har ökat med knappt en procent per år. Som ett resultat av omstruktureringar av förvaltningen och naturlig avgång av personal har antalet anställda minskat från 1 807 år 2011 till beräknade 1 661 vid slutet av 2015. Personalkostnaderna har under perioden 2011 – 2015 minskat med 21 %!

Den sittande regeringen har ingalunda suttit med händerna i kors och låtit tiden gå. Många av de åtgärder som vidtagits har ännu inte slagit igenom fullt ut, utan kommer att successivt synas i form av direkta kostnadsminskningar eller mindre kostnadsökningar än annars skulle ha blivit fallet om åtgärder inte vidtagits. Likviditeten beräknas vara tillräcklig under år 2015. Den fortsatta utvecklingen av likviditetsnivån är förstås i hög grad beroende av i vilken takt de planerade investeringarna förverkligas. Det s.k. ackumulerade underskottet bestod ju i huvudsak av beslutade, icke-genomförda investeringar. Det ackumulerade underskottet tillhör historien, vi räknar på annat sätt nu. Det är nu upp till regering och lagting att besluta hur investeringarna ska prioriteras, i vilken takt de ska genomföras och hur de skall finansieras.

Tiden då landskapets kista var fylld till bredden är över. Behovet av att på nytt bygga upp en buffert, en reserv, för eventuella nya chocker av det slag som drabbade oss 2009 – 2010 är uppenbart. Regeringen kommer under år 2015 att utarbeta ett sådant stabilitetssystem. Att utnyttja en del av avkastningen från PAF är en möjlighet – kanske den enda framkomliga i dagens läge. Utan en rejäl buffert är vi dessvärre ganska sårbara för yttre chocker som vi inte kan påverka själva.

För att klara av det stora investeringsbehovet med bibehållen balans i samhällsekonomin krävs säkerligen att man måste acceptera att investeringarna genomförs under en mycket lång tidsperiod, att vissa projekt kanske aldrig genomförs, att man utnyttjar olika typer av finansierings- och upphandlingsformer och att man t.o.m. tar upp lån. Regeringen har under mandatperioden satt igång arbetet med att planera och genomföra en omfattande utveckling och omstrukturering av landskapsförvaltningen:

Kansliavdelningen ersätts med ett regeringskansli

Byggnadsbyråns fastighetsenhet ombildas till ett fastighetsverk

Trafikavdelningen ombildas till en infrastrukturavdelning

Ålands digitala agenda, ÅDA Ab, har bildats och startat sin verksamhet

Ett gemensamt servicecenter, ekonomikontor planeras att bildas

Gemensam upphandling för landskapsregeringen och ÅHS till att börja med ligger i planerna

En ombudsmannamyndighet har bildats

Avbytarservicen har privatiserats

Driftsprivatisering av skärgårdstrafiken har genomförts, men ännu återstår några linjer.

Det här är inte en riktig ”total genomklappning”, ledamot Sjögren!

ÅDA innebär inte heller ”socialisering”, ledamot Asumaa! Åland kommer att stimulera IT-verksamheten runt om på Åland.

Arbetet med att utveckla och omstrukturera den kommunala serviceproduktionen pågår. Kommunernas socialtjänst (KST) är ett förslag som är först i tur att förverkligas. Ett av syftena med KST är att ge mer likvärdig service och att upprätthålla en gemensam tillämpning av lagstiftningen så att alla på Åland ges likvärdiga förmåner. I dag gör det verkligen skillnad i vilken kommun du råkar bo. Utskottet konstaterar att KST avser att skapa ett rättvisare samhälle för alla och är i sig en bekräftelse av att kommunerna är viktiga även i framtiden.

Från oppositionshåll, både från liberaler och från Ålands Framtid, har framförts att KST borde skötas på landskapsnivå och då av ÅHS. Vår fråga är: Ska vi avveckla eller utveckla den kommunala sektorn? Ska vi ha förtroende för kommunernas förmåga att sköta de kommunala kärnområdena – sociala tjänster, äldreomsorg och grundskola? Eller ska vi så fort det kärvar för kommunerna lyfta bort en del av den kommunala verksamheten till landskapet?

Den brutala sanningen är att underlaget och livskraften i kommunerna undergrävs med varje område som flyttas från kommunerna till landskapet. I förlängningen blir det ju så om kommunernas kärnområden bitvis och stegvis överförs till landskapet. Kommunerna blir kvar som tomma äggskal utan innehåll.

Vi ska förändra och utveckla den kommunala strukturen så att vi uppnår en god kommunal service för alla ålänningar. Redan för några år sedan ansåg majoriteten av ålänningarna i en ÅSUB-undersökning att tillgång till god service var viktigare än i vilken kommun man råkade bo.

V ska förändra och forma en kommunal struktur så att vi kan bibehålla ett kommunalt självstyre värt namnet, ha kvar närdemokratin och ha kvar medborgarnas rätt till direkt påverkan, insyn och rätten till besvär.

Vi vill ha ett självstyrt Åland och ett bibehållet kommunalt självstyre. Vi socialdemokrater stöder regeringens förslag till budget för år 2015.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Ledamot Fogelström håller ett tänkvärt anförande och han reflekterar över hur vi ska kunna möta framtida ekonomiska utmaningar genom att inrätta ett stabilitetssystem. Han reflekterar också över likviditeten, som han bedömer att är god i nuläget. Samtidigt vet vi att den har minskat från ungefär 170 miljoner ner mot 40 miljoner i dagsläget sedan finanskrisen. Det är en utveckling som talar sitt eget tydliga språk. Är det inte så, för att kunna bygga ett stabilitetssystem, för att ha en buffert att möta kommande kriser måste vi först på ordning på ekonomin i dagsläget, faktiskt se till att vi gör ett överskott och inte ett underskott som nu presenteras i budgeten, om det är så att vi har en målsättning att samla pengar på hög inför sämre tider, eller hur tänker ledamot Fogelström sig upplägget.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fru talman! Ja, vi måste väl göra både och. Vi ska ha både en ekonomi i balans och vi ska fundera ut på vilket sätt vi kan bygga upp en buffert. Jag vill påstå att tiderna före finanskrisen, under de goda åren, de var exceptionella, det var en sagolik tillvaro. Idag råder det annat. Vi har möjlighet att bygga upp en buffert här också samtidigt som vi ser till att vi har ekonomin i skick. Det har den blivit, vill jag påstå. Siffrorna visar det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Siffrorna visar också att likviditeten fortsättningsvis minskar och att våra medel minskar och vår buffert, som ledamot Fogelström vill bygga upp, trenderna är sjunkande. Det går inte för varje förnuftigt tänkande, lite ekonomiskt sinnad människa, som jag vet att ledamot Fogelström är, att komma till slutsatsen att om man gör av med mer pengar än man får in, att man samtidigt ska börja bygga upp ett buffertsystem för att klara framtida ekonomiska utmaningar. Nog måste man först ha fokus på att få den egna ekonomin i balans, få bort underskottet och minskningen av våra likvida medel förrän vi börjar bygga upp ett stabilitetssystem. Varifrån ska pengarna tas ifrån annars?

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fru talman! Jag sade att det här året, 2014, kommer att visa ett överskott, allting tyder på det. Det är ett budgeterat överskott och ser vi på siffrorna så här långt så ser det bättre ut än vad vi har budgeterat, det kommer att visa ett överskott. Att det är budgeterat ett underskott för 2015 är god konjunkturpolitik. Bufferten har jag aldrig påstått att ska byggas upp av budgetöverskott utan vi ska använda oss av de medel som finns runt omkring oss och då är det PAF som ligger närmast till hands. Så ser realiteten ut för mig i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det är lite svårt att få en tråd i det här resonemanget som majoriteten för och nu här senast ledamot Fogelström. Å ena sidan beror underskottet på stimulans och å andra sidan kan vi vara säkra på att det inte kommer att bli ett så stort underskott, som man estimerar för 2015, för vissa saker kommer man inte att genomföra, vissa projekt kommer man antagligen inte att orka med. Det betyder att man blåser upp siffrorna, man har inte en realistisk budget. Underskottet för 2015 beräknas vara 8,5 miljoner, medan det var fyra miljoner 2013. Vilka projekt, ledamot Fogelström, är det som man räknar med att inte hinna genomföra?

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fru talman! Om man går tillbaka och granskar tidigare år så vill jag minnas att vicelantrådet sade att budgetförverkligandet brukar ligga på upp till 97 procent ungefär. Så har det varit i snitt, dvs. man utnyttjar inte alla medel som finns. Det är ingenting som jag har hittat på. Det är erfarenhet från många, många år. Vilka projekten sedan är, där tror jag det viktigaste är hur man planerar. Jag vill säga att likviditeten är väldigt avhängig av vad vi bestämmer och beslutar vad vi ska investera i. Det är lagtinget och regeringen som har bollen där. Om vi beslutar med vettlösa summor för investeringar så flyger likviditeten också sin väg.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Då är det dåligt då, om vi får ett mindre underskott för 2015. Bokslutet för 2015 visar att vi gör ett mindre underskott än 8,5 miljoner som landskapsregeringen och majoriteten budgeterar. Om likviditeten också sjunker är det också dåligt. Det betyder att vi inte stimulerar som det är tänkt. Nej, jag får inte det här att riktigt gå ihop. Likaså är siffrorna för verksamhetskostnaderna svåra att gå ihop. 2013 var det 168 miljoner, 2014 är det 178 miljoner, en ökning på tio miljoner. Det är fler än liberalerna som har kritiserat landskapsregeringen och majoriteten. Man stimulerar mest sig själv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Talman! Ledamot Fogelström lyfte upp KST och funderade när man vill överföra det på landskapsregeringen. Det vi framför här är att man skulle göra en komparativ utredning hur det skulle vara om man skulle överföra KST till ÅHS. Det tycker jag att man borde göra i och med att så många kommuner är fundersamma och kritiska till den tvingande lagstiftningen där man ska ingå i kommunförbund. Det är i princip de största kommunerna som kommer att bestämma, inte kommer Eckerö, Geta eller Vårdö att få en plats i styrelsen i det här kommunalförbundet utan det är de stora kommunerna. Så mycket är det här självbestämmandet från alla kommuner.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Talman! Den här regeringen har ju utgått ifrån att vi ska ha en kommunal sektor som ska sköta om kommunernas kärnområden, det är utgångspunkten för det hela. Man har tagit fram en modell och det jobbas på den och det kommer till lagtinget någon gång på vårvintern. Det är viktigt. Man ska ställa sig frågan, vad ska vi ha kommunerna till. Ska kommunerna finnas eller inte? Om man börjar utreda det så tyder det på att man på något sätt tror att kommunerna inte klarar av det här och då är det bättre att landskapet ska sköta det här. Det är därför jag pratar om att det är som att tömma ett ägg på innehållet steg för steg.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag tror att det blir en rättvisare skötsel av det här. Jag tror inte på tanken att man ska sammanfoga hela sociala servicen till en enhet, ett ställe, centralt, antagligen i Mariehamn. Utgångspunkten i reformen var att man skulle sammanslå kommunerna. Det var socialdemokraterna också med på. Sedan har landskapsregeringens sammansättning gjort att det har varit stridigheter så man har lyft bort sammanslagningen av kommunerna och nu bara lyfter fram den sociala reformen. Man borde vara så öppen så man borde ha utrett två saker i det här fallet. Nu har man gått in för en inriktning och den ska man med tvång köra i mål och det med en tvångslag för att få in kommunerna i ett kommunalförbund.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fru talman! Vi får bara konstatera att vi har olika uppfattningar.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Med risk för att vi uppfattas som tråkiga vill vi igen från Ålands framtids sida diskutera ekonomin när vi pratar om budgeten. Det som är fascinerande är hur pass olika syn man kan ha på siffror på det ekonomiska upplägget, det kan till och med vara olika syn ifrån samma person beroende på vilket tillfälle vi diskuterar frågorna. Det här är lite problematiskt för det kan leda till att nödvändiga åtgärder uteblir.

Ser vi på den text som finans- och näringsutskottet har om den ekonomiska översikten är det mycket som är bra. Under den åländska ekonomin står det att värdet på Ålands samlade BNP har minskat kontinuerligt sedan 2011. År 2015 förväntas enligt vårens bedömningar BNP sjunka med ca tre procent. Uppskattningsvis 1-2 procent av den prognosticerade minskningen ankommer på svaveldirektivet. Sjöfartens relativa andel av minskningen har halverats på tio år och ligger nu på 20 procent av BNP.

Det finns inte några tecken på att arbetslösheten minskar från nuvarande nivå osv. Det här ser vi som en ganska realistisk syn och känner igen siffrorna, det var de siffror vi hade med i det näringspolitiska spörsmålet. Då pratades det om att vi var alltför negativa, det har sagts idag att man inte ska måla i så mörka färger. Jag anser att det här är en ganska realistisk beskrivning, men det betyder inte att vi ska ge upp utan vi måste sätta in åtgärder. Då är det viktigt att man ser verkligheten såsom den är.

Jag nämnde det näringspolitiska spörsmålet och där kommer jag ihåg att bl.a. huvudförfattaren till det här dokumentet nämnde att alla kurvor pekade uppåt och till och med sjöfarten skulle vara en framtidsnäring, som hade fått många att bli ganska frågande till vad det handlar om. Jag tror att det är viktigt att man försöker ha en lite konsekvent linje så att man ser verkligheten såsom den är och kommer med åtgärder utgående från det. Det handlar trots allt om ekonomisk och politisk trovärdighet.

Den följande punkten jag tänkte beröra i det här betänkandet är utveckling och omstrukturering av landskapsförvaltningen. Det sägs att målet för reformerna alltid bör vara bättre service till medborgarna och kostnadsrationaliseringar. Det är självklart, så borde det absolut vara, men man behöver bara gå till nästa ämne, dvs. utveckling och omstrukturering av den kommunala serviceproduktionen så är de här sakerna inte med dess mer. Det sägs att ett av syftena är att ge mer likvärd service och upprätthålla en gemensam tillämpning av lagstiftningen så att alla på Åland ges likvärdiga förmåner. Där har ekonomin redan dragit i väg.

Det har egentligen varit så, fru talman, att med alla reformer vi har gjort, om det så har varit mindre, som när AMS skapades eller de stora ÅHS och gymnasiereformen, så i början har alltid fokus varit just på ekonomin medan det i KST försvann väldigt, väldigt snabbt. Det här är ett jättebekymmer och därför är det otroligt viktigt att vi försöker diskutera ihop oss till någon sorts samsyn till hur vi ser på den ekonomiska politiken och att vi inte bara försöker slå varandra i huvudet med olika siffror och alltid försöker få olika målbilder utan att man utarbetar en gemensam målbild.

Jag tänkte passa på för att spara tid och lite avisera de motioner vi kommer att driva till omröstning. Den första och det är en fråga som jag personligen har drivit i tre år i Nordiska rådet och som vi också har drivit i andra sammanhang, är förbudet av dumpning av toalettavfall. Jag är väldigt glad över att landskapsregeringen redan där de facto redan i den här motionen, för vi har efterlyst att man i Helcom, i Nordiska ministerrådet, i IMO och andra internationella organ skulle få jobba stenhårt för att få till stånd ett totalförbud mot dumpning av toalettavfall i Östersjön. Här noterar jag att landskapsregeringen redan är på gång och det är mycket bra. Vi kommer att följa med så att det inte bara stannar med att man skickar iväg ett brev utan att man också aktivt följer upp det.

Det som ytterligare är på agendan när det gäller Östersjön är att det uppskattningsvis finns 10 000 vrak i Östersjön. I tre fjärdedelar av de här fartygen, som är från andra världskriget, finns det toxisk olja, kemikalier och vapen i. En stor del av dem håller på att rosta sönder och det finns en stor risk att deras last läcker ut i havet. Också det här bör landskapsregeringen och vi i Nordiska rådet försöka bedriva med kraft för trots allt finns Åland mitt i Östersjön. Med tanke på att det är 10 000 fartyg, 10 000 vrak det handlar om kan det vara intressant att notera att bärgningen av Costa Concordia, som är det senaste och mest uppmärksammade, faktiskt kostade en miljard euro. Då förstår man vilka enorma pengar det här handlar om. Oljan är av en sådan art att den innehåller cancerogener och är mycket, mycket giftig. Det finns också vapen på de här fartygen. Här har vi nästa stora tickande miljöbomb i Östersjön. Den här motionen om toalettavfall är vi tacksamma för och önskar lycka till med det jobbet.

Den andra motionen som jag vill avisera att vi kommer att driva till omröstning är vår motion nr 2, dvs. Kompetensregister över studerande. Vi har tidigare under dagen pratat om tillväxt, pratat om vikten av att få hem åländska studerande och då borde landskapsregeringen under året starta upp ett projekt i syfte att kartlägga vilka utbildningar de elever som lämnar gymnasiet går vidare till och vilken kompetens de bygger upp. Det förstås med beaktande av personregisterlagstiftningen. Här borde man bygga upp en databas som skulle bli ett kontaktforum mellan myndigheter, företag och kompetenta ungdomar.

Följande motion jag vill avisera är nr 3 Minskad offentlig sektorn. Vi har sagt många, många gånger att det krävs krafttag med tanke på den ekonomiska situation vi har att man bör minska landskapets verksamhetsutgifter. Ingen ny fråga, men vi håller fast vid den linje vi har haft hela tiden.

Den sista motionen jag vill beröra och som jag vill avisera att vi också kommer att driva till omröstning är budgetmotion nr 10. I näringslivsdebatten pratade alla partier om att det var viktigt att vi skulle minska byråkratin, det var viktigt att man skulle förbättra förutsättningarna för näringslivet. Vi vet att småföretagarna är de som långt, långt håller de åländska hjulen rullade. Det är en verklig resurs som vi bör ta vara på. Därför föreslår vi att arbetet med förenklingen av hälsovårdslagstiftningen fortsätter i syfte att skapa ett lätthanterligt regelverk anpassat efter småskaliga åländska förhållanden och behov märk väl.

Under hösten 2014, det börjar bli ganska hög tid, inleds arbetet med att ta fram ett nytt avgiftssystem och ny tillsyns- och verksamhetskrav. Arbetet färdigställs under våren och en sänkt taxa samt en mindre omfattande tillsynsplan tas i bruk 1 september 2015. Där administrativa åtgärder inte räcker återkommer regeringen under året med en lagstiftning.

Mina kollegor Axel Jonsson och Brage Eklund kommer att avisera ytterligare förslag vi vill driva till omröstning. När det gäller det här med ÅMHM så var det också uppe i näringslivsdebatten. Där sades till och med stort i regeringens svar på spörsmålet att man skulle se över avgifterna och man skulle effektivisera verksamheten vid ÅMHM. Den som är intresserad kan gå in på ÅMHM:s hemsida och titta på de styrelseprotokoll som finns. Under § 48 från mötet den 2 december i år så är det just dagistaxan det handlar om. Där står det att ledamot Birgitta Johansson föreslår att styrelsen ska sänka avgifterna i förslaget till avgiftstaxa 2015. Det torde inte vara någon större nyhet att Birgitta Johansson tillhör Ålands framtid. Hon blev också här ensam i styrelsen. I ett spörsmålssvar säger regeringen en sak, men i det dagliga arbetet så gör man en annan sak. Det här handlar också om politisk trovärdighet. Vill vi verkligen göra någonting kan man inte bara säga det och måla med den stora penseln, utan man måste faktiskt göra något på ett konkret plan.

Vicetalman Roger Jansson, replik

Fru talman! Ltl Eriksson är förvånad över att någon har sagt att sjöfarten är en framtidsnäring. Ltl Eriksson, sjöfarten är en framtidsnäring. Det åländska maritima klustrets företag är framtidsnäringarna. I flera av de här branscherna är åländskt kunnande i världsklass. Den enkla orsaken är att sjöfarten globalt över tid är en växande näring, betydligt hållbarare som transportmetod än palltransporter på hjul eller flygtransport.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Okey, det är förstås riktigt det vicetalman säger och då handlar det om hur man definierar framtidsnäring. Med framtidsnäring menar jag en näring som man tror att kommer att växa och som kommer att tillföra många nya arbetsplatser framöver. Så definierar jag en framtidsnäring, men givetvis har vicetalman Jansson också rätt. Jag menar inte att sjöfarten helt kommer att försvinna även om hälften av BNP har försvunnit på ett antal år. Det menar jag inte. Det är svårt att se något tecken på att åtminstone de åländska arbetsplatserna inom sjöfarten ens skulle kunna bibehållas. Jag noterar, som jag sade i en tidigare debatt, att fyra nya oljetankerfartyg har beställts där inte ens befälet är åländskt, eller ens nordiskt mera. Arbetsplatserna inom sjöfarten är faktiskt i farozonen och det har jag också förståelse för. Det är en internationell marknad man arbetar på, den måste man anpassa sig till, men framtidsnäring är det inte. Man kan ha olika åsikt om det.

Vicetalman Roger Jansson, replik

Fru talman! De globalt växande näringarna är inte många, sjöfarten är en sådan. Om inte våra entreprenörer lyckas hänga med och konkurrera i de växande branscherna är det klart att de inte expanderar på Åland, men förutsättningarna finns, både vad gäller vårt kunnande, vår historia och bakgrund och den internationella utvecklingen. Det gäller att följa med i utvecklingen och inte tappa entreprenörskap på vägen, vilket har gjorts till exempel när det gäller containertrafiken som har varit väldigt expanderad. Vi ska inte lura oss av de här BNP-siffrorna. Under den tid vi har haft den här nedgången har tonnaget ökat nästan 20 procent och antalet fartyg har ökat med 13 procent.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Tittar man på tillväxten under de tio senaste åren kan man se att det enbart är IT-sektorn som har stått för all tillväxt. Sjöfarten, livsmedelsklustret har tappat i kraft. Jag håller med om, nu hör jag inte vad vicetalman Jansson mumlar om, att vi inte ska tappa entreprenörer och vi ska inte heller tappa det politiska modet. Det var därför jag sträckte ut handen, jag tror att vi verkligen behöver sätta oss ner med den åländska sjöfartsnäringen i den mån det finns någon sjöfartsnäring kvar och också partiöverskridande titta på vad vi riktigt kan göra. På Färöarna, jag vet att jag upplevs som tjatig när jag hänvisar till det, bygger man upp ett internationellt sjöfartsregister och får massor av fartyg inflaggade. Vi har kunnande, vi har kompetens och vi har traditionerna, men ändå får vi inte saker och ting på plats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Ledamot Anders Eriksson lever i den tron att det var hans motion, som har föranlett att regeringen har agerat i frågan om förbud mot avloppsvatten från fartyg i Östersjön. Så är det naturligtvis inte. Frågan var uppe på regeringens bord redan innan motionerna hade lämnats in och vi har fortsatt att agera och kontaktat även de nordiska miljöministrarna och också haft ett möte med BSDC-kommittén här i Ålands lagting. Det här arbetet fortsätter.

Beträffande ÅMHM:s taxasystem är det väl på väg. En projektledare anställdes i somras, referensgruppen som består av både politiker och företrädare för näringsliv och producentförbund har haft flera möten. Ett nytt taxasystem ska presenteras här under vintern.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag börjar bakifrån. Det är det som är så tråkigt att allt blir så otroligt uppblåst, det ska vara projektledare, det ska vara referensgrupper, det ska vara det ena och det andra. Om avgifterna för olika typer av näringsverksamhet stiger med 600 procent, som det har skett i vissa fall, från ett år till ett annat, är det ganska enkelt att sänka de avgifterna. Det fanns enbart ett parti i styrelsen för ÅMHM som ville göra det.

Det är bra att man har agerat och jag berömde faktiskt landskapsregeringen förrän ministern kom in. Det är bra att man har fått iväg brevet och att man har aktiverat sig när det gäller dumpningen av toalettavfall. Verkligheten är den att frågan har drivits i tre års tid från olika instanser. Min blyghet förbjuder mig att säga varifrån.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Ja det är så, när det gäller en så stor reform som ÅMHM:s taxasystem att det inte bara är att hitta siffror hit och dit. Det ska vara transparant, man ska veta vad avgiften innehåller. Företagarna har rätt att få veta vad de betalar för. Självfinansieringsgraden på ÅMHM är 18 procent. Det är unikt i Norden att företags tillsyns- och tillståndsavgifter är så kraftigt subventionerade av skattebetalare, av kassörskan på Kantarellen brukar näringsministern säga. Varifrån vill Ålands framtid ta pengarna då för att bekosta billigare avgifter för myndighetens arbete. Vill han ta det från hälso- och sjukvården eller vad finns det för alternativ. 18 procent i självfinansieringsgrad, när man på många andra håll har till och med 100 procent eller 80 procent i självfinansieringsgrad. Det är väldigt lite.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Lite uppgivet får jag konstatera att det verkligen är två olika världar som möts. När vi målar med den stora penseln, när vi har en näringspolitisk debatt ska vi göra allt för att skaffa förutsättningar för näringslivet, vi ska underlätta på alla sätt och vis. Tror ni att det fanns någon projektledare, tror ni att det fanns någon referensgrupp tillsatt när man höjde avgiften med 600 procent från ett år till ett annat. Absolut ingenting. Det gick så här snabbt. När man försöker återställa det så går det inte. Som svar på minister Aaltonens fråga varifrån pengarna ska tas så ska pengarna tas från myndigheten. Det är för mycket folk, det är för mycket kostnader.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag vill uppehålla mig lite vid budgetmotion nr 3 som ledamot Anders Eriksson från Ålands framtid nämnde i sitt anförande. Kommer jag inte fel ihåg så fanns det en likadan motion för ett år sedan. I den motionen hade man de facto specificerat att landskapet bör spara fem procent, men ÅHS skulle klara sig med två procents inbesparing. Läser man den här motionen har man ingen särskiljning på det utan ÅHS ska också, som jag läser motionen, tas med i de här fem procenten. I klämmen så säger man ändå att man vill satsa på kärnområdena, vård, skola och omsorg. Jag får inte riktigt ihop det att man delvis vill både gasa och bromsa. Hur har man tänkt sig?

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det brukar alltid sägas att man måste gasa och bromsa samtidigt. Det är svårt att bara hålla på och gasa hela tiden för då bär det iväg till skogs. När det sedan gäller klämmen tar jag det på mig, det är jag som har skrivit den. Man börjar med åren bli lite uppgiven. Ifjol hade vi förslaget betydligt mera detaljerat, betydligt mera på detaljnivå och vi hade en procent om jag inte missminner mig när det gäller ÅHS, dvs. en kostnadsminskning på 850 000. Nu konstaterar vi att man har en kostnadsminskning på tre miljoner. Då stod partikamraterna till ltl Nordberg och sade att det var fullständigt omöjligt, det var helt orealistiskt och hela vården skulle braka ihop. Här står vi ett år senare och konstaterar att det gick att ta tre gånger mera och det fungerar ändå.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Nu är det så att de tre miljonerna fick vi vetskap om häromdagen. När motionen skrevs den 13 november fanns det ingen vetskap om att det blev ett överskott utan däremot närmade man sig en strejk. Däremot vill jag vidareutveckla det som Ålands framtid framför många gånger att ett självstyrt örike som en egen nation skulle vara en framkomlig väg. Den här motionen går också till det att man behöver minska byråkratin och dra ner på anställda i offentlig sektor. Jag har alltid hävdat att självstyrelse kostar, men hur har man tänkt att man ska kunna förverkliga en självständighet om man tillika ska göra nedskärningar. Vad ska man dra bort då, ska man dra ner fem procent så är det något som försvinner. Jag skulle jättegärna vilja ha ett klargörande på ett konkret exempel på vad som ska bort.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Nordberg sade att det var härom dagen som man fick vetskap om att det var tre miljoner man kunde spara in på ÅHS. Så kan det kanske vara. Vi var fullt övertygade om att 1-2 procent, det här var de facto över tre procent, kunde man spara in på ÅHS och därför lade vi förslaget. Från moderat samlings sida sade man att det var fullständigt omöjligt, det var fullständigt orealistiskt, men siffrorna visar faktiskt att vi var på rätt den gången. Kan inte ltl Nordberg ge oss lite kredit för det istället.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Talman! Under vår behandling av budgeten 2015 så har verkligen frågornas karaktär varit vida. Vi har diskuterat allt från vildsvin till elevernas hälsa på skolorna och det är verkligen roligt. Vissa frågor har förstås varit mera komplexa än andra, precis som det brukar vara. Detta är min andra budgetbehandling under min tid i lagtinget och det är det här arbetet i utskottet som visar vidden av det vi lär oss om vårt samhälle. Var annars kan man lära sig allt detta? För visst är det så att man lär sig. Under våra höranden om vildsvinsjakt så kände jag väl mig onekligen som ett stort frågetecken medan de andra i utskottet, som de flesta jagar, förstod allt. Till exempel ord som åteljakt, som jag aldrig någonsin hört talas om, medan de andra medlemmarna kunde genom sina egna erfarenheter av jakt berika vårt arbete i utskottet.

Jag vill dock säga att jag till fullo håller med det vi säger i vårt betänkande och jag hoppas att vi under denna vinter lyckas med att få bort alla vildsvin som finns på den här ön. Jag tror inte, efter det jag fått erfara i utskottet, att Åland är tillräckligt stort för att kunna ha en hållbar och nyttig stam utan de kommer att bli problem om de finns kvar, stora problem.

Om vi nu sedan fortsätter på det spår jag nu är inne på, det där lite farliga spåret om jämställdhet så rent stereotypiskt, så har ändå jag som kvinna kunnat berika utskottet med mina erfarenheter när vi kom till den sociala biten i budgeten. Sorgligt kan man kanske tycka att män är insatta i jakt och kvinnor i de mjuka värdena, men detta visar väl ändå hur viktigt det är att det i utskotten finns både kvinnor och män. Det står för mig väldigt klart efter dessa två budgetbehandlingar. Nå nu är det inte så illa, då vi under våra hörande och under vårt arbete diskuterar helt jämlikt i alla frågor men det är viktigt och nödvändigt att vi blir flera kvinnor i denna sal. Vi ser på saker på olika sätt och det är viktigt att alla delar i samhället är med.

På samma sätt som vi i utskottet hela tiden kan dra nytta av varandras olika kunskaper och av de höranden vi får ta del av så tror jag att vi behöver bli bättre på att inom utskotten begära hjälp av varandra. Ja, jag vet att jag är relativt ny och vet inte hur det brukar vara riktigt ännu, men jag tycker vi är lite dåliga på detta. Nu har vi under denna behandling av budgeten begärt ett utlåtande av social- och miljöutskottet. Vi ville verkligen fördjupa oss i detta, men ansåg att tiden inte skulle räcka till för att fördjupa oss så mycket som vi ville göra i denna viktiga fråga, men tack vara detta så får vi en utförlig text av ett de andra utskotten.

Talman! De finns flera delar i betänkandet som jag gärna skulle vilja lyfta, ett av dessa är skolan. Vi kan vara stolta över vår skola på Åland, vi visar det genom att internationellt placera oss i topp när det gäller att värdera de kunskaper eleverna har. Vi behöver dock bli ännu bättre på att berätta för de som bor i våra närregioner hur duktiga vi är på och lära ut och hur fina och välskötta skolor vi har, med vällagad ofta närproducerad mat utan långa transporter. När jag berättar för människor jag möter, att min son gått i en skola med endast 120 personer där kocken bakar deras eget bröd och dessutom lagar deras mat på plats i skolan, tror de inte ens att det är sant.
 Jag tror att skolan är vårt bästa marknadsföringsexempel för att få folk att vilja flytta hit. Som förälder vill du verkligen att ditt barn skall få det bästa som går att få. Hur vet någon idag i våra närområden att vi har en skola som är så bra som den är? Vi vet att de som väljer hemundervisning går ut och berättar att det går bra att bo på Åland. Tänk om vi kunde bli lika bra på och berätta om våra kvaliteter.

Om vi inte lyckas med att få en hel familj att flytta hit så kanske vi kan få studerande att flytta hit och studera vid någon av de högre utbildningarna. Jag har erfarit i utskottet att det är så att om de väl kommer hit och studerar så blir en stor del av dem kvar här och bosätter sig här. Ännu en möjlighet till inflyttning. Bra skola, bra linjer som fyller de behov företagen på Åland har, personen stannar kvar och arbetar och bor här! Ett utmärkt verktyg att få den arbetskraft som Åland behöver, anpassa linjerna till att locka folk utifrån att börja studera här. Jag menar inte att ringakta våra åländska studeranden, alla av dessa kan inte och bör inte studera enbart på Åland. Åland behöver att ålänningarna ser annat än vår egen ö, hur skall vi annars kunna få vårt näringsliv att blomstra om ingen kommer med nya inblickar och nya idéer.

Till sist, jag gillar verkligen iden med Team Åland och jag tror att det kan bli något jättebra av detta. Vi behöver bli bättre på att samarbeta. Ensam är inte stark, tillammans löser vi det mesta.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Jag lovar att inte prata om min budgetmotion om rovdjurspremien för det har alla andra gjort kanske till någons besvikelse. Den har fått tillräckligt med uppmärksamhet. Jag tänkte att jag skulle koncentrera mig på att prata mera om budgeten och det allmänna budgetläget i Finland och på Åland.

Artisten Timbuktu sjunger om att ”The botten is nådd, Hur långt kan man gå? Hur lågt kan man sjunka? Det är också den stora frågan vad gäller Ålands och Finlands ekonomi. Det vi vet är att det ekonomiska läget i landet och därmed också på Åland är fortsatt mycket ansträngt och som konjunkturen nu ser ut i landet är det ingen normal konjunktursvacka vi befinner oss i utan vi pratar om en långsiktig låg nivå.

Finlands Banks prognos säger att ekonomin i landet kommer att sjunka minst fyra år framåt. Därför får inte kostnaderna inom den offentliga sektorn mera öka om vi ska kunna hantera vår offentliga ekonomi på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. För de reformer som regeringen har i röret och kommer att göra är bra på sikt men vi vet att de inte kan räknas hem före om 3-5 år. Till dess gäller det att hålla i tyglarna.

Inom den privata sektorn syns effekterna och åtgärderna tydligt med återkommande resultatvarningar och permitteringar och uppsägningar av personal. Också inom banksektorn går det knaggligt. Danske Bank i Finland gjorde i dagarna en nedskrivning på en miljard euro – detta är i princip samma som en förlust, vilket tyder på att banksektorn inte heller gör strålande resultat just nu, som år för år tidigare har gjort ganska stora vinster.

Fru talman! Inom det privata och också inom den offentliga sektorn och inom arbetssektorn vet vi att arbetslösheten på Åland just nu visar ett tydligt tecken på att vi är inne i en lågkonjunktur. Arbetslösheten är nu uppe i 4,1 % för november. Detta är den högsta noteringen sen slutet av 90-talet och det finns inga tendenser på att arbetslösheten ska minska. Då vi pratar om arbetslösheten på Åland så nämns det ofta att den är låg jämfört med närliggande regioner. Det kan vi hålla med om att 4,1 procent är lågt jämfört med rikets. I det rådande läget är det nog mycket klokare att Åland jämför sig med hur det har sett ut tidigare här istället för att jämföra sig med andra länder och andra strukturer. För att få ett konkret exempel på hur stor arbetslösheten på Åland är just nu så har vi nu lika många arbetslösa som det bor människor på Föglö.

Fru talman! Det finns tre stora intäktskällor i budgetförslaget för 2015 som landskapet själv inte kan påverka. Det är avräkningsbeloppet, skattegottgörelsen och PAF. Dessa tre intäktskällor utgör 259 miljoner euro eller 76 % (3/4) i budgetförslaget för år 2015. Avräkningsbeloppet eller klumpsumman, som vi kallar det i vardagsspråk, beräknas uppgår till totalt 221,6 miljoner euro år 2015. Det är sjätte året i rad som klumpsumman stiger. För år 2015 räddas klumpsumman på grund av att staten säljer av sin egendom, som ger ett tillägg på ca sju miljoner euro i landskapets kassa. Utan denna engångsåtgärd skulle landskapets budgetunderskott varit nere på 15 miljoner euro. Det är i princip spekulationer.

Det är mycket troligt att år 2015 är det sista året då vi ser en ökande klumpsumma på ett bra tag framåt. Därför är det av största vikt att vi vänjer oss på denna nivå vad gäller avräkningsbeloppet och inte bygger upp verksamheten på prognoser som höjer avräkningsbeloppet med 5-10 % per år.

Fru talman! Tyvärr kommer jag att överskrida min tid med några minuter. Samma gäller skattegottgörelsen eller flitpengen som beräknas till 6,7 miljoner euro för år 2015. Som prognoserna ser ut för landskapet Åland skulle det inte förvåna oss liberaler om denna summa inom några är nere på noll euro eller till och med på minussidan. Som tur är betyder detta inte att Åland måste betala pengar tillbaka till riket. Från PAF erhåller landskapet 10,5 miljoner euro i lotteriskatt och 20,7 miljoner euro i överföring, totalt 31,2 miljoner euro. Detta är nästan 10 % av de totala intäkterna. Som den rådande trenden inom den internationella spelbranschen ser ut just nu, där oerhörd hård konkurrens råder om kunderna och lågkonjunkturen gör att folk sätter allt mindre pengar på förströelsespel, så är det också klokt att inte tro att pengamaskinen PAF fortsätter att spotta ut euros i den takt som den nu gör.

Dessa tre stora poster som jag nämnt ovan finansierar 76 % av landskapets utgifter. Dessa kommer med all sannolikhet att inte öka i framtiden eller kanske inte ens hålla sig på den nivå vi har idag. Det här är inte pessimism utan det här är faktiskt realism. Det är säkert någon som kommer att säga att jag är pessimistisk, men det här är siffror och prognoser som är realistiska. Vi behöver känna till dem och vara medvetna om dem. Sedan kommer det förstås att komma en fråga på vad vi ska göra från liberalernas sida. Ett sätt att mota konjunktursvackor är att investera sig ut dem och göra investeringar som minskar budgetslitaget och skapar sysselsättning inom det privata näringslivet. Det har vi också inom liberaler motionerat om i ett flertal budgetmotioner, men tyvärr har alla dessa blivit förkastade. Vi alla vet att landskapets kassa sinar och har gjort det med ca 38 miljoner euro de senaste tre åren, vilket i sig kan begränsa investeringsviljan. Men har finansutskottet i sitt utlåtande föreslagit att landskapsregeringen bemyndigas att uppta lån, precis som landskapsregeringen begär på sidan 41 i budgetförslaget, för att förverkliga budgeten för 2015, just för att inte begränsa nödvändiga investeringar i lågkonjunkturen med tanke på det rådande ekonomiska läget. Tack fru talman!

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det var så att jag hade tänkt säga någonting angående en motion som Ltl Tony Asumaa de facto hade lämnat in angående vildsvinen. Jag stöder de tankar han hade, men jag ska inte gå in på det mera nu då. Jag valde att stöda finansutskottets majoritet eftersom vi inte vill gå in och peta i detaljerna utan det är en fråga som jaktministern och avdelningen får ta. Därav den skrivningen.

När det gäller övriga anförandet var han inne på konjunkturer osv. Det är helt riktigt som ledamot Asumaa beskrev att signaler också har kommit från Finlands bank där man har sagt att man väntar sig en svag tillväxt under de kommande 15 åren. Däremot är det så att det är viktigt att de pengar som finns idag i det åländska samhället de facto får vara i rullning och på det sättet skapa arbetsplatser och hålla företagen vid liv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Lite måste jag väl ändå beskylla ledamot Asumaa för att vara pessimistisk när han i sitt anförande läser upp refrängen från Timbuktus sång, de två första meningarna i refrängen läser han upp, ”botten is nådd, hur lågt kan man sjunka” osv. Han glömmer att läsa upp de två andra raderna i refrängen som är ”det kändes för djävligt illa, men man börjar bli lite bättre nu min vän. Om jag tappar fästet och trillar ner ska jag klättra upp igen.” Det är de sista refrängmeningarna som också strålar lite positivism. Ledamot Asumaa är duktig på att presentera siffror och på hur det ser ut. Det kom inte så mycket på hur man vill se framåt med tillväxten. Landskapsregeringen har presenterat en kraftsamling för tillväxt. Kan inte ledamot Asumaa också tycka att den här budgeten är en kraftsamling för tillväxt.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Ledamot Petri Carlsson vet säkert att ledamot Asumaa inte är pessimist, men skönheten finns i betraktarens ögon och nu verkar skönheten inte behaga. Vad gäller budgeten och tillväxten så är det klart att vi inte är tillfreds med de åtgärder som finns och därför har vi från liberalernas sida gjort den här skuggbudgeten med 35 budgetmotioner, som faktiskt har strävat till att både minska budgetslitaget och göra vissa investeringar för att komma ur den här lågkonjunkturen. Helt nöjda är vi givetvis inte, då skulle vi inte ha skrivit en enda budgetmotion, men nu har vi råkat skriva 35 som är jättebra allihop, men av princip har alla blivit förkastade i vanlig ordning.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Göte Winé

Fru talman! I motsats till föregående talare ska jag försöka hålla mig inom taltiden. Nu står vi här och diskuterar finans- och näringsutskottets betänkande. Vi har fått höra från oppositionen att det budgeteras minus på åtta miljoner. Jag kommer inte att hålla mig så mycket till siffrorna, men däremot ser jag den här budgeten som en offensiv och stimulerande budget. Jag kommer också att ta lite av detta i mitt anförande.

Jag kan konstatera att det nu 2015 är en budget som värnar om de som behöver få ett extra stöd av samhället inom områden som social, utbildning och arbetsmarknadspolitik. Det är en budget som går in med pengar för att minska att risken att fler skall hamna i en arbetslöshet som kan leda till en marginalisering.

Under jämställdhet så skriver utskottet i sitt betänkande att stress och hälsoproblem i skolan är därtill, enligt statistiken, vanligare bland flickor än bland pojkar. Hur ser vi hur hälsoproblemen ser ut mellan flickor och pojkar.
Jag håller med att det kan vara fler flickor än pojkar som mår dåligt i skolan, men hur ser vi att de mår dåligt och hur vet vi om det. Det är jätteviktigt att man börjar se det problemet. Vi har alltför många idag som mår dåligt i skolorna. Här skriver landskapsregeringen i budgeten ”att under 2015 läggs tonvikten på det främjande och förebyggande arbetet så att man snabbt kan upptäcka barns och ungdomars ohälsa.” Det är en jätteviktig skrivning. Jag ser fram emot 2015 och arbetet för dessa unga. Kanske man först borde göra en undersökning om hur våra elever mår i våra skolor. Vi är bra och stolta över de åländska skolornas PISA resultat och de skall vi vara för det är ett bra resultat. En viktig sak som vi inte får glömma bort är också elevernas mående och det borde man kanske se mer på. För det är ju som utskottet skriver om vikten av en hög sysselsättning, men då behöver vi också ge de förutsättningar med bl.a. en trygg uppväxt.

Det landskapet gjort i denna budget är texten om att förbättra ungdomars möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Dels med åtgärder under utbildningsavdelningen med att bl.a. stärka insatser för ungdomar i behov av särskilt stöd för under gymnasialstadiet. Där har styrelsen för Ålands gymnasium ansvaret när det nu ges budgetmedel för det. Vidare i byggandet av vägen mot en högre sysselsättning och ett mindre utanförskap så är ju också den arbetsmarknadspolitiska lagstiftningen som kommer under 2015, vilket jag också ser fram emot.

Jag ser en oro framåt om de signaler om de unga som inte är inskrivna i utbildning eller i Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet. Hur ska vi ta itu med det för dem som inte är inskrivna i skola eller arbetsmarknadsåtgärder? Här måste vi hitta ett bra sätt att nå dessa unga. Här gäller det också med våra unga att arbetet går vidare från ord till budget till handling.

Under rubriken social omsorg så nämner utskottet om den ökande droganvändningen bland unga. Och det kommer oroväckande signaler om unga och drogattityder. Här behöver vi komma med åtgärder. Där behöver vi se den kortsiktiga och långsiktiga politiken som också har kommit med i budgeten 2015. Ser vi det kortsiktigt så gör man nu en satsning inom polisen, där man nu under 2015 planerar en ettårig satsning på övervakning av ungdomars bruk av alkohol och droger. Under verksamhetsåret 2015 så är det ett av det prioriterade området i arbetet mot narkotika hos polisen.

Sen har nu i ett par år projektet Nollvision funnits och där jobbar man med en attitydförändring och att stärka föräldraskapet. Där finns ju landskapsregeringens långsiktiga arbete i dessa frågor.

Fru talman! För att ha respekt med tiden avrundar jag där och kommer istället att begära ett till anförande.

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Jag försökte hålla mig inom tiden i mitt förra anförande och det ska jag försöka igen, visserligen passerade jag sluttiden med några sekunder. Jag vill först avisera de motioner, som jag berörde i mitt förra anförande, till omröstning. Det är motionerna nr 3, 4 och 12. Jag tänker inte desto mera gå in på dem nu för jag tror att jag redogjorde min åsikt ganska mycket tidigare.

Jag tänkte först börja med naturbruksskolan och de skrivningar som utskottet har. Jag förenar mig med alla de tidigare talare som har berört naturbruksskolan som ett alternativ till att lagtinget kan härbärgera sig där när den här salen ska renoveras. I utskottet har vi varit eniga och vi har fått till bra skrivningar. Det kan säkert kännas svårt för en del att acceptera att utskottet har haft en åsikt där, men det är bra om man är tydlig.

Vi från Ålands framtid har i många fall ifrågasatt naturbruksskolans användning under dessa år. Det var stora målsättningar från början från den här regeringen och idag fungerar den som ett möbellager. Hittar man på en användning nu, även om det är en tillfällig användning, så är det bättre än ingen användning alls. Jag hoppas att det här kan leda till resultat framåt.

Jag vill också beröra skrivningarna angående hållbar utveckling. Jag tänkte först inte beröra den, men ledamot och ordförande i finans- och näringsutskottet beskyllde mig för nästan plagiat av tidigare betänkande, för att jag har använt det som en motion. Det var nästan på gränsen till beskyllningar. Jag tog upp det enbart för att i budgetförslaget så finns det ingenting av det beslut som togs i lagtinget och i finansutskottets tidigare betänkande. Det fanns ingenting utan det gick helt och hållet tillbaka till ursprunget om att vi ska ha hållbar utvecklingsskrivningen enligt grundförslaget. Då väcktes min tanke att jag måste lämna in en motion och rätta till det här. Jag kan säga att det var med nöd och näppe jag lyckades få in att det står ”samt i linje med budgetmotion nr 7”. Man tyckte inte att jag ska ta äran åt mig att man rättar till saken. Jag lägger ingen prestige i det här och det sade jag också då, att de här skrivningarna kommer in, huvudsaken är att de kommer på rätt. Tydligen är vissa personer väldigt prestigefyllda när man ska ta åt sig äran över vem som har gjort det här. Jag behöver inte göra det, huvudsaken är att skrivningarna blir de rätta.

Jag vill sedan gå in på OPS, finansieringen av kortrutt. Vi hade mycket bra diskussioner och bra skrivningar från utskottet om det här. Vi borde, som utskottet säger här: ”Utskottet understryker vidare vikten av att förutsättningslöst utreda alternativa finansieringslösningar, såsom till exempel offentlig-privat sammanverkan, OPS. En sådan utredning gällande OPS kunde även som alternativ avse olika former av totalentreprenader där landskapet själv inte äger fartygen, samt möjligheten att använda olika former av direkt upphandling i EU:s regelverk.” Det här är bra skrivningar och landskapsregeringen måste ta åt sig av det. Man kan inte ensidigt gå in för en finansieringsmodell utan att utreda andra. Jag har sagt det tidigare att om vi ska få kortrutten verkställd tror jag att vi måste hitta på andra finansieringsmodeller. Ska vi ta den direkt över budget kommer utbyggnaden av kortrutt att dra ut långt, långt över tiden.

Sedan, till sist vill jag också nämna vildsvinen, som har berörts av många talare tidigare. Vi stöder tanken att med en organiserad avskjutning och med kraft försöka vidta åtgärder för att få bort dem. Jag råkade igår prata med en mycket intensiv jägare, som jagar vildsvin. Han hade varit med när de hade slaktat en sugga som hade 18 kultingar i sig. Man kan börja lite tänka på vad det innebär om en sugga får kultingar, de får kultingar två gånger om året, om vi inte vidtar åtgärder mot det. Det kommer att bli en explosionsartad tillväxt av vildsvin och sedan har vi nog tappat kontrollen över det. Vidtar man inte åtgärder nu i vinter, om det blir spårsnö, är katastrofen ett faktum. Tack fru talman!  

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Ledamot Asumaa inledde sitt anförande med att diktera Timbuktu, jag tänkte citera påven. Påven Franciskus har liknat vårt kära Europa vid en mormor som inte längre är fertil. Vi står inför utmaningar, det kan vi väl gemensamt erkänna utan att för den skull måla allt i mörka och hotfulla färger. Jag upprepar det jag sade i replikväxlingen med finans- och näringsutskottets ordförande. Jag tycker att årets budgetbetänkande är traditionellt och konservativt, ja faktiskt på gränsen till tråkigt. Jag hade förväntat mig mera dynamik och ett bredare perspektiv.

Jag saknar skrivningar och resonemang kring den nya tidens ekonomi, omställningen som är nödvändig, resonemang kring cirkulär och bioekonomi. En ekonomi som utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energiprodukter och tjänster och som minskar beroendet av fossila naturresurser, förhindrar utarmningen av ekosystem, men som främjar ekonomisk utveckling och skapa nya arbetsplatser enligt principerna för hållbar utveckling. Det skulle definitivt ha varit på plats att nämnt en av mänsklighetens ödesfrågor, som definitivt kommer att ha stor åverkan på den globala ekonomin och hela stabiliteten i världen, klimatförändringarna och FNs klimatmöte i Lima.

Jag saknar också, som jag tidigare påpekade, skrivningar om ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Det var många i lagtinget som debatterade den frågan och hade funderingar och förslag, men inte ett ord om det.

Jag skulle också ha velat ha lite klargörande från utskottsmajoritetens sida varför man avslog motionen om ett tandvårdsmeddelande. Vi debatterar hälso- och sjukvården alldeles för litet, det är ytterst knapphändigt. Ska vi utveckla tandvården är det ett projekt som kommer att fortgå över flera mandatperioder. Varför kan vi inte ha en öppen diskussion och diskutera de här frågorna och dra upp riktlinjer gemensamt? Diskutera vilka grupper som ytterligare ska prioriteras, diskutera eventuella servicesedlar osv.

Jag finner heller ingen motivering varför man avslår motionen om en ny grundskolelag. Den har inte moderniserats på snart 20 år och där ser liberalerna definitivt ett behov.

Vi vill ha en modern religionsundervisning, hemspråksundervisning och utveckla lagstiftningen när det gäller olika former av stödundervisning. Ingen motivering där heller, tyvärr. Det blir lite ensamt att stå och debattera med sig själv faktiskt.

När det gäller upphandlingsdirektiven hörde jag replikväxlingen med finans- och näringsutskottets ordförande och det var en bortis, som tonåringarna säger, en bortförklaring, att man inte vet vad det handlar om, att man måste vänta och se vad Finland stiftar för lagstiftning. Faktum är att det står i budgetförslaget för 2015 att man ska implementera en ny upphandlingspolicy, men vi ska också ha en ny upphandlingslagstiftning på plats om ett år ungefär. Varför ska man då uppdatera och göra en ny upphandlingspolicy om man måste ändra hela lagstiftningen. Det är vi bundna till enligt EU-direktiven. Det resonemanget förstår jag inte heller.

Slutligen några ord om signaler. Det var också i en replikväxling här om vad Åland sänder ut för signaler, bl.a. när det gäller avdrag för studielån. Det är en marginell sak i sammanhanget, men jag delar de ledamöters åsikter att vi behöver sända ut en positiv och välkomnande signal från Ålands sida. Vi behöver bli flera. Det handlar förstås om arbete, bostäder, signaler om hembygdsrättslagstiftning, näringsrätt, hemspråksundervisning och slutligen det som ledamot Holmberg-Jansson tog upp i sitt anförande, det tror jag faktiskt slår det mesta, om att vi har en väldigt bra och fin grundskola och barnomsorg. Där tror jag att vi har trumf på hand och det behöver vi använda när vi marknadsför Åland som en potentiell plats att leva och bo på.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag kan inte svara på hur man i utskottet har resonerat kring en av de motioner som ledamot Sjögren lyfter fram, den som handlar om översynen av grundskolelagen. Det jag däremot kan ge som besked, vilket jag kanske inte gav i remissdiskussionen, är att under grundskolan i budgetförslaget finns en skrivning om att man ska ha en översyn och förbereda förändringar av grundskolans styrande dokument. I de styrande dokumenten ingår också ett påbörjande av en översyn av grundskolelagen. Den skrivningen finns också med i det budgetförslag som landskapsregeringen har lagt. Det kan eventuellt vara en förklaring till varför man väljer att inte godkänna förslaget som finns i motionen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag uppskattar ministerns försök att rädda situationen, men det skulle ha varit lätt att skriva det i betänkandet. Det är maktspråk som jag har lite svårt med.

Minister Johan Ehn, replik

Talman! Jag vet att jag fick frågan när jag var i utskottet och svarade på exakt samma sätt där eftersom ledamotens parti har motionerat om det. Den här informationen borde vara känd för både utskott och också det liberala partiet. Jag minns att jag svarade på det väldigt tydligt, jag hade en sidhänvisning med mig. Tyvärr har jag inte det dokumentet framför mig nu och jag hann inte söka upp var just den här hänvisningen finns inskrivet i budgeten att man ska göra den här översynen och att det finns med som en del av detta. Sedan kan jag inte svara på hur man har resonerat i utskottet, men jag vill ändå visa på att landskapsregeringen har det här arbetet på gång.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi kan med all säkerhet konstatera det att någon ny grundskolelagstiftning hinner vi inte med under den här mandatperioden. Där får liberalerna använda de till buds stående medlen. Vi kommer att driva de här frågorna, som vi tycker att är viktiga när det gäller grundskolan. Det kommer vi att fortsätta med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ledamot Katrin Sjögren och liberalerna har nu ändrat sin uppfattning om allmän tandvård. I början av den här mandatperioden gjorde man mycket narr över socialdemokraternas vallöfte. Nu har man en motion där man vill att regeringen ska presentera en massa saker i ett meddelande. Vad vill liberalerna egentligen, vill ni ha allmän tandvård eller vill ni inte? Den politiska frågan skulle det vara väldigt viktigt att få ordförande för partiet att offentligen uttala sig om.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Exakt samma fråga fick jag av ledamot Sundback när vi hade budgetdebatten och jag kan svara på den igen. Jag kan svara precis samma sak som vi hela tiden har hävdat. Vi från liberalernas sida tycker att man behöver ha riktade åtgärder mot dem som har störst behov och mot dem som har små inkomster. Vi tycker att de äldre ska prioriteras, de äldre som finns på institutionerna får allt mera egna tänder, man har inte löständer på samma vis. Det är personer som vi skulle vilja prioritera. Vi har också sagt att vi gärna skulle se ett system med servicesedlar, alltså att den åländska befolkningen får tillgång till mera tandvård, att man får någon form av bastandvård.

Ltl Barbro Sundback, replik

Talman! Ja, det är lite oklart fortfarande. Först var det frågan om riktade åtgärder till vissa grupper med störst behov och äldre på institution, de sistnämnda är redan avklarat. Sedan var det tandvårdschecker, skulle de delas ut till alla, skulle alla ha rätt till dem. Då är det ju allmän tandvård. Det är inte som en del försöker sprida ut att det är frågan om gratis tandvård eller att det bara är de offentliga som skulle producera de här tjänsterna. Det är ännu väldigt oklart vad liberalerna vill, men jag välkomnar alla sådana ställningstagande som är i riktning mot åtminstone allmän tandvård.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller de med störst behov och små inkomster, alltså multisjuka t.ex., när det gäller äldre på institutioner är de en del för den offentliga tandvården. Servicesedlar kan skötas av den privata tandvården och det skulle gälla alla. Det här har vi framfört hela tiden om man bara vill lyssna. Ledamot Sundback vill ha svar från oppositionen, min motion går ut på att vi vill veta vad landskapsregeringen tänker göra, hur har man tänkt. Det är det vi inte vet, vi vill ha en debatt, vi vill ha klara riktlinjer, vi vill ha en sammanhållen politik, vi vill ha en klar strategi från landskapsregeringens sida. Det vill vi ha ett meddelande om och vi vill debattera det. Är vi inte överens om vad landskapsregeringen tycker för vi fram våra egna förslag. Det är helt skrivet i stjärnorna vad landskapsregeringen vill och hur det ska finansieras.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Det blir en sådan här lite vanlig debatt, en debatt om hur verkligheten ska beskrivas. Det är alltid synd när det handlar om det istället för att faktiskt diskutera olika konkreta förslag.

Jag ska inleda med några korta reflexioner om de stora ekonomiska målsättningarna. Vilka målsättningar har vi i dagsläget på Åland? Från Ålands framtids sida var vi nöjda med att landskapsregeringen hade en målsättning från början att bringa ekonomin i balans. Det var det stora vallöftet inför det förra lagtingsvalet och vi hoppas att den diskussionen också ska få en framträdande roll i det kommande lagtingsvalet. I dagsläget känns det som om de ekonomiska målsättningarna är ganska oklara. Vart landskapsregeringen vill nå är det ingen som vet längre eftersom man har övergett löftet om en ekonomi i balans under den här mandatperioden.

Vi från Ålands framtids sida står fast vid att man borde ha fokus på det här redan under inkommande år. Därför har man också föreslagit att regeringen ska återkomma med förslag till inbesparingsåtgärder så att vi får en debatt om det i lagtinget. Vi tycker att det var en viktig målsättning och det är beklagligt att man har släppt den, speciellt med tanke på det bekymmersamma världsläget i dagsläget och Rysslandskrisen, som det har refererats till vid flera tillfällen i debatten.

Man kan förstås spekulera i vad det här kan bero på, att landskapsregeringen inte har lyckats komma i mål med sin målsättning om en ekonomi i balans. Det man förstås har refererat till från regeringens sida är det bekymmersamma ekonomiska läget och krisen vi har runt omkring oss. Som jag lyfte upp i remissdebatten är det faktiskt så att när man gjorde upp omställningsbudgeten 2012 från regeringens sida, så förväntade man sig inte ens den inkomstutveckling som har varit, om man ser till klumpsumman, när det begav sig, när man gjorde upp färdplanen. Intäktsutvecklingen har de facto varit bättre. Problemet är att man inte har lyckats hålla nere utgiftsutvecklingen enligt den plan som man skissade upp 2012. Man har inte lyckats åstadkomma de förändringar på utgiftssidan som man hade som ambition. Det är beklagligt.

Det är klart att det kan vara svårt med fyra partier, med ganska olika ideologiska inriktningar, att lyckas komma till de resultat som krävs när man har de olika ingångsvärdena, åtminstone ideologiskt sett. Man får gärna förklara det här från regeringens sida. Vad tror man att det beror på att man inte har lyckats stävja utgiftsteckningen?

Vi ska komma med två konkreta förslag som vi från Ålands Framtids sida gärna vill lyfta upp för att bidra till att skapa framtidstro i det åländska samhället. Det har efterfrågats mycket här i debatten utöver en ekonomi i balans, som är en viktig signal för att skapa framtidstro för ålänningarna och respekt för våra politiska beslut, så tror jag att vi skulle fullfölja den satsning som landskapsregeringen delvis har börjat med vad gäller elbilar.

Man har sagt att man kommer att satsa på laddstolpar under det kommande året, men vi borde också ha fokus på att skapa ekonomiska incitament för privatpersoner och företag att investera i elbilar. Som det ser ut idag är det svårt att räkna hem en investering i en elbil, men vi vet alla att Åland har betydligt bättre förutsättningar än många andra områden inom Norden och Europa att satsa på elbilar. Då borde vi ligga på vågens framkant tillsammans med bl.a. Norge och Estland och se till att vi också skapar ekonomiska incitament att investera i en elbil. Det krävs infrastruktur och det krävs att man kan räkna hem en sådan investering åtminstone någorlunda. Skillnaden är för stor idag mot att t.ex. köpa en driftssnål diesel. Ser man på det strikt ekonomiskt är det mera motiverat att göra en sådan investering i dagsläget. Vill vi åstadkomma också en förändring i den åländska bilparken är det en åtgärd som är nödvändig.

Vi måste titta på olika sätt att skapa incitament. Därför föreslår vi att landskapsregeringen ska ha fokus i enlighet med motion nr 11 så att regeringen under året utreder erfarenheterna från olika miljöbilsprogram i Europa, samt återkommer till lagtinget med en elbilsstrategi för Åland innehållande ett lagförslag om ett åländskt kommunalt skatteavdrag vid inköp av el- och hybridfordon samt förslag på ekonomisk kompensation till kommunerna. Sedan vill vi också att man riktar en begäran till Finlands regering att införa förstärkta incitament för inköp och import av elbilar i främst fordons- och bilbeskattningen på Åland. Vi menar att den finska fordons- och bilbeskattningen i dagsläget kanske är Europas mest protektionistiska och sett ur ett EU:s perspektiv, inte modernt. Det gynnar inte heller i den utsträckning en övergång till elbilar och miljövänliga fordon som det borde.

Jag ska avrunda, fru talman, med att också avisera, förutom motion nr 11 som vi kommer att driva till omröstning, även att vi kommer att driva motion nr 8 till omröstning, som tar fokus på en stärkt digital kompetens. Ska vi hänga med i den digitala utvecklingen måste vi redan nu se till att våra barn får de grundläggande kunskaper som erfordras ur ett europeiskt perspektiv i dagsläget att man också kan tillskansa sig den digitala informationen genom att vi börjar se programmering som ett språk som faktiskt präglar våra barns och våra kommande generationers vardag. Ska man kunna ta del av verkligheten och det som formar den måste man också kunna de språk som styr den. Programmering är ett sådant språk som vi borde ha fokus på att också få in i våra läroplaner på ett bättre sätt än vad vi har i dagsläget. Vi för därför även motion nr 8 till omröstning. Tack, fru talman!

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fru talman! Det är intressant att notera att Ålands framtid tydligen vägrar acceptera det faktum att ekonomin är i balans redan under detta år och att likviditeten bedöms vara tillräcklig även under nästa år. Det här är den faktiska situationen, men ni bara kör på med skygglapparna på.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Vi vet alla att likviditeten fortfarande befinner sig i en sjunkande trend och den kommer också att minska under det inkommande året enligt budgetförslaget. Det visar att vi gör av med mer pengar än vad vi faktiskt får in. Om det fortsätter så här så kommer vi inom kort att behöva gå till banken och låna för att finansiera vår budget framöver. Då anser vi från Ålands framtids sida att budgeten inte är i balans. Man har till och med från regeringsbänken här under dagen medgett att budgeten inte är i balans, så tydligen kan man komma till olika slutsatser även inom regeringsgruppen. Vi menar att vi står i en situation där vi snart behöver gå till banken för att ta lån och finansiera vår verksamhet framöver så då är inte ekonomin i balans.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Fru talman! Att likviditeten fluktuerar under ett år och också mellan år betyder inte att den inte är i balans. Det är helt naturligt. Budgeten för 2014 visar på ett överskott på tre miljoner och indikationerna pekar på att det kommer att bli ännu större, dvs. intäkterna täcker kostnaderna och likviditeten finns där. Det är det som är definitionen på en ekonomi i balans. Jag vet inte vad ni har för definition på en ekonomi i balans.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Problemet är att det inte handlar om fluktuationer i likviditeten. Som det tidigare har sagts i debatten har likviditeten minskat med ungefär 170 miljoner när finanskrisen nådde Åland och Europa, till att ligga runt 40 miljoner i dagsläget. Går den under 30 så har man från regeringen sagt att man måste gå till banken och låna. Där befinner vi oss snart med den trend som vi har i dagsläget. Det kan mycket väl vara så att vi får positiva siffror i bokslutet för 2014. Då går vi igen och tittar i budgeten för 2015 och konstaterar att utan de extra intäkter som är av tillfällig karaktär från statens sida, skulle vi ha ett föreslaget underskott på ungefär 15 miljoner euro. Att mena att budgeten är i balans med de siffrorna och det budgetförslag som vi faktiskt diskuterar idag, så låter sig inte göras. Det borde inte heller låta sig göras i ledamot Fogelströms verklighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Ser man på de åländska förhållandena med korta avstånd så skulle elbilar vara utmärkta. Det är många ålänningar som bor ute i periferin och de är bortskämda med att hoppa i bilen för vi har inte så häv kollektivtrafik ute i periferin. Då skulle de här elbilarna vara riktigt bra. Jag stöder den tanken med elbilar och samma är det väl med vindkraft till sedan så skulle det vara riktigt miljövänligt och bra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Det här är en vision som ofta lyfts upp här i salen och vi kan vara glada att vi är eniga om den, ledamot Sundblom och jag. Jag tror att vi också har flera med oss. Vi måste därför se till att vi faktiskt gör konkreta satsningar på området och använder det skatteinstrument vi har för att utveckla också den här delen av Åland och försöka göra något åt vår bilpark som kanske inte är så smickrande, om man ser det ur ett europeiskt perspektiv. Här måste vi modernisera Åland.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Fru talman! Jag hade förmånen att delvis vara med i utskottet. Det var intressant att där höra de olika hörandena. Det jag vill börja med är att avisera att motion nr 40 avser vi att ta till omröstning. Den handlar om utlokalisering av arbetsplatser. Det är en fråga som vi borde gå vidare med för det finns många olika verksamheter som mycket väl kan utlokaliseras. I motionen står det att landskapsregeringen listar vilka uppgifter som av regionalpolitiska skäl kan utlokaliseras till skärgårdskommunerna eller landskommunerna från centralförvaltningen och kommer med förslag till utlokaliseringar i kommande budget. Det är viktigt att man har en lista på vad man kan och vad man inte kan.

Vidare så vill jag gärna uttrycka min tillfredsställelse över vad utskottet skriver på sidan 9. Först har man konstaterat att man inte har behandlat meddelande nr 6 ännu, men förhoppningsvis ska man göra det under vintern. Sedan har man skrivit att arbetet med miljökonsekvensbedömningen på östra Föglö fortskrider enligt landskapsregeringens plan, med planerad byggstart år 2016. Det låter bra för det är en signal att försöka ge lite framtidstro i en del av skärgården. Räknar man på driftskostnaden som finns i skärgårdstrafiken så är den stora inbesparingen när man gör något åt södra linjen, för det är där pengarna finns. Då kan man göra inbesparingar. Jag räknade ut den för några år sedan, nu har turlistorna ändrat lite, men då var den över 40 procent.

Vidare skriver utskottet också om OPS-finansiering, offentlig-privat samverkan. Vad vore bättre om vi ska ha ett nybygge, än att bjuda ut driften och bygga båtar på totalentreprenad genom den här OPS-finansieringen. Till exempel när färjfästet är färdigbyggt för trafiken ut mot Kökar så bjud ut den på en längre tid. Då kan vi göra en helhetslösning som håller många, många år framöver. Det skulle vara suveränt att kombinera ihop det.

Det jag är mest sorgsen över är revideringen av skärgårdstrafikens avgiftstaxor som jag har en motion om, motion nr 37. Den vill jag också ta till omröstning. Det handlar mycket om lastbilsavgiften. Här har finansutskottet kört lite fel. När man har avslagit motionen så skriver man: ”Utskottet konstaterar att landskapsregeringen bör göra en översyn av sitt interndebiteringssystem” och så förkastar man motionen. Det här handlar om transporten för företagen, det här är infrastrukturen för företagen. Att vara företagsvänlig och försöka locka till att arbetsplatserna ska finnas ute runt hela Åland är det som det här handlar om. Det går fort för ett företag som startar upp att skaffa sig avgiftskostnader i skärgårdstrafiken på över 50 000, man behöver inte driva stort företag för det med lastbilar. Redan 5.12.2013 skickade Föglö kommun ett brev till landskapsregeringen tillsammans med företag i Föglö där vi ville ha en ändring på det här. Man borde nog fundera noga och göra en totalrevidering av avgifterna i skärgårdstrafiken. Tack!

Ltl Igge Holmberg

Fru talman! Jag tänkte tacka både finans- och näringsutskottet samt social- och miljöutskottet för deras stöd för att avsätta resurser för arbetet inom jämställdhetsområdet. Jag har alltid ansett att det viktigaste arbetet i samhället är det som görs innan det blivit alltför sent, förebyggande är alltid bättre än reaktivt. Jag har sett det när jag jobbade i skolvärlden och jag har sett det i mitt arbete med ungdomar. Det arbete man gör med barn eller ungdomar i ett tidigt skede återbetalar sig alltid. Satsningar på projekt som Fair Sex, som var lättfattligt och väckte intresse hos dem som berörde det mest, unga kvinnor och män är viktiga och välanvända pengar.

Det är ju så att vill man motverka våld mot kvinnor så är det unga män man i första hand skall vända sig till. Ju tidigare man kan starta upp ett jämställt tänkande hos unga män och pojkar, desto snabbare får vi ett säkrare och jämställt samhälle. Så jag tackar än en gång utskotten för deras vilja att attackera detta samhällsproblem.

Det känns befriande att jämställdhetsarbetet har fått en så stor roll i det dagliga arbetet inom landskapsregeringen. Vi är inte framme ännu, men vi är på väg mot ett mer jämställt samhälle på de flesta plan. Trots de lovorden så måste jag säga att det fortfarande finns människor som ofta glöms bort i samhället.

Det finns ett projekt som man kunde tänka på att lägga till de programmen som nämns i betänkandet ”Jämställd Fritid”, ”Jämställt Åland” och ”Fair Sex”, program som jag visserligen stöder till fullo, men som inte riktigt når alla människor. Till dem kan man fundera på att lägga till RFSU Malmös projekt, Sex för Alla. Ett program som riktar sig till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De personerna borde också få uppleva njutningen som ett gott och jämställt sexliv innebär. Det är egentligen ett program för både dem med funktionsnedsättningar och för oss som är normalstörda, som det står på RFSUs hemsida.

Vill vi att samhället skall vara verkligt jämställt måste vi även titta på livskvaliteten för dem av oss som ofta glöms bort i debatterna. De med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Projektet har redan arbetat med bland annat informatörer som själva har en intellektuell funktionsnedsättning och som åker ut till boenden och fritidshus för att prata om sex och samlevnad.

Det finns flera faktorer som hindrar människor med intellektuella funktionsnedsättningar från att kunna förverkliga sin sexualitet. Ett hinder är själva synen på personer med de funktionsnedsättningar, att deras sexualitet ses som ett problem och inte som en tillgång. Den synen tenderar att vara antingen översexualiserad, alternativt att man ser på personer som barn, som inte har någon sexualitet trots att de har en vuxen människas erfarenheter och kropp.

Jag tror att någonting som kan bidra till njutningsfyllt sexliv för människor med intellektuell funktionsnedsättning är en mer varierad upplysning. Låt oss arbeta för att utveckla Åland till ett sant jämställt samhälle för alla kvinnor och män, inte bara för de normalstörda. Tack.

Ltl Gunnar Jansson

Fru talman! Jag inspirerades till några kommentarer av utskottsordföranden kollegan Jörgen Petterssons presentation av betänkandet från finans- och näringsutskottet, i det avsnitt av presentationen där det utlovades en redovisning över den mångfald av reformer som ingår i betänkandet, reformpolitiken som sådan. Jag slog genast upp sidan 4 och fäste mig vid självstyrelseutvecklingen och tänkte att det kanske börjar där. Min tanke baserar sig förstås på min egen erfarenhet och jag tänker så lätt i de banorna, när man talar om reformer.

Från utskottsordförandes sida inleddes det med kortrutt. Kortrutten är säkerligen väsentlig och viktig, men om jag förstod beskrivningen rätt var det alltså med beklagande kollegan Jörgen Pettersson meddelade att kortrutten är viktig, men kunde tyvärr inte behandlas när utskottet behandlade budgetförslaget för nästa år. Då blev jag betänksam och lyssnade ännu mer, hoppas jag, med större skärpa på vad komma skulle. Då presenterades också tankar om den kommunala och sociala tjänsten, ÅDA, Ålands Digitala Agenda och eventuellt andra. Som en del av reformerna nämndes också reformer av regeringskansliet.

Jag hänger inte upp mig på petitesser, men jag drar två slutsatser av det här resonemanget. Den ena berörde lantrådet faktiskt i presentationen av budgetförslaget och det är den bekymmersamma försörjningskvoten vi nu har och ser framför oss. Den frågan behandlas i Ålandskommittén. Självstyrelsen som påverkare och instrument för samhällsutvecklingen tar upp den här frågan och frågan är i allra högsta grad väsentlig. Jag ska bara nämna utifrån de fakta som vi tror att kommer att gälla. Vi kan inte veta hur det ser ut i framtiden, men så här resonerar vi. Det här är inte några avslöjanden, utan det här är fakta som finns att tillgå. För närvarande har vi en försörjningskvot på 0,7 ungefär, om tio år räknar man med att den 0,82 och om 20 år är den 0,91. Om 20 år ska de ålänningar som då är försörja en till. Då menar jag att det inte räcker med enbart funktionella reformer.

Jag tycker att presentationen framstod som en exempelsamling på funktioner som ska reformeras. Det är gott och väl, naturligtvis ska funktioner reformeras, s.k. funktionella reformer, men ändå viktigare, åtminstone för mig i ljuset av det jag nyss nämnde om försörjningskvoten, är de strukturella reformerna. Jag håller med om att KST är en strukturell reform, åtminstone delvis, medan de andra är typiska funktionella reformer. Det vill jag lite varna för, det kommer inte att räcka till. Nu tänker jag inte försöka ens ha en uppfattning om hur det borde se ut, utan jag bara pekar på att det här är ett problem i vår politik. Det här är ett problem. Vi orkar med och debattera med stor inlevelse funktioner och funktionella reformer, men se när det kommer till strukturer har vi betydande problem. Det här kan jag med en viss insikt säga därför att kanske den största och mera genomgripande strukturreformen i det offentliga Åland företogs 1970. Strukturerna har inte ändrats i någon nämnvärd omfattning sedan dess.

Alltså försörjningskvoten och ett nytt självstyrelsesystem går enligt min mening hand i hand. Vad gäller ett nytt självstyrelsesystem som är berett att möta utmaningarna på 20-talet ska också byggas på ett sådant sätt att de utmaningar som bl.a. följer av försörjningskvoten kan mötas och hanteras. Jag hoppas att självstyrelsesystemet ska kunna byggas i en sådan riktning att med den makt som följer av ett annat system, eller ska vi säga kan följa av ett annat system, följer självfallet ett minst lika stort ansvar. Då måste man vara beredd att axla det ansvaret. Jag vill varmt tala för strukturella reformer i större utsträckning och inte att man ägnar all energi åt funktioner, för de ska sköta sig själva. I själva verket tycker jag att vi på den politiska nivån inte ska bland oss så mycket i de här funktionerna. Det är ofta teknikaliteter, istället fokusera på strukturer. Tack talman!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Tack för den vänliga inledningen. Det är en stor ära att ha fått inspirera som en enkel utskottsordförande, till ett inlägg som andas både funktionalitet och reformiver. Så ser jag nämligen vårt betänkande också, som någonting som är väldigt framåtriktat och inspirerande som ledamoten Gunnar Jansson själv säger. Jag blir möjligen lite frågande för det finns de i ledamotens grupp som inte tyckte att det var inspirerande. Nu vet jag inte riktigt på vilket ben jag ska stå. Jag tror att jag föredrar det första för det är verkligen ett verkligt inspirerande betänkande. Vi har valt att inte så mycket leka med ord, vilket jag tycker att ledamoten ägnar sig åt när man pratar om vad som är funktionellt och vad som är strukturellt, för det ena kan mycket väl leda till det andra och någonstans måste man börja. Den stora reformen 1970, ja den var omvälvande, men den började antagligen med ett meningsutbyte och kritiserades sannolikt från början för att vara alldeles för funktionellt för att kunna leda någonstans. Det blev struktur till sist och det ber jag att få gratulera till.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Det är en evig fråga, vad är ägg och vad är höna i det här sammanhanget. Är det funktioner som skapar strukturer eller kräver strukturerna nya funktioner. Antagligen båda två. Jag vill bara konstatera att ÅDA, Ålands Digitala Agenda, är en typisk funktion. Man kan säga att om inte Åland hänger med i den digitala utvecklingen är det oförsvarligt, det är någonting som måste göras. Det är någonting som jag inte ens tycker att är särskilt reforminriktat utan tvärtom, de som inte hänger med blir bakom och så kan man inte ha det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag får konstatera att den enas struktur kan vara den andras reform, för ÅDA, Ålands Digitala Agenda, borde i ärlighetens namn ha blivit gjort för mycket, mycket länge sedan. Det har varit mycket kontraproduktivt att ha tre olika IT-avdelningar på olika platser runt om i landskapet, som i det stora hela ägnar sig åt samma sak. Jag är mycket glad åt att detta har kommit i gång nu för det kan mycket väl leda till en reform. Samma sak är det med Kommunernas socialtjänst. Detta borde ansvarstagande regeringar ha sett till att ha hänt tidigare, men det har man av olika skäl inte gjort. Likaså borde man aldrig ha låtit skärgårdstrafikens kostnader skena på det sätt som hände, men så blev det. Varför saker och ting har gått fel från början kan det finnas tusen skäl till, det viktiga är att man hanterar det nu och sätter igång reformer även om de blott är funktionella för att de i framtiden ska bli strukturella. Tack för det.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jag hör att vi i hög utsträckning tänker i samma banor, men det är ändå i mitt sätt att tänka en betydande skillnad mellan en planerad reform och en genomförd reform. Jag i samhället har nytta av reformen när den finns där. Här i lagtinget kan vi tala om planer och planerade reformer och alla möjliga goda föresatser, men effekt har de först när de är på plats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag skulle vilja att ledamot Gunnar Jansson närmare skulle precisera strukturen, som enligt honom föreligger, mellan ett nytt självstyrelsesystem och försörjningskvoten. Det blev lite dunkelt sagt, men inte med det menat att det var dunkelt tänkt. Åtminstone såg jag inte vilken struktur det var frågan om. Jag skulle gärna se en lite mera utvecklad analys av sambandet inom strukturen.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! De grundläggande rättigheterna som grundlagen tillförsäkrar envar av oss, alla som finns inom jurisdiktionen påverkas av att det ena ska se till att samhället fungerar och så att säga som benämningen heter försörja, kanske inte den andra, det ska inte vara via dem, men i varje fall färre ska försörja flera. Då är det väsentligt att också den offentliga verksamheten, den gemensamt finansierade verksamheten, är så strukturellt slimmad, trimmad, effektiv som man bara kan tänka sig. Det enda vi vet är att allting förändras. Riktningen är inte alltid så lätt att avläsa. Det vi beskådar i ett nytt självstyrelsesystem efter 2022 kommer att ha det här som en av sina stora utmaningar, färre ska försörja flera.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Bästa ledamot Gunnar Jansson, den här förändringen av försörjningskvoten har i grunden ingenting med självstyrelsesystemet att göra. Det är en allmän utveckling i så gott som hela världen. Inte har jag sett ännu, men det betyder inte att det inte skulle förekomma, någon riktig lösning på det problemet. Att vi ska ha en slimmad och välfungerande offentlig sektor har väl varit varje regerings mål, men om man har lyckats skapa det är en annan fråga. För mig kvarstår nog sambandet, vilket är det mellan försörjningskvotens förändring och ett nytt självstyrelsesystem.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Som jag ser det så finns sambandet i de rättigheter som lagstiftaren tillförsäkrar medborgarna och som naturligtvis ska uppfyllas i ett civiliserat samhälle. De kräver resurser, humana resurser och ekonomiska resurser och en fördelning som är så rättvis som möjligt, vad nu sedan är rättvist. Om det går därhän att resurserna minskar och de som behöver försörjning ökar uppstår en situation som det allmänna måste ta hand om, måste enligt grundlagar och de grundläggande rättigheterna hantera. Det är där jag ser utmaningen, jag ser sambandet som den utmaning som det nya självstyrelsesystemet, hoppas i varje fall jag, ska vara beredd att möta. Det kan sedan i sin tur förutsätta strukturella reformer i hela den offentliga samhällsbyggnaden som vi har här på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det passar ganska bra för mig egentligen att komma efter ledamot Gunnar Jansson eftersom jag har tänkt ta upp lite liknande frågor som han var inne på, men kanske utgående från en annan utgångspunkt. Från liberalt håll försöker man nonchalant bagatellisera värdet i de reformer som den här regeringen har gjort inom centralförvaltningen, men också inom andra organ. När ledamot Gunnar Jansson pratar om funktionella reformer som någonting som givet, ungefär som bara ska till, tror jag att det är lite att underskatta den tröghet som finns inom alla organisationer. Det krävs både politiska mål och det krävs politisk kraft att driva de förändringarna. De förändringar som nu görs inom centralförvaltningen berör mellan 200-300 personer här i centralförvaltningen. Det är ingen liten process. Visst kan man säga att en del av dem är enbart funktionella, men de berör en central struktur som är gemensam för alla, dvs. centralförvaltningen.

Den mest funktionella förändringen är väl privatiseringen av sjötrafiken. Den har kanske inte så stor strukturell betydelse. Sedan har man ändrat också avbytarservicen. Att man gör ett fastighetsverk, som många regeringar har haft ambitionen att göra av de offentliga fastigheterna och fastighetsavdelningen här, är en stor strukturell förändring skulle jag säga. Också att man gör trafikavdelningen till ett trafikverk. Vi har haft under åratal direkt ministerstyre av skärgårdstrafiken. Det finns, och det kanske man inte nu ska börja med, men det finns ganska horribla historier på ministrar som har gjort både det ena och det andra med tidtabellerna under sin tid vid makten. Den tiden är nu gudskelov förbi och genom den här strukturella förändringen kommer det här ministerstyret att betydligt minska.

När det gäller Ålands Digitala Agenda är det en stor strukturell förändring, vill jag påstå. Den har motarbetats ganska mycket, framför allt av liberalerna som hela tiden har tyckt att den i och för sig har en viktig funktion att fylla, men den är inte välberedd och allt är inte riktigt skött och man har motverkat detta på många sätt och i många organ. Nu har ÅDA-reformen genomförts och av vad jag har förstått av regeringens representanter så har gott som alla kommuner visat intresse för att bli med i den nya strukturen. Det är både kommunala organ, landskapsorgan och kanske också några andra, det känner jag inte till. Det är alltså en stor strukturell förändring som här sades, som borde ha genomförts för länge sedan. Det har inte funnits sådana politiska mål och det har inte funnits kraft från tidigare regeringar att genomföra en sådan reform.

Kommunernas socialtjänst berörs i finansutskottets betänkande och som en av dem som drev fram förslaget, är jag nu mycket glad och nöjd över utskottets skrivningar. Man skriver att ”Kommunernas socialtjänst avses skapa ett rättvisare samhälle för alla och är i sig en bekräftelse att kommunerna är viktiga även i framtiden.” Sedan tar man också upp att äldreomsorgen blir steg två i reformen och att man ska, från regeringens sida, tillsätta en kommitté som ska jobba speciellt med äldreomsorgen. Det är en strukturell förändring och det förstod jag att också ledamot Gunnar Jansson ansåg att det var.

Den här organisationen har kritiserats av vissa kommunala representanter i ganska så skarpa ordalag. Det är lite intressant att många av dessa personer samtidigt kan tänka sig att verksamheten skulle flyttas under ÅHS. Deras argument har varit att det blir alldeles för centralstyrt med Kommunernas socialtjänst. Om man sätter det under ÅHS blir det ju extremt centralstyrt. All verksamhet ska flyttas till staden, beslutsfattandet blir helt centralstyrt långt från brukarna och också administrationen och den ekonomiska styrningen av verksamheten. För mig bygger inte, det som vissa kommunalpampar i olika varianter har kritiserat, på omsorg om medborgarna, det är en fråga om att man tror att man tappar kontrollen över ekonomin för socialtjänsten. Den förändras naturligtvis, men vilket är det viktigaste målet i det här fallet, jo, det är att alla ålänningar ska få lika behandling oberoende vilken kommun de finns i.

Som ledamot Fogelström sade så har kommunmedborgaren tidigare uttalat sig enligt ÅSUB, att det är viktigt för dem att de får en fungerande service när de behöver det och det är inte beroende av vilken kommun som ger servicen. Det andra är att de socialarbetare som jobbar inom den här sektorn, deras intresseorganisation är för reformen. Jag tycker att det är dem vi ska tillgodose, brukarna och dem som jobbar inom den här sektorn, inte några kommunalpampar som är rädda för ekonomiska kostnader i det här avseendet. Tack, fru talman!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Om man finge ställa en fråga i en replik skulle den lyda så här: När anser ledamot Barbro Sundback att en reform är en reform? Jag varnade för illusionspolitik. Jag sade vad jag anser, att en reform är en reform när den är på plats och jag som hindersbölebo känner av den. Nu förstod jag att bland reformerna finns en lång rad planer, jag får inte fråga, men eventuellt får ledamoten Sundback svara.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Den filosofiska, nästan metafysiska invändningen har ledamot Gunnar Jansson förut haft. Det är klart att en reform har flera olika skeden, den kan inte ploppa ner från himmelen en vacker dag och sedan är den genomförd. Speciellt inte när den är utsatt för politiska beslut i många organ. När det gäller KST har det varit ett öppet förfarande, ett brett förfarande och det kommer, som jag förstår, att förverkligas speciellt med hänsyn till betänkandet där det finns ett klart stöd för det. Jag talar om avbytarservicen, sjötrafiken, Ålands Digitala Agenda, fastighetsverk osv. Det är allt mer eller mindre genomfört och det kommer att genomföras 2015-2016.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag tänkte bara kort replikera. I inledningen nämnde ledamot Sundback ÅDA och kommunernas inställning gentemot ÅDA. Det är viktigt att man inte övertolkar de signaler som kommunerna har sänt i och med att de gått in som aktieägare i ett initialskede. Det betyder inte att kommunerna så att säga köper vad som helst från ÅDA som service bara för att man har en andel. Det är viktigt att det sköts på ett effektivt och bra sätt så att kommunerna ser att de har en vinst i att fortsättningsvis i framtiden kunna ha möjlighet att anlita ÅDA, men inget grönt ljus in blanco anser jag att kommunernas agerande är.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag vet inte vad som menas med grönt ljus in blanco. Det verkar som både hängsel och rem. Det är klart att alla kommuner gör sina egna självständiga beslut i den här frågan. Jag tog upp det i belysning av den kritik som riktades från liberalerna till det här projektet. Man sade å en sidan att det är en bra reform, men så räknade man upp en hel del förvaltningsåtgärder och administrativa åtgärder, som borde ha tagits innan bolaget bildades. Jag såg det mera som en maktdemonstration än att det fanns en riktig saklig grund för det. Att det tydligen ändå finns ett visst intresse bland kommunerna för den här verksamheten. Inte är det som det framställdes i vissa skeden som ett så väldigt projekt. Här kanske vicelantrådet kan kasta ljus över situationen. 

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Det har framförts både nu i dagens debatt och i remissdebatten att den här regeringen har försämrat så mycket för de ålänningar som har det sämst ställt. Det har både ledamot Katrin Sjögren och vicetalman Viveka Eriksson sagt härifrån talarstolen. Det skulle vara bra intressant att veta varifrån liberalerna får sina faktakunskaper ifrån. Har man något speciellt institut som tar fram sådan här information eller slänger man helt enkelt det ur sig?

Ser man i budgetboken från 2011 var de sociala andelarna av landskapsandelarna 18,8 miljoner. Idag är de på 20,7 miljoner, nästan två miljoner högre än när liberalerna satt i regeringsställning. Landskapsandelarna är väldigt viktiga för de går just till att kunna förbättra för bl.a. kommuninvånare som har det svårt och som har behov av extra stödåtgärder. Jag är glad över att vi forsätter att öka dem.

Under samma tidsperiod har PAF-understöden för social verksamhet ökat från 2,2 miljoner, det var de 2011, till att idag ligga på 3,2 miljoner. Alltså en miljon högre än vad de var när ledamot Sjögren hade ansvar för det här området. Det har gått till bl.a. personligt ombud, många olika aktiviteter som gynnar personer med funktionsnedsättningar, barn som har autismspektrumstörningar eller andra saker som underlättar för personer som annars har det svårt ekonomiskt. Här får man också en social samvaro, möjlighet att t.ex. få komma till simhallen och träna osv.

Lagstiftningen då? Där har landskapsregeringen höjt utkomststödet med nästan 40 euro per månad för ensamboende och ensamförsörjare samt att vi lade till en tioprocentig höjning av livsmedelskostnadernas andel. Det här stödet indexjusteras årligen. Läste man ÅSUBs utredningar ser man helt klart att andelen personer i ekonomiskt utsatta hushåll på Åland var 4,3 procent enligt statistik från 2012. I Finland är samma siffra nio procent, alltså dubbelt högre. När ledamot Sjögren var minister var den här siffran högre. Då var det 4,5 procent. Trenden är nedåtgående åtminstone fram till 2012.

Vill man riktigt fördjupa sig i hur inkomstfördelningen har utvecklats kanske man kan se på GINI-koefficienten, som är ett mått på ojämlikheten beträffande t.ex. inkomstfördelningen hos en befolkning. Ju lägre GINI-index desto mer jämlikt är regionen. Här finns det siffror sedan långt tillbaka. Sedan millennieskiftet 2000 så minskade inkomstojämlikheten på Åland, medan den har ökat både för Finland och relativt starkt för Sverige. Ser man från 2005 och framåt ökar jämlikheten på Åland, men det är inte fallet varken i Finland eller i Sverige. I mars får vi ännu mer fakta på bordet. Då kommer ÅSUBs uppföljning av utredningen om ekonomisk utsatthet, som visar på mer detaljerad nivå hur den relativa fattigdomen på Åland är fördelad.

Ja, jag ser helt enkelt att på de pengar vi fördelar, på de siffror vi har, ser vi inte att det blir en ökad ojämlikhet utan snarare tvärtom. Läser man tidningar i Finland och Sverige, ser man på finska och svenska nyheter kan man lätt tro att så är fallet också på Åland, men så är det inte.

Ledamot Sjögren vill dessutom ha ett meddelande om tandvården. Den här landskapsregeringen väljer att inte bara utreda. Jag är glad över att utskottet i sitt betänkande skriver att det faktiskt är 2 300 fler människor som idag har rätt att gå till ÅHS tandläkare. Om vi väljer att ytterligare ta in dem som lever under den relativa fattigdomsgränsen så ökar det här till 3 400. Jag tycker att vi faktiskt gör något, istället för att skriva utredningar och meddelanden.

Det är många beslut som den här regeringen har fattat under de här tre åren, hela regeringen. Alla regeringspartier har varit eniga i det att vi inte vill försämra för dem som har det redan sämre ekonomiskt ställt. Det är höga målsättningar som den här regeringen försöker leva upp till. Tack, fru talman!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var värst! Tydligen har liberalerna trampat på en öm tå. Jag känner inte igen den beskrivningen som ministern ger av mina budgetanföranden. Jag tror inte att jag har nämnt detta med ett enda år. Ministern hänvisar till utredningar som finns från 2012, det handlar om budgeten som förra landskapsregeringen lade, det handlar om att vi gjorde förändringar i utkomststödet, ensamförsörjartillägg. Vi lagstiftade om grunder för barnomsorgsavgiftens avgiftsstadga. Vi sänkte ÅHS-avgifterna. När det gäller landskapsandelarna har man frusit indexeringen till dem. De regleras av åldersgrupper och där har man faktiskt tagit bort en del från sittande landskapsregerings sida, när man frös indexeringen.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det här är siffror som kommer från ÅSUB, de kom alldeles nyligen. De baserar sig också på de lagförändringar som gjordes 2012 av den här regeringen, som ytterligare förstärkte den ekonomiska situationen för dem som har det sämst ställt. Det är så att både ledamot Katrin Sjögren och vicetalman Viveka Eriksson har slängt ur sig sådana här formuleringar om att den här regeringen försämrar för dem som det sämst ekonomiskt ställt. Det var ett mycket hedrande anförande av ledamot Perämaa i måndags där det var en mer nyanserad diskussion när det gällde bostadsbidragen. Även i dagens debatt har ledamot Katrin Sjögren i ett replikskifte sagt det här. 

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat. Talmannen meddelar att oavsett hur talarlistan ser ut idag så kommer dagens diskussion lite senare att fortsätta i morgon kl. 9.30 såsom planerat.

Vicetalman Roger Jansson

Fru talman! Det förefaller som om talmanskonferensen helt har missbedömt tidsbehovet när det gäller den här diskussionen. Talarlistan är nästan slut, men vi fortsätter ändå i morgon vilket väl är motiverat. Det är intressant att vi har en sådan utveckling, kanske bra också så här inför julen. Lite oförberedd kommer jag därför upp nu. Jag trodde att det var i morgon som jag skulle komma upp med tanke på den talarlista som finns.

Några saker vill jag beröra med anledning av den diskussion som har varit. Det första gäller att ÅHS skulle generera ett överskott på tre miljoner 2014. Ett överskott måste man vara försiktig med att tala om, precis som ledamoten Sundback tidigare var inne på. ÅHS genererar årligen en förlust på över 80 miljoner euro. Så är det! När man talar om överskott jämför man med den budgetplan som finns och hur resultatet sedan blir. 2012 resulterade i underskott i förhållande till budget på långt över miljonen. 2013 resulterade i ett överskott i förhållande till budgeten på lite över två miljoner. 2014 vet vi inte ännu, men prognosen visar på att överskottet i bästa fall kan hålla sig i nivå med 2013. 2013 års överskott användes inte till underskottet för 2012 utan det fick ÅHS använda som en buffert för kostnader som skulle uppkomma. Vissa investeringar har gjorts med de pengarna så en del av pengarna är försvunna. Av 2013 års överskott är ungefär 1,2–1,5 miljoner ofördelat. Det läggs till det överskott som är beräknat och prognosticerat för 2014 och därav siffran tre miljoner.

Några möjligheter att utöka ÅHS löpande kostnader på grund av de här överskotten finns inte ännu. Fortsätter det så är det klart att antingen kommer landskapsregeringen att dra ner budgeten eller också så kan man använda en del till löpande kostnader. Buffertarna har vi kommit politiskt överens om och det är förnuftigt. Alla partier i styrelsen är eniga om att det ska användas, som jag tidigare sade, för tillfälliga kostnader på grund av en annorlunda sjukdomsbild, som här tidigare sades av ledamot Sundback, eller om man kan göra vissa investeringar. Att använda sådana pengar från bufferten till löpande kostnader får man inte heller göra. I samband med strejken har det också varit missförstånd från parterna, åtminstone den ena parten, när det gäller detta, ÅHS har ju överskott, man kan ta från det. Nej, det går inte när det gäller engångsöverskott och löpande årliga utgifter som ska täckas. Nog om detta.

Intressant är kurvan om klumpsummans utveckling som finansutskottet har på sidan 3 i sitt betänkande. Där ser vi att klumpsumman från att ha varit på en nivå om 100 000 år 1993 och över 200 000 år 2008 så rasar den plötsligt ner, men är nu igen högst som den har varit på 220 000 ungefär. Ritar vi trendkurvan är det en ständig uppgång. Vi har genom klumpsummesystemet en stabil utveckling om vi inte tittar på kalenderår utan om vi tittar på trenden. Det är angenämt att det har en sådan effekt, klumpsummesystemet. Det är med denna klumpsumma har vi haft råd att bygga upp Nordens största stödsystem till kommunerna. Det är ovedersägligt på det sättet och därmed har vi kunnat upprätthålla den kommunstruktur vi har med 16 kommuner varav de flesta är väldigt små och egentligen inte skulle kunna flyga. Tack vare landskapspengarna kan de hålla sig flytande, eller flygande.

Att vi dessutom utöver det här årligen har haft råd att betala mellan 60 och 70 miljoner euro per år till det som i riket sköts av kommunerna så visar i form av hälso- och sjukvården och gymnasialstadieutbildning att vi egentligen inte ska ha några ekonomiska problem. På grund av det system vi har och det bristande ansvar, kan vi säga, som det åländska samhället känner för inkomstsidan har vi spenderat friskt genom åren. Klumpsumman har givit oss stora pengar, Ålands penningautomatförening har också genererat från tid till annan och särskilt idag stora pengar. Tredje sektorn på Åland har ungefär tre gånger mer per aktivitet jämfört med situationen i Finland och Sverige.

Den här verkligheten tycker jag, vicelantrådet, att landskapsregeringen borde beskriva såsom den är. Man har alltid varit rädd att beskriva den eftersom man varit rädd för att man i riket, när man läser det, tycker att ålänningarna får för mycket pengar, att det här bär syn för sägen. Nog måste vi när det gäller ekonomiska realiteter vara öppna och ärliga och säga hur det är. Då får vi också den förståelse för att det nuvarande systemet har sina fördelar och att vi dessutom har rätt gott om pengar i offentlig sektor. Varför vi har det bör man också säga. Finans- och näringsutskottet bör också ta upp den här tråden och fundera kring den och skriva om den. Då kanske debatten blir mindre negativ när det gäller den ekonomiska verkligheten än vad den tenderar att bli.

Ltl Göte Winé

Fru talman! Jag ska försöka vara duktig här och klara mig inom fem minuter. I betänkandet skriver finans- och näringsutskottet om besökarcentret i Bomarsund. Där nämner man vikten av att planeringen av Bomarsunds besökarcenter sker i nära samarbete med Sunds kommun, Visit Åland och Bomarsundssällskapet.

Fru talman! Just om ett besökarcenter i Bomarsund så lämnade jag in en hemställningsmotion i mars 2004. Jag har jobbat med den frågan ända till 2010 – 2011 då den liberalledda regeringen satte driftansvaret på Sunds kommun, om det skulle bli av. Då måste jag ändra åsikt när man satte det ekonomiska ansvaret på kommunen. Ja alla vet ju idag hur Sunds kommuns ekonomi ser ut och ska man till på köpet sitta på ansvaret för driften av besökarcentret så skulle det väl vara ännu mer kris där är jag rädd för.

Jag är tacksam att jag då sade nej och tog det jobbiga beslutet till det villkor, som den liberalledda regeringen lade på Sunds kommun 2010, tror jag det var. Nu vill liberalerna i denna motion, som man lämnade om besökarcentret, inte nämna frågan om vem som skall ansvara för driften utan bara att byggandet av besökarcentret genomförs under 2016. Jag håller med om att det skulle vara bra om vi skulle ha ett besökarcenter på plats, men då är det nog driftfrågan som måste lösas också.

Sen, fru talman, så är det snart 11 år sen jag lade in min motion om besökarcenter och det är mycket som har hänt sen dess. Där kan man nu säkert utveckla vidare med interaktiva historieberättelser och få besökarna att uppleva mer ute i naturen än inne i ett besökarcenter. Nå nu blir det mycket detaljer, men jag håller med om den angelägna frågan om ett besökarcenter, men vi får inte bara bygga för att det ska vara prestige och för att det ska se bra ut och man ska se det här. Vi måste också veta vem som ska stå för driften och att vi har råd. Jag ser gärna ett besökarcenter, men jag vill inte pressa Sunds kommun, att det skall bli ett besökarcenter där kommunen måste garantera driften.

Jag tror det var två år sedan jag sade det tidigare och säger det igen. Jag vill inte se den utpressningspolitik som liberalerna gjorde när de satt i regeringen och skötte den här frågan. Regeringen som satt före dvs. 2005 - 2007 hade genom dåvarande kulturminsister Camilla Gunell kommit ganska långt i projekteringen av ett besökarcenter. Där tog sedan den följande regeringen många steg bakåt. Synd att det här initiativet, som vicetalman Eriksson nu har, inte fanns när hon satt som lantråd. Det är nya tider nu och jag välkomnar en satsning i Bomarsund som turistort.

Sedan fru talman så fick jag frågan utanför plenisalen om inte jag skulle gå upp och stödja liberalernas motion nr 27 om samarbetsunderstöd. Givetvis kan jag gå upp och prata om den också. Jag har en längre tid pratat om att en kommunreform behövs. Jag har också sagt att om jag inte får det så kan jag nöja mig med samhällsreform och där händer det mycket just nu. Nu fick Finströms kommun avslag för denna ansökan. Och det var nog mycket för att man satte ansvaret på landskapsregeringen och inte själva satte sig i förarsätet.

Jag ser en vinst i att göra ett kommunsamarbete och jag hoppas också att man går vidare. Det har vi från norra Ålands socialdemokrater också skrivit insändare om. Det behövs en kommunreform på norra Åland och vi ser positivt på det. Jag är övertygad om att vi borde få någon bortifrån att leda det arbetet. Ledamot Runar Karlsson sade att kommunerna själva har den kunskapen. Kunskapen har man, men däremot är man rädd att bli förlorare och då blir det lätt en debatt där man anser att det nog blir bra, men man vill inte bjuda något åt någon annan kommun för då vinner de på det. Så jag hoppas nu, fru talman, att Finströms kommun inte kastar yxan i sjön utan ser nya möjligheter för detta och jobbar vidare med denna angelägna fråga. Det finns invånare som är både för och emot.

Ledamot Runar Karlsson sa också att det var bra att den avslogs för det var inget seriöst försök. Jag tror att det var det faktiskt. Det här var inget försök att fälla krokben för någon reform eller något sådant. Det var, som jag ser det, ett seriöst förslag att man skulle titta på det. Socialdemokraterna på norra Åland fick själva frågan i ett tidigt skede av dem som var med och tog initiativ om det här, att vara med och påverka. Vi var också med i ett skede och påverkade motionen och kom med idéer och synpunkter. Men när det kom till att det skulle bli ett samarbete, att man skulle göra det tillsammans, blev det ett nej. Vi jobbar vidare med frågan. Det här med kommunreform är viktigt att se över. Jag hoppas att man inte kastar yxan i sjön utan man jobbar vidare och ser hur man kan förbättra den kommunala servicen, men också om det kan finnas en samhällsekonomisk vinst i det hela. Tack fru talman!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Tack ltl Winé för att du lyfter upp Bomarsund som ett besöksmål. Det är något som det här finans- och näringsutskottet har ägnat varje budget, åtminstone delvis, sedan tillträdet 2011. Skälet är enkelt, Bomarsund är kanske den viktigaste historien som vi har att berätta från Åland. Det här vet jag själv då jag väldigt ofta använder Bomarsund som ett exempel, till exempel i förhållande gentemot Storbritannien, vilket resulterar i att vi kommer att få ett celebert besök i februari. Bomarsund öppnar dörrar, alla kan förhålla sig till att alla de tre första Victoriakorsen delades ut på Åland. Det är någonting som innefattar stort mod och det innefattar en omsorg om hela Östersjön, som faktiskt var det som hände under Krimkriget. Jag är väldigt glad över att man lyfte upp det här och jag är glad också att det inte blev en kommunal angelägenhet, för Bomarsund är mycket större än Sund.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Nja, Sund är nog större än vad ledamot Pettersson tror. Frågan internationellt, ja, den är mycket större. Det var någonting som jag verkligen lade fram när jag skrev motionen 2004, att vi behöver lyfta upp Bomarsund. Det behöver vara någonstans där bussarna kan stanna.  Det man upplevde tidigare var att man sakta åkte igenom för det fanns inget riktigt ställe att stanna till på. Nu har det hänt saker sedan dess, det har hänt att man kan gå en rundvandring, det är gjort att man kan röra på sig. Det är jättebra. Jag brukar själv vara där med barnen och vi brukar prata historia och de tycker att det är intressant. Det kan göras ännu mer intressant och jag hoppas att man går vidare med detta. Som sagt, det bör lösas först hur man sköter driften och hur det ska se ut. Det händer mycket interaktivt under tiden här.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Historien om Bomarsund borde berättas på ett sätt som man kan ta till sig. Bomarsund som det ser ut idag är stenar som ligger utspridda rätt osymmetriskt. Det är väldigt svårt att begripa vad som har hänt där. Jag kommer tillbaka till mina gamla käpphästar att det vi borde ägna oss åt väldigt mycket på Åland är att paketera vår historia och berätta det för folk så att de blir intresserade. Vi borde hitta vårt eget Bergerack, vi borde ha vår egen bro, vi borde ha våra egna Hamilton-filmer. Historier som gör att man som besökare fattar intresse för att komma till Åland. Där kunde Bomarsund vara en väldigt stark sådan historia. Gustav Vasa-epoken och Kastelholms slott som en gång utgjorde kärnan i det svenska riket kunde vara en annan. Vi måste också titta framåt och hitta dagens historia, men om vi inte har en stark historisk grund att stå på, blir det svårt att gå vidare. Därför var det väldigt bra att ledamoten lyfte fram Bomarsund. Tack för det!

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Det var så bra sagt så jag säger inte så mycket mer. Jag håller helt och hållet med ledamot Pettersson om att det här är något som vi kan jobba vidare med och som vi ser att vi kan ta längre fram.   

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! När jag satt i lagtinget och satte i näringsutskottet 2003-2007 lyfte vi just de här frågorna i turiststrategin Bomarsunds historiska värde. Det var väl då man satte igång tankarna på ett besökscenter i Bomarsund. Det föll ju alltihop på just driftsfrågan. Den tycks vara ett problem fortfarande. Jag fick inte fram allting från anförandet från ledamot Winé, vem han anser att ska stå för driften. Han nämner driften som ett problem. Vem föreslår ledamot Göte Winé att ska handha driften.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Jag sade att den måste lösas. Man pratade tidigare också om att ett samarbete med t.ex. Bomarsundssällskapet. Här kan det finnas möjligheter att hitta en dialog. Att börja kräva att kommunen ska vara en garant för driften är för mycket begärt av en kommun med 1 000 invånare. Vi hörde i ett tidigare replikskifte hur otroligt stor betydelse Sunds kommun och Bomarsund har för Ålands historia. Då är det väl självklart att man måste bidra med det från landskapet och se till att vi får det. Vi jobbar med det som ett turistiskt mål och har jobbat vidare. Det finns många sätt och därför sade jag att det behöver skötas och det behöver utredas, men där kan man titta tillsammans. Jag tror att denna fina regering kan komma med otroligt bra och kreativa förslag, mycket bättre än vad jag kommer på här.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Utskottet föreslår och betonar vikten av att man behöver utreda driftsfrågan i sitt betänkande. Som ett exempel kan jag nämna att när Eckeröhallen byggdes så ålade man driften på ett driftsbolag där Eckerö kommun gick in som en aktieägare och vissa bolag sponsorerade också och köpte aktier, även lokala turistföretag, vilket jag gjorde själv, för att få kapital. Att det har varit bekymmersamt att få driften att gå runt där vet vi, men man har jobbat medvetet hela tiden och idag tror jag att verksamheten går plus minus noll. Det oaktat ska man tänka på att Eckerö kommun likväl som Sunds kommun får en ganska stor fastighetsskatt den dagen, om det blir ett Bomarsundscenter.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Det jag vill lägga fram här är att en kommun med våra åländska mått är för små för att garantera en drift. Att jämföra idrottsanläggningar med museiverksamhet kan ha sin sak. Jag nämnde att landskapsregeringen vill gå vidare, men jag tycker att det är lite konstigt att man i en mandatperiod sätter allting på kommunen och sedan lägger man mer eller mindre ner tankarna och forceringen av besökarcentret för att sedan lyfta upp det mandatperioden efter, när man sitter i opposition. Det var lite därför jag gick upp. Det är inte min roll att här utreda hur driften ska skötas, men Sunds kommun klarar inte av det. Det vet jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi tycks alla vara överens om att det behövs ett besökarcenter i Bomarsund. Åtminstone är vi överens i finans- och näringsutskottet om att göra området mera digitalt tillgängligt för att på det viset utveckla turistströmmarna till området och kanske ge ett bättre underlag för att förverkliga ett fysiskt besökarcenter så småningom. Det är inte riktigt renhårigt att i så där negativa termer prata om liberalernas insats i den här frågan. Det fanns en ärlig avsikt under den förra mandatperioden att förverkliga det här projektet, det fanns ett avtal, åtminstone ett utkast sådant till avtal där ansvaret mellan kommunen och landskapet föreskrevs. Det var nära till att förverkligas, det närmaste det någonsin har varit. Ledamot Winé nämnde själv att det inte blev förverkligat under den socialdemokratiska f.d. kulturministern Camilla Gunells ledning, projektet kommer inte att bli förverkligat under de fyra år som hon sitter som lantråd heller.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Ledamot Perämaa nämnde att det var en ärlig åsikt, att man ville gå vidare med det. Det är sedan dess andra eller tredje gången som jag står här och säger att jag inte anser att det var en ärlig åsikt. Det var mer eller mindre så att man visste att kommunen inte skulle klara av det här. Det är renhårigt att jag ställer mig upp och nämner det här och ledamot Mats Perämaa har möjlighet att replikera. Jag har varit kritisk till det ända sedan jag fick se utkastet, det här är inget som kommunen ska ha med att göra. Det är landskapet. Sedan är det så, ledamot Perämaa, om man tittar tillbaka på hur processen gick så startade den 2005 och sedan jobbade man ganska intensivt under minister Gunells tid och jobbade fram ett förslag. Sedan började det gå lite långsammare och framför allt under ledamot Perämaas tid som finansansvarig.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Projektet är så konstruerat ritningsmässigt att det uppenbarligen och dessvärre kräver en offentlig instans, som har huvudansvaret för själva utställningsdelen. Däremot kunde det finnas privata aktörer som kunde driva kafeterian osv. med vissa möjligheter till inkomster. Projektet är uppbyggt så att det offentliga krävs där. Det har aldrig funnits, uppenbarligen och inte finns det nu heller, en politisk enighet om att landskapet skulle åta sig huvudmannaskapet. Det fanns en möjlig utväg och ett utkast till avtal mellan landskapet och Sunds kommun att Sunds kommun skulle tagit sig ett visst ansvar där, men där var ledamot Winé med och fällde. Därför har vi inte ett besökarcenter i Bomarsund just nu och kommer inte att få det heller under den här mandatperiod. Det kan vi väl ta i hand på att något beslut om att bygga ett besökarcenter inte kommer att tas under den här mandatperioden.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Ledamot Perämaa säger att det måste drivas offentligt. Vi har inte pratat om att det ska drivas offentligt utan vi har pratat om vem som har det ekonomiska slutliga ansvaret. Det ville finansministern Mats Perämaa lägga på Sunds kommun med 1 000 invånare. Går det inte att driva av t.ex. Bomarsundssällskapet så är det Sunds kommun som skall ta hundhuvudet och stå till svars för det. Hur skulle det ha varit idag då om vi hade haft Bomarsundssällskapet. Vi skulle inte ha klarat av det. Med de siffror som Sunds kommun har idag går vi försiktigt till landskapsregeringen och berättar hur vår ekonomi ser ut. Hur skulle det då ha varit om vi också hade haft det ekonomiska ansvaret för driften på ett besökarcenter.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade. Diskussionen avbryts här och återupptas vid morgondagens plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls i morgon 18.12.2014  klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil