Plenum den 17 januari 2005 kl 13.00

PLENUM den 17 januari 2005 kl. 1300.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Peter Grönlund och ltl Katrin Sjögren).

28 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Peter Grönlund på grund av sjukdom. Beviljas.  

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 5/2004-2005 angående godkännande av protokollet om strategiska miljöbedömningar till konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. (RP 3/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till lagtingets nästa plenum. Godkänt.

 

Föredras för bordläggning ärende nr 2:

 

Finansutskottets betänkande nr 3/2004-2005 angående tredje tilläggsbudget för år 2004. (FR 4/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum onsdagen den 19 januari. Godkänt.

 

Föredras för bordläggning ärende nr 3:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål angående kultur- och kongresshusprojektet. (S 1/2004-2005).

 

Föredras för bordläggning ärende nr 4:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål angående konkurrensutsättning av samhällsservice. (S 2/2004-2005).

 

Enligt 38 § arbetsordningen skall då svaret eller meddelande att svar inte avges första gången det föredras ärendet bordläggas till plenum som hålls tidigast följande dag. Talmanskonferensen föreslår att ärendena bordläggs till plenum onsdagen den 19 januari. Godkänt.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 5:

 

Lagutskottets betänkande nr 4/2004-2005 om godkännande av ändringen av artikel 12 i överenskommelsen om antagande av enhetliga villkor för periodisk besiktning av hjulförsedda fordon samt om ömsesidigt erkännande av sådana besiktningar. (RP 2/2004-2005).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Väcks förslag om remiss till stora utskottet. Inget förslag om remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

Föredras för första behandling ärende nr 6:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 1/2004-2005 angående ändrad lagstiftning om producentansvar för skrotfordon m.m. (FR 14/2003-2004).

 Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Social- och miljöutskottet har, om man får uttrycka sig lindrigt, en längre tid hållit på med detta betänkande. Jag måste ärligt säga att tidvis såg det ut som om vi aldrig skulle komma i mål. Vi tänkte nästan skicka framställningen tillbaka. Med gott bistånd från vår utskottssekreterare Marine Holm-Johansson, ett gediget arbete av utskottsmedlemmarna, kontakt med lagtingssekreterare Lars Ingmar Johansson och lagberedningen kom vi till slut till en produkt som vi tycker att vi kan presentera för lagtinget.

 

Syftet med framställningen om skrotfordon är att möjliggöra en utökad återvinning och användning av ett kasserat fordon och de krav som ställs i framtiden är en återvinning upp till 95 procent. Då gäller det att tillverkare och de som har hand om det här ser till att fordonen är så utförda och av sådant material samt på ett sådant sätt att man kan möjliggöra återvinningen. Ur miljösynpunkt är detta bra. Däremot när det gäller det praktiska handhavandet av fordon i landskapet har utskottet erfarit att vi har haft en bra lag, ett bra sätt att ta hand om dem: när man har registrerat ett fordon har man tagit ut en avgift som kan användas när fordonet skall omhändertas som skrotfordon. Det ansvaret läggs nu på tillverkaren, på den som producerar fordonet och via importörer och återförsäljare läggs ansvaret helt på dem, så det bortfaller från landskapets behörighet och man kommer således icke heller att ha någon skrotningsavgift för fordonen i framtiden. På Åland slår de olika återförsäljarna sig samman och anlitar någon att omhänderta fordonen. Den stora skillnaden för oss konsumenter, som använder fordonen, är att vi själva åläggs att föra dem till en behandlingsanläggning när de är skrotfordon, vi kan inte längre räkna med att någon kommer och hämtar dem och att man via en skrotningspremie betalar dem. Däremot har vi också erfarit att skrotfordonen i dag har ett värde, de är värda ca 4 cent/kilo och det betyder att det finns aktörer på marknaden som är intresserade att ta hand om dem därför att de innehåller sådana komponenter och sådant material som man kan få betalt för. Det kommer att bli en mycket större byråkrati runt omhändertagandet. Det måste vara auktoriserade skrotproducenter som har rätt att ge ett skrotintyg, som har rätt att säga när en bil är skrotad.

 

En annan skillnad är att nu när man velat avregistrera en bil har man varit tvungen att lämna in nummerbrickorna till motorfordonsbyrån och när man igen skall ta fordonet i bruk har man varit tvungen att registrera det på nytt. Med det nya systemet kommer det att räcka med en anmälan att man avställer fordonet och också en anmälan när man tar det i bruk igen. Bilen kommer också att få samma nummer och samma registreringsbrickor hela sin livstid. Det kommer inte att gå att avregistrera utan att skrota fordonet. Det är väl kanske den stora fördelen för konsumenten att du slipper återregistrera en bil, betala nya brickor varje gång du registrerar den; när den är avställd slipper du också betala fordonsskatt på bilen. Det kommer att gå automatiskt med det nya systemet. Det ser vi som en fördel när det gäller skrotbilar.

 

Vi har också erfarit att det är en hel del fordon som faller utanför förslaget: bussar, lastbilar, motorcyklar och traktorer. Vi har inte fått reda på huruvida de i framtiden kommer att ingå i retursystemet. Däremot kan man säga att det är så med traktorer att de innehåller mycket skrot, järn och material. I dag är de attraktiva att hämta av dem som handlar med skrot. De har ett egenvärde.

 

När vi kommer till förpackningar och dryckesförpackningar har utskottet kommit fram till att drycker som t.ex. importeras från Sverige inte har haft samma förmåner att få dra av accis av förpackningarna som drycker som har förpackats i riket och förts till Åland. Däremot har importörerna, smidigt nog, bett att få dem förpackade i sådana förpackningar som ingår i vårt retursystem och tack vare att de har gjort det har de inte behövt betala accisen, som har varit ganska hög. Vi har också kommit fram till att det finns en massa förpackningar i landskapet – det har diskuterats tidigare här i lagtinget – som inte omfattas av vårt retursystem: taxfree öl- och läskburkar. Där anser vi att det vore viktigt att landskapsregeringen kom till någon överenskommelse eller någon lösning för de förpackningarna så att de också kunde ingå i vårt retursystem för läskedrycksförpackningar. När det gäller aluminiumburkarna har de också ett värde i dag på grund av skrot har blivit så dyrt, men det gäller att någon skall organisera och ta hand om det. För det som säljs på Alko och i butikerna här finns det ett färdigt pantsystem som gör att kunden gärna vill lämna tillbaka dem.

 

En annan sak som har diskuterats är att alla som säljer förpackningar som har pant inte betalar tillbaka panten. Det kan gälla kiosker och kaféer, men vi har också erfarit att det är svårt att dra gränsen alla gånger. Om ett kafé t.ex. säljer en flaska läsk så kanske de tycker att inte panten ingår. Om en kiosk försäljer den i en utomhusservering, så kanske de tycker att de inte vill betala den pant som man har betalat för flaskan. Det där har vi ingen lösning på, men vi har kommit på att det kan finnas gränsdragningar. Annars är det önskvärt att alla som säljer läskedrycker också ger pant för dem. Jag ser att ltl Dennis Jansson ser konfunderad ut – naturligtvis blir han väl lite berörd av det här systemet! Men kan tänka sig att man i samband med kiosker inte vill betala tillbaka fast man har betalat pant. Vi har erfarit att sådant förekommer.  Med detta slutar jag, fru talman.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Det var en bra presentation och man kan konstatera att detta med taxfree-dryckesförpackningarna fortfarande är olöst. Om jag inte har helt fel är frågan tillbaka till den ledamot som en gång i tiden försökte stoppa det! Det skall bli intressant att se om vi får någon lösning. Jag tycker att det är dags att det kommer en lösning.

 

Jag önskar ett förtydligande om förpackningarna. Det har åtminstone tidigare varit olöst med producentansvaret för förpackningar på Åland, förpackningar överhuvudtaget på alla varor som vi har i dag, de flesta varor är väldigt förpackade för att inte säga överdrivet förpackade och emballaget har de som säljer – precis som bilarna – ett ansvar att ta tillvara det. Men vi har inte haft något fungerande system för detta trots att vi borde ha det enligt de förpliktelser som vi har som EU-medlemmar därför att man skulle ha ett eget åländskt system. Det där har inte varit så lätt att skapa. Jag undrar om utskottet har någon information om den sidan av saken?

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag hoppas också att detta med taxfree-burkarna får en lösning. Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman var faktiskt med och behandla det och har till stor del påpekat problemen, så nu hoppas jag att det får en lösning.

 

När det gäller andra förpackningar har vi konstaterat, att det finns inget producentansvar i dag, men vi påpekar att när det kommer ett sådant ansvarsområde kommer man med en ny framställning. Man borde dessutom utöka det till andra områden, precis som vtm Barbro Sundback säger, men i dag finns det inget ansvar för dem som producerar förpackningar utan det är dryckesförpackningarna vi har tagit ställning till.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

Ltl Dennis Jansson, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson talade om pant i kiosker vid försäljning av läskedrycksflaskor. Enligt min bestämda uppfattning är nog alla kiosker och butiker medvetna om att det ingår pant, för när man köper in varorna från leverantören får man betala för returpackmaterial och flaska. Panten är helt separat redovisad. Det tror jag nog att alla är fullt medvetna om. Jag förstod inte riktigt hur ltl Sune Mattsson tänkte där.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag skall försöka precisera mig på ett sådant sätt att ltl Dennis Jansson förstår det. När t.ex. ett kafé, ett utekafé eller en kiosk som har uteservering säljer en flaska händer det att kunder som har köpt flaskan går tillbaka med den och vill ha pant för den och då anser man inte att man har tagit ut pant för den när man har sålt den utan man får dricka upp bara innehållet. Så kan det vara om jag går till Mariepark: om jag kommer med flaskan och vill ha panten tillbaka, så säger de att det inte går inte. Så var min tanke. Vissa restauranger är självklara, men när det blir en mellanskillnad att man köper vid kiosken och dricker utanför vid deras bord osv., så kan man ha olika uppfattningar om det.

 

Ltl Dennis Jansson, replik:

Fru talman!

Det finns ett effektivt kontrollsystem för det här redan och det är vilken typ av momssats som har använts. Det är 17 procent mervärdesskatt på sådant som tas med och 22 procent mervärdesskatt på sådant som förbrukas på platsen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet. Inget förslag om remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

FÖRSTA VICE TALMANNEN:

 

Föredras för enda behandling ärende nr 7:

 

Talmanskonferensens framställning angående talmannens representationsersättning. (TMK 1/2004-2005).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Detaljbehandlingen vidtar. Talmannen föreslår att framställningen i dess helhet föreläggs för godkälnnande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Framställningen i dess helhet föreläggs för godkännande. Godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Finansutskottets redogörelse angående behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2004. (FUR 1/2004-2005).

 

Ärendet upptas till behandling den 21.1.

 

 

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. lagmotion angående ändring av landskapslagen om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt. (LM 2/2004-2005).

 

Ärendet upptas till behandling den 2 mars 2005.

 

Lagtingets nästa plenum är  i dag kl. 13.30. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl.13.22).

 

 

 

Originalfil