Plenum den 17 november 2008 kl. 9.30

Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 



Plenum måndagen den 17 november 2008 kl. 9.30

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.(Frånvarande ltl Roger Jansson och ltl Folke Sjölund)

Ltl Folke Sjölund och ltl Roger Jansson infann sig efter uppropet.

28 ledamöter närvarande.

Föredras för remiss

Republikens presidents framställning om godkännande av överenskommelsen med Australien om social trygghet och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen. (RP 1/2008-2009). /Liu/

TALMANNEN föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt? Godkänt!

Diskussion. (Ingen diskussion)

Ärendet remitteras till lagutskottet.

Föredras för remiss

Republikens presidents framställning om bifall till utkast till förordning om sättande i kraft av protokollet om register över utsläpp och överföringar av föroreningar. (RP 2/2008-2009). /Lu/

TALMANNEN föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt? Godkänt.

Diskussion. (Ingen diskussion)

Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

Föredras för remiss, fortsatt behandling

Landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland år 2009. (FR 1/2008-2009 jämte finansmotionerna 1-68/2008-2009).

Föredras också för fortsatt behandling

Landskapsregeringens meddelande angående resurs- och behovsplan för landskapet Åland. (M 1/2008-2009).

Lagtinget har beslutat om en gemensam diskussion om de båda ärendena.

Diskussionen fortsätter.

 

Ltl Veronica Thörnroos

Herr talman, bästa åhörare! Den senaste helgen har jag haft förmånen att delta i centerns framtidskonvent i Norrköping. Jag samtalade där ganska länge med en man som heter Lennart Levi. Lennart Levi är centerpartist, läkare och han är också en mycket känd forskare. Han frågade hur vi på lilla Åland klarar av att hålla en högklassig vård. Jag försökte förklara hur vi gör. "Hur mycket köptjänster har ni", frågade han, "var köper ni ifrån"? Jag sade att vi bl a köper från Uppsala. "Det är säkert ett bra alternativ", sa han, "men knappast det billigaste".

Bästa ledamöter! Hälso-och sjukvården är ett prioriterat politiskt område. Alla partier, som nu sitter här i salen, har vid ett eller annat tillfälle sagt att de prioriterar hälso- och sjukvården. Det oaktat går vi nu in i en lågkonjunktur då våra inkomster kommer att minska och våra utgifter kommer att öka. Våra inkomster kan vi inte reglera, vi har ett ytterst begränsat handlingsutrymme och det betyder att vi istället måste se över våra utgifter. Hälso- och sjukvården är ett område som berör alla, om man inte själv har varit i konakt med det det senaste året har man någon bekant eller någon släkting som har varit det. Från centerns sida anser vi det ytterst viktigt att vi fortsättningsvis i en lågkonjunktur ska klara av att hålla en hög servcie inom hälso- och sjukvården. Hur ska vi göra det? Jo, vi tror att genom att se det privata näringslivet, vad gäller hälso- och sjukvårdstjänster, som ett komplement istället för en konkurrent har vi möjlighet att bibehålla servicenivån. Vi vet i dag att sjukvården blir mer och mer specialiserad, s k subspecialiteter, som vi inte själva har möjlighet att ha här på Åland p g a det låga antalet invånare. Vi vet också att om vi vill att våra ålänningar ska få bästa möjliga vård måste vi öka antalet köptjänster inom den privata hälso- och sjukvården. Och det vill vi, det är bra ur ett individperspektiv. Det är inte bra om en individ, en människa, ska vänta i flera månader för att få vård när man kan ta en köptjänst istället. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart. Det leder till längre sjukskrivningar. När vi själva inom offentlig förvaltning försöker upprätthålla specialtjänster leder det till att inköp av den utrustning som krävs inte står i proportion till kostnaderna.

Bästa ledamöter, vi måste våga se det privata näringslivet som ett komplement. Annars har vi inte möjligheter att hålla den hälso- och sjukvårdsservice som vi har idag. Vi behöver också skapa ett utvecklat samarbete mellan landskapet och kommunerna. Vi vet idag enligt statistik, att en äldre som vårdas hemma kan ha upp till åtta besök per dag och det är ändå försvarbart samhällsekonomiskt. Då sade jag bara samhällsekonomiskt, naturligtvis är det också alltid bättre för den enskilda individen om man får vara hemma. Vi vet idag att socialvården i kommunerna har ett regelverk och att hälso- och sjukvården har ett annat regelverk. Från centerns sida har vi påtalat detta vid ett flertal tillfällen. Vi måste få till ett bättre samarbete mellan den sociala hemtjänsten och hälso- och sjukvårdstjänsten. Det är inte ekonomiskt försvarbart att ha två parallella organisationer med ytterst få kontaktytor. Klarar vi inte av att göra det, för att den sociala sektorn är rikets behörighet, så anser vi från centerns sida att vi bör ta över behörigheten för att därigenom kunna garantera en god hälso- och sjukvård även åt våra äldre.

Herr talman! Inom svenska centerpartiet resonerar man kring välfärdssamhället. Skall välfärden produceras allenast av det offentliga eller ska välfärden också kunna produceras av privata företag. Man säger så här: Det får inte vara ett självändamål att producera välfärd för den offentliga sektorn, det är alltid individen, människan som ska stå i centrum. Oavsett om vi är unga eller gamla har vi olika behov och önskemål. Att enbart servera en lösning inom välfärdsområdet skapar en större frustration. Det viktigaste som idag händer inom välfärdsområdet just nu är utvecklingen av mera personliga tjänster. På Åland händer ingenting. När det gäller hälso- och sjukvården vet vi att det finns ett privat initiativ. Det tycker vi är bra från centerns sida, men när det gäller den sociala sektorn, privat omsorgsboende, är det väldigt tyst. Här finns en nisch som skulle komma den enskilda till godo och som också skulle komma samhället till godo.

Avslutningsvis, från det stora till det lilla, landskapsregeringen skriver: Effektiv samverkan mellan Ålands hälso- och sjukvård, den privata sektorn, patientorganisationer, remissjukhusen, utbildningsinstanser och andra välfärdsaktörer är en förutsättning för att verksamheten ska fungera optimalt. Man behöver alltså hela den här långa kedjan. Där ingår också apotek. Med beaktande av att hela kedjan är lika nödvändig, vill jag uppmana finansutskottet att titta lite på det tillägg som är tänkt att betalas till Kumlinge apotek för att därigenom kunna garantera en god servicenivå på apotekstjänster även för den norra skärgården.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ltl Thörnroos tog upp mycket viktiga och centrala delar i diskussionen hur hälso- och sjukvård ska produceras för att medborgarna ska få den vård de önskar sig. Hon slog ett slag för privat produktion av tjänster och kallade det komplement. Det är säkert ett komplement, men jag tycker inte att det löser den allt överskuggande problematiken med rekryteringsbehov till ÅHS. Det är redan akut och det kommer troligen att bli betydligt värre. Det löser inte den privata hälso- och sjukvården utan tvärtom kanske, den bidrar till att öka efterfrågan inom ÅHS. Resonemanget kräver nog en fördjupning. Jag måste också säga att jag inte förstår vad ltl Thörnroos menar med att säga att socialvården är rikets behörighet.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jag delar till fullo ltl Sundbacks farhågor när det gäller rekryteringen till Ålands hälso- och sjukvård. Vi vet alla som sitter här att det är ett svårt problem som inte är unikt för Ålands hälso- och sjukvård utan det gäller för allt fler hälso- och sjukvårdsorganisationer runt om. Man kan ställa sig frågan varför det är så attraktivt att gå över till det privata. Vad är det i det privata som lockar, som gör att allt fler läkare och sjukskötare väljer att lämna ÅHS? Är det lönen, arbetsförhållandena? Vad är incitamentet? När vi vet vad incitamentet är så bör vi naturligtvis skapa motsvarande möjligheter inom det offentliga.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det finns säkert många skäl till att åtminstone specialiserade läkare väljer den privata vården. Ett mycket besvärande element är att många tar ut sin lön i form av dividend i bolaget. De betalar betydligt mindre skatt om de jobbar i en sådan här institution och är delägare. Där går vi miste om en massa skattepengar som kunde användas för hälso- och sjukvård, t ex. Jag skulle vilja återkomma till frågan om socialvården och behörigheten. Vad avser ltl Thörnroos riktigt med det? Det skulle vara viktigt att få ett förtydligande.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Skattebehörigheten kan vi i dagsläget inte göra något åt. Vill vi från åländsk sida mera styra upp inkomsterna och själva besluta om hur inkomstskattesatsen ska se ut och hur mycket skatt var och en ska betala så måste vi ta över skattebehörigheten. Det är det enda vi kan göra. När det gäller behörighetsfrågorna har vi den problematiken att vi har folk, människor, med exakt samma utbildning varav den ena är anställd inom kommunen och den andra är anställd inom Ålands hälso- och sjukvård. Till exempel vid hembesök, den som är anställd av kommunen har inte rätt att utföra vissa sjukvårdstekniska åtgärder, som man är utbildad för. Man är inte behörig att göra dessa åtgärder eftersom man är anställd av det sociala. I sin tur leder det till att en klasskamrat anställd av ÅHS kommer kanske en timme senare och gör exakt samma sak. Gör det som den första hade kunnat göra. Det är inte försvarligt att göra så, det är ett slöseri med samhällsresurser.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det var ett mycket bra anförande som ltl Thörnroos hade. Det är precis som ledamoten säger att hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar och där är en del att försöka få till ett samarbete med den privata sektorn. Min uppfattning är att den frågan har tagits på stort allvar inom styrelsen och man för samarbetsdiskussioner. Där gäller det att fundera över vad man kan köpa av den privata sektorn, men också att faktiskt ta betalt för de tjänster som den offentliga sektorn producerar. Det gäller också och det är en ytterst viktig sak som inte har diskuterats så mycket, att informera personalen inom den offentliga sektorn och få en acceptans för dessa frågor. Det är en väldigt viktig sak i hela frågan.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Regeringsledamot Katrin Sjögren och jag har en samsyn, vi är helt överens. Det som man också måste göra med beaktande av det ekonomiska läget är att man inom Ålands hälso- och sjukvård måste besluta sig för vilka tjänster vi ska tillhandahålla och vilka skall vi sätta upp ett batteri av köptjänster för, så att vi inte införskaffar dyra utrustningar och anställer folk med en ytterst specialiserad kompetens. Det är väldigt viktigt. Det är också en förutsättning att man inom ÅHS vågar prioritera, det här ska vi göra, det här ska vi inte göra.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ja i de bästa av världar skulle det här fungera alldeles strålande, man skulle få dessa synergieffekter mellan den offentliga och privata sjukvården. Rollfördelningen skulle vara glasklar och det skulle gagna både patienterna och ekonomin. Det som diskuteras är stora investeringar som det privata är villiga att ta på sig. Det gäller att få till hela paketet och det är ett gediget arbete som ÅHS' styrelse har framför sig.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Det är sant, i den bästa av världar, men samtidigt måste vi ha visioner, vi måste ha mål, vi måste veta vart vi vill gå. Vad vill vi med hälso- och sjukvården? Som jag har sagt tidigare, det ekonomiska läget som vi har nu gör att vi själva som politiker måste våga ta beslut och säga att det här ska ÅHS göra och det här ska ÅHS inte göra. Vi måste också säkerställa att vi kan köpa de tjänster som behövs.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Ltl Thörnroos säger att det inte händer någonting vad beträffar olika typer av omsorgsföretag eller serviceföretag eller som hon kallar det privata initiativ. Jag vill rätta henne på den punkten för det finns idag flera företag bl a i Mariehamn, som gärna skulle börja jobba med att ta hand om äldre. Saken är den att det är ganska svårt att kunna bilda ett sådant här serviceföretag. Jag har blivit kontaktad av kvinnorna i de olika företagen och de har bett mig hjälpa till på bästa möjliga sätt. Det finns inte någonting sagt i budgeten för nästa år, förutom en skrivning. Hur resonerar man från centerns sida angående stödet till kvinnliga företagare?

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Om det är så att det föreligger diskussioner från det privata vad gäller den sociala sektorn om att utveckla säljtjänsterna så ärjag glad att bli rättad av vtm Gun-Mari Lindholm. Det är väldigt, väldigt bra i så fall. Från centerns sida är vi beredda att stöda det kvinnliga företagandet, självklart. Vi har företagets år nästa år och målsättningen är samma som inom EU, d v s att 40 procent av de privata företagarna ska vara kvinnor. Vtm Gun-Mari Lindholm kan räkna med vårt stöd där.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Det skulle vara viktiga signaler att ge ut till det åländska samhället, att en förändring är på gång vad beträffar stödet till företag inom servicesektorn, som för det mesta också är kvinnliga företagare. Det skulle vara väldigt viktiga att man här i debatten säger att man kommer att se över det här och också konkret säger hur det kommer att förbättras.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Vi är helt eniga vtm Lindholm och jag. Jag delar också uppfattningen att man inte bara kan se över, man måste också våga komma fram med konkreta förslag och säga: Det här är vi beredda att stöda. Det här står centern bakom.

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Herr talman! Jag håller helt med ltl Thörnroos om att privata aktörer inom åldrings- och handikappvården behövs. Ännu viktigare är det nu när kommunerna ska ordna närståendevårdarnas ledighet, dvs fem dygn per månad. I riket har man löst denna fråga med servicesedlar. Den vårdbehövande får en viss mängd sedlar och får välja själv var man köper tjänster.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Diskussionen om egen socialvårdslag, som ltl VeronicaThörnroos kom in på, har vi diskuterat med jämna mellanrum. Vi har den finska socialvårdslagen av bekvämlighetsskäl, får man väl säga. Det är bekvämare att inte behöva ändra så många gånger.Vissa behörigheter kan vara delade i dessa frågor. Vi kan ha en egen socialvårdslag om vi vill. I socialvårdsplanen finns sammanhållen hemvård, det som vi också var inne på, väl beskriven, men det nämns inte särskilt mycket i budgetförslaget. Jag hoppas att det är socialvårdsplanen som kommer att bli gällande eftersom jag anser det viktigt att samordna hembesöken, precis som vi hörde, både vad gäller hemvård och hemsjukvård. Det är viktigt att man ser till att så många som möjligt får besök bara av en person i gången. Jag hoppas att vi får reda på hur det ligger till, vad man tänker med sammanhållen hemvård.

Socialvårdsplanen stämmer också bättre överens med mitt sätt att se på äldreomsorgen i kommunerna än skrivningen i allmänna motiveringarna om ÅHS' ansvar för hemsjukvården. ÅHS har ansvar och ska så ha, för all hemsjukvård i kommunerna. Alla människor i kommunerna har rätt till samma nivå på sjukvården. Omsorgshemmen ger boendeservice, de är inga institutioner utan har hyreshusstatus. De boende betalar sin hyra, köper service från kommunernas hemvård, som mat, tvätt, personlig hygien, egna mediciner och betalar de avgifter ÅHS tar ut för tjänsterna. De kommunala institutionerna, dvs De Gamlas Hem, Trobergshemmet och Sunnanberg tar över hela ansvaret för sina klienter med fastställd vårdavgift enligt regelverk. Omsorg, mediciner och sjukvård ingår i vårdavgiften. Skrivningen i socialvårdsplanen är mycket tydlig och bra: "Kommunernas pensionärsbostäder och servicehus vidareutvecklas så att en överflyttning av åldringar till institutionsvård blir nödvändigt endast vid behov av kontinuerlig tillsyn och vård eller där de sjukvårdsmässiga insatserna är dominerande". Här krävs ett gemensamt synsätt mellan de kommunala institutionerna och respektive kommun för att så långt som möjligt komma överens om gränsdragningen, som i och för sig kan vara mycket svår. Det viktigaste kommer alltid att vara att klienterna alltid ska garanteras bästa möjliga vård i alla situationer, med andra ord de vårdbehövande ska erhålla vård på rätt vårdnivå. Att låta klienterna själva välja var de vill vårdas, i eget hem eller i egen kommun, är inte förenligt med bästa möjliga vård i alla situationer. Det är inte alls självklart att en klient alltid har omdöme nog att välja rätt vårdnivå. Kommunerna kan naturligtvis välja att ta över ansvaret för hemsjukvården, om man har sådan ekonomi och kan garantera god vårdkvalitet.

Jag tror att det skulle vara bra om kommunerna skulle vara på det klara med vilken samhällsservice man kan och vill erbjuda sina kommunmedlemmar och informera om det till sina invånare så att alla vet vad som gäller. Finns det privata entreprenörer som kan erbjuda en annan nivå på vård är det okey, om det finns personer som är villiga att betala för det. Det är också viktigt att ÅHS' resurser fördelas över hela Åland. Tills vidare har Mariehamn utnyttjat många tjänster från hemsjukvården som inte landskommunerna har haft tillgång till. Till exempel har Gullåsen-läkarna ställt upp på hembesök till Mariehamn, det gör de aldrig ute på landet. De är också engagerade i socialvårdsarbetet, Gullåsen-läkarna som ska vara för alla. Här krävs det en ändring. Det här måste man bättra på.

Nu byter jag ämne, till avfallshanteringen. Landskapsregeringen har totala ansvaret för avfallshanteringen. Tanken med MISE var att det skulle ske en samordning av avfallshanteringen. Nu ser utvecklingen ut att gå åt motsatt håll. Istället för en helåländsk samordning erfar vi nu att skärgårdskommunerna går till Klara och att andra kommuner tydligen funderar på andra lösningar. Jag uppmanar finansutskottet att återigen granska utvecklingen och upplägget för MISE. Jag anser att Mise måste få fram alternativa sätt att ta hand om vårt avfall. Det är inte hållbart att skicka iväg avfallet både öster- och västerut. Här måste vi överväga andra metoder och då har vi naturligtvis möjligheten att utnyttja energin i avfallet, genom förbränning, biogas eller vad det kan bli. Vi har lärt oss att vi ska minska avfallet i första hand. Idag är det orealistiskt för folk köper bara mer och mer hel- och halvfärdig mat som är förpackad på allehanda vis. I andra hand ska man sortera och återvinna och till sist ska man ta ut energin ur soporna. Där har vi missat helt och hållet. Vi kunde läsa i Hufvudstadsbladet i lördags om SADs planer på förbränning, som man nu äntligen kommer att besluta om. Varje människa producerar 340 kg avfall per år. Här i lagtinget är vi 30 ledamöter så vi producerar 10 ton per år, Ålands 27 000 invånare producerar med samma beräkning 9 180 000 kg avfall per år. Det visar att vi inte har löst våra problem.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag delar ltl Gun Carlsons uppfattning om att man behöver samarbeta både när det gäller hemjsjukvård och hemservice. Det finns ett lagförslag som nu är på remiss. Det har en ganska lång remisstid för att man efterfrågar flera specifika frågor, hur vi ska kunna komma ett steg längre i den här frågan. När det gäller hälso- och sjukvården och socialvården är det tre viktiga ben och jag tror att man behöver samarbeta mycket mer än vad man gör i dag, både primär-, specialsjukvård och socialvård. Jag tror att det skulle gagna klienten/ patienten, men också ha effektiveringsvinster.

 

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jo, det är så det är. Vi har hållit på och pratat i så många år och jag tog upp det för jag kunde inte läsa någonting i budgetförslaget, endast i socialvårdsplanen. Det är bra om arbetet med sammanhållen hemvård, som man har valt att kalla det, när hemsjukvårdens personal och hemvårdens, kommunens, personal kommer överens om vem som åker för att se till patienter eller klienter hemma. Det skulle vara viktigt för den enskilde, som slipper få flera besök på raken, det skulle vara viktigt för samordningen, alltså kostnadseffektivt, och det är också en miljöfråga. Här kör man kors och tvärs i kommunerna, den ena följer på den andra. Det blir faktiskt så genom att man inte har klarat ut vad som gäller beträffande behörigheterna.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det arbetet fortsätter. Sedan några ord om avfallshanteringen. Landksapsregeringen gjorde en värdering om vi skulle överföra behörigheten på landskapsnivå. Där sade vi nej. Jag är också otroligt bekymrad över att det ska vara så svårt att samarbeta i den här frågan. Det är under all kritik, medan ålänningarna inte alls är nöjda.

När det gäller förbränning, som läget ser ut i dag producerar Åland för lite sopor för att det ska löna sig att bygga upp ett förbränningsverk, men där går utvecklingen framåt hela tiden.

Som det ser ut idag skulle det absolut inte löna sig för Åland att bygga ett eget förbränningsverk. Jag läste också artikeln i Hufvudstadsbladet och jag kunde konstatera en positiv grej. Det är att vi har kommit längre än på många, många områden. Vi har uppsamlingslinje för bioavfall och det har man överhuvudtaget inte i storstäderna.

 

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jo, jag bara erinrar om siffran som jag räknade ut för 27 000 ålänningar. Det är över nio miljoner kg avfall. Inte är det lite avfall.

 

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag ska fortsätta där ltl Gun Carlson, kanske inte slutade, men det hon sa om äldreomsorg och sjuk- och hälsovård för de äldre. Vi har en ganska stor samsyn och en struktur som åtminstone i tankesättet är gemensamt. Utgångspunkten på Åland är att all hälso- och sjukvård ligger på landskapet. Kommunen har ingen behörighet i den frågan. Det gör att det på ett sätt är ganska lätt rent teoretiskt att diskutera frågan. I riket har man hälsovården på kommunerna. När man inte klarar av här hos oss att lösa samarbetsproblemen säger vi att det underlättar, men i riket har de en annan problematik istället, som vi inte behöver gå in på här. Nu lever vi i en tid som mänskligheten aldrig förut har erfarenhet av, dvs att de äldre blir så pass många att antalet äldre äldre blir så många att det krävs samhällsinsatser för att de ska kunna leva ett någorlunda självständigt liv tills de går bort. Det här blir ofta sjukvård. Den dominerande diskussionen blir hälso- och sjukvård för den här gruppen, men de facto är det så att det är en ganska liten andel av gruppen som är i behov av mer kontinuerlig hälso- och sjukvård. Däremot är många i behov av tillsyn, av stöd och omvårdnad av olika slag för att kunna leva sitt liv, antingen hemma eller på kommunens serviceboende eller ålderdomshem. Insatserna för att stöda det självständiga boendet har kommunen ansvar för. Sedan är det så att ju äldre man blir desto mer krämpor får man och man behöver också viss hjälp speciellt från hälsovården. Då kommer vanligtvis hemsjukvården hem till de äldre.

När det gäller De Gamlas Hem, Trobergshemmet och Sunnanberg är det inte heller sjukvårdsinrättningar. I så fall borde de ligga under ÅHS. Det är ett mellanting mellan en kommunal inrättning och Gullåsen som det ser ut i dag. Tanken är att Gullåsen ska bort, för där finns det äldre som är ganska svårt funktionshindrade på olika sätt, men som egentligen inte är sjuka och dagligdags behöver mera än medicinering och mycket hjälp när det gäller de dagliga sysslorna. Då kommer fler och fler äldre, som man nu ser att är så vårdtunga, att finnas ute i kommunerna, men de är inte primärt sjuka. Det är inte det som är problemet utan det är att de behöver mycket stöd och hjälp och kan därför inte bo hemma utan de bor på åldersdomshem eller i serviceboende. Sedan händer det att många är i behov av sjukvårdsinsatser när de blir sjuka och då är frågan hur det ska skötas.

Min uppfattning är att kommunerna är ganska bra förberedda att ta emot många äldre, det finns boendeservice. ÅHS har däremot överhuvudtaget inte anpassat sin verksamhet till den här nya situationen. Man håller på och kämpar med hemsjukvård och hemtjänst och tror att det är en lagstiftningsfråga. Det kanske är möjligt så, men kommunerna har, då ÅHS inte har kommit till mötes, börjat anställa sjukskötare, man köper läkartjänster, och det är en kostnad som inte är kommunens. All hälso- och sjukvård, också för de äldre som bor på serviceboende och som bor på Trobergshemmet osv är en kostnad som hör till ÅHS, i den mån det är hälso- och sjukvård. Det måste det väl vara när det är läkare och sjukskötare som utför det. Nu finns det många som tycker att det ska vara mer sjukskötare i dessa boende, men det är svårt att göra den bedömningen, om det är nödvändigt. Sedan kommer det läkare efteråt, för sjuksköterskorna är också beroende av att någon läkare säger att de få ge de här och de här pillren och sedan får vi en hierarki i dessa boende. De är tänkta som hemlika, de är en sorts ersättning för att man inte kan bo hemma, men bygger man in en sjukhushierarki så blir det många som ska bestämma om de äldre och det är få som är där och arbetar socialt med boendet.

Vi ska vara mycket försiktiga att göra Trobergshemmet, De Gamlas Hem och Sunnanberg till små sjukhus. Det gagnar inte de äldre. De är inte där för att de är sjuka, de är där för att de inte kan bo hemma i sitt eget hem. Därför är skrivningen, som ltl Carlson också pekade på, i de allmänna motiveringarna enligt min mening helt åt skogen. Man bör ta bort den i finansutskottet. Alla, också de som bor på Trobergshemmet osv. är ÅHS' patienter när de är sjuka. Det är den viktigaste gränsdragningen i den här frågan. Den andra är att ÅHS måste ta sitt hälso- och sjukvårdsarbete för dem som är gamla och bor ute i kommunerna. Det är precis som ltl Carlson säger att det är Mariehamns äldre som får den största resursen vad gäller hemsjukvården och då har de äldre i Mariehamn den kortaste vägen till sjukhuset. Det är helt tokigt hur det är upplagt. Dessutom gör den delade hemsjukvården och hemtjänsten att det blir dyrt för de äldre att ha den här servicen. De ska inte betala mer än vi andra när de får sin sjukvård. Det är dags att göra den här utredningen, planen, som arbetsgruppen som bl a jag var med i när vi beslöt om hur upplägget skulle utvecklas. Här har socialbyrån ett jättearbete. Det kommer inte att gå av sig självt, därför har vi motionerat om att vi måste ha en inspektörstjänst för äldreomsorgen. Det är bra mycket viktigare än att göra en massa utredningar om långt in i framtiden. Problemet finns här och nu och det är ingen utmaning mer, det är ett problem som måste lösas.

 

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Vi är väldigt överens om det mesta här. Det enda vi inte är överens om är institutionernas möjligheter att ge sjukvård. Jag har inte framför mig folkpensionsanstaltens beskrivning av insitutitioner, men där sägs det ganska tydligt. I och med att man tar över hela ansvaret för patienten, i och med vårdavgifternas uppläggning, betyder det att institutionerna, som vi har nämnt redan, tar över alla kostnader för patienten/klienten såsom omsorg, vård, mat och allt som hör dit. Institutionerna måste också ta över sjukvårdskostnaderna. De är institutionernas ansvar, de måste alltså betala för hela sjukvården. Jag är inte riktigt säker på att man kan säga att det är ÅHS's ansvar när det är den vård institutionerna ger, jag skulle gärna vilja kontrollera det. Jag hoppas att finansutskottet gör det.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Min utgångspunkt är hur vi har sjukvården fördelad på Åland mellan kommunerna och landskapet vad gäller hälso- och sjukvården. Min utgångspunkt är inte det finländska FPA-systemet. Om den administrationen sätter käppar i hjulet ska vi se till att de anpassar sig till våra behov. Jag har länge ansett att vi måste ha en äldreomsorgslag och där ska vi definiera vad institutionsboende är. Jag tror inte att FPA är det stora problemet i det här, men är det så måste vi förhandla med dem. Det blir orimligt om vi med vår behörighetsuppdelning ska ha hälso- och sjukvård på De Gamlas Hem och kommunerna ska betala för den.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är helt klart att det finns en grå zon när det gäller rollfördelningen. Det händer mycket på det här området, man börjar alltmer prata om avancerad hemsjukvård och det kommer nya titlar i sjukvården, t ex expertsjukskötare. Som jag ser det finns det två moment i den här diskussionen. Det ena är att ÅHS ska stå för läkarkostnadera, för sjukvården. Där tror jag att det skulle finnas skäl att ha ett klargörande. Det är mycket enklare att en läkare kommer och utför kontrollen på ett serviceboende än att de gamla tar sig in till stan till läkaren. Det finns också en annan faktor i det här och det är att kommunerna har börjat ta hem alltmer tyngre skötta äldre människor. Det visar sig att man då måste höja på bemanningen inom boendena.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag vill nog bestrida påståendet att kommunerna tar hem. Det är så att ÅHS har beslutat att, som de säger, färdigt behandlade ska inte ligga där något mera. Från och med årsskiftet får en sådan patient en högre avgift som kommunen måste betala. Det är inte en fråga om vem som tar hem eller inte tar hem utan det är en fråga om vad som är den rätta platsen för den här personen. Det är uppenbart så, varför ska en gammal människa vara på Gullåsen om hon eller han inte är sjuk? Det är så det grundläggande beslutet ligger, man ska ordna boende i hemkommunen, men det finns inget beslut om att kommunen ska börja satsa på hemsjukvård.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Planerna är att Gullåsen ska utvecklas alltmer mot ett rehabiliteringssjukhus. Det är också min uppfattning att det finns en del av de äldre som aldrig kommer att kunna vårdas ute i kommunerna, t ex de psykogeriatriska åldringarna. Det finns flera kommuner som inte är intresserade av att delta i kommunförbundet De Gamlas Hem mer. Det betyder att det saknas en nivå inom äldreomsorgen. Ett institutionsboende där du har krav på en högre personalbemanning och dygnet runt service. Det ser jag som ett dilemma, att man frångår en nivå inom äldreomsorgen.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Gullåsen är ju tänkt att bli ett geriatriskt sjukhus med rehabiliteringsavdelning, demensavdelning, avdelning för patienter med svåra beteendestörningar, palliativ vårdavdelning osv. Det vore viktigt, om minister Sjögren har tid och lust att lyssna på mig, att beslutet skulle fattas och den här strukturomvandlingen kommer igång. Nu har det gått flera år sedan den tidigare landskapsregeringen gick in på den vägen. Det är arbetet med det beslutet och den påföljande förändringen av Gullåsen som saknas. Där arbetar man fortfarande som man alltid har gjort tydligen, medan kommunerna bygger upp boendet och får hem de äldre människorna eftersom det är så dyrt för kommunerna att ha dem på Gullåsen. Det gäller att följa upp beslutet. Det tas inte bort någon nivå i kommunerna, men vem ska betala för dem som bor på Trobergshemmet. Det finns inte någon sådan behörighet.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jag hade lite svårt att följa ltl Sundbacks anförande, men efter att ha tagit del av replikväxlingen här står det klarare. Från Brändö kommuns sida t ex har vi medvetet aktivt sedan många år tillbaka, valt att satsa på att ta hem våra äldre. Vi vill ta hem våra äldre till Brändö av tre orsaker

1. För att de själva vill de

2. För att deras anhöriga vill det och

3. För att kommunen tycker att det är samhällsekonomiskt försvarbart.

Däremot kan jag hålla med om att det finns en liten gråzon när det gäller hälso- och sjukvårdstjänsterna ute på våra omsorgshem, vem som egentligen ska stå för kostnaderna. Vidare anser jag att gränsdragningen idag mellan institutioner och serviceboende är glasklar. Tycker man inte att den är bra så bör vi också ta över den behörigheten. När det gäller en speciell lagstiftning för äldre så säger vi från centerns sida nej tack!

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är säkert olika förutsättningar för de äldre i de olika kommunerna. En del saker är bättre i mindre kommuner och andra är bättre i större kommuner. Håller man sig till den principiella politiska frågan är det så att i den mån Brändö själv betalar t ex sjukvårdstjänster för de äldre på sitt boende är det en kostnad som jag anser tillkommer ÅHS. Det är alltså sjukvård i ÅHS' bemärkelse. Dessa sjukvårdstjänster som erbjuds på äldreboende finns inte reglerade någon annanstans.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Jag tycker att det är bra att ltl Sundback nu stöder centern i vår ideologi när vi säger att ett småskaligt samhälle kräver småskaliga lösningar och att man på olika håll i vårt landskap måste vara beredd på att ha olika lösningsmodeller. Vi kan inte bara sammanslå allt till stora enheter och tro att det är den ultimata lösningen. När det gäller serviceboendet och Brändö exklusivt så inte belastar det Brändö kommun utan det är den enskilde själv som bor i serviceboendet som betalar läkarkostnaderna. Det är helt självklart!

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ibland är det lite svårt att diskutera med ltl Veronica Thörnroos, hon gör så kraftiga svängningar i diskussionen. Nu antyder hon en diskussion om kommunreformen, men vad jag talar om är enbart äldreomsorgen. Ute i skärgårdskommunerna antarjag att det i hög grad är hälsovårdarna som tillhandhåller vissa sjukskötartjänster åt de äldre. Det fungerar säkert bra, men när de äldre behöver hemsjukvård tror jag att det är betydligt sämre ordnat med den resursen jämfört med t ex i Mariehamn, kanske inte på Brändö, men det finns andra kommuner som det finns svårigheter i. Jag tror att det säkert finns principiella frågor att diskutera i det här sammanhanget och där är jag av den bestämda uppfattningen att kommunerna inte ska tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänsterna över kommunbudgeten.

 

Ltl Henry Lindström

Herr talman! Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde är ett väldigt brett område och det är många som har begärt ordet, men jag tänkte i några korta ordalag beröra vissa delar av området. Som en bilaga till budgetförslaget för detta år finns socialvårdsplanen för 2009-2013. Jag har haft möjlighet i social- och miljöutskottet att ta del av barnskyddsjouren och barnskyddslagen och det blir alltmer tydligt hur viktigt det förebyggande arbetet är på olika områden. När det gäller barnskyddslagen har vi tagit del av att ärendena som behandlas ute i kommunerna antar en allt större omfattning och jag har också förstått att man på många ställen kan konstatera att unga föräldrar blir allt osäkrare i sin föräldraroll. Det jag vill betona är det förebyggande arbetet i olika sammanhang. Det blir också väldigt tydligt när man tittar på missbrukarproblematiken, man ska gå in för att förebygga på olika sätt. Det är inte så att man börjar med de tunga drogerna först utan det har också andra orsaker. När det gäller missbruket är det ofta tidig användning av tobak och alkohol som blir en inkörsport till narkotikan. Det kan också finnas annan problematik för barnen som det är viktigt att man kan inrikta sitt förebyggande arbete på.

När det gäller äldreomsorgen har den diskuterats här redan och det kommer att bli en väldigt stor utmaning för kommunerna i och med att man har som målsättning att 90 procent av personerna som har fyllt 75 år ska kunna bo i eget boende. Det som också finns nämnt i socialvårdsplanen är service för funktionshindrade och där finns det en utredning om de ekonomiska levnadsvillkoren för funktionshindrade personer på Åland. Utgående från det jobbar man vidare.

En annan bit som berör detta förvaltningsområde är vattenförsörjning och vattenvård. Det är viktigt  för oss alla att vi har en god kvalitet på vattnet. Det måste gälla våra inre vattnen eller våra havsområden. För jordbrukets del har vi haft ett miljöprogram, som redan från det vi gick med i EU 1995 har tagit fasta på vattenskyddsåtgärder. När man skulle göra utvärderingar av hur effektivt det har varit visade det sig att det fanns klara brister i uppföljningen från tidigare av hur vattenkvaliteten i de inre vikarna har varit. Jag vill påstå att det skulle vara mycket viktigt att utöka det internationella samarbetet runt Östersjön. Vi har gjort stora insatser både när det gäller jordbruket och när det gäller avloppshanteringen, men när man sedan ser var de stora problemen finns kommer de ofta med de strömmar som går längs med Baltiska kusten och sen kommer in i vårt skärgårdsområde. Det är belastat med stora mängder näringsämnen. Man kanske kan tycka att det inte ska påverka våra inre vikar, men vi har väldigt stora svängningar i vattennivåerna. För inte så många veckor sedan hade vi upp till 70 cm högre vattenstånd än normalt. Det sker ett utbyte mellan de inre vikarna och havsvattnen.

När man har tittar på budgetförslaget för 2009 ser man att anslaget för Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ökar väsentligt. Där har vi nog en anledning för vår del att vara självkritiska, organisationen ser ut att växa och de politiska målsättningarna att få en snabb och effektiv hantering kan man ifrågasätta. Övervakningsinsatserna verkar prioriteras medan en snabbare handläggning kommer på skam. Det skulle vara viktigt att vi skulle få den organisation som har eftersträvats från snart sagt alla partiers sida.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren

Herr talman! Ltl Lindström tar upp en väldigt viktig del i hela arbetet med barn- och ungdomar och det är det preventiva. Det gäller att försöka stöda föräldraskapet vilket är lättare sagt än gjort, det handlar också om samhällsinsatser. Det handlar om allt från små dagisgrupper till tillgång till specialbarnträdgårdslärare och små klasser, speciallärare, resurser på barn- och ungdomspsykiatrin. Vi ska försöka göra en kraftsamling nu och se var det brister. Var kan vi göra insatser, var kan vi samordna de relativt goda insatser som vi redan har? Det är helt klart att om vi jobbar preventivt och får en klar linje i det preventiva arbetet så kan vi minska utslagning bland barn och ungdomar. Vi kan minska omhändertagande av barn och vi kan minska missbruket.

 

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Det låter väldigt bra. Det som man tycker sig märka och hör när man i olika sammanhang hör socialarbetarna ute i kommunerna är att man har en så pass hög arbetsbelastning att just det förebyggande arbetet inte hinns med. Jag tror att det skulle vara viktigt enligt vad minister Sjögren här beskriver att man skulle försöka ta ett samlat grepp. Vi har mycket fina funktioner både i dagis och skolor och även från kommunernas sida,  man kan säkert göra en heltäckande och bra insats när man samordnar resurserna.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Några ord om Östersjöarbetet. Det är också helt korrekt beskrivet av ltl Lindström, det är viktigt att försöka påverka internationellt och inom det nordiska samarbetet. Det gör Åland, inom alla möjligheter som vi har. Faktum kvarstår att det mest förorenade vattnet runt Åland är just i våra egna inre vikar och vårt inre vatten. Det är direkt korrelerat till det egna utsläppet så det gäller att försöka få ner utsläppet från jordbruk, fiskodlingar och avlopp. Det är ett arbete som kommer att fortgå. Det finns flera positiva signaler i det arbetet.

 

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Det finns en otålighet från miljösidan och den stora allmänheten, varför blir det inte bättre när vi har vidtagit åtgärder och även betalat jordbruket ett miljöstöd. Jag har tidigare hänvisat till de insatser som gjordes i samband med vattenskyddsplanen för Långsjön-Markusbölefjärden. Det är samma åtgärder som vi vidtar nu med det miljöstöd vi har,  t o m att vi går ännu längre. Man kan konstatera att de åtgärder som gjordes i jordbruket ser man nu effekt av, vi har ett mycket bra råvatten. Tyvärr tar det lång tid förrän man ser effekterna på vattenmiljön.

 

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag håller med ltl Lindström om att när det gäller stöd till barn eller stöd till föräldrar för deras fostran av barn är det det förebyggande arbetet man måste satsa på. I sjukvårdsplanen uttrycker man det ganska bra, men det finns också möjligheter som man måste titta på. Redan vid barnrådgivningarna när man väntar sina barn, kanske man kunde få en information om hur det kan vara att leva tilllsammans och hur det är att klara av att hantera, sköta och uppfostra barn. Går jag tillbaka så långt som till när jag skulle få barn så fanns det inom folkhälsan kurser, äktenskapskola, nu behöver man inte kalla det äktenskapsskola för så mycket äktanskap kanske inte ingås idag, men där ingick allt, både samlevnad och barnfostran. Jag tror att det finns en möjlighet bland tredje sektorn här.

 

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Jag har haft samma tankar själv att det skulle vara viktigt och jag såg det för ett tiotal år sedan ungefär, då jag diskuterarade det med dåvarande socialchefen på landskapsregeringen. Det har blivit än mer tydligt nu när man hör från socialarbetarna om den osäkerhet som finns hos unga föräldrar i deras föräldraroll. Jag tror att det skulle vara viktigt. Hur det ska organiseras och vem som ska ta i det låter jag vara osagt nu, men jag tror att det skulle vara ett bra stöd för unga föräldrar att göra något liknande.

 

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag håller fullständigt med om det. Nu ser man i kommunerna också att man satsar på extra familjearbetare just för det här. Det kanske inte skulle behövas om man redan i ett jättetidigt skede gick in för att få det stöd och den hjälp man behöver redan då.

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Herr talman! Jag håller med ltl Lindström om att åtgärder mot tidig tobaksdebut välkomnas. Det finns forskning som tydligt visar att tobaksrökningen är inkörsporten till även annat beroende såsom alkohol och narkotika. Personligen tycker jag att det är konstigt att så många barn på högstadiet röker rätt så fritt vid skolorna. Märkligt är också att barn under 18 år får tag på cigaretter förmodligen alldeles för lätt.

 

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Jo, jag har gjort samma reflektioner också och vi vet ju det att vi har svårt att hitta ett bra angrepp på narkotikaproblematiken. Det behövs säkert göras insatser på olika plan. Skulle vi redan tidigt få en insats mot det som är inkörsporten, nämligen tobaksrökningen, skulle det vara bra. Om man sedan också på något sätt skulle få en ändring av den liberala hållning som finns hos ungdomar idag till bruket av olika stimulantia skulle det också vara en bra grej.

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Herr talman! Jag håller fortfarande helt med ltl Lindström. Som jag anser det så är det mycket viktigt att vi föräldrar ger en uppfostran som ger barnen bra självförtroende så att de kan säga nej. Det är inte tufft att röka, det är tufft att vara icke-rökare anser jag.

 

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Jag vill börja med en bekännelse när det gäller ämnet åländsk avfallshantering. Jag har varit alltför naiv och optimistisk om att omtanken om miljön skulle övervinnna allt motstånd, alla villfarelser, alla missförstånd, alla dumheter om olagligheter, all propaganda om att andra lösningar står till buds med mera som förts fram och förs fram som argument mot att förverkliga en gemensam och miljöekonomisk hållbar hantering av de mest synliga delarna av vår överkonsumtion, d v s våra sopor.

Herr talman, låt mig på samma gång bekänna att jag för första gången har börjat tänka i negativa banor när det gäller möjligheten att förverkliga projektet Ålands miljöservice, Mise, en paraplyorganisation som var tänkt att koordinera den kommunala avfallshanteringen för hela Åland. Jag kommer därför inte heller längre att opponera mig emot de eventuella planer som min hemkommun Jomala aktualiserade i avfallsfrågan om ett alternativ till Mise, helst och förmodligen i nära samverkan med Mariehamns stad, kommunen som likaså är värd beröm för sin vilja att skapa en modern och gemensam avfallshantering. Medan andra medlemskommuner i Mise har klagat, hotat med utträde, krävt speciallösningar har Mariehamns stad avskaffat de obemannade återvinningsstationerna och därmed underlättat vår samfällda ekonomiska börda.

Varför är jag då plötsligt pessimistisk i avfallsfrågan. Okunnigheten om avfallsproblematiken har alltid varit påtaglig bland vissa politiker. Mise har faktiskt vunnit alla juridiska fajter. Här har vi bland annat vtm Gunnar Janssons korståg mot avfallsavgifterna som alltmer börjar påminna om Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna. Ärligt talat skrattade vi gott för ett drygt år sedan då vtm på liberalernas valsegerfest gick ut med att Mises ledning och revisorer borde polisanmälas. Likaså har den propaganda som anti-Miseföreningen så flitigt torgför alltid hört till Mises vardag. Inget nytt under solen alltså, även om propagandan nu drivs under ny täckmantel. Inte heller hushållens ovilja att erlägga avfallsavgifterna är annorlunda än förut, även om det förstås finns bitterhet för att ha blivit itutade om att avgiften kan du strunta i. Att få betalningsanmärkning hos fogden är aldrig trevligt. Här finns alltså inget nytt, men det som hänt är att det ledande regeringspartiet, liberalerna, inte backar upp sig egen miljöminister Katrin Sjögren och hennes löften om att påtagligt stöda avfallsreformen. Mise- styrelsen har tagit så pass allvarligt på ministerlöftena att förbundet med snart enbart elva medlemmar tagit ett mycket större ansvar för avfallsfrågan än vad som var tänkt och beslutat. Nu tänker jag specifik på ansvaret för hushållens och företagens förpackningar.

När landskapsregeringen misslyckades att ena näringslivet ställde Mise upp och tog ansvaret. Tacken för detta ansvarstagande och den kritik som internt riktats mot den utvidgade verksamheten ser vi i nästa års budgetförslag. Inte ens ett försök att hjälpa till från landskapets sida och än mindre till att hjälpa till vad gäller avgifterna för hushållena. Istället verklighetsfrämmande och direkt antimiljöagerande skrivning om att avfallet ska börja vägas.

Herr talman! Jag beklagar djupt på den åländska miljöns vägnar att de Misekritiska krafterna inom liberalerna har vunnit den interna dragkampen. Liberalerna kör i gammal god stil tre olika linjer, ett läger med vtm Gunnar Jansson i spetsen som ifrågasätter själva existensen för Mise, ett läger företrätt av minister Sjögren som vill, men inte kan bidra med ett ökat miljöansvar och till sist ett tredje läger där Mises ordförande, liberalen Jan Lindgren, gör ett utomordentligt arbete inom Misestyrelsen. Synd att det första lägret vunnit dragkampen denna gång. Man kan ställa sig frågan om det är på det här sättet man vill få avfallshanteringen överförd på landskapsnivå, det som också antytts i landskapsregeringens handlingsprogram.

Finansmotion nr 18, undertecknad av totalt fem ledamöter, är ett försök att korrigera landskapsregeringens bristande vilja att främja avfallshanteringen. Går majoriteten i lagtinget på landskapsregeringens linje är det en tydlig signal till Mise-medlemskommunerna om att de får klara sig själva. Därefter får i så fall varje kommun dra sin egen slutsats. Jag kan bara starkt rekommendera finansutskottet att ta sig en allvarlig funderare på vad som är det bästa för Åland. Ett gemensamt agerande där vi har kraft och styrka att göra gemensamma upphandlingar, både på kort och lång sikt, jag tänker både på transporten förstås och en framtida förbränningsanläggning här på Åland som skulle vara nödvändig med tanke på miljöbelastningen i stort, eller om vi ska återgå till forna tiders splittrade system. Var Ålands problemavfall och därmed farligt avfall skulle befinna sig i en sådan situation är också värt en  extra tanke innan det är för sent, men framför allt borde miljön stå främst.

Herr talman! Jag har någon minut på mig att ta upp drogproblematiken. Jag är också besviken över vad landskapsregeringen åstadkommit mot det gissel som har drabbat våra ungdomar i allt högre grad. Jag får uttala min besvikelse över att vi inte har fått sett den alkohol- och drogkommitté som var tänkt att tillsättas redan under vårkanten i år. Vi har därmed allmänt i den politiska kåren drabbats av föräldrarnas frustration, irritation och rent ut sagt förbannelse över att vi inte tar tag i det största hotet mot vår ungdom. Motion nr 21 är ett försök att få landskapsregeringen att hålla oss andra åtminstone informerade om vilka åtgärder och andra insatser som är på gång och som förbereds för att motverka narkotikan. Framför allt hoppas jag att vi får se den gemensamma kommittén tillsatt så att vi tillsammans kan arbeta emot narkotikamissbruket.

 

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Kollegan Harry Jansson tillskriver mig en mycket större betydelse i förbindelse med avfallshanteringen än vad jag förtjänar. Jag har inte gjort och gör ingenting annat heller än fångar upp det folkliga bekymmer, den oro, som från allra första början har åtföljt kommunalförbundet Mises verksamhet. Det är fullständigt legitimt att som politiker och medlem i samhället hjälpa medborgare. Jag har lagt märke till att man har gjort den här frågan till en fråga om vad jag betalar och inte betalar och antagligen medvetet förbiser eller frånser från den här oron. Jag har inga bekymmer med att betala den här typen av räkningar, men jag vill hjälpa människor i nöd. Jag uppfattar att min roll i hög grad går ut på att hjälpa människor i, som jag uppfattar det, nöd och den oro som jag har känt och som jag har mycket stor förståelse för. I övrigt stöder liberaler och den liberala lagtingsgruppen vår regeringsledamot Katrin Sjögren.

 

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Skulle juristen Gunnar Jansson vara en praktiserande yrkesadvokat, ha som sitt levebröd att hjälpa människor i nöd, mot betalning förmodlingen, skulle man förstå agerandet, men nu talar vi om vicetalmannen Gunnar Jansson, som inte bara var ett av senaste vals största röstmagneter utan tillhör också regeringspartiet och är gruppledare för regeringspartiets, liberalernas, lagtingsgrupp. Därmed har vtm Jansson en betydligt större påverkan på människors attityder. Vtm har betydligt underskattat sin roll i kriget mot en fungerande avfallshantering.

 

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Rättshjälpen på Solvändan är känd för att vara gratis, jag är inte intresserad av pengar, ingenting av det jag gör har överhuvudtaget någonting att göra med arvoden eller advokatyr. Att jag är jurist kan jag inte rå för, men vill folk ha min hjälp så hjälper jag människor. Jag uppfattar min politikerroll som sådan. Även om jag inte riktigt förstod vart kollegan Jansson vill komma i sin svarsreplik, vill jag igen upprepa att liberalerna och liberalernas Mise-väktarråd arbetar enligt den regelsamling som finns för renhållningen, framför allt utifrån renhållningslagens paragraf sex eller landskapsregeringens skyldighet att övervaka och leda renhållningsverksamheten. Det tänker vi fortsätta att göra i syfte att få en god occh rättvis renhållning som lagen föreskriver. Där finns det ingen orsak att söka konflikter eller klyftor.

 

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! En rättvis avfallshantering tror jag att vi alla är betjänta av. Det är väl det som Mise hela tiden har arbetat med. Det är väl helt klart att när en framstående företrädare för det största partiet i den här salen, liberalernas gruppledare, offentligt går ut och säger att Mises verksamhet är olaglig och där den direkta uppmaningen till medborgarna på Åland är: Bojkotta Mise, strunta i räkningarna då har vi en politisk aktion mot en fungerande avfallshantering. En politisk aktion mot miljöns bästa. Om en stund får vi höra i vilken mån miljöministern har fått uppbackning av sin egen grupp.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det har varit landskapsregeringens ambition, både centerns och liberalernas, att jobba för en ökad acceptans för avfallshanteringen i landskapet och för rättvisare avgifter. Det vi hittills har gjort är

1. Analyserat om vi ska ta över det för att det ska vara landskapsbehörighet och för att vi ska kunna peka med hela handen. Vi konstaterade att det skulle försinka processen och försvåra den.

2. Vi har jobbat aktivt med producentansvaret. Det fungerar när det gäller bilar, vitvaror, nu har vi lagt ner ett gediget arbete när det gäller förpackningar, en lag som har varit i kraft i två år. Nu har det möjligheter att förverkligas. Företagen börjar ta sitt ansvar. Vi har infört producentansvar när det gäller batterier, ackumulatorer.

3. Vi har sagt att vi är beredda att stöda med investeringsstöd, räntestöd, allt för att få ner avgifterna. Hela saken handlar enbart om att kommunerna måste ta ett större ansvar när det gäller Mise.

 

Ltl Harry jansson, replik

Herr talman! Kommunerna måste ta sitt ansvar och kommunerna kommer sannerligen att få ta sitt ansvar. Tidigare års misslyckanden att få en helhetsfinansiering av avfallshanteringen kommer att rendera medlemskommunerna i Mise en kraftig räkning i form av det som kallas kapitaltillskott. Min besvikelse å Mises vägnar är att minister Sjögren så sent som i maj i år utlovade inför ett 30-tal Miserepresentanter att landskapsregeringen sannerligen skulle ta sitt ansvar. Utgående från det system av stöd som EU-reglerna tillåter skulle man återkomma med ett kraftigt understöd till avfallshanteringen. Som jag sade i mitt anförande, Mise-ledningen har tagit allvarligt på det och tacken är att vi inte har sett någonting av det löftet i nästa års budgetförslag.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det finns en mycket tydlig skrivning om att landskapsregering ska ta ansvar när det gäller infrastrukturen och avfallshanteringen i landskapet. Det är inte några småsummor ltl Harry Jansson, vi pratar om summor i storleksklassen tre miljoner euro. Att komma med sådana där insinuationer kan jag absolut inte tolerera. Vi har sagt att vi är beredda att stöda infrastrukturen, som skulle gagna hushållens avfallshantering, men också småföretagens. Det är helt fullt skäligt att kommunerna tar på sig driftsansvaret för Mise tillsammans med hushållen.

 

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Tyvärr har vi en miljöminister som tycks vara helt på vils. Här blandar hon ihop hanteringen av farligt avfall och anser att det är hushållens uppgift att ta hand om det, indirekt kommunerna, med det system vi har idag med ett kommunalförbund. Löftet om att stöda hanteringen av farligt avfall i Hellesby, som är aktuellt i det här skedet, har ingenting att göra med den direkta grundproblematiken med avfallshanteringen, dvs att försöka få ett system som fungerar vad gäller den normala avfallshanteringen, nu pratar jag inte om farligt avfall. Jag uppmanar starkt miljöministern att senast idag boka in ett möte med Mises ledning och försöka reda ut begreppen. Hur har man tänkt sig att Mise via ÅPAB skulle våga ens närma sig farligt avfall med den här inställningen som råder inom landskapsregeringen.

 

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Jag begärde min replik angående finansmotion 21 angående narkotikasituationen och drogproblematiken här på Åland. Jag tycker att det är en välmotiverad motion och att formuleringen är ganska bra. Det är väl kanske inte så intressant att man tittar på vad som har gjorts utan det är väl planerna framåt som man behöver komma med ett meddelande om. Det var min första tanke, men vid närmare eftertanke så kanske det är bra att också titta tillbaka på vad man har sysslat med och vad man har tagit till sig av fel och misstag. Ett problem är det egentligen, man har hållit på med det här ganska länge. De åtgärder som är bra, viktiga och angelägna väcker inte så mycket intresse i debatten, det är de små sakerna, man måste knacka på alla dörrar, vara lite överallt och göra lite småsaker här och var. Det är det angelägna.

 

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Bakom finansmotion nr 21 med mig själv och Anders Eriksson som undertecknare är nog den misstänksamhet som särskilt föräldragrupperna hyser inför den politiska inställningen till narkotikafrågan. Den ska tolkas som ett sätt också för oppositionen att vara med i arbetet. Därför blev vi besvikna för att alkohol- och drogkommittén inte blivit tillsatt. Det skulle ha varit bra för oss alla att sitta kring ett gemensamt bord med engagerade representanter från respektive parti och ha en ständig pågående diskussion om vad som görs och vad som är på gång. Då skulle vi få bort mycket att de missuppfattningar som präglar även denna fråga i vissa avseenden.

 

TALMANNEN

Replikskiftet är därmed avslutat.

 

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag vill gärna beröra två motioner som båda berör hälso- och sjukvårdsplanen. HBT-frågor diskuteras väldigt sällan i lagtinget. Det är inte så konstigt eftersom behörigheten i dessa frågor för det mesta åligger riket. Däremot kan vi på Åland se över hur gruppen ålänningar beaktas, hur de respekteras och att de på alla sätt inte diskrimineras. Därför har jag lagt en motion om samkönade pars rätt till assisterad befruktning och tycker att det är en åtgärd som är motvierad för ÅHS att tänka över. Samkönade par som lever i registrerade äktenskap och ensamstående kvinnor får i regel inte hjälp med assisterad befruktning från den offentliga sjukvården. Deras barnlöshet anses inte bero på medicinska orsaker. Därför är den här gruppen patienter hänvisade till privata kliniker. Kostnaderna är stora för fertilitetsbehandlingarna och FPA ersätter inte heller den här gruppen för deras kostnader i likhet med heterosexuella par. Den nya lagen om assisterad befruktning som kom 22.12.2006 och som trädde i kraft den 1.9 gör det fortsättningsvis möjligt för Finland att behandla också dessa patientgrupper. Jag anser därför att ÅHS bör gå in för en fördomsfri hållning gentemot ensamstående kvinnor och samkönade, alltså lesbiska par, som önskar skaffa barn och att man remitterar dem vidare till sjukhus som erbjuder den här behandlingen, antingen universitetssjukhusen eller privata kliniker.

Den andra gruppen som jag vill lyfta fram är flickor och särskilt flickor som på olika sätt skadar sig själva, har ett självdestruktivt beteende. I Sverige fick socialstyrelsen i uppdrag 2003 att kartlägga problemet med flickor som skär sig. Man behövde mera kunskap, man behövde se över hur situationen såg ut i landet hur omfattande problemet var för att kunna gå in med förebyggande arbete, tidiga insatser och behandling. Forskning saknas i stort sett på det här området vad gäller självskadebeteendet hos flickor. Därför behöver man också på Åland öka medvetenheten kring psykiska och psykosomatisk ohälsa bland unga och vilka uttryck det ger. Flickor som på olika sätt skadar sig själva gör det för att uppnå en snabb tillfällig lättnad i ett annat svåruthärdligt tillstånd. Socialstyrelsens kartläggning visar att en procent av alla flickor mellan 13 och 18 år skadar sig själva på det här sättet, men siffran torde vara högre om man också ser på andra beteendemönster i form av ätstörningar, droger och annat som tillhör bilden.

Det här är självklart ett viktigt område för den nya skolhälsan, som jag nu hoppas att verkligen blir förverkligad, men också inom barn- och ungdomspsykiatrin och inom skolhälsan ute i kommunerna är det här en väldigt viktig fråga att följa upp. Att flickor reagerar på det här sättet beror också på deras pressade livssituation i att växa upp och att bli kvinnor. Vi lever fortfarande i en värld som är väldigt utseendefixerad och därför kräver en behandling av den här särskilda gruppen också genuskunskap eftersom problemet ser ut att beröra både individen men också ha ett strukturellt mönster. Därför föreslår vi att man under 2009 särskilt uppmärksammar och synliggör unga flickors och kvinnors pressade livssituation som leder till depression och självdestruktivitet. Det här är två frågor som jag själv kommer att följa upp i och med att jag från 1 november har nöjet att sitta i styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård. Jag hoppas att det är något vi kan jobba gemensamt för där.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är en mycket angelägen motion som ltl Gunell refererar till och det är ett av landskapsregeringens fokusområden. Det är otroligt viktigt att ha ett genusperspektiv i det psykiatriska arbetet, men myntet har också en annan sida. Flickorna och kvinnorna har ett beteende medan pojkarna och männen har ett. Professor Fredrik Almqvist i Finland har sagt att flickor gör flera självmordsförsök, men pojkar lyckas oftare. Det visar sig också att pojkar blir lättare försummade i skolan om de inte har en direkt beteendestörning. Är man en tyst och försiktig pojke kan man helt och hållet glömmas bort. Det visar också det förfärande resultatet som vi har haft i Finland. Ett genusperspektiv i den psykiatriska vården, speciellt när det gäller barn och ungdomar, är otroligt viktigt.

 

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag tror att vi i stort sett är eniga i den här frågan. Jag lyfte fram genusperspektivet just när det gäller flickor eftersom det är en särskild problematik. Man upptäcker pojkar i ett skede eftersom de tenderar att utåtagera medan flickor tenderar att gömma smärtan och istället agera inåt. I den här situationen önskar jag att man på ett särskilt sätt lyfter fram den här gruppen.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Då vill jag ändå förtydliga mitt ställningstagande och det är att ha ett helt genusperspektiv i den här frågan. Det visar sig att pojkarnas psykiska illamående är ett stort, stort problem för samhället också. I undersökningar som man kan referera till visar det sig att flickorna och kvinnorna har lättare att söka hjälp än vad pojkarna och männen har. Det är extremt viktigt att ha ett genusperspektiv.

 

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag såg inte några direkta skrivningar om den här saken i hälsovårdsplanen, men det är väldigt viktigt att man sätter fokus här. Särskilt viktigt är det väl att de som jobbar med de här frågorna har kunskap vad gäller genusfrågan, att man kan se pojkar utifrån deras särskilda situation och flickor utgående från deras speciella livssituation.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag noterade vad ltl Gunell sade om unga flickors benägenhet att skada sig själva. Jag tog upp detta i samband med förra valrörelsen i en debatt i Ålands lyceum och då fick jag signaler om att flickor skär sig själva och skadar sig själva precis på det sätt som ltl Gunell sade. Det var oerhört svårt att förstå hur det kan vara på det sättet. Jag tror säkert att det som sades, utseendefixeringen, den pressade situationen som finns säkert kan vara delförklaringar, men de är väldigt svårt att upptäcka i och med att flickor håller problemen för sig själva. Efter debatten i lycéet var det många ungdomar som tog kontakt med mig. Jag blev oerhört förvånad att det var ett så stort problem. Jag vill bara uttala mitt fulla stöd för de tankar ltl Gunell förde fram och jag uppfattade också att man från regeringens sida tog det här till sig.

 

Ltl Gunell: Tack för det!

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Herr talman! Jag vill säga några saker om assisterad befruktning. Assisterad befruktning och fertilitetsbehandling är helt olika saker. Fertilitetsbehandling ger sjukvården då det finns medicinska orsaker till barnlöshet och därför ersätter inte heller FPA assisterad befruktning. Assisterad befruktning för samkönat par har getts i tio års tid i Finland inom den privata sjukvården och nu ges den även inom offentliga sjukvården. Den nya lagen om assisterad befruktning välkomnades av SETA, Sexuellt likaberättigades förbund. Förbundet påpekade på sin hemsida att lagen är bra och ger alla likvärdig rätt till assisterad befruktning och kvalitativ vård inom området. Det är helt klart att ÅHS måste följa lagen och får naturligtvis inte diskriminera patienterna.

 

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det är just det som är problemet, man säger att det inte finns någon medicinsk orsak att ge assisterad befruktning till ett samkönat par. Det är det som jag menar att man måste göra, för annars blir det olika behandling. De samkönade par som har önskat få detta här på Åland har inte fått det. Den offentliga sjukvården tar i regel inte den här patientgruppen till sig och remitterar vidare. Alltså de får behandlingen på privatklinik, men de får betala det helt och hållet själva. Det tycker jag är orättvist eftersom heterosexuella par, som behöver fertilitetsbehandling, har rätt att få tillbaka från FPA, åtminstone i en viss mån.

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Herr talman! Jag anser att ÅHS inte har följt lagen då. Det står klart och tydligt i lagen att det ska gälla alla.

 

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, min målsättning med motionen är att problemet kommer upp till diskussion och att man kan se över hur det ser ut inom ÅHS. Från och med nu får man öppna dörren för den här gruppen så att de får remiss till offentlig sjukvård i Finland eller till privat klinik.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Ltl Danne Sundman

Herr talman! I detta anförande kommer jag att beröra dels ÅHS och dels motion nr 64 som Obunden samling har lämnat in. Det jag vill säga om ÅHS är att i dessa tider när vi börjar få ont om slantar måste vi också se över de heliga korna som vi har i budgeten. ÅHS är en sådan! Det är förvisso så att vi har en fantastisk vård på Åland och vi har också tillgång till en fantastisk vård i och med att vi har tillgång till både Sverige och Finland när det krisar till sig. Det vet den som framför allt har fått ta del av den vården. Det är en otrolig rikedom att vara nära två expertländer samtidigt som vi har mycket mer vård lokalt än vad många andra har om man bor på en sådan liten ort som Åland sist och slutligen är. Trots det måste det finnas någon hejd på hur man låter kostnaderna skena.

Jag gick upp till partikansliet och tog ner budgeten för 1998 för att se hur mycket kostnaderna för ÅHS har ökat på tio år. Jag trodde att det skulle vara ganska mycket för i varje budget har kostnaderna ökat, men döm om min förvåning när jag såg att den hade ökat med över 100 procent. Det har blivit mer än dubbelt dyrare på tio år. Summan som är i budgeten 2008 är 208 procent av den som var i budgeten 1998. Det är 73 miljoner netto mot 35 miljoner för tio år sedan. Det är 150 nya tjänster och det är förstås den största kostnaden, personalkostnaden för ÅHS. Visst har det skett en utveckling och visst finns det behov av att öka antalet tjänster, saker och ting blir dyrare och mer avancerat, men frågan är om man jämför sjukvårdskostnader på annat håll, har sjukvårdskostnaderna i Sverige och Finland ökat med så här mycket, 110 procent på tio år. Har ålänningarna blivit dubbelt sjukare? Har vi blivit dubbelt fler? Nej tvärtom så visar nyckeltalen, som man ser om man jämför tio år tillbaka, att det måste till en förändring. Det har tidigare nämnts av talare här i lagtinget. Man har sagt att det är för många hövdingar i förhållande till indianer. Det är för mycket byråkrati och det är frågan om vad vi ska syssla med, vilken del av sjukvården ska vi ha kvar på Åland, hur stor del ska vi köpa av privata och av andra utövare. Det här blir nog den nya förvaltningschefens största utmaning, att få någon ordning på den över elvaprocentiga ökningen per år. För att vi på sikt ska ha råd med det här måste man börja rationalisera inom vården. Jag vill inte slakta den heliga kon, men jag kanske vill se över utfodringen av den något så att det blir måtta.

Det andra jag vill beröra i mitt anförande är som sagt finansmotion 64, där vi föreslår att landskapsregeringen ska ta tag i det här med knarkhundare. Det här är kanske till viss del en symbolfråga men det engagerar folk. Det såg vi när det stod i tidningen att man inte längre skulle ha en enda knarkhund kvar på Åland. Sedan den här motionen skrevs ser vi att det är på gång igen med knarkhundar. En hund kan långtifrån snusa rätt på alla droger, men många av de vanliga drogerna som konsumeras i hög utsträckning fortfarande på Åland kan en hund ta fast. Därför borde vi ha många fler knarkhundar som frekvent snusar på folk i hamnar, ombord på fartyg framför allt för att göra det svårt för drogdistributörer att komma till Åland. Jag hörde senast i förra veckan att Åland anses som rena paradiset för drogmissbrukare, det finns så många vägar och det är så lätt att föra hit droger så det är ett rent drogparadis. Jag tror när det gäller droger att man måste göra det svårt att föra in droger, man måste göra det svårt att missbruka droger. Visst ska vi också satsa på vård för dem som redan har ramlat dit, men om man jämför med brand och räddning så vad är bättre, att satsa på att byggnader inte brinner och att man har nya material och brandsäkerhet eller bara låta det brinna och satsa på brandbilar istället, större och snabbare brandbilar? Inom brandsäkerheten har man gjort så att det inte brinner så mycket nu som det gjorde förr. Jag tror på förebyggande, förhindrande av dem som rekryterar nya missbrukare. Vi måste börja i den ändan för det är väldigt svårt att vårda bort missbruket när det en gång har kommit. Då är det visserligen en detalj, men en vktig detalj, en signal som samhället skickar ut. Därför måste landskapsregeringen ta ett större ansvar för att det kommer flera knarkhundar i bruk. I motionen ber vi om att man ska komma med ett program för det här och återkomma i tilläggsbudgeten med kostnaden för detta. Vi är beredda att prioritera det också när det gäller kostnaderna.

 

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Jag har själv arbetat med narkotikahund i fyra år och jag känner till begränsningarna med narkotikahundar och också fördelarna. Det är framför allt i posten man har stor nytta av dem. Användningsområde för narkotikahundarna är inte så omfattande idag i och med att mobiltelefonerna finns. Då kan man dumpa narkotikan och kasta den åt sidan, man överdriver oftast användningen av narkotikahundar ganska mycket. Man kan inte bara gå in för den biten. Det finns delar av anförandet som ltl Sundman hade som man kan ifrågasätta. Det är bra att man lyfter frågan, men jag tror att det är lättare att föra narkotika till Norrköping, Skövde eller Vasa eller vart som helst där det inte är kringflutet. Åland är inget eldorado i världen där det är extra lätt att föra narkotika till. Vi har en tull, vi har båttrafik och så vidare så den biten är ganska överdriven.

 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller knarkhundar och dess användning gäller det även där att hänga med i utvecklingen för den som för och tränar hunden. Det är stor skillnad på hur hunden är tränad och hur man använder den om man ska kunna avslöja smuggling istället för att smugglaren hinner undan. Det är klart att det gäller att förfina metoderna hela tiden.

När det gäller Åland som drogparadis är det inte min egen erfarenhet utan det är missbrukarnas erfarenhet. Jag vet inte om man kan lita på de uppgifterna, men jag har hört från flera håll att så är uppfattningen. Trots att Åland är omflutet av vatten och trots att man måste åka färja eller flyg eller trots att man måste gå genom tullen anses skydden vara betänkligt mycket mindre än vad de borde vara, än vad folk framför allt tror att de är.

 

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! De som arbetar med frågorna normalt på andra ställen säger att det inte går att begränsa det. Vi har narkotikafria fängelser i Norden beroende på att de som sitter i fängelse har bestämt sig själva för att det ska vara det, i övrigt får man in narkotikan i fängelserna och överallt. Att begränsa ungdomars narkotikaanvändning genom att stoppa det vid gränsen är spektaktulärt och det är sådant som väcker rubriker och den typen av åtgärder. Naturligtvis ska det satsas på narkotikahundar och jag tror att tullen just nu har en bra uppfattning om hur det ska se ut. Man jobbar med frågan, men det ska vara balans i allting. Att det finns underrättelseverksamhet, samarbetsområden och andra sätt att komma framåt. Narkotikahundarna är inte i sig det enda, bygger man upp all verksamhet kring det är vi ganska illa ute.

 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Visst ska det  vara balans, och det sade jag också att det är en av åtgärderna, men den är ack så viktig anser jag. Det här tillsammans med andra åtgärder för att göra det svårt att föra in knark till Åland är synnerligen av stor vikt. Jag vill lägga tyngdpunkt på att förhindra att nya missbrukare rekryteras. Vi måste lägga tyngdpunkten där. Det i kombination med att ge ungdomarna en meningsfull fritid och större självförtroende som någon nämnde, är otroligt viktigt. Nyrekryteringen ska begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Den grejen kan vi i varje fall ha kontroll över. Sedan när missbrukarna hamnar dit är det betydligt svårare att få dem från missbruket.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Först några ord om hälso- och sjukvården. För hälso- och sjukvården i hela Norden är kostnadsutvecklingen brant stigande och det beror på nya mediciner, behandlingar och forskning. Jag hade tillfälle att jämföra vård utanför Åland med vård utanför Färöarna och det visade sig faktiskt att vi hade ungefär likartade kostnader. Det var ganska intressant tycker jag. Ltl Sundman har helt rätt, det är en ohållbar utveckling som vi står framför. Vi måste försöka göra det vi kan. Ett sätt är att inom hälso- och sjukvården jobba preventivt och samarbeta med tredje sektorn och privata. Det är ett stort och viktigt arbete. Jag delar ltl Sundmans farhågor, men det är lättare sagt än gjort att åtgärda dem.

 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! I mina tidigare anföranden har jag kritiserat inte bara den nu sittande landskapsregeringen utan också hela systemet, hela kulturen i förvaltningen att det finns en genomgående oförmåga att  prioritera. Jag tror att ÅHS är det allra bästa exemplet där man har byggt på och byggt på förutom att det allmänna kostnadsläget har ändrat. Det har blivit dyrare metoder, dyrare mediciner och så vidare och så har man bara byggt på utan att ifrågasätta. Det ser man tydligt när man går ner lite i förvaltningen i ÅHS, de hutlösa förslag som förvaltningen kommer med till styrelsen, nästan ända upp till lagtinget kommer det sådana förslag. Man ser att de överhuvudtaget inte har prioriterat. Det är inte lätt för styrelsen, landskapsregeringen eller för oss i toppskiktet, att veta vad man ska prioritera när viljan att effektivisera inte finns längre ner.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är ytterst svårt att prioritera och det är också en svårighet som Åland delar med övriga omvärlden. Det det ytterst handlar om är att om man ska operera gråstarr får man operera ena ögat, ska vi sätta en åldersgräns på by-pass-operationer. Sådana svåra frågeställningar handlar det om.

Några ord om missbruket och droganvändningen. Där delar jag också ltl Sundmans uppfattning att det är tre kedjor i det hela. Det handlar om preventiv vård, det handlar om att försöka stoppa de illegala drogerna och så handlar det om god tillgänglighet till vård när man har fastnat i missbruk. Dessa frågor är knepiga, men vi försöker göra extraordinära insatser när det gäller det preventiva och vi säger också att vi ska titta på möjligheten att stöda missbrukarna när de kommer från sina behandlingshem.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Sjukvården blir dyrare och dyrare, kostnaden har ökat otroligt mycket på tio år som ltl Sundman sade. Det beror på mycket naturligtvis och lönerna är den stora kostnaden. Vi blir äldre och man kan bota mycket mer och det kommer in mer specialfunktioner så det för med sig att det blir dyrare. Jämförelsen som ltl Sundman gjorde var antagligen i absoluta världen 1998 och nu så inflationen är inte medräknad. Under de här tio åren består säkert 30-35 procent av kostnadsökningen av ren inflation som jag tycker att bör finnas med när man nämner detta.

 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Förvisso är inte inflationen beaktad, det är absoluta tal direkt ur budgeten. Det är så vi pratar här i lagtinget, vi pratar om att konsumtionsutgifterna ökar mellan åren med 6,2 procent och då är inte inflationen heller beaktad. Därför har jag valt att presentera det så här. Det som ltl Eliasson säger om att befolkningen blir äldre och vi behöver mer vård oroar mig mest. Då måste vi ha råd att ta hand om våra äldre och har vi det när vi i lättare tider har låtit kostnaderna rusa med elva procent per år. Vi har bekymrat oss här att konsumtionsutgifterna i landskapsbudgeten stiger med 6,2 procent under det innevarande året och nästa år. Då har ÅHS stigit med över elva procent varje år i tio års tid. Hur ska det bli när vårdbehovet verkligen börjar öka om kanske 10-20 år, när den här boomen slår till och när 40-talisterna blir som allra äldst. Det bekymrar mig storligen, därför borde vi få kostnadseffektivitet nu.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jo, vi är helt överens om det, vi har ingen motsatt syn i den frågan. Vi måste försöka hålla kostnaderna i styr. Det handlar inte enbart om löner utan att få in effektiviteten. Senast i finansutskottet när vi behandlade landskapsrevisorernas berättelse så diskuterades de här frågorna och vi kom fram till att man inom ÅHS kanske bör en bättre intern kontrollfunktion när det gäller kostnader, inköp med mera.

 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tror också att det är en viktig del att man börjar revidera strukturerna inom ÅHS. Det har ju inte funnits någon intern revision. Man ska aldrig beskylla dem som har anställts av ÅHS, det är huvudsakligen sjuksköterskor och läkare. Det är klart att de ska ha höga löner, det är tvärtom, där kanske det finns ett ytterligare behov att höja deras löner. Det är själva strukturerna man måste se på och då är internrevisionen otroligt viktigt för att få fram de ställen där man har prioriterat fel och där det är ineffektivitet. Effektivitetsrevision av ÅHS är jätteviktigt.

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Herr talman! Jag håller med ltl Sundman om ÅHS kostnader. Det är bra att internrevision görs och att det kontrolleras hur effektiv ÅHS är. Det är ett starkt revirtänkande inom ÅHS, jag har arbetat där i 12 års tid. Jag anser att personalen borde vara mera rörlig. Om en avdelning nästan är tom borde personalen kunna användas på en annan avdelning. Min personliga åsikt är även att ÅHS kunde sälja tjänster, t ex psykiatriska avdelningarna är inte alls fullbelagda, de skulle finnas en marknad i svensk-Finland. Det finns faktiskt vårdgaranti.

 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det finns säkerligen många sådana här saker att titta på, jag är absolut ingen expert på ÅHS och sjukvård, snarare tvärtom. Kanske det är det område jag känner att jag kan allra sämst. Man behöver bara titta på dessa siffror så förstår man att någonting måste vara fel. Jag minns så väl när vi för några år sedan var på studiebesök till Norrtälje sjukhus. Nu är det väldigt vanskligt att jämföra sjukhus och sjukhus, men där hade man dubbelt fler vårddygn till halva kostnaden. Det går inte att jämföra rakt av, men något fel blir det när det är så stor diskrepans mellan vårt centralsjukhus och ett annat sjukhus. Det kan förstås hända att det är två extremexempel åt var sitt håll, men hur som helst så tror jag att det finns en hel del att göra utan att vården blir sämre, utan att man måste prioritera vem man ska operera och hur mycket man ska operera. Det finns mycket att göra innan man kommer mot det att man måste prioritera i vården.

 

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! När det gäller utökning av knarkhundar undrar jag om det är så att landskapet ska ta över tullens ansvar och ta hand om bevakningen vid gränserna och också kostnaderna. Jag förstår inte riktigt, eller ska det skapas helt nya verksamheter inom polisen så att de aktivt ska ha knarkhundar. Ska dessa knarkhundar få gå i skolorna, på fester, på krogar, på ungdomsgårdarna osv. Skulle det inte vara lika enkelt att köra hårt med drogtester i skolor och över allt i samhället. Jag undrar hur tanken är, jag förstår inte riktigt.

När det gäller ÅHS så visst är det sant allt som sägs, det är för dyrt, det har vi sagt i många herrans år. Det viktiga skulle vara att ÅHS prioriterade sina verksamheter utgående från människornas behov och inte bara utgående från de moderna medicinska möjligheterna. Det blir ett jättestort glapp däremellan.

 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller knarkhundarna är  tanken inte färdigt tänkt till fullo. Därför har vi i motionen föreslagit att man ska komma med ett program och där ska man reda ut sakerna. Det naturliga är väl om vi själva vill skjuta till resurser så gör vi det i egna myndigheter, polismyndigheten. Jag har ingenting emot att använda knarkhundarna förutom vid gränserna, ombord på fartyg, vid posthantering, även knarkhundar på fester, t o m krogar. När det gäller drogtester i skolor har obunden samling föreslagit det. Man borde göra som i Landskrona,  drogtesta eleverna för att få en hel armada av åtgärder som gör det svårt att vara missbrukare. Man upptäcker missbruket i ett tidigt skede och hindrar att nya missbrukare rekryteras vilket tillsammans gör att man får bort stämpeln som paradis för drogmissbrukare på Åland.

 

Ltl Ulla-Britt Dahl

Herr talman! Jag tänkte också i några korta allmänna ordalag prata lite om ÅHS, mycket har sagts här och det mesta håller jag med om. Det mesta av mitt anförande kommer också att se ut på samma sätt som flera ledamöter redan här har haft. ÅHS ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med egna och/eller samverkande resurser. Vårdtjänsternas tillgänglighet är en viktig del av kvaliteten. ÅHS ska följa de tidsramar som gäller för vårdgarantin, dvs den tid patienten ska få vård på olika nivåer. Ålands hälso- och sjukvård finansieras huvudsakligen med skattemedel, men också delvis med patientavgifter och kommunerna debiteras för vården vid långvårdsenheten. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar och det gäller att styra verksamheten på ett sådant sätt att resurserna används på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt, skapa kostnadsmedvetenhet på alla nivåer. Kostnaderna för ÅHS har stigit i snabb takt, vilket kräver en ansvarsfull hantering av verksamhetens ekonomiska resurser. Fördelningen av resurserna ska baseras på befolkningens behov av hälso- och sjukvårdstjänster. Därför är det viktigt att besluta om på vilken nivå vi vill ha sjukvården på Åland, dvs vilka sjukvårdstjänster ska utföras hemma och vad ska remitteras bort utanför Åland.

Utarbetande av en ekonomihandbok ska kunna bidra till att underlätta det budgetansvarigas möjligheter till kostnadsanalyser. Vi har stora behov av investeringar, anslaget för 2009 är 7,5 miljoner, vilket innefattar om- och tillbyggnaderna av centralsjukhusets etapp II och III, som då innefattar primärvården och psykiatrin. Vidare tillkommer Godby hälsocentrals tilläggsutrymmen.

Visionen för verksamheten är ändå att framstå som en förebild i hälso- och sjukvårdsarbetet, patientbemötande samt som en attraktiv arbetsplats där personalen känner sig motiverad i sina uppgifter. För att personalen ska känna sig motiverad och delaktig kan inte nog ledarskapets betydelse poängteras. Ledarskapspolicy utarbetas under 2008 och ledarskapsutbildning kommer att anordnas under 2009. Målsättningen är också att utvecklingssamtal ska hållas årligen. Personalutbildningen, både internt och externt är viktig för att kompetensen inom personalen ska bibehållas och förbättras.

Ett system med arbetsvärdering ska vara genomfört i slutet av 2009 och därmed borde lönesättningen bli mera rättvis. Personaltillgången är naturligtvis en avgörande faktor för att upprätthålla en bra kvalitativ hälso- och sjukvård, därför kommer krafter att sättas på rekrytering av personal i alla kategorier. Samtidigt är det nödvändigt att utarbeta en plan kring samarbetet med den privata hälso- och sjukvården. En effektiv samverkan även mellan patientorganisationer, remissjukhusen och andra välfärdsaktörer är en förutsättning för att verksamheten ska fungera optimalt. Servicen inom hälso- och sjukvården ska dimensioneras så att Ålands befolkning inte kommer i en sämre situation än i riket.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag fäste mig vid en sak i ltl Ulla-Britt Dahls anförande som jag gärna skulle vilja diskutera lite mera. Hon säger att arbetsvärderingen ska vara klar under 2009 och det ska leda till mera rättvisa löner. Vad menar ltl Ulla-Britt Dahl med det? Är lönerna orättvisa nu eller vad ska arbetsvärderingen resultera i? Det finns ingen automatik i att någonting förändras när man har en utredning till på regeringens bord utan det krävs ytterligare beslut om det visar sig att arbetsvärderingen konstaterar att det finns orättvisor. Kan ltl Dahl närmare precisera vad detta ska leda till och på vilket sätt?

 

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Ja, uttrycket orättvis är kanske inte helt det rätta, men jag tror ändå att det finns fel lönesättningar inom hälso- och sjukvården, helt klart. Gör man en arbetsvärdering måste man också komma till att man måste göra lönejusteringar. Det tror jag att man är beredd på att göra där man konstaterar att det här inte är rätt.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag vet inte om jag är riktigt överens med ltl Dahl om arbetsvärderingens syfte. Är det ändå inte så att det är avtalsparter som ska justera löner och konstatera om det finns människor som befinner sig på fel lönenivå. Jag har sett det här arbetet som en mera principiell karaktär och att man på något vis ska värdera arbetsuppgifterna och se hur de allmänna lönenivåerna korresponderar med graden av ansvar och så vidare. Har vi samma uppfattning i den här frågan?

 

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag tror, sist och slutligen, att vi har samma uppfattning i den här frågan. Det är klart att det är avtalsparterna som ska utföra arbetet och det planeras vara slutfört till 2009. Det är just i ansvarsfördelning av arbetsuppgifterna, vilket ansvar har de och hur svåra är de som ska avgöra hur lönesättningen ska se ut. Det tror jag nästan att ltl Sundback också anser.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Jag sade redan i mitt förra och första anförande inom detta område att jag förmodligen kommer att komma en gång till. Den här gången tänkte jag bl a tala lite om äldreomsorgen, om referensgruppen till förnyande av alkohol- och narkotikapolitiska programmet och sedan till sist en fråga som jag ser att det inte finns någon skrivning om. Vad gäller äldreomsorgen håller jag långt med det som ltl Barbro Sundback anförde. Jag stöder hennes tankar om att skrivningen på sid 20 borde utgå. Jag tycker inte att vi har fått en bra förklaring på varför den finns med, men det finns ytterligare möjlighet att förklara sig från landskapsregeringens sida, varför man vill påföra även sjukvården vad beträffar äldreomsorgen, på kommunerna. Idag är det en ganska klar och tydlig, åtminstone vad beträffar lagstiftningen, uppdelning mellan socialvård och sjukvård, men här vill man alltså påföra kommunerna även vården för de äldre.

En sak som vi inte har diskuterat här och som man kan sätta in som ett lite debattämne i alla fall, är att man kunde titta på att kommunen kunde t ex debitera ÅHS för de sjukvårdstjänster som kommunens personal utför. Det kunde vara ett sätt som man redan idag eller åtminstone i morgon kunde påbörja om det är så att man tycker att det är ett bra förslag. Det är klart att man måste göra någon sorts förbättring och man måste göra en bättre kontinuitet för dem som behöver de olika typerna av tjänster både vad beträffar hemservice- och hemsjukvårdstjänster, men inte på detta sätt som man beskriver på sidan 20. För dagen när vi inte har en ny lagstiftning på det här området är det på fel ställe.

När det gäller referensgruppen eller kommittén för förnyande av alkohol- och narkotikapolitiska programmet. Det var ett fasligt bestyr att ta fram personerna, att det skulle vara jämställt. Alla presterade det, åtminstone uppfattade jag att alla hade presterat det. Det kan hända att det är någon grupp som inte lyckades åstadkomma förslag på personer, men från oppositionens sida var vi villiga att vara med i gruppen och arbetet, men varför har inte arbetet framskridit, varför har inte gruppen blivit tillsatt och påbörjat sitt arbete. Vad ligger bakom det? Det är många som funderar och undrar och det skulle vi vilja få ett svar på.

En liten sak som jag tidigare har anfört vid olika tillfällen också i budgetskrivningar och motionsformar, enkla frågor och kanske frågeställningar är behovet av en veterinärklinik. Det har vi diskuterat att skulle finnas ute vid travbanan, det finns ett stort behov idag. Vi vet att det på Åland finns ungefär 1 000 hästar och till det här ska man plussa in inresandeekipage till både travtävlingar och hopptävlingar. Det skulle vara intressant att veta, det finns inte några skrivningar, men det finns säkert under någons område och intressebevakning, hoppas jag i alla fall. Det skulle vara intressant att veta var den frågan ligger idag, eller är den helt bortprioriterad.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Till det sista först: Det är faktiskt en sak som jag inte kan svara på var den frågan ligger idag. Det är ingenting som någon har lyft med mig eller som man har diskuterat med mig. Jag känner dåligt till när det gäller veterinärkliniken. Över lag är det väl en sådan verksamhet som ska skötas privat när det gäller veterinärvården av hästar. Det är en spontan kommentar som jag har.

När det gäller den parlamentariska gruppen och missbrukarproblematiken var det min ambition, men det var också min upplevelse att det fanns olika åsikter i den här frågan om det var det rätta sättet att jobba. Det är väldigt viktigt att också oppositionen och alla politiska partier känner till vad som händer i frågan. Där har jag också sagt upprepade gånger att jag är villig att diskutera och ta emot förslag.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Då kanske man borde höra efter på avdelningen var frågan ligger. Tidigare landskapsregering har lyft frågan vad beträffar veterinärklinik. Man säger nu från ministerns håll att det är någonting som de privata borde sköta och det kanske man kan hålla med om, men då ska också smådjurskliniken skötas på det sättet. Det görs den inte idag, om vi ska hårddra lagstiftningen. Vi ser framför oss att man kommer till salen med ändring av Zodiaken, idag är den också betald av samhället.

Om det finns olika uppfattningar beträffande gruppen måste det finnas bland regeringspartierna, från oppositionens sida är vi ganska tydliga i den frågan.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det finns alla möjligheter och att nu när alkohol- och drogpolitiska programmet skriver halvtid, 2009, måste vi ta en revidering och eventuellt ett meddelande till lagtinget där alla kan få diskutera frågan och komma med förslag och få svar på sina frågor. När det gäller veterinärvården på travbanan ska jag ta reda på mera fakta.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Ja, jag tackar för det vad beträffar veterinärkliniken och jag hoppas på ett positivt tänk med den frågan. När det gäller oppositionens möjighet att vara delaktighet i alkohol- och narkotikafrågorna blir det egentligen bara här i salen. Jag tror att det skulle vara fiffigt av landskapsregeringen att bjuda in oppositionens partier i arbetet. Jag tror att det finns en enorm kunskap också bland oppositionspartierna i den här frågan. Liberalerna hade ett program, jag undrar om det inte var 100 punkter som man skulle förverkliga. Bara det skulle vi kunna gå tillsammans igenom, vart har man kommit, har man kommit överhuvudtaget någonstans i den här frågan?

 

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! När det gäller skrivningen på sidan 20 håller jag inte med om att den ska tas bort. Den erfarenhet man vill göra i många kommuner är att man vill behålla sina gamla hemma så länge det bara går och de äldre vill gärna vara hemma i sin egen hemkommun, men kanske på ett äldreboende. Det har man konstaterat att här behövs det viss medicinsk service och ÅHS har egentligen inte resurser att klara av allt det här på landet. Det blir så spridda och stora områden som ÅHS ska klara av så jag tror nog att man behöver börja fundera på detta. Deras resurser kommer att utökas mycket om man inte i kommunerna kan ta en del av detta medicinska ansvar.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! I andra sammanhang när vi har diskuterat olika förbättringar för kommuninvånarna, t ex hemvårdsstödet har man sett det väldigt negativt från liberalernas sida, men här är man beredd att påföra kommunerna mera kostnad. Det är ÅHS ansvar idag enligt lagstiftningen att sköta sjukvården, inte kommunernas. Jag kan hålla med om att det kan vara mera praktiskt, men fördelningen av kostnaderna för kommunen och de som är berörda det är dem vi måste klargöra förrän vi börjar godkänna sådana här skrivningar. Jag undrar nog vad Sunds kommun eller t ex Finström, Geta eller andra kommuner tycker om den här skrivningen. Det är en enorm stor kostnad för kommunerna det här.

 

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Egentligen när man tittar på det här har kommunerna ganska mycket sådan här personal anställd idag, det finns sjukskötare på äldreboendet. Man anställer inget annat än närvårdare så man har ganska högutbildad personal. Inom hemvården vill man inte anställa någon annan än en som har utbildning. I princip har man mycket av kostnaderna redan.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jo, kompetensen och kunskapen finns, personalen har gått sida vid sida och utbildat sig, men för kostnaderna för de här olika uppgiftsområdena har vi en skillnad på idag. Jag har uppfattat att vi värnar om att kommunerna ska ha så lite kostnader för det här uppgiftsområdet som det bara går, men med den här skrivningen påför man kommunerna en kostnad. Det är inte rätt mot kommunerna! Det här har minsann inte varit ut på någon form av remissrunda, att kommunernas hemservice skulle påföras också sjukvårdskostnaderna. I så fall ska kommunerna debitera ÅHS, då kommer man ifrån detta, man har samma personer som sköter det, man sköter det internt i kommunen, men det är ÅHS som ska betala för det.

 

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! I februari i år fick vi ta del av Finlands cancerregisterstatistik för åren 2001-2005. Uppgifterna var oroväckande för Ålands del. På Åland upptäcks fler fall av cancer än i resten av landet. Vi har tyvärr inte bara de högsta upptäckta antalet cancerfall utan också bland männen ett högre antal cancerdödsfall än i riket. De vanligaste cancerformerna hos män är prostatacancer och de ökar i antal på Åland. Bland kvinnor är bröstcancer allra vanligast. Enligt den här statistiken är det dock cancer i matsmältningsorganen som är en markant högre dödsorsak hos oss än i resten av Finland. I vintras fick vi även information om att sjömän har en högre cancerrisk än andra yrkesgrupper. Vi har alltså en mängd statistik. Bakom varje siffra i statistiken finns en människa, familj och vänner som också drabbas när en familjemedlem får beskedet om cancer. Fortfarande är ordet cancer skrämmande och ger stark ångest trots att vi vet att forskningen har gått framåt och att fler människor än tidigare blir botade från cancer. Socialdemokraterna anser att social- och miljöavdelningen bör inkludera cancerproblematiken i sitt hälsopolitiska program. I budgeten står det att ett hälsopolitiskt meddelande ska lämnas till lagtinget under år 2009. Det är bra, men vi vill att man även följer upp folkhälsorapporten från år 2000 för att utreda orsakerna till den höga cancerförekomsten på Åland. Vi vill även att ett förebyggande program utformas i syfte att minska ålännningarnas lidande och dödsfall på grund av cancer.

I finansmotion 44 skriver vi att en viss förklarande faktor till varför man upptäcker cancer i högre grad hos ålänningarna än i Finland är att ålänningarna nyttjar sjukvårdstjänster mer än invånarna i övriga landet. Det kan så vara, men det som nyligen har förändrats inom sjukvården är att det inte längre är självklart att sjukvården följer upp cancerfall i tio år såsom man gjorde tidigare. Nu har man dragit ner tiden för uppföljning till fem år inom ÅHS, åtminstone för kvinnor som har drabbats av bröstcancer. Efter fem år är man hänvisad till primärsjukvården istället för att kallas till specialistsjukvården. Det nya förfarandet gör att åtminstone de kvinnor som jag har talat med är rädda och oroliga. De känner sig utkastade från specialistsjukvården och de frågar sig varför. Varför är vi inte lika viktiga för ÅHS längre? Kostar vi för mycket? Sparar ÅHS in genom att dra ner på uppföljningen av oss cancerpatienter? Det finns ett stort lidande hos dem som har drabbats av cancer och deras anhöriga. Många tårar, dödsångest, oro och räddsla. Livet blir inte längre som det var tidigare, innan cancern, och det är oförklarligt många ålänningar som är drabbade.

Vi politiker kan inte längre bara vara tysta och lämna den här frågan till specialisterna. Vi måste få tillstånd en offentlig debatt om cancern och om hur vi ska tackla problematiken. Vi måste också få veta varför man drar ner på uppföljningen av tidigare cancerpatienter.

Jag vill att finansutskottet särskilt uppmärksammar dels ett förebyggande program för att minska förekomsten av cancer och dels hur det står till med uppföljningen av de cancerpatienter och att uppföljningen inte försämras inom ÅHS.

Min andra finansmotion, nr 47, ska jag bara helt kort beröra. Den handlar om att det idag sker en ständig utveckling av lagstiftningen och metodutvecklingen inom det sociala området. Vi har på Åland dessutom en delad behörighet med riket, en stor del av sociallagstiftningen. I våra 16 kommuner räcker inte kursanslagen riktigt till för att tillfredsställa behovet av kurser och vidareutbildning hos socialarbetare samtidigt som kraven ökar på att socialarbetarna ska vara uppdaterade och ha specialkunskaper inom många olika områden. Därför föreslår vi i motion 47 att de kommunala socialarbetarna ska ges möjlighet till fort- och vidareutbildning i landskapsregeringens regi för att de ska kunna upprätthålla och höja sin kompetens.

 

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Det var inledningen till ltl Carina Aaltonens anförande som gjorde att jag begärde replik angående vad det är som är speciellt med ålänningarna, varför får vi cancer? Har man lyssnat någon gång på en föreläsning av Kalle Fagerlund, vilket jag rekommendera samtliga här i salen att göra om man inte har gjort det, angående alkoholens skadeverkningar och risker för cancer och vad som händer när man tar ett glas vin. Enligt vad han berättade innehåller det 27 upphöjt i 16 alkoholmolekyler, någonting ditåt. Åtminstone ett tal som är outtalbart. Allt detta påverkar cellerna på ett sådant sätt att det finns risk för cancer. Kanske det är där vi har den gemensamma faktorn, varför vi har mer här på Åland.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Ja, det kan säkert vara så att alkoholen har en viss inverkan, men i så fall tycker jag att det är märkligt att vi har högre cancerförekomst på Åland än i Finland. Det finns säkert andra förklaringar och det skulle vi vilja se en utredning på. Kan det vara regnet som föll här i samband med Tjernobyl-olyckan? Kan det vara radon i vattnet? Kan det vara bekämpningsmedel och annat på våra grönsaker och potatisar osv? Det finns säkert massor med olika förklaringar, men varken ltl Mattsson eller jag kan stå här och förklara det, utan det bör vi lämna till specialister.

 

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Naturligtvis ska vi lämna det till specialister, men det kan också många gånger vara så att man inte kan utreda klart varför vi har den här cancerfrekvensen. Det är viktigt att i och för sig titta på den frågan och det är också viktigt att man får övervakning efter att ha blivit friskförklarad, som det krävs. Jag tror inte att man hittar på utan anledning. Det kanske räcker med fem år, men man bör utreda och få det motiverat varför det endast är en femårsgräns nu, det kan vara motiverat att man tittar över den biten.

Annars kan jag tänka mig att alkoholanvändningen på Åland är så pass omfattande. Man pratar om när man kommer både från Finland och Sverige att vi ligger i topp här på Åland framför dem. Vi är inte bara storanvändare av narkotika som det har framhållits här, att det är lätt att ta hit narkotika, det är lika lätt att få tag i alkohol här.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag delar ltl Mattssons oro varför man då har dragit ner uppföljningen från tidigare tio år till fem år. Det är viktigt att vi får ett svar på det här. Om inte nu så senare när finansutskottet kommer med sitt betänkande.

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Herr talman! Jag citerar klinikchef  Tom Kaunismaa i artikeln från Ålandstidningen i februari 2008: "Tom Kaunismaa varnar för att läsa in för stora farhågor i den finländska cancerstatistiken. Vi är en väldigt liten region så jämförelsetalet kan verka värre än det är. För den totala dödligheten handlar det om ungefär ett fall mer på Åland, det kan även vara slumpen som spelar in". Uppföljningen av cancerpatienter tycker jag är väldigt viktig.

Socialarbetarna har en gång per månad socialsekreterardagar där de får information om gällande lagstiftning och även temadagar hålls. Utbildningssituationen är rätt så bra för socialarbetarna på Åland.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag förstod inte riktigt ltl Sirpa Erikssons inlägg i de här första debatten. Menar ltl Eriksson att man inte ska ta den här Finlands cancerregisterstatistik på allvar? Är det bara siffror? För mig är det verkligen inte bara siffror utan varje fall av cancer som vi kan undvika eller upptäcka i god tid är väldigt väsentligt. Från samhällets håll måste vi göra allt vi kan för att minimera att folk får cancer.

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Herr talman! Det är klart att jag inte tar det lätt, men just att det bara är en mer per år än i riket som dör av cancer. Man kan också se att dödligheten är lägre på Åland än i övriga landet när man ser till lung- och bröstcancer så det är ju bra. Det finns inte bevis på att det är något i den åländska miljön som ger ökad cancerrisk, det finns inte heller fler cancersläkter på Åland än i riket. Förklaringen ligger inte i det genetiska. Klart att det är en intressant fråga.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller uppföljningen av cancerpatienter så låter det som något man borde ta tag i ÅHS' styrelse. Tydligen har man fått för dålig information och det är en viktig del i att lugna människor. Människors oro ska man ta på allvar och en viktig del i det hälsopolitiska programmet är just folksjukdomarna. Det är hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, men också cancer och där var ltl Aaltonen inne på det att dels lever vi längre på Åland och dels har vi också tillgång till mer hälso- och sjukvård. Tittar man på de cancergrupper som är överrepresenterade ser man att det är just vällevnadscancerformerna. Det är prostata-, bröstcancer och cancer i matsmältningskanalen. Där kan man göra en betydande insats själv för att minimera sina risker att få cancer. Men, visst, människors oro ska man ta på allvar. Det hälsopolitiska programmet är en viktig del.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Tack för det stödet från minister Sjögren, men jag förväntar mig också att man från social- och miljöavdelningen skulle kunna komma ut med någon sorts information till ålänningarna vad man ska göra för att förebygga vällevnadscancerformerna som hon talade om. Jag vet inte på vilket sätt prostata- och bröstcancer är vällevnadscancer, det är de formerna vi har mest av på Åland. Att man från ÅHS' sida nu har dragit ner uppföljningen från tio år till fem år, åtminstone vad jag känner till, det finns vissa kvinnor som utan desto mera information på förhand har fått beskedet, gör dem väldigt oroliga och rädda. Jag hoppas att man kan se över det.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller cancerformerna är det det som är allmängiltigt för hälsan, det är kosten, minska animaliska fetter, äta fibrer och det är motion och att minimera användningen av tobak och alkohol. Saker som alla vet men som är väldigt, väldigt svåra att efterleva. Vi behöver göra en insats där.

När det gäller socialarbetarnas utbildningsområde är det min uppfattning att där tar landskapsregeringen sitt ansvar, man har socialsekreterareträffar och vi har också regelbundet utvecklingsseminarier och utbildningstillfällen, speciellt när det kommer ny lagstiftning. Där borde kommunerna och kommunförbundet vara skarpare i sina önskemål om utbildning. Enligt socialvårdslagen hör utbildningen av socialarbetarna till kommunernas skyldighet.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Ja det är sant att det är kommunerna som har skyldighet att se till att deras socialarbetare får fortbildning och så vidare, men när kursanslagen inte räcker till blir det en ojämlikhet i mindre kommuner där man kanske inte har råd att skicka sina socialarbetare på kurstillfällen som ordnas. Därför vore det av hög vikt att landskapet tar över och ger möjligheter till de kommunala socialarbetarna, att få den här fort- och vidareutbildningen, speciellt när det gäller ny lagstiftning, men också när det gäller metodutveckling.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Det är ett välkomnat initiativ som ltl Aaltonen tar. Efter det att jag själv har blivit påmind om situationer där det kunde ha gett ödesdigra konsekvenser tog jag ett initiativ i ÅHS' styrelse 31 oktober om att vi ska föra upp frågan på agendan. Det är frågan om strukturella, organisatoriska problem vad vården beträffar. Det är frågan om information, bemötande och rådgivning. Det här hoppas jag att vi får upp på bordet den 12 december för att vi ska kunna debattera den, men det är ett välkomnat initiativ och det är en viktig fråga för många människor.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Tack för det, vtm Lindholm. Jag är övertygad om att man kommer att kunna fokusera på detta från ÅHS' styrelses sida också. Det gäller också att man från landskapsregeringens sida och deras social- och miljöavdelning, följer upp folkhälsorapporten från år 2000 för att också kunna ta reda på lite mer om bakgrunden till den stora förekomsten av cancer och komma ut med ett förebyggande program.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jo, till den delen det rör ÅHS' styrelse, ser jag mera som strukturella och organisatoriska problem som vi upplever att finns inom organisationen vad beträffar cancervården, men orsaken och de förebyggande insatserna det är helt klart att det ligger på ett annat plan. Det ligger på avdelningen inom landskapsregeringen.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade. Diskussionen avbryts här och fortsätter kl 13.00.

 

Ltl Roger Slotte

Herr talman! Jag kommer att prata lite om stöd till pensionärer med låga inkomster. Regelverket om stöd till pensionärer är tillfälligt i väntan på en lagstiftning. Jag sade redan i tilläggsbudgeten 2008 att alla som är berättigade till stöd borde få det utan ansökan. FPA och skattemyndigheterna har alla uppgifter som behövs för att stödet ska kunna betalas ut. Det finns ett förslag om garantipension i riket om 650 euro per månad, men vi vet inte när det träder i kraft. Däremot vet vi att pensionärernas kostnader ökar hela tiden, höjda TV-licenser, höjda avgifter till MISE, ökade boendekostnader med mera. I praktiken kan det betyda att den höjda pensionen är uppäten innan förhöjningen trätt i kraft. Herr talman! Vi vet också att bostadsbidragen, som FPA betalar, blir lägre eller betalas inte alls om pensionen höjs över en viss gräns. Detta trots att man lever under fattigdomsgränsen. Därför borde vi titta på möjligheten att få egen behörighet när det gäller lagstiftningen om bostadsbidrag. Skötte vi denna lagstiftning själva kunde man undvika att ge med ena handen och ta tillbaka med den andra. Herr talman! Tills den här frågan får en mer stabil och långsiktig lösning är det bra att vi kan använda möjligheten till förebyggande utkomststöd.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag har en motion i den här frågan om ett alternativt sätt att betala ut tillägget till pensionärer under den relativa fattigdomsgränsen på Åland. Det behövs, som jag ser det, inte en ny lag egentligen utan det räcker att man gör ett tillägg i den allmänna utkomststödslagen som vi har. Nackdelen med det jämfört med ltl Slottes inlägg är att man måste söka stödet. Det blir svårt att betala ut det direkt, men det är möjligt att man på något vis tekniskt kan lösa det. Statliga bostadsbidraget till pensionärer ska väl också justeras. Åländska pensionärer har varit i den sämsta klassen, men nu blir det väl bara en klass och det kanske något förbättrar situationen. Där är riksdagsmannen en viktig person att tillse åländska pensionärers rättigheter.

 

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Det är bra om man kan hitta möjliga lösningar på den här frågan, men jag tycker för egen del att man inte ska behöva ansöka om en sådan pension som man borde kunna få utan ansökan. Vi har erfarit att det inte är så många personer som har sökt stödet i kommunerna. Det finns säkert en motvilja, man vill inte bli på kommun så att säga.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, jag tycker också att det bästa vore om man kan betala ut det här som ett särskilt pensionstillägg, men då blir det en skattepliktig inkomst. Effekten blir inte riktigt som vi förväntar oss. Betalas det ut som ett utkomststöd påverkar det inte övriga förmåner, man kan ju också göra det till ett utkomststöd som är mer eller mindre permanent. Man använder sig av lagen om utkomststöd och på det viset kan vi kanske kringgå de andra besvärligheterna.

 

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Ja, jag tycker att det finns all anledning att jobba vidare med frågan. Som jag sade borde vi få en mer stabil och långsiktig lösning.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det som är klart uttalat från pensionärernas sida är att man kunde höja pensionärernas disponibla inkomst, en direkt höjning av folkpensionen. Det som är svårt i den här frågan är att få personuppgifter. Det är inte några uppgifter som varken folkpensionsanstalten eller skattebyrån lämnar ut så därför är det svårt att ge de extra stöden utan ansökan.

 

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Ja, det är möjligt att det finns trösklar på vägen, men jag tycker att vi måste jobba vidare på det och försöka lösa de problem som dyker upp.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Vi är helt överens, vi måste försöka hitta en långsiktig lösning och där jobbar lagberedningen med frågan just nu. Sedan måste vi titta på andra former där vi kan hjälpa de ekonomiskt utsatta pensionstagarna. En del i det är att kategorisera och kartlägga vad kommunerna tar för sin service och försöka få ett mera enhetligt system.

 

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag kan bara hålla med regeringsledamot Sjögren att vi måste arbeta långsiktigt på den här frågan.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det är nu andra veckan som budgetdebatten fortsätter. Den som sitter med i talmanskonferensen, vet att jag hela tiden har varit emot att man ska försöka ha en ämnesindelning av debatten. Jag undrar om det är någon som överhuvudtaget kommer ihåg att ursprungstanken med det faktiskt var att remissdebatten skulle bli kortare. Jag ser att ltl Gun Carlson nickar instämmande, så det är i varje fall en som kommer ihåg. Det här visar att när man inför nya regler så händer det ofta att allt blir mera komplicerat, allt blir mera omständigt och framför allt så tar allting mycket, mycket längre tid. Jag var i fredags på en arbetsresa, men när jag tittade i media förstod jag att jag inte hade missat någonting. Debatten här blir ofta det som för dagen blåser in genom dörren. Det var prickningen av näringschefen som tydligen var det stora ämnet i fredags. Det är inget nytt heller att vi har en internrevision som mera försöker hitta fel istället för att vara en stödjande funktion. Visst, herr talman, är det allvarligt, men det är ingenting som hör hemma i budgetdebatten. När det gäller internrevisionens problem noterar jag också att finansutskottet tog upp det och tog de signaler till sig som kom fram, att man skulle titta på det här i det ärende det hörde hemma, dvs i behandlingen av revisionsberättelsen. Mitt förslag har hela tiden varit och det har jag fortfarande att man har ett anförande per ledamot, 15 kanske rentav 20 minuter. Det skulle leda till att vi skulle bli tvungna till att tänka efter, vad som är det viktiga att kommunicera ut till ålänningarna. Låta debatten gå, kanske rentav ut över kvällstid. Den familjesituation jag har gör att jag inte kan ta del fullt ut, men det må vara hur det vill med det. Jag tror ändå att vi måste få en kortare debatt om vi ska få mera skärpa i den, få mera eftertanke och om vi ska få mera långsiktighet. Det går inte, bästa vänner, att "jåmsa" om allting. Folk orkar inte lyssna mera.

Herr talman! Det vi ska debattera, så att inte jag heller börjar "jåmsa", är hälso- och sjukvården. Det står när det gäller visionen: "Ålands hälso- och sjukvård ska framstå som en förebild genom vårdkvalitet, patientbemötande och en för samhället god total ekonomi samt en arbetsplats där personalen känner sig motiverad i sina uppgifter". Det är en bra vision, jag ställer upp på den till fullo, men jag har ändå uppfattningen att Ålands framtid även här som i alla andra sammanhang hålls utanför så vi har inte inblick i, som andra partier har. När det gäller en för samhället god totalekonomi så tror jag att man har ganska långt i ÅHS ännu i år att lyckas uppnå den visionen. Tittar vi på ÅHS är det en otrolig kostnadsutveckling som har varit. Jag drar mig till minnes att Ålands framtid motionerade redan år 2003 om att det bör tas in en konsult för att granska om ÅHS drivs på ett kostnadseffektivt sätt. Vår målsättning var att utredningen speciellt skulle granska bl a verksamhetsmålsättningarna, är de de rätta. Jag har noterat under debatten idag att flera har komit in på detta, man pratar också privata alternativ. Vi undrade också om kostymen var anpassad till målsättningarna. Det här klingade också, som så mycket annat som Ålands framtid har fört fram, för döva öron. Tittar man på kostnadsutvecklingen så när vi lade motionen 2003, så var de totala utgifterna för ÅHS 47,5 miljoner. Ett år efter var det 48,3 miljoner, 2005 var det 49,8 miljoner, men sedan började det bära iväg. 2006 62,5 miljoner, 2007 67,5 miljoner och för år 2008 75,7 miljoner och i budgetförslaget för nästa år så har vi hela 81 miljoner. Notera att det är grundbudget i samtliga fall så det har också kommit upp tilläggsbudget. Det är helt klart att man måste titta igenom ÅHS ordentligt. Jag har också noterat att revisorerna, märk väl att en sådan här organisation har inte heller reviderats på ett, som jag tycker, korrekt sätt hittills.

Herr talman! Den andra saken jag vill ta upp är den sociala sidan. Tar jag min hemkommun, Jomala kommun, så här ur minnet var nettokostnaderna för kommunen ungefär 14,1 miljoner. Av det så tog den sociala sidan 7,1 miljoner, dvs 50 procent går till den sociala verksamheten utan att politikerna har dess mera insyn i vad som händer och sker. Jag hade ändå i min hemkommun, Jomala kommun, eller hur ltl Karlström, en bra diskussion när det gällde budgeten och där enades man om att man bör ta en utomstående konsult som kan se igenom den här delen. Jag noterar nu att 2,7 miljoner är extra upptaget i det här budgetförslaget i landskapsandelar, det kommer att bli en höjning med 2,5 procent för att kommunerna ska klara av det sociala trycket. Tar vi barnomsorgslagen som alla hyllade här, är det någonting som kommer att bli oerhört kostnadskrävande för kommunerna utan att det tyvärr kommer dess mera gott ur det är jag rädd för. Vi hade en debatt idag där man faktiskt började prata på fullt allvar om att man skulle ha en utbildning för föräldrarna. En utbildning innan de ens hade hunnit sätta igång och göra barn om jag förstod diskussionen rätt. Alltså igen, var är det egna ansvaret? Det blir alltid mera fjärran i dagens samhälle och där tror jag också att vi finner den kostnadsutveckling vi har. Tack.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det var det mest konservativa inlägget i debatten tillsvidare men kanske inte särskilt konstruktivt. Det nya sättet att behandla landskapets budget på har säkert sina brister ännu, det är andra året i rad som vi försöker oss på det. Om man vill begränsa debatten tidsmässigt tror jag inte att man ska förändra strukturen utan då kan man till exempel minska på antalet inlägg, antalet repliker och så vidare. Det är nog en fördel att varje ministerområde får en särskild belysning, det ska vi inte tappa bort. Att tycka att allting var bättre förr kan jag med 30 års erfarenhet intyga att det var det inte. Det handlade mest om från ändhamn till ändhamn i många tiotals år. Nu är debatten på en helt annan nivå och det är till fördel för politiken.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tror att ltl Barbro Sundback eventuellt missade huvudbudskapet i mitt anförande. Inte står jag och säger att allt var bättre förr. Ändhamn och ändhamn och jaktlagen, de diskussionerna har jag hört till lust och leda också, men vi måste tänka på att det sitter folk i andra ändan av den här mikrofonen, alltså radiolyssnarna. Jag var borta i fredags, men jag har pratat med folk och de säger att det bara går runt, runt. Att hålla ihop det ämnesvis är svårt för i den allmänna debatten tar många upp sådant som de tycker att är intressant. Jag noterade att en partikollega till ltl Sundback bland annat tog upp jordbruksfrågorna i den allmänna debatten, medan många satt och väntade på att det är någonting som kommer att komma under näringsavdelningen. Jag tror absolut att det skulle vara bäst om man var tvungen att riktigt tänka efter, det gäller mig också lika mycket som alla andra, innan man springer upp och håller sina anföranden.

 

Ltl Sundback, replik

Herr talman! Ltl Anders Eriksson hänvisar ofta till folk som han pratar med. Med hans arbete och familjesituation har jag förstått att det är ganska tight om tiden så det kan inte vara så hemskt många. Det är ett vanligt sätt att kommentera den politiska debatten att det bara snurrar om samma sak. Det här är inte något sorts underhållningsprogram utan det är upp till var och en som är intresserad att lyssna. Är man inte intresserad av det som debatteras gör man antagligen någonting annat. Nog måste det viktigaste vara att vi tar ställning till hur mycket vi vill att lagtinget ska få debattera budgeten. Det är en intern fråga för lagtinget att besluta om det. Jag tillhör dem som anser att debatten ska vara fri, men strukturerad.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag vill också ha en fri debatt, men det jag sade i mitt anförande handlade om eget ansvar. Jag tror också att ledamöterna har ett eget ansvar för att göra debatten intressant. Jag noterar att många av mina högt värderade kollegor har varit upp till och med tre gånger under samma rubrik. Jag är helt övertygad om att hade vi ledamöter möjligheten att hålla bara ett anförande tror jag faktiskt att vi alla tänker igenom riktigt ordentligt vad vi säger. Vi hade handelskammarens ordförande med på Ålands framtids höstmöte senaste torsdag. Vi pratade bland annat om affärsplanen och nödvändigheten av att lyfta blicken, att sluta gräva i småsaker, att försöka titta lite mer långsiktigt. Jag håller absolut med när det gäller det och jag tycker att den här debatten inte riktigt har uppfyllt de önskemålen.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren

Herr talman! Ltl Anders Eriksson tar upp det faktum att socialvården tar upp en så stor del av kommunernas budget. Det är helt sant. Socialvården är en lagstadgad verksamhet och det finns en uttalad önskan från medborgarna att bygga ut socialvården. Ltl Eriksson tog också upp barnskyddslagen och det är min uppfattning att det är en lag som verkligen stärker barn och ungdomars rättigheter. Den har också ett tyngdpunktsområde och som vi har pratat om i flera olika sammanhang, det är att försöka jobba preventivt i de familjer som har bekymmer. Av den anledningen talar man också om att det ska finnas familjearbetare för familjerna.

 

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Visst är det så att det är mycket som är viktigt av det som händer inom den sociala sidan. Jag noterade att i min värderade hemkommun var vi ändå ganska eniga om att det här är någonting som man måste titta på. Ute i kommunerna är det så att tar vi den sociala sidan står den för nästan hälften av budgeten och utbildningsväsendet står i stort sett för resten. Det är väldigt, väldigt lite som de åländska kommunerna kan göra för att påverka sin situation. Det är klart när det gäller den sociala sidan, det är lagstadgad verksamhet, men jag tror att det är viktigt för oss här i lagtinget som lagstiftare, att vi har klart för oss vad konsekvenserna av de lagar vi stiftar blir, kostnadsmässigt, innehållsmässigt och så vidare. Det blir orimligt för kommunerna i många fall. Det som jag också upplever som ett problem, när det gäller den sociala verksamheten och det är många kommunpolitiker som säger det också, är den stora bristen på insyn i vad som händer och sker.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Vi kan ändå konstatera att försöka jobba preventivt många gånger är kostnadseffektivt. Jag tror att vi behöver samarbeta mycket mera inom de åländska kommunerna när det gäller den sociala sidan. Ser man på hur många socialarbetare som är verksamma på Åland kan vi konstatera att vi har väldigt många. Jag tror att det kunde bli mer effektivt och det kanske  kan bli bättre service, men det kan bli mera kostnadseffektivt om man skulle börja samarbeta mera inom kommunerna inom socialvården.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag håller med det minister Sjögren sade i början att det är viktigt att vi jobbar preventivt, att vi har klara åtgärder på hur vi ska bekämpa utslagning, vi pratade om problemet med unga flickor som skär sig, här före lunchen. Allt är väldigt viktigt för att inte tala om narkotikabekämpningen. Däremot, minister Sjögren, är jag inte lika övertygad om att det blir bättre, att det blir mera kostnadseffektivt, ju större enheter man skapar på den här sidan. Jag tror tyvärr att resultatet kan bli det motsatta just på grund av att det egna ansvaret hos personalen har en benägenhet att sjunka tillbaka ju flera man blir.

 

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Till att börja med tänkte jag hålla mig lite kring barnskyddslagen. Jag hörde till dem som applåderade i salen, men jag upplever att landskapsregeringsledamot Sjögren har sagt det viktigaste. Det är den preventiva verksamheten där som man kan spara lite pengar i. Jag kan också instämma i kritiken, många gånger när lagframställningarna kommer så heter det att de är kostnadsneutrala, man har inte utrett hur mycket de kostar. De är nog mera kostnadsdrivande för kommunerna än vad man vill ge sken av från landskapsregeringen. Det gäller alla landskapsregeringar.

Går man vidare, varför jag begärde replik, var det bara som ett stöd angående utredningarna på sociala sidan och också på ÅHS. Man kritiserar mycket från olika håll, verksamheten, och ifrågasätter vart pengarna tar vägen, det skulle vara bra om någon utomstående tittar på det här, inte bara för beslutsfattare utan också för dem som bedriver verksamheten så att de kan luta sig mot någonting i framtiden. Som politiker ifrågasätter man verkligen många gånger. Vart tar pengarna vägen? Ett svar på det skulle vara bra.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! För att spara tid kan jag säga att jag är helt och hållet enig med ltl Mattsson och det glädjer mig.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag lovade att jag skulle spara in den tiden som jag överskred i förra veckan, men jag är fortfarande skyldig sex minuter så jag tänkte hålla ett kort anförande den här gången, förhoppningsvis på ungefär en minut. Det handlar om motion 26 som vi alla i Obunden samling har lämnat in och som handlar om sänkning av anslaget under moment 45 52 20, alltså naturreservat och verksamhetsuppgifterna där.

Landskapsregeringen pratar ofta om att man vill försöka privatisera och hitta på nya sätt att privatisera på och då tycker jag att det här är ett väldigt typiskt exempel på vilket sätt man kan göra det. Nu handlar det om att fastanställa några personer för att sköta om naturreservaten. Vi har haft motionen tidigare att man skulle utreda möjligheterna under året och upphandla tjänsterna istället av privata företagare och fastighets- och exempelvis skogsvårdsintresserade entreprenörer. De skulle mycket väl kunna utföra dessa tjänster som landskapsregeringen att ska utföras. Med detta anser vi att man kan minska utgifterna med 50 000 euro och uppmanar då landskapsregeringen att göra den här utredningen och komma tillbaka med ärendet i en tilläggsbudget om det skulle behövas, men minska det med 50 000 euro och utreda möjligheterna att upphandla tjänsterna av privata företagare. Det är förslaget som motionen säger och sålunda har jag sparat in fem och en halv minut av min taltid.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Åland har förbundet sig till Natura 2000 och där är naturreservat  en viktig del. Det är det som Natura 2000 går ut på, att bevara skyddsvärda områden och att öka mångfalden. När det gäller motion nr 6 kan jag konstatera att det finns personer i skärgården som sköter dessa områden på timbasis och man har försökt att utöka det och haft en dialog med privata. Intresset har inte varit så jättestort. Dessutom säger sakkunskapen att skötseln om naturreservaten som finns, t ex Ramsholmen, kräver stor kunskap. Det har man lyckats arbeta fram med de personer som sköter om områdena. Man har försökt, men det har inte varit så stort intresse.

 

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag tycker att man ska försöka lite till. Jag tror att det finns duktiga åländska entreprenörer som mycket väl skulle kunna tänka sig att bjuda på de här tjänsterna om de bjöds ut lite mer aktivt. Nu står det i budgeten att landskapsregeringen har för avsikt att teckna fortlöpande arbetsavtal och minska andelen säsongsanställda, alltså man ska öka antalet personal i landskapsregeringen. Jag tycker att man ska ha det som en upphandlingsfunktion, jag säger inte att allting ska bort för det är viktigt att sköta om naturreservaten, men det finns säkert personal som kan upphandla tjänsterna och som kan gå igenom och se vad som behöver göras. Sedan annonserar man efter driftiga entreprenörer att utföra det istället för att göra det i egen regi. Det är ett typiskt exemel, kanske det är enklare att ha det i eget hus, men om man vill vara företagsvänlig, särskilt med tanke på företagsamhetens år 2009, är det här ett typiskt exempel där man kunde privatisera lite mer.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det finns också en skrivning om det här i de allmänna motiveringarna på sidan 23 där landskapsregeringen konstaterar att EU-kraven på dokumentation och redovisning är stränga. Vi skriver också att eftersom många av landskapets naturreservat finns i skärgården anlitas skärgårdsbor så långt det är möjligt för skötsel och tillsyn av reservaten. Det är landskapsregeringens ambition.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Ja det är lite mysko att man under rubriken, 45 52 20 skriver att samtidigt minska andelen  säsongsanställda om man de facto inte är det man vill. Så står det i budgeten, att man vill fastsanställa dem man har haft tillfälligt och minska andelen säsonganställda. Det tycker vi är fel. Man borde göra tvärtom.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag ska tala om Mise och den utveckling som nu sker som jag tror att blir ödesdiger för Åland. Mise tillkom som en kommunal renhållningsmyndighet. En myndighet som inte skulle utföra renhållningstjänster. Myndigheten skulle däremot upphandla renhållningstjänster företrädesvis från privata aktörer, dvs. sådana som samlar in soporna, sådan som återvinner eller återanvänder. Det var en bra tanke, men så fort Mise hade blivit grundat fick man ÅPAB i famnen. Man fick plötsligt utgifter på 400 000-500 000 euro som man inte riktigt hade varit på det klara med. Mises verksamhet finansieras av hushållens avgifter, alltså de hushåll som Mise hade ansvar för att ordna renhållningsservicen för. ÅPAB har en massa uppdrag som man har tagit på sig under åren som delvis är myndighetsansvar, delvis någon slags återvinningsansvar, delvis kommuners renhållningsansvar, alltså en massa rådd rent ut sagt fast bolagets egentliga uppgift var att sköta problemavfall. Nå, nu fick hushållen det tvivelaktiga nöjet att börja betala och finansiera en stor del av ÅPABs verksamhet. Sedan kom vi in i ett sådant skede när man försökte sanera ÅPAB, vilket tyvärr ledde till att det gjordes till ett dotterbolag till Mise. Nu har Mise också påtagit sig ett producentansvar. Alltså från att vara tänkt som en renodlad myndighet har nu samma myndighet åtagit sig ett stort operativt ansvar för renhållningsservicen. Det som också är komplicerande är att Mises verksamhetsledare, som alltså ska övervaka renhållningsservicen, har blivit VD för Ålands problemavfall som utför renhållningstjänster. Det andra är att han också är VD i något slags pappersbolag för producentansvaret. Det här leder till att hushållen betalar, alltså finansierar renhållningsverksamheter som inte är enbart hushållens kostnader. Det betyder också att avgifterna stiger.

Mises budget för 2009 går på ungefär 1,8 miljoner. Av det får man betala ungefär 0,6 till ÅPAB, som inte alltså är hushållens problem egentligen utan det är ett separat bolag. Sedan betalar man 0,9 till privata renhållningsbolag och resten är administration i stort sett. Det här går inte ihop så man har räknat med 200 000 från landskapet, vilka pengar tydligen inte kommer, man räknar med att kommunerna, som egentligen inte ska betala någonting i det här sammanhanget, också ska ut med ett par hundratusen helst. Det betyder att det inte bara är brukarna som betalar utan det ska komma pengar annanstans ifrån. Gör det inte det så får man låna pengar, höja avgifterna för att finansiera all den här verksamheten. Vi får nu ett typiskt åländskt kommunalförbund. Det kommer att anställas massor av människor till för att få det här att snurra på grund av att de enskilda kommunerna inte klarar av en så primär uppgift som avfallshanteringen. Man kan också säga att det här delvis återspeglar kommunernas svårigheter att upprätthålla sina primära uppgifter. Från och med nu så löper allt på i en sådan här gammal åländsk stil och det blir dyrare och dyrare och kommunerna kommer att ha svårare att påverka det här och avgifterna kommer inte att  gå ner.

Vad borde man då göra? Ja, för min del tycker jag att producentansvaret aldrig skulle ha påförts Mise. ÅPAB borde separeras som ett särskilt bolag, en aktör bland många andra på den här marknaden. Det här kommunalägda bolaget borde konkurrera med Ålands renhållning och vilka det nu finns när det gäller de här uppgifterna. Man har ett lagstadgat uppdrag och det är problemavfall, men i övrigt sysslar man med saker som egentligen inte är lagstadgade. De uppgifterna borde kanske saneras bort, det är också ett alternativ. Som utvecklingen ser ut nu kommer avgifterna att stiga för hushållen och de får påta sig ett betydligt större ansvar än vad de enligt lagen ska ha för att hålla ÅPAB flytande inom ramen för Mise.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller Ålands problemavfall och det som var grundbulten i hela avfallshanteringen var att det skulle vara lätt att göra sig av med sitt problemavfall. Före konstruktionen med Mise och ÅPAB som ett dotterbolag, var det kommunerna som betalade Ålands problemavfall. När man läser EU-direktivet och granskar det ser man att Mise har genomfört principen att förorenaren ska betala fullt ut, men en konsekvens av det är att lagstadgade uppgifter som tidigare betraktades som kommunalservice nu också belastar hushållen. Alltså det som kommunerna betalade förut betalar också de enskilda hushållen. Det är städning, tillsynsarbete, upprättande av insamlingsplatser och fakturering. Kommunerna behöver också ta en del av investeringskakan. Medborgarna ska inte behöva betala fullständigt för hela avfallshanteringen på Åland.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det kanske är en framkomlig väg, men då måste man bestämma sig för vad ÅPAB ska syssla med. De bör syssla med så lite som möjligt och det är väl att syssla med problemavfall och ingenting annat. Frågan är vem som ska betala problemavfallet. Jag är inte så säker på att det ska vara kommunerna, i alla fall är den verksamhet som nu har byggts upp, den byggdes tyvärr upp med mycket landskapsbidrag för att underlätta för kommunerna att ordna lokalt sin insamlingsservice. Nu har vi kvar servicestationerna som gör att det blir betydligt dyrare för hushållen. För min del som politiker i Mariehamn kan jag lova att den här budgeten kommer jag inte att godkänna utan jag tror att vi måste söka andra modeller. Mariehamnarna betalar säkert hälften av all sophantering på Åland idag.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag håller med ltl Sundback om att det säkert finns åtskilligt man kan arbeta med när det gäller avfallshanteringen. Jag har fått uppgifter om att man betydligt har lyckats slimma kostnaderna när det gäller problemavfall mot vad kostnaderna var förut. Det ligger i landskapsregeringens, kommunernas, hushållens och företagens intresse att vi har en välfungerande problemavfallshantering på Åland. När det gäller producentansvaret ska det ingalunda belasta hushållen överhuvudtaget, det har varit en uttalad målsättning, men det har också varit viktigt att inte bygga upp parallella system varken när det gäller personal eller insamlingsled. Det är företagen som helt och hållet ska betala producentansvaret när det gäller förpackningar.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Mise har varit en följetong och egentligen kan man säga att det var synd att Mise fick den start den fick för det gick snett från början. Varför? Jo, för att man inte beaktade hur  verkligheten såg ut med avfallshanteringen. ÅPAB är inte Mises stora problem utan det är en mera praktisk fråga att hantera det. Vad är alternativet? Ja, alternativet blir förmodligen att vi har en privat monopol företagare som sköter hela den operativa sidan inom avfallshanteringen vilket definitivt inte är bra.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, om det är argumentet tycker jag att den borgerliga regeringen måste tänka över en gång till. Varför inte då ha ett separat, om man vill ha ett samhällsägt bolag, men varför ska det ingå i Mise, som en myndighet. Det blir absurt att den myndighetens verksamhetsledare ska vara VD för bolaget. Det kommer inte att skötas som vilket annat bolag som helst. Det är lite som med radio och TV som jag försökte klargöra här. Det är inte programbolaget som ska äga distributionsnätet, det är inte renhållningsmyndigheten som ska vara samtidigt en operatör på en marknad som gäller soporna.

 

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Delvis har jag en annan uppfattningen när det gäller hanteringen av problemavfallet, det farliga avfallet. Det är mycket bättre att det sköts under tjänstemannaansvar än att man köper in privata tjänster på den sidan. ÅPAB är ett eget aktiebolag som underlyder aktiebolagslagen, det är helt en separat organisation. Det jag tänkte berätta är är att Mariehamns stadsstyrelse just har behandlat avfallshanteringen och också sagt att staden under året kommer, om möjligt tillsammans med Jomala kommun, att utreda alternativa lösningar för avfallshanteringen. Det här handlar egentligen om att vi behöver få ordning och reda på hela avfallshanteringssektorn. Det tillsammans med alla övriga intresserade kommuner på Åland.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det senaste håller jag absolut med, men då måste man ha klart för sig vad man vill få till stånd. Då måste man ha klart för sig vad vi ska ha för struktur inom verksamheten. Ltl Folke Sjölund säger att det är bättre att problemavfall sköts under tjänstemannaansvar, i nästa sekund säger han att det är ett bolag och att det fungerar enligt aktiebolagets principer. Det är ju just det som är så sjukt, att det är både och i dag. Verksamhetsledaren för Mise, som är en myndighet, är VD för ett annat aktiebolag som sköter en uppgift som i och för sig kan skötas av ett privat bolag. Att samla ihop problemavfall är inte en samhällsuppgift primärt. Det är frågan om hur man övervakar det i så fall. Det tillsynsuppdraget har t ex Mises verksamhetsledare. Nog är det väl dags att börja se lite klarare på det här frågorna.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är avslutade.

 

Ltl Olof Erland

Herr talman! Ltl Anders Eriksson sade att man skulle hålla ett anförande, om det sedan var under varje avsnitt vet jag inte, men jag tänkte att så måste jag väl göra. Två saker där regeringen är på rätt väg och en sak där oppositionen är på fel väg ska jag ta upp och spara lite tid. När det gäller Mise tycker jag att det har börjat röra på sig åt rätt håll, att det är ett stort problem är en annan sak. Producentansvaret har fått en lösning som är på väg att bli en förbättring. Det är en prestation. En annan sak som också är ett stort problem är de människor som lever under den relativa fattigdomsgränsen. Största delen av dem är ensamstående kvinnor över 70 år. Där har regeringen infört ett tillfälligt utkomststöd som följer de lagar som finns och som utnyttjar de möjligheter som finns med ett bidrag. Man kan diskutera om det är högt eller lågt, men det är dock ett väsentligt tillskott för de pensionärer som har under 600 euro, det gäller också sjukpensionärer. Nu pågår det alltså ett arbete i en s.k. Sata-grupp. Sata kommer från finska ordet hundra och betecknar att det finns hundratalet lagar som styr detta. Det är någonting som kommer att ge nytta också för Åland, dels kommer man att göra reformer i riket som är i den riktningen att man höjer nivån på den disponibla inkomsten för de grupper som vi nu här talar om. Man diskuterar en garantipension och man har också visat intresse för det som jag har fört in här i debatten som ett förslag, att man borde utforma det här som en negativ inkomstskatt. Man kan benämna det på andra sätt som t ex underskottsgottgörelse, dvs. de som gör avdrag tjänar på det och de som inte har utrymme för avdrag tjänar ingenting. Det kan man vända på så att man får en automatik i deklarationen så att man gör ett avdrag som innebär att underskottet till en viss summa betalas tillbaka. Det får samma effekt som Sata-gruppens pensionsgaranti, där man diskuterar ett belopp om 650 för alla. Det skulle vara en intressant lösning. Oberoende av vad som nu gäller för det stöd som finns så har det också blivit lite onödigt negativt när man säger åt dem som ska söka stödet att det nog egentligen är genant att söka stöd, ja då gör man inte det. Det som landskapsregeringen nu föreslår är att man lagstiftar om ett stöd till pensionärerna. Det är ett betydande framsteg för då kommer man bort från utkomststödet som nog är lite tveksamt i det här fallet. Det ska vara tillfälligt men här vill man göra det permanent. Ett stöd till pensionärerna som bygger på lag är problematiskt, men det är rätt väg för landskapsregeringen.

Det som är lite märkligt är motion nr 61 som gäller hemvårdsstödet.  I september talade jag för att man skulle justera hemvårdsstödet och man kan diskutera vad justera betyder. Det kan vara en indexförhöjning, ett tillägg eller någonting sådant. Här har oppositionspolitikerna inte gjort det som ltl Anders Eriksson sade just, tänkt på de ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Dessutom har man i motionen sagt att det här borde tagits upp i tilläggsbudget. All budgetering bygger på att alla kända inkomster och utgifter ska tas med i budgeten. Den kända utgiften här som finns i en lagmotion som nu behandlas i annat sammanhang, påstås vara 100 000 euro. Om man räknar lite grovt på de 800 som har hemvårdsstöd och säger att om man höjer från 390 till 500 så är det säkert en hel del som kommer att tillkomma till de knappt 800. Jag antar att det kommer nya hemvårdsstöds"lyftare" på 100. Jag har också räknat med att en del av dessa har sitt stöd på deltid. Om vi tar dessa 800 betyder det i sig en höjning på drygt 750 000, inte 100 000 utan 750 000. Tar man in ytterligare 100 blir höjningen 1,2 miljoner. Det är ingen justering precis. Vad menar man med att inte räkna ut konsekvenserna av de förslag som man lägger. Å ena sidan är det en lagmotion och å andra sidan vill man inte vill ta upp det i budgeten. Det var allt, herr talman.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ltl Olof Erland pratade om att det förebyggande utkomststödet skulle betalas till personer som får ungefär 600 euro i pension, men var det inte så att det var 699 euro, alla som ligger under den nivån, eller har jag fel? Jag skulle vilja att ltl Olof Erland preciserar sig där. Han förväntar sig mycket av Sata-kommittén och pratar om 650 euro, det är väl någon sorts minimipension jämfört med dagens folkpension. Så har jag förstått det hela. Det hjälper kanske inte så mycket de åländska pensionärerna eftersom den relativa fattigdomsgränser låg runt 1 000 euro, men med stigande kostnader är väl inte den så aktuell mer utan man talar om 1 100 euro som en skälig inkomst för att klara sin försörjning. Vad vill ltl Olof Erland i den här frågan?

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! I samband med Sata-kommittén öppnade man upp många lagar. Vi har möjligheter att påverka direkt, det är kontinuerliga diskussioner med landskapsregeringen och vi har också haft besök här i förra veckan där en arbetsgrupp träffade Margareta Pietikäinen, som är viceordförande i kommittén. Dessa möjligheter gör att vi kanske kan få en sådan lagstiftning där vi själva kan påverka det hela. Jag har talat för den negativa inkomstskatten, den skulle man kunna sätta direkt in i deklarationen och per automatik får man en höjning, beroende på vad man har för andra inkomster. Har man andra inkomster så minskar det här successivt. Var nivån ska ligga är en annan sak. Vi vill alltså höja och stöder landskapsregeringen när man vill höja den disponibla inkomsten för dem som har det sämst ställt.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det låter otroligt bra och vi ska följa med det och hoppas att det går vägen. Det skulle vara det allra bästa för de personer det gäller. Det är viktigt att få veta var själva nivån ska ligga, hela tekniken, om den inte ger mer pengar i börsen är det kanske en politisk framgång för regeringen, men särskilt mycket mer pengar i börsen blir det inte.

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är precis det som är själva mekanismen med det hela, man ska ge mera pengar till dem som behöver pengar. Det är pengar som kommer att gå över budgeten. Det som landskapsregeringen nu gör är det som är möjligt, dvs. man ska grunda stödet på lag och beloppet som nu är upp till 70 euro kommer att höjas så mycket det går utan att det påverkar andra stöd. Hela problematiken är att hela lagstiftningen med 100-talet lagar är så komplicerad så gör man en sak kan det bli försämringar totalt sett och det vill vi naturligtvis inte medverka till.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Ltl Olof Erland tycker att det är konstigt att man inte har fört in summan i vår finansmotion nr 61. Det tycker inte jag alls är konstigt eftersom det finns en lagmotion som är inlämnad i samband med framställningen från landskapsregeringen vad beträffar hemvårdsstödet. Vi vet inte idag vad lagmotionen går för öde till mötes, men är det så nu att man har tänkt om från liberalernas sida att man tänker godkänna den får vi fundera på en annan skrivning när den kommer från finansutskottet i så fall. I dagsläget ser det ut precis så här och därför har vi skrivit motion 61 på det sätt som det ser ut.

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag vet inte, men jag tror att de flesta liberaler skulle godkänna en justering av hemvårdsstödet. Det är absolut fantastiskt bra för de obundna och resten av oppositionen att inte summan var med eftersom den är felaktig, men för oss som vill diskutera konsekvenserna för kommunerna, för familjerna, för budgeten överhuvudtaget så är det en väsentlig sak om beloppet rör sig om 1,2 miljoner och inte 100 000. Åtminstone så mycket kunde motionärerna göra att man sätter sig ner och räknar. Jag påstår inte i sten att jag har rätt, jag har gjort vissa antaganden, men jag tyckte att det verkade så mystiskt att vi har ett stöd som man höjer med en tredjedel. Bara det att man höjer stödet med en tredjedel borde få klockan att ringa, inte handlar det om 100 000. Jag vet inte var den siffran kommer från överhuvudtaget.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag tycker att det är jätteroligt att höra att liberalerna åtminstone är inne på att justera det. Jag hoppas att vi också ska möta varandra någonstans så att ni hänger med på förslaget som vi har i lagmotionen. Nu lever den sitt liv, när vi får den tillbaka till salen i samband med framställningen av hemvårdsstödet så får vi väl komma med en tilläggsbudget, det får man göra från landskapsregeringens sida. Vad beträffar summan så kan det hända att den summa som vi har skrivit i lagmotionen är fel, men det har i så fall också ltl Olof Erland så vi ska komma ihåg att man ska kompensera kommunerna för de merkostnaderna. Vi ska väl tänka oss att barnomsorgsutgifterna minskar i motsvarande utsträckning.

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det här börjar faktiskt likna advokatyr,  alltså det spelar inte så stor roll om det är 1,2 miljoner eller 100 000 för det ska kompenseras av landskapet. Det är pengar som någon ska betala. Det som är absolut det viktigaste här är inte det att vi ansluter oss till motionen, för det gör inte liberalerna, vi har talat för ett justerat hemvårdsstöd och det är någonting annat. Då ska man se på index osv. Det viktiga här är att inte underskatta behovet av förvaltning och lagberedning. Går man den vägen kommer man nog på den rätta vägen och det var därför jag sade i början att jag har två saker som är på rätt väg som går via lagberedning och förvaltning, en sak som är på fel väg och det tycker jag att vtm Lindholm ska erkänna, det skulle vara snyggt.

TALMANNEN

Replikskiftet är därmed avslutat.

 

Ltl Jan Salmén

Herr talman! Jag ska hålla mig till ett ämne den här gången så att det inte blir så mycket upprepande. Jag tänkte prata om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. När man har sett utvecklingen där blir man lite oroad. Signalerna från medborgarna och företagare om den här nya hälososkyddsmyndigheten är oroande. Omorganisationen som har skett skulle göra att behandlingen av miljötillstånden och anmälningsärendena skulle bli förenklade och snabbas upp. Nu verkar det som om högen av behandlade anhållanden inte skulle minska utan byråkratin fortsätter i oförminskad styrka. Övergången till anmälningsärenden var meningen att bli effektivare, men det verkar inte så. Det var meningen att man skulle få en uppsnabbning och förenkling av verksamheten. Myndigheten verkar bli mer en övervakande och synare av företag och föreningar än en tillståndsgivare och informatör. Man får inte glömma att myndigheterna är till för medborgarna och inte tvärtom, det är lite oroande. Vi får inte skapa ett Mise för då blir det bara oreda. Mise tar bara avgifter för att växa utan att företagare och föreningar får någonting för avgifterna. Tillståndsgivningen och tillsynen får inte bli ett hinder för nyetablering av näringsidkare. Med den här utvecklingen stoppar vi utvecklingen av företag och andra saker, det blir så att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet blir ett större hot för samhällsutvecklingen än näringsrätten, som en del anser att är hinder för utveckling.

 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag vill bara upplysa ltl Salmén om att den lagstiftning som ska förenkla miljötillståndsförfarandet har inte trätt i kraft ännu. Den träder i kraft vid nyår så den kritiken ska inte ltl Salmén rikta hit mot lagtinget och ut i etern utan till synen av regeringskollegor, som inte har satt lagstiftningen i kraft.

 

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ltl Danne Sundman vet nog att man får signaler om hur det fungerar så man är oroad, om det sedan ska riktas till regeringen vet jag inte. Jag riktade det mera till myndigheten så att den kunde följa upp det som var beslutat och att man skulle få det förenklat och inte tvärtom.

 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag delar ltl Salméns åsikt om kritiken som man får höra från privatpersoner och företag, men det ska väl bli lite bättre när tillståndsförfarandet förenklas ska vi tro.

 

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Ledamot Salmén gör den konklusionen att Mise uppbär avgifter för att växa, dvs att företagen får ställa upp med pengar utan att få någonting. Nu föreligger igen ett missförstånd här i och med att Mise har bildat ett dotterbolag på landskapsregeringens uttryckliga uppdrag, dvs ett Proans-bolag som ska ha hand om producentansvaret. Nu får företagen en färdig produkt för att få producentansvaret som de enligt lag är skyldiga att handha. Nu har Mise ställt upp med all service, på landskapsregeringens uttryckliga begäran märk väl. Den regeringskoalition, som ledamot Salmén ingår i har velat haft den här utvecklingen. Jag förstår inte varför Mise ska bära hundhuvudet. Det är lite väl mycket propaganda här, det låter bra men det finns inte någon återkoppling till den faktiska situationen.

 

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Som ltl Jansson vet har Mise utvecklats till en ganska stor byråkrati under de senaste åren. Den har vuxit före man tog producentansvaret.

 

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Vi vet alla att situationen som har varit under de senaste tre åren inte har varit hållbar, eller hur, dvs. alltför mycket tid har gått åt att jaga syndarna, folk som inte vill medverka till ett helhetsansvar vad gäller miljö och avfallsfrågan. För att få alla funktioner att fungera behövs det folk. Mise försökte faktiskt under uppstarten att ha en person att hantera någonting som i dag förutsätter fem personer, men det kan jag säga att var och en av dem har mer än fullt upp med att klara sina uppgifter. Vill vi att miljöarbetet ska fungera krävs det också resurser. Det är synd om man inte från politiskt håll, som vi har kunnat konstatera i budgetförslaget för nästa år, inte är beredda att medverka till en bra lösning.

 

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Jag tycker att vi kan vara eniga om att Mise inte var klart när man startade det. Det var alltför optimistiskt och nu är enda sättet att man ska ha tilläggsresurser hela tiden. Då stiger kostnaden också så det kommer att bli ett dyrt projekt innan man har fått ordning på det.

 

Landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet så är det lagen som gäller för den myndigheten. Det är en lagstadgad verksamhet som man sysslar med från den nya myndighetens sida. När det gäller den lagen och den nya förordningen kommer den att träda  i kraft från och med den 1 december. Vi kan inte se vilka konsekvenser den nya lagen och förordningen får. Från den 1 december träder den i kraft.

 

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Vi får hoppas att landskapsregeringsledamot Sjögren har rätt, att det blir förenklingar och att det inte fortsätter som det har varit nu. Det man har fått signaler om verkar inte så lovande.

 

TALMANNEN

Diskussionen kring huvudtitel 45 Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde avslutad. Vi går över till huvudtitel 46 Utbildningens- och kulturavdelningens förvaltningsområde. Innan vicelantrådet får ordet vill jag be talmanskonferensens medlemmar vara beredda på ett kort möte ca kl 15.00 för att diskutera den fortsatta tidtabellen. Vi har nu diskuterat remissen i 11 timmar när det gäller tre avdelningar, dvs kansli-, finans- och social- och hälsovårdsavdelningen. Vi måste träffas och diskutera fortsättningen.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Positivism, optimism, selektivitet och mycket arbete behövs för att samhället ska utvecklas. Det är utgångspunkten för utbildningspolitiken och landskapsregeringens sätt att arbeta. Vi har flera projekt som efter många års utredande och debatterande kommit i mål och därmed förverkligats. Under budgeten för 2009 startar en högklassig hantverksutbildning i folkhögskolan där det arbete som gjorts under årtionden tagits till vara och nu knutits ihop. Äntligen kan en tvåårig utbildning starta i höst. Jag ser med tillförsikt fram emot vilka ringverkningar den kommer att ha både för enskilda personers konstnärliga utveckling, men också för ett nytt spännande företagande. Nya möjligheter!

En annan långkörare som den här regeringen har tagit tag i är Ålands sjöfartsmuseum. I höst sätts spaden i marken och den efterlängtade om- och tillbyggnaden kan äntligen inledas. En viktig satsning för den åländska sjöfartsprofilen, turistnäringen och förstås alla boende på Åland. Nya möjligheter!

Alandica invigs i april. Äntligen öppnas möjligheter som helt saknas på Åland idag. En viktig satsning för turismen och en ny arena för kulturen. Konferenser och kulturevenemang ger fart och en ny spännande mötesplats skapas. En scen för stora uppsättningar finns äntligen och berikar och utökar vårt kulturliv. Ålänningarna får flera uppsättningar att ta del av, kulturföreningarna, de som vågar och vill, kan satsa stort och växa vidare. Hur morgondagens kulturevenemang ser ut är det ingen som säkert vet idag. Det vi vet är att det finns mycket på gång och många som med tillförsikt ser fram emot en mer kommersialiserad kultur, nytt företagande och ett närmande till näringslivet. Alandica ska ses som ett intressant tillskott till de möjligheter som redan finns idag. En del har uttryckt oro för att klara av att producera tillräckligt stora föreställningar och leva upp till kvalitetsmässigt tillräckligt höga nivåer. Även för mindre föreställningar finns både teaterutrymmen och musikutrymmen i Alandica. Det åländska kulturlivet är av hög kvalitet och jag är övertygad om att finansieringen också har möjligheter i att kulturevenemang och konferenser kommer att ha synergier av varandra. Möjligheter för kulturlivet att sälja extra föreställningar till konferenser och utrymme för konferenser och föreställningarna att fördela hyreskostnader kommer att finnas. Utveckling fortsätter och förutsätter att man ser möjligheterna.

Herr talman! Landskapsregeringen ser skola och utbildning som en viktig motor i samhället och särskilt när man går in mot en förväntad lågkonjunktur. Människor med bildning och kompetens är en oerhört viktig resurs i ett växande samhälle. Den demografiska utmaningen där allt färre ska försörja allt fler kräver en flexibel utbildning som kan anpassa arbetskraftens kompetens efter näringslivets och ta det offentligas behov. Landskapsregeringen ser bl a ett utökat antal läroavtalsplatser som ett viktigt komplement för att möta det utökade behovet av personal bl a inom vårdsektorn.

Elevers psykiska och fysiska hälsa står i fokus under året. Planerna för samordnad studerandehälsa går vidare liksom tankarna på att skapa ett pedagogiskt centrum med specialpedagogik som ett viktigt område. Samordningen av specialundervisningen och enskilda elevers behov av individuella lösningar, särskilt på gymnasialstadiet, är eftersatt och behöver utvecklas och effektiveras. Landskapsregeringen är också glad över att kunna förbättra de studerandesociala förmånerna genom att halvera våra högskolestudenters kostnader för lunch och därmed är övertygade om att det kommer att påverka de studerandes studieresultat positivt. Ett bra exempel på hur det offentliga och det privata tillsammans kan finna lyckade lösningar.

Hälsa som ett eget läroämne i grundskolan införs sannolikt eftersom det har visat sig vara ett oerhört populärt val i studentskrivningarna. Däremot har de åländska studerandena sämre grunder eftersom vi på Åland börjar studera det först på gymnasialstadiet, medan man i riket har det som ett eget läroämne redan i grundskolan. Även planerna på att införa fysik och kemi redan från årskurs fyra övervägs och grundskolans betygsystem reformeras. Gymnasieexamen som hittills fungerat som ett alternativ till studentexamen föreslås slopad eftersom den har spelat ut sin roll. Idag är det inte längre obligatoriskt att skriva finska i studentskrivningarna.

Trots att utbildnings- och kulturområdet hör till landskapsregeringens prioriterade områden behöver även detta politikområde, som alla andra, vara eftertänksam och stram vid budgeteringen. Satsningar ska leda till utveckling och en ökning i årets budget på 2,8 procent betyder en brytning av den växande trenden eftersom löneökningarna inom kapitlet skulle ge en större ökning än den som presenteras idag. Det krävs ett nyare tänkande där utveckling inte automatiskt måste betyda mera pengar. Ålands penningautomatförenings verksamhetsförutsättningar spelar en oerhört viktig roll för att vårt idrotts- och kulturliv ska kunna utvecklas vidare som en stark samhällsresurs.

Företagsamhet och entreprenörskap är en grundbult i den åländska ekonomin och har en central plats inom alla våra utbildningar. Företagarna har genom en ny lagstiftning även fått möjligheter att delta i läroavtalsutbildning vilket landskapsregeringen anser att är viktigt för att kunna upprätthålla hög kompetens och mod att utveckla företagen. Inom företagsamhets år kommer särskild vikt at läggas vid unga företagare där tredje årskurserna inom gymnsialstadiet kommer att involveras. Företagsamhet inom kultursektorn och hur kultur och näringsliv kan samverka kommer även att ingå. Landskapsregeringen har ett gott och nära samarbete med näringslivet och arbetar för att tillsammans med det kunna utveckla Åland och förädla utbildningar så att vi kan hålla oss på framkant och vara ledande inom utbildningsområdet. Sjöfartsutbildningen och nödvändiga investeringar inom det området är särskilt prioriterat under det kommande året. Här finns fantastiska möjligheter!

Under 2009 kommer Åland på många sätt att hamna i blickpunkten. Många evenemang kommer att gå av stapeln på Åland. Det största idrottsevenemanget någonsin på Åland, Ö-spelen, kommer att involvera hela Åland under nio dagar i sommar. Nästan direkt på arrangeras en storsatsning på beach-volleyboll, PAF-Open. Inom restaurangbranschen kommer både Cup-kulinär och FM i yrkesskicklighet att arrangeras på Åland. Under 2009 kommer vi även att uppmärksamma att det har gått 100 år sedan Anni Blomqvist föddes.

Inom det museala området, herr talman, vill vi möjliggöra att en dykpark kan förverkligas. Våra fornminnen ska registreras och när det gäller våra kulturhistoriska byggnader ska  planerna på utvecklandet av Kastelholmsområdet verkställas och besökscentret i Bomarsund slutligen bli klart för att bjudas ut.

Teaterlivet ska stimuleras genom att vi undersöker möjligheter för att starta en fritidsutbildning för unga inom teaterområdet. Syftet är fler, dels att låta intresserade få förverkliga sig själva och utveckla olika uttryckssätt, men också för att bredda tillgången på duktiga aktörer till våra teateruppsättningar samtidigt som utbildning ger en god merit för den som vill söka sig in på den yrkesbanan. Inom utbildningsområdet förbereder vi oss också under året för flera alternativa skolor.

Herr talman! Det är inte lätt att på sju minuter presentera ett så omfattande och spännande område som utbildning, kultur, ungdom och idrott. Det här var ett axplock och jag får återkomma med mer fördjupande information till de delar lagtinget är intresserat. Jag vill ändå drista mig till att allra sist bara säga att det skulle vara intressant med större möjlighet att påverka våra inkomster. Jag talar om skatteövertagande. Tänk att kunna få stimulera kulturen genom att ge skattelättnader till företag som anlitar kulturföretag inom sin verksamhet. Tack herr talman.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Hantverksutbildningen är en utbildning som vi från obunden sida har värnat om länge. Vi har stött en egen fristående skola med betoning på design. Hantverksutbildningen skulle berättiga till fortsatta studier inom konst och design. Nu har den här regeringen valt att förlägga utbildningen till folkhögskolan som en utbildning istället för den ettåriga linjen på konst- och hantverkslinjen. Jag kan notera att den mycket populära linjen på hantverksskolan när den var i Tosarby, metall och smide inte längre existerar. Kan vi då enas om att denna lösning endast blev en tumme av vad ambitionerna en gång var, åtminstone initialt.

 

Vicelantråd Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det kan vi tyvärr inte alls enas om. Vi har noggrant i den här landskapsregeringen, tagit del av alla utredningar som har gjorts och också tagit del av alla läroplaner som har gjorts upp och tagit del av alla ambitioner som har varit. Vi har också fört en nära kommunikation med samtliga dem som har företrätt de olika grupperna. Med all deras klokskap i bagaget har vi nu skapat en tvåårig hantverksutbildning vid folkhögskolan. Det fanns delar i utredningarna som spretade åt helt olika håll så till vissa delar har man varit tvungen att föra ihop, någon kämpade för en högskoleutbildning, en annan för gymnasialstadieutbildning osv. Till den delen är det en fri utbildning som jag också upplever att majoriteten tyckte att var det bästa. Den här utbildningen och de läroplaner som har gjorts upp lever väl upp till de ambitioner som man ursprungligen har haft.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag vet inte vilka de grupper är som vicelantrådet hänvisar till att man är överens. Jag åtminstone har uppfattat att det här inte alls är vad man var överens om, åtminstone initialt. Det var inte alls det här man ville. Som jag sade tidigare är det en stor del av hantverksutbildningen som nu är borta. Metall och smide finns inte längre. Det var en sådan linje som var väldigt populär och där det har skapat många arbetstillfällen och som också har gjort att människor har gått vidare och blivit väldigt framstående inom den här genren. Jag vill åtminstone hävda från vår sida sett att det här inte är vad vi ville att den här utbildningen skulle vara utan det blev blott en tumme kvar.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! De som vi har kommunicerat med är de formellt tillsatta arbetsgrupper som har jobbat med frågan under årens lopp. Det är dessa vi har kommunicerat med. När det gäller metallutbildningen är den definitivt inte satt åt sidan. För att kunna starta skolan i höst har vi inte haft möjlighet att göra de ut- och ombyggnader som behövs för att kunna starta en fullvärdig metallutbildning. Därför börjar det med textil, keramik och trä, sedan kommer metall som den fjärde.

 

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för presentationen. Det är två frågor som blir lite oklara för mig. Den ena är som minister Lundberg nämner, besökarcentret i Bomarsund, men där finns inte några medel för åren 2009 och 2010 i investeringsplanen. Är det siffror som har fallit bort eller hur blir det med pengar till detta besökarcentrum? Den andra frågan gäller sjöfartsutbildningen som minister Lundberg påpekade att är viktig. Men vilka steg framåt tar den här utbildningen under 2009. Jag ser inte några nyheter alls på det här området, inte ens det här sjösäkerhetscentret, som vi var inne på tidigare att bolagisera för att ge dem bättre möjligheter till verksamhet på kommersiell grund. Det har man strukit. Här skulle det vara bra med lite förklaringar.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag försöker så mycket jag hinner nu, annars får jag begära ordet på nytt. Besökscentret i Bomarsund har definitivt inte fallit bort. Redan under tidigare diskussioner av tilläggsbudgeter och enkla frågor och vad det har varit under det senaste året har vi från landskapsregeringen meddelat att vi tänker gå in för en sådan princip när det gäller Bomarsund att vi bjuder ut det för att förhoppningsvis få ett så bra anbud som möjligt och sedan tilläggsbudgetera för det. Vi har en uppfattning att anbuden blir minst det belopp som man flaggar för i budgeten och sedan kryddas de oftast på med 20 procent till. Det här är ett sätt. Men vi har ett bekymmer med Bomarsund och det är taklösningen på ursprungsförslaget. De tekniska konstruktörerna tror inte på det och är oroliga för att det inte kommer att klara av våra väderförhållanden. Det måste vi titta över och ta fram ett nytt förslag och förhandlingar och diskussioner pågår. Jag ber att få återkomma så snart jag har mera klarhet på den punkten och har en kommunikation med andra som är berörda av Bomarsunds centret och särskilt intresserade av det. Så är läget där.

 

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag får väl bara säga att jag är glad om jag kan få svar på nästa fråga i nästa replik.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! När det gäller sjöfartsutbildningen har jag under året haft kontakt med näringslivet och med olika aktörer inom sjöfartsutbildningen. Jag har fått en ganska, jag vill inte säga brokig, men skiftande bild av hur man tycker att det ska vara. Nu har näringslivet enats, så här tycker de att framtidens sjöfartsutbildning ska vara. Nu på onsdag kommer direktionen för sjömansskolan, styrelsen för högskolan och styrelsen för sjösäkerhetscentret att samlas och då kommer vi att ta nästa steg som jag ber att få återkomma till senare. Det kanske också delvis är ett svar på sjösäkerhetscentret. Sjösäkerhetscentret fortsätter vid det som ledamot Camilla Gunell inledde i förra regeringen genom att nettobudgeteringen har lett till en positiv utveckling för sjösäkerhetscentret och nu diskuterar vi vidare sjösäkerhetscentrets roll i helheten. Bolagisering är eventuellt ett alternativ.

 

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Frisinnade gruppen har lämnat in två motioner inom detta område och det passar väl bra att vi kan fortsätta diskussionen kring sjöfartsutbildningen. Det var intressanta nyheter som minister Lundberg kom med i sin presentation av budgetförslaget, bl a gällande sjöfartsutbildningen då man kommer att presentera ett förslag. Jag har inte kunnat hitta den skrivningen i budgeten, det kan hända att jag läser slarvigt, men jag har inte hittat skrivningen om att man skulle ha något att presentera. När man läser  budgeten så finns det i princip en fortsättning på det man har gjort tidigare vad gäller sjöfartsutbildningen. Jag deltog i arbetet i en kommitté som tillsattes av landskapsregeringen i juli 2005 och som avlämnade en slutrapport i augusti 2006. Ett mycket intressant arbete som pågick under ett års tid. Vi började med att kartlägga synen på sjöfartsutbildningen, dels hos utbildningen själv men också framför allt hos näringen och näringslivet i stort. Vi fick fram ett antal synpunkter som vi försökte beakta i den slutrapport som sedan gavs i augusti 2006.

Vi tyckte från kommitténs sida att vi hade lyckats sy samman ett förslag till lösningar på sjöfartsutbildningens fortsättning, som var ganska väl avvägda mellan det som näringen såg som önskvärt, det som vi hade att ta hänsyn till vad gällde den stora breda utbildningspolitiken som landskapsregeringen förde och också de önskemål som framkommit från de studerandes sida. Grundtanken var egentligen det att vi såg att det som behövdes skapas var en gemensam bild utåt av sjöfartsutbildningen och sjöfartsyrket. Den bilden ansågs som väldigt, väldigt otydlig nu eftersom man dels hade högskolan som hade hand om en del av sjöfartsutbildningen och dels sjömansskolan som fanns på gymnasiesidan och hade sin del av utbildningen. Det fanns otydligheter i hur man skulle ta sig fram och hur man marknadsförde det här gemensamt. Vår lösning var att man skulle använda sig av sjösäkerhetscentret som en slags brygga mellan de två verksamheterna. Där skulle man samla kompetensen för att marknadsföra, men framför allt skulle man hitta ett sätt att här kunna koncentrera de specialkunskaper, de specialfunktioner i form av lokaliteter och faciliteter. Vi hade också en tanke om att Michael Sars, skolfartyget, kunde ligga som en del under det här.

När jag läser årets budget ser jag inte några spår av den biten här. Det kan hända att utredningen inte har fallit den nuvarande regeringen på läppen, men det skulle vara intressant att få en förklaring till hur fortsättningen kommer att bli. Nu hörde vi att det någondera dagen kommer, men det hade varit väldigt bra om vi kunde fått den beskrivningen också i budgeten. Vi har nu skrivit en finansmotion nr 8 där vi lyfter fram den här biten.

Jag övergår sedan till Ålands gymnasieskola, som fanns som ett projekt under föregående period och som fortsätter till vissa delar nu. Ärendet var senast upp till behandling i lagtinget under behandlingen av första tilläggsbudgeten. Vår reflektion av de skrivningar som nu finns i denna budget och jämförelse med vad som fanns i tilläggsbudgeten ser vi ingen större utveckling sedan dess i vad man har tänkt sig. Vi ser fortfarande inga konkreta förslag till hur organisationen ska gå vidare. Vi får de här tre stegen, men innehållet i dessa tre steg är fortfarande skrivet längre fram i tiden. Vi behandlade också detta i kulturutskottet och fick in en enhällig skrivning som också omfattades av såväl finansutskottet som av lagtinget om att det var viktigt att få en fortlöpande information och en fortlöpande diskussion till lagtinget angående detta. Eftersom det inte kom något meddelande under september månad och inte heller nu i början av vår session har jag nog förväntat mig att det kunde ha funnits mera text i budgeten om det. Det var också någonting som minister Lundberg själv lyfte fram som ett alternativ till detta. Om jag har förstått diskussionen rätt är någonting på väg nu i december månad, det fick vi reda på efter att vi hade lämnat in motionen.

Vi tycker i motionen att vi måste få någonting konkret hit till lagtinget där vi kan få diskutera innehållet i en sådan här reform. Vi är helt övertygade, som jag också antar att landskapsregeringen är, om att en reform behövs utgående från hur elevsituationen ser ut. Utgående från hur landskapets ekonomi i stort ser ut behövs det en reform för att vi ska kunna säkra den framtida gymnasieutbildningen. Ska vi kunna göra det här på ett bra sätt krävs två saker, för det första ska det vara väl genomarbetat och det tycker jag att det har alla grunder att bli med tanke på att först har den föregående regeringen sysslat med detta och nu kommer den nya regeringen att göra det, men jag tror också att det är viktigt att det här får största möjliga politiska stöd, största möjliga bredd på beslutet. För att vi ska kunna åstadkomma en så stor bredd som möjligt på beslutet är kommunikationen med lagtinget extremt viktigt. Om vi lärde oss någonting av den förra processen är det att vi måste se till att vi tar ett sådant beslut här i lagtinget sist och slutligen hur gymnasieskolan ska organiseras, som håller och som håller över olika regeringar så att det inte blir en politik som går fram och tillbaka. Vi ska i det närmaste ska vi vara så gott som eniga i dessa frågor och då tror jag att dialogen är väldigt, väldigt viktig. Jag saknar som sagt var dessa bitar i det budgetförslag som ges nu till att kunna ge input och synpunkter på det som landskapsregeringen nu håller på och planerar.

Därav vår motion nr 12 som föreslår att man senast i januari skulle lämna beskedet, men har jag förstått det rätt så är tidtabellen betydligt snabbare än så så vi kan faktiskt få det här till lagtinget redan i december och det skulle vara jättebra. Jag vill återkomma till det att det känns lite tokigt att diskutera budgeten å ena sidan som ger vissa saker och sedan skulle vi under tiden som det behandlas i finansutskottet få ett meddelande som i princip skulle behandla samma saker men mera ingående. Då måste vi nog fundera på hur vi kan sy ihop dessa två behandlingar för att få ihop det till ett vettigt paket för annars blir det väldigt konstigt.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! När det gäller utvecklingen på gymnasialstadiet har den förra regeringen, som stöddes av både ltl Johan Ehns och mitt eget parti, skrivit att för att förändringen i gymnasieskolan ska vara framgångsrik fordras ett processliknande förfarande som utgår från att skolorna tillsammans tar fram en modell för den pedagogiska, organisatoriska och fackliga integreringen. Det här är vad jag uppfattar att blev problemet, det uppfattades som att vi inte hade levt upp till det. Det försöker vi göra nu i den här landskapsregeringen, att jobba i en nära process med skolorna. Därför vill vi först jobba fram ett förslag som vi kommer att fatta ett beslut om, men självklart ska det vara en kommunikation med lagtinget. Därför föreslår vi att vi kommer med ett meddelande till lagtinget för att debattera detta innan vi går in för helt slutlig lagstiftning och så vidare. Det är klart att man skulle önska att det skulle stå mera i budgeten för 2009 om det här, men mycket av arbetet som återstår ska göras under 2008. Egentligen är förutsättningen att det mesta ska vara färdigt när nya budgeten kommer.

 

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Ja, jag förstår att man vill jobba i process med skolorna. Jag uppfattade att man gjorde det under förra perioden, även om den kritik man fick var att man inte gjorde det. Jag tror också att, för att det här ska vara framgångsrikt, det kräver att dialogen förs på det politiska planet med en gång. Det blir väldigt konstigt om det förs hit ett förslag som är processat i skolorna, men där man inte har kunnat föra in den politiska inputen i ett tidigt skede, just för att få bredden. Då hamnar vi i en svår situation. Jag hade väl kanske inte förväntat mig att få ett helt klart och tydligt förslag om att så här ska det bli, utan det är mot den här riktningen som vi jobbar, man lägger in de praktiska förslagen på hur man vill göra det. Det hade varit mycket, mycket bra om det hade kommit i budgeten och inte som ett skilt meddelande när det kommer så här sent.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag har respekt för att ltl Ehn tycker så, men nu är det så här. Redan i förra regeringen och även i den här regeringen har vi lovat och lovat och jag tycker att man ska hålla vad man har lovat. Vi har presenterat skelettet till hur vi tänker, vi har presenterat profilen, vi har presenterat också riktlinjen. Meddelandet kommer att tydliggöra riktningen och också kanske detaljer kring hur man har tänkt sig fortsättningen. Sedan när man har debatterat det på bred front så verkställs det.

När det gäller sjöfartsutbildningen är det som jag sade ett arbete på gång och även där är det väldigt mycket som ska göras 2008 innan vi slutgiltigt kan komma med klara besked om hur det ska bli. Det är väldigt mycket som ska tittas på under 2008 för att vi ska kunna genomföra det 2009. Det kommer att synas lite också av vad vi har tänkt med sjöfartsutbildningen i det kommande meddelandet, men kanske inte till alla detaljer.

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har en viss förståelse för ltl Ehns undringar när det gäller diskussioner om gymnasiereformen. Man kan naturligtvis jämföra den i sig med Struktur 07, men också metoden. Struktur 07 gick ut med starka ambitioner på helsida och debatt och så vidare och där var informationen på topp i början och i botten på slutet. Vi försöker vända det här, men kanske en mellanform hade varit att meddelandet hade kunnat varit klart till budgeten och ansluten till den, det kan man säga. Knepigheterna håller på och löser sig och jag ser att vi är på rätt väg i alla fall även om det dröjer lite.

 

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Just de här knepigheterna som ltl Olof Erland är inne på är de som jag tror att borde få manglas lite politiskt, för det är just där som problemen brukar dyka upp när man kommer till den politiska behandlingen. Har man målsättningen från landskapsregeringens och majoritetens sida att få en bred uppgörelse kring gymnasieskolan bör man också leva upp till det genom att jobba på bred front hela vägen. Inte enbart gentemot skolorna utan också mot oss andra som de facto ska vara med och fatta besluten. Jag ser att skelettet i sig innehåller saker och ting som är helt okey och som jag också kan skriva under när som helst, men vi vet att så var det också när vi jobbade med Struktur 07. Så länge man håller på med skelettet går det bra, men det är när man kommer till att bygga på med muskler och fett som det blir lite jobbigare.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Det här området är svårt att avverka på några minuter. Det är ett ämnesområde som jag skulle kunna tala om i timmar naturligtvis. Nu fokuserar jag i första hand på utbildning och får återkomma sedan till kulturen.

I mångt och mycket följer nuvarande landskapsregering den utbildningspolitik som startades i den förra regeringen där centern och socialdemokraterna satte tillsammans. Jämställdhetsprojektet i skolan fortsätter, det är bra. Det specialpedagogiska resurscentret går vidare, skolhälsan etableras. Integrationsarbetet fortsätter, utbyggnaden av Ålands sjöfartsmuseum förverkligas, införandet av yrkesprov fortsätter och likaså kombinationsstudierna som infördes hösten 2008. Det här är jag glad för att fortgår. Det är kanske inte så mycket nytt som kommer till, men det är också förståeligt med tanke på den ekonomiska situationen framöver. Det kanske är bättre att fokusera på det man redan har startat och är igång med och göra det bra och föra så mycket som möjligt i mål.

Jag har lite grann att tillägga på några områden. Särskilt och föga överraskande för lagtinget är förstås min annorlunda syn på utbildningen på gymnasialstadiet. Med tanke på den ekonomiska situation som väntar framöver och de strukturella reformer som nu måste sättas in så tycker jag att landskapsregering och lagting har förlorat ett gyllene tillfälle till effektivisering och förbättring av utbildningen på gymnasialstadiet. När man valde att inte gå vidare med reformen Ålands gymnasieskola. Om lagtinget våren 2007 hade kunnat fatta beslut i frågan hade den nya organisationen kunnat sjösättas i och med den här budgeten 2009. Vi skulle alltså just nu ha stått inför ett väldigt spännande och omvälvande utvecklingsskede, som skulle ha betytt otroligt mycket för de studerande. Nu har vi istället ett tiotal olika budgetmoment, sju skolor och vuxenutbildning som sammantaget ligger på 17 miljoner istället för att vi skulle ha haft ett budgetmoment där allt det här skulle ha funnits samlat. Nu pågår utredningsarbetet fortfarande och en ny politisk kommitté sitter och jobbar och dess resultat ska vi småningom få presenterat för oss här i lagtinget. Sedan blir det nya processer ute i skolorna, det blir ny debatt och nya, förhoppningsvis reaktioner. Det som är tråkigt är att vi inte kommer till beslut, vi tappar tid och under den här tiden när vi politiker håller på och utreder och jobbar så blir tjänstemännen, som annars skulle jobba med väldigt viktiga utvecklingsfrågor, att bara sitta och vänta. Vi kan ännu en gång konstatera att Åland blir efter i utvecklingsarbetet när det gäller kvalitetssäkring, utvecklingen av kontakterna mellan arbetsliv och utbildning.

En av de viktiga sakerna i den reform som låg inför lagtinget 2007 var att skolan skulle bli en självständig autonom skola, utbildningsanordnaren skulle själv ansvara för sin verksamhet och sin ekonomi. Man skulle klargöra gränsdragningarna mellan skolan å ena sidan och utbildnings- och kulturavdelningen som i det här fallet  ska vara både ministerium och utbildningsstyrelse och sedan landskapsregeringen och den politiska beställaren. Om fler vardagliga uppgifter skulle ha kunnat föras över till skolan, att de direkt hade fått makt att fatta beslut istället för att landskapsregeringen i dag sitter och tar detaljbeslut om gymnasieskolorna, skulle man ha skapat ett utrymme för tjänstemännen på utbildningsavdelningen att istället fokusera sig på detta viktiga utvecklingsarbete, för prognosticering, för läroplansgrunder, styrdokument, lagar och annat som alltihopa hela tiden kontinuerligt behöver uppdateras. I riket ger man nya läroplaner vart femte år, men här är vi glada att vi fick läroplansgrunder ordentligt antagna 2005 eller 2006 tror jag att de togs sist och slutligen.

Gymnasieskolan har varit föremål för debatt och reform i många, många år och tyvärr har det inte lett framåt tillräckligt väl. Jag hoppas att det fortfarande finns ett hopp därute om att det åländska utbildningsväsendet trots allt kan förändras. Om man jämför med i riket har det varit en fullkomlig utvecklingsorkan på den sidan. Många små läroanstalter har gått samman och blivit stora utbildningsorganisationer trots att den ena skolan ligger i norr och den andra i söder fungerar det ändå. De här större organisationerna har gett flera studerande. Volym, alltså många studerande, är det enda sättet att erbjuda valmöjligheter. Valmöjlighet har varit en av ledstjärnorna vad gäller det här reformarbetet. För med väldigt få elever blir det väldigt små enheter som har väldigt små muskler att kunna erbjuda alternativen. I dagsläget i riket är det så att yrkesutbildningen har blivit så stark och forsar framåt i den takt att man på utbildningsstyrelsen har svårt att hänga med. Också samarbetet mellan gymnasier och yrkesutbildningen utvecklas och det medför att det sparar tid för den studerande om man kan studera på båda två samtidigt. När debatten om struktur gick som hetast var det många som påstod att ingen kommer att vara intresserad av kombinationsstudier. Jag skulle vilja säga att man hade fel, 26 procent har valt fördjupningen antingen i ett eller tre ämnen och det är mer än man kunde förvänta sig, och det första terminen. Man kan konstatera att det finns ett behov. Det är ett väldigt, väldigt centralt att en reform nu kommer som ger valmöjligheter. De nya läroplansgrunderna i riket gör att den enskilde kan välja att ta delexamen, helexamen eller fördjupad exemen. Man ger valmöjligheter både på bredden och på höjden. Här hänger vi inte med, det här är ett problem för åländsk utbildning. Arbetsmarknaden är flexibel och därför måste dessa valmöjligheter finnas.

Min tid är slut, men jag måste konstatera att det är otroligt viktigt, jag vill verkligen inskärpa att vi på Åland måste komma till beslut i denna viktiga fråga. Det är dags för handling, det har utretts i oändligheter och jag vill också vädja till den grupp som nu sitter och jobbar med frågan: Ta in tjänstemännen i processen, utbildningsfrågor, examina, behörigheter är svårt, jag tror ingen i den här salen behärskar dessa frågor till fullo. Jag tror att man måste koppla in tjänstemännen för det är trots allt där och hos rektorerna som kunskaperna i den här frågan finns. Jag ber att få återkomma med fler anföranden. Tack, herr talman!

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är oroande att  rada upp all förträfflighet med Struktur 07 och alla farhågor med det som nu pågår. Jag har sagt hela tiden att Struktur 07 är ett tidtabellsprojekt, man har väldigt bråttom, man springer, det ska  genomföras, men när man springer åt fel håll är det inte bra. Den här landskapsregeringen kanske promenerar, men åt rätt håll och det är det som är den stora skillnaden. Jag sade själv när jag började i arbetsgruppen att det är många fina tankar bakom Struktur 07, men strukturmässigt ska man nog göra tvärtom.

 

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det är bra om ltl Erland vet precis hur det här ska göras. Nu väntar vi på ltl Erlands förslag så får vi se hur det utfaller. Den förra regeringen hade tre år på sig, men jobbade mycket intensivt med ett klart mål i sikte och vi presenterade vårt alternativ. Nu får ltl Erland antingen gå eller snubbla framåt bara han inte sitter på rumpan i alla fall, för framåt måste vi.

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har begärt ordet, jag kommer att gå fram, jag kommer att stå upp och säga vad jag tycker, men det är inte jag som lägger förslag utan det är landskapsregeringen. I den mån jag kan bidra i diskussionen med argumentanalyser så gör jag det, men landskapsregeringen är den som regerar. Det tycks vara värt att påminna om det.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Ltl Gun Carlson

Herr talman! I den här långdragna, segdragna debatten ska jag använda minuterna till att informera om den nya hantverksutbildningen eftersom jag förstår att det finns oro över den. I folkhögskolan har vi idag fyra allmänna linjer, två specialiseringslinjer och en integrationslinje, som egentligen startade ifjol. Det anställdes lärare, men det fanns ingen elev i fjol. Det här läsåret finns det fyra elever. Nu har en arbetsgrupp kommit fram med en beställning som landskapsregeringen gav direktionen för Ålands folkhögskola, man skulle komma med förslag till läroplan för en avancerad tvåårig hantverksutbildning med inriktning på formgivning och design. Arbetsgruppen har jobbat med detta och har också jämfört med tidigare planer som tidigare arbetsgrupper har lagt, de visionära kungsgårdsgruppen och den andra arbetsgruppen för Ålands hantverksskolas utveckling. Man har jämfört och försökt ta till sig de visioner som fanns. Det fanns mycket visioner, många var bra, men det fanns ingen substans, inga konkreta åtgärder i de rapporterna. Nu har folkhögskolan föreslagit att den här planerade linjen skall vara eftergymnasial, men att man ska kunna ge dispens från exmenskravet om man har tillräcklig erfarenhet eller tidigare utbildning. Tolv sökande årligen, alltså sammanlagt 24 när det blir tvåårig. Det här ska ge goda kunskaper i hantverkstekniker, formgivning och design. Man ska kunna arbeta som företagare. Inriktningarna är som nämndes tre. Inriktningar som är planerade idag är textil, trä och keramik, men det är inte sant att man inte ger någon utbildning i metall. Varje år, varje inriktning både första och andra året har metallutbildning, första årskursen 120 lektioner, andra årskursen 180 lektioner. Man får utbildning de första åren både i finsmidje, smideskonst och i metallverkstad, svetsning och så vidare. Problemet är naturligtvis att det inte är en fullständig inriktning eftersom det saknas ändamålsenliga lokaler för tillfället. Smedjan från Tosarby är nu flyttad till folkhögskolan, den kan ge viss del av metallundervisningen, men inte den fullständiga. Det som behövs är en tillbyggnad till den nuvarande träverkstaden. Träverkstaden i sig själv behöver också byggas till lite för att bli ändamålsenlig.

Genomgången visar att det finns exakta läroplaner, scheman och den visar också att man behöver nyanställa totalt när man kommer in på det andra året. Tre möjligen fyra lärare till, annars räcker de lärare som finns till. Det är ju väldigt förmånligt nu i de här tiderna när vi ska försöka spara. Man behöver alltså inte bygga andra utrymmen, ateljén som finns är ändamålsenlig, textilslöjdsalarna är bra, keramikverkstaden är okey, men lite liten. Träslöjdssalen är också lite för liten, men det kommer att fungera. Det finns övriga utrymmen i skolan, mycket riktigt som vi har nämnt många gånger matsal, samlingssal, bibliotek, internat räcker bra för den här utvidgningen, datasalen räcker mycket bra och man kommer att använda sig av många datorer i det här formgivnings- och designarbetet. Den är långt ifrån  fullbokad. Med det här vill jag säga att det här upplägget nu kommer att kunna ge en kvalificerad utbildning som bygger på de visioner som de här tidigare arbetsgrupperna har lagt. Det finns många detaljer som jag kunde ta, men jag tycker inte att det behövs. Det viktiga är att folkhögskolan överhuvudtaget inte har någon examination, man får inget formellt betyg, däremot kommer man att få ett intyg. Arbetsgruppen har testat att de utbildningar som vi kommer att ge kommer att berättiga till inträde till högskolor, konsthantverkshögskolor, Nyckelviksskolan, Kapellaskolan och vad vi vill. Det som landskapsregeringen kunde börja fundera på är att om vi borde skriva om lagen för folkhögskolan så att man också kan ge fullständiga betyg. Jag ska ännu tillägga när det gäller metallundervisningen som kommer att ges nu trots att det inte finns någon inriktning, den kommer också att möjliggöra att man kan söka in till en vidareutbildning inom metallområdet. Vi ser ingen oro i den här frågan.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag håller inte med ledamot Gun Carlson om att det här är i enlighet med tidigare arbetsgruppers ambitioner. Det är det inte. Tidigare arbetsgruppers ambitioner har varit på en helt annan nivå. Här i salen är det många av oss som har haft en helt annan ambition för den här hantverksutbildningen än vad det är idag. Man har tappat flera år av både marknadsföring och utbildning och det som idag är är att det inte är en fristående hatnverksutbildning utan det är en utbildning, en linje på en folkhögskola. Jag tycker också att den arbetsgrupp som tog fram en möjlighet att förlägga utbildningen vid Kungsgården hade ett jätteintressant koncept. Det borde ha rimmat väldigt väl med centerns ambitioner nu när det gäller golfanläggningen och placeringen vid Kastelholm.

 

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jo, det kommer att vara konsthantverk i Kastelholm, men nu pratar vi utbildning. Det är faktiskt så att den jämförelse som finns, som man har gjort i arbetsgruppen mellan den planerade utbildningen vid Ålands folkhögskola och hantverksutbildningen vid Kungsgården visar att det inte fanns ingen som helst substans eller konkreta förslag i projketledningsgruppernas rapporter. Det fanns idéer att vår utbildning ska kunna leda till högre studier utanför landskapet, men ingenting mer om hur det skulle gå till. Nu finns det tydligt hur det ska gå till. Åländsk utbildning inom hantverk ska inte enbart vara förankrat i ett lokalt utbildnings- och kulturpolitiskt behov, den ska också ta emot studerande utifrån och så vidare. Här har folkhögskolan istället kunnat skriva konkret hur allt ska gå till. Så här kan man fortsätta genom hela det här. Vi har alltså tagit ordentlig ställning till rapporterna och kunnat förklara vad som är substans.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag vill i varje fall för min del ta avstånd från det uttalande att det här är i enlighet med tidigare arbetsgruppers ambitioner. Det har varit centerns ambitioner genom alla år, tyvärr. Nu har man också fått sin vilja igenom mot många av oss andras vilja. Det är utbildningen vi talar om, visst är det det, hantverksutbildningen på Kungsgården skulle ha varit ett komplement för golfturismen i Kastelholm där man hade haft ett hantverkscentrum. Man hade kunnat ha kurser sommartid, det var mycket av idéerna som fanns i tidigare arbetsgrupper, men som tyvärr nu är grusade och det är synd för golfturismen i Kastelholm, som man nu också vill vidareutveckla.

 

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag kan tillställa vtm Lindholm den här rapporten och jämförelsen från arbetsgruppen från Kastelholmsgruppen och folkhögskolan så går det att jämföra. Slöjd- och konsthantverksföreningen stöder nu den här planeringen helt och hållet och anser att det är viktigt därför att det kommer att fylla många behov på bristande hantverksutbildning som har varit gällande några år, det är vi alla ense om att det här behövdes. Inom alla områden, inte bara inom metall, utan även inom textil, keramik och trä så finns det behov av förnyelse. Också hantverkarna blir äldre så det här ser man mycket positivt på.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det har varit många turer när det gäller hantverksutbildningen och det är klart att man kan ha synpunkter på det, men det var väl bra att någonting hände. Jag tror också att vi inte ska ha fler skolor utan eventuellt färre, därmed inte sagt att vi ska ha färre utbildningslinjer. Jag reagerade när jag såg kostnaderna för hantverksutbildningen, ca 37 000 euro. Det är ganska sällan man ser kostnader på den nivån när någonting nytt startas upp. Det är positivt, men vad är kostnaderna när den är fullt utbyggd? Av de 540 000 euro som ombyggnaden kostar, hur stor del hör till hantverksutbildningen? Känner ledamot Gun Carlson, som för övrigt gav en intressant redogörelse och verkar väl insatt i ämnet, till det?

 

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag är ordförande för direktionen för Ålands folkhögskola. De planerade ombyggnader som görs nu har ingenting att göra med hantverksutbildningen. Det finns ingen metallverkstad i egentlig mening, det finns den ditflyttade smedjan, men den räcker bara delvis till. Det som också kommer att kosta framdeles är att för det andra året behöver man tre eller möjligen fyra lärartjänster, det är inte mer än så för man kan utnyttja det som redan finns.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Min fråga hänger ihop med det att under 43 40 75 dvs ombyggnader och grundförbättringar på kansliavdelningen, ett anslag på 3,9 miljoner står det bl a Ålands folkhögskola inom parentes 540 000, tillbyggnad av det s k nya internatet för hantverksskolans behov samt renovering och ombyggnad av kökspersonalens omklädnings- och duschrum samt ny värmeväxlare och ny dränering av gamla internatet. Alltså finns det en hel de kostnader som man tänker ta nästa år när det gäller hantverksutbildningen, men det framgår inte av den här redogörelsen vad som hör till hantverksutbildningen och vad som är normal upprustning av befintliga utrymmen och verksamhet.

 

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! I internatet finns ett utrymme som kan användas som en utvidgad konstateljé för att utveckla formgivning och design. Det är någonting som kommer att följa med renoveringen, som handlar om en annan takkonstruktion. Egentligen skulle den renoveringen ha gjorts oberoende om hantverksutbildningen hade blivit av, men nu kommer man att kunna utnyttja en del till hantverksutbildningen. Det är möjligt att det inte står så i budgeten, men så är tanken i alla fall.

 

TALMANNEN

Replikskiftet är därmed avslutat. Plenum avbryts här och fortsätter kl 15.20.

 

TALMANNEN

Plenum fortsätter. Talmannen vill informera om att vi gör som vi tidigare har sagt. Vi fortsätter med debatten och har som målsättning att den blir klar under kvällen. Middagspaus mellan 17-18. Sedan fortsätter vi till åtminstone kl 23.00 och därefter får vi ta beslut om hur vi fortsätter.

 

Ltl Olof Erland

Herr talman! President Obama är känd för mycket, en sak är time for a change, nu är det bara time som gäller. Vi ska hålla band på oss när det gäller tiden och ändra på debattekniken, istället för att tala först och tänka sedan så ska vi tänka först och tala sedan om jag förstod talmanskonferensen rätt. Herr talman, det gäller utbildning och kultur, det är områden som helt säkert intresserar alla här, men det kanske är sådant som inte på samma sätt väcker debatt. Vi har flera skepp i den här sektorn som har varit på långfart och kommit i hamn, sedan kunde man skämta lite om Struktur 07 och säga att det blev ett vrak av det hela och nu bygger man nytt. Det är väl att säga för mycket för arbetsgruppen som har gått igenom Struktur 07-processen har plockat in många delar i en moderniserad lagstiftning som ska komma.

Om jag först tar hantverksskolan är det en långkörare som har blivit någonting. Jag tycker att det är viktigt att notera att politik diskuteras, klossar flyttas och byggs om och så vidare. När den förra center-liberala landskapsregeringen avlämnade budgeten för 2004 satt vi ner foten och sa att hantverksskolan ska till naturbruksskolan. Så blev det inte, det blev en tur via Tosarby, Kastelholm och nu är det folkhögskolan. Tankegången är ungefär densamma, vi ska inte bygga upp nya centra, nya strukturer utan nu finns folkhögskolan som en organisation, delvis byggnader som kan användas, det är en ganska pragmatisk och rationell lösning. På sikt tror jag att det kan komma med vidareutbildning och mer kommersiell verksamhet i Kastelholm. Vi får väl se, men det är någonting som nu kommer att generera kompetens ute i samhället och produkter som är värdefulla för oss alla, men också för besöksnäringen.

När det gäller sjöfartsmuséet var det samma sak där. Det är en långkörare. Den förra regeringen 2001-2003 genomdrev en arkitekturtävling och saker och ting tog ett steg framåt. Det fanns inte ekonomiska resurser då att börja bygga, men idag finns det både färdigplanering och avtal om mark och byggnader och så vidare.

Sedan har vi KK-huset och om inte många redan vet det kan jag passa på att säga att KK-huset inte kostar 2 800 euro per gång att hyra utan det finns många olika utrymmen, till olika taxor och allt är egentligen förhandlingsbart. Det som är intressant att notera är att de underlag för kalkylerna som fanns räknar med att ett KK-hus av den typ som vi har kommer att vara fullt ungefär 100 dagar per år. Om jag har förstått saken rätt har man redan uppfyllt det hela. Det var någon här som frågade tidigare: Har man uppfyllt syftet med KK-huset? Ja till den delen att det finns en marknad, det finns aktiviteter, det finns efterfrågan på kultur.

Herr talman! Det har sagts mycket om Struktur 07, det har efterfrågats mycket om gymnasiereformen. Det är möjligt att informationen hade kunnat vara på ett annat sätt, men så långt tycker jag ändå att man kan säga att arbetsgruppen har tänkt till och försökt få en vettig struktur. Hur ska man förklara vad vi håller på med i arbetsgruppen. Det kan vara lätt, men det kan också bli komplicerat. Jag råkade av en händelse testa en sak i en insändare i Nya Åland från i lördags, eller möjligen i fredags, som handlar just om att skolstrukturen i Finland ändras väldigt snabbt och vi borde hänga med. Det handlade också om att utbildningsavdelningen skulle involveras och det utgår jag ifrån att utbildningsavdelningen involverar sig själv och involveras mer eller mindre. Med den moderna tekniken bytte jag ut ordet skolstruktur på ordbehandlaren med funktionen verktyg ersätt och satte ersätt alla skolstruktur med utbildningsstruktur och insändaren blev faktiskt riktigt bra. Den blev riktigt begriplig. Det är det det handlar om, det är inte skolorna som ska omstruktureras utan vad gymnasiereformen utgår ifrån är att i centrum för allting är eleverna, lärarna och de pedagogiska resurserna. Det ska sedan kopplas ihop med individen, individens rättigheter och näringslivets behov. Man kan alltså dela upp studiestrukturen på det sättet, schematiskt. Vi har sju skolor vi kan få färre, vi kanske inte kan få fler, men de finns där, det är någonting vi kan utgå ifrån. Det som händer i detta system är att man komponerar olika studieprogram, studieprofiler, varav sjöfartsprofilen är något mer omfattande enligt vad den liberala lagtingsgruppen tycker. Man ska föra ihop sjöfartsutbildningen på olika nivåer och med sjösäkerhetscentret till en studieprofil.

Det viktiga i själva utbildningen och pedagogiken är att i yrkesutbildningen av studieförberedande utbildningen ska man kunna göra det aktiva valet från det ena till det andra. Man ska också kunna kombinera med läroavtal och vuxenutbildning. Aktiva val mellan dessa och att man ska höja särskilt yrkesutbildningens status genom examen. Det här är grundstrukturen när det gäller pedagogiken. När det gäller besparingar och resurser har vi diskuterat att man ska samordna resurserna när det gäller hälso- och sjukvården, IT, fastighetsskötseln, ekonomiförvaltning, fakturering och liknande vilket ger besparingar. Det som insändaren sade att Struktur 07 och skolstrukturen skulle medge och ge större utbildningsgrupper, det kan man uppnå med det här systemet precis lika väl. Genom att man gör studieprofilerna sådana att de är intressanta för eleverna och för marknaden, kan man tillägga, kan man få en balans i systemet. Det här är min väldigt korta, schematiska beskrivning av det som arbetsgruppen håller på med. Det hela för naturligtvis så långt att det ska läggas i ett meddelande, det kan inte presenteras fullständigt här utan det här är min tolkning av det system som vi nu jobbar med.

 

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ledamoten Erland sade att liberalerna satte ner foten vad gäller hantverksskolan, att den skulle till naturbruk, men den hamnade i Tosarby. Nu ska liberalerna sätta ner foten vad gäller skolstrukturen. Jag hoppas att det inte går på samma sätt att vi hamnar helt någon annanstans. Jag tycker att det här anförandet låter lite som godmorgon yxskaft. Alltså samverkan och samordning har varit något som man har försökt utveckla i gymnasieskolorna ända sedan i mitten av nittiotalet och man har inte lyckats. Varför har man inte lyckats? Jo därför att det finns skolgränser som har gjort ett samarbete för byråkratiskt och tungarbetat. Det är vackra ord, men det börjar bli dags att göra någonting som i verkligheten, i praktiken också faktiskt fungerar.

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är precis som jag sade i början att det gäller att tänka först och presentera förslagen sedan. Struktur 07 var en fix idé och det blev som det blev med det, det var alltså feltänkt. Det kan man testa mitt förslag med ordbehandlingen, ersätt skolstruktur med studiestruktur. Det blir plötsligt väldigt fina ord, men olyckskorperiet som ledamoten Gunell håller på med när det gäller KK-huset och skolan tar bara energi. Slut er in i leden och backa upp KK-huset, backa upp kulturen, backa upp utbildningen. Säkert blir det olyckor, men man behöver väl inte sitta och klämma fram dem hela tiden.

 

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja ledamoten Olof Erland kallar oss för allt möjligt, från buklubben till det andra, men faktum är att vi har höga ambitioner på dessa politikområdena, både kultur och utbildning har varit väldigt viktiga. Nog vilar det nu ett väldigt stort ansvar på liberalerna, att faktiskt kunna presentera ett alternativ som är lika välgenomtänkt som det som fanns i lagtinget, ett lagförslag om Ålands gymnasieskola. Vi väntar på det.

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Ja, under tiden kan man fara ut och studera hantverksutbildningen, man kan snart besöka KK-huset och ta del av verksamheten. Man kan säkert vara med och titta på när spaden kommer i jorden för sjöfartsmuséet. När det gäller gymnasiereformen så är det någonting som den här regeringen ska ta ansvar för, självklart. Det är det som väljarna vill. Väljarna har ju valt att ha det på det här sättet. Det får vi respektera.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vid ett par tillfällen har vi fått höra ledamot Olof Erland presentera en arbetsgrupps diskussioner om den kommande gymnasiereformen. Vi har också fått höra utbildningsministern presentera sin bild av hur den här reformen ska se ut. När jag lyssnar på båda dessa framföranden så kan jag inte se att det egentligen är så stor skillnad i själva målsättningen för den här reformen och tidigare, det enda är organisationen. Är det inte så att alla sju skolor ska vara kvar och så ska man bygga upp gemensamma strukturer för ekonomi, och för vad det allt är, skolhälsovård och sådant. Allt detta var integrerat i en skola i Struktur 07, men här bibehåller man allt såsom det är och bygger på nya strukturer. Är det en korrekt uppfattning för att eleverna ska få större valfrihet? Det är det gemensamma syftet.

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Nej, det är inte en korrekt uppfattning. Var skolorna blir i framtiden ska vara en process där skolorna diskuterar sinsemellan. Jag brukar säga att det kanske är studieprogrammet som blir ledande i framtiden och skolorna går ihop, flera skolor kommer säkert att samverka. När vi började arbetsgruppens arbete och diskuterade Struktur 07 och vad vi ska göra, sa jag att det är precis tvärtom, samma målsättningen men kanske på ett helt annat sätt. Därför blev jag så förvånad själv när jag på ordbehandlaren satte in utbildingsstruktur istället för skolstruktur. Det blev en aha-upplevelse. Testa det, det var verkligen överraskande och positivt överraskande dessutom.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vi ska testa det och se vad som händer, men nu skulle jag vilja veta lite mer om det här förslaget som ledamot Olof Erland kommer med. Är det så att skolorna i något initialt skede ska vara kvar i reformen?  Ska skolorna sedan sinsemellan diskutera om de vill vara kvar eller om de vill gå samman,  ska lärarprogrammen vara kvar?  Organisationen runt läroprogrammen är ovidkommande. Är det då skolorna som ska besluta om de får vara kvar eller är det vi här i lagtinget. Hur ska det gå till? Det som ledamot Olof Erland beskrev var en mycket spännande process.

 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! För det första vill jag påpeka att det här är min tolkning och försök att systematisera förslaget på enklast möjliga vis och det var via ordbehandlaren och insändaren, men det är klart att lagtinget i alla lägen har kontroll över den offentliga verksamheten genom budgeteringen. Genom budgeteringen och genom beslut i landskapsregeringen kan man styra, det kan gälla resurserna, läroplanerna, lärardimensioneringen, men framför allt det som styr är efterfrågan från individerna, lärarkompetensen och näringslivet, arbetsmarknaden via studieförberedande eller yrken. När det gäller yrken ska man vara anställningsbar, när det gäller studieförberedande ska man ha förmåga att klara av högskolestudier. Däremellan dessa två block ska det vara aktiva val, dvs flexibilitet. Det som är vår målsättning här.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag begärde ordet för att jag skulle ha tillfälle att kommentera de anföranden som har varit här tidigare. Jag ska göra ett försök. I ett anförande sade man att landskapsregeringen fortsätter på en redan inslagen väg. Det är till stora delar alldeles sant att när det gäller utbildningspolitiken så upplever jag att det inte blir så snäva kast mellan olika regeringar. Man har ofta förankrat frågorna rätt väl. Det är också sant att centern har varit med både i den förra regeringen och också i den här regeringen, vilket förstås avspeglar sig i det arbete vi gör. Däremot tycker jag att det låter väldigt enkelt och passivt, som om vi har kommit till något väldukat bord där vi halkar med och låter förverkligas. Så är det definitivt inte. När landskapsregeringen tillträdde hade vi att ta tag i, om man lite hårt säger, ett projekt som hette Ålands gymnasieskola och som hade halkat i diket. Projektet hade vi en uppmaning från lagtinget att skulle upp på agendan igen i någon form, vilket jag tror att vi alla är överens om och som jag också ska återkomma till lite mera lite senare i mitt anförande.

När det gäller Ålands sjöfartsmuseum fanns det ritningar färdiga att förverkliga, men däremot var det många frågor, vem som skulle äga, hur förhållandet skulle fördelas, hur det ekonomiskt skulle finansieras, vad det skulle finnas för bolag bakom, tomtfrågor och så vidare. Det har varit mycket arbete för att komma till mål för att förverkliga Ålands sjöfartsmuseum. Också hantverksutbildningen var det väldigt många frågor som var uppe i luften och långt ifrån något färdigt projekt att förverkliga när vi tillsattes.

Nog om det, herr talman. När det gäller utvecklingen av gymnasialstadiet är det alldeles riktigt som det sades här i ett replikskifte att jag är övertygad om att målsättningarna som vi har med den framtida gymnasialstadieutveckling är gemensam. Jag tror att hela lagtinget har en gemensam målsättning, dvs vi behöver en mer effektiv gymnasieskola, vi behöver en utveckling där vi kanske t o m får flera utbildningar inom samma pengar. Jag har bl a pekat på det att det är en brist i att det är för få praktiska yrkesutbildningar idag som appellerar till flickor. Vi behöver också ha en större flexibilitet för att det fordras, vi har ett diversifierat näringsliv som också behöver en diversifierad utbildning. För den sakens skull kan inte utbildningslinjerna ändra från år till år, med kast fram och tillbaka, men det behöver finnas möjligheter att plocka ihop sina utbildningar på ett bra sätt. Jag tror som sagt att dessa målsättningar förenar oss allihopa, vi vill ha våra 16-åringar kvar på Åland och studera, vi vill inte känna oss tvungna att skicka bort dem från Åland. Vi vill också ha en högklassig yrkesutbildning och också studieförberedande utbildning på gymnasialstadiet.

Däremot kan man komma fram till detta på olika vägar och det är kanske vägen då som möjligen skiljer arbetet åt. Jag måste också säga att i det arbete som har gjorts under kommittén Struktur 07 och också i det lagförslag som lades fram för lagtinget och senare togs tillbaka finns det oerhört mycket bra saker som jag tror att hela lagtinget tycker att det här ska vi gå in för. Flera av de förändringsarbeten och de samordningsprojekt som föreslås där är också i dag till stora delar genomförda. Man har kommit en god bit på väg när det gäller gemensam marknadsföring, man har gemensam schemaläggning, när det gäller handledningen inom IT-området och så vidare så har det hänt en hel del under det här året. Att klargöra gränser mellan att vara en tillsynsmyndighet och att erbjuda utbildning är ett arbete som oavsett Struktur 07 eller något annat projekt självklart måste utvecklas. Att bedriva tillsynsarbete på gymnasialstadieskolor är något man måste bedriva oavsett om man har en gymnasieskola eller inte så det finns ingen ursäkt att lägga det åt sidan. Det arbetet ska bedrivas ändå.

Det gladde mig också när jag hörde i ett av inläggen att man också vill att vi inom gymnasieskolans framtida utveckling också går in för delexamen. Det är någonting som centern har arbetat väldigt hårt för i de olika grupperna. Jag satte själv med i den här gruppen för fyra år sedan som jobbade med gymnasieskolans utveckling. Då fanns det ett starkt motstånd till det, man tyckte inte att det här var tillräckligt bra utbildning, allting skulle vara direkt färdigt för fortsatta högskolestudier. I förslaget som vi kommer att lägga kommer vi att puffa för att det här ska vara möjligt. Vi kommer inte att ha det klart till december hur det ska se ut, men vi kommer att puffa för att det här är väldigt viktigt och att man också ska kunna ta en delexamen. Det ser vi nu också tack vare den här debatten, med tillförsikt på att det kommer att finnas en bred majoritet bakom. Det är bra.

När det gäller kommentaren kring att rektorer och tjänstemän borde involveras i vårt arbete är det självklart att alla delar är involverade i vårt arbete. Däremot ser vi det inte som självklart att tjänstemännen ska, liksom politikerna, sitta som medlemmar i samtliga grupper. Jag vet att till exempel i Struktur 07 var det till och med två tjänstemän som satt med. Det är en smaksak,  men vi har jobbat med en projektledare och fyra politiker och sedan stämt av och jobbat både via projektledaren och sedan också direkt med tjänstemännen. Självklart ser vi till att vi har tillgång till den kunskap som behövs för att också kunna ta tillvara sådana frågor som har att göra med examensgiltighet. Det är sådant som inte hör hemma i det här projektet utan hör hemma i tillsynsarbetet på utbildningsavdelningen och som man inom landskapsregeringen aktivt arbetar med hela tiden. Jag tror som sagt att den här frågan kommer att få ett lyckligt slut. Jag tror också att bara vi får meddelandet till debatt i lagtinget kommer man att se att målsättningarna till stora delar är lika. Däremot, som jag upplevde att var en av orsakerna till att det blev så oroligt när det gällde den tidigare lagstiftningen var väl det att man satte en väldigt stark tilltro till att bara man har en gymnasiechef och en skola så kommer resten att lösa sig. När man ställde tilläggsfrågor om hur det blir i praktiken fick man till svar att det kommer den kommande styrelsen och gymnasiechefen att besluta. Det finns en risk med den typen av arbete att det blir för många öppna frågor, att det helt enkelt blir en oro. Kritiken att det skulle bli för tungrott med att vi har alla skolor kvar upplever jag mycket att är semantik i det om det är skolor eller utbildningslinjer, om man heter rektor eller utbildningsledare. Det viktigaste är att man kommer till ett effektivt och gott resultat i slutändan. Det konstaterade vi också när vi tittade lite grundligare på Struktur 07-rapporten att vi har ett visst antal byggnader. Med dessa byggnader finns det också begränsningar i och med att det finns verkstäder och så vidare. Även om det är lätt att på ett papper plocka ihop olika delar kan det bli väldigt svårt i praktiken att genomföra. Man kanske kan säga att alla utbildningar egentligen borde förläggas till en yrkesskola eller något liknande medan en annan blir helt tom. Det fanns många praktiska saker som vi såg att kanske inte var helt färdigt genomtänkt. Nu hoppas vi ändå att vi kan ta lärdom av det som inte gick så bra och kanske få, tack vare allt arbete som har gjorts, en bra lösning som vi föreslår här i december.

 

Ltl Camilla Gunell

Fru talman! Den här gruppen som tidigare satt som arbetsgrupp för Struktur 07 bestod av fyra politiska medlemmar, en tjänsteman som sekreterare. Det förvånade mig lite att ledamoten Lundberg inte kände till det. När Tor Lindholm var här från utbildningsstyrelsen i höstas sade han att det är väldigt klart och tydligt vad politikerna ska besluta om och vad skolan ska besluta om. Det politikerna ska säga är vilka linjer och vad de får kosta och sedan är det skolans sak att säga vilka pedagogiska metoder och skapa själva substansen i utbildningen. Där tror jag att det är väldigt viktigt att ha den linjedragningen klar och tydlig för sig. Politikerna sätter ramarna och prislappen, men sedan ska skolan jobba. Det var det utrymmet som fanns och som gavs i den lagstiftning som ligger.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg

Fru talman! Vi är helt överens till den delen när det gäller linjedragningen mellan vad politikerna och skolorna ska göra.

 

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det blir lite svårt att diskutera någonting angående reformen. Vad vi har nu är de här tre benen som man pratar om och finns beskrivet i budgeten. Nu är minister Lundberg inne på att man har alla skolor kvar och man får en situation som är mera decentraliserad när det gäller beslutsnivåerna. Det jag fortfarande inte får klart för mig är om man nu ska hålla kvar alla skolor, alla rektorer/utbildningsledare och man samtidigt ska hålla kvar en delegerad beslutsnivå, hur skall man då få slutmålet som beskrivs i dokumentet, att utbildningsledaren/rektor ska få mera tid för pedagogiken? Hur har man tänkt att få ihop det här spelet? Var ska man sätta besluten, vem är det som ska ta de slutliga besluten?

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag har inte haft en ambition här att ge en klar bild av hur vi föreslår att gymnasialstadiet ska utvecklas, det återkommer vi med i det här meddelandet. Vi har inte allting klart och vi har det inte helt förankrat till de delar vi har lovat att förankra det. Däremot vill jag bara bemöta det här i och med att man säger att om vi bara hade haft gymnasielagen, bara inte lagtinget skulle ha låtit bli att ta den, skulle vi ha haft en helt annan utveckling än det som kommer att bli. Det är det jag vill protestera mot för jag upplever att vi har väldigt lika målsättningar fastän vi anser att det måste bli en ny gymnasiechef, en skola osv. Den strukturen har vi inte utgått från i inledningen utan vi har mera siktat in oss på innehållet och på det sättet klargjort rollerna, alltså jobbat baklänges för att se om det skulle ha varit en lättare väg till framgång. Jag tror inte att det behöver finnas någon oro hos ledamot Ehn utan vi har gemensamma målsättningar.

 

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det blir återigen svårt att gå in i en polemik, vi sitter i den situationen som jag tycker att jag har lyft fram i de olika avdelningarna. Det som finns beskrivet i budgeten motsvarar inte det som landskapsregeringen tänker driva. Jag tror säkert att det kan bli bra, men vi kan inte hålla en politisk debatt. Man begär från landskapsregeringen egentligen att vi i budgeten ska ta ställning till det som finns beskrivet där och ge grönt ljus för att gå vidare för något som vi inte vet vad innehållet är. Det är besvärligt. Hur man jobbar, vilka nivåer och så vidare är någonting vi får återkomma till. Rollfördelningen blev jag också lite konfunderad över nu i det svar jag fick på min förra replik, när ministern sade att man nu i första hand hade tittat på innehållet, men å andra sidan har ministern i ett annat sammanhang sagt att det var någonting som skolorna skulle syssla med. Det blir väldigt svårt att debattera detta nu, jag ser fram emot att få det här meddelandet.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det beror på vad man väger in i ordet innehåll. Det är inte vilka kurser som ska läsas inom vilken studieinriktning. Jag tror att hela den här debatten skulle vinna på att vi skulle sansa oss och återkomma när vi har meddelandet på bordet. Jag håller helt och hållet med om att det är ett litet öppet mandat som lagtinget är tvunget att ge oss i landskapsregeringen. Det handlar förstås om man har förtroende för vårt sätt att arbeta för att våga lägga de pengar vi äskar om för att jobba vidare med arbetet. Jag skulle egentligen säga att meddelandet hör till 2008 års budget och sedan jobbar vi vidare utgående från vad lagtinget beslutar efter det meddelandet och förverkligar det i 2009 års budget. Jag tror att vi kan vara eniga om att vi har en gemensam målsättning och det är i den riktningen vi ska arbeta. Hur vi sedan ska lägga upp arbetet under 2009 kan vi återkomma till, om det sedan blir december eller januari.

 

TALMANNEN

Replikväxlingen är därmed avslutad.

 

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Den senaste timmen har det varit en värdefull diskussion, allt det som har sagts här om reformen av gymnasialstadieutbildningen. För oss som inte har insyn i den nuvarande beredningsprocessen är det väldigt viktigt att få veta vad landskapsregeringen nu tänker och tycker. Jag vill stöda ledamot Johan Ehn i hans allmänna kritik av hur ärendet har skötts. Vi har varit lovade den här resurs- och behovsplanen länge att den skulle komma till lagtinget, som då är det organ som ska fatta de grundläggande besluten för hur reformarbetet ska gå vidare. Det har vi inte fått och det känns som sagt var otillfredsställande ur den synvinkeln, men diskussionen har ändå givit lite information om vad som är på gång och vi får väl tåla oss tills meddelandet kommer. Om det kommer redan i december kanske det också kan beaktas av finansutskottet. Det blir ett tungt arbete för finansutskottet att först ha hela budgeten och så har man fått resurs- och behovsplanen pålastad och sedan ännu det här meddelandet.

Det som jag får ut av debatten är att nu vill man sära på det pedagogiska innehållet i reformen och målsättningarna är desamma som för Struktur 07, men man lyfter ut det. Man lämnar den politiskt väldigt svåra frågan om själva strukturförändringen av organisationen tills vidare åt sidan för att i möjligaste mån får speciellt lärarkåren med på det här. Eftersom man kommer med så otydliga svar till oss om hur organisationen ska se ut, jag tolkar det så att i ett inledande skede ungefär ska alla skolor vara kvar och med tiden kanske man kan ta ett steg till och strukturera om det här. För Struktur 07 var det här direkt sammankopplat, för att ge eleverna valfrihet på den här nivån skulle man alltså inte ha skolgränser som vi har idag och som onekligen försvårar ändå för eleverna att göra valen. Det blir betydligt svårare att administrera så många läroprogram än om man har skilda skolor som har en viss integritet och i första hand kan se till sina egna intressen. Om det är den taktiken man har för att nå resultat den här gången får man väl se vad det leder till i det långa loppet. Det känns i varje fall just nu väldigt otydligt vad man vill åstadkomma. Jag tror för min del inte att resultat ges om man inte samtidigt behandlar innehåll och struktur. Det blir väldigt svårt i alla fall.

Det som är viktigt för oss är att yrkesutbildningen får mera status, att den upphöjs och att den blir adekvat med tanke på möjligheterna att studera vidare om man har gått en yrkesutbildning.  Det är också viktigt att yrkesutbildningen är så effektiv att den kan tillgodose det åländska näringslivets behov av arbetskraft. Det är så att den största delen av elever i gymnasialstadiet är de som går på våra yrkesutbildande skolor. Deras intresse i den här strukturomvandlingen är väldigt stort och där har det skett förändringar i omkringliggande regioner som har stärkt elevernas möjligheter både på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet. Det är också den viktigaste gruppen för den åländska arbetsmarknaden. Vi vet att ungdomar som stannas kvar på Åland och utbildar sig tenderar också att stanna kvar på Åland. Om man vill se till den problematiken, dvs att  det blir allt svårare att få välutbildad arbetskraft är det nödvändigt att man satsar mycket just på den här gruppen av elever och den utbildningen. Där borde det ske snabba förändringar. Det fanns också ett sådant alternativ i debatten att man skulle ha en gemensam yrkesgymnasieskola, Ålands lyceum och så skulle vuxenutbildningen vara en tredje separat enhet. Om det är en väg att komma fram är vi villiga att diskutera den.

Ledamot Ehn var också inne på det att det är viktigt att regeringen förankrar modellen i lagtinget. Jag tror att det skulle vara förtjänstfullt om vi hade mera överenskommelser mellan opposition och regeringspartier ifråga om genomförandet av stora reformer. Det skulle vara ett sätt att utveckla det parlamentariska samarbetet. Annats får vi fortsättningsvis den här typen av parlamentarism där det väldigt oförenliga ståndpunkterna egentligen bara förstärks i lagtinget. Det behöver inte alltid vara så, man kan också göra överenskommelser över majoritets- och minoritetsgränser. Jag tror att det var lite det som ledamot Ehn var ute efter också. Varför inte informera oppositionen vad som är på gång och sök stöd redan i det här skedet än att man väntar till man har en framställning som man kommer med hit.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Fru talman! För det första när det gäller budgeten, har jag full respekt för att det skulle ha varit väldigt bra om jag hade en färdig redogörelse här över hur gymnasieskolan skall utvecklas i budgeten för 2009, men jag hade det inte klart i våras när vi inledde arbetet med budgeten. Det tror jag att oppositionen måste ha respekt för, jag skulle få upp ett projekt ur diket och tillsattes i november. Det är ganska orimligt att ha det färdigt på vårkanten. Så är det bara inte. Däremot har vi sagt att vi kommer med ett meddelande i december. Om jag hade kommit till er i partierna, det kanske inte skulle ha varit så, men jag har den erfarenheten att man säger från oppostionen att man vill ha ett förslag att ta ställning till. Nå, nu är det ett förslag man får ta ställning till i december. Det är vi i regeringen som ska komma med ett förslag, så fungerar parlamentarismen. Det får ni ta ställning till i december. Sedan kommer vi med framställningar när vi har förankrat det bäst, då kommer vi att förbereda lagstiftningen och kommer att jobba med det parallellt, men det är först då när vi har lyssnat till lagtingets debatt som vi kommer med framställning.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ja, minister Lundberg talar om respekt. Att ta upp ett projekt ur diket, är inte respektfullt över det arbetet som utfördes i den förra regeringen. Jag anklagar inte ledamot Lundberg för att hon inte har kunnat prestera det här meddelandet. Jag har förståelse för det, det sade jag också att vi får ta ställning till det i december, jag nöjer mig med det. Överenskommelser tycker jag att skulle vara ett stöd för ministern, inte ett hot. När man har kommit så långt att man har ett konkret förslag att komma med så innan man börjar hela lagstiftningsproceduren så skulle man komma överens om i stora drag vad det skulle innehålla, att vi möjligen gemensamt kan genomföra den här reformen, Det är flera utsträckta händer.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Fru talman! De utsträckta händerna tar vi med hjärta emot och det är precis exakt så här vi arbetar. I någon form måste diskussionen komma till lagtinget. Vi har valt formen meddelande. Efter det påbörjar vi lagstiftningsarbetet och det konkreta förslaget, precis exakt så som jag har uppfattat att ledamot Sundback efterlyser. Att säga att det är elakt av mig att säga att jag har tagit upp ett projekt ur diket, jag er om ursäkt om det är så att ledamot Sundback tycker att det är ett för starkt ord, men det var en otroligt svår situation att jobba vidare. Det var väldigt många som var sårade, det var väldigt många som framför allt var besvikna över att jag har suttit med i en landskapsregering där vi så tydligt säger i vårt handlingsprogram hur processinriktat det här arbetet skulle föras. Man hade uppfattat att det inte hade gjorts på det sättet och då skriver vi ungefär samma sak en gång till i handlingsprogrammet. För att sedan lyfta och återfå det förtroendet säger vi att vi faktiskt tänker göra det den här gången och att vi inte har några dolda agendor som man ofta frågar efter.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! När jag talar om överenskommelser menar jag helt enkelt en typ av informella diskussioner med oppositionen. Ett sätt att kommunicera som vi inte har utvecklat i det här parlamentet. Det är också någonting som man kanske kunde använda sig av i den här situationen. Diskussioner, inte bara med majoritetspartierna, de behöver inte ens vara gemensamma, men att informationen skulle ges under processens gång också till opppsitionen. Då bygger man upp en lojalitet och det kan vara väldigt värdefullt eftersom vi alla vill ha en reform. Vad jag vet så är ingen emot det här.

 

TALMANNEN

Debatten angående utbildning- och kulturavdelningens förvaltningsområde är därmed avslutad. Lagtinget övergår nu till att diskutera huvudtitel 47 näringsavdelningens förvaltningsområde.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson

Fru talman! Jag har begärt att få visa en liten intressant film om hur snabbt utvecklingen i världen går, men tiden räcker inte till att få visa den nu. Vi får försöka ta den en annan gång.Det går väldigt fort i världen. Jag ska försöka dra igenom näringsavdelningens budgetförslag. När man diskuterar näringsavdelningens organisation och förvaltningsuppgifter är det viktigt att hålla självstyrelselagens behörighetskatalog i minnet. Det går inte att rakt av jämföra näringsavdelningen med näringsdepartementet i Sverige eller arbets- och näringsministeriet i Finland. De arbetsuppgifter som ska skötas inom ramen för det finansiella systemet är det som idag ingår i landskapets behörighet. Det är mot denna bakgrund inte märkligt att en stor del av arbetet upptas av hantering av jordbruksadministration. Primärnäringarna styrs idag i mycket hög grad av lagstiftning vilket inte kan vara en överraskning för lagtinget. I år görs en översyn av det delvis överlappande arbetsuppgifterna som utförs av staten, kommunerna och landskapsregeringen med avsikt att söka förenklingar och samordning. Om det visar sig att fördelarna med en samordning överväger kommer landskapsregeringen att föreslå en bättre modell för lantbruksstödsadministrationen.

Det finns flera områden där landskapet inte har behörighet idag och som är betydelsefulla för näringslivet, exempel är bolagsrätt, patent-, bank- och försäkringsverksamhet, arbetsrätt, utrikeshandel, handelssjöfart och det statliga skatterna. En viktig uppgift för landskapsregeringen är även att framföra synpunkter till riksmyndigheterna om sådant som påverkar företagen inom rikets behörighet. Då är det avgörande att landskapsregeringen för en dialog med näringslivet om vilka de väsentliga frågorna är och vilka som kan förbättras. Inom sjöfartsområdet är samarbetssättet etablerat, men det finns flera områden att ta sig an.

Inom ramen för företagsamhetens år 2009 kommer många olika slags näringslivsrelaterade ämnen att tas upp. Landskapsregeringen ska lyssna på förslag som kommer från näringslivet och lyfta upp dessa. Jag ska exemplifiera några redan planerade åtgärder under året. En tävling om årets nyföretagare skall hållas, förmodligen mot höstsidan. Företagarens dag syftar till att höja statusen och synligheten, föreläsare om entreprenörskap och om kvinnligt företagande planeras i samband med någon annan aktivitet, till exempel under skördefesten som går av stapeln 18-20 september 2009. Vidare information till ungdomar om entreprenörskap. Ålands teknologicentrum och handelskammaren har redan nu startat en informationsrunda till skolorna för att informera om företagandet. Ytterligare ska det utföras en informationsrunda med skolornas yrkesvägledare och att även ha någon form av företagsturné med dem. Därutöver kommer det att arrangeras ett brainstormingstillfälle med ungdomar. Väsentligt är också att ett informations- och diskussionstillfälle om skattegränsen och där ska man försöka lyfta fram goda exempel och delvis också ha en föreläsare från svenska exportrådet. Ytterligare kommer vi att uppmärksamma att högskolan firar tio års jubileum för sin företagsekonomiska linje, turistförbundet firar 20-års jubileum. En vidare åtgärd är att det arrangeras ett landsbygdsföretagarseminarium där näringsavdelningen via landsbygdsutvecklaren planerar ett tillfälle i slutet av februari månad med målsättning att inspirera till nya och utveckla befintliga småföretag särskilt på landsbygden och skärgården. Fokus riktas på unga företagare. Alla dessa åtgärder som jag har beskrivit plus en hel del kommer att finnas i en aktivitetskalender på näringsavdelningens hemsida.

I det näringslivsbefrämjandet arbetet är finansieringsmöjligheterna många inom landskapets budget. Nytt för de kommande åren är tydligare inriktning, innovationer, förnyelse och utveckling. Landskapsregeringen har förstärkt företagsrådgivningen betydligt och det finns numera ett välutvecklat utbud av tjänster riktade till olika typer av företag i olika skeden av företagsutvecklingen. Den åländska turismen har en betydande potential genom de lägre nyttjade säsongerna och färdigställandet av Alandica kultur- och kongress med möjligheter att öka antalet affärsresenärer. Det är en stor utmaning att fylla Alandica som näringslivet bör anta och som kan öka antalet unika besökare på Åland med 50 procent, från 230 000 till 345 000. Det torde vara ett välkommet tillskott till hotell- och övernattningsbranschen. Ett spännande uppdrag under nästa år är att processen att forma det strategiska målen för den åländska turismen för åren 2010-2017. Näringslivet inbjuds till det arbetet.

Den åländska tillverkande industrin har traditionellt utgjort en mindre andel av ekonomin jämfört med våra grannländer. Utvecklingen är positiv och det är stabila företag som ständigt förnyar sig. Varuexporten har av den naturliga anledningen inte varit den största sektorn utan det är den sammantagna tjänsteexporten inklusive sjöfarten och därigenom turismen som dominerat ekonomin. Den finansiella oro i världen som leder till lägre ekonomisk aktivitet kommer fördröjt till Åland. Det är inte förrän den reella arbetslösheten i våra närregioner stiger som det efter viss eftersläpning får återverkning i den åländska ekonomin. Jämfört med många andra områden är förutsättningarna goda på Åland att möta en ekonomisk avmattning, sysselsättningsläget är bra och bedöms fortsättningsvis att vara så. Många solida företag, förehållandevis bred näringslivsstruktur, inga tendenser till ökad arbetslöshet i dagsläget. I tider av oro är det förstås viktigt för alla att se om sitt hus. Landskapsregeringen har i budgeten för nästa år ökat beredskapen vid AMS och kommer i den verksamhetsplan som ska fastställas för 2009 att om möjligt ännu mera lyfta aktuella frågor. Konjunkturläget är ändock bättre i oktober 08 än i oktober 07 vad gäller arbetslösheten.

Forsknings- och undersökningsarbetet, som kanske är mindre känt, bedrivs inom näringsavdelningen när det gäller t ex fiskbeståndet på Åland, olika odlingsförsök och kartläggning av skog. Det här långsiktiga arbetet påverkar förutsättningarna för näringslivet genom att utgöra beslutsunderlag både inom myndigheter och företag. Med utgångspunkt bl a i fiskebeståndsundersökningar ska ett arbete inledas nästa år för att utveckla och bibehålla en hållbar sportfiskeprodukt på Åland. Näringsavdelningens externa information och utåtriktade arbete kommer att kvalitetsgranskas, förvaltningen ska erbjuda en förbättrad service till  kunderna. Det finns spännande arbete att göra och vi ser fram emot att göra det tillsammans med näringslivet. Tack.

 

Ltl Henry Lindström

Fru talman! När det gäller 2009, som heter Företagsamhetens år, så nämnde näringsansvarige ministern redan mycket av samma punkter som jag från centerns sida tänkte ta fram. Det är viktigt, som en övergripande fråga, att se på det hot som Eckerölinjens utflaggning innebär för vårt samhälle. Det får stora återverkningar, ganska olika för olika kommuner och värst drabbas naturligtivs Eckerö som har mycket folk anställda i rederiet. Det är stora förändringar som i ett slag ändrar förutsättningarna på många olika områden. När det gäller företagsamhetens år är det viktigt att man vidtar åtgärderna i samarbete med företagarna så att man hittar möjligheten för ett framgångsrikt företagande. Det är viktigt att man har personer som vill ta över företagen. Det har nu under ett antal år varit bekymmersamt när väl etablerade småföretag där företagarna är på väg att gå i pension, inte hittar någon som är beredd att ta över företaget. Också möjligheten, utmaningen, att öka kvinnors företagande blir en viktig åtgärd, som nämndes, under företagsamhetens år. Det var ett fräscht inslag som ltl Fredrik Karlström hade om nya tankar, jag tänker närmast på möjligheten att på ett annat sätt gynna småföretagandet genom åtgärder t ex vid sjukfrånvaro. Det är bra när det kommer ny input på det här området. Uppenbarligen är det så när etablerande företag som går bra inte hittar någon som vill ta över dem.

Fru talman! Det är ganska kort om tid så jag tänkte övergå till det som närmast berör primärnäringarna och därmed sammanhängande näringar. Näringsministern berörde skördefesten på Åland som har blivit en stor succé. Vi hade under det här året 13 000 besökare på de olika gårdarna och vid marknaden på landsbygdscentret. Det är viktigt att komma ihåg att det här inte enbart berör primärnäringarna, det är ett så stort evenemang så det berör många företagare, inkvartering, turistföretagare och till vissa delar är det också så att färjkapaciteten gör att man inte kan växa så väldigt mycket mer.

Det som också inte enbart berör primärnäringanar utan också utvecklar kringnäringar är projektet Landsbygd 2010, där man vill utveckla och bredda näringsverksamheten på landsbygden med utgångspunkt från jord- och skogsbruk och anknutna näringar. Det är också skäl att påpeka den växelverkan som finns mellan primärnäringarna och de förädlande företagen. Det är ju så att livsmedelsförädlingen står för 50 procent av den förädlande industrin på Åland. Tittar man enbart på jordbruket har vi stora utmaningar. En stor utmaning är lönsamheten där förnödenheternas pris stiger och stiger drastiskt, jag tänker närmast på gödselmedel och oljor, medan produktpriser som jordbrukarna får som från att till vissa delar under fjolåret stigit ganska kraftigt nu har sjunkit till en sådan nivå att lönsamheten är besvärlig. Det märker vi inte enbart av på Åland och Finland utan man kan också se det i södra Europa där jordbrukarna protesterar och där man t ex  i Frankrike kommer att gå in med stora stödpaket till jordbruket för att rädda det jordbruk som man värnar om.

Vi har också utmaningar i och med att sockerbetsodlingen är på en väldigt låg nivå. Det är bara ett tiotal odlare kvar. Det är på gång lite nya grödor, bl a höstoljeväxtodlingen är på kommande och det ska bli intressant att följa den utvecklingen. Åtminstone de första åren har det givit ett väldigt bra resultat. Vi vet att vi i många produktionsgrenar har väldigt duktiga odlare och det är viktigt inte minst ur både jordbruks- och regional synvinkel att de har möjlighet att fortsätta. När det gäller skogen är det viktigt att vi kan trygga ekonomiskogsbrukets framtid och till vår hjälp har vi både rådgivning, försöksverksamhet och skolan som är viktiga ingredienser för att möjliggöra det här.

 

Vtm Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Det var en bred odyssé av näringsavdelningens viktiga uppgifter. Man bör ändå nog hålla i minnet betydelsen av den tillverkande exporterande, innovativa näringsverksamheten som vi de facto har här på Åland, både inom varuproduktionen och serviceproduktionen. Jag säger inte att den är försummad, jag menar bara att vi i den fortsatta debatten, såsom regeringsledamot Mattsson antydde, måste se att den finns, den måste finnas och den får absolut inte försummas. Tvärtom helst förkovras för där finns det en betydande framtid. Om Åland skulle ha en egen ekonomi så är enda sättet att betala av skulder att ha exportintäkter, andra medel finns inte.

 

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! Jo, jag avser inte alls att negligera det på något sätt utan det är närmast tidsaspekten som gör att man inte hinner beröra alla områden. Alla de ingredienser, både det som jag sade och det som vtm Jansson här framhöll, är viktiga bitar och som ofta samverkar för ett blomstrande näringsliv på Åland.

 

TALMANNEN

Replikväxlingen är därmed avslutad.

 

Ltl Mika Nordberg

Fru talman!Att ta upp ett så brett ämne som GMO-grödor utgör är kanske vanskligt, men inte dess oviktigare. Orsaken till att jag vill engagera mig i denna fråga är en dokumenär jag såg angående genmanupulerade grödor på TV under hösten. Den visade vad som hade hänt i USA och Sydamerika där dessa GMO-grödor varit i användning. Jag har förståelse för att man vill utveckla, bli bättre, göra större ekonomiska vinster genom utveckling, men frågan är finns det en gräns för detta? Det tycker jag det finns och jag tycker också att man har passerat den när ett företag lyckas med att äga rätten till det skapade. Att göra ändringar i några gener i t ex potatis eller björkar och på så sätt kunna komma och hävda äganderätten till dessa, låter inte klokt, men så är det i vissa länder. Problemet som har uppkommit är att dessa GMO-produkter beblandar sig med vanliga grödor på naturlig väg genom t ex genom polinering eller kontaminering. Detta gör att tillåter man GMO-grödor så vet man inte var det slutar vad gäller äganderätten till produkter inom jord- och skogsbruket. Att göra Åland till ett GMO-fritt område på grund av sitt genografiskt isolerade område kanske istället kan resultera i att bli en exklusiv exportör av icke genmanupulerade produkter. Att göra en utredning av vilka konsekvenser ett förbud kontra tillåtelse för odling av GMO-produkter på Åland skulle innebära torde vara intressant. Därför föreslår jag att lagtinget antar finansmotion nr 18 genom att motiveringen under kapitel 47.15 ges följande tillägg: Landskapsregeringen kommer under året med ett meddelande till lagtinget om hur landskapet ska ställa sig till s k GMO-grödor och en konsekvensanalys av ställningstagandet till dessa.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Redan under onsdagens debatt lyftes den här frågan av ltl Carina Aaltonen och jag sade då att jag ser positivt på att Åland om möjligt skulle kunna vara en GMO-fri zon. Min inställning är väl ganska klarlagd redan. Inkommande onsdag den 19 kl 10.00 kommer ekoodlarna att överlämna en skrivelse till mig personligen eller landskapsregeringen med över 2 000 namnunderskrifter på. Vi har vidtagit vissa mått och steg för att vi ska titta på det här och se vilka möjligheter vi har att bevaka vår ställning, eller hur vi ska uttrycka det, på Åland, eftersom vi inte för tillfället har egen behörighet i frågan och det är många frågor att räta ut. De är redan under en viss beredning och huruvida det blir ett meddelande till lagtinget eller inte, jag tror inte att den här frågan är så särskilt stor att den föranleder ett meddelande, men någon form av meddelande till lagtinget kommer säkert att erhållas.

 

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ja, jag tackar för det och får hoppas att vi verkligen inte låter frågan passera utan att vi får den på bordet.

 

Ltl Gun Carlson, replik

Fru talman! Jo, jag vill också säga att jag tror att det är en viktig sak som man behöver börja reda i. Det är så nytt så det är väldigt många som inte känner till det, men konsekvenserna av genmanipulerade växter och så småningom kanske djur också är ganska omöjlig att övervaka eller förstå. Det är absolut skäl att titta över det här och jag föreslår att finansutskottet tittar på skrivningen.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag tycker att det är förtjänstfullt att ledamot Mika Nordberg tar upp den här frågan om GMO, men det blir inte riktigt klart för mig vad ledamot Nordberg verkligen vill. I motionen säger han att landskapsregeringen under året bör komma med ett meddelande till lagtinget om hur landskapet ställer sig till GMO-grödor. Jag har en motion i samma ärende, men där är jag betydligt skarpare, jag vill att man vidtar åtgärder för att skydda landskapet från GMO-grödor både inom odling och djurhållning. Vad är de obundnas inställning egentligen? Är ni för eller emot?

 

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! De obundnas ställning har vi diskuterat och vi är alla helt enade i den frågan. Det som har hänt när det gäller företagspatentering av livsgrödor har gjort att sådana som inte vill hålla på med dessa genmanipulerade produkter ofrivilligt kan bli tvungna att utsättas för dessa, vilket även dokumentären på TV visade. Sådana som i flera hundra år hade odlat majs t ex och aldrig haft med detta genmanipulerade företagsgrödor att göra blev ändå ersättningsskyldiga på grund av att naturen hade spridit dessa GMO-grödor till deras åkrar. Varför vi antog den här motionen istället för att hänga på ltl Aaltonens var väl det att jag ville se vad landskapsregeringen är beredd att göra i den här frågan. Jag har märkt att det inte är så lätt alla gånger att få igenom alla motioner.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Efter onsdagens debatt i synnerhet och också efter klargörandet idag tycker jag att det finns ett enigt lagting och landskapsregering att GMO är alldeles för osäkert. Vi har inte klart för oss konsekvenserna för vad det innebär om vi får in GMO-grödor i vårt landskap. Det finns ett väldigt stort stöd för att göra Åland till en GMO-fri zon och jag hoppas att vi alla, både från oppositionen och från regeringspartierna kan enas bakom detta och gå vidare för att verkligen få det verkställt.

 

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag instämmer helt med ltl Aaltonen. Orsaken varför jag valde att lägga det som en motion, när vi satt och funderade över vilka motioner vi skulle skriva, var att jag ville försäkra mig om att den här frågan verkligen skulle komma på bordet. Det har den gjort och även mött positiv mottagning. Vi får hoppas att vi kan vara en föregångare här på Åland när det gäller det här.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag tänkte själv i mitt anförande ta upp det här med GMO-fri zon, men vi kan passa på att klarera det i samband med Nordbergs mycket goda motion. I grunden är jag väldigt skeptisk till GMO-manipulerade grödor. Det haltar lite med den strävan vi har till att ha ren och sund mat här på Åland. När det gäller äganderätten som nämndes från Nordbergs sida har det också gjort mig väldigt skeptisk, risken för spridning av grödorna. Det finns mycket nackdelar, men det finns också mycket fördelar, så är det med allt. Alla mynt har två sidor. Därför är det bra att man har en noggrann analys, vad är fördelarna och vad är nackdelarna. Tillsvidare vill jag säga att jag är väldigt skeptisk, men jag vill inte heller stå och säga att jag kan allting. Det är en väl avvägd och bra motion.

 

TALMANNEN

Replikväxlingen är därmed avslutad.

 

Ltl Roger Slotte

Fru talman! Jag tänker i mitt anförande ta upp näringsutsläpp, problem med flyghavre och problem med mördarsniglar. Näringsutsläppen, några siffror först. Hela Ålands åkerareal uppgår till 13 881 hektar. Vattenarealen utgör 1 199 000 hektar. Vattenarealen är således 86 gånger större än åkerarealen. Nederbörden på Åland innehåller enligt uppgift ca åtta kg kväve per hektar och år och år 2006 gödslade jordbrukarna 75 kg kväve per hektar vilket blir ca 1 000 ton kväve på hela Ålands åkermark. Samtidigt ger nederbörden på vattenområden ca 9 600 ton kväve. Fru talman! Det kommer således tio gånger mer kväve med nederbörden på Ålands vattenområden än vad jordbrukarna gödslar på de åländska åkarna. Jag berättar det här för att man ska bli medveten om proportionerna mellan jordbrukets gödsling och effekterna av nederbörden över Åland totalt. Jordbruket försöker på många sätt bidra till att minska näringsläckaget, man har inom miljöstödsprogrammet möjlighet till olika åtgärder, skyddsremsor vid vattendrag, justerad gödselnivå grundat på markkartering, växttäkt över vintern, vårplöjning med mera. Den näringsrika nederbörden orsakas av trafik, industrier, uppvärmning med mera och den har vi väldigt svårt att påverka. Fru talman! Antagligen måste hela vår livstil förändras om man ska kunna minska dessa utsläpp av näringsämnen och växthusgaser.

Fru talman! Lantbrukssekreterarna har upplyst mig om att flyghavren ställer till stora problem på Åland. Flyghavren är ett av våra större problem i växtodlingen, det är inget nytt ogräs utan det har funnits mycket länge. Flyghavren har nu en tnedens att öka. Det kan bero på dess stora spridningsförmåga samt att bekämpningen inte varit tillräcklig eller har misslyckats. Fåglar, främst kanada- och grågäss, är effektiva såningsmaskiner på sensommaren när de betar på åkrarna och icke-odlade strandområden. De får i sig flyghavre och för den vidare till rena områden. Fru talman! För att minska spridningen finns en lagstiftning som talar om bekämpning och spridning av flyghavre. I lagstiftningen står det att innehavaren är skyldig att hålla sitt område fritt från axade plantor av flyghavre. Lagstiftningen innebär att växtodlingsprodukter som innehåller flyghavre inte får användas som utsäde eller foder eller ens för fågel- och viltfoder får innehålla flyghavre. Bekämpningen sker antingen genom handplockning, vilket ofta inte är så effektivt, eller genom kemisk bekämpning på större fält. I riket finns ett anslag som kan användas för bekämpning. Fru talman! Landskapsregeringen skriver i budgetförslaget: Bekämpning av flyghavre kommer att uppmärksammas under året. Jag är glad över att landskapsregeringen har insett problemet och ser fram emot lämpliga åtgärder.

Fru talman! Jag tänkte också nämna något om mördarsniglarna. Som en objuden gäst som förökar sig snabbt och ställer till mycket förtret och kostnader både för stad och landsbygd. I många villaträdgårdar och inom trädgårdsnäringen har problemet funnits i flera år och stora jordgubbsodlingar har allvarligt skadats. Nu har snigelproblemet även nått lantbruket. Snigeln har blivit allt vanligare på vallarna. Mördarsniglarna gör ingen större skada på vallen, men när de kommer in i ensilagebalarna börjar farliga bakterier att växa. Dessa bakterier påverkar djuren som äter fodret. Djuren blir sjuka av bakterierna och drabbas av nedsatt fertilitet. Fru talman! Flera milda vintrar i följd och mycket regn ökar mördarsniglarna. Fuktigheten gör att sniglarna kan fortplanta sig maximalt, användning av gröngödsling i växtföljden gynnar sniglarna också, vilket försvårar den ekologiska odlingen. Därför borde vi samarbeta inom Norden för att öka kunskapen om mördarsniglarna. Det förekommer mycket forskning i Norge. Det finns några bekämpningsmedel, bl a ett biologiskt som nyligen har blivit godkänt i Sverige. Ju snabbare vi börjar bekämpa mördarsniglarna desto bättre. Fru talman! Landskapsregeringen bör uppmärksamma problemet och vidtaga åtgärder när det gäller mördarsniglarnas snabba framfart. Tack.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Utsläppen av kväve är höga enligt ledamot Slotte och de kommer från luften. Betydligt högre än utsläppen från jordbruket. Betyder det här att ltl Slotte vill styra om miljöstödet, som idag utbetalas till jordbrukarna att istället betalas ut för att minska utsläppen från trafiken, så att vi får mindre nedfall från atmosfären. Det undrar jag. På vilket sätt ska man då agera och på vilket sätt ämnar ltl Slotte och centern agera för att förändra människors livsstil för att minska på kväveutsläppen. Är det att utöka kollektivtrafiken, minska på det privata bilkörandet, eller hur har man tänkt sig?

 

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Som jag nämnde är det så att utsläppen till vattendragen direkt från luften är så mycket större för att vi har så otroligt mycket mera vatten. Det man gödslar på åkrarna förmodar jag att grödorna också förbrukar en del av den gödseln, jag förmodar att inte allt man gödslar på åkern går ut till vattendragen, men det som kommer från luften och nederbörden går rakt ut i sjön. Sedan kan man också nämna att när såningsmaskinen har en gödselbild som är stockad ser man en gul rand i fälten på brudden och då säger man att gödseln rinner 100 meter ner till sjön, men den kan inte rinna 20 cm åt sidan.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Ja, jag tycker fortfarande att faktum kvarstår, nog kommer det ett stort läckage från jordbruket eftersom vi har inre vikar och fjärdar, insjöar som är förorenade och har för hög näringsbelastning. Det kan inte vara så att det nedfall som kommer uppifrån fördelar sig bara till de inre vikarna. Nog är det så att jordbruket har ett ansvar, men det känns som om ledamot Slotte på jordbrukarkårens vägnar vill tala sig fri från allt ansvar.

 

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Jag vet inte om ltl Aaltonen lyssnade på mitt anförande. Jag sade att jordbruket försöker på många olika sätt bidra till att minska näringsläckaget. Vi har ett miljöstödsprogram och har olika åtgärder för att förbättra och minska utsläppen från jordbruket. Var och en ska delta efter sin förmåga. Jag påpekade det att vi har svårt att påverka nederbörden, vi åka mer kollektivtrafik, inte fara på solresor till södern med mera. Det finns hur många exempel som helst och kanske det blir snart så när oljan tar slut eller när andra bränslen kommer.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Bara två korta kommentarer; flyghavren står det i budgeten att vi har tänkt sätta under lupp under 2009, kartlägga förekomsten av den och analysera huruvida åtgärder behövs vidtagas. Mördarsniglarna är inte uppmärksammade i budgeten, men de är däremot uppmärksammade vid Ålands försöksstation som under hösten har genomfört en början till fältmässiga försök att utrota dessa. Den biten ska fortsätta och mer uppmärksamhet framöver också.

 

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Jag tackar för de upplysningarna från näringsministern. Jag ser fram emot de åtgärderna så att vi kommer en bit på vägen med dessa problem.

 

TALMANNEN

Replikväxlingen är därmed avslutad.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw

Fru talman! Som det redan sagts här så finns det två motioner som berör genmodifieringen. När jag skrev mitt anförande skrev jag att obundna inte tar ställning för eller emot, men efter ledamot Mika Nordbergs redovisning har åtminstone han öppet förklarat vad han har för tankar om detta. Det som gjorde mig lite rädd var när ärendet behandlades i Nordiska rådet, var väl den konservativa gruppen mest negativ för att förbjuda. Det är bra att det låter annorlunda här hemma. Det som är glädjande är att socialdemokraterna tar ställning och i den bemärkelsen att vi skulle bibehålla Åland som en GMO-fri zon. Det finns forskning så Åland behöver inte forska i detta. Viktigare är att vi tar ställning och beslutar någonting. Det finns forskning på alla andra områden utom hur det påverkar hälsan. Där har vi knappast möjligheter att själva göra någon forskning på det området. Enligt uppgifter är den biten minst forskad, hur den påverkar den mänskliga hälsan och djurens hälsa. Varför inte ta försiktighetsprincipen i beaktande när man t ex väljer livsmedel och då köpa dem som inte är behandlade eller odlade med GMO.

Som sagt har debatten i Nordiska rådet förts genom olika medlemsinitiativ, allt från att hela Norden skulle bli en GMO-fri zon till konsumenternas rätt att få adekvat märkning på varorna och då veta vilka som är genmodifierade och vilka inte. Diskussionen är bred, intressena ligger så långt från varandra, nämligen den enskilda människans rätt att få veta vad hon sätter i sig när hon t ex äter en banan till stora internationella företagens ekonomiska intressen att få fram produkter till vilket pris som helst. Nog är det så att den lilla människan förlorar om man inte agerar i tid. Enligt tidningspressen pågår det ett stort politiskt arbete inom EU för att legalisera användandet av GMO i odling. Stora lobbyaktiviteter pågår i kulisserna. Här får nu eldsjälar och organisationer ett stort arbete att överbevisa dessa lobbyorganisationer och även övertala de politiker som har annan åsikt eller som talar för GMO.

Jag kan tro att det är önsketänkande att få hela Norden att framstå som en GMO-fri zon, men Åland kan framstå som en sådan. Vilken konkurrensfördel om vi kan erbjuda produkter som är fria från genmanipulering, både hälsomässigt men även ekonomiskt. Världen kommer att ropa efter dessa produkter. Intressant i detta sammanhang är att det bör finnas lika stort intresse för detta hos både den konventionella odlaren och hos ekoodlarna. Odlingsarealerna på Åland är så små att det är svårt att ta ut vissa zoner som GMO-fria, kontamineringshotet är uppenbart om grannen odlar GMO-modifierade grödor så varför inte stoppa det helt. Tyvärr fanns det ingen skrivning i budgeten om detta, men nu har vi fått löfte av näringsminister Jan-Erik Mattsson att detta kommer att beaktas. Jag kommer också att ta upp det här i finansutskottet och förstås kommer det automatiskt att tas upp när det finns motioner, men jag anser att det inte finns någonting som skulle hindra att vi på det här området skulle visa lite framfötter. Tack fru talman!

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det var ett väldigt förtjänstfullt anförande av ledamot Raija-Liisa Eklöw. Jag instämmer i nästan allt hon säger här. Det jag vill komplettera med är att det faktiskt finns forskning som visar att det finns hälsorisker med GMO. Djurförsök visar att råttor har fått allvarliga bieffekter som förhöjda blodfetter, njur- och leverskador osv. Mycket av forskningen hemlighålls eftersom det är en stor multinationellt bolag som i princip har monopol på alla GMO-grödor. Sedan undrar jag också vad har egentligen Nordiska rådets ställningstagande för betydelse eftersom Sverige nu i september godkände konventionell odling av GMO-grödor och Finland går troligen samma väg. Har det någon betydelse egentligen?

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Angående hälsoeffekterna finns det olika uppfattningar. Den källan som jag också hänvisade till säger att man kanske inte kan bevisa, men att det göms mycket under. Jag ville bara med mitt anförande säga att det här är en komplicerad sak. Det som också är klart bevisat är att det är miljön och naturen som tar en stor skada och ännu värre människan. Bara en sådan sak som att ett livsmedel som är genmodifierat, kan t ex förorsaka allergi i andra hand. Du äter en vara som du inte vet att innehåller någonting genmodifierad och du kan bli allergisk mot den första varan, det här är lite komplicerat. Nordiska rådet hinner jag inte ta nu.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag ser fram emot att det kommer en skrivning från finansutskottet just i det här ärendet. I och med att ltl Eklöw som har drivit frågan i Nordiska rådet, sitter med i finansutskottet är jag övertygad om att det kommer en bra skrivning. Dessutom är ju även näringsministern inne på samma spår. Ja, hur var det med Nordiska rådet och vad har det för betydelse, när nu Sverige har godkänt konventionell odling.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Det som nu har varit aktuellt är att om Norden kan gå tillsammans och få EU att godkänna att man kan utse GMO-fria zoner. Det har också varit aktuellt att det inte accepteras. Det beslutet som togs i senaste sessionen var att man gemensamt kan gå ut och godkänna att EU-länderna kan utse områden som är fria från GMO. Då är det möjligt att Åland skulle kunna bli ett område utan genmodifierade grödor.

 

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! Det här med GMO-grödor är en komplicerad sak. Den lagstiftning som nämndes om att man tillåter odling i Sverige och att det är på gång i Finland också, reglerar samexistens mellan GMO-grödor och konventionell och ekologisk odling. Vi har ett problem här och det är den EU-lagstiftning som vi har på området. Den säger att vi inte får förbjuda odling av GMO-grödor. Det är viktigt att vi då kan se hur vi kan tackla saken från Ålands sida för jag tror att vi har en gemensam syn på det här från partierna, att vi skulle behöva ha Åland GMO-fritt.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Här kommer t ex det nordiska beslutet att gå in till EU och föreslå att EU skulle godkänna vissa områden som GMO-fria. Då kan man använda sig av det och få Åland att framstå som GMO-fritt område. Det fordras samarbete. Jag tror inte att Åland har någon möjlighet att gå och få det genomfört om vi är ensamma fast vi själva ser att Åland geografiskt  skulle vara det mest idealistiska området att verkligen prova på. Det skulle kanske vara bra om Åland kunde föreslå att EU utser Åland till ett provområde i och med att vi inte kan bli så lätt kontaminerade av i alla fall grannodlingarna.

 

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! Jo, det kräver nog att tänka efter vilken väg man ska gå för att kunna påverka det här. Det är många länder som har försökt få olika regioner förklarade som GMO-fria, men det har man inte från EUs sida accepterat. En väg som man kan gå är att både konsumenter och producenter här på Åland gör gemensam sak av det hela. Sedan är nog sanningen den att vi inte är GMO-fria idag på Åland, vi får säkert ganska mycket produkter, förädlade produkter, som innehåller GMO-produkter. Det tror jag är sanning idag.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Jag utger mig inte för att vara någon sakkunnig på det här området. Det här är bara sådant som jag har läst. Det ska inte bli något missförstånd, att jag visar att jag kan mera än vad jag kan. Tidningsuppgifterna från europeiska tidningar bevisar att länderna har börjat ta tillbaka detta. Vi får hoppas att hela Europa vaknar, t ex Frankrike och Tyskland börjar kritisera och bli besvikna på att man har beslutat att tillåta GMO, men som jag sade i mitt anförande har vi stora makter att gå emot därför att det är både Barroso och Brown som går hårt på den linjen att hela Europa ska vara GMO-område.

 

TALMANNEN

Här avbryts diskussionen för att återupptas kl 18.00 idag.

 

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag har ett par motioner som berör näringsavdelningen. Jag har i och för sig redan berört det ekologiska jordbruket i den allmänna debatten i onsdags, men det finns alltid anledning till att återkomma till framtidsvisionen. Jag är övertygad om att ren och etisk och icke besprutad mat, det är framtiden. Det kan vi också läsa om i informationsbladet Landsbygdsnytt som delades ut på våra bänkar i torsdags. Trenderna på den internationella livsmedelsmässan i Frankrike handlar i stort om hälsa, miljö, rättvisemärkt och etik. Det är sådant som är på kommande. Det kan vi läsa i nyheterna från Ålands landsbygdscentrum. Jag menar att dessa trender är här för att stanna och medvetna konsumenter både vill och kan betala för sig. Att rikta sig till lågprisprodukter och kunna konkurrera med dem kommer vi aldrig att kunna här på Åland. Det behöver vi inte göra heller utan det ska vara kvalitet, hälsa, miljö och etik som råder. Därför har jag en motion om att förstärka den ekologiska rådgivningen med ökade resurser så att den stämmer överens med utvecklingen inom det åländska jordbruket, vars ekologiska andel idag är ca 22 procent.

Marknadens ointresse är ett ständigt mantra när centerledamöterna och Ålands framtid kommer in i debatten och ska försöka förklara för mig och dem som tror på det ekologiska jordbrukets framtid att det är det som det hänger på. Marknaden vill inte ha ekologiska produkter eller den är inte mogen för det ännu. Det kan jag i och för sig förstå nu när jag har läst dagens Ålandstidning där 97 procent av de åländska grönsakerna går på export till Finland. Ser man till vårt västra grannland, hur trenden ser ut, är det en helt annan situation. Man har en grön våg i matbutikerna och efterfrågan på ekologisk mat är betydligt större än produktionen. Vissa av kedjorna har ökat försäljningen med 50 procent bara första halvåret 2008. Det kanske kommer till Finland också. Jag är övertygad om att det finns en marknad på den svenska sidan, men dit har vi kanske inte de rätta affärskanalerna idag. Det sägs att vårt stora potatis- och snacksföretag inte har någon efterfrågan på ekologisk potatis. Det stämmer inte, de importerar ekologisk potatis från Österbotten. Det finns också åtminstone en åländsk ekologisk odlare, som levererar potatis till chips.

Den andra finansmotionen som jag har handlar om miljöstödsprogrammet. När revisionsverket gav sin rapport till Finlands riksdag för en månad sedan påtalade man att jordbrukets miljöstöd inte har lyckats att minska jordbrukets utsläpp av kväve och fosfor i vattendragen. Vi vet också att i landskapsregeringens meddelande om den åländska jordbrukspolitiken, som kom i våras, sägs det att på Östersjönivå är jordbruket den enskilt största utsläppskällan av näringsämnen. Då menar jag att om man verkligen ska sätta tyngd bakom devisen hållbar utveckling så krävs det att man gör riktade insatser för att komma åt de miljöproblem som jordbruket orsaker. Man behöver också göra andra insatser. För att miljöstödsprogrammet verkligen ska få någon nytta behövs nya åtgärder inom miljöstödsprogrammet. Man omfördelar medlen så att de inbegriper också riktade insatser för att skydda både dricksvattentäkter och andra vattendrag från övergödning och utsläpp av bekämpningsmedel. Det här är helt möjligt att göra inom ramen för det miljöstöds- och kompensationsbidrag som ingår i landskapsregeringens program för landsbygdens utveckling 2007-2012.

Beträffande frågan om GMO tycker jag att vi har haft en bra diskussion så därför tänker jag inte ta upp den frågan desto mera. Jag tycker att det är fantastiskt att så många ledamöter och också regeringspartierna kan enas om att frågan måste upp på agendan och att vi kan se fram emot ett GMO-fritt Åland i framtiden. Tack, herr talman.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! När ledamoten Aaltonen mässar om att hela Åland ska vara ekologiskt odlat så har hon själv noterat tidigare att det kanske är arbetsinsatserna för att komma dit som blir för stora. Det skulle vara bra om ledamoten Aaltonen skulle pröva på det. Jag tycker också att 22 procent ekologiskt odlat idag låter som en bra siffra. Tyvärr är det så att det är väldigt lite som är mat till oss människor av det, det är mest vallodling. Tyvärr är det en försvinnande liten del som är annat. Det är i och för sig bra för då har vi möjlighet att ha ett försök att få fram ekologisk mjölk på Åland. När det gäller miljöbelastningen är de redovisade siffrorna inte rättvisande för Åland. Det är antagligen bara ett enda ställe och man har konstaterat att de inte är rättvisande.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag är faktiskt jordbrukardotter och när jag var liten så hade vi lökland. När min pappa besprutade lökarna satt jag och mina systrar på åkerkanten och lekte. När vi skulle åka hem på kvällen från våra odlingar i Kungsö, hem till Lumparland, upptäcktes det att alla vi barn hade skinnflådda munnar. Sedan den dagen besprutade aldrig min pappa fälten mer. Sedan den dagen är jag övertygad om att vi ska ha ekologiska icke-besprutade grödor. Visst är det mycket arbete, men jag tror att vi får igen det på sikt. Vi har 22 procent av all odling som är ekologisk, det är vall, men det går till djurhållningen också. Vi får ekologiska djur.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! När det gäller hanteringen av sprutor är det väldigt stränga krav på sprutförare att man ska se efter sina barn åtminstone. Till den delen tror jag att saker och ting har kommit till rätta. När det gäller miljöstödsprogrammen är det en halvtidsutvärdering på kommande snart. Då ska man se över om de effekter man har väntat av miljöstödsprogrammet är tillräckliga och om man har möjlighet att förändra dem till det bättre.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag tycker att det finns all anledning att se över programmen så snabbt som möjligt för att få dem att fungera som de ska för att skydda miljön och inte som utkomststöd till jordbrukare. Man borde också se till att det finns mätpunkter, inte bara på ett ställe utan att man har flera mätpunkter så att man kontinuerligt kan ta prover och följa med utvecklingen.

 

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Det har blivit som ett mantra att vi får höra här att man måste göra någonting åt miljöstödet, att det inte får vara något inkomststöd. Jag kan än en gång försöka förklara lite grand hur det ligger till. Miljöstödet är en ersättning för de insatser man gör. Det står i förutsättningarna för att man ska kunna ge miljöstöd. Det är en ytterst lite del som är en överföringsavgift som man kan säga att är en direkt inkomst, annars kan man säga att det är en ersättning för de insatser man gör. Jag har också förklarat i tidigare anförande här att det ger effekt. Hur vattenmiljön ser ut är en annan sida av det hela, men jag vill påstå att miljöstödet är effektivt.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det vore mig förvånande om ledamot Lindström skulle ha någon annan åsikt i den här frågan, men de facto är det så att revisionsverkets rapport som de gav till Finlands riksdag, påtalar att det inte har haft någon effekt. Om inte insatserna man gör från jordbruket är tillräckligt stora, för att det ska ha någon effekt på miljön och att det verkligen ska synas i våra vattendrag, är det hög tid att vidta kraftiga åtgärder. Det har jag förstått att man ska göra på rikssidan. Det finns också anledning att göra det på Åland.

 

Ltl Henry Lindström, replik

Herr talman! Det är ju anmärkningsvärt då att samma åtgärder som vi har i miljöstödsprogrammet nu hade goda effekter på Långsjön-Markusbölefjärden. Där hade man en dålig vattenkvalitet före, men efter dessa insatser, samma insater som vi har i miljöstödsprogrammet nu, har man konstaterat att man har ett mycket bra råvatten. Det finns många andra faktorer som påverkar vattenkvalitén. När det gäller växtskyddsmedel, den beskrivning som ledamoten Aaltonen gav strider helt emot bestämmelserna för användningen av växtskyddsmedel. Det är väldigt strikt reglerat hur och när man kan använda växtskyddsmedel. Man måste läsa vad som står på förpackningarna.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman1 Det tycks vara svårt att skydda vattendrag, om vi tar Möckelby-bäcken t ex, med tillräckligt breda skyddszoner. Det finns t ex inget starkt intresse från jordbrukarna  kring det här specifika området att ha bredare skyddszoner, vilket jag beklagar. Jag tror också att mycket som hände på 1960-70-talen har man fått information om och utbildning, men vad vi gör med de grödor som produceras idag får vi kanske veta om några år, tio år. Nej det var helt fel, vi borde inte alls ha använt dessa bekämpningsmedel, bladmögelmedel t ex på potatis. Undersökningar har visat att barn som har ätit konventionellt odlade grönsaker har spår av bekämpningsmedel i urinen, medan barn som har ätit ekologiskt odlade grönsaker inte har det. Varför det?

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag ska ägna det här anförandet åt två motioner som vi har lämnat in under detta kapitel. Turismen är den näring som vi har diskuterat rätt mycket under de senaste året här i lagtinget, satsningar på turismen. Vi vet att vi står inför det att Viking Line och också Eckerölinjen har båda satsat på ett större tonnage, som har möjlighet att ta mera turister till Åland, framför allt de som kommer över dan och kan stanna någon dag extra. Problemet vi har på Åland i dag är väl att de aktiviteter vi har att erbjuda utöver högsäsong, är ganska dåliga och dessutom är det väl lite si och så med kvaliteten framför allt på vårt boende. Det är länge sedan vi har sett ett nytt hotellprojekt födas både i Mariehamn och ute på landsbygden. Det här är något som till viss del är ett bekymmer för vår besöksnäring, om vi vill utveckla den.

Efter att Chipsen såldes frigjordes en del pengar i det åländska samhället och dem lade man till vissa delar i ett utvecklingsprojekt, eller en utvecklingsfond kan man kalla det för. Man funderar nu på hur man kan använda dessa pengar, för nu ska de börja jobba i det åländska samhället på nytt. Ett projekt som fötts utav det är ett som kallas för Attraktiva Åland. Attraktiva Åland lämnade sin slutrapport här under hösten, samtliga lagtingsledamöter fick den tilldelad och den är presenterad för landskapsregeringen. Det finns några få skrivningar om kvalitetshöjning i landskapsregeringens förslag till budget, men från vår sida saknar vi tydligare skrivningar om hur man kunde, utgående från detta dokument, hitta samarbetsmöjligheter där man kunde jobba vidare på att skapa förutsättningar för att de projekt som beskrivs i rapporten verkligen kommer igång. För att åstadkomma detta vill vi att finansutskottet noggrant bekantar sig med de skrivningar som finns i dokumentet och se om man kunde få in en skrivning om hur man kan utnyttja det. Vi föreslår också att man kan höja anslaget något, det handlar om 100 000 som vi tycker att kan föras hit. Vi har det väl finansierat eftersom vi samtidigt har föreslagit att enhetslånen kan minskas ner. Det är den ena saken som vi föreslår i finansmotion nr 6.

I finansmotion nr 7 fortsätter vi egentligen på samma tema, dvs satsning på besöksnäringen. Efter att lagtinget fattat sitt beslut här utgående från ledamoten Karlströms kläm fanns ett beslut till landskapsregeringen på att vi i princip ska jobba vidare med ett golfbaneprojekt. Rubriken var, om inte jag minns helt fel, en golfbana i Godby-Ämnäs. Det var texten inuti som förändrades för att den skulle finansieras på sedvanligt sätt, dvs 30 procent i bidrag skulle finnas att söka. Sedan dess har jag varit lite fram och tillbaka, enligt de uppgifter vi har och vad vi har kunnat läsa i dagspressen, finns det ett stöd för en bana i Godby-Ämnäs. Det som verkar vara nyckeln nu för att få det här att gå igenom verkar vara markfrågan. Det som har varit bekymret är att landskapsregeringen sänder lite dubbla budskap. Ett parti, centern, lägger fram ett förslag på hur man kan lösa det här, det kan säkert vara en lösning som fungerar, medan finansministern fortfarande är involverad i förhandlingar som vi tycker att man borde ha slutfört innan man kommer fram till att man ska byta spår. Först när man har nått ett resultat i förhandlingarna kan man konstatera huruvida man kan genomföra eller inte. Vi hoppas nu att landskapsregeringen kan fortsätta föra diskussionerna om hur man kunde skapa ett alternativ för golfen i det område som det tidigare var tänkt, dvs Godby-Ämnäs. Tack, herr talman!

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! När det gäller den skrivning som finns om turismens främjande, de två första momenten, tycker jag att det är skäligt att skriva på det viset och jag har ingenting att invända mot det. Den text som sedan står i tredje momentet tycker jag är ful. Man säger inte på detta vis när det finns åtskilliga saker inom landskapets budget som händer. Att säga att det inte händer någonting låter som en gammal sur gubbe. När det gäller Attraktiva Ålands utredning har jag läst den mycket noggrant. Det finns många intressanta saker i den, både sådana som har varit och sådana som kan bli, men det mest påtagliga är att man föreslår fyra nya offentliga tjänster.

 

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det handlar inte om att vi skall ta Attraktiva Ålands förslag rakt av. Attraktiva Ålands förslag är ett sätt att komma vidare, men det finns saker och ting i det som vi tycker att man bör ta tag i och jobba vidare med. Det handlar om att hitta lämpliga samarbetsformer. Vi ska inte hamna i den situationen att det är landskapet som ska driva på utan däremot ska landskapet var en god samarbetspartner. Det är den typen av skrivning som vi också föreslår i vårt förslag att ska föras in under motiveringarna. Det som sedan står i motiveringen till motionen kan man kanske läsa som minister Mattsson gjorde, men det får stå för han, det är hans sätt att tolka saker och ting.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! När det gäller skrivningarna och uppfattningarna om den så tycker jag att det hör till god etik och sed i lagtinget att vi tilltalar varandra och benämner varandra med en viss respekt. Talmannen brukar behöva ha hjälp med det. Texten i tredje momentet är inte av den naturen, den hör inte riktigt hemma här. När det gäller Attraktiva Åland och resultatet av den utredningen har vi nu anställt en person till på näringsavdelningen som ska jobba konkret med det nya turismstrategiprogrammet under 2009 och som förhoppningsvis ska kunna börja gälla fr o m budgeten 2010.

 

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Vad jag kan minnas från mitt anförande försökte jag också vara konstruktiv. Om man sedan läser in i motionen att man inte är konstruktiv må vara sin sak. När det gäller tilltal så tror jag inte att det var jag som använde ordet "sur gubbe".

 

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ltl Johan Ehn pratar om Godby-Ämnäs golfprojektet igen. Jag skulle vilja att han lite skulle redogöra för varför markbitarna tycks vara så centrala. Det tycks vara bara det som gäller. Själva golfplanerna, hur det ska gå till kommer inte fram. Varför markbytet är så centralt förstår jag inte, hela projektet tycks stå och falla med det. Jag skulle gärna se en liten förklaring till det.

 

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag måste förtydliga mig, jag vet inte om jag sade markbyte eller markfrågan, men det är markfrågan som på ett eller annat sätt måste lösas. För att man ska kunna bygga en golfbana behöver man mark och då har man diskuterat lite olika möjligheter för att åstadkomma en lösning för markområden så att man klarar av att bygga den i Godby-Ämnäs. Det som har varit på förslag, och som jag har förstått att stött på patrull, är just det som ltl Salmén lyfte fram, markbyten. Det verkar vara där som frågan strandar. Inte på något annat. För att komma vidare måste man på något sätt visa att det finns möjlighet att bygga banan där. Jag tycker att man har presenterat det tidigare. Jag vet att ltl Salméns parti har konstaterat att så inte är fallet och där står väl våra olika åsikter mot varandra. Vi får hoppas på att finansutskottet klarar av att hitta en lösning så att vi kommer vidare på denna fråga. Det här är vårt inspel till den diskussionen.

 

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Man kan konstatera attt markbytet är ett problem. Vi har märkt att det inte har gått att lösa, men frisinnad samverkan tycks ha kört fast att det bara är markbytet. Det skulle också vara intressant att se resten, vem som ska ta hand om banan och bygga den. Jag tycker att det skulle vara dags nu att redovisa lite siffror och inte bara hänvisa till en insändare att man stöder den. Man borde komma fram och säga att man vill bygga den där. Jag förstår inte varför man inte kan arrendera marken direkt av markägarna.

 

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det är kanske inte i första hand jag som ska ge svaren på hur man ska gå vidare på detta. Jag tror att det finns ett uppdrag i årets budget som regeringen borde följa. Jag upplever också att finansminister Perämaa har försökt göra det här. En skrivning som handlar om att man ska kunna åstadkomma detta markbyte och se till att man har mark för att förverkliga banan på denna plats. Vi har också kunnat konstatera att det andra partiet, alltså det parti som ltl Salmén också företräder här i lagtinget, har valt att säga att det här är omöjligt. Jag har inte hört att finansminister Perämaa har sagt att det här är omöjligt. Därför tycker vi att man ska se till att man redovisar inför lagtinget huruvida det är möjligt eller inte möjligt. Någon sådan redovisning har ännu inte kommit.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är avslutade.

 

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! I allmänna motiveringarna under rubriken Näringslivet finns det en rubrik som heter Utveckling. Det är någonting som är intressant. Det står så här: "Näringslivets utvecklingsinsatser främjas på flera olika sätt. Landskapsregeringens målsättning är att en större del av de offentliga resurserna till näringslivet riktas till utveckling av verksamheter, innovationer och ökad företagsamhet". Jag tycker inte att det är på det sättet och det vore intressant om näringsministern kunde redogöra för vilka dessa flera olika sätt är. Kritiken har varit att det mest är EU-program och stöd till primärnäringarna. Jag måste tyvärr konstatera att det tyvärr är lite på det sättet. När det gäller stödet till primärnäringarna är det okey, man är på rätt nivå, men när det däremot gäller lönsamhetskrisen, som framför allt finns inom jordbruksnäringen, kan man inte se några förslag till lösningar. Problemet för landskapsregeringen är när man tittar för ensidigt på primärnäringarna, man får just den här kritiken, det finns ingenting annat när det gäller näringspolitiken. Det leder i slutändan till att också jordbruksnäringen, tyvärr, blir strykpojke i den här debatten och det är inte bra.

Om vi tittar på det övriga näringslivet, sjöfarten. Mig veterligen har man inte ens en person som jobbar med sjöfartsfrågorna inom förvaltningen. Tidigare har det funnits en sjöfartsdelegation där företrädarna för sjöfarten har varit med, ledd av lantrådet och näringsministern, näringschefen har ingått, man tog fram en åtgärdsplan. Det fanns en helt annan dialog med sjöfarten än vad jag upplever att det finns idag. Man har många gånger sagt att nu har man fått stödpaketet på plats, men är vi riktigt ärliga, bästa regeringsledamöter, är det nog det tidigare arbetet som har lett till att vi har den stödform vi har idag när det gäller sjöfarten. Det jag också är bekymrad över är förstås att sjöfarten är vår viktigaste näring, det är den näring som vi har minst behörighet på. Det är någonting som man borde göra någonting åt. Finns det någonting i budgetförslaget hur man skulle tackla det? Näringsministern sade i sitt anförande att arbetsrätt, skatter, mycket sådant hör till rikets behörighet och det är sant, men ska vi kunna utveckla företagandet, näringslivet i landskapet är det viktigt att man får över dessa behörigheter. Också det saknar jag i budgetförslaget.

Jag sa att det inte är så mycket mer diskussion med sjöfarten. Samverkan mellan landskapsförvaltningen och näringslivet och också utbildningen är tre ben om man ska bygga en kraftig näringspolitik, som man borde ta fasta på. Vi från Ålands framtids sida hade en finansmotion där vi pekade på hur man borde strama upp högskolans verksamhet för att mera få den riktad mot det som har stark anknytning till den åländska arbetsmarknaden. Man skulle prioritera det, det vore intressant att höra hur man ser på det. Vi vet alla i dagens komplicerade värd att vi behöver ha en hög kunskapsnivå om vi ska kunna hävda oss också när det gäller näringspolitiken. Närings- och utbildningspolitiken måste gå hand i hand.

Jag saknar också, herr talman, en analys över vilka näringar som har mest framtidspotential. Var tänker landskapsregeringen framöver lägga sitt krut? Om jag inte missminner mig står den högteknologiska industrin för ungefär tio procent av Ålands BNP. Vi kan inte ha den typen av industri i landskapet och det är inte heller moderna framtidsnäringar vi pratar om om vi pratar om industri där vi får importera stora mängder råvaror, förädla dem här och skeppa dem härifrån. Det går inte för ett ösamhälle, men den högteknologiska industrin har fortfarande stora utvecklingsmöjligheter. Jag tror att turismen t ex som ofta nämns, har kanske 3-4 procent av Ålands BNP om vi jämför det med högteknologisk industri.

En sak när det gäller turism, det lämmeltåg av potentiella turister, vill jag säga, som kommer nästan varje dag, speciellt i helgerna, från Åbo, sätter inte ens sin fot på åländsk mark, man går ifrån den en färjan till den andra. Motsvarande lämmeltåg kommer från Stockholm och tillbaka till Stockholm igen utan att någon av dessa passagerare sätter sin fot på åländsk mark. Det är klart, staden får lite hamnavgifter, men inte är det mycket som kommer till det åländska samhället. Här borde man också sätta in åtgärder för att se vad man kan göra för att få dessa turister i land. Det finns en stor potential där som jag inte tycker att vi tar vara på. Produktutveckling, nya produkter, nya marknader är också någonting som man skulle vilja se mycket mera av i budgetförslaget.

Till sist när det gäller sådant som jag saknar, avbyråkratisering. Det är någoting som är väldigt centralt när vi pratar om företagande. Vi vet när vi har lagframställningar, vi ska kunna utläsa vilka de ekonomiska konsekvenserna är. Det var lite si och så med det, men vi ska kunna utläsa det och vi ska kunna utläsa vilka konsekvenserna är på jämställdheten. Man borde också kunna utläsa vad konsekvenserna för byråkratin är helt enkelt. Det måste vara enklare att vara företagare, det måste vara enklare att förverkliga sina drömmar än vad det är idag. Jag ska herr talman, citera från Ålands handelskammares affärsplan som jag tycker att är ganska intressant. När man pratar om den vision man har tar man upp en speciell punkt som man tycker att är väldigt viktig. Det är attityder, man skriver så här: "Omvärlden förändras och konkurrensen mellan regioner om man attraherar nya företag, arbetskraft och kapital ökar. Bilden av Åland som en samlingsplats för kreativa och driftiga människor utgör grunden för det näringspolitiska arbetet. Hela det åländska samhället sluter upp bakom den tydliga och positiva bild av Åland som en attraktiv plats för entreprenörskap". Det här är någonting som jag tycker att alla partier, både opposition och regeringspartier kunde sluta upp bakom. Handelskammaren pekar också på att man borde ha en aktionsplan för tillväxt och utveckling. Just det som jag saknar i det budgteförslag, som vi nu har tagit ställning till. Näringsministern upprepade samma sak som finansministern sade tidigare, Åland är väl rustat inför lågkonjunkturen. Det är sant, vi har mycket i det åländska samhället. Med tanke på att tiden går ut nu så sätter jag punkt här och säger att jag vill varna, tro inte att det går av sig självt, värderade närings- och finansminister.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är många goda ord på vägen, som man brukar säga, som ltl Eriksson delar med sig. Det var synd att jag inte fick tillfälle att visa den här lilla filmen jag hade som handlar väldigt mycket om framtiden och möjligheten att komma dit. Näringslivets främjande är och ska vara en ständig dialog. Det håller jag med om, jag tar till mig väldigt mycket av den saken. Det var intressant i den här filmen när man redogör över hur det går till idag. Den som börjar i en fyra-femårig utbildning på högsta nivå har inget behov av de två första åren när man går ut skolan. Den utbildningen han får de två första åren är helt irrelevant när skolan är färdig. Efter fem år, när skolan är slut jobbar han i ett yrke som inte fanns när man började. Så ser utvecklingen ut med lite perspektiv på den.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! För att förenkla den biten vill jag gärna låna filmen och titta på den. Det som jag tog upp var att jag saknar framtida näringar, vilka är de viktiga näringarna för den här landskapsregeringen, vad vill man göra för att få fram nya produkter, nya marknader, vad vill man göra för att förenkla för företagandet, vad vill man göra när det gäller avbyråkratisering. Inte kan vi stå och titta på en film för att kunna lösa dessa frågor. Man måste kunna utläsa ifrån budgetförslaget. Den kritik som har riktats mot att primärnäringarna får för mycket kan jag förstå eftersom det finns så lite av det andra. Här gör centerns näringsminister jordbruksnäringen en björntjänst, det är för enbent och det är för lite när det gäller framtiden.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Ltl Eriksson får låna filmen omedelbart. Om han har en laptop att stoppa in den i kan han titta på den och ta några med sig. Den är väldigt intressant och den tar fem minuter. För regeringens nuvarande läge försöker vi skilja mellan landskapsregeringens myndighetsutövning och den rådgivning, som ändå börjar bli ganska omfattande, tillsammans med nämnda handelskammare och tillsammans med en rad organisationer som jag tidigare räknade upp. Det här ska vi utveckla vidare. Jag är den första att lyssna på råd och rön av ltl Eriksson. Under Företagsamhetens år räknade jag upp många aktiviteter där vi vill ha och hoppas få input över nya idéer på hur näringslivet ska kunna utvecklas, även för ltl Eriksson på ett mycket positivt sätt.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Ja, vi får väl återkomma till den delen. Igen, med risk för att jag låter lite för tjatig, när man tittar på budgetförslaget är det litet för lite, jag uttrycker mig milt, jag vill vara en hygglig karl, det är lite för lite när det gäller framtiden, vad vi här på Åland ska leva på framöver. Sjöfarten är alltför lite, jag ser att näringsministern pekar bakåt, men vi får säkert också sjöfartsministern att förklara varför det är så lite när det gäller sjöfarten som ändå är en av våra viktigaste näring och den ska vara en viktig näring framöver. En högteknologisk produktutveckling, vi måste titta på det värderade landskapsregering.

 

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman!  När jag presenterade budgen för någon dag sedan sade jag att de sjöfartssstöd man har uppnått nu är ett resultat av många goda krafter, många personer har jobbat för det, men det förringar inte arbetet som den här landskapsregeringen har gjort för att försöka komma i mål med hela paketet. Jag skäms inte det minsta för våra kontakter med rederinäringen, med en takorganisation som inte längre är Ålands redarförening utan Rederierna i Finland och kontakter direkt med rederierna. I kontakt med en VD för ett fraktrederi sades det att det var ett nytt grepp att politikerna pratade direkt med varje rederi. Det må hända, det var en utsago därifrån, jag skäms inte det minsta för det. Jag tycker att vi har gjort ett bra arbete i den frågan och jag hoppas på en god framtid för sjöfarten.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Bästa finansminister Perämaa, det hoppas vi på allihop och nog vill jag från oppositionens sida medverka så gott vi kan, vi vet alla hur viktigt det är. När jag ändå pratade om behovet av samverkan och behovet av dialog nämnde jag den sjöfartsdelegation som fanns tidigare under dåvarande lantrådet Roger Janssons ledning.  Han såg väldigt aktivt till att toppkrafterna från sjöfarten var med i en fortlöpande dialog. Det resulterade faktiskt i en åtgärdsplan där vi konstaterade vad vi kan göra här hemma på Åland, sjöfartsutbildningen var en central del i det, vad behöver vi göra för att kunna påverka riksmyndigheterna och också vad kan vi göra för att ta över behörighet. Jag hoppas att finansministern håller med mig om att vi har ett bekymmer när vi har minst behörighet när det gäller vår viktigaste näring.

 

Landskapsregeringsledamot Perämaa, replik

Herr talman! I varje fall om vi inte kan nå resultat med nuvarnade behörighetsfördelning blir det ett bekymmer. Kan vi nå resultat så är det ändå det som är det viktigaste. Vi ger förslag på att sjöfartsmuséet ska förverkligas, vilket jag tycker är en viktig bit för sjöfartens roll i vårt samhälle och som också stöttar upp den långsiktiga utvecklingen. Jag tillsammans med utbildningsansvariga ska träffa rederinäringen för att diskutera utbildningen och simulatortjänsten. Utbildningsansvariga gör också utifrån sina ansvarsområden ett bra jobb. Sjöfartsutbildningen ska vara en fokuserad sak nu nästa år så att vi får en profilerad sjöfartsutbildning. Jag tycker att vi jobbar på ett brett plan.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! När det gäller sjöfartsutbildningen hör jag också, när jag pratar med företrädare för sjöfartsnäringen, att det fortfarande finns ett stort missnöje med hur utbildningen är upplagd. Jag ser att ministern nickar instämmande. Det jag tycker är centralt, när vi pratar om behörighetsfrågor, är inte att det är roligt att ta över behörighet utan det är absolut nödvändigt. Tittar vi vad som hände innan vi fick åtgärdspaketen till stånd i Finland när det gäller sjöfarten så var det faktiskt stora risker att sjöfarten höll på och flagga ut helt och hållet på grund av att verksamhetsförutsättningarna blev så olika mellan Finland och resten av EU. Det är här som vi har en stor osäkerhet, vi måste hänga på låset år efter år efter år. Det kan ta upp till fem-sex år att få sådana här frågor lösta. Det finns inte tid mera i dagens samhälle, därför är det väldigt viktigt att också ha en klar strategi hur vi kan ta över behörighet som är viktig för oss.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är avslutade.

 

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag ska koncentrera mig till några av de franska streck som finns under näringslivets främjande. Där säger man att man vill ha ökad tillväxt i form av flera företag samt flera företag som växer, man vill också öka antalet företag på Åland som drivs av kvinnor. Det finns många andra ambitioner och det här är naturligtvis väldigt viktigt. Problemet som jag ser är varifrån man ska ta arbetskraft. Ålands arbetsmarknad är helt unik om man tittar rurnt i världen. Vi har väldigt låg arbetslöshet och vi har haft det väldigt länge, vi kan säga att vi har haft full sysselsättning i nästan tiotals år. Det betyder att så gott som alla på Åland som kan arbeta är ute på arbetsmarknaden. 76,6 procent av männen i arbetsför ålder från 16-64 år är ute i arbetslivet och 77,2 procent av kvinnorna. Åland är det området antagligen i hela EU där kvinnorna har den högsta sysselsättningsgraden. Vad jag vet finns det ingen annan region, eller land åtminstone, där kvinnorna har högre sysselsättningsgrad än männen. Trots det har vi inte den högsta sysselsättningsgraden. Island och Färöarna har varit uppe i 80-90 procent av den arbetsföra befolkningen. Nu har det väl rasat radikalt på Island, men det visar att vi kunde ha en högre sysselsättningsgrad men det är ett marginellt tillskott i fråga om arbetkraft.

Det har löst sig på det sättet att vi har haft en nettoinflyttning. Det är i främsta hand för att få arbete som människor har flyttat in till Åland. Det förutsätter å andra sidan att det finns bostäder. Eftersom man inte fritt kan köpa mark och hus måste det vara i form av hyresboende i första hand eller i form av någon sorts aktielägenhet och den marknaden är ganska begränsad. För att ha tillväxt måste man åtminstone ha arbetskraft och kapital för att företagen ska kunna verka och att tillväxten ska öka. Naturligtvis kan man genom produktivitetshöjningar förbättra resultatet, men det är ändå en ganska osäker väg för det kräver ny teknologi och det kräver utbildad arbetskraft. Jag tror att det blir väldigt svårt att förverkliga dessa ambitioner. Det är inte det att jag är emot dem, men jag skulle vilja veta varifrån arbetskraften ska komma.

När det gäller den högutbildade arbetskraften finns det också brist i våra närregioner i hög grad. Det har gjorts en utredning av ÅSUB om arbetskraftsbehovet från maj 2008-maj 2009. Den förutsätter 600 nya anställningar. Nu finns det inte på Åland, vilket är en stor brist, någon långsiktig prognos varken av behovet av arbetskraft inom offentlig sektor på alla nivåer eller inom det privata näringslivet. Det här är ett uttryck för att vår näringsavdelning inte fungerar i samspel med det omkringliggande näringslivet. Det här är sådana uppgifter som man borde ta fram och de borde finnas tillgängliga här på näringsavdelningen. Det är också naturligt att diskutera med arbetsmarknadens partner, med representanter för tredje sektorn och så vidare, hur man ska få tillstånd tillväxten i ekonomin som nu antagligen kommer att stanna upp och kanske till och med så småningom leda till arbetslöshet och andra saker. Vi behöver ännu inte sia om det utan för tillfället har vi en fungerande ekonomi. Näringsavdelningens brist på intresse för det övriga näringslivet på Åland märker man i och med att det kommer förslag om hur turismen ska utvecklas. Man har inte mera tilltro till näringsavdelningen, man börjar själv producera förslag, likaså handelskammarens affärsidé. Det var Ålands kommunförbund som föreslog att man skulle se över möjligheterna för kommunerna att bedriva en egen kommunal skattepolitik, det var inte landskapsregeringen. Det kom från de här olika aktörerna och det tycker jag är ett uttryck för att samarbetet och dialogen inte fungerar. Jag noterar också att när de här sakerna tas upp här går näringsministern på något sätt till försvar och kritiserar frisinnad samverkan för att man lyfter fram rapporten om aktiv turism. Vart leder en sådan diskussion? Ingenstans! När människor som har branschkännedom frivilligt ställer sig upp och arbetar för att  komma med ett förslag hur de ser på möjligheterna att utveckla sin näring. Då borde man väl ta emot det med öppna armar.

Herr talman! Det är bra som ledamot Mattsson sade i början att han vill se över jordbruksavdelningens besättning. Kanske det görs för mycket dubbelarbete, men nog är det som ledamot Anders Eriksson sade, att det görs alldeles för lite för alla andra inom det åländska näringslivet. Vi har ju dubbelt fler småföretagare än jordbrukare, men inte har de alls sådana offentliga resurser som jordbruket har. Det är dags för en seriös strukturförbättring av näringsavdelningen.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Siffrorna att behovet är så stort som 600 nya arbetstagare, är en intressant analys för den länder till många tankar. Var skall dessa människor bo och det tycker jag att frisinnad samverkan inte har samma åsikt som vi, men kanske socialdemokraterna, vi måste se till att det byggs nya bostäder. Det är viktigt. Det är precis som ledamoten Sundback säger, vårt AMS har en helt annan roll i sin utövning än vad våra omkringliggande regioner och motsvarande myndigheter har. När det gäller avdelningens arbetssysslor sade jag redan tidigare att det är en klar gräns mellan myndighetsutövning och rådgivning. Det finns väldigt mycket rådgivning som jag sade i mitt huvudanförande, vi har en stor resurs uppbyggd, men den kanske är för lite känd. Under företagsamhetens år lovar jag att det kommer att synas väsentligt. Jag hade ingen kritik mot den rapport som Attraktiva Åland hade lämnat. Det var ett moment i den finansmotion som frisinnad samverkan hade lämnat.

 

Landskapsregeringsledamot  Mats Perämaa, replik

Herr talman! Nu tycks det igen bli en diskussion, som det var i samband med resurs- och behovsplanen, om vem som kom först, vem som levererar och på vems initiativ. Detta som koppling till vad ledamoten Sundback sade om kommunalskattelagen. Landskapsregeringen satte den med i sitt lagbearbetningsprogram, som uppgjordes just efter att vi tillträdde. Den har funnits med i snart ett år och den ska förverkligas under den här valperioden. Det är jättebra att den här landskapsregeringen och kommunförbundet har samma åsikt, att vi vill åstadkomma en kommunal skattelag. Jag hoppas också att socialdemokraterna inser betydelsen av en sådan och bifaller och biträder oss i arbetet att få fram den. Detaljerna kommer vi säkert att diskutera när vi kommer så långt, men låtom oss inte diskutera vem som var först och vem som kom sedan, det är meningslöst.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, vem som kom först, det var minister Perämaa som inledde den diskussionen. Det är klart att socialdemokraterna är intresserade av det här, men jag tyckte att det var en lite tråkig attityd att vi ska nu vara med och bifalla allt som regeringen kommer med. Vad är det för politik och resonemang? Det är klart att vi kommer att granska det förslaget som alla andra och vi ger vårt bifall åt det som vi tycker är bra och resten får någon annan ta ansvaret för. Det är bra om det var regeringens förslag, jag har ingentig emot att ändra min ståndpunkt om det är viktigt för minister Perämaa.

 

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! I min replik syftade jag på det som ledamoten Sundback sade i sitt huvudanförande. Ledamoten Sundback sade ungefär så här: "Kommunalskattelagen, ja inte var det landskapsregeringen som kom med det förslaget utan det var kommunförbundet". Däremot sade ledamoten Sundback ingenting om socialdemokraterna är intresserade av själva frågan. Det fanns ingen annan substans i det anförandet än frågan om vem som hade förslaget först och vem som hade det som nummer två. Den här landskapsregeringen vill ha en egen kommunalskattelag och nu uppfattar jag att det finns ett visst stöd för tanken hos socialdemokraterna. Det räcker för mig.

 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Minister Perämaa har inte alls förstått min poäng så jag ska ta den till slut igen. Vad jag vill är att lagting och landskapsregering ska ha en mycket mera intensiv dialog med näringslivet, med arbetsmarknadens parter, med tredje sektorn. Inte ett ord har jag hört om dem under hela budgetbehandlingen. Det är en mycket viktig arbetsgivare och en mycket viktig arbetsmarknad. När dessa grupper kommer med förslag, typ den här handelskammarens affärsplan och Aktiva Åland är man nästan kritisk till det i lagtinget. Det är dålig politik när människor på eget initiativ engagerar sig och vill komma med förslag, då ska man ta emot det med öppna armar.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag hade ett anförande i inledande debatten och jag tänkte att jag skulle köra det igen. Nej, det ska jag inte göra, men jag tar några punkter därifrån för det handlade bara om näringspolitik. Det finns för övrigt på hemsidan om man vill läsa det igen. Det handlade mycket om entreprenörskap och företagsamhet. Jag är helt övertygad om att entreprenörskap inte är någonting man utbildar sig till utan det är något man börjar med om man märker att det finns möjlighet att förändra sin egna tillvaro och eventuellt tjäna lite pengar på det. Det är det som är själva grunden i det. Om man blir entreprenör och företagare handlar det ofta om att man blir det och man gör det för att man tycker om att ta risker. Om man lyckas vill man ju försöka förtjäna lite pengar på det också. Landskapsregeringen har utsett 2009 till företagsamhetens år, vilket är jättebra. Det sätter fokus på det som jag tycker är väldigt viktigt, så jag lyfter på hatten och ska ge alla tänkbara synpunker och stöttningar på vägen för att göra det här året bra. Jag sade i mitt anförande härom dagen att företagsamhetens år går lite hand i hand med självstyrelseutvecklingen. Vi vet alla, vi har sagt det flera gånger, att vi har lite för få instrument för att bedriva en aktiv näringspolitik. Man ska jobba på arbetsmarknadslagstiftningen och skatterna bl a. Ltl Sundback tog upp att det behövs flera människor, det hör också hit, det går hand i hand, det är också någonitng man borde jobba på.

Jag är inte lika övertygad som ledamot Anders Eriksson som säger att landskapsregeringen måste satsa mer på forskning och utveckling och det ena och det andra. Jag tycker att näringslivet sköter det bra själv om man ger dem möjlighet att tjäna pengar på det. Jag tror inte att det är politiker som ska  leta fram de kommande eventuella tllväxtmarknaderna. Det är inte näringsminister Mattsson som ska komma med förslag på vilken bransch vi ska satsa extra mycket på utan det gör näringslivet av sig självt om de har förutsättningarna för det. Landskapsregeringen ska ta över mera behörighet och driva de frågorna så att vi kan ta hand om de frågorna som de facto betyder någonting för de åländska småföretagarna.

Som jag sade i huvudanförandet är näringspolitiken i Finland relativt hyfsad, hur den bedrivs. På Åland har de flesta företagen under fem anställda. Det är inte svårt att starta ett företag idag, vem som helst klarar av det, man gör det på fem minuter nästan när man skickar in lite anmälningar. På internet kan man göra det mesta och sedan kan man börja försöka tjäna pengar från samma dag. Det svåra är att försöka få det att gå ihop och kunna leva på det. Det är inte så överdrivet jättesvårt att få mat för dagen genom att dra igång ett företag. För många enmansföretagare är det så att om pengarna inte riktigt räcker till så är det ganska enkelt att jobba lite extra på sidan om. Man redovisar kanske inte de inkomsterna, sålunda jobbar man svart, vilket man inte kan göra om man börjar anställa folk. Om man anställer en person till måste man börja betala löner, semesterpenning, Pekkanen-dagar och sjukfrånvaro och så vidare. Vill man gynna tillväxten ska man gynna folk att anställa en till, inte bara sluta ett jobb, kanske börjar man konkurrera med den företagaren man jobbade hos och jobbar själv på sidan om. Kanske gör man lite annorlunda saker än man borde göra enligt skattemyndigheterna. Det finns lite saker att tänka på där.

Jag tycker att man borde satsa mer krut oh energi på att överta mer behörighet för att gynna de åländska småföretagen, det är ändå småföretagen som växer och driver tillväxten. Jag pratade lite om sjukskrivning i anförandet. Det är ett stort bekymmer för en småföretagare om en av hans eller hennes anställda går till läkaren och blir sjukskriven. Ofta sjukskriver samhällets läkare personer i nio dagar, av egen erfarenhet är det ungefär så de brukar göra, nio dagar, den gräns företagaren får betala. Sjukskriver man tio dagar eller elva dagar går det över till att FPA börjar betala. Man kan fråga sig varför läkaren sjukskriver oftast nio dagar? De slipper granskning från FPA då. Jag tycker också att de kan försöka ändra på sjukskrivningsdirektiven. Det är också en fråga som vi inte har behörighet här, men näringsministern efterfrågade just saker som man kunde påpeka till Finlands regering.

En sak är att man borde kunna införa partiell sjukskrivning. Om man t ex jobbar i en verkstad, jobbar med något tungt och så får man ont i ryggen, vilket man säkert kan få och så sjukskriver läkaren den personen i nio dagar. Det finns fortfarande uppgifter som personen kanske kunde sköta i företaget, det kan handla om att svara i telefon eller fixa med något papper. Det är inte alltid så att man blir fortare frisk om man är hemma i nio dagar eller om man skulle vara på jobbet, men inte få utföra vissa arbetsuppgifter. Det är sådana här saker som man också kunde titta på för att gynna företagsamheten, entreprenörskapet och småföretagarna. Det är sådana saker som jag tycker att man kan titta mer på.

Jag ser att tiden börjar rinna ut, jag lovade att inte prata så länge, men jag har svårt att sluta prata när jag börjar. Jag vill dock nämna något om GMO-produkter. Alla här i salen är så rysligt rörande överens om att det är besvärligt. Jag är också väldigt skeptisk till GMO-produkter, men samtidigt har jag för lite kunskap själv. Jag har försökt sätta mig in lite, men det är väldigt svårt. Det är ett forskningsämne och det finns också väldigt många positiva saker. Forskning är väldigt bra, det är det som har gjort att vi har kommit så pass långt idag som vi har gjort. Tittar man på GMO-produkter så ser man att bl a insulin produceras av GMO-produkter. Det är ju bra för dem som är diabetiker. Det finns också positiva saker med GMO. Jag skulle egentligen vilja lyfta fram motionen som ledamot Nordberg skrev och som jag själv har skrivit under. Jag tycker att den är klockren, där skriver man att landskapsregeringen under året ska komma med ett meddelande till lagtinget om hur landskapet ska ställa sig till GMO-produkter och ha en konsekvensanalys av ställningstagandet till dessa. För mig personligen är det för tidigt att säga att vi ska förbjuda alla eventuella GMO-produkter på Åland. Nu är inte rapsen en stor produkt på Åland, men tänk om rapsodlingen kan gynnas av GMO, vilket den gör, att man producerar mera olja från växterna än vad de gör idag, kanske man kan använda den oljan för att driva sin bil på eller någonting vidare som forskningen kan visa.  Det är väl bra. Det är en annan sak om man ska börja använda livsmedel och så vidare.

Nu ser jag att jag har gått över tiden. Golfbanan tänkte jag bara kort nämna och säga att det var min motion förra året som gick igenom och som jag tycker är bra. Alternativet skulle ha varit att man hade strukit anslaget helt och sålunda fanns och finns fortsättningsvis ett moment i frågan. Det jobbas på det både från den privata sidan och landskapsregeringen. Mitt mål med den motionen var givetvis att landskapet ska vara med och stöda en golfbana om det är så att det finns någon privat som är villig att vara med och satsa 70 procent. Det säger jag fortfarande att det inte spelar någon roll om den blir i Godby-Ämnäs eller om den blir i Kastelholm på Stornäset. Där näringslivet är villigt att sätta 70 procent av investeringen tycker jag att landskapet ska gå in och hjälpa till. Var den sedan placeras är oviktigt för mig, för om näringslivet går in och gör det ser de till att den blir lyckad också. Herr talman, det var några grejer till, men jag ser att jag har gått över tiden med en minut så nu är jag återigen skyldig lagtinget två minuter.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Som jag sade vid ledamoten Karlströms förra anförande så har han alltid intressanta infallsvinklar i olika saker. Det finns mycket gott i detta, men det finns också sådant som jag kanske inte tycker att är så gott. När det gäller frågan att vilja bli eller våga bli entreprenör är den stora frågan hur man gör det. Genom utbildning? Nej knappast, en viss utbildning behöver man, men man utbildar nog bara försiktiga generaler. Vad är det då som gör att man ska våga ta klivet. Jo, man måste ha en produkt, en idé som man själv tror på. Det är nog det viktigaste. När man sedan tar klivet är det nog som jag sade på företagsbildningsseminariet att det är som att ta ett bungyjump, det blir väldigt svajigt. Det kommer att bära upp och ner många gånger innan man står stadigt på marken, men det är intressant. Sedan tror jag att vi har något som heter Företagskuvösen växthuset. Vi får analysera om vi behöver utöka där, den är nämligen fullt upptagen.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Fortsättningsvis så tycker jag att näringsministern missar själva poängen, det är att det fortfarande måste löna sig att bli entreprenör och risktagare. Det är inte samhället som ska satsa mera pengar på växthuset, inkubatorn och konstgjort försöka få människor att intressera sig för entreprenörskap och starta företag. Det gör de om de känner att det finns möjligheter att leva på detta, kanske till och med bli rik någon gång på sin idé och sin företagsamhet, sin verksamhet. Sänk skatterna, ändra skattesystemet som jag sade i huvudanförandet, om du investerar någonting i ditt företag ska du inte behöva betala skatt på vinsten du eventuellt har lyckats skrapa ihop. Det kunde också vara ett sätt för företag att bygga hyresbostäder. Istället för att betala 26-28 procent i skatt på sin vinst kunde man ta sina pengar och bygga hyresbostäder istället och tjäna ännu mera pengar och få in ännu mera människor till Åland.

 

Landskapsregeringsledamot Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Vi väntar alla nu på skattereformerna. Jag är inte så säker på att vi kan åstadkomma dem. EU har väl i princip sagt att så länge vi är med där får Åland inte bli någon form av skatteparadis med alltför avvikande skattesystem. I väntan på skattereformerna ser jag fram emot att växthuset har sin verksamhet och alla andra rådgivningsorgan som vi förfogar över, att de får vissa effekter. Det finns faktiskt en hel del företagare på Åland, både enmans- och flermansföretag som har lyckats bra och till och med blivit rika vill jag påstå, så möjligheterna finns fortfarande. Jag tycker att vi har en hel del instrument att spela med för att stöda det.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Exempelvis är skattesystemet i Estland ett system som är mera intressant. Vi behöver inte bli så mycket mer avvikande än det. Där har man just det att man inte behöver betala skatt på vinster som företaget gör utan man betalar skatt när företagarna, eller aktieägarna, tar ut sin dividend för att spendera pengarna fritt på sig själva. Det är absolut rätt. Om man behåller pengarna i bolaget och försöker investera mera för att skapa flera arbetsplatser och mera tillväxt tycker jag inte att man ska betala skatt. Det är klart att växthuset och alla de initiativ som landskapsregeringen tar är bra, särskilt när man nu fokuserar på företagsamhetens år är jättebra. Det behöver vi inte argumentera så mycket om. Där är vi överens.

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Herr talman! Jag tycker att ltl Karlström hade ett mycket intressant anförande. Övertagandet av arbetslagstiftningen kan dock försämra arbetstagarnas trygghet, t ex vid sjukdom. Jag har full förståelse för småföretagarnas problem att betala fullt för de första nio dagarnas sjukdomskostnad och det borde man kanske göra något åt. Partiell sjukskrivning finns redan i Finland, men man kan bli partiellt sjukskriven först efter att man har varit ett par månader fullt sjukskriven och det kan krångla till det.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det är precis det jag tycker att man borde trycka på. Landskapsregeringen borde skicka en känga till finska regeringen. Vad är det som säger att om du är sjukskriven för ont i ryggen, om du t ex jobbar på ett bygge, att du inte kan göra någon annan arbetsuppgift istället. Du kanske kan sitta och gå igenom papper, du kan ta emot telefonsamtal och du kan räkna på offerter fast du har ont i ryggen. Det är ett sätt som man kunde hjälpa småföretagarna på. Jag är helt övertygad om att trygga jobb bara finns i företag som går bra. Trygga arbetsplatser kan man aldrig lagstifta fram. Ju krångligare det är att knyta till sig och skilja sig från en medarbetare desto mer drar sig också någon för att anställa. Lagstifta fram trygga arbetsplatser tror jag är en omöjlighet. Jag skulle återigen vilja att man har andra kriterier för företag med under fem anställda. Det är en helt annan sak om du har 15 anställda för då kan du justera arbetskraften, du är inte lika sårbar som när du har fem.

 

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Herr talman! Ja, det är just det som jag tänkte på, att vid sjukdom, eller vid ont i ryggen eller dylikt, om arbetsgivaren bums kan säga upp en är det inte bra. Precis det som ledamot Karlström säger, kanske man kan göra något annat, att omplaceringar ska tillämpas.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det är helt självklart att man inte ska riskera jobbet bara för att man får ont i ryggen. Det är helt självklart. Det finns ingen arbetsgivare som vill bli av med sin arbetskraft, man kan inte göra allting själv. Men man borde hitta på mer flexibla stöd. Jag tror inte att man behöver vara så rädd om vi i lagtinget fick ta över arbetsmarknadslagstiftningen. Varför skulle vi försämra det för våra medborgare, sämre än vad man gör i Finland. Jag tror att vi ser mycket tydligare vad som är bra för Åland, vad som är bra för företagen och vad som är bra för arbetstagaren. Återigen, man kan inte lagstifta fram trygga arbetsplatser, de finns i företag som vågar anställa och som har möjlighet att bedriva verksamhet.

 

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Ledamot Karlström förde in diskussionen på rätt bog när det gäller näringslivet. Det är näringsidkarna eller de som har idéer, som ska komma med sina idéer till landskapsregeringen, vad de vill satsa på. Det är inte landskapsregeringen som ska sitta och fundera ut vad det är för verksamhet man ska stöda nu. Det är den som kommer med idéerna som ska kunna vända sig till landskapsregeringen och få ett stöd.

När det gäller partiell sjukskrivning nämnde redan ledamot Sirpa Eriksson att det finns idag, men det är då enbart efter en lång sjukskrivning, som det är möjligt. I det fack jag har jobbat har vi faktiskt initierat om detta för ganska länge sedan, men det hände ingenting med det initiativet som togs då. Det här har diskuterats mycket. Det är många som vill ha det. Det är många som också jobbar för att de känner att de kan göra någonting, men kanske inte det som är ens uppgift.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Att det är entreprenören som ska komma med idéerna är vi helt överens om. Jag tycker däremot inte att entreprenören måste komma till landskapsregeringen och berätta om sin idé och kanske behöva hämta så mycket stöd därifrån. Man ska kunna låna pengar från banken, eventuellt få en borgen från landskapsregeringen. Då Kan man bedriva sin idé utan att behöva komma in i en konfliktsituationen som det kan bli om landskapsregeringen beviljar någon bidrag för att de ska börja med någonting som eventuellt konkurrerar med någonting befintligt. Då blir det alltid en svårare diskussion, var det rätt eller var det fel. Låt den som kommer på idén göra precis som han eller hon vill, ge dem förutsättningar att låna pengar från banken.

När det gäller partiell sjukledighet verkar vi också vara överens. Jag tycker att vi på Åland kunde göra ett smidigt system om vi kunde ta över dessa lagar.

 

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag vill bara framföra att ledamoten Karlströms analys angående sjukfrånvaron var klockren. Som ett litet tillägg kan jag säga att för en småföretagare med en anställd som blir sjuk så är plötsligt 50 procent av personalen sjuk. Hur skulle det vara för ett företag med t ex 20 anställda. Om en är sjuk är det bara fem procent som är sjuka, men om hälften av personalen på Chipsen, på Transmar eller på Ålandsbanken går hem tror jag att de skulle klia sig lite på kontoret, och dessutom skulle de betala lön i åtta dagar.

Angående GMO tror jag för min del att risken är större än vad fördelarna är när det gäller GMO.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Nej, det är just det med sjukfrånvaro. Det är inte bara det att verksamheten drabbas enormt hårt, med tanke på att 50 procent av personalen är borta. Du betalar hans lön, du måste skaffa en vikarie, lära upp vikarien. Vi kan sätta det i relation till jordbrukets avbytarsystem. Jag har försökt låta bli att komma in i avbytarsystemet, men det är ett ganska typiskt exempel när man ser hur man satsar på jordbruksföretagarna. Man har 17 personer anställda i samhällets regi. Ifall det är någon som blir sjuk på någon jordbruksgård så kan man få in en person från landskapet, man behöver inte betala för den utan man får en person som kommer, till skillnad från en småföretagare. Blir en person sjuk får småföretagaren betala för hela lönen plus att han får betala för en vikarie. Det är nog dags att börja se över strukturen och kanske titta på detta med lite nya ögon istället för att bara fortsätta som man alltid har gjort.

GMO hoppas jag att vi får återkomma till när landskapsregeringen kommer med meddelandet som motionen säger.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Ledamot Karlström är inte så övertygad om att GMO är så illa, trots allt. Jag är dock tacksam för centerns och liberalernas klarsynta hållning i GMO-frågan eftersom den gröna tråden i budgeten är hållbar utveckling. Det förpliktigar. GMO är inte hållbar utveckling. Konsumenter och jordbrukare inom EU är negativa till GMO, det är däremot inte EU-kommissionen. Enligt EU-kommissionen får nationer inte förbjuda enskilda GMO-grödor. Trots det är det flera länder som har förbjudit GMO-odling, dvs Österrike, Ungern, Polen, Grekland, Bulgarien och nu senast Frankrike.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Återigen, jag vill inte säga att jag är väldigt positiv, men jag säger att jag kan för lite, jag är för dåligt insatt när det gäller GMO. Jag tycker att man borde sätta sig lite mer in i problematiken. Det finns säkert också positiva saker med det och det finns forskning som har bedrivits väldigt länge. Det finns uppenbarligen bra produkter som har kommit ut av det, insulin osv som man producerar av GMO-produkter. Får man rapsoljan att bli dubbelt effektivare kanske den går bra att köra bilen på det. Forskning är bra. Det är också väldigt bra att man jobbar vidare på att man måste GMO-märka allting så att konsumenterna har möjlighet att välja, vill jag äta en GMO-produkt eller vill jag inte göra det. Oftast är jag för individens fria beslut att få bestämma själv vad man vill stoppa i sig och göra. Att förbjuda rakt av tycker jag inte, man kunde fundera lite mer på det här och informera sig. Jag måste göra det själv och säkert finns det flera här i salen som inte har full kunskap om det här området.

 

Ltl Aaltonen, replik

Herr talman! Dagens jordbrukspolitik är inte hållbar i längden. Eftersom den här regeringen har gått in för hållbar utveckling borde man också verkligen utvärdera inte bara GMO utan dagens konventionella odlingsmetoder som baserar sig mycket på konstgödsel, på kemikalier. Man använder sig av ändliga resurser, alltså olja bl a. Det förstör den biologiska mångfalden. Det här är inte framtidens odlingsmetoder. Vi måste komma fram till något annat där vi får fram rena och naturenliga produkter. Dit hör absolut inte alls GMO.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa

Herr talman! Jag ska bara säga några ord om den diskussion som vi har haft här i salen

delvis med konjunkturpolitiken och finanskrisen kontra exportindustrins och exportnäringens möjligheter att klara sig ganska bra ur den här lågkonjunkturen. Vi har både inom högteknologin och också inom tjänstesektorn flera företag som är synnerligen duktiga i sin verksamhet. De har en stor kunskap och exporterar sina produkter, om det sedan är tjänster eller rent fysiska produkter, som i sin tur leder till skatteintäkter för Åland vilka hjälper oss att hålla igång den offentliga sektorn för sin del. Det vi har sagt från landskapsregeringens sida under debatten är att vi inte har så mycket sådan exportindustri som producerar produkter som är sådana som meddetsamma väljs bort av konsumenterna när vi går in i en lågkonjunktur, typ den situation vi har för fordonsindustrin i Sverige. Köp av en ny bil är säkert något som man väljer bort om den personliga ekonomin hotas av en eller annan faktor. Därför tror vi att vi har en god situation, vi har en sådan industri som inte påverkas på det här sättet. Sedan kommer också vår exportindustri för sin del att möta utmaningar i lågkonjunkturen.

 

TALMANNEN

Ingen replik är begärd. Därmed är diskussionen om huvudtitel 47 näringsavdelningens förvaltningsområde avslutad. Vi går över till huvudtitel 48 trafikavdelningens förvaltningsområde.

 

Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson

Herr talman! Så har vi äntligen kommit till sista momentet i budgeten och som jag ser det också den viktigaste biten i budgeten, alltså trafikpolitiken. Utan trafiken stannar Åland, det vet vi alla. Trafikpolitiken har under många år präglats av förändring, effektivisering och också delvis privatiseringar. Vi kan visa det genom att konsumtionsutgifterna i stort sett har varit oförändrade under de senaste åtta-nio åren, om vi räknar bort de höjda oljekostnaderna. Konsumtionsutgifterna var år 2000-2001 ca 19-20 miljoner, i den här budgeten är de på knappt 24 miljoner och mellanskillnaden är i stort sett de höjda oljekostnaderna. De har stigit ungefär 4,5 miljoner under de här fyra åren. Med det kan vi påvisa att vi har gjort besparingar som motsvarar löneförhöjningar och andra konsumtionsförhöjningar. Nämnas kan också att trafikbudgetens konsumtionsutgifter under den här perioden har stigit med 24 procent trots de ökade oljekostnaderna då hela budgeten har stigit med 48 procent. Då ska vi komma ihåg att trafiken har stort inslag av de höga oljekostnaderna. Vad beträffande antalet anställda personer inom trafikavdelningen var det 234 personer år 2000, idag har vi 214. Vi har minskat med 8,5 procent då hela offentliga sektorn inom landskapet har stigit med 9,5 procent. Vi har jobbat målmedvetet både med kostnader och personer och fått ner den offentliga sektorn, något som lagtinget ofta frågar efter. Det här vill vi gärna fortsätta med och vi hoppas att lagtinget stöder det jobbet.

Vi har lagt fram budgetförslaget som visar att det går att fortsätta trenden. Vi vill centralisera vägunderhållet, vi vill bolagisera, vi vill bygga ut kortruttssystemet och vi vill göra andra mindre åtgärder. Vad gäller vägunderhållet vill vi centralisera det till Godby genom att stänga vägunderhållsstationen i Möckelö och också i ett senare skede Kattby vägstation. En utredning pågår av en utomstående konsult för det här, den kommer att vara klar inom ca två månader. Vi vill också privatisera vägunderhållet till större delar än idag. Det är möjligt att göra det i samband med naturlig avgång. I princip har det rått anställningsstopp på vägunderhållet under de senaste åtta åren. Det vill vi fortsätta med. Om vi kan förmå näringslivet att förse oss med lämpliga lokaler så har vi beredskap att flytta hela trafikavdelningen till Godby. Det skulle vara ypperligt, att ha hela vägunderhållet och hela trafikavdelningen på samma plats, vilket också skulle ge inbesparingar i effektivitet.

Herr talman, vad gäller Möckelö-området inklusive hamn, som vi föreslår att bolagiseras i ett landskapsägt aktiebolag, ser vi stor potential både för landskapet och för det privata näringslivet. Vår vision är att både motorfordonsbyrån och verkstaden som finns inom Möckelö-området ska bli kvar, men verka i skilda bolag och då antagligen som aktiebolag. Till att börja med skulle det vara landskapsägt till 100 procent. I ett senare skede är det möjligt att sälja ut aktier om så lagtinget och landskapsregeringen vill. Det här har varit ett ganska vanligt system i länder runt omkring oss att regeringarna först bildar bolag, börjar med verksamhet, och sedan säljer ut. Det finns många exempel på det runt om oss. Vår målsättning är också att det inom området ska finnas en torrsättningsslip som ska ägas av Möckelöbolaget men drivas av privata entreprenörer. På det här sättet kan vi då till 80-90 procent ha vår egen flotta där, torrsätta dem och reparera dem. Det kan också erbjudas privattonnage så att de slipper dyra transporter och dyra slipkostnader på andra ställen. Det är alltid förmånligare att göra det hemma. Då kan man också nyttja inhemsk arbetskraft och på det sättet se till att de pengar vi får till landskapet också snurrar i samhället istället för att exportera arbetsplatserna. Inom Möckelö-området finns stor potential att hyra ut områden, både byggnader och hamnanläggningar kan nyttjas och hyras in av privata, både av näringslivet och den egna verksamheten.

Herr talman, sedan går vi till skärgårdstrafiken och det här med kortrutt. Vad gäller kortrutt pågår nu en omfattande utredning om det ultimata kortruttssystemet till Föglö, dvs en tunnel. Vi har gjort en första undersökning som ger vid handen att det är möjligt att bygga en tunnel med prisvariation på en investeringskostnad om 50-70 miljoner. Vi har nu påbörjat en miljökonsekvensbedömning, en vägplan, en mycket omfattande grundundersökning, en samhällsanalys, en riskanalys och ett finansieringsförslag för nämnda projekt. Svaren på detta ska ge vid handen vad projektet betyder rent miljömässigt, exakt var tunneln ska vara placerad inklusive tillfartsvägar. Vad projektet betyder för de närliggande kommunerna och då främst Föglö, vilka risker det finns att köra genom tunneln, mera exakt vad priset beräknas vara att bygga samt hur det ska finaniseras. Det här paketet har vi tidigare lovat komma till lagtinget med. Vi hoppas och tror att vi ska komma till lagtinget inom nästa år så att lagtinget antingen kan stoppa projektet eller annars ge klartecken att det bjuds ut. Herr talman, jag ser att tiden har gått ut, men jag sade att det här är den viktigaste avdelningen så väljer jag att fortsätta.

Herr talman! Som jag har sagt tidigare finns det främst tre orsaker till att ett tunnelalternativ till Föglö är intressant. Det ena är att ge Föglö och Kökar möjlighet att överleva genom en betydligt bättre kommunikation till fasta Åland, men också mellan kommunerna. Det andra är det ekonomiska. Vi vet att nuvarande trafik mellan Svinö och Degerby kostar 70 miljoner på 20 år eller 140 miljoner på 40 år om man så vill. Den här summan kommer med all sannolikhet att bli betydligt högre då bränslepriset efter nuvarande tillfälliga nedgång igen kommer att rusa i höjden. Bedömningar hos de internationella energiorganisationerna är att vi inom nästa årtiondet har nya rekord i oljepriset och det skulle inte förvåna om vi inom ett antal år har en fördubbling av bränslepriset i förhållande till vad det är idag. Internationella energiorganisationer och andra experter inom området bedömer att vi snart har ett oljepris på 200 dollar fatet. Ni tänka er med koldioxid och skatt och med tanke på att vi idag kör med helt skattefria bränslen. Det kan komma en dag som staten går in för att även vi måste beskatta bränslet och att det kommer koldioxidskatt. Då kommer energipriset att vara oerhört mycket högre och ingenting tyder på att det inte blir så. Om man vill göra någonting åt klimatförändringarna. Det tredje är det med det miljömässiga och klimatförändringarna, varför vi vill bygga en tunnel. Dagens trafik släpper ut 3 600 ton koldioxid. Biltrafiken till Föglö genom tunneln beräknas släppa ut ca 30 procent av dessa 3 600 tonnen eller ungefär 1 000 ton fastän vi räknar med en fördubblad biltrafik genom tunneln mot vad det är idag på färjan. Vi vet också att inom bilindustrin pågår en revolution vad gäller bränsleåtgång och bränslesorter. Antagligen har vi inom fem-tio år miljövänliga elbilar som långt motsvarar dagens komfort både vad gäller bekvämlighet och säkerhet. Värre är det med framtidens färjor, här finns det ingen större revolution vad gäller bränslesort och framdrivning. Det enda som finns är naturgas och kanske marginellt biogas. Det förbättrar det något, men det är ingen lika stor förändring som man väntar inom biltrafiken.

Herr talman, jag är just klar, en minut till bara. Räknar vi sedan både det sociala, miljömässiga och ekonomiska  och räknar in Kökartrafiken blir det ännu starkare moment det här. Därför, herr talman, en tunnel till Föglö följer således helt landskapsregeringens mål om en hållbar utveckling, en social utveckling, ekonomisk och miljömässig utveckling. Alla de tre parametrarna fungerar väl i en tunnel.

Till allra sist, herr talman, vill jag nämna en liten sak. Anställandet av den nya tjänsten som trafikkoordinator på trafikavdelningen. Den här tjänsten ska placeras i skärgården och handha koordineringen av skärgårdstrafikens turlistor, föreslå och utarbeta eventuella nya trafiksystem, såsom bl a socialdemokraterna här har diskuterat, vara delaktig i bokningen och ha andra uppgifter som är förknippade med skärgårdstrafiken. Trafikkoordinatorn skall arbeta i mycket nära samarbete med skärgårdskommunerna så att man får en trafik som skärgårdsborna själva accepterar och vill ha.

 

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag tänkte höra när det gäller tunneln, är tanken att det ska anordnas en folkomröstning bland det åländska folket om byggandet av tunneln eller inte? Den andra funderingen jag har gäller den lättare trafiken i skärgårdstrafiken, typ taxibåtar, det var på tapeten i den förra budgeten. Har det frågats någonting från kommunerna, har de intresse av sådant här och har någon slags behovsanalys gjorts?

 

Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson, replik

Herr talman! När det gäller folkomröstningar har någon påpekat att det borde vara. Vi får se om lagtinget så anser så kan det i och för sig göras. Det kan hända att man själv som politiker och lagtinget självt får känna sig för hur nu tongångarna är ute i samhället och i regionen. När jag har varit på träffar upplever jag att man blir allt mer positiv till detta.

Den andra frågan om taxibåtssystem, som frågas efter, är just det som trafikkoordinatorn ska handha. Det är en resurs till man får för att se om det är någon form av kompletteringstrafik. Som det är i dag finns det inte tid med befintlig personal utan den här trafikkoordinatorn skulle också ha hand om det. Det kan hända att det finns en möjlighet, men det måste göras i nära samarbete med skärgårdskommunerna för det är de som vet hurdan trafik de behöver.

 

TALMANNEN

Replikskiftet är därmed avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Trafikminister Karlsson, vill jag minnas, återkommer alltid till dessa siffror, hur mycket antalet anställda på trafikavdelningen har minskat. Om jag kommer ihåg det var det från 234 till 214 i dagens läge. Detta är givetvis positivt. Jag vill bara uppmärksamma den värderade ministern på att han inte kan jämföra med privata företag inom jordschaktningsbranschen, eller med företag där teknikutvecklingen har varit så stark, som t ex inom jordbruksnäringen, där antalet yrkesutövare har minskat fast man fortfarande odlar samma areal. Med det här menar jag att man kan inte jämföra utbildnings-, social- och hälsovårdsavdelningarna med trafikavdelningen. Det är trots allt olika verksamhetsförutsättningar.

Minister Karlsson uppehöll sig vid bolagiseringen, som han kallade det för, av landskapsverkstaden. Det är lite samma som jag kallade sifferlek när man splittrar upp i utförare och beställare på trafikavdelningen. Det har nu medfört att den stora enheten med över 60 personer anställda med fantastiskt resultat inte kostar någonting. Noll står det i budgeten, på grund av att man har en sådan här intern debitering, oavsett hur mycket det kostar sätter man inkomsterna efter kostnaderna. Det tillför inte så hemskt mycket. Vi har i finansmotion 67 tagit upp detta med verkstaden och motorfordonsbyrån där vi säger att: "För att få till stånd en bolagisering i enlighet med vedertagna normer bör möjligheterna att privatisera verkstaden och motorfordonsbyrån  till de delar de inte utgör myndighetsuppgifter, undersökas. Att enbart ombilda befintlig verksamhet till bolagsform med landskapet som ensam ägare leder inte till något. Det finns bl a fortsättningsvis inga möjligheter att mäta verksamhetens effektivitet och konkurrensförmåga i relation till andra verksamhetsutövare". Man är fortfarande ensam om den här verksamheten. I den mån det är någon kvar från finansutskottet så hoppas jag att man kan titta på den här biten.

Trafikminister Karlsson säger också att han vill privatisera mera av vägunderhållet. Det är bra, men ta ett konkret exempel, t ex snöplogningen. Anbudsunderlaget gjordes upp av den person som är ansvarig för motsvarande verksamhet under landskapets hatt. Anbudsunderlaget kan mycket väl vara hur korrekt uppgjort som helst, men det gör ju att man från jordschaktningsbranschen här på Åland får en viss misstro mot anbudsunderlaget. Det vore bra om man kunde uppgöra det på neutral bas. Man hade också vitesbelopp infört, dvs att om någonting går sönder av tekniken är det väldigt höga böter som man helt plötsligt fick på halsen. Jag kommer själv ihåg när jag hade snöplogning på entreprenad, när jag en vinter körde sönder maskinen och hela bostadsområdet i Jomala snöade fast. Jag jobbade som ett djur för att få ihop grejerna och alla var upprörda. Det var ingen vidare trevlig dag, om jag säger så och om man till på köpet skulle ha fått en massa böter för att man inte kunde utföra jobbet. Det är klart att väldigt få människor sätter sig i en sådan situation. Trafikminister Karlsson, vill ni verkligen att det ska ligga någonting bakom ordet, vill ni privatisera mera måste man också privatisera på ett sådant sätt att privata företagare faktiskt vågar sig på det. Det var inte riktigt upplagt så den här gången enligt vad jag har förstått.

Till sist, herr talman, vill jag säga angående tjänsten som trafikkoordinator har jag absolut ingenting emot att den placeras i skärgården. Jag gratulerar om ni lyckas få ut en tjänst till skärgården, men jag ser också fram emot att man tar bort motsvarande tjänst någon annanstans så att Karlssons kurva kan peka åt rätt håll fortsättningsvis.

 

Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson, replik

Herr talman! När man håller på och minskar personalen är det klart att man måste förstärka någonstans för att det ska fungera, så gör alla. Man kan inte bara minska, verksamheten ska också fungera. Vi tror att det blir ett litet hack och sedan går det ner igen.

Finansmotionen som ledamot Eriksson är första undertecknare på innehåller precis det jag sade från talarstolen. Det är ungefär så här jag vill att det ska vara. Det ska vara ett oberoende aktiebolag där man kan se hur verksamheten fungerar. Ett aktiebolag kan man också sälja ut om man så vill i framtiden. När det gäller detaljen med snöplogningen har vi också ett nära samarbete med aktörerna, hur man ser på upphandlingen. Jag upplevde att vi gjorde ungefär som det var rimligt och såsom man har gjort på andra orter. Nog försöker vi så gott vi kan, det gör vi, men om det räcker är en annan sak.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Ja vem som inte hör på vem kan vi diskutera. Jag noterade mycket väl att minister Karlsson sade att om man bolagiserar verksamheten på det här sättet som landskapsregeringen har skissat så kan man sälja ut aktier senare. Men jag sade att ta nu möjligheten att privatisera när man en gång är beredd att göra någonting åt det. Det är klart att man kan tycka att det är en detalj, men om vi pratar om att vi vill privatisera mera måste man också ha ett underlag för dem vi räknar på. Man måste uppleva att man har möjliget att göra det och att det inte finns någon misstro, att man tror att trafikavdelningen ändå vill hålla det i egen hand. Jag tror, värderade minister Karlsson att ni nog har hört betydligt mera om det här än vad som framkom nu.

 

Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag har ganska bra kontakt med aktörerna. Varför man inte räknar beror ofta på att de har så mycket jobb. De hinner helt enkelt inte. Man kan alltid återkomma och bjuda ut det på nytt, testa marknaden. Kanhända göra det något lindrigare, möjligen får man några anbud till, men vi måste också ha det som backup så att vi vet att det fungerar. Att det finns ett incitatment, bryr man sig om att inte fara ut och ploga, eller att utrusta bilen är det vi och jag framför allt, som får bära hundhuvudet om det inte är plogat. Det måste finnas ett system där man också har möjlighet att ta ut någon form av böter om man då väljer att inte fara ut och ploga fast man skulle behöva göra det.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag upplever att vi börjar närma oss pudelns kärna. Sådana signaler har jag inte fått att man har så  mycket jobb att man inte hinner, utan det finns en räddsla för vitesbeloppen. Nu noterar jag själv att minister Karlsson sade att man måste ha någon typ av böter. Jag är ganska övertygad om att det inte finns någon i jordschaktningsbranschen som tar ett sådant här åtagande på sig, dvs att ploga och hålla vägarna rena utan att ha någon slags backup om grejerna går sönder. Problemet är att om man får böter upplever man att det blir ekonomiskt omöjligt att genomföra. Det kan man från finansutskottet titta på i framtiden om man vill.

 

Ltl Veronica Thörnroos

Herr talman! Timmen är sen, men debattglädjen är ivrig. Så är det alltid när trafiken kommer på tapeten. Inledningsvis skulle jag vilja säga att det är någonting som är fundamentalt fel i hela behandlingsprocessen. Vi sitter nu och diskuterar turlistor inför 2009, de ska helst fastställas nästa vecka, senast 25 november annars hinner man inte trycka dem och marknadsföra Åland, samtidigt som budgeten i sig själv inte kommer att klubbas förrän i slutet av december. Jag tror att landskapsregeringen behöver titta över den här tågordningen. Skärgårdstrafiken är det viktigaste som finns för skärgårdsborna. Annars är hälso- och sjukvården det politikerområde som man mest värnar om, men frågar man en skärgårdsbo om han eller hon hellre har en tur till och kanske mindre tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster så tror jag att de flesta tar turen. Det är svårt, den position som trafikministern har, för det finns så många särintressen som krockar med varandra. Frågar man någon på den norra linjen så säger de: "Vi måste få tilläggstonnage. 2007 transporterade Alfågeln 55 000 fordon, vi måste få tilläggstonnage till sommaren, det har landskapsregeringen lovat". Frågar man södra linjen, säger de: "Ni kan inte ta bort vårt tonnage, vi måste ha vårt tonnage annars kan inte näringslivet utvecklas". Trots att de har tre fartyg. Frågar man någon så kanske de säger: "Men det är ju Grisslan som ska bytas ut mot Knipan. Det är självklart att kumlingeborna måste få en bättre trafik".

Lågkonjunkturen, bästa ledamöter, är någonting som också slår mot trafikområdet och jag är helt övertygad om, om jag känner mina skärgårdsbor rätt, att också vi är beredda att dra vårt strå till stacken. Men varför, bästa ledamöter, är det alltid turlistan som är det första man ska dra i, det måste väl finnas någonting annat som man kan ta till. Att som landskapsregeringen föreslår, sätta in Knipan som ersättningsfartyg för Grisslan på tvärgående har väckt ont blod i hela skärgården, över partigränser. Knipan hade 2007 totalt 34 fordon som blev efterlämnade. Landskapsregeringen vill nu sätta in Knipan och därmed öka driftskostnaderna på årsbasis med 136 000. Det är väldigt få skärgårdsbor som kan omfatta det så här rakt av. Samtidigt är man beredd att plocka bort Gåsö, som servar en liten skärgårdsö där det bor tre personer.

Det är klart att man inom politiken måste prioritera och det är klart att man också inom trafikavdelningen måste prioritera, men jag skulle uppmana finansutskottet, om det finns någon ledamot kvar här, att ta till sig det här och fundera över om man kan göra andra prioriteringar. Skärgården är också beredd att spara, men vi vill gärna vara med och diskutera var inbesparingarna ska göras. Varför, säger någon, varför ska skärgårdsborna vara med och diskutera hur turlistorna ska gå. Inte har hammarlänningarna heller med och talar om hur de vill att bussen ska gå, eller eckeröborna. Det är sant, men för dem som bor på fasta Åland finns ett alternativ, för dem som bor i skärgården finns det inte. Trafikminister Runar Karlsson har ett svårt arbete, oberoende hur han bär sig åt är det någon som är missnöjd, ettdera inom det egna leden annars någon annanstans. Ekvationen är på gränsen till omöjlig, men jag tror att det är bättre om man väljer att involvera skärgårdsborna mera i processen, och även andra som är intresserade. Vad är det som säger att en mariehamnare inte kan komma med kloka förslag. Vad är det som säger att en eckeröbo inte kan göra det. Om det finns intresse för att sätta sig in i problematiken, trafiknätet i skärgården är väldigt komplext.

Avslutningsvis vill jag säga att det är viktigt att det finns en välfungerande bastrafik, det är viktigt att det finns framförhållning, att man inte med några veckors varsel ändrar en turlista. Det är också viktigt att man vågar anpassa tonnaget efter behovet, där det finns ett reellt behov där ska man också sätta in utökat tonnage. Sedan är det också viktigt att man arbetar långsiktigt. Jag tror att jag tackar för mig här.

 

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Jo, jag håller med ledamot Thörnroos om långsiktigheten i turlistorna. Det är viktigt att vi inte bara tänker från ett år till ett annat utan att vi har ett lite längre perspektiv på turlistorna så att vi inte sitter inmålade i något hörn. Jag håller med om det.

 

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Herr talman! Det var ett mycket bra anförande. Det innehåller exakt de ord som jag skulle ha använt om jag hade hållit ett anförande. Det gäller framför allt turlistorna, tonnageanvändningen och landskapsregeringens behandling av turlistorna, som är ett av de viktigaste. Som ledamot Thörnroos sade är det skärgårdsbor som ska vara med. I dagsläget är det naturligtvis landskapsregeringen som ska göra samma arbete som den tilltänkta koordinatorn ska göra. Jag håller med till 100 procent.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! När det gäller anställandet av en ny trafikkoordinator borde man som skärgårdsbo omedelbart applådera och tacka för att man får ett nytt arbetstillfälle. Tar man det i ett vidare perspektiv och försöker lägga in trafikbudgeten i hela landskapet Ålands budget så kan jag ifrågasätta varför man ska anställa en trafikkoordinator när man just ska aktivera ett nytt bokningssystem som ska möjliggöra att man kan minska på personalen. Det är inte seriöst som skärgårdsbo heller att säga att vi ska ha, vi ska ha om det inte finns ett reellt behov av det.

 

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Herr talman! I det här fallet håller jag också med. Börjar man titta på vad vi vill ha så vill vi ha trafiken kvar, vi vill inte ha flera tjänster, det är inte det som är det viktigaste. Tillsättandet av trafikkoordinatortjänsten kanske äter upp turerna och man tänker spara in på skärgårdstrafiken istället och då är man på fel linje. Är det så illa måste man tänka om.

 

TALMANNEN

Replikskiftet är därmed avslutat.

 

Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag kan konstatera att liberalerna berömmer centerordförande mycket mer än jag brukar göra och det är bra det. Det är några saker som jag dock kan hålla med centerordförande med, turlistan borde faktiskt gälla lite mera över nyåret, kanske man borde ha den att gälla till mitten av april varje år, att ha den cykeln istället. Det skulle koordinera bättre med lagtingets budget. Det kan jag hålla med om. Jag håller inte med om att man inte skulle tillsätta en trafikkoordinator, den är till för skärgårdstrafikens skull. Läser ni trafikbudgeten så förstår ni på ett annat sätt. Jag hoppas att ni fördjupar er mer. Den ska ersätta en person som går i pension och så det är lite förändringar på avdelningen. Syftet är att vi ska få en bättre trafik till lägre kostnader. Sedan får vi se hur Gåsö-trafiken slutar i finansutskottet. Det kan hända att lagtinget tar ett annat beslut, vad vet jag. Jag kan bara konstatera att skärgårdstrafikens volym aldrig har varit så hög som den är i dag.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Ja, vi har en samsyn trafikminister Runar Karlsson och jag, det får vi vara glada för, annars blir det ytterst problematiskt för centerpartiet. Satsar man x antal euro för att skapa ett bokningssystem som ska göra att man kan boka över Internet och att man inte behöver ha telefonkontakt frigör man därmed delar av personalen. Då borde det vara rimligt att man istället sätter nya arbetsuppgifter på den personal som man har, alternativt drar in personal i staden och flyttar ut till skärgården. Det får inte ske på bekostnad av själva trafiken. Får vi skärgårdsbor välja har vi hellre mera trafik än vi har tjänstemän.

 

Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag håller helt med ledamot Veronica Thörnroos att vi ska ha mera trafik och mindre tjänstemän. Det är just därför som jag har minskat personalen med 20 personer och vi har aldrig haft så mycket trafikvolym som idag. Jag har jobbat exakt så, och det vill vi fortsätta med.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Herr talman! Med det goda kommunikationsklimat som nu råder här i salen så torde det inte vara något problem för finansutskottet att lite justera upp det förslag som nu kommer från landskapsregeringen eftersom det finns en samsyn kring de åtgärdsförslag som jag har givit.

 

Ltl Torsten Sundblom

Herr talman! Skärgårdstrafikens turlistor har varit på remiss till kommunerna senaste veckan med förslag på en del indragningar. I våra skärgårdskommuner är hela samhället uppbyggt kring den trafik som är och att dra in någon tur får konsekvenser som t ex att postutdelningen kan kollidera med skolskjutsarna, det är samma chaufför, samma bil, kollektivtrafiken måste ändras, det är också samma chaufför och samma bil i många fall, mjölkbilen hinner kanske inte med sitt uppdrag, det blir för tight att hinna göra allt vad den ska. De kör också ofta mjölk på fasta åländska sidan. Det kan uppstå problem med varutransporter, väntetider kan bli för långa och tidsödande, med hot om att bilen inte kör ut några varor mer. Turismen ska vi inte heller glömma, de behöver också trafik. Vad som är ännu värre är om något företag skulle tycka att det blir för krångligt och dyrbart att driva ett företag i en skärgårdskommun. Det skulle inte vara riktigt bra. Det är några konsekvenser som jag ville dra upp, som kan komma om man börjar dra in. Jag vill understryka hur viktigt det är med skärgårdstrafiken, den är betydelsefull för flera människor än bara skärgårdsborna, det kan vi se när vi ser vem som åker med. Den trafik som vi har idag hoppas jag att vi kan vara eniga om att är ett absolut minimum. Den ska betraktas som en bastrafik och inte röras. Det är mycket möjligt att regeringen kan se över avgifterna lite. Jag har det intrycket att man accepterar avgifter mera ute bland resenärerna nu än för tio-tolv år sedan.

Angående kortrutten skriver man om tunnelprojektet i Föglö att det går vidare, att vi ska få en paketlösning som planeras presenteras för lagtinget i slutet av år 2009. Det ser jag fram emot. Det är välkommet att vi kommer till skott någon gång hoppas jag. När det gäller norra linjen står det skrivet om kortruttskonceptet, planeringen av linfärjan Åva-Jurmo, att man ska påbörja planeringen av Bärö-projektet och en förstudie av bro mellan Prästö och Töftö. Det här är också bra, det viktigaste vi kan göra är att se till att vi bygger bort driftskostnaderna. Beslutet om byggstart är efterlängtad av de flesta av skärgårdsbefolkningen och även av dem som har sommarstugor. Desto snabbare byggstart desto bättre.

Jag har en liten detalj som många ute på öarna har hängt upp sig på. Det är vilken färja som ska trafikera var, jag avser Knipan eller Ejdern på södra eller tvärgående linjen. Regeringen bör överväga vad det ändamålsenligaste alternativet är. I fredags var det mycket om överskridningar, nu föreslår man 700 000 till för färjan som byggs för Föglö-linjen. 700 000 på 13,7 miljoner är ingen stor ökning i procent och det finns väldigt bra motiveringar enligt min mening så jag tycker inte att det är allvarligt.

Jag vill också beröra det som kom upp i en replik, folkomröstning. I den här salen ska vi klara av att ta ett beslut i sådana här frågor utan en folkomröstning. Vi har miljöaspekter, ekonomi och ändamålsenlighet att ta hänsyn till och vi ska kunna ta ett beslut utan en folkomröstning i utbyggnadsfrågorna.

 

Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson, replik

Herr talman! Angående frågan om vilken rutt Knipan ska köra valde vi att vara tydliga i budgeten hur vi i landskapsregeringen såg på vilken rutt den borde köra. Nu är bollen hos lagtinget, om lagtinget anser att det är fel måste lagtinget ändra det, landskapsregeringen kan inte ändra det om lagtinget godkänner skrivningen i budgeten.

 

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Visst kan vi ta upp det i finansutskottet. Orsaken varför jag tog upp det här handlar om att man har tagit bort sex bilplatser på Skiftet vilket betyder att man minskar några platser från ett år till ett annat på södra linjen.

 

TALMANNEN

Replikskiftet är därmed avslutat.

 

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag har några motioner som jag tänkte presentera. Jag är inte första undertecknare av dem så egentligen hade jag räknat med att ledamoten Sundman skulle göra det, men vad jag förstod var han på kommunstyrelsemöte och eventuellt försöker han hinna hit så fort han kan. Ifall om inte så är det viktiga motioner som vi den obundna gruppen har skrivit på. Den första är som ni har pratat om, trafikkoordinatorn, finansmotion nr 29, där vi anser att den befintliga personalen måste kunna utföra den. T.ex.biträdande avdelningschefen kan föreslås att ta hand om dessa uppgifter. Är det så att man ska försöka  minska personalstyrkan i landskapsförvaltningen under den här mandatperioden med 25 personer och totalt med 130 fram till 2020, som det var i behovs- och resursplanen, så är det nog dags att börja nu och inte utöka antalet tjänster. I den finansmotionen hänvisar vi till att tredje stycket under motiveringen 48.01.01 stryks samt att antalet tjänster för 2009 i tablån ändras till 10½, alltså en besparing där.

Sedan har vi en motion nr 30, som handlar om en intern Lemlands kommunalfråga ganska mycket. Det hade kanske varit bäst att ledamoten Lindholm hade förklarat den här motionen, hon har kämpat för den länge. Det handlar om den föreslagna tunneln för gång- och cykeltrafik i Söderby som skulle ha tagits upp i budgeten 2009. Vad jag har förstått så finns den inte med. Så har det också tydligen kommit löften till Lemlands kommun om att man skulle titta på en GC-väg till Järsö, som skulle vara en viktig trafiksäkerhetsåtgärd för cyklister och gående som vill bege sig ut mot Järsö. Det är ett fantastiskt vackert område. Många utlänningar som besöker Åland och vill se skärgården kommer inte alltid ut på de fina skärgårdsfärjorna vi har, så då brukar i alla fall jag alltid hänvisa dem till en cykeltur ut till Järsö, så får de se lite av den vackra åländska skärgården i alla fall. Ärligt talat är det inte trafiksäkert att skicka ut cyklister på den. Med hänvisning till det föreslår vi att anslaget under 48.30.77 höjs med 50 000 euro och att motiveringen ändras så att delanslaget för projektet GC-tunnel Söderby under trafikområde 3 flyttas till 2009 och ett anslag om 20 000 euro upptas under 2010 för ett nytt projekt som heter GC-väg Mariehamn-Järsö. Ni kan läsa mer i finansmotion 30 som den obundna gruppen har lämnat in.

Den sista motionen jag tänkte ta upp är en motion som egentligen inte hör under det här ärendet så jag hoppar över den.

 

Ltl Anders Englund

Herr talman! Timmen börjar bli sen tror jag. Minister Runar Karlsson sade att utan trafik stannar Åland och jag tror att han har ganska stor rätt i det när han säger så. Vi vet att vi är inne i en liten konjunktursvacka. I Sverige har infrastrukturminister Åsa Torstensson sagt att en välutvecklad infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå bra för Sverige, men också att klimatfrågan skapar nya utmaningar. En konjunkturavmattning skapar ett bra läge för investeringar och långsiktiga åtaganden som stärker transportsektorn och regionerna. Det här är någonting som passar in på vårt landskap och den här trafikbudgeten som också är lagd med en hel del investeringsförslag bl.a. kortrutter och så vidare. I det här korta anförandet tänkte jag dra lite på de projekt som jag är beroende av, när jag pendlar hit till lagtinget. Man har föreslagit nya linfärjefästen på Prästö och Töftö på grund av ny linfärja, vi gör upp projekteringar och entreprenadhandlingar på Vårdöbron och vi har en förstudie på fast förbindelse Prästö-Töftö. Det här är saker som nämns i budgeten och det är bra. Den fråga som jag skulle vilja ställa till finansutskottet och som man skulle behöva få ett svar på är en skrivning när budgeten kommer från finansutskottet. Finansutskottet borde se på och ha en åsikt om hur snabbt man kan bygga en bro över Prästösund till Vårdö. Det svaret skulle jag vilja ha från finansutskottet. Om vi tittar på siffrorna här så har vi linfärjefästena, de är beräknade till 1,1 miljoner, vi har en ny vajerfärja, som man har tillsatt en arbetsgrupp för att planera, den kommer att kosta någon miljon den också. Vi har två stycken vajerfärjor i Prästösund idag. Hur ser finansutskottet på det här? Kan man snabba upp en sådan här utbyggnad med bro över Prästösund, då har vi också två stycken lediga vajerfärjor. Bygger vi en ny vajerfärja kanske vi inte har en annan rutt att sätta in en så pass stor färja på. Jag tycker att det är intressant att fundera på och vi borde få ett snabbt svar från finansutskottet. Man borde höra både regionen och sakkunniga i de här frågorna.

Sedan borde man också i finansutskottet titta på att man har tillräckligt med medel för att ytbelägga våra vägar. Där tror jag, om vi har många sådana här år som det här året har varit och det ser ut att bli en sådan vinter igen att det blir ett oerhört slitage på våra vägar och då borde det finnas medel till det tillräckligt.

 

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! När det gäller bro Prästö-Töftö är det en satsning som direkt tar bort driftskostnader, bygger man en bro där är sundet klart. Jag är förvånad över att frågan inte har drivits hårdare tidigare. Skulle jag ha haft inflytande över trafikministern många år tidigare är det ett projekt som jag skulle ha förespråkat att man skulle ha gjort för länge sedan.

 

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Den här frågan har diskuterats länge, även i Vårdö kommun och även i landskapet, men det är alltid frågan om medel som ska finnas tillgängliga. Vi i Vårdö kommun var åtminstone jättenöjda för den förkortning av färjpasset som vi fick med Vårdöbron och vajerfärja, till dags dato när vi vet att utvecklingen går vidare. Idag pendlar 50 procent av den arbetsföra befolkningen i Vårdö ut från kommunen och vi har också en inpendling.

 

Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag håller med ledamot Englund att bro Prästö-Töftö mera borde ha aktualiserats. Jag hoppas att finansutskottet tittar på det här. Skall vi nu satsa på en reservfärja dit eller ska vi gå in för en bro. Schematiskt vad trafiken kostar idag och vad en bro kostar kan man nog räkna hem bron med hyfsad ränta på pengarna. Jag tycker att broförslaget är intressant att spinna vidare på. Jag hoppas att vi får en kraftig skrivning från finansutskottet och lagtinget så att man kan vända det till att börja satsa och se på det mer, innan man börjar satsa på någon reservfärja och nya färjfästen och så vidare. Som nu sades här, har detta inte varit så högaktuellt hittills, men projektet har blivit hetare. Det är alltid intressant med sådana här projekt.

 

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Jag vet att trafikministern är för projektet, men det oaktat står det i budgeten som en senare kostnad i projekteringen och entreprenaden. Därför tar jag upp det här för jag vill få finansutskottets åsikt och även lagtingets åsikt hur tidsplanen kan se ut. Det är det som är viktigt för projektet.

 

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

 

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag har försökt lyssna på trafikministern och skärgårdsrepresentanterna i lagtinget om det skulle komma fram några innovativa, kreativa förslag på hur en framtida skärgårdstrafik skulle kunna se ut. Förslagen verkar inte dugga alltför tätt. Socialdemokraterna tror att man måste tänka helt nytt för att kunna utveckla trafiken till de sårbara skärgårdsöarna. När vi hade kongress förra lördagen kom en fråga upp: Vem har sagt att alla turister måste ha bilar med sig ut till skärgården? Det blir allt dyrare att upprätthålla dagens trafik. När det blir allt dyrare och man måste spara så skär man ner i antalet turer, vilket gör att skärgårdens attraktionskraft minskar. Vi har alltså en negativ spiral som absolut måste brytas. Räcker det då med att anställa en koordinator. Ja, bäste trafikminister Karlsson, jag tror att lösningen inte går att hitta på trafikavdelningen. Man måste ut i världen för att få inspiration och idéer och se hur man gör på andra håll för att man ska kunna få en helt ny skärgårdstrafik, som kostar mindre och som framför allt är miljövänlig.

När jag säger miljövänlig kommer jag in på finansmotion 35. Under det moment som upptar understöd till flygtrafiken eftersträvar landskapsregeringen att trafiken nästa avtalsperiod ska bedrivas med miljövänligt bränsle. Nu är man inte riktigt konsekvent i sina budgetskrivningar. Under momentet sjötrafiken, verksamhetsuppgifter, nämns ingenting om landskapets egna fartyg, hur de skulle kunna framföras på ett mera miljövänligt sätt. Därför, trots att det är svårt, det kunde vi höra av ministerns presentation, vill vi gärna att man ska initiera utredningar och presentera en plan på hur man kan få en miljövänligare skärgårdstrafik. Idag är man helt beroende av fossila bränslen i form av olja och det är inte det minsta hållbart i längden.

En annan finansmotion som socialdemokraterna har lämnat in är nästan en evighetsmaskin. Internetbaserade bokningssystemet för skärgårdstrafiken har ännu inte tagits i bruk och i budgeten för 2009 så skriver man att bokningssystemet har öppnats för registrerade användare. Därmed har vi anledning att tro att ambitionsnivån för det nu förevisade systemet är mycket lägre än det som lagtinget i sin politiska beställning efterlyste, nämligen att ett Internetbaserat bokningssystem ska vara öppet för alla oberoende var i världen man befinner sig och att man ska kunna boka och betala direkt över nätet. Det som nu provas fram är ett system för den lokala marknaden och som innefattar registrerade användare och innehavare av årskort. Det här är inte bra i en allt mer Internetbaserad omvärld. Tack, herr talman!

 

Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson, replik

Herr talman! Om vi tar bokningssystemet först så är inte heller jag nöjd med vad aktören har åstadkommit och de tjänster som vi har köpt. Det har gått alldeles för långsamt, men det har sina förklaringar och vi har varit lite i händerna på dem. Nu äntligen är det klart och det är tanken att det ska släppas ut till allmänheten i vår och att det ska gå att betala. Först vill vi testa det och ta bort lite barnsjukdomar för man har trots allt gjort ett helt nytt bokningssystem som är helt unikt i hela världen. Det finns ingen sådan här komplicerad trafik någonstans. Ofta går de från ändhamn till ändhamn, här är det en massa mellanhamnar och det är en av världens ledande bolag som har gjort systemet. De säger själva att hade de vetat att det skulle vara så här krångligt hade de inte åtagit sig jobbet under den tid de har lovat.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Ja, vi får hoppas att det ska sjösättas, i vår någon gång säger minister Karlsson. Då kan man inte heller skriva ändhamn till ändhamn för det finns ingen svensk eller någon annan som förstår vad ordet ändhamn betyder. Det är ett åländskt uttryck så det hoppas jag att inte finns med i bokningssystemet.

 

Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson

Herr talman! Jag tror inte att ledamot Aaltonen har sett bokningssystemet. Det är mycket enkelt och lätt att bok. Jag har själv testat det, jag har också testat att boka när jag har rest ut i världen och det här är precis lika lätt som det, trots att det är ett komplicerat system. Man måste veta vart man tänker fara, men då är det ett enkelt system. När det gäller bränslet vill jag upplysa ledamot Aaltonen om att vi redan idag kör med det miljövänligaste bränslet som går att få tag i på marknaden. Finns det ett miljövänligare bränsle så skulle vi naturligtvis köra med det, men det finns inte. Vi kan inte köra på gräs eller vatten. Det går inte.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det är bra att vi har det mest miljövänliga bränslet som går att få tag i för den åländska skärgårdstrafiken. Däremot tror jag inte att systemet vi har idag är hållbart på sikt för det blir ju bara dyrare och dyrare. Det är känsligt, när oljepriset stiger kostar turerna alltmer. Jag är fortfarande övertygad om att minister Karlsson bör ta sig en titt ute i världen, hur gör man på andra stället, finns det andra sätt att få en bättre skärgårdstrafik än den vi har idag?

 

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Ledamot Aaltonen, det är väl bättre då att bygga ut, korta av sjöpassen, mera elbilar och se till att vi har vindkraft att ladda dem med och ta ner driftskostnaderna den vägen. I dagsläget håller det på att bli billigare att bygga för nu har armeringsjärnet fallit med ca 30 procent på en kort tid.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det är endast trafiken till Föglö som kan få det lite lindrigare, men vi ska ju hela vägen ut till Brändö, Kökar och så vidare. Jag är inte övertygad om att tunneln till Föglö är den mest optimala på sikt.

 

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Ja, ledamot Aaltonen, vi har byggt upp en jättebra trafik till Åland för turister, för oss ålänningar på grund av att vi har skatteundantaget. Det är förvånande att socialdemokraterna motionerar om att man inte ska få ta bilen med sig till skärgården. Vi har också näringslivstransporter och vi vill också säkert ha de turisterna till skärgården, som har möjlighet att turista på hela övriga Åland. Det här är en jämlikhetsfråga.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Ja det här känner ledamoten Englund till lika bra som jag. Idag har vi en trafik till skärgården som inte räcker till under sommaren. Det är fullt på båtarna, då borde vi kanske ha andra system så att vi får ut turisterna till skärgårdsöarna, sådana som kan lämna sina bilar, t ex i Vårdö, i Långnäs och att de kan ta sig runt på andra sätt. I dagens tidning står det bl.a. om ett projekt som heter Archipedalo, alltså att trampa runt skärgården. På så sätt skulle det frigöras mera utrymmen till skärgårdsbornas och skärgårdens näringslivs behov istället för att försöka få ut turisterna och deras bilar.

 

Ltl Anders Englund, replik

Herr talman! Trampa runt skärgården kan man göra redan idag med olika saker. Jag har varit med själv när man använde en sådan båt från Vårdö som inte tog bilar utan bara passagerare. Det var svårt att få om man var tvungen att ha någon maskin med. Skulle det vara en ko eller gris med också var det bekymmer. Det här har utvecklats, vi har fått nya färjor och det har gått framåt med den infrastruktur vi har, många näringar har utvecklats väldigt positivt. Dessa regioner är framåt. Vi har mycket växthusodlingar ute i skärgården och vi har större turistanläggningar som är på gång. Vi behöver bra transporter, precis som hela Åland.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Kanske ledamot Englund ska ta sig en titt i budgeten och se vad som står där. Man föreslår att turlistorna ska förkortas, att man ska ha en kortare sommarturlista. Är det en bättre utveckling? Vi har stora båtar som ändå inte har råd att framföras för det bli för dyrt för landskapet. Borde man inte då tänka nytt och tänka annorlunda och satsa stenhårt på ett cykelprojekt? Det är ingenting att skratta åt.

 

Ltl Jan Salmén

Herr talman! Jag måste prata lite om vägplanering. Jag har studerat vägplaneringen och vägbyggen nu en längre tid, nära mig och på andra ställen också. För att undvika alltför stora kostnader måste man börja med total entreprenad, sedan måste man ha en samplanering mellan kommuner och landskapet för då kan man spara både på miljön och förmodligen ganska mycket pengar också. T ex det här vägbygget uppe i Kvarnbo med Runars nya rondell blir man nästan lite ledsen. I tidningen stod det att det var forngravfält där och det ser nästan så ut när man kör förbi. Man har just lagt natursten i fina refuger och när det börjar bli färdigt, och till och med färdigt gjutet, så kommer man dit och hackar upp dem. Jag trodde att det var några utgrävningar, men det visade sig att det var några stolpar som ska ner. Sedan började man spränga runt nya rondellen, så jag blev fundersam om det verkligen är så här vi ska ha det. Vi får väl svar av trafikministern. Det är slöseri med både miljön och skattebetalarnas pengar när det går till på det här viset. Det är inte bara här utan jag har sett flera av de här nybyggena, när det börjar bli klart så kommer man och gräver upp dem och lägger ner några rör och så vidare. Det borde vara en totalentreprenad på sådana här byggen. Vi har också en väg till Haraldsby på gång. Jag hoppas att man kan se på den och planera in gång- och cykelbanan på samma gång som man gör själva vägen, innan man bestämmer sig för hur vägen ska gå, om man inte har gjort det förstås.

Jag tänkte också tala lite om kollektivtrafiken när jag ändå är här. Det står i budgeten att man ska utvärdera och utveckla den. När det gäller busstrafiken finns det några punkter jag tycker man ska titta på. Det är storleken som man ska anpassa efter vad som behövs för beläggningen, då skulle man vinna både miljöeffekter och kostnader. Bränsleförbrukningen har ganska stor betydelse. Ni pratade just om turlistor här och lite samma förutsättningar är det för skärgårdstrafiken, det är behoven och beläggningen på färjorna som man måste gå efter. Jag tänker inte komma med något förslag, det har skärgårdsborna själva engagerat sig i så vi får säkert fina förslag.

 

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! Jag kan med stor tillförsikt se fram emot lagtingets antagande av obunden samlings finansmotion nr 31 efter att ha deltagit i debatten om trafik angående Björkö. Ni kan läsa här: "Ambitionen om en levande skärgård måste omfatta ett minimum av samhällstjänster för dess invånare. Problemet på Åland är inte att skärgården är överbefolkad utan motsatsen. Devisen om att hela Åland ska leva får konkret innebörd av att t ex fungerande kommunikationer finns även i skärgården". Med hänvisning till följande föreslår vi att anslaget under kapitlet 48.20 höjs med 30 000 euro samt att sista meningen i sista stycket i motiveringen stryks.

 

Landskapsregeringsledamot Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ja, jag ser fram emot lagtingets behandling av just den här biten, hur man ska bete sig när trafiken har hemskt låg beläggning. I det här fallet har Gåsötrafiken transporterat 67 personer år 2007 och kostat 30 000. Det är oerhört mycket dyrare än en ö i skärgården. Det ska bli intressant att se var lagtinget lägger ribban, hur länge man ska få ha trafik och hur låg beläggningen ska vara innan man ska upphöra. Vi är spända i regeringen och se hur lagtinget behandlar den här frågan.

 

Ltl Mika Nordberg, replik

Herr talman! Ja, det kan gå så att det här blir ett prejudikat, så det är med spänning vi får vänta och se.

 

TALMANNEN

Replikskiftet är därmed avslutat. Därmed är diskussionen om trafikavdelningens förvaltningsområde utgiftsmoment 48 avslutat. Ytterligare ges möjlighet till en allmän avslutande debatt. Begäres ordet?

 

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag ser att det ruskas på huvudena i bänkarna, men jag lovar att jag inte ska bli långrandig. Jag tycker att det har varit en bra diskussion här i salen under de här fyra delvis långa dagarna som vi har haft, men jag tycker också att vi kan diskutera ett dokument som budgeten någorlunda ingående. Vi vet att det finns frågor som har något mindre effekt på det åländska samhället, som kan diskuteras här i salen också två-tre timmar utan att vi ens blinkar över det så därför tycker jag också att det får ta lite tid när vi diskuterar budgeten.

Jag vill från den frisinnade gruppen ge några sista sammanfattande synpunkter till finansutskottet och dess arbete. Det är två viktiga saker jag tycker att man bör ha med sig i bagaget nu när vi har gått igenom alltihop. För det första, resurs- och behovsplanen som vi fick är ett bra instrument att jobba vidare med. Det är viktigt att utskottet faktiskt tittar ordentligt på den resurs- och behovsplan som landskapsregeringen har lagt. Analyserar den noggrant och framför allt tittar på det faktum att när man ser på siffrorna i den kan man konstatera att budgeten inte är i balans när vi kommer till slutet av perioden. Det är väldigt, väldigt väsentligt att utskottet faktiskt ägnar lite tid och också för ett resonemang hur man kan ge landskapsregeringen lite vägkost före man kommer vidare där. Det är den ena biten, den andra biten är att vi vid ett flertal tillfällen har uttryckt vår tillfredsställelse med de mål som landskapsregeringen uppställer. Det gäller inom miljöpolitikens område med Östersjön, det gäller inom socialpolitikens område vad gäller narkotikasituationen, det gäller inom utbildningspolitiken vad gäller gymnasialskolan. Med alla dessa saker har man goda mål, men däremot bör man titta lite närmare på och få ordentliga beskrivningar också i finansutskottets betänkande gällande de medel man använder sig av. Dessa saker vill jag att man tar med sig i finansutskottet och kan presentera för oss här i salen om några veckor när vi tar den avslutande debatten.

 

TALMANNEN

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Nu fortsätter behandlingen av ärendena var för sig.

Lagtinget remitterar framställningen och finansmotionen till finansutskottet.

Talmannen föreslår att också meddelandet remitteras till finansutskottet för beredning. Kan det godkännas av lagtinget? Godkännes!

Lagtinget remitterar meddelandet till finansutskottet! Diskussionen är avslutad!

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

Landskapsregeringens framställning angående ny lag om landskapsbidrag till bildningsförbund. (FR 4/2008-2009).

Ärendet upptas till behandling onsdagen den 19 november 2008.

 

Antecknas vidare för kännedom att till lagtinget överlämnats

Landskapsregeringens framställning angående ny landskapslagstiftning om underhållsstöd. (FR 5/2008-2009).

Ärendet upptas till behandling onsdagen den 19 november 2008.

 

Nästa plenum hålls onsdagen den 19 november 2008 kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 20.31).

Originalfil