Plenum den 17 november 2014 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 17 november 2014 kl. 13.00

Plenum börjar 3

Meddelande. 3

Bordläggning. 3

1    Policy för Ålands demilitarisering och neutralisering

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 3/2013-2014)

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2013-2014)

För kännedom.. 3

2    Förbud mot dumpning av toalettavfall

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 1/2014-2015)

3    Kompetensregister över studerande

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 2/2014-2015)

4    Minska offentlig sektor

Ltl Anders Eriksson m.fl. budgetmotion (BM 3/2014-2015)

5    Minskning av anslaget för landskapsregeringen

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 4/2014-2015)

6    Underhåll av Skeppsviks brygga

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 5/2014-2015)

7    Användningsplan för Ålands naturbruksskola

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 6/2014-2015)

8    Hållbart Åland

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 7/2014-2015)

9    Obligatorisk programmering i grundskolan

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 8/2014-2015)

10  Synliggör Åland på de internationella arenorna

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 9/2014-2015)

11  Konkreta åtgärder för mindre byråkrati

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 10/2014-2015)

12  Skatteavdrag för elbilar

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 11/2014-2015)

13  Samordning av socialservicen

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 12/2014-2015)

14  Biljettautomater för införande av passageraravgift

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 13/2014-2015)

15  Reformering av jordförvärvslagstiftningen

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion (BM 14/2014-2015)

16  Reformering av näringsrättslagstiftningen

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion (BM 15/2014-2015)

17  Stabilitetssystem

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion (BM 16/2014-2015)

18  Reviderad offentlighetslagstiftning

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 17/2014-2015)

19  En moderniserad grundskolelag

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 18/2014-2015)

20  EU- och externpolitik

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 19/2014-2015)

21  Operation giftfritt dagis

22  Barn och unga som lever i ekonomiskt utsatta familjer

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 21/2014-2015)

23  Tandvårdens utveckling

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 22/2014-2015)

24  Utvecklingsplan för Åland

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 23/2014-2015)

25  Nya upphandlingsdirektiv

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 24/2014-2015)

26  Social omsorg

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 25/2014-2015)

27  Bomarsunds besökscentrum

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 26/2014-2015)

28  Samarbetsunderstöd

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 27/2014-2015)

29  Studerande med särskilda behov

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 28/2014-2015)

30  Trafiklösningar i Godby

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 29/2014-2015)

31  TV-licens

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 30/2014-2015)

32  Sjukdomskostnadsavdraget

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 31/2014-2015)

33  Avräkningsgrunden

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 32/2014-2015)

34  Samordning av social service

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 33/2014-2015)

35  Ringväg Vårdö-Lumparland

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 34/2014-2015)

36  Minskning av anslag

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 35/2014-2015)

37  Ansvarsfull avfallshantering

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 36/2014-2015)

38  Reformering av skärgårdstrafikavgifterna

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 37/2014-2015)

39  Infrastruktur, finansiering genom OPS

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 38/2014-2015)

40  Kortrutt till Sottunga

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 39/2014-2015)

41  Omstrukturering av förvaltningen, utlokalisering av arbetsplatser

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 40/2014-2015)

42  Landskapsregeringens hemsida

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 41/2014-2015)

43  Skolan i rörelse

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 42/2014-2015)

44  Gång- och cykelväg Lemströms kanal - Söderby

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 43/2014-2015)

45  Landskapets hyreskostnader hos ÅDA Ab

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 44/2014-2015)

46  Landskapets överföring av budgetmedel till ÅDA Ab

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 45/2014-2015)

47  Likviditetsanalys och ekonomiska nyckeltal

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 46/2014-2015)

48  Rovdjurspremie på vildsvin

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 47/2014-2015)

49  Ålands museum

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 48/2014-2015)

Remiss. 5

50  Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

Remiss. 5

51  Budget för landskapet Åland 2015

Landskapsregeringen budgetförslag (BF 1/2014-2015)

Budgetmotioner (BM 1-48/2014-2015)

Första behandling. 32

52  Godkännande av vissa bestämmelser i konventionen mot tortyr

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 2/2014-2015)

Republikens presidents framställning (RP 13/2013-2014)

Fortsatt enda behandling efter bordläggning. 35

53  Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)

För kännedom.. 54

54  Lagstiftning om familjehem

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2014-2015)

Plenum slutar 54

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Meddelande

Talmanskonferensen har sammanträtt. När det gäller de närmaste plenidagarna så arbetar vi idag till cirka kl. 17.00. Tisdag 18. 11 är det en ändring. Vi börjar kl. 09.30 fram till cirka 19.00 vid behov, på onsdag 19.11. kl. 9.30 – slut.

Herr landshövdingen

Värderade fru talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställning om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 § i självstyrelselagen för Åland att behandlas i den ordning som anges 69 § självstyrelselagen.

Talmannen

Ärendena kommer att behandlas i vederbörlig ordning.

Bordläggning

1        Policy för Ålands demilitarisering och neutralisering

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 3/2013-2014)

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 24.11.2014. Godkänt.

För kännedom

2        Förbud mot dumpning av toalettavfall

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 1/2014-2015)

3        Kompetensregister över studerande

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 2/2014-2015)

4        Minska offentlig sektor

Ltl Anders Eriksson m.fl. budgetmotion (BM 3/2014-2015)

5        Minskning av anslaget för landskapsregeringen

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 4/2014-2015)

6        Underhåll av Skeppsviks brygga

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 5/2014-2015)

7        Användningsplan för Ålands naturbruksskola

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 6/2014-2015)

8        Hållbart Åland

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 7/2014-2015)

9        Obligatorisk programmering i grundskolan

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 8/2014-2015)

10      Synliggör Åland på de internationella arenorna

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 9/2014-2015)

11      Konkreta åtgärder för mindre byråkrati

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 10/2014-2015)

12      Skatteavdrag för elbilar

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 11/2014-2015)

13      Samordning av socialservicen

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 12/2014-2015)

14      Biljettautomater för införande av passageraravgift

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 13/2014-2015)

15      Reformering av jordförvärvslagstiftningen

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion (BM 14/2014-2015)

16      Reformering av näringsrättslagstiftningen

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion (BM 15/2014-2015)

17      Stabilitetssystem

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion (BM 16/2014-2015)

18      Reviderad offentlighetslagstiftning

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 17/2014-2015)

19      En moderniserad grundskolelag

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 18/2014-2015)

20      EU- och externpolitik

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 19/2014-2015)

21      Operation giftfritt dagis

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 20/2014-2015)

22      Barn och unga som lever i ekonomiskt utsatta familjer

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 21/2014-2015)

23      Tandvårdens utveckling

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 22/2014-2015)

24      Utvecklingsplan för Åland

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 23/2014-2015)

25      Nya upphandlingsdirektiv

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 24/2014-2015)

26      Social omsorg

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 25/2014-2015)

27      Bomarsunds besökscentrum

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 26/2014-2015)

28      Samarbetsunderstöd

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 27/2014-2015)

29      Studerande med särskilda behov

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 28/2014-2015)

30      Trafiklösningar i Godby

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 29/2014-2015)

31      TV-licens

Vtm Viveka Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 30/2014-2015)

32      Sjukdomskostnadsavdraget

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 31/2014-2015)

33      Avräkningsgrunden

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 32/2014-2015)

34      Samordning av social service

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 33/2014-2015)

35      Ringväg Vårdö-Lumparland

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 34/2014-2015)

36      Minskning av anslag

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 35/2014-2015)

37      Ansvarsfull avfallshantering

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 36/2014-2015)

38      Reformering av skärgårdstrafikavgifterna

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 37/2014-2015)

39      Infrastruktur, finansiering genom OPS

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 38/2014-2015)

40      Kortrutt till Sottunga

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 39/2014-2015)

41      Omstrukturering av förvaltningen, utlokalisering av arbetsplatser

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 40/2014-2015)

42      Landskapsregeringens hemsida

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 41/2014-2015)

43      Skolan i rörelse

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 42/2014-2015)

44      Gång- och cykelväg Lemströms kanal - Söderby

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 43/2014-2015)

45      Landskapets hyreskostnader hos ÅDA Ab

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 44/2014-2015)

46      Landskapets överföring av budgetmedel till ÅDA Ab

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 45/2014-2015)

47       Likviditetsanalys och ekonomiska nyckeltal

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 46/2014-2015)

48      Rovdjurspremie på vildsvin

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 47/2014-2015)

49      Ålands museum

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 48/2014-2015)

Ärendena upptas till behandling i samband med ärende nr 51.

Remiss

50      Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

Remiss

51      Budget för landskapet Åland 2015

Landskapsregeringen budgetförslag (BF 1/2014-2015) 

Budgetmotioner (BM 1-48/2014-2015)

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 61 § 4 mom.

Talmannen föreslår vidare att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Lantrådet Camilla Gunell

Ärade lagting, ärade fru talman, ärade lyssnare! Landskapsregeringen presenterar idag sin budget för 2015. Det är mandatperiodens tredje budget. De här gången har processen varit extra lång och mer komplicerad än tidigare eftersom vi nu lägger om budgetstrukturen och anpassar den efter vår affärsbokföring.

År 2015 blir när det gäller budget men också många andra frågor ett brytningsår när vi går från det gamla till det nya. Budgeten för 2014 var redan på väg mot omställning, år 2015 är systemet helt nytt och finputsning kan vi ännu göra till år 2016.

Reform och förändring tar tid, men det här är en efterlängtad förändring som ska göra budgeten och landskapets ekonomi mer förståelig och mer tillgänglig för alla som önskar ta del av den.

Detta är också den tredje budgetförslag som landskapsregeringen lägger, utan några omröstningar, vilket vi alla i regeringspartierna kan vara mycket stolta över eftersom vi snart går in i ett valår.

Det är utan tvekan ibland både prövande och krävande att hitta enighet i många stora frågor, men det gjorts när man gång i konstruktiv och positiv anda. Tack ska ni ha alla för det, både ministrar i regeringen och alla medlemmar i regeringsblocket.

Det är också ett budgetförslag som ligger i en svår ekonomisk tid, präglad av handelsbojkott och en svag ekonomisk utveckling globalt. Vi ser en värld där klyftorna ökar. De rika blir rikare, de fattiga fattigare och vi kämpar med en allt större klimathot.

Vi har sett vårt ansvar i det läget att så gott det går – och genom de redskap vi har i vår makt för ålänningarnas del – bygga en bro över konjunktursvackan till en ljusare ekonomisk tid. Den bron bygger vi med en rekordsatsning på infrastruktur och investeringar – sådant som ska skapa sysselsättning och få folk i arbete.

Vi skapar det också genom att ge så mycket köpkraft vi kan till befolkningen. Genom att ta på oss ersättningar för kommunala skatteavdrag så skapar vi inte från landskapets sida ett tryck på kommunerna att höja sina kommunalskatter. Hittills verkar det som de flesta kommuner som fattat sina beslut om skattöret också ser den möjligheten. I jämförelse med riket betalar ålänningarna 2 procent mindre i skatt. Det ger alla löntagare mer i plånboken.

Vi sänker inte heller barnbidrag eller andra stöd som man gjort i riket, vi höjer inte heller avgifterna.

Alldeles nyligen läste många med stor nyfikenhet skattetoppen. När jag läste den konstaterade jag att det minsann finns pengar kvar i det här samhället. Dagen efter fick vi i regeringen en presentation av den första delen av ÅSUBs uppföljning om social utsatthet och fattigdom. I den finns djupintervjuer av föräldrar och barn som lever med mycket små inkomster. De är djupt sorgliga, men viktiga vittnesmål om hur livet ter sig för dem som varje dag får vända på slantarna. Det synliggör också behovet av att välfärden kommer alla till del, att de med mindre inkomster får ett större stöd av samhället och att vi arbetar strukturellt och konsekvent med att förhindra att klyftorna ökar och att allt fler tvingas leva i marginalen. Att barn som går i skolan inte utsätts för situationer där man inte kan komma med på klassutflykten pga pengar, att barn inte kan vara med på klassfoto pga pengar, att barn inte kan delta i fotboll och fritidsintressen pga pengar och att barn inte kan uppsöka hälso- och sjukvård pga pengar. Klyftorna finns också i vårt samhälle och de måste motarbetas så att alla, oavsett socioekonomiskt bakgrund inte förhindras att utvecklas på ett optimalt sätt.

Längst bak i årets budget finns också en ÅSUB rapport om könsskillnader med rötter i barn- och ungdomsåren. Det är en viktig läsning. Vi kan konstatera att män och kvinnor, flickor och pojkar inte upplever livet på Åland på samma sätt.

Det är otroligt viktigt att öka kännedom om genus i alla myndigheter, på kommunal nivå och landskapet för att kunna synliggöra och förstå. Att jobba mer med förebyggande insatser hellre än att reparera skador när den är skedd. Finns det elever med särskilda behov, då ska de också – så tidigt som möjligt i åldrarna – få särskilt stöd. Det tjänar alla på.

Att få barn att vara trygga och ungdomsåren så fria som möjligt från droger, alkohol och tobak är också ett vuxenansvar som fler av oss måste ta – både som föräldrar och inom skola och fritid. Den drogliberala hållning som sprider sig bland unga är svår att hantera och vuxensamhället måste som en röst – och utan att darra på manchetten - sätta gränser och ange vad som är tillåtet.

För att kunna föra en politik som är ansvarstagande för alla och där alla får hjälp, stöd och utveckling efter behov så krävs att landskapet och kommunerna har en stabil ekonomi. Om alla är med och bidrar efter sin förmåga och full sysselsättning råder då stärker det också den ekonomiska utvecklingen.

Landskapsregeringens analys av den ekonomiska situationen är att problemen som måste lösas både kräver traditionell konjunkturpolitik som satsningar på investeringar, infrastruktur och på ökad köpkraft – men krisen är också strukturell och behöver därför lösas med förändringar, omställningar och moderniseringar både inom offentlig sektor och privat.

2014 tog vi upp en del medel för förändringsarbete inom den offentliga sektorn. Nu ser vi vissa av dessa resultat i budgeten för 2015. Mycket av förändringsarbete pågår med full kraft.

År 2015 tar vi upp medel för en satsning på näringslivet, för ökad modernisering, export, internationalisering och digital utveckling.

Åland har också genom lagtingets beslut gått in för att Åland ska bli ett hållbart samhälle 2051. Det är en fråga om samhällsplanering och miljö. Det är också en social fråga men mest av allt kanske en ekonomisk fråga.Hur använder vi våra resurser optimalt för att tillgodose ålänningarnas behov av service? Hur kommer människor mest till sin rätt och kan utvecklas till fullo  i skolan, på arbetsplatserna och i samhället?

Vi menar att ett samhälle som är jämställt, där både män och kvinnor kommer till sin rätt, fullt ut, också tar tillvara begåvningarna och resurserna bäst. Landskapsregeringen satsar därför vid sidan av redan pågående jämställdhetsarbete, på ett treårigt utbildningsprojekt i syfte att främja jämställdhetsarbetet med målet att Åland ska bli ett jämställt samhälle så fort det bara är realistiskt möjligt.

Ett hållbart näringsliv och hela hållbarhetsarbetet innefattar också att många parter bli delaktiga och att många aktörer i samhället kommer med och jobbar för ett gemensamt mål. I ett hållbart näringsliv finns det redan i dag företag som vill gå i bräschen och som inser att man måste vara modern, konkurrenskraftig och attraktiv för att kunna rekrytera goda krafter och kompetenser.

Landskapsregeringen driver idag en arbetsmarknadspolitik och näringspolitik som ytterligare ska förbättra och stärka möjligheterna för näringslivets utveckling.

I en värld av oro och ekonomiskt svåra tider, har vi ändå – utan att behöva låna pengar som alla stater idag gör- lyckats ta fram en budget för 2015 där vi tillgodoser behoven inom hälso och sjukvården. Vi satsar framåt på de unga och på utvecklingen av arbetsmarknaden och ger de redskap som behövs för att människor ska hitta nya vägar. Vi satsar också framåt i hopp om att skapa fortsatt framtidstro, stabilitet och trygghet. Ett samhälle där vi tar hand om varandra och där vi med tillförsikt ser framåt mot nya mål och möjligheter.

Jag vill avslutningsvis tacka alla goda krafter som jobbar i riktning mot modernisering och förändring i landskapets verksamheter och som vid sidan av sitt ordinarie arbete också bär  vidare allt det förändringsarbete som vi har igångsatt. Det känns bra när man har tjänstemän som också vågar och vill tänka nytt och som driver arbetet framåt.

Jag vill också tacka alla ministrar i regeringen och lagtingsgrupperna för konstuktivitet och goda inspel under budgetprocessens gång. Jag ser mycket fram emot budgetdebatten som här ska följa. Finansministern kommer att presentera siffrorna mera i detalj och även ministrarna kommer att presentera sina politikområden. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det lät fint när lantrådet tog upp problemen som finns i det åländska samhället när det gäller barn som lever i familjer som har knappa förhållanden. Som lantrådet vet så har jag lyft den frågan själv många gånger. Jag har dragit precis samma slutsatser som nämndes här; det finns barn som inte kan följa med på olika klassaktiviteter.

Det låter bra men skillnaden mellan socialdemokraterna och Ålands Framtid är att vi faktiskt har försökt göra någonting konkret. Vi begärde först en utredning för att få reda på hur det förhöll sig. Svaret var då att man visste hur det var. Det behövdes åtgärder och inte mera fakta. I fjol kom vi tillbaka med en finansmotion om att man skulle fördubbla ensamförsörjartillägget. Det röstade socialdemokraterna emot. Som sagt var, det låter bra när man tar upp det så här i allmänna ordalag. Det här bekymret finns på riktigt, lantrådet, då är det viktigt att man gör någonting åt det. Vi hade ett förslag. Vilket förslag har socialdemokraterna?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Det är mycket riktigt att den första utredningen togs fram 2007. Den utredningen var säkert chockerande för många i vårt samhälle. Det var den första utredning som visade på statusen och hur människor trots allt på Åland levde under den relativa fattigdomsgränsen.

Det här är en uppföljning, den första delen har nu kommit och vi inväntar den andra delen. Jag tror att det är mycket viktigt att man får en helhetsbild. Den första utredningsdelen består av djupintervjuer med föräldrar och barn som lever i situationen. Man måste först lära känna deras livsituation för att också kunna möta behoven på rätt sätt. Här gäller det att ta ett helhetsgrepp om hela läget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt, det är alltid bra att ha ett helhetsgrepp. Tittar man på de utredningar som lantrådet nämnde som chockerande och som kom redan 2007 och tittar man på utredningar både i Sverige och i Finland så inte är ett mycket som skiljer här på Åland. Det är ofta i familjer med ensamstående mammor med utländsk bakgrund som det uppstår problem. Istället för att ytterligare hålla på fem-sex år framåt att utreda frågan så tyckte vi att det var logiskt att föreslå en fördubbling av ensamförsörjartillägget. Vi såg att det skulle göra skillnad. Vi konstaterar också att det åländska samhället ändå är så pass rikt, trots ekonomiska problem i samhällsekonomin, att det här måste vi kunna göra någonting åt. Vi lade ett konkret förslag men det föll inte på läppen. Vi skulle gärna stöda konkreta förslag. Vi måste sluta utreda.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ensamstående är helt klart en grupp som behöver särskild uppmärksamhet, vilket vi ser i våra siffror och i statistiken. Genom de här utredningarna har vi också fått till kännedom om många andra saker som man även kan göra. Det är olika åtgärder i form av höjda hemvårdstöd och också andra mycket viktiga åtgärder för att få ett koncept för detta. Jag vet med säkerhet att minister Aaltonen närmare kommer att beskriva hur regeringen kommer att förfara i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Lantrådet uttryckte sin tillfredsställelse över mängden investeringar som finns med i budgeten. För en stund sen behandlade vi ett betänkande där utskottets skriver att de har noterat att investeringsgraden var lägre än förväntat. Vad säger lantrådet om detta? Investeringsgraden är väldigt viktig om man tänker på sysselsättningen.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Så är det absolut. För att gynna byggbranschen och att andra entreprenörer hålls igång och har tillräckligt med arbete så har vi i den här budgeten satsningar för år 2015 på 24,5 miljoner inom landskapets verksamheter. Sedan har vi ytterligare våra underlydande bolag; PAF och Posten som också investerar sammantaget 25 miljoner. Nästan 50 miljoner är aktualiserat för investeringar under 2015, vilket nog ska bedömas som en rekordsatsning.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Jag skulle vilja ha svaret i förhållande till att fram till innevarande år har förverkligandegraden varit låg på investeringarna. Får vi en låg förverkligandegrad under kommande år då blir det inte samma värme åt sysselsättningen. Hur hög förverkligandegrad ska vi förvänta oss?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag undrar om det finns någon siffra på det där? Jag har tidigare hört att landskapets budget i regel brukar förverkligas till 97 procent. Om det handlar om förseningar så beror det på olika besvär i olika frågor. Vi har fått vänta, t.ex. när det gäller olika vägprojekt eller andra byggprojekt som har mött på hinder på vägen i förverkligandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag är också inne på samma tema som ltl Anders Eriksson, ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Det finns en överlägsen åtgärd och det är lika lön för likvärdigt arbete. Man kan försöka plåstra med ensamförsörjartillägg och stöd för ekonomiskt utsatta pensionärer, men det finns en klart lysande åtgärd. Jag skulle också velat ha hört lite mera om hur man tänker stöda ekonomiskt utsatta barnfamiljer. När man läser budgeten så står att man ska titta vidare på fritidsaktiviteter och barns tillgång till detta. Jag skulle vilja ha lite mera konkretisering från lantrådet nu när lantrådet tog upp i det i sitt anförande.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

När det gäller stöd till barnfamiljer så finns det flera olika sätt som man kan göra det på. Mycket handlar om att ha en vaksamhet över hur vardagen ser ut. Vilka situationer möter man i skolan, på daghem och på fritiden? Hur kan man stöda att alla barn har tillgång till fritidsaktiviteter och att den ekonomiska situationen i hemmet inte ska utgöra ett hinder? Det handlar också om kommunikationer och möjligheten att komma med buss till olika aktiviteter för att delta. 

Arbete pågår att göra en helhetsbedömning av situationen och att mycket konkret gå in för att kunna hjälpa till och eliminera detta som uppställer hinder i vardagen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi väntar på åtgärdsförslag från landskapsregeringen. En grupp unga människor som man glömmer bort är de studerande på gymnasialstadiet. De har ingen avgiftsfri skola. Där kunde det vara skäl att titta på åtgärder som man kan göra. Studiematerialet på gymnasialstadiet är väldigt dyrt.

Sedan skulle jag också vilja få ett klargörande från lantrådet när det gäller kommunernas socialtjänst. Vad jag förstår tuffar det på, vi kommer att få lagstiftning i lagtingets sista klämtande mandattid. Hur tänker landskapsregeringen gå vidare med förverkligande av det? Kommer landskapsregeringen att ha någon aktiv roll eller stiftar man en lag och sedan är det upp till kommunerna att leverera?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är lite svårt att svara på i en replik.

Det som ltl Sjögren först nämnde om gymnasialstadiet håller jag med om. I djupintervjuerna har det också framkommit att många familjer upplever inköp av material på gymnasialstadiet som väldigt komplicerat och dyrt. Även där krävs det nog en uppmärksamhet om man vill möta den problematik som finns bland barn och unga.

När det gäller kommunernas socialtjänst så finns det medel för projektledning för 2015 upptaget här i budgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Att PAF och posten planerar nybyggen är givetvis ett tecken på att verksamheten går ganska bra. De är i behov av större utrymme och vi kan gratulera oss själva till att vi har så goda företag och verksamheter på Åland. Det måste ju vara ett utslag av den nya budgettekniken att man säger att de satsningarna hör till landskapets satsningar. På det viset har man aldrig gjort tidigare eftersom deras ekonomi med satsningar inte är direkt kopplade till landskapets budgetekonomi. Vi får ju dividender och överföringar på ett annat sätt. Man kan förstås måla upp det så här om man vill.

Vad gäller näringslivssatsningar så kan vi tydligt läsa i resultaträkningen att överföringar till näringslivet minskar med dryga 2 miljoner euro. Ändå pratar landskapsregeringen om att den här budgeten skulle vara stimulerande i förhållande till näringslivet.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att den slutsatsen som ltl Perämaa drog är nog ett resultat av den nya budgettekniken. Jag vet att det finns ett svar på detta men jag ska överlåta det till näringsministern att klargöra detta.

Däremot kan man konstatera att nu går den nya strukturfondsperioden igång vilket betyder att det finns en mängd resurser också för näringslivsutveckling och kompetensutveckling osv. inom näringslivet, vilket är positivt. Satsningar görs av exempelvis Posten och PAF. Landskapsregeringen har också visat på vilka andra satsningar som finns i samhället idag t.ex. fiskodlingsetablering på land i Eckerö och bagerier i skärgårdskommuner och där har landskapet spelat en roll för att detta ska förverkligas.

Ltl Mats Perämaa, replik

De projekt som är igångsatta är bra.

Då är det väl inte så bra med omläggning av budgettekniken om det som står här; ”att överföringar till näringslivet minskar” har en förklaring som då kan tolkas av finansministern men inte av lagtinget. Tydligen är vi inte i hamn med den tydliga budgetpresentation som vi alla önskar. För detta kan vi läsa just här och ingenting annat. Jag ber lantrådet ännu förklara varför lite drygt 2 miljoner mindre i överföringar till näringslivet uppenbarligen de facto betyder mera pengar?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ltl Perämaa får gärna återkomma närmare med vad det är han avser. Det har sällan varit så mycket satsningar på överföringar till näringslivet som det finns nu genom de nya strukturfondsprogrammen och det nya LBU-programmet. Vi har även andra konkreta satsningar där landskapet under 2014 i våras levererade en särskild stimulansbudget där man upptog medel för överföringar till näringslivet just för att få igång projekt som då stod och vägde; skulle man eller skulle man inte satsa? Genom den budgeten kunde vi ge det tillskott som behövdes för att de här satsningarna skulle gå igång och förverkligas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Ett hållbart Åland är till stor del en ekonomisk fråga, sade lantrådet i sitt anförande. Finans- och näringsutskottet uppmanade landskapsregeringen i samband med behandlingen av hållbarhetsmeddelande att ta fram ett femte hållbarhetskriterium med tanke på en stadig och jämn BNP, tillväxt. Varför har man inte tagit det i beaktande när man har skrivit budgeten? Tankarna kring det femte hållbarhetskriteriet verkar helt ha uteblivit.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Landskapsregeringen kommer att ta upp hållbarhetsmeddelandet med finansutskottets betänkande i bakgrunden och titta över det innan det slutligen fastställs. Som bäst rekryteras en hållbarhetsstrateg och en samhällsplanerare som kommer att, så fort det är möjligt, dra igång arbetet mot ett hållbart Åland och jobba med att engagera och involvera så många aktörer som är möjligt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det låter bra. Tittar vi på den verklighet vi har i dagsläget och hållbarheten ur ett ekonomiskt perspektiv så trots löften i regeringsprogrammet om en budget i balans under mandatperioden, trots löften 9 september förra året om projekt 2015 som skulle bringa budgeten i balans 2015 och trots att vi har haft en fortsatt utvecklad klumpsumman under de senaste åren så har det här budgetförslaget ett underskott på 8,8 miljoner. Vi närmar oss en sådan en likviditet att vi snart behöver gå till banken för att klara av driften med den kostnadsstruktur vi har idag. Det är ju inte nuvarande generationer som drabbas av det här utan det är just barnen och de kommande generationerna som kommer att belastas i de fall vi behöver gå till banken så som det ser ut i dagsläget. Hur tänker landskapsregeringen göra för att undvika att vi behöver gå till banken och uppta externa lån för att finansiera vår verksamhet?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Likviditetsläget är hyggligt bra nu. Vi konstaterar att vi går in i 2015 med noll i lån och vi kommer att gå ut ur 2015 med noll i lån. Däremot ser vi framtida problem med att klara upp den här situationen, särskilt den dag när alla dessa stora investeringar rullar igång, exempelvis den geriatriska kliniken som det är budgeterat ett ganska häftigt belopp för. Visst finns det en klar öppning där gällande likviditetsläget, men det är ingenting man ändrar genom att göra som Ålands Framtid föreslår med femprocentiga nedskärningar på alla moment. En sådan metod prövades en gång i tiden, tror jag. Det var helt omöjligt att arbeta på det sättet. Man måste konsekvent och uthålligt arbeta med utgiftssidorna samtidigt som man reformerar och förändrar förvaltningen mot ökad en effektivitet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Som alltid så svänger sig lantrådet med ord och begrepp som får det att låta. Det är brytningsår, bro över konjunkturklyftor, rekordsatsningar och framtidstro upprepas många gånger i budgeten. Samtidigt är det precis som lantrådet säger, klyftorna finns i vårt samhälle och de ökar. Människor står i kö till matbanken. Vilken framtidstro har de? Vad kan landskapsregeringens budget ingjuta för framtidstro? Människor i olika företag är satta under varsel och man kommer att dra ner. Vilken framtidstro har ungdomar som ligger utanför sysselsättning och utbildningsinsatser?

Tehyiterna varslar idag om strejk därför att landskapsregeringen har misslyckats med arbetsvärdering.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det sista var nog lite magstarkt av ltl Viveka Eriksson som själv var med och stoppade hela arbetsvärderingsprojektet 2009, så det tror jag att vi kan lämna.

Jag beklagar om det är störande att jag får det att låta, men jag vill att ålänningarna ska höra att vi har ett bra samhälle. Vi har en stark ekonomi där vi gör allt för att de ska ha det så bra som möjligt genom att se till att vi har en god hälso- och sjukvård och en bra som skola där kommunerna ändå har tillräckliga resurser för att skapa en god närservice för alla som bor där. Vi ska ha en arbetsmarknad som är flexibel och fungerar och där de unga garanteras en arbetsplats, praktikplats eller en studieplats. Det är viktiga saker vi gör.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Vi efterlyser från vårt håll att också orden ska följas upp av verkliga konkreta åtgärder. Förra året stod vi här och lyssnade på lantrådets världsrekord i reformer. Konkretisering av alla dessa reformer har uteblivit under året. Nu hör vi det igen. Budskapet var också att kommunerna skulle vara vinnare i den här budgeten. Verkligheten är ju inte den, men kommunerna det här året är inte lika stora förlorare som de var i fjol. I verkligheten så får kommunerna mindre pengar idag, jämfört med när lagen om landskapsandelarna trädde ikraft 2008, trots den utveckling som har skett i vårt samhälle.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Om man jämför med andra kringliggande regioner så är kommunerna vinnarna. Framförallt är medborgarna i kommunerna vinnare så länge vi kan upprätthålla en ekonomisk tillvaro eftersom vi på Åland ändå betalar så pass mycket mindre i skatt än vad man gör i riket exempelvis. Kommunerna är också vinnarna om vi tillsammans här hjälps åt att se till att invånarna får en bra service, professionellt och gott barnskydd, professionell missbrukarvård och handikappservice, vilket vi försöker åstadkomma i våra reformer. Jag tror att det vore bra om också liberalerna var med och verkade för att de här reformerna kunde förverkligas till förmån för utvecklingen och till förmån för vinnarna i våra kommuner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Tack för presentationen lantrådet. Jag har några påpekanden och preciseringar när det gäller rekordinvesteringar. Det stämmer nog att det är ett rekord under regeringen Gunells tid. Den högsta investeringen som den här regeringen gjorde tidigare, år 2012, var på 18,8 miljoner och nu är det 22,5 miljoner. År 2008 investerade landskapsregeringen 30,5 miljoner när det var dåliga tider. Det stämmer att det är rekordinvestering under regeringen Gunells tid.

När det gäller kommunalpaketet säger man att kommunerna får extra pengar. Det är inte så. Lantrådet sade faktiskt här i tidigare replikskifte att det är kommuninvånarna som vinner på det. Kommunerna får inget extra utan de kompenseras bara för ett bortfall som inte kommunerna själv kan påverka.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

År 2008 var jag också med och lade regeringens budget för 2008. Den budgeten hade rekord i mångt och mycket. Mycket av detta var kanske bra men mycket av detta är ouppnåeligt i dagens ekonomiska situation. Jag tror inte att det är någon idé att jämföra ett bakåtperspektiv. Idag behöver samhället satsningar i infrastruktur, att byggsektorn och andra hålls igång och att det finns arbete och sysselsättning. Det är mycket viktigt i dagsläget, men också att vi reformerar och möter den kris som också finns där strukturellt. Företag behöver generationsväxlingar, kompetensutveckling och mycket annat som regeringen gärna vill hjälpa och bistå med.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Vi kanske inte ska jämföra det ekonomiska läget nu och då, men då investerade man 30,5 miljoner och fick 17 miljoner mindre i avräkningsbeloppet. Kanske det har någon liten generell påverkan.

Kommunerna och deras kompensering, finansieringsprincipen mot kommunerna är att kommunerna inte ska behöva höja skatterna genom att staten eller landskapet inför ändringar i skatteunderlaget. Det är i princip ganska naturligt att landskapet kompenserar dem just för att kommunerna inte ska behöva sätta det på sina innevånare. Det här är helt normal praxis i riket där man kompenserar allt. Nu har man egentligen också så småningom kommit till den principen här fast finansprincipen har varit den hela tiden.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att det är skäl att minnas det som jag nu har påpekat flera gånger; ålänningarna har trots allt en större köpkraft i det faktum att beskattningen för Åland ligger så pass mycket lägre än vad den gör i riket. Om det är naturligt eller inte men det här är förhandlingar som sker mellan landskapet och kommunerna. Vi på Åland har fortfarande avdrag som rikssidan inte har. Genom klumpsumman bär vi också kostnaderna för hälso- och sjukvården och gymnasieskolan vilket inte är att förglömma eftersom det i dagsläget utgör mer än hälften av landskapets verksamhetsutgifter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Ärade ledamöter, landskapsregeringen skriver i inledningen i allmänna motiveringen: Landskapsregeringen avger till lagtinget en budget, hösten 2014, i skuggan av en konjunktur som är fortsatt svag och som nu också konkret sätter sina spår i det åländska samhället. Mot denna bakgrund är det viktigt att landskapet fortsätter att ingjuta framtidstro och vara pådrivande till de strukturella förändringar som behöver ske inom offentlig sektors verksamhet och organisation samt också inom det privata näringslivet.

Herr talman! Det är mot den bakgrunden och den miljön som vi har lagt budgetförslaget år 2015. Som lantrådet redan sade här så är det en budget som ska bära Åland igenom svåra tider mot fastare mark och skapa framtidstro i det åländska samhället.

Före jag går in på utgifterna är det skäl att vi diskuterar inkomsterna för de kommer att bli allt viktigare för oss här i Ålands lagting. Det finns en uppfattning ibland om att vi här på Åland lever i någon sorts bubbla, att vi lever i en egen värld avskild från omgivningen. Till viss mån gör vi det. Vi har idag servicenivåer och en livskvalitet som nog är bättre än de omkringliggande regionerna. Det ändå väldigt viktigt att se att vi är beroende av klumpsumman i väldigt hög grad. Offentlig service på Åland, landskapets offentliga service är till 84 procent finansierad av denna klumpsumma. Vi bestämmer inte storleken på klumpsumman. Det gör utvecklingen i landet Finland som helhet. Alla är välmedvetna om att landet Finland idag kämpar med väldigt stora ekonomiska bekymmer; stor upplåning, strukturella svårigheter och en allt ökande arbetslöshet. Det är 0,45 procent på de skatteinkomsterna som skapas i Finland som vi ska också ska leva av här på Åland de närmaste åren.

Herr talman! Vi har en god ekonomisk situation tillsvidare, men vi har relativt stora utmaningar framför oss. Det är väldigt viktigt att vi börjar fundera på vilka andra inkomstkällor vi kan skapa här på Åland som skapar en större trygghet för oss själva och som vi kan påverka här på Åland. Idag är situationen sådan att 84 procent av våra inkomster kommer från klumpsumman.

Skattegottgörelsen, som vi får när vi är lite duktigare här på Åland, är idag bara 3 procent av våra inkomster, cirka 5-6 miljoner. Går vi tillbaka sju-åtta år i tiden så var det här en betydligt större inkomst. Vi måste absolut fokusera på hur vi kan hålla igång vårt eget näringsliv så att det är så framgångsrikt som möjligt så att skatter betalas och på det sättet får vi tillbaka det via skattegottgörelsen hit till Åland. Det är ett av de sätt vi kan påverka våra inkomster här på Åland.

Ett framgångsrikt näringsliv som betalar mycket skatter är bra för Åland och för den offentliga ekonomin på Åland, då får vi en större skattegottgörelse.

En annan sak som är relativt stor idag är PAF. Idag står PAF för ungefär 12 procent av landskapsinkomsten om vi räknar ihop det som vi tar till verksamhetsbidrag och det som vi får i lotteriskatt. Det är en relativt viktigt inkomstkälla i dagens läge måste man medge. Det är väldigt viktigt att vi också agerar så att vi långsiktigt kan bevara den inkomstnivån. Om PAF:s inkomster skulle sjunka så påverkar det relativt starkt den tredje sektorn här på Åland.

Fru talman! En inkomstkälla som jag hoppas att vi ska kunna utveckla, inte nästa år men kanske tre, fyra eller fem år framåt i tiden, är de facto Posten. Posten är ett sådant bolag som i grunden har lite samma verksamhetsförutsättningar som PAF. Idag har Posten gett sig ut på en internationell marknad, visat framfötterna och är också framgångsrika. Investeringarna som man gör nu är relativt kostsamma. Om vi är framgångsrika, vilket jag utgår ifrån att vi ska vara, kommer vi att kunna räkna med en betydligt bättre avkastning från Posten efter tre till fem år. I likhet med PAF så kan Posten vara en betydande inkomstkälla för det offentliga Åland, både en inkomstkälla men också en mycket stor och god arbetsgivare.

Förutom avräkningen så kan vi i viss mån själva påverka skattegottgörelsen. Vi ska skapa förutsättningar för att PAF ska fortsätta utvecklas. Vi ska också kunna vara pådrivande och ge fullmakt till Posten att erövra nya marknader ute i Europa och i världen. På det sättet kan vi skapa mera inkomster.

Jag vill föra in diskussionen på inkomstsidan därför att det är väldigt viktigt.

Det har sagt att vi har rekordstort avräkningsbelopp det här året. Verkligheten, fru talman, är den att vi nu 2015, med det budgetförslag som vi lägger, är tillbaka på 2007 års nivå. Då ska man tänka på att vi också har haft en kostnadsutveckling i det åländska samhället under dessa sju år. Jag tycker inte att det är orsak att ropa hej ännu, speciellt med tanke på vad vi har framför oss. Den nivå som vi har kommit till, som vi har nu i budgetförslaget och som regeringen, riksdagen och Ålandsdelegationen har tagit beslut om, bygger de facto på kortsiktiga åtgärder som staten har vidtagit för att någorlunda klara sin egen ekonomi. Man tar ut pengar ur pensionsfonder, man säljer bolag osv. Det medför att vi får ungefär 7-8 miljoner extra i klumpsumma. Det gör att 2015 inkomstmässigt blir ett ganska hyfsat år för oss. Men 2016, 2017 och 2018 kommer och det måste vi förbereda oss på. Därför är det livsviktigt att vi fortsätter att med kraft driva på de reformer som lantrådet lyfter fram här; den digitala agendan, KST, driftprivatisering av skärgårdstrafiken osv.

Som en parentes, fru talman, så läste jag på nyheterna i morse att president Niinistö är bekymrad över reformerna i landet som helhet, man pratar mycket om att de blir imaginära, som han uttryckte det. Det är väldigt viktigt att vi på Åland inte hamnar i samma situation så att de bara blir imaginära. Vi måste verkligen göra reformer så att vi kan dra nytta av självstyrelsen och våra egna möjligheter att skapa ett kostnadseffektivt servicesystem här på Åland som gör att vi har råd och har en långsiktig uthållighet i. Då krävs det att vi alla hjälps åt och inte försöker sätta krokben för varandra på alla ställen där vi kan.

Det åländska samhället har, tack vare självstyrelsen, 16 kommuner, en väldig massa olika organisationer; myndigheter, enheter och vill man krackla, vilket man märker att det finns en vilja ibland tyvärr, bara för kracklandets egen skull så kan man stoppa mycket god utveckling. Det är inte bra, fru talman. Jag hoppas att alla är vaksamma och ser vilka som vill vara progressiva och driva det åländska samhället framåt och vilka som vill sätta hinder i vägen.

Fru talman! Sedan kommer jag över till hur dessa pengar fördelas. Vart går pengarna? Vi har nu ett nytt budgeteringssystem. Vi talar inte längre om konsumtionsutgifter. Nu använder vi bedömningen verksamhetsutgifter, vilket är en mer korrekta benämning och det säger vad det handlar om. Vi har idag föreslagit 177 miljoner i verksamhetsutgifter för 2015. Av dessa verksamhetsutgifter går 47 procent till Ålands hälso- och sjukvård, det är över 80 miljoner euro, mina vänner. Det är den absolut högst prioriterade verksamheten vi har.

Andra stora verksamheter är Ålands gymnasium, dit går ungefär 9 procent. Sjötrafiken tar ungefär 11 procent. Högskolan och polisen tar 3 procent. Allt annat är bara småbitar i hela den här kakan. Ålands hälso- och sjukvård får 47 procent av våra verksamhetsutgifter. Genom åren har ÅHS fått en ökande andel av kakan. Någonstans måste man naturligtvis jämna ut det här. Vi måste också ha råd med andra verksamheter. Vi måste ha råd med en grundskola och andra verksamheter som hör till det basala i ett modernt samhälle. Det var verksamhetsutgifterna.

Tittar man på överföringsutgifterna för 2015 så är de 95 miljoner. Överföringsutgifterna är pengar som vi från landskapet ger till kommuner, organisationer och företag. Av dessa 95 miljoner går 43 procent i landskapsandelar till kommunerna. Nästan hälften går direkt över till den kommunala sidan.

Primärnäringarna får ungefär 11 procent. Vi betalar ungefär 4 procent i arbetslöshetsunderstöd och 8 procent går till studiestöd.

Fru talman! Det har talats mycket om en budget i balans. Det är riktigt att vi inte har uppnått en budget i balans, inte heller den här gången har vi en budget i balans. Däremot, fru talman, vågar jag säga att vi har en ekonomi i balans. Tittar man på bokslutet för 2013 så visar det att vår ekonomi är i balans, utgifter och inkomster under året fungerar. År 2014, som vi ännu inte har sett slutet på, ser också bra ut. År 2014 kommer vi att landa där vi kan se att vi har en ekonomi i balans på Åland. Ingen skuldsättning, utgifter och inkomster är ungefär i balans. År 2015 budgeterar vi enligt affärsbokföringen ett underskott på cirka 8,8 miljoner.

Vis av erfarenheten kan jag säga att vi också 2015 kommer att landa i balans. Precis som lantrådet sade tidigare här, så ett budgetförslag förverkligas aldrig till hundra procent. Det händer alltid saker under resan som ingen vet om idag, olika besvär och olika hinder uppstår. Detta medför att landskapets ekonomi också kommer att ha en ungefärlig balans när 2015 är slut.

Ser man det kortsiktigt; ingen skuldsättning och en balans i ekonomin så har vi en god situation.

Fru talman! Utmaningarna är att modernisera det åländska samhället att bli så kostnadseffektivt som möjligt för att möta den utmaning som vi har när det gäller att kunna ta hand om den äldre befolkningen och våra barn.

Med det nya budgeteringssystemet, affärsbokföring och resultaträkning, blir det väldigt viktigt att vi håller kontroll på vår likviditet. Ser vi hur likviditeten har utvecklats de senaste fem-sex åren så har det varit en relativt brant nedförsbacke. Under de två senaste åren har vi kunnat få den backen att jämna ut sig. Tyvärr sluttar den sakta neråt fortfarande, men inte alls i samma takt som den gjorde tidigare tre, fyra och fem år tillbaka i tiden.

Vi ligger nu någonstans mellan 40 och 50 miljoner i likviditet. Vi kommer också att ha en relativt god likviditet när vi går ut ur 2015, men vi måste ha den brasklappen att beroende på hur vi förverkligar våra investeringar så kommer det också att påverka vår likviditet. Detta gör att vi måste ha en annan vaksamhet och annan framförhållning när vi planerar och verkställer våra investeringar. Vi måste se till att vi har medel att ta till så att vi inte behöver gå till banken och låna pengar. Till saken hör, fru talman, att vi har klarat den här perioden. Den ekonomi, som vi kommer att lämna över till nästa landskapsregering efter ett år, är också i sådant skick så att om man sköter den på ett skickligt sätt och utnyttjar de resurser som finns inom koncernen landskapet Åland så tror jag att vi kommer att klara oss relativt länge utan att behöva gå till något kreditinstitut. Dessutom måste vi se hur vi kan öka våra övriga inkomstkällor så att vi undviker upplåningssituationen som annars eventuellt kan uppstå någon gång.

Idag har vi ingen skuldsättning och vi kommer inte att ha det när vi går ut ur 2015. Nästa regering kan börja med en relativt god kassa.

Fru talman! En annan sak som ofta brukar lyftas fram i debatten är hur offentlig sektor ser ut, den ofantliga sektorn som bara växer hela tiden. Under den här perioden har vi de facto minskat offentlig sektor, landskapet, med 147 tjänster. Från 2011 fram till år 2015, i det budgetförslag som vi nu bearbetar, har antalet anställda minskat med 8 procent. Vi har gått ner 8 procent i antalet anställda. Det är inte så många andra organisationer i det åländska samhället idag som kan uppvisa en sådan förändring.

Fru talman! Investeringarna är en väldigt viktig del i det här budgetförslaget. Som finansminister blir man nästan lite fundersam ibland om vi har för många investeringar på gång samtidigt i det åländska samhället idag. Vi har själva investeringar för 24,5 miljoner, Posten har investeringar för cirka 10 miljoner och PAF ett cirka 15 miljoners projekt. Vi har även Övernäs skola på gång där man startar under våren-sommaren. Även inom privat sektor finns ett antal projekt. Vi har också fiskodlingsanstalten i Eckerö. Det är en risk att vi de facto har en liten överhettningssituation framför oss inom den här sektorn. Det gäller nog att vara lite varsam. Vi måste själva fundera på om vi eventuellt kan påverka starten i några av de här projekten så att vi inte skapar en alltför stark konjunktur där. Samtidigt skapar de här projekten en väldig aktivitet för övrigt i det åländska samhället och det behöver vi idag. Vi har sett en tendens att arbetslösheten de senaste månaderna har gått upp något, även om det är marginellt. Jag är relativt säker på att när vintern passerat och det blir vår så tror jag vi kommer att vara tillbaka på de väldigt låga arbetslöshetssiffrorna där vi har varit under tidigare år och som vi vant oss vid. Vi har så många satsningar i den så kallade pipeline som kommer att starta. De kringeffekterna kommer att medföra att vi antagligen nästan kommer att få svårt att hitta arbetskraft till allting.

Fru talman! Var är stimulansen i det här budgetförslaget? Lantrådet var redan inne på att vi idag har cirka 2 procent lägre skatter på Åland än vad man har i riket. Den skillnaden kommer helt säkert att öka när vi går genom 2015 och framåt. Det är helt riktigt, som ltl Asumaa påpekade här för en stund sedan, att finska staten kompenserar nog det som man ålägger kommunerna för det mesta varje fall. Men ltl Asumaa glömde att säga att istället så skär man generellt, riktigt rejält och ordentligt, i landskapsandelarna. Skulle vi här på Åland göra motsvarande åtgärder som man gör på rikssidan gentemot kommunerna så skulle det antagligen betyda någonstans mellan 0,5-1 procent högre skatt. Det skulle kännas ganska ordentligt ute i det åländska samhället. Vi från landskapsregeringens sida har valt en annan linje. Vi vill ge kommunerna möjligheter att klara sin basservice och att kommuninvånarna inte ska få högre skattebelastning än vad man tidigare har. På det sättet kan man hålla igång konsumtionen och vi kan ha en framtidstro i det åländska samhället.

Näringsministern tar upp Team Åland här om en stund. Team Åland är ett väldigt viktigt projekt när det gäller att göra en kraftsamling för tillväxt och inflyttning till Åland och framförallt för att främja samarbetet mellan företag och mellan företag och offentlig sektor. Styrkan i ett litet samhälle är att om vi förstår att hjälpa varandra istället för att stjälpa så kommer vi väldigt långt och kan åstadkomma under om vi vill.

Vi lyfter också fram digitaliseringen och internationaliseringen som två nyckelområden som vi tillsammans med näringslivet ska satsa på under det kommande året. Vi har reserverat 1 miljon i PAF-medel. Vi har 200 000 euro som en grundplåt i den här budgeten, men vi är beredda att satsa 1 miljon på de rätta projekten som är till nytta för det åländska samhället när det gäller tillväxt och skattekraft.

Fru talman! Jag vill gärna nämna Ålands digitala agenda som är ett projekt som har krävt väldigt mycket arbete och energi från mina och flera andra tjänstemän. Under de senaste åren har de kämpat med svåra problem att lösa och också politisk motstånd från visst håll. Ändå känner jag mig stolt idag när jag kan konstatera att ÅDA är etablerad som juridisk person. Landskapet är med, Ålands hälso- och sjukvården är med och Ålands högskola är med. Ålands gymnasium kommer att gå med från 2016, Mariehamns stad är med, De Gamlas Hem har anmält intresse och Ålands kommunförbund har också köpt sin aktie. Vi har ett flertal kommuner som står på kö och vill komma med. Tack till alla goda krafter som har hjälpt till att detta har blivit möjligt! Det här kommer att skapa grunden för att offentlig sektor på Åland tillsammans kan gå in i den digitala världen, göra det på ett kostnadseffektivt sätt och bli professionella. Alla kan vara med, landskapet som den största, Mariehamns stad som den näst största och även den minsta kommun och den minsta organisationen kan vara med och ta del av allt det som finns gemensamt.

Fru talman! En viktig del är att vi kommer att föra en mera aktiv arbetsmarknadspolitik. Det gör vi utgående ifrån att vi har sett att siffrorna har förändrats. Vi vill absolut se till att människor som har hamnat i arbetslöshet så snabbt som möjligt ska kunna komma tillbaka i arbete via omskolning eller via andra åtgärder som gör att man kan tjäna sitt uppehälle på ett normalt sätt.

Vi satsar också på högskolan. När vi är på väg in i det digitala samhället och kunskapssamhället är det viktigt att vi också ger högskolan de resurser som behövs för att vi ska ha tillräckligt hög kompetens inom alla viktiga områden.

Fru talman! Vi satsar väldigt mycket arbete idag på energiomställning. Vi är stolta över de vindkraftsatsningar som har gjorts här på Åland, vilket gör att vi redan idag, relativt sett, har stor andel vindkraft i vårt samhälle. Det finns också projekt, om de blir förverkligade, som kommer att göra att vi nästan blir världsledande på det här området. Infrastrukturminister Thörnroos, tillsammans med sina tjänstemän, gör ett gediget arbete för att vi ska komma in i feed-in systemet. Vi hoppas att vi snart ska kunna förelägga nödvändig lagstiftning för lagtinget så att vi kan komma igång med det projektet. Det är väldigt viktigt inte bara för att vi ska få mera vindkraft och mera energi utan det är också viktigt att vi får producera energi som kan transporteras via den nya Finlandskabeln som är under byggnad. Utöver alla de stora investeringar som jag har nämnt här tidigare så ska vi komma ihåg att Finlandskabeln också är under förverkligande. Jag tror nog att vi med gott samvete kan tala om rekordinvesteringar under det kommande året och åren. Det är bra för det åländska samhället för det skapar arbetsplatser, ekonomisk aktivitet och förhoppningsvis också framtidstro för oss alla.

Vi har också tagit upp extra PAF-pengar för jämställdheten, ett treårigt projekt. Jag är också stolt över att vi kan satsa extra resurser på det.

Fru talman! Det är väl ganska naturligt att det blir en hel del siffror och ekonomi när man är finansminister. Jag vill understryka det som lantrådet lyfte fram. Det är viktigt att vi skapar ett tryggt samhälle för alla som bor här. Både barn, ungdomar och äldre ska kunna känna trygghet i det åländska samhället. Det är lite märkligt ibland, här på Åland kan vi visa upp ekonomiska siffror och mätetal som är i världsklass inom de flesta områden, men medaljens baksida är att vi har alltför många barn och ungdomar i det åländska samhället som inte mår bra idag. Vad beror detta på? Vad kan vi tillsammans göra? För mig är detta viktigare än om det står i resultaträkningen en siffra si eller så. En budget är siffror men det åländska samhället består av människor. Vi ska göra att det blir så bra som möjligt för människorna, vilket vi försöker med det här budgetförslaget. Tack, fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det är lätt att hålla med finansministern i hans slutord om att det är för barnen och kommande generationer vi borde arbeta. Den ekonomiska politiken är också viktig för vi lägger grunden för det samhället som de ska växa upp i framöver och de ramar vilka utifrån de kommande generationerna kommer att förverkliga sitt samhälle.

Vi hörde också att finansministern resonerade kring intäkterna. Är det inte frustrerande för en finansminister att stå i den här talarstolen idag för hur offensiv näringspolitik man än bedriver, hur mycket stimulanser man än skjuter till i det åländska samhället så är 84 procent av intäkterna i vår budget fortfarande mest relaterad till BNP-utvecklingen i Finland. Hur flitiga ålänningarna än är och hur mycket vi jobbar för att förbättra vår egen ekonomiska utveckling så påverkas intäkterna i största grad av den utveckling som sker på andra sidan om Skiftet. Är inte detta frustrerande?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det korta svaret är ja, naturligtvis. En normal finansminister hanterar både intäkterna och utgifterna. Det är det normala i en autonomi. Jag har också varit med så länge i det här arbetet så att jag vet att trots att vi har ett arbete som pågår i den kommitté som ltl Axel Jonsson sitter med i så dröjer det länge före vi har egen beskattning på Åland. Motståndet är väldigt hårt, det är väl det minsta man kan säga. Trots att våra tjänstemän idag gör ett bra jobb och förbereder arbetet i den ekonomiska sektionen så under en överskådlig framtid, åtminstone fram till 2022, kommer vi att ha ungefär det här systemet. Det är därför, fru talman, som det är viktigt att också peka på vilka andra intäkter som vi kan öka på. Hur kan vi öka PAF-inkomsterna, hur kan vi öka Postens inkomster och vad kan vi göra för att skattegottgörelsen kan öka? De sakerna kan vi påverka med dagens system.

Ltl Axel Jonsson, replik

I grund och botten måste vi ändå inse att vi inte kan leva med ett system där Posten eller PAF ska skapa de intäkter vi behöver framöver för att klara samhällsutvecklingen. Det visar på vikten av att vi faktiskt får en åländsk beskattning i hamn framöver. Jag och mitt parti är övertygade om att det beroendet av den finska samhällsutvecklingen och samhällsekonomin inte kommer att utveckla ett fortsatt blomstrande Åland om vi ska fortsätta att leva med det system vi har idag.

Tar vi t.ex. PAF som utgör 12 procent av våra inkomster i dagsläget, som finansminister redogjorde för, så ska vi komma ihåg att mellan 2008 och 2009 föll PAF:s vinst från 27,4 miljoner till 3,3 miljoner. I dagsläget utgör överföringarna från PAF 12 procent av våra intäkter. Att bygga samhällsekonomin på den här typen av lösa fundament är inte hållbart.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi ska inte bygga samhällsekonomin på lösa element. När det gäller PAF kan saker och ting hända naturligtvis. Nu har vi det så ställt att det finns pengar i reserv. Det åländska samhället klarar sig under en relativt lång tid även om det värsta skulle hända med PAF, vilket jag inte vill tro. Jag vill tro och arbeta för att det ska gå så bra som möjligt.

Fru talman! Jag nämnde att vi har ett hårt motstånd från finansministeriet och Finlands riksdag när det gäller hela skattebehörigheten. Jag tror nog, ltl Axel Jonsson, att vi har en lika stor utmaning på hemmaplan att övertala det åländska näringslivet och ålänningarna om det fantastiska med egen beskattning. Det är väldigt långt en trovärdighetsfråga. Jag har varit med så länge så att jag har sett när handelskammaren ville dra projektet med egen beskattning och idag hör jag ingenting från det hållet. Det är tyst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Finansminister och vicelantrådet Nordlund pratade om inkomster och det vill jag också gärna göra. Jag skulle vilja ha lite mera kött på benen, konkretisering, när det gäller de reformer som är utlovade och som liberalerna har tjatat om t.ex. landskapsandelssystemet. Nu finns det skrivningar. Vi vet att man har börjat hela reformen av landskapsandelssystemet. Vilken tidsplan finns? Hur tänker landskapsregeringen agera?

Sedan vill jag också veta om skattelagstiftningen, den reformen som landskapsregeringen har sagt att de ska komma i hamn med. Var ligger den frågan?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Just nu pågår en utvärdering landskapsandelssystemet. Vi har en projektanställd. Inom de närmaste veckorna kommer det en inbjudan till alla åländska partier om att utse representanter till en parlamentarisk kommitté som ska få jobba vidare med landskapsandelssystemet och att göra det så väl anpassat som möjligt till de framtida utmaningarna här på Åland.

När det gäller fastighetsskatten har vi gjort ett förberedande arbete. Vi har inte funnit någon lämplig lösning ännu kan jag ärligt säga.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Både en modern fastighetsskattelagstiftning och ett reviderat landskapsandelssystem är väsentligt för kommunernas ekonomi. Det skulle verkligen vara angeläget. Kan jag tolka det här som att vi inte kommer att få varken en ny landskapsandelslagstiftning eller fastighetsskattelagstiftningen under den tid av mandatperioden som är kvar?

Sedan en liten passus, Mariehamns stad har från 2010 till 2014 minskat sin personal med 10 procent. Det är hårda bandage också ute i kommunerna. 10 procent motsvarar nästan 80 tjänster utan att man har sparkat någon. Det har varit naturlig avgång. Det är nog hårda bandage ute i kommunerna också.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är bra att det pågår kostnadseffektiviseringar också ute i kommunerna. Det behövs inom offentlig sektor för att skattebetalarna i det privata näringslivet ska orkar bära det åländska samhället. Klumpsumman är basen i landskapets offentliga sektor. Minskar klumpsumman så måste vi också se till att vi har en kostym som är någorlunda anpassad till den klumpsumman.

När det gäller landskapsandelssystemet så kommer det att bero på den politiska enigheten i den parlamentariska kommittén. Hittar vi snabba lösningar så kommer det att finnas en lagstiftning på lagtingets bord. Blir det svårigheter så blir det svårare. När det gäller landskapsandelslagstiftningen så är det viktigare att man hittar lösningar och har en bred politisk uppslutning än i vilken månad lagstiftningen kommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vicelantrådet och finansministern berättade att vi har en ekonomi i balans. Jag tror att han är den enda finansministern i Europa som vågar göra det när man ser på resultatet. Att ha en ekonomi i balans är att kunna täcka de löpande kostnaderna med de löpande inkomsterna. Just nu verkar det inte riktigt vara så när man ser på budgeten för 2015. Det här är i princip finansministerns testamente. I budgeten för 2015 finns ett rekordunderskott på 8,8 miljoner och samtidigt har man ett rekordbelopp i klumpsumma. Man har 26 miljoner euro mera till sitt förfogande än när man började sin period i regeringen. Hur ser finansministern på denna gula bok som kan anses som hans testamente när siffrorna visar på detta sätt?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Asumaa har rätt. Den som är finansminister i Europa har nog en ganska unik situation idag mot när man är finansminister på Åland. Därför att vi har noll i skuldsättning. Vi kommer att ha noll i skuldsättning också när vi går ut ur 2015. Det är få länder förunnat att ha en så god ekonomisk situation, undantaget Norge som har sin olja. Åland är unikt. Jag tycker att det är bra att ltl Asumaa hjälper till att lyfta fram den situationen. Vi gemensamt, den här regeringen, tidigare regeringar och lagting har faktiskt skött vår ekonomi på ett sådant sätt på Åland att vi har den här situationen. Det är en styrka när vi går in i framtiden.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag kan också hjälpa till med att berätta för finansministern och för ålänningarna att finansministern har lyckats bränna 50,5 miljoner euro under sin tid. Det är värre. Kassan har varit full. I testamentet som finansministern kommer att överlåta till nästa regering och finansminister så ligger kassan troligtvis på ungefär 30 miljoner, kanske inte ens det. Utan extra PAF-medel så hade kassan varit noll i slutet av det här året. 50,5 miljoner har bränts under den här tiden, man har öst på och det är ju inte heller så roliga siffror att konstatera.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är viktigt att konstatera att budgeten är en sak och bokslutet är en annan sak. Bokslutet är verkligheten. Budgeten är det som man önskar eller tänker att det ska bli framåt. Bokslutet visar hur det blev. Bokslutet för 2013 visar att vi har en ekonomi i balans när det gäller utgifterna och inkomsterna. Bokslutet för 2014 kommer högst sannolikt också att visa på ungefär samma sak. År 2015 kommer också att vara väldigt nära men det är lite svårare förutspå beroende på vad som händer i världsekonomin och runt omkring oss.

När man kritiserar den åländska ekonomin så känns det på något sätt som om man blundar för verkligheten. Vi sitter i en väldigt bra situation här på Åland. Den här regeringen har skött ekonomin bra, tidigare regeringar har skött ekonomin bra och därför är vi skuldfria på Åland idag. Vi ska utnyttja den situationen, våga satsa framåt och skapa framtidstro tillsammans. Det är det viktigaste.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Finansministern tog upp inkomsterna. Överföringarna från riket till Åland är rekordstora idag om man jämför med några år tillbaka i tiden, även om vi 2007-2008 också var uppe på en ganska hög nivå. Bara för fyra år sedan fick vi 60 miljoner i mindre inkomster när det gäller överföringar. Det har alltså varit ett problem. Det är som ministern säger, vi kan inte luta oss tillbaka och räkna med att det här ska stå sig. Vi vet hur hjulen rullar allt långsammare. I det åländska samhället finns det dessvärre också tendenser att hjulen rullar allt långsammare. Reformer är då viktiga att komma vidare med och konkretisera olika reformer för att dra ned på utgifterna.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan egentligen bara hålla med vtm Eriksson i exakt det hon sade. Vi försöker jobba för det. Det är väldigt viktigt att vi hjälps åt i de olika forumen där vi har säte och stämma. Vi måste försöka skapa en sådan miljö som gör att vi hjälper varandra, hjälper alla de tjänstemän som kämpar och skapar bra, effektiv och modern offentlig sektor och att det går framåt. Vi måste skapa den andan i det åländska samhället.

Satsningen Team Åland lanserar vi för Ålands näringsliv. Vi borde nog ha lite mera Team Åland i den åländska politiken också.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är ju regeringens ansvar att få folk med i arbetet.

När det gäller kommunernas socialtjänst har man haft olika möten, men man har ändå inte lyssnat tillräckligt på vad kommunerna säger. Man tänker bara köra igenom det. Det är ingen bra metod för att komma fram med olika projekt och olika reformer. Man måste ha människorna och kommunerna med i arbetet. Här har man inte lyckats. Det finns jättemycket synpunkter där som man inte har lyssnat på.

I tidigare replik pratades det om landskapsandelsreform. Det är viktigt att man har kommunerna med i det arbetet och ser till att det här verkställs. Kommunerna har under hela mandatperioden frågat efter den här reformen. Nu verkar det som om vi heller inte får reformen under den här mandatperioden.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vtm Eriksson är lite pessimistisk när det gäller kommunerna socialtjänst. Vi har gjort och det görs ett gediget förberedande arbete när det gäller lagstiftning och den ekonomiska biten. Senast i morse hade vi ett möte kring denna fråga. Nu har vi snart ett sådant material så att vi kan inleda en diskussion med kommunerna, kommunförbundet och Mariehamns stad. Det är precis så som vtm Eriksson säger, om vi inte får kommunerna med oss så blir det ingenting. Jag är ganska säker på att vi ska kunna hitta ett sådant paket som innehåller både ekonomi och verkställighet och som kommunerna tycker att är bra. Vi måste komma ihåg att KST inte är till för kommunerna. KST är till för ålänningarna och de ålänningar som är i behov av handikappservice, barnomsorg och omsorg för de svagaste i vårt samhälle. Det är vår skyldighet som politiker att faktiskt hitta sådana lösningar så att vi kan ge trygghet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Först om den nya budgetstrukturen. Det är ganska intressant att höra på vicelantrådet, finansministern. För ett år sedan förde vi en livlig diskussion om huruvida budgetuppföljning som system är bra och om det ackumulerade underskottet. Då sade landskapsregeringen att det är ett förlegat sätt att redovisa ekonomi på, nu går vi in för affärsbokföring eller resultaträkning istället.

Nu presenteras en budget med minus 8,8 miljoner i underskott. Nu är inte det heller det riktiga säger finansministern. I verkligheten kommer nog ekonomin att vara i balans i alla fall. Nu har vi ändrat budgetstrukturen, men ändå presenteras en budget som uppenbarligen skiljer nästan 10 miljoner i verkligt resultat. Kanske vi nu så småningom skulle få det rätta verktyget för att också i budgetsammanhang kunna presentera hur ekonomin ligger till?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker att den här nya budgetstrukturen är väldigt bra. Den tydliggör vad som är verksamhetsutgifter, överföringar och investeringar. Vi får avskrivningar på samma sätt som kommuner och företag har. På det sättet är det för vanliga läsare lättare att ta till sig.

Underskottet, i affärsbokföringen i det här budgetförslaget, bygger på att vi har lämnat en buffert för Ålands hälso- och sjukvård för att klara olika upp- och nedgångar. Man vet aldrig vad som händer.

Vi har också lämnat pengar till högskolan för att de ska kunna göra nödvändiga investeringar i framtiden mot bildningar.

Vi har också ändrat på procenten när det gäller pensionerna. Vi kunde ta ut ungefär 3 miljoner till, men vi har varit försiktiga och haft försiktighetsprincipen. Vi kunde ha lagt mycket snyggare siffror om det bara är siffrorna som är det viktiga. Men, fru talman, siffrorna är en sak, människorna och verkligheten är en annan sak.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Människorna är viktiga och siffrorna är inte lika viktiga. Men vad är det här för en budget att ta ställning till när vicelantrådet säger att det här rekordstora underskottet som nu presenterats, trenden är klart negativ, betyder egentligen ingenting? I verkligheten har vi en ekonomi som är mycket bättre. Varför diskuterar vi det här förslaget som uppenbarligen inte överensstämmer med den verkliga driften av landskapsverksamheter? Det bli fullständigt meningslöst.

Sedan kopplar detta ihop även med det som vicelantrådet sade om investeringar. Det sades att vi har rekordinvesteringar och vi stimulerar. Samtidigt ska vi vara försiktiga med investeringar eftersom vi kommer att få problem med likviditeten om vi investerar så som planerat. Vad gäller egentligen? Ska vi investera som ni föreslår eller ska vi inte investera för att behålla likviditeten?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker att ltl Perämaa verkar lite stressad över den här situationen. Jag har varit väldigt tydlig med innehållet i den här budgeten. Jag har öppet meddelat att det finns en liten buffert för att ÅHS ska kunna klara oförutsedda händelser, eftersom de har begärt att få det. Det finns en liten buffert för högskolan. I motsats till när ltl Perämaa var finansminister och tog ut väldigt mycket av pensionstagarna så har vi minskat på det för vi tar ett långsiktigt ansvar. Istället presenterar vi en lite sämre siffra här i resultaträkningen. Det är vårt sätt att ta ansvar och ett långsiktigt ansvar, ltl Perämaa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, fru talman! Jag noterade att finansminister Nordlund hänvisade till president Niinistö och hans ganska uppmärksammade uttalande om att den finska regeringen egentligen sedan 2007 har haft någon sorts imagespel, som han uttryckte sig. I lördagens Huvudstadsblad spädde Esko Aho på kritiken. Esko Aho är en person som Nordlund och jag känner sedan tidigare. Esko Aho menade att den förda politiken totalt har stagnerat.

Jag förstår att finansminister Nordlund hade förståelse för vad Niinistö sade. Jag tycker mig se ganska tydligt att på finsk sida har man effektiviserat den offentliga förvaltningen på ett helt annat sätt än vad man de facto har gjort här på Åland. Jag ska återkomma till det mera i detalj i mitt anförande. Betyder det att den åländska i regeringen under åren har drivit ett ännu större imagespel? Eller hur ska man ha förståelse för det Niinistö sade?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den åländska regeringen har verkligen inte bedrivit något imagespel. Se på driftsprivatiseringarna i skärgårdstrafiken! Jag tror inte det är någon image. Det är en verklighet där ute i skärgården och ombord på fartygen. Det är en annan drift idag.

Se på Ålands digitala agenda! Trots hårt motstånd har vi i stort sett hela den offentliga sektorn med oss i det arbetet snart.

Det har gjorts ett jättebra förarbete när det gäller KST. Nu krävs det väldigt mycket förtroendeskapande åtgärder och ekonomiska lösningsmodeller gentemot kommunerna. Jag tror att vi kommer att få det projektet också att landa ganska bra.

Sedan har vi också hela tiden fokus på att göra kostnadseffektiviseringar i offentlig sektor. Därför kan vi presentera en budget för 2015 som har 147 färre tjänster än 2011. Procentuellt klarar vi oss ganska bra med finska staten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Nu är vi framme vid den intressanta frågan; ska vi diskutera människor, 147, eller ska vi diskutera siffror? Tittar vi på siffrorna, finansministern Nordlund, så minskar de inte. Tvärtom, verksamhetskostnaderna ökar fortfarande. Jag tror att det i siffran 147 finns ganska mycket av driftsprivatiseringen, eller hur finansminister Nordlund? Tittar vi på verkliga tjänster, dvs. tjänster som inte har varit vakanta, som har dragits in och som de facto inte har kostat någonting hittills, så är det ganska få verkliga tjänster som vi stöter på. Jag tror att det bara är landskapsveterinären som jag har hittat när jag har gått ganska noga igenom det här.

Jag ska återkomma till hur utvecklingen har varit för offentlig sektor sedan Roger Nordlund började aktivt i politiken och hur politiken är idag. Jag ska jämföra hur utvecklingen har varit i Sverige och Finland. Då ska vi höra om vi pratar om människor eller siffror. Jag ber att få återkomma.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Det ska bli en intressant jämförelse eftersom ltl Eriksson och jag började ganska samtidigt i politiken.

Fru talman! Det kan vara skäl att lyfta fram ökningarna för verksamhetsutgifterna. Pensionspremieprocenten är 875 000 euro. Avtalsenliga löneförhöjningar är 790 000 euro. Inflationsökningar är 900 000 euro. Arbetslöshetsersättningarna har ökat till 600 000 euro. Förändrade kompensationer till kommunerna är 1,1 miljoner euro. Så här kan jag fortsätta en stund till. Där det finns ökningar finns det också naturliga förklaringar.

Jag ska med glädje ta del av den utredning som ltl Eriksson ska presentera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Lika som i fjol återkommer finansministern till behovet av sammanhållning. Det är en god målsättning. Finansministern manar till att man inte ska sätta krokben för varandra för att använda en idrottsterm. För att skapa sammanhållning måste man ha strukturer i vilka man utövar det. Jag finner det därför lite haltande när finansministern samtidigt säger att näringslivet och den ekonomiska aktiviteten ska bäras fram av projekt. Projekt är väl huvudsakligen punktinsatser. Med det menar jag att sammanhållning är bra men då måste man ha strukturer som kan utövas. Var är det ekonomiska rådet som är en strukturell insats och inte något projekt? Inget ont om projekten, men de räcker inte till, enligt min mening.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag ska villigt medge att jag också var en god vän av det ekonomiska rådet. I våra regeringsförhandlingar skapades istället ett tillväxtråd. Tillväxtrådet har ansvar över den strukturella övergripande planeringen samt planen för att utveckla Åland.

När det gäller projekt så är vi beredda att ställa upp med pengar till näringslivets organisationer och olika sammanslutningar. På det sättet kan vi kanalisera in PAF-pengar där det finns möjligheter att skapa tillväxt och förbättra möjligheter för export från Åland. Vi har en del resurser och detta är vi beredda att göra i samarbete med näringslivet. Vi politiker skapar inte tillväxt och ekonomi, det gör näringslivet och vi ska hjälpa till så gott vi kan.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det var intressant upplysning. Det är beklagligt att finansministerns intentioner inte nådde fram, men så är det i politiken.

I en marknadsekonomi är det oerhört viktigt att aktörerna där - varav det offentliga är en del, inte särskilt stor, kanske lite större hos oss än på andra ställen - har fasta strukturer och platser där man möts. Det här gäller framförallt de som skapar jobb och de som deltar i arbetet dvs. branschernas organisationer. De bör nödvändigtvis under organiserade strukturella former kunna enas och mötas och därmed minska på krokben. Överhuvudtaget bör vi få ordning på det hela. Vi behöver bara titta lite omkring oss så ser vi hur det är satt i system och fungerar hyfsat bra. Jag efterlyser fortfarande bättre tag härifrån. Den här typen av projekt räcker inte till. Tro mig!

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag måste medge att jag under min politiska karriär har fått göra större kompromisser än att släppa det ekonomiska rådet och istället acceptera tillväxtrådet. Det kanske t.o.m. är ett bättre forum, om man ska vara riktigt ärlig. Det är ändå med sikte på framtiden och tillväxten som vi ska arbeta.

Jag upplever att näringsministern har väldigt aktiva och bra kontakter med näringslivsorganisationerna på Åland.

Förutom de formella strukturerna som ltl Jansson lyfte fram så är det också väldigt viktigt, speciellt i ett litet samhälle som det åländska, att de informella strukturerna fungerar bra. Jag vågar påstå att den här landskapsregeringen har skapat väldigt goda informella strukturer till de större företagen och även till de mindre. På det sättet håller vi på att skapa en miljö som är framåtsyftande. Varje sådan träff har nog också faktiskt skapat verkliga projekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det blir mycket siffror och jämförelser, jag tänker fortsätta med det. Jag roade mig med att prata med en person som är lite ekonomiskt lagd och jobbar delvis inom den branschen. Jag frågade hur han ser på landskapets ekonomi. Svaret som jag fick var; ”skulle jag vara företagsledare i ett privat företag och ha ett negativt eget kapital som landskapet har så skulle jag vara mäkta oroad.”

Enligt bokslutet 2013 har vi 365 miljoner negativt kapital, det innefattar pensionsskulden också. Vi har förändringar av finansiella tillgångar, exklusive kassan, från 2011 från 51 miljoner till 26 miljoner.

Ytterligare säger man att likviditeten är bra. Det beror ofta på att man har icke-verkställa åtgärder.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Det var intressant att ltl Eklund tog upp negativt eget kapital. Orsaken till att vi har negativt eget kapital är att vi har den så kallade pensionsansvarsskulden med i vår balansräkning. Finska staten lyfter inte in pensionsansvarsskulden i sin balansräkning, för då skulle det se alldeles bedrövligt ut.  Vi är egentligen bara halvvägs för vi har tagit upp kostnadssidan, pensionsansvarsskulden. Egentligen borde vi också ta upp den framtida fordran vi har på avräkningen för att det ska bli en balans i detta. Vi är inte riktigt färdiga med det projektet ännu. Det kommer att se annorlunda ut år 2016 eller 2017 när det finns tid att jobba mera med de här sakerna på finansavdelningen. Ltl Eklund ska inte oroa sig så mycket för de där sakerna.

Ltl Brage Eklund, replik

Det får ligga på finansministerns bord att inte oroa sig just för det. Men det oaktat så vet vi att kassalikviditeten har minskat, man har förbrukat utjämningsfonden och alltihop. Det är ett noll streck där idag. Visst lever man över sina tillgångar, det är ofrånkomligt.

Finansministern nämnde att man måste hitta andra inkomster. Det är mycket riktigt. Det som finansministern nämner är nästan bara landskapets egna företag och de lever sitt liv. Landskapsregeringen ska skapa förutsättningar för att de privata företagen ska kunna skapa inkomster. Man har minskat på stöden till näringslivet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller helt med ltl Eklund. Det viktigaste är att vi skapar bra förutsättningar för det åländska näringslivet att verka i. Det verkar som om det allena saliggörandet är hur mycket bidrag vi ger till det åländska näringslivet. Det är säkert en del av verkligheten. Det viktigaste är vilket utbildningssystem vi har, vilka lagar, vilka regler och vilken miljö vi har på Åland. Har vi en företagsvänlig miljö där vi stöder varandra och det är lätt att komma till beslut, så har det mycket större betydelse för hur det åländska näringslivet utvecklas och växer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Vicelantrådet, finansministern talade om antalet minskade tjänster inom landskapsförvaltningen. Det är inte riktigt lätt att följa med detta i bilaga 2. Jag är glad om ministern också kan utveckla resonemanget om hur många tjänster som vi nu upphandlar genom arrangemang? Vi har driftprivatiseringar och vi tar in konsulter. Det skulle vara intressant att få en förklaring till det.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan inte säga den siffran. Jag återkommer gärna till det i utskottsbehandlingen. Vi kommer säkert att bli hörda i finans- och näringsutskottet och vi kan försöka utreda det lite närmare.

Ltl Sundblom och alla andra borde ju vara glada när vi upphandlar, för pengarna går till privata företag och näringsidkare. Vi stöder det åländska näringslivet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Ja, men samtidigt är det pengar som vi på ett annat vis går ut med istället. Därför skulle jag gärna vilja ha en jämförelse. Det är ganska väsentligt när man tänker på hur mycket antalet anställda minskar i landskapsförvaltningen och hur många av dessa arbeten som vi upphandlar. Det förhållandet är så viktigt, tycker jag.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Precis som ltl Sundblom har jag också naturligtvis intresse av att få veta den saken. Vi är inne i en förändringsprocess just nu och vet inte precis hur det här kommer att landa. Offentlig sektor har minskat med 147 tjänster, vilket vi kan se i budgeten. Vi upphandlar en hel del, det ska vi vara ärliga med. När vi får driftsprivatiseringen i hamn som helhet och när vi får Ålands digitala agenda att fungera över hela Åland då behövs färre tjänster och det är bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Finansministern hade ett intressant anförande. Jag för min del har kanske hållit mig till den skara som varit mest pessimist vad gäller landskapets ekonomi. Jag tror nog faktiskt att jag måste ändra mig lite och bli lite mera optimist. Det finns tecken på att man faktiskt håller på att lyckas svänga skutan ganska bra. Det nämndes att 2014 visar åtminstone ett nollresultat och kanske något bättre. Isolerat för nästa år är det minus 8,8 miljoner som kanske också balanseras. Jag är mera positiv idag än vad jag var tidigare. Om det inte händer alldeles för stora negativa saker i världen så kanske man kan se ett ljus i tunneln.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag delar ltl Karlssons uppfattning. Det viktiga, för att vi ska kunna fortsätta att ha den goda utvecklingen, är att vi kan hålla sysselsättningen på en hög nivå. Folk måste ha arbete, kunna försörja sig, betala skatter till kommunerna och reda sig. Då kommer det åländska samhället att klara sig. Det är det som är den stora skillnaden idag mellan Åland och riket. Vi har en arbetslöshet på 4 procent medan man i Finland tyvärr snart har passerat 10 procent. Vi ska göra allt vi kan för att hålla igång sysselsättningen. Därför har vi stimulanspaketet och investeringarna med i budgeten och i våra bolag för att vi ska hålla hjulen rullande i det åländska samhället.

Ltl Runar Karlsson, replik

Arbetslösheten är ett fundament för att ha ett bra samhälle. Det är det. Att ha ett bra samhälle är också att värna om mjuka värden, barn och ungdomar, som finansministern värnade om. Det är lätt för en finansminister att bara se på kalla siffror. Det var bra att finansministern nämnde de mjuka värdena och reformerna som finansministern själv har åtagit sig. Jag tänker på ÅDA som kan hända var en omöjlig uppgift från början men nu verkar man också komma i land med det projektet.

Finansministern har också KST på sina axlar. Jag tror att KST inom sinom tid kommer i hamn bara det får mogna något och man lite får fundera på alla på utlåtanden från kommunerna. Jag vill ge beröm åt finansministern för att han åtar sig de här omöjliga uppdragen som kanske blir möjliga.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Tack för det! Det kan behövas lite uppmuntrande ord.

När det gäller den kommunala socialtjänsten så visst är det en utmaning. Det är samtidigt en väldigt viktig fråga. Det handlar om barnen, det handlar om folk som har problem på grund av missbruk och det handlar om omsorgen och omsorgsförbundet. Det handlar om de svagaste i samhället. Vilka är det vi ska kämpa och jobba för om det inte är för dem? Vi har ändå de facto en relativt god ekonomi i det åländska samhället. Vi måste också kunna ordna så att de får ungefär likvärdig service på Åland. Det ska inte vara någon skillnad om man bor i en liten eller stor kommun. Är man ålänning så är man ålänning och då ska man ha rätt till en viss basservice och det är jag beredd att kämpa för. Jag hoppas att jag får hjälp. Jag vet att det finns en del nyckelpersoner. Ltl Runar Karlsson är en sådan, ltl Asumaa är en annan nyckelperson och ltl Petri Carlsson är en tredje nyckelperson. Jag vill skapa en bra diskussion med dem och så ska vi tillsammans sy ihop ett bra paket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte att vicelantrådet, finansministern väntade sig hyllningsord från oppositionen. Jag tycker personligen att vicelantrådet valde ett lämpligt tonläge, både allvar och ändå framtidsoptimism. Det är en tuff utmaning vi har. Om vi höjer blicken ett ögonblick istället för att skälla på varandra av tradition så har vi obalans i nuvarande avräkningssystem. Vår befolkning har snabbt växt med 5 000 ålänningar jämfört med 1993 när nuvarande system togs i bruk. Vi har fortfarande samma avräkningsgrund och där hittar vi naturligtvis en del av förklaringen till att vi har problem med vår samlade ekonomi.

Kan vicelantrådet ge oss en lägesbedömning av möjligheterna att få en förändring av avräkningsgrunden via Ålandsdelegationen etc.?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det har varit en långdragen fråga. Jag tycker att vi har starka argument från åländsk sida. Ltl Jansson nämnde kanske det viktigaste argumentet; befolkningstillväxten. Det är ett märkligt system, ju fler vi blir så får vi, relativt sett, mindre pengar till Åland. Antagligen kunde man inte tänka sig att det skulle bli en sådan här stor skillnad i befolkningstillväxten i Finland och på Åland när systemet skapades.

Statusen just nu är att vi har lyckats få finansministeriet med på att föra frågan till Ålandsdelegationen för att där få ett juridiskt utlåtande och sedan komma vidare i processen. Det är en seg process men vi har kommit en bra bit på väg. Vi har fått en acceptans för att det är en fråga som ska diskuteras och den ska diskuteras separat i från den revisionen som Ålandskommittén jobbar med.

Ltl Harry Jansson, replik

Vi har ett problem med tidsramen. Det stundar ett riksdagsval Helsingfors. Det betyder att det i värsta fall kommer att bli en förändrad politisk miljö när det gäller åländska frågor. Om vi tänker på svenska folkpartiets regeringsmedverkan efter valet 19 april och om vi tänker på sannfinländarna inmarsch i regeringen så kanske problemet för oss är tidsrymden. Hur ska vi hinna sjösätta en lag i riksdagen Helsingfors före den 19 april? När det gäller den processen är det skäl till oro. Att uppmana att skynda på när man har att göra med finansministeriet är inte lätt, men det skulle krävas så att de förstår allvaret i situationen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan bara hålla med ltl Jansson. Det skulle vara bra om man under den här regeringsperioden kunde fullfölja det här, eftersom grunden lades redan under den förre statsministerns och finansministerns tid. Naturligtvis är det en utmaning att få en sådan förändring genom riksdagen. Utmaningen att få det genom finansministeriet är minst lika stor. Finansministeriet byts tyvärr inte när det är riksdagsval utan det är samma människor som jobbar där.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och fortsätter i morgon klockan 9.30.

Första behandling

52      Godkännande av vissa bestämmelser i konventionen mot tortyr

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 2/2014-2015)

Republikens presidents framställning (RP 13/2013-2014)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Bästa lagting, vi är i det sista kapitlet i det här komplicerade men ytterst självstyrelsepolitiskt intressanta ärende.

Republikens presidents föreslår att lagtinget ger sitt bifall till konventionen mot tortyr till de delar det faller inom vår behörighet.

Utskottet välkomnar presidentens framställning och föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet.

En kort och liten resumé. I mars 2013 begärde lagtinget in samtycke till det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr. Konventionen trädde ikraft redan 1989, men konventionen godkändes aldrig av lagtinget, dåvarande landstinget. Bedömningen som gjordes då var att det inom konventionen inte fanns åländsk lagstiftningsbehörighet.

I lag- och kulturutskottets betänkande nr 8/2013-2014 fördes ett resonemang kring behörighetsfrågan, dels att självstyrelselagen inte innehåller någon kvantifiering av behörigheten utan berörs behörigheten ska det åländska parlamentets ge sitt medgivande. Dels är det dessutom inte nödvändigt att landskapet nyttjar sin lagstiftningsbehörighet utan det räcker med att det finns en teoretisk behörighet.

Till landskapets behörighet när det ankommer tortyrkonventionen hör allmän ordning och säkerhet, socialvård, undervisningsväsendet och lagstiftning gällande landskapets och kommunernas tjänstemän.

Efter analys och ingående diskussioner inom både lag- och kulturutskottet och självstyrelsepolitiskt nämnden kom de fram till samma konklusion; att lagtinget inte skulle ge sitt bifall utan bör invänta en kompletterande presidentframställning, så att lagtinget kunde ta ställning till konventionen i sin helhet.

Här är vi idag. Det är konventionen som vi behandlar.

Landskapsregeringen har också gett ett yttrande till grundkonventionen. Av landskapsregeringens yttrande framgår inte huruvida lagtingets bifall till konventionen innebär något behov av ändringar i landskapslagstiftningen eller något annat regelverk.

Landskapsregeringen bör enligt utskottets mening försäkra sig om att så är fallet och om att bland annat sjukvårdspersonalen innehar tillräckliga kunskaper på området.

Slutligen några ord om JO:s behörighet i landskapet. I samband med behandlingen av det fakultativa protokollet förde utskottet ett resonemang om JO:s behörighet i landskapet mot bakgrund av att JO utsågs till en nationell förebyggande mekanism mot tortyr. Det är JO som ska övervaka konventionen.

Utskottet anser att det är angeläget att det även i landskapet finns en på lag grundad övervakningsmekanism till den viktiga konventionen som rör mänskliga rättigheter. Utskottet ansåg det således inte tillfredsställande att det råder oklarhet i fråga om vem som bär ansvaret för övervakningen av konventionen. Det skulle vara ändamålsenligt att JO skulle utses till en sådan nationell förebyggande mekanism mot tortyr som avses i protokollet även på de områden lagtinget har behörighet.

Utskottet önskar här upprepa att övervakningsfrågan enligt utskottets mening kan lösas genom en överenskommelseförordning. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att i skyndsam ordning vidta åtgärder för att få till stånd en sådan förordning.

Lag- och kulturutskottet förslår att lagtinget i skyndsam ordning ger det begärda bifallet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Först vill jag uttrycka min tillfredsställelse över den raska behandlingen i utskottet. Det väntar många på. Det är också glädjande att principen om uppgradering av transformering härmed slås fast, vilket självstyrelsepolitiska nämnden varmt tillstyrkte. I ljuset av det går jag till det sista stycket i det förtjänstfulla betänkandet. Är det känt i utskottet hur långt på vägen en sådan här överenskommelseförordning kan tänkas vara? Den är ganska väsentlig egentligen. Att ta in en sådan här norm är ett nytt steg i självstyrelsesystematiken. Jag undrar om utskottet har någon upplysning i det sammanhanget?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det ankommer på landskapsregeringen. Så vitt utskottet är informerat har det väl inte rört på sig så där väldigt mycket i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Bästa kollegor, jag tänkte vara tyst i det här ärendet. I och med replikskiftet här mellan ltl Gunnar Jansson och utskottsordförande, vad gäller övervakningstillsynen av tortyrkonventionen kopplat till det fakultativa protokollet som vi har behandlat tidigare, så finns det anledning för självstyrelsepolitiska nämnden att ånyo behandla frågan om JO:s och även JK:s möjligheter att verka på Åland över åländsk behörighet.

I de höranden som utskottet har förrättat har det visat sig att det finns olika uppfattningar i vilken mån man kan ifrågasätta JO:s och därmed JK:s rätt att agera på Åland.

Från nämndens sida har vi flera repriser behandlat de övervakande myndigheternas rätt att agera på Åland och även i det sammanhanget efterlyst åtgärder för att vägleda hela apparaten. Tänker vi tillbaka på diskussionerna under 1980-talet om att Åland skulle behöva en egen JK, ett eget JK-ämbete, så visar det sig att det finns tveksamheter om vår rätt att göra på det viset.

Det återstår endast att självstyrelsepolitiska nämnden ånyo tar en diskussion runt det här ärendet och hör förslagsvis landshövdingen. Sedan får vi återkomma till frågeställningen; går det att utverka en överenskommelseförordning som grund för JK:s och JO:s övervakning på Åland?

Tortyrkonventionen visar att det är hög tid att vi faktiskt åstadkommer en reglering av den här sidan. Personligen är jag helt fullt och fast övertygad om att i och med att vi via självstyrelselagen utövar makt och därmed också förvaltning så krävs det en särskild reglering av JO:s och JK:s aktivitet på Åland, oavsett bestämmelserna i grundlagen. Det här är tydligen en fråga som vi måste fördjupa oss i än en gång. Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det är väsentligt att gränsdragningen klargörs, det är alldeles riktigt. Jag instämmer i kollegan Janssons syn på den frågan.

Fram till år 2000 när den nya den lagen trädde ikraft så hade man en doktrin i JK-JO-ämbetena som sade att av hävd har det ansetts att man kan göra si och så, även på områden under lagtingets behörighet.

JK:s och JO:s laglighetsövervakning skärptes väsentligt med den nya grundlagen och där har den här diskussionen egentligen tystnat. Det är synd, den bör utan vidare återuppväckas i linje med vad vi nyss hörde av kollegan Harry Jansson och därvid mycket utifrån den nya grundlagens skrivningar som är helt annorlunda än den gamla regeringsformen. Det här är en mycket väsentlig fråga.

Ltl Harry Jansson, replik

Även tidigare justitieombudsman Söderman anser att det här är en grå zon, dvs. hur åländsk övervakning ska gå till. Är det på det viset att en tidigare innehavare av ämbetet anser det, då finns det orsak för oss att i alla fall vara aktiva och försöka åstadkomma en reglering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Fortsatt enda behandling efter bordläggning

53      Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)

Ärendet bordlades vid plenum 12.11.2014 och kan bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så besluter.

Först tillåts fortsatt diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Ltl Göte Winé

Fru talman! Debatten om Vårdöbron fortsätter och ovissheten finns fortsättningsvis kvar för Vårdöborna. I helgen under Godbymässan så märkte man att Vårdöbron är en fråga som berör främst Vårdöborna men även andra.

Vi hade en gallup där vi lät besökare i vår monter skriva ner vilket alternativ de var för, ny bro eller renovering. Det var 178 personer som svarade på den frågan. Resultatet blev 158 för en ny bro och 17 för en renovering. Så det var en klar majoritet för en ny bro. Kommentarerna som nämndes rörde sig om osäkerheten att ta sig över bron och för då främst barnen. Hur ska man där kunna garantera att barnen fortsättningsvis ska kunna ta sig över på ett bra och ändamålsenligt sätt med en renovering där man bygger ett helt nytt brolock? Det var en av frågorna. Det nämndes i debatten i onsdags att de som talar för ny bro kör med skrämselpropaganda. Nå, inte är det så heller. Vi lyssnar på de boendes oro i denna fråga. De har tagit del av riskanalysen och är oroliga över hur det nu blir när det gäller främst liberalernas och moderaternas alternativ.

Sedan en intressant sak som jag hörde i morse i radion. Ltl Gun-Mari Lindholm hävdade att fakta som tillkommit så talar för renovering, om jag uppfattade det rätt i morse. Nå, det får stå för ledamoten själv. Men för mig personligen så desto längre tid och desto mer information jag får, så är för mig ny bro det enda alternativet.

Trafikavdelningen hade en insändare som nog ger saklig och bra information och den informationen talar nog mer för en ny bro än för en renovering.

Fru talman!  Vårdöborna vill nu ha ett besked. Här finns det två alternativ.  Vi som jobbat enligt tjänstemännens beredning och litar på deras uppgifter. Vi har också lyssna på folket, lyssnat på experterna. Det är folket som berörs och det är experterna som har kunskapen.

Nu ifrågasätter en majoritet sakkunskapen och dels vill undersöka vidare men skriver vidare i sitt betänkande: ”Utskottet föreslår således att anslaget används för en renovering av den befintliga bron och att någon ny bro inte byggs”. Ändå vill majoriteten inleda med en undersökning trots att man redan nu gått in för en renovering.

Det som jag upplevt för Vårdöborna är ovissheten och de vill ha ett beslut och veta vad det innebär för dem. Låt inte de alla som rör sig på bron vara brickor i ett politiskt maktspel som man vill ha detta till. Vi måste komma framåt nu för ovissheten är jobbig för de som rör sig på bron. Tack.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Som man frågar får man svar när det gäller socialdemokraternas enkät på Godbymässan. Om man inte har fakta som bakgrund så är det lätt att svara på det ena eller andra sättet.

Vi har alltid hävdat att man behöver mera fakta, man behöver göra mera undersökningar för att man ska ta vara på det restvärdet som finns i nuvarande konstruktion, om det är så att det faktiskt går att använda. Jag har uppfattat här i salen att det intresset har varit stort i den här frågan.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Som man ropar får man svar nämnde ltl Lindholm. Tyck till om Vårdöbron! Vad har du för åsikt? Jag tycker jag är ganska öppen.

Däremot visar enkäten att den här frågan berör. Skulle frågan inte beröra så skulle man heller inte fylla i enkäten. Enkäten visar vad folket vill.

Vidare nämnde ltl Lindholm att alla inte har fakta. Men vi går på fakta, vi går på sakkunskapen. Vi har verkligen lyssnat. I mitt anförande tog jag upp att desto mera jag lyssnar så talar det för en ny bro. Jag har lyssnat på en oberoende sakkunskap.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Jag för min del tycker att det är bra att människor engagerar sig i frågor som berör dem. Det är positivt och det ska vi också uppskatta.

Att det finns uttömmande fakta i det här ärendet håller jag inte med om. Det är ett prov särskilt som är analyserat från fundamenten. Det är inte tillräckligt. Det är inte på basen av det provet som vi kan göra den slutsatsen som man gör i det här ärendet.

Det allra bästa vore att stanna på samma station i det här ärendet och faktiskt utreda det här ordentligt. Jag kan inte se att någon människa, som har någon form av ekonomiskt tänkande, kan bortse ifrån det restvärde som eventuellt finns i den nuvarande bron.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Orsaken till att jag gick upp och höll det här anförandet idag beror mycket på osäkerhet och att människor vill få reda på vad som händer.

Ltl Lindholm nämnde att ett prov inte är tillräckligt. Samtidigt skrivs i en insändare att om man sätter ett nytt brolock så måste det förstärkas så pass kraftigt så att kostnaderna stiger upp mot det som en ny bro kostar. Vad vinner vi på detta? Fortsättningsvis behöver vi ge människor information. Ltl Lindholm säger att moderaterna vill ha mera undersökningar men ändå säger man i betänkande att bron ska renoveras. Det viktiga är nu att vi kommer framåt och att vi kan ge Vårdöborna ett besked som de väntar på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Jag har nu lyssnat på debatten i tvenne dagar, men jag kan inte säga att jag har nåtts av nya insikter som skulle skilja sig mot den sakkunskap och den expertis som vi tidigare har hört i finans- och näringsutskottet.

Även om jag tycker att det är ett formidabelt betänkande till allra största delar så finns det avsnitt som jag inte riktigt kan hålla med om. Det handlar om Vårdöbron. Jag aviserar att jag tar reservationen till omröstning när så blir aktuellt. Jag berörde kort reservationen i min huvudsakliga presentation av betänkandet.

Reservationen går ut på att jag och vi anser att det är ekonomiskt oklokt och äventyrligt för hela Åland att bygga en ny bro. Det bidrar inte till att skapa trygghet i samhället. Grundbulten i allt civilisationsbygge handlar om att man ska ha infrastruktur som fungerar och att man ska försöka vara så jämställda över hela Åland som någonsin är möjligt.

När det gäller betong så är det en vetenskap som jag tyvärr inte behärskar lika bra som många andra här i salen, kanske. Jag har stött mig mycket på den sakkunskap som vi har hört. Sakkunskapen säger att de prover som har tagits är tillräckliga för att man ska kunna fatta beslut om att det inte är ekonomiskt hållbart att försöka sig på en reparation av den gamla bron. Detta stöder jag mig mycket på.

På basen av rekommendationerna från sakkunniga så stöder jag landskapsregeringens resonemang och den framställan som regeringen har kommit med och ett äskande om att man ska inleda bygget av en ny Vårdöbron parallellt bredvid den gamla.

Mot den bakgrunden föreslår jag och vi att anslaget under moment 48.30.79 samt det till anslaget hörande detaljmotiveringen ska förbli i kraft. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson nämnde sakkunskapen som vi har hört i utskottet. Jag vet inte om Pettersson och jag har hört olika. Det är ingen som har sagt att det inte går att bygga på Vårdöbron. Experter har också sagt att mera undersökningar behöver göras för att säkerställa detta. Jag vet inte vem ltl Pettersson har lyssnat på.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det är en bra fråga, talman. När det handlar om saker som cements hållfasthet och restvärde i eventuella fundament så når jag inte samma höjder som kanske ltl Eklund. Jag har stött mig på den expertis som har menat; ja, allt går att renovera. Tidigare i debatten har jag sagt att man säkert även kan renovera Bomarsunds fästning om man så vill och har tillräckligt mycket pengar. I det här fallet har sakkunskapen vägt renovering mot en ny bro och kommit till att en ny bro är ekonomiskt mer hållbart och bättre för hela samhället.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson vidhåller fortfarande då att expertisen har bedömt att man inte kan renovera bron? Jag vidhåller att expertisen säger att man kan renovera bron men man måste göra mera provtagningar. Vi majoriteten i utskottet frågar efter att man ska ta mera prover innan man går vidare eftersom trafikavdelningen inte tog fler prover när de tog de andra proverna.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Trafikavdelningen och dess utbildade ingenjörer har ansett att man har tillräckligt med underlag för att fatta ett beslut som går ut på att en ny bro är det ekonomiskt hållbara i jämförelse med en renoverad bro.

Jag märker dock att när lekmän lyssnar på experter så blir det lätt så att man får lite olika saker för sig. Bland annat därför var det kanske synd att det aldrig blev ett öppet hörande kring detta. Eventuellt borde jag kanske ha tagit ett sådant beslut till omröstning men det blev aldrig aktuellt då. Det kändes ganska tydligt vart vindarna blåste och att man inte var intresserad av ett öppet hörande. Öppet hörande kunde möjligen ha bidragit till kunskaperna på ett bättre sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! I debatten om Vårdöbron har inte kontinuerligt rim och reson fått råda. Det har varit mycket starka känslor och påstående från alla håll om hur det är och inte är. Varför det? Ltl Winé trodde att det berodde på ett politiskt maktspel. Den analysen gör inte jag. Det här är inte en fråga om något politiskt maktspel. Det är frågan om en stor osäkerhet och brist på utredningar om vad som är fakta.

I finans- och näringsutskottets behandling av ärendet har det klart framkommit att så är fallet. Av experter, av Destia och av den svenska firman, som landskapsregeringen använt sig av, har det just framkommit att allt är inte utrett ännu. Ska man göra en renovering så måste man göra tilläggsutredningar.

Maktspelet kunde i så fall basera sig på att man inte hörsammar den här texten och de här synpunkterna från de sakkunniga, att man måste få veta mera före man fattar beslut om en renovering. Det är lätt för ingenjörer och det är lätt för oss politiker att ta den lätta breda vägen och säga; ”nej, det går inte, vi måste bygga nytt”.

Avdelningschefen på trafikavdelningen Yvonne Österlund har gjort en alldeles riktigt analys och redogörelse för det resonemang som trafikavdelningen har haft. Det är rimligt att torgföra de synpunkterna, men det är också synpunkter. Till exempel uppgiften om att avdelningen har omfördelat pengar så att man har råd med det här stämmer ju inte. Den enda som kan ge pengar för nybygge eller renovering av Vårdöbron är Ålands lagting. Några sådana medel har ännu inte beviljats. Man kan inte omfördela pengar som man inte har. Däremot kan man omfördela prioriteringar om man skulle få pengar, men inte heller alla investeringar går att omfördela. Om man för kortrutten anslår 10 miljoner så ska de användas för kortrutten. Anslår man medel för ett antal broar så ska de användas för de broarna. Det finns en del oklarheter i detta.

Att det skulle finnas sakunderlag, utredning eller kalkyl för vad en ny bro på de gamla fundamenten skulle kosta finns ju inte. Därför kanske man får vara lite försiktig när man uttalar sig i de frågorna.

Grundfundamenten är inte alls tillräckligt utredda. Det är frågan om minst 60 procent av konstruktionen. Det finns en djupanalys och den okejar materialet. Den säger att det inte är anfrätt på ett sådant sätt att det skulle vara bekymmersamt.

Stålpackverket under körbanan är inte heller tillräckligt utredd. Det är inte klart i vilket skick de tre meter höga balkarna är. Att ytrostningen på corten har fortsatt överraskande länge är däremot utrett.

Fru talman! Onsdagens debatt avslutades med frågor om hur lagtinget måhända kunde enas kring någon form av kompromiss. Ltl Brage Eklund har lagt klämförslag som ger ganska långtgående direktiv för hur den verkställande makten, Ålands landskapsregering, ska förfara. Vi förstår att det kan finnas ett motstånd mot en sådan detaljstyrning från lagtingets sida av landskapsregeringens arbete.

Under veckoslutet har det gjorts försök inom regeringsblocket att uppnå någon form av bredare enighet. Lantrådet Camilla Gunell har försökt, vi från moderat samling på Åland har försökt och försöken fortgår fortfarande. Min fråga är huruvida vi ännu har orsak att överlägga? Behövs det mera tid för att nå en bredare enighet eller en mjukare enighet kring den här frågan som innehåller mångahanda frågetecken ännu? Det är Ålands behov vi talar om. Det är Ålands pengar vi talar om. Det är alltså möjligheterna att förfara varsamt och ansvarsfullt med dessa miljoner vi talar om. Kan vi hitta lösningar som är fullt hållbara för det här projektet och den här regionen så borde vi inte låta bli att allvarligt diskutera och undersöka. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack vtm Roger Jansson för det anförandet. Jag vill bara komma med ett klargörande vad gäller insändaren från avdelningschefen på trafikavdelningen. Jag har förstått att intentionen med insändaren var att komma med ett klargörande baserat på fakta och bedömningar som avdelningen har gjort. Jag tycker att man har den rättigheten, man kanske t.o.m. har den skyldigheten som avdelningschef att komma med klargörande. Jag vill också vara tydlig med att det ställningstagandet som en majoritet av landskapsregeringen har gjort baserar sig på den fackkunskap som finns på avdelningen och på de externa sakkunniga.

Jag sade redan i mitt inledningsanförande och jag kan säga det igen: Resonemanget här i salen är inte frågan om en renovering eller en ny bro, resonemanget här i salen gäller frågan om en ny bro eller kompletterande undersökningar.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! I våra anföranden från moderat samling på Åland har det klart framkommit att det är det väsentliga. Om fundamenten mot förmodan skulle vara i ett sådant uselt skick som vissa tror, och kommer man fram till att cortenstålbalkarna, inklusive det tillhörande fackverket, är irreparabelt så inte hör vi då till den dumma delen av världens befolkning som tycker att man kan göra någonting åt det. Vi vet alltså inte ens huruvida det föreligger en fara för att det inte skulle vara hållbart. Då är det lite besvärligt när man ska tvinga oss att säga; ”ja, men vi vet, tro på oss.”

Jag var tydlig med att säga att avdelningschefen har full rätt att gå ut och redogöra för avdelningens synpunkter i sammanhanget.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Den väsentliga frågan är om fundamenten och cortenstålbalkarna är i uselt skick. Moderaternas starka man, tillika vtm Roger Jansson, säger ungefär att om de verkligen är i så uselt skick som vi andra låter framföra så är man villig att ompröva sitt ställningstagande, dvs. från det som står i utskottets betänkande. Jag tolkar mera in att bron absolut ska renoveras.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Här i lagtinget och från ministrarnas sida så är jag inte moderaternas starka man. Jag är korrekt vicetalman och mycket annat. Den typen av påstående som har kommit några gånger här i lagtinget om brobyggnadsingenjör och annat så tar jag starkt avstånd ifrån.

När det gäller vår hantering av den här frågan så är det förnuftet som måste regera i vårt arbete i landskapsregeringen. När vi har svart på vitt på att saker och ting är som de påstås vara då tror vi på det, men inte före det, minister Thörnroos.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vtm Roger Jansson sade i sitt anförande att han upplevde att det kan vara ett maktspel att man inte vill ta del av skrivningarna och den information som har kommit nu.

Utskottet skriver: ”Utskottet föreslår således att anslaget används för en renovering av den befintliga bron och att någon helt ny inte byggs.” Vi har inte tittat på pelarnas skick. Vi är oroliga för det som jag läste upp här nyligen och att det är detta förslag som vinner om vi röstar. Där känner jag en oro, för det vill jag inte. Vi behöver ha saklig och bra kunskap som vi kan ge till dem som ska röra sig på bron så att de vet hur det är.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Om landskapsregeringen på basen av sakkunnig kompletterande utredningar, av de frågetecken som finns, kommer fram till att det inte är möjligt att genomföra lagtingets beslut, så kommer landskapsregeringen tillbaka till lagtinget och informerar om detta och ber om en ny fullmakt. Det är bra att känna till hur det fungerar i sådana fall. Därför ska man inte läsa in mera än vad det står i finans- och näringsutskottets text.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Bästa vtm Jansson, jag läser i texten att man vill se en renovering framom en ny bro. Man behöver hitta fakta i undersökningar och sedan ta ett beslut. Jag upplever att skrivningen är för otydlig. Man behöver hitta någon sorts lösning.

En fråga vtm Jansson: Står hela moderata lagtingsgruppen bakom att det ska göras kompletterande undersökningar och att det sedan innan beslut tas om renovering eller ny bro kommer till lagtinget?

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag är något förvånad över frågan. Den politiken har vi drivit hela tiden i landskapsregeringens behandling av detta ärende. Vi vill ha kompletterande undersökningar. Det är till och med så att landskapsregeringen har fattat beslut om att beställa sådana kompletterande utredningar, men i utskottsbehandlingen framkom att de inte har levererats. Vad är mera naturligt då än att vi här i lagtinget tycker att de här tilläggsutredningarna kompletteras så att vi vet vad vi pratar om. Landskapsregeringens majoritet har sagt nej till det. Socialdemokraterna och centern är beredda att här i lagtinget säga nej till det. Jag förstår inte det. I vårt politiska arbete måste förnuftet råda. Även när det gäller vårt arbete i landskapsregeringen, om det kommer fram att det här är en omöjlig teknisk lösning vilket inte har kommit fram, så får man göra på ett annat sätt.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Det är mycket som man skulle vilja kommentera i ltl Winés anförande. Men istället för argumentera emot ska jag ta fasta på det som jag håller med om. Ltl Winé säger att Vårdöborna inte borde få bli brickor i ett politiskt spel. Det håller jag absolut med om. Detta börjar bekymra mig och det börjar också bekymra Ålands Framtid. Jag hoppas att vi inte behandlar ett ärende som är på väg att bli väldigt prestigebundet. För när prestigen går in så går förståndet ut. Alla säger ifrån olika synvinklar att man vill ha mera fakta på bordet. Det är detta som det här handlar om.

Jag sade personligen till Vårdö kommunstyrelseordförande, Jarl Danielsson, att åtminstone jag och Ålands Framtid inte vill spela hasard med Vårdöborna, men vi vill också ta vara på de möjligheter som finns att spara på samhällets pengar för det behövs.

Tittar vi lite på ärendets bakgrund så orsaken till att vi står där vi står är att vi i sedvanlig ordning fick ett väldigt dåligt underlag. Landskapsregeringen tog ett beslut på rätt lösa boliner. Det visade sig att det också fanns direkta felaktigheter, vilket ministern i och för sig medgav senare när man pratade om att kloridhalterna var klart över gränsvärdena. Ett enda prov har tagits och det provet var väldigt bra, men detta är för lite för att kunna gå vidare på.

Vi vet också att de flesta kalkyler som tagits fram har spruckit. Det är mera regel än undantag. Vi behöver bara gå över vägen och titta på Ålands museum och se hur det kan bära iväg.

För en ny bro talas det nu om 9,7 miljoner. Jämför man med de brobyggen som har gjorts hittills så saknas det 2-3 miljoner. Vi läser i insändare att det är bara att såga ner den gamla bron och transportera bort den hur enkelt som helst. Det är inte alls på det sättet. Vi har inte klarlagt om det behövs en MKB eller inte. Vi har inte heller klarlagt vilket tidsspannet är för en nybyggnation jämfört med en renovering. Vi kanske står här om 6-7 år och inte har en nybyggd Vårdöbro klar. Det är inte försvarbart.

Tittar vi på vårt ställningstagande och den budgetmotion som faktiskt ligger till grund för finans- och näringsutskottets betänkande så var det två grundkriterier som var viktiga. Jag minns att finansministern Nordlund och jag debatterade de här båda grundkriterierna redan i september.

Det var för det första; ”att Vårdöbron renoveras till sådan standard att färdig bro uppfyller de EU-krav som gäller bland annat maxvikter”. Det måste vi få klarlagt.

För det andra; ”att kommunikationerna till Vårdö måste tryggas på ett säkert och ändamålsenligt sätt under byggtiden. I anbudshandlingarna ska det framgå att trafiken ska ledas över existerande bro under byggtiden”. Detta är två grundkrav som ganska långt omfattades av finans- och näringsutskottet. Finansutskottet skriver; ”trafiken ska i huvudsak ledas över befintlig bro under renoveringen. I den situation stundtals detta inte är möjligt ska främst tyngre trafik ledas över en pontonbro.” Jag är personligen ganska tveksam till det här men vi har alla stått bakom den här kompromissen som går ut på att man faktiskt ska försöka ta vara på möjligheten att spara på samhällets medel där det går.

Det som vi inte vet idag är det som landskapsregeringen själv efterlyste för snart ett år sedan, den 20 december 2013. Ålands landskapsregering beslöt då beställa en undersökning av Vårdöbrons stålbalkar och mellanstöd samt utlåtande om brons tillstånd. Jag var inte här i onsdags men jag förstod att landskapsregeringen sade att de inte vill ha svar på de här frågorna. Varför man begär att få detta utrett men inte vill ha svaret är fortfarande oklart för mig.

Skulle landskapsregeringen ha fortsatt enligt det man då tänkte, då hade vi haft det som ltl Torbjörn Eliasson efterlyste. Man skulle ha vetat vad det kostar att renovera bron, vad det kostar att bygga en ny bro och hur länge det tar. Det här är ett bekymmer. Det gör det till ett väldigt svårt ärende att man inte kan få ordentligt fakta på bordet. Av någon outgrundlig anledning har trafikavdelningen och trafikministern bestämt sig för att det ska vara en ny bro punkt slut.

Det är klart att det kan vara som vtm Roger Jansson sade, att den kläm som delades ut innehåller onödigt mycket detaljstyrning. Det handlar sist och slutligen om en rädsla för att vi har en förvaltning, i det här fallet trafikavdelningen, som faktiskt inte följer upp de beslut som landskapsregeringen tar. Det handlar ganska långt om ett informellt misstroende. Ett misstroende som jag tror att både liberalerna, Ålands Framtid och även moderaterna ganska långt står bakom.

Den kläm som min kollega Eklund delade ut lyder: ”Mot bakgrund av att lagtinget omfattade finans- och näringsutskottets betänkande utan ändringar föreslår jag att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i brådskande ordning utföra kompletterande undersökningar för att säkerställa konditionen på Vårdöbron. Resultatet av undersökningarna ska offentliggöras inom första kvartalet 2015, så att projekteringen påbörjas omgående i syfte att göra byggtiden så kort och effektiv som möjligt.”

Nu är det väldigt hög tid att få fram svar på de frågor som landskapsregeringen ställde för snart ett år sedan.

Jag vill avrunda med att säga att det här är ett väldigt ärende. Ltl Winé, jag håller med, Vårdöborna får inte bli brickor i ett politiskt spel. Från Ålands Framtids sida vågar jag åtminstone säga att vi inte lägger någon prestige i det här ärendet. Om vi får svar på frågorna om mellanbalkarna, precis det som landskapsregeringen själv ville ha svar på, och ser vi att det inte går att renovera bron och leda trafiken över på ett säkert och ändamålsenligt sätt samtidigt då är vi beredda att byta spår.

Jag är faktiskt rädd att säga det här, men vi har en förvaltning som inte förutsättningslöst kan syna två alternativ. Det kanske handlar om mer än 5 miljoner, det kan handla om 7-8 miljoner. Vi har inte sett slutnotan på det här.

Avslutningsvis, det är hög tid för beslut. Bron är redan idag så dålig. Jag har förstått att folk är rädda att färdas över den. Den blir inte bättre av att den är i obalans just nu.

Jag hoppas, om det blir en majoritet för det här, att trafikavdelningen och landskapsregeringen förutsättningslöst respekterar de beslut lagtinget tar och levererar det material som landskapsregeringen så sent som för ett år sedan ville ha. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack ltl Anders Eriksson. Jag noterade redan i inledningen av ert anförande att det kanske skulle ha varit klokt att i större utsträckning försökt ta del av den debatt som har varit. Mycket som klargjordes här tidigare har nu inte nått ltl Anders Erikssons öron, t.ex. vad gäller miljökonsekvensbedömning etc.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att ledamoten i så kraftig utsträckning, på ett ganska fult sätt, angriper en avdelning vid landskapsregeringen genom att säga det finns ett informellt misstroende mot trafikavdelningen. Ska jag tolka att det finns ett informellt misstroende mot ministern som är ansvarig för avdelningen? Det är en retorisk fråga som jag hoppas att ni kan svara på.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Det här är för viktigt ärende för att vi ska ironisera. När det gäller misstroende eller inte misstroende mot ministern så är jag så pass välinformerad, trots att jag inte var här senaste onsdag, så att jag har förstått att ministern avgår om hon inte får som hon vill. Det bekymrar inte mig så mycket. Det bekymrar mig betydligt mera om det här ärendet fortsättningsvis dras i långbänk. Det går inte.

När det gäller miljökonsekvensbedömning så tittar man på lagstiftningen så kan man med skohorn komma runt det, enligt mitt synsätt. Ingen privat företagare, ingen annan än landskapsregeringen själv skulle kunna slippa undan MKB. Tittar man på förordningen så är den ganska tydlig. Jag tror det är bra om minister Thörnroos i klartext kan klargöra på vilka grunder man skulle kunna kringgå en MKB på ett lagligt sätt? Här handlar det ändå kanske om två till när det gäller en nybyggnation.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Landskapsregeringen tog i december beslut om att gå vidare med undersökningar av cortenstålet och mellanstöden. Vi fick sedermera efter att de fyra proverna var tagna av mellanstöden information av sakkunniga. De sakkunnigas bedömning var att det inte längre vara nödvändigt att gå vidare med undersökningar för att kunna fastställa brons status. Redan då ansåg man att bron var i ett sådant skick att det inte längre var ekonomiskt försvarbart att renovera den. Det är ganska viktigt för mig att återigen få lyfta det här.

Jag vill ytterligare igen poängtera att kritik bör riktas till mig, inte till landskapets tjänstemän som inte har möjlighet att försvara sig här.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi står igen utan svar på en av många, många väsentliga frågor. På vilket sätt tänker landskapsregeringen på ett lagligt sätt ta sig runt kravet på MKB? Vi pratar i värsta fall om en två års process. Det har tagit ännu längre för privata företagare och privata projekt. Vi fick inget svar på detta den här gången. Det är en av orsakerna till att vi har tittat på renoveringsalternativet. Pratar vi om 6-7 år, vilket är fullt realistiskt med upphandling, MKB osv. så tror jag att vi helt plötsligt har ställt till det på ett sådant sätt att Vårdöborna överhuvudtaget inte har någon bro att färdas över. Då, värderade kollegor, har vi nog ställt till det på ett sådant sätt som inte riktigt hedrar åländsk politik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Anders Eriksson går väldigt hårt ut mot trafikavdelningens tjänstemän och underkänner deras kompetens. På vilka grunder?

Jag kom att tänka på en klassisk gåta som lyder så här: Det var en man från Kreta som berättade att alla män på Kreta ljuger. Talade han sant, ltl Anders Eriksson?

Jag vill få en förklaring när det gäller undersökningarna. De ska göras före den 1 mars 2015. På vilka fakta och vilka grunder vet ltl Anders Eriksson att de går att genomföra på den här tiden? På vilka fakta och grunder?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Först vill jag tacka ltl Anders Eriksson som sätter Vårdöbornas behov och situation framom prestige. Det tycker jag att är bra och det tackar jag för.

Jag tycker att det var lite väl hårt att kritisera trafikavdelningen som ltl Anders Eriksson gjorde.

Att man skulle jobba politiskt bara med alternativet en ny bro, så upplever jag varken Destias rapport eller motiveringarna från landskapets tjänstemän kring denna fråga.

I avdelningschefens insändare står det: ”En ny bro är enligt vår och våra konsulters mening teknisk, ekonomiskt och riskmässigt det fördelaktigaste alternativet.” Det är det som de har jobbat efter.

Ltl Göte Winé, replik

Kollegan Winé och jag hade olika åsikter. Jag valde att inte gå in på det som vi hade olika åsikter om den här gången. Jag tror faktiskt att alla går in i det här prestigelöst, åtminstone hoppas jag det. Jag kan försäkra att vi gör det. Jag tycker inte att vi går speciellt hårt ut mot avdelningen när man kan konstatera att det inte ges ett objektivt faktaunderlag. Om man ser Destias rapport och de rapporter som kom förra hösten så pratades det ganska mycket om renovering av bron. Men så småningom, så småningom, så småningom så kantrade det över att bli näst intill omöjligt. Man kan ha olika åsikter om vad det beror på.

Orsaken till att vi står här är att det inte finns ett objektivt och bra underlag att jämföra de här båda alternativen mot varandra. Det är oansvarigt från regeringens sida.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Angående att det gick mer och mer mot en ny bro, så det som man först fick ta del av var en mellanrapport, sedan gjorde man mera undersökning och då konstaterade man att det var ännu mera skador. Då var det så pass svårt att det var lika bra att gå in för en ny bro.

På det öppna mötet i Vårdö konstaterades att om reparationskostnaderna överstiger 50 procent av kostnaderna för en ny bro så då rekommenderade konsulterna att man ska gå in för en ny bro. Det blir sedan merkostnader. En ny bro är det bästa alternativet helt enkelt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag var tyvärr förhindrad att vara med på det mötet. Men visst är det så, så är det i alla sammanhang, att så småningom lönar det sig inte att reparera mera.

Tittar man på tidsaxeln så också här har landskapsregeringen haft bristfälliga underlag för att komma fram till när det lönar sig och inte lönar sig och man kan ha ganska olika åsikter om det. Det är ett par rader som ryms på en A4-sida, det är en synnerligen teoretisk kalkyl som man har använt sig av, men det kan man ha olika åsikter om, kollegan Winé.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Englund

Tack, fru talman! Nu har vi diskuterat den här tilläggsbudgeten och dess betänkande från finans- och näringsutskottet. Vi är inne på tredje dagen. Det kanske börjar bli lite för länge egentligen.

Jag tyckte att finans- och näringsutskotts ordförande höll ett bra anförande. Jag stöder givetvis den gemensamma reservationen som ltl Pettersson och ltl Karl-Johan Fogelström har lämnat in.

Jag har lyssnat på debatten. När vtm Roger Jansson var uppe och höll ett anförande så förstod jag lite på de tankegångarna att man kanske var lite öppen för att diskutera denna fråga ytterligare för att hitta en lösning på den här situationen. Jag är öppen för det förslaget om moderaterna också kan tänka sig att diskutera det här i fortsättningen så att vi kan hitta gemensam lösning på det här problemet.

Jag föreslår att lagtinget ajourneras tio minuter så att man mellan partiledarna kan diskutera en kläm före vi tar beslut. Vi ska se om vi kan formulera en gemensam kläm. Tack.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Under debatten i onsdags sade jag flera gånger att det samhällsekonomiskt överlägset bästa alternativet är att bygga en ny bro. Livslängden för en ny bro är dubbelt längre än för en renoverad bro.

De nuvarande fundamenten är 34 år. Lägger man 120 år till det så ska de gamla fundamenten hålla 154 år om det ska vara likvärdigt med en ny bro vad beträffar livslängden. Det finns ingen som helst utredning som skulle stöda ett sådant påstående.

Det är möjligt att det går att förstärka de nuvarande fundamenten så att de skulle fylla samma standard som helt nya fundament, med det blir jättedyrt. Vi är överens om att 60 procent av kostnaderna för Vårdöbron ligger just på fundamenten. Hur blir det då när man jämför de här alternativen?

Det står i betänkandet att någon helt ny bro inte byggs. Vtm Roger Jansson säger nu att byggandet av en ny bro inte kan uteslutas eftersom man ska göra vidare undersökningar som kan visa att det är det enda alternativet. Ska vi rösta om detta så är det tvärtemot betänkandet.

Utskottsordförande Jörgen Pettersson och undertecknad reserverade oss mot majoriteten i utskottet. Jag stöder det som Jörgen Pettersson framförde i sitt anförande. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Återigen säger ltl Fogelström att det är ekonomiskt mest fördelaktigt med en ny bro, baserat på den sakkunskap som har förts fram. Det står fortfarande i Destias rapport att de inte har gjort några lönsamhetsberäkningar på detta.

Jag tänkte fråga ltl Fogelström, som sitter i finans- och näringsutskottet; om man har gjort några bottenundersökningar för en ny bro? När det gäller MKB var det lite oklart. Det kan ju skilja miljonbelopp beroende på hur det ser ut när man ska bygga en ny bro. Alla sådana här saker bör framgå i en ekonomisk kalkyl om man ska säga att det ena är mer fördelaktigt än det andra.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag tror att det har sagts flera gånger från olika håll att det behövs tilläggsundersökningar. Det är saker som ska göras ytterligare före man sätter igång med en ny bro. Även vtm Roger Jansson säger att det inte räcker med ett djupanalyserat borrhål.

När det gäller kalkylmetoder så finns det en redovisning, kostnadsjämförelser mellan ny bro och renoverad bro. Jag känner inte till hur kalkylmetoderna ser ut. Jag sade i debatten att det också tillåtet att använda sunt förnuft när man tittar på det här.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Fogelström bekräftade att det behöver göras flera undersökningar för att befästa vilket som totalt sett är det mest ekonomiskt hållbara alternativet eftersom inte underlaget är tillräckligt och det inte finns tillräckligt bra kalkyler som någon oberoende ekonomisk expertis har tittat på. Ingen av oss har sett det.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Detta sade ltl Petri Carlsson. Jag har inte sagt det, men jag har läst och jag har suttit med på utskottsmötena och hörandena. Jag har erfarit att det krävs mera undersökningar också före man sätter igång en ny bro. Det står tydligt i pappren.

När det gäller renoveringsalternativet så är det långt ifrån utrett om det överhuvudtaget är ett alternativ.

Jag hänvisade till att om man ingenting gör åt de ursprungliga fundamenten så ska de vara 154 år. Jag tror inte att det var specifikationerna när Vårdöbron byggdes.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Fogelström pratade nu och i tidigare anföranden om livslängden på 120 år för den nya bron. Går vi 120 år bakåt i tiden kommer vi till 1895. Var på Åland hittar vi en bro idag från 1895? Vem garanterar en bro för 120 år, även fast en ny byggs? Det skulle jag gärna vilja veta. Resonemanget verkar ändå vara rätt så teoretiskt. När man sätter 120 år och avskriver så givetvis får man bron billigare. Varför inte då sätta 150 år så blir det ännu billigare? Det verkar ändå bara ligga på ett teoretiskt plan. Några riktiga exempel på broar från 1895 eller garantier på 120 år finns ju inte någonstans.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag tror det finns en bro i Bjärström som nog är äldre. Jag brukar se den bron när jag kör förbi med bilen.

Ltl Asumaa, ingen människa kan säkert uttala sig om framtiden. Man anlitar folk som har detta som yrke, experter. Mig veterligen finns det inte någonting annat att luta sig på. Man skulle bli helt paralyserad om man skulle kräva full visshet om vad som händer framåt före man gör någonting. Det skulle resultera i att man inte gör någonting.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Det betyder att det inte finns några garantier för 120 år, så är detta klarlagt.

Det finns en bro, Replotbron, som byggdes 1997 och renoverades efter 4 år och efter det har bron reparerats vartannat år på grund av konstruktionsfel. Där var garanti för den bron.

Fogelström syftade troligtvis på den teoretiska delen av kalkylen. Det finns inte några praktiska exempel och man pratar om 120 år. Vi kommer just att behandla en budget där man har gått över till affärsbokföring. Den maximala avskrivningstiden i landskapet för investeringar vad gäller vägar och broar är 85 år. Det står i bokslutet. Hur ska man överhuvudtaget kunna skriva av i 120 år? Den kalkylen faller också. Den maximala och rent teoretiska avskrivningen är 85 år enligt avskrivningsprincipen.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Under hörandena och i dokumentationen finns det ingen som har garanterat någon livslängd. Däremot har experter, som sysslar med brokonstruktioner, fört fram de här uppgifterna. Det är inte jag som sagt det utan jag har läst det och hört det.

Angående garantier, att renovera en gammal bro är som att köpa en begagnad bil. Du får lika mycket garantier, dvs. du får inga garantier.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Fogelström är lite bevandrad i ekonomi. Jag är faktiskt lite förvånad att han använder den här typen av kalkyler när han förlitar sig så mycket på den långsiktiga kalkylen som är gjord. Vi ska tänka på att man har använt en kalkylränta på 1 procent. I förra replikskiftet pratades det om avskrivningstider på 85 år och brons livslängd ska vara 120 år. Det är för lång avskrivningstid, vilket är bevisat med nuvarande bro. Hur blir lönsamhetskalkylen då när man minskar ner avskrivningstiden och ändrar kalkylräntan till 4-5 procent som kanske är verkligheten på lång sikt och inte 1 procent?

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Kanske vi diskuterar avskrivningssystemet någon annan gång. Det väsentliga är hur länge en bro rent fysiskt håller och vad den är kalkylerad för. Det som den här bron är kalkylerad för, det är det som vi har hört i utskottet och läst och ingenting som jag har hittat på. Jag tror inte att kopplingen finns mellan fysisk livslängd och avskrivningstid. Det kommer en hel del annat in i bilden vill jag minnas från mina ekonomiska studier.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Hela livslängdsdebatten är ganska teoretisk. Om man tittar tillbaka på både Färjsundsbron, Vårdöbron och alla broar så har man gjort grundliga renoveringar under den tiden. Inte någon bro har uppnått den teoretiska livslängden på 120 åren ännu. Att använda den här 120 årsmodellen som någon sorts avgörande faktor när vi överhuvudtaget inte vet hur världen ser ut om 120 år. Självstyrelsen har inte levt 120 år ännu så det är ganska långt fram i tiden. Jag tycker att man skulle hålla sig till ett litet kortare tidsspann när man räknar. Som sagt var, det här är teori och inte någon verklighet.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag skulle väl också kunna hålla mig till annat. Nu råkar det vara så att det är brokonstruktörer och expertisen som framför det här, de som jobbar med det här och har det som yrke. De gör sina kalkyler på basen av vilka man ska fatta beslut om. Man måste ju ha någon sorts linje.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Det är inte alla dagar vi fattar beslut om en ny bro. Det märks att det tar lite tid innan vi kommer till skott. Jag vill verkligen ge en eloge till alla er som har kommit för att lyssna på debatten. Ni har varit uthålliga. Jag förstår att det också är av ert eget intresse.

Ingen är väl så dum att man bygger någonting nytt på någonting gammalt och dåligt. Ingen är väl heller så dum att man inte använder det som går att använda utan istället bygger någonting nytt bredvid.

Jag skulle önska, efter tre dagars möjlighet att diskutera den här frågan, att vi skulle komma någorlunda eniga ut ur den här debatten. Jag tror inte att det varken gynnar oss, Vårdöbor eller ålänningar sin helhet att vi ska ha olika åsikter i något som jag ändå upplever att vi är eniga om; att det ska vara en rimlig framkomlig väg för alla som passerar det här sundet.

Jag vet inte om det finns behov av understöd av förslaget om ajournering. Jag vill i alla fall understöda ajournering. Jag som gruppledare för moderaterna är beredd att diskutera om vi kan hitta en gemensam bro över det här ärendet. Tack.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Jag understöder förslaget om ajournering. Jag vill också visa mitt stöd för ltl Gun-Mari Lindholms försök att nu hitta en lösning där vi skulle se mera försoning, åtminstone inom majoritetsblocket.

Det har under den senaste tiden cirkulerat en rad klämförslag, men vi har ännu inte kommit fram till en gemensam hållning. Det förefaller som om försoningens timme just nu är inne. Kanske vi genom lite kortare överläggningar kan komma fram till någonting.

Olyckligt i det här förslaget har varit att finansutskottet så kategoriskt säger att det inte ska byggas någon ny bro. Nu hör vi i debatten att det finns en mer försonlig ton, man ska också utreda möjligheterna till renovering. Man får ett till projekt egentligen. Det redan i sig kan man uppfatta som misstro mot regeringen, men det är faktiskt inte så effektivt att hålla på utreda många förslag. Det är därför som vi har expertis för att i ett tidigt skede kunna bestämma oss för hur vi ska gå vidare i väldigt specialiserade frågor.

Tänk om vi skulle börja resonera så här om sjukvården: Vilken typ av operationer ska vi ha och på vilket sätt de ska göras? Tänk att detta skulle ligga i lagtingets hand. I det här fallet tycker jag att minister Veronica Thörnroos förtjänar respekt. Hon har hela tiden framhållit expertisens rätt och skyldighet att redovisa det som vi har begärt. Vi som är för en ny bro tycker att vi har fått det underlag vi behöver för att kunna ta beslut i den här frågan.

Det visade sig sedan att det krävs fortsatta diskussioner. Det här kommer inte att gå snabbt, det måste vi vara beredda på och jag beklagar den här vändningen till alla dem som är berörda av bron. Om det här är ett sätt att komma fram så får vi väl ta det näst bästa i den här diskussionen. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! När debatten inleddes höll vi i vanlig ordning ett gruppanförande i den här frågan. Vi valde att göra det med en politisk ton istället för att gå in så mycket på tekniska detaljer eftersom vi är lekmän och ska vara lekmän, vi ska höra på experter. Vi betonade att vi så snabbt som möjligt måste skapa en situation där Vårdöborna får en bra bro att ta sig fram på.

Utgående ifrån det underlag vi hade fått oss till del ville vi skapa en så god trafik som möjligt under övergångstiden, under själva renoveringen. Vi sade väldigt tydligt att vi ville att man skulle slutföra de undersökningar som vi faktiskt trodde att var på gång redan för ett år sedan. Vi trodde att landskapsregeringen höll på att ta fram de underlag som krävs för beslutet. Sedan har vi fått höra under debatten att det för ungefär 1/2 år sedan förekom olika åsikter i landskapsregeringen om de här frågorna. En majoritet i landskapsregeringen tog i ett tidigt skede ställning för nybyggnation utan att alla underlag fanns och utan att alla undersökningar hade gjorts på det sätt som vi bedömer att de måste göras.

Vi uppskattar ändå den ton av försoning som finns här. Vi hoppas att vi kan komma till en enighet. Det är bra om vi kan avsluta en sådan här diskussion med enighet, vi hoppas att vi kommer till det och vi stöder den tanken. Vi tycker att det är bra att vi får lite tid att diskutera ihop oss.

Vi menar att vi bör komma till beslut idag. Det är tredje dagen idag, vi kan inte vänta till i morgon eller nästa vecka. Vi måste komma till beslut.

Sedan en liten detaljfråga som kopplar till den diskussion vi hade här senast. Jag tror att det var finans- och näringsutskottets viceordförande som ställde en fråga till infrastrukturministern om huruvida ett internt arbetsmaterial, ett utkast till slutligt utlåtande från Destia, om det materialet är offentligt eller inte. Jag skulle gärna få ett svar på den frågan. Det torde vara av allmänt intresse. Det här interna arbetsmaterialet är ett utlåtande som är daterat tio dagar före det slutliga utlåtandet. Där finns det en kostnadskalkyl uppgjord av utföraren Destia. Den kostnadskalkylen jämför nybyggnation med en renovering. Uppenbarligen är det en sådan situation just nu att jag inte kan säga mera om det. Det skulle vara intressant att få reda på om man kan betrakta det här materialet som offentligt eller inte. Den frågan kan bara infrastrukturministern svara på.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! För mitt vidkommande, som ansvarig minister, så ser jag inga problem i att materialet ges offentlighet.

När man arbetar i en process så kommer det olika ställningstaganden och materialet går fram och tillbaka emellan. Jag ber ändå om möjlighet att få tala med min avdelningschef som har ansvaret för det förvaltningstekniska, det åligger inte mig. Jag kan återkomma här under dagen i lagtinget på något sätt. Hur det låter sig göras vet jag inte riktigt eftersom jag inte vet hur den här debatten fortsätter. Jag återkommer efter att jag har konsulterat henne.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen och plenum avbryts här och återupptas 20 minuter, klockan 14.45.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Diskussion.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag föreslår att det till betänkandet fogas en kläm i enlighet med det klämförslag som delas ut. Klämförslaget lyder: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning undersöka de bärande konstruktionernas status i syfte att klargöra om en konstruktion som motsvarar en ny bro på de bärande konstruktionerna kan realiseras. Landskapsregeringen offentliggör de totalekonomiska slutsatserna samt klargör hur kommunikationerna säkras under byggtiden.”

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! När vi senast hade debatt om tilläggsbudgeten och Vårdöbron så lade jag fram ett förslag till kläm. Jag vill återta den klämmen. Ålands Framtid omfattar det klämförslag som nyss lades av ltl Gun-Mari Lindholm. Klämmen går lite ut på samma sak, men den kanske förtydligar ytterligare lite. Det är inte några betänksamheter om viljeyttringen. Man kan också konstatera att man har förlorat ett år på grund av detta. Man skulle ha tagit proven som efterfrågats.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Klämförslaget kommer ju att framföras efter att vi har röstat. Röstningen kommer att ge vi handen att vi fortfarande är delade i själva sakfrågan om det ska vara en ny bro eller om man ska renovera.

Klämmen har en väldigt viktig politisk funktion. Den ger oss en väg att lösa den här motsättningen som finns i lagtinget. Regeringen tar fram de utredningar som behövs för de båda alternativen och sedan kommer man på nytt till lagtinget då frågan kan avgöras.  

Trots allt så kan vi politiker inte förvänta oss att utredningarna ska ge oss sanningen eller det enkla svaret. Vi måste sannolikt ändå var och en bilda oss en uppfattning om vilket alternativ som är det bästa, men förhoppningsvis har vi då ett bättre beslutsunderlag.

Jag ber att få understöda ltl Gun-Mari Lindholms klämförslag. Jag gratulerar till att förslaget fick ett sådant stort stöd.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Tack ledamöterna i lagtinget, speciellt tack till Gun-Mari Lindholm som nu har lagt ett klämförslag som vi alla kan leva med och som vi alla kan arbeta efter. Jag tycker det är glädjande att vi sist och slutligen har kunnat ena oss i ett förslag som kommer att läggas här senare. Jag personligen och min avdelning har inga svårigheter att leva efter det här. Vi är fortfarande starka i vår tro att det förslag som vi har lagt fram var det mest förnuftiga, men vi är inte heller rädda för och kommer inte att arbetsvägra det som lagtinget oss ålägger. Självklart ska vi också utreda det här alternativet.

Jag anser inte att avdelningen eller en majoritet av landskapsregeringen medvetet har gått in för att försinka det här projektet. Den majoritet i landskapsregeringen som lade förslag i juni, att vi skulle gå in för en nybyggnation, var förvissad om att det var det mest samhällsekonomiskt rätta.

Nu finns det en majoritet här som vill göra ytterligare undersökningar att bringas till lagtingets klarhet och så ska vi också göra. Jag säger som i böckerna; ordern är uppfattad och ska verkställas.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det är väldigt bra att vi förhoppningsvis når en enighet. Vi får se hur omröstningen går. Vi torde nå en enighet, åtminstone bra nära, i den här frågan.

Klämförslaget lagt av moderat samlings ltl Gun-Mari Lindholm är bra. Det motsvarar de förväntningar vi hade inför behandlingen av tilläggsbudgeten, utgående från det vi hade erfarit av experter. Nu ska det göras, vilket har sagts här av infrastrukturministern. Vi har också fått det löftet av lantrådet att man kommer att ta tag i de här sakerna och se till att det verkställs. Det får vi givetvis förutsätta och det är bra.

Med de här orden ger vi vårt stöd för detta förslag när vi så småningom kommer till omröstning.

För klarhetens skull vill jag säkerställa att jag aviserade omröstning gällande motionen om importstoppet till Ryssland.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna enligt avdelning och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock avdelningarna i deras helhet. Efter det föreläggs inkomsterna enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar om ändringsförslag aviserats och i övrigt i deras helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Först föreläggs utgifterna enligt avdelning jämte detaljmotiveringar.

Föreläggs Avd. 43 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs Avd. 44 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs Avd. 45 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs Avd. 46 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs Avd. 47 kapitel för kapitel.

Kap 03. Godkänt.

Kap 15. Begärs ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår följande: Att anslaget under moment 47.15.44 investeringsstöd till lantbruket ska vara desamma som i budgeten för år 2014 samt att det andra stycket i detaljmotiveringen under momentet får följande lydelse: "Landskapsregeringen förbereder i samråd med jordbrukarorganisationer och livsmedelssektorn åtgärder för att lindra effekterna av importstoppet till Ryssland".

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag ber att få understöda ltl Perämaas förslag.

Talmannen

Ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att anslaget under moment 47.15.44 investeringsstöd till lantbruket ska vara desamma som i budgeten för år 2014 samt att det andra stycket i detaljmotiveringen under momentet får följande lydelse: "Landskapsregeringen förbereder i samråd med jordbrukarorganisationer och livsmedelssektorn åtgärder för att lindra effekterna av importstoppet till Ryssland". Är redogörelsen riktig? Riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag önskar öppen omröstning i det här ärendet.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag understöder förslaget.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer därför att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Åke Mattson och Katrin Sjögren att biträda vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 21 ja-röster och 9 nej-röster. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Kap 30. Godkänt.

Kap 44. Godkänt.

Föreläggs Avd. 48 kapitel för kapitel.

Kap 05. Godkänt.

Kap 30. Begärs ordet?

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Jag påminner om den reservation som jag bifogade till betänkandet. Jag föreslår att anslaget under moment 48.30.79. samt den till anslaget hörande detaljmotiveringen ska vara desamma som i landskapsregeringen förslag till tilläggsbudget.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Ltl Jörgen Pettersson, understödd av ltl Karl-Johan Fogelström, har föreslagit att anslaget under moment 48.30.79. samt den till anslaget hörande detaljmotiveringen ska vara desamma som i landskapsregeringen förslag till tilläggsbudget. Är redogörelsen riktig? Riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Jörgen Petterssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Jag förslår öppen omröstning med tanke på historiebeskrivningen av detta ärende.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag ber att få stöda förslaget om öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer därför att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Mats Perämaa och Sara Kemetter att biträda vid omröstningen.

Upprop.

Omröstningen har givit vid handen 17 ja-röster och 13 nej-röster. Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets förslag.

Först föreläggs inkomsterna enligt avdelning jämte detaljmotiveringar.

Föreläggs Avd. 34 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs Avd. 35 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs Avd. 36 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs Avd. 37 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs Avd. 39 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.

Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag förslår att lagtinget antar den kläm som delats ut på ledamöternas bord och som kallas för ltl Gun-Mari Lindholms klämförslag.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget.

Ltl Barbro Sundback

Också jag ber att få understöda ltl Gun-Mari Lindholms klämförslag.

Talmannen

Ltl Gun-Mari Lindholm, understödd av ltl Mats Perämaa och ltl Barbro Sundback, har föreslagit två klämmar med följande lydelse: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning undersöka de bärande konstruktionernas status i syfte att klargöra om en konstruktion som motsvarar en ny bro på de bärande konstruktionerna kan realiseras. Landskapsregeringen offentliggör de totalekonomiska slutsatserna samt klargör hur kommunikationerna säkras under byggtiden”. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Kan lagtinget omfatta de båda klämförslagen? Förslagen är godkända.

Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering. Motiveringen är godkänd.

 

Eftersom lagtinget inte oförändrat godkänt finans- och näringsutskottets förslag, remitteras ärendet på nytt till finans- och näringsutskottet. Ärendets enda behandling avbryts i avvaktan på utskottets förnyade betänkande.

För kännedom

54      Lagstiftning om familjehem

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 24.11 2014.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 18.11.2014 klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil