Plenum den 17 november 2015 kl. 09.30

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 17 november 2015 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Remiss, fortsatt behandling. 1

1    Förslag till budget för landskapet Åland 2016

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2015-2016

Budgetmotioner BM 1-28/2015-2016

För kännedom.. 104

2    Godkännande av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet

Republikens presidents framställning RP 1/2015-2016

Plenum slutar 104

 

Plenum börjar

Upprop. 28 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Axel Jonsson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av styrelsemöte i Europeiska fria alliansen i Bryssel. Antecknas.

Lagtingsledamoten Torsten Sundblom från plenum den 18 november på grund av privata angelägenheter.

Remiss, fortsatt behandling

1        Förslag till budget för landskapet Åland 2016

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2015-2016

Budgetmotioner BM 1-28/2015-2016

Diskussionen fortsätter. Kvar på talarlistan står 21 ledamöter.

Ordet ges först till minister Thörnroos.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! God förmiddag bästa lagtingsledamöter! Redan i budgeten 2011 fanns det skrivningar att man vill omorganisera trafikavdelningen. Man ville ha en modernare förvaltning. Man sökte också möjligheter att få så kallade utförare och beställarfunktionen separerade från varandra. Processen med att förändra trafikavdelningen, dels internt men också till ett utökat ansvarsområde till infrastrukturavdelning, har pågått sedan dess.

I dagsläget är situationen lite knepig vad gäller personalen. Pensionsavgångar i samband med långa sjukskrivningar, och dessutom svårt att rekrytera ny personal på grund av en oattraktiv lönenivå, har gjort att avdelningen för tillfället går långsamt om än stadigt framåt.

Avdelningen består i dagsläget av tre olika byråer. Vi har allmänna byrån med en juridisk kompetens som har hand om olika rättsärenden men som också stöder de andra byråerna i juridiska frågor. Vi har trafikbyrån som arbetar med upphandling av olika saker, bl.a. flygtrafiken Mariehamn-Arlanda kommer vi att fatta beslut om här ganska snart. Det betyder att vi kanske kommer att ha ett nytt flygbolag som flyger här från och med den 1 mars. Nytt i den upphandlingen är att landskapsregeringen har valt att öppna för möjlighet med större plan. Det ska bli intressant att se hur det faller ut.

En annan viktig sak som trafikbyrån arbetar med är funktionsbeskrivning och kravlista för en gemensam bokning, biljetterings- och faktureringsplattform för skärgårdstrafiken och kollektivtrafiken i syfte att förnya systemet och se över organisationen. I samband med detta tas också ett gemensamt zon- och betalningssystem för bussbiljetter fram, där även stadstrafiken omfattas. Det här är ett arbete som baserar sig på den kollektivtrafikutredning som gjordes och som presenterades här för ungefär ett halvår sedan.

Sedan har vi produktionsbyrån som fortsättningsvis har en viss produktion. Jag tänker främst på vägunderhållet och linfärjor. För övrigt har ju skärgårdstrafiken driftsprivatiserats. Det är endast den södra linjen som fortfarande ligger kvar i marknadsdomstolen under besvär. Vi förväntar oss ett besked under de närmaste dagarna.

Driftinbesparingen har gjort att personalen har haft möjlighet att övergå till nya redare alternativt, i mån av möjlighet, omplaceras.

Slutkontentan rent penningmässigt för landskapet är en inbesparing på 3,1 miljoner på årsbasis med bibehållen turlista.

 Det som är planerat under nästa år är ett nytt tonnage. De flesta av er känner till att landskapets flotta är föråldrad. Flottan har svårt att klara de krav som kommer speciellt vad gäller säkerhet och brandskyddsutrustning ombord. Vi har i föreliggande budget närmare 700 000 euro upptaget för ombyggnation för att klara de nya krav som kommer från IMO, International Maritim Organisation.

Den planerade färjan har god lastkapacitet, god passagerarkomfort och är anpassat för personer med funktionsnedsättningar. Fartygets kapacitet kan anpassas efter säsong, vad gäller bemanningen, och genom modern teknik minimeras driftskostnaderna. Fartyget planeras att drivs med LNG, men även dieselolja kan användas, och fartyget kan kompletteras med batteripaket. De prisindikationer som erhållits ligger i ett brett spann från 15 miljoner euro och uppåt. Byggtiden beräknas vara cirka 18 månader från kontraktstecknande. I dagsläget har vi tekniska och juridiska konsulter som arbetar med de sista delarna innan fartyget kan bjudas ut.

Kort om broar och hamnar. Vi känner alla till Vårdöbron, dess kondition och i hur dåligt skick den egentligen är.

I landskapet finns också flera broar som det behöver investeras i. Man kan lätt tro att det är de förhöjda möjligheterna att transportera 76 tons gods som föranleder dessa ombyggnationer, men det är en felaktighet. Jag vill korrigera den. Jag vill vara riktigt tydlig.

Under 70- och 80-talen gjordes stora investeringar med syfte att effektivisera transporterna med målsättning att skapa och förbättra förutsättningar för tillväxt och utveckling på hela Åland. För att man då skulle ha råd att investera i infrastrukturen fokuserade man mera på att göra investeringarna till så låg kostnad som möjligt istället för att ge investeringarna en lång livslängd. Genom de broinspektioner och uppföljningar av skadebilden som genomförts kan man nu se att flera av broarna närmar sig slutet på sin livslängd och måste bytas ut inom tidsperioden 5 - 10 år om trafikinfrastrukturen ska kunna upprätthållas i samma omfattning som idag. Därtill har trafiklasterna ökat genom höjning av största tillåtna fordonsvikt. Tittar man på reinvesteringsbehovet så den faktiska delen som är föranlett av just det är sist och slutligen ganska liten.

Lite kort om kortruttsinvesteringarna också. De flesta av er känner till att det har gjorts omfattande kortruttsinvesteringar. När den nu sittande landskapsregeringen inledde sin mandatperiod diskuterades naturligtvis kortrutt. Det fanns många önskemål om var, när och hur färjorna skulle gå. Det fanns nästan lika många önskemål som det fanns ledamöter i lagtinget som stödde regeringen.

Efter att ett brett faktaunderlag hade tagits fram så har allt flera av de här alternativen plockats bort. I dagsläget återstår det inte speciellt många.

I det här förslaget föreslår vi att man fortsätter, följd i färg, med både östra Föglö, västra Föglö och vägplaneprocessen för en bro över Prästösund. Därför äskar vi om att anslag på 1,6 miljoner.

Avslutningsvis några ord om Ålands energimyndighet som kommer att börja arbeta för fullt enligt det förslag som jag kommer att lämna denna veckas torsdag. Förslaget ska träda i kraft den 1 maj så att den nu tillträdande landskapsregeringen ska ha god tid på sig att tillsätta den styrelse och den ledning som man finner önskvärd och som är möjlig enligt lagens bokstav.

Med de här orden ville tacka för mig. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Tack ministern för det anförandet.

Jag funderar över det som ministern började med; personalproblem och brist på personella resurser. Ministern nämnde att lönen var en fråga. I det fallet skulle jag gärna ha sett att ministern skulle ha analyserat lite mera vad det beror på att man inte har tillgång till tillräckligt mycket personal.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! De facto är jag väldigt lite inkopplad i de rent personella ärendena. Det är i princip endast avdelningschefen och byråcheferna som har hand om detta. Den information som jag har fått från avdelningen är att det i dagsläget förekommer brist på bro- och hamningenjörer speciellt. Det privata näringslivet har ett stort behov av just bro-och hamningenjörers kompetens. Näringslivet har möjlighet att erbjuda och offerera andra saker än vad vi kan göra i offentlig förvaltning.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ministern nämnde lönen. Jag skulle gärna sett att man samtidigt kunde ha fått lite mera information.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Thörnroos, det är glädjande att höra att ett nytt bokningssystem är på gång. Det efterfrågas, speciellt varje sommar. Jag tycker att det är jättebra att man också tar med kollektivtrafiken och bussarna i stan, vilket också efterfrågas.

Driftsprivatiseringen i sig är jag och liberalerna jättepositiv till. Det jag ställer mig frågande till är om man har gjort en konsekvensanalys av det här? Vet man att det är totalekonomiskt det bästa för hela Åland? Vi vet att driften blir billigare, arbetsplatser speciellt i skärgården försvinner och skattepengar rullar ut ifrån Åland till ett tredje land. Det skulle vara intressant att ta del av beräkningarna på de egna kostnaderna. Jag tycker att finans- och näringsutskottet kan ta upp detta. Stämmer faktiskt den här bilden av hur mycket billigare det har blivit?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Driftsprivatiseringen var inget självändamål för den här landskapsregeringen. Det var vissa partier som hade svårare än andra att omfatta det. Men man valde ändå att försöka göra det just p.g.a. att det fanns en möjlighet att minska på det ekonomiska slitaget hos offentlig förvaltning.

Det andra alternativet som vi stod inför var att minska radikalt på turlistorna och då hade vi redan skurit ner 3 000 körtimmar som påverkar skärgårdsborna och även andra alldeles kolossalt mycket.

Det gjordes analyser på förhand. Det som vi vet i dagsläget är att ingen, mig veterligen, är arbetslös, enligt den senaste information som jag har. Det finns en marknad för den som så önskar inom sjöbranschen. Det finns ett behov av en duktigt och kunnigt sjöfolk, vilket vi kan leverera.

Ltl John Holmberg, replik

Driftsprivatiseringen i sig är ingenting som jag motsätter mig. Däremot skulle jag vilja se en lite mer öppenhet kring kostnadskalkylerna.

I det här budgetläget så ger vi med vänstra handen och tar med högra. Med näbbar och klor försöker vi skapa flera lysande lampor i skärgården, men å andra sidan jobbar vi åt motsatt håll när det gäller de här enkla arbetsplatserna som har funnits tidigare. Jag tror att det är bra att det blir en ordentlig utvärdering av hela driftsprivatiseringen.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Förr i världen, förra seklet, var det så att när man anställde folk till skärgårdsfärjorna så var det noga med vilken kommun man kom ifrån. Man tittade på vilken kommun vederbörande kom ifrån. Det skulle vara rättvist. Det var det som var meningen.

Men det här är en trend som har förändrats. Under den senaste tiden kom en majoritet av våra anställda inte ifrån skärgården, utan var bosatta på fasta Åland. Det behöver man också komma ihåg.

Sedan kan jag upplysningsvis informera om att revisorerna har gjort en noggrann granskning av driftsprivatiseringen och det finns möjlighet att ta del av det materialet. Jag kan själv försöka ordna fram materialet åt ltl Holmberg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Tack för ett bra anförande. Jag tänkte höra om jag inte lyssnade tillräckligt uppmärksamt. Finns det någonting att säga om vindkraften? Finans- och näringsutskottet och lagtinget möjliggjorde ju genom sin behandling ett eventuellt utbyggande av vindkraften och det har lite att göra med hur det går med stödet från Finland. Finns det någonting att säga om vindkraften?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har ingenting positivt att säga om vindkraften här och nu idag. Vad gäller produktionsstöden för el för åren 2013, 2014 och 2015 så tog vi upp i det i tilläggsbudgeten som en post att betala ut. Vi har nu fått information från Bryssel att det inte kommer att vara möjligt att betala ut det under det här året. Det kommer att dra över till nästa år.

Vad sedan gäller inmatningstariffsystemet så sitter det fortfarande fast i Helsingfors. Trots påtryckningar från politiskt och annat håll så går det väldigt, väldigt långsamt. Vi förväntar oss ändå någon sorts form av besked de här närmaste veckorna. Så mycket kan jag säga här och nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Thörnroos nämnde bokningsplattformen för skärgårdstrafiken och den övriga kollektivtrafiken. Det gläder mig nog att den är på gång. Ministern nämnde inte någon tidsaspekt för bokningsplattformen. Den har ju diskuterats länge och varit ett återkommande scenario i detta lagting. Jag har själv flera gånger ställt frågor om när vi kan få ett bokningssystem över skärgårdstrafiken och övrig trafik som fungerar.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det bokningssystem som vi har idag är inte bra, men det är inte heller så dåligt som ltl Brage Eklund kanske antydde nu. Tittar man på webb bokningarna över nätet så har antalet ökat ganska mycket. Jag säger inte att bokningssystemet är optimalt, det är det inte.

Orsaken till att det nu inte går framåt är att en av de personer som är ansvarig för det här har varit långtidssjukskriven och är det fortsättningsvis. Vår förvaltning är så otroligt slimmad. Ska man göra någonting utöver de dagliga aktiviteterna så ska det finnas en stor vilja och engagemang och det finns det på avdelningen, men när personalen inte finns på plats så då är det omöjligt att komma vidare. Jag är den första att beklaga att det inte går framåt.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag fick inget svar på när bokningssystemet sätts igång. Det här är ett återkommande scenario. Redan på den tiden när jag satt i lagtinget år 2003-2007 så lovade dåvarande minister Runar Karlsson att vi skulle ha ett bokningssystem innan perioden var slut. Nu har vi slutet av 2015 och vi tröskar på i samma anda ännu. Alla ursäkter som finns har väl egentligen använts vid det här laget. Det är komplicerat, personalbrist och annat. I tidigare repliker och anföranden brukar jag säga att det här inte kan vara världens största problem. All annan flygtrafik och färjetrafik kan också bokas med olika system och det fungerar. Varför ska det åländska systemet vara så komplicerat när det gäller skärgårdstrafiken?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Det är säkert möjligt att det var 2003 som man började med bokningssystemet. Jag känner inte riktigt till detaljerna kring det.

Det finns de facto ett bokningssystem. Vi är ju inte helt utan bokningssystem så att man måste ringa. Däremot håller jag med om att bokningssystemet inte är bra.

Jag tolkar ltl Brage Eklund som att han helt enkelt ger ett förslag till avdelningen att vi ska anställa extra personal för att få det här bokningssystemet på plats. Jag ska framföra den hälsningen till avdelningen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! God morgon kollegor! Ja, då är vi här igen. Vårt fjärde år har vi en budget som kanske ingen riktigt är så där himla förtjust i, i alla fall inte de som kommer ifrån det nu avgående regeringsblocket. Vi hörde under gårdagen att varken den gamla eller den nya blivande oppositionen inte heller är förtjusta.

Det är en budget som har sin skuggsida om vi ser på de utmaningar som väntar. Det är klart att vi kan trösta oss med att vi inte behöver gå till banken varken kommande budgetår eller knappast följande år heller om våra ekonomiska affärer sköts på rätt sätt.

När vi tittar tillbaka så måste jag personligen erkänna att jag nog är besviken på mig själv att jag inte hade modet att tidigare år bättre stå upp mot kraven på nytt reformerat hemvårdsstöd och kravet på en utbyggd vuxenstudiestödspenning för vuxna. Det är bara att konstatera att det är reformer som det åländska samhället inte har råd med. Det träder ikraft här inom kort. Det gör det ju ännu svårare att få hela den ekonomiska apparaten att balansera mellan inkomster och utgifter.

Som alltid när det är reformer på gång så känner man behovet naturligtvis. Skälen för att genomföra de två nämnda reformerna var stora och kan alltid försvaras. Men ekonomiskt, bästa vänner, har vi inte råd att fortsätta att bygga ut välfärdsapparaten i ett läge där vi kanske inte ser den kraftiga förändringen i konjunkturen och därmed inkomsterna för Finland som vi är så oerhört beroende av.

Det fantastiska med vårt system är att vi år 2015 och framåt fortfarande inte har en skuldsättning i självstyrelsens namn, trots att vi har en klumpsumma som fortfarande är baserad på 1993 års bas. Vi finansierar välfärden för närmare 5 000 fler personer än vad vi gjorde 1993. Det är ju märkligt att det har gått att fortsätta bygga ut den åländska välfärdsapparaten trots att vi har haft den här malören med oss i självstyrelsesystemet i över 20 år.

För er som är lite nyare i den här salen så orsaken till det här beror helt enkelt på att när det var dags för riksdagsbehandlingen av den nuvarande självstyrelselagen 1990-1991 så tog man i grundlagsutskottet i riksdagen bort Ålandsdelegationens rätt att justera klumpsumman, dvs. avräkningens grunder. Man beslöt att Ålandsdelegationen inte skulle kunna ha den fortlöpande rollen och framförallt ansvaret att se till klumpsummans storlek låg i paritet med det åländska samhällets utveckling.

Istället blev det beroende av en riksdagslag och det vet vi alla resultatet av idag; ingenting har hänt trots att Åland under många år gång på gång har sagt att vi måste ha en klumpsumma som också motsvarar befolkningsantalet på Åland.

Det här är en lärdom för oss alla. Vi som jobbar med morgondagens självstyrelsesystem på största möjliga allvar och största möjliga tid så måste titta tillbaka hela tiden och se vad vi kan lära oss av erfarenheterna.

Vi ser här att om det åländska självstyrelsesystemet ska hålla så måste också de överenskommelser, som finns före det är dags för riksdagsbehandlingen, hålla när det är dags för riksdagen att ta ställning.

Vi såg alltså hur det gick här i samband med den nuvarande självstyrelselagens tillkomst. Vi såg hur det gick i samband med de beryktade EU-böterna 2003-2004. Där bröt riksdagen också överenskommelsen mellan Mariehamn och Helsingfors om att inte påföra ålänningarna EU-böter i den storleksklass som motsvarar nationen Finland.

Vi måste vara fullständigt trygga med att när vi för den nuvarande pågående revisionen av självstyrelselagen till riksdagen så måste vi vara förvissad om att det är ett paket som kommer att hålla till alla delar.

Vi vet alla hur frestade det kommande lagtinget kommer att vara, efter 2019 förmodligen, att säga ja till det nya självstyrelsesystemet, trots att det där kanske kommer att finnas saker som inte är fullständigt acceptabla och som den åländska befolkningen kan bli lidande av på sikt.

Jag kommer inom kort, när vi får en ny landskapsregering inom några veckor, att avgå som ordförande eller om vi kallar det för koordinator för den åländska delen av självstyrelsearbetet.

Jag har försäkrat mina kollegor i kommittén att det goda samförstånd som vi har haft i Ålandskommitténs åländska del naturligtvis ska fortsätta med vice ordförande, riksdagsrådet Gunnar Jansson som modell för hur man kan jobba över oppositionsgränserna och ta ett helhetsansvar.

Jag har också för kollegorna sagt att det är naturligt, i ett läge där vi från och med torsdagens möte i Helsingfors den 19 november går in i ett helt avgörande skede för kommitténs arbete, att regeringsblocket har en representant som leder Ålandskommitténs åländska del som man har fullständigt förtroende för. Det kommer att bli många armbrytningar i Helsingfors. Vi kommer att tvingas till många komplicerade diskussioner på hemmaplan och vi kommer inte alltid att kunna vara eniga. Vi har märkt att vi har många frågor där vi tycker lite olika i det här skedet. Det kommer att krävas stor kompromissvilja hos oss alla.

En utmaning har vi redan nu och det är att få Ålands status på rätt nivå i Finland och naturligtvis i självstyrelselagen.

Här har vi den reformiver som regeringen Sipilä har visat när det gäller att reformera vård-Finland. Man passar samtidigt på att införa 18 självstyrande landskap. Vi vet redan idag att en av våra tjänstemäns största utmaningar i Helsingfors olika korridorer är ju att få sina kollegor inom ministeriet att förstå Ålands status.

Vi vet alla att det byggs upp goda kontakter genom åren men det tenderar att avbrytas. Folk rör på sig och då är man åter på samma nivå igen att försöka få kollegorna på andra sidan Skiftet att förstå vad Åland handlar om.

Med 18 självstyrelselandskap som regeringen Sipilä vill ge beskattningsrätt så kommer naturligtvis frågan om Åland i det finska statssystemet att bli ännu mera komplicerad för dem som inte är bekanta med Ålands historia och särställning.

Jag är själv besjälad av att Ålandskommittén ska ta ett nytt grepp om Ålands status och se till att vi har en terminologi i självstyrelselagen som förklarar den unika särställningen.

Här får vi se hur våra kollegor från riksdagen resonerar när det verkligen kommer att börjar bränna till från och med torsdagens möte. Vi har också har en liten utmaning. Det är inte bara det att kommitténs åländska del förnyas, vi har också fått en stor förnyelse från rikssidan.

Med tanke på den tid och annat som har investerats för att få riksdagsledamöter eller andra representanter för de finska partierna att överhuvudtaget begripa sig på systemet så underlättas det inte av att det är nya människor som vi ska komma överens med och framförallt lyckas skapa dialog med.

Bästa talman, det stundar spännande tider. Vi har en oro, har jag märkt, före och lite efter valet om att den självstyrelserevision som vi har på gång inte är tillräckligt förankrad i det åländska samhället, bland ålänningarna. Personligen är jag inte alls orolig över att inte ålänningarna vill diskutera morgondagens självstyrelsesystem, särskilt i ljuset av att vi inte själva vet vad vi kommer att lyckas uppnå. Hur ska vi då kunna förklara för den vanliga ålänningen vad vi håller på med innan vi har detaljerna, konturerna, så pass klara att vi vet vilket system vi har?

Det är bäst att vi håller oss på en principiell nivå i diskussionen med den åländska allmänheten. Vi ska betona att vi vill skapa ett mer flexibelt system. Vi vill på inget sätt försvaga Ålands juridiska ställning. Vi vill ha mera dialog i systemet med Finland, men vi vill på inget sätt ger avkall på våra juridiska rättigheter. Historien visar att det har vi inte råd med. Tack, talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag reagerade lite att ltl Harry Jansson nämnde att han ångrade att han hade tagit beslut om hemvårdsstödet och vuxenstudiestödet för detta drog på minus ytterligare när det gäller årsbidraget. Är det inte dags nu att ordförande Harry Jansson i centern börjar stå för sina åsikter? Vi har vetat om det här tidigare. Till på köpet ville ltl Jansson höja vuxenstudiestödet ytterligare genom att ge stödet till ytterligare en grupp som inte vara med i beredningen. När man går ut med sådant här, och redan har tagit beslut om detta, så är det inte dags att man får en lite mera trovärdig politik framförallt när man är ordförande för ett parti? Först säger man den ena saken och sedan säger man den andra. Vi visste ju om kostnaderna på förhand. Vi ville få en familjepolitik och vi diskuterade detta gemensamt, men nu ångrar sig ltl Harry Jansson plötsligt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ja, bästa ltl Winé, så är det. Jag ångrar faktiskt att jag inte var hårdare i de interna regeringsdiskussionerna. För nu stundar så pass hårda diskussioner också i det nya regeringslägret. Var ska vi spara för att få balans mellan intäkter och kostnader? De här två reformerna kommer avsevärt att försvåra den nya regeringens arbete, i alla fall om man avser att klä sina ord i praktisk handling, dvs. se till att vi har balans i den åländska samhällsekonomin.

Som jag sade redan i mitt anförande så kan de här reformerna sannerligen försvaras sett utgående ifrån den enskilda individens perspektiv. Men vi har en situation där inte har råd att fortsätta att bygga ut samhällsapparaten.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag reagerade när ltl Harry Jansson sade det här. Trots allt så ville ltl Harry Jansson i ett skede spe på stödet ytterligare genom att ge det till ensamstående föräldrar fast det inte var berett när det gäller summan och hur det skulle vara. När man sedan insåg konsekvenserna av det, då drog man sig tillbaka. När ska man ta striden och när ska man inte ta striden?

Att gå ut med detta, efter att man har varit med och tagit ett beslut, det händer ofta från ltl Harry Jansson.

Tidigare var det centern som räddade LBU-programmet. Först sitter de tysta och inte gör någonting och sedan när beslutet är taget så är det man själv som har drivit på det så mycket fast ingen har märkt det i själva politiken. Det behöver bli mera trovärdighet från ltl Jansson tycker jag. Det kommer mycket när det gäller å ena sidan och å andra sidan.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ja, bästa ltl Winé, det är ju lätt att stå här och säga att vi alltid måste veta vad vi gör. Igår fick vi av ltl Bert Häggblom höra att ingen från regeringsapparaten kunde ens dagarna före valet säga hur ekonomin var.

När lag- och kulturutskottet behandlade förslaget till vuxenstudiestödspenning så hade vi inte uppgifter om hur illa ställt ekonomin är för Åland. Det är bara att konstatera att det var fel av oss att gå in för de här två reformerna. Sedan får väl ltl Winé beskylla centern för att vi även här borde ha tagit ett större ansvar.

Men bästa ltl Winé, det är ju alltid centern som har fått ställa upp för den här nu avgående landskapsregeringen. Det är kanske bra att de andra partierna får se resultatet av sina aktioner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Jansson började sitt anförande med att vi inte behöver gå till banken och så fortsatte han med de här reformerna som blev föremål för det föregående replikskiftet.

När det gäller att gå till banken, ibland kan det vara dumdristigt att inte göra det. Om man kan göra stora driftsinbesparingar då är det värt att göra det. Man behöver inte ha bankdörren som någon sorts skygglapp. Det känns som ltl Jansson har dragit stjärngossestruten lite för långt ner över öronen den här gången så att han inte ser omkring sig. Det kan löna sig att gå till banken om man kan göra investeringar som sparar i driftbudgeten. Det är det som vi måste göra för att få Ålands ekonomi på rätt.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Sundblom, inte behöver ledamoten ta till någon sorts löjesväckande kommentarer här.

Vi har en situation där vi ska spara, låna eller via landskapsskatt och avgiftsfinansiering se till att vi har en balans i den åländska ekonomin. Jag är inte heller främmande för att lagtinget ger fullmakt för upptagande av lån, som vicelantrådet Roger Nordlund var inne på igår, som faktiskt sänker driftskostnaderna rejält. Men det måste sannerligen vara fråga om investeringar som går att räkna hem på en relativt kort tidsrymd. Varje lån vi tar gröper ju ur möjligheterna att få budgeten i balans.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ja, då tänker jag på t.ex. på kortrutten och de möjligheter som vi har att göra stora inbesparingar i driften om vi lånar kanske 10 miljoner för att komma igång.

Nu har ltl Jansson, som centerns ordförande, stött en regering som har dragit det här i långbänk under fyra år igen. Det är beklagligt.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, ltl Sundblom, hur mycket får man stoppa in huvudet i sin tomtemössa? Här har vi just hört infrastrukturminister Thörnroos redogöra för svårigheten att få infrastrukturavdelningen överhuvudtaget att fungera. Avdelningen har ju trots allt genomfört, under den pågående mandatperioden, den största reform vi har upplevt under självstyrelsens historia när det gäller att ta tag i driftssidan. Det är ju faktiskt den största reformen just p.g.a. det grepp som man har lyckats att ta; både sänka kostnaderna och förändra strukturen på skärgårdstrafiken. Sedan beskyller man samma avdelning för att man inte har lyckats med att få kortruttsprojektet längre än att faktiskt få fram en plan för vad som är möjligt och vad som överhuvudtaget lönar sig. Vi vet att det är de enskilda människorna som kommer att påverkas av det här till följd av besvär och annat, men det vet ltl Sundblom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Harry Jansson för ett intellektuellt resonemang kring det strukturella underskottet men också om det ekonomiska systemet som vi egentligen är fast i. Vi har det så pass ekonomiskt tufft eftersom man ifrån rikets sida inte har höjt vår klumpsumma. Vi har ett ekonomiskt system som vi hoppas att ska förändras under den nya självstyrelselagsreformen. Vi hamnar ändå att hanka oss fram nu till år 2022. Förhoppningsvis kommer det nya systemet att ge oss större intäkter. Men för att klara oss till år 2022, är centern är helt emot lån, kanske till och med till drift, för att vi ska kunna bibehålla en viss form av välfärd och inte kraftigt behöva skära ner verksamheter?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Svar på frågan är att vi inte ska låna för vår drift. Att utsätta framtida ålänningar för en upplåning så länge vi inte själva kontrollera intäkterna, annat än marginellt via PAF medel, vore fel mot kommande generationer.

Däremot, som replikskiftet tidigare med ltl Sundblom utvisade, när det gäller investeringar som faktiskt sänker driftskostnaderna så då är situationen en helt annan. Då kan vi sannerligen försvara lån om man kan räkna hem det och man har det finansierat genom sänkta driftsutgifter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, för talman! Socialdemokraterna är av samma åsikt, just när det gäller investeringar så vore det klokt i det här skedet att låna för att kunna bibehålla den infrastruktur som ålänningarna ändå vill ha.

Det intressanta här är att den nya regeringen egentligen kommer att ha samma likvida möjligheter som tidigare. Just nu är PAF starka när landskapets ekonomi är lite svagare. De är kommunicerande kärl.

Vi behöver kanske ta diskussion om användningen av PAF medel för att kunna klara oss fram till år 2022 då jag hoppas att vi ska ha möjlighet att ta hand om våra egna intäkter.

Ltl Harry Jansson, replik

Vi får tacka vår skapare att våra företrädare i lagtinget, landstinget hade visionen om att lotterilagstiftningen borde vara en del av åländsk behörighet. En tillvaro för Åland utan penningautomatföreningen, utan PAF medel hade varit mycket tuffare.

Både via PAFs direkta avkastning och därmed möjlighet för landskapsregeringen att föreslå användningen av PAF medel och den lotteriskatt som har genererat i Finland i stort och som kommer till Åland tack vare den politiska överenskommelsen under Lasse Wiklöfs tid som finansminister, så är det ofrånkomligt och direkt avgörande att vi inte har behövt gå till banken, som det populärt heter. Vi får vara glad över de besluten som togs av tidigare generationer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Ltl Harry Jansson svänger snabbare i politiken än vad en formel 1 bil gör på rallybanorna. Kör nu inte över familjernas nya valfrihet där barnens bästa möjliggörs!

 Var är ltl Harry Janssons kritik när det gäller de kostsamma överbyråkratiseringarna i kommunerna som kostar flera miljoner eller stöden till landsbygden? När finns den ångerfullheten ltl Harry Janssons retorik? Jag hör den aldrig, men när det gäller barnens bästa då kommer det fram kritik mot kostsamma reformer.

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Carlsson tycks ju glömma hur jag då betonade att vi inte har råd med flera reformer. Det var ju moderaterna som var drivande för att hemvårdsstödsreformen skulle göras. Den kan försvaras, som jag sade, den är viktig på många sätt, men vi har ju, bästa ltl Carlsson, inte råd med den här reformen, lika lite som den vuxenstudiestödsreform som också moderaterna drev på.

Bästa ledamoten, vi har svåra beslut som ska fattas. Som jag konstaterade i mitt inledningsanförande så hade vi inte råd att ta de här två reformerna 2015, för vi har inte råd att finansiera dem från 2016 och framåt.

Däremot när ledamoten kommer fram med konkreta förslag hur vi ska finansiera den här typen av reformer, då kommer också centern att säga att vi tar nya reformer men det måste också finnas en klar finansiering i den pressade situation som vi befinner oss i.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, talman! När det gäller kommunerna och överbyråkratiseringen, kan ltl Harry Jansson erkänna att det finns en kraftig överbyråkratisering när det gäller den kommunala sidan? Vi har 16 kommuner, flera kommunalförbund och flera bolag och där kostar det pengar. Varenda en tjänsteman inom den offentliga sektorn måste jobba med budgetarbete kanske några månader per år. Det görs inom varenda enhet. Skulle det inte vara bättre att göra det i färre enheter? Finns inte den insikten hos ltl Harry Jansson? Varenda ett bolag, varenda en stämma som jag hamnar på, så har vi alltid problem med kund-leverantörsförhållanden mellan de många olika enheterna. Det kostar pengar det! Kan ltl Harry Jansson inse det? Kan det också finnas en viss självinsikt i att vi har upprätthållit detta med de miljonerna? Där finns också pengar att spara, men det hör jag aldrig från ltl Harry Jansson. Varför det? Handlar det om maktstrukturen? Är det maktstrukturer som är det viktigaste för centern?

Ltl Harry Jansson, replik

Jag förstår att ltl Carlsson gärna vill lämna diskussionen om de här moderatdrivna reformerna eftersom det är ett ansvar som ett nytt regeringsparti får vara med att ta. Då är det lätt att glida över på kommunerna. Ltl Carlsson glömmer att landskapsandelarna ju är regionalpolitik. Jag är glad att vi under gårdagens debatt fick ett klart besked från liberalernas gruppledare att de anser att landskapsandelarna är lika med regionalpolitik.

Som sagt, om moderaterna vill ha större enheter så kommer vi från centerns sida naturligtvis att stöda den processen så länge de berörda kommunernas fullmäktigen och ålänningarna, via sitt kommunala medborgarskap, säger att det är bra för den egna kommunen. För tar vi bort engagemanget och drivkraften i lokalsamhället så blir det en dyr apparat för Åland att finansiera. Bästa ltl Carlsson, alla kan inte bo i Mariehamn.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Kära ledamöter, 100 000 fler övernattningar på Åland skulle i runda slängar betyda totalt att 500 000 övernattningar på årsbasis. Övernattningsvolymen är idag onödigt liten om åländska turistföretag ska utvecklas, växa och nyinvestera. Undantag finns och det är kul att se när de satsningar som görs även verkar bära frukt och sprider framtidstro som t.ex. nya Hotell Pommern.

Turismen runt om oss växer så det knakar och är en näring som skapar mycket jobb och innehåller många olika yrken. Turismen är en brobyggare och skapar goda möjligheter för integration och betyder för många unga det första jobbet.

Jag tror att turismen har möjlighet att stå för en växande del av Ålands ekonomi och sysselsättning. Idag finns cirka 20 procent av alla privata arbeten inom turistbranschen.

 Näringen kan vara helt betydande för utveckling och livskraft på landsbygden samt i skärgården där bristen på arbetsplatser idag hämmar utveckling.

Det är viktigt att som politiker vara lyhörd och mottaglig för de krav och önskemål som branschen och näringslivet har. För att komma framåt ska politiken stimulera utveckling genom kloka insatser.

Jag tror det finns en skepsis och viss trötthet på strategier. Det finns en oro över att lägga kraft och tid på något som ändå blir en ”hyllvärmare”. Därför ska vi se till att få mer action i det som kan bygga framtidens Åland. Vi måste fokusera på var alla nya arbetsplatser ska komma ifrån och var skattepengarna som ska betala vår välfärd skapas.

Färjesjöfarten verkar i en mycket tuff konkurrens. Jag förstår inte den debatt som då och då blossar upp om att vi ska införa en passageraravgift p.g.a. att det är så få passagerare som kliver av på Åland. Här måste vi vara ärliga mot oss själva och inse att ju mer vi kan erbjuda iland, desto fler kommer att kliva av. Det är upp till oss själva att skapa destinationen.

Jag tror inte vi inser hur bra kommunikationer vi har tack vare färjorna, för att inte tala om de arbetsplatser och skatteintäkter de direkt och indirekt genererar. Jämför gärna vår färjetrafik och de möjligheter den ger oss, med vilka ekonomiska resurser som krävs att få till stånd en linje med ett lågprisflygbolag. Här måste vi bättre ta tillvara potentialen.

Turismen är en källa som Åland ännu knappt har börjat ösa ur. Här pratar vi om en sektor som globalt beräknas öka med 3 procent per år fram till 2030. En sektor som är sysselsättningsdryg och med en stor mångfald av yrken och kompetensområden. En sektor som dessutom gör orten trevligare och mer attraktiv att bo och verka i.

Se på Sverige där turismens exportvärde ökar snabbare än Sveriges totala export. Under 2014 ökade antalet personer som var sysselsatta med turism med 4,9 procent samtidigt som den totala sysselsättningen i Sverige ökade med 1,4 procent. Sedan år 2000 har sysselsättningen inom turismen ökat med 28 400 personer eller med nästan 22 procent. Sveriges totala sysselsättning har under motsvarande period ökat med cirka 10 procent.

Turismen skapar en palett av olika yrken av varierande karaktär och ger dessutom en guldkant i tillvaron för lokalbefolkningen som kan dra nytta av bl.a. ett högklassigt restaurang- och nöjesutbud.

För att enkelt utveckla turismen utan kostnadsdrivande åtgärder skulle man kunna få samordningsgruppen utvecklas ytterligare och bli en effektiv samarbetsplattform mellan landskapsregeringen och branschen. Ett uppdaterat resultatavtal med Visit Åland som bygger på mätbara resultat och som gagnar såväl beställare, utförare och Åland i stort.

Jag tror även att det för Ålands del gäller att samordna och samarbeta kring befintliga resurser och anslag, då får vi ett scenario där 1+1 blir 3.

Tankesättet från förvaltningen måste vara genomsyrat av ett tänk som strävar efter tillväxt och utveckling. Är förvaltningen idag i symbios med branschen och strävar vi alla mot samma mål?

Den åländska turismen genererar idag 20 procent av arbetsplatserna inom privat sektor, denna siffra kan bli mycket högre bara vi arbetar rätt.

Sedan har jag en liten palett av olika frågor. Jag är väldigt nyfiken på vad landskapsregeringens målsättning med utvecklingsenheten är. Ordet utveckling ringer positivt i mina öron. Jag är nyfiken på enhetens inriktning och den politiska visionen med denna avdelning. Är det en del av förvaltningen som ska se till att processerna inom avdelningarna förbättras och att ärendehanteringarna går snabbare? Är det en enhet som bistår företagandet på Åland med hjälp av rådgivning, en sorts ”En dörr in” tänk? Kanske denna avdelning ska stötta våra starkaste näringar i form av lobbing och förenkling av export? Ska den katalysera effektivitet, ta bort dubbla lager, hitta synergier mellan avdelningar och anställda? Det skulle vara intressant att veta målsättningen med denna avdelning, speciellt med tanke på kostnadseffektivitet och hur landskapsregeringen har tacklat rådande budgetunderskott, samt givetvis hur utfallet för enheten varit så här långt.

När vi nu är inne på utveckling skulle det även vara intressant att veta hur landskapsregeringen resonerat gällande tillsättande av styrelseplatser i landskapsägda bolag. Går kompetens före politik? Med tanke på det budgetläge som råder vore det enligt mig en självklarhet att spetskompetens alltid går före politiska meriter. Att branschfolk fyller styrelserummen. Enbart via detta kan trygga och behövliga avkastningskrav säkerställas och optimal drift och skötsel ske.

Det skulle vara intressant att veta om ÅDA är moget idag att även hantera gymnasieskolan, eller blir det då risk för kaosartade störningar som går ut över lärarkår och elever, dvs. undervisningen?

Framtidens Åland bör ligga högt på rankinglistor för företagsklimat. Företagare som vill etablera sig eller expandera ska känna sig välkomna och det ska vara enkelt och det ska gå snabbt från affärsidé till förverkligande. Politikens uppgift är att skapa incitament och goda förutsättningar för arbete och företagande.

Ålands landskapsregering har stort ansvar för att skapa goda villkor. För att nå framgång handlar det många gånger om att byta myndighetsperspektivet mot ett tydligt serviceperspektiv.

En av de viktigaste uppgifter är att minimera onödig byråkrati för näringslivet. Den är kostnadsdrivande för alla parter. Det ska vara en rättssäker och effektiv handläggning av alla ärenden. Snabb, korrekt och förutsägbar tillämpning av lagar och bestämmelser skapar goda förutsättningar för företagande. Bra bemötande, hög tillgänglighet och god service från det offentligas sida gentemot näringslivet ska vara självklart. Här bör ett avbyråkratiseringsprojekt vara lämpligt, liknande det dereguleringsprojekt som finska regeringen sjösatt med huvudmotivet att förbättra näringslivets konkurrenskraft och en ännu effektivare förvaltning. Hur har landskapet arbetat för att minimera onödig byråkrati?

Fru talman! Avslutningsvis, utmanarrätten bör införas för att uppmuntra till offentliga upphandlingar. Förutom att öppna upp den offentliga marknaden är vinsten nya och bättre sätt att utföra verksamheten på. Utmanarrätten är praktiskt taget en kostnadsfri genomlysning av den offentliga organisationen. Det handlar om att företag och anställda ges en möjlighet att lämna förslag på hur saker och ting kan förbättras. Konkurrensutsättning bidrar till ökad kvalité, ökat företagande och kostnadseffektivitet till fördel för alla parter. Dessutom signalerar detta att det offentliga Åland uppskattar entreprenörskap. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl John Holmberg för ett mycket visuellt anförande. Ni lyfte fram ett mycket centralt tema, nämligen turismen. Hållbar turism är ett av de största teman i arbetet inom BSPC. Hållbar turism skulle gynna det åländska näringslivet oerhört mycket. Jag tycker att vi också här i landskapsborgen måste börja diskutera mera destination Mariehamn.

När man lyfte fram destination Visby, centralorten, så har det visat sig att det har gynnat hela regionen på ett helt annat sätt. Det är ett misstag som jag tror att vi har gjort vad gäller marknadsföringen av Åland och därför har vi 2 miljoner plättvändare Mariehamns hamn som inte kommer i land. Om Mariehamn skulle vara en intressant destination att komma till då kanske vi skulle få dem att komma hit för att sedan vilja se resten av Åland

Det kräver också en oerhört lång diskussion med våra rederier att lite ändra sin marknadsföring. Hur ser ledamoten på detta?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Kemetter, absolut, Mariehamn är dörren in till Åland i hög grad. Jag tror att både turismen i stort och Mariehamns stad har mycket att vinna på det, speciellt Mariehamn.

Nu vill Visit Åland starta upp ett projekt tillsammans med Visit Finland. Projektet ska marknadsföra skärgården på motsvarande sätt som Lappland har marknadsförts tidigare. Skärgården ska bli en region som man talar om långt utanför Nordens gränser. Här tror jag att Mariehamn ska stå på sig och verkligen se till att det projektet kommer till stånd.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det är precis rätt väg att gå för att få ekoturismen att komma till skärgården. Det är en kommande brand där ålänningarna behöver vara med.

På mötet som jag var på förra veckan fick jag höra att vi har flera miljoner ekoturister bara i Tyskland som just söker sådana här destinationsmål. Då är det också oerhört viktigt att våra vatten är av bra kvalitet så att vi faktiskt kan erbjuda vår skärgård, närproducerad mat och det underbara klimat som vi har Åland, så att det inte är på det sättet som vi har haft det i sommar att hundar som simmar dör i våra vikar.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Kemetter, det är helt rätt. Jag tror att alla, oberoende av vilken industri eller vilken näringsgren vi sysslar med, under de här senaste somrarna har insett att miljön är jätteviktig, speciellt för turismen.

Jag vet att det finns hundratusentals människor i våra närregioner som aldrig har varit till Åland. Många gånger tycker jag att vi lyfter blicken lite onödigt långt bort istället för att locka hit de människor som finns i våra närregioner. En lagom jämlikt av allting är bra, men vi får inte glömma bort våra närregioner. Jag tror att det finns mycket att göra där idag ännu.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det gläder mig att ltl Holmberg tar upp två väsentliga frågor som jag själv har motionerat om; turismen och utmanarrätterna.

När det gäller turismen så har den nu sittande regeringen dragit ner anslaget till Visit Åland det kommer att drabba Convention Bureau och marknadsföringen med Visit Finland.

Jag hoppas nu att ltl Holmberg, som sitter i finansutskottet, kommer att försvara Ålands Framtids motion som handlar om att öka anslaget till Visit Åland för att de ska kunna upprätthålla den här marknadsföringen.

Även min motion om utmanarrätter förväntar jag mig att ltl Holmberg kommer att försvara. Jag är ju bara ersättare i finans- och näringsutskottet men jag har möjlighet att komma in och försvara motionerna förstås och då väntar jag mig ett stöd.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund, turismen ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Visit Åland får och har fått en miljon varje år. Precis som den här budgeten visar så måste varenda cent och euro vändas och vridas på och ifrågasättas.

Jag kommer att försvara turismen, men samtidigt måste vi beakta att ekonomin i övrigt är väldigt prekär. Det blir fråga om prioriteringar.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är så i många branscher, man måste både gasa och bromsa.

I tidigare anföranden har vi hört om att där man har möjlighet att tjäna pengar på en satsning där ska man satsa. Jag anser att det finns en möjlighet att tjäna pengar på turismen om man satsar och där förväntar jag mig lite stöd från ltl John Holmberg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund, det är absolut så att den bransch som man får bäst avkastning från idag för satsad peng är turismen. Givetvis ska vi med sunt förnuft ge det stöd som Visit Åland och Åland behöver. Absolut!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Det gläder även mig att John Holmberg lyfte upp vikten av ett levande turist-Åland.

Ledamoten lyfte även upp hur viktig den branschen är för alla ungdomar. Turismbranschen är en väg in i arbetslivet.

Branschen är även en stor och viktig pusselbit när det gäller integration av våra nya ålänningar. Om vi tittar på alla turistföretagare runt om på Åland så är det där som vi bland annat hittar alla dessa nya ålänningar som kommer till Åland. Genom att komma in på en arbetsplats så lär de sig hur arbetslivet fungerar på Åland och samtidigt lär de sig också språket. Tack, ltl Holmberg!

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg-Jansson, det stämmer. I många branscher har de enkla jobben försvunnit idag. När jag själv var ung fanns det hur mycket sommarjobb som helst bara man ville jobba. Idag är det väldigt svårt som tonåring, i alla fall under 18 år, att få ett vettigt sommarjobb.

Turismen är en jättebra bransch, den skapar sådana enkla jobb och den skapar också integrerade jobb, precis som ltl Holmberg-Jansson tog fram här. Vi vill ha en ökad inflyttning till Åland och då är turismen viktig för att ge de inflyttade arbete samt att integrera dem i samhället.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg nämnde också hotell Pommern som ett lyft när det gäller övernattningar. Vad tror ltl Holmberg om att vi istället för att prata om tusen kor skulle prata om tusen nya hotellrum? Samt att rederierna skulle få betala för varje passagerare som inte stiger land, men istället få betalt för varje passagerare som stiger i land. Hur låter det?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg-Jansson, absolut, jag tycker att man bra kan göra en liknelse med tusen kor och skapa x antal flera övernattningar på Åland. Det tycker jag att är en jättebra målsättning. Vi ska ha ett tydligt mål med turismen.

Sedan tycker jag inte att vi ska bestraffa rederierna. Även fast de skulle få betalt för de passagerare som kliver av på Åland så tycker jag att rederierna har det så pass tufft idag så att de är inte värda flera pålagor.

Det är Åland som ska visa att rederierna kan marknadsföra Åland på ett nytt sätt och paketera Åland. På det sättet kan rederierna få nya kundgrupper till sina båtar ombord.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg, det var många fina ord om turistnäringen.

Förutom diskussionen om att samarbetet med Visit Åland ska utökas så blev jag lite fundersam på vad ltl Holmberg menar att vi ska göra konkret härifrån lagtinget för att stöda turismen? Inom turistbranschen är det mest privata näringar som sköter sig själva. Hur ska lagtinget förbättra turismen?

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Ltl Holmberg, det finns flera saker. En sak är att vi uppdaterar resultatavtalet med Visit Åland. Det skapar bättre förutsättningar både som beställare och som leverantörer. Ett annat sätt som jag också tar upp i mitt anförande är avbyråkratisering. Idag upplever många turistföretag det som väldigt betungande att göra det jobb som ÅMHM fodrar. Det kan göras på ett bättre, smidigare, enklare och mer kostnadseffektivt sätt och ändå upprätthåller vi konsumentsäkerheten.

Ett annat sätt är att vi tittar på de kommunala förvaltningarna och på vår egen förvaltning.

Det finns evenemangsbidrag. Mariehamns stad har ett evenemangsbidrag, Ålands Idrott har ett evenemangsbidrag och landskapet har ett evenemangsbidrag. Det är exempel på hur vi kan centralisera evenemangsbidragen och på det sättet göra det ännu mer attraktivt att skapa flera evenemang.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Tack för ett informativt anförande. Vi har över 2 500 företag på Åland och en hel del av dem är turistföretag. Branschen är ypperlig för dem som vill komma in på arbetsmarknaden, speciellt ungdomar. Jag tänker t.ex. på unga företagare i gymnasiet som får pröva sina vingar inom turistföretagen.

För att komma in på marknaden på ett ordentligt sätt så behöver man kunskap. För ungefär 20 år sedan fanns en resurs i dåvarande företagsbyråns lokaler. Den här resursen finns inte idag utan man blir hänvisad till Ålands turistförening för att få information. Borde vi från landskapet bjuda på den här informationen, en företagsrådgivare som skulle kunna ge hjälp med bokföring och marknadsföring?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Wickström, vi en organisation som heter Ålands Näringsliv. Ålands Näringsliv är absolut rätt instans att hantera och utveckla sådana saker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack ltl John Holmberg för en insiktsfull redogörelse om vikten av turismen. Ledamoten lyfte många riktigt bra saker, t.ex. att vi ska undvika att påföra passageraravgifter i trafiken. Det är nog inte rederierna som ska betala för att Åland ska bli attraktivt. Det är vi själva, precis som ledamoten sade. I det sammanhanget är Visit Åland väldigt värdefullt, det är de som ska sköta det.

Det är också, som ledamoten sade, viktigt att ha något slags resultatansvar där. Vi står inför ett faktum där vi betalar 1 miljon per år, men blott med två års framförhållning. I budgeten nämns att man ska göra ett avtal för 2016-2018. Borde det inte vara dags att se på ett längre åtagande gentemot branschen? Signalen blir att efter 2018 så får vi se lite hur det går och det blev en långsiktighet som, enligt min mening, möjligen är lite begränsad.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson, det är helt rätt. Det som turistnäringen efterlyser och eftersträvar är långsiktighet. Problemet med den peng som Visit Åland årligen får är att det är PAF medel, vilket gör det tekniskt svårt att ha större framförhållning i de utbetalningarna. Men samtidigt finns det väl ingen politisk vilja att skära ned medlen ytterligare? Jag tror tvärtom, kanske Visit Åland kan påvisa effekterna på ett ännu bättre sätt om resultatavtalet blir lite mera mätbart.

Här tycker jag att Visit Åland tillsammans med ÅSUB skulle kunna ha en kort beskrivning, åtminstone en gång per kvartal, på varför övernattningarna sjönk eller steg. Det finns många olika orsaker; solen sken inte lika mycket i år, kronan sjönk, kronan steg och det var färjstrejk. Det skulle ge en liten indikation på vad fluktuationerna på övernattningarna beror på.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack ltl Holmberg, det är mycket riktigt på det viset. Men vi måste nog också akta oss för att överbyråkratisera och analysera allting in i minsta detalj. Vi behöver också tillåta oss att ha visioner. De visionerna börjar ofta här i salen, i synnerhet från landskapsregeringen och deras signaler gentemot t.ex. Visit Åland.

Det som vi inte har ägnat oss så hemskt mycket kraft åt under de senaste åren är faktiskt den viktiga storytellingen om Åland. Varför ska turisterna komma hit? Vad är dealen? Vad har vi att erbjuda som ingen annan har? På vilket sätt kan vi lyfta fram det? Genom att visa branschen att de är någonting som vi tror på så har jag en känsla av att man kan skapa en större framtidstro även där. Jag tror att det vore viktigt med en tydlig signal härifrån att detta inte bara är tvååriga åtaganden, det är mycket, mycket längre, det är faktiskt för alltid.

 Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson, jag vill vara försiktig för det är ändå branschen som ska skapa verktygen som sedan medför att vi får fler turister. Politikerna och förvaltningen ska se till att verktygen är hyfsat vassa.

Som jag nämnde i mitt anförande så om vi ska satsa på turismen så måste vi göra det ”all in”. Vi ska göra det till hundra procent! Idag gör vi inte riktigt det. Därför hade jag en liten frågeställning här om förvaltningen lever i symbios med den målsättning som t.ex. Visit Åland har med turismen. När vi kommer så långt att vi kan svara ja på den frågan, då har vi kommit väldigt mycket längre än idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vill också gärna sälla mig till dem som är tacksamma och glada för de uttalanden som ltl Holmberg har gjort när det gäller turismen och den vilja som han visar att satsa på den näringen. Det är faktiskt det första positiva som jag har hört i den här remissdebatten. Det är positivt och framtidsinriktat från den nya majoriteten. Det gläder mig att det finns någon som faktiskt också försöker se möjligheterna och skapa någon sorts god framtid på Åland. Jag kommer att stöda ltl Holmberg i hans fortsatta arbete när det gäller turismen.

Men ltl Holmberg måste kanske också nu tänka på att han är på väg in i en ny roll som majoritetsföreträdare.

Man talar allmänt nu om utmanarrätter. Jag tror att det är viktigt att man börjar specificera var utmanarätter kommer att användas. Teoretiskt sett är signalen nu till alla i landskapsförvaltningen att deras arbetsplatser snabbt kan försvinna. Utmanarrätter innebär att man ersätter en offentlig verksamhet med privat verksamhet. Jag tror att det är viktigt att den nya majoriteten lite mera definierar sig i det kommande handlingsprogrammet så att man kan påbörja förhandlingar med de personalgrupper som blir utsatta.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack för de varma orden vicelantrådet Nordlund. Jag håller helt med, när vi har talat om utmanarrätter här nu så är det inte meningen att de anställda ska börja känna sig oroliga och få ont i magen. Det är viktigt att vi vänder på varenda cent och euro och då tycker jag att utmanarrätter kommer att vara en väsentlig del i hur vi kan se på hur vi får en kostnadseffektiv förvaltning.

Nu har jag 37 sekunder kvar på min replik så jag kan inte svara desto mera ingående. Givetvis ska det bli ett tydligt svar på vilket sätt utmanarrätterna ska förverkligas, om de ska göra det.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Talman! Ltl Holmberg får ytterligare en minut. Kan vi förvänta oss att det kommer att bli tydligt i regeringsprogrammet vilka verksamheter som kommer att konkurrensutsättas, dvs. där utmanarrätter kommer att användas?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vicelantråd Nordlund, jag vet inte om utmanarrätter kommer med i regeringsprogrammet. Men givetvis, innan man inför utmanarrätter så kommer ju saken att utredas och implementeras i hela förvaltningen. Sedan är jag inte man nog att stå här och säga att det kommer att bli utmanarrätter. Men det är ett förslag som jag har tillfört till den kommande politiken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Tack, fru talman! Vi har en budget i vår hand som snart kommer att revideras och förändras i samband med att den nya regeringen tillträder.

Under gårdagen kände jag nog lite grann att vi lägger ner onödigt arbete nu när vi ändå ska ha samma diskussioner igen om någon månad om ungefär samma saker.

Jag håller på att lära mig att beslutsgången här i salen är lite annorlunda än i det privata näringslivet, men ibland förstår jag verkligen inte varför man gör saker så som man gör det.

Budgetar brukar i allmänhet ges ut i slutet på året, det är rätt självklart. Men det år som det är val borde egentligen budgeten läggas i början av året. Kanske man alltid kunde göra så, det är väl egentligen en fråga om rutiner och omställningar till hur man gör saker och ting. Eller, kanske ännu enklare, flytta valet till våren? Nåväl. När vi sedan kommer till budgeten så finns det väl egentligen inte så många stora och omvälvande saker i den men det finns en del guldkorn som jag ser det.

Inom utbildningssektorn sätts större resurser på att se till att integrationen av nya ålänningar ska fungera bättre. Det pratas om utbildningsinsatser som språkcoaching på arbetsplatser för inflyttade, undervisning i svenska för inflyttade analfabeter och för personer med ett annat alfabet, att befrämja kulturell integration, SFI kurser samt utvärderingar av utbildning samt erkännande av utländska examina.

Många bra åtgärder kommer att krävas för att vi inte ska ha högt utbildade personer att göra enklare jobb, bara för att de saknar den språkliga biten eller för att deras examina inte har blivit erkända här hos oss.

På Åland finns det analfabeter idag. Ni kan säkert tänka er den familj som har barn i skolåldern och som kommer till Åland och föräldrarna inte kan läsa, hur ska de klara av att stötta sitt barn genom skolgången? Jag har pratat med lärare som berättat för mig hur komplicerat det blir med bara en sådan sak som alla små lappar som lärare skickar hem till föräldrarna för godkännande av något, informationsbrev till föräldrarna mm. Barnen får ett alltför stort ansvar där vi behöver hitt smarta lösningar på. Så för att vi ska lyckas bra med integration i vårt samhälle är det bra att alla dessa pusselbitar engång för alla faller på plats så att ingen utbildad optiker, läkare, lärare hittas städande på de arbetsplatser där de istället kunde fylla de tomrum vi har på arbetsmarknaden idag.

Jag tror precis som många av de åländska näringsidkarna, som skrev en insändare i samband med valet, att Åland behöver inflyttning för att vi ska klara den demografiska utmaning vi står inför med att för få barn som föds just nu för att få det hela att gå jämt upp.

Under utbildningsdelen lyfts även den entreprenörsmässiga, digitala, jämnlika och jämnställda skolan upp. En skola med ett flexibelt utbildningssystem som utgår ifrån den enskilda individens behov och förutsättningar. Ja, klarar man av att uppfylla alla dessa bitar inom skolvärden så kommer vi att ha världens bästa skola, om vi nu inte redan har det idag?

Det är också viktigt att se över de bitar som redan nämndes i debatten igår av minister Ehn om de anpassade kurserna. Det är av yttersta vikt att det finns tillräckligt med kursplatser som är färdigt anpassade så att inte de elever som inte får plats på de anpassade kurserna sätts i vanliga klasser som saknar resurser att ta hand om alla elever i klassen på bästa sätt.

Det får inte bli så att yrkesgymnasiet har för lite resurser att ta hand om denna viktiga grupp av elever.

Jag tycker att vi måste sluta se skolan som en kostnad utan istället se det som en investering för framtiden.

Minister Aaltonen pratade igår om tidiga insatser inom vården för att det inte ska bli dyrare sedan när sjukdomarna blir värre. Här kan man ju nästan se det på samma sätt. Tidiga insatser ger mindre problem bland våra barn och ungdomar.

Insatserna bör, som ledamot Winé och minister Ehn var inne på igår, redan sättas in tidigt, gärna tidigt i grundskolan och där ha resurser så att så få som möjligt behöver en anpassad läroplan, det vore det allra bästa tycker jag.

Det pratas i budgeten om speciella insatser som ska riktas till ungdomar som hotas av utanförskap och att detta ska prioriteras. Bra! Det är ännu ett sätt att förhoppningsvis mota Olle i grind och att kanske fånga upp några av de ungdomar som idag mår dåligt psykiskt.

En annan sak som flera företagare diskuterat med mig är det samma som ltl Eklund lyfte under gårdagens plenum, att det är viktigt att lösa de lösa frågor som finns när det gäller att ta emot elever på praktik. Det gäller allt från ansvarspersoner till eventuella ersättningsnivåer.

När vi tittar i budgeten på vad som då finns på näringslivssidan så är det viktigt att näringslivsutvecklaren fortsättningsvis ska finnas kvar och finnas där för att vara det instrument som behövs för att utveckla näringslivet i skärgården.

När man ser på landsbygdsutvecklingen så är ju verkligen REKO ett underbart exempel som samordnas av landsbygdsutvecklaren. Det är en fröjd att hemma i soffan och enkelt ha ett helt skafferi att beställa ifrån för att avhämta en gång i veckan vid hotell- och restaurangskolans parkering. Under vissa tider har efterfrågan varit större än vad producenterna klarat av att leverera och efterlysningar på vissa produkter har också förekommit.

Jag har länge jobbat och befunnit mig i matens värld och det trend brott vi nu ser är verkligen här för att stanna. Efterfrågan på ekologiska produkter ökar mer än vad de som går att få tag på just nu. Det är fortfarande svårt att få bönder att gå över till helt ekologisk odling.

Det närproducerade livsmedlen vinner mark mot billiga massprodukter från södra Europa. Det vi dock borde bli bättre på är att berätta hur bra vi ändå är på att använda våra lokala produkter i t.ex. våra skolor. De vänner som jag berättat det för som har barn i svenska skolor blir glatt förvånade och säger ofta att det låter för bra att vara sant.

Vi borde även bli bättre på att marknadsföra våra fina åländska produkter till närområdena men även här hemma. Jag tänker t.ex. på ÅCAs fina produkter som försvinner på gräddfilshyllan likaså deras goda crème fraiche. Jag vill köpa deras produkter men får leta i hyllorna för att hitta dem. De ser likadana ut som de andra burkarna bredvid. Inga kossor, åländska flaggor eller liknande för att sticka ut och ta plats. Jag vet att det inte är en lätt match, men om man inte syns finns man inte. Våga tänka annorlunda och berätta om hur våra kossor på Åland fått beta i vår härliga natur, jag tror de säljer mera i Stockholm och i Helsingfors än billig mjölk. De finns så många som slåss om den marknaden. Vi måste bli bättre på att tro och visa vilka bra produkter vi har på Åland, vara stolta och lyfta fram dem. För vi har fina livsmedel på Åland idag.

I budgeten nämns kvalitetskontroller och certifiering av produkter som några av de saker som ska prioriteras och det är nödvändigt för att kunna vara med och konkurrera om köparna.

Hållbar utveckling är nyckelord för våra framtida budgetar och här har Åland som vtm Britt Lundberg efterlyste en lysande möjlighet att vara testområde. Det är något som redan idag har jobbats med på ÅTC under Åland Smart Energy Plattform, ett intressant projekt som kan vara det som gör att det blir verklighet snabbare än vi vågar hoppas. Mening med detta projekt är att tillsammans med åländska företag, stora finska företag och olika universitet ha just Åland som ett testområde för en mängd saker. Nog ska vi väl fortsätta med det eller? Varför skulle det då vara så viktigt att skapa denna plattform? Genom att skapa plattformen kan det åländska samhället förverkliga delar av den hållbarhetsvision som redan antagits. Detta med hjälp av ledande expertis och möjligheter till extern finansiering som inte annars skulle vara tillgänglig i samma utsträckning. Jag tycker i alla fall att det låter lite som en win-win deal. Åland får testa nya smarta energilösningar och får hjälp av experter som i de facto placerar dem här. Jag har mycket svårt att tro att om t.ex. nya solcellsanläggningar med ny teknik som kanske skulle testas här att de sedan skulle plocka bort dem.

Inom den sociala sektorn fick vi igår hör av minister Carina Aaltonen att arbetet med socialvårdslagarna har högsta prioritet på avdelningen, något som jag känner stor förhoppning inför för nästa år. Jag ser fram emot att få fördjupa mig i dem i mitt arbete i social- och miljöutskottet. Vi fick även höra av ministern om de som nämns om i budgeten om den statistiska utvärdering som ska göras när det gäller användningen av antibiotika på Åland i jämförelse med de andra nordiska länderna. Det är bra att användningen av antibiotika på Åland kartläggs.

Bo Könberg har gjort en presentation ”Framtida nordiska hälsosamarbetet” där han tar upp att ett av våra största framtida hot är överanvändningen av antibiotika. Användningen av antibiotika skiljer sig idag mycket mellan olika länder. Skillnaderna finns både inom sjukvården och inom djuruppfödningen. På Cypern använder man sig av 100 gånger mer antibiotika per kilo kött än i Norge. 50 000 personer har dött av antibiotikaresistens i Europa och Nordamerika i år.

Avslutningsvis, det är bra att landskapsregeringen fortsätter arbeta för att de tjänster som äldre är i behov av inom socialvården är likvärdiga och håller god kvalitet. Många äldre lever längre idag och många mår bra. Det ska vi ta vara på, det är en resurs som vi inte ska ringakta. Men om man är i behov av hjälp och stöd så ska detta kunna ske på liknande villkor, var än man bor på Åland. Någon rättvisa ska det vara.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg-Jansson, det var ett mycket informativt anförande. I början av är ert anförande lyfte ni fram integrationen och skillnaden mellan kulturer och förståelse samt att vi borde hitta lösningar. Jag tror att stödfamiljsfunktionen skulle vara central just i sådana här små problem som att man kanske inte förstår det svenska språket när man flyttar hit. Som ålänning kan man fungera som stödfamilj. Det tror jag att är ett bra sätt att få ett kontaktnätverk på Åland.

Om man analyserar detta vidare, varför får eleverna som ska integreras anpassade kurser? Trots att de egentligen inte är i behov av särskilt stöd så får de anpassade kurser i svenska för att de inte riktigt kan svenska och därmed har svårt att studera vidare. Det är ju mycket orättvist system.

Det är glädjande att moderaterna nu också ser det på samma sätt som socialdemokraterna, att vi behöver verkligen ta tag i detta och garantera en studieplats åt dem.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Stödfamiljer, som ltl Kemetter lyfte upp, tror jag också faktiskt på.

När jag pratade med daghemspersonal så lyfte de upp de problem som de har på daghemmen med att få familjerna att förstå vad det är som behövs och krävs när man har barn på dagis.

Det gäller att kunna lotsa in barnen i skolan, gå på olika fritidsaktiviteter och att få nätverk. Ju mera nätverk du har desto lättare blir du integrerad i samhället. Det är A och O.

När det gäller anpassade kurser så är det olyckligt att man hamnar oftast på en anpassad kurs om man är inflyttad och är svag i svenska. Genom att sätta in tidiga insatser, speciellt i grundskolan, så hoppas vi att färre får anpassade kurser.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Socialdemokraterna har länge diskuterat behovet av tidiga insatser. Problematiken är att det är två olika områden. När det gäller gymnasieskolan så är det under landskapet och när det gäller grundskolan och daghemsverksamhet så är det under kommunen. Här är det väsentligt att vi behöver se över landskapsandelssystemet för att kunna stöda den här reformen med tidiga insatser i grundskolan. Ofta kan kommunerna inte satsa lika mycket pengar och då har de inte möjlighet att erbjuda tidiga insatser. Det är ganska dyra insatser, men de betalar sig tillbaka i slutändan. Vi behöver se över landskapsandelssystemet.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Ltl Kemetter och jag talar samma språk när det gäller insatser och jag tror att hela den moderata gruppen också står bakom detta. Vi får jobba mot samma mål.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Eriksson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Annette Holmberg-Jansson. Ledamoten tittade intensivt åt mitt håll, tyckte jag mig se, i samband med att hon tog upp frågan om närproducerad och ekologisk produkter. Jag kan bara tacka för de synpunkter som kom fram där. Det finns skäl att på alla sätt lyfta upp det närproducerade och det ekologiska på Åland via marknadsföringsåtgärder och via den offentliga upphandlingen som framförallt handlar om skolor och sjukhus där kommuner och landskap är stora upphandlare. Tack för det. Det finns fortsättningsvis mer att göra när det gäller marknadsföringen.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag tittade ut i salen och konstaterade att det inte fanns så väldigt många bönder i salen. Eftersom jag vet att ltl Tage Eriksson är det så var det säkert därför jag tittade på dig.

Ja, jag tror också att samhället måste gå in och mera konkret tänka på offentliga upphandlingar och använda sig av lokalt producerade produkter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag vill också passa på att tacka ltl Annette Holmberg-Jansson för ett riktigt bra anförande. Ännu ett tack för lyftande av tidiga insatser som vi båda tycker att är oerhört viktiga, vilket de flesta här tycker. Man inser att det är där som resurserna måste läggas.

Det är kanske lite svårare att se hur man ska göra det i kommunerna. Där har vi en viktig roll.

När det gäller tidiga insatser i t.ex. utbildningen så behöver vi också se det ur ett tvärsektoriellt perspektiv, att vi både ser på utbildning och på det sociala. Jag har i alla fall fått erfara under den senaste tiden när jag pratat med folk att detta med en anpassad läroplan, det pedagogiska, ofta inte är helt rätt, utan man måste gå in i ett socialt perspektiv, t.ex. kuratorer. Lyckas man så blir barnen trygga och klarar också av att ta in mera. Det är jätteviktigt hur man ser på helheten.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Ja, jag håller med ltl Göte Winé även här. Ledamoten Winé pratade igår om tidiga insatser och anpassade kurser. De går hand i hand på något sätt. Om man talar om tidigare insatser i låg- och mellanstadiet så där finns skolkuratorer och skolpsykologer. Vi måste bli bättre på att se att det finns många barn idag som mår psykiskt dåligt. Vi måste plocka upp dem i tid. Om vi inte sätter in insatserna på rätt plats så blir det att kosta mera för samhället, vilket jag och minister Aaltonen sade igår.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vi är helt eniga där också när det gäller vikten av att få in de rätta resurserna. Här tror jag att kommunerna behöver se till att vi får tillräckligt med resurser för t.ex. skolkuratorer. Det är jätteviktigt.

Jag pratade med en person från skolvärlden i förra veckan som påpekade hur viktigt det är. Nu har jag stått här själv och sagt att vi behöver fler skolpsykologer. Men när jag verkligen har börjat prata med folk så säger de att det inte är där problemet finns. Skolpsykologerna ska mera börja se på behovet, sedan har skolkuratorer slutat jobba. Här behöver vi hitta på ett nytt sätt.

Jag kommer att återkomma med ett anförande senare för det här är en fråga som jag brinner för.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag har en femtonåring hemma som hade en inlämningsuppgift där de skulle beskriva olika tillstånd när man mår dåligt psykiskt. De fick konkret skriva ner hur man ser på sina kompisar om de mår dåligt, vad man kan göra och sådana saker. Det tror jag att är rätt väg. Detta är i och för sig i högstadiet. Men detta var en inlärningsuppgift som de skulle göra. Vi hade enormt fina diskussioner tillsammans. Vi diskuterade hur man ser om någon mår dåligt, vad man kan göra och genast så blev det en verklighet för min femtonåring. Jag tror också att lärarna har en stor roll i det hela, men man får inte sätta för mycket på lärarna för de har redan väldigt mycket på sina axlar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Bästa lagting, det har varit en mycket bra debatt i det nya lagtinget. Det är glädjande att höra att många har nya fräscha idéer.

Det här är dock en ganska neutral budget där politiken spelar en mindre roll eftersom vi nu har en avgående regering och en ny diskussion på gång. Det intressanta kommer säkert att finnas i tilläggsbudgeten där vi verkligen ser att oppositionen har mycket kritik att komma med.

Jag skulle vilja börja med en liten ekonomisk analys av vår omvärld för att kunna förstå det ekonomiska läget som Åland de facto befinner sig i.

Vi lever fortfarande med en svag global tillväxt, åtminstone två år kommer vi att se den här svaga tillväxten. Kina har en svag tillväxt, fast USA tidigare har fungerat som draglok så är läget osäkert. Europa är fortsättningsvis svagt. Efter situationen i Frankrike så vet vi inte heller hur det ekonomiska läget kommer att utvecklas. I diskussionerna i EU ska man arbeta tillsammans och slåss mot en gemensam fiende och det kommer garanterat att påverka även den ekonomiska situationen i Europa.

Hittills har oljepriset förväntats stiga mycket långsamt och det är positivt för vår sjöfart.

Vi upplever nu att Finland och Sverige går helt skilda vägar. Sverige visar stabilitet och god tillväxt när Finland har en stigande arbetslöshet, försämrad köpkraft och en svag löneutveckling. I Finland ser vi även en svag produktivitetsutveckling, låg investeringsgrad, minskad östhandel, svag efterfrågan på investeringar och varor och till råga på det en åldrande befolkning och därmed krympande arbetskraft.

Sverige har en tillväxt på 3 procent, en lägre arbetslöshet, kronan är ändå bra för det åländska näringslivet. Ålande hittar på något sätt ändå alltid rätt eftersom vi är mittemellan. Nu kanske vi ska stöda oss mer på den svenska marknaden.

På Åland har vi levt med ett strukturellt underskott sedan år 2008. Jag hoppas att den nya regeringen kommer att åtgärda det.

Det är oroande att arbetsmarknaden minskar eftersom det finns allt färre 15-74 åringar på Åland. Vi har nu också insett hur viktig inflyttning är. Vi behöver följa upp detta för att kunna ha en bra inskolning för dem som flyttar in så att de verkligen väljer att stanna på Åland. En bra in skolning gör det också lättare att komma in i samhället.

Vi behöver också jobba mera med att få unga ut i arbetslivet, vilket även har kommit fram här i flera anföranden. Inom turismen skulle vi kunna få ut ungdomar tidigare i arbetslivet.

Fru talman! Bekymmersamt är den ökande kostnadspressen på ÅHS, vilket vi också kan se i den här budgeten. Detta beror på den åldrande befolkningen. Det kommer att vara oerhört tufft att behålla nuvarande kostnadskostym på ÅHS för att klara av de här ekonomiskt svåra tiderna eftersom flera patienter behöver vård.

Positivt är dock att byggindustrin på Åland går mycket bättre. Försäkringsverksamheten är stabil och bankverksamheten ger goda resultat. Det finns även en god soliditet inom näringslivet. Det här kommer att stöda kommunerna med ökade samfundsskatter, vilket vi ser som ett mycket positivt drag.

Sedan år 2000 har vi haft en god befolkningstillväxt, men nu visar ÅSUBs siffror en mycket oroande trend. Idag ser vi en minskning och vi vet inte riktigt vad det beror på. Här behöver vi verkligen ta krafttag och börja analysera vad vi kan göra åt den här situationen. Den nya näringsministern måste aktivt arbeta med rekryteringsprojekt och skapa en attraktiv arbetsmarknad.

Fru talman! Vi har nu ett nytt ekonomiskt system. I väntan på en ny självstyrelselag år 2022 kommer vi att behöva hanka oss fram, som jag nämnde här tidigare i en replik. En förutsättning för oss socialdemokrater är att det nya systemet verkligen ska ge landskapet mera kapital för att vi ska kunna garantera en bra välfärd.

Vi har också skapat ett fastighetsverk som nu synliggör landskapets förmögenhetsmassa på cirka 180 miljoner euro och då är inte allt med. År 2017 är det tänkt att ÅHS fastigheter samt andra delar av trafikområdet ska med i fastighetsverket. Det kommer verkligen att synliggöra den totala förmögenhetsmassan. Det här öppnar också möjligheten att uppta lån i och med att vi har en förmögenhetsmassa som borgar.

Fru talman! Landskapets ekonomi måste ses som en helhet där hela Åland är med. Vi har näringslivet som är starkt och solitt. Vi har kommunerna, vi har tredje sektorn, vi har PAF som idag är mycket starkt, vi har klumpsumman och vi har pensionsfonden.

Ett Åland som mår bra kräver också gott ledarskap. Det är viktigt att notera att i den här budgeten lyfter man också fram ledarskap. Jag hoppas att den kommande regeringen kommer att jobba mycket med ledarskap och även ha en human människosyn.

Fru talman! Jag är bekymrad över det samhällsklimat som den här ekonomisk-politiska debatten ger. Samhällsklimatet är ganska inskränkt. I kombination med flyktingmottagningen ser man att debatten blir ganska hård och vass. I Finland tolkar man nu Dublinföredraget som så att man kan stänga sina gränser. Däremot anser vi socialdemokrater att vi har en skyldighet att ta emot asylsökanden enligt de FN-avtal som också ålänningarna har varit med och skrivit under.

Vi får ofta höra att den offentliga sektorn är för stor i relation till vår BNP. Vi moraliserar och säger att vi lämnar en stor skuldbörda till våra barn och barnbarn. De här uttrycken hör vi ofta också i den här salen och i våra fullmäktige. Här behöver vi analysera problematiken på ett djupare plan. Redan på 1930-talet var keyneismen centrala insikt att det som en privatekonomisk dygd är en nationalekonomisk katastrof.  Alltså 80 år senare har vi politiker frånsett det som inom nationalekonomi är allmänt accepterat.

Fru talman! Vi talar ofta om tjänstemannastyre, det har vi också fått höra i den här debatten. Vi får tjänstemannastyre när man för det här ekonomisk- politiska resonemanget, exempel på det är arbetet med den nya självstyrelselagen och det ekonomiska system som vi försöker diskutera. Den svåraste motparten som kommittén har är kanske inte politikerna utan finansministeriet i Finland, för de börjar ta en egen roll i den här diskussionen. Mot denna bakgrund önskar socialdemokraterna därför att finans- och näringsutskottet hör professor Markus Jäntti vid Helsingfors universitet kring den här analysen för att kunna få en vinkling och en ny syn på budgeten. Tack.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Tack, ltl Kemetter för ett intressant anförande. Budskapet igår till förvaltningen var att blod, svett och tårar väntar den närmaste tiden. Nu fick vi höra att det är kostnadspress på ÅHS och att det kan bli svårt att hålla nuvarande kostym på vården.

För den nu avgående regeringen och i den här budgeten har vi vården som prioritet nummer ett. Är det så att lagtinget och ålänningarna kan förvänta sig stora nedskärningar och försämringar inom vården på Åland? Är det detta som ska rädda ekonomin?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack vicelantrådet, för socialdemokraterna är ÅHS en oerhört viktig organisation och central i vår politik. Däremot har vi tuffa ekonomiska tider framöver. Den nya regeringen har svåra diskussioner för att vi ska klara oss fram till 2022. Därför öppnar jag upp, åtminstone för mig personligen eftersom jag inte har tagit upp detta gruppen ännu, att jag inte är främmande för att temporärt låna för att garantera välfärden åtminstone på ÅHS.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Tack för det klargörandet. Jag blev orolig när jag hörde om nuvarande kostym, för i praktiken skulle det innebära att man gör nedskärningar och planerar att ta bort verksamheter inom ÅHS eller annars försämra servicen. Men ltl Kemetter är tydligen beredd att låna för att upprätthålla och prioritera vården. Hoppas att det också är hela majoritetens syn.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är olyckligt att vicelantrådet sätter ord i min mun. Vi har den geriatriska kliniken och vi är helt klart beredda att slutföra det projektet.

Man behöver absolut se över strukturomvandlingar och ha diskussioner för att kunna hitta passlig kostym även för ÅHS. Det är inte okej att våra verksamheter ökar i kostnader hela tiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag ska börja med några småsaker först.

 Jag är lite fundersam över fastighetsverket och hyrorna. På den ena platsen ser jag att internhyrorna redogörs i tabellen och på nästa plats finns de inte med, men då skrivs det i texten att det finns internhyror men inte uppgifter på summorna. Det här borde finansutskottet fundera på. Jag efterlyser en bättring att redogörelsen förekommer på alla platser.

En annan liten sak gäller främjande av fiskerinäringen. På sidan 61 i detaljmotiveringen skrivs att fiskerinäringen ska vara konkurrenskraftig, ekonomiskt lönsam och sedan nämns bl.a. insatser för kunskap om de kustnära fiskbeståndens tillstånd. Bra så, men rapporteringsrutinerna är inte tidsenliga.

Att skicka ut häften med sidor för rapportering av alla årets månader är ett ålderdomligt sätt att ta in statistik och borde absolut moderniseras. Årsrapporteringen för yrkes- och binäringsfisket är det på tiden att kan göras digitalt. Det har jag efterlyst tidigare, men det tycks inte gå så fortsättningen. Här kan det också bli en bättring.

Under allmän motivering på sidan 30, infrastruktur och transportpolitik, finns en tabell med driftsinbesparingar införda där jämförelser uttrycks i procent.  Det är nödvändigt att utskottet synar siffrorna så att det blir säkerställt att jämförelsen är gjord med det sista kvartalet som färjorna trafikerat med landskapets besättning och inte härrör till några ålderdomliga sifferjämförelser som inte är relevanta. Här kan man se över de siffrorna.

De omläggningar av färjetrafiken som gjordes under föregående mandatperiod efterlyser jag att man utvärderar lite, så att man för framtiden vet om dubbla färjor Hummelvik-Torsholma har varit kostnadseffektivt? Har uppdelningen av södra linjen varit kostnadseffektiv när man har delat upp den i två pass? Det skulle behöva utvärderas. Den utvärderingen kan jag också beställa.

Bland bro- och hamninvesteringar nämns ett nytt färjeläge vid lilla Hummelholm och det föreslås att 4 miljoner avsätts för det projektet. Innan mera resurser läggs på detta projekt är det nödvändigt med den utvärdering jag nämnt om hur trafiken fungerat. Då vet vi om behovet är stort eller litet.

Sedan kommer jag till kortrutten som kanske många har väntat att jag skulle ta upp här. Jag har under förgående mandatperiod talat för att arbetet med kortrutten uppdelas så att man arbetar med delprojekten enligt en prioriteringsordning det som återbetalas snabbast verkställs först osv. Arbetet har visserligen gått framåt men det är i ett långsamt tempo.

När jag läser budgetboken för år 2016 ser jag att fem projekt räknas upp. Visst kan man räkna upp projekten, men man ska inte jobba med samma fem projekt samma år när man redan har hört här tidigare under debatten att infrastrukturavdelningen har bekymmer med tillräckligt med personal.

Miljökonsekvensarbetet har visserligen gått framåt. Nu behövs beslut om prioriteringarna, vägplaner och byggstart för dem.

Att splittra resurserna på allt för många projekt samtidigt leder till att det tar längre tid innan vi kommer till byggstart och det tar längre tid innan vi når de nödvändiga inbesparingar i driftskostnaderna som behövs.

Ltl Toivonen sade under måndagens debatt att om alla lagtingsledamöter bidrar med en miljon var så uppnår vi sparkravet. Mitt bidrag är: Bygg fortast möjligt för trafiken östra Föglö till Kökar då sparas betydligt över miljonen i driftsbudgeten per år.  

Infrastrukturavdelningen kapitel 700 sidan 63 skrivs om flera utvecklingsinsatser. Flera av insatserna som nämns är enligt min mening i behov av en grundlig utvärdering av hur effektivt eller ineffektivt har det fungerat tidigare både ur ett brukar- och även ekonomiskt perspektiv, samt med ett regionalpolitiskt öga. Detta gäller skärgårdstrafikens avgifter och då speciellt lastbilsavgifter som drabbar skärgården extra hårt då skärgårdsföretagen ska konkurrera på en gemensam marknad med alla andra företag som redan har fördel av mera central lokalisering. Det gäller också beställningstrafik, bokningsregler och avbokning.

Talman! Jag emotser att utskottet tittar på detta. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill komma med ett förtydligande vad gäller kostnaderna för väghållningen, moment 9760 i budgeten på sidan 162. De 4 miljonerna som finns upptagna där är avsedda för Karlbybron, de är avsedda för utbyte av bron vid Fiskekroken och de är avsedda för den färjklaff till lilla Hummelholm som behöver sättas på plats så att de stora fartygen inte behöver byta sina vilotider och flytta sig när den lilla lokala färjan kommer. Så det är en ren inbesparing.

Vad sedan gäller kortrutten så delar jag inte riktigt Torsten Sundbloms analys. Vi har gjort det misstaget en gång förut; vi satte alla ägg i samma korg. Vi skulle bygga en tunnel till Föglö. Det hände ingenting på tio år. Nu har vi istället flera olika projekt på gång så att någonting blir förverkligat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det blev två svar på en gång. Det var bra det. Det första svaret tackar jag för. Jag fick inte klart för mig hur det var. När jag såg dessa 4 miljoner så tyckte att det var en stor summa så nu har fått svar på det. Det tackar jag för.

Det andra när det gäller alla ägg i samma korg, ja, nu har vi många korgar med ett ägg i varje, men vi har också miljökonsekvensbedömningar som är klara. Jag väntar på vägplanen som är under arbete. Frågan är om man i de här sammanhangen inte borde ta in totalentreprenad om det är svårt inom avdelningen att göra arbetet.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vad gäller vägplanen så utgår jag ifrån att det är östra Föglö som ltl Torsten Sundblom avser. Den första delen av vägplanen är påbörjad, men den andra delen låter sig svårligen påbörjas före man vet var färjfästet på östra Föglö ska placeras. Det vore intressant att veta hur liberalerna och ltl Torsten Sundblom ser på detta. Var på östra Föglö ska färjfästet placeras?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det var just därför som jag sade prioriteringsbeslut för att man ska tala om var man satsar. Jag känner till att vägplanen har gått sakta. I min värld borde man få en vägplan klar på lite kortare tid.

Den inbesparing som jag lovade ltl Toivonen tar längre tid innan vi får början på den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag uppfattade att ltl Torsten Sundblom talade för att östra Föglö ska ha prioritet nummer ett för att förverkligas. Det har det också varit i min värld av ekonomiska orsaker.

Speciellt under valrörelsen så stod det allt klarare för mig att Kökar och den delen av skärgården, de som är beroende och ska utnyttja den trafiken, att de egentligen är helt emot det. Jag uppfattade också att det finns en opinion på Föglö som är emot att man först bygger östra Föglö och skapar en kösituation på Föglö som både drabbar kökarborna och föglöborna. Det skulle vara mera logiskt att man faktiskt förbättrar förbindelsen mellan Föglö och fasta Åland först så att man får den trafiken att löpa. Då skulle man få logistiken att fungera på ett mycket bättre sätt. Jag hoppas att man funderar allvarligt på detta i de kommande regeringsförhandlingarna, för det skulle vara mera logiskt sätt att hantera helheten på.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ja, helheten måste vi se på. Det här bör komma som hand i handske efter varandra. Det gör det.

Vi hade ett kommunalt möte här för en vecka sedan i Föglö, där både Sottunga och Kökar var med. Beroende på vem man pratar med, men jag lutar mig mot de ledande inom kommunen och båda stöder att det byggs ut, även västra Föglö men också östra Föglö, både efter varandra, hand i handske. Det är det som vi behöver. Då blir driftsinbesparingar ännu större än vad jag sade tidigare i anförande. Det växer ju så klart.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag uppfattade att det finns olika uppfattningar om var på östra Föglö man ska anlägga den här hamnen. Jag misstänker att den processen kommer att ta en viss tid. Tycker inte ltl Sundblom att det skulle vara mera logiskt att man börjar från fasta Åland och förbättrar successivt? Då får man en bättre logistik för alla inblandade parter. Annars är det risk att man skapar en kö och ett stort missnöje både för kökarsborna men också för föglöborna när man står fast i Degerby och inte kommer vidare. Eller tänker man förstärka trafiken mellan Föglö och fasta Åland? Det är också ett sätt att hantera situationen förstås.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Varför jag pratade så varmt för att börja österifrån beror på att då kan man heller inte sluta. Det kan inte bli ett projekt som står stilla i tio år, utan då måste man ständigt fortsätta och det är där som inbesparingarna finns.

Jag sätter ingen prestige i var vi börjar, men jag vill ha grävmaskiner att arbeta. Jag tänker inte säga på vilken plats, för först ska beslut tas på var vi satsar. Jag vet nog var; det förmånligaste, och vicelantrådet vet säkert också vad jag brukar anse om den frågan.

Men, som sagt, vi ska vara försiktiga med att köra över folk så att vi inte får besvär på halsen. Vi ska försöka gå fram där vi kan komma fram och då finns det bara ett alternativ kvar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Lika som vi gjorde för fyra år sedan står vi nu här igen och debatterar en budget som snart ska göras om för att bättre återspegla en ny regering. Det är inte bara konstigt utan svårförklarligt och något vi därför borde förändra. Sett över tid handlar det om var fjärde budget som man inte riktigt kan ta på allvar och som tjänstemännen och avdelningarna som ska utföra jobbet får svårt att förhålla sig till. Det är allvarligt i tider när utgifterna ökar och intäkterna minskar och behovet av stabilitet och beslutsamhet är stort.

Jag tycker det mot den bakgrunden är dags att göra något åt situationen och flytta lagtings- och kommunalvalen till våren istället för hösten. Budgetinstrumentet är för viktigt för att var fjärde förslag ska tillåtas vara vingklippt. Det finns säkert många förklaringar till varför det är som det är, men jag tycker omsorgen om budgeten borde väga tyngre än att vi alltid har gjort så här. Förslagsvis kunde nästa lagtings- och kommunalval förläggas till februari eller mars år 2020 istället för oktober 2019.

För fyra år sedan hade vi en liknande situation där finans- och näringsutskottet fick en budget i famnen som gjordes om våren 2012 i den så kallade omställningsbudgeten. I samband med den noterade jag från denna talarstol att det långsiktiga underskottet kunde uppgå till 20 miljoner euro, ungefär som idag beroende på vilka investeringar som vi går in för att genomföra. Då var den finländska ekonomin på väg att krympa kraftigt vilket i sin tur fick konsekvenser för Åland. I takt med att landets skattekraft minskade blev utmaningarna för Åland större. Idag har vi samma läge, våra intäkter kommer från Finland men våra utgifter uppstår på Åland.

Om jag skulle drista mig till att dela några tankar kring den fortsatta behandlingen av budgeten i finans- och näringsutskottet är det att aldrig glömma bort framtiden. Jag har alltid sett det som lagtingets allra viktigaste uppgift att varje dag gjuta mod och entusiasm i medborgarna i allmänhet och företagarna i synnerhet, för hur man än vänder på frågorna är det där som allting börjar och slutar; med skatteintäkterna och med entreprenörerna och exporten till omvärlden.

Dagens budget är, tack vare reformerna på finansavdelningen, mycket enklare att tränga in i än fallet var när denna regering tillträdde. Tack vare nytt redovisnings- och budgetsystem är siffrorna idag mer transparenta. Ni har alla möjligheter, ni har verktygen och ni har ett viktigt arbete framför er.

När det gäller tiderna som kommer finns det några frågor jag tycker är särskilt viktiga att lyfta och hantera hela Åland till fromma. Det handlar om att göra Åland intressant och besöksvänligt.

Jag börjar gärna med Pommern, vår kanske viktigaste symbol och ett minne över hur vår välfärd skapats. Mariehamns stad har fattat beslut om en torrdocka, eller i varje fall en utredning om en sådan, och ett besökscentrum som har potential att bli en av turist-Ålands viktigaste attraktioner. Satsningen kräver kraftfull finansiering från landskapsregeringens sida och jag vill försäkra mig om att de medel som idag nämns i budgeten, cirka 5 miljoner euro, är tillräckliga för att finansiera det liggande förslaget från Mariehamn. Detta är en praktisk och enkel fråga för finans- och näringsutskottet att dyka in i och värma upp med.

En annan fråga som stärker Ålandsbilden är historien om Bomarsund som vi borde lyfta ännu starkare än vad som varit fallet hittills. Som nybliven lagtingsledamot kände jag mig för fyra år sedan tvungen att säga nej till det planerade och redan då tyvärr gammalmodigt planerade besökscentret på området. Sedan dess har mycket hänt och möjligheterna är större, inte minst när det gäller att digitalt kapitalisera på historien. Det har blivit dags för action. Vi har inte så många riktigt starka berättelser om Åland och måste efter bästa förmåga ta vara på dem som finns. Bomarsund är en historia som rätt hanterat kan nå långt utanför våra närmarknader och locka historiskt intresserade besökare. Det är exportintäkter på riktigt. Jag noterar att landskapsregeringen avser ta fram ett förnyat förslag på hur ett besökscentrum kunde skapas för Bomarsunds fästningsområde. Jag skulle gärna vilja höra mer om de planerna och hoppas utskottet delar min nyfikenhet.

Om det är något jag möjligen saknar i det liggande budgetförslaget är det den övergripande idén kring marknadsföringen av Åland. Det är inte Visit Ålands fel, där finns gott om visioner och vilja som behöver finansiering hela Åland till nytta. Hittills har pengarna tilldelats organisationen på någon slags år för år bas, med ibland fleråriga avtal. Jag tycker utskottet med tanke på den väntande omställningsbudgeten borde fördjupa sig i möjligheterna att långsiktigt garantera finansieringen av Visit Åland. Destinationsmarknadsföring är långsiktiga projekt som kräver stabilitet och mod att våga satsa på det oväntade och till och med ta risker. Lever man från hand till mun är riskvilligheten antagligen ganska låg och visionerna blir kanske inte lika djärva.

På tal om riskvillighet vill jag avsluta med några ord om vrakchampagnen som dansade en sommar eller två men idag drabbats av sotdöd, i varje fall när det gäller den offentliga hanteringen. Åtminstone hittar jag ingenting i budgeten om denna skatt. På den privata sidan har det så kallade vrakölet lett till affärer, utveckling och snackisar som flyger över hela världen. Världens hittills dyraste champagne, däremot, ligger i något lager och gör ingen glad. Det tycker jag är utomordentligt sorgligt. Ingen enskild åländsk händelse har på senare tid rönt lika stor uppmärksamhet som vrakfyndet år 2010. Sedan dök förvaltningsmässiga utmaningar upp vilket skapade kramp i regeringen. Det är dags att hantera detta och använda vår historiska skatt för framtida fördelar. Vi är ålänningar och borde göra som ålänningar alltid gjort – utmana och överraska! Framgång når man som bekant genom att misslyckas utan att förlora viljan att försöka igen.

Avslutningsvis vill jag påminna finans- och näringsutskottet att ert arbete handlar om att såväl gnälla som jubla vilket gör verkligheten komplicerad. I rollen som finansutskott ska man räkna, snåla, grymta och ibland vara den våta filt över samhällsdebatten och kräva stenhårda inbesparingar som är viktiga men inte framåtriktat.

Än viktigare är att minnas rollen som näringsutskott där privat företagsamhet ska applåderas, inspireras och ges förutsättningar för utan deras arbete har vi inga skatter att fördela.

Om detta kan jag prata ty jag har suttit där och det är inte lätt att både vara försiktig och offensiv samtidigt men lagtinget har nu bestämt att vi ska fortsätta göra så varför jag bara vill påminna utskottsmedlemmarna att vad ni gör, glöm inte bort att se ljust på tillvaron. Det förtjänar ålänningarna.

För övrigt anser jag att lagtinget ska arbeta i den gamla naturbruksskolan under den renovering som inleds nästa år. Jag kan inte heller hitta något om detta i budgetförslaget. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vill ge mitt stöd till tanken om att flytta lagtingsvalet så att vi skulle slippa systemfelet med att var fjärde budget bereds av en avgående landskapsregering som inte kommer att ansvara för förverkligandet en enda dag.

Utgående ifrån det här anförandet så tycker jag att finans- och näringsutskottet verkligen skulle fördjupa sig i den här saken ordentligt. Om det finns en majoritet för detta så kan finans- och näringsutskottet ge ett ordentligt uppdrag till den blivande landskapsregeringen att så småningom komma med ett lagförslag i den här riktningen.

Var fjärde budget, 25 procent av budgeterna, innehåller ett av de mest kostnadsdrivande systemfel som vi har i hela vårt långsiktiga budgeteringssystem och vårt ekonomiska system. Vi behöver komma bort ifrån det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack ltl Perämaa för det stödet. Det här är något som vi har diskuterat mellan skål och vägg under lång tid. Det kanske börjar bli dags att göra något åt det. Jag har försökt se tillbaka i historien vad som kunde ha varit skälet till att det har blivit som det har blivit. Det kan möjligen vara att man inte vill att lagtingsvalet ska kollidera med riksdagsvalet och för detta finns det nog självstyrelsepolitiska argument för. Men genom att flytta framåt och förlänga den här mandatperioden med några månader så skulle man kunna undvika det och istället ha valet året efter riksdagsvalet. Det vore även på andra sätt bra för då skulle man inte ha dessa utdragna valår som handlar om allt möjligt och som ställer stora krav på annars små organisationer. Tack för det!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Förslaget var bra till den delen också, vi ska inte ha lagtingsval samma år som vi har ett riksdagsval. Då finns det en risk att lagtingsvalet på något sätt hamnar i skymundan och så vill jag åtminstone inte ha det.

Orsaken till att jag står här och säger att finans- och näringsutskottet borde ge en beställning på en revidering av lagstiftningen beror på att tidpunkten av lagtingsvalet verkligen är en sak som lagtinget ska bestämma om. Det är inte en sak för regeringen. Jag tror att det här blir allra bäst om lagtinget, via finans- och näringsutskottet, kan ge ett tydligt besked i frågan.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag förenar mig i ltl Perämaas beställning till finans- och näringsutskottet. Jag vill också passa på att önska ltl Perämaa lycka till i det nya värvet som blivande finansminister. För er andra i regeringen går jag i god för vad han kan, för han har haft fyra år av väldigt bra träning bakom sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson, det är roligt att höra att Pettersson brinner för entreprenörskap och turism. Mycket av det man vill göra kostar tråkigt nog mycket pengar. Jag tänker på Pommern och besökscentrumet.

Har ltl Pettersson idéer som man skulle kunna förverkliga med befintliga medel, med det som vi redan har? Jag tänker t.ex. på evenemangsturismen. När det gäller att locka fler människor till Åland är evenemangsturismen jättebra. Jag tänker speciellt på idrottsturismen där vi fyller hotellrum och stugor under helger även under lågsäsong. Är det någonting som vi kan bli bättre på genom att använda de resurser vi redan har?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för en bra fråga ltl Holmberg. Ja, jag är en varm vän av att man ska bli bättre på det man redan är bra på. Idrottsturismen är idag den enskilt viktigaste hotellfyllaren på Åland. Tack vare fotbollen som är störst av dem alla så kommer tusentals och åter tusentals människor hit för att utöva sin idrott. Detta borde vi lyfta fram ytterligare och även locka andra idrottare. Jag tror nämligen att idrottsturismen är det som vi borde satsa allra mest på. Särskilt mot bakgrund av att det inte finns något lika begränsat område i vår närhet eller ens i Norden, frågan är om det finns i världen för jag har sett ganska många liknande öar som vår, som har idrottsanläggningar ens i närheten av dem som vi har. Detta tack vare att vi har haft PAF finansiering genom åren.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Pettersson, det gläder mig att höra. Jag är helt övertygad om att vi tillsammans kommer att kunna göra Åland ännu bättre. Det verkar finnas en samsyn i de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är onödigt att upprepa det som förekom i det tidigare replikskiftet mellan ltl Mats Perämaa och ltl Pettersson.

Jag stöder det, men det är min personliga åsikt för vi har inte diskuterat att flytta lagtingsvalet och kommunalvalet. Vi har inte ett bra system idag när vi pratar om en budget som vi vet att kommer att förändras om en, två eller tre månader.

Jag vill ytterligare tacka för att vi har så mycket delade åsikter idag när det gäller ltl Petterssons anförande om Pommerns torrdocka och Visit Ålands långsiktiga avtal om finansiering. Det är viktigt. Om vi ska kunna få en hållbar utveckling av turismen på Åland så måste vi ha långsiktiga avtal. Samt det sista, men nästan det viktigaste, att lagtinget flyttade ut till naturbruksskolan.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för de värmande orden, ltl Eklund. Vi har pratat mycket om turismen och hur man kan göra det bättre under de år som har gått.

Vi har också hanterat ett hållbarhetsmeddelande med väldigt stor kraft. Där måste vi, förutom de fyra så kallade bärande delarna, alltid hålla ögonen på tillväxten, eftersom tillväxten tjänar pengar och gör det möjligt att vi har något att fördela.

Om man för en hållbarhetstänket även i vår egen organisation så är Visit Åland ett bra exempel. Är man ute efter hållbarhet på riktigt så måste man erbjuda långsiktighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack för de vägledsorden, om man får kalla dem för det.

Jag sitter i finans- och näringsutskottet och Pettersson är den föregående ordföranden i finans- och näringsutskottet.

Jag blev lite nyfiken på och hoppade till lite när ltl Pettersson nämnde att han nu är positiv till Bomarsunds besökscenter, vilket jag tycker att är bra. Det är en satsning på landsbygden och turismen.

Jag måste leta upp betänkandet från 2012 års budget. Ltl Pettersson nämnde att de avslog en motion om besökscentret. Varför har Pettersson ändrat sig idag jämfört med tidigare? Är det förutsättningarna för centret som har ändrats, borde man prioritera om eller vad beror det på att ltl Pettersson har ändrat sig och nu är för besökscentret? Det borde man ta med i själva behandlingen i utskottet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Som svar till ltl Göte Winé så är det nog är rättvist att säga att besökscentret i Bomarsund har hängt med i finans- och näringsutskottet under alla dessa fyra år.

När den nya regeringen tillträdde 2011 och gjorde omställningsbudgeten 2012 så fanns där ett förslag på ett besökscentrum som i varje fall i min värld uppfattades som ganska gammalmodigt tänkt. Man tänkte byggnader istället för innehåll. Egentligen är jag ganska glad för att man aldrig ansåg sig ha råd att bygga centret och istället har man förfinat och förädlat tanken kring vad man egentligen vill göra.

Den digitala revolution, som faktiskt har ägt rum i turismbranschen under de senaste handfulla åren, det är inte mera än det som handlar om, gör att det finns oerhört många flera möjligheter idag. Jag tror att tiden börjar bli mogen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag håller med ltl Pettersson. Det har hänt mycket inom den digitala världen. När man ser på nätet, följer upp och ser vad som har hänt i den digitala världen ser man att det händer mycket. Man bör ta detta i beaktande när man funderar att gå vidare med ett eventuellt besökscenter i Bomarsund. Det är dagens melodi och vi behöver följa med på den dansen. Jag är enig med ltl Pettersson. Om vi kan se de ekonomiska möjligheterna så tror att turismen på landsbygden är ett bra ändamål att satsa på.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det torde nog vara ganska klart i dagens läge att det som lockar en besökare till en destination som t.ex. Åland är nog inte byggnaderna som finns där, utan det är innehållet som man kan erbjuda i upplevelsen. Folk ska komma hit, de ska få lära sig något som de inte visste tidigare och de ska åka hem och berätta vad som hände på Åland. Det är vad vi behöver bygga i vårt varumärke. Vi behöver säga till folk som kommer hit: ”När ni återvänder så vet ni mera än när ni kom. Ni kommer hem lite klokare än vad ni var när ni for.” Det borde vara vår målsättning i allt som vi gör. Vi ska göra folk lite klokare och se till att de har roligt samtidigt.

Bomarsunds historia är faktiskt sådan att den lockar folk från Ryssland, England och från Frankrike om vi hittar rätt ton i den kommunikationen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Även jag är glad att ltl Pettersson lyfte det samma som jag precis just gjorde mitt anförande; vikten av att vi verkligen på riktigt börja tänka på att flytta lagtingsvalet till våren. Jag tror att det är dags nu.

Ledamoten lyfte även flera andra saker som jag kan skriva under på direkt. Jag anser också att naturbruksskolan är det enda alternativet för lagtinget. Vi pratar om att se om och använda våra resurser på rätt sätt. Det här är verkligen ett sätt att visa att vi också tänker så.

Ledamoten lyfte även upp vikten av att utskottet verkligen tänker på att det är ett näringsutskott och inte bara ett finansutskott och det tackar jag väldigt mycket för.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag märker i debatterna även i denna sal att man allt som oftast pratar om finansutskottet. Det är rätt på sitt sätt, men det är mest fel för det finns inget finansutskott längre.

Det här lagtinget bestämde sig för att göra sig kvitt finansutskottet för fyra år sedan. Sedan dess har vi ett finans- och näringsutskott och skillnaden är milsvid. Som finansutskott har du väldigt enkelt att koncentrera dig på att se till att pengarna räcker till. Som näringsutskott är det din skyldighet att se till att det finns förutsättningar för näringarna att skaffa in dessa pengar som finansutskottet ska hantera. Den här frågan har varit uppe till viss debatt och den var föremål för en översyn så sent som senaste år. Men det här lagtinget beslöt att så här ska det vara, sådan är tillvaron nu och det har vi att förhålla oss till. Men det ställer till det för dem som sitter i detta kombinerade finans- och näringsutskott, för man måste göra två saker samtidigt.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Pettersson och jag som har suttit i finansutskottet under den senaste perioden har diskuterat det här väldigt ofta. Finans- och näringsutskottet får både gasa och bromsa på samma gång, vilket är totalt omöjligt. Det kommer att bli ännu mera utmaning nu tror jag eftersom finanserna är kärvare och vi har stora utmaningar som vi alla står inför. Jag är väldigt glad att detta lyfts nu.

Jag tror, precis som ltl Pettersson, att vi måste använda vår champagne, vi måste marknadsföra våra fina skatter vi har på Åland och locka till oss alla som tycker att Ålands historia är spännande.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag ska försöka sammanfatta det som hittills har sagts. Vi kan med högsta sannolikhet snart flytta till naturbruksskolan och ägna våra dagar åt att sitta i plenum där i naturskön miljö, och under invigningsdagen få skåla i den vrakchampagnen som det är dags att börja använda.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lagtingets diskussion om budgeten avbryts här för en kort lunchrast. Vi återkommer klockan 12.30.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl Nina Fellman

Fru talman! Bästa kolleger, det är med stor stolthet och ödmjukhet jag står här idag, i en demokratisk församling, i en liten minoritet i en avlägsen periferi. Det här rummet och det som görs här, representerar bland det vackraste jag vet. Det känns passande att börja sin karriär mede att säga det nu.

Helt naturligt fokuserar det liggande budgetförslaget på det som rör just oss, våra vägar, våra byggnader och skolor och vår vård.

Jag vill ändå lyfta blicken mot omvärlden, mot det som faktiskt påverkar oss mer än det mesta vi kan fatta beslut om i denna sal, och hur vi kan förhålla oss till det som händer omkring oss. Jag menar att det är helt avgörande för hur vi ska lyckas i våra åländska strävanden, att uppfylla de budgetmål som finns.

Vår ekonomi är beroende av ekonomin i Kina, av oljepriser, av hur mycket vapen militärindustrin säljer till de krigförande länderna i Mellanöstern.

Den rådande katastrofala situationen i världen är vi delaktiga i. Vi kanske kan påstå, någon av oss, att andra människor, i andra länder, är mer benägna till våld eller till brott eller till lathet eller att deras sätt att älska och sjunga och leva är så främmande för oss att det är bäst att de håller sig där borta.

Det är att blunda för verkligheten. De senaste dagarnas, veckornas, månadernas och årens händelser har visat, med all önskvärd tydlighet, att inte ens världens rikaste och starkaste länder kan skydda sig mot det besinningslösa, urskiljningslösa våldet. Vi blir inte trygga för att vi håller desperata människor från våra gränser, och om vi gör så är det de riktiga offren vi straffar.

Styrkan i den globala förändring som pågår är så stark, att det är som att dämma upp en vårflod med stickor och pinnar.

Så, hur ska vi gå framåt? Vad kan vi på Åland göra, vi som bara är en liten fläck på världskartan?

Vi måste komma ihåg att riktig fred inte är avsaknaden av krig. Sådan fred har vi haft, vi har haft diktatorer på rad i mellanöstern bl.a. i Rumänien under Ceausescu. Resultatet av den typen av fred ser vi idag.

Riktig fred är positiv. Riktig fred är rättvisa och global balans, och där har vi på Åland också en roll. I en riktig fred har alla människor en chans oberoende var de kommer ifrån.

Lika väl som vi på Åland har ansvar för varandra, Mariehamn för Saltvik, Eckerö för Lumparland och Sund för Kumlinge, lika väl har vi ålänningar som delar av den globala gemenskapen ansvar för varandra. Vi måste göra oss mer beroende av andra, för då blir de också beroende av oss.

Den pågående flyktingkatastrofen kan man välja att se som något negativt. Men det kan också vara vår chans, vår möjlighet att bli delaktiga i den våg av människokärlek som sveper över Europa och världen, parallellt med de rasistiska och isolationistiska krafterna. I den rörelsen ligger en fantastisk energi, en framtidstro, ett hopp. Där ligger nya brunögda bebisar och väntar att bli födda på Åland och vara ålänningar på ett nytt sätt.

Eftersom en flodvåg inte kan dämmas upp med murar, ska vi på Åland avleda en bäck som minskar på trycket någon annanstans, och som kan bevattna och ge liv åt vårt samhälle.

Vill vi se ett framtida, välmående Åland, då ska vi öppna för nya ålänningar och samtidigt vara med och bygga global trygghet med det enda som fungerar; kärlek och solidaritet. Det är den smarta vägen. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag vill tacka Nina Fellman för ett väldigt insiktsfullt anförande där hon visar på att vi är en del av världen och världen är en del av oss.

Jag vill också stöda ledamoten i tankarna att all inflyttning till Åland är bra inflyttning.

Jag ser också med hoppfulla ögon på de kommande nya upphandlingskriterierna där man också kan väga in sociala aspekter, vilka säkert kommer att bli centrala i den kommande integrationspolitiken.

Ltl Nina Fellman, replik

Tack ltl Ingrid Johansson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Jag vill fortsätta där ltl Fellman slutade och tala om hållbarhet.

Hållbarhet är idag något av ett modeord och känns kanske för många lite oklart vad det innebär. För mig är det ytterst konkret begrepp.

Jag vill först konstatera att miljömässig, kulturell eller social hållbarhet inte på något sätt behöver vara motpoler till ekonomisk hållbarhet. Tvärtom, en hållbar ekonomi kräver ekologisk och social hållbarhet. Men det betyder inte att vi kan bortse från den ekonomiska hållbarheten. Allt hänger ihop.

Jag ser därför med stor oro på uttagen från PAF, de stora investeringsbehoven och det negativa årsbidraget. Om inte ekonomin är i skick kommer vi inte att ha råd att arbeta förebyggande och hållbart. Däremot är jag glad och tacksam över att hållbarheten i mångt och mycket integrerats i budgeten som helhet.

Under kapitlet miljö i budget 2016 kan vi se att det finns målsättningar om att bevara miljön och livsbetingelser för människan som en del av naturen. Naturglädjen, som jag vill tro att är nedärvd i den åländska folksjälen, skapar en förståelse för miljön och naturen. Adderar vi kunskap till medborgarna så borgar det för att var och en på Åland idkar miljövård efter bästa förmåga. När vi människor rör oss i skog och mark förbättras också den psykiska och den fysiska hälsan. Miljövårdssatsningar skapar alltså både ekologisk och social hållbarhet.

Vi pratar sällan om den kulturella hållbarheten men jag vill passa på att betona den. Genom kulturen förstår vi oss själva och det hjälper oss att i sin tur förstå andra. De åländska kulturmiljöerna bär en stor skatt för att förstå vem vi ålänningar är. 5000 år gamla keramiska fynd visar hur Åland påverkats från såväl öst som väst. Vi ålänningarna har alltid påverkats av våra seglatser och idag påverkas vi av den allt den allt mindre världen i turismens och digitaliseringens tidevarv. Det visar att vår kultur inte någonsin varit statisk och det ger viktiga lärdomar för nutiden; förändring är naturligt, vår kultur har alltid förändrats vår och förändring är inte farligt. Att synliggöra kulturarvet minskar alltså rädslan för det främmande och banar väg för en god integrationspolitik.

Att arbeta för social hållbarhet minskar mänskligt lidande och är ekonomiskt hållbart. Vi ska arbeta förebyggande med barn och unga för att minska utanförskapet. Den åldrande befolkningen ställer också krav på förebyggande åtgärder bland de äldre befolkningsgrupperna.

Styrketräning, en meningsfull fritid och kostinformation för pensionärer skapar en livskraftig befolkning. I ett hållbart samhälle erkänns varje individ för den kunskap och den handlingskraft som hen bär med sig.

Det är oerhört viktigt med en aktiv befolkning, dels behöver vi sporra till ett längre arbetsliv men det obetalda arbetet i samhället är minst lika viktigt. Mor- och farföräldrar ger många ålänningar i arbete möjlighet att åka på arbetsresor och möjligheter till övertidsarbete. Inte minst inom den tredje sektorn och inom kommunalpolitiken ser vi den enorma kraft som den äldre befolkningen bär med sig.

Men det är också viktigt att vi arbetar för ålänningarna som är i medelåldern. Vi behöver se på hur vi kan minimera missbruk, hur vi kan integrera arbetslösa i arbetsmarknaden, hur vi kan minska sjukfrånvaron och mer därtill. Jag vill att vi ska arbeta med lösningar som stärker ålänningarna och ekonomin. Exempel på sådana lösningar är att öka den subjektiva rätten till sysselsättning, att öka möjligheterna till distansarbete och arbeta förebyggande livet ut. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var ett intressant anförande just kring hållbar kultur. En hållbar kulturutveckling innebär alltså respekt för kreativitet och kulturell mångfald, men den ska också främja växelverkan inom och mellan olika kulturer. Jag tycker att vi har ett ypperligt exempel på hållbar kultur, Gävle symfoniorkester som besökte Åland under helgen och samarbetet tillsammans med Ålands musikinstitut.

Man för också vidare den hållbara kulturen ut till våra ålderdomshem. Trobergshemmet var det första exemplet på detta. Vi här på Åland skulle kunna vara på framkant och verkligen utnyttja den kunskap och de otroligt kulturella människor som finns i landskapet.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag håller fullkomligt med ltl Kemetter. Kulturen är viktig för oss ålänningar, den är inte bara viktig för den enskilda individen, den är också viktigt för näringslivet. Kulturen är framförallt viktig när det gäller den grundläggande förståelsen för varandra.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Därför är det oerhört viktigt att vi också säkerställer finansieringen till kulturen. Idag stöder vi kulturen mycket med PAF pengar. I kommande budgetar behöver vi också säkerställa och kanske eventuellt öka stöden till en tredje sektorn, men även till professionella musiker och till kreativa projekt som just Gävle symfoniorkester och andra stora projekt som är på gång och eventuellt kommer att komma igång.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tror att det finns all anledning att överlag se över PAF medlen, hur medlen distribueras, till vem och på vilka grunder. I det fallet håller jag också med ltl Kemetter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Tack för ett intressant anförande. Jag är också tacksam för att ltl Johansson indikerade en restriktiv hållning när det gäller användningen av PAF medel. Även om man använder medlen så ska man göra det restriktivt. Jag hoppas att ledamoten är medveten om att det största uttaget gjordes under den period som föregick vår period. Den tillträdande finansministern tog vid tidigare mandatperiod beslut om att finansiera den geriatriska kliniken med PAF medel. Det finns orsak att titta sig lite i spegeln när man är kritisk mot den här budgeten.

Jag tror att det skulle vara väldigt klargörande för oss alla att höra hur liberalerna ser på användningen av PAF medel? Ska vi skapa en långsiktig uthållighet och inte använda de resurser vi har, för jag ser PAF som en resurs vi har, då ska vi långsiktigt anpassa oss till de servicenivåer och volymer som finns i republiken Finland. Det vill inte jag. Jag vill skapa ett åländskt samhälle där vi själva skapar resurserna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tror att det finns all anledning att se över uttagen från PAF. Det finns all anledning att ge långsiktiga direktiv till hur man ämnar använda PAF medlen. Det är det viktigaste.

Vi behöver skapa goda förutsättningar för bolaget att utvecklas, där håller jag helt hållet med vicelantrådet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Det är bra för då är vi helt överens. Under den här mandatperioden har PAF medlen vuxit. Per den sista december 2014 hade PAF en kassa som var 40 miljoner större än när vi tillträdde för fyra år sedan. Vi har verkligen gett PAF goda möjligheter att utvecklas och skapa tillväxt i bolaget.

Jag hoppas också att ni, som nytillträdd regeringskoalition, fortsätter att ge möjligheter. PAF är faktiskt en av de största resurserna som vi har. Ska vi kunna ha ett levande kulturliv, ett fantastiskt idrottsliv på Åland och satsa på miljö och energi på ett sätt som vi inte kan göra enbart med vår avräkning, då måste vi vårda PAF på bästa möjliga sätt. Vi måste se till att det finns en långsiktig uthållighet där också. Samtidigt måste man också komma ihåg att man inte ska vara så kritisk mot de som har börjat använda PAF medel.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag menar att det är viktigt att vi i vår ekonomi inte gör oss beroende av ett bolag som kan ha olika resultat år från år och framförallt när man ser från en mandatperiod till en annan, vilket också har visat sig. 

Som jag tidigare nämnde så är det av största vikt att vi tar långsiktiga planer för vad PAF medlen ska användas till och vilka förutsättningar man ska ge till bolaget.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är bra att ltl Ingrid Johansson lyfte frågan om hållbarhet. Det som jag saknade lite i ltl Ingrid Johanssons anförande, och även generellt i debatten om hållbarhet, är den ekonomiska aspekten. Ofta lyfter man den miljömässiga aspekten och kanske även den kulturella och sociala aspekten. Den ekonomiska aspekten saknas många gånger i debatten.

De flesta företag drivs förstås av vinstmaximering. Det ekonomiska tänkandet styr och med de miljöförbättrande åtgärderna måste man också se till att det blir lönsamt. Där har vi ett arbete att göra; att se till att vi tänker på näringslivets förutsättningar och att vi jobbar med miljöförbättrande åtgärder som också är lönsamma. Att få sådana ”early wins” är ett steg i att nå mera hållbarhet. I första hand är det viktigt att fokusera på t.ex. energieffektiviseringar som också ger inbesparingar och lönsamhet.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Man kan aldrig koppla bort en del när det gäller hållbarhetsaspekten, då brister det. Visst är ekonomin absolut viktig, ekonomin sätter ramarna. Jag tror, lika som ltl Carlsson sade, att man behöver titta på hur vi kan stöda energieffektiviseringar som sparar pengar till företagen på lång sikt. Det är ett jättebra förslag.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Hela poängen är att vi i första hand borde fokusera på för att få igång diskussionen om hållbarhet. Jag upplever att debatten mest handlar om de miljömässiga, kulturella och sociala aspekterna, medan de ekonomiska aspekterna får stå tillbaka. Jag uppfattar att man jobbar emot hållbarheten då, den är ändå så pass viktig och det gör att man får flera med. Får vi hela näringslivet med på tåget så tror att det här kan gå riktigt bra.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Tidigare såg man ekonomisk hållbarhet som en form av tillväxt och stängde ramarna ungefär där. I dagsläget pratar man om att man behöver lyfta in den ekonomiska-sociala hållbarheten. I mitt anförande nämnde jag t.ex. förebyggande vård för den äldre befolkningen och det kan exempelvis ge stora kostnadsbesparingar inom ÅHS.

I och med att lagtinget antog omställning Åland 2051 så kan man inte i dagsläget bortse från de andra parametrarna, menar jag. Vi måste se allt ur ett helhetsperspektiv hela tiden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tage Eriksson

Tack, fru talman! Bästa lagtingsledamöter, jag har egentligen lust att stå här en stund och känna av atmosfären att stå i ett eget parlament och få hålla ett anförande. Men med bara sju minuter på sig så ska man inte stå alltför länge och känna efter. I debatten får vi inte glömma det unika vi har att faktiskt kunna stå i ett eget parlament och föra debatt. Vi kan ta beslut om hur vi ska förvalta och förbättra med våra resurser. Vi kan ta beslut som berör många enskilda människor både direkt och indirekt. Desto mera filosofisk tänkte jag inte bli i det här sammanhanget.

Nu kommer jag in på det som ni säkert också har förväntat er; lite lantbruk. Lantbrukets förutsättningar bestämdes ganska långt tidigare, redan under den förra budgeten. Jag tänker på LBU-programmet och avbytarlagstiftningen osv. Nu finns det anslag för detta färdigt, hur det kommer att se ut i framtiden. Det påverkas, tack och lov, inte så väldigt mycket av bristen på resurser som vi har nu. I samband med att de besluten togs fick vi samtidigt ändå känna av att det var kärva ekonomiska tider på gång. Lantbruket känner nu av nedskärningar i allra högsta grad.

Från producentorganisationens sida så kritiserades LBU-uppgörelsen kraftigt. I samband med detta krävde vi också konsekvensanalyser, både innan själva beslutet skulle tas, men vi ville också göra analyser, när programmet väl har kommit igång, angående hur den ekonomiska situationen ser ut.

Därför stöder jag också den motion som Ålands Framtid och obunden samling har fört fram angående främjande av Ålands livsmedelsproduktion. Oberoende av hur varmt vi pratar för att vi ska ha närproducerade och ekologiska livsmedel så handlar ändå allt slutligen om frågan om jordbrukarna kan få en ekonomisk täckning för de insatser och det arbete som de gör. Jag skulle vilja ha en grundlig omfattande analys av detta och inte bara tänka mjölkproduktionen och köttproduktionen. Vi behöver göra en analys av hela lantbruksnäringen och även om det avbytarsystem som infördes för ett år sedan. Det står skrivet, i samband med att besluten togs där, att konsekvenserna ska analyseras. Vad vore lämpligare än att göra det nu samtidigt?

Sedan vill jag förstås att det ska finnas en beredskap att komma med åtgärder ifall det visar sig, vilket jag är mycket säker på att det kommer att göra, behov av ekonomiskt stöd till jordbruket.

Mycket lämpligt har det diskuterats hållbarhet i flera anföranden här tidigare. Hållbarhetsfrågorna finns i budgeten på flera sätt. Det sades här att det kan uppfattas som flummigt och det kan säkert många andra med mig också hålla med om att det kan uppfattas.

Vi har ett jättestort upplysningsarbete framför oss för att få alla med på hållbarhetståget. Det handlar mycket långt om upplysningsarbete, vilket konstaterades under valkampanjen på Ålands Natur och Miljös möte dit alla lagtingskandidater var inbjudna.

Lantbruket står faktiskt idag ganska långt fram när det gäller att ta tag i hållbarhetsfrågan efter det att beslutet om omställning Åland togs. Vi har redan nu lämnat in ett förprojekt där hela livsmedelsklustret är med, inte bara de egentliga lantbruksnäringarna utan även hela fiskeribranschen är med. Projektet går ut på hur vi skulle kunna skapa ett program för hur en hållbar livsmedelsproduktion ska se ut. Tyvärr har vi lite problem med finansieringen för att komma igång på det sättet som vi hade tänkt oss och enligt tidsplanen, men jag tror att det ska lösa sig med ett litet tilläggsanslag från fiskerifonden.

Vi ser ekonomiska fördelar i att kunna producera hållbara livsmedel. Vi från Åland kan inte konkurrera med världsmarknad på bulkmarknaden. Vi måste ha något specifikt som är bättre än vad andra kan producera. Vi vill inte gå ut och säga att andras produkter är dåliga, men vi vill kunna säga att vi har något som är lite bättre. Här kommer hållbarhetstänket väldigt bra in i bilden.

Den hållbarhetsstrategi som landskapet har antagit ger också en unik synlighet i omvärlden bara den väl slår ut.

Något som också är hållbart är byggandet i trä, vilket står mig varmt om hjärtat. I det finska regeringsprogrammet från i våras står det egentligen bara en mening om byggandet av trähus. Fritt översatt betyder det att man ska riva regler som förhindrar/försvårar trähusbyggandet. Mera än så behövs egentligen inte och detta är något som vi på Åland också måste ta fasta på.

Idag försvårar överrigorösa branschskyddsregler långt byggandet av trähus. Jag tänker framförallt på flervåningshus. Vi har alltid tidigare byggt i trä, men kanske skrämseln från de stora bränderna i Åbo, Sundsvall och andra platser har medfört att man har blivit onödigt sträng i regelverket kring byggandet av trähus. Men idag finns det lösningar som skapar ett tryggt byggande även av flervåningshus i trä. Här på Åland vill jag bara nämna PAFs nybygge som ett otroligt bra exempel på vad man kan åstadkomma i träbyggnation.

Här handlar det också om politiska beslut och hur vi formulerar upphandlingarna vid byggandet. Skriver vi i upphandlingarna att vi vill att det ska byggas i trä så blir det väldigt enkelt. Det kanske får en ekonomisk konsekvens, men det är detta som vi får vi betala för hållbarheten i så fall. Uttryckligen pratar vi om kolsänkare och vi pratar om ekologiskt hållbart byggande. Dessutom skapar det mycket sysselsättning.

Jag återkommer till behovet av analyser och konsekvensutredningar kring lantbruket. Lantbruket som helhet är en näring som väldigt mycket styrs och drabbas av politiska beslut. Det ser vi framförallt nu när vi har ett Rysslandsembargo som drabbar vår mejeri- och köttindustri väldigt hårt. Därför är det viktigt att det finns en beredskap från politiskt håll att stöda en näring i stora ekonomiska svårigheter. Tack, fru talman.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Jag vill verkligen tacka ltl Tage Eriksson för det här viktiga anförandet, speciellt när det gäller det hållbara jordbruket. Det är glädjande att från lagtingets talarstol höra ett anförande som faktiskt lyfter framtidstron och ser stora möjligheter inte bara för primärnäringarna men också för hela livsmedelsklustret på Åland. Vi behöver flera som ser möjligheter och den utvecklingspotential som finns både inom livsmedelssektorn, inom energisektorn och kanske också när det gäller hållbart byggande på Åland. Jag vill bara ge mitt fulla stöd till de här synpunkterna och tankarna. Jag tackar för anförandet.

Ltl Tage Eriksson, replik

Tack, fru talman! Tack minister Aaltonen. Vi ser stora fördelar med en hållbar livsmedelsproduktion och arbetet med det kommer att gå vidare hela tiden här framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack för ltl Erikssons stöd till motionen som de obundna och Ålands Framtid har lagt om att man ska göra en utredning om verksamhetsförutsättningarna inom de branscher som vi nämner. Det berör egentligen alla branscher inom jordbruket idag. Vi lyfte den här frågan därför att de har fått lite extra påföljder av Rysslands importstopp, samt att avbrytarsystemet här på Åland ändrades så radikalt. Det systemet blev privatiserat och idag har en jordbrukare inte något säkerhetsskydd vid hastigt insjuknande. Det finns ingen backup idag eller den typen av skydd. Det är grunden till den här motionen. Men sedan kan man bygga på som ltl Eriksson sade.

Ltl Tage Eriksson, replik

Fru talman! Ja, ltl Eklund, jag vill igen påpeka hur pass i händerna vår näring är av politiska beslut, både interna och externa. Därför behöver den här beredskapen finnas för att kunna skjuta till med åtgärder när det behövs.

Ltl Brage Eklund, replik

I samband med förändringen av avbrytarsystemet så ville vi gärna att en konsekvensanalys skulle ligga till grund för vad som skulle hända när man gör den här förändringen. Men den analysen blev aldrig framtagen. Om man gör analysen nu i efterskott så är det väl lite plåster på såren.

När det gäller byggandet i trä så tror jag att vi har exakt samma uppfattning. Man har blivit exponerad för mycket av andra material och tror att man inte kan bygga i trä idag. Det är ju bevisat, man har byggt flervåningshus, t o m åtta-nio våningar, ute i omvärlden. Brandmässigt är det säkrare än stål.

Ltl Tage Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Eklund, det gjordes faktiskt en konsekvensanalys av avbytarförslaget innan det togs fram. Men den analysen sattes ned i en skrivbordslåda, förmodligen ganska långt ner och den ännu inte kommit fram. Den analysen visade redan tydligt på vilka konsekvenser vi skulle få på den avbytarlagstiftning som vi har. Den analysen gjordes på den tiden av en tjänsteman på landskapsregeringens näringsavdelning. Den analysen har ”mörkats” om jag uttrycker mig på det sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag delar ltl Erikssons åsikter om att vi inte ska ha bulkvaror inom jordbruket på Åland. Skulle vi ha det så skulle vi inte ha jordbruk alls på Åland. Det beror förstås på den högklassiga förädlingen.

Vad anser ltl Eriksson om 1 000 nya kor? Den visionen har delvis medfört att det är första gången någonsin som vi nu har bulkmjölk på Åland. Vi säljer mjölk som inte är förädlad. Borde vi inte istället ha satsat resurser och politik på att se till att vi har ett mejeri som skulle vara ekologiskt istället för att ha visionen med 1000 nya kor, som delvis har betytt att vi nu har en bulktradition av mjölk?

Ltl Tage Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Karlsson, under den här väldigt turbulenta sommaren och hösten som har varit kring mjölkproduktionen så har jag undvikit att alltför kategoriskt uttala mig om det ena eller det andra eftersom jag inte har de ekonomiska bakgrundsanalyserna som har gjorts. Jag kan vara fullt enig om att satsningen på 1 000 kor kom väldigt olyckligt i samband med de handelsembargon som dessutom slog till.

Mejeriet såg säkert möjligheter när beslutet togs. Många omständigheter, embargot tillsammans med bortskaffandet av mjölkkvoterna, gjorde att det föll.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är säkert svårt att svara och kommentera de här frågorna. Jag för min del tror att vi knappast kommer att ha mjölkproduktion på Åland inom fem-tio år om vi inte övergår till ekologisk produktion. Jag tror att det kan vara omöjligt att konkurrera med ladugårdar där bara en ladugård har 1 000 kor. Lönesättningen är hälften mot det vi har. Åkarna finns runt omkring ladugården, rationaliteten är helt annorlunda. Jag tror att om vi ska ha mjölkproduktion på Åland så ska den vara ekologisk. Det här med 1 000 kor var olyckligt, man kanske t.o.m. borde ha något färre kor och satsa mera på det ekologiska. Jag tror att vi måste gå den vägen. Nu är väl ÅCA på gång och ska börja med ekologisk mjölk, men det går lite för långsamt.

Ltl Tage Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Karlsson, nu är mejeriet på gång med en ekologisk linje och den är säkert välkommen. Jag stöder den satsningen. Jag tror att det är bra att man börjar i liten skala och utökar produktionen efterhand när man ser hur affärerna utvecklas. Det är kanske så som man borde ha gjort i fallet 1 000 kor också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Ltl Eriksson började prata om att hållbarhetsfrågan är en kunskaps- och kommunikationsfråga. Jag undrar hur ledamoten ser på att göra en stor informations- och kunskapshöjning bland jordbrukarna på Åland för att nå hållbarhetsmålen snabbare och mer effektivt?

Ltl Tage Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Johansson, det är ju precis det vi syftar på med det förprojektet som vi har sökt pengar för och som vi hoppas att vi ska kunna genomföra. Det är frågan om ett ettårigt projekt som sedan skulle utmynna i ett ”Mat Åland 2, som är arbetsnamnet. Sedan skulle vi kunna lansera projektet fullt ut med utbildningstillfällen och se på hur de egna industrierna får hållbarhet inom ramen för detta. Det skulle i så fall vara ett treårigt projekt. Det här är ingenting som man gör genom att svänga på en hand. Det är ett kunskapsprojekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ltl Tage Eriksson nämnde i början av sitt anförande motion nummer 28 som handlar om främjande av livsmedelsproduktion. Läser man själva motiveringen så tycker jag att det blir ganska konkret. Man eftersträvar egentligen en form av garanti. Det står så här: ”Under 2016 ska en handlingsplan med åtgärder framtas som säkerställer mjölkböndernas och köttproducenternas verksamhetsförutsättningar”.

Jag tänkte höra, när vi har en expert i talarstolen, om det finns något konkret förslag som ltl Tage Eriksson skulle kunna ge oss, ett tips eller något som nuvarande regler de facto medger att införa med tanke på världsläget som vi befinner oss i med EU embargo och när det gäller t.ex. Rysslandsexporten? Har ltl Eriksson något gott råd att ge till den tillträdande landskapsregeringen?

Ltl Tage Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Nordberg, vi behöver börja med en konsekvensanalys som ska utmynna i en handlingsplan. Sedan handlar det i slutändan alltid om pengar, vilket vi har i alla anförande hittills hört hur läget är.

På fastlandet har regeringen lanserat ett så kallat spjutspetsprojekt som ska lyfta lantbruksnäringen på olika sätt. Det handlar om ungefär 300 miljoner euro. Här borde det i princip finnas pengar som också skulle komma Åland till del, för det projektet är inte bundet till landsbygdsutvecklingsprogrammet där vi har egen behörighet. Det här är någonting som vi behöver titta på. Kan vi kan komma åt 0,45 procent för lokala spjutspetsprojekt för att förstärka ekonomin på landsbygden?

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Tack för det klargörandet.

Finansutskottet hade möjlighet att besöka Färöarna under den förra lagtingsperioden. Där kom det fram att fiskindustrin är en väldigt stor del av Färöarnas exportprodukt. Olika saker gjorde att exporten till EU och andra av deras huvudområden minskade i kvantitet. Då vände man sig till helt nya marknadsområden. USA och Japan blev nya exportområden för Färöarna som ligger mitt i Atlanten och har hav åt alla håll. Vi har ju lite liknande förutsättningar på det viset att mycket av t.ex. köttproduktionen på Åland går på export. Har man ifrån köttnäringen tittat på olika möjligheter att hitta helt nya marknadsområden eller nischprodukter? Vi har tidigare idag pratat om mjölken, man har sagt att ekologisk mjölk vore ett spår. Har själva köttproduktionen något spår att komma med?

Ltl Tage Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Nordberg, när det gäller kött är det framförallt lammkött som exporteras utanför Åland, griskött bara en liten del och fjäderfä inte alls. Nötkött ligger ungefär på självförsörjningsgraden beroende lite på hur man räknar. När det gäller export av lammkött så är det framförallt till fastlandet och där finns det en efterfrågan på åländska livsmedelsprodukter. Lammkött är populärt. Vi har också sett att produkter från Åland är populära i samband med lanseringen av Olannin produkterna från Chipsen på sin tid. Som livsmedelsproducenter har vi ett gott renommé och det borde vi utnyttja mycket mer, men det kräver också resurser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det var bra tankar och ett bra anförande som ltl Tage Eriksson förde fram. Det var ett väl initierat anförande och det förstår vi mycket väl eftersom ltl Tage Eriksson har mycket kunskap inom området.

Ett hållbart Åland förutsätter ju ett fungerande jordbruk med närproducerad och bra kvalitet på livsmedelsproduktionen. Det är alldeles klart, utan jordbruk inget hållbart Åland.

Samtidigt är vi inne i ett besvärligt hjul där det blir mera och mera krav på större enheter, större investeringar och större satsningar. Vi lägger färre ägg i vår jordbrukskorg. Det är en problematik när vi samtidigt borde satsa på kvalitet och specialisering.

Min frågeställning till ltl Tage Eriksson gäller följderna av LBU-programmet. Vi vet att vi har ekonomiskt svåra tider men samtidigt ger LBU-programmet förutsättningarna. Hur slog det mot småskaligheten när det gäller ekologiskt jordbruk?

Ltl Tage Eriksson, replik

Fru talman! Vtm Eriksson, konsekvenserna av LBU-programmet är inte helt överskådliga ännu. Därför skulle en grundlig analys vara väldigt bra att ta fram.

Jag är själv ekologisk producent. Jag producerar ekologiskt lammkött, har all jordbruksmark omställd till ekologisk och är därför en ivrare att också den ekologiska realen kan utökas efter hur efterfrågan ökar. Jag ser inte att konsekvenserna så direkt skulle ha blivit så väldigt hårda när det gäller just att utveckla den ekologiska produktionen vad gäller den näring som jag representerar, köttproduktionen.

Däremot när det gäller trädgårdssidan, som är den viktigaste delen, så skulle det vara viktigt att verkligen studera konsekvenserna.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi hade många och ingående diskussioner när LBU-programmet kom hit till lagtinget under den förra perioden. Vi hade de här farhågorna om småskaligheten men framförallt detta med specialisering, ekologiskt och att man ändå satsar mera på de större enheterna. Vissa bitar försvann i LBU-programmet som vi såg att kanske borde ha funnits kvar. Det finns ju anledning att tänka vidare på det här och göra analyserna.

Samtidigt opererar och lever åländskt jordbruk med en marknad runt om. Vi har en minskad efterfrågan från t.ex. den ryska marknaden. Hur ser ltl Tage Eriksson på möjligheten att Åland skulle bli helt och hållet ekologiskt? En färdriktning mot ett helt ekologiskt jordbruk på Åland, finns det överhuvudtaget en möjlighet till det?

Ltl Tage Eriksson, replik

Tack, fru talman! Vtm Eriksson hade två frågor här. Jag hann bara svara på den första frågan så nu får jag rappa på med texten lite.

LBU-programmet drabbar småskaligheten, det är helt klart. För att kunna existera idag så måste enheterna bli större än vad de har varit tidigare. Det var ett kort svar på den första frågan.

Jag ser inte i dagsläget en möjlighet att hela den åländska jordbruksproduktionen skulle kunna vara ekologisk. Men det kan hända att vi någon gång i framtiden ser det som den enda utvägen ifall utvecklingen fortsätter som den har gjort hittills vad gäller storleksrationaliseringar och liknande. Just nu har vi äppelnäringen och näringen inom chipspotatis som är alltför stora och viktiga. De näringarna är i princip de enda som är någotsånär vinstbringande idag och de har inte möjlighet i dagsläget att ställa om till ekologiskt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Igge Holmberg

Tack, fru talman! Bästa kollegor, jag tänker tala om integrationen som är ett av de viktigaste ämnen i budgeten, om än inte ekonomiskt.

Det finns en punkt om 65 000 euro upptagen i budgeten för integration. Det finns inga enkla svar på dagens flyktingsituation. Någon gång kommer krigen i Syrien och Irak att ta slut och läget i Afghanistan kommer att stabiliseras. Men vi vet inte när.

För den som vill värna asylrätten är det enda realistiska att ställa in sig på att Europa kommer att behöva ta emot fler människor under en tid framöver. Allt annat är önsketänkande. Det är viktigt att säga.

Vi kan se tillbaka på de flyktingar som redan har kommit till Åland. Det är ingen som motsagt att det kostade lite pengar att få dem in i samhället. Men det vi har fått tillbaka, både i humant och kulturellt kapital, överstiger vida det samhället lagt ut i monetära kostnader.

Men det handlar inte om pengar i första hand. Det handlar om vilken människosyn man har och vad man vill göra för att förbättra samhället och inkludera människor. Det är en annan och större fråga. Det är den frågan vi borde diskutera istället för att tvingas läsa om enkla rasistiska teorier om ”hur de som kommer hit är”.

Frågan vi behöver diskutera är: Vad behöver göras för att stärka sammanhållningen i vårt land? Det finns många progressiva som politiker begripit att rädsla kan inte resoneras eller fördömas bort. Den måste mötas med politik som faktiskt förbättrar människors liv.

Vi satsar 65 000 euro på integrationen. Det är pengar vi behöver satsa. Det är en bra investering i framtiden. De nyanlända ålänningarna, och de som kommer att komma hit under åren som går, är nödvändiga för att hålla det åländska samhället levande.

Vi står inför stora utmaningar vad gäller arbetskraft och utveckling. Är det något som omvärlden har lärt oss så är det att där samhällen och kulturer möts, där frodas uppfinningsrikedomen och kreativiteten. För människan behöver nya influenser för att utvecklas. Det går att göra genom att läsa eller genom resor, men det mest långsiktiga för ett samhälle är att föra samman människor med olika idéer och se hur det utvecklas.

Fru talman! Vi satsar som sagt 65 000 på integrationen. Men det är inte hela sanningen. För det vi satsar på tredje sektorn och det vi satsar på kulturen och idrotten är i lika stor grad en satsning på integration.

Vi kan stå här i talarstolen och säga fina ord, men det är på gatan, i trapp-uppgångarna i höghusen, på lekplatserna och i affärerna som den riktiga integrationen uppstår. I möten människa och människa emellan.

Vi ska inte tala om ”flyktingar” som om inte Fatima och Mahmoud är precis lika mycket individer med precis samma fri- och rättigheter, samma okränkbara människovärde, som Peter och Anna.

Varje person som vill kalla sig demokrat måste hålla med om att människovärdet aldrig kan geografiseras eller degraderas. Men i möten, i diskussionen över en favoritpoet eller en favoritfotbollsspelare, där märker man hur liten världen är och hur lite de yttre skillnaderna mellan Mahmoud och Kalle spelar roll.

Vårt jobb här i lagtingssalen är inte att integrera människor. Vårt jobb är att visa hur lite det behövs för att integrationen ska bli ett faktum. Vi kommer att få det att fungera, därför att det måste fungera.

Vi på Åland gör vår del och andra måste göra sin. Det är faktiskt det enda realistiska i vår tid. Tack.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Framtidens största utmaningar för den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken på Åland är de ekonomiska konjunktursvängningarna i landet, behovet av strukturomvandlingar inom vår egen offentliga sektor och den långsiktiga finansieringslösningen av dagens välfärdssamhälle här på Åland.

Vad gäller konjunktursvängningarna i landet kan vi inte påverka dem så mycket. Ålands BNP var år 2012, nyaste siffrorna, totalt 1,14 miljarder euro av landets totala BNP på 200 miljarder euro. Det betyder att vår andel av landets BNP år 2012 var 0,57 procent. Vår andel är inte så stor.

Så fast vi just nu kan tolka att den åländska ekonomin generellt går bättre än landets totala ekonomi just nu så betyder det inte att vi kan säga att den ekonomiska situationen är bra i landskapet av den enkla anledningen att vi är helt beroende av intäkterna från riket i form av avräkningsbeloppet.

Ltl Nordlund sade tidigare i sitt anförande att 82 procent av vår finansiering kommer direkt från avräkningsbeloppet. Minskar intäkterna för staten betyder det per automatik att vi får mindre pengar till landskapet och omvänt, om de ökar så får vi mera. Riktiga finansiella instrument saknas i dagens läge för att få styrning på ekonomin i landskapet.

Fru talman! Det vi inom den offentliga ekonomin på Åland dock kan påverka är kostnadsstrukturerna och dem kan vi påverka om vi vill, genom att göra nödvändiga strukturomvandlingar för att effektivisera och förbättra den offentliga förvaltningen.

Den vägen kan vi skapa en mer hållbar ekonomi både på kort och på lång sikt. En hållbar ekonomi bör vara ett centralt mål i skötseln av den offentliga ekonomin på Åland för oss alla. Vi behöver vidta åtgärder som stöder den ekonomiska aktiviteten på kort och lång sikt och skapa båda tillväxt och nya arbetsplatser.

Om den ekonomiska politiken på Åland inte beaktar de konsekvenser som de strukturella problemen i samhället för med sig kan de sociala kostnaderna i vårt välfärdssamhälle leda till en instabil offentlig ekonomi och ett ständigt och till och med ett ökande hållbarhetsunderskott i landskapets ekonomi.

Medel i den s.k. utjämningsfonden, som tidigare användes för att balansera ekonomin i lågkonjunktur, finns just nu inte, och lågkonjunkturen i landet fortsätter.

För att klara av kommande investeringar som framförallt minskar budgetslitaget, lönsamma investeringar som tidigare har nämnts, så kommer det troligtvis att krävas att landskapet upptar lån för att kunna genomföra dem.

För att upprätthålla vårt välfärdssamhälle på Åland behöver vi se över våra strukturer och inte skapa nya kostnadsdrivande funktioner. Annars är sannolikheten stor att vi inte längre har råd att upprätthålla den nivå på välfärdssamhället vi idag är vana med att leva med. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack ltl Asumaa för att vi får ett inlägg som har att göra med ekonomin som är helt avgörande för att vi ska vara ett fungerande självstyrt örike. Jag välkomnar ledamotens angreppssätt i denna budgetdebatt.

När det gäller strukturproblemen, som ledamoten mycket riktigt pekade på, vilka problem anser ltl Asumaa som de viktigaste sett ur ett åländskt perspektiv? Vilken effektivisering borde vi fokusera på med tanke på behovet av balans mellan intäkter och kostnader?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Försörjningsgraden blir allt sämre.

När det gäller effektivisering så behöver vi idka en sådan personalpolitik där vi har kompetens inom personalen, för personalen är den största resursen. Vi behöver utveckla IT och andra hjälpmedel för att effektivisera den offentliga förvaltningen. Vi behöver utbilda personalen att göra ett bättre jobb och den vägen effektivisera det jobb som görs idag.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det låter bra. Det är målsättningar som vi alla kan omfatta. Försörjningsbördan på Åland är ju de facto på en hyfsad hög nivå. Arbetslösheten är tillfredsställande jämfört med de närmaste regionerna, i synnerhet när vi tittar på delar av Europa. Det finns kanske inte så mycket som vi kan göra där.

Men när det gäller att se över den apparat myndigheter och bolag som är kopplade till den offentliga ekonomin så finns det mycket att göra. Jag delar helt ledamotens slutsatser att vi inte har råd med nya kostnadsdrivande reformer. Jag hoppas verkligen att ledamoten, som tillträdande minister, kommer att jobba enligt det budskapet; effektivera men inte till priset av höjda kostnader.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag tror säkert att hela salen är överens om att kostnadsdrivande reformer kanske inte är att föredra nu. Den tillträdande nya regeringen får detta som ett brev på posten. Det är bara ta skeden i vacker hand och hantera det på bästa möjliga sätt. Inte går världen under för det, men det är tuffare tider och det blir allt mindre i börsen och svårare att få allt att gå ihop. Utmaningarna räcker till utan att göra dem ännu mera utmanande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tyckte jag hörde ltl Asumaa prata om att uppta lån för investeringar. Under de här två dagarna har det pratats här i salen om investeringar, som mer eller mindre ligger i röret, för ungefär 150 miljoner. Hur anser ltl Asumaa att man ska prioritera? Vilken lånebörda klarar landskapet Åland av?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Alla förstår att vi inte har råd att investera 150 miljoner oberoende om vi skulle gå till banken. Räntorna tickar också. Så länge man klarar av amorteringar och räntor så är det väl okej att låna. I landskapet är det viktigast att investera bort kostnaderna som sliter på budgeten. Budgetslitage måste investeras bort och då är det lönsamma investeringar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag hittar inte en enda lönsam investering som finns i budgeten och som har diskuterats här i salen. Det finns sådana investeringar som man anser att måste göras. Vi har t.ex. Vårdöbron för 15 miljoner, vi har geriatriska kliniken för 20 miljoner och vi har polishuset för 20 miljoner. Sedan pratar man om kortrutt för 50-100 miljoner, man pratar om en ny färja för 30 miljoner och ingenting av detta är besparingar.

På något sätt är det dags att man sätter ner foten, börja prioritera och säga att vi ska ta upp lån men bara för de mest nödvändiga områdena, exempelvis sjukvården.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Karlsson är ingenjör och jag är ekonom så vi kanske räknar på lite olika sätt. Säkert kan jag hålla med om att vi behöver upprätthålla säkerheten och den grundläggande samhällsservicen på Åland och de behöver ha hus att husera i. Det är kanske lite hårddraget att säga att vi inte kan bygga ett polishus för att det inte lönar sig att ha poliser, men för säkerheten på Åland så lönar det sig säkert.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag måste medge att det känns lite märkligt för mig i den här stunden. När den nu avgående regeringen tillträdde så var de ekonomiska resurserna knappa. Jargongen från den opposition som vi har haft under dessa fyra år är att ”Nordlund ska gå till banken och låna pengar”. Vi har klarat av att hålla landskapet skuldfritt, skutan flyter och vi lämnar över mera disponibla medel nu än för fyra år sedan. Det första man hör ifrån de partier som nu ska tillträda, igår för moderaterna och nu från liberalerna, är att man ska gå till banken. Det är en lite märklig situation. Hur kan det ända så där plötsligt över en natt?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, vicelantrådet Roger Nordlund. Eventuellt har också vicelantrådet nämnt lån som eventuell framtida finansieringsmöjlighet. Men det är klart, gör man ingenting så går det heller inga pengar åt. Det är därför som kassan är välfylld, investeringarna, som lagtinget har beslutat om, släpar efter och man har tagit in PAF medel för att fylla på kassalikviditeten. På det viset är det inte svårt att hålla cirka 50 miljoner i fyra år. Vill man föra samhället framåt så bör man också göra investeringar och de kommer att kosta.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag har sett till att vi har upprätthållit om välfärdssystem som vi behöver ha på Åland. Jag har sett till att landskapsskutan har hållit sig flytande och varit på fritt vatten under alla de här fyra åren.

Jag har också under de här fyra åren haft förmånen att samarbeta med ltl Asumaa i form av ordförande i Ålands kommunförbund. Jag tycker att ltl Asumaa på ett mycket hedervärt sätt har upprätthållit kommunernas rätt och försvaras deras rätt till den ekonomiska fördelningen här i landskapet på det sättet att kommunerna sköter sitt och landskapet sköter sitt. Vi från landskapet ska inte skjuta över kostnadsansvar på kommunerna, utan de reformer vi gör i landskapet ska vi finansiera. Kommer ltl Asumaa att fortsätta att hålla den linjen, eller kommer den att ändra nu i den nya rollen?

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Ltl Asumaa har ingen ny roll ännu. Det står fortfarande ledamot Asumaa på tavlan så det är spekulationer.

Vicelantrådet, finansministern har gjort det helt bra, men det går att göra ännu bättre. Vad gäller kommunernas kontra landskapets service så landskapsandelarna förutsätter att kommunerna ska sköta en del av den lagstadgade servicen ute i kommunerna. Så länge som landskapsandelarna baserar sig på lag så är det väl okej. Vill man minska på kommunandelarna så behöver man se över lagstiftningen. Så länge lagstiftningen är som den är så borde landskapsandelarna vara på den nivån, men givetvis går det titta över dem. Kommunerna gör en stor och viktig uppgift, också för landskapets del, när de sköter om basservicen. Basservicen finansieras bara till en del, 30 procent, av landskapsandelarna, kommunerna betalar 70 procent själva.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Höglund

Tack, fru talman! Ärade ledamöter, landskapsbudgeten, som ni har läst från pärm till pärm, är i särklass det viktigaste dokumentet som ett lagting behandlar under ett år. Det är i särklass, antagligen, det viktigaste dokumentet för hela Åland. Landskapsbudgeten sätter sin prägel på det som sker här i huset, det sätter sin prägel på kommunernas ekonomi och det sätter sin prägel på näringslivet och t.o.m. på föreningsverksamheten. Budgeten är ett mycket viktig dokument. Den här budgeten för 2016 kommer så småningom att bearbetats av den nya regeringen och de sätter sin prägel på den.

Den här budgeten 2016 innehåller ett antal punkter som är ämnade att förbättra och utveckla förvaltningen Åland. Det är absolut guld värt. Så ska det vara, världen är föränderlig och då ska också landskapet Åland vara föränderligt och hänga med.

Jag är inte direkt ovan att läsa och arbeta med budget, bokslut och ekonomiska dokument. Det gör jag ibland i den kommunala sektorn och inom företagsvärlden. Men har man inte varit med och arbetat fram landskapets budget så är det inte ett lätt dokument att sätta sig in i. Jag har förstått att det här budgetdokumentet har förbättrats avsevärt under de senaste åren. Man har nya rutiner, ett helt nytt tänkande och synsätt som gör att budgeten nu för tiden är betydligt bättre, transparent och går att förstå på ett annat sätt. Men det finns en del jobb kvar att göra runt budgetdokumentet.

Jag har några reflektioner. Det är inte helt lätt att koppla ihop de detaljmotiveringar som finns. Det är bra detaljmotiveringar som berättar om tankarna hyfsat ingående bakom budgetmomenten. Men att koppla ihop detaljmotiveringarna med själva resultaträkningen, den kopplingen saknar jag och den kopplingen tycker jag att är oerhört viktig. Jag hoppas att man förbättrar det i det framtida budgetarbetet.

Finansieringsanalysen är oerhört viktig. Den berättar hur mycket pengar vi tror oss ha efter 2016. Finansieringsanalysen är lite väl förenklad, den består av tre rader. Här skulle jag gärna se en betydligt mera bearbetad finansieringsanalys och gärna en analys som stäcker sig inte bara över 2016 utan även över 2017 och 2018. Man borde även ha en plan för ytterligare ett par år framåt. I den bästa av världar skulle man på samma sätt också gärna se att budgeten 2016 skulle omfatta ytterligare en längre period, en planperiod, som man har till exempelvis inom det kommunala.

Vi vet alla att antalet tjänster har minskat inom förvaltningen, istället har det tillkommit köptjänster. Det finns en beskrivning när det gäller förhållandet mellan minskade anställningar och tillkomna köptjänster så att man kan jämföra mellan åren.

Fastighetsverket beskrivs på en mängd olika platser i budgetdokument. Jag har försökt läsa på det, jag har försökt fråga men jag har inget riktigt grepp om fastighetsverket och hur det påverkar budgeten. Här skulle jag gärna se en mera total förklaring på hur fastighetsverket påverkar budgeten.

Det finns absolut ett par frågetecken i budgeten, vilka redan belysta men jag vill ändå nämna dem. Det ena är att förändringen i semesterskulden kan vara en ganska stor post, en liten post eller det kan vara en ringa post i en budget. Man har konstaterat att den inte är beaktad. Här får man hoppas att det nya systemet som är på kommande för lön och personaladministration kan hjälpa till att i framtiden plocka med även denna viktiga skuld i budgetarbetet.

Det finns också ytterligare kostnader kring digitaliseringen, speciellt när det gäller ÅDA. Man ser helt klart i budgeten att här kan det komma mera kostnader i en tilläggsbudget. Det är lite farligt när man redan nu, innan budgeten är tagen, aviserar att det antagligen kommer mera kostnader. Mitt tips är att landskapet bör ta en klar och tydlig ägarroll i ÅDA för att se till att det blir som det är tänkt; ett bolag som ska vara effektivt och kostnadsinbesparande för hela den offentliga sektorn, inte för bara landskapet utan även för kommunerna och kommunförbund.

Jag har ett par personliga reflektioner som gäller budgeten. Det gäller AMS. Under de senaste åren har jag fått en mängd negativa kommentarer främst från ungdomar. De har besökt AMS och inte fått den hjälpen eller stödet eller den rådgivning och den tid som de har behövt. Jag hoppas att AMS lyfts upp hos landskapet så att man verkligen ger AMS de resurser som behövs.

När en ungdom har blivit arbetslös och kanske söker sitt första arbete så kan det upplevas skrämmande att besöka AMS som upplevs som en myndighet. Man kanske inte får den coachning och den tid man verkligen behöver. I värsta fall leder det till att ungdomen kanske går hem och steget att besöka AMS ytterligare en gång kan vara väldigt jobbigt. Jag vet att detta kan vara ett problem. Jag har barn och barns vänner och många har haft kontakt med AMS som inte har varit direkt positiv. För mig är det viktigare att man satsar på AMS och eventuellt ökar resurserna än att man skriver ett nytt avtal med Gävle symfoniorkester. Jag har inget emot symfoniorkestrar men symfoniorkester kontra att hjälpa ungdomar att få arbete så är det valet ytterst enkelt för mig.

Min stilla önskan är att man tittar över KST på nytt. Man behöver klargöra vilka funktioner som sist och slutligen ska ingå i KST. Det är lite oklart. Vi vet att det är lagstiftning på kommande på fastländska sidan. Kommer den lagstiftningen att påverka oss? Kommer den lagstiftningen att påverka KST, som sedermera förstås påverkar kommunernas tankar runt KST? Det är lite oklart i vilken form kommunerna kan ingå samarbete med KST. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! När det gäller ÅDA så var det bra att ltl Roger Höglund lyfte fram att landskapsregeringen borde ta en tydlig och klar ägarroll. Jag delar också åsikten när det gäller att man ska se till att det så småningom blir en kostnadsinbesparande effekt av det som ÅDA gör. Det här är jätteviktigt.

Det är dags att ta död på myten som sprids hela tiden att man ska se till att ÅDA sänker IT-kostnaderna, för det är inte det som har varit avsikten i första hand. Det är att man ska kunna hitta projekt som ger kostnadsinbesparingar på andra områden. Vi kommer att vara tvungna att satsa på IT framöver, kanske mera än vad vi gör idag. Jag tror att det många inte har förstått detta. Det ska förstås ge inbesparingar på andra håll och förbättringar för medborgarna.

Ltl Roger Höglund, replik

Tack, fru talman! Absolut, sist och slutligen handlar det här är väldigt mycket om att plocka fram system för den offentliga sektorn, t.ex. den kommunala sektorn. Man ska se till att så många kommuner som möjligt har samma program för byggnadslov och för ärendehantering osv. Som ledamoten var inne på så behöver det kanske inte handla om att spara pengar och hitta billiga lösningar utan att hitta fungerande bra lösningar som blir så allmänt spridda som möjligt genom det offentliga.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ja, vi måste nog försöka se till att hitta sådant som sparar pengar också. Men även den offentliga sektorn måste bli duktig på beställarrollen. Den blir också jätteviktig nu framöver. Man ska komma ihåg att vi behöver satsa mera på IT just för att spara in på annat och förbättra servicen till medborgarna. Det är det som är hela idén och det borde vi jobba ännu mera med att få till stånd.

Ltl Roger Höglund, replik

Jag håller helt med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är alltid bra med nya ögon som ser på dokument. Nu ser dokumentet inte riktigt likadant ut som det har gjort i många år tidigare. Det har förändrats lite. Jag noterade att finansutskottets ordförande antecknade alla olika påpekanden som ltl Höglund räknade upp. Det finns saker att förbättra.

Ltl Höglund lyfte upp två projekt som vi gemensamt har suttit och kliat oss i huvudena och funderat över; ÅDA och KST. Ute i de olika kommunerna har man funderat väldigt mycket på hur de här projekten ska kunna hjälpa och stötta upp den kommunala verksamheten. Det finns anledning att verkligen göra en översyn och en utvärdering av ÅDA och se att man verkligen får det ordentligt på banan. Jag håller fullständigt med.

När det gäller KST så finns det en lag som lagtinget har antagit och som alla har att förhålla sig till. Vi får med gemensamma krafter försöka få det så bra som möjligt.

Ltl Roger Höglund, replik

Jag kan bara konstatera att vi är otroligt överens i den här salen just nu.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det brukar inte vara så stora problem för oss två att vara överens, ofta är vi det.

När det gäller socialvården så vill jag bara ytterligare understryka att det ändå är viktigt att vi får ihop funktioner och gemensamt göra ett ännu bättre jobb. Precis som ltl Höglund sade så påverkar också socialvårdslagstiftningen som nu måste på plats. Jag tror också att vi har en enig syn på att man måste undvika utökade kostnader, försöka omprioritera och göra det bästa möjliga med begränsade resurser.

Ltl Roger Höglund, replik

Jag vill tacka för mig. Tack, talman.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Wikström

Fru Talman! ”Insatser för elevers och studerandes välmående i skolan ska prioriteras” står det på sidan 23 i budgetförslagets allmänna motiveringar. Och det är glädjande att man framöver vill fokusera på bland annat hållbarhet, jämställdhet, jämlikhet och integration.

Som bekant ligger ju Åland i topp i Pisa-undersökningar, inte minst gällande matematik. Men om man lyfter blicken från vad som presteras till hur ungdomarna mår så framkommer en annan bild.

Jag vill gärna lyfta några saker från den senaste enkäten ”Hälsa i skolan” som gjorts av institutet för hälsa och välfärd 2013. Där tillfrågade man elever i åttan, nian, Ålands lyceum och övriga Ålands gymnasium, som jag för enkelhetens skull kallar yrkesgymnasiet, om deras välmående.

Jag börjar med det som är mest uppseendeväckande: I yrkesgymnasiet har över 40 procent av flickorna upplevt sexuellt våld någon gång eller upprepade gånger! Det är skyhögt över rikssnittet. Måttlig eller svår ångest är vanligare på Åland än i resten av landet. 6 av hundra har blivit mobbad minst en gång i veckan i yrkesgymnasiet, samma siffra för riket är 4.

Det är inte okej! Vi ska ha nolltolerans mot mobbning och trakasserier, elever emellan men förstås även mellan elever, lärare och övrig skolpersonal.

Våra studerande i yrkesgymnasiet är trötta, hälften upplever trötthet nästan varje dag och de är trötta av den enkla anledningen att de inte får tillräckligt med sömn.

Jag tycker att en vid första anblicken enkel lösning skulle vara att ingen skolungdom i gymnasiet behöver börja skoldagen tidigare än klockan 9. Det är inget som jag tagit ur luften. Forskningen och lyckade försök t.ex. i Sverige talar sitt tydliga språk på den här punkten. Just nu pågår en ny utfrågning och det ska bli spännande att ta del av resultatet i ”Hälsa i skolan” som väntas komma i februari. Förhoppningsvis ser vi en klar förbättring.

I publikationen Åland folkhälsorapport från i år hänvisar man även där till resultaten från enkäten ”Hälsa i skolan”, och man funderar över hur skillnaden i välmående kan vara så stor mellan Ålands lyceums studerande och de övriga som går i Ålands gymnasium. Man kommer fram till att det rör sig om socioekonomiska orsaker.

Det är tråkigt att det ska vara så, men fortfarande spelar det stor roll vilken familj du föds in i när det gäller dina chanser i livet och framgång i dina studier.

Idag finns evidensbaserade metoder för att jobba med familjer och erbjuda tidiga insatser. Vi ska fortsätta utveckla dessa och fortsätta lägga resurser på det här oerhört viktiga arbetet som faktiskt är avgörande för elevens fortsatta skolgång. Som exempel kan nämnas att barnrådgivningen numera gör hembesök för att kunna göra en bra bedömning av behoven i familjens hemmiljö. Även inom BUP jobbar man idag med team som arbetar väldigt brett.

Vidare kan nämnas den samordnade studerandehälsan som möjliggör en professionell och mångsidig vård. I rapporten ”Elevers och studerandes hälsa och inlärning”, så vill landskapsregeringen öka samarbetet mellan ÅHS, utbildningssektorn och olika myndigheter för att hjälpa unga med fysiska och psykiska problem. Nu har man strukturen på plats för att kunna göra det.

I framtiden vill jag se ännu mer uppsökande verksamhet i form av mobila team där BUP, polisen, skolan och sociala myndigheter med flera samarbetar.

Framöver tror jag också att tredje sektorn har en viktig roll att spela när det gäller den psykiska ohälsan.

I Åbo och Pargas har Folkhälsan lågtröskelmottagningar för ungdomar och det lär även finnas intresse från organisationen att starta upp en sådan på Åland. Psykoterapi på nätet är också en vårdform som Folkhälsan erbjuder i riket som kanske kunde passa även här. Vidare har folkhälsan på Åland tjej-och killgrupper. Föreningen Ung Resurs gör ett ovärderligt arbete och Fältarna i staden likaså. Ålands Fredsinstitut har utbildning och grupper inom projektet Fair Sex. Sammantaget görs mycket och problemet tas på största allvar. Det är bra.

Mobbning, trakasserier, utanförskap och hemmasittande kan tyvärr få väldigt tragiska följder. Oftast vänds illamående inåt i form av självskadebeteende, depressioner och till och med självmord.  I vår omvärld ser vi vad som händer när illamåendet vänds utåt, I Jokela, i Kauhajoki och senast i Trollhättan. Är lösningen låsta skolor med kameraövervakning, planer i skick, bättre polisberedskap vid en krissituation och utbildad personal som kan agera på rätt sätt? Ja, dessa punkter behöver ses över, men det är i det förebyggande arbetet vi ska lägga merparten av resurserna.

Även när det gäller själva undervisningen tror jag att vi är på rätt väg. I det senaste utbildningspolitiska programmet skriver man om den ”flexibla skolan” som kan innebära individuella studievägar men även val av undervisningsmetoder, form, tid och rum.

Man skriver att alla elever och studerande ska ha möjlighet att utifrån sina förutsättningar utveckla en god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Skolan ärmlik och ska organisera enligt individens behov.

Åland socialdemokrater anser att alla barn som behöver ska få rätt stöd. Varje ung människa har rätt att utvecklas till den man vill vara.

Även integrationen är oerhört viktig. Vi har allt att vinna på att stävja intolerans, fördomar och rasism.

Människors lika värde ska vara självklart men det finns tyvärr starka, mörka krafter även i vårt samhälle som vill så split, sprida hat och peka ut syndabockar. Även här har skolan ett stort ansvar när det gäller att jobba med värderingar och ge kunskap om vår omvärld.

Det är vår uppgift att se över lagstiftningen, strukturerna och förutsättningarna, men vi får aldrig glömma att bakom de statistiska uppgifterna, procenttalen och andelarna finns det i verkligheten barn och ungdomar med personliga och individuella svårigheter och problem, men även med unika färdigheter och möjligheter. Tack.

Vtm Britt Lundberg

Fru talman! Inspirerad av våra kreativa diskussioner i vår lagtingsgrupp tänkte jag fortsätta på en tråd som jag tog upp i går i vårt gruppanförande igår.

Vad är det som gör Åland så intressant och spännande? Vad är det som gör Åland så annorlunda och lockande? Var finns Ålands själ?

Det som verkligen är Åland är det som även ur turistisk synvinkel är det mest intressanta med Åland. De turister som kommer till Åland vill ta del av vårt unika Åland och inte en kopia av något annat samhälle. En av de viktigaste delarna i vårt turist-Åland är förstås vår härliga natur men vi får inte underskatta betydelsen av stolta, engagerade människor som vårt samhälle består av. 

Vad är det som gör att vi har två ligalag i fotboll på Åland? Vad är orsaken till att vi har proportionellt så många idrottare på elitnivå? Hur kommer det sig att vår lilla befolkning kan få fram så fantastiska författare, kockar, otaliga skickliga konstnärer och operasångare av världsklass? Hur kommer det sig att lilla Åland är hemvisten och födelseorten för många verkligen framstående läkare och professorer? Varför har vi så många entreprenörer av klass?

Vad är det som skapar vår framåtanda som resten av världen betraktar med avund?

Kan det bero på att vårt samhälle är så nära, att vi blir sedda, att vi ser människan? Att ålänningar i hög grad blir bekräftade?

Vad betyder det att i det närmaste alla ålänningar känner några beslutsfattare och vet hur man påverkar? Vad betyder det för självkänslan, vad betyder det för självförtroendet?

Vad betyder det att det finns en viss konkurrens mellan våra kommuner? På vilket sätt sporrar vänskaplig och nyttig konkurrens och kampen att sträva till att vara lite bättre än grannkommunen?

Nej. Diskussionen i centergruppen skapades inte för att vi skulle motsäga oss utveckling av kommunsektorn om någon vill få det till det. Vi tror det handlar om vår åländska innersta hemlighet, vår skatt – som vi behöver vara medvetna om, veta mer om och värna om för att inte förstöra.

Under mina år som talman har jag mött många ambassadörer från olika håll i världen. Ambassadörer är alltid så intressanta gäster. De är oerhört beresta och världsvana människor med imponerande erfarenheter. Mitt mål har varit att varje ambassadörsbesök ska leda till en ny kontakt till vårt näringsliv, eller till en ny affärsidé eller ett frö till ett nytt samarbete.

För ett tag sedan besöktes vi av Thailands ambassadör. Det var förstås mycket trevligt att berätta för honom att åländska Optinova bara en månad före hans besök köpt en fabrik norr om Bangkok.

Ambassadören var helt överväldigad över det samhälle han mötte här på Åland.

Ambassadören var också förvånad över att vi inte satsade mer på att fånga upp den stora mängd asiatiska turister som besöker Stockholm och Helsingfors varje år. Hans förslag var att vi borde skapa bekväma färdiga paket med fast pris som inkluderar rundturer, mat, sevärdheter och övernattningar - gärna tillsammans med rederierna. Han var övertygad om att även om rederierna förstås har ett intresse att få gästerna att stanna ombord så skulle passagerarna totalt sett spendera lika mycket tid ombord även om de gjorde en paus i resan för en extra upplevelse. Han var helt säker på att turister från Asien, när de ändå är i Stockholm eller Helsingfors, skulle vilja göra en avstickare till något så exotiskt som Åland.

Idag har vi ett par miljoner passagerare som kryssar. De kan säkert bli fler och bara att få iland en del av dem skulle göra stor skillnad för turist-Åland.

Bästa landskapsregering nuvarande eller kommande: Se till att ta tillvara inspirationen och jobba vidare på den! 

Dessa turister är intresserade att se det unika och speciella hos oss och möta spännande ålänningar i vardagen. Vi kommer ständigt tillbaka till värdet och vikten av att odla det genuina och inte kopiera något som redan är upptaget.

I gårdagens debatt hävdades det att det behövs blod, svett och tårar under nästa mandatperiod. Blod och tårar finns i andra delar av världen och Europa just nu. Det är nog inte det Åland behöver. Nu behöver vi samla kraften och ta tillvara hela kompetensen och skapa tilltro hos vår förvaltning, inte pina och svettas.

Åland behöver ett gott ledarskap, kloka och tydliga beslut, Åland behöver vettiga prioriteringar och Åland behöver arbetsglädje för utvecklas på bästa sätt. Åland behöver framtidstro, sunda värderingar och rättskänsla. Med svett och piska skapas inte någon sund utveckling.

Fru talman! I vår budget får det nordiska samarbetet gott om plats.  Ålands landskapsregering samarbetar med de nordiska länderna och de övriga självstyrande områdena inom Rådet för nordiskt samarbete kring funktionshinder. Inom hälsovården görs jämförelser med de andra nordiska länderna särskilt gällande antibiotikaanvändningen. Inom hållbar utveckling samarbetar vi nordiskt. Kunskapstriangeln, dvs. den samverkan som skapats mellan utbildning, innovation och forskning, lyfts fram lika som projektet som ska inspirera barn att lära sig mer om musik, natur och vetenskap genom ny teknologi i Norden. I det projektet har Nordens institut på Åland har en ansvarsroll för projektet. 

I budgeten finns även en presentation över maritima strategier där sjöfartens betydelse för de nationella ekonomierna och det finns ett nordiskt intresse för att koordinera sjöfartspolitiken inom Norden. Gränshinder, liksom jämställdhet är aktiva ämnen för Åland inom det nordiska samarbetet, liksom intresse för tjänstemannautbyte. Vi samarbetar inom museisektorn och inom matområdet. Alla har väl hört talas om nynordisk mat och andra spännande mathantverksprojekt som bl.a. landsbygdscentrum är engagerade i. Inom statistikområdet deltar vi liksom vår dataombudsman som deltar i det nordiska samarbetet liksom kanske fler som jag missat i min genomläsning av budgeten. Allt det här är värdefullt. Det är så klokt och värdefullt att från vår lilla horisont ta hjälp av andra för att få jämförelse och för att kunna följa med vad som är aktuellt på området.

Jag hoppas av vi inom det nordiska samarbetet även ska medverka och initiera till ett nästa steg. Att i högre grad ta tillvara möjligheten om en marknad på 25 miljoner människor utveckla bl.a. kulturen men varför inte också näringslivet och få nya konsumenter av vårt spännande samhälle och i högre grad använda alla våra otaliga kontakter till att få till nya affärer och nya projekt. Inte bara skapa kontakter utan faktiskt ta kontakterna till ett nästa steg – en affär eller ett projekt.

Som ordförande i den åländska delegationen för Nordiska rådet kommer jag att gå in med dessa ambitioner för ögonen och hoppas att alla ni som ska aktivera er i ministerråden, både tjänstemän och politiker, jobbar med och skapar nytt.

Till sist, fru talman, vi talade igår om värdet av att skapa ett eget energikontor på Åland. Jag vill passa på att tacka ltl Annette Holmberg-Jansson och önskar henne framgång i att lyckas få verklighet i energikontoret i den nya regeringen samt en ändring budgeten.

Jag vill också säga en sak till ltl Sara Kemetter. Jag glömde hennes fråga i ett av mina replikskiften men nu minns jag frågan som ställdes. Det framfördes viss skepsis och oro för att testprojekt blir dyra. Jag vill därför passa på att poängtera att det inte är den offentliga sektorn som ska genomföra tester. Tvärtom, vi ska erbjuda Åland och vår befolkning som testområde till företag som vill utforska vidare, till de universitet som vill ha sina forskningsprojekt här, om det sedan handlar om solceller, elbilar eller något annat. Det är inte vi som ska driva projekten. Det gör näringslivet och universiteten så mycket bättre. Tack, fru talman.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Det är glädjande att höra vtm Lundberg berätta om den thailändska ambassadörens tips för Åland. Det finns en jättestor marknad västerut från oss. Många asiater turistar i Skandinavien och de skulle absolut kunna vinna på att besöka Åland.

Före min politiska karriär tog fart så var jag i passagerarbranschen. Jag träffade de här människorna. Det finns otroligt mycket människor som inte har en riktig plan om vad de ska göra på Åland eller i Mariehamn över dagen eller under flera dagar. Det finns allt att vinna på att paketera upplevelsen och sälja storyn om Åland och Mariehamn och fylla den med innehåll. Har vtm Lundberg någon idé om hur man kan gå framåt med de här idéerna?

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det första som jag skulle vilja är att regeringen skriver in det här i sitt handlingsprogram och sätter en tidsplan på det. Gärna att det genomförs så fort som möjligt. Jag tror att man kan få en start på detta under 2016, om man vill.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag tackar vtm Lundberg för ett inspirerande inlägg. Det är trevligt att diskussionen i lagtingsgruppens möte igår, som jag missade, inspirerade till det här.

Vicetalmannen belyser mycket väl den enorma potential som vi har i turismen. Problemet för Åland är det vanliga; vi sysslar med allt och ingenting samtidigt. Vi är oerhört små men vi försöker syssla med allting.

Tyvärr har vi en turismstrategi som är bortglömd helt och hållet. För några år sedan lades det ner enormt mycket jobb från en hel bransch. Turismstrategin har försvunnit någonstans på vägen, ungefär som kartläggningen av avbytarsystemet. Vissa saker glöms bort.

Här har vi en enorm potential som vicetalmannen var inne på. Men det förutsätter ett helhetsgrepp av hela branschen. Det betyder att någon måste peka. I det här fallet är det nog landskapsregeringens uppgift att lägga grunden för även det här jobbet.

Vtm Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Tack för de vänliga orden. Samma sak var kontentan av mitt anförande igår. Det behövs prata mindre, det behövs färre papper och dokument som hamnar på hyllor och det behövs betydligt mera verkstad. Det behövs betydligt mera uträttat! Det är detta som behövs. Det behövs tidtabeller och det behöver följas upp så att man faktiskt känner att man vet vad det är som ska ske under en fyraårsperiod, under varje år, under varje halvår och under varje månad. Tydlighet och klarhet, då blir projekt genomförda!

Ltl Harry Jansson, replik

När det gäller turismen i framtiden så har vi haft några inlägg här. Ltl John Holmberg pratade om den potential vi har. Jag ska passa på när jag får prata, jag tror att här finns det ett läge där vi över alla partigränser faktiskt skulle ta en diskussion om vad man kan göra politiskt för turismen.

Faktum är att vi har en stor utmaning som egentligen ligger ovanför allting annat och det är generationsväxlingen. Misslyckas vi med generationsväxlingen inom turistbranschen så kommer det inte att bli 1 000 nya bäddar, utan det kommer att bli 1 000 färre bäddar för Åland. Här har vi ett politikområde som kräver samarbete även på politisk nivå.

Vtm Britt Lundberg, replik

Ja, absolut! Eftersom det har funnits ett så stort engagemang nu för turismen under den här debatten så får vi hoppas att turismen har ett väldigt stort och ett väldigt konkret kapitel i regeringsprogrammet och i omställningsbudgeten samt att det redan kan ha verkningar 2016. Det skulle vara jätteviktigt och oerhört värdefullt.

Visst, ltl Harry Jansson, från centerns sida ställer vi upp på och hjälper till väldigt gärna för Ålands bästa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Jag ska försöka hålla mig relativt kort, vilket jag brukar göra normalt.

Jag vill beröra fem punkter. Under förra mandatperioden hade jag förmånen att sitta i finansutskottet och har jobbat med de årliga budgetarna under årens gång.

Punkt ett gäller den nuvarande budgeten och utformningen av den. Jag glad för att vi har fått en budget som mera liknar affärsbudget. Strukturen påminner kanske i viss mån om den kommunala budgeten som vi behandlar ute i kommunerna. Tidigare har det funnits fleråriga reservationsanslag. Det var svårt att övergripande ta till sig riktigt hur det var tänkt. Hur mycket hade man i den så kallade vågen, alltså icke verkställda investeringar sedan tidigare etc.?

Jag tycker att det här är ett steg framåt. Det är mer överskådligt och mycket bättre. Däremot är frågan hur olika underskott och övrigt ska räknas. Räknar man med den här modellen så är det lättare och mer övergripligt jämfört med den tidigare.

Punkt två gäller extra anslag. I många olika satsningar, kanske speciellt i infrastrukturen, är det alltid en fråga om finansiering, hur olika investeringar ska finansieras. Det som råddar bort kortleken lite när det gäller att göra upp olika planer är begrepp som extra anslag. Tittar vi till exempel nu på elkabel till Finland, hur skulle den debatten ha sett ut här i salen tidigare om inte extra anslag skulle ha funnits?

Tittar vi på tiden framför oss, de fyra åren som det här lagtinget kommer att behandla olika budgetar, så kommer även extra anslag att ha en stor betydelse i olika projekt.

Man har pratat mycket om att man ska vara försiktig med att ta upp lån, det tror jag att man ska fortsätta att hålla sig till. Dock anser jag personligen att om man lånar till investeringar som i sin tur kan sänka driftskostnader, då är det okej att ta upp ett lån. Däremot ska man inte ta upp lån för att bara klara driften. Jag tror att vi är rätt eniga om det.

Punkt tre gäller klumpsumman. Jag tror att det arbetet behöver fortsätta. Man bör skruva upp de målsättningar man har att kunna justerar klumpsumman. Det är någonting som är fel. Ju färre ålänningar vi skulle bli desto bättre skulle vår ekonomi se ut. I normala samhällen försöker man utöka befolkningsantalet. Det system vi har idag med klumpsumman tar inte riktigt hänsyn till att vi är ett växande samhälle. Detta blir inte ett lätt jobb. Skulle man ha tittat på en omformning av klumpsumman när Finland hade alla dessa Nokiamiljoner och det fanns gott om pengar i den finländska kassan så tror jag att det skulle ha varit lättare att få en ändring angående klumpsumman. Vi vet att Finlands ekonomiska läge idag är väldigt tufft. De står inför tuffa beslut, de vill få upp effektiviseringen och de har ett stort jobb att göra i Helsingfors. Vi får fortsätta med gemensamma krafter att arbeta på klumpsumman under de här fyra åren. Det kommer inte bli lätt att få en ändring i den frågan.

Den fjärde punkten jag vill beröra handlar om en form av tydlighet och rakhet i budgetering. Vi har ett element som heter PAF. Vi har diskuterat detta många gånger. PAF pengar står de facto för cirka tio procent av vår budget idag. Ska vi använda PAF pengar? Ska vi inte använda PAF pengar? Till vilket ändamål ska vi använda PAF pengar? Ett faktum är att var tionde sjukvårdare, sjuksköterska och läkare bekostas med PAF medel. Var tionde lärare i våra skolor bekostas med PAF medel. Var tionde tur som skärgårdsfärjorna eller bussarna kör bekostas med PAF pengar. Det är en realitet. Vad gäller PAF pengar så är det viktigt att man har ett uttag som är rakt, tydligt och långsiktigt. Det ska inte vara beroende från år till år, man trollar lite med knäna och så hittar man några PAF miljoner här och några par miljoner där. Jag tror att det blir svårare att hålla en konsekvens i budgeteringen om man inte har en rak och tydlig linje när det gäller PAF pengarna.

Till sist, fru talman, en liten uppmaning till finansutskottet. Jag vill att finansutskottet ska försöka ta sig tid i början av de här fyra åren att bekanta sig med Norge och deras oljefond. För finansutskottet kommer att ha mera tid nu i början av de här fyra åren än i slutet. Det säger jag erfarenhet från de senaste fyra åren. Min uppfattning är att Norge har en hel del pengar i sin oljefond och trots allt finns det en form av budgetdisciplin i deras parlament när det gäller budgeten. Jag har inte fått den bilden att de har sagt att ”vi lägger till en skola eller vi gör något till och plussar på och plussar på och vi tar av de stora oljemiljarderna”. Ser hur Norge har kunnat nå en parlamentarisk överenskommelse att ha oljefonden någorlunda i lugn och ro och ändå ha en ansvarsfull budgetpolitik. Jag skulle jättegärna ha velat att finansutskottet skulle ha hunnit bekanta sig med Norge under den förra mandatperioden. Men tiden tog slut och därför är detta ett tips till det kommande finansutskottet. Har ni tid så skulle jag jättegärna få reda på hur Norge har lyckats. Tack, fru talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Nordberg berör ett mycket viktigt element i självstyrelsesystemet; storleken på klumpsumman. Vi vet att landskapsregeringar som kommit och gått har alla försökt påverka själva malören i hela systemet, dvs. att vi inte kan få en förändring till stånd med mindre än att Finlands riksdag gör en lagändring. De här ansträngningarna som har gjorts har stött på patrull. Finansministeriet är inte villigt att diskutera. Men i ljuset av de vårdreformer, inklusive självstyrelseförvaltningar som ska skapas på finskt håll senast 2019, så borde rimligtvis även finansministeriet ha ett plötsligt intresse av att också diskutera klumpsummans bas, själva grunden för det hela.

Om man väljer att finansiera vårdområdena via statlig beskattning så då pratar vi om en förstärkning av klumpsumman som blir ganska stor. Men det är inget system som vi vill ha.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ltl Harry Jansson lyfte upp en mycket intressant synvinkel, de nya vårdreformområdena i Finland. De måste ju ha någon form av uppbyggnadssystem. Om det flyttar in flera personer i vissa centra så måste det finnas en flexibilitet i statsandelar och övrigt. Utifrån detta kanske det är fullt möjligt att det kan finnas en ny öppning från finansministeriet.

Däremot tror jag också att vi från åländsk sida behöver vara väldigt observanta vad gäller hela den här omstruktureringen i Finland så att inte Åland uppfattas som ett av de här distrikten. Vi har fortfarande vår självstyrelse och självstyrelselag som ligger till grund för den åländska demokratin.

Ltl Harry Jansson, replik

Det sistnämnda som ltl Nordberg nämnde är oerhört viktigt, vilket jag också nämnde i mitt anförande tidigare idag.

I Finland har man tidigare endast haft Kajaanaland som experimentellt självstyrande område som upphör 2016, men efter att man skapar 18 nya självstyrande områden så är det oerhört viktigt att Ålands status kommer fram på rätt sätt.

Nog är det ju märkligt att vi nu i Helsingfors har en regering som har en majoritet för beskattningsrätt för de 18 nya självstyrande områdena, men att ge Åland någon motsvarande rätt, som autonomi har varit oerhört svårt. Det är intressant att se hur sakar och ting förändras, vilket har sagts också tidigare från talarstolen idag. Det här är ett moment som vi tillsammans måste se till att göra det bästa av. Vi måste hitta ett system som är hållbart där vi lever av egna pengar men utan att vi styrs från Helsingfors i högre grad än nödvändigt.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det finns ett ordspråk som säger att man ska smida så länge järnet är varmt. Det är väl lite så som man får säga i den här reformvågen som går i Finland. Men vi måste vara ytterst försiktiga med att det inte är den reformen som är grunden för att vi i så fall får en utökad beskattningsrätt. Det är fortfarande självstyrelsen som ska vara grunden för det. Dessa nya områden öppnar säkert upp för diskussion och nytänkande så vi får ta tillfället i akt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Nordberg lyfte möjligheten att söka extra anslag. Jag utgår ifrån att det är kortruttsprojektet som han huvudsakligen syftade på. Verkligheten är den att i praktiken finns det en färdig ansökan gjord, ett förarbete av den nu avgående regeringen. Ansökan lämnades inte in därför att den föll på oenighet. Det fanns krafter i oppositionspartierna och även i majoritetspartierna som önskade ha en tunnel med i det projektet, vilket en majoritet i landskapsregeringen ansåg vara orealistiskt och skulle fälla hela projektet.

Jag skulle gärna vilja ha ett förtydligande. Kommer den här regeringen att lämna in ansökan för extra anslag och ha det med i sitt regeringsprogram? Kommer i så fall kortruttsprojektet att vara avhängiggjort av extra anslag? Kommer kortruttsprojektet inte att förverkligas annars? Kommer det att finnas ett tunnelförslag mellan fasta Åland och Föglö med i denna ansökan om extra anslag?

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är kanske lite för tidigt att säga exakt vad som kommer att bli slutresultatet av detta. Den nya regeringen som tillträder får ta en titt på själva kortruttssatsningarna och på ansökan gällande extra anslag. Det är precis korrekt som vicelantrådet här beskriver att det fanns en oenighet i ansökan om extra anslag. Min personliga övertygelse är att när man pratar om extra anslag så är det inte ett litet projekt. Det handlar om större och mer långsiktigt projekt. När man genomför hela kortrutten eller överlag satsningar i infrastrukturen så behöver man tänka på två sätt. Man behöver tänka på en 20-30 års sikt vad som är klokt och smart att försöka uppnå, samt vad som är möjligt att under denna mandatperiod att kunna få igenom. Jag tror att extra anslag förmodligen kommer att komma på tapeten under de kommande fyra åren.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den koalition som nu avser att bilda regering består av två stycken förlorande partier. Moderat samling förlorade tre mandat och socialdemokraterna ett mandat och sammanlagt har den kommande regeringen 17 mandat. Tidigare när man har sökt om extra anslag så har man alltid hedrat principen att man ska försöka uppnå enighet i lagtinget. Kommer den här koalitionen nu att hedra den principen eller kommer den att agera på ett annat sätt?

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag tror att den kommande regeringen kommer att lägga förslag som är välgenomtänkta, kloka och långsiktiga. Kan vi då argumentera för de förslag som vi kommer att lägga så tror jag också att vi kommer att få en rätt så stor enighet i salen inför de projekten. Det är åtminstone min förhoppning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för raka besked, ltl Nordberg. Ni har en historia av att uttrycka saker konkret och det är en bra början för vilken ministerroll som helst.

När det gäller ansökan om extra anslag så tangerar möjligen min replik vicelantrådets. Jag har fått den uppfattningen att ltl Nordberg tidigare har varit rätt kallsinnig till begäran om extra anslag av det skälet att det inte har funnits en tunnel till Föglö med. Jag undrar vad det är som har hänt som har fått ledamoten att möjligen byta fot i den frågan? Jag uppfattade det nu som att extra anslag var en ganska väsentlig del av anförandet.

Den andra frågan gäller PAF pengar. Förstod jag det rätt att ltl Nordberg nu är av den åsikten att PAF pengarna borde tas in i landskapsbudgeten som vilka andra intäkter som helst? Det vore i så fall på tiden.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag svarar på första frågan i första repliken och ser hur långt jag hinner kommer.

När det gäller extra anslag så är det precis så som man har sagt i tidigare repliker. En av orsakerna till varför jag personligen inte ville stöda en ansökan om extra anslag var just att man inte tog med en fast vägförbindelse till Föglö.

Jag tror att när det gäller hela kortruttsprojektet så ska man se det som en helhet sett ur ett 20-30 års perspektiv. Finans- och näringsutskottet var under den förra mandatperioden till Föglö där vi hade ett möte. Samtliga skärgårdskommuner, som var representerade från norr till söder, var helt inne på att om man kan prata om en fast vägförbindelse till Föglö så påverkar det hela kortruttsplaneringen på lång sikt. Även finans- och näringsutskottets besök på Färöarna visade att om det finns en vilja så finns det en väg.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det står väl utom allt rimligt tvivel att en fast väg är bättre än en icke fast väg om någon betalar den. De kostnadsberäkningar som finns på en tunnel rör sig om allt mellan 70-100+ miljoner euro, vilket hittills väldigt få människor har menat att är realistiskt med tanke på det trafikunderlag som finns dit ut.

Menar ltl Nordberg att en Föglötunneln måste ingå i ansökan om extra anslag, även i det fall att det inte är utrett till fullo, vilket hittills i varje fall inte riktigt har skett? Däremot gav kortruttsutredning i övrigt rätt starka argument för ansökan om extra anslag.

När det gäller PAF pengarna så återupprepar jag frågan. Tycker ledamoten att det är dags att vi tar in dem i budgeten som vilka andra pengar som helst?

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag är helt övertygad om att man har pratat om folkomröstningar tidigare på Åland. Extra anslag kan de facto i teorin betala hundra procent av en tunnel mellan Åland och Föglö. Om vi får extra anslag som bekostar en tunnel till hundra procent och har en folkomröstning på Åland så tror jag att den folkomröstningen skulle utmynna i att ålänningarna vill ha en tunnel.

När det gäller PAF medlen så behöver man ha en långsiktig rak linje på de pengar man tar in och resten behöver i så fall fonderas på ett eller annat sätt. PAF pengarna ska inte gå upp och ner som en berg och-dalbana. Jag anser att redan idag är PAF pengarna en del av budgeten och jag utgår från att vi idag redan använder PAF pengar i flera olika samhällsfunktioner.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Landskapet Åland mår förhållandevis bra. Småskalighetens Åland har många fördelar som vida överstiger dess nackdelar. Självstyrelsen som är en humla som inte borde kunna flyga levererar en mycket högklassig samhällsservice utan skuldsättning. Självstyrelsen har gett Åland många möjligheter till nya arbetsplatser. Från näringslivet har man varit snabb att ta vara på möjligheterna. Allt det här har gett Åland en mycket låg arbetslöshet och en mycket god välfärd.

På samma sätt ger den kommunala småskaligheten större fördelar än nackdelar. De åländska kommunerna har en förhållandevis låg skatt och de har de senaste åren stärkt sina ekonomier betydligt.

Vi har en bra närproducerad service ute i kommunerna där barnen har nära till både skola och barnomsorg och där äldreomsorgen håller en mycket hög klass.

Utmaningen nu är samordning inom barnskyddet, missbrukarvården och handikappservicen i enlighet med lagen eller det så kallade KST. Den samordningen ska nog gå att ro i hamn inom lagstadgad tid. Jag tror inte det finns så stora problem att hitta samarbetsformer vad gäller KST om man delar upp Åland i två, tre eller fyra områden.

Befolkningsutvecklingen i kommunerna har varit mycket gynnsam. Mariehamn har ökat med cirka 1 000 personer sedan år 2000. Landsbygdskommunerna har sedan år 2000 ökat med drygt 2 300 personer. Föglö och Vårdö har i stort haft oförändrad befolkning sedan år 2000. Problemet är Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga som under de senaste 15 åren har minskat med 200 personer eller ca 15 procent. Nu är man nere i endast 1 100 personer, vilket är bekymmersamt. Men det är en utveckling som vi ser runt omkring oss och som med all säkerhet kommer att fortgå.

Man kan nog säga att den kommunala verksamheten i stort på Åland inte är speciellt problemfylld, utan vi politiker borde istället koncentrera oss på landskapets verksamhet. Landskapets verksamhet tuffar på rätt bra men har ändå stora utmaningar framför sig.

Sjukvårdens kostnadsbehov ökar nu och i framtiden på grund av den ökande befolkningen, den åldrande befolkningen, det ökade kraven från patienterna och framförallt den ökande kunskap som läkarvetenskapen hela tiden förser oss med.

Budgetmedlen för ÅHS år 2016 är tillräckliga men måste öka med cirka 2-3 procent per år för att kunna upprätthålla den standard vi har idag och för att kunna hålla jämna steg med vetenskapen att kunna både bota och lindra för dem som behöver hjälp. 2-3 procent betyder ungefär att kostnaderna ökar med 2-3 miljoner per år inom sjukvården för att vi ska kunna ge ålänningarna den vård de behöver få.

Inom sjukvården har vi också stora investeringskostnader. Det finns stora kostnader inom huset, reinvesteringar och förändringar för att kunna öka antalet operationer.

Det geriatriska bygget måste nu efter en lång planering och besvärsrunda komma igång trots att investeringskostnaderna uppgår till cirka 20 miljoner. Speciellt med tanke på att den nuvarande byggnaden inte fyller dagens behov och att både patienter och personal mår dåligt på grund av att den nuvarande byggande har mögelproblem.

Fru talman! Sjukvård är en service som alla ålänningar behöver förr eller senare, allt från vaccinering till vård. Därför måste vi stå upp med tillräckliga resurser.

Det finns också ett annat område som jag speciellt vill lyfta fram och det är jämställdheten. Här har vi nog misslyckats, om vi rannsakar oss själva. För fyra år sedan pratade vi om att skillnaden i lönekuvertet för man och kvinna vad gäller likvärdigt arbete måste minska. Den senaste rapporten visar att skillnaden har ökat. Det här inte acceptabelt. Visserligen har man nu satt igång ett arbete, men vi har inte sett resultatet, långt därifrån. Men man har satt igång ett arbete för att få jämlika löner i likvärdigt arbete. Vi hoppas att det projektet kommer i land så fort som möjligt.

En annan sak som inte heller har lyckats och som är mycket svårare, är våld mot kvinnor, både fysiskt och fysiskt. Det här är ett stort ok för vårt samhälle, antagligen det största vi har, när kvinnan i många fall inte kan gå säker vare sig hemma eller på sin arbetsplats. Läs statistiken! Det är skrämmande siffror.

Det som vi har gjorts är att landskapsregeringen har tagit på sig kostnaderna och en tydligare roll beträffande tillgång på skyddshemstjänster vilket är mycket bra. Det är endast i det skedet när kvinnan redan har blivit misshandlad och slagen. Man måste förbygga det här, det är lätt att säga det men svårt att göra det. Jag tror att jämställdhetsavdelningen måste förstärkas, den består endast av en person idag tror jag. Jag brukar säga att jakten består av två personer och jämställdheten av en person. Man borde åtminstone kosta om de siffrorna. Personellt borde jämställdheten förstärkas. Vi borde också sätta in mera pengar i budgeten för den här verksamheten.

På sidan 13 i budgeten finns det bra skrivningar om detta, hur man ska följa upp och förebygga det. Jag hoppas innerligen att nästa regering följer upp och konkretiserar ännu mera dessa punkter. Detta kommer åtminstone jag för min del att bevaka och säkert flera med mig.

Fru talman! Till sist kan vi konstatera det som jag har sagt här, att det här kommer att kosta pengar, förmodligen 4-5 miljoner per år, både när det gäller sjukvårdens ökade kostnader och när det gäller samma lön för likvärdigt arbete. Kostnaderna kanske t.o.m. Ökar successivt och då måste det också finansieras på något sätt.

För min del vill jag igen säga att jag prioriterar sjukvården och jämställdheten framom kortrutt och nya färjor. Lägg ner kortrutt, lägg ner nya färjor! Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson och jag har vitt skilda synpunkter när det gäller kommunstorlekar och effektiviteten hos små kommuner. Ltl Runar Karlsson propagerar för små enheter och att man nu ska jobba ännu mera mot ökat samarbete. Små kommuner tvingas väl egentligen till samarbete för att klara välfärden. Det låter kanske bra med samarbete men det innebär också att politiken hanteras utan lika stark demokratisk förankring. Kommuner styrs då indirekt och det blir svårt att veta vem man ska ställa till svars. Kan ltl Runar Karlsson utveckla det? Jag brukar ofta höra ltl Runar Karlsson prata om att mindre enheter har en starkare demokratisk förankring. Men i det här fallet så leder alla dessa samarbeten till mindre demokratisk förankring.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det där är egentligen inte riktigt sant. Det har blivit en sanning som mycket annat inom de kommunala diskussionerna. Samarbete sker oftast och nästan alltid i kommunförbund där det sitter representanter från kommunerna. Jag sitter själv med i ett kommunförbund. Det är klart att man går alltid hem till sin kommun och till sina folkvalda och diskuterar de stora ramarna som man ska föra fram i kommunförbundet. Det är klart att i varenda ett kommunförbund så har var och en kommun en stark påverkan. Sedan kan det förstås bero på om personerna inte går tillbaka till sin kommun och begär mandat. Men som jag kan se så i de allra flesta fall så fungerar det riktigt bra utan något större problem.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det stämmer inte riktigt att det skulle vara propaganda. Det är ett faktum att man blir indirekt vald till ett samarbetsorgan. Det är inte ett direkt val, det är klart att det blir en viss brist på demokrati där eftersom det styrs genom indirekt representation och det måste också ltl Runar Karlsson erkänna.

Ltl Runar Karlsson sade att man måste öka ÅHS budget med 2-3 procent för att klara sjukvården framöver. Hur ser det ut? Under strejken lyckades man hitta samarbeten, man rev murar och det gick att samarbeta över avdelningsgränser. Ltl Runar Karlsson sitter också i ÅHS styrelse. Jag såg ett beslut i tidningen att man valde att inte gå in för att det skulle krävas så mycket investeringar i lokaler, men inte investerade man i några lokaler under strejken. Finns det möjligheter att hitta samarbeten över gränserna och riva murar som finns för att kunna skapa en effektivare sjukvård?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Sjukhuset har en mycket kompetent ledning idag och då menar jag inte styrelsen utan tjänstemannaledningen. Jag tycker också att mina styrelsekollegor är jätteduktiga, jag tänker inte säga vad jag är. Man håller på med ett konsekvent arbete, man förändrar, förbättrar och river murar. Men ”problemet” med kostnaderna är att läkarvetenskapen går snabbare. Man kan bota och lindra mycket mera idag. De patienter som dog av en viss åkomma för tio år sedan skickar man idag med ambulanshelikopter till Uppsala eller Åbo och de blir friska. Den skillnaden finns och det kostar pengar. Vem vill inte bli frisk om man är sjuk?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Runar Karlsson. Jag har märkt här under den andra dagen att det finns några uttryck som är ganska subjektiva, speciellt när man pratar om kommunstrukturen. Ett uttryck är ordet nära. Vad innebär ordet nära på Åland? Ett annat ord är småskalighet. Vad innebär småskalighet? Ett tredje ord är närdemokrati. Vad innebär närdemokrati?

Jag bor själv i Mariehamn och har jobbat väldigt flitigt på landsbygden och tillbringat mycket fritid ute i skärgården. Jag märker att ett stort problem, speciellt ute på landsbygden och ute i skärgården, är den höjda åldersstrukturen. Vi får lägre deltagande på arbetsmarknaden, vi får färre arbetsföra människor och det kan många gånger vara svårt att hitta kompetens.

Jag tycker att det är bra att Enestam och norra Åland har gjort en utredning. Jag hoppas att den går vidare och att vi kan göra än allåländsk utredning om kommunstrukturen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag har ingenting emot om Sunds, Getas och Finströms kommunpolitiker beslutar om att gå ihop tillsammans. Det ska vi absolut understöda.

När det gäller den demografiska utvecklingen så inte blir folk yngre bara för att man slår ihop kommunerna. Man blir lika gammal i alla fall och behöver precis lika mycket vård och det kostar lika mycket oberoende var man får vård. Så det har ingen betydelse.

Vad är nära? Det frågar man ofta från Mariehamn. Ja, allting är nära i Mariehamn. Men om elever från Saltvik, Sund och Geta ska forslas till Jomala eller Finström då är det långt. Min egen kommun har två skolor. Väljarna, som valde in oss i fullmäktige, ansåg att det var för lång väg att ha bara en skola. Det ansåg man också i senaste val.

Ltl John Holmberg, replik

Jag tror mig bestämt veta att en kilometer är en kilometer i Mariehamn och en kilometer är en kilometer i Geta. När man sätter sig i bilen på Åland idag så åker man 15 kilometer så spelar det inte någon roll var på Åland man satte sig i bilen, man kommer lika långt ändå.

I ÅSUB statistik ser vi tydligt att större enheter producerar samhällsservice mer förmånligt än mindre enheter. Det betyder att pengar finns över till annat. Det kan betyda att skolan kan finnas på färre antal kilometer från hushållet om vi tänker lite mer rationellt och mera samhällsekonomiskt. Jag tror att vi i framtiden måste ställa oss frågan om vi har råd att ha det som idag? Eller måste vi göra något så att vi har råd med det väsentliga istället?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vad som sätter prislappen på en skola, oberoende om den är liten eller stor, är klassernas storlek, antal lärare och antal assistenter. Man kan till och med säga att de skolorna som är dyrast kanske är de mest effektiva eftersom man i ett tidigt skede sätter in assistenter för de elever som har problem. Om man negligerar eleverna i början så får man mycket större problem i högstadiet och senare i livet och då kostar de mycket, mycket mera. Man måste se till helheten.

Återigen till kommunerna, om kommuninvånarna vill ha färre kommuner så är det klart att de ska få det. Men det är kommuninvånarna ute i kommunerna som ska bestämma det och inte lagtinget. Vi 30 personer här i lagtinget måste ju veta mycket, mycket mindre än dessa 250 fullmäktigeledamöter när det gäller vad som är bra för kommunerna och vad de vill ha. Låt de bestämma själva, det är detta som är demokrati!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag är tacksam för att ltl Runar Karlsson tänker föra en feministisk politik här lagtinget. Det kommer jag också att föra tillsammans med ltl Runar Karlsson.

Jag vill också uppehålla mig kring kommunstrukturen. Jag tänker framförallt på de uppmaningar som kommunerna har gällande åldringsvården med en alltmer åldrande befolkningen. Idag ser vi att man kanske utför vård på fel nivå till fel individer. Jag vill också koppla till det som ltl Karlsson nämnde kring skolan. Alla elever behöver inte ha små klasser. Vissa grupper av elever behöver en väldigt hög vuxennärvaro medan andra elever klarar sig med mindre. Det samma gäller förstås vården, olika individer behöver ha olika vårdgrader och där borde det finnas samarbetsvinster.

Ltl Runar Karlsson, replik

När det gäller åldringsvården så sätter man också prislapp på vilken vård man vill ge ålänningarna. Jag kan ta Saltviks vårdhem som exempel eftersom jag känner till det mest. De har 25 platser, 15 av dem är egentligen institutionsvårdsplatser och 10 platser är inte det. 10 personer skulle kunna vara hemma, men problemet är att dessa 10 personer inte vill vara hemma, de vill vara på vårdhemmet. Det är därför som vi vill ge dem en bra vård. Det kostar lite mera men vi anser att de har rätt till det. Vi måste komma ihåg att det är de äldre som har byggt upp det här samhället.

Återigen till kommunerna, de som sitter i fullmäktige; varsågoda och motionera om att slå ihop kommunerna och försök få majoritet. Det stöder jag.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Det finns ju förstås olika ekonomiska förutsättningar i de olika kommunerna. Jag ser att vi härifrån lagtinget har ett ansvar över hela Åland som en enda helhet. Det som är möjligt i Saltvik kanske inte är möjligt i andra kommuner. Därför tycker jag att vi härifrån behöver ta ett helhetsgrepp.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är ju klart att det beror på hur kommunerna prioriterar förstås, om de prioriterar kärnverksamhet eller någonting annat icke lagstadgat. Prioriterar man icke lagstadgat så är det klart att det tar av de lagstadgade kostnaderna.

Vad ska lagtinget göra? Ja, lagtinget ska förstås fördela landskapsandelarna. Så har man gjort idag, man fördelar så att hela Åland kan leva. Man ger mest till de svagaste och minst till de starkaste. Det är ganska naturligt. Den politiken har förts här allt sedan självstyrelsens tillkomst. Jag antar att den politiken kommer att fortsätta, jag hoppas det åtminstone.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson nämnde de stora utmaningarna som ÅHS står inför. Han nämnde 2-3 procents kostnadsökningar per år, om jag förstod det rätt.

Ett scenario som man kanske inte alltid tänker på är det etiska dilemmat som man kommer att stå inför och som jag tror att vi bara har sett en början av. Det kommer nya mediciner, nya terapier och nya behandlingsformer som kostar mera pengar och många, många flera liv kan räddas. Att veta var man ska dra gräns och kan man dra en gräns? Jag tror att det kommer att bli en väldigt stor och svår uppgift att göra.

När det gäller ett så litet samhälle som Åland och Ålands sjukhus och att veta vilken ny teknik man ska satsa på, är det något som ni diskuterar ofta i styrelsen?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det etiska dilemmat är verkligen ett dilemma. Läkarna botar och lindrar efter sin kunskap, kosta vad det kosta vill. Gränsdragningen måste på något sätt göras politiskt och det vill man ytterst ogärna prata om här i lagtinget. Jag har fört upp det gång på gång här i salen. Men man pratar hellre om kortrutt och nya färjor och jakt, inte om det dilemmat för det är så obehagligt. Det här måste vi ta tag i under den här fyraårsperioden, det är absolut så.

Nu kommer jag inte ihåg den sista frågan.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Frågan gällde hur man ska veta vad man ska satsa på.

Under den förra mandatperioden i mitt arbete med BSPC, i arbetsgruppen ”Innovation in Social and Health”, lyftes det etiska gång på gång som en av våra stora och svåra frågor att handskas med.

Jag undrar vad ltl Runar Karlsson anser om att kanske börja samarbeta lite mer med de privata aktörer som finns på den åländska marknaden för att kunna hålla kostnaderna nere? Vad anser ltl Runar Karlsson om detta?

Som medlem av regeringspartierna lovar jag att jag verkligen kommer att jobba för att prioritera och lyfta kunskapen om psykiskt och fysiskt våld i nära relationer.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det känns tryggt.

Privatisering, ja, ÅHS styrelse och ledning har fortgående diskussioner med den privata sidan. Jag har bara någon minut på mig att förklara så jag hinner inte. Men det har stupat på problem, faktiska problem och där har också moderaterna varit starka och förhandlat. Man kan tro att moderaterna är de starkaste för privatisering men även de har insett att det inte är så lätt alla gånger att göra det här.

Vad ska sjukhuset satsa på? Man ska satsa på ungefär det som man gör idag. Idag skickar ÅHS bort patienter, inom de områden de inte själv satsar på, för ungefär 10 miljoner i året. Antagligen kommer det att öka mera eftersom vi inte kan ha spjutspetskompetens på Åland. Den kompetensen köper vi in främst från Åbo och Uppsala. Där har man kompetensen. Ju mera kunskaper det finns, desto mera köper man. Som sagt, är man sjuk så vill man bli frisk.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Höglund, replik

Tack, talman! Ett stort tack till ltl Karlsson för tydliga svar om kommunstrukturen och betoningen på valfrihet som ska råda ute bland kommunerna i den här frågan.

Hälsocentralen i Godby på norra Åland servar ungefär 6 000 människor. Vad anser ltl Karlsson om framtiden för hälsocentralen på norra Åland med tanke på att sjukvården står inför mera och större kostnader?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Man märker att det finns ett tryck att allting inom landskapets verksamhet ska in till stan, ett naturligt tryck. Det är ganska naturligt i och för sig. Samma tryck skulle det förstås vara på kommunerna om det skulle vara en kommun på Åland.

Det är lite samma sak här. För ett tag sedan stängde Godby hälsocentral på fredagarna och har nu öppet fyra dagar i veckan. Man har fått ge sig som ortsbo. Å andra sidan var det ett ganska förnuftigt beslut för man producerar ungefär lika mycket under fyra dagar som tidigare under fem dagar. Det blev en effektivare verksamhet och därför tyckte jag att man kunde göra så. Det är nog ett kämpande för att upprätthålla en landskapsservice på landsbygden även inom det här området.

Ltl Roger Höglund, replik

Tack, fru talman! Jag tackar ltl Karlsson för det beskedet. Jag vet att oron på norra Åland är stor för att något negativt ska hända med Godby hälsocentral. Men det var precis det svaret som jag önskade, tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Karlsson tog själv upp utbyggnaden geriatriska kliniken. Han nämnde att det har varit problem med mögel i gamla Gullåsen. Vilken status har geriatriska utbyggnaden idag? När detta projekt startades upp var det prat om dryga 100 platser och nu är projektet kanske nere i 50 platser. Vad har man egentligen beslutat om? Var stannar projektet?

Är det faktiskt så att den delen som är utdömd och har stått tom i tre-fyra år är så dålig så att det inte går att bygga på utan det blir billigare att riva ner och bygga nytt? Jag skulle vilja veta det för ute ibland byggare cirkulerar det att det är löjligt snack. Nu har byggare haft detta som någon sorts baracker, som en arbetsplats, när man har arbetat på sjukhuset. Hur ligger det till egentligen? Det skulle vara bra att höra det från en ledamot som sitter i styrelsen för ÅHS.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Först detta med mögel, jag vet att det förekommer och folk är frågande till varför de mår dåligt och att det inte kan stämma. Men problemet är att varenda en människa är olika. En del tål mögel och en del tål inte alls mögel. Man kan inte säga att det inte är sant. Jag vet själv att det finns personal som måste flytta därifrån och som har varit sjukskrivna på grund av mögel. Det kostar också massor med pengar. Det är helt klart så att skulle jag själv få bestämma så skulle jag ha rivit omkull alltihop och byggt precis nytt, det skulle vara absolut det bästa. Men nu finns det fortfarande en tro att man kan använda det gamla. Vad är statusen? Ja, det beror väl lite på den nya regeringen och hur de kommer att se på det här. Det planerades ganska stort ifrån början, för stort då. Styrelsen och framförallt byggnadskommittén varit duktiga och fått ner projektet. Min tro är att det blir ungefär mellan 40 och 50 platser på sikt. Man försöker också slussa ut patienterna från rehab ganska snabbt till kommunerna. Man skulle hoppas att kommunerna kan ta någon form av efterrehabilitering så skulle trycket minska ännu mera.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

När man lyssnar hur man pratar när det gäller geriatriska så har jag alltid ställt mig frågan om detta som man håller på att bygga är en lyckad lösning.

Långvårdsklienterna har blivit utslussade till kommunerna. En del har fallit bort av naturliga skäl. Fortfarande finns det klienter som måste ha långvårdsplatser. De måste nu vara i kommunerna eller på Det Gamlas Hem. Är detta lösningen nu? Man hjälper klienter och anhöriga under korta perioder. Är det sist och slutligen den rätta lösningen?

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, absolut, det är helt enligt lagstiftningen. Sjukvård ska bedrivas på sjukhuset och åldringsvård ska bedrivas ute i kommunerna. Det är precis så som det är nu. När man är färdigbehandlad inom sjukhuset, inklusive geriatriska, så ska man ut i kommunerna och då ska kommunerna ha resurser och beredskap att ta emot dem. Det var lite si och så med det för sex, sju och åtta år sedan innan kommunerna hann bygga ut sin åldringsvård och sina lokaler. Idag kan man väl ta emot dem som är färdigbehandlade.

När man pratar om kommuner och landskapet så finns det säkert en del diskussioner om att man kanske ännu mera kunde samarbeta ha någon form av efterrehabilitering ute i kommunerna. Det kanske måste till lagstiftning och i alla fall diskussioner med kommunerna. Jag tycker absolut att verksamheten är på helt rätt nivå idag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Mitt anförande kommer delvis att beröra en del av de motioner som har lämnats in från Ålands Framtid. Resterna av motionerna kommer Axel i morgon att fortsätta med.

Jag begärde inte replik på ltl Roger Höglunds anförande när han berörde KST. Han uppmanade att man skulle titta över KST på nytt och vilken roll och vilken form kommunerna ska ingå i samarbetet. Jag stöder ltl Höglund fullt ut. Jag tror att kommunerna fortfarande inte riktigt har fattat vad det kommer att innebära. Med det lagförslag som ligger så har kommunerna möjlighet att skapa olika konstellationer. Det kan bli norra Åland, det kan bli Eckerö-Hammarland, det kan bli Jomala skilt och Saltvik skilt. Då är frågan, hur har man uppnått det här samarbetet och de krav som landskapsregeringen ställer på samarbete för att man ska uppfylla lagens krav? Ingen vet egentligen vad kraven är. Sist och slutligen är det en bedömning från landskapsregeringen om kommunerna har uppfyllt kraven. Jag ville bara ge en replik härifrån talarstolen att jag stöder ltl Höglunds tankar.

Ltl Tage Eriksson var inne på livsmedelsproduktionen, han kommenterade vår budgetmotion och understödde den. Jag får tacka för det stödet.

I diskussionen kom han sedan in på stora satsningar som har gjorts, 1 000 kor och stora enheter och små enheter. Det blir aldrig stora enheter på Åland hur vi än vill. Hur mycket vi än pratar om stora enheter så blir det inte det. Vi har inte den arronderingen och vi har inte den sammansättningen av fastigheter så att vi skulle kunna få en rationell lösning av våra enheter. Det betyder att de som har stora enheter idag ligger på vägarna och transporterar foder och transporterar bort gödsel mm. Det är kostnadskrävande och miljöeffekten kan man alltid diskutera. Stora och rationella enheter får vi aldrig här på Åland. Vi har små enheter, det måste vi lära oss leva med och det måste vi förstå när vi pratar om stöd till jordbruket och LBU-program som vi har fastslagit och som man egentligen inte kan rucka på mera. Men stora enheter kommer vi aldrig till.

När det gäller ekologisk odling gav ltl Tage Eriksson ett bra svar. Man tar det i den takt som efterfrågan kommer. Man kan inte pressa fram att Åland skulle bli en ekologisk grön ö och tro att man frälser allting och framförallt räddar jordbruket med det. Så fungerar det inte. Jag vill påstå att den som har den drömmen förstår inte hur jordbruket, strukturen och handeln fungerar. Man skapar inte nya marknader med att säga Åland är ekologiskt och tro att alla börjar ropa efter åländska ekologiska produkter. Så fungerar det inte. Det finns ekologiska produkter från hela världen som konkurrerar med varandra. Även produkter som kommer in till Finland idag konkurrerar med produkter som produceras här på Åland. Det är lite ruckelromantik över tanken att Åland skulle bli en grön ö i Ålands hav genom ekologisk odling. Blir det så i framtiden så då ska det gå självmant. Det ska inte vara tvång.

Sedan uppmanar jag alla att läsa en artikel i Svenska Dagbladet om den ekologiska drömmen. Läs den artikeln. Några författare har skrivit en bok; professor i växtnäring, Holger Kirchmann, professor i systemekologi Thomas Kätterer och professor i vattenvård Lars Bergström. Läs boken men börja framförallt med att läsa artikeln så förstår ni kanske lite vilka följder ekologisk odling skulle få om hela Sverige skulle gå över till ekologisk odling idag. Då måste man utöka jordbruksarealen med 1,7 miljoner hektar för att uppfylla de krav som finns på produkter i Sverige.

Jag tänker inte argumentera mera mot det här. Jag har ingenting emot ekologisk odling, det har jag aldrig haft. Det är ett linjeval som var och en gör. Det går inte med tvång.

Sedan kommer jag in på motion nummer 17 angående fortsatt förverkligandet av turiststrategin. Jag är första undertecknare. Vi vill öka anslaget med 150 000 euro för att uppfylla Visit Ålands önskemål. Vi har pratat lite turism idag. Ltl John Holmberg och jag är ganska överens, tror jag. Han kanske lite drog tillbaka sedan när han började fundera på att jag ville ha lite högre anslag och han ansåg att vi måste vara lite försiktiga. Men verkligheten är den att vill man få något och vinna något så måste man också vara beredd att satsa lite. Jag är absolut beredd att ta konsekvenserna av en bättre marknadsföring på Åland.

Att nu bryta den påbörjade Convention Bureau och även marknadsföringen tillsammans med Visit Finland, där det kostar 50 000 euro i året att vara med i, det är dumdristigt. Det är dumdristigt att hoppa av. Vi försöker ju hela tiden hitta på nya marknadsområden, nya marknadsandelar och nya infallsvinklar att bredda turismen på Åland.

Som motprestation till Visit Åland så tycker att tjänsten som turistutvecklare som finns idag på regeringskansliet i landskapsregeringen skulle kunna upphöra. Visit Åland kunde ta över det ansvaret och sköta turistutvecklingen på Åland eftersom Visit Åland också är marknadsföringsansvariga.

Vi föreslår att man skulle höja anslaget med 100 000 euro, 50 000 euro för tjänsten. Det borde även vara treårigt, eftersom avtalet med Visit Åland idag är treårigt, så att man inte ger ett anslag nu på 100 000 euro idag och sedan klipps det av igen efter ett år och då måste man bevaka igen i budgeten.

Jag tror att alla förstår värdet av turismen idag, den har belysts här tidigare. Sysselsättningen motsvarar 20 procent. Turismen står för 20 procent av det samlade förädlingsvärdet inom det åländska näringslivet.

Det som är ännu viktigare är att turismen står för möjligheten att ha lokala serviceaffärer ute på landsbygden. Turismen är egentligen avgörande för många landsortskommuner att de har butik, till exempel i Geta eller i Vårdö. Det bygger på att turister kommer och fyller ut de perioder när det egentligen är ett underskott i verksamheten.

Vi har den oturen i Eckerö att vi har förlorat vår lokalbutik, men vi jobbar stenhårt på att försöka få den tillbaka. Jag tror att det kommer att lyckas på sikt för vi har nu så många bra projekt i Eckerö som kommer att medföra befolkningsökning. Alla projekt gör att vi får en större besöksnäring och bosättning. På sikt tror jag att vi kommer att få en affär.

Det blir lite ett vakuum, det är bara att konstatera att allt stannar av när man inte har en närbutik att gå till. Man måste försöka hålla liv i närbutikerna. Ett sätt är att se till att turismen fungerar och att marknadsföringen fungerar och att man säljer Åland. Det är det viktigaste av allt. Turismen är en produkt som har hur utvecklingsmöjligheter som helst, bara vi skulle ha entreprenörer som är villiga att satsa och se möjligheterna istället för att fundera på livets mening överhuvudtaget. Det finns hur mycket utvecklingsmöjligheter som helst.

Jag hoppas att finansutskottet hör VD:n på Visit Åland. Jag tror att hon kan argumentera ännu bättre än vad jag kan när det gäller detta. VD:n får belysa hur viktig turismen är.

Sedan har vi motionen nr 25 som gäller att sälja ut landskapets fastigheter. Detta tog jag upp i ett replikskifte här tidigare och det gäller fastigheterna som har övergått från staten till landskapets regi, gamla sjöbevakningsstationer. Det är viktigt att man nu följer upp detta så att det inte stannar av. Nu har man fått fastigheterna och sedan blir det ingenting mera. Fastigheterna förfaller, underhållet blir minimalt och man borde nu redan ha en plan på vad man tänker göra.

Vårt förslag är att man hastigt försöker avyttra de här fastigheterna. Man bör sälja ut fastigheterna och få in lite intäkter till landskapets kassa. Behov av investeringar finns, här kan man fylla på i den kassan.

Motion nummer 23 gäller köpstopp för nya markområden. När vi har ansträngda tider att få själva verksamheten att gå runt så behöver vi inte investera i några nya fastigheter, även om det är behjärtansvärt på det viset att det är för naturskyddsändamål. Jag tycker att vi ändå har ganska fritt på Åland idag att besöka holmar, bara man sköter sig. Vi har allemansrätten som är ganska snäll och öppen, folk får gå i land och gå ut i skog och mark hur mycket som helst. Vi på landskapet behöver inte samla på oss flera markområden. Jag föreslår att det stryks och jag tycker att man borde ta det i beaktande.

Jag stannar här om jag ska vara lite snäll och inte gå alldeles för mycket över tiden.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Eklund lyfte ekologisk odling och att vi inte kan göra om hela Åland till en grön ö. Det förstår jag. Däremot hör man lite hela tiden, t.ex. ÅTH säger nu att de har ett större sug från den finska marknaden och det är endast bara 3 procent av deras produkter som säljs på Åland. Det finns ett stort behov och folk vill ha fin åländsk lök som kommer härifrån och gärna ekologisk. Men ÅTH har inte någon möjlighet att komma emot för det finns för få som odlar ekologisk lök. Det var bara som ett konkret exempel.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det är klart att det finns marknad för vissa produkter i en viss omfattning. Hittills har ett problem varit när man har odlat ekologisk lök att utsädet har varit så dåligt så att löken har ruttnat i laget. När man äntligen fått in löken så har den nästan ruttnat före man har fått ut den på marknaden.

Nu finns det en annan teknik. Nu finns det plantlök som kan göra att man kan utveckla detta på ett annat vis. Men ändå innebär det ekologiska en liten ringa del. Som jag sade, jag är inte emot det. Men att tro att man kan knäppa om som på en strömbrytare, att nu går vi från konventionellt till ekologiskt, det fungerar inte.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Har jag förstått det rätt att det är meningen att det nu ska tillsättas någon som ska ha hand om en livsmedelsstrategi inom producentförbundet? Jag förstod att det tidigare inom hushållningssällskapet fanns en rådgivare som helt specialiserade sig på den ekologiska odlingen och att den rådgivaren rationaliserades bort. Egentligen var det fel att rationalisera bort en rådgivare om vi ska ställa om Åland till ett hållbart Åland. Det är i alla fall mina tankar. Det var väldigt dåligt att ta bort en rådgivare som verkligen satt på en enorm kompetens att hitta rätt produkter för att kunna odla ekologiskt på Åland. Stämmer mina funderingar?

Ltl Brage Eklund, replik

Frågan borde mera riktas till Tage Eriksson. Ltl Tage Eriksson kan nog detta. Jag vet att försöksstationen har lagt ner sin försöksverksamhet när det gäller all försöksodling på grönsaker. Endast äppel- och bärförsök är kvar. Visst har det försämrats på det viset. Hur rådgivningen har försämrats kan jag inte svara på. Jag tror att man köper de här tjänsterna utifrån idag. Man har inte en egen rådgivare, så tror jag att det är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eklund, det är en glädjens dag för den som gillar turismen. Jag blev jätteglad för att de flesta anföranden idag från de flesta partier har berört turismen, hur viktig den är och vilka framtidsmöjligheter Åland har med turismen. Jag håller helt med ltl Eklund att turismen är viktig för landsbygden och för skärgården. Vi ska heller inte glömma bort båtturismen som också är jätteviktig för speciellt skärgårdsbygderna och dess butiker. Läser man ÅSUB statistik gällande båtturismen i år så var det ingen glädjande läsning. Båtturismen har minskat med nästan 30 procent och det resulterar också i 30 procent mindre intäkter i många butiker.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tyvärr är båtturismen väderberoende. Turister bestämmer sig hastigt, är det till 2-3 dagar regn så flyr man området. Då blir resultatet på det viset som det har blivit.

Åtminstone i min egen verksamhet, uthyrningsstugor, har det varit en bättre säsong än tidigare. Jag kan inte se en nedgång där. Däremot ställs det hårda krav på anläggningarna. De ska vara i toppskick och moderna. Det är ingen som kommer till någon vedeldad kall stuga med kallvatten. Idag ska stugorna vara som hemma i ett bostadshus.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag välkomnar motionen om utförsäljning av statliga fastigheter. Personligen vill jag att man hellre skulle göra en översyn av det totala fastighetsbeståndet. Jag är säker på att det finns andra fastigheter som också kunde vara aktuella för försäljning. Varför har man valt att begränsa sig till just de här fastigheterna?

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, man måste ju börja någonstans, fru talman. Dessa fastigheter har tillkommit utöver de som har funnits tidigare. År 2004 gjordes en väldigt bra utredning om de totala fastigheterna på Åland, med minister Johan Ehn i spetsen som ledde den här utredningen. Det finns en hel bok om detta. Om jag inte minns helt fel så kom det förslag i budgeten år 2005 eller 2006 på utförsäljningar av fastigheter. Men ingenting blev verkställt.

Nu när ledamoten sitter i ett regeringsparti en så hoppas jag att hon kan påverka och påskynda att man titta över det här fastighetsbeståndet. Det är helt riktigt som ledamoten säger att man bör titta över det totala fastighetsinnehavet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Nu kommer jag att diskutera bl.a. lite idrott och utbildning.

I sitt anförande i måndags så berättade Johan Ehn om att ett idrottspolitiskt program ska tas fram vilket är bra. Det är riktigt bra. Vad vill vi politiskt med idrotten på Åland?

Jag ser idrotten på det viset att vi ska få flera att vilja röra på sig. Jag är själv inne på mitt 26:e år som ideell tränare inom idrotten. Jag upplever att det är allt fler barn och unga som inte vill tävla utan de vill träna för att hålla sig i form men också för det sociala, att umgås med vänner utanför skolan.

Samtidigt så finns det inom idrotten ett stort antal unga som vill tävla på hög nivå, elitnivå och gärna så högt som möjligt.

Här har vi politiskt ett uppdrag att ge den politiska riktningen om att vi inte bara vill se satsning på elitidrotten, utan man måste se även dem som inte blir elit eller vill tävla.

 Jag var på ett idrottstoppmöte i Ålborg och representerade Ålands lagting i slutet av september och där hade vi en seminariedel som handlade om idrotten som integration och inkludering. Det blev mycket integrationsfrågor. Jag känner idag att idrotten är en del av integrationen och inkluderingen. Allt fler barn idag är ensamma.

Det är viktigt att alla ryms inom idrotten och att barnen inte toppas för tidigt inom barnidrotten. Jag har en känsla av att man idag i många idrotter går mot toppning allt tidigare. Idrotten kanske ibland glömmer bort barnrättsperspektivet och de vuxna vill se att barnen vinner och att det ska gå bra för fotbollslaget. Vad vill barnen? Det är viktigt att tänka på det sociala, att de har roligt tillsammans.

Det betyder att verksamheten ska utgå ifrån barnets eget uttalade intressen och behov, där leken, glädjen och lusten att röra sig sätts i första rummet. En verksamhet som bör innehålla allsidig träning och som uppmuntrar deltagande i flera idrotter.

Vidare är tävling också en naturlig del för många och delar både idrott och lek, men det måste just vara en lek. Det får inte bli för allvarligt. Resultaten ska spela mindre roll. Alla ska få vara med på lika villkor. Succesivt sker sedan en naturlig differentiering mellan olika idrottsliga ambitionsnivåer, men inom idrottsrörelsen ska det finnas plats för alla.

Det får inte bli så att vissa idrotter inte har råd med både unga motionärer och elitsatsande. Jag har själv en gång i tiden startat en tonårsgrupp inom simningen där man inte behövde höra ordet tävling. Man ska inte se att tränaren tar fram tidtagaruret. Man ska istället för höra hur man ska utvecklas.

Sedan ska inte kommungränserna spela någon roll. Det finns tyvärr beklagliga beslut på landsbygden där man tagit beslut att man bara ger stöd till deltagare från den egna kommunen. Har man då verkligen tagit med ett barnrättsperspektiv?

Nu är det ju så att idrotten har en bra takorganisation idag som kommer att få uppdraget att ta fram ett idrottspolitiskt program. Men jag hoppas att det ändå finns en politisk beställning till takorganisationen Åland Idrott. Vad vill vi med idrotten? Vad är viktigt?

Fru talman! Idrotten är en del där barn får bekräftelse och utvecklar sig.

En annat viktigt ställe för barns utveckling är barnomsorg och skola. Men det kan också gå tvärtom, för ibland kan både dagis och skola vara ett hårt klimat för barn. Det är viktigt att man till dagis tar in alla kompetenser; barnträdgårdslärare, specialbarnträdgårdslärare och skolpsykologer bör finnas som hjälp.

Jag kommer ihåg en gång när jag i våras ringde till BUP för att prata om BUP och om deras resurser räcker till. Ja, bara det finns rätt resurser på rätt plats. Då tänker jag att man ser att barnomsorgen använder hellre skolpsykologer istället för att begära ett utlåtande av BUP. Det jag vill få sagt är att man ska ha rätt resurser på rätt plats.

Jag ser brett på att vi behöver utveckla skolhälsan. Skolhälsan är jätteviktig. Ser vi på tillgången till skolpsykologer och skolkuratorer, vad kan vi göra där? Satsar vi på skolpsykologer och skolkuratorer i våra skoldistrikt så ger detta en framtida inbesparing för bl.a. psykiatrin, men framförallt får de som verkligen få hjälp av BUP snabbare hjälp. Jag vill lyfta fram nytta med att använda skolkuratorer.

Jag har själv pratat mycket om att använda skolpsykologer. En person inom skolvärlden sade att det är sociala problem som vi först behöver ta itu med. Skolkuratorerna har kunskaper om detta och då bör vi ha tillräckligt med skolkuratorer. Jag frågade en skolpsykolog och vi hade tillräckligt med skolkuratorer just nu. Jag fick svaret; ”nej, tyvärr gör skolpsykologerna idag skolkuratorernas jobb för de hinner inte med”. Hur vi ska göra här i framtiden behöver vi titta på.

Sedan vill jag prata lite om dessa elever som har anpassade läroplaner och ska söka enligt prövning. Med en dåres envishet, brukar säga, så fortsätter jag att prata om det och jag kommer också att avsluta mitt anförande med att prata för dessa ungdomar.

Nu går vi mot en utbildningsgaranti. Vi kommer att förbättra för de elever med anpassade läroplaner och som ska söka enligt prövning.

Jag upplever, fru talman, att vi har en tickande bomb. Allt fler unga kommer från grundskolan med anpassade läroplaner. Fortsättningsvis är det en restriktiv antagning av elever med anpassade läroplaner. Jag förstår inte att det ska vara så svårt att hjälpa dessa elever. Jag har pratat för dessa elever varje gång tillfälle ges.

I våras så pratade jag om att det nu är dags att börja se som alternativet att man ger utbildningslinjen en ”elevpeng” dvs. att linjerna får ersättning per elev. Om man tar in elever med anpassade läroplaner så ska linjen få en extra peng, för dessa elever behöver hjälp med lite extra resurser. Men slutar eleven den linjen och hoppar av så följer den pengen eleven. Då jobbar man säkert lite extra att hålla kvar de resurskrävande eleverna som man kanske annars glömmer bort lätt. Då blir eleven med anpassad läroplan mer intressant och man säger inte att de inte har råd att ta in elever med anpassade läroplaner.

Apropå pengar så har jag en viss oro. Ifjol, när vi debatterade budgeten, så tackade jag för bra skrivningar i Ålands gymnasiums budget där man skulle ge de som behöver extra resurser. Gav man dessa elever de resurser de var i behov av?

Idag har vi sänkt budgeten för Ålands gymnasium. Nu börjar reformen Ålands gymnasium trilla på plats, men jag är ändå orolig.

Till sist, fru talman, vet ni om att de elever som söker med anpassad läroplan inte omfattas av vårt nordiska avtal om nordiskt samarbete av gymnasialstadiet kostnadsfritt? Enligt vad jag har fått erfara förra veckan så om en elev med anpassad läroplan söker studieplats utanför Åland, till Sverige var det i detta fall, så får familjen stå för kostnaderna. Stämmer detta att inte de nordiska avtalen om utbildning inom gymnasialstadiet gäller så är det riktigt oroväckande. Vi pratar om att man ska ha lika rättigheter, men om detta stämmer så är det ytterst oroväckande. Framförallt eftersom vi idag har allt flera elever som har anpassade läroplaner. Man måste verkligen börja fundera på om de som ger eleverna anpassade läroplaner vet vilka framtida negativa konsekvenser det kan få för dessa elever?

Jag vill ta upp lite till, fru talman, men jag tror att jag sparar det till en annan gång. Tack.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Winé, jag håller med det mesta som ledamoten sade i sitt anförande.

Jag plockar upp idrotten. Idrotten går i bräschen för integration, social inlärning och gemenskap. Jag är den första att skriva under på att vi ska försöka få fram ett idrottspolitiskt program som lyfter fram de saknar ltl Winé nämnde. Det är viktigt att vi bygger på breddidrotten. Barn och ungdomar ska idrotta för att ha roligt, de ska fortsätta långt upp i åldrarna och helst hela sitt liv. Skapar vi sådana förutsättningar så skapar vi per automatik också en topp som kommer att föra Ålands flagga med stolthet ute i världen. Jag håller helt med när det gäller ett idrottspolitiskt program.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg, alla kan inte bli elitidrottare, men alla behöver bekräftas. Det är så otroligt viktigt att man som idrottsledare bekräftar barnen och att de känner att de passar in. Det är detta som barnen känner. Man ser en lycka hos barnen när de har lärt sig någonting. Det gäller inte alltid vem som är snabbast på hundra meter. Man märker att barnen känner att de blir bättre, får en bättre kondition och att de utvecklas, att se detta i deras ögon är fantastiskt.

De som inte blir elitidrottare gör otroligt mycket för gruppen och gruppsammanhållningen och det är de som ofta har de sociala förmågorna. De som verkligen har en vinnarinstinkt har mycket tunnelseende, de ser bara segrar, vinster och sig själva. De andra ser ofta det sociala.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Det bästa med det här är också att vi pratar om något som inte är kostnadsdrivande. Det här kostar inte mer pengar än vad det har gjort tidigare. Tvärtom, med tanke på de problem som har lyfts fram här idag och igår om psykisk ohälsa så är idrotten kanske den aktivitet som främjar psykisk ohälsa allra bäst från unga år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vi har här lyft fram det ologiska med hur vi sätter budgeten som helhet.

Jag vill också lyfta fram en annan budget som sköts på ett mycket märkligt sätt. Det är gymnasiets budget, som ltl Winé lyfte fram. Nu diskuterar vi hur mycket pengar gymnasiet ska få för nästa läsår. Sedan går pengarna ut till gymnasiets verksamhet, men först i augusti vet de vilka elever de har på vilka linjer och vilka individuella behov som finns. Inom gymnasiets verksamhet kostar de olika linjerna väldigt olika. Jag understöder ltl Winé angående att man behöver se över budgeteringen av Ålands gymnasium.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Johansson, det här är en utmaning. Just nu är det svårt att veta hur nästa års elevunderlag blir. Det som också är lite intressant med det här är att vi har gett bort den politiska makten till Ålands gymnasiums styrelse. Vilken budgetsumma vi än sätter här är det ändå styrelsen som prioriterar. Jag känner att den makten skulle jag inte vilja ge bort även om jag igår pratade om att det är viktigt att landskapet ser över vilka pengar de har. Som lagtingsledamot vill jag gärna vara med och se att de som jag prioriterar får pengar. Det här är en tuff utmaning. Framförallt måste vi se till att vi genom lag styr att de elever som behöver få extra resurser ska få det, och inte att man sedan får läsa i något beslut att någon elev inte har fått en studieplats på grund av att det inte finns pengar.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det är precis på det sättet som ltl Winé sade. Jag tror att vi behöver se till att vi har ett rejält utbildningspolitiskt program som säkerställer de utbildningarna som leder in i arbete och ekonomisk självständighet. Vi behöver faktiskt se på hela utbildningskakan, se vad som är viktigast och säkerställa att de linjerna erbjöds till alla.

Ltl Göte Winé, replik

Ja, det var så vackert sagt så jag tänker inte säga någonting. Men jag måste säga att ni liberaler blir bara klokare och klokare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Winé lyfte fram ett otroligt viktigt politikområde men också ett viktigt problem som vi behöver lösa under nästa mandatperiod. Det gäller nämligen elever som har anpassade kurser. Nu lyfte ledamoten ytterligare en problematik att de eleverna har svårt söka till Sverige. Vi socialdemokrater kan inte acceptera att vi har en sådan rådande situation på Åland när man både i Finland och i Sverige har hittat lösningar.

Pengar styr vårt system. För att kunna skapa en förändring så tror jag att vi behöver se över det ekonomiska systemet. Jag tackar för inlägget.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl Kemetter. Det här har vi diskuterat inom gruppen ganska länge. Vi måste se vad vi kan göra för att trygga en framtida studieplats för dessa elever. Om vi går mot en hårdare ekonomisk framtid så får det inte bli på bekostnad av dem som behöver mer stöd. Man måste trygga dessa elever och se hur man kan hjälpa dem. Det här är en investering i vår framtid. Det är de som ska arbeta och bli skattebetalare och därför måste vi förebygga marginalisering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för ett engagerat anförande. Det sociala patoset lever starkt hos ltl Winé. Det är vackert så.

År 2013 fanns det enligt statistisk årsbok 180 elever från årskurs 1-9 som hade helt eller delvis anpassade läroplaner. Självklart har samhället ett ansvar att se till att även dessa elever har möjlighet att få en gymnasieutbildning, en yrkesutbildning, det vill alla ha.

Min frågeställning är; borde inte resurserna sättas in tidigt? Resurserna borde sättas in tidigare, kanske redan i dagis, när man ser att det finns barn som eventuellt kan ha problem. Det behövs också mer resurser i grundskolan. Ju tidigare man komma in med stöd och support desto bättre blir resultatet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Som vanligt kommer minister Thörnroos med mycket bra inlägg.

Jag tog bort lite ur mitt anförande när jag såg hur tiden rusade iväg. Får vi resurser inom barnomsorgen och kan jobba från tidig ålder med skolkuratorer då sparar det in och då får man jobba med den sociala tryggheten. Man har lättare att lära sig i tidig ålder. Resurser behöver helt klart sättas in tidigt.

Vi som sitter i kommuner har utmaningar att verkligen se till att resurserna finns. Jag anser att vi har för få skolkuratorer idag för att hjälpa elever. Vi har jättemånga barn som far illa i dagens grundskola. Vi måste se till att vi hjälper dem, att de känner sig trygga och därigenom får de en bättre inlärning.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tror att vi alla måste försöka komma ihåg att vi ska ha individen i centrum. Vi måste försöka skapa bättre interaktion i övergången från barndagvården till grundskolan och från grundskolan till gymnasieskolan. Sist och slutligen är det en människa som vi pratar om. Jag tycker att samhället har en skyldighet att se till att den här övergången är så lätt som möjligt. Det gläder mig att ltl Winé återigen lyfte dessa sociala frågor. Ltl Winé har mitt fulla stöd.

Talmannen

Talmannen vill påminna om titulaturen.

Ltl Stefan Toivonen

Tack, fru talman! Bästa kollegor, ltl Winé hade ett intressant anförande när han talade om den breda idrotten. Vi körde ju Triathlon för nästan 31 år sedan. Jag har stått för den här bredden. Jag var bland de sista då, men för några veckor sedan var jag på andra plats i min åldersklass. Det blir bättre.

Jag tänkte gå till de tråkiga sakerna, budgeten.

Igår inledde jag med att lite försöka korrigera budgeten för att få fram vilket underskott det egentligen är frågan om. Jag lade fram två motioner om att sänka uttaget från pensionsfonden och att sänka uttaget från PAF. Jag kom då till att budgeten var ungefär minus 30 miljoner, vilket jag fick kritik för. Men om man inte undersöker hur stora uttag man ska ta, ja då kunde man lika bra att ta ut 10 miljoner till från PAF eller 5 miljoner till från pensionsfonden. Då ser man att budgeten är i balans, det är inget problem och det är bara att gå vidare. Det var detta som jag ville få fram.

Så länge dessa likvida medel, 58 miljoner, finns så då är det inget problem. Men vi hörde tidigare här idag om det strukturella underskottet. Har vi detta underskott år efter år så tar pengarna slut en vacker dag. Vi borde ändra riktningen tidigare.

Min vana trogen när jag tittar på ett sådant här dokument så hör det också till att jag gör en formell granskning. Jag var på skolning för några veckor sedan och lärde mig hur ett förslag till budget ska byggas upp. Jag lärde mig att man i början läser om en ekonomisk översikt som är skriven av regeringen. Man får reda på situationen och hur man ser framöver. Det låter ju logiskt. Därför blev jag lite förvånad när det visade sig att de 6 första sidorna här är ordagrant citerade från ”Ekonomisk översikt hösten 2015”, publikation 15.10.2015, författaren Richard Palmer. Det är ingalunda regeringen som har skrivit det. Det är tur att det inte är ett seminarieunderlag, för det är ganska allvarligt att citera 6 sidor utan att ens nämna att det är en utomstående författare även om det är regeringens åsikter. Det kunde kanske ha funnits en hänvisning.

Ltl Höglund var tidigare inne på det som jag också tänkte säga, ni som har suttit här tidigare säger att den här budgeten är så mycket lättare att förstå. Då undrar nog vi hur den tidigare budgeten var? Vi har väl sett några budgetar.

Jag reagerade på att när man öppnar budgeten på ungefär 200 och försöker hitta en innehållsförteckning så finns endast del, ett, två, tre och fyra. Om jag vill titta var pensionsfonden finns så finns den inte innehållsförteckningen överhuvudtaget. Jag ska försöka se var den finns någonstans.

Det är synnerligen svårt att läsa den här budgeten om man inte är van med den tidigare och om man inte har en innehållsförteckning. Det som också saknas är ett sakregister.

Vi talade om fastighetsverket som jag stötte på när jag sökte en sak. Var finns fastighetsverket? Jag hörde att det fanns på många olika ställen. Detta finns ju på internet och då kan man googla och hitta det via internet men det känns lite bakvänt. Det här låter kanske som små petitesser.

Om jag får påpeka det så är mitt gruppnamn Åländsk Demokrati. Jag tycker att det nästan är ett demokratiunderskott att man inte kan få fram informationen. Har man grundskoleutbildning så ska man kunna läsa den här budgeten. Men man hittar inte, det finns begrepp som man inte förstår och jag tycker att vi kan försöka få budgeten ännu bättre. Den har blivit bättre har jag förstått, men det finns nog många saker ännu att förbättra. Ni är vana att det är på ett sätt, ni hittar och ni vet vilket moment en sak ligger under. Men om man sedan vill titta på ett enskilt ärende så är det nog väldigt svårt.

Igår frågades det efter förbättringsförslag. Det som jag först vill nämna, som flera andra har nämnt också, är att vi talar om att ekonomin är dålig men ser vi internationellt så är arbetslösheten väldigt låg här, levnadsstandarden är väldigt hög och det går bra för företagen.

Som jag ser det har vi problem med två saker. Det ena är prisnivån, om jag exemplifierar en kopp kaffe på Torggatan och en kopp kaffe på annat håll. Det andra är underskottet i budgeten, om det sedan är 17,10 eller 30 miljoner spelar inte så stor roll.

Vi har svårt att påverka prisnivån, vi kan påverka indirekt här i lagtinget. Budgetunderskottet, som åtminstone en del har diskuterat här och många har diskuterat lite andra saker, är faktisk det som vi 30 här kan påverka. Ska budgetunderskottet vara noll, 30 eller 5 miljoner? Det är faktiskt vi som påverkar det. Vi kan inte skylla ifrån oss på någon annan.

Jag har själv sett ekonomier på annat håll, både i Frankrike och i Portugal. I Portugal trodde de att de hade hur mycket pengar som helst. EU betalade 20,30 och 40 procent, det var inget problem med det, man byggde och byggde och till slut tog pengarna slut. Nu har man sänkt löner och pensioner med 30 procent. Vi är absolut inte i det läget, vill jag betona. Det är bättre att vi ser hur det har gått för andra och mota Olle i grind.

På fastlandssidan har man talat mycket om kostnadsnivån, att försöka få ned lönekostnaderna. Man har talat om 5 procent. Det har varit sänkningar av övertid och semesterpremier. Den debatten förväntade jag mig före valet, men jag såg inte mycket av den.

Om vi ska kunna diskutera den saken så måste vi börja här. Därför har ÅD lagt en budgetmotion om att lagtingsledamöternas arvoden ska sänkas med 5 procent. Det är detta som är målet på fastlandet.  ÅD har också lagt en budgetmotion om att regeringsmedlemmarnas löner ska skäras ner med 5 procent. Om vi börjar med den diskussionen så har vi förmodligen lättare att diskutera annat. Vi har varit inne på saker som kanske borde sänkas osv. Vi kan inte kräva att andra ska sänka sina löner om vi inte börjar med oss själva.

Dagen efter valet så besökte jag lagtingshuset med min portugisiska vän Helena och hon var imponerad över vad hon såg. Före vi träffades så visste hon inte att Åland fanns. Hon blev väldigt förvånad när jag några dagar senare sade att vi tyvärr måste flytta ut härifrån ett år för att vi ska renovera lagtingshuset. Jag har personligen haft svårt att säga till dem som jag har visat lagtingshuset för att vi ska renovera för 4 miljoner.

Vi såg hur det gick med renoveringen av museibyrån. Kostnaderna skulle vara 2 miljoner men det blev 6 miljoner.

Det här är någonting som berör oss. Jag har lagt en motion om att vi ska halvera renoveringskostnaderna. Det sparar 2 miljoner. Vi kanske t.o.m. inte behöver flytta ut till landet. Jag tycker att ett parlament ska hållas i centrum. Det finns väl inget parlament någonstans i världen som inte håller till i huvudstaden? Världens minsta metropol.

Om vi ska kunna diskutera sänkningar 15, 17 eller 30 miljoner så tycker jag att vi måste börja med att diskutera det som ligger runt oss; våra arvoden, regeringslönerna och renoveringen här.

Jag har lite till men det går ju att få flera talturer så jag ska inte gå över tiden. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag blir lite bestört av ltl Stefan Toivonens lättvindiga påstående att det bara är att minska budgetunderskottet. Jag undrar om ledamoten alls har följt med den debatt som egentligen har försiggått här under de tidigare åren, och under vilken press den nuvarande regeringen har varit för att överhuvudtaget behålla en bra budget?

Vi måste ändå komma ihåg att landskapet inte ha några lån och har egentligen en ganska solid kassa. Att bara häva ur sig att vi ska sänka löner och pensioner för att uppnå någon form av budget i balans tycker jag är populism rent ut sagt.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack, talman! Jag är inte sagt vad vi ska göra. Men om vi sänker kostnaderna kring oss själva, antingen löner, pensioner eller andra kostnader, så har vi en större frihet att välja sedan vad vi vill göra. Jag har inte på något sätt sagt vad vi ska göra. Min poäng är att vi måste börja med oss själva.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Skulle ltl Stefan Toivonen vara lite mera påläst så skulle ledamoten veta att vi ganska nyligen hade en debatt just kring lagtingsledamöternas löner och nu har vi en kommission som ser över arvodena. Det är inte alls frågan om att lagtingsledamöterna och regeringen på något sätt, jämfört med andra parlament, har höga löner och inte heller i jämförelse med näringslivet. Jag tycker faktiskt att det här parlamentet har skött just den biten mycket bra.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Jag har inte någon mer kommentarer. Det jag har sagt är sagt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag håller med ltl Toivonen att budgetförslaget kunde bli ännu tydligare, men det här budgetförslaget är faktiskt en förbättring jämfört med tidigare kan jag lova.

Ltl Toivonen återkommer till underskottet. Han hade ett resonemang om att underskottet egentligen skulle vara 30 miljoner. Det resonemanget förstår jag inte riktigt. PAF medlen är en del av pengarna och budgeten. Det bildar tillsammans med allt annat ett överskott eller ett underskott. Det beror på hur mycket man väljer att ta in och det är en bedömning som landskapsregeringen och lagtinget gör. Man kan diskutera om uttaget är rätt nivå eller inte.

Men de facto betyder ltl Toivonens förslag i budgetmotionerna, om man genomför dem, att underskottet ökar med ytterligare 11 miljoner. Kan ltl Toivonen åtminstone erkänna det?

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag ser det lite som en resultaträkning för ett företag där man först har ordinära intäkter och sedan har man extra ordinära intäkter. Man kan ha uttaget från pensionsfonden på två ställen. Man kan ha det långsiktiga ovanför resultatet. Om man ett år väljer att ta ut mer eller mindre så då har man det nedanför. Man kan sedan diskutera om det ska vara 70, 80 eller 60 procent av den långsiktiga vinsten. Sedan när vi har diskuterat det så vet vi var nivån ligger. Det är min idé.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag förstår, men då ska man egentligen diskutera före uttaget från PAF eller från pensionsfonden. Det resultatet ska man i så fall diskutera om man vill ha en diskussion om detta.

Däremot betyder ltl Toivonen förslag att man spär på underskottet ytterligare med 11 miljoner. Det måste man kunna inse. Jag vill se att ltl Toivonen tar detta till sig och i så fall föreslår förändringar på kostnadssidan eller på någon annan intäktssida. Att ytterligare spä på underskottet med 11 miljoner känns oansvarigt.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack, fru talman! De två första budgetförslagen som jag hade ger ju struntsummor. De är enbart symboliska. Att minska renoveringen kan ge 1 miljon.

Som jag sade igår, om alla sparar 1 miljon så sparar vi 30 miljoner tillsammans.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Jag vill göra ltl Toivonen uppmärksam på att den praktiska konsekvensen av budgetmotion nummer 14 blir att allt måste planeras om och verkställandet måste skjutas upp. Dessutom baseras budgetmotionen på premissen att själva jobbet kan genomföras på kortare tid genom att vi kapar bort pengar.

Det finns ingenting som stöder en sådan tanke. Tvärtom, det kan till och med dra ut längre på tiden.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Jag känner inte till hur planerna har varit för det framgår faktiskt inte från budgeten. Det var väldigt svårt att ens veta till vilket moment jag skulle rikta den här budgetmotionen. Men jag var och diskuterade med en av tjänstemännen så jag fick information om det.

Minister Wille Valve, replik

Det blir således en bra fråga för finans- och näringsutskottet att fördjupa sig i.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Det är väl det som är meningen med en budgetmotion, ja.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Jag begärde ordet för att diskutera det som kallas för det strukturella underskottet. Det har förts en hel del resonemang om det. Man säger att det är fel att ta ut det som man tar ur pensionsfonden, men man kan inte kalla det för fel så länge man håller sig inom lagens råmärken. Jag tror att det var upp till diskussion här redan igår också. Men det är klart att om man kan hitta tydligare sätt, än vad vi har nu, att redovisa det på så då bör man överväga det. Diskussionen tycks handla om sättet att redovisa och inte om själva uttagen i sig.

Vad gäller uttagen från pensionsfonden så tycker jag att det är helt oproblematiskt så länge som man håller sig till lagens råmärken.

Landskapet som ägare har en möjlighet att ta ut det man önskar från PAF. Problemet just i det här fallet är att man avser att ta ut detsamma som den prognostiserade vinsten. Det finns ett litet problem mot bolaget i sig att man tar så pass mycket därifrån. Men budgetmässigt och redovisningsmässigt torde det inte vara något problem.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Stefan Toivonen, replik

Ja, det var ungefär det som jag har sagt.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Så sammanfattningsvis är det inte heller för ltl Toivonen så särdeles stora problem med de här sakerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det senaste replikskiftet var ganska klargörande när det gäller uttaget från pensionsfonden. Jag kan ytterligare tillägga att enligt den lagstiftning vi har, som strikt reglerar den här verksamheten, så kunde vi tagit ut cirka 2,5 miljoner till ur pensionsfonden och ändå följa lagen. Men vi har valt att hålla oss på den här nivån för att kunna ha en stabil utveckling.

Som information kan jag säga att pensionsfonden skapades för cirka 20 år sedan, år 2005, med en liten insättning på 20 miljoner mark. Idag har vi en pensionsfond som vid årets slut kommer att ha ett marknadsvärde på 400 miljoner euro. Lasse Wiklöf skulle ha sagt 2,4 miljarder mark om han hade stått här idag. Det har varit en enorm utveckling. Trots att vi tar ut pengar från pensionsfonden så växer den fortfarande. Vi har ett så bra kapital där. Vi har den bästa täckningen jämfört med något annat land och något annat samfund åtminstone i Norden.

 Jag tycker att det är lite onödigt att man hela tiden ska hålla på att göra pensionstagarna oroliga. Om det är några som kan vara trygga så är det faktiskt de som har varit landskapsanställda.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Det har aldrig varit min avsikt att göra någon orolig. Jag har heller aldrig sagt att man inte har rätt att ta ut den här summan. Frågan är om man ska öka med 5 miljoner. Jag tycker att man borde ha ett jämnt uttag och sedan kanske visa lägre ner att man tar lite mera.

Jag kan också nämna att utvecklingen har varit jättebra för man har betalat in en massa pengar. Om jag kommer ihåg rätt så har landskapet också en pensionsskuld på cirka 350 miljoner euro. Men som vi hörde har pensionsfonden utvecklat sig rätt bra, men det finns fonder som har utvecklat sig bättre och den debatten tar jag gärna en annan gång.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vill gärna ta upp det så kallade underskottet. Jag tycker att det bollas med miljoner lite väl lättvindigt här, som att det skulle vara väldigt enkelt att ta bort ett underskott. Jag försäkrar att den här landskapsregeringen har gjort sitt allra bästa för att minimera underskottet och jag är säker på att också nästa kommer att göra det.

Med nuvarande budgeteringssystem så kan man inte börja prata om att vi ska stryka olika saker för x antal miljoner, det påverkar affärsbokföringen marginellt. När man pratar om 1 miljon bort från underskottet så pratar man samtidigt om 20-25 tjänster som antagligen ska bort. Det är ungefär 20-25 tjänster per miljon. När ltl Toivonen sade att 30 miljoner borde bort så är det alltså 600 tjänster och då förstår alla att det är en omöjlighet.

Det här måste skötas med en mycket varsam hand och långsiktigt tänkande så att vi anpassar kostnadsvolymen till de intäkter vi kan ha över tid. Allt annat vore att skada det åländska samhället och det hoppas jag att ingen verkligen vill göra.

Vi ska skydda de servicenivåer vi har; den goda sjukvården vi har, den god omsorg vi har och den goda utbildningen.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack, fru talman! För det första har jag aldrig sagt att vi ska ha en budget exakt i balans. Det beror ju på läget. Jag förstår precis att om vi tar bort pengar så måste vi skära på något sätt. Man hör alltid att om man ska skära 1 miljon så gäller det x antal tjänster för man dividerar med lönen. Men det finns två sätt att spara; det ena är antalet tjänster och det andra är lönenivån. Genom att titta på den andra varianten att sänka lönerna, som jag har i budgetmotionen, då ger man möjligheten till två olika alternativ.

I det här läget är det väldigt, väldigt viktigt att inte öka på arbetslösheten och då finns den andra biten. Det skulle möjliggöra två alternativ för den kommande finansministern.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Lindholm

Fru talman! Ärade kollegor, jag ska prata om något som inte har varit så mycket på tapeten här av naturliga orsaker. Det tangerar ändå en del av det som har diskuterats här. Det har diskuterats rätt mycket turism som jag kommer in på lite senare.

Fiske har varit en viktig försörjningskälla ända sedan de första ålänningarna flyttade hit, troligen var de först fisketurister för att sedan slå ner bopålarna för gott. Fisket har under senare delen av 1900-talet genomgått stora och snabba förändringar vilket först resulterade i ett stort havsfiske med många sysselsatta både direkt och indirekt. Under 1990-talet och de första åren in på 2000-talet försvann havsfisket i det närmaste helt och hållet dels på grund av låga fiskpriser och ökade bunkerkostnader men även beroende av inträdet i EU och den gemensamma fiskeripolitiken. Dessutom började sälproblemen öka drastiskt vid denna tidpunkt.

I dagsläget finns 30-40 personer som fiskar i sådan omfattning att de kan komma i åtnjutande av de stöd som regelverket medger. Det absolut viktigaste av dessa är sältoleranspremien som faktiskt gjort skillnad för några fiskare. Med tanke på alla rapporter om att vi bör minska vår konsumtion av kött till förmån för fisk så borde fiske vara en framtidsbransch. Tyvärr är sanningen den att fiskarkåren till största delen utgörs av män som har passerat 50 år och i många fall även 60 år. Nyetableringar är sällsynta och flera av dem som tidigare fiskat på heltid har börjat jobba inom andra sektorer åtminstone delar av året vilket ytterligare minskar tillgången på färsk närfångad fisk för allmänheten. Denna trend måste vi försöka vända och höja statusen för yrkesfiskarna. Ett sätt där vi politiker faktiskt kan göra något är att rekommendera att skolor, dagis och äldreboenden serverar närfångad fisk istället för odlad norsk lax, åtminstone varannan gång det är fisk på menyn.

Traditionellt har fisket alltid haft en roll i försörjningen i skärgården även om det sällan varit enda inkomst. Det diskuteras mycket om möjligheter till jobb i skärgården. Jag tror att fiske kan vara en av inkomstkällorna för betydligt fler än vad som är fallet idag.

Det finns även en annan sida av fisket nämligen sportfisket där antalet arbetsplatser ökar och där nyetableringar sker så att vi idag kan räkna med att fiskeguiderna på Åland troligen omsätter mer pengar enbart i första ledet än vad det samlade småskaliga kustnära fisket gör. Detta är förstås glädjande och skapar ringeffekter för stuguthyrare, hotell och restauranger.  Vi behöver få dessa två grupper att se varandra, inte som konkurrenter utan som kolleger med olika inriktning.

En förutsättning för båda gruppers existens är naturligtvis tillgången på fisk. Ett nytt hot har tillkommit det senaste decenniet nämligen mellanskarven som under sommar- och höstmånader kommer i stora skaror och dammsuger vikarna på fisk. De äter allt de kommer åt och i vår skärgård med relativt stora områden med grunda vatten med abborre och gädda samt sik som huvudföda. Skarvarna ökar kontinuerligt och vi måste alla hjälpas åt för att se till att bromsa utvecklingen. Vi på Åland har gått inför ett välfungerande system med avhysningsjakt som rätt utförd begränsar skadorna.

Ett problem är att miljömyndigheterna i riket inte velat godkänna skyddsjakt och äggprickning för att dämpa ökningen av skarv med hänvisning till EU:s fågeldirektiv. Så länge skarvstammen i Östersjön ökar kommer vi att ha ökande problem för både fiske, fiskbestånd och miljö.

Vi fick förmånen att från Ålands Fiskare delta i en resa till Bryssel inbjudna av Nils Torvalds och träffade personer som sitter med i såväl EU-parlamentet som specialmedarbetare från kommissionen och deras samstämmiga uppfattning var att denna fråga är av nationell karaktär och bör lösas så. Vi får verkligen hoppas att våra fiskarkolleger på rikssidan ska ges möjlighet att åtminstone freda sina redskap och helst även få tillstånd till äggprickning för att hindra en total kollaps av fisket där.

Fru talman! Vi har i dagsläget en fungerande fiskodlingsanstalt som kläcker havsöring, gädda och sik och säljer till fiskelagen. Utan denna verksamhet som Guttorp bedriver skulle vi få minskande bestånd av gädda och sik och i princip helt förlora vårt fina öringsfiske.

I budgetmotion nr 24/2015-2016 föreslås att fiskodlingsverksamheten borde privatiseras alternativt att fiskynglen skulle köpas in utifrån.

Vi har flera gånger under debatten fått höra att fastighetsverkets uppskrivning av fastighetsvärdena är av teknisk natur men att använda dessa ”nya” kostnader som argument för att Guttorp är för dyrt att driva är en märklig retorik. Om man privatiserar driften finns ju ändå de dyra lokalerna kvar. Guttorp har en väldigt slimmad organisation och har en stor kunskapsreserv på området som skulle riskera att gå om intet vid ett sådant arrangemang, såvida man ändå skulle hitta någon som vill driva anläggningen billigare.

Att köpa in fisk utifrån är en mycket vansklig affär där man riskerar att föra in sjukdomar som inte finns i våra vatten, riskera att få inställda leveranser av fisk samt att helt ligga i händerna på andra. Vi bör även hålla i minnet att de fiskyngel som produceras av Guttorp och som köps in och planteras ut av fiskelagen är av lokala stammar av gädda, sik och havsöring, låt vara att öringen till större delen är kläckt vid fiskodlingsanstalten.

Vi ska komma ihåg att vi har egen lagstiftningsbehöriget när det gäller fiske och fiskevård och den enda myndigheten som i praktiken utför någon fiskevårdande verksamhet är Guttorp. Vi har inget Vilt- och fiskeriforskningsinstitut som i riket. Detta förpliktigar, vi borde fundera på om vissa vattenvårdsprojekt inom LBU-programmet, t.ex. restaurering av lekplatser och våtmarker kunde ingå som nya arbetsområden för personalen. Utplantering av fisk är egentligen bara en understödande verksamhet när den naturliga leken inte längre fungerar fullt ut.

Min förhoppning är att alla i denna sal inser Guttorps betydelse för fiskstammarnas utveckling, det småskaliga yrkesfisket och inte minst den så viktiga säsongsförlängande effekt för besöksnäringen ett högkvalitativt sportfiske är och ser till att även i framtiden trygga verksamhetsförutsättningarna för Guttorps fiskodlingsanstalt. Tack, fru talman.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag begärde replik i början av ltl Mikael Lindholms anförande. Jag tänkte ställa en fråga angående hur ledamoten ser på Guttorps verksamhet. Nu redogjorde han för det här på slutet.

Ltl Lindholm nämnde skarven. Vad uppskattar ltl Lindholm att skarvens ekonomiska betydelse är för det kustnära fisket idag? Hämmar den ekonomiskt eller är det tillväxten av själva fiskarna som är det största problemet gällande skarven.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Ltl Mika Nordberg frågade vad det finns för ekonomiska besvär av Skarven, det är nog väldigt lokalt. Där skarven finns i stora ansamlingar så där tar det nog bort både tillväxt och även det som ska fångas nu. Man har sett att de kommer mer och mer in i lekområden och de blir mer och mer orädda och det är mycket allvarligt.

Ltl Mika Nordberg, replik

 Fru talman! Där tycker jag att vi har en skyldighet att ge en viss eloge till nuvarande regering som har möjliggjort skarvjakten. I Finland har de ett mycket större problem och även problem med skyddsjakten av skarv. Jag har förstått att den säregenhet som gör att vi via självstyrelselagstiftningen kan ha skarvjakt i begränsad omsättning ändå har medfört en viss nytta.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Absolut, ltl Nordberg. Jag sade också i mitt anförande att här på Åland har vi den lyckliga situationen att vi har en fungerande avhysningsjakt. Om man inte själv jagar på det ställe man har jakträtt på så ska man se till att man ger lov åt personer som är intresserade att jaga. Det finns nog en möjlighet. Skarven är en klok fågel. På de ställen det har varit jakt är man av med problemen åtminstone ett par veckor framåt.

Jag är mycket tacksam och jag ger en eloge åt sittande regering som har möjliggjort jakten i den form den är. Bekymret är att så länge de inte jagar på rikssidan så kommer deras stammar att öka. Tack och lov har vi inte någon häckande skarv här men de kommer hit när de har häckat klart och det blir bara fler och fler.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Mikael Lindholm. Just fiske, sportfiske och skarvjakt hör till mina absoluta favoritintressen. Sportfiskarna är ju en stor turismfråga. Problemet här är privata vatten. Vi behöver fiskekort för alla delområden. Det här är något som jag tror att landskapet skulle kunna gå in för att förenkla för att stöda turismnäringen.

Jag anser att det oerhört viktigt att möjligheten till skarvjakt fortsätter.

Hur ser ledamoten på sälen? Sälen kommer ju längre och längre in i vikarna åtminstone i södra skärgården på Kökar där jag brukar vistas.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Sälen har ju helt klart varit ett större problem för fiskarkåren och för fisket. Vi får komma ihåg att sälen har hembygdsrätt på ett annat sätt än vad skarven har. Mellanskarven som vi pratar om kommer ursprungligen från Kina och har importerats till Europa på 1700-talet om jag minns rätt. Vi har också en skyddsjakt på sälen som tyvärr är väldigt svår att utföra. Det ska sättas väldigt mycket tid på problemsälarna som kommer långt in för att kunna komma åt dem. Att jaga längre ute till havs fodras väldigt vackert väder.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det stämmer. Det krävs också att det finns yrkeskunskap om hur man jagar säl. Det är viktigt att man lär ut kunskapen åt ungdomarna så att den traditionen går vidare. Jag upplever att det är ett stort ansvar också för dem som har den här kunskapen.

Slutligen gäller det att äta mer fisk i skolorna och det skulle jag gärna göra. Personligen anser jag nog att vi behöver se över hur tungmetallerna ser ut. Vi har problem med våra fiskar för de innehåller ganska mycket tungmetaller. Det finns rekommendationer om hur ofta man kan äta fisk från Östersjön. Hur ser ledamoten på det? Kan det finnas en risk för våra barn att äta östersjöfisk oftare än en gång i veckan?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Jag ser gärna att vi skulle öka fiskkonsumtionen i skolorna. Min tanke med det som jag sade i mitt anförande var att varannan gång det serveras fisk så kunde den i alla fall få vara närfångad.

Det som jag har sett i reportage som har lagts ut på nätet om ur den norska laxen produceras så är jag mycket tveksam till om den är hälsosammare för barn och unga att äta än vår egen fisk. Mig veterligen finns det inte riktigt färska rapporter på hur mycket tungmetaller det finns i våra fiskar idag annat än i strömming och lax. De här andra fiskarna växer så pass mycket snabbare så förhoppningsvis borde de inte behöva ha så mycket tungmetaller i sig. Tyvärr kan jag inte svara riktigt säkert på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Mika Nordberg för att han tar upp skarven och sälen som ett problem när det gäller fiskenäringen. Jag har själv lyft upp skarvproblematiken i samband med en tilläggsbudget. Landskapsregeringen ansåg då att det inte var något större problem. Det fanns ett visst anslag på 39 000 euro som man skulle använda till olika ändamål inom miljöbyrån. Jag tyckte då att man kunde använda en del för att kartlägga skarvens utbredning och även vidta åtgärder.

När det gäller Guttorp så har jag varit med och undertecknat den här motionen. Jag delar delvis Mikael Lindholms oro, men alla anläggningar och alla verksamheter måste kunna ställas under en viss prövning om de gör rätt och riktigt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Jag är också ny salen så jag påstår inte att jag kan tolka budgetförslaget helt och hållet, men som jag har tolkat budgetförslaget så är driftanslaget till och med lägre än för 2015. Det som har tillkommit nu är över 1/2 miljon i internhyra. Om man använder internhyran för att få en verksamhet för dyr att bedriva så tycker jag att det är olyckligt.

Att börja köpa in fisk utifrån tycker jag att är vanskligt. Det ska man akta sig för.

Ltl Brage Eklund, replik

Så kan det vara. Det är inte det som vi säger att man ska göra, men man ska undersöka alla möjligheter. Det redovisningssystem som vi har gått in för nu med avskrivningar och internhyror så resulterar i det här. Kostnaderna kommer på anläggningarna och det är ingenting som vi kan göra någonting åt. Då måste man titta på om det kanske är bättre att få privata aktörer att överta eller att man höjer effektiviteten på Guttorp. Alla verksamheter måste tåla en prövning. I framtiden kommer vi mer och mer att få ta del av prövningar. För att få en budget i balans så måste vi pröva alla verksamheter. Jag säger inte att det här är den bästa lösningen. Det kanske blir så att Guttorp blir såsom det är. Men idag köper man in till exempel gäddyngel från privata uppfödare så allting är möjligt.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Jag vill framhålla att anläggningen är ju där. Ska den privatiseras och ska den vara på samma ställe så måste ju internhyran vara samma. Jag har svårt att tro att det ska finnas något kommersiellt intresse av att driva Guttorp billigare. Guttorp är trots allt en ganska teknisk avancerad anläggning sedan de tog i bruk recirkulationsanläggningen.

När det gäller gädda så är det absolut berömvärt. Istället för att kläcka allt själva så att för att hålla igång de privata kläckerierna så har Guttorp själva gått in för att köpa in fisk som de fördelar vidare. Risken är att åldersstrukturen på de flesta som håller på med privata kläckerier är sådan att man inte vet hur länge de håller på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Lindholm för ett engagerat och påläst anförande. Kanske det bästa vi har hört idag faktiskt.

 Jag delar ledamotens optimism i fråga om fiskens framtid, inte minst med tanke på den mat-turism som spirar på Åland idag i många olika former och den efterfrågan på lokalt producerade och fångad fisk som därmed följer.

Vad gäller påpekandet om skarvjakten som en nationell fråga så är det riktigt. Ända sedan fiskerikommissionär Damanaki fram till Vella idag så verkar det har varit en konsekvent linje från EU:s sida att skarvjakten, en fungerande avhysningsjakt, är en nationell fråga. Jag utgår ifrån att också nästa regering kommer att verka för en fungerande avhysningsjakt. ”If it ain't broke, don't fix it”.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack minister Valve. Jag känner ingen rädsla för att den nya regeringen skulle frångå den tidigare regeringens linje vad gäller avhysningsjakten för skarv.

Jag ville belysa att skarven är en migrerande fågel, den kommer hit i större skaror. När den vuxna fågeln häckar så kommer de lite tidigare och sedan när årsungarna blir flygfärdiga så kommer de andra in. Om de inte gör någonting på fastlandssidan så kommer vi att få ännu flera skarvar även om vi har avhysningsjakt. Man skulle gärna pusha miljöministeriet på fastlandssidan och visa vad vi har gjort.

Minister Wille Valve, replik

Jag delar ledamotens uppfattning vad gäller det sista påpekandet. Avskräckande exempel finns både öster och väster om våra holmar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Lindholm, det var ett jättebra och tänkvärt anförande. Jag tror att alla ålänningar som någon gång har befunnit sig på vattnet de senaste åren har sett skarv. De blir flera och flera varje år, de har fullkomligt exploderat och det är till nackdel både för näringsidkare som stugbyar, sportfiskeguider och även för alla ålänningar.

Även fast vi har avhysningsjakt som hjälper temporärt och lokalt så är problematiken att de stora populationerna finns väster och öster om oss och det är där som insatserna måste göras.

Jag vågar svara på att liberalerna kommer att jobba för ett gemensamt arbete både österifrån och västerifrån så att vi får det här problemet undan hyst. Det är utfiskat på stora områden både i Åbolands skärgård och i Stockholms skärgård på grund av skarven.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack ltl John Holmberg. På svenska sidan har de faktiskt på vissa håll nu fått till en skyddsjakt på skarv. I kolonierna har de det stora bekymret att det är inte bara så att fara dit och skjuta utan de borde få till äggprickning också. Vi har tack och lov inga kolonier hos oss så därför har vi inte behövt diskutera det. När det dessutom är utanför häckningssäsong så kan vi ha den här avhysningsjakten som vi har.

Som sagt, det är bara att uppmana markägare, som inte själva vill jaga och har skarv på sina vatten, att de upplåter jakten till intresserade för sådana finns.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Skarven gör så pass stor skada nuförtiden så när det gäller utplantering av fisk så tror jag inte ens att det blir ett underskott fast vi planterar ut fem gånger mera fisk än vad vi gör idag. Skarven är ett så pass stort problem.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Absolut, jag håller med ltl Holmberg. På vissa håll på Åland har vi redan nu den situationen att de äter mer än vad tillväxten är.

Vi har en del av instrumenten själva när vi har avhysningsjakten. Jag tror att vi måste lobba, framförallt österut dit vi har ett naturligt kontaktnät till miljöministeriet. Vi måste visa på vad vi har gjort och att det har fungerat för oss.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det finns inte så mycket mera att orda om det systemfel vi har i tidpunkten för lagtingsval kontra levererandet av budgetförslag. Det har sagts mycket om detta redan. Jag säger inte dess mera än att som resultat av det här står jag här som lagtingsledamot och pratar om budgetförslaget när jag möjligen, om åtta dagar, får en annan position där jag får en annan rätt att föreslå ändringar även i denna budget och i alla kommande budgetar under denna mandatperiod.

På grund av detta kommer jag att hålla mig till allmän ekonomisk politik och till de stora ekonomiska linjedragningarna i detta budgetförslag och i de utmaningar vi har framför oss.

Jag tycker att det är bra att vi partier gemensamt inser att vi står inför ett synnerligen utmanande läge. Redan före valet drev vi liberaler frågan om att nå en enighet för att ha det som grund att börja tackla problemen. Problem finns det minsann, men endast om det finns en enighet i lagtinget finns det en möjlighet att verkligen ta itu med de saker som behöver göras.

Landskapsregeringen uppskattar i sitt budgetförslag att underskottet för 2016 ska bli 17,6 miljoner euro. De siffrorna finns i budgetförslaget.

Med lite bakgrundsforskning så inser man också att det här inte är ett statiskt tillstånd av ett underskott. Om man skulle lägga en budgetprognos idag för 2017, med kunskaperna om att intäkterna förmodligen inte bli så särdeles mycket större i avräkningen, så kan man bedöma att det budgetförslaget för 2017 skulle ha ett underskott på kanske 23 miljoner euro.

Vi vet att vi har ett vindkraftverk på kommande, vi vet att pensionsutgifterna ökar och vi vet att vi har ett hedersuppdrag framför oss att se till att lönerna blir mer jämställda. Vi har inte ett statiskt underskott på den här nivån, utan underskottet tenderar att öka om vi inte gör någonting.

Det första vi behöver göra är att se till att underskottet inte längre ökar. Som följande delmål måste vi givetvis se till att underskottet börja sjunka så att vi får ett årsbidrag i resultaträkningen som närmar sig noll så att våra intäkter täcker våra utgifter. Sedan måste vi förstås till slut få intäkterna att överstiga utgifterna tillräckligt så att de också täcker avskrivningarna, dvs. investeringskostnaderna, periodiserade i resultaträkningen.

Vi pratar om ett strukturellt underskott eller kanske vi skulle använda begreppet hållbarhetsgap, det beror på hur man vill beskriva cirka 20 miljoner euro.

Alla förstår att när vi först ska minska på ökningen av underskottet och sedan ska vi ta tag i de här bitarna så har vi väldigt stora utmaningar framför oss.

Som jag sade här inledningsvis, för att kunna göra det här så behöver vi ha ett lagting som står bakom bilden av det ekonomiska läget. Det här är inte lätt, vilket många har sagt. Det vore fel av mig att stå här och säga att det är lätt att skära av verksamheter för att nå detta, för det är det inte.

Så länge vi inte har kunskap om dramatiska intäktsförändringar så är det ändå vår skyldighet att försöka börja beta av de här sakerna för att komma åt rätt håll.

Det som på ett grundläggande sätt kan ändra det här under den kommande mandatperioden är det arbetet som görs Ålandskommittén. Redan i april 2017 ska Ålandskommittén ha kommit fram till ett förhoppningsvis nytt och modernt ekonomiskt system innehållande ett avräkningssystem, som förhoppningsvis också beaktar den relativa befolkningstillväxten som har varit mera gynnsam för Åland jämfört med den finländska. År 2017 kommer vi att få en möjlighet, ett fönster, att se en förhoppningsvis lättare och bättre intäktsbild framöver. År 2017 blir det ett tillfälle där landskapsregeringen och lagtinget återigen kan begrunda den ekonomiska situationen utifrån förhoppningsvis mera positiva framtidsutsikter.

Sedan finns det förstås ett arbete med att ändra den nuvarande avräkningsgrunden, den nya landskapsregeringen ska ta vid där den gamla landskapsregeringen slutade för att också försöka åstadkomma ändringar.

I dagsläget har vi de inkomster vi har. Vi har det underskott vi har, ett underskott som tenderar att öka. Jag menar att det är vår skyldighet att försöka åtgärda det här så långt det går utan att göra åtgärder som skadar den åländska befolkningen, det ska vi inte göra. Vi ska förstås försöka hålla så många ålänningar i arbetet som bara är möjligt. Idag har vi för höga utgifter i förhållande till intäkterna.

Jag vill till slut vända mig till finansministern. I de stora siffrorna finns det något som är motsägelsefullt i det som har presenterats. Det står i budgetförslaget att likviditeten ska minska med cirka 35 miljoner euro under 2016. Det framgår också att vi har en kassa på ungefär 55 miljoner euro. Det här betyder att om vi förverkligar allt i budgetförslaget så kommer vi att ha kvar en kassa på cirka 20 miljoner euro.

Enligt den kunskap som har funnits i den här salen i många år och som det anses på finansavdelningen så behöver man ha en kassa på cirka 20 miljoner euro för att hantera de dagliga utgifterna som löner och sådana saker.

Finansministern ger ett sådant budgetförslag att 55 miljoner ska gå ner till cirka 20 miljoner euro. Förslaget innehåller också många investeringar. Samtidigt säger finansministern att man bör prioritera investeringarna, man bör välja vilka åtgärder man genomför för att på det viset slippa gå till banken och låna pengar. Det här blir motsägelsefullt. Det föreslås att man ska genomföra många saker, det leder till skuldsättning och samtidigt säger man att vi inte ska låna pengar. Jag tycker att finansministern borde klargöra det här lite tydligare för lagtinget och kanske för mig. Vill centern och finansministern att man genomför allt det som står i budgetförslaget eller vill man det inte? Tack.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Rent allmänt kan man konstatera att ltl Perämaa som finansminister en gång i tiden har stor kunskap om hur läget är. Det har han visat här i sitt tal tycker jag.

Om Perämaa blir finansminister och jag blir oppositionspolitiker så kommer jag förstås att stöda den politik han för om han försöker få ekonomin i balans på sikt. För ålänningarna skull hoppas jag att den nya landskapsregeringen verkligen kommer att ha mod att ta de beslut som gör minst skada för största delen av ålänningarna, och att man inte söker sig in på äventyrliga projekt. Jag kommer att stöda att vi har en budget i balans och inte vara en sådan oppositionspolitiker som bara vill späda på.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tackar för det. Vi får väl se vad som händer nästa vecka innan vi uttalar något säkert. Visst, det måste ju vara varje ansvarsfull landskapsregerings uppdrag att vidta åtgärder som ändå inte skadar ålänningarna. För vår och min del anser jag nog att det här ska innefatta alla som bor på Åland, även dem som bor ute i glesbygden. Därför har jag för min del väldigt svårt i det här skedet att säga att man ska sätta stopp för de åtgärderna som kunde ge framtidstro åt skärgårdsborna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! När det gäller det sista så har jag full respekt för att ltl Perämaa har den åsikten.

Eftersom jag har varit med ett tag så vet jag vad som hände 2007-2008. Den regeringen blev i en besvärlig sits när inkomsterna rasade och man vidtog åtgärder. Jag vill också påstå att regeringen här med Roger Nordlund som finansminister också har vidtagit åtgärder. Under åtta år har den här landskapsregeringen vidtagit åtgärder och ändå så är vi på minus. Jag vill väl påstå att man kanske inte har kunnat göra så mycket annorlunda på vägen utan att ha förstört service för många ålänningar. Det är inte ett lätt jobb som kommande finansminister har framför sig. Ändå måste det tas strategiska beslut och sägas nej till projekt som man inte har råd med och det kommer att vara allas vårt ansvar.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det sistnämnda håller jag absolut med om. Jag riktade mig till finansministern eftersom sifferexercis inte går ihop om man ska undvika skuldsättning i det längsta. Alla förslag på investeringsprojekt som föreslås i budgetboken går inte ihop med målsättningen att genomföra projekten. Det leder med nästintill hundra procents säkerhet till en promenad till banken inom ett drygt år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag, i likhet med ltl Runar Karlsson, uppskattar den ödmjukheten som ltl Perämaa verkar ta sig an den här uppgiften, för det är inte lätt. Jag tycker att det var bättre än det som vi hörde i går; blod svett och tårar för jag tror inte att det är detta som förvaltningen vill höra. De vill faktiskt höra en saklig och bra diskussion om hur vi ska klara framtiden.

Ltl Perämaa har helt rätt i det han sade, siffrorna är på det viset. Förverkligas allt i budgeten så blir det cirka 25 miljoner i likviditet i slutet av år 2016. Sedan vet både ltl Perämaa och jag att i en budget på runt 300 miljoner kommer en viss procent inte att förverkligas. Jag tror att likviditeten ligger någonstans runt 35 miljoner i slutet av år 2016. Vi var överens i den nu avgående landskapsregeringen att vi avslutar vår period med att budgetera för de projekt som har varit aktuella.

En omställningsbudget ska göras för hela den kommande perioden och där måste man ta ställning till de större investeringarna; om, hur och i vilken form investeringarna ska förverkligas för att vi ska kunna klara likviditeten så bra som möjligt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! När det gäller det som sades igår i den liberala gruppens gruppanförande så tycker jag att det var bra att vi från grupperna fick tydliga besked om den svåra ekonomiska situation vi har.

Det bör ju vara så att den regering som åtar sig uppdraget behöver visa ödmjukhet. Det är mera komplicerat att genomföra åtgärderna i praktiken, när man sitter på andra sidan cafeterian, än att göra det här sedan. Det är lättare att vara mera svartvit här.

Finansministern, jag uppfattade det på det viset att landskapsregeringen har gett ett förslag med en palett av investeringar, fullt medveten om att om inte någon annan gör jobbet och tar bort någon investering så leder ekonomin med högsta sannolikhet till skuldsättning.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det har också att göra med på vilket sätt man väljer att göra de olika investeringarna. När det gäller till exempel färjan så är det en av de största investeringarna vi har just nu som påverkar likviditeten. Det kan göras på det gamla normala sättet, att vi betalar direkt över budgeten, men man kan också, när man har fått prislappen vilken jag ännu inte har sett, bestämma sig för att man gör finansieringen på ett annat sätt. Sådana saker kommer att påverka väldigt mycket. Hur man ska hantera en ny färja, polishuset via fastighetsverkets osv. måste man ta ställning till i en omställningsbudget.

När vi tillträdde så hade jag som finansminister 58 miljoner i kassan, vilket jag sade igår. Ltl Perämaa har exakt lika mycket pengar. Likviditeten dök också här. Man måste göra vissa saker som medför att underskottet bromsas upp och sedan måste man se till att det flyter. Det är den uppgiften som den nya konstellationen har framför sig. Man måste göra de prioriteringar som måste göras och en del av dem är lite jobbiga, men man måste göra det när man kommer i den positionen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Jag skulle helst inte vilja blicka tillbaka i historien. För fyra år sedan fanns det ett budgetförslag med ett budgeterat underskott i affärsbokföringen på 3 miljoner euro och nu finns det ett underskott på 17,6 miljoner euro. Det om historien.

Vad gäller investeringarna så uppfattar jag att budskapet är ganska tydligt. Den avgående landskapsregeringen överlåter åt den nya regeringen att göra prioriteringarna när den avgående regeringen, med centerns stöd, inser att man inte kan göra allting på en gång.

Jag hoppas att det här kommer att synas i den fortsatta debatten sedan så småningom när den blivande landskapsregeringen tvingas göra prioriteringar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman, kära lagting! Jag ska prata extra snabbt, klockan är tolv minuter för fem.

Det handlar om ekonomin, det handlar om vår framtida folkhälsa. Många barn och ungdomar rör på sig för lite, detta påverkar deras fysiska och psykiska status idag, men även längre fram i livet. Alla vet att den spontana rörelsen på fritiden för många ersatts av mer stillasittande framför dator o tv. Våra kroppar är byggda för fysisk aktivitet och ju mer vi rör på oss, desto bättre mår vi.

Att ge barn de rätta förutsättningarna via motorisk träning, är en kvalitativ investering i barnens liv och utveckling. Det finns samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Forskningen är enig om att motorisk träning är positiv för inlärningen, precis som daglig fysisk aktivitet utvecklar motoriken.

Barns utveckling behöver motorisk träning. Barn lär sig först gå och sedan tala. Barn kan sällan lära sig dessa två saker samtidigt.

De grovmotoriska rörelserna behöver vara automatiserade vid skolstarten, annars sviker koncentrationsförmågan och eleven orkar inte följa med i undervisningen.

Elever med dålig balans måste hela tiden korrigera sin kroppsposition. Då går mycket av elevens energi åt till att sitta och stå, vilket är ansträngande och inverkar på koncentrationsförmåga och skolarbete. Då blir det ingen energi över för eleven att lära sig läsa eller skriva och det är resurskrävande.

För mig är det självklart att ge våra barn en optimal motorisk rörelseträning. Det kommer att öppna upp många nya dörrar för många barn. I rättvisans namn borde alla skolbarn från tidig ålder ha rätt till motorisk och fysisk träning så att inlärningsförmågan stärks. Viktigt på en individuell, men även på en samhällsekonomisk nivå, är att barns potential kommer till sin rätt. Det betyder även att de pedagogiska resurserna i större utsträckning kan fokusera på lärande än dämpa effekter av bristande motorik. Inbesparingarna sett över tid är enorma, speciellt när vi vet att varje barn har unika spetskompetenser.

Nu måste Åland ta bollen på uppstuds och inse vikten av att förebygga hälsa hellre än lägga dyrare pengar på att ta hand om ohälsa.

Det finns många studier som påvisar de väldigt positiva effekterna av barn och ungdomars rörelse i skolan. Slutsatserna är tydliga och samstämmiga; bättre inlärningsförmåga, studieresultat, samarbete, skelettstyrka, självförtroende, motorik, förebyggande av nedstämdhet, ökad stresstålighet, mindre risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes etc.

Hälften av barn och unga rör på sig för lite med tanke på hälsan. Forskning visar också att klyftan mellan fysiskt aktiva och inaktiva barn ökar. Barn som deltar i ledda fysiska aktiviteter tenderar att också vara mera fysiskt aktiva på sin fritid och stillasittande barn blir mer inaktiva. Fysisk aktivitet har många positiva effekter på barns hälsa, tillväxt och normala utveckling. Regelbunden fysisk aktivitet ökar välbefinnandet, ger bättre kondition och styrka, ökar immunförsvar och minskar risken för sjukdomar o övervikt samt bidrar till bättre sömn.

Det finns mycket forskning och projekt att plocka russin från även för Åland. Det vi nu vet om rörelse i skolan gör det väldigt svårt att acceptera att många i årskull efter årskull kommer ut i vuxenlivet med ryggsäcken lastad med problem. Ingen bra start i livet.

Fru talman! Den åländska idrotten gör idag ett oerhört jobb för våra barn och ungdomar som vill utöva idrott. Det är bokstavligen livsviktigt att dessa insatser premieras och att resurserna för föreningarna inte krymper.

Mer rörelse i skolan säkerställer även att elevens ekonomiska hemförhållande inte påverkar en god fysisk utveckling/bättre inlärningsförmåga. Fysisk aktivet är ett läkemedel som motverkar många problem för våra flickor och pojkar och kan krasst ses som en direkt ekonomisk vinst för samhället. Nog så viktigt i dagens tuffa budget.

Tredje sektorn utför på Åland ett enormt arbete speciellt för våra unga, men arbetet är även till stor nytta för vårt näringsliv i form av evenemang och många övernattningar. Här måste vi vara lyhörda och stämma i bäcken för att motverka negativa trender.

ÅSUB gjorde 2012 en utredning av det frivillig arbete de åländska föreningarna utför. I snitt lade föreningarna ned drygt 1 700 timmar ideellt arbete per år. Det årliga antalet ideella timmar var högst i idrottsföreningarna drygt 3 000 timmar per förening, följt av de sociala föreningarna cirka 2500 timmar per förening. Det genomsnittliga antalet ideella timmar i kulturföreningarna var drygt 600 timmar per år och förening.

Även då man sätter det årliga antalet timmar ideellt arbete i relation till antalet medlemmar var de som högst i idrottsföreningarna, nästan 10 timmar per medlem. Den totala mängden frivilligarbete inom det åländska föreningslivet uppskattades till drygt 800 000 timmar per år.

De samhällsekonomiska effekterna är enorma. Skulle allt frivilligt arbete förvandlas till lönearbete, enligt samma kostnadsstruktur som inom kommunsektorn, skulle de kommunala tilläggskostnaderna uppgå till cirka 35 miljoner euro. Vi får aldrig glömma vad det ideella arbetet betyder för Åland inklusive vårt näringsliv. Det är viktigt när vi diskuterar PAFs framtida uttag.  Tack.

Ltl Roger Höglund, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg, jag stöder ledamoten i hans tankar.

För ungefär en vecka sedan tog förbundsfullmäktige för norra Ålands högstadium beslut om att göra en större renovering av sportplanen vid Godby högstadium och göra den till en multiarena. Vi är absolut övertygad om att detta kommer att leda till spontanidrott för högstadieungdomarna. Även föreningar och andra intresserade skulle kunna använda den här multiarenana ganska fritt när skolan inte behöver använda arenan. Jag tror att vi på norra Åland till den delen är på väg åt rätt håll.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Det gläder mig. Finström och norra Åland är jättebra på sin fritidsverksamhet och skola.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Holmberg för ett intressant och innehållsrikt anförande.

Det ideella arbetet är av yttersta vikt och det är en enorm insats för Åland och våra barn och unga.

Jag vill poängtera det som ltl Holmberg sade om familjens ekonomiska läge, ekonomin ska inte vara avgörande för vilken idrott man håller på med. Det är jätteviktigt. Idag är det så idrotten utvecklas, man anställer flera och det blir en dyrare idrott. Det är en tråkig utveckling som vi går mot. Familjer kanske inte har råd om barnen håller på med många idrotter. Detta behöver vi se på när vi kommer till det idrottspolitiska programmet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Som jag nämnde i anförandet så är det viktigt att den ökade rörelsemotoriken kommer in i grundskolan för då tar alla del av den.

Jag har inte de exakta siffrorna men vi har det väldigt väl förspänt här på Åland när det gäller fritidsverksamhet och idrottsverksamhet tack vare duktiga PAF och alla de pengar som de förtjänar ihop. Att idrotta på Åland är ännu den billigaste platsen i hela Norden att idrotta på, i alla fall inom de allra flesta idrotter.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Rörelser ska gärna komma in i grundskolan. Man kan gärna lägga in lite motoriska rörelser i en historielektion också, då blir det också mer intressant framförallt för de elever som har svårt att sitta stilla.

Sedan blir vissa idrotter relativt dyra för vissa familjer. Det är tråkigt och synd. Detta måste man se på. Detta gäller inte bara inom idrotten utan även inom kulturen. Det får inte bli så att vissa idrotter eller kulturer blir ”elit eller toppad”. Alla ska ha möjligheter, annars tappar vi enorma talanger som inte får möjligheter att utöva sin idrott eller kulturverksamhet.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag inledde mitt anförande med att det handlar om ekonomi och det är precis vad det handlar om. Alla som har insyn i grundskolevärlden idag inser hur många assistenter som behövs för att hjälpa barn på traven för att de ska ta till sig undervisningen på ett optimalt sätt. Får vi in rörelsemotorik på ett bra sätt, kanske i vår nya grundskoleplan, så tror jag att det sparar väldigt mycket pengar, både på individuell nivå och på samhällsnivå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det här börjar låta lite tjatigt, men precis som med turismen så håller jag också väldigt långt med ltl John Holmberg. Jag tycker att det är bra att han visar engagemang i de här frågorna. Det är väldigt viktigt att det finns flera politiker här som ställer upp för ungdomarna både när det gäller kultur och idrott.

Det här blir lite marknadsföring nu, men vi har pratat om att vi har en väldigt svår ekonomi, men det enda området där vi har relativt gott om pengar är just PAF pengar när det gäller lån och bidrag. Det är faktiskt lite märkligt att vi har ganska mycket oanvända sådana pengar. Där det finns duktiga ideella krafter och aktiva föreningar så finns det fortfarande utvecklingsmöjligheter på Åland och det ska vi vara väldigt glada för.

Samtidigt är det väldigt viktigt att påpeka att det bästa sättet att trygga detta är naturligtvis att vi är försiktiga med användningen av PAF pengar men också att vi ser till att vi har en kompetent styrelse som leder PAF.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack vicelantrådet Nordlund för de orden. Jag håller helt med.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och fortsätter vid morgondagens plenum.

För kännedom

2        Godkännande av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet

Republikens presidents framställning RP 1/2015-2016

Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål sända en begäran från presidenten om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Talmannen kan dock, om möjligt efter att ha hört talmanskonferensen, i ett enskilt ärende besluta att ett yttrande inte är nödvändigt. Landskapsregeringen ska behandla ett sådant ärende i skyndsam ordning.

Talmannen har beslutat sända ärendet till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 18.11.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil