Plenum den 17 september 2010 kl. 09.30

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 17 september 2010 kl. 09.30

Frågestund. 1

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 4/2009-2010)

Frågestunden slutar. 14

 

Frågestund

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 4/2009-2010)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter anmält att de önskar ställa en fråga: Jan Salmén, Danne Sundman, Barbro Sundback, Roger Jansson, Anders Eriksson, Mika Nordberg, Camilla Gunell och Carina Aaltonen om tiden tillåter finns det ytterligare tilläggsfrågor från Barbro Sundback, Camilla Gunell och Carina Aaltonen.

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga till en av de närvarande ministrarna får tillsammans med motiveringen, räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och den minister som svarat på frågan yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Jan Salmén

Herr talman! Jag hade tänkt ställa en fråga till näringsminister Torbjörn Eliasson, men jag ser att han inte har anlänt ännu och lantrådet hade anmält frånvaro så detta blir lite svårt.

Talmannen

Vi kan vänta med din fråga och se om näringsministern kommer senare.

Ltl Danne Sundman

Talman! Jag önskar ställa min fråga till kansliminister Roger Eriksson.

I juli förra året 2009 införde staten en morot för att locka och hjälpa unga att bygga och köpa sin egen bostad. Det handlar om en bostadssparpremie som hjälper unga människor som sparar på sitt bostadslån. Vid ett flertal tillfällen har detta berörts i artiklar i åländsk massmedia där kansliministern har lovat att ärendet skulle komma i maj till lagtinget. Jag tror att i slutet av augusti stod det i en artikel att ministern inte visste vart ärendet hade tagit vägen och han skulle heller inte ha tid att kontrollera upp det.

När kommer den här framställningen till lagtinget? Åländska ungdomar får inte sättas i en sämre sits. Det är jätteviktigt att uppmuntra åländska ungdomar att satsa på ett eget boende tidigt i livet. Varför har vi inte fått fram detta ännu?

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Syfte och ändamålet med nämnda lag tycks ltl Sundman och jag vara överens om. Jag har kontrollerat upp ärendet. I juni kom det till lagberedningen. Min ambition är att ärendet så fort som möjligt ska komma till lagtinget för behandling.

Ltl Danne Sundman

I Finland är detta begränsat i tid. Detta här har blivit över 1 1/2 år fördröjt. Kommer man här på Åland att skjuta fram på den här perioden så att inte åländska ungdomar kommer i en sämre sits? Kommer man i övrigt att göra lika som man gör i Finland? Eller kommer man att utveckla det här instrumentet ytterligare för att öka incitamenten för unga människor att satsa på en egen bostad? Det skulle vara intressant att höra vilken politik som förs i den här framställningen. För detta måste ju vara klart om det har gått till lagberedningen.

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Ambitionen är att det ska bli liknande rättigheter för ungdomar på Åland som i riket. Förskjutningen i tid måste också beaktas.

Talmannen

Frågan är därmed besvarad. Nästa fråga ges till ltl Barbro Sundback.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag har en fråga till finansminister Perämaa.

Den här regeringen har fokuserat väldigt mycket på att spara och skära ner för att få ekonomin i balans. Däremot har man inte varit särskilt fokuserad på att öka intäkterna.

I fjol konstaterade landskapsrevisorerna att den justering av avräkningsgrunden som förutsätts i självstyrelselagen inte har tillämpats. Åland skulle på det sätt ha gått miste om tiotals miljoner euro. Mot bakgrund av detta förväntar vi oss att regeringen har tagit tag i den här frågan, aktiverar sig och ser till att självstyrelselagen följs på den här punkten.

När får vi se en justering av avräkningsgrunden mot bakgrund av självstyrelselagens bestämmelser?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Frågan, som i sin exakthet lydde; när får vi se en justering, den kan inte en part svara på. I slutskedet av självstyrelselagsreformen gällande vårt ekonomiska system formulerade man bestämmelserna så att det i praktiken ska ske efter en förhandling, efter politiska överenskommelser, om man ska ändra i den. Det finns inte någon mekanism i detta, att Ålands delegationen skulle ha ett mandat att göra de här justeringarna. Det måste vara politiska överenskommelser. Därför kan inte en part ensam bestämma när det ska ske.

Landskapsregeringen har detta på sin agenda. Vi sammanställer material och vi har förberett politikerna på rikshåll om att vi kommer att äska om detta. Samtidigt är det känt att vi har många stora ekonomiska frågor som behandlas just nu på axeln Mariehamn-Helsingfors. Det kanske inte är taktiskt lämpligt att diskutera exakt alla frågor exakt samtidigt.

Ltl Barbro Sundback

Det är alltså av taktiska skäl som man hellre skär och försämrar än ser till att man får de pengar som man har rätt till enligt självstyrelselagen.

Det är väl bara att konstatera att regeringen för en sådan politik. Av taktiska skäl vill man inte initiera förhandlingar om att ålänningarna ska få tillbaka de pengar som rätteligen tillkommer förvaltningen och landskapet enligt självstyrelselagen.

Minister Mats Perämaa

Självstyrelselagen säger att man ska förhandla om justeringar när det gäller förändringar i avräkningsbeloppet. Det är uttryckligen så att det inte finns någon självklar mekanism i självstyrelselagen. Det finns inte någon självklarhet i att man via ett beslut i något organ kan besluta om att förändringar ska ske. Det blev ett politiskt resultat av reformen, man valde att de här sakerna ska avgöras politiskt. Därför är det lätt att säga att vi har krav och vi ska få förändringar. Men det finns inte någon mekanism som ger en part rättigheten att bestämma det själv.

Den här kopplingen till att vi på grund av att det är därför som vi beskär i utgifterna för att balansera ekonomin är ett fullständigt horribelt påstående, anser jag.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag tror att vi har lite delade uppfattningar om den där mekanismen. Det måste ju ligga en sådan logik bakom att om Ålands befolkning ökar relativt sett så måste också klumpsumman justeras. Det var ju tankegången bakom det. Sedan förekommer väl vissa oklarheter hur man initiera en sådan här förändring. Man kommer ju inte fram i den här frågan om man inte gör en framstöt mot riksmyndigheterna utan bara sitter här. Det är ju över ett år sedan det här diskuterades. Man bara samlar information på kammaren. Jag beklagar att ålänningarnas, som jag ser det, rättmätiga skattepengar försvinner någonstans i statsbudgeten, eftersom ministern håller på med någon slags taktik som vi inte riktigt vet vad den innebär.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag får konstatera att ltl Sundback inte kan självstyrelselagen. Hon kan inte reformen som ledde till det ekonomiska systemet vi har. Det finns inte någon självklar mekanism som gör att vi själva kan bestämma det. Vi kan ställa krav, men vi kan inte själva bestämma det. Det finns inte någon annan som själv kan bestämma om avräkningsgrunden och att beloppet ska öka. Det utformades i slutskedet så att förändringar sker genom politiska överenskommelser.

Det är lätt att säga. Jag håller med om att det finns förändringar i systemet och hur staten tar in pengar som kan ge en grund för politiska överenskommelser. Men det kan inte någon part bestämma själv. Till den delen kan man säga att det var en besvikelse att självstyrelselagen inte blev tydligare på den punkten att t.ex. Ålands delegationen kunde ha gjort de här bedömningarna och beslutat om förändringar.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Roger Jansson.

Ltl Roger Jansson

Tack, herr talman! Jag har en fråga till näringsminster Torbjörn Eliasson.

På basen av 1 § förvaltningslagens 2 mom. styrs jäv för ministrarna av sagda lagparagraferna 24-25. Enligt 24 § 2 mom. är ministern jävig i enlighet med sex punkter. Fyra punkter torde beröra minister Eliasson i ett ärende om golfbanan. Första punkten gäller om ärendet angår ministerns barn så är minister jävig. Den är klar. Andra punkten är lite indirekt, om ärendets utgång medför synnerlig nytta för närstående, i det här fallet barn. Femte punkten är också lite indirekt, om ministern har biträtt någon i saken. Den sjätte punkten är väldigt väsentligt, om det finns någon annan omständighet som ägnar att rubba förtroendet för ministerns opartiskhet i ärendet.

På basen av hurdan lagtolkning har minister Eliasson funnits sig icke jävig?

Minister Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Ja, ltl Roger Jansson, jag har konsulterat flera olika jurister. Det är väldigt svårt att få ett entydigt svar på detta. Jag gjorde sedan bedömningen att jag inte var det.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Regelverket och praxis är i det här landet och i landskapet att om osäkerhet föreligger om jäv för en minister av Ålands landskapsregering så ska man jäva sig. I plenum ska de övriga ledamöterna, inklusive lantrådet, särskilt tillse att ett sådant förfarande följs.

Jag för min del, som har suttit i landskapsregeringen i sex år och sysslat med de här frågorna, ser inte någon osäkerhet i sammanhanget.

Hur bedömer minister Eliasson den kontraproduktiva effekten för golfens framtid på Åland av sitt agerande att inte jäva sig? Av medborgarna uppfattas det som lite av en politisk soppa. Här är det en minister som är osäker på sitt eget jäv och bestämmer sig för att inte vara jävig.

Minister Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Jag har stor respekt för ltl Roger Janssons erfarenhet. Men jag berättade vilken bedömning jag har gjort. Det innefattar naturligtvis att jag bedömer att det inte är kontraproduktivt.

Talmannen

Nästa fråga går till ltl Anders Eriksson.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till utbildnings- och kulturminister Britt Lundberg.

Det är ju så, bästa ministern, att Premier Lague, alltså engelsk ligafotboll är något som intresserat ålänningarna länge, säkert över 40 år, Tipsextra m.m.

Nu sänds fotbollen på Canal plus, men tyvärr har någon kommit på att Åland hör till Finland vilket leder till att sändningarna över Åland byts till Finska Canal plus, med kommentatorer på enbart finska, förstås.

En av många viktiga saker för att vi ska hålla liv i vårt svenska språk är att olika medier, såsom tv, fungerar på vårt eget språk. Därför anser jag att det är ett viktigt ärende, även fotboll i sig är förstås viktigt.

Vad avser landskapsregeringen göra för att rätta till detta?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Som fotbollsintresserad så intresserar den här frågan också mig. Jag är också frustrerad och vill se på Premier League fotboll på svenska. Problematiken är att detta distribuerats till Åland via ett privat företag. Det här privata företaget har svenska kommentatorer i Sverige och finska kommentatorer i Finland. Från landskapsregeringens sida har vi tillställt ett brev för att visa på den åländska självstyrelsen, vår enspråkiga svenska status, vår kultur och även de överenskommelser som vi har med Sverige när det gäller public service TV. Det enda svar man får är den kalla handen. De säger att Åland hör till Finland och de tänker inte göra någonting åt detta. Det här är ett privat bolag som skulle kunna ha möjligheter, om man vill, eftersom svenska kommentatorer finns. Men synbarligen har företaget valt att inte ta i den här frågan.

Där jag har sett en möjlighet att vi skulle kunna hjälpa till och som jobbar på, men vi är långt ifrån målet ännu, det gäller upphovsrättsregler för TV- sändning på Åland. Att man på något vis skulle kunna få Åland in i det svenska upphovsrättsklustret. Men vi har inte nått stora framgångar där ännu. Vi kämpar framåt men vi är långtifrån mål. Då skulle ju Canal plus också kunna hänvisa till detta. Men några egna upphovsrättsliga diskussioner är de inte beredda att föra.

Ltl Anders Eriksson

Det är ju ett privat företag. Därför förväntade jag mig kanske att ministern skulle ha pekat på Ålandskontoret. Ålandskontoret hade ju, åtminstone när det inrättades, rollen som ett handelskontor och de skulle också sköta kontakterna med privata företag. Tittar man runt på hur andra har löst detta så är problemet just upphovsrättskostnaderna och avtalen.

Tittar man på små mikrostater så har de alltid löst detta med ett samarbetsavtal med det land som man har valt. Men den möjligheten har vi tillsvidare inte.

De här frågorna kunde man lösa ganska enkelt på ett helt annat sätt den dag Åland är självständigt. Men där är vi inte ännu och då måste vi agera utgående ifrån den situation vi har.

Problemet är att Canal plus är den som har rättigheterna i Finland. I Sverige har det ändrats, det är ett helt annat företag, Viasat, som har rättigheterna nuförtiden. Det är de facto två olika företag.

Vicelantrådets säger att man kämpar på framåt. Men rent konkret, hur ska man få en lösning på detta?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Upphovsrättsfrågorna är mycket komplicerade. Vi har nått till diskussioner kring hur man skulle kunna förhandla för åländsk del när det gäller upphovsrättsfrågor. Men till ett löfte, att man från svenska sidan är beredda att göra detta, dit är det ännu en rejäl väg att gå. Man kan vara kaxig som politiker på Åland och förvänta sig att man ska åtgärda det ena och det andra. Sist och slutligen kan man inte besluta för andra. Man kan tålmodigt påverka, ge god information och visa på argument kanske till och motargument för någon som är rädd för att någon annan ska komma och säga att det är orättvist om ni går in för det här förslaget. Men vi kan i alla fall inte bestämma för någon annan. Vi kan inte vrida om hjärnorna på andra människor. Man kan bara påverka och göra sitt yttersta för att få en beslutsfattare att fatta de rätta besluten. Vi kan inte fatta besluten åt dem.

Ltl Anders Eriksson

Nu var ju det här i grund och botten en försynt fråga och inte alls någon uppmaning om att vrida om hjärnorna på någon.

Om vi tittar på detta lugnt och sakligt så visst är upphovsrättskostnaderna är knepiga. Det är en jätte djungel. Jag tror att det är viktigt att man skulle få till stånd nya uppslag och nya infallsvinklar.

Har man överhuvudtaget ifrån landskapsregeringens sida tittat på hur t.ex. mikrostaterna har löst det här? Finns det någon möjlighet, även om vi inte är självständiga idag, att man kan använda sig av de här modellerna på ett eller annat sätt? Tittar man på det eller hur går man riktigt tillväga?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Jag har inte några exempel på där en mikrostat har gått in i ett privat företag och sagt hur man ska hantera språkfrågan. Jag tar gärna emot ett exempel om du hittar, men jag har inte funnit ett sådant exempel.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Mika Nordberg.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till social- och miljöminister Katrin Sjögren.

Jag skulle vilja ställa en fråga i samband med skrotbilspremier. Det har framkommit att det är ett skrotningsbolag på Åland som har tagit emot gamla uttjänta fordon under en lång period. Fram till år 2005 betalade varje privat person, som registrerade in en bil på Åland, en skrotningsavgift till Ålands landskapsregering.

Detta ändrades 1 juli 2005, då upphörde avgiften. De facto såldes det en hel del bilar före 2005, som har blivit uttjänta. Då har detta skrotningsbolag samlat in de här bilarna och år 2008 exporterat bort bilarna från Åland till en godkänd mottagningscentral. Det normala är att då skulle skrotningsbolaget erhålla skrotningsavgiften efter att ha uppvisat ett intyg att bilarna är bortförda från Åland. När bolaget skickade in sin ansökan om detta så fick de ett avslag från social- och avdelningen.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Det är sant som ltl Mika Nordberg säger. Det fanns ett helt annat system och en skrotbilsfond som privatpersoner betalade till när man omregistrerade sin bil. Det systemet upphörde ganska direkt i och med att producentansvar för skrotbilar infördes 2005. Den tillfälliga skrotbilspremien måste vi avsluta tidigare än det var meningen. Skrotbilspremien och miljöbilspremien var tänkt för privatpersoner för att man skulle få bort skrotbilarna från privat ägo. Hela systemet med handeln och producentansvar inkluderade inte skrotbilspremien. Det var ägnat till privatpersoner.

Ltl Mika Nordberg

De facto är har samma skrotbolag under en lång tid varit verksam och tidigare samlat ihop bilar och exporterat bort dem från Åland till godkänd mottagningscentral. Efter att ha fått ett intyg ifrån mottagningscentralen utomlands har man de facto tidigare erhållit pengar ifrån landskapsregeringen tack vare att privatpersoner har betalat in en skrotningsavgift för att bilen ska tas hand om på rätt sätt.

Hur kommer det sig att man tidigare har betalat ut en avgift, men efter 2005 säger att pengarna är slut och att man inte har något ansvar att betala ut det här längre?

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Lagstiftningen ändrades. Producentansvar infördes. Det är producenterna som ansvarar över skrotbilarna. På samma vis som man har ansvar t.ex. över t.ex. kylskåp, förpackningar osv. Att införa producentansvar är en röd tråd i hela unionens avfallspolitik. Det blev ett ganska abrupt slut på skrotbilsfonden och man övergick till ett annat system. Producenterna sade själva att man inte var intresserade av t.ex. samarbete med ÅPAB. Det var någonting som skulle regleras mellan producenterna och skrotbilshandlarna. Vad jag har förstått så har skrotbilshandlarna avtal med Kuusakoski och man får betalt per bil. Det är bra för Ålands del att kunna tillhör ett större avfallssystem i Finland. Om vi skulle behöva handlägga det här helt hållet själva så skulle det kosta enorma summor.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Det här är helt förståeligt när det gäller bilar inregistrerade och köpta efter 2005 när den nya lagstiftningen trädde i kraft vad gäller producentansvaret. Men jag har svårt att se att en producent, en bilförsäljare eller en importör av bilar ska ta ett ansvar för en bil som kanske är privatimporterad eller på annat sätt har kommit till Åland t.ex. år 1990. Jag tror absolut att av 500 bilar, som skickades bort ifrån Åland och togs om hand på ett rätt sätt år 2008, det var inte bilar som var sålda efter 2005, utan det var gamla bilar som var sålda under det gamla systemet. Därav tycker jag det är på sin plats att skrotningsbolaget som har handlat på ett korrekt sätt ska få den här skrotbilspremien, precis såsom systemet fungerade.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Vi har inte längre skrotbilspremier. Det var verksamt under ett och ett halvt år. Av ekonomiska skäl måste vi avsluta skrotbilspremien och miljöbilspremien. Det är ju business i skrotbilar, man får ju också betalt för metall. Skrotbilar innehåller naturtillgångar. Man skulle säkert kunna ha haft en övergångsperiod och funderat på en smidigare lösning då 2005. Jag tror faktiskt att det var en obunden som var miljöminister då.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Camilla Gunell.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till sjöfartsminister Perämaa.

Den svenska regeringen håller som bäst och utreder hur man ska stärka konkurrenskraften inom den svenska handelssjöfarten. En rapport ska ligga färdig inom oktober, det är ganska nära förestående. I den föreslår man ett nytt bemanningssystem där man öppnar upp för arbetskraft från låglöneländer. Det här är ju ett väldigt stort hot direkt mot 9000 svenska sjömän inklusive de ålänningar som är anställda på svenska fartyg. Om det här går igenom så betyder det troligen att fler utflaggningar kan bli aktuella.

Hur bedömer sjöfartsministern den här situationen? Vilket ser scenario ser sjöfartsministern framför sig gällande sjöfartsnäringen? Vad kan landskapsregeringen göra i frågan?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Landskapsregeringen kan givetvis föra politiska diskussioner med Sverige om det är så att man planerar och tänker gå inför ett internationellt sjöfartsregister.

Frågan aktualiseras och påverkas givetvis mycket av valet, vilken regering det blir och vilken sjöfartspolitik den regeringen kommer att bedriva. Detta vet vi ju förstås inte. Vi vet inte hurdant sjöfartspolitiskt program de kommer att ha eller hur sjöfartspolitiken i den blivande regeringens handlingsprogram ska se ut. Frågan är ju inte avgjord politiskt i Sverige, även om det finns krafter som driver på.

Självklart kan och kommer en sådan här förändring att påverka också Åland. Jag återkommer mera i följande svar.

Ltl Camilla Gunell

Det är som ministern säger att rapporten är klar i oktober och efter det ska man ju fatta politiska beslut. Utgången i det här kommer antagligen att avgöras beroende på vilken regering som sitter. De rödgröna har sagt att man inte åsidosätter de fackliga spegelreglerna. Den enda uppsägningsgrunden man skulle ha är att man hittar en billigare arbetskraft från ett annat land. Det här är en väldigt stor hotbild mot den åländska sjöfarten och därmed även grunden för den åländska ekonomin.

Jag tror att det vore klokt om landskapsregeringen förbereder sig på det värsta tänkbara scenario här och gör allt vad man kan för att förhindra att det går i den här riktningen.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Igår fick jag den senaste versionen av den rapport som nu utarbetas och snart ska presenteras. Fortfarande ingår den paragraf som åsidosätter lagen om anställningsskydd i Sverige. Man kan ta in besättningar från låglöneländer. Det är den här paragrafen som gör det möjligt. Den stora förändringen ligger ju där.

De förbund i Sverige som har besättningsmedlemmar i färjtrafiken vill komma och diskutera med landskapsregeringen om denna fråga. Det tycker jag är utmärkt. Vi kan också den vägen sätta oss in frågeställningen. Vi har givetvis kontakt med rederierna i Finland och direkt med rederierna här på Åland.

Ltl Camilla Gunell

Tack. Jag hoppas att man inser allvaret i situationen. Om man tänker på utvecklingen i förlängningen så är det närmast katastrofalt för det åländska samhället och för vår näringsstruktur. Det är också en avgörande fråga om vi alls ska jobba vidare med sjöfartsutbildning och hela den planeringen om det är så att man öppnar för den här typen av spelregler i Sverige. Det kommer givetvis att få följder i andra länder också. Det är en väldigt viktig fråga. Jag tycker att det vore angeläget att landskapsregeringen verkligen satte sig ner med näringens olika aktörer inklusive de fackliga organisationerna. Det här berör ju direkt de anställda ombord, särskilt de åländska sjömännen. Om man tänker på den åländska skärgårdens överlevnad, där många i skärgården idag arbetar ombord på färjorna, så inser man också ur den aspekten frågans allvar. 

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Man kan måla upp problem precis hur mycket som helst. Ltl Gunell är rätt framstående på det. Att säga att vi ska ge upp vår egen sjöfartspolitik och att vi redan nu börjar fundera på att lämna sjöfartsutbildningen, vilket antyddes här, det kan ju ändå inte vara en framkomlig väg att bedriva en bra sjöfartspolitik. Det finns ju redan nu möjligheter med register i andra länder, om man vill flytta ut fartygen dit. De här möjligheterna har ju redan funnits. Bara politikerna bedriver en bra sjöfartspolitik, vi är förstås också beroende av Finland i den frågan, så tror jag att vår sjöfart har en god framtid. Just i den här specifika frågan diskuterar vi med fackliga företrädare och med näringen, vilket jag tidigare sade.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Jan Salmén.

Ltl Jan Salmén

Tack, herr talman! Det var ett litet missförstånd här om vem som skulle närvara här idag. Jag hade tänkt ställa en fråga till minister Torbjörn Eliasson. Men jag såg att regeringen pekade på centerministern Veronika Thörnroos. Hon är ju minst inblandad i den här frågan som har valsat fram och tillbaka. Det kanske passar bra att jag försöker omformulera frågan till regeringen istället, men jag frågar minister Thörnroos om hon kan svara på frågan.

Minister Veronica Thörnroos

Jag ska ta frågan retoriskt så den fungerar för hela regeringen.

Avbytarlagen är en sorts social lag fast den ligger näringsavdelningen. Som tjänsteman, när man bereder lagar som berör sociala rättigheter, följer man andan och meningen i självstyrelselagens 44 § när man gör utredningar och lagberedningar?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, herr talman! Jag kan intyga att landskapsregeringens samtliga tjänstemän följer andan och meningen i självstyrelselagen. Jag noterade här att ltl Salmén hänvisade till 44 §. Där står det, jag citerar; ” i mån av möjlighet skall man beakta den lagstiftning och de förmåner som finns på rikssidan”. Det stora frågetecknet och där det inte finns en enig juridisk tolkning det är vad är social lagstiftning? Är avbytarservicen social lagstiftning eller inte? Den frågan är inte klargjord ännu.

Ltl Jan Salmén

Det är ju bara att beklaga om regeringen har en sådan uppfattning att det inte är en social lagstiftning. Folk kan bryta benen, få förslitningsskador och blir sjukskrivna långa tider och måste avyttra sina besättningar för att man inte klarar av att ta hand om djuren. Det var förvånansvärt att ni har den inställningen, om den inte är juridisk men moralisk tycker jag den är helt klar.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, herr talman! Jag tror att ltl Salmén misstolkar mitt uttalande och också de intentioner som det parti, som vi både tillhör, faktiskt har. Det är nämligen så att man har lagstiftat om de sociala rättigheterna, som gäller för alla medborgare i Finland och också i landskapet Åland. Det som ltl Jan Salmén nu efterfrågar, det är huruvida avbytarverksamheten är klassificerad som en social rättighet eller inte. Den frågan är slutgiltigt inte avgjord. Däremot tar jag gärna frågan med mig vidare till landskapsregeringen. Vi tar hjälp av den juridiska expertis som finns att tillgå för att få ett klargörande huruvida avbytarverksamheten är en social rättighet eller inte.

Jag vill säga att det ligger i allas vårt intresse att våra åländska medborgare har det gott och väl här på Åland.

Ltl Jan Salmén

Jag kan konstatera att på fastlandssidan är det en social lagstiftning. Jag brukar annars inte jämföra med dem, men där har man ganska enkelt konstaterat att det är så. Den här lagstiftningen borde överföras på den sociala sidan.

En fråga till hela regeringen; vad ger det här för signaler när man bereder en sådan här lag som bygger mest på ekonomi och inte alls på den sociala sidan av problemet med avbytarverksamheten? Om man har läst de här rapporterna och de lagförslag som har cirkulerat på bygden så är det mera inriktat på ekonomi. Vad är signalerna till producenterna? 

Minister Veronica Thörnroos

Tack, herr talman! Med det ekonomiska läget som landskapet befinner sig i så styrs all lagstiftning av det ekonomiska läget. Det gäller alla, oberoende vilken lagstiftning det är. När det sedan gäller den nya avbytarlagstiftningen så är det pågående process där inget beslut ännu är fattat.

Huruvida det cirkulerar ett antal olika varianter av beredningsmaterialet ute på bygden så det kan inte jag ta ansvar för. Vi försöker från landskapsregeringens sida skapa ett system där vi kan tillgodose, i det här fallet, primärproducenternas önskemål och berättigade krav så långt det låter sig göras. Det var en frågeställning.

Den andra frågeställningen är om detta är en social lagstiftning eller inte? Den frågan är jag beredd att ta med mig till landskapsregeringen och slutgiltigt få ett klargörande om det är så eller inte.

Talmannen

Frågan är därmed besvarad. Nästa fråga ges till ltl Carina Aaltonen.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till utbildningsminister Britt Lundberg.

Lagtinget har beslutat på förlag av regeringen att naturbruksskolan ska läggas ner våren 2011. Just nu pågår, förutom naturbrukslinjens tredje årskurs, även ett läsår för vuxna studerande och yrkesstart för ungdomar som behöver växa till sig och förkovra sig i vissa ämnen. Just nu är det fullt liv på skolan. I synnerhet nu i helgen får skolan fokus genom skördemarknaden. Det hänger ett stort svart moln över Jomala gård och naturbruksskolan. Nedläggningsbeslutet står förmodligen fast. Hur ska det här beslutet förverkligas? På vilket sätt ska det ske? Hur förbereds nedläggningen? Det är ju trots allt inte alls långt kvar till våren 2011.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Tack, herr talman! Nu låter det på ltl Aaltonen som att hela Jomala gård ska avsluta sin verksamhet. Jomala gård består av många, många byggnader. Det är en stor verksamhet. När det gäller den treåriga gymnasieutbildningen i naturbruksskolan så har man både från näringen och från beredningen här inom huset konstaterat att det under lång tid inte har funnits elevunderlag, vilket också bekräftas när man diskuterar med studiehandledare. Det är den treåriga naturbruksutbildningen som ska läggas ned.

När det gäller vuxenutbildningen så ska den fortsatta. Vi har ett behov av att vartannat år ha vuxenutbildning för jordbrukare, för att tillse att kompetensen finns inom näringen.

Vi har också ett arbete på gång som vi närmare kommer att presentera i budgeten för 2011. Det gäller vilket behov näringen har av utbildning. Det visar sig att man har ett stort behov av kursverksamhet, framförallt längre vuxenkurser, men det finns också behov av kortare kursavsnitt. Det här kommer inte att fylla upp hela fastighetens utrymmen. En diskussion förs över vad man ska göra med de övriga utrymmena när den treåriga utbildningen avslutas.

Vi har en lagstiftning som för två år sedan godkändes av lagtinget som gäller behovet av fortbildningskurser och grundkurser för yrkeschaufförer, både busschaufförer och långtradarchaufförer. Även den typen av kursverksamhet skulle med fördel kunna bedrivas vid naturbruksskolan.

Yrkesstarten är någonting som åtminstone jag tycker, efter att ha utvärderat den hittills, har fallit väldigt väl ut. Yrkesstarten fyller också sin funktion.

Ltl Carina Aaltonen

Det är, precis som minister Lundberg säger, den treåriga gymnasielinjen som läggs ned och det accepterar vi. Men däremot kommer det ändå att få konsekvenser för personalen som jobbar i skolan idag. En del av personalen kommer att drabbas. Det är klart att det finns en viss oro inom personalgruppen eftersom det handlar om deras framtid och framtida utkomstmöjligheter. När kommer personalen att få besked om de ska få vara kvar på skolan eller om de ska sägas upp? På vilket sätt förs de här diskussionerna med personalen, som med all fog oroas över sin framtid?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Det finns en plan för hur man hanterar personal när det sker omstruktureringar och när viss personal kan bli övertalig. Huvudansvaret finns på personalenheten som tillsammans med avdelningschefen och avdelningen för diskussioner och diskuterar med varje enskild person. Det här arbetet pågår.

Ltl Carina Aaltonen

Ja, nu är det ju inte så hemskt långt kvar till våren 2011. Hittills har ju inte personalen blivit involverad i det här arbetet och fått information om de ska få bli kvar eller om de ska få gå.

Vicelantrådet Britt Lundberg

I budgeten för 2010 står det också att budgetförslag ska föregås av samarbetsdiskussioner, vilket tjänstemännen har som ett åliggande att föra diskussioner. Personalenheten har också sitt ansvar för att föra diskussioner. Jag har fått uppgifter om att personalenheten har varit och diskuterat med personalen i grupp och att enskilda diskussioner också pågår. Representanter från utbildningsavdelningen var närvarande på naturbruksskolan i fredags till exempel, men jag känner inte till agendan. Det förs nog en kommunikation. Men visst är det smärtsamt när utbildningar ska ändras, dras in eller förändras, det är ofrånkomligt.

Talmannen

Talmannen kommer att tillåta ytterligare två frågor, dock så att endast en tilläggsfråga får ställas för att vi ska hinna med det inom tidsramen. Nästa frågeställare är ltl Barbro Sundback.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Jag vill ställa min fråga till trafikminister Veronica Thörnroos.

Minister Thörnroos svarade redan här på en fråga om självstyrelselagens 44 § om motsvarande förmåner på Åland som i riket. Vi har ju fortfarande nivågarantilagen, även om majoriteten kommer att ta bort lagen och de förefaller inte heller intresserade av att ersätta nivågarantilagen med någonting annat. I den lagen sägs det inte bara om sociala förmåner utan det sägs också att medborgarna på Åland ska ha samma rättigheter vad gäller skärgårdstrafiken som man har på fastlandet, närmast tänker vi väl då på Åbolands skärgård. I Åbolands skärgård har man tagit bort alla avgifter efter ett domslut 2009. Enligt nivågarantilagen borde man reflektera över om det ska gå på samma sätt här.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, herr talman! Den här diskussionen kring nivågarantilagen är lite intressant. Mig veterligen har den aldrig använts men den har funnits nedskriven. Det oaktat är jag en förespråkare av att nivågarantilagen ska tas bort. Jag anser att den självstyrelse vi har ska utveckla utgående ifrån våra egna premisser, från våra egna förutsättningar och med våra egna mål. Vi behöver inte titta i facit för att komma vidare.

När det sedan gäller skärgårdstrafiken och rättigheterna om man tittar till turtätheten så är jag glad att jag inte bor i Åbolands skärgård. Jag är glad att jag bor i den åländska skärgården. Jag kan ta Aspö som exempel, jag tror att Aspö trafikeras högst en gång i dygnet. När det gäller Utö har man möjlighet två dagar i veckan att ta sig fram och tillbaka. Turtätheten i Åbolands skärgård är avsevärt mycket lägre än vad vi erbjuder våra skärgårdsbor här på Åland.

Orsaken till att man på finskt håll tog bort avgifterna för biljetterna är en ganska komplex historia. Det berodde delvis på att det var olika bolag som trafikerade. Ett bolag tog avgifter och det andra bolaget tog inte avgifter. Den andra saken var att momsfrågan inte var klarlagd. Det var oklart huruvida det vara momspliktigt eller inte. Den tredje saken, som man inte heller ska glömma, var att avgifterna sammantaget inbringade 300 000 euro. Det bedömdes därför inte vara ändamålsenligt att fortsätta.

Ltl Barbro Sundback

Om man har nivågarantilagen och om man är medveten om situationen i Åboland så borde man ju tillämpa lagen tills den har upphört. Domstolsbeslutet har ju konsekvenser oberoende av lagen. Man kom fram till att avgiften vara momsförpliktigad. Hur ser regeringen på det? Kommer man nu att höja avgifterna? Eller tänker man struntar i lagstiftningen också i det avseendet? Det kan bli ganska besvärligt för landskapet på lite längre sikt, tror jag.

Minister Veronica Thörnroos

Landskapsregeringens absoluta målsättning, oberoende område, är att följa lagstiftningen, självklart. Allting annat är ju ren dumhet.

Ett utredningsarbete har påbörjats på trafikavdelningen. Där ska man titta på hur förutsättningarna kommer att bli. Vi arbetar också med bolagiseringsprocessen, vilket är någonting som kommer på sikt. De frågeställningarna måste också ställas mot varandra, hur bolagiseringsprocessen, momsplikt kontra inte momspliktig påverkar varandra. Beredningsarbetet är påbörjat.

Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker det är bra att ltl Barbro Sundback lyfter upp frågorna för skärgårdstrafiken, för skärgårdstrafiken är livsnerven för skärgården. Det är allas vår skyldighet att bevaka och hjälpas åt så att vi har en så god, bra, billig och effektivt trafik som möjligt.

Talmannen

Sista frågan utan tilläggsfråga ges till ltl Camilla Gunell.

Ltl Camilla Gunell

Jag önskar ställa min fråga till kansliministern Roger Eriksson.

I flera sammanhang här i lagtinget både via landskapsrevisorerna och senast i samband med budgeten skrev finansutskottet om hur angeläget det är att man förändrar taxitillstånden och taxistrukturen på Åland. Systemet idag är ett väldigt otympligt som är bundet till våra 16 kommuner. Det gör det otymplig för taxiåkare på många, många sätt. Det gynnar vare sig turismen eller de åländska taxiåkarna.

Finansutskottet skrev i sista omgången att det behövs en förändring. Då sade man från landskapsregeringens sida att detta finns med i landskapsregeringens lagstiftningsprogram. Jag tycker att vi har väntat och väntat. När blir det förändring? Det här kan ju inte vara så väldigt svårt att åstadkomma.

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Vi har förstås tittat närmare på taxifrågan, enligt uppdrag av finansutskottet. Frågan är inte helt enkel. Det kan nämnas i det här skedet att systemet har ändrat med rutt taxa för skolskjutsar. Där blev det en fri konkurrens situation. Om man tittar närmare på har taxiverksamheten är upplagd idag så finns det stationsorter där taxibilarna ska vara placerade. Vi har diskuterat med de olika aktörerna. Om man skulle ändra lagstiftningen, om det skulle vara helt fritt så skulle det uppenbarligen leda till att taxiservicen ute på landsbygden och i skärgårdskommunerna skulle om inte försvinna men kraftigt upphöra. Om man vill ha en taxi en tisdag kväll ute i norra Saltvik så skulle det möjligen vara svårt att få tag i en taxi eller så skulle det vara väldigt lång framkörningstid. Man kan tänka sig det scenario att de flesta taxibilarna skulle snurra runt i tätorten Mariehamn, eventuellt vid hamnen och vid flygfältet. Det här är ett mångfacetterat problem.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl. 10.30).

Originalfil