Plenum den 18 december 2013 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 18 december 2013 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Andra behandling. 1

1    Godkännande av avtalet med Niue om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 4/2013-2014)

Andra behandling. 1

2    Landskapsandelarna 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2013-2014)

För kännedom... 22

3    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2013

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2013-2014)

Plenum slutar. 22

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Andra behandling

1        Godkännande av avtalet med Niue om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 4/2013-2014)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till lagförslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Landskapsandelarna 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2013-2014)

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion.

Ltl Gunnar Jansson

Talman! Debatten under ärendets första behandling i måndags stärkte mig i min övertygelse om att den här typen av lagar inte bör godkännas, åtminstone inte nu. Därför hoppas jag att lagtinget förkastar lagförslaget på basen av förslag som kommer senare.

Grunderna för min uppfattning är följande, och de är inte ekonomiska, de är huvudsakligen psykologiska och samhällsinriktade. Vi befinner oss i en tid med en process var under det är helt nödvändigt med en samhällsservicestrukturreform på Åland, där om råder bred enighet. Sedan diskuterar man hurdan, den diskussionen går vidare och så ska den göra.

I den processen har den egendomliga och märkliga situationen inträtt att landskapsregeringen, landskapet, har tagit på sig, åtagit sig, fått i uppdrag, för en jurist är begreppsförvirringen ganska vid i det här sammanhanget. Men något slags förhållande mellan landskapsregeringen och kommunerna, kommunalförbunden och övriga kommunala strukturer föreligger. Det redovisades i budgetförslaget för 2012 och man kunde där, enligt min mening, klart utläsa att landskapet gör någonting i det här avseendet för att åstadkomma strukturella, administrativa och andra reformer för kommunerna och på kommunernas vägnar. Översatt till juridiska termer innebär det att landskapet är ombud för eller möjligen biträde till kommunerna och kommunalförbunden. Oberoende av nyans här så råder det ett förhållande mellan landskapet och kommunerna. Då kan det inte vara förnuftigt att landskapet förkovrar det förhållandet genom att straffa kommunerna. Man brukar inte göra så i ett partsförhållande. Partsförhållanden bör basera sig på förtroende. Det får man lära sig från första dag som juris studerande och jurist.

Nu avser lagtinget att bestämma, på förslag av landskapsregeringen, att man ska förfara på det här sättet. De ekonomiska effekterna är sådana som vi har erfarit, men de psykologiska effekterna kan inte vara bra. Det måste finnas andra medel att sköta landskapets offentliga ekonomi än att ge sig på den part med vilken man förhandlar om något helt nytt i vårt samhälle.

Därför kommer jag att stöda det förslag om förkastande som jag hoppas att så småningom kommer. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag var väldigt spänd på den psykologiska analysen. Jag förstår att det var dumt gjort av lagtinget och landskapsregeringen att ta sitt ansvar i den här frågan. Det är ju inte två jämlika parter, varken juridiskt eller på något annat. Parlamentet står över kommunerna. Det är vi som stiftar kommunallagen, det är vi som ålägger kommunerna uppgifter och vi bidrar också till finansieringen av de uppgifter som vi ålägger kommunerna. Sedan förekommer det ganska fria diskussioner via Ålands kommunförbund, vilket aldrig blev det som de som i tiden röstade för Ålands kommunförbund, bl.a. liberalerna men inte jag. För jag sade redan då att detta inte kommer att fungera och det var inte av psykologiska skäl utan rent juridiska.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Ja, men det ändrar inte på min grundinställning. I ett partsförhållande som bör bygga på förtroende måste det finnas andra utvägar att umgås politiskt, juridiskt och ekonomiskt och inte att den ena parten säger till den andra hur det är. Jag inser naturligtvis strukturen i vårt samhälle att det är lagtinget som bestämmer. Naturligtvis gör vi det, men det är inte lagtingets makt vi utövar här, det är folkets makt som vi utövar. Det är precis samma människor i kommunerna som har valt oss hit till lagtinget. Naturligtvis förhåller det sig på det sättet, men det minskar inte på min egen uppfattning om att det här är dumt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag har förstått det, ja. Vi i majoriteten tycker att det är väldigt viktigt att ta ett ekonomiskt helhetsansvar för landskapet och för kommunerna. Den åtgärden, som vi nu står i beråd att lagstifta om, utgår ifrån den bedömningen. Man kan tycka att man bara ska titta på kommunerna och göra det till något slags kärleksförhållande där man ska komma överens i ömsesidigt förtroende.  Jag förstår att det är liberalernas uppfattning. Men den uppfattningen förpliktigar tydligen inte till någonting ekonomiskt eller juridiskt.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag tror inte att det är ett kärleksförhållande som råder mellan landskapet och kommunerna. Det är ett förhållande där landskapsregeringen numera har tagit på sig uppdraget att driva en reformprocess, sannolikt för kommunernas räckning. Men i alla händelser på ett sätt som gäller kommunerna. Jag menar att i en sådan process är det bättre med ett förhållande som baserar sig på förtroende, än att den ena, som har mera makt i vårt samhälle, bestämmer hur det är.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det var ett lite anmärkningsvärt starkt anförande av ltl Gunnar Jansson med tanke på hans långa parlamentariska erfarenhet och status i det här sammanhanget. Jag måste ställa mig frågan till ltl Gunnar Jansson: Hur resonerade samma ledamot för några år sedan när den regeringen, som hade en liberal finansminister, lade fram ett exakt likadant förslag utan att ens ha haft någon diskussion med kommunerna på den tiden?

Jag tycker att det här på något sätt avslöjar lite av det som ltl Pettersson lyfte fram med parlamentarismens svagheter. När man sitter på den ena stolen så tycker man att det är väldigt välmotiverat och okej. Sitter man på den andra stolen så tycker man någonting helt annat.

Vi har ett gemensamt ansvar här att se till hela samhällets ekonomi. Vi står inför stora utmaningar och då borde vi hjälpas åt.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Ja, jag var en talesman också för att hjälpas åt och samverka, men det sista fick jag veta att jag ska glömma, framförallt efter de anföranden som vi hörde igår i debatten.

På två andra sätt, värderade vicelantråd, 2010 befann vi oss i sviterna efter det som skedde i USA, det som i historien kallas Lehman brothers. När botten gick ur landskapets offentliga ekonomi på det här viset, jag behöver inte förklara det mera, så i samråd med kommunerna, jag deltog själv i de förhandlingarna, det var det ena.

Det andra var att då fanns ju inte detta förhållande mellan landskapsregeringen och kommunerna där landskapsregeringen tagit på sig att driva samhällsstrukturreformen på kommunernas vägnar. Det var ett annat förhållande.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Med all säkerhet var tiderna ekonomiskt svåra också för några år sedan när motsvarande åtgärd vidtogs. Men de facto fanns det då en relativt stark utjämningsfond som dåvarande landskapsregering kunde använda sig av för att utjämna den här djupa svackan. Men ändå så valde man att göra den åtgärden. Jag var med och tog det beslutet själv så jag kritiserar det inte, men det är en verklighet. 

Jag har svårt att förstå kopplingen, fru talman, mellan det åtagandet och det jobb som landskapsregeringen nu gör för att tillsammans med kommunerna reformera offentlig sektor på Åland. Det är ett gemensamt ansvar. Det är ett arbete och en kostnad som de facto landskapet tar på sig för att hjälpa den kommunala sektorn att klara sina framtida utmaningar. Kanske ltl Jansson kunde förklara kopplingen lite mera där?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag inser vidden i de svårigheter vi står inför, det håller jag med om. Det är utmaningar som man inte kan negligera.

Jag vill bara gå tillbaka till mitt huvudanförande. Idén med mitt inlägg var att jag uppfattar det som oöverlagt, negativt för den fortsatta processen. Att på det här sättet behandla kommunerna med vilka landskapsregeringen nu för en mycket omfattande strukturomvandlingsdebatt och diskussion och där landskapet de facto intar en roll som ett slags ombud, advokat eller biträde för våra kommuner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Det var många intressanta och juridiska aspekter som ltl Gunnar Jansson hade när det gäller partsförhållande mellan kommunerna och landskapsregeringen.

För Ålands Framtids vidkommande så har vi inte lagt så mycket juridiska aspekter på det här. I linje med den politik vi i alla sammanhang har drivit, att vi vill att köpkraften ska vara stark, att den ska stärkas och därför behöver vi ha ett så lågt skattetryck som möjligt, så mot den bakgrunden har vi motsatt oss den här lagstiftningen för den har motsatt effekt. Att låta bli att indexjustera landskapsandelarna leder obönhörligen till en höjd kommunalskatt.

Det blev lite oklart om kollegan Gunnar Jansson tydligt aviserade att man ska förkasta det här lagförslaget när vi kommer till detaljbehandlingen. Om det var oklart så vill jag vara tydlig och säga redan nu att jag kommer att avisera att någon kommer att föreslå att den här lagen ska förkastas.

Med tanke på det replikskiftet som dök upp om parlamentarismens svagheter så kan jag åtminstone intyga att från Ålands Framtids sida skulle det inte spela någon roll om vi skulle sitta i regeringsställning eller i opposition. Vi skulle ha absolut ha samma linje. Det gäller att se till att vi stärker näringslivet, köpkraften och utvecklingen i det här samhället.

Jag ser att moderaternas ordförande ruskar på huvudet. Men i min värld så är det här sann borgerlig politik och det skulle vi driva oavsett om vi skulle vara i regeringsställning eller i opposition.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Att inte gå in för att indexjustera landskapsandelarna innebär obönhörligen höjd kommunalskatt, sade ltl Anders Eriksson. Med samma resonemang om man inte går in för den här förändringen så borde det innebära införande eller höjd landskapsskatt.  Det är precis samma resonemang. Hur ser han på det?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag anser att landskapsekonomin inte är så dålig så att om man sparar in 700 000 euro på annat så skulle det automatiskt leda till landskapsskatt. Det anser jag definitivt inte. De här pengarna, ltl Carlsson, borde man spara i landskapets egen förvaltning. En borgerlig politiker, som jag, kan inte tillåta att konsumtionsutgifterna ökar år efter år. Det är inte hållbart!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! 10 miljoner i underskott är väl en tuff ekonomi som vi står inför också här i landskapet. Jag förstår fortfarande inte logiken. Det är ju också möjligt för kommunerna att spara på konsumtionsutgifterna, precis som det för landskapet.  Det hänger inte ihop att det absolut måste vara höjd kommunalskatt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan respektera att man inte förstår logiken. I min borgerliga värld finns möjligheterna för kommunerna att hålla nere kommunalskatten via landskapsandelar och via en effektiv förvaltning.

I Jomala kommun, där jag sitter med själv, har vi noll cent i upplåning just tack vare att vi har en effektiv kommunal förvaltning. Men i landskapsandelar har vi snart tappat 2 miljoner, av olika orsaker, inte enbart detta. Det är klart att det blir tufft för en kommun, oavsett hur effektiv man är, när landskapet år efter år öser över ökade kostnader på kommunerna. Det finns ett samband mellan detta och skattetrycket och det är jag övertygad om att ltl Carlsson förstår innerst inne.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Talman! Jag ville bara för sakens skull få det noterat att skattehöjning inte sker i alla 16 kommuner. Det sker skattehöjningar i 9 kommuner. Det är sammanlagt ungefär 2,8 miljoner.

Detta gäller en summa på 700 000 euro, alltså 25 procent av 2,8 miljoner. Uppenbarligen finns det också andra orsaker till varför åländska kommuner väljer att höja sina kommunalskatter. Jag tycker att man måste vara så ärlig i den här diskussionen att man lyfter fram det också.

Sedan, fru talman, kan jag inte låta bli att reagera när ltl Eriksson lyfte fram Jomala kommun som det goda exemplet. Ja, Jomala kommun är en bra kommun, de har en fantastisk inflyttning och en fantastisk skattekraft. Så ser det inte ut i de andra kommunerna på Åland. Syftet med detta är att också skapa resurser för att vi ska kunna fördela och få en någorlunda jämn fördelning och trygghet runt om på Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Givetvis har finansminister Nordlund rätt när han sade att det finns andra orsaker, än att man skippar indexjusteringen, som gör att kommunerna måste höja skatterna, det ser vi ju redan nu. Men i min värld är det ytterligare ett motiv till att landskapsregeringen ska tänka efter två gånger innan man för över ännu mera ekonomiska bördor ut på kommunerna.  Orsaken till att man redan nu är tvungen att höja skatterna är ju inte för att kommunalpolitikerna ute i kommunerna tycker att det är roligt att ålägga kommuninvånarna högre skatter, utan det är på grund av det tuffa ekonomiska läget som kommunerna befinner sig i.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är alldeles riktigt att nästan alla åländska kommuner har ett tufft ekonomiskt läge, men det har också landskapet Åland. Den budget som kommer att klubbas här imorgon har ett formellt underskott på 10 miljoner. Som ltl Eriksson väldigt ofta brukar upprepa så har vi ett ganska stort ackumulerat underskott. Det känns lite som att man väljer, ibland har man den ena mössan på sig och ibland har man den andra mössan på sig. Nu passar det ganska bra att tala med den kommunala mössan på sig. Men ltl Eriksson sitter i den här församlingen som lagtingsledamot och har ansvar för hela Åland och därmed också för landskapet Ålands budget. Då måste man också se till att vi får en balanserad och rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna. Alla kommuninnevånare på Åland är också medlemmar i samfundet Åland. Vi har en gemensam offentlig ekonomi.

Det är väldigt viktigt att moderskeppet landskapet också har en långsiktig hållbar och stark ekonomi.

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst, finansminister Nordlund, är vi överens om det. Det är helheten som är viktig för ålänningarna. Får man inte kostnaderna i skick i den offentliga sektorn så är det ålänningarna och skattebetalarna som får betala. Jag har gärna skattebetalarnas mössa på mig. Det är för dem som jag argumenterar för.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att man försöker göra allt man kan för att få ner den överstora offentliga sektorn som landskapsregeringen har. Det finns olika åsikter om det, man tycker att man gjort vad man har kunnat, men i min värld har man definitivt inte gjort det. Istället rullar man år efter år ut kostnaderna på kommunerna. Det var samma sak förra året och nu gäller det också 700 000 euro. Det är ju ohållbart.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Det är en intressant debatt. Retoriken handlar mycket om att man skickar räkningen till kommunerna och att köpkraften går ner hos människorna på Åland.

Eftersom man pratar väldigt mycket om att man skickar räkningen till kommunerna så ställer jag mig frågan; vad och vem är kommunen? Ja, bland annat är det vi allihop som bor i staden eller i någon kommun. Det är människor som förväntar sig service ute på Åland. 

Jag drar ett räkneexempel bara för att tydliggöra vad vi talar om. Åtminstone är det lättare för mig att begripa vad det är vi talar om när vi pratar om dessa 700 012 euro. Jag tar min egen hemkommun som exempel. Lemland är en av 9 kommuner på Åland som höjer skatteprocenten. Vi höjer skatteprocenten med 0,5 procent. För Lemlands del beror 60 procent på den indexjustering som uteblir. Den andra förhöjningen beror på att vi har investerat i en stor sporthall. Vi har också inkomstbortfall som vi inte har haft tidigare i år, skatteinkomster inflyter inte in i samma utsträckning som tidigare. Det kan särskilt vara skäl att analysera varför det är på det viset. Lemland är en väldigt stor inflyttningskommun med starka skattebetalare. Men år 2014 beräknar man att inte få in skatteinkomster i den stigande grad som man har haft hittills.

0,5 procent förhöjning är medelförhöjningen i de 9 kommuner som höjer på Åland så man kan också applicera det här exemplet generellt på Åland. För en medelinkomsttagare med cirka 30 000 euro per år så betyder 0,5 procent höjning en högre skattebetalning till kommunen på 150 euro. För den som bor i Lemland så hänför sig detta i indexbortfallet med 50 euro, som jag förklarade tidigare. 50 euro per år! Det är den köpkraften vi talar om. Vi talar alltså om köpkraft på knappt 1 euro per vecka. I motsats till det så får vi service, naturligtvis både den lagstadgade service men också service utöver den lagstadgade. I de flesta kommuner har man fritidsverksamheter, man har ett högre hemvårdsstöd och man har till och med längre hemvårdsstöd än vad man enligt lagen behöver erbjuda. Kommuner har lekparkverksamhet och i de flesta kommuner man har mycket annan kulturell verksamhet än vad lagen ger skyldigheter till.

Bara för att vi ska tänka på vad vi egentligen talar om, och som är så där ruskigt hemskt som vi påför kommunerna, oss medborgarna, så är det detta vi talar om. Jag tror att det är viktigt att vi sätter det i sitt rätta perspektiv.

Det här var ett litet räkneexempel bara för att åskådliggöra och belysa vad vi talar om. Jag tror inte att köpkraften sjunker så väldigt mycket hos den enskilda med den uteblivna indexjusteringen. Däremot så kan vi erbjuda ålänningarna även sjukvård, utbildning och trygghet genom att vi har polisnärvaro i vårt samhälle.

Ska vi istället anta de motioner som jag bland annat har läst att Ålands Framtid vill sänka ÅHS med 800 och poliserna med 300 och gymnasieutbildningen med 145? Det är bra att vi tittar på de här sakerna ur olika perspektiv. För mig blir det här väldigt tydligt att det är helt riktigt att indexjusteringen bärs av varje enskild och man får ändå en bra service för en merkostnad av 1 euro per vecka. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller finansieringen av välfärden så har hela Norden ett läge som vi inte har haft tidigare. Allt kan inte svaras upp mot skattehöjningar. Vi har ett finansieringsgap i välfärden. Det är en sak som man måste ha i bakgrunden. Även lite det här som jag har kritiserat landskapsregeringen tidigare att man sitter i sitt elfenbenstorn, man tar en isolerad sak. Vi vet också att i kommunerna så är det hårda bandage. Det förekommer avgiftshöjningar, det handlar om daghem, det handlar om fastighetsskatt, det handlar om plogningsavgifter och det handlar om hemserviceavgifter. Helheten kan nog bli ganska tuff för många människor och det är vi som kommunalpolitiker medvetna om också.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag vet inte vilken den förda politiken har varit i Mariehamn. Jag kan endast ta del av den i media och nu kan man också se debatten via TV, vilket jag gjorde igår kväll. Det finns säkert skäl till både avgiftshöjningar och indragningar av viss kommunal service i Mariehamn eftersom man har haft en sådan politik under många års tid. Jag tror inte att det gäller generellt på Åland. 

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är helt sant att Mariehamn har ett exceptionellt läge. Den stora frågan i Mariehamn är ju samfundsskatten där det största inkomstbortfallet är. Men nog spelar också den där miljonen en roll som man har minskat från landskapsandelarna.

Det är nog min bestämda uppfattning att alla kommuner minskar på sin service. Man gör avgiftshöjningar och det gäller allt som jag räknade upp tidigare; plogning, hemservice och fastighetsskatt. Det är tufft.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det stämmer säkert att det är väldigt tufft i många kommuner. Med det här räkneexemplet ville jag också belysa vad det är vi egentligen talar om eftersom man säger att man för ut den här kostnaden på kommunerna. Kommunerna är inte ett tomt skal utan det är människor som är skattebetalare. Med det här exemplet ville jag belysa vad det kostar för en medelinkomsttagare.

Det är också viktigt att anföra att eftersom vi vet att det är tufft i många kommuner så är det ännu större angelägenhet att vi strukturerar om den åländska offentliga sektorn på ett bättre sätt än hittills för att effektivisera, för att säkra god service och att hålla ekonomin.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Tack, fru talman! Vi har ett fungerande system idag med landskapsandelarna. Det är uträknat på basen av olika kriterier. Enligt den här nerdragningen, när man inte gör den här justeringen, så de kommuner som mest är i behov av detta så förlorar också mest med pengar.

I Vårdö justerade vi skatteöret, 0,5 procent, det gick exakt nästan på euron det som vi förlorade här. Vi har inte några hallar eller annat som har belastat. Här bidrar ju Vårdö mera till landskapet än vad t.ex. Lemland gör.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Jag tror ändå att det väsentliga är att man ställer sig frågan; vad är det människorna på Åland vill ha? Det är just därför som vi ska akta oss för att vara kommunpolitiker här i salen, men nu var jag själv det för en stund sedan för att kunna belysa det. Jag kan inte ta någon annan kommun som exempel, bara min egen eftersom jag känner den bäst.

Jag har åtminstone den uppfattningen att det mest väsentliga för människorna är att man får en bra service.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag noterade också att ledamoten nu plötsligt hade tagit på sig den kommunala hatten efter att själv ha stått här flera gånger och anklagat oss andra för att vara kommunpolitiker. Det var bara som en randanmärkning.

Ledamoten inledde med att fundera vem som är kommunerna. Det är ni och vi. Visst är det så. För mig är kommunen också den sammanslutning som har en beställning. En beställning härifrån det här huset, från lagting och landskapsregering, att utföra en massa service till medborgarna. Allt det här som vi gärna är med och medverkar till via vår skattsedel. Visst så är det. Den här beställningen har också följts upp med ett landskapsandelssystem som ska göra det möjligt för kommunerna att leverera servicen. Det systemet blir då förändrat och gör svårigheter för kommunerna när man tar bort en bit från den inkomsten.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Ja, jag håller med om att jag blev kommunpolitiker för ett tag. Eftersom vi har pratat om att man för ut kostnaderna på kommunerna så ville jag också belysa det ur ett kommunalt perspektiv. Då tog jag Lemland, min egen hemkommun som exempel, eftersom jag känner Lemland bäst.

Jag har noterat att även i andra sammanhang har liberalerna kanske en lite mindre tilltro till den kommunala självständigheten än vad vi har i andra partier, eftersom man vill påföra landskapet olika arbetsuppgifter som idag är på kommunal nivå. Jag tror att det är väldigt viktigt att man behåller den kommunala självständigheten och att man också erbjuder invånarna en god service.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Nu handlar förstås inte diskussionen om just det faktumet. Tilltron till kommunerna finns nog i det liberala ledet. Det handlar om att landskapsregeringen drar undan en bit i betalningssystemet som följer av den beställning som härifrån är gjord till kommunerna. När man går in och ändrar på landskapsandelarna så gör man det också svårare för kommunerna att sköta sina åtaganden.  I flera kommuner blir det också följdverkningar i form av skattehöjningar för att kunna leverera det som är beställt. Då har landskapsregeringen brister i sitt avtal med kommunerna. Skulle det bara vara att man tar bort indexförhöjningen men man har tidigare redan från den här landskapsregeringen lagt på flera extra miljoner på kommunerna i inkomstbortfall, genom de åtgärder som genomfördes i det här årets budget och som nu rullar på år efter år. Det är flera miljoner som man har tagit bort.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Jag tror att de flesta landskapsregeringar har haft anledning, även den landskapsregering som leddes av Viveka Eriksson, att göra olika åtgärder gentemot kommunerna.

Det är nog väldigt viktigt att man i det här sammanhanget tänker på vad kommunerna primärt ska hantera. I remissen sade vi från landskapsregeringen att indexjusteringen också beror på att man kommer att ha en större översyn av landskapsandelarna tack vare att det just nu pågår ett lagberedningsarbete för den kommunala socialtjänsten. Det kommer säkert ett förslag senare och då är det onödigt att man nu har ett förfaringssätt som sedan igen ska förändras framdeles.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Lindholm sade att det är retorik när jag pratar om att en stark köpkraft är en oerhört viktig ekonomisk stimulansåtgärd i en lågkonjunktur. Det är retorik! För mig är det inte retorik, det är ingen talarkonst på något sätt utan det är enkel matematik. Får man inte ner kostnaderna för den offentliga sektorn så får man höja skattetrycket för ålänningarna istället.

Ltl Lindholm pratade om vad människorna vill ha. Jag tror inte att ålänningarna vill ha ett högre skattetryck. Det tror jag definitivt inte finns på deras politiska beställningslista.

Hon sade också att det här är så marginellt så det har ingen betydelse. Men det här är ju bara en liten del av många, många olika åtgärder. Det här är så marginellt, man får så mycket från samhället istället, sade ltl Lindholm. Jag har hört Mona Sahlin, jag har hört Stefan Löfven många gånger köra precis samma resonemang. ”Det här är så marginella skatteförhöjningar, man får så mycket mera av samhället.” Men att man skulle höra det på det så kallade borgerliga Åland, ja det känns trist.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tror inte att det ska komma ur Anders Erikssons mun, att tala om det borgerliga Åland. Han är kanske den som mest förespråkar olika bidrag till näringslivet på Åland.

Åtminstone känns det väldigt bra för mig att vara i det goda sällskapet med de nämnda och kända politikerna som här räknades upp.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag skäms inte ett dugg som borgerlig politiker att prata om understöd om vi ska använda de fula orden ”bidrag till näringslivet”. Som jag har sagt många gånger så tror jag att för varje euro man satsar så får man mångfalt tillbaka. För det är näringslivet som håller igång köpkraften och som håller igång det åländska samhället. Det är där som vi borde satsa betydligt mera. Jag ser inget motsatsförhållande i att vara borgerlig och försöka utveckla näringslivet.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag hoppas att vi så fall är överens om att det skulle vara bra om vi på Åland fortsättningsvis från den här landskapsregeringen kan ha en bra sjukvård, en bra utbildning och ett tryggt Åland. Från majoriteten i den här salen ser vi nu till att vi har det istället för, såsom man har föreslagit som något slags motsvarande förslag från Ålands Framtid, att man drar bort dessa pengar från landskapets budget för att kunna behålla indexjusteringen i landskapsandelarna till kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är rätt intressant att den person som var minister för tre veckor sedan, och hade ansvar för samhällsservicereformen, så tydligt säger att ett höjt skattetryck inte är ett större problem för hur Åland ska utvecklas. Vi menar ändå att de här sakerna bör övervägas samtidigt väldigt starkt, vilket vi har försökt föra fram under budgetbehandlingen och tidigare under behandlingen av det här ärendet.

Den nordiska välfärdsmodellen innefattar ju ganska höga skatter och sedan en god service. Men vi står inför den utvecklingen att allt flera ska försörja allt färre. Det kommer att komma ett tak där man inte längre kan lösa saker och ting genom att höja skattetrycket och höja avgifter. För det kommer att påverka konkurrenskraften alldeles bestämt och det kan vara avgörande för om våra företag kommer att ha sin verksamhet på Åland eller inte. Det är spännande att den här delen av diskussionen har lämnats för majoritetens del.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Jag vet inte riktigt vilken del av diskussionen som har lämnats. Jag har också här idag nämnt att med anledning av att man ser att det behövs mera pengar i det åländska samhället och att skattetrycket ökar så måste man göra strukturella förändringar. Jag hoppas att vi är överens om detta. Strukturella förändringar gör att man kan få en god service överallt på Åland. Vi ska se oss som ålänningar. Vi ska ha ett solidariskt betalningsförfarande och vi ska också stävja de ökade kostnaderna inom den här sektorn.

Tittar man på konkurrenskraften så står vi fortsättningsvis oss väl trots höjningen på medelsnittet 0,5 procent, eftersom landskapet har åtagit sig att betala väldigt stora delar av den offentliga servicen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag är inte säker på att man kan betrakta siffrorna så där förenklat. Vi har ett högre allmänt kostnadstryck på varor och i serviceproduktionen här på Åland. Jag tror nog att kostnadstrycket, utgifterna och det som vanliga människor står inför i sin vardag är väl så höga totalt sett på Åland som i vår omgivning.

Nuvarande lagtingsledamoten stod här och beskrev att ökningen av skattetrycket inte var något problem för man får ju service istället. Men kan inte så förenklat ta varje del och påstå att också det här ryms med i den här börden för invånarna. Totalt sett kommer det i förlängningen att drabba också företagen och deras möjligheter att på ett konkurrenskraftigt sätt kunna producera varor och tjänster här på Åland. Ju mer man höjer skatterna desto svårare blir det. 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag har aldrig sagt att det inte har varit ett problem. Däremot har jag beskrivit vad det betyder för en medelinkomsttagare per vecka, åtminstone ur min egen hemkommun s perspektiv, vilket jag då känner bäst till. Jag tror att vi med alla medel måste göra olika förändringar och särskilt strukturella förändringarna för att vi inte ska behöva höja skatterna alldeles för mycket. Jag har också den uppfattningen, efter många års kommunalpolitik, att det man värnar om som medborgare i en kommun är service. Även till och med de som idag är mitt i livet, och ännu inte är i behov av någon form av kommunal service, är med och betalar servicen. Antingen har man haft service eller så kommer man att ha det i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag vill tacka ltl Gun-Mari Lindholm för det fina och tydliga anförandet. Det är ju fler som har gett komplimanger här i tidigare replikskiften så jag ska inte orda så mycket om det.

Om man verkligen lyssnade på ledamotens anförande så tror att det är flera av dessa kommunalpolitiker här som känner igen sin egen kommun och deras kostnader. Men man vill inte se på det just nu.

Vi ska vara stolta och glada att vi fortsättningsvis kan erbjuda en kvalitativ gymnasieskola och hälso- och sjukvård. Andra har intresse av att skära ner men vi vill behålla den kvalitén, för vi sitter på penning ansvaret. Jag ville bara tacka.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Nog vet jag att det här mest är retorik och det är politik. Det är för att man ska kunna säga att man som oppositionspolitiker också har kunnat yttra sig i den här frågan. Man värnar om att de här pengarna ska till kommunerna och att landskapsregeringen gör fel. Det har säkert vi också gjort i oppositionsrollen. Jag känner mycket väl till det spelet som spelas upp. Men ser man till fakta, vilket jag har försökt beskriva, så är det just så här som det ligger.

Ltl Göte Winé, replik

Ja, det är lite spel för gallerierna. När ska man spela och när ska man ta ansvar? Hur länge har vi råd att hålla på? Nu måste vi se på allas ekonomi och hela Åland. Här är det jätteviktigt att vi verkligen tar det ansvaret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Kommunerna har självstyrelse. I den självstyrelsen ingår rätt att beskatta kommunmedlemmarna. Hur Lemlands kommun väljer att beskatta sina medlemmar har ingenting med den här frågan att göra. De uppgifter som kommunerna har utföra eller de som man tar bort ifrån kommunerna baserar sig alltid på lag. En aktivitet kostar pengar och då är det också lagstiftaren som skjuter till medel för att täcka åtminstone en del av de kostnaderna som lagstiftaren påför. Vad kommunen därutöver väljer att göra eller inte göra hör egentligen inte alls hit. Det här är en fråga om förtroende.

Min grundläggande fråga, när jag vill ta avstånd från det sättet att tänka om hur detta påverkar den enskilde skattebetalaren i Lemland; hur rimligt är det att uppträda på det här sättet om man vill behålla ett förtroende?

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Till detta finns det ett kort svar. Ja, det är rimligt, det vi talar om idag. Jag tycker också att man absolut måste tala om vad det är och vem det är som ska bära de här kostnaderna. Ibland får jag känslan av att Ålands Framtid och liberalerna tror att de själva ska bära det här. Det är alla vi människor som bor på Åland som ska bära det. I det här fallet, om man jämför med det som många motionärer har motionerat om, så är det här faktiskt det mest rimliga.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Talman! Skatter och avgifter måste alltid basera sig på lag. Det är främmande för mig att resonera att det är den enskilde skattebetalaren, skattebetalningsförmågan i Lemland, som ska avgöra hur den kommunala självstyrelsen utövas och hur lagstiftaren deltar i finansieringen av den verksamheten. Lite högre nivå skulle jag gärna se.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Man väljer själv den nivå man vill debattera i. Jag tycker själv att jag hade en bra mycket högre nivå än den här slutklämmen ifrån ltl Gunnar Jansson.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Det låter lite som om Ålands Framtid vill skära miljonbelopp hos polisen och ÅHS för att kunna behålla landskapsandelarna på nivån. Det är givetvis en del i det hela men man måste ju sätta det i större sammanhang. Vi har ju mycket flera åtgärder för att skapa framtida skattekraft och rikta åtgärder mot näringslivet för att i framtiden också kunna finansiera ÅHS. Det är en tydlig borgerlig politik det, ltl Lindholm.

Lyfter man blicken i den här frågan, för den här frågan är värd att sättas i ett större sammanhang, så måste man fråga sig vilken som är den största utmaningen vi har här på Åland. Så långt har landskapsregeringen kommit att det har man utrett. I den så kallade ASAM-rapporten lät man ÅSUB göra en prognos över konsumtionsutgifternas utveckling inom det offentliga Åland framöver. Det är givetvis en prognos men den baserar sig på trenden mellan 2000 och 2008. Om man inte gör någonting hur kommer det sannolikt att se ut då 2030? Det här används ofta som ett argument för att vi ska minska landskapsandelarna eftersom landskapets kostnader ser ut att öka så lavinartat framöver.

Tittar man de facto på vad man skriver i ASAM-rapporten och det som ÅSUB har prognostiserat så ser man att år 2011 så ligger landskapets konsumtionsutgifter lite över kommunernas, båda två ungefär på nivån 125 miljonersklassen. Landskapet har lite högre konsumtionsutgifter.

Tittar man däremot på år 2030 och jämför konsumtionsutgifterna då så har kommunerna konsumtionsutgifter på 475 miljoner medan landskapet har utgifter på ungefär 400 miljoner.

Man kan alltså konstatera att den största ekonomiska utmaningen på Åland inte ligger i landskapets verksamhet, den ligger i kommunernas verksamhet och i deras verksamhetsutgifter. Mot den bakgrunden kan man med fog ställa den här frågan; ska vi faktiskt nu dra ner landskapsandelarna, när de faktiskt borde ökas, om man ser den stora trenden och de stora problem vi har framför oss? Med tanke på att det faktiskt är sådana stora skillnader mellan dagens läge och det vi kommer att få se 2030 så är den här frågan synnerligen relevant.

Var gör landskapsregeringen för att mota den här trenden? Ja, man tar fokus på de sociala områdena i samband med samhällsservicereformen, vilket givetvis är bra. Finns det några ekonomiska utredningar? Nej. Finns det någonting som säger att kommunerna kan spara pengar på det här? Nej. Man förstår själv vart det här är på väg. Landskapsregeringens trovärdighet i frågan om hur man driver det här projektet som man kallar samhällsservicereform börjar nog vara förbrukat, åtminstone för oss i Ålands Framtid.

Ser man på det enskilda ärendet och på landskapsandelarna i det här fallet så ska man inte göra såsom ltl Lindholm och plocka ut 713 000 euro det här året. Man ska också se vad landskapsregeringen gjorde i den förra budgeten och för ett år sedan. Man slopade Gullåsenavgifterna, vilket uppskattades vara 3 miljoner till kommunernas fördel. Samtidigt justerade man överföringarna mellan kommunerna och landskapet genom landskapsandelarna med 4 miljoner till kommunernas nackdel. Ytterligare ändrade man lite i sjukkostnadsavdraget, reseavdraget och grundavdraget. Totalt för kommunerna blev de här åtgärderna minus 1,9 miljoner, nästan 2 miljoner.

Nu späder man på detta med ytterligare 700 000 euro. Var landar vi då? Ungefär 2,7 miljoner. Vad presenterade finansministern just vid sin bänk att kommunerna höjer sina kommunalskatter med i år? Ja, 2,8 miljoner. 2,7 miljoner har alltså landskapsregeringen skyfflat över till kommunerna och kommunerna höjer sina skatter med 2,8 miljoner. Och det finns inget samband? Jag undrar hur man vågar ha mage att stå här och säga någonting sådant i lagtingets talarstol?

Summa summarum, lyfter vi blicken lite och ser på den stora utmaningen så fortsätter landskapsregeringen att skicka notan till kommunerna så att man ska slippa ta de jobbiga sparbesluten i den egna verksamheten. Detta med vetskapen om att det de facto är kommunerna som har de absolut tuffaste ekonomiska utmaningar framför sig. Man ska, mina vänner, sätta det här ärendet i den kontexten så förstår man varför vi ska förkasta det här lagförslaget. Tack för ordet.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Tack ltl Axel Jonsson. Det var bra att vi fick höra att det var en del av sanningen att främst sjuka, otrygga och studerande på Åland ska betala indexjusteringen. Tack för det förtydligandet.

Jag tycker däremot att ledamoten ska vara lite försiktig med att dra förhastade slutsatser om samhällsservicereformens framtid.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag drar inte några slutsatser, men man kan tydligt se tendenser. Det är inte slutfört ännu.

Angående att vi vill att sjuka och studerande skulle betala för den här reformen, så läs Ålands Framtids motionsförslag där vi föreslår att sjukkostnadsavdraget införs i sin helhet. Kanske det får ltl Lindholm att tänka om?

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Fru talman! Ja, jag hörde just att ltl Axel Jonsson sade att det var en del av sanningen. Det sade ltl Axel Jonsson just.

När det gäller slutsatsen, som ltl Axel Jonsson drar, vad beträffar samhällsreformens framtid så säger han lite på ett raljerande vis att samhällsservicereformen inte har visat någonting ännu. Det kanske också lite beror på hur mottaglig man är för information och att man från landskapsregeringens sida har sagt att det kommer nya finansieringsmodeller och landskapsandelar när det gäller KSD alldeles särskilt, i samband med att lagberedningsarbetet är slutfört. Jag tror att vi ska vänta till det är gjort innan man helt sågar det här projektet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag kommer så tydligt ihåg när samhällsreformen inleddes och den här regeringen presenterade sitt regeringsprogram. Då kan jag faktiskt erkänna att jag var lite orolig för de skrivningar och målsättningar man hade då såg ganska bra ut. Man tog fram ASAM-rapporten, man visade på den ekonomiska utvecklingen och man hade ekonomin i fokus. Sedan kommer jag också tydligt ihåg när vi den här hösten satt i en partiledardebatt, ltl Lindholm och jag, och fick frågan varför man ska göra den här samhällsservicereformen och den sociala reformen. Helt plötsligt handlade det inte om ekonomin längre, utan det handlar om kvalitetssäkring osv. Nu var tydligen inte ekonomin länge det huvudsakliga målet med reformen. Det är ju detta som är problemet. Samhällsservicereformen har spårat ur till att bli någonting helt annat än att tackla just den största ekonomiska utmaningen som vi har i det här landskapet; nämligen att kommunernas konsumtionsutgifter springer iväg. Nu ska man lösa det genom någon slags kommunalförbund som man inte har en aning om hur det ska finansieras eller organiseras. Det måste man ifrågasätta starkt.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Ålands Framtids lösning är tydligen att man ska öka kommunens inkomster utan att behöva effektivera någonting. Det behövs inte, utan vi ska skjuta till pengar, det är det viktiga.

Sedan blir man lite fundersam när ltl Axel Jonsson sade i en replik att han är orolig för en bra lösning. Vad jobbar vi med egentligen, snälla ltl Axel Jonsson?

Sedan behöver man ha någon typ av historisk bakgrund när man säger att regeringen eller landskapet inte tar ansvar för kommunerna och deras kostnader. Om vi jämför lite med hur det ser ut runt omkring oss, vilka kostnader har vi på landskapsregeringen tagit på oss som underlättar för kommunerna? Ja, för det första, Ålands hälso- och sjukvård. För det andra, Ålands gymnasium. Det är två stora viktiga utmaningar för framtiden som vi har tagit på oss. Kom nu inte och säg att vi inte skulle ha gjort någonting från landskapets sida. Vi har tagit på oss kostnader redan där.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det, minister Ehn, hör till historien. Vi ska titta framåt, prognosen är framåt. Historien känner vi alla, men det är de facto kommunernas utgifter som ökar snabbare. Samtidigt låter man landskapets konsumtionsutgift i år öka med 4 miljoner, medan kommunerna gör ett hästarbete för att spara pengar. Det vet vi alla, vi hör från flera kommuner som förklarar hur man försöker spara. Samtidigt låter man landskapsregeringens kostnader skena iväg och man skickar notan, genom mindre landskapsandelar, till kommunerna. Ja, stå för det, minister Ehn, men vi skriver inte under på det.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Om man ska bygga en framtid så behöver man ha med sig historien, saknar man den så går det på tok. När det gäller att bygga samhällen så är det inte de enskilda små delarna som man kan jobba med i gången. Man måste ha med sig det man har i bagaget och det som man ska ha i framtiden. Man måste ha med sig kommunerna, landskapet och det privata och bygga helheten. Det är det ansvaret som vi som politiker här har. Vi ska inte enbart stirra oss blinda på den ena delen.

Från landskapsregeringens sida jobbar vi med att sänka kostnaderna för vår egen verksamhet. Det är därför som vi har dragit igång effektiveringsprocesser. Det är därför som vi har gjort förslag till att försöka förändra den struktur som vi har just nu som Ålands Framtid motsätter sig.

När man säger att vi inte har svar på hur vi tänker finansiera framtiden, så kom igen, hur var det nu med finansieringen av den sociala välfärden i framtiden? Var det en fråga om landskapsskatt eller inte? Det var lite svårt att få det svaret.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är ju lite ironiskt när man hör utbildningsministern stå här och säga att landskapet har tagit på sig ansvaret för gymnasieskolan. Samtidigt fick vi idag på våra bord fick en tilläggsbudget på 200 000 euro. Man överskrider sin ram och så säger man att landskapsregeringen tar sitt ansvar för att minska sina utgifter och samtidigt skickar man en nota på 700 000 euro till kommunerna i år. Det är nog lite dubbla budskap, ministern Ehn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag är glad över att ltl Jonsson lyfte fram ÅSUB:s rapport som visar på de stora utmaningarna. Jag gjorde samma sak i budgetpresentationen för en månad sedan för att visa på vad som är både landskapets och kommunernas största utmaningar om vi ser på sikt. Det är en bild som vi alltid måste ha med oss. Det är huvudorsaken till varför landskapsregeringen tagit på sig den något otacksamma uppgiften att faktiskt försöka föreslå reformer som också berör den kommunala sektorn. Det är för vi ska kunna få en serviceproduktion som vi klarar av och som kan hålla en sådan nivå som också framtida ålänningar tycker att är skälig. Det är huvudsyftet med hela vårt reformarbete.

Sedan, fru talman, så tycker jag att ltl Jonsson på många sätt generaliserar. Det som gjorde mest ont i mitt hjärta var; ska ett handikappat barn få samma service oberoende av vilken kommun barnet bor i?

Ltl Axel Jonsson, replik

Inte behöver servicen nödvändigtvis vara den samma, men man ska få bra service oberoende var man befinner sig, enligt lag, absolut. Därför har vi också föreslagit att landskapet ska ta över den verksamheten och sköta den, precis som centern föreslog i sitt valprogram. Vi har ett sådant förslag.

Tittar vi på kostnaderna, som också finansministern själv lyfte fram, så varför har man inte t.ex. i Susannegruppen haft som målsättning att skapa ett system som kan spara pengar inom det sociala området? Det fanns överhuvudtaget inte med. Läs i rapporten, det finns ingen målsättning om att man ska kunna spara några pengar.  Ekonomiskt fokus finns inte trots att man presenterar siffror på ökade konsumtionsutgifter. Det är ju detta som är det stora problemet. Vi inser problemet, men landskapsregeringen presenterar inte några åtgärder på hur vi ska lösa det.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller Susannegruppens rapport och de administrativa kostnaderna så ska målsättningen vara att vi ska bli billigare. Däremot, ltl Jonsson, har vi idag en situation, inom de fyra olika områdena som Susannegruppens rapport behandlar, där vi har väldigt olika servicenivåer ute i kommunerna. I de svagaste kommunerna har man också en sämre service. När man sammanför detta så kommer vi att få en utjämning. Vi får en kvalitetsförbättring för de svagaste personerna i samhället. Det tycker jag, både som människa och politiker, att jag vill vara med och stöda. Om det sedan de facto kanske leder till en liten kostnadsökning så är jag beredd att ta den för det är de människorna värda.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag håller absolut med om att det här projektet borde göras för att man ska värna om de små kommunerna som kanske inte alla gånger klarar av att leverera den servicen. Det kan också vara svårt i de små kommunerna att begära en sådan service, för man vet att man belastar den egna kommunens budget. Därför har vi föreslagit att det ska finansieras solidariskt. Lösningen för detta är att föra det till landskapsnivå, så gjorde man med gymnasieskolan och så gjorde vi med ÅHS. Man behöver inte krångla till det med kommunförbund, vilket också vicelantrådet var inne på inför valet, när hans parti presenterade sitt valprogram.

Ser man nu på reformen och den föreslagna finansieringen så är det ju de facto Kumlinge, Föglö och Brändö, alltså de små skärgårdskommunerna som förlorar på det här, enligt den finansieringsmodell som man skickar ut på remiss till kommunerna. Ja, visst ska vi hjälpa de små kommunerna, men landskapsregeringens förslag så här långt gör ju snarare tvärtom.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

I debatten om finans- och näringsutskottet betänkande om landskapsandelarna 2014 har ytterligare vicelantrådet begärt ordet, varsågod.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Det var en fin pik.

När det gäller landskapsandelarna och den uteblivna indexjusteringen så orsaken till att jag begärde ordet var för att ltl Jonsson återigen tog upp detta med att om man lyfter upp någonting till landskapsnivå så är det som om kostnaderna skulle försvinna. De facto försvinner inte kostnaderna. Det är exakt samma kostnader och de måste betalas på något annat sätt. Det sätt som Ålands Framtid har föreslagit är landskapsskatt. Jag tycker att vi ska vara ärliga med varandra. Verksamheterna kostar och vi ska se till att utforma verksamheter och genomföra dem på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. 

Fru talman! Det sätt som vi nu föreslår, den uteblivna indexjusteringen, är ändå en ärlig politik. Det är inte roligt att föreslå en sådan här åtgärd. Naturligtvis skulle vi helst göra det motsatta. Men de facto så lever vi en sådan ekonomisk verklighet på Åland, i Finland, i Europa och i världen, att det är lite tuffare just nu och då måste man också kunna ta sådana här beslut.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag ska inte rikta mig till andra nu, vilket har blivit allt mer vanligt i debatten. Men när det gäller detta med landskapsskatt så nämnde jag det som ett exempel på finansieringsform. Vi har ÅHS-avgifter och det finns många olika finansieringsformer. När jag gjorde det, finansminister Nordlund, så gjorde jag det för att visa på att vi inte tror att kostnaderna försvinner om man lyfter över dem på landskapet. Så det var inte ett schyst påpekande.

Däremot är det inte något dramatiskt med landskapsskatt om man i motsvarande mån kan dra ner kommunalskatten. Det är ju det gemensamma skattetrycket för ålänningarna som borde vara det intressanta.

När det gäller strukturen hos det sociala kommunalförbundet, eller vad jag nu ska kalla det för, så har vi oerhört svårt att se hur man ska kunna få styrning på det och hur kommunerna, som ska betala det, ska kunna styra det. Måste vi göra någonting, och det är vi medvetna om att vi måste, så tycker vi att man ska lyfta upp det till landskapsnivå, vilket vi har erfarenheter av.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker att det är ärligt av ltl Eriksson att säga att alternativet är landskapsskatt. Det kan man också säga när det gäller den uteblivna indexjusteringen. Ett annat sätt är att man skulle betala den uteblivna indexjusteringen med landskapsskatt och fördela den lika på alla ålänningar. Det är konsekvensen om man gör indexjusteringen, överför pengarna till kommunerna och ökar på landskapets underskott som det de facto handlar om.

Jag respekterar den hållningen. Landskapsskatt är naturligtvis ett sätt att hantera saken på och det här är ett annat sätt. Det har de facto visat sig att relativt många kommuner också klarade av den här saken utan att göra kommunalskatteförändringar. Så ett visst utrymme fanns det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att det är bra om man kan debattera med respekt för varandra. Stundtals blev det nästan fånigt runt detta med landskapsskatt.

Finansministern Nordlund sade i sitt anförande att det är som om Ålands Framtid skulle tro att kostnaderna skulle försvinna om man för över det till landskapsnivå. Det ville protestera emot, för det är jag fullt medveten om att så inte är fallet och därför pekade jag på det här.

Det som vi fortfarande saknar är ett underlag när det gäller den samordnade socialtjänsten. Men jag har faktiskt fått utfästelser från högsta politiska nivå i landskapsregeringen att under hösten ska det komma underlag. Fortfarande kan vi inte utläsa någonting. Vad kommer vi att spara in på detta sist och slutligen?

När det gäller handikappade barn, barnfattigdom och sådana som har det svårt så är vi de första att ställa upp. Samtidigt måste vi också vara realistiska när det handlar om ekonomin. På tio år har vi fördubblade kostnader och det håller inte om vi inte kan se att vi kan tjäna någonting på omstruktureringarna.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

När det gäller KSD och finansieringen av det så har det gått ut ett material på ett olyckligt sätt. Det skapade en helt felaktig debatt ute i de åländska kommunerna. Idag borde det ha gått ut ett kompletterande material till kommunförbundet och till Mariehamns stad och imorgon planeras det att ges ut till offentligheten. Det är ytterligare ett material som kan diskuteras och analyseras. Det materialet kommer sedermera att kompletteras ytterligare i januari när vi också har de senaste skattesiffrorna för år 2012. Den uteblivna samfundsskatten kommer att påverka balansen en hel del mellan de åländska kommunerna. Vi vill ha så färska siffror som möjligt.

Januari, vinter- och vårmånaderna kommer att bli en väldigt intressant period att diskutera det här. Vi måste hitta en så bra och väl avvägd finansieringsmodell som möjligt. Här tar landskapet 700 000 euro, men vi kommer i det sammanhanget säkert att ge dubbelt mera för att hitta en utjämningsmodell för att möjliggöra för alla kommuner att komma med i det här arbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Talmannen påminner igen om att det handlar om finans- och näringsutskottets betänkande om landskapsandelarna 2014.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag är rädd att jag nu bryter mot regelverket.

Talmannen

Det kommer vi inte att tillåta.

Ltl Barbro Sundback

Jag har hört flera personer tala om Susannerapporten.

Talmannen

Talmannen påminner att det här handlar om landskapsandelarna 2014.

Ltl Barbro Sundback

Ja, det är konstigt att det kommer just nu, när jag som har varit ordförande för rapporten ska tala. Okej.

Landskapsandelarna för den kommande Susannemodellen är inte ännu fastslagna. Det beror på att det återstår mycket arbete för att komma fram till en sådan fördelningsmodell. Fördelningen av kostnaderna är ny. Den solidariska finansieringen, som ltl Axel Jonsson talade för, den kommer att genomföras för kommunernas socialtjänst.

Konsekvenserna, om man skulle utgå ifrån kostnaderna idag som kommunerna har, är att vissa kommuner skulle få betala till och andra kommuner skulle få lättnader.

Det konstateras också att det inte är möjlighet att genomföra reformen. Man måste i landskapsandelssystemet, som är på kommande, balansera det här på ett sådant sätt att man får en övergångsperiod under vilken kommunerna kan anpassa sig till den nya verksamheten under kommunernas socialtjänst. Det är just det som är landskapsandelarnas mål eller uppgift, att jämna ut kostnader, i det här fallet sociala kostnader.

Det är mycket viktigt för idag finns det kommuner som inte uppfyller sina skyldigheter. Det gäller särskilt personer med funktionsnedsättningar. Det finns kommuner som med hänvisning till ekonomin avslår ansökningar. Det får man inte göra enligt lag. Då läggs hela ansvaret för det lagliga stödet på den sökande, som via en rättsprocess ska söka ut sin rätt och tvinga kommunen att finansiera den här rättigheten.

Med landskapsandelar och en servicenivå som är lika i alla kommuner och landskapsandelar som utjämnar den här effekten så finns det möjligheter att skapa större social rättvisa i landskapet i det här fallet.

Talmannen

Jag ber ltl Sundback komma till sak när det gäller finans- och näringsutskottets betänkande.

Ltl Barbro Sundback

Ja, jag tycker att det här är en väldigt viktig diskussion. Kommunens socialtjänst är en viktig reform som ska finansieras delvis genom att landskapet går in och lägger till det som behövs för att landskapsandelarna ska ha en utjämnande effekt.  Att föra över verksamheten till landskapet är ingen garanti för att det blir solidarisk finansiering och rättssäkerheten för dem som det berör blir ännu sämre än vad den är idag.

Talmannen

Jag påminner om att ärendet handlar om finans- och näringsutskottets betänkande om landskapsandelarna för 2014. 

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag har läst dagens föredragningslista, jag ska hålla mig till ämnet.

Det är intressant att landskapsregeringen, speciellt vicelantrådet, finansministern, gång efter annan hänvisar till det som skedde hösten 2009 och beslutet inför 2010, när den förra landskapsregeringen, med mig som finansminister, lade fram ett förslag för lagtinget om att inte indexjustera landskapsandelarna, på samma sätt som det nu föreslås.

Det är helt uppenbart att finansministern, vicelantrådet väljer att säga A men inte B i den här frågan. Annars har vi en helt annorlunda syn på hur man på ett trovärdigt sätt ska leda ett arbete för att balansera den offentliga ekonomin i sin helhet, gällande landskapet och kommunerna.

Hösten 2009 lades det här förslaget precis på ett motsvarande sätt som nu. Men den avgörande skillnaden var att då lade också landskapsregeringen ett budgetförslag som minskade på landskapets egna driftskostnader, konsumtionskostnader med något över 2 procent. Siffran är ungefär densamma som i det budgetförslag som har lagts för vår behandling, vilken vi klubbar i morgon, fast det fanns ett minustecken framför då.

För att man ska kunna föra processen vidare mot balanseringen av ekonomin så bör också landskapet sköta om sitt eget hus. Den här landskapsregeringen har valt en annan väg. Därför är det fullständigt orätt att göra som vicelantrådet gjorde, att i den här situationen hänvisa till det som gjordes 2009-2010 och säga att situationen är densamma. Tack.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Ja, konsumtionsutgifterna minskade med 2 procent, och året efter så ökade konsumtionsutgifterna med 10 procent.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det som gjordes hösten 2009 med det budgetförslag som lades inför 2010 hade säkert också sina brister, precis som det nuvarande förslaget säkert också har sina brister.

Klart är att under den förra mandatperioden hade man en sådan målsättning att också landskapet ska se över sitt hus och minska sina utgifter. Det har vi inte sett alls under de år som ltl Fogelström har medverkat i de beslut som har fattats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet?

Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Med hänvisning till vad här har sagts och i ärendets första behandling så föreslår vi liberaler att lagförslag nr 1/2013-2014 förkastas.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag ber att få understöda ltl Asumaas förslag.

Talmannen

Under behandlingen har ltl Tony Asumaa, understödd av ltl Axel Jonsson, föreslagit att lagtinget ska förkasta lagförslaget. Omröstning kommer därför att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att lagförslaget ska antas röstar ja och de som röstar för ltl Anders Erikssons förslag att lagförslaget ska förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag önskar öppen omröstning i denna viktiga fråga.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag understöder förslaget.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Gun-Mari Lindholm och Anders Englund att biträda vid omröstningen. Omröstning verkställs efter upprop.

Upprop.

Omröstningen har resulterat i 19 ja-röster, 9 nej-röster och 2 ledamöter var frånvarande.

Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets förslag.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

3        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2013

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 08.01.2014.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 19.12.2013 klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil