Plenum den 18 januari 2007 kl. 9.30

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

PLENUM den 18 januari 2007 kl. 9.30.  

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Torbjörn Eliasson, ltl Roger Eriksson, ltl Peter Grönlund, ltl Anne-Helena Sjöblom, ltl Jan-Erik Mattsson, ltl Åke Mattsson och ltl Henrik Lagerberg.) Ltl Åke Mattsson anlände efter upprop.

26 lagtingsledamöter närvarande. 

Om befrielse från dagens och morgondagens plenum anhåller ltl Torbjörn Eliasson på grund av privata angelägenheter samt ltl Peter Grönlund av annan orsak: tjänsteresa till Helsingfors. Beviljas.

 

 

Föredras för enda behandling ärende   1:

 

Finansutskottets betänkande nr 5/2006-2007  med förslag till tredje tilläggsbudget för år 2006. (FR 7/2006-2007).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Finansutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för 2006. I den föreslår man ett tillägg till budgeten och tillägget balanserar på ett netto om 6.328.000 euro. Om tilläggsbudgeten antar kommer det att ha budgeterats 291.832.000 euro för år 2006. Utskottet föreslår att landskapsregeringens förslag till tilläggsbudget skulle godkännas med beaktande av de motiveringar som utskottet anför.

 

Det var många moment i tilläggsbudgeten men utskottet har egentligen skrivit om enbart två moment. Det ena är främjande av bostadsproduktion och det andra är kortruttsinvesteringarna.

 

När det gäller främjande av bostadsproduktion, där landskapsregeringen begärde ett tillägg om 70.000 euro, ställdes många frågor i remissdebatten om hur anslaget har använts under året och därför tog utskottet reda på och har också redovisat hur anslaget har använts, dvs. vi fick oss till del att under perioden augusti-november efter det man hade skapat stödet har det inkommit 83 ansökningar. Den beräknade stödsumman enligt regelverket uppgår till 141.700 euro och därför begär man nu 70.000 euro i tilläggsstöd, vilket utskottet förordar.

 

Man kan konstatera att det blev en stor spridning när det gällde olika typer av uppvärmningssystem. Det gäller uppvärmningssystem som i stället för el eller olja skall använda andra förnyelsebara energier. Det som använder av dessa 83 ansökningarna är: pelletspannor 27 stycken, vedpannor 16 stycken, spannmålspannor 4 stycken, flispannor 2 stycken, ackumulatortank 31 stycken och solfångarsystem 24 stycken. Av dessa tycker man från enheten också att solfångarsystemen har visat sig väldigt intressanta och effektiva. De 24 som man nu har inrättat kan enligt planerna leverera 116.000 kilowatt varmvatten, och det är ganska mycket. Det här är alltså någonting som säkert kommer att utvecklas vidare.

 

Vi kunde också få höra att de planerade anläggningarna, såsom de är planerade enligt stöden – alla stöd är inte utbetalda utan blir det nu om lagtinget godkänner 70.000 i tilläggsstöd – skall motsvara en minskning av olja med 170.000 ton per år. Det skall alltså motsvara det. Det är väl en bra början till att övergå till förnyelsebar energi.

 

Det andra momentet som utskottet har uppehållit sig vid är kortruttsinvesteringarna. I remissdebatten diskuterades på många sätt kostnadskalkyler för tunnelbygge och tunneldrift rätt ingående. Man nämnde s.k. nuvärdeskalkyler och lagtinget fick måhända uppfattningen att det fanns nya icke tidigare redovisade kalkyler när det gällde tunneldriften. Men så var inte fallet. De nämnda och diskuterade analyserna fanns till landskapsregeringens kännedom när landskapsregeringen tog beslut om meddelandet om plan för kortruttssystem. Det var ingenting nytt och jag vill bara säga det så att man inte skall haka upp sig på de diskussionerna. Utskottet kunde konstatera att modellen för de kalkyler som man hörde om säkert kommer att kunna utgöra ett viktigt underlag vid eventuella kommande verkliga beslut om tunnelbyggandet, dvs. modellen för kalkylen som sådan var intressant, men man måste ha dagsaktuella och verkliga siffror, inte bara antaganden och uppskattningar som det fanns mycket av i den gamla kalkylen.

 

Landskapsregeringen föreslår nu i sin tilläggsbudget en undersökning för att utföra en tunnel, dvs. man skall göra en akustisk och en refraktionsseismisk undersökning. En akustisk undersökning är en undersökning av bottenförhållandena i Föglöfjärden, dvs. hur är topografin? Är det en jämn eller en mycket ojämn botten? Man skall också utreda hur stort eller hur tjockt grus, ler- eller sandlager det finns innan man kommer till berggrunden. Det är mycket viktigt att man vet det. När det gäller den refraktionssseismiska undersökningen är det en undersökning av berggrundens beskaffenhet och det viktiga i den undersökningen är att man får reda på hur stark och tät berggrunden är, dvs. hur mycket kommer man att behöva täta den under ett eventuellt bygge. Det här är naturligtvis viktiga uppgifter som man måste ha klart för sig. Den viktigaste förutsättningen att bygga en tunnel är naturligtvis att man kan bygga en säker och trygg tunnel att färdas. Det är också därför som man måste göra en utredning.

 

Under behandlingen i utskottet kunde vi också erfara att anbudshandlingarna för upphandlingen av undersökningen nu är klara, att EU-ansökan är inlämnad, den skall kompletteras till viss del samt att undersökningen också kommer att ge en indikation på kostnaderna för tunneln. Denna indikation lär vara ganska säker, som vi skriver i utskottets betänkande, till 80-90 procent vet man vad den kommer att kosta att bygga. Det här är en mycket viktig uppgift som vi kommer att få tillsammans med undersökningen. Vi kommer dels att få reda på om det går att bygga en säker och trygg tunnel och vi får reda med 80-90 procents säkerhet vad den kommer att kosta.

 

Utskottet hänvisar till det betänkande som finansutskottet gjorde i april 2006, där ett enigt utskott och sedermera ett enigt lagting, gjorde en beställning på en undersökning, den undersökning som vi just nu diskuterar som landskapsregeringen nu vill verkställa och som utskottet stöder.

 

Så här långt var också finansutskottet enigt i frågan. Efter en omröstning i utskottet, som slutade 3-2 kan vi konstatera att majoriteten i utskottet inte kunde omfatta de skrivningar som fanns med i budgetförslaget om vissa villkor för att undersökningen skulle kunna genomföras. M.a.o. utskottet omfattar inte skrivningen om Föglö som knutpunkt eftersom finansutskottet anser att man då, underförstått, kommer att ta bort norra linjen. Inte heller skrivningarna om tunnelavgifter eller frågan att Föglös kommuns status skall förändras kunde omfattas av majoriteten i utskottet. Men, som jag uppfattade hela utskottet, inser utskottet att det finns frågor som man måste diskutera om undersökningen visar att det mycket väl kan byggas en bra tunnel på ett säkert, ändamålsenligt och ekonomiskt försvarbart sätt. Och nu är min förhoppning att vi skall se till att undersökningen görs som ett första steg, sedan återstår flera steg för att förbättra trafiken till och från skärgården, till nytta för dem som lever och bor i skärgården. Det är därför vi skulle göra det här.

 

Utskottet föreslår m.a.o. att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till tredje tillläggsbudget för 2006.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Finansutskottets ordförande nämnde en diskussion i finansutskottet beträffande de ekonomiska kalkylerna. I samband med remissen framgick att för att man skulle kunna bibehålla kostnaderna vid nuvarande nivå för hela skärgårdstrafiken så borde tunnelavgifterna uppgå till 1 miljon euro per år. Min fråga är till finansutskottets ordförande: Har man diskuterat detta i finansutskottet i samband med behandlingen av detta ärende?

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Jag sade att de ekonomiska kalkyler som presenterades, som kallades nuvärdeskalkyler då man kanske fick uppfattningen att det var nya siffror, men det var det, utan det var samma kalkyler som låg till grund för det kortruttsmeddelande som lämnades och som diskuterades ingående i finansutskottet. I den diskussionen i finansutskottet, där vi också lämnade ett betänkande diskuterades verkligt ingående alla de här detaljerna. Lika ingående har de inte diskuterats i den här debatten därför att det viktiga i dag är undersökningen, undersökningen skall göras. Man vet om kostnader, det finns många sätt att räkna; det var också en ny information i utskottet att avskrivningstiden på en tunnel är 50, t.o.m. 60 år. Vi vet att avskrivningstiden på en färja är bara 30 år. Redan det ger indikationer att man måste räkna också med de här kostnaderna.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Om jag uppfattade det rätt så ingick i diskussionen 1 miljon euro per år som man behöver uppta i tunnelavgifter. Är det korrekt uppfattat?

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Nej, det är inte korrekt uppfattat. Det är ingenting som utskottet ansåg ens vara viktigt i den här frågan. Vi diskuterade det i det förra betänkandet, som vi hänvisar till, vi har inte sett någon anledning att ändra det. Det har inte kommit fram någon ny information som skulle ändra de beräkningar som fanns när vi behandlade kortruttsmeddelandet. Jag ser inte i dag heller någonting som skulle ha ändrat det här. Det finns inga nya siffror som skulle vara bevisat att någonting har ändrat från den tiden. Därav har heller ingen diskussion specifikt om just 1 miljon i tunnelavgifter diskuterats.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

I finansutskottets kortruttsbetänkande från april ifjol säger man att det nuvarande avgiftssystemet bör bibehållas och att årskort bör gälla både för tunnelgenomfart och bilplats på skärgårdsfärjorna. Nu omfattar inte utskottets majoritet tunnelavgifter. Varför denna ändring?

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det är ingen ändring. Jag sade just att utskottet inte har ändrat sitt eget betänkande, utan tvärtom hänvisar vi till vårt eget betänkande. Det betyder inte att vi har sagt att tunnelavgifterna är 1 miljon eller 0,5 miljoner eller någonting annat. Vi anser att det är ingen relevant upplysning, det är ingen relevant uppgift i dag, det påverkar inte diskussionen i dag om kommande undersökning.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Det kanske är så att det inte är relevant för en undersökning, men nog är det relevant för kommande driftskostnader om man skall jämföra med skärgårdsfärjorna eller med tunneln och de inbesparingar en eventuell tunnel kan medföra på sikt.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det kan naturligtvis vara relevant för framtiden och jag talade redan om att det finns flera steg som skall tas när man har gjort undersökningen, men vi skall ändå komma ihåg det jag just att avskrivningstiden på en tunnel är 50-60 år. Avskrivningstiden på en färja är 30 år. Just nu investerar vi i en färja på nästan 14 miljoner. Vi vet att den håller 30 år. Vi vet att driftskostnaden bara för Föglöfärjan är 2 miljoner per år. Sammantaget är det med de här uppgifterna som grund ganska lätt att konstatera att det kommer att vara mycket väl genomförbart ekonomiskt, såvida alla andra villkor och uppgifter stämmer överens.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Jag vill ge utskottsmajoriteten och ordföranden Gun Carlson beröm för betänkandet och just det att man håller fast vid det som man tidigare har sagt. Det blir så beklämmande i politiken när de politiska frågorna ändrar lite vartefter, det skäggar hit och dit. Jag tycker att vi behöver kunna hålla oss till vissa linjer som vi drar upp. Det är knappt ett år sedan lagtinget enhälligt gjorde denna beställning till landskapsregeringen och landskapsregeringen har faktiskt gått in och ändrat i lagtingets uppdrag. Ltl Gun Carlson säger också att de frågor som landskapsregeringen lyft upp, bl.a. om Föglö som trafikknutpunkt för hela skärgårdstrafiken är en fråga som utskottet och lagtinget redan egentligen har tagit ställning, dvs. att det skall finnas en norra linje och en södra linje, och det är också liberalernas uppfattning.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Allt det som vtm Viveka Eriksson säger är sant: lagtinget har tagit dessa viktiga beslut. Vi tog dem i april ifjol. Jag tycker också att det är beklagligt om Ålands lagtings beslut inte ens gäller ett år, om inte heller besluten i utskottet gäller mer än någon vecka eller något år. Det är inget bra betyg för den åländska politiken. Jag håller helt med om det. Jag tycker också det är lite synd. När det gäller norra linjen var det ett klart ställningstagande som utskottet gjorde i finansutskottets betänkande om kortruttstrafiken. Det omfattades av hela lagtinget och det är inte länge sedan. Den norra linjen är viktigare än vi vill tro därför att den påverkar inte bara Brändö, som man gärna vill säga, utan den påverkar Kumlinge, den påverkar Vårdö, Sund, egentligen hela norra Åland.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Vi är väldigt eniga om att någon stabilitet i åländsk politik har människor rätt att förvänta sig. När det gäller frågan om att göra Föglö till en knutpunkt och ta bort norra linjen skulle det antagligen få väldigt stora samhällsekonomiska effekter, inte bara för skärgårdssamhällena utan de samhällen som finns runt skärgårdslinjerna. Innan man går in för sådana lösningar och sådana beslut bör det nog finnas noggranna grundliga samhällsekonomiska utredningar och man bör känna till de effekter som kommer ut av ett sådant beslut. Därför tycker jag att det är viktigt att lagtinget håller fast vid det tidigare fattade beslutet. Det finns två stycken stamlinjer i skärgårdstrafiken: den norra linjen och den södra samt den tvärgående linjen som binder ihop skärgårdskommunerna.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det är därför som det blev en omröstning i utskottet, där majoriteten – centerns ledamöter och den liberala ledamoten – ansåg att det här är så viktigt att det här måste betonas. Vi kunde inte omfatta det som landskapsregeringen inte heller var eniga om. Vi skall komma ihåg att där fanns också en oenighet, så här är naturligtvis en skiljelinje i politiken och det får vi lov att acceptera.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

Ltl Mats Perämaa:

Fru talman!

Diskussionen huruvida vi skall ha en tunnel och huruvida norra linjen skall vara kvar eller inte är lätt för oss liberaler. Vi har nyligen tagit fram ett eget internt trafikprogram där vi har internt diskuterat de här sakerna i vida kretsar och kommit fram till en lösning och i det trafikprogrammet står just de här sakerna. Vi är för att man skall utreda, vi är för att man går in för en tunnel t.o.m. till Föglö om utredningar visar att det är möjligt och vi är absolut för att den norra linjen skall vara kvar. Vi skall ha en nordlig stambana och en sydlig stambana och bygga upp trafiken utifrån det. Till stöd för vårt eget arbete finns också landskapsregeringens kortruttsmeddelande som visar på samma sak. Vi har finansutskottets tidigare betänkande om kortruttsmeddelande som visar just att norra linjen skall vara kvar och den södra linjen skall var kvar. Vi har en gällande trafikplan i landskapet som visar samma sak. Det är bara några partier, Frisinnad Samverkan och sossarna, som i ett sent skede försöker föra in helt nya element i diskussionen och som därigenom slår split. Nu kommer ni att lyckas med att förmodligen splittra ett tidigare enat lagting.

 

Frågan om kortrutt är enligt vårt sätt att se på det en väsentlig del av hur man skall utveckla skärgårdstrafiken, dels för att man genom kortare färjpass kan åstadkomma tätare turer, vilket betyder bättre trafik. Men det finns också en miljömässig aspekt och, om vi kallar det för en bränsleekonomisk aspekt. Alla vet vi att oljepriserna förmodligen kommer att stiga väldigt kraftigt. Med dagens teknik torde det inte finnas några ersättande driftsmetoder för våra färjor. Vi är bundna till de dieselmotorer som finns. För att bemöta det här bör vi försöka förkorta färjpassen så fort som möjligt. Jag är inte säker på att Frisinnad Samverkan och sossarna, som nu försöker slå split i kortruttsdiskussionen kommer att vara med och stödja att vi skall driva trafiken på samma sätt som nu den dagen när bränslepriset kanske kostar två eller tre gånger mera. Det är viktigt att vi går in för det här nu. Men vi måste komma ihåg norra linjen. Vi kan inte låta diskussionen bara fokusera sig kring tunneln nu. Det blir lätt på det viset när vi har ett stort projekt som är intressant, dels ekonomiskt och dels tekniskt. Vi måste också föra en diskussion om hur vi skall utveckla norra linjen.

 

Om vi på ett avgörande sätt kunde förkorta också den norra linjen så finns det möjligheter till turistströmmar från Åboland till landskapet som på ett mycket bra sätt kunde gynna dels den norra skärgården, också den södra och sedan kommunerna som angränsar på norra Åland. Jag tänker närmast på Vårdö, Sund och Saltvik. Vi skall komma ihåg att de skall göras stora satsningar på t.ex. Bomarsund. Varför skall man då bryta av den möjligheten att föra till turister till Åland via norra linjen till Bomarsund? Det tankesättet förstår inte jag.

 

Nej, om man ser Åland framför sig, med Åland som en ö till vänster och skärgårdskommunerna till höger, om vi har norra linjen och södra linjen, så bildar de en cirkel. Detta kan också leda till en turistström som gynnar både Åland och skärgården. Cirkelformen är viktig. Bryter man av i norra linjen så blir Åland att se ut som en ostbåge i stället trafikstrukturellt, och det tror jag inte är bra.

 

Jag tycker alltså att det skulle vara skäl för lagtinget att återigen enas om det tidigare, alltså det kortruttsbetänkande som finansutskottet gav. Jag hoppas att vi kunde enas om att vi skall låta landskapsregeringen jobba utifrån en enhällighet för att gå vidare i de här frågorna. I samband med det här skulle jag vilja ställa en fråga till lantrådet med tanke på att vi tidigare var enhälliga i lagtinget om att norra linjen skall vara kvar och det tydligen nu finns en splittring. Landskapsregeringen har i strid med lagtingets tidigare beslut gått in för att Föglö skall vara knutpunkten, hur kan vi då lita på att vi efter den här behandlingen inte kommer att se landskapsregeringen återigen går in på samma spår som det som man har föreslagit nu? Förut var lagtinget enhälligt, landskapsregeringen ändrade på det, nu är vi förmodligen splittrade. Finns det inte en risk att landskapsregeringen återigen ändrar på detta? Jag ber att lantrådet skulle gå upp och tala om för lagtinget om vilken tyngd lantrådet själv lägger i den här frågan.

Så lite grand om den kalkyl som heter nuvärdeskalkyl och presenterades i samband med remissen. Det blev helt klart för finansutskottet vid denna behandling att denna kalkyl inte är relevant i det här skedet på grund av att man inte har de rätta parametrarna att sätta in i kalkylen. Man vet inte vad tunneln kommer att kosta. Där finns parametrar som t.ex. anger tidsvinster om man åker genom tunnel kontra om man åker med färja och de tidsvinsterna måste man prissätta på ett korrekt sätt för att kalkylen skall vara relevant. Detta har inte gjorts. Kalkylgrunden kommer att vara bra i ett senare skede när man vet vad tunneln skall kosta och då man har prissatt de andra parametrarna. I dagens läge kan den inte användas. Så uttrycktes det helt klart av den personen som inte nämndes vid namn men vars titel nämndes flera gånger under remissen. Vi har hört samma person i finansutskottet och det var ett tydligt, entydigt utlåtande från denna person.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman! Socialdemokraterna vill föra en ansvarsfull politik och precis som ltl Mats Perämaa sade i diskussionen skall vi inte enbart fokusera oss på tunneln. Därför har vi också utgått från det beslut som landskapsregeringen har tagit i den här frågan. Det har nu framkommit helt nya uppgifter och det innebär också att man naturligtvis måste, för att se det här ansvarsfullt, fortsätta den här processen eftersom det inte synbarligen är alldeles solklart. Vi kommer i våra anföranden här i dag också att ta upp de här frågorna.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

För mig är tågordningen den att lagtinget bestämmer och landskapsregeringen verkställer. Socialdemokraterna har här tidigare tillsammans med oss andra enhälligt slagit fast i ett betänkande om kortrutten att norra linjen skall vara kvar. Lagtinget är den högsta beslutfattaren i det här sammanhanget. Landskapsregeringen har ändrat på det. Nu frångår ni lagtingets beslut och omfattar ett inte enhälligt landskapsregeringsbeslut i stället. Sedan skulle jag ställa frågan till ltl Christian Beijar: Vilka nya faktorer, vilka nya uppgifter har tillkommit under den här diskussionen sedan vi behandlade kortruttsmeddelandet?

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Framför allt de ekonomiska faktorerna. Vi måste ta ett ekonomiskt ansvar. Det har visat sig att dels har tunnelundersökningen blivit 50 procent dyrare, sedan visar sig beräklningarna av hela tunnelprojektet vara på synnerligen lösan sand. Det är klart att vi måste ha ett ekonomiskt ansvar, det är inte bara tunnlar vi skall bygga, vi har också annat i landskapet som kräver att vi måste satsa.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det har inte tillkommit några nya uppgifter överhuvudtaget om själva tunneln och beräkningsgrunderna för den. Den kalkyl som landskapsregeringen hänvisade till under remissen fanns i sin exakthet fullständigt så långt som den var framtagen,den fanns till landskapsregeringens förfogande då man gav sitt kortruttsmeddelande.  Till den delen har det inte tillkommit något nytt, men däremot har undersökningen visat sig bli dyrare än vad vi trodde förut. Men just den delen omfattar socialdemokraterna, ni omfattar ju att man  skall ta den delen, så inte kan ni väl börja bestrida också det!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Jag har två frågor med anledning av ltl Mats Perämaas anförande. Det skulle vara bra om ltl Mats Perämaa redogör för sin och liberalernas syn på Sottungatrafiken. Skall den gå över Föglö eller skall det vara som förut? Den andra frågan gäller det ekonomiska ansvaret, som ltl Christian Beijar var inne på. Med tanke på mina beräkningar, med minskad skattegottgörelse om 15-20 miljoner nästa år, med de framskjuta investeringar vi redan har och framför allt med tanke på landskapsandelsreformen, frågar jag om det är någonting som ltl Mats Perämaa tänker prioritera bort? Enligt min mening kommer vi inte att ha råd med den här investeringen på låt oss säga 40-50 miljoner på tunneln, även om utredningen skulle visa att man kan göra det här.  Ltl Mats Perämaa måste börja ta ett ekonomiskt ansvar om vi skall ha råd med sjukhus och landskapsandelsreform. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det blir svårt att diskutera detaljerade kalkyler i det här sammanhanget som vicelantrådet Jörgen Strand kastar fram här som någon sorts sanningar. Nu gör man den här avvägningen, typiskt för FS, att om vi satsar i en tunnel så skall det dras tillbaka från något annat skärgårdsområde. Man vill inte se den totala bilden av hela Åland, att vi skall försöka bygga upp en gemensam framtid för fasta Åland, för glesbygd och för skärgård utan man pekar ut skärgården som att får ni det här skall vi ta bort det här i stället. De kalkyler som kastas fram på det här sättet ger jag inte mycket för!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Det är lätt att glida undan genom att säga att det är svårt att göra avvägningar, men när man tittar på landskapets totalekonomiska åtaganden de kommande fem-tio åren får man inte rum med den här investeringen om man vill ha investeringar i sjukhus och landskapsandelsreform som kostar flera miljoner årligen, samtidigt som vi får en minskad skattegottgörelse. Nej, det är dags att ltl Mats Perämaa för en gångs skull börjar ta ett ekonomiskt ansvar och ser till helheten när det gäller landskapet Åland.

 

Jag fick inte svar när det gäller Sottungatrafiken. Sottungaborna var otroligt oroliga igår när jag var ute på min skärgårdsturné och diskuterade de här frågorna med dem.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag tror att jag och ledamoten Strand har en divergerande syn på investeringar. Investeringar som leder till höjda driftsutgifter, vilket kanske en massiv utbyggnad av sjukhuset är – även om det behövs och vi alla vill ha det och det kan leda till höjda driftsutgifter – men det här är fråga om att vi skall investera för lägre driftsutgifter. Det är vår utgångspunkt och det är ett ansvarsfullt ekonomiskt tänkande.

 

Vad gäller Sottungatrafiken så finns det farhågor och det är svårlöst, men jag ser att det finns möjligheter med en egen linje, utgående från Överö och kanske till Hasterboda på östra Föglö, där man knyter ihop Kyrkogårdsö, Husö och Sottunga, att bibehålla och kanske ytterligare förbättra trafiken också från Sottunga.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Ltl Mats Perämaa nämnde i sitt anförande att med kortrutten blir det tätare turer men miljömässigt blir kortrutt vinnaren. Finns det några uträkningar? Ökar vi inte antalet färjturer? Var blir vinsten? Det skulle vara kul att höra för det måste ju ltl Mats Perämaa ha uppgifter på. Det skulle vara bra om du kan ge dem. Jag tänkte också på det regionmässiga som ltl Mats Perämaa var inne på. Nu lägger vi otroligt med pengar på att det skall finnas en stamlinje norr och söder samt att man snabbt skall kunna ta sig bort från skärgården. Tänk om vi skulle få de pengarna för att investera i skärgården och utveckla skärgården! Det skulle vara någonting!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Landskapsregeringen har gett stora och breda löften om att göra satsningar ändå i skärgården när man tänkte sig att man skulle ta bort fiskodlingen, så vi hoppas att de löftena finns kvar till den delen. Vad gäller trafiken är det fråga om en transporterad enhet. På en kortare rutt med kortare färjpass hinner färjan göra flera turer, man hinner transportera flera personer per dygn. Det är ett klart faktum. I trafikplanen står det att på norra linjen borde vi ha en parallell trafik redan för att kunna möta de turistiska krav och turistströmmar som finns redan, men färjan är full. Det betyder att med en färja kan vi klara av att hantera det som vi skulle behöva två färjor till annars. Det är en miljömässig vinst och en driftsekonomisk vinst.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Turistmässigt nämner ltl Mats Perämaa. Där ligger vi två månader i året, om jag uppfattar det rätt. Vi pratar om juni-juli, mestadels juli. Men hur mycket av den här trafiken är september-maj? Hur mycket behövs de här otroliga turerna? När sedan ltl Mats Perämaa säger att man måste se på helheten så om vi skall börja se på både norra och södra stamlinjen, vi pratar inga om 40 miljoner för tunneln, om det ens håller, utan vi pratar om sammanlagt 80-90 miljoner. Då måste man kanske börja titta: kan man styra det och få det till en knutpunkt och därigenom minska på någonting med utgifterna? Man måste se på helheten och inte bara till nästa val!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Vi försöker se på helheten och därför vill vi bibehålla Åland som en cirkel med fasta Åland, norra linjen och södra linjen, att det bildar en helhet och inte en ostbåge som är avklippt på ett ställe. Det är typiskt för sossarna, man har fört fram det förut, att man kanske skulle ha en bra trafik på sommaren när vi har turister och en mycket sämre trafik på vintern  (Från salen: nej, nej!). Men vi skall komma ihåg att om inte skärgårdsborna finns kvar i skärgården och bor och håller upp samhället där så kommer det att vara svårt att locka dit turister också. Man kan alltså inte välja bort den ena delen utan båda delarna behövs och därför behövs det en bra trafik också på vintern.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Grunden för den här diskussionen är om att det skall tas upp pengar för att göra en utredning om det är möjligt att bygga en tunnel till Föglö. Samtidigt har det här blivit en diskussion som har fått en större dimension genom att man diskuterar hela skärgårdspolitiken och egentligen regionalpolitik på Åland. Ltl Mats Perämaa frågar mig: Hur kan man lita på att landskapsregeringen inte på nytt går in för att slopa norra linjen? Ltl Mats Perämaa kan lita på att i de grundläggande frågorna är min absoluta uppfattning att det är majoriteten i Ålands lagting som bestämmer hur politiken skall utformas. Det är upp till landskapsregeringen att följa den linjen eller annars måste man vidta andra åtgärder, om man inte kan följa det som lagtinget säger. Det är min grundläggande inställning när det gäller de här frågeställningarna.

 

Min personliga åsikt och det parti jag representerar, Åländsk Center, ser detta med regionalpolitiken som väldigt viktigt och att det är grundläggande att vi har två baslinjer; vår geografi är sådan. Vi har norra linjen, som betyder väldigt mycket för regionen Brändö, Kumlinge, Vårdö, Sund, ända fram till Godby, och det skall vi inte gå in och förstöra på något sätt, tycker jag. Tvärtom, vi skall göra vad vi kan för att förstärka livskraften och framtidstron också i den regionen. Det vi nu pratar om är en framtidsvision för den södra delen av Åland, den södra skärgården och södra Åland. Om det visar sig i den refraktionsseismiska undersökningen och i kommande ekonomiska kalkyler att vi kan förverkliga en tunnel mellan Föglö och Lemland så kommer det att ha precis samma betydelse för den södra delen av skärgården som norra linjen hade när den etablerades. Vi får en närmare koppling mellan Föglö-Lemland. Kökar kommer närmare och vi får Kökar, Föglö, Lumparland, Lemland ända fram till Mariehamn som ett starkt område. Det är min vision i det arbete som vi håller på med.

 

Många får höjdskräck när man hör investeringssummorna i det här sammanhanget. Men jag vill understryka att det är väldigt viktigt att man betänker det som finansutskottets ordförande Gun Carlson sade här, att Föglötrafiken kostar ungefär 2 miljoner i drift per år. Multiplicera det med 30 år, det blir 60 miljoner, multiplicera det med 40 år, det blir 80 miljoner, multiplicera det med 60 år, då kommer man till 120 miljoner. Då börjar man få investeringskostnaden satt i någon sorts proportion och det är det här tänkandet som vi måste försöka ha här i lagtinget och i landskapsregeringen också och inte bli fast i den höjdskräck som det tydligen har blivit nu med tanke på den stora engångsinvestering som det handlar om. Det kanske är så att vi måste kunna göra en sådan här stor investering för att ha råd med att göra de andra investeringarna inom sjukvård, för kommunerna och för att utveckla trafiken på andra håll. Så tror jag och det är sättet jag kommer att arbeta efter i landskapsregeringen.

 

Ltl Mats Perämaa kan lita på att så länge som jag är lantråd kommer vi att arbeta i enlighet med den politik som majoriteten slår fast här i lagtinget och jag hoppas innerligt att man skall kunna gå tillbaka till det som har sagts flera gånger, att man hade enighet här i lagtinget om hur trafiken skulle utvecklas i skärgården för så sent som ett år sedan.

 

Det grundförslag som vi hade att ta ställning till i landskapsregeringen när tilläggsbudgeten låg på vårt bord var också att vi skulle ta beslut om pengar till en undersökning, och det hade vi i centern inte haft några problem att godkänna. Sedan plötsligt när vi skulle komma till ett avgörande beslut kom det tilläggsskrivningar som vi från centern, ltl Gun Carlson och jag, inte kunde omfatta och därför fick vi omröstningen i landskapsregeringen med efterföljande diskussion här i lagtinget.

 

Min inställning i den här frågan är för det första att jag tycker att vi skall ta upp pengar för att göra undersökningen för att se om det finns möjligheter att genomföra ett tunnelbygge och för det andra att tunnelbygget påverkar inte norra linjens trafik utan den skall fortsätta att vara för den servar en annan del av Åland.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag uppfattar det som – lantrådet får korrigera mig om det är fel – att lantrådet är beredd att göra det här till en förtroendefråga ifall landskapsregeringens majoritet ånyo skulle avvika från den inställningen att norra linjen skall vara kvar, ifall lagtinget nu bestämmer att så skall vara. Jag uppfattar ju att det finns en majoritet för att korrigera landskapsregeringens förslag. Liberalerna kommer att biträda ett beslut att norra linjen skall vara kvar och då finns det uppenbarligen majoritet för det. Är det rätt uppfattat att lantrådet är beredd att göra detta till en förtroendefråga?

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman! Om någon i landskapsregeringen skulle lägga ett sådant förslag att den norra linjen skulle slopas skulle det absolut vara en förtroendefråga ja. Men jag ser det närmast som en hypotetisk frågeställning eftersom nu handlar det om att göra en undersökning om det går att förverkliga en tunnel till Föglö eller inte.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman! Hypotetiskt eller inte. Majoriteten i landskapsregeringen ville föra in en text i beslutet att Föglö skulle bli knutpunkten, vilket betyder att norra linjen skulle bort, så det är väldigt viktigt att vi är klara med vad vi besluter om i  det här skedet.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Jag försökte uttrycka mig klart och tydligt var jag står i den här frågan och även mitt eget parti.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Skiljelinjen i landskapsregeringen har handlat om det som lantrådet tog upp här att skulle detta vara ekonomiskt försvarbart på något sätt tror jag att vi skulle hitta en enighet. De kalkyler som vi har fått visar att även om man räknar såsom lantrådet har gjort med en kostnad på 2 miljoner euro för Föglötrafiken i dag så skulle kommande kostnader bli 3 miljoner euro om vi inte gör någonting åt resten. Det är det som skiljelinjerna har handlat om och det är det som vi skulle vilja gå till botten med och reda ut ordentligt, alltså helheten. Det är intressant att lantrådet är beredd att göra investeringen i stort sett oberoende vad det kostar, även om vi inte har pengar att förverkliga de andra enligt min mening viktiga investeringarna samt landskapsandelsreformen på tio år. Skiljelinjen ligger i att jag anser inte att det här är ekonomiskt försvarbart, med det underlag vi har, medan lantrådet är beredd att gå vidare utan att veta konsekvenserna. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Vicelantrådet Jörgen Strand blandar ihop äppel och päron nu och försöker blanda bort korten i den här diskussionen genom att blanda in landskapsandelarna och hälso- och sjukvården. Jag vill försäkra vicelantrådet Jörgen Strand och alla andra att jag och dem som jag representerar kommer med kraft att driva landskapsandelsreformen och vi kommer också att se till att hälso- och sjukvården får de pengar som behövs. Men vi är också starka företrädare för en utvecklande regionalpolitik på Åland som gör att det finns framtidstro och livskraft också i skärgården och i glesbygden och då måste man ibland ha ett öppet sinnelag och kunna göra stora investeringar. Vicelantrådet Jörgen Strand missförstod mig eller misstolkade mig avsiktligt; jag sade att det kanske är så att kalkylerna visar, när vi har ett tillräckligt underlag, att det här kanske är en lönsam investering direkt genom att vi har så stora driftskostnader. Det som jag inte sade i mitt tidigare inlägg men som jag kan tillägga är att man måste också väga in alla de mervärden som det får för den region det handlar om: södra Åland och framför allt Föglö samt den framtidstro och framtidsmöjligheter som det skulle skapa om man skulle förverkliga en tunnel. Det är för tidigt i dag att säga om vi kan göra för undersökningen behöver först göras.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Jag håller med om att vi skall skapa ett mervärde och vi skall utveckla regionerna och försöka skapa förutsättningar. Men igår när jag var ute i regionerna och diskuterade den här frågan fanns det en otrolig oro för att denna tunga investering skall ta resurser från övriga investeringar. Tittar vi totalekonomiskt, vilket jag tycker att man måste göra i den här frågan när det gäller landskapsandelar, sjukhus osv., så har vi inte utrymme för denna 40-50 miljoners investeringen inom en tioårsperiod. Det står jag för, men vi kanske har olika åsikter – jag vet inte varifrån pengarna skall tas, men lantrådet kanske har någon extra kassa att skaka fram!

 

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

Vi måste ha utrymme i våra budgeter framöver för driften av skärgårdstrafiken och jag upprepar att driften av Föglötrafiken kostar ca 2 miljoner per år redan som den är i dag och skall man utveckla den så kanske den kostar ännu mera i framtiden. Här finns det ett handlingsutrymme som vi bör utnyttja på ett så klokt sätt som möjligt och se om vi kan göra investeringar som gör att vi bygger bort de här driftskostnaderna samtidigt som vi får en samhällsutveckling som är positiv för berörda regioner. Detta ser jag som den framtidsvision som vi nu bör utvärdera. När vi har den refreaktionsseismiska  undersökningen och de värden som den ger finns det också bättre förutsättningar att göra det riktiga ekonomiska kalkylerna. Då ser vi om det här är en lönsam investering eller inte. Nu är det så att vi håller på och grälar om någonting som är ganska hypotetisk egentligen. I denna tilläggsbudget handlar det faktiskt om att ta upp pengar för att göra refraktionsseismiska undersökning för att kunna se om det går att bygga en tunnel för det första, sedan kan vi ta de andra besluten an efter.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Carina Aaltonen:

Fru talman!

Vid finansutskottets avgörande behandling om landskapsregeringens tredje tilläggsbudget har jag som ersättare i finansutskottet röstat nej till utskottets betänkande. Åsikterna i utskottet var delade i frågan huruvida man redan nu i det här skedet, då landskapsregeringen budgeterar 1,5 miljoner euro, för bottenundersökningarna även skall ta in andra aspekter som att utveckla Föglö till en knutpunkt för skärgårdstrafiken, ta in tunnelavgifter och att man skulle notera att Föglö blir att betrakta som en faståländsk kommun. Att inte beakta något av det här eller ens andra långsiktiga helhetslösningar är som jag ser det att handskas ovarsamt med skattemedel. Man måste ha en helhetssyn och genomtänkta målsättningar för  hela skärgårdsregionen. En känsla som infinner sig hos mig är att det finns ledamöter som vill att undersökningen skall göras nu så att man får tyst på tunnelförespråkarna en gång för alla, men jag kan ha fel. Är det så att man inte tror att det är realistiskt att bygga en tunnel så borde man säga det.

 

1,5 miljoner euro är kolossalt mycket pengar för en utredning. Men var slutnotan för ett tunnelbygge och alla nödvändiga tilläggsinvesteringar, som hamnar, vägar, broar osv. slutar, det är ytterst oklart. Slutar den på 40, 50 kanske 60 miljoner euro? Det skall vi ta ställning till senare, sen när vi vet om det är möjligt att bygga en tunnel. Men nog borde det vara så att vi har så mycket fakta som möjligt på bordet innan vi ens sätter 1,5 miljoner på en undersökning. Hur löser man Sottunga- och Kökartrafiken? Vilka blir driftskostnaderna och vilka blir eventuella inbesparingar om en tunnel förverkligas? Hur kan den interna trafiken i skärgården förbättras? Skall norra skärgården kunna ha kvar sin trafik på Hummelvik? Finns det andra lösningar som skulle kunna förkorta färjpasset mellan Svinö och Degerby? Skall Föglö bli en knutpunkt? Skall Föglö räknas som en faståländsk kommun? Är kostnadskalkylerna beräknade på tunnelavgifter eller inte? Nej, säger trafikministern, ja, säger finansministern! Får vi EU-medel eller inte för undersökningen eller skall det här betalas av ålänningarna själva? Det känns som om det finns för många frågor som borde redas ut innan vi överhuvudtaget går igång med det här stora projektet, dels att provborra i berggrunden för mycket stora pengar och sedan med själva tunneln.

 

Jag anser att det är viktigt att man redan i det här skedet vidgar debatten och ser längre än bara till tunnelmynningen, ett helikopterperspektiv behövs. Vi måste se den eventuella satsningen som en del av en större helhet, en konkret målsättning för skärgårdsregionen. Hur skall den eventuella tunneln kunna stärka och förbättra och livskvaliteten, boendemiljön, skola, vård och omsorg, näringsliv, föreningsliv osv. för hela skärgården så att fler människor aktivt väljer att bosätta sig på Föglö men även på Kökar, Sottunga, Kumlinge och på Brändö? Hur ser landskapsregeringens syn ut på regionen skärgården?

 

Det finns ett regionalpolitiskt meddelande från november 2000. Då var Roger Nordlund lantråd och riksdagsman Roger Jansson var näringsansvarig. Då beskrevs följande målsättningar, som jag förmodar att fortfarande är aktuella; någon ny regionalpolitik har inte presenterats i detalj sedan dess. Jag citerar:

 

”Landskapsstyrelsen eftersträvar en fortsatt spridd bosättning och jämn befolkningsutveckling i alla regioner. I synnerhet i skärgården innebär det i praktiken att det krävs en inflyttning som motvikt till den sneda åldersfördelningen för att förhindra en befolkningsminskning.”

 

Man satte upp målet att få 30.000 ålänningar år 2010 med jämn fördelning i alla kommuner. Skärgården var då, liksom nu, den region som hade den högsta regionalpolitiska prioriteten. Beträffande skärgårdstrafiken sade man att den är bra och tillräckligt väl utbyggd men att det finns sådant som kan förbättras och kostnadseffektiviseras, i synnerhet utvecklingen av kortruttssystemet och trafiken inom skärgården.

 

Och hur har det då gått med inflyttningsmålsättningen så här i halvtid för skärgårdens del? En ökning på 17 procent skulle innebära 405 nya skärgårdsbor år 2010 – i stället har det gått åt motsatt håll. I halvtid år 2005 hade antalet skärgårdsbor minskat med 58 personer. Det visar tydligt på att rådande regionalpolitik inte har varit tillräckligt bra, tillräckligt klar, för att nå upp till de ambitiösa målsättningarna.

 

Kommer en tunnel att lösa problematiken för skärgårdens del? Som jag ser det måste andra åtgärder till.

 

Dåvarande näringsutskott med Anne-May Pehrsson som ordförande och med bl.a. ltl Gun-Mari Lindholm och ltl Anders Englund gav i februari 2001 ett betänkande över det regionalpolitiska meddelandet. Där tog man upp många viktiga frågeställningar och kritiserade dåvarande landskapsstyrelse för att vara konservativ och gammalmodig och att man inte hade tagit utgångspunkt i den förändrig som vårt samhälle genomgått och fortfarande genomgår. Utskottet säger bl.a. att forskning från Sverige har visat att investeringar i kommunikationsinfrastruktur inte kan ses som tillräckliga eller ens som en nödvändig förutsättning för en regional tillväxt. I flera fall kunde bristen på infrastruktur kompenseras av att övriga tillväxtförutsättningar var goda och omvänt: ökade infrastruktursatsningar kunde inte förväntas leda till någon nämnvärd ökad tillväxt, om övriga tillväxtförutsättningar saknas.

 

Näringsutskottet framhöll dessutom att endast en femtedel uppgav arbete som den primära orsaken till flyttning. Det är annat som lockar: hur man bor, t.ex. havsnära, vad man har för fritidsintressen, om man har eget jobb med sig, man betonar vikten av ett rikt kulturliv, man talade om om human- och socialkapital som centrala faktorer för tillväxt samt betydelsen av den lokala marknaden, dvs. att skärgården borde ha ett gemensamt och centralt beläget regioncentrum för att stimulera en positiv utveckling av ekonomin i skärgården. Så här i backspegeln kan man tycka att det var ett klokt och insiktsfullt betänkande som dåvarande näringsutskott lämnade till lagtinget och som många här i salen var med och omfattade.

 

Är alltså tunneln det incitament som får skärgården att öka sin befolkning, öka sin tillväxt, ge förbättrad livskvalitet, boendemiljö, skola, vård, omsorg, näringsliv, föreningsliv osv.? Och om den här satsningen görs enbart för den södra skärgården, hur ser då visionerna ut för den norra skärgården eller kommer man politiskt att anse att man har gjort en tillräckligt stor investering redan för skärgården i och med en tunnel till Föglö och så får norra skärgården kanske vänta, kanske 30 år? Jag säger inte att det blir så, men risken finns.

 

Jag är övertygad om att andra, många andra satsningar måste till och skulle gärna se att regeringen utvecklar hur satsningarna kunde se ut i kombination med eller utan en tunnel. Att bara ha ett kortruttsmeddelande och ett i och för sig mycket utförligt betänkande från finansutskottet i ryggen när vi fattar det här beslutet är inte ett helhetsgrepp över den viktiga men sårbara skärgårdsregionen. Vi är skyldiga att tala om för skärgårdsborna hur vi tänker göra. Skärgården skall inte bara vara en transportsträcka till Mariehamn, den skall utvecklas på sina villkor med sin potential i samklang med de människor som väljer att bo där, inte enbart föglöbor utan för alla som bor i regionen året om.

 

Jag vill uppmana landskapsregeringen att komma till lagtinget med ett nytt, modernt och tidsenligt regionalpolitiskt meddelande där tunnelprojektet är en del av helheten.

 

Socialdemokraterna stöder inte finansutskottets betänkande.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Ltl Carina Aaltonen går ut på ett positivt sätt med att säga att det behövs en helhetsbild, en genomtänkt målsättning för hela skärgården. Visst! Men det når vi inte med sådana ad hoc-skrivningar som landskapsregeringen gjorde i samband med tilläggsbudgeten, där man faktiskt har satt in en skrivning om att Föglö skulle bli knutpunkten. På vilket sätt skulle det leda till en utveckling av skärgården i den norra regionen? Socialdemokraterna har gått in för att en undersökning skall göras, men hela ltl Carina Aaltonens anförande gick ut på att före man går vidare borde en enormt stor samhällsekonomisk utredning genomföras, på så många punkter. Jag förstår inte vad det är socialdemokraterna är ute efter! Vill man helt enkelt bara sätta locket på tunneln? TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Vi vill ta ett ekonomiskt helhetsansvar och vi tycker att man kan inte bara göra en tunnelutredning eller satsa allt på ett tunnelprojekt utan att se till helheten för hela skärgårdens bästa.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Om socialdemokraterna är ute efter hela skärgårdens bästa så borde de också titta på helheten. Men det som socialdemokraterna har skrivit under är att egentligen skulle den norra regionen lämnas genom att all trafik dras över Föglö. Det kommer att få enormt stora konsekvenser både för norra skärgårdsregionen och också för norra Åland. Socialdemokraterna vill ta ett ekonomiskt helhetsansvar. Liberalerna anser att här handlar det verkligen om strukturella förändringar. Vi är inne på att vi måste bygga ett kortruttssytem för att vi skall kunna ha råd att upprätthålla skärgårdstrafiken som är livsnerven för skärgården. Det får vara precis hur det vill med andra satsningar i skärgården, men har man inte trafiken på grej avfolkas skärgården, för då finns inga förutsättningar att bo kvar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Det var ett intressant anförande som ltl Carina Aaltonen hade. Men det är nog lite svårt att följa socialdemokraternas tankegångar här. Å ena sidan vill man ha en stor komplex utredning över skärgårdens framtid; å andra sidan är man beredd att väldigt snabbt slå fast att Föglö skall vara knutpunkt och nu skall vi göra si och nu skall vi göra så. Om jag fick bestämma själv, vilket jag tyvärr inte får, så skulle vi ha en kortruttsfärja till Föglö. Nu finns det från lagtinget och från Ålands folk en beställning på eller åtminstone ett intresse för att utreda tunneln. Jag tycker att tunnelinvesteringen är så pass stor – den är enorm – att vi kan inte fatta ett beslut på om vi kanske vill eventuellt eller hur skall vi ha det. Vi måste basera våra beslut på fakta, det kostar pengar att ta fram fakta, men vi måste ha fakta innan vi kan fatta ett definitivt beslut. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman! Ltl Veronica Thörnroos har stora insikter i skärgårdstrafiken. När hon säger att det skulle vara förödande för norra skärgården med en knutpunkt på Föglö uppmanar jag ltl Veronica Thörnroos att titta på näringsutskottets betänkande från februari 2001. Där säger man att man bör utveckla den lokala marknaden, knyta skärgårdsregionen tätare samman för att man då kanske skulle få större ekonomiska möjligheter att bedriva företagsamhet internt inom skärgården. Men hur ställer sig ltl Veronica Thörnroos till en tunnel?

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

När det gäller näringsutskottets betänkande har jag det här framför mig och jag kan notera att ltl Carina Aaltonen noterade vissa rader men sedan lämnade bort fortsättningen. Jag tror inte att näringsutskottet riktigt var berett att samla allting till Föglö så här på ett bräde. När det gäller tunnelbyggnationen så om man kan påvisa att tunnelbyggnationen förbättrar trafiken för föglöborna, gör den mera ekonomiskt försvarbar och på intet sätt blandar in oss som bor längs den norra linjen och Vårdö och Sund, så är jag beredd att omfatta det. Men det faktaunderlaget har vi inte i dag, det är därför som undersökningen måste göras även om det svider, det håller jag också med om. Det här är dyrt, men det är ett för stort projekt för att bara sitta och spekulera och gissa kring.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman! Visst är det ett alltför stort och kolossalt dyrt projekt som vi står här och diskuterar. Det är därför som vi tycker att vissa frågeställningar bör klargöras på förhand och att då delar av landskapsregeringen har tagit med vissa frågeställningar som bör klaras av innan man ens kör igång med undersökningarna tycker jag är att föra en ansvarsfull politik.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Som ledamot av Ålands lagting kan man inte bara ställa frågor, man måste också komma med svar. Det skulle vara intressant att höra socialdemokraternas svar på de frågor som ltl Carina Aaltonen ställde. Vi vet att det är fullt möjligt tekniskt sett att bygga en tunnel under Föglöfjärden, därom råder inget som helst tvivel på basen av det man har sett på andra håll i världen, där det är betydligt värre förhållanden. Den kostar någonting mellan 30 och 40 miljoner euro och undersökningen som görs kommer dels att hjälpa till att zooma in kostnaden med 80-90 procents säkerhet och sedan finns det lite osäkerhet kvar. Men undersökningen ställer också viktiga data till förfogande när man skall förverkliga tunneln. Men för den som är skeptiker är det bra att det här görs och att man får en prislapp. Man vet redan före med ganska stor säkerhet att kostnaden är ungefär den här eftersom fjärden är grund osv. Det här har jag många gånger tidigare gett exempel på. Visst tycker jag att man skall göra utredningen, av flera skäl.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Ltl Carina Aaltonen ställer många frågor i det här skedet som berör utvecklingen av kortrutt, färjtrafiken osv. Det är klart att man skall ställa frågor, men det är viktigt att man kan ge svar också. Jag uppfattade inte några svar i ltl Carina Aaltonens anförande. Tidpunkten för frågorna är också väsentlig. Vi behandlade ett kortruttsmeddelande tidigare, finansutskottet gav ett betänkande som lagtinget diskuterade om hela trafiken i skärgården. Då skulle det ha varit väsentligt att ställa de här frågorna och komma med de här farhågorna, men den diskussionen ledde till en enighet här i lagtinget då vi gjorde en beställning om tunnelutredningen. Jag uppfattade inte på något vis att ltl Carina Aaltonen var emot det den gången utan vi enades alla. Att sedan gå emot sin egen vilja i det här skedet och börja ifrågasätta den, det gör bara saken ännu underligare!

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!  I det skedet handlade en tunnelutredning om 1 miljon euro, varav 40 procent skulle komma från EU-medel. I dag vet vi att utredningen kommer att kosta 1,5 miljoner och det är oklart huruvida vi kommer att få EU-stöd för utredningen. Det handlar om kolossalt stora pengar.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Om vi skall vara exakta så sade finansutskottet att vi skall gå in för utredningen utan att veta exakt om vi får EU-pengar eller inte. Vi var då beredda att göra undersökningen och ta kostnaden om 1 miljon euro. Nu är det fråga om 1,5 miljoner där vi skall betala 60 procent och det torde vara 900.000 euro, så vi var då beredda att ta en större kostnad än vad vi går in för i dag. Argumentationen håller alltså inte. Vad gäller det som sades tidigare om att diskutera helhetslösningar och se till hela skärgården, som sossarna nu säger att man vill göra, så det som landskapsregeringen gjorde utan att höra någon människa överhuvudtaget – gå in för att skriva att Föglö skall vara en knutpunkt – är inte ett ansvarsfullt sätt att agera, man har inte hört någon människa överhuvudtaget. Det brister i demokratin igen för socialdemokraterna och för landskapsregeringen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman! Jag håller med ltl Carina Aaltonen om att det är mycket pengar 1,5 miljoner euro. Men jag anser att det finns två frågor som är alldeles väsentliga när vi diskuterar kommunikationerna i skärgården att ta reda på innan vi lägger hela kommunikationspusslet: Går det överhuvudtaget att genomföra en tunnel och till vilket pris? Det är frågor som vi måste ha svar på, och som ltl Veronica Thörnroos också var inne på, innan vi lägger hela pusslet.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Jovisst, måste vi få svar på de frågorna, men jag tycker också att man bör få svar på många andra frågor. Vad får en eventuell tunnel för konsekvenser för Föglö, för hela skärgården? Annars känns det nog lite oansvarigt att sätta igång med projektering. Visar det sig sedan att det är möjligt så skall man börja på nytt diskutera och debattera. Jag tycker nog att man måste ha målet klart för sig vad man vill.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Landskapsregeringen har gett ett kortruttsmeddelande. Dessutom måste vi ha reda på: går det inte att förverkliga tunneln så står vi på ruta ett igen, då måste vi ta nya funderingar, så det är alldeles väsentligt att vi får reda på om det är möjligt att genomföra det här projektet. Går det att bygga en tunnel och till vilket pris?

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!  Vi har inte motsatt oss undersökningarna. Vi tycker bara att det finns en hel del frågeställningar som måste klargöras. Just de frågor som landskapsregeringen nämner i sin tilläggsbudget tycker jag att är väsentliga.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman! Ltl Carina Aaltonen ställer många frågor och många väldigt bra frågor. Det värsta är, tycker jag, att regeringen har lämnat en skrivning bestående av tre rader som inte ger särskilt mycket faktaunderlag. Utskottet har försökt, kanske inte så väldigt mycket försökt, penetrera den här intentionen. Det finns en minoritet i utskottet men ingen skriftlig reservation. Då undrar jag: På vilket sätt har ltl Carina Aaltonen och hennes parti bidragit med faktaunderlag i den här frågan?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag kunde inte låta bli att begära replik när jag höde ltl Carina Aaltonen citera mycket från ett tidigare näringsutskottets betänkande från 2001, som säkert är helt okej. Mycket av det som ltl Carina Aaltonen nämnde i sitt anförande kunde jag omfatta. Men det förvånar mig att hon kritiserar landskapsregeringen för regionalpolitiken och för utvecklingen av skärgården. Om jag inte missminner mig sitter socialdemokraterna med i landskapsregeringen och då kommer en undran: Vad har socialdemokraterna gjort för att öka tillväxten i skärgården och regionalpolitiskt för att få ut arbetsplatser i skärgården?

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Våra socialdemokratiska ministrar gör ett stort arbete för skärgården i sitt uppdrag i regeringen. Men jag tror att man måste analysera behoven också på andra sätt. Det finns subtilare incitament som gör skärgården attraktiv: frihet, närheten tlil naturen och havet och kulturen, skärgårdsmiljön som en kreativ kraftkälla. Det är inte bara kommunikationerna. Jag tycker att när man ser resultatet i halvtid för målsättningarna som landskapsregeringen hade 2000-2001 så är resultatet så nedslående – det måste till ett helt nytt tänkande. Där kommer nog våra socialdemokratiska ministrar att bistå regeringen.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Mig veterligen har ingen utlokalisering gjorts till skärgården när det pratas om regionalpolitik. Jag kan inte påminna mig heller att den här landskapsregeringen har skapat några direkta arbetsplatser som har förbättrat möjligheterna att bosätta sig och verka i skärgården. Det kommer ingenting fram av de frågor som ltl Carina Aaltonen i princip ställer till landskapsregeringen. Ingenting har förverkligats av landskapsregeringen. Socialdemokraterna är med i landskapsregeringen och då tycker jag att man skulle ha kunnat påverka situationen, men det har man inte gjort.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Socialdemokraterna och landskapsregeringen gör mycket. Jag är övertygad om att de kan själva redovisa allt vad som görs och vilka satsningar samt vilket nytänk som görs. Men det behövs ännu mer och en tunnel till Föglö tror jag inte är allt. Det kanske behövs flera seminarier. Vi kanske också behöver involvera skärgårdsbor, ta erfarenheter från andra ställen. Men så mycket som det görs nu tror jag inte har gjorts på mycket länge. Det är bara så att arbetsplatser allena,– det visade det tidigare näringsutskottet, att bara var femte person som flyttar ut till skärgården gör det på grund av arbete. Det finns mycket annat som är viktigt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn:

Fru talman!

Ett kortruttsystem för skärgårdstrafiken har varit någonting som Frisinnad Samverkan under många år har varit med och förespråkat och, som jag nämnde i remissdebatten, någonting som vi fortfarande tycker att är en intressant fråga att diskutera när det gäller skärgårdstrafiken. I  detta sammanhang är tunneln ett intressant spår att titta vidare på. Det som vi från vår sida har försökt att lyfta fram såväl från landskapsregeringens sida som i den diskussion som följde i salen här och slutligen i den omröstning som fanns i finansutskottet var det att det finns en hel del saker som ytterligare måste läggas till innan man kan fatta ett slutgiltigt beslut kring dessa frågor.

 

Vi pratar om investeringar i nivån 40-50 miljoner. Det är inga småpengar som vi skall ut med här och inte minst vicelantrådet Jörgen Strand lyfte fram här det viktiga i att försöka få en totalekonomisk syn på projektet. Det är också det som den frisinnade representanten i finansutskottet försökte att få gehör för i den behandling som fanns av tredje tilläggsbudgeten för 2006. Förslaget gick framför allt ut på att utöver att vi måste kunna konstatera huruvida det här är möjligt eller inte måste vi också titta på en hel del andra faktorer. Det var flera andra ledamöter som också efterlyste det i den debatt som utspann sig under remissdebatten. Bl.a. ltl Veronica Thörnroos lyfte fram att om man skall säga att ett visst ställe skall bli knutpunkt - i det här fallet Föglö - för trafiken behöver det också grunda sig på fakta. Det är också någonting som vi också kan omfatta att om man skall fatta den här typen av beslut så bör man ha fakta på bordet och därför tycker vi också att det är viktigt att den typen av utredningar bör komma till innan man fattar ett slutgiltigt beslut. Till saken hör också att 1-1,5 miljoner euro, som vi nu är beredda att satsa på utredningsbiten också är stora pengar, det är inte någonting litet som vi bara liksom lägger iväg så här hur som helst, utan vi bör då också vara på det klara med att det belastar den budget vi har nu. Därför har vi från vår sida försökt hävda att vi måste redan i det här skedet lyfta fram de olika frågeställningar som ytterligare behöver belysas innan man kan fatta beslutet. Jag har lite svårt att förstå varför man från lagtingets sida inte är beredd att lyfta fram just de aspekterna som ytterligare behöver belysas. Det som vår representant ltl Peter Grönlund lade i finansutskottet var att man måste göra en utredning, där man tittar på om och hur Föglö skulle kunna användas som utgångspunkt för trafiken och då se på det både ur ett ekonomiskt perspektiv och ett trafimässigt perspektiv för att sedan kunna ta ställning till det. Man behöver också ha en helhetslösning som inkluderar såväl trafikplaner, övriga investeringar som t.ex. vägar, broar, färjfästen, vi behöver titta på finansieringskostnader, driftskostnader och vilka inbesparingar som en sådan här helhetslösning kunde ha.

 

När man har svar på alla de frågorna kan man gå vidare och fatta beslut om man skall bygga eller inte bygga. Det här skall sedan ytterligare läggas till det som jag var inne på tidigare och som vicelantrådet Jörgen Strand lyfte fram med stor kraft här, nämligen att samhället i övrigt skall också utvecklas. Vi har ett antal stora investeringar som ligger framför oss här och som skall samsas i det här fallet. Då måste man i ett sådant här projekt också kunna visa på att en sådan här investering faktiskt skapar ett utrymme för att kunna göra ytterligare satsningar.

 

Från vår sida skulle vi gärna se att man kunde lyfta in också de här frågeställningarna från lagtingets sida för den fortsatta behandlingen. Då får vi ett projekt och någonting som faktiskt går att resonera vidare kring. Att enbart hänvisa tillbaka till det kortruttsmeddelande som vi hade tidigare tycker jag inte heller är helt och hållet hållbart eftersom vi nu ser att vi har alla dessa frågor som ytterligare kommer. Jag har inte uppfattat i debatten att det är någon som motsätter sig att vi också måste diskutera dessa saker som jag nu har lyft fram i anförandet och som vi har lyft fram i finansutskottets behandling. Jag hoppas på att man nu skulle kunna börja resonera utgående från det här i salen också att få någon slags inställning från lagtinget att de här frågorna måste lyftas fram, belysas och vi måste ha svar på dem och sedan kan lagtinget slutgiltigt ta ställning till huruvida man bygger en tunnel eller inte. Enligt mitt sätt att se det ligger det här en bra bit i framtiden, men däremot måste vi se till att vi får upp alla bitar på bordet här och nu.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag stöder vtm Johan Ehns resonemang i mångt och mycket. Jag tycker så här att vi gör tunnelutredningen och när vi har gjort den vet vi 1) om vi kan bygga och 2) vad det kommer att kosta. När vi har fått dessa fakta måste vi sätta oss ner och fundera hur gör vi nu med resten? Det är helt rätt och riktigt att bygga en tunnel är i så fall bara en bit av pusslet. Sedan kommer allting annat kring, så det resonemanget stöder jag. I den fortsatta diskussionen får vi ånyo fatta ett beslut om huruvida norra linjen finns kvar eller inte. Det är synnerligen väsentligt för fortsättningen; när vi vet om tunneln skall byggas eller inte måste det finnas vissa politiska beslut som håller längre än några veckor, annars går det inte att göra en långsiktig planering. Men jag stöder resonemanget om att när utredningen är klar skall det tas ett helhetsgrepp över den fortsatta utvecklingen av trafiken.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Jag får tacka för det understödet, men det som jag inte förstår i den diskussionen är varför man inte kan lyfta fram de här frågeställningarna redan i det här skedet. Vad är det man är rädd för, varför kan man inte sätta upp de frågeställningar som vi vet att kommer, skriva ner dem för att visa på redan i det här skedet från lagtingets sida att de här frågorna måste vi också ta ställning till? Annars tycker jag att vi fattar ett beslut som kan ge signaler om att vi är beredda att göra någonting utan att egentligen gå vidare vad gäller just de frågeställningar som jag nu har lyft upp. Fortsättningsvis är det ingen, inte ltl Veronica Thörnroos heller, som ifrågasätter att de frågeställningar som jag nu lyfter fram på bordet här är sådana som inte skall belysas. Varför kan de då inte finnas med i lagtingets beslut gällande den här frågan? Det kan inte jag förstå.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag tror att det är för tidigt att lägga in olika slags skrivningar om vi tycker si eller om vi tycker så i dagsläget därför att vi har ingen utredning gjord. Det vi skriver in i dag baserar sig på vårt personliga tyckande och på vårt kunnande. Skärgårdstrafiken är oerhört komplex, det är vår livsnerv och allting kretsar kring trafiken, både hälso- och sjukvården, var man skall till läkare, hur man får transporterna ordnade, allt cirkulerar kring trafiken och jag tycker att den är stor och den är viktig, men den kräver lite mera tänk än att vi bara i dag skriver in de här restriktionerna vill vi ha med i den fortsatta planeringen.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Om ltl Veronica Thörnroos lyssnade på vad jag sade i mitt anförande är jag inte inne för att sätta restriktioner utan jag är inne för att vi skall ställa frågor, lyfta fram problemområdena, lyfta fram var det fortsättningsvis finns ett behov av att utreda och få svar på sådana frågor som ligger i luften. Varför vi inte skulle kunna lägga in det i lagtingets beslut och uppmaning till landskapsregeringen övergår mitt förstånd! Detta gör att jag får en känsla av att man inte är intresserad av att ta tag i de här frågorna annat än när man säger det härifrån talarstolen. Jag skulle vilja att lagtinget faktiskt skriver ner de här frågorna eftersom vi verkar synnerligen eniga om att det här behöver vi ha fram mera fakta kring. Då tycker jag faktiskt att man borde kunna ena sig kring en sådan sak att man lyfter fram de här bitarna på ett sätt som kommer att belysa investeringen på ett helt annat sätt än om vi inte ställer dessa frågor.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Som varande ledamot i oppositionsställning känner man sig lite som skådespelaren som kom till teatern och så hade någon annan tagit hans roll och man fick sätta sig på åskådarplats! Jag har ett förslag på inbesparing som kan finansiera ganska mycket här i samhället och det är att vi avskaffar oppositionen! Vi minskar antalet lagtingsledamöter. Oppositionen behövs inte eftersom regeringsmakten sköter det själv. Skämt åsido, det kan väl tillskrivas valåret, men jag tycker att det indikerar på ett djupare problem som jag kommer att återkomma till.

 

När det gäller själva sakfrågan som behandlas här i dag och som har varit den stora frågeställningen i tilläggsbudgeten, nämligen Föglötunneln och de utredningar som landskapsregeringen föreslår att skall göras känner vi oss inom Obunden Samling lite som åsnan mellan hötapparna, och inget ont om åsnor! Vi stöder utredningen och vi ser den som en satsning som skall göras och vi ser också Föglötunneln isolerat som en ersättning för Föglötrafiken som kan finansieras av densamma. Föglötrafiken kostar, som har sagts här i stora drag, 2 miljoner euro per år och därtill kommer kostnader för själva tonnaget som skall förnyas med jämna mellanrum och vi håller just på med det också för 13 miljoner euro. Däremot tycker vi att det vore dumt om man inte funderar vidare vilka andra möjligheter förbindelsen ger. Onekligen ger den goda möjligheter för att ytterligare utveckla skärgårdens trafik till och från fasta Åland och kanske också, vilket jag tycker kanske kommer lite i skymundan, den interna trafiken i skärgården som ju är den som är kanske viktigast för skärgården, att du skall kunna bo på Kökar, ha ett byggföretag, far till Brändö på dagarna och snickra på något hus och fara hem på kvällen. Det är helt omöjligt i dag. Det är t.o.m. närmare till Mariehamn som det är i dag. Det är en sådan diskussion vi borde ha, om vi vill se regionalpolitiskt och gynna skärgården så skall skärgården knytas ihop bättre.

 

Att ta bort norra linjen rakt av, stänga fast Hummelvik, det innebär onekligen stora förändringar, dels för skärgården men också för norra Åland, för den del av Åland som är efter Hummelvik, för Vårdö kommun, för Bomarsundsområdet osv. Därför är det ett ganska djärvt förslag att i ett slag säga att den skall bort! Dessutom kräver det att man skall göra Föglö till knutpunkt onekligen andra investeringar, t.ex. måste man titta på vägnätet. Ni som har kört till Bråttö och Flisö vet vilka kringelikrokvägar det och inte är vägarna så raka upp till Vargskär heller. Vad behöver man göra med vägnätet? Vad behöver man göra över Embarsund? Behöver man förverkliga Bäröprojektet osv.? Det finns många frågeställningar och återigen skulle jag vilja säga att man visar exempel på dåligt ledarskap från regeringens sida. Man borde ha satt ner mer energi på att få en bred lösning som kunde ha haft ett större stöd här i lagtinget. Man borde också ha kommit med mera fakta. Om man inte är enig borde man ha kommit med alternativ som är försedda med fakta. Här kommer jag till det problem jag nämnde som syns tydligt nu men som vi har sett en längre tid att när man är oenig i regeringen lämnar man frågorna därhän och så skjuter man från höften, och det är väldigt olyckligt för den långsiktiga utvecklingen. Visst skall vi ha olika åsikter, visst skall man kunna bryta dem här i Ålands lagting, men regeringens funktion som beredande organ måste fungera trots det. För att parlamentarismen skall fungera måste ledamöter som har andra alternativ kunna komma med fakta. Vi ser nog detta som ett stort problem i den här frågeställningen, men vi hoppas att utredningen går vidare nu och så får vi återkomma till det bekymret sedan.

 

När det gäller avgifterna i tunneln är det för oss en självklarhet att man uppbär minst samma avgifter som i dag och att också bofasta skärgårdsbor och övriga storförbukare har möjlighet till någon slags årskort. Exakt hur man utformar avgifterna och vilken summa de inbringar kan vi inte veta förrän regeringen kommer med ett förslag. Det man vet på andra håll när man förser en region med fast förbindelse är att trafiken ökar, högst troligen fördubblas den kanske ännu mera eftersom folk får större rörelsefrihet. Man vet också att det innebär stora förändringar för regionen som gynnas av den fasta förbindelsen och också kringregioner som indirekt gynnas, vilket sedan bidrar till tillväxt och vilket bidrar till större trafik osv., ofta mycket mer än vad man vågar hoppas på från början.

 

När det gäller Föglös status ser vi det som en fråga som är ganska långt fram i tiden, delvis därför att det är en stor reform på gång när det gäller landskapsandelarna. Begreppet skärgårdskommun landsbygskommun och stad  kanske ersätts av andra faktorer, och det vet vi att diskussionen är inne på. Jag är nog helt säker på att Föglö kommer att gynnas av detta, så det är inte några problem att ändra status till den delen.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm kommer att gå djupare in på den här frågan och jag vill slutligen säga att skärgårdstrafiken kostar ca 13 miljoner per år och det är en summa som vi enhälligt har beviljat och ingen av oss vill ifrågasätta att vi satsar så mycket pengar för vi tycker om den här regionen och vi vill förse den med en god trafik. Det är 400 miljoner euro på 30 år. Hur använder vi den summan på bästa sätt och vilken regionalpolitik vill driva, vilka möjligheter vill vi utnyttja när vi nu förser Föglö med fast förbindelse? Det är frågor som vi bör fundera på till 2012 när tunneln invigs.

 

Talman! Trots att den här frågan överskuggar de andra vill jag nämna också den andra som finansutskottet berör, nämligen frågan om stöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården. Jag tycker att det är lite oklart huruvida och på vilka villkor värmepumpar kan stödas. Min uppfattning är att man skall stöda också värmepumpar om det uttryckligen ersätter oljeeldning. Villkoren kunde vara dels att man skall ha eldelen, den el som värmepumpen drar täckt med alternativ energi, t.ex. vindkraft och/eller att man skall ha en kompletterande värmekälla, t.ex. en kamin. Vad är det som gäller, vad är finansutskottets uppfattning, vad kommer att bli regeringens linje? Vilket svar skall man ge till de medborgare som frågar om de kommer att få stöd för värmepump? Det skulle jag gärna ha svar på för att veta hur jag skall agera vidare här under debatten.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Ltl Danne Sundman nämnde norra linjens betydelse för norra Åland och det måste man förstås bara hålla med;  förutom den stora betydelsen för Brändö och Kumlinge har den också en mycket stor betydelse för Vårdö, Sund, Saltvik och även för Finström. Det är en avtagande skala att ju närmare hamnar man befinner sig som ort desto större nytta har man och därför har vi i centern varit måna om att den här linjen måste finnas kvar för norra Ålands bästa. Ltl Danne Sundman hade en kritisk inställning när det gällde stödet i lagtinget för projektet, men om jag har förstått det rätt är väl samtliga i lagtinget för att undersökningen skall göras. Sedan finns det en lite konstig skrivning som majoriteten i landskapsregeringen fick med, av någon underlig anledning, men det får stå för dem.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

I likhet med minister Karlsson tycker jag att det är viktigt att man skall ha klart för sig de effekter som det också ger på norra Åland. Minister Karlsson och jag är från norra Åland och man känner givetvis starkt för den regionen, liksom man känner för andra regioner, men det har kommit lite i skymundan och därför ville jag uppmärksamma det. När det gäller stödet här i lagtinget så som jag sade i mitt anförande är huvudsaken att utredningen görs så att vi kommer vidare med projektet. Sedan är vi dumma om vi i våra åsiktslåsningar inte utreder de andra frågeställningarna vidare. Jag tycker att det är viktigt att man suger på karamellen så mycket som möjligt och drar nytta av en sådan här investering.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Ltl Danne Sundman nämnde också frågan om Föglös status, vilket också har funnits med i debatten och i vissa beslut. Det har också varit för mig underligt att man har tagit det med här. Det är inte alls relevant för det nya landskapsandelssystemet; man kommer givetvis att betala mest stöd till de kommuner som behöver mest pengar för att upprätthålla sin service på ett likvärdigt sätt för hela Åland, oberoende om kommunen heter Mariehamn, Föglö, Geta eller Saltvik, så kommer systemet med all säkerhet att vara så. När det gäller frågan av avgifter står det mycket riktigt i meddelandet, som också lagtinget omfattade enhälligt, efter de diskussioner som fördes, att man skulle ha ungefär samma system som man har i dag med avgifter per tur, årskort osv. Sedan har i och för sig jag visat i min kalkyl att man inte behöver ta avgifter alls för det blir ändå minst lika billigt med tunnel som dagens färjtrafik. Jag återkommer till det senare i mitt anförande i dag.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

När det gäller resonemanget att Föglö skall bli en faståländsk kommun så tycker inte jag att man bör påföra föglöborna något sådant klistermärke. Som jag sade är det där kanske en förlegad sak när vi kommer till den dagen vi inviger tunneln. Det där resonemanget kommer från två partier som vistas mest i Mariehamn, som har sitt huvudsakliga understöd i Mariehamn och det är klart att man tänker på ett visst sätt om man aldrig vistas utanför rondellerna, så vi får ha lite överseende med egentligen! Jag är inte oroad för det där för det finns en stor majoritet här i Ålands lagting som värnar om hela Åland, att hela skall leva, inte bara på klistermärken införa valet!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag har uttalat mig om kortrutten så mycket, så jag återkommer inte till den frågan men för min del svar på frågorna om uppvärmningssystem. Anslaget gäller att det skall fördelas enligt motsvarande regler som man har gjort under 2006. Det här är för att ge pengar till de ansökningar som har kommit in. Vad gäller det här anslaget finns det inga möjligheter att få stöd för värmepumpar. Däremot hade finansutskottet och lagtinget enats om en skrivning gällande år 2007 och vi ställde frågor just om det i finansutskottet. Vi kunde erfara att landskapsregeringen jobbar utefter en modell att man skall kunna få stöd för jordvärmepumpar, men däremot inte för de nya luftvärmepumparna som man hänger på husväggen. Jag har den uppfattningen att landskapsregeringen jobbar efter den modellen.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det är inte så lätt så här efter nyår att komma ihåg vilken sida man befinner sig om nyåret! Igår skrev jag en text där jag skrev om nästa år fast jag menade i år, men det här handlar formellt sett om en tilläggsbudget för ifjol och jag passar väl på lite att ta upp den här frågan för det är viktigt att den klargörs. I budgetdebatten var det lite så där oklart hur regelverket är, men gör man den där tolkningen som ltl Mats Perämaa gjorde är det mycket bra och jag tycker också att man skall stöda jord- och bergsvärmepumpar, inte luftvärmepumpar för de gör inte den stora nytta som en bergs- eller jordvärmepump gör. Jag är alltså nöjd med svaret, om det är det som gäller också i regeringsbänken.

 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Man får se sig själv lite i backspegeln. Vi var allihopa lite otydliga i de skrivningar vi hade i ordinarie budgeten om det skall gälla för år 2007, men tolkningen har vi erfarit att man har gjort, så då blir det nya möjligheter, men det kommer också att betyda att anslagsbehovet förmodligen i form av en tilläggsbudget längre fram under det här året kommer att öka.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag är väl inte känd för att späda på landskapets budget, men när det gäller möjligheten att kunna inbespara olja för att gynna miljön är jag nog beredd att betala för varje droppe. För min del får regeringen i så fall gärna återkomma med höjt anslag till den delen för jag tycker att varje droppe olja vi kan få bort från förbrukningen är värd att stöda från samhällets sida.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag tänkte också kommentera frågan om värmepumpar, men jag stöder och håller helt med vice ordföranden i utskottet Mats Perämaas beskrivning om diskussionerna och resonemanget i utskottet, så jag har ingenting att tillägga där. Det blev bra beskrivet och diskuterat.

 

När det gäller tunneln och undersökningsdiskussionen vill jag ännu säga att i sista stycket i vårt betänkande från utskottet säger vi just att landskapsregeringen skall återkomma till lagtinget när man har bestämt sig för tunneln och de frågor som då aktualiseras. Här räknar man upp vi allt som är viktigt; nog förstår vi, finansutskottet och också centern, att alla de här frågorna måste diskuteras, penetreras och beslutas innan man kan ta det slutliga beslutet. Men så länge vi inte har det fullständiga beslutsunderlaget som ger siffror som håller måste vi göra så här.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag är nöjd med båda delar av finansutskottets ordförandes replik. Det att man nu vidimerar uppfattningen att värmepumpar skall stödas är helt i linje med vad jag har tidigare föreslagit och när det gäller tunneln och den skrivning som finansutskottet har i sista stycket är det precis det vi har efterlyst från Obunden Samlings sida att de här frågorna måste i rask takt utredas för att man skall kunna gå vidare med andra satsningar. När jag säger ”rask takt” är det ändå rätt så många år innan – vem det nu är – man klipper bandet i tunnelmynningen, men vid den tidpunkten bör vi fullständigt klart för oss vad vi gör med de övriga frågeställningarna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund:

Herr talman!

Vartefter debatten framskrider kan man konstatera att man mer och mer börjar närma sig en enighet om undersökningen av Föglötunneln. Det är kanske lite olika åsikter hur man skall gå tillväga, men jag tror att alla börjar närma sig den enigheten att för att komma vidare i så exakta siffror som möjligt som skall presenteras för lagtinget måste man göra markundersökningen. Det tror jag att det råder nästan enighet om i dag. Det går inte att skapa kalkyler på antaganden i den här frågan för det är en så pass stor sak. Som många har sagt är det fråga om mycket pengar, men om man lite backar tillbaka och drar sig till minnes hur länge vi höll på och planerade kk-huset och hur mycket pengar vi lade ut där innan vi tog det slutliga beslutet – inte för att jag säger att det var det rätta – men det var ungefär lite samma pengar vi pratar om. Samhällsnyttan av de olika projekten tänker jag inte gå in på i detta anförande. Det som fortfarande är oroande är att vicelantrådet och lantrådet har olika uppfattningar om driftskostnaden i tunnelfrågan och hur man skall se på den samhällsekonomiskt och hur man beräknar.

 

Ålands Framtid hade en motion i tunnelfrågan där vi motionerade om att man skulle göra undersökningarna. Då hade jag ett anförande som jag citerar ur: ”Vi från Ålands Framtid anser att vi i lagtinget står inför ett linjeval. Vill vi  ha en levande skärgård måste vi bestämma oss att satsa på framtiden. I det ingår möjligheten att skapa ett trafiksystem som är så effektivt och kostnadsbesparande som möjligt.” Det är nog kärnpunkten, sedan finns det olika synsätt hur man får fram de mest effektiva och kostnadsbesparande trafiksystemen. Här tycker jag att jag saknar en helhetskalkyl över den totala investeringen och när vi hade upp kortruttsmeddelandet till diskussion, så om inte jag missminner mig så lovade trafikminister Runar Karlsson att han efter kortruttsmeddelandet skulle komma med ett meddelande över den totala kostnaden för skärgårdstrafiken och framtida investeringar. Vi efterlyste lite mera konkreta siffror. Det tycker jag att kunde ligga på bordet samtidigt som tunnelutredningen är klar. Enligt finansutskottets skrivning tolkar jag det att först gör man tunnelutredningen, sedan skall man analysera och ta beslut om finansiering, byggande och driften av tunneln i frågan. Den totala skärgårdstrafiken skulle man kanske ha kunnat utreda under tiden så att man spar lite tid när det gäller det här för annars blir det igen att vänta på en ny utredning över den totala skärgårdstrafiken. Åtminstone inte jag har ett helhetsgrepp över de totala framtida kostnaderna för skärgårdstrafiken. Jag tror att det är många med mig här nere i lagtingssalen som saknar det. Det är med det som grund som man skall ta de slutligen besluten och då behöver man ha så konkreta och säkra siffror som möjligt.

 

När det gäller investeringen som sådan bollas det med siffror – 30 och 40 miljoner – och det är ett hypotetiskt antagande när man bara bollar med siffrorna, så man är nog tvungen att vänta på utredningen så att man får en mera fast basis att stå på.

 

När det gäller den övriga delen hur man skall klassa Föglö som en faståländsk kommun så tycker jag att det inte har med den här saken att göra i det här skedet. Man kommer säkert att få ta slutlig ställning till det senare, men man måste också vara beredd att ta ett ställningstagande. Jag tror att skärgårdens möjlighet att överleva är att vi får en så ekonomisk och försvarbar trafik som möjligt samt effektiv. Då får man ta till alla tänkbara medel -  man får inte harva på i gamla positioner hur länge som helst utan man måste vara beredd på vissa förändringar.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Ltl Brage Eklund nämnde frågan med en plan över hela skärgårdstrafiken och det diskuterades i lagtinget eller i finansutskottet att man skulle göra upp en generalplan för hela skärgårdstrafiken i samband med kortruttsmeddelandet. Det skall vi göra, det håller vi på och tittar på. Vi vet att det är ett jätteprojekt att få hela lagtinget att omfatta ett sådant, det blir säkert mycket prat och mycket jobb med det, men det skall göras. Vi funderade också att göra det inför kortruttsmeddelandet, inför tunneln och allt det här, men jag själv insåg att då blir det ingen utredning om tunneln för då kommer allt att pratas sönder och det kommer att bli åsikter och skrivningar som omöjliggör det. Därför smalnade vi av det ganska mycket för att få någonting gjort i alla fall inom skärgårdstrafiken.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Jag vet inte om landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson missförstod mig. Jag menar nog att man gör tunnelutredningen, men samtidigt som den presenteras skulle man kunna ha en totalplan över hela skärgårdstrafiken. Det var så jag menade.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Jag förstod att ltl Brage Eklund menade så. Jag ville förtydliga hur vi resonerade. Jag håller helt med ltl Brage Eklund i de här frågorna. Ltl Brage Eklund nämnde också investeringskostnaden att man hade olika åsikter om kostnader. Jag tycker att man kan göra det ganska enkelt för sig om man kan tänka så här, att om man har någonting som kostar 2,5 miljoner per år i driftskostnader, vilket det kostar i dag inklusive kapitalkostnader, faktiskt mera, men jag försöker ligga lågt, vilken investering kan man göra för att minska den årliga kostnaden till t.ex. en halv miljon? Hur stor kan den investeringen vara för att den skall löna sig? Förstår ni? Jag är övertygad om ltl Brage Eklund, som är ganska aktiv i näringslivet, kan och förstår detta.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Jag håller med landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson i det resonemang som han för.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar:

Herr talman!

Jag kommer i mitt anförande att uppehålla mig vid tilläggsbudgetens moment som rör kortruttsinvesteringar.

 

När vi senast debatterade tilläggsbudgeten tyckte jag att ju längre debatten led desto mer saknades det en realistisk ekonomisk plan över hela projektet. Utgående från de skrivningar som nu finns i finansutskottets betänkande, där man framhåller att man inte omfattar landskapsregeringens ställningstagande angående Föglö som knutpunkt för skärgårdstrafiken, framtida tunnelavgifter och en omklassificiering av Föglö som faståländsk kommun som förutsättningar för ett förverkligande av tunnelprojektet så döljer man de frågeställningar som landskapsregeringen har tagit fram och det inger inget större förtroende för majoriteten i finansutskottet i den här frågan. Det gör också att botten- och berggrundsundersökningarna som beräknas kosta 1,5 miljoner euro måste ifrågasättas.

 

Utskottets motiveringar får mig ytterligare övertygad om att finansutskottets majoritet inte har en helhetssyn på skärgården och därför ser jag heller ingen anledning att satsa så mycket pengar som 1,5 miljoner euro eller 9 miljoner gamla mark i en undersökning av sjöbotten mellan Lemland och Föglö.

 

Vi är villiga att diskutera ett tunnelalternativ men då måste det vara en helhetssyn på skärgården. Vi stöder också då landskapsregeringens skrivning i det här ärendet. Vi kan inte utgå från att tunneln endast skall tillgodose föglöbornas behov. Det är inte ekonomiskt försvarbart. Anslaget på 1,5 miljoner euro är på tok för mycket pengar och det förutsätter tydligen inte heller ett garanterat EU-stöd om 40 procent. Jag tycker att det är en sak som inte har kommit fram här under diskussionen, dvs. att det inte finns garantier för att man skall få EU-stödet.

 

Herr talman!

Det är ingen hemlighet att vi socialdemokrater studerat näringsutskottets betänkande från 2001 som berörde regionalpolitiken på Åland och målsättningar med anledning av EU:s näringspolitiska reformer. Lantrådet var då som nu Roger Nordlund och näringsminister var Roger Jansson och i näringsutskottet satt bl.a. Gun-Mari Lindholm och Anders Englund. I betänkandet konstaterade man bl.a.: ”I det regionalpolitiska meddelandet framhåller landskapsstyrelsen att den expansion av näringslivet som i dag är koncentrerad till tätorterna gynnar hela Åland. Landskapsstyrelsen säger sig också vilja skapa utvecklings- och förändringspositiva miljöer. Utskottet delar landskapsstyrelsens resonemang och vill mot bakgrund av det som ovan anförts i fråga om den dynamik som en ansamling av företag medför framhålla vikten av tätorter och regioncentra som samhällsekonomiska motorer. Mariehamn utgör redan en sådan tätort och här tycks begränsningen närmast ligga i brist på bostäder. För norra Åland kunde en medveten strategi och planering syfta till att stärka Godby som en regional centralort vars arbetskraft till stora delar skulle bo i för bosättning särskilt attraktiva områden i randkommunerna.”

 

Herr talman!

Men nu kommer det en skrivning som berör skärgården som jag måste citera, för jag tycker att den är ganska intressant: ”För skärgården är bilden mera splittrad. Kommunerna är små för att var för sig kunna tänkas uppfylla de krav som ställs på ett regioncentrum. Utskottet vill därför här som ett underlag för diskussionen föra fram tanken på att genom en långsiktig strategi skapa ett för skärgården gemensamt centralt beläget regioncentrum.  Detta skulle bland annat förutsätta ett nytänkande i fråga om planeringen av skärgårdstrafiken som idag primärt syftar till att underlätta kommunikationerna med Mariehamn. Med ett skärgårdsregioncentrum skulle trafiken i stället primärt planeras i syfte att möjliggöra pendling mellan kommunerna och regioncentret som i sin tur skulle ha goda förbindelser med Mariehamn. I ett sådant scenario skulle skärgården utvecklas mot en lokal marknad vars storlek skulle vara tillräcklig för ett avsevärt utökat utbud av service såväl i fråga om offentliga och kommersiella tjänster och kultur som utbildning. Centret skulle alltså kunna utgöra en motor för en allmänt positiv utveckling av ekonomin i skärgården vilket de enskilda kommunerna skulle kunna dra nytta av.”

 

Herr talman!

Det har i debatten framkommit av bl.a. Brage Eklund, när vi diskuterar de regionalpolitiska frågorna, att man inte skall harva på i gamla fotspår utan man måste ha ett nytt grepp på regionalpolitiken. Men det som jag citerade ur näringsutskottets betänkande från 2001 var framåtsyftande och frågan är hur man skall utveckla skärgården. Den nuvarande tanken utgår från, som också företräds av majoriteten, att möjliggöra en så effektiv pendling som möjligt mellan skärgården och Mariehamn, där skärgården har en effektiv trafik, men det har under de senaste decennierna inte visat sig att det har varit en lyckad regionalpolitik med tanke på den stora utflyttningen som skett. Skärgården avfolkas alltmer och därför är det motiverat med nya grepp för att få folk att bo kvar i skärgården. Naturligtvis är trafiken pulsådern där, frågan är hur man då skall lägga upp den.

 

Ltl Danne Sundman var inne på svårigheten för en företagare att röra sig exempelvis mellan Föglö och Kökar en dag för att utföra arbeten. Man måste helt enkelt börja tänka på ett annat sätt och det är som bekant inte enkelt. Svaren på de frågorna har inte jag heller, men vi måste lyfta upp frågeställningarna. Det är det som hela diskussionen går ut på, det är det som flera lagtingsledamöter har framhållit att man måste lyfta upp frågeställningarna för att kunna processa och komma vidare på goda lösningar.

 

Utgår man från dagens tunnelalternativ så effektiviserar man pendlingen mellan skärgården och staden, men på det sättet stöder man inte skärgårdsregionernas utveckling utan de blir pendlarbygder där utgångsläget är den effektivaste kommunikationen till Mariehamn som blir det optimala. På vilket sätt skulle det då förbättra trafiken för norra skärgården? Representanter för norra skärgården här i lagtinget har med all önskvärd tydlighet klargjort att deras trafik inte skall sammanbindas med Föglö utan de vill ha kvar den norra linjen.

 

Som jag har sagt tidigare måste vi börja tänka på ett annat sätt och som det tidigare citerade näringsutskottet måste man arbeta på en skärgårdsregion som skulle stärka skärgården som helhet och att trafiken skulle utgå från ett sådant perspektiv, det som också näringsutskottet av år 2001 framhöll. I ett sådant resonemang kunde man utgå från att Föglö kunde bli ett regioncentrum.

 

Herr talman!

I remissen framgick bl.a. att tunnelavgifterna måste uppgå till minst 1 miljon euro per år för att kostnaderna för skärgårdstrafiken inte skulle bli högre än vad de är för närvarande. Dessutom kräver tunnelbygget förmodligen till stora delar det anslag som behövs för väg och skärgårdstrafiken för lång tid framåt, vilket betyder att restaurering av vägnätet på fasta Åland och i skärgården skulle bli eftersatt för lång tid framåt. Frågan man måste titta på är: Vad kan man göra med de anslag som man har tänkt att ett tunnelbygge skulle kräva om man kunde använda motsvarande anslag för att satsa i skärgården som helhet? Det framgick också klart i remissen att näringsminister Strand ifrågasatte de ekonomiska kalkylerna för ett dylikt tunnelprojekt.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Ltl Christian Beijar säger att man inte skall harva på i gamla spår, och det fordras nytänkande. I samma andetag läser ltl Christian Beijar upp ur ett betänkande från 2001! Däremot har ltl Christian Beijar inga tankar om hur socialdemokraterna nu år 2007 vill driva på saken, nu när man är i regeringsposition utan man hänvisar till ett sex år gammalt betänkande! Det andas inte precis nytänkande att man väljer att gå tillbaka i tiden till en situation när man inte själv hade samma påverkningsmöjligheter. Så en liten detalj. Även om vi har norra linjen kvar och södra linjen kvar, som vi förespråkar, så inte kapar man av förbindelsen mellan norra skärgården och södra skärgården, utan tvärtom kommer den tvärgående linjen att bli mera än en tvåvägslinje när förmodligen den tvärgående kommer att kunna stanna vid Överö när man sedan kan åka vidare via tunneln till fasta Åland. Vi kommer alltså att få en bättre förbindelse mellan norra och södra skärgården.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

När jag citerade ur näringsutskottets betänkande från 2001 sade jag också att det var framåtsyftande för man har inte arbetat utgående från det som näringsutskottet utgick från år 2001, alltså att man skulle skapa ett regioncentrum. Tidigare landskapsstyrelser har utgått från det traditionella synsättet att man skall skapa en så effektiv kommunikation mellan Mariehamn och skärgården som möjligt. Nu har det visat sig att det inte ger något lyckat resultat. Och då måste man fundera på hur man skall kunna nå det. Det kan inte vara något fel i att om man har tidigare goda utredningar som inte har blivit förverkligade, att man inte kan ta dem och börja arbeta utgående från dem. Det är väl inget fel i det! TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Nej, självklart inte, men vi har vår ersättning här säkert för att kunna ge tankar om framtiden. Det är inte särdeles fruktbart att stå och läsa upp sex år gamla betänkanden utan i dag borde vi vara framåtsyftande för sex år framåt. Det där var framåtsyftande då, men nu måste vi kunna tillföra någonting annat i dag. Vad gäller det framåtsyftande hade jag en finansmotion om att man skulle komma med ett nytt regionalpolitiskt meddelande som vi behandlade i samband med ordinarie budgeten. Jag kan inte komma ihåg att ltl Christian Beijar skulle ha haft någon åsikt om någonting i samband med det – den motionen röstades ner. Vad gäller avfolkningen som sker i vissa skärgårdskommuner är det många andra detaljer som spelar in där också, det är inte bara skärgårdstrafiken. Vi har ett hinder med jordförvärvsregler och sådana saker som är väl så betydande.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

Det finns säkert många olika aspekter på varför skärgården avfolkas. Därför är det också viktigt att man lyfter upp frågan och tar sig an den. Nu när det har visat sig att den tidigare förda politiken inte har skapat de möjligheter som borde finnas för skärgården så måste man börja se det på annat sätt. När det gäller socialdemokraternas syn framgår det av landskapsregeringens beslut bl.a.: ”En förutsättning för att en tunnel skall vara ekonomiskt motiverad är att det planerade kortruttssystemet utvecklas så att Föglö blir knutpunkt för skärgårdstrafiken.” Det tycker åtminstone jag att är framåtsyftande.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag tycker att jag har lätt för att samarbeta med socialdemokraterna därför att jag vanligtvis vet vad de vill och de står för sina åsikter. Men nu är det nog min fasta övertygelse att socialdemokraterna har tappat kursen fullständigt. I landskapsregeringen säger ni i omröstningen att ni vill att Föglö skall vara en knutpunkt, ni efterfrågar inga andra utredningar, det är helt okej, ni kör på det. I lagtingssalen har tidigare representanter för socialdemokraterna ställt 40 olika frågor som vederbörande ville ha svar på och tycker att en utredning skall göras, att vi måste titta på omkringliggande faktorer, vi måste utreda. När det gäller näringsutskottets betänkande är det väl så att ”till flydda tider åter går min tanke ack så gärna”, sade Fänrik Stål. Och det stämmer, men jag säger så här: förmågan att i dag tänka olikt från igår skiljer den vise från den envise!

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

Ltl Veronica Thörnroos tycker att det inte är korrekt att man hänvisar till ett gammalt betänkande, men om det innehåller väldigt fina saker som berör skärgården så kan väl inte ltl Veronica Thörnroos vara emot det! Det är bara det att betänkandet tar upp precis de här sakerna om att skapa ett regioncentrum i skärgården för att stärka skärgården. Det kan väl inte vara något fel att lyfta upp den frågan! Det är viktigt för oss alla. Att sedan socialdemokraterna skulle ha tappat kursen fullständigt stämmer inte alls utan vi vill föra en ansvarsfull politik. Vi vill lyfta upp frågorna i lagtinget, diskutera dem och penetera och processa dem; innan man tar dessa beslut måste vi ha haft en ordentlig diskussion.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Nej, naturligtvis är det så att det finns mycket bra saker även i tidigare betänkanden, man kan inte helt lägga dem ifrån sig. Här står t.ex. i samma betänkande: ”När det gäller möjligheterna till utökad pendling visar forskning att det framför allt är åtgärder som reducerar restiden för enkelresa, intervallet 20-60 minuter, som ger positiva effekter.” Vad vi har hört från socialdemokratiskt håll tidigare var ni beredda att lägga ner norra linjen och förlänga våra enkelresor med 45 minuter! Hur ser ni på den saken, ltl Christian Beijar?

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

När det gäller skärgården vill jag ytterligare betona det som framkommer i de tidigare diskussionerna. För att möjliggöra att skärgården skall utvecklas så är det viktigt att man arbetar på att skapa ett regioncentrum för hela skärgården. Vi tror att man behöver arbeta vidare med den idén, för, som jag har sagt tidigare, ltl Veronica Thörnroos, de tidigare resultaten av skärgårdspolitiken har inte varit lyckade. Skärgården håller på att avfolkas. Då kan det inte hänga på 30-45 minuter utan det är andra faktorer som gör att skärgården avfolkas och det vill ingen, vare sig socialdemokraterna och jag förmodar inte heller centern vill att skärgården skall avfolkas utan den skall utvecklas.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag tycker att det är lite speciellt när vi hör socialdemokraterna nu i andra anförandet värdera ett betänkande som redan är sex år gammalt och man tycker att man skall leva efter det, medan man inte värderar det betänkande som det här lagtinget de facto har tagit så sent som för mindre än ett år sedan, dvs. finansutskottets betänkande om kortruttsmeddelande, som då var helt enigt. Hur kommer det sig att man har svängt så fantastiskt på den här korta tiden, och en intressant fråga: Är det viktigare som ett annat lagting beslöt för sex år än det som det här lagtinget har beslutat under den här mandatperioden?

 

Så till tunnelavgifterna: 1 miljon per år eller vad som helst, så det finns inga nya uppgifter som skulle tala för att det blir si eller så. Vi måste leva utan de uppgifterna.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

Vi har diskuterat detta ärende ganska länge och som jag sade i början av mitt anförande är de ekonomiska omständigheterna som gör att vi naturligtvis från socialdemokratiskt håll måste dra öronen åt oss och faktiskt ta en ordentlig funderare. Vi har ju ett ekonomiskt ansvar för hela landskapet och nu upplever jag att det är oklart vad de totala investeringskostnaderna blir och därför måste man titta ordentligt och penetrera ärendet innan man går till beslut.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Det där låter bra, men det är bara det att det finns inga nya ekonomiska uppgifter som talar det. Ingenting har ändrat sedan kortruttsmeddelandet. Man har inte gjort några nya beräkningar på trafikavdelningen om tunnelavgift eller kostnader. Det enda vi vet är att själva undersökningen har blivit dyrare och vi vet inte säkert ens om den blir 1,5 miljoner, men den kan bli det. Man måste hålla isär de olika begreppen och faktiskt erkänna att det inte finns nya uppgifter om kostnader. Vi måste vänta på det tills vi har fått undersökningen. Det är det som den här diskussionen bör handla om.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

Min uppfattning var åtminstone från tidigare debatt i ärendet att näringsministern och trafikministern hade olika åsikter och synpunkter på vad projektet skulle kosta.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Jag tänkte uppehålla mig runt den skrivning från finansutskottet som rör tunneln. Jag har också en del frågor, precis som ltl Carina Aaltonen hade, kanske inte så många, men jag har en del frågor till bl.a. utskottet vad gäller den sista delen av skrivningen och det gäller sista stycket där man säger att om det visar sig vara möjligt att förverkliga en tunnel skall landskapsregeringen återkomma till lagtinget angående de frågor som då aktualiseras, bl.a. gällande finansieringen av byggandet och driften av tunneln samt anslutande frågor, såsom utvecklingen av kortruttstrafik. Då är min fråga vad betyder just den senare delen i meningen? Är det i anslutande, såsom jag läser in det, vad gäller kortruttstrafiken just på södra linjen eller gäller det hela skärgården? Det är för mig en väsentlig fråga för att jag sedan och den obundna gruppen skall veta hur man skall ta ställning till finansutskottets betänkande och eventuella andra förslag som kommer. Jag hade själv tänkt att om det är som jag tror att det är bara just vad gäller Föglö och den södra delen så skulle det vara väsentligt att man också tar in den norra för att titta på de olika frågeställningarna som har ställts här i salen.

 

Det har nu delats ut på bänkarna ett ändringsförslag, ännu inte formellt aviserat, men det tycker jag är en väsentlig fråga att få utredd.

 

Regeringen är oenig om sin skrivning, men det man menar att är framåtsyftande är den sista delen då man talar om att just Föglö skulle vara knutpunkten. Tillika har vi inte det faktaunderlag som vi absolut skulle behöva för att kunna ta ett beslut i vilken riktning man skall gå. Det finns ett kortruttstrafikmeddelande från ett knappt år tillbaka. Jag tycker inte att man särskilt mycket behöver hänga sig fast vid det. Jag tycker att kommer det andra faktaunderlag in i bilden skall man också ta det till sig. Men det finns det tyvärr inte nu och det tycker jag att är problemet i hela frågan. Det blir lite den frågeställningen som man har att finns det någonting outtalat som ligger bakom det här? Är det någonting som man inte har sagt i den här frågan? Vill socialdemokraterna och Frisinnad Samverkan egentligen ha den här tunneln? Det tycker jag är det väsentliga. Är det här ett försök att vältra över det i någon annans famn? Är det därför man inte vill ta ställning till det utan i stället frågar man och kommer själv inte med – jag skulle säga ingenting vad gäller faktaunderlag.

 

När det gäller just de olika analyserna eller faktaunderlaget har finansutskottet inte heller kommit med det. Det var en ganska stor diskussion, som jag åtminstone upplever det, under remissdebatten vad gäller tidsåtgången att resa från Brändö in till världens medelpunkt, tänkte jag säga, Mariehamn. Tidsåtgången sades bli 45 minuter längre, såvida man hade någon form av kortruttstrafik också på norra linjen. Det här anser jag att är en missvisande information som man har kommit med. Jag skall återkomma till det.

 

När det gäller hela paketet som vi diskuterar så blir jag faktiskt lite stolt över, även om det är sex år tillbaka, att jag var med i näringsutskottet och formulerade den skrivningen, men tyvärr kan man bara säga att vi har inte kommit särskilt mycket längre. Jag har samma åsikt i dag att det är ganska konservativt tänkt när vi tänker som en stor del i salen fortfarande gör. Det är ett cementerat system vi fortfarande tänker oss. Det är ett statiskt system. Jag skulle vilja att vi skulle vara lite mera framåtblickande. Det är inte sex år framåt vi skall se. Det är kanske 15-30 år framåt vi skall se. Vi skall också tänka oss att vi ha en mindre landskapsbudget vad gäller pengarna, hur ser det ut då när det blir sämre tider, vad är det vi prioriterar och vad är det vi prioriterar bort? Många har uttalat sig här om att man skall värna om sjukvården och utbildning – det gör vi alla, det har vi sett bevis på när flera partier har stått här och sagt att, nå är det väl tusan ändå vad den där ÅHS-budgeten är stor, men när si du, när jag kommer dit, då ska det bli ändring! Inte har det blivit någon ändring när dessa personer har kommit dit, det blir ändring, för det är svårt att prioritera. Den biten kommer man alltså inte att prioritera ner eller bort särskilt mycket. Däremot är jag rädd, eftersom det är väldigt få människor som känner till skärgården, strukturen, behoven i skärgården på riktigt, att det är lättare att ta bort i den ändan som man inte känner till och som inte många partier heller har särskilt stort röstunderlag från. Då är det lättare att titta på avgångar, avgångstider, hur kan vi lägga dem så att det blir billigare. Jag tycker att vi måste föra in ett annat sätt att tänka: vad kan vi erbjuda befolkningen i skärgården, ha flera turer, kanske kortare för en del, men kan man tycka att det är bättre med kanske 10-15 minuter längre väg, bara jag kan en morgon i stället för att åka klockan 7 välja att åka klockan 10, 14 eller 16, om det blir kortare avstånd? Vi skall också tänka att om man har andra typer av färjor än vi har i dag så är det också annan personal som krävs. I de avtal vi har i dag är det en väldigt dyr personal. Det kanske vi också kan ändra på. Det är många som ojar sig över bunkerpriset i budgeten, det är också en stor del av trafiken.

 

Jag tycker att det var hedervärt och jag skulle vilja ge en eloge till den socialdemokratiska ministern Camilla Gunell som faktiskt visade på visioner i sitt anförande i remissdebatten. Jag tycker det är bra – om jag får säga skärgårdsbor, åtminstone är hon född i skärgården och känner till den från barnsben – att man vågar tänka lite längre, visa på visioner och komma med andra målsättningar än just det här, som jag upplever många gånger, cementerade systemet som man alltid utgår från. Det skulle vara roligt om vi någon gång skulle kunna vara lite mera visionärer. Jag hoppas, som sagt, att vi skall få en  förklaring på vad det här betyder. Jag tycker att det är viktigt för mig och säkert för många andra också här i salen.

 

Jag vill här visa en bild.

 

 

Ltl Veronica Thörnroos anförde det som ett stort och viktigt argument när hon argumenterade emot, som jag upplevde det åtminstone, att norra linjen ha någon form av kortruttstrafik. Hon sade då att det skulle förlänga resvägen med 45 minuter. Jag hade redan då svårt att tänka mig det. Igår ringde jag runt till olika personer i skärgården, taxichaufförer m.fl., för att få hjälp med om jag inte kände själv kände till de olika resrutterna, bara för att få det bekräftat. Jag lever själv i en del av skärgården hela sommaren, så jag känner ganska väl till trafiken; när man åker den där vägen många, många gånger kan man kanske ha lite olika tidsuppfattningar i alla fall, men jag har det här bekräftat från olika personer. Jag ville visa bilden därför att jag har ibland uppfattningen att väldigt många, även sådana som själva bor i skärgården, man bor i en ända och så känner man inte riktigt till den andra ändan. Därför ville jag visa bilden och jämföra de olika turerna. Kommer man från Brändö, som det tidigare exemplet var, så kommer man alltså iland i norra Kumlinge. Då har man i dag det alternativet som är mest använt att man åker från Kumlinge norra, Enklinge och till Hummelvik och så från Hummelvik in till Mariehamn. Det är alltså en resväg på 2 timmar och 5 minuter. Det tar 1 timme omständigheten 15 minuter med färjan och sedan ungefär 50 minuter med bil. Både det norra och södra alternativet är med; man får ganska omedelbart köra ombord på den färja som länkar emellan holmarna, det är inte medräknat någon form av tidsåtgång för att behöva vänta på den andra eller ibland tredje turen. Det är bra om man skulle kunna reda ut vad det alternativet skulle kosta och hur det skulle mottas i skärgården. Man kommer alltså på samma sätt till Kumlinge, norra färjfästet, man kör över Kumlinge, kommer ner till Kumlinge södra, till Snäckö, där det i dag redan finns ett färjfäste, man åker med färja från Snäckö över till överö och restiden från norra till södra tar ungefär 10 minuter att köra, men sedan skall man räkna med att det skall lastas och man kanske skall vänta, så där har jag lagt 15 minuter till så det blir 25 minuter inalles från norra till södra. Så åker man färja i ungefär 55 minuter från Snäckö till Överö, kommer iland i Överö och ner till Bråttö. Det är en resväg på ungefär 30 minuter. Där är Embarsundsfärjan, men här har jag räknat att man i princip kör ombord och kan köra iland också på Finholmasidan, kommer ner i tunneln - som faktiskt har fått en plats på kartan också – och kommer upp på halva Herrövägen och in till Mariehamn en halv timme. Då blir det en resväg på 2 timmar och 20 minuter. Det här är alltså en förlängning med resvägen med 15 minuter.

 

Jag tycker att det är en väsentlig skillnad mot det som ltl Veronica Thörnroos pratade om 45 minuter. Jag tycker att det är att vilseleda och föra in felaktig information i den här debatten, för det är en ganska stor skillnad om du skall sitta 15 minuter eller 45 minuter längre någonstans. Detta bara som ett exempel. Jag hoppas att det är just sådana här frågor som man skulle kunna föra in i debatten. Vi har också den södra linjen, från Föglö mot Kökar. Är det ekonomiskt vettigt att man kör parallellt i dag med två stora färjor runt hela Föglö och ner till Kökar? Finns det inget klokare, billigare och mer effektivt sätt än det? Jag säger inte att det här är det allena saliggörande, det enda, men jag tycker att det skulle vara intressant att just få ett faktaunderlag. Jag måste säga att jag är besviken att regeringen inte presenterade det. Det kanske var ett hastverk som kom lite så där i sista sekund, men inte ens heller finansutskottet har mer penetrerat det och det är jag också lite besviken över. Därför ville jag ta fram det här bara som ett litet exempel, för annars blir det så att om det inte blir emotsagt blir det en sanning, och jag håller inte med om den sanningen.

 

När jag körde in hit i dag så tänkte jag att det finns faktiskt ett gammalt förslag - jag hoppas att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson känner igen det – att man t.o.m. kunde ha haft en ytterligare kortare rutt från södra Seglinge, från Kittelsören ner mot Sottunga eller Överö och tänka på vad det betyder. Jag tycker att man skall ta in allt det här i det. Vad betyder det i t.ex. bunkerpris när det är vinter? Vi vet vilken besvärligt led det här är in mot Snäckö. Allt det här tycker jag att man borde sätta sig ner och fundera på. Jag har förstått att det finns förslag i den här riktningen och om det läggs hoppas jag att det skall vara en sådan utformning att jag skulle kunna stöda det. Det är bra om tunneln börjar utredas mer konkret och samtidigt tittar man på helheten för det tror jag att gagnar hela skärgården på sikt. Tro mig, vi kommer att komma till att vi måste göra omprioriteringar.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

När det gäller frågorna om huruvida utskottet har funderat på någonting annat än tunnel är vi just i kortruttsmeddelandets betänkande inne på flera av de här frågorna. Vi säger tydligt att Kökartrafiken borde gå via Hastersboda. Det är alldeles klart för att förkorta det passet så att det inte behöver gå runt hela Föglö, precis som vi hörde. Vi diskuterar huruvida man kan förbättra Sottunga, Husö, Kyrkogårdsötrafiken. Vi vet att den måste lösas. Vi anser att det bör komma en generalplan som just tar tillvara alla de här synpunkterna. Vi säger också att man bör utreda om man kan anlägga nya färjfästen på västra Sottunga och på södra Seglinge. Det står i finansutskottets betänkande om kortruttstrafiken och som hela lagtinget har godkänt och omfattat. Alla de här frågeställningarna är redan lyfta och skall diskuteras. Det är det utskottet menar med ”anslutande frågor såsom utvecklingen av kortruttstrafiken”. Vi säger redan allt det här. Vi inser det väl.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Om jag förstår ltl Gun Carlson rätt betyder det att det är den nuvarande södra delen som man avser med ”anslutande frågor såsom utvecklingen av kortruttstrafiken”. Det är alltså inte norra delen. Det är bra att jag vet det för att sedan kunna ta ställning till de andra förslagen som kommer.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Nej, det är inte bara södra linjen eftersom jag också talade om tvärgående linjen också, den som går via Snäckö till Kumlinge och Brändö samt till fastlandet. Vi skall inte glömma den. Det är också en viktig del. Vi har norra linjen, vi har tvärgående trafiken och vi har södra linjen. Dessa skall naturligtvis bindas ihop på ett vettigt sätt. Allt detta ingår i en utveckling av kortruttstrafiken. Man kan inte utesluta någonting, men jag anser fortfarande att jag tycker att man går händelserna i förväg på ett irrelevant sätt om man hakar upp sig och fokuserar på de här frågorna som vi ingenting vet om i dag, huruvida det blir en tunnel. När vi vet att ett tunnelbygge kan genomföras och man tar beslut om det är det skäl att börja diskutera. Om man beslutar sig för att det inte skall göras en tunnel blir det andra lösningar som måste till för att förbättra kortruttstrafiken, det är alldeles klart.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Vad gäller tvärgående linjen har den aldrig, vad jag kan tänka mig, ansetts höra till någon form av norra linjen – speciellt om den börjar gå från södra Seglinge till Sottunga, Överö. Då är det väl den södra linjen. Det som man säger är att man inte är beredd, åtminstone inte i det här skedet, att titta på trafiken som kommer till norra Kumlinge, och det viktigaste är att jag får den informationen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Finansutskottet har satt sig in i de här sakerna. Vi var ut till Kumlinge, vi var ut till Enklinge, vi hade representanter från Brändö till oss, representanter från Vårdö till oss, så vi satte oss in i problematiken. När vi i finansutskottet behandlade kortruttsmeddelandet hörde vi representanter från Sottunga och de övriga södra skärgårdskommuner osv. Vi har satt oss in i detta och kommit fram till slutsatsen att norra linjen behöver vara kvar, av många olika skäl som jag har beskrivit här tidigare. Beräkningen av tidsaspekten som gjordes här är säkert i det närmaste korrekt, men för mig gäller också det faktum som lagtinget har slagit fast, dvs. att det s.k. Bäröprojektet skall förverkligas. Det kommer att förkorta i sin tur restiden för brändöborna med 20 minuter, så jag har det med i beräkningen. Lagtinget  har sagt att vi skall gå vidare i den frågan också. Den frågan har dessvärre i viss mån motarbetats av min kollega från skärgården, ltl Veronica Thörnroos. Den vill inte  hon förverkliga, så det måste vägas in.

TALMANNEN: Tiden är ute! Talmannen påminner om att replik skall rikta sig till den ledamot som man replikerar mot.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Åtminstone när man läser betänkandet framgår det inte att man har penetrerat de olika frågorna och de olika rutterna samt kortrutt. Man har inte heller visat något faktaunderlag; det har naturligtvis inte funnit någonting konkret från regeringen att ta beslut på, men man har inte heller åstadkommit någonting själv utan utskottet har tyckt till. Och det får man säkert göra, men jag tycker att det skulle vara väldigt viktigt att man skulle få ett faktaunderlag och se de olika alternativen. Som kumlingebo, som ltl Mats Perämaa är, tycker jag att det skulle vara väldigt intressant för honom att se vad det skulle betyda för Kumlinge som helhet om man leder trafiken genom Kumlinge. Där har affären många gånger nästan varit under isen, kanske det här skulle vara ett lyft för hela kommunen!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Ltl Gun-Mari Lindholm vill prata om helheten och ibland skall vi prata bara om Kumlinges helhet. Det blir svårt att diskutera en mindre helhet i en större helhet. Jag ser nog det här till hela skärgårdens bästa, till hela Ålands bästa, vill jag påstå. Visst, sådana fördelar skulle finnas, men de motarbetas av andra nackdelar och fördelar; man måste väga in allt. Vi har satt oss in i den här frågan väldigt noga. Vi får en bra tvärgående trafik mellan södra Seglinge och Överö, som finansutskottet skriver i sitt betänkande och vi har norra linjen kvar. Vi kan nå södra Åland bra från Kumlinge. Vi kan nå norra Åland bra, så jag hävdar att det här är det optimala. Det finns mycket att göra utifrån den här diskussionen och det som finansutskottet har skrivit. Det är en massa saker föreslagna och vi måste ta itu med dem.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag tycker att det är synd att man inte vågar ha lite visioner. Det kostar i det här skedet ingenting att ha visioner om man skall ta fram faktaunderlag. Jag tycker att vi skulle kunna enas om det i alla fall. Det är ingenting som behöver bestämmas här och nu utan man skulle fundera på dem och så tar man ställning till de olika faktaunderlagen, de olika alternativen. Det tycker jag att skulle vara intressant att få veta. Jag tycker att det är lite synd utan man säger i stället att ibland ser man på små enheter och ibland skall det ses stort. Sanningen är den att alla små enheter tillsammans blir den stora helheten, och det är den som är viktig och det är den vi skall försöka göra det bästa möjliga av härifrån.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Herr talman!

Från socialdemokraternas sida är vi för en tunnelundersökning. Men så länge som vi inte har svar på en stor mängd frågor kan vi inte nu i det här skedet säga om en tunnel skulle vara den optimala lösningen för hela skärgården. Att inte utreda helheten tycker vi att är oansvarigt. Vi vill vara så pass ärliga att vi skall diskutera hela skärgårdens kommunikationsproblem innan vi låser fast oss med en tunnel för mycket lång tid framöver. Jag vill berömma ltl Gun-Mari Lindholm för att hennes visionära tankegångar just när det gäller kortrutt. Det var fräscht och intressant och jag stöder henne när det gäller att ta fram faktaunderlag. Jag tror att vi behöver få mera svar på obesvarade frågor.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag vill inte ta äran åt mig helt och hållet. Det här är min gamla, numera avlidna bänkkamrat Harry Eriksson som tog fram mycket tänk runt kortrutten. Jag måste säga att jag blir lite förvånad när ltl Carina Aaltonen säger att man inte har några svar, och det är vi överens, men varför finns det inga svar?  Svar tycker jag att ltl Carina Aaltonen, hennes eget parti och också majoriteten i regeringen borde ha kunnat prestera, då hade vi inte stått inför detta dilemma, då behövde man inte, som jag upplever det, lite skämmas i regeringen för att man dels är oense och dels kan man inte svara på frågorna. Jag tycker att det hade varit på sin plats att man redan i ett tidigt skede när man säkert hade interna diskussioner skulle ha sagt att innan vi har det här på bordet skall svaren på våra frågor finnas.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Visst är det så att vi saknar en mängd svar och därför blev det förmodligen också omröstning i landskapsregeringen. Jag förväntar mig nog också att det skall komma mer svar framöver.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Lagtinget ajournerar sitt plenum för lunchpaus och plenum återupptas kl. 12.45. (Kl. 12.15).

                                                                  --------------

 

(Kl. 12.49). Plenum fortsätter. Diskussionen fortsätter.

 

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Det här med tunnlar är lite dramatiskt stundtals. Jag har tyckt när jag har lyssnat på debatten hittills att det ser lite mörkt ut i regeringstunneln – det är rentav svårt att se något ljus i tunneln! Det har också funnits tal som onekligen har innehållit ett visst tunnelseende! Jag hör till dem som har mycket kontakter med Färöarna. Jag har nämnt det tidigare och jag kan inte låta bli att nämna det igen. Man hade en extrem överhettning där i samhällsekonomi. Man tog i väldigt stor utsträckning över företagandet. Man satsade våldsamt på infrastruktur, framför allt tunnlar utan att ta hänsyn till eventuella inbesparingar. Där gick det så att botten gick ur samhällsekonomin, bankväsendet kollapsade. 30 procent av befolkningen blev tvungen att flytta bort. Jag står inte och säger att så kommer det att bli efter Föglötunneln har förverkligats, det säger jag inte, men jag vill säga att det här med tunnlar kan vara dramatiskt stundtals. När det gäller en tunnel till Föglö är det onekligen så att projektet är intressant. Jag är övertygad om, och det har vi sagt tidigare från Ålands Framtids sida i debatten, att det är ett projekt som skulle gynna Föglö. Det är också någonting som kan gynna hela Åland om man får en helhetskalkyl för hela Åland, där man bl.a. klart och tydligt kan utläsa på vilket sätt man får lägre driftskostnader för skärgårdsfärjorna.

 

Det har diskuterats regionalpolitik och det är ganska naturligt att man diskuterar regionalpolitik i det här sammanhanget för det är en synnerligen stor regionalpolitisk satsning. Det har hänvisats till det regionalpolitiska meddelandet från 2000 som näringsutskottet lämnade ett betänkande på 2001. Trots att jag inte själv var med aktivt inom politiken under den perioden så vill jag minnas när jag läste betänkandet att jag var väldigt förvånad över de direkta saxningar som fanns i betänkandet från svensk regionalpolitik. Ltl Carina Aaltonen frågade: Gäller inte den här regionalpolitiken fortfarande? Det har väl inte kommit något nytt? Nej, det har väl inte kommit något nytt. I vilken mån det finns en regionalpolitik i dagens läge är inte så lätt för lagtinget att försöka utröna.

 

Jag noterade förra gången detta ärende var uppe att bl.a. trafikminister pratade om pendling, hur viktigt det var att man hade bra kommunikationer, och det är viktigt. T.o.m. kökarborna skulle så småningom börja pendla till Mariehamn, kunde man förstå. Jag tycker att det fanns en ganska stor uppgivenhet i det här när det gäller regionalpolitiken. Det är synnerligen viktigt att landskapsregeringen sida vid sida tillsammans med skärgårdskommunerna jobbar på för att få en näringslivsutveckling. Det gäller insatser som utbildning, rådgivning, investeringsstöd. Det som nämndes om frihet, kulturutövningar är förstås viktigt, det är ingenting som jag fnyser på näsan åt, det är viktiga saker, men folk ute i skärgården och randkommunerna måste först och främst trygga sin försörjning. Det är viktigt att det finns arbetsplatser. Det nämndes att infrastruktur i stort sett inte hade någon betydelse. Det var viktigt att man hade ett rikt kulturliv, om jag lite hårdrar ett tidigare anförande. Det är så igen, att det går inte att saxa in den svenska regionalpolitiken. Tittar vi på den åländska skärgården är det ett område som måste ha ett fungerande transportsystem. Det är en förutsättning för all näringsutövning, om det så är turism, jordbruk, vad det överhuvudtaget är. Jag ville bara nämna när det gäller regionalpolitiken, att det är viktigt att inte landskapsregeringen stirrar sig så blind på den eventuella satsningen på en tunnel till Föglö att man rentav glömmer bort att driva en aktiv regionalpolitik. Det vore inte bra för skärgården och randkommunerna.

 

Går jag tillbaka till det aktuella tunnelprojektet så känns det för mig lite märkligt att man skulle satsa 1,5 miljoner euro på så pass lösa boliner som det här trots allt är. Men läser man finansutskottets betänkande – åtminstone läser jag det på det sättet – att den akustiska delen av undersökningen skulle gå på 200.000 euro och redan efter den undersökningen kan man dra slutsatser om det är möjligt att gå vidare eller inte. Med tanke på det köper jag resonemanget, för det är inte så där alldeles lätt att veta vad som är ägget eller hönan när det gäller det här. Vi vill ha så noggranna kalkyler som möjligt så att vi vet vad det handlar om; för att vi skall kunna få de kalkylerna så noggrant uppgjorda som möjligt måste vi ha undersökningarna. Som sagt, det är inte så lätt att veta riktigt var man skall börja!

Fru talman!

När det gäller norra linjens vara eller icke vara erkänner jag öppet att jag inte har all kunskap att jag här och nu skulle kunna stå och säga hur man skall göra när det gäller den frågan. Däremot inser jag att tar vi t.ex. kommunen Vårdö: finns inte de transportmöjligheter den kommunen har österut i fortsättningen hur skall det då fungera, t.ex. för den stora växthusodling som finns där. Det är någonting som är väldigt viktigt, det är frågor som måste vara klarlagda. När det gäller Brändö och Kumlinge – vi pratar ändå om kortruttssytem – så tycker jag att man måste ta på allvar att är det faktiskt så att det för brändöborna blir 45 minuter längre transporter till Mariehamn eller är det, som jag absolut inte har någon anledning att betvivla, som framkom från annat håll, att det är fråga om 15 minuter? Men trots allt, det här är också frågor som man måste ta hänsyn till. Sottunga tror jag inte att någon överhuvudtaget har nämnt, med risk för att jag har hört på för dåligt. Finansutskottets ordförande nickar instämmande, så synbarligen har jag hört på för dåligt! Sottunga är ändå minst men är ändå lika viktig. När vi skall försöka få alla fakta på bordet, som många har efterlyst, så måste vi lyssna på dem det berör, dvs. skärgårdsborna, att vi får alla aspekter på bordet, att vi får klarlagt för oss: vad är den totala nyttan av investeringen? När man har den kunskapen får man sätta det i relation till kostnaderna.

 

Där vi står i dag har vi en landskapsregering som är djupt splittrad i den här frågan. Vi har ett synnerligen bristfälligt faktaunderlag. Samtliga partier, har jag noterat, har efterlyst mera fakta. Om man försöker exemplifiera lite med vad som har sagts hittills, så vet vi att regeringen i sin tilläggsbudget flaggar för att det här projektet kan kosta 40 miljoner euro. Samtidigt har man hört lagtingsledamöter från regeringsblocket som har pratat om 80 t.o.m. 90 miljoner euro! Det kan väl bli så i en debatt att ibland bär det iväg åt ena hållet eller åt det andra hållet, men det som ändå finansutskottet säger är att man måste ha undersökningarna genomförda för att man med 80-90 procents sannolikhet skall veta vad de exakta kostnaderna blir. Så läser jag finansutskottets betänkande. Då är det naturligt att man ställer sig frågan: Hur stor sannolikhet, hur stor tillförlitlighet har kostnadsramen på 40 miljoner med det vi vet i dag? Är tillförlitligheten/sannolikheten 20-25 procent? Vad kan det vara?

 

Det är ändå en så samhällsekonomisk stor investering att det måste finnas någon sorts sundhet i botten och jag vill avsluta med att säga att när lantrådet står och säger att efter den här investeringen har gjorts sparar landskapet 2 miljoner euro per år. På det begär vicelantrådet replik och säger, nej, det där stämmer inte utan tvärtom blir det 1 miljon till! Efter den här investeringen har gjorts så har vi 3 miljoner i kostnader i stället för 2 miljoner. Då måste man från regeringsbänken förstå att ett litet parti i opposition börjar fundera: vet överhuvudtaget den vänstra handen vad den högra handen gör i landskapsregeringen, det finns tyvärr inte mycket som tyder på det!  (Från salen, ledamoten Wiklöf: den vänstra vet!)

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson nämnde delar av mitt anförande och jag tänkte förtydliga att jag sade att kommunikationer är otroligt viktiga, men det är inte enbart infrastruktursatsningar allena som automatiskt leder till ökad tillväxt. Det måste andra tillväxtförutsättningar också, som t.ex. bostäder, skola, omsorg, ett blomstrande företagsliv och socialt och humankapital. Det jag inte kunde tyda av ltl Anders Erikssons resonemang var om han vill ha ett centralt beläget regioncentrum i t.ex. Föglö för att förbättra den interna trafiken inom skärgården eller anser ltl Anders Eriksson att man fortsättningsvis skall se på skärgården som en snabb transportsträcka till Mariehamn?

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag tror att det är bra om man tittar i de stenografiska protokollen. Det anförande som ltl Carina Aaltonen höll var nog väldigt svårt att förstå på något annat sätt än att infrastrukturen inte hade så väldigt stor betydelse. Jag håller med om det som sägs nu, att det inte är enbart infrastrukturen som är avgörande, absolut inte. Jag försökte peka på att jag tror att det är viktigt att man kan trygga sin försörjning så nära den boningsort som man har. Vad gäller ett regioncentrum skulle jag gärna se att den livskraften finns ute i de åländska skärgårdskommunerna att man inte behöver ha någon ytterligare centralisering av olika center för att saker och ting skall fungera. Jag vill att man skall ha ett fungerande samhälle ute på Brändö, ute på Kökar, ute på Kumlinge och givetvis i de övriga skärgårdskommunerna. Det är det som är viktigt för mig.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Men anser då ltl Anders Eriksson att det är möjligt att ha fungerande centra i de olika skärgårdskommunerna? Om man vill ha en livskraftig region i skärgården borde man inte då försöka förstärka möjligheterna? Vi hörde också någon tala om möjligheten att kunna arbeta som byggnadsarbetare i t.ex. Brändö men vara bosatt på Kökar. Är inte det också ett sätt att kunna förstärka regionen skärgården som helhet?

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag säger, att jag vet inte i detalj riktigt - i den mån socialdemokraterna själva vet – vad de olika regioncentra riktigt skulle gå ut på. Det vet jag faktiskt inte. Självklart är det så att i alla små skärgårdssamhällen vi har, landsbygdskommuner också i viss mån, måste man samarbeta runt vissa saker. Men om vi spinner vidare på det exempel som ltl Carina Aaltonen tog upp, en byggnadsarbetare på Kökar som vill arbeta på Brändö, så är det klart att det inte finns några förutsättningar för det om det inte finns en fungerande infrastruktur, dvs. ett fungerande transportsystem. Det är a och o om man skall lyckas med den typen av försörjning.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Kostnadsbedömningen av tunnelprojektet grundar sig för finansutskottets del, som jag uppfattar det eftersom jag har varit delaktig i arbetet, på ett ställningstagande att stå fast vid kortruttsbetänkandet. Summan 40 miljoner grundar sig på att vi har begärt att trafikavdelningen skall räkna ut vad motsvarande tunnelprojekt i Finland med en evakueringstunnel kostar och vad medeltalen av tunnelprojekten kostar i Norge, så det är så exakta siffror som man kan komma fram till i det här skedet och då blev summan 40 miljoner. Det vore fel att uppge någon annan siffra. Offerterna kommer att visa vad den riktigt verkliga sanningen är. Finansutskottet har för sin del hört representanter för Vårdö, för Brändö, för Kumlinge. Vi har varit ut i bygden och diskuterat med människor om de här sakerna och vi har kommit till den insikten att norra linjen bör vara kvar.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När det gäller sistnämnda hoppas jag att ltl Mats Perämaa också noterade att jag inte sade att norra linjen skall bort utan jag har stor respekt för de invändningar som har rests. Jag tycker att det låter logiskt. Jag tycker att det är ett sunt sätt att komma fram till kostnader, dvs. att man gör jämförelser med omkringliggande regioner, men man blir ändå betänksam när man tar del av betänkandet och ser att med 80-90 procents sannolikhet vet man vad kostnaden blir efter dessa undersökningar har gjorts. Då börjar man förstås fundera om det finns någon substans överhuvudtaget i detta. Men jag tycker att det var ett bra klargörande som ltl Mats Perämaa kom med därvidlag. Det är också så att även om jag har stor respekt för det som sägs om den norra linjen så innan man sjösätter ett sådant här jättestort projekt måste man också se var man kan vinna pengar i övrigt.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Så är det självklart. Bedömningen att vi med 85-90 procents säkerhet kommer att känna till slutnotan efter undersökningen grundar sig också på att vi har hört tjänstemän på trafikavdelningen som uppgett att anbudshandlingarna är så utformade att man kommer att få just ett sådant här svar. Då kan vi inte heller från finansutskottet säga att exaktheten blir större än det, utan det här är vad vi har erfarit från beredningen. Jag har själv gjort mina personliga bedömningar och övervägt dem, om brändöborna också skulle köra över Kumlinge, sedan över Föglö och bedömt dem mot de farhågor som har framlagts här om Vårdö, Sund och Saltvik skulle bli utanför. Finansutskottet har gjort motsvarande saker och vi har efter noggrann beredning kommit till insikt om att det är bäst om norra linjen är kvar, och då är det bra att vi kommer med ett tydligt ställningstagande.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Igen har jag respekt och förståelse, och jag hoppas också ltl Mats Perämaa förstår vår situation. Vi har inte fått ta del av kalkylerna. Vi har inte representation i finansutskottet . Vi har en regering där där den ena regeringsföreträdaren säger en sak och den andra säger någonting absolut totalt motsatt. I den situationen skulle man ändå vilja få lite mera fakta på bordet, gärna objektivt sådant, för det som vi säger nu finns de alltid en misstolkningsmån för i en eller annan riktning. Sammanfattningsvis tycker jag att det fattas mycket fakta ännu. Nu kan inte ltl Mats Perämaa svara, men jag har förstått det på det sättet att efter 200.000 euro vet vi ändå: är det här ett projekt man kan gå vidare eller är det inte. Det anser jag att är en acceptabel prislapp.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson var lite bekymrad över att det saknas fakta i tunnelprojektet och det är klart att vi skulle inte annars begära så här mycket pengar för att få fram fakta hur man bygger en tunnel, vad den kommer att kosta och om det är möjligt osv. Beträffande tunnelprojektet är inte jag orolig så här långt för att vi saknar de fakta vi verkligen behöver. Vi har redan under ett års tid hållit på och fått fakta av norsk expertis. Det finns litteratur inom området. Finansutskottet har varit på besök på ort och ställe osv. Jag för min del känner att de fakta vi har i dag är fullt tillräckligt, men nu måste vi få in lite pengar för att kunna gå vidare för att få ännu mera fakta och det är det vi hoppas att lagtinget skall godkänna.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det var ett ganska finurligt svar! Jag tror att trafikministern inte riktigt har lyssnat på hela debatten. Ja, teknisk fakta är en sak, men vi vill också ha ekonomisk fakta, dvs. vad blir de totala driftskostnaderna när investeringarna har genomförts? Blir det 2 miljoner lägre eller blir det 1 miljon mera? Det är faktiskt den typen av uttalanden som har kommit från regeringsbänken. När det gäller den ekonomiska biten så vill man nog också veta hur kortruttssystemet skall se ut, hur den framtida utformningen blir. Inte är det bara tekniskt om det går att borra en tunnel eller inte. Vi skall klara av att finansiera den också!

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

I kortruttsmeddelandet lade vi fram siffror hur vi resonerar och hur detta skulle kunna finansieras samt varför vi tycker att det är ekonomiskt försvarbart. Det är bara att läsa det! Jag kommer att presentera lite mera siffror i mitt anförande och visa hur jag för min del och delar av landskapsregeringen resonerar. Det är mycket riktigt som ltl Anders Eriksson säger att man borde ha ett helhetskoncept för hur det skall se ut i framtiden, men jag bedömer det som omöjligt. Visst kan lagtinget tycka hur den framtida kortrutten skall se ut den dagen det är färdigt – men det är om 20-30 år det! Vart fjärde år är det val så det hinner ändra sig på vägen. Därför är det viktigt att man nu bygger det så att det passar in i systemet i framtiden, och det gör en tunnel, en tunnel kommer alltid att passa in i kortruttssystemet. Antagligen är den viktigaste länken kortruttssystemet.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Ibland vet man inte riktigt vad man skall säga! Trafikminister Runar Karlsson säger att vi/landskapsregeringen kommer att visa hur detta skall finansieras. Kan det finnas en viss förståelse för att jag undrar: vilken del av landskapsregeringen är det som kommer att visa detta! Är det den som vann omröstningen om tilläggsbudgeten eller är det den del som har majoritet i finansutskottet? Det finns inte riktigt någon sammanhållen tydlig bild av projektet, trafikminister Karlsson! – ifall det inte har framgått vill jag försynt upplysa.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det är riktigt som ltl Anders Eriksson säger att resultatet av den akustiska undersökningen för 200.000 euro kommer att ge vid handen om man skall kunna fortsätta vidare förprojektering. Skulle det vara någonting i topografin, på bottnarna, berggrunden är väldigt upp och ner, många djupa dalar och vi vet att det måste vara 40-50 meter berg mellan tunnel och havsbotten. När det gäller frågan om vad landskapsregeringen vill och vad utskottet vill erinrar jag om att alla är ense om att en undersökning bör göras; tillsvidare har jag inte hört någon som har sagt att det inte skall utföras en undersökning. Man diskuterar också vilka steg som skall tas först. Utskottet anser att det viktigaste nu är att man gör undersökningen. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När det gäller det förstnämnda är det en bra bekräftelse. Så läste jag också finansutskottets betänkande. Jag tyckte personligen att 1,5 miljoner på så här pass lösa boliner, med en så här pass splittrad regering, det blir lite tufft att ta, men kan man ändå efter en kostnad på 200.000 euro utläsa går det här att gå vidare med eller går det inte, så tycker jag att det är acceptabelt. När det gäller det som finansutskottets ordförande sade om tågordningen tycker jag ändå, fast jag har en stor förståelse för de invändningar majoriteten i finansutskottet har, att det lite luktar att man vill skjuta problemen på framtiden. Jag hoppas ändå att alla inser i detta parlament att skall vi investera 40 eller upp till 80, 90 miljoner, som en del pratar om – det tar jag ändå inte så mycket fasta på – så nog bör vi kunna se vad inbesparingarna blir innan vi sätter igång.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Man kan också se diskussionerna och förslagen till olika skrivningar hit och dit som ett sätt att förhala processen. Man vill i stället för att undersöka en tunnel och få svar på det göra alla möjliga andra undersökningar och utredningar som i och för sig inte heller är gratis, men man vill ändå göra olika saker för att kanske så småningom glömma bort hela tunnelfrågan tills nästa lagting eller näst-nästa lagting igen lyfter den och kanske måste gå igenom samma process som nu.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag ser inte finansutskottets skrivningar på ett sådant sätt att man skulle vilja förhala projektet. Så har inte jag läst texten, men jag är ändå inte så konspiratoriskt lagd utan jag tror faktiskt att de flesta i det här parlamentet vill försöka skapa en så bra infrastruktur som möjligt ute i skärgården. Däremot har vi kanske lite olika åsikter om hur mycket den skall få kosta, var kan man göra inbesparingar? Det är väl den typen av frågor som man också egentligen borde ta ställning till innan man sjösätter projektet. Men det är onödigt att vi står och strider om det för vi måste ändå veta om det finns tekniska möjligheter att genomföra projektet. Jag har accepterat en prislapp på 200.000 euro. Men ltl Gun Carlson och jag får nog anledning att återkomma i det här ärendet!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Vi har mest i den här tilläggsbudgeten diskuterat det ämne som på sikt kanske kostar mest när det gäller trafiken, alltså en tunnel till Föglö och dess förverkligande. Konsekvenserna för andra orter än de orter som betjänas av färjor har diskuterats om det blir en tunnel och kortruttssystem. Från början är det säkerligen tänkt att vi finansierar en skärgårdstrafik för att skärgårdsborna skall ha bra möjligheter att ta sig till fasta Åland. Det har varit grunden i alla tider, något annat har knappast varit meningen. Man kan naturligtvis ta hänsyn till orter som man passerar, men det huvudsakliga är väl ändå att det blir en bra färjförbindelse till fast vägförbindelse. Det är min ståndpunkt. Innan tunneln är klar kan man väl inte säga så mycket om hur kortrutt i skärgårdstrafiken. Det är en utveckling som kommer att ske i framtiden. Vi vet inte vad som kommer att hända. I dag när vi pratar om en tunnel skall bli klar om kanske sex år, i bästa fall, med, som trafikansvariga Runar Karlsson säger, en avskrivningstid på 20-50 år är det många faktorer som vi måste ta i beaktande. Därför är det viktigt att tunneln, precis som har sagts här, kommer att kunna anpassas till framtida trafiksystem, eventuellt kortrutt.

 

Vi kan ta priset på olja. Hur vet vi att det finns olja om 20-30 år att driva färjorna? Och om det finns, är det vi som har råd att köpa den? Det är så här att oljan som vi använder har tagit ungefär 7 miljoner år att bli till; på 150 år har vi förbrukat det mesta av den oljan och framför allt de sista 50 åren har vi förbrukat så mycket att det knappast finns olja för dem som blir födda efter t.ex. 50 eller 100 år. När det gäller utvecklingen av bränsle är det mycket längre kommet när det gäller bilar och biltrafik än till färjtrafik, så vi kan få helt andra saker som vi måste ta ställning till. Jag tänker alltså inte i dag säga att vi inte skall ha kortruttstrafik, vi skall inte ta bort norra linjen. Som det ser ut i dag kan vi säga det, men titta framåt i tiden! Säg inte att vi måste köra till Hummelvik när vi inte har pengar och det inte finns olja för att Vårdö skall få trafik igenom! Låt dem som är på norra linjen få en trafik som vi har möjlighet att uppfylla! Tidigare har kortrutt inte räknats till Mariehamn utan det har varit så att man har kommit till fast vägförbindelse. Men kan få det att det är kort och bekvämt, så har jag inget emot det. Kom ihåg att det är väldigt kortsiktigt att se det vi ser i dag. Det kan komma omställningar som vi blir tvungna att ta, av ekonomiska och praktiska skäl.

 

När det gäller priset på tunneln är nog min fasta övertygelse – undersökningar skall göras, de skall göras så bra som möjligt – att vilka undersökningar det än är så kommer vi inte att veta priset säkert förrän vi har fått ett anbud på byggandet. Det är knappast så att landskapsregeringen själva skall bygga den i egen regi; det kommer säkert tunnelbyggföretag utifrån som är experter på det och gör det och då kommer de att lämna ett pris på det med beaktande av de undersökningar som har gjorts. Då vet man om en tunnel kan byggas eller inte. Vi skall väl inte göra samma misstag som man gjorde i Sverige vid Hallandsåsen att vägverket självt försökte hyra in några borrar och sedan skulle man stå för kostnaderna. Det är inte klart ännu och det kanske aldrig blir klart! Men pengarna har man förlorat, massor med pengar! Låt alltså experter göra det här och jag vill uppmana landskapsregeringen, att kom inte på idén att ni skall bygga den i egen regi, gör ett totalanbud, vi får se vad den kostar och så ser vi om det är rimligt.

 

Jag föreslår att ärendet bordläggs till i morgon fredag.

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Det var frejdigt av ltl Sune Mattsson att säga att vi bygger tunneln och sedan får vi anpassa allting efter det! Nog tycker vi i vårt parti att det är mera ansvarsfull politik att ändå se över konsekvenserna och kortruttstrafiken innan man slår igång och bygger en tunnel. Det är klart att följer man ltl Sune Mattssons logik måste allting anpassas för tunneln är ju där och då är man tvungen att anpassa sig till den situationen. Vi vill ha en lite bättre framförhållning för det är ändå fråga om mycket pengar.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag anser att tunneln ligger på en plats där den kan bli till nytta för övrig skärgårdstrafik. Är den inte det så är den till nytta för Föglötrafiken och då finns det beräkningar, om prislappen håller på 40 miljoner. Det är inte bortkastat. Blir det som jag sade med fartygstrafik och olja samt biltrafiken utvecklas som den har gjort med miljövänligare bränsle, så kommer man fram den vägen. Jag tror – utan att veta – att det är ett bra förslag att man försöker bygga den där. Man vet då att man kan bygga ut kortrutten dit om det behövs, men jag vet just nu inte om det behövs.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag har en bestämd känsla av att ltl Sune Mattsson inte vill ta ansvar för ekonomin i det här fallet. Nog kan man fråga vem som helst och tycka att jo, vi kan bygga en tunnel! Men det oklara är vad det innebär för kostnader. Innan vi tar ett sådant beslut måste vi de facto ha klart för oss vad det innebär för kostnader. Det har under diskussionens gång också visat sig att det inte bara är tunneln som kostar utan det är alla väganslutningar och hur mycket ny väg man behöver bygga på Föglö osv., om man t.ex. skall bygga mellan Bråttö och Hastersboda. Det är inga billiga väginvesteringar, det är långa sträckor och det kräver stora ombyggnader av vägarna.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

När det gäller kostnaderna är vi alla medvetna om att får vi ett anbud på tunneln som håller är det mycket enklare att räkna priset på vägar. Självfallet måste vi räkna in det andra när vi har fått priset på tunneln. Det som det handlar om nu är att göra en undersökning för att se om det är möjligt att fortsätta planeringen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Är det möjligt att diskutera skärgårdsfrågor utan att diskutera kommunikationer? Nej. En levande skärgård och kommunikationer hör ihop.

 

Går det att diskutera kommunikationer utan att diskutera skärgårdens framtid och övriga förutsättningar för att överleva? Uppenbarligen tycker åtminstone delar av lagtinget det, att vi skall bara tala om tunneln och de fysiska förutsättningarna för att utreda en sådan. Vi skall inte tala om tunneln som en satsning för hela skärgården som region och för vad den kan betyda samhällsekonomiskt för näringslivet, för människorna som bor där.

En så här stor satsning, som den här tunneln är, och vad den kommer att kosta är den största som har gjorts på Åland genom tiderna. 40 miljoner euro har det talats om, men var det slutar vet vi inte ännu. Det är kolossalt med pengar – 40 miljoner euro eller mer. 

 

När landskapsregeringen gav sitt meddelande till lagtinget om kortrutt i november 2005, så betonade jag i den diskussion vi hade i landskapsregeringen behovet av ett resonemang som inbegrep näringslivsfrågor, befolkningsutveckling, demografin i de här regionerna m.m. än bara siffror på vad olika typer av broar, bankar och färjor skulle kosta.  Jag tycker att man måste ha en  större utvecklingsplan som ser till helheterna. Man måste sätta in den här typen av satsningar i en kontext. Jag är mycket glad och tacksam för att ltl Gun-Mari Lindholm uppskattade att jag har valt att se på den här frågan på det sättet och jag tycker att det verkar som om vi har en samsyn. Vi måste se längre framåt än bara de närmaste åren. En tunnel är en så kolossal satsning att det handlar om att titta 30-40 år in i framtiden och då tycker jag att vi behöver ha en ny vision för skärgården

 

Det man kan konstatera, som också ledamot Aaltonen var inne på, var att i målen som landskapsregering och lagtinget ställde upp för den här regionen år 2001 inte alls har visat sig stämma överens med den utveckling vi har sett. Då skulle skärgården ha utvecklats redan med en befolkningstillväxt på över flera hundra personer. De facto har utvecklingen gått åt andra hållet. Det betyder att den typ av regionalpolitik, den gamla stammens tänkande kring skärgården som region, inte är en hållbar utveckling.

 

Den kläm som landskapsregeringen nu har röstat om är, för min del åtminstone, för att sätta in flera perspektiv på den fråga som berör tunnelsatsningen och det är väl också den klämmen som har fått till stånd debatten som vi har i dag, annars skulle vi ha klubbat av 1,5 miljoner och så skulle ha varit igång. Det finns säkert många som tycker att det skulle ha varit det allra bästa.

 

Ltl Carina Aaltonen hade i sitt anförande många frågor och det har kritiserats att hon ställde många frågor. Jag skulle vilja säga att det är nu de frågorna skall fram, det är också därför som vi har röstat om klämmen. Varför kan vi inte lyfta upp de här frågorna redan i det här skedet och diskutera dem? Vid sidan av de frågor som ltl Carina Aaltonen ställde har jag också ännu fler frågor, t.ex. skall det vara en evakueringstunnel? Vad kostar projektet tillsammans med en evakueringstunnel? Vill och vågar alla åka i en tunnel? Vad gör man med cyklister på sommaren? Skall tunneln vara den enda vägen att komma till Föglö eller skall det också parallellt trafikera en färja? Och hur ser driftsutgifterna ut då? Vad händer med Föglö som näringsregion, om antalet pendlare ökar?  Hur ser det då ut med Föglös eget näringsliv? Kan tunneln förbättra för fler än bara Föglö? Kan den förbättra och försnabba kommunikationerna även för dem som bor i Kumlinge, på Sottunga, på Kökar, kommunikationerna till Åboland och hur gör man sedan med Brändö?  Kan en så här enorm satsning också på något sätt förbättra för dem som bor i Brändö?

 

Om man skall satsa 40 miljoner på skärgårdens kommunikationer –  skall man då fokusera enbart på Föglö? Borde man inte i så fall tänka sig ett system som förbättrar för hela skärgården som region? Det är den frågan som klämmen som landskapsregeringen har röstat om har velat lyfta fram.

 

Skall vi inte också titta på norra och på södra delen av skärgården som en helhet? Finns det inte fördelar med att den regionen börjar samarbeta på ett annat sätt som man har gjort förr för att få till stånd en bättre marknad inom skärgården? Skärgårdsborna förstår varandras förutsättningar på ett helt annat sätt.

 

Jag har förstått på ledamoten Perämaa i dag att det här med knutpunkt är ett väldigt känsligt ord. Jag förstod på ltl Mats Perämaa att Föglö inte ens skulle duga som knutpunkt för södra linjen utan allt skall vara kvar som förr, samma strukturer, samma typ av regionalpolitik, samma färjor, samma kommungränser! Jag tycker att allt det här måste vi titta på i ett långt perspektiv. Vi brukar tala om hållbar utveckling. Vad är hållbar utveckling i fråga om en tunnelsatsning? Många frågor är obesvarade i dag framför allt behöver man också fokusera på brukarna av tunneln. Är det någon i dag som vet vad föglöborna vill ha?

 Ett fel som man gjorde då man planerade tunnel till Åboland, Pargas-Nagu var att man gjorde mycket förarbeten, man lade ner stora pengar i utredningar och sedan frågade man vad naguborna ville – och de sade nej, de ville ha någonting annat. Det blev ingen tunnel. Inte heller i Replot valde man en tunnel, det blev en bro. På sätt och vis tror jag att det är naturligt för skärgårdsbor att tänka sig att färdas ovan mark, ovan hav än under havet.

 

Ekonomiskt har den här frågan förändrats en hel del sedan kortruttsmeddelandet lades fram i november 2005. Då när vi diskuterade  samband med meddelandet kostade utredningen 1 miljon euro varav 40 procent skulle utgöras av EU-medel, det var den information vi fick. I dag när saken verkligen skall avgöras om en undersökning av tunneln skall genomföras kostar den 1,5 miljoner och det är osäkert huruvida det finns möjlighet för EU-medel. Men vi har också fått den uppgiften att de faktiska EU-medel som kommer från kommissionen och inte är en del av den nationella andelen är max 160.000 euro. Jag hoppas verkligen att detta är uppgifter som också lagtingets finansutskott har tagit del av.

 

I debatten om tilläggsbudgeten så förde jag fram den diskussionen som fördes här i lagtinget 2001, då dåvarande landskapsstyrelse hade ett meddelande om regionalpolitik och som flera av de nu  sittande här i lagtinget i dag också var med och omfattade. Där diskuterar man skärgården som en helhet. Jag menar att det är viktigt att ha en vision av hela regionens utveckling, både vad gäller trafik och kommunikationer, demografi och näringsliv.

 

Också ifjol hade vi en diskussion här i lagtinget om regionalpolitik på basen av ett spörsmål. Då man ser på dagens fakta – den åldrande befolkningen i skärgården, de kommunal åtagandena vad gäller att ta hand om den gruppen, om skattekraften i dessa kommuner, om antalet arbetsplatser, så ser det rätt dystert ut. Det är därför viktigt att minnas att regionalpolitik är ett långsiktigt åtagande. Det man sår idag får man skörda i framtiden. Det man inte har sått förr, kan man heller inte skörda idag. Det är därför man måste konstatera att det är dags att tänka nytt vad gäller satsningar på skärgården och också kommunikationen för helheten för att alla skärgårdskommuner skall kunna ha en större samverkan.

 

Jag vill gärna lyfta fram en partikollega och en annan duktig människa, nämligen Mia Hanström. Hon har under sin tid i Kumlinge varit med och skapat både SKUNK och Företagsam skärgård, två organisationer som är interkommunala som knyter samman regionen och försöker tänka och samarbete över gränserna. Jag tycker det är värdefullt att se på dessa exempel som en del av ett nytänkande som man borde pröva. Vi måste tänka nytt. Vi måste våga förändra.

 

Det är säkert svårt, och jag har väldigt stor förståelse för om man i Brändö eller Kumlinge tycker att idén om Föglö som knutpunkt är omöjlig. I min barndom gick Kumlingefärjan till Långnäs, sedan på 80-talet kom norra linjen med Hummelvik och färjfäste i Vårdö. Det var också en stor förändring, och det blev en förbättring eftersom sträckan förkortades med 30 minuter.  Också den förändringen gjordes efter en lång och intensiv politisk debatt. Det var också då svårt att lägga om tankemönstret, att man som brändöbo skulle åka, inte till Långnäs som man var van vid utan till Hummelvik i Vårdö. Men saker och ting förändras över tid och allt är faktiskt möjligt att åstadkomma. Den gången slutade det med en kompromiss med att Kumlinge också fick behålla sin tvärgående linje och den skulle nu, som jag ser det, också i fortsättningen gå till Föglö. Föglö skulle bli knutpunkt också för den tvärgående linjen.

 

Jag vill poängtera, att ingen har sagt, i alla fall inte från socialdemokratiskt håll, att norra linjen skall bort. Det är andra partier som har sagt att vi har sagt det. Den norra linjen har i dag en mycket värdefull funktion, den fungerar bra och jag tror att det är viktigt att poängtera att knappast kommer lagting och landskapsregering att föreslå trafiklösningar som på ett allvarligt och graverande sätt skulle försvåra och försämra trafiken för brändöborna. Det tror jag att vi alla känner ett stort ansvar för, åtminstone gör jag det som själv är född i den regionen. Jag vill inte vara med och försämra för norra linjen. Men jag tycker att man måste våga lyfta frågan på bordet om Föglö som knutpunkt därför att det inbegriper många viktiga aspekter, och det handlar inte bara om 45 minuter eller 15 minuter hit och dit utan det handlar om hur vi långsiktigt, ekonomiskt skall klara av att upprätthålla skärgårdstrafiken så att den är effektiv och bra.

 

Låt mig till slut föreslå vad jag tycker skulle vara en konstruktiv idé till hur vi går vidare och samtidigt stöda ltl Veronica Thörnroos som för ett tag sedan efterlyste ett skärgårdspolitiskt meddelande där man skulle väva samman kommunikationer, näringsliv, sociala, kulturella och ekonomiska aspekter på regionen som helhet.

 

Om lagtinget i dag röstar igenom 1,5 miljoner euro för en teknisk utredning av tunnelalternativet tycker jag att vi i landskapsregeringen parallellt skall jobba fram detta helhetsmeddelande som tar fasta på alla de här aspekterna och som sedan, innan man går vidare med tunneln, har satt in den i en kontext, i ett större sammanhang.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Ledamoten Camilla Gunell biträdde de ca 40 frågor som nämndes förut som ltl Carina Aaltonen ställde och ställde ytterligare kanske 20 frågor. Menar ledamoten Camilla Gunell faktiskt nu att hon som regeringsledamot har lämnat ifrån sig ärendet från landskapsregeringen till lagtinget med 60 obesvarade frågor i en så här väsentlig fråga? Ni har alla möjligheter, ni har beredningsfullmakten, ni har tjänstemännen, ni kan avkräva svar på samtliga de här frågorna om ni så vill. Men ni lämnar ärendet ifrån er till lagtinget och så går ni upp i talarstolen och ställer 60 frågor och kräver svar här i lagtinget! Jag undrar om ledamoten Camilla Gunell är riktigt på det klara med sin egen roll som beredande politiker i landskapsregeringen?

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Bästa ledamot Perämaa! Jag upplever att det är så att vi gav ett kortruttsmeddelande som jag tycker att var något bristfälligt. Det kunde ha satt in trafiken i ett större perspektiv. Det tycker jag vi skall göra i ett kommande skärgårdsmeddelande som tar sikte på alla de här aspekterna. Däremot kan inte ltl Mats Perämaa heller påstå att inte lagtinget har gett den här frågan en betydligt större skjuts genom sina skrivningar i finansutskottet och där tror jag att ltl Mats Perämaa har varit mycket drivande.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Tack för det berömmet! Jag hoppas gärna att det är på det viset att jag har gett frågan en skjuts. Lite till det som var i huvudanförandet. Ledamoten Camilla Gunell pratar om att Föglö skall vara en knutpunkt för skärgården. Man pratar om det tidigare meddelandet för regionalpolitiken för 2001 som beskrev möjligheterna och behovet av ett regioncentra. Nåväl, det kanske låter bra och man tycker då att Föglö skall vara knutpunkten och regioncentra, men samtidigt föreslår man i landskapsregeringens förslag att Föglö inte mera skall vara en skärgårdskommun. Man vill alltså åstadkomma en knutpunkt och ett regioncentra för skärgården som inte tillhör skärgården. Är det här resonemanget och det förslag som ni står bakom verkligen så välbetänkt? Ni har i varje fall inte hört en endaste en person i landskapsregeringen innan ni kom med förslaget om att det skall finnas en knutpunkt för skärgårdstrafiken, man skall ta tunnelavgifter och Föglö skall inte mera höra till skärgården. Var är demokratin?

 

 

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag måste säga att jag förstår verkligen inte varför ltl Mats Perämaa blir så känslomässig i den här frågan. Jag tycker att alla de frågor som har lyfts upp här i dag är viktiga att diskutera. Tycker inte ltl Mats Perämaa att trafiken och skärgårdens övriga aspekter skall diskuteras i ett sammanhang utan man skall lösryckt nu klubba igenom en enda fråga därför att ltl Mats Perämaa tycker att det är viktigt. Jag anser att de här frågorna som ställs är befogade och jag kommer med ett förslag om att vi skall jobba med dem vidare i ett skärgårdspolitiskt meddelande, vilket ltl Veronica Thörnroos här för ett tag sedan föreslog.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Fru talman!

Att bygga ut det åländska vägnätet har aldrig varit fel vare sig för den åländska befolkningen, för näringslivet eller för de olika regionerna. Därför ser jag utbyggnaden av trafiken till Föglö, tunneln, som ett led i det arbetet, dvs. att bygga ut det åländska vägnätet. En tunnel till Föglö skulle med all sannolikhet betyda att i ett slag skulle det vara möjligt att bygga en golfbana som skulle bära sig själv, utan en tunnel är det knappast möjligt. En tunnel till Föglö skulle också betyda att många andra näringsgrenar skulle expandera. Man skulle också kunna pendla till andra orter och jobba osv. Jag är alltså övertygad om att utan att man skulle behöva göra en våldsam omfattande utredning och igen debatterade det i lagtinget i veckotal, det kanske aldrig blir klart, så borde man i stället vara konkret och inse att all utbyggnad av det åländska vägnätet medför stora fördelar för det åländska samhället.

 

Se bara t.ex. på den jättestora satsningen av huvudvägen från Mariehamn till Godby och norra Åland, vilket våldsamt motstånd det fanns  bland delar av lagtinget till det projektet! Aldrig någonsin har en sådan investering haft så stor betydelse för en ort som norra Åland, det vill jag påstå. Exakt på det här sättet kommer det också att ske för den här delen av regionen, alltså Föglö, dock förstås i mindre skala i och med att Föglö är mindre. Dessutom kommer förstås Kökar att få betydande förbättringar också av det här projektet.

 

Fru talman!

Jag vill kommentera att man är kritisk till att man borde ha gjort ett mycket större program runt omkring det här, det borde ha varit ett fullständigt skärgårdstrafikmeddelande inbegripande kultur, näringsliv och allt annat möjligt. Jag tycker nog och många med mig i det åländska samhället att vi pratar alldeles för mycket här och vi gör alldeles för lite – som min son brukar säga åt mig: pappa, mindre prat, mera verkstad! Det borde vara gångbart även här, vi borde försöka vara lite mera konkreta i stället för att linda in det här att det skall göras en himla massa olika program bara för att komma någon vart.

 

Fru talman!

Vi lade kortruttsmeddelandet i november 2005 med devisen att det skulle vara konkret, den skulle visa olika projekt hur man kunde gå vidare. Man skulle kunna visa vad nyttan var med att bygga en tunnel, vad var nyttan med att bygga ihop Jurmo och Åva, vad var nyttan med att bygga en bro över Embarsund osv. Det hade vi kunnat visa, det är konkret och det är sådana pusselbitar som alltid kommer att passa in i alla sammanhang i framtiden. Det kan man med all säkerhet påstå. I kortruttsmeddelandet som vi lade fram skriver vi också att vi måste av kostnadsskäl ha en kortrutt i skärgården. Vi skrev där att driftskostnaderna för skärgårdstrafiken då kostade 13,2 miljoner, nu är den uppe i 14 miljoner. Vi sade att år 2015, med den kostnadsökningen, kommer den att kosta 19,5 miljoner. Nu vet vi att bränslepriset fortfarande accelererar; det har stigit med 300 procent sedan år 2000 fram till i dag. I dag är bränslepriset totalt för alla skärgårdsfärjor 3,5 miljoner. Ser vi sju år framåt med 300 procent på det är vi uppe i 10 miljoner bara i bränslekostnader. Det lär väl inte stiga så mycket, men med all sannolikhet har vi inom kort en ganska hög koldioxidskatt på bränsle, det är jag helt övertygad om, om vi skall klara klimatproblemen. Då har vi stora summor i bränslekostnader. Också av den orsaken är tunneln en bra komponent i och med att den i ett slag halverar bränsleförbrukningen på sträckan.

 

Fru talman!

Jag kommer så rent konkret in på tunnelprojektet som jag själv tycker att är ett bra projekt och att man borde gå vidare med det. Som ni alla vet finns det 1,5 miljoner i undersökningar som skall göras i två etapper, första etappen som är en s.k. akustisk undersökning kommer att kosta mellan 200.000 och 300.000 euro. Vi har alla möjligheter när vi har fått den i handen att stoppa projektet. Det är bara fråga om att lagtinget ger oss fullmakt att på eget bevåg gå vidare eller om lagtinget på något vis vill ha möjlighet att själva stoppa oss där.  Men jag upprepar igen, att när vi har fått den akustiska undersökningen, som kostar 200.000-300.000 och den visar att projektet är omöjligt av ekonomiska eller andra orsaker, så kan landskapsregeringen ta ett beslut, att vi går inte vidare. Så kommer upphandlingen att göras upp. Om vi anser, och har lagtingets fullmakt, att gå vidare kan vi besluta att gå vidare och då kommer den andra etappen, som är mera omfattande med geologiska undersökningar och allt vad det blir, att kosta 1 miljon. Det ligger alltså någonstans mellan 1 och 1,5 miljoner. Vi har begärt 1,5 miljoner bara för att ha en trygg buffert uppåt. Det är inte så att kostnaderna stiger från 1 till 1,5 miljoner som har påståtts här. Vi vill inte ha det så att vi måste komma tillbaka till lagtinget för att begära mera pengar om det så skulle vara. Men, återigen, vi kan lätt stoppa det här efter kostnaden på 200.000-300.000 euro, om vi vill och där sitter socialdemokraterna, Frisinnad Samverkan och centern, alltså majoriteten i lagtinget, så det finns alla möjligheter, även för regeringspartier som har varit kritiska, att stoppa det då, det är inte mera pengar som behöver läggas dit. Det vore ju synd om vi inte skulle våga lägga 200.000-300.000 i projektet när vi ser så stora fördelar med det. Men är man emot projektet skall vi förstås inte lägga ner pengar alls på det. Det är helt klart.

 

Ser vi så till 40 miljonerna som det har pratats om för tunneln plus några miljoner för anslutande vägar och eventuellt broar beroende på var tunneln blir så har man också kritiserat att hur har man kommit fram till det här och det kan lika bra vara 80 osv. Vi har som jag har sagt tidigare konsulterat en norsk expert, diskuterat med honom, vad kostar motsvarande projekt i Norge. Vi har fått ett kilometerpris på det, vi har applicerat det på Föglö, kommit fram till 40 miljoner. Vi har förstås läst litteratur, vi har varit ute på nätet, vi har pratat med norrmän per telefon, vi har varit i kontakt med andra personer som är kunniga inom området i och med att vi själva inte känner oss så hemskt insatta i ett tunnelbygge. Jag har själv de senaste dagarna/kvällarna uppehållit mig ganska mycket kring det här. Det pågår hemskt många tunnelbyggen just nu i Norge. Det finns ett projekt som heter Halsnøy-sambandet som går mellan Töftö och Sundö i Norge. Tunnelns längd är 4,1 kilometer lång, bredden är 8,5 meter, ungefär samma bredd som en huvudväg på Åland. Den lägsta punkten för den tunneln är minus 137 meter under vattenytan, de har 2 kilometer anslutande vägar, där det är jättestora bergsskärningar, de pratar om 50.000-60.000 kubikmeters skärningar utanför tunneln. Den påbörjas byggas i maj 2005, den skall vara klar i maj 2008, alltså det skall vara tre års byggtid. Man säger bl.a. att tunneln medför att man förkortar ett pass med 30-35 minuter, vilket är ganska lika som Föglö. Den går som sagt till en mindre ö, exakt hur många personer som bor där har jag inte kunnat få reda på. Kostnaden för det här i euro är 43 miljoner, alltså ungefär den summa som vi har pratat om i Föglö. Den är något kortare, men annars är de anslutande vägarna nästan som en tunnel, det är våldsamma bergsskärningar innan de börjar gå in i tunneln.

 

Utgående från det här resonemanget ligger vi ganska rätt i summor med 40 miljoner. Det är det vi hittills har kalkylerat med, men, som jag har sagt många gånger tidigare, när undersökningen har gjorts får vi reda på om det stämmer eller om det blir 50-60 eller om det blir 35 miljoner. Det vet vi inte och det är det vi vill ha reda på. Ser vi så till den ekonomiska biten, om vi leker med tanken att 40 miljoner stämmer, för vi måste utgå från någonting, så vad vi vet i dag är – och vi vet att driftskostnaderna till Föglö kostar 2 miljoner per år – utgående från vår senaste offert på färja att en kapitalkostnad på en sådan här linje kan du kalkylera med en halv miljon per år för att upprätthålla ett tonnage som är sjövärdigt och i takt med tiden. Alltså betyder det att ett sådant här färjpass kostar 2,5 miljoner per år inklusive kapitalkostnader, den siffran är ett faktum. Ta det gånger 30 år, så är det 75 miljoner euro som vi betalar. Det kan ingen heller bestrida, antar jag. Ser vi till en tunnel så kostar den 40 miljoner – visserligen ett antagande – vi har kalkylerat med 450.000 euro i drift för en tunnel per år. Jag kollat upp det lite mera, det ligger lite väl högt, 200.000-300.000 pratar man om i Norge, men okej, vi säger 450.000 så kan ingen säga att man försöker skönmåla siffrorna. Tar vi det gånger 30, alltså 40 miljoner plus 30 gånger 0,45 så är vi uppe i 53,5 miljoner, alltså är vinsten 21,5 miljoner att bygga en tunnel mot dagens trafik. Det kan heller ingen strida emot, om 40 miljoner stämmer, för det är ett faktum.

 

Med det här kan man visa att det i praktiken inte skulle behöva kosta landskapet ett enda cent. Med den här siffran måste det finnas privata aktörer som är villiga att bygga det här med egna pengar bara de får 2,5 miljoner per år av landskapet i ersättning. Lika mycket som trafiken kostar i dag. Det skulle inte belasta landskapets budget med en enda cent.

 

Fru talman!

Om vi inte ens då vågar satsa 200.000-300.000 euro för att ta reda på det här så är det faktiskt lite märkligt när vi dessutom, som kanske är det allra viktigaste, i ett slag kan ge Föglö kommun en överlevnadsmöjlighet i framtiden och att expandera. Därför tycker jag det är märkligt att man då försöker med lite hot säga att Föglö kommun i så fall skall bli en faståländsk kommun och därigenom få mindre landskapsstöd. Man kan i och för sig hålla med om det, att vad vore bättre om en kommun har sådan ekonomi så att den bär sina kostnader själv och behöver mindre landskapsbidrag! Det är också en nytta och en förtjänst för de åländska skattebetalarna. Det måste vara så att ju bättre kommunerna klarar sig själva på egna ben desto mindre landskapsbidrag måste de få, inte vara beroende av om de är i skärgården, i staden eller på landsbygden. Det måste också vara perfekt speciellt för föglöborna som då kan säga att vi klarar oss själva till mycket större del än vi gör i dag tack vare att vi har ett näringsliv som betalar mera skatt till kommunerna och även löntagare. Man kan säga att det kan vara en faståländsk kommun, men jag tycker faktiskt att det rimmar lite illa.

 

Fru talman!

Det var allt så här långt och nu är det som sagt upp till lagtinget om man vill ge landskapsregeringen möjlighet att undersöka om det är rimligt och möjligt att bygga en tunnel. Naturligtvis kommer landskapsregeringen inte att föreslå byggandet av en tunnel om det visar sig att det är helt orimligt. Så kloka är vi också.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Min fråga gäller summorna som man pratar om. Ibland är det 200.000 och ibland 300.00 euro. Vad händer om man bara beviljar 300.000 eller t.o.m. 400.000 från lagtinget för att påbörja den akustiska undersökningen och inte man beviljar fulla summan just nu? Kommer det att fördröja det här? Kommer det att bli problem med upphandlingen eller kommer det att fungera egentligen precis lika bra? Då har man också möjlighet att under tiden undersöka flera av de här frågorna som har ställts här och som man kanske behöver få svar på och ha ett betydligt bättre beslutsunderlag när vi tar det stora beslutet på 1 miljon.

 

 

 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Vi har redan gjort upp upphandlingspapperen och de är så gjorda att det är två steg. Dels ger man anbud för den akustiska undersökningen och dels ger man anbud för den geologiska. Jag kan inte riktigt uttala vad det hette exakt men den är mer omfattande. Det enda som kan fördröja är, om lagtinget går in för det, att för att kunna gå vidare måste vi vänta på nästa tilläggsbudget. Det här är beroende på vilken tillit lagtinget har till sina landskapsregeringsledamöter förstås, om man vill ge en vidare fullmakt eller om man vill begränsa det till bara den akustiska. Fullt möjligt är det förstås.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag har all respekt för landskapsregeringsledamoten Runar Karlssons engagemang i den här frågan, men han bör också respektera lagtingsmännens pratande innan man s.a.s. handlar eftersom det rör sig om så här stora pengar. Det som jag tänkte säga har redan tangerats, men jag fick nu i alla fall klarhet, om det är rätt uppfattat, att i tilläggsbudgeten äskar landskapsregeringen 1,5 miljoner euro. Här i diskussionen började landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson att tala om att det bara skulle bli att kosta 200.000 euro. Nu rättade han och sade att det var i två olika steg, men jag tycker nog faktiskt att man kan kräva av trafikministern att han skall ge klara besked: är det 200.000 eller är det 1,5 miljoner?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

För det första är det omöjligt att ge klara besked vad det här kommer att kosta för det här kommer att upphandlas, vi har inte sett anbuden ännu. Undersökningen kommer att upphandlas. Vi har fått de uppgifterna att de ligger i den här storleksordningen, så därför har vi beslutat föreslå 1,5 miljoner. Men som jag har sagt tidigare och jag har sagt det förut flera gånger härifrån talarstolen att det här skall göras i två steg: först en akustisk undersökning och sedan en mera omfattande geologisk undersökning. Det här sade också finansutskottets ordförande i dag för en stund sedan. Totalt för dessa två har vi begärt 1,5 miljoner. Men den första akustiska undersökningen kostar mellan 0,2 och 0,3 miljoner euro. Det finns också till pappers någonstans, om det är finansutskottet som har sagt och vi har förstås sagt det i våra äskanden.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Man får uppfattningen att man puffar fram lite ett steg i taget och inte ser till helheten. Det är samma sak också när det gäller 1,5 miljonen att man vet inte riktigt hur mycket det är, men man tror sig veta i alla fall. På samma sätt tycker jag att vi hela tiden har resonerat när det har gällt att vi behöver också se till helheten. Det gäller också den akustiska undersökningen.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jag har alltid redovisat projektet på det sättet att det här görs i olika steg. Den första undersökningen görs i två olika steg och när det är gjort så skall man komma tillbaka till lagtinget och begära fullmakt att gå vidare. Får man det så får man pengar till projektering och då säger man ungefär hur mycket det kostar och när den är gjord så begär man in anbud och sedan när anbuden har kommit in så kommer man tillbaka till lagtinget och frågar skall vi gå vidare. Som jag sade förut när jag presenterade det här tidigare en gång, att lagtinget har alla möjligheter att stoppa projektet innan det blir ett faktum. Sedan är frågan hur många gånger det skall upp till lagtinget – det är upp till lagtinget att säga när man har gjort den första akustiska undersökningen om vi också får göra den geologiska och sedan komma till lagtinget osv. Återigen, centern, Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna sitter med sina representanter i regeringen och har möjlighet att via dem att stoppa det redan i sessionssalen i landskapsregeringen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Jag vill bekräfta från utskottets sida att när det gäller tvåstegsundersökningen/upphandlingen är det precis som trafikansvariga Runar Karlsson säger, dvs. att man har beräknat det. Det står också i landskapsregeringens budgetförslag att 0,2 miljoner behövs till den första akustiska undersökningen, som i sin tur kommer att ge signaler om det är värt att fortsätta eller inte. Då går det åt mellan 1,1 och 1,3 miljoner euro. Det här har utskottet omfattat. Vi har inte haft någon avvikande åsikt om summan. Vi anser att 1,5 miljoner är vad landskapsregeringen behöver få för att kunna fullfölja det här, och det är, som sagt, den summan som hela utskottet har omfattat

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlssons resonemang om den ekonomiska biten angående en tunnel verkar väldigt logisk när man lyssnar på den, men det är bara det att det finns olika åsikter i landskapsregeringen om vad som är rätt och fel. Det är det som ställer oss lite undrande också. Det oaktat fanns det en underton hos landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson att en långsiktig plan i princip är onödig och ”mindre prat och mera verkstad”. Jag efterlyste i mitt anförande att man behöver ha en totalplan över skärgårdstrafiken innan man kan fatta det slutliga beslutet. Vi har inte motsatt oss undersökningarna.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Det var så att finansutskottet och lagtinget gav oss i uppdrag att göra en generalplan över hela skärgårdstrafiken efter det att kortruttsmeddelandet debatterades. Det skall säkert göras i sinom tid det också, men, som sagt, kortruttsmeddelandet var mera på konkret bas, där man visade vilka åtgärder man kunde göra i skärgården, åtgärder som också skulle passa in i alla möjliga och omöjliga trafiksystem. Vi återkommer säkert till en generalplan för skärgårdstrafiken i sinom tid.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson säger i sinom tid. Jag tycker att när man skall ta ställning till investeringen och man spekulerar om 40 miljoner så skulle det var bra om det fanns en totalplan över skärgårdstrafiken; annars kanske det blir så att man går in i en del av skärgårdstrafiken och inte har den andra löst. För mig skulle det alltså vara väldigt bra, som inte är så väldigt insatt i den totala skärgårdstrafiken, att veta hur landskapsregeringen ser på det här och vad som är den bästa ekonomiska nyttan av trafiken.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Det går i och för sig att göra det parallellt, men i och med att det tar ganska lång tid att göra undersökningarna som nu skall göras, jag antar att vi är i slutet av året innan vi har svar på de frågor vi vill ha. Vi vet att vi har ett val i höst och sedan är det fråga om hur meningsfullt det är för detta lagting att debattera skärgårdstrafikens utbyggnad och framtid när vi vet att 30 procent eller 10 nya medlemmar sitter här i stolarna och kanske har helt andra åsikter. Vi måste också välja vad vi lägger vårt krut på. Med ”mindre prat och mera verkstad” menar jag att försök lägga krut på det verkligen ger resultat än att bara prata och få det att låta snyggt och vackert

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos:

Fru talman!

Det har varit en intressant debatt hittills som kanske inte längre bara behandlar finansutskottets betänkande utan snarare har utvecklats till en regionalpolitisk debatt, men varför inte!

 

Om vi backar tillbaka lite och tittar: Vad sade landskapsregeringen när den gav sin framställning angående den tredje tilläggsbudgeten? Då var man helt överens i landskapsregeringen om att tunnelundersökningen skulle göras. Det man däremot inte var ense om är de sista skrivningarna där det står: ”En förutsättning för att en tunnel skall vara ekonomiskt motiverad är att det planerade kortruttssystemet utvecklas så att Föglö blir knutpunkt för skärgårdstrafiken.” Det här var någonting som centerns ledamöter inte kunde ta så här rakt av därför att det inte fanns några undersökningar gjorda. Det fanns inga nya fakta som har tillkommit sedan lagtinget senast fattade beslut om att utredningen skulle göras och då valde man från centerns sida att säga nej tack. Vi är för en tunnelutredning absolut; en tunnels vara eller inte vara är nyckeln till fortsättningen för utvecklande av skärgårdstrafiken. Att nu i dagsläget börja fundera på om det skall vara en knutpunkt, om det inte skall vara en knutpunkt, om det skall vara klassificerat som en faståländsk kommun eller inte, hur skall vi göra med fortsättningen osv., det anser jag att är av sekundär betydelse. Får vi en tunnel kommer det att påverka den övriga skärgården väldigt, väldigt mycket. Om vi inte får en tunnel är det samma sak, så vi kommer att jobba utgående från helt olika premisser.

 

Jag tycker att finansutskottet har fått till en bra skrivning när man skriver så här: ”Då botten- och berggrundsundersökningar ännu inte är gjorda saknas viktiga uppgifter som behövs för att göra kalkylerna tillräckliga som beslutsunderlag.” Det saknas viktiga uppgifter för att man skall kunna göra en trovärdig kalkyl. ”Utskottet anser därför att undersökningen bör göras innan vidare beslut fattas angående tunneln.” Det stöder jag till hundra procent.

 

När det gäller skärgårdstrafiken är det så att turlistdebatterna får vi väl vara tacksamma för när landskapsregeringen 2003 uppgjorde en turlista som varade över flera. Det var nog ett tungt arbete. Jag deltog aktivt i det för första gången med stort stöd av ltl Mats Perämaa och då vi i mångt och mycket faktiskt kunde enas och hade samma visioner för skärgården. Det var bra att man fattade det här beslutet. När man gör upp en turlista för skärgården gör man den alltid utgående från högsäsong: hur många bilar, hur många passagerare kommer att behöva transporteras över den här sträckan, hur lång tid kommer det att ta. Det är skillnad om du har fyra bilar på en båt eller om du har 52. Det är skillnad om du har 30 passagerare eller om du har 300. När man bygger turlistsystemet bygger man alltid utgående från högsäsong. Det är viktigt att veta om diskussionen skall vara seriös.

 

Jag har tittat lite på det förslag som ltl Gun-Mari Lindholm har lagt och konstaterade att ltl Gun-Mari Lindholms förslag bygger på en tidsoptimism, där mitt förslag mera bygger på tidsrealism, om jag får vara lite rolig. Det förslag som ltl Gun-Mari Lindholm presenterade i dag visade att sträckan – norra linjen – Kumlinge norra och Snäckö skulle ta 25 minuter. Jag tror att den sträckan tar 35-40 minuter. Om man tänker att all trafik från Brändö skall gå över Kumlinge via Föglö så har man alltså en färja att lossa. Alfågeln som är i trafik på norra linjen tar 300 passagerare, den tar 52 personbilar och 4 långtradare. Det är ingenting som man hostar ur sig på 5 minuter. Att lasta en sådan färja enligt befälet ombord tar ungefär 15 minuter, men då skall det gå klockrent, då skall det inte vara för mycket cyklar, inte för mycket motorcyklar, inte för mycket husbilar. Det kan ta upp till 20 minuter att lasta färjan och då är det skickligt befäl som finns ombord. Det är kanske snarare så att trafikanterna som nyttjar den inte är så vana med att köra upp på hyllor och sådant. Där tror inte jag att ltl Gun-Mari Lindholms tidsmarginal på 25 minuter kommer att räcka.

 

När det gäller överfarten Snäckö-Överö kalkylerar ltl Gun-Mari Lindholm med 55 minuter. Sträckan tar i dag 60 minuter. Då måste man också komma ihåg att man har en lossningstid på ungefär 5 minuter.

 

När det gäller Överö-Bråttö ser jag att ltl Gun-Mari Lindholm kalkylerar med 30 minuter. Vi vet att Embarsundsfärjan egentligen är byggd för 14 bilar, men den börjar ha så pass många år på nacken redan nu att i dagsläget räknar man vanligtvis med 12 bilar. Överfarten tar ungefär 3 minuter. Färjan tar 12 bilar, Alfågeln tar, om man exkluderar lastbilarna, 60. Då kan vem som helst räkna ut att det blir ett antal överfarter som skall beaktas innan man kan komma vidare. Det är ämligen orealistiskt att alltid räkna med första bilen, man kan inte räkna när den första bilen har kommit fram utan man måste räkna när hela lasten s.a.s. är över land. Ofta har man också blandad last. Det finns traktorer med olika redskap kopplade till, det finns andra bilar och motorcyklar som gör att tidspassagen kan ta något längre.

 

Sträckan Bråttö-Mariehamn är beräknad till 30 minuter. Då tror jag nog att man får vara väldigt snabb om man skall hinna på den tiden. De uppgifter jag har erhållit säger att det troligtvis ligger runt 40-45 minuter.

 

Nu är det så här, bästa lagtingsledamöter och fru talman, att var och en blir salig på sin tro. Jag säger naturligtvis inte att ltl Gun-Mari Lindholms uträkningar skulle vara sämre än vad mina är. Däremot säger jag att jag tror att mina är mera korrekta, det tror jag faktiskt och den rätten förbehåller jag mig – var och en blir salig på sin tro!

 

Före jag avslutar mitt tal skulle jag vilja stöda det förslag till bordläggning som ltl Sune Mattsson lade.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag ville bara kommentera det lyckliga beslutet som togs för något år sedan om att ha treåriga turlistor. De facto lugnade det ner debattklimatet om man säger så, för annars blev det bara att man diskuterade turlistor, stred om dem år efter år, så det var ett mycket bra beslut som togs. Jag sänder en stilla hälsning genom detta till den som var trafikminister då, liberalen Tuula Mattsson. Det var ett av de bra besluten som hon tog.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

För det första vill jag rätta ltl Veronica Thörnroos om att min presentation skulle vara ett förslag. Det skall mera ses som ett debattinlägg. Jag har inte lagt det som ett förslag. Jag upplevde i remissdebatten att ltl Veronica Thörnroos, förstås i syfte att sänka en diskussion angående kortrutt även utgående från norra linjen, höftade till med 45 minuter. I mina öron lät det där alldeles för mycket. Jag har kontrollerat upp det och jag tror att jag har rest den här turen och den här rutten många, många gånger mer än vad ltl Veronica Thörnroos har gjort – ifall hon har gjort det överhuvudtaget. Vi behöver inte strida om det, men det här var mitt debattinlägg.

 

 

 

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag ber om ursäkt om jag tolkade det här som ett förslag. Jag förstår nu att det är ett debattinlägg. Visserligen förstår jag inte riktigt skillnaden på det, men okej, det här är ett debattinlägg, det är taget. När det gäller att ltl Veronica Thörnroos skulle ha höftat ur sig någonting så kan jag meddela att i så oerhört viktiga frågor som skärgårdstrafiken är så höftas det nog inte ur någonting av oss som bor ute i skärgården och som vet vad skärgårdstrafiken betyder. Det är inte jag personligen som har suttit och gjort alla dessa uträkningar. Jag har förmånen att ha ett antal personer som ställer upp och hjälper till med lokalisering över hela skärgården och som gärna aktivt tar del fast man själv inte står i talarstolen. När det gäller skärgårdstrafik höftas det ingenting utan där försöker vi nog få fram sakliga inlägg. Jag har som sagt ingenting emot kortruttstrafik, men jag vill inte ha en förlängd resväg själv.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Påståendet att det i mitt debattinlägg skulle finnas någon form av tidsoptimism vill jag förneka. Man kan också säga att det här visar återigen för dem som talar emot att man skall titta, man skall ha en vision inom detta område. Återigen får vi uppleva hur man ser det cementerat när man säger att Embarsundsfärjan tar 14 bilar. Ja, men, man kanske kunde byta ut den! Vi vet också i dag att Töftöfärjan får gå flera gånger den också. Hamnar man längst bak i kön – bussar, långtradare – så kanske man kommer över med tredje turen på Töftöfärjan. Det är klart att man kan föra in olika aspekter här, men jag tycker att man skall det precis som jag försökte göra: båda linjerna utgående från Brändö utan att man behöver vänta, men nu har man gjort till fördel att det södra förslaget behöver vänta och det andra inte. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag tycker inte att jag är cementerad i mina tankegångar, jag tycker att jag är väldigt visionär faktiskt med en stark framtidstro och jag tror på skärgårdens möjligheter. Vi arbetar aktivt inom skärgården i olika kommuner på olika sätt för att bevara vår livskraft. Jag känner mig verkligen inte speciellt cementerad eller konservativ i den här debatten. Det här är fakta, ltl Gun-Mari Lindholm. Snälla vän, ta bilen eller ta kartan eller ta hjälp av någon som kan räkna, så ser du att de tider du anger inte är realistiska. Vi måste väl ändå hålla oss till verkligheten. Vi kan visioner om framtiden, men sist och slutligen är det verkligen vi lever i.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Jag har vid ett flertal tillfällen hört att ltl Veronica Thörnroos har sagt att hon inte riktigt tror på ett tunnelalternativ utan att det finns andra alternativ, vilket jag har stor respekt för, men att man ändå skall se på kortruttsalternativ och att man skall utveckla det. Nu när jag lyssnar undrar jag att ltl Veronica Thörnroos är inte riktigt för tunnelalternativet men hon är beredd att lägga 1,5 miljoner på undersökning och sedan säga nej till tunnel? Är det så vi skall uppfatta ltl Veronica Thörnroos att vi lägger 1,5 miljoner på att undersöka om det blir, om det sedan går vidare att man skall rösta för en tunnel så går ltl Veronica Thörnroos emot det? Är det alternativet som gäller?

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag vet inte riktigt vad ltl Göte Winé har för syn på mig som människa, men det är så här att tunnelutredningen måste göras för att vi skall få fram fakta, så att vi 1) vet om det är möjligt och 2) vad det kommer att kosta. När vi har dessa fakta på bordet här i lagtinget och i landskapsregeringen måste vi jobba vidare med fortsättningen: om vi bygger en tunnel hur ser det ut då och om vi inte bygger en tunnel hur blir verkligheten då? Naturligtvis är inte jag emot ett tunnelbygga om det kan visa att det förbättrar trafiken på södra linjen och är ekonomiskt försvarbart.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Tack för ett mycket bra förtydligande! Då har jag tidigare missuppfattat ltl Veronica Thörnroos när jag har förstått att hon har varit helt emot tunneln och i stället pratat för ett kortruttssystem från Föglö till fasta Åland.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Ltl Göte Winés frågeställning var om jag är för eller mot tunneln. Mitt svar var ja; om det är ekonomiskt försvarbart och det är ändamålsenligt att göra det är jag för en tunnel. Jag tror nämligen inte att det kommer att bli svaret. Fick jag själv bestämma så skulle jag hellre se ett kortruttsystem. Jag var också väldigt tydlig i mitt svar om tunneln att jag talar om tunnel för södra skärgården. Jag inkluderar inte norra skärgården i den. Det är inte min framtidsvision, men eftersom vi har olika visioner skall vi ta fram fakta och sedan går vi vidare.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Under diskussionen har ltl Sune Mattsson, understödd av ltl Veronica Thörnroos, föreslagit att ärendet skall bordläggas till plenum den 19 januari. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningsförslaget? Ärendet kommer att bordläggas till plenum den 19.1. På talarlistan finns ännu ledamöterna Englund, vtm Ehn, Danne Sundman och Mats Perämaa.

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

Det har blivit debatt om tilläggsbudgeten som vi kan säga att trafikmässigt spretar åt många olika håll. Vi måste ändå se till helheten. Vi lever alla här i den åländska ögruppen och är tillsammans beroende av trafik. Vid EU-anslutningen fick vi taxfree-undantaget. Det jobbade vi mycket med för att kunna bibehålla för vårt landskap, också med den påföljden att det i sinom tid blev handelshinder för de landbaserade näringarna. Vi fick taxfree-undantaget för att vi skulle ha en bra trafik, ha en god sjöfart till landskapet Åland. Det har vi i dag. Tappar vi taxfree-undantaget är jag är övertygad om att många linjer inte kommer att gå in till landskapet Åland.

 

I dag har vi trafik till tre huvudstäder, några dagar på sommaren t.o.m. till fyra när någon kryssningsbåt gick härifrån. De linjerna försvinner om vi inte har taxfree-undantaget. I och med det minskar vi förstås också på bunkerkostnader och oljekostnader till sjöfarten samt utsläpp, om vi resonerar så.

 

Jag tycker att det här är en viktig sak när vi diskuterar skärgårdstrafiken. Vi skall alla ha nytta av taxfree-undantaget och den trafik som genererar till landskapet Åland. Vi vet, när vi har varit inne på frågan om landskapsandelar, att för några år sedan gjordes det också en utredning om att Mariehamn fick 3 miljoner gamla mark mera än motsvarande system i riket som man tillämpar. Det betyder att landsbygds- och skärgårdskommunerna får så mycket mindre pengar. Staden Mariehamn äger hamnen, inkomsterna kommer direkt till den kommunen men som säkert också gynnar hela landskapet. Det är viktigt att tänka i dessa banor när vi diskuterar regionaltrafik också i skärgården.

 

En utbyggnad av trafiken har varit otroligt viktig. Jag håller med trafikminister Runar Karlsson, att jag tror inte att det har varit något projekt som har misslyckats när man har byggt ut vägar och trafik. På lång sikt har det gynnat dessa regioner. Jag tror att jag är rätt ledamot att uttala mig i de här frågorna i och med att jag kommer från Vårdö och vet hur trafiken var när jag som liten åkte med en båt som inte tog bilar, bara människor och man fick leda kreaturen på plankor över på båten om man skulle transportera dessa till Sund. Vi fick en förkortad trafik när Vårdöfärjan kom några år efter Föglöfärjans ankomst till landskapet, som ju var den första större bilfärjan. Det byggdes ut med bro och bankar från Vårdö, var färdigt här i början av åttiotalet. Vi har ökat befolkningen i Vårdö sedan dess med 60-70 personer; man kan ändå säga att näringslivet har utvecklats ganska bra för att vara en skärgårdskommun. Vi har trafiken österut som också har varit en livsnerv för hela näringslivet, för transporterna österut, näringslivets transporter, näringslivets import av produkter, persontransporter och andra bra kommunikationer som också följer med, bl.a. busstrafiken. Vi skulle överhuvudtaget inte ha så bra busstrafik till hela norra Åland om inte Hummelvikshamnen fanns.

 

Därför är jag bekymrad över att det finns partier i landskapsregeringen som kanske mer eller mindre skapar en oro bland befolkningen och företagarna när man gör sådana här ställningstaganden och beslut som dessa partier i landskapsregeringen har gjort. Det är också med oro jag tänker på kommunreformen. Jag ser att ltl Göte Winé tittar på mig nu. Han sitter sin första period i Sunds ledande organ och vill kanske också slå ihop kommunerna under sin första period. Han är också med och vill formulera en text som kan ifrågasätta norra linjens trafik, skapa oro bland befolkningen och företagarna. Det tycker jag inte heller att är så speciellt kul.

 

I fråga om kostnaderna för tunneln kan jag säga att jag tycker att det tillika är lite olyckligt att undersökningen kommer precis den tiden vi beställer en ny skärgårdsfärja. Det kanske hade varit bättre om undersökningen skulle ha kommit ett eller ett par år efteråt. Kostnadsmässigt rör det sig om mycket pengar för tunneln, men det är inte mera pengar för undersökningen än två stycken förlängda skyways som Tallink rev ner i Mariehamns hamn. Det kanske det ändå är värt, när jag just nämnde taxfree-undantaget, att satsa på en undersökning av berggrunden. Tror vi det och att vi lyckas skapa bra förbindelser med det material som vi kan få från undersökningen för föglöborna i det här sammanhanget, så kanske det ändå är en ganska billig kostnad.

 

Det var mycket tal om regionalpolitik också som baserade sig på ett tidigare näringsutskottsbetänkande. När vi byggde ut trafiken från Vårdö genererade det också självklart ett lite centrum i Vårdö kommun. Vi har trafiken från Simskäla, allt löper till mitten, i stort sett på kommunen. De delar som vi har utom vägnätet från Vårdö kommun: Ängö, Bussö, Bergö, samarbetar vi med t.ex. Lumparlands kommun och södra Åland på mycket goda grunder: avfallshantering, skolfrågor, trafikfrågor och även med skärgårdskommunerna på södra linjen och norra linjen i vissa trafikfrågor. Det är viktigt att man kan sammanbinda, till nytta för alla kommuner. Jag tror inte att Ålands lagting och dess partier kan fatta beslut om förbättringar för vissa kommuner och att det skall försämras för andra. Det är en mycket viktig del det som man tidigare har diskuterat i Ålands lagting och allt som har nämnts egentligen i dag här är bara gammal skåpmat av många som har uttalat sig. Alla dessa uppgifter och beräkningar finns egentligen. Det är klart att de måste förnyas till dagens siffror, men på de flesta som har nämnts så finns det beräkningar både tidsmässigt och i stort sett också kostnader på. Det finns uppritat på kartor olika linjer och förslag i mångt och mycket.

 

Vad gäller norra linjen är det en linje som går i stort sett där den gamla postrotevägen gick mellan Sverige och Finland under tiden. Det är säkert den kortaste biten om vi vill förbättra trafiken också österut. Tänk att fortsätta till Lilla Hummelholm med bank till Lappo vidare till Björkö! Du har en kort bit till Kumlinge, sedan har du knappt en timme till Vårdö. Du har goda möjligheter att ha en full trafik från hela landskapet Åland till fastlandet den vägen, om eventuellt taxfree-undantaget i framtiden skulle försvinna. Men vi värnar om taxfree-undantag, vi värnar om flygtrafik, vi värnar om all trafik från landskapet Åland. Jag är glad över att det är två partier i lagtinget som tydligt har talat om att man ser landskapet som en helhet i de här frågorna, nämligen centern och liberalerna. Jag tror också att Ålands Framtid var inne på det – det återstår att se. Ltl Danne Sundman tyckte jag också var tydlig i de här frågorna, så jag hoppas att vi i morgon kan enas om finansutskottets betänkande i den här saken. Allt det som behöver utredas kan landskapsregeringen göra och stora delar finns redan.

 

Jag kanske inte skall nämna så mycket vidare om det här, men någon kom också in på den frågan att förbinder man skärgårdskommuner till fasta Åland skall de klassas som en faståländsk kommun. Vid motsvarande byggnation av bron till Replot beslöt staten att man fortfarande i den regionen kommer att ha skärgårdsstatus och så är det också i dag, och har varit många år. Det är alltså helt och hållet upp till landskapsregeringen och kanske också i slutändan lagtinget hur man vill gå framåt i de här frågorna.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman! Som artighet till den som pratar så brukar jag ofta se på den ledamoten, bara till kännedom ltl Anders Englund! Ja, jag sitter i fullmäktige i Sund, ja, jag sitter också här i lagtinget och jag måste ha ett helhetsansvar. Jag kan för det första berätta för ltl Anders Englund att jag jobbar, när jag sitter i fullmäktige och när jag sitter här, för att alla skall ha rätt till så bra service som möjligt. Därför har jag diskuterat mycket om vad man kan förbättra ute i bl.a. Sund, Vårdö och hela norra Åland. Men, ltl Anders Englund, skall vi ha en tunnel för en sammanlagd summa som ingen kan svara på i dag, så knappast räcker 60-70 miljoner – utan utrymningsväg osv.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Det är klart att vi gör en uppskattning av vad tunneln kostar, men genom de undersökningar som skall göras kan vi ta ställning till om en tunnel skall byggas eller inte. Vi har hört många bra förslag på hur man kanske löser finansieringen därvidlag, men att man i samband med ett sådant beslut är med och vill skapa oro bland privatbefolkning, bland företagare, där man bör satsa långsiktigt för att driva företagsverksamhet speciellt, det är olyckligt.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Jag kan informera ltl Anders Englund att jag har aldrig jobbat emot någon privat företagare, någon privat person på norra Åland. Jag har inte heller försökt försämra för någon, men däremot måste vi börja kunna se på ett helhetsansvar. Tar vi stora risker som vi inte ens vet vad kostar måste man se: kan man sänka driftskostnaderna någonstans? Ibland kanske man måste se vad som är bäst för hela Åland, ltl Anders Englund, i stället för att bara tänka på hur många röster får jag i min region i valet i oktober! Vi måste börja ta det här ansvaret nu, vi kan inte sitta här och försöka dölja sanningen för det åländska folket om vad som egentligen gäller. Ärligt talat, ltl Anders Englund, jag tror inte heller på att du tror att man kommer att bygga en tunnel och sedan behålla norra linjen i all framtid. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!  Framtiden är säkert oviss. Men det verkar faktiskt som om de underliggande argumenten från socialdemokraterna och ltl Göte Winés sida är att försöka slå ihop många kommuner, vill skapa större regioner och därvidlag också minska på beslutsfattarna i landskapet Åland, ut till folket, det är ingen demokrati.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det var bra att ltl Anders Englund lyfte upp diskussionen och igen betonade att förbättringar för någon skärgårdskommun eller region inte skall ske på bekostnad av någon annan. Den klara målsättningen skall vara att trafiken skall bli bättre för alla; annars delar vi upp skärgården i a-regioner och b-regioner. Den målsättningen har vi också. Det var också mycket bra ord om norra linjen och de möjligheter som finns om man utvecklar norra linjen, man skulle förkorta just på det sättet som ltl Anders Englund beskrev det med att förlänga från Lilla Hummelholm till Björkö. Då skulle man totalt sett ha ett två timmars färjpass som en transportled mellan Åland och fastlandet, den kortaste färjleden som finns. Det finns mycket potential i detta.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Jag tror att ltl Mats Perämaa och jag förstår de här frågorna mycket bra. Vi brukar också samarbeta över kommungränserna när skärgårdskommunerna sammanträder och där har vi haft precis samma uppfattningar om skärgårdstrafiken.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Det var ett bra anförande av ltl Anders Englund och jag tycker att han slog huvudet på spiken när det gäller norra linjens betydelse för de berörda kommunerna; förutom att det är livsnödvändigt för Kumlinge och Brändö har det förstås en stor betydelse för Vårdö. Det skall förstås ltl Anders Englund jobba för. Den har betydelse också för både Sund och Saltvik samt delar av Finström i och med att den finns där den finns. Jag tycker att det här måste lyftas upp mera. Jag vet att även på de orterna är man lite orolig för att linjen skulle klippas av och jag tycker att det är beklagligt. Jag tror inte att det kommer att gå så, men bara det att det förs på tal gör att det uppstår en oro och det kan också få negativ konsekvenser för framtida planeringar av viss företagsamhet på de här orterna. Jag stöder för övrigt helt det ltl Anders Englund sade i sitt anförande.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Jag tror säkert att trafikminister Runar Karlsson är helt överens i dessa frågor. Visst betyder norra linjen väldans mycket för de norråländska kommunerna med tanke på all trafikström som går igenom, speciellt Godby och handeln som har nytta av det. Vi har också Chipsfabriken där genom sina transporter som man eventuellt kan utveckla mycket mera. Det kan också vara en mycket viktig faktor för Chipsbolagets framtida satsningar på Åland. Det har förekommit kontakter tidigare att man också ville köra norra vägen fast man köra alla sina transporter i dag på Fjärdvägen. Alla dessa olika möjligheter bör finnas.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Det är faktiskt så att det pågår diskussioner man och man emellan och även i politiska kretsar att man kanske borde bygga om Hummelvik, bygga en större klaff där, så att det skulle finnas beredskap för angöring av större färjor så att man t.ex. kunde ha vissa transporter från näringslivet som går via norra linjen ända till fastlandet i och med att den är så väl utbyggd.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Det är helt riktigt som trafikministern säger att en förbättring av klaffen säkert skulle möjliggöra även för andra båtar att kunna trafikera Hummelvik i och med att den tidigare finns en liknande klaff på Lilla Hummelholm som också kan serva annan trafik. Därmed har vi också något nytt att diskutera i trafiksituationen.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vtm Johan Ehn:

Fru talman!

Även om diskussionen har varit lång har den varit synnerligen intressant att lyssna till. Det som är det intressanta är att vi som vanligt, höll jag på att säga, är rätt duktiga på att prata ganska långt förbi varandra. Vi har låst fast oss och egentligen pratar vi om nästan samma saker, men vi har också lite svårt att ha förtroende för varandra av naturliga skäl, kan jag tänka mig.

 

I vårt gruppanförande från de frisinnades sida som jag höll i dag försökte jag visa på att det fanns ett antal olika frågor som vi ville ha svar på innan vi gick vidare till ett beslut om att bygga tunneln. Observera att vi har varit med och stött att pengarna finns i budgeten för att göra den seismologiska undersökningen, men det finns också andra frågor som vi vill lyfta fram ytterligare som behöver penetreras för att vi sedan slutligen skall kunna ta ett välgrundat beslut.

 

Därför har jag också formulerat ett förslag till motivering till momentet 48.30.78 som också var det förslag i princip som lades från vår Peter Grönlund i finansutskottet. Den enda skillnaden egentligen är att vi lyfter fram ytterligare frågeställningar som kommer i följande steg att ta ställning till. Jag skall lite senare också läsa upp det förslag till text som jag nu lägger. Men jag vill betona också här att det den texten gör är att den visar på vad vi ytterligare skall ställa oss för frågor innan vi går till ett slutgiltigt beslut vad gäller tunneln. Det första stycket är på samma sätt som finansutskottet, det är en bisats borttagen och i det andra stycket är det omformulerat. Jag skall läsa upp förslaget:

 

Under beredningen har utskottet tagit del av de kostnadskalkyler som uppgjorts för en tunnel till Föglö. Kalkylerna utgör ett viktigt underlag för kommande beslut om ett eventuellt förverkligande av tunneln. Då botten- och berggrundsundersökningar ännu inte är gjorda saknas viktiga uppgifter som behövs för att göra kalkylerna tillräckliga som beslutsunderlag. Utskottet anser därför att undersökningarna bör göras innan vidare beslut fattas angående tunneln. Samtidigt hänvisas till utskottets och lagtingets tidigare ställningstagande i frågan i samband med behandlingen av landskapsregeringens plan för kortruttssystem gällande skärgårdstrafiken. Utskottet har erfarit att anbudshandlingar för undersökningarna har tagits fram och att det är möjligt att genomföra dem under 2007. Med stöd av de uppgifter som kommer fram vid undersökningarna kan tunnelns kostnad beräknas med 80-90 procents säkerhet.

 

Med hänvisning till det anförda vill utskottet vidare framhålla att om ett undersökningsresultat visar att det är tekniskt genomförbart att bygga en tunnel till Föglö, måste en utredning verkställas om och i så fall hur Föglö skall kunna användas som utgångspunkt för trafiken till den övriga skärgården för att optimera trafiken för skärgården både ekonomiskt och trafikmässigt. Ett beslut om byggandet av en tunnel måste baseras på en långsiktig helhetslösning som inkluderar såväl trafikplaner, övriga investeringar som t.ex. vägar, broar, färjfästen samt finansiering, driftskostnader och vilka inbesparningar denna helhetslösning innebär. Om det visar sig vara möjligt att förverkliga en tunnel skall landskapsregeringen återkomma till lagtinget med de frågor som aktualiseras av projektets helhetslösning.”

 

Läser ni texten som ligger framför er här på bordet, kära lagtingsledamöter, så är det ingenting som låser fast oss vid att man skall plocka bort någon linje eller någonting liknande utan det som skall göras nu är att vi skall få fram de fakta på bordet som ingen här – ingen skulle jag vilja säga – har varit emot att vi behöver göra. Jag tycker att lagtinget därför också skulle kunna enas kring att hitta den här typen av formulering som inte på något sätt strider mot ett förverkligande av en sådan här tunnel, om det är så att vi kommer fram till att det är för det första praktiskt genomförbart, för det andra totalekonomiskt försvarbart och för det tredje försvarbart utgående från skärgårdsbornas behov av trafik. Det här tre bitarna tycker jag att vore någonting som vi faktiskt kunde avsluta debatten med.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

För det första talade vtm Johan Ehn om beslut att bygga tunneln. Då vill jag rätta. Det handlar inte om det i dag. Det är viktigt att man är korrekt i de uttalandena, annars vilseför man dem som lyssnar eller läser. Det handlar inte om att vi nu skall bygga tunneln utan vi skall undersöka möjligheterna att bygga tunneln för det första. Man kan tycka att förslaget är en trevlig skrivning och ”en liten bisats” är borta. Och vilken är det då? Jo, naturligtvis bisatsen om norra linjen som skall bibehållas. Det är det som är kruxet här, vilket centern har hävdat att skall vara med.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Jag får ursäkta mig om jag otydlig vad gällde den biten. Det var absolut inte min mening utan det jag vill ha fram är ytterligare fakta för att sedan kunna fatta beslutet om byggande. Där är vi helt överens. Vad gäller bisatsen är det på sättet att återigen har det även från ledamöter som inte kommer från den frisinnade gruppen lyfts fram just det att man måste få fakta på bordet förrän man besluter sig för huruvida någon linje finns kvar eller inte finns kvar. Det leder också till att det utesluter inte att någonting finns kvar heller. Det här är nog ett försök från den frisinnade sidan att se till att fakta faktiskt finns som underlag för de fortsatta besluten.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det är så här att alla kommande beslut är ändå avhängiga av om tunneln går att bygga. Det är vi överens om och det behövs ett beslutsunderlag, det säger vi och det sade landskapsregeringen själv. Där är vi eniga. Samtidigt hänvisas i skrivningen till tidigare utskottsbetänkande om kortruttstrafiken, och det gjorde vi också i utskottet, men i det betänkandet sade vi tydligt och klart att norra linjen skall vara kvar. Det godkände det utskottet och det godkände lagtinget helt enigt. Då blir man lite förvånad när den meningen inte mera får vara kvar. Det betyder ändå någonting.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

I betänkandet kring kortruttssystemet fanns också många andra saker fastslagna som utskottet inte heller tar upp i det här betänkandet. Därför tycker jag att det är bättre att man hänvisar till betänkandet som sådant plus att vi får ytterligare fakta på bordet. Det ligger inte från den frisinnade gruppens sida en baktanke om att vi nu skall slå omkull det här utan vi vill fatta våra beslut utgående från fakta. Vi påverkades av den diskussion som togs här i salen i remissen och nu har vi också sett att alla de här sakerna behöver vi veta innan vi kan fatta de slutgiltiga besluten; då har vi visat på de tre punkterna jag tog upp: att det skall vara praktiskt möjligt, det skall vara totalekonomiskt försvarbart och det skall vara försvarbart trafikmässigt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Man kan väl säga som det sades förut att det här är en trevlig text och här finns vilka parametrar man skall undersöka och det är inga nyheter, det här har finansutskottet tidigare sagt också. Men det här grundar sig ändå på ett ställningstagande klart i landskapsregeringen för Frisinnad Samverkans del och ett ställningstagande i finansutskottet för de frisinnades del också att man skall fastslå att Föglö skall vara knutpunkten. Nu har det visserligen mjukats upp en viss mån, men det är från den kanten man har kommit till det s.k. kompromissförslaget. Jag tycker att det skulle vara bättre att vi skulle stå vid finansutskottets betänkande som är en direkt upprepning av det tidigare kortruttsbetänkandet som vi gav, där vi alla var precis eniga. Kompromissen skulle vara att vi går tillbaka till det som vi var eniga om förut.

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

För det första vill jag säga att i utskottet lades förslaget i princip identiskt med detta och det förlorade i en omröstning. I och med att det har funnits skrivet tidigare, så varför skulle man inte kunna skriva det nu också där man visar på att man tar helhetsgreppet. Vi har pratat mycket om att ta helhetsgrepp här och vi säger från vår sida att vi är beredda att få fram fakta på bordet innan vi slutgiltigt tar den ställning som fanns i framställningen från första början. Det kan vara vår tro att så är fallet, men vi har inte kunnat argumentera för det utgående från fakta och då säger vi nu i stället att vi vill plocka fram fakta i form av siffror.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag måste korrigera den uppgiften. Det här lades aldrig som ett beslutsförslag till omröstning i finansutskottet. Det fanns med som ett diskussionsunderlag, men när det blev klart att det fanns tre som röstade för det betänkande som nu finns om vem som fick majoritet så lades förslaget aldrig fram till omröstning utan er ledamot i finansutskottet har stått bakom landskapsregeringens förslag, punkt slut! Allt det här som sägs här finns i betänkandet om kortruttsmeddelandet från finansutskottet som vi har enats om allihopa. Nu måste vi kunna dra den slutsatsen att det är agerandet från Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna som har skapat hela den här situationen, ni försöker backa i viss mån, var vänliga och backa hela vägen så att vi når enighet!

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Det är tydligen väldigt viktigt att i vissa frågor ha en total enighet. Det skall jag komma ihåg i framtiden när vi också diskuterar frågor – den repliken kommer säkert väl till pass vid andra tillfällen. Men jag vill än en gång poängtera att i det här fallet försöker vi faktiskt att lägga ett förslag som jag uppfattar att det är det vi pratar om här i salen, men det finns tydligen prestige kvar fortsättningsvis i det här - om vi är eniga om att utredningarna behöver göras som nu läggs fram här, varför skall vi inte kunna ta dem då? Vad gäller utskottet är det en skillnad i det att om man märker också att man inte kan få ett stöd för det förslag man lägger är det inte alltid man lägger förslaget utan då kanske man backar tillbaka. I det här fallet vill vi från frisinnad sida återigen pröva om det faktiskt inte finns en möjlighet att för lagtinget uppnå den enighet som ltl Mats Perämaa så hett önskar här!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Det här är väl just lagtingsdebatt när den är som bäst när vi bryter åsikter mot varandra och ibland slirar det lite åt sidan, vi kanske missförstår varandra osv., men det hör också debatten till. När jag såg det av vtm Johan Ehn föreslagna ändringsförslaget och att han begärde ordet så begärde jag också ordet tidigt under dagen för att kunna kommentera det, och det skall jag göra nu.

 

I det första stycket som är helt kopierat från finansutskottets betänkande är det en passus som säger: ”Samtidigt hänvisas till utskottets och lagtingets tidigare ställningstagande i frågan i samband med behandlingen av landskapsregeringens plan för kortruttsystem gällande skärgårdstrafiken.” Det har vi obundna också godkänt och står givetvis för det. Samtidigt måste man komma ihåg det ordspråk jag brukar rabbla upp här i talarstolen, att en klok person ändrar åsikt, en dåre aldrig! Jag vill inte vara någon dåre utan jag vill kunna vara klok och eventuellt ändra min åsikt om jag blir överbevisad med fakta och utredningar.

 

När det gäller det andra stycket i vtm Johan Ehns ändringsförslag skulle jag eventuellt kunna vända mig mot att man skall undersöka om det är tekniskt genomförbart att bygga en tunnel. Jag har sagt många gånger att det är jag övertygad om att det är, eftersom förhållandena är så pass gynnsamma här. Om det tekniskt är svårt genomförbart så blir det dyrt, så det är givetvis det man skall utreda för att kunna få kalkyler som man vet att stämmer någorlunda.

 

När det gäller frågan om knutpunkt är formuleringen i den korrigerade versionen om och i så fall hur Föglö skulle kunna användas som utgångspunkt. ”Om och i så fall” är väldigt viktiga ord för mig. I de orden ingår huruvida man skall ha norra linjen kvar som den är nu, huruvida man skall ha den kvar i någon annan form, alltså huruvida man skall ha Hummelvik kvar som hamn. Det är väldigt viktigt att noggrant titta på den frågeställning, särskilt om man skall förändra den, att man skall ta bort den. Jag har tidigare rabblat upp de farhågor jag har med det.

 

I övrigt skrivs det i förslaget ”vilka inbesparingar denna helhetslösning innebär”. Man skall komma ihåg att vi kan faktiskt ställas inför en sådan verklighet att vi med mindre medel än i dag skall ha en minst lika eller bättre trafik. Jag tycker att det var kloka ord från ltl Sune Mattsson när han såg fram i tiden ett hög oljepris där våra färjor inte kan köras kanske för att vi helt enkelt inte har råd med bunker. Då ställs vi inför helt nya utmaningar, så jag tror att det tidsperspektiv som vi skall ha är mycket längre än vad vi vanligtvis har, medan vi vet att en tunnel inte är beroende av sådana faktorer, så länge vi bygger den med mynningarna så långt över havet att de inte kommer under sex meter som den som har sett Al Gore’s film vet att havsytan kan stiga. Det är eventuellt en hotbild för tunneln.

 

I den här frågan tycker vi förstås att regeringsmajoritetens uppfattning är för kategorisk och vi tycker också att finansutskottets majoritets åsikt är väl kategoriskt åt andra hållet, även om vi står närmare finansutskottet än regeringsmajoriteten. Därav mitt uttryck i mitt förra anförande om åsnan mellan hötapparna. Vtm Johan Ehns förslag beskriver ganska långt vår uppfattning och det är, om det får stöd av Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna, en klar tillbakagång jämfört med regeringsmajoritetens åsikt. Det sades av ltl Mats Perämaa att var vänliga och backa hela vägen så uppnår vi enighet, men det är inte så enkelt i lagtinget att man kanske måste ta och ge lite, och för oss är det väldigt viktigt att ta och ge så att vi får en bred uppslutning kring tunnelprojektet. Vi förstår att man har våndor, och man skall ha våndor, kring en så här stor förändring, kring en så här stor investering, det är helt naturligt – konstigt vore annars.

 

För oss är samarbetssak och resultatpolitik ledstjärnan och vi skall fundera över natten hur vi ställer oss i den här frågan.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Det framfördes från ltl Danne Sundmans sida en skepticism mot ordet ”tekniskt” och att han är väldigt klar över att det här är tekniskt möjligt. För egen del finns det tekniska med därför att jag är inte hundra procent säker. Jag kan kanske inte de här frågorna lika bra som ltl Danne Sundman utan utredningen som nu skall göras skall vi väl just de tekniska förutsättningarna som finns. Jag har också förstått att det kan finnas tillfällen när berggrunden är i ett sådant skick eller att det finns olika förhållanden som kan göra att det inte är rent tekniskt möjligt, så därför bör ordet finnas med. Man skall inte läsa in mera i det än att är det tekniskt möjligt så är det tekniskt möjligt.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman! Jag vill säga att begreppet ”tekniskt genomförbart” inte är på något vis avgörande för vårt ställningstagande. Jag ville säga att jag skulle formulera mig på ett annat sätt och därför tog jag upp det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det är klart att det kan låta något komiskt när jag begär någon backa tillbaka i sin ståndpunkt, så når vi enighet därigenom! Men i det här fallet bad jag Frisinnad Samverkan att komma tillbaka till sitt tidigare klara ställningstagande. Det brukar inte vara så svårt att gå tillbaka till det man egentligen tycker! Vad gäller Föglö som knutpunkt så om man anser att det skall bli så radikala förändringar med tunnel till Föglö att det skall bli en knutpunkt, en led genom hela skärgården, ser jag det som så att då måste man backa tillbaka väldigt mycket mera i diskussionen, då måste man börja fundera var knutpunkten de facto skall vara. Är det faktiskt så att det är givet att det är Föglö som blir knutpunkten, om vi har bara en stamledning? Kanske den blir någon annanstans. Jag har inte sett det som så att tunneln skall leda till bara en stamledning. Diskuterar vi så måste vi backa tillbaka ytterligare i diskussionen.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

I politik kör man både bak och så kör man lite fram och ibland står man helt stilla. När det gäller den här sakfrågan var vi de första som lade i växeln när vi tog upp frågan, men nu är vi glada att det finns en så här stor uppslutning. Därför vill vi gärna baxa det så att man får en så stor uppslutning som möjligt bakom just tunnelfrågan. När det gäller frågan om Föglö skall vara knutpunkt är jag, i likhet med ltl Mats Perämaa, mycket skeptisk till om det är så att det är Föglö och i så fall hur skall Föglö vara det. Därför tycker jag att det skall stå ”om och i så fall hur”.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Politik förs på andra ställen än bara här i salen och alla påverkas vi av den allmänna samhällsdebatten som förs. Går man in för att nu stödja Frisinnad Samverkan i ett förslag här, där utgångspunkten tydligt har varit att Föglö skall vara knutpunkten, så skapar man en splittring åtminstone i Sverige, åtminstone skapar man väldigt mycket oro. Den som står bakom ett sådant förslag som är lagd av Frisinnad Samverkan i det här skedet – med tanke på den debatt som har varit – kommer också att medverka till den här oron.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Vi är inte rädda för Frisinnad Samverkan och vi är inte heller oroade att förslaget, om det går igenom, omkullkastar någon majoritet för någonting här i lagtinget, tvärtom. Mot bakgrund av den senaste tidens debatt om huruvida insändare skall vara anonyma ser inte vi på vem som har namnet under ett ändringsförslag. Vi är mycket medvetna om var förslaget kommer ifrån och vad det innebär att stöda olika personer osv., men vi är, i enlighet med vårt namn, så pass obundna att vi kan stöda också ett förslag som kommer från en sådan part som kanske i en viss region har ett dåligt varumärke. För oss är sakfrågan, samarbetsfrågan och att uppnå resultat viktigt. Därför skall vi noggrant överväga huruvida vi kommer att stöda förslaget.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa: Avstår.

 

TALMANNEN: Ärendet bordläggs till morgondagens plenum. Ärendet är bordlagt.

 

 

 

 Föredras ärende nr 2:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Anders Erikssons enkla fråga om ersättning för sälskador. (EF 4/2006-2007).

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga 3 minuter.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Allt nätfiske såsom fiske efter sik och gös påverkas i så hög grad av sälens framfart att det inte längre går att bedriva ett yrkesmässigt ekonomiskt försvarbart fiske om inte något görs. Den lilla återstående skara yrkesfiskare som finns kvar riskerar att slås ut. Arbetet med utarbetande av en sälförvaltningsplan bör omedelbart startas, men under tiden bör det notifieras en stödmöjlighet som möjliggör att ersättning för sälskador kan utbetalas.

 

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:

 

Varför gör inte landskapsregeringen något för att ersätta yrkesfiskarna för sälskadorna?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson ställer en enkel fråga om sälproblematiken när det gäller yrkesfisket och det här är en fråga som är problematisk för yrkesfiskarna. Därför har landskapsregeringen gjort en hel del i den här frågan, dels hade vi en arbetsgrupp tillsatt som har lämnat en rapport; i den rapporten fanns det sju olika förslag, varav ett är det som ltl Anders Eriksson fokuserar på bidrag och stöd. Däremot har landskapsregeringen mera satt fokus på ett långsiktigt arbete att försöka skapa förutsättningar för fiskarna att igen kunna fiska i stället för bli beroende av stöd och bidrag från landskapsregeringen i form av en inkomst.

 

När det gäller jakten har vi resonerat så här: i första skedet ändrar vi vårt regelverk så att det skulle bli mindre byråkratiskt att få licenserna. Vi utökar licenserna till 350. Tyvärr har det nyttjats i för liten grad; jag tror att vi har fått rapporterat 50. Man bör komma ihåg att vi har satt licenserna så högt vi vågar utgående från de åtaganden vi har tagit t.ex. i HELCOM. I Sverige läste jag att man har gett 170 licenser. Till den delen har vi alltså kommit en bit.

 

Min målsättning är att vi skall kunna ha en allmän jakt på säl på Åland och därför har vi också tagit upp frågan i på ett nordiskt/baltiskt ministermöte för att få acceptans hos våra grannländer. Vi fick in en skrivning om regional skillnader och utgående från den skrivningen skall vi driva frågan vidare i HELCOM. Men trots det har vi också diskuterat och även påbörjat jobben när det gäller en sälförvaltningsplan. Vår jakthandläggare Marcus Nordberg har varit referensperson och följt med arbetet på riksplanet och vi är inte riktigt nöjda hur man har behandlat Åland där, så vi kommer att sjösätta en egen sälförvaltningsplan. Varför gör vi det? Jo, för att vi vill visa, utgående från fakta som finns redan, hur man skulle kunna beskatta vårt överskott av säl på Åland.

 

Den andra frågan som vi har diskuterat med speciellt Ålands Fiskares verksamhetsledare är redskapsutvecklingen. Här har jag sagt att vi är beredda att skjuta till pengar till organisationen för att den skall kunna jobba med frågan och också eventuellt för redskap åt enskilda fiskare. Verksamhetsledaren Fredrik Lundberg håller på och planerar tillsammans med organisationer i Sverige och Finland en nystart för vidareutveckling av redskapen och detta kommer att ske inom den närmaste tiden.

 

När det gäller att anpassa fisket till redskap gjorde Ålands Fiskare en enkät bland fiskarna: Hur många har anpassat sig i dag och hur har det lyckats? Det visade sig att drygt en tredjedel har provat på att anpassa sin verksamhet. Jag tror att man måste ha som målsättning att få alla med på tåget. Verksamhetsledaren lyfte också fram att man bör jobba med den målsättningen; om man inte är med och inför något stöd finns inte något incitament längre att jobba med redskapsutvecklingen och skaffa utrustningen. Vi jobbar egentligen steg för steg med frågorna och har ett långsiktigt perspektiv där vi skall försöka göra det möjligt att kunna fiska på Åland.

 

Ltl Anders Eriksson första tilläggsfråga:

Fru talman!

Vicelantrådet Jörgen Strand säger att landskapsregeringen har gjort en hel del. Det man har gjort är att en arbetsgrupp har jobbat med de här frågorna. Det är mycket utredningar. Det är mycket på lång sikt, men verkligheten är den att man inte har vidtagit en enda konkret åtgärd för att lösa problemet. Jag vill säga att från vår sida handlar det inte om att vi bara skall betala ut ersättningar, punkt slut, sedan är allt frid och fröjd! I det som sälskadegruppen fanns det mycket bra förslag, det fanns jakt i olika former, det kunde kombineras med turism, det nämndes selektiva fångstredskap, fällor, sälskrämmor osv. Men också ersättningarna är en ingrediens för man kan inte ha en liten spillra som det trots allt bara är kvar av denna stolta yrkeskår och stå och titta på och inte kunna fortsätta med sitt jobb medan man jobbar och utreder på lång sikt. Det måste hända någonting nu. När det gäller ersättningarna skall vi få EU-medel och för att få ganska avsevärda medel för fiske måste vi ha en sälförvaltningsplan. Därför nämner jag också det i den enkla frågan. Vi måste ha speciella sälskyddsområden. Vi måste ha speciella fiskeområden. Jag har full förståelse för att yrkesfiskarna tycker att det här är bara ”paller”, men det är så att det här med EU är ofta paller, det är så pass långt från verkligheten. Skall vi få EU-medel för ersättningarna, ersättningar som behövs, annars har vi en hel yrkeskår som slås ut, medan landskapsregeringen håller på och utreder och utreder på lång sikt, så måste vi dra det på det här sättet att vi har en sälförvaltningsplan.

 

Min fråga är: Varför gör man inte någonting mera konkret när det gäller det?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Jag håller inte med om att vi inte gör någonting konkret. Vi ändrade regelverket när det gällde avskjutningen direkt efter att rapporten kom. Vi har jobbat med frågan i nordisk/baltiska ministerrådet. Vi har fått stopp i HELCOM på att man skulle sätta hårda restriktioner på det här och vi har också tillsammans med Ålands Fiskares verksamhetsledare sagt att vi är beredda att jobba med redskapsutvecklingen. Initiativet måste komma därifrån, och han är på gång i den frågan; jag tycker att han är mycket progressiv. Sedan finns det en annan aspekt som man inte kan blunda för som borde vara grundprincipen när vi pratar om stöd: när vi går in och stöder någonting måste det skapa ett mervärde, en tillväxt i vårt samhälle. Vi skall komma ihåg att första handsvärdet – jag tittade på år 2005 – av den landade fångsten är 943.000 euro. Sälarbetsgruppen föreslog att man skulle ha mellan 300.000 och 0,5 miljoner i stöd; lägger man ihop de stöden med investeringsstöden och den förvaltning vi har är det inte ekonomiskt försvarbart att gå in med dessa enormt stora stöd. Våra stöd skall alltså sträva till ett mervärde, en tillväxt i vårt samhälle och det är problematiskt just i den här frågan. Bidragen blir en form av medborgarlön i så fall och då tar man bort incitamentet för att jobba med utvecklingsfrågorna som kan göra att man kan fiska med sälsäkra redskap.

Ltl Anders Eriksson: andra tilläggsanförande:

Fru talman!

Vicelantrådet Jörgen Strand säger att han inte håller med den kritik som jag riktar mot regeringen att man inte har gjort någonting när det gäller de här frågorna. Jag är inte direkt förvånad över att han inte håller med. Jag vill än en gång understryka, att jag har inte sagt att man bara skall betala ut ersättningar. Tittar vi på fiskebestånden är det en naturresurs som människan och sälen har haft en fight om, det är inte fråga om annat, men vi har ett helt annat beteende hos sälbeståndet nu än vad vi har haft tidigare. Vi har sälar inne i Ivarskärsfjärden, vi har sälskador t.o.m. inne i Lumparn, någonting som aldrig har förekommit tidigare. Det är sista säsongen som väldigt många av yrkesfiskarna håller på och om det inte händer någonting konkret så är det igen ett tungt ansvar som faller på landskapsregeringen. Jag tycker att det är direkt nedvärderande att prata om att man vill inte betala ut någon medborgarlön. Det jag efterlyser är att man kan betala ut ersättningar tills man får någonting att hända konkret när det gäller sälens framfart, en framfart som gör att yrkesfisket inte kan existera längre. ”Medborgarlön” - jag finner faktiskt inte ord! Det är en ersättning som vi behöver ha just på grund av att sälen har fredats, den har skyddats, den har fått ett helt annat beteende, det finns en enda liten yrkesgrupp som får bära hela lasset och det är yrkesfiskarna, och det är enligt mitt förmenande fel.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Jag håller med om alla problemställningar som ltl Anders Eriksson lyfte upp, men lösningen som ltl Anders Eriksson har är mera bidrag medan jag tror att man måste jobba med helhetsfrågan. Jag tycker att ltl Anders Eriksson borde ha förståelse för hur osunt det i grunden att hålla på med bidragen för bevarandedelen när det är utvecklingsfrågor som vi måste sätta fokus på. Det var ganska intressant när jag träffade verksamhetsledaren för Ålands Fiskare för en tid sedan; han hade med sig en branschtidning där fiskarna själva sade att när man börjar med stöden så försvinner gnistan att jobba med utvecklingsfrågor. Jag tror som sagt att man måste sätta fokus på jaktfrågorna och utvecklingen av redskap. Det har vi och där är vi beredda att skjuta till pengar.

 

TALMANNEN: Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Ltl Danne Sundmans enkla fråga angående nyheter från Sverige på Ålands radio. (EF 6/2006-2007).

 

Svar på frågan skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras skall landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och om orsaken till att svar inte ges.

 

Lagtingets nästa plenum är i morgon fredag den 19.1. kl. 9.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.15.15).

 

 

 

Originalfil