Plenum den 18 januari 2008 kl. 9.30

PLENUM den 18 januari 2008 kl. 9.30.

TALMANNEN:

Plenum börjar.

 

Först meddelar talmannen att vid dagens frågestund är förutom de tidigare anmälda landskapsregeringsledamöterna också landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren närvarande.

 

 

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen. (F 1/2007-2008).

 

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 39a § 1 mom. arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: ltl Danne Sundman, ltl Barbro Sundback, ltl Johan Ehn, Ltl Harry Jansson, vtm Gun-Mari Lindholm, ltl Carina Aaltonen, ltl Fredrik Karlström, ltl Anders Eriksson och ltl Mika Nordberg.

 

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut. Andra lagtingsledamöter och medlemmar av landskapsregeringen har inte rätt att yttra sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!  Jag ber att få ställa en fråga till landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa.

Landskapsregeringen har den 20 december 2007 beviljat s.k. stöd enligt prövning till kommunerna och beviljat Finströms kommun hela 400.000 euro i extra stöd. Finansministern har i sina kommentarer, tycker jag, felaktigt blandat in det nya landskapsandelssystemet och där förklarat varför Finström får så mycket och andra kommuner som kanske skulle behöva inte får alls eller får lite. Jag tycker att det här närmast liknar en situation där vi upplever partipolitisk korruption; när två partier styr en kommun i fördärvet och sedan i landskapsregeringen räddar sin egen situation genom att ge extra stöd. Det skulle vara intressant att höra: Med vilka motiv har landskapsregeringen beviljat så mycket pengar till en enskild kommun genom stöd enligt prövning?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

Grunden är den lagstiftning vi har, som ger oss en möjlighet att bevilja stöd enligt prövning. Det är alltså  för landskapsregeringen en fri prövning.. Till lagstiftningen hör att lagtinget beviljar medel för just detta och med de medel som vi hade till vårt förfogande, åtminstone delvis, så gjorde vi en prövning som ledde till beslutet. Det finns ett traditionsenligt sätt att göra bedömningarna. Man har gjort på det viset på finansavdelningen under många år att man har viktat kommunerna mot varandra enligt ett visst poängsystem där man har vissa nyckeltal: kommunens skuldsättning, resultat från tidigare år och sådana saker som sätter kommunerna i en inbördes rangordning. När man sammanställer viktningen får man ett utslag som visar i vilken ordningsföljd kommunerna står rent ekonomiskt och detta ligger till grund för prövningen. Just i det här fallet beviljade vi medel åt tre kommuner och storleken på dem var just i den ordningsföljd som den traditionella viktningen gav. De tre kommuner som i bedömningen/viktningen visade sig ligga sämst till fick pengar i enlighet med beslutet, också i den ordningsföljd motsvarande storleken på det beviljade stödet.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Själva systemet blir onekligen orättvist mot de kommuner som håller i pengarna och också fördelningen till en kommun som inte har lyckats hålla i pengarna. I landskapsregeringen finns nu två ledamöter från Finströms kommun, men det verkar inte finnas någon från Eckerö längre eftersom Eckerö inte har fått och jag skulle vilja höra lite hur man från finansministerns sida kan koppla detta till det nya landskapsandelssystemet, vem som får mycket där och inte. Det här tycker jag är fel eftersom det gäller retroaktivt, det är fråga om en kommun som har dålig ekonomi året före. Borde man inte koppla det mot framtiden och inte mot historien?  Upplever inte finansministern att detta skapar en väldigt orättvis situation gentemot andra kommuner som har en bättre ekonomistyrning?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

Jag håller fullständigt med ltl Danne Sundman att det system som vi nu går ifrån är ett orättvist system, det har jag själv sagt som lagtingsledamot i salen många gånger, liksom ltl Danne Sundman. Stöd enligt prövning där man hjälper dem som har det sämst ekonomiskt är i grunden ett orättvist system eftersom det inte gynnar dem som verkligen har åtgärdat sin egen ekonomiska situation, men det här är ett övergångsskede, vi håller på och kommer ifrån det och det är jag glad för. Det här var sista gången vi behövde fatta ett beslut i enlighet med den lagstiftning som har övergått i ett bättre system, som jag ser det. Eftersom lagstiftningen just anger att man skall ge stöd enligt prövning så valde förvaltningen och jag att den här gången ett förslag där vi också tänkte på de strukturella förändringar som sker framöver; stöd enligt prövning kan bedömas på olika sätt.

TALMANNEN: Tiden är ute!

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman!  Jag önskar också ställa en fråga till landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa.

Under hösten presenterade landshövding Lindbäck och understatssekreterare Turunen en kalkyl för Ålands skatteinkomster via klumpsumman 2008. I den ser man att Åland skall få 80 miljoner mera än vad man betalar i skatt. Jag skulle vilja höra ministerns åsikt om kalkylen. Är han av samma uppfattning som de här två herrarna?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

Tyvärr får jag säga att några analyser utgående från den utredningen har inte jag personligen gjort.

I enlighet med det arbete som den parlamentariska skattegruppen gjorde har vi bedömt det som så att vi skall göra flera utredningar ännu för att sammanställa alltihop för att sedan så småningom komma till förslag och eventuella beslut här i lagtinget. Jag kan inte ge ett entydigt svar på den här frågan, men däremot konstatera att landskapsregeringen har, i enlighet med vad den parlamentariska skattegruppen kom fram till, beställt en utredning om skattesimuleringar av ÅSUB. Arbetet fortskrider i den planerade riktningen.

 

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman!

Jag tycker att svaret kanske berörde en annan sak även om det förstås tangerar vårt ekonomiska system. Men om vi utgår från att landshövdingen och understatssekreteraren har rätt, dvs. att vi får 80 miljoner mera än vi betalar in, så undrar jag vad ministern har för sorts uppfattning om detta: Är det bra att Åland är en tärande del av Finlands ekonomi?

 

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

Som jag sade har jag inte i detalj granskat det här. Men ett naturligt svar på den konkreta frågan är förstås att det inte är bra om någon överhuvudtaget är en tärande del av någon annan. I skattefrågan måste man väga in många olika saker och det är kanske allmänt känt att ltl Barbro Sundback har en större vilja till ett skattebehörighetsövertagande än vad mitt parti har. Vi vill i varje fall nalkas den här frågan utifrån ett bra beslutsunderlag och desto mera precist kan jag inte svara på frågan i det här skedet.

 

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman!

Viljan till skattebehörighet är kanske också en litet annan fråga.Vad jag är ute efter är att jag tycker att det är oanständigt att vi i Ålands lagting, som kanske lever i den rikaste delen av Finland, skulle få 80 miljoner från Finland i bidrag s.a.s. utöver det som vi betalar in i skatt. I så fall är det inte svårt att hålla budget. Principiellt undrar jag vilken inställning ministern har: Är det inte så att vi skall leva på det som vi själva tjänar och skattar för? Är det inte det som borde vara grundprincipen?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

I grunden är det säkert så. Jag antydde att så skall det vara, varje enskild människa bör leva på det viset, det är den optimala situationen. Men nu måste man väga det här mot det faktum att lagtinget tillsammans med riksdagen har överenskommit om det ekonomiska systemet och om vi har ett för oss förmånligt system med tanke på vår speciella situation kan man inte bara på grund av den här principiella ståndpunkten rasera det rakt av, för det kan försätta oss i en svår ekonomisk situation. Som bekant står vi inför renoveringar av t.ex. Gullåsen, vi har många pensionärer som har en svag situation i samhället. Vi behöver ha alla pengar som vi har för att kunna säkerställa ålänningarnas välstånd.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Vtm Johan Ehn:  Herr talman! Jag önskar ställa en fråga till näringsminister Jan-Erik Mattsson.

Det har gått nästan på dagen exakt en månad sedan lagtinget tog beslut om golfbaneprojekt. Turistnäringen har ganska stora förväntningar på att satsningar skall komma igång i vårt samhälle och min fråga blir därför till näringsministern:Var har landskapsregeringen gjort för att följa upp det av lagtinget fattade beslut?

 

Landskapsregerinsgledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman!

Landskapsregeringen fråntogs behandlingen att bygga en golfbana i Godby/Ämnäs och har då fått i uppdrag enligt ordagrann lydelse att inleda förhandlingar med intresserade investorer. Några sådana har ännu inte formellt dykt upp i röret, om jag säger så.

 

Vtm Johan Ehn:

Herr talman!

Ja, det var en intressant tolkning av lagtingets beslut som minister Mattsson gör, att det skall dyka upp investerare. Som jag läser det beslut som lagtinget tog för en månad sedan står det precis som ministern sade, att ”landskapsregeringen upptar förhandlingar med potentiella investerare”. Som jag läser det är det nog också att landskapsregeringen har ett ansvar här att göra sonderingar kring vad det kan finnas för eventuella intresserade investerare och föra förhandlingar med dem. Har landskapsregeringen inga sådana planer att aktivt ta del och genom att hitta intressenter försöka uppfylla det beslut som lagtinget tog?

Landskapsregerinsgledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Precis som jag sade tidigare har det inte förts några formella diskussioner. Informella diskussioner har förts ja.

 

Vtm Johan Ehn:

Herr talman!

Jag blir än mer konfunderad över svaret. Är det på det sättet att landskapsregeringen kommer att aktivt ta del och försöka att puffa på för att vi skall få till stånd investeringen eller är det så man nu passivt sätter sig ner och väntar på att någon skall komma till landskapsregeringen och säga att vi vill göra det här. I så fall uppfattar jag nog att signalerna från näringen har varit väldigt tydliga att den här golfbanan vill man försöka få byggd på ett eller anant sätt. Min fråga är återigen: Tänker landskapsregeringen vidta aktiva steg för att uppfylla den skrivning som finns i budgeten?

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman!

De informella diskussioner som förs kommer att fortsättningsvis föras med förhoppning om att vi får en lycklig lösning att vi kommer att kunna åstadkomma en golfbana på Åland med det investeringsstöd som lagtinget avser att bevilja, dvs. i nuläget finns det 1,5 miljoner, max. 30 procent av kostnaderna för en golfbana. Kostar den eventuella golfbanan mera får landskapsregeringen återkomma, om det behövs mera för att uppnå eller erhålla ett stöd som motsvarar 30 procent av den investeringen.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed avslutad.

 

Ltl Harry Jansson:

Herr talman! Jag ber att få vända mig till lantrådet.

Frågan berör Ålands hantering av den fortsatta EU-processen. Enligt sitt handlingsprogram utlovade landskapsregeringen en utvärdering av EU-medlemskapet avseende såväl politiska som ekonomiska konsekvenser. Min fråga till lantrådet är följande: Avser landskapsregeringen att tillställa lagtinget denna utvärdering före det är dags för lagtinget att ta itu med EU:s nya reformfördrag eller kommer utvärderingen samtidigt med fördraget?  En helt separat utvärdering skulle sannolikt leda till en lugnare behandling och diskussion av Ålands utsatta position här i lagtinget än om vi sitter samtidigt med både utvärderingen och reformfördraget i famnen när det gäller den stora ödesfrågan vi har framför oss. Därav vårt intresse för den framtida tidtabellen.

 

Lantrådet Viveka Eriksson:

Herr talman!

Jag kan dela ltl Harry Janssons åsikt till den delen att det bästa skulle vara att vi också kunde ha den utredning som framkommer av handlingsprogrammet klart när det kommande Lissabonfördraget kommer på lagtingets bord. Jag har inte den exakta tidtabellen för när fördraget kommer, men jag vet att det bereds på justitieministeriet och troligtvis kommer det någon gång under våren att komma på lagtingets bord. Under tiden bereder vi också i landskapsregeringen ett meddelande som också kommer samtidigt. Vi har satt igång processen för att få till stånd de utredningar som ltl Harry Jansson hänvisar till, dvs. att utreda konsekvenserna av EU-medlemskapet. Då finns de två politiska och ekonomiska dimensionerna som går hand i hand. Problemet är att det kanske är svårt att få en utredningsman att sköta båda projekten. Vi håller nu på och utrönar möjligheterna vem som skulle vara bäst skickad att sköta utredningen åt landskapet, men vi har kommit ganska långt i diskussionerna hur vi vill gå tillväga. Vi har alltså tagit ett absolut grepp om frågan. Min önskan skulle vara att vi hade utredningen klar, men jag befarar att vi inte kommer att kunna ha det till våren, möjligen till hösten. Det beror förstås också på hur snabbt lagtinget avser att behandla EU-fördraget. Det kan ju hända att den behandlingen sträcker ända fram till hösten och då kanske vi lyckas.

 

Ltl Harry Jansson:

Herr talman!

Min naturliga följdfråga blir: När det gäller den politisk delen, som väl i första hand är någonting vi kan påverka från lagtingets sida: talerätt, EU-inflytandet i övrigt, avsaknaden av en representation i Europaparlamentet, är det någonting som landskapsregeringen kommer att föra fram med fasthet i Helsingfors om att det inte är acceptabelt för Åland att godkänna reformfördraget med nuvarande brist på inflytande?

 

Lantrådet Viveka Eriksson:

Herr talman!

Landskapsregeringen har redan i kontakter med regeringen fört fram synpunkterna att fortfarande kvarstår kraven och önskemålen från Åland att vi skall stärka vårt inflytande. I vilken form vi kan ta stegen framåt är någonting som vi också diskuterar,  det är också väldigt viktigt att hitta pragmatiska lösningar. Vi har en gång tidigare kommit fram till här i lagtinget att söka lösning på EU-nivå och det är lönlöst, vi måste hitta inomstatliga lösningar. Därför för vi förhandlingar med regeringen. Ett resultat som har uppnåtts är att den grupp som har behandlat frågan om talerätt inför EG-domstolen har kommit med ett betänkande som kommer att tas upp i regeringens ministerutskott och där kommer jag att medverka.

 

Ltl Harry Jansson:

Herr talman!

När det gäller talerätten specifikt kan vi notera att det var en liten besvikelse att den arbetsgrupp som har jobbat med de här frågorna inte hade till sin uppgift att titta på en reviderad lagstiftning utan enbart skulle hålla sig inom de ramar som grundlagen för Finland och självstyrelselagen för Åland anger. Det betyder att det förslag som har lagts fram trots allt bara är en ny utformning av framtida praxis och därmed är det fortsättningsvis upp till Finlands regering att avgöra om och när den skall visa intresse för Ålands olika framtidsfrågor. Det är därför det inte är acceptabelt, med den erfarenhet vi har av snus m.fl. frågor där vi har haft problem med EU.

 

Lantrådet Viveka Eriksson:

Herr talman!

Från Ålands sida har vi hela tiden hävdat att de här frågorna borde regleras i självstyrelselagen och därför fanns det också en reservation till det betänkande som justitieministeriets arbetsgrupp en gång i tiden tog fram, där våra medlemmar i den arbetsgruppen hade en reservation just till den delen att man inte tog in detta i självstyrelselagen. Det är en linje som vi fortsätter på, men under arbetets gång bör vi också pragmatiskt ta steg framåt och stärka våra positioner. Där ser jag att det också kan finnas andra sätt att formalisera överenskommelserna mellan landskapet och regeringen. Om man inte direkt får in det i självstyrelselagen kan man kanske söka andra former för hur man formaliserar så att det inte blir upp till den goda viljan utan att man faktiskt har ett ordentligt underlag för sin rätt.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm:

Talman! Jag ber att få ställa en fråga till näringsansvariga Jan-Erik Mattsson.

Näringsavdelningens chef Olof Erland är tjänstledig med lön genom avtal. Förvaltningslagens 1 § anger vem som har rätt att med lön eller utan lön vara tjänstledig. Den stipulerar att rätten till tjänstledighet inte gäller den som är anställd som förvaltningschef, avdelningschef eller lagberedningschef. Då undrar jag att om man inte kan vara tjänstledig kan man säkert inte heller vara tjänstledig med lön, så på vilka grunder fortlöper det ingångna avtalet som landskapsregeringen har med näringschefen Olof Erland?

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman!

Det var kanske en något oväntad fråga, men samtidigt kanske förväntad, fast den var nog helt oväntad för min del. Jag tror att frågan är ställd till fel person. Jag tror att det här har att göra med landskapets förvaltning och inte med den näringsansvariges post i nuvarande regering. Jag får svara så, att jag har inte satt mig i det avgångsavtal som tjänstledige numera lagtingsledamoten Olof Erland och den tidigare landskapsregeringen upprättade. Tyvärr, jag har inget svar på frågan och jag tror mig kunna säga att den är ställd till fel person.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Jag hade faktiskt tänkt att jag skulle ställa frågan till lantrådet Viveka Eriksson men på grund av ärendets karaktär kommer säkert lantrådet att jäva sig när den här diskussionen kommer upp i landskapsregeringens plenum. Därför valde jag att ställa till den ansvariga ledamoten. Det är ju så att det är landskapsregeringen som har ingått avtalet och då borde man också veta i den här regeringen vad det är som gäller. Det här borde nu sättas igång, tjänsten borde utannonseras och det är säkert bra att näringschefen har sparat pengarna för antagligen blir det fråga om återbetalningsskyldighet eftersom det är ett felaktigt förfarande enligt mitt sätt att se det.

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman!

Av frågans karaktär förstår jag att vtm Gun-Mari Lindholm inte ville ställa denna fråga till lantrådet Viveka Eriksson, men trots det vill jag påstå att även lantrådet i den här frågan hade haft samma kunskap om den tidigare ärendegången. Den här landskapsregeringen har varit alltför upptagen med att försöka komma igång och i första hand iståndsätta sitt handlingsprogram och det har varit väldigt mycket arbete med det. Framför allt har det för min del varit fråga om att lära känna mina avdelningar, mina byråchefer osv. för att komma ner på jorden och vara en av dem. Det har för mig varit en prioriterad fråga. Jag lovar vtm Gun-Mari Lindholm att jag snarast möjligt skall sätta mig in i detta ärende och på ett eller annat sätt kunna informera vtm Gun-Mari Lindholm i frågan och även allmänheten.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Carina Aaltonen:

Herr talman!  Jag skulle vilja be att få ställa en fråga till trafikminister Runar Karlsson.

Trafikminister Runar Karlsson har visat ett engagemang i trafiksäkerhetsfrågor. Därför blev jag mycket förvånad när landskapsregeringen har avslagit en anhållan från Jomala kommun om att flytta en 50 kilometers hastighetsskylt lite längre österut och att man skulle sätta upp en skylt som upplyser att det finns en skola i närheten utanför Södersunda skola. Åtgärden skulle betydligt förbättra trafiksäkerheten för de barn som på egen hand tar sig till skolan och dessutom är landsvägen genom Södersunda starkt trafikerad av tunga fordon. Min fråga är därför: Vad är landskapsregeringens linje när det gäller att öka trafiksäkerheten för lätta trafikanter, barn, gående, cyklister och kan landskapsregeringen tänka sig att revidera beslutet från den 11 december 2007?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Vi har under många år satsat stora resurser på trafiksäkerheten på Åland. Vi håller på och bygger ut gång- och cykelbanorna som man aldrig tidigare har gjort och där har vi satsat stora resurser. Vi har byggt planskilda undergångar vid rondellerna på Östra utfarten och Godbyvägen och vi kommer nu att bygga en underfart vid Nabben; vi tog beslut igår om att fastställa en vägplan för det. Vi jobbar mycket intensivt. När det gäller det specifika ärendet är det så att när vi diskuterade hastighetsbegränsningen ville man flytta skylten ett antal meter från vägskälet och det var just vägskälet som man ville freda från Jomala kommuns sida. Vi ansåg att skyltens nuvarande placering redan fredar vägskälet med 50 km/h. Vad gäller skylten med varning för barn som man också ville ha är det en sådan princip att vi alltid skyltar om varning för barn på de vägar där vägen är helt i beröring med skolan; här är skolan en ganska lång bit från vägen och vi vill  inte ha en stor skyltflora som ingen bilist uppmärksammar utan finns det en skylt skall den verkligen också vara på riktigt, om man säger så. Man kan inte ha en skylt om varning för barn på en väg där skolan är ungefär 100-200 meter från vägen. Det blir fel signaler till bilisterna.

 

Ltl Carina Aaltonen:

Herr talman!

Jag uppfattar det nog som ett väldigt märkligt beslut därför att skolan ligger de facto inte flera hundra meter från landsvägen utan bara en liten bit in och det rör sig barn på den smala vägen både morgon och eftermiddag när det är mörkt, regnigt och grått. Att då kunna visa en viss flexibilitet för att förbättra säkerheten för barnen som skall röra sig på väg till skolan skulle vara viktigt. Nu bygger man många cykelvägar, ibland där det inte alltid behövs och när kommunen vill att man skall sätta upp en liten skylt som upplyser trafikanterna om att här finns en skola i området, då backar man från landskapsregeringen. Jag hoppas verkligen att man från trafikavdelningen gör upp en bättre trafiksäkerhetsplan. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Ltl Carina Aaltonen menar alltså med sin fråga att man borde ha varningsskylten för barn uppe på de områden där det vistas elever på väg till skolan. Jag försöker förklara att om man skall ha den principen så betyder det att när det  till de allra flesta skolor cyklar skolbarn till skolan ungefär 2-3 kilometer att man skall ha varningsskylten som visar hela den vägen. Bilisterna blir immuna mot skyltfloran; är det en skylt måste den verkligen vara speciellt för det. Jag kan ta ett annat exempel där man diskuterar många gånger om skylt och målat för övergångsställen på landsbygden. Nå, det har visat sig att det är trafikfarligare, det är bättre att vara utan i och med att det ger en trygghetskänsla att man går över en väg på ett övergångsställe och så ser man sig inte för. Besluten görs efter bedömning av vår trafiksäkerhetsgrupp som har representanter för polisen, försäkringsbolagen och trafikavdelningen. Överhuvudtaget försöker vi alltså begränsas skyltfloran. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Carina Aaltonen:

Herr talman!

Behovet av fler trygga skolvägar och ett ökat nät av cykelvägar, belysta korsningar, sänkta hastigheter i byar och bostadsområden ökar. Kommer landskapsregeringen att ta fram en uppdaterad trafiksäkerhetsplan för hela Åland med fokus på hur man kan förbättra säkerheten för den lätta trafiken och för barn samt i områden där barn rör sig?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

I vårt handlingsprogram står det att vi skall trygga vägarna för bl.a. skolbarnen. Utgående från det kommer vi med all säkerhet att göra upp någon form av plan eller att uppdatera den plan vi redan har. Vi har förstås en intern plan på trafiksidan som vi jobbar efter och som är lite beroende på vad vi får för pengar. Med all säkerhet kommer vi att göra en mera heltäckande plan. Jag upplever som sagt att vi jobbar mycket med trafiksäkerhet och vi har åstadkommit mycket de senaste åren. Det är klart att man alltid kan göra mera.

 

TALMANNEN: Frågan är slutbehandlad.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Herr talman! Jag hade tänkt ställa samma fråga som ltl Johan Ehn ställde för en stund sedan, så jag byter ämne och ber att ledamoten Katrin Sjögren äntrar talarstolen.

Enligt landskapsregeringens handlingsprogram lär regeringen landskapsregeringen överväga att överta sophanteringsansvaret i landskapet. Flera kommuner funderar för tllfället om man skall investera mera i Mise eller inte och sålunda önskar jag veta miljöansvariga Katrin Sjögrens funderingar kring de här tankarna. Avser man att överta Mise och sophanteringsansvaret eller inte?

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman!

Avfallshanteringen i landskapet Åland är en komplicerad fråga och det är en av sakerna som står i handlingsprogrammet att landskapsregeringen skall titta på. De allra aktuellaste frågorna är att för det första få producentansvaret att fungera, så där är insatserna från landskapsregeringens sida intensiv. När det gäller renhållningslagen är det landskapsregeringens ambition och målsättning att revidera den och komma med en ny och mera komplett renhållningslag. Vi håller också på och tittar på avfallsplanen för landskapet Åland, allt i syfte att försöka samordna avfallshanteringen på Åland. Avfallsplanen innehåller konkreta åtgärder så det är också ett arbete som är igångsatt. När det gäller frågan om landskapsregeringen skall vara huvudman för avfallshanteringen är det en fråga som kommer att diskuteras ingående med kommunerna och med Mise.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Herr talman!

Problemet som inträffar är när det står i landskapsregeringens handlingsprogram att man överväger detta att man förlamar utvecklingen av Mise bl.a. från kommunernas sida. Ingen vågar ta ställning till hur man skall gå vidare utan man avvaktar allting tillsvidare och uppenbarligen kommer det inte nu heller ett klart besked om landskapsregeringen tänker överta ansvaret eller inte och sålunda kommer det att fortsättningsvis vara ganska oklart vad som kommer att gälla framöver.

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman!

Det kommer att komma alldeles klara och tydliga besked. Nästa vecka är jag kallad till Mises styrelse där vi skall diskutera frågan. Jag är också kallad till handelskammaren och där vi skall vi diskutera producentansvaret. Vi håller på att försöka få ett grepp om frågan och lägger ett omfattande pussel. Det kommer att komma klara och tydliga besked.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman!  Jag tänkte fråga trafikminister Runar Karlsson en liten sak.

Senaste gång vi hade projektet en tunnel till Föglö uppe på lagtingets bord var det en kostnad på ca 40 miljoner euro som diskuterades. Vi avsåg då 1,5 miljoner för undersökningar, projektering, så att vi skulle få reda på om det går att förverkliga projektet tekniskt och ekonomiskt. Svaret på de första undersökningarna har visat på en kostnad på 64,1 miljoner, tyvärr plus minus 28 procent, så vi har alltså ett spann på 46,1 till 82 miljoner. Det visade också att det finns inga tekniska omöjligheter berggrundsmässigt osv. att genomföra projektet. Min fråga är: Vilken strategi har landskapsregeringen och när tänker man involvera lagtinget i processen?

 

 

 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Landskapsregeringen har diskuterat den här frågan efter de siffror och den utredning som ltl Anders Eriksson nämnde. Vi har inte tagit beslut. Jag kommer att föra upp ärendet som ett pleniärende hur vi exakt går vidare, men så mycket kan jag säga att landskapsregeringen kommer att gå vidare genom att dels göra upp en vägplan för att på det sättet formellt höra trafikanter, kommuner, andra berörda; det kommer antagligen att göras en MKB för att få veta vad projektet innebär för miljön. Jag kommer att föreslå att vi gör en mera omfattande grundundersöknig för att få en närmare prisbild. Vi kommer att göra en riskanalys för projektet för att se hur vi kan göra tunneln så säker som det bara går till rimliga kostnader. Vi kommer att göra en samhällsanalys som berättar vad det betyder för de berörda regionerna, Föglö, Kökar och andra regioner. Vi kommer säkert att göra ytterligare undersökningar. När allt detta är gjort, vilket tar ungefär två års tid, kommer vi att ha svaren på miljökonsekvensbedömningen osv. Då kommer vi också att ha en mera exakt kostnadsbild. Då kommer landskapsregeringen, enligt vad jag kommer att föreslå för den övriga landskapsregeringen, att föreslå att vi går till lagtinget och antingen säger att det blir ingenting av, vi går inte vidare därför att det är antingen för dyrt, det blir för stora problem av olika orsaker, eller så begär vi lagtingets lov att gå vidare för att uppgöra fullständiga anbudshandlingar. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman!

Jag förstod av svaret att det var för tidigt att säga ja eller nej till projektet i det här skedet, och det har jag en viss förståelse för. Summan 64,1 miljoner euro som man diskuterar med expertis och också om man tar hänsyn till de kostnadsberäkningar som gjordes i kortruttsmeddelandet för schaktning, sprängning osv., så sammantaget pekar mycket på att det kan vara en relativt realistisk summa som förefaller ganska hög. Jag tror att man från landskapsregeringens sida bör räkna bakvägen, dvs. få reda på hur mycket kan man inbespara med kortruttstrafiken på färjtrafiken? Hur mycket mervärde får vi av förbättrad infrastruktur? Sedan kan man på basen av den summan ta ställning till vilken investeringsnivå projektet kan bära. Kan landskapsregeringen tycka att det är en förnuftig strategi?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Jo, det är en förnuftig strategi och det är på det sättet vi också har funderat, att vad kostar dagens trafik, vad kommer trafiken till Föglö och Kökar att kosta i morgon, nästa år, om tio år? Så ställer man det mot den summan. Som jag har sagt tidigare är våra 40 miljoner nu över 60 miljoner euro. Så är det och det var det vi sade, att vi vill göra en utredning för att verkligen ta reda på vad det kostar för det höjdes röster att man skulle kunna bygga en tunnel för 30 miljoner; det var de mest optimistiska, medan pessimisterna sade 100 miljoner. Därför sade vi i landskapsregeringen att nu måste vi verkligen gå vidare för att se vad experten anser att prislappen är utgående från de undersökningar som görs. Den första indikationen från liknande projekt i Norge var ungefär 40 miljoner, men hittills har det visat sig att det inte håller.

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman!

Orsaken till att jag ställer frågan är att jag känner en viss rädsla för att när man i den här typen av projekt lägger ner så stora belopp i projekteringen blir de helt plötsligt självgående. Man tycker att man har satsat så mycket pengar att det inte går att stoppa mera. Jag vill defintivt Föglöprojektet allt gott, det är inte fråga om annat, men jag tycker att man från landskapsregeringens sida måste veta vad man gör och också vi från lagtinget, så det är därför jag ställer frågan. Jag tycker att landskapsregeringens svar lite signalerar att man i det här skedet har en något vag strategi, men vi får kanske vänta och se tiden an, för det är inte 40 miljoner som har blivit 60 miljoner utan uträknat med dagens priser plus att längden på tunneln har ökat från 5 kilometer till 5,5 kilometer, så redan där har vi 10 procent och det gör att vi är uppe mot den här summan 60 miljoner. Jag har inte det underlaget att jag kan säga att det här är för dyrt men det förefaller att bli svårt att klara av projektet.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Det återstår att se och det är därför vi gör undersökningen. Jag håller inte med ltl Anders Eriksson att det skulle vara vagt och att vi inte riktigt vet vad vi gör. Jag tycker att vi har en jättebra strategi. Jag har redovisat det för landskapsregeringen att vi hittills har gjort av med 130.000 euro för projektet. Vi kommer ytterligare att göra av med, tippar jag, 400.000-500.000 euro i undersökningar, i planer, i miljökonsekvensbedömningar, i riskanalyser osv. Totalt sett kommer vi alltså att ligga på en kanske 600.000 euro den dagen vi kommer lagtinget och begär att få gå vidare. Lagtinget har gett oss i princip fria tyglar i budgeten med 1,5 miljoner att gå ännu längre, men jag kommer att föreslå för landskapsregeringen att vi kommer tidigare än vad fullmakten stadgar att gå till lagtinget för att få gå vidare och göra upp fullständiga entreprenadhandlingar. Lagtinget kommer alltså att kunna stoppa projektet i ett ganska tidigt skede om lagtinget så vill.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Mika Nordberg har återtagit sin fråga. Den har blivit besvarad. Frågestunden är härmed avslutad.

 

 

Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 10.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.10.20).

 

 

Originalfil