Plenum den 18 november 2013 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 18 november 2013 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Remiss. 1

1    Budget för landskapet Åland 2014

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 1-50/2013-2014)

För kännedom.. 60

2    Landskapsandelarna 2014

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2013-2014)

3    Främjandet av invalidpensionärernas återgång i arbete

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2013-2014)

Plenum slutar 60

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamöterna Christian Beijar, Igge Holmberg och Sara Kemetter anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i Pohjola Nordens seminarium ”Nordens plats i Europa” i Helsingfors. Beviljas.

Remiss

1         Budget för landskapet Åland 2014

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 1-50/2013-2014)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Regler för budgetdebatten har tidigare delats ut till lagtingets ledamöter. Vid dagens plenum hålls en inledande diskussion om den allmänna motiveringen. Lantrådet inleder och därefter talar finansministern, åtföljd av lagtingsgruppernas representanter. I mån av tid fortsätter debatten därefter idag fram till klockan 17.00

Debatten fortsätter vid morgondagens plenum klockan 09.30 då social- och miljöavdelningens förvaltningsområde, näringsavdelningens förvaltningsområde och landskapsregeringen och kansliavdelningens förvaltningsområde diskuteras.

Vid onsdagens plenum debatteras utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde och trafikavdelningens förvaltningsområde. Avvikelser från den här tidtabellen kan dock förekomma.

Talmanskonferensen rekommenderar följande tidsbegränsningar: Gruppanföranden: 10 minuter, ministrarnas presentationer: 10 minuter och enskilda ledamöters anföranden: 5 minuter. Jag ber ledamöterna att respektera rekommendationen eftersom debatten på så sätt blir intressantare.

Diskussion.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman, ärade lagtingsledamöter och ålänningar! Ett budgetarbete i dessa tider kräver mycket eftertanke och många diskussioner. Dels har vi ett ekonomiskt läge inom landskapets och kommunerna som stämmer till eftertanke, dels har vi en framtid som ställer stora krav på oss att agera klokt idag för att klara morgondagens utmaningar för att Åland ska vara framgångsrikt och konkurrenskraftigt som vi önskar också om 10-15 år. Det är hög tid att tänka längre än en mandatperiod åt gången.

Landskapsregeringen ger därför till lagtinget ett förslag till budget för 2014 som innehåller många reformer som syftar till att på ett långsiktigt sätt förändra vårt samhälle så att vi kan klara av att finansiera en god service till medborgarna också framöver. Jag och landskapsregeringen har därför ägnat mycket tid åt att diskutera vilket samhälle vi vill att Åland ska vara på lång sikt och hur vi ska klara de ekonomiska och demografiska utmaningar som väntar.

För att ett samhälle ska vara starkt och stå sig starkt i förändringarnas alla skeden är det viktigt att lyfta fram vårt samhälles styrkor och möjligheter. Kunskaper, traditioner och färdigheter som vi har och som är möjligheter till utveckling och framtidsnäringar.

Det åländska samhällets styrkor är den sociala sammanhållningen, gemenskapen, entreprenörsandan och människornas starka känsla för sitt närsamhälle, naturen och kulturen. Styrkor finns också i medborgarnas höga utbildningsgrad, mod, kreativitet och affärssinne. Allt detta kan omvandlas till nytänkande inom företag, turism, kulturliv och för den offentliga sektorns förändringsbehov.

För att förvalta och ta dessa styrkor tillvara krävs det ett uthålligt och konkret samarbete mellan offentlig sektors olika myndigheter, kommuner, kommuner och landskap och mellan det offentliga och den privata och den frivilliga sektorn. Två tankar som borde vara övergripande. 1) Samarbete gör oss alla starkare. 2) Åland är en helhet och vi ska se till helhetens bästa.

Vi inom det offentliga måste samarbeta med varandra. Vi måste tillsammans fråga oss vilket samhälle vi vill ha och hur vi kan utveckla det.

Den här regeringen vill se flera jobb på Åland, flera ålänningar och flera starka företag. Vi vill skapa förutsättningar för fortsatt god välfärd, gott företagsklimat, arbete åt alla och full sysselsättning på arbetsmarknaden. Ett Åland som växer i folkmängd, arbetsplatser och kompetenser växer sig starkare och kan konkurrera med kringliggande regioner. I dessa dagar är urbaniseringen en urstark trend. I Sverige, Finland och i övriga Norden töms landsbygden och folk flyttar till storstäderna. Stockholm växer med 35 000 invånare per år. Trots det växer Åland också, som en av få öar i Östersjön, med några hundra personer per år. Det är enastående och något vi måste hålla tag i.

 Alla västvärldens samhällen behöver tillväxt för att få den ekonomiska kraften att utvecklas. Den tillväxtkraften har vi i Norden haft nu sedan andra världskriget. Varje generation har bara fått det bättre. De nordiska ekonomierna har stärkts, man har kunnat investera i de faktorer som skapar tillväxten; infrastruktur, utbildning, innovationer, industri och hyggliga löner för dem som utför jobben. En stark offentlig sektor har backat upp den privata genom att bygga bostäder, vägar, hamnar, broar, gett utbildning, social service, barn och äldreomsorg och hälso- och sjukvård.

Med det offentliga Åland menar vi alla de varor och tjänster vi producerar tillsammans inom den gemensamma sektorn, landskapet och kommunerna. De beslut vi tar inom offentlig sektor påverkar hela vårt samhälle. Landskapet köper in varor och tjänster årligen för 80 miljoner euro. 80 miljoner som går till privat sektor och därmed påverkar näringslivet mycket. Därför är vi måna om att också ha en fortsatt hög investeringsnivå och fortsätta bygga det som samhället behöver; vägar, broar, geriatrisk klinik, polishus med mera för att hålla byggsektorn igång.

Offentlig sektor är en trygghet för alla ålänningar och helt nödvändig för att ge de tjänster och de förutsättningar som krävs och för att företagens tillväxt ska kunna ske. Det är också viktigt att se att det offentliga Åland varje dag producerade varor och tjänster som är efterfrågade och uppskattade.

Den offentliga köpkraften måste också värderas och ses som en viktig faktor när det gäller hela samhällsekonomin och offentlig sektors agerande när det gäller att upprätthålla tillväxtfaktorer såsom arbetsplatser och dess påverkan på BNP.

Landskapsregeringen har därför varit mån om att lägga en budget som är återhållsam när det gäller den offentliga konsumtionen, eftersom vi fortfarande dras med ett underskott, men som också sparar för kommande tider. Vi har också varit måna om att lägga ett budgetförslag som skapar stabilitet i vårt samhälle, som ger den trygghet som ålänningarna förtjänar i form av en fortsatt högt prioriterad hälso- och sjukvård, utbildning och andra offentliga tjänster.

Landskapsregeringens mål är att göra välavvägda, måttliga inbesparingar och genomföra strukturella förändringar för att uppnå en hållbar balans i ekonomin utan att bromsa in för hårt i ett läge när också kommunerna ser om sina hus och näringslivet befinner sig i en nedtonad fas.

Vi har velat ge lagtinget ett budgetförslag som tjänar sitt samhälle väl, som syftar till utveckling på många plan och som fortsatt ger ålänningarna en god stabil välfärd.

Däremot har vi velat visa att vi befinner oss i en mycket intressant fas av samhällsutvecklingen där under 2014 ska göras mycket viktiga politiska ställningstaganden bl.a. för den kommande självstyrelseutvecklingen. På fredag håller den blandade kommittén, under president Tarja Halonens ledning, sitt andra möte. Vi skriver historia med detta arbete, där folkvalda politiker för första gången– inte tjänstemän och experter – där representanter för Ålands lagting och Finlands riksdag för första gången någonsin nu ska enas runt en kommande självstyrelselagsreform.

Under 2014 vill också landskapsregeringen att Ålands lagting fattar ett viktigt framtidsbeslut om att Åland ska bli ett hållbart samhälle. Vår kamp med riksmyndigheterna om att Åland ska få bygga ut sin vindkraft ska vara ett led i arbetet mot hållbar utveckling och grön energiförsörjning. Vi ska också diskutera mera och i bredare kretsar hur begrepp som ”tillväxt” och ”köpkraft” som nu ska upprätthålla ekonomierna, bör få en ny innebörd. De tillväxtdrivna ekonomiernas problem är jordklotets begränsade resurser som vi måste börja hantera på ett nytt sätt om inte klimateffekterna, som vi redan ser härja och sprida förödelse runt jordklotet, ska kunna bromsas.

”Köpkraft” måste få en annan innebörd när vi människor just nu och framöver konsumerar många fler jordklot än det enda vi har. Just nu ska vi ålänningar mäkta att konsumera för att upprätthålla butiker både i Mariehamns centrum och i Maxinge och lokala lanthandlare. Det är tufft.

Konsumtionen är idag för många en av de viktigaste drivkrafterna i livet. För att kunna konsumera mycket måste vi också jobba hårt för att ha råd att hänga med och kunna köpa den senaste I-phonen och den snyggaste bilen. Vi vet att detta inte är hållbart på lång sikt, vare sig för individer, samhällen eller för jordklot.

Sedan 1950-talet har konsumtionen i våra länder tredubblats. Tyvärr har inte välbefinnandet och människors välmående utvecklats på samma sätt. Åland kan mycket väl förbli attraktivt som boendeort om vi kan profilera oss som ett ställe där arbetsliv, familjeliv och fritid är mer harmoniskt förenade. Där vardagen är naturnära, livet inte lika stressigt och den sociala gemenskapen stark och där vi satsar på en livshållning, energi och matförsörjning som bygger på värderingar där natur och miljö inte kommer till skada.

Ett hållbart samhälle är också ett jämställt samhälle. Om ni tar del av den bilaga landskapsregeringen tillfogat budgetförslaget om mäns och kvinnors hälsa och ohälsa kan man konstatera att för mycket stress och tunga krav både hemma och i arbetslivet skapar ohälsa och sjukdomar. Att vårt samhälle och även de nordiska samhällena i stort fortfarande har en lång väg kvar att gå mot ett jämställt samhälle är bara att konstatera.

I denna budget och åren framför oss föreslår vi också förändringar inom den offentliga sektorn. Landskapsförvaltningen genomgår många stora förändringar.

Vårt mål är att skapa en bemötande, serviceinriktad och modern förvaltning med lättillgängliga offentliga, digitala tjänster. Vi sammanför och skapar större helheter som inte är lika sårbara som dagens en-persons-myndigheter. Vi förändrar landskapets förvaltning, men vill också i högra grad än tidigare samarbeta mer konkret med kommunerna bl.a. inom den tekniska sektorn, kring utvecklingen av den digitala agendan och en utvecklad och förbättrad samhällsplanering.

Inom samhällsservicereformen vill vi under de kommande åren gå från ord till handling. Det finns en stor reformstyrka och förändringsvilja i det här budgetförslaget.

Vi vill, genom denna breda regeringskoalition, visa att vi kan samarbeta trots ideologiska skillnader – gå i bräschen för mer, fördjupat samarbete i hela landskapet. Gör vi mer gemensamt, kan vi göra saker bättre, ge ålänningarna bättre service och samtidigt spara resurser. För det krävs att alla vi folkvalda och tjänstemän på landskaps- och kommunalnivå har hela Ålands bästa i åtanke, Åland som en gemensam helhet och som ställer sina medborgares intressen främst.

Landskapsregeringen föreslår att samhällsservicereformen under 2014 går vidare i med konkret förändringsarbete och lagstiftning på sex punkter:

1        En gemensam kommunal myndighet för all social service utom barn och äldreomsorg, Kommunernas socialtjänst.

2        Byggnadstillsyn och byggandsrådgivning som är mer gemensam för kommunerna.

3     En regional utvecklingsplan med fokus på samhällsplanering, tillväxt och hållbarhet.

4     Ett samarbete mellan kommunerna framförallt Mariehamns stad och landskapet kring vägförvaltning, verkstad och lager.

5        Att vi följer räddningslagen för att ha en gemensam brand- och räddningsmyndighet.

6        Samt att vi skapar ett gemensamt ekonomiskt servicecentrum för både landskapet och kommunernas ekonomi- och personaladministration.

”Åland är ett paradis när det gäller närdemokrati, men det är inte ett paradis för förvaltning”, sade kommunforskare Siv Sandberg när hon med kollegor från Åbo akademi var här för att inom ramen för våra gemensamma tankesmedjor diskutera samhällsservicereformen. Det är en viktig tanke att ha med sig i detta fortsatta arbete som eftersträvar likvärdighet och rättsäkerhet.

Jag vill tacka kollegorna i landskapsregeringen för ett konstruktivt samarbete i god anda och regeringspartierna centern, moderaterna, obundna och socialdemokraterna för förtroendefulla och goda diskussioner.

Jag vill också tacka förvaltningen och dess personal för ett gott arbete med budgeten för 2014 och hoppas på givande diskussioner och ett gott bemötande här i lagtinget. Tack!

Ltl Axel Jonsson, replik

Talman! Tillväxt är grunden i den nordiska välfärdsmodellen, ungefär så uttryckte sig lantrådet i sin presentation. Tillväxt och nytänkande inom näringslivet var återkommande formuleringar som vi kunde höra lantrådet säga och det här var tydligen viktigt för framtiden. Vilka konkreta åtgärder i budgeten för 2014 kan vi se för ett starkt näringsliv, som faktiskt har befunnit sig i en recession tre år i rad. Vilka konkreta åtgärder kan vi se för att kompensera för en ökad offentlig konsumtion, för minskade investeringar, för ett höjt skattetryck och för sänkta stöd till livsmedelsklustret?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det finns väldigt mycket av de åtgärderna, vill jag påstå. När vi kommer till näringsavdelnings förvaltningsområde så tror jag att näringsministern era konkret kommer att presentera vad som finns där.  Det är viktigt att lyfta upp att det i den här budgeten finns fler och mer resurser för satsningar och investeringar både inom lantbrukssektorn och inom övrigt näringsliv. Det finns också många utvecklingsprojekt, både i staden och på landsbygden, kring utvecklingsbolag som ska stärkas och vi ska jobba bredare än tidigare. Det finns också många förenklingsarbeten på olika plan, man ska förenkla för företagen för att de ska kunna fokusera sin kraft på utvecklingen av bolagen och vi hjälper till att minska reglerna. Vi har olika regelråd och översyn av vår miljölagstiftning.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det låter ju fint, men tittar man i budgeten så ser man att näringsavdelningen minskar sina kostnader med 3,7 procent, pengar som annars går ut till det åländska näringslivet just för att skapa tillväxt och framtidstro bland våra företagare. Företagarna är ändå grunden i vår välfärdsekonomi som lantrådet sade. Vi ser också att man planerar framöver att skära ner på investeringarna. Det är också satsningar som skapar arbetsplatser och sysselsättning ute i den privata sektorn och vi ser ett höjt skattetryck över hela Åland. Vi ser att kommunerna nu, p.g.a. indexjusteringar som uteblir och landskapsandelar som har dragits ned med 4 miljoner förra året, tvingas höja sina kommunalskatter med 0,5 procent i medeltal. Det här är ju direkta konsekvenser av landskapsregeringens ekonomiska politik och som allt annat än skapar förutsättningar för vårt näringsliv att vända recessionen till tillväxt. Hur tänker landskapsregeringen hantera det här framöver? För situationen idag är inte tillfredsställande.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Tvärtom, ltl Axel Jonsson, jag tycker den här budgeten skapar mycket stark framtidstro. Jag tror att det är synnerligen viktigt för ett framgångsrikt näringsliv att man också har en framgångsrik och effektiv offentlig sektor, där vi kan skapa effektiva och bra tjänster för våra medborgare och där medborgarna känner sig trygga. Då är vi också ett attraktivt samhälle som kan rekrytera arbetskraft och kompetenser, det är mycket viktigt.

Jag vill påstå att det fortsättningsvis finns en hög investeringsnivå, en hög investeringsvilja i den här budgeten och det kan också bli så framöver med tanke på att vi har en beredskap att också under 2014 ha tilläggsbudgetar i form av investeringar i broar om läget kräver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I tider av god ekonomi och stabilitet i samhället så skulle det ha varit ett trevligt inledningsanförande av ett budgetförslag. Om inte sådana begrepp som finanskris, överskuldsättning och underskott i länders och regioners ekonomier skulle finnas med oss varje vardag så skulle det har varit trevligt. Men den verkliga bilden av Åland idag, jämfört med det som beskrevs av lantrådet, är att vi har en sjunkande tillväxt, vi har ett betydande åländskt rederi som friställer människor. Vi har en byggsektor som förmodligen i vinter kommer att bli övertalig i personalen. Vi har skattehöjningar i kommunerna, vi har kommuner som tappar landskapsandelar, vi har en ökande arbetslöshet och vi har till och med ett brutet förtroende mellan landskapsregeringen och näringslivet till vissa delar. Och så har vi ändå ett stort underskott. Det här är den verklighet såsom vi kan läsa den ur den här budgeten.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Landskapregeringen har inte någon avsikt att skönmåla verkligheten. Nog kan vi också se problemen och utmaningarna som finns i våra kringliggande regioner och på Åland när det gäller den långsiktiga utvecklingen. Men vi hanterar läget, vi har kavlat upp ärmarna för flera år sedan och börjat jobba för att hitta de här metoderna så att Åland också på lång sikt ska klara den här situationen. Det är därför som vi lägger en budget idag som innehåller en mängd reformer, en mängd satsningar på framtiden eftersom vi tror väldigt starkt på att man inte bara kan spara sig fram till utveckling. Tvärtom, man måste satsa sig fram till utveckling. Därför är den här budgeten väldigt balanserad, den sparar 10 miljoner euro som vi har lagt åt sidan för att spara till kommande behov. Vi har också strukturomvandlat oerhört mycket och vi investerar, absolut.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ja sparar, ni tar 10 miljoner från PAF och lägger det åt sidan. Det är ju inte att spara, det är att hantera ett överskott från PAF.

Redan för två år sedan, när regeringsprogrammet lades, sade lantrådet att den här regeringen ska kavla upp ärmarna och vidta åtgärder. Ett av huvudmålen var att skapa en offentlig ekonomi i balans. Landskapets budgetekonomi skulle också i balans. Den målsättningen har man lämnat och nu, två år senare, säger man att nu ska man kavla upp ärmarna för att nästa år börja göra saker och ting. När nästa år har passerat så har 75 procent av den här mandatperioden passerat och då finns det inte särdeles mycket kvar att göra. Tiden går och ni bara kavlar upp ärmar.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror nog att man måste ha ett ganska långsiktigt perspektiv på det här. Som jag sade i min inledning så är det nog dags att tänka längre än en mandatperiod. De här frågorna, förändringar av strukturell karaktär i vårt samhälle som nu är på gång och som är verkligt betydande, tar också tid att åstadkomma. Det tar framförallt tid innan det får full budgeteffekt, vilket ltl Perämaa vet lika väl som jag. Därför krävs det att någon börjar, någon sätter igång, någon kavlar upp ärmarna, någon tar tag i situationen och det är precis det som den här regeringen nu gör. Att det sedan inte är klart på ett år eller två år är sådant som man får leva med. Det finns en framtid också efter 2015.

Dessutom är en budget i balans fortfarande ett mycket angeläget mål. Det beror precis på hur man väljer att se det. Man kan säga att årets budget har ett underskott på 9,9 miljoner, men den sparar också en reservering, 10 miljoner. Det är inte så dåligt läge.

Sedan har vi också år framför oss som har många utmaningar. Jag är övertygad om att vi är precis på rätt väg om vi vill uppnå en budget i balans.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Lantrådet säger att man behöver se på lång sikt för att få en budget i balans. Men på sidan 10 skrivs att budgeten inte kommer att vara balans. Den diskussionen kanske kan avslutas.

Om man ser på arbetslöshetsgraden på lång sikt så är arbetslösheten den högsta sedan 1999. Den har ökat för varje år. Lantrådet säger att man vill ha flera jobb på Åland och full sysselsättning, det betyder noll procent. Men just nu är arbetslösheten högst på 14 år.

Vad gäller dagens konjunkturläge så är det kanske lättast att öka arbetsplatserna. Hur ser lantrådet på möjligheterna att öka på arbetsplatserna? Nu går det tvärtom om man ser på lång sikt, man bara minskar på arbetsplatserna.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror nog på att man måste ha lite längre perspektiv när man diskuterar de här sakerna. Full sysselsättning måste vara ett mål som varje regering önskar uppfylla, att ha människor i arbete. Det är riktigt att arbetslösheten stiger på Åland och har stigit under en tid. Det är viktigt att ta tag i den situationen och dämpa utvecklingen medan tid är. Men det är fortfarande en arbetslöshetsgrad som är hanterbar. I jämförelse med andra regioner är det ett ganska gott utgångsläge. Jag tycker inte heller att man ska svartmåla situationen alltför mycket. Jag tror att det är viktigt att i det här läget också visa på samhällets styrkor och möjligheter och hur vi tillsammans kan jobba oss framåt och skapa framtidstro. Ett av de viktigaste budskapen i den här budgeten är att vi både hanterar och förändrar offentlig sektor och också skapar framtidstro genom att satsa framåt. 

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Lantrådet preciserade att det var en målsättning. Siktar man mot stjärnorna så når man trädtopparna. Det betyder inte noll procent utan det betyder någon procent. Vi har fortfarande inte full sysselsättning inom några år.

Jag tror inte någon är ute efter att svartmåla, men man måste också se vart trenden är på väg och om man behöver vara orolig för att kurvan går åt fel håll. Vi vet att arbetslösheten under 25 år ökar hela tiden, den var över 8 procent i oktober.

I oktober fanns det 92 lediga arbetsplatser, 59 färre än året före. Om man jämför det med dem som är arbetslösa så motsvarar det ungefär 17 procent arbetsplatser. Jag är inte ute för att svartmåla, men nog måste man också ta de här siffrorna på allvar och vara orolig och faktiskt se på siffrorna som de är.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, naturligtvis. Därför är det viktigt att landskapet också lägger en balanserad budget i det här skedet och som på ett behärskat sätt är med och förändrar samhället.  Därför har vi inte velat skapa ett läge som bidrar till ytterligare arbetslöshet, utan en situation som ser till att balansera upp den här situationen. Det finns definitivt mycket att arbeta med för att skapa flera arbetsplatser och flera jobb i vårt samhälle. Full sysselsättning betyder inte på något ställe på jorden noll procent. Det betyder att så många som kan är i arbetet. Den lyckan har vi haft under många, många år på Åland, att ha nästan som många det bara går i arbete. Framförallt kvinnorna är de mest sysselsatta i hela Norden. På det sättet har vi haft en god sysselsättning på Åland.

Den här budgetdebatten är också till för goda förslag och goda konstruktiva alternativ. Jag hoppas att liberalerna och andra som är mycket oroade för situationen bidrar med detta under diskussionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterade att lantrådet sade att man ska agera klokt idag för att möta morgondagens utmaningar och det är ett förnuftigt uttalande. Det är viktigt att man också jobbar för det i praktiken.

Jag känner en oro för processen med avräkningsgrunden. Från riksmyndigheternas sida vill man inte riktigt ta tag i den här frågan fast det enligt självstyrelselagens 47 § är ganska klart och tydligt hur detta ska skötas. Man skjuter det framåt och man tycker på något sätt att man kan hantera det här i samband med självstyrelselagsrevisionen. Är landskapsregeringen medveten om att det här kan visa sig vara en väldigt ödesdiger väg att gå. Det här är väl helt skilda processer. Det är viktigt att man får avräkningsgrunden ändrad, det finns klara motiv för det. Landskapsrevisorerna listade en hel lista för fem år sedan. Vi måste få de här båda frågorna åtskilda. Är detta något som man har funderat på i landskapsregeringen?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, inte bara funderat på, för länge, länge sedan sade vi, mycket klart och tydligt, att det här är helt olika saker. Vår önskan har inte varit att avräkningsgrunden ska föras in som en diskussion i den stora självstyrelselagsreformen. Det är två separata frågor. Därför har de också hanterats som separata frågor. Landskapsregeringen och finansministeriet gjorde i fjol en gemensam rapport som blev klar den 14 januari 2013. Vi har också däremellan fört diskussioner med finansministeriet eftersom man konstaterar i den utredningen att vi har olika åsikter. Landskapsregeringen avser att ta upp diskussionen på onsdag med statsministern.

Ltl Anders Eriksson, replik

Lantrådet sade att man hade tagit upp den här frågan klart och tydligt. Min minnesbild är den att när man for till Helsingfors och skulle diskutera de här frågorna så sades det ifrån landskapsregeringens sida, jag minns inte om det var lantrådet eller vicelantrådet, att man förstod att det var svårt att ta upp den här frågan just då i Helsingfors. Det gjorde mig väldigt orolig. Självstyrelselagen är tydlig, 47 § visar klart och tydligt hur den här processen ska gå till. Vi har förlorat oerhört mycket pengar på att vi inte fått avräkningsgrunden ändrad. Även om det finns olika åsikter så ska man hålla sig stenhårt till självstyrelselagen för att komma vidare. Det är nog inte bara att diskutera, utan man måste faktiskt också agera, ärade fru lantråd.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag vet inte om ltl Anders Eriksson var klar över att vi på aftonskolan hade upp frågan om avräkningsbeloppet. Vi har absolut inte väjt för den här frågan med hänsyn till någon annan fråga. Däremot var det då också aktuellt med vindkraften. Hittills har vi i alla fall fått ett politiskt bra besked kring vindkraften och det ska också gå vidare och diskuteras. Från åländsk sida har vi varit helt klara med att det är två skilda frågor och vi önskar att man tar upp avräkningsbeloppet och en justering av det. Men om ltl Eriksson har läst den här rapporten som gjordes mellan finansministeriet och landskapet tjänstemän så visar rapporten att det de facto inte är så enkelt att tolka självstyrelselagen i den här frågan. Man hittar i så fall grund för höjning med kanske 0,46 eller möjligen 0,47. Det är ett läge där den finska regeringen och landskapsregeringen har olika åsikter. Därför kunde en väg framåt vara att föra frågan till Ålandsdelegationen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Lantrådet säger att nu ska landskapsregeringen gå från ord till handling. Detta i ett ganska välformulerat och mycket ordrikt anförandet där lantrådet också presenterar en väldigt ordrik budget. Vi har försökt titta på hur landskapsregeringen nu tänker gå från ord till handling. På vilket sätt kommer man nu att konkretisera sina ord? Det är väldigt svårt att se det. Lantrådet räknar upp några reformer som ska genomföras, men inte hur. Hur kommer den sociala reformen att genomföras i verkligheten så att kommunerna också är delaktiga i den processen? Min känsla idag är att landskapsregeringen är en ganska lång bit från kommunerna.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, absolut, det finns mycket att diskutera vidare. Jag vill hävda att vi har greppat den här stora reformen på ett bra sätt. Vi har haft många öppna diskussionstillfällen där vi har ägnat mycket gemensamma funderingar kring vilket samhälle vi vill ha. Hur ska Åland se ut framöver? Det är en ganska viktig diskussion. I det samtalet har det framkommit att vi ska göra mera gemensamt. Vi ska se över våra strukturer så att vi gör mera gemensamt som både blir bättre och mera kostnadseffektivt för ålänningarna. Vi ska se Åland som en helhet, vi ska planlägga Åland som en helhet, ta fram styrkorna och bereda marken för företagsetableringar och bosättning. Det är viktiga frågor som kommunerna i de här diskussionerna har framhållit.

Det gäller att samordna allt utom barnomsorg och äldreomsorg på ett bra sätt och med kompetent ledning i kommunerna socialtjänst. Likvärdig service till alla ålänningar har också varit en hög önskan. Därför har vi gått konkret vidare med att tillsätta en lagberedningsgrupp som nu tittar på den konkreta propositionen för att skapa den här myndigheten.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Verkligheten ute i de åländska kommunerna skiljer sig ganska betydande från landskapsregeringens bild av hur man är med i det här reformarbetet. Ja, det har varit några stormöten där man har diskuterat allmänt.

Dagens tidning kom nog som en kalldusch för väldigt många kommuner, landsortskommuner och särskilt svaga kommuner. Man ser vad notan kommer att bli som landskapsregeringen avser att skicka ut till kommunerna. Utöver den notan kommer även det som landskapsregeringens redan skickar ut i form av Gullåsenavgiften som snurrar på och det tär på kommunernas ekonomi. Väldigt många kommuner måste höja sin skatteprocent just för att landskapsregeringen inte har sett till helheten och en stabil välfärd.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, vi har definitivt sett till helheten. Vi vet att vi har ett ekonomiskt läge där alla är tvungen att vara med och bidra. På Åland ser vi idag att kommunerna höjer skatterna något. Den indexjustering som landskapet inte kommer att göra, den betyder, av den totala skattehöjningen på Åland, 25 procent. Det motsvarar ungefär 700 000. Återstoden av beloppet beror på andra kostnader. Man måste hålla i minnet att bara under den förra mandatperioden kom det tre lagförslag från landskapsregeringen; ÅHS-lagen, handikappservicelagen och barnomsorgslagen, vilket betydde betydande nya kostnader från kommunerna. Man måste titta tillbaka på vad det här har betytt. Det finns ett sådant utvärderingsarbete nu i årets budget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag kan inte polemisera i ett annat replikskifte. Jag ska be att få återkomma till barnomsorgslagen och handikappservicelagen för där har lantrådet fel. Jag ska ta upp det som ett exempel i mitt anförande.

Jag tycker om lantrådets sätt att prata om att man ska se längre än en mandatperiod. Jag tycker om när man diskuterar hållbar ekonomi. Jag skulle vilja lyfta fram en hållbar ekonomi för de åländska kvinnorna.

 Nu ser jag detta igen, fina ord som många har påpekat. Det är väldigt vackert prat om att man vill ha en rättvis lönepolitik, man vill ha jämställdhet i arbetslivet men jag hittar ingen verkstad. Jag sökte på finansavdelningen. Nu vill jag veta av lantrådet, som har ansvar över jämställdhetspolitiken, hur tänker man gå vidare med arbetsvärderingen och hur tänker man säkra så att de åländska kvinnorna får en hållbar ekonomi i framtiden?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag ska med nöje lyssna till ltl Sjögrens anförande om dessa lagar, det ser jag fram emot.

Precis som ltl Sjögren och många av oss vet i den här salen så har arbetsvärderingsfrågan varit mycket svår för landskapsregeringen och fackföreningarna under många år. Nu skriver vi i budgeten att när vi tar tag i den här frågan då måste den också hålla ända in i mål. Det betyder att vi som arbetsgivare måste veta varför vi fortfarande har ojämnställda löner inom landskapets förvaltning. Varför är bilden som den här? Hur avtalar vi idag mellan män och kvinnor när det gäller lönenivåer? Den här analysen måste vi först göra så att vi har klart för oss hur vi hanterar frågan om varför bilden fortfarande är så sned som den de facto är fortsättningsvis.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Men lantrådet, vi vet ju det! Landskapsregeringen skriver själv i sin bilaga: ”Kvinnors och mäns livsvillkor och hälsa; mammorna har huvudansvaret för omvårdnaden, kvinnorna är mest aktiva på arbetsmarknaden, har minst arbetslöshet, låglöneyrkena domineras av kvinnor, sjukskrivningarna ökar bland kvinnor.” Vi vet allt detta. Vi vet att det är könsmaktstrukturer. Det behövs inte bara att man kavlat upp ärmarna, utan att man verkligen visar. Den här landskapsregeringen har ju lagt en hel del av arbetsvärderingssystemet på is, vilket man gjorde innan det blev ett litet nyvaket uppslag i de lokala medierna, att det står dåligt till inom landskapsförvaltningen när det gäller jämställd lönepolitik.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag håller inte alls med ltl Sjögren. Nu talar Sjögren inte längre om lönesituationen inom landskapsförvaltningen. Nu talar Sjögren om hela bilden, varför kvinnors löner och försörjning de facto är mindre totalt sett i hela samhället och vad det leder till i pensioner osv. Där, kära vänner, om det fanns en snabb lösning så antar jag att den skulle ha kommit på bordet för länge, länge sedan. Vi har väl åtminstone i 30 år varit eniga i Norden om att vi ska ha ett jämställt samhälle, men så lite har hänt. Ingen enskild person kan ändra på detta. Det är ju ett enormt arbete som många och alla måste delta i. Däremot är det min absoluta övertygelse att det inte finns någon klarlagd bild om varför lönenivåerna också i landskapsförvaltningen fortfarande är ojämna och där vill jag börja det här förändringsarbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ett genomgående tema i lantrådets presentation var reformer. Beskrivningen ”en mängd reformer är aktuella” fick vi höra. Jag räknade till tre reformer i sammanfattningen. Nytt självstyrelsesystem, ja, jag är lite inblandad i den processen, möjligen från 2022. En hållbar utveckling, ett hållbart samhälle ja, men det är ju någonting som måste genomsyra all verksamhet, inte minst nu när vi ser hur det ser ut i vår värld, så det kan jag inte se som en reform överhuvudtaget. Det är någonting som måste finnas där hela tiden. Det tredje var reformer inom den offentliga förvaltningen. Ja, jag har någon kunskap om den verksamheten. Jag menar att där pågår en kontinuerlig reformprocess som är helt nödvändig för att man ska hänga med i tiden. Lantrådet efterlyste förslag. Mitt förslag är att färre måste göra mera.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag ber nog ltl Jansson att läsa budgetförslaget lite noggrannare. Jag tror nog att han kommer åtminstone till 20 ganska vitala stora reformarbeten, som finns nämnda i budgeten. En del är redan igångsatt och annat ska starta upp.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Förvisso, men jag tillämpade i min replik en allmän debatteknik, jag reflekterade till ett anförande och inte till en bok. I lantrådets presentation räknade jag till dessa tre reformer vari det naturligtvis ingår en mängd delreformer.

Nu har vi i stort sett talat inåtriktat i förvaltningen. Men, var är utmaningarna inom vårt näringsliv? Ett ledarskap som vänder sig utåt och inte bara inåt. (Hörs dåligt, mikrofonen ej påslagen).

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att det är väldigt förenklat att säga att landskapets budget skulle satsa inåt. Tvärtom, våra samhällsstrukturer och vår förvaltning har inte utfört dessa reformer under många år. Därför är reformbehovet stort och därför jobbar vi nu med förvaltningen genom särskilda beställare och utförare och genom att hålla på den principiella nivån att landskapsregeringen tar fram lagstiftning och har en tillsynsverksamhet och där vi försöker att ha andra att utföra uppdragen, därmed minskar vi den egna serviceproduktionen. Bara besluten och de förändringar som skett inom sjötrafiken är väl en enorm förändring som redan delvis har inträffat. Vi har många, många andra förändringar som också finns och är på gång och vars lagstiftningar kommer till lagtinget här i en jämn ström.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Lantrådet nämnde att Åland ska bli ett hållbart samhälle. Mina tankar gick till vindkraften och vindkraftens utbyggnad. I den här budgeten finns inte något produktionsstöd till vindkraften. Vi vet ingenting om förhandlingarna och läget just nu när det gäller att få stöd via inmatningstarifferna och komma in i det finska systemet. Jag känner till att alla vindkraftbolag idag går med röda siffror. Man för ganska allvarliga diskussioner om att börja rusta ner. Hur ser förhandlingarna ut nu och hur snabbt kommer inmatningstarifferna?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det finns ett politiskt besked från regeringen som vi har fått under fjolåret. Nu görs ett arbete av regelsystemen mellan Åland och riket. Man för ständiga förhandlingar och diskussioner kring hur systemet ska läggas på plats. Det som vi vet, och som hela tiden har varit klart sedan det här beslutades, är att det här träder ikraft från 2016. Det beskedet har vi och bolagen att förhålla sig till.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det känner jag också till, men jag ville få en bekräftelse av lantrådet att det var så. Då kan man konstatera att stöden till inmatningstariffer bara kommer att gälla vissa bolag och vissa projekt.

De gamla vindkraftsparkerna kommer förblöda eller läggas ner. Har landskapsregeringen överhuvudtaget diskuterat något sorts stödsystem för att vindkraftsparkerna ska vara kvar åtminstone fram till att vindmöllorna har tjänat ut sin tid? Eller är det meningen att de bara ska förfalla eller ska man lägga ner bolagen?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vi har inte diskuterat något produktionsstöd ytterligare. Det ekonomiska läget har varit sådant att vi har fått prioritera hårt mellan våra resurser. Däremot är det min förhoppning och min uppmaning till bolagen att ändå försöka hålla ut och förbereda sig för tiderna som ska komma när det här systemet de facto är på plats. Vi hoppas att det blir en ny injektion för vindkraften som en viktig framtidsnäring för Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman, ärade ledamöter! ”Ständig omvandling skapar riktiga jobb” - det är rubriken på en ledare i Dagens Industri för några dagar sedan – och texten fortsätter – ”i centrum för arbetsmarknaden finns innovationer och omvandling. Den region eller stad som är mest kreativ får inte bara värdefulla företag och välbetalda direktörer utan också fler kunskapsarbetare. Men inte nog med det. Där uppstår också fler och bättre betalda jobb för snickare, rörmokare, byggnadsarbetare, frisörer, handelsanställda, städare och specialister som kan göra en perfekt kopp kaffe. Eftersom skatteintäkterna flyter in blir det lättare att klara de gemensamma behoven av vård, skola, omsorg, transporter och miljö. Jobb överallt! På den plats där innovationerna tryter och omvandlingen avstannar stryps jobbprocessen. Mindre problem med höga löner som sticker i ögonen kanske, men heller inte någon som beställer jobb från någon annan”.

Varför väljer jag som finansminister att citera Dagens Industri i inledningen av årets budget debatt? Ja, därför att det så väl beskriver kärnan i den ena av våra två huvudsakliga utmaningar, nämligen tillväxten och skattekraften. Den andra utmaningen är en modern, kostnadseffektiv och hållbar offentlig sektor som kan ge ålänningarna den service och trygghet som behövs- också i framtiden, en framtid som är mycket nära.

Jag tror att alla vid det här laget är medvetna om den ekonomiska kris som vi genomlever på internationell nivå men också, tyvärr, får man säga på nationell och även lokal nivå. Finland går inte bra idag och tyvärr finns det heller inte många tecken på att det skall bli en snar förbättring, snarare tvärtom.

Det här påverkar landskapets offentliga ekonomi i mycket hög grad eftersom klumpsumman, 0,45 ekonomin, bygger till allra största del på hur det går i Finland - och bara till en mindre del via den s.k. skattegottgörelsen på hur skattekraften är på Åland. Traditionellt så har Åland fått en betydande skattegottgörelse eftersom vårt näringsliv gått relativt sett bättre än det i Finland. Trotts att det går dåligt i Finland så kan vi de närmaste åren inte räkna med någon skattegottgörelse av betydelse. Skattekraften har tyvärr sjunkit så mycket här på Åland att den t.o.m. är lägre än i landet som helhet, vilket vi erfarit redan genom de sjunkande samfundsskatteintäkterna.

Målsättningen med nästa års budget är att i enlighet med omställningsbudgeten skapa förutsättningar för tillväxt i det åländska samhället inom ramen för de formella möjligheter som självstyrelsen har. Utbildning, infrastruktur, borttagande av olika hinder samt stöd av olika slag som ger våra olika näringsgrenar konkurrenskraft.

Men lika viktig är nog också den informella biten, vilket sorts samhälle skall Åland vara, ska vi vara ett samhälle där vi tror på framtiden, tänker nytt, hjälper och uppmuntrar varandra och satsar, eller skall Åland vara ett samhälle där vi drar i alla bromsar och sätter så mycket krokben för varandra som möjligt.

Avsikten med den här budgeten är att vi vill ge ålänningarna framtidstro.

I svåra och utmanande situationer, som den som vi nu befinner oss i, måste man våga tänka nytt och göra saker på annorlunda sätt.

Den här budgeten är därför troligen en av de reformstarkaste som någonsin förelagts Ålands lagting. Den tar sikte på att offentlig service och sektor år 2020, två år före det nya självstyrelsesystemet avses träda ikraft, ska vara så modernt och ha sådan produktivitet att det kan klara de utmaningar som vi då möter. Den här processen är en krävande balansgång mellan de fördelar som småskalighet, närhet och lokalt engagemang innebär å ena sidan och vad samordning, specialisering och storleksrationaliseringar å andra sidan innebär för kvalitet och kostnader.

I det längre tidsperspektivet tror jag det är klokt att vänja oss vid tanken att de förändrade behoven i samhället gör att en allt större del av den gemensamma samhällskakan kommer att gå till de s.k. mjuka sektorerna; vården och omsorgerna, medan den tekniska sektorn kommer att måsta minska och omorganiseras. Annars kommer pengarna inte att räcka till.

Utvecklingen och trenderna är entydiga, allt färre skall försörja allt fler. Vi som medborgare kommer också att måsta betala mera för den service vi får.

Fru talman! I augusti när vi skulle börja färdigställa det här budgetförslaget ska jag villigt medge att det ett tag, när alla negativa ekonomiska besked kom, kändes ganska tungt. Vi hade sammanlagt tappat cirka 33 miljoner i förhållande till tidigare prognoser, i inkomster. Enligt omställningsbudgeten och regeringsprogrammet är målsättningen att budgeten ska vara i balans senast år 2015. Vi hade då ett val, ska vi dra i alla bromsar med de konsekvenser det får för det åländska samhället eller skall vi fortsätta att tro på framtiden.

Vi valde det senare och det var i det sammanhanget som projektet 20/15 skapades, nämligen öka intäkterna och spara så att nettoeffekten blir 20 miljoner och att satsa på sysselsättning och utveckling för 15 miljoner med PAF-pengar under tre år. Allt i enlighet med de principer som antagits av lagtinget tidigare under året.

Fru talman! Den här satsningen gör att vi trots strama budgetramar kunnat ge resurser, cirka 7 miljoner till sysselsättning och utveckling, både för privat och offentlig sektor, på ett sätt som inte annars skulle varit möjligt. Av dessa 7 miljoner går 1 775 000 till tillväxt och sysselsättning, 355 000 till utbildning, 1 500 000 till samhällsservicereformen, 2 641 000 till IT-satsningar och 100 000 till integration av nya ålänningar. Dessutom finns ett belopp till disposition för projekt som aktualiseras under året och som kan vara värdefulla för vårt samhälle.

Den offentliga debatten har efter att budgeten blev offentlig till mycket stor del handlat om dessa 2 procent av budgeten. Jag hoppas att den här debatten också skall handla om de övriga 98 procenten och hur vi bäst använder de resurserna.

I budgetförslaget finns också en annan nyhet, en budgetreservering på 10 miljoner för att skapa trygghet, i första hand för de föreningar och organisationer som är beroende av PAF-medel. Vi jobbar redan på att förstärka den legala grunden för fördelningen av PAF-medel och stabilitetsreserveringen.

Landskapsregeringen är fullt medveten om känsligheten i hanteringen av PAF, både som ägare, övervakande myndighet och fördelare av överskottet från dess verksamhet. Just nu så pågår ett arbete med att modernisera och förtydliga lagstiftningen inom området så att den ska motsvara dagens krav och ligga i fas med PAF:s utveckling och verksamhet.

Fru talman! Det här budgetförslaget innebär ett formellt budgetunderskott om cirka 10 miljoner men trenden är ändå - trots vikande skatteinkomster - att vi närmar oss balans. Beaktar man reserveringen om 10 miljoner så kan man säga att intäkterna och utgifterna är ungefär lika stora. Prognosen enligt affärsbokföringsprincipen visar ett överskott på cirka 4 miljoner före reserveringar för år 2014.

När det gäller de kommande åren, 2015, 2016 osv är osäkerheten mycket stor. Vi har därför valt att visa två prognosbilder, den ena enligt senast tillgängliga uppgifter från finansministeriet och den andra svagare prognosen enligt BNP. Historien visar tyvärr att klumpsummans utveckling oftast ligger i linje med Finlands BNP utveckling, dvs. vi måste vara beredda på den sämre utvecklingen när det gäller 0,45 inkomsterna, klumpsumman.

Fru talman! Förändrade verksamheter och driftsprivatiseringarna i skärgårdstrafiken gör att antalet anställda av landskapet planeras minska netto med cirka 21 personer under verksamhetsåret.

Det här är början på en förändringsprocess som gör att offentlig sektor gör saker på ett annat sätt och upphandling av tjänster och projekt blir allt vanligare. Samtidigt blir det nu också viktigt att definiera vad som är sådana verksamheter som inte ska/kan konkurrensutsättas. Förstärkning av vår kompetens och samordning av upphandling är ett viktigt område i det här budgetförslaget för att uppnå kostnadsbesparingar.

Förändringarna i samhällsekonomin på Åland i kombination med att flera av de aviserade reformerna berör både landskapets och kommunernas ansvarsområden gör att det finns behov av både utvärdering och förändring av nu gällande landskapsandelssystem. Tidigare har man kunnat lösa mycket genom att höja landskapsandelarna, men den krassa ekonomiska verkligheten som vi har idag gör att det blir en utmaning i sig att kunna behålla den nivå vi nu ligger på, totalt sett. Det är därför glädjande att se det ökade intresse för samarbete mellan kommunerna som nu verkar finnas. Det är alltid bättre att agera medan man har egen handlingsförmåga än att vänta tills verkligheten och omständigheterna tvingar en till åtgärder.

Fru talman! Den budgetekonomiska utmaningen är stor för Åland. Landet Finland lånar cirka 10 miljarder och har en total skuldbörda på 100 miljarder, vilket nu fått EU-kommissionen att reagera. Skulle vi låna proportionellt lika mycket skulle vi ha cirka 50 miljoner i lån för nästa år, men, fru talman, vi är fortfarande skuldfria och kan sätta undan en reservering på 10 miljoner. Hur detta är möjligt, samtidigt som servicenivån och kraven på Åland i de flesta fall är större än i Finland, är svårt att förklara. Speciellt om man beaktar att vi också i genomsnitt har en lägre kommunalskatt på Åland.

Samtidigt som det här visar på styrka i den åländska ekonomin måste vi också vara medvetna om att vi har stora ekonomiska utmaningar framför oss. Vi måste vara beredda att klara oss med egna åtgärder och medel i högre grad. Den finländska ekonomin kommer inte under överskådlig framtid att ge oss någon större draghjälp. Vi måste själva se till att vårt samhälle växer och att folk har jobb.

Vi är utan tvekan på väg in i en ny fas också när det gäller landskapets ekonomi. Landskapet har alltid haft god likviditet och kunnat finansiera både den löpande driften och investeringar utan bekymmer. Framför oss har vi en tid när likviditeten måste planeras och varje investering som föreslås också måste värderas mot vilka finansieringsmöjligheter vi har och hur det påverkar vår ekonomi.

Fru talman! Det här budgetförslaget med alla dess projekt och reformer; samhällsservicereformen, skapandet av ett servicecenter, Ålands Digitala Agenda, e-kontor, samordning av tekniska sektorerna, driftsprivatisering av skärgårdstrafiken, kortruttsprojekt, skapandet av ett fastighetsverk, mm. är ett mycket stort åtagande att genomföra, både för tjänstemän och för politiker. Det är inte bara ett budgetförslag för 2014, det är en plan för hur vi – också på sikt - ska trygga en bra skola, vården och äldreomsorgen. Detta genom att ge förutsättningar för tillväxt inom näringslivet på hela Åland och genom att utveckla en modern, kostnadseffektiv och hållbar offentlig sektor på Åland. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag fick lite intrycket av lantrådets presentation att det åländska näringslivet skulle gå bättre än det finska näringslivet och att detta är orsaken till våra problem. Tittar man på de senast tillgängliga siffrorna så ser vi att år 2010 växte den åländska ekonomin med 1,4 procent, och den finska ekonomin växte med 3,4 procent. År 2011 sjönk den åländska ekonomin med 4,3 procent och den finska ekonomin växte med 2,7 procent. År 2012 minskade Ålands BNP med 2 procent medan Finlands ekonomi minskade med 0,8 procent. Prognosen för 2013 säger att Ålands ekonomi minskar med 0,6 procent och den finska ekonomin med 0,5 procent. Ända sedan år 2010 har det finska näringslivet gått betydligt bättre än det åländska näringslivet. Är det inte där som vi borde lägga in satsningarna och stärka det åländska näringslivet? Klumpsumman har ju faktiskt växt varje år sedan finanskrisen. Det är inte den finska ekonomin som är orsaken till vår ekonomiska situation nu. Det är det åländska näringslivet som går på knäna. Varför finns det inte fler satsningar i det åländska näringslivet?

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Nu märker jag av fördelen med ett skrivet anförande, man kan se vad man själv har sagt. Om ltl Axel Jonsson skulle ha lyssnat på vad jag sade och inte haft sin replik färdig så skulle han antagligen ha förstått att det jag sade var precis det som han själv menade. Nämligen att vårt problem idag är att det åländska näringslivet går sämre än det finländska näringslivet. Därför får vi heller inte någon skattegottgörelse, av nämnvärd betydelse, kanske det kan bli någon miljon. Precis så är det och det är naturligtvis en av de viktigaste sakerna som vi måste jobba med. Om ltl Jonsson lyssnade på inledningen av mitt anförande så handlade det om att vi måste skapa jobb på Åland. För att det ska finnas jobb så måste det finnas företag och för att det ska finnas företag så måste det finnas förutsättningar för det. Vi från landskapsregeringen ska göra allt vi kan för att hjälpa till. Det gäller också att skapa en anda och en miljö i vårt samhälle så att folk vågar satsa.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack för den rättelsen, jag måste ha missförstått vicelantrådet i den beskrivningen. Vi är i alla fall överens om att det åländska näringslivet behöver få en ökad stimulans. Tittar man på landskapsregeringens stimulanspaket som kallas ”sysselsättning och utveckling”, om jag inte minns fel, så går majoriteten av de pengarna till landskapets interna utvecklingsprojekt. Varför väljer man inte att stimulera det åländska näringslivet när vi är överens om att det är näringslivet som allra mest behöver stimulans i dagsläget? Varför? Det är oförklarligt efter den presentation som vi fick av vicelantrådet över den åländska ekonomin, som dessutom kallades stark. Näringslivet behöver de här pengarna betydligt mera än de offentliga utvecklingsprojekt som föreslås bland de här 7 miljonerna av ökade PAF-pengar. När ska vi få se en förändring som motsvarar verklighetsbeskrivningen?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag är glad för att jag fick den här repliken av ltl Jonsson som tydligen har fått det här om bakfoten. Jag antar att det handlar om dessa 7 miljoner i sysselsättningspaketet. När jag har gått igenom det så har jag kommit fram till att av dessa 7 miljoner går ungefär 75 procent rakt ut till det åländska näringslivet genom sysselsättningsprojekt och upphandling osv. Bara en liten procent kommer att stanna kvar inom offentlig sektor, till några tjänstemän här, resten går direkt ut till småföretag, IT-företag och konsulter osv. Det är en direkt stimulans till det åländska samhället.

Det skulle vara intressant att göra ett överslag, jag är säker på att det antagligen inte finns någon budget som ger mera pengar ut till det åländska näringslivet tack vare den driftsprivatisering som vi har inom skärgårdstrafiken, om man ser det historiskt. Man kan säga att den här budgeten är historisk.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack vicelantrådet, finansministern för anförandet. Det pratades mycket om tillväxt och skattekraft. Jag kanske också uppfattade anförandet lite som ltl Axel Jonsson, att åländska bolag inte gick dåligt men kanske inte bättre än de finska heller och det syns också tydligt i skattegottgörelsen. Skattegottgörelsen har sjunkit från topp 36 miljoner till nuvarande kanske 4 miljoner. Det är helt klart ett tecken på att vårt näringsliv inte går bra.

Ofta används uttrycket ”gasa och bromsa” jag vet inte riktigt vad det betyder, men det är säkert att gasa och bromsa samtidigt, kanske som att köra rally. Jag tycker att landskapet har lyckats bromsa vad gäller kommunerna och invånarnas disponibla medel. Man har höjt skatterna i 9 av 16 kommuner, vilket gör att de disponibla medlen ute i kommunerna minskar. Det blir mindre kvar för att gasa.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Den uteblivna indexjusteringen motsvarar cirka 25 procent av den skattehöjning som görs i de åländska kommunerna, precis som lantrådet sade. 75 procent beror på andra orsaker.

Landskapets åtgärder när det gäller reformarbete, både samhällsservicereformen, jobbet med äldreomsorgen, jobbet med den digitala agendan, e-förvaltningen och samordningen med olika saker, det är kostnader som landskapet har tagit på sig och som egentligen är betydligt större än den uteblivna indexjusteringen. Gör man en balans på det här så är kommunerna vinnare när man tittar på den här budgeten.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller utvecklingsprojekt så har vi delade meningar. Vad gäller den digitala agendans investeringar så går de internt till att bygga upp en ny hemsida och för att få intranät att fungera, vilket kommunerna har haft i tio år. Man försöker komma upp till samma nivå som kommunerna har idag.

Vad gäller utvecklings- och sysselsättningsbidragen på 7 miljoner som har tagits rakt av från PAF-pengar så säger man att det ska gå till utveckling och sysselsättning. Det ter sig konstigt när man läser att man ska finansiera producentförbundet med 805 000 euro, vilket är drygt 10 procent av utvecklingspengarna. Vad är det för kreativt och nytt i det här? Hur ökar det sysselsättningen i det åländska samhället genom att finansiera producentförbundet med nästan 1 miljon euro av pengarna som ska gå direkt till utveckling och sysselsättning?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Att vi skulle ge pengar till Ålands producentförbund har jag inte riktigt klart för mig. Däremot satsar vi på företagsrådgivning och landsbygdsutveckling, vilket verkligen är behjärtansvärt i dessa tider, att försöka få sysselsättning och företagande också ute på landsbygden och i skärgården. Jag hoppas att vi har en gemensam syn med liberalerna och ltl Tony Asumaa när det gäller detta.

Jag vill återkomma till hur dessa 7 miljoner används. Som ltl Asumaa sade så vissa kommuner har visserligen satsat en hel del på IT och det ska de naturligtvis ha all heder för. Det här projektet går ut på att vi måste försöka lyfta hela Åland tillsammans. Det hjälper inte att enskilda kommuner är välutvecklade och långt framme. För att vi ska få en totalekonomisk effekt här på Åland så måste vi se till att alla är med, oberoende om det är en liten eller stor kommun. Vi måste samarbeta med varandra på det allra bästa möjliga sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Under de timmar av tankemöda som också jag, i likhet med många andra, har ägnat i förberedelse för denna budgetremiss så funderade jag för mig själv om jag skulle använda det begrepp jag säger nu. Denna landskapsregering, med lantrådet och vicelantrådet/finansministern i spetsen, leder de facto landskapet i ett offentligt spelberoende. Efter presentationen här är jag beredd att säga det och kommer att stå bakom det uttalande. Det är på grund av att vicelantrådet/finansministern säger att landskapet t.o.m. kan göra en reservering på 10 miljoner i samband med denna budget. Man ger en bild av att vår egen verksamhet går på det viset att vi kan reservera pengar i någon sorts utjämningsfond, som man kanske kunde kalla den. De facto är de 10 miljonerna exakt precis till varenda cent PAF-pengar som lyfts in i budgeten som en reservering.

Därutöver säger man att underskottet skulle vara 10 miljoner, men om man skulle finansiera det som PAF-pengarna för övrigt finansierar så skulle underskottet de facto vara 17 miljoner.

Talmannen

Tiden är ute!  

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Allt som finns i den här budgeten som har med PAF att göra och PAF-medelsanvändning har en fullständig transparens och genomskinlighet. Vi gör allting öppet. Vi försöker redovisa klart och tydligt så att lagtinget och alla ålänningar ska se vad vi gör med dessa pengar. För det finns en viss känslighet i det här, vilket vi är fullt medvetna om, därför ska korten läggas på bordet.

Jag hoppas, ltl Perämaa, att vi kan sluta med uttrycket offentligt spelberoende. Tänk efter vad vi har varit beroende av de senaste 40 åren. Vad har vi byggt det här samhället på? Då får detta en liten annan belysning.

Fru talman! Det var bra att den här saken togs upp. Jag har i helgen tittat lite på hur de här pengarna används på rikssidan, som ofta brukar vara jämförelseobjektet. På rikssidan satsas en väldigt stor del av pengar som kommer in via RAY och Veikkaus på just utveckling; vetenskap, forskning och utveckling. Därför tycker jag att vi ungefär har samma linje.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det faktum att vi i hög grad har levt på skattefri alkoholförsäljning, vilket är ett faktum, så att detta på något vis skulle motivera och göra det godtagbart att vi i framtiden ska leva på spelpengar, det är lite som att resonera som Bembölingarna när man lade på lasset, man lägger på mera tills lasset välter omkull. Det här argumentet håller ju inte! Det finns ingen sådan koppling, bara för att vi har gjort på det viset så ska vi fortsätta att göra så här.

Utöver de siffror jag nämnde här tidigare så detta att man för in PAF-pengar, 10 miljoner som en reservering plus de övriga PAF-pengarna, det betyder i förlängningen att landskapet kommer att ha en likviditet som medför att finansministern inte behöver gå till banken för att låna pengar för den vanliga driften. Det ska alla veta för att det ska vara öppet och transparent att det är från och med nu som vi inte behöver låna pengar p.g.a. PAF-pengar och den likviditet det medför.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! I budgetförslaget 2014 har vi renodlat på det sättet att i 2013 års budget har vi faktiskt lite PAF-pengar för drift, vi har landskapsandelar till medborgarinstitutet och det har vi tagit bort, för de ska inte vara till drift.

De projekt som vi satsar på 2015 gör vid med sådana pengar som: A) pengarna finns, de finns inget beroende av att det ska behöva komma in mera pengar. B) De projekten ska man kunna avsluta tvärt och Åland går vidare och alla våra lagstadgade rättigheter ska kunna fullföljas ändå. Det är väldigt, väldigt viktigt i det här sammanhanget.

Fru talman! Det är mycket debatt kring PAF. Det har inträffat en olycklig sak, en tragedi för alla de drabbade. Därför ska vi också behandla detta med den känslighet som behövs. Men, spelverksamhet finns och så länge den görs på ett lagligt sätt så måste vi också kunna använda de resurser som där skapas för samhället på ett bra sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Med tanke på det sista, man ska sluta tvärt om inte pengarna finns, sade finansministern Nordlund. Det gäller i så fall understöd till Visit Åland, hushållningssällskapet osv. Det känns lite förvånande, men jag ska återkomma till det.

Jag måste fråga huvudredaktören för den här boken; varför är det så lite fakta med detta år? Personaltablån är borta, det finns en intetsägande bilaga i slutet. Tabellen över överföringarna mellan kommunerna och landskapet finns inte längre. Det ekonomiska sammandragen årsvis finns inte heller längre så att man kan utläsa vad bokslutet har varit 2011-2012, budget 2013 och budgeten 2014. Är man inte intresserad av de här faktaunderlagen från regeringens sida? Eller vill man inte att oppositionen ska ha ett seriöst underlag?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Naturligtvis ska all fakta vara på bordet här också. Om det är någonting som ltl Eriksson, lagtinget eller finans- och näringsutskottet önskar få framtaget så kommer vi att erbjuda det ifrån finansavdelningen. Det är helt klart. Samtidigt är det också väldigt viktigt att man håller detta på en tillräcklig hög nivå så att man arbetar med riktlinjerna och målsättningarna, vilket jag tycker att vi försöker göra.

Vi har också fått åsikter i den andra riktningen att vi har för mycket detaljer i budgeten. Nu försöker vi faktiskt göra en budget ungefär som man gör en budget på nationell nivå. Vi är inte där ännu men det är ungefär riktningen. Om det är några uppgifter som ltl Eriksson saknar så finns allting transparent och öppet i vår förvaltning. Vi försöker inte dölja någonting.

De projekt som ltl Eriksson räknade upp här finns inte med 2015, de finns på andra konton också.

Ltl Anders Eriksson, replik

De projekt som jag nämnde stöden till Visit Åland och Hushållningssällskapet sägs vara noll budgeterat och det ska finansieras med PAF-medel, så står det.

När det gäller den här typen av jämförande material som jag efterlyste t.ex. årsutvecklingen, hur har boksluten varit och hur har budgeten sett ut innevarande år, det anser jag är ett väldigt viktigt material för att man ska kunna se en trend och för att man ska se vart utvecklingen är på väg. Riktlinjer och målsättningar är absolut bra, men då måste man också ha vettigt material så att man kan följa upp och se om vi når de här riktlinjerna och målsättningarna. Enligt mitt förmenande så finns inte det i det här budgetförslaget och jag förstår inte varför.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

I landskapsregeringens budgetarbete har vi haft ett tillräckligt underlag för att lägga det här förslaget. Det finns naturligtvis mera i beredningen än vad det finns presenterat i budgetförslaget. Vi från finansavdelningen är fullt öppna att redovisa för finans- och näringsutskottet om det materialet behövs. Samtidigt hoppas jag ändå att det här är på en sådan nivå att man kan göra de politiska bedömningarna att riktningen är rätt och åtgärderna adekvata för att uppnå våra målsättningar med landskapets verksamheter och vår ekonomi.

Man ska också komma ihåg att när man gör jämförelser görs de ofta jämförelse på felaktiga grunder, och det tycker jag att jag har drabbats av nu som finansminister och tidigare också. I den budget som vi nu förelägger finns det många förändringar. I den föregående budgeten fanns det många stora förändringar i förhållande till den föregående. Så det blir väldigt svårt att jämföra år från år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det behövs mera samarbete inom det offentliga Åland, sade vicelantrådet. Jag är den första att hålla med om det. Liberalerna håller med om att vi måste hitta olika samarbetsformer för att göra arbetet inom det offentliga Åland mer effektivt och också höja kvaliteten i den mån det låter sig göras. Jag undrar varför man då inte satsar på mera samarbetsunderstöd i budgeten? Kommuner som vill samarbeta och hitta olika gemensamma former för sina servicestrukturer, varför har man inte den moroten till kommunerna? I budgeten sägs att de pengarna delas ut till kommuner som har det dåligt ställt.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Nu har jag inte budgeten framför mig. Mitt minne säger mig att det finns både och, man kan dela ut till de kommuner som har en svag ekonomi för att stöda och hjälpa dem, men samtidigt kan pengarna också använda för samordning. Det här sammanfaller ofta, det är de svagare kommunerna som de facto behöver utveckla samarbetet för att på lång sikt kunna få en bättre ekonomi.

Vi har haft och vi har de här pengarna. Jag tror också att under Viveka Erikssons tid som lantråd så fanns det sådana här pengar. Men det var inte alldeles lätt att få ett så stort intresse för dem. I nuvarande budget har vi pengar som inte används för det här ändamålet. Om det finns ett intresse från kommunerna så välkomna!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det står i budgeten att det är svaga kommuner och IT-projekt som man ska satsa på. Jag håller inte med vicelantrådet att det är de svaga kommunerna som ska satsa på samarbete, för då har det gått så långt. Det är nog de kommuner som har lite kraft som behöver hitta sätt att sköta olika serviceprodukter.

Vicelantrådet sade också att landskapsandelarna ska ses över och reformeras. När? Hur långt har man kommit i det arbetet? För det sades också i fjol att man skulle göra det. Det här är nödvändigt, ska vi komma vidare med samhällsreformen så måste landskapsandelarna vara i hamn först. Det är absolut det första steget. Kommunerna är så otroligt beroende av att veta lite mer långsiktigt hur landskapsandelarna ser ut. Dagens läge är inte bra när man budgeterar och inte vet i god tid tog.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Avsikten är att utvärderingen av landskapsandelarna ska göras så snart som möjligt 2014, så att man känner spelplanen. Det kommer också att behöva göras förändringar i samband med att den sociala myndigheten ska skapas och eventuella andra projekt som ska verkställas. Ja, det här är antagligen kanske ett av de högst prioriterade områdena under det kommande verksamhetsåret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det nya landskapsandelssystemet sjösattes när finansministern var lantråd. Enligt lagstiftningen och enligt lagtingets betänkande skulle landskapsandelssystemet varit utvärderat 2012.

Liberalerna får signaler från byggsektorn att den sackar allvarligt in. Vi är oroade över att det inte finns några stora byggprojekt vare sig på kommunal- eller landskapsnivå. Varför har det t.ex. tagit så otroligt länge för Gullåsen?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller Gullåsen har det antagligen med planeringen där att göra. Det finns säkert sådana här i salen som är bättre lämpade att svara på den frågan. Jag är inte insatt i den frågan. Gullåsen är ett stort projekt som kommer att starta upp förhoppningsvis under slutet av 2014. Det är projekt på ungefär 21 miljoner som finansieras med PAF-pengar. Det är den största PAF-finansieringen som planeras. Sedan finns det också andra projekt som är under planering. Naturligtvis ska man satsa så att byggsektorn har en någorlunda jämn sysselsättning. Samtidigt är det ett trendbrott i det här budgetförslaget, vi försöker bygga en kunskapsekonomi. Vi försöker göra sådana satsningar som får ett bestående värde som medför att samhälle utvecklas. När man bygger hus är effekten ofta klar när huset är byggt och sedan har man driftkostnaderna kvar att hantera. Vi försöker tänka lite mera långsiktigt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var ju en elegant formulering, som jag kanske inte till alla delar håller med om. Samhället behöver absolut också göra investeringar i byggnationer t.ex. för att få ner driftskostnaderna. Läser man investeringsbilagan här så konstaterar man att det finns vägar och broar men det är väldigt lite byggnation. Vi vet också att de stora kommunerna inte har stora saker på gång. Mariehamns stad har Övernäs skola förstås, men det projektet kommer troligtvis i slutet av 2014. Byggnadssektorn sackar in, så ser det ut. Geriatriska kliniken borde nu ha varit färdig att verkställa.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Om det är så att offentlig sektor hela tiden ska hålla upp byggsektorn då får vi en prisnivå här på Åland som kanske inte gör det lika intressant för den privata sektorn att göra nödvändiga investeringar i sina affärsutrymmen och i bostäder osv. Vi har också ett väldigt stort behov av att få fart på den privata sektorn här på Åland så att vi kan få in nya människor, både i Mariehamn, på landsbygden och i skärgården. Det måste finnas en viss sundhet också inom alla branscher.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Finansministern har väl skådat alla siffror och granskade dem väldigt noga i den här budgetframställningen. Konsumtionsutgifterna på flera olika platser är 17, 18 och 20 procent från 2012 års bokslut och till budgetförslaget för 2014. Sedan hittar man ännu värre om man går bakåt och tittar från 2011.

Jag vill gärna höra finansministerns kommentar när man släpper igenom en framställning där allmänna förvaltningen på trafikavdelningen tillåts stiga med 88 procent från 2011 års bokslut till budgetförslaget för 2014. Jag vill gärna höra den förklaringen. Är det synat med Argusöga?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det där är ett bra exempel på när man tar ut saker ur sitt sammanhang, då kan man ju ge vilken bild man vill. Om det är någon avdelning som är mer synad och som genomgår förändring så är det faktiskt trafikavdelning och den driftsprivatisering som där genomförs för skärgårdstrafiken. Naturligtvis måste det också avspegla sig i landorganisationen på olika sätt. Vissa saker måste man förstärka och vissa saker kan man fasa ut så småningom. Det var detta om den konkreta frågan.

Rent generellt tycker jag att det är lite väl svepande att nämna siffror som 17 och 20 procent och så vidare. Det facto stiger konsumtionsutgifterna med 0,7 procent i det här budgetförslaget, om man exkluderar projektet 20/15 som finansieras som en egen budget för att vi ska få utveckling och sysselsättning till stånd.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det där var att glida runt lite. Vi är tvungna att spara och hålla en stram budget hela tiden. Då är det ju bra att man har en låg procent på det som stigar, men de bitar där det stiger mycket skulle ju kunna förbättra situationen om man höll stramt där också.

När man privatiserar inom skärgårdstrafiken så borde det rimligtvis märkas inne på avdelningen. Annars far de stora procenterna som man räknar att spara in fort någon annanstans. Vad är då vitsen? Svara på det ministern.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det gläder mig att säga att jag tycker att ltl Torsten Sundblom har helt rätt. För det kommer att märkas på trafikavdelningen, på finansavdelningen och kanske också på andra avdelningar. Men just nu är vi inne i en genomförandefas. Det som är lite svårt att förklara politisk och framförallt kanske pedagogiskt ut till allmänheten är att när man gör förändring krävs det lite mera energi. Det är som att knuffa igång en bil, man måste ta i lite mera. Det är precis den fasen vi är inne i nu. Vi ska få saker genomförda. Det är någon sorts fysikaliskt grundläge, förändring kräver energi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Mycket anknyts till de här reformerna som är på gång, samhällsservicereformen som består av den sociala delen och infrastrukturdelen. När tror finansministern att det kan komma en förstudie och en ekonomisk analys av vad kommunerna kommer att spara in? Jag tycker personligen att man borde göra en förstudie och en ekonomisk analys före man börjar med lagstiftningsarbetet och att kommunerna får säga sitt. Nu har det varit någon sorts samråd med större grupper. Jag vet att vare sig Eckerö eller Hammarland har diskuterat vad det innebär i kommunen. Jag tycker att landskapsregeringen kör över kommunerna om man fortsätter den här processen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har precis samma intressen som ltl Eklund och säkerligen alla kommuner också att få reda på de ekonomiska konsekvenserna av de saker som vi jobbar med och föreslår. Därför har vi också tagit upp extra pengar, 50 000 euro, för att vi ska kunna göra lite mera ÅSUB-utredningar än vad vi har gjort tidigare. Vi vill ha mera fakta på bordet så att man kan ta ställning utgående från riktiga basfakta. Under året kommer det här att växa fram, så snart som möjligt. Jag är säker på att ingen är beredd, vare sig här i lagtinget eller i landskapsregeringen, att fatta något beslut före man vet de ekonomiska konsekvenserna av det.

Fru talman! När man jämför så jämför man gärna med historiska data. Vi måste också vara medvetna om att nästan inom alla våra verksamheter växer kostnaderna automatiskt. Det är de kommande växande kostnaderna som man borde jämföra med och inte historiska data.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När man läser om reformerna om den sociala servicen och infrastrukturen så ser man att landskapet nu ska gå in i samhällsplaneringen. Det ska skapas någon sorts Ålands planläggningskontor som ska ha översiktsplaner. Tidigare har ju kommunerna varit självständiga när det gäller samhällsplaneringen. Är det nu meningen att landskapsregeringen ska ta över en viss del av den här planeringen? Det står också här att organisationen ska vara lagstadgad och medlemskap för kommunerna obligatorisk. Det här är egentligen påtvingande och samma sak är det inom MISE.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det var bra att ltl Eklund tog upp den här frågan. Om det sprids en sådan uppfattning i samhället att landskapet på något sätt kommer att inkräkta på kommunernas planeringsmonopol så är det helt felaktigt. Planeringen är lagstiftad och det är kommunerna suveräna rätt. Däremot vill vi ifrån landskapsregeringens sida vara med och bidra med ekonomiska resurser och kanske också mänskliga resurser för att vi ska få en så bra planering som möjligt på Åland, så att kommunerna, enskilt eller tillsammans, ska kunna skapa förutsättningar för boende och näringsliv så bra som möjligt. Om vi återgår till det som den här debatten började med; det vi behöver på Åland är skattekraft, då måste vi se hur vi kan använda våra gemensamma resurser så klokt som möjligt så att vi får denna skattekraft, inflyttning och företagsmiljö som vi behöver. Jag har naturligtvis märkt av den här rädslan, men sväng på det och se det positiva och de möjligheter som det ger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Sjöfarten har varit och är motorn i åländskt ekonomiskt liv. Jag har följt med budgetbehandlingen i landstinget, lagtinget åtminstone sedan 1970. Jag har deltagit i ganska många sådana debatter i riksdagen etc. Jag kan inte påminna mig att jag tidigare någon gång skulle ha varit med om en debatt likt denna så här långt, utan att vare sig finansministern eller lantrådet med ett ord nämner den näringsverksamhet vars förhållanden nu under de senaste dagarna har problem. De problemen kommer att gå vidare in i framtiden. Ska det här uppfattas som att landskapsregeringen har gett upp? Det strider ju ganska kraftfullt mot de offensiva skrivningar som regeringsprogrammet innehåller, men som vi tyvärr ännu inte överhuvudtaget har sett något spår av.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! När man skriver ett anförande så måste man välja vissa principer. Jag funderade mycket på att ta upp ett kapitel om sjöfarten med tanke på att sjöfarten har varit och är vår viktigaste basnäring. Samtidigt har jag inte nämnt någon annan näring med namn heller, vad jag kan minnas, under mitt anförande. Jag försöker behandla alla näringar lika för vi måste också ge förutsättningar för alla verksamheter på Åland.

I mitt anförande under finansavdelningen, eftersom sjöfarten hör till mitt ansvarsområde, kommer jag att prata kring och om sjöfarten. Vi är inne i en väldigt utmanande situation och stor förändringsprocess. Vi ser vissa negativa saker som händer i branschen. Det hänger ihop med utvecklingen i stort i det här landet. Vi har en väldigt låg export, lite frakter och dålig lönsamhet. Jag ber att få återkomma till det i mitt anförande i samband med finansavdelningen.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är väl så. Finansministern är ju ansvarig i sjöfartspolitiska frågor enligt regeringsprogrammet. Men jag uppfattade det ändå som något av ett trendbrott och tyvärr negativt sådant.

Den här debatten präglas av dystra utsikter parad med stora reformer och framtidstro, som hittills har framhållits i debatten upprepade gånger, och ingenting sades så här långt om sjöfarten och dess villkor i ljuset av dess betydelse för Åland. Därför var det nödvändigt för mig att ifrågasätta själva greppet. Det är väl om vi kan få en debatt under finansavdelningen i så fall.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror ändå att det är skäl att i det här sammanhanget vara tydlig med att vi inte ska ge ålänningarna den uppfattningen att Ålands lagting med gällande behörighet kan göra så väldigt mycket för sjöfarten. Sjöfarten bygger på nationell lagstiftning. Det är regeringen och riksdagen i Helsingfors som bestämmer villkoren. De facto sägs det nu att Finland kanske har den bästa sjöfartspolitiken inom EU. Problemet är bara att det inte finns några frakter idag.

Vi såg tyvärr en dålig sak för ett åländskt lokalt rederi. Samtidigt pågår det de facto en inflaggning till landet, men det förutsätter ju att det finns en marknad för frakterna.

Vi från landskapets sida kan satsa på utbildning och det görs också ordentligt i den budgeten. Vi ser till att Åland fortsättningsvis ska vara den plats i Finland där man har en helhetsutbildning inom sjöfarten. Det kan ge förutsättningar för att vi får kompetent manskap och befäl på dessa fartyg.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Det ekonomiska läget är bekymmersamt. De vet vi alla. De flesta länder i världen brottas med problemet att få pengarna att räcka till all den service som dess innevånare kräver. Underskott i staternas ekonomier är ett resultat av att politikerna vill ge mer service till sina innevånare än de har pengar till. Så också i Finland som nu har 100 miljarder i skuld och där skulden växer med 7-8 miljarder per år, vilket naturligtvis är helt ohållbart. Finland har nu uppnått en skuldsättning som fått EU-kommissionen att reagera vilket är en allvarlig signal. Skulle landskapet Åland ha samma skuld som den finska staten förhållandevis så skulle vi ha en skuld om 700 miljoner euro. Bara räntan på denna skuld skulle uppgå till 20 miljoner euro vilket är mer än barnbidraget, studiestödet och bostadsbidraget tillsammans i vår budget. Således skulle vi måsta spara ytterligare 20 miljoner euro i vår budget eller försätta oss i en lånespiral.

Fru talman! Nu är det så lyckligtvis att de politiker som hade makten under åren 1995 – 2007 sparade 160 miljoner euro. Miljoner som egentligen var näringslivets förtjänst. Landskapet Åland hade 160 miljoner på banken år 2007. Av dessa 160 miljoner finns nu ca 40 miljoner kvar. Landskapet har alltså gjort av med ca 20 miljoner mera per år än vad inkomsterna har varit, men tack vare sparade pengar så har vi inte behövt låna.

Den ekonomiska stagnationen blev nog längre än vad vi antog då den tog sin början omkring åren 2007-2008. Men vi den senaste regeringsbildningen visste man att de ekonomiska guldåren är förbi och att vi får nöja oss vid en mer återhållsam och förändrad politik. En mer återhållsam och förändrad politik som inte kommer att medföra något umbärande för oss alla som bor på Åland då vi lever i en av de rikaste och mest välfungerande delar av världen.

Nu gäller det bara hårt arbete och jobba efter Torsten Ehrenmarks uttalande där han säger att det bästa är en väl ordnad dålig ekonomi. 

Fru talman! Centern är övertygad att vi fortsättningsvis kommer att ha bra sjukvård, ansvarsfull äldreomsorg, hög kvalitet på skolor och undervisning mm. men det krävs en återhållsam och förändrad politik och en politik som går i samarbetets tecken.

En återhållsam politik har konkretiserats genom att överföra mindre pengar via landskapsandelssystemet till kommunerna, genom mycket små ökningar vad gäller landskapets egna driftskostnader och neddragningar i den egna verksamheten. Dessutom har en del avgifter höjts. Det här är en del av en återhållsam politik som hittills har gjorts, med all sannolikhet måste det till mera.

En förändrad politik har nu alltmer börjat konkretiseras genom att lagstiftningen för en social service enligt Susannegruppens förslag har påbörjats. Det är ett förslag som ska ge alla på Åland en likvärdig service inom barnskydd, specialomsorg, missbrukarvård och handikappservice. Dessutom ska kostnaderna bli mera förutsägbara för kommunerna då alla kommuner föreslås betala en avgift i förhållande till befolkningen och skattekraften och kanske också ytterligare någon parameter.

Centern stöder konkretisering av Susannegruppens förslag och tror att denna reform nu är så långt gången att den så småningom ska gå att genomföra. Exakt vem som ska ha hand om makten och hur organisationen ska styras är väl ännu inte riktigt klart, fast man hittills har sagt att det är kommunerna via ett kommunförbund eller på annat sätt som ska styra det. Det ligger antagligen fast fortfarande men jag tror att vi här i salen kommer att diskutera även andra möjligheter. Regeringen har gjort klart för Susannegruppen att det är kommunernas åtaganden. Även finansieringsmodellen är inte alls klar. Jag vill å det bestämdaste dementera det som nu finns i media och det som har påståtts att det är så här det skulle bli. Visserligen skriver media helt riktigt att det här bara är en modell, men många läser det nog, tyvärr, som att det är så här som det ska bli. Det dementeras å det bestämdaste. Det är bara en modell, som om den blir på det sättet så kommer den naturligtvis att reglera tillbaka till dem som förlorar i ett landskapsandelssystem. Det finns också andra parametrar, inte bara befolkning och beskattning, som man kan sätta in för att få det mera likt som det är idag. Ingen vet i framtiden hur kostnaderna kommer att se ut. Vi vet hur kostnaderna ser ut idag för kommunerna. Hur ser kostnaderna ut i framtiden? Det kan mycket väl vara så att de som ser ut som vinnare idag så kanske är förlorare imorgon om man skulle behålla nuvarande system. Regeringen har aviserat att man kommer med en andelsreform som ska inbegripa en utjämning av de här snedvridningarna som visar sig för dagen.

Landskapsregeringen har också ett antal andra utvecklings- och omstruktureringsförslag i budgeten, förutom Susannegruppens förslag, där syftet är att förbättra, förenkla och att få ner verksamhetskostnaderna.

Centern stöder denna utveckling och omstrukturering men vill påpeka att det är av stor vikt att dessa förändringar medför mindre verksamhetskostnader.

Sammantaget sagt för att få ekonomin i balans så kommer det att betyda lite högre skatt, högre avgifter och något lägre samhällsservice för ålänningarna. Detta tillsammans med nödvändiga verksamhetsförändringar som nämns i budgetförslaget. 

Men av allra största vikt för att få en ekonomi i balans är att se till att inkomsterna hålls på minst nuvarande nivå eller allra helst ökar. Vi vet att landskapets huvudsakliga inkomster huvudsak kommer från avräkningsbeloppet, skattegottgörelsen, återbäring av lotteriskatter, avgifter, avkastning från bolag och fonder samt PAF-medel. Alla dessa inkomster är mer eller mindre beroende av ett välfungerande näringsliv.

För att upprätthålla en hygglig inkomstnivå och en bra välfärd så är grundfundamentet enligt Åländsk center att vi har ett näringsliv som ger arbete åt folket i alla regioner allt från Kökars kommun till Mariehamns stad. Naturligtvis vet vi att förutsättningarna för näringar och arbeten i stad, landsbygd och skärgård är olika och att de val man kan göra i Mariehamn aldrig kommer att finnas på landsbygden eller i glesbygden.

I staden verkar i huvudsak sjöfarten, tjänsteföretag, serviceföretag olika livsmedelsförädlare och industrier och där har staden och landskapet gett dess förutsättningar genom stadsplaneringar, byggande av hamnar, gator, vägar osv. och där har också landskapets placerat de flesta av sina verksamheter.

För att ytterligare stärka staden som centralort så bör staden påskynda stadsplaneringen i centrum. Det möjliggör ökande investeringar i centrum som möjliggör betydande investeringar vad gäller affärslokaler och bostäder. Jag har själv varit i kontakt med bostadsförmedlare som säger att efterfrågan på bostadslokaler i centrum är mycket stort, trots att det har byggts mycket. Man kan sälja mycket mera bostäder i stans absoluta centrum. Det här är oerhört viktigt inte bara för Mariehamns stad utan för hela Åland.

Även landskapet måste vara med på olika sätt för att trygga stadens roll som den bärande ekonomiskt starka centralorten. Kanske skrivningen i budgeten där landskapet vill stöda den fysiska planeringen för att tillgodose utvecklingen kan stöda en utveckling i Mariehamns centrum. Kanske det måste till lagstiftning och andra beslut som skulle förmå Mariehamn att medge en annan stadsplan.

Centern anser att staden ska vara den bärande centralorten på Åland till fördel för hela Åland och om ålänningen så önskar ska han eller hon ges möjlighet att bo och verka i staden. 

Fru talman! På landsbygden har vi framför allt livsmedelsförädling och jordbruk som bärande näringar. Enligt centern måste denna verksamhet som direkt och indirekt sysselsätter över 1000 personer ges möjlighet att verka på Åland till fördel för hela Åland. Det stöder också landskapsregeringen då man säger i sitt budgetförslag att branschen ska ges förutsättningar som är konkurrenskraftiga med övriga Finland och man vill se till att livsmedelsindustrin får tillräckligt med råvaror.

Kommande LBU-program kommer att ge besked om detta. Centern kommer inte att gå med på neddragningar som äventyrar över 1000 arbetsplatser.

För landsbygden är kommunindelningen en garant för närproducerad och ekonomisk hållbar samhällsservice. Det är bara respektive kommun som kan, om man vill, garantera äldreomsorg, barnomsorg, grundskola, kommunalvägar, vatten och avlopp i kommunen. Om Åland skulle bestå av ingen, en eller några kommuner så skulle många skolor och daghem, enligt centerns bedömning, antagligen stängas på landsbygden.

Centern anser nu såsom tidigare att det ska vara upp till var och en kommuns innevånare att bestämma om man vill vara en självständig kommun eller om man vill samgå med någon eller några andra kommuner.

Centern anser att Åland ska ha en levande landsbygd till fördel för hela Åland där man ska kunna bo och verka. Visserligen är det omöjligt att på landsbygden ha samma fördelar som man har i en centralort att bo och verka. Landsbygden ska ges möjligheter att påverka inom rimliga gränser, förstås. 

För skärgårdens del, fru talman, är jordbruket och fiskodling av största betydelse liksom skärgårdstrafiken. Även i skärgården är kommunindelningen ett fundament för ortens överlevnad. Skulle skärgårdskommunerna bli ingen eller en kommun så skulle med all sannolikhet många skolor och annan samhällsservice stängas vilket i sin tur skulle accelerera avfolkningen.

Talmannen

Rekommenderad tid, två minuter plus.

Ltl Runar Karlsson

 Fru talman! Jag har lite kvar. Jag kommer tyvärr att överskrida tiden lite.

I skärgården är det av naturliga orsaker omöjligt att uppnå samma levnadssätt som i en centralort, men de som väljer skärgården med dess fördelar och nackdelar ska också ges möjlighet till detta inom rimliga ekonomiska gränser. 

Med det här vill vi i centern säga att vi tror på att om hela Åland ges möjlighet att få leva så genererar de arbetsplatser, skatteinkomster och så produceras det välfärd på ett mera ekonomiskt sätt än vad man gör om man går in för en centralisering.

Åland är resultatet av alla de delar som utgörs av kommuner, byar och människor.

Ändock vill jag påpeka att centern är för förändringar som är nödvändiga men som för den skull inte äventyrar de småskalighetsfördelarna som de åländska kommunerna ger. 

Till sist, fru talman, så hjälper det ingenting och det betyder ingenting om vi inte har en ren och frisk miljö att leva i, speciellt för oss som bor mitt i Östersjön. Östersjön är idag en av världens mest förorenade hav. Vad betyder all service och all ekonomi om vi inte kan simma i vårt hav, inte kan dricka vårt vatten eller att sjön är tom på fisk. Mycket har gjorts och mycket måste göras för att rädda Lumparn, våra vikar och hela Östersjön.

Reningsverk har byggts, miljöstöd för jordbruket har införts, fiskodlingen har utvecklat sin foderteknik, enskilda avlopp har byggts osv. Allt detta har bevisligen givit resultat, men det är inte tillräckligt, fru talman. 

Dessutom har Rädda Lumparn projektet nu dragits igång där kommunstyrelseordförande i Lemland och tillika ltl Danne Sundman förtjänstfull var den som tog initiativet. Här kan vi göra mycket. Här måste vi göra mycket för att Lumparn och dess viksystem även fortsättningen ska kunna producera fisk, vara möjligt att simma i och att vara ett fritidsområde för de flesta ålänningar. Nu måste vi fortsätta med mer konkreta åtgärder. Vi måste behålla och t.o.m. förbättra miljöstödet till jordbruket. Fiskodlingen måste på sikt upp på land. Vi måste återställa våtmarker, nyproducera våtmarker och avloppsledningsnäten måste byggas ut osv.

Vad gäller skydd av våra vattentäkter, som är grunden för våra viktigaste livsmedel det vill säga vårt hushållsvatten, så måste det till extra ordinära åtgärder.  

Vi vet att de insjöar som används som råvatten för Ålands Vatten, Bocknäs vatten, Tjenan Vatten, Sundets Vatten med flera har försämrats från år till år. Starka varningssignaler har de senaste somrarna kommit där blågröna alger frodats, där så kallade mossdjur har korkat igen reningsverk och där alger i största allmänhet blir allt rikligare. Allt detta beror på ökade näringsutsläpp. Snart, mycket snart, kan vi få stora problem med vattenförsörjningen, speciellt om vi får en höst och vinter med riklig nederbörd och en mycket varm sommar.

Allra sist, fru talman, är det enligt centerns mening att staden behöver staden landsbygden och skärgården exakt lika mycket som landsbygden och skärgården behöver staden. Centern vill arbeta för hela Åland inte bara de tätorter som för ögonblicket lockar inflyttning.

Om vi alla ålänningar vill få en ekonomi i balans, en fortsatt god vård, skola och omsorg samt en bättre miljö så måste vi alla hjälpas åt genom att acceptera en högre skatt, högre avgifter en något försämrad samhällsservice. Vi måste behålla närdemokratin och göra vissa personliga uppoffringar för miljöns skull.

Med dessa ord, fru talman, vill jag på centerns lagtingsgrupps vägnar understöda budgetförslaget dock med beaktande av de tolkningar och uttalanden jag här har gjort i mitt anförande. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag fäste mig vid att ltl Karlsson, som själv ingick i den s.k. Susannegruppen, sade att de siffror vi kunde ta del av i media i morse, om vad ett socialkommunalförbund skulle kosta, inte var rätt, det var bara en modell. Hur ska det bli? Varför går i så fall landskapsregeringen ut med de här siffrorna? Jomala kommun skulle förlora en halv miljon, Saltvik skulle förlora 300 000 euro. Det intressanta är att Mariehamns stad igen skulle få mera, 1, 4 miljoner. Det intressanta är också att Jomala och Saltvik som har skött sina ekonomier väldigt väl skulle bli de stora förlorarna. Även om det bara är en modell så ser man ju vart modellen är på väg. Är det rimligt att de som faktisk har tagit ansvar för sin ekonomi blir de som eventuellt förlorar på kommande reformer?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nej, naturligtvis är inte det rimligt. Det här är en modell. Jag var själv med i Susannegruppen och tog fram den här modellen och de här siffrorna som nu har vidareförmedlats. Det kanske var olyckligt att man tog fram de där sifforna, det är möjligt. Vi var nog också medvetna om att det fanns en risk. Vi sade att man borde samtidigt visa landskapsandelssystemet som mildrar de här siffrorna, så att man kan se att på sista raden blir det inte så här. Det kommer heller inte att bli så här.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag önskar jag kunde tro på värderade ltl Karlsson. Jag vet att han absolut inte menar att fara med osanning, men nog är det väldigt farligt med en sådan här stor reform att säga att det inte kommer att bli så här, i och med att det inte finns något sifferunderlag.

Jag vill faktiskt, för ovanlighetens skull, citera mig själv den 6 juni när vi diskuterade samhällsreformen. Jag sade: ”Genom att lyfta kostnads- och myndighetsansvaret för barnskydd, handikappservice, specialomsorg, missbrukarvård under landskapet skulle man uppnå samma samordningsvinster men även undvika den inbyggda konflikt som kommunalförbund innebär.” I den debatten så gav centern och obundna vissa öppningar och liberalerna har nu motionerat om samma sak. Jag ställer frågan till centerns gruppledare; är det här rimligt, kan man inte gå vidare på ett mycket, mycket enklare sätt?

Ltl Runar Karlsson, replik

Som sagt, det diskuterades mycket i regeringen angående vilken form det skulle vara. Vi bestämde gemensamt att det skulle vara ett kommunalt åtagande och därför har vi fört fram det på det sättet. Jag är medveten om att den här debatten förekommer och den kommer säkert att accelerera. Men om landskapet skulle ta över det här så har vi fortfarande extra samma dilemma och problem just med finansieringen. Hur mycket landskapsandelar som motsvarar de här ska man då ta av kommunerna? Problemet kvarstår. För min del, och säkert också för regeringens del så här långt, så är det här förslaget den bästa lösningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tänker också uppehålla mig kring frågan om samhällsservicereformen och kommunalförbundet för social verksamhet som planeras. Centerns gruppledare sade att ni stöder centern och Susannegruppens arbete, men ni har inte tagit ställning till frågan om vem som ska ha makten. Ltl Karlsson får rätta mig om jag har fel, men i mina öron så betyder det att man i det här skedet inte kan säga att man stöder det som landskapsregeringen har sagt, att det är kommunerna som ska ha makten i form av ett kommunalförbund, hur det sedan ska utformas. Det kan vara öppet för andra lösningar.

Ni har heller inte tagit ställning till finansieringsmodellen, framförallt inte den som uppenbarligen kansliministern har levererat ut till Ålands befolkning nu senast idag, den modell som kritiseras mycket nu. Ni vet inte vem som ska vara huvudman, ni vet inte hur det ska finansieras. Till vilka delar stöder ni den här reformen?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Man kan tolka mycket från mitt anförande. Det är möjligt att jag uttryckte mig otydligt och att man tolkar mig fel.

Vi från centern stöder Susannegruppens förslag, det är helt klart. Vi stöder den här finansieringsmodellen. Vi i Susannegruppen får mera ta på oss felet att vi lanserade den här modellen i siffror på det här sättet. Det kanske var olyckligt. Jag tror starkt på Susannegruppens förslag. Jag tror att det blir bra bara man får sätta sig ner och fila lite på finansieringsmodellen och organisationen, om det ska vara kommunförbund eller värdkommuner som man också har pratat om.

När jag pratade om vem som ska ha hand om makten så sade jag det bara för att debatten i samhället är på det viset. En del anser att ÅHS ska ha hand om det.

Vi är centern är nog helt tillfreds med förslaget.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om jag uppfattade det rätt så är centern tillfreds med förslaget att det ska bildas ett kommunalförbund för att leda det här. Det andra var bara ett inlägg i debatten eller för livliggöra debatten, om jag uppfattade det rätt.

Finansieringsförslaget är uppenbarligen inte landskapsregeringens utan det kommer från Susannegruppens, där ltl Karlsson uppenbarligen själv har suttit med och tagit fram de här siffrorna som nu har lanserats.

Nog blir det lite motsägelsefullt ändå. Landskapsregeringen har sagt att det pågår ett lagstiftningsarbete för att lösa den här frågan. Och ändå tycks så här väldigt mycket vara öppet och föremål för diskussion. Det måste tolkas som att tydliga politiska riktlinjer inte har getts till lagberedningen när det gäller hur lagen ska utformas, om allt ändå är öppet för diskussionen ännu.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! För det första så är det här forumet ett forum för diskussion. Det kan också delvis finnas olika åsikter och man kan också kasta fram lite andra åsikter för att verbalt höra vad lagtinget anser.

Centern stöder Susannegruppen. Landskapsregeringen har bett lagberedningen att börja stifta lagar utgående ifrån Susannegruppens förslag. Under lagberedningens gång uppstår det alltid frågeställningar. När man fördjupar sig i ärendet så kommer man på problem som man i regeringen måste fundera på hur man löser. Ingenting är klart bara för att man har gett uppdrag till lagberedningen, men ramarna är klara. Jag tror mycket på det här förslaget. Jag tror också att det här går att genomföra i praktiken bara vi hanterar det på ett sådant sätt att vi förklarar för kommunerna att finansieringen inte kommer att bli exakt i siffror så här men modellen kan bli så här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Både kommundirektörer i stora och små kommuner har sagt att det är väldigt svårt att förhålla sig till den här samhällsservicereformen före vi ser euro och cent. Nu har vi ju fått en första indikation. Vad jag förstår så tänker sig landskapsregeringen en turné nu, jag tror att man ska vara ute på landsbygden nu och diskutera de här siffrorna den här veckan. Jag tror att man ska vara i Sund och diskutera de här olika alternativen och riktlinjerna som finns för finansieringen.

Det blir alltmer uppenbart och faktiskt nästan pinsamt att vi ännu inte ens har utvärderat landskapsandelssystemet, eller har någon slags fundering på hur det kunde se ut. Jag upprepar det jag sade till finansministern; landskapsandelssystemet skulle ha varit utvärderat redan 2012.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är alltid bra att göra allt så snabbt som möjligt. Sedan är det alltid problem med resurser.

Jag är fullständigt övertygad om att kommunerna kommer att gå med i Susannereformen, för det finns ingen kommun som vågar lämna sig utanför. Tänk om t.ex. Saltviks kommun skulle lämna sig utanför Susannegruppen och man efter ett år skulle få tre eller fyra svåra socialfall, då går det inte för kommunen att gå till landskapet att begära hjälp. Bara vi hanterar det här rätt så kommer kommunerna att gå med på det och det kommer att bli riktigt bra.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det kan väl hända, men man är nog skyldig att leverera fakta på borden i kommunerna. Den här diskussionen var uppe i stadsfullmäktige för några veckor sedan och det fanns ju också stora tveksamheter i Mariehamn till hela det här upplägget. Det fanns väldigt mycket frågetecken. Vi vet alla att det inte är någon lätt sak att genomföra en reform. Om man pratar om socialt och ekonomiskt ansvar så är ett viktigt ben ekonomi och hur man ska få det här pusslet att gå ihop och det saknas. Nu har vi fått en första indikation, en första kontur och nu säger det största regeringspartiet att det inte kommer att se ut så här.

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag måste upprepa det här igen, fjärde gången, den kommer att se ut så här, men siffrorna stämmer inte. Modellen kommer att vara så här men siffrorna kommer naturligtvis inte att se ut så här. Det var en modell och antingen går man in för den modellen och de siffrorna och så lindrar man det genom en landskapsandelsreform eller annars ändrar man 50-50 till 40-60 eller 70-30 eller sätter in alla parametrar som visar ungefär var i verkligheten är. Problemet är att vi aldrig kan se hur verkligen ser ut om fem år om vi fortsätter som nu. De som vinner idag kanske förloras sedan osv.

Jag förstår att man från oppositionen gärna vill haka på de här siffrorna gång på gång. Det är klart att det är tacksamt och det är ett pris som vi får vi betala när vi ville vara tydliga och transparenta. Alternativet var att vi hade varit musslor och inte sagt så mycket men det ville vi inte heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson sade från centerns sida att man stöder budgeten och det är väl helt naturligt när man sitter i regeringen.

Däremot blev det lite oklart när det gäller samhällsstrukturreformen. Regeringen nämnde tidigare sex punkter. Den fjärde punkten var vägförvaltning, verkstad och lager. Om jag uppfattade uttalandet rätt så tyckte ltl Karlsson att kommunerna bäst kan sköta den här delen när det gäller vägförvaltningen. Där kanske kommunerna inte har så mycket att förtjäna på ett samarbete, eller uppfattade jag uttalandet fel?

Ltl Runar Karlsson, replik

I och med att jag överskred min talartid med 60 procent så hann jag inte riktigt säga allt förstås. Vi är också med på de andra reformerna. Jag ville nämna Susannereformen mest i och med att jag anser att den har kommit längst och kanske också beroende på att jag själv har suttit med i gruppen så jag har mest insikter i den gruppen.

Infrastruktursidan är också intressant, speciellt för Mariehamns stad och landskapet. I mindre kommuner finns det inte så mycket sådant handhavande som kan ge en ekonomisk nytta, men speciellt för Mariehamn och landskapet och kanske Jomala. Även andra kommuner om de vill haka på, om man tycker att det är ekonomiskt försvarbart att göra, så kan göra det. Centern är inte emot de andra reformerna, men som sagt, tiden kom emot.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Där är vi säkert helt eniga. Det är väl främst Mariehamns stad som har den största nyttan att samarbeta med landskapet. Vi har inte så mycket nytta av trottoartvättning och sopning ute i Saltvik eller i Lemland. Det är kanske mera landskapet och staden som har den nyttan. Vi ser att det finns andra förutsättningar ute i de andra 15 kommunerna. På det viset är kanske inte vinsten i den här reformen en av de större.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag han fått förmånen att föra den liberala lagtingsgruppens talan under den allmänna delen i budgetremissen. Jag ska givetvis hålla mig på ett allmänt plan, såsom sig bör.

Vi har studerat budgeten noggrant. Vi har dessvärre det intrycket av att budgeten består av väldigt mycket text, väldigt mycket löften och förespeglande av reformer som ska utföras. Vi ser inte lika mycket ren konkretisering i de faktiska budgetmomenten. De här kommer förstås landskapsregeringen att tillbakavisa genom att säga att effekten av de här reformerna ska komma långt senare.

Landskapsregeringen har t.o.m. valt att kalla den här budgeten för ett rekord i reformer. När ett sådant påstående kommer så blir det förstås intressant att lite granska vad landskapsregeringen har gjort under hela perioden fram till det här budgetförslaget. Det finns skäl att granska och se om landskapsregeringen gör det som man säger att man ska göra i olika sammanhang.

Det finns också lite skäl, nu när halva perioden har gått att lite bedöma hur landskapsregeringen i sitt arbete har gjort det som man har sagt att man ska göra.

Vi har gjort en liten jämförelse med regeringsprogrammet och med den omställningsbudget som man i regeringsprogrammet lovade att man skulle ta fram. Vi har försökt utröna hur politiken syns från regeringsprogrammet till budgetar och framförallt i förhållande till det här budgetförslaget.

Där här ska då jämföras med att landskapsregeringen nu igen säger att man ska komma med oerhört många reformer. Det blir intressant att se vad landskapsregeringen lovar och vad man de facto gör.

Vi har helt enkelt valt att lyfta några av de löften om politiska reformer som redan angavs i regeringsprogrammet. Vi vill lite ventilera dem här idag för att se vilken tyngd det faktiskt finns bakom det som landskapsregeringen säger. Jag har en lista på 14 punkter där jag vill diskutera politik som har utlovats.

Vissa av de här sakerna syns också i budgetförslaget för nästa år där man avser att genomföra sakerna. Men vår sammanvägda uppfattning om de här punkterna är att ingenting av detta ännu har lett till konkret slutresultat. Mycket av det här kanske är på hälft, kanske bereds, men två år efter löften om reformer har vi ännu inte sett resultat.

1) Jag börjar med en sådan viktig fråga som hembygdsrätten, jordförvärv och näringsrätt. Lagen skulle revideras. Tyvärr kommer vi nu att se att avgående kansliminister, som enligt uppgift ska lämna sin post inkommande måndag, hon kommer inte i lagtinget att kunna försvara en lagframställning på detta område. Det har lovats, lovats och återigen lovats.

2) Ålandshavskommissionen. Det varit ett viktigt reformsteg i förhållande till relationen till Sverige. Det skulle hjälpa till med näringslivsutveckling. Vi har inte sett något resultat på det området.

3) Landskapsregeringen skulle ta fram och se över lagen om allmänna handlingars offentlighet för att öka öppenheten och transparensen. Det har vi inte sett något resultat av.

4) Arbetsvärderingen, lika lön för alla arbetstagare inom offentlig sektor, landskapet speciellt, där har vi inte sett något resultat. Det nämns här i budgeten för nästa år, men inga konkreta budgetförslag.

5) Samhällsservicereformen, den behöver vi kanske inte orda så väldigt mycket om nu längre efter den replikväxlingen vi hade just. Lagstiftning lär ska pågå. Men en stor osäkerhet hur det ska utformas återstår. Mycket återstår att diskutera, vi får se vad det blir av det. Här har vi samma minister, som lämnar landskapsregeringen nu, som har stått som ansvarig för samhällsservicereformen. Hon lämnar då ett arbete där vi uppenbarligen inte vet hur finansieringsmodellen ska se ut. Vi vet inte heller vilken organisation som ska vara huvudman för i den kommande reformen.

6) Utvärderingarna av landskapsandelssystemet borde ha gjorts. Det sägs i budgetförslaget att det ska göras nu framöver. Efter två år har det inte gjorts.

7) I regeringsprogrammet nämndes begreppet och rubriken ”Kraftsamling, tillväxt”, tyvärr har vi inte sett så mycket resultat av det heller. Vi ser en negativ tillväxt i det åländska samhället. Det tillsattes någonting som heter tillväxtrådet. Faktum är att vi från liberalt håll berömde det greppet, vi sade att det kunde vara bra att få in kompetens och få in namnkunniga näringslivspersoner för att ge råd hur vi kan skapa tillväxt. Vi har konstaterat att det finns en hemsida för tillväxtrådet, men det går inte att få ut något protokoll. Vi har inte i offentligheten kunnat se något resultat av det arbetet.

8) ”Hållbara finanser”, den rubriken fanns i regeringsprogrammet. Den offentliga ekonomin skulle balanseras. Nu ser vi i det här budgetförslaget att det kommer vi inte att uppnå. Vi kommer inte att uppnå en ekonomi i balans under den här mandatperioden, framförallt inte till 2015 som utlovades.

En informativ och överskådlig budget, det har också sagts här tidigare. Jag tror att den här budgeten är svårare att läsa än någonsin tidigare. Det går inte att jämföra siffror mellan år överhuvudtaget, de tabellerna är borttagna.

Avräkningen har vi inte kommit till resultat med. Det har diskuterats här tidigare.

En sak som inte har nämnts tidigare är fastighetsskattelagen. I regeringsprogrammet gavs ett löfte om en reform av den lagen. Nu ser vi att bl.a. landskapets åtgärder mot kommunerna tvingar kommunerna att höja fastighetsskatterna. En reform av fastighetsskattelagen kunde bl.a. ha innehållit att t.ex. ensamstående pensionär inte skulle få en utökad skatt genom fastighetsskatten för de fastigheter de kanske ha förvärvat med en partner tidigare i livet. Den här undantagsmöjligheten finns inte nu i vår fastighetsskattelagstiftning, vilket innebär att det kommer att finnas pensionärer som får en kraftigt ökad fastighetsskatt och därmed kommunalskatt.

9) Kortrutt, det utlovades en parlamentarisk kommitté och vi har inte sett något av det arbete såsom vi kan skåda. Det är ungefär på samma bog som tidigare, utom att det utlovas över 1 miljon euro, PAF- pengar igen, för att gå vidare med utredandet. Det rent konkreta som finns i den här budgeten är en del budgetering av det redan långt tidigare beslutade projektet med en linfärja mellan Åva och Jurmo.

10) Ungdomsgarantin har vi inte sett någonting av.

11) Det står i regeringsprogrammet; ”sjöfartens framtid ska säkras”. Vi har nu fått läsa hur det är ställt med ett lokalt rederi vilket är beklagansvärt. Det har hela tiden förvånat mig att landskapsregeringen har haft en så passiv hållning i frågan om svaveldirektivet. Effekterna kommer också att slå över åländsk sjöfart när vi kommer in i år 2015. Vi har inte behörigheten att besluta om de sakerna själva. Men landskapsregeringen har inte visat en stor aktivitet för att försöka få till stånd övergångsregler i den frågan.

12) Äldreomsorgslag, vi har inte sett en sådan.

13) Vi har inte sett en ny tobakslag.

14) Vi har heller inte sett något av den utlovade energikommissionen. Vi vet att Finlandskabeln kommer att leda till högre kostnader för hushåll och företag. Vi utlovades en energikommission som just skulle fokusera på de här sakerna och kanske framförallt försöka få till stånd en ändring i den gränstariff till Sverige som finns och som medför en ganska stor kostnad för våra åländska elkonsumenter.

Det här var ett litet inlägg i relation till de utlovade nya reformerna. Det kan vara bra för ålänningarna att se hur mycket som har lovats tidigare och jämföra det med vad som verkligen har uträttats.

Sedan lite om det ekonomiska läget. Jag håller med centerns gruppordförande som sade att situationen fortfarande är besvärlig. Det är den ju självklart. Jag håller också med finansministern som sade att läget i Finland är allt annat än bra. Jag håller med alla dem som har sagt att vi sannolikt kommer att befinna oss i en sådan här situation under en överskådlig framtid. Vi kommer nog inte att kunna räkna med ökningar i avräkningsbeloppet som är någonting annat än BNP-utvecklingen i Finland, dessvärre är det så. I värsta fall kan BNP-utvecklingen i Finland också bli negativ framöver, vilket den har varit från och till under senare år.

Därför finns det all anledning att fortsatta på en ännu mer ansvarsfull bog än den som landskapsregeringen presenterar i sitt budgetförslag. Vi får faktiskt den känslan att den nästan osannolika vinstutveckling som PAF har visat under senare tid har utgjort en liten räddningsplanka för landskapsregeringen. Genom att lyfta in PAF-vinster i budgeten, såsom man har gjort, så har man samtidigt kunna undvika större och mera dramatiska nedskärningar i utgifterna för att på det sättet balansera landskapets egen budgetekonomi.

Inga större inbesparingar kan beskådas i det här budgetförslaget. Det finns viss inbesparing genom att man ålägger kommunerna att klara av sin lagstadgade verksamhet med mindre inkomster och sedan lyfts PAF-medel in.

Det är svårt att hitta någonting som faktiskt sparar pengar här. I det här skedet, nu när man övergett målet om att balansera ekonomin själv, så kan det hända att det blir ett politiskt fungerande argument att man säger att nu måste vi istället stimulera för att inte bidra till en inbromsning i det åländska samhället.

Fortfarande kommer vi ändå att komma till det till slut, men de intäkter landskapet har via de normala mekanismerna, att vi måste klara av att balansera utgifter och inkomster på en hållbar bog framöver och vi är långt ifrån där ännu.

Jag önskar PAF lycka till. Jag vet att PAF har en mycket god ledning, driftiga människor. Det enda vi kan vara säkra på är att den vinstutveckling vi ser idag knappast kommer att vara exakt likadan under de år som kommer. Det är ingenting att bygga upp en långsiktig verksamhet på.

Sedan några ord ännu inför utskottsbehandlingen av detta dokument. För ett år sedan när vi behandlade budgeten för 2013 så hade vi ett synnerligen bra arbete i finansutskottet vågar jag hävda. Vi hörde finansministeriet, vi hörde konjunkturinstitut i Sverige och vi fick en klar bild i utskottet att de prognoser som landskapsregeringen hade lagt nog knappast skulle komma att förverkligas, de rätt positiva prognoserna om intäkterna. Det visade sig att utskottet fick rätt. Utskottet uttryckte sig på ett skarpt sätt att det nog kommer att krävas ytterligare åtgärder i form av inbesparingar för att balansera ekonomin. Vi enades om att landskapsregeringen skulle återkomma senaste vår med förslag till just detta. Det fick vi inte se någonting av. Tyvärr ledde det till en tilläggsbudget med diverse kostnadsökningar istället.

Talmannen

Plus två minuter.

Ltl Mats Perämaa

Tack, fru talman! Trots det så valde finansutskottet i den situationen att inte fortsätta på den linje som man hade gått in för i samband med behandlingen av den ordinarie budgeten 2013. Finansutskottet vek sig för landskapsregeringens löften om att man skulle återkomma senare med motsvarande inbesparingsförslag. Det skulle komma en halvårsredogörelse där man skulle berätta hur man skulle göra. Sedan skulle det så småningom komma ännu en tilläggsbudget för detta år.

Halvårsredogörelsen var inte ett dokument som beskrev hur man skulle spara pengar, förutom att det tydligt framgick att man skulle lyfta in PAF-pengar i budgeten.

Tilläggsbudgeten för det här året 2013 har vi ännu inte sett röken av. Men den kommer knappast att kunna reda upp någonting eftersom det ändå är budgeten för 2014 som avgör hur kostnaderna kommer att utvecklas framöver.

Såsom vi bedömer är det enda stabila i vårt ekonomiska läge den konsumtionsutgiftsökning som vi ser i budget efter budget. Konsumtionsökningen fortsätter att öka.

Fru talman! Några ord om den oro vi känner för vår oförmåga att hantera ekonomin. Detta kopplat till att vi numera åker regelbundet till Helsingfors med rena kavajer och stärkta slipsar för att prata för mera behörigheter. Vi kanske till och med vill ha beskattningsbehörigheten, men åtminstone vill vi själva avgöra om vi ska ta över mera behörigheter. För att detta ska vara seriöst så måste vi verkligen klara av att hantera den behörighet och den ekonomi vi har just nu. Annars finns det ingen röd tråd i det som vi äskar om. Vi manar till samstämmighet att vi ska se till att vi kan balansera vår ekonomi.

Under mina år som finansminister, i den regering som leddes av dåvarande lantrådet Viveka Eriksson, så hade vi den situationen att vi var två regeringspartier som samarbetade; centern och liberalerna. Liberalerna hade finansministerposten och centern hade posten som ordförande i finansutskottet, som det hette på den tiden. Jag säger ärligt att det ibland kunde svida när vi hade en ordförande från ett annat parti som ställde krav på att ekonomin skulle hanteras på ett bra sätt. Sett i efterhand så tycker jag att det var väldigt bra att man delade på ansvaret, man hade någon att diskutera med. Nu har vi den situationen att centern både har posten som finansminister och posten som ordförande i finans- och näringsutskottet.

En sista uppmaning till ordförande i finans- och näringsutskottet: Låt oss tillsammans ta hand om ekonomin på ett sådant sätt att inte denna partibundenhet behöver på något sätt kännas att den tar över det ansvarfulla i det arbete vi gör. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa lyfte anmärkningsvärt igen frågan om att göra PAF-pengar till något fult.  Att man nu lyfter in något i budgeten, det har ju ltl Perämaas regering också gjort tidigare, det är ingenting nytt.

Sedan nämnde ltl Perämaa rekord i reformer, det är säkert så det är. I det här budgetförslaget finns det massor med tydliga ställningstaganden om riktningen och mycket mer konkret än tidigare. Här beklagade ltl Perämaa att det inte syntes så mycket i siffrorna. Som tidigare finansminister måste man väl uppskatta att man använder sig av försiktighetsprincipen i budgeterandet, eller hur?

De facto har mycket arbete påbörjats nu och det kommer att ge betydande rationaliseringsvinster även om vi inte budgeterar och det syns i siffrorna nu.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Givetvis bör försiktighetsprincipen gälla i budgetering. Man ska budgetera så realistiskt som möjligt, allt annat är vilseledning.

När år 2014 har kommit till sitt slut så har den här landskapsregeringen haft uppdraget i tre år, alltså 75 procent av tiden, tre av fyra år. Eftersom väldigt många av de här reformerna har utlovats redan för två år sedan och om man inte efter dessa år kan komma så långt att det börjar synas i siffror så då kan den misstänksamme kanske börja ana att det finns risk för att det aldrig kommer att synas i konkreta siffror.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Den här landskapsregeringen har lovat att det ska levereras inom den här mandatperioden. Det kommer säkert att synas i siffrorna i bokslutet istället. Man måste komma ihåg att det här är stora reformer och det är saker som tar tid att genomföra. Den här landskapsregeringen har nu presenterat riktningen för många förslag i den här budgeten, vilket inte någon annan regering tidigare presenterat. Jag tycker att man också måste visa lite uppskattning för det. Jag hoppas också att ltl Perämaa kommer att göra det.

Vi kommer att återkomma i vårt gruppanförande och specificera mera om vilka alla reformer som är igång.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I min värld är en reform en reform först då den har förverkligats. En reform kan givetvis inledas med någonting annat och den bör beredas. Vi liberaler är alltid noga med att man bör bereda saker. En reform är faktiskt en reform först då när det har skett.

Om landskapsregeringen med hjälp av moderaterna och obundna, på vilket sätt de nu är med i moderaterna, kommer att medverka till att det här kan genomföras så att reformerna blir reformer så då kommer jag nog att passa på att berömma er för det.

Men såsom ni själva beskriver att det kommer att ta tre år eller mer än tre år, eftersom inte vågar sätta några siffror på det ännu, så finns det en risk att det kanske inte blir någonting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Häromdagen underströk lag- och kulturutskottets ordförande, tillika Perämaas partiledare, att det hade kommit väldigt mycket reformer från landskapsregeringen och särskilt från kansliavdelningen, vilket jag förstås gladdes åt.

När det gäller hembygdsrätten, lagen från 1993 med 20 år på nacken, så den lagen står nu i beråd att förnyas. Det har visat sig att det är mycket svårare än vad man hade trott. Säkert har man också försökt tidigare, kanske förra mandatperioden, men man lyckades inte. Vi har nu ett förslag så långt som att den kan gå ut på remiss vilken dag som helst. Jag ser jag fram emot att kunna förverkliga det också under min tid som minister, även om den tiden just håller på att ta slut.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Visst är det så, frågan är komplicerad och den är en grundpelare i det som gör oss till ålänningar, områdena för självstyrelsen. Man måste vara noga med beredningen.

Elakt eller inte, om jag ändå ska komma tillbaka till hur dåvarande ltl Gun-Mari Lindholm agerade under förra mandatperioden över att det inte kom en lagframställning, men jag vill minnas att hon då i framtoningen inte var fullt lika hovsam som hon är idag. Kritiken var massiv om vi ska prata klarspråk. Nu har då, dessvärre, ni som minister haft två år tid på er att uttryckligen, med ett regeringsprogram som stöd, komma med den här förändringen. Det kommer inte att bli den situationen att ni som minister kan försvara en sådan framställning här i lagtinget.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är bra att vi är överens om att den är viktig, för det har jag inte uppfattat från ltl Perämaa eller liberalerna tidigare. Under förra mandatperioden valde man istället att ta praxisbeslut och landskapsregeringsbeslut, vilket åsidosätter rättssäkerheten inom det här området.

Jag uppfattar också att vi nu är överens om att det är bra att den här landskapsregeringen på sina nu snart ynka två år har fått till stånd ett lagförslag som är färdigt att gå ut på remiss. Jag tackar för det.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ett lagförslag är ett lagförslag för lagtinget då när det levereras hit till den här salen. Den här frågan var synnerligen diskuterad under förra mandatperioden. Det skulle ha varit bra med ett lagförslag då också, men den förra landskapsregeringen gjorde vad man kunde för att ändå komma vidare i de här frågorna. Men nu efter två år, med uttrycklig beställning i regeringsprogrammet, en uttrycklig beställning för en parlamentarisk kommitté vilket den förra landskapsregeringen såg till att kom fram under mandatperioden, så finns det kanske möjligen ett förslag som snart kan gå ut på remiss. Men vi får väl höra dåvarande ministern, blivande lagtingsledamoten eller möjligen vicetalmannen framföra sina åsikter om ett eventuellt lagförslag så småningom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte om det är förmätet men jag skulle vilja skicka en hälsning till det liberala partiet. Väljarna vill inte höra vad som gjordes under förra mandatperioden eller för två år sedan. De vill veta vad vi ska göra nu och vad vi ska göra i framtiden. Det vill väljarna att vi ska tala om. Det här ältande om vad som hände under förra mandatperioden har nu pågått i två års tid. Jag ber liberalerna att sluta med det och se framåt. Vi vill gärna höra vad oppositionen har för alternativ. Gör skuggbudgetar, kom med förslag! Nu är det som ltl Perämaa skulle vara en revisor över den här landskapsregeringen. Men det var lite slarvigt reviderat, därför vill jag fråga vad som menas med…

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag är helt säker på att ltl Sundback har rätt på det sättet att väljarna vill veta hur partierna siktar framåt. Vi menar att det också är viktigt att man kan redogöra för de löften som partierna ger och om löftena sedan verkligen genomförs eller inte. Annars blir det bara en tävlan i att föreslå och lova saker, speciellt i en maktposition som man de facto är i när man är i en landskapsregering och om man inte kan genomföra de här sakerna. Det är väl berättigat att jämföra med det som har lovats tidigare, nu när man säger att det som man lovar nu är så fantastiskt och kommer att lösa de åländska problemen.

Revidering eller inte, det behöver göras ibland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det behövs nog revision, men det kanske inte är oppositionens primära uppgift, utan det är väl att bredda debatten och komma med alternativ och egna lösningar. Vilka löften gav liberalerna? Hur förverkligas de under den här perioden? Jag ber ltl Perämaa att titta framåt.

I den här revisionen uttalade ltl Perämaa ett löfte som han ansåg brutet och som jag inte kan känna igen, att den här regeringen skulle ha lovat lika lön för alla arbetstagare. Var i regeringsprogrammet finns det?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Arbetsvärdering, lika lön för lika arbete, jag använde möjligen något ord fel där. Ltl Sundback vet nog exakt vad jag menar.

Tillbaka till löften som ges, också politiska löften behöver revideras. Om det inte är oppositionens roll att föra det på tal om landskapsregeringen under två år inte har genomfört det som lovades i regeringsprogrammet, så vems uppgift är det då? Det är klart att det säkert känns obekvämt för socialdemokraterna som har lantrådsansvaret och den positionen just nu. Det är klart att det skulle vara bekvämare och man genast när man har är skrivit ner orden i en budget glömmer bort dem, då kan man börja på nytt nästa år och lova samma saker igen, utan att någon minns vad man lovade tidigare. Den politiska revideringen ska ske här och det är oppositionens roll att göra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Ltl Mats Perämaa sade att det är bra för ålänningarna att få reda på vad regeringen har utlovat. Han har en lista på 14 punkter. Jag fäste mig två saker. För det första sade ltl Perämaa att vi har en negativ tillväxt och för det andra att vi fortfarande inte har budgeten i balans. Det är helt korrekt.

Alla regeringar jobbar för en tillväxt och en budget i balans, det gjorde också Mats Perämaa som finansminister. Jag tror att ålänningarna är så kloka att de förstår att när förutsättningarna förändras, i förhållande till det man har prognostiserat, så då kanske det inte går att göra lika fort exakt det man har lovat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Givetvis är det på det viset. Jag ville ändå påminna om att efter det att landskapsregeringen lade tilläggsbudgeten senaste vår, det här kanske redan är historia, så hävdade ändå representanter från majoritetspartierna att nu ska budgeten i balans oberoende, vilket vi inte ser av idag. Det gällde inte ltl Eliasson.

Det som ltl Eliasson sade, om de förändrade förutsättningarna att det gör det svårt och kanske tar mera tid, undanröjer inte behovet att ändå vidta åtgärder för att i vårt fall också minska på kostnaderna för att balansera ekonomin. I det här budgetförslaget ser vi inte de åtgärderna. Ser Eliasson dem så får de gärna nämnas här.

För övrigt var jag noga med att säga flera gånger att det är vårt gemensamma ansvar, också oppositionens, att skapa den här långsiktiga balanseringen.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Ja, det håller jag med om. Ltl Perämaa hade ett balanserat anförande. Men det vidtas faktiskt åtgärder. Sedan kan vi ha olika uppfattningar om det.

Eftersom jag samarbetade med ltl Mats Perämaa så kan jag väl tänka mig att om han som finansminister i augusti skulle ha fått information om att nu har han 33 miljoner mindre i kassan, och man ska ha ihop budgeten på några veckor, då tror jag även ltl Perämaa som finansminister hade stått inför samma problem. Han kunde knappast heller ha fått budgeten i balans.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Begreppet att tappa 33 miljoner behöver lite tydliggöras. Om vi igen pratar om den förra mandatperioden så då tappade den dåvarande landskapsregeringen de facto 36,7 miljoner i avräkning från ett år till ett annat. Det här droppet är ett tapp i förhållande till de överoptimistiska prognoserna som man själv lade. Det är inte ett verkligt utfall. Man kan ju trixa med siffror hur man vill. Om vi nu skulle måla upp prognoserna med kanske 50 miljoner till då kunde vi nästan år säga att vi då har tappat 50 miljoner. Man ska vara noga med siffrorna. Så här är bakgrunden bakom landskapsregeringens siffror.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Perämaa för ett intressant anförande. Jag hade kanske förväntat mig att det skulle komma fram närmare vad Liberalerna vill, men det kanske ni återkommer till vid annat tillfälle.

Vad gäller reformer så tror jag att vi talar lite om varandra. När landskapsregeringen talar om reformer så ingår det flera olika moment i det. Vi talar undersökning, planering, analys och verkställighet, till skillnad från det som jag uppfattade av ltl Perämaa att det enbart är verkställighet som gäller när det gäller reformer.

Jag ska också försöka hinna svara på energikommissionen. Jag konstaterar precis som ledamoten att energikommissionen inte är tillsatt. Det beror närmast på att den lagstiftningsprocess som pågår kring energimarknadsmyndigheten de facto tyvärr inte är färdig ännu. Därmed så är det landskapsregeringen fortsättningsvis och jag i egenskap av infrastrukturminister som granskar de eltariffer som Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk vill verkställa.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Beredningen ska man alltid utföra på ett bra sätt. Man ska höra dem som berörs av de föreslagna reformerna och de politiska åtgärderna som diskuteras. Det finns ändå alltid en tidsaxel i det hela. En mandatperiod är fyra år. En beredning kan inte pågå i tre eller tre och ett halvt år och sedan ska allt göras under mandatperiodens skälvande slut timmar. Vi menar att man måste komma ur stolen lite tidigare. I det här budgetförslaget skjuter man på mycket, man skjuter på mycket av det som man utlovade för två år sedan.

Det är en besvikelse att vi inte har ett organ som energikommissionen och som på allvar kan driva frågan om att sänka kostnaderna för våra konsumenter.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Vi har idag också möjligheter att följa med energiprisutvecklingen. Landskapsregeringen beslutar om nät tariffer till distributionsbolagen och där vi har exklusiv möjlighet att säga ifrån om vi bedömer att prisutvecklingen inte är moderat eller följer gängse praxis kring våra närområden. Jag har också till min hjälp en energigrupp med 14 specialister som jag möter på regelbunden basis och som briefar upp mig.

Vad sedan gäller gränstariffen till Sverige så vill jag informera att där pågår ett politiskt arbete för att försöka få bort den gränstariff som vi nu betalar, i mitt tycke, helt onödigt. Det arbetet har pågått hela det här året. Min förhoppning är att vi ska få det i mål så snabbt som möjligt ålänningarna till fromma.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är klart att det är bra, arbete pågår och det finns en förhoppning om att förändringar ska ske. Landskapsregeringen har samma åsikt som liberalerna om att gränstariffen är onödig, men vi behöver inte älta om det. Två år har gått, vi menar att energikommissionen skulle ha tillsatts direkt och det konkreta arbetet vidtagits.

Sedan måste jag komma tillbaka till det som ministern sade om liberalernas brist på framtidsvisioner i mitt gruppanförande. Jag kan lugna alla lyssnare med att vi återkommer till de bitarna. Vi kommer att ha framåtsyftande anförande sedan. Vi kommer att presentera alla våra 30 budgetmotioner så småningom under dessa tre dagar. Det finns många goda förslag. Men vi ansåg att det fanns anledning att göra en bedömning av halva mandatperioden av landskapsregeringens arbete så här långt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det var ganska många sura rönnbär som vi fick smaka på här under ltl Perämaas anförande. Det som jag tyckte gick mest snett var när ltl Perämaa nämnde personer som åkte till Helsingfors med stärkta vita skjortor och slips och vad de har på sig för att tala för mera behörighet och att en av våra största brister är att vi inte kan sköta vår ekonomi på ett sådant sätt så att vi skulle kunna få mera behörighet. Om man tänker lite större, ltl Perämaa, i Helsingfors har de hundra miljarder i statsskuld, bara det här året ökar statsskulden med 10 miljarder. De har en högre arbetslöshet, allting håller faktiskt på att gå lite åt skogen för landet. Men här är vi fortfarande skuldfria, vi har en växande befolkning och vi har låg arbetslöshet. Jag tycker ändå att vi har en relativt god framtidstro i vårt samhälle, vilket vi försöker upprätthålla här.

Mycket större hot är den motion som ltl Perämaa lade om att 2 miljoner ska tas bort, för det är 40 tjänster bort ifrån centralförvaltningen. Är det lagberedare, EU-människor eller vilka personer ska tas bort? Hur ska vi då klara behörigheten och rättssäkerheten?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Som ett löfte till vicelantrådet så kommer jag att presentera motionen senare och argumentera varför jag menar att det där inte ska behöva ske. Vi återkommer till den frågan.

Vi kan leva på påstående ganska länge och rida på att vi är skuldfria i dagens läge, men de facto lever vi idag på en likviditet som består av insatta PAF-medel. Det framgick tydligt i den halvårsredogörelse som gavs av vicelantrådet här för någon månad sedan. Skuldsättningen kommer om vi inte kan balansera utgifterna med inkomsterna framöver. Jag menar att underskottet i föreslaget för 2014 ligger på 10 miljoner plus de 7 miljoner som inte syns som kostnadsposter i respektive budgetmoment. 17 miljoner av dryga 300 miljoner i utgifter medför att underskottet ligger på 5 procent, om man vill renodla sifferexercisen på det här sättet.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! En annan sak som jag gärna vill korrigera är att man talar om överstora vinster och uttag från PAF. Verkligheten är den att vi för 2013 tar ut 21 miljoner från PAF, föregående år tog vi ut 20 miljoner och året före det 19 miljoner. Det är alltså en väldigt stabil och låg ökning på PAF-uttaget. Däremot har vi haft pengar sparade i ladorna som vi använder i projektet 20/15. Vi har inte på något sätt rövat pengar från PAF. PAF har fortfarande sin mycket stora kassa kvar i behåll så att man kan göra investeringar osv.

Att vi anklagas för passivitet när det gäller svaveldirektivet så tror jag att ltl Perämaa kanske måste titta sig själv lite grann i spegeln i den frågan. För det avgörande beslutet togs nog för en ganska lång tid tillbaka. Jag tror att det är många i republiken Finland som är väldigt ledsna för att man vaknade för sent i den frågan.

Ltl Mats Perämaa, replik

Det är absolut så. Kanske både politiker och möjligen de organisationer som representerar näringen kan se sig själva i spegeln, det gäller många sjöfartsintresserade i hela landet. Det fanns ändå ett politiskt arbete att utföra i samband med att det här beslutet togs. Det här beslutet har sedermera befästs i behandlingen i EU-kommissionen och där fanns en möjlighet att via länder kräva förändringar om man så tyckte. Enligt min uppfattning har landskapsregeringen inte varit särdeles aktiv i bearbetningen av sina politiska kollegor för att nå den här förändringen, åtminstone inte på ett sätt så att de har synts utåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Jag kan känna viss empati för ltl Perämaa. Det är inte så lätt att bedriva opposition mot den här framgångsrika regeringen, som dessutom har gott stöd i opinionen visar det sig. Det är ju lite extra jobbigt i tunga tider.

Perämaa lista med 14 punkter bestod mest av sådana punkter som handlade om det som inte har levererats av regeringen. Alltså vill ltl Perämaa ha samma sak men lite snabbare och är lite otålig. Jag tackar för det understödet av den här regeringens politik. Det är också en viktig roll för oppositionen att påpeka att bra saker inte har gjorts ännu. Men det finns mer tid kvar än vad den här regeringen har suttit. Man hinner bra återkomma med saker. Det kan vara svårt för en regering i början att prioritera rätt saker och se hur mycket arbete det är med dem. Men nu klarnar den bilden och det kommer att förverkligas. Det är två år kvar.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Oppositionsrollen är inte den enklaste. Vi på Åland har konstigt nog den situationen att oppositionen förespråkar en försiktigare budgetering för att skapa en ekonomi i balans. När man följer med andra länders och parlaments hanteringar så brukar det väldigt ofta vara tvärtom, att oppositionen har förmånen att föreslå nya kostnader och reformer för att på det viset skapa sig en bättre situation inför nästa val. Här har vi en landskapsregering som är så pass oförsiktig med de offentliga finanserna så att oppositionen ser sig nödgad att ta den ansvarstagande rollen också.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är ju också tacknämligt att oppositionen påstår sig vara sparsam och att man har tagit efter den förra oppositionen och vill vara ansvarsfull och inte tvärtom.

Budgeten idag är i praktiken i balans om man ser på grushögarnas storlek, utgående grus och inkommande grus, men det kan man inte säga när det är en reservering som fryses.

Antal anställda är nere i år 2000 års nivå. Hela seklets expansion är utraderad när det gäller landskapsanställda. Det är inte så dåligt! Innevarande år budgeterade vi 359 miljoner när vi var färdiga, jag kommer ihåg det för pappret låg här på min bänk. Nu är förslaget 344 miljoner. Inte är det så tokigt med tanke på de tider vi har. Om vi sparar ytterligare så får vi folk i en annan för kö där de vill ha arbetslöshetsunderstöd. Man måste tänka på i vilken fas krisen är också, ltl Perämaa.

Ltl Mats Perämaa, replik

Absolut, men vi är i en fas där vi vet att intäkterna knappast kommer att öka, åtminstone inte i de här vanliga grushögarna, möjligen i någon hög med PAF-mynten som man spelar med på rouletten. Problemet är att förutom grushögarna så är det högarna med spelmynten som utgör den påstådda balansering en av ekonomin.

Sifferexercis är kanske tråkig, men majoriteten pratar nu om affärsbokföringen där man kan föra in dessa PAF-pengar på 16-17 miljonerna som intäkter och det ska låtsas balansera ekonomin.

 Talmannen

Replikskiftena är avslutade. 

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Vi lever i en ny tid där det gamla ohjälpligen är förbi och det nya endast delvis kan förutses och förstås. Vi måste förändra och anpassa oss till nya villkor för att vi ska överleva och behålla vår höga levnadsstandard och vårt demokratiska samhällssystem. Sådan är historiens gång.

De senaste månaderna har medierna avslöjat avlyssning i stor omfattning. Den amerikanska nationella säkerhetsmyndigheten NSA kontrollerar massiva mängder av digitalt informationsmaterial. Många andra länder och privata bolag samarbetar med NSA. De flesta andra länder driver dessutom egen underrättelsetjänst. När frågan kommer upp på högsta politiska nivå svarar ansvariga politiker och tjänstemän att avlyssning sker överallt och hela tiden. Att det innebär en kraftig kränkning av den enskilda individens integritet tycks inte störa de ansvariga.

Den nya It-tekniken och de utvecklade underrättelsetjänsterna kan ha oönskade följder. Totalitära stater och odemokratiska organisationer får farliga möjligheter att spionera och kontrollera, inte bara på andra länder utan på vanliga människor som du och jag. Vill vi ha det så? Knappast. Vem bär ansvar för att vi vanliga fredliga mänskor skonas från detta. En oroväckande tystnad och passivitet råder. Forskarna konstaterar att gamla säkerhetsdoktriner och politiska begrepp förlorar och ändrar innebörd mycket snabbt. Det krävs nytänkande, omvärderingar och en stor portion fantasi för att förstå vad det är som håller på att hända med Moder jord.

En annan internationell företeelse som oroar är den växande högerpopulismen. I den offentliga debatten och på sociala medier florerar diskriminerande värderingar och kränkande omdömen om flyktingar, invandrare, kvinnor och andra beskedliga mänskor. En farlig och ovärdig debatt som många upplysta personer avhåller sig från med den tragiska följden att alltför många osanna och rasistiska utsagor förblir oemotsagda och får breda ut sig. Då ska vi minnas Martin Luther Kings ord: ”Den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad. Lösningen är inte mindre demokrati och tolerans utan mera demokrati och tolerans. Vi är skapade som jämlikar och vi har alla rätt till ett värdigt liv i gemenskap med andra.”

Ja, fru talman, vi lever inte bara i en ny tid, en brytningstid och i ett paradigmskifte. Vi lever också i en tid med svag ekonomisk utveckling. Sedan år 2008 har vi upplevt ekonomiska krascher inom EU och i USA som påverkat vår och Finlands ekonomi.  Återhämtningen är långsam och även om specialisterna signalerar att botten är nådd och att flera länder inom EU kan se fram emot bättre tider är det för tidigt att sjunga ”Happy days are here again”. Särskilt oroväckande är den instabila ekonomiska och politiska situationen i USA.

Läget är komplext och vi på Åland måste tänka längre och vara steget före. Tyvärr finns det alltför många enkla lösningar på många av problemen i vårt samhälle. Låt mig analysera några av de vanligaste klichéerna i den politiska debatten.

Privatisering framförs ofta som en lösning på den offentliga ekonomins svårigheter. I vissa fall kan det mycket väl vara så att privatisering är ett alternativ men det finns samtidigt en hel del erfarenhet och forskning som motsäger detta. Driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken är ett stort beslut som tagits under denna period. Det återstår att se vilka de ekonomiska och sociala effekterna blir. Färjorna är kvar i landskapets ägo ifall privatiseringen misslyckas. Den fråga som måste besvaras, efter att vi har vunnit mera erfarenhet av färjornas driftsprivatisering, är om det blev en hållbar lösning?

Privatiseringen av vård, skola och omsorg i vårt västra grannland ger inte någon entydig positiv bild av effekterna. Kravet på vinst inom de mjuka samhällssektorerna kan leda till att respekten för människovärdet äventyras i jakten på ekonomisk vinst och kravet på dividendutdelning. Oskyldiga försvarslösa mänskor och skolelever får ta smällarna när girighet och pengar går före viktiga humanistiska värderingar. Allt som ofta hör man numera att verksamheter återkommunaliseras för att det är ekonomiskt mera förmånligt.  Vi vet ännu för lite om när och hur vi kan privatisera offentlig verksamhet på ett hållbart sätt. En större kunskap om detta är önskvärt. Vi kan inte bara hoppas och tro. När stora ekonomiska och mänskliga värden står på spel måste vi veta för att minimera riskerna för att fatta felaktiga beslut.

Regeringen Gunell driver en samhällsservicereform. Metoden går ut på att samordna den kommunala servicen inom det sociala området och infrastruktur utan att röra kommungränserna. Processen är komplex och tar både tid, pengar och rejält med tankemöda i anspråk. Otåliga tyckare kräver istället en kommunreform.  Även om vi besluter idag att vi ska ha bara en kommun så återstår samma samordningsarbete som den s.k. Susannegruppen och den motsvarande gruppen inom infrastruktur har gjort. Susannegruppen föreslår att all socialvård förutom barn och äldreomsorg ska samordnas i en myndighet kallad kommunernas socialtjänst. Har vi bara en kommun ska man dessutom samordna alla dagisar, alla kommunala serviceboenden, De Gamlas Hem, Trobergshemmet, Sunnanberg, hemtjänsten som är inte är lika i alla kommuner, all personal och alla avgiftssystem med mera.

Den som således tror att bara vi besluter att vi ska ha en kommun så är allt fixat inser inte att samordningen av all kommunal verksamhet i 16 kommuner är ett arbete som ingen klarar av att genomföra med ett enda slag. Det krävs oändligt med god vilja, tid, praktisk samordning och ekonomisk solidaritet. Därför måste vi att ett litet steg i taget. Ett steg som alla förstår vilka konsekvenser det har.

Det är lätt att kritisera samhällsservicereformen för att inte vara perfekt. Det är kontraproduktivt att bara titta till sin egen kommun och sedan rata hela reformförslagen. Det är oansvarigt att utan tillräckliga kunskaper motarbeta samhällsservicereformen. Istället ska vi därför samarbeta, inspirera varandra till förbättringar av förslagen och göra vårt yttersta för att nå resultat som leder till en hållbar välfärd för alla på Åland oberoende av hemkommun.

Fru talman! Ett annat uttryck för förenkling är förslaget att överföra kommunal service på landskapet. Lagtinget och regeringen samt centraförvaltningen ska lagstifta, finansiera välfärdstjänster och andra transfereringar samt övervaka att lagstiftningen följs och ansvara för att hela vårt samhälle utvecklas i alla vitala avseenden.

Den kommunala servicen ska finnas nära mänskorna i lokalsamhället. Det är en fråga om likvärdig behandling, tillgänglighet och ett sätt att motverka avfolkning av glesbygden, precis som ltl Runar Karlsson också sade. Det som talar om att överföra delar av den kommunala servicen till landskapet gör det högst antagligen av ett enda skäl, de vill minska den egna kommunens kostnader. En utjämning av de sociala kostnaderna ska ske via landskapsandelsystemet annars riskerar vi att kasta ut barnet med badvattnet.

Den kommunala verksamheten har många goda kvaliteter. Kvaliteter som landskapsförvaltningen inte uppfyller. Kommunala beslut kan vem som helst i kommunen ifrågasätta genom besvär. Beslut som en landskapsmyndighet fattar kan bara klandras av part dvs. den som berörs av beslutet.  

Talmannen

Två minuter över den rekommenderade tiden.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman, låt mig ta ett exempel. Om ÅHS styrelse beslutar att lägga ner Godby hälsocentral så kan dessa sju människor göra det med ett enda klubbslag och det beslutet förverkligas inom ett par månader och då är den servicen borta. Om t.ex. Finströms fullmäktige försöker besluta att lägga ner delar av sitt serviceboende för äldre kan vem som helst i kommunen protestera mot detta. Bara själva vissheten om kommuninnevånarnas möjligheter till kommunala besvär och risken för att inte bli omvald om man beslutar mot kommuninnevånarnas vilja gör att kommunalpolitiken på ett känsligt sätt anpassas till lokala önskemål och närdemokratiska hänsyn. Detta är en viktig demokratisk kvalitet och den ska vi slå vakt om. Det betyder inte att vi ska avstå från förändringar. Men vi ska utnyttja självstyrelsens möjligheter att skapa kommunala lösningar som passar det småskaliga åländska samhället och förnyar innehållet i den kommunala servicen.

Nej, fru talman förslaget om en kommun är ingen lösning i sig, inte heller förslaget att flytta kommunal service under landskapets centralförvaltning. Lösningen är att samordna de kommunala verksamheterna. En process som på sikt troligen leder till färre kommuner. Men, där är vi inte ännu.

Det är med omsorg om varandra, mera kunskap, demokratiska reformer och samarbete vi förändrar och skapar framtidens Åland. Det är nu vi förändrar.

Fru talman! Den socialdemokratiska lagtingsgruppen omfattar regeringen Gunells budgetförslag och vi ser framemot en debatt full av framtidstro och hopp.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback nämnde i sitt anförande den ökade högerpopulismen, de ökade inslagen av i främlingsfientlighet och rasism i sociala medier. Det får mig att tänka på ett inslag i Aktuellt i SVT, där 1/3 av LO-medlemmar sade sig vara villiga att rösta på Sverigedemokraterna. Det får mig också tänka på sannfinländarna som rapporterade i somras att de räknade med gamla finska socialdemokrater till sitt parti. Den här främlingsfientliga och rasistiska populismen florerar således både till höger och till vänster av hela det politiska fältet.

Jag tycker att det är bra att socialdemokraterna och Ålands Framtid är överens om att det här behöver bekämpas. Högerpopulismen och vänsterpopulismen och dess rasistiska tendenser behöver motarbetas. Det skulle vara intressant att höra ltl Sundbacks tankar kring hur vi ska konkretisera det här arbetet för att motverka de här obehagliga tendenserna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Eftersom ltl Axel Jonsson just hänvisade till media så fanns det faktiskt i en av våra lokaltidningars ledare en alldeles ypperlig analys av en ny bok om nyfascism. Den där fanns också konkreta råd. Det gick i stort sett ut på att man måste ta avstånd från de odemokratiska och fördomsfulla påståendena som finns. Det andra som föreslogs var att man inte skulle samarbeta med sådana organisationer. Jag kommer ihåg när vi hade riksdagskandidatdebatt på biblioteket. Då var det bara Christian Beijer som sade att han kan inte tänka sig att arbeta med en regering där sannfinländarna skulle ingå. Det tycker jag var ett bra ställningstagande.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, jag ska med intresse titta närmare på den boken.

En god integrationspolitik är det bästa arbete som vi kan tillämpa här på Åland för att motarbeta de här tendenserna. När vi nu diskuterar att ta emot syriska flyktingar till Åland så är det av största vikt att vi ser till att vi gör det på ett bra sätt och ger dem goda framtidsförutsättningar här på Åland. Det är grunden för att motverka de här tendenserna ute i samhället. Vi ska ta emot flyktingar på ett ansvarsfullt sätt och se till att de får en god framtid så att vi motverkar de här diskussionerna som faktiskt florerar ute på nätet. Vi ska förstås ta avstånd från de partier och de åsikter som tyvärr existerar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! I min uppräkning av vilka grupper de här högerpopulistiska rörelserna attackerar så är det ju inte bara invandrare, flyktingar och sådana som ser annorlunda ut än en vanlig vit man, utan det är också kvinnor. Det senaste året har vi fått läsa otroligt skrämmande upplevelser av attacker mot speciellt kvinnor som har egna åsikter inom media. Man utlovar alla möjliga straff för att deras åsikter. Det är sexuella övergrepp av de mest blodiga slag. Att bara skjuta in sig på invandrare räcker inte. Det här är på något vis en mycket bredare fråga. Det handlar mera om den andra än om jaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson

Värderade fru talman! Bästa kollegor, budgeten för år 2014 har varit svår för regeringspartierna att få ihop. Terrängen har genomgått ett smärre vulkanutbrott sedan kartan för år 2014 ritades i omställningsbudgeten våren 2012 och i budgetbehandlingen för 2013, för ett år sedan.

Genom finska statens negativa inkomstutveckling blir klumpsumman många miljoner mindre än vad som prognostiserades för ett år sedan. Tyvärr sker samma negativa utveckling för skattegottgörelsens del, men av ett helt annat skäl. Våra främsta företags vinstgenerering har rasat ordentligt och därmed blir den samfundsskatt som utgör en väsentlig parameter för skattegottgörelsen låg i förhållande till vad den tidigare varit gentemot vinstgenereringen i rikets företag. Detta är en näringspolitisk stark varningssignal.

Sammantaget innebär det här att förutsättningarna för en budget i balans har försämrats med över 10 miljoner euro på årsbasis.

Moderaterna har i processen understrukit vikten av att vi trots detta inte får redovisa ett sämre budgetresultat än minus 10 miljoner euro. Om vi inte skulle ha lyckats med det skulle det ha blivit översvårt att få en budget i balans år 2015.

Nu visar resultatkalkylen på budgetens sida 13 ”Resultatprognos för landskapet Åland år 2014” att året möjligen kan ge en vinst på över 4 miljoner euro jämte fondering av PAF-medel på 10 miljoner euro eller sammantaget för 2014 ett överskott på över 14 miljoner euro. Detta skulle ge goda förutsättningar att ha också budgeten i balans för år 2015.

Fru talman! Vad som ytterligare kommer att föra landskapets ekonomi i positiv färdriktning är de rekordmånga rationaliseringarna, effektiviseringarna och reformerna som landskapsregeringen nu presenterar.

Jag räknar i budgeten till cirka 30 stycken sådana främst större men även några mindre reformer som alla ska sjösättas år 2014 till den del de inte redan år 2013 har sjösatts. Tillsammans lever vi nu i den största omvandlingen av offentlig sektor sedan självstyrelsens tillkomst. Ja, reformerna är tillsammans större än den stora ÅHS-reformen för nu exakt 20 år sedan då vi slog ihop tre olika hälsovårdsorganisationer, varav två kommunalförbund, till en enda - ÅHS.

Jag ska här räkna upp och kommentera betydelsen av flera av reformerna som nu ålänningarna kommer att få se förverkligas.

1.       Ett gemensamt organ för samhällsplanering, tillväxt i ekonomin och hållbarhet skall tillsammans med kommunerna skapas under 2014. Det ger förutsättningar för en försnabbad utveckling av flera näringar, inte minst turism och grön teknik och energi mm. i landskapet.

2.       En gemensam myndighet för alla sociala sektorer utom barnomsorg och äldreomsorg, skapar förutsättningar för likabehandling och rättvisa. Ekonomiska vinster ska kunna uppnås genom sammanslagningen av alla kommuners funktioner inom serviceområdena inkluderande Ålands omsorgsförbund. Tillsammans bör vi under 2014 skapa den mest effektiva organisationsformen. Eftersom kommunerna fortsatt ska betala för verksamheten bör de också vara med i ägandet, dvs. beslutsfattandet. Till den delen är liberalernas och Ålands Framtids förslag, om att överföra makten i verksamheten till landskapet, oövertänkt. Minskningen av landskapsandelarna täcker inte alls kostnaderna.

3.       Landskapet och staden har idag stora egna organisationer för all sin vägförvaltning. Det finns dubblering i maskinpark, i personal både på fältet och på kontoren. Betydande vinster kan hämtas hem genom en sammankoppling i bolagsform. Detta kan planeras klart under 2014 och förverkligas år 2015. Därefter kan flera kommuner ansluta sig till denna nya planerings- och upphandlingsmyndigheten där utförarverksamheten, som idag är stor, efterhand avknoppas till privat sektor för upphandling. Vinsten ligger också i en betydligt utökad konkurrensutsättning och flera aktörer på den privata marknaden.

4.       Samordningen av brand- och räddningsväsendet fullföljs enligt gällande lagstiftning under 2014. Ännu 2013 har vi upplevt kostsamma dubbelinvesteringar mellan kommunerna.

5.       En för alla kommuner gemensam byggnadsinspektion med en sakkunnig byggnadsnämnd och en enhetlig byggnadsordning med lokala avvikelser kommer att öka rättssäkerheten, kommer att tillsammans med planeringen skapa förutsägbarhet inom byggnationen för företag och enskilda och sänka kostnaderna något.

6.       Landskapets och kommunernas ekonomi- och personaladministration ska kunna fungera gemensamt i ett ekonomiskt servicecenter från 2015. Både personal, maskin- och programanskaffningar och tillbehör kan samordnas och sparas på samtidigt som kunskap och teknisk standard kan förbättras.

7.       ÅDA, Ålands digitala agenda, börjar nu ta form. Basen för hur det ska fungera finns inom landskapsregeringen och ÅHS samt börjar ta form inom Mariehamn. Vinsterna tar några år att plocka hem ur nyordningen, men relativt snabbt kommer felinvesteringar och dubbelinvesteringar att kunna minskas.

8.      Landskapsregeringen ska organiseras så att man klart kan skilja på myndighetsutövning, upphandlingsverksamhet och serviceproduktion. Det sistnämnda ska dessutom minimeras. Förvaltningen blir både mer rättssäker och mer transparent.

9.       Äntligen får vi en start på kortruttssatsningarna som ska både minska driftkostnaderna och säkerställa turtätheten för skärgårdskommunerna. Vi börjar med Jurmotrafiken och Kökars och Sottungas trafik över Föglö. Sedan kan skärgårdstrafiken byggas ihop så att fem skärgårdskommuner kan bilda en gemensam zon för ekonomi, företag, service och samhällsfunktioner. De blir då mindre beroende av fasta Åland. Dessa kommuner blir då mindre beroende av fasta Åland.

10.   De osäkra inkomsterna: PAF-medlen, lotteriskatten och skattegottgörelsen, ska till betydande delar fonderas för att användas till sådana i en ny lagstiftning angivna ändamål, som inte är årligen budgetbelastande. På det sättet kan landskapet igen bygga upp en buffert mot ytterligare nedgångar i statens inkomster och klara både sin likviditet och skuldfrihet framöver. Det fordrar förstås fortsatt effektivering, sparsamhet och satsningar på de ovan angivna reformerna som ska spara betydande årskostnader.

Fru talman! Utöver dessa tio områden kommer landskapsregeringen att genomföra utökad upphandling av skärgårdstrafiken. Inom 2014 kommer Ålandskommittén att lämna sitt förslag till ett nytt självstyrelsesystem från 2021. Vi får i år ta del av förslag till en ny efterlängtad lagstiftning om hembygdsrätten. Nästa år följer jordförvärvs- och näringsrättslagstiftning. Landskapsandelssystemet ska utvärderas och omformas under nästa år. Ett landskapets fastighetsverk ska bildas. Upphandlingen, som blivit ett nytt svårt politik- och juridik område, ska professionaliseras och inkludera ÅHS och kommunerna. Trafikavdelningen blir infrastrukturavdelning. Kansliavdelningen blir regeringskansli. Och därtill ska vi få ett modernt budgeterings- och redovisningssystem. Äntligen.

Som alla hör är det nu fart under galoscherna. Wille Valve kommer in i regeringen med ansvar för kansli-, polis-, inrikes- och utrikesfrågor. Samarbetet i politiken ökar markant när moderater och obundna nästa vecka blir en sammanslagen lagtingsgrupp med åtta medlemmar, störst här i lagtinget.

Det är ju så att man tappar andan inför alla dessa omställningar. Kan budgeten 2014 dessutom resultera i ett bokslut med överskott, vore lyckan fullständig.

Men, det finns orosmoln. Regeringens och regeringspartiernas sätt att hantera de hittills uppkomna problemen bådar dock gott för att nya problem skall kunna bemästras.

Oppositionens aktivitet i samband med denna budget pekar på att det finns olika lösningar till alla frågor. Men att gnälla och att göra också gott till ont båtar föga. I motionsfloran finns nog också en hel del matnyttigt. Vi ska återkomma till det.

Moderaternas lagtingsgrupp ser fram emot en konstruktiv och samhällsbyggande debatt här i lagtinget. Det är Åland betjänt av när vi nu upplever litet kärvare tider. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vtm Roger Jansson sade att budgetprocessen har varit svår och han angav flera olika motiv till det. Ett motiv som jag tror att finns i botten men som han inte nämnde är att det är fyra partier med ganska olika åsikter i grund och botten.

Tittar man i det här budgetförslaget med blå pärmar så får man lite uppfattningen att det är sossarna som har dragit det längsta strået. Vi har fortfarande en offentlig sektor som mer eller mindre sitter i orubbat bo. Det blir lite patent när man hör vtm Roger Jansson säga; ”nu har man de största omvandlingarna någonsin av offentlig sektor”. Konsumtionsutgifterna ökar, den egna verksamheten ökar, medan åtgärder som leder till ett högre skattetryck vidtas, indexjusteringarna av landskapsandelarna är ett exempel.

En stark offentlig sektor på ena sidan och ett lägre skattetryck på andra sidan, det brukar vara klassisk vänster-höger politik, men inte på Åland.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det här evinnerliga snacket om att Moderaterna på Åland skulle driva socialdemokratisk politik och vänsterpolitik är egentligen för barnsligt för att behöva bemöta. Jag har varit aktiv i politiken i 40 år. Varje år har jag drivit linjen om maximal sparsamhet, möjligast mycket effektiveringar och möjligast mycket rationaliseringar. Ibland har det gått bättre och ibland har det gått sämre. Nu under några år här tidigare har det gått sämre, tycker jag, jag var i opposition här i fyra år. Nu tycker jag faktiskt att den här landskapsregeringen, inte minst med moderaternas benägna bistånd, har lyckats väldigt långt i att åstadkomma detta. Då lönar det sig inte för kollegan Anders Eriksson att komma med allmänna floskler.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterar att vtm Roger Jansson börjar, i likhet med Barbro Sundback, ha nedvärderande omdömen om övriga som har en annan åsikt. Försöker vi hålla oss till sak och titta på siffrorna så är det ofrånkomligt att konsumtionsutgifterna har ökat med 4,6 miljoner. De är uppe i 195 miljoner och siffrorna skulle ha varit mycket högre om man inte hade haft PAF-pengar att tillgå. Skatterna höjs. I min värld är det inte barnsligt, utan det är en traditionell vänsterpolitik. I min värld är det inte borgerlig politik. Jag undanber mig någon sorts omdömen om det är barnsligt eller inte.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Den som lyssnade på det här replikskiftet vet vem det var som först kom med omdömen om andra. Jag gick i svaromål och den rätten har jag.

Orsaken till att det var svårt att få den här budgeten ekonomiskt att bli rimlig var att beroende på hur man räknar så har vi förlorat inkomster på 10-30 miljoner, beroende på vad man jämför med.

Den som vet hur landskapsbudgeten görs upp vet också att PAF-medlen har införts i budgeten varje år sedan 1993-års budget när vi fick det nya ekonomiska systemet. Före det var PAF-medlen i en separat budget. Ända sedan 1993 har PAF-medlen varit införda i den ordinarie budgeten, så det är inte någon förändring som har skett här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det låter väldigt fint när vtm Jansson pratar.

 Jag kan bara konstatera att många av de reformer som vtm Jansson räknade upp är återvinning. Det är återvinning av handlingsprogrammet, det är återvinning av omställningsbudgeten och vi har redan tidigare blivit lovade en utvärdering och omformning av landskapsandelssystemet och en ny fastighetsskattelagstiftning. Vet man att det här är omfattande saker? Att utvärdera landskapsandelssystemet, komma med ett nytt förslag och ta fram en ny fastighetsskattelagstiftning kräver nog sitt arbete det! Jag känner igen mycket av de här 30, 40, 50 reformerna; regeringskansli, infrastruktur, budget- och redovisningssystem, upphandling, fastighetsverk och att skilja på myndighetsutövning och tillsyn. Det här har flera landskapsregeringar jobbat med.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det vore kanske bra att få veta vad det är för fel att känna igen saker och ting. Mycket av det som sker i politiken har jag jobbat med i tiotals år och man känner igen sig hela tiden. Även budgeten känner man igen, ända från dag ett i politiken. Jag förstod inte det här resonemanget att den har blå boken i år var någon slags återvinningsbudget. För mig innehåller den väldigt stora reella förändringar som i stort sett alla har ropat efter i flera år. Jag har också tyckt att liberalerna i regeringsställning arbetade bra med förändringarna, men de hann naturligtvis inte komma till skott med särskilt många. Att den här regeringen nu hinner komma till skott med många förändringar måste väl ändå ses som någonting gott.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Inte är det något fel på återvinning. Det är många reformer som tas vid av flera nya landskapsregeringar och nya lagting. Men då kanske det också är lite förmätet att man marknadsför allt som om det är nu som allting ska hända. Vi får facit när vi står här nästa höst igen.

Jag konstaterade att vicetalman tog upp att nu ska det hända saker inom kortrutten. Det står att man ska göra kortruttsinvesteringar med PAF-medel och fortsätta utrednings- och planeringsarbete för kortrutten, inkluderande nya färjor - 1 miljon euro. Jag ser inte verkställighet här. Det handlar om utredningar för 1 miljon! Har jag uppfattat den saken rätt?

Sedan skulle också vilja veta lite mer om projektet om samhällsplanering för det tycker jag verkar väldigt intressant. I staden har man inte kommit så långt när det gäller den tekniska sektorn. Det finns oherrans med frågetecken där också.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Observera först att jag talade om vad gott som görs nu. Jag kritiserade inte vad som inte har gjorts tidigare. Man får inte läsa mitt uttalande på det sättet att jag redogör för det som är bra på gång nu skulle vara någon slags kritik bakåt. Åtminstone har jag inte framfört det på det sättet.

När det gäller kortrutt så var det moderaternas gruppanförande i Ålands lagting. Det var min och vår uppfattning om hur vi vill att det ska bli. Vi ser att budgeten ger goda möjligheter till att komma till en bra start. Planeringen är inte långt ifrån så färdig att vi kan sätta spaden i jorden på särskilt mycket under 2014, men nog någonting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag förtecknade de utlovade cirka 30 reformerna fram till nummer 10, därefter blev det lite oklart, även om jag förstod vad kollegan sade. I det sammanhanget tänkte jag på det viset man brukar i sådana här ärenden, dvs. vilken typ av reformer har vi att göra med? Är de strukturella, är de funktionella eller är de administrativa? Jag hängde med på de första tio och fann bland dem kanske två som var strukturella, resten var ju enbart administration. Administration ska alla syssla med hela tiden, utan att man dess mera behöver jaga på härifrån. Så har det alltid varit inom offentlig förvaltning och jag hoppas att det också är så i fortsättningen.

Nummer två och tre kan väl ses som strukturella, dvs. den kommunala socialtjänsten och väghållningen. Men i övrigt var det administration tycker jag.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag hade en utvärdering av de tio första, jag har den snabb uppräkning av elva till och jag har i min mapp där nere ungefär 14-15 därutöver. Jag valde att koncentrera mig på de tio första i huvudsak eller de 21 första om man vill ta alla.

Som jag har sett på de här reformerna så ska de sanera, de ska ge större rättsäkerhet för ålänningarna och de ska ge en bättre service, högre kvalitet, jämn kvalitet och vi ska få ekonomiska inbesparingar på reformerna. Om vi sedan kallar reformerna strukturella, funktionella eller någonting annat spelar mindre roll för mig. Effekterna av reformerna, både ekonomiskt och kvalitativt, är för mig det väsentliga och det ville jag ge en bild av här i mitt anförande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carita Nylund

Tack, fru talman! Med bara en vecka kvar av mitt uppdrag är jag glad att jag fått förmånen att stå här idag och anföra den obundna gruppens åsikter om budgeten för landskapet Åland 2014.

Med ansvar för hela Ålands befolknings gemensamma kassa gäller det att man är ödmjuk, noggrann och gör det bästa man förmår för att använda de pengarna på bästa sätt. Och precis som man ganska ofta i föräldraskapet undrar om man har gjort tillräckligt, om man använt rätt metod och tagit rätt beslut, och om man alls räckt till, känner man även i denna roll. Man kan alltid förbättra sig, och så är det säkert med denna budget också.

 Under rådande ekonomiska omständigheter tycker jag ändå att denna budget är godkänd. Det är en budget obunden samling kan ställa sig bakom.

Budgeten 2014 andas reformarbete. Stora reformer är på gång, allt från Den digitala agendan, ÅDA, skärgårdstrafiksutveckling och Susannegruppens socialservicereform. Det är viktigt att se positivt på framtiden, kanske speciellt viktigt när ekonomin ser dyster ut.

Anders Haglund, mental coach, sade: ”Låt inte det du inte kan göra stoppa dig från att göra det du faktiskt kan göra.”

Det har vid olika tillfällen höjts ett varnande finger om att landskapsregeringen gör sig spelberoende då man finansierar vissa delar av budgeten med PAF-medel. Som mångårig frivilligarbetare inom drog- och beroende-problematik kan jag känna en motvilja mot att man svänger sig med uttrycket spelberoende på sådant sätt för att vinna politiska poäng. Att vara spelberoende innebär i mina ögon något helt annat än att man använder vinsten från ett landskapsägt bolag till investeringar. Men eftersom vi använder oss av uttrycket beroende så låt oss spinna vidare på det.

Att det åländska samhället är beroende av spelpengar från PAF är i sig ingenting nytt. Penningautomatföreningen bildades 1967 av Folkhälsan på Åland, Rädda Barnen, Röda Korset och Stiftelsen Dagens Barn och har sedan dess finansierat hela den ideella, s.k. tredje sektorn på Åland.

Tusentals mänskor lägger tusentals timmar av oavlönat arbete för att göra samhället och livet lite bättre för sina medmänskor. Man sköter uppgifter som man kunde tycka borde ligga på landskapet eller kommunerna, genom t.ex. sysselsättningsarbete via Emmaus, upplysnings- och informationsarbete på Regnbågsfyren, föräldrastöd och fortbildning från Fri från narkotika, och matutdelning från matbanken för att nu nämna några. Visst är det åländska samhället beroende av dessa insatser, finansierade av vinster från spelbolaget PAF. Inget nytt under solen där.

Men visst är det en balansgång detta, att vara beroende av spelpengar och en viss dubbelmoral också. Precis som det är med det faktum att vi är beroende av inkomster från den statliga spritförsäljningen eller den skattefria spritförsäljningen på färjorna. Det är en balansgång vi alltid måste diskutera och noggrant väga för-och nackdelar med.

Men, talman, när det gäller den budget vi ska diskutera idag, ser jag det som ett större och mer akut problem, att landskapet är så oljeberoende. Vi vill vara en grön, miljövänlig ö. Vi har genom en kompetent och brinnande kommitté ledd av Erica Scott, tagit fram en hållbarhetsstrategi som sträcker sig 37 år framåt i tiden, och det är ändå så lätt att det är just miljön som får stryka på foten först när kassan tryter.

När det gäller oljeanvändningen är den dock inte bara miljömässigt förkastlig, utan dessutom oekonomisk. Att minska vårt oljeberoende skulle leda till en mer hållbar ekonomi med miljövinster som bonus. Jag skulle önska att man tittar på möjligheterna att ytterligare minska oljeanvändningen inom landskapet och vilka alternativ som finns.

Fru talman! En annan sak som vi beroende av är hälso- och sjukvård. ÅHS har under året som gått fått en ny ledning, ny sjukhusdirektör, ny chefsläkare och ny styrelseordförande. Ett team som tillsammans med ledningsgrupp och styrelse har jobbat målmedvetet för att få en budget i balans, utan att skära ner på vården för de som verkligen behöver den. Inför 2014 görs nödvändiga satsningar på Geriatrin, men även på den digitala plattformen. En storsatsning med sikte på den digitala agendan, ÅDA, som startar upp redan under detta år, men vars verkningar på patientsäkerhet och administration kommer märkas under 2014. För en IT-novis som jag själv är den begripliga versionen av detta arbete den, att vi tidigare har byggt på moduler på en inte anpassad grund, och hela systemet är tämligen ostabilt och opålitligt i dagsläget. Med den nya satsningen bygger vi nu en rejäl och ändamålsenlig grund och förbereder oss samtidigt för just ÅDA.

Alla måste få tillgång till vård. Det får inte bli en klassfråga. Vi anser att det är viktigt att hålla avgifterna för hälso- och sjukvård på en rimlig nivå, så att ingen ska känna sig hindrad från att söka hjälp på grund av kostnaderna.

Vi är beroende av personalen som ger oss sjukvård. Alla som någon gång ha varit sjuk vet vikten av kunnig, kompetent vårdpersonal som ges resurser att ge bästa tänkbara vård och omsorg.

Inom hälso- och sjukvården finns i dagsläget olika utmaningar när det gäller rekrytering. När det gäller sjukvårdspersonal, har svårigheten gällt bristen på fasta tjänster. Att man går på tidsbundna förordnanden under, i många fall flera år, är en realitet i vården idag. Ett problem som är svårlöst, då orsakerna till detta är flera, bl.a. föräldraledigheter, sjukskrivningar och reducerad arbetstid. Att arbeta fulltid inom vården idag är så slitigt att de flesta, som har möjlighet till det, gärna jobbar lite mindre. Men det betyder att för många är framtiden osäker några månader från idag. Vi måste jobba vidare med att lösa detta, om vi vill behålla vår personal.

Rekrytering av specialistläkare har varit svårt, för att inte säga omöjligt inom vissa områden och kostnaderna för köp av tjänster från andra håll är stora. Hur ska vi kunna konkurrera med stora sjukhus runtom där lönerna såväl som utmaningarna är större än här? Detta är ett problem för hela Åland att bita i. Vi måste konkurrera med något annat, men vad?

Många av oss är beroende av en fungerande familjepolitik för att få vardagen att fungera, och för att våra barn ska få en bra uppväxt med möjligheter att lära sig allt man behöver kunna för att vara människa idag. Den i budgeten nämnda arbetsgrupp som ska tillsättas för att ta fram ett familjepolitiskt program med barnperspektiv är ett bra initiativ. Jag ser fram emot att ta del av deras arbete.

Till sist, talman, några ord om beroende i dess verkliga mening. Den grupp som tagit fram det alkohol- och narkotikapolitiska programmet, som ni får ta del av inom närmaste dagarna, har bestått av en spännande mix av engagerade lagtingsledamöter med många olika erfarenheter inom olika områden som alla berörs av programmet. Det är ett ambitiöst program, som jag dessvärre inte kommer att vara här för att debattera nästa vecka och därför passa på att nämna med några ord.

Att jobba med alkohol- och narkotikafrågor på ett eller annat sätt är min lott här i livet. Den nämnda gruppens arbete har varit ett sätt att använda mina erfarenheter från fältet på ett konstruktivt och övergripande sätt. Många av åtgärderna i programmet tar jag dessutom del av även på fältet och jag ser där ute i verkligheten att även ett handlingsprogram kan göra skillnad för den enskilda personen. Det gäller bara att få ut budskapet och att implementera programmet bland dem som ska använda sig av det. Den nämnda gruppen har gjort sitt och ersatts av en parlamentarisk politisk grupp vars första möte, för en dryg vecka sedan, kändes väldigt lovande. När alla strävar åt samma håll, med en gemensam ”fiende”, är det lätt att lägga prestige åt sidan och överkomma de politiska ideologiska skillnaderna. Den operativa gruppen har fått en ny engagerad ordförande med mångårig erfarenhet av drogarbete. Den gruppen i sig är en skattkista av kompetens och erfarenhet vars kunskap och engagemang jag hoppas man ska ta tillvara i det fortsatta arbetet.

Det under året startade projekt nollvision, i Folkhälsans regi, börjar hitta sin arbetsform och skapa närverk över hela fältet. Polisen fokuserar på ungdomsfrågor genom den nya ungdomspolisen Nicolai Båsk, som med stor entusiasm deltar i alla tillfällen, som innefattar ungdomar och ungdomsfrågor, som man kan tänka sig.

Det är lätt att bli bitter och negativ när man jobbar med en fråga där statistiken är så dyster som den är i den här. Men jag är en obotlig optimist, för det måste man vara för de drabbades skull. Det program vi tagit fram, dessa grupper som nu jobbar och dessa enskilda individer som genom sin person gör en så viktig insats i drog- och alkoholarbetet, gör att det inte är omöjligt att tänka optimistiskt och positivt.

Fru talman! Det är svårt att beröra alla delar i budgeten på så kort tid som gruppanförandet medger och många delar har jag nu inte ens nämnt, men jag hoppas få återkomma under den fortsatta debatten. Tack för ordet! Till finans- och näringsutskottet vill jag säga: Arbetsglädje! Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill komma med några klargöranden från liberalernas sida. Vi har understött att använda PAF-medel till investeringar. Det är en linje som vi har fört fram. Vi var med och gav pengar till sjöfartsmuséet och till geriatriska kliniken. Det som oroar oss är att man bygger upp drift med PAF-medel eftersom vi vet att det är en synnerligen instabil inkomstkälla. Vilken plan B ska man då ha? Man bygger med PAF-pengar upp verksamheter som är väldigt viktiga för Åland och Ålands utveckling och detta har oroat oss väldigt mycket.

Ltl Carita Nylund, replik

Det har jag också uppfattat. Det som jag vände mig emot var att man uttrycker sig om spelberoendet. Jag tar illa vid mig av det.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill också lite kommentera det nya programmet som innefattar drogpolitiken. Där vill jag uttrycka en besvikelse från liberalernas sida när det gäller att man inte hade en parlamentarisk grupp som tog fram programmet. Nu när programmet ska verkställas så står man inför fullbordat faktum. Det är säkert bra på alla sätt och vis, men man exkluderar både Ålands Framtid och liberalerna när man tog fram det här programmet som ska sträcka sig över en lång tid. Det tycker vi var väldigt trist.

Ltl Carita Nylund, replik 

Det var nog inte jag som tillsatte den kommittén så den kritiken kanske borde vara riktad till ministern.

Den gruppen som nu sitter är parlamentarisk, där ingår alla. Jag upplever att även liberalernas representant hade en positiv syn på handlingsprogrammet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Ltl Nylund sade att det kanske inte var så lyckat att prata om ett spelberoende. Det kan jag hålla med om för det är inte roligt att bli spelberoende.

Vad gäller medlen som har genererats från spel så sade ltl Nylund att det var okej att det går till investeringar, och ltl Sjögren sade att det också var okej för liberalerna.

Däremot vet vi att i tillägget på 7 miljoner, som har gjorts i budgeten och som ska investeras i utveckling och sysselsättning, där finns det 22 moment på listan varav 5 är investeringar och resten är drift och överföringar. Det är inte så mycket till investeringar i det tilläggsanslaget i den här budgeten.

Ltl Carita Nylund, replik 

Det är en intressant tanke. Jag skulle vilja svänga på det. Det skulle vara intressant att se hur mycket pengar i den här budgeten som kommer från alkoholförsäljningen, det skulle vara roligt att reda ut. Ska vi också använda de pengarna på samma sätt i så fall?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Pengar från alkoholförsäljningen har använts i alla tider i detta landskap genom rederiernas vinster genom åren. På det viset är det här inte något nytt.

Men att bli beroende av dylika pengar för att sköta driften och lappa ihop driften, det kan lätt bli ett beroende som man har svårt att komma ur. Det är problemet och inte att man gör en engångsinvestering, då är investeringen gjord och man är inte beroende av den nästa år. Tvärtom, det kan göra att man sedan inte behöver använda så mycket pengar framöver.

Ltl Carita Nylund, replik 

Jag ser inte varför det skulle vara värre att använda sig av vinsten från spelbolagen än att använda sig av vinsten från alkoholförsäljning. Alkoholismen är mycket större utbredd än spelberoendet i samhället. Det är nog mera tveksamheter kring det i så fall.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och fortsätter vid morgondagens plenum.

För kännedom

2         Landskapsandelarna 2014

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 19.11.2013.

3         Främjandet av invalidpensionärernas återgång i arbete

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 25.11.2013.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls i morgon 19.11.2013 klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil