Plenum den 18 november 2015 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 18 november 2015 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Remiss, fortsatt behandling. 1

1    Förslag till budget för landskapet Åland 2016

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2015-2016

Budgetmotioner BM 1- 28/2015-2016

Plenum slutar 74

 

Plenum börjar

Upprop. 27 ledamöter närvarande.

Remiss, fortsatt behandling

1        Förslag till budget för landskapet Åland 2016

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2015-2016

Budgetmotioner BM 1- 28/2015-2016

Diskussionen fortsätter. Kvar på talarlistan står ledamöterna Sara Kemetter, Ingrid Johansson, vtm Britt Lundberg, ledamöterna John Holmberg och Lars Häggblom.

Begärs ordet? Diskussionen fortsätter.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Sara Kemetter.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Bästa ledamöter, det har varit en intressant debatt de senaste två dagarna. Många intressanta anföranden med nya tankar och idéer. I det här anförandet vill jag fokusera på miljöpolitik, en av de största reformerna som regeringen Gunell har gjort under dessa fyra år, landskapsregeringens strategi för hållbar utveckling. Målsättningen är att Åland ska utvecklas till ett hållbart, välmående och konkurrenskraftigt samhället till 2051. Den kommande regeringen behöver hitta metoder för att beakta hållbarhetsaspekterna i målsättningarna och det löpande arbetet hur det ska utvecklas.

Ett steg i budgeten är att systematiskt planera och koordinera naturresursanvändningen men vi behöver också förbättra vattenkvaliteten i hav, sjöar och grundvatten och skapa ett ekosystem baserat på långsiktig, hållbar vattenförvaltning. Ett mål är att minska utsläppen av fosfor och kväve men vi behöver även åtgärda syrelösa bottnar. Våra syrelösa bottnar frigör fosfor när det inte finns i på bottnen kommer det ut fosfor i stora mängder. Trots att tillförseln av fosfor minskas via jordbruket så frigörs det nu och vi behöver nya projekt som hjälper oss att syresätta våra bottnar för att även få stopp på den här utvecklingen.

I förra veckan valdes jag till medlem av BSPC:s arbetsgrupp för hållbar turism. BSPC är ett samarbete mellan alla parlamentet i länderna runt Östersjön. Samarbete är ett viktigt instrument för att kunna påverka politiken i Östersjöområdet. Arbetet i arbetsgruppen har inletts med ett möte i Rostock, vid mötet diskuterades konsumtionsvanor och faktorer som påverkar konsumentbeteendet i fråga om turistisk konsumtion.

Grundtemat för arbetsgruppen beslöts att vara utbildningens- och undervisningens möjligheter att bidra till hållbar utveckling men också hållbar turistisk konsumtion. Det är alltså via våra unga vi kan förändra ett beteende. Målet är att hållbarhetbegreppet ska bli en del av alla läroplaner i medlemsländerna. Det är endast via utbildning vi kan förändra ett pågående mönster, endast via utbildning vi kan skapa nya tankesätt.

Det finns en oerhörd stor mängd potentiella ekoturister endast i Tyskland. Mer och mer väljer medvetna konsumenter miljövänligare alternativ. De baltiska länderna diskuterar skattelättnader för företag som väljer hållbara lösningar. Här på Åland behöver vi också börja diskutera våra hamnar och hur vi kan få skepp och annat att stanna på Åland och börja konsumera ekoturism. Är övertygad om att det är en framtidssatsning och också tankar som andra ledamöter i salen har fört fram. Vi har en stor potential att bli en framgångsrik region. Vi har en fantastisk miljö, en fin natur och flera oexploaterade resurser.

Det enda som bekymrar mig just nu är vattnet som vi är så beroende av. Ingen vill resa till ett örike där vattnet är i sådant skick som det är idag. För oss är Östersjöns skick oerhört viktigt. Därför bör frågan lyftas ännu högre på agendan tillsammans med de övriga nordiska länderna. Här har våra delegater i Nordiska rådet och BSPC en central roll.

Fru talman. Ett starkt näringsliv, arbetsmarknadens parter, tredje- och den offentliga sektorn är alla kommunicerande kärl. Vi behöver alla samarbeta och hjälpa varandra på bästa möjliga sätt. Det gemensamma målet är en gynnsam ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning. Vi behöver stöda näringslivet genom att satsa på bra rekrytering och stöd så att kunniga och kreativa individer flyttar till Åland. Här behöver landskapet aktivt stödja projekt vars mål är inflyttning och rekrytering av kompetens.

Ålands kärnområden och ekonomiska bas är fortsättningsvis uppbyggd kring de maritima näringarna där sjöfarten är primus motor. För att konkurrenskraften inom den åländska och finländska sjöfarten inte urholkas behöver verksamhetsramar utformas och gälla globalt, speciellt inom miljöområdet. Några exempel kan nämnas, hindrande av spridning av vattenlevande organismer från ett vattenområde till ett annat, men också de bruna och svarta avfall som lämnas i hamnarna och inte i havet. Vi måste också hantera koldioxidutsläppen från fartygen och svaveldirektivet. Den åländska flottan ska inte ha tuffare konkurrens p.g.a. miljökrav. Landskapsregeringen behöver även påbörja en dialog med Mariehamns stad kring samarbetet mellan hamnarna. Idag har vi en bekymmersam konkurrenssituation som inte gynnar ålänningarna.

Slutligen vill jag lyfta fram hållbarhetsstrategin inom infrastruktur-, transportpolitiken. Det här politikområdet blir det synligaste vad gäller hållbarhetsprinciperna och nu syns kostnaderna tydligt. Hela budgeten kan rasa ifall bunkerpriserna plötsligt stiger, vilket kan ge förödande konsekvenser på turlistor m.m. Så här kan vi inte ha, det är inte hållbart. Under nästa mandatperiod bör vi satsa på en väl fungerande skärgårdstrafik som svarar både mot medborgarnas- och mot näringslivets behov. Det är en förutsättning för en livskraftig skärgård. Att nu äntligen påbörja förverkligandet av kortrutt med byggstart under dessa fyra år skulle vara alldeles central.

Vi behöver även utvärdera hur trafikomläggningen i skärgårdstrafiken har fungerat för att kunna effektivera och förbättra den. Tonnaget behöver vi också se över och miljövänlig framtidens teknik bör tas fram. Här tro jag och mitt parti på eldrivna linfärjor för att ge stora driftsinbesparingar ganska snabbt på cirka tre till fem år. En modern eldriven linfärja borde projekteras. Vi behöver även kunna diskutera servicenivåerna samt skapa ett helhetsbegrepp över den bokning, biljettering och trafikledning för färja och kollektivtrafik.

Det här är ett projekt som har startats i förra mandatperioden och som jag hoppas att vi kan jobba vidare med. Kollektivtrafiken bör utvecklas så att vi får en bra matartrafik mellan staden och kommunerna, men också så att man lätt kan hoppa på bussen fast i Västernäs och ta sig ut till skärgården. Men det behöver även finnas en bra anslutning till tätorterna. Målet ska vara att arbetspendlingen ökar. Olika alternativ initiativ till samåkning har tagits upp under den här mandatperioden och det arbetet hoppas jag att vi kan fortsätta med. Landskapet ska stöda kollektivtrafiken i alla åländska kommunerna, det är ett hopp vi har.

För att uppnå ett hållbart Åland 2051 ska beslut och lagstiftning analyseras och bedömas ur ett hållbarhetperspektiv. Endast vis en sådan åtgärd kan vi också här i lagtinget ändra vårt sätt att tänka och resonera. Tack.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack för ett intressant föredrag. Är tanken att eldriften av linfärjor ska vara med vajerdrift, att elmotorerna står på land, med vinschar eller ska det vara hybriddrift med ackumulatorer ombord och en dieselgenerator för att ladda om man inte har tillräckligt med ström i batterierna?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för frågan. Det är en operativ detaljfråga som jag som politiker inte har detaljkunskap om. Det enda jag vet är att så länge vi driver våra färjor med bunker, som finns en risk att priserna ökar, det är inte en hållbar väg att gå. Övergår vi till el, som vi ev. själv kan producera via våra kommande vindkraftbolag eller via solenergi det är en hållbar utveckling på längre sikt. Om vi bygger om befintliga färjor eller projektera nya är en operativ fråga och ska utredas av experter inte av mig.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tror absolut att det kan vara eldrift. Däremot att ha vinschar på land tror jag inte på, laddar när man ligger i land och med dieselgenerator när inte batteriströmmen räcker till.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Lindholm. Det man tror ska vi hålla i kyrkan, jag tror ingenting utan överlämnar kunskapen till de experter som finns, baserat på deras analyser tar vi sedan beslut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Kemetter säger att man ska satsa på kortrutten. Socialdemokraterna brukar alltid ställa frågan hur vi ska finansiera. Ställer frågan till ltl Kemetter, hur ska man bygga upp kortrutten med en totalkostnad på ca 200 miljoner, intressant att veta hur socialdemokraterna har tänkt finansiera det?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Brage Eklund för den frågan. Man hostar inte fram sådana summor med pengar på ett år, det är ett långsiktigt projekt över en lång period. Socialdemokraterna anser att det är enda vägen att gå för att i slutändan få en billigare lösning och också bibehålla en livskraftig skärgård. Kortrutt är något vi parlamentariskt har kommit överens om. Vi hoppas på en byggstart under den här mandatperioden framför allt Kökar och östra, västra Föglö. Vi behöver också garantera Sottungas kommunikationer.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Fick inte svar på hur man tänker finansiera det. Att det är ett långtidsprojekt det förstår jag, men hur finansierar men det? Ska man bygga med egna pengar eller gå till banken och låna för att förverkliga det lite snabbare, då får man även effekten av utbyggnaden snabbare. Hur ställer sig socialdemokraterna till att gå till banken och låna för att förverkliga detta, eller har man andra finansieringslösningar?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är något man måste sätta sig ner inom det nya regeringsblocket och diskutera. Socialdemokraterna är inte heller främmande till eventuell OPS-finansiering, eventuellt stöd från riket och eventuellt i viss form ta lån för att investera för att kunna förverkliga. Vi måste se vad som blir det bästa för landskapet, det finns flera olika varianter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! I det föreliggande budgetförslaget som vi har för remiss och diskussion finns det upptaget medel för inköp av en ny färja, för södra eller norra linjen en s.k. storfärja. Socialdemokraterna har under den här perioden medverkat i framtagandet av underlagsmaterial och har det ute på offert och om det inte har kommit, kommer det vilken dag som helst en prislapp på vad det kommer att kosta. Min fråga är, efter att ha hört ltl Kemetter tal om en eldriven linfärja som i sig är mycket intressant projekt, kommer det att ersätta den färja som är budgeterad i budgetförslaget eller är det en tilläggsinvestering utöver alla de som redan finns i budgeten och som antagligen är väldigt svåra att få utrymme för också under den kommande fyraårsperioden? Politik är prioritering och vilken prioritering gör man nu?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vicelantrådet ställer svåra frågor till en gruppledare i lagtinget, det bli intressant att se vad vår nya finansminister, näringsminister och infrastrukturminister kommer att komma med för lösningar. Ur ett hållbarhetperspektiv kommer den nya regeringen att säkert hitta den mest hållbara lösningen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Då ska det bli intressant att se det nya regeringsprogrammet och den s.k. omställningsbudgeten, hur prioriteringarna ser ut där. I gårdagens debatt framgick det också den tilltänkta infrastrukturministern kommer att satsa på en tunnel mellan Föglö och fasta Åland, ingår det också i socialdemokraternas framtidsvision?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Man märker att vicelantrådet redan har tagit på sig oppositionsrocken och det är jättetrevligt. Ser fram emot den kommande debatten gällande omställningsbudgeten. Finns det förslag om tunnlar blir socialdemokraterna förvånade.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Ingrid Johansson

Fru talman! Det var med glädje jag såg att jämställdheten fått ett relativt långt avsnitt i budgetboken. Ett jämställt samhälle innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vi har allt att vinna på en sådan samhällsstruktur men tyvärr har vi en lång väg att vandra.

För att nå förändring krävs kunskap, vilja och mod. Det är därför mycket glädjande att landskapsregeringen under nästa år ämnar ta fram ny statistik inom jämställdhetsområdet. Trots att det finns skrivningar om att medel ska fördelas jämställt, att flickor och pojkar ska behandlas lika och att vården ska vara jämställd så visar statistiken att verkligheten är en annan.

Där kommer viljan in. Ska vi vänta på att förändringen sker av sig självt kommer vi att får vänta länge. Om viljan fattas kommer vi inte att få jämställda löner, om viljan fattas kommer kvinnor fortfarande att utföra majoriteten av det obetalda hemarbetet och om viljan fattas kommer vi inte att ta till vara på de högutbildade kvinnornas kompetens.

Att göra strukturförändringar är aldrig enkelt. Därför krävs en hel del mod också. Det krävs mod att ändra synen på oss själva. Att inse att vi alla är en del av upprätthållandet av ojämställdhet som råder. Våra direkta kommentarer och reflexer kommer från vad vi traditionellt lärt oss. Våra normer gör att vi ser kvinnor som familjernas omsorgsgivare och männen som försörjare. Att stärka relationen mellan fäder och deras barn ger vinning för såväl männen som barnen. Ett högre kvinnligt deltagande i arbetsmarknaden ökar till ett mer jämlikt samhälle genom att fler individer är ekonomiskt självständiga. Det här visar om något bilagan i budgetboken ”Kvinnor och mäns villkor” att vi behöver arbeta med.

Till sist vill jag poängtera att jämställdhetsarbete är en hållbarhetsfråga och liksom allt hållbarhetsarbete ska jämställdhetsfrågan integreras i all verksamhet.

För att gå vidare kring ämnet om ekonomisk självständighet väljer jag att diskutera utbildningen. Där kan vi läsa ganska långa skrivningar, däremot saknar jag en skrivning om att utbildningens främsta syfte är att ge arbete och därigenom ekonomisk självständighet. För att säkerställa att vi utbildar för arbete behöver vi börja mäta anställningsgraden efter erhållen examen, vi har inte råd att utbilda in i arbetslöshet.

Vad gäller skolans förebyggande roll mot utanförskap kan den inte poängteras nog. De förebyggande åtgärderna är i regel mer effektiva desto tidigare de sätts in. Matchningen mellan arbetsmarknadens behov och arbetslösa ska påbörjas redan i grundskolornas studievägledning.

Det finns ett stort behov av att överse utanförskapet. Där fyller en utvärdering av gymnasiereformen en viktig funktion. Framförallt vill jag framhålla behovet av att utvärdera HUTH, där alarmerande signaler om ökad psykisk ohälsa på grund av den höga pressen hörs från de studerande.

Vill också att särskild vikt ska läggas vid restaurangprofilen, på marknaden finns ett skriande behov av kompetent restaurangpersonal. Just restaurangbranschen är av särskilt intresse för Åland eftersom turismen är en viktig del av vår ekonomi. Matkulturen och matintresset är skyhögt, liksom turisternas förväntan på restaurangupplevelsen. Extra roligt är det naturligtvis att hela tre åländska restauranger, Smakbyn, Nautical och Havsvidden fått erkännanden via White Guide Nordic. Tillgång på högkvalitativ personal är alltså viktig för branschens fortsatta utveckling och ett viktigt ben i den åländska turismen.

Talman. Vi på Åland ska ha kvalitativ utbildning med tydliga mål. Ingen ska falla emellan, vi ska utbilda för den åländska marknadens behov och de studerande ska nå ekonomisk självständighet. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Vi har redan i de inledande anförandena som ltl Jonsson har hållit fått ta del av ledamotens stora kunskap när det gäller bl.a. jämställdhetsfrågor. I fall ledamoten får önska med tanke på att vi verkligen vänder upp och ner på allting, ingen vill vidkänna den budget vi diskuterar, vi har nya budgeter på gång osv. Vad önskar ledamoten att lagtinget bör koncentrera sig på i första hand när det gäller jämställdhetsarbetet? Det är ett omfattande område vi pratar om, när det gäller lönesidan har vi ett problem på den fackliga sidan med att få förståelse för att vi behöver göra en omfördelning för att uppnå jämställdhet mellan könen. Tar gärna del av ledamotens syn på prioriteringarna.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Det första steget är kunskap. Det viktigaste för oss i lagting är att sätta sig in i den kunskap som finns om jämställdhet och också den kommande jämställdhetsstatistiken. När var och en av oss får den kunskapen kommer vi att börja fatta jämställda beslut i alla de olika organ vi sitter i.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Kan inte låta bli att oroa mig för de utskott jag själv kommer att leda, lag- och kulturutskottet som kommer att bestå av sju män under den här mandatperioden. Bästa ledamot, vi har ett gemensamt arbete att verkligen få kunskap när det gäller att få jämställdhetsarbetet att fungera trots bristen på jämställdhet inom ett ganska viktigt utskott som kommer att ta hand om utbildning- och kulturfrågor m.m. för att inte nämna alla de genomgripande samhällsfrågorna. Kanske det finns skäl att inom lagtinget se över sammansättningen hur lagtingsgrupperna är representerade.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag delar ltl Jansson oro och ser att det är en direkt effekt av det ojämnställda lagting vi har och där behöver alla partier ta ansvar för att se till att vi får mer jämställda lagtingsgrupper. Den dagen det händer kommer fördelningen att bli mer jämställd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ekonomisk jämställdhet och jämställda löner har också varit den avgående regeringens stora målsättning. I senaste arbetsmarknadsuppgörelse och den därpå följande arbetsmarknadskonflikten var en av huvudpoängen i den lösning som uppkom att vi skulle ha jämställda löner inom landskapsförvaltningen år 2020. Ett arbete är nu långt på väg för att åstadkomma detta. Att få jämställda löner kommer att kosta mera pengar, det kommer att krävas tilläggsresurser. Kommer ltl Ingrid Johansson att se till att den tillträdda regeringen kommer att hedra överenskommelsen och se till att de tilläggsresurserna finns att tillgå när de behöver betalas ut?

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Kommer absolut att arbeta för jämställda löner, det kan vicelantrådet vara säker på. Ser det som en säkring av den framtida ekonomin. Vi har idag dyra stafettläkare, ska vi behöva hyra in sjuksköterskor och annan vårdpersonalen via dyrare avtal kommer vi absolut inte att ha råd att säkerställa en vård för framtiden.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Med tanke på den diskussion som har varit här, speciellt första dagen, hur den ekonomiska situationen ser ut och det var blod, svett och tårar vill jag veta hur ltl Ingrid Johansson och den kommande regeringen finansiera dessa tilläggsresurser?

Ltl Ingrid Johansson

Talman! Vicelantrådet nämnde i ett tidigare replikskifte att politik handlar om prioriteringar, för mig är det här en fråga som är väl värd att prioritera högt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Britt Lundberg

Fru talman! Jag kommer att ägna det här anförandet till ledarskap, utmattningssyndrom, specialundervisning och förebyggande hälsovård.

Lärarföreningen bjöd in alla kandidater i valet att komma och skugga en lärare i skolan. Ett mycket välkommet, intressant och viktigt initiativ. Jag besökte tre skolor och fick ut oerhört mycket av möjligheten.  Jag passade på att fördjupa mig lite extra i specialundervisningen. Jag kunde konstatera att specialundervisningen bedrivs ganska olika beroende på vilken skola man besöker och säkert också varierande från tid till tid.

En av specialundervisningslektionerna som jag deltog i var i en av våra större skolor. Specialläraren hade under lektionen fyra elever från olika grupper samtidigt i samma rum, vilket förstås inte i gav möjlighet för specialundervisning i sin egentliga betydelse utan lektionen användes för stödundervisning. Vi hade en mycket givande diskussion om detta faktum efter lektionen och specialläraren konstaterade att hon såg fram emot att Åland ska gå in för en trestegsmodell där insatserna ska förskjutas till tidigare insatser och mer förebyggande stöd till varje elev. Stödåtgärderna ska strukturerats i tre olika steg, allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. För mig var det här en intressant nyhet, men jag hittar ingenting om det i budgeten.

När jag senare talar med klasslärare om samma förändring så suckar lärarna djupt och konstaterar att ytterligare en arbetsbörda och mera ansvar läggs på dem med denna reform utan att något annat tas bort.

Av de senaste årens Pisaundersökningar har vi kunnat utläsa att vi satsar mer resurser än andra som mäts, på vår specialundervisning. Däremot konstateras i undersökningarna att vi på Åland inte får ut tillräckligt av de satsade resurserna. Det beror inte på våra speciallärare, tvärtom. Vi är i en lycklig sits med många formellt kompetenta och mycket skickliga speciallärare. Vad det beror på och hur specialundervisningen borde organiseras är det därför mycket angeläget att utskottet reder ut. I budgeten nämns specialundervisning bara bland andra utvecklingsprojekt som utbildningsavdelningen ska jobba med under året, men det nämns inga mål och ingen beskrivning.  Det vore oerhört viktigt att få höra ministern redogöra för hur ambitionerna är för specialundervisningen, hur den ska se ut och hur man tänkt fördela och prioritera om arbetet i skolorna.

Vi diskuterade också mycket kring anpassad undervisning. Flera ledamöter har lyft det redan i debatten.  Jag saknar också skrivningar och målsättningar för hur utvecklingen ska bli mer anpassad lärokurs i framtiden. Idag har vi inte balans mellan antalet elever som studerar efter anpassad lärokurs och antalet studieplatser för dessa i Ålands gymnasium. För fyra år sedan fanns det ett embryo och till en plan för att det förutom de platser som finns idag skulle ses över möjligheten att samla studeranden som tillsammans läser anpassad lärokurs i teoretiska ämnen i gymnasiet och sedan låta dem enskilt studera tillsammans med de andra studerandena på de mer praktiska lektionerna. Har den tanken förts vidare och hur i så fall?

Det finns ute i skolorna en tveksamhet till om alla som idag läser med anpassad lärokurs verkligen ska ha anpassad lärokurs, eller om man kunde stöda eleverna på ett annat sätt inom den ordinarie undervisningen. Det är ett stort beslut som fattas när man överför någon till anpassad lärokurs. Det här är så viktiga frågor som har varit högaktuella under hela senaste mandatperiod så det vore värdefullt att detta viktiga ämne skulle få mer uppmärksamhet och belysning här i salen.

Ett annat exempel på behov av politiska prioriteringar framkom när vi besökte ÅHS för en tid sedan. I april beslutade regeringen om en värdefull och viktig förordning som utökar arbetet och höjer kvaliteten betydligt inom den förebyggande hälsovården. Förordningen som trädde i kraft den 1 oktober berör mödravård, hälsovård, studerandevård, skolhälsan och tandhälsan. Insatserna ska inte längre bara handla om den som direkt berörd d.v.s. kvinnan som är gravid, eller barnet som ska hälsoundersökas utan undersökningarna ska utgöra en planmässig helhet så att förstås individen, men också hela familjen ska kunna delta, involveras och omfattas av den.  När dessa tjänster erbjuds ska uppmärksamhet också ägnas åt de miljöer där barn och unga utvecklas d.v.s. hemmet, dagis, skolan, eftis osv. Hälsoundersökningar och hälsorådgivning ska efter behov ordnas multiprofessionellt, står det i förordningen. De uppföljningsuppgifter om invånarnas hälsa och välbefinnande som inhämtats vid hälsoundersökningarna och hälsorådgivningen ska användas vid planeringen av tjänsterna. Det är alltså ett mycket omfattande arbete som ska göras och betydligt bredare än tidigare. Det här är värdefullt och kommer att kunna fånga upp mycket viktigt i det förebyggande arbetet innan något hunnit gå snett. Det är fantastiskt bra och på sikt kommer detta att spara pengar. Det som däremot bekymrar mig är att det inte har följt några pengar med beslutet.

Vi talade kort om det här under debatten i måndags och minister Aaltonen bedömde att den nya förordningen kostar runt 350 000 euro och hon framförde då att ÅHS kunna hitta finansiering för detta inom sin 90 miljoners budget.  Vad vi ska komma ihåg är att det inte är en engångskostnad på 350 000 euro vi talar om. Det är en årlig driftskostnad. Det handlar om flera tjänster. Bedömningen är att det behövs 2-3 hälsovårdare och en läkare för att leva upp till det som förordningen kräver.

Ska läkarna lämna hälsocentralen och låta väntetiderna och köerna öka för att vara mera ute i skolorna, eller ska någon verksamhet tas bort? Var ska hälsovårdarresurserna tas ifrån? Om vi inte får det utrett här i salen så hoppas jag att det går att bringa klarhet i det här i utskottet.

De här båda exemplen får utgöra exempel på hur viktigt det är med ett tydligt ledarskap. Hur viktigt det är att det läggs arbete på att tänka igenom vilka följder ett beslut har och vilka andra beslut det i sin tur kräver.

För att ytterligare använda exemplet med förebyggande hälsovård kan det vara så att medan ministern och i landskapsregeringen gratuleras för ett viktigt beslut, får mellanchefer en boll i famnen som kullkastar tidigare planering och det kan dyka upp klagomål och irritation bland personal som känner sig otillräcklig och i sista ändan är det receptionisterna på hälsocentralen som får ta emot frustrationen från de som sitter i väntsalen för att väntetiderna har blivit längre.

Utmattningssjukdomar är ett stort problem i vårt samhälle. Orsakerna till att många är stressade och mattas ut beror på otydligt ledarskap. Om ärendet med förordningen får fortsätta att fungera som ett exempel så menar jag att man borde undvika risk för stress och otydlighet genom att innan man fattar beslut klara ut hur verksamheten ska finansieras. Ministern, den aktuella ministern vem än det må vara, kan inte själv göra prioriteringen men borde ge till ÅHS ett uppdraget att bereda ett förslag på hur finansieringen kunde ordnas inom ram, om det är vad man önskar. Det borde göras innan beslutet har trätt ikraft.

I det här fallet var bedömningen i april att den här reformen inte skulle medföra några kostnader.  Vilket med efterklokhet visar att reformer ska undvikas under valår eftersom det finns en risk att den inte hinner göras riktigt färdig och att viktiga detaljer glöms bort i brådskan.

Fru talman, nu vill jag betona att vad jag vet så har inget kaos skapats med förordningen eftersom ÅHS hanterat frågan mycket professionellt, men det är ett bra exempel på hur beslut i regeringen berör hela vägen genom organisationer ända fram till den som inget kan göra för att förhindra att situationen uppstår, men som blir drabbad. För att undvika att kaoset kommer så är det viktigt att utskottet nu hjälper till och ber regeringen prioritera för att möjliggöra att ålänningarna får den förebyggande hälsovård som de har rätt till utan att drabbas av ökade risker för utmattad personal.

På samma sätt som det för skolans del behöver redas ut hur specialundervisningen ska organiseras i de tre stegen och att utskottet poängterar vikten av att beslut som fattas ska analyseras genom hela kedjan. Generellt behövs mer tydlighet. I varje handlingsprogram ska tydligt kunna läsas ut vad som ska göras under en fyraårsperiod och i varje budget ska kunna läsas ut vad som förväntas och vad som kommer att genomföras under året. Tydlighet ger trygghet, effektivitet och arbetsglädje.

Till sist fru talman. Flera har lyft frustrationen över att jobba med en budget vart fjärde år som strax görs om i första tilläggsbudget.  Vi borde ta oss en allvarlig funderare på att flytta fram nästa lagtingsval om man ser att det löser problematiken. Men frågan är om en framflyttning till mars löser problematiken eller kommer nästa regering ändå att vilja ändra budgeten?

Om inte en flytt av lagtingsvalet är lösningen så borde vi ingå en överenskommelse om att den sista budgeten från en regering endast borde innehålla det mest grundläggande i verksamheten som det redan finns beslut på och det som är nytt borde förankras med både regeringspartier och opposition före beslutet.  På så sätt skulle budgetbehandlingen ta mindre resurser vart fjärde år och det som finns i budgeten vet förvaltningen att det är värt att jobba vidare med eftersom det kommer att hålla oavsett vilken majoritet som tillträder efter valet. Tack.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Gällande tidiga insatser för att undvika att vi får personer som behöver anpassad läroplan har landskapsregeringen under de senaste två åren vidtagit ganska mycket åtgärder. Den sista delen av uppdateringen av grundskolans läroplan som gällde specialundervisningens område, har man gått in för att ha en läroplan som bygger på att får skolorna att jobba systematiskt med frågorna kring specialundervisning. I första hand ska man jobba med att ha eleven integrerade i den normala klassen genom att via läraren ge det stöd som behövs. Identifierar man mera behov av stöd ska specialundervisningen sättas in i form av speciallärare. I sista hand ska man gå vidare med att överföra till anpassad lärokurs. Det finns ett beslut från landskapsregeringen gällande läroplanen och det implementeras nu ute i de åländska grundskolorna.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Tack för den redogörelsen. Det är bra om man kommer fram till att man kan förebygga och har färre i anpassad lärokurs. Det som saknas i kedjan är samma sak som med förordningsarbetet, hur ska man trygga mer resurser för de insatser som ska göras tidigare? Nu utgår man ifrån att det ska göras där det redan idag är mer än överfullt.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Man kan konstatera att om vi ser ut över vårt landskap i dag och tittar på hur kommunerna sköter det inom de olika områdena som vi har skolan uppdelad i idag, finns det klara och tydliga skillnader. Det handlar i första hand om en prioritering från de olika kommunernas och huvudmännens sida. Via uppföljnings- och tillsynsarbetet gör landskapsregeringen uppföljning att man även följer de regelverk som finns i grundskolelagen, de regelverk som förtydligas ytterligare via läroplansarbetet. Det handlar i första hand om att det är grundskolorna och kommunerna som ska se till att resurserna finns. Vi har inte på något sätt kringskurit de finansieringsmöjligheter som kommunerna har för sin skola i dagsläget utan vi har ett landskapsandelssystem som fortsättningsvis för till de här resurserna. Det arbete som nu krävs är att man hittar nya sätt att jobba ute i skolorna, det handlar inte alltid om att enbart tillföra nya resurser, utan att omprioritera resurserna inom respektive skola.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Det är viktigt med tanke på att mer specialundervisning ska göras inne i en integrerad klass. Det kräver i sin del ett engagemang och nya kunskaper hos en yrkesgrupp som man behöver fånga upp att är sant och att faktisk finns. Det som är viktigt att tänka på, eftersom det visar sig i den lilla undersökning som jag har gjort, att specialundervisningen är mer prioriterad i de mindre skolorna. Man behöver fundera på och se till när landskapsandelssystemet nu gör att man inte raserar systemet och ser till att det fortsättningsvis finns en möjlighet att bygga upp det goda systemet med specialundervisning och minska antalet anpassade. Då måste man se till att resurserna finns kvar och att undervisningsgrupperna fortsättningsvis inte växer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Britt Lundberg för en angelägen fråga för elever med anpassad lärokurs. Vad jag har sett på norra Åland behöver vi satsa på tillgången till skolkuratorer, dels tillgången till speciallärare. Här har vi uppdrag i kommunerna att verkligen ge och försöka få de resurserna.

Att sätta alla i en gemensam egen kurs när man kommer upp till gymnasialstadiet, det som är det komplexa är att det är så mycket olika. Vad kan vi ge för resurser inom gymnasialstadiet för att hjälpa dem komma igenom sin utbildning?

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Är helt enig med ltl Winé att målet ska vara att man helst inte ska ha, eller i väldigt liten grad, ungdomar med anpassad lärokurs. Man kan t.o.m. se elever med anpassad lärokurs, till den delen som är idag som ett misslyckande av att man inte har fått tillräckligt med resurser och använt resurserna på bästa sätt i grundskolan. Det finns även skäl att titta över hur den organiseras. Det är som ltl Winé säger att speciallärarna borde få ägna sig åt specialundervisning. Det är viktigt att vi framåt ser till att lärarna har tid att jobba med varje elev. Det är poängen med trestegs metoden det ska ges goda insatser väldigt tidigt. Anpassad lärokurs i Ålands gymnasium i dag, alla vill inte jobba inom storkök, då skulle det här ges ytterligare en möjlighet till bredd.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det som också har varit komplext i grundskolan är att vi har olika skoldistriktet, hur man lägger anpassad lärokurs, olika metoder och tillvägagångssätt vilket också gör ett problem för den mottagande skolan. Vi får inte blanda ihop anpassad lärokurs med specialutbildning som storkök. Vi har definitivt en möjlighet att till alla linjer ta emot elever med anpassad lärokurs. Bekymret är att det står i lagen, högst 30 procent av platserna på varje program eller varje linje får ta emot elever enligt prövning. Här är ett problem när vi har skrivit högst 30 procent. Linjerna har rätten att säga nej, vi har inte den ekonomiska resursen. Det känns hela tiden hopplöst för ungdomarna för de vet inte vad som gäller för dem fast de har varit på en antagningsprövning.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Det finns inte balans i dag med antalet ungdomar som ständigt ökar med anpassat lärokurs och det faktum att man får ha max 30 procent, men i det är ganska långt till 30 procenten i verkligheten det som verkligen erbjuds i gymnasieskolan. Det är väldigt viktigt att bevaka att gymnasieskolan inte blir så autonom att man endast kan jobba med att se till att gymnasieskolan i sig är effektiv. Gymnasieskolan och landskapsregeringen måste ha ett inflytande i att se att gymnasieutbildningen verkligen skapar ett syfte för hela Åland. Att man känner att det även om det inte är så lönsamt ska gymnasieskolan genomföra det och ta den uppgiften på sig. Här finns ett väldigt viktigt utvecklingsarbete att göra och som verkligen behöver prioriteras. Det har varit diskussion de senaste fyra åren och nu måste det verkställas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack! Vtm Britt Lundberg tar upp exemplet om förordningen som trädde ikraft 1 oktober och menar att det blir ett kaos om det inte kommer tilläggsmedel på ca 350 000 euro till ÅHS. Bakgrunden till förordningen är det nya hälso- och sjukvårdslagen som är den regering där vtm Lundberg satt med och fattade beslut om år 2010. Inte heller då gav regeringen utökade resurser som lagen då egentligen krävde. Det handlade då liksom nu om att försöka prioritera om inom de resurser som står till förfogande. Det handlar om ett helt nytt arbetssätt, att gripa in i tidiga skeden, försöka förskjuta från specialsjukvård till tidiga insatser.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det som är väldigt viktigt är att det inte är något fel i att prioritera om inom befintliga resurser. Det kommer att vara verklighet, mer än nog kommer vi att känna av det i framtiden och t.o.m. prioritera om med knappare resurser än vad vi har haft, det får vi alla vara beredda på. Det är viktigare att den som fattar beslutet tar ansvaret för att det görs en prioritering, det kan man inte delegera. Det ansvaret måste man ta själv och tala om hur man ville att prioriteringar ska göras. Nu är det specialsjukvården, om jag tolkat det rätt, som borde tas om till den förebyggande hälsovården. Ett sådant budskap vi borde i så fall ges och det naturliga skulle vara att man går vi ÅHS styrelse och ber styrelse tala om att om vi inför det här, hur borde man då på ett klokt sätt göra omprioriteringen? Man kan inte förvänta sig att omprioriteringen ska göras ute bland personalen, då kommer det att köra slut på sig.

Minister Carina Aaltonen, replik

Självklart inte, frågan har diskuterats i ÅHS styrelse. Hälsocentralen har idag 14 läkartjänster, att placera en av de tjänsterna på studerandehälsan skulle vara fullt möjligt. I stället vill man från primärvården anställa ytterligare en läkartjänst. I de kärva tiderna som är måste vi försöka samarbeta och hitta vägar framåt. Man kommer att genomföra förordningen stegvis, förändra och sätta resurserna där det behövs. Det kommer kommande ÅHS styrelse att få jobba med. Jag ser med full tillförsikt på den nya förordningen och tror att den kommer att förändra och förbättra för de klienter och elever som det handlar om.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Håller helt med om att förordningen är viktig och värdefull, kommer även att vara viktig för framtiden. Om man inte fattar beslutet om finansieringen, vilka konsekvenser kan det få? Faktiskt försöka medvetandegöra oss alla om en av grunderna varför vi har så mycket utmattning i vårt samhälle, det är just otydligt ledarskap. Det är mycket bättre att ett beslut kommer, så här det ska göras. Det är inte meningen att man i flera år ska fundera på att ta fram finansiering för något som beslutet redan är fattat för, det borde gå hand i hand. Det är en tanke om välmening för vårt samhälle och en uppmaning till att det borde vi gå in för och ta som modell, hela kedjan, hur den drabbas och att det är finansierat det som kostar mer, man måste våga ta bort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vtm Lundberg nämner specialundervisning och anpassad läroplan, blir förvånade när hon inte hittar skrivningar i budgeten om det. Jag och många i lagtinget blir mer förvånade genom att vtm Lundberg sitter vid ett regeringsparti som har tagit fram budgeten och även godkänt budgeten. Det skulle vara informativt och klädsamt att berätta för lagtinget varför inte skrivningarna tagits med, det verkar ändå vara mycket viktiga, vilket jag håller med om.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Har inte uttryckt förvåning, men uttryckt att jag saknar skrivningar om specialundervisningen och det är en viss skillnad. Det är väldigt viktigt, har lovat den tillträdande finansministern att jag skulle ge en vägkost till hur man borde hantera den sista budgeten. Den sista budgeten för mandatperioden blir inte behandlad som andra budgeter och är väldigt mycket sämre förankrad och jobbats med under en helt annan brådska än vad man tidigare har gjort. Det tillkommer att det är den första budgeten i det nya ekonomiska systemet som i sin tur har försenat, försvårat betydligt för regeringen att ta fram budgeten. Vi kan alla ödmjukt konstatera att det är skrivningar vi saknar och bidra till ett hopp om att man kan göra det bättre för framtiden i stället för att söka syndabockar.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Då fick vi förklaring att denna budget är sämre förankrad än normala budgeter och därav saknar skrivningar om specialundervisning och anpassar läroplan. Tack.

Vtm Britt Lundberg, replik

Därför borde den sista budgeten för året, om man inte lyckas hitta en annan lösning på att få valet och den nya budgeten att passa överens bättre, att man borde gå in och beskriva det som redan är beslutat och det som är nytt borde förankras både med opposition och med regering. Det skulle betyda ett annorlunda arbetssätt och det i sin tur underlättar och ger bättre arbetsfart för de som ska ta emot och börja verkställa budgeten. Nu finns det en osäkerhet när alla som skulle vilja börja jobba med budgeten den 2 januari kanske man inte har samma fart, för man är inte säker på vad det kommer att stå i omställningsbudgeten. Det borde inte finnas så många nya projekt som inte är förankrade i oppositionen med i budgeten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Igge Holmberg

Fru talman! Ska tala om samma sak som föregående talare fast tänkte inte vara lika långrandig, d.v.s. utbildningen. Det står i budgeten och kommer säkert att stå i nästa regeringsprogram om hur vi genom skolan ska satsa på att få fram ”innovativa och kreativa entreprenörer” som sen ska ut i samhället. Det låter alltid bra, men den viktigaste saken är inte att sätta in företagsekonomi eller entreprenörskap, det viktigaste är att vi utvecklar system för att snabbt få in läsförståelse hos alla våra elever.

Det finns ett program som utvecklar barns läsförståelse och som regeringen Gunell har satsat på, men det är också ett program som jag personligen anser måste fortsätta och utvecklas. För att väcka människors känsla för att skapa saker och starta företag så måste man först och främst få fram människor med visioner. Hur får man då visionärer? Jag vet inte den exakta metoden, men läsförståelse är en ganska viktig del av den. Om inte annat så underlättar det när man ska visa upp visionen för andra om man kan uttrycka sig. Jag är nöjd med att vi har ett läsförståelseprogram i budgeten, även om det nu går mot sitt slut. Men säkert så kan nästa regering fortsätta satsa på vår ungdom på detta relativt billiga sätt, som ändå har potentialen att lyfta hela Åland.

Fru talman. Vill nämna media- och informationskunnighetsområdet, ett nytt område inom den digitala kompetensen för utbildningssektorn. Media- och informationskunnighet innebär att man lär sig förstå mediernas roll i samhället, kan finna, analysera och kritiskt värdera informationen samt själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier. En kunskap som är viktiga att ha nu när rasistiska sidor som Avpixlat och Fria Tider m.fl. mer och mer maskerar sig som oberoende nyhetssidor. Vem som helst som har sett på dem och sedan sett på SVT, Yle, BBC eller Deutsche Welle ser skillnaderna utan att fundera alltför länge.

I dessa tider med snabba klick på Facebook och andra sociala medier är det extra viktigt att vi utbildar våra ungdomar i att lära sig källgranska och vara kritiska mot medier och samhällets alla utbud i stort. Även reklamen och andra budskap i det offentliga rummet behöver granskas kritiskt för att man ska växa upp med ett öppet sinne som kan bidra till en bättre framtid. Det är ett av de mest framtidsvänliga och viktiga avsnitten i budgeten. Tack.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! ”Allt vett finns inte i ett parti”, sade politikern Maj Flodin. En av mina politiska favoritcitat.

Under motionstiden och debatten hittills har det kommit fram flera goda förslag och initiativ. Det har varit konstruktiva diskussioner om turism, tankegångar om grön energi. Initierade och viktiga anföranden om jordbruket, livsmedelsklustret och fiskeripolitiken. ”Politik är att vilja”, också det ett klassiskt citat av Olof Palme. Politik är både att vilja, men i allra högsta grad att välja och prioritera.

Fortsätter vi efter den utstakade linjen i budgeten kommer underskottet att vara dryga 20 miljoner nästa år vid den här tiden. För liberalerna verkar det vara vårt öde att axla ansvar när det är ekonomiskt utmanande tid. 2001 när det var bank- och finanskris som härjade, 2007 gick botten ur klumpsumman, 30 miljoner saknades i landskapets budget och det var ett rekordhögt oljepris. 2015 närmar vi oss ett underskott på 20 miljoner om ingenting görs. Enligt utsago blir det att låna till driften redan 2017.

I budgetförslaget för 2016 saknas på utgiftssidan, som påpekats, stödet för vindkraften som estimeras till 1,5 miljoner. Dessutom är förhöjningen av vuxenstudiestödet endast budgeterat för en termin, höstterminen 2016. Det är 400 000 euro till ytterligare på uppgift sidan.

Något som har förundrat mig är att det genomförs reformer som nog utvecklar och förbättrar men som är kraftigt kostnadsdrivande utan att det uppenbarligen finns ett grepp om helheten. Vi vet att det finns ett behov att förbättra tillgången på tandvård till de som har det ekonomiskt mest tufft. Samtidigt under mandatperioden har landskapsregeringen utökat tillgången till den offentliga tandvården för ålänningar upp till 29 år. Det är yrkesverksamma människor som förhoppningsvis har jobb och ordnade förhållanden. Man har glömt bort dem som är mest ekonomiskt utsatta.

ÅHS diskuterades i ett tidigare anförande. Driftkostnaderna för ÅHS 2014 var de 80 miljoner, ramen för 2016 är 89 miljoner. Nog har vi byggt på resurserna och jag tror absolut inte att det är på det sättet att förbättrad verksamhet per automatik betyder mera pengar. Det finns ett stort arbete att göra i landskapets förvaltning och i landskapets underlydande myndigheter.

Vi vet också att vi har ett stort uppdämt behov av investeringar och vi vet att vi behöver ett nytt polishus, en ny geriatrisk klinik och där upplever jag att det råder en samstämmighet över partigränserna. Vi ser att det finns ett massivt investeringsbehov på infrastruktursidan, kortrutt, broar, färjor och i går fick vi veta av vicelantrådet och finansministern att det är upp till den nya tillträdande landskapsregeringen att göra omprioriteringar i omställningsbudgeten. Ponera är att det skulle ha varit samma partier som skulle fortsatt och hålla i taktpinnen i landskapsregeringen, nej nu är det vi som ska göra prioriteringar. Det blev ett ytterst märkligt resonemang. Tillåts det att översätta detta till familjepolitik så är det inte aktuellt med semesterresor till Barbados med all inklusive, nej det blev utflykt till Sålis batteri med varm choklad och hemvetesmörgås.

Utmanande tider kräver prioriteringar men också kreativitet. Hoppas att den här mandatperioden innebär samling och att vi utnyttja den kunskap, kompetens och förhoppningsvis kreativitet som finns i hela lagtinget. Lovar att jag ska lyssna på de förslag som finns. Som sagt, Maj Flodin allt vett finns inte i ett parti.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Tack för ett intressant anförande. Delar uppfattningen att allt vett inte finns i ett parti, på samma sätt finns inte allt ovett i ett enda parti. Vad ska vi göra, hur ska vi ta tillvara på det på bästa sätt? Det är självklart att kommande regering får ta ett större ansvar för att prioritera, det är solklart med den ekonomiska situation vi har idag. Samtidigt vill jag efterlysa ett större ansvarstagande från lagtingets sida i samband med budgetbehandling och när ekonomiska frågor diskuteras. Kunde ha en mer öppen diskussion och att lagtinget faktisk går in för att pröva de moment som föreslås av landskapsregeringen och ser på alla motioner som lämnas in för att få ett bredare ansvarstagande för ekonomin. Delar ltl Katrin Sjögren den uppfattningen?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är väldigt god ambition, så har jag alltid verkat när jag varit politiker. Har försökt lyssna till alla, så var det också förra gången när jag satt i landskapsregeringen. Jag fanns alltid på plats när det diskuterades motioner och lyssnade på dem man hade att säga. Om allt går enligt planerna hoppas jag att det är en sak jag kan bära med mig, vi vet att det finns politiska invecklingar och utvecklingen, men absolut Ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är tacksamt att höra. Är det något som medborgarna stör sig på, något som skadar Ålands politik är det de vattentäta skotten mellan opposition och regering. Alla oppositionsförslag ska kastas i papperskorgen av princip, precis som vi som suttit i opposition under förra mandatperioden kanske har en del i ansvaret och behöver se över oss själva om vi kan föra en mera konstruktiv diskussion och debatt. Det ekonomiska läget vi har framför oss skulle vara oerhört förtjänt av att vi kan försöka se över de politiska invecklingarna, som ltl Katrin Sjögren diskuterar i sin replik. Faktisk försöker ha fokus på att både öka ansvarstagandet hos regeringspartierna, men framför allt också se på finansutskottet och lagtinget som helhet, kan försöka se på alla lösningar mera öppet och diskutera sig fram till gemensamma lösningar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Finns det goda förslag i budgetmotioner, åtgärdsmotioner, förbättringsförslag utskottet när det gäller lagstiftning ska det tas ad notam och göra det bästa av situationen, tillsammans utveckla både lagstiftning och budget. Detta är ett löfte från min sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ltl Sjögren nämnde ÅHS och deras kostnadsökningar. Det finns en internhyra som inte funnits förut och som belastar det siffermässigt som inte är en reell kostnadsökning, räkna man bort det har kostnaderna ökat från 2010 och framåt med mellan två till tre procent per år. Det beror på att befolkningen har ökat på Åland, en åldrande befolkning, vetenskapen har ökat, man kan bota och lindra mycket mera. Då är frågan om man ska bromsa det och då måste man besluta politiskt vilken vård om man inte ska göra mera.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är just det som är utmaningen när det gäller hälso- och sjukvård, socialvården, äldreomsorgen inte minst. Där har kommunerna en viktig del för kostnaderna för ÅHS och för hur man tar hand om sina gamla på bästa sätt. Utvecklingen är rasande, både den tekniska och den medicinska vetenskapen. Där är tydlighet och ledarskap att tydligt säga för ålänningarna vad man kan förvänta sig ÅHS. Vi kommer inte att ha råd med allt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Håller med ltl Sjögren att kommunerna behöver ta på sig större ansvar vad gäller i vissa fall efter rehabilitering, där medicinska kunskaperna inte behöver vara så höga. Den diskussionen behöver man ta, sedan får man se vart det leder. Sitter med i ÅHS styrelse och har god inblick i verksamheten och det är en bra personal på ÅHS, från sköterskor och uppåt och en fantastisk ledningsgrupp. Det jobbas allt vad man kan, skickligheten finns och det man inte klarar av i Mariehamn skickas bort både till Uppsala och Åbo, vi har en fantastisk sjukvård. Det gäller att politiskt ta en diskussion, borde man förändra, har vi råd med detta, borde avgifterna höjas eller på annat sätt finansieras? Det har jag efterlyst ganska många gånger från talarstolen och hoppas att flera hakar på den diskussionen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

En del i en bra hälso- och sjukvårdspolitik är hyfsat rättvisa avgifter. Samtidigt vet vi att avgifterna är en marginell del av hela ÅHS budget. Instämmer till fullo med ltl Runar Karlsson att det finns en oerhört skicklig och kompetent personal på ÅHS. Där det finns ett fönster öppet nu, där kan vi ha olika åsikt, det är samarbete och fruktbara diskussioner i kommunerna. Vi har en åldrande befolkning och vi skulle vinna oerhört mycket att samarbeta inom äldreomsorgen också på kommunal nivå. Det är min fasta övertygelse. Vi skulle kunna samordna resurser och få en bättre service till våra gamla, världens bästa äldreomsorg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Man blir orolig för tilltänkta lantrådskandidaten visar på en väldigt stor uppgivenhet redan före man tillträtt, det är det minsta Åland och Ålands folk behöver. Nu behöver vi ett klokt och starkt ledarskap som har en stark framtidstro för Åland, inte bara pessimism och negativism. Ltl Katrin Sjögren behöver prata med sina samarbetspartner om framtiden. Vi var alla överens när vi gjorde budgeten att vi gör en budget som avslutar den period som vi haft. Sedan oberoende av om det är vi som är samarbetspartier eller andra som sitter och hanterar de kommande fyra år ska inte vi ge alltför mycket pekpinnar. Jag skulle absolut inte låna till drift 2017 och hoppas verkligen att ltl Katrin Sjögren kan hantera landskapets ekonomi på ett sådant sätt att man inte går till banken lånar till drift.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag pratar utifrån de siffror jag har nu, den informationen och den access jag har till att bilda mig en helhetsuppfattning. Jag har inte suttit i landskapsregeringen under fyra år, måste förhålla mig till det jag vet idag. Jag hör vad som sägs och det är ingalunda uppgivenhet eller negativism det handlar om ansvar och realism, det är allvarligt men det finns också ett väldigt starkt engagemang. Jag kan garantera, vicelantrådet att han kommer att få se ett mycket bra regeringsprogram och mycket utvecklingsprojekt. En bärande tanke i allt är ekonomin. Man får vända en spegel till vicelantrådet, hur bedömer vicelantrådet siffrorna som vi har i budgeten?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag ser fram emot regeringsprogrammet att få analysera det när det kommer. Det är väldigt viktigt att det andas framtidstro därför att den signal som sändes från liberalerna i inledningen av debatten var att det skulle bli blod svett och tårar. Blod, svett och tårar, det är en bra början när man ska börja samarbeta med en förvaltning och en signal man sänder till det åländska folket. Det är precis det motsatta man behöver nu, ett bra ledarskap, kloka beslut och välgjorda prioriteringar. Skulle jag ha fortsatt som finansminister skulle jag ha gjort allt vad jag kan för att vi ska hantera resurserna på ett sådant sätt att landskapsskutan också flyter under de kommande åren. Det är jobbet när man har ansvar för ekonomin, man ska sätta ramar men också se till att man skapar de resurser som behövs för nödvändiga åtgärder.

Debatten är tråkig som har blivit kring ÅHS, de signaler jag hör oroar mig mycket, om de nedskärningar som eventuellt planeras. ÅHS är faktiskt den organisation som under de senaste fyra åren verkligen har fått en ledning.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det är vicelantrådet som andas uppgivenhet och negativism. Hur många gånger har vi hört mantrat om vad liberalerna haft för citat när man har diskuterat budgeten, glöm det nu. Det finns vinnarskallar, kompetens, kunskap som garanterat kan ta skutan vidare, vicelantrådet behöver absolut inte oroa sig för det. Det finns kompetens också framledes fast inte centern råkar vara med i nästa landskapsregering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Bästa ltl Katrin Sjögren, det är nu en mandatperiod sedan centern och liberalerna tillsammans inledde det ganska smärtsamma omstruktureringsarbetet. Ser vi på antalet anställda i offentlig regi har i synnerhet de i landskapets regi minskat sedan det nödvändiga arbetet började 2008 när Lehmankrisen slog igenom. Även för Ålands del har det tagits stora grepp. Vi ser ändå att vi har en kostym som är för dyr med tanke på det system vi har i förhållande till Finland och även den skattekraft vi har totalt sett på Åland.

När det gäller reformer och framtiden måste vi vara försiktiga. Den potentiella lantrådskandidaten kunde i går höra en reaktion från moderat- och socialdemokratisk bänkrad. När jag ser sanningen i vitögat kan jag konstatera att vi gjorde bort oss tidigare i år när vi tog nya reformer och reaktionen blev att förlöjliga min bekännelse att vi hade gjort bort oss.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det lägger jag mig inte i vad det finns för diskussioner och konflikter i den avgående landskapsregeringen. Det är ändå intressant att ltl Harry Jansson gör den reflektionen. Det har varit kostnadsdrivande reformer. Men samtidigt hör jag från centerledamöter att vi absolut inte får röra ÅHS, kommer inte på tal att göra något åt landskapsandelssystemet, vi ska ha kvar stora grandiosa investeringar, så lite tycker jag att man darra på manschetten. Jag hoppas att vi ska ha konstruktivitet och bra dialog framöver.

Ltl Harry Jansson, replik

Det sistnämnda, bästa ltl Katrin Sjögren, är det som kommer att bli helt avgörande. Nu sitter vi tillsammans med kolleger från Helsingfors och försöker skapa ett nytt självstyrelsesystem. Samtidigt har vi p.g.a. att vi inte tidigare har lyckats till fullo med den nuvarande självstyrelselagen, en situation där vi inte har ekonomisk bärkraft att sköta om ålänningarna i alla fall den population vi har nu i dag i förhållande till 1993. Därför kommer det att krävas mycket konstruktiva diskussioner över alla gränser som kan uppstå till följd av den nya regeringsbildningen. Jag kan varmt rekommendera blivande lantrådet att ta alla möjligheter att föra en dialog med oppositionen. Försök se till att alla har samma kunskap om vart vi är på väg.

Vi måste alla inse att det kommer att krävas smärtsamma ingrepp i alla fall om vi ska hålla oss från det onda att låna för driften och då kommer det att krävas beslut som är smärtsamma. Därför ångrar jag att vi tog hem hemvårdsstöds- och vuxenstödsreformen i det här läget när vi inte hade råd.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag uppfattar en utsträckt hand från ltl Harry Jansson och den ska jag ta med glädje och får återkomma till både budgetbeslut och lagstiftning framöver. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Höglund

Tack, fru talman! Ärade ledamöter. Som ersättare så kommer inte att få sitta i salen så länge till, uppskattningsvis en vecka så det jag vill ha sagt ska jag säga nu.

Tänkte följa det ekonomiska spåret som vi var inne på och ge min syn på det. Jag tror absolut att man kan ha ekonomitänket landskap, kommuner, företag eller familjer. Även om tänket kanske inte alla gånger är på samma sätt så är i alla fall sättet att förhålla sig till ekonomin ganska identisk. Man har en viss summa pengar, en viss summa intäkter och det ska man fördela på ett sätt som fungerar.

En familj som har knapert med pengar måste ta ett antal beslut, kanske man måste få köra lite mindre bil, vänta med att renovera köket, kanske veckopengen till barnen inte kan höjas kanske t.o.m. måste dras ner under en period. Landskapet har exakt motsvarande frågor. Ska man köra mindre med båtar, ska man vänta med renovering av lagtingshuset, ska man ge mindre eller bibehålla stöd till verksamheter. Jag sätter inte in någon värdering det här är inget förslag som man ska ändra på här men som ett exempel, frågeställningarna är samma, nivåerna är olika.

Kanske familjen tar beslut om att ta ett lån, byta bil. Det gör man för att få en lägre bränsleförbrukning och på några år betalar sig bilen. Investeringen kan man räkna hem på samma sätt som oss i landskapet. Ha samma tänk, minskar vi driften kan den här investeringen räknas hem inom en rimlig tid.

Landskapet befinner sig i ett skarpt läge, budgetunderskottet 2016 är allvarligt och framtiden ytterst oviss, det har vi diskuterat de två senaste dagarna. Vi kan förstås hoppas att allt löser sig 2022, men det är väl ändå att inteckna framtida intäkter redan nu, intäkter som vi dessvärre inte vet om kommer och om de blir bättre än dagens intäkter. Vi ska ha framtidstro, visioner absolut, men samtidigt måste vi vara realister. Investeringsbehovet är stort och det är oklart vilka investeringar som det kan lånas pengar till och vilka vi kan räkna hem som lönar sig.

Landskapet har haft en intäktskurva, den har pekat uppåt. Dessvärre har motsvarande kurva för kostnadssidan varit rejält brantare. Har vi varit för frikostiga med utgifterna? Har vi gjort reformer och antagit lagar utan att tänka på hur dessa slår långsiktigt på landskapets ekonomi? Är det här något vi borde skruva tillbaka utan att medborgarna drabbas oskäligt? Det måste vi fråga oss och analysera kostnadskurvan och dess ökningar som har skett, det finns inga genvägar. Kan vi inte göra stora förändringar snabbt som sparar stora pengar måste vi ta till osthyvelsprincipen, det vet vi allihop innerst inne.

Ltl Toivonen gav oss varsin uppgift i går, vi skulle spara varsin miljon. Det är lättare sagt än gjort, vi kan säkert spara en miljon men risken är att vi spara på samma miljoner. Visst finns det anslag i budgeten som hyfsat lätt kan plockas bort, hyvlas ner utan att medborgarna drabbas. Vi måste också vara så pass realistisk att vissa investeringar i budgeten helt enkelt måste skjutas på framtiden. Det leder knappast till blod, men säkert till en hel del svett och kanske några tårar. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Att ltl Roger Höglund jämför den offentliga ekonomin med familjeekonomi det är att drastiskt förenkla verkligheten, så ser inte den offentliga ekonomiska situationen ut. Det blir en alldeles för inskränkt debatt. Därför har socialdemokraterna önskat att finans- och näringsutskottet ska höra professor Jäntti från Helsingfors universitet för att få en annan vinkling till debatten. Åland är en mer komplex helhet där näringslivet spelar in, tredje sektorn, klumpsumman, alla kommunerna med de olika skatteinsatserna, pensionsfonden m.m. Att prata om osthyvelteknik, det är nog hyvlat färdigt, det har den förra regeringen redan gjort. Det gäller stora strukturförändringar för att få budget i balans.

Ltl Roger Höglund, replik

Tack, fru talman! Man måste förhålla sig till ekonomin oavsett om man är ett landskap, en kommun, ett företag eller en familj. Man har exakt samma problem. Man har en viss peng som man kan göra av med, viss kassa, viss likviditet. Även om man absolut inte kan jämföra landskapet med en familj det sa jag inte heller, utan att det finns likheter. Förhållningssättet är detsamma.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Där är jag fortfarande av annan åsikt. Då kommer ltl Roger Höglund endast att säga att vi förhåller oss till klumpsumman, pensionsfonden och PAF. Han tar inte in i beaktande att vi har hela näringslivet, tredje sektorns inkomster och även kommunerna med i spelet. Man kan inte förenkla det som ledamoten gör nu.

Ltl Roger Höglund, replik

Man har en viss inkomst, en viss intäkt, den förhåller man sig till. När man vet den ser man vilka kostnader, investering man har råd med. Osthyvelsprincipen, absolut det finns en mängd poster där som man absolut lätt kan hyvla utan att medborgarna drabbas. Det är ingen svårighet, frågan är hur mycket man kan osthyvla bort, något som jag hoppas att man i den här salen diskuterar och tar ställning till. Har vi närmare 20 miljoner i underskott må vi väl göra något.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Sedan finanskrisen 2008 har hela världen diskuterat hur man ska se på en ekonomi. Märkel pratade om husmorsekonomi, många gillar att jämföra med familjeekonomi. Det stämmer inte alls, ett landskap fungerar inte som en familj. Man kan säga att det är bra att ha ett träningskort och satsa på hälsa och bygga ett gediget hus men inte på en sportbil och på krogbesök. Investeringar är däremot något man kan och bör satsa pengar på även nu när räntorna är så låga som kan ge avkastning och minska budgetslitaget m.m.

Ltl Roger Höglund, replik

Tack talman! Investeringar som leder till inbesparingar över en rimlig tid kan man absolut använda sig av. Det en ekonomi handlar om i grund och botten är ett visst antal pengar man har som man kan spendera på vissa uppgifter oavsett om det är en familj, företag, stat eller landskap.

Ltl Tony Wikström, replik

Varför inte då investera i våra medborgare, i fysisk och psykisk hälsa, i utbildning osv. som också kommer att generera pengar och minska budgetslitage längre fram. Vill vända mig mot blod, svett och tårar att ekonomin är i så dåligt skick. Vi har noll euro i skulder. Skulle vi ha samma skuldbörda som i Finland skulle vår skuld vara över 700 miljoner euro. Vår situation ser i perspektiv ganska okej ut.

Ltl Roger Höglund, replik

Tack, fru talman! Budget handlar om att man investerar i skola och omsorg osv. man har det som en kostnadspost. Det i sig är en investering att för varje individ som mår bättre och kan hjälpa. t.ex. i unga år, kommer att leda till en inbesparing på längre sikt. Där tror jag att vi innerst inne tänker likadant. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var en synnerligen klarsynt analys av en person som suttit i lagtinget bara några dagar. Analysen var god och måhända det var den bästa analysen som har levererats av en centerpartist under dessa remissdagar.

Ltl Roger Höglund, replik

Nu blev jag ganska mållös men jag tackar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag får sälla mig till det sista replikskiftet, det är synd att ltl Roger Höglund måste gå från den här salen eftersom han bara är suppleant. När jag lyssnar på ledamoten har han exakt samma åsikter som vi har försökt förespråka under den sista mandatperioden. Man måste titta på kostnaderna i verksamheten när det överstiger intäkterna. Ganska enkel matematik. Ledamoten har exakt samma åsikt som mig, synd bara att hans parti inte har lyssnat på mig under de här fyra åren som jag har försökt föreslå detta. Hoppas att ledamoten ställer upp efter fyra år igen så kanske du har en chans att komma in på ordinarie plats, då det är lättare att driva politiken.

Ltl Roger Höglund, replik

Mitt tack till ltl Eklund.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Noterar att ltl Harry Jansson gick ut och det var tråkigt för jag hade tänkt bemöta och diskutera fler frågor som han lyfte upp, en fråga där han kritiserar övriga partier i den tidigare landskapsregeringen. Där kan man titta sig själv lite i spegeln och fundera när man sitter på vissa betydande poster och inte kanske har lyckats få fram allting som finns i regeringsprogrammet. Det finns fonder för PAF medel som kunde ha tagits fram, reformering av landskapsandelssystemet som inte har gjorts osv., skulle kunna rabbla upp mycket där också.

Däremot en sak reagerar jag väldigt kraftigt på är när ltl Harry Jansson kontinuerligt säger att den kostsamma hemvårdsstödsreformen är moderat samlings fel. Så tolkar jag det och så verkar han vilja uttrycka det och riktar speciellt kritiken mot moderata bänkarna.

Vi har framfört många gånger att om det är fler som nyttjar hemvårdsstödet så blir det färre som nyttjar en barnomsorgsplats, vilket betyder minskade kostnader inom barnomsorgen. Det är fakta. Det har vi framhävt mycket och nu är det dags att vi tar bladet från munnen, att vi talar om sanningen hur det gick till när vi diskuterade mellan partierna i regeringsblocket. Vi hävdade att det här är en kostnad som innebär en sänkning på kostnadssidan, alltså att kommunerna måste kunna ta på sig den största delen, kanske t.o.m. hela delen av andelen när det gäller hemvårdsstödet.

Centern har hävdat och fört fram att det måste vara så att landskapet ersätter, d.v.s. det som ltl Harry Jansson står här och säger har blivit en kostsam reform. Det är centern som har fört fram det, vi har accepterat det i en kompromiss och vi köper de vi står för det och är beredda att föra fram den hela vägen in i mål. Det bli fel att gå på oss andra så hårt. Man borde se sig själv i spegeln.

Nu ska jag blicka framåt och framåtsyftande istället d.v.s. om idrott, motion och lite om folkhälsa. På sidan 27 i budgeten står det bl.a. om idrott, motion och folkhälsa. Där står det att särskilt pojkars och flickors möjlighet till det ska prioriteras. Det är riktigt bra. Sen står det vidare att just pojkars och flickors möjligheter är särskilt viktigt för folkhälsan. Så är det nog, men vi behöver också prioritera folkhälsan överlag för barn, ungdomar, vuxna och äldre. För alla helt enkelt.

Livsstilssjukdomar är nämligen en av vår tids största utmaningar. Förr, alltså för riktigt länge sedan, blev man sjuk och t.o.m. avled av för lite mat och mycket tuffa fysiska förutsättningar. Nu beror det istället ofta på för mycket mat och av att man rör på sig för lite. Jag är övertygad om att regelbunden träning och balanserad kost kommer att behövas mer och mer för att komma tillrätta med sjukdomar. Sen får man ökad livskvalitet, vilket är en fantastisk bieffekt.

Självklart är det bäst att förebygga, träning och balanserad kost är rätt för alla, även för den som är frisk, vältränad och mår bra. Det är nästan aldrig heller för sent att nå positiva effekter av att röra på sig. Motion och rörelse hjälper också till så att äldre ska kunna bo hemma och vara självständig så länge som möjligt. Vi måste få fler att bli inspirerade till träning och ett hälsosammare liv. Satsningar på detta måste ges prioritet och en av flera åtgärder kunde vara att införa ett friskvårdsavdrag i beskattningen så småningom. Jag tror att det kan ge mycket positiva effekter på folkhälsan och sannolikt också finansiera sig själv på lång sikt då man med en friskare befolkning får ner kostnaderna inom sjukvården.

Vi vet redan att motion rekommenderas från sjukvården. Ett sådant tydligt exempel där det används mycket idag är för att komma tillrätta med psykisk ohälsa. Folkhälsoarbete syftar till att genom generella insatser främja hälsa och förebygga fysisk ohälsa, men även att förebygga psykisk ohälsa.  Det sistnämnda är också viktigt, framförallt oroar det mig med den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. I budgeten finns det på sidan 18, 19 och 24 skrivningar om detta, särskilt då kring barnomsorg och skola, vilket är viktigt, men vi måste också tänka på andra områden, såsom sjukvården och sociala sektorn.

Vi borde öka våra förebyggande insatser riktade till barn i utsatta situationer som t.ex. i familjer där det finns missbruk eller andra jobbiga kriser av olika slag som kan bli traumatiska och försämra hälsotillståndet för ett barn i framtiden. Det är oerhört viktigt att vi stödjer föräldraskapet, barnens utveckling och en bra uppväxt, vilket i sig ger välmående och förebygger psykisk ohälsa.

Vi bör därför ännu mer än idag främja utbildning, kunskap och metoder om att rikta förebyggande insatser till utsatta familjer. För att förverkliga detta kunde vi ytterligare förbättra samarbetet mellan hälso- och sjukvården, sociala sektorn samt skolan. Med gemensamma utbildningar och metoder kan säkert samma resurser ge mer än idag och snabbare fånga upp fler som behöver hjälp. Kanske utskottet kan titta lite närmare på den här viktiga frågan i sin behandling. Tack.

Ltl Roger Höglund, replik

Tack, fru talman! Det finns en ganska bra regel som säger att när landskapet inför reformer som påverkar kommunerna och kommunernas ekonomi ska dessa reformer vara kostnadsneutrala för kommunerna. Det har man under årens lopp många gånger avvikit ifrån och till och med att man inte alla gånger har tagit diskussionen mellan landskapet och den kommunala sektorn utan det har blivit något som man påfört kommunen utan diskussion. Vill betona att det ska vara en kostnadsneutralitet, håller inte ledamoten med om det?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det pågår alltid diskussioner och även tolkningar om vad som är kostnader och på vilket sätt de sparar och hur mycket. Det är klart att hemvårdstödskostnaden ökar för kommunen, det är solklart om man ska betala ut mera pengar. Det är ingenting som är stridbart. Däremot minskar de på barnomsorgskostnaderna om flera barn inte nyttjar en kommunal barnomsorgsplats och man kan minska på antalet platser och spara pengar den vägen. Frågan är hur mycket det är på respektive sida, det är oerhört svårt att bedöma. De facto är att om ett barn blir hemma, blir det ett barn mindre inom barnomsorgen så enkelt är det. Sedan får man se hur mycket man kan reglera det och hur fort. Det är alltid en diskussion och en tolkningsfråga, därför finns i samråd mellan landskapsregeringen och staden och landskapet och övriga kommuner.

Ltl Roger Höglund, replik

Det som är tragiskt här är, om och kan. Det här vet man först om ett till två år hur det verkligen slår ut och hur mycket det kommer att kosta både landskapet och kommunerna. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Självklart är det så. Däremot kan man inse ganska snabbt att räkna ut att om man får 500 euro i hemvårdsstöd för ett barn och ett barn inom barnomsorgen kostar 1300 euro. Det behöver inte ens minskas på hälften av antalet platser för barn som blir hemma för att bli en fördel på kostnadssidan. Hur snabbt man kan göra det är olika i de olika kommunerna förstås och en fråga i sig hur man ska betrakta det kommunala fältet när man ändra lagstiftning för kommunerna. Ska man betrakta varje kommun separat för sig eller ska kommunförbundet förhandla för 15 kommuner? Det är en svår fråga som tål att funderas på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Bästa ltl Petri Carlsson förstod att ni inledningsvis berörde hemvårdsstödsreformen, det missade jag tyvärr p.g.a. ett annat samtal men jag förstod att ni nämnde mig vid namn och antar att det är återkopplat till diskussioner vi haft i salen om hemvårdsstödsreformen. Vill betona som jag sade i mitt anförande i går att även hemvårdsstödsreformen och andra reformer kan alla försvaras. Min reflektion är att vi inte har råd. Centern ser vi den offentliga ekonomin på Åland som en helhet. Det spelar ingen roll om vi påför det kommunerna eller om vi påför det oss själva, det är ändå vi tillsammans som ska betala. Vi vet att hemvårdsstödsreformen tillhör det som plågar en del kommuner. Det är en osäkerhet man har, även om man tror att vissa saker händer måste man ändå ha beredskap att upprätthålla en barnomsorg i tillräcklig omfattning. Det är svårigheten plus naturligtvis en reform vi inte hade råd med totalt sett.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Vi får se senare vem som fick rätt när det gäller kostnadssidan och hur mycket man har kunnat anpassa sig. Det är en drivkraft till att också samarbeta med på den kommunala sektorn eller kanske simulera till samgåenden. Det är en långsiktig fråga.

Det som jag nämnde ledamoten vid namn var att jag upplevde att ltl Harry Jansson riktade sin kritik kraftigt mot de moderata bänkarna om att man försvarade en kostnadsdrivande reform som skulle ha varit moderat paketering när det gäller hemvårdsstödet. Det är inte riktigt sanningen. Där berättade jag hur jag har framfört, precis som jag också i det här anförandet säger att kostnaderna kommer att minska på barnomsorgen. Kommunerna kunde ta den största delen, kanske hela hemvårdsstödsreformen. Medan centern är de som har föreslagit att vi ska kompensera kommunerna med 8 – 900 000 som är förslaget. Det är center som har drivit på att kommunerna ska kompenseras kraftigt. I den situationen upplevde jag det väl magstarkt att börja kritisera moderat samling.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Det är vi i den här salen som stiftar lagarna, vi som påför kommunerna nya skyldigheter. Som min kollega Roger Höglund sade, vi har försökt respektera balansen mellan lagtinget och kommunerna att inte påföra dem inte nya kostnader i onödan. Därför har centern alltid försökt respektera den balansen. Gör vi nya reformer, för att hålla nere kommunalskatten för ålänningarna, försöker vi också att det är vi som är ansvariga som i första hand står för kostnaderna. Det resonemanget har legat till grund även i det här fallet hur centern har sett på hemvårdsstödsreformen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är igen en tolkningsfråga. Håller helt med att om man påför kostnader får man ta på sig en del. Min och moderat samlings uppfattning är att kommunerna kan ta ett ansvar och omstrukturera sin barnomsorg och klara av att möta förändringar i mindre barnomsorgsplatser. Man lindrar också kravet på kommunen genom att det blir fler föräldrar som får möjlighet att vårda sina barn hemma, vilket gör att det minskar på trycket i barnomsorgen. Det är också ett sätt att säga det kanske inte ska finansieras lika mycket från landskapets sida om man lindrar på trycket. Det kan inte vara så att man hela tiden ökar pengarna till kommunerna, om lagstiftning lindras måste man också kunna sänka ersättningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Ltl Carlsson tar upp ett väldigt aktuellt och viktigt ämne när det gäller friskvård. Det är precis som han säger, en tickande bomb som rullar framför oss, årskull efter årskull. Nämnde igår i mitt anförande att föra in mer rörelse och motorik i grundskolan, men det finns också arbetsplatser som har stora problem med långtidssjukskrivningar som mångt och mycket kan bero på slitage och diverse folkhälsosjukdomar.

Posten införde för några år sedan friskvårdssedlar som gjort det enkelt för företag att subventionera och administrera friskvård. De senaste åren har det kommit fram flera nya friskvårdsföretag, många gånger drivet av kvinnligt företagande, vilket också är positivt. Det har kommit så långt på Åland att vissa företag låter sin personal idka friskvård även på arbetstid. Det har blivit ett sätt att visa, hej kom och jobba hos oss vi tänker modernt och vill värna om vår personal. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är en jätteviktig fråga som nu är väldigt aktuell eftersom vi hela tiden diskuterar ÅHS budgeten och hur den ökar år från år. Vi måste börja fundera vad vi kan göra åt det i andra änden och förebygga, inte bara se över kostnadsstrukturen vilket också är viktigt. Jag är öppen för alla förslag om det är friskvårdssedlar, vilket jag inte har fördjupat mig i men som låter väldigt intressant.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Kunde tyvärr inte närvara under gårdagens fortsättning på budgetdebatten p.g.a. ett styrelsemöte i Bryssel i europeiska fria alliansen. Det mötet har väckt många tankar hos mig.

Det första som mötte mig när jag steg av flyget i Bryssel i går var beväpnad militär som patrullerade Bryssels flygplats och Bryssels gator. EU-parlamentet var mer eller mindre stängt för möten under dagen. Under hela mötesdagen ackompanjerades vi regelbundet av blinkande blåljus och sirener. Det visar på den dramatik som ligger över Europa.

Helgens fruktansvärda händelser i Paris och den allvarstyngda stämningen som faktiskt råder i centrala Europa i dag är en allvarlig påminnelse för oss om de utmaningar som utgör en alltmer växande påfrestning för det europeiska samarbetet som vi ganska långt tar för givet.

Samtidigt möts vi dagligen av rapporter om hur EU staterna går inför att skapa sina egna lösningar för hur man hanterar den stora katastrof som ligger bakom, nämligen flyktingkrisen. Man frångår EU:s regelverk och hanterar det utifrån sina egna behov och önskemål. Det här är något som i allt större grad river isär hela EU och samarbetet. Inte minst om man tänker på det djupa pannveck som man kunde konstatera när vi diskuterade EU:s framtid på gårdagens möte hos kolleger både från både Wales och Skottland, som har konstaterat att opinionen för ett utträde för Storbritanniens del har stigit från 30 till 40 procent sedan flyktingkrisen påbörjades i somras. Opinionen för att stanna har sjunkit från 60 till 50 procent ungefär. Vi har ett en kraftig förändring i opinionen där man mer och mer lutar mot ett brexit, som man kallar det. Det är klart att flyktingkrisen och den oförmåga EU idag uppvisar att hantera problematiken är en stor förklaring till förändringen.

Ålands Framtid förde fram ett förslag i valrörelsen om att vi noggrant borde analysera och utvärdera det som pågår i Europa i dag och på det sätt EU-samarbetet påverkas av det som sker. Vart är EU på väg, är frågan vi borde ställa oss och framför allt hur vi ska tackla den utvecklingen här på Åland. 29 000 ålänningar har svårt att påverka 500 miljoner européer i vilken riktning man ska gå att hur man ska utveckla EU samarbetet. Än mindre kan vi påverka hur Storbritannien kommer att agera framöver. Det som vi måste göra och har gjort så många gånger tidigare, när vi har stora förändringar på gång i världen, är hur vi bäst kan anpassa oss till det som eventuellt kommer att ske.

Något konkret vi kan göra är att lyfta frågan inom den stat vi tillhör i Finland. Vi vet att när man diskuterar europeiska lösningar i Bryssel är Finland en av de stater som konsekvent motsätter sig europeiska lösningar. Tillsammans med Ungern, Tjeckien, Rumänien och Slovakien var Finland den som var emot gemensamma europeiska flyktingkvoter. Slovakien har t.o.m. valt att föra det gemensamma kvotsystemet till domstol för att pröva det. Finland lade förvisso ner sin röst, röstade inte emot, men oavsett blev man i Europa satt i den kategori av stater som inte vill se europeiska lösningar på problemet. Det här är en utmaning för framtidens EU som vi måste förhålla oss till.

Samtidigt ser vi att kvoterna man gick inför, 160 000 flyktingar som skulle fördelas mellan EU-staterna har endast 1300 förverkligats idag trots att man har lovat från EU-staterna att bidra med 160 000. Flyktingkrisen lever ganska långt i sitt eget liv.

Hur ska vi analysera situationen och det som pågår i Europa? Hur ska vi anpassa oss till det? Under förra mandatperioden hade vi en ganska bra modell när vi diskuterade demilitariseringen och neutraliseringen. Vi hade som mål att ta fram en policy, som vi arbetade ganska intensivt med under delar av mandatperioden, för att djupare sätta oss in i och skaffa oss en åländsk linje i frågan. Hur ska vi t.ex. tackla en situation där Storbritannien lämnar EU? Vi borde ha ett svar på den frågan. Vill vi fortsätta vara en del av ett EU- samarbete om vi ser ett EU som alltmer närmar sig en federation. Det är oerhört relevanta frågor, inte minst i ljuset av det som pågår i dagsläget.

Vårt förslag från Ålands Framtid är att vi skulle fatta ett beslut i lagtinget att vi vill ha en policy på EU-området för att titta på olika alternativ, för- och nackdelar med olika vägar beroende på hur EU-samarbetet utvecklas. Klart att det inte går att dra exakta slutsatser, men det skulle vara viktigt att fördjupa diskussionen och debatten kring området i Ålands lagting och tillsammans med en tjänsteman som jobbar med frågorna på regeringssidan.

Något vi ytterligare kan göra, eftersom vi har svårt att påverka 500 miljoner européer, är att snäva in perspektivet och försöka vara konstruktiva i den diskussion som förs på nordisk nivå. Vi vet att frågan är ganska infekterad och vet att de nordiska länderna också hanterar frågan på olika sätt. Jag är fullständigt övertygad om att här kunde Norden spela en otroligt viktig roll genom att visa att man kan komma överens om gemensamma lösningar. De gränskontroller som infördes av Sverige påverkar Finland i allra högsta grad och möjligheten att som transitflykting passera Sverige och ta sig till Finland. Vi ser att tack vare Schengensamarbetet att olika åtgärder i olika stater påverkar dem som ligger omkring i allra högsta grad. Här borde vi från åländsk sida verkligen trycka på för en solidarisk nordisk flyktingpolitik, visa övriga Europa att det går att hitta gemensamma lösningar, att det går att anta frågan gemensamt precis som vi har gjort i EU tidigare. Kan vi visa att Norden hittar gemensamma lösningar och en gemensam linje och kan inspirera övriga Europa även om det är en tuff uppgift. Med tanke på EU:s framtid kunde det vara oerhört motiverat och en nödvändig uppgift. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson, alltid lika intressant att höra ledamotens analys av det som sker i synnerhet i Europa till följd av flyktingkrisen som egentligen blir regeringskris.

Pessimisterna säger att detta är början till slutet för Europeiska Unionen. När man ser historiskt, det vi lär oss av, har det visat sig att EU-kommissionen blundar så fort det är de stora elefanterna som rör sig på EU-scenen, då får det egentligen göra vad som helst. Frankrike m.fl. har fått bryta mot valutaunionsreglerna man har struntat i dem trots att EU-fördragen har varit mycket tydliga av vad som händer. Det är de stora elefanterna som rör sig och så länge de tycker att det är okej kan man fortsätta bryta mot EU-rätten.

Ltl Axel Jonsson, replik

Delar långt den uppfattningen. Därför är det viktigt att man från åländsk sida analyserar det framtida EU-samarbetets olika scenarier, vart det kan ta vägen och hur vi ska bäst anpassa oss till det om vi får ett scenario där Storbritannien tröttnar på den slappa EU-politiken där man gör hur man vill trots att man kommit överens om gemensamma regler. Det är en av de punkter man fört fram som kritik och krav för att man överhuvudtaget ska överväga att stanna i unionen. Flera av förslagen som kommit från Storbritanniens sida skulle vara ganska nyttiga och flera i den här salen delar ganska långt slutsatserna på flera punkter. Precis den här diskussionen borde Ålands lagting fördjupa sig i. Tacksamt om även centern har en vilja och en beredskap att delta i det arbetet att få fram en bredare gemensam åländska policy på EU-området.

Ltl Harry Jansson, replik

Absolut, ltl Jonsson ska vi medverka i det. Självstyrelsepolitiska nämnden är det forum som man bör driva det arbetet i och utgår helt ifrån att centerns representanter i nämnden kommer att vara med och stöda ett sådant arbete. Det är viktigt att vi hela tiden håller oss underrättade vad som händer på den europeiska arenan och hur påverkar det våra hjärtefrågor. Lämnar Storbritannien EU kommer det att skaka om rejält. Det kommer naturligtvis att förändra inte minst representationen i EU parlamentet, där vi naturligtvis kräver vår rättmätige plats, men mycket annat kommer att förändras och då gäller det att ha kunskap om vad som sker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Kära lagting. Gör en kort uppföljning av mitt turistiska anförande från i går. Var glad i går när jag cyklade hem för att det fanns en bra samsyn när det gällde turismen, de flesta partier hade positiva saker att säga så det kändes som något nytt bra är på gång.

 Allt är inte dystert när det gäller denna budgetdebatt. Det finns en bred tvärpolitisk samsyn kring turismen som bådar väldigt gott. Speciellt den politiska viljan och förmågan att se möjligheterna i turismens potential, bara det kommer att ge hela branschen en ordentlig skjuts framåt. Det som kanske många gånger har saknats i det turistiska arbetet på Åland är samarbete och långsiktighet. Om alla vi lagtingsledamöter, under de fyra kommande åren, kan visa den åländska turistbranschen att det från politiskt håll finns en vilja att utveckla turismen kommer det att ge positiva effekter som snabbt ger ringar på vattnet.

Flera konkreta idéer om nya produkter och sätt att lyfta destinationen har kommit fram i debatten. Jag har i många år propagerat för en plattform där det offentliga, bransch och näringsliv kan hitta varandra. Allt för att få snabbare processer och bättre utbyte av tankar och idéer. Idag finns det lite utrymme för nya kostnader. Därför måste vi vara kreativa och se till att vi får ut mer av de resurser vi redan har. Kan vi implementera ett tydligt turistiskt mål inom förvaltningen? Kan vi skapa en ny variant på samordningsgruppen, en samordningsplattform mellan förvaltning, bransch och turiststrategi? Kan näringslivsutvecklaren få en tydligare roll, fungera som en länk mellan förvaltning och bransch? Något som idag kanske saknas. Kan vi hitta en modell på hur vi kan få till stånd fler evenemang? Kan vi samla alla åländska evenemangsstöd i en gemensam pott? Kan vi samverka ännu bättre över kommungränser och statsgräns? Lyckas vi med detta har vi skapat enormt mycket bättre förutsättningar för den åländska turismen. Vilket kommer att ingjuta framtidstro samt ge många nya arbetsplatser och ännu starkare företag.

En målsättning som bygger på 500 000 övernattningar 2019 är tydlig, bra och behövligt. Lägger vi dessutom i målsättningen till två nya årligt återkommande evenemang per år samt 35 000 turistbåtnätter har vi verkligt konkreta mål att jobba mot, det är viktigt. Fru talman, den åländska turismen vädrar morgonluft. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg önskar två nya större evenemang per år på Åland. Det anknyter inte minst till den diskussion som dels har förts här tidigare om Visit Åland och de medel vi stöder Visit Ålands verksamhet med, som ligger runt en miljon. Däremot har Ålands Framtid ett förslag att man skulle se till att just Åland Convention Bureaus verksamhet säkras. Verksamheten som specifikt inriktar sig på att attrahera större evenemang till Åland. Är det något det finns stöd hos från ltl Holmberg att se till att vi faktiskt tillförsäkrar Visit Åland den möjligheten att fortsätta arbetet genom att satsa på det här området? Eller ska man hoppas att de gör det ändå? Jag tillhör dem som menar att vi måste följa upp våra ambitioner med tillräckliga medel. Delar ltl Holmberg den uppfattningen?

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Som jag nämnde är det viktigt att vi först och främst ser vilka resurser vi har. Kan tyvärr inte stå här och lova extra medel till Visit Åland och gärna jag än skulle vilja, det är väldigt prekära tider. Däremot när jag pratar om evenemang pratar jag inte bara evenemang gällande mötesindustrin som det Åland Convention Bureau till mångt och mycket bygger på. Jag pratar om nya Alandia cup, evenemanget där volymen bygger på deltagare själva. Skördemarknaden är jättebra, större julmarknader det är bara fantasin som sätter gränser. Kulturen har mycket att vinna på att ännu mera konkretisera alla sina planer när det gäller olika evenemang. Det finns mycket att göra med befintliga medel.

Ltl Axel Jonsson, replik

Förstår att ltl Holmberg inte kan stå i talarstolen och lova extra medel till Visit Åland. Däremot borde man från finans- och näringsutskottet sida analysera frågan och titta på den andra delen av vårt förslag, överföra mera av det som vi i dag kallar turistutveckling på regeringssidan och de tjänstemän som arbetar med det där. Det ansvaret skulle ytterligare överföras till Visit Åland och kompensera dem med medel, om Visit Åland sköter det som vi inte sköter inom ramen för sin verksamhet, kan vi ge dem de medel som frigörs till att arbeta med satsningar som t.ex. Åland Convention Bureau. Kan vi åtminstone vara överens om det att den här möjligheten borde finans- och näringsutskottet titta på, sedan kan vi lova det ena eller det andra när det kommer tillbaka till salen och se vad som är förnuftigast.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Det kan ju absolut lova.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nu var min kollega in och tangerade på samma ämne som jag tänkte fråga upp. Ltl Holmberg var väldigt positiv när det rörde sig om turismen, vi har lika tankar kring det. När vi frågade om stöd för motionen backade han lite tillbaka men hoppas ändå att han kan vara positiv till turistutvecklingen att man överför tjänsten till Visit Åland, har en helhet, hela marknadsföringen och undersökningar. Man behöver inte ha en speciell tjänst på landskapet som hamna lite mittemellan allting och kanske inte har en riktig arbetsuppgift. Finansutskottet ska fundera på detta. Jag ska själv vara med i finansutskottet på fredag när Visit Ålands vd är där, det ska bli intressant att höra vad hennes åsikter är.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Ser stora fördelar med att en näringsutvecklare kommer till Visit Åland, men ser en ännu större fördel att näringsutvecklaren finns kvar här. Det som jag har upplevt under många år och många med mig, är att mycket av det turistiska tänket inte riktigt har fått fotfäste inom förvaltningen. Att skapa en samordningsplattform där näringsutvecklaren är spindeln i nätet skulle vara ett bra sätt att knyta kontakten både mot bransch, Visit Åland och förvaltningen. Det skulle vara en intressant sak att titta på. Jag kommer absolut att verka för att turistbranschen på Åland får alla de förutsättningar som är ekonomisk möjliga i dessa tider.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi behöver inte just nu ta ställning till var tjänsten skall vara. Vi har båda förmånen att sitta i finansutskottet, vi får vi föra diskussionen där så kanske vi båda har samma åsikt när vi kommer ut därifrån. Tack.

Ltl John Holmberg, replik

Tack!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, fru talman! Jag vill i detta anförande tala om ett av Ålands största fritidsintressen, nämligen jakten. Jakt har i alla tider varit en del av ålänningarnas liv och är ett sunt utnyttjande av förnyelsebara resurser. Åland har en internationellt sett väldigt hög andel jägare i befolkningen. Enligt siffror i budgeten löste över 3400 ålänningar jaktkort för jaktåret 2013-14, dessutom var det nästan 1000 personer bortifrån som löste åländskt jaktkort.

Vi har en duktig jaktförvaltning som arbetar snabbt och smidigt när det gäller att lösa praktiska frågor som t.ex. anskaffande av åländskt jaktkort för icke ålänningar. Däremot har vi en jaktlagstiftning som inte hängt med i utvecklingen. Jägarexamen har samma studiematerial och tentamen som när den infördes för snart 40 år sedan. Enligt budgetförslaget skall studiematerialet färdigställas under 2016, bra så men jag saknar skrivningar om ett praktiskt prov i jägarexamen. Vi lever i en tid när befolkningen blir mer och mer urbaniserad och förståelsen för jakt minskar vilket gör att vi måste kunna visa att jägarkåren är väl utbildad och känner till såväl flora, fauna som säker vapenhantering.

En annan del av lagstiftningen som inte hängt med är det faktum att jakt är förbjudet att bedriva nyårsdagen, långfredagen, påskdagen, pingstdagen, allahelgonadagen och juldagen. Detta är en rest från svunna tider när kyrkans roll i samhället var central och även butiker var stängda dessa dagar. I dagens samhälle finns inget motiv för att behålla denna skrivning som inte heller tillämpas i våra närregioner, Sverige och riket. Med anledning av detta föreslår jag att denna paragraf stryks när lagen revideras.

Jakten har potential att bli en betydligt större näringsgren än vad den är idag. Jaktturismen är fortfarande rätt blygsam i sin omfattning, vilket det finns flera naturliga förklaringar till. Den är dock på kommande då den s.k. utbytesjakten har ökat markant det senaste decenniet. För den oinvigde betyder utbytesjakt att åländska jägare bjuder hit jägare bortifrån, främst från riket för att jaga t.ex. rådjur och sedan åker till dem för att jaga t.ex. vitsvanshjort och älg. Detta är ett mycket uppskattat arrangemang som dessutom gör att den skepsis som funnits mot att ta hit främmande människor på jakt minskat. Fortfarande finns en viss motvilja mot att någon ska kunna tjäna pengar på jakt men med tanke på hur utvecklingen av våra primärnäringar sett ut med låga virkespriser och ett jordbruk med stora lönsamhetsproblem är nya intäktskällor välkomna.

Det är inte bara rådjur som intresserar jägare bortifrån, även höstjakt på sjöfågel och den exklusiva säljakten attraherar. När det gäller säljakten är det enligt mig onödig byråkrati att jägarna bortifrån ska ansöka om att få ta del av skyddsjaktskvoten. Ingen jaktguide skickar ut en säljägare på egen hand så det borde räcka med att jaktguiden har tillstånd för skyddsjakt på säl och om säl fälls rapporteras den in på dennes tillstånd. Jaktkort ska naturligtvis sökas enligt nuvarande modell, det sköts föredömligt av sekreteraren på avdelningen medan tillstånd för skyddsjakt kräver ministerbeslut.

En intressant detalj när det gäller jakten är att jägarkåren de facto är med och finansierar en del av landskapsregeringens lönekostnader för avdelningen. I budgeten för 2016 är denna summa 30000 euro men den har varit ännu högre.  Dessutom är jaktvårdsföreningarnas verksamhetsstöd helt och hållet pengar som kommer in via jaktkortsmedel.

Det är för mig en märklig situation om man betänker att idrotts- och kulturliv får PAF medel i miljonklassen. Det vore på sin plats att jägarkåren åtminstone får tillbaka de pengar de själva betalt in när kostnaderna för jägarförsäkringen är betald. Tidningen jägaren som också betalas med jaktkortsmedel är samtidigt som detta är en informationskanal från förvaltningen till jägarkåren och borde kunna finansieras på annat sätt.

För att minska kostnaderna för förvaltningen borde antalet pappersutskick minimeras. I dagsläget kan man ansöka om tillstånd för skyddsjakt på skarv och säl och vårjakt på guding elektroniskt men besluten skickas fortsättningsvis ut i pappersform. Det borde vara självklart att sända dem i samma form som ansökan och att man kan visa upp dem i sin mobiltelefon vid kontroll av myndigheterna. Förutom portokostnaderna skulle även tidsinbesparingar göras på avdelningen. För den som fortsättningsvis vill ha besluten i pappersform och saknar möjligheten till modern teknik ska den möjligheten finnas kvar, men tro mig det blir inte många kuvert att skicka jämfört med dagens system.

Jakten på Åland har stark folklig förankring och är ett utmärkt sätt att umgås över generationsgränserna. Vi ser även glädjande nog att andelen kvinnliga jägare ökar även om de ännu är i klar minoritet. Vilt är ett hälsosamt, klimatsmart livsmedel som nuförtiden blivit trendigt att använda i olika matlagningsprogram i TV, vi jägare har vetat detta länge. Tack.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Det är friskt och skönt att höra ett anförande som bygger på hopp om nya arbetsplatser på Åland, det är precis vad jaktturismen gör. Det var ett bra anförande, precis som i går.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl John Holmberg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Delar till största delen det ltl Lindholm sade om jakten och dess ålderdomliga lagar och regler som finns i dag. Jakthelgerna är något som ligger långt tillbaka i tiden och följer inte med modern tid. Det finns att göra när det gäller jaktlagen. Gällande besluten säger förvaltningslagen att det måste komma per post eller i pappersformat, men finns möjlighet att ändra via lagen. Hur ställer sig ltl Lindholm till att man även tittar över tillståndsgivningen gällande jakttillstånd när man skall upplåta marken?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Lagstiftningen behöver förändras vad gäller detta och då borde vi se till att göra det när vi öppnar lagen. Det är ålderdomligt att man ska skickar ut pappersbeslut till samtliga när 85 - 90 procent har en smartphone i fickan. Den andra frågan får vi återkomma till en andra replik för den blev förkortad.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Repliktiden är kort ibland och blir man hackig blir den ännu kortare. Inom vårt parti har vi tittat på tillståndet för upplåtande av jakträtten till jaktlag. Det är en process idag som vart tredje år återkommer och man ska till 100 – 150 markägare för att få tillstånden. Det är snart ingen som vill åta sig ansvaret för jaktlaget för att man vet att man blir med det på ryggen för att ordna det. Här borde man titta på ett smidigare system. Öppnar man jaktlagen borde man också titta på dessa möjligheter. Borde kanske vara så att det är markägarens skyldighet att säga ifrån om man inte vill ha jaktmarken. Det här kan vi återkomma till.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! Absolut ltl Eklund. När jaktlagen öppnas finns det mycket att titta på, det är mycket som andas 1950, 1960-tal nu ska vi titta framåt istället. Nu ska vi år 2050, 2060-tal när vi tänker på det nästa gång.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Ärade ledamöter. Det har varit en väldigt intressant och omväxlande debatt så här långt. En del har hållit sig mer till de allmänpolitiska, jag håller mig till budgethistorien som är kärnan.

I mitt första gruppanförande försökte jag lyfta fram betydelsen av att försöka få reda på hur stort underskottet är, jag justerade både med PAF och pensionsfonden. Enligt budgetförslaget är det ett underskott på 17,6 miljoner, enligt min skiss ligger den kring 30 miljoner.

Eftersom skatteintäkterna ligger kring 240 miljoner betyder det att vi ligger en till en och en halv månad som är ofinansierad. I princip ligger mina 30 miljoner närmare så från och med i dag har vi inte budgeten finansierad om ett år.

Talade om pedagogiken i går och glömde bort att siffran 17,6 miljoner den nämns inte heller i budgetförslaget utan det måste man räkna ut, men kanske nästa år nämns underskottet eller överskottet.

Noterat att jag är här och talar med ett dygns mellanrum, det går inte så snabbt fram. För ett dygn sedan lade jag fram mina tre budgetmotioner där tanken var att man sparar från kärnan, från oss alltså, att spara på arvodena, regeringens lönar och titta på renoveringen. Då är regeringen mera fri, också vi i finans- och näringsutskottet, att komma med de förslag vi vill ha. Som jag påpekade, eftersom vi talar om underskott och ibland lite kris, Åland är definitivt inte i kris vi har högre levnadsstandard om vi jämför med andra. Arbetslösheten är kanske lägst i Europa osv. De två problem som vi har här är höga priser, kostnadsnivån och budgeten som inte är i balans.

Vi talade första dagen om blod, svett och tårar och jämför situationen i Portugal där jag har vistats ett antal år. Där har det varit både blod, svett och tårar för de trodde att de hade pengar och sedan kom finanskrisen och märkte då att de inte hade pengar. Nu har de sänkt både löner och pensioner med 30 procent medan Sipilä pratar om fem procent. Det är en helt annan sak om du stoppar i bäcken och inte i ån, där är vi nu och vi har chansen men vi har även facit från andra länder.

Det finns några som jag kallar oroande tecken och uttryck. Att det inte har funnits så många sparförslag är att många som ser det som en tillfällig budget och väntar på nästa det kanske vi inte ska se så allvarligt på. Många pratar om prioriteringar i stället för att spara, det hör till.

Någon nämnde t.ex. att budgeten haft ett strukturellt underskott sedan 2008. Varför har ingenting hänt under den tiden, det är ju några år sedan? Är det de vanliga att man tänker nästa år bättre, nästa år bättre? Det är det klassiska misstaget att man hoppas och hoppas men frågan är om det är mera ett normalläge.

Flera talade om att 2022 då ska reglerna ändra och vi kanske får högre skatter. Någon t.o.m. talade om att vi kan låna fram till dess för 2022 får vi högre skatteintäkter. Har man haft en tillfällig svacka för 2008 till 2022 kanske man borde göra något annat åt i grunden i budgeten. Låna för eventuellt framtida högre skatteintäkter börjar närma sig en dödssynd i sammanhangen.

Det har nämnts olika sparförslag. Vi kanske borde tänka i helt nya, annorlunda banor vilket jag försöker genom mina budgetförslaget. I går nämnde ltl Perämaa något som han kallade hedersuppdraget, det nämndes också här i dag tidigare, lika lön för likvärdigt arbete om jag kommer ihåg termen rätt. Hade en tanke på att så småningom lämna in en åtgärdsmotion få lika lön för likvärdigt arbete. Ser att vissa reagerar och vill säkert vara med på det. Vad jag noterade när hörde var att det kostade tre miljoner. Vi har inte råd med reformer. Det kostar tre miljoner om man gör så som man har tänkt göra, d.v.s. att man höjer där som lönerna är lägre. Man kan lösa det på två sätt, sänka eller behålla lönerna där som man anser att det är för höga. Då spar vi tre miljoner i stället. Det kanske inte går på ett eller två år men det nämndes 2020. Man kan faktiskt nå samma mål på olika sätt, det ena kostar tre miljoner per år och de andra sparar tre miljoner per år. Det var visst någon som sade att man ska lyssna på alla partier så jag hoppas att man kan lyssna på lite annorlunda saker också.

Om man jämför Japan har utvecklingen de senaste 20, 30 åren inte alls sett ut som i Europa, d.v.s. det normala har varit en tillväxt. De senaste åren har det sett sämre ut. I Finland är det normala att man i slutet av året säger att nästa år ska tillväxten vara 0,5 procent och när man kommer till april, maj, juni säger man att det ändå blir i år -0,2 procent, det är fjärde året i rad. Frågan är om man inte måste acceptera att det här är normalläge. Vi kan inte tänka att nästa år får vi så och så mycket mera. Man måste anpassa kostymen såsom den är. Att tänka i andra banor är helt enkelt oansvarigt mot det som det heter i talmanseden, för Åland och Ålands befolkning.

Kanske lika oansvarigt som att försöka öka antalet flyktingar till Åland. Har noterat speciellt den senaste månaden att omvärlden har ändrats väldigt radikalt. Det som ena veckan anses vara ett rasistiskt uttalande, följande vecka är det en del av politiken. Noterat att det har ändrat väldigt mycket det senaste halvåret. Många ålänningar har kommit till samma tankar att det finns kanske andra sätt att hjälpa flyktingar. Hjälpa flyktingar det vill göra, men kanske bättre att hjälpa dem närmare, inte förstås i det sönderbombade städerna där de kommer ifrån. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Underskott verkar vara ett intressant ämne för ltl Toivonen och även för mig. Det är bra att ltl Toivonen kommer med inspel. Vi kan vara överens om att budgeten visar på ett överskott om 90,4 miljoner. Sedan finns en post som säger ”extraordinära intäkter och kostnader”, de posterna gör att det här året blir väldigt speciellt och det är när man räknar bort den som man ser att det är 17,6 miljoner. Det kunde ha funnits en rad där man säger resultat före extraordinära poster, det brukar finnas i budget. Finans- och näringsutskottet borde titta lite på att sådant borde finnas med.

30 miljoner är ltl Toivonens uppfattning över vad underskottet är, men det är inte så egentligen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Carlsson. Ska försöka minnas båda sakerna i finans- och näringsutskottet, uppställningen kan göras på ett annat sätt men det är saker vi diskuterar där.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Bra att ledamoten tar det med till utskottet. Vad gäller underskottet om det är 17,6 eller som ltl Toivonen men hans förslag får till 30 miljoner euro, kunde vara helt annorlunda om man tog ut t.ex. noll euro från PAF så blir underskottet ännu mer än 30 miljoner. Det är en bedömningsfråga beroende på vad man själv lägger för förslag. I det här fallet har ltl Toivonen lagt förslag som skulle späda på underskottet till att vara 30 miljoner för de extraordinära posterna. Vill bara klargöra att det inte alls egentligen är 30 miljoner, enligt Toivonens uppfattning skulle vi ligga där.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack talman! Tack, tror att vi är överens.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vi har idag talat om att politik handlar om prioriteringar och reagerar när ltl Toivonen kommenterar jämställda löner. Det är klart att vi har pengar i vår budget, vi har inga lån i dag och handlar helt om hur man prioriterar. Att påstå att sänka människors löner skulle vara ett motsvarande alternativ är nästintill ohederligt. Man kan inte se det som något reellt att från lagtinget besluta om att sänka människors löner, det är en betydligt mer komplicerad historia än så.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack talman! Tack för kommentaren. Betonar det jag sade att det är ett sätt att visa att man kan tänka på olika sätt. I Frankrike lärde jag mig att de alltid sade att allting kan göras på två sätt. Här tror vi ofta att det vi gör är det bästa och rätta. Det kanske inte gäller den här saken, det kan vara något annat som vi kan få helt andra idéer till.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Det är klart man kan göra på olika sätt men det finns någon form av hederlig och reell väg att lösa saker på. Kommer in på min andra kommentar kring Toivonens förslag att vi härifrån Ålands sida tar fullt ansvar för den humanitära kris som nu försegår. Det torde stå klart för oss alla att vi måste hjälpa på plats och vi måste hjälpa här. Vi har nu den största humanitära katastrofen i våra närregioner sedan andra världskriget. Vi ska allihop i betänka det och se vad vi kan göra både på plats och här.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Fru talman! Att vi ska hjälpa på båda ställen, men är det en fråga om proportionerna och det kan vi inte diskutera på en minut utan behöver en längre debatt kring det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Har lyssnat på Toivonens siffertrixande några dagar, hans väljare och vi andra har väntat på när han ska ta upp flyktingfrågan som han har fått en hel del av sina röster på. Där kom det. Det känns inte så bra, men vi får anta och acceptera att vi inte i den här församlingen heller är immuna för de främlingsfientliga åsikterna även om tongångarna har varit ganska hätska gentemot Finland genom åren känns det tråkigt att vi nu har gått in i samma linje som vår omvärld. Instämmer här med ltl Ingrid Johansson, självklart ska vi hjälpa på plats men definitivt också här på Åland.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack talman! Jag är inte främlingsfientlig, har bott flera år utomlands och har en fästmö från Portugal, men kritisk till flyktingpolitiken.

Ltl Tony Wikström, replik

Vi här inne och alla andra ålänningar vet att du gav dig in i politiken när det var på tapeten att Mariehamn skulle ta emot 20 personer, det var för mycket enligt dig och dina meningsfränder. Vilken nivå tycker du är lämplig när det gäller att ta emot flyktingar på Åland?

Talmannen

Talmannen påminner om titulaturen.

Ltl Stefan Toivonen, replik

Tack talman! Jag gick in i politiken för att det inte fanns något alternativ, inte för att 20,30 eller 40 var fel. Har personligen inte ens funderat på vilken nivå, utan frågan om att det måste finnas ett alternativ. Sedan har det diskuterats från andra håller helt andra nivåer. Politiska beslut har tagits.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tage Silander

Fru talman! När jag anmälde att jag önskade hålla ett anförande trodde jag att det skulle vara sist på listan idag. Det är en stor iver att diskutera och det ska man väl vara glad för.

I remissdebatten har flera intressanta tankar och förslag framförts. Jag tänker bl.a. på konstaterandet att Åland är så speciellt, när nu så många ålänningar och åländska företag lyckas så bra inom så många områden. De insatser som görs av många intresserade och ivriga entusiaster är förstås själva grunden till framgångarna. Men för att lyckas måste förutsättningarna finnas. Det är här såväl landskaps- som kommunalpolitiken kommer in. Att skapa förutsättningar.

Det finns förvisso också exempel där entusiasmen och kompetensen inom valt område är så stor att man lyckas utan egentliga naturliga förutsättningar. Exempelvis är en av våra kolleger i lagtinget europamästare i dragracing med motorcykel. Utan att vi ens har en dragracingbana. Ännu.

När nu Åland är så speciellt gäller det att vi förstår och drar nytta av den potential som inte bara vår fantastiska natur bidrar med, utan i minst lika hög grad den kraft och kreativitet som duktiga ålänningar bidrar med.

Ute i världen ser man ibland till och med måttligt intressanta turistattraktioner som med hjälp av bra ”storytelling” framstår som helt omistliga turistvärden. Det går att göra väldigt mycket av till och med det lilla om man vill och kan. Med det utgångsläge vi har här på Åland är den här möjligheten en självklarhet. Det här gäller inte bara Bomarsund, som är en självklar ingrediens i vår turistiska marknadsföring, utan det gäller långt mycket mer.

När det gäller antalet hotellrum på Åland har det ofta varit en fråga om hönan eller ägget. Vad ska komma först. Hotellrum så att turismsektorn i övrigt vågar satsa, eller turistattraktioner så att hotellbranschen ska våga satsa.

Det som nu är viktigast av allt är att vi visar riktningen och ger inte minst inom exportnäringarna bra förutsättningar. Vi måste visa vad vi vill med vårt Åland, vi måste stöda den valda utvecklingen på lämpligt sätt och vi måste se till att branschorganisationerna ges lämpliga förutsättningar. 

Fru talman. Det finns mycket mer intressant att diskutera gällande det som har kommit fram i debatten det har nämnts kortrutt, jämställdhet, utanförskap, utbildning för alla, ledarskap, behovet av konsekvensanalyser, turism, jakt osv. alla de här ämnena är viktiga men har pratats som redan.

Avslutar med några ord om landskapets ekonomi. För det första är jag förvånad över den relativt sett lätta stämning som åtminstone till idag ändå råder trots att intäkterna inte räcker till för att täcka kostnaderna. I dag fick vi höra blivande lantrådet Katrin Sjögren i någon mån bör vara ärendet och det fick också berättigade reaktioner. Det var bra att. Där visar man på såväl en framtidstro som ansvarar.

För det andra inser jag att det inte kommer att vara en lätt uppgift att vända på trenden. Väl medveten om att alla lagtingskolleger har sina favoritområden som absolut inte får störas alltför mycket så utgår jag ändå ifrån att vi inte vill försätta landskapets ekonomi i större bekymmer än vad vi kan hantera.

För det tredje är det viktigt att vi alla här i plenisalen förstår vad som sägs när landskapsregeringen och finansavdelningen presenterar budgetar och resultat. Trots att många stora framsteg har gjorts när det gäller upplägget, en eloge för det, finns ännu några saker kvar att åtgärda för att underlätta för läsaren och därmed för förståelsen.

Till sist fru talman vill jag med tanke på den speciella situation som uppstår då en tillträdande regering tar över en avgående regerings budget gärna se att frågan om ändring av tidpunkten för lagtingsval utreds. Det skulle sannolikt gynna och vitalisera debatten ytterligare. För egen del är jag tacksam för all input som har presenterats i remissdebatten. Det blir intressant att nu fortsätta arbetet med budgeten i finans- och näringsutskottet. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för bra anförande, framför allt att ltl Tage Selander lyfte vikten av att vi ytterligare måste utveckla budgeten och det förståelse och lättläsligt för oss allihop. Jag är synnerligen trygg med att vi äntligen har en utbildad ekonom med erfarenhet från ekonomi som ordförande för finans- och näringsutskottet. Hoppas att finans- och näringsutskottets ordförande tar med sig den biten och att vi även kunde utveckla ekonomiska nyckeltal, det har jag lyft flera gånger i debatten.

Ltl Tage Silander, replik

Jag håller med om synpunkterna och vi kommer att ta det till oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Tack ltl Tage Silander för ett positivt anförande. Ledamoten konstaterade att det är en lätt stämning och det beror på flera orsaker, dels att vi befinner oss i en pattsituation, vi väntar på vad som komma skall. Det andra är att det har skett en generationsväxling i salen. Utgår ifrån att vi inte kommer att behöver uppleva hätska utfall av personlig natur i den här salen under den mandatperioden utan det finns en saklighet i all dialog även mellan opposition och majoritet. Det är nog så viktigt om vi ska klara av att tackla de svårigheter vi står inför.

När det gäller budgeten och skötseln av fastighetsverket, redan det gör att för en icke insatt person blir budgeten obegriplig. När man sedan sammankopplar till avskrivningssystemet och annat krävs det en fortsatt ansträngning att få en mer lättbegriplig Ålandsbudget på våra bord.

Ltl Tage Silander, replik

Tack! Vi ska vinnlägga oss om att tilltala varandra på ett anständigt sätt, vi ska akta oss för att antasta varandra med oegentligheter. Snarare är det så att den här tiden, den här stunden när vi ser hur underskottet ser ut måste vara noga med att ta vara på allas erfarenheter och kunskaper och prata över gränserna. Vi sitter nämligen i en gemensam situation. Eller som man säger på Åland gemensamt i samma båt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson

Fru talman! Ämnar uppehålla mig kring ämnet infrastruktur som många andra också gjort, med hoppas på att kunna tillföra några nya synvinklar.

I budgeten för 2016 ser vi att investeringsbehovet i infrastruktur är stort på Åland. Givet den ekonomiska verkligheten är det av största vikt att vi anpassar munnen efter matsäcken. Särskilt tänker jag på anpassningar till de nya tillåtna fordonsvikterna. Vi hörde minister Törnroos berätta om att uppdimensioneringar av broarna i första hand handlar om en allmän restaurering. Men jag vill framhålla att vi noggrant behöver fundera på vilka sträckor på Åland som behöver anpassas till högre fordonsvikter och i samband med det också se över vägarnas bärighet och göra justeringar även i vägnätet för att få ut effekt. Jag ser en risk i att vi möter ett jätteprojekt. Frågan som först behöver sitt svar är hur stort behovet av tunga transporter på Åland är?  Åland är litet med korta avstånd, vi kan inte jämföra våra behov med stocktransporter från Lappland till Åbo, än mindre med transporter som går över hela Europa. Jag vill mana till eftertänksamhet och försiktighet.

I övrigt vad gäller infrastrukturen hävdar jag att vi behöver bredda synen på infrastruktur. Infrastruktur är inte bara vägar, broar och skärgårdstrafik. Vi behöver också bevaka fibernät, energi, avlopp, avfall, telefoni och media distribution. Också nätet av centrala byggnader så som vårdinrättningar, skolor och daghem är centrala. Infrastrukturen har alltså många olika huvudmän men verksamheterna styrs i huvudsak av lag och är således av intresse för lagtinget.

Infrastruktur kan kännetecknas av tre saker. Det ger grundförutsättningar för vårt moderna liv, det är tunga investeringar och det råder ett dialektiskt förhållande mellan dem. En ändring av det ena innebär förändrade krav på det andra. Det tidigare nämnda kravet på bärighet för vägarna om man uppdimensionerar broarna är ett exempel. Krav på gång, cykelbanor och busshållplatser vid byggnation av skolor är en annan.

För mig är det självklart att infrastrukturen därför fungerar bättre och mer kostnadseffektivt med ett tätt samarbete mellan de olika infrastrukturägarna. Det finns stora samordningsvinster att hämta. Det gäller också, på grund av de stora investeringskostnader som föreligger, att ha is i magen och agera förnuftigt. Vid förändring och omstrukturering av infrastruktur uppstår i regel missnöje och problem längs vägen, det är viktigt att låta verksamheterna mogna för att inte skapa kaotiska situationer. Vi har nu en infrastrukturell satsning inom informationstekniken genom ÅDA, där det troligtvis är klokt att utvärdera verksamheten och låta den mogna innan nya verksamheter sätts in i systemet fullt ut.

Viktigt för demokratin och ordningen är givetvis att respektera de olika aktörernas olika roller. Kommunerna har planeringsmonopol, privata aktörer har sina intressen och landskapet sköter centrala delar. Ett gott samarbete med tät och bred kommunikation banar väg för en smart samhällsplanering. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Ingrid Johansson är bekymrade över de tunga transporterna och viktökningen på våra broar med 76 ton, det är egentligen en näringspolitisk fråga. Ska våra näringar klara sig, vi har vissa viktbegränsningar i riket, borde man rimligtvis på Åland följa de bestämmelserna att man inte har stora kostnader när man måste lasta om när man transporterar sin frakt vidare. Man borde egentligen sköta det i samband med att man reparerar broarna. Den stora kostnaden är inte att reparera bron, bara lite betong och armering, när man gör jobbet borde man se till att viktökningen sköts på samma gång.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Av de anledningar kring näringspolitiken som ltl Kemetter lyfte fram ser jag att vi behöver göra en behovsanalys. Det räcker inte med att bara uppdimensionera broarna utan vi behöver också se till det allmänna vägnätet, som har många olika huvudmän och ägare på Åland. Vi behöver en total översyn och definitivt göra en behovsanalys. Hur många tunga transporter kommer det att gå på Åland? Det är det ingen som vet. Att lägga ner stora miljonbelopp i en uppgradering utan att känna till behovet är ohållbart och inte ekonomisk smart.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det stämmer, där är vi helt av samma åsikt. Vi behöver absolut göra en analys och beta av steg för steg att vi får en hållbar lösning och en bra näringslivspolitik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Det är inte 76 ton plast som är problemet på Åland. Problemet är att de infrastrukturella satsningar som gjordes på 70, 80-talet så billigt och snabbt som möjligt, det får vi betala för nu. Det renoveringar som behöver göras och de kostnader som hänför sig till diskrepansen mellan 60 och 76 ton är marginell.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Vill framhålla att om vi ska ha en konkurrenskraftig väg över Åland behöver vi se till att hela vägnätet tål fordonsvikterna. Mig veterligen har man väldigt dålig kunskap om vilken bärighet de har, vem som äger vilka vägar. I dag saknas den totala sammanställningen och översynen. Vi behöver se över behovet innan vi gör stora investeringar. Vad gäller brorenoveringarna ska vi givetvis uppgradera dem samtidigt om vi går in och renoverar.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack! Vill informera om att landskapets trafikavdelning, infrastrukturavdelningen är synnerligen medveten om exakt hur många km väg vi äger och i vilket skick vägen är. Därför att vi har ett bro- och hamnregister och vi har ett vägregister. Det är inte fråga om att vi inte vet vems väg någons är utan vet exakt vad vi äger och vilka insatser som behöver göras. Det var därför med den kunskapen som bas som landskapsregeringen under Camilla Gunells ledning, valde att föra en diskussion också med oppositionen, liberalerna, att eftersom vi har ett stort investeringsbehov skulle vända oss till Finland för en extra anslagsansökan. Men då fick vi back från liberalt håll.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Minister Thörnroos känner till lika väl som jag att det inte bara är i landskapet som äger vägar på Åland. Det finns många olika typer av samfälligheter, privata vägnät, kommunala vägar, det är den totala översynen som jag efterfrågar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Vicelantrådet Roger Nordlund brukar säga, Johan du är för snäll. Infrastrukturminister Veronica Thörnroos brukar säga, Johan du är för kompromissvillig. Kan också säkert vara sant.

Centerns ordförande Harry Jansson vars parti innehaft finansministerposten och varit det största partiet, folkvalda brukar de själva lyfta fram under den senaste perioden, ångrade under debatten ett par beslut som har varit med om i slutet på den här perioden. Så kan man tycka och så kan man göra.

Reflekterade över att vara snäll, eller som i det här sammanhanget faktiskt handlar om att visa lojalitet. Lojalitet i politiska sammanhang handlar om att stå upp för kompromisser och överenskommelser som man har gjort tillsammans. Inte så att man i ett senare skede försöker mjölka ut det bästa av situationen, få lite mera för egen räknings skulle. Inte så att man hoppar åt sidan och inte tar på sig ett ansvar för beslut som man kanske egentligen inte skulle ha fattat om det var det en själv som behövde göra det.

Förslaget till budget som vi nu diskuterar står jag upp och tar ansvar för. Jag har varit med och fattat beslutet. Däremot finns det inget snack om att förslaget inte är hållbart. Varför inte det då? För att våra kostnader i budgeten är betydligt högre än vad våra inkomster är. Vi har investeringar som vi inte har prioriterat klart utan har lämnat efter oss, förstår den kritik som har framkommit just för att vi inte har gjort de prioriteringarna. Det blir så när vi har en budgetprocess som är på det här sättet.

Hur blev det på det sättet att vi inte kan presentera en hållbar budget? Regeringsperioden startade väldigt bra. Vi gick in och tog, under den förra regeringsperioden som nu också lägga den här budgeten, ett helhetsgrepp och lämnade en omställningsbudget till lagtinget. Något vi kunde vara stolta över och vi tog tag i problemen. Vi var på rätt väg, men vad hände? Vi kan räkna upp det i ett antal olika exempel. LBU + 3,5 miljoner, avbytare + 200 000, stöd till hushållningssällskapet + 700 000, ingen samordning av teknisk sektor, höjt hemvårdsstöd med kompensation till kommunerna, inga höjda avgifter och inkomster för ÅHS, höjt bostadsbidrag, höjt utkomststödet samt förstärkningar till t.ex. ÅMHM.

Kan också göra listan lång på saker som gick bra för oss. Blir lite förvånade när ett regeringsparti som centern som lagt fram budgeten att istället för att föra resonemanget framåt, konstruktivt och visa på att man faktiskt vill hitta vägar för att nå budget i balans i stället väljer att vara illojal mot dem som de regerar med. Det är inte ett bra sätt att föra politik på, att bygga ett samhälle på och för moderat samlings del kommer vi att fortsätta att i det politiska samarbetet stå för det vi tror på, stå för överenskommelser och vara lojala i de överenskommelser vi också har gjort. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Bästa minister Ehn när det gäller lojalitet och att jag personligen tycker att det var ett dåligt beslut både hemvårdsstöds- och vuxenstudiestödsreformen innebär inte på något sätt att jag backar från mitt ansvar. Jag har varit med i denna sal upprepade gånger när det gäller dessa två reformerna och i lag- och kulturutskottet, konstaterat att det här är något som en majoritet vill ha och då ska vi också ha det. Som jag sagt i mina anföranden också tidigare i dag att det sannerligen reformer som sannerligen kan försvaras på alla sätt, men bästa minister Ehn vi har inte råd med dessa reformer. Där är problemet, därför tog jag dessa två som exempel på sådant som inte får hända i nuvarande läge d.v.s. kostnadsdrivande reformer.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Johan Ehn, replik

Talman! Det handlar inte om personliga roller. Det handlar om att ltl Harry Jansson och jag har ansvar som partiordföranden för två partier som har burit regeringsansvar. Har samma åsikt som ltl Harry Jansson när det gäller budgeten, den är inte hållbar. Den är inte hållbar utgående ifrån att vi har tagit en hel rad med beslut som inte har verkat i hållbarhetens riktning. Det vore klädsamt när man tar upp exempel på vad som har förorsakat det att passa på och titta i backspegeln vad som har hänt under den gångna perioden. Här försökte jag visa på några sådana exempel där inte moderat samling har varit drivande men det vi har stått upp för de besluten, fått mycket spott och spe. I ltl Harry Janssons politik gick det ut på att visa att andra har gjort fel och drivit saken framåt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Det var ministerns egna kollegor som valde den tolkningen som gav upphov till replikskiftet, det tar jag inget särskilt ansvar för. När det gäller besparingsåtgärderna under den avslutande mandatperioden, ministern vilseför allmänheten genom att än en gång prata om LBU som en belastning. Faktum är att livsmedelsnäringen har varit med och sparat enormt. När ministern nämner 3,5 miljoner handlar det om 500 000 per år som man sköt till i ett senare skede efter att man sänkte finansiella finansieringen med 7 miljoner under programperioden. Det handlade faktiskt om att rädda det som räddas kunde. Gällande avbryterisystemet har vi på några få år gått från en miljon i offentlig finansiering ner till 300 000. Bästa minister Ehn, skuldbelägg inte livsmedelsklustret för de här sparåtgärderna för det har sannerligen tagit sitt ansvar.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag skuldbelägger ingen, beskriver vad den här regeringen har tagit för beslut. Vi började med att ta en omställningsbudget och ett regeringsprogram i vilket vi skrev att vi skulle göra ett antal åtgärder för att skaffa oss utrymme för att förändra på annat håll. Har just suttit och friskat upp minnet, för det kan hända att jag har fel. Jag läste igenom vår omställningsbudget, vårt regeringsprogram och syftet med att göra förändringarna inom de områden som ltl Harry Jansson nu väljer att fixera vid, av de exempel jag tog, var i grund och botten att skapa ett utrymme för att kunna göra andra typer av reformer. Nu har det ekonomiska utrymmet krympt ytterligare och vi är överens om att vi inte har råd med reformer, men vi är lika ansvariga allihop som har suttit i den här regeringen. Vuxenstudiestödet hamnade på mitt bord av en enda orsak, jag är ansvarig för utbildningsområdet och lojal mot regeringsprogrammet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är tråkigt att minister Ehn går åt den nuvarande regeringen så hårt. Jag har själv varit gruppledare för Ålands största folkvalda parti, som minister Ehn sade och vi haft ett jättebra samarbete. Vi har inte alltid varit överens men försökt innanför dörrarna och väggarna komma överens så långt som möjligt. Den här regeringen lämnar ifrån sig ett fantastiskt Åland med låg arbetslöshet, fantastisk sjukvård, fina skolor, en åldringsvård som andra drömmer om osv. Att nu i senare skedet lyfta fram att centern skulle vara en skurk i detta. Allt detta han nämnde som vi inte har kommit överens om vände han sig till centern, han kan gärna vända sig till andra partierna som heller inte har gått med på allting, t.ex. vissa avgifter och sådant. Det är tråkigt, jag känner mig besviken på minister Ehn utgående från den bra dialog vi haft.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Johan Ehn, replik

Talman! Förstår fullt och fast besvikelsen men då måste ltl Karlsson förstå min besvikelse. I de diskussioner som hittills har varit i salen har hört att det stora problem vi har med oss att vi i slutet av den här perioden gjorde dyra projekt som skulle ha varit drivna av moderat samling. Det var min reaktion. I detta har jag varit noggrann och tagit med från samtliga partier som sitter i regeringsställning just nu. Avslutar med att säga att en motsvarande lista kan göras på positiva avvikelser, jag är nämligen stolt för det arbete som vi har gjort. Väldigt stolt över det arbete den här regeringen tillsammans har utvecklat, men konstaterade att vi inte nådde ända fram. Det måste finnas en viss självkritik i allt arbete man gör, slutar man vara självkritisk då kommer det heller inte att kunna bli något bättre. Vi har alla konstaterat att den här budgeten inte är tillräckligt god för att bära in i framtiden, det försökte jag visa på att vi alla har ett ansvar jag skuldbelade inte någon specifik.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Förra budgeten, för fyra år sedan tyckte man inte heller var lika god därför gjorde man en omställningsbudget även då, det är ingen nyhet att man gör det även nu. Återigen vände sig ministern enbart till centern och är så oerhört besviken på centern. Satt själv med som gruppledare när vi förhandlade fram reformerna där vi kompromissade med högre kostnader, det kändes inte bra men gjorde det. För min del gjorde jag det med en framsträckt hand åt moderaterna för jag visste att moderaterna gärna ville ha det, fick även beröm från moderaterna då. Nu står ministern och skuldbelägger centern så här i slutet, det känns tråkigt. Det kan vara en konsekvens av att man försöker mobilisera sig enbart mot centern för antagligen blir centern i opposition och minister Ehn kommer att tillhöra regeringsblocket, hoppas att det beror på det.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Av de saker jag räknade upp finns det hjärtefrågor hos samtliga partier. Det som jag reagerade emot i diskussionen och som gjorde att jag också tog anförande var att jag har hört precis det motsatta tidigare. Det var någon annans orsak till att vi hade problemen, det var några andras reformer som ledde fram till att vi satt i den ekonomiska situation som vi fanns i nu. Det jag försökte vara att visa på att både centern, moderat samling, Ålands socialdemokrater inte ha nått ända fram i sitt mål. Det betyder inte att jag underkänner regeringens arbete. Jag är stolt över det arbete vi ha gjort, men däremot finns ett stort arbete kvar att göra. Jag ville visa på i mitt anförande att ingen ska ha en tuppkam för att man skulle ha gjort det bättre än någon annan, vi står gemensamt bakom förslaget som ligger här. Det är centerns fel varken mer eller mindre, det är moderat samlings fel varken mer eller mindre än någon annan, däremot kan oppositionen friskriva sig något.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Ärade lagting. Det känns som timmen är sen och tiden mogen att i den här andan och i anförandet minister Ehn höll och även den påföljande debatten känns angeläget att säga något både om den tid som har varit men också om den tid som ska komma.

När man lägger en budget parallellt som man går till val och sitter och arbetar med två olika saker befinner man sig vart fjärde år, som vi har konstaterat här i salen, i den här lite speciella situationen. Man gör en budget som man inte vet vem som efter valet kommer att förverkliga. Naturligtvis gör man en också med den vetskapen om att det kan bli förändringar. Det som regeringen har gjort är att vi har slutfört och tar i mål så mycket som det bara går av det arbetet vi har gjort under de här fyra åren men också ger vidare för nästa regering att för ett avgörande beslut i vissa frågor som fortfarande är öppna.

Har lyssnat på debatten under dagarna och det verkar vara ett livligt, aktivt lagting som ålänningarna har valt in, det bådar gott. Det kommer att bli livfulla diskussionen och det är bra. Det är viktigt att det finns en stark regering och också en stark opposition som kan ha alternativa förslag.

De åren som gått har vi haft ett gott samarbete med centern och moderaterna. Socialdemokraterna har varit tillfreds med det arbete vi har gjort, med det resultat vi har åstadkommit och alla framställningar som vi ha burit fram under de här fyra åren till lagtinget, inte mindre än 130 stycken. Jag är mycket stolt över det arbete vi har gjort och mycket tacksam över den samverkan som vi haft under åren och på många sätt givande. Det vore väl underligt om det inte hade funnits frågor som man haft nyanser och åsiktsskillnader i, så är det alltid i politik. Det är därför vi är här, vi brinner för olika saker mer och mindre. Vår uppgift är ändå att föra saker i hamn och att hela tiden fatta beslut och låta processen framskrida. Det har varit ett av de bästa betygen som vår regering har fått när förvaltningen har sagt att det löper på bra. Man har kommit undan med saker och fattat beslut och det har inte fastnat i utredningar och liknande. Det har varit ett stabilt och framåtsyftande arbete.

Det har också varit en tid av turbulens mot bakgrund av att vi ändå hela tiden arbetar i samklang med regeringen i Helsingfors. Har själv under de här åren haft tillfället, glädjen att samarbeta med tre olika statsministrar. Först minister Katainen, sedan statsminister Stubb och därefter med statsminister Sipilä. Kanske ett av de mest överskuggande projekt som vi haft under den här mandatperioden är självstyrelselagen som nu är i ett mycket avgörande skede. Redan 2013 arbetade vi fram hur kommittén skulle se ut och hur dess uppdrag skulle gestaltas. Detta är en synnerligen viktig tid vi har framför oss och vi måste fortsätta från åländsk sida att jobba starkt tillsammans och försöka förena våra viljor sa att vi når målen i Helsingfors.

Vindkraften har varit en fråga som har tagit oändligt med tid och energi från regeringen, från många ministrar, många möten och många svåra juridiska hårklyverier. Vi hoppas nu att de dagarna är räknade innan vi har ett tydligt och klart besked att vi kan gå vidare.

Avräkningsgrunden har också tagit mycket av vår tid och där måste varje regering följa på nästa och dra arbetet ännu ett steg framåt. Det kan vi göra under nästa mandatperiod antingen genom att få regeringen i Helsingfors att uppta frågan på nytt efter Ålandsdelegationens behandling genom att här i Ålands lagting ta ett gemensamt initiativ.

Flyktingmottagandet har också varit en fråga vi har arbetat med intensivt med riksregeringen för att kunna öppna lagstiftningen så att Åland och åländska kommuner ska ha möjlighet att ta emot flyktingar med stöd från statens medel till de åtagandena.

Vi har också varit med om en tid när staten inte har kunnat leverera de klumpsummor och de medel vi har trott och haft prognoser om att vi har kunnat förvänta oss. Skulle staten ha levt upp till det och fått upp tillväxten på den nivån de själva prognostisera i början av mandatperioden så hade våra ekonomiska problem varit mindre i dag. Så har inte varit fallet och det har varit en svår ekonomisk tid i riket, därav en av orsakerna vill jag komplettera diskussionerna i lagtinget, därav också ett skäl till att vi inte gick fram med ansökan om extra anslag. Timing is everything i den här branschen och den tidpunkten kändes inte som den mest ultimata just då när regeringen bildades och allt fokus var på nedskärningar och inbesparingar. Man ska ta upp frågan igen, det är en rättighet vi har en självstyrelselagen och det system som nu råder, så varför inte utnyttja det och formulera den och återkomma när tidpunkten känns rätt.

Vårt förhållningssätt har tvärtom varit till riksmyndigheterna, rikets regering, vad kan Åland bidra med i dessa tider av svårigheter? Hur kan vi fortsätta att vara en vital och framgångsrik del av hela republiken Finland, där det självstyrda landskapet Åland ändå har kunnat vara aktivt och bidragande när det gäller en framgångsrik ekonomi, där vi också klarat oss på egna ben utan att varken begära eller få några extra tillskott någonstans ifrån.

Det är viktigt att självstyrelselagens arbete leder till ett systemskifte som vi borde få klart 2017, hur pusselbitarna börjar falla, att modellen som eftersträvas både blir politisk och ekonomiskt framgångsrik. D.v.s. en modell där självstyrelsen kan utvidga sina möjligheter, sitt rörelseutrymme att själv besluta om hur livet ska gestalta sig här för ålänningarna i ett längre perspektiv. Men också ekonomiskt, vi vet att till 2022 får vi dra efter andan och gör vårt bästa för att upprätthålla ett bra samhälle och klara av att hitta en hållbar ekonomisk kostym för landskapet. Samtidigt som vi 2022 borde komma i mål med ett självstyrelsesystem som också finansiellt ska vara fördelaktigare än det vi har idag. Det är en rimlig målsättning.

Förstås också ett system som är anpassat till ett Åland som växer och där befolkningen också ska växa. Systemet ska kunna bidra, stärka en sådan utveckling och inte som idag att befolkningstillväxt på sätt och vis blir en paradox i det system som vi har. Svenska språket och dess ställning, en garanterad fortsatt kommunikation med statsmakten och dess myndigheter på svenska.

Mycket stort hopp och stor förväntan står förstås till Ålandskommittén som ska överleva två val, först ett till riksdagen och nu ett till Ålands lagting, nya medlemmar och göra det sista och viktigaste arbete innan man når i mål. Det som jag hoppas att man tar med sig i det fortsatta arbetet är att få till stånd en ökad politisk dialog framom den rättskamp som man har kallat det liv vi hittills har fört med statsmakten, krävs både en struktur- och kulturförändring på rikssidan. Man måste koncentrera Ålandsfrågorna så att de helst skulle vara en dörr in till statsministerns kansli, eller något särskilt ministerium som har Ålandsfrågorna och att det är där kompetensen om Ålands autonomi finns och att våra frågor kommer direkt in på agendan och får en snabb och saklig behandling. Vi har den erfarenheten i regeringen att när frågorna går ner i ministerierna drar det ut på tiden så långt att det till och med förlorar intresset.

Det viktigaste framöver är att arbeta med vårt samhälle så att vi har människor i arbete, fortsatt full sysselsättning, ett näringsliv och en arbetsmarknad som växer och utvecklas. Att människor har köpkraft och kan klara sig själva så långt som det bara går. Full sysselsättning är och förblir socialdemokraternas viktigaste målsättning för på det sättet får man har hjulen i rullning och människor utvecklas och klarar sig själva.

Den offentliga ekonomin är ett redskap för att tillse att det här löper på. Landskapets ekonomi är inte ett mål i sig utan ett redskap att använda för att ett samhälle som mår bra, ett näringsliv som mår bra och att vi har den hälso-och sjukvård, service och annat som vi behöver. Det är klart att man måste ha en ekonomi som är hållbar, som ger stabilitet och trygghet. En stark ekonomi behövs för att kunna göra rättvisa val och också bedriva en rättvis politik.

Under kommande år måste man tala om ekonomin inte som bara landskapets och kommunernas, utan man måste tala om hela den offentliga ekonomin som en enhet. Där man gör klart vad som är landskapets åtaganden och vårt ansvar och vad som är kommunernas. Att man också tar itu med det samgående som behövs på kommunkartan och att det blir en viktig del av det framtida arbetet.

Jag vill ta tillfället i akt att tacka regeringen och mina kollegor för de här åren. Vårt arbete har präglats av tillit, förtroende och kompromissvilja samt även en stor dos av framåtanda. Vi har haft ett gott samarbete med lagtinget och dess grupp och dess personal. Både ministrarna i regeringen och många, många människor i förvaltningen utför ett sådant otroligt arbete under press och stort arbetstryck. Skulle dessa människor ha varit i det privata näringslivet skulle det antagligen har fått både högre löner, bonus och andra förmåner. Det är duktigt folk det kan jag garantera, det har varit en glädje att få samarbeta. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi har under den senaste timmen fått höra de olika regeringspartierna skylla felet på varandra varför man har en budget som är underfinansierad. Nu kommer lantrådet upp i talarstolen och försöker gjuta olja på vågorna och berömma igen att det har varit duktiga, man har gjort det bästa. Faktum är att man medvetet har presenterat en budget som är underfinansierad, det har kommit fram under hela dagens diskussion att man inte så noga har satt sig in i hur utgifterna och inkomsterna har balanserat. Man har räknat med att man ska presentera en omställningsbudget som ska justeras. Tänk om det hade blivit samma regeringspartier igen och ingen omställningsbudget har presenterats, då hade man haft en budget med 17 miljoner underskott att stångas med och måste ha vidtagit åtgärder. Det är ansvarslöst från sittande regering att komma med en budget som är underfinansierad med de motiveringarna.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Skulle kunna svara på den frågan på många olika sätt. Vi vet att vi haft underskott i budget i många budgeter i det här lagtinget, men boksluten har ändå land att ganska hyggligt. Hoppas och ser framför mig att resultatet inte blev minus 20 miljoner för 2015, det bli bättre än så. Kan garantera att det inte blir 17 miljoner för 2016, utan ett arbete skall naturligtvis göras där med prioriteringar och förändringar.

Däremot är det större problemet att vi har dragits med ett strukturellt underskott i landskapskassan ganska många år och det för att vi har haft en s.k. cash economy, vi har betalat ut olika investeringar direkt ur börsen, vilket annat land eller kommun har kunnat ha fördelen att fungera på det sättet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är systemet vi har haft att leva med, det är inget nytt för den här regeringen och regeringar bakåt så har alltid systemet fungerat med cash flow. Man måste anpassa utgifterna ändå i förhållande till vad man har intäkter. Förstod på lantrådet att det inte ska bli 17,6 miljoner i budgeten i slutändan utan det ska bli lägre. Man har medvetet gjort en budget som är underfinansierad för att man vet att det finns att dra av. Det är rent ut sagt slarvigt att presentera en budget med de motiveringarna.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Tvärtom är den gjord i full medvetenhet om att det pågår en valrörelse och att det efter valet kommer en ny regering. En omställningsbudget är ett begrepp på en första tilläggsbudget som den här regeringen gjorde 2012, där vi också lade om kursen i olika frågor. Det är nödvändigt för varje regering att på basen av sin politik, sitt regeringsprogram kommer man därefter med en budget som också justerar kursen i den riktning som den nya regeringen har för avsikt att gå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Vi minns alla den omställningsbudget som presenterades av sittande regering. Nu ska det komma ytterligare en omställningsbudget av samma två partier som presenterade den enligt planerna som har skissats på. Vad har vi från lagtinget sida för garantier att den kommande regeringen faktiska följer den omställningsbudget som läggs? Man ser till att man håller kostnadsnivån på den nivån som man planerar för. Hur man än vänder och vriden på det är det en av de största orsakerna till att man inte kan presentera en budget med sex miljoner i överskott, som man hade en skiss på 2015 i den förra omställningsbudgeten. De största orsakerna till det är att man inte klarar av att hålla nere kostnaderna. Intäkterna har stigit även om det är sant att de har stigit i den nivå som man räknat med. Skulle man hållit kostnaderna på den nivå som man prognostiserade då skulle man haft en budget i balans.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag kommer inte att gå händelserna i förväg, lagtinget får hålla sig ett par veckor eller någon månad till innan det kommer någon tilläggsbudget. Däremot är behoven ute i förvaltningen, ute i myndigheterna har hållits tillbaka under många år p.g.a. ekonomiska omständigheter men behoven finns där. Det är problematiken att du måste göra strukturella förändringar som på ett långsiktigt och bärkraftigt sätt bär ekonomin framåt. Vicelantrådet uttryckte det bra i sin budgetpresentation. Utmaningen är att vi har inkomster som är på nivå 2007-2008 men vi har en kostnadsnivå á la 2016. Det är problematiken. Du kan inte bara spara dig ner i allting, vi har ansvar och skyldigheter också gentemot vårt samhälle och ålänningarna för att kunna vara ett attraktivt och intressant samhälle att bo och flytta till.

Ltl Axel Jonsson, replik

Man kan inte bara spara sig till en budget i balans. Det är tyvärr så med det ekonomiska system vi lever i så har vi väldigt liten möjlighet att påverka hur inkomsterna utvecklas. Vi kan göra prognoser och antar att vi kommer att få så och så många miljoner i avräkning och skattegottgörelser, men vi kan göra väldigt lite åt det. Skattegottgörelsen kan vi påverka själva och det är en minimal del av budgeten. Gör man upp planer som i omställningsbudgeten för 2012 och framåt så måste man också hålla sig till de planerna annars blir de värdelösa. Framöver måste det vara en målsättning, om vi fattar beslut i lagtinget och i regeringen om finansiella mål, stor prestige i att man håller sig till de målen när man sedan förverkligar kommande budgeter.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det tror jag att de flesta i regeringen har för avsikt är fatta beslut att det ska leda till förväntat resultat. Ber ltl Jonsson kasta en blick mot Helsingfors och se hur det går för regeringen där, man tar ett steg fram och två bak och ett steg fram igen och två bak, d.v.s. försök och misslyckanden hela tiden. Samtidigt sätter jag mitt hopp till att regeringen Sipilä lyckas få fatt i situationen och lyfta Finland ur dess läge därför att det finns ingen mer tid att förlora.

Det är lätt att säga att varenda bokstav du skriver ska också gå i mål precis som man har tänkt men sådant är sällan livet och sällan politiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Lantrådet Gunell hade ett sympatiskt anförande, förmodligen det sista som lantråd, tackar för det.

Var själv gruppledare under den senaste mandatperioden, åtminstone för då Ålands största folkvalda parti. Vi har haft ett nära samarbete och vi har nått ganska långt och för det mesta kommit överens. Det ligger i sakens natur att socialdemokraterna, moderaterna och centern har olika åsikter i vissa frågor men har löst det på ett bra sätt. Med det vill jag säga att jag hoppas att nästa regering lämnar ett lika bra Åland som den här regeringen har lämnat. Jag tackar lantrådet för de här åren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Även jag vill tacka avgående lantrådet Gunell för det som varit. Lantrådets person har bidragit till en bra atmosfär i de ständigt återkommande överläggningarna som vi haft på parti- och gruppledarnivå. Lantrådets person har även smittat av sig på det informella arbetet vi har gjort när det gäller självstyrelselagsprojektet, som lantrådet mycket korrekt beskrev. Tackar personligen för förtroendet för att jag fått leda ÅKÅ vårt interna arbete och lite tråkigt att lämna över nu i ett läge där det verkligen börjar bli spännande, men så är det politiska livet. När vi nu gör ett politiskt bokslut blir det också en politisk skilsmässa, tillfälligt i alla fall är mellan våra partier, men det samförstånd som vi har haft och förmågan att hålla ihop en landskapsregering med en enorm ideologisk spännvidd vittnar om att lantrådet haft en förmåga att leda.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för de vackra orden. Det var vicetalman Britt Lundberg som frågade var Ålands skäl finns? Mycket av den drivkraft och det som förenar oss i strävanden att utveckla Åland är de facto en djup och sann kärlek till det som landskapet Åland, till självstyrelsen och det vi har runt omkring oss i naturen och alla människorna. Där hittar vi viljan och drivkraften att göra det bästa allt ifrån för barnen på daghemmen till de äldre på åldringshemmet och allt där omkring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Det blir generande när tre stycken center herrar ställer sig upp och berömmer lantrådet, men vill stämma in i det som en gruppledare Runar Karlsson och min partiordförande Harry Jansson har sagt. Det har varit en stor ära att få delta i den landskapsregering som har letts av lantrådet Camilla Gunell och kan intyga att det varit med stor omtanke om hela Åland som arbetet har skett i landskapsregeringen under lantrådets ledning.

Den sakfråga som gladde mig väldigt mycket att lantrådet tog upp, en dörr in, det är en insikt man får efter att har varit lantråd. Jag lanserade tanken för tolv år sedan och folk skrattade åt mig och tyckte att det var löjligt det jag sade. Man inser att den språkliga och parlamentariska utvecklingen i Finland osv. gör det allt svårare för vår självstyrelse att fungera gentemot riksmyndigheterna. Vi måste hitta ett nytt system och hoppas att lantrådet tar den erfarenheten med sig in i den nya regeringen och att vi kan implementera det i arbete vi har med Ålandskommittén, annars kommer vi inte språkligt att kunna överleva.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Nu består kommittén av parlamentariker och det är viktigt för arbetets kontinuitet, viktigt för dess förankring i riksdagen respektive lagtinget att det som blir resultatet också sedan kan beslutas om eftersom det är en lång resa som vi har påbörjat och ska slutföra.

Det finns också erfarenheter gjorda i regeringarna kring hur det arbetet i praktiken fungerar. När man talar om en vilja till ökad politisk dialog, mindre juridik, mindre rättskamp så stöder vi det. Vi måste också säga att då måste man skapa förändringar både i systemstrukturer, i kultur och attityd kring Ålandsfrågor. Ska de goda ambitionerna i verkligheten fungera måste man hitta en dörr in i Helsingfors för Åland och där våra frågor prioriteras, förstås och där man vet hur de ska drivas för att det ska komma i mål inom en rimlig tid. Det går inte att ha det som nu att det försvinner ut i ministerierna, far långt ner på dagordningen och vi sitter här på Åland och ser kon dö medan gräset växer. Det är inte hållbart. Det nya systemet, politisk dialog, ja, men det måste också i praktiken kunna bidra till konkreta resultat i arbetet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Vi har lagt en motion som går ut på att vi från lagtingets sida skulle ha ett tydligt mål med den kommande åländska politiken. Det målet är ganska enkelt och finns en stor finess i det målet. Det går ut på att vi fr.o.m. den här budgeten och framåt inte skulle ger regeringen fullmakt att uppta externa lån.

Vad betyder det om vi väljer att och införde det? Det betyder att vi måste finansiera vår verksamhet, våra investeringar med våra egna pengar och inte gå till banken. Skulle vi ha den målsättningen från lagtingets sida, helst genomgående för alla de olika grupperna i lagtinget skulle vi få en helt annan plattform för den ekonomiska debatten och politiken framöver. Vi skulle lägga högsta möjliga prestige i att inte försätta vårt Åland och regeringen en sådan situation att man behöver gå till banken för att finansiera sin verksamhet.

Man borde på allvar föra en diskussion i finans- och näringsutskottet om ett övergripande mål. Vi hörde minister Ehn stå i den här stolen och säga att han lägger fram en budget som han inte anser att är hållbar, men han hade ändå ansvar för den. Det är problematiken i åländsk ekonomisk politik, att det finns något annat som är viktigare än att man lägger fram en budget och en ekonomisk politik som är hållbar. Kan inte säga vad som är viktigare än det, men det finns uppenbarligen någonting. Det borde vi komma bort från. Det borde vara ett krav från varje borgerligt parti att se till att vi man i en regering inte kan bidra med att lägga fram en hållbar hundra sju eller sitt anförande i vår har en hållbar ekonomisk politik. Om man i en regering inte kan bidra med att lägga fram en hållbar ekonomisk politik då bör man kanske inte heller sitta i en sådan regering. Det borde vara ett krav från varje borgerligt regeringsparti att se till att vi har en hållbar ekonomisk politik.

Är förstås lätt att stå i talarstolen och säga att vi ska ha en budget i balans och hållbar ekonomisk politik. Hur ska vi kunna förverkliga det? Jag sitter förstås inte på hela sanningen och har inte sådana ambitioner, men däremot tänker jag presentera några av de förslag som vi från Ålands Framtids sida har skrivit och gärna ser att får en framträdande roll i budgetbehandlingen när finans- och näringsutskottet tittar på olika alternativ i sin behandling.

Ett alternativ är att vi skulle ge regeringen i uppdrag att ta fram tydliga politiska direktiv till ÅMHM. Det är oroväckande när man i det s.k. taxaprojektet för 2014-2015 skriver följande i en rapport som social- och miljöminister där Carina Aaltonen satt som ordförande. ”I nuläget görs inte någon verksamhetsplanering, tillsynsplaner eller övervakning av ÅMHM:s verksamhet av landskapsregeringen, detta medför problem för ÅMHM eftersom det inte finns några tydliga riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas. Detta innebär att stora resurser inom myndigheten måste sättas på olika projekt för att få fram egna tillsynsplaner. Det är ofta inspektörerna som uppgör dessa planer inom respektive område, detta kan föranleda en risk för att man missar att se helheten med ÅMHM:s verksamhet”. Ja tack.

Senare i rapporten konstaterar man också att 40 procent av arbetstiden på ÅMHM går åt till det som man kallar övrigt arbete, kvalitetsarbete, mallar, allmän rådgivning, omorganisationsfrågor, allmänna möten, planeringsfrågor m.m. 40 procent av den totala arbetstiden och då räknar man även in sjukskrivningar, 50 procent av en aktiv arbetstiden går åt till det arbetet. Det är förstås oroväckande när man har en myndighet som i grund och botten har ett uppdrag att se till att tillsynen av vår lagstiftning fungerar.

Mot den bakgrunden föreslår vi att man ta fasta på det som skrivs i rapporten, ger tydliga politiska direktiv vilken typ av tillsyn ska vi ha framöver. Behöver vi ha en omfattande tillsyn med regelbundna kontroller som vi har i dagsläget? Eller kan vi ta inspiration av hur man gör runtomkring oss och ta mera stickprover och lita i större utsträckning på våra företagare, våra entreprenörer, skolkök osv. och se till att vi har en mera effektiv tillsyn anpassade efter våra små åländska förhållanden. Det kunde vara ett konkret förslag att gå vidare med och som vi hoppas att finans- och näringsutskottet tar till sig.

Likaså kunde man fundera på den verksamhet som bedrivs vid ÅMHM:s laboratorium, kunde den konkurrensutsättas? Det har vi tillsammans med de obundna motionerat om att man borde undersöka under året. Vi vet att det finns mycket laboratorieverksamhet och prover som tas i privat regi på Åland idag, t.ex. Optinova har två anställda som enbart jobbar med att ta prover för deras verksamhet. Många skickar bort prover utanför Åland för att man inte kan erbjuda det tjänsterna vid ÅMHM:s laboratorium. Kunde man privatisera, köpa in tjänsten, skapa effektivare strukturer så borde man göra det, titta på den möjligheten.

Har förstått att vår motion diskuterades under gårdagen, undersöka möjligheten att privatisera Guttorp. Vi lägger 1/2 miljon årligen i anläggningskostnader på den verksamhet som bedrivs där, sedan lägger vi ytterligare 1/2 miljon på verksamheten. Kunde man få in mer fisk för mindre pengar på ett bättre sätt är absolut en möjlighet man borde titta på.

Vi borde också sälja ut gamla fastigheter, det är uppenbart och ett av målen med de fastighetsverk vi ha bildat. Vi föreslår att man omedelbart går vidare med de statliga fastigheter som man har överlåtit åt landskapet från staten. Vi föreslår att man återkommer till lagtinget med ytterligare förslag. Det är knappast så att vi behöver sitta på hyreshus på Doppingvägen, det behövs knappast till kärnverksamheten om man uttrycker det milt.

Samtidigt som vi ska sälja ut fastigheter ska vi inte köpa in nya. Det finns ett anslag på 50 000 som kan användas för att köpa upp områden för naturskyddsändamål, vi ställer oss skeptiska till det. Landskapet är redan idag Åland största skogsägare, det är inte heller en uppgift som hör till kärnområdena för det offentliga Åland.

Vi vill ha ett ökat vårdsamarbete med privata aktörer och se över de investeringar man gör inom sjukvården. Det är stora och kostsamma investeringar i både anläggningar och i utrustning där man faktisk borde fundera på att göra gemensamma inköp och investeringar för att kunna få ned kostnaderna både för det offentliga och privata. Vi är så duktiga är på Åland vad gäller simhallar att vi bygger två för att det är trevligt. Funderar sedan efteråt att behövde vi verkligen dubbla satsningar på området. Vi måste komma bort från den typen av ekonomisk politik då kan vi absolut spara pengar.

Vi borde ytterligare ifrågasätta satsningen på en ny skärgårdsfärja på 5 miljoner som finns med i årets budget. Det talades tidigare från talarstolen om att vi inte hade råd med semesterresor till Karibien, man liknade överflödet i budgetförslaget med en semesterresa. Frågan är om den här färjan ligger i den kategorin. Det är svårt att veta eftersom vi inte vet var den ska trafikera, eller vad den ska har för funktion i den framtida skärgårdstrafiken och det systemet. Det borde man minst kunna ställa som krav från finans- och näringsutskottet sida, att man först kommer med en tydlig plan för hur skärgårdstrafiken ska se ut framöver och vilken roll den eventuella färjan ska ha i det systemet, före man fattar beslut om en investering. Det vore väl ett rimligt krav från vår sida.

Sammanfattningsvis borde vi från lagtingets sida ha som målsättning under den här mandatperioden och också framöver att vi inte ska uppta externa lån. Vi har pengar i PAF och får avkastning från Posten och Långnäs hamn det är pengar vi ska diskutera och ta fram ett tydligt regelverk för hur vi ska använda dem, som säkert kan ha en viss roll i den framtida finansieringen. Däremot borde vi ha den gemensamma politiska ambitionen att klara oss utan lån, vi ha gjort det så här långt. Med tanke på det som lantrådet avslutade med det som driver oss politiskt, nämligen kärleken till Åland och till vårt samhälle, borde vi också se till att vi inte skuldsätter kommande generationer för vår bristande förmåga att göra politiska prioriteringar. Ålänningarna vore värda politiker som klarar av att göra prioriteringar och se till att vi skapar en ekonomi som inte är beroende av en extern finansiering.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Vill ha ett förtydligande från ltl Axel Jonsson och Ålands Framtid, uppfattade jag rätt att ledamoten det var ett absolut nej till lån även för investeringar, trots att dessa investeringar kanske minskar driftskostnaderna? Dessa minskade driftskostnader i sin tur betalar investeringen och fortsättningsvis lägre driftskostnader över en överskådlig framtid. Är det trots det ett nej till att uppta lån för smarta investeringar?

Ltl Axel Jonsson, replik

Svar ja. För de investeringarna motiveras alltid på det sättet, vi vet inte alltid resultatet av sådana lovvärda satsningar. Klart att det alltid borde vara den ambitionen eller i de allra flesta fall, att det ska leda till mindre driftskostnader framöver. Så har det låtit både vad det gäller ÅHS, Ålands gymnasium och med flera reformer som vi gör. Vi borde se till att vi faktiskt har ambitionen att klara ekonomin på samma sätt som vi har klarat den så här långt, genom att finansiera den med våra egna pengar. Då tvingas vi också att prioritera på ett annat sätt, vi har ett tydligt politiskt ekonomiskt mål som vi alla skulle stå bakom hoppas jag och se till att prioritera inom ramen för det. Det skulle skapa betydligt mer ordning och reda i den ekonomiska debatten och politiken överlag om vi kunde ha en gemensam ambition. Alternativt komma med andra förslag vad bör målet vara, i vilken omfattning ska vi vara beredda att belåna oss. Säkert kan vi också vara öppna att diskutera en sådan lösning, men vi behöver ett tydligt politiskt mål. Vi ser gärna att vi har som målsättning att inte behöva gå till banken.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Vi behöver fördjupa oss i vad det gäller investeringar. Ltl Jonsson nämnde bl.a. gymnasiereformen, i min värld är det ingen investering utan en driftskostnad att upprätthålla ett gymnasiesystem. Däremot har Ålands Framtid många gånger fört fram OPS som en finansieringslösning i många investeringar, om det sedan handlar om färjor eller kortrutt, i min värld är det också en form av lån. Man handlar på kredit och man intecknar många kommande budgeter i och med att man har förbundit sig i avtal i form av en OPS-finansiering. Är inte det ett lån också i så fall?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är en skuld men inte ett lån. Samtidigt vet vi mycket mera med en OPS-satsning vilka kostnader har. Problemet är ofta inom offentlig sektor när vi fattar beslut om investeringar att vi förväntar oss och räknar lite snällt, att den här satsningen ska vi kunna räkna hem. När vi ser resultaten några år senare kanske det inte blir på det sättet. Där har OPS-lösningen en klar fördel eftersom man betydligt bättre kan prognostisera kostnaderna, i och med att man avtalar om dem när man inleder satsningen, sedan finns det förstås faktorer som kan påverka. Klart att jag är mycket medveten om att man inte klassar gymnasiereformen som en investering, däremot vill jag visa på fenomenet som är ganska vanligt när vi fattar större politiska beslut, att vi förväntar oss och använda det som motiv att nu ska vi kunna minska driftkostnaderna med den här typen av reformer. Sedan när vi får svart på vitt, resultatet av det hela, ser vi att verkligheten är en helt annan. Det här gör att vi måste ha ett större fokus på ekonomin när vi gör den här typen av satsningar för att redan på förhand kunna se klart och tydligt, leder det till inbesparingar eller inte.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! När det gäller investeringar är det snarast dumt att inte genomföra sådant som har en hög åter betalningsförmåga. Sedan kan man diskutera hur man finansiera det, gärna OPS för min del om det visar sig att sådana avtal är förmånliga för oss, men det vet man inte före man prövat. Även via lån och man kan beskriva att återbetalningsförmågan är hög, det har vi ha utrymme för. Det väsentliga när vi pratar om eventuella lån är driften, där har åtminstone jag och hela den tillträdande landskapsregeringen en ambition att inte låna för driften, det är det väsentliga. Budgetmomentet som nämns i budgetmotionen säger att man inte skulle tillåta lån. Egentligen ska inte lagtinget fastställa en budget med sådana driftsutgifter som leder till att man måste ta lån.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Samtidigt om man läser på sidan 67 i budgeten där finansieringsbehovet beskrivs har vi 56 miljoner i kassan och man beräknar att behovet av likvida medel är 35 miljoner. Fullmakten i årets budget är egentligen överflödig om man går ut på marknaden och tar externa lån. Däremot skulle vi redan nu från lagtingets sida gå in för att vi inte kommer att ge en sådan fullmakt under den kommande mandatperioden. Då har man också tydliga spelregler för regeringen framöver, man vet inom vilka ramar man har att röra sig, man ska se till att de egna pengarna räcker. Så har vi jobbat tidigare och så vill vi också jobba framöver. Det skulle göra den ekonomiska debatten betydligt redigare, enligt vårt sätt att se det. Då skulle vi ha ett bra gemensamt mål att jobba mot och efter.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Målet är bra, om det sedan är rätt att säga det i samband med ett visst budgetmoment, en budget som gäller för ett visst budgetår kan man diskutera. Det väsentliga är ändå att om lagtinget bestämmer att man inte tar lån för driften då kan man inte acceptera driftsutgifter som leder till upptagning av lån. Det skulle leda till något som skedde i Amerika med skuldtakdiskussioner få några år sedan, man hade utgifter men inte finansiering då tvingades man snabbstoppa verksamheter och en sådan situation kan vi ändå inte tillåta oss själva till.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det kanske är precis det vi skulle behöva. Om vi ser att uppgifterna överstiger inkomsterna och att vi till slut tömmer landskapets kassa kanske det är dags att vakna och fundera hur vi ska hantera det, ska vi gå till banken eller ska vi inte? Har vi redan nu en målsättning att vi vill klara oss, klar investeringar inom ramen för de likvida medel vi har. Då vet också regeringen att nu gäller det att leverera, det gör också för lagtinget att inte anta en budget där man går emot fullmakten. Det är jag den första att hålla med om. Det sätter såväl press på oss som regeringen att se till att vi håller oss till den fastslagna ekonomiska politiken. Jag hoppas innerligt att när man sätter sig att fundera både i finans- och näringsutskottet, men också den regering som ska ta fram ett förslag till ekonomisk politik, att man tar det i beaktande och har med det i de analyser man gör och faktiskt kommer till lagtinget med ett tydligt mål, det här ska vi göra hit ska vi nå. Lyckas man inte med det krävs det fullmakt från lagtinget att förändra den linjen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ltl Jonsson nämner att ekonomin ska vara hållbar. Vad innebär det för ltl Jonsson, är det att utgifterna ska täcka inkomsterna och sedan får det vara, måste man stänga ner skolor, sjukvård, blir lite orolig, visst ska man stänga ner om inte pengarna räcker till. Är det hållbar ekonomi enligt ltl Jonsson?

Ålands Framtid pratar mycket om bidrag till näringslivet, hur viktigt det är att hålla näringslivet i gång. Menar Ålands Framtid att man inte ska ta lån till investeringar som främjar tillväxt, satsningar inom näringslivet? Inte heller ta lån om man ser att den här investeringen spar in framtida kostnader.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Finessen med ekonomisk politik är att det sist och slutligen alltid handlar om att prioritera. Nu ställer ltl Winé mängder av olika satsningar mot varandra, ska vi sluta investera, satsa på utbildningen och på skolan. Nämner till och med att stänga ner skolor.

Tidigare har vi investerat på en nivå om 20 miljoner per år, vi haft råd med det men mindre råd de sista åren för vi har hela tiden urholkat landskapets likviditet. Vi haft en investeringsnivå på 20 miljoner och haft en ambition att vi ska klara att finansiera det med egna medel. Den ambitionsnivån borde vi fortsättningsvis ha. Borde se till att prioritera inom den egna verksamheten så att det finns utrymme att göra investeringar. Håller helt med att i viss mån ska vi göra investeringar, det behövs, vi måste se till att vi håller våra anläggningar i skick osv. men samtidigt kan vi inte vara så naiva att vi tror att vi kan satsa på allt och alla utan måste komma till ett gemensamt politiskt ekonomiskt mål.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Inte säger varken lantråd eller finansminister, ja och tar portföljen och går gladeligen och tar ett lån. Självklart är det en politisk målsättning att inte göra det, utan man jobbar vidare då går det inte att raljera om ÅMHM eller något annat, då måste man ta ett betydligt större ansvar att se på det, varför gör man det och vad är det? Vi har inte behövt gjort det tidigare, men är det så för att hålla Åland rullande, då måste man kunna se det som en möjlighet. Det viktiga är att vi inte bara kan bromsa, vi måste också se var vi lite kan släppa på gasen. Det gäller förstås att titta, det är ingen som vill ta lånet men kanske man måste göra det någon gång och då är det en skrämmande tanke som Ålands Framtid för fram.

Ltl Axel Jonsson, replik

För min del är det mer skrämmande att gå till banken. I det budgetförslag som ligger står det klart och tydligt att om man ska förverkliga det som finns i budgeten så behövs det 35 miljoner mera än vad man har inkomster. Det betyder att om vi lägger likadan budget nästa år måste vi gå till banken för att kunna finansiera det för då är likviditeten slut.

En förändring har jag upplevt under de fyra år jag suttit i lagtinget. Man resonerade då av princip, p.g.a. att vi har ett ekonomiskt system där vi inte kan styra våra inkomster så är det farligt att gå till banken för att säkra finansieringen, tills vi har ett system där vi själva kan påverka våra inkomster inte bara utgifterna som det är i dagsläget så ska vi undvika belåning. Den debatten har sedan skiftat till att nu är det okej att använda lån för investeringar. Ser man utvecklingen i debatten är det föga förvånande om vi snart kan stå här i salen och säga att vi även kan låna till drift för det är en så pass är lovvärd satsning.

 

 

 

 

 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Fru talman, kära ledamöter. Det ekonomiska läget som vi nu befinner oss i är för många åländska företag en krass vardag. Avbyråkratisering, effektivisering, modernisering, nytänk och rätt pedalläge mellan gas och broms. Det är utmaningar som hör till modernt näringsliv. Att tvingas prioritera och vända och vrida på saker och ting kan ibland vara hälsosamt och ger kostnadseffektiva verksamheter. Ålands landskapsregering står nu inför samma utmaningar som näringslivet alltid gjort och gör. D.v.s. att få plus och minus att gå jämnt ut och gärna skapa utrymme för tillväxt.

Det har varit intressanta dagar och eftermiddagen idag haft polemik. Image för anförande tog upp turismen och känslan i går man fick en samsyn och hoppas för Ålands del att oberoende om man är opposition eller en blivande regering att man tänker på Ålands bästa och släpper det som har varit att titta framåt. Det är viktigt att det skapar nya arbetsplatser vi behöver få upp arbetsdeltagandet det sjunker och ålderskvoterna vakar i de flesta kommunerna på Åland.

Ltl Lindholm hade ett bra anförande i går gällande bl.a. viltvård och jag kommer att fortsätta på det ämnet. Det är något som är viktigt inte bara för att vi ska ha en trivsam miljö att vistas i utlandet skapar också arbetsplatser och kan skapa ännu mera arbetsplatser om vi gör det på rätt sätt.

Därför är liberalerna beredda att jobba för en viltvård som bidrar till Ålands natur och arbetsplatser. När det gäller skarvarna är det givetvis viktigt att detta arbete sker i samarbete med våra grannskärgårdar, där finns populationen och växer lavinartat.

Vårjakten är kulturellt viktig för tusentals ålänningar, men den är även en stor orsak till att en god viltvård inom våra maritima miljöer upprätthålls. Utan det arbete jägarna utför skulle den åländska fågelstammen vara mycket fattigare. Det gäller nu att vi verkligen påvisar att det viltvårdsarbete som utförs och har utförts under åren med råge uppväger det uttag som gjorts via sjöfågeljakt. Jag vågar lova att den åländska jägarkårens viltvårdsarbete mot invasiva arter är i särklass inom hela Östersjöområdet. Det märks även sett till nuvarande fågelbestånd. Vi ska nu se till att fakta och statistik tryggar vårt traditionsenliga vettaskytte. På Åland finns drygt 3 000 jägare och utanför Åland ytterligare flera hundra som kommer till Åland för att jaga, det är en viktig fråga.

Tuffa tider skapar behov av effektiviseringar, prioriteringar och nytänkande. Det skapar i sin tur utveckling. Det är alltid hälsosamt att se saker från olika perspektiv och vara kreativ, då hushållar man också med resurserna på ett bra sätt. Sportfisket är en stor säsongsförlängare. En produkt som genererar arbetsplatser och ringeffekterna inom det åländska näringslivet är betydande. För mig skulle sportfisket vara något som kunde implementeras i fiskerivårdsbyråns arbete, men det handlar om prioriteringar. Sportfisket har tillväxtpotential som skulle må bra av en central utveckling. I tuffa tider gäller det att få ut maximal verkningsgrad ur varje skatteeuro. Tack.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Egentligen borde man bordlägga ärendet för det börjar bli glest i församlingen. Två lagtingsgrupper fulltaliga men i övrigt börjar det bli glest.

Tror att lagtingsledamöterna inte är så uppmärksamma på de motioner som har lämnats in, för lagtingsgruppernas verksamhet kommer att upphöra helt och hållet, det kommer inte att få något kanslistöd. I motion nummer sju är alla kanslipengar borttagna, det har blivit ett skrivfel men intressant att bara en ledamot har märkt det förutom vår egen grupp. Vill rätta lagtingsmotion nummer sju, det ska minskas med 25 500 inte 255 000, det visar att man inte har läst motionerna. Hoppas att finans- och näringsutskottets ordförande uppmärksammar det.

Diskussionen kring ekonomin är jag förvånad över. Det har gått en månad i dag sedan valet och det var ingen som gick ut och sa att det behövde lånas upp pengar. Men i budgetdebatten är man nu villig att börja låna för landskapet. Genomgående trend var under valet att ekonomin skulle vara i balans. Varför ska landskapet börja investera så mycket att man skulle låna, de finns inte behov av de investeringarna. Behöver man byggnader finns det inget självändamål att landskapet ska äga en massa byggnader. Det moderna nu är faktiskt att man hyr upp de utrymmen man behöver under den tid man anser att man behöver dem. Det tillämpas och har tillämpats redan idag när radiohuset byggdes av ett försäkringsbolag. Det finns ingen orsak att äga det själv.

Rederiverksamheten som finns i budgeten som jag hoppas att stryks av finansutskottet, varför ska vi ha färjor, varför överhuvudtaget bedriva rederiverksamhet och vara rederiägare? Tonnage finns hur mycket som helst i världen som är lämpligt för det åländska samhället. Landskapet är inte bra ägare till det. Vill också ge blivande finansministern ett förslag hur man kan öka intäkterna. Landskapet har en finansieringsreserv på 58,5, ett utestående bostadslån som landskapet har. På åttiotalet ändrade man lagen att de enskilda får betala in så slapp man de olika villkoren, man får straff om man vill förtidsbetala eller säljer sina fastigheter och värdet är högre än vad man räknar ut på landskapet, som det hette nyttan av lånets låga ränta.

Gör man ett sådant lagförslag nu som man gjorde då är jag övertygad om att man kan få in 20 – 30 miljoner i landskapets kassa. De som betalar bort lånen behöver inte har villkoren och straffen man åker på, det gäller både privata och kommuner. Då fick man inte bra mycket pengar och vi kan igen göra samma sak. Lågt räknat kanske man får mellan 20 - 30 miljoner, men kan lyckas med mera. Räntorna på marknaden är idag så pass låga därför finns det ett intresse att göra det. Det är ett tips som jag hoppas att finansministern tar till sig och tittar på.

I landskapet finns idag 1 700 anställda, rätta mig om jag har fel finansministern, gå ut till dem och säg att det kommer in med sparbeting där de kan föreslå var man kan spara. Jag som folkvald har fått många ringningar om hur det slösas inom landskapsförvaltningen, hur det kan fortsätta och ingen bryr sig. Gå ut till anställda och ge dem bonus för de tips det kommer in med. 1 700 gånger 10 000 är 17 miljoner, det är inte omöjligt. Tro inte bara att det är så effektivt i vår förvaltning.

Museibyggnaden som har byggts om, vad har man gjort med de anställda under tiden? Han man sysselsatt dem med några annat effektivt, det kanske vi kan få veta. Budgeten får inte vara som en godispåse, olika partier har gått till mötes och nu vill ingen ta ansvar den för det, nu ska det till en omställningsbudget. Bästa finans- och näringsutskotts ordförande, när ni behandlar budgeten ska vi skicka tillbaka den till den blivande regeringen. De löpande utgifterna ska få gå men inga nya fullmakter ska beviljas före omställningsmotionerna har gjorts.

Måste vi bygga om detta lagtingshus om ni är riktigt ärliga, är det ett av de mest prioriterade? Det är inte i så dåligt skick att de måste byggas om nu. Är det nödvändigt? Vi borde titta på det. Det är mycket i lagtingets budget på två miljoner, e-demokrati och liknande som borde tittas på.

Blivande IT-ministern kommer att få jobb med ÅDA. Ett exempel att man har gått ut med en upphandling att man vill ha 250 nya skrivare. Vad har hänt med de gamla? Se i budgeten på IT det är något som har hänt som inte är bra. Där måste man titta vad man vill göra.

Vill göra en tillbakablick eftersom jag haft förmånen att vara i lagtinget förut och också var ålderstalman. Frågorna består men politikerna förändras. Gå tillbaka 25-30 år, kortrutt diskuterades då och det är samma debatt fortsättningsvis och det har inte hänt något. Lagtingsvalet ska ändras, det är samma debatt som kommer nu. Ingenting görs, ska det göras ska det komma ett lagförslag, det ska vara mera verkstad och mindre snack. Är vi eniga om att vi ska ändra lagtingsvalet så ska det göras, det är återkommande diskussioner. Kortrutten har också varit återkommande diskussion att det räddar skärgården men den kommer inte att rädda skärgården det är något annat som ska till som ingen av oss kommit på ännu om vi ska ha en livskraft skärgård.

Det har diskuterats mycket om arbetslösheten i landskapet. I juli år 2000 på våren var arbetslösheten 2,3 procent, i juli 2015 var arbetslösheten 4,7 procent, trenden är på väg uppåt. Många vill ha inflyttning hit, men ta vara på våra egna människor som bor här.

Den kritik som ltl Roger Höglund sade mot arbetsförmedlingen, landskapsregeringen bör titta på hur man behandlar personer som är arbetslösa ungdomar och andra. Ett exempel som jag fått lov att säga från talarstolen var en kvinna som varit arbetslös länge. Hon fick ett samtal från arbetsförmedlingen och fick frågan, vad har du för fel? Vaddå fel, vet inte vad ni menar? Vad har du för fel eftersom du inte får jobb? Vet ni hur den kvinnan kände sig? Hon lade på luren, kände sig så kränkt. Människan har inga fel alls. Hon har varit partisekreterare under en månad och såg till att obundna kom från noll till tre mandat. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Lantrådskandidaten Katrin Sjögren har vid flera tillfällen sagt att hon har för avsikt att lyssna på alla politiska grupperingar, alla människor som kan ha goda förslag på hur man bedriver och utvecklar samhället vidare. Jag har samma inställning vad gäller finansiella förslag. Vill notera de förslag som gavs via de lån som vi har ligger ute och möjligheten att via frivillighet för snabba återbetalningen, det är ett seriöst förslag och tänker titta närmare på det.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack ltl Perämaa. Det fanns en lag då och det är bara att damma av den gamla lagen så får man in ganska mycket pengar, då kom det in ganska mycket pengar och tror att det kommer att lyckas igen. Då kan vi stå här om fyra år och säga att finansminister Perämaa inte behövde ta några lån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter. Jag tror inte på och kommunsammanslagningar utan att veta vad det innebär både ekonomiskt och för kommuninnevånarna. En eventuell kommunsammanslagning behöver föregås av en folkomröstning där invånarna får veta var det olika förslagen innebär och vad man röstar om. I stället för kommunsammanslagning uppnår man en hel del genom kommunalt samarbete, vilket vi redan har idag bl.a. högstadieskolor, avlopps- och vattenförsörjning m.m.

Anser att KST behöver genomgå en ny prövning. Jag får återkomma närmare till vissa ärenden vid behandling i finans- och näringsutskottet. När man tar del av budgetförslaget saknas viktiga nyckeltal som visar hur den åländska ekonomin har utvecklats inom de olika områdena. Budgeten bör sänkas genomgående inom alla områden för att få ekonomin i balans. Jag förväntar mig att den nya landskapsregeringen tar nya tag för att få bukt med underskottet. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det var fräscht av ltl Lars Häggblom att vara öppen till att även utreda kommunsammanslagningar och fundera kring folkomröstning. Hoppas att ltl Lars Häggblom står upp för det och har beredskap att stöda sådana förslag, om det dyker upp under mandatperioden, att faktisk utreda kommunsammanslagningar. Så har jag tolkat ltl Häggbloms anförande.

Ltl Lars Häggblom, replik

Givetvis ska alla förslag tittas på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Fredlund

Tack, fru talman! Tackar för de fina orden från ltl Silander.

Undrar hur ni ställer er till motorsporten på Åland? Hittills i debatten har jag hört om våra duktiga fotbollsspelare, simmare och att vi har två lag i ligafotbollen osv. Vilket givetvis är kul med tanke på att vi är endast ca 28000 innevånare. Men vi skulle nog inte haft dessa två lag i den finska ligan och dessa duktiga simmare, om de inte skulle ha haft möjligheten att kunna träna på våra fina anläggningar som vi verkligen har här på Åland.

Vi har många duktiga utövare som inom dragracingen som haft stora framgångar med flera nordiska och europeiska mästerskapstitlar, samt Europa- och världsrekord genom åren. Dessa utövare marknadsför Åland i media både nationellt samt internationellt och det utan möjlighet att få utöva sitt intresse, både tränings- samt tävlingsmässigt här på hemmaplan.

Det pratas om att vi ska ställa upp för våra ungdomar och aktivera dem, därför är det viktigt att de motorsportintresserade ungdomarna ska få möjlighet att utöva sin sport på hemmaplan, det finns ett stort intresse för det och större kommer det att bli ifall vi skulle få till en bana.

Tidigare har det diskuterats hur vi ska få mera turism på Åland, anser att man borde satsa på detta område inom landskapet Åland för det ger en massa kringeffekt i vårt näringsliv när det gäller hotellövernattningar osv. Man kan även använda banan till halkbanekörning för våra bilskolor och även för våra yrkeschaufförer i tung trafik så att de inte behöver åka över till Sverige för att öva halkkörning, på så vis får vi säkrare förare ute i trafiken. Jag hoppas att motorsporten prioriteras från landskapet under valperioden. Tack.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! När du pratar motorbana tänker du då på den motorbana som har planerats under många år eller tänker du på något helt nytt?

Ltl Fredrik Fredlund, replik

Tack, fru talman! Som vi alla vet har vi Åland Ring som är i planeringsstadiet med mycket käppar i hjulen. Hur det projektet är just nu kan jag inte svara på. En ny sträcka, bana som du kan utöva halkbanekörning på men kan även ha andra evenemang på banan. Det krävs ungefär en kilometers bana, en asfaltssträcka.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Är det din privata idé eller har du motorsporten rent allmänt bakom dig att det är ett förankrat förslag som du vill jobba för?

Ltl Fredrik Fredlund, replik

Tack, fru talman! Jag har Ålands motorklubb bakom mig som vill titta närmare på detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det är en intressant tanke med motorbanan och hur det ska vidareutvecklas. Det var diskussion kring Åland Ring ute i Eckerö men det sprack av olika orsaker. Håller med ltl Fredlund att det finns både tjejer och killar som skulle ha stor nytta av om man skulle utveckla någon form av motorcentrum. Däremot är planeringen var det ska vara, där blir det igen med våra kommuner att man strider och vill ha det och sedan ändå inte vill ha det för att det är grannar som klagar. Skulle man få en övergripande planering skulle det vara lättare att veta var det skulle passa in bäst. Man behöver se var allt ska vara samlat, att man inte sätter en sak i Vessingsboda och en ute i Eckerö, man behöver en helhet. Här är något man behöver se vidare på för det finns helt klart en grupp ungdomar, men även äldre, som skulle må bra av att vara på ett motorområde.

Ltl Fredrik Fredlund, replik

Tack, fru talman! Håller givetvis med ltl Göte Winé om att man måste titta var man ska sätta anläggningen, banan. Förslagsvis är att sätta det i Vessingsboda bredvid rallycross- och gokartbanan.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Man måste se gruppen, det är både yngre och äldre som gillar motorsport. Framför allt ska vi försöka locka att sysselsätta ungdomarna att få dem frälsta, de äldre är oftast frälsta sedan en längre tid.

Angående turismen kommer det inte lika mycket, men kanske vid tävlingsevenemang. Men det finns redan en motorbana i Tierp och det finns planer i Stockholmstrakten med ett motorområde. Att arrangera tävlingar brukar motorklubben vara bra på. Halkbanan är intressant för det kan också hjälpa bilskolorna till att utveckla bättre förare.

Ltl Fredrik Fredlund, replik

Tack, fru talman! Det finns en bana i Tierp, det europeiska läget just nu är att det är brist på banor för att utföra sporten dragracing. Det bli svårt att hitta banor eftersom det inte finns så många. Angående turismen att vi kunde få hit dem till Åland men i vilken utsträckning i antal, kan jämföra mig personligen som tävlar i EM där det har en publikintäkt på 90 000 människor från torsdag till söndag, vilket vi inte kan få i till Åland. Låt säga att det kommer tre till 5 000 människor som ska bo någonstans, äta, åker båt hit, handla taxfree, det kan ge kringeffekter tillbaka till samhället.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Detta ska förmodligen bli mitt sista anförande för dagen och tänkte avsluta med det mest intressanta som finns att diskutera i den här salen, nämligen självstyrelse- och språkpolitik.

Vi har lagt ett förslag, som vi lade redan för ett halvår sedan till det gamla lagtinget, att vi skulle tillsätta en åländsk skattekommitté för att fördjupa sig i vad det faktiskt innebär med ett åländskt skatteövertagande, vad man kunde ha för fördelar med ett sådant system eftersom vi tillsammans driver frågan i Ålandskommittén. Det upplevs från allmänhetens sida som att man driver ett projekt som man egentligen inte vet vad man ska använda det till. Vi vet att beskattningen är ett komplext rättsområde, ett område som berör varenda en ålännings plånbok mer eller mindre. Därför vore det väl värt ett mera engagemang från lagtingets sida, att vi skulle tillsätta en kommitté med uppdrag att ta fram ett åländskt lätt administrerat, konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart skattesystem i nära samarbete med näringslivet. Det vore en naturlig satsning att satsa på för att också få till en bättre dialog med näringslivet för idag upplever man den ganska obefintlig. Ett mycket bra parallellt arbete till de förhandlingar som pågår i Ålandskommittén.

Förslaget i budgetmotion nummer 19, där vi tar sikte på en åländsk språkombudsman. Det är inte enbart Ålands Framtids förslag utan en idé som uppstod i självstyrelsepolitiska nämnden i samband med att man diskuterade språkrådets roll och funktion den 7 april 2015. Där konstaterade man följande ” nämnden anser att landskapsregeringen bör överväga att öppna en möjlighet för allmänheten att vända sig till ett organ på Åland i alla typer av ärenden som gäller svenska språket. Ålands ombudsmannamyndighet nämndes som en tänkbar lösning. Något sådant övervägande har vi ännu inte fått från regeringens sida men det vore på sin plats.

Den nya möjlighet som har uppstått med den nya ombudsmannamyndigheten, som vi skapade under förra året som har en ganska stor bredd av uppgifter borde vi fundera vad som är prioriterat för den här myndigheten att sköta. Man har bl.a. en diskrimineringsombudsman som man kan analysera hur många ärenden man har och hur ser arbetet ut. Vi har tidigare diskuterat att det inte som nu, enbart borde omfatta diskriminering från åländska myndigheter, utan diskrimineringsombudsmannen kunde även få ansvaret över all diskriminering i det åländska samhället. Kunde överta det från den minoritetsombudsman som idag finns i Finland som nog med fog kan säga att inte har särskilt många fall från Åland. Beror det på att ålänningarna inte upplever problem med språket, det tror jag knappast, man vänder sig kanske till JO eller andra instanser i stället.

Däremot borde man gå vidare i analysen och ge ombudsmannamyndigheten uppdraget. Det finns möjligheter att arbeta effektivare med den struktur vi har skapat, då borde vi också använda den möjligheten.

Det är också intressant lantrådets tidigare resonemang om att vi borde skapa en dörr in i Helsingfors. Ett ställe vi kunde vända oss till för att diskutera åländska frågor. Tanken och ambitionen är säkert god men samtidigt vill jag varna för att vi nöjer oss med att vi har ett ställe vi kan vända oss till i Helsingfors och så lämnar vi övriga ministerier därhän. Det kanske är praktisk för en lagtingspolitiker eller en minister att ha ett sådant upplägg. Man ska samtidigt komma ihåg alla medborgare, företag som fortsättningsvis med det självstyrelsesystem vi har kommer att ha ett behov att ha kontakt med olika myndigheter, ministerier i olika ärenden. Åland är på många sätt ett av svenska språkets allra starkaste ankare i staten Finland. Det är klart att vi inte kan ha den rollen ensamt på oss, vi kan inte se till att hålla Finland tvåspråkigt. Däremot ska vi inte förminska vår roll i det arbetet, utan vi ska fortsättningsvis se till att hålla svenska språket levande i såväl ministerier som vid statsrådets kansli t.ex.

Ytterligare en språkfråga som diskuteras mycket och som säkert många ålänningar stötte på under gårdagen när man försökte ta del av landskampen och EM-kvalet mellan Sverige och Danmark i fotboll är TV problematiken, de problem man stöter på när man vill försöka se det svenska landslaget spela fotboll. Tack vare det regelverk vi har idag stängs Åland ute från de svenska TV-sändningarna, t.ex. på idrottsområdet. Man kan kringgå regelverket med VPN-tunnlar, genom att skaffa ett svenskt telefonnummer, genom en svensk adress skicka fakturan för en parabolbox, ska man verkligen behöva detta på dagens Åland? Där vi faktiskt har grannstaten Sverige som tack vare Ålandsöverenskommelsen från 1921 har åtagit sig ett särskilt ansvar att se till att också bibehålla Åland svenskspråkigt.

Vi har kämpat mycket med frågan i olika sammanhang och diskuterat den, men har inte lyft den på tillräckligt hög politisk nivå med tillräcklig kraft från åländsk sida. Ålands Framtid föreslår att man skulle bjuda in ansvariga politiker och tjänstemän från både Finland och Sverige till ett möte under det kommande året för att uttryckligen diskutera frågan. För att uttömande se på möjligheterna att sortera Åland under upphovsrättsområdet Sverige.

Man har tidigare försvarat det med att det hänger ihop med patent och många andra rättsområden som gör saker och ting betydligt mer komplicerat när man ser helheten. Frågan är hur många patent som söks på Åland i dagsläget, kunde man inte söka dem t.ex. via svenska myndigheter och organisationer. Kunde man inte använda sig av svenska upphovsrättsorganisationer på Åland? Det här skulle vara ett ypperligt exempel på hur man kan lösa saker ting mellan två stater på ett pragmatiskt sätt med den självstyrelse som vi har, som man arbetat med på precis samma sätt tidigare när man möjliggjorde de marksända TV-sändningarna på Åland under förra seklet.

En fråga som har passerat debatten lite för hastigt på Åland är den sjukvårdsreform som planeras i Finland. Från Ålands sida har man sagt att det inte kommer att påverka oss, vi har egen behörighet på området. Då glömmer man samtidigt bort att en inte obetydlig del av sjukvården i dag faktiskt finansieras med statliga medel, t.ex. åländska helikoptertransporter finansieras via FPA. I reformen har man sagt att målsättningen framöver är att man ska ha en finansiär för sjukvården, inte flera som idag där FPA tar en del av det ansvaret. Hur kommer det att påverka Åland? En sådan analys måste vi få, inte minst med tanke på den socialvårdsreform som tidigare genomfördes och behandlades i lagtinget. Där kunde man i efterhand konstatera att det här inte blev bra för åländsk del, man hade vaknat för sent helt enkelt.

Vi efterlyser en proaktiv inställning till finska reformer som vi vet att i en omfattning kommer att beröra Åland, att vi inte står med byxorna nere när verkligheten är ett faktum och konstaterar att det här blev inte som vi hade tänkt oss.

Samtidigt vill vi att man i samband med förändringen analyserar var en egen åländsk socialförsäkring kunde ha för fördelar för vårt åländska samhälle. Ser vi på det åländska samhället idag har vi en mängd olika aktörer som står för socialpolitiska transfereringar som t.ex. utkomststöd som kommunerna hanterar, arbetslöshetsersättningar som Ams hantera, sjukvårdsersättningarna som FPA hanterar och folkpension, kunde man hitta ett system där man hade färre aktörer också på Åland för att få en bättre helhet på det socialpolitiska området. Det är något som borde analyseras nu när frågan är på tapeten och vi vet att förändringar är på gång, just för att ha en proaktiv inställning till de förändringar som sker och utnyttja dem istället för att passivt konstatera att konsekvenserna blev inte som vi önskade.

Allt utvecklingsarbete kräver resurser och därför har vi en motion som är bland de viktigare på lagtingets bord idag. Nämligen borde vi se till att vi får en lagberedning som fungerar och som kan vara med och driva utvecklingen när vi har politiska ambitioner och politiska mål. Vi föreslår därför man ger lagberedningen större resurser för att stärka lagberedningsarbetet, som tidvis under förra mandatperioden har varit ganska hårt kritiserat många gånger med fog. Se till att vi har en lagberedning som är ålänningarna och självstyrelsen värd namnet. Det är en otroligt viktig självstyrelsepolitisk fråga som vi prioriterat från Ålands Framtid. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Ltl Jonsson resonerar kring självstyrelsen, att den inte diskuterats tillräckligt i den här salen. Jag vill vidga det ytterligare, det stora problemet är att man inte diskuterar det i det åländska samhället. Självstyrelsen är ändå den åländska grunden och det är därför vi sitter här. Hur ser ledamoten på hur man kan entusiasmera ålänningarna i frågan?

Ltl Axel Jonsson, replik

Sade inte att det diskuteras för lite i den här salen, här diskuteras mycket men det kunde förstås diskuteras mera. Ett av de konkreta förslagen är att tillsätta en kommitté som skulle arbeta med beskattningsfrågan tillsammans med näringslivet och ta fram ett förslag på hur ett optimalt åländskt skattesystem kunde se ut. Det finns säkert många delar där som vi politiskt kan strida om, men det finns samtidigt möjligeter att hitta gemensamma ambitioner och visioner för hur vi vill att beskattningen ska fungera. Ett sätt skulle vara att vi lyfter frågorna, fördjupar oss i dem, ser till att kunskapen både här och ute i det åländska samhället förblir hög när vi diskuterar beskattning. Vi håller delvis på att tappa den kunskapen, inte minst i den här salen. De utredningar vi har tagit fram börjar redan bli gamla, vi måste hela tiden se till att vi förnyar oss på de här områdena för att hålla en debatt levande, hålla kunskapen på en hög nivå.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Vi behöver gå ännu mer folkligt än att tillsätta kommittéer ifall vi ska få någon livlig debatt bland ålänningarna. Vi kan säkert återkomma till den typen av diskussioner senare.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är självklart att det inte räcker med att tillsätta en kommitté och sedan är det bra. Det symtomet ser vi på Ålandskommittén, ganska mycket förskjuts till Ålandskommittén och man säger att det är en fråga för oss som sitter där. Det som skulle vitalisera den åländska självstyrelsedebatten är t.ex. socialförsäkringen, komma fram med politiska förslag där vi utvecklar självstyrelsen, analyserar och tar fram bakgrundsmaterial som ser att det här är något vi kan vinna på. Från regeringens sida lägger fram förslag från lagtinget, åker till Helsingfors med en vilja att utveckla självstyrelsen inom ramen för dagens system då får vi också en folklig debatt. Ser vi till att vi lyfter de här frågorna kommer vi helt säkert att få åsikter från ålänningarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Jonsson. Ltl Jonsson är en god talare och tack för ett engagerat tal. Tänkte kommentera budgetmotionerna 18 och 19. Vad gäller förslaget i 18 så kan den första delen bli aktuell, ”regeringen bjuder under året in ansvariga politiker och tjänstemän från Sverige och Finland”. Det är en komplex process, den har flera nivåer, mycket intressant dynamik, det är inte uteslutet att det kan bli aktuellt, däremot något skeptisk till att vi uppnår en helhetslösning genom att Åland hänförs upphovsrättsligt till Sverige. Det innebär att vi får nya problem på andra områden i stället. Lite brasklapp för den slutklämmen.

 Vad gäller en åländsk språkombudsman vill jag problematisera det som ledamoten lyfte upp, d.v.s. jag ser en risk för att vi tar ansvar få något som egentligen Finland har förbundit sig att ta ansvar för 1921. Givetvis innebär det att resurser behöver tillföras till ombudsmannamyndigheten, hoppas vi kan vara så pass ärliga att vi medger det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så har det absolut. Vi finansierar faktiskt stora delar av det som Finland har ansvar för i dagsläget. Polismyndigheten, som minister Valve har ansvar för, där största delen är finsk lagstiftning men som vi tack vare en överenskommelseförordning sköter. Det är förstås inte optimalt, men samtidigt borde man i samband med en sådan reform där vi dels skulle överta ansvaret för diskrimineringsfrågorna som helhet. Det som idag sköts av en minoritetsombudsman i Helsingfors och som används väldigt lite av Åland. Det bör vara ett naturligt inslag när vi diskuterar vem som ska sköta vilka uppgifter på Åland och i Finland att vi ser till att det finansieras på ett rättvist sätt. Det är klart att det kostar, med det vi riktar in oss på i motionen kunde genomföras inom ramen för dagens resurser tack vare den omstrukturering som har gjorts av verksamheten på området.

Minister Wille Valve, replik

Ett helhetsgrepp om alla diskrimineringsfrågor skulle förutsätta en överenskommelse på grundlagsnivå, d.v.s. i praktiken självstyrelselagen där vi tar hänsyn till det mandat som flyter ut ur grundlagen dels för justitieombudsmannen, dels för justitiekanslern. Tanken att ha en punkt dit allmänheten kunde vända sig med sina erfarenheter, främst negativa antagligen, är ingen dålig idé. Det är väldigt långt så som landskapsregeringen har arbetat, vi har samlat in erfarenheter bl.a. från Ålands polismyndighet och ÅHS. Det är i ljuset av de insamlade erfarenheterna som man ska se den språkpolicy som landskapsregeringen nyligen fastställde för sin förvaltning. I högsta grad är det tankar som lever och vidareutvecklas. Tackar för Ålands Framtids bidrag till den här debatten.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är förstås positivt. En av bakgrundsorsakerna till att man lyfter det i självstyrelsepolitiska nämnden var diskussionen man hade med språkrådet som upplevde sig som en postlåda för språkproblem, vilket man inte har haft som mandat eller haft för avsikt att vara. Därför skulle vi behöva en instans dit ålänningarna vet att man kan vända sig till den här personen för att få konkret hjälp. Men också för att samla in och skaffa sig helhetsbilden som landskapsregeringen idag, enligt minister Valve, har tagit på sig. Det skulle vara mycket värt som underlag för den språkpolitiska diskussion och debatt att ha en bättre bild över ålänningarnas språkliga vardag. Det skulle vi ha mycket att vinna på. Nu när vi har en ny myndighet med oklara uppgifter kunde man titta på möjligheten att göra det inom ramen för dagens resurser, det vore en god ambition.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Frågan om hur staten avser att finansiera den social- och hälsovårdsreform som pågår är givetvis oerhört intressant. Utfallet i avräkningen kan det finnas modeller som kan leda till en försämring för oss. Det kan leda till att situationen blir oförändrad, men det kan också leda till att det blir en förbättring för oss. Så småningom kommer vi att måsta analysera det väldigt noggrant men just nu är det för tidigt, vi har inte kunskap om vilken modell man avser att välja. Jag har den kunskapen att sittande finansministerns tjänstemän vid finansavdelningen har örat mot rälsen för att genast snappa upp kunskap om vad som komma skall sedan när det finns information om det. I samband med det ska detta förstås analyseras och lagtinget ska få del av de analyser som görs.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att finansieringen kan komma att påverka oss via klumpsumman, till och med via den statliga beskattningen om den förändras och påförs t.ex. de självstyrda sjukvårdsområdena. Det kan t.ex. leda till att vi måste fundera på hur vi ska finansiera vår sjukvård, samtidigt som skattetrycket kan sänkas på Åland. Det är svårt att säga hur det landar. Det vi försöker lyfta i motionen var den del vi vet att har förbisetts i diskussionen, nämligen den del av sjukvården som finansieras med statliga medel på Åland, den åländska sjukvården. FPA t.ex. har en stor del i det ansvaret för tandläkarersättningar, sjukvårdsersättning. Vi vill varna för det, höja en flagga för det att man följer arbetet och tittar, hur kan förändringar påverka den åländska sjukvården och finansieringen av den? Det är något man borde analysera noga och ha klart för sig.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Uppmanar till en noggrann behandling av den frågan i finans- och näringsutskottet. Det är en jättestor reform som Finland ska gå in för att finansiera sjukvård på ett helt annat sätt och det kommer att påverka oss. Det finns också hot i detta men det finns också en möjlighet. Det kan vara den dörröppnare som krävs för att vi kan få igång diskussionen om justeringen av den nuvarande avräkningsgrunden. Förmodligen blivit det så stora förändringar att det måste diskuteras och att det förhoppningsvis kommer att finnas intresse från båda håll att diskutera frågan.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är en god förhoppning och bra att vi kan vara överens om att vi behöver arbeta med den ambitionen oavsett de förändringar som kommer. Redan 2009 konstaterades att Åland hade gått miste om över hundra miljoner euro under det nuvarande systemet, enbart p.g.a. nettobudgeteringen som man har infört under perioden. Det borde vara orsak nog att diskutera frågan och få till en förändring, åtminstone om man läser lagens bokstav vilket man bör göra när det gäller självstyrelselagen som är en lag på grundlagsnivå. Det är bra om man kan hitta ett sätt att lyfta frågan, men frågan borde lyftas redan nu oavsett vilken reform som kommer.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Vill fortsätta där vtm Lundberg och jag hade en replik om anpassad lärokurs. I Sunds kommun hade vi ett ekonomimöte, förbundsdirektören för norra Ålands högstadiedistrikt var närvarande, ville kolla upp siffror för att inte komma med felaktiga siffror.

Med anpassad lärokurs blir det kanske ibland lite för enkelt, man tänker inte längre på konsekvenserna. Här är något man behöver titta på. Av 212 elever i Godby högstadie har 33 elever anpassade lärokurs. En hel del av eleverna kommer att ha en tuff utmaning att få studieplats i framtiden. 18 elever av dessa är anpassade i tre eller flera ämnen och går nu i specialklass. Då diskuterade vi också, det som vtm Lundberg nämnde tidigare, att alla kan inte bli kockar. Här har vi en utmaning, vad de ska få för framtida utbildning? Vi måste se till att de får möjlighet till arbete och kunna förtjäna och bli goda och glada skattebetalare. Ser vi ännu längre framåt ser antalet på norra Åland ut att minska, men vi har en utmaning under denna mandatperiod att få dessa elever till en gymnasialutbildning. Vi måste på allvar öppna ögonen och se dessa elever, vi kan inte bara säga att det ordnar sig att alla ska få en studieplats.

Ltl Jonsson pratade om att gymnasiereformen kostar och att den har blivit dyrare, anpassade lärokurser bidrar till det för det krävs extra resurser. Vi måste se vad behovet är och vad förändras. Ltl Häggblom nämnde om arbetslösheten, även där har vi en utmaning att ta itu med dessa ungdomar. Glöm inte bort de 200 som inte är inskrivna hos AMS eller som inte har en studieplats, även där en utmaning. Vi måste se på den framtida inkomsten, hur får vi dessa unga i en utbildning och att gå vidare till ett yrkesliv? Tack.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Problemet med att vi hade ett ökat antal anpassade läroplaner har också noterats av landskapsregeringen och vi har diskuterat det ett antal gånger här. En av de åtgärder som är vidtagna är det nya läroplanen för specialundervisning. Det handlar om att man också på kommunal nivå måste se till att man använder sig av den på bästa sätt och vi från landskapsregeringens sida behöver följa upp att det blir en utveckling som går åt rätt håll. När det gäller att ta emot ungdomarna på gymnasienivå har vi två speciallinjer, en som går mot kök och en som går emot fastighetsskötsel samt att man med anpassad läroplan har möjlighet att komma in på andra linjer enligt prövning. Vägen framåt är att dels se till att man individualiserar och ser till att man får en utbildning som passar för individen så långt det bara är möjligt och sedan att man söker ett ytterligare utökat samarbete utanför Åland för att hitta de riktiga specialgrejerna som vi inte klarar själva.

Ltl Göte Winé, replik

Vad jag har erfarit är att om du har en anpassad lärokurs ingår inte den nordiska överenskommelsen med fri gymnasieutbildning, då blir det ännu svårare om familjerna ska betala själva. Som minister Ehn nämnde har vi storkök och fastighetsskötsel och kan även gå in enligt prövning. Kommer vi att klara av det de närmaste åren? Titta vi på arbetsbarometern visar det att behovet kommer att finnas inom kök och fastighet i framtiden. Det är rätt satsningar för där kommer det att finnas möjligheter bara man hjälper dem. Sedan hoppas jag att man vågar se på eventuell lärlingsutbildning som en möjlighet för dessa elever, men vill inte att det förknippas med läroavtal.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vi talar samma språk, individualisering och hitta möjligheterna. När det gäller att söka sig utanför Åland är det svårt att komma till privata skolor utan att behöva betala själv, det ingår inte i det nordiska utbytet, men de kommunala och statliga skolorna ingår i det nordiska utbildningsutbudet. I situationer där det finns utbildningsplatser som inte tillhandahålls i den typen av skolor måste vi se till att vi har ett system hur vi kan pröva eleverna och försöka hitta det bästa möjliga alternativ. Tanken för det fortsatta arbetet är att den prövningen ska göras i första hand av Ålands gymnasium som ser vad man kan erbjuda och vad den här eleven behöver och sedan även ha finansieringen i bakgrunden som gör att man också kan välja andra alternativ.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vi har bra utbildningar i Finland också för dessa elever, men tyvärr är de flesta förlagda i Österbotten vilket gör att det blir för lång resa. Det är bra att man ser samarbete med Sverige. Kommer ihåg från min tid som ungdomslots att det privata är skickliga på att söka upp våra elever.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Siffrorna som ltl Winé presenterar låter som att det är relativt mycket och procentuellt mer än vad det är på övriga delar av Åland. Har ltl Winé någon uppfattning om vad det beror på, bedömer man på ett annat sätt? Kan inte tro att det skulle vara ett större behov av anpassad läroplan just där. Finns det speciella orsaker som ltl Winé ser eller varför är det på det här sättet?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Har försökt titta på många orsaker, haft en dialog med den tidigare överinspektören inom utbildningsavdelningen för att få svar och även med förbundsdirektören, de flesta låter mig spekulera vidare. Det finns bra med speciallärare om man tittar på skoldistrikt emellan. Våra små skolor i all ära, men klarar vi av att ge den hjälp de verkligen behöver i våra mindre skolor? Det behöver vi krasst börja se på. I små skolor ser man på individuella lösningar men är det tillräckligt? När det sedan blir en individuell lösning och man inte har resurserna att hjälpa blir det lätt en anpassad lärokurs. Också kommunernas ekonomi, vad ger man för hjälp? Det är bara spekulationer från min sida men jag kommer att spekulera vidare för det här kan inte accepteras, det är för många elever som får en framtida utmaning och vi begränsar deras möjligheter till utbildning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Matchning mellan arbetsmarknaden om arbetslösa börjar redan i grundskolans studievägledning och nu har ltl Göte Winé erbjudit sina spekulationstjänster, undrar om du kan spekulera kring betydelsen av utökade resurser eller kunskapsförstärkt studievägledning i grundskolan?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vi behöver framför allt få tryggare elever. När jag sade att vi ville ha speciallärare och skolpsykologer ment glöm inte skolkuratorerna. Får vi tryggare barn som mår bättre har det också lättare att ta in och lära sig. Är de oroliga när de är i skolan har det svårare att ta in informationen. När ska vi börja med yrkesvägledningen, ska vi inte låta barnen vara barn ett tag och låta lära känna sig själva. Det är viktigare att barn i grundskolan i tidig ålder lär sig hitta sig själv, kunna hantera sina känslor hur man mår, reagerar och agerar. I högstadiet har yrkesvägledningen varit relativt bra, men det gäller sedan att klara av att möta upp vad eleverna vill i gymnasiet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det jag menade med arbete i grundskolan är att människor med speciella behov ofta brukar ha speciella talanger och det gäller att man vägleder in på rätt spår tidigt och inte missleder någon i misstag. Jag ser med stor tillförsikt på framtiden med den nya upphandling man kan göra med större sociala aspekter i, där ska vi allihop att ta till oss vilken förväntan vi har på de tjänster som levereras runt om oss. Kräver vi att alla ska kunna prata svenska, väldigt socialt kompetenta och andra sociala krav kommer inte att integrera människor i lika hög utsträckning i arbetsmarknaden.

Ltl Göte Winé, replik

Alla är bra på någonting. Enköpings kommun satsar på autistiska personer som fick jobb i ett dataföretag. De var exceptionellt bra och det lyckades sysselsätta dem, lyckades få en anställning för det fanns arbetsuppgifter för dem, Enköpings kommun beställde av näringslivet, vi har i de här behoven och behöver få dessa personer sysselsättning. Jag har stått här och sagt i två och ett halvt år att vi brukar har ca 100 ungdomar som är långtidsarbetslösa, vad har vi för behov att få dessa personer sysselsatta? Då kan man få in dem för det finns alltid starka resurser hos de unga, det gäller bara att vi hittar dem och hjälper dem med en matchning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Talman! Vi har pratat mycket de senaste dagarna om förebyggande verksamhet och det är något som motverkar kostnadsdrivande effekter som kommer fram senare i livet. Det är stora skillnader mellan skolorna när det gäller screening, att man fångar upp eleverna i ett tidigt stadie. Det som är viktigt är att alla har möjlighet att hitta sin optimala nisch, alla har sin spetskompetens. Fångar man upp dem tillräckligt tidigt, ger dem ökad rörelse och motorik i skolan, ger dem coachning, ger dem självförtroende, för många gånger är det självförtroende det handlar om då kommer alla att komma ut till arbetslivet och ges en möjlighet på ett eller annat sätt. Bland de privata i näringslivet finns det goda möjligheter att hitta platser åt dem också.

Ltl Göte Winé, replik

Som vi sade tidigare, alla har sina goda kunskaper. Jag vet vilket hjärta ltl Holmberg har gjort i sitt tidigare arbete, hur mycket han har hjälpt unga genom att ge stöd och praktikantplatser. När man får fara någonstans och visa att man verkligen klarar det, då växer de. Jag jobbade som ungdomslots i tre år och där märkte man när man hittade matchningen, men då måste man våga från myndigheter titta och vara mer uppsökande. Vi har katapult och ungdomslotsen som gör ett jättejobb och borde anlita dem till att försöka hitta matchning för de arbetslösa så att det verkligen kommer ut. Från landskapet behöver man titta vad det beror på och hur kan man åtgärda det, just nu är det inte acceptabelt.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! I dag finns en generation som man slunkit genom nätet och som har helt hopplösa möjligheter att hitta ett jobb. Ju tidigare vi kommer i gång med ett bättre förebyggande arbete, bättre coachning och allt vad det kan innebär, ett ungdomens hus som minister Ehn redogjorde för, alla dessa bitar kommer att samverka för att barnen, ungdomarna kommer att få en bättre framtidstro. Det som ltl Winé nämnde, som många ålänningar inte ens har en aning om, de s.k. ”hemmasittarna” det som efter grundskolan hamna utanför systemet. Vi pratar om ett mörkertal, det kan handla om ca 200 ungdomar och det är riktigt skrämmande.

Ltl Göte Winé, replik

Vill passa på att berömma Johan Ehn att han för två år sedan tillsatte en tjänsteman inom utbildningsavdelningen att jobba med att se var det faller mellan, var kan man hitta dem och nu gäller det att gå vidare från den utredningen och jobba med att det inte finns fallgropar. Vi har bekymmer med vår litenhet, vi har inte så mycket industrier som gör att det är lätt att placera ungdomar som inte passar in i vårt skolsystem idag. Här har vi en utmaning framför oss att hjälpa dessa unga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Winé menar att de merkostnader som föranleddes av gymnasiereformen skulle bidra mot ungdomars psykiska ohälsa osv. Tittar vi de facto på vilka kostnader gymnasiereformen föranledde, att man framförallt förhandlade fram kanske ett av Nordens bästa läraravtal. Man fick inte flera lärare eller mer personal som jobbade med det, utan personal med högre lön. Tror knappast att de merkostnader som föranleddes av reformen faktisk resulterade i att man blir bättre på de områden som ltl Winé beskriver.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Avtalen kan vi inte göra så mycket åt det är en förhandlingssituation mellan landskapet och facket. Det har vi haft i en debatt här tidigare med revisionsberättelsen. När man ser att det också växer nu, nu sänktes visserligen gymnasiebudgeten, men att det krävs mer resurser man kan inte hela tiden bara se på summan ibland måste man se på innehållet. Ltl Jonsson och jag har haft den här debatten tidigare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Med anledning av Ålandskommitténs arbete som har varit på tapeten och man tänker på framtida avräkningar och hur man ska informera till de åländska medborgarna är det viktigt att man bearbetar riksdagen och särskilt Ålands riksdagsledamot. Blev oroad när jag såg ett inlägg i tidningen från riksdagsledamoten där han jämförde Åland med landskapen. Liberalerna som kommer att leda arbetet ska bjuda in riksdagsledamoten och göra klart för autonomibegreppet och hur vi ska bygga upp det i riksdagen. Vi har ett problem eftersom riksdagsledamoten från Åland inte sitter i grundlagsutskottet och det har inte skett på 45 år. Där har vi en pedagogiskt viktig sak om vi ska få igenom vår nya självstyrelselag. Eftersom liberalerna blir de ansvariga hoppas jag att ni har en kontinuerlig kontakt med riksdagsledamoten, informerar honom om det fortsatta arbetet, centern kommer säkert att göra det men det är viktigt att den sittande regeringen gör det. Tycker inte om att vi jämförs med ett landskap, vi har byggt upp att vi är en autonomi. Går vi ner på den nivån är det mycket svårt att få något igenom riksdagen. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Avslöjar inte alltför mycket när jag säger att det är lantrådskandidaten givetvis redan haft kontakt och träffat riksdagsledamoten för att låta bägge parter informera sig om de ärenden som är aktuella. Givetvis kommer självstyrelserevisionen att ha en väsentlig del i de kontakterna framöver. Riksdagsledamoten har en observatörsplats i Ålandskommittén och kan och bör givetvis informera sig om arbetet i den frågan den vägen.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Sittande talman är den som kommer att leda den delen av Ålandskommittén och att den kontakten är kontinuerlig så att inte arbetet faller emellan någonstans.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Revisionen av självstyrelselagen och det arbete som pågår, jämte ekonomin, är det stora för den avgör ålänningarnas utveckling i decennier framöver. Det är självklart att liberalerna och hela den blivande landskapsregeringen kommer att ha fullt fokus i den frågan.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det är viktigt att vi alla gör vårt jobb. Märker vi att någon information är fel är det allas vår skyldighet att hjälpa till att vi lotsar igenom projektet. Den kursändring som nu har skett på Åland är att man är så gott som enig som aldrig skett förut. I förra revisionen var det stora strider i lagtinget när man drev det kommittébetänkande som gjordes på förhand.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 23.11.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil