Plenum den 19 april 2006 kl 13.00

PLENUM den 19 april 2006 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: talman Barbro Sundback, ltl Peter Grönlund och vtm Viveka Eriksson).

27 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller talman Barbro Sundback på grund av tjänsteåliggande: konferens i St.Pölten i Österrike angående subsidiaritetsfrågor i EU, ltl Peter Grönlund på grund av privata angelägenheter och vtm Viveka Eriksson för tiden 19.4-21.4 på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

 

 

Meddelande

Meddelas att landskapsregeringens svar med anledning av ltl Danne Sundmans enkla fråga 13/2005-2006 kommer att avges vid plenum måndagen den 24 april. Meddelas vidare att landskapsregeringens den 13 april 2006 beslutat att inte besvara ltl Anders Erikssons enkla fråga 14/2005-2006 eftersom beslut om vårjakten fattades den 11 april 2006. Landskapsregeringens meddelande antecknas till kännedom. Vidare diskussion i ärendet är inte tillåten.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion om ändring av motiveringen under moment 47.52.77. (FM 83/2005-2006).

 

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion om tillägg till motiveringen under moment 47.03.88. (FM 84/2005-2006).

 

Ltl Gun-Mari Lindholms finansmotion om sänkning av anslag samt ändring av motivering under moment 46.01.04. (FM 85/2005-2006).

 

Motionerna upptas till behandling vid dagens behandling i anslutning till remissbehandlingen av framställning 16/2005-2006.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Finansutskottets betänkande nr 6/2005-2006 angående plan för kortruttssystem gällande skärgårdstrafiken. (M 1/2005-2006).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenumd en 24.4. Godkänt.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 2:

 

Republikens presidents framställning om godkännande av överenskommelsen mellan Finland och Estland om social trygghet och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen. (RP 4/2005-2006).

 

Talmannen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 3:

 

Landskapsregeringens framställning med förslag till första tilläggsbudget för år 2006. (FR 16/2005-2006 jämte FM nr 83-85/2005-2006).

 

Talmannen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Herr talman, värderade ledamöter!

Landskapsregeringens första tilläggsbudget för innevarande år balanserar på ett netto om 9.355.000 euro. Tillsammans med grundbudgeten för året har vi därmed budgeterat sammanlagt 283.446.000 euro för 2006.

 

Denna första tilläggsbudget läggs vid en tidpunkt då i det närmaste full sysselsättning råder och påtagligt många företag i näringslivet upplever viss optimism och spirande framtidstro. Passagerarsjöfarten vidkänns dock fortsättningsvis svårigheter på grund av den mördande konkurrenssituationen på norra Östersjön och Ålands hav, inte minst till följd av att republiken inte ännu åtgärdat såväl finländska som åländska önskemål vad gäller den nationella sjöfartspolitiken. Vår turistnäring dras också med svårigheter i form av vikande besökssiffror och urproduktionen jordbruk och fiske har sina specifika bekymmer.

 

Landskapsregeringen har upprepade gånger beskyllts för att lägga pengar på hög, men trots kritiken fortsätter vi denna mycket målmedvetna politik. Det är klokt att i goda tider avsätta reserver för kommande svårigheter och för kommande nödvändiga reformer och investeringar.

 

I bokslutet för 2005 steg det ackumulerade budgetöverskottet till drygt 15,8 miljoner euro, medan 10 miljoner hade beaktats i grundbudgeten. Trots att tilläggsbudgeten har en ganska offensiv karaktär har vi ändå beslutat föreslå att ytterligare 2,5 miljoner euro avsätts till utjämningsfonden för att i framtiden också kunna möta eventuellt sänkta avräkningsbelopp och minskad skattegottgörelse. Vår reserv, utjämningsfonden, skulle enligt det förslag vi nu lagt stiga till drygt 36,7 miljoner euro och innebär också det en trygghet i förhandlingarna om nya uppgörelser visavi finansieringsåtagandena för kommunerna vid sidan av det prövningsbaserade anslaget på halvannan miljon.

 

Den här tilläggsbudgeten kan i stort sett sägas ha ett par tre tunga fundament. För det första vill landskapsregeringen med flera verkligt påtagliga åtgärder höja Ålands attraktionskraft som turistmål till fördel för den landbaserade turismen och passagerarsjöfarten som dras med uppenbara svårigheter. Vi vill aktivt försöka höja siffran för inresande besökare till vårt landskap, vilket om vi lyckas, också spiller över på handel och andra näringar. Detta gör vi genom att infria lagtingets beslut i samband med turismstrategin, att göra Åland till ett starkt resmål för högavkastande golfturister. I vetskap om att det inte finns privata investorer som mot en bidragsprocent på 23 skulle förverkliga de aktuella golfbanorna har vi i stor enhällighet beslutat att vi finansierar dem med landskapsmedel så att banan i Godby/Ämnas kan börja byggas redan i år, medan starten för skärgårdsbanorna inleds fr.o.m. 2007. Men innan byggstart sker skall en oberoende marknadsundersökning upphandlas och verkställas och den skall vara möjligast objektiv. Denna marknadsundersökning kommer också att ge ytterligare vägledning i beslutsfattandet, men att vi nu tar upp anslag för samtliga projekt visar landskapsregeringens absoluta intentioner och beslutsamhet. Varje projekts drift skall dessutom bjudas ut på den privata marknaden och garantier ges för minst 15 års drift. Här skall de privatekonomiska aktörerna, som inte vill bygga, ändå komma in i bilden på ett marknadsmässigt adekvat sätt som tillfredsställer EU-kommissionen och dess regelverk för statsstöd. Vi vet att den bevillningsfullmakten inte är särskilt omfattande.

 

Vårt stöd till turistnäringen accenturas ytterligare av tilläggsanslaget för Åland i Helsingfors, där huvudplatsen som känt är Senatstorget och våra tidigare erfarenheter från detta i evenemang är mycket goda. Arrangemanget är, som vi känner till, utomordentligt stort och de senaste åren har det lockat ca 200.000 besökare. Medan huvudplatsen är Senatstorget kan ytterligare scener, utställningsplatser och också kajer inom staden tas i bruk och användas för att exponera Åland och vad landskapet har att erbjuda besökare. Helsingfors stad bidrar med ca 50.000 och vi räknar med att ytterligare 20.000 skall inflyta på inkomstsidan, bl.a. genom deltagaravgifter och försäljningsprovisioner. Vi har tillsatt en projektledare och vidare skall en projektgrupp utses bestående av personer från närings- och föreningsliv samt från vår förvaltning. Tilläggsanslaget nu är på 160.000 netto.

 

För att stärka den åländska turismens konkurrenskraft är vi beredda att under två år, med start denna vår och slutpunkt 31.12 nästa år, satsa sammanlagt 344.000 euro för att inom ramen för de innovativa åtgärderna, alltså EU-medel, kunna bistå Ålands hotell- och restaurangskola med Ålands turistförbund som medsökande för att bygga upp ett projekt om kvalitetsutbildning inom åländsk turism. Det primära syftet med projektet är att öka kvalitetstänkandet och höja kunnandet i service och värdskap hos många av våra åländska turistaktörer. Målet skall uppnås dels genom att man under projektets gång kan kvalitetssäkra ett antal företag och dels genom att ge utbildning inom dessa områden också efter projektet. För detta behövs 130.000 euro. Jag tror den här insatsen är mycket viktig i en alltmer hårdnande konkurrenssituation om turisterna, där lågprismål inte minst i Baltikum utgör ett klart memento för vår näring. Kan man inte i alla lägen konkurrera med pris måste man åtminstone kunna konkurrera med kvalitet.

 

Ett samhälle som vill göra anspråk på att konkurrera om turister och konferenser och som dessutom i övrigt vill kännetecknas av ett konkurrenskraftigt näringsliv måste ha en fungerande flygtrafik. Vi har en sådan trafik på Helsingfors utan driftssubventioner och vår strävan är att vi också skall ha det på Stockholm – Arlanda, dock inte utan subventioner. Eftersom trafiken hittills inte burit sig på rent kommersiell bas har vi beslutat införa allmän trafikplikt på nämnda linje från 1 mars i år t.o.m. 28.2.2009. Vi föreslår nu ett anslag på 300.000 euro att användas efter upphandling under perioden augusti – september i år. Vi menar att den här trafiken är viktig för envar ålänning men för näringslivets aktörer och för turistnäringen i synnerhet.

 

Herr talman!

Det andra tyngdpunktsområdet i tilläggsbudgeten handlar om den här regeringens strävan att föra Åland i riktning mot ett hållbarare samhälle. Det ser vi nu i regeringens strävanden att bl.a. bistå Sund och Hammarland i deras investeringskostnader för det stora samordnade avloppsprojektet som mynnar ut i den höggradiga reningen vid Lotsbroverket i Mariehamn. Nu föreslår vi ett tilläggsanslag på 300.000 euro i direkt stöd och dessutom vill vi ha fullmakt att bevilja Sund och Hammarland räntestödslån om högst 30 procent av godkända kostnader, dock högst 860.000 euro under detta år.

För räntegottgörelse för ifrågavarande lån under detta år föreslår vi dessutom 10.000 euro. Nästa år beräknas räntegottgörelsen stiga till ca 25.000 euro. Gottgörelsen vad gäller räntan föreslås utgöra 4 procent under de första åtta åren och 4 procent under de följande åtta åren, dock så att låntagarens ränta alltid är minst 2 procent. Det här stora avloppsprojektet med betydande längd i överföringsledningar är på sikt, tror vi, Ålands kanske viktigaste miljöprojekt och bör bringas, om det är möjligt, till ett gott slut.

 

När det gäller bidrag för vatten- och avloppsåtgärder föreslår vi också att 130.000 euro skall ges som bidrag, eller högst 30 procent av kostnaderna, för vattenledning till centrala Vårdö med möjlig fortsättning ut till Hummelvik. Det här är också en viktig infrastrukturell satsning i ett skärgårdsområde med svårigheter vad gäller konsumtionsvattenförsörjningen.

 

Den så länge omdiskuterade regleringsdammen i Vargsundsådran med småbåtssluss har nu nått så långt att detaljplaneringen är klar;  inkomna anbud visar att arrangemanget kan förverkligas för 350.000 euro. 250.000 euro har redan upptagits för projektet och nu föreslår vi därför ett tillägg om 100.000 euro. Därmed ser vi snart projektet möjligt att förverkliga, en angelägen miljösatsning för en av våra största sötvattenreservoarer på Åland.

 

Ytterligare ansträngningar mot det hållbara samhället finner vi också i den här tilläggsbudgeten i andra avseenden. I ett nytt moment inför vi nu 70.000 euro som ett första delanslag för att stimulera till övergång mot förnyelsebar energi. Vi vill använda pengarna som investeringsstöd åt fastighetsägare som konverterar sina uppvärmningsansläggningar till bioenergi, alltså sådana som frångår fossila bränslen eller elenergi. Primärt är att vårt olje- och elberoende minskar vid fastighetsuppvärmningen. Bostadshushåll eller sammanslutningar skall enligt förslaget kunna beviljas högst 25 procent av godkända kostnader. Installation av solpaneler kan erhålla ända upp till 40 procent i stöd.

 

Under momentet 43.27.04 Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning föreslår vi dessutom ett tilläggsanslag på 20.000 euro för en strategisk utredning kring fordons- och drivmedelsutvecklingen på Åland. Genom den här utredningen vill vi bl.a. få klargjort förutsättningarna kring för det första teknikfrågorna för konvertering av biomassa till bränsle- och bioprodukter, för det andra de ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för olika typer av bränsle på sikt, för det tredje förutsättningarna för lokal produktion i liten och medelstor skala, för det fjärde alternativa utformningar av distributionssystem samt för det femte behovet av särskilda resurser för forskning, utveckling och försöksverksamhet på Åland. Denna utredning syftar till att ta ytterligare ett steg från beroendet av fossila bränslen i vårt landskap, alltså en utveckling även detta mot ett miljöriktigare och hållbarare samhälle med en förhoppning om möjligheter att ge ny avsättning av förnyelsebara råvaror från skogs- och jordbruket och med möjligheter att skapa nya industriella förutsättningar, alltså ny företagsamhet.

 

En tredje bärande tanke i denna tilläggsbudget är faktiskt omtanken om vår skärgård och dess medborgare. Jag har tidigare sagt att skärgårdens befolkning fått stå vid sidan när Åland centralt iscensatt den ena infrastrukturella satsningen efter den andra. Geografi och avstånd har hittills inte gett dessa medborgare omedelbar tillgänglighet till satsningar som varit av mer central karaktär, även om skärgårdsborna över skattsedeln nog varit delaktiga i finansieringen. Nu finns skärgården i golfsatsningarna med på samma startlinje som exempelvis Godbyprojektet även om allt efter en seriös marknadsundersökning måste tas i en viss tidsordning. Jag är glad över att vi kommit så långt och hoppas innerligt att alla presumtiva driftsaktörer förstått att det är bara är banor av allra högsta klass som i det långa perspektivet kan hävda sig i konkurrensen.

 

I enlighet med lagtingets beslut inför vi nu också på nytt systemet med kompensation för vissa privata arbetsgivares socialskyddsavgifter i skärgårdskommunerna. Förslaget avses gälla perioden 2006-2009 på enahanda sätt som systemet tidigare gällde för perioden 2003-2005. Som av budgetförslaget framgår finns inga anslag nu, men det beror på att avgifterna kommer att belasta landskapsbudgeten första gången 2007. För innevarande år beräknar vi emellertid med att befrielsen från socialskyddsavgiften för nämnda företag kommer att stiga till ca 70.000 euro. Stödet utgör ett s.k. de minimis-stöd, vilket betyder att stödet under en treårsperiod inte får överstiga 100.000 euro. Stödets storlek är också avhängigt av vilka andra stöd en arbetsgivare fått under perioden inom regelverket för de minimis. Stödet ges inte till transportföretag eller till arbetsgivare vars verksamhet producerar, förädlar eller saluför jordbruks- och fiskeprodukter.

 

Projektet för kultur i skärgården definierar vi nu också ytterligare i budgetförslaget. Under den här våren har kulturaktiva medarbetare i skärgården bibringat landskapsregeringen insikter om hur man vill se projektet utformat. Vår målsättning är att skapa en struktur för långsiktigt kulturutbud och stärka skapandet och kulturarbetarnas ställning ute i våra skärgårdskommuner. Det här projektet skall fortgå från i sommar t.o.m. utgången av 2008. Kostnaderna handlar, som vi har skrivit i budgeten främst om lön för projektanställning, resor och arvoden för styrgruppen samt olika programaktiviteter. Sist men inte minst viktigt är att styrgruppen skall respresentera mångfald vad gäller kommuner, olika konstområden, ålder och kön. De olika åtgärderna för projektet finns uppräknade i budgetförslaget.

 

En ytterligare satsning på skärgården och speciellt skärgårdens ungdomar finns under moment 46.11.52 där vi äskar 10.000 euro i ett tilläggsanslag för en förprojektering av projektet ”Husbil”, en rullande fritidsgård och mötesplats för skärgårdsunga. Här har man testat sig fram, men nu vill man verkligt seriöst genomarbeta ett framtidsprojekt som i hög grad syftar till att stärka de ungas fritidsmöjligheter och kontaktskapande och göra denna ”Husbil” till den mötesarena av stora mått. Jag hoppas verkligen att det här lilla anslaget skall falla finansutskottet och lagtingets ledamöter på läppen.

 

Herr talman!

Jag är själv beredd att svara på alla de frågor som man har här i lagtinget, likaväl som ledamöterna i övrigt i landskapsregeringen har samma beredskap. Det finns många moment ytterligare som jag inte nu ids gå in på eftersom jag anser att de är så tydliggjorda, men beträffande anslaget för aktieteckning i bolag på 1.380.000 euro har jag för egen del anmält jäv och där ser jag gärna att någon av regeringens ledamöter i övrigt uttalar sig.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det mesta kommer jag att återkomma till i samband med ett anförande, men på en punkt ger jag finansansvarige ledamoten Lasse Wiklöf rätt. Det har riktats skarp kritik mot regeringen för att man lägger pengar på hög samtidigt som kommunerna har en betydligt svårare sits. Vi måste komma ihåg att den samhällsservice som man producerar är ett lagarbete, ett delat ansvar mellan landskapet och kommunerna. Det att man lägger pengar på hög ger inte hela bilden av det hela när kommunerna samtidigt har det besvärligt. Det saknar jag i tilläggsbudgeten. Det finns inga anslag för att hjälpa kommunerna i deras svåra sits och därför överväger vi att i finansutskottet och i vidare behandling föreslå igen att kapitalskatten skall kompenseras till kommunerna.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Utskotten är inga beredande organ, de finns inom landskapsförvaltningen. Ltl Mats Perämaa måste vid det här laget vara medveten om att landskapsregeringen med själ och hjärta är inne i ganska omfattande förhandlingar med kommunerna som långsiktigt skall lösa kommunernas olika uppgifter och finansieringen av dem. Redan i rambudgeten, som jag hoppas vi skall ha på ert bord på måndag, kommer det att finnas incitament i den vägen. Det är ingenting man löser ad hoc. Skall man ha en långsiktig hållbar utveckling, skall den gås igenom ytterst noga och parterna, landskapsregeringen och kommunerna samt deras företrädare, skall vara överens om att det här är bra. Det är det vi strävar och dit kommer vi att nå.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det är då väldigt bra att liberalernas arbete för att hjälpa kommunerna sporrar också landskapsregeringen till att hitta lösning för framtiden, och det arbetet skulle vi gärna delta i, men nu är vi i den situationen att kan mera vara betraktare på sidan och ge våra förslag när det finns läge för det. Det har vi konsekvent gjort. Men det är bra att landskapsregeringen jobbar med de här sakerna och då får vi säkert ta del av ”planerna” i samband med rambudgeten.  Men jag misstänker att behandlingen av både rambudget och tilläggsbudget kommer att sammanfalla i viss mån i finansutskottet, så där får vi då se vad som finns föreslaget och vad vi för vår del kommer att föreslå.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Regeringen om att stöda golfbanorna till 100 procent. Det visar på intentioner och beslutsamhet, säger ledamoten Lasse Wiklöf. Skrivningarna under momentet golfbaneprojekt tycker jag i alla fall att visar på en oenighet och därför har de kommit till i den mån de har kommit till. Men man säger: ”Landskapsregeringen avser att innan projektet igångsättes upphandla en oberoende marknadsundersökning…” Nu skulle jag vilja veta vilken tyngd man avser att lägga på just den här marknadsundersökningen från landskapsregeringens sida.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Oenigt? Diskussionens vågor säkert stundom höga också i landskapsregeringen, men när vi har gått fram med det här beslutet har vi varit eniga. Det har också funnits, inte minst från parlamentets sida, starka önskemål på att en objektiv marknadsundersökning skall göras. Och vare mig fjärran att vi inte skulle efterkomma ett så centralt önskemål. Den skall var möjligast objektiv och det är klart, den kan också ge indikationer kring de här satsningarna. Och vi gör ju inte en sådan här undersökning om inte vi skulle tillmäta den något värde!

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag tackar för det här svaret därför att jag tyckte att anförandet andades en annan en sak. Jag läste kanske in det fel, men så läste jag in det, att man oavsett marknadsundersökningen kommer man att bygga åtminstone golfbanan i Ämnäs/Godby, men skärgårdsbanorna var man mera tveksam till; där var marknadsundersökningen av större vikt. Men det är bra att vi fick förtydligandet från ledamoten Lasse Wiklöfs sida att det är förutsättningarna som undersöks och därefter tar man beslut. Det står inte så nu, men det kanske kan rättas till i finansutskottet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Finansminister Wiklöf sade att man gjorde verkliga krafttag för att främja utvecklingen i skärgården och han pekade bl.a. på kompensationen för arbetsgivarnas socialskyddsavgifter. Jag tror att finansminister Wiklöf nog inser att detta sist och slutligen är en chimär, speciellt när man inte kan använda det för transportföretag eller jordbruks- och fiskeföretag, som ju är viktiga i skärgården, men det där vet jag också att hänger ihop med de minimis-reglerna, som inte godkänner det. Riksdagen har gjort en utvärdering av stödet och man har kommit fram till att någon statistiskt säkerställd förändring inte kan skönjas och landskapsregeringen har också uppföljt sitt tvååriga försök och kommit fram till att ingen sysselsättningseffekt har kommit ut ur det här. Vi har hela tiden sagt att det här är egentligen en papperstiger, så min fråga är: Varför fortsätta med denna papperstiger?

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Om jag inte missminner mig var det ett klart uttalat önskemål från finansutskottet via lagtinget till regeringen att så skulle förfaras, nämligen man ansåg att åren 2003-2005 som man hade experimentet inte var tillfyllest utan man ville ha en längre period. Det oaktat är det riktigt att effekterna hittills har varit försumbara.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Nej, det som gör mig lite tveksam och det har jag pekat på i flera sammanhang, att man vill – det förstår jag – visa från regeringens sida att man gör någonting när det gäller utvecklingen i skärgården, men då är det också viktigt att man har åtgärder som inte är verkningslösa, och det vet både finansminister Wiklöf och jag att det här är relativt verkningslöst. Samtidigt vill jag säga att jag uppskattar den stora respekten finansminister Wiklöf visar för finansutskottet och lagtinget. Men om det mot förmodan skulle hända någon gång att lagtinget har fel, så är det ingenting som förbjuder landskapsregeringen att påtala det!

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Det är riktigt, men vi som sitter i regeringen för tillfället upplever ändå att lagtinget är vår arbetsgivare. Det är faktiskt så att lagtinget är självstyrelsens högsta politiska organ och vi är egentligen dess tjänare och verkställare. För övrigt när det gällde socialskyddsavgiften så glömde ltl Anders Eriksson alla de andra mycket positiva åtgärderna som jag nämnde här visavi tilläggsbudgeten för skärgården. Det finns en del som kommer att betyda en hel del för skärgården om de förverkligas.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman!

Jag skulle vilja att finansminister Wiklöf skulle förtydliga en sak som han nämnde angående momentet om understöd för investeringar till uppvärmningssystemen. Min undran är här: får man stöd om man ersätter värmepannans oljebrännare mot en pelletsbrännare? Byte av en brännare och ett litet mellanlager för pellets är kanske inte en så stor investering, men det är en viktig principsak i dessa sammhang.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Egentligen borde vi naturligtvis gå ner på expertnivå på kansliavdelningen för att diskutera de här absoluta fina ingredienserna, men en kärnfråga i hela den här utvecklingen har varit att försöka konvertera oss bort från de fossila bränslena, alltså oljepannan och nå fram till sådana lösningar som ger en hållbar utveckling, t.ex. typ bioenergi, pellets etc. Vi ger också stöd för möjligheter att ackumulera bränsle också, allt som är ägnat att också hålla ner energimängder. Den känsla jag har är att det skulle kunna gå, men jag vågar inte vara alldeles hundra procent eftersom det inte är mitt specialområde. Däremot har jag varit med och satsat pengarna.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Herr talman!

Det låter positivt från finansminister Wiklöf. Jag tror att det här är en viktig princip, för det här är väl en av de enda gångerna som man med en liten investering kan slippa oljeberoendet. Det är kanske också andemeningen med ett sådant här förslag att man kan konvertera om.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Helst skulle man se att marknadskrafterna med automatik kunde lösa dessa frågor; i ett läge där oljan är uppe på all time high-nivå igen så tycker man kanske differensen i sig skulle vara av sådan art att den kunde sporra människorna att med automatik gå över på bränslen som är billigare och hållbarare långsiktigt. Men därför att vi är så angelägna om att Åland skall gå mot en allt hållbarare utveckling är vi nu med och stimulerar med penningmedel.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Ragnar Erlandsson, replik:

Herr talman!

Landskapsregeringsledamoten Wiklöf höll en bra information över tilläggsbudgeten. Han snuddade bl.a. vid understödet till kommunerna och jag vet att landskapsregeringen arbetar med långsiktiga lösningar, som framkom här, men kan minister Wiklöf ange någon form av tidsschema för när den kommande landskapsandelsreformen kan ligga på lagtingets bord? Det brådskar minsann med tanke på kommunernas ansträngda ekonomi.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Herr Wiklöf är inte den enda som skall sköta det här, utan han är beroende av ganska många andra krafter inom förvaltningen för att få allt det här på plats och även en motpart och dess frågeställningar och propåer. Men jag vågar påstå att delar som kommer att underlätta kommer att vara i bruk inför budgeten 2007. Samtidigt håller vi i dagsläget också på och diskuterar möjligheterna att gå ut tidigare med prövningsstöden, men även där är vi så demokratiska att vi hos kommunerna har efterhört: vilka parametrar anser kommunerna att skall vara de centrala och riktgivande när vi tar dessa prövningsbaserade beslut. Vi är på väg och vi skall göra vad vi kan för att vara så snabba det bara går, det vågar jag lova.

 

Ltl Ragnar Erlandsson, replik:

Herr talman!

Landskapsregeringsledamoten Wiklöf behöver inte vara så anspråkslös här i sitt samarbete med många parter. Vi vet att du besitter både insikter och kraft att driva på det här. Det är ju så att regeringen, företrädd av finansministern, måste vara motorn i det här arbetet. Går det att påskynda detta, så mottas det med tacksamhet av kommunerna! Jag tackar för upplysningen.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Den wiklöfska motorn går på alla cylindrar med högsta oktan!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson:

Herr talman!

Vi har nu hört finansansvariga Lasse Wiklöf presentera tilläggsbudgeten och jag vill i egenskap av gruppledare för centern ge lite centersynpunkter på det föreliggande förslaget.

 

Vi har noterat att man återigen kan redovisa ett positivt resultat i årets första tilläggsbudget. Det förväntade överskottet om 10 miljoner blev 15 miljoner. Det skall vi i lagtinget bara tacka och ta emot naturligtvis. Av överskottet föreslår då landskapsregeringen att man skulle överföra 2,5 miljoner euro till utjämningsfonden, som därmed uppgår till 36 miljoner, precis som vi hörde nyligen. Det här för att ytterligare stärka garantierna för framtiden, för sämre tider, men också möjligheter till utveckling och investeringar. Det här anser centern att är positivt.

 

Centern har länge frågat efter stöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården, dvs. förnyelsebar energi och nu kommer landskapsregeringen med förslag till åtgärder som skall stimulera dylika investeringar. Det är naturligtvis också bra. Här kommer nog också finansutskottet, om jag ibland talar som finansutskottsordförande, att undersöka detaljerna, men jag tycker så här långt att det ser bra ut .Att man föreslår också ett tilläggsanslag för hur man kan utveckla drivmedelsproduktion, speciellt om vi tänker på jordbrukarna och företagarna, som här kan ha en möjlighet att delta i utvecklingen genom att kunna producera energi på olika sätt kan bli ett bra komplement till jordbruket.

 

Mindre bra är att stöd för tillvaratagande av energivirke inte finns med, trots lagtingets önskan, men vi har lugnats i centern med att det här kommer att komma i ordinarie budget och att man nu vill förbereda det här ordentligt, man vill komma med ett förslag som faktiskt gynnar skogsägarna som skall jobba med det och inte bara stöder något annat företag. Det här ser vi fram emot.

 

Att danaarv som uppkommer i en kommun tillfaller hemkommunen anser vi i centern att är en självklarhet och därmed stöder vi naturligtvis att danaarvet i det här fallet tillfaller Mariehamn enligt det förslag som har presenterats. Men jag vill ändå ställa en detaljfråga, när man i budgeten skriver att behållningen i boet uppgår till 168.000 euro och så vill man ge 96.000 euro som överföring av danaarv till Mariehamns stad. Det står också att i danaarvet ingår bostadsaktier. Är det dessa som utgör mellanskillnaden? Det är en liten detaljfråga.

 

Att man nu försöker omdisponera understöd till kommunerna för drogförebyggande arbete så att missbrukare skall kunna lättare och bättre få nödvändig vård tycker vi naturligtvis också i centern att är bara bra; det här stöder vi.

 

Så kommer jag till kapitlet vattenförsörjning och vattenvård, där jag håller med om att det här är en stor och viktig miljöfråga och den är också av stor betydelse för både enskilda och för samhället i sin helhet, dvs. att man dels har en god vattenförsörjning, som nu medger att Vårdö kan bygga ut Ålands Vatten – det är helt okej – och sedan vattenvården, dvs. avloppslösningarna som är på gång. Det är det vi kallar projektet Lotsbroverket, som tyvärr blir allt kostsammare vartefter projektet framskrider. Det här visat sig nu att investeringskostnaderna enligt uppgjorda avtal fördelar sig mycket olika på de olika deltagarkommunerna; det kan vi se på sidan 11 i budgetförslaget, där skillnaden i kostnaderna för  personekvivalenterna är mycket olika. Olikheterna beror naturligtvis till viss del på avståndet från Lotsbroverket, alltså ledningarnas längd beror också på i vilken grad kommunerna tidigare har byggt ut, det är flera saker. Men dock har man konstaterat att speciellt Sund och Hammarland drabbas oskäligt av det här. I ett skede utlovades 60 procent i stöd för Sund och Hammarland, men nu konstaterar landskapsregeringen att endast 50 procent kan beviljas, vilket kan medföra, åtminstone för Hammarlands del, att man kanske inte kommer att delta därför att kostnaderna för avloppsvattnet kommer att bli för dyrt. Vi vet att Mariehamn betalar ungefär 2,20 per kubikmeter vatten. Finström och Saltvik ligger mellan 2,50 och 3 euro, medan Hammarland kommer långt över det. Det kan betyda att det blir väldigt få som ansluter sig och då är det ingen fördel, så det här måste man naturligtvis försöka fundera på. Jag hoppas att man i landskapsregeringen skall kunna göra en seriös utredning och jämföra de kostnader som kommer att uppstå för respektive kommun och se om det verkligen blir så här olika som det ser ut med dagens siffror. Det är viktigt att det här skulle kunna byggas ut så fullständigt som möjligt, det är också viktigt att de hushåll som inte kan anslutas till ledningarna också kan få stöd genom olika projekt och här föreligger det väl lite oklarheter; man skriver att man i landskapsregeringen kartlägger övriga projekt som planeras i kommunerna och jag antar att det är dem man tänker på.

 

För centern och speciellt för mig som  hörde till dem som var polisåtalade i Vargsundsfrågan - frågan avgjordes så småningom i domstol i Åbo och under den tiden var jag ansvarig i landskapsregeringen för de här frågorna – så är det naturligtvis mycket tillfredsställande att bygget av regleringsdammen i Vargsundet nu äntligen är på gång och jag önskar naturligtvis nu att lagtinget skulle bevilja tilläggsmedel för färdigställandet, såsom landskapsregeringen begär.

I gruppen som utreder Struktur-07 finns en centerledamot med, Henry Lindström, och det ligger i centerns intresse att reformen når den målsättning man ställer upp. För mig betyder det bästa möjliga utbildning efter grundskolan, en utbildning som ger goda yrkeskunskaper i såväl praktiska som teoretiska yrken, som tar till vara de färdigheter olika elever innehar osv., men som ändå bedrivs ekonomiskt effektivt. Det är bra om vi nu kommer ihåg den utredning som vi gjorde för några år sedan som visade att våra gymnasieutbildningar är i snitt mellan 25 och 40 procent dyrare än jämförbara utbildningar runt omkring oss. Det om något visar att en reform bör åstadkommas. Utskottet kommer säkert att få ta del av gruppens erfarenhet och planer så här långt.

 

Finansutskottet efterlyste i ordinarie budgeten en redogörelse över projektet kultur i skärgården och nu kommer landskapsregeringen med denna och har alltså satt lite mera kött på benen, och det är bra. Jag noterar också att landskapsregeringen har svarat på uppmaningen från utskottet om socialskyddsavgifterna i skärgården; det har vi redan fått en beskrivning på.

 

Åland i Helsingfors-tillfället i sommar ser centern som ett ypperligt marknadsföringstillfälle, vilket vi också hörde av finansansvariga.

 

Ursprungstanken när det gällde byggandet av iTiden var att skapa möjligheter för småföretagare inom IT-branschen genom att bygga kontorsutrymmen och vi vet alla, och alla kommer vi ihåg, att början var trög och kritiken desto livligare. Nu kan vi konstatera att utfallet blev bättre än väntat och nu står Industrihus Ab i beråd att bygga till, så nu får ännu fler arbetsplatser sina utrymmen och centern stöder dessa planer.

 

Centern har också, ett tag nu, förfäktat behovet av en marknadsundersökning av de tilltänkta golfbanorna och nu kommer landskapsregeringen med förslag om marknadsundersökning i föreliggande budgetförslag. Alla tre planerade golfbanor skall omfattas av undersökningar som skall klargöra hur det landbaserade näringslivet kan utvecklas, hur besöksnäringen främjas, hur ringeffekterna ser ut, vilken säsongförlängning vi kan vänta oss. Detta enligt landskapsregeringens egna skrivningar och dessutom torde det väl vara klart att man kan förvänta sig prognoser eller utvecklingstrender för golfsporten: Hur ser golfkonjunkturerna ut? I vilken grad kommer de nuvarande golfbanorna att påverkas? Hur kommer man att marknadsföra? Jag antar alltså att situationen i dag för de befintliga banorna kommer att beröras. Enligt skrivningarna i budgetförslaget avser landskapsregeringen att upphandla en oberoende marknadsundersökning för Godby och en objektiv marknadsundersökning för Föglö och Brändö. Jag förutsätter att båda undersökningar skall vara både oberoende och objektiva – det är väl en liten felskrivning. Marknadsundersökningen skall också visa på vad som kommer att bli den marknadsmässiga hyran och här blir det naturligtvis extra viktigt att hitta rätta nivån, eftersom det kommer att bli flera som skall dela på en krympande kaka; hyran kan inte bli för låg, för då snedvrider den konkurrensen för dem som finns.

 

Vi har en fråga som jag kommer att ta med till finansutskottet för diskussionen och det är vilka prejudikat kommer 100-procentiga stöd att medföra och vad betyder det för andra projekt, för näringslivets utveckling, för turismens utveckling? Är en motorbana ett sådant förslag osv.?  Jag kunde nämna flera. Innan slutligt beslut kommer att tas skall marknadsundersökningarna vara klara.

 

En sak annan sak är att jag också hade hoppats att landskapsregeringen skulle ha haft någonting med om kommunernas landskapsandelsreform. Den diskussionen hörde vi lite om i ett replikskifte, men jag tycker ändå att det är så viktigt att jag vill ta upp det, likaväl som det extra finansieringsstödet som vi tog i budgeten, den extra miljonen som skulle betalas ut rätt snabbt och som skulle komma så gott som alla kommuner till godo. Frågan är naturligtvis: vad händer med det, när kommer det, finns det något mera att säga om det? Det är ändå så att våra kommunerna i dag lever, som man har sagt här, i dåliga ekonomiska förhållanden, de är fullt sjå för alla kommuner att få pengarna att räcka till det som är lagbundet, dvs. socialvården, skolorna, omsorgen. Och jag tror att det skulle vara till nytta både för näringsliv och för de åländska kommunerna om det skulle finnas lite mera pengar i kommunernas kassor så att de skulle kunna själva utveckla näringsliv inom de egna kommunerna, också bostadsbyggandet och sådant. Det finns inga möjligheter i dag för kommunerna, så det här anser jag nog är någonting som landskapsregeringen får jobba med.

 

Till sist några ord om trafiken, herr talman. I min tid i landskapsregeringen ansåg jag, redan under Skärgårdsflygs era, att det är fullt naturligt och självklart att landskapsregeringen bör stöda flygtrafiken, likaväl som vi stöder annan trafik, dvs.vägtrafiken och skärgårdstrafiken och det är också centerns åsikter. Vi anser att man skall och måste stöda flygtrafik, eftersom goda flygförbindelser, speciellt västerut, är så viktiga för näringslivet, för besöksnäringen och också för andra.

 

När det gäller väganslag tror jag och flera med mig att behoven av ombeläggningar av asfalt, oljegrus, underhåll av grusvägar, har stigit denna vår på grund av vinterns framfart. Det är alltid viktigt att vägarna på landsbygden, i glesbygd och skärgård, hålls i bra skick, eftersom goda vägar för många är det som är livsnerven för dem som har valt att flytta ut från tätorterna och valt att bosätta sig i glesbygden; vi skall värna om dem också.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

För det första när det gäller danaarvet är nettot 96.000 euro.  Det har varit ganska många saker att klara ut och som också har varit kostnadskrävande i samband med boets affär, så det är 96.000 netto kvar. När det gäller frågeställningarna om kommunerna så vill jag försäkra att det är faktiskt så att vi jobbar hårt med de här sakerna, men det skall inte bli någon lösning ad hoc, utan det skall bli en långsiktigt hållbar lösning som bägge parter är tillfreds med. I den lösningen är det inte alltid säkert att det bara tillförs mera pengar utan det kan också vara exkluderande av vissa uppgifter som finansieras. Det är ganska många komponenter att diskutera och ta ställning till och vi vill göra jobbet seriöst så att det blir hållbart över tid.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag tackar för upplysningen när det gäller danaarvet. När det gäller landskapsandelarna är det klart att jag tror att finansansvariga Wiklöf vill det bästa för kommunerna. Det gäller bara att få det till pappers!  (Från salen, ledamoten Wiklöf: han är den bästa för kommunerna!)

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Ltl Gun Carlson andades en viss besvikelse över att det inte var upptaget något stöd för tillvaratagande av energivirke, och det kan jag hålla med om, men samtidigt sade hon att hon har fått bekräftelse på att det skall komma i ordinarie budgeten – jag förstår att det är rambudgeten hon menar. Jag hoppas att det är sant som ltl Gun Carlson säger. Jag har nämligen varit en pårdrivare av den här stödformen och det är roligt att centern har sällat sig till den och kommit underfund med att det är en bra sak.

 

När det gäller marknadsundersökningen av golfbanor pratar hon om en skälig avkastning på satsningen och då frågar jag: Vad är en skälig avkastning enligt Gun Carlson och centern? Är det avkastning på satsat kapital?

 

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

När det gäller energivirket sade jag faktiskt ordinarie budget och menade ordinarie budget 2007. Det är de uppgifterna jag har fått från landskapsregeringen, inte rambudget. Anledningen till det är att man ännu anser att man inte har klart utrett på vilket sätt stödet skall skapas så att det på bästa sätt skall tillfalla skogsägarna.

 

När det gäller marknadsundersökningen talade jag på sätt och vis om avkastning när jag sade att den marknadsmässiga hyran kommer att bestämmas av resultatet av marknadsundersökningen. Jag sade att det är viktigt att den marknadsmässiga hyran blir på en sådan nivå att det blir rimligt men inte heller att det får bli på för låg nivå så att det oskäligt konkurrerar och blir en sned konkurrens för de redan befintliga golfbanorna.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

När det gäller energistödet tycker jag att det är roligt att vi har kommit till en samstämmighet och att vi ser behovet av energiformen. Det stämmer också överens med intentionerna från landskapsregeringen att man skall satsa på biovärme, så jag tror att vi är ganska överens.

 

När det gäller avkastningen på kapitalet så för att det inte skall konkurrera med privata satsningar skulle man i princip begära att avkastningen skall vara så stor att det motsvarar avskrivningarna på satsat kapital.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag tror att vi trots allt menar samma sak. Som jag sade skall marknadsundersökningen ge en signal om vad som är rimligt och som går att ta ut i marknadsmässig hyra och det får sedan visa: är det en tillräcklig hyra som svarar mot det som ltl Brage Eklund var inne på. Om hyran blir för låg blir det en snedvridning av konkurrensen och det tycker inte jag att landskapsregeringen skall medverka till.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Herr talman!

När det gäller tilläggsandelarna till Sund och Hammarland nämnde vi i diskussionen med kommunerna 60 procent. Jag var själv med i diskussionerna och tjänstemännen som var med levde i den övertygelsen att det var 60 procent, men när de började granska det närmare tillåter regelverket inte mer än 50 procent. För att lite göra det bättre har man ändå kommit emot ytterligare med räntestödet som är värt ett visst antal pengar också det. Jag vet att man har gjort beräkningar att man kan se det ungefär mot ca 7 procent. Vi ville nog väldigt gärna och det kan jag uttryckligen säga att skulle det ha möjliggjort 60 tror jag att det hade varit 60 här i dag, men regelverket kom emot. Vi har skrivningar om att vi skall titta på också de övriga olika avloppsledningarna som finns och det finns ganska mycket i kommunerna i dag som har legat stilla på grund av att vi tidigare enbart har gett pengar till det stora projektet. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag fick ungefär det svar som jag trodde och som jag sade också i min presentation. Jag har förstått att man anser att man inte kan ge mer än 50 procent, men jag ville avisera att det kanske ändå kommer att bli väldigt dyrt för Hammarland och att jag inte vet vilken ställning man kommer att ta till det. Men jag förstår mycket väl att landskapsregeringen har varit tvungen att göra så här. De andra projekten hoppas vi att blir klarlagda och åtgärdade.

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Herr talman!

Det finns en hel del pengar som skall fördelas till kommunerna och den bedömningen som finns just nu är att de pengar som vi har i budgeten för detta i princip skall vara tillräckliga för de ansökningar som ligger inne. Men vi väntar fortfarande från vissa kommuner som vi hade hoppats på att få, men tillsvidare är det tyst.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag är nöjd med svaret så här långt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

När det gäller understöd för investeringar i uppvärmningssystem  som främjar miljövården blir det lite lustigt att höra att centern nu stöder detta. Detta infördes i tiden av Obunden Samlings energiminister under perioden 1995-99 och sedan togs det bort av Åländsk Centers energiminister 2002. Det var jättetråkigt för under den tiden det har varit borta har nog många val av uppvärmningskällor hamnat på fel på grund av att stödet inte har funnits, så det är bra att man har kommit till insikt och lyssnar på oppositionen och återinför det. Jag skulle också vilja ha ett klarläggande. Är det så att ltl Gun Carlson sist och slutligen stöder byggandet av golfbanorna till 100 procent i landskapets regi, att de skall bli landskapsägda? Det blev lite oklart för mig.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

När det gäller energifrågan är det riktigt att det togs bort och det hade att göra med dåtidens ekonomiska situation när man ansåg att man måste skala bort en del; det är möjligt att det var dumt då, men det betyder inte att inte centern alltid har varit intresserade av energi – dumma vore vi annars eftersom det är många av våra väljare som kan producera energi.

 

När det gäller det slutliga golfbeslutet sade jag att det skall fattas när marknadsundersökningen är klar. Det är också centergruppens beslut på ett gruppmöte att slutlig ställning tas när marknadsundersökningen är klar. Det är allt vad jag kan säga om det här i dag.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

När det gäller golfsatsningarna är det ganska tydligt skrivet i budgeten att man har beslutat i landskapsregeringen att bygga dem till 100 procent i landskapets regi och att man nu s.a.s. söker godkännande för det i tilläggsbudgeten, så jag hoppas verkligen att finansutskottet kommer till någonting annat, för jag är av samma uppfattning att i det här skedet skall man inte utlova något; även om man är för att bygga banorna till 100 procent i landskapets regi, så skall man åtminstone inte lova det i det här skedet före marknadsundersökningarna är gjorda. Det måste vara politiskt dumt att göra det, för då lämnar man inget alternativ öppet. Jag hoppas att finansutskottets ordförande ltl Gun Carlson kan få styrning på detta i finansutskottet.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag vill erinra om att landskapsregeringsledamoten Wiklöf redan sade att det slutliga beslutet är beroende av marknadsundersökningen. Det sade han i sin presentation, det har centern också sagt och naturligtvis kommer detta att diskuteras noggrant i finansutskottet, det är alldeles självklart.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Det framkom i ltl Gun Carlsons anförande att en reform på gymnasialstadiet måste till, speciellt med tanke på de dyra kostnaderna. På Åland är gymnasieskolornas kostnad 25-40 procent högre än i Finland, sade ltl Gun Carlson. Enligt Struktur-07:s mellanrapport blir det inga inbesparingar; man har t.o.m. sagt att det blir dyrare till en början. Jag tycker inte att det går riktigt ihop med centerns gruppledares anförande och vi vet också att i Struktur-07-kommittén finns en centerledamot, ltl Henry Lindström. Jag skulle vilja ha ett förtydligande om det finns någon annan information än den som vi har kunnat ta del av: Blir det dyrare eller billigare att införa Struktur-07?

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag sade bl.a. att undersökningen som gjordes för några år sedan visade att det är inte bara i Finland utan också i Sverige som motsvarande gymnasieskolor är mycket billigare än hos oss. Det finns olika skäl till det och därför sade jag att det är viktigt att man gör någonting som också blir ekonomiskt effektivt. Jag sade också att utskottet kommer att ta del av rapporten – det är ingen slutrapport presenterad. Jag har inte sett mera än någon annan i den här frågan utan jag avvaktar och jag sade att vi kommer i utskottet att ta del av gruppens erfarenhet och planer. Jag har alltså inget svar på hur det kommer att sluta. Centern är för att man gör en reform, sade jag också. Vi anser att det är viktigt om man uppnår målsättningarna som man vill med reformen.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag uppfattade ltl Gun Carlsons inlägg så att det var viktigt att gör reformen också av ekonomiska skäl. Omstruktureringen och sammanslagningen av skolorna på gymnasialstadienivå blir de facto inte i ekonomiskt hänseende billigare, utan tvärtom har man sagt, både i presentation och det som man kan ta del av på nätet. Någon annan information har vi tyvärr inte fått, vi som inte är med i kommittén. Då undrar jag om man har någon annan information ytterligare eftersom man fortfarande hävdar att reformen är väldigt viktig i ekonomiskt hänseende?

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag anser att det är viktigt att det också görs så att det är en ekonomisk effektivitet. Jag vet inte vad gruppen kommer till för resultat. Men så mycket vet jag att man talar om att det kan bli dyrare därför att det finns flera olika läraravtal som gör att man måste försöka koordinera dem, få dem jämställda och det brukar alltid betyda att då blir det dyrare. Jag antar att det handlar om det. Den som bättre kan svara på det här är den ansvariga ledamoten Camilla Gunell, som kanske kan reda ut någonting av det här ännu under debatten.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag är glad för att också centern värnar om den kommunala ekonomin i likhet med oss liberaler. Det har på ett tydligt sätt framförts här, dels i centergruppledarens anförande och också i tidigare replik av ltl Ragnar Erlandsson. Finansansvarige lovade gång på gång att man genomför ett arbete, men ändå väcker det en viss oro att centern så kraftigt måste markera i den här frågan när man ändå har tillgång till de interna diskussionerna inom majoriteten i de här frågorna. Ändå väljer man att kraftigt lyfta upp den här frågan, så man blir lite orolig för om maskineriet inom landskapsregeringen verkligen tänder på alla cylindrar i den här frågan! När det lyfts upp på det här viset finns det anledning att diskutera vidare och strikt granska de här frågorna i finansutskottet. Jag är säker på att vi kan enas om lösningar för kommunerna.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

När det gäller cylindrarna tror jag att cylinderinnehavaren själv får svara på hur de tänder och när de inte tänder! När jag läste tilläggsbudgeten insåg jag att det inte var med någonting om det här och det var anledningen till att jag tog upp det. Jag hade som sagt hoppats att någonting skulle ha varit med, dels om landskapsandelsreformen och också om utbetalningen av finansieringsstödet, som vi tog beslut om i lagtinget. Det hade jag inte tillfälle att diskutera för det är alltid bråttom när man försöker färdigställa budgeter och alla andra handlingar, det känner vi alla till.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa:

Herr talman!

Man blir glad när man läser en budget och upptäcker att så mycket av den politik man själv för nu i oppositionsroll kommer fram i verkliga budgetmoment. Frågan om understöd för investeringar i uppvärmningssystem är en sak som många partier har drivit tidigare. Det är många partier, flera som redan i dag, har lyft upp sig själva för att ge sken av att man har drivit den här frågan så att det har lett till det budgetmoment som finns. Men de facto var det liberalerna i samband med ordinarie budget som här i salen väckte frågan och vi drev frågan i finansutskottet, vi tog ställning till höranden och de ledde till att vi kunde enas om det som nu föreligger, alltså ett konkret stöd. Men det tackar vi för.

 

Frågan om finansieringsstöd för företag i skärgården har vi drivit tidigare. Vi införde den i regeringsposition. Vi hade haft olika initiativ, finansmotioner osv. för att hålla frågan kvar vid liv och nu ser vi att vi igen har kommit på rätt spår så att vi kan ge stödet, och det tackar vi också för.

 

Som en liten replik via anförandet till ltl Anders Eriksson, som ifrågasatte detta tidigare och sade att detta är en chimär, och så kanske det är, det är fråga om en liten summa, några procent av lönekostnaderna för dessa företag som kan få dem. Det kanske inte avgör deras verksamhetsförutsättningar, men det är ändå nog så viktigt, det är fråga om en liten summa, så därför skulle jag signalen att dra in det ha varit destruktiv. Men nu återinförs det och det är bra. Ännu till ltl Anders Eriksson. Ålands Framtid brukar ofta hävda i sin diskussion om stödpolitiken att vi inte kan ha sämre stöd än i vår omgivning. Då blir det något märkligt att man nu, när man i fastlandet har stöden, hävdar att de kanske inte skulle behövas för de åländska skärgårdsföretagen. Men vi är glada för det här.

 

Vargsundsådran har nämnts tidigare. Vi har ledamöter i vår grupp som har drivit frågan konsekvent och det är säkert bekant och vi är för vår del nöjda med att det nu förverkligas.

 

Så till några andra frågor. Vi har diskuterat en hel del redan i samband med det näringspolitiska spörsmålet frågan om IT-byn, vi har diskuterat flygtrafiken, så jag tänker inte så väldigt mycket gå in på samma saker nu. Den kritik som vi har haft tidigare finns kvar ännu, men en konkret fråga om flygtrafiken, i bästa välmening, landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, som uppenbarligen sitter och förbereder sig på att bemöta mig! Det sägs i tilläggsbudgeten att man har beslutat att införa trafikplikt. Är den här saken så enkel? Kan landskapsregeringen bara besluta om det här eller fordrar det någon motpart, EU-kommissionen eller någon, besluter om vi har trafikplikt, som då möjliggör subventionerna? Hur ligger det till med den formella delen? Kanske någon från landskapsregeringen kan ge svar på dessa frågor.

 

Kritiken mot IT-byn framförde vi tidigare. Vi avser att i finansutskottet försöka utreda huruvida statsstödsreglerna också komplicerar sådana här åtgärder. Allmänt om statsstödsreglerna kan man säga att sedan vi upptäckte dem, att de finns och att de styr vår näringspolitik väldigt mycket, har skapat mycket bekymmer för oss. Det är helt klart. Men det kan finnas en risk att också den här åtgärden kan vara i viss mån konkurrenshämmande gentemot åtminstone vår omvärld, så det här behöver vi reda ut. Jag säger mig inte ha svaret på frågan, men jag vill ha svaren innan vi fattar beslut.

 

Så några ord om golfbanorna. Det är bra att det har korrigerats tidigare under debatten redan, och centern har för sin del klart sagt att marknadsundersökningarna som man nu säger sig skall utföra skall göras objektivt och oberoende, de skall göras för alla banor och de skall utgöra grund för eventuella kommande beslut om satsningar. I själva tilläggsbudgeten står det något otydligt om att man både skall marknadsundersöka och igångsätta, men man kan inte göra båda saker samtidigt, för då är det meningslöst med marknadsundersökning. Vi förutsätter alltså att vi får skrivningar i finansutskottets betänkande som klargör de här sakerna så att lagtinget, antagligen i samband med nästa tilläggsbudget, återkommer till diskussionen om resultatet i marknadsundersökningen och sedan kan fatta beslut om själva investeringarna. Penninganslagen för marknadsundersökningarna vill jag också starkt ifrågasätta. Kan man verkligen, om det nu är meningen att de skall utföras under sommaren fram till nästa höst, kanske till september, om vi skall ta ställning till nästa tilläggsbudget, kan man och avser man verkligen göra av med 500.000 euro för marknadsundersökningar. Det är väldigt mycket pengar. Det är väldigt många konsulter som skall jobba heltid med de här frågorna i så fall. Hur är det med anslagen som är fördelade som så att man skall sätta 200.000 euro för undersökningar på Ämnäs/Godby-projektet, 200.000 euro på Föglö-projektet och 100.000 euro på Lappo-projektet? Tänker man marknadsundersöka per hål på något sätt eller varför blir Lappo-undersökningen hälften billigare än de andra? Det är något otydligt hur man har tänkt sig, kanske det behöver klargöras lite hur mycket pengar som i verkligheten skall gå åt för dessa marknadsundersökningar. Jag tror att en marknadsundersökning av en bana med  9 hål kostar lika mycket som en marknadsundersökning av en bana med 18 hål.

 

Vi skall inte heller binda oss vid det som har sagts här att landskapsregeringen skall bygga och äga alla tre banor, eftersom besluten skall fattas senare så måste vi ändå lämna dörrarna öppna för eventuella privata initiativ under tiden, det bör också vara klart. Men i det här skedet kommer vi att avvakta resultaten av marknadsundersökningarna och när vi får ta del av dem är vi säkert alla betydligt klokare och då är tid för beslutsfattande.

 

Frågan om Struktur-07 kommer att tas upp av ltl Katrin Sjögren och hon kommer att argumentera för hur vi kanske hellre skulle ha sett att man skulle ha fört den processen.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Ltl Mats Perämaa hade en fråga om trafikplikten. Jag vill informera om att vi har sedan tidigare en trafikplikt som EU har godkänt på begäran av oss och som gäller t.o.m. i dag. Fr.o.m. i morgon gäller den nya trafikplikten och det kommer att annonseras i EU-tidningarna om det; den gäller t.o.m. 28 februari 2009. Det är alltså på vår begäran som EU har godkänt den och i och med det har vi beslutat att upphandla trafiken i enlighet med trafikplikten.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det var klara besked och det tackar jag för. Var man medveten om när man lade tilläggsbudgeten att fr.o.m. i morgon skulle trafikplikten gälla framöver?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman! Svaret är ja.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

När det gäller aktiekapital till Industrihusbolagen finns det en notifiering på avdelningen.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Tyvärr hörde jag inte riktigt vad ledamoten Jörgen Strand sade. Det är kanske jag som har svårt med den delen, men jag utgår från att ledamoten Strand sade att det inte är något problem med det föreslagna!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

Ursäkta om jag var otydlig! När det gäller aktiekapitalet till Ålands Industrihus finns de en notifiering på avdelningen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Christian Beijar:

Herr talman!

Det torde inte vara någon hemlighet att den socialdemokratiska lagtingsgruppen stöder vår finansminister Lasse Wiklöf och hela landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2006.

 

För landskapet är det en positiv budget, den är i balans och pengar kan överföras till utjämningsfonden för användande vid ev. sämre ekonomiska tider. Den är offensiv och målinriktad. Förslaget innehåller som bekant stimulansåtgärder som ger och har givit upphov till mycket diskussion och debatt främst inom oppositionen. Och då tänker jag främst på anslagen om anläggandet av golfbana i Gody/Ämnäs och golfbaneprojekten i skärgården. Eftersom det under ärendets långa behandling klart framkommit att det privata kapitalet saknar intresse för att satsa på anläggande av dessa golfbanor stöder vi landskapsregeringens förslag att bygga dem under de förutsättningar som framgår i budgetskrivningarna bl.a. att det utförs oberoende markandsundersökningar för resp. golfbana att klargöra marknadsförutsättningarna och att den privata driftsansvariga skall tillförsäkra driftsgarantier i minst 15 år. Satsningen är infrastrukturell och regionalpolitisk och förväntas ge stora multiplikatoreffekter inom  näringarna turism och handel och vi har goda erfarenheter av tidigare golfsatsningar i landskapet. Dessutom utgör golfsporten en viktig fritidssysselsättning för många bofasta. För socialdemokraternas del hade vi naturligtvis önskat att det privata kapitalet satsat på anläggandet av golfbanorna, men som bekant ville de något annat. 

 

Herr Talman!

Landskapet är för närvarande i en speciell situation. Trots den negativa bild som många gånger utmålas av oppositionen har vi praktiskt taget full sysselsättning. Den öppna arbetslöshetsgraden var i mars 2,2 procent. Jämfört med mars 2005 har arbetslöshetsgraden sjunkit 0,4 procentenheter. Den totala arbetslöshetsgraden, som inkluderar personer i sysselsättningsåtgärder var i mars 2,5 % också det en minskning med 0,4 procentenheter från tidigare år. Det totala antalet arbetslösa var 331 personer, vilket är 62 personer färre än i mars 2005. Naturligtvis vore avsaknad av arbetslöshet det ideala, men vår situation är nog positiv och unik i ett nordiskt perspektiv. Men vi måste hela tiden vara uppmärksamma på sysselsättningssituationen, där bl.a. sjöfarten visar sig vara skakig.

 Landskapets ekonomi uppvisar positiva siffror, men, som framkommit här i dag också, har många kommuner det kärvt, främst på grund av sin avsaknad av ett tillräckligt antal skattebetalare, överstor administration och ökade lagstadgade utgifter. Kommunförbundet och landskapet ser nu över finansieringsstrukturen för att se över de ekonomiska omfördelningarna mellan landskapet och kommunerna. Denna intäkts- och kompensationsanalys uppgörs för att påvisa systemförändringarnas effekt på den kommunala ekonomin och  för att erhålla en plattform i nuläget, varifrån diskussionen om nuvarande uppgifter och finansiering lättare kan föras i framtiden. Motiveringarna till eventuella förändringar i landskapsandelssystemet vore främst att stärka kommunernas driftsekonomi och skapa ett bättre ekonomiskt handlingsutrymme för kommunerna och stärka kommunernas egen bestämmanderätt över beslutsalternativ för att ordna den lagstadgade servicen. 

 

Samtidigt har landskapsregeringen också startat upp utredningsprojekt där bl.a. den förstudie som gjorts tillsammans med kommunförbundet ingår och tillsammans med ÅSUB en förstudie om en kommunstrukturreform i enlighet med handlingsprogrammet. 

 

Herr Talman

Några detaljer i förslaget till tilläggsbudget som vill jag kommentera.

 

Ur miljösynpunkt är upptagande av anslag för att stimulera en ökad användning av förnyelsebar energi för uppvärmning av bostäder och en utredning som grund för en strategi för fordons- och drivmedelsutvecklingen på Åland utmärkt med tanke på vårt oljeberoende. Likaså de kompletterande motiveringarna som berör de kulturella anslagen i budgeten, där jag främst avser anslaget "Projekt för kultur i skärgården", där målsättningen är att långsiktigt bygga upp en varaktig struktur för att stärka kulturutbudet, skapandet och kulturarbetarnas ställning i skärgården. Erfarenheterna visar att skärgården som plats är ett utmärkt ställe för kulturarbetarna att arbeta i och därför stärker kulturarbetarna inflyttningen till skärgården och skapar också arbetsplatser där.

 

Struktur-07 om införande av Ålands gymnasieskola, en gymnasieskola som skall vara en stark skolorganisation för att möta framtida krav på förändringar föreslås få en projektledare med uppgift att förbereda reformen. Det visar klart och tydligt att landskapsregeringen befinner sig på vågens framkant för att äntligen genomföra en reform som diskuterats i över ett decennium. En eloge till vår utbildnings- och kulturminister Camilla Gunell som dragit ett stort lass för att komma så här långt med reformen.

 

Vi politiker måste kunna ange vägen till målet. Jag känner igen debattklimatet och de processer som arbetar emot Struktur-07 från min tid i stadens skolnämnd, när vi genomförde en sammanhållande 1-9 skola i Strandnäs grundskoldistrikt. Motståndet var hårt  bland lärarna. Syftet var att effektivisera och bättre kunna följa med skolelevernas utveckling och att lärarna lättare kunde jobba över stadiegränserna. 1-9 skolan påbörjade sin verksamhet höstterminen 2001 och en nyligen publicerad utvärdering av den övergripande organiseringen av skolverksamheten och ledningen av denna vid Strandnäs skola visar att organiseringen av arbetet gett till effekt att man har lättare att följa med elevers utveckling under en längre tid. Speciellt elever som har särskilda behov förefaller kunna dra vinster av den utvalda organiseringen och att fler bland den pedagogiska personalen och särskilt skolledarna skaffar sig längre perspektiv på elevernas utveckling  och kan medverka till att deras utveckling går åt önskat håll. Varför jag nämner om detta är att reformer i allmänhet brukar möta motstånd bland personalen och där oftast en minoritet högljutt anger motståndet.  

 

 Slutligen herr talman värmer det mig att den kompletterande motiveringen under anslaget ”Understöd till kommunerna för drogförebyggande arbete och missbrukarvård ” i syfte att utvidga anslagets användningsområde föreslås. Vi har en prekär drogsituation som kräver gemensamma resurstillskott, där bl.a. ökade sjukskötarresurser inom missbrukarvården är absolut nödvändigt och det möjliggörs nu genom den föreslagna kompletterande motiveringen i den här tilläggsbudgeten.

 

Slutligen, herr talman, en liten upplysning. Det har under diskussionens gång kommit fram om utbetalning av finansieringsstödet där vi beslöt om en extra miljon tidigare i samband med budgetbehandlingen. Den uppgift som jag har fått är att processen är igång. Det är främst på tjänstemannaplanet ute i kommunerna som man diskuterar och det kommer sedan att förankras ute i kommunerna och så småningom diskuteras med landskapsregeringen.

 

Ltl Fredrik Lindqvist:

Herr talman!

Landskapsregeringens vårbudget har vi på bordet i dag som man kanske kunde kalla den. Vår finansminister kom med den i pappersform medan man i Sverige tillämpar USB-minne numera – som vi såg på nyheterna i morse.

 

Vårbudgeten innehåller en del om golf, den innehåller också stöd för konvertering till värmepumpar och liknande, men också en hel del städposter som jag inte närmare kommer att gå in i detalj på.

 

Herr talman!

Jag tänkte kort beröra frågan om konverteringsstödet för miljövänligare uppvärmningsformer i egnahemshus. Det här är någonting som vi inom Frisinnad Samverkan på nittiotalet har varit med och stött. Det försvann under regeringen liberaler och center, men nu är det tillbaka och det är någonting som vi inom Frisinnad Samverkan är väldigt glada för. Det är väldigt viktigt att på olika sätt stimulera konverteringar till alternativa miljövänliga uppvärmningssystem, där värmepumpar är den mest bekanta.

 

Satsningen på 20.000 euro till strategi för fordons- och drivmedelsutveckling tycker vi att låter väldigt bra, men utskottet bör nog titta närmare på vad som avses. Det är kanske något oklart formulerat som det nu är skrivet.

 

Vidare tycker vi att det är positivt med satsningar på ungdomsverksamheten i skärgården.

 

När det gäller danaarv, som har nämnts här i dag, är det vår uppfattning att den tillämpade policyn att landskapet överför sådana till aktuell kommun är en linje man gott kan fortsätta med.

 

När det gäller golfbanorna, som är den mest diskuterade frågan i vårbudgeten, vill vi understryka att det är en synnerligen angelägen näringspolitisk fråga. Ltl Mats Perämaa sade att det är viktigt att hålla dörren öppen för eventuella privata initiativ och den uppfattningen delar vi helt klart inom Frisinnad Samverkan. Vi ser helst också att privat kapital går in här, men vi har sett att det inte har funnits så mycket privat kapital när det gäller golfbanorna som varit beredda att sätta igång att bygga och då är vår uppfattning inom Frisinnad Samverkan att vi på ett eller annat sätt måste vara med och medverka till att förverkliga golfbanorna och/eller andra näringslivssatsningar. Det är oerhört viktigt att vi får fart på investeringarna på Åland som just nu har stagnerat rejält. Som bäst pågår en investering ute på Stora och Lilla Båtskär i 15 miljoner euroklassen som är med rent privat kapital, vilket är oerhört positivt, men vi måste också komma vidare med andra projekt och vara med och stimulera dem. Om det krävs att landskapet går in och hjälper till på olika sätt, så är vi från Frisinnad Samverkan också beredda att omfatta detta.

 

I övrigt, herr talman, omfattar vi förslaget till vårbudget.

 

 

 

Ltl Danne Sundman:

Talman!

Först vill jag säga att det är trevligt att höra att regeringspartierna stöder sig själva! Det är tydligen viktigt att säga att centern stöder det här, sossarna stöder här osv., men det vet vi redan eftersom budgeten har tagits av en regering som har bildats av centern, Frisinnad Samverkan och socialdemokraterna, så det är till den delen onödig upplysning eller är det kanske inte så? – i dagens parlamentariska situation kanske det behöver sägas.

 

Jag har några kommentarer från Obunden Samlings lagtingsgrupp i form av plus och minus samt frågetecken som jag har skrivit i kanten. Vi har också lämnat in tre finansmotioner som ledamöterna kommer att redogöra för skilt för sig.

 

Jag börjar på sidan 8 i detaljmotiveringen där jag har ett plus för Understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården. Det är, som sagts tidigare i en replik, en sak som Obunden Samlings energiminister införde under perioden 1995-99; sedan togs det tyvärr bort och har varit borta i ungefär fyra-fem år. Det är lite tråkigt för det har gjort att många uppvärmningsanläggningar har fått en annan karaktär än vad de skulle ha fått om stödet hade funnits kvar. Men, som sagt, man får hoppas att de så småningom konverteras till miljövänliga sådana. En annan sak som verkar för det här är det höga oljepriset, vilket man inte ser någon ände i. Som en parentes kan man säga att när oljepriset stiger tvingar det fram sådana här, vilket på sikt gör att färre och färre använder oljan, så oljan kommer aldrig att ta slut utan den sista litern kommer att vara oändligt dyr. Därför kommer vi att frångå användandet av olja. Det är i sig vansinnigt att någon arab har ett hål i marken och därifrån får vi vårt bränsle när vi har det i närheten i olika former. Det är inte bra för miljön i sig att transportera bränsle över hela jorden; vidare har det långt bärande konsekvenser när det gäller freden i världen osv., men det hör inte hit. Men det kanske t.o.m. är en sak som gynnar freden på sikt – med tanke på demilitariseringsjubileumsåret.

 

När det gäller utredningen som skall leda till en strategi för fordons och drivmedelsutvecklingen är jag – jag har ett plus i kanten - i likhet med ltl Fredrik Lindqvist lite skeptisk till vad man egentligen menar och vad man avser utreda. Jag kan tänka mig att det här är ett initiativ som härrör från finansminister Wiklöfs tankar om att kunna tillverka etanol och köra åländska bilar och fordon på etanolblandat bränsle och det ser jag som en möjlighet, men däremot kanske det är lite problem att tillverka etanol på Åland, det blir i så pass stor skala att man måste importera råvara och exportera bränsle, men varför inte? Det är på gång en anläggning i Finland där man funderar på just det här. Den kanske kunde ha byggts här i stället då, men det bör man utreda. Jag har en sådan vision att om vi på Åland hade egen beskattning kunde vi gå direkt på att införa vätgasdrivna fordon och hoppa över ett par utvecklingssteg; då skulle vi producera vätgas lokalt med hjälp av vindkraft, t.ex. det nämnda projektet på Båtskären och sedan skulle vi tanka våra bilar med vätgas. Som alla vet så kör man med vätgas är det enda som släpps ut ur bränslecellen är vatten, det är nollemissionsfordon. Men det är kanske lite för djärva visioner; jag får ge mig till tåls några år ännu med att se dem förverkligade!

 

Jag bläddrar vidare och kommer till sidan 13 där det står en del som har kommit att kallas Struktur-07. Huruvida det namnet är passande eller inte kan man fråga sig. Det har gått en hel del snett i det reformarbetet, man har kanske förfarit lite oförsiktigt med parterna och det kan hända att det går att reda upp det, men jag har mina farhågor att det liknar mer och mer ÅHS-reformen. En ledamot sade här att landskapsregeringen är på vågens framkant när det gäller detta. Jag skulle säga att man är hårt på grund! Frågan är nu om man kan backa loss för egen maskin. Ltl Gun-Mari Lindholm, som har en motion i ärendet återkommer till detta.

 

När jag bläddrar vidare till sidan 14 angående Projekt för kultur i skärgården hade jag i ordinarie budgetbehandling frågetecken, kanske t.o.m. med utropstecken, jag har fortfarande ett frågetecken vad det här egentligen handlar om och jag hoppas kan fördjupa sig i det s.k. kulturprojektet i skärgården.

 

Herr talman!

Jag kan nämna flera sidor här som varken är försedda med plus eller minus – det kan ses som positivt. Det har att göra med att det är mycket som man redan kan kalla städning fast det är i början av säsongen. Men när jag kommer till Aktieteckning i bolag, där ltl Fredrik Karlström har en motion har jag både ett plus och ett minus när det gäller utbyggnaden av Kvarteret iTiden. Personligen anser jag att projektet som sådant har blivit mycket lyckat och fallit ut ungefär som man i början tänkte, men det är vissa ingredienser som har gjorts felaktigt. Det har att göra med ägarförhållanden och de felaktigheterna fortgår nu när man bygger offentligt finansierade lokaler åt företag som borde kunna bygga och finansiera dem själva. Ltl Fredrik Karlström återkommer till den frågan i sitt anförande.

 

När det gäller anläggande av golfbana i Ämnäs/Godby och för den delen också i skärgården har jag själv en finansmotion där jag säger att det är positivt att man gör marknadsundersökningarna, för de stillar allas farhågor om det är klokt att anlägga golfbanor, vad det finns för sug efter nya golfbanor på Åland. Det är mycket bra att man gör marknadsundersökningar för alla banor, att man också klargör skillnaden mellan en bana på fasta Åland och en bana på Föglö samt en eventuell bana i Brändö. Däremot är vi inte nöjda med att man i budgeten nu förefaller söka godkännande hos lagtinget för att bygga banorna helt i landskapets egen regi. Det tycker vi inte, utan tvärtom föreslår vi att medan marknadsundersökningar görs bör man undersöka en finansieringsmodell som man, så gott det går, får konkurrensneutral med de befintliga banorna och också efterhör EU-kommissionens godkännande, om det behövs, om det anses inte gå inom befintliga regelverk. Det torde gå att motivera med hänvisning till behovet av omstrukturering av Ålands näringsliv och turistsektorn i synnerhet och med tanke på sjöfartens hårda konkurrenssituation osv. Därför föreslår vi en finansieringsmodell som i stort bygger på att man skall ha en fjärdedel eget kapital, man får en fjärdedel bidrag och sedan skall ungefär hälften kunna täckas med lån ur PAF-medel. Det tycker vi att ändå är att gå väldigt långt till mötes när det gäller att stöda golfprojekten. Fördelen med den här finansieringsmodellen är att det blir privatägda banor och det blir en entreprenör som får engagera sig och också får ta del av den långsiktiga nyttan av det arbete som entreprenörerna genomför. Hyr man banan av landskapet på en tid på 15 år vet man att sedan kommer någon annan och far iväg med framgången eventuellt om man inte bjuder högst andra gången, så jag tror inte att man engagerar sig lika mycket i ett sådant projekt. Det hoppas vi att man kan titta noggrant på i finansutskottet och givetvis gärna också godkänna motionen, det är utgångspunkten!

 

Till sist, herr talman, när det gäller flygtrafiken har jag också där ett plus och ett minus. I princip är det fel att vi måste ha en trafik som vi stöder med samhällsmedel, det tror jag alla håller med om. Men man kan fråga sig: Vad skall vi göra? Inom Obunden Samling tycker vi att det är viktigt med flygtrafik till moderlandet och det är också viktigt att man har den i åländska händer, att man bestämmer själv över dess öde. Då är det minsta gemensamma nämnaren att göra på det här viset och enda sättet att få till det. Vi hade ett annat alternativ – min kollega ltl Fredrik Karlström har tidigare redogjort för det – att uppgradera Skärgårdsflyg till att vara det bolag som skulle sköta trafiken. Det kanske skulle ha skett till en annan kostnad än det här, men hade s.a.s. ett stort värde i de befintliga strukturerna, i kunskapen man hade i Skärgårdsflyg, men det valde landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, också dåvarande trafikminister, att tyvärr inte driva, och det kanske var det största misstaget som minister Karlsson har gjort. Men vi får väl sluta upp bakom att reda upp det misstaget nu. Det kostar tyvärr lite. Men, som sagt, flygtrafik till Sverige är av största vikt.

 

 

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

När det gäller den finansieringslösning som ltl Danne Sundman presenterar i form av en finansmotion så har vi undersökt den; vi vet precis vad vad som gäller. Det är 23 procents stöd eller att bygga i egen regi och bjuda ut. Den här modellen fungerar inte om man skall ge 25 procent i PAF-bidrag och sedan ge billiga lån, för den ränta som man får till godo måste plussas på bidraget, och det plussas på 23 procenten, så det här upplägget har vi kollat upp. Däremot, dyker det upp någon som vill satsa en fjärdedel i kapital med 23-procentigt stöd, så är det möjligt och då skall jag vara den första som backar från den lösning som vi har presenterat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman! Landskapsregeringsledamoten Strand har haft fel förut när det gäller EU-stöden, så jag undrar om man har frågat slutligt om lösningen är helt omöjlig, om man motiverar den som jag gör. Jag tror att det här skulle vara en framkomlig väg och till det sista som Strand sade om någon kommer med en fjärdedel eget kapital och en fjärdedel bidrag, vad skulle i så fall i Strands lösning 50 procenten som är kvar stå för?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

Jag vet inte vad ltl Danne Sundman menar när han antyder att jag har haft fel. Förvaltningen har en gång tagit fram ett förslag som det togs beslut om. Jag var tyvärr frånvarande, men det spelade ingen roll. När det gäller en fjärdedel i stöd så kan vi inte ge det. Det är 23 procent och ingenting annat. Plussar man på räntesubventionerna på 23 procent så måste man minska på 23 procenten, så det funkar inte med 25 procent i bidrag, oberoende om det är PAF-medel eller om det är andra offentliga medel. Om ltl Danne Sundman däremot har någon privat i bakfickan som är beredd att satsa 25 procent eget kapital, så kan man ge ett sådant bolag 23 procent i stöd.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det var därför jag ställde den sista frågan i min förra replik: Vad blir då den sista 50 procenten? Det blir i så fall att spara in 9 av 18 hål, om man skojar lite! Nej, jag tror att man bör titta en gång till på finansieringsmodellen och försöka få godkännande från EU-kommissionen, för det är de regelverken som sätter stopp. Skulle vi bestämma själva skulle inte det här vara några problem. När jag säger att vicelantrådet/finansminister Strand har haft fel förut, så visade det sig vid en enkel fråga som jag ställde ifjol att man hade fel när man trodde att man kunde förfara på ytterligare ett sätt, så jag skulle gärna se att man tittade på det här en gång till och jag är den första att erkänna att jag har fel i så fall att man slutligt absolut inte kan få ett godkännande från EU att förfara på det här viset, vilket jag tycker att i så fall är mycket märkligt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman!

Finansminister Wiklöf sade att landskapsregeringen ofta får kritik när man väljer att fondera för sämre tider. Jag vill bara för undvikande av missförstånd säga att från Ålands Framtids sida har vi aldrig riktat någon sådan kritik. Vi stöder fonderingen fullt ut och den skulle gärna för vårt vidkommande få vara större.

 

När det gäller tilläggsbudgeten är det med den som med de flesta ärenden: det finns bra, det finns mindre bra saker. Det som jag tycker att är bra är understödet för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården som flera talare har varit inne på. Däremot är det oklart för mig – det har inte framkommit hittills i debatten – varför man har ett stöd på högst 25 procent när det gäller t.ex. biobränsleanläggningar, men 40 procent när det gäller solpaneler. Det skulle vara intressant att få reda på det. Jag tror också att det är viktigt att landskapsregeringen, innan man sjösätter projektet, har klara regler så att det inte blir som det har blivit många gånger förut, att det kommer kritik och det skall ändras fram och tillbaka och man skall försöka göra den ena och den andra till lags, och den tredje absolut inte till lags, så jag tror att det är bra att man har klara regler här.

 

Också främjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning, dvs. att man skulle ta fram en strategi för fordons- och drivmedelsutvecklingen på Åland stöder jag också. Jag tycker att det är bra med en teknikutveckling för en konvertering av biomassa till bränsle. Vi får se vad det ger, men det är i varje fall en sak som jag tycker att är väsentlig att utreda.

 

Nästa sak jag tänkte ta upp är under utbildningsavdelningens område; det gäller utvecklingsarbete. Där sägs det angående Struktur-07, som har debatterats mycket att det behövs tid för att planera reformen och låta de nya strukturerna mogna in. Det är nog så sant och jag tror också att det är någonting som behövs bl.a. när det gäller högskolan som vi har pekat på i vissa sammanhang. Det sägs i skrivningarna att skolan bör vara öppen och formbar i förhållande till arbetsmarknadens och individernas utbildningsbehov. Det är sant. Den kartläggning som har gjorts hittills när det gäller det framtida utbildningsbehovet verkar i och för sig hittills enbart ha tagit fasta på individens behov, och arbetsmarknadens beohv skulle man ta i ett senare skede. Jag är faktiskt tveksam till att man har valt den tågordningen. Jag är också synnerligen tveksam till att landskapsregeringen redan nu är beredd att anställa en projektledare uppgift att förbereda reformen Struktur-07. Jag tror att det är viktigt att man har flera frågor klarlagda innan man går så långt. Bl.a. har inte oppositionen lyckats få tag på remissvaren när det gäller Struktur-07, så det är säkert någonting där som kan vara intressant.

 

En direkt fråga, herr talman, till näringsminister Strand. Det står under näringsavdelningens allmänna förvaltning att man skall ändra momenet så att man skall kunna göra en undersökning och kartläggning av entreprenörskap och företagande på Åland. Det är säkert bra, men det sägs: ”Syftet med utredningen är att med särskild betoning på genusperspektivet klargöra drivkrafter, motiv och hinder.” Det där önskar jag att näringsministern förklarar vad han riktigt har tänkt med de där skrivningarna!

 

Följande moment jag ville beröra är just finansieringsstöd för företag i skärgården, dvs. som finansministern och jag redan hade ett replikskifte om, att man skulle kompensera arbetsgivarnas utgifter för socialskyddsavgifter i skärgårdskommunerna. Tyvärr var jag frånvarande en stund, men jag förstod att ltl Mats Perämaa var tveksam till den kritik jag riktade mot stödet. Han påstod att vi från Ålands Framtid gärna ville ha likadana stödformer som man har i omkringliggande regioner.  Så långt är det sant, men då är det stöd som faktiskt tillför någonting. De här stöden har jag varit tveksam till hela tiden och är fortfarande, och regeringen skriver själv i sista stycket: ”I landskapsregeringens uppföljning av försöket efter två år noterades ingen sysselsättningseffekt…” Ltl Mats Perämaa sade att det kunde ha en psykologisk effekt, har jag förstått. Det kan ha den psykologiska effekten att så här har man i Finland, då måste vi ha likadant, då är det bra, men den psykologiska effekten tillför sällan något större sysselsättningssättningseffektförhöjande åtgärder. Så min tvekan kvarstår.

 

Sedan är vi framme vid Aktieteckning i bolag, i dagligt tal IT-byn. Där har jag två frågor. Den första är: Vill landskapsregeringen själv bygga näringslokaliteter eller är det bra om det privata näringslivet gör det? Vilken väg anser landskapsregeringen att är den bästa? Det är min första fråga. Om man uttrycker sig milt kan man väl säga att man reviderade lite ursprungsmålsättningarna med IT-byn, det blev lite att allt och alla var välkomna, bara man kunde hyra ut utrymmena och när det gäller samhällsbolag, samhällsföreningar typ Nordens Institut, Kraftnät Åland osv., rederier, så är min andra fråga: Varför skall just dessa företag vara kvar när alternativet är att om man renodlar IT-byn kanske man skulle slippa bygga? Det vore också intressant om man från regeringens sida kunde ta och förklara det lite för oss andra stackare som inte förstår allt det fina i kråksången!

 

Under 47.24.44 ändrar man motiveringarna när det gäller fiskeripolitiken och det står så här: ”Föreslås att anslaget även kan användas för direkta och indirekta åtgärder avsedda att befrämja sportfiske och fisketurism.” Jag vill hänvisa den som är intresserad att läsa finansmotion 52. Det var exakt det här som Ålands Framtid tog upp när vi skrev: ”Det är viktigt att yrkesfisket ytterligare diversifieras, då kan sportfisket vara ett bra komplement. Vi anser det angeläget att fiskeribyrån aktivt arbetar med utvecklandet av den åländska sportfiskeprodukten. Nå, finansmotionerna, de skall alltid i papperskorgen! Så gick det också med den här och så kommer de så där vackert uppseglande igen, och det är vi förstås glada för! Men man tappar lite tid när man alltid måste ha den här omgången via papperskorgen!

 

När det gäller Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten är det tilläggsanslag på 120.000 euro, och det är sammanslagningen mellan de olika enheterna. Kostnaderna handlar om ett stort antal broschyrer, informationsmaterial, datasystem som måste integreras och anpassas, skyltning osv. Det är klart att sådant här föranleder kostnader, men när man ursprungligen började arbeta med sammanslagningen av studiestödsenheten, arbetsförmedlingen och yrkesvägledningsbyrån så var också meningen att man skulle vinna lite pengar. Men det kan säkert finansminister Wiklöf förklara för oss när den vinsten kommer i en eventuell tilläggsbudget!

 

Herr talman!

Jag undrar om jag ändå skulle säga några ord om det här med golfbanor! ”Landskapsregeringen avser att innan projektet igångsätts upphandla en oberoende marknadsundersökning för att slutligt klargöra marknadsförutsättningarna för golfbanor i landskapet” skriver man nu. Då är det intressant: Vad är det som har gjort att t.ex. näringsminister Strand har ändrat sig nu? Det beslut som han tog när man skulle bygga dem helt och hållet i landskapsregeringens regi med 100-procentig finansiering, då behövdes det minsann ingen marknadsundersökning när det gällde Ämnäsbanan, det här var allt klappat och klart! Men det behövdes förstås när det gällde skärgårdsbanorna. Vad är det nu som gör att regeringen för femtielfte gången har ändrat sig när det gäller golfbanorna? Man säger också: ”Landskapsregeringen avser att snarast därefter – givet ett positivt resultat av marknadsundersökningen – igångsätta arbetet med projekteringen.” Där är min följande fråga till regeringsbänken: Om det skulle visa sig att den här marknadsundersökningen faktiskt visar att det inte finns någon framtid för golfturismen på Åland, vad tänker regeringen göra då? Tar man det så givet, kommer man att lämna beställningen när det gäller marknadsundersökningen på ett sådant sätt man vet redan nu att deth är är någonting som kommer att visa på stor positivism? Jag tror att det är viktigt att finansutskottet renodlar det här lite. Jag uppfattade att finansutskottets ordförande Gun Carlson i egenskap av centerns gruppordförande sade att det är nog marknadsundersökningen man skall ta sikte på nu. Det tror jag är bra, men om vi ser på det sista stycket så är det formulerat på ett sådant sätt att det är bara att sätta igång projektet. Och om vi tittar på summorna, sammantaget 500.000 euro, så inte tror jag att det är någon som på fullt allvar tror att man behöver 500.000 euro för att göra en marknadsundersökning! Finansutskottet bör renodla detta, man bör ta bort en nolla från anslagen, det räcker säkert till för marknadsundersökningen och sedan får regeringen komma tillbaka när marknadsundersökningen är gjord, för nu innebär detta de facto en smygstart av projektet; så är det formulerat.  Men med tanke på det replikskifte som var mellan ltl Danne Sundman och näringsminister Strand vill jag också uppmana finansutskottet att titta på möjligheterna att notifiera ett specifikt stöd för dessa satsningar. Det var nog det som jag tror att ltl Danne Sundman menade, för nog vet vi alla att det finns möjligheter; att ha generella undantag från EU:s notifiering, det är svårt, men att notifiera särskilda projekt som man motiverar med stor infrastrukturell nytta för landskapet, diversifiering av näringslivet och blablabla osv., det finns exempel på att man har gjort tidigare. Det är det här som jag hoppas att också finansutskottet kan titta på, om man vill att de privata krafter som faktiskt var igång ute i skärgården, speciellt i Föglö, att de har möjligheten att driva sina projekt vidare, så då borde man försöka sig på en notifiering, medan marknadsundersökningen pågår. Men det blir alltid så med de här projekten att vi kommer aldrig framåt. Skulle man ha gjort marknadsundersökningarna med en gång, som lagtinget efterlyste i samband med ordinarie budgeten, så hade vi haft svar redan på de frågorna, men nu sent omsider, kommer landskapsregeringen fram till det! Jag hoppas att finansutskottet i sin stora klokhet kan bereda lite klarhet i de här frågorna.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Ltl Anders Eriksson berörde remissvaren på mellanrapporten för Struktur-07 och de innehåller, precis som ledamoten var inne på mycket intressant läsning, både mycket frågor och också både positiv och negativ respons så klart. Men svaren är inregistrerade som offentlig handling, så det borde inte vara några hinder att få ut dem från förvaltningen. När det gällde IT-byn vill jag som viceordförande i styrelsen ändå säga att jag tycker att det är en mycket bra satsning och att den samhällsägda bolagsdelen hela tiden minskar i IT-byn och vad gäller Nordens Institut, som ligger under mitt förvaltningsområde, så är de i behov av lokaler och IT-byn kunde då ge lokaler i ett akut skede, men det är ingen långsiktig lösning.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

När det gäller det sistnämnda är det onödigt att peka ut speciella hyresgäster. Vi vet alla att Ålands Industrihus behövde alla hyresgäster man kunde få i början och det var det som min fråga var: Kan man tänka sig från regeringens sida att man går igenom och försöker föra diskussioner och försöker få den ursprungliga målsättningen, dvs. att det är små IT-företag som kan vara här för att stötta varandra? När det gäller remissvaren om Struktur-07 är det säkert som ministern säger, men de från oppositionen som har försökt få ut dem har inte lyckats hittills, så det har varit lite förvånande, men jag är glad att det sägs att det inte kan vara något hinder, för också det tror jag att lagtinget nog behöver ta del av innan man sanktionerar en projektledare för projektet i fråga.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Bästa Anders Eriksson! Jag vet inte vilka orsaker som har gjort att det har varit svårt att få ut handlingarna. Det är som sagt offentliga handlingar och det kan troligen bero på att det är väldigt många tjänstemän just nu på semester att det här är ett tillfälligt problem i så fall. Jag nämnde Nordens Institut därför att ltl Anders Eriksson nämnde det i sitt anförande.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Det är riktigt och jag nämnde det som exempel på samhällsrelaterade föreningar/företag som finns där. Men det intressanta är ändå den frågeställning – men det kommer säkert finansministern att klarlägga – som jag ställde: hur ser regeringen riktigt på det här i dag? Är det bra att privata bygger näringslivslokaliteter eller är det inte bra? Är det bättre att samhället bygger själv? Det är det som skulle vara intressant att få reda på.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Ltl Anders Eriksson förespeglar Ålands folk att det ute i skärgården vad gäller golfsatsningar skulle finnas påtagliga investerare av privat karaktär. Skulle han vilja här inför auditoriet och, hoppas jag, i radiosändning direkt ut tala om hur det förhåller sig med det? Verifiera påståendet vilka är de privata investorerna! Jag känner dem inte!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Det torde väl inte vara okänt för finansminister Wiklöf att det har kommit två olika projektansökningar när det gäller golfsatsningar i skärgården: en från Brändö och en från Föglö. När det gäller det som man skriver t.ex.: ”För genomförande av skärgårdsbanorna måste markfrågorna lösas på ett tillfredsställande sätt, vilket innebär att landskapet i första hand avser att upparrendera erforderlig mark.” Åtminstone i Föglöfallet känner jag till att det finns jordbrukare som är med i projektet, som är intresserade av det. Inte tror jag att de riktigt har tänkt sig att man skulle arrendera ut sin mark och ställa sig på sidan om och landskapet skulle sköta alltihopa, så nog finns det privata intressenter bakom det här och det finns två ansökningar som har kommit in som avslogs samtidigt som socialiseringen blommade ut i full kraft!

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

För tydlighetens skull skall jag då en gång för alla klargöra. Från Föglö har vi fått ansökan om 80 procents landskapsbidrag. Resterande 20 procent är kommunalt bidrag. I det andra fallet handlar det om 80 procent landskapsbidrag och helst, om vi har förstått det rätt, 20 procent från Ålands Utvecklings Ab. Är det de privata initiativen som ltl Anders Eriksson försöker förespegla Ålands folk att existerar? Det är mer komplicerat än vad Ålands Framtid vill göra gällande. Jag har sagt förut, och jag säger det igen, att har vi ingen beredskap från samhällets sida att gå in och göra en aktiv insats här, så betyder det att det blir obyggt.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Den centrala frågan är att finns det en beredskap från regeringens sida att specifikt, när det gäller golfsatsningarna, att notifiera en eventuellt högre stödform. Det är det som skulle vara intressant och det hoppas jag att finansutskottet kan titta på.  Jag skall vara så rak mot finansminister Wiklöf att när han säger att - jag förstår det lite underförstått att tycker Ålands Framtid att det är bra om man finansierar golfbanorna med 80 procent ute i skärgården –  så det är klart att 80 procent är bättre än 100 procent, det är inte fråga om annat, men, finansminister Wiklöf, jag känner till hur stödreglerna är, att det inte är möjligt. Men det intressanta är ändå i Föglö-projektet, om inte jag är helt felinformerad att där har man stått för alla utredningskostnader själv, men när det gäller de övriga projekten har minsann samhället stått för allt!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Ronald Boman:

Herr talman!

Landskapsregeringen har i golffrågan uppenbarligen gått tillbaka till ruta två, nämligen att skattebetalarna skall stå för hela kostnaden för tre stycken banor. Det nya är att det skall satsas 500.000 euro på utredningar. Om jag har förstått saken rätt, så har omfattande utredningar gjorts och i fallet med Ämnäs/Godby-banan så tycks det ekonomiska utfallet inte vara tillfredsställande eftersom inget privat företag visat intresse för att bygga och äga den banan, trots löfte om 23-procentiga bidrag. Att satsa 200.000 euro på att utreda denna bana en gång till verkar vara slöseri med samhällsmedel. För 200.000 euro får man övrigt ett bra egnahemshus.

 

Jag anser att landskapsregeringen nu skall ta time-out i fråga om nya golfbanor och i stället reda upp affärerna med den driftige golfföretagaren i Eckerö. När det gäller att avsluta Ämnäs/Godby-projektet blir väl det svåraste när vicelantrådet Jörgen Strand skall ringa försäkringsdirektören och säga, att det blev inte något markbyte!

 

För övrigt kanske man kan dra paralleller till vindkraftprojektet på Båtskären. När detta projekt var aktuellt för fem-sex år sedan krävdes samhällsbidrag i storleksordningen 43 miljoner mark! Efter time-out på några år tycks det gå bra att bygga utan samhällsstöd, m.a.o. lägg golfprojekten på is så kanske privata intressenter dyker upp om några år, kanske det då finns s.k. gröna golfcertifikat som kan säljas för stora pengar.

 

I övrigt tycker jag att det är bra att man överför pengar till utjämningsfonden.

 

TALMANNEN: Lagtinget ajournerar sig nu för en kort paus och plenum återupptas 15.20. (Kl. 15.11).

 

                                                                 ---------------------------------

 

(Kl. 15.23). Diskussionen fortsätter.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Herr talman, bästa ledamöter! Plikten kallar åter in till salen!

Tilläggsbudgeten innerhåller en hel del intressanta frågor som berör utbildningen och utbildningspolitiken. Den största förändring som på länge, kan man nog säga, har planerats inom åländsk utbildningspolitik är den reform som syftar till att slå samman sju gymnasieskolor till en organisation.

 

Frågan har beretts i den nuförtiden rätt så välkända kommittén Struktur-07. Vi valde namnet med omsorg för att det skulle bli igenkännbart och lätt att komma ihåg och namnet beskriver också reformens innehåll, nämligen att det är fråga en strukturell förändring.

 

Detta med strukturell förändring var ett väldigt populärt uttryck under valrörelsen och även det första året då jag själv satt här i lagtinget. Det var dags för det åländska samhället att genomgå strukturella förändringar för att komma till rätta med en växande offentlig sektor och få en budget i balans. Jag vet inte om någon längre minns det här resonemanget. Vi har ett bra budgetläge i dag, men utmaningarna på lång sikt är fortfarande desamma som för några år sedan.

 

Landskapsregeringen har inte glömt det och vi ser fortsättningsvis över våra verksamheter och för utbildningens del ser vi över strukturerna på gymnasialstadiet, vilket vi också sagt i det handlingsprogram som lagtinget omfattade i januari 2005.

 

Bakgrunden till det här är att vi konstaterar att vi har sju skolenheter som ger utbildning på gymnasialnivå, en studieförberedande skola, sex yrkesinriktade; fem av sju är i dagsläget mycket små, en situation som delvis är en påföljd av att högskolan bildats och de studentbaserade utbildningarna inom handel, vård, hotell- och restaurang har övergått till högskolenivå. Vi konstaterar att alla enheter har en fullt utvecklad administration och alla utvecklar sina datasystem, marknadsföring, hemsidor m.m., och vi frågor oss om det inte är bättre att samordna detta under ett tak.

 

Det är mycket lite samarbete över skolgränserna, kanske det inte är fel på viljan, men nuvarande struktur hindrar ett smidigt samarbete över skolgränserna. I nuvarande system är alla lärare anställda vid varsin skola och kan inte jobba vid en annan enhet utan att det räknas som bisyssla. En skola där alla är anställda i samma rederi och inte per fartyg ger organisationen en större flexibilitet och även en större anställningstrygghet för timlärare som inte i dag får ihop tillräckligt med timmar vid en skolenhet.

 

Vi konstaterar också, i likhet med det som ltl Gun Carlson var inne på, att kostnaderna för gymnasialstadieutbildningen är högre på Åland än i omkringliggande regioner. Vår utbildning kostar mellan 15 och 16 miljoner euro per år exklusive investeringar. Och orsaken till att åländsk utbildning är dyrare står att finna i många olika orsaker men framför allt på grund av små enheter, ett litet, nästan obefintligt, samutnyttjande av utrymmen; vi har goda studiesociala förmåner och vi har mer lärarledd undervisning per studievecka. Och vi frågar oss: Är det bra att ha det så här på lång sikt, måste vi inte se över om det går att samordna bättre?

 

Blir det billigare med en organisation eller blir det inte? Ltl Gun-Mari Lindholm var inne på den frågan. Och mitt svar är ja: det blir billigare på lång sikt. Däremot vet vi att de största kostnaderna för skolorna är lönekostnader och jag är övertygad om att om man har en struktur som verkligen befrämjar samarbete och effektivitet och att man verkligen ser över alla möjligheter till samordning, så hittar man inbesparingar. Däremot har det varit viktigt för mig att påpeka att Struktur-07 inte handlar om någon nedskärning. Det handlar däremot om att bromsa en kostnadsökning som bara har tenderat att stiga under de närmaste åren. Nedskärningar är inte aktuella av den orsaken att vi har sagt att en förändring skall också ske i trygghet för personalen, att det inte blir några direkta uppsägningar och att man även kan bibehålla det utbildningsutbud som vi har nu. Däremot kan man på lång sikt ta tillvara naturliga avgångar och man kan också se i framtiden att olika utbildningsprogram smälter samman.

 

Lönerna är de stora kostnaderna. Vi vet mycket väl att avtalsfrågan, dvs. gemensamma lönevillkor för lärare i en och samma situation, är väldigt avgörande för kostnadsbilden. När det gäller avtalen är det en fråga som inte Struktur-07 direkt jobbar med; lärarnas löner och anställningsvillkor är en fråga för landskapsregeringens avtalsbyrå som arbetsgivarpart och fackföreningarna. Man kan konstatera att det finns ett stort missnöje med de nuvarande läraravtalen. De är orättvisa, en lärare vid en skola har inte samma lön för lika arbete om man jämför med en annan skola, så jag har inte hört någon som hittills varit kritisk till att man nu tar itu med avtalsfrågan. Avtalsbyrån prioriterar det här arbetet och har tillsatt en arbetsgrupp tillsammans med fackföreningarna för att se på förslag hur man kunde komma fram i den här frågan och arbetsgruppen skall vara klar i februari 2007.

 

Jag tycker själv att det är ganska lyckosamt om vi kan lösa avtalsfrågan och att det sammanfaller med en omstrukturering av hela gymnasialskolan. Jag tror att det ligger i allas intresse att Struktur-07 nu kan trycka på och få en lösning till stånd.

 

Skolpolitik skall också vara långsiktig, man skall inte rycka och knycka och lägga ner och hitta på nytt hur som helst. Skolan är en långsam organism som skall genomgå tröga förändringar. De elever man tar in ett år har man ansvar för i de tre år tills de går ut ur systemet.

 

Struktur-07 har tittat över det utbildningsutbud som finns i dag på Åland och vi tror att vårt samhälle i framtiden också behöver människor utbildade inom de sektor som i princip finns i dag, inom jordbruk – jag nämner det först eftersom naturbruket varit en sektor som i många år haft verkligt stora problem med att rekrytera elever. En sektor går nämligen upp och ner i olika konjunkturer; däremot behöver naturbruket en modernisering av utbildningen mot ett större entreprenörskap. Åland behöver också rimligen i framtiden personer utbildade inom vård, handel, teknik, sjöfart och vi anser att det utbud av utbildning som i dag finns bör i stort sett bibehållas. Om det inte finns tillräckligt elevunderlag så bör man däremot kanske överväga att ge vissa utbildningar vartannat år eller vart tredje år.

 

En annan inte oviktig sak som har föranlett arbetet inom Struktur-07 är att elevantalet på Åland sjunker enligt statistiken. Antalet barn födda de senaste åren är inte tillräckligt för att fylla de utbildningsplatser som finns på gymnasialstadiet om tio år. Det här är en stor förändring som sker och vi måste som politiker och framför allt som skolpolitiker förhålla oss till den verklighet som kommer.

 

Den som alltså inte anser att en omstrukturering av gymnasialskolan i enlighet med Struktur-07:s önskemål är bra måste nog kunna presentera ett alternativ. Vi är tvungna att göra någonting; annars har vi en kraftigt överdimensionerad skola inom en ganska snar framtid. Däremot har vi en ny utmaning och ett behov i att vuxenutbildningen tenderar att öka och där ser vi också stora fördelar med att ha vuxenutbildningen integrerad i gymnasieskolan.

 

Som ansvarig för sektorn ser jag många fördelar med en gymnasieskola. Det skulle ge oss beslutsfattare ett bättre helhetsgrepp om hela utbildningen på gymnasialnivå. En större organisation med större ansvar för ledning, utveckling och budget skulle skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan skolan och förvaltningen, mellan beställare och utförare. Mycket av de ärenden som i dag kommer in från sju enheter och skall processas hos oss kunde mycket väl skötas av utförarorganisationen själv om de fick ett sådant förtroende och ett sådant mandat. En organisation ger också ett bättre helhetsgrepp inför budgeteringen när det gäller fastighetsskötseln t.ex. och prioritering mellan olika investeringar.

 

Man har sagt att den föreslagna organisationen är byråkratisk, men jag undrar om man då har tillräckligt väl analyserat dagens situation. Jag vill ge ett litet exempel. I fjolårets bokslut kan man se att de sju skolorna som nu är aktuella plus alla vuxenutbildningsinstanser hade sammantaget ett överskott på närmare en miljon euro. I en gemensam organisation kunde ledningen för skolan fördela den summan enligt de behov som fanns i skolan. I dag skall ett omfördelningsbeslut från en skola till en annan upp hit till lagtinget för beslut. För anställandet av en assistentlärare till en skola är det en stor byråkratisk gång, där beslutet skall fattas av landskapsregeringen i stället för att ha en pool av assistentlärare, speciallärare, på skolan som man kan fördela där det finns behov för stunden.

 

Struktur-07 föreslår också att vuxenutbildningen skall finnas inom gymnasieskolan. Bl.a. ser jag en stor fördel med det att vuxenenheten kan vara den enhet inom skolan som håller i utvecklingsprojekt bl.a. med EU-finansiering. På andra orter utnyttjas möjligheten mycket bättre till EU-finansiering. Yrkesskolor i Svenskfinland har många projekt som ger skolan väldigt mycket. Här på Åland har vi inga alls. Det beror på att vi har små skolor med små resurser som inte kan bära ett EU-projekt, som är stora och kräver en hel del arbete. Det finns en stor potential inom de här projekten och bl.a. hotell- och restaurangskolan ser med stor tillförsikt fram emot en sådan utveckling; det är en skola som verkligen vill vara med på den internationella arenan och också vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv.

 

På Åland har vi inte heller kunnat erbjuda strukturer där elever kunnat ta en s.k. dubbel- eller kombinationsexamen, dvs. att ta kurser från yrkesutbildningen och den studieförberedande utbildningen. Jag tycker att vi för de åländska eleverna också måste kunna utveckla skolan så att de inte hamnar i ett sämre läge konkurrensmässigt vare sig på arbetsmarknaden eller när det gäller vidare studier, och där är den här kombinationsmöjligheten ett verkligt bra alternativ.

 

Mot den här bakgrunden skrev landskapsregeringen i sitt handlingsprogram att dessa sju skolor skulle sammanföras till en kallad Ålands gymnasieskola, och frågan var inte heller i det skedet ny. Regeringen före oss tillsatte en arbetsgrupp med i stort sett samma uppdrag. Den leddes av den dåvarande utbildningsministern Lars Selander och där ingick liberaler, obundna, center och FS. Den kommittén jobbade i ett år och man kan läsa av deras rapport och protokoll att man diskuterade flera olika modeller med fyra skolor, två skolor, men slutsatsen i arbetet var ändå att fördelarna med en sammanslagning var allra störst om alla sju skolor ingick i modellen. Ett argument som framfördes när det gällde tvåskolemodellerna - ett separat Ålands lyceum och sedan de övriga i en gemensam yrkesutbildning – var att man inte ville skapa en elitskola och en annan skola. Dessutom ser vi inom Struktur-07 en risk med att en renodlad yrkesskola bygger upp en teoretisk sida som egentligen redan finns i det nuvarande Ålands lyceum.

 

Båda dessa kommittéer hade också reformtanken med sig från 1993 att bygga vidare på. Under lantrådet Roger Nordlunds tid som utbildningsminister togs rapporten Utbildning 2000 fram. Även den siktade på en sammanslagning av gymnasieskolorna. Struktur-07 är alltså den tredje politiska kommitté som har kommit fram till att det finns fördelar att hämta med en skolorganisation.

 

Förändringar av det här slaget är genomgripande och de berör många: lärare, elever och skolpersonal. Många i skolvärlden är i dag, enligt de remissvar som vi har fått på mellanrapporten, avvaktande, skeptiska, tveksamma inför den förändring som föreslås, en del är rentav förbannade också tycker att lagting och landskapsregering inte skall lägga sig i skolans verksamhet. Men det finns också de som i dagsläget – efter att tanken har fått mogna – är nyfikna och optimistiska inför reformen. Man kan konstatera att förändringens vindar blåser upp alla tänkbara känslolägen, vilket är rätt så naturligt.

 

När Ålands Framtids ledamot Brage Eklund förra veckan tog upp Struktur-07 till diskussion här i lagtinget i samband med hemställningsmotion kritiserade han kommitténs arbetssätt. Det har varit för slutet och man har inte tagit in lärarna i processen. Ltl Brage Eklunds anförande var som att höra kritiken från många lärare. Som oppositionspolitiker tror jag att det är väldigt viktigt att också kanske lyssna på personalens argument men att kanske också försöka tänka lite själv.

 

När det gäller kommitténs arbetsmetodik har det varit viktigt för mig och för kommittén som helhet med ett öppet förfarande. Vi har jobbat via en hemsida, vi har haft många, många möten med representanter från skolor utanför Åland, med lärare, med studeranderåd, med fackföreningar, med skolhälsans representanter, vi har besökt de olika skolorna, vi har haft remissrundor, så jag tycker verkligen att vi har gjort allt för att diskutera och informera så öppet som det bara går.

 

Men det är fortsättningsvis en politisk reform. Det är politikerna som måste veta vad de vill och dra upp riktlinjerna för förändringen. Det är vi som sitter här som skall driva politiken. Och när ltl Brage Eklund påstår att strukturreformen enbart är ett behov uppifrån, så är det heller inte sant, eftersom rektorerna i en rapport i april 2003 med rubriken ”Utbildning i framtiden” påtalade ett nytänkande och ett behov av en aktiv förändring av nuvarande skolsystem, eftersom man ansåg att Åland hade hamnat efter i den allmännordiska utvecklingen inom utbildningspolitiken.

 

När det gäller det andra skedet i reformen, det pedagogiska arbetet, då skall naturligtvis specialisterna in där, dvs. lärarna. I den här tilläggsbudgeten finns det medel upptagna för en projektledare som tillsammans med skolorna skall arbeta fram styrdokument, underlag för vidare arbete med processen, med lagstiftning, en detaljplanering av sammanförandet och en mer detaljerad tidsplan. På basen av den slutrapport som kommittén avger i maj måste landskapsregeringen fatta de beslut som krävs och därefter anställa en person som för arbetet

vidare. Frågan kommer till lagtinget i flera sammanhang i samband med budget och med lagstiftning.

 

Jag tycker att det är viktigt att förändringsarbetet inte avstannar utan att det hela tiden tar ett steg framåt, inte så att lärare och personal känner sig överkörda, men inte heller långa, fleråriga tankepauser när ingenting sker och man förlorar tanken och målet ur sikte.

 

Om man jämför med högskolans framväxande så finns det många lärdomar att ta ur den processen. Den visar att en alltför lång försöksperiod utan ett säkert mål inte gynnade processen utan kanske försvårade i slutändan. Därför föreslår Struktur-07 en tvåårig övergångsperiod så att alla involverade hänger med i förändringsarbetet.

 

Jag tycker att det är viktigt att ta det politiska ansvar som krävs för att göra de långsiktiga förändringar som är nödvändiga, att alla som berörs i processen är med i rätt skede och att vi skall förändra så att elever och personal ändå känner trygghet. Det här är en lång process, den tar tid, nya strukturer behöver mogna in och sätta sig, men det börjar aldrig om inte vi gör någonting. Om lagtinget så önskar ställer gärna kommittén Struktur-07 upp för en närmare presentation av reformen vid något separat tillfälle.

 

Tilläggsbudgeten innehåller också några andra moment som jag gärna vill beröra. Under momentet Integration och mångkulturellt befrämjande ser man att 10.000 euro överförs till folkhögskolan, där folkhögskolan utvecklar sig till en skola som kan erbjuda integrationsfrämjande utbildning, dvs. kurser i svenska språket både för vuxna och unga. Folkhögskolan vill i enlighet med budgetskrivningarna utveckla sig i riktning mot integration och nya ålänningars språkbehov, vilket är mycket viktigt. Folkhögskolan har av tradition varit en nordisk mötesplats och det kan den fortsätta att vara men också en internationell mötesplats och en bra entré för nya ålänningar till det åländska samhället.

 

Det finns också en skrivning om framtagandet av instrumental musik för marknadsföring och reklamfilm. Det här är ett behov som har funnits länge, men där Åland inte har haft någonting att erbjuda och vi har också förslag på att ta fram Ålänningens sång i en version som går att använda vid idrottssammanhang. Jag insåg bristen när Åland tävlade och vann i Ö-spelen på Shetland, att vi saknade en pampig version av Ålänningens sång. Vi tror att det skall finnas medel under detta moment för Bomarsundsfirandet, men om det blir pengar över anhåller landskapsregeringen om att få använda dem till detta ändamål.

 

Minister Wiklöf nämnde att det finns tre viktiga teman i tilläggsbudgeten: turismen, skärgården och en strukturellt hållbar utveckling. Ett projekt som jag gärna vill nämna som jag tycker är tycker spännande gäller ”Husbilen” som skall gynna ungdomsverksamheten i skärgården, en rullande fritidsgård. Samarbetsföreningen Skunk har tidigare haft ett EU-projekt i två perioder av sex veckor med en projektledare och en husbil som utfallit mycket väl och som man nu vill fortsätta med. Projektet kan också bidra till stimulans av ungdomars fritidsbehov och kan vara ett framtidshopp. Med tanke på den regionalpolitiska debatt som förts här i salen under våren borde det här förslaget emottas med acklamation.

 

Landskapsregeringen har också i textform utvecklat skrivningarna angående projektet Kultur i skärgården efter att ha haft en enkät bland enskilda kulturarbetare och föreningar och hoppas att det nu kan vara tillräckligt för lagtinget att ge landskapsregeringen grönt ljus angående verkställigheten.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Det var ett väldigt bra anförande som gav klart besked av ledamoten Camilla Gunell om hur man ser på reformen Struktur-07. Jag håller inte alls med om det hon sade, men jag tycker att det var bra att vi fick reda på många av de här frågorna. En sak som vi har debatterat tidigare här i dag är den ekonomiska effektiviteten och där blev det väldigt oklart vad det egentligen är för ambition man har inom Struktur-07. Mellanrapporten säger att det inte kommer att bli billigare, utan snarare tvärtom, men nu säger man ändå att det är väldigt viktigt att hålla en ekonomisk effektivitet.

 

Jag studsade till när ledamoten Camilla Gunell sade att man inte skall lyssna så väldigt mycket på människor som är berörda av ett beslut utan man skall tänka själv! Jag lyssnar på människor som är berörda och jag tänker själv, men socialdemokraternas nya grepp är tydligen att det här bestämmer vi själv! TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

När det gäller den ekonomiska sidan skulle jag vilja säga så att den här reformen syftar till att bromsa en kostnadsutveckling som annars har ökat hela tiden. Däremot är det inte fråga om några nedskärningar. Jag tycker att Struktur-07 inte bara skall handla om inbesparingar, det skall också handla om en kvalitativ och bra utbildning för ungdomarna, så för mig är inte det primära målet bara att hitta inbesparingar utan målet är att få en ännu bättre och anpassad utbildning för de åländska ungdomarna. Det är mitt stora mål med det här. När det gäller det övriga har jag varit mycket tydlig med att för mig har det varit viktigt med en öppen process, att lyssna, och det har vi minsann gjort på alla tänkbara sätt. Mycket av de synpunkter som har kommit fram har också tagits in i mellanrapporten och mer kan tas in i slutrapporten. Det här har varit en aktiv dialog.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Det klarnar alltmer att centern och socialdemokraterna, trots att man sitter i regeringen och också i kommittén, har lite olika synsätt på detta med ekonomisk effektivitet i den strukturella förändringen. När det gäller att lyssna har det varit en väldigt stor kritik och kommittén har också fått kritik i media för den nonchalans man bl.a. har bemött lärare och annan personal. Jag tycker inte att man har varit särskilt lyssnande! Och hade man exempelvis varit intresserad av vad lagtinget anser och velat informera lagtinget tycker jag att det skulle ha varit pedagogiskt riktigt att informera lagtinget redan på förhand angående den här frågan.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Det har varit mycket viktigt att lyssna, men det har också varit mycket viktigt att själv veta vad man vill i den här frågan. Och man måste kunna ha ett underlag att presentera, ett underlag som fungerar för diskussionen, att man har någonstans där diskussionen kan ta sin början. Därför har vi inte besökt enskilda skolor, besökt enskilda grupper, förrän vi har haft mellanrapporten som ett underlag. Det har alltså varit en mycket medveten strategi och jag tycker det är bra att vi nu har den här diskussionen.

 

När det gäller att det skulle vara en splittring mellan socialdemokrater och center i den här frågan har jag inte en enda gång hört att centern skulle ha anfört att det inte varit viktigt med också en bra kvalitativ utbildning för ungdomarna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Det är många kommentarer som jag skulle vilja göra till ledamoten Camilla Gunells anförande, men tyvärr hinner jag inte på en repliktid. Hon nämner bl.a. att olika berörda skall tas med i rätt skede, och det är väl en sak som vi från Ålands Framtid har påpekat att vi kanske har olika syn på när vissa personer skall tas in i processen om Struktur-07. Vi får väl se vad slutrapporten säger om vem som har rätt eller inte. Kritik från berörda har riktats mot Struktur-07 för att man inte fått vara delaktig i processen. Man säger också att stora enheter blir mera rationella och kostnadseffektivare, men då vill jag hänvisa till den motion som ledamoten Barbro Sundback inlämnade 2002 om ett andra gymnasium. Har socialdemokraterna ändrat inriktning nu?

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Jag var inte med på den tiden när man diskuterade gymnasiefrågan. Jag förstod nog aldrig varför man var emot det egentligen; det var ju regionalpolitiskt en väldigt klok satsning i det skedet. Nu är läget ett annat och nu måste vi ta ställning till den situation vi har i dag, så jag anser att den där frågan är borta från agendan.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Jag tror att problemet var precis exakt detsamma då som nu när det gäller skolornas bekymmer om den strukturella delen. Det var en rent populistisk grej från socialdemokraterna, inte var det något annat, inte hade de någon tanke att anlägga ett gymnasium till i Godby utan det var för att vinna lite röster i Godby och Finström! Kanske man nu är på rätt väg och vi från Ålands Framtids efterlyste i vår motion, som berördes här, att man skulle titta över vad man har vunnit på sammanslagningen av högskolan. Vi har kritiserat och gjort frågeställningar om Struktur-07, men vi har inte sagt att processen skall stoppas.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman! Om jag förstår ltl Brage Eklund rätt är han mer positiv till den här reformen än han skulle ha varit till ett gymnasium i Godby, och det får vi väl tacka för och hoppas på en fortsatt konstruktiv dialog också med Ålands Framtid om detta!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Det sista var ett sakligt konstaterande; vi vill alltid ha en konstruktiv diskussion. Men jag tyckte att det blev direkt drygt från minister Gunells sida när hon beskyllde ltl Brage Eklund för att inte tänka själv, som hon sade. Enligt mitt förmenande höll ltl Brage Eklund ett välgenomtänkt anförande om Struktur-07. Visst, det innehöll en ganska massiv kritik mot det odemokratiska arbetssätt man har valt i Struktur-07, men då säger ledamoten Camilla Gunell att det var som att höra lärarna! Det visar hur man ser kritiken också från det hållet. Det är det som jag tycker att är lite märkligt. Lärarna är trots allt en mycket viktig, kanske rentav den allra viktigaste resursen när vi pratar skolväsende, så jag anser nog att det är ett ganska märkligt sätt – men det är kanske socialdemokraternas demokratisyn när man säger att lyssnar man på dem som berörs, ja, då slutar man helt plötsligt tänka själv! Det där får inte jag att gå ihop.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman! Jag har aldrig sagt att det är fel att lyssna. Däremot har jag sagt hela tiden att det har varit målet med processen. Jag håller precis med om att lärarna är en central grupp när det gäller reformen och att deras synpunkter är mycket viktiga. De framför också frågor som har varit väldigt bra för kommittén att processa ytterligare, och det kommer vi att fortsätta göra. Men jag tror det är viktigt att man, när man sitter i den här salen, också tänker långsiktigt på vad det här betyder för budgeter och annat i framtiden. Man behöver kanske reflektera över frågan lite djupare än på det sätt jag ansåg att ltl Brage Eklund hade gjort, för där var inte bara kritik utan där fanns också en hel del, som jag upplevde, osakligheter.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Det där med osakligheter kan man uppfatta väldigt olika. Jag tycker som sagt att det var ett välgenomtänkt anförande som ltl Brage Eklund höll, lite part i målet, men jag tycker trots allt det. Och jag tyckte det var drygt att beskylla ltl Brage Eklund för att han inte tänker själv just på grund av att han lyssnar på dem som berörs. Sedan är det en annan sak, att inte behöver man vara som en megafon och föra fram det ograverat, utan det är klart att vi skall tänka själva och att vi skall tänka långsiktigt, bl.a. när det gäller budgetfrågor, precis som ledamoten Camilla Gunell nyss sade. Jag förstod ändå att en av målsättningarna för Struktur-07 var att man skulle spara pengar, men den målsättningen verkar inte finnas kvar mera, åtminstone inte i ett initialskede. Men, som jag har sagt, vi väntar med spänning på ett utförligt underlag till lagtinget; då kan vi föra en mycket mera initierad och mera konstruktiv diskussion än vad vi kan göra nu, för nu blir det mycket på basen av antaganden.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman! Jag tycker att det var ett konstruktivt sätt att avsluta diskussionen och jag menade inte att såra ltl Brage Eklund på något sätt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson:

Herr talman!

Jag kommer delvis att upprepa vad tidigare talare har sagt, men jag tycker att det är skäl att ta upp de frågor som jag anser att är viktiga att diskutera och det är både på gott och ont, det är både bra och sådant som är mindre bra.

 

Det första är momentet 43.25.62 Understöd för investering av uppvärmningssystem som främjar miljövården. Det är ett väldigt bra moment och det som står där är också väldigt bra, men jag har en liten frågeställning som jag blir lite oklar över och det är den sista meningen där man skriver att fler bostadshus som befinner sig inom distributionsområdet med fjärrvärme kan ej erhålla stöd och jag tycker att det blir på något vis en orättvis behandling, åtminstone om, som jag utgår från, att fjärrvärmen till största delen består av grön energi, alltså den är producerad med biobränslen. Av den orsaken finner jag att om man skall vara rättvis och ha likabehandling för alla, så borde också de bostäder som byggs inom fjärrvärmeområdet erhålla samma stöd. I annat fall kan det mycket väl leda till att man använder sig av någon annan form av uppvärmning som inte gynnar vare sig det ena eller det andra när man vill komma bort från beroendet av olja.

 

Det andra momentet är på samma sida: Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning. Där har man räknat upp en del saker och jag tycker att på något vis har man missat en central del. Man borde ha nämnt att framställning av biogas borde vara en prioriterad fråga, nämligen av den anledningen att på det området finns det redan färdig teknik att tilllgå för nyttjande av biogas, att alltså ha uppvärmning av bostäder och annat med biogas. Det här torde också vara en grön typ av energi. Där kan finansutskottet fundera över det och göra lite begrundanden om man kan klargöra; annars få väl landskapsregeringen anteckna sig till kännedom vad jag själv har sagt.

 

Så kort om Postens på Åland försäljning av markområden. När Posten köpte sin stora tomt för terminalen i Sviby byggdes det efteråt en ny väg till flygterminalen som skar av ett område som börjar längs vägen och angränsar mot privata egnahemshustomter som tidigare har sålts små delar av och det här är då en fortsättning som Jomala kommun ville ha och där Posten har tillmötesgått det önskemålet. Det finns fortfarande kvar ett par små flikar som inte Posten kan disponera men som kanske någon annan kan ha nytta av.

 

Så var det frågan om inkomsten av danaarv som vi väl fick besvarad redan när gruppledaren Gun Carlson hade sitt anförande, så det tar jag inte desto mera upp, men det såg lite konstigt ut att danaarvet var på 169.000 men det blev bara 96.000 euro kvar. Det har fått sin förklaring.

När det gäller Vattenförsörjning och vattenvård 45.54 saknar jag det som fanns i ordinarie budget, en skrivning med pengar till andra avloppsprojekt, där jag efterhörde med landskapsregeringen huruvida de projekt som övriga kommuner, som nu inte är med i anslutningskarusellen till Mariehamns reningsverk Lotsbroverket och som har genomförts under den tiden man samlade ihop pengar för att bygga den stora avloppsledningen och ansluta de övriga kommunerna kan få stöd. Då byggdes det de facto en del avloppsprojekt ute i bl.a. Eckerö där man nekades bidrag, det utgick inget bidrag alls under den tiden och där vi blev lovade i ordinarie budget att dessa kommuner skulle få, men det borde ha tillkommit någon form av skrivning i den här tilläggsbudgeten om detta att kommunerna skall kunna ansöka om att få skäliga bidrag som tidigare har varit ca 30 procent. Det hoppas jag att också finansutskottet gör en liten utredning om.

 

Under näringsavdelningens budgetområde saknar jag, som flera andra, åtgärder för tillvaratagande av energivirke och vi har ånyo, får vi säga, blivit lovade att det här skall komma. Det här kommer vi att diskutera ikväll på centerns energiseminarium på Breidablick, så att den här frågan kommer att leva också den ganska länge ännu och jag ger mig inte förrän jag får ett svar på den här frågan.

 

Där är det väldigt viktigt som man har sagt här mellan raderna många gånger att de åtgärder som landskapsregeringen bör vidta i den här frågan är av sådan art att de skall gynna producenten av råvara och mottagaren av energi, konsumenten. Det får inte enbart bli pengar som blir över i mellanhändernas fickor.

 

Så till golfprojekten. Vi får väl säga att golfprojekten lever vidare. I den marknadsundersökning som föreslås har vi fått lite vägkost av gruppens ordförande Gun Carlson tidigare och jag vill också lägga till några synpunkter. Den här undersökningen borde man ha börjat med innan man gick in för golfprojekten. Det har vi påtalat i centern under en lång tid och det är skönt att vi nu har kommit så här långt åtminstone. Men den här undersökningen anser jag att skäligen föreläggs lagtinget innan beslut om byggande tas. Det finns också andra frågor som måste vara klara. Arrendenivån måste fastställas och det måste ske på ett sådant sätt att det kan inte vara så att ett enda anbud ligger till grund för den nivå som arrendenivån skall ligga på. Får man in ett bygganbud på ett bygge brukar man lämna ut det på nytt; man kan inte anse att det bygganbudet är skäligt förrän man har konkurrensutsatt det. Jag tycker att det har blivit för lite per automatik att det är Ålands golfklubb som skall vara det som gäller. Jag tycker inte heller att det räcker för mig, för ett anbud är inte någonting som man kan lägga till grund för att fastställa en rimlig hyresnivå. Då gäller det förstås Godbybanan. Det är också viktigt att i undersökningen ta med effekterna av att det blir flera golfbanor och hur de påverkar redan befintliga banor så att man inte bringar dem på fall. Skulle det mot förmodan komma någon ny arrendetagare på Godbybanan och att det inte blir Ålands Golfklubb så tror jag att den konkurrensen Ålands Golfklubb då utsätts för inte heller kan vara så speciellt intressant. Men på något vis har jag bibringats uppfattningen att man redan har arrendekontraktet i sin hand som en självklarhet, men för mig kan det inte vara så.

 

Jag tycker också att det skulle vara skäl att på ett eller annat sätt få reda på hur dagsekonomin ser ut för de befintliga banorna och hur den kommer att påverkas i framtiden. Jag tycker alltså att det är väldigt viktigt att ställa sig frågan: Vad händer sedan om vi har byggt tre banor till med hundraprocentiga stöd? Arrendet för en sådan bana måste stå i relation på samma sätt som Eckerö golfbana har finansierats. Jag tror att det går lätt att få reda på vad  hans arrende kostar, så att man kan se hur arrendekostnaden i räntor och amorteringar ser ut i dag.

 

Det är en sak som helt har fallit bort ur budgeten, nämligen kommunernas ekonomi, som inte nämns med en skrivning överhuvudtaget. Om det är möjligt tycker jag att finansutskottet också där skulle efterhöra läget på finansavdelningen när det gäller pengarna till kommunerna. Lagtinget satte in en miljon extra i finansieringsstöd enligt prövning; grunderna finns i lag och förordning hur pengarna skall fördelas. Grunderna torde vara olika i alla kommuner, men jag tror att det finns gemensamma problem i alla kommuner och vi har snart avverkat halva året och ekonomin blir inte bättre i kommunerna under den tiden, så jag hoppas att finansutskottet även kan titta på det samt även den utredning som pågår om hur landskapsandelarna skall fördelas framöver. Det torde behöva frambringas i brådskande ordning för att kunna tillämpas för budgeten för 2007.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Mycket av det som ltl Jan-Erik Mattsson sade överensstämmer med mina åsikter som jag har framfört många gånger förut och det är bl.a. avloppsprojektet i Eckerö som är ett mycket bra påpekande. Samma sak med energistödet, det tycker jag också är bra. Det jag inte riktigt förstod i hans resonemang var om stödet till uppvärmning av hus inom fjärrvärmeområdet. Menar ltl Jan-Erik Mattsson att man skall ge stöd till hus som får sin uppvärmning av fjärrvärme fjärrvärmesystemet om och som är uppvärmt på i princip flis och biobränsle? Kan man på det viset gå ur fjärrvärmesystemet eller hur menar han riktigt? Då tycker jag att man har nått fel mål – det är väl en central uppvärmning man är ute efter.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Det är ingalunda så att man inte skall gå ur fjärrvärmenätet eller inte ansluta sig utan det står klart och tydligt att alla andra som ansluter sig i princip skulle kunna erhålla stöd om man går in i ett fjärrvärmenät. Man undantar enbart flerbostadshus med den här skrivningen, som jag ser det och det kan leda till att man inte ansluter sig till fjärrvärmen utan man bygger en egen värmeanläggning. Det finns ingen anslutningsplikt i fjärrvärmenätsområdet. För mig är skrivningen oklar och därför lyfter jag fram den. Det kan bli en sådan situation att man i stället väljer att kanske bygga ett mindre fjärrvärmenät med egen produktion.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Ltl Jan-Erik Mattsson har helt rätt att det inte finns något tvång, men oftast säger den kommunala planeringen i samband med ett byggnadslov att man måste ansluta sig till befintligt fjärrvärmenät. När det gäller resonemanget om golfbanan konstaterar jag att ltl Jan-Erik Mattsson har samma åsikt att avkastningen på satsat kapital skall motsvara räntor och amorteringar. Jag nämnde avskrivningar, men det är i princip samma sak.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman! Det finns ingen anslutningsplikt till fjärrvärmen och inga sådana krav i samband med bygglov. Man kan inte skriva in ett sådant krav i bygglovet. Då är det i så fall baserat på någonting som inte finns i lag i varje fall.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Herr talman!

Det var fråga om de kommuner som redan har byggt olika reningsverk osv. utan bidrag från landskapet under de åren när alla pengar gick till det stora Lotsbroprojektet. Nu har vi i årets budget pengar också för andra projekt. En kartläggning är i princip klar över det som har gjorts men också det som planeras. Tanken från landskapsregeringens sida är att också de som har färdigställt utan bidrag kommer att ha rätt till att få bidrag, på samma sätt som de som planerar; annars skulle det bli väldigt orättvist mot dem som har varit progressiva i miljöfrågan och satsat utan bidrag och som skulle straffas på det här sättet. Så är landskapsregeringens tanke i de frågorna.

 

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag tackar för den informationen. Det var bara det att jag saknade en skrivning i budgeten. Jag tycker att det skulle ha varit skäligt. Det är faktiskt en ganska stor sak för ifrågavarande kommuner. Det var 300.000 euro som skulle kunna fördelas och det kan hända att utredningen kommer att ge vid handen att det behövs ännu mera pengar. Jag tror att det har byggts en hel del under den tid när alla bidrag var inställda s.a.s.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, replik:

Herr talman! Jag vågar inte exakt säga hur det står i ordinarie budgeten, men åtminstone i presentationen osv. har tanken hela tiden varit denna och därför har man inte upprepat det här i tilläggsbudgeten igen, eftersom det var utgångspunkten redan i ordinarie budget att så skulle vara fallet.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Det var en så öppen skrivning i ordinarie budgeten att man kan använda pengarna – 300.000 euro – även till andra avloppsprojekt. Det stod inte om det var retroaktivt och därför hade jag förväntat mig en förklarande skrivning i den här budgeten.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

Ltl Jan-Erik Mattsson tog i sitt anförande upp oklarheten angående utbetalningen av finansieringsstödet, som diskuterades i samband med tidigare budgetbehandlingar. Jag tog också upp detta i mitt anförande. Kanske ltl Jan-Erik Mattsson inte uppfattade det. Genom mitt engagemang i Ålands Kommmunförbund vet jag att detta ärende nu är ute på kommundirektörsplanet för att först diskuteras där och sedan s.a.s. påbörjas den politiska processen av utbetalningen. Men för den skull kan ändå finansutskottet höra kommunförbundet.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Det är bra att frågan är anhängiggjord. Jag tar även upp sådana frågor som tidigare har anhängiggjorts här i diskussionen och jag vet att det har skickats in anhållan om finansieringsstöd enligt prövning, bl.a. från Eckerö kommun, där vår sociala budget i princip redan är slut på vissa momentområden. Inga svar har erhållits, ingen behandling har gjorts och därför är jag tvungen att lyfta frågan, det måste komma till handling, man kan inte bolla den här frågan mellan landskapsregeringen och kommunförbundet. Det är precis som jag sade här att olika kommuner har helt olika problem, men det finns problem som alla kommuner har.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

När det gäller utbetalningen av finansieringsstödet måste man först se över vilka parametrar som man skall utgå från och också till helheten. Det gäller inte bara en kommun utan vi har många kommuner som har svår ekonomi.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman!

Den här frågan kunde vi ha diskuterat i en mycket större debatt. Det är nämligen så att tidigare år har landskapsregeringen betalat ut finansieringsstöd enligt prövning till enskilda kommuner och själva gjort prövningen utifrån kommunernas ekonomi och deras anhållan. Alla kommuner har inte ens anhållit om pengar. Jag får tyvärr säga att jag upplever att man vill skyffla bort problemet lite grand, man vill skjuta fram utbetalningen. Jag skulle vilja se lite mera handlingskraft utifrån de tidigare premisserna – tidigare har man haft en modell för varför och hur man har betalat ut och den borde man ha kunnat tillämpa till att börja med.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Katrin Sjögren:

Herr talman!

Frågor som rör utbildning är viktiga för liberalerna. Alla har rätt till en utbildning som utgår från individens behov och förutsättningar.

 

I första tilläggsbudget för år 2006 ingår ett förslag att anställa en projektledare med uppgift att förbereda reformen Ålands gymnasieskola, det mål, den politiska vision, som kommittén Struktur-07 har. Det är ett förslag som liberalerna inte kan omfatta. I Struktur-07:s mellanrapport konstaterar kommittén själv att man har haft ett processinriktat och öppet arbetssätt. Kritiken har varit och är massiv. Berörda elever och lärare har inte känt sig delaktiga i processen, trots Struktur-07:s intentioner.

 

Utbildningsansvariga Gunell har i dag gett en beskrivning av rådande läge och kommitténs arbete.

 

Herr talman!

Jag tror att det finns en samstämmighet i lagtinget att se över och utveckla gymnasialstadiet. Samarbetet mellan skolorna bör utvecklas och fördjupas, men det måste låta sig göras utan att lärare, elever och övrig personal känner sig överkörda. Också från liberalernas sida – ja, jag tror att jag kan tala för hela oppositionen där – anser vi att informationen har varit knapphändig. Vi har helt enkelt inte haft så mycket att ta ställning till. Vi har följt debatten i pressen och förstås också läst mellanrapporten. I dag har vi också från oppositionens sida fått skolornas, direktionernas och elevernas utlåtanden. De skall vi också naturligtvis studera noga.

 

Om man snabbt skummar igenom den gedigna bunten återkommer flera saker. En sak är avtalen; där är skolorna fullständigt eniga. För att en förändringsprocess skall någon som helst grogrund är det av yttersta vikt att man har ett enhetligt avtal, ett kardinalfel man gjorde vid bildandet av ÅHS. Det väckte onödigt mycket ont blod.

 

I mellanrapporten föreskrivs det att ”reformen kommer att vara komplex och krävande”. Det upplevs trots det att tidsschemat är mycket tight och att processen forceras fram.

 

Herr talman!

Det finns en huvudorsak till att liberalerna inte kan omfatta en projektledare i det här skedet. Som en del av oppositionen är det mycket svårt att köpa grisen i säcken.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

När det gäller arbetssättet skulle jag gärna för min del vilja höra på vilket sätt man skulle ha gjort det här annorlunda. Jag vet inte en enda kommitté inom landskapets regi som tidigare har valt att ändå informera kontinuerligt via en hemsida om alla beslut som fattas, allt man har kommit fram till. Har ltl Katrin Sjögren i någon kommitté under sitt arbete haft ett sätt där man alltid har kunnat involvera alla i alla beslutsskeden? Det skulle jag gärna vilja veta. Den tidigare kommittén var också ledd av liberalen Lars Selander. Inte var det heller där frågan om något öppet förfaringssätt; man hade en kommitté som jobbade på ett sätt som var mindre öppet, så jag skulle gärna höra en kommentar om det.

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Det framkommer kritik från sakkunniga, från elever, som tycker att de inte har varit delaktiga i processen. Man tycker att hemsidan har varit ett spel för galleriet; man har ställt frågor och det har varit svårt att få svar på dem. Som jag sade i mitt anförande tror jag att det finns en enighet i hela lagtinget att se över gymnasialstadiet. Vad gäller den kommitté som satt under tidigare utbildningsansvariga Selander så var det en process som inte alls i närheten hade kommit så här långt som den process vi står inför nu, Struktur-07. Det var ingenting som var fullständigt förankrat i lagtingsgrupperna eller i landskapsregeringen.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Det var förstås också ett intressant arbetssätt! Ltl Katrin Sjögren säger att man inte kan köpa grisen i säcken och i det här skedet bevilja pengar till en projektledare. Jag vill säga som så att det är mycket viktigt också för regeringspartierna att slutrapporten blir klar och vad den innehåller. Är det så att inte landskapsregeringen avser att gå vidare med processen, så anställs aldrig någon. Men som vi båda vet finns det inga fler tillfällen under detta år att se till att pengarna finns tillgängliga, utan det är med denna tilläggsbudget som det skall göras, om processen skall gå vidare i höst, så därför är den med nu. Kanske i ett litet tidigt skede, men om man skall gå vidare måste medel ligga i den här tilläggsbudgeten och inte i budgeten i november.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Det är ledamoten Camilla Gunells ansvarsområde. Gunell sitter på hela administrationen och jag upprepar, att vi har inte relevanta fakta från oppositionens sida att ta ställning till i det här skedet. Därför stöder vi inte i det här skedet en projektledare.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

Jag kan inte låta bli att uttrycka min förvåning över ltl Katrin Sjögrens diskussion att Struktur-07 har varit dålig på att informera om hela processen. Som jag ser har ledamoten Camilla Gunell klargjort på ett mycket tydligt sätt hur man har gått tillväga, strukturerat och på vilket sätt man har de olika intressegrupperna. Jag får alltså en känsla av att ltl Katrin Sjögrens kritik inte är trovärdig.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Det är inte bara ltl Katrin Sjögren som framför den här kritiken. Jag skulle ge ett råd på vägen, och det är att ta åt sig kritik!

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Herr talman!

I projekt av det här slaget är det väldigt viktigt att de inte stagnerar utan de måste hela tiden utvecklas. Som jag ser det innebär det att den här processen inte kan stanna upp och därför är det väldigt viktigt att man får en projektledare att arbeta med de här frågorna. Det slutliga resultatet vet vi inte ännu, men det är viktigt att processen inte stannar upp och därför är det förvånande att ltl Katrin Sjögren, som ändå har erfarenhet av skolarbete inom skolnämnden i Mariehamn förhåller sig så väldigt negativ till det;  hon har dock erfarenheter av liknande processer.

 

 

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Jag får bara upprepa att vi har alltid knapphändig information. Det finns väldigt lite att i det här skedet ta ställning till.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé:

Herr talman!

Det här är en intressant tilläggsbudget som landskapsregeringsledamöterna med minister Wiklöf vid rodret har fått ihop. Det är vissa saker som behöver göras, men det finns också satsningar för framtiden, både för skärgård och för landsbygd, men också för unga som gamla, dvs. den täcker de flesta. Framför allt kan man säga att den ger ett hopp om framtiden.

 

En stor utmaning som vi har framför oss är bl.a. jobbet mot drogerna. I ena momentet: Understöd till kommunerna för drogförebyggande arbete och missbrukarvård jobbas det på att effektivera tillnyktring och avgiftning för just narkotikan. Just det området fick oförtjänt mycket kritik i höstas i media, men genom ett oerhört bra samarbete mellan olika instanser börjar vi nu se frukt av det hela.

 

Sjukskötare kommer att få hjälp. Vi kommer att hjälpa Mariehamns stad. Vi ser också en möjlighet till en utveckling av en eventuell tillnyktrings- och avgiftningsenhet om behovet finns. Där har vi en oerhört duktig personal som mer än gärna vägleder oss.

 

Det här är ett redskap för att jobba mot narkotika. Man skall jobba på många olika plan. Det skall störas, det är polisens uppgift, minska på efterfrågan. Här har vi en viktig uppgift, att när de som behöver och vill ha vård skall få vård. Vi skall kunna ha möjligheten att ge dem den. En sak som också är viktig i efterfrågan är tullen, som gör ett mycket bra jobb. Det viktigaste är ändå att jobba med attityderna, och där är det nog var och ens uppgift.

 

Herr talman!

Så har vi det omtalade avloppsprojektet i Lotsbroverket. Jag är jättetacksam för det landskapsregeringen hittills har hjälpt Sund för att få våra pengar. Vi ville ha jättemycket och vi fick nästan så mycket. Att vi inte kunde få allt kan det väl finnas en viss förståelse för och nu hoppas jag verkligen för min del att Sund kommer med och slutför sina åtaganden och att vi eniga ansluter oss till Lotsbroverket. Alla behöver hjälpa till på sitt sätt. Jag har hört att vattenkvaliteten har försämrats i Lumparn och där måste vi alla se vad vi kan göra; då är jag ganska övertygad om att avloppen från bostäderna är en ganska viktig sak. Kan vi göra något åt vattnet så bör vi hjälpas åt tillsammans, men visst är det synd att avloppspriserna blir dyrare om man bor ute i randkommunerna och vill ansluta sig Lotsbroverket. Det rättvisa borde vara att ha samma enhetliga avloppskostnader, men hur man skall göra det har jag tyvärr inget svar på nu – och jag vet inte om jag någonsin kommer att få det. Men vi har så otroligt med kunnig personal inom mitt parti, så kanske jag får hjälp därifrån! Vi vet att avloppskostnaderna skall vara självfinansierade, så man kan inte göra någonting genom skatter heller. Där blir det så att det slår lite fel mellan kommunerna. Det är alltså inte lätt att vara en liten kommun i sällskap med de stora drakarna!

 

Herr talman!

Hälsocentralen i Godby blev ingen billig sak, men det viktigaste där är ändå att vi får ha en hälsocentral med en frisk personal som mår bra.

 

Förprojektering för projektet ”Husbil”. Där kan man verkligen säga att skärgårdsungdomarna är uppfinningsrika och jag måste säga att jag tycker att det här är en genial idé. Jag har hört att det har skämtats om det ena och det andra i bänkarna när man har pratat om det här, men, märk väl, det här är ett projekt som ägs av ungdomar och de har kommit på det själva. Det är ganska viktigt att tänka på när man sitter och småskrattar åt det. Det är viktigt att man ger ungdomar möjlighet att träffas och kunna göra det i samband med vuxna som jobbar med ungdomar. Det är viktigt att ungdomarna har vuxna goda förebilder. Vi måste ändå inse att det är en litet prekär situation med vår skärgård. Och när jag själv var i Åbolands skärgård och träffade på en tidigare praktikant hos fältarna, så sade hon att hon hade fått höra av ungdomar om projektet ”Husbil” och hon tyckte att det var en otroligt bra idé. Det här är faktiskt någonting som är bra.

 

Annat som är bra för ungdomar är Struktur-07, som kommer att ge ungdomarna fler möjligheter till en bättre och rättvisare utbildning. Den kritik som har varit nu  är rädsla för förändring och att det skall bli sämre tror jag snarare är att man inte vill ta det till sig. Ingen här vill försämra, men landskapsregeringsledamoten Gunell var så tydlig: det här är för ungdomarna. Detta görs för att vi skall kunna ge våra barn en god utbildning med större möjlighet till valfrihet. Struktur-07 är gynnsamt och jag ser egentligen inte några förlorare. Ta t.ex. det här basåret och de ungdomar som inte är hundra på att de har valt rätt linjer. Här har de möjlighet att ganska smidigt gå till en annan linje utan att börja om, och det finns fördelar för dem.

 

När det gäller dem som har kritiserat mest är det kanske för att de inte får sin egen vinning för det. Fackföreningarna har haft åsikter om att det här kan bli fel för personalen. Framför allt måste vi se: vad ger det här för ungdomarna? Vi måste kunna se till det.

 

Vidare om utbildning skall det bli intressant med projektet Service och värdskap, som Ålands hotell- och restaurangskola kommer att starta. Det här är ingenting som vi är bortskämda med eller rättare sagt orden ”service och värdskap” är väl ingenting som vi har skämt bort våra turister alltför mycket med! Vi har otroligt fina företagare som har service och värdskap, men vi kan bli bättre och jag tyckte det lät intressant när landskapsregeringsledamoten Wiklöf sade att man kan kvalitetssäkra just i service och värdskap. Det är någonting oerhört viktigt om man skall kunna gå in och ha en sådan sak.

 

När vi ändå pratar om turismen, herr talman, vill jag avsluta med beslutet om att marknadsundersöka golfbanorna, vilket jag tycker att är bra. Visst, jag är för att det skall byggas golfbanor, men vi måste ändå titta hur många vi skall bygga. Skall man vara så tuff och bygga tre eller skall det bli färre? Vad är behovet? För en vecka sedan stod jag här och pratade om ringeffekterna och vilka regionala satsningarna det här blir, det här kan bli en oerhört bra regional satsning. Visst skulle det vara lockande att säga 23 procent och absolut inget mer, men vad händer då? Då vet vi att det inte blir någon golfbana, nej, det blir ingenting, för vad kan vi bygga i framtiden med 23 procents stöd? Det blir mycket vi får stryka ur våra visioner. Då kommer det inte att vara lätt att prata om att vara inom turistnäringen i framtiden. Skulle vi gå in för den linjen helt och hållet tror jag att vi tar död på den näringen, om man går in för 23 procent och inget mer. Ser vi först till marknadsundersökningen och sedan tar vi ställning till hur många golfbanor det blir i framtiden är det viktigaste att alla golfprojekt behandlas lika. Men själv är jag för att vi skall våga satsa om driften kan garanteras.

 

Till sist, herr talman, vill jag tacka regeringen för ett bra jobb och fortsätt gärna så här! Nu händer det saker och det kanske är därför som folk reagerar, för folk är inga vana med det!

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Ltl Göte Winé tar upp Struktur-07 och påtalar att fackföreningarna är skeptiska, men ett råd igen i all välmening. Försök lyssna lite på kritiken! Kanske det finns ett uns av befogenhet i den!

 

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Ja, ltl Katrin Sjögren, skulle du ha varit inne när Camilla Gunell höll sitt anförande så pratade hon om att de har försökt att tillse det och de tittar på de sakerna, så jag tror inte det är så mycket. Vidare pratade också ltl Katrin Sjögren tidigare om individens behov och förutsättningar. Det är där vi skall titta: på den enskilda individen som studerar.

 

TALMANNEN: Talmannen påminner om den korrekta tituleringen.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! Jag kan upplysa ltl Göte Winé om att jag hörde precis vartenda ord, så det behöver han inte vara orolig för!

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman! Vad bra, ltl Katrin Sjögren!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Då har vi alltså fått en tilläggsbudget efter mycket vakande från lantrådets sida. Jag vet inte om det är så att han nu måste vara hemma och sova efter alla vaknätter som han har haft, men jag tycker att det skulle tåla att vara vaken lite till om man ser på resultatet. Man skulle alltså grunna på det här med golfbanor, golfbanors varande eller icke varande till hundraprocentiga stöd vad gäller den samhälleliga insatsen. Nu kommer man nu med en sammanblandning, som jag ser det i alla fall, och det är väl för att alla skall vara glada och nöjda en liten stund framöver, och så rullar man bollen framför sig och väntar på att man skall ta beslut lite senare, när man igen har legat vaken! Man säger alltså att man skall ha det till 100 procent, det är man enig om, och det visar på intention och beslutsamhet säger ledamoten Wiklöf.

 

Men för att några i centern skall kunna leva med det här, åtminstone som jag har uppfattat det, så har man gått in för att man skall göra en marknadsundersökning. Man skall alltså ta reda på om det överhuvudtaget finns förutsättningar för att etablera mera golfbanor på Åland. Det här tycker jag är en bra väg. Det här borde man ha gjort ända från början. Det här borde inte ha varit särdeles svårt att inse från början. Man måste se till att det finns förutsättningar, ta reda på det och finns det inte förutsättningar, så okej, då är det ingen idé att bygga.

 

Nu säger man i tilläggsbudgeten under skrivningen om golfbaneprojektdelen att man skall 500.000 euro för att göra marknadsundersökningar. 500.000 euro! Det är massor med pengar! Ledamoten Wiklöf brukar alltid säga att för gamla människor skall jag säga det i mark, men det är ju en himla massa pengar – 3 miljoner gamla mark! Och man skall bara titta om det finns förutsättningar för att bygga golfbanor. Det är det som man har sagt från talarstolen flera gånger i dag: man skall titta på förutsättningarna för 500.000 euro, sedan tar man beslut och börjar bygga. Å andra sidan är det andra som har sagt att, nej, vi skall göra den här undersökningen för en del av pengarna och för en del av dem skall vi sedan sätta igång med Ämnäs/Godby-banan för det skall man ju göra under 2006! Så vad är det egentligen som gäller? Det här är en viktig fråga för finansutskottet att ta reda på. Vad menar med egentligen med skrivningen? Skall man använda hela summan till marknadsundersökningar eller är det meningen att man också skall börja bygga för den? Det är en viktig fråga för lagtinget att veta vad man tar beslut om, så att man vet om man har varit med och startat igång projektet.

 

Jag tycker att det är bra, speciellt när det gäller Lappobanan, att man nu gör en marknadsundersökning. Den har jag flera gånger varit tveksam till och jag har också fått indikationer därifrån att det kanske inte finns ett så där jättestort intresse för det just på Lappo. och är själva placeringen den optimala med tanke på de inresande som förmodligen kommer mest österifrån? Finns det överhuvudtaget förutsättningar när det gäller arbetskraften och de s.k. kringeffekterna? Det är absolut väsentligt att man tittar på det.

 

En annan sak som jag tycker att är viktig och som vi har reagerat på från de obundnas sida är just Struktur-07. Jag har lämnat in en finansmotion i det ärendet där jag föreslår att summan på 35.000 euro som är upptagen för en projektledare skall utgå, liksom också motiveringen. Jag anser att det är fel att man sätter in en summa pengar och anställer en projektledare i det här skedet när vi de facto inte har mer information än vad vi har. Det har framkommit att inte ens regeringspartierna har det. Det är tydligen Struktur-07-kommittén som sitter på all information. Inte vet oppositionen någonting mera och inte heller har jag fått den informationen från regeringspartierna. I ett replikskifte tidigare med ltl Gun Carlson kunde hon inte heller svara på de frågor som jag ställde utan hänvisade i stället till landskapsregeringsledamoten Gunell. Jag tycker att det här är någonting som vi säkert skulle kunna enas om eftersom det finns så mycket frågeställningar. Det finns också nu en remissammanställning som vi efter många om och men har fått ut; jag tror inte att alla har fått, men jag förstod att det var ltl Danne Sundman som efter samtal med landskapsregeringsledamoten Gunell fick ut sammanställningen. Jag har lite hastigt bläddrat igenom den och där ser man också att det finns mycket frågeställningar, mycket kritik som kommer främst från lärarkåren vid de olika gymnasieskolorna men också från en del direktioner. Man kan notera att t.ex. direktionen för Ålands lyceum, där ordföranden är socialdemokrat, förstås inte är negativ till förslaget. Vi kan också se att Ålands hotell- och restaurangskola, där lantrådets hustru sitter som ordförande för direktionen, inte heller är särskilt kritisk. Annars är man ganska kritisk till hela omstruktureringen.

 

Frågan blir den: Är det så att kan man inte göra ett samarbete mellan de olika skolorna? Måste man göra hela omstruktureringen? Måste man kasta upp alla bollar i luften och samla ihop dem igen i en enda hög? Kan man inte i det skede som det är i dag få igång ett samarbete? Vi vet t.ex. att naturbruksskolan efterlyser flera elever, man vill få upp den utbildning som man har där i dag på en högre nivå, man vill t.ex. att blivande veterinärer, biologer, skall kunna få sin studieförberedande utbildning i naturbruksskolan. I dag är så inte fallet. Men jag förstår; där har man djuren, man har djurhållning, man har jordbruk som man på det sättet kan ta del i och lära sig, för vi vet i dag att många som utbildar sig till veterinärer vet varken fram eller bak på en ko. Det är det som skulle vara en fördel om man har utbildningen där. Men så är det inte i dag. Jag ser inte att det här är en fråga där man behöver göra särskilt stora strukturella förändringar utan det är en omorganisering och naturligtvis ettdera transporterande av elever eller lärarna mellan skolan för att man skall kunna ta del av högre undervisning när det gäller biolog, matematik, fysik och kemi för att ha behörighet att söka vidare till utbildningarna som jag nämnde.

 

Man talar också om dubbelexamen. Först tyckte jag det lät väldigt positivt att man har möjlighet till en dubbelexamen; det har man på många gymnasieskolor i Sverige t.ex.  De facto är det möjligt i dag redan, men väldigt få gör det, man kan gå i t.ex. sociala linjen på yrkesskolan och man kan skriva studentexamen samtidigt. Varför är det så väldigt få som gör det? Ja, jag tror att saken är den att det är väldigt få som orkar ta båda examina. Det är ett tufft jobb att klara av en examen och att man sedan skall göra två samtidigt och dessutom hinna göra någonting annat än att titta ner i läxböckerna hela tiden! Vi skall veta att de framtida ledarna som vi vill ha på Åland eller entreprenörerna behöver annan erfarenhet och annan kompetens än den fackliga. Vi behöver också ha social kompetens, och den får man inte gratis, dels är den medfödd, men dels skall man kunna ha ett utbyte och kunna umgås med folk, och det hinner man inte heller om man skall hålla på och läsa dubbla examina på tre år. Jag tror inte att det där är en så väldigt lätt match.

 

Jag tyckte det var en intressant sak som ledamoten Camilla Gunell tog upp när hon skulle presentera förslaget från Struktur-07. Som hon såg det var det en väldigt viktigt del i att få en organisation att beslutsfattarna skulle få underlag för sina beslut. Det andra var att man skulle få en tydlig ledning, man skulle få en struktur där det fanns en ledning. Det här är ju en styrning av arbetet och organisationen. Det är beslutsfattare och så är det väldigt några få på toppen: ledningen. Det är det som är huvudsyftet, som jag uppfattar det, till att man gör denna strukturförändring. Då frågar man sig: men var kommer lärarna och eleverna in i organisationen? Enligt organisationsmodellen så syns de inte någonstans, enligt dem som har tittat på den, kanske det inte är så många ens i regeringspartierna som har tittat på det egentligen, men den som har tittat på det vet att det finns ingen plats för lärarrepresentanter och elevrepresentanter. Hur skall studeranderåden– varje skola har egna studeranderåd – få inflytande i deras vardag, i elevernas arbete? Det tycker jag är viktiga frågor och de har inte alls diskuterats; däremot säger man att det är viktigt för beslutsfattare och ledning, alltså en styrning av hela utbildningen, det är det som är poängen.

 

En sak som ltl Göte Winé sade var intressant, nämligen att remissutlåtandena var väldigt negativa, framför allt de som kom från fackföreningarna. Det var förstås ganska typiskt att de var negativa. Så uppfattade jag det. Och jag tycker att det är ganska alarmerande om man från socialdemokraternas sida negligerar de fackliga utlåtandena, för enligt mitt sätt att se det i alla fall är det väl just från de olika fackorganisationerna som socialdemokratin har uppstått och då tycker jag att det är märkligt att man på det här sättet nedvärderar och negligerar deras uttalanden. Tvärtom borde man läsa det med väldigt många glasögon på sig så att man för deras talan, om det nu inte är så, som man sade här förut, att det här bestämmer vi, man skall inte lyssna på någon annan, utan man skall tänka själv! Jag tycker att det är viktigt att man lyssnar på människor, man tar del av åsikter och så sätter man in det i sitt ett eget tänkande och bildar sig en uppfattning. Vi sitter här för att vi skall lyssna på folk. Jag tror inte att vi ensamma är klokast nog.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Som vanligt när ltl Gun-Mari Lindholm är uppe så får den ena och den andra sig, oberoende om man är gift med någon eller inte! Meningen med mitt uttalande om fackföreningarna var nog att de remissvar som kom fram gällde lärarnas villkor och man glömde bort att lyfta fram fördelen för de yngre, alltså eleverna. Det är också vuxenstudier med, men jag menar möjligheterna och visionerna för elever att kunna få en bättre utbildning.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Det var bra att ltl Göte Winé förtydligade sitt uttalande. Deras remissutlåtanden lät nämligen väldigt misskrediterande. Att man ger den ena och den andra, vet jag inte om jag vill hålla med om, utan jag försöker analysera det som den och den och den andra har sagt och jag vill försöka se en gemensam linje för att jag skall veta vad jag skall opponera mig emot, vad det är som jag har att förvänta mig av den kommande politiken – och det är ibland lite svårt att se det, skall jag tala om för Winé! Det är lite vinglande hit och dit. Den ena veckan är det på ett sätt, sedan skall någon gå hem och sova och sedan är det på ett annat sätt igen! Om vi 13 här har svårt att förstå, så tänk på alla de andra 26.000 människorna här ute, hur skall de förstå!

 

TALMANNEN: Talmannen påminner om korrekt titulering.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Om man ser det på det här sättet tycker jag att det är helt okej att man diskuterar och debatterar de 30 som är inne, men jag menade att när man sedan börjar ta folk utifrån. Men om jag går tillbaka till varför jag begärde replik så var det att fackföreningarna är jätteviktiga för att bevara och kolla upp de anställdas villkor, och det har de gjort i det här fallet. Vad jag förstod på landskapsregeringsledamoten Gunell har de också tagit del. Men när vi hela tiden kritiserar och inte ser möjligheterna för en stor del av ungdomarna som gynnas, och det tycker jag är synd.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Det var en fråga till som jag glömde bort, nämligen att det här skulle vara en rättvisare utbildning för ungdomarna och där förstod jag inte heller vad ltl Göte Winé menade. Men han kanske kan begära ordet och förklara vad han menade. Jag nämnde olika människor vid namn; jag har sagt tidigare vid dessa tillfällen att direktionerna kommer antagligen inte att vara särdeles kritiska eftersom de är politiskt tillsatta, de speglar regeringen, de är regeringens förlängda arm. Nå, nog skulle det vara lite konstigt, eller hur, ltl Göte Winé, om de politiskt tillsatta direktionerna då helt plötsligt skulle vara i opposition mot regeringen! Det är helt klart att man anammar det som kommer från regeringens sida!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Herr talman!

Som medlem i Struktur-07 vill jag gärna påpeka att vårt utgångsläge i Struktur-07 har varit de tidigare gjorda utredningarna och där man har kommit fram till samma sak: en skola. Jag tycker här att ltl Gun-Mari Lindholm förespeglar att vi inte alls förmår lyssna på olika gruppers åsikter, och det känner jag inte alls igen, för jag upplever att vi har haft en mycket öppen dialog kring det hela och besökt både personal, lärare och elever och diskuterat med dem. Jag tycker alltså att vi har haft ett öppet arbetssätt i arbetsgruppen.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Konstigt vore det annars om man inte tycker att man har arbetat bra! Det brukar inte vara särdeles vanligt att man är självkritisk. Men jag tycker att man skulle kunna vara det lite mera i det här skedet, eftersom det i remissvaren, i media, i olika sammanträffanden med lärare, elever har framkommit att man har uppvisat en otrolig nonchalans vad gäller farhågorna och frågorna samt kritiken som finns mot Struktur-07. Det svarar man ganska nonchalant på från Struktur-07-kommittén. Jag tycker att man borde ta det till sig och värdera det: kunde vi kanske ha gjort det på ett annat sätt eller skall vi ta in det och på vilket sätt skall vi göra det? Men man vill i stället slå det ifrån sig. Så upplever jag det.

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Herr talman!

Visst har det kommit mycket kritik, men det har också kommit mycket positiva saker och det kommer sällan fram i olika insändare och propåer från allmänheten. Vi har upplevt att det finns väldigt många som tycker att reformen är en bra sak, både elever och lärare samt direktioner. Det varierar ganska mycket mellan olika skolor. Jag ser det som en bra möjlighet att göra en skola för framtiden, där man beaktar både näringslivets behov och elevernas möjlighet att utveckla det de vill. Vad gäller dubbelexamen tvingar vi ingen att ta den, men det skall finnas en möjlighet för den som vill göra det.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag vet inte heller var man kan ta del av den feed-back man har fått från näringslivet och om det överhuvudtaget finns en beställning från näringslivet när det gäller en sammanslagning av skolorna på gymnasialstadiet. Det positiva kunde man ha bemött i debatten som vi de facto har haft här i dag, men jag tycker inte att det har kommit fram några positiva sidor. Det kunde inte heller ltl Henry Lindström ge i sina replikskiften. Vilka har de positiva signalerna varit? Man säger att det inte har kommit fram, men nu finns möjligheten att lyfta dem i så fall, om det finns några.

 

En sista sak. Det är ganska intressant att centern nu är med för att göra en centralisering när man annars brukar säga att det skall vara nära, man skall ha regionalpolitik, men nu är det inte så! TALMANNEN: Tiden är ute!  Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Herr talman!

Timmen börjar bli sen, det är ungefär 30 procent av lagtinget närvarande. Egentligen skulle jag vilja ta och dra samma långa ramsa som jag drog för drygt en vecka sedan. Jag fick det stenografiska protokollet på bordet i dag, men jag skall inte göra det. Det var 45 minuter långt och det handlade om näringspolitik, ekonomi, golfbanor, IT-byar och kk-hus. Jag rekommenderar däremot alla lagtingsledamöter att läsa det en gång till, för eftersom alla andra i dag har berömt varandra hur duktiga man varit inom partierna, så måste jag nog berömma mig själv – det är nog ett fantastiskt intressant anförande! Ni borde läsa det en gång extra, jag läste just igenom det.

 

Några punkter skall jag helt kort ta upp i alla fall. Det står så här: ”Vad är det som säger att en satsning på golf är det bästa just nu, eller ett KK-hus? Varför föreslås inte en satsning på ett ishotell som i Jukkasjärvi, en Formel 1-bana, en nöjespark…”.  Kontentan av det är att om politikerna skall styra näringslivets utveckling och vart samhället näringsekonomiskt skall gå, så kommer det att göras satsningar på fel saker. Nu förespråkar man exempelvis tre stycken golfbanor på en gång. Då undrar jag: varför sätta alla ägg i samma korg? Om det är så att man inte längre tror på det åländska näringslivet och bestämmer sig för att utveckla samhället själv, varför kommer man då på tanken att satsa på tre golfbanor? Och 500.000 euro i en marknadsundersökning, nog är det lite skrämmande! Som landskapsregeringsledamoten Wiklöf brukar säga, så att gamla människor skall förstå, så är det fråga om 3 miljoner gamla mark. Nog är det lite underligt! Men, som sagt, jag rekommenderar igen alla lagtingsledamöter att läsa igenom mitt näringspolitiska anförande för det fanns ganska mycket klokt i det.

 

Ett annat problem är dessa dubbla roller som uppkommer när landskapet både är domare, bestämmer reglerna och samtidigt agerar som spelare på marknaden. Jag hade ett ganska utlägg om det också, och det är precis vad man gör nu med Kvarteret iTiden och finansieringen av golfbanorna. Det blir ganska svårt att upprätthålla rättvisa konkurrensvillkor för övriga aktörer i landskapet eftersom samhället i praktiken agerar med skattemedel som eget kapital. Och hur skall landskapsregeringen förhålla sig till eventuellt privata satsningar i framtiden och de privata golfbanesatsningar som har gjorts?

 

Jag vill också ta upp momentet Aktieteckning i bolag 47.03.88 i tilläggsbudgeten. Vi har redan i år anslagit 400.000 euro i budgeten till aktieteckning i bolaget. Nu kommer landskapsregeringen med ett förslag om 1.380.000 till. Det är alltså 1,8 miljoner euro – eller för gamla människor som inte förstår, som ledamoten Lasse Wiklöf brukar säga, 11 miljoner gamla mark. Ålands Industrihus har som mål i sin bolagsordning att inte kräva avkastning på eget kapital och det här året har vi stoppat in 1,8 miljoner euro. Det betyder att vi subventionerar hyrorna i byggnaden med 1,8 miljoner euro, alltså lånebeloppet som skulle bli på 1,8 miljoner, så med 1 procents ränta är det ungefär med 90.000 euro i året som vi subventionerar hyrorna. Då är min nästa fråga: Skall vi göra det till alla som vill ha kontorslokaler i dag? Det är det som jag inte riktigt har förstått. Jag kan förstå tanken när man säger att vi skall satsa på nya företag som skall ha problematiska idéer som ingen vågar hyra lokaler åt, som tanken med IT-byn var från första början, men när man bygger lokaler åt stora banker, rederier och bara i år pumpar vi in 1,8 miljoner euro, alltså 90.000 i året i subventioner på räntan, så blir det lite fel, vi går in på en farlig stig om vi tänker bygga landskapet Åland med de här visionerna i framtiden. Jag tror inte på det här. Därför har jag också skrivit en finansmotion som kommit på bordet i dag och som går ut på att projektet skall finansieras privat och det skall tas fram klara kriterier för företag som skall få tillgång till dessa subventionerade offentligt ägda lokalerna. Enligt samma regelverk bör också befintliga lokaler i Kvarteret iTiden säljas ut till hyresgästerna som inte uppfyller kriterierna. Det är kontentan av motionen.

 

Det var ungefär det här som jag ville ta upp. Jag skall inte gå in på frågan om flyget. Jag hade en lång debatt om det för någon månad sedan, det tjänar ingenting till och, som sagt, rekommenderar jag er att läsa stenografiska protokollet som blev utskrivet i dag, så har ni mycket matnyttigt och så kan vi ta en diskussion.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Det måste föreligga ett missförstånd! Här relaterar man de anslag som finns för golfbanorna och säger att det skall gälla en upphandling. Nej, det står uttryckligen att vi skall göra en marknadsundersökning i det här avseendet och upphandla en sådan. Men det står också att vi skall starta bygget i Godby/Ämnäs 2006. Dessutom torde det stå klart att markfrågorna i de aktuella skärgårdskommunerna inte är lösta. Det finns en hel del att göra om den här processen skall vidare, så inte är det bara de här pengarna som skall avsättas för marknadsundersökning, den saken är alldeles klar. Hur skall vi göra med de privata som kommer och vill bygga eller satsa pengar? Vi skall stöda dem till 100 procent, men med 23 procent! Det är det som är problemet. Så skulle vi ha gjort här också om det hade funnits någon som hade byggt, men det finns ju inte! TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Herr talman!

Ledamoten Lasse Wiklöf är en vältalig man som på något sätt försöker försvara en satsning av en marknadsundersökning på 500.000 euro som jag tycker att är helt horribel. Det står i tilläggsbudgeten 500.000 euro! Vi vet också vilket dilemma det har varit för landskapsregeringen de sista månaderna att försöka komma fram till någon gemensam ståndpunkt i den här frågan och därför är det väl lite kryptiskt. Om jag hinner med att poängtera för landskapsregeringsledamoten Wiklöf att han också i marknadsundersökningen borde ta med när han begär anbud – hoppas han inte bara väljer en konsult att göra den utan att den går ut på anbud – och sätta det i relation till de andra banorna som finns, man borde också utreda deras möjlighet att verka efter en eventuell konkurrens av tre andra banor. Det är ganska viktig fundering som man borde göra.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Än en gång, kära ledamoten Karlström! Det är inte så att de här pengarna allenast är avsatta för den aviserade objektiva marknadsundersökningen. Det är mera som skall uträttas för dem, vilket torde framgå av texten, om man läser den. Om man startar ett bygge t.ex. 2006, så är det sannolikt att det kommer att kosta någonting, eller hur, eftersom slutsumman är vida större än det? Ute i skärgården, i Föglö, är inte landskapets förhållande till eventuella markägare reglerat; det gäller inte heller för Lappo, det är inte klart!

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Herr talman!

Återigen, om man är beredd att satsa en enormt stor summa pengar i marknadsundersökning med den inställningen att man skall bygga, så tycker jag att man skulle var karl nog för sin hatt och hoppa över den biten och ta det beslut som man anser vara rätt att göra direkt i stället för att återigen locka in lagtinget i någon sorts konstig debatt där det efter sex månader eller ett år kommer ett beslut som säger, men, ni har redan tagit ett beslut om 200.000 eller 500.000 euro där ni har godkänt att vi skall gå vidare och börja bygga, och nu har vi redan satsat så pass mycket pengar att vi inte kan låta bli! Det har hänt många gånger förut, titta på kk-huset, där man satte ett tak på 15 miljoner och man har redan använt 2 miljoner i projektering! Man försätter lagtinget i ett färdigt beslutat projekt som det sedan inte går att backa ur.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Herr talman!

Vad ankommer på min egen person kommer jag inte att satsa ett penni på någonting som inte skall göras, om det är så. Vi har varit med om i det här parlamentet och i den här regeringen att saker och ting också har gått i besparing om det inte har blivit någonting. Jag sätter inga pengar på någonting som inte skall utföras. Men att pengar nu är anslag vittnar om landskapsregeringens ambition och vilja att faktiskt försöka få någonting till stånd. Jag är utled på det eviga degtrampandet där vi gör allt från visst håll för att desavouera möjligheter till utveckling i vårt samhälle. Någon gång måste vi också komma till beslut!

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Herr talman!

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf säger att ambitionen är satt eftersom beloppen finns i tilläggsbudgeten. Således är det landskapsregeringens högsta önskan att förverkliga tre golfbanor på Åland enligt vad jag förstår ledamoten Lasse Wiklöf. Det tycker jag är ett horribelt sätt att hantera skattebetalarnas pengar. Sätt inte alla ägg i samma korg, kom med lite större visioner och idéer om det är så att man från politiskt håll vill utveckla det åländska näringslivet! Jag vill inte se det. Är det ingen som är beredd att gå in och satsa på golf, så skall det inte byggas någon golfbana, då skall det satsas på någonting annat, då skall det ges möjligheter för folk att komma på egna idéer som man vågar tro på och sätta sitt hus, hem och sin familj bakom. Jag stöder inte landskapsregeringens sätt att gå in och stöda tre golfbanor.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Jag hör att ltl Fredrik Karlström säger det! Men vi har faktiskt undersökt de alternativa möjligheter som har stått till buds! I ett fall fanns det en intention att man skulle gå ut och delta från det privata näringslivets sida. Det handlade om att man ville agera bank och vara med och finansiera projektet, men att ha en tryggad avkastning. Vi har i många sammanhang varit med och diskuterat olika former och lösningar och vi har alltid kommit fram till att vi skall stå som garanten i slutändan för hela alltihopa. Det blir ingenting om vi skall följa den privatekonomiska vägen, det blir ingenting! Och det är klart att om det är det som är lagtingets ambition, då är det lätt att säga nej! Men vi tycker att det finns skäl att göra någonting på det här området och därför tänker vi, åtminstone så länge vi har förmågan att kunna försöka påverka, göra vad vi kan.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Herr talman!

För mig är det rysligt enkelt. Är det så att det inte finns privat näringsliv som är villigt att gå in och satsa, så skall inte landskapsregeringen göra det heller och då får man helt enkelt ta det beslutet och säga att, okej, vi kan inte utveckla hela samhället själva, vi måste ha draghjälp av dem som är entreprenörer och sätter ner 18 timmars dagar på att få någonting förverkligat och få det bra; då skall inte landskapsregeringen göra det. Då kan det hända att det kommer att dröja ett år eller två och sedan visar de sig att det finns driftiga människor som vågar tro på sina idéer och som kanske kan förverkliga stora satsningar med 23 procents stöd. Det kommer inte att komma så länge landskapsregeringen betalar 100 procent, det kan jag garantera! Man biter sig själv i svansen genom att gå in för den här lösningen just nu. Om fem år kommer nästa stora satsning att behöva göras av landskapsregeringen för det finns inget privat som kommer att göra det – man vet att väntar man tillräckligt länge så öppnar landskapsregeringen plånboken!

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Herr talman!

Den här regeringen, om någon, är medveten om att det som har basunerats ut ofta i offentligheten om det riskvilliga privata kapitalet i det åländska samhället inte står till buds. Det är mycket snack men dessvärre lite handlingskraft! Och jag beklagar det därför att den här regeringen har inte gjort något annat än att hela tiden in tills nu försökt anstränga sig för att få just denna privata finansiering som ltl Fredrik Karlström talar för. Det är också vår innerliga vilja. Som socialdemokrat har jag aldrig arbetat för att produktionsmedlen skulle överföras i samhället ägo. Det är en besvikelse för mig, men jag ser att det är enda vägen, och det ser hela regeringen, om någonting skall hända. Tyvärr beklagar jag det, men det är den bittra sanningen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendena remitteras till finansutskottet.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 4:

 

Kulturutskottets betänkande nr 3/2005-2006 angående ändrade bestämmelser om studentexamen. (FR 12/2005-2006).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs betänkandets motivering för enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.

 

Föreläggs det i betänkandet ingående klämförslaget för godkännande i enda behandling. Begärs ordet? Klämmen är godkänd.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Ärendena 5, 6, 7, 8, 9 och 10 avförs från dagens lista och upptas för behandling vid plenum den 21.4. Antecknas.

 

Föredras för remiss ärende nr 5:

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om införandet av namngivna trafikplatser. (HM 28/2005-2006).

 

Föredras för remiss ärende nr 6:

 

Ltl Åke Mattssons m.fl. hemställningsmotion angående nya utrymmen för polisen. (HM nr 40/2005-2006).

 

 

Föredras för remiss ärende nr 7:

 

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion angående ringväg Geta-Hammarland. (HM nr 53/2005-2006).

 

Föredras för remiss ärende nr 8:

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om förprojektering av ny elkabel till Finland. (HM 36/2005-2006).

 

Föredras för remiss ärende nr 9:

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående redogörelse över projekteringskostnader(HM nr 52/2005-2006).

 

Föredras för remiss ärende nr 10:

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om näringsstöd för butiksinredning. (HM 34/2005-2006).

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsregeringens framställning angående ändring av bestämmelserna om vissa avdrag vid kommunalbeskattningen. (FR 17/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling vid plenum fredagen den 21.4.

 

Landskapsregeringens redogörelse enligt 32 § lagtingsordningen för tiden 1 november 2004 - 31 oktober 2005. (RS 1/2005-2006).

 

Ärendet upptas till behandling vid plenum måndagen den 24.4.

 

Lagtingets nästa plenum är fredagen den 21 april kl. 9. 30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.17.20).

 

 

 

 

Originalfil