Plenum den 19 december 2005 kl 13.00

PLENUM den 19 december 2005 kl. 13.00.  

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Torbjörn Eliasson, ltl Peter Grönlund och ltl Veronica Thörnroos).

27 lagtingsledamöter närvarande.

Om befrielse från dagens plenum anhåller ltl Torbjörn Eliasson på grund av arbetshinder samt ltl Peter Grönlund och ltl Veronica Thörnroos på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Finansutskottets betänkande nr 3/2005-2006 angående budget för landskapet Åland 2006. (FR 4/2005-2006 jämte finansmotionerna nr 1-82/2005-2006).

 

Ärendet bordläggs till plenum den 20.12. Godkänt.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 2:

 

Finansutskottets betänkande nr 4/2005-2006 angående ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna. (LM 1/2005-2006).

 

Ärendet bordläggs till plenum den 20.12. Godkänt.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 3:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 2/2005-2006 angående ändring av renhållningslagstiftningen. (FR 3/2005-2006).

 

Ärendet bordläggs till plenum den 2.1.2006. Godkänt.

 

 

Föredras ärende nr 4:

 

Val av fyra landskapsrevisorer och två ersättare för dem för finansåret 2006. (V 5/2005-2006).

 

Enligt bestämmelserna i 3 och 4 §§ landskapslagen om landskapsrevisionen skall före finansårets ingång för finansåret 2006 väljas fyra landskapsrevisorer jämte två ersättare för dem. Inom föreskriven tid och i behörig ordning har till kansliet inlämnats endast en kandidatlista för valet. Listan upptar följande namn:

 

Ordinarie revisorer: Magnus Lundberg, Birgitta Gustavsson, Eva Törnroos och Runa-Lisa Jansson

 

Ersättare: Folke Karlsson och Rolf Granlund.

 

Eftersom endast en kandidatlista i inlämnats verkställs enligt 68 § arbetsordningen ingen särskild valförrättning.

 

Talmannen förklarar därför de på kandidatlistan upptagna fyra kandidaterna valda till landskapsrevisorer för finansåret 2006, nämligen

 

Magnus Lundberg, Birgitta Gustavsson,  Eva Törnroos och Runa-Lisa Jansson.

 

Till ersättare för dem förklaras de två följande på listan upptagna kandidaterna, nämligen

Rolf Granlund och Folke Karlsson.

Antecknas.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 5:

 

Näringsutskottets betänkande nr 7/2004-2005 om höjning av totalbeloppet av de allmänna landskapsgarantierna till näringslivet. (FR 17/2004-2005).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs lagförslagets motivering för godkännande i enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras ärende nr 6:

 

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Brage Eklunds enkla fråga angående Ålands rätt att föra talan i EU-domstolen. (EF 2/2005-2006).

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten. För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga 3 minuter.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

Finland kommer enligt uppgift inte att försvara den åländska försäljningen av snus inför EG-domstolen vilket innebär att Åland med största sannolikhet redan på förhand är dömt att förlora målet. Åland har alltså på förhand bedömts skyldig och skall enligt självstyrelselagen i sista hand ansvara för utdömda EU-böter.

 

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:

 

Hur tänker landskapsregeringen agera i framtiden för att en sådan situationen inte skall upprepas, där Åland kan bli ålagt EU-böter men inte har möjlighet att försvara sitt ställningstagande.

 

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Att vi inte får föra vår egen talan vid EG-domstolen är ett av flera grundläggande problem med Åland i EU. Hur EG-domstolen kommer att förhålla sig till vår självstyrelse och våra traditioner kommer att ha en avgörande betydelse för hur ålänningarna ser på EU-medlemskapet i framtiden och också för hur vi politiskt kommer att hantera godkännandet av grundfördraget.

 

För att återkomma till lagtingsledamotens fråga, dvs. hur landskapet tänker agera i framtiden för att en sådan här inte skall upprepas, där Åland kan bli ålagt EU-böter men inte har möjlighet att försvara sitt ställningstagande.

 

I dagens läge vet vi för det första inte hur EG-domstolen kommer att beakta landskapsregeringens utlåtande över kommissionens stämningsansökan i snusärendet. EG-domstolen kan pröva landskapsregeringens argumentation och torde i teorin även kunna ge en friande dom, trots Finlands medgivande.

 

När det gäller böter bör man komma ihåg att landskapet inte kan åläggas EU-böter vid en första behandling i EG-domstolen. För att så skall ske bör kommissionen påbörja en ny rättsprocess efter en fällande dom och då bör EG-domstolen fastställa att den första domen inte har följts. I dagens läge är det till viss del oklart om hur EG-domstolen kommer att pröva landskapets argumentation i ärendet. Snusärendet är i många avseenden ett särfall. Det är beklagligt att landskapets rätt att försvara sig inte har prioriterats högre. Från landskapets sida har vi hävdat att Finland mycket väl kan bibehålla sin ståndpunkt att snus skall vara förbjudet i Finland men ändå acceptera att Åland med egen jurisdiktion, egen garanterad internationell rätt, ett annat språk, sin speciella historia, egen kultur och tradition skall få behålla den.

 

Landskapsregeringen kan inte ge några garantier för att detta inte kunde ske på nytt eftersom både gemenskapsrätten och självstyrelselagen möjliggör det.

 

Det finns två huvudsaklig sätt att garantera att detta aldrig sker på nytt. Antingen ändras gemenskapsrätten eller annars självstyrelselagen. När det gäller gemenskapsrätten har landskapet konsekvent påtalat behovet av att landskapet skall få talerätt vid EG-domstolen. Andra alternativet att ändra självstyrelselagen så att Finlands ställningstagande i ett fördragsbrottsärende som rör Åland skall basera sig på landskapsregeringens ställningstagande. Detta förslag har framförts i den arbetsgrupp som har behandlat den konstitutionella fördragets förhållande till självstyrelselagen. Landskapet reserverade sig mot betänkandet på denna punkt. För att komma vidare i det här ärendet behöver de politiska relationerna utvecklas. Skall EU få ett nytt grundfördrag som skall godkännas av Åland kommer det, som jag ser det, att krävas många förhandlingar där vår position gentemot EU måste stärkas.

 

När det gäller att få till stånd en ändring i gemenskapsrätten och verka för att få talan inför EG-domstolen har landskapet ett gemensamt intresse med andra lagstiftande regioner inom EU. Här gäller det att landskapet skapar kontakter och bildar nätverk som i förlängningen kan verka för att en sådan här ändring kommer till stånd.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

Finland har via Nationernas Förbundsråds beslut inklusive Ålandsöverenskommelsen 1921 förbundit sig att garantera Ålandsöarnas befolkning bevarande av dess svenska språk, kultur och lokala traditioner. Dessa löften innebär att Finland garanterade att bevara och säkerställa bl.a. våra traditioner. Med dessa garantier har Finland erkänt att Åland förutom svenska språket har en egen kultur och lokala traditioner.

Mot bakgrund av detta är det ytterst anmärkningsvärt att Finland inför EU inte kan erkänna att det finns två lagstiftande parlament och minst två olika kulturer och traditioner inom landets nuvarande gränser.

 

Anser landskapsregeringen att Finlands agerande ifråga om den åländska snusföräljningen svarar mot de utfästelser som landet iklädde sig inför det internationella samfundet i Genéve 1921?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Jag skall börja med att säga att Finlands svaromål är ett resultat av en process där Åland också har varit med och påverkat. Från att ha varit ett dokument där Finland bifaller kommissionen och endast bilägger landskapets åsikt har det i alla fall utvecklats till ett dokument där Finland i sitt svaromål lyfter fram att Finland inte har rättsliga instrument att påverka landskapets lagstiftning och där man också trycker på vikten av att man vid domstolsavgörandet också ser till att den åländska bilagan är översatt till sådana språk så att alla kan ta del av dem. Det här får man i alla fall se som en liten framgång; vi har varit med och vi har tryckt på och påverkat den delen av materialet.

 

Men vi är inte alls nöjda med det sätt som man har bemött ärendet. Vi har, som sagt, konsekvent framfört att vi tycker att Finland gott och väl kunde ha bibehållit sin egen ståndpunkt, eftersom man i tidigare mål också har biträtt att snuset skall förbjudas, men ändå hade man haft världens chans här att erkänna Åland och säga att vi har inom Finland två jurisdiktioner, den ena har snuset godkänt medan den andra har det förbjudet och att det är helt okej eftersom vi har helt olika historia, olika traditioner, olika språk osv. Men den linjen har man från Finlands sida inte valt att följa.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

EU avser att förbjuda försäljningen av snus inom EU. Sverige har fått ett undantag från förbudet med hänvisning till snusets långa tradition i Sverige. Samma argumentation kunde ha använts från Finlands sida för att försvara Ålands åsikt och tradition vad gäller snuset. Den åländska snusanvändningen tillhör kategorin svenska traditioner, men Finland har nu meddelat att man inte har för avsikt att försvara denna åländska traditionen utan har gått med på att förbjuda snuset inom EU.

 

Eftersom Åland inte har egen talerätt inför EU kommer vi inte att kunna försvara oss på ett adekvat sätt. En ytterligare komplikation är att majoriteten av Ålands lagting genom revidering av självstyrelselagen påtagit sig att stå för eventuella EU-böter ifall man bryter mot EU:s lagar. Alltså, man kan begå ett brott, bli åtalad och dömd, men får inte försvara sig.

 

Risken att vi i framtiden kommer i ett likartat läge är uppenbart. Åland och Finland har olika åsikter och Åland har ingen möjlighet att försvara sig inför EU. I samband med självstyrelselagsrevisionen sade en majoritet i lagtinget att EU-böterna aldrig skulle bli något problem. Betyder det att man varje gång kommer att göra en lagändring för att slippa böter?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

För det första vill jag påpeka att ärendet ännu inte är avgjort av EG-domstolen och det är EG-domstolen som avgör ärendet och det skall bli mycket intressant att se om EG-domstolen fäster någon betydelse överhuvudtaget vid vår självstyrelse eller om det är det, som vi befarar, att man bara känner nationerna och tar hänsyn till dem.

 

I övrigt kommer landskapsregeringen i det längsta att undvika böter. Men vi anser att det behövs en bedömning i EG-domstolen för att man skall ha helt klart för sig vad bedömningen är av detta ärende. Efter det att vi har fått en dom tar vi ställning.

 

Politiskt gäller det i talerättsfrågan att vara uthållig och enigt arbeta för att påverka gemenskapsrätten, dvs. att få EU att godkänna lagstiftande regioner. Vi måste, om det här långsiktigt skall fungera, få talerätt. Det här kan vi göra dels genom gemenskapsrätten men också genom att kämpa för en självstyrelselagsändring som kan ge oss möjligheten att när ett ärende berör unikt Åland är det Ålands landskapsregerings utlåtande som skall utgöra grund när Finland skickar in det. Vi fortsätter att arbeta i den här riktningen.

 

Vi har så småningom grunddraget framför oss och jag tycker att det är viktigt att vi tar vara på det tillfället och trycker på i de förhandlingarna att vi måste få rätt till tala.

TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsregeringens framställning angående ändring av viss trafiklagstiftning i landskapet Åland. (FR 6/2005-2006).

 

Landskapsregeringens framställning angående ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon. ((FR 7/2005-2006).

 

Framställningarna upptas till behandling vid pelnum den 2.1.2006.

 

 

Ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål angående upphandling av ambulanshelikoptertjänster. (S 1/2005-2006).

 

Meddelande om när landskapsstyrelsens svar på spörsmålet avges eller om att landskapsregeringen inte avser att besvara spörsmålet kommer att lämnas senare. Svaret skall dock avges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet avlämnades av talmannen till landskapsregeringen den 14 december.

 

Ltl Danne Sundmans enkla fråga angående flyttbidrag till Ålands fredsinstitut r.s. (EF 3/2005-2006).

 

Svar på frågan skall avges inom tio dagar efter det att landskapsregeringen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras skall landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och om orsaken till att svar inte ges.

 

Lagtingets nästa plenum är i morgon den 20 december kl. 9.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.13.20).

 

Originalfil