Plenum den 19 december 2011 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 19 december 2011 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Meddelanden. 1

Bordläggning. 1

1    Budget för landskapet Åland 2012

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2011-2012)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2011-2012)

Budgetmotionerna nr 1-16 (BM 1-16/2011-2012)

Föredras. 2

2    Val av fyra landskapsrevisorer och två ersättare för dem för finansåret 2012

(V 18/2011-2012)

Remiss. 2

3    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2011

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2011-2012)

Andra behandling. 15

4    Överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2011-2012)

Andra behandling. 15

5    Bostadssparpremie

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2011-2012)

För kännedom... 17

6    Tillstånd för radio- och televisionssändning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2011-2012)

7    Användande av belysning vid jakt

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2011-2012)

Plenum slutar. 17

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering 29 ledamöter är närvarande.

Lagtingsledamoten Anders Englund anhåller om ledighet från plenum den 19-20 december på grund av deltagande i SLC:s styrelsemöte i Helsingfors. Beviljas.

Meddelanden

Talamanskonferensen meddelar att den preliminära tidtabellen för behandlingen av finans- och näringsutskottets betänkande. Diskussionen inleds i morgon klockan 9.30 fram till att debatten är slut. Omröstningarna hålls under onsdagen den 21 december. Antecknas.

Bordläggning

1        Budget för landskapet Åland 2012

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2011-2012)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2011-2012)

Budgetmotionerna nr 1-16 (BM 1-16/2011-2012)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 20 december 2011. Godkänt.

Föredras

2        Val av fyra landskapsrevisorer och två ersättare för dem för finansåret 2012

(V 18/2011-2012)

Enligt bestämmelserna i 3 och 4 §§ i landskapslagen om landskapsrevisionen ska fyra landskapsrevisorer samt två ersättare för dem väljas före finansårets ingång.

Endast en kandidatlista för valet har lämnats in till kansliet inom föreskriven tid och i behörig ordning. Listan innehåller följande namn: Ordinarie revisorer: Sven-Anders Danielsson, Tuula Mattsson, Johan Jansson och Anette Holmberg-Jansson. Ersättare: Erica Scott och Solveig Jansson.  

Enligt 86 § i arbetsordningen tillåts diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion. Ingen diskussion.

Eftersom endast en kandidatlista lämnats in verkställs enligt 96 § arbetsordningen ingen särskild valförrättning. Talmannen förklarar därför de fyra första kandidaterna på kandidatlistan valda till ordinarie landskapsrevisorer för finansåret 2012.  De två följande kandidaterna på listan förklaras valda till ersättare för dem. Antecknas.

Remiss

3        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2011

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman, ärade lagtingsledamöter! Ni har på ert bord nu en andra tilläggsbudget år 2011 och det är en så kallad städarbudget. Det positiva med den är att det är ett nettoplus, vilket det är tack vare att vi har fått 2 874 000 euro mera i avräkning för 2011. Skattepengarna är hittills 193 927 000 euro som vi får det här året

Trots att det är en så kallad städarbudget finns det ändå några moment här som jag närmare vill redogöra för och som de facto har koppling till de större politiska frågorna som diskuteras just nu.

För det första är det finansieringsstöd till kommunerna och kommunen Sottungas ansökan om understöd, för det andra är det återkraven när det gäller stöden till ITiden och för det tredje är det återvinningsprocessen när det gäller Skarvenprojektet.

Fru talman! Angående ändringen av skrivningen när det gäller finansieringsstöd till kommunerna så orsakas det av att finns en ansökan, och har funnits under en längre tid, från Sottunga kommun om att erhålla stöd från landskapet, utgående ifrån att deras likvida situation håller på att bli ohållbar. Man har slut på pengarna vid årsskiftet. Orsaken till detta är att man har fått betydligt större kostnader när det gäller äldreomsorgen.

I den ordinarie budgeten för 2011 finns 180 000 euro upptaget för samarbetsunderstöd eller särskilt stöd till kommunerna. Bedömningen inom finansavdelningen och landskapsregeringen är att när man ser på Sottungas situation så uppfyller de inte de kriterier som finns för att ge vare sig samarbetsunderstöd eller särskilt understöd.

Det är därför som vi kommer hit till lagtinget med en förändrad skrivning i motiveringen som möjliggör att ge ett så kallat likviditetslån till Sottunga kommun för att de ska klara sin för akuta situation här vid årsskiftet och i början av nästa år.

Vi skriver i framställningen att likviditetslånet kan längre fram eventuellt omvandlas till ett direkt stöd när vi har fått tid att tillsammans med Sottunga kommun och eventuellt andra berörda parter att diskutera en långsiktig hållbar lösning. Det här är ett sätt att lösa den akuta situationen, utan att för den skull binda upp oss ännu för någon långsiktig lösning.

Vi har fört diskussioner med kommunen, de har visat en väldigt stor vilja att komma till mötes och de gör allt vad de kan för att själva också hitta lösningar på sin ekonomiska situation.

Det finns inte några mera pengar föreslagna i det här förslaget, men däremot en ändring i motiveringen som möjliggör att lösa Sottungas akuta situation.

Fru talman! Det andra gäller återkraven för ITiden. Vi tar i budgeten upp totalt 7 785 000 euro fördelat på 5 830 000 som återkrav och 1 927 000 euro som ränta. Det här orsakas av att den juridiska processen har lett fram till att landskapsregeringen har ansett sig tvingad att verkställa återkravet. Man har sänt de här fakturorna till bolaget ITiden. Vi har också sett oss tvungna att ta upp det i föreliggande tilläggsbudget.

I verkligheten pågår för tillfället en försäljningsprocess. Bolaget Ålands Industrihus gör allt vad de kan för att till bästa möjliga pris försöka sälja ITiden och på det sättet kunna komma till mötes så att vi får en slutlig lösning på den här processen. Det finns mycket som man kan säga om det här projektet och kanske bör säga men i det här sammanhanget så vill jag hänvisa till att vi gärna ger mera information i samband med utskottsbehandlingen av det här betänkandet. Vi är naturligtvis fullständigt öppna med alla alternativ och problem som vi diskuterar och arbetar med i samband med det här projektet.

Fru talman! För det tredje är det återvinningsprocessen när det gäller Skarvenprojektet. Det finns fastslaget att landskapet bör få tillbaka 1 837 500 euro plus ränta 72 472 euro. Men för att kunna fullfölja den processen krävs ytterligare 100 000 euro för att säkerställa att landskapet kommer i åtnjutande av de här pengarna. Det är en totalkostnad på 145 000 euro, men det finns i viss mån tillgängliga medel på trafikavdelningen för detta.

Fru talman! Det här var de tre stora frågorna som man berör i den här tilläggsbudgeten. Sedan finns det också naturligtvis ett flertal andra frågor där det är plus och minus, såsom det alltid brukar vara vid årets slut.

Jag står gärna till tjänst med ytterligare information om ni önskar det här i salen och det gör säkert de som är ansvariga för respektive avdelning också, tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har samma uppfattning som finansministern att Sottunga kommun har gjort och gör en hel del för att själva balansera sin ekonomi. Det är ett ganska stort steg för en kommun när man går in för att man ska avstå från att tillsätta en tjänst som kommundirektör utan man ska istället sköta sysslorna på annat sätt och möjligen också i framtiden upphandla de tjänsterna av en annan kommun.

När finansministern säger att kommunen inte uppfyller de kriterier som ställs för att kunna få ett särskilt understöd, då blir frågan i det här skedet; vilka är dessa kriterier, var och i vilket beslut har man motiverat sig? Det bör man rimligen ha gjort i ett avslag till kommunen. Vilka är kriterierna och motiveringarna för att man inte uppfyller kriterier för särskilt understöd?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! För det första måste jag säga att jag blir lite förvånad att få den frågan från den tidigare finansministern som har haft det här ärendet liggandes på sitt bord ett antal månader utan att själv ha tagit beslut i frågan. Vi i den här landskapsregeringen har, efter en ganska kort tid, tagit tag i det här och kommit med ett förslag till tilläggsbudget och ändringar av motiveringen för hur man ska kunna tillmötesgå Sottunga kommuns ansökan på ett sätt som är principiellt hållbart. Därför att de kriterier, som man har använt på finansavdelningen när det har gällt att dela ut särskilt understöd, bygger på kommunens ekonomiska situation och vilken soliditet man har i kommunen. Sottunga kommun är egentligen inte skuldsatt, men samtidigt har de heller inte en sådan ekonomi att de kan skuldsätta sig i någon högre grad med tanke på deras ringa skattekraft. Utgående från det så har vi sett att det är bäst att föreslå likviditetslån i det här skedet och sedan se på en mera långsiktig lösning.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det finns inte något konstigt i att jag som tidigare finansminister ställer frågan. Sottunga kommun lämnade in en ansökan om särskilt understöd. Finansavdelningen begärde kompletteringar till ansökan som de fick in i slutet av oktober, någon vecka före valet. Efter att kompletteringarna hade kommit in så var tanken den att det här förmodligen nog ligger inom ramen för den lagstiftning som finns som kan ge utrymme för särskilt understöd. Det är ingenting konstigt i det.

Det konstiga i det här förslaget som ligger nu är att man frångår helt och hållet de lagar som finns till för att reglera finansieringen mellan landskapet och kommunerna och öppnar upp ett helt nytt system istället. Man går in för lån som ligger på sidan om den lagstiftning som finns, istället för att använda sig av de lagar som finns.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Verkligheten är ju att det är precis tvärtom. Genom att göra på det här sättet så följer vi de kriterier som finansavdelningen och landskapsregeringen, som ltl Perämaa själv har suttit i tidigare, har följt när man har gett ett så kallat särskilt understöd till kommunerna.

Skulle vi gå in och använt det i det här fallet också rakt av, så skulle vi ha brutit den principen. Jag anser att vi då skulle kunna komma ut på svag is. Man kan väl utgå ifrån att Sottunga knappast är den sista kommunen som kommer att ha ekonomiska bekymmer framöver. Då är det väldigt viktigt att det beslutsfattande som vi använder oss av i landskapsregeringen bygger på vissa principer som är hållbara också i andra fall. Därför gör vi på det här sättet. Vi försöker vara tillmötesgående på det sättet och lösa deras likvida problem. Vi ska också fortsätta diskussionen för att hitta en långsiktig lösning med Sottunga i ett större sammanhang. Hoppeligen medför det att de här kan omvandlas till ett direkt stöd sedan i ett senare skede.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag tänkte ställa precis samma frågor, men jag tycker ändå att det är lite oklart.

Finansminister Nordlund säger att man har valt att bevilja likviditetslån för att det inte uppfyller kriterierna för understöd. Jag hoppas att finansministern kan redogöra lite tydligare på vilket sätt det inte uppfyller kriterierna? För det är ju ändå ett understöd enligt särskild prövning, som vi pratar om.

Jag tycker att det är bra att man ifrån landskapsregeringens sida är restriktiv och inte bara delar ut pengar till höger och vänster. Jag tycker att Sottunga verkligen har gjort vad de kan. Problemet är att de är för få för att bära kostnaderna t.ex. för åldringsvården. Jag tror att både centern och vi ifrån Ålands Framtid menar att man också när det gäller åldringsvården borde ha ett kostnadstak på samma sätt som man har för missbrukarvården. Är det någonting som man överhuvudtaget har diskuterat? Jag får lite den känslan när finansminister Nordlund säger att man har brutit mot en princip om man skulle ha gett det här understödet. Vilken princip och på vilket sätt har man brutit mot de här kriterierna? Det måste kunna förklaras lite tydligare.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Det korta svaret är att Sottunga inte är skuldsatt idag. Däremot är man utan pengar, utan likvida medel för att betala ut löner och räkningar som kommer t.ex. från De Gamlas Hem vid årsskiftet. Om man ska följa de kriterier som tidigare har använts på finansavdelningen och i landskapsregeringarna så då uppfyller inte Sottunga i dagsläget dessa kriterier, det är verkligheten. Däremot är verkligheten också den att man är utan pengar och då måste man helt enkelt hjälpa Sottunga.

Vi har som målsättning att alla kommuner, oberoende av var man befinner sig på Åland, ska ha likvärdig rätt till basservice. Speciellt när det gäller äldreomsorgen, vilket det här de facto handlar om, så ska man kunna förvänta sig att man får en likvärdig behandling oberoende om man råkar vara i Sottunga, Mariehamn eller Jomala.   

Vi löser det här akut nu, men vi kommer att återkomma till mera långsiktiga lösningar i samarbete med Sottunga och andra kommuner.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag råkar ha Tidningen Åland här, det står att de kan betala lönerna i december men sedan är pengarna slut. Om man inte är skuldsatt så visst kan det säkert ligga någonting i det. Å andra sidan så tror jag att finansminister Nordlund och jag förstår att man inte kan låna pengar till att betala löner. Det fungerar inte helt enkelt.

Jag hoppas och tror att man från regeringens sida lite försöker komma ifrån den här byråkratin, som finansministern hänvisade till, utan att man faktiskt går igenom det här riktigt noggrant. Har Sottunga gjort allt som de kan, har de vänt på alla ekonomiska stenar som de kan vända på? Jag tycker att de har gjort det. Tycker finansministern detsamma så då borde man kunna komma till mötes lite. Det handlar ändå om en viss solidaritet här på Åland. Enligt mitt förmenande har inte Sottunga själv bidragit till att de har hamnat i den här ekonomiska sitsen. De är helt enkelt för få och då måste man göra någonting hållbart istället för att bara bevilja ett lån.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är precis så som ltl Eriksson avslutar med. Vi måste göra någonting hållbart och det har vi inte kunnat göra under dessa dagar som har stått till vårt förfogande under den här regeringsperioden.

Det som är viktig för mig och för oss är att Sottunga är en liten kommun som jag har full beundran för. De har verkligen gjort allt vad de har kunnat för att vända på varje sten och spara på allting för att klara sig så länge som möjligt. Men nu har man kommit till en sådan situation att man måste få akut hjälp för att klara likviditeten. Sedan ska vi också hjälpa till med att hitta en långsiktig lösning. Men vi kan inte för den skull bryta mot de kriterier som vi har använt oss av. För var hamnar vi då när det eventuellt kommer en kommun till och en kommun till? Ska vi för varje kommun ha någon sorts ad-hoc lösning så slutar det inte heller bra. Vi måste försöka ha de kriterier som vi har. I det här fallet löser vi det med likviditetslån och sedan ska vi hitta en långsiktig lösning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack fru talman! Det framgick av vicelantrådets presentation att Sottunga kommuns ekonomi är i behov av teknisk konsolidering. Det framgår också i budgetframställningen att befintlig lagstiftning inte är tillämplig. Vi har ju mer och mer försökt komma under en ordning, framförallt med den kommande finansförvaltningslagstiftningen, att utgifter i budgeten ska åtföljas av lagstiftning eller bindande avtal.

När inte befintlig lagstiftning då är tillämplig så är min fråga; när kan vi i lagtinget vänta en budgetlag till den del som nu redovisas här i framställningen och hur skulle en sådan budgetlag ungefär kunna se ut?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

För ögonblicket planerar vi inte någon sådan budgetlag. Vi ska ta till övervägande det som ltl Jansson säger, om det finns ett behov av en sådan. Men vi har inga sådana planer för tillfället.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack fru talman! När man i kommunalekonomiska sammanhang talar om behov av konsolidering så avser man i allmänhet att befintliga kreditinstitut står till förfogande. Det som samhället då gör är att man garanterar lån och man kan hjälpa till med räntestöd. Enligt framställningen så är det här då ett lån av landskapet. Betyder det då att landskapet ska uppträda såsom långivare och därmed kreditinstitut eller kommer det här att gå via kreditinstituten på något vis där landskapet intar en normal konsoliderade roll?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Avsikten är att det här ska gå från landskapet som ett likviditetslån till kommunen, som i ett senare skede, om vi hittar en långsiktig lösning tillsammans med kommunen, kan omvandlas till ett direkt stöd.

Sottungas ekonomiska situation är väldigt speciell. Å ena sidan har man ingen skuldsättning i dagsläget, men å andra sidan har man en väldigt smal skattebas. I verkligheten är man ungefär 70 personer som bor och verkar i samhället Sottunga och det räcker helt enkelt inte till. Den här akuta situationen beror på att man nu har flera personer i äldreomsorgen än vad man kanske hade räknat med. Tittar man bara några år framåt i tiden så kommer det antagligen att finnas ett ännu större behov av äldreomsorg med tanke på åldersstrukturen inom befolkningen i Sottunga. Vi har anledning att diskutera en mera långsiktig lösning med kommunen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Först något om det som inte fanns i den här tilläggsbudgeten, vilket kanske är naturligt. En städarbudget är väl inte något instrument för att djupare analysera världsekonomin, som jag tänkte komma till här.

Med tanke på att vi under behandlingen av regeringsprogrammet inte hade någon möjlighet att höra finansministerns syn på det ekonomiska läget så kunde det ha varit lämpligt att nu, vid första tillfället, ha berättat om sin syn på det ekonomiska läget.

Finansministern sade några ord om att det är en positivt att den här budgeten får ett plustecken genom att avräkningen har höjts något. Samtidigt vet vi att den finländska regeringen i sin andra komplettering av statsbudgeten har sänkt avräkningsprognoserna för 2012.

Vi vet att Nordea koncernen tror att den finländska ekonomin går in för en krympning under 2012, så det finns väldigt många orostecken. Man kan inte avfärda dem genom att säga att vi nu får någon miljon till i denna tilläggsbudget. Jag hoppas att finansministern möjligen kunde redogöra för sin och landskapsregeringens syn på hur ekonomin tycks utvecklas runt omkring oss.

Till det som är politiskt i denna tilläggsbudget, närmast finansieringsunderstödet till kommunerna. De kriterier som finansministern hävdar att man uppenbarligen har följt vid avslaget till finansieringsansökan från Sottunga, så ett utkast till principer för hur man ska behandla stödansökningar fastställdes aldrig någonsin under den förra landskapsregeringen. Det finns ett utkast till principer som man uppenbarligen grundar ett avslag på. Men de har aldrig fastställts och därför har de ingen juridisk verkan, nog möjligen en politisk.

Men att grunda ett avslag på något som inte juridiskt existerar blir ganska tunt. I brist på principer så borde man gå tillbaka och läsa i lagen för att då göra bedömningen utifrån den. Här har gjorts en missbedömning från landskapsregeringens sida.

Jag håller helt med om att Sottunga kommun har gjort väldigt mycket för att balansera sin ekonomi, nästan lite mera än vad man kunde förvänta sig. Att då avfärda den ansökan på detta lättsamma sätt tycker jag inte att borde kunna låta sig göras. Därför önskar jag att finansutskottet noggrant titta på vilka kriterier som ska gälla. Finns det inte några kriterier så är det lagen som ska gälla och då ska man fatta beslut utifrån lagen. Rimligen finns det ju ett formellt avslag på ansökan också.

Finansministern säger att Sottunga inte är skuldsatt. Vad gör man då? Då föreslår man just det, man föreslår att man ska ge lån till Sottunga. Man löser problemet med att Sottunga inte är skuldsatt genom att skuldsätta Sottunga. Det här löser inte några problem för Sottunga i varje fall, inte för Sottungaborna och inte heller för de äldre som rätteligen ska få den vård som de har rätt att kräva. Det finns mycket här för finansutskottet att fundera på. Jag menar att det är viktigt nu när samhällsreformen ska diskuteras vidare. Vi har många stora utmaningar framför oss. Det är viktigt att vi grundar det i lag det som vi gör och inte gör. Det finns en omfattande lagstiftning som reglerar den finansiella kontakten mellan landskapet och kommunerna. Det är viktigt att vi baserar de kontakterna i lag. Det som görs nu är att vi skuldsätter Sottunga, vi gör det utan lagstöd, på sidan av lagstiftningen, vilket öppnar upp för en ny finansieringsmöjlighet för vilken kommun som helst.

Det andra som jag tänkte föra ett resonemang om gäller fastigheten ITiden. Jag kan väl nöja mig med det som finansministern sade, att den frågan närmare kan behandlas i finansutskottet. Jag ser fram emot en bra presentation i utskottet från landskapsregeringen över nuläget. Tack.

 Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag förstår naturligtvis att ltl Perämaa önskar att jag skulle ha haft något längre ekonomiskt anförande här. Jag tror att ledamoten får ge sig till tåls tills imorgon då vi har den ordinarie budgeten på vårt bord. Då finns det anledning att diskutera finans- och näringsutskottets betänkande. Nästa skede är sedan i samband med första tilläggsbudgeten som läggs i mars, när den här landskapsregeringen kommer att lägga ut de riktlinjer som vi kommer att arbeta med ekonomiskt och på annat sätt under den här mandatperioden. Det är precis som ltl Perämaa sade, det finns orosmoln både mindre och större runt omkring, men det finns också en del små positiva saker. Det gäller för oss att väga samman det här och försöka staka ut en egen åländsk väg där det åländska samhället, med sina resurser, gör det bästa möjliga i den här situationen. Då gäller det att ha en bra känsla i tummen när man gör det, inte bli alltför negativ och inte alltför positiv utan vara så realistisk som möjligt.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag kan inte erinra mig om att jag skulle ha begärt längre anförande, men gärna ett innehållsrikt anförande gällande den globala oroliga ekonomiska situationen. Jag hade inte någon förväntan, inte någon förhoppning och inte någon önskan om detaljerna hur man hanterar den åländska ekonomin gällande inbesparingar, det som ska komma i tilläggsbudgeten i mars månad, att det skulle redogöras för här. Men en analyserande bild av vad vi kan förvänta oss i den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld, kanske i Finland och här på Åland i synnerhet. Vi får ha förhoppningar om vi får höra mera om det imorgon.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Omgivningen är som den är. Vi kan i väldigt liten grad påverka utvecklingen i Europa. Vi kan heller inte påverka speciellt mycket utvecklingen i Finland, men däremot påverkar utvecklingen oss genom det ekonomiska systemet som vi har. Vi måste anpassa oss till det. Det som vi verkligen kan påverka är vår egen situation och våra egna verksamheter. Det är det som vi nu, under de här veckorna som har gått och de veckorna som ligger framför oss, måste fundera på, så att vi kan utforma våra verksamheter på ett sådant sätt att de har en långsiktig uthållighet, oberoende av tillfälliga upp- och nedgångar.

När det gäller att hitta den här kostnadskostymen för landskapet Åland och hela den offentliga sektorn på Åland så är det någonting som man inte bara gör på en kafferast eller på några veckor. Det krävs ett gediget arbete både politiskt och i samverkan med förvaltningen och med kommunerna på Åland. Den processen håller vi på att starta upp nu. När vi är mogna kommer vi att presentera det och också debattera det här i lagtinget.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Så är det givetvis. Vi kan knappast påverka den ekonomiska utvecklingen i USA eller i EU. De globala ekonomierna via Finland påverkar oss. När man nu ska sätta sig ner under de närmaste veckorna för att fundera på kommande tilläggsbudget för att där hitta sätt att balansera vår egen ekonomi utifrån det som alla har sagt att vi inte ska skuldsätta oss, då blir ju den informationen synnerligen avgörande. Hur man tror att ekonomierna kring oss utvecklas och i sista ändan hur avräkningsbeloppet kan utvecklas, hur överföringarna utvecklas från statsbudgeten till Åland.

Det var något av detta som jag hade önskat att få höra om. Vi fick bara höra att för 2011 så blir det något bättre än förväntat.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag har ett par kommentar runt den här tilläggsbudgeten. Jag hoppas att finansutskottets ordförande kan följa med och den värderade finansministern svara på eventuella frågor.

Det första momentet som jag blev liter fundersam över är 43.60.70. Det handlar om det nya datasystemet i alarmcentralen. Vi ser att det är en kostnad på 265 000. Det står att motsvarande belopp ska indras i bokslutet för 2011. Jag kan inte begripa det. Det finns ju inget bokslut ännu och det går inte att utläsa någonstans var den summan ska indras. Det kan man förhoppningsvis titta på i finansutskottet, om inte finansministern redan nu kan ge en bra förklaring.

Det andra jag tänkte ta upp är detta med finansieringsstöd till kommunerna som vi redan var inne på. Vi hörde att finansminister Nordlund sade att man inte uppfyller kriterierna. Då är det ju kriterierna för understöd enligt prövning, man kan pröva om anslaget kan användas eller inte. Jag tycker att finansministerns och regeringens resonemang inte håller. Jag tror att det ligger mycket i det som finansminister Nordlund sade; det inte bara är Sottunga som kommer att få bekymmer framöver. Var hamnar vi då? Det finns alltså en rädsla för att man på något sätt ska öppna Pandoras ask.

Jag noterade att både finansminister Nordlund, jag och flera var överens om att Sottunga verkligen har gjort allt vad de kan i den ekonomiska situation som de befinner sig i. Sottunga kommun har min absoluta största respekt när det gäller att sköta sin ekonomi. Det stora problemet är att de är för få och att de inte klarar kostnaderna för åldringsvården.

Jag riktar en direkt fråga till finansminister Nordlund, ledande centerpolitiker; varför kan man inte jobba för att få ett kostnadstak på samma sätt som man har för missbrukarvården även när det gäller åldringsvården. Jag tror att vi behöver göra det. Tittar man på centerns valprogram i detta val så skriver man så här: ”Åländsk center vill se en åländsk samhällsreform där ansvaret för bl.a. områdena missbrukarvård, barnskydd och specialomsorgen flyttas från kommunerna till landskapsnivå". Det var det som centern gick till val på. Nu vet vi alla att det är socialdemokraterna som bestämmer i den här regeringen så det här valprogrammet blåste all världens väg, tyvärr. Problemet är att man målar in kommunerna i ett hörn. Det sades från finansministern att Sottunga inte var skuldsatt. Men precis som ltl Perämaa sade; med det här beslutet så skuldsätter man ju istället Sottunga kommun.

I regeringsprogrammet står det så här; ”det betyder att behörighetsfördelningen mellan landskapet och kommunerna ska bestå.” Den meningen gjorde att centerns valprogram rök all världens väg. Det här leder obönhörligen till en kommunsammanslagning på sikt. Personligen och på Ålands Framtids vägnar så tror vi tyvärr inte att det är rätt väg att gå om man ska få hela Åland att leva. Jag ser lite bekymmersamt på det här. Jag hoppas att man i finansutskottet kan ta en ordentlig principdiskussion på samma sätt som man har gjort med flera andra viktiga frågor i det betänkandet som vi ska debattera i morgon. Det där var en av de större frågorna, jag ska gå över till en lite mindre fråga så att finansministern får koppla av här lite emellan.

Det gäller detta med försäljning av aktier. Jag förstår inte riktigt varför man i den börssituation vi har nu börjar sälja bort aktierna i Danisco. Min första fråga är varför man avyttrar nu och varför avyttrar man i så fall bara detta innehav? Har man inte sett över portföljen i sin helhet i så fall? Detta känns som något som bara har ramlat ner på någons skrivbord. 

Följande fråga gäller 45.52.20 som gäller införskaffning av en ny båt för att sköta naturreservaten. Självklart ska man inte ha båtar som är i den kalibern att arbetarskyddskommissionen dömer ut dem. Om jag är rätt informerad så är båten inköpt för ett bra tag sedan och redan använd. Men det förefaller ha blivit en väldigt dyr båt. Den intressanta frågan, som jag tycker att man principiellt i finansutskottet skulle ägna sig åt, är vad som skulle hända om lagtinget säger nej? Det är ändå lagtinget som har budgetmakten. Jag tycker inte om det här förfaringssättet att vi får ta ställning till en båt som redan är inköpt och använd ett bra tag. Det blir mera som att lagtinget i budgethänseende får lite rollen av gummistämpel och det tycker jag inte om.

Ärendet som sedan är lite större gäller ITiden-soppan som jag kallade den i valrörelsen. Ltl Sundman sade ofta; vad var det vi sade? Och det är lite samma sak här, vad var det vi sade. Vi debatterade det här ärendet väldigt mycket då när ITiden skulle byggas. Vi var väldigt tveksamma till det och tyckte att privata intressenter borde ha förverkligat det istället. Då hänvisades det bl.a. till att Crosskey skulle flytta till Finland och det förekom all möjlig skrämselpropaganda.

Det finns ett par frågor som man behöver titta på när det gäller det här ärendet.” Till stödbeloppet ska räknas ränta från den dag då stödet ställdes till mottagarens förfogande t.o.m. den dag då det har återbetalats.” Vi ser att det handlar om åtta kapitaltillskott och tre landskapsgarantier. De facto är det ganska stora pengar. Intressant att notera är att landskapsregeringen skriver att man har beslutat att återkräva sammanlagt 7,8 miljoner, vilket skulle betalas senast den 14 november. Jag tror att räkningarna har gått, men jag tror att det inte har kommit in så väldigt mycket. Oroväckande är att beloppet för räntorna redan är uppe i nästan 2 miljoner. Det betyder att ju mer tiden går desto mera tickar de här kostnaderna iväg.

Det blir väldigt bekymmersamt ju längre tiden går. Jag vill absolut inte att man ska förstöra kapital i Ålands Industrihus, men vi vet att risken finns. Jag undrar hur man har resonerat från landskapsregeringens sida? Vi vet att risken finns att kommissionen så småningom väcker talan mot Finland. Vi vet också att det handlar om Åland i det här fallet och att vi i så fall ska stå för böterna själva. Det är ju den enda ändringen vi har fått under de senaste 15 åren i självstyrelselagen. Det är ett bekymmer. Jag har också förstått att bolaget de facto har besvärat sig mot det beslut som landskapsregeringen har tagit, antagligen för att få tiden att gå. Men det betyder att räntan istället tickar på. Frågan är vad man tänker göra ifrån landskapsregeringens sida? Jag tror inte att det är någon hållbar lösning i ekonomiskt hänseende att skjuta det här framför sig, vilket jag absolut med största respekt, finansministern Nordlund, inte säger att den här regeringen har gjort, man har ju just fått det i sin famn. Jag tror att man måste få till stånd en lösning, räntebeloppet är redan uppe i 2 miljoner och beloppet kommer att bli mycket högre om man inte får en lösning på det. Vad som är ännu värre är att vi eventuellt har talan väckt mot Åland så småningom.

Jag har två frågor till, fru talman. Det gäller 48.05.20, det berömda webb-bokningsinstrumentet och fråga mig inte hur många år man höll på innan det kom på plats. Om jag inte är totalt ute och cyklar så brukar man börjar bygga upp webb-bokning för att man ska kunna minska på personal. Det är det som är finessen med det här, att man inte ska behöva personal för att sitta och sköta allt via telefon. Här är det faktiskt så att vi måste ha extra personal när vi skaffar oss webb-bokning. Jag hoppas att man kan titta på det här i finansutskottet.

Värderade fru talman! Den sista frågan gäller anskaffning av fartyg och färjor. Vi kan läsa att man vill ta upp 100 000 för en återvinningsprocess i första instans till följd av skiljemannadomstolens beslut när det gäller M/S Skarven. Jag är förvånad över att finansminister Nordlund inte berörde den saken dess mera. När skiljedomstolen i Stockholm gav sin skiljedom, som faktiskt ledde till att landskapet har rätt till 1,8 miljoner, så sattes det estniska rederiet i konkurs.

Det finns ingen bankgaranti kvar, vilket är fullständigt obegripligt för mig. Landskapsregeringen gav ifrån sig bankgarantin, antagligen för att tiden utlöpte då, men istället för att se till att man hade en bankgaranti ikraft under garantitiden, vilket är det normala, så fanns det inte någon bankgaranti överhuvudtaget och det finns det inte idag heller. Jag tror att risken är väldigt stor att man kastar ännu mera goda pengar efter dåliga i Skarvenaffären. Jag hoppas att finansutskottet också bekantar sig speciellt noga med det här. Tack.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Eriksson är lite inkonsekvent. Han ställde frågor till mig sedan sade han ändå att det är socialdemokraterna som bestämmer. I konsekvensens namn så borde han ställa frågan till socialdemokraterna. Jag tycker själv inte om den debattekniken. I framtiden hoppas jag att vi kan respektera varandra lite mera, utgående ifrån de roller som vi har.

Fru talman! När det gäller äldreomsorgen och kostnadstak som ltl Eriksson nämnde, så naturligtvis är kostnadstak ett alternativ. Som ltl Eriksson säkert har noterat så är samhällsreformen en av de större sakerna i den här regeringens handlingsprogram. Det är ett projekt som håller på att startas upp alldeles nu i dagarna. I samband med detta är vår målsättning att vi ska kunna hitta en lösning som också gäller Sottunga, andra mindre kommuner och perifera delar av Åland. Målsättningen är att alla ska ha rätt till en likvärdig service.

Ltl Anders Eriksson, replik

När finansminister Nordlund sade att jag inte var konsekvent så ville jag visa respekt och vända mig till finansministern som lade det här budgetförslaget. Nu vet jag i fortsättningen vart jag ska vända mig, tydligen.

Det som bekymrar mig lite är att centern gick till val och sade att man skulle föra över det här till landskapsnivå och samtidigt låter de sig luras in i en regering där man säger att behörighetsfördelningen mellan kommunerna och landskapet ska bestå. Det leder ju obönhörligen till kommunsammanslagningar på sikt, om man inte frångår det, och det tror jag inte är rätt väg att gå.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller ITiden som ltl Eriksson tog upp i sitt anförande så har vi precis samma inställning till att räntorna växer så snabbt. Utgående ifrån det gör bolaget sitt allra yttersta för att kunna uppnå en försäljning, för att räntorna inte ska fortsätta att växa ännu mera. Jag kan försäkra ledamoten att allt som kan göras så görs. Jag är säker på att båda bolaget och minister Karlström är beredd att ge mera information i samband med utskottsbehandlingen. Det är också ett lite känsligt ärende med tanke på att det pågår en försäljningsprocess samtidigt som vi också har juridiska problem.

Fru talman! När det gäller behörighetsfördelningen mellan kommunerna och landskapet, så ska vi ha kommuner kvar på Åland så då behöver det också finnas någonting som kommunerna jobbar med. Det är en väldigt enkel lösning att föra över från kommunerna till landskapet, men man måste också tänka efter vad det innebär i förlängningen. Vi underminerar egentligen behovet av kommuner.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda så är vi helt eniga. Till skillnad från centern så står Ålands Framtid fortfarande fast vid det som vi sade i valrörelsen. Vi tror att ett incitament är att man också kan diskutera en behörighetsfördelning mellan kommunerna och landskapet. Sedan finns det många andra variabler med värdkommuner och vi får säkert återkomma till det. Jag är bekymrad när man så kategoriskt i regeringsprogrammet slår fast att ingen behörighetsfördelning ska ske.

När det gäller ITiden så är vi tydligen också överens om att räntorna tickar på. Jag har försökt sätta mig in i det här ärendet och försökt ta reda på om det finns någon möjlighet att man kan jämka det här beloppet sett ifrån kommissionens sida, men det finns heller ingen möjlighet. Hela beloppet ska in. Det betyder att räntan bara ökar dag för dag. Jag ser fram emot en lösning från finansministerns sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Ltl Eriksson ifrågasätter införskaffandet av en ny båt till miljöbyrån. Den på hösten inköpta båten, som ersatte en 20 år föregångare som sjönk på grund av hål i skrovet, var inte till fullo finansierad när man beslöt att införskaffa det här ytterst viktiga arbetsredskapet. Man hade förhoppningar om att man skulle kunna finansiera merkostnaden för båten inom ramen för miljöbyråns verksamhet. Men tyvärr lyckades man inte med det och det är bara att beklaga. Att kunna sköta ett tjugotal skärgårdsbaserade naturreservat utan en ändamålsenlig arbetsbåt låtar sig inte göras. Det här var ett nödvändigt inköp.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vill rätta lite, jag har inte ifrågasatt hela båten, jag ifrågasatte förfarandet. Vi behöver definitivt en båt för att kunna sköta våra fina naturreservat. Jag ifrågasatte förfarandet och om det för det första måste vara en sådan här dyr båt. Jag kan inte svara på det, det får man titta på i finansutskottet. Jag vill att man i finansutskottet tittar på vad som händer om lagtinget skulle säga nej. Ansvarig minister säger att man hade förhoppningar om att man skulle hålla sig innanför budgetanslagen. Ltl Barbro Sundback brukar många gånger säga att det går inte bara att komma till lagtinget i tilläggsbudgeter och äska det ena och det andra och jag håller med henne helt och hållet. Det är intressant fråga att ta ställning till vad som händer om lagtinget skulle säga nej. För nu står vi här inför fait accompli.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det är kanske bra att finansutskottet tittar närmare på förfaringssättet. Det är ju flera som stått inför fait accompli. Den här nya regeringen har inte kunnat göra annat än ta emot tilläggsäskanden.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var en bra kommentar och det respekterar jag förstås till fullo. Jag vill bara att man ska se på det principiella i vad som skulle hända om lagtinget säger nej. Någon gång, om man ska få någon ordning på landskapets ekonomi, så måste de frågorna ställas på sin spets.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Landskapsregeringen har rätt till en summa som vida överstiger 2 miljoner. Var ska de pengarna komma ifrån och hur tänker vi då? Ja, jag tänker på Skarven. Vi har rätt att i dagsläget få tillbaka 2,4 miljoner. Det är pengar som ska komma till de åländska skattebetalarna. Varför driver landskapsregeringen processen? Ja, helt enkelt därför att de indikationer vi har från våra jurister och sakkunniga ger vid handen att vi har goda möjligheter att få tillbaka de här pengarna. Därför fortsätter vi den här processen. Det är inte frågan om att kasta goda pengar efter dåliga. Det är frågan om att göra rätt och att ta tillvara ålänningarnas intressen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det där låter jättebra. Tyvärr har jag inte haft tid att rota i de stenografiska protokollen. Jag undrar om infrastrukturminister Thörnroos har bättre minne, jag tror att vi hade en precis likadan diskussion när man äskade anslag för att gå till skiljedomstolen i Stockholm. Jag vill jag minnas att jag påpekade att det som kommer att hända är att man sätter varvet i konkurs. Visst, minister Thörnroos, är väl varvet satt i konkurs. På vilka sätt kan man ha goda indikationer att få ut dessa medel när man de facto inte har någon bankgaranti att falla tillbaka på? Man måste i finansutskottet titta ordentligt på hur man kan ge upp en bankgaranti. Det är ju väldigt centralt när det gäller fartygsbeställningar. Man får sällan någon beställning om man inte kan presentera en god bankgaranti.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Helt rätt, ltl Anders Eriksson. Skulle bankgarantin ha varit påtecknad så skulle vi inte ha suttit i den situation som vi sitter i dagsläget. Det är fakta, visst är det så, det är inga nyheter. Det här är satt under lupp av internrevisorn och här föreligger en polisanmälan och åtalsprövning, så det är knappast någonting nytt. Men nu måste vi titta på hur det ser ut i dagsläget och vad vi kan göra. Ja, vi kan försöka säkra att vi får hem pengarna. Tyvärr befinner vi oss även här i en domstolsprocess och det vore inte klokt och förenligt med en god strategi att här och nu, inför allmänheten, exakt redogöra för våra kunskaper och erfarenheter och vår vetskap i landskapsregeringen. Däremot är det en skild sak sedan vad vi kan informera finans- och näringsutskottet om.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är ju det som är det intressanta. När det gäller bankgarantin så tänker inte jag börja vifta med några polisanmälningar till höger eller vänsterkant. Jag menar att just på grund av att vi inte har någon bankgaranti ikraft så ser jag det som väldigt, väldigt svårt att få ut några medel överhuvudtaget. Jag hoppas att man i finansutskottet också tar reda på vad processen hittills har kostat. Hur mycket av dessa 2 miljoner har försvunnit i kostnader? Jag är tveksam till om det är någon större idé att gå vidare med det här. Jag tror faktiskt att man bara förstör pengar. Men lyckas finansutskottet överbevisa mig och kommer fram till att jag har fel så kommer jag att vara glad. För ju mera pengar som vi kan spara åt det här samhället desto bättre.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Värderade fru talman! Sottunga är i en akut likviditetskris. Det är inte bara en likviditetskris, det är också en ekonomisk långsiktig kris. Kökar är i en långsiktig ekonomisk kris, Geta har varit det tidigare, Kumlinge är antagligen på väg in i den och flera kommuner är delvis på väg in i långsiktiga ekonomiska svåra situationer. Orsaken till detta är smala skattebaser. Det är helt enkelt en för svag inkomstbild utgående från den kompetens som vi lagstiftare har gett åt kommunerna att sköta. Det är brist på arbetsplatser som resulterar i den här för svaga inkomstbildningen. Det kanske mest förödande är en springande negativ åldersstruktur.

I anledning av det här tror jag att vi alla kan vara överens om, och det tyckte jag att vi var i valkampanjen, att det här är den här valperiodens största samhällsproblem. Liberalerna i den förra landskapsregeringen var väldigt tydliga på den här punkten och vi var överens från moderat håll med dem att det är på det sättet. Nu kommer det här att kräva åtgärder efterhand, kortsiktiga åtgärder och långsiktiga åtgärder. Det räcker inte längre att man kastar gratispengar ut till dem som råkar ut för att effekterna av samhällsproblemen börjar synas. Om man har ett samhällsansvar så måste andra åtgärder tas i bruk.

Den här regeringen har i regeringsprogrammet skrivit om behovet av samhällsservicereformen och ungefär hur man avser att jobba vidare med det. Som finansministern sade så har även vi fått en detaljerad redogörelse över att man nu börjar ta de första viktiga stegen. I regeringsprogrammet skriver man; "långsiktiga åtgärder krävs för att trygga basservicen i kommunerna. Kommunernas situation, skattekraft och framtidsutsikter utvärderas och granskas. En helhetsöversyn av servicen i landskapet och kommunerna görs. Samhälls- och servicereformens fokus är individernas behov av samhällets tjänster. Närservice och demokratisk delaktighet tryggas i alla delar av landskapet. För att säkra allas rätt till den service som kommunerna idag tillhandahåller stiftas en garantilag om allas jämlika rätt till service oberoende av boendeort.” Det här är ett jättestort problem som vi nu har framför oss och som vi måste lösa. Vi börjar se de kritiska situationerna som uppstår för att de inte har lösts hittills. Vi var överens om, under den föregående perioden, att det här skulle göra successivt och att man skulle inleda arbetet. Förra social- och miljöministern lät i regeringens namn göra en utredning om den sociala sektorns framtid. Det är ett gott bas underlag för det fortsatta arbetet.

Landskapsregeringen visar med det här budgetförslaget att man tar ansvarsfullt på sin uppgift och man kommer med ett klokt förslag, på det sättet att man inledningsvis löser likviditetskrisen. Likviditetskrisen löser man i allmänhet med lån, ofta förhoppningsvis kortfristiga lån. Sedan blir det avgörande hur Sottungas och andra kommuners ekonomier långsiktigt ska lösas, beroende på hur man bygger den samhällsreform som är absolut nödvändig och som säkert alla är överens om att på något sätt måste genomföras.

Det har funderats om landskapsregeringens förslag bygger på lag. Jag tror att de som ifrågasätter lagenligheten i det här måste säga, om man tvivlar på det, huruvida åtgärden strider mot något lagrum. För min del står det klart att det inte gör det. Det är ett lagenligt förfarande som landskapsregeringen nu föreslår för lagtinget att vi ska gå in för. Sedan tror jag att lagstiftningen framöver i de här sammanhangen blir betydligt knepigare. Vi måste skapa en ny lagstiftning för att långsiktigt lösa de problem som vi har i landskapet idag. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag tror att det råder en total enighet här i lagtingssalen om att man måste göra vad man kan och att man måste visa enighet och solidaritet med de kommuner som är i ekonomiskt trångmål. Samtidigt säger lagen klart och tydligt vad som gäller med särskilt understöd. Landskapsregeringen säger också att man inte uppfyller kriterierna. Då får vi utgå ifrån att kriterierna nu är fastställda och att man kan visa för finans- och näringsutskottet att Sottunga inte uppfyller kriterierna. På samma vis borde man då också ha kriterier för när lån ska beviljas för att landskapsförvaltningen framöver ska kunna visa övriga kommuner och ge dem lika behandling. Ger man t.ex. lån räntefritt och hur har man tänkt? Det är väldigt knapphändig information i tilläggsbudgeten. Det finns många frågor och vi förväntar oss svar.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Om det finns många frågor som man förväntar sig svar på så har finansutskottet möjlighet att ge de svaren när det gäller räntor osv. Jag är säker på att det finns tankar om det. För vår del tror jag inte att vi är intresserade av särskilt mycket ränteinkomster i sådana här situationer, utan det är frågan om att hitta en rimlig lösning. Man får inte missbruka den här meningen om kriterierna. Det står; ”uppfyller dock inte de kriterier som är lagens avsikt med stöd av denna typ”, och då måste man gå tillbaka till lagens tillkomst och också titta på förarbetet, på motiveringarna som här i lagtinget har godkänts. Där framgår underlaget och det tror jag att är ganska användbart i sammanhanget.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Vtm Roger Jansson har helt rätt. Samtidigt måste det finnas en sådan transparens gentemot kommunerna att man vet vilka kriterier man ska uppfylla och vilka kriterier som saknas för att man inte ska kunna få särskilt understöd. Precis på samma vis måste det gälla när det gäller att bevilja lån. Vi kan med all säkerhet säga att det blir flera kommuner som kommer i ekonomiskt trångmål. Det ska vara rättssäkert och lika behandling.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Efter behandlingen av lagstiftningen här där landskapsregeringen först har kommit med sina motiveringar till lagstiftningen och sedan har utskottet i lagtinget behandlat det och skrivit sina synpunkter på avsikten med stöd av denna typ så har jag svårt att tro att inte då sittande landskapsregering skulle ha utformat ytterligare detaljregler för kriterierna när särskilt understöd ska ges ut. Jag har svårt att tro att det är möjligt, om inte den då sittande landskapsregeringen har bedömt att det inte behövs. Att det underlag som vi har i lagparagrafen och i motiveringarna är tillräckligt, så måste den rimliga förklaringen till en sådan situation vara.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vtm Roger Jansson sade att landskapsregeringen visar med det här beslutet att man tar ansvar. Jag delar inte riktigt den uppfattningen, däremot har jag inte sagt att det är olagligt att man går in på lånesidan. Jag har inte granskat det så noga så jag kan inte säga om det är lagligt eller inte. Jag blir lite fundersam när jag hör att vtm Jansson säger att man kanske inte är så intresserad av räntan. Det finns säkert villkor för ett lån också. ITiden-fallet visar hur det kan gå om man är alltför flexibel.

Jag har varit tveksam till varför man inte kan använda understödet enligt prövning? Jag tror att vtm Jansson och jag var med och införde understödet. Det var just för att man vid prövning skulle kunna bevilja understöd åt kommunerna när man ser att en kommun har gjort precis allt som står i deras makt, som jag tycker att Sottunga kommun har gjort. Jag upplever en rädsla ifrån landskapsregeringens sida, man vill inte ta till det här för att man har svårt att argumentera emot i framtiden. Tänker jag fel där?

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Vicelantrådet Nordlund besvarade ju i princip den frågan på ett tillfredsställande sätt. Eftersom kommunen inte är skuldsatt så fyller man inte de kriterier som då uppenbarligen tidigare har använts i de här sammanhangen och som uppenbarligen finns som underlag för lagframställningen till lagtinget i det här sammanhanget.

Mitt anförande ska mera ses som principiellt, vi har redan nu haft några kommuner som har varit i svår ekonomisk situation. Vi hade tidigare Geta och Kökar. Nu har vi Sottunga som har hamnat in i en allvarlig likviditetskris. Allt det här är tecken på att någonting nu är fel i vår finansiering av kommunal sektor och möjligheterna för kommunerna att leva som självständiga juridiska personer framöver. Då måste vi ta tag i det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Märkväl, vtm Jansson, jag har inte några invändningar mot den problematiken att det här är det största problemet under den här mandatperioden och så kan det kanske vara. Jag tror personligen att det kanske inte är det bästa sättet att spara pengar genom att omorganisera. Vi har sett på ÅHS, vi har sett på gymnasieskolan där vi har 3 miljoner mera kostnader nu än vad vi hade före omorganiseringen.

Det som moderaterna lade fram, om att man skulle ha värdkommuner för vissa sektorer, tror jag kan vara bra. Jag tror också att eventuell sammanslagning som Geta-Finström själv testade på för ett antal år sedan kan vara bra. Jag tror att det är jätteviktigt att man har möjligheter att diskutera överföringen av uppgifter mellan kommunerna och landskapet. Där har jag de största invändningarna för att man är så kategorisk från den här regeringens sida.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag tycker att det ät helt riktigt att Sottunga kommun har fått beröm för det sätt som de nu har tagit sig an den här problematiken. De inser själva att det är långsiktigt. De har en hel del förslag på åtgärder, men de är inte implementerade ännu. Det återstår att genomföra dem och kanske ytterligare åtgärder måste till därutöver. Då är det rimligt att man löser deras likviditetskris fram tills att man kan börja implementera de här åtgärderna så att man får en större balans mellan kostnader och intäkter. Vi vet redan att det heller inte kommer att räcka i Sottungas fall, utan det fordras sedan ytterligare åtgärder. Jag menar att det är ansvarsfullt och klokt att nu lösa likviditetssituationen för kommunen.  

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Jag ska uppehålla mig vid två moment inför remissen till finans- och näringsutskottet. De har redan avhandlats flera gånger, 44.05.30, finansieringsstöd till kommunerna och 48.20.70, anskaffning av fartyg och färjor. Jag har önskemål att finans- och näringsutskottet kunde något ytterligare fördjupa sig i dessa frågor.

Den första frågan är mycket allvarlig och den senare frågan är ekonomisk viktig, principiellt betydelsefull och där bör man dra lärdom inför framtiden. Jag hoppas att utskottet kan vara lagtinget till vägledning och förvaltningen får därmed order från oss hur den bör förfara i framtiden.

Det är något som inte stämmer i resonemanget om finansieringsstöd till kommunerna Flera vittnar om att det här är ett stort problem och att flera kommuner är på gång. Jag har citerat en del uttalanden Man har också namngivit kommuner med ekonomiska trångmål. Men om det förhåller sig på det sättet och landskapet ska stöda kommuner i ekonomiska trångmål, då måste man ju ha en generell norm som styr det förfarandet. Ju fler kommuner som man kan förutse att hamnar i sådana svårigheter som gällande lagstiftning inte täcker upp, inte hjälper till att lösa, så desto större blir ju behovet av en generell lagstiftning. Jag vänder mig mot uttalandet från kollegan Roger Jansson när han sade att han inte har funnit att anslaget här skulle vara lagstridigt. Jag vill varna för ett sådant synsätt, att budgetering är lovlig i alla de sammanhang som inte är lagstridiga. Faktum är att det är precis tvärtom. Jag har, som ni säkert känner till, varit en varm förespråkare av budgetlagstiftning, att skattebetalarnas pengar får delas ut av oss, att ha den makten över medborgarna är i sig en mycket vidsträckt fullmakt. Sådan utdelning får bara ske med stöd av lag eller bindande avtal. Därför är jag, lika som andra talare, förbryllad över sista meningen i första stycket under moment 44.05.30; ” kommunen uppfyller dock inte de kriterier som används för att pröva om understödet uppfyller lagens avsikt med stöd av denna typ”. Finns det beslut på det? Har kommunen nöjt sig med beslutet? Har beslutet vunnit laga kraft eller ligger det för överprövning någonstans? Det här är ju väsentliga förvaltningsrättsliga frågor för att få en juridisk bild av läget och för att komma vidare med de ekonomiska trångmålen. I det sammanhanget ska vi vara klara på att inte är det som vi nu beskådar något nytt under stjärnorna. Så här har det varit så långt som jag kan komma ihåg. Förr i världen hette fenomenet att man från landskapets, statens eller någon överordnads sida ställde en kommun under förstärkt tillsyn. Det ansågs vara ganska brutalt att uttrycka sig på det sättet, så lagstiftningen i Finland ändrade på 90-talet. Jag var till och med om den ändringen 1994 när riksdagen stiftade en tidsbestämd lag i grundlagsenlig ordning med syftet att konsolidera kommunernas ekonomi och genomföra vid behov kommunutredningar. Från till förstärkt tillsyn har man nu övergått till en ordning till konsolidering där staten hjälper att konsolidera en kommuns ekonomi.

Giltigheten för de lagarna har upphört i Finland. På Åland har vi överhuvudtaget inte någon sådan lagstiftning. Det som gjorde det möjligt att de lagarna upphörde var dels den nya grundlagen som inte egentligen tillät så här grava ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Men det som också var syftet med reformen, alltså lagstiftningen, var att kommunreformen kunde starta och drivas vidare i Finland. Här vill jag ge vtm Jansson rätt att det som vi nu beskådar är en del av den processen.

Tillbaka till budgetlagstiftning, jag kan åtminstone inte tänka mig att vi här i lagtinget skulle budgetera om allt sådant som inte är lagstridigt. Att det enda kriteriet för oss att värna medborgarnas pengar är att vi inte får göra någonting som är lagstridigt. Som sagt, det är precis tvärtom. Vad vi behöver är budgetlagstiftning, positiv lagstiftning som säger hur vi vill förfara.

Jag är i och för sig tacksam för vicelantrådets svar på min replik. Jag skulle nog se det som väldigt angeläget att komma vidare med lagstiftningen om konsolidering av kommunernas ekonomi.

Jag hoppas att utskottet kan överväga de här sakerna. Det är inte särskilt krångliga saker att vidta. Det handlar om politiskt mod. Det handlar om att i någon mån nagga den kommunala självbestämmanderätten i kanten, åtminstone under en övergångstid, för att genomföra konsolideringarna. När man genomför konsolideringar så visst är ju lån ett kriterium. Men i de system som jag känner till så anlitar man ju kreditinstituten som långivare. Banker är ju bra på att få låna ut pengar. Så gör man i Finland, så gör man i Sverige. Jag kan inte riktigt förstå varför samhället hos oss ska vara den första att gripa in när en kommun vill låna pengar. Jag tror att bankerna kan sköta det också. Däremot är det vanligt att konsolideringslån och stöd åtföljs av insatser från samhällets sida. Jag nämnde räntestöd, landskapsborgen och andra saker. Men det ska medges, lagstiftningen känner samhällslån men det är absolut i sista hand när alla andra alternativ är uttömda. Vore det inte också hos oss en möjlig väg att gå? Att anlita kreditinstituten för kommuner, i det här fallet Sottunga, med likviditetsproblem men ändå en solid ekonomi utan skulder, vad jag förstår. Kommunen skulle anlita med landskapets hjälp kreditinstituten. För vår regering kan det väl inte vara svårt? Lantrådet Gunell lovade ju vid regeringsförklaringen att inte socialisera Åland och jag tog fasta på det löftet.

Fundera gärna i utskottet på om inte kreditinstituten kunde vara användbara även i ett sådant här sammanhang, uttryckligen med stöd av lagstiftning.

Jag tär på tiden, fru talman, men vill nämna några ord om moment 28.20.70, anskaffning av fartyg och färjor.

Om jag förstår den här texten rätt så handlar det om att inleda en återvinningsprocess mot det konkursbo, som innan konkursen inleddes, byggde delar av Skarven.

I ett EU-land, i ett samhälle styrt av principen Rule of law så är ju rättsväsendet en statlig angelägenhet och i allmänhet gratis. När jag ser på sådana här stora summor får jag intrycket av att det här handlar om att det här handlar om någon slags garantibelopp för att överhuvudtaget kunna starta processen. Förstår jag det rätt att det är i Estland? Nu är jag inte särskilt väl insatt i estnisk konkurslagstiftning. Men jag utgår ifrån att också domstolsväsendet i EU-landet Estland följer en något så när upplyst europeisk ordning. Om det handlar om någon slags kaution för att kunna inleda processen så vore det nyttigt att få någon upplysning om den saken. Om det inte handlar om en kaution utan enbart om rättegångskostnader så är jag också som andra talare lite förbryllad över summans storlek. En återvinningsprocess i ett konkursbo är ofta en ganska enkel åtgärd och en väldigt formbunden process. Den utförs vanligen skriftligen, där det viktiga är att klara av terminer, tidsbegränsningar. Den så kallade sexmånadersregeln är ju mer eller mindre helig i återvinningssammanhang. Därför blir även jag lite orolig över att notera att konkursdomen gavs den 17 februari 2011 och återvinning blir aktuellt nu. Jag hoppas därför att man inte har förlorat några fatalier, för det vore fatalt. Jag ber också utskottet att titta lite närmare på den här aspekten, utöver det som kollegan Anders Eriksson och andra nämnde hur man överhuvudtaget har kunnat hamna i en återvinningsprocess vid en entreprenad där bankgarantisystemet borde ha fungerat.

Jag ställer mig därför tveksam till summans storlek, för om det enbart handlar om juridisk hjälp så är det ganska banala saker, tro mig. Jag har skött många återvinningsärenden, de är inte speciellt krångliga. Men om det handlar om något annat så kanske utskottet kan få upplysning om det och vi så småningom här i kammaren. Tack, fru talman.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Gunnar Jansson upprätthöll sig vid finansieringsstödet till kommunerna. Jag vill ändå peka på den nästsista meningen där det står; ”landskapsregeringen fastställer de närmare villkoren för låneavtalet.” Jag hoppas att det lite skingrar osäkerheten kring landskapsregeringens agerande i det här sammanhanget.

Fru talman! Det som kanske ändå bekymrar mig mest i ltl Janssons anförande är att ltl Jansson tycker att vi ska hänvisa Sottunga till banken, om jag uppfattade honom rätt. Jag tycker att det känns lite fel, utgående från att Sottunga har gjort allt vad man kan för att reda upp sin situation. Vi har ett långsiktigt ansvar att se till att också de äldre på Sottunga får en likvärdig omsorg, precis som de som bor i Mariehamn eller Jomala. Jag tycker att det är lite rått att hänvisa Sottunga till banken nu när de har likvida problem. Det är vårt ansvar som är i ansvarsställning i landskapet att försöka vara med och kortsiktigt lösa det på det här sättet och att långsiktigt arbeta för att vi ska få en hållbar lösning också för Sottunga. I detta är det här en pusselbit, inte att gå till banken.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! När jag efterlyser lagstiftning så förstår jag att vicelantrådet hänvisar till skulderbrevslagstiftningen, dvs. när landskapet och Sottunga kommun ingår ett låneavtal så den närmast liggande lagstiftningen finner man där utöver övrig banklagstiftning.

Beträffande den andra delen så med någon erfarenhet av kommunalpolitiken i Mariehamn så har vi ju goda erfarenheter av kommunen Mariehamns bankförbindelser och bankförhållanden. Jag menar att bankerna fungerar. Ska man med skattemedel gå in och idka bank så borde man ha generella regler för det så att man vet vad som gäller också när andra kommuner eventuellt hamnar i motsvarande problem.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Man måste kanske ändå se Mariehamn och Sottunga med lite olika ögon här. Mariehamn är Ålands huvudort och nästan hälften av Ålands befolkning bor här. Sottunga är en liten skärgårdskommun där det i praktiken lever ungefär 65-70 människor i det samhället. De har en väldigt smal skattebas. Redan nu har Sottunga en åldersstruktur med flera äldre människor än på övriga Åland. Tittar man framåt några år så kommer den här situationen ytterligare att förstärkas. Att i det sammanhanget be dem gå till banken tycker jag inte är någon lösning på deras problem. För de har inte den skattekraften och kommer troligen inte att få det heller inom överskådlig framtid. Vi måste tillsammans diskutera en långsiktig hållbar lösning.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Definitivt, jag är väl medveten om Sottungas problem och de ska lösas, det är alldeles klart. Problemen ska lösas uthålligt och neutralt så att det kan gälla som norm också för andra kommuner i svårigheter. Vad jag efterlyser är lagstiftning till den delen.

Vad sedan gäller liknande Mariehamn vid Sottunga så såg jag det från den andra sidan. Jag litar nog på bankväsendet på det sättet att bankerna behandlar låntagare och sådana som begär lån på lika villkor i stort sett. Konsolideringslagstiftning fungerar, stor som liten ska ungefär kunna ha samma bemötande också i kreditinstituten. Därför att samhället i de sammanhangen ger räntestöd, kan vid behov också borga för lånen i fråga och därför ser jag inga problem med bankerna. Jag litar på dem.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Andra behandling

4        Överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2011-2012)

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion. Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

5        Bostadssparpremie

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2011-2012)

Även i detta ärende kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts i första behandlingen eller förkasta det.

Först tillåts diskussion. Efter det föreläggs lagförslaget för antagande i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motivering samt det eventuella klämförslaget för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Begärs ordet?

Ltl Anders Eriksson

Talman! Jag är lite tveksam till om man inte får ha diskussion i andra behandling.

Om man ser till det här lagförslaget så har jag ingenting emot det i grund och botten. Jag tycker det är positivt att ungdomarna sparar. I de börstider som råder nu så tror att det är ganska bra att man sparar till bostad. Det är någonting som kan bli ganska bra.

Men det är inte riktigt några händer och fötter på den åländska bostadspolitiken och det är det inte heller när det gäller lagförslaget på bostadssparpremie. Tack vare att vi har en blankettlagstiftning så har vi hela tiden släpat efter de åtgärder som man har gjort på den finska sidan, där man har haft ett helt annat syfte än vad vi har haft det här.

För att göra en lång historia kort så mot den bakgrunden försökte jag i utskottet få in en kläm som skulle lyda så här; ”att landskapsregeringen bör överväga att införa ett eget bostadssparsystem som kan anpassas till det åländska konjunkturläget och den åländska bostadsmarknaden, inbegripet behovet av att stimulera ungdomars första bostadsanskaffning.” Så ville jag att klämmen skulle lyda, men tyvärr vann klämmen inte gehör i utskottet. Då hade jag inte något annat val än att reservera mig. Klämtexten i sin helhet kan läsas reservationen som bifogas detta betänkande.

Talmannen

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen begärs ordet?

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag föreslår en kläm som skulle lyda så här; ”att landskapsregeringen bör överväga att införa ett eget bostadssparsystem som kan anpassas till det åländska konjunkturläget och den åländska bostadsmarknaden, inbegripet behovet av att stimulera ungdomars första bostadsanskaffning.”

Talmannen

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Erikssons förslag.

Talmannen

Under detaljbehandlingen har lagtingsledamoten Anders Eriksson understödd av lagtingsledamoten Axel Jonsson föreslagit att lagtinget antar en kläm med följande lydelse: ”att landskapsregeringen bör överväga att införa ett eget bostadssparsystem som kan anpassas till det åländska konjunkturläget och den åländska bostadsmarknaden, inbegripet behovet av att stimulera ungdomars första bostadsanskaffning.” Klämförslaget ingår i ledamoten Anders Erikssons reservation till betänkandet.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag tycker att det är en principiellt så pass intressant fråga så jag önskar öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning är föreslagen. Finns det understöd.

Ltl Axel Jonsson

Jag ber att få understöda ltl Erikssons förslag.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer därmed att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Torbjörn Eliasson och Petri Carlsson att biträda.

Den som röstar för utskottets förslag röstar ja och den som röstar för att lagtingsledamoten Anders Erikssons kläm ska godkännas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Upprop.

Omröstningen har gett resultatet: 24 ja-röster, 3 nej-röster och 3 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har omfattat utskottets förslag. Klämförslagets enda behandling är avslutad. Därmed är ärendet i dess helhet slutbehandlat.

För kännedom

6        Tillstånd för radio- och televisionssändning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 9 januari 2012.

7        Användande av belysning vid jakt

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 9 januari 2012.

Plenum slutar 

Nästa plenum hålls den 20 december 2011 klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil