Plenum den 19 januari 2010 kl. 9.30

 

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 19 januari 2010 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Enda behandling. 1

1   Undantag från kravet på skyddsrum

Ltl Anders Erikssons hemställningskläm

Landskapsregeringens svar (S 2/2009-2010-s)

Ltl Anders Erikssons spörsmål (S 2/2009-2010)

Enda behandling. 2

2   Förslag till andra tilläggsbudget för år 2009

Finansutskottets betänkande (FU 4/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 11/2009-2010)

Plenum slutar 51

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Enda behandling

1      Undantag från kravet på skyddsrum

Ltl Anders Erikssons hemställningskläm

Landskapsregeringens svar (S 2/2009-2010-s)

Ltl Anders Erikssons spörsmål (S 2/2009-2010)

Under överläggningen i ärendet, som förklarades avslutad vid plenum 18.1.2010, har lagtingsledamoten Anders Eriksson, understödd av lagtingsledamoten Johan Ehn, föreslagit att lagtinget skulle godkänna en hemställan till landskapsregeringen av följande lydelse:  

” att lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om att kraftfulla åtgärder vidtas för att propositionsutkastet ändras så att ett generellt undantag för Åland inskrivs eller så att åländska myndigheter ges rätt att besluta om undantag och att en förhandling inleds om övertagande av behörighet för att undvika delad behörighet. ”

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att landskapsregeringens svar med anledning av spörsmålet antecknas till kännedom röstar ja; de som för lagtingsledamoten Anders Erikssons  förslag till hemställan röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Omröstning.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning i denna fråga.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag understöder det förslaget.

Öppen omröstning har föreslagits av lagtingsledamoten Johan Ehn och understötts av lagtingsledamoten Anders Eriksson och kommer därför att verkställas. Jag ber lagtingsledamoten Dahl och lagtingsledamoten Gunell biträda vid rösträkningen. Upprop.

 

Omröstningen har utfallit så att 14 ja-röster har avgivits, 13 nej-röster, 1  frånvarande och 2 avstod. Lagtinget har således beslutat anteckna landskapsregeringens svar till kännedom.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

2      Förslag till andra tilläggsbudget för år 2009

Finansutskottets betänkande (FU 4/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 11/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Torbjörn Eliasson

Herr talman! Jag är glad på utskottets vägnar att betänkande är enigt. Om man beaktar ärendenas art och den intensiva remissdebatten så känns det bra för den framtida hanteringen av framförallt M/S Skarven att utskottet kan presentera svar på många av de frågor som ställdes här i salen. På den korta tid vi haft till vårt förfogande har vi hört många nyckelpersoner och dykt så djupt som möjligt för att få en uppfattning om de ekonomiska ovissheterna. Beträffande ansvarsfrågorna kunde utskottet konstatera att en intern utredning initierats av landskapsregeringen och beräknas vara klar under januari månad. Utskottet har därför inte behandlat de inblandades ansvar för upphandling, genomförande och kontroll av bygget av M/S Skarven. Till ansvarsfrågan får landskapsregeringen återkomma när den är utredd.

Herr talman, först till allmänna motiveringen, där utskottet igen konstaterar att det skett flera överskridningar på moment för ekonomiskt tunga projekt genom åren. I det nu aktuella budgetförslaget har två moment, avseende Alandica och M/S Skarven överskridits kraftigt. Utskottet har därför vid sin behandling återigen fokuserat på frågeställningarna kring budgetdisciplin, projektledning och upphandling.

Finansutskottet hänvisar till sitt betänkande nr 1/2008-2009 där utskottet betonat vikten av sträng budgetdisciplin. Ett enigt finansutskott, som i flera betänkanden de senaste åren påpekat bristerna, förutsätter att lagtinget nu sätter full kraft bakom orden, tillika en order till landskapsregeringen, att förbättra upphandlingen och kräva budgetdisciplin framöver!

När det gäller byggprojekt och andra större investeringar är det viktigt att projektdefinition och förhands uppskattat totalpris från början klarläggs noggrannare. Alla kostnader ska kalkyleras in, självklart också i vilken grad driftskostnaderna påverkas. Om det trots allt blir fråga om tilläggsbudget så bör det i huvudsak handla om sådana budget äskanden som lagtinget faktiskt har en möjlighet att förkasta, ändra eller godta, inte som nu en budgetering av redan godkända och reglerade fakturor. Landskapsregeringen ska se till att förbättrade budgetuppföljnings- och projektuppföljningssystem säkerställer detta framöver. 

Landskapsregeringen uppmanas även att klarlägga och tydliggöra avdelningschefernas och myndighetschefernas ekonomiska ansvar för de projekt som genomförs inom respektive avdelning och myndighet. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen snarast presenterar förslaget till ny finansförvaltningslag med tydliga bestämmelser avseende detta. Vi har fått många löften om en ny finansförvaltningslag genom åren. Om jag drar mig till minnes så tror jag redan när jag kom med 2003 att man pratade om det här. Det kanske har diskuterats flera år före det, kanske på -90 talet redan. Nu finns i varje fall ett förslag till pappers. Utskottet anser att frågan måste få hög prioritet.

Herr talman!                             Utskottet konstaterar generellt att det finns brister i den offentliga upphandlingen, bl.a. i fråga om kompetens och lagstiftning. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att vidta åtgärder för att åstadkomma en effektivare och mer rättssäker upphandlingsprocess. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen avser att föreslå lagstiftning under EU:s tröskelvärden. Det är positivt om hela den offentliga förvaltningen, alltså också kommunerna och kommunförbunden, skulle följa samma regelverk. Det skulle förenkla och förtydliga för anbudsgivarna. Samhällsekonomiskt skulle hela upphandlingsprocessen effektiviseras och bli ekonomiskt effektivare på flera plan.

Idag har kansliavdelningen ansvaret för rådgivningen avseende upphandlingar över EU:s tröskelvärden och finansavdelningen under EU:s tröskelvärden. Utskottet upprepar mot bakgrund av föreliggande budgetförslag att landskapsregeringen överväger att centralisera rådgivningen i upphandlingsfrågor. Därtill bör man överväga hur man kan tillgodose behovet av juridisk kompetens på de olika avdelningarna och landskapsregeringen underlydande myndigheter. I fråga om mer komplicerade upphandlingar bör landskapsregeringen även överväga att i ett tidigt skede köpa in specialistkompetens, eftersom en stor och viktig del av arbetet med en upphandling sker före anbudsförfrågan.

Herr talman! Så tillbaks till den största frågan, M/S Skarven. Mycket har sagts och skrivits de senaste månaderna. Tyvärr handlar det många gånger om spekulationer istället för på fakta baserade uttalanden. Det är alltid olyckligt när det blir så och, kan man konstatera, oberoende av hur ansvaret sist och slutligen fördelas så har många inblandade farit illa under tiden. Utskottet har inte skriftligen uttalat sig om slutprodukten, men jag vill så här under presentationen av betänkandet framhålla, att utskottets totala bedömning är att när felen korrigerats så har landskapet trots allt ett bra fartyg, godkänt av klassen och Sjöfartsverket.

I och med denna tilläggsbudget, som utskottet föreslår att ska antas, uppgår de nu kända, totala kostnaderna för M/S Skarven till 15 miljoner euro. Tilläggskostnaderna om ca 2 miljoner euro totalt jämfört med ursprungsbudgeten har i huvudsak uppstått på grund av tilläggsarbeten, nya myndighetskrav, kostnader för idrifttagning, flyttning av varvsort samt extra juridiska kostnader. Den åtta månader långa förseningen har dessutom gett upphov till utökad kostnad för egenkontroll.

Mycket har sagts och skrivits om den så kallade ”överbyggnaden”. Faktum är att fartyget är konstruerat med en överbyggnad, men hade i anbudsunderlaget öppningar i för och akter. Dessa har under byggtiden täckts över med plåt så att färjan blivit helt täckt. Kostnaden för övertäckningen uppgår till ca 242 000 euro. På grund av övertäckningen krävdas kapacitetsökning för bland annat fläkt- och sprinklersystemen för att fartyget ska få transportera farliga ämnen.

Utskottet har erfarit att kontraktet följer internationell standard. I offertunderlaget nämndes emellertid inget om beställarens krav på förseningsböter och bankgarantier. Frågan om böter och bankgarantier upptogs därför i kontraktsförhandlingarna och en klausul om förseningsböter fördes in. Beträffande bankgarantierna valde landskapsregeringen att själv stå för kostnaderna för dessa, det normala är ju att leverantören står för sådana kostnader. En anlitad advokatbyrå gjorde upp kontraktet samt alla formella leveranshandlingar. Bankgarantierna förföll i samband med övertagandet av fartyget. Utskottet konstaterar att den ansvarige projektledaren hade fullmakt av landskapsregeringen att överta fartyget, vilket skedde den 30.9.2009 kl. 15.00 (GMT+2).

Frågan om förseningens konsekvenser har nu förts till skiljemannaförfarande i Stockholm. De eventuella förseningsböter som kan komma att falla ut till landskapet, maximalt ca 1,8 miljoner euro plus ränta räknat från överlåtelsedagen, redovisas i en kommande budgetframställning. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet uppskattas till ca 250 000 euro och betalas av förlorande part. Utskottet konstaterar att bankgaranti för varvets eventuella betalningsskyldighet visavi förseningsböter inte har tecknats.

Slutligen vad beträffar M/S Skarven, herr talman, så har det kommit utskottet till del att det nu finns en ekonomisk uppgörelse mellan landskapsregeringen och varvet avseende reparationerna av bogvisiren och färdigställande av bilhyllorna. Utskottet betonar vikten av att M/S Skarven så fort som möjligt sätts i trafik så att eventuella fel och brister kan upptäckas och åtgärdas inom garantitiden.

Till sist, herr talman! I betänkandet över budgeten för år 2010 betonade finansutskottet vikten av att följa med och i tid åtgärda ungdomsarbetslösheten som nu är ovanligt och oroväckande hög. Utskottet konstaterar igen i detta betänkande att arbetslösheten på Åland ökar och att tilläggsresurser sannolikt kommer att krävas för att Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS) ska klara sina åtaganden under år 2010.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att lägg tonvikten på satsningar i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten som ökat särskilt mycket.

Ja, med beaktande av de i betänkandet ingående motiveringarna, föreslår utskottet att landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten för år 2009 antas. Förslaget till tilläggsbudget balanserar på ett netto om 2 887 000 euro. Om tilläggsbudgeten antas har totalt 309 516 000 euro budgeterats för år 2009.

Jag vill avslutningsvis tacka ledamöterna i utskottet och vår sekreterare för ett gott samarbete! Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Eliasson säger att finansutskottet och han personligen har en uppfattning att man har fått ett bra fartyg när det gäller M/S Skarven. På basen av det lilla jag vet så delar jag den uppfattningen. Utskottet och utskottsordförande underströk vikten av att man får fartyget i drift så fort som möjligt, det håller jag helt med om. Jag tycker det är en skandal att fartyget har legat vid kaj och 25 procent av garantitiden har gått upp i rök. Det tonar lite fram en bild av politisk överreaktion. Eliasson säger att man återkommer till ansvarsfrågan. Jag uppfattar att man lite skjuter den ifrån sig det finns ju trots allt ett politiskt ansvar. Båda trafikministrarna, den tidigare och den nuvarande tillhör centern. I remissen till finansutskottet blev det lite märkligt när dessa båda personer uttalade sig så var det som två helt skilda världar. Ser ltl Eliasson ett bekymmer här?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Ltl Anders Eriksson, nu pågår det en intern utredning, vilket alla känner till. Vi resonerade i finansutskottet att vi måste invänta den utredningen. Vi har varken tid eller resurser, på tio dagar, att göra en utredning. Varför ska man göra en parallell utredning? Vi resonerade att vi inväntar den interna utredningen som sedan ska redovisas för lagtinget. Landskapsregeringen får återkomma och redovisa den och då tar vi ställning till det. Vi har försökt och hunnit ganska bra att titta på de ekonomiska bitarna och allt som ligger bakom det här. Vi får sedan återkomma till ansvaret.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag var med på ett hörn så jag känner ju till den här frågan. Jag tycker att det är helt naturligt att man inväntar den interna utredningen. Därför har jag personligen också varit ganska försiktig med att rikta kritik både till höger och till vänster. Jag är allt mera bekymrad över att fartyget inte är i drift under den här långa tiden som gått. Min uppfattning är att det är en politisk överreaktion.

Även om man inväntar den här utredningen så undrar jag om man har haft en diskussion i finansutskottet om det politiska ansvaret? Delar ltl Eliasson min uppfattning om att det förefaller vara en politisk överreaktion, vilket har medfört den här situationen?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Vi har inte i finansutskottet haft någon diskussion om det politiska ansvaret. Vi har inte diskuterat det överhuvudtaget. Alla har vi våra funderingar om det. Vi har konstaterat att vi inväntar den interna utredningen som görs. Sedan kommer en redovisning till lagtinget, då kan vi diskutera den frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack herr talman! Utskottsordförande nämnde ryktesspridningen som har cirkulerat om Skarven. Enligt min uppfattning så har personerna, som övervakade på plats i Klaipeda, gjort ett gott arbete. Det är beklagligt att de har blivit utsatta för en hel del ris i pressen p.g.a. detta. Här faller nog skuggan över massmedia.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Jag delar ltl Torsten Sundbloms uppfattning att det har diskuterats mycket. Jag nämnde det också i min presentation att mycket av det som har skrivits och sagts, oberoende av vem som har gjort det, så har det varit spekulation. Man har inte haft fakta. Det har vi emellertid idag. Finansutskottet har försökt gräva så djupt som möjligt. Vi kan presentera en hel del fakta. Vår tanke i finansutskottet, som jag vet att ltl Torsten Sundblom delar, är att detta ska få slut på spekulationerna när det gäller ekonomin och allt sådant. Sedan har vi ansvarsfrågorna som vi får återkomma till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I ärlighetens namn, måste vi väl ändå säga att spekulationerna har startats av ganska spektakulära informationer från landskapsregeringens sida. Nog gäller det att skälla vid rätt dörr i den här diskussionen, tycker jag.

Jag har en del frågeställningar som jag återkommer till i mitt anförande. Jag ville i replik höra efter huruvida finansutskottet har satt sig in i fartygets bärighet? Det har i offentligheten framkommit att det är ett kraftigt minskat dödviktston värde på fartyget. Det betyder att dess bärighet är sämre än det beställda. Överbyggnaden torde ha en betydande effekt i sammanhanget, men det kan även vara frågan om annat när det gäller fartygsbyggnad. Resulterar den sämre bärigheten i ett minskat antal bilar som fartyget kan ta eller inte? Har utskottet fått klarhet i det?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, ltl Roger Jansson, jag har faktiskt inte skällt vid någon dörr överhuvudtaget. Jag har konstaterat att det har funnits spekulationer och att vi nu har mera fakta.

När det gäller bärigheten så vet vi att den är mindre än vad som var planerat från början. Finansutskottet har också varit ombord på M/S Skarven och blivit guidade av skeppare och maskinchef. Vi har fått höra att hon trots allt ska kunna ta den last som erfordras, så mycket kan jag svara.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Fartyget hade en sådan bärighet att det klarade finansutskottets närvaro. Detta med behörigheten är en vetenskaplig fråga. Det är någonting som bedöms av certifierad myndighet. Förstår jag det rätt så har finansutskottet inte fått någon annan information än att landskapets egen personal tycker att man nog ska klara det bilantal som vi har beställt färjan för. Tydligen har man inte fått mer sakkunnig information.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Vi har också läst de utredningar som har gjorts. Vi vet ju vad som står i Askes och Viking Lines utredningar osv. Vi vet också att det här fartyget är godkänt av klassen, Lloyd's i det här fallet, och av sjöfartsverket.

Sedan är jag ju inte fartygskonstruktör eller expert på det här, vilket ingen av oss i finansutskottet är. Jag kan inte bättre bedömning än så här. Vad vi har fått höra så ska fartyget klara den last som hon behöver ta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag tycker det är skönt att finansutskottet har konstaterat att vi har fått ett bra och förmånligt fartyg och att man säger att fartyget bör sättas i drift så fort som möjligt för att undvika ytterligare kostnader. Vi vet att det kostar cirka 1 000 tusen euro per dygn att ligga i Möckelö. På det sättet tycker jag att det känns bra att man har konstaterat detta från finansutskottet.

Jag har alltid offentligt försvarat övervakare och den projektledare som har haft hand om detta. Vi får sedan se vilka och om det har gjorts några formella fel.

En sak som jag vill lite rätta eller kommentera det är när finansutskottet skriver; "beträffande bankgarantierna valde landskapsregeringen att själv stå för kostnaderna för dessa". Detta är en liten olycklig formulering. Man kan tolka det som att landskapsregeringen valde att stå för kostnaderna själva istället för att varvet skulle göra det. Men så var inte fallet.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Det kanske var en snäll formulering. Självklart behöver man har bankgarantier. Eftersom det inte fanns med någonting om garantier i anbudshandlingarna så måste man ta upp det vid kontraktsförhandlingarna. Det kan ju också vara så att man blev tvingad att betala det själv. Det vet inte jag, för jag var inte med. Normalt är det leverantören som står för bankgarantierna ifall beställaren så fordrar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! När man gör upp sådana här handlingar så skriver man in vilka garantier man vill ha. I det här fallet ansåg man i ett skede att det räckte med varvsgarantin. Under förhandlingarnas gång kom man underfund med, åtminstone jag själv, att vi inte vågade lita på det utan vi måste ha en bankgaranti i en väst bank, som garanterar att vi åtminstone får pengarna tillbaka om vi inte får fartyget. Bankgarantin var en ren och skär beställning från landskapet. Därför måste vi också förstås betala den. Alternativet var att vi hade låtit bankgarantin gått igenom varvet, men då hade vi också fått betala den. Om vi hade haft bankgarantin med i upphandlingarna som hade vi också fått betala den. Därför tycker jag att det är en olycklig formulering. Vi valde bankgaranti men vi hade fått betala den oberoende om vi hade haft den med eller inte. Vi har inte kunnat välja om varvet skulle betala den eller om landskapsregeringen skulle betala den.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Jag vet inte om jag börjar klyva hårstrån här nu. Jag tycker att formuleringen, som står i finansutskottets betänkande, inte är så tokig, trots allt, oberoende hur det nu var. Ingen av oss i finansutskottet var ju med när man gjorde upp det här. Trots allt har landskapsregeringen betalat garantierna själv. Då är det kanske inte helt fel att säga att man valde att göra det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Raija-Liisa Eklöw

Herr talman! Jag tackar först utskottsordförande Torbjörn Eliasson för en god och ingående presentation. Presentationen var så detaljerad att jag inte skulle behöva gå upp. Jag ville ändå från liberalernas sida ta upp några saker som vi tycker att det är viktiga i den här budgeten.

Det är frågan om tilläggsbudget vi nu behandlar brukar kallas städarbudget där regeringen redovisar för de momenten som av olika orsaker överskridits under föregående året och även inkomsterna som kommit landskapet till godo.

Denna tilläggsbudget är dock speciell av den orsaken att den presenterar slutredovisningar av två stora projekt som överskridits med råge. Projekt som pågått under flera år nämligen Alandica Kultur och Kongress och M/S Skarven. Av denna orsak har finansutskottet tittat närmare på dessa projekt men nog mera detaljerat på Skarven. Dessa stora överskridningar har även initierat en genomgång av de upphandlingsprinciper som råder i landskapsförvaltningen men även i landskapet överhuvudtaget. I remissdebatten efterlystes detta av flera ledamöter.

Såsom det framgår av betänkandet upplevs det stora brister i upphandlingssystem speciellt under EU:s tröskelvärden. Företagen upplever att speciellt den kommunala upphandlingen ofta är otydlig eftersom kommunerna har olika system eller helt saknar direktiv. Därför efterlyser utskottet lagstiftning  för offentlig upphandling under EU:s tröskelvärden för att både den kommunala men även landskapets upphandling skulle bli mera enhetlig och följa de principer som EU sätter. Liberalerna stöder detta och hoppas att landskapsregeringen tar itu med lagstiftningen.

Herr talman! Eftersom det pågår revision och skiljemannaförfarande angående M/S Skarven har inte utskottet gått närmare in på ansvarsfrågor utan mera principiellt ingående behandlat hela kedjan från upphandling till färdig båt, om man nu idag kan kalla den färdig. Betänkandet beskriver de fakta vi fått ta del av och ger en förklaring till överskridningar. Liberalerna stöder skrivningen att färjan så snart som möjligt bör komma i trafik för att undvika  mera extra kostnader men även av den orsaken som beskrivs i betänkandet, nämligen att garantitiden löper och man bör kunna köra båten för att upptäcka garantifel.

Som det framgick av utskottsordförandes presentation har överskridningar i Skarvenbygget orsakats bland annat av tilläggsarbeten, vissa felberäkningar av underleverantörer, byte av byggplatsen osv. Bemanningskostnader på grund av förseningen är också betydande.

Täckandet av bildäcket är den kostnad som väckt mest diskussion i utskottet. Hur kom det till, fanns det där redan ifrån början och vem tog beslutet osv. Även detta får revisionen ge slutligt svar på.

Utskottet är helt enig om att slutredovisning av Skarven ska presenteras till lagtinget i någon form, t.ex. i en tilläggsbudget. Det är omöjligt i nuläget säga hur skiljemannaförfarandet slutar; får vi förseningsböterna betalda och hur mycket i så fall.

Efter slutlig redovisning får ansvarsfrågorna behandlas både de ekonomiska, juridiska och politiska, där är utskottet helt enig om. Därför har vi enhälligt godkänt kostnaderna till dags dato. Märkväl att vårt ställningstagande i utskottet tar vi inte på något sätt i ansvarsfrågan, varken i den ekonomiska eller den juridiska frågan.

Herr talman! Varken i fallet Skarven eller i fallet Alandica kan man påstå att det är upphandlingen som varit felaktig eller bristfällig och att projekten därför blivit dyrare. Närmare är det frågan om att byggen av denna kaliber tenderar bli dyrare under byggtiden. Det uppstår nya lösningar och under en längre byggnadstid uppstår det nya tekniska lösningar o.s.v. Därför är det viktigt att själva budgeteringen är så realistisk och fullständig som möjligt, att vi inte underbudgeterar bara för att få igång projekten. Utskottet efterlyser därför en sträng budgetdisciplin i all verksamhet.

Herr talman!  Man kan säga att ändamålet helgar medlen. Så kunde man säga om detta skulle vara privatekonomiska satsningar. Men när vi brukar allmänna medel bör allt vara transparent och gå rätt till. Därför är det också förståeligt att det blivit diskussionen Skarven och det som diskuterades här under föregående anförande. Men i ordspråkets anda vill jag dock säga att jag hoppas att vi till sist kommer att konstatera att vi fått en fin färja och ett fint Alandica helt för ålänningarnas bruk och nytta. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ltl Raija-Liisa Eklöw konstaterar att det inte har funnits några brister i upphandlingen i de här två fallen. Det är väldigt konstigt. Då borde ju anbuden och kostnaderna har hållit. Jag tycker man bara kan säga att upphandlingen har gått rätt till och sedan har det tillkommit en massa ombyggnadsarbeten och det har kostat en hel för skattebetalarna. Den logiken förstår jag helt enkelt inte.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Jag försökte säga att problemen med tilläggsbudgeten har uppstått under tidens gång. Det är olika problem som har uppstått där. Vi har i behandlingen kunnat konstatera att det inte är direkta fel i upphandlingen. Vad vi också har förstått så har grundmaterialet varit välgrundat. Jag vågar nästan påstå att det inte har funnits fel i själva upphandlingsmaterialet. Sedan under resan har det uppstått olika behov t.ex. detta att täcka över båten. Först hade man beslutat att man inte skulle ha övertäckt och sedan beslutade någon att det ska täckas över. Jag upplever det inte såsom upphandlingsproblematik. Det är saker som, utan diskussion, har löst sig i efterhand.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag måste ärligen säga att jag tycker att ltl Raija-Liisa Eklöw lite måste läsa på detta om upphandling. Om man efter att ha upphandlat ändra projektet, då har man frångått den ursprungliga upphandlingen. De leverantörer som var intresserade och förbigångna kan ju inte delta desto mera i projektet. Det där resonemanget håller nog inte om man ska följa principerna för offentlig upphandling. Men liberalerna kanske har något eget system i det här sammanhanget.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Det var ju roligt att det bara var liberalerna. Jag önskar att de övriga i utskottet skulle kunna verifiera min uppgift i detta, att det inte i själva ursprungsprojekteringen och upphandlingen fanns några större brister. Men det här är ju en helt annan sak som ltl Sundback tar upp, att man då borde ha gått till en ny runda. Det är ju en helt annan sak. Jag anser att vi pratar om helt olika saker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg

Tack talman! Jag vill börja med att tacka utskottet för ett gediget arbete. Det är, precis som ordförande var inne på här, inte några enkla saker att sätta sig in i Skarvenprojektet. Man bör nästan vara fartygskonstruktör för att klara av det jobbet.

När det gäller Skarven som jag kommer att upprätthålla mig kring, för obunden samling och för mig personligen kvarstår de facto många frågetecken. I remissdebatten sade jag att vi önskar att den internutredning som nu är på gång skulle komma lagtinget till del, innan vi godkänner den här tilläggsbudgeten angående mera pengar. Men efter diskussioner i vår partigrupp har vi ändå kommit fram till att vi nöjer oss i det här skedet med den skrivning som utskottet har gjort i sitt betänkande.

När det gäller det politiska ansvaret som efterlystes tidigare så kommer vi att få ta del av det i en kommande tilläggsbudget. Det får vi i dagsläget nöja oss med.

När det gäller garantitiden så har fyra av tolv månader redan passerat. Därför är det av största vikt att få fartyget i drift. När det sedan gäller om det är ett bra eller dåligt fartyg kan man helt klart konstatera att det finns två grupper. Det finns en grupp som anser att det här är ett väldigt bra fartyg och det finns en annan grupp som anser att fartyget har många brister. När det gäller den saken så kan jag bara säga att tiden lär väl utvisa om det är ett bra fartyg eller om fartyget fortfarande har många brister. När det gäller själva ansvarsfrågan så nöjer vi oss med det.

Angående tilläggsbyggnaderna när det gäller öppen respektive täckt färja så har det framkommit att den beställdes som en öppen färja. Det har nu blivit bekräftat. Under resans gång har tjänstemän fattat beslut om att den ska täckas. Det är någonting som internutredningen får påvisa om det har gått rätt till eller inte. Det är ingenting som vi kan ta ställning till idag helt enkelt.

Om det visar sig med tiden att det är en väldigt dålig färja fanns då möjligheten att återlämna färjan och säga att vi aldrig skulle ha tagit emot den? I och med att vi har tagit emot färjan och undertecknat så har även bankgarantin, som skulle ha gjort att vi skulle ha fått pengarna tillbaka, gått om intet. När vi nu står med färjan så är det lika bra att vi får den i drift. Vi har en massa driftkostnader, personalkostnader och dyl. Det är bara att vänta och se, när färjan började trafikera, om den uppfyller förväntningarna eller om det uppstår problem.

När det gäller Alandica så kommer Fredrik Karlström att ta upp den biten. Han är med i finansutskottet och har kännedom om det.

Angående asfalten, herr talman, vill jag säga att jag tror att det är en viktig förtroendefråga från allmänheten och från företagen. Om landskapsregeringen förväntar sig att företag och allmänhet tar ansvar för sitt avfall så är det även viktig att landskapsregeringen tar ansvar för sina avfallshögar, både vad gäller miljötillstånd och förvaringsplats.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Jag tänkte kommentera godkännande av tilläggsbudgeten och lite prata om öppen och sluten färja. Det fanns resonemang i utskottet om skulle godkänna eller inte godkänna tilläggsbudgeten.

Eftersom hela summan på 1,3 miljoner bygger på kostnader som är godkända antingen kontrakt och avtal eller via godkända fakturor, så var vi var överens om att det fanns ingen anledning att göra någonting annat än att godkänna tilläggsbudgeten. För det är ett faktum.

Sedan när det gäller öppen och sluten färja så försökte jag förklara att det är många som har trott att färjan har varit helt öppen ungefär som Töftöfärjan, men så har den aldrig sett ut. Det har alltid funnits en överbyggnad på den, med stor brygga, café och med olika utrymmen för personalen osv. Sedan stängde man de här små öppningarna i för och akter i ett senare skede.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det är mycket riktigt. Däremot fanns det förmodligen en orsak till varför fartyget beställdes som en öppen färja. Om det sedan har exakt att göra med fördyrande byggnation vad gäller sprinklersystem, brandsäkerhet och ev. farliga transporter såsom t.ex. bränsletransporter så tycker jag att det ännu finns frågetecken kring detta. Vi får vänta och se om utredningen kan påvisa orsakerna till det. Jag vill inte gå in och spekulera i det här skedet om vad de slutgiltiga orsakerna till det var.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Jag sade också i min presentation att det just var p.g.a. av att man täppte de mindre öppningarna i för och akter med plåt som föranledde vissa andra åtgärder bl.a. när det gällde ventilationen.

Sedan när det gäller asfalten, där har vi också skrivit att det pågår en rättsprocess. Man håller också på att planera en upplagringsplats i egen regi. Utskottet efterlyser en plan för hur landskapet överlag ska hantera returasfalt. Det har vi också nämnt i vårt betänkande. Det är viktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack herr talman! Ltl Nordberg hade här några funderingar på om vi skulle behålla fartyget eller inte. Fartyget är ju godkänt av klassen. Tittar man sedan på anbudssummorna, differensen till följande anbud som var högre så är det så stor skillnad. Vi kan konstatera att vi nog har fått ett fartyg för ett bra pris. Vi ska nog också behålla fartyget då.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Vad jag menade med mitt resonemang i att behålla fartyget kontra skickade det tillbaka var just de två uppfattningarna om fartyget som helhet. Det finns fortfarande två grupperingar, två uppfattningar, när det gäller Skarven. Det finns en grupp människor i samhället som anser att det är en bra båt, låt oss nu bara köra på och allt är frid och fröjd. Samtidigt finns det finns många frågetecken av experter inom området som ifrågasätter både det ena och det andra. Det är utifrån det perspektivet som mitt resonemang kom. Om det skulle visa sig att det är de facto för många fel, vad har vi då för alternativ? Skulle det alternativet ens ha funnits, att vi skulle kunna återlämna fartyget och få pengarna tillbaka? Det var det mitt resonemang gick ut på.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack herr talman! Det är nog så att alla spekulationer bygger kanske inte alla gånger på så rysligt mycket sakkunskap. Man ska nog ta det för vad det är. I utskottet har vi hört några som har varit inblandade i att rita det här fartyget. Jag har faktiskt uppfattningen att det är ett tekniskt avancerat och ett bra fartyg.

Ltl Mika Nordberg, replik

Jag vill än en gång säga att jag är nöjd med det arbete som utskottet har gjort. Utskottsmedlemmarna är ju inte fartygsbyggare och inte heller ingår medlemmarna i en grupp i ett rederi som har ansvar för att beställa ett fartyg. Jag tror inte heller, i det här läget, att det är utskottets uppgift att vara någon slags domstol och avgöra om allt har gått absolut rätt till. Resonemanget får vi ta i ett senare skede när internutredningen ligger på bordet och är till allmän kännedom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag ska ta fasta på de frågeställningar som fanns angående asfalten. Självklart är det så att landskapet också ska ta sitt miljöansvar. Allting annat är otänkbart. Om man stifta lagar och talar om hur andra ska göra så ligger det i sakens natur att man själv är en förebild i den utsträckning det går. Men, vi måste också komma in mera i den privata företagsvärden när det gäller tänkandet. De miljölösningar vi söker ska också vara samhällsekonomiskt försvarbara. Det är viktigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag tycker att det är ett viktigt betänkande finansutskottet nu lägger fram inför lagtinget. Det är viktigt att landskapsregeringen tar det på stort allvar sätter igång ett seriöst arbete för att komma till rätta med de här frågeställningarna.

Naturligtvis är det alltid angeläget att rätta till brister. Men särskilt i spartider måste det vara synnerligt viktigt att täppa till alla luckor där det är möjligt att pengarna rinner ut.

Både Skarven och Alandica är intressanta projekt att betrakta i efterhand och förhoppningsvis lära sig något av inför framtiden. Lärdomar som bör dras på flera olika nivåer inför framtida projekt. Dels den politiska nivån så är det oerhört viktigt att vi redogör för alla kostnader och ha en tillräcklig buffert för oförutsedda kostnader, för de kommer nästan alltid. Nu ser vi två projekt där differensen, av det vi trodde att projektet skulle kosta och vad det blev i slutändan, är flera miljoner euro.

Vad gäller Alandica så var det sagt ”inte en cent över 15 miljoner”. Det gjordes ett omfattande bantningsprojekt för att få ned kostnaderna under den gränsen. Jag tror att man redan då kunde konstatera att kalkylerna var något orealistiska. Det gäller att få bort den kostnadsoptimism som gärna råder när man vill få igenom ett projekt och man vill få det godkänt här i lagtinget. Där behöver vi vara uppmärksamma  och så sanningsenliga som det bara går för att få kalkylerna på rätt.

Även Skarven så trodde lagtinget, när man gick in för projektet 2006, att 13 miljoner kommer det att kosta. Det var en helhetsbedömning av hela projektet. Nu visar det sig att vi är uppe i 15 miljoner. Vi är ännu inte säkra på att det stannar på den nivån.

Vi har nu andra projekt som igångsatta och där man redan nu kan ana att det kommer att sluta på samma sätt. Sjöfartsmuseet har vi nu tagit och godkänt. De tycker att man kan konstatera, efter finansutskottets behandling av den frågan, att även där är det inte säkert att kostnadsramarna kommer att hålla. Det är viktigt att landskapsregeringen tittar på de projekt som är igångsatta och även framtida projekt att helhetskalkylerna håller. Så att vi inte upprepar våra misstag om och om igen.

På tjänstemannanivå finns också en hel del att göra. Särskilt bör klarlägga helt tydliga regler både för projektledarens uppgift och ekonomiska ansvar och likaså förstås för avdelningschefernas roll.

Skarvenexemplet tangerar på flera sätt det som händer med överskridning kring Ålandsdagarna i Helsingfors. De fallen har flera paralleller. Anmärkningsvärt är att det måste bli så dramatiskt agerande från regeringens sida. Måste det bli en offentlig uppredning där man ska sitta inför massmedia och skämmas. Det är ju ett skam- och skuldbeläggande som jag tycker att landskapsregeringen kunde hantera på ett mycket bättre sätt. Jag tror inte att varken projektledare eller avdelningschefer i framtiden kommer att jobba mera konstruktivt om man ska göra det i rädsla för offentliga reprimander.

Däremot är det otroligt angeläget att finansförvaltningslagen nu kommer på bordet. Vi har fått besked av minister Perämaa tidigare att den kommer då och den kommer då men hittills har vi inte sett skymten av den här lagen. Det var en oklart i det här skedet när lagen faktisk kommer till lagtinget. Men kanske finansministern idag kan klargöra när lagtinget får ta itu med finansförvaltningslagen. Den är synnerligen viktig och som förhoppningsvis också reglerar de här frågorna på ett tydligt och klart sätt.

Ännu en nivå i det här arbetet är upphandlingsfrågan. Jag tycker det är mycket viktigt att utskottet nu pekar med hela handen om att nu ska det lagstiftning till vad gäller också under EU:s tröskelvärden. Det här är en brist som har funnits länge. Handelskammarens rapports, gjord av Magnus Hög näs, är mycket klargörande. Nu är det bara att sätta igång med verkställigheten. Det här handlar om att få en mera rätt säker situation och en effektivare upphandling både för beställare och för leverantörer.

Många gånger finns det en brist på kunskap om vad det är man vill köpa. Den som upphandlare har inte klart för sig vad man vill upphandla. Där är det mycket viktigt att man i ett tidigt skede tar in den bästa tänkbara specialkompetens, så att man ett sådant gediget underlag som bara är möjligt.

Den här överfokuseringen på pris, som vi också har diskuterat i utskottet, föreställningen om att man måste ta det billigaste alternativet. Det behöver vi också diskutera ytterligare och försöka komma fram till en annan ståndpunkt.

Kan man fokusera på kompetens och de långsiktiga kostnaderna så gynnar det också våra lokala företag, de som väljer att satsa på kompetensutveckling och god kvalitet. Det är hög tid att vi diskuterar både korta kostnader och långsiktiga kostnader vad gäller upphandlingen.

Eftersom de långsiktiga kostnaderna, i valet att välja kvalitet, förhoppningsvis på sikt ska generera mindre underhålls- och driftskostnader.

Utskottet har fördjupat sig rätt mycket i Skarvenhistorien och de 1,3 miljoner euro som nu ytterligare ska tilläggsbudgeteras. Det var någon här som använde ordet överreaktion. Jag tror att det är en ganska bra bedömning av vad som har hänt. Min bedömning, efter utskottets behandling, är att landskapet fått en bra färja. Det är också mitt intryck att vi har haft kunniga inspektörer på plats i Klaipeda som övervakat bygget. Ett bygge som minsann också har behövt övervakning. Varvet hade god erfarenhet av att bygga skrov, men mycket litet erfarenhet av att bygga resten. Den här kontrollen och övervakningen verkar ha behövts. Den interna utredning som pågår får visa eventuella brister, bland annat finns det tilläggsbeställningar som borde ha förts till beslut i landskapsregeringens plenum. Men att beskylla spekulationerna på massmedia tycker jag, i likhet med Torsten Sundblom, att är felaktigt. Landskapsregeringen själv har bidragit med ganska goda medel till den här dramatiken både vad gäller hänglås och avbrutna presskonferenser, där man gett klara signaler om att det här fartyget inte är tillräckligt bra, att det krävs extern granskning av fartyget för att kunna bedöma om man har fått det fartyg man har beställt.

Det är för mig lite märkligt att man inte från landskapsregeringens sida mycket tydligare har gått ut och klarlagt om de felaktiga spekulationerna som har funnits i denna frågan. Varför har man inte gjort det? Man har istället nästan eldat på den här uppblossande konflikten kring Skarven.

Jag håller med de talare som har sagt att det viktigaste av allt är nu att få färjan i trafik så att den hinner testköras tillräckligt länge inom garantitiden och det kostar att ligga vid kaj.

En tredje fråga som jag gärna vill beröra och som jag tycker att är synnerligen viktig men som inte tar så mycket utrymme i det här betänkandet, det är Arbeta och Bo projektet som vi nu konstaterar att går ner på halvtid. Det här har föranlett finansutskottet att vid två tillfällen påminna om hur viktigt det är att landskapsregeringen verkar för en fortsatt långsiktig rekrytering av arbetskraft till Åland. Det kan göras genom större samarbete med företag och branscher med stort rekryteringsbehov. Även den offentliga sektorn måste i god tid hinna rekrytera för att få tag på goda krafter. Jag tycker det är märkligt att man nedprioriterar rekrytering. Jag ser det som det allra viktigaste, för att samhället ska fungera och generera skatteintäkter, att arbetsmarknaden och näringslivet har tillräcklig utbildad personal och god kompetens. Det är det som är det material man behöver för att kunna utvecklas och skapa tillväxt. Enligt min logik så borde det alltid vara synnerligen högt prioriterat. Därför anser jag att landskapsregeringen bör noga fundera över om det är ett riktigt beslut att gå ner väldigt kraftigt på Arbeta och Bo och på att locka kompetenser till Åland. Om man gör det behöver man i alla fall ha synnerligen goda andra idéer och strategier för hur det arbetet ska kunna fortgå. Det här är en otroligt viktig framtidsfråga för Åland.

Vad gäller anslagen till sysselsättningsfrämjande åtgärder och andra kostnader som den stigande arbetslösheten nu genererar så kan landskapsregeringen redan nu, en liten bit in i januari, konstatera att budgeten för 2010 är otillräcklig. Vi kan redan nu konstatera att man inte har bedömt situationen korrekt, utan man kommer att vara tvungen att komma med tilläggs äskanden till lagtinget. Jag tror att det är synnerligen viktigt att utskottet, nu för andra gången, också poängterar att landskapsregeringen optimerar på alla sätt sina insatser, särskilt gentemot ungdomsarbetslösheten. Det är ett synnerligen svårt läge när många ungdomar ställs utanför, när man blir marginaliserade, när det inte finns en plats för en ungdom varken i utbildningssystemen eller på arbetsmarknaden. Det är en personlig tragedi att känna sig onödig. Det försämrar självkänslan och man känner sig misslyckad och bortglömd. Det är mycket, mycket viktigt att landskapsregeringen nu för en offensiv både arbetsmarknads- och utbildningspolitik för att åtgärda den här situationen. Jag anser att man för länge borde sedan ha insett och sett tendenserna att det här kommer. Man skulle nu ha haft projekt på hyllan att plocka fram och sjösätta omedelbart för att få situation under kontroll.

Jag tycker att landskapet skulle gå ut med en garanti och säga att ingen ungdom ska lämnas utanför. Landskapet garanterar samtliga åländska ungdomar antingen en arbetsplats, praktikplats eller utbildningsplats. Om man lämnar en enda person utanför så får det konsekvenser både för individen och för samhällets kostnader.

Det finns andra kommunerna och orter som har gjort det här. I Nynäshamn, som är en kommun med ett befolkningsantal jämförbart med Åland,  har man garanterat alla unga inom en viss ålder ett sommarjobb minst tre veckor. 300 unga hade skaffat jobb på egen hand, 700 arbeten hade kommunen förmedlat, inte så att kommunen anställer alla själv men man förmedlar dem vidare till privata näringslivet. Det har uppskattats. Alla ungdomar i Nynäshamn har fått en introduktion på arbetsmarknaden och det har varit någonting som har uppskattats och engagerat också näringslivet och företagarna i Nynäshamn.

Svenskt näringsliv, som är näringslivets organisation i Sverige, har konstaterat att Nynäshamns extraordinära åtgärder har varit mycket bra.

Jag träffade en företagare i helgen som sade; jag kan på tre praktikanter till mig, inga problem. Men det måste vara någon som tar ansvar för den här frågan. Någon som arrangerar, förmedlar, rekryterar och ser till att det här arbetet fungerar. Jag vet att landskapet har haft ett möte med kommunerna om den här frågan. Men vad jag har förstått så var det en diskussion och sedan skulle landskapet gå hem och fundera på saken hur man skulle sjösätta och gå vidare. Här finns det en hel del att göra. Det borde ha varit klart redan nu. Har man inte några färdiga projekt på hyllan så gäller det nu att ta till all kreativitet och initiativrikedom för att få de här frågorna lösta.

Sedan tycker jag att det är mycket viktigt att landskapsregeringen använder de redskap som redan finns, nämligen ungdomslotsarna. De har redan kunskap om vilka ungdomar som behöver få hjälp. De känner även i viss mån till vilka företagare som också är villiga att ta in praktikanter.

Ett annat viktigt problem som har påtalats också i samband med den här frågan är att det fortfarande saknas utbildningsplatser i tillräcklig grad. Även här måste landskapsregeringen föra en mycket mer offensiv utbildningspolitik. Det här med att vänta och se gör att alldeles för många hamnar utanför.

Sture Skogbergs kartläggning visar mycket tydligt att antalet utbildningsplatser är otillräckligt fortfarande. Här borde man gå ut med t.ex. en dubblering av bygglinjen inför 2010. Det är någonting som marknaden behöver, branschen efterfrågar och som det säkert finns studerande till. Likaså borde man sjösätta utbildning inom IT framförallt hur man producerar hemsidor, webbapplikationer och den typen av kunskaper. Det finns också möjlighet att sjösätta kvalificerade yrkesutbildningslinjer som påbyggnad till sådana som redan har gått en grundutbildning. Här finns otroligt mycket att göra. Man kan inte vänta och se längre. Nu är det dags att komma med offensiva utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Tack, herr talman.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Det var som vanligt ett intressant anförande när ltl Gunell står i talarstolen. Mycket av det som sades kan jag också omfatta. Jag skulle vilja lyfta två saker. Det ena gäller de åländska ungdomarna. Jag delar fullt ut målsättningen att alla åländska ungdomar borde ha en plats. Jag tror inte att det är bra för den egna utvecklingen och den egna själsmoralen att inte ha en uppgift här i samhället. Man behöver känna att man behövs. Jag kan garantera att vi ska försöka göra vad vi kan från landskapsregeringens sida för att det ska bli så. Av förekommen anledning så vågar jag inte lova någonting.

Det andra gäller sedan Skarven. Det är ju min och regeringens målsättning att fartyget ska sättas i trafik så snabbt som möjligt. Men det finns också en anledning till att den ligger kvar vid kajen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag får säkert anledning av att gå vidare när det gäller arbetsmarknaden med minister Mattsson. Jag fortsätter med Skarven med trafikminister Thörnroos. Kanske ministern kan redogöra för var det är som hindrar att den inte sätts i trafik? Hur längre kan det ta innan båten är i skick? Det är ju det som är det mest angelägna av allt, att den faktiskt nu börjar trafikera. Vi måste få slut på dubbleringen av driftskostnader. Det är viktigt att man kan pröva båten i trafik så att man ytterligare, om det uppstår någonting som måste åtgärdas, kan få det klart under garantitiden.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Vi får skriftliga rapporter en gång i veckan från ansvarig projektledare. Vi har också telefonkontakt, inte dagligdags, men nästan. Jag talade med honom i morse och läget lyder som följer; "vi har 2-3 veckors väntetid på delar för att kunna köra hyllorna. Denna vecka kommer man från Gävle för att borra och säkra upp bogvisiret." I dagsläget vågade han inte säga vecka eller exakt datum för trafikstart. Det är de uppgifter som jag har.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag kan ju konstatera, eftersom det är finansutskottets betänkande som vi diskuterar, att det kommer ytterligare kostnader på Skarven och att de redovisas i en kommande tilläggsbudget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Tack herr talman! Av utskottets betänkande framgår att finansutskottet har tagit del av AMS verksamhet och att den är nerdragen. Det här framgick av 2010 års budget. Det är riktigt, vi har valt att prioritera att jobba med arbetslösheten och inte rekrytering på samma nivå som tidigare. Däremot har rekryteringen fortsättningsvis en hög nivå. Vi har intensifierat och kommer ytterligare att intensifiera samarbetet med de företag som har behov av arbetskraft nu och på sikt. Det här är en modell som redan har varit tillämpad. Den är välkänd och den går att bygga ut ytterligare.

När det gäller utvecklingen och behovet av resurser för arbetslösheten kan vi konstatera att arbetslösheten faktiskt sjönk i december, även för ungdomar. Det kan vara en felaktig prognos som vi har. Men det är väldigt svårt att prognostisera hur det kommer att se ut.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tror i alla fall att man kan konstatera att 9 procent är alldeles för högt vad gäller ungdomsarbetslösheten. Även om arbetslösheten låg på 5 procent så skulle det också vara för högt. Landskapsregeringen måste ta till alla verktyg som finns för att få den här situationen under kontroll. Det är ingen här som inte tycker att det är en viktig fråga. Det som jag efterlyser är projekt, med nya idéer och en mera offensiv satsning än den här tillbakalutade hållningen som landskapsregeringen har och man resonerar lite med kommunerna. Kom nu fram med projekt och nysatsningar som bär framåt. Det är ditåt vi ska.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Tack herr talman! Det förekommer nog ingen tillbakalutad hållning i landskapsregeringen i den här frågan. Vi har absolut inte någon avvikande inställning till att det här är högprioriterat. I kontakterna med kommunerna, som visade ett mycket positivt bemötande, framkom det flera goda åsikter och idéer. Vi har faktiskt betydligt flera projekt på gång av olika slag. Det som framkom mest, vid mötet med kommunerna, var just behovet av utbildningsplatser. Inte just nu men till hösten framförallt. Vi har gjort vissa tillfälliga åtgärder genom att höja studerandeantal och studie vitsord för att komma in i skolor, men det skapar ju ändå bara mera behov av utbildningsplatser. Det här ska landskapsregeringen ta till sig ytterligare. Inte är det här någonting som man går hem och sätter sig på kammaren och säger att nu är det klart. Vi jobbar vidare. Det här måste ha en långsiktig lösning.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tycker att landskapsregeringen är så senfärdig. Det duger ju inte det här. Vi måste ju komma med några åtgärder. Berätta vad ni håller på med? Vad har ni på gång? Som det ser ut nu så lappar ni och lagar på ett  tidigare utbildningssystem och höjer på fyra platser här och några platser där. Det är ingen offensiv hållning överhuvudtaget. Kom igen, minister Mattsson, det här duger inte!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Jag kanske var lite otydlig i ett tidigare replikskifte. Jag borde här förtydliga mig när ltl Gunell tog upp den saken. Det jag avsåg var anonyma mess som risade övervakarna. Det borde inte få förekomma. Informationen spred ju en hel del osäkerhet när det gällde vilken dag fartyget skulle komma i trafik. Den informationen kom ut från avdelningen. För det risar jag inte pressen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Man kan inte skylla den här dramatiken i den här frågan på massmedia. De har ju fått mycket goda ingredienser att skriva om i den här berättelsen. Att det sedan uppstår mess, opinioner och spekulationer är ju fullkomligt naturligt. Jag vill inte kritisera media i det här sammanhanget. Det är snarare landskapsregeringens roll, om spekulationer börjar förekomma i alltför hög grad, att gå ut och klarlägga vad det är som gäller angående Skarven. Vad är det riktigt som gäller för Skarven? Vad är det för skorv vi har fått eller vad är det för fartyg? Vilka konkreta brister finns det? När kan vi avhjälpa dem? Och när kan båten vara i trafik? Det är sådana här klarläggande som både media och allmänheten behöver få.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack herr talman! Ett anonymt mess, som pekar ut någon, är chefredaktören ansvarig för. Det ska vi alltid komma ihåg. De messen ska inte få förekomma. Det var därför jag sade det jag sade då.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Ltl Gunell tog upp frågan om ungdomsarbetslösheten. Här har ltl Gunell, jag, socialdemokraterna och frisinnad samverkan ganska stor samsyn. Det här är en av de absolut viktigaste sakerna att komma tillrätta med. Jag frågar därför Gunell; har man i finansutskottet tittat på antalet studieplatser? I den information som jag har fått av vicelantrådet, utbildningsansvariga här i salen så har man sagt att man kommer att öka på de här platserna. Samma information fick jag vid ett möte häromdagen med Jan-Erik Mattsson. Men till min stora förvåning i går, när jag läste landskapsregeringens beslut om dimensioneringen när det gäller gymnasialstadiet, så drar man ner på de här platserna. Har finansutskottet och Gunell fördjupat sig i de här frågorna? Det är ju tvärtemot mot vad man säger.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag måste hålla med ltl Strand att det här är min bild också. Finansutskottet hanterade den här frågan lite mer ingående i samband med förra betänkandet, budgeten för 2010. Där hade jag lagt en motion om att antalet studieplatser är otillräckligt. Vi tittade på den lite noggrannare. Jag tycker att också vi utskottet fick bekräftelse på att det är otillräckligt, även om man från landskapsregeringens sida sade att det är tillräckligt. Här står ord mot ord. Min uppfattning och många andras är ju att det är otillräckligt. Det man gör nu är att lite och lappa och laga på befintligt system. Det som Strand nu säger är nyheter för mig, att man igår t.o.m. skulle ha dragit ner antalet platser. Det vet jag inte, det känner jag inte till. Men i så fall går ju utvecklingen åt helt fel håll. Det behövs en offensiv satsning på utbildning, inte tvärtom.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag läste dimensioneringsbeslutet. Jag kontrollerade nu i datorn. Det är ytterst förvånande med tanke på det som utbildningsansvariga har sagt här inför lagtinget, och vad näringsministerns sade på det möte som jag deltog i om arbetslöshet häromdagen. Tvärtemot, man sänker antalet 385 på treåriga gymnasieutbildningen. Det är oroande men vi kanske får återkomma till frågan i mars i form av ett spörsmål eller liknande.

Ltl Camilla Gunell, replik

Om jag minns rätt så skrev också finansutskottet i betänkandet för 2010 att det är viktigt att landskapsregeringen optimerar sina insatser både  inom arbetsmarknaden och inom utbildningen för att få bukt med det här problemet. Nu säger vi det igen. Gör landskapsregeringen något annat så är det faktiskt tvärtemot vad lagtinget har sagt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! En del av anförandet uppehöll sig kring upphandling. Det är ett viktigt område. Några av grundpelarna till varför man ska ha klara upphandlingsregler är ju att man eftersträvar effektivitet. Man värnar om skattebetalarnas pengar. Man vill också se till att aktörerna som är med i en sådan process kan göra det på ett rättssäkert sätt och ha möjligheter att besvära sig. Jag tror för min del, och det låter på ltl Gunells anförande som att vi är eniga; om vi ska komma till bra upphandlingar så bör vi ha klarare regelverk. Det regelverk vi har över EU:s tröskelvärden är i viss mån påtvingat. EU säger att vi ska ha regler där medan vi själva, fram tills nu, har valt att vi inte ska ha lagstiftning under det.

Ska vi få de här sakerna skötta på ett bra sätt, så ska vi ha en ny lagstiftning. Nu säger jag inte att det alltid missköts. Ibland sköts det bra, men ibland så fallerar det. Därför har jag också för finansutskottet meddelat att vi har för avsikt påbörja det arbetet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är mycket viktigt att finansminister Perämaa också ser problematiken. Jag tycker det är mycket bra att landskapsregeringen omgående sätta igång med lagstiftningsprocessen under EU:s tröskelvärden. Vi får väl vara glada att vi har haft EU, som har reglerat upphandlingen över de här tröskelvärdena. Det är hög tid att vi också reglerar det så att det gäller kommunerna. Mycket av bristerna, som har påtalats, förekommer också inom kommunerna. Inom en del kommuner saknas det överhuvudtaget regelverk på det här området.

Minister Perämaa har frågan i sin hand, nämligen både att stärka kompetensen, som talats om att skulle fokuseras fint finansavdelningen, lagstiftningen och även den mycket viktiga finansförvaltningslagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! Jag tror säkert, som Camilla Gunell här, att ungdomslotsarna är viktiga när det gäller arbetslösa ungdomar. Här tror jag att man behöver ett samarbete. Men det är också viktigt att man har samarbete med kommunerna. Jag är lite förvånad över att Gunell tycker att man skuffar över allt på kommunerna. Jag tror samarbetet är viktig dels med ungdomslotsarna och dels med kommunerna. Det är bra att fånga upp dem som inte har kommit så långt att de söker utkomststöd, att man  får veta vilka ungdomar som är arbetslösa. Det vet man inte alltid idag. Ett samarbetet med AMS gör ju att vi får den upplysningen. Uppgifterna kommer så småningom när det kommer till utkomststöd, men då har tiden gått. Det är innan dess som man behöver ta tag i det. Vi har bl.a. i Sund haft ett sådant projekt där man har lyckats minska arbetslösheten bland ungdomarna. Jag tror bestämt på det här med samarbete mellan kommuner, AMS och ungdomslotsar.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag vill klarlägga att mitt förslag inte var att föra över ansvaret på kommunerna. Jag menar att landskapsregeringen har naturligtvis ett otroligt stort ansvar. Jag tycker att landskapsregeringen ska gå ut och säga att de garanterar att ingen ungdom inom en viss ålder ska hamna utanför. Alla ska garanteras antingen en utbildningsplats, en plats på arbetsmarknaden eller inom praktik. Det här kan naturligtvis göras på olika sätt. Här tror jag att kommunerna kan vara till stor nytta och hjälp om man får klara regler och klart för sig vem som betalar. Det måste ju komma ifrån landskapsregeringen. Gärna ett samarbete och en samverkan. Det som förvånar mig är att beredskapen är så svag att man nu, när problemet är uppenbart, ska börja med det här. Varför har man inte börjat tidigare?

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! Varför man inte har börjat tidigare? Jag tror säkert att det har jobbats på. Det har åtminstone tagits initiativ till diskussion med kommuner och med AMS. Det tror jag man kan utveckla bra. Säkert kommer man till en överenskommelse om vem som betalar. Jag tror inte att det här har skuffats över på kommunerna. Det har inte jag uppfattat som landskapsregeringens tanke.

Ltl Camilla Gunell, replik

För min del hoppas jag bara att det jag har sagt tas vidare. Finansutskottet understryker att man nu måste ta itu och optimera sina insatser, att det faktiskt börjar ske någonting. Gärna med nya metoder, gärna med nya idéer och involvera både ungdomslotsar, AMS och andra som är berörda i det här. Det är naturligtvis så som vi måste jobba framåt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag ska beröra fyra områden. Självstyrelsens långsiktiga finansiering eller klumpsummenivå, upphandlingsfrågan, anskaffning en av Skarven och Svibybank (inte finansieringsinstitutet, men den här som byggs).

När det gäller självstyrelsens långsiktiga finansieringsnivå skrev landskapsregeringen följande: "De enskilt största förändringarna i föreliggande förslag till tilläggsbudget utgörs av minskade inkomster från avräkningen med staten. Dels ska landskapet återbetala drygt 5,5 miljoner för 2008, dels minskar förskottet på avräkningen för 2009 med drygt 14,5 miljoner euro." Finanskrisen påverkar Finlands ekonomi. I Finland fattar man beslut utgående från den framtida beräknade utvecklingen och man minskar statens kostym kraftigt. Man krymper den helt enkelt. Det innebär att vi får en långsiktig minskning i klumpsummesystemet. För att kunna göra en vettig ekonomisk planering i landskapet så måste vi ha en hyfsad prognos på hur statens inkomstutveckling är. Det har finansutskottet valt att inte beröra i det här betänkandet. Jag hade gärna sett att man hade gjort det.

När det sedan gäller upphandlingsfrågan får finansutskottet ett mycket gott betyg. Det är ett bra betänkande till den delen. Man uttryckte stark kritik gällande upphandling, uppföljning och hela processen som ingår i en anskaffning. Det börjar nog bli lite väl när det gäller landskapets anskaffningar. Ingenting tycks ju hålla. Några byggen, vid ÅHS faktiskt, har hållit sina ramar. Men det verkar gå fel med allt. När man begär in anbud så måste man ha en hållbar och slutlig planering genomförd som är tillräcklig sakkunnig. Annars kommer tilläggskostnaderna under resans gång.

När entreprenaderna är inne och man börjar bygga, om det sedan när båt, hus eller någonting annat, så ska man inte godkänna några tilläggsräkningar eller förändringar i planeringen. Den planeringen man har gjort ska vara så bra att den håller. Annars är det en väldig brist i landskapsregeringens skötsel av för skedet av upphandlingen. Det ser vi nu gång på, på gång, på gång, man skyller på någonting och använder lagtinget som en ekonomisk i gummistämpel, som finansutskottet klagade på här. Det är bristande sakkunskap som ligger till grund för det här.

Skulle det här ske i privata näringslivet, särskilt upprepade gånger, så skulle naturligtvis de personerna inte finnas mera på plats och kanske inte heller VD och styrelsen. Jag håller helt och hållet med den här starka kritiken och kravet på att göra förändringar i det här. Det måste ske både i planeringsskedet, så att det är hållbart, och sedan måste det ske i uppföljningsskedet. Den fasta inställningen i byggnadsskedet och i uppföljningsskedet ska vara att inte några tilläggskostnader godkänns. Allt görs såsom det är planerat från början och såsom offerten är given. Det ska vara en total kvalitetskontroll från beställarens sida. Det här slarvar man med i offentlig sektor. Alldeles särskilt numera inom landskapsförvaltningen, medan kommunerna har lärt sig den hårda vägen att man måste hålla i pengarna.

Här kommer vi också in på chefernas ansvar. Även på den punkten är finansutskottet relativt tydlig. Finansutskottet skriver att vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslaget. Budgetdisciplin kallar vi det generellt. I byggnadsprojekt är det ännu mera viktigt att man att upprätthåller hundra procent budgetdisciplin.

Finansutskottet skriver; "landskapsregeringen uppmanas även att klarlägga och tydliggöra avdelningschefernas och myndighetscheferna ekonomiska ansvar för projekten." Det verkar också vara oklart eftersom avdelningschefer kan säga; "jag visste ingenting, jag". Fastän flera hundratusen euro har kommit i projektet. Så kan det naturligtvis inte vara.

Finansutskottet framför här en förhoppning om att med den nya finansförvaltningslagen ska det här reda upp sig, Sesam öppna dig. Jag har läst och vi har läst förslaget till ny finansförvaltningslag. Det ger nog inte mycket hjälper det, annat att det centrar den ekonomiska makten till finansavdelningen på ett lite förvånande sätt. Landskapsregeringspartierna får nog jobba med förslaget till finansförvaltningslag före de får de effekter som finansutskottet är ute efter. Vi stöder helt och hållet skrivningarna när det gäller upphandling och de brister som finns i det.

Sedan den efterlängtade nya flakfärjan på Föglö linjen. Skarven, som under resans gång har blivit någonting annat än en flakfärja för resten av skärgårdstrafiken och inte en specialfärja byggd för Föglölinjen, vilket vi beklagar att det har gått på det sättet. Det gjorde naturligtvis att det blev jätte mycket dyrare redan på planeringsbordet. Men det har man fyllt på sedan under resans gång.

Skarvenfrågan ska delas upp i fyra verksamhetsskeden och beslutsskeden som är viktiga att hålla skillnad på.

Vi har först den tekniska frågan. Där är det frågan om att få fartyget i trafik. Man har beställt en båt för trafik och den blev våldsamt försenad. Nu tycks vi försena den själva genom långsamhet i agerandet, ledamoten Thörnroos. Man sitter månad efter månad med full besättning på Skarven när den ligger vid kaj i Möckelö. Vad liknar det? Har man pengar hur mycket som helst, och tror att det inte är skattebetalarnas pengar, så må man väl syssla med det då. Men nu är det skattebetalarnas pengar och då får man inte göra på det sättet. Fartyget måste fortast möjligast i trafik efter att man har vidtagit de tekniska åtgärderna som erfordras för att kunna sätta det i trafik. Det går för långsamt i landskapsregeringen nu.

När det gäller utredningen och Skarven har finansutskottet en ganska bra utredning, även om det finns brister i det som de säger, tycker jag.

Den andra delen av processen är den juridiska processen. Den är tudelad. Den juridiska processen är dels 1) gentemot varvet. Den är på gång, jag återkommer till varför jag inte riktigt förstår sättet som man driver den processen på. Det får vi säkert höra mer om.

Det andra processen är 2) den juridiska processen inom landskapsregeringen. Var ligger det juridiska ansvaret för de ansvariga personerna som har varit inblandade i projektet? Projektchefen, avdelningschefen, förvaltningschefen och övervakarna bör nämnas i sammanhanget. Den specialrevision som landskapsregeringen har beställt kommer att ge en del av svaren på den frågan. Då får man gå vidare med den juridiska ansvarsprocessen.

Den tredje delen är den ekonomiska processen som vi här har fått höra att det här inte är någon slutredovisning för det här projektet, vilket framkom av liberalernas gruppanförande. Det här är en delredovisning, det kommer mera. Hur mycket mera vet vi inte.

Den sista och avslutande processen som vi får ta här under 2010 är den politiska ansvarsprocessen. Vilket ansvar har landskapsregeringen? Vilket ansvar har trafikministrarna för det som har hänt? Vilket ansvar har lantrådet? Vilket ansvar har finansministern? Vilket ansvar har hela landskapsregeringen för det som har skett? Var har man missat i skötseln av det här ärendet där skattebetalarnas pengar rullar ut och Föglöborna inte får sin färja. Det är ju vintertid så de klarar sig väl bra med den trafik som är.

Det som jag är lite bekymrad över, att det inte är ordentligt utrett i finansutskottet när det gäller Skarven, så är det här övertagandet. Utskottet skriver; "utskottet har vidare erfarit att bankgarantin förföll i samband med övertagandet av fartyget". Håhå jaja, säger jag! Vad gör man med bankgarantier  om de inte gäller när man har anmärkningar på ett fartyg och har ekonomiska krav på varvet? Jag har sällan hört någonting motsvarande. Vad menar ni i finansutskottet med det här? Är det bra det här? Ni har ingen kommentar till det här märkliga konstaterandet.

Det är två meningar som jag är kritiskt till här: "Utskottet konstaterar att den ansvariga projektledaren hade fullmakt av landskapsregeringen att överta fartyget." Jaha, det är ju bra det. Man köper en bil och så övertar man den. Det är lite skillnad mot när man beställer ett fartyg eller ett hus. Då måste man kontrollera att den specifikationen man har haft i sin beställning har fullföljts. Att man får den varan, till alla delar, som man har beställt och så gör man upp ett protokoll på det. Finns det ett sådant övertagningsprotokoll?

Har landskapsregeringen, genom sin ansvariga projektledare i det protokollet, antecknat de brister som finns sett ur beställarens synpunkt? Man kan också där anteckna sådant som möjligen kan vara brister. Allting måste finnas där för att man sedan i den fortsatta juridiska processen ska kunna luta sig mot det att det här sade vi vid övertagandet och därför kräver vi de här ekonomiska ersättningarna nu i den fortsatta processen. Det här är frågor till finansutskottet: har ni tagit del av det här övertagningsprotokollet? Är det så tokigt att det är utan anmärkningar?

Jag är lite förvånad över att man redan nu har inlett skiljemannaförfarande. Det brukar man göra först efter att man har haft mycket ingående diskussioner med leverantören om man kan finna en annan lösning. I massmedia har vi läst att man har haft en överläggning med varvet i de här frågorna. Menar landskapsregeringen att det räcker och sedan går man till direkt till skiljemannaförfarande? Jag är något förvånad.

Den här passusen avslutas med; "bankgaranti för varvets eventuella betalningsskyldighet visavi förseningsböter har inte tecknats." Nåja, den hade ju gått ut, så det är väl klart det.

Sedan hade jag en replikväxling här med finansutskottets ordförande kring frågor om fartygets bärighet. De över 60 bilar som fartyget ska ta, alternativt betydande antal lastbilar och långtradare, så är det viktigt att den kan ta fullastade sådana. Finns det i våra självstyrelseorgan inget svar på den frågan om det här fartyget kan ta den last som det är beställt för? När kapaciteten på dödviktston går ner så är det ett värde på att lastkapaciteten gå ner.

Avslutningsvis, om Skarvenfrågan, vill jag säga att liberalernas försök att skuldbelasta media, för det som har varit i offentligheten, var lite osmakligt faktiskt. Ltl Sundblom stod för den. Jag vill bredda ansvaret för det påståendet till den liberala lagtingsgruppen. Tycker ni faktiskt så där?

Ltl Gunell redogjorde för hänglås och avbrutna presskonferenser som landskapsregeringen själva har åstadkommit. De har haft egna presskonferenser, de har gjort en beställning från Aske och de har gjort en beställning på utredning av Viking Line för att fartyget inte håller det som man har beställt. Är detta massmedias fel? Nej, nog det finns säkert situationer där massmedia ska kritiseras, men det här är nog alldeles fel ärendet att kritisera massmedia för.

Effekterna av landskapsregeringens spektakulära insatser till vissa delar är inte bra. Dessa effekter syns ju i massmedia eftersom insatserna är så spektakulära från landskapsregeringens sida. Men det är en annan sak. Det är rimligt att effekterna blir negativa när insatserna är så spektakulära.

Herr talman! Avslutningsvis angående Svibybank. Som motivering i tilläggsmedlen i budgetförslaget; under grunden längs Svibybanks norra sida har visat sig vara sämre än vad de inledande geotekniska undersökningarna visat. Det här var jag starkt kritiskt till i remissen. Det kostar 450 000, det är inte några småpengar. Det var en planeringsmiss, helt enkelt, inför upphandlingen. Finansutskottet skriver ;"det är många gånger svårt att göra en korrekt bedömning. I det här fallet visade sig projektet vara mer komplicerat än normalt." Ja, det är säkert så. Men det är klart att här är det inte djupt ner till berget. De nödvändiga borrningarna görs före man gör en upphandling. Det är fullständigt klart. Vi har massor med projekt och även vid husbyggen i Mariehamn där det sägs att det är bottenlöst, så klarar man av sådant här. Man vet att det är bottenlöst och då måste man göra åtgärder. Här är det inte bottenlöst utan här är hyfsat nära till berget. Då blir det enklare att göra de här utredningarna. Landskapsregeringen har inte gjort det utan man har beställt på basen av ett för magert och dåligt gjort underlag. Det är inte bra. Tack.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! När ltl Roger Jansson stiger upp i talarstolen då upplever man lite den tid när man satt i skolbänken, när den stränga läraren steg upp och gav betyg. Jag är glad. Vissa saker är godkända och vissa saker får till och med beröm. På den tiden, när man satt i skolbänken, hade man inte möjlighet att kanske besvara läraren på samma sätt som man har idag. Därför har jag tagit ett extra anförande här idag så jag ska bemöta det här.

När det gäller klumpsumman hade vi ett resonemang i vårt betänkande för budgeten 2010. Vi tog oss inte tid att återupprepa detta den här gången.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Beaktande mitt förhållande till lärarna under senare delen av min skoltid gör att jag uppfattar den här jämförelsen mellan mig och läraren som väldigt hård kritik. Jag får väl kanske tänka mig till min småskoletid, då var det betydligt bättre. Det kanske kan jämföras med det.

När det gäller den långsiktiga utvecklingen av Finlands ekonomi och dess inkomster, som baserar sig på de få konjunkturer och politiska beslut och medborgarnas och företagens skattebetalningsförmåga, så ändrar sig de prognoserna och beräkningarna hela tiden. Därför har jag sagt att i varje finansutskotts betänkande bör det här resonemanget vara med, när vi är i den tid vi är just nu. Så att vi har en någorlunda säkerhet för våra kommande budgeter.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Man kan alltid skämta. Det tycker jag är roligt och intressant. Vi ska inte fortsätta det där med lärarna, ta det inte så allvarligt ltl Roger Jansson, även om det nog finns en botten i det.

När det gäller nya finansförvaltningslagen så finns den till pappers. Den behandlas av regeringspartierna. Vi ska hoppas att landskapsregeringen så fort som möjligt kan få fram den. Sedan när det gäller de åtgärder som vi förväntar oss kunna få ut av den så det kräver vi ju detta redan nu när det gäller upphandling. Det står ju klart och tydligt. Alla de här åtgärderna måste redan göras beträffande upphandling, budgetdisciplin med mera med, med mera. Men sedan förväntar vi oss en bra finansförvaltningslag som ytterligare förstärker.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller finansförvaltningslagen så tycker jag att finansutskottet på ett bra sätt höjer ribban för kraven på dess innehåll och dess effekter. Jag att regeringspartierna ska fortsätta att hålla ribban ganska hög i det sammanhanget, att den inte blir det centraliseringsinstrument där all makt och kontroll överförs till finansavdelning. Att ansvaret är delegerat ut på dem som gör de här affärerna och planeringen. Jag har sett många exempel på att när man centraliserar det ekonomiska ansvaret så förloras det ekonomiska ansvaret ute hos dem som jobbar med verksamheten. Det tidigare förslaget till finansförvaltningslag innehöll tyvärr lite för mycket av detta gammaldags tänkandet om centralisering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag ska försöka besvara en del av de frågor som ltl Roger Jansson ställde. När det först gäller den tekniska sidan och att vi nu försenar fartyget själv, så vill jag absolut dementera den biten. Så fort det bara är tekniskt möjligt så kommer fartyget att sättas i trafik. Den utgångspunkten har i alla fall jag i mitt arbete.

Vad sedan gäller lönekostnaderna, som nu delvis är dubbla om man så vill uttrycka det, så är det självklart olyckligt. Jag kan inte som ansvarig minister rent operativt gå ner på bildäck och plocka bort folk från tjänstgöring. Det är inte mitt ansvarsområde.

Vad gäller den juridiska processen så har det föregåtts av en konversation med varvet före man tog väskan och tog sikte mot skiljemannadomstolen i Stockholm. Man har ju inte bara diskuterat vid ett enda tillfälle utan det har pågått en längre korrespondens mellan landskapsregeringen och varvet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för de preciseringarna. När det gäller tidsåtgången så tror jag att minister Thörnroos har målsättningen klar för sig framåt, att det inte ska förloras med tid än nödvändigt. Vi hörde redan här i ett tidigare replikskifte att det var osäkert när hyllan och bogvisiret skulle göras. Landskapsregeringen kan inte idag ge svar på när det ska göras. Alltså, man vet inte ens, med en viss diskrepans, när fartyget ska komma i trafik. Tittar vi bakåt under hösten när fartyget har legat vid Möckelökajen så har det gått vecka, efter vecka, efter vecka, efter vecka, spåren förskräcker, minister Thörnroos. Varför ska ni få fart nu när ni inte har haft fart förut?

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack herr talman! Jag kan delvis ta åt mig delar av den kritiken. Självklart skulle vi ha velat haft fartyget i drift tidigare.

Vi står ju då från landskapsregeringens sida inför det juridiska valet. Ska vi nu själva plåstra om de skador som finns? Eller ska vi vänta tills vi får ett klargörande från varvets sida om vilka kostnader de åtar sig? Så att vi inte drar på oss större kostnader än vad som är absolut nödvändigt. Efter det, att vi har fått klartecken från varvet, så har det varit full fart framåt, så att säga. Det är många av de arbeten som pågår där som vi inte kan påverka. Vi kan inte påverka vissa delars leveranstider, det är bara så. Självklart skulle jag vilja säga att ett viss datumet går fartyget i trafik. Men jag vågar inte stå här och lova och säga att fartyget går exakt i trafik ett visst datum. Men det betyder inte att vi inte har en inofficiell plan som vi arbetar efter. Det finns ju självklart.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är inte så bra med inofficiella planer som man arbetar efter när man är i landskapsregeringen. Helst ska man visa en öppenhet och säga att nu har vi gjort det här avtalet med varvet i Åbo, det kommer att ta den här tiden och fartyget kommer sedan i trafik då och då.

Bakåt i tiden har man satt hänglås på projektledarens dörr och kopplat bort honom från projektet. Det är väl klart att man tappar väl en månad på det eftersom sakkunskapen försvann på det sättet. Man var så osäker på sin juridiska förmåga att hantera sin egen personal. Spåren förskräcker lite.

När det gäller att nu komma igång med skiljemannaförfarandet så har åtminstone de redovisade diskussionerna med varvet i offentligheten varit få.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! Tiden rinner iväg mot lunch så jag ska försöka att inte bli så långvarig.

Det som finansutskottet tar upp genomgående i sitt betänkande är behovet av sträng budgetdisciplin. Det är bra att man tar upp det. Jag noterade att ltl Gunell sade i sitt anförande att det är viktigt att vi inte upprepar våra misstag om och om igen. Jag kommer inte ihåg om det var just om det här ärendet men det passar bra här för det är ju inte första gången finansutskottet har pekat på behovet av sträng budgetdisciplin. Det skriver man också i sitt betänkande. Den här gången gäller det Skarven och Alandica med det har gällt många projekt tidigare. Diskuterade man i finansutskottet alternativet att man inte hade beviljat tilläggsanslag på det sätt som landskapsregeringen äskade? Jag tror att någon gång måste man sätta saken på sin spets. Det är inte första gången man skriver om behovet av sträng budgetdisciplin. Övervägde man det från finansutskottets sida att inte gå med på extra medel för att en gång för alla försöka få till stånd en förändring?

Jag noterar också att man uppmanar landskapsregeringen att klarlägga och tydliggöra avdelningschefernas och myndighetschefernas ekonomiska ansvar. Om det inte är klarlagt och tydliggjort så tycker jag att det är en bra uppmaning i så fall.

När det gäller den nya förvaltningslagen så skriver man igen att man snarast ska färdigställa den. Det var en nyhet för mig att det tydligen finns något till pappers. Det är ju intressant om man någon kunde få en punkt bakom detta oändlighetsärende.

När det gäller arbetslöshetssituationen skriver finansutskottet att man uppmanar landskapsregeringen att betona satsningar i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten som ökat särskilt mycket. Jag vill erinra om att från Ålands framtids sida hade vi en motion som just tog sikte på detta när det gäller den ordinarie budgeten. Jag tror nämligen att medlen inte kommer att räcka till. Det behövs resurser om man ska klara av det här. Det här är ett synnerligen prioriterat område från min sida. I den mån inte arbetsplatserna räcker till så måste det finnas utbildningsplatser, lärlingsplatser och praktikplatser. Det som framkom här i ett replikskifte, att man tydligen aktivt också från landskapsregeringens sida drar ner utbildningsplatserna samtidigt som man säger något annat, det känns väldigt oroväckande. Det får vi säkert anledning att återkomma till.

När det gäller projektet Arbeta och Bo på Åland har jag en lite avvikande åsikt mot vad ltl Gunell har. Det sägs så att man driver det projektet med mindre intensitet. Utskottet skriver att man uppmanar landskapsregeringen att vidta åtgärder i syfte att trygga arbetsmarknadens behov av rekrytering på lång sikt. Det är givetvis viktigt. Jag ser de insatser man har haft för Arbeta och Bo som någonting som man har kunnat ägna sig åt när man inte har varit nerlagd med arbetssökande d.v.s. när man aktivt har behövt söka arbetskraft. Jag tycker också det här är en prioriterings fråga om var vi ska lägga resurserna. Jag var själv politiskt ansvarig för detta när sysselsättningsläget i början 1990-talet blev bättre. Då gick man just in för att börja jobba med den här typen av projekt istället, för att man skulle kunna hålla personalen. Jag ser lite det här som kommunicerande kärl, samtidigt som jag givetvis förstår att det finns matchningsproblem här.

När det gäller sjötrafiken och Skarven så har det sagts mycket. Som ltl Eliasson och jag i ett tidigare under förmiddagen redan kom in på så är det också helt okej för mig att man inväntar den interna revisionen innan man går vidare. Jag har inte heller begärt att man i finansutskottet ska göra ett dubbelarbete. Man får invänta utredningen, det är helt okej. Däremot tycker jag att man lite kunde diskutera det politiska ansvaret. Jag tycker jag att man från landskapsregeringens sida, tyvärr, själv lite har bäddat för den media cirkus som har nämnts. Vi har haft två centerministrar, kanske rentav tre, med i diskussionen om Föglötrafiken. Jag undrar om inte dåvarande trafikminister Anders Englund var med i början när förbättringar av Föglötrafiken började diskuteras. Men i alla fall, föregående och nuvarande trafikminister är ifrån samma parti. Jag tycker att det agerande, som nuvarande trafikminister har haft, är lite märkligt. Man uppfattar det lite som att man vill lägga krokben för sin företrädare. Det tycker jag faktiskt är lite osmakligt. Jag kan ha förståelse från att man från finansutskottets sida inte vill skriva om det.

När det gäller bankgarantierna så är jag förvånad över det som kom fram i ett tidigare replikskifte. Om man som varv vill få ett arbete så får man i regel nästan alltid garantera de inbetalningar som kommer hela tiden från beställaren. Annars får man inte några beställningar. Det är ett helt normalt för förfaringssätt. Däremot är det nog väldigt ovanligt att beställaren står för kostnaderna för bankgarantierna. Det torde vara vedertagen praxis att när betalningarna är slutförda upphör också bankgarantin. Bankgarantin är för att säkra de pengar som man betalar in när det gäller projektets framskridande, att man inte ska förlora det om det händer någonting. Det som man ytterligare kan säga om bankgarantierna är att det synbarligen inte finns några bankgarantier för förseningsböterna. Det är olyckligt, det måste jag verkligen säga.

Till sist, om detta ärende som vi säkert kommer att få diskutera många gånger ännu är jag rädd för, så understryker jag igen varmt det som finansutskottet skrivet att man måste få fartyget i trafik medan det finns någonting kvar av garantin. Det är egentligen en skandal att det har legat vid kaj med full besättning, vilket är lite märkligt. Det blev något slags vakuum, om man pratade med någon på båten. Ingen visste riktigt vad som gällde överhuvudtaget.

Avslutningsvis, herr talman, fartyget beställdes inte för att ligga vid kaj. Fartyget beställdes för att förbättra trafiken till Föglö. Det hoppas jag att man kan få till stånd snarast.

Det sista ärendet som jag tänkte ta upp gäller tjärkolsasfalten. Där tycker jag att finansutskottet kanske har lite väl magra skrivningar. Jag tycker det hade kunnat förtjäna ett par ord att trafikavdelningen inte följer gällande miljölagstiftning och att man tippar asfaltmassor direkt ute i skogen, som man har gjort i Lemland. Samtidigt motarbetar man kraftfullt privata entreprenörer som har sina miljötillstånd i skick. Jag förväntat mig att finansutskottet kanske hade haft synpunkter på detta. När det gäller tjärasfalten så är det inget nytt att man har återanvänt den. Den har återanvänts på Åland i 10-15 års tid. När man gräver ut vägar och anlägger en ny vägbana så har man använt materialet. Man har blandat ut det med grus så att det bara har varit kanske 10 procent asfaltsmassa i vägunderlaget. Då har man kommit långt under de gränsvärden som t.ex. gäller i Sverige, där man har 1000 PPM, om jag minns rätt. Så här gör man i Sverige fortsättningsvis, jag tror att man kanske också gör det i Finland. Det här ärendet har också blivit väldigt märkligt just p.g.a. att den politiska ledningen för trafikavdelningen inte riktigt vet vad det här handlar om. Det här är egentligen en tillgång vid vägbyggen, bara man använder det på rätt sätt, istället att det blir problemavfall, som nu, som man ska transportera bort från Åland till oerhörda kostnader. Jag är faktiskt lite förvånad också över det här ärendet. Tack, herr talman.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det var mycket att svara på där, jag hinner kanske inte under en replik här.

Angående om vi övervägde att inte godkänna tilläggsbudgeten så berättade jag tidigare att vi hade sådana diskussioner i utskottet. Men vi konstaterade att hela beloppet på 1,3 miljoner grundar sig på avtal och godkända fakturor av förvaltningen. Med det system vi har idag för budgetering så fanns det inget annat att göra. Det som ltl Anders Eriksson kanske vill komma till är det politiska ansvaret, men det kommer vi till sedan när utredningen är gjord och landskapsregeringen redovisar det. I det här fallet hade vi inget annat alternativ än att godkänna budgeten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är nöjd med det klara och tydliga svaret. Det var min huvudfråga på vilket sätt man övervägde detta. Jag noterade också vad ltl Eliasson sade tidigare. Jag tror personligen att vi har haft den här typen av skrivningar ganska många gånger utan att det har lett till någonting. Det hänvisas till betänkande nr 1/2008-2009, men jag tror att det här har varit upp ganska många gånger tidigare också under självstyrelsens historia. Men gång på gång återkommer vi till projekt som man sätter igång utan att man har helhetsfinansieringen ordnad och utan att man styr upp projektet så pass noggrant att de budgeterade anslagen håller. Man borde göra någonting annat för att komma till rätta med det här. Jag nöjer mig med det svar som Eliasson ger. Framtiden får väl utvisa vad som var rätt eller fel.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vi delar den uppfattningen, finansutskottet och ltl Anders Eriksson. Jag hinner inte i replik gå in på allting.

När det gäller Arbeta och Bo och ungdomsarbetslösheten där är vi helt eniga också. Vi anser, precis som i betänkande över budgeten 2010, att det är viktigt att man klarar ut ungdomsarbetslösheten. Vi har nu poängterat det på nytt här nu. Arbeta och Bo har matchningsproblem, samtidigt som vi har en arbetslöshet så behövs det andra typer av arbetskraft. Det är ju det som det handlar om där. Framförallt är det inom IT-sektorn som man måste jobba med kraft på att få personer rekryterade, det får man inte släppa.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag håller inte med när ltl Eliasson säger att vi är helt eniga om ungdomsarbetslösheten. Där upplever jag nog att vi är ganska långt ifrån eniga. Den motion som jag själv lade, när det gäller den ordinarie budgeten, så lade jag p.g.a. att jag såg att de medel, som finns för att motverka ungdomsarbetslösheten, inte kommer att räcka till. Man löser inte de problemen bara med skrivningar. Det behövs också medel, det är helt säkert. Drar man ytterligare ner centrala anslag när det gäller utbildningsplatser, så förvärrar man den här situationen. Med all respekt, ltl Eliasson, här tror jag inte att vi är helt eniga. Här krävs det faktiskt pengar om man ska klara av det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Vad gäller att bevilja anslag eller inte, åtminstone såg jag det länge som ett alternativ och vi diskuterade det också ganska mycket också i utskottet. Det är kanske bättre att göra på det här viset. Om man ser framåt, med en ny finansförvaltningslag så kanske den här städarbudgeten försvinner, då blir det ju röda siffror. Då kan man mera diskutera ansvaret.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var ett mycket bra tillägg, ltl Sundblom. Det får vi hoppas på. Nu råkar ju ltl Sundblom sitta i det största partiet och jag i det minsta. Då kanske ltl Sundblom lite kan pressa på så att vi får fram den nya förvaltningslagen. Det skulle vara väldigt viktigt.

När det gäller Skarven så är det ett ärende som är synnerligen speciellt. Det fanns säkert inte så mycket andra alternativ än att bevilja medlen. Framtiden får utvisa vad som var rätt eller fel.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Jag tänkte ta upp två punkter, även om det mesta redan har sagts idag från många olika håll, både ltl Camilla Gunells anförande och ordförande i finansutskottet Torbjörn Eliassons anförande står jag helt bakom.

Skarven och KK huset är två stora projekt som landskapsregeringen gick in för, för några år sedan. Tittar vi först på Skarven så vill jag säga, även om jag inte är någon skeppsbyggnadsingenjör, att det är en otroligt fin färja. Jag hade, som alla andra, läst i tidningarna och hört rykten och jag trodde att det förmodligen var en dålig båt. En båt byggd av amatörer som böjt rören kring tallar och genomföringarna var gjorda med en gammal skärbrännare, men när man väl var plats och inspekterade båten så såg jag vad fint utfört arbetet det var. Svetsarbetet var, som jag kunde se, otroligt bra gjort. Varvet har ett gott renommé när det gäller att göra metallarbeten. Det finns säkert en hel del att säga om inredningen och om finishen är den absolut bästa, men överlag är det en otroligt fint båt. Jag kan till och med vara så pass kritisk och säga att den är för fin för Föglötrafiken. Jag förstår inte varför man behöver ha en färja med ett caféutrymme som skulle passa i vilken kryssningsfärja som helst. Jag förstår inte varför man behöver ha stora fina förstaklass fåtöljer på en 20 minuters tur från fasta Åland till Föglö. Man skulle ha kunnat göra en betydligt enklare och billigare färja. Där går ansvaret tillbaka på de politiker som en gång tiden bestämde att det är detta man vill ha. Hade jag fått vara med och bestämma hade jag sagt att färjan inte behöver vara så här fin för att transportera människor mellan Svinö och Föglö. Men nu är färjan fin och den är där den är. Man får tyvärr konstatera att den har stått stilla nu i nästan fyra månader i Möckelö. Detta är en katastrof. Färjan borde, som finansutskottet säger, komma i gång så snart som det bara är möjligt. Garantitiden är 12 månader som vi vet. Under den tiden ska man försöka hitta alla fel och brister som ev. finns. Vi kan alla vara överens om att det finns fel och brister på alla nya båtar. Det finns ingen båt som en komplett och fullkomligt funktionsduglig från det att man övertar båten. Det är inte som att köpa en bil på en bilfirma där man att tillverkat 100 000 likadana bilar. Det finns bara en Skarven i världen och den ligger just nu i Möckelö. Den kommer säkert att ha fel och brister som måste repareras och gå på garantin, innan denna tolvmånadersperiod har gått. Det viktiga är att få igång färjan. Jag kan tänka mig att varvet är glad varje dag Skarven ligger stilla, för då går det mera på den garantitid som vi själva kommer att få stå för. Därför måste vi få i gång färjan så fort som möjligt, som finansutskottet säger.

Jag har också varit ganska kritisk till hur det politiska spelet har varit när det gäller Skarven. Jag tycker att man har eldat på från politiskt håll och ökat allmänhetens misstro och skepticism till den här färjan. Jag tycker att politikerna, som har varit ansvariga, kunde ha gjutit olja på vågorna och gått ut ganska snabbt och säga att det här är en fin färja istället för att sprida ut ännu mera dimridåer som gör att allmänheten blir orolig och fler och fler börjar fundera på vad vi har betalat upp mot 15 miljoner euro för. Den här utredningen som pågår bör även utreda det politiska ansvaret i Skarvenaffären.

Om vi går tillbaks till själva projekteringen av färjan. När man beställde båten så är jag också kritisk till varför man gick in för de här två bilhyllorna? Av min inspektion som lekman kan jag konstatera att bilhyllorna förmodligen har kostat otroligt mycket att få dit och de kommer förmodligen att kosta otroligt i drift och reparationer de kommande 20-30 åren. Hyllorna tar bara 8 bilar per sida. De är helautomatiska och går att sköta med några knapptryckningar med hydralik och elektronik. Med det kommer förmodligen att betyda att det finns risk att det kommer att gå sönder. Hur ofta kommer behovet av dessa 8 bilar per sida att finnas? Kanske att båten kunde köra en extra tur t.ex. på söndagen vid midsommar istället. Det finns sådana saker som jag är lite kritisk till i Skarvenaffären. Har man gått över ett projekt med 2 miljoner euro så är det i sig ett allvarligt överskridande.

Däremot tycker jag att det är värre med KK huset. Det har sagts många gånger också. När man började titta på denna politiska dröm, som vissa politiker hade, att man ville bygga ett kultur- och kongresshus så satte man ramen på ungefär runt 75 miljoner mark. Det var egentligen dubbelt mera än det näst största bygget man har gjort i offentlig regi. Allhallen kostade på den tiden ca 35 miljoner mark. Nu slog man till riktigt ordentligt och sade att nu ska vi bygga ett hus som kommer att stå i all evinnerlighet och visa hur fantastiskt duktiga politikerna har varit under slutet av 1900-talet. Säg att det får kosta 75 miljoner mark, det betyder 12,6 miljoner euro.

Sedan fortsätter planeringen och man utgick fortfarande från 75 miljoner mark, eftersom det var mark på den tiden, och så visar projektet att det inte kommer att räcka. Vi vill bygga ett så pass fint hus, det ska vara så mycket innehåll i det och 12,6 miljoner euro kommer inte att räcka, så vi sätter en gräns på 15 miljoner euro. Jag och många andra med mig var kritiska till om det här är samhällets uppgift att bygga ett hus för 15 miljoner euro. Majoriteten sade; ja, det är det. Det här är vad vi ska syssla med, det här är värt pengarna, men inte en cent över 15 miljoner euro. Centerns sade det många gånger; inte en cent över 15 miljoner euro. Går det en cent över 15 miljoner euro så ska vi inte bygga det här huset, då finns det bättre saker att sätta pengarna på. Man skulle kunna konstatera att sätter man pengar på aktiefonder så har man i medeltal en avkastning på 8-10 procent, det är 1,5 miljoner euro i året som man skulle, med den här investeringen, ha kunnat göra annat för.

Nu slutade det ju inte vid 15 miljoner euro. När projektet gick vidare insåg politikerna att oj, det kommer att kosta 16,5 miljoner euro. Sedan hade vi en debatt i lagtinget som sade; vad var det vi sade, det blir dyrare än 15 miljoner euro. Vi sade då också flera gånger; inte en cent över 15 miljoner euro, och så visade det sig att huset skulle kosta 16,5 miljoner euro. Vad händer sedan då? Projektet går vidare. Vi hade en tilläggsbudget för ett år sedan då vi tillförde ännu mera pengar. Idag ska vi godkänna slutnotan; 17,8 miljoner euro! Det är alltså 5,2 miljoner euro mera än vad projektet skulle kosta från början. Det är betydligt mycket mera än Skarvens överskridning. Där hade man en vision om att den skulle kosta 12-13 miljoner ungefär. Så råkade Skarven ”bara” kosta 15 miljoner euro. Det är ganska billigt ändå om man tänker på att det är landskapsregeringen som har drivit projektet och om man jämför med KK huset från 12,6 till 17,8 miljoner euro. Det här tycker jag är ganska allvarligt. Det har tyvärr fått ganska lite fokus med tanke på att Skarvenaffären har tagit mycket mer fokus både i finansutskottet och i media den senaste tiden.

Jag begärde från finansutskottets sida en utredning på alla de projekt som landskapet har gjort de senaste tio åren ungefär, där man kunde se vad ramen för projektet var och vad slutnotan blev. Jag anser att man måste se tillbaka på historien för att lära sig hur man ska göra framöver. Man kan konstatera att KK huset blev 41-42 procent dyrare än vad man räknade med. Skarven blev dyrare. Det fanns något projekt inom ÅHS som har hållit ramen. Men sedan känner inte jag till något av landskapsregeringens projekt som har hållit ramen. Man skulle kunna få en procentsats som man kan räkna på här även i lagtinget. När nästa projekt kommer upp, nu har vi Sjöfartsmuseet, så kan vi redan nu säga, om vi tittar tillbaka de senaste tio åren, att det här projektet kommer att bli 10-15 procent dyrare än vad vi räknar med. Vi måste vara ärliga från första början och inte gå in och säga; 15 miljoner euro och inte en cent mera, för då är vi inte riktigt ärliga. Vi skulle ha sagt 15 miljoner euro och inte en cent mer, men vi vet av historien att det kommer att kosta 15 procent till, så 16,5 eller vad det nu sedan blir.

 Det här är någonting som jag tycker att man ska titta vidare på, lära sig av historien och försöka göra bättring.

Sedan om vi går tillbaka till Skarven så finns det egentligen en sak som jag är mer kritisk till än många andra kanske, det är slutnotan som man betalade när man ville ha över färjan hit. Man betalade en slutnota på 470 000 euro samtidigt som man hade ett krav på förseningsböter på 1,8 miljoner. Det resonemanget var inte rätt av landskapsregeringen, tycker jag. Man visste redan då att man kommer att dra det inför skiljemannadomstol, man hade ett krav på 1,8 miljoner euro i förseningsböter. Som jag ser det fanns det ingen anledning att betala de sista 470 000 euro, för man hade redan då tagit emot båten. Som jag har förstått det ifrån utskottet betalade man sista slutnotan efter att man hade tagit emot båten och fått ägandebeviset. Man borde ha väntat med 470 000 och haft det som ett helt paket till skiljemannadomstolen, som jag ser det. Det hade varit mer ekonomiskt försvarbart med tanke på att det är skattebetalarnas pengar. Nu kan det värsta fall hända att vi inte får 1,8 miljoner, vi kanske inte får någonting och det kan hända att det slutar med att vi får betala hela förfarandet i skiljemannadomstolen, det vet vi inte ännu. Det vet vi om 6 om månader. Vi borde definitivt inte ha betalat de här sista 470 000 euro.

Sedan till ltl Anders Erikssons fråga om vi i finansutskottet funderade på att neka det här beloppet. Som ltl Torsten Sundblom sade så funderade vi ganska länge på att vi inte skulle bevilja 1,3 miljoner euro, utan säga att landskapsregeringen får reda upp det här. Landskapsregeringen får lägga alla papper på bordet, ha alla utredningar klara och sedan får man komma tillbaka så får vi ta den diskussionen. Jag var väl en av dem som tyckte att vi skulle driva det på det här sättet, men samtidigt inser jag problematiken i det. Skulle vi driva det på det sättet så skulle landskapsregeringen i framtiden förmodligen resonera på samma sätt och inte komma till lagtinget med äskande om de utgifter de har lagt ut. Alltså skulle vi inte få diskutera den här frågan idag. Vi skulle inte få diskutera de här projekten före sista slutnotan är betald.

Exempelvis KK huset skulle det väl nu då vara dags att diskutera första gången. Vi hade en budget på 15 miljoner euro och så skulle man inte ha fått diskutera den före slutnotan på 17,8 miljoner euro kom idag. Det skulle vi inte heller ha accepterat. Därför tycker jag att den vägen, att inte bevilja, inte var rätt att gå. Det är bättre att vi diskuterar de kostnaderna som har varit och så får vi möjlighet att diskutera det flera gånger också. Annars är det lättare för landskapsregeringen att hålla projekt dolda en längre tid, kanske till ett nytt lagting har blivit invalt osv. Därför tycker jag att finansutskottet gör rätt i den här frågan. Vi är också väldigt starkt kritiska till hur hela projektet har gått till. Vi vill definitivt också få diskutera det här en gång till när alla utredningar är gjorda, när alla fakta på är bordet, när vi det vet var det har brustit och på vilket sätt det här inte ska göras om.

För mig är egentligen KK husets överskridning betydligt allvarligare än Skarvens. Skarven är en fin färja och den måste i trafik. Tack, herr talman.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Först när det gäller inredningen, jag fick reda på att när man beställer fartyget så beställer man inte tyg och träslag osv. Det står i kontraktet; inredning enligt nordisk varvsstandard.

Sedan om dem som förhandlar, i det här fallet de ombordansvariga och projektledare, om de är duktiga förhandlare så får de en jättefin inredning. Det har vi. Kapten sade åt mig personligen, inte under hörande i utskottet, att om färjan hade kommit hem med träbänkar så hade vi betalat lika mycket. Det är ganska intressant att tänka på. Vi har haft väldigt duktiga förhandlare som har fått fram denna fina inredning.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag håller fullständigt med. Jag vill inte alls kritisera valet av inredning. Jag tycker att båten är jättefin, egentligen för fin för att trafikera på Svinö-Föglö. Det kanske skulle ha varit en annan standard på det hantverksmässiga utförandet om man skulle ha haft ett finskt varv eller valt någon som var mera van att göra inredningsarbeten. Båten är jättefin och inredningen är jättefin. Det är inget snack om den saken. Jag vill ge en stor eloge till de herrar som sett till att Åland har fått en bra båt. I utskottet har det kommit fram att det inte finns någonting som säger att de inte skulle ha gjort det. Snarare tvärtom, vi har gång på gång hört att de har varit tuffa och de har kört hårda förhandlingar för Ålands bästa.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Nu gäller det alla Alandica, finansutskottet satte där en gräns på 15 miljoner euro. Personligen kan jag inte minnas att jag skulle ha sagt att det inte får kosta en cent över. Man vet ju att någon liten summa kommer till. Sedan tycker jag, i för rättvisans namn, att man måste räkna från 15 miljoner, man överskred med 20 procent, till 18 miljoner. Det var då som man gjorde beställningen och man gjorde upp handlingarna slutgiltigt. Man kan inte gå tillbaka till det som man funderade på för många år sedan.

När det gäller Sjöfartsmuseet så där har finansutskottet för ett år sedan satt gränsen till 11,4 miljoner. Då ska utställning och allting finnas med. Det är allvarligt menat. Vi menar att 11,4 miljoner ska projektet få kosta.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Talman! Jag uppskattade replikskiftet där finansutskottets ordförande säger att det är från 15 miljoner euro man ska utgå ifrån, och inte från 12,2 som jag säger, det kan jag hålla med om. Problemet i tilläggsbudgeten är att man utgår ifrån 16,5 miljoner, alltså har det bara blivit 7,8 procents överskridning. Det tycker jag är fel. Det är fel att säga att det bara har blivit 7,8 procents överskridning. Man utgår från 16,5 till 17,8, det är mera ärligt och riktigt att utgå från 15 miljoner. Det borde man göra. Det var dåvarande trafikministern i landskapsregeringen som sade; 15 miljoner euro och inte en cent mera. Han var också väldigt kritisk till hela projektet. Han ansåg att 15 miljoner euro är det värt men inte en cent mera. Facit blev 17,8 miljoner euro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag vill bekräfta det senaste. Det var jag som uttalade de orden. Man trodde att det skulle hålla. Men så är det ofta i projekt, det går inte riktigt som man tror.

Det känns för mig riktigt bra att man har fått en del upprättelse över Skarven. Den var oerhört nerklassad ett slag, den kanske inte ens skulle flyta. Nu har finansutskottet och andra satts sig in i det här och konstaterat, precis som jag själv har sagt i media, att vi har fått en fin båt till ett bra pris. Det har de flesta här i salen konstaterat nu, åtminstone de som har uttalat sig. Det känns för mig riktigt skönt, eftersom jag har varit ansvarig för det här projektet under 95 procent av tiden.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag var lite kritisk till det sätt som man politiskt gick ut efter att spekulationerna började snurra i media och i bland den åländska befolkningen. Landskapsregeringen borde ha gått ut och sagt, det som finansutskottet har sagt, att det här är en fin båt. Man lät alla dessa konstiga påståenden om det ena felet efter det andra stå oemotsagt. Att välja den linjen tyckte jag var ett felaktigt politiskt beslut.

Men som sagt var, båten är fin. Sedan hur mycket förre trafikministern Runar Karlsson eller de tjänstemän som har varit på plats har förtjänst av det kan inte jag bedöma.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det är naturligtvis de tjänstemän som varit på plats inklusive projektledaren som ska ha den förtjänsten. Jag har ju själv tagit åt mig det politiska ansvaret över projektet. Det har jag fortfarande både i med- och motgång. Jag vill ytterligare göra en kommentar. Ltl Karlström undrade över detta med cafeteria och flygplansfåtöljer när det gäller att båten är ämnad för Föglö. Det ska finnas en cafeteria som ska handhas av en privatperson. Vid behov ska också Skarven kunna köra på norra och södra linjen. Den är byggd för alla linjer, därav cafeteria och flygplansfåtöljer. Sedan blev det en överbyggnad. Man ska se över om förfarandet har gått formellt riktigt till. Skarven är byggd för samtliga våra linjer.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag förstår att det är så man resonerar. Det är förmodligen rätt gjort även det, med tanke på att man måste tänka på framtiden. Jag skulle gärna höra mera om bilhyllorna om man tänker på kostnaderna och att man bara får 8 bilar per hylla. Det har ingen riktigt förklarat för mig ännu. Om vi går tillbaka till överbyggnaden så är båten betydligt bättre täckt än öppen, det måste man också konstatera. Tänk bara på de senaste veckorna med snöstormar, is och vatten på däck. Det skulle ha regnat och snöat in. Med denna överteckning är båten en betydligt bättre båt. Det finns ett försvar till de 240 000 euro som övertäckningen har kostat. Sedan att det inte har gått rätt till helt byråkratiskt, det får utredningen sedan utvisa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Man har poängterat hur fin Skarven är hur bra den fungerar. Det stämmer säkert.

Jag måste också säga något om Alandica. Som vi alla vet har vi ett jättefint hus. Det fungerar bra och uppfyller alla våra förväntningar.

Sedan angående historieskrivningen så kan jag påminna om att vid första omgången var det 15 miljoner. Det visade sig när anbuden kom in att de var runt drygt 16 miljoner. Det gick en runda till här i salen, 16,3 miljoner accepterades, om jag minns rätt. Därefter inleddes arbetet. Vilka utgångspunkter och referenspunkter man ska ha i förhållande till den sista siffran må väl vara hur som helst. Men det här är fakta. Så här gick den här rundan till i alla fall. Projektet som sådant var unikt för åländska förhållanden. Det var 12 entreprenörer och tilläggsanbudens antal var 238 stycken. Det har varit ett arbete som är unikt för åländska förhållanden. Det är oundvikligen så att det ibland kommer tilläggskostnader och oförutsedda utgifter.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag säger inte heller att inte Alandica inte skulle vara ett fint hus. Det är som Skarven, det är en fin produkt. Däremot är den väldig dyr för skattebetalarna, det kommer man inte ifrån. Tanken var 15 miljoner, det var mycket pengar, och det slutar på 17,8 miljoner. Dessa 17,8 miljoner euro kan man också räkna på ett annat sätt. Sätt in pengarna på en aktiefond, som har en avkastning på 10 procent, så har du 1,8 miljoner euro som huset de facto kostar i kapitalkostnad. Det är 150 000 euro i månaden som vi skattebetalare varje månad betalar för att huset står där. Det är ganska mycket pengar. Man kan inte bara säga att vi har betalat det och nu kan vi gå vidare. Dessa pengar kunde ha gjort något annat i samhället. Det kommer man inte ifrån. Nu står ju huset där och vi ska naturligtvis försöka göra det bästa av det. Hade jag varit enväldig härskare hade jag säkert gjort på ett annat sätt. Det har ni säkert hört flera gånger förut.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ja, det kanske vi har hört förut. När det här projektet kom ut ur den här salen var summan 16,5 miljoner. Därefter inleddes arbetet. Ltl Gun Carlson och jag har suttit i byggnadskommittén. Jag kan intyga här, för alla som lyssnar och deltar i debatten, att vi var väldigt strikta i kommittén. Det kom in 238 tilläggsanbud på arbeten. Mellan tummen och pekfingret kan jag uppskatta att vi skalade bort ungefär 600 00-700 000 euro från de inkomna önskelistorna. Vi har varit väldigt strikta där. I den första omgången här i lagtinget så skar man också ner på projektet. Man måste komma ihåg att det kommer en kant emot. Man måste få någonting får sina pengar. Man kan inte rasera konstruktionen eller kvaliteten. Här blir det alltid en gränsdragning. Mariehamns stad drog sig ur, de byggde inte några terrasser och parkering. Det blev en tilläggskostnad på nästan 250 000 euro för oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! När landskapsregeringen noterade att leveransen angående Skarven inte överensstämde med beställningen så valde vi att säkra upp den uppgiften, kontrollera den en gång till, för att med säkerhet kontrollera om vi hade fått det vi hade beställt eller inte. Där fortsatte vi sedan med ytterligare en utredning, det beslutet togs i landskapsregeringen. Jag kan inte erinra mig om att landskapsregeringen i något fall skulle ha kritiserat själva skrovet eller grundkonstruktionen. Tveksamheterna har funnits kring bogvisiren, hyllor och en del annat. Den kritik, som nu riktas mot mig och landskapsregeringen att det var ett politiskt felaktigt beslut, det förstår jag inte. Det fanns ett icke politiskt beslut, landskapsregeringen valde att inte gå ut och dementera vissa uppgifter i massmedia. Det återkommer jag till i nästa replik.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag anser att landskapsregeringen har gjort ett politiskt felaktig beslut när det gäller den sista utbetalningen på 470 000 euro. Det borde man aldrig ha gjort. Med tanke på att man visste att man skulle driva processen vidare till skiljemannadomstolen. Där var det politiskt felaktigt tagna beslutet. Man kunde ha valt att inte betala ut den sista notan på 470 000, utan avvakta och se vad skiljemannadomstolen säger. Sedan finns det också politiskt ansvar i det här, det står jag fast vid att det finns. Det får vi också hoppas att intern utredningen tar fasta på. Var det rätt att låsa projektchefens dörr? Var det rätt att avbryta presskonferensen? Var det rätt att inte gå ut och dementera? Jag hoppas att man tittar även på det politiska ansvaret i den interna utredningen. Men det politiskt tagna beslutet, att betala ut slutnotan, det är jag kritisk och skeptiskt till. Det borde man inte ha gjort.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Det är ju ett något komplicerat läge när man både ska försvara den politiska dimensionen och tjänstemännens agerande på avdelningen samtidigt. Men självklart står jag bakom det som tjänstemännen har gjort. När det gäller tilläggsnotan så skulle jag vilja erinra om att fartyget övertogs den 30.9. Det gavs ingen som helst information till landskapsregeringen om att allting inte skulle vara betalt och att det skulle komma tilläggsnotor. När tilläggsnotan sedermera kom valde vi att kontakta juridisk expertis som rådde oss att betala notan eftersom den är godkänd av ansvarig per person på plats. Vi har alltså godkänt och tagit emot notan och därmed kan den inte kvittas mot förseningsböter som kommer att utbetalas senare.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Nu blir det lite svårare. Jag vet inte hur jag ska säga. Den uppgift vi har fått i finansutskottet är att landskapsregeringen inte fick det rådet. Det blir ju ord mot ord och det är väl svårt att diskutera det här. Som jag har förstått, och som jag står bakom, är att man inte skulle ha betalat ut den sista tilläggsnotan med tanke på att man hade ett krav på 1,8 miljoner. Logiskt och praktiskt om man tänker själv hur man skulle göra i en liknande situation om man hade köpt ett hus eller en bil och man ansåg att man inte hade fått vad man har betalat för. Man går till domstol för att reda ut det och inte skulle jag betala ut den sista notan förrän domstolen säger åt mig. Men det får väl också den här interna utredningen visa och titta på datum, tid och om man gjorde saker och ting helt rätt. Jag tror vi har lite olika åsikter där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! När ltl Karlström sade att Skarven var fin färja så tänkte jag att jag kanske kan skoja till det lite. Vi fick en färja för 15 miljoner plus ombyggda färjfästen, jag kommer inte ihåg summan men kanske upp mot 3 miljoner. Det här skulle ha varit 25 procent av en tunnel som inte skulle ha gett några betydande driftskostnader. Det kanske hade varit en ännu bättre investering.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag håller faktiskt med där också. Återigen, om man skulle få ha diktatur och få bestämma allting själv så skulle inte jag heller ha beställt en färja för 15 miljoner euro. Jag skulle ha gått inför snabbgående katamaraner och tittat på tunnel istället. Det kanske inte är det klokaste just nu att köpa stål och isgående fartyg som förbrukar väldigt mycket diesel jämfört med hur det var för 10 år sedan. Då fanns inte samma visioner som nu. Jag hoppas också att tunneln snart blir ett faktum och att man går vidare med det. Då kan man förhoppningsvis sätta in den här färjan på Brändö-Hummelvik.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Plenum avbryts och återupptas kl. 12.45.

Talmannen vill också informera om att beslut om budgeten fattas redan idag under förutsättning att några ändringsförslag inte aviseras. Hittills har icke aviseringar gjorts. 

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Jag blev kanske svaret skyldig på några ställen här under anförandena. Det anförande, som Roger Jansson hade, hann jag bl.a. inte svara i replik.

För det första handlade det om dödvikten. Där finns det utredningar. Jag kan konstatera att av specifikationen skulle det vara 225 ton. När man gjorde ett s.k. invägningstest på varvet, den 30.6.2009 så kom man till 166,6 ton. I Möckelö vägning 19.11 utförd av Aske, kom man till 124,6 ton som man sedan anpassade beroende på bunkervatten, olja och proviant till 138,5 ton. Det finns en skillnad på 28 ton. Jag är inte tekniskt sakkunnig i det här. Jag kan bara konstatera den här skillnaden. Vi har hört att fartyget kommer att kunna bära den last som hon är avsedd för. Detta om dödvikten.

Sedan när det gäller bankgarantier som ltl Anders Eriksson diskuterade. Visst är det på det sättet att när projektet är klart och man övertar fartyget så då slutar bankgarantierna löpa som gällde för förskottsbetalningar. Utskottet konstaterar att någon ny bankgaranti, vilket det hade funnit möjligheter till enligt kontraktet, inte tecknades för de ev. förhoppningsvis förseningsböterna. De kan uppgå till 1,8 miljoner som max, plus ränta från övertagande datumet 29.11.2009.

Angående Svibybank, den skrivningen härrör sig från tilläggsbudgeten, vi har använt samma. Jag reagerade på samma sätt för det uttrycket. Vi skriver att det är mer komplicerat än normalt, vilket föranledde ltl Roger Jansson att säga att säga; "Herre Jessus". Det här har vi diskuterat med avdelningen. Alltid när man ska göra ett sådant här projekt så måste man göra förundersökningar och det är viktigt att de görs så noggrant som möjligt, enligt vår uppfattning. Man måste också komma ihåg att ju mer komplicerade förundersökningar man gör desto dyrare blir det. Det blir en avvägning mellan erfarenhet och att gå riktigt till botten med undersökningarna. I det här fallet har vi fått höra att man trodde att man visste tillräckligt mycket. Men det visade sig att man inte visste det. Skulle man undersöka allting in absurdum inför varje projekt så skulle det också åsamka kostnader. Därför har vi skrivit som vi har gjort och konstaterat att man gjorde väl så gott man kunde. Jag hoppas att ltl Roger Jansson är nöjd med de här svaren. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är alltid trevligt med svar på frågor. När det gäller dödviktston så har det gått ner från 225 ton, som är beställt, till 138 ton som är den senaste uppgiften. Det innebär att lastmärket kommer att ligga på en högre nivå. Fartyget kommer därmed att vara mera djupgående. Bränsleförbrukningen kommer att vara större. Frågan är om fartyget klarar av det grunda i Ekholms sund, som visserligen är muddrat men dock icke för en djupgående Skarv. Hur blir det med den saken? Vi har flera frågetecken när det gäller lastkapaciteten, särskilt antalet tunga bilar. Vi har frågan om bränsleförbrukningen och vi har frågan om Ekholms sund som vi måste få svar på.

När det gäller banken som ska stå på lerfötter i Sviby så måste man göra tillräckliga marginaler, utgående från den bedömning man gör av underlaget. Det har tydligen inte gjorts.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Allt det här som ltl Roger Jansson nämner, effekten av att lastmärket eventuellt måste flyttas några centimeter, äger sin riktighet. Frågan är hur mycket. Vi har också frågat och fått svaret att det är väldigt lite som kommer att skilja. Vi har också fått svaret att färjan kommer att kunna passera i Ekholms sund.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för det. Frågan är nu vem som har givit dessa besked? Är det slutligt hållbara besked? Vi får hoppas det. Vi har fått sakkunnigt besked ifrån finansutskottet att den här färjan är alldeles utomordentlig. Den är välbyggd och jag tror på det. Jag undrar vad finansutskottet har för sakkunskap för att röntga svetsar osv.? Det där kommer att redas ut efter hand, huvudsaken att vi får fartyget i trafik.

Minskningen av dödviktston från 225 ton till 138 ton är väldigt stor. Då hoppas jag verkligen att det stämmer att Skarven är beställd med 225 tons bärighet, om man uttrycker sig lite slarvigt, men den har bara fått 138 tons bärighet och att den kommer att ta den lastkapacitet, full tyngd på fordonen, som den är beställd för.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vi har inte sakkunskap att röntga svetsarna i M/S Skarven. Det har jag heller aldrig sagt.

Angående var vi har fått uppgifterna om minskningen av dödviktston kan påverka, så kan jag bara säga att de uppgifterna kommer från mycket erfarit håll. Jag kan inte säga vem som har sagt det eftersom jag inte får säga vem som säger vad i finansutskottet. Jag bedömer att det har kommit från mycket erfaret håll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Jag ska inte diskutera Skarven på den här nivån. Skarv har jag diskuterat ganska mycket, men den har en annan dimension, om man säger så.

Det var diskussionen om studieplatser, dimensioneringsbeslut och resultatet av detta och till viss del är det sant. Antalet studieplatser per år har minskat när det gäller det totala antalet platser, som beslutet innebär. Man måste man titta på historien. Från de avgående niondeklassisterna kom det år 2008 ut 358 elever. Man använde då en koefficient på 1,32 som grund för att dimensionera studieplatsantalet. Detta gav 473 nybörjarplatser i gymnasiet.

År 2009 kom det en niondeklass mindre ut. Då använder man till en början 1,3 som dimensioneringskoefficient. Detta gav 465 nybörjarplatser. Detta rättades, inför skolstarten år 2009, till lite högre. Det vill säga detsamma som det nuvarande senaste tagna beslutet. I vår kommer det att gå ut 343 niondeklassister. Det här är statistiska uppgifter, det kan öka någon och minska någon. Koefficienten för att bestämma antalet nybörjarplatser har höjts till 1,31, d.v.s. 449 nybörjarplatser i gymnasialutbildningarna. Man har inte sänkt någonting, enligt mitt sätt att se det här. Tvärtom, man höjde lite grann inför 2010. Med den prognos man har just nu så räknar man med att det kommer 375 elever ut ifrån nian inför skolstarten 2011. Då skulle man ha en koefficient på 1,37 för att bemöta det behov som vi kanske i år sätter till genom att ha extra studieplatser d.v.s. 488 nybörjarplatser vid skolstarten 2011.

Inför 2012 ser statistiken ut att sjunka från 355 till 322 utexaminerade nior. Då hade man tänkt minska koefficienten till 1,3, det skulle då ge 418 studieplatser för 322 niondeklassister. Det är hypotetiskt vad besluten blir både 2011 och 2012.

När man säger att tillgången till studieplatser successivt har sänkts, så är det inte så. Problemet vi har är att antalet studerande ökar beroende på flera orsaker. En hel del elever hoppar av en påbörjad studieinriktning och en del elever byter klass. En del som har gått färdigt kommer underfund med att de har valt fel yrke och vill ha en ny utbildning. Sedan har vi en hel del inflyttade studerade som tillkommer utöver de här.

Enligt den statistiken, kan man jämföra 2008, som hade ett dimensioneringsbehov utifrån nybörjarplatser, och det som hänt till år 2009, alltså de som varit inskrivna i våra skolor hösten 2009. Totalt år 2008 var det 1205 elever inskrivna. Totalt hösten 2009 har vi 1231 elever inskrivna.

Varifrån kommer påståendet om att vi har minskat antalet studieplatser? Jag tycker de här siffrorna talar ett klart och tydligt språk. Vi har höjt på antalet studieplatser. Det som dimensionerade skolstarten år 2009, och som nu fortsätter under år 2010, är den av lagtinget antagna budgeten. Där har vi haft en ram att utgå ifrån.

Behovet av mera pengar för utbildning blir uppenbart om man ökar antalet studerande. Tittar vi då enskilt på de olika linjerna så har vi har en linje för studieförberedande i Ålands Lyceum där vi har 414 platser år 2008. De har 418 platser år 2009. I yrkesinriktad utbildning har vi 743 platser år 2008. År 2009 har vi 761 platser, det har ökat. I studieförberedande med yrkesprofil hade vi 48 platser år 2008, och 52 platser år 2009.

Att påstå att utbildningsplatserna och tillgångarna till sådana har sänkts skulle jag vilja påstå att är en sanning med modifikation. Annars är det väl en liten lögn. Tack, herr talman.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag har här protokollet från igår, enskild föredragning, med utbildningsministern. Där står det att antal platser på gymnasialstadiet sjunker från 397 till 385. Det är fakta. Jag uppmanar näringsministern att läsa det här protokollet.

Det är egentligen ganska ointressant hur många platser man har haft i förhållande till 2008 och 2009. Utmaningen är att det går 100-120 personer under 25 år som är utan sysselsättning idag. Därför kan man inte jämföra med vilka kvoter man har haft tidigare. Det här är ju en åtgärd för att befrämja sysselsättningen för de här ungdomarna. Därför måste man ta till extraordinära insatser. Det har utbildningsministern lovat här. Det uppfattade jag också att näringsministern gick ut stort i media och sade att det här var ett bra förslag, och att de kommer att beakta det.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är helt riktigt det som ltl Jörgen Strand säger. Det som jag nu begärde anförande för var att det påstods att vi hade minskat antalet studieplatser, vilket vi inte har gjort. Vi har höjt dem. Det kommer att tas nya beslut om behovet av studieplatser till hösten. Vi kommer att behöva tillsätta mera resurser. Men antalet studieplatser sjunker inte i.o.m dimensioneringsbeslutet som utgår ifrån antalet nybörjarstuderande.

Det beslut som fattades igår utgår ifrån antalet utexaminerade nior gånger en koefficient på 1,31.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag läser innantill; ”totala antalet nya studieplatser från och med år 2010 höstterminen, 385, 397 platser år 2009 och 427 platser år 2008.” Det här är ju fakta. Det är egentligen ganska ointressant hur många det har varit tidigare, för då har de här andra ungdomarna varit sysselsatta. Vi måste ju få till mera studieplatser för att sysselsätta och höja kompetensen hos de här ungdomarna. Det är det som är knäckfrågan. Jag förstår inte hur ledamot Jan-Erik Mattsson kan stå här och säga att det inte har minskat när det finns till pappers. Det är bara att läsa landskapsregeringens eget beslut där ledamot Jan-Erik Mattsson ingår. Men vi får väl återkomma till den här frågan.

När det handlar om pengar har vi också tittat på det i vårt parti. Man har överskott och eftersom det här är ett R-anslag så kan man använda tidigare års överskott.

Min partikollega, Sture Skogberg, visade också hur man, utan större ekonomiska insatser, kunde öka antalet studieplatser.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Tack, herr talman! På den detaljnivå som ltl Strand nu redogör kan inte jag svara eftersom jag inte har de siffrorna framför mig. Jag är säker på att utbildningsansvariga ministern på ett mycket bra sätt kan redogöra för detta. Den beredskap som regeringen har, att se till de åtgärder som efterlyses, lovar jag att vi ska göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det var ett väldigt teoretiskt resonemang som minister Mattsson kom med. Jag skulle väl hävda att det här inte alls handlar om matematik, utan det handlar om politik och att se till att man kan ta hand om alla ungdomar som behöver utbildningsplatser i vårt samhälle. Min bild är också helt klart den att sedan utbildningsåret 2008-2009 har det gått successivt neråt med antalet platser. Jag räknade själv personligen de utbildningsplatser som landskapet angav i budgeten för 2010 och jag kunde konstatera att jag bedömer att det är för få. Dessutom har vi ett särskilt sysselsättningsläge. Vi har också under fjolåret stoppat undan ungdomar i yrkesstartprogram som är ettåriga. Det betyder att de nu står redo och vill gå vidare och ha utbildningsplatser för 2010.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Men vi har ju helt samma inställning. Vi ska ta hand om de studerande som behöver studieplatser och de som är arbetslösa framförallt. Det kommer att ske på olika sätt. Vi har också konstaterat att även inom AMS kommer det antagligen att behövas mera pengar. Det behövs mer pengar även till den utbildningen. Jag tycker att de diskussioner vi hade senaste fredag med kommunerna hade en väldigt positiv anda. Kommunerna ser sin roll som delaktiga i att lösa den här problematiken. Det är ingalunda bara en enda som ska lösa det här.

Ungdomarna själva valde senaste höst att vara studielediga och ha ett sabbatsår. Hur många ungdomar det var kan jag inte säga, men det finns ett antal. Vad visste de när de tog sitt medvetna beslut att inte söka till skola? Inte visste de att de skulle gå in i arbetslöshet. Det trodde att det skulle fungera som tidigare, att det är enkelt att få jobb på Åland. Men så är det inte just nu. Därför måste vi ta till mer radikala åtgärder.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det landskapsregeringen nu gör är att man lappar och lagar på nuvarande system. Man trycker in lite flera platser på befintliga linjer. Möjligt kanske man kan få till någonting nytt till hösten. Det som jag skulle vilja höra av minister Mattsson och av landskapsregeringen är att man säger att vi garanterar att alla ska få en plats. Ingen ska hamna utanför. Vi ska se till att det finns tillräckligt med utbildningsplatser till hösten. Vi måste starta nya linjer, framför allt sådana som branscher har ett stort behov av och också som vi också vet att vi behöver rekrytera för framtiden. Man måste dra igång utbildningar inom IT-sektor. Det är märkligt att minister Mattsson på det här mötet med kommunerna för håller sig positivt men sedan kommer han hit och redogör för koefficienter och att vi har tillräckligt med platser. Det är ologiskt resonemang.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Om jag börjar med det sista, min redogörelse utgick ifrån en annan redogörelse som gjordes tidigare att vi hade minskat antalet studieplatser hela tiden från år 2008. Min redogörelse utgick ifrån att vi inte hade gjort det.

För ett år sedan snart i maj-juni stod en del ledamöter på barrikaderna och sade att vi hade 80 studerande som var utan studieplats. Det är lite olika vad man står på barrikaderna och säger. Av de 80 så var det ingen, den förste september, som var utan studieplats. Nog har den här regeringen också lite handlingskraft.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Hur det är med det sistnämnda låter jag vara osagt. Jag blev väldigt orolig under förmiddagen när jag hörde att antalet studieplatser minskade samtidigt som vi vet att det försämrade sysselsättningsläget leder till att behoven ökar. Därför tyckte jag det var ett klargörande anförande som näringsministern hade. Det kändes bra. Men efter de föregående replikskiftena så är jag igen tveksam till vad det är som gäller. Det blir lite ord mot ord. Sysselsättningsläget är sådant att det krävs mera åtgärder och mer anslag. Därför är jag förvånad över att man inte tar till sig till regeringen de förslag som läggs, som bl.a. Ålands framtid har lagt. Nu noterade jag att ministern själv sade att det troligtvis kommer att krävas mera resurser. Varför kan man inte i god tid försöka få en uppskattning om vilka resurser som krävs för att sätta in nya aktiva åtgärder istället för att bara vänta och se?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag får tacka för det erkännande ltl Anders Eriksson ger mig. Det är inte så ofta som det händer, men det händer ibland.

När vi lägger den första tilläggsbudgeten, vilket vi antagligen kommer att behöva göra när lagtinget kommer tillbaka i mars, så utgår jag ifrån att vi har kartlagt de behov som ltl Anders Eriksson efterlyser. En del av de behoven är helt uppenbara, vilket vi också kan konstatera efter de möten vi har haft med branschfolk och AMS.

När det gäller det stora behovet av IT-utbildning så har vi fått det till kännedom via AMS och andra att det finns ett sådant behov. Vi har också fått det från arbetsmarknadens parter. Men detta behov är inte aviserat hos AMS. Att utgå från några arbetsplatser som inte har aviserat är lite svårt, men vi har ändå tagit det till oss. Vi ska erbjuda de här möjligheterna framöver.

Ltl Anders Eriksson, replik

Nu ska vi inte vara så personliga. Jag ger alltid erkännande när det är befogat. När det gäller resonemanget om behovet av IT arbetsplatser så har näringsministern trampat i det klaveret i förut. Det finns ju helt klart, det är därför man bl.a. driver Arbeta och Bo projektet. Det där förstår jag inte. Ska jag förstå det på det sättet att man i mars kommer att ha klarlagt hur behoven ser ut och det kommer också att finnas en överskådlig sysselsättningsplan. I ett försämrat sysselsättningsläget är ju detta en av de viktigaste utmaningar vi har framför oss just nu, att vi får ut så många ungdomar som möjligt på arbetsmarknaden eller inom utbildningsåtgärder. Kan man tänka sig att det finns ett underlag också i mars för en arbetsmarknadspolitisk debatt? Att det skulle finnas ett arbetsmarknadspolitiskt meddelande från landskapsregeringen i mars. Jag tror nämligen inte att alla i lagtinget är ute efter för att krångla med näringsministern och regeringen, utan de vill också faktiskt hjälpa till. Då har man den möjligheten i en sådan debatt.

Talmannen

Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Som jag sade tidigare, min förhoppning är att vi ska kunna ha en klar bild över de behov som vi står inför det kommande studieåret framförallt. Och att vi även ska kunna redogöra närmare för vilka åtgärder vi har gjort i samband med en tilläggsbudget. Jag kan ingalunda utlova att jag ansvarar för att ett arbetsmarknadspolitiskt meddelande läggs på bordet. I samband med tilläggsbudgeten finns det utrymme att föra in åsikter och tankar i den här debatten. I en tilläggsbudget kommer en hel del beskrivningar av arbetsmarknadspolitiska åtgärder att finnas med. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Om jag kort ännu får säga någonting om den här utbildningssituationen. Jag vill börja med att kommentera det här sista angående i IT-branschens behov av arbetskraft. Jag förstår på minister Mattsson som att behovet inte finns om det inte är registrerat hos AMS. Det finns många branscher och företag, som har behov av arbetskraft, som inte anmäler det hos myndigheten. Men de har ändå ett stort behov som de rekryterar på annat sätt. Det här känner säkert minister Mattsson väl till. IT-branschens behov av kompetent arbetskraft har väl varit känt i flera år är redan. Frågan är hur man jobbar vidare med den frågan. Det här är ju som att säga att problemet inte finns. Är det detta som minister Mattsson menar, att problemet inte finns eftersom de inte är antecknade hos AMS?

Jag tycker att man ska göra det bästa möjliga av rådande läge. Vi vet att IT-sektorn har behov idag och de har behov i framtiden av välutbildad och kompetent arbetskraft. Vi kan konstatera att utbildningsplatserna troligen inte är tillräckligt många. Nå, vad borde landskapsregeringen göra? Man borde ju tillsätta extra utbildningslinjer inom den här sektorn. Börja med en linje på yrkesskolan som är det som de stora IT-bolagen behöver idag. De behöver människor som kan jobba med webben, med webbapplikationer av olika slag och de behöver människor som kan skapa interaktiva hemsidor. Den typen av kompetens behövs, så den linjen kan man starta upp. Antingen i anslutning till någon redan befintlig eller så kör man fram en ny linje.

Det finns också ungdomar som har gått media och kommunikationslinjen och ungdomar som har gått el och datalinjen men som fortfarande inte har hittat in på arbetsmarknaden. Där behövs också en tilläggsutbildning, en kvalificerad yrkesutbildning, en påbyggnadslinje. Gör man det är så har man kommit en bra bit på vägen med att komma till mötes i IT-branschens behov av arbetskraft.

Finns det utöver det ytterligare behov så har vi särskilt konstaterat att det inom praktisk teknisk utbildning, alltså oftast pojkar, som inte är så studiemotiverade och kanske har de lägsta betygen, som tenderar att lättast hamna utanför. För att få in alla ungdomar i studier eller på arbetsmarknaden så måste man göra särskilda ansträngningar att hitta praktiska och tekniska utbildningar. Jag skulle föreslå att man skulle köra byggprogrammet i dubbel uppsättning. Det finns kanske utrymmen på naturbruksskolan som man kan använda. Då har man löst ganska mycket av den här problematiken.

Det här som man i budgeten lanserar, datanomutbildning, alltså en blandutbildning av merkonom och datateknik, den skulle jag glömma bort eller göra någonting annat med. Den här typen av blandutbildningar har visat sig att inte vara så lyckade. Man kan titta på hur många av dataonomerna som är sysselsatta på den finländska sidan.

Det framtida behovet av utbildning på Åland kartlagt. År 2006 gjorde ÅSUB en kartläggning. Här är det bara att läsa vilka branscher som behöver arbetskraft och vad ska vi utbilda folk i. Det som också är intressant här är att väldigt många människor, som redan idag är yrkesverksamma, efterlyser utbildning. Kompetenshöjande insatser som jag också har stått här i talarstolen och sagt gång på gång att vi behöver lansera. Här står det klart och tydligt vad de behöver. De behöver databehandling, matematik, språk, företagsekonomi, redovisning och administration. Vi vet vad som behövs. Nu gäller det att få igång det och få till det som har efterlysts.

Det är ingen idé att stå här och prata om koefficienter hit eller dit. Vad vi behöver veta är hur många platser vi har och hur många platser vi behöver. Luckan där emellan måste vi täppa till på något sätt. Tack.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag tackar för den här föreläsningen. Det gäller ganska långt att stå och slå in öppna dörrar. Minister Mattsson har redan sagt att den här frågan kommer att tas upp. Det är helt klart att det ska ordnas utbildning som är anpassad och lämpad efter de behov som finns.

Vi ska komma ihåg att det för ett antal år sedan fanns en datautbildning inom yrkesskolan som sedermera lades ner av olika orsaker. Detta egentligen kanske av två orsaker. Det ena var att det inte fanns tillräckligt stor efterfrågan. Det andra var att utbildningens kvalitet kanske inte var på den nivån som den borde ha varit. Men eftersom vi vet att det finns ett behov så kommer det här mycket seriöst att tas till övervägande, förberedas och genomföras.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag måste nog säga att landskapsregeringen bara för en månad sedan, i samband med budgeten för 2010, hävdade att allt var under kontroll. Det fanns tillräckligt med platser för alla. Redan nu kan vi konstatera, bara knappt en månad senare, att det inte är så. Det kommer visst att krävas extra insatser. Det är någonting som inte stämmer här. Om man hade vetat om det här, om jag som enligt Folke Sjölund slår in öppna dörrar, varför skrev man inte det i budgeten för 2010 att det här måste vi göra? Här finns det behov av åtgärder.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Just de här utbildningslinjerna som nu har påtalats så är det klart att behovet finns. Det har vi nog vetat om. Det är klart att det tar lite tid att göra sådana här saker. Det borde en tidigare utbildningsminister känna till. Sedan är det en sak här, nu har man synnerligen blandat ihop äpplen och päron. Man har blandat ihop nya utbildningsplatser med det totala antalet utbildningsplatser. Det är två skilda saker. Antalet totala utbildningsplatser har inte gått ner. Det som har skett är att naturbruksskolans nybörjarplatser har försvunnit. Där finns planer på att den typen av utbildning ska fortsätta, men i en form.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det finns flera olika orsaker till att det fattas platser, som jag ser det. Det har att göra med att vi nu har ungdomar som annars förmodligen skulle vara i arbete och de är inte i arbete. Vid en ekonomisk nedgång ser andra samhällen till att det finns utbildning istället. Det borde vi göra. Jag är helt säker på att om förvaltningen de sju gymnasieskolorna får klara besked av regeringen att det här vill regeringen ha och det ska vara igångsatt hösten 2010 då klarar de detta. De klarar av att få igång det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag har fått vänja mig vid att ltl Gunell står på barrikaderna och säger att den här regeringen inte gör någonting när det gäller utbildning. Jag är inte utbildningsansvarig, men så mycket vet jag att vi har gjort åtskilligt i samband med ordinarie budget för 2010. Då hade vi inte den här debatten på den här nivån som den har blivit just nu. Ändå har arbetslöshetssiffrorna vänt redan i december.

Jag lovar ltl Gunell att vi kommer att ha ett mycket tydligt och bra dokument till den tilläggsbudget som kommer i mars eller i varje fall under våren. Där ska detta framgå väldigt klart och tydligt. Utbildningsansvariga ministern kommer att kunna svara på de här frågorna på ett alldeles utmärkt sätt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Vi hade visst den här debatten i samband med förra omgången. Kanske inte den här dimensionen. När man kom med en sparbudget för 2010 så är det naturligtvis många frågor som var aktuella. Men visst fanns den här frågan också med. Jag poängterade att det finns en finansmotion på att antalet platser var otillräckligt. Finansutskottet har noterat det och skrivit att landskapsregeringen måste agera i frågan.

Jag har inte sagt att landskapsregeringen ingenting gör. I det här fallet tycker jag att agerar man för kraftlöst. Man måste vara mer tydlig och klar på vad vi ska åstadkomma. Ge nu ungdomarna besked om att vi ska lösa det här; ta det lugnt bara, när hösten kommer så ska vi se till att ni antingen har utbildning, arbetsplats eller praktikplats. Det skulle vara rejäla tag.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Först vill jag poängtera att det är städarbudgeten för 2009 vi diskuterar just nu, om det har undgått någon, och inte tilläggsbudget för 2010 eller ordinarie budget 2010. Det är väl en ganska stor skillnad.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det har nog endast en teoretisk betydelse i det här fallet. Särskilt eftersom den här frågan är upptagen i betänkandet och vi har hört minister Mattsson. Han har själv meddelat att den här frågan måste vi jobba mera med. Så jobba vidare nu då, så vi får se resultaten framåt sommaren.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Den här diskussionen har väl varit ganska förutsägbar. Att vi skulle stå här och diskutera hur det kunde gå på det här sättet för vissa projekt. Och sedan konstatera att vi inte vet allt och att vi hoppas på det bästa. Diskussionen om Skarven fortsätter troligen när vi kommer tillbaka och får se den här analysen av vad som har hänt. Betänkandet är ju att vi ska godkänna allting, vi ska gå hem härifrån som goda vänner och det ska vi väl.

Det som sedan är inskrivet i betänkandet är ju bra. Det är detta med budgetdisciplin, allt sådant som naturligtvis är väntat. Allt annat skulle vara förvånande. Det tål säkert att understrykas igen. Men som jag sade i samband med remissen så tror jag ändå att de här systemen som måste ändras. Det finns antydningar att också utskott det i sin helhet stöder det, på två punkter åtminstone, genom att man nu ska få fram den här finansförvaltningslagen och att man skulle få ett lagstadgat förfarande vid upphandling under EU:s tröskelvärden. Ingen av de här önskemålen är nya. Tvärtom, det är inte bara den här regeringen som har kämpat med de här frågorna, det har flera tidigare regeringar gjort. När EU tvingade oss att göra lagar om upphandling så fanns kritik från socialdemokraterna. Vi föreslog redan då att man skulle använda samma lagstiftning för upphandling under tröskelvärdena. Liberalerna var också skeptiska till att man inte reglerade den offentliga upphandlingen under tröskelvärdena. Men liberalerna tyckte att det skulle vara något slags regelverk. Det blev ett landskapsbeslut som i stort sett innehåller samma principer som i lagstiftningen. Problemet med beslutet är att det inte har någon juridisk effekt. Det stärker inte leverantörernas rättsskydd. Det har prövningar i marknadsdomstolen och förvaltningsdomstolen visat.

Herr talman! Det är kanske dags att lagstifta nu under det här tröskelvärdet. Ansvariga ministern har antytt att det är på gång, det är också hoppfullt. Bara vi nu inte får höra att det är så betungande på landskapets lagberedning att det drar ut på tiden. Om man inte vill göra någonting annat, än att man har samma lagstiftning också under tröskelvärdena, så är det bara att plocka bort ett enda litet ord ur första paragrafen; det är ordet inte. Då gäller den här lagen under tröskelvärdena också för i stort sett all kommunal upphandling och för landskapet. Lagstiftningsmässig är det en väldigt lätt match om man vill ha den på det viset. Om man sedan ska börja ha några särskilda regler under tröskelvärdet så då blir det naturligtvis en betydligt mera komplicerad lagstiftningsprocess. Det skulle å andra sidan vara lite förvånande om vi skulle ha olika regler för EU:s tröskelvärden under och över tröskelvärdena. Allra tydligast är att man har samma regelverk över och under EU:s tröskelvärden.

Vi har många gånger fått påpekanden från landskapsrevisorerna att det här borde bli bättre. Jag vet inte varför det har varit sådant motstånd av vissa partier. Man får nästan den känslan att man vill skydda den kommunala upphandlingen och på det viset säkerställa de lokala leverantörernas sysselsättning. Det är ett behjärtansvärt mål, men det är inte riktigt förenligt med dagens värld.

Liberalerna har så sent som 2000-2001 hemställt om att det utarbetas förslag till lagstiftning om offentlig upphandling under europeiska gemenskapens tröskelvärden, bl.a. Sune Eriksson, Leo Sjöstrand och Raija-Liisa Eklöw har tecknat på detta. Förutsättningarna för att det här ärendet nu ska blir verkställt är ju ganska goda, åtminstone rent politiskt sett.

Även om det här är en i raden av många sådana här städarbudgetdebatter med sina karakteristiska drag så förlitar jag mig på att utskottets enhälliga betänkande i den här frågan ger resultat, särskilt med tanke på liberalernas inställning tidigare.

Finansförvaltningslagen är en långkörare och det är ingen lätt historia, det förstår vi alla på. I sitt handlingsprogram säger regeringen att ett uttalat resultatansvar för enheterna i den offentliga förvaltningen eftersträvas. Det stöder vi socialdemokrater varmt. Den nuvarande förvaltningen är alldeles för centralt styrd, som vi ser det. Den är inte förenlig med moderna finansförvaltningsprinciper där man delegerar ut ansvaret och kräver resultat av de som är budgetansvariga att de ska hålla sina ramar och styrdokumenten görs centralt. Nu får man tyvärr den känslan, det kan hända att jag är överkänslig på den här punkten, att det i bland våra tjänstemän finns olika uppfattningar om den här förändringen. Det finns de som vill ha kvar det nuvarande systemet, vilket naturligtvis kan ligga i deras intresse att kunna styra så mycket som möjligt. Det finns också personer som har ett modernare synsätt. Det här modernare synsättet är också, som jag ser det, en garanti för en mera ekonomisk hushållning av de allmänna medlen. Det är att underskatta enhetschefer och de anställdas känsla för ekonomiskt ansvar när man i så här hög grad centraliserar landskapets ekonomi.

Det har talats om ett räkneverk. Det är säkert en eftersträvansvärd funktion och det kunde nyttjas av många inom offentlig sektor. Det är kanske inte det som ska vara huvudsyftet. Nog är det väl själva finansförvaltningssystemet som vi borde förändra. Jag är kanske inte lika optimistiskt på den här punkten, herr talman, som med frågan om offentlig upphandling. Ingen skulle vara gladare än jag om vi fick se finansförvaltningslagen under den här mandatperioden.

För socialdemokraternas del är önskemålet att det moderniseras och att resultatansvarsprincipen genomförs. Då skulle också städarbudgeterna försvinna, de är nog ett otyg. Det är en reminissens, det är en konsekvens av det nuvarande systemet. 

Här har talats mycket om kommunerna och sysselsättningen. Jag var med på det här mötet som hölls. Jag känner inte riktigt igen referaten av mötet i tidningarna. Det fattades ju inte några beslut där. Det var så där som det brukar vara, det kom lite spridda åsikter och önskemål. Det allmänna intrycket var att landskapets myndigheter är för byråkratiska i det här avseendet. Det är för krångligt för en ung arbetslös människa att gå hela den här vägen via AMS. Kommunerna såg en möjlighet, det är ändå kommunerna som är närmare ungdomarna, att de skulle bemyndigas att ordna jobb åt ungdomar, att man skulle ha ett sådant system, och nu pratar jag inte om lagstiftning. Sedan kan kommunerna redovisa, enligt de regler som AMS har, och kommunerna får det finansierat. Men om det ska vara prövningstider, besök hos myndigheter och det ska ske vissa tider, jag lovar, herr talman, det blir ingenting av det. Det krävs nog betydligt snabbare beslutsgångar.

Jag är förvånad om man tror att praktikantsystemet på något sätt ska fungera av sig själv. Man måste nog ha en ganska effektiv uppsökande verksamhet i bland ungdomarna. Det behöver inte ta lång tid innan ungdomarna ändra på hela sin dygnsrytm. Det betyder i sig att de blir i utanförskap. Det går ganska snabbt. Å andra sidan ska man inte överdramatisera det. Ungdomar kan sedan rehabiliteras också mycket snabbt, men då krävs det meningsfull sysselsättning. På den punkten måste nog regeringen bli betydligt effektivare.

Efter dagens debatt så känns det nog som regeringens styrka har avtagit. Det understryks av det att varken lantrådet eller utbildningsministern har varit närvarande. Vi har pratat ganska mycket i oppositionen. Det är bra att finansministern är här. Det känns som om det är en kraftig försvagning av det parlamentariska förtroendet för den regeringen. Tack, herr talman.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag kan inte låta bli att lite kommentera det här sista först. Nej, det är en feltolkning att regeringens handlingskraft och förtroende bland regeringspartierna skulle ha minskat eller avtagit. Så är det inte alls. Vi litar fullständigt på att vår regering ska jobba vidare.

Jag tänkte egentligen ta upp upphandlingsfrågorna. Liberalerna har inte ändrat någon inställning. Ända sedan 1990-talet har vi hela tiden hävdat att också upphandlingen under EU:s tröskelvärden behöver lagfästas. Däremot är det inte riktigt att sätta likhetstecken mellan de här båda, över tröskelvärdena och under tröskelvärdena. Det behöver finnas skiljaktigheter i de här båda lagarna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag har inte heller kritiserat liberalerna för att ha ändrat ståndpunkt. Tvärtom, jag har utgått ifrån att man håller fast vid den här principen. Nu när ministern dessutom har lovat och är liberal så har jag en viss förtröstan att vi ska få till stånd den här regleringen. Men om man ska börja att finslipa väldigt mycket under tröskelvärdet så blir det svårt. På vilket sätt skulle man då avvika från de grundläggande principerna, förutom vad gäller beloppen? Det ser jag som väldigt svårt och komplicerat. Jag hoppas att man gör det här så smärtfritt och snabbt som möjligt. Det är det viktigaste, åtminstone för oss.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det är självklart att de grundläggande principerna för upphandlingen är desamma, oberoende av hur stor eller liten upphandlingen är. Det är ju inte allt som upphandlas genom offentlig upphandling. Det finns också andra typer av inköp. Vi ska inte gå in i de detaljerna.

Den lilla lustifikationen, som jag tänkte nämna, är att de två exempel som ltl Sundback har använt som exempel på bristfälligt hanterad upphandling, Skarven och Alandica, gjordes faktiskt båda under den tid som socialdemokraterna satt i regeringen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är liksom alltid socialdemokraternas fel. Jag tog upp de exemplen för jag tyckte att de var bra att studera. Jag han hela tiden sagt att städarbudgeterna och debatterna alltid är likadana till sin karaktär, oberoende om det har varit socialdemokrater eller liberaler som har suttit vid makten. Det tror jag beror på systemet och inte på parti. Så är det med den saken.

Jag tror faktiskt att regeringens förtroende ute bland väljarna har parlamentariskt försvagats, bl.a. när det gäller leaderprojektet och sedan diskussionerna om utbildningsplatserna. Ena dagen ska man öka på platserna och andra dagen beslutar man igen att dra in på platserna. Det är svårt för väljarna att förstå vad det är som gäller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! Ltl Sundback var inne på byråkrati för arbetslösa och att landskapsregeringen har alldeles för stor byråkrati. Men det finns ju ett regelverk som ska följas när det gäller arbetslösa. Det är ju de facto så att en plan ska göras upp för hur man ska vidare framåt i tiden med dessa personer som inte har ett arbete idag. Det måste vara en viss byråkrati också för att man ska få ett jobb eller att man ska börja studera. Men en plan ska göras, så är regelverket och det gäller i hela landet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Byråkrati i all ära men det kan inte vara ett självändamål om det visar sig att det inte fungerar. Speciellt om man som ltl Ulla-Britt Dahl, och också de tjänstemän vi hörde, hela tiden betonar regelverket. Då vill det lätt bli så att man inte ser skogen för alla träden. Man måste kunna, under exceptionella förhållanden, skapa betydligt lättare byråkratin och redovisning. Det är ju ingen som kommer att besvära sig över ett papper som inte kanske uppfylla varenda paragraf i lagen om en ungdom får ett jobb i kommunen. Det är ju inte ett problem på det sättet. Men om man är paragrafryttare så är kanske detta det viktigaste. Då går det inte att göra någonting heller. Det menar jag att är problemet.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Inte byråkrati i onödan, är det så att kommunen har ett jobb och man vet om en arbetslös, då tror jag definitivt inte att man behöver gå via AMS. Men är det så att en arbetslös har varit arbetslös ett tag så måste den personen naturligtvis gå via AMS för att få arbetslöshetsersättning. Det tror jag inte att vi kan komma ifrån. Jag tror alldeles säkert att kommunen kan ge ett jobb utan att det går via AMS.

Ltl Barbro Sundback, replik

Här är det fråga om att kommunerna inte ska behöva finansiera det som landskapet har ansvar för. Det gäller just olika stöd och ersättningar för praktikanter. Man borde börja i andra ändan. Nu när vi har hört både ltl Ulla-Britt Dahl och andra byråkrater så ser vi hur diskussionen blir. Det ska bli intressant att se hur många ungdomar som blir sysselsatta med den här politiken. Jag hyser farhågor om att det inte blir så många. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna jämte detaljmotiveringar i deras helhet, därefter inkomsterna jämte detaljmotiveringar i deras helhet, sedan betänkandets kläm och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs utgifterna i deras helhet jämte detaljmotiveringar för godkännande. Utgifterna är godkända.

Föreläggs inkomsterna i deras helhet jämte detaljmotiveringar för godkännande. Inkomsterna är godkända.

Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkande allmänna motivering. Den allmänna motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls i morgon 20.1.2010 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 13.46).

Originalfil