Plenum den 19 november 2007 kl. 13.00

PLENUM den 19 november 2007 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Samtliga lagtingsledamöter närvarande.

 

 

Föredras för remiss, fortsatt behandling ärende nr 1:

 

Landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland 2008. (FR 1/2007-2008 jämte finansmotionerna nr 1-52/2007-2008).

 

Till diskussion upptas nu budgetförslaget avseende trafikavdelningens förvaltningsområde. Begärs ordet?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Många talare har i denna budgetdebatt har pratat om problemet med den alltför stora offentliga sektorn. Att tygla en expanderande offentlig sektor tycks vara svårt för alla partier. Detta då vi kan konstatera att vi år 2000 hade 1.700 anställda i landskapet. Nästa år kommer vi att ha 1.850 anställda. Under den här tidsperioden har alla partier utom Ålands Framtid under någon period varit representerade i landskapsregeringen utan att för den skull lyckas bibehålla storleken på den offentliga sektorn.

 

Herr talman!

Det finns dock en avdelning inom landskapet som lyckats minska personalen under samma tid och det är trafikavdelningen som minskat sin personal med 23 personer eller ca 10 procent. Detta har gjorts genom effektiviseringar, omorganisationer och privatiseringar. Då vi nu minskat personalen så här mycket bör det finnas utrymme för nyrekrytering. Det är nu vi har möjlighet att genom mindre omorganisationer och förändringar utlokalisera de nya tjänsterna till skärgården genom s.k. köptjänster från tjänsteföretag i skärgården. Således har vi nu uppnått minskad offentlig sektor samtidigt som vi åstadkommer privatisering och utlokalisering.

 

Herr talman!

Skärgårdstrafikens kostnader nämns ofta i denna debatt. Det skall medges att kostnaderna är höga, men en bra trafik kostar och en bra trafik är nödvändig för att upprätthålla en levande skärgård. Men ett varnandets finger måste ända sättas mot de ökade kostnaderna. Personalkostnaderna har under flera år kunnat upprätthållas på en nästan oförändrad nivå. Men enligt ett domstolsutslag och avtalsmässiga förhandlingar kommer löneökningarna att nästa år vara på ca 15 procent eller i euro räknat 1,2 miljoner.

 

Men, herr talman, de största bekymren är nog de ökade bränslekostnaderna. År 2000 kostade bränslet ca 17 cent litern eller totalt 1,36 miljoner; i dag kostar bränslet 50 cent litern. Vi är nu uppe i 3,62 miljoner per år för skärgårdstrafiken i bränslekostnader. Ökningen har således tredubblat under denna period. Om vi fortsätter i samma takt och om bränslet fortsätter att stiga kommer vi om sju-åtta år att ha en bränslekostnad på uppemot 10 miljoner. Naturligtvis kan det vara så, herr talman, att bränslekostnaderna igen vänder neråt och att vi ligger på samma nivå som i dag, vem vet! Men trenden visar brant stigande oljekostnader.

 

Därför, herr talman, är det viktigt både för miljön, ekonomin och för trafikens skull att vi bygger mera kortrutt. Det största kortruttsprojektet som finns i röret just nu är en tunnel till Föglö, en tunnel som beräknas kosta ca 40 miljoner, vilket tycks vara mycket pengar, men om man jämför med de ökade kostnaderna för skärgårdstrafiken så kanske det här är en bra satsning. Föglötrafiken kommer nästa år att kosta ca 2,35 miljoner euro. Därtill kommer kapitalkostnader för färja och färjfästen på 0,5 miljoner euro per år; således är vi nästa år uppe i 2,85 miljoner euro för Föglötrafiken.

 

Enligt detta budgetförslag skulle tunnelprojektet genomföras genom s.k. offentligtprivat samarbete, dvs. vi skulle bjuda ut projektet, både byggande och underhåll, så att entreprenören skulle driva tunneln i exempelvis 40 år, därefter skulle tunneln tillfalla landskapet eller eventuellt en förlängning med entreprenören. Det intressanta med det här förfarandet är att vi direkt skulle få en årlig prislapp på vad en tunnel skulle kosta att få till stånd till Föglö inklusive underhållskostnader. Denna prislapp skulle vi sedan jämföra med vad dagens trafik kostar. Om vi leker lite med siffror och tror att en tunnel skulle kosta 40 miljoner med en avskrivningstid på 40 år, 5 procents ränta, så har vi en årlig annuitetskostnad på 2,1 miljoner. Sedan tillkommer ungefär 300.000 euro i underhåll, dvs. vi skulle vara uppe i ungefär 2,4 miljoner per år, vilket är lägre än vad kostnaderna kommer att vara nästa år. Naturligtvis kommer entreprenören att gardera sig med risker att bygga en tunnel så att det blir dyrare än 40 miljoner, så kanhända en prislapp på ungefär 3 miljoner per år skulle vara närmast sanningen.

 

Herr talman! Medge att siffrorna är mycket intressanta för det här projektet! Efter att de första geologiska undersökningarna är gjorda måste projektets vidare öden diskuteras med den nya regeringen och också i detta lagting. Som en särskild nytta med detta projekt(?) har vi också Kökartrafiken som kan gå via Föglö och också det medföra inbesparingar.

 

Herr talman! Det är inte bara inbesparingar som man kan räkna med i det här projektet, utan det är också den fantastiska framkomlighet som det blir för föglöborna och också för kökarborna. Den blir oändlig. Tänk att föglöborna en dag kan på 30 minuter ta sig till Mariehamn från Degerby! Tänk att de kan stanna borta hur länge de vill på natten på olika evenemang i Mariehamn och på landsbygden och kan fara hem när de vill! Tänk på den ökade inflyttningen till Föglö som vi kan få till stånd! Tänk på de möjliga nya turistsatsningar, som exempelvis golfbana, som man kan få till stånd i Föglö! En tunnel är miljövänligare än dagens trafik i och med att ms Knipan förbrukar 1,2 miljoner liter olja per år, vilket motsvarar nästan 3.000 ton koldioxid. En tunnel medför betydligt mindre utsläpp i sig, trots att det blir en ökad trafik. Föglöborna slipper både färjköer och avgifter för ta sig till fasta Åland.

 

Herr talman!

Avgifterna för busstrafiken har sänkts rejält. Genom att köpa ett busskort, som jag har gjort, så kan man nästan gratis åka buss från landsbygden till Mariehamn och vice versa. För min egen del kostar en resa endast 3 euro per enkelresa och är också avdragbart i deklarationen. För många andra kostar det kanske bara mellan 1 och 2 euro per resa. Nu har vi alla, både politiker och ålänningar, möjlighet att göra någonting åt den globala uppvärmningen genom att åka buss både för miljön och också för den egna plånboken. En uträkning har gjorts att genom att lämna bilen hemma och ta bussen kan man spara upp till 2.000-3.000 euro per år, t.o.m. 4.000 euro har nämnts. Så kära kolleger och ålänningar, köp busskort!

 

Till sist, herr talman, vill jag säga några ord till de avgående kollegerna Lindeman och Wiklöf som nu valt pensioneringen framom att fortsätta sitt politiska arbete. Jag vill säga att för min del har jag ofta delat Lindemans åsikter både i miljöfrågor och vårdfrågor. Lindeman är antagligen den som har gjort det mesta på sin post för miljön; hon har inte bara pratat, hon har också handlat. Wiklöfs åsikter har jag också ofta delat. Han är den optimala finansministern genom att ha  haft förmågan att hålla hårt i pengarna när det finns fog för detta och ge pengar när det finns sådana behov. Som jag sade, har jag som centerman ofta delat dessa personers åsikter och ideologier, vilket måste betyda att dessa två personer har en del av centerspår i sig! Därför kan jag meddela både minister Lindeman och minister Wiklöf att om de avser att göra come back en dag så står centerdörren öppen!

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Minister Runar Karlsson har under åren visat att han är en stor miljökämpe och det tycker jag är väldigt bra med hänsyn till det ansvarsområde han har. Däremot är jag lite förvånad över att han så passivt accepterar utvecklingen vad gäller fossila bränslen och medföljande höga kostnader för bl.a. skärgårdstrafiken. Skulle det inte vara mera framåtriktat att starta ett projekt där man tänker sig att man skall driva också färjorna med något slags alternativa bränslen, för så här kommer det antagligen inte att kunna fungera. Bränslekostnaderna tar väl död på hela skärgårdstrafiken, om man inte hittar några andra lösningar.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman! Det är inte så lätt för oss att hitta på nya tekniker för att driva skärgårdsfärjorna framåt, utan det är nog tyvärr så att vi måste vänta och se vad man gör ute i världen och hittar på för olika tekniker samt olika bränsleslag. Det här är ett problem, ett globalt problem som hela världen lider av: vad göra med miljöproblemen och i och med att det blir dyrt kommer det förstås också att vara ett problem. Som jag nämnde har bränslepriset stigit tre gånger på sju år. Det är ett problem som inte ens landskapsregeringen kan lösa i dagsläget.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Inte tror jag att det finns några snabba lösningar, men jag är lite förvånad över den passiva hållningen. Landskapet har ändå satsat på högre utbildning och just de martima frågorna är det område där man har väldigt stor erfarenhet, så jag hade nog gärna sett att man på trafikavdelningen också skulle ha satsat på något slags utvecklingsprojekt. Det här skulle ju vara ett område där landskapet skulle kunna ha stora framgångar också internationellt. Lite snävt uppfattar jag nog att minister Runar Karlssons perspektiv tyvärr är i den här frågan.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Som jag sade är detta ett svårt område och tekniken finns. Problemet är att när du förbränner en liter fossilt bränsle släpper du ut 2,5 kilo koldioxid och det är en naturlag som man inte kan ändra på. Jag vet inte på vad färjorna skulle drivas om man skulle slippa det. Det går helt enkelt inte, som jag ser det, om man inte hittar på helt nya tekniska lösningar, men de lösningarna finns inte någonstans i världen i dag. Jag har inte klarat av det.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Att satsa på kortrutt i skärgårdstrafiken är ett sätt att aktivt komma ifrån gamla strukturer där man driver trafik bara med fossila bränslen som tidigare. Jag håller med den analys som landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson gjorde visavi tunneln. Till det kan man ännu tillägga att till den driftskostnad som angavs för trafiken till Föglö i dagens läge skall man också sätta till avskrivningar för nytt tonnage, vilket gör att kalkylerna ännu mera talar för tunnelalternativet. I den kalkyl som presenterades fanns avskrivningar för tunneln med i jämförelsen. Så skulle jag fråga om summan 40 miljoner euro. Är det samma gamla summa som diskuterades tidigare i samband med behandlingen här i lagtinget eller är det ett resultat av den undersökning av bergarten och kostnaderna som nu har gjorts!

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Jag hade med i min uppräkning att dagens trafik kostar 2,35 miljoner till Föglö i driftskostnader, sedan hade jag också en halv miljon för kapitalkostnader för färja och färjfäste; då är man uppe i 2,85. Räntorna är inte medräknade i de kapitalkostnaderna. Det är rena avskrivningen.

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag skall försöka ställa samma fråga igen utan att ställa en fråga eftersom det ifrågasätts här i salen! Lagtinget har tidigare i samband med kortruttsdiskussioner diskuterat att kostnaderna för en tunnel eventuellt kan uppskattas till 40 miljoner euro. Jag behöver inte säga någonting mera eftersom det då blir en fråga!

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Det är så att vi har gjort en första grundundersökning som nu visar att det antagligen är rimligt att bygga en tunnel här. Vi väntar fortfarande på en kalkyl från en norsk expert som skall göra detta åt oss. Det är fortfarande de gamla kalkylerna när det gäller 40 miljonerna och de utgår i sin tur från liknande projekt i Norge, så de är helt relevanta på det sättet, men det är klart att före vi har fått grundundersökningen analyserad så vet vi inte desto mera. Som jag kan bedöma det ligger det någonstans i den här storleksordningen, annars har vi ett mycket märkligt berg på Åland jämfört med andra ställen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torsten Sundblom:

Herr talman!

Trafikavdelningens budgetförslag för 2008 har en nettoutgift på 32,5 miljoner och det är ungefär samma som 2007. Vi hörde landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson prata om bunkerpriserna och de antas i budgeten ligga på 0,50, alltså tre gånger högre än år 2000. Detta är optimistiskt, för alla vet ju att oljepriserna ändrar fort och oftast uppåt. I dag är det ca 0,51, men det här som att tippa lotto, det är svårt att få rätt!

 

Trafiksäkerheten tas upp i budgeten och den är också viktig. Satsningen på rondeller har väckt debatt, men enligt min åsikt är rondellerna bra. Trafiken löper lugnare och möjligheten att komma ut på huvudvägarna är bättre. Radien bör dock vara något större än på dem som byggts längs Godbyvägen så skulle trafiken löpa ännu bättre.

 

Att ta fram en läroplan för utbildning av mopedförare är också en bra åtgärd.

 

Så finns det skrivningar i budgeten om utlokalisering av verksamheter; omnämnda är t.ex. bokning, turlistor och delar av vägunderhållet. Det skulle vara bra att i det här ta med några av de berörda med i planeringen av utlokaliseringen. Då är det nog lättare att få förändringar accepterade. Det är allmänt känt att Självstyrelsegården är trångbodd, så varje rum som kan lösgöras är ett plus.

 

En omstrukturering av skärgårdstrafiken är nödvändig. Behovet av goda förbindelser blir bara större år för år. Det är inte bara ortsbefolkningen utan även alla som har fritidsstugor och turisterna vill komma fram. Under högsäsong är trycket stort och beskedet ”fullbokat”; det är hämmande för turismen för hela Åland. Liberalernas åsikt är att två huvudlinjer skall finnas i fortsättningen för den norra och den södra skärgårdstrafiken.

 

Så några ord om tunnelprojektet. Resultat från undersökningarna av bottenförhållandena i Föglöfjärden fås hösten 2007, står det i budgetförslaget. Därefter avser landskapsregeringen att vid behov återkomma med förslag till upptagning av eventuella anslag. På sidan 26, Trafik allmänt, nämns en eventuell byggstart år 2009, men det anser jag nog att är lite optimistiskt. Det tar säkert tid innan alla tillstånd är klara och eventuella besvär är avgjorda. En tunnel är ett så stort projekt att det skulle förvåna mig mycket om det inte skulle riktas ett besvär mot den. Man kan vänta sig att det är någon som inte gillar den!

Till sist, herr talman, några ord om varför jag är positiv till tunnel. Oljepriset stiger och inför varje ny turlistperiod finns osäkerheten om hur turlistorna skall se ut. Vad händer när lågkonjunkturen kommer? För att ge ungdomarna i skärgården framtidstro så bör dagens politiker se till att utvecklingen går framåt och då skall målet vara en fast förbindelse. En bro kräver så stor frihöjd att kostnaderna blir orimliga Vi har två farleder med båtar som behöver 55-60 meter. Därför anser jag att tunneln är det bästa alternativet för att förbättra trafiken till hela sydöstra skärgården. Med elförsörjning som vindkraft skulle det kunna bli riktigt bra!

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det var mycket intressant att höra ltl Torsten Sundbloms uppfattning om trafikens betydelse för ungdomen i skärgården. Det är så att jag har varit med här i lagtinget i snart 30 år och jag har hört samma resonemang hela tiden, att vi skall bygga ut med mera färjor, med mera broar, med mera förbindelser och då är min slutsats den att det inte riktigt har hjälpt, det har inte vänt. De senaste siffrorna vi fick visar att nu har skärgårdsbefolkningen totalt sett igen minskat. Kan man faktiskt föra det resonemanget och tro att det skall leda till en förändring så att befolkningstalet i skärgården ökar?

 

Ltl Torsten Sundblom, replik:

Herr talman!

Att befolkningssiffrorna har sjunkit i skärgården kan delvis också bero på att åldersstrukturen inte är bra och det är därför vi borde få ungdomarna att stanna hemma.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Men det är just det att ungdomen har flyttat bort från skärgården, trots att man har haft samma trafikpolitik i stort sett som ltl Torsten Sundblom gör sig till förespråkare för. Är det nu så att man tror att en tunnel skall svänga och att ungdomarna i skärgården blir kvar när det kommer en tunnel till Föglö? Är det så man skall uppfatta resonemanget?

 

Ltl Torsten Sundblom, replik:

Herr talman!

Det är inte tunneln i sig själv, det skulle ha gått lika bra med en bro, men som jag sade redan har vi två stora farleder där. Vi har sett utvecklingen i Vårdö efter att man fick Vårdöbron och ett kort färjpass dit och siffrorna har varit positivare än för övriga skärgården.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Jan Salmén:

Herr talman!

Jag skall prata om den nordvästra skärgården, den s.k. glömda skärgården som är egentligen från Hammarland till Simskäla. Där har vi en transportfarkost Tärnan som är lite över 30 år gammal och den har nog snart tjänat ut sitt syfte. Den klarar inte av dagens transportbehov. Det skulle alltså vara dags för finansutskottet att titta på driften, om man kan utveckla det på något sätt. Antingen skall man förlänga den och få ett nytt maskineri så att den klarar av dagens transporter eller så måste man tänka på en helt ny farkost som skulle klara av att köra lite större maskiner som behöver ut till skärgården för att kunna säkerställa levnadsvillkoren för dem som fortfarande bor och är året-runt-boende i skärgården och har en massa transporter.

 

I samma område skulle jag vilja återuppväcka tanken på en fast förbindelse mellan Hammarland och Geta. Turismen skulle gynnas om man skulle få en bättre genomströmning där. Nu är Geta en återvändsgränd och det är t.ex. inte så bra för cykelturister som inte vill fara upp och vända; skulle de kunna komma genom Hammarland skulle det säkert stimulera till mera turism där.

 

Gång- och  cykelbanorna byggs nu bara vid huvudvägarna. Jag tycker att man borde fundera på att bygga dem också vid de mindre vägarna för att underlätta den lätta trafiken både för ortsbor och turister. Det blir tungt för de små kommunerna att själva bekosta gång- och cykellederna.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Ltl Jan Salmén nämnde trafiken på nordöstra Åland. Vi har vad jag vet har vi fyra öar med få invånare som inte har så bra trafik: Askö, Äppelö, Finnö och Boxö. De är någon enstaka person där som det är trafik till och det är alltid svårt att avväga trafiken; trafiken är nödvändig, men vilken volym skall det vara och i vilken omfattning för ett fåtal personer. Man måste alltid prioritera de öar som har mera folk, men jag är medveten om att det har varit önskemål om en bättre färja och en bättre trafik, men så är det väl på de flesta ställen och vi har valt att ha Tärnan och köra som vi gör – allting går förstås att göra bättre.

 

Ltl Jan Salmén, replik:

Herr talman!

Jag skulle gärna se att finansutskottet skulle höra ortsbefolkningen så att man skulle höra deras önskemål. 30 år är i varje fall en lång tid. Vi vet själva att det är inte så många som kör omkring med 30-åriga bilar, utvecklingen går vidare.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Jag har haft kontakt med personer därute och vi gjorde vissa förändringar i anställningen så att den utgår från Äppelö. Vi bytte också maskin i färjan, så det har nog blivit bättre, men allting handlar sist och slutligen om pengar.

 

När det gäller gång- och cykelbanorna hade vi ett principbeslut för några år sedan att landskapet bekostar gång- och cykelbanorna längs huvudvägarna till Långnäs, Eckerö och Godby. Resten som skall byggas är en kommunal angelägenhet med 40 procent i landskapsbidrag. Det var denna deal vi gjorde i landskapsregeringen och det är klart att om det nya lagtinget har mera generösa regler för gång- och cykelbanor ute på landsbygden, så inte mig emot! Det är en bra trafiksäkerhetssatsning, men även här handlar det om pengar sist och slutligen.

 

Ltl Jan Salmén, replik:

Herr talman!

Det skulle nog vara dags att ändra de reglerna så att det skulle vara likvärdigt. I varje fall den kommun som jag kommer från har vi inga huvudvägar så vi får vara med och bekosta; det är en liten sträcka i Haraldsby, annars får vi vara med och bekosta nästan allting själva i kommunen. Det blir svårt att förklara att vi skall bygga för turister i en liten kommun.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Under det här verksamhetsområdet har jag som första undertecknare skrivit två motioner i syfte att förbättra trafiksäkerheten. Den första finansmotionen är fråga om det som vi lite skämtsamt i Lemland brukar tala om som Söderby ”undergång”. Det har varit ett stort intresse från de föräldrar som har barn som rör sig i detta område. Vi vet att trafiken har förändrats ganska mycket i området i och med att Långnäs hamn har fått en aktivare verksamhet än tidigare. Det här är någon som också har varit på tapeten tidigare och då kom man inte till skott. Nu kommer säkert landskapsregeringen att säga, att det här ville ni inte ha när ni hade möjlighet att få det! Och det vill vi inte, vi ville inte ha det alternativ som kom från landskapsregeringen, nämligen att det skulle vara för lätt trafik under vägen utan vi ville ha en renodlad gång- och cykelväg, inte att olika fordon också skulle kunna köra i tunneln. Det ville inte föräldrarna och det lyssnade man på i Lemland.

 

Gång- och cykelvägar är någonting som är angeläget för lemlänningarna, och det har vi också motionerat om. Jag hoppas att man också från regeringens sida skall ställa sig positiv till det. Vi har noterat att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson nu och även senare, vad det verkar, med trafikansvaret på sina axlar också skrev i sina valannonser om gång- och cykelvägar; han t.o.m. nämnde den till Järsö-Nåtö som angelägen och den var prioriterad från hans sida. Jag hoppas att han infriar sina vallöften och sätter igång med arbetet redan nästa månad.

 

Den andra finansmotionen gäller också trafiksäkerheten och det gäller hastighetsvisare som man ganska slarvigt på engelska kallar för displayer. När man kommer körande är det en hastighetsvisare som säger vad hastigheten är när man passerar det här speciella området. Det här tror vi väldigt mycket på från de obundnas sida som en attitydförändrande sak, väldigt viktig och positiv för bilförare. Det är någonting som man inte bötfälls för i och med att man oftast kör för hårt just då, men man noterar det här och man tar det till sig och man förändrar sin attityd till hastigheten. När man passerar längs Lemlandsvägen förbi Strandnäs skola har den ofta varit utplacerad och då ser man att, okej, nu körde jag 54 km/h, jag borde lite släppa på gaspedalen. Vi tror att det är bra att man inte endast bötfälls för att man har överträtt en regel utan att det finns en attitydförändring som är väldigt viktig i trafiken. Det här hoppas vi att man skall köpa in från landskapets sida och placera ut längs med huvudlederna så att man på speciellt känsliga ställen, som vid skolor och dagis, äldreboende eller olika köpcentra, kommuncentra, kunde ha som övervakning över trafiken. Jag vet inte hur många det finns i dag, kanske en och den är under landskapets regi, men vi kunde ha många flera.

 

En sak som vi också har motionerat tidigare om – jag kanske har läst budgeten lite slarvigt - och som jag har blivit uppmärksammad på nu efteråt gäller handikappanpassade bussar. Jag hoppas att man från landskapsregeringens sida skulle kunna svara direkt hur det står till med just den frågan och är det så att den inte är med i budgeten så hoppas vi att man tittar på frågan i finansutskottet och, om det behövs, omfördelar pengar så att det är möjligt att handikappanpassa bussar. Jag kan inte uttala mig om storleken, men någon har pratat om eventuellt 50.000 euro. Viktigt är att vi också på turistiska Åland skulle kunna erbjuda även handikappanpassade bussar med toaletter och möjlighet att också spänna fast rullstolar när man skall fara runt och titta på landskapet. Jag hoppas att få ett svar från regeringen på den här frågan i dag.

 

En annan sak som vi har fått kännedom om den senaste tiden är, som man upplever i alla fall, att det finns en orättvisa i behandlingen och hanteringen när det gäller användandet av Möckelö hamn. Jag har i lagboken sökt stöd för de avgifter man tar för ”prestationen”. Frågan handlar om man som enskild eller företagare vill nyttja Möckelö hamn. Man kan säkert använda den för mycket att ta upp, kanske sjösätta båtar, transportera olika material, vi vet att den också används som bethamn, om man tillåts använda det ordet och nu upplevs det att användningen inte är lika för alla. Avgifterna är inte heller lika för alla som använder sig av hamnen. Det skulle vara väldigt intressant att få reda på vad landskapsregeringen, explicit trafikavdelningen, har för avgifter och var man i lagen hittar stöd för det förfaringssätt man har i dag samt var man hittar den avgiftstaxa som man använder sig av. Jag har försökt få tag i den i dag, men jag har inte lyckats; lagen kan vi alla läsa och där finns det under skatter och avgifter. Det är någonting som är ganska precist, det är inte någonting som någon enskild tjänsteman enligt eget gottfinnande eller godtycke kan sätta utan det måste finnas en laglig grund för den prestationen och vilken är i så fall prestationen? Man kan förstås tycka att det här är en liten fjuttig sak som är mera en verkställighetsfråga, men eftersom det också är fråga om lagstiftning och det är fråga om avgifter samt fråga om ett principiellt ställningstagande och att det skall vara lika regler som gäller för alla så är det en väsentlig fråga också av principiell karaktär.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Det var många frågor som jag inte hinner svara på på en minut. I Möckelö har vi en hamnordning där taxorna ingår som är fastställda iplenum. Jag vet att det finns ett mandat härifrån det föregående lagtinget att det var okej att satsa på handikappanpassad buss. Problemet är att vi måste ha ett samarbete med bussbolagen och de måste i sin tur komma med på ett hörn, den frågan jobbar vi på tillsammans med bussbolagen och handikappförbundet, men den är inte så lättlöst. Både tunneln i Söderby, mera GC-banor och hastighetsdisplay är jag överens med vtm Gun-Mari Lindholm om, men även här handlar det förstås om pengar som skall prioriteras i budgeten. När det gäller tunneln i Söderby vill jag absolut hävda att jag själv ringde till Lemlands kommun och bad att få bygga en och då var det en renodlad för lätt trafik. Man sade nej, det går åt för mycket mark, annars hade den varit gjord i dag. Jag var själv med och försökte få det till stånd, men man kan inte gå emot kommunerna i sådana här fall. Vill man nu ha det är vi förstås beredda att öppna upp det igen. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Ja, säkert har landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson redan tänkt att det bör finnas pengar och att det här kostar; eftersom han också gick ut med det här som sina egna valfrågor är han säkert medveten om vad det kostar och att det skall förverkligas, så det ser vi fram emot att vi har samma synsätt vad gäller trafiksäkerhetsfrågor. Det skulle vara bra att få veta om det finns pengar i nu liggande budget när det gäller handikappanpassade bussen. Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson säger att man för diskussioner med de olika bussbolagen, men finns det pengar för det?

När det gäller hamntaxan har jag inte kunnat se någonting om det och jag hoppas att jag kan få se det under någon paus här. Vad beträffar likabehandlingen så hur ser landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson på den frågan:  Behandlar man nu entreprenörer på samma sätt inom olika verksamhetsområden? TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Jag kan säkert inte svara på allting, men när det gäller pengar för handikappbuss sade lagtinget att det var okej att återkomma i en budget den dagen vi har den frågan löst i praktiken., och det är inte riktigt löst i praktiken ännu. I Möckelö finns en hamnordning och jag utgår från att den gäller lika för alla. Vad gäller GC-banor har det väl aldrig byggts så många som under den senaste fem-sju åren på Åland och vi vet att viljan är att det skall byggas ännu mera och allting läggs sedan in en tidsplan och en prioritering, så kommande landskapsregering, oberoende vem som sitter där, kommer att vara positiv till mera gång- och cykelbanor för de betalar sig alltid, de kostar att bygga, men de sparar olyckor och i och med det är det en inbesparing för samhället.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag hoppas då att jag har förstått saken rätt, att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson anser att den som levererar exempelvis bergsmassor och den som lever sockerbetor från Möckelö hamn behandlas på likställt sätt och är ettdera avgiftsbelagda eller avgiftsbefriade!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

Ltl Göte Winé:

Herr talman!

Under trafikavdelningens område är det ett stort ansvarsområde som trafikansvarige Runar Karlsson har. En fråga som vi socialdemokrater värnar om är att det skall vara tryggt att vistas på de åländska vägarna. Man skall prioritera trygghet framom snabbhet. Med det menar vi att se till att de åländska vägarna skall inge trygghet och säkerhet och att man inte bygger de åländska vägarna för att förkorta körtider. I dag när man bygger de åländska huvudvägarna bygger man också ut gång- och cykelbanor i samband med dem, vilket är bra. När vi var ute på kampanjer inför valet hade vi som ett diskussionsämne hur barnen i kommunerna har säkra gång- och cykelvägar till och från skolan och i alltför många kommuner nämnde man att det finns farliga övergångar vid hårt trafikerade vägar.

 

Herr talman!

Här borde man börja se över hur man kan säkerställa vägar till och från skolan för barnen och med anledning av detta har vi lagt finansmotion nr 34 om att en trafiksäkerhetsplan uppgörs för att öka tryggheten för skolbarn som tar sig gående till skolan eller med cykel, att man tillsammans med kommunerna ser till att skolbarnen får en säker skolväg. I nuläget är det inte en kostnadsfråga utan den kommer senare, men när man har gjort planen är det också dags att börja förverkliga vägarna.

 

Herr talman!

En annan fråga som socialdemokraterna har jobbat för är att få en avgiftsfri buss även på landsbygden. Det var så att minister Karlsson tidigare nämnde att det finns ministrar här med centergener i sig, men jag vill då ge en liten hälsning till minister Karlsson att vi känner att det finns lite sossegener i trafikministern och vi kan börja se efter om det finns plats i gruppen, vi har ett ganska stort tryck, men jag tror nog att det skall finnas plats!  Igen höjer man subventionen av busstrafiken, så vi undrar varför man inte kan ta steget fullt ut. Den avgiftsfria bussen i stan är ett lyckat koncept som mariehamnarna skall vara stolta över. Det är flera som lämnar bilen hemma och som då kan ta den avgiftsfria bussen på jobb eller till sin kvällsaktivitet. Men något som man borde titta allvarligt på är möjligheten att få en redan nu kraftigt skattesubventionerade bussen även till en avgiftsfri buss på landsbygden. Som minister Karlsson nämnde kan man se detta med avgiftsfri buss ur flera aspekter, t.ex. miljön. Med tanke på klimatförändringarna finns det all anledning att börja se över utsläppen av koldioxid även på Åland. Vi har här de senaste åren tagit flera viktiga beslut för miljön och genom att vi är föregångare på miljösidan kan vi sedan kräva av de andra länderna kring Östersjön att också ta beslut för miljön. Hittills har vi varit föregångare i många miljöfrågor. Låt oss fortfarande vara det!

 

Så till trafiksäkerheten. Genom att få en mindre biltrafik minskar risken för olyckor, för visst är det säkrare att åka med en van busschaufför än att man själv sitter trött och kör, framför allt i samband med den första halkan är det bra om man redan då har lockats in i en avgiftsfri buss.

 

Herr talman!

Med hänvisning till det som jag nu har nämnt vill jag ta upp vår motion nr 39, där vill infoga följande text i detaljmotiveringen under moment 48.10.45: ”Landskapsregeringen under 2008 beräknar kostnaderna för en avgiftsfri busstrafik för hela Åland och gör en plan för hur pendlartrafiken kunde effektiveras.” Vi vet att det här är en stor fråga och därför bör man göra en beräkning över hur mycket mer det skulle kosta och att alltså få den redan kraftigt subventionerade kollektivtrafiken avgiftsfri. Det här är två motioner som är angelägna för våra åländska medborgare och genom att komplettera texten på detta sätt är det inget som i dagsläget kostar, utan det visar att vi är angelägna och att vi bryr oss om våra medborgare. Låt dem på landsbygden och i skärgården få det lika bra som i Mariehamn!

 

 

Ltl Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Ltl Göte Winé pratar om den avgiftsfria busstrafiken i Mariehamn och nämner att avgiftsfriheten på bussen skulle ha lett till att vi har fått en minskad biltrafik. Det skulle vara intressant om ltl Göte Winé kunde redogöra lite mera för fakta bakom det påståendet om att vi skulle ha minskat biltrafiken i Mariehamn, utgående från införande av avgiftsfri buss.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Om ltl Johan Ehn riktigt hörde på vad jag sade skulle han ha noterat att jag sade att det är flera som har lämnat bilen hemma. Jag har inte sagt att den har minskat, för det har jag inget belägg för. Däremot är det flera i Mariehamn som berömmer den avgiftsfria bussen och är jättenöjda att den finns, för det ger dem en möjlighet som flera nyttjar på det sättet. Jag förklarade i mitt anförande, att vi har ingen statistik på det. Framför allt har jag märkt att det är äldre personer som hyllar bussen;  framför allt i dessa tider nu när det börjar bli halt tycker de att det är en säkerhet för dem att få öka buss i stället för att köra själva.

 

Ltl Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Jag tror att det är viktigt när man slänger sig med den typen av värderingar kring hur busstrafiken har fungerat att man försöker bygga dem så långt som möjligt på det som finns i utredningar. Man har gjort några i stadens regi, oftast i samarbete med bussbolaget. Det man kan se där är framför allt att bussåkandet har ökat men också en trend som handlar om att man i stället för att välja bort bilen handlar det om att man använder bussen som ett alternativ för att cykla och gå. Att det finns sådana som tycker att en avgiftsfri busstrafik är bra är säkert sant och det finns sådana som tycker att den är annorlunda, men att påstå att den avgiftsfria busstrafiken skulle ha lett till någon avsevärd minskning av biltrafiken i Mariehamn eller att människor skulle ha valt att lämna bort bilen tror jag är att dra det lite för långt i det här läget, eftersom det finns absolut inga sådana belägg.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Nej, ltl Johan Ehn, jag håller helt med dig! Det finns ingenting som säger att det har lett till en avsevärd minskning. Det har jag inte heller nämnt utan det är bara så som ltl Johan Ehn vill uppfatta det! Samma sak är det när ltl Johan Ehn nämner att det är cyklarna och de som går som har börjat åka buss – finns det någon statistik på det och i vilka ålderskategorier? Vi får inte glömma bort att vi har många äldre som vill nyttja den och som den är jättebra för. Jag kan lova ltl Johan Ehn att om vi får bussen avgiftsfri på landsbygden så är det inte så hemskt många som cyklar mellan Mariehamn och Sund eller Mariehamn och Vårdö. Vi är väl ett fåtal som ligger och härdar däremellan, men får vi den till landsbygden lovar jag att bilkörandet minskar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torsten Sundblom, replik:

Herr talman!

Ltl Göte Winé pratar om den avgiftsfria kollektivtrafiken i Mariehamn. Då kan jag också tala om att vi har avgiftsfri kollektivtrafik också ute i skärgården och när vi funderar på vilka grupper som åker har det visat sig att det är skolbarnen som inte har bil som åker och då hämtar inte föräldrarna – det betyder mindre biltrafik och är åtminstone ett plus!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Ltl Göte Winé nämnde socialdemokraternas motion om att man skulle göra en plan över en säker skolväg. Vi har de senaste sex-sju åren inte jobbat med planer utan vi har jobbat den praktiska verkligheten. Just nu bygger vi en gång- och cykelbana i ltl Göte Winés egen hemkommun ända från Finby till Sundby via Sportkila. Det kommer att bli en mycket säker och trygg väg för barn och ungdom och även äldre. Vi skall just böra bygga en tunnel vid Nabben som också gynnar framför allt skolbarnen. Vi har tagit en lagstiftning om bältestvång i skolbilar under vissa premisser som gynnar säkerheten för skolbarnen. Vi har tagit en lag om bälten i stora bussar som gynnar skolbarnen. Jag kan räkna upp tio områden till med åtgärder som vi har gjort under de senaste åren rent praktiskt utan någon speciell plan. Vi tycker att det är bättre att jobba praktiskt än i teorin.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Visst är det så, landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, att jag gav ett visst beröm för jag sade att det fanns socialdemokratiska gener i ministern och det betyder att det händer saker när ministern sitter där! Men man ju aldrig veta vem som sätter sig på den där ministerstolen, och visst händer det saker i min hemkommun Sund, men fortsättningsvis är det så att det finns övergångsställen; vtm Gun-Mari Lindholm nämnde tidigare Söderby. När vi var ute och kampanjade på norra Åland nämndes Saltvik som en kommun, så det finns här och där och skulle man ha en dialog med dem skulle det gå bra. Om sedan landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson vill kalla det plan eller vad som helst, men bara det händer någonting och att man ser till att man har en dialog tillsammans med kommunerna för det kan finnas något övergångsställe som inte minister Karlsson känner till.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Ltl Göte Winé nämnde två olika projekt i Söderby och Saltvik. Som jag sade tidigare skulle det har varit byggt i Söderby om vi hade fått göra det för Lemlands kommun. I Saltvik byggs det just nu en gång- och cykelbana från Rangsby skola via Kvarnbo mot Haraldsby, så de projekten du nämnde är på gång.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag nämnde bl.a. de kommunerna. Vi vill egentligen samma sak, så här skall vi inte börja leta efter vem som säger fel utan vi ser fram emot bra planlösningar i nämnda kommuner och det jobbas vidare och man börjar sedan titta på behoven i andra kommuner. Det är inte så svårt om man gör en s.k. inventering i de åländska kommunerna hur det ser ut. Det är ändå för våra barns framtid och för våra barns säkerhet. Vi har redan märkt i minister Karlssons arbete under dessa år att det händer saker och det vill vi fortsätta med.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Johan Ehn:

Herr talman!

Den frisinnade gruppen har två motioner inlämnade vad gäller detta område och jag tänkte att jag skulle säga några ord kring dem. Den första gäller sjötrafiken och skärgårdstrafiken. Det som oroar oss i den frisinnade gruppen är kostnadsutvecklingen för sjötrafiken och framför allt lönekostnaderna som i denna budget stiger med hela 15 procent mellan åren 2007 och 2008. För oss som är en grupp som anser att trafiken till skärgården bör hållas på en god nivå så att förutsättningarna för att leva och bo ute i skärgården också skall vara bra så ser vi att det är ett hot för framtiden att löneutvecklingen blir på detta sätt. från vår sida har vi upprepade gånger försökt att också föra diskussioner kring hur man skulle kunna hitta andra vägar för att få en skärgårdstrafik som skulle hålla samma kvalitativa och kvantitativa nivå men till ungefär samma pris som vi har i dag och då kunna utveckla den, om vi har samma pris eller alternativet lägre. Den landskapsregering som nu sitter och minister Karlsson hade tagit ett initiativ i landskapsregeringen i maj i år där han föreslog att landskapsregeringen skulle fatta beslut om att undersöka lite olika driftsformer. I början av oktober meddelade ministern att det fanns inte så mycket utrett ännu, så det gick inte att diskutera det, men han var helt övertygad om att göra någonting annat än att fortsätta köra som i dag vad gäller driftsformer, det tyckte han att var helt självklart. Om det sedan var ett uttalande i en valrörelse eller om det är någonting han fortfarande står för vore intressant att höra lite mera om. Oberoende anser vi för vår del att när man skall diskutera den här typen av frågor är det viktigt att man också har ett bra beslutsunderlag, en bra faktabas för diskussioner och därför hade vi sett fram emot att få utredningen kring alternativa driftsformer presenterad både för landskapsregeringen och slutligen också hit till lagtinget. Jag utgår från att ministern fortsätter att driva det här så att han också får en faktabas för att kunna presentera att den formen som vi nu har är den bästa formen. Där kommer vi att förbehålla oss rätten att granska den utredningen väldigt noggrant för att se om det också finns i andra former. Vi tror nämligen på att ett av sätten för att kunna få en viss effektivitet i skärgårdstrafiken skulle vara att göra en förändring av driftsformerna för skärgårdstrafiken. Vi har också lyft fram att man behöver se över turlistorna och beläggningen på de olika linjerna så att vi får en trafik som är sådan att den betjänar på bästa möjliga sätt. Vi vet att det alltid finns önskemål om utökade turer och då borde man samtidigt också titta på om det finns turer som i dag inte används på bästa möjliga sätt och i stället styra om turlistan på ett sådant sätt att man får maximalt utnyttjande.

 

Det som har diskuterats här i dag och som vi från vår sida har tyckt att har varit bra att nu utreds vidare och att man faktiskt får fram konkret hur det blir att se ut är tankarna kring en tunnel till Föglö såsom en del av ett kortruttssystem. Kortruttssystemet är det som man har lyft fram under många, många år som en av de lösningar som skulle kunna leda till att vi får en bättre kostnadsutveckling på skärgårdstrafiken. Vi ser med spänning fram emot att få de här siffrorna presenterade för oss för att sedan kunna komma vidare i planeringen av också den övriga trafiken. De siffror som minister Karlsson redan kunnat presentera har varit bra.

 

Vi vill i vår finansmotion nr 44/2007-2008 föreslå att finansutskottet skulle föra en skrivning i budgeten där man uppmanar landskapsregeringen att till nästa tilläggsbudget presentera förslag på nuvarande trafik kunde genomföras billigare, alternativt hur man kan få mera trafik till samma kostnad. Då i åtanke med det jag beskrev, dvs. att kunna hitta en lösning som är långsiktigt hållbar. Vi är mycket oroade för att det här annars kan sluta med att vi sitter med en kostnadsutveckling som på sikt leder till att lagtinget tvingas in i en situation där vi stället måste ta ställning till att skära ner och det är någonting som vi absolut inte vill komma till.

 

Så till en liten fråga men ändå viktig. Det har diskuterats trafiksäkerhet; ett av de områden som också har diskuterats i dag var gång- och cykeltunneln i Söderby, som de obundna tog upp. Vi har för del konstaterat att det i budgeten finns beskrivet att den finns med i tankarna men inte desto mera. Vi skulle vilja få ett förtydligande där; gång- och cykeltunneln är viktig för trafiksäkerhetssituationen i Söderby och därför har vi också föreslagit att man under kommande år också skall påbörja projekteringen av den så att man sedan får in den i de mera långsiktiga planerna.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Att få ner kostnaderna i skärgårdstrafiken för att det på det sättet blir mindre kostnader för själva strukturerna och förvaltning och mera pengar för trafik är ett mål som jag kan ge mitt bifall till och det är någonting som jag hoppas att kommande majoriteter kommer att jobba med. Men mycket av det som efterfråga att skall redovisas i först tilläggsbudget är sådana saker som finns beskrivna i det kortruttsmeddelande som sittande landskapsregering har presenterat för lagtinget. Så väldigt mycket nytt i själva grundtanken tror jag inte går att presentera, åtminstone inte i första tilläggsbudget. För mig är det helt klart att vi måste fortsätta på kortruttskonceptet. Det är bara på det sättet vi kan på ett avgörande sätt ändra strukturerna så att vi färre driftstimmar men ändå mera trafik. Det här fordrar sedan investeringar och jag hoppas att Frisinnad Samverkan kommer att ge sitt bifall till de investeringar som behövs.

 

Ltl Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Naturligtvis är det på det sättet att vi har kortruttsprogrammet som en utgångspunkt också. Jag noterade i och för sig att i den debatt som fördes om det programmet var ltl Mats Perämaa inte alltför nöjd med det konkreta materialet utan ansåg att det också måste jobbas vidare kring. Vi hörde också till dem som ansåg det. Vad gäller att också kunna vara med om investeringar som på sikt minskar driften så tror jag nog att ltl Mats Perämaa lugnt kan räkna med att där finns den frisinnade gruppens stöd i det fall att man ser att det är kostnadseffektivt på sikt. Oberoende av kortruttsmeddelande eller inte tror jag inte att man bara lägger de andra frågorna åt sidan, utan framför allt driftsformsbitarna är nog inte tillräckligt utredda i det meddelandet utan där gick man i den förra landskapsregeringen in för att titta vidare på det här. Jag hoppas att man faktiskt med öppet sinne också i den nya landskapsregeringen kunde vara så vänlig och fördjupa sig lite i den här frågan. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag är fullständigt övertygad om att den kommande landskapsregeringen kommer att ha ett öppet sinne i många frågor. Vad gäller driftsformer skall man komma ihåg att samtidigt som man genomgår en strukturell förändring med en övergång till kortrutt – man ändrar linjer för fartygen – så kompliceras det ytterligare om man i samband med det, åtminstone före, har gått över till andra driftsformer. Långa avtal med entreprenörer som driver färjor kan man inte bryta hur som helst, så för min del tror jag att det är viktigast att först fokusera på själva kortruttstänkandet. Sedan får vi andra diskussioner kanske komma längre fram, men det är ingen huvudprioritet för mig.

 

Ltl Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Jag vet sedan tidigare att ltl Mats Perämaa och jag i det fallet har lite olika infallsvinklar på hur vi ser på möjligheterna att driva det i andra former. Jag tror ändå att det skulle tjäna debatten, både för ltl Mats Perämaa och för mig att ha ett underlag att diskutera utgående från. Det gör att vi både slipper stå och säga att vi tycker och tror utan vi kan utgående från de fakta som finns tolka naturligtvis. Får vi mera material på bordet kan vi föra en betydligt mycket mera struktuerad och konstruktiv debatt. Ltl Mats Perämaa har naturligtvis en poäng att i det läget att man övergår till nya ruttsträckningar blir det ett bekymmer om man har bundit upp sig i nya avtal, så det gäller att när man skriver den här typen av avtal ha det i åtanke om man tänker göra strukturella förändringar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torsten Sundblom, replik:

Fru talman!

Ltl Johan Ehn pratar om de dyra kostnaderna i trafiken. Vi kan inte hålla på och köra runt alla holmar för det bränner bra mycket bränsle att köra runt, så därför skall vi bygga på kortruttssystemet. När det gäller den eventuella privatiseringen som hela tiden kommer upp vill jag säga, att vi kan privatisera en linje i skärgårdstrafiken för då tappar vi möjligheten att flytta en båt från en linje till en annan. Hela skärgårdstrafiken skall sitta under en hatt, inte en del hit och en del dit. Jag tycker att spåren därvidlag borde förskräcka.

Ltl Johan Ehn, replik:

Fru talman!

För det första kan jag konstatera att vad gäller kortruttssystem har ltl Torsten Sundblom exakt samma åsikter. Där fanns inte ett spår av någon oenighet i det här skedet och det ville jag förtydliga ytterligare i och med repliken. Vad gäller driftsformerna anser jag att före man uttalar sig tvärsäkert åt det ena eller det andra hållet – ltl Torsten Sundblom har en tro och en tanke kring hur det här skall fungera i framtiden, jag har en annan tro och en tanke kring det – så förstår jag inte vad det skulle vara för fara med att plocka fram ett bättre faktaunderlag att jobba utgående från och föra diskussionen kring. Det borde ingen av oss vara rädd för därför att en diskussion här i Ålands lagting borde grunda sig på det som finns i faktaform. Är ltl Torsten Sundblom på det klara med att historien förskräcker, ja, då kommer det att synas i utredningen! Tror man som jag att det går att göra, så tror jag på att det kommer att dyka upp sådana saker som jag kommer att lyfta fram, men vi får åtminstone fakta att resonera utgående från och inte så mycket tycka och tro osv. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Torsten Sundblom, replik:

Fru talman!

Man måste ha hela trafiken under en hatt därför att bäst som det är kommer den situationen att du hastigt måste flytta om en båt hit eller dit, om det händer ett haveri eller liknande och därför är jag emot att ta ut bara en linje.

 

Ltl Johan Ehn, replik:

Fru talman!

I motsats till ltl Torsten Sundblom tror jag att skärgårdstrafiken måste bygga på långsiktighet i det här fallet också, man måste ha ett sådant system som också klarar den här biten och jag ser inte att en alternativ driftsform till den som vi har i dag skulle förhindra att man kan ha en flexibilitet i flottan även där. Det beror precis på hur man skriver avtalen och hur man väljer att lägga ut de bitarna. Återigen tror jag det handlar om att man måste syna korten ordentligt före man säger ja eller nej i denna fråga och det viktigaste trots allt är att vi får en trafik som är så optimal utgående från de pengar som vi betalar dit. Det vinner vi alla på och det tror jag också att skall kunna gå att uppnå enighet kring här i lagtinget och därför tycker jag öppenheten måste finnas kring att diskutera de här frågorna, inte så att man hela tiden hänvisar till att så här har det varit och så här skall det för evigt bli.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Vad gäller det senaste replikskiftet håller jag helt och hållet med ltl Torsten Sundblom när han säger att i fråga om privatiseringarna har dessa små halvmesyrer till privatiseringar inte varit bra utan man behöver ta ett ordentligt grepp, och det håller jag med om.

 

Jag tänkte tala om problemet med fortkörning. Vi kan läsa om ganska höga överfarter i tidningarna, vi ser artiklar om buskörande, ingen speciell behöver känna sig träffad – med tanke på leendena från den liberala bänken! Men det jag tycker att är ett bekymmer är när man försöker stävja problemet, som är ett problem, det håller jag med om, så gör man det på ett sådant sätt att det drabbar alla. Så gör man ofta i dagens samhälle, det är rondeller, det är bumpers, det är 50 km/h snart överallt. När det gäller det sistnämnda tror jag i grund och botten finns det en naturlig trafikrytm; när man är ute på landet, ute i periferin och har 50 km/h både här och där och så fort någon har ringt och klagat så leder till att jag tror  att många trafikanter tappar respekten för hastighetsbegränsningarna där de verkligen behövs, och det är inte bra. Jag tror att i stället för att ha den här typen av kollektiva bestraffningar som vi ofta har i dagens samhälle borde man kanske satsa på kameraövervakning. Då tar man dem som man behöver ta.

 

Trafikminister Runar Karlsson började sitt anförande på ett mera filosofiskt plan och jag håller helt och hållet med honom när han pratar om behovet av att Ålands Framtid skulle ingå i landskapsregeringen, det är vi helt eniga om. Han pratade också med stolthet om hur mycket man har minskat offentlig sektor just på trafikavdelningen, men någon annanstans har det inte hänt någonting. Det tror jag hänger ihop med att trafikavdelningen har en sådan verksamhet som många gånger kan skötas bättre på privat basis. Vill minister Karlsson vara ännu mera stolt – om han står här om ett år – så finns det mycket som han kan fortsätta med och då tänker jag på vägunderhållet. När det gäller vägunderhållet ser vi att där har det faktiskt gått i den motsatta riktningen, dvs. att man ute och konkurrerar med den privata företagsamheten från landskapsregeringens sida, och det ställer jag mig litet tveksam till. Detsamma tycker jag att man kan utläsa också när det gäller verksamheten vid både verkstad och lager för där står det att man gör tjänster till övriga 15 procent – vad nu ”övriga” är!  Nettobudgeteringen, som jag var kritiskt inställd till när det gällde bl.a. verkstaden och lagret, gör att man från lagtingets sida egentligen inte har någon inblick överhuvudtaget i verksamheten. Om man går med vinst eller förlust så är egentligen långt en lek med siffror för det finns ingen ordentlig konkurrensutsättning på verksamheten.

 

Fru talman!

När det gäller privatisering konstaterar jag också att motorfordonsbyrån nu har förts över till trafikavdelningen. Jag skall inte gå in så mycket på verksamheten där, men min uppfattning är att det inte fungerar så där alldeles effektivt och bra alla gånger. Man kan utläsa att det är elva personer som arbetar där, men inklusive mig själv är vi många som har erfarenhet av att det går inte ens att få ett svar i telefon – man kan få hålla på upp till 40 minuter utan att man överhuvudtaget får ett svar, vilket jag själv har provat.

 

När det gäller budgeten så ser man att kostnaderna är 700.000 euro, intäkterna är 770.000 euro och då tycker man att wow! Det här är en bra verksamhet, det här tjänar landskapet pengar på. Men driver man den här verksamheten mera effektivt kan man de facto sänka avgiften och det tror jag inte att någon ålänning har någonting emot, så jag hoppas att man också kunde titta på privatiseringar när det gäller motorfordonsbyrån. Det måste säkert ske en separering för vi vet att det finns direkt myndighetsutövning som är svår att lägga ut på privata, men det direkta besiktningsarbetet tror jag är bra att man kan lösa på många olika sätt bara viljan finns.

 

Till sist vill jag ställa en fråga. Av budgetförslaget ser jag att det finns upptaget, på sikt, 1,5 miljon för vägen Näfsby–Gölby. Själva vägen som sådan behöver säkert förbättras, men min direkta fråga till trafikministern: Är de planer som finns på en korsning fram till Nya Godbyvägen rakt genom Gölby byn med i detta? I så fall skulle jag vilja att man tittar på det ordentligt från finansutskottets sida. De boende i Gölby och alla kommunala organ i Jomala har enhälligt varit emot planerna, så jag hoppas att finansutskottet tittar på det.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Förs till korsningen Näfsby-Gölby till Nya Godbyvägen. En vägplan har gjorts upp, varit utställd, det har lämnats in besvär, Jomala kommun har omfattat besvären, nu väntar vi på att den nya landskapsregeringen skall tillträda och så får vi se om den nya landskapsregeringen fastställer den eller om man följer besvären, om man säger så. Det är för tidigt att säga, men den finns med i planen och det finns pengar för det, så om man vill kan man bygga, beroende på hur man gör rent juridiskt.

 

När det gäller motorfordonsbyrån kan man konstatera när man tittar tillbaka på siffrorna att den har gett ungefär 100.000 euro i överskott per år och då räknar jag bort en del av kapitalkostnaderna också. Vi har de lägsta avgifterna i Norden. Vi har långa intervaller mellan besiktningarna. Vi gjorde just en lagstiftning om det, så vi är väl förberedda.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När det gäller det sistnämnda fick jag inte riktigt svar av ministern om han tycker att motorfordonsbyrån drivs effektivt som den är i dag. Jag tror inte att ålänningarna har någonting emot om man sänker avgifterna ytterligare

 

När det gäller korsningen Näfsby-Gölby säger minister Karlsson att ”man får se” och jag kan förstå att det är svårt nu med tanke på att det skall bildas ny landskapsregering att ge klara utfästelser. Mycket tyder ändå på att den tidigare trafikministern Karlsson också kommer att bli kommande trafikminister. Hur ser den eventuellt kommande trafikministern Karlsson på korsningsproblematiken? Tänker han köra över Jomala kommun eller hur ser han på det?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Vem som sitter som nästa trafikminister vet vi inte ännu. Jag kan säga som så att senast detta var uppe var det naturligtvis på en överläggning i landskapsregeringen och också i lagtingsgrupperna, så jag vill inte föregå den politiska bredden hur man kommer att göra här. Det måste förstås diskuteras.

 

När det gäller motorfordonsbyrån vill jag påstå att den bedrivs effektivt i och med att vi har, som jag sade, de lägsta avgifterna i Norden och ändock har vi ett rejält överskott som gott och väl kommer att finansiera kommande renoveringar och tillbyggnader. Man kan alltid diskutera om man skall försöka få ut någonting på den privata marknaden. Det har vi delvis gjort: man kan besikta tunga fordon hos privat företag i Mariehamn, även avgasmätningar osv. Jag tycker att motorfordonsbyrån är ganska effektiv som den är i dag.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Ofta när vi diskuterar privatiseringar har jag noterat att trafikminister Karlsson ofta säger just så att den offentliga verksamheten bedrivs bra och effektivt. Med tanke på att han säger att verksamheten vid motorfordonsbyrån bedrivs effektivt konstaterar jag att vi har väldigt olika uppfattningar om vad är effektivt eller inte!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Det var diskussion om huruvida landskapsregeringen kommer att köra över Jomala kommun. Jag tror att det viktigaste trots allt är trafiksäkerheten och smidigheten. När det gäller den här lösningen är det ganska uppenbart att den gör trafiken betydligt smidigare men framför allt säkrare och jag tycker att man borde ta fasta på det, alltså att man bygger om Gölbykorsningen så att den går rakt ut mot Godbyvägen.

 

Jag begärde replik om trafiksäkerheten. Det var ganska bra synpunkter som ltl Anders Eriksson framförde, att man gärna bygger bumpers och gör det svårt för alla trafikanter. Det är mera fråga om att få till stånd en attitydförändring, bland vuxna och framför allt bland ungdomarna, men man hävdar från trafikskolorna att man gör sitt bästa. Övervakningen kanske är bristfällig och det är där man borde satsa lite mera.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När det gäller vägkorsningen i Gölby är det naturligt, ltl Åke Mattsson, att man kan ha olika uppfattningar om vad som är det bästa och framför allt trafiksäkrast. Jag är helt övertygad om att man kan göra den nuvarande korsningen trafiksäker, man behöver inte bygga en helt ny. Det är min uppfattning, men jag vet sedan gammalt att vi har olika syn på det.

 

När det gäller överfarterna är det en attitydfråga, men jag ville ta upp att har man ett problem, vilket jag kan hålla med om att det är – det är ett problem med att folk kör lite för fort, för att inte ltl Åke Mattsson skall känna sig mera utmålad kan jag säga att det kan också hända mig ibland, det kan hända vem som helst – men det är dessa extrema överfarter inne i tätbefolkade områden osv. som man borde stävja. Där tror jag faktiskt mycket på kameraövervakning för då vet man de facto vem det är som gör det i stället för att man nu bygger om vägarna så att någon knappast slipper fram stundtals!

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag tror att med attityden kommer man inte tillrätta på annat sätt än genom ordentlig övervakning och ingripanden från polisens sida i alla sammanhang samt påföljder. Jag hävdade förut att det kanske inte är böter som är det viktigaste alla gånger, utan det kan också vara så att man får skriva om körtkortet av olika grader. Har man inte förstått detta med trafikvett så kanske man behöver ta om körkortet en gång till, och det skulle skrämma väldigt många till att bete sig bättre i trafiken. Många vuxna håller för korta avstånd till framförvarande bil och man blinkar inte och man gasar på inför korsningar, så man ställer till med mycket elände i trafiken – folk som kommer bortifrån förstår inte hur vi klarar oss här. Det är ett angeläget ärende som ltl Anders Eriksson lyfter fram, så jag understöder honom.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman! Vi är ganska långt eniga!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman:

Fru talman!

Några korta saker om trafikavdelningen. På åttiotalet – var det någon som viskade här – var det heta debatter och säkert tidigare också när trafikavdelningen kom på tal, det var många hemkära uppgifter som behandlades, den och den vägstumpen skulle omtalas av den och den landstingsmannen från kommunen. Nu kanske debatten ser lite annorlunda  ut, men fortfarande finns det tillfälle att prata om sin egna vägstump har vi sett. Det kanske inte jag skall göra direkt så konkret utan jag skall beröra några andra saker. Jag vill börja med fast förbindelse till Föglö, tunnel till Föglö, för all del också tunnel från Föglö, en tunnel mellan Lemland och Föglö, som förslaget har varit. Det är ett mycket bra projekt och vi har från Obunden Samlings sida jobbat mycket med den frågan. Det var vi som senast tog initiativet 2003 och drog ihop ett sjuttiotal föglöbor på Seagrams restaurang i Degerby och sedan dess har det gått snabbt egentligen; fastän det har tagit hela fyra år får man vara nöjd att så pass mycket har hänt i det här projektet. Nu ser vi då att man avser att föra det vidare. Från vår sida är förhoppningen att man driver det här med fast hand och inte låter någon tid gå förbi utan att det här är på gång och fortsätter med förverkligandet. Det koncept som man nu skissar på, ett s.k. publikt privat partnerskap, är helt i linje med vår politik. Då får man en prislapp på investering, drift och underhåll under en viss tid och då går det direkt att jämföra med dagens kostnad för Föglötrafiken.

 

Vi ser gärna att man kombinerar projektet med andra kortruttsprojekt, men man kan också motivera det helt isolerat var för sig s.a.s., eftersom man har en konkret färjlinje som man ersätter. Där har vi en storleksordning på kostnaden på 3 miljoner euro som projektet får kosta. Det är klokt att i goda tider investera bort driftskostnader. Flera talare har här berört skärgårdstrafikens driftskostnader, som är höga redan och vi ser ingen utsikt att de kommer att bli billigare, tvärtom, så kommer det nya högre krav på det ena och det andra och då blir kostnaden ännu högre. Vi hoppas att man fortsätter med projektet och aktivt jagar på utvecklingen.

 

Fru talman!

När det gäller avgiftsfri kollektivtrafik vill jag säga några ord. Från Obunden Samlings sida har vi inte gett några sådana löften, utan tvärtom tror vi att genom att ta bort avgifterna för kollektivtrafiken runtom på landsbygden skulle det innebära att någon åtminstone till en början börjar åka buss; bara marknadsföringen skulle säkert göra att någon tog tillfället i akt. Men de allra flesta landsbygdsbor har inte möjlighet att åka buss, man har en sådan situation när man skall skjutsa barnen till dagis, på aktiviteter eller man bor framför allt på ett sådant sätt att inte bussen går där förbi utan man måste ändå åka bil ut till vägen eller en kombination av dessa olika faktorer. Det kan vara t.o.m svårt fast man har två eller tre bilar att få ihop logistiken. Jag tror att om man skulle ta bort avgifterna skulle det skapa ytterligare orättvisa för dem som inte har möjlighet att åka buss fast de så skulle vilja. Det tror jag alltså att är dumt investerade pengar. Om man vill få flera att åka kollektivt så skall man i stället se över hur hela systemet är uppbyggt och försöka skapa ett nytt system med lite kreativitet som gör att flera får möjlighet, ett system som är smidigare med en grundstruktur som passar folk och inte som i dag som inte passar folk! Det är få som har så goda möjligheter som en själv och som trafikminister Runar Karlsson att stiga på bussen, det skall sägas. Jag har en ypperlig situation, jag har t.o.m. busshållsplats på min egen tomt, så man kan inte få det bättre. Ändå vill jag inte att det skall vara gratis för det är också en ideologisk fråga. Det är inte i grunden sunt att samhället skall skjutsa folk på jobb, att de övriga skattebetalarna skall stå för min skjuts på jobb. Det är inte sunt, det finns mycket annat som är betydligt mer behjärtansvärt att satsa skattebetalarnas pengar på.

 

Däremot är ett nytt system för kollektivtrafik behövligt och det har vi som bekant tidigare motionerat om. Det här är kanske en sådan fråga att man kunde tillsätta en liten utredning och är det så att det finns intresse är vi gärna behjälpliga med våra idéer från Obunden Samlings sida när det gäller kollektivtrafiken, som vi de facto har funderat ganska mycket på.

 

Till sist, fru talman, till det som jag berörde i mitt gruppanförande för snart en vecka sedan, nämligen relationerna mellan privat och offentligt. Där är trafikavdelningen är ett intressant exempel, dels för att det finns, som sades här tidigare, många verksamheter på trafikavdelningen som med fördel kunde upphandlas av privata aktörer och det här är nästan som att svära i ”körkan” när man säger, men, det är ju faktiskt en sanning, det är ingen svordom, att mycket av det som görs på trafikavdelningen kunde göras billigare av privata aktörer när man får en konkurrenssituation. Det har vi sett också inom skärgårdstrafiken där driften av ms Grisslan blev hela 24 procent billigare i privat regi. Men, som sagt, där kom svordomen när jag nämner skärgårdstrafiken och konkurrensutsättningen i samma mening! Det tänket borde man se lite nyktrare på och kanske implementera i större utsträckning. Det finns också andra exempel, vägunderhållet har nämnts, besiktningen osv., motorfordonsbyrån, till den del den inte utgör myndighetsutövning. Vad man framför allt skall sluta med i brådskande ordning, fru talman, är att konkurrera med privata och där har vi från Obunden Samlings sida i åratal – man kan kalla det en käpphäst – sagt att man får inte hålla på och konkurrera på den privata marknaden med skattefinansierade lastbilar och personer som inte har några effektivitetskrav på sig, som inte kan gå back, utan då budgeterar man lite till. Det får inte vara så att man för att fylla ut tiden för fordon och personal går in på den privata marknaden i stället för tumrullning; då är förvaltningen för stor, då måste man i stället skära ner. Det är ytterst osunt om man gör det, och det finns fortfarande exempel på det. Det står på flera ställen i trafikavdelningens budget att det här är fullt tillåtet, sanktionerat från landskapets sida och skall föreslås bli det också från lagtingets sida! Det här är någonting som vi måste få bort. Är det så att man skall ha sådan här verksamhet i landskapets regi skall den vara till för allmännyttig verksamhet och inte konkurrera med privata, det är väldigt viktigt, även om det rör sig om småskaliga problem är det en princip som man sedan kan missbruka i andra sammanhang. Man skall inte behöva vara entreprenör och få se hur ens surt förvärvade skattepengar används till att konkurrera mot en själv, det är inte värdigt samhället att göra på det viset.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Det gäller främst avgiftsfri buss där jag inte riktigt hänger med i ltl Danne Sundmans resonemang. Redan i dag subventionerar man det till närmare 80 procent, om man inräknar skolskjutsarna. Då måste man tänka att varje passagerare som sitter i bussen kostar en viss summa pengar för landskapet. Är det så att man gör bussen helt avgiftsfri så kanske det är betydligt flera som åker och då blir det trots allt mindre subvention per passagerare. Man kan se det på det sättet också. Som det ser ut i dag vet man att det är stora besvär med att åka buss, man skall passa tider, gå till busshållplatsen, vara ute i god tid osv., kanske man skall handla någonting på vägen hem. Det är lätt att ta till egen bil och det är inte så stor skillnad i priset heller om det är så att man köper biljett rakt av. Jag tror alltså att man skulle ha mycket att vinna på avgiftsfri och göra ett försök.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Jag håller inte med ltl Åke Mattsson om det att man skall se det som så att när det redan kostar kan det lika gärna kosta lite till! Tvärtom, de pengar som man avser satsa på att ta bort avgifterna kan man i stället satsa på att bygga upp ett nytt kollektivtrafiksystem som är mer användarvänligt. Det skulle vara bättre och det är viktigt att ha avgifterna kvar så att i någon mån också kan använda avgiften som styrmedel att styra folk till turer om möjligt där det är lägre beläggning osv. I dag används inte avgiften på det viset utan den används mest som ett politiskt slagträ i valrörelsen och sänks och sänks och sänks. Jag tror att folk nog är beredda att betala för att åka buss, för det är ändå mycket billigare än att köra med egen bil, om i så fall kan ersätta en bil i familjen; då är bussåkandet väldigt billigt och så finns det olika kort för att göra det smidigt. Jag tror att det är viktigt att hålla avgifterna kvar som ett styrmedel.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag har en känsla av att det viktigaste styrmedlet skulle var avgiftsfrihet och under en ganska lång tid så att du kunde sälja bort din bil eller underlåta att köpa den. Har man bil skall det vara ganska mycket till i dag för att man skall börja åka. Har man varit utan körkort en kortare period osv. så åker man buss, men annars är tröskeln väldigt hög för att att gå ner till busshållplatsen. Skulle den däremot vara avgiftsfri skulle det trigga betydligt mer att man skulle komma igång och se vilket bra fortskaffningsmedel det är, så jag tycker att det här är ett bra sätt att komma framåt.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Då skulle man göra så då att man tog bort avgifterna några månader för att visa på hur fint det är och sedan satte dem tillbaka och göra en kampanj, om det är det som ltl Åke Mattsson är ute efter. Men jag tror inte på sikt att det är sunt att vi skall gå in där också från samhällets sida och skjutsa folk på jobb. Jag tror att det sunda är att man betalar vad det kostar att åka på jobb och då finns det olika alternativ. Det är onekligen så att om man tar alla som bor utanför Mariehamn, så den allra största delen har inte möjlighet att ta del av kollektivtrafiksystemet som det är i dag. Det har inte alla när det gäller ett nytt system, men man kunde få ett nytt system som är betydligt smidigare och mer användarvänligt än vad det är i dag. Som sagt, i grunden kan det nog vara lite avgiftsfinansiering även om det är subventionerat.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Ltl Danne Sundman pratade om att han vill att det mesta av trafikavdelningen skulle privatiseras. Det är så att vi måste lära oss det på Åland att det finns inte alltid privat konkurrens inom alla områden utan vi måste hela tiden försöka skräddarsy system så att de passar för Åland och att det blir så billigt och så bra som möjligt. Så måste vi baka in också lite regionalpolitik i detta. Man kan inte bara köra ideologiskt att allt skall privatiseras. Skulle vi göra så med allt på Åland skulle det inte bli riktigt bra för alla regioner, speciellt glesbygden skulle förlora. Vi måste försöka tänka lite och försöka anpassa det till åländska förhållanden. Jag är också för att vi skall privatisera, men då måste det också finnas privat konkurrens som verkligen pressar ner kostnaderna och inte gör så att det blir privat monopol.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

När det gäller trafikavdelningens verksamhet handlar det om att det finns fantastiskt många aktörer som kan konkurrera om uppdragen, t.ex. vägunderhållet. Det finns otroligt många privata enskilda åkare som har möjlighet att bjuda på jobben och sådana här avtal skriver man inte för evigt utan man har dem en tid och är det så att det uppstår ett privat monopol, så måste man när nästa avtalsperiod börjar lägga villkoren på ett sådant sätt att man motverkar en sådan situation. Det är tyvärr ofta så när trafikavdelningen upphandlar att man ställer orimliga villkor så att antalet parter som kan bjuda blir noll ibland, ibland väldigt lite, men man skulle lite anpassa villkoren efter marknad och inte efter sin egen fordonspark så skulle det vara flera som kunde bjuda.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jag kan berätta en liten historia som motsäger det ltl Danne Sundman säger. Vi hade ett litet påpekande att vi borde bjuda ut plogningen och sandningen lite mera privat än vi hade tidigare. Vi gjorde det, vi gjorde det exakt som jordschaktningsförbundet ville ha det. De berättade för oss hur de ville ha det. Vi bjöd ut det. Vi fick inte anbud på alla distrikt. Det var t.o.m. så att i vissa distrikt fick vi ett anbud och det var ungefär 100 procent dyrare än vad vi räknade att vi själva skulle kunna ploga det för. Det här visar att det inte är så där enkelt. Det är säkert enkelt i de oppositionella rollen, men det är inte så där enkelt i verkligheten!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Det är enkelt om man har en egen verksamhet som är fullt konkurrensutsatt och som kan räkna ett pris på tjänsten som man kan jämföra med. Då tar man av sin egen verksamhet. Det är tanken med utförar- och beställarrollen, men när man inte renodlar den så får man inte en sådan situation att den kan jämföras med privata aktörer. Det är säkert så när man bjuder ut sådant här för första gången och expanderar på marknaden att det kan vara svårt att få det första gången, men om man har en långsiktig politik så vågar också entreprenörer investera i maskinpark så att de kan bjuda på jobbben och då får man säkert flera anbud när man bjuder ut. Men, som sagt, man borde ha ett sådant tänk i förvaltningen också att man kan jämföra priserna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback:

Fru talman!

Jag tänkte börja med att inledningsvis säga att jag tycker att minister Runar Karlsson har varit en aktiv och handlingskraftig minister. Under hans tid har det skett många trafikförbättringar i det åländska samhället och rondellerna väckte kanske mest uppmärksamhet, men jag tror att det finns i dag en stor samstämmighet i vårt samhälle att de fungerar bra och att de också är trafiksäkra. Det är ganska intressant att se hur mycket debatt bara en sådan liten reform kan åstadkomma och hur stort motståndet ändå är mot reformer som man tycker att ändå är ganska enkla att ta ställning till. Men det tycks vara så att en stor del av mänskligheten är mot reformer per definition, att befolkningen ofta kan indelas i en progressiv del som vill förändring och en del som är rätt så konservativ och tycker att alla förändringar är hotfulla. Det kanske skall vara så i en demokrati för att utvecklingen skall vara balanserad. I fråga om trafiken har det också gjorts mycket med GC-vägarna och jag tycker att minister Karlsson är ett bra exempel på en ansvarig minister som har tagit ställning för de lättare trafikantgrupperna i mycket hög grad. Traditionellt har det nog varit så i landskapet att det har varit förespråkare för bilismen och den trafikantgruppen som har lett utvecklingen. Det här har varit en tid där trafikutvecklingen på Åland har blivit mera, som jag skulle säga, modern och den har i mycket hög grad beaktat de svaga i trafiken.

 

Minister Karlsson har också varit en kraftig förespråkare för kollektivtrafiken. Jag har för min del en ganska stark intuitiv känsla för att kollektivtrafiken kommer att få ett allt större utrymme i trafikpolitiken överhuvudtaget, särskilt med tanke på klimatförändringarna, men också av regionalpolitiska skäl och också av demografiska skäl. Kollektivtrafiken kommer att få nya målgrupper och den kommer att bli ett reellt alternativ till privatbilismen, men det förutsätter givetvis att den utvecklas och att det inte är, såsom det länge var i Mariehamn, att kollektivtrafiken blev bara sämre och sämre och avgifterna t.o.m. högre. Det var en lång tid där man såg att trafikfrekvensen bara minskade. Runt 2000-talet förändrade man radikalt förutsättningarna för att åka kollektivt, dvs. man införde avgiftsfri busstrafik och trafiken blev mycket intensivare. Socialdemokraterna har i olika sammanhang gjort många gatuförfrågningar bland medborgarna och nästan 100 procent är för den avgiftsfria bussen. Mariehamnarna vill ha mera busstrafik, de vill inte ha mindre. Det är ett väldigt uppmuntrande ställningstagande som stöder de vallöften och den politik vi vill föra. I debatten om avgiftsfri busstrafik i Mariehamn framförs det ofta olika myter som inte stämmer. Jag tycker att det skulle vara väldigt viktigt att finansutskottet ägnade just kollektivtrafiken ett ganska stort kapitel. Ta reda på vad som är sant och vad som inte är sant av dem som har insikter, inte av alla världens experter som här gör sig till tolk också för den frågan. Kollektivtrafiken i Mariehamn är en framgång och den kommer att fortsätta. Det finns också intresse utifrån för den lösningen och det finns sådana som vill komma och studera våra lösningar i Mariehamn.

 

Betecknande är dock att Mariehamns stad inte får ett korvöre i stöd för den här verksamheten. Alla medel för kollektivtrafik i landskapets budget går oavkortat till landsbygden och trafiken som kombineras med skärgårdsfärjorna. Ungefär 1,5 miljoner euro går mariehamnarnas näsa förbi. Vi har här i lagtinget inte riktigt bra grepp hur den här trafiken, speciellt kanske inte hur dåligt den fungerar. Det är naturligtvis ingen lätt uppgift att göra den så attraktiv, som här har påpekats, att de som bor i glesbygd och inte har busshållplats utanför dörren eller på gångavstånd skulle kunna attraheras att åka kollektivt. En grund för att fortsätta diskussionen är att vi skall ha mera fakta och mera känna till om trafiken.

 

Man diskuterar i Sverige just nu mycket frågan om kollektivtrafiken och där anser socialdemokraterna att samhället, regeringen, måste gå in med mera stöd för att få trafiken att fungera. I Mariehamn tycker jag nog också att det borde vara så att vi skulle få stöd för den trafik vi bedriver i staden. Det mest rättvisa borde vara någon slags stöd som utgår från antingen invånarantal eller hur många som åker buss eller någonting liknande för att stöda också utvecklingen i staden. Den finansmotion som vi har lämnat in rör i första hand hela Åland och vi har också gjort förfrågningar om avgiftsfri busstrafik på landsbygden och det visar sig att det finns ett stort intresse bland brukarna. Ett sätt att få en förändring till stånd skulle vara att inleda med en sorts pendeltrafik, åtminstone mellan Godby och Mariehamn. Det är ingen ny idé, men det tycks vara svårt att förverkliga den. I stället har man tydligen bussar som kör runtomkring ganska mycket och de tycks inte vara så väl belagda, om jag har rätt information, men jag tycker att det är svårt att få fram information om den här verksamheten, så jag hoppas att finansutskottet skulle kunna presentera lite mera uppgifter. Ett annat alternativ är att den kommande regeringen ger ett meddelande i den här frågan, åtminstone tidigare var liberalerna väldigt intresserade av kollektivtrafik också på landsbygden och i kombination med skärgårdstrafiken.

 

En sak som verkar vara ett strukturfel är att kollektivtrafiken är egentligen en kommunal angelägenhet, men jag vet inte i vilken mån landsbygdskommunerna överhuvudtaget har möjlighet att påverka turlistan eller höras i den frågan. Inte har heller brukarna någonting, utan det är någonting som försiggår av tradition mellan landskapsregeringen och bussbolagen ungefär. Det är inte primärt landskapets uppgift utan det är kommunernas. Men som så ofta förut har landskapet tagit över väldigt mycket av de kommunernas ansvar på landsbygden, så den där frågan skulle vara viktig att diskutera.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag måste upplysningsvis nämna att busstrafiken som är subventionerad från denna sal går faktiskt i två riktningar. All trafik går från landsbygden till staden och från staden ut på landet, så att den torde subventionera hela Ålands befolkning efter behov.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Jag förstår inte överhuvudtaget meningen med den repliken. Det var väl någon slags konfrontation stad – landsbygd. Min poäng var att Mariehamns stad tar sitt ansvar i den här frågan, medan jag antar att inte en enda kommun på landsbygden eller skärgården betalar ett rött öre för den kollektivtrafik som servar landsbygdskommunernas befolkning och skärgårdens, utan den betalar landskapet till 100 procent plus åkarna naturligtvis.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Till den del det finns lokaltrafik ute i kommunerna står kommunerna för det. T.ex. Hammarlands kommun har en matartrafik i sin kommun ut till de stora bussarna som fungerar alldeles utmärkt. Ett gott initiativ tog också Eckerö kommun när vi i somras anordnade att en buss som gick till RockOff-evenemanget och såg till att våra ungdomar kom hem på ett säkert sätt. När ingen annan kommun ställde upp så ställde Eckerö kommun upp för detta.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Det är trevligt att man har ett sådant engagemang i vissa kommuner, men för de 1,5 miljoner som finns i budgeten finns det inte en klar struktur och en fördelning vilket som är landskapets ansvar också vilket som är kommunernas. Det är väl någonting som någon har hittat på någon gång i tiden och så var det bra med det!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Först får jag tacka ltl Barbro Sundback för ”värmande orden” som min kollega brukar säga. Det känns skönt med lite beröm ibland! En liten information: vi har tidtabellmöten med kommunerna en gång i året, där kommunerna har möjlighet att säga sitt om tidtabellerna. Jag kan hålla med om att det borde vara ett bättre engagemang framför allt från kommunerna men kanske också från vårt håll, det är möjligt. Det är så i dag att också med bussåkandet är det långt flera som har möjlighet att åka buss till och från sina jobb, om man bara vill lämna bilen hemma. Vi har t.ex. 17 avgångar från Godby till Mariehamn varje dag och också tillbaka, men viljan att ta bilen är så mycket större trots att det är så oerhört billligt att åka buss. Det är möjligt att en gratis buss skulle göra att flera skulle åka men det är inte sagt.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Jag tror att man inte skall anklaga enskilda människor för att de inte åker buss utan det är någonting som brister i informationen, att man inte känner till det eller så är det något annat i systemet som gör att det inte fungerar. Jag tror att man bara måste kämpa vidare. Det är svårt, men det är alldeles nödvändigt med tanke på klimatförändringarna.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Jag håller helt med om att det måste informeras mera och försökas mera. Jag har informerat mig själv om jag säger så; jag har sålt min andra bil och åker numera buss när det behövs. Jag är själv faktiskt förvånad hur bekvämt det är att ta bussen när man en gång blir van med det. Jag är också hemskt förvånad över hur mycket pengar jag tjänar. Jag tjänar uppemot 4.000 euro per år genom att jag har sålt min andra bil och dessa siffror har jag också fått verifierade hos andra i och med att man får dra av hela bussavgiften på skatten, men kör du bil får du dra av en mycket liten del. Bilavdraget har egentligen hemskt liten betydelse ekonomiskt sett hos den enskilde om man sätter sig ner också räknar. Jag tjänar jättemycket på att åka buss och det är jag glad för.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Jag är också glad för minister Runar Karlssons del att han tjänar så bra på att åka buss! Man skulle hoppas att flera insåg det och det tror jag också att man kommer att göra i och med att bensinpriserna stiger. Men jag ville ännu återkomma till detta med kommunernas rätt att uttala sig om tidtabellen. Det visar på något sätt hur fel det är. Det är en kommunal angelägen. Det är egentligen kommunerna som borde komma överens om trafiken och tidtabellerna och sedan skulle man upphandla tjänsten och så skulle landskapet betala något slags stöd. Nu är det tydligen precis tvärtom. Det är ju så med våra kommuner att det skulle bli en uppgift till där de inte har tillräcklig kompetens på grund av sin litenhet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Lagtinget tar nu paus och sammanträder på nytt kl. 16.00.  (Kl.14.57).

 

 

                                            -----------------

 

 

 (Kl. 16.07). Plenum som avbröts kl. 14.57 återupptas.

 

 

 

Ltl Carina Aaltonen:

Fru talman!

Jag tänkte ta upp frågan om cykel- och gångbanor. Det har diskuterats en hel del i dag och jag tänkte fortsätta. GC-banorna blir allt viktigare och det märker vi nu när trafikavdelningen har lagt om sin policy, mycket tack vare minister Runar Karlsson; när man nu bygger om landsvägarna i vårt landskap så breddar man inte bara vägarna utan man lägger gång- och cykelbanorna på sidan om och det är väldigt positivt. Det märker man inte minst när man själv rör sig med cykel ute på fasta Åland, t.ex. när man kommer till Lemland blir man väldigt glad. Trafiksäkerhetsmässigt är det här oerhört viktigt. Bilarna blir allt bredare och farten på våra landsvägar blir allt högre. Vill man också använda cykeln som transportmedel den här årstiden så är det rätt svårt för mörkret är kompakt den här årstiden.

 

Vi hade under senaste mandatperiod också mycket diskussion om motionens betydelse och att man skulle behöva röra på sig mer just för folkhälsans skull. Gång- och cykelbanorna behövs ute på landsbygden. För min egen del är det många gånger så att man åker in till Mariehamn eller till centrala Jomala, till Kyrkby, om man vill ut och promenera på kvällarna, där det finns gång- och cykelbanor samt vägbelysning. Det är också klimatsmart att ta cykeln eller att promenera, speciellt om man har kortare sträckor. Vidare omnämns Åland ofta i turistiska inslag, TV-inslag och artiklar som ett cykelparadis och då gäller det förstås att kunna leva upp till detta också. Tar vi regionen Mariehamn, Jomala och Lemland, där 70 procent av Ålands befolkning bor och om man tar en radie 7-15 kilometer från Mariehamn, så finns många cyklister redan i dag och många fler potentiella cyklister. Jag anser att man borde satsa mycket mer på att just bygga ut gång- och cykelvägarna i en radie från Mariehamn och utåt. Det är bra att man nu i budgeten tar upp cykelvägen från Österkalmare till Lemström. Det är viktigt. Den är nödvändig, det är väldigt smalt och trångt att cykla där samtidigt som man blir passerad av tunga transporter.

 

Men någonting som jag verkligen saknar och som jag hoppas att minister Runar Karlsson har ett svar på är cykelvägen mellan Sviby bro och Kungsö-Gottby-området, längs Hammarlandsvägen. Ltl Raija-Liisa Eklöw har lämnat in en motion om cykelväg där och jag har försökt påverka via vår regeringsmedverkan tidigare, men det har inte lyckats fullt ut. Den här årstiden ser man cyklister både på morgon och på kvällen som i mörkret försöker hitta den smala vägbanan och speciellt när man passerar den smala bron över Torpfjärden. Det skulle vara viktigt att vi får en cykelväg också västerut mot Hammarlandshållet.

 

Det som vi också skulle vilja ha med i kommande planer är en tunnel eller en planskild korsning vid Nya Godbyvägen mellan Sviby och Dalkarby mot Berghyddan. Området runt Sviby växer alltmer, det är fler nybyggare som flyttar in där och har man då barn, också för vuxna, och man försöker ta sig över den Nya Godbyvägen så är det nästan omöjligt att göra det riktigt trafiksäkert för bilarna kör väldigt snabbt och korsningarna ligger ine parallellt mot varandra så cyklisterna måste delvis köra på vägbanan.

 

Minister Karlsson sade i en tidigare replikväxling mellan min kollega ltl Göte Winé att man inte har en trafiksäkerhetsplan utan man jobbar i praktiken. Jag skulle gärna se att man gör både och, att man både tar fram en analys och en heltäckande plan över var man bör prioritera gång och cykelbanor samt planskilda korsningar. Man skulle alltså enligt planen göra konsekvensbedömningar: var finns den mesta trafiken och de farligaste korsningarna.

 

Avslutningsvis vill socialdemokraterna även stöda de motioner som föreligger om en planskild korsning i Lemland Söderby.

 

 

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Först till gång- och cykelbanan mellan Österkalmare och Lemström. Den är finansierad och den skall börja byggas småningom. Det är vissa bitar som måste planeras om på grund av att det var ganska trångt där, men det är på gång. I fråga om gång- och cykelbanan från Svibybron mot Hammarland som ltl Carina Aaltonen har varit med och jobbat för kan jag säga, att ltl Carina Aaltonen har inte misslyckats med det utan det finns också med i röret, men problemet är att när det kommer nya projekt måste de läggas in i den turordningen och det är ganska mycket som är planerat förut och bokat. Jag är övertygad om att initiativet från ltl Carina Aaltonens sida kommer att förverkligas inom ett antal år. Tunneln i Jomala finns också med i tankarna, men också där måste finansieringsfrågan lösas först.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Herr talman!

Det känns bra att veta att mitt lobbyarbete för gång- och cykelvägen mellan Svibybron och Hammarland skall komma så småningom, men det är alltid så att när man ser att behovet finns och det är besvärligt just i dag så skulle man vilja ha in en cykelväg så snabbt det bara är möjligt. När det gäller den planskilda tunneln vid Nya Godbyvägen mellan Sviby och Dalkarby ligger det också på kommunens ansvar att ta fram en plan, och det jobbar vi på internt i Jomala, så här kanske vi kan återkomma med ett samarbete mellan landskapet så småningom.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Jag delar ltl Carina Aaltonens uppfattning angående trafiksäkerheten. Det lönar sig att vara envis. Man kan konstatera att trafiksäkerhetsdebatten har nästan svängt 180 grader; från att det har varit dyrt att bygga cykelbanor och att det har varit problem med plogning tar man nu mera hänsyn till den lätta trafiken och uppmuntrar folk att cykla och gå. Jag delar ltl Carina Aaltonens åsikter till fullo.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Herr talman!

Tack för det stödet! Det känns betryggande att vi är så pass många politiska partier här i lagtinget som just omfattar tankegångarna om att satsa mycket mer på den lätta trafiken, på gång- och cykelbanor, på planskilda korsningar och just göra det lättare, tryggare och säkrare för barn, ungdomar och alla som vill röra på sig.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa:

Herr talman!

Jag skall passa på tillfället att igen, får jag väl säga, ett Internet-baserat bokningssystem för skärgårdstrafiken. Det förra lagtinget behandlade den frågan i samband med en tilläggsbudget och då fördjupade sig finansutskottet i frågan ganska mycket och vi hörde många parter i frågan. Om jag minns rätt kom finansutskottet fram till i sitt betänkandet, vilket sedermera blev lagtingets beslut, att ett till fullo Internet-baserat bokningssystem skall vara igång till nästa sommar, alltså sommaren 2008. Jag begär att finansutskottet nu, efter att det har gått ett antal månader, hör trafikavdelningen för att kunna säkerställa sig om att förvaltningen kommer att göra såsom lagtinget beslöt, att vi alltså har ett bokningssystem till nästa sommar. Det som gör mig lite orolig är att lagtinget och finansutskottet sade att det kommer att krävas budgetanslag för att uppgradera/upphandla det system för Internet-baserat bokning som vi har börjat tillämpa i förvaltningen. Något anslag för det tror jag inte finns i budgetboken. Jag begär alltså att finansutskottet fördjupar sig i det här. Min vision är att vi skall komma till en situation med ett Internet-baserat bokningssystem där hela den turistiska biten kan kopplas ihop med det här så att personer som får en tanke att man skall besöka Åland och den åländska skärgården via bokningsprogrammet också kan få ta del av utbudet som finns ute skärgården. Man skall via programmet kunna boka sig logi, man skall kunna boka in sig på och få information om kulturutbud av olika slag. Den här visionen har vi diskuterat många gånger och många är insatta i frågan, så jag skall inte fördjupa mig så mycket i den, men jag begär att finansutskottet tittar på frågan. Jag är inte helt säker på att vi kommer att komma fram till den optimala lösningen med det program som är upphandlat och delvis ibrukttaget utan jag tror att det kan vara så att vi måste upphandla det på nytt, men det återstår att se.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Den frågan har varit uppe tidigare här i salen och det har väckts ganska stor kritik mot mig och avdelningen för att det här inte har fungerat ännu. Det fungerar inte fullt ut ännu heller utan det tog längre tid än vi trodde av olika orsaker som jag inte ids gå in på här, men jag är övertygad om att det här kommer att fungera en dag och att det kommer att bli de komponenterna som ltl Mats Perämaa säger. Det har i och för sig och vuxit, nu börjar man prata om andra saker som man vill ha in i bokningssystemet och som inte alls var meningen från början. Jag är övertygad om att det här systemet kommer att fungera en dag och förhoppningsvis också fungera bra.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Då till frågan om budgetanslag. Finansutskottet skrev i sitt betänkande att det förmodligen krävs budgetanslag för det här och den skrivningen var ett resultat av att man hörde trafikavdelningen och förstås den trafikansvarige själv. Jag vågar inte säga bestämt, budgetboken är stor och omfattande, men jag har åtminstone inte hittat anslag för att köpa tilläggskomponenterna till bokningssystemet för att det skulle kunna förverkligas. Det kan hända att jag har missat det och då får väl ansvarige ledamoten rätta mig; annars önskar jag bara att finansutskottet rätar ut alla frågetecken på den här punkten.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Under ”Allmän förvaltning” har vi 105.000 euro för inköp av tjänster som är mer eller mindre ospecificerat och som man i så fall kan ta pengar ifrån, om det måste köpas komponenter till som vi inte har upphandlat, så jag tror nog att beträffande den delen skall det ordna sig. Det är nog ett arbete som måste göras så fort den nya regeringen kommer igång.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är till denna del avslutad. Begärs ytterligare ordet angående förslaget till budget för år 2008?

 

Ltl Olof Erland:

Herr talman!

Enligt talmanskonferensens rekommendationer och förslag till struktur på debatten skulle den avslutas med en sammanfattande del. Detta har jag tagit fasta på. Man kunde säga att i vårt östra grannland finns det ett fenomen där man förhandlar hela dagarna och diskuterar och debatterar och kommer överens; sedan börjar allting på nytt igen med någonting som på finska kallas ”iltalypsy”,

men i lagtinget talar vi svenska, ”kvällsmjölkning”, där man försöker krama ur några sista poäng och överenskommelser. Det är inte det jag tänkte göra utan jag tänkte göra en reflektion kring budgeten baserad på att jag har försökt vara närvarande och lyssna på ganska mycket.

 

Min reflektion är att det finns massor med frågor att diskutera, delvis beroende på att vi har en ganska stor offentlig sektor och ganska mycket pengar. Det är kanske det som är värt att diskutera: vad är våra inkomster, vad är våra utgifter och hur skall vi balansera det här på längre sikt? När det gäller inkomsterna i dag har vi klumpsumman, vi har skattegottgörelsen som relativt stabila inkomstkällor, runt 220 miljoner. Sedan har vi sådant som inte är så vanligt i offentliga sektorn; vi har två affärsdrivande verksamheter som genererar en hel del pengar: penningautomatföreningen, posten och därtill hörande också penningautomatmedel genom lotteriskatt. Den här tilldelningen räcker till det vi sköter själva i dag, alltså självstyrelsens behov. När det finansiella systemet gjordes upp var syftet med 0,45 av rikets inkomster plus skattebonus att täcka självstyrelsens behov. Då har vi dels den frågan: Vem betalar för rikets förvaltning på Åland? Ja, det gör staten och därigenom blir det så att vi har s.a.s. vår egen verksamhet finansierad plus att vi får en del från riket. I det här kan man säga att vi har en utgiftssida som jag vågar påstå att är ganska väl tilltagen. Det finns utrymme för produktivitetshöjningar, det finns utrymme för effektivitetsförbättringar i trafiken, när det gäller energin, när det gäller IT-utvecklingen, när det gäller mycket av våra räkenskapssystem, samarbetssystem osv. Det klarar vi av i dag, men så har vi en annan sektor, som jag belyste i mitt inledningsanförande, nämligen hälso- och sjukvården och den demografiska utvecklingen. Ser man på en så enkel faktor som antalet personer över 65 år så kan vi räkna med kanske en 30 procentig ökning de närmaste tio åren på hälso- och sjukvårdens driftskostnader, som i huvudsak är löner och personal. I dag har det lagts ett förhandlingsbud för sjukskötarna – jag vet inte hur det har gått, men det skall i alla fall avgöras i dag – och det betyder också på Åland sannolikt en relativt stor höjning av lönerna. Därtill kommer att det i den politiska debatten har getts löften om att de ojämlika lönerna när det gäller könen – lika lön för likvärdigt arbete – kommer att kräva en justering de närmaste åren. Vi har alltså inkomster i dag som klarar av den relativt vidlyftiga offentliga sektorn. Det är inget fel på den produktion av tjänster som vi har i den offentliga sektorn, men våra system kan bli effektivare. Där skall vi alltså tänka på att i vår framtida budget har vi en dyrare sjukvård, på grund av högre ålder men också på grund av tekniska framsteg, dels kan man bota sjukdomar men det upptäcks också nya som man skall ta om hand. Sannolikt får vi lära oss att börja göra prioriteringar. Men vi kan alltså klara den expansionen i kostnader genom att våra system blir effektivare.

 

Nu säger naturligtvis många – också om man ha en ren ekonomisk-teoretisk syn på detta – att det här borde skattesystemet reglera. Får vi höga kostnader skall vi ta ställning till högre skatter. Blir vi effektivare kan vi t.o.m. få ta ställning till lägre skatter. Problemet är det att skatteinstrumentet har vi inte i vår hand och det är en förhandlingsfråga med riket och eftersom vi inte har skatteinstrumentet i vår hand i dag och kanske inte har det om fyra år, kanske inte ens om åtta år, helt och hållet, så måste vi i princip föra in mekanismer i vårt system som gör att vi har blicken på den framtida budgetbalansen. Vi kunde se här från de kurvor som finns i dag att vi har haft en hög tilldelning av pengar under senare tid, men ändå kommer utgifterna i kapp och det är egentligen en minusbudget som ligger på våra bord, även om resultaträkningen är positiv. Där kommer vi alltså att ha en utmaning och jag hoppas att finansutskottet ägnar särskild uppmärksamhet åt den långsiktiga budgetutvecklingen, där vi kan se våra mönster från 1993 fram till i dag.

 

Därtill kan vi säga att det kommer en kostnadspost som har att göra med klimathotet. Vi måste alltså utforma hållbara energisystem, hållbar trafik och hållbar produktion i vårt näringsliv. Och eftersom vi inte har skatteinstrumentet måste de här mekanismerna bakas in genom någon form av resursdiskussion. Och, herr talman, det är två saker vi kan göra: mera kunskapsintensiva tjänster med kompetens och produktivitet och bättre samhällssystem som är kostnadseffektiva. Det är alltså min slutsats av budgetremissen.

 

TALMANNEN: Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

Föredras för remiss ärende nr 2:

 

Republikens presidents framställning om godkännande av avtalet med Armenien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om ikraftträdande av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 1/2007-2008).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 3:

 

Republikens presidents framställning om godkännande av avtalet med Australien för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för att förhindra kringgående av skatt samt med förslag till lag om ikraftträdande av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 2/2007-2008).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 21 november kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.16.33).

 

 

 

 

 

Originalfil