Plenum den 2 december 2009 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 2 december 2009 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Bordläggning. 2

1   Ny lag om ordningsvakter

Lagutskottets betänkande (LU 18/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 16/2008-2009)

Bordläggning. 2

2   Blankettlag om privata säkerhetstjänster

Lagutskottets betänkande (LU 19/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 17/2008-2009)

Bordläggning. 2

3   Ny ordningslagstiftning för landskapet Åland

Lagutskottets betänkande (LU 4/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 18/2008-2009)

Bordläggning. 2

4   Blankettlag om sammankomster

Lagutskottets betänkande (LU 5/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 2/2009-2010)

Bordläggning. 2

5   Godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Aruba

Lagutskottets betänkande (LU 6/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 3/2009-2010)

Bordläggning. 2

6   Godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna

Lagutskottets betänkande (LU 7/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 4/2009-2010)

Bordläggning. 2

7   Godkännande av protokollet med Schweiz för att ändra avtalet för undvikande av dubbelbeskattning

Lagutskottets betänkande (LU 8/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 5/2009-2010)

Tredje behandling. 2

8   Landskapslagstiftning om pensionsskyddet för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen

Stora utskottets betänkande (STU 1/2009-2010)

Lagutskottets betänkande (LU 17/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 19/2008-2009)

Enda behandling. 3

9   Näringspolitik

Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 1/2009-2010-s)

Lagtingsledamoten Roger Janssons m.fl. spörsmål (S 1/2009-2010)

Plenum slutar. 55

 

Plenum börjar

Upprop. 27 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Olof Erland på grund av sjukdom samt lagtingsledamoten Roger Slotte på grund av deltagande i Finlands kommunförbunds svenska delegation. Beviljas.

Bordläggning

1      Ny lag om ordningsvakter

Lagutskottets betänkande (LU 18/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 16/2008-2009)

Bordläggning

2      Blankettlag om privata säkerhetstjänster

Lagutskottets betänkande (LU 19/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 17/2008-2009)

Bordläggning

3        Ny ordningslagstiftning för landskapet Åland 

Lagutskottets betänkande (LU 4/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 18/2008-2009)

Bordläggning

4      Blankettlag om sammankomster

Lagutskottets betänkande (LU 5/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 2/2009-2010)

Talmannen föreslår att dessa fyra ärenden bordläggs till plenum 9.12.2009. Godkänt.

Bordläggning

5      Godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Aruba

Lagutskottets betänkande (LU 6/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 3/2009-2010)

Bordläggning

6      Godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna

Lagutskottets betänkande (LU 7/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 4/2009-2010)

Bordläggning

7      Godkännande av protokollet med Schweiz för att ändra avtalet för undvikande av dubbelbeskattning

Lagutskottets betänkande (LU 8/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 5/2009-2010)

Talmannen föreslår att dessa tre ärenden bordläggs till plenum 7.12.2009. Godkänt.

Tredje behandling

8      Landskapslagstiftning om pensionsskyddet för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen

Stora utskottets betänkande (STU 1/2009-2010)

Lagutskottets betänkande (LU 17/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 19/2008-2009)

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana de godkänts i andra behandlingen eller att förkasta dem.

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Därefter föreläggs de i betänkandet ingående lagförslagen för beslut i tredje behandling var för sig. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

9      Näringspolitik

Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 1/2009-2010-s)

Lagtingsledamoten Roger Janssons m.fl. spörsmål (S 1/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter antecknas svaret för kännedom. Under diskussionen i ärendet kan väckas förslag om hemställan till landskapsregeringen. Förslaget skall samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen. Har förslag till hemställan väckts bordläggs ärendet efter avslutad överläggning till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Under överläggningen i ärendet kan det bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och därefter en gång om lagtinget så beslutar.

Diskussion.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Efter viss förvirring blev det klart vem som skulle inleda denna spörsmålsdebatt. Jag var inställd på att den första undertecknaren till spörsmålet skulle vara den inleder. Det är väl ingen större skillnad om jag får börja.

Jag ska ta lite historiska perspektiv för min egen del när det gäller spörsmål. Jag inledde min lagtingskarriär den 1 november 1995. Jag satt då i lagtinget under fyra år och i den därpå följande regeringen med Roger Nordlund som lantråd från och med 1999. Det tog det inte så länge förrän regeringsombildningen kom till stånd. Det kom ett spörsmål med samma första undertecknare som idag. Det här tar jag bara som ett exempel.

Huvudingrediensen i det spörsmålet var att genom en lagförändring hade det åskådliggjorts att elpriset från Sverige innehöll en regionnätsavgift. Det här ansåg f.d. näringsminister Roger Jansson att var så graverande för lantrådet Roger Nordlund att regeringen borde falla.

Jag utgår ifrån att avsikten med det här spörsmålet torde vara detsamma. Den gången fungerade jag som centergruppens gruppledare och gick i svaromål på det spörsmål som var inlämnat. Det resulterade också i en kläm som sedermera röstades ner av ett samlat regeringsblock.

Hur det går i det här sammanhanget får väl framtiden visa. Det beror på hurdan kläm som kommer.

Sedan till historien om näringspolitiken som nu kraftfullt ifrågasätts. Jag har varit med och godkänt budgetar. Den budget som lades 1996 lades av en tidigare landskapsregering, precis som det är varje gång ett nytt lagting börjar sitt arbete. Den modell som näringspolitiken hade då ser väl lite annorlunda ut än vad den är idag.

I och med EU-inträdet och de ramprogram som vi dess bättre har rätt att använda oss av, har den haft en inriktning och en förändring, men den har alltid stött näringslivsutvecklingen på Åland. Det har gjort att vi idag, med mina mått mätt och många andras, lever i den bästa av världar.

Den näringspolitik som den här regeringen för har inte förändrats från den  tidigare regeringen särskilt mycket, annat än att vi nu har mera fokus på att jobba i en samhällsekonomi som drastiskt oförskyllt av oss har förändrats i en värld av ekonomiskt kaos på många ställen.

Vi minns alla från det att regeringen lade sin budget för år 2009 i november 2008 så föll den isländska staten fullständigt ihop och därmed den ekonomi som man hade haft där. Om det var det som gjorde ringeffekterna eller om det var bostadsproduktionsspekulationen i USA, vad vet jag? En dag kommer någon stor finansman fram och säger; det var jag som startade effekterna, som det var vid en stor finanskris förut. Jag hoppas att det inte är någon som med flit har gjort den stora förändring i världsekonomin som nu föreligger.

Jag ska också titta på hur det ser ut på Åland idag, jämfört med många andra ställen. Jag var för drygt en månad sedan på Island och hade en genomgång med våra nordiska grannar. Den situation vi har nu, den har förändrats något sedan oktober till november. Vår arbetslöshet har ökat med 0,1 procentenheter. Den har ökat med åtta personer, under 25 år. Arbetslösheten har ökat totalt med 22 personer. Det är några personer mera som är permitterade. I det stora hela ser det hyfsat ut för oss fortfarande.

Det som också har kommit fram är att handelskammaren, tillsammans med de bedömningar som gjordes i de övriga nordiska länderna, klart identifierat behovet av mer arbetskraft snarligen. Inom en mycket snar framtid är vårt största hot egentligen brist på arbetskraft. Det är så många i vår åldersgrupp som kommer att gå i pension. Bristen på arbetskraft är nog ett större hot, för oss just nu på sikt, än arbetslöshet.

Ändå har landskapsregeringen, tillsammans med AMS, gjort en hel del insatser för att minska arbetslösheten och därmed också en minskning av problemen med ekonomin framför allt inom kommunerna. Det är där arbetslösheten främst kommer att slå.

Jag vill lyfta fram andra hot som har större effekt på den åländska ekonomin. ÅSUB rapporten om konjunkturläget har klart identifierat något som oroar mig väldigt starkt. Det är utvecklingen av vår BNP. Om vi inte hade haft utflaggningar under 2008 med, effekter för 2009, skulle tidsperioden 2008-2010 ha varit svagt positivt. Istället blir det nu är en nedgång med -5,8 procent. Det här är väldigt alarmerande på sikt. Vad vi kan göra åt det, är väldigt svårt för mig att säga.

Nu ska jag analysera spörsmålet. Det har jag prövat att göra nu i snart två veckor. Det är lite svårt. Det har många ingredienser. Jag tycker att vi tillsammans ska försöka se till att vi lyfter fram de problem vi har och lösa dem gemensamt.

Det första stycket om hur landskapsregeringens politik ska drivas; det finns klart och tydligt skrivet, i enlighet med regeringens budgetprogram och handlingsprogram, och framför allt i det svar som har levererats som faktiskt är på hela fem sidor. Därför tänker jag inte läsa upp det. Det har alla att kunnat läsa själva.

Sedan kommer man tydligen till en hake, LBU-programmet. Det har sina naturliga orsaker när man är räknar fram ett LBU-program. Det är någonting som man utgår ifrån, hypotetiska eller beräknade grunder för arealer och vad man tänker göra på den här arealen. Den slutliga effekten är antagligen ganska omöjlig att kunna räkna. Det som var väsentligt är grunderna till de stöd man har kalkylerat med, att det finns. Att ingå avtal, som ska gälla under en lång period, är helt avgörande huruvida vi har en levande landsbygd och ett öppet landskap och en primärproduktion som tillgodoser oss med livsmedel och att vi har en stor export av dessa. Jag ser det som är en korrigering till det nuläge vi har, när vi har vetskap om anslutna arealer och de dimensioner det har.

I förslaget till budget för 2010 säger man att det ska utredas för att det eventuellt ska resultera i åtgärder. När det gäller näringspolitiken och när det gäller näringsavdelningen så finns det där ett antal strukturella förändringar, klart anvisade. Men vi vet ännu inte den totala effekten dessa strukturella förändringar kommer att ha. Näringspolitiken är ju något mycket, mycket mer än näringsavdelningen.

Då kommer vi till en grundbult i vad näringspolitiken ska tillhandahålla. Vi måste diskutera utifrån ansvarsområde. Var går gränsen för vad samhället ska stå för? Vad ska den privata sektorn stå för? Jag tycker det är väldigt viktigt att vi har det här klart för oss. Annars sker det någon sorts kompetensförskjutning. Man kanske invaggas i någon sorts säkerhet att det där behöver inte jag tänka på, för det där tar landskapet hand om. Jag tror att det har varit så många gånger.

Jag har under den senaste veckan pratat med två, jag brukar kalla dem flickor men jag kanske måste säga kvinnor eller damer, som är återflyttare till Åland. Det har varit borta från Åland i ett antal år. De har flyttat hem. Den ena damen flyttade hem så sent som för två veckor sedan. Den andra flyttade hem för någon månad sedan. Båda jobbar i företagare på Åland. Både angav klart och tydligt för mig vilka grunder som var väsentliga för att man flyttar till Åland. Deras makar hade också följt med, de är icke ålänningar, de har flyttat hit.

Den första grunden var att de hade fått jobbet på Åland. Det var det viktigaste.

Det andra var att båda hade små barn. Deras barn fick dagisplats. Den ena familjen kom från Göteborg och där hade hon haft sitt barn på dagis. I daghemmet i Göteborg jobbade sådana som inte hade fått några andra jobb. De hade varit arbetslösa och sökt alla möjliga sorters jobb. De var outbildade o.s.v. Här på Åland känns det väldigt tryggt när jag lämnar mitt barn varje morgon och det är samma personal där. De är utbildade för att sköta mina barn. Här har vi en av den infrastruktur som samhället ska stå för, barndagvården. Jag tycker det är ett bra exempel.

Det är en grund för näringspolitik. Annars kanske de här inte hade flyttat till Åland, då hade vi inte fått arbetskraft hit. Det här var gemensamt för båda mammorna som berättade det här för mig. Det var ganska påtagligt att de också ville berätta om det här.

Det andra är tillgången till sjukvård, närheten till annan service som finns, kommunikationer, trygghet och säkerhet i samhället. Allt det här är saker som samhället ska stå för. Det är näringspolitik därför att det är grunden för att näringarna ska ha förutsättningar.

Sedan till diskussionen om den globala finanskrisen, som jag redan var inne på. Den har starkt drabbat självstyrelsens ekonomi. Det finns åsikter hur vi skulle kunna ha levt med egen beskattning på ett bättre sätt. Det görs utredningar om sådant och det ska vi vänta på. Vi får ändå vänta på att någon annan ska besluta sig för att vi ska få sköta det.

Inom landskapets fögderi är det här helt avgörande för hur samhället kommer att se ut framöver. Hur många blir arbetslösa i från landskapets förvaltning? ÅSUB påtalar redan att det offentliga Åland och dess effekter inom landskapsförvaltningen även påverkar BNP. Vi ska inte bara rusa i väggen och säga att nu måste alla sluta för att vi måste minska. De här måste göras kontrollerat. Där tycker jag vår personalförsörjningsplan, som landskapsregeringen har tagit fram, ligger som en god grund. Det gäller också att se till att vi har ny arbetskraft när det behövs. Vi behöver alltså rekrytera.

Effekterna på den kommunala sektorn har vi inte sett. Den ser inte likadan ut. För landskapets del är ekonomin ner 28 procent. För kommunerna går faktiskt ekonomin upp 4,2 procent, från 2008 till 2010. Det är en väsentlig skillnad så länge vi inte hamnar på en hög arbetslöshet.

Om det via den kommunala sektorn ska sprida sig ut i samhället, ja, när arbetslösheten slår till, då kommer den. Men då kommer den nog ifrån samhället in till kommunen istället.

Vår varu- och tjänsteexport kommer också nu successivt, enligt ÅSUB beräkning, att drabbas av krympande marknadsutrymme. Den här sista meningen tycker jag är en spekulation. Vi har inte sett tendenserna ännu, i alla fall inte i någon större grad.

Landskapsregeringen sitter stilla i båten och väntar. Ibland brukar man säga att det kan vara bra om man kan sitta stilla i båten, i stället för att välta den om sjön är orolig. Nu tycker jag sjön är ganska orolig. Det gäller att ta ett stadigt tag och veta vart man ska ta vägen med sin båt.

Slopandet av det allmänna skatteavdraget, den som har varit med en längre tid vet att det allmänna skatteavdraget har införts i tider av god ekonomi för att återföra en del av överskottet till medborgarna. Men vi har ju inte någon god offentlig ekonomi just nu, inte med mitt mått mätt. Jag tycker att man hör att de flesta säger; vi är nog beredda att dra åt svångremmen och vara med och spara. Det är nödvändigt att alla hjälps åt. Ingen kan gå oberörd igenom det här.

När det gäller sjöfartsnäringen, dess kringnäringar och turismens kvaliteter, är en klusterutredning på gång. Sjöfartsansvarige finansminister Mats Perämaa kommer att ha någonting att framföra om detta. En utredning är på gång.

Sedan kommer en uppräkning av alla olika typer av företag som finns. De stödprogram som landskapsregeringen har godkända av EU att använda för olika ändamål, av alla dessa finns i tjänsteföretagandet diversifiering, marknadsinriktning, omstrukturering, inte bara av landsbygdsnäringen men framför allt där och mycket annat. Jag ska lite senare redogöra för hur stödinstrumenten har fungerat under 2009. Det har här varit mycket primärnäringsdiskussion att alla stöd, som regeringen betalar ut, går till primärnäringarna. Men så är det inte.

Det har identifierats att IT-sektor skulle ha ett väldigt högt rekryteringsbehov. Det är inte verifierat från AMS. Det är någonting som vi ska ta reda på. Är det på detta vis så ska AMS, tillsammans med företagen, försöka åstadkomma rekrytering av sådan arbetskraft.

Sedan lyfts Ålands handelskammare, Ålands Turistförbund, och köpmannaföreningen fram. Även företagarföreningen har varit aktiv på fältet och kritiserat landskapsregeringen för neddragningar av budgetmedel.

När näringsavdelningen har varit tvungen att banta 16 procent på konsumtionsutgifterna har man varit tvungen att prioritera hårt. Vill man bibehålla stödbehoven av konsumtionsutgifter på en sak så blir neddragningen ännu större någon annanstans, om vi utgår ifrån att sparbetinget är det som har angivits. Regeringen har gjort den prioritering som nu föreligger i budgeten.

Ålands Turistförbund som numera heter Visit Åland lämnade en strategi till regeringen för cirka två år sedan; Attraktiva Åland. Det finns en hel del matnyttigt och intressant att läsa om turismen på Åland och utvecklingen av den. Det har vi tagit till oss. I den kommande turismstrategin ska vi beakta det, som vi tillsammans med näringsliv och övriga aktörer, tycker att är bra. En snabb konklusion av innehållet i Attraktiva Åland ger vid handen att det skulle tillsätts två nya tjänster på näringsavdelningen plus två nya tjänster vid Ålands Turistförbund. I den sparsituation vi nu befinner oss i är det inte det som vi har prioriterat.

Affärsplan för Åland, som handelskammaren kom med för drygt ett år sedan, där säger man att man inte har fått någon respons alls ifrån regeringen. Jag vill säga att responsen finns nog. Om handelskammarens roll i första hand är en samhällsomstrukturering, så är det kanske inte den högsta prioriteten för den här regeringen, om ändamålet är att skapa kommunsammanslagning o.s.v.

Sedan om näringslivets behov av ett utvecklat entreprenörskap och utbildningens inriktning och anpassning för full sysselsättning. Kontakten till näringslivet från de utbildande skolorna finns i formell status. Jag tror att den är väldigt god. Den kommer också att ses över, framför allt när det gäller sjöfartsutbildningen. Att sjöfarten får den arbetskraft som man vill ha.

Sedan skulle jag vilja ha en förklaring till beskrivningen; näringslivsmotorn på axeln Mariehamn-Godby, som inte ser någon positiv aktivitet från landskapsregeringens sida. Åtminstone finns det en väldig klar aktivitet som landskapsregeringen har bidragit till och som får sin start förhoppningsvis just efter årsskiftet. Det är den biogasanläggning och flisvärmeanläggning som byggs i Jomala, Kyrkoby, som skapar en god grund för tillväxt åtminstone i det närområdet. Tillgången på värme och energi är någonting som vårt landskap behöver för allt företagande. Där står landskapsregeringen bakom de satsningar som man har gjort.

Jag tycker också det är väsentligt att påpeka redan här att i de flesta fall när landskapsregeringen satsar exempelvis 100 000 euro så finns det privata aktörer som satsar det dubbla eller ännu mera. De här tycker jag är ett bra exempel på multipeleffekt på investeringar.

Sedan kommer det lite beröm över landskapsregeringen, om företagssteget affärsutveckling, företagsinkubatorn och kvinnligt företagande och om målsättningen med detta. Det är precis såsom det står här. Det här ska vi följa upp och redogöra för. Men det är ju inte färdigt förrän året är slut.

Sedan till klämmen; "Åland behöver i dessa tider en väl förankrad och offensiv näringslivspolitik." Ja, den är förankrad i diskussioner med näringslivsorganisationer. Den är förankrad i lagtinget. Det har väl aldrig varit så mycket näringslivsförankring i politiken som i lagtinget just nu, och mera kommer det.

Det är många saker som vi behöver diskutera. Nu ska gå till våra stöd. Jag lovade en redogörelse över vad våra stödsystem har använts till.

Under 2009 har det hittills godkänts investeringar för totalt 8 miljoner euro i landskapet Åland, varav endast tre, möjligen fyra, kan räknas till primärnäringarna. Det är ungefär 2,5 miljoner. Resten är övrigt näringsliv, som man säger att inte får någon uppmärksamhet. Det finns stöd i staden numera, som får användas inom LBU-programmet. Landskapsregeringen har stått för 1,5 miljoner. EU har bidragit med 1 miljon. Den multiplikator effekt är när landskapet totalt, tillsammans med EU, har bidragit med 2,5 miljoner. Då har man åstadkommit investeringar i det åländska näringslivet för 8 miljoner  euro. Någon form av näringslivsaktivitet måtte det väl ändå vara med detta också.

Herr talman! Till sist skulle jag vilja lyfta en ny prognos om lantbrukets effekter, det förhatliga lantbruket. Lantbruket och livsmedelsindustrin genererar 1 400 arbetsplatser och har en total omsättning på 125,7 miljoner euro. Livsmedelsförädlingen står för 50 procent av hela tillverkningsindustrin. Av dessa produkter exporteras 70 procent.

Jag ser hot mot lantbruket när de nya programperioderna ska sättas i gång, när man hör effekterna av det nya EU, när parlamentet kommer att få en mycket större roll. Jag hoppas att medvetenheten om att lantbruket, som motor för att hålla ett öppet landskap, en levande landsbygd och goda livsbetingelser, ska finnas med i kommande beslutsfattare och hos dem som bedriver framtidens näringslivspolitik.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Näringsminister Mattsson definierar arbetskraftsbristen som ett av de största problemen i näringspolitiken nu. Jag kan också hålla med honom kring den biten. När man sedan går till spörsmålssvaret och också lyssnar på det som minister lyfte fram här, är det lite svårt att se vilken strategin skull vara för att möta detta problem? Vad har landskapsregeringen för mål med den politik man tänker föra i de här frågorna? Hurdan ser strategin ut?

Man höjer lite på ögonbrynen när man i följande steg får höra att inom IT-sektor skulle det inte finnas någon verifierad brist på arbetskraft? Det gör mig väldigt konfunderad när jag hör en sådan sak. Därför måste jag också ytterligare komplettera med att fråga ministern; var har vi då den arbetskraftsbristen, om den inte finns i den här kunskapsintensiva sektorn som till exempel IT företräder?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Sedan budgeten lades har vi identifierat behoven. Tillsammans med AMS så måste vi intensifiera, för att kunna identifiera de branscher där det behövs arbetskraft, framför allt IT. Det här ska vi göra. För det första försöker man göra en upphandling, man försöker få någon som vill jobba externt utanför eller tillsammans med AMS. Tillsammans med de företag och de personalenheter som finns inom olika företagssektorer är det viktigt nu att vi kommer till kännedom om de exakta behoven.

Landskapets viktigaste roll här är att vara med och hjälpa till i olika sammanhang. Det finns olika mässor och tillfällen där det finns företag och arbetskraft på plats.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! När minister Mattsson säger att det här är ett av det största problemet vi har, så trodde jag också att man hade definierat var man har de här problemen. Om man lyssnar runt med näringslivet, i de diskussioner som förs, kan man säga att inom de branscher där man söker efter kunskap och där man behöver en hög kompetens, det är där som de här bitarna finns. Då blir det lite oroväckande när ministern nu säger att man ska börja med att kartlägga de här bitarna. Jag har haft uppfattningen att det är något som varit klart från landskapsregeringens sida. Är det inte på det sättet, så då ligger vi ju faktiskt rätt illa till med tanke på just det som håller på att hända nu med befolkningsutvecklingen. Har man då inte heller definierat var man ska göra det här så då förstår jag att man inte heller kan presentera strategin för hur man ska komma vidare.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Behoven har varit kända på ett sätt. Det är bara det att de arbetsplatser som det handlar om, inte anmäls till AMS som arbetssökande arbetsplatser. Inom AMS finns inte det här. För min del har kännedomen om det här stora behovet presenterats ganska nyligen.

Vid handelskammarens årsmöte för en vecka sedan, som var dåligt besökt av politiker framförallt, enbart Camilla Gunell vad där, vid mötet lyfte man den här frågan som en av de största bitarna. Det hade man inte gjort tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det skriftliga svaret på spörsmål  tycker jag var lite diffust. Jag ska återkomma till det. Jag hoppades på en del förtydliganden nu i det muntliga svaret. Jag är fortfarande lite osäker på vissa saker. Om vi tittar på rubriken konkreta åtgärder; under sysselsättningen pratas det om ungdomslotsverksamhet och projektet Katapult. Det är inte det som jag tycker att är traditionell sysselsättningspolitik. Jag vill gärna höra hur man ser på det från minister Mattsson sida?

Det sägs också så här: "Landskapsregeringen kommer tillsammans med företag och kommunerna att föreslås särskilda aktiviteter." Vad tänker man på då? Vilka är de särskilda aktiviteterna? Det sägs till sist under det här stycket: "Kunskap och erfarenhet finns samlat inom landskapsregeringens inrättningar samt beredskap att hantera utmaningarna på arbetsmarknaden." Vilken kunskap tänker man på och hur ser den beredskapen ut?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

När det gäller företag är det utbildningar man har tänkt. När man ser att permitteringar och annat kommer i röret så ska man genom att utbilda personal inte behöva avskeda eller tappa bort dem. De kommer att finnas kvar när konjunkturen svänger.

Inom kommuner och andra sammanhang finns det nog en stor del sysselsättningseffekter man kan åstadkomma med olika medel.

När det gäller kunskap och erfarenhet, inom AMS finns det personal som under den förra lågkonjunkturen sitter på en mycket god kunskap om de behov som man då måste tillgodose. Den konjunkturnedgången och arbetslösheten var mycket större än vad vi har nu.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda noterar jag att de uppgifter minister Mattsson har fått från AMS, när det gäller arbetskraftsbristen inom t.ex. IT-sektorn, tyder inte riktigt på att man har kunskapen fullt uppdaterad där.

När det gäller de särskilda aktiviteterna går det inte att utläsa vad man har tänkt sig. Ministern säger att det är utbildning, när det blir arbetslöshet ska ungdomarna föras över i utbildningssektorn. Samtidigt vet vi att vi är i beredskap att dra ner budgeten för utbildningssektorn likväl som för andra sektorer. Det kan vara lite knepigt, minister Mattsson, att få det här att gå ihop.

När det gäller konkreta sysselsättningsåtgärder, framför allt för unga arbetslösa, är det då ungdomslotsverksamheten och projektet Katapult som ministern menar? Jag ser det mera som  en kombination av lite annat än traditionell sysselsättningsverksamhet.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

När det gäller andra aktiviteter så är det kompetenshöjande studier i vissa sammanhang. Även sådana studier för dem som faller mellan stolarna. De är just sådana personer som blir arbetslösa som inte har sluppit in i skolor. De är arbetssökande, utan utbildning i regel. Där finns det ett utbildningsutrymme. Vi har höjt på ramarna för det, trots att ekonomin är tuff. Det går att ta in ett antal elever till på varje linje, inom samma ekonomiska ram. Det har utnyttjats hittills. De behöver få höja sina betyg. Det går en särskild kurs som enbart har målet att höja på betygen så att man slipper in i nästa sökandeomgång. Det är klart att ekonomin kommer emot. Det är ett av våra största hot även inom den här biten. Därför fordras det nog ett särskilt kurage att kunna höja på de ramar som behövs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! På en punkt är vi överens, att arbetsmarknadspolitiken kommer att avgöra hur det går med den åländska ekonomin. Sedan tror jag att våra kunskaper är något olika. Jag är chockerad över att ministern inte har bättre kontroll över arbetsmarknaden. Jag kan upplysa direkt att ÅSUB hade företagsbarometer 2008, i början på sommaren, där man konstaterade att inom det året redan kommer det att finnas behov av 200 högt kvalificerade IT-tekniker. Det finns också en rad andra uppgifter där. Det kanske skulle vara bra om ministern och avdelningen någon gång granskade de här rapporterna. De är mycket bra. Det är vår bästa verksamhet hittills, som jag ser det, för att kunna skapa sig en uppfattning om landskapets ekonomi.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Konjunkturbarometer och arbetsmarknadsbarometer läser vi nog noggrant, skulle jag vilja påstå, och analyserar de uppgifter vi behöver. Behovet av IT-tekniker har framstått under en längre tid. Men det behovet finns inte bara här. Det finns en flykt till bättre betalda områden. Det är inte bara på Åland som den här problematiken finns. Med beaktande av detta så kanske man borde fundera över om det skulle vara nödvändigt att vi på Åland skulle ha en ren IT-utbildning? Hur ska vi annars kunna få tag i utbildade IT-tekniker? Jag tror att bristen på IT-tekniker är lika stor på andra ställen också.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag kommer att ägna hela mitt anförande åt arbetsmarknaden. Jag ska byta tema.

Minister Mattsson började ett stycke i sitt anförande med att försöka klargöra skillnaden mellan näringslivets uppdrag och landskapets näringspolitiska uppdrag. Jag fick inte riktigt det här klart för mig, resonemanget kom inte riktigt till något slut. Det står här upplysningsvis att Åland är en marknadsekonomi. Det skulle vara väldigt viktigt, om vi överhuvudtaget ska kunna diskutera de här frågorna, om ministern klargjorde vad han menar med marknadsekonomi?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

En marknadsekonomi är ju där marknadskrafterna råder. Vi kan väl konstatera att marknadskrafterna inte fullt ut råder på Åland, eftersom konkurrensen egentligen är för liten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Näringsminister Mattsson lyfte fram att näringsavdelningen ska spara 16 procent i sin budget. På grund av det har man dragit ner stödet till företagsrådgivningen bl.a. den som har getts i handelskammaren och företagsföreningen. Redan 2008 skrev man avtal med de här två föreningarna om att de ska bedriva företagsrådgivning till en summa av 70 000 euro. Det här är gällande avtal som fortfarande är aktuella. Nu går man in från landskapsregeringens sida och ensidigt bryter avtalen, utan dialog med de berörda, vad jag har förstått. Varför gör man så här från landskapsregeringens sida?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

För det första är det i avtalet klart stipulerat att det är under förutsättning att lagtinget beviljar medel. När regeringen har satt sina ramar för näringsavdelningen har den ramen dragits ner med över 16 procent. Då har regeringen tvingats prioritera. Jag redogjorde nog för det i mitt anförande. Den prioriteringen har gett vid handen att det är ett sänkt anslag. Regeringen går inte ut och berättar om sin budget på förhand. Det torde vara allmänt känt att man inte gör. Det är någonting som man presenterar i budgeten.

Är det så att det här anslaget ska höjas, så sker det på bekostnad av andra anslag.

Ltl Camilla Gunell, replik

När regeringen bildades talade man om att det här skulle ske i dialog och att det skulle ske tillsammans. Även näringsminister Mattsson betonar hur viktigt det är att vi jobbar tillsammans för att lösa rekryteringsfrågor och annat. Tror näringsminister Mattsson att man ökar förtroendet hos näringslivet och dess organisationer om man ensidigt bryter gällande avtal under gällande period? Är det så här man ska förbättra relationen för att sedan kunna jobba tillsammans i andra viktiga frågor för åländskt näringsliv och arbetsmarknad?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Dialogen har vi startat med handelskammaren och företagarföreningen och den ska fortgå. Utöver de planerade bidragen finns det också projektanslag som handelskammaren kan komma i åtnjutande  av. Det finns nog möjligheter att jobba framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Lantrådet nämnde i ett tidigare anförande, i samband med budgeten, att näringspolitiken handlade om spelregler, tydlig lagstiftning och tydligt inriktning o.s.v. Det håller jag med om. Det gäller att kommunicera ut det här. Det som gör mig lite konfunderad när det gäller spelregler och liknande och det som regeringen har kommunicerat ut när det gäller Havsviddenmodellen. Man säger tydligt att vi vill inte ha 187 Havsvidden. Man ska stränggera när det gäller sådan här typ av finansiering av anläggningar.

Jag vill därför ställa frågan till näringsministern; ska man stränggera aktiehandel när det gäller den här typen av anläggningar? Jag tycker att man borde vara tydlig från regeringens sida vad som gäller för näringslivet, precis i enlighet med vad lantrådet sade tidigare.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag tycker precis som ltl Strand att vi ska vara tydliga. Vi har just i regeringen börjat med ett ställningstagande om hur det här ska se ut. Det är nog tydlighet, transparens och likabehandling som är det grundläggande. När det gäller rent objektmässigt, modellen Havsvidden, så tycker jag personligen att det skulle vara bra om vi kunde åstadkomma 5-6 anläggningar till.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Ledamot Janke Mattsson pratade om personligen. Janke Mattsson måste komma ihåg att han är representant för landskapsregeringen och driver näringspolitiken i det här sammanhanget. Jag vill höra näringsministerns åsikt. Kommer man att stränggera aktiehandel när det gäller modeller som Havsvidden, eller kommer man inte att göra det? Det är relevant att man klargör den här frågan. Tidigare har regeringen gått ut och sagt att man ska stränggera. Man vill inte ha den här typen av anläggningar. Jag vill ha ett klart och tydligt svar från den som driver näringspolitiken och landskapsregeringens fråga när det gäller förutsättningarna för den här typen av anläggningar.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Mitt ställningstagande är precis som jag sade. Jag vet av att det finns behov av generationsväxling och nytänkande i fem av sex anläggningar. Det är min strävan att så ska kunna ske.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Näringsminister Jan-Erik Mattsson levererar nu återigen ett icke-svar. Uppenbarligen tror han att anfall är bästa försvar, även när det gäller spörsmålsdebatter i lagtinget. Så är det naturligtvis inte. Spörsmålsinstrumentet har tillkommit för att man i ett givet ärende ska kunna föra en dialog mellan parlamentet och landskapsregeringen. Spörsmål är inte något misstroende yrkande. Jan-Erik Mattsson fungerar här som om det vore ett sådant.

Vi vill ha en seriös debatt kring de problem som vi redogör för i spörsmålet när det gäller det som vi kallar den osynliga näringspolitiken. Det här är egentligen den enda möjligheten i landskapet att föra en offentlig bred dialog kring landskapsregeringens regerande inom olika politikområden.

Spörsmålet kritiserar landskapsregeringen för att inte driva annan synlig näringspolitik än en till stor del föråldrad och konserverade jordbrukspolitik. Ingen, när jag säger ingen så menar jag i huvudsak ingen synlig turismpolitik, ingen synlig sjöfartspolitik, ingen synlig industripolitik, ingen synlig IT-politik, ingen synlig service- och exportpolitik och ingen framåtriktad sysselsättningspolitik.

I spörsmålet frågar vi helt konkret vilka näringspolitiska åtgärder för produktionsutveckling, sysselsättningsökning och för tillväxtmaximering som landskapsregeringen omedelbart, alltså idag, kan presentera, och vilka åtgärder som framöver ska förverkligas.

Spörsmålet riktas därmed främst till näringsminister Jan-Erik Mattsson, men också naturligtvis till landskapsregeringens ledare, lantrådet Viveka Eriksson och till delar som jag ska beröra framöver till finansminister Mats Perämaa och kansliminister Roger Eriksson.

I landskapsregeringens skriftliga svar presenteras de svar som förvaltningen och dess näringsavdelning i åratal har kunnat redovisa för varje sittande landskapsregering. Vår fråga var riktad till den politiska ansvariga landskapsregeringen. Vi ville veta om den, bakom sin näringspolitiska osynlighet, ändå hade en aktiv politisk agenda för att säkerställa jordbrukarnas framtid, för att utveckla den åländska turistnäringen, för att ta in till Åland all den tillväxtpotential som finns i sjöfarten, för att motverka att allt större delar av Ålands konsumtionspengar förs ut från landskapet, och vidare för att främja tillväxten i den finansiella exportsektorn och för att skapa mer utrymme för privat företagsamhet, som är den verksamhet som i landskapet skapar välstånd och ser är resurserna till den offentliga servicen. Tycker ni att vi har fått ett svar på det här?

Under rubriken näringspolitisk vision och mål skriver landskapsregeringen; "viktiga områden i den framtida åländska ekonomin är det maritima klustret, kunskapsintensiva tjänstenäringar, livsmedelsklustret, besöksnäringen, exporterade tillverkningsindustrin och serviceföretagen ". Bra så! Vi får veta att här ligger framtiden. Men, får vi svar på de viktiga frågorna om hur, när och av vem?

Redan i följande stycke rubricerat; förutsättningar för utveckling av det åländska näringslivet och rollfördelning, friskriver sig landskapsregeringen långt sitt övergripande ansvar för att leda näringspolitiken och utvecklingen i landskapet. Man trumfar här in tesen att landskapsregeringens uppgift bara är att tillhandahålla samhällsservice, bereda lagstiftning och utforma bidragsinstrumenten. Detta säger man eftersom utgångspunkten för landskapsregeringens näringspolitik är att marknadsekonomin ensamt driver utvecklingen framåt. Därtill säger sig landskapsregeringen i stort sett sakna verktygen för att bedriva en aktiv sjöfartspolitik och skattepolitik. Till råga på svagheterna; "minskar Europeiska Unionen det åländska handlingsutrymmet". Så här ser landskapsregeringen på sin uppgift. Då går en del av ridån ner.

Vi låter dock hoppet leva vidare när vi läser under nästa rubrik; konkreta åtgärder. Först på sysselsättningsområdet skriver man; "landskapsregeringen, tillsammans med företag och kommuner, kommer att föreslå särskilda aktiviteter för att motverka en ökande långtidsarbetslöshet." Man säger att men inte hur? Min kommun Mariehamn ska med stort intresse ta del av näringsministerns förslag. Men här redovisas det inte. Handelskammaren och Visit Åland väntar också. Under rubriken sysselsättning ser jag således inte några konkreta åtgärder för nya jobb inom privat sektor.

Under mellanrubriken; breddat företagande, ser jag flera politiska att som är helt okej, men utan vem, när och hur blir landskapsregeringen svaret skyldig.

Låt mig kort, från den frisinnade gruppen, få redovisa den osynliga näringspolitiken sektor för sektor som landskapsregeringen för sin del berör på sidan fyra i svaret.

För det första om sjöfarten. Landskapsregeringen har haft två år på sig att visa sin vilja med att utveckla Ålands sjöfart och dess klusternäringar. Under tiden har två stora utflaggningar skett. Regeringen i Helsingfors har presenterat ett för åländsk sjöfart helt på ointressant tonnageskatteförslag. Nu lovar man en uppdaterad klusterutredning för att lägga basen för t.o.m. inflaggningar, som man skriver. De här är bra, dock något sent, men bra. Nu skulle det nog behövas tydliga politiska signaler hur landskapsregeringen avser att positionera landskapet Åland, i den expansion framöver, som både sjöfartsnäringen som sådan och dess klusternäringar, finansiering, försäkring, utvecklingstjänster och logistik utvecklingstjänster globalt står inför.

Jag har för min del sagt att vårt internationella högtstående sjöfartskunnande i landskapet ger underlag för en fördubbling av vår befolkning, om politikerna på Åland skulle stålsätta sig att se möjligheterna.

Utgående från vår finansmotion nr 14, har nu finansutskottet en chans att staka ut den vägen om man vill, genom vårt förslag till beställning. Jag citerar: " Landskapsregeringen bör för lagtinget presentera en sammanhållen sjöfartspolitik som kan utgöra en grund för tillväxt inom rederinäringen på Åland och inom hela sjöklustret."

Vi förutsätter också att näringsavdelningen ska hantera sjöfartspolitiken, som hör politiskt under finansminister Perämaa och inte som nu på tre olika avdelningar. Finansavdelningen för sjöfartens skattepolitik, näringsavdelningen för näringspolitiska frågor till en del och trafikavdelningen för transportpolitiska frågor. Då blir det nästan stört omöjligt att skapa en progressiv sjöfartspolitik.

För det andra om turismen. Landskapsregeringen skriver att deras vision är; "erbjuda genuina och miljövänliga upptäckter året om för våra gäster". Jaha, och hur?

Man redovisar också ett nytt grepp i destinationsmarknadsföringen. Greppet är dock inte neddragningen av anslaget till Visit Åland för destinationsmarknadsföringen, utan det är; "satsningar på stora kulturproduktioner och idrottsevenemang från nästa år". Är kulturen den planerade filmen Murder, mord? Vilket idrottsevenemang nästa år är större än årets Ö-spel och PAF-open tillsammans?

Jag hörde på radion att näringsministern har lovat sin turismstrategi inom januari 2010. Tjänstemannen som ska göra jobbet har slutat. Näringslivet själv, under ledning av Ålands Investerings AB, skrev ihop sin egen turismstrategi för över ett år sedan. Den hade varit perfekt för regeringen att kopiera, den heter Attraktiva Åland. Varför dög inte den? Bristen på framsynthet har redan kostat landskapet två förlorade år för utveckling av logi, kvalitet, evenemang och aktiviteter inom turistbranschen.

För det tredje om industrin. Våra råvaruförädlade industrier Chips, Chipsters, ÅCA, Dahlmans, Rundbergs och Skogen som det hette tidigare, behöver långsiktig primärnäringspolitik så att deras råvarutillförsel fungerar och är tillräcklig också efter att EU-stöd program nu snabbt fasas ner. Lantbruket, skogsbruket och fisket måste om några år vara strukturförändrade så att man med fortsatt lönsamhet kan fortsätta att leverera råvaror till den här industrin. Då håller det inte med den bevarande politik som landskapsregeringens nu så starkt koncentrerar sig på. Det kan bli mycket illa för både jordbrukare, fiskodlare, skogsägare och för industrin. Om detta problemkomplex, en väsentlig del av näringspolitiken, skriver landskapsregeringen inte ett enda ord i sitt svar till lagtinget. Inte ett enda ord! Det är verkligt illa.

För det fjärde, herr talman, för att spara tid ska jag för resterande delar av näringslivet och generellt för hela näringslivets utveckling bara hänvisa till handelskammarens affärsplan Åland, som också den är över ett och ett halvt år gammal. Den innehöll mycket matnyttigt och en del mindre matnyttigt för landskapsregering näringspolitik om intresset, förståelsen, viljan och ambitionerna bara hade det funnits. Men den rönte samma öde som är näringslivets egna förslag i Attraktiva Åland. Kan näringspolitikens osynlighet göras mera talande?

Fru talman! Till sist några ord om den här landskapsregeringens hantering av jordförvärvsfrågor eller kanske mera om den murbyggande bild av den framtida hanteringen, som man nu sprider. I april 2008 tillsatte landskapsregeringen en parlamentarisk kommitté för att komma med förslag inom sektorerna; hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt. Kommittén lämnade sitt betänkande den 2 april det här året. Jag frågar mig idag om landskapsregeringen har läst och förstått betänkandet?

Vi har haft en snedvriden debatt om främst tre frågeställningar. För det första; ska rätten att få köpa sig fast bosättning på planerade mark utvidgas eller inskränkas? För det andra; ska projekt, typ Havsvidden, tillåtas att expandera eller ska de stoppas alternativ inskränkas? För det tredje; ska aktieförvärv likställas med direkt fysisk fång av fast egendom? Kommittén föreslår avseende den första frågan att de tyngsta reglerna för undantag, som idag finns i förordning, ska införas i lag, för lika behandling och för öppenhetens skull. Då ska också klargöras när planering förutsätts för tillstånd. Avsikten med det här var att underlätta för nya fastboende att köpa sitt eget boende med tillstånd, även för strandnära boende. Några exakta regler gjordes inte upp i kommittén utan det överlämnar man till landskapsregeringen. Det var ett sätt att utöka möjligheterna att skaffa sig fastboende i alla de 16 kommunerna.

Avseende turistiska projekt av typen Havsvidden föreslår kommittén tydliga nya undantag, uttryckligen undantag från huvudregeln, så att plan- och bygglagen 11 § används, att varje kommun under landskapsregeringens totalansvar kan planera strandnära områden för turistiska syften där de enskilda stugorna eller lägenheterna kan fungera som fri handelsvara. Tiotals eller kanske till och med hundratals Havsvidden välkomnas av kommittén i utredningens kapitel 4.5.4, jordförvärv och planläggning för turistiska syften. Har det här undgått landskapsregeringen?

Annat förvärv av mark än i undantaget för turistiska syften, som jag just relaterade, föreslår kommittén att principerna i 1975 års jordförvärvsslag 8 §, om lika tillämpning för jordägaraktier och ägande av fast egendom, används.

Det är näringspolitiskt mycket olyckligt att representanter för landskapsregeringen och regeringspartierna har spridit dimridåer kring förslagen i den första och andra frågeställningen, att alla läsare och lyssnare fått för sig, senast igår i ett lokalt tv-program, att skärpningar, även betydande skärpningar, ska ske. När kommitténs förslag på de här punkterna har varit de motsatta.

Jag förutsätter att kansliminister Roger Eriksson beaktar de enhälliga riktlinjerna som den parlamentariska kommittén drog upp, och korrigerar bilden utåt såvida inte landskapsregeringen är på en egen väg att skärpa till regelverket där kommittén ville lätta upp. Jag hoppas också att svaret kan komma här i plenum.

Fru talman! Jag avslutar med att från FS:s gruppens del understryka att Ålands näringars utveckling och sysselsättningen inom den privata sektorn främst är en fråga för marknadskrafterna och entreprenörerna. De flesta klarar sig bra utan samhällets inblandning. Samhällets uppgift är att mycket tydligt visa vad man vill med samhällsutvecklingen, också inom den stora privata marknadsstyrda sektorn, näringslivet.

När debatten sedan lider mot sitt slut avser vi att redovisa vilket resultat vi önskar av den här spörsmålsdebatten, genom att framlägga, högst antagligen, ett lämpligt formulerat klämförslag för lagtinget.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Det var lite oklart det där med misstroende eller inte? Nu blev det väldigt klart här på slutet, tungan slant lite för ltl Jansson.

Grunden i mitt anförande var ändå att jag tycker att det är bra att näringslivspolitiken diskuteras i lagtinget nu. Den kanske har haft en slagsida i den allmänna debatten. Det är bra att vi med gemensamma krafter kommer framåt. Jag ser fram emot en fortsatt debatt.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är gott att ministern ändrar sig inför sittande plenum. Min klara bild av det här muntliga anförandet var att punkt för punkt dissekera texten i spörsmålet, förutom den viktigaste texten som gällde frågan om utveckling inom de olika näringsområdena. Den hoppade ministern snabbt över. Han sade faktiskt inte ett ord om det. Han inledde med någon slags gammal soppa som han har i sitt huvud om några oförrätter som jag i några tidigare positioner skulle ha åstadkommit. Jag kände överhuvudtaget inte igen beskrivningen. Jag tycker det är onödigt att ta upp sådant när vi diskuterar så viktiga frågor som Ålands utveckling.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Ltl Roger Jansson tycker att det var soppa. Jag inledde med att beskriva historien. Jag hoppades att den inte skulle upprepa sig, att det här skulle bli någon form av misstroendedebatt. Nu ser jag fram emot att lyssna på en konstruktiv och framåtriktad debatt med ett gemensamt resultat för hela Åland.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt i det här replikskiftet och konstatera att vi nu under en lång följd av år, under 20-25 år har haft en växande andel av sysselsättning inom offentlig sektor. Nu bryts den. Medan vi under samma 20 år har haft en neråtgående utveckling av sysselsättning inom privat sektor. Nu måste den brytas, nu måste den börja stiga istället efter 20 år av nedgång. Det här är en jätteuppgift. Vi står vid ett stort vägskäl nu i åländsk politik. Det tycker jag är större än minskningen av landskapets budgetmedel. Därför är den här debatten så viktig, att den är så konstruktiv som möjligt, också från landskapsregeringens sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Också jag ser väldigt mycket fram emot den här debatten. Att kritisera näringspolitik är ungefär lika tacksamt som att kritisera kulturpolitik.

En av de viktigaste faktorerna i näringspolitiken är en långsiktig och hållbar samhällsekonomi, en budget i balans för landskapet. Och den förvaltning som sysslar med kärnverksamhet och där service är ledordet. Landskapsregeringen ska bl.a. se till att det erbjuds en fungerande infrastruktur, att vi har ett vänligt näringslivsklimat och upphandlar privata tjänster eller låta bli att konkurrera med lokala företag. Så kort kan man också sammanfatta näringspolitiken.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Nej, det kan man inte. Man kan inte det! Det här är ganska allvarligt eftersom också ledamoten Mattsson, och tidigare någon annan i landskapsregeringen, har gjort samma misstag. Man inkluderar en stor del av social-, utbildnings- och hälsovårdspolitiken i näringspolitiken, eftersom man driver en bra politik inom de andra sektorerna, så driver man därmed en bra näringspolitik. Man måste komma ihåg att hålla det här skilt. Det är en förutsättning att infrastrukturen, fungerar i vårt samhälle för att näringarna ska kunna utvecklas. Men därutöver behöver det vara en näringspolitik som tillsammans med företagen skapar förutsättningar för ökad sysselsättning, ökad lönsamhet, ökad framgång och ökad regional balans inom det privata näringslivet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Fru talman! Debatt om näringspolitik är nödvändig och bör föras så ofta som tillfälle ges. Det är där som vi kommer att finna mekanismerna och motorn i att driva vårt samhälle framöver. Jag ska försöka hinna med några saker i den här replikväxlingen.

Jordförvärvsfrågan, det var bra att frisinnad samverkan klargjorde sina ståndpunkter kopplat till det arbete som har gjorts i den parlamentariska kommittén. Det stämmer väldigt mycket överens med mina personliga ambitioner, som jag i något sammanhang gett uttryck för. Vi har ett gyllene tillfälle, med den natur vi har, att lämpligt använda det så att vi skapar en tillväxt, vi skapar en inflyttning och vi löser problem i arbetsmarknaden osv. Det var väldigt bra.

Tonnageskatten, jag återkommer till den.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Till den första frågan som ingick i repliken, den andra blev lite rumphuggen, så undrar jag om finansministern har någon förklaring till varför den här offentligheten från landskapsregeringens sida kring jordförvärvskommittén, när det gäller de här två huvudfrågorna jag tog upp, har varit så fel vinklade i förhållande till de diskussioner som alla partier var med och förde i den här kommittén? Jag upplevde att vi var helt överens om det. Sedan om någon har ändrat sig efteråt så må man ju redovisa för det. Jag har uppfattat, både när det gäller turistiska satsningar och när det gäller de andra frågorna om fast bosättning, att vi var helt överens om den här progressiva inställningen.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Fru talman! Med risk för tonnageskattefrågan blir rumphuggen igen så måste jag komma in på jordförvärvsfrågan ånyo. Jag har inte djupare analyserat varför bilden har blivit så här, men det finns en risk att enigheten i värsta fall är kännbar. Inte har det heller skett någon korrigering utav det som har förespeglat samhället, via media. Jag håller med om att det har blivit en betoning på begreppet åtstramning. De här sakerna bör redas ut.

Tonnageskatten, våra fraktrederier kanske inte just nu ser behovet av ett tonnageskattesystem. Vinsthanteringen är just nu ändå inte det mest kritiska. Det är överhuvudtaget frågan om att ha någonting att frakta. Visionen att befolkningen ska utvecklas och kanske t.o.m. fördubblas, som ltl Jansson här sade med sjöfarten som grund, så är det ändå väldigt bra att ha ett skattesystem som är förmånligt för rederier, eventuellt kommande rederier och eventuellt förstorande av rederier. Tonnageskatten de facto är någonting som är en skattelättnad.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! När det gäller den offentliga jordförvärvsdiskussionen så har jag väntat och väntat och väntat att det skulle komma korrigeringar ifrån dem som makten har. Det har det inte gjort. Efter gårdagens TV-program tänkte jag att jag tar upp detta i den här näringslivsdebatten eftersom det är en väsentlig fråga för näringslivsutvecklingen. Särskilt handelskammaren har med kraft pekat på den här problematiken. Jag vill att vi ska klargöra den här frågan om hur vi politiskt vill ha det. Det är väsentligt.

När det gäller tonnageskattesystemet kan man inte begära att det ska resultera i inflaggningar, men åtminstone så att nya fartyg, second hand tonnage eller nytt tonnage, som skaffas till åländska rederier, ska kunna flaggas under finsk flagga. Jag är inte så säker på att ens det kommer att vara intressant för rederierna, åtminstone inte för passagerarrederierna, förstås. Men inte heller för fraktrederierna, eftersom exit reglerna skiljer sig från den europeiska nivån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Fru talman! När det gäller jordförvärvskommitténs arbete vill jag ändå kommentera några saker. En helt enig kommitté lämnade ett budskap som sade; landskapsregeringen skulle ställa villkor som syftar till att förhindra att en fysisk eller juridisk person, med stöd av aktieförvärv, kommer i åtnjutande av rättigheter till fastighet som skulle ha förutsatt jordförvärvstillstånd, om en juridisk person inte hade fungerat som mellanhand. Det ändå ett grundbudskap vi gav. Samtidigt är det alldeles riktigt, som ltl Roger Jansson säger, vi diskuterade mycket hur man på bästa sätt skulle lösa jordförvärvstillstånd för fastboende och för turistisk verksamhet med hjälp av plan- och bygglagen. Det är både och, det här som ltl Roger Jansson säger. Vi ska komma ihåg att vi var ytterst eniga i de här frågorna. Men vi vill också vara progressiva, det stämmer också.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Till den del kommitténs ordförande ltl Carlson säger att vi ville ha en progressiv politik så är det glädjande att det budskapet kommer ifrån är ordförande sida. Det har jag saknat i den här debatten. Det vi var överens om, när det gäller att förhindra kringgående av jordförvärvslagstiftningen, var i och för sig självklara saker. Det som står i jordförvärvslagen, från år 1975, ska tillämpas. Då förde vi en diskussion om hur man ska tillämpa den. Jag har inte heller sagt att vi inte skulle ha varit eniga om. Det behöver ju inte innebära skärpning för alla de 99 procent som följer lagens anda och mening. Den skärpningen gällde bara dem som direkt bryter mot regelverket.

Ltl Gun Carlson, replik

Fru talman! Det här arbetet måste leda till åtgärderna som också kommittén föreslog. Att landskapsregeringen ska sätta upp tydliga villkor om man ska få det här att gå igenom, för det saknas. Man var också väldigt viktig med att lika behandlingsprincipen skulle gälla för de sökande, och att man skulle skapa en bättre tillsyn av hela regelverket. Jag vill igen upprepa att visst var vi eniga i kommittén om att vi skulle försöka hitta möjligheter för en progressiv verksamhet, d.v.s. turistiska verksamheter i huvudsak, och möjligheterna till fastboende. Planeringen ingick i detta, vilket jag redan nämnde.

Ltl Roger Jansson, replik

Nu börjar det låta lite som när vi samarbetade i den här kommittén. Vi var överens om riktlinjerna. Jag kan hålla med om, att om man läser kommittébetänkandet som en viss läser Bibeln, finns det underlag för missförstånd faktiskt. Jag har läst det flera gånger på nytt nu och konstaterar att den här progressiva linjen är lite otydlig. Det är synd. Därför är det viktigt att landskapsregeringen, som politiskt organ, går ut och korrigerar missuppfattningarna. Jag vill understryka att det vi resonerade om tillsyn och lika behandling inte innebär någon skärpning för alla dem som följer regelverket. Men nu har man också givit en bild av att det är frågan om betydande skärpningar för alla, också för dem som sköter sig väl. Så får det inte bli.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Viveka Eriksson

Fru talman! Jag ska försöka fatta mig kort. Jag inser att det är många som står i tur på listan. En diskussion som sattes igång, till två delar, ville jag ändå väldigt kort kommentera.

Först om den principiella diskussionen. Vi hade den lite när vi diskuterade budgeten, som också nu har kommit upp med anledning av svaret på spörsmålet. Ltl Roger Jansson nämner; hur, när och vem? Jag tycker att det är just det som är den vi springande punkten i näringspolitiken. Vem gör vad? Det tycker jag man behöver hålla en principiell diskussion omkring. Såsom landskapsregeringen och jag ser det är det så att den som är motorn i samhället är näringsidkaren. Det är den enskilda entreprenören. Det är människan som har de kreativa krafterna för att utveckla sin verksamhet. Det är självklart att finns motorn där. Det är det som är det utvecklande i näringslivet. Samtidigt har också vi politiker en roll i att ge vissa visioner. Det vi står för är ändå den stabilitet som näringslivet bygger på. Det som man allmänt brukar prata om förutsättningarna. Det är nyckelordet; förutsättningarna ska ges av det allmänna. I de här är förutsättningarna finns väldigt mycket av det som redan har räknats upp. Det är den samhällsservice som allmänt ges. Det är väldigt mycket de strukturer vi har, social välfärden, sjukvård och framförallt utbildning. Det är infrastruktur, allt det här står det allmänna för. Detta är en plattform för att bygga näringsverksamhet. Det här är viktigt att komma ihåg. Det är viktigt med regelverk och lagar som ger klara riktlinjer men inte heller alltför mycket ska verka hindrande för näringslivsutvecklingen. En roll är att försöka få bort hinder så mycket som möjligt.

Vi har också en roll i att peka ut framtidsnäringar. Våra visioner om vad vi tror att är morgondagens samhälle. Vad kommer Åland att leva på i framtiden? Det är det som vi har gjort. Vi har pekat ut framtidsnäringarna som vi tror att kommer att vara de viktigaste. Det är fortsättningsvis sjöfarten, det är kunskapsintensiva tjänster, det är i livsmedelsklustret som vi verkligen vill framhålla, ltl Roger Jansson. Och det är besöksnäringen, export- och tillverkningsindustri och små serviceföretag. Det är faktiskt väldigt mycket som vi redan har idag. Det handlar om att ta tillvara det vi har och utveckla det.

Kort om sjöfarten. Vi har inte behörighet, men vi kan göra mycket. Landskapsregeringen har också ansträngt sig för att göra mycket när det gäller att påverka rikets myndigheter att ha en positiv sjöfartspolitik. Därav har det gjorts ändringar. Numera finns det också möjlighet inom landet att trafikerande sjöfart kan ta del av stöd och åtgärder.

Tonnagebeskattningen är aktuell. Det kan vara, så som ltl Roger Jansson säger, att det finns vissa problemet för små rederier. Det fortsätter vi att jobba med. Vi har fått tillstånd att man förlänger åren när man kan gå in i systemet. Vi går vidare med det som står i Vanhanens regeringsprogram, där man ytterligare ska utreda det här. Det trycker vi på.

Det som också är viktigt är utbildningen. Där har ju verkligen landskapsregeringen muskler att göra någonting för sjöfartsnäringen. Där har vi haft en dialog och diskussioner med sjöfartsnäringen för att tillmötesgå de behov och krav som finns. Vi samarbetar kring en utveckling om sammanhållen sjöfartsutbildning. Vi samarbetar för att bygga upp stödfunktionerna omkring sjösäkerhetscentrum. Där har vi en viktig roll.

När det gäller Östersjöstrategin har vi lyft fram vissa projekt som vi har samarbete och diskussioner med rederinäringen om, det s.k. Clean Shipping projektet.

Att vara på vågens framkant, när det gäller till miljöteknik och företagande inom den branschen, där tror jag att Åland har en nisch. Jag tycker att det är intressant att följa vad som sker med försöken som görs när det gäller bränslen och att få ner utsläppen. Det finns också andra delar i Östersjöstrategin där vi ska ligga framme. Det finns även andra miljöprojekt där vi kan vara med och påverka så att företagare hittar en nisch.

Turismen är en viktig framtidsnäring anser landskapsregeringen. Vi måste, med gemensamma krafter, tillförsäkra att det blir en förhöjning i kvalitén. Det handlar om utökad och förbättrad logi. Vi måste jobba för säsongförlängning. Till den delen var Attraktiva Åland på rätt väg. Evenemang är ett viktigt. Men vem ska göra det? Det är också frågan om hur man ska bygga upp det. Jag noterar att Attraktiva Åland föreslår två nya tjänster. Samtidigt måste vi skära i budgeten. Det är inte alldeles enkelt att säga att det ska göras. Visionen kommer att finnas i turismstrategin. Det är viktigt att det underlaget, som har tagits fram nu ska processas på bred front. Tillsammans med turistnäringen, tillsammans med andra näringsgrenar ska vi jobba vidare med turiststrategin.

Man är missnöjd från turistförbundets sida att pengarna skärs ner. Man är missnöjd ifrån flera olika håll med att pengarna skärs ner. Det förstår jag. Det är helt klart så. Men, vi måste satsa på hemmamarknaden. Vi måste stärka vår konkurrenskraft så att vi har någonting att sälja utåt. Att förbättra vår kvalité borde vara prioriterat nu framöver.

Livsmedelsförädlingen är en är väldigt viktig del. Där vill landskapsregeringen jobba i ett mer konstruktivt och på ett framåtsyftande sätt med strukturändringar i jordbrukssektor så att det bättre matchar den industri som vi har idag. De råvaror som Åland har att förädla är primärnäringsprodukter. Därför är det också viktigt med hela livsmedelsklustret och därmed också viktigt att ha långsiktiga förutsättningar för ett konkurrenskraftigt jordbruk.

För talman! Den sista frågan handlar om de frågorna som den parlamentariska gruppen har kommit fram till. Jag välkomnar också frisinnad samverkans markering, därför att det har funnits problem med att tolka vissa saker i det här betänkandet. Det landskapsregeringen gör just nu är att noggrant ta fram vilka regelverk som konkret ska gälla. Det kommer vi att jobba vidare med. Den här diskussionen visar på att man också måste ha den här diskussionen i salen. Nu har en parlamentarisk grupp tagit fram ett betänkande som vi faktiskt sitter just nu och jobbar med. Vi borde förstås ha tagit itu med de här sakerna mycket tidigare.

Vi ska se framöver om det finns skäl att initiera en debatt i lagtinget kring de här frågeställningarna så att vi får en bred politisk diskussion och lyfter upp frågorna på bordet i offentligheten. Det tror jag kanske kan vara ganska bra.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag tackar lantrådet för kommentarerna. Det var värdefullt. Det är nog så att man måste lära sig läsa utredningar före man kommenterar dem. Attraktiva Åland föreslog inte två nya tjänster utan man föreslog två nya funktioner. Jag hade personligen många idéer om hur de funktionerna skulle klaras av.

Det är nog en väldig skillnad på vår syn på näringspolitik och landskapsregeringens syn, när man drar sig innanför skalet. Man försöker begränsa näringspolitiken till så lite som möjligt. Näringspolitiken är i princip den här övriga infrastrukturen. Näringspolitiken måste ju vara väldigt mycket dialog och genom tvåsamheten med näringslivet för att hjälpa till och visa vägen tillsammans hur Åland kan utvecklas. Alldeles särskilt nu när inte samhället mera kan anställa alla nya personer. Nu måste näringslivets sysselsättning upp.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag vidhåller fortsättningsvis att det är varje näringsidkares egen idé som ändå är drivkraften i det. Det vi kan göra, från det offentliga och från politiskt håll, är att vara lyhörda och följa upp så att det också finns förutsättningar för att människorna från näringslivet kan fortsätta att utveckla sina idéer. Det är väl det som politiken handlar om, och inte att gå in och göra alltför mycket, utan att finnas i bakgrunden och stötta upp där det behövs. Den beredskapen har landskapsregeringen och försöker använda efter bästa förmåga med ytterliggare begränsade resurser i framtiden.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag är övertygad om att lantrådet inte har något behov av att försöka undervisa oss i marknadsekonomi eller entreprenörskapets betydelse eller om näringslivets behov av någorlunda fria möjligheter att utveckla sig själv. Just detta samma näringsliv tycker att den här landskapsregeringen är osynlig. Man får inte en dialog om de saker man vill föra en diskussion med landskapsregeringens om. Den här är relativt eniga klagokören från näringslivets sida är ett utav underlagen till dagens diskussion. Vi ville ta upp det till allmän debatt här i salen.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tror att ltl Roger Jansson och jag pratar med många olika personer och kanske får lite olika budskap. Jag hör också dem som tycker att det är positivt att vi har haft kontakter och att vi lyssnar.

De två näringslivsorganisationer som nu har varit öppet kritiska, det är deras roll. Jag välkomnar det, för de ska ut och skälla på landskapsregeringen och säga ifrån. De ska ju också vara en kyrkstöt. Sedan har de också en anledning att vara missnöjda för att ekonomin krymper. Det är tyvärr så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! Jag är som andra här intresserad av regeringens definition av marknadsekonomin. Såsom jag uppfattar det är det två saker som är centrala; tillgången på kapital och arbetskraft. Jag undrar hur lantrådet ser på landskapets roll när det gäller arbetskraftens tillgänglighet och behovet av kapital?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringen förespråkar att enskilda människor ska vara aktörer när marknadskrafter ska råda. Det ska inte vara en planekonomi. Vi ska inte sitta här med planering om hur näringslivsutvecklingen ska ske. Det är skillnaden.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag hade inte heller förväntat mig att vi skulle prata om planekonomi. Jag uppfattar att landskapsregeringen, som alla regeringar, har ett sysselsättningsansvar. Ett ansvar att, tillsammans med näringslivet, se till att det finns arbetskraft som efterfrågas.

Frågan om kapital är ganska intressant. De flesta regeringar tillhandahåller kapital för att stödja näringslivet och öka deras kompetensförmåga. Tydligen är den här regeringen ännu mera höger än de flesta högerregeringar i vår närregion.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det var en lite konstig slutsats. Samhället har ändå vissa stödjande funktioner, trots att man har som utgångspunkt att enskilda individer är de som för näringslivsutvecklingen vidare. Det är konstigt att dra slutsatsen att vi därmed skulle dra undan alla våra stöd. Om ltl Sundback läser budgeten så finns det ett oändligt stort antal olika stöd, som syftar till att stöda näringslivsverksamheten. Det är ett av de redskap som finns i den politiska verktygsboxen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Ursäkta om jag avbröt det tidigare anförandet.

Jordförvärvsfrågan behandlades i en parlamentarisk kommitté. Jag tycker att vi borde fortsätta att få vara med i den diskussionen och få ta del av det material som finns. Nu känner man sig utanför. Det är en stor fråga som kräver stor enighet i lagtinget. Att man nu behandlar den i slutna rum tycker jag känns fel. Det har jag framfört till centerns lagtingsledamöter. Jag framför det nu också åt lantrådet. Det som gör mig lite orolig, när jag läser det här betänkandet precis som lantrådet sade, så kan man läsa in olika saker i det. Det normala, när man finansierar turistanläggningar utanför Åland, är att man har andelssystem när man bygger hotell, och man köper sin lägenhet eller hotellrum och sedan får man hyra tillbaka den. Läser man det med lite kritiska ögon och drar fel slutsatser i betänkandet så känns det som om man kommer att begränsa aktiehandeln. Där tror jag att man är fel ute om man börjar på det viset.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag vet inte riktigt vad ltl Strand läser in det. Det är inte riktigt såsom jag ser på detta. Vi måste ha en öppenhet för att kunna se till att det sker en utveckling. Det är ju väldigt viktigt för turistföretagare att man ska kunna ha de här möjligheterna. Havsvidden är ett positivt exempel.

När det gäller det parlamentariska betänkandet så håller vi nu på att gå igenom det, analysera det och ta fram ett regelverk. Det kan finnas anledning till att man har en bred diskussion i lagtinget. Jag ska återkomma till det som ltl Strand säger, att vi ska ha ett meddelande eller någon annan form som vi kan diskutera de här frågorna. Det är viktigt.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det står att aktieförvärv ska jämställas med annat jordförvärv till den delen det berör lägenheter. Med den tolkningen, om man inte använder de undantag som Roger Jansson också nämnde, kommer det att begränsa möjligheten att få in kapital i bolagen. Då kommer inte en ny Havsvidden att kunna uppstå om det finns aktionärer utanför som vill satsa kapital i det. Det tycker jag är olyckligt. Sedan tror jag också att det kommer att bli ganska svårt att begränsa aktiehandeln, utgående från EU:s regelverk där man pratar om fri handel och fri rörlighet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag har egentligen inte något som jag det kan säga emot. Bara det att jag inte läser in det ur spörsmålssvaret, det som ltl Strand nu säger.

Planeringsinstrumentet, som kommittén lyfter upp, har det funnits lite olika politisk syn om under historiens gång om hur man skulle kunna tillämpa regional planering. Nu finns ju planeringen i kommunens händer. Åtminstone det instrumentet borde man använda mera för att tillmötesgå behoven för att det ska ske en utveckling i särskilt glesbygden och skärgården.

Sedan finns också möjligheten till sektorsvis planering enligt byggnadslagen som man kanske också kan titta på. Min personliga åsikt, om jag får ha en sådan, är nog att man ska ha mera övergripande planering.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Lantrådet betonar igen att vi måste jobba tillsammans. Det har varit regeringens devis ända från start. Jag tycker det är en bra slogan att bygga på dialog med så många parter som möjligt. Dialogen och "tillsammans" måste gälla både i nöd och i lust. Därför frågar jag mig varför man inte har fortsatt dialogen med berörda parter? Jag tänker framför allt på turistförbundet och branschorganisationerna som handelskammaren och företagarföreningen, även nu när vi har nöd i landskapet. Varför kan man inte ha en dialog med berörda parter om de avtal som gäller? Varför kan man inte diskutera, innan man kommer med sådana här besked? Jag kan inte förstå att det ska vara deras roll att skälla på landskapsregeringen. Jag tycker nog att det har gått fel någonstans om de här organisationerna börjar skälla.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag kanske tog ett kraft ord. De typer av branschorganisationer, en av deras roller är hela tiden att följa det som det offentliga gör och komma med påtalanden om man tycker att det inte fungerar väl. Jag menade kanske inte att de ska skälla utan helt enkelt att de ska vara en kyrkstöt. Vi har en fortsatt dialog med branschorganisationerna. Jag har personligen varit med på flera möten, i olika former, med turistförbundet i styrelsen och på också möten med andra enskilda. Vi har ett system på fredag förmiddag, som heter "veckans besök". Där har jag inplanerat med handelskammaren, faktiskt, nu på fredag. Det planerade jag in innan spörsmålet kom. Den här dialogen finns.

När det gäller avtalet så tar vi inte bort avtalet. Vi ska fortsätta att ha ett samarbete med organisationerna. Som vi har gjort på många andra områden så har vi varit tvungna att minska på utgifterna och minska den tilldelning som går till olika organisationer eller verksamheter.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag har förståelse för att man måste minska. Men jag kan inte ha förståelse för varför man inte kan föra en dialog med berörda parter om man tänker frångå gällande avtal. Tycker inte lantrådet att det är ett dåligt sätt, att det minskar förutsättningarna för att med förtroende kunna arbeta tillsammans med näringslivet och Ålands möjligheter till tillväxt i framtiden?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi ska fortsätta att samarbeta med organisationerna. Men vi kommer att göra det med mindre pengar. Det är själva kärnpunkten i den budget som vi har lagt. Vi har mindre pengar att röra oss med. Det betyder följdriktigt också att en massa olika organisationer och verksamheter får mindre pengar att röra sig med. Vårt mål är att vi ändå ska kunna fortsätta med verksamheten, kanske på ett lite annorlunda sett och kanske t.o.m. ibland på ett mer kreativt sätt. Det kräver verkligen att man tänker kreativt när man har mindre pengar att röra sig med. Då måste man sköta det mera effektivt och ta tillvara olika idéer.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Gunnar Jansson

Tack talman! Jag kan börja med att konstatera att engagemanget hos och insikterna i näringspolitiska frågor hos spörsmålsställarnas och spörsmålets första undertecknare inte är att ta miste på. Vi välkomnar den här debatten från den liberala gruppens sida. Samtidigt ondgjorde sig kollegan Roger Jansson upprepade gånger över näringspolitikens osynlighet. Så kanske man kan uttrycka det hela. Åtminstone tycker jag så här långt, i den här debatten att ett stort mått av både kunnande, insikt och synlighet har kommit till uttryck. Det välkomnar jag också; med ett undantag. Jag lägger märke till att med inlevelse diskuteras redan jordförvärvsrätt, jordförvärvstillstånd och frågor i anknytning till det, mycket utifrån den parlamentariska kommitténs betänkande. Däremot har ännu ingen nämnt ordet näringsrätt eller än mindre etableringsrätt, när vi de facto behandlar ett spörsmål om näringspolitik. Därför ska jag i slutet på mitt anförande återkomma till de aspekterna.

Herr talman! Liberalerna är tillfreds med landskapsregeringens presentationer av konkreta produktutvecklings-, sysselsättnings-, och tillväxt maximerande näringspolitiska åtgärder såsom de efterlyses i spörsmålet.

Spörsmålsställarna hänvisar till rop på hjälp av Ålands handelskammare och Ålands Turistförbund, uppenbarligen Visit Åland. Enligt spörsmålet efterlyser och kräver dessa näringslivsorganisationer åtgärder från landskapsregeringens sida. Jag har försökt bena ut vad organisationerna efterlyser och kräver. Jag har funnit att de efterlyser och kräver en väl förankrad och offensiv näringspolitik. Och att det politiska systemet levererar bra förutsättningar för näringslivet. Därutöver hävdar organisationerna att alla möjligheter finns för att skapa förutsättningar för ett mer blomstrande Åland. Ändå uppges organisationerna inte har råd att vänta två år till.

Med anledning härav konstaterar jag att lantrådet Viveka Erikssons landskapsregerings handlingsprogram anförs inom avdelningen näringslivet bland annat.

För det första; att landskapsregeringens näringspolitik utgår från att ett ömsesidigt förtroende ska gälla i relationen landskapet-näringslivet.

För det andra; att åländska företags internationella utveckling och konkurrenskraft ska främjas.

För det tredje; att landskapsregeringen kommer att fästa stor vikt vid att utveckla näringslivets omfattande infrastruktur såsom regelverk och lagstiftning, fysisk planering, utbildning, välfärdsservice, tillgång till arbetskraft och bostäder, ekonomisk rådgivning och stöd samt kommunikationer, såsom vi också har fått höra här idag.

I Ålands handelskammares strategidokument från år 2007 slås det fast att en tydlig gränsdragning mellan politik och näringsliv ska råda. Att politiken sätter ramarna och tydliggör förutsättningarna samt producerar vissa bastjänster. Näringslivet producerar tjänster produkter utgående från efterfrågan och lönsamhet. En fortlöpande dialog mellan politik och näringsliv bör upprätthållas. Dessa mål har handelskammaren upprepat i de årliga verksamhetsplanerna efter 2007.

Ovanstående ambitioner sammanfaller, som vi märker, det är naturligt att de gör så. Där handlingsprogrammet sattes samman för två år sedan spelade näringslivsorganisationerna en aktiv roll i den processen. Nästa uppföljningsmöte om handlingsprogrammet och dess genomförande äger rum nästa vecka, den 9 december, mycket snart. I det perspektivet kan man säga att spörsmålet kom i en läglig tid, väl tajmat!

Därutöver har vi redan hört i debatten att återkommande möten, diskussioner och överläggningar med företrädare för näringslivet har förekommit. Naturligtvis tar regeringen säkert till sig de frågor och den nyans av kritik som har uppkommit till den delen. Det ska jag återkomma strax till.

Herr talman! Både i spörsmålet och i landskapsregeringens svar hänvisas till grön teknik och grön tillväxt. Då frågar jag mig; finns det en Cleantech Åland brand? Det här är lite sorgligt att man ska använda den här typen av ord. Det internationella och de globaliserade näringslivet har börjat använda den här typen av termer. Jag kommer att uppehålla mig en del vid fenomenet Cleantech Åland brand.

Åland har definitivt en Shipping brand, alltså ett maritimt varumärke, av högsta internationella klass. Inom försäkring, banking, IT, förädling och i den exporterade tillverkningsindustrin finns det exempel på mycket hållbara varumärken, trots en allt hårdare konkurrens i den världsekonomiska svackan.

Turist Ålands varumärke är ständigt föremål för debatt. Om privata intressenter vill förbättra detta varumärke genom att satsa t.ex. på att bygga en golfbana så utlovar samhället påtagliga stöd o.s.v. Men, frågan om det finns en Clean Tech Åland Brand kan besvaras, enligt min mening, både med ja och nej.

Jag ska nu försöka mig på en blick in i framtiden, inom ett område som jag tror att blir en betydande åländsk näringsnisch, utöver det som den redan är. Låt mig först definiera vad som avses med Cleantech, rena teknologier. Med det avser alla produkter, tjänster, processer och system som vid användning orsakar mindre skada på miljön än alternativen. Det är en ganska renodlad definition. Den är globalt vedertagen. Rena teknologier är inte en ny bransch, det är egentligen ingen bransch alls. Det är ett begrepp som går tvärs igenom branscher, därför minskar Cleantech den skadliga miljöpåverkan antingen direkt eller som en kedjereaktion genom branscher. Företag i Finland och i Sverige tävlar redan för fullt om att bli världsledande, om att sättas sin Cleantech brand på världskartan dagligen och stundligen i ett mycket omfattande nätverk av företag. En verksamhet som sedan sittra fullgjorde sitt uppdrag och drog sig tillbaka och nu genomgående hanteras av för det privata näringslivet.

Cleantech affärsverksamhets värde på världsmarknaden idag uppskattas till ungefär 1 100 miljarder euro, 11 00000000000. Världsmarknaden växer med cirka tio procent per år. Snabbast växer den rena energiteknologin. Sol- och vindkraftsteknologin växer med upp till 30 procent per år. Tillväxten har hittills manats på av lagstiftningen faktiskt, hur egendomligt det än kan låta, genom stöd, planering, inmatning, fasta tariffer och andra anpassade riktade åtgärder.

Numera har klimatförändringen och miljöproblemens ekonomiska effekter sannolikt större betydelse än vad lagstiftningen har för den rena teknologins växande betydelse och tilltron till den. Inom parentes kan man kanske här säga att det är detta faktum som utgör orsaken till att klimatförändringens ursprung ifrågasätts. Det ligger så oerhört mycket pengar i fenomenet.

Under FN:s klimatmöte i Köpenhamn, om ca veckor ungefär, kan vi förvänta oss, åtminstone gör jag det, färgstarka sammandrabbningar mellan de två lägren. Mellan dem som menar att människan har skapat miljöförändringen och därför kan åtgärda förändringen och dem som menar att klimatförändringen följer sin egen logik oberoende av mänsklig inverkan.

För Åland är läget mycket intressant. Därför är det bra att miljöministern fart till Köpenhamn och för fram Ålands Cleantech brand, vår växande vindenergiproduktion som orsakar mindre skada på miljön än vad alternativen gör. Det här är viktigt att komma ihåg att alltid när man hör Cleantech ska man förknippa det med vad det skapar och framförallt vad alternativen åstadkommer.

Ålands engagemang i Clean Shipping projektet, som vi nyss hörde, ska miljöministern också upplysa om på det sätt som beskrivs i spörsmålssvaret.

Också inom biogasproduktionen kan man nämna intressanta projekt på Åland, det framgick av ministerns presentation. Flera projekt är definitivt på kommande. Åland har alla möjligheter att utveckla ett Cleantech brand som på sikt gör Åland till en eko region i Europa, med en därpå följande livsstilsförändring, som förväntas följa fenomenet. I den processen är näringslivet en mycket viktig, för att inte säga avgörande, aktör. Därför är det av avgörande betydelse att det ömsesidiga förtroende, mellan näringslivet på Åland och landskapet, består. I fall det finns behov av formaliserade rådslag mellan parterna kan sådana etablerats med lätthet. De ska inte etableras för sin egen skull, det kan man göra med lätthet.

Den direkta och omedelbara kommunikationen som alltid varit Ålands styrka ska bibehållas. Vid den här typen av rådslag, och också i övrigt här i lagtinget, kan man och ska man också avhandla svåra frågor.

Nu kommer jag till näringsrätten, etableringsrätten, som måste kunna diskuteras fördomsfritt. I den frågan står liberalerna tämligen ensamma så här långt. Liberalerna fogade en reservation till den parlamentariska kommitténs betänkande, av det skälet att vi anser att näringsrättens språkbevarande dimensioner numera är begränsade. Vi är för största möjliga näringsfrihet enligt Lissabonstrategin från 2000, som ska falla ut i nästa år. Vi anser att den åländska befolkningens språkliga status ska bevaras med andra och med mera verksamma metoder än den konkurrensbegränsning som näringsbegränsningarna för närvarande medför.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack herr talman! Jag delar också uppfattningen om att det var bra att landskapsregeringen, efter att spörsmålet den 11 november lämnades in, kallade till ett möte, näringslivs rundabordskonferens. Det var förståndigt av dem. Det är bara synd att det är så jätte länge sedan sist. Näringslivsorganisationernas försök till dialog, både med näringsministern och med regeringen som helhet, har inte lyckats särskilt väl enligt deras egen uppfattning. Jag har inte varit med så jag kan bara grunda mig på vad jag har hört.

Liberalerna fogade en reservation i betänkande när det gällde näringsrätten som innebar att man det skulle räcka med en anmälan och styrelsesammansättningen fick se ut hur som helst. Det var ett slopande av näringsrätten, kan man säga. Är det fortfarande liberalernas önskemål att man helt slopar näringsrätten?

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack herr talman! Den första delen kan jag kommentera att det förutsätts i handlingsprogrammet att en halvtidsuppföljning av handlingsprogrammets genomförande ska verkställas. Nu har halva tiden gått, därför är den 9 december ett ganska naturligt datum.

Vad gäller näringsrätten nämnde jag redan att vi har den uppfattningen att näringsrättsbegränsningarnas språk och identitetsbevarande funktioner är begränsade. Sådana funktioner kan man skapa med andra medel än med sådana som så här kraftfullt ändrar på konkurrensfriheten i vårt näringsliv. Vi tror på de utredningar som säger att näringsrättsbegränsningarna mera är konkurrensbegränsning än språkskydd.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Frågeställningen gällde huruvida den reservationen, som ltl Raija-Liisa Eklöw och minister Roger Eriksson har till det här betänkande, innebär att näringsrättsinstrument i praktiken skulle strykas i sin helhet och ersättas blott av en näringsanmälan. Det är faktiskt den liberala lagtingsgruppens förslag till politik när det gäller näringsrättsinstrumentet.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Ja, det är det. Det här var inte är något solo åkande från de nämnda ledamöterna i kommittén. Parti och lagtingsgrupp medverkar kontinuerligt i processen. Därmed ska man också säga att näringsanmälan som instrument kan utformas på olika vis. Man behöver inte nödvändigtvis inskränka sig till den typ av anmälan som för närvarande förekommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag har lite samma tankar här som tidigare replikställare. Jag tycker fortfarande det är lite oklart vad man vill ha istället. Varför ska man ha en näringsanmälan om man förespråkar att det ska vara helt fritt. Den åländska marknaden ska vara helt fri. Det är väl ingen av oss som tror att den fungerar så effektivt som språkskydd. Den har en konkurrensbegränsande effekt som kanske är ganska betydelsefullt för de bolag som sysselsätter folk. Men det kanske inte är av intresse för liberalerna? Vad betyder anmälan? Vad är syftet med den, förutom att det bara är en byråkratisk åtgärd?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack herr talman! Den betyder att Åland försäkrar sig om att de som idkar näring på Åland språkligt uppträder på det sätt som självstyrelselagen föreskriver. Framförallt i det umgänge som förekommer inom det offentliga Åland med myndigheter. Man använder det språk som är Ålands officiella språk. Medan däremot det interna språket, det rent privaträttsliga språkbruket, det kan inte lagstiftaren lägga sig i. I stort sett betyder det detta. Skillnaden i från den nuvarande ordningen är att näringsutövande blir fritt medan kontrollen över språkskyddet åtminstone stannar på nuvarande ganska blygsamma nivå. Det skyddet ska förbättras.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! För mig föll hela den här storstilade marknadsliberalismen ganska platt till marken med den här förklaringen. Det är ju så som det är idag. Inte sker det någon verklig kontroll. Jag måste säga att det där var en politisk piruett som jag tillsvidare inte riktigt kan se vad mening en med den är.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! När det hittills i tillståndet, till tillfällig att näringsutövning eller också permanent sådant, har skrivits att ett villkor för näringens utövande är att den utförs på svenska språket förstår vi alla att så kan man inte ha det.  Det som liberalerna värnar om är att det språk som används, svenska språket, också ska gälla vid företagens umgänge med det övriga samhället. Vad företagen använder för språk inom sig ska inte lagstiftaren lägga sig i.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Centern tycker också att det är bra med en näringspolitisk debatt. Det är aldrig fel att diskutera. Man lyfter många viktiga frågor i den här debatten redan.

Åland betecknas ofta som det goda och det trygga samhället. Visst har vi det bra på Åland. Vi har låg arbetslöshet, även om det finns hotbilder just nu speciellt för ungdomen. Man får väl ändå säga att vi generellt har låg arbetslöshet. Vi har en positiv inflyttning. Ibland i vissa kommunerna är kanske inflyttningen nästan för stor. Det är svårt att hinna med den nödvändiga infrastruktur som behövs för skola och barnomsorg. Vi har ett högt BNP på Åland, det känner alla till här. Vi hörde också att om utflaggningarna inte hade blivit av så skulle vi ha haft en positiv BNP t.o.m. i år, trots att nästan överallt i omgivningarna har en sjunkande BNP.

Vi har många nya företag som har bildats. Så här kan man gå vidare om man vill. Är detta då ett bevis på en osynlig näringspolitik under de här senaste åren? Det kan man väl kanske inte säga. Men ändå lever vi alla i en lågkonjunktur idag som gör att man ingalunda kan slå sig till ro och säga; hurra vad vi är bra och att vi alltid kommer att ha det så här bra, så är det ju inte. Vi har anledning att jobba hårt på vissa saker. De stora övergripande frågorna har nämnts; sjöfartsklustrets och livsmedelsklustret. Det kanske behöver upprepas att livsmedelsklustret omfattar 125 miljoner. Det är ganska mycket. Grunden är ändå lantbruksprodukterna som bidrar till det här d.v.s. jordbruket.

Vi har IT-branschen som växer, bankingen växer och turismen borde kanske växa mera än vad den gör. Det finns det potential till om man tänker på att vi nu har en verksamhet i Alandica. En verksamhet som ger många kringverksamheter och som kan vara bra för många företagare och entreprenörer.

Det som vi inte ska skryta med, som också har nämnts, är boendestandarden. Både när det gäller hotell och stugor finns det saker att göra. Det har också landskapsregeringen aviserat att man avser att stöda.

En annan fråga som alltid är viktig, när man talar med näringslivsrepresentanter, åtminstone dem jag pratar med, är att man måste se till att bostadsfrågan är löst. Det ska finnas bostäder för alla dem som vill komma till Åland och arbeta. Det betyder inte att det måste finnas möjligheter att köpa eget hus så fort man tar en tjänst på Åland, speciellt inte eget hus vid stränder. Det är ju inte det som de flesta, som kommer hit, vill.

Jag tycker, för min del, att det är väldigt tråkigt att man från Ålands handelskammare, som nästan är en part i den här debatten känns det som, går ut med negativ information hela tiden om hur svårt det är att arbeta och bo på Åland, det är omöjligt. Det skulle komma 250 personer om man bara skulle kunna arbeta och bo på Åland, det är ju inte sant. Jag tycker det är synd att Ålands handelskammare inte kan föra ut en positiv information och informera på ett positivt och sakligt sätt om det unika Åland, med de regelverk som styr oss till stor del. Det skulle bli en helt annan sak om man skulle göra det på det sättet. Man har valt sin väg också där.

Kommittén för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt har redan debatterats. Vi har pratat ganska mycket om det. Jag vill ändå säga att landskapsregeringen nu håller på att utforma regelverk som ska klara av vissa av åtgärderna som kommittén föreslog. Kommittén kunde också notera under arbetets gång, vid besök i en väståboländsk region, som det heter nuförtiden, förut var det Nagu kommun, att varken inflyttning eller företagsetableringar var på något sätt bättre där än på Åland trots våra regler. Tvärtom, vi kan skryta med mera företagsetableringar än vad de hade, trots att vi har våra regler. Man ska inte skylla på reglerna i onödan.

Det jag ytterligare vill påpeka är att hela landskapsregeringen har ansvar för näringspolitiken. Alla avdelningar har möjlighet till påverkan genom lagstiftningsarbete och budgetarbete. Alla avdelningar har någon form av näringspolitik. Som exempel vill jag nämna bostadspolitiken, energipolitiken och jordförvärvsfrågan som kansliavdelningen har. En stor näringspolitisk åtgärd är elkabeln som man jobbar med. Det är väl företagspolitik om någonting.

Finansavdelningen har naturligtvis en massa frågor; kommunalskattelagstiftningen, samfundsskatten, kompensation för avdrag och sjöfartsfrågorna framförallt. Sjöfartsfrågorna, som idag ligger på finansavdelningen, är en stor del av det åländska näringslivet, det känner vi alla till.

Social- och miljöavdelningen har mycket företags- och näringspolitik genom alla regler för olika miljöåtgärder, som drabbar företagen på olika sätt.

Utbildningsavdelningen bedriver näringspolitik genom utbildningen. De ska, genom dialog med näringslivet, försöka ha de utbildningar som näringslivet behöver. Där hörde vi redan om att IT-utbildningen kanske inte är tillräcklig. Det kan vara att den inte är tillräcklig eller inte är tillräckligt bra, man måste överväga om man behöver ändra. Vi har sjöfartsutbildningen som är en jättestor fråga där.

Näringsavdelningen har det som man vanligen räknar till näringspolitik; stödfrågor, stödsystem, rådgivningsfrågor och kontakter till näringslivet o.s.v. 

Trafikavdelningens kommunikationer behöver väl inte heller lyftas desto mera.

Det jag ville säga med allt det här är att näringspolitiken är hela samhällets politiska åtgärder egentligen.

Jag skulle ha önskat lite mera att man skulle ha lyft frågorna, som jag redan var inne på, att man måste skapa regler som fyller de krav man kan ställa på t.ex. på miljö- och hälsoskydd. Dessa regler ska ändå möjliggöra för företagarna att existera och utvecklas, d.v.s. minska byråkratin. Det är idag, i allra högsta grad, en mycket viktig näringslivspolitik fråga som jag gärna ville lyfta här.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Hur kan man bevisa att näringspolitiken är osynlig? Ja, genom att gå ut i samhället och se hur den syns. Om den inte syns så är den osynlig. Motbevisen här, som ltl Gun Carlson också sällar sig till, är att företag sköter sig bra. Att infrastrukturen som socialvården, hälsovården, utbildningen och trafiken inom trafikavdelningen fungerar bra. Men inte är det detta vi har fört upp till diskussion. Vi har uttryckligen fört upp näringspolitiken, den som näringsministern har ansvar för. Och när det gäller sjöfarten har finansministern ansvar för det och när det gäller det allmänna greppet har lantrådet ansvar för det. Man kan inte krypa bakom de andra politikområdena för att påstå att näringspolitiken därmed skulle vara synlig.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag tror det är lika svårt eller lika lätt att bevisa att näringspolitiken är synlig som att bevisa att den är osynlig. Det är precis hur man väljer att se det. Jag har varit med ganska länge nu i olika arbeten när det gäller handlingsprogram, näringslivsdiskussioner och budgetarbeten och jag anser inte att näringspolitiken har ändrat hemskt mycket genom de år som jag har varit med. Det är nog någonting annat som egentligen ligger till grund för det, någon besvikelse hos någon som nu lyfts fram på ett väldigt tydligt sätt. Alla lägger fram sina saker på olika sätt. Inte tror jag att det finns så starka belägg för en mer osynlig näringspolitik nu än tidigare.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Återigen, anfall är inte alltid bästa försvar. Det är ingen idé, i den här debatten, att skuldbelägga handelskammaren eller Ålands Turistförbund som det hette när spörsmålet skrevs, numera visit Åland. Det är ingen idé att skuldsätta dem. Det är inte det som vi är här för att diskutera. Vi diskuterar innehållet i landskapsregeringens näringspolitik inom de olika sektorerna; turism, sjöfart, jordbruk och förädlingsindustri. Vi vill ha klara besked av landskapsregeringspartierna vad det är ni står för. Att stå här och rada upp hur väl barndagvården och hälso- och sjukvården fungerar, det vet vi ju. Inte är det ju detta vi har öppnat den här debatten för. Det är uttryckligen för att få svar på hur man ska expandera de här näringarna när sysselsättningsökningarna inom offentlig sektor tar slut.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag har inte sagt någonting om barnomsorgen annat än att jag sade att inflyttningen har visat på att det inte är så lätt för infrastrukturen att hinna med den positiva inflyttningen, som ändå måste vara ett bevis för att det företagsvänliga Åland, trots allt, fungerar bra. Det är samhället som skapar regelverken och ger förutsättningarna för näringslivet. Jag har inte skuldbelagt Ålands handelskammare annat än att jag sade att jag tycker att de kunde visa på mera positiva effekter av de åländska undantagen än de negativa effekterna. Man skulle komma mycket längre med det. Det står jag för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag delar inte ltl Gun Carlsons uppfattning om att handelskammaren eller turistförbundet för fram negativa budskap. De har fört fram mycket konstruktivt budskap. De har inte fått gensvar på sina förslag. Det gör att de unga människorna som leder organisationerna har blivit väldigt besvikna. Jag tycker att de är klarsynta och kommer med goda förslag. Förslag som den här församlingen borde ha fattat beslut om för länge sedan. Men p.g.a. särintressen och eviga utredningar så händer det ingenting här i salen. Det ser de här unga människorna. Nu straffas deras verksamheter dessutom i tider när man borde satsa på dem. Nog tror jag att det är dags att se sig i spegeln, ltl Gun Carlson.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det enda jag säger är att jag tycker att det är tråkigt att handelskammaren går ut med en negativ information om möjligheterna att arbeta och bo på Åland. Den som försvarar det tror jag inte riktigt vet vad man talar om. Det kan vara någon enstaka som skulle önska att köpa sig en fin bostad vid stranden ögonblickligen man kommer till Åland. De 250 eventuella personerna som kommer till Åland i form av arbetskraft, att alla de skulle behöva en egen stuga eller ett eget hus vid stranden, det tror inte jag på. Därför anser jag att det är fel att man för ut sådan vilseledande information. Jag har inte sagt någonting om turistförbundet överhuvudtaget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Man kan ha olika uppfattningar om behovet av strandtomter. Det som man säger från handelskammaren är att man efterlyser planering och byggandet av bostäder för att det finns ett stort behov av arbetskraft som företagen behöver för att kunna utvecklas och bli konkurrenskraftiga. Det är det som man säger och det tycker jag är bra. Man talar för behovet av inflyttning, man talar också om behovet av att minska den offentliga sektorn, speciellt genom en kommunreform. Det är ju majoriteten numera här överens om. Det är bara det att det politiska etablissemanget är så fruktansvärt konservativt och får ingenting ur händerna.

Ltl Gun Carlson, replik

Jag sade också att bostadsfrågan är väldigt viktig när man ska ha inflyttning via arbetskraft. Det sade jag, det är också det som är näringslivet har sagt åt mig. De säger att det ingalunda är bostäder i form av strandtomter som de menar. De menar vanliga bostäder som de allra flesta av oss bor i. Inte bor alla i lagtinget på lyxiga strandtomter i stora stugor heller. Vi har det också bra. Det är sådana bostäder som man frågar efter. Därför tycker jag att man inte ska gå ut med information och säga att det inte går att arbeta och bo på Åland med våra regler, när det mycket väl går bra. Dessutom finns det alltid möjligheter, enligt jordförvärvslagen, att göra andra saker också. Jag läste nyligen i tidningen igen att det inte går att flytta till Åland, att man inte kan arbeta och bo på Åland. Jag anser att det är fel att föra ut en negativ syn. Man kan föra ut det positivt och berätta om det unika Ålands regelverk och möjligheter. Det skulle ge en helt annan positiv image för Åland i den här frågan, också för handelskammaren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Landskapsregeringen utlyste 2009 till företagsamhetens år, det var ett väldigt bra initiativ. Jag sa dock i budgetdebatten för ett år sedan att det är väldigt enkelt att prata om att man vill arbeta för näringslivets förutsättningar men det är en helt annan sak att göra det i praktiken. Nu när 2009 lider mot sitt slut kan vi tyvärr konstatera att det inte blev så mycket av regeringens satsning på företagsamhetens år 2009.

I budgeten för, 2009 kunde man läsa följande: "Den övergripande målsättningen är att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig och stabil näringsverksamhet på Åland, tryggad sysselsättning för den åländska befolkningen och goda livsbetingelser på hela Åland inom ramen för en hållbar utveckling." Man kunde också läsa: "De övergripande målsättningarna är att stärka näringslivets konkurrenskraft, öka tillväxtpotentialen och produktiviteten genom att investera i innovationer och bättre utnyttjande av humankapitalet." Det var ord från landskapsregeringens budget 2009. Visst låter det bra, vackra ord men vad betyder det i praktiken att stärka näringslivets konkurrenskraft? Är det att subventionera utomåländska företags marknadsföring via postens marknadsföringsavtal i de lokala tidningarna? Eller genom att öka tillväxtpotentialen och produktiviteten genom att investera i innovationer och bättre utnyttjande av humankapitalet. Är det att flytta medel från näringslivsorganisationerna till det egna ÅTC?

Återigen, det är lätt att säga att man bedriver näringslivspolitik, skriva ner det i ett dokument, men uppenbarligen är det svårare att genomföra.

Jag tror inte näringspolitik handlar om mer bidrag till fler företag utan vad som behövs är en riktig strukturförvandling som förändrar näringspolitiken i grunden. Gamla strukturer måste rivas och politiker måste inse att tiderna har förändrats. Globaliseringen är ett faktum och nytt tänkande måste in i regeringsbyggnaden. Näringspolitiken på Åland måste sluta handla om att till största del fördela bidrag.

En politik för företagande krävs för att stimulera tillväxt, men en politik för företagande är också en politik för frihet. Fritt företagande ger möjlighet för enskilda att få utlopp för skaparlust, viljan att prova något nytt och viljan att våga ta risker. Jag har sagt det så många gånger förut, men grunden i företagandet och entreprenörskapet är enskilda människors vilja att förverkliga sig själv och sin idé och förhoppningsvis kunna leva gott på det.

Landskapsregeringen ska inte genom konstgjord andning understöda företag eller idéer som inte entreprenören helhjärtat tror på själv och som inte entreprenören vill satsa sitt eget kapital på. Det finns många exempel på hur politiker vill agera näringsliv och entreprenörer, hur politiker vill vara riskkapitalister. Många vill hitta det som man kan lyfta upp i nästa valrörelse och säga; titta vad jag gjort.

Tyvärr leder det nästan alltid till ett enormt slöseri med skattemedel. Det finns otaliga exempel på allt från intetsägande projekt till oförsvaliga byggnader som har genomförts genom politikernas beslut. Ska jag nämna något så kan man titta på projektet NIM (interaktiva medier). Det var ett projekt som tjänstemän och projektanställda tillsammans med politiker genomförde utan någon som helst förankring i verkligheten. Ett projekt som kostade skattebetalarna ca 600 000 euro. Ett projekt, som jag anser, byggdes, startades och drevs på fel grund. NIM är ett exempel där man försöker hitta på saker tackvare eller på grund av att det finns stödpengar att söka.

Jag vet flera andra exempel där stödsystemet och möjligheten till stöd varit viktigare för företagaren än själva företagsidén. En näringslivspolitik som uppmuntrar till att söka bidrag är inte en sund näringslivspolitik. Bidragen bidrar också allt för ofta till en osund konkurrens mellan bolag och näringar. Varför ska en verkstad eller lagerbyggnad som byggs av ett företag verksam inom jordbruksnäringen finansieras av skattebetalaren till 40 procent samtidigt som en verkstadsbyggnad av ett privatbolag får stå för hela kostnaden själv.

Sedan att jordbruksföretaget kan sälja sin byggnad efter några år, behålla alla pengar, ansöka om nytt bidrag för att bygga en ny byggnad och även då få 40 procent i stöd för det, snedvrider konkurrensen. Det bidrar det även till att byggkostnaderna stiger, eftersom byggföretagen vet att 40 procent finansieras av skattebetalarna. Det medför det i sin tur att väldigt få privata företag har haft råd att expandera och bygga de senaste åren. Det visar sig i de senaste årens politik.

Vad vi på Åland behöver mer av är människor som är villiga att satsa sitt liv på sina idéer och sina företag.

Det gäller för oss politiker att ta tillvara varje unik individ och ge dem möjligheten att förverkliga sina drömmar. Där är utmaningen! Inte konstgjort gulla med nybildade företagare i en konstgjord tillväxtmiljö, i fina lokaler med air condition, kaffemaskin och städning. De flesta framgångsrika företagen i världen och på Åland har uppkommit ur källare, garage eller billiga hyrda lokaler. Där entreprenörens vilja att skapa har varit viktigare än kontorets utrustning och design. Där arbetstiden inte uppgått till 36,5 timme per vecka utan många gånger har arbetstiden överstigit 80 timmar. Där byggs grunden i sunda företag med tillväxtpotential.

Med denna syn på företagande och tillväxt som vi i obunden samling har, följer också att politikers uppgift aldrig kan vara att peka ut branscher eller företag som viktigare än andra. All erfarenhet visar att en politik som försöker hitta ”vinnare” bland branscher eller företag i allmänhet hittar förlorare, och med detta slösar med skattebetalarnas pengar.

Återigen se på NIM som ett praktexempel på hur fel det blir när politiker och tjänstemän försöker vara entreprenörer.

Om politiker tror att det är de som driver tillväxten, så kommer satsningar på fel saker att göras, oberoende av vilka politiker som sitter vid makten vid aktuellt tillfälle. Villkoren för företagen måste vara minst lika goda på Åland som i andra länder. Det mantrat upprepar vi ofta. Men är det så?

Det är bara att konstatera att exempelvis fraktkostnaderna för våra företag är betydligt högre än för motsvarande företag i Finland eller Sverige. De flesta företag exempelvis i Sverige får sina varor levererade till sin butik eller fabrik inkluderat i priset. För åländska företag fås produkterna oftast fritt till Stockholm, sedan måste de fraktas över hit, till ofta en relativt hög kostnad.

Jag kan inte låta bli att nämna ett personligt exempel. Jag beställde en pall med miljöteknik, vindkraft- och solenergiprodukter, i från Shanghai till ett av mina företag. Transportkostnaden för den pallen på ca 200 kg kostade 60 dollar att få till Helsingfors från Shanghai, 60 dollar. För att sedan få den pallen från Helsingfors till Åland kostade det 340 euro. En stor orsak till att det kostar så pass mycket är hanteringen kring skattegränsen. Det är ofrånkomligt att mina konkurrenter i Helsingfors har ett bättre utgångsläge att sälja vidare samma produkter eftersom de inte behöver inte räkna på en ytterligare fraktkostnad på 340euro per pall som i det här fallet.

Förutom att fraktkostnaderna mycket på grund av skattegränsen är betydligt högre för åländska företag så är byråkratin och pappershantering runt skattegränsen oerhört tidskrävande och kostnadsdryg för småföretagare.

Förutom det så brottas företag på Åland även mot en liten närmarknad, generellt högre löner. Den senaste trenden är att företag på Åland ska konkurrera, förutom mot Stormarknader i Stockholm, Norrtälje och Uppsala, nu också ska konkurrera mot företag som får sin marknadsföring på Åland subventionerad ifrån det gemensamma affärsverket Posten.

Jag ifrågasätter eller fördömer absolut inte om ålänningar väljer att köpa sina produkter ifrån företag som till största del existerar på nätet eller utanför Åland. Det är fritt upp till var och en att spendera sina egna pengar på vad eller var de önskar.

Konsumentmakten är stor och ett ypperligt sätt att visa sitt missnöje eller också för den delen sitt nöje på att använda den makten. Men att det samhällsägda affärsverket posten subventionerar utomåländska företags marknadsföring på Åland, det anser jag inte vara näringslivspolitiskt korrekt.

Posten kan och bör givetvis marknadsföra sina transporttjänster men när fokus i marknadsföringen läggs på specifika företag som säljer bil tillbehör, datorer eller digitalkameror anser jag man valt fel väg. Om det inte är fel, var går i så fall gränsen? Är nästa steg att posten inleder samarbete med en bilförsäljare i Sverige och uppmanar ålänningarna att köpa sin nya bil därifrån? Posten kan frakta hem den och sköta all skattegränshantering, är det postens kärnuppgift?

Det är ofrånkomligt att det företag på Åland, posten, som skördar de största fördelarna ekonomiskt med skattegränsen, medverkar till att slå undan benen på lokala småföretagare som har betydligt dyrare omkostnader jämfört med omkringliggande företag p.g.a. av just denna skattegräns.

Jag anser att så länge som samhället är huvudägare till ett affärsverk så kan och bör ägarna påverka bolagets inriktning, särskilt som när man har en politisk tillsatt styrelse. Ska samhället bedriva näringsverksamhet i form av affärsverk bör samhället göra det med en helhetssyn för vad som är bäst för samhället i stort, inte bara göra det som driver upp omsättningen i affärsverket.

De privata transportbolagen på Åland har motsvarande tjänster som posten och transporterar dagligen produkter som ålänningar köper utanför Åland. Återigen, absolut inget fel i det, men att de privata bolagen skulle prioritera vissa företag framom andra och marknadsföra specifika företagsprodukter, känns väldigt främmande. De inser var gränserna går. Posten och ledningen där gör det uppenbarligen inte.

Det åländska företagsklimatet skulle kunna vara betydligt mycket bättre än vad det är idag men för det krävs en ny politik för företag och företagande. En politik som istället för ständigt nya pålagor och krav på företagarna ger stabila politiska förutsättningar och successiva förbättringar av företagsklimatet. En politik som inte bara går ut på bidrag i alla tänkbara former utan en politik som handlar om hur vi skapar förutsättningar istället för bara hur vi fördelar beloppet i klumpsumman.

Rubriken på detta spörsmål är den osynliga näringspolitiken. Istället för att bara kritisera att det ingenting görs inom sjöfart, IT, media och teknologisektorn. Och att man inte har en politik för generationsväxlingen bland privata företag samt att man inte fokuserar på bristen av kompetent arbetskraft o.s.v. så tänkte jag komma med några konkreta förslag på åtgärder hur en aktiv näringslivspolitik kan och bör bedrivas. Istället för en bidragspolitik borde resurserna omfördelas och områdena omprioriteras. Landskapsregeringen borde jobba med att tillhandahålla nödvändig borgen så att företagaren ifråga kan få lån i någon av bankerna på Åland. Landskapsbidrag och landskapslån utan att företagaren behöver ta personligt ansvar är inte ett sunt sätt att bedriva näringspolitik. Eventuellt kunde räntestöd beviljas till företag som bevisligen har det svårt ekonomiskt men som kan visa en plan på att satsningen som görs troligtvis kommer att bära frukt.

Vi obundna menar också att kommunal och landskapets verksamhet i ökad utsträckning måste konkurrensutsättas. Att landskapet roll i större utsträckning blir en beställar- och kontrollfunktion.

Entreprenörskap i skolan borde genomsyra alla linjer på gymnasiet. Även i grundskolan borde företagsamhet, affärsegenskaper, innovatörer och uppfinnare stimuleras och uppmuntras. Jag tycker också som Lasse Wiklöw förespråkade att en specifik säljutbildning borde även fokuseras på och integreras inom alla områden i skolan.

Landskapsregeringen skulle också kunna jobba hårdare med att förenkla lagstiftningen och de administrativa förfarandena. När gjorde man det enklare för företagare senast? Landskapsregeringen borde arbeta för att alla förslag som innebär ökade kostnader för företagen måste finansieras med en motsvarande sänkning på något annat område.

Man borde arbeta för en snabbare handläggning ifrån näringsbyrån samt förenklade processer från miljö- och hälsoskyddsmyndigheten. Miljölagstiftningen uppfattas ofta som betungande, kostsam och tidskrävande och riskerar på så sätt att stjälpa snarare än att hjälpa småföretagen i deras miljöarbete.

Man borde arbeta för förmånligare lärlingsavtal för företagaren. Det skulle hjälpa till att hålla ungdomsarbetslösheten nere, som vi kan läsa att steg i november.

Tillgången på kompetent arbetskraft kan förbättras genom en fortsatt och utökad satsning på lärlingsutbildning av hög kvalitet. Men inte bara med utgångspunkt ur elevens synvinkel, utan också från företagens synvinkel.

Man skulle kunna fokusera stödinsatserna till dem som inte bara skapar jobb åt sig själv utan de som skapa arbete åt andra.

Ma borde arbeta hårdare på förenklandet av import och export av varor och tjänster, helt enkelt lindra effekterna av skattegränsen som småföretagarna lever innanför.

I de fall där inte behörigheten finns i landskapet för att bedriva en aktiv näringspolitik bör resurserna sättas på att överta de behörigheterna. Som vi vet så skiljer sig det åländska näringslivet sig totalt ifrån det finska. För att vara konkret kommer här några punkter som landskapsregeringen borde jobba mycket hårdare med.

Arbeta för att överta arbetsmarknadslagstiftningen, dagens lagstiftning kväver småföretagare och skrämmer dem från att anställa. Som exempel kan jag nämna arbetsgivares sjuklöneansvar, som avsevärt motverkar en småföretagares vilja att anställa flera. Små arbetsgivare måste inte bara ta ställning till om den man anställer kan förväntas göra ett bra jobb, utan också bedöma om risken är stor att de blir sjuka, om personen ifråga kanske har småbarn som ofta behöver vård hemma. Att som arbetsgivare tvingas betala betydande belopp för anställda som är sjukskrivna, även för sjukskrivningar till följd av skador orsakade på fritiden eller till och med efter skönhetsoperationer, anser jag inte vara hållbart.

Personligen skulle vi obundna vilja ha andra regler för små företag med få anställda. När en av samhällets läkare sjukskriver en person i ett privatföretag med några anställda, anser vi att det inte ska vara företagaren eller bolaget som ska tvingas betala upp till nio dagars sjukfrånvaro och lön med allt vad det innebär. Där kunde samhället gå in med stöd. Stöd som inte snedvrider konkurrensen, utan blir ett stöd till den sjukskrivne. Det är stöd av den här sorten som jag tycker vi borde diskutera och kunna ha på Åland.

Arbetsmarknadslagarna måste bli flexiblare och anpassas till våra 2000 småföretagare så att det blir lättare att driva företag och anställa personal.

Trygga jobb finns bara i företag som går bra. Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram. Ju krångligare det är att knyta till sig och skilja sig från medarbetare desto mer drar sig också någon för att anställa.

Att arbeta hårdare på att överta skatteinstrumentet. Skatten på arbete bör sänkas och skatterna på vinster som investeras in i företaget bör avskaffas. Det skall vara lönt att arbeta mer och man ska ha råd att arbeta mindre.

Landskapsregeringen vill prioritera kvinnligt företagande under 2009 och även under 2010. Hur ska en kvinnligföretagare som blir gravid försörja sig? Idag får inte kvinnor jobba när de är mammalediga. Är det rätt?

I Sverige har staten, kommunerna och landstingen förbjudits att bedriva verksamhet av kommersiell karaktär som snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Näringsutskottet i Sveriges riksdag har sagt ja till regeringens förslag och menar att det är ett grundläggande problem att offentliga aktörer i dag bedriver säljverksamhet som konkurrerar med näringslivet. För att komma till rätta med problemen anser svenska näringsutskottet, precis som regeringen, att det krävs en ny lagstiftning på området, en möjlighet till domstolsprövning när det uppstår konflikter. Det är ett förslag på en aktiv näringspolitik det.

Ett bra åländskt företagsklimat kräver även en mängd andra förändringar, förutom sänkta och slopade skatter, infrastrukturer har vi pratat om och det är viktigt. Men ett bibehållande av det allmänna avdraget är ett exempel på hur man kan bedriva näringslivspolitik, även utan skattebehörighet.

Min inställning är att det inte är landskapsregeringen uppgift att förse företag med riskkapital. På Åland har vi en i huvudsak väl fungerande finansmarknad. Erfarenheten runtom i världen visar att det brukar bli dyrt för skattebetalarna när staten försöker agera riskkapitalist.

Samhällets främsta roll är att skapa stabila och goda förutsättningar för kapitalbildning och lagstifta så att en väl fungerande finans- och riskkapitalmarknad finns.

Ett annat instrument som ansvariga ministrar kan arbeta näringspolitiskt med är ett kanske mjukare instrument. Det är helt enkelt att finnas tillgänglig. Lyssna efter behoven ifrån företagen och arbeta för att hitta lösningar på de behoven, helt enkelt skapa ett förtroende och en känsla av att näringslivet och politikerna arbetar åt samma håll.

Det görs inte genom att bara lyssna på företagen utan även konkret komma med förslag på förändringar på de problem som företagen upplever.

Att bedriva en aktiv näringspolitik handlar många gånger om förtroende, tillit och respekt. För att jämföra med något konkret, försvarsministern i Sverige är kanske inte har den person med starkaste utstrålningen i Sveriges regering, men när man försöker sälja JAS till Brasilien då följer försvarsministern med på resan. Han hjälper företaget bygga upp ett förtroendekapital gentemot sina kunder.

Hur ofta brukar ministrarna i vår regering efterfråga näringens behov? Hur ofta använder regeringen sin roll som ledare för Åland för att hjälpa företag hitta nya marknader och kunder? Hur jobbar regeringen med de mjukare frågorna som ingjuter hopp och uppmuntran för våra företag och näringar? Hur visar man att man jobbar för att åtgärda de problem som näring uppmärksammar ministrarna på?

En aktiv näringslivspolitik har i min värld väldigt lite med bidrag att göra. Bidrag gynnar dem som söker dem, men de som försöker driva sin verksamhet utan, missgynnas ofta på detta osunda system, både direkt och indirekt. En strukturförändring är vad som krävs. Klarar regeringen av den nya världen vi lever i eller kommer näringspolitiken att fortsätta i samma mönster som det gjort de senaste 20 åren?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det var en lång lista och många önskemål. Det var en verklig skönmålning över Åland som ltl Karlström tycker att vi skulle ha. Man kan bli rent hänförd över de här framtidsutsikterna som han skulle kunna ställa till rätta.

Först vill jag att ltl Karlström verifierar vilka uteblivna effekter av företagsamhetens år han saknar? Vi har inte presenterat resultatet av det, året är ännu inte slut. Vi kommer att göra det.

Posten har aldrig fått en cent eller ett penni från landskapsregeringen eller landskapsstyrelsen. Posten har tjänat sina egna pengar och utvecklats. ÅTC får heller inte mera pengar för nästa år.

NIM som den här regeringen ska belastas för var ett högskoleprojekt som den förra regeringen var ansvarig för.

Strukturella förändringar har gjorts i stor omfattning inom särskilt lantbruket men även på andra håll.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! På en minut är det svårt att hinna med att svara. Företagsamhetens år är också en viktig symbolfråga om hur företagen upplever landskapsregeringens satsning på näringslivet. När det gäller för landskapsregeringen att visa att man ställer upp för näringslivet och vill ha en dialog och en aktiv näringspolitik så har det lyst med sin frånvaro.

Om ledamot Mattsson kan presentera ett resultat som visar att man gjort otroligt mycket under 2009 så är det synd att man inte har dragit med näringslivet ända från början. Vad jag vet har man inte sett mycket av den satsningen. Kanske det kommer en presentation över alla dessa enorma framsteg.

Angående postens sätt att tjäna sina egna pengar och att landskapsregeringen inte har pumpat in någonting, sade jag ingenting om. Jag anser att det är fel att posten, som är samhällsägd, subventionerar utomåländska företags marknadsföring på Åland med tanke på bl.a. skattegränsen och de problem som det tillför de små åländska företagen.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! När det gäller postens marknadsföring så lever man i en värld i konkurrens t.ex. med finska posten som heter Itella och är helt statligt ägt. Hade det varit bättre att Itella hade stått för annonserna i Ålandstidningen?

När det gäller villkoren för företagandet på Åland så tycker jag att de är väldigt bra. Annars hade vi väl inte haft så många företag som vi har och så hög sysselsättningsgrad. När det gäller fraktpriset från Helsingfors och hit så är posten de facto det billigaste och förmånligaste alternativet. Hanteringen av tullgränsen kostar 17 euro. Det här tycker jag är ganska viktigt. När han säger att det bara är posten som drar nytta av skattegränsen: "Jessus" Karlström, var har du hållit hus? Eckerö linjen, Birka Line, Tallink, Silja Line och Viking Line har du hört talas om dem?

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! För det första kan jag berätta att det var posten som fraktade min pall från Helsingfors till Mariehamn. Orsaken till att det är så pass dyrt är för att vi är innanför tullunionen och alla dessa kostnader tillkom. Det var inte 17 euro kan jag berätta för ledamot Mattsson.

Givetvis förstår jag också att rederierna är de som har största fördelen av skattegränsen. Tittar vi sedan på företagslivet på Åland så är det posten som skördar de största framgångarna och har största nyttan av skattegränsen. De flesta övriga andra företag på Åland har dyrare omkostnader, högre avgifter och en mycket mer komplicerad pappershantering jämfört med sina konkurrenter på andra sidan skattegränsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tycker att ltl Karlström lite kunde besinna sig när han säger att ingenting görs för sjöfarten. Det var ett citat ut anförandet. Ltl Karlström säger också att han eftersträvar skattesänkningar för företag och människor. Tonnageskattereformen, som han här delvis försöker misskreditera, är uttryckligen en skattesänkning för vår viktigaste näringsgren. Det gjordes en jämförelse, i samband med beredningen av lagstiftningen, av samfundsbeskattningen mellan de åländska rederierna mellan 2002 och 2007, där samfundsskatten var 30 miljoner euro i och för sig med passagerarrederierna. Med en tonnageskatteavgift skulle avgiften ha varit 500 000 euro. Det här säger lite om skattesänkningen som finns i reformen, uttryckligen det som ltl Karlström begär. 

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag kanske tog lite till orda om jag sade att absolut ingenting görs när det gäller rederinäringen. Jag kan backa lite på det. De övriga punkterna står jag fortfarande fast vid. Jag kan också hålla med om att det har gjorts väldigt mycket för rederinäringen de senaste 20 åren, just med skatteundantaget och alla de förmåner som rederinäringen har, jämfört med många andra företag på Åland. Mitt huvudanförande gick in på de 2000 små företag som vi har på Åland och deras problematik. Jag måste tyvärr säga att för deras vidkommande har inte mycket hänt de senaste åren som förenklingar, minskningar på avgifter och en positiv anda så att man känner att företagen också har en del av näringspolitiken.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vad gäller skattegränsen så uppstår det problem närmast vid tillfälliga leveranser. De som etablerar stadigvarande kontakt har lättare att hantera byråkratin.

Det arbete vi fokuserar väldigt starkt på är tullcodexet. Inom EU stävar man just nu till nya tullregler. Vi ligger väl framme i den beredningen. Vi har god kontakt med finansministeriet. Det är t.o.m. så att vi har anlitat en tidigare medarbetare vid finansministeriet i Helsingfors för att driva vår fråga. Vi har en bra bild av vad som kommer att ske. Vi håller på att sätta Åland i en så bra situation som möjligt. Går detta fel så kan det bli ännu sämre. Därför måste vi fokusera väldigt starkt på det som blir de nya tullreglerna.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Mitt anförande gick också ut på problematiken med skattegränsen som alla företagare är mycket väl medvetna om. Vi vet också om att skattegränsen finns. Problemet är när landskapets eget affärsverk börjar marknadsföra andra företag och subventionera deras marknadsföring på Åland. Det visar inte att man försöker göra det lättare för de åländska företagen att bedriva sin näring. Det visar snarare att man inte riktigt har respekt för problemen som man redan har, med en liten närmarknad, stor konkurrens och den låga svenska kronan. Många åker till Sverige och handlar. Alla människor får välja var de vill köpa sina produkter, men det kan inte vara samhällsägda postens uppgift att subventionera marknadsföring för utomåländska företag, vilket det de facto är i det här fallet. Småföretagen, som försöker verka inom samma bransch som dessa bolag, känner sig inte direkt uppmuntrade av landskapsregeringens och postens agerande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det var ett piggt anförande. Det slår nog in en hel del öppna dörrar, vill jag påstå. Från social- och miljöavdelningens sida har vi en god dialog med företagare. Vi träffar allt ifrån företag inom renhållningsbranschen där vi diskuterar lagstiftning, till rederinäringen och nya miljöteknikföretag. Vi träffar också tjänste- och serviceföretag inom hälso- och sjukvården och socialvården. Jag upplever att från social- och miljöavdelningens sida har vi en bra och god dialog med framtidsföretagare.

Beträffande utbildningen har Handels, Lycce, Yrkes, Hotell- och restaurangskolan, nästan hela gymnasialstadiet, fokus på företagsamhet.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Ja, det är jättebra att de har det. Jag skulle gärna se att det skulle finnas i ännu lägre klasser. Man skulle kunna fokusera mera på det också i grundskolan.

Till social- och miljöavdelningen kan jag också konstatera att det finns många som inte riktigt är övertygade om att det är så rosenrött som ledamot Sjögren berättar. Det finns företag som upplever sig lite smått jagade av miljö- och hälsoskyddsmyndigheten, där man ska tvingas in med en redovisning över ganska smått banala uppgifter. När man frågar efter blanketter så finns de inte, man inte fått fram blanketter ännu. Kommer man inte in med uppgifter hotas det med böter och till och med fängelse i många fall. Det är inte rätt attityd. Man kunde ha en positiv anda mellan myndigheter och näringsliv. Inom livsmedelsindustrin finns det också småföretagare som vill starta en livsmedelshantering, det är inte enkelt på Åland idag.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller miljö- och hälsoskyddsmyndigheten så vet jag att det finns en del kritik. Min uppfattning är att man försöker jobba på den kritik som finns. Miljö- och hälsoskyddsmyndighets chef brukar ofta säga att tillsynsbiten ska vara en tredjedel kontrollerande och två tredjedelar ska vara stödjande. Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten är till stora delar ett serviceföretag för företagarna. Det finns en del att göra, det är jag medveten om. Samtidigt har vi en annan sida av myntet. Gör vi inte de lagstadgade kontrollerna, om vi inte kontrollerar fiskodlarna och äppelodlarna så kan man inte sälja sina produkter utom Åland. Det finns ett miljöregelverk som till stora delar är EU reglerat. Vi ska försöka titta på hur vi kan förenkla det. Det är en pågående process.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det var det som jag ville få fram i mitt anförande. Det finns väldigt mycket mera att göra för att förenkla och uppmuntra företagare. I stället för att ofta komma med mycket pålagor, som de facto den här miljömyndigheten har blivit för småföretagare.

Jobba på vidare ministrar. Ta gärna till er anförandet som jag gav och ta också fram de positiva delarna i det. Det finns mycket att jobba vidare med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! När oppositionen tog initiativ till det här spörsmålet hade flera föreningar, som representerade stora delar av det åländska näringslivet, gått ut och efterfrågat regeringens politiska prioriteringar och besked. Regeringen, som från början av sitt ledarskap engagerade människor, föreningar och samfund genom att tala med dem och diskutera olika frågor även inom näringslivet, nu har slutat att ge svar på tal.

Jag tycker att det här var ett fräsch och nytt sätt att jobba på, att gå ut och skapa en samhörighet och en gemenskap bland många i vårt samhälle. All heder till detta. Därför tror jag att föreningarna blev ännu mera förvånade, för att inte säga bestörta, när de kunde konstatera att landskapsregeringen ensidigt hade beslutat om, utan dialog med berörda, att avbryta pågående kontrakt bl.a. med handelskammaren och företagarföreningen om rådgivningsverksamhet.

Jag tror att det vore bra om landskapsregeringen ville förklara varför man har förfarit på det här sättet. Jag tror inte att det här är det rätta sättet att bygga förtroende.

Socialdemokraterna anser att landskapsregeringen både kan och ska skriva avtal som parterna kan lita på. Jag tror att parterna i samhället d.v.s. näringslivets organisationer, arbetsmarknadens organisationer och regeringen tillsammans kan göra väldigt mycket. Man kan upprätta samhällskontrakt och göra överenskommelser där varje part sköter sin andel. Man kan göra gemensamma strategier bl.a. rekrytering. Avgörandet för att det ska fungera är att parterna kan lita på varandra. Organisationer och företag på Åland måste kunna lita på att landskapet gör det man har lovat.

Privata investerare måste också kunna lita på att de kan satsa i linje med det som landskapet har sagt att man vill göra. Det är ett sätt att bygga förtroende. Jag tror att samhällskontraktet mellan näringslivet och landskapsregeringen fick en knäck när man havererade golfbaneprojektet i Godby/Ämnes på grunder som än idag inte är helt klarlagda. Då fanns det ett samhällskontrakt, som gick ut på att om samhället bygger golfbana så skulle de privata driva, betala arrende och investera i infrastruktur på området. Det gick också ut på att rederier vågade satsa på att beställa nya fartyg.

Det här förtroendet, som då rubbades, upplever jag att ännu inte är återställt. Minister Mattsson har heller inte idag övertygat, vare sig oppositionen eller de som jag hoppas att lyssnar från näringslivets sida, om att detta förtroende är återupprättat.

Vi vill se visioner, vi vill se engagemang, vi vill höra nya idéer, vi vill se kompetens och vi vill få klargöranden och besked.

Jag vill gärna lyfta fram några frågor kring småföretagen, utbildningen och även om förvaltningen och framförallt näringsavdelningens struktur. Sedan kommer mina kollegor att tala mera om arbetsmarknaden och om byggsektorn.

Vad gäller utbildningen så finns det några rader i landskapsregeringens spörsmålssvar om ungas företagsamhet. Det här är någonting som jag tycker att är viktigt att landskapet satsar på. Nu står det att det pågår något slags aktivitet i landskapet. Om jag är rätt underrättad så rör det sig om en kurs som man kan gå på frivillig bas. Den finns enbart inom den studieförberedande utbildningen.

Jag tror det är viktigt att man tar modell av Sverige, som har ett landstäckande nätverk för ung företagsamhet. Det går ut på att unga, under ett år, driver ett eget företag och säljer verkliga varor och tjänster. Man lär sig ett företags hela livscykel från start, drift och avveckling. Man tar fram affärsidéer, man genomför marknadsundersökningar och man skaffar eget startkapital. Till varje ungt företag knyts en rådgivare från det lokala näringslivet. Det här är någonting man behöver upprätta inom hela gymnasialstadiet. Det är inte så svårt att få det gjort. Man måste skapa en lokal aktionsgrupp som jobbar vidare med detta och sedan införa det också inom hela yrkesutbildningen. Där tror jag att det är synnerligen viktigt.

Den andra frågan inom utbildningen, jag önskar lyfta fram, är högskolan och dess framtid. Jag tror det är viktigt att man nu definierar vilken roll högskolan ska ha i framväxten av framtidens näringsliv. Nu ser vi att på högskolans anslag är det kraftiga nedskärningar, under två år sammanlagt 850 000 euro. Det sker samtidigt som ansökningarna ökat med 60 procent. Jag tror det är viktigt idag att göra en långsiktig strategi för högskolans verksamhet och att man också kopplar till vilka de ekonomiska förutsättningarna är för att den här verksamheten ska fungera.

Vi exporterar i dagsläget väldigt många unga människor, framförallt till Sverige, genom utbildningssystemen. Det gäller nu för Åland att få dem tillbaka och det gäller också att få hit nya människor.

I världen finns det ett omättligt behov av utbildning och utbildningsplatser. Åland kunde erbjuda de utbildningsplatserna, men det kräver att vi lägger om utbildningen till engelska.

Jag tycker också att man mycket väl ytterligare kunde skärpa sjöfartsprofilen och ha en högskola i huvudsak inriktad på sjöfart, shipping och logistik. Det är en global arbetsmarknad som väntar. Vi kunde också ha studenter i från hela världen.

Man fick nyligen en rapport från finländskt håll att det fortfarande är svårt för företagen att få nödvändigt kapital för investeringar. Vad gäller småföretagarnas problem framförallt med att få kapital, så tycker vi att landskapet kunde införa en bankgaranti för företagare. Naturligtvis efter en noggrann prövning av lönsamhet, konkurrensvillkor och förutsättning att verka på lång sikt. Det här kunde i någon mån ersätta bristen på riskkapital.

Överlag behöver man diskutera och närmare granska småföretagarnas situation. Det är otroligt tufft för många att driva företag idag. Det är många som sysselsätter sig 12 timmar i dygnet, kanske mera, men inte kanske under många år har så mycket lön att ta ut. Deras situation borde uppmärksammas mycket mera, framförallt de som upprätthåller pulsen i vårt centrum, som är så nödvändig.

Vad gäller näringsavdelningen så tycker vi nu det är dags att göra en konkret översyn. Framförallt borde man balansera bättre antalet tjänstemän som jobbar med primärnäringarna idag. Om jag räknat rätt i årets budget så är det 42 stycken som jobbar med primärnäringarna plus 16 avbytare. Vad gäller övrig verksamhet så finns det 13 tjänstemän plus 19 stycken som finns på AMS. Det är inget fel att satsa på jordbruk och livsmedelssektor, men de andra näringarnas behov och deras möjligheter att utvecklas måste också satsas på. Framförallt har här nämnts om sjöfarten. Vad jag kan se, finns det idag inte tillräcklig kompetens och engagemang för sjöfartsnäringen inom förvaltningen. Det tredelade ansvaret mellan näringsavdelningen, finansavdelningen och trafikavdelningen gör att ansvaret lätt faller mellan stolarna. Det här behöver man verkligen granska och kanske få till ett bättre system. Vad gäller sjöfartspolitiken kanske man nu behöver börja tala om någonting annat än tonnagebeskattningen. Vad jag har förstått så kommer lagen, som den nu ser ut, inte att vara till nytta för något enda, kanske möjligen ett, åländskt rederi.

Vad gäller turismens utveckling vill jag bara kort säga att de tre viktigaste satsningarna borde vara att få till stånd en generell kvalitetshöjning inom boendet. Det är en absolut nödvändighet idag. Det kunde också vara en utmärkt stimulansåtgärd i dessa tider. De handlar både om stora och små och investeringar. Det finns en del som bara kanske behöver estetisk uppfräschning och förändring för att skapa modernisering och trivsel. Andra projekt kanske behöver större grundrenoveringar.

Vi behöver en fortsatt god destinationsmarknadsföring och så småningom också en evenemangsenhet. Jag kan stanna där, herr talman.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Regeringen har ingalunda sagt upp några avtal. Vi fortsätter att ha samarbete med berörda föreningar som har nämnts och vi har en dialog. Vi har redan haft ett första möte och kommer att fortsätta att ha möten. Stödet till organisationerna står i relation till den ekonomiska situation vi har hamnat i. Det måste justeras. Jag vill särskilt varna för de stöd som har grund i avkastningen från PAF, och också har varit väldigt viktiga för både det ena och det andra på Åland, att dimensionen där antagligen kommer att sjunka väsentligt, som det ser ut nu.

Sedan skulle den här regeringen få skulden för att det inte blev någon golfbana i Godby/Ämnes. Mitt minne är i alla fall så pass bra att jag kan säga att det var Fredrik Karlströms förslag om 30 procents finansiering, som röstades igenom i lagtinget, som satte stopp för den golfbanan.

Ltl Camilla Gunell, replik

Enligt mitt sätt att se det så är det nog så att de avtal man har ingått år 2008 är gällande. I de avtalen gör man nu radikala förändringar i förutsättningarna. Jag anser att det kräver en dialog med berörda parter. Jag anser också att det är en dialog man bör föra innan man tar ett sådant beslut.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Dialogen förs och några beslut är ännu inte fattade. Det är lagtinget slutligen som fastställer det här. Det står klart och tydligt i det avtal som finns.

Sedan skulle jag vilja säga att det är bra när ltl Gunell kommer in på konstruktiva förslag. Det antecknar jag gärna till kännedom och ska titta på framöver, i synnerhet kvalitetshöjning av logi och tillgodoseende av evenemang. Det är två högprioriterade saker för den här regeringen. Det finns flera ansökningar om stöd för just logibiten.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tycker nog det är helt klart att det är två parter som sluter avtal. Alltså behöver man uppta diskussioner med dem det berör, om man tänker företa förändringar i dessa avtal. Det har inte skett i det här fallet. Jag tror inte det befrämjar den framtida dialogen och det framtida samarbetet om man hanterar ärenden på det här sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller gymnasialutbildningen så finns det ett övergripande mål för de yrkesutbildade skolorna. Det är att understöda och utveckla entreprenörskap, kreativitet, initiativförmåga, nyskapande och eget ansvar. Sedan har de respektive skolorna specifika kurser, t.ex. Handels har ett utbildningsprogram som heter ung företagsamhet. Flera av skolorna på gymnasialstadiet har inriktningar på entreprenörskap och att det ska finnas en möjlighet att starta ett eget företag.

Ltl Camilla Gunell, replik

För mig är det viktigt att det drivs vidare. Det var under den förra regeringens tid som vi skrev in vikten av att arbeta med entreprenörskap i utbildningen. Därför gjorde vi också studiebesök bl.a. till Örebro för att titta på hur ung företagsamhet i praktiken fungerar. Jag tycker vi fortfarande har ganska långt kvar på Åland för att komma i paritet med det arbetet. Där finns det en hel del att göra. Man behöver också, på ett mera konkret sätt, knyta det lokala näringslivet till den här verksamheten.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är ett alldeles centralt påpekande. När det gäller utbildningsavdelningen har man ju kontakter med näringslivet t.ex. när det gäller att utforma yrkesproven. Jag delar den uppfattningen att det är väldigt viktigt att ha kontakter. Projekten rullar på. Det har resulterat i konkreta kurser på gymnasialstadiet, precis som kvinnligt företagande också konkretiseras. Man har stöd, rådgivning och mentorskap o.s.v. Det rullar på.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tycker att man kanske behöver höja ambitionen ytterligare. Att lära ut entreprenörskap behöver göras i tidig ålder. Det är ett sätt att tänka, det är en kunskap man behöver ha. Det är också någonting som man behöver kunna se som ett alternativ när man sedan ska göra sina framtida val om utbildning. Därför är det viktigt att kurserna inte bara finns på enstaka linjer utan att de är generella. Att alla studeranden inom gymnasialstadiet har samma möjligheter att gå de här utbildningarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Tonnageskatten, som jag nämnde i en tidigare replikväxling, misskrediteras här i salen av vissa. Man pratar förklenande om den. Den har vissa problem. I nuvarande situation, där inte vinsthantering är det största problemet för våra fraktrederier, är den inte just nu så särdeles intressant. Desto bättre blir det så att man har fyra år tid på sig att gå in i det. Det här är ändå en skattemässig grundförutsättning för att fraktsjöfarten ska kunna utvecklas i framtiden. Vi ska inte bara sopa det under mattan och säga att det inte har någon betydelse överhuvudtaget. Det är ändå en grundmekanism.

För övrigt ska vi ta fram ett grundarbete för att se på vilken roll det maritima klustret har på Åland och också i vår omgivning. Med det som grund, tillsammans med näringen, ska vi helst komma till en handskakning och se att vi hittar en väg om hur vi jobbar framåt. Det ska ske under den här mandatperioden.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag kan då konstatera att finansminister Perämaa håller med om att nuvarande förslag inte hjälper något åländskt rederi i dagsläget. Sedan vet vi inte hur det blir i framtiden. Håller finansministern också håller med detta?

Den andra frågan är hur han ser på hur den här tredelningen av ansvaret för sjöfartsfrågor, att det ligger på tre olika avdelningar? Vad har man för kompetens i förvaltningen att jobba med detta?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vad gäller det första är det inte alls min uppfattning om tonnageskatten. Det kommer inte att visa sig exakt nu de här dagarna. Lagen torde tas i riksdagen idag. Det kan ta fyra år innan vi ser hur många rederier som finns med i detta. Om fraktrederibranschen på Åland ännu ska svänga och utvecklas till något ännu större, modell Danmark, så måste det finnas ett tonnageskattesystem som ger grundförutsättningarna. Det är ändå en grundförutsättning för att fraktsjöfarten ska börja växa igen.

Jag håller fullständigt med ltl Gunell om tredelningen av sjöfartshanteringen. Den diskussionen har redan igångsatts. Det som sker nu är inte helt tillfredsställande.

Ltl Camilla Gunell, replik

Vad den delen beträffar så tycker jag att sjöfartspolitiken borde vara en väldig central del av den förda näringspolitiken. Så är det inte idag, där borde man höja profilen. Kanske man också kunde överväga att göra en viss omfördelning i bland tjänstemannastaben på näringsavdelningen, så att det också fanns någon som var kunnig på detta område.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Det har varit en intressant diskussion så här långt. Det visar på att näringspolitiken har ett behov av att diskuterats. Det visar också på att det fanns ett behov av spörsmålet för att få upp dessa frågor på lagtingets bord.

Jag ska först beröra att den nu sittande landskapsregeringen ofta har pratat om att man för en dialog med dem som berörs av saker och ting. Inledningsvis, när man lyssnar på det som diskuteras runt om i samhället, så upplevde man också att man hade just den dialogen i början av den här mandatperioden, med landskapsregeringen, när man skrev handlingsprogram och när man senare också har jobbat med vissa saker. Det som har beskrivits för oss under den här senaste tiden är att stora delar av näringslivet upplever att dialogen mer eller mindre har försvunnit, åtminstone upplever dem som vi har pratat med det. Det där kan säkert vara väldigt personligt och det kan också handla om olika branscher och hur man upplever saker och ting. Men bara att upplevelsen finns, att dialogen inte existerar, är inte bra. Det gör att det gemensamma arbetet som vi skulle kunna göra, politiken tillsammans med näringslivet, kommer att halta ganska rejält. Här tror jag att man behöver ta sig en ordentlig funderare på hur man kan få det här att fungera på ett bra sätt. Jag tror att det är någonting som man behöver ta till sig, när den part som man ska lyssna till, har en uppfattning om att det här inte fungerar. Då måste man fundera på hur man ska se till att få det att fungera.

När det gäller svaret i övrigt så finns det en del goda saker i det, naturligtvis. Det finns skrivningar som ser bra ut. I det stora hela så tycker jag att svaret är rätt spretigt. Det är svårt att hitta en röd tråd i svaret på hur man nu vill föra den samlade näringspolitiken. Det har förts ganska mycket diskussion här idag om vad som är näringspolitik och hur den ska föras o.s.v. Jag tycker inte att landskapsregeringen själva heller riktigt svarar på frågan hur man tänker sig att man ska föra näringspolitik, på ett sätt som motsvarar det som man försöker måla upp. Det kommer någon liten sak här och någon liten sak där. Den samlade näringspolitiken tycker jag saknas. Jag hade förväntat mig en lite tydligare omvärldsanalys. Hur ser man på läget? Vad händer runt omkring oss? Hur passar vi in i det? Vad blir vår roll i framtiden kring de här frågorna?

Jag ska med nöje vänta på Katrin Sjögrens anförande, samtidigt handlar det också om miljöpolitikens roll i det fallet.

Jag hade också förväntat mig att få betydligt mycket tydligare vision om hur man ser att man ska jobba framåt från landskapsregeringen. Vad är det för mål vi sätter upp framför oss? Det finns en sådan rubrik här men det är ganska svävande vad det är man vill åstadkomma. Där skulle jag gärna ha sett att landskapsregeringen hade presenterat sin syn på det.

Jag noterade att minister Mattsson sade att han också är glad att vi kan diskutera de här frågorna lagtinget. Det är bra. Däremot om vi ska få den här parlamentariska situationen att fungera så borde det vara på det sättet att det första som skulle komma är landskapsregeringens förslag till hur man ska driva det här. Sedan ska oppositionen reagera på de bitarna och komma med kritik, beröm och motförslag. Jag upplever att det är ganska svårt, med det dokument vi nu har, att kunna göra en diskussion som är på det sättet. Jag upplever att själva svaret är ganska ytligt.

En hel del av diskussionen har också kretsat kring vem som ska göra vad i näringspolitiken. Det är en väldigt, väldigt viktig fråga. Jag tycker att det landskapsregeringen säger låter som om vi i grunden har någorlunda samma syn på att näringslivet drivs av näringslivet. Sedan finns vi från politikens sida med som en katalysator. Jag tror att det är viktigt att vi blir den närvarande katalysatorn i det här som lyssnar och föreslår åtgärder som ligger innanför våra ramar.

De näringslivsorganisationer som vi har idag har faktiskt försökt att kommunicera ut en levande näringslivspolitik, såsom de målar upp förväntningarna på samhället. Vad vi ska stå för och vad vi inte ska stå för o.s.v. Samtidigt säger de att svaret inte riktigt har kommit från landskapsregeringen. Det upplever jag återigen som en av de besvärliga delarna.

För att vi ska komma vidare i det här skulle det behövas någon typ av tydligt dokument från landskapsregeringen, som är betydligt mycket mer djuplodande än svaret man kan ge på ett spörsmål. Jag efterlyser ett näringspolitiskt program. Ett handlingsprogram som skulle visa vägen framåt och måla upp just de saker som jag här har efterlyst. Allt från omvärldsanalys till vår situation i världen, målen, visionerna, åtgärderna, vem som gör vad och sist men inte minst också någon typ av hur man tänker sig att följa upp det här. Hur ska man åstadkomma de här sakerna till en början? Hur ska man sedan också kontrollera upp att man faktiskt har åstadkommit det?

När det gäller det här med roller och vem som ska göra vad så tycker jag att det, som ltl Karlström var inne på här tidigare, tydligt visar att det finns ett behov av att diskutera det. Det gäller posten. Posten är ännu ett helägt bolag av landskapet. Det är ett telebolag som har ett uppdrag men som samtidigt har blivit ett aktiebolag. Nog finns det väl en ganska berättigad kritik ifrån näringslivet nu, framförallt från dem som nu går in i julhandel och som har det ganska tufft. Ekonomin i samhället går långsammare än tidigare, svenska kronans svaghet är heller ingen större fördel för dem o.s.v. Det är klart att de reagerar på om ett företag, som vi här gemensamt äger, går in och gör reklam för någon annan. Jag tycker inte att det är någonting som man behöver bli speciellt upprörd över från vår sida att det kommer en reaktion. Det är ju helt självklart. Jag tror inte att lösningen på det här är att vi säger åt posten; aja baja så här ska ni inte göra. Den viktigaste lösningen är att börja fundera på om det faktiskt är så att vi ska äga ett bolag som gör de här tjänsterna? Jag tror att den frågan måste upp på bordet ganska fort. Det här gäller inom många, många områden. Det är flera här idag som har pratat om att vi ska titta på hur vi också kan använda det privata näringslivet inom sådant som vi kanske traditionellt har sett som våra funktioner hittills, men som skulle kunna göras av privata.

Det här är framför allt intressant i de lägen där man kommer in från samhällets sida och lägger sig i på ett sådant sätt att man faktiskt snedvrider konkurrensen.

Posten gör i sig inget fel som bolag. De ska maximera sin vinst. Men, de sitter faktiskt i en sådan situation där det är vi som har tillfört kapitalet. Vi har till stora delar också gett dem en monopolsituation inom vissa delar av verksamheten. Inom vissa delar av verksamheten har man en monopolsituation, t.ex. frimärksutgivningen kan vi ta som ett exempel så behöver inte ministern säga; nej, det inte är sant.

Kravet på posten från oss som ägare ser inte heller ut på samma sätt som det skulle göra från en privat ägare. De skulle helt klart ställa högre krav på de här bitarna. De skulle ställa ett högre avkastningskrav om man var privat ägare. Därför tycker jag absolut att man ska fundera på möjligheterna till hur man ska göra med posten i framtiden.

Herr talman! Utbildningspolitiken är en intim sammankopplad del av näringspolitiken. Det har pratats mycket om entreprenörsanda och att skapa entreprenörsanda ute i det åländska samhället. Landskapsregeringen skriver också att det finns ett stort nytt företagande ute i det åländska samhället. Det är sant, det finns ett stort nytt företagande. Samtidigt ser vi generationsväxlingsproblem och vi ser problemen med att hitta rätt kompetens till rätt position. Här tror jag att utbildningsväsendet har en väldigt stor och viktig roll att fylla.

För det första måste man se till att entreprenörsandan börjar redan från grundskolan. Vi måste hitta ett sätt att få in entreprenörsandans sätt att tänka redan i grundskolans undervisning. Jag har inte ett konkret förslag till de bitarna. Jag tror att man måste fundera omkring det här och hur man ska göra.

På gymnasienivå har man till vissa delar gjort det. Jag är bekant med hur man gör i Ålands lyceum, man har en typ av företagarkurs. Det är bra. Men jag tror också att det här måste komma in redan tidigare, så att man i det skedet när man söker sig vidare efter grundskolan faktiskt har i åtanke att tänka sig bli egen företagare. Det här är inte lätt att skapa det här bara genom att knäppa med fingrarna.

När det gäller högskolan sedan så tror jag att det skulle vara viktigt att vi faktiskt fick en diskussion om vad vi ska fokusera på. Det här var jag också inne på under budgetdiskussionerna. Vi har några branscher, som vi har definierat, som är specifikt viktiga för oss. För egen del tycker jag att sjöfart, IT, turism och sjukvård är sådana områden som är viktiga för Åland. De områden borde vi också se till att vi är duktiga på att utbilda i. I högskolan har vi också en utbildning som gäller elektronik. Vi har en utbildning som gäller företagsekonomi. Dessa personer behövs säkert ute i vårt samhälle, de får säkert jobb. Vi måste då ställa oss frågan; kan vi bli bäst på att utbilda de här? Tittar vi t.ex. på ekonomiutbildningen så kryllar det av ekonomiutbildningar runt omkring oss. Frågan är om det är klokt av oss att sätta resurserna på detta?

Utbildningspolitiken var ett litet stickspråk. Det som jag efterlyser med detta anförande är ett samlat grepp kring näringspolitiken där man går in för att strukturerat gå igenom den politik man vill föra de kommande åren.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag hade tänkt att jag inte skulle begära någon replik. Jag tyckte att ltl Johan Ehn hade ett väldigt konstruktivt och bra anförande, som vanligt.

Jag tänker inte ta ställning till huruvida posten ska vara det ena eller det andra. Posten har utvecklats som ett mycket bra åländskt företag, tycker jag. Posten har utvecklats oerhört mycket under många år. Posten utmålas som om den hade ett skurkaktigt beteende. När det gäller den reklam som nu har förts så sade jag redan tidigare att finska postens helägda Itella är konkurrenten. De kunde mycket väl ha varit de som hade annonserat här. Då hade inte personalen vid posten på Åland haft så mycket att göra.

Jag vill protestera mot att det har tillförts kapital från regeringar. Det har aldrig tillförts något som helst kapital till den åländska posten!

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Notera att jag sade; fundera på ägandet. Jag sade inte att vi skulle göra det här. Jag sade att vi måste fundera på det här därför att vi ser ett problem som finns inbyggt i den här biten.

Notering nummer två; jag sade inte att posten har betett sig skurkaktigt. Jag sade att de har agerat utgående från vad man ska förvänta sig av ett aktiebolag. Däremot, när vi kommer tillbaka till vår roll som ägare i det här fallet, så måste vi fundera på om det här är någonting som är vettigt att göra. Ska vi faktiskt utsätta vårt näringsliv för detta? Jag är inte säker på att det är en vettig näringslivspolitik.

För det tredje, att Itella skulle ha gjort det istället, det tycker jag inte håller som argument. Vi måste ändå fundera på vad vi skulle göra och vad som är bäst för oss. Jag tror inte att det är bäst totalt sett för det åländska samhället.

Vad gäller det här med insatserna så har det funnits ett grundkapital i posten i form av de egendomar man har. Det är sådant som man har haft med sig in i bolaget. Det är pengar som egentligen i grunden tillhör skattebetalarna. Så ärliga måste vi också vara.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det grundkapital som posten förvärvade från början var en fastighet vid Torggatan 4 och ingenting annat. Det var enbart Torggatan 4 som fastighet. Det var den finska posten som överlät den fastigheten.

Det finns andra som drar nytta av skattegräns och sådant som posten sysslar med. Det har redan etablerats ett par stycken företag på Åland som sysslar med postorder direkt. Det är ju fritt fram för vem som helst att etablera sig på Åland, även i den formen, och marknadsföra sina tjänster. Posten har pekat på behovet av möjligheten till konkurrens. Sedan kan det vara hypotetiskt vem som ska äga posten. Det blir intressant om vi ska dela upp det i två olika verksamheter.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tycker att diskussionen vi har haft kring posten om huruvida det är lämpligt, av landskapet ägt bolag, att vara inne och konkurrera på vissa områden. Det har rört sig om allt ifrån transporter till marknadsföring. Det tycker jag att man måste ta på allvar. Man måste fundera på om det här är förenligt med vår roll. Med tanke på den diskussion, som vi nu har om näringspolitiken, där vi ska bestämma oss för vad landskapet ska göra och inte göra. Vad är kärnverksamhet och vad är inte kärnverksamhet? Det spelar egentligen ingen större roll om vi gör det i egen regi, inne i själva landskapsborgen, eller om vi gör det ute i bolag, så länge vi är ensamma ägare och det är vi som, på skattebetalarnas uppdrag, utför en uppgift och konkurrerar med andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tycker att det här är en väsentlig diskussion som bör föras. Det är en rätt så ny situation det här med posten i form av ett aktiebolag. Det fanns en stor enighet om att vi skulle gå in i den formen. Det var ingen som då bestämt krävde det, möjligen obundna diskuterade det, att sälja ut posten. Jag tror inte heller FS då var inne för att man skulle sälja ut posten. Det här att vi diskuterar postens verksamhet i den här salen visar att det offentliga som ägare är någonting annat än en privat ägare. Den diskussionen ska inte föras på det här sättet. Man kan absolut inte driva ett aktiebolag via en debatt i ett parlament. Det fungerar inte. Postens styrelse har det operativa ansvaret. De har ett uppdrag att göra affärer och att tjäna pengar också. Jag ville ändå hävda att det avkastningskrav som vi har ställt på posten motsvarar rätt väl det som en privat ägare skulle ha haft.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det sista ska jag inte gå vidare i polemik med. Det är någonting som vi bara egentligen kan föra ett resonemang kring. Det ser man egentligen inte förrän man skulle ha en annan ägare.

Jag tycker också, precis som finansminister Perämaa säger, att denna rollfördelningsdiskussion är viktig. Det är intressant nu för i sitt svar på spörsmålet pekar man ifrån landskapsregeringens sida på det viktiga i att göra den här rollåtskillnaden. Men när vi från oppositionens sida tar upp det här exemplet så reagerar man kraftigt på att det kom kritik. Jag noterade att i de replikväxlingar, som skedde gentemot ltl Karlström, så reagerade man kraftigt på att han lyfte den här frågan, som att han egentligen gjorde någonting fel. Jag tycker snarare att han gjorde någonting rätt som just visade på att diskussionen om rollfördelningen är viktig. I det här fallet är det ett mycket, mycket lysande exempel på att det som landskapsregeringen säger har man rätt i, men det gäller att komma vidare och dra slutsatsen av det hela. Det kan man göra i ett näringspolitiskt program.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag kan inte minnas att jag var negativ till det tidigare anförande här i salen, åtminstone inte gällande den här delen som vi diskuterar här och nu.

Sådant här diskuteras av parlament i länder i vår omgivning. Vilken roll en stat, Åland i det här fallet, ska ha i ägande utav näringsverksamhet som de facto är inne på en privat marknad. Den diskussionen bör vi föra. Den diskussionen var inte förberedd för min del. Vi behöver säkert återkomma till den delen.

Det som jag tyckte var bra ltl Ehns anförande var att det operativa med det här sättet att bedriva verksamhet finns hos postens ledning och postens styrelse. Vi idkar ägaransvar på det viset som en ägare i ett aktiebolag gör.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Vad man sedan drar för konsekvenser av sitt ägaransvar är någonting som landskapsregeringen också måste fundera vidare på. Är det här någonting som är förenligt med vad man som ägare vill att posten ska göra, eller anser man att det inte är det? Postens ledning har det operativa ansvaret och ska göra de här sakerna. Om ägaren inte tycker att det här är bra kommer man att sätta stopp för det i så fall och säga; ni ska uppnå den här vinsten, men ni får göra det på annat sätt. Det finns en skillnad jämfört med ett privatägt bolag. Här kommer ett samhällsansvar in diskussionen om man börjar använda sig av skattebetalarnas pengar för att konkurrera. Jag hör till dem som tycker att man ska vara väldigt, väldigt försiktig med de här bitarna. Jag säger inte här och nu, precis lika lite som någon annan har sagt, att det är klart att man ska privatisera. Den här frågan måste belysas. Man måste titta på att det kanske är delar av postens verksamhet som ska brytas ut och då hittar man en väg framåt. Det här kommer vi säkert att ha anledning att återkomma till i ett senare skede.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Lite som en fortsättning på replikväxlingen som jag just var involverad i så vill jag säga vad gäller den primära postverksamheten, utdelningen av brev och paket till hushåll i centralorten och i glesbygden speciellt så torde inte riktigt kunna ske på kommersiella villkor. Det finns kanske ändå ett intresse av det offentliga att kvarstå som ägare, en viss kontroll i varje fall. Sedan kan man möjligen tänka sig samägande i någon form. Vi får återkomma till den diskussionen.

Herr talman! Det som jag tänkte anföra om är givetvis sjöfartsdelen i näringspolitiken och svaret i spörsmålet. Tonnageskatten ämnar jag inte gå in dess mera, eftersom det har nämnts om så många gånger i replikväxlingar. Eftersom spörsmålsställarna pratar om två förlorade år i näringspolitiken vill jag ändå säga att från och med 1.1.2009 detta år, har vi, förutom den tonnageskatt som nu genomförs, åstadkommit en situation att ett rederi som konkurrerar med utrikessjöfart i trafik mellan Långnäs och Nådendal kan få samma bemanningsstöd som andra rederier. Det har vi uppnått. Det tror jag att är väsentligt för det rederiet.

Angående framtiden för sjöfarten, landskapsregeringen, jag och flera representanter för det här parlamentet har haft en diskussion med näringslivet om att vi ska jobba vidare med frågan. Vi ska utföra en maritim klusterutredning eller komplettera den och utvidga den för att vi ska ha en klar bild av hur sjöfarten på Åland står sig och vilken betydelse sjöfarten har för Åland och också för hela omgivningen. Våra närområden påverkas av en stark sjöfart här på Åland. När det arbetet är gjort ska vi enas med näringslivets representanter om att vi tillsammans ska fundera på hur vi jobbar vidare. Min målsättning är att under den här mandatperioden ska vi kunna enas politiskt, med näringslivet och gärna också med arbetsmarknadens övriga parter, alltså arbetstagarna om hur vi strävar mot en ljus framtid för sjöfarten. Klusterutredningen ska ligga till grund för det. Det finns en överenskommelse om det.

Därutöver tror jag att också sjöfarten kommer att behöva involvera sig i miljöarbetet. Jag kommer senare i mitt anförande att prata en hel del miljöpolitik kopplat till näringslivet.

Finansavdelningen har tillsammans med miljöbyrån diskuterat med rederinäringen om att involvera oss på ett aktivt sätt i EU:s Östersjöstrategi, ett clean shipping projekt, som skulle ledas av Danmark, där vi kan ta en sådan aktiv roll som vi vill. Då kan den åländska sjöfarten ligga på vågens framkant gällande miljöutveckling. Jag tror att vi i en sådan situation kommer att leverera sådana produkter som konsumenterna kommer att efterhöra och begära. Det kommer att hjälpa till att skapa en bra framtid för sjöfarten.

Sedan om miljöpolitik kopplat till näringslivsfrågor. Landskapsregeringen för ett samprojekt, tillsammans med näringslivet, där näringslivets forskningsstiftelse, AICIS, är en representant. Samprojektet strävar till att vi ska gå vidare med det som tankesmedjan Åland, vision 2007, har kommit fram till. Man har myntat begreppet; en grön ö i ett blått hav. Den sloganen är väldigt bra, den är slående. Det gäller att föra arbetet vidare. Det här är ett bra exempel på näringslivet och det offentliga samarbetar för att nå mål och visioner. Jag har själv förmånen att få sitta med i en styrgrupp, under AICIS paraply, som för det här projektet vidare. Målet är att vi inom en snar framtid ska kunna befinna oss i den situationen att man här på Åland uppfattar att vi verkligen är trovärdiga i denna slogan och i vårt miljöarbete. Att vi själva uppfattar att vi åtminstone är på väg att bli den gröna ön i det blåa havet. Därefter kommer omgivningen att uppfatta att Åland har den rollen. Kan vi nå till denna position så kommer vårt näringsliv att ha en oerhörd stor nytta av det här. Vi kommer att ha turistiska fördelar av det här, det är jag helt säker på. Vi kommer att suga till oss kunskap inom det här området. Det kommer att ge en ny dynamik åt vårt näringsliv när miljöteknik kan införlivas i vilken näringslivsform som helst. Sköter vi våra kort riktigt bra så tror jag att miljöteknik och spetskompetens inom tjänstesektorn, inom det här området, kommer att kunna utgöra en verklig pelare i vårt näringsliv i framtiden. Gärna för sig själv och kopplat till alla de näringsgrenar vi bedriver redan nu.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag var en part i de flerpartsdiskussioner som fördes med ledamoten Perämaa om sjöfartens framtid. Det börjar bli ganska länge sedan. Då meddelade ledamoten att det skulle ta ganska länge förrän ÅSUB hade tid med klusteruppföljningen. Det kommer nu kanske att ta cirka sex månader förrän vi har utredningen på bordet. Det betyder att mellan tidpunkterna finns ett väldigt tidsspann där man kunde ha gjort en hel del annat också än att bara diskutera med Helsingfors om deras politik. Jag kommer ihåg den här utredningen som vi gjorde tillsammans med fackförbunden i riket, där var det en eller två åtgärder som gäller skattepolitiken och nio åtgärder som gällde övriga saker för att förbättra finsk sjöfartspolitik. Detsamma kan man göra på Åland med delvis nya ingredienser, som ledamoten vad inne på, när det gäller nya tekniker. Jag återkommer till det i andra repliken.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Visst man kan alltid säga att man kunde ha gjort någonting annat under tiden också. Överenskommelsen var att vi grundar arbetet på det här. Jag önskar gärna att den här klusterutredningen kunde ha gjorts något tidigare. Situationen är nu som den är. Frågan är så bred. Den involverar säkerligen alla partier. Vi har väldigt liknande målsättningar. Det finns gott om tid att under den här mandatperioden, med klusterutredningen som grund, att hitta ett gemensamt mål, där vi strävar mot en ändring av sjöfarten mot någonting ännu bättre.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller sjöfartens tillväxtpotential och dess kringnäringars potential är det starkaste kortet vi har det enorma sjöfartskunnandet, som är bäst i norra Östersjöområdet, vill jag påstå. Där har vi möjlighet att använda den för att ta ännu större marknadsandelar av både Östersjötrafik och global trafik. En liten nisch i det sammanhanget är miljötekniken. Den är säkert bara en mindre del av hela den expansionsmöjlighet som finns. Jag håller med om att man ska jobba på den delen om man har sjöfartsrepresentanterna med sig, vilket inte är hundra procent säkert. De vill ju gärna satsa ännu mera på det som ger ännu större tillväxt och lönsamhet.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Inledningsvis tycker jag ändå att representanterna för näringslivet, rederierna, har gett positiva signaler om att samverka i clean shipping projektet. Jag tror att våra redare är affärsmän ut i fingerspetsarna. De vet vad som kommer att vara konsumenternas krav i framtiden, både vad gäller utbud av produkter för passagerarsjöfarten och för lasttrafiken. Vi ska inte undervärdera betydelsen av att också rederierna kan ha en profil av detta slag. Det att krävs göra annat också för att bedriva rederiverksamhet. Det här måste gå i samklang.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen avbryts här. Diskussionen av detta ärende och återupptas vid plenum på måndag den 7 december. De talare som nu finns på talarlistan kvarstår.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 7.12.2009 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl.17.01).

 

Originalfil