Plenum den 2 juni 2014 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 2 juni 2014 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Bordläggning. 2

1    Redogörelse enligt 32 § arbetsordningen för Ålands lagting för tiden 1 november 2012 – 31 oktober 2013

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 2/2013-2014)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2013-2014)

Enda behandling. 2

2    Förslag till första tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2013-2014)

Budgetmotioner (BM 51-55/2013-2014)

Remiss. 28

3    Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om transport av farligt gods

Republikens presidents framställning (RP 7/2013-2014)

Remiss. 29

4    Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen

Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2013-2014)

Remiss. 29

5    Åtgärder med anledning av effektivitetsrevisionen

Landskapsregeringens meddelande (M 7/2013-2014)

Första behandling. 50

6    Industriutsläpp

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2013-2014)

För kännedom.. 52

7    Producentansvar för elektrisk och elektronisk utrustning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2013-2014)

8    Privatisering av avbytarservicen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2013-2014)

Plenum slutar 52

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 26 ledamöter närvarande.

Vicetalman Viveka Eriksson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom, lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm anhåller om ledighet från plenum 2-6 juni 2014 på grund av privata angelägenheter och lagtingsledamoten Anders Eriksson anhåller om ledighet under tiden 3-5 juni 2014 på grund av deltagande i NR-möten i Kungälv. Beviljas.

Meddelande

Talmanskonferensen ber lagtinget ha beredskap att sammanträda även på kvällen vid plenum på onsdag den 4 juni samt även ha beredskap för ett extra plenum torsdagen den 5 juni kl. 09.30. Antecknas.

Bordläggning

1        Redogörelse enligt 32 § arbetsordningen för Ålands lagting för tiden 1 november 2012 – 31 oktober 2013

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 2/2013-2014)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 4 juni 2014. Godkänt.

Enda behandling

2        Förslag till första tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2013-2014)

Budgetmotioner (BM 51-55/2013-2014)

Först tillåts diskussionen och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Jag vill börja dagens presentation av vårt betänkande med att illustrera hur olika åsikter kan mynna ut i gemensamma lösningar och varför det är extremt viktigt för hela Åland.

För ungefär fem månader sedan stod jag i denna talarstol och försökte förklara varför finans- och näringsutskottet valde att förkasta 50 budgetmotioner i samband med hanteringen av den ordinarie budgeten för detta år. Om jag lyckades bra har jag så klart ingen aning om, men jag sade då att en förkastad motion absolut inte behöver vara dålig och att idéer alltid kommer till pass vid andra tillfällen.

Där står vi i dag och det är bra att hålla i minnet det faktum att samhället bygger vi tillsammans. Innan jag går in på detaljerna i tilläggsbudgeten och betänkandet är det skäl att påminna om vad som på riktigt skapat den åländska välfärden; samarbete. Tack vare framsynthet inom rederier som gemensamt skapade Viking Line lever vi idag i en vardag som de flesta andra bara kan drömma om. United Lines var ett annat samarbetskoncept inom den åländska sjöfarten som gjorde att den finländska skogsindustrin kunde sälja sina produkter till utlandet. Chipskoncernen är ett resultat av olika intressen som ställde sig bakom samma vision. Det är i precis allt som är väsentligt samarbete som skapat den åländska framgången, vilket inte är konstigt. Är man liten i en stor värld måste man använda sina gemensamma krafter så klokt som möjligt. Gårdagens framtidsbransch var passagerarsjöfarten, idag ser det annorlunda ut då kunskapsbranscherna kommit allt starkare. IT-företagen har med ena foten i historien tagit viktiga steg mot framtiden vilket är viktigt även för denna församling att minnas.

Tack vare bland annat de insikter som nådde landskapsregeringen och finans- och näringsutskottet i samband med behandlingen av stora budgeten stod det klart att vissa branscher i det åländska näringslivet är i behov av vitaminer i form av ekonomiskt stöd. Detta är såklart ingen önskvärd situation men den är verklighet av många olika skäl. Därför har landskapsregeringen i den liggande tilläggsbudgeten föreslagit nästan 1,5 miljoner euro i extra anslag för turismens återuppbyggnad och företagens nysatsningar.

(Ringsignal ljuder, brandalarm)

Där mina vänner är jag rädd för att vi måste ta en liten paus och lämna byggnaden. Jag ber att få återkomma om en liten stund.

Talmannen

Plenum avbryts.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Välkomna tillbaka! Hoppas att ni hade en fin liten luftpaus.

Jag avslutade ungefär så här: Därför har landskapsregeringen i den liggande tilläggsbudgeten föreslagit nästan 1,5 miljoner euro i extra anslag för turismens återuppbyggnad och företagens nysatsningar.

Med särskild fokus på besöks- och exportnäringen vill landskapsregeringen med stöd av finans- och näringsutskottet göra det möjligare att locka kunder och bli starkare i den nationella och internationella konkurrensen. Vi tror, som vi upprepat många gånger, att primärproduktionen och livsmedelsklustret tillsammans med sjöfarten och kunskapsindustrin är synnerligen viktiga komponenter i framtidens åländska näringsliv. Det finns en investeringsvilja och ett mod att utmana som kan bära långt och i förlängningen skapa nya intäkter till hela Åland. Turismen är dessutom en stark framtidsindustri men inte av sig självt. Idag är det ett besvärande faktum att många anläggningar inte längre håller måttet vilket så klart är ett av skälen till att den åländska turismen går bakåt medan våra omkringliggande konkurrenter växer. Vi måste också kunna erbjuda ett ekologiskt tankesätt, ett hållbart alternativ och närproducerad mat vid sidan av uppgraderade anläggningar.

Av det skälet har utskottet också gett klartecken för en proprieborgen till Norra Ålands Industrihus Ab som tillsammans med Ålands Utvecklings Ab och privata investerare har för avsikt att bygga en unik satsning i form av en landbaserad fiskodling i Eckerö. Initiativet är lovvärt men stödbeslutet är inte okomplicerat av administrativa skäl. Det finns de facto ingen ansökan än och planerna är på flera sätt tydliga men inte verkliga. Det är alltså udda, inte minst mot bakgrund av statsstödsreglerna, att ge klartecken för en borgen som egentligen inte finns. Detta exempel visar på utskottets beredskap att bistå och utveckla det åländska näringslivet. Det förtjänar ändå att understrykas att skattepengar ska behandlas på ett försiktigt vis och att den här formen av borgensåtaganden inte borde få bli vardag. Det är också, naturligtvis, en affärsmässig risk men mot bakgrund av potentialen i projektet är det ett enhälligt utskott som står bakom godkännandet.

Ett annat område som utskottet försökt tränga in lite djupare i är ÅMHM och de granskningar som myndigheten gör. Under året som gått har det visat sig att vissa avgifter som tidigare varit hanterliga plötsligt skjutit i höjden på ett sätt som inte varit förutsägbart och som upplevts som orimliga av de som ska betala. Så kan vi inte ha det. Granskningar ska självklart ske och människors hälsa gå före allt annat men det måste ske på ett sätt som är rimligt och möjligt att ta med i förhandskalkyler. Därför har vi i en skrivning bett landskapsregeringen inleda en översyn av lagstiftningen, kontrollintensiteten och omfattningen av granskningarna så att kostnaderna som i sista änden drabbar alla ålänningar hålls på en rimlig nivå. Personalen vid ÅMHM utför sitt arbete mot bakgrund av den lagstiftning som detta lagting antagit. Det handlar ändå om en än så länge ganska ny myndighet vars verksamhetsområde är vitt och brett och ständigt måste revideras. Kontroller ska ske där det är viktigt och de måste alltid ske på ett ändamålsenligt sätt.

I utskottets arbete med denna tilläggsbudget har vi även gjort en analys av det ekonomiska läget på Åland och i vår omvärld. Det är inte särskilt uppmuntrande. Till följd av några större bolags tillbakagång har skattegottgörelsen i det närmaste försvunnit och tillväxten stannat upp. Vi ligger de facto efter både Finland och Sverige när det gäller ekonomisk utveckling och måste på alla tänkbara vis hantera detta. Lösningen ligger inte bara i finansiella ingripanden från landskapets sida. Det handlar lika mycket om att de åländska bolagen i ännu högre grad än idag borde vända sig utåt om affärerna tryter på hemmaplan. Vår närhet till Stockholm är en viktig del av vår framtid. Där finns tillväxt, kunder och en gigantisk marknad som rätt hanterad kan skapa arbetsplatser och affärer för och på hela Åland. Från läckra äppel, sköna resor, lugn och ro till ett semestermål som inte liknar något annat i Stockholm med omnejd.

Betänkandet blev inte enhälligt. Det finns tre reservationer bilagda. Den första handlar om en tillväxt- och hållbarhetsfond där PAF:s vinster skulle skötas. Förslaget blev nedröstat av flera skäl men det kanske viktigaste var att utskottet inte vill att Ålands landskapsregering ska släppa kontrollen och ge makten över pengarna till en fondstyrelse som fristående från detta lagting ska hantera medlen. Från min alldeles personliga synvinkel tycker jag kanske att det i sådana fall vore bättre att använda det eventuella spelöverskottet direkt i Ålandsbudgeten på samma sätt som man gör med spelöverskott i Sverige. Det finns inte längre skäl att hantera PAF-medel på annat sätt än andra överskott. Just nu pågår också som bekant en översyn av den gamla spellagen och i samband med det införande av en ny tillsynsmyndighet. Låt oss se vad det arbetet mynnar ut i innan vi slänger in nya kort i leken.

Den andra reservationen handlar om stöd till vindkraften, en framtidsbransch som just nu har det besvärligt till följd av historiskt låga energipriser. Utskottet betraktar självklart vindkraften som en viktig del av ett hållbart samhälle men är inte beredd att för ögonblicket utmana statsstödsreglerna. Det är dock, som landskapsregeringen själv påpekar, av yttersta vikt att följa utvecklingen på nära håll.

Motion nummer tre som bara fick stöd av en utskottsmedlem handlar om att den åländska köpkraften borde förstärkas. Det är så klart lovvärt och nödvändigt men borde inte bara rikta sig mot landskapsregeringen. Politiken ska skapa ramar och möjligheter men var folk använder sina pengar måste de själva få avgöra. Det är inte alls säkert att en svagare och mindre självstyrelseförvaltning skulle per automatik betyda starkare köpkraft på Åland. Jag gissar dock att reservanten utvecklar sitt resonemang. Hittills har jag inte sett några tecken på att någon i beslutande ställning skulle jobba för att försvaga den åländska köpkraften och tillväxten.

Det är, som finansministern Roger Nordlund mycket riktigt påpekade i sitt anförande i samband med remissdebatten kring denna tilläggsbudget, viktigt hur vi i detta lagting uttrycker oss. Vi befinner oss i ett besvärligt men inte hopplöst läge. Våra offentliga intäkter är alltjämt mindre än utgifterna vilket inte är en hållbar utveckling. Lösningen på detta är att med början här skapa framtidstro och mod hos våra åländska företag. Sverige är på väg tillbaka och vi är deras granne. Genom att bygga upp hela Åland gör vi vårt örike och dess företagare intressantare att göra affärer med.

Detta berör alla åländska företag, kommuner, myndigheter, lagting och landskapsregering. För att bli bättre krävs ett större mått av samarbete än som idag är fallet, även i lagtingsdebatten. Vår omvärld är våra konkurrenter i högre grad än vi själva.

Talman! Denna tilläggsbudget är ett litet men viktigt steg mot en normalisering av den åländska ekonomin och därmed en budget i balans. Den stimulerar varsamt och identifierar möjligheter inom turismen, primärnäringarna och exportindustrin. Den arbetar utifrån den gamla sanningen att göra vad man kan med vad man har. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att tilläggsbudgeten antas tillsammans med motiveringarna i betänkandet. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Pettersson pratade mycket om tillväxt, säkert inspirerad av de många förslag som vi från Ålands Framtid har lagt i ämnet. Ska vi få tillväxt så gäller det ju att ha bästa möjliga förutsättningar för företagande. Krångel, byråkrati och orimliga avgifter behöver tas bort.

När det gäller ÅMHM har vi flera gånger pekat på de orimliga avgiftshöjningar som har förekommit. Vi har förslagit en allmän sänkning av avgifterna. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att inleda en översyn så att kostnaderna kan hållas på en rimlig nivå. Vad menar finansutskottet med en rimlig nivå? Troligtvis blir det även i det här fallet bara skrivningar. Men om det skulle leda till någonting, vad menar då finans- och näringsutskottet med rimlig nivå?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för frågan, ltl Anders Eriksson. Vi reagerade nog på att det har visat sig under året, vilket jag nog möjligen nämnde i mitt anförande, att visa avgifter har stigit väldigt högt till synes ganska omotiverat. Det finns säkert en massa olika skäl till det. Men vi tyckte ändå att det var på sin plats att markera mot att det går till på det viset. Vi anser att det kan finnas anledning att se över det regelverk som idag styr ÅMHM.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ja, det var ju precis det som vi föreslog i vår motion så man kunde egentligen bara ha omfattat vår motion.

Ska vi ha fokus på tillväxt och ett så bra företagande som möjligt så gäller det faktiskt att skapa de bästa möjliga förutsättningar för företagande. Byråkrati, krångel och orimliga avgifter måste bort.

Finansutskottets ordförande, ltl Jörgen Pettersson, sade att man har fått information om att vissa avgifter har höjts orimligt och det är ju sant. Det har jag själv personligen tagit upp flera gånger i lagtinget.

Jag upprepar min fråga; vad är rimliga nivåer enligt ltl Pettersson?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Var och en själv måste avgöra vad som sist och slutligen är rimligt. När avgifter höjs många, många gånger så är det kanske inte riktigt rimligt mera. I rimlighetsbedömningen, som man ska göra med all form av lagstiftning, så gäller det att se till att marknaden kan betala på ett vettigt sätt.

Huruvida motionen som sådan har inspirerat utskottet eller inte ska jag möjligen låta vara osagt. Jag vidhåller det jag sade tidigare; det är viktigt att man alla tillsammans försöker komma med de goda idéerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack för ett klargörande anförande. Jag har en fråga, det gäller det tredje klämförslaget; att lagtinget beslutar att första tillägget i budgeten för år 2014 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Kan ledamoten klargöra vad det här egentligen betyder?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

I det ögonblicket som lagtinget har godkänt budgeten så blir den att gälla. Det är en skrivning som jag har blivit informerad om att bör vara med i form av en kläm och därför har vi den med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ordförande Jörgen Pettersson berättade här att Norra Ålands Industrihus Ab kan tänkas få en proprieborgen för ett lån, som det säkert avses här i betänkande fast det inte står så, för byggande av fiskodling, utan ansökan. Det är ju originellt i och för sig. Det är knappast möjligt men med en kreativ hållning så lär det väl gå på något sätt.

När ett lån får landskapsborgen så inverkar det ju ofta väldigt förmånligt på villkoren. När Norra Ålands Industrihus Ab ska upphandla dessa lån och säger att landskapet borgar så blir det säkert förmånligare lånevillkor än vad det annars skulle bli. Jag saknar här ett omnämnande om att den förmånen rimligtvis måste tillfalla landskapet och inte låntagaren eftersom det är vi alla som ska borga för lånet. Är det rätt uppfattat?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ja, det är nog ett viktigt påpekande. Så är det. Utskottet valde att inte gå in på den formen av ganska operativa detaljer. Vi nöjde oss med att slå fast att vi kan godkänna denna proprieborgen i den omfattning som den är och att det handlar om en fullmakt gentemot landskapsregeringen att sedan hantera det. I utskottet förde vi ganska långa diskussioner just kring att detta kanske inte riktigt är enligt ABC-boken. Men vi ansåg ändå att ändamålet är tillräckligt gott.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson, ordförande i finans- och näringsutskottet, nämnde att det inte är så uppmuntrande att se ut genom fönstret och se det ekonomiska läget. Sedan i nästa mening sade han också att den här tilläggsbudgeten är ett steg mot en budget i balans. Utskottet har erfarit att det ackumulerade underskottet i budgeten kommer att vara 52 miljoner euro vid utgången av 2014. Det var 39 miljoner euro vid utgången av 2013. När den här sittande landskapsregeringen inträdde sin roll så var budgetunderskottet 17 miljoner. Nu har man tredubblat underskottet. På vilket vis är det här ett steg mot en budget i balans när man har tredubblat underskottet på tre år?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Den där frågan behöver man nog ställa i ett större perspektiv, för vi har också en omvärld att förhålla oss till där de ekonomiska verkligheterna har varit ännu bistrare än de vi har sett på Åland. Man jämför lite äpplen och päron, därför att vi har att göra med ett underskott som har samlats under en lång räcka år vilket inte direkt ska jämföras med år för år underskottet.

Jag nämnde att detta är ett litet steg mot en budget i balans. Det kunde kanske ha varit större men det här är vad vi har att förhålla oss till just nu. Vi måste också ta vara på det samhälle som vi har byggt upp och inte sätta alltför kraftiga chockvågor ut i det. Om man t.ex. lyckas få en besöksnäring att gå bättre så innebär det ett steg mot en budget i balans för då börjar samhället snurra snabbare.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi kan begränsa oss till de tre senaste åren. Vi räknar bort 17,5 miljoner, det betyder att budgetunderskottet har ökat med 35 miljoner euro. Då pratar vi nutid. Den frågan som man ställer sig; vad anser finansutskottets ordförande om krismedvetenheten i landskapsregeringen när siffrorna talar sitt tydliga språk? Under sin tid har man tredubblat underskottet. Vi från liberalerna har ännu inte sett en krismedvetenhet. Det är lite så att när man får fin främmande så sopar man dammet under mattan och när mandatperioden går ut så är det någon annan som lyfter på mattan och dammet är kvar. Det känns lite så nu, att så kommer att ske. Tidigare pratade man om en budget i balans, nu finns det inte ett ord om en budget i balans. Hur uppfattar ordförande landskapsregeringens krismedvetenhet just nu?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Att sopa dammet under mattan är ju något som tidigare regeringar av historiska skäl alltid har ägnat sig åt. Det är som det är. Jag tror att det ingår i själva dramaturgin när det gäller regeringar, nyval och liknande. Krismedvetenheten i den här regeringen har jag uppfattat som väldigt stark. Man har genomfört den största driftsprivatiseringen någonsin inom skärgårdstrafiken. Man har sparat in på alla områden som det går. Det har inletts reformer som naturligtvis kunde ha gått ännu snabbare. Man har börjat se på den kommunala socialtjänsten. Man har börjat se på den digitala agendan, vilket borde ha inlett för tio år sedan och i varje fall senast under den förra mandatperioden men aldrig skedde. Man har börjat se på samhällsreformer på alla möjliga områden, det är bra och det har bara skett tack vare en krismedvetenhet. Hade inte krismedvetenheten funnits så hade inget av dessa arbeten inletts.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag vill bara påminna lagtinget om att det är regeringen som i den första tilläggsbudgeten föreslår att ett anslag om 26 000 euro ska tas upp för att genomföra en större översyn av ÅMHM:s taxa och tillsynsplan. Det är positivt att utskottet stöder regeringen i den här ambitionen. År 2008 bildades ÅMHM genom att sex olika myndigheter och enheter slogs ihop. Då hade man med sig taxorna och avgiftssystemen in i det nya ÅMHM. Fram tills idag så har det inte gjorts några förändringar utan man har använt sig av samma taxa. Däremot höjdes avgiften för första gången 2013 i och med omställningsbudgetens sparkrav också på ÅMHM. Jag ville påminna om det. Den översynen ska göras nu.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det är precis riktigt som minister Carina Aaltonen påpekade. Initiativen till detta kommer ursprungligen från regeringen. Finans- och näringsutskottet ville understryka vikten av att det är bra att översynen genomförs och att man också har bakom örat att ÅMHM ska vara att ålänningarnas instrument och verktyg.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, så är det. Samtidigt visade rambol-undersökningen från 2011 att det fanns ett utrymme att höja taxorna. När vi tittade på hur det såg ut i kringliggande regioner i Åboland och i Sverige så låg våra avgifter på drygt 30-35 euro i timmen. Nu har avgifterna höjts så de ligger upp till 50 euro per utförd timme. Jag ser att det var en rimlig bedömning att göra rent politiskt, hellre höja avgifterna på ÅMHM än att höja avgifterna inom Ålands hälso- och sjukvård. Den avvägningen fick vi i regeringen göra. Nu ska vi ytterligare se över det här systemet så att taxorna är bra och rättvisa på ett rättssäkert sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Under replikväxlingarna har vi fått höra sanningen, att den sittande landskapsregeringen har höjt avgifterna rätt så radikalt vid ÅMHM, med en viss snedbelastning till och med. Det uppfattas som orättvist. Det är också korrekt att landskapsregeringen har föreslagit en översyn av systemet med taxorna. Intressant i det här betänkandet är att ett enigt utskott säger att lagstiftningen ska ses gällande kontrollintensiteten. Det här är en klar beställning på en avbyråkratisering i den här verksamheten till fromma för vårt eget lokala näringsliv förhoppningsvis.

Eftersom en majoritet tillsammans med oppositionen har enats om den här skrivningen så utgår jag ifrån att utskottsordförande och majoriteten kommer att se till att det finns ett förslag till förändring av lagstiftningen till den här delen under denna mandatperiod.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för påpekandet om detta. En avbyråkratisering är ju det som vilar till grund för alltihop och att saker ska skötas på ett mer motiverat sätt. De som genomgår granskningar ska ju också uppleva att det som sker är vettigt och sunt och det är väl något som alla i den här salen rimligen bör kunna skriva under på.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Dessa ord i replikväxlingen kan man säkert ena sig kring. Frågan lydde mera specifikt; kan vi förvänta oss att vi under den här mandatperioden får ett förslag från landskapsregeringen av den majoritet som utskottsordförande också företräder? Kan vi få ett förslag till förändring av lagstiftningen så att vi uppnår det som vi i enighet har skrivit om här? Dels ska vi ha mer rättvisa taxor till fromma för vårt näringsliv och vi ska se över kontrollintensiteten så att vi inte överbyråkratiserar. Det är vackra ord. Men kommer vi till resultat under den här mandatperioden? Det är min uttryckliga specifika fråga.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Nu är frågan möjligen riktad lite illa. Frågan bör väl gå till landskapsregeringen. Jag företräder finans- och näringsutskottet och där har vi varit väldigt tydliga med att vi vill att det ska göras på ett bättre och mera rationellt sätt till fromma för dem som drabbas av det. Om det sedan kräver lagstiftning så förutsätter jag att så sker och kräver det inte lagstiftning så förutsätter jag att det ändå sker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har en specifik fundering. Jag vill gärna höra hur utskottet har sett på kostnaderna för sjötrafiken och den överbudgetering som man på något vis har satt i system när det gäller bunkerkostnaderna. Utskottet konstaterar själv i sitt betänkande att man förväntar sig att oljepriserna kommer att befinna sig på nuvarande nivå. Man har en medveten överbudgetering i landskapets budget för oljepriserna. Det ger utrymme till trafikavdelningen utan lagtingets godkännande.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Man brukar säga att det finns tre områden där man egentligen inte vill veta hur det går till att genomföra. Det första är hur man tillverkar korv, det andra är hur man stiftar lagar och det tredje är hur man förutser oljepriset. I år kan man möjligen kalla det för en överbudgetering, men så har absolut inte varit fallet över tid. Det brukar snarare vara tvärtom, man budgeterar alldeles för lite för bränslet eftersom priset på olja styrs av en världsmarknad som vi absolut ingenting har att göra med. Vi är i händerna på helt andra krafter när det handlar om bränsle. I år har det visat sig att vi har överbudgeterat, ja. Man kunde i den bästa av världar haft det momentet skilt, så var det inte, men så blir det i det nya budgeteringssystemet som vi kommer att få se i höst. Nu kunde man också ha fört över en del av den överbudgeteringen på ett annat moment. Men utskottet ansåg inte att det var ändamålsenligt eftersom det faktiskt har blivit ganska många, svåra och oförutsedda haverier till vilket pengarna har gått som annars skulle ha köpts bunker för.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag är smärtsamt medveten om att vi överhuvudtaget inte kan påverka oljepriset. Historiskt har lagtinget blivit tvungen att fatta beslut om tilläggsbudget på grund av oljepriset. Men, nu har vi faktiskt en positiv sak, vi har en omvänd situation så då borde vi ha mera pengar. Då borde vi ha extra medel på trafikavdelningen.

Om vi inte hade haft den här överbudgeteringen på bunkerpriset så skulle vi ha behövt en tilläggsbudget på trafikavdelningen. Är det finans- och näringsutskottets bedömning?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Om inte ”om” vore och resten kan ni. Så skulle det ha varit. Om man skulle ha lyckats budgetera oljepriset perfekt, vilket än så länge ingen i världen har lyckats med, men om man skulle ha lyckats budgetera oljepriset perfekt så skulle det inte ha funnits pengar till haverierna. Nu togs pengarna till haverierna från den överskridande delen. Visst kanske man kan säga så, men det är nog en strid om påvens skägg som faktiskt inte för någonstans alls. Fakta är att vi hade tur att oljepriset var lägre än vad man budgeterade och de pengarna kunde användas till att fortsätta att hålla skärgårdsflottan flytande. Det tycker jag faktiskt att man ska vara ganska glad för med tanke på hur lite vi kan påverka priset på olja.

I det kommande budgeteringssystemet kommer det att bli en tydligare skillnad mellan bränslepris och andra dagliga hanteringar av skärgårdstrafiken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Ett steg mot en budget i balans, sade utskottsordförande för en stund sedan. Om det är på det viset så är steget ytterst litet och sannerligen alldeles för litet.

Jag tänkte ägna inledningen av detta anförande om att prata om krismedvetenhet. Enligt vår uppfattning så saknas den just nu, tyvärr, både hos landskapsregeringen och ute i vår förvaltning och säkerligen också oss befolkningen eftersom det är landskapsregeringen som kan och bör sätta tonläget i lägesbeskrivningen. Det tonläget färgar av sig i den kunskap och information som befolkningen har om läget. Vi menar att det alltid är bäst att säga hur saker och ting verkligen är. Man bör beskriva saker och ting på ett sätt som motsvarar verkligheten.

När landskapsregeringen presenterade sitt bokslut för år 2013 så var landskapsregeringen framgångsrik och skicklig i sitt sätt att beskriva situationen. Landskapsregeringen målade upp de positiva siffrorna i bokslutet. I ett bokslut finns det alltid saker som är mera negativa och saker som är mera positiva. I vårt fall kan man t.o.m. växla mellan två olika bokslutssystem om man vill beskriva en verklighet såsom man önskar att beskriva den.

Bilden av bokslutet blev positivt. Landskapsregeringen fick i medierna även ett visst beröm för att ekonomin nu är under kontroll. Det var viktigt för oss att försöka beskriva verkligheten i samband med bokslutspresentationen så som vi såg den. Det var viktigt, då det gavs en möjlighet i lagtinget i samband med tilläggsbudgeten, att också föra samman motsvarande diskussion. Vi vill inte svartmåla ekonomin, vi vill inte säga att Åland på något vis är fördömt till någon sorts ekonomisk avgrund, men vi vill att man ska säga saker och ting såsom de verkligen är.

Vi är glada att utskottsmajoriteten, i enighet med oppositionen, i några få meningar har beskrivit den ekonomiska situationen i landskapets budgetekonomi år 2014. Det här betänkandet är inte numrerat, men på sidan 3 sist under rubriken Landskapets budgetekonomi så skriver utskottet att landskapsregeringen uppskattar att vi ska göra ett underskott på 12 354 000 euro. Det är mycket pengar. Det är svårt att hävda att ekonomin är under kontroll eller i balans eller ens ett steg mot att vara i balans. Det är till och med så att underskottet för 2014, med denna uppskattning och beskrivning av vilka medel som ska användas och vilka intäkter vi har, kommer att stiga med någon miljon i jämförelse med 2013. 

Steget kanske tas, som utskottsordförande sade, men inte kommer vi att ha en budget och en landskapsekonomi i balans år 2015, vilket var paradnumret för denna landskapsregering när den tillträdde hösten 2011.

Fru talman! Jag önskar också säga, i samband med detta ämne, att till råga på allt och kopplat till denna krassa siffra om budgetekonomi så kan vi konstatera, i och med ÅSUBs gedigna arbete och konjunkturrapporter, att vi har haft en negativ bruttonationalprodukt allt sedan 2011, under hela den tid som denna landskapsregering har haft ansvaret att lägga förslag här i lagtinget. Vi har haft en ökad arbetslöshet, inte så kraftig som man kanske kunde befara men ändå en ökande arbetslöshet. Det finns skäl för oss alla, och där ställer liberalerna sina krafter till förfogande, att tillsammans försöka ändra denna situation så att vi når en tillväxt och en ekonomi i balans så fort möjligheterna till det kommer. Sedan är vi fullt medvetna om att intäktssidan spökar i detta. Vi har en oklar situation i Finland med regeringen där. Vi har en avgående statsminister, vi har en avgående finansminister i Finlands regering så det finns många problem och många saker att tackla och gärna gemensamt.

Liberalernas ordförande nämnde trafikavdelningen i en replikväxling tidigare. Under verksamhetsåret 2013, på grund av ett lägre oljepris än budgeterat, skapade trafikavdelningen ett överskott på drygt 1 miljon euro. Enligt det budgetsystem vi har så fördes denna dryga miljon euro över till verksamhetsår 2014 som vi lever i just nu och som berörs av denna tilläggsbudget och som trafikavdelningen, sjötrafiken har till sitt förfogande.

Bränslepriset, också detta år 2014, torde vara lägre än det budgeterade. Det här innebär helt krasst att trafikavdelningen, sjötrafiken, har drygt 1 miljon mera till förfogande för andra kostnader inom den här verksamheten än bränslepriset. Bränslepriset kan inte landskapsregeringen själv påverka i någon större mån, förbrukningsmässigt i viss mån förstås men inte priset. Alla andra delar kan man påverka i någon mån. Det här innebär att det inte behövs någon tilläggsbudget nu tack vare att bränslepriset är lägre. I utskottet har vi fått erfara att trafikavdelningen, sjötrafiken, under 2014 för de övriga kostnaderna, vid sidan om bränslet, kommer att behöva denna miljon och kanske mera därtill för att täcka de kostnader som uppstår i verksamheten.

Det här bör vägas emot de löften om att spara miljonbelopp i sjötrafiken som landskapsregeringen och infrastrukturministern gav redan för några år sedan när man med hjälp av anlitade konsulter skulle nå de här inbesparingarna. Det finns inget som helst stöd i de siffror som har presenterats för lagtinget, varken i samband med budgetar eller bokslut, att dessa inbesparingar har uppnåtts. Tvärtom nu år 2014 går det åt som beräknat, med uppgifter från trafikavdelningen via utskottsarbetet, åtminstone 1 miljon euro mera när det gäller de kostnader som man själv kan påverka.

Det självklara kravet, vilket utskottsordförande nämnde här tidigare, är att till denna del bör man kunna separera budgetmomentet för oljepriset och de kostnader där man själv kan påverka utfallet. Om inte denna förändring sker till den ordinarie budgeten så kommer vi att uppmärksamma den frågan på det sätt som vi har möjlighet till här i salen.

Språkundervisningen, till den här delen är vi nöjda med det gemensamma arbetet i utskottet. Vi har enats om en skrivning på sidan 3. Skrivningen lyder: ”Landskapsregeringen återkommer i budget med förslag till en omarbetad fortsättning på det tidigare projektet integration.ax där de olika yrkesgruppernas behov beaktas. Det är synnerligen viktigt att ge undervisning i svenska för inflyttade”. Under utskottsbehandlingen har vi erfarit att man nog ger en god undervisning i svenska åt inflyttade så att dessa personer kan bli delaktiga i samhället, såtillvida att man kan leva ett vanligt normalt vardagsliv. Däremot finns det brister i våra resurser att ge utbildning åt redan yrkeskunniga personer, så att de till fullo kan bli delaktiga i den åländska arbetsmarknaden och utöva sin kompetens med sin utbildning. Jag riktar mitt tack till de övriga i utskottet för att vi kunde enas om denna positiva skrivning.

Sedan till reservationerna. Tillväxt- och hållbarhetsfonden går ut på att vi skulle bilda en fond med den ägarmakt som landskapsregeringen har rekvirerat, en del av PAF:s kassa, kanske 25-30 miljoner euro, summan kan bestämmas mera exakt då. Förhoppningsvis kan en lag läggas fram om detta. Man skulle bilda en fond. Vi skulle förstås ha yrkeskunniga människor i styrelsen som skulle representera ämnesområdena ekonomi, näringsliv osv. Vårt mål är att vi skulle kunna använda redan införtjänade PAF-medel till att skapa tillväxt i det åländska samhället. Man skulle skapa arbetsplatser, lämpligen utanför den offentliga sektorn. Jag tror att vi är eniga om att det är tillväxt som behövs. Här ser vi en möjlighet att på ett seriöst sätt använda oss av PAF:s överskott för att uppnå detta gemensamma mål.

Sedan ännu några ord om vindkraften. Vi lade en motion för att säkerställa att vi har en åländsk vindproduktion i framtiden. Vi vill kanalisera den ökningen i avräkningsbeloppet som skatteförändringen på rikshåll för något år sedan medförde. Staten höjde skatten för vindproduktion och tog in mera pengar till kassan, delade ut dessa pengar i form av stöd till sina egna vindkraftsproduktioner, medan vi på Åland som bekant hamnade utanför. Men vi fick rent praktiskt mera pengar i avräkning hit till Åland. Vi kanaliserade under några år dessa pengar till vindkraftsproduktionen, men nu är det avbrutet. Vi vill att detta ska fortgå.

Gällande tillväxt- och hållbarhetsrådet och vindkraften så har vi reserverat oss mot utskottsmajoritetens beslut. Vi avser att föra dessa två frågor till omröstningen när debatten är avslutad. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack ltl Mats Perämaa för synpunkterna. Jag delar mycket den analys som ltl Perämaa gjorde angående utvecklingen av bränsleprisen. Det är väldigt svårt att prognostisera den utvecklingen. Trots att avdelningen också har tagit hjälp av utomstående så har det visat sig mycket svårt, lika svårt för oss som för många andra.

 Däremot vänder jag mig mot det resonemanget som ledamoten för att trafikavdelningen på något vis skulle använda pengarna till annat inom samma moment. Det vill jag ta klart avstånd ifrån. Jag tycker att det borde vara uppenbart för alla i den här salen och även för Ålands folk vilka inskränkningar vi har gjort och hur mycket vi inom sjötrafiken verkligen har försökt stävja kostnadsutvecklingen under många år.  

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Frågan är om man har uppnått önskat och eftersökt resultat. Den som är intresserad av kostnadsutvecklingen vid sjötrafiken kan konstatera att vi absolut inte har några minskningar totalt sett i sjötrafikens kostnader under de år som har passerat nu under denna landskapsregerings mandatperiod. Kostnaderna hölls i viss mån ungefär på samma nivå mellan 2012 och 2013, men samtidigt med en avsevärd försämring. Nu år 2014 kan vi konstatera att där landskapsregeringen själv kan påverka kostnadsutvecklingen så krävs det cirka 1 miljon mera i anslag just för de här delarna än vad som var budgeterat. Vi har en kraftigt stigande kostnadsutveckling.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Den här miljonen, som ltl Mats Perämaa återkommer till inom sjötrafiken, är intressant. Jag måste uppriktigt sagt säga att jag inte har samma information från min avdelning. Vi är bara i början av året ännu och det är alldeles för tidigt att tala om exakt hur det faktiska utfallet kommer att bli. Däremot kan jag med tydlighet och säkerhet i rösten säga att avdelningen jobbar väldigt målmedvetet för att stävja den kostnadsutveckling som har varit, som har funnits och som har varit legitim inom sjötrafikområdet. Det vet jag. Vår målsättning är precis likadan som ltl Mats Perämaas, det tror jag åtminstone. Mera trafik, till mindre pengar!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag betvivlar överhuvudtaget inte på tjänstemannakårens kompetens och vilja på trafikavdelningen. Här för vi dock en politisk diskussion och där kan mitt förtroende möjligen avvika i viss mån från det förtroende som jag har för tjänstemannakåren.

I motionen som vi lade i samband med att tilläggsbudgeten presenterades föreslog vi att överskottet från 2013 skulle ha förts till inbesparing. Den kunskap som vi nu har, efter utskottsarbetet, är att den här miljonen som finns kvar från 2013 sannolikt kommer att behövas och möjligen i sin helhet under 2014. Men som det är med budgetar så är det alltid uppskattningar, ingen vet exakt vad som händer under det här året. Den sammanlagda bilden är att den här miljonen kan behövas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte om jag hörde fel, men ltl Perämaa framställde det som om det var landskapsregeringens fel att BNP utvecklingen har varit som den har varit under de senaste åren. För det var ungefär så som jag uppfattade att ltl Perämaa framställde det. Han framställde det som att under de år som den här landskapsregeringen har verkat så har BNP gått ner. Jag tycker att det är absurt att belasta vår landskapsregering för det när vi vet att det är den internationella krisen och framförallt de senaste åren så beror det på den svaga utvecklingen inom sjöfarten. Det är detta som effekterna på BNP beror på. Eller menar ltl Perämaa på fullaste allvar att den här stora förändringen i BNP-utvecklingen är landskapsregeringens fel?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om jag sade på det viset så var jag säkert något inkorrekt. Jag vet att jag inte sade det på det viset att det skulle vara landskapsregeringens fel allena. Jag konstaterade ett faktum, att sedan 2011 så har vi haft en negativ BNP-utveckling och det beror på många saker. Men oberoende av det så har landskapsregeringen fått förtroende av lagtinget för att hålla i rodret för samhällsutvecklingen. Om vi har en negativ BNP-utveckling så nog måste i varje fall diskussionen får föras angående hur man ska kunna ändra på det här. Det är inte så enkelt som ltl Petri Carlsson säger att man bara ska skylla på andra. I så fall blir det ju helt onödigt att ha en landskapsregering överhuvudtaget. Beslutsmakten över avsevärda penningbelopp finns hos landskapsregeringen och då bör också diskussionen föras precis i denna kammare.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det gällde den här bilden att det skulle bero på den här landskapsregeringen hur BNP-utvecklingen ha skett. Tittar man på den information som finns hos ÅSUB, den graf som visar på en 15-årssituation från 2000 till 2015, så ser man att vi har haft en dubbelpuckel medan Sverige och Finland har haft en enkel puckel. Sverige och Finland har repat sig och gått ganska bra, medan vi fick den här nedgången igen och det beror på sjöfarten, endast sjöfarten egentligen. Vi är otroligt beroende av sjöfarten här på Åland och det vet också ltl Perämaa. Det är där som vi har haft bekymren. Självklart ska vi verka för att göra insatser för att komma till rätta med situationen. Det är inte så enkelt att säga att det nedgången bara har varit de åren som den här landskapsregeringen har suttit och att det på något sätt bara beror på dem. Det tycker jag att är fel.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Å andra sidan har vi kunnat konstatera genom åren att landskapsregeringen har vidtagit rätt så kraftfulla åtgärder, tyvärr, för att föra över kostnader på det privata näringslivet ibland och på ålänningarna ibland.

Diskussionen om ÅMHM-avgifterna fördes här tidigare. Vi har kunnat konstatera att vår vindkraftsproduktion inte längre får stöd. De riskerar att behöva avveckla sin verksamhet. Ålands näringsliv går idag ut i offentligheten och säger att år 2014 blir ett mellanår, näringslivspolitiskt, på grund av att EU-programmen inte ger samma stimulans längre som tidigare. Allt är inte landskapsregeringens fel, men landskapsregeringen är i varje fall skyldig att försöka göra det bästa av situationen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Tack för ordet, fru talman! Det finns mycket att kommentera här i det senaste anförandet. Jag vill börja med krismedvetenhet, som ltl Perämaa talade om. Han undrade om det inte finns någon krismedvetenhet i landskapsregeringen och påpekade om ett underskott under åren. Vi vet att vi har underskott, det hade vi också under den förra regeringens tid. Underskott är en situation som vi lever med och har levt med några år tillbaka. Men att säga att det inte finns någon krismedvetenhet i förvaltningen och att landskapsregeringen inte skulle jobba med ekonomisidan så det är ju att verkligen slå in öppna dörrar. Jag skulle rekommendera en promenad i förvaltningens olika områden och fråga dem hur pengarna rullar när det gäller Ålands musikinstitut. Ramarna är trånga. Hur är det inom gymnasieskolan? Ramarna är mycket trånga. Hur är det inom miljöbyrån, socialvårdsbyrån och många andra viktiga verksamheter? Hur är det inom sjötrafiken? Finns det tillräckligt med turer till skärgården? Nej, nog har det funnits krismedvetenhet alltid.

Nu är sanningen att den luft, som tidigare gick att pressa ur de här momenten, inte finns längre. Nu när man pressar så får det direkta effekter på verksamheterna i minskningar, avgiftshöjningar och andra typer av effekter som vi ser av detta grepp om ekonomin som regeringen har tagit.

Sedan tycker jag inte att man ska gråta över ett bokslut som har blivit bättre än vad man hade trott. Jag förstår att det är förargelseväckande för oppositionen om siffrorna är bättre. Men för Åland är det faktiskt en positiv sak och det tycker jag att man ska säga också. Det är ju bra om det blev bättre än vad man hade befarat och om konkret arbete kan bidra till ett mera hållbart ekonomiskt läge.

Om vi tittar tillbaka några år så i dagsläget följer vi i stort sett driftsutgifterna såsom vi hade skissat på från 2012 och framåt i den så kallade omställningsbudgeten. Men läget på inkomstsidan är något mera positivt än vad vi trodde då.

Därför tycker jag att det är viktigt att regeringen och parlamentet ingjuter framtidstro, och inte misstro och osäkerhet varken i det åländska näringslivet eller hos våra medborgare, så att de tror på framtiden och vågar satsa på det som de tror att är lönsamt och positivt, för sig själv, för sina företag och för samhället i stort.

Man kan också välja att säga; ökad arbetslöshet. Ja, det finns en viss tendens till ökad arbetslöshet, men vi har också full sysselsättning i vårt samhälle och det är ingen dålig sak. Jag tycker också att det finns en god investeringsvilja som man ska stärka ytterligare. Vill man se tillväxt i vårt samhälle då borde man ju verkligen säga;” vilken bra tilläggsbudget landskapsregeringen nu har gjort” och det säger ju också finansutskottet. Det här är vitaminer och injektioner som vi nu behöver för att kunna få fram ytterligare kapital runt om på Åland där man satsar framåt och tror på verksamheterna och de facto också skapar nya arbetsplatser.

Tillväxtfrämjande åtgärder är ju precis det som regeringen har jobbat med och som man nu i den här tilläggsbudgeten, genom nästan 1 miljon i företagsstöd och ytterligare stöd, sätter igång verksamheter som nu kommer igång och som är Åland till nytta.

Kanske det var fel på mina öron också men jag hörde nog, i likhet med ltl Petri Carlsson, att Perämaa var inne på att tillväxtstagnationen på något vis skulle vara regeringens fel. Jag håller med om att blir absurt. Det är som om man skulle ha påstått att finanskrisen var den förra regeringens fel. Naturligtvis är det inte så. Att påstå att tillväxten skulle ha varit negativ sedan 2011, men om jag minns rätt så var den väl negativ åren innan också. Men det är ju precis hur man väljer att beskriva tillvaron.

Det är konstigt hur minnet blir kort när det gäller underskott och de facto också reserveringar. Man kan absolut diskutera underskotten för enskilda budgetår. Man kan också diskutera dem ackumulerat. Man kanske också ska påminna sig om att landskapsregeringen satte medel åt sidan och de facto sparar 10 miljoner euro i en reservation. De finns för framtiden och de finns också där för utveckling för tillväxtfrämjande investeringar för framtiden. Här tycker jag också att man sparkar in öppna dörrar. Det här är ju sådant som vi redan arbetar med.

Frågan kring ÅMHM, så även där tror jag att man kan gå fråga om pengarna rullar och om man inte har någon krismedvetenhet. Jag kan tala om att där finns det krismedvetenhet. ÅMHM är idag säkert en av våra mest effektiva myndigheter.

Det har varit viktigt för landskapsregeringen att jobba med regelkrångel. I den mening regelkrångel finns så ska det naturligtvis elimineras. Inte ska vi hålla på med sådant som inte är viktigt för samhället och som inte är viktigt för miljön men som däremot skapar byråkrati för företag och enskilda. Därför tillsatte vi redan för länge sedan en förenklingsgrupp med ÅMHM och Ålands näringsliv för att titta på vilka av kontrollmekanismerna man kan ta bort utan att någon saknar dem. Där är arbetet redan långt gjort. Sedan måste man hålla i minnet varför den här myndigheten finns och vad de granskar. Där är vi mycket bundna av EU och också av nationell lagstiftning. Kontrollerna finns ju till för medborgarnas trygghet och säkerhet. Det handlar om att lekparkerna är trygga och säkra för barn, inte är det väl sådana kontroller som vi ska lämna bort? Även inom jordbruket måste man ha visa kontroller klarlagda för att kunna få EU-stöd. Det finns också kontroller inom restaurangbranschen, miljögranskningar och internationell och nationell rapportering. Visst kan man titta på regelverket och förenkla, men jag hoppas att inte lagtinget menar att det ska riskera medborgarnas säkerhet, barnens trygghet eller miljön, utan att man hittar en rimlig nivå.

När det gäller avgiftshöjningen som har diskuterats så är det precis som ltl Aaltonen sade; det är en effekt av omställningsbudgeten och det faktum att vi strävar mot en budget i balans. Det betydde att vi var tvungna att titta på avgiftshöjningar. Vi föredrog att höja dem där det gick att höja dem. Vi har höjt där vi i jämförelse med motsvarande regioner låg lägre, t.ex. inom hälso- och sjukvården ligger vi på en nivå som är högre än våra kringliggande regioner. Därför var det mer skäligt att höja avgifterna inom ÅMHM än inom ÅHS.

Man pratar om framtidstro, en budget i balans och att långsiktigt skapa en hållbar ekonomi.

Vi ska också diskutera revisionsrapporten idag. I revisionsrapporten beskrivs en reform som gjordes år 2011, dvs. Ålands gymnasium skapades och sex skolor blev två skolor inom ramen för en myndighet. Vi gör en revision av den efter två verksamhetsår. Vad får man för resultat? Naturligtvis har alla bitar ännu inte fallit på plats.

Jag var på besök till Grönland förra veckan. På Grönland gjorde man år 2009 en kommunreform där 18 kommuner blev 4 kommuner. Där räknar man att för att en reform ska falla på plats så krävs det två mandatperioder innan man ser de fulla effekterna. Det här tror jag att är viktigt att ha i minne när vi talar om reformer. Man gör inte en sak och nästa dag har man omedelbar tjänat in en massa pengar eller har fått vinsterna av reformarbetet. Man måste tänka mera långsiktigt än så. Därför har vi från regeringens sida, under hela den här mandatperioden, haft en mycket intensiv dialog och umgänge med näringslivet. Vi konstaterar gång på gång att staten och kapitalet sitter ofta i samma båt, om man får säga så som den gamla visan. Det betyder att om vi ska ro framåt så måste vi ha en aktiv och verkligt fördjupad diskussion med näringslivets företrädare om deras villkor och om politikens villkor om vad vi kan åstadkomma tillsammans.

I den här tilläggsbudgeten finns ett resultat av dessa intensiva kontakter mellan landskapsregeringen och näringslivet i den landbaserade fiskodlingen som här gestaltas. Den kanske inte skulle ha kommit så här långt om inte vi hade haft denna intensiva interaktion med näringslivets företrädare.

En annan viktig sak, som också handlar om samhällsutveckling och att ta till vara alla regioners styrkor, är att vi inom ramen för samhällsservicereformen nu har lanserat en tillväxtplan för ett hållbart Åland. Det betyder att vi kommer att verka tillsammans med kommunerna och näringslivet för att gemensamt arbeta på att skapa tillväxt och se till olika regioners styrkor och därifrån starta upp utvecklingen.

På Grönland hade man en bygdekonferens där man samlade kommunernas företrädare till en gemensam diskussion. Vi kommer att hålla en motsvarande i höst inom ramen för samhällsservicereformen när vi startar arbetet med utvecklings- och tillväxtplanen för ett hållbart Åland.

Det var några reflektioner som jag hade. Jag är mycket glad för att finansutskottet ser positivt på åtgärderna och förslagen som landskapsregeringen har lagt. Vi kan nu gå vidare och se till att de här resurserna som nu tas upp i budgeten kommer dit de ska och att de gör nytta så att vi också får se fler arbetsplatser och en fortsatt god sysselsättning i landskapet. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! De satsningar på näringslivet som föreslås i den här tilläggsbudgeten förordar vi givetvis. Det beror delvis på att vi redan i samband med den ordinarie budgeten föreslog ungefär motsvarande belopp som skulle föras till näringslivsutveckling, men då blev vi ner röstade. Det vore ju konstigt om vi skulle vara emot det nu. Satsningar på näringslivet är givetvis bra.

Lite om budget i balans ännu, egentligen borde jag föra den här diskussionen med finansministern som uppenbarligen är frånvarande. Jag har inte sett vicelantrådet här i salen idag. Lantrådet sade att intäkterna, i förhållande till det som prognostiserades i samband med omställningsbudgeten, ligger lite över. Utgifterna är ungefär på samma nivå. Då sade landskapsregeringen att man kunde nå en budget i balans år 2014, men allra senast år 2015. År 2014 har vi i denna tilläggsbudget ett prognostiserat underskott om dryga 12 miljoner euro. Hur stämmer det här riktigt överens?

Talmannen

Tiden är ute!   

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det stämmer överens. När ltl Perämaa talar om ett underskott på 10 miljoner, vilket det var när landskapets budget för 2014 presenterades, så fanns det också en reservering på motsvarande belopp. Du kan ju välja att bedöma den här situationen som du önskar.

Riksregeringen lämnade sin första tilläggsbudget i riksdagen för 2014 och där framgick att klumpsumman ökar något. Med tanke på att vi hanterar mellan 350-360 miljoner så är 1 miljon eller 1,5 miljoner kanske inte så mycket i det stora hela. Men det är bra så länge det är åt rätt håll. Ltl Perämaa vet lika väl som jag att när det kommer nyheter som går i motsatt riktning så blir det betydligt jobbigare.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det gäller att vara exakt i de här frågorna. Den reservering på 10 miljoner, inbesparing, som lantrådet pratade om, så man har helt enkelt fört över 10 miljoner av PAF-vinster i landskapets ekonomi och så säger man att det är en inbesparing. Men inte är det ju en särdeles komplicerad eller svår uppgift att ta pengar av PAF, nu när PAF genererar vinster, så vi ska inte blåsa upp den åtgärden alltför mycket.

Lantrådet sade här tidigare att intäkterna, i förhållande till prognoserna i omställningsbudgeten, ligger lite över och utgifterna ligger ungefär på samma nivå. I samband med omställningsbudgeten sades det att vi kan nå en budget i balans 2014 men allra senast 2015. År 2014 budgeteras nu ett underskott om 12,35 miljoner euro. Det finns inga utsikter för en budget i balans 2015. Hur går detta ihop?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Man måste också definiera vad en budget i balans betyder. Jag tror att vi från landskapsregeringens sida redan tidigare har sagt att det kan bli kärvt 2015 att få budgeten i balans om man utgår ifrån att inkomster och utgifter båda ska vara på samma nivå, dvs. helst på noll. Det är ett mycket svårt mål, det håller jag med om, särskilt med tanke på de stora investeringsbehov som vi har idag och som vi ser framför oss. Det sker oförutsedda saker t.ex. Vårdöbron och andra investeringar som nu påkallar extra uppmärksamhet och extra resurser.

Liberalerna anser tydligen inte längre att det är viktigt vilket samhälle vi vill ha, vilket samhälle vi vill skapa och vilka värderingar vi vill att ska leda oss mot framtiden, utan enbart denna sifferexersis är viktig och det tycker jag att är sorgligt att höra. Jag skulle mera vilja höra hur liberalerna vill utveckla Åland.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Mycket av det som jag tänkte beröra i mitt anförande har redan tagits upp här.

Om jag börjar där ltl Mats Perämaa och lantrådet slutade med en budget i balans, så delar jag nog den tolkningen som ltl Perämaa gör. Balansering sker med PAF-medel och inte med inbesparade pengar. Man lyfter ut pengar från PAF. Det är egentligen inte svårt att använda sådana pengar när det finns ett överskott att lyfta in, då får man alltid en budget i balans. Det är värre om man ska skära ner i verksamheter, då ställs man på prov om man klarar av det politiskt eller inte. Jag delar lantrådets uppfattning att det inte är någon rolig eller lätt uppgift att titta på verksamhetsomkostnaderna och att man kanske måste börja skära ner på personal.

När det gäller näringslivet och vindkraften, så går jag vidare här med rubrik för rubrik. Jag ids inte beröra landskapets budgetekonomi desto mera. Jag delar det som har sagts tidigare. Jag tror att det kommer att bli lite bekymmersamt att få ekonomin i balans, men det återstår väl att se. Det skulle vara roligt om det förhoppningsvis ramlade ner pengar utifrån, men det är väl PAF-pengar igen då i så fall.

Vindkraften berördes, vi har tillsammans med liberalerna en reservation när det gäller vindkraften. Jag delar liberalernas oro. Vid andra tillfällen har vi från Ålands Framtid sagt att man måste göra någonting konkret. Landskapsregeringen kan inte vänta på förhandlingsresultatet från Finland om inmatningstariffsystemet. Jag tror att det kommer att bli en medveten förskjutning tills stödet slutar gälla och då har man inget ansvar för att vi får ta del av inmatningstarifferna. Därför tycker jag att man borde lyfta fram produktionsstödet igen. Enligt Ålands Framtid sätt att se så tycker jag att det arbetet borde ha påbörjats direkt när man fick veta att det skulle stöta på komplikationer. Det handlar om överlevnad för vissa vindkraftsbolag.

När vi var till Färöarna så berättade de om när Färöarna mer eller mindre gick i konkurs. Hela fiskodlingen slogs ut, den naturliga fisken slutade komma och fiskeflottan skulle mer eller mindre gå i konkurs. Men då gick samhället in och stödde näringen och höll dem flytande gentemot bankerna, inte desto mera men man höll dem flytande så att man levde kvar. När tiderna blev bättre och fisken började komma så då klarade sig verksamheten själv.

Här saknar jag ett sådant system. Färöarna kunde i och för sig göra det för att de är utanför EU. De är inte reglerade av EU och de behöver inte anhålla och notifiera sina stöd till näringslivet som vi måste göra. 

Framförhållningen när det gäller produktionsstödet kunde ha varit bättre. Man visste att stödåren gällde 2011-2012. Nu har 2013 passerat och vi är inne i 2014, även om man skulle komma till ett resultat i förhandlingarna om inmatningstarifferna så kommer det inte att gälla ändå under 2014. Det gäller nog att se in i framtiden och ha framförhållning när man ser på näringarnas möjligheter att överleva. Jag menar inte att det här ska vara ett stöd som lyfter företagen så att man kan börja dela ut dividender. Det är huvudsaken att man lever vidare tills näringen klarar sig själv och att inmatningstariffsystemet blir rätt.

Sedan går jag in på tillväxtfrämjande åtgärder för näringslivet. Ltl Mats Perämaa var inne på samma sak, vi från oppositionen har inte motsatt oss de här pengarna, däremot är vi glada att pengarna har kommit. Bättre sent än aldrig. Man kanske kunde ha lyssnat på oppositionen. Ordförande nämnde att idéer kommer till pass vid andra tillfällen. Jag förstod då att ordförande just menade anslagen till näringslivet och att man hade tagit idén från oppositionen. Den motionen lade vi i den ordinarie budgeten. Vi får vara tacksamma för att man har lyssnat. Ibland tycker jag att det är ett trögt sätt att agera snabbt.

Ordförande tog upp primärproduktionen och livsmedelsklustret. Man kan egentligen inte lyfta fram primärproduktionen och livsmedelsklustret tillräckligt och hur viktigt de är och vilket värde exporten har för BNP för Åland. Man stirrar sig många gånger blind på stöden och investeringsstöden och man retar upp sig på dem. Men man måste ju titta bakåt och titta vad de har skapat och vilka de har sysselsatt. Det gäller hela företagarbranschen; byggbranschen, elbranschen, VVS-branschen och kylbranschen och allting. Det är inte pengar som företagarna stoppar i fickan som det många gånger framställs. Det är ju pengar som återanvänds i samhället, det är andra som får del av dem samt att näringen i sig utvecklas inom primärnäringarna. Man måste få ett annat synsätt på det här och inte skuldbelägga varje gång man diskuterar investeringsstöd. Alla företag som i princip verkar på Åland idag har ju lyft investeringsstöd när man har utvecklat förädlingen inom industrin.

Vi har en reservation. Jag fick inget understöd när vi ville ha med en text under texten ”Tillväxtfrämjande åtgärder för hela landskapet”. Man skulle skriva in följande text i sista stycket: ”I samband med budgeten för 2015 återkommer landskapsregeringen till lagtinget med konkreta förslag till förstärkning av den åländska köpkraften.” Detta vann inget understöd. Jag tycker inte att skrivningen är farlig. Ordförande menade också att landskapsregeringen har lyft fram de här pengarna idag för att förstärka utvecklingen av näringslivet och det är helt okej. Men vi ska också vara medvetna om att under den tiden har köpkraften minskat, om man ser på ÅSUB-utredningen, och man är oroad över de stora utbyggnader som har gjorts inom handeln och ändå har köpkraften inte ökat utan man ser en nedgång. Jag säger inte att det måste ha med det att göra men det kan ju ha med marknadsföringen utåt att göra, marknadsföring är fel ord också, men man halverar avdrag som gynnar köpkraften. Vi halverar sjukkostnadsavdraget, vi höjde självrisken på resekostnadsavdraget och vi frös indexjusteringarna på studiestöden. Sedan har vi påfört kostnader på kommunerna som i slutändan resulterar i skattehöjningar och också i sista ändan slår ut på konsumenterna och köpkraften. Det är de här signalerna som är farliga. Det kan ha betydelse när det gäller köpkraften, alla blir försiktiga även de som har pengar. Sådana här signaler är livsfarliga att ge. Jag påstår att detta har en viss effekt på köpkraften. Jag tror inte att jag har fel. Konsumenten får mindre pengar i handen och då kommer köpkraften automatiskt att minska. Jag kommer också att framföra det här förslaget till omröstning, att man sätter in den här klämmen i betänkandet.

När det gäller ÅMHM och avgifterna så är jag glad över att vi har enat oss i utskottet. Vi från Ålands Framtid hade ett annat förslag till skrivning. Men det här var en så pass bra skrivning så jag tyckte inte det fanns skäl att lyfta fram vår skrivning. Det är viktigt att man inte påför sådana avgifter som kanske inte är grundade i verkligheten. Man har sett en möjlighet att öka inkomsterna till landskapet när man jämfört med andra områden. Man bör i alla fall beakta att om man gör avgiftshöjningar som baserar sig på 50 till 100 procent så är det inte riktigt i takt med vad man normalt höjer avgifter med. Man ska varje år ha en skälig avgiftshöjning som är relaterad till kostnaderna. I den här avgiftshöjningen försöker man kompensera landskapets för låga intäkter och det kan jag förstå. Många av de här avgifterna beror på vad vi har beslutat här i lagtinget. Man ska inte skylla på myndigheten. Jag delar lantrådets uppfattning att ÅMHM är en effektiv myndighet. Det lilla som jag har haft att göra med dem så måste jag berömma dem. De svarar snabbt och de har ett bra bemötande. Det är inte personerna i myndigheten som har fel utan det är vi som har skapat den här kontrollmyndigheten och då ska vi nog ta konsekvenserna av det.

Man kan titta över den här verksamheten. Det är bara bra om man förenklar, förbättrar avgifterna och tittar över hur myndigheten ska jobba. Höjningarna av taxan, som föreslogs, fick väldigt mycket kritik. Det är landskapsregeringen som har fastslagit avgifterna. Landskapsregeringen har också sagt att man ska se över avgifterna. Efter duktig kritik från näringslivet har landskapsregeringen resignerat lite och tagit åt sig av kritiken och det är helt okej, så ska det vara.

Med dessa ord och inte mycket mer så har jag sagt mitt i den här budgeten.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! När det gäller Färöarna, och deras åtgärder 1992 när fiskebeståndet svek, så i jämförelse med vindkraftssituationen så är den väsentlig och intressant. På Färöarna trodde man på framtiden. Man gick in för att med så lite medel som möjligt se till att företagen kunde överleva. Samma tanke hade den förra landskapsregeringen när man gick in för ett produktionsstöd för vindkraften. Man såg en möjlighet till en ljus framtid och goda vindar som ska blåsa. Om vi misslyckas med det här så kommer historieskrivarna inte att vara nådiga mot oss, när man bedömer den näringspolitik som har förts i landskapet, om vi medvetet medverkar till att montera ner våra vindkraftverk.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag delar helt och hållet Mats Perämaas tolkning av detta. Det är synd om man tänker på att man har en målsättning om ett miljömässigt hållbart Åland till 2051. I detta ingår väl vindkraften och energin därifrån och då borde man också ta ansvar för att se till att inte vindkraftsparken rustas ner. Om det skulle hända så tror jag inte att krafterna finns att starta upp på nytt igen, då ska det nog vara väldigt förmånligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack ltl Brage Eklund. Jag hörde delar av anförandet från mitt kansli. Jag har några kompletterande frågor vad gäller vindkraften. Jag tror att det finns en stark samsyn både hos regeringen och hos oppositionen att vindkraften är viktig och att den skapar möjligheter för Åland. Det pågår för tillfället, fortsättningsvis, ett intensivt arbete i dialog med Helsingfors för att nå samförståndslösningar. I det här fallet kan vi enbart nå en lösning i samförstånd eftersom vi är en minoritetsspelare på den här planen.

Kan ledamoten utveckla resonemanget hur han och hans parti anser att man borde stöda vindkraften? Det är i alla fall miljonbelopp på årsbasis som vi talar om. Bara landskapets andel nu är tänkt till 21 miljoner. Det rör sig om flera hundra miljoner. Hur ska det finansieras, via PAF-medel?

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tänkte närmast på att man i det här skedet skulle stöda så att driften rullar på tills man kommer in inmatningstariffsystemet. Jag har inte tänkt tanken att vi på Åland i det här skedet skulle gå in och stöda med bidrag eller lån för att bygga ut vindkraften. För det gjordes inte när det gäller Båtskären utan där satsades det ett fritt kapital. I det här fallet gäller det nog att hålla vindkraftsparken som vi har flytande. En del kanske klarar sig och en del inte, men man behöver titta på den möjligheten. Åland har nog inte någon möjlighet till satsningar på flera hundra miljoner.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Landskapsregeringens möjligheter att stöda driften är i dagsläget tämligen begränsade. I teorin kunde vi använda oss av de minimis-stödet, men de facto är det svårt eftersom flera har fått stöd tidigare. Så det är egentligen en icke möjlighet som vi har.

Att gå tillbaka till ett rent produktionsstöd är en möjlighet. Det är i så fall en process som kräver en notifiering från EU. Senast tog notifieringsprocessen 1 1/2 år och hade vi då inte fått hjälp EU-parlamentarikern Thorvalds, med medarbetare, så hade vi troligtvis ännu inte fått någonting. Oberoende av hur vi vänder oss här i dagsläget så är det en väldigt svår situation. Den svåraste situationen är dock ändå för vindkraftsbolagen som jag vet att blöder ekonomiskt kraftigt. Jag har inget ”första hjälp plåster” att plocka fram i dagsläget. Ska det betalas ut ett lagligt stöd så är det via en notifiering och det tar tid.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag delar den uppfattningen och den tolkningen av det som minister Thörnroos sade, att det ska notifieras och att det tar tid. I mitt anförande sade jag att man borde ha haft en framförhållning för man kunde ha räknat ut att vår möjlighet att komma in i inmatningstariffsystemet skulle ta tid. Signalerna var sådan att man inte ville ta in Åland i detta. Det är då man skulle ha varit på gång redan när man visste att produktionsstödsystemet skulle falla ut. Idag kunde det ha varit en verklighet, om man hade varit på bettet, att man hade haft notifierat om man hade startat upp när stödet för 2012 slutade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Ltl Eklund tar upp ÅMHM:s avgifter och dess stora höjningar som nu har införts. Jag har förstått att det nu ska göras en utredning av beräkningsgrunden för timavgiften. Man ska gå igenom tillsynsavgifterna, de nya avgifterna för det nya tillstånds- och tillsynsområdets social och hälso- och sjukvård samt en massa andra områden. Jag anser, precis som ltl Eklund, att de här stora höjningarna som nu har skett är någonting som vi i framtiden måste undvika så att alla som jobbar inom näringarna kan planera, för det handlar det mycket om. De här pengarna som nu är avsatta för denna genomgång är av yttersta vikt.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, jag tror att ltl Holmberg-Jansson och jag delar uppfattningen om detta. Vi har också haft en samsyn i utskottet när vi har diskuterat det här. Avgiftshöjningar på den här nivån får inte ske på det här viset som det har gjort. Det överraskar näringarna och näringarna är inte förtjänta av sådana hastiga avgiftshöjningar. Man måste ha en framförhållning och man måste också kunna diskutera med näringen om vad som är rätt och fel.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Ja, absolut och just att det nu skedde ganska stora höjningar. Jag kan förstå att man har tittat på våra närliggande regioner; i Sverige och i riket, och att avgifterna där ligger högre. Jag har nu förstått att man ska göra en grundligare genomgång och även en resursinventering av myndigheten och se på praktiska aspekter som faktureringssystem. Jag ser med stor tillförsikt att det här kommer att bli bra.

Ltl Brage Eklund, replik

Man får hoppas att det blir det resultat som vi önskar, att det blir på en nivå som är befogad och som relaterar till de verkliga kostnaderna. Man ska inte ha avgiftshöjningar som är baserade på avgifter i omkringliggande regioner.

När det gäller avgifter så kan man inte lägga dem hundra procent på företagen. Det är vi som har skapat lagarna och vi har också ett ansvar att vara med och finansiera en del av själva verksamheten. Vi kan inte skjuta över alla kostnader på företagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag tycker att det är trevligt att ltl Eklund ger erkännande till ÅMHM:s höga servicenivå och goda bemötande. Det är en ung, modern och effektiv myndighet som faktiskt gör sitt yttersta med de begränsade resurser de har att tillgå. Precis som ltl Eklund säger så upprättar myndigheten sitt arbete efter de beslut som tas i den här salen både när det gäller lagar och budgetansvar.

Vid översynen av taxasystemet ska också en politisk arbetsgrupp tillsättas, en referensgrupp. Redan nu börjar det komma in förslag på hur man kunde utveckla de här avgifterna t.ex. miljömärkta och certifierade turistanläggningar skulle kunna ha lägre tillsynsavgifter. Det finns många förslag, vilket vi gärna tar emot till byrån. Jag hoppas också att ltl Eklund kommer med förslag.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det är bra att man tittar på möjligheterna, att man gynnar dem som gör en bra miljöinsats idag redan och att man skulle få en viss förtjänst av detta när det gäller avgiftssystemet. Det är bra att man har en positiv hållning till detta från landskapsregeringens sida.

När det gäller myndigheten så delar jag uppfattningen. Myndigheten är effektiv men kanske vi istället borde titta på vilka lagar vi stiftar.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Sådana här utspel som sedan kommer ifrån Ålands Framtid när man säger att ÅMHM ska sänka avgifterna så det passar inte riktigt ihop med den politik som man annars för och man säger att vi ska sänka de offentliga utgifterna. Man vill minska överallt både i förvaltningen och ute i myndigheterna. Det här passar inte riktigt ihop. När det gäller ÅMHM:s avgifter vill man plötsligt ha en stor skattesubventionering, men i övrigt ska vi sänka kostnaderna. Det är någonting som inte riktigt stämmer. Ltl Eklund vet ju mycket väl att många av de lagar som vi stiftar här i lagtinget kommer vi inte undan. Det är direktiv från EU som ålägger landskapsregeringen och därmed också ÅMHM att följa vissa direktiv.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, grunden var vår motion där vi ville sänka avgifterna. Det berodde på den höjning som landskapsregeringen föreslog på hundra procent. Det är inte skäligt att införa sådana kraftiga höjningar utan någon annan motivering än att man har tittat på omkringliggande regioner.

När det gäller lagstiftning och direktiv som kommer från EU och som vi ska anpassa oss till, så javisst men det är ju inte meningen att det är branschen som ska synas som ska betala allting. Vi får också ta ett ansvar som myndighet och som lagstiftare och ta en del av kostnaderna. Vi kan inte påföra allt för det stimulerar inte till något nytt företagande och nya entreprenörer när man har sådana avgifter som man vet att man kommer att få betala.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Tack, fru talman! Jag missade en replik som jag hade begärt till ltl Perämaa. Antagligen missade jag den på grund av för ivrigt kaffedrickande under alla möten ända sedan tidig morgon. Nu begärde jag ordet istället.

Det gäller frågan om den åländska BNP-utvecklingen. Både från den här talarstolen, åtskilliga gånger redan, men också i våra massmedier läser man kurvor och så är man nöjd med det utan att dess mera analysera vad som ligger bakom.

Bruttonationalprodukten är alltså ett mätvärde för det produktionsvärdet som finns i samhället totalt, offentlig sektor plus privat sektor. Det är ett mätvärde som är anpassat till stater. ÅSUB har genom åren gjort allvarliga försök att göra liknande beräkningar för den åländska ekonomin. Verktyget är väldigt trubbigt, vilket ÅSUB också själva har sagt genom årtiondena, men man har ändå använt det.

Det blir naturligtvis lätt då att man i den allmänna debatten använder detta mätvärde, bruttonationalprodukt, såsom en verklig sanning, såsom ett exakt mätinstrument för det samhälleliga produktionsvärdet. Därmed kan man också göra jämförelser för vår del med Finland och Sverige.

Nå, så här enkelt är det inte. Det gäller att göra analysen; vad är detta för värde? Vi hade då 2007-2008 ett mycket kraftigt dropp i BNP för Åland per capita, även totalt sett. BNP hade stigit ända sedan 1993, det år när vi hade den så kallade nedgången i laman i finsk och internationell ekonomi. Huvudorsaken till det här droppet som kom under den föregående landskapsregeringen var utflaggningar av fartyg. När produktionsvärdet till delar försvinner ifrån den åländska ekonomin så har det en enorm betydelse. Det betyder alltså inte att produktionsvärdet i den åländska ekonomin har gått ner, utan det innebär att BNP-värdet har gått ner, alltså det sätt som man mäter produktionsvärdet på.

Jag hoppas att man i fortsättningen ska akta sig för att betrakta detta mätinstrument som en exakt vetenskap därför att det är det inte. Det är ett trubbigt mätinstrument där man måste beakta orsaken till nedgången.

För att åländska rederier har bytt flagg på sina fartyg så har alltså inte den åländska produktionen gått ned. De fartygen räknas inte längre in i produktionsresultatet i den åländska ekonomin eftersom de har bytt flagg. Då förstår vi alla att instrumentet blir lite trubbigt.

I finans- och näringsutskottet fick vi en kurva på BNP-utvecklingen från år 2000 till 2013 och sedan en prognos fram till 2015. Den första prognosen var 2012 och sedan en tre års prognos. Den visar det här droppet 2007-2008 huvudsakligen på grund av utflaggningarna. Sedan visar den också ett dropp i den åländska BNP-utvecklingen från 2010-2011 och sedan en eventuell fortsatt nedgång.

Det här jämför man då med utvecklingen av BNP i Finland och i Sverige, obeaktat av vad som har hänt tidigare och obeaktat av att vi fram till idag har en BNP som ligger på högre nivå än vad den har varit under början på 2000-talet och under alla tidigare decennier.

Jag ville bara framföra önskemålet; använd instrumentet varsamt, analysera orsakerna och se det inte, på grund av de flaggbyten som förekommit, därmed som en katastrof för den åländska ekonomiska utvecklingen, för det är det inte.

Däremot kan jag hålla med om att de senaste två årens siffror ger anledning till oro. Det reella produktionsvärdet inom åländsk ekonomi har troligen åtminstone haft en avstannande utveckling. Den behöver inte vara negativ, det vet vi inte, instrumentet är inte så exakt. Men det är alldeles uppenbart en kraftigt avstannande utveckling. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det här är en väsentlig diskussion. Visst finns det en stark inexakthet att jämföra våra BNP:s siffror med omvärldens. Nu har vi ingenting annat. Någon sorts siffror att jämföra med eller att kunna bedöma hur det går för den samlade åländska produktionen borde man ändå kunna komma fram till. I brist på bättre är det BNP som finns.

Utflaggningarna spelar en oerhört stor roll. Nu har vi, dessbättre, en situation att det till och med sker en viss inflaggning. Man kunde hoppas att det här skulle ge en positiv effekt på de här siffrorna, med den inexakthet som det här systemet i sig har.

Man kunde väl kanske uttala ett önskemål att vi kunde komma fram till ett sätt att beskriva situationen där man rensar BNP från utflaggningssiffrorna, för att kunna ha någonting att grunda vår diskussion på.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är en riktig reflexion. Jag har själv ofta diskuterat med ÅSUB om man borde använda begreppet nationalinkomst istället. Det kunde för den här avgränsade lilla regionen Åland vara ett mer lämpligt instrument. Det skulle delvis vara rensat av de här diseffekterna som BNP-begreppet har.

Sedan är det alldeles riktigt att inflaggning av befintligt tonnage bör ha en positiv inverkan på de här siffrorna. Nybyggnation av fartyg, under åländsk och finsk flagg, har en väldigt stor betydelse. Det har utan vidare för stor betydelse för siffrorna eftersom produktionsökningarna i allmänhet kommer leverantörerna av dessa nybyggen till del, den regionen och det landet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna enligt avdelningar i deras helhet. Efter det föreläggs inkomsterna enligt avdelningar i deras helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Först föreläggs utgifterna enligt avdelningar jämte detaljmotiveringar.

Föreläggs avdelning 42 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 43 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 45 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 46 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 47 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 48 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs avdelning 49 i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs inkomsterna enligt avdelningar i sin helhet jämte detaljmotiveringar.

Avd. 32 godkänd.

Avd. 35 godkänd.

Avd. 36 godkänd.

Avd. 39 godkänd.

Föreläggs de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.

Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det fjärde klämförslaget. Godkänt.

Begärs ytterligare ordet? Klämmarna är därmed behandlade.

Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering.

Talmannen föreslår att den allmänna motiveringen föredras enligt mellanrubrikerna i betänkandet och att ändringsförslagen framläggs under respektive rubrik.

Önskar en ledamot framföra förslag under en ny mellanrubrik som inte ingår i betänkandet ska sådana förslag framföras efter behandlingen av de rubriker som ingår i betänkandet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föredras mellanrubriken Ekonomisk översikt. Godkänd.

Föredras mellanrubriken Landskapets budgetekonomi.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag förslår ett nytt fjärde stycke under den av talmannen nämnda rubriken med följande lydelse:En tillväxt- och hållbarhetsfond inrättas med redan genererade spelvinster från PAF. Fonden regleras i lag med målet att generera arbetsplatser, tillväxt och hållbarhet i det åländska samhället.”

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag ber att få stöda ltl Perämaas förslag.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Katrin Sjögren, föreslagit att det till betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Landskapets budgetekonomi” införs ett nytt fjärde stycke med följande lydelse: ”En tillväxt- och hållbarhetsfond inrättas med redan genererade spelvinster från PAF. Fonden regleras i lag med målet att generera arbetsplatser, tillväxt och hållbarhet i det åländska samhället.”

Omröstning kommer att verkställas. 

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja, den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föredras mellanrubriken Näringspolitik.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag förslår under rubriken ”Näringspolitik” och underrubriken ”Tillväxtfrämjande åtgärder för hela landskapet” att det fogas ett nytt sista stycke med följande lydelse: ”I samband med budgeten för 2015 återkommer landskapsregeringen till lagtinget med konkreta förslag till förstärkning av den åländska köpkraften.”

Ltl Axel Jonsson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson, föreslagit att det till betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Näringspolitik” och underrubriken ”Tillväxtfrämjande åtgärder för hela landskapet” fogas ett nytt sista stycke med följande lydelse: ”I samband med budgeten för 2015 återkommer landskapsregeringen till lagtinget med konkreta förslag till förstärkning av den åländska köpkraften.”

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja, den som omfattar ltl Brage Eklunds förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Begärs ytterligare ordet i fråga om betänkandets allmänna motiveringar?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Om det är läge för att föreslå nya underrubriker så gör jag det nu. Jag föreslår en ny sista underrubrik som lyder ”Vindkraft” och där följande text införs: ”Landskapsregeringen förelägger lagtinget ett lagförslag som möjliggör att ökningen av avräkningsbeloppet kanaliseras till förmån för produktion av vindkraft på Åland i enlighet med den behörighet om stöd till näringslivet som självstyrelselagen anger”.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag ber att få understöda ltl Perämaas förslag.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Katrin Sjögren, föreslagit att det till den allmänna motiveringen i utskottets betänkande införs en ny sista underrubrik ”Vindkraft” under rubriken ”Näringspolitik” där följande text införs: ”Landskapsregeringen förelägger lagtinget ett lagförslag som möjliggör att ökningen av avräkningsbeloppet kanaliseras till förmån för produktion av vindkraft på Åland i enlighet med den behörighet om stöd till näringslivet som självstyrelselagen anger”.

Omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja, den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt finans- och näringsutskottets betänkande.

Allmänna motiveringen är därmed behandlad.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

3        Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om transport av farligt gods

Republikens presidents framställning (RP 7/2013-2014)

Ärendet avförs från föredragningslistan eftersom en begäran om yttrande har sänts till landskapsregeringen. Landskapsregeringen ska behandla ett sådant ärende i skyndsam ordning.

Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

Remiss

4        Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen

Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2013-2014)

Remiss

5        Åtgärder med anledning av effektivitetsrevisionen

Landskapsregeringens meddelande (M 7/2013-2014)

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion tillåts i fråga om ärendena. Kan förslaget godkännas? Godkänt. Talmannens förslag är att ärendena ska remitteras till finans- och näringsutskottet i enlighet arbetsordningen 15 §.

Diskussion.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Det här är första omgången i enlighet med den nya revisionslagen. Vi har under lagtinget en ny revisionsmyndighet som nu har gett sin första rapport och de har granskat landskapsregeringens olika verksamheter.

Landskapsregeringen har också gett sin förvaltning och dess underlydande myndigheter möjligheter att ge sin version och svara på det som påpekas i revisionen.

I enlighet med lagen som bygger på tanken att man tittar på verksamheterna och för en diskussion om olika förvaltningsområden och man har en konstruktiv och framåtsyftande debatt om hur dessa kan utvecklas.

Det är också svårt att gå i försvar, det är heller inte nödvändigt. Det här är ju verksamheter som man tittar tillbaka på.

Fokus ligger framförallt på bildandet av Ålands gymnasium, hur den processen gick till och vad som följde i spåren av sjösättningen av den nya organisationen.

Därför förefaller det här instrumentet vara någonting som vi kan använda oss av för att analysera vad som skedde, var vi har gjort, hur det gick och vad vi kan lära oss av processerna för att ännu nästa gång och därpå följande gång vi reformerar olika verksamheter bli bättre och bättre på detta.

Om man kortfattat säger någonting om den processen så kan man i stort konstatera att den viktiga lärdomen, som i alla fall jag drar av den här processen kring skolreformen, så är att det är viktigt att förändra i tid medan det finns tid att ge för utveckling och för sjösättande av nya verksamheter. När saker och ting blir forcerade och framtvingade och stressen kommer på så hetsar man kanske fram lösningar som inte är ändamålsenliga. Slutsatserna som vi kan dra av detta är; förändra i tid och inte i panik.

Utbildningsminister Johan Ehn kommer också att ge sin presentation.

Ålands gymnasium bildades 1.8.2011. Man hade väldigt lite tid att ge till planering inom den nya organisationen. Den blivande förvaltningschefen tillträdde i mars samma år och det fanns inte många månader att förbereda sjösättningen av den nya organisationen. Det ledde också till att man hade avtalsförhandlingar när man egentligen redan var inne för att organisationen skulle bildas. Det fanns naturligtvis ett stort tryck på att harmonisera avtalen inom lärarkåren. Det gjorde att tidigare landskapsregering godkände det avtalet som framförhandlades den 1 april 2011, bara fyra månader innan organisationen skulle tillsättas och börja funktionera. Man kan säga att det blev en tuff situation för avtalsbyrån i det skedet att förhandla fram ett avtal. Diskussionen i landskapsrevisionsberättelsen handlar ju förstås också om hur avtalet sedan tillämpades och hur det har använts under de här åren.

Generellt när det gäller intern styrning och kontroll och våra möjligheter att ha tillräcklig backup i våra system, vilket vi förstås måste ha både inom landskapsförvaltningen, ÅHS och inom andra myndigheter, så kan vi konstatera att litenheten i våra strukturer skapar sårbarhet och osäkerhet. Det gör att det är mycket krävande att upprätthålla kontrollsystem, göra riskanalyser och därmed ha allt dokumenterat.

I många fall kan vi ha en tjänsteman som kan ett helt förvaltningsområde och när den personen går i pension eller försvinner ur förvaltning så försvinner också mycket betydande kunskaper som vi har svårt att ersätta. Men man arbetar mycket med intern styrning och kontroll och försöker hitta system. Vi sätter förstås också ett stort hopp till att den digitala agendan i många av de här punkterna ska bidra till en positiv utveckling.

Det var kortfattat från min sida. Sedan kommer ministern att närmare gå in på själva skolreformen som trots allt är det som upptar landskapsrevisorerna i högsta grad i den här revisionen. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det är sant att gymnasiereformen var en stor och omfattande reform. Lagtinget skrev då i sitt betänkande, när man behandlade reformen, att man skulle göra en snabb utvärdering efter ett år. Det skulle ha gjorts redan i augusti 2012. Varför har det dragit ut så på tiden?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

För min del tycker jag snarare att man måste ställa sig frågan: Är det ändamålsenligt att granska en verksamhet efter ett eller två år? Som jag tidigare sade så måste man ge tid åt ett reformarbete. Man kan inte ta beslut den ena dagen och sedan kamma hem vinsterna nästa vecka. Det var naturligtvis en stor reform. I det här fallet var det sju skolor från början, en skola stängdes, Ålands lyceum blev kvar som en egen skola och sex skolor skulle föras samman. Det var en väldigt stor reform som berörde väldigt många människor, både studerande, lärare, system, kulturer och scheman och så vidare. Jag tror att man måste ha den uthålligheten och den långsiktigheten att man också ska utvärdera när man kan se att saker och ting börjar falla på plats. Det är väl ändamålsenligt att fråga sig när man ska granska en verksamhet. Det här är ju landskapsrevisionens berättelse, inte landskapsregeringens berättelse.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag håller med lantrådet i den bedömningen att man naturligtvis också behöver granska och utvärdera i ett längre perspektiv. Det gäller all förvaltning. Men detta var väldigt specifikt eftersom man också, om jag minns rätt, hade ett ettårigt provavtal. Det skulle nog ha varit skäl att göra en första bedömning ganska snabbt när det gällde de pedagogiska inriktningarna och schemaläggningen.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag har inte flera kommentarer till den saken. Vi får se vad utbildningsministern har i sin portfölj här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn

Tack, fru talman! Jag kan börja med utvärderingen. I utskottets betänkande så tror jag att det står att man skulle göra en utvärdering efter två år efter det att skolan tillkom. Landskapsregeringen gjorde bedömningen att för att överhuvudtaget kunna få en vettig bedömning av huruvida det har fungerat eller inte på en helhetsbasis så är utgångspunkten tre år. Då har vi en hel kull som har gått igenom skolan. Utvärderingen kommer nu att genomföras för det har nu gått tre hela utbildningsår.

I utskottets betänkande så stod det att man skulle göra en utvärdering efter två och inte efter ett år efter skolan hade börjat.

Fru talman! Jag ska lite diskutera kring den mycket gedigna och väldigt belysande rapport som vi har fått från revisorerna i den här frågan. Det är första gången som man jobbar på det här sättet från revisorernas sida, dvs. att man gör en effektivitetsgranskning av vissa delar av vår verksamhet och sätter mera kraft och tid på just vissa områden. Den här gången har man valt ut två områden; ÅHS och Ålands gymnasieskola.

Som lantrådet var inne på så bildades Ålands gymnasieskola 1.8.2011 via en lagstiftning som togs under år 2010. Genom den här lagstiftningen så bildades en myndighet som kallades för Ålands gymnasium. I den myndigheten fanns det två skolor, från att tidigare ha varit sex olika skolor så hade man nu alltså en myndighet och två skolor. Vi ska komma ihåg att varje skola på den tiden, före den här reformen, var sin egen myndighet och styrdes helt och hållet utgående ifrån det.

Man skulle föra ihop de tidigare skilda enheterna som hade olika skolkultur, olika planeringsrutiner, olika sätt att lösa undervisningsrelaterade frågor och kulturen var också väldigt varierande när det gällde styrdokumenten. Det var olika i olika skolor hur mycket man hade tecknat ner och vad man hade valt att besluta om via direktionen och vad som beslutades om på annan nivå tidigare. Allt det här skulle nu malas samman till en enhet där man skulle ha en så likadan förvaltning som bara var möjligt.

Det här började man jobba med redan före den 1 augusti, för man hade möjlighet via den här lagstiftningen att påbörja det här arbetet. När man kom till den 1 augusti så visade det sig att man inte var helt framme, men att dra i nödbromsen i det skedet var helt enkelt inte tänkbart eftersom planeringen hade utgått ifrån att nu skulle det här göras.

Med facit i hand så borde vi ha haft mer tid. Jag har den upplevelse att i nästan alla förändringsprocesser så kan man i slutändan säga; ”att det hade varit bra om vi hade haft lite mera tid att göra förändringar”. Jag är försiktig för egen del med att säga att om vi hade fått mera tid så hade det sett annorlunda ut.

Utöver problemen som man hade med skolkulturen och att sammanföra skolorna, utgående ifrån att man kom från lite olika världar, så hade man också åren innan infört ett periodiseringssystem inom skolorna. Det här ledde till att när man nu slog samman skolorna och man skulle göra periodiseringen för hela skolan och göra schemaläggningen så fick man stora bekymmer. Man valde att lägga schemaläggningen på en administrativt hög nivå, vilket ledde till att kontakten till den dagliga verkligheten blev för långt borta. Det har visat sig i efter hand. Det här har man nu rättat till genom att lägga ner det grundläggande arbetet på en betydligt lägre nivå än vad man hade tidigare. Det har också lett till att vi ser förbättringar. Det finns säkert fortsättningsvis saker som kan bli ännu bättre. Jag ska återkomma till detta senare.

Den fjärde saken som också var en utmaning för den nya skolan var ett nytt tjänstekollektivavtal. Det här tjänstekollektivavtalet var inte bara nytt, så att det togs precis just innan skolan skulle starta, utan avtalet hade också en helt ny logik. Från att ha pratat om undervisningsskyldighet till att prata om vilken arbetstid totalt sett man som lärare ska lägga ner på jobbet så utgående ifrån detta så skulle man få sin lön. Det här var ett helt nytt sätt att tänka både för arbetsgivaren och för arbetstagarparten. Det visade sig också att man inte riktigt hade tänkt igenom alla steg hur man skulle tillämpa det här avtalet, vilket ledde till att man, i kombination med de övriga bitarna, fick ytterligare bekymmer.

Revisorn säger också att en stor orsak, för att inte säga den största orsaken, till att Ålands gymnasium har blivit dyrare än vad man från början tänkte sig så beror just på tjänstekollektivavtalet. Man pratar om storleksordningen 1 miljon euro som detta har kostat landskapet.

På kort sikt stämmer det här helt klart. Vi ser att lönekostnaderna har stigit. Men då ska vi också backa tillbaka och se vad grunden var för att man gjorde den här förändringen. Ja, för det första så hade vi undervisningsskyldigheten som både arbetsgivaren och arbetstagaren inte var helt nöjda med. Arbetsgivarsidan tyckte inte att de hade möjlighet att, på ett korrekt sätt, hitta en lönesättning som motsvarar arbetet för en lärare som kanske jobbar med utvecklingsarbete och annat än normalt katederarbete. Det här tyckte man också på arbetstagarsidan.

Sedan hade man också noterat att löneskillnaderna mellan de olika gymnasielärarna i de olika skolorna var väldigt stora. Trots att man till och med hade likvärdig utbildning så fanns det, beroende på i vilken skola man undervisade i, löneskillnader där. Det här var inte riktigt bra för det ledde till en osund konkurrens om arbetskraften mellan skolorna.

När det gällde löneskillnader mellan en nyexaminerad lärare och en lärare som hade jobbat länge så var skillnaden också väldigt stor. Man hade en utgångspunkt där långvarigt lärararbete belönades rejält om man jämförde med andra ställen. Det här ville man också till viss del sudda ut. När man skulle sudda ut den här biten så ledde det till att man tog på sig kostnader i ett tidigare skede. Tidigare var det på det viset att om man hade väldigt många äldre lärare så blev kostnaderna högre och hade man många yngre lärare och nyrekryterade lärare, som också är en realitet just nu, så ledde till att man höjde kostnaderna.

I de kalkyler som landskapsregeringen gjorde då fanns en viss kostnadsökning inräknad. Jag var själv inte med när man gjorde den här biten, det finns andra som har bättre insyn i det. Enligt uppgifter vi har nu så har kostnadsökningen varit högre än vad man räknade med ifrån första början.

Kort sagt kan man säga att det fanns orsaker till att förhandla om avtalet som inte enbart hade med själva förändringen av gymnasieskolan att göra. Det fanns andra orsaker, men man valde att förhandla om avtalen i samband med att man gjorde förändringen av skolan. Därmed kom också notan och också vissa barnsjukdomar med i det sammanhanget.

När det gäller det gamla avtalet så har vi inte lyckats räkna fram, och där har revisorn heller inte gjort någon framräkning, vad det skulle ha kostat. Vi ser ju att den utveckling som vi har haft med vissa behov för ungdomar med anpassade läroplaner och liknande har ökat. Det finns andra orsaker till att vi också behöver högre lärartäthet. Även om vi skulle ha hållit kvar det gamla löneavtalet så hade kostnadsutvecklingen varit större. Exakt hur det skulle se ut är det väldigt svårt att kunna räkna fram.

Men, som sagt var, 1 miljon säger revisorn att det här har kostat och det får vi återkomma till lite senare i det här anförandet.

Revisorerna lägger ganska stor vikt vid hur det här avtalet har kommit fram. Man säger också att i själva förhandlingsskedet så har arbetsgivarsidan, sakkunnigmässigt, inte varit speciellt väl representerat. Det här har vi diskuterat från utbildningsavdelningens sida i förhållande till avtal- och pensionsbyrån. Vi kommer att hitta nya sätt att jobba på i framtiden. Nu finns organisationen plats och det är lättare att peka ut de människor som har den är kunskapen. Vi kan se till att i ett mycket, mycket tidigare skede också få med dem som i praktiken kommer att företräda arbetsgivaren när det gäller att förhandla sig fram till lönerna ute i det praktiska livet. Det var någonting som man inte hade med sig då och som kan ha lett till att man har haft vissa problem när det gäller tillämpningen. Då kanske man inte heller kunde vara tillräckligt stark. Det är åtminstone det som revisorn pekar på i det dokument som nu ligger framför er. Vi kommer från landskapsregeringens sida att jobba med att se hur vi kan stärka vår position i de kommande förhandlingarna.

Landskapsrevisorerna lyfter också upp att efter att den nya skolan och det nya avtalet trädde ikraft så har undervisningstiden blivit mindre för lärarna. Avtalet i sig leder inte nödvändigtvis till det, utan det är någonting som arbetsgivaren också väljer. När man gick in för periodiseringen, ett läsår innan man gjorde själva förändringen av gymnasieskolan, så gjorde man också en förändring i hur mycket lärarledd utbildningstid som eleverna skulle få. Man gjorde bedömningen att om man ser på utvecklingen i omvärlden just nu så lägger man i större utsträckning än tidigare också ett ansvar på eleverna i gymnasiet för att eleverna själva ska ta vara på inlärningstid. Det här har inte fullt ut slagit igenom i verkligheten. För man uppfattar sänkt lärarledd utbildning som att man får håltimmar. I det här systemet borde håltimmar användas till att studera på egen hand. Man har fått uppgifter av lärarna och man ska då jobba sig framåt utgående ifrån läxor och liknande som också kan göras under den normala skoltiden. Här har vi misslyckats i att få fram den nya metodiken. Vi funderar nu på hur vi ska göra med sänkningen av antalet lärarledda timmar som gjordes i förordningen tidigare. Vi får se om vi får omvärderat det här och kanske backar tillbaka till att ha åtminstone närmare det antalet timmar som vi hade tidigare. Den diskussionen och utvärderingen pågår för tillfället mellan skolan och utbildningsavdelningen.

Schemaläggningen lyfts fram som en av de stora bitarna som har synts utåt. Om vi tittar tillbaka i pressen, tittar på vad som har orsakat diskussioner och irritation ute bland elever och föräldrar så är det just detta att man inledningsvis hade väldigt stora problem med schemaläggningen. Det här har skolan lagt högsta prioritet på. Man ser nu också att man har fått kontroll på schemaläggningen. Vi ska komma ihåg att det alltid har funnits ett visst bekymmer att få ett schema som ser smidigt och bra ut för alla. Problemet inledningsvis var att det var ganska många som hade ett schema som inte fungerade på ett bra sätt. Nu har vi en situation som inte är sådan. De allra flesta har ett schema som löper på, på ett bra sätt och som stöder den undervisning som ges ute i skolorna idag. Det finns fortfarande enskilda bekymmer och jag vet att skolan ständigt och jämt jobbar för att man ska få ett så gott utnyttjande av den här tiden som möjligt, för både lärare och studerande.

Revisorerna lyfter också upp detta med att om man jämför områden så har vi förhållandevis personaltät utbildning på Åland. Vi har också förhållandevis en ganska dyr utbildning i jämförelse mot den finska sidan. Det är bara att konstatera, revisorer har gjort en jämförelse och de har lyckats få fram de siffrorna som också tidigare har visats när det gäller våra utbildningar. Vi har valt att lägga kraften på att ha mindre studiegrupper och ett ganska brett studieutbud vilket i sin tur återspeglar sig i kostnader. När vi har beredskap att på en bred front ta emot de ungdomar som kommer direkt från grundskolan till gymnasiet och när vi dessutom har hållit oss med små grupper framförallt i de praktiska utbildningarna så får det effekter på kostnaderna.

När det sedan gäller stödfunktioner som t.ex. städning, fastighetsskötsel osv. så har vi haft lite samma situation där. Vi har haft möjlighet att ligga betydligt mycket högre vad gäller den biten än vad man gör på andra ställen. När det till exempel gäller städdimensioneringen så har man gjort ett arbete som nu slår ut. Man har fått fram att vi har betydligt mera resurser än vad städdimensioneringen har visat att man borde ha. Det får nu effekter på antalet anställda i framtiden.

I övrigt tittar man också på verksamheten hela tiden. Man har kontinuerligt gjort förändringar när det gäller ledningen av Ålands gymnasium på ett sådant sätt att man inte ska få ett överstort huvud i förhållande till klassrummen och verkstäderna. Vi får lite ett kvitto på det i revisionsrapporten, man säger att man inte kan se att det finns någon större övertalighet när det gäller just den administrativa sidan. Det är snarare så att man inom vissa delar till och med ser brister, att vi har lite för dålig kunskap och möjlighet att kunna engagera människor som har rätt kompetens för att kanske stötta upp avtalsbiten osv.

Från skolans sida har vi också fått löften om att när vi nu har fått en mera normaliserad situation så kommer man att ta fram en personalförsörjningsplan som ska blicka längre framåt, så att vi kan dra nytta av de förändringar som det nya kollektivavtalet ger möjlighet till. Även i övrigt kan vi dra nytta av de fördelar som vi har av att ha en myndighet, Ålands gymnasieskola, där vi kan utnyttja resurserna på ett annat sätt.

Men, som lantrådet även var inne på, när det gäller en sådan här förändring gällande grundstrukturen så tar det tid innan man kan räkna hem de olika vinsterna. Ser vi till bokslutet för 2013 så visar det sig slutligen också där att resultatet faktiskt blev ganska bra. När man började vidta åtgärder och när man började få kontroll på budgetuppföljningen så visade det sig att man också kan styra upp det här och dra nytta av de fördelar som finns i den här organisationen. Jag har ett väldigt stort förtroende för att den här nya organisationen kommer att kunna börja verka på ett mycket effektivt sätt framåt. Men det har tagit tid för organisationen att hitta sina former.

Man kan också i det här sammanhanget konstatera att landskapsrevisorn säger att kostnadseffektiviteten har försämrats märkbart. Om man jämför siffror före och efter så är det på det sättet. Vi har en kostnadsökning som ligger på ungefär miljonen i förhållande till om man hade haft en ökning på 2 procent per år.

Ni vet också var jag nämnde det här miljonbeloppet tidigare. Ja, i det sammanhanget när vi diskuterade avtalet så såg vi också att kostnadsökningarna, utgående från det avtal som man tecknade, blev ungefär i den storleksordningen. 

Nu när man börjar bli van med att tillämpa avtalet, när man börjar kunna leva in i rollen som arbetsgivare och dra nytta från vår sida av de skrivningar som finns i avtalet, så har man också hittat lösningar som är betydligt mycket mera kostnadseffektiva än de som man hade inledningsvis.

Vi hade ett bokslut år 2013 som balanserade på 16,65 miljoner. De rapporter som vi har nu, med 4-5 månader klara i skolan, visar på att en kostnadsram på 17,1 miljoner som vi gav för detta år kommer att hålla. Det här året finns inte den problematiken där man tidigare jobbade med budgetsiffrorna Man har nu hittat kostymstorleken.

Nu ska man lägga kraft och energi på att se till att när man har organisationen på plats så krävs det ett ständigt utvecklingsarbete när det gäller läroplaner och innehåll i utbildningar. Tillsammans med arbetslivet utanför skolan, och det som skolan är till för att i första hand tjäna tillsammans med samhället, så kommer man nu att sätta ner krafter på att utveckla läroplaner och innehåll i arbetet.

Utgående ifrån detta så tycker jag att vi kan konstatera att vi har en skola som fortsättningsvis är bra, men som har behov av att utvecklas vidare. Det här är en process som för varje dag leder till att vi gör en bra skola ännu bättre. Tack, fru talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Ehn nämnde förändringarna i lönesättningen. Undervisningsskyldighet har övergått till årsarbetstid. Årsarbetstiden är 1 600 timmar om jag inte missminner mig. Revisorerna pekar också på att det finns lärare idag som knappt uppfyller minimi arbetstiden, dryga 600 timmar. Då kan man fråga sig; utnyttjar man lärarna effektivt? Enligt mitt räknesätt så finns det 1 000 timmar där man inte undervisar. Eller har jag fel? Kan Johan Ehn förklarar detta?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Den iakttagelse som både revisorerna och ltl Eklund har gjort är helt korrekt. De första åren var det på det här viset. Under det första verksamhetsåret hade man den problematiken. Det här är någonting som man nu börjar täcka igen. Det är detta som jag menar med att man inledningsvis inte har använt sig av avtalen och sett till att man har fått ut undervisningstid och planeringstid för annat arbete som man behöver. När skolan nu har lyckats ta sig an den här problematiken, att man inte har använt sig av all den arbetstid som man kunde, det är ju då som vi får kostnaderna att plana ut och få kostnaderna att sjunka i förhållande till hur det såg ut de första åren. Det är en av orsakerna som ledde till den här situationen, på grund av både tekniska problem av schemaläggning och andra problem i organisationen inledningsvis. De orsakerna finns inte på det sättet idag.

Ltl Brage Eklund, replik

 Ja, det är precis som minister Ehn säger. Till min kännedom har kommit att det finns en viss kritik på att den lärarledda undervisningen har minskat. Avsaknaden av lärarledd undervisning har också visat resultat på vissa områden där det undan för undan har trappats ner. Det är tråkigt. Man bör nog titta på om man ska öka den lärarledda undervisningen igen. Den fria studietiden består av cirka 10 timmar av en studievecka på 38 timmar. Det är som ministern sade, det är inte meningen att man ska gå på stan utan man ska verkligen studera själv. Det är inte så lätt. Det är kanske lättare om man har en lärare med sig som åtminstone lite sätter piskan på ryggen.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Som jag var inne på i mitt huvudanförande så är detta just en av sakerna som vi tittar på just nu, om vi bör återgå till flera lärarledda timmar. En av skolans uppgifter är att skapa ungdomar och kommande vuxna som ska bli självständiga och klara av att komma iväg till arbetet. Det är hela tiden en balansgång. Det kanske gick för fort i det sammanhanget när man plockade ner undervisningstiden på det sättet som man gjorde nu. Vi kanske behöver justera den biten. Vi håller på att göra en utvärdering när det gäller den lärarledda tiden tillsammans med den utvärdering som då också efterlystes i utskottets betänkande när man tog lagstiftningen. I samband med detta kommer vi också att överväga att göra den här typen av förändringar för att säkra upp att vi också i framtiden har en väldigt god kvalitet på vår utbildning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Precis som på kommunernas socialtjänstsida har man konstaterat att man inte riktigt har likvärdig service över hela Åland. Vi har också kunnat konstatera att inom skolväsendet kanske man inte i alla kommuner satsar lika mycket på specialundervisning eller på kuratorer och assistenter beroende på den ekonomiska möjlighet man har att stöda sina elever. Det har lett till att vi har fått en ganska stor ökning av anpassade kurser, vi har fått betyg med anpassade vitsord.

Ministern nämnde här i sitt anförande att det är viktigt att vi har lärare med rätt kompetens och att vi också har ett behov av att utveckla skolan vidare. Hur ser regeringen på just dessa elever med anpassade kurser och hur garanteras att vi inte får ett stort antal speciellt unga pojkar som faller mellan stolarna? Vi har fått information till vårt parti om att det är ett ganska stort antal.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Om jag har förstått det hela rätt så har inte antalet per år ökar dramatiskt, utan vi har en ackumulering av dessa, därför att de har svårt att komma in i det system som vi har i dagsläget. Man kommer in i åtgärder av olika typer av utbildningar som ska leda framåt men som inte har lett till att man kan ta en ordinarie plats. Det är det ackumulerade antalet som ökar enligt de uppgifter jag har för tillfället. Vi jobbar på flera fronter med den biten. Dels har skolan själv, inom ramen för nuvarande resurser, ökat på resurserna för stödundervisning. Man har anställt fler lärare som har ansvar för stödundervisning. Frågan är om man i framtiden också måste göra ytterligare insatser där.

Vi har nu gjort en kartläggning inom ramen för samarbete mellan social- och miljö, utbildning och näring där vi tittar på våra resurser och hur de används och om resurserna kommer fram på bästa sätt till de personer som behöver dem. Utgående ifrån den utvärderingen kommer vi också att föreslå vidare åtgärder framåt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! I riket har man arbetat med en tionde klass och möjligheten att höja sina vitsord. I samband med kreativa ämnen, gymnastik osv. kan man stöda dessa elever så att de sedan får ett så pass bra avgångsbetyg så att de har möjlighet att avsluta studierna och påbörja nya studier. Hur ser ministern på att man eventuellt skulle utöka folkhögskolan eller någon annan instans?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag skulle vilja att man går längre tillbaka i tiden och tittar på vad vi kan göra för att det ska bli färre som får en anpassad läroplan. Vad kan vi göra inom grundskolan för att stärka att var och en kan jobba i en läroplan som gäller för alla, för då har vi fått en grundskola som lever upp till de grundteser som vi har i grundskolan. Alla ska ha en möjlighet att få en grundläggande utbildning så att man kan ta sig vidare både i studier och i arbetslivet. De siffror vi har just nu så har vi uppenbarligen inte riktigt lyckats vad gäller den biten. Jag tror att vi måste lägga en hel del fokus på att fundera på hur vi ska göra där.

När det gäller ett tionde år så är jag lite osäker på om det kommer att göra effekt? Att gå ett tionde år att rätta till det i slutet av sin studietid när man kanske redan har misslyckats lite så det är jag inte helt säker på att är det rätta. Man behöver också få lite ombyte. Vi har ju faktiskt folkhögskolan idag där man har möjligheter att läsa upp sina betyg och komma vidare.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Den oberoende myndigheten Landskapsrevisionen har nu gjort sin första effektivitetsrevision och koncentrerat sig på ÅHS och Ålands gymnasium. Det är alltid viktigt när revisioner görs att de görs oberoende. Myndigheten har gjort ett gott jobb vad gäller de här två områdena. I liberalernas anförande ska jag koncentrera mig på Ålands gymnasium.

Fru talman! År 1964 dimitterades 18 studenter från Ålands lyceum. Nu år 2014, 50 år senare, dimitterades 175 studenter från Ålands gymnasium. 24 av dessa lade dubbelexamen, dvs. både studentexamen från lyceet och yrkesexamen från Ålands yrkesgymnasium, s.k. HUT-studier.

På 50 år har antalet studenter nästan tiodubblats på Åland, vilket visar att vi har blivit mera utbildade, kanske inte klokare.

Vad gäller Ålands gymnasium så har myndigheten verkat i tre hela läsår. En effektivitetsgranskning har gjorts av Landskapsrevisionen för de två första åren, 2011-2012 och 2012-2013. Syftet med en effektivitetsrevision är att bedöma hur budgetmedel används enligt principen för sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Det är ändå frågan om allmänna skattemedel.

Vad gäller de pedagogiska frågorna så berörs de inte av effektivitetsrevisionen eftersom den uppföljningen ligger på minister Ehns och utbildningens- och kulturavdelningens bord. Som vi vet så har inte den här utvärderingen ännu gjorts fast hela tre läsår har passerat revy. Minister Ehn lovade att utvärderingen kommer till hösten, eller hur? Det blir intressant att se vad man kommer fram till vad gäller det pedagogiska innehållet.

Vad gäller pedagogiken så finns det alltid siffror som man kan jämföra med. Varje år kommer det ut listor över landets gymnasier. Ålands lyceum ligger där inte på en hedrande plats; 347 av 442 skolor i landet. Därför blir det också intressant att se den pedagogiska utvärderingen. Hur kan vi ligga så i botten? Vi kan skylla på att det inte är så viktigt med studentexamen för att alla vill studera i Sverige och det är viktigare med betyget. Med det här är en profil också, vill man ha en hög profil på Ålands lyceum så ska man nog inte ligga i bottenskiktet med alla aftonläroverk och annat. Jag hoppas att den av utbildningsavdelningens ledda utredning kanske kan komma fram till något dylikt. Det skulle vara att höja statusen. Hur fungerar själva pedagogiken i skolan? Det här är en mätare och kanske inte helt allena sägande, men det är åtminstone en bra indikator.

Fru talman! I revisionsrapporten kan vi utläsa att det nya läraravtalet med årsarbetstid har blivit dyrt för arbetsgivaren och gynnsamt för de flesta lärare. Felet kan ju inte läggas på lärarna, att det har blivit gynnsamt för dem. Arbetsgivaren och ledningen i organisationen har haft betydligt sämre kunskaper vad gäller avtal och dess innehåll än vad arbetstagarna har haft. Man brukar ofta säga att den som begär är inte dum utan det är den som betalar. I det här fallet har landskapsregeringen fått iklä sig dumstruten. Men så är fallet.

Avtalet var ett ettårigt avtal till att börja med för att man ska kunna utvärdera det. Avtalet omförhandlades inte. Då kan man utgå ifrån att det kanske var bra, men rapporten visar ju på att det ändå har blivit hyfsat dyrt.

För att framöver kunna ingå så kostnadseffektiva och kvalitetsmässiga bästa avtal med tanke på just undervisningen, för det är väl ändå den som måste stå i fokus, behöver nu arbetsgivaren och minister Ehn ha den kunskapen framöver på just det här avtalsområdet när man går till nästa förhandlingar.

I rapporten framkommer det med all tydlighet att timlönerna är rätt höga och att de studerandes rätt till lärarledd undervisning inte tillgodoses på bästa möjliga sätt. Det är tydligt skrivet. Utgångsläget måste ändå vara att det är de studerande som är i fokus. De studerande ska få den bästa undervisningen, bästa pedagogiken och att personalens arbetstid riktas rätt, alltså till eleverna, inte till något annat. Det ska faktiskt fokuseras på undervisningen, man ska lära eleverna och göra dem till duktiga studerande och motivera dem till bra studier.

Fru talman! Själva grundidén med gymnasiereformen var att skapa en så kostnadseffektiv organisation som möjligt. Man slog ihop sju skolor till två, en myndighet två skolor. Rapporten visar nu efter två år att myndigheten kanske inte blev så kostnadseffektiv som man kanske hade hoppats på. Störst kanske inte alltid är bäst eller mest kostnadseffektiv.

Här har även framkommit att två år kanske är något kort tid för att utvärdera. Vi ger oss till tåls lite. Vi ser i nästa bokslut hur det tredje året har gått och om trenden svänger eller går samma väg.

Revisionsrapporten visar ju tydliga brister både i budgetprocessen och framförallt i den ekonomiska uppföljningen. Vi pratar ändå om en hyfsad stor organisation. Vi har 240 anställda i organisationen, en budget på 17 miljoner och vi har 1 200 studeranden. Att då inte ha kontroll på den ekonomiska uppföljningen är lite halvt skrämmande måste jag personligen säga. Om det är något man verkligen behöver följa upp så är det i myndigheter med stora budgetar, många anställda och mycket kunder, i det här fallet studeranden. 

Liberalerna har tidigare nämnt att vi önskade att Ålands gymnasium kunde ha varit en del av den digitala agendan, så att det hade funnits lågt hängande frukter för att göra kostnadseffektiva inbesparingar genom effektiv ekonomisk uppföljning av budgetprocesser. Man skulle samordna lönebetalningar och annat. Men, nu är det som är. Jag hoppas att man i något skede kan få med skolsektorn i den digitala agendan och framförallt Ålands gymnasium i den här verkligheten, så att man den vägen använder skattemedlen på bästa möjliga sätt. Man ska framförallt också effektivera undervisningen och ge mera resurser åt eleverna.

Finans- och näringsutskott var på besök till Färöarna. Det var inte bara tunnlar vi såg där utan vi såg också andra intressanta saker. Framförallt hur man följer kostnader i offentlig förvaltning. På Färöarna kunde varje medborgare hemma vid sin dator se om t.ex. minister Johan Ehn följer sin budget eller om hans tjänstemän följer budgeten. Ett sådant transparent system skulle verkligen sätta fokus på budgetdisciplinen och den vägen skulle man också skapa en effektiv användning av allmänna skattemedel. Jag vet att vägen är lång dit, men jag hoppas att vi också kommer dit en dag för att jag tror att det gynnar alla, både dem som jobbar med det och de som betalar. För då vet alla läget.

Fru talman! Slutligen lite om schemaläggningen. Det har skrivits mycket i tidningarna under årens lopp. Det har varit ett litet sorgligt kapitel. Nu har det kanske lite lugnat sig, men problemen finns där ännu. Vi från liberalerna förstår att schemaläggningen förstås är mera komplex på yrkesgymnasiet än på lyceet. Men det minsta vi kan garantera och ge våra studerande är en schemaläggning som faktiskt motiverar till studier och inte att man hänger på kafé. Det är det minsta vi kan begära och att eleverna får schemat i så god tid som möjligt så att de vet vilka föreläsningar de ska vara på nästa vecka. 

Som jag inledningsvis sade så tog 24 studenter dubbelexamen. Vad gäller schemaläggningen för deras del så önskar vi från liberalernas sida att det minsta man kunde kräva här och visa dem lite respekt är att inte planera tentor i yrkesexamen mitt i studentskrivningsperioden. Detta tillvägagångssätt höjer inte mycket medeltalet eller studentbetyget för de här eleverna och de är ändå hyfsat många.

Slutligen vill jag ge ett betyg till minister Ehn så här i studentdimissionstider och det blir cum laude approbatur, C. Vi ger ännu en chans, kanske ett år, att höja det här, ha en omtentamen och komma med ett bokslut så kanske betyget höjs, men just nu är det ett C. Men vackert så! Tack, fru talman.

Minister Johan Ehn, replik

Talman! Mitt allmänna vitsord som jag gick ut med i min vita mössa för exakt 20 år sedan var just ett C, så jag är glad att jag åtminstone har hållit mig kvar på samma nivå.

En utvärdering kommer att ske under hösten och kommer sedan också att delges lagtinget på lämpligt sätt.

När det gäller avtalet så var det precis såsom ltl Asumaa sade, det var ettårigt. Det fanns också en överenskommelse att det bara skulle göras smärre justeringar efter den ettåriga perioden. Den överenskommelsen hade parterna gjort i ett mycket tidigt skede i det här arbetet för att få långsiktighet i arbetsförhållandena.

Den lärarledda undervisningen, som det pratades om en hel del, så där delar jag långt analysen. Beslutet togs 2010 och då hade jag inte möjlighet att påverka det. Nu har jag haft möjlighet att ändra tillbaka, men 2010 togs beslutet kring den lärarledda undervisningen. Jag tror att man nog behöver fundera noggrant på åt vilket håll man ska gå i det här sammanhanget.

När det gäller den ekonomiska uppföljningen så var den inledningsvis totalt bristfällig, men nu har uppföljningen jobbats upp av myndigheten. De är med på tåget och kan ta del av det ekonomiska styrsystemet framåt.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl Tony Asumaa, det var intressant.

Jag satt själv med i facket och var med och förhandlade om lärarlönerna. Det var en intressant debatt. Man får komma ihåg att det faktiskt var liberalerna som hade finansministerposten då när vi förhandlade. Man kan ju fundera på om man ska vara så kritisk alla gånger. Det är ju två parter. Vi från lärarnas sida varnade flera gånger att det kommer att bli dyrt och därför sattes prövotiden in för att man skulle kunna utvärdera. Jag stöder nog en utvärdering framöver så att det blir bäst för båda parter.

Vad gäller nivån på vårt lyceum så förde ledamoten ett resonemang som jag tyckte att var ganska intressant. Jag är av den åsikten att vi har ett jättebra lyceum. Vi har kunniga elever. Det krävs ett ganska högt medeltal för att komma in i lyceet. Men ändå ligger vi långt nere på den här listan. Men är det inte så att man tittar på studentbetygen och inte på avgångsbetygen? Avgångsbetygen är ganska höga.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller jämförande siffrorna så använder man medeltalet av studentbetygets fyra obligatoriska ämnen. För L får man 7 poäng, M får man 6 poäng och så vidare. Det är så det räknas. Åland hade 16,32 poäng och bästa skolan hade 23,7 poäng. Det är på dessa ämnen som medeltalet räknas. Det är förstås ganska intressant att man måste ha så enormt högt medeltal för att komma in i Ålands lyceum men man presterar ändå inte så mycket i de obligatoriska ämnena i studentskrivningarna. De ämnena är obligatoriska för alla i hela landet. Det är inte frivilliga ämnen inblandade.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ett intressant resonemang som också ofta har förts i pedagogiska diskussioner. Den förklaringen som jag har fått är vi har en sådan skolkultur, och även samhällskulturen är sådan, att man söker sig till Sverige för att studera. Det är avgångsbetyget som är väsentligt. Eleverna satsar jättehårt på att höja sina kursvitsord och kan ha jättebra avgångsbetyg men så satsar de inte på studentbetygen. Ledamoten och jag själv som kommer från riket har alltid satsat stenhårt på studentbetyget. Man har ju ett hopp om att ens barn ska satsa på studentbetyget om de ska mot riket. Jag tror att vi har över 90 procent som far till Sverige. Det är förklaringen. Jag tror nog att lyceet är en bra skola.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Kemetter har helt rätt. Inriktningen till Sverige är kanske inte riktigt 90 procent men kanske 70 procent. Det är helt rätt att det är avgångsbetyget som gäller. Det som man har hört från fältet av dem som läser till en dubbelexamen är att de omöjligtvis kan få ett bra studentbetyg när de samtidigt i studentskrivningsperioden måste avlägga yrkesexamen. Det ger dem helt enkelt inga möjligheter ens att få ett gott betyg i studentexamen. Jag påpekade i mitt anförande att man åtminstone kunde se över det rent praktiskt så att man också skulle kunna ge möjligheter för dem som verkligen vill få ett gott studentbetyg. Jag har själv ett gott studentbetyg och jag är glad för det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Jag tänker inte kommentera enskilda punkter i det som landskapsrevisionen framför i sin effektivitetsrevisionsberättelse. 

Landskapsregeringen redogör i sitt meddelande för vilka åtgärder man vidtagit och ämnar vidta. Jag ska istället göra några reflektioner över vad som händer när man genomför omfattande reformer.

Det framgår med all tydlighet av landskapsrevisionens berättelse att reformer kräver tid före de målsättningar man haft, då beslutet om reformen togs, kan uppnås fullt ut. Faktum är att problem och till och med ökade kostnader kan uppstå då man forcerar genomförandet av en reform. Det råder politisk enighet, som jag uppfattar det, att gymnasiereformen var nödvändig. Gymnasiereformen är, om uttrycket tillåts, ett skolexempel på detta med fördyrande nya tjänsteavtal, schemaläggningsproblem, bristfälliga personaladministrativa system och ekonomisystem inklusive budgetuppföljning som inte fungerat tillfredsställande. Detta belyser man ingående i revisorernas berättelse.

Det har varit relativt omfattande svårigheter initialt som man nu steg för steg har rättat till, vilket framgick av minister Ehns anförande.

Uppnåendet av förväntade målsättningar och ökad kostnadseffektivitet låter under sådana omständigheter vänta på sig. Politiskt kan det vara frestande att diskutera felen som uppstod när det gäller vad, vem och när. Det viktigaste och mest konstruktiva både i den politiska debatten och för all del också beträffande landskapsrevisionen är vad som behöver göras framöver, att dra de rätta slutsatserna för att förbättra situationen. Med andra ord; att lära av historien.

Ett sakligt och objektivt påpekande om vad som är fel är viktigt. Att föreslå åtgärder, att förändra och förbättra är lika viktigt.

Landskapet är nu mitt upp i ett omfattande reformarbete. Det är därför av yttersta vikt att vi lär oss av erfarenheten, både av de goda erfarenheterna och av tillkortakommandena. Vi måste höja blicken och se sakerna i dess sammanhang och inte underskatta den tid det tar före allt är på plats.

En alldeles central fråga som framförs gång på gång i landskapsrevisionens berättelse är vikten av att moderna fungerande IT-system, inom de olika förvaltningarna, utvecklas och implementeras. Det är bra och framtidsinriktat. Vi vet att landskapsregeringen, Mariehamns stad och ÅHS tillsammans nu inlett ett arbete med att utveckla IT-systemen inom den offentliga förvaltningen på Åland, dvs. ÅDA, Ålands digitala agenda. ÅDA kommer heller inte att klara av alla sina uppgifter över en natt. Det kommer att ta sin tid för att uppnå goda resultat. Men arbetet är igångsatt och jag är övertygad om att resultaten starkt kommer att bidra till effektivisering av den offentliga förvaltningen; landskapets och kommunernas, till nytta för gemene man. Att detta arbete är viktigt understryks av landskapsrevisionen. Det känns bra att detta framhålls i effektivitetsrevisionen. Tack.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Revision är en berättelse bakåt i tiden som berör historien och talar om vad som har hänt. Det gäller den här revisionen också och vilka lärdomar vi kan dra av misstag och bra saker som har gjorts.

Ingen har egentligen berört ÅHS-revisionen, vilken också gjordes. Jag ids inte desto mera kommentera den heller. Det finns i alla fall ett påpekande; ”ÅHS borde göra en riskanalys innefattande den kontroll och övervakning som behövs för att reducera risker och nå uppställda mål. Det räcker inte att ledningen av erfarenhet vet var risker och svagheter finns i verksamheten, detta behöver också dokumenteras på ett systematiskt sätt.” Det här är saker som antagligen är bristfälliga. Jag hoppas att ledningen tittar på det här.

Tillika är vi inne på IT-systemen, som vi just har pratat om, när det gäller gymnasiesidan. Detta ska vi lösas med ÅDA-projektet, enligt vad jag har förstått. Vi får hoppas att det blir så bra som vi har tänkt oss.

Sedan till Ålands gymnasium. Som känt har vi ifrån Ålands Framtid i många sammanhang kritiserat kostnadsutveckligen som har varit när det gäller Ålands gymnasium. Orsakerna får man se i den här revisionsrapporten. Till stora delar är det avtalet, som gjordes med lärarlönerna, som är den största boven i dramat. Man kan konstatera att landskapsregeringen kanske var så på bettet när de inledde de här förhandlingarna. Kunskaperna kanske heller inte var riktigt på topp och de var kanske eftersatta. I inledningsskedet i förhandlingarna hade man inte tillsatt chefen eller direktören för Ålands gymnasium och det är en brist i sammanhanget. Det ledde väl till att man lyckades bra ifrån lärarfackets sida att få ett bra avtal. Man ska inte klandra dem. Som det sades tidigare här så ska man klandra den som har skrivit på och varit motparten.

Allt detta bygger på att man övergick från undervisningstid till årsarbetstid. Det har resulterat i att den lärarledda undervisningen delvis har minskat. Man måste också anställa fler lärare för att upprätthålla undervisningen. Man kan väl ifrågasätta om man har lyckats i och med att det finns lärare som just och just uppfyller minimi undervisningstiden. Då borde man väl omorganisera de lärarkrafterna så att man har full arbetstid?

Kritik har också förekommit angående att den lärarledda undervisningstiden är för liten. Eleverna kanske inte har självdisciplinen att studera själva. Jag ska egentligen inte uttala mig om det, för jag känner inte till det. Men åtminstone har det kommit påpekanden om det. Jag ska inte nämna namn eller sammanhang men inom vissa avdelningar i yrkesgymnasiet så har man presterat väldigt låga slutarbeten. I samband med detta har det påtalats att den lärarledda undervisningstiden kanske är för låg.

När det gäller ekonomiuppföljningen så nämndes att det viktigaste som man borde göra när man ingår en sådan här ny reform är att man har ekonomiuppföljningen på rätt. Det har också nämnts att det har gått fort, man har inte hunnit med. Organisationen har startat upp och sedan ska man försöka implementera hur man ska följa upp ekonomin, schemaläggning, avtalen när det gäller undervisningen och allt annat. Man har varit lite efter, om man säger så.

Reformer i all ära, det är helt okej, men det kanske borde ha varit en lite längre förstudie om hur den här effekten slår. Jag var inte med på den tiden när detta infördes men jag tror att det var en påskyndad reform för att man skulle nå ett resultat under en viss lagtingsperiod. Då var inte de här olika uppföljningarna klargjorda, vem som skulle stå för vad. Uppföljningen av ekonomin, undervisningen och allt har varit bristfällig och därför har det förekommit kritik när det gäller håltimmar och annat.

I rapporten nämns också att titlarna på kanslipersonalen har ombildats, vilket medförde högre löner. Det var kanske samma tjänster som gjordes men med en annan titel. Den effekten blir det ofta när man kanske inte vet innebörden.

Alltid när man påbörjar sådana här reformer är det viktigt att man är väl förberedd och att grundarbeten i förstudier finns tillräckligt tydligt. Ändå kommer man att missa, det är klart. Man kan inte täcka in allt när det gäller sådana här saker.

Kontentan av detta är att reformen kommer säkert över tid att bli bra. Men i inledningsskedet fanns inte helheten när det gäller hur effekten skulle slå varken när det gällde ekonomi eller schemaläggning. Jag hoppas att över tid nu så kommer effekten också att synas på resultatet och att man kan få ner kostnaderna.

I sammanhanget kan nämnas att man övertog också en del av personalen från naturbruksskolan. Det var också kostnader som fördes på detta. Normalt när man drar in något så blir väl tjänstemännen uppsagda, men här skapade man arbetsplatser som jag egentligen inte vet var de finns idag. Finns arbetsplatserna inom gymnasiet eller jobbar de någon annanstans? Sådana här förstudier borde ha varit lite tydligare och klara när man inledde det här.

Jag vill nämna det som minister Ehn och jag var inne på; undervisningsskyldigheten. När man har årsarbetstid och just och just uppnår minimi arbetstiden så är det något fel. Det är inte rättvist mot de andra kollegorna heller. Inom den här organisationen finns det ju också idag lärare som knappt får tiden att räcka till. Man utnyttjar dem maximalt och de räcker inte till. Gentemot de lärarna så är det inte rättvist att en del åker lite på bakkälken och har samma löner och andra jobbar häcken av sig, om man använder det uttrycket. Jag hoppas att det här kommer att rättas till och att man över tid nu rättar till hela Ålands gymnasium så att vi kan uppleva en fin skola till slut.

Jag ids inte rulla på mera i den här texten, det får räcka för min del.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag delar det senaste med undantaget att jag vill göra en fin skola ännu finare. Vi har trots allt en väldigt god utbildning på Åland fortsättningsvis, det får vi aldrig glömma. Det finns alltid saker att förbättra men utbildningen totalt sett är bra i dagsläget hos oss.

När det gäller sjösättningen av det här så var jag lite inne på det i mitt anförande också. Jag kan inte redogöra för de politiska bedömningar som gjordes när den här reformen sjösattes. Då satt jag inte själv på den positionen som jag gör idag, så jag kan inte gå in och redogöra för det i detalj. Men jag kan säga; ja, med en backspegel nu så kan man föra det resonemang som Eklund gör. Men samtidigt vill jag inte sätta mig till doms över det heller, för jag vet att alla sådana processer har en massa barnsjukdomar också. Att man ska skjuta fram ett genomförande för att det automatiskt ska leda till förbättringar så det vågar jag inte säga, men det är mycket möjligt. Jag motsäger det inte heller.

Det är inte avtalet som leder till att eleverna får mindre lärarledd tid, utan det är den förordning som finns över hur många timmar det ska vara, det är inte avtalet i sig.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är klart, med facit i hand så kan man väl alltid rätta till fel. Det brukar vara lätt. Jag vidhåller att när man ingår sådana reformer, och vi har andra reformer på gång också, så är det nog bra om man så mycket som möjligt kan göra förstudier så att man får någon sorts effekter av vad som kommer att ske. Jag påstår också att här kanske blev lite förhastat för man hade inte dessa förstudier genomförda och man visste inte vilka effekter det skulle bli.

De här reformerna som är på gång nu så jag hoppas att man lite mera besinnar sig så att man inte trycker ut någonting nu som inte är ordentligt genomtänkt.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Man kan alltid föra det här resonemanget. Jag tror att det fanns saker som man inte kunde förutsäga. Jag tror också att det fanns saker som man hade förutsett men inte klarade av att hantera eftersom det blev för många problem som kom samtidigt, saker som man kanske i normalfallet kunde ha hanterat inom den löpande verksamheten. Men när de mindre problemen, som dyker upp, lägger sig på varandra, det är då som de blir svåra.

Visst har ltl Eklund rätt i att ju mer gediget arbete man har gjort på förhand desto lättare blir det naturligtvis att genomföra. Samtidigt ska man komma ihåg att hela den här processen med att förändra gymnasieskolan hade ju pågått ganska länge. Diskussionen kring en förändring påbörjades redan för tre mandatperioder sedan. Så nog har det funnits tid också. Människan är sådan att det inte är före förändringen sker som man är beredd att ta sig an de problem som man eventuellt ser.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag har inte desto mera kommentarer. Det jobbades också ganska hårt med att driva igenom struktur -07. Det här var väl en följd av det, en kompromiss, för att det skulle bli någon reform. Det kanske borde ha funnits lite mera underlag så att man inte hade gått in i de här misstagen. Men gjort är gjort nu!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är ett intressant resonemang som ltl Brage Eklund för just kring de icke lärarledda timmarna, 10 timmar som eleverna ska studera fritt. Det sätter ett jättestort krav och disciplin på eleverna. Jag skulle gärna föra vidare en sådan diskussion. Jag personligen anser nog att man behöver ha mera studiehandledning för första års studeranden under den här perioden och sedan kan man så småningom börja frigöra. Men sedan finns det alltid elever som inte klarar av detta och egentligen bara använder timmarna till annat än de borde. Tanken är god, men man skulle nog behöva utveckla det vidare.

Ltl Brage Eklund, replik

Ltl Kemetter har säkert rätt. Jag är inte kunnig inom skolväsendet och jag är inte någon lärare heller. Kemetter har väl en viss erfarenhet av att vara lärare.

Det har kommit påpekanden från personer som har ringt upp mig. Man har varit missnöjd med slutarbeten som har gjorts inom vissa inriktningar i yrkesgymnasiet. Det har påtalats att den lärarledda undervisningen är för liten, man borde ha mera lärarledd undervisning. När det gäller den fria studietiden så beror det på individen och hur stor självdisciplin man har. Det är lätt att man går till ett kafé istället.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är roligt att höra att Ålands Framtid värderar lärarledda timmar precis på samma sätt som socialdemokraterna. Läraren är viktig. Jag är av samma åsikt, lärarlönerna och avtalet är inte ett helt rättvist system. Avtalet baserar sig egentligen på gammal historia. Om man var en svenskalärare så hade man en ganska låg undervisningsskyldighet eftersom det innebar att man måste rätta så många prov osv. Sedan upplevde man att ett annat ämne inte krävde lika mycket merarbete. Detta blev på något sätt kvar i avtalet och det kanske inte alltid stämmer i verkligheten. Om man är historielärare så kan man ha massor med prov att rätta trots att man ändå måste ha mera undervisning i tjänsten. I samband med nästa revidering och nästa förhandling så kanske landskapsregeringen behöver se över den här biten.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, ltl Kemetter har säkert rätt i den analysen. Jag ska inte ifrågasätta den för den är helt okej. Både revisionen och landskapsregeringen i sitt svar påpekade att man behöver titta på det här. Därför är det viktigt att man följer upp det så att det blir ett rättvist system och att alla har ungefär lika stor undervisningsskyldighet. Om det är på det viset att den lärarledda undervisningen är för låg så behöver man se på det också så att eleverna känner sig trygga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman!  Det här är första gången som vi har en ny situation när det gäller landskapsrevisionen. Vi har landskapsrevisorn inne under lagtingsämbetet. Vi tittar på den så kallade effektivitetsrevisionen.

Det känns som om det inom ÅHS finns stora förhoppningar när det gäller Ålands digitala agenda. Jag måste bara dra en liten parallell här om talmannen tillåter. Jag var nyligen till läkare, men det var lite svårt för de hade inte riktigt datorn i skick, så man kunde inte betala. Ålands digitala agenda kanske behöver raska på lite här.

När jag först läste landskapsrevisionens berättelse och sedan landskapsregeringens åtgärder med anledning av berättelsen så fastnade jag vid kostnadsökningarna genom tjänstekollektivavtalet inom Ålands gymnasium. Jag reagerade på detta. Det här är ingenting nytt.  Minister Ehn nämnde i ett tidigare replikskifte att det här har pågått många år. Det här är ingen ny sak.

Det var bråttom att vi skulle få den nya gymnasiereformen igång. Det blev kanske lite väl skyndsamt. Man borde kanske ha haft lite mera tid på sig med facit i hand.

Det är meningen att vi ska titta framåt, vilket jag ska försöka göra lite här. Det har diskuterats en hel del om Ålands gymnasiums schemaläggning och periodisering. Jag brukar ofta fundera; vem har problemen? Vi sitter här, tar politiska poäng och diskuterar schemaläggningar. Jag tycker inte att det hör hemma det minsta här. Det är ingenting som vi ska debattera. Vi har gett det ifrån oss till Ålands gymnasium. Det förtroendet ska vi ge åt dem. I Ålands gymnasiums styrelse har de flesta partier en plats och det ska vi diskutera där. Jag tycker inte riktigt att den diskussionen hör hemma här. Vi behöver verkligen tänka till. Ibland ser vi media som ett politiskt smörgåsbord, vi plockar upp och går hit och så plockar vi billiga poäng och det tycker jag att är en oschysst politik. 

För vissa elever är detta ett problem. Vi måste ge Ålands gymnasium lugn och ro. De måste få bygga upp själva organisationen. När vi står här och börjar bedöma ministrar för hur Ålands gymnasium går så tycker jag att det går lite för långt. Istället ska vi låta Ålands gymnasium jobba i fred. Vi ska inte lyfta upp det så mycket för det blir bara stressmoment när vi lyfter upp de frågorna här. 

Jag kommer att lyfta upp annat som kanske kommer att vara mera stressade. När det gäller ekonomin så är det vår tuffa utmaning. Oberoende av vilken avdelning vi pratar om så är det ekonomin som är i fokus.

När man läser landskapsrevisionens berättelse så kommer det fram hur mycket kostnaderna har ökat. Jag kände frustration under helgen när vi ser vad vi har tvingats banta bort för dessa elever i Ålands gymnasium. Jag tänker på skolvärdar. Vi kommer att ha ett flertal elever som kommer att få svårt att få studieplats i höst. Yrkesstarten kanske skulle behövas, den tvingas kanske bantats bort. Stöd för elever är saker som nu blir lidande genom att vi har ingått dessa avtal. Dessa avtal är stora kostnadsdrivare. Jag tycker att det är synd om det går mer och mer medel till det administrativa och till lärare. När det ska bantas så blir det på elevsidan. Det finns partier som brukar säga; ”vi ska sänka ramen för Ålands gymnasium med ett visst antal procent”. Men man säger inte var man ska sänka. Har vi inte bantat tillräckligt redan för våra elever? Här måste vi börja titta mera på vad vi gör. Här borde vi kanske till och med ha ett elevindex; vad kostar det per elev, hur mycket bantar vi? Någon måtta får det vara. Det skulle behöva finnas fler speciallärare i Ålands yrkesgymnasium. Men finns de resurserna? Vi behöver titta på vilka resurser man får.

Fru talman! Det är mycket klankande på Ålands gymnasium och reformen och det är olyckligt. Man kanske skulle ge dem lite mera arbetsro och den tid de behöver.

Tidigare har det pratats här om att det krävs minst två mandatperioder för att få en reform i skick. Nu börjar vi komma dit. Men så länge vi håller på och stressar så vet jag inte heller hur det går.

Fru talman! Jag tycker istället att vi börjar titta framåt. Vi kanske kunde diskutera en politik där vi ger alla möjligheter till studier. Det jag har hunnit höra här idag så har det varit mycket fokus på lärare och lönerna. Lönerna har lyfts upp i den här revisionen och diskuterats. I fortsättningen när vi pratar politik så hoppas jag att vi ser eleverna och deras behov av att få en utbildning och att vi hjälper dem till det. Det är det absolut viktigaste och att vi sedan försöker ge Ålands gymnasiums styrelse det förtroende vi skapade när vi startade Ålands gymnasium. Vi ska låta Ålands gymnasium sköta schemaläggning, periodisering och sådant. Vi ska ge ramarna och de politiska riktlinjerna. Det administrativa som schemaläggning och periodisering ger jag mitt fulla förtroende till vår representant i Ålands gymnasiums styrelse.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vill börja med tacka ltl Winé för ett klokt anförande när det gäller just detaljnivån. Jag tror att vi behöver lyfta det här. Det är väldigt svårt för mig som minister att inte gå in i diskussionen och ta den när detaljfrågorna kommer. Jag delar fullt ut ltl Winés synpunkter på att lagtinget så långt som möjligt borde lyfta diskussionen till den nivån som handlar lite mera om det som också ltl Winé var inne på nu.

När det gäller framtiden så tror jag att det är jätteviktigt med framarbetandet av ett nytt utbildningspolitiskt program. Att hitta det som gör att de studerande får en utbildning som passar dem, men minst lika mycket passar det faktum att man faktiskt får ett jobb i framtiden. Det ska inte vara ensidigt styrt åt det ena eller åt det andra hållet. Man måste hitta mixen däremellan. Där har vi en utmaning framåt att ta oss an. Det är viktigt att lyfta den diskussionen.

När det sedan gäller antalet utbildningsplatser så har vi tillräckligt med utbildningsplatser. Det är matchningen mellan intresse och vart man söker som är vår stora utmaning framåt. De indikationer jag har just nu är att det inte blir svårt i höst.

Ltl Göte Winé, replik

Det som oroar just nu är att stödet för de svagare eleverna har försvunnit, vilket jag fått höra av personal från Ålands gymnasium. Det finns inte någon som har tid att hjälpa. Behovet av speciallärare ökar. De känner en frustration. Skolvärdarna bantades bort. 

Det finns alltså elever som inte kommer in i Ålands gymnasium eftersom de har för svaga betyg. De måste ha rätt till en utbildning. Här måste vi börja titta. Nu pratar vi om dem som söker enligt prövning. Det måste lösas till hösten. Jag har hört att det är en alltför stor siffra just nu som kommer att få ett återbud.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller höstens antagningssiffror så har vi en handfull elever som det är problem med att placera. Resten har man hittat lösningar åt. Det är den information som jag har fått från min avdelning som tillsammans med skolan har diskuterat de här frågorna. Det återstår att se nu när vi antagningen slutförs och man fördelar de sista platserna. Men den uppgiften har jag för tillfället.

När det gäller stödinsatserna så måste skolan själv ta sig en ordentlig funderare på detta. Man måste fundera på vilka behoven är ute i verkligheten. Skolan kan också titta över de resurser som de har för tillfället. Nu när man har jobbat med att göra olika typer av åtgärder så har man också lyckats skapa sig en liten buffert som man sedan också kan lägga in på de ställen där man anser att det är särskilt nödvändigt. Jag utgår ifrån att då finns också detta framför ögonen på dem som beslutar i skolan; styrelsen och tjänstemannaledningen. Jag har stora förhoppningar på att man kan gå in och hitta lösningar också för den här biten.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag hoppas att vi hittar en lösning för alla elever.

Sedan håller jag med minister Ehn. Man ska inte få en plats där man bara vill, det måste finnas ett arbete efter utbildningen. Det gäller inte bara att se till att vi har den och den utbildningen kvar för att det är bra för vissa elever. Man måste också se till att de har ett arbete att gå till efter utbildningen. Man kan inte bara ge dem en låtsasexamen. Nu har du fått en examen men tyvärr finns det knappt några arbetsplatser på Åland. Här måste vi se på vilka utbildningsplatser man behöver. Där är vi helt eniga.

Däremot upplever jag att det är allt för många som söker enligt prövning och har för svaga betyg. Därför måste vi se hur vi kan hjälpa dem att klara av sina gymnasiestudier. Vi har en stor utmaning just nu för det är alltför många som får nekade svar och de har för dåliga kunskaper inom vissa ämnen. Hur hjälper vi dem? Det gör vi inte med praktikplatser, utan med studier.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson

Tack, fru talman! Värderade sex kollegor, jag har med intresse tagit del av debatten om detaljrevision som kallas effektivitetsrevision.

Inom ÅHS-styrelse behandlade vi KPMG:s effektivitetsrevision. Vi kunde konstatera att 95 procent inte var på styrelsenivå. Det var en förvaltningsrevision där förvaltningen hade ansvaret för att saker och ting sköttes på ett korrekt sätt när det gällde organisation, redovisning och så vidare.

Vad har då denna bilagda effektivitetsrevision för inverkan på Ålands landskapsregering om det bara var fem procent som berörde styrelsen för ÅHS? Ja, kanske två procent då. Följande fråga är; vad har det då får betydelse för lagtinget? Det blir väl ungefär som promillegränserna i trafiklagstiftningen. Det är alltså frågan om promille.

Det är lite samma med effektivitetsrevisionen av Ålands gymnasium även om den är på lite högre nivå. Men det berör, precis som ltl Göte Winé här sade, väldigt mycket detaljfrågor som inte är anpassade för den här salen till någon del. Med andra ord; var har vi systemfelet?

Vi har varit vana med att ha en årsrevisionsberättelse som har gjort ett överslag över hela landskapsregeringens förvaltning, så att lagtinget ska kunna bedöma huruvida det är riktigt skött. 

I inledningen av detta dokument står: ”Landskapsrevisionen inledde sin verksamhet den 1 juli 2013. Landskapsrevisionens granskning sker i form av årlig revision och effektivitetsrevision.”

Vad är det då som vi ska ha hit? Inte är det underlagsmaterialet, inte är det arbetsmaterialet som ligger till grund för den nya revisionsbyråns bedömning av förvaltningen i landskapet. Där måste man ju skriva en berättelse över den och sedan plocka de delar som kan beröra lagtinget från KPMG:s detaljgranskning av administrationen inom ÅHS.

Samma gäller gymnasieskolan och samma gäller alla andra delar som man väljer att utgående ifrån sitt arbetsprogram göra en revision av.

Fru talman! Här har vi orsak att både titta på besluten i talmanskonferensen när det gäller behandlingen av den här typen av effektivitetsrevisioner och vårt förhållande till den myndighet som vi har inom lagtinget, Ålands revisionsbyrå. Har det blivit något fel i lagstiftning så att vi inte får en sådan här bedömning av det arbete som görs under året för föregående år på revisions-byrån så att vi kan få det på rätt nivå hit till lagtinget? Det här är en viktig fråga för finans- och näringsutskottet att nu granska och ta ställning till.

Så här tycker jag inte att vi kan ha det. Att vi får något som vi kan kalla ett arbetsmaterial för revisionen för behandling i parlamentet, Ålands lagtings plenum. Så fungerar det inte i Sverige och så fungerar det inte i Finland, utan där tar de naturligtvis de översiktliga synpunkterna. Revisionsbyrån tar ställning till de rapporter och material som de får in, gör sedan sin egen text av detta och anger vad som lämpligen bör meddelas parlamentet. Sedan kan man ha åtskilliga papper som man skickar till förvaltningarna och till Ålands landskapsregering där man kan säga vilka bedömningar man har gjort. Men att vi här i lagtinget och i finans- och näringsutskottet ska diskutera den här typen av administrativa detaljer, då har det blivit något fel i vårt system.

Fru talman! Jag tror att vi har skäl att vara självkritisk med anledning av den här första rapporten nu och försöka utveckla det här systemet så att det enkelt uttryckt blir; rim och reson. Vi måste hålla oss på en parlamentarisk nivå när det gäller revision. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Roger Jansson. Här är vi fullständigt enade. Även socialdemokraterna viskade här att det var ett jättebra påpekande. Man hör redan på debatten att den är på en annan nivå än vad den borde vara. Bra talat!

Vtm Roger Jansson, replik

Jag är tacksam för det. Det finns alltså ett underlag för att vi skulle kunna komma till rätt behandling av tingens ordning. Nu är det först finans- och näringsutskottet som får diskutera den här frågan. Bara det är ju ett bevis för den här tesen att jag resonerar riktigt. Här har nästan ingenting sagts om den enorma, för åländska förhållanden, organisationen ÅHS som har varit utsatt för en effektivitetsrevision och där det alltid har funnits många synpunkter på hur den sköts. Man kan säga att det beror på att KPMG har gjort nästan detaljgranskning på siffergranskningsnivå. Den visar att den är på alltför låg nivå för att diskuteras i ett parlament, det är ingenting som ens ska komma hit som bilaga.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är väl den diskussionen man ofta har här i politiska sammanhang. Speciellt här på Åland vill vi gå ganska snabbt ner på detaljnivå. Politikerna kanske ska diskutera vad och tjänstemännen hur. Vi ska inte ta upp sådana här sifferdetaljer i Ålands lagting. Det var faktiskt ett jättebra anförande och det hoppas jag att finansutskottet tar till sig inför beredningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Första behandling

6        Industriutsläpp

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2013-2014)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Social- och miljöutskottet föreslår enhälligt att lagförslaget om industriutsläpp antas med några ändringar av språklig och teknisk natur.

Lagen brådskar eftersom det gäller ett EU-direktiv och implementeringstiden har gått ut.

Utöver utsläppsdirektivet kompletteras miljöskyddslagen med några bestämmelser för att genomföra annan EU-lagstiftning; förordningen om exportförbud för kvicksilver, direktivet om nationella utsläppstak för vissa föroreningar och förordningen om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar.

I lagförslaget föreslås att ett nytt 6a kapitel om prövning av miljötillstånd i fråga om industriutsläppsdirektivanläggningar intas i landskapslagen (2008:24) om miljöskydd. Utskottet har erfarit att det för närvarande inte finns några industriutsläppsdirektivanläggningar på Åland, men att det framdeles möjligen kan komma att finnas sådana anläggningar. Mot bakgrund härav och för att undvika att bestämmelserna ska behöva beaktas i övriga förfaranden i miljöskyddslagen delar utskottet landskapsregeringens uppfattning att det är mest ändamålsenligt att inta bestämmelserna om industriutsläppsdirektivanläggningar i ett eget kapitel.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det nu föreslås intas uttryckliga bestämmelser i miljöskyddslagen om krav på effektiv energianvändning, vilket innebär att alla verksamhetsutövare av tillstånds- eller miljögranskningspliktiga verksamheter ska se till att verksamheten bedrivs så att energianvändningen är effektiv. För industriutsläppsdirektivanläggningarnas del föreslås även bestämmelser som kompletterar och konkretiserar den allmänna skyldigheten om att all verksamhet ska vara energieffektiv. Bestämmelserna innebär att miljötillståndet för en industriutsläppsdirektivanläggning vid behov ska förenas med behövliga villkor om effektiv energianvändning och om förbättring av effektiviteten.   

I lagförslagets 26n § föreslås intas bestämmelser om en verksamhetsutövares skyldighet att sanera ett förorenat område i samband med att verksamheten vid en industriutsläppsdirektivanläggning avslutas. I syfte att säkerställa att ett förorenat område saneras föreslår utskottet att landskapsregeringen överväger att i lagen införa bestämmelser som medger att prövningsmyndigheten i samband med beviljandet av tillstånd för industriutsläppsdirektivanläggningar kan fordra att sökanden ställer en ekonomisk säkerhet till säkerhet för de kostnader som kan uppstå vid en sanering av ett förorenat område. Tack för det.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag har ett kort inlägg. Utskottsordförande Beijer läste ju upp det som står i betänkandet. Det är helt riktigt som han sade att vi är helt eniga om det.

Det är en sak som jag vill ta upp och det är definitioner i andra paragrafen. Man har alltid pratat om ”bästa tillgängliga teknik”. Det är den tekniskt och ekonomiskt genomförbara metod som så effektivt som möjligt hindrar eller förebygger negativ miljöpåverkan. Det har varit definitionen på bästa tillgängliga teknik och den definitionen har åtminstone 20 år varit mer eller mindre rådande.

Nu blir definitionen av bästa tillgängliga teknik i det här lagförslaget betydligt mera tillkrånglad. Det sägs; ”bästa tillgängliga teknik är tekniskt och ekonomiskt genomförbara produktions- och reningsmetoder som är utvecklade till de effektivaste och mest avancerade stadiet” Det är något helt annat än vad det har varit tidigare.

Längre ner i punkten i andra paragrafen så sägs: ”En teknik är tekniskt och ekonomiskt genomförbar när den kan tas i allmänt bruk och till skäliga kostnader kan tillämpas inom branschen i frågan”. Då är man lite tillbaka igen på ruta noll.

Jag hade lite bekymmer med att man måste krångla till något som jag upplever som ett vedertaget begrepp. ”Bästa tillgängliga teknik” är ju väldigt centralt begrepp i all miljölagstiftning.

Det hör inte till god ton att säga vad olika sakkunniga har sagt, så jag formulerar mig med på det här sättet i stället. Åtminstone för mitt vidkommande så fick jag den uppfattningen att man måste formulerar sig på det här sättet för att man ska uppfylla de krav som ställs i EU-direktivet på vad som sist och slutligen är bästa tillgängliga teknik.

Avslutningsvis, fru talman, orsaken till att jag ville ta upp det här är att den här definitionen är enormt central i hela den här lagstiftningen. Det inte är någon här från landskapsregeringen, men det är åtminstone representanter för regeringspartierna på plats, så jag hoppas att man verkligen använder den här definitionen och tillämpningen av den här definitionen på ett förnuftigt sätt.  

Talmannen

Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om miljöskydd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

För kännedom

7        Producentansvar för elektrisk och elektronisk utrustning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 1 september 2014.

8        Privatisering av avbytarservicen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 4 juni 2014.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 4.06 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil