Plenum den 2 mars 2005 kl 13.00

PLENUM den  2 mars 2005 kl. 13.00.  

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Dennis Jansson, ltl Anders Eriksson, vtm Barbro Sundback och ltl Ronald Boman).

26 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Ronald Boman på grund av privata angelägenheter, vtm Barbro Sundback på grund av deltagande i FN:s 46 session, ltl Dennis Jansson på grund av privata angelägenheter: resa och ltl Anders Eriksson på grund av vård av sjukt barn. Beviljas.

 

Herr landshövdingen:

Värderade fru talman!

Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställning om bifall till förordningen om ikraftträdande av avtalet mellan de nordiska länderna om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasienivå.

 

TALMANNEN: Tack herr landshövding! Lagtinget kommer att i vederbörlig ordning behandla republikens presidents framställning.

 

 

Meddelande

Meddelas att den allmänna motionstiden vidtar i och med att lagtingets vårsession nu inletts. Motionstiden utlöper måndagen den 14 mars 2005 kl. 12.00. Antecknas.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 1:

 

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. lagmotion angående ändring av landskapslagen om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt. (LM 2/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Katrin Sjögren:

Fru talman!

Det råder ett demokratiunderskott i landskapet Åland, trots att Ålandsmodellen framförs som ett välfungerande alternativ för minoritetsgrupper, trots att vi ofta skryter om vår närdemokrati och möjlighet att påverka. Om man jämför med övriga Norden är de regler som tillämpas då det gäller kommunal rösträtt orimligt hårda på Åland. Rösträtt i kommunala val ser olika ut i de nordiska länderna, men en sak är gemensam och det är att man måste ha fyllt 18 år. I Finland får man delta i kommunalval om man varit mantalsskriven i kommunen 51 dagar, förutsatt att man är finsk, norsk, isländsk eller EU-medborgare. För medborgare utom EU gäller det att man bör ha varit skriven i kommunen 51 dagar, dessutom ha bott i Finland utan avbrott i minst två år. I Sverige får man delta i kommunala val om man är mantalsskriven, äger fast egendom eller betalar kommunalskatt till kommunen. Man skall även vara medborgare i Sverige, Norge, Island eller någon annan av EU:s medlemsstater. För medborgare utom EU gäller även att man har varit folkbokförd i Sverige tre år före valdagen. I Norge får man delta i kommunalval om man är mantalsskriven i en kommun valåret senast den 31 maj samt är medborgare i ett annat nordiskt land. För andra medborgare gäller även att man har varit folkbokförd i Norge de tre senaste åren före valdagen. I Danmark får man delta i kommunalval om man är mantalsskriven i kommunen och är medborgare i Island, Norge eller något annat EU-land. För medborgare utom EU gäller även att man har varit folkbokförd i Danmark de tre senaste åren före valdagen. Hos oss här på Åland får man delta i kommunalval om man har åländsk hembygdsrätt, bor i kommunen eller haft hemort i en åländsk kommun tre hela år, som i praktiken blir nästan fyra eftersom kommunala val förrättas i oktober. Verkar och bor man på Åland, man jobbar och betalar skatt, skall man ha rätt att påverka sin vardag genom att få delta i kommunala val. Det här är också ett sätt att kanske förbättra valdeltagandet.

 

Nordiska länder särskiljer européer och icke-européer och enligt mitt sätt att se är det också ett väldigt odemokratiskt sätt. Vi bygger alltså inte bara upp tullmurar utan också demokratiska murar. Hur snabbt du kan delta i kommunalval beror således på om du har flyttat till Norden, om du är spanjor eller polack eller om du är amerikan, afrikan, vietnames eller australiensare. Liggande lagmotion skiljer inte på européer och icke-européer. Åland är en del av en större helhet, en del av Norden, en del av Europa, en del av EU, vare sig man gillar det eller inte. Men Åland är framför allt en del av världen.

 

Liberalerna anser att åländsk lagstiftning borde harmoniseras och moderniseras så att inflyttade ålänningar kan utnyttja sina demokratiska rättigheter men även utföra sina demokratiska skyldigheter, alltså rösta.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

För centern har frågan om valbarhet i kommunalval alltid varit en viktig och stor fråga, en fråga som man gärna har knutit till självstyrelselagen och dess bestämmelser, dvs. centern har tyckt att det är viktigt att man också i de här frågorna beaktar självstyrelselagen och frågorna som  härrör runt det. Samtidigt kan också centern inse att saker och ting förändras och vi har också varit med om att ta beslut som har ändrat stipulationerna om rösträtt i kommunala val, som från början band det helt och hållet till hembygdsrätten, man hade ingen kommunal rösträtt om man inte hade hembygdsrätt, precis som vi hörde nyss. Man gjorde den senaste uppluckringen 1997, då man i syfte att underlätta för inflyttade att snabbare vara med och påverka demokratiska val gav möjligheten när man hade bott här tre år, precis som vi också hörde av ltl Katrin Sjögren. Denna anpassning gjorde man enligt den dåvarande nordiska modellen; på den tiden gällde det att man skulle ha bott här tre år.

 

Vi hörde också av ltl Katrin Sjögren att vi har orimligt stränga regler på Åland. Det beror naturligtvis på vår särställning, självstyrelselagen igen, med åtföljande hembygdsrätt och det Ålandsprotokoll som vi hade i och med EU-anslutningen som gav oss vissa särrättigheter. Man kan se det antingen som orimliga krav eller man kan också se att vi fyller de stipulationer som gällde på den tiden. Men, som sagt, nu är vi med i EU; det handlar om att man inom EU vill harmonisera rätten att rösta i val och därför vill jag bara påminna om lagutskottet när man behandlar denna fråga att man också kommer ihåg bakgrunden till Ålands särställning och också bakgrunden till det som vi hörde som orimligt stränga krav – de är inte orimliga om man kommer ihåg historien. Jag ville mest påminna om det.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag är helt enig med ltl Gun Carlson att det är viktigt att komma ihåg historien och framför allt lära sig av historien, men vi lever i en föränderlig värld. Drygt 30 procent av ålänningarna är inflyttade och har sina rötter någon annanstans. Samtidigt försöker vi marknadsföra Åland, vi vill ha idéer, arbetskraft och kompetents. Liberalerna har flera gånger fått påstötar från inflyttade ålänningar att man tycker att det här är en orimlighet. Därför har vi skrivit lagmotionen och hoppas på ett positivt bemötande.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Man kan vidare påminna om att det förslaget här ingår i den nya landskapsregeringens handlingsprogram, så motionen kan säkert få stöd av en majoritet i Ålands lagting eftersom regeringspartierna är för detta.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det är riktigt att vi i handlingsprogrammet har en skrivning om att man skall se på en möjlighet att utvidga den kommunala rösträtten, ja. Däremot sägs det ingenting om vilka tider vi talar om, så det återstår att se var vi landar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Roger Eriksson:

Fru talman!

Vi har nu på vårt bord den lagmotion om ändring av landskapslagen om rösträtt och valbarhet i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt. Jag har tidigare från denna talarstol talat om behovet av lagändringen som vi nu har lagt fram. Det som jag tänkte säga har de facto redan framkommit av tidigare talare, men jag vill säga att jag anser att motionen bör genast godkännas. Rätten att delta i ett samhällsbyggande genom att rösta och kunna bli valbar till kommunala beslutande organ är en absolut grund för demokratin. Om vi här på Åland vill anse oss som en del av de västerländska demokratierna är denna lagändring absolut nödvändig. Om vi vill, som har framkommit här, jämföra oss med omkringliggande regioner så ser vi genast att vi ligger långt efter på det här området. Alla vet vi hur svårt det kan vara att få folk att bli intresserade av samhällsfrågor, och det här är då ett stort steg i rätt riktning, som vi ser det. De flesta av oss här i salen har kanske någon bekant som har valt att flytta hit och bosätta sig här, arbeta och betala skatt. Döm då om deras förvåning när de får reda på att de inte har rösträtt i de kommunala frågorna. Själv har jag bekanta från Sverige som har flyttat hit och blivit synnerligen förvånade över det här. När jag har förklarat systemet har de inte blivit direkt imponerade heller, att varför har vi så här, och här skall vi nu då försöka putsa upp vår lagstiftning till ett modernare system.

 

Fru talman!

Ur landskapsregeringens handlingsprogram framgår det: ”Inflyttade uppmuntras att delta i samhällslivet och den kommunala rösträtten utvidgas.” Med tanke på denna skrivning vågar jag utgå från en positiv handläggning av denna lagmotion.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Fru talman!

Europeiska kommissionen godkänner vårt nuvarande system och tycker att det är acceptabelt att vi har en egen modell med tre år. Vi får inte strängera gränsen, men däremot får vi mildra den om vi tycker att så skulle vara bra. I vårt handlingsprogram står det att ”den kommunala rösträtten utvidgas”. Det här har vi i landskapsregeringen ett antal gånger diskuterat under de här månaderna och jag skulle säga att riktningen går så att den skall utvecklas, men däremot har vi inte landat ännu på vad tiden skall vara. Jag ser att motionen föreslår att man skall ha varit bosatt från 1 januari det år det är val för att man skall få valbarhet. Tiden har vi inte på något sätt slagit fast ännu, om det är två år som är lämpligt eller om det är det som motionären föreslår som är lämpligt eller om det är någonting där emellan. Samma sak gäller också om rösträtten på något sätt skall begränsas. Om det är så att det skall vara som i övriga Norden att man har en gräns för icke-EU-medborgare men att man sedan har ytterligare en speciell tidsgräns för EU-medborgarna och de nordiska länder som inte hör till EU. Vi har alltså inte kommit till ett beslut vare sig till tiden eller begränsningen ännu, men diskussionerna fortgår som bäst och målsättningen är, som det står i handlingsprogrammet, att den kommunala rösträtten skall utvidgas.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg informerar att man diskuterar tidsaspekten och begränsningen inom regeringen. Det tycker jag att man skall göra, men nog är det väl ändå lagtinget som slår fast vad det sist och slutligen blir för resultat. Jag tycker att ha en så här omodern gräns för att delta i kommunalval är inte ett bra sätt att marknadsföra Åland. Jag tycker också att det skulle kunna vara på sin plats att Åland skulle kunna ta ett nordiskt initiativ när det gäller att man särskiljer på européer och icke-européer.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Jag ser det nog som landskapsregeringens uppgift att komma med ett förslag till Ålands lagting.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Absolut ett förslag, men det är lagtinget som beslutar!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar:

Fru talman!

Frågan om rösträtt och valbarhet i kommunala val är ingen ny fråga här i lagtinget och den har också diskuterats i olika sammanhang under tidens gång. Rent allmänt kan man säga att åtminstone socialdemokraterna har haft en sådan inställning att valbarhet och rösträtt är en väldigt grundläggande demokratisk rättighet. Att detta är en mycket grundläggande rätt har också diskussionen här i dag varit inne på.

 

Som också framgår av diskussionen är det så att i målsättningarna i landskapsregeringens handlingsprogram säger man bl.a.: ”Inflyttade uppmuntras att delta i samhällslivet och den kommunala rösträtten utvidgas.”

 

Det är intressant att då föra en diskussion om vad den kommunala rösträtten innebär. Som det också har framkommit i diskussionen i dag finns det en uppenbar frustration bland många inflyttade att man måste, som man upplever i dag, vänta så länge innan man s.a.s. kan få rösta i kommunala val. När det gäller lagtingsvalet har man en annan förståelse kring det att det förutsätter att man har hembygdsrätt och att man på grund av det har varit bosatt under en längre tid i landskapet. Däremot är det ingen hemlighet att man har svårt att förstå detta argument fullt ut bland många medborgare på Åland när det gäller den kommunala rösträtten.

 

Utgående från det är motionen intressant och jag tycker att man i den fortsatta diskussionen kan se på tidpunkterna på olika sätt. För min personliga del skulle jag gärna se att man mera närmade sig den rikssvenska modellen, där man erhåller kommunal rösträtt i samband med att man blir folkbokförd i kommunen, mantalsskrivningsdagen.

 

Det här är en väldigt viktig fråga och jag tycker också att det är bra att vi diskuterar den här i lagtinget och att vi fortsätter och ser över hela paketet.

 

 

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Ltl Christian Beijar påpekar att den frågan har tidigare diskuterats under tidens gång och det är absolut ingen ny fråga. Ltl Christian Beijar fortsätter med att säga att han hellre vill ha det svenska systemet. Talar ltl Christian Beijar  då också om européer och icke-européer? Du får nämligen inte rösta i kommunala val om du är icke-europé i Sverige förrän du har bott tre år i landet.

 

Handlingsprogrammet tar upp demokratifrågor och att man skall se över den kommunala rösträtten. Väl så. Men nu är det dags att gå från ord till handling. Den liggande lagmotionen är ingenting annat än liberal och konstigt skulle det väl vara annars. Vi särskiljer inte heller på européer och icke-européer.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Uppriktigt sagt har jag inte alls funderat på det här med européer eller icke-européer.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

De facto är det en stor skillnad. Det är en diskriminering mellan européer och icke-européer.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Rent principiellt är jag emot diskriminering.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 (Från salen: Det är intressanta replikskiften)

 

Vtm Johan Ehn:

Fru talman!

Som har sagts här några gånger tidigare finns det ämne som motionen nu tar upp, utvidgad kommunal rösträtt, också inskrivet i det handlingsprogram som det för den sedan två månader tillträdda landskapsregeringen står för.

 

Från Frisinnad Samverkans har vi ansett att det är viktigt att man tittar på de här frågorna, men det har också nu under debatten kommit fram viktiga aspekter som man inte får glömma och som jag tycker att till viss del saknas i den bakgrundsbeskrivning som finns i den motion som nu ligger. Det är just det att man också måste komma ihåg på vilka grunder som det åländska samhället vilar. Visserligen skall vi ständigt och jämt göra en slags analys av hur världen ser ut för tillfället och hur vår närregion, EU och övriga länder också gör, men det är ändå viktigt att man håller kvar rötterna på något sätt i den åländska myllan också. Utgående från det tror jag att det är viktigt att lagutskottet – som också ltl Gun Carlson var inne på – tittar på just bakgrunden. Från Frisinnad Samverkans sida har vi ingenting emot att man går in och faktiskt gör rösträtten bredare. Men det är viktigt att man faktiskt tar tag i de här frågorna och ser på vilka konsekvenser det här kan få.

 

Vad gäller diskussionen om EU-medborgare och icke-EU-medborgare tror jag ändå att det finns en viss skillnad här och det gäller egentligen överlag när man diskuterar demokratifrågorna. I demokratiaspekten ingår också att man skall ha vissa grundläggande kunskaper om hur ett samhälle fungerar och om man då skulle göra som föreslås rakt av i motionen med 51 dagar är det på det sättet att på en tid om 51 dagar lyckas skaffa sig en grundläggande kunskap om hur ett samhälle fungerar, dit man kommer som nyinflyttad, känns för mig i alla fall rätt snävt. Jag skulle känna att jag hade problem om jag kom till ett nytt samhälle att sätta mig in i det samhälle som jag då blir att leva i och därför tror jag att man behöver fundera just på det här med tidsgränserna.

Men överlag tycker jag ändå att det är bra att den här diskussionen förs och att man faktiskt kan se till att också flera av dem som bor och lever på Åland har en möjlighet att delta i det demokratiska arbetet.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Det kanske har sin förklaring att det inte är en ny fråga, att det har tagit tid innan man kommer till skott. Det handlar sist och slutligen om ideologier: hur man ser på sakens natur. I den åländska myllan behöver vi definitivt ha nya frön om det åländska samhället skall kunna utvecklas och vi skall kunna bevara välfärden. Jag tycker att vtm Johan Ehns jämförelse var lite på gränsen, att man behöver få kunskap om det nordiska samhället. Som jag nämnde i mitt anförande handlar det om vietnameser, afrikaner, australiensare, amerikaner, thailändare. Det var på gränsen, tyckte jag, så det är nog bra att vi har den här frågan på bordet.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Ltl Katrin Sjögren får gärna tycka att det var på gränsen, men det är faktiskt på det sättet också att man måste våga diskutera de här frågorna just utgående från det. När man diskuterar demokrati glömmer vi ofta just aspekten kring att man också måste se till att samtliga har möjlighet att få grundläggande kunskaper för att kunna använda sig av den här biten. Där gäller det faktiskt att vi hjälper till på den biten också. Vad gäller detta att vi måste ha nya frön håller jag helt och hållet med ltl Katrin Sjögren. Om hon lyssnade på vad jag sade, så sade jag att vi måste hela tiden se till att vi är med i tiden och försöker utveckla, men man får aldrig glömma kontakten vidare till de rötter vi har. Det måste hela tiden ske en kommunikation mellan det historiskt viktiga arvet och det som är nytt. Den vägen kommer vi också vidare och får en ganska bra utveckling av samhället, tror jag i alla fall.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag har under inga som helst omständigheter sagt att man inte får diskutera den här frågan. Det är bra att den kommer på bordet. Det visar att vi har skillnader i vår världsbild och i vår människosyn. Det är en mycket liberal lagmotion som ligger på våra bord och jag hoppas fortsättningsvis på ett positivt bemötande.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman:

Fru talman!

Det förefaller finnas lite åsiktsnyansskillnader i regeringsblocket i den här frågan. Det är ganska intressant att vi inte kan ta ett initiativ här från oppositionens sida utan att det uppenbaras sådana sprickor. Återigen kommer man till det att när den här regeringen bildades var det inte politiken som var det viktiga utan det var vem som skulle ha vilka poster och man hann tydligen aldrig fundera vad de socialdemokratiska skrivningarna i handlingsprogrammet egentligen betydde. Som vi hörde från landskapsregeringen har man vid ett flertal tillfällen försökt tolka den här skrivningen utan att komma fram till vad det handlar om. Vi ser igen en kluven regering. Jag har som klyvi ved under vinteruppehållet har ju känslan inne och här sprack en viliger björkklobba direkt när vi kom tillbaka!

 

I Obunden Samling är vi öppna för en diskussion i den här frågan. Man skall alltid kritiskt kunna granska och ha argument för och emot om man behåller eller inte behåller sådana här saker. Vi kan gärna tänka oss att diskutera saken, men jag tycker att om man skall ändra bestämmelsen så ändrar man inte så att man tar bort några månader eller kompromissar att vi sätter ett och ett halvt år utan nog måste man ha en tanke bakom att man följer ett system. Det ber jag lagutskottet fundera över så att man inte kommer till någon konstig kompromiss bara för att det är politiskt möjligt. Då är det bättre att lämna det som det är.

 

När det gäller EU-medborgare och icke-EU-medborgare är det en betydligt allvarligare sak att EU-medborgare inte får rösta i lagtingsvalet utan att för att få rösta i det självstyrda Ålands parlamentsval måste man vara finsk medborgare. Det hör inte hit, fru talman, men det är betydligt allvarligare och det är verkligen ett demokratiunderskott som vi borde skämmas för, och det gör vi också. Det borde absolut ändras eftersom lagtingsvalet är knutet till hembygdsrätt och hembygdsrätt kan erhållas endast av finska medborgare. Detta med icke-EU-medborgare är inte något problem eftersom det inte slipper in någon till EU längre. Vi vet ju alla vilken flyktingpolitik EU för och värst av alla EU-länder kan man säga att Finland är, så det är nästan ingen risk att det kommer någon hit! Skämt åsido, jag tycker inte att man skall skilja på EU-medborgare och icke-medborgare när det gäller kommunalval. Det finns ryska medborgare på Åland, det finns thailändska osv., så varför skulle inte de kunna ta del av det kommunala arbetet, de är brukare av det.

 

Jag tycker att det finns en del för lagutskottet att titta på. Eftersom det finns en majoritet av regeringstrogna i lagutskottet kunde man där komma fram till en lösning, så slipper lagberedningen jobba på en framställning. Vi kan ta den här lagmotionen och antingen godkänna den eller avslå den.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag vill tacka ltl Danne Sundman för hans öppna för lagmotionen. Skulle inte oppositionen ha lämnat in lagmotionen skulle vi inte ha haft någonting att göra i dag!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Ltl Danne Sundman sade att det skulle finnas sprickor i regeringsblocket, pratade om vedhuggning osv. Mig veterligen har inte regeringsblocket på något sätt slagit varandra i huvudet med några vedklubbor! Regeringen har inte heller kommit med något förslag till framställning i den här frågan utan vi diskuterar nu en lagmotion som är skriven av oppositionen och jag utgår från att den skall behandlas på vederbörligt sätt i utskottet.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Man blir som lagtingsledamot lite filosofisk och man kan som filosoferna räkna ut vissa saker på basen av det som man redan vet, så nog kan man tänka sig att i de slutna rummen, där regeringspartierna sammanträder finns det uppenbart en åsiktsdivergens i den här frågan. Jag tycker att det borde man ha kunnat diskutera sig fram till när detta ärende kommer upp i lagtinget, om inte annat av respekt för lagtingets arbete. Det blev lite otydligt här vad socialdemokraterna egentligen anser i den här frågan. Det är väl så att man inte riktigt kan redovisa sin åsikt öppet längre när man måste kompromissa, och det har jag respekt för, så är det när man är med i en regering. Men jag tycker som sagt att vi kunde få veta här vad partierna anser.  Det är minst lika viktigt att lagtinget kan diskutera en lagmotion som en framställning. Inte skall vi här i lagtinget se någon skillnad på vad det är för titel på dokumentet.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Om ltl Danne Sundman vill vara filosofisk och samtidigt använda sig av en kalkylator för att räkna ut saker och ting, så är det fritt upp till ltl Danne Sundman att göra det! Den här motionen har dock inte diskuterats i regeringsblocket.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

När vi hörde landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg så sade hon att vid flera tillfällen har man försökt diskutera sig samman i den här frågan. Det är tydligen skillnad på budskapen här!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Det är rätt intressanta inlägg som kommer här. Precis som ltl Anne-Helena Sjöblom var inne på så finns det i regeringsprogrammet en skrivning om det här. Det vi behandlar nu är en lagmotion. Vi har inte diskuterat på partinivå mellan regeringspartierna hur man skall göra i de här frågorna. Vi har en gemensam åsikt och det är den att vi skall se över på vilket sätt man kan utöka den kommunala rösträtten. Det skulle vara lite konstigt om det vore på det sättet i en landskapsregering, som är tillsatt på ett sådant sätt att vi har en spännvidd från vänster till höger, att det inte skulle finnas vissa divergerande åsikter, men enligt vårt sätt att se på ett samarbete försöker man diskutera de frågor som dyker upp och hitta en lösning som vi alla kan vara någorlunda överens om. Så trodde jag att politik fungerade och så trodde jag framför allt så länge man inte sitter med egen majoritet att man för politik.

 

Tillbaka till det frågan egentligen gäller. Det är en lagmotion som vi diskuterar och från vår sida har jag försökt redogöra för min syn på det hela och den här diskussionen kommer säkert att fortsätta i lagutskottet där den nu kommer att behandlas i sedvanlig ordning.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Det regeringssamarbete som vi bevittnar har hittills karaktäriserats av mycket soloutspel som inte är förankrade vare sig i de egna partierna eller i regeringssamarbetet. Vi har också upplevt att enskilda partier skickar brev till sig själva, och det verkar ju lite märkligt. Å andra sidan är detta med utspel en frisk fläkt, men när man tar ett handlingsprogram, fru talman, där man klart säger vad ens gemensamma nämnare är i ett regeringssamarbete måste man ha lite tankar bakom skrivningarna. Vi hörde här när vi behandlade handlingsprogrammet att det är den socialdemokratiska pennan som har varit framme, och det stämmer visserligen. Där har man skrivit att rösträtten utvidgas. Om man inte vet vad detta med utvidgas betyder borde man åtminstone veta när man kommer att veta det, så man kunde väl delge oss i oppositionen en tidpunkt för när man har bestämt sig.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Landskapsregeringen har suttit i två månader. Det är ett digert program som ligger till grund för det samarbete som man har. I programmet står att vi skall utvidga den kommunala rösträtten. Vi har varit ense om att den frågan vill vi titta på, men vi har inte kommit så långt att vi har ett konkret förslag ännu. Däremot lämnas nu en liberal motion in i detta ärende och då får vi tillfälle att diskutera detta vidare, framför allt i lagutskottet och senare också här i salen på nytt.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Jag har nog levt i den tron att när man bildar regering diskuterar man på förhand, t.o.m. före regeringen sitter vet man i huvudsak de politiska riktlinjerna. Särskilt de saker som man nämner i handlingsprogrammet diskuterar man igenom, vad innebär skrivningen, och underviker luddiga formuleringar som man inte kan säga vad är. Man kan utvidga rösträtten på flera olika sätt och jag kan säga, fastän det inte ryms inom replikrätten, att man kan utvidga den till att gälla från 16 år och framåt!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Jag är riktigt imponerad över hur ltl Danne Sundman anstränger sig för att hitta sprickor i regeringen. Jag tror han t.o.m. nästan ser spöken eftersom han fantiserar om vilka bekymmer vi har – vilka vi inte överhuvudtaget har. Bl.a. säger han att jag har sagt att vi försöker diskutera detta ärende upprepade gånger. Jag har sagt att vi ett flertal gånger har diskuterat frågan, och det är en stor skillnad än om vi försöker upprepade gånger, för det betyder inte att vi har några tuvor och stora stenar på vägen. Det vi t.ex. har diskuterat är prioriteten för den här frågan och den här lagändringen. Vidare har vi diskuterat tidsplanen. Jag kan ge ett direkt svar till ltl Danne Sundman om när det här skall ske: i god tid innan nästa val. Det är prioriteten.

 

När det gäller diskussionen vi har fört är det så att fastän man för diskussioner om tidsplan och prioritet är det inte sagt att man har hela lagen färdig, utan det lagar vi för hit till Ålands lagting har vi en ambition att skall vara väl underbyggda och genomtänkta. Det är de inte i en handvändning. Tiden hitintills har både diskrimineringslagen och EU-meddelandet haft mycket högre prioritet hos mig.

 

Jag kan inte låta bli att undra när det gäller ltl Danne Sundman och kanske också andra talare här i dag, att om den här frågan har en så våldsamt hög prioritet kan jag inte förstå varför man inte har lyft den i de tidigare regeringarna.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Inte behöver man anstränga sig så mycket för att se hur det går för den här regeringen. Det kan man läsa om i tidningen t.ex., så inte är det bara från mig det kommer. Varför ärendet har hög prioritet och att vi måste försöka hålla igång debatten är för att det finns bara ett ärende i dag och det skulle vara lite tokigt om vi kom till plenum och det inte fanns något ärende, så vi får ju vara tacksamma för att någon har bemödat sig om att lämna in ett ärende så att vi har någonting att behandla. Men det beror förstås på att det har kommit en ny regering, och jag har också respekt för att man inte kan spotta ur sig lagar hur som helst och det att vi har bildat fyra regeringar på fem år har gjort att lagtinget har haft väldigt lite att göra, för det har bara varit inkörningsperioder.

 

När det gäller att förslagen är väl underbyggda tackar vi för det; annars får vi i oppositionen en stor arbetsbörda att agera regeringsunderlag i olika frågor. Det har vi i sig ingenting emot, men det är nog bättre att det fungerar som det skall och att regeringen har sina förslag underbyggda; eftersom vi nu ser en ökande massa med soloutspel och brevskickande inom partier är det viktigt att man har den här uppfattningen, så där stöder jag nog regeringsledamoten Lundberg.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Först skulle jag vija ha ett förtydligande vad ltl Danne Sundman har läst i tidningen om sprickor. Det andra gäller tacksamheten över att det fanns en lagmotion att behandla för annars skulle vi inte ha haft någonting att behandla. Om jag minns rätt var det en väldigt kort tid efter att regeringen hade tillsatts som lagtinget gick hem för uppehåll, sista dagarna före var vi upptagna med spörsmålsdiskussioner. För att lagtinget i demokratisk ordning skall kunna ta del av de handlingar vi har fört hit hör det till att man bordlägger dem för att kunna läsa på och sedan ta upp diskussionen, och ett sådant ärende finns bordlagt i dag så att herr Sundman har möjlighet att läsa på till måndagen, då det antagligen skall behandlas.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Man behöver egentligen nämna bara en sak för att visa på en jättedjup och bred spricka i regeringen och det är det stackars kk-huset som också var en sak som man dolde i regeringsbildandet och sedan när vi här i oppositionen ställde ett spörsmål kom det i ljusan dager att man har helt divergerande uppfattning om det. Som minister i regeringen tvingas man ha en åsikt, sedan har partiet en annan åsikt, så kommer det brev osv. Det där kan alla läsa i tidningen som finns här på lagtingets bibliotek. I utspelen om färjtrafiken verkar det inte heller finnas någon förankring osv. osv. Jag skall inte uppta tiden med att upprepa det eftersom det inte hör till ärendet.

 

När det gäller uppehållet har jag som sagt respekt för när en ny regering tillträder, men jag har inte riktigt respekt för att vi har genomlidit fyra regeringsbildningar på fem år. Det blir en mellanperiod i åländsk politik där ingenting har uträttats, tyvärr.

 

TALMANNEN: Jag påminner ärendet1

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom:

Fru talman!

Det mesta är kanske sagt i den här frågan inför behandlingen i lagutskottet, men jag tänkte ta fasta på bl.a. det som ledamoten Britt Lundberg sade om att man har prioriterat lagstiftningen om diskriminering framom utvidgad kommunal rösträtt. Det tycker jag faktiskt att är bra. Jag har själv suttit på ett kommunalt sammanträde i dag, där man har gett utlåtande om diskrimineringslagen och jag tycker faktiskt att det är jätteviktigt att den lagen kommer före rösträtten därför att den tar upp så många viktiga saker där jag tycker att man faktiskt också skall tänka på rösträtten i det här  sammanhanget. Det är väldigt viktigt att rösträtten kan utvidgas och bli betydligt bättre än vad den antagligen är i dag. Jag utgår inte från att det finns någon spricka så länge inte ärendet har diskuterats direkt i regeringsblocket; det har framkommit att ärendet har diskuterats i regeringen och så småningom kommer väl ärendet till partierna och då får man se hur det ser ut. Jag tycker inte heller att man skall ha olika bosättningstider osv. när det gäller kommunal rösträtt, utan man skall behandla medborgarna lika, precis som när det gäller andra saker som vi naturligtvis senare kommer att få ta del av. Jag är personligen beredd att ha en kortare bosättningstid på Åland för att få kommunal rösträtt för alla som är mantalsskrivna här. Åland börjar nämligen bli ett ganska mångkulturellt samhälle och jag ser ingen anledning till att människor som bor, verkar och lever här, bedriver näringar osv. inte skulle kunna få delta i de kommunala valen. Det skulle säkert vara positivt. Ltl Katrin Sjögren sade att liberalerna fått påstötar om det och det har socialdemokraterna också fått många gånger, att det här tycker man att är jättejobbigt. Flyttar man hit två år före kommunalval tar det ända till nästa val; det tar sex år innan man får rösta på Åland. Det är en enormt lång tid som man skall bo, leva och verka här innan man får rösträtt, så jag tycker att det är en jätteviktig fråga, samtidigt som den säkert är komplex. Jag har respekt för att det säkert kommer att finnas olika åsikter om frågan, men vi lever faktiskt i en värld som förändras väldigt snabbt och gränserna öppnas och Åland kommer antagligen att bli mer mångkulturellt än vad det är i dag.

 

Jag tror att det här är en viktig fråga att diskutera och det skall bli intressant att se vad lagutskottet kommer fram till när det gäller motionen och om regeringen kommer med något förslag i frågan.

 

 

 

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag vill tacka ltl Anne-Helena Sjöblom för de positiva orden. Om man lite avläser de olika åsikterna i plenum så verkar det som om liberalerna, socialdemokraterna och obundna är positiva till lagmotionen.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Jag har inte upptäckt något parti som skulle vara emot att man diskuterar och utvidgar rösträtten.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Nej, det hade nog inte liberalerna väntat sig heller. Det skulle absolut inte vara politiskt korrekt att vara emot lagmotionen, men vi ser att det finns tveksamheter.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Det tror jag att är ganska naturligt därför att det är väldigt komplexa frågor. I förhållande till självstyrelselagen, hembygdsrätten och de frågorna är det väldigt komplext att världen utanför Åland förändras. Det är svåra frågor att ta ställning till. Ändå vet var och en att det är det vi måste göra.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Jan-Erik Mattsson:

Fru talman!

Det har diskuterats mycket om deltagande i kommunala val nu. Liberalerna påstod i sitt inledningsanförande att vi hade ett väldigt stort kommunalt demokratiunderskott på grund av begränsningen i rätten att delta i kommunalval. Det kan hända att vi har ett stort sådant, men det största demokratiunderskottet i kommunalval har vi väl på grund av det låga valdeltagandet. Det är åtminstone väsentligt mycket större än de inflyttade, så jag tycker att det skulle ha varit viktigare att påtala varför endast drygt 60 procent av ålänningarna deltar i val, framför allt kommunalvalen. Det tycks vara viktigare för liberalerna att ge nya invandrare rätt att rösta än att höja röstbenägenheten för alla på Åland. Det kan man kanske fundera över. Det kanske inte utskottet kan fundera så mycket över.

 

Däremot kan utskottet fundera över hur EU tycker i den här frågan. Det här ingenting specifikt för den åländska demokratin. Jag tycker att lagutskottet kan ta reda på vad som försiggår i EU-lagstiftningen i den här frågan och huruvida den åländska lagstiftningen kommer att påverkas eller om vi har rätt till att ha undantag i det som EU så småningom kommer fram till. Jag tror att det här blir en fråga som EU snart presenterar för oss vad de vill ha.

 

Jag fick inte klart för mig vad Obunden Samlings ltl Danne Sundman hade för åsikt i den här frågan. Den lagförändring som gjordes 1997 torde Obunden Samling ha varit med om och stått bakom, där ändringen till nuvarande förhållande alltså gjordes och man tog bort hembygdsrättskravet. Jag skulle faktiskt vara intresserad att höra om Obunden Samling står bakom den här motionen. Då är det nog skäl för ltl Danne Sundman att säga det. Jag fick den uppfattningen att han gärna såg en förändring. Däremot kom han in på en fråga om förändring av rätten att delta i val genom att föra fram åsikten om att man skulle få delta i val redan från 16 år. Det blir nog en väldigt bra fråga för det här lagtinget att diskutera, om den skulle införas i det kommunala valet, förutsätter jag då.

 

Det är snart tid för att inlämna hemställningsmotioner så det är väl bara att förvänta sig en motion med det innehållet.

 

Till sist skulle det vara intressant att dra sig till minnes vad liberalerna ville 1997 i den här frågan. Det torde framgå av det stenografiska protokollet. Det skulle också vara intressant att veta varför samma fråga inte fanns med i den tidigare landskapsregeringen där liberalerna deltog.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Det är sant, ltl Jan-Erik Mattsson, att liberalerna vill ge ”invandrarna utvidgad rösträtt”. Liberalerna tror också att går den här lagmotionen igenom så har den alla möjligheter att öka valdeltagandet. Det är ett demokratiunderskott. De som har flyttat till Åland har inte rätt att tillräckligt snabbt delta i kommunala val. I mitt anförande nämnde jag också Europeiska unionen. Ltl Jan-Erik Mattsson vill att man skall titta på hur det ser ut där. Jag kritiserade Europeiska unionen och hur man ser på européer och icke-européer. Lagmotionen skiljer inte på icke-européer och européer.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson fortsatte med att säga att det skulle vara intressant att veta vad liberalerna tyckte 1997. Det kan inte jag svara på. Jag bodde inte ens på Åland 1997. Jag tycker att det intressanta är vad liberalerna tycker i dag, och det har vi visat med vår motion. Fortsättningsvis kritiserar ltl Jan-Erik Mattsson liberalerna för att inte ha aktualiserat den här frågan när man har suttit i regeringsställning. Det kanske är naturligt när det visar sig att vi har divergerande åsikter. Det får man ha. Det är fullt naturligt att man har olika åsikter, men i de regeringar där liberalerna har ingått har också centern ingått, så det kanske har sin förklaring.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Eftersom ltl Katrin Sjögren kommer fram till att man också skulle vilja beakta övrigt valdeltagande ställer jag mig frågan varför man inte skrev någonting om det i motionen.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Det var en av punkterna i mitt anförande. Jag vet inte om ltl Jan-Erik Mattsson missade den punkten. Det är en åsikt som jag också har framfört när jag har blivit intervjuad i radion.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det var klart och tydligt så att ltl Katrin Sjögren i sin presentation av motionen också framförde att det är ett problem att vi har ett lågt valdeltagande överhuvudtaget, speciellt i kommunalvalet. Men det är så att de problemen kan man inte lösa genom en enskild vallagstiftning utan det är mera en allmän diskussion och ett sätt hur vi politiker hanterar alla frågor som kanske leder till att väljarna går till valurnan. Men just det demokratiunderskott som finns i den här frågan kan lösas genom en vallagstiftning, så därför måste man i en lagmotion fokusera just på det som man kan åtgärda genom lagmotionen. Jag tror snarare att det är så det låga valdeltagande som finns kanske undergrävs ännu av stockkonservativa uttalanden som görs härifrån talarstolen. Jag tycker att det är synd att säga att centern för sin del nu har varit företrädare för en stockkonservatism.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

För att börja med det senaste om stockkonservatism tror jag nog att ltl Mats Perämaa själv står för det. Centern var med 1997 och ändrade vallagen. Men man glömmer bort väsentliga fakta när man diskuterar den här frågan och jag kan inte minnas att ltl Katrin Sjögren angav det låga valdeltagandet som ett problem på Åland. Däremot tycker jag att det är ett stort problem att vi har så få som är intresserade av att delta i val. En annan fråga som man också kan ställa sig är: Hur många röster är det vi talar om i nästa val om vi ändrar lagen med samma valdeltagande bland de inflyttade? Det kan lagutskottet ta fram statistik på: Vad innebär 60 procent statistiskt av de inflyttade under ca ett, två eller tre år?

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag säger det på nytt. Ltl Katrin Sjögren sade tydligt och klart i sitt inledningsanförande att den här frågan kan hjälpa till att lösa det låga valdeltagande som vi har här på Åland. Det är en klart avspegling av den problematik som finns. Vi har för lågt valdeltagande. Enda sättet att höja det, att vi skall få så många väljare som möjligt att gå till valurnorna, är att visar på att vi är intresserade av att så många som möjligt skall ha en möjlighet att verkligen rösta. Sedan ser jag en skillnad hur vi liberaler och centern ser på detta. Ltl Jan-Erik Mattsson försöker göra detta till något slags valmatematik, att man skall räkna ut hur många personer det här berör, hur många väljare till vi kan få till nästa val om vi ändrar lagstiftningen. Vi måste se det på det viset att om vi har ett demokratiunderskott i den här frågan, så även om det skulle gälla bara en eller två personer måste vi se till att även de har en rättighet och en möjlighet att rösta i kommunala val; när de en gång betalar skatt till kommunerna måste de få vara med och påverka.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag har inte uttalat mig i frågan huruvida vi skall ändra lagen eller inte. Däremot står jag för de åsikter som ligger till grund för gällande lag. Vi ser också på omgivningen att vi inte avviker särskilt mycket. Det är förvånande hur svårt det var för liberalerna att inse att det var just det som låg till grund för deras motion, dvs. att man har just räknat de antal röster man skulle kunna förvänta sig att få genom lagändringen. Det är kanske 24 stycken. Det kan ju räcka om man ligger på ribban till ett mandat i en kommun men inte desto mera. Däremot är den stora frågan, som jag tog upp, att man nu i ett så här sent skede när debatten i princip är slut säger att det var det vi sade från början! Om det var det som var kärnfrågan, så varför står det ingenting i själva motionen om den saken? Inte ett ord står det om det låga valdeltagandet på Åland utan man vill ha 24 röster till.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

I sin iver att nedvärdera vår motion om utvidgad rösträtt i kommunalvalet försöker ltl Jan-Erik Mattsson att få det till någon slags debatt om valdeltagandet. Vi gör detta för att alla som flyttar till Åland skall kunna verka här och få känna sig som ålänningar. Den rösten kan lika väl falla centern som liberalerna till godo. Inte är det det som det är fråga om. Ltl Jan-Erik Mattsson ifrågasätter också EU-bestämmelserna gentemot lagmotionen. Vi gör inte heller det här för EU:s skull utan, igen, bara för de människor som vill utnyttja sin rätt att delta aktivt i vårt samhällsbyggande, som de ofta vill när de flyttar till ett nytt samhälle. Ltl Jan-Erik Mattsson efterlyste ett svar som ledamoten Britt Lundberg redan gav; hon sade att vi har all rätt att rätta till bestämmelserna för EU:s del, men vi kan inte strängera dem. Vi skall ha den här saken som den är. Vi har inlämnat en lagmotion om att rösträtten och valbarheten i kommunalval för personer som saknar åländsk hembygdsrätt skulle lindras och bli lättare. Det behöver inte vara den politik som ltl Jan-Erik Mattsson vill ha det till.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är så att jag har en annan prioritet i den här frågan. Jag ser att det låga valdeltagandet har mycket högre prioritet än att få några invandrare eller nyinflyttade att börja rösta. Jag är inte lika blygsam som ltl Raija-Liisa Eklöw att jag inte skulle vilja tillräkna mig några röster alls på grund av jag har fått en godkänd motion. Tvärtom, skulle jag få en motion i samma ärende godkänd, så visst skulle jag vilja tillräkna mig ett antal röster för den. 

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Om det är så borde ju ltl Jan-Erik Mattsson stöda motionen och verkligen tala för den. När ltl Jan-Erik Mattsson talar om valdeltagande, så litar vi fullt ut på den nuvarande landskapsregeringens handlingsprogram där det står att man skall arbeta för att få valdeltagandet högre i landskapet. Därför har vi inte behövt lyfta fram den saken nu. Landskapsregeringen behöver nu inte göra ett lagförslag utan kan i stället koncentrera sig på att göra ett väldigt häftigt förslag som förbättrar valdeltagandet. Där har ni vårt fulla förtroende!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Fredrik Lindqvist:

Fru talman!

Det är lite lustigt eller snarare olustigt att debatten här i dag handlar om eventuella sprickor i regeringssamarbetet och huruvida socialdemokraterna skulle ha avvikande åsikter i frågan osv. Det hör naturligtvis till oppositionens sätt att arbeta att försöka sparka sönder en regering och skapa svårigheter. I brist på en förmåga att skapa en konstrukiv oppositionspolitik är det väl enklast att sitta på bakhasorna och svinga med en slägga vilt omkring sig.

 

Fru talman!

Det intressanta är varför liberalerna – eftersom det här är en av liberalernas stora hjärtefrågor - rent ideologiskt  inte under sin tidigare tid i två olika regeringar ganska nyligen förde in den här frågan. Ltl Katrin Sjögren svarade i en replik att man satt med centern och man fick inte centern med sig, men det kan väl ändå inte vara så att liberalerna ingick i en regering utan att få med en så här viktig fråga för er i programmet.  (Från salen, ltl Sjögren: det fanns en orsak att vi gick ur)

 

När det däremot nu, fru talman, finns skrivningar om en översyn av detta i regeringsprogrammet kommer det en motion om att det skall genomföras.

 

Ltl Danne Sundman lyfte upp ett annat demokratiunderskott som jag tycker att är mycket intressantare, nämligen att det finns över 1000 ålänningar som inte får rösta i lagtingsvalet därför att de har valt att inte bli finska medborgare. Det skulle vara intressant att höra liberalernas synpunkt på den här frågan. Jag tycker nog att det här är ett större problem. Det handlar om parlamentsvalet.

 

Fru talman!

Lågt valdeltagande är också ett problem som har berörts i dag och det är visserligen så att vi har ett allmänt lågt valdeltagande, men det är väl ändå inte att undra på att vi har det när Ålands lagting i över en timme debatterar en lagmotion som är inlämnad i syfte att sätta kilar i ett regeringssamarbete, dvs. i slutändan antagligen med förhoppningen att fälla ytterligare en regering och ge oss den femte regeringsbildningen på fem år. Nej, bästa kolleger, så här bygger vi inte samhället. Åland har större problem än så. Jag efteryser en mera konstruktiv oppositionspolitik, om den finns att få.

 

 

 

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag måste ta ltl Fredrik Lindqvist på orden. Han sade så här, att det är olustigt att prata om de sprickor som finns i den nuvarande majoriteten, och jag håller med om att det är olustigt för efter två månader borde man kunna se en spirande optimism snarare än att höra en majoritetsmedlem som ltl Fredrik Lindqvist säga hur olustigt det är!  Det är ett konstifikt uttalande att ”oppositionen sitter på bakhasorna” av ltl Fredrik Lindqvist när vi för fram en lagändring för diskussion från oppositionen, medan majoriteten inte har kommit fram till någonting på precis samma tid. Vi har suttit i opposition exakt lika länge som den nuvarande majoriteten har hållit i tyglarna. Vi lade fram motionen för många veckor sedan, så det tar inte så särdeles länge att komma fram till kloka förslag om man verkligen är mån om att man skall komma med sådana. Jag tycker alltså att uttrycket att ”sätta sig på bakhasorna” nog faller tillbaka på den nuvarande majoriteten i så fall.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Jag vill hellre jämföra den tid som den nya regeringen har suttit, dvs. dryga två månader jämfört med den tid som liberalerna satt i regering och hade möjlighet att genomföra detta. Men då gjorde man inte det och man hade inte ens med skrivningar i något program. Nu förutsätter man dock att den nya regeringen skall komma med en framställning i den här frågan på mindre än två månader. Det är inte trovärdigt att ni själva tror att det är möjligt. Därför handlar den här motionen enbart om andra saker än att få till en lagändring.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Motionen handlar om att det finns ett demokratiunderskott. Det finns många personer som inte har rösträtt i kommunala val någonstans. De bor här, de betalar skatt, det är det som den här motionen handlar om. När det gäller att slå sprickor i den nuvarande majoriteten tycker jag att majoriteten själv klarar av den saken alldeles utomordentligt. Vi behöver inte ens assistera på den punkten! Det här är en viktig sak. Den här saken står nämnd i den nuvarande majoritetens handlingsprogram, så det borde inte vara så särdeles konstifikt att diskutera en sådan här sak och få ett klart uttalande från den nya majoriteten hur man står i den här frågan. Men det har visat sig – vi är förvånande – under debatten här att det som står i handlingsprogrammet inte är underbyggt, man har inte en gemensam åsikt, man har skrivit att så här skall man göra. Nu har det uppenbarat sig att det kanske är någonting man skall försöka göra eftersom man inte har diskuterat sig samman om den här saken. I den förra regeringen, där vi var med, så såg vi att sådana här frågor i den dåvarande majoriteten kunde vi inte lösa, men vi hade många andra viktiga saker som vi ville föra fram och vi skrev ett program kring de frågorna. Den här saken fick vi inte gehör för hos våra samarbetspartners och därför skrev vi ingenting om det i programmet heller, men ni har skrivit det i programmet och ändå vet ni inte hur ni vill ha det!

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Jag vill tacka ltl Mats Perämaa för att jag fick svar på en av mina frågor, nämligen varför inte liberalerna fick in det här i det tidigare regeringsprogrammet. När det gäller sprickor är jag ganska övertygad om att i den här frågan är sprickan i oppositionen mycket större än den är i regeringen.

 

Jag tycker att det är lite märkligt när jag ställde en ganska tydlig fråga i mitt anförande till liberala gruppen huruvida man ser på den här frågan som ltl Danne Sundman lyfte upp i sitt anförande att över 1000 ålänningar inte får rösta i lagtingsvalet, men den frågan har jag inte fått svar på ännu av den liberala gruppledaren ltl Mats Perämaa. Är det så att den här frågan inte har ett svar från liberalerna eller passar inte svaret in på dagens tema?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Det är lite olustigt att ltl Fredrik Lindqvist använder ett helt anförande bara för att försöka hitta motiv till varför vi har lämnat in lagmotionen och då hittar orsaken att det skulle vara att åstadkomma sprickor i majoriteten! Vårt ändamål med motionen är helt enkelt att det i landskapet finns och hela tiden flyttar in nya människor som vill delta aktivt i samhällsbyggandet och samhällsarbetet och eftersom de betalar skatt här och lever och fungerar så anser vi att de måste ha sin fulla rätt att också delta i det kommunala beslutsfattandet. Det är vårt enda syfte med motionen. Att vi sedan i det här sammanhanget inte har lyft upp frågan om lagtingsvalet är för att det är en helt annan frågeställning, det är helt andra bestämmelser som gäller där, med självstyrelselagen och dess betydelse. Om ltl Fredrik Lindqvist vill se motionen som den är och inte blanda in ovidkommande saker i den skulle det vara mycket trevligare att diskutera. Ltl Fredrik Lindqvist sade inte med ett enda ord vad han tycker om motionen. Han berörde alla andra aspekter som var på sidan om.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Ja, ltl Raija-Liisa Eklöw, det är ett lovansvärt initiativ som ni kommer med och det är därför som det också finns inskrivet i regeringsprogrammet. Det är en fråga som bör ses över och därför kommer den att ses över oavsett om motionen skulle ha kommit eller inte. När det gäller lagtingsvalet och de över 1000 ålänningar som inte får delta är det helt riktigt, ltl Raija-Liisa Eklöw, att det är en annan frågeställning, men jag skulle vilja ha ett svar av liberalerna eftersom vi nu diskuterar frågan om rösträtt för inflyttade. Varför kan inte liberalerna svara på den här frågan: Är det ett problem som måste lösas eller är det inte att över 1000 ålänningar inte får delta i lagtingsvalet?

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

När det kommer förslag om ändring av de bestämmelser som styr lagtingsvalet så kommer liberalerna att ta ställning till det. Vi vet inte i vilken form det kommer. Redan den här lagändringen visar att vi är intresserade av den enskilda människans rätt att delta i samhällsbyggandet, så jag tror att det är väldigt svårt att vänta sig att vi inte skulle ha en lika positiv inställning vad gäller lagtingsvalet. Men vi väntar på det förslag som kommer och tar ställning till det i samma sakliga anda som den här lagmotionen.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Med samma spänning ser jag fram emot liberalernas åsikter i den här frågan i lagtingsvalet och liberalerna har såvitt jag vet representation i lagutskottet, så där kommer väl den ståndpunkten att offentliggöras. Det ser jag verkligen fram emot – och över 1000 andra ålänningar som inte i dag får rösta i lagtingsvalet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Ltl Fredrik Lindqvist nämner några saker som jag vill beröra. När det gäller själva motionen tycker jag att den är väl värd att tittas på av lagutskottet. Jag anser att all diskussion om demokrati och demokratiunderskott är lovvärt att ta upp. Ltl Fredrik Lindqvist tog också upp lagtingsvalet. Det berör jag inte mera än att kommentera det på det här viset att lagmotionen inte berör lagtingsvalet. Det är en annan frågeställning. Det är också lovvärt att se över den frågan, för det är lika mycket demokratiunderskott, om inte mera.

 

Ltl Fredrik Lindqvist nämner att oppositionspolitiken inte skulle vara konstruktiv. Ltl Fredrik Lindqvist har inte varit med så länge i debatten, men jag tycker att vi från Ålands Framtid åtminstone har försökt driva en konstruktiv oppositionspolitik. Jag vet inte på vilket sätt man annars skulle kunna driva den om man inte genom spörsmål, lagmotioner och enkla frågor, hemställningsmotioner och finansmotioner kan belysa frågor som anser att man inte är nöjd med. Jag kan inte dra mig till minnes, fast jag inte var med i lagtinget, när man lyssnade på debatten då att Frisinnad Samverkan eller de som var i opposition tidigare skulle ha bedrivit oppositionspolitiken annorlunda än vad som görs nu.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Jag har nog hört debatten, trots att jag inte har varit närvarande under de senaste två åren här i lagtinget. Man kan säga att ni/vi hörs på stan och i media väldigt mycket. Ltl Brage Eklund, jag vill be om ursäkt här för att jag gick till hårt angrepp mot oppositionen för en dåligt utförd opposition, för jag tycker faktiskt att Ålands Framtid, sedan ni kom in i lagtinget, har varit duktiga på att opponera er och jag önskar att flera av oppositionspartierna kunde ta efter. Min kritik om en slapphänt opposition var alltså inte riktad mot Ålands Framtid.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag får tacka för det erkännandet av ltl Fredrik Lindqvist att han anser att vi bedriver en konstruktiv oppositionspolitik. Det anser vi själva att vi har gjort. Det ser man i de debatter vi har fört och de motioner vi har lämnat in; det är många gånger som regeringspartier har tagit efter fast de inte har godkänt motionerna, utan de har tagit del av innehållet och fört fram idéerna som sina egna lite senare, men det är ett spel som man får acceptera.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman:

Fru talman!

Det är intressanta frågeställningar som tas upp och det är säkert så att debatten kan bli ganska bred, men jag skall försöka hålla mig till sakfrågan.

 

När det gäller Obunden Samlings åsikt kan jag upprepa att vi har inte någon fastställd inställning utan vi är öppna för en diskussion och det är ungefär som regeringsblocket: man har inte heller någon direkt instälning utan man är öppen för diskussion. Det kan säkert föras en sådan diskussion i lagutskottet.

 

När det gäller Obunden Samlings ställningstagande 1997 – förra årtusendet – så var inte jag med, det var före jag började med politik. Men jag tror att Obunden Samling stod bakom den ändringen, för det var väl så att det var av nöd och tvång eftersom lagtinget då hade valt att utan Obunden Samlings medverkan gå med i EU och i EU tvingade oss att ha bestämmelsen på s.k. icke-diskriminerande grund, så det var väl bakgrunden till ändringen.

 

Jag är också öppen för diskussion och jag är framför allt inte styrd av potentiella röster bland dem som eventuellt skulle kunna få rösta, det tycker jag att man skall hålla sig från. Det skall inte styra ens åsikt. Som sagt, gärna mera kött på benen.

 

När det gäller paragrafen som upptas i lagmotionen är det också den som anger vilken ålder man skall ha för att få rösta och där tycker jag att man skall med öppet sinne i lagutskottet fundera på att sänka röståldern till 16 år. När man är 16 år bor man oftast kvar på Åland jämfört med när man är 18 år då man kanske har hunnit gå ut gymnasiet och redan flyttat bort. Det kan vara ett argument för 16 år att man då får en större känsla för hembygden, man kanske ställer upp i kommunalval redan då eller röstar och får som sagt en känsla för hembygden som gör att man kommer hem - Komhem.nu -  när man har studerat osv. Det kan alltså vara en positiv effekt och det är viktigt att man ingjuter en sådan känsla hos de åländska ungdomarna att de återvänder och bor och arbetar i det åländska samhället.

 

Fru talman!

När det gäller diskussionen om valdeltagandet ser jag det inte så svart och vitt att ett lågt valdeltagande måste vara dåligt. Om valdeltagandet blir mycket lågt är det per definition dåligt, 25 procent eller liknande, men att ha närmare 70 procents valdeltagande behöver inte betyda att det är någonting fel utan tvärtom att det är väldigt bra, det är många som är nöjda med sin situation och inte engagerar sig i samhällslivet. Den här diskussionen hade vi i den parlamentariska kommittén som utredde parlamentarismen. Det behöver som sagt inte vara ett fel om man inte röstar. Däremot är det ett fel om man vill rösta och inte får. Vi brukar högtidligt proklamera att vi här i västvärlden få rösta, det är en otrolig möjlighet vi har. Det är många som inte får rösta eller många som är tvungna att rösta på ett visst sätt i de ännu kvarvarande diktaturerna, så det där är också en ganska intressant diskussion.

 

Till slut, fru talman, till frågan om icke-finska medborgare, icke-EU-medborgare, skulle jag vilja föra in en lite intressant sakkunskap. Jag vill citera ÅSUB:s sutredning om befolkningsstatistik 2004/9: ”Ålänningarna var år 2003 medborgare i 60 olika länder. 24.592 personer eller 94,7 procent var finska medborgare och 1.395 personer eller 5,3 procent var utländska medborgare. Av dessa var 949 personer svenska medborgare och 446 personer medborgare i ett annat land. Medborgare i ett nordiskt land var 98,5 och i ett EU-land före utvidgningen 2004 98,6 procent av befolkningen.” Det säger för det första att Åland är ett väldigt mångkulturellt samhälle. Vi har många fler medborgarskap än vad man kunde tänka sig utgående från den diskussion som ofta förs att självstyrelsen gör att Åland är slutet osv. Så är det inte, utan tvärtom skulle jag säga att det att ålänningarna i hundratals år har rest runt världen gör att Åland är väldigt globaliserat och mångkulturellt och då är den här frågan än mer intressant faktiskt.

 

Jag ser fram emot lagutskottets behandling av frågan.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Inte heller vi liberaler har gjort några valmatematiska beräkningar utifrån den här frågan, såsom uppenbarligen centerpartiet hade gjort om att det här kanske berör 24 personer som kan påverkas av en vallagstiftning. Det är kanske uppenbart att centern inte anser att det är värt att prata för den här saken, men det gör vi. Det här är en lite annan diskussion och det är klart att det måste diskuteras brett, men vi har kanske inte hunnit sätta oss in i alla vallagstiftningsmässiga aspekter. Frågan om rösträtt som 16-åring är intressant, men det är många bottnar i den frågan också. Jag ser det som så att om man skall ha rösträtt bör man också ha rätt att ställa upp i ett val; den totala påverkningsmöjligheten är att man kan rösta och ställa upp i val. Jag vill alltså att man kommer ihåg att det är viktigt att man binder ihop de här sakerna: rösträtt och rätt att ställa upp val samt frågan om myndighetsålder, som nu är 18, är också viktig. Om man får rösta som 16-åring och även skulle få ställa upp i valet blir man kanske juridiskt också ansvarig för de beslut som tas, så det är många aspekter här. Det blir en så bred diskussion, så den har vi inte kunnat fullfölja och reda ut till fullo i samband med den här problematiken som vi anför i lagmotionen utan vill ta den här saken först.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Katrin Sjögren:

Fru talman!

Visst hade jag hoppats på debatt, men debatten har delvis skjutit över målet och rört sig om hårklyverier. Liberalerna önskar klargöra några saker för de få lagtingsledamöter som fortfarande sitter kvar.

 

Demokratiaspekten är den absolut viktigaste i lagmotionen. Det är fullständigt ointressant om det rör sig om 200, 24 eller två ålänningar. Det finns en uppenbar rättvise- och jämlikhetsaspekt. Som grädde på moset och som jag sade i mitt tidigare anförande kanske vi kan öka valdeltagandet.

 

Till sist. Förväntar sig regeringspartierna att oppositionen skall tiga still har man nog bedragit sig! Oppositionens uppgift är att vara på hugget och använda sig av de metoder som står till buds: lagmotioner, hemställningsmotioner, finansmotioner, spörsmål och frågestund – det blir en het vår!

 

TALMANNEN:  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsregeringens meddelande om Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2005 och verksamhet år 2004. (M 1/2004-2005).

 

Ärendet upptas till behandling vid lagtingets plenum måndagen den 7 mars.

 

Lagtingets nästa plenum är måndagen den  7 mars kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.14.32).

 

 

Originalfil