Plenum den 2 mars 2011 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL         

 

 

 

 

 

 


Plenum den 2 mars 2011 kl. 13.00

Plenum börjar. 2

Bordläggning. 2

1   Ny finansförvaltningslag

Stora utskottets betänkande (STU 1a/2010-2011)

Stora utskottets betänkande (STU 1/2010-2011)

Lagutskottets betänkande (LU 8/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 21/2009-2010)

Bordläggning. 2

2   Godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp

Lagutskottets betänkande (LU 15/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 10/2010-2011)

Första behandling. 2

3   Godkännande av avtalet med Montserrat om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 13/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 11/2010-2011)

Första behandling. 4

4   Godkännande av avtalet med Liberia om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 14/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 12/2010-2011)

Enda behandling efter bordläggning. 5

5   Fornminnesförvaltning

Ltl Danne Sundmans klämförslag

Landskapsregeringens svar (S 1/2010-2011-s)

Ltl Danne Sundmans m.fl. spörsmål (S 1/2010-2011)

Enda behandling. 5

6   Fysisk aktivitet och hälsa på skolschemat samt hälsofrämjande aktiviteter i skolan

Kulturutskottets betänkande (KU 1/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 2/2007-2008)

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 16/2009-2010)

Enda behandling. 15

7   Införandet av resultatlön för lärare

Kulturutskottets betänkande (KU 2/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 8/2007-2008)

Enda behandling. 21

8   Social och emotionell kompetens som skolämne

Kulturutskottets betänkande (KU 3/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 10/2009-2010)

För kännedom... 31

9   Godkännande av avtalet med Liechtenstein om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 13/2010-2011)

10  Avfallsdirektivet

Landskapsregeringens framställning (FR 12/2010-2011)

11 Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2010

Finansutskottets redogörelse (FUR 1/2010-2011)

12  Sammansättning av arbetsgrupp

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 11/2010-2011)

13  Ekologisk odling och hållbar utveckling

Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 12/2010-2011)

14  Stornäset

Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 13/2010-2011)

15  Ändring av fornminneslagen

Landskapsregeringens framställning (FR 13/2010-2011)

Plenum slutar. 31

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

Om ledighet från plenum 2-9.03.2011 anhåller lagtingsledamoten Johan Ehn på grund av privata angelägenheter. Lagtingsledamoten Gun Carlson anhåller om ledighet på grund av sjukdom. Beviljas.

 Herr landshövding

Värderande herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställning om bifall till lagförslaget om sättande i kraft av världspostkonventionen.

Talmannen

Ärendet kommer att behandlas i vederbörlig ordning.

Bordläggning

1      Ny finansförvaltningslag

Stora utskottets betänkande (STU 1a/2010-2011)

Stora utskottets betänkande (STU 1/2010-2011)

Lagutskottets betänkande (LU 8/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 21/2009-2010)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 07.03.2011. Godkänt.

Bordläggning

2      Godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp

Lagutskottets betänkande (LU 15/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 10/2010-2011)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 07.03.2011. Godkänt.

Första behandling

3      Godkännande av avtalet med Montserrat om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 13/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 11/2010-2011)

Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag tar mig friheten att presentera båda betänkanden som rör skatteärenden, nummer tre och fyra, Montserrat och Liberia.

Det här är avtal i en lång rad av avtal med olika områden för att utbyta upplysningar om skatteärenden. Vi har egentligen två typer av avtal som behandlas här eftersom vi har skattebehörighet inom vissa områden. Det är dubbelbeskattningsavtal som frågan om var inkomsterna ska beskattas och att man reglerar det så att det inte blir en dubbelbeskattning. Den andra typen av avtal är det som vi har här, att utbyta information i skatteärenden. Syftet med det är att undvika att man utför så kallad penningtvätt, svarta inkomster, som förs in i vårt monetära internationella system.

Det här är ett omfattande arbete. Det görs för att man ska kunna förbättra möjligheterna för företag att handla med varandra och att man ska kunna jobba i olika länder osv.

Jag tänkte i dagens presentation ta upp aspekter som man kanske inte tänker på, i alla fall i lagtinget har vi inte desto mera diskuterat saken. Den ena aspekten är det som de så kallad toppdirektörerna tog upp, som ett utlåtande från Ålands Näringsliv, vår samlade näringslivsorganisation, utöver företagarföreningen. Man påpekade problemen med ett skatteövertagande för den åländska ekonomin. Många av de här personerna har internationell verksamhet. Det betyder att om vi har beskattningsbehörighet, särskilt när det gäller de direkta skatterna, inkomstskatterna, så måste man göra avtal med alla de här olika länderna, alltså separata avtal för Ålands del. Det är en aspekt som man bör väga in naturligtvis. Om detta sedan är en fördel eller nackdel är en annan sak. Det visar på komplexiteten i det globala systemet. Det här fenomenet med avtal visar också att man är fast besluten i OECD-sammanhang att täppa till alla kryphål och alla skatteparadis osv. Det betyder inte att man harmoniserar beskattningen, men däremot ska det finnas information om skatter och det ska finnas regelverk som gör att skatterna betalas fullt ut och på rätt sätt.

Den andra aspekten, som är särskilt aktuell i dessa tider, är händelserna i Mellanöstern och Nordafrika. Diktaturstaterna dras med ett fenomen som nu visar sig, dvs de diktatorer och deras kretsar undanhåller stora förmögenheter som placeras ut i länder som har ett sådant system där man inte har, eller har haft, information om skatteärenden. I och med att det finns ett internationellt system med OECD-avtal så finns det nu möjligheter att spåra upp en hel del av de här förmögenheterna och frysa tillgångarna. Det är en fördel för utvecklingen på finansmarknaden men det kommer också in en politisk dimension. Det kommer att bli allt svårare att bygga upp länder och nationer med diktaturprinciper som finansieras med tillgångar som man har dolt i någon region i det internationella systemet. Även om de här avtalen inte har någon direkt avgörande betydelse för Ålands ekonomi, och att Ålands lagting tar något avgörande beslut, så har det en stor betydelse i ett större sammanhang. Därför är det viktigt att vi är med i det här systemet och bli delaktig av informationsutbytet och tydliga regelverk. Tack.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag studsade lite till här i min stol när lagutskottets ordförande sade att om vi skulle utöka vår särskilt direkta beskattningsbehörighet till att nu också omfatta nuvarande direkta statsskatter så skulle vi också behöva göra egna avtal med alla dessa länder runt i världen. Det kan jag inte förstå eftersom vi idag har huvuddelen av den direkta beskattningen redan i vår lagstiftning i form av den kommunala beskattningen. Det här systemet fungerar väl. Det ändras inte ifall vi får en större andel av beslutsrätten när det gäller de direkta skatterna. Jag kan väl inte heller tänka mig att det skulle vara fallet när det gäller de indirekta skatterna, men de är ju sällan reglerade i den här typen av avtal. De faller väl bort i sammanhanget.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är i och för sig ett bra påpekande att säga att vi har en hel del av den direkta beskattningen i kommunerna. Kommunalbeskattningen är för det mesta så att man betalar skatt där man bor under den tid som man bor där och det man tjänar in på kommunal nivå. Jag försöker hitta på ett exempel här; om ålänningar jobbar i Singapore eller i Indien under en viss del av året så får de sin lön där. Vi har till exempel Optinova, där man jobbar i Indien, USA och Mexiko. De får sin lön, det som här statsbeskattas i andra länder. Då har vi detta med dubbelbeskattning som gör att man måste avtala om den lönen ska beskattas i Indien, Mexiko, Malaysia, något annat land eller på Åland. Det var det som jag menade och som jag förmodar att direktörsklubben också avsåg.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Direktörer tenderar väl i allmänhet att ha reda på den beskattning som drabbar dem själva och deras företag. I den här frågan har jag ändå svårt att förstå resonemanget från kollegan Erlands sida. I det exemplet som togs upp här med lönerna i Singapore och andra länder så gäller det finska dubbelbeskattningsavtalet mellan Finland och Singapore. En utökad lagstiftningsbehörighet för Ålands del inom ramen för de direkta skatterna skulle ju inte påverka den situationen alls. De avtal som finns bilateralt mellan Finland och de övriga länderna gäller alltjämt övrig direkt beskattning förutom den kommunala beskattningen som är den största biten av den direkta beskattningen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Nu ska vi nog inte hålla på längre för det divergerar mer och mer. Det är klart att om Åland har egen beskattningsrätt på inkomstskatteområdet så ska man väl utnyttja den till andra beskattningsprinciper, andra skattesatser, andra skattesystem och andra redovisningssystem. Då har vi inte samma beskattningssystem som Finland i övrigt, det är ju det som behörigheten betyder. Då måste vi antingen via Finland avtala om särskilda regler för Åland, vara med i förhandlingarna eller förhandla för egen del. För mig är det uppenbart att det blir mera komplicerat. Jag säger inte att det är en orsak att inte ta över mera behörighet. Men direktörsklubben hade en poäng i att påpeka detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4      Godkännande av avtalet med Liberia om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 14/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 12/2010-2011)

Samma förfarande iakttas som vid föregående ärende.

Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling efter bordläggning

5      Fornminnesförvaltning

Ltl Danne Sundmans klämförslag

Landskapsregeringens svar (S 1/2010-2011-s)

Ltl Danne Sundmans m.fl. spörsmål (S 1/2010-2011)

Under överläggningen i ärendet, som förklarades avslutad vid plenum 26.01.2011, lade lagtingsledamoten Danne Sundman, understödd av lagtingsledamoten Anders Eriksson, följande förslag till hemställan: "Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen verkar för en rättssäker fornminnesförvaltning inbegripet ett färdigställande av uppdateringen av det i lagen stipulerade fornminnesregistret."

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att landskapsregeringens svar med anledning av spörsmålet antecknas till kännedom röstar ja; de som för lagtingsledamoten Danne Sundmans förslag till hemställan röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det här borde väl alla godkänna. Men ifall någon inte röstar med klämmen så skulle jag vilja att det framgår av protokollet. Jag föreslår öppen omröstning.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag understöder ltl Sundmans förslag om öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning är föreslagen och understödd och kommer därför att verkställas. Jag ber ledamöterna Folke Sjölund och Carina Aaltonen att biträda vid omröstningen.

Upprop.

Rösträkningen har givit vid handen; 20 ja-röster, 7 nej-röster och 3 är frånvarande.

Talmannen konstaterar majoritet för ja. Lagtinget har således beslutat anteckna landskapsregeringens svar till kännedom.  Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

6      Fysisk aktivitet och hälsa på skolschemat samt hälsofrämjande aktiviteter i skolan

Kulturutskottets betänkande (KU 1/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 2/2007-2008)

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 16/2009-2010)

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Ulla-Britt Dahl

Herr talman! Kulturutskott har behandlat hemställningsmotionerna nr 2/2007-2008 och nr 16/2009-2010.

Utskottets synpunkter sammanfattat: I läroplanen för grundskolan och gymnasieskolorna ställer landskapsregeringen ett minimi- och ett maximiantal lektionstimmar för gymnastik och andra ämnen. Det totala antalet lektionstimmar är fast antal för varje läsår. Inom den fastslagna intervallen avgör grundskolorna och landskapets skolor själva hur de olika ämnena fördelas.

Utskottet har erfarit inom ramen för gällande planen för skolan att det är möjligt att arrangera så att eleverna samtidigt aktiveras fysiskt t.ex. så att vissa biologilektioner ges utomhus. Det har också framkommit att man inom alla skolor här, både inom gymnasieskolan och inom grundskolan är mycket medveten om de positiva effekterna av fysisk aktivitet.

Landskapsregeringen har nyligen fattat ett beslut om ändringar i grundskolans timfördelning som bl.a. innebär att läroämnet hälsokunskap införs på schemat från hösten 2011. Hälsokunskap finns på schemat redan nu på försök i Kyrkby högstadieskola. När det gäller Ålands gymnasium så ankommer det på landskapsregeringen att följa upp periodiseringssystemet så att man får in gymnastiklektioner och aktiviteter i alla perioder. Till skolans uppgift hör också att uppmuntra hälsosamma fritidsaktiviteter utanför skoltid. Det görs relativt mycket både i kommunerna och när det gäller gymnasieskolor.

Med hänvisning till detta så föreslår utskottet att motionerna förkastas. Tack, herr talman.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Jag vill börja med att tacka till kulturutskottet för att de har behandlat de här motionerna.  Alla motioner som vi ifrån oppositionen lämnar in blir inte alltid behandlade. Det här är en verkligt viktig sak som kanske inte har en partipolitisk förankring. Det här gäller barn och ungdomars välbefinnande överlag.

I och med att det här ärendet har behandlats i kulturutskottet så har även landskapsregeringen uppmärksammats på vikten av att föra in hälsokunskap på schemat från och med hösten 2011 och även att öka antalet lektioner som gäller gymnastik. Man ska ha gymnastik även under alla perioder i gymnasieutbildningen.

Tittar man på dagsläget, det var ju en stund sedan motionerna lämnades in, så har jag en utskrift från Dagens Nyheter i Sverige. De har gjort en jämförelse bland ungdomar. År 1987 gjordes en undersökning av ett par hundra ungdomar i 16 års ålder och 20 år senare, 2007, gjordes en ny undersökning av ungdomar. Det visade sig att ungdomars kondition hade blivit tio procent sämre i snitt. Det betyder att om de skulle springa ett 400 meters lopp i tolv minuter, när de har sprungit klart så skulle en ungdom år 2007 vara ett helt varv efter, 400 meter efter.

Man har åtgärdat väldigt många saker när det gäller undervisning om kost osv. Man har kommit fram till att det är bättre att vara lite rund och ha ett bra flås än att vara smal och otränad. Det gläder mig verkligen att detta har uppmärksammats. Jag hoppas att även skolorna tar till sig det och i praktiken genomför det. Jag får än gång tacka kulturutskottet för det här.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Jag tänkte haka på det som ltl Nordberg sade om motionens viktiga betydelse och den oroande utvecklingen av konditionen hos de unga. Jag är mycket intresserad av den här frågan. Jag följer framförallt med vad som skrivs i olika magasin och media kring de här frågorna. Jag uppfattar att det absolut mest alarmerande som man pekar på är vardagsmotionen. Alla barn borde mera röra på sig varje dag i vardagen. Att bara träna eller ha gymnastik ett visst antal gånger per vecka är inte tillräckligt. Att cykla, promenera, springa och röra sig i varierad natur är det absolut viktigaste för grundkonditionen enligt många forskningsrön. Därför betonar man också i skolorna, vilket jag tycker att man har tagit upp väldigt mycket också, att det inte bara är i gymnastiken utan på alla tänkbara sätt som man har möjlighet att röra på sig. Även inom andra ämnen försöker man röra på sig. Sedan är det nog väldigt, väldigt viktigt att var och en också, framförallt föräldrar, tar ansvar för att se till att motivera och inspirera sina ungdomar att cykla till träningar och gå till skolan där det finns möjlighet, eller hitta andra sätt till den enkla vardagsmotionen. Det är den som är den största boven till att konditionen har gått ner.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det är mycket riktigt. Även i den här studien har det kommit fram att ändringen av livsstilen började på 80-talet när videobandspelaren och cd-spelaren kom. Man hade möjlighet till mycket mera utbud vad gäller teknik, TV och datorer. Detta medför att ungdomar inte rör på sig lika mycket idag som man kanske gjorde tidigare. Fritidsaktiviteterna har ändrats liksom inriktning, vad det är som upptar ungdomarnas tid. Vi som politiker har vårt ansvar. I den undersökningen som jag hänvisade till i Sverige har det framkommit att den bästa lösningen är att satsa på mera idrott i skolorna. Det finns ju många ungdomsföreningar och idrottsföreningar som t.ex. håller på med fotboll och allt annat. Men detta gäller dem som redan är intresserade, aktiva och rör på sig. När man tar detta till skolan så får man även med dem som inte i vanliga fall vill röra på sig, de blir involverade och de kanske kommer igång när man motionerar i grupp i skolan.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Det är alldeles riktigt, det sätt som vi politiker kan påverka är genom timfördelningsplanen när det gäller gymnastik och sedan förstås också hjälpa till att förändra attityder. Hälsokunskap har också en sådan uppgift att lära ut ett sunt beteende, hur man mår bra som människa och uppnår en hälsa. Detta att få ungdomar motiverade att man faktiskt behöver röra på sig varenda dag är det allra viktigaste. Man behöver sedan inte springa så att svetten rinner eller något liknande, bara man rör sig 30 minuter varenda dag. Det borde alla göra, både barn och vuxna.

När det gäller våra skolor så upplever jag att vi lever väl upp till vad kraven säger och mera därtill därför att man tycker att det är väldigt viktigt. Man ser också att ungdomar som är i god kondition och är pigga tar till sig också mera kunskap och är lugnare och mer motiverade i skolan.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det är helt riktigt. När det gäller det vardagliga motionerandet så kan man fråga sig t.ex. om situationen i Mariehamn är riktigt lycklig med gratisbussen. Förr hade de åtminstone den konditionen när de tog sig till och från skolan gåendes eller cyklandes. Idag sätter man sig på bussen även om solen skiner och det är vackert väder och det är inte någon is eller snö så att man kan cykla. Jag tror absolut att det här är någonting som skolorna jobbar med. Vikten av det här arbetet tål alltid att påminnas om. Det är inte så att det är obetydligt. Det är väldigt viktigt att man i grupp får med alla. Det är det som är viktigt. Inom många idrotter blir det många gånger elittänkande. Man försöker strama åt och de som inte är så jätteduktiga kanske trillar ut. I skolorna kan man få med alla, och alla gör det gemensamt, vilket jag tror att blir vinsten i långa loppet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Kulturutskottets viceordförande Dahl avslutar sin förtjänstfulla presentation med att säga att motionerna föreslås förkastade. Det är i och för sig sant, men hon glömde att nämna att betänkandets motivering bringas till landskapsregeringens kännedom. De här motionerna föll delvis i relativt god jord får man väl ändå lov att säga. Det var någon som hade något finurligt uttryck, men jag kommer inte ihåg det. Vi kan konstatera att motionerna är delvis godkända fast kanske i formellt hänseende förkastade.

Tittar man på själva huvudproblematiken så gäller det den försämrade konditionen hos barn och ungdomar generellt, som ltl Mika Nordberg sade.  Han pekade på vad som har hänt under ett 20 års perspektiv. Det är klart att datoranvändandet har en väldigt stor betydelse. Gratisbussar och annat har också sin betydelse. Det är helt enkelt en ändrad mentalitet, man rör inte på sig lika mycket som man gjorde tidigare. Samtidigt visar också forskning att fysisk aktivitet på schemat i skolorna, inklusive i gymnasiet, har minskat med upp till 40 procent under de senaste tio åren. Sammantaget går utvecklingen åt fel håll. Det har visat sig att en elev borde röra sig minst 12 000 steg per dag. Enligt samma studier så rör man sig ungefär 7 000 steg per dag, ibland ännu mindre.

Jag kan nämna att en timme gymnastik eller dans ger 4 000 steg. Det är ganska mycket man redan åstadkommer om man har möjlighet att ha en timme mera gymnastik i veckan. Många studier visar också att om elever rör sig mera så når de bättre studieresultat, precis som jag noterar att också kulturutskottet har noterat.

Ett stort problem är, så som det är med det mesta, att det man gör idag så går man in för väldigt, väldigt hårt. De som tränar så tränar oerhört mycket. De som inte vill röra sig rör sig nästan inte alls. Det är en väldigt olycklig segregering. Det är den här problematiken som man borde försöka göra någonting åt.

Det sägs i kulturutskottets betänkande; "det är möjligt att arrangera lektioner så att eleverna samtidigt aktiveras fysiskt t.ex. så att vissa biologilektioner ges utomhus". Det är förstås bra och låter bra, men ser man på skolorna så i klasserna ett till sex i lågstadiet måste man vara ute på rasterna. Men redan i sjuan och åttan i högstadiet behöver man inte gå ut. Detta leder till att eleverna är i stort sett inne hela dagarna. Det är en sådan trend att det är inne man ska vara, sitta och "chilla". Sammantaget går utvecklingen åt fel håll.

Det sägs så här ifrån utskottet; "det är viktigt att alltid se till helheten då nya ämnen föreslås ingå i läroplanen". Det är riktigt. Jag har tittat på läroplanerna i de fall som jag har kommit i kontakt med skolorna, i högstadiet och lågstadiet. Det är ett stort pussel att få det att gå ihop. Vissa elever läser upp till fyra språk i högstadiet. Det är ganska mycket tid som behövs till de andra ämnena. Sammantaget hävdar jag fortfarande att man måste skapa mera tid för fysisk aktivitet i skolorna. Utvecklingen ute i samhället går åt fel håll. Skolan måste skapa lite mera utrymme.

Avslutningsvis vill jag peka på en sak som jag tycker att är viktigt och som också landskapsregeringen kanske kunde ta till sig och föra ut på informationsdagar, det gäller fritidsaktiviteter utanför skoltid. I Kyrkbyhögstadiet har man haft ett motionskort där man blir premierad om man har fyllt i kortet 20 gånger. Man har t.ex. spelat en timme tennis, man har gått eller man har skidat. Det här är någonting som jag hoppas att man ifrån landskapsregeringens sida mera kan peka på och försöka sporra de ungdomar som inte tycker att det är alldeles roligt att motionera och röra på sig. Det är viktigt att man kan erbjuda aktiviteter av olika slag så att det alltid finns någonting som tilltalar dem som inte är så jätte motiverade.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! De här sista som ltl Eriksson tog upp om att skolan skulle stimulera till motion också utanför skoltid är alldeles utmärkt. Idén med motionskort är säkert också bra.

Jag begärde replik på grund av att ltl Eriksson nämnde gratis buss. Det är stadens buss som avses. Det finns en omständighet, med att skolelever använder bussen i Mariehamn rätt mycket, som är fullständigt bortglömd; det är trafiksäkerhetsaspekten. Trafiksäkerhetsaspekten när det är dåligt väglag på vintern och det är halt, det är mycket mera trafiksäkert för 10-13 åringar att ta bussen i förhållande till att cykla eller t.o.m. att gå. Det här är en viktig aspekt som väldigt lätt blir bortglömd. Alternativet är inte heller cykling alla gånger utan det bilskjuts av föräldrarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst är det så att bussåkandet i vissa sammanhang givetvis är viktigt när det gäller trafiksäkerheten. Det är ingenting som man ska sopa under mattan. Jag tänkte inte dra igång någon debatt om gratisbussens vara eller icke vara. Datoranvändande tror jag att har bidragit allra mest till att ungdomar rör sig allt mindre. Jag ville också peka på gratisbussen som ett fenomen som leder till att det inte stimulerar barn och ungdomar att röra på sig. Det här är bara ett exempel, vi behöver inte föra någon debatt om stadens gratisbuss. Det är ett exempel på hur samhället idag underlättar för barn och ungdomar som av en eller annan anledning inte känner sig motiverade till att röra på sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Ltl Eriksson hade rätt i sin anmärkning om vad jag glömde att säga.

Jag tror att införandet av hälsokunskap som ämne i skolan kommer att motivera till mer aktiviteter. Alla får säkert upp ögonen, också barnen, hur hälsosamt det kan vara att motionera och röra på sig överhuvudtaget.

Jag kan ändå inte riktigt låta bli att tala om att vi har många sådana aktiviteter i Sund utanför skolan. Vi har en jättebra fritidsledare som pysslar med det här och har ett bra samarbete med skolan. Jag tror att om det finns fritidsledare i kommunerna så kan man få igång ett jättebra samarbete utanför skolan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt, det är en viktig byggsten.

När det gäller detta med hälsokunskap så har jag noterat att det införs på försök i Kyrkby högstadieskola. Det ska sedan utvärderas efter det. "De utvärderingar" som jag har hört hemma är att det här ämnet i sig inte är så där alldeles spännande och intressant. Det är någonting som man upplever som mindre inspirerande. Jag ser att det är andra som nickar instämmande som kanske har hört samma sak. Oavsett detta så hoppas jag att man utvärderar ämnet ordentligt och ser vad det kan tillföra när det gäller möjligheten att få bättre kondition och ett bättre välbefinnande hos ungdomarna. Det är ett bra försök i varje fall.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Det är ett försök och kanske man inte riktigt har det rätta sättet att lära ut detta ännu. Därför ska man vara noga med när man utreder så att man får veta vad som inte var så intressant och vad man behöver förbättra så att blir intressant för ungdomar. Är det inte intressant nu så är det klart att det måste förändras efter en utvärdering.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har inte alls heltäckande kunskaper när det gäller det ämnet. Kulturutskottets viceordförande och jag är helt överens om att det kan vara ett bra ämne. Man gör en ordentlig utvärdering och ser vad det har tillfört eller inte tillfört. Är det så att man inte uppnådde de mål man hade när man införde hälsokunskap så kanske gymnastik eller fysisk aktivitet av en eller annan form är ett lämpligt ämne att ersätta med. Vi får se vad utvärderingen ger vid handen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! För att inte något missförstånd ska uppstå vill jag bara säga att undersökningen om att idrott och gymnastik skulle ha minskat med 40 procent i skolorna inte gäller på Åland. Åland har definitivt inte minskat på sin gymnastikundervisning. Man har prioriterat gymnastik och idrott på alla stadier. Det har inte tillåtits att det skulle minska.

När det gäller grundskolorna så upplever jag att man verkligen, förutom gymnastikundervisningen, har tagit till sig ett stort ett ansvar både genom att ordna promenader och olika typer av små tävlingar och uppmuntran till att röra på sig så att man på något sätt premieras när man rör på sig, precis som ltl Anders Eriksson sade här.

Skolan kan inte uppfylla allt. När det gäller vardagsmotionen satsar och prioriterar många kommuner på ungdomar och olika idrotts- eller andra rörelseinriktningar. Jag tänker då på dans och annan klubbverksamhet på fritiden. Det är bra om man ökar på detta.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det första som utbildningsminister Lundberg sade, att gymnastiken inte har minskat på skolschemat, är jag lite tveksam till om det faktiskt stämmer. Nu är det så pass länge sedan, det är nästan på dagen tre år sedan jag och ltl Harry Jansson skrev den här motionen, så jag kommer inte ihåg exakt var vi fick de här uppgifterna ifrån, men det var i varje fall ingenting som vi tog ur luften. Detta var säkert uppgifter från Sverige, Finland men också från Åland. Vi kontrollerade också upp att det var en sådan här trend på Åland, så jag är lite tveksam till det där.

Samtidigt har jag noterat att barn i lågstadiet rör sig generellt mycket mera i klasserna ett till sex än vad man gör i klasserna sju till nio. Ändå har man mindre gymnastik i de högre klasserna. Man behöver inte ens vara ute på rasterna, vilket jag är lite tveksam till. Det är någonting som man också kanske kunde titta på ifrån utbildningsavdelningens sida.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Jag håller med i allt vad ltl Eriksson säger. Jag tycker också att vi har ett föräldraansvar och vi har kommunal självstyrelse. Det känns på något sätt lite utöver vad man kan förvänta sig av tillsynen från utbildningsavdelningen, att vi ska styra om skolorna har sina ungdomar ute på rasterna och på vilket sätt man i detalj sköter saker och ting. Jag vet många skolor där ungdomar inte överhuvudtaget är inne och "chillar" på rasterna därför att man har föräldrar, skolnämnd och ledning i skolan som vill ha utveckling och verkligen är motiverade och lyckas. Det är ju förstås ett litet arbete att få ut ungdomarna och att få dem att trivas ute. Men det är fullkomligt möjligt om man vill arbeta med det. Jag tycker det är lite tråkigt om allt ska komma i någon sorts cirkulär ifrån utbildningsavdelningen. Jag skulle nog mera önska att det kom från det kommunala planet, från ledningen och mera ifrån rötterna. Vi signalerar nog minsann att det här är oerhört viktigt, men att vi ska gå in i detalj och säga att ungdomarna ska vara ute minst si och så många minuter när skolorna själv långt har en mycket stark självstyrelse kring detta. Vi tycker att det är jätteviktigt att man är ute och rör på sig.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Den sista repliken förstod jag kanske inte riktigt. Givetvis är vi helt överens om att föräldrarna ansvaret ligger till grund och botten. Det är jätteviktigt. Den kommunala självbestämmanderätten tycker jag att är precis lika viktig.

Det här förslaget är ju grund och botten ett positivt förslag som är ämnat att tillföra någonting gott för våra barn och ungdomar. Jag uppfattar också att kulturutskottet har uppfattat förslagen på det sättet och därför nästan delvis omfattar dem och uppmanar landskapsregeringen att gå vidare med de här tankarna. Jag tycker inte det finns någon anledning för utbildningsministern att gå i försvarsställning på något sätt. Vi borde ändå ha samma målsättning när det gäller de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Margaret Lundberg, replik

Tack, herr talman! Jag tror säkert att vi är överens om vikten av att röra sig och den fysiska aktiviteten.

I utskottet uppfattade vi att kommunerna och skolorna har möjligheten att profilera sig och ha mera idrott och fysisk hälsa. Det finns utrymme inom de här timmarna att göra det. Man har också gett exempel på skolor som uppmuntrar till fysisk aktivitet utanför skolan. På det viset uppmuntrar man till den fysiska rörligheten och hälsan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Säkert är det så att man har möjligheter att göra mera ute på det kommunala planet. Samtidigt är det många ämnen som ska rymmas inom de här timmarna, det är ett pussel och det gäller att se till helheten.

Hem och Skola är en bra organisation som väldigt, väldigt få föräldrar engagerar sig i har det visat sig sist och slutligen. Det är ett fåtal föräldrar som drar Hem och Skola föreningarna. Jag har uppfattat att skolorna är väldigt tacksamma om de får förslag genom Hem och Skola från föräldrarhåll hur vi vill att utbildningen ska läggas upp och vad som ska prioriteras inom vissa ramar. Det är också en kanal som man kan använda sig av. Jag hoppas ändå med de här förslagen, som ligger i botten och kulturutskottets positiva behandling av det här, att man i media rapporterar om detta och får till stånd ett mera allmänt kunnande om dessa frågor, mera engagemang och intresse. Kanske det leder till någonting indirekt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det här som diskuteras är en viktig fråga. Motionen lider av att man saknar en gemensam bedömning av elevernas hälsotillstånd. Man går direkt på skolschemat och en del tycker si och andra tycker så. Då svajar diskussionen på ganska fritt.

Landskapet har en omfattande verksamhet för att utreda skolelevernas allmänna hälsotillstånd. Det finns uppföljningsutredningar av barn och ungdomars hälsa i skolan från början av 2000-talet till och med 2010. Det förvånar mig att utskottet överhuvudtaget inte har tagit behovet av utökad gymnastik i skolorna som utgångspunkt för sin diskussion.

Jag kan citera ur utredningen hälsopolitiskt program. Där finns en sammanfattning av åländska skolungdomars hälsa. Det finns också en sammanfattning av hur de själva upplever sitt hälsotillstånd. Nu har vi haft ungdomspolitisk diskussion, vi har sagt att ungdomarnas egen uppfattning ska vara utgångspunkten och de ska få vara med och påverka, även om de inte sätts i kommittéer som utreder studielånen osv.

I den här utredningen står det så här; "generellt sett är det vanligare på Åland jämfört med genomsnittet i landet att eleverna upplever sin hälsa som medelmåttig eller dålig." Ungdomarna själva tycker tydligen att de inte har så bra kondis. Man tycker också; "att man har samtalssvårigheter med föräldrarna, studiesvårigheter, dock inte flickorna, och att man inte motionerar tillräckligt samt att man sover för lite. Däremot är det mera sällsynt på Åland än genomsnittet att föräldrarna är arbetslösa." Men det är en väldigt relevant uppgift om de åländska ungdomarna själva tycker att de har dålig eller medelmåttig hälsa.

I det här programmet finns det en annan uppgift som jag själv har tagit upp här flera gånger. Jag uppfattar att den här motionen inte bara berör grundskolan utan även gymnasiet. När vi pratar om gymnasiet här i lagtinget så är det vanligtvis Ålands lyceum man talar om. Det är väl för att de flesta som har barn i den åldern har sina barn i gymnasiet. Det betyder att den största delen av gymnasieeleverna marginaliseras i de här diskussionerna. Vad gäller den här aspekten, de elever som går i yrkesläroanstalter har sämre kondis och hälsa än de elever som går i gymnasiet. Det har säkert delvis att göra med socioekonomiska bakomliggande faktorer eller, om man ska tala tydligt politiskt språk, att det finns en viss klasskillnad. De barn som går i yrkesläroinrättningarna har inte samma stöd och uppmärksamhet från sina föräldrar. Det märks i sådant som rökning, högre alkoholkonsumtion och det finns också ett mer allmänt förekommande narkotikamissbruk.

Herr talman! Jag vill föra in detta i debatten, det finns fakta, det finns fakta som landskapsregeringen själv har tagit fram och elevernas egna uppgifter. Det blir lite trivialt att berätta om hur duktiga vi är i den ena kommunen och i den andra kommunen och vad man tycker si och så. Det måste nog vara lite mera kvalitet i diskussionen än vad som nu har varit fallet. Ursäkta mig, talman, det uppfattas säkert som arrogant, men jag har krav på fakta och att vi håller oss på en principiell nivå. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag är nästan säker på att det var en felsägning men ifall det inte var det så vill jag ändå fråga. Ltl Sundback sade i början av sitt anförande att det här var ett viktigt ämne. Hon sade att motionen saknar en allmän bedömning om ungdomars hälsotillstånd. Troligtvis tänkte hon på betänkande ifrån kulturutskottet. Jag vill bara få det klarlagt.

Jag tycker personligen också att det är väldigt bra att man har fakta när man diskuterar de här frågorna. Det var det som vi efterlyste i motionen när vi ställde den. Personligen tycker jag att kulturutskottet ändå har tagit de här förslagen på allvar och gjort ett ganska gott arbete. Om jag ändå förstod ltl Sundback rätt så saknade hon en allmän bedömning i betänkandet om ungdomars hälsotillstånd.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, oberoende om det är en motion eller ett betänkande är det väsentligt, om vi tar upp ett problem som vi uppfattar som en samhällsfråga som är så viktig att lagtinget måste ta ställning, att det baseras på fakta. I det här fallet finns det jättebra fakta och andra empiriska data som man kan basera diskussionen på. Jag är besviken på att utskottet inte överhuvudtaget har beaktat det. Det är kanske för att det ligger på socialförvaltningen här, men det är ju information som är väsentlig för hela frågans bedömning. Man måste kanske ibland lite vidga perspektivet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det är synnerligen viktiga frågor som de här två motionerna berör. Jag ska hålla mig innanför klämmen och prata om vad man kunde göra i skolorna, och särskilt kring en mening i betänkandet; "att utskottet har erfarit att det inom ramen för den gällande planen för grundskolan också är möjligt att arrangera lektioner så att eleverna samtidigt aktiveras fysiskt, t.ex. så att vissa biologilektioner ges utomhus". Jag tror att detta är en viktig möjlighet som man ska utnyttja. Man kan ha mera fysisk aktivitet utan att tränga undan andra ämnen. Idag är det här väldigt olika mellan skolorna. Min erfarenhet är att vissa skolor har visar entusiastiska lärare som gör detta väldigt mycket och andra skolor gör det kanske i mindre omfattning. Frågan är om man i läroplanen ha mera tvingande sådana här aktiviteter, att man verkligen ska fundera på det här. Framförallt tror jag det är viktigt att ge lärarna de verktyg de behöver för att kunna ha lektioner utomhus. Det nämns biologi här, det kan vara enkelt, man går i naturen och tittar på blommor. Naturen är ett uppslagsverk att läsa i. Man kan också tänka sig inom geografin när man bekantar sig med andra kulturer att man har dans osv. Man kan inom fysiken och matematiken hitta mycket tillämpningar, naturvetenskapliga saker som man kan göra utomhus, mäta och beräkna saker osv. När jag pratar om verktyg så de lärare som gör det här i stor utsträckning på Åland har ett sådant utbyte. Sedan borde man också ifrån andra regioner, Sverige och Finland, ta fram exempel på hur man gör det här i skolorna och aktivt kommunicera det till skolorna och lärarna.

Man kan i det här sammanhanget ondgöra sig över dataspel och TV-spel, men där finns det också tillämpningar som inbegriper fysisk aktivitet som nu finns till inom båda de dominerande märkena. Man spelar tennis, bowlar eller någonting annat. Det finns alla möjliga sporter och aktiviteter. Om man skulle vara lite kreativ så skulle man också kunna tänka sig att använda de dataspelen för eleverna, vilket de allra flesta är vana med hemifrån. Man skulle uppmuntra dem när de spelar TV-spel att man använda den här typen av aktiviteter, så att man lär barnen att också detta finns och att de använder sin fritid också till det. Frågan är om man borde satsa på det i skolan och köpa in sådana här spel, få fysisk aktivitet och försöka sy in det i andra ämnen. Samtidigt lär man sig om det ämne som man studerar.

Visst har vi generellt sett en framåtsyftande skola. Man håller på med en ny läroplan, men man måste också våga ta hjälp av nya verktyg, ta hjälp av datorer och av dataspel och gå på barnens egen arena och se vad de använder för verktyg. Spelen i sig är ju väldigt lärande. De här spelen lär inte bara ut fysisk aktivitet, de lär ut motorik och alla möjliga egenskaper. Det är absolut inte bara av ondo som man kanske vill framställa det.

Att få klämmarna förverkligade är kanske pudelns kärna, att få mer fysisk aktivitet. Man måste försöka få in fysisk aktivitet också i annat än gymnastiken

Sedan är det väldigt viktigt att man inte minskar antalet gymnastiktimmar. Redan att man håller timmarna konstant är ju en försämring totalt sett för barnen idag som rör sig mycket mindre. Det är en jätteviktig framtidsfråga.

Jag som just har gjort mig av med 20 år av osunt leverne skulle gärna inte ha upplevt de 20 åren. Jag hoppas att barn och ungdomar som växer upp idag kan lära sig både hemma och i skolan att inte göra den resa som jag har gjort, utan göra rätt från början.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

7      Införandet av resultatlön för lärare

Kulturutskottets betänkande (KU 2/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 8/2007-2008)

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Ulla-Britt Dahl

Herr talman! Kulturutskott har behandlat hemställningsmotion nr 8/2007-2008, införandet av resultatlön för lärare.

Utskottet har erfarit att det inom ramen för nu gällande kollektivavtal inte finns möjlighet att betala ut resultatlön till lärare. Utifrån det perspektivet, om man skulle gå in för det, så betyder det helt nya kollektivavtal för lärare. För de nu gällande avtalen är det omöjligt att införa någon typ av resultatlön.

Sedan kan det vara svårt att mäta. Säkert finner man på bra mätmetoder. Inom de kommunala kollektivavtalen finns ett utrymme för att belöna duktiga lärare genom personliga lönejusteringar. De går främst ut på att man i princip går igenom varje år vad man vill ha för mål och utifrån det sedan ser man om man har nått de målen och då kan man få personliga lönejusteringar. Detta är ingenting som har brett ut sig speciellt mycket. Det är ändå ganska svårt att mäta.

Utskottet anser i likhet med landskapsregeringen att också andra sätt att uppmuntra och inspirera lärare till goda prestationer ska användas.

Landskapsregeringen har vid olika tillfällen särskilt uppmärksammat lärare som genom kunskap och engagemang har stimulerat elever och studeranden till framgångar utöver det vanliga, t.ex. i nationella och internationella jämförelser, vid tävlingar och andra skolevenemang.

Det som kanske skiljer sig från de kommunala kollektivavtalen jämfört med landskapets kollektivavtal är att man diskuterar resultatlön. Om man tittar på olika avtal så är det mera ett kollektivt resultat man belönar, kanske en grupp lärare eller flera klasslärare. När man pratar om resultatlön så ska man nå ett resultat t.ex. för en klass. Tar man ett företag så bestämmer man hur mycket man kan tjäna om man når det här målet. Tillsvidare har man inte kunnat införa det här i landskapets tjänstekollektivavtal. Om det sedan är intressant eller inte kan inte utskottet bedöma.

Med hänvisning till nuläget och det anförda så föreslår utskottet att motionen förkastas. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson

Tack för ordet herr talman! I förra ärendet när vi diskuterade hur man skulle få mera fysisk fostran ute i skolorna noterade jag att en av talarna sade att vissa lärare är duktigare än andra. Så är det förstås. De viktigaste resurserna inom skolan är otvivelaktigt lärarna. Likväl, som i alla yrkesgrupper, finns det lärare som visar ett större engagemang än andra. Jag anser att det är viktigt att de lärare som tar initiativ och ett ökat ansvar skulle kunna stimuleras ekonomiskt på ett eller annat sätt. Det är något som absolut ytterligare skulle höja statusen på läraryrket.

Jag var nöjd med den behandling som kulturutskottet gjorde i det förra ärendet. Jag är inte lika nöjd när det gäller det här ärendet. Jag vill ändå säga att det är bra av kulturutskott att man tar del och behandlar de goda förslag som läggs genom hemställningsmotioner. Det är snart bara kulturutskottet som verkar behandla hemställningsmotioner. I övriga utskott ligger de stadigt förankrade, så jag tycker att det är bra.

Det sägs så här i första meningen som också viceordförande Dahl var inne på: "Utskottet har erfarit att det inom ramen för gällande kollektivavtal inte finns möjlighet att betala ut resultatlön till lärare." Och i klartext; därför ska vi inte göra något. Om vi ser på de avtal som finns t.ex. på landskapsfärjorna, vilka många har synpunkter på, så driver man det här resonemanget vidare så kan man inte någonting där heller. Det är ju fullständigt orimligt. Jag tycker att man har behandlat det här förslaget lite märkligt.

Jag tittade på de stenografiska protokollen, det var en väldigt omfattande debatt när den här motionen lades, närmare 40 olika anföranden om man också räknar in repliker. Jag blev förvånad att den tilldrog sig så stort intresse och att det kom så pass många förslag som kulturutskottet hade kunnat titta på.

Man säger ifrån kulturutskottet sida, vilket jag också sade när jag presenterade det här förslaget; "det är svårt att hitta rättvisa mätmetoder till grund för resultatlöner". Utöver de förslag som finns i motionen nämnde jag om att basera resultatet i förhållande till betygen skulle slå snett. Då blir det så att lärare indirekt medverkar till att de själva påverkar sin lönesättning. Det kan vara en variabel.

En annan variabel är att man bygger upp ett testformulär enligt läroplanen som eleverna skulle fylla i för att man på det sättet skulle få ett mått på kunskapsnivån.

En tredje modell någon typ av rangordning ifrån lärarkollegiet. Jag har noterat, när jag pratat med folk inom utbildningsväsendet, att lärarkollegiet troligtvis är de som vet bäst hur respektive lärare lyckas i detta arbete. Det fanns tre olika variabler som vi pekade på här. Med tanke på det intresse som det här förslaget väckte i remissen är jag förvånad över att man inte lite mera har gått in på djupet ifrån kulturutskottets sida. Man säger helt kallt att inom ramen för gällande kollektivavtal finns det inte möjlighet att betala ut resultatlön för lärare, punkt slut.

I den debatten som vi hade, i remissen till kulturutskottet, noterade jag också att finansministern Perämaa sade att det finns öppningar i resultatet av den avtalsrörelse som har funnits. Han omfattande också tankarna på att man ska försöka sporra till att också lärarna ska utföra ett bra arbete. Men hur ska man mäta detta var något som han pekade på och som många talare gjorde. Jag tycker att man ifrån kulturutskottet sida lite borde ha fördjupat sig i. Det var inte bara motionärerna som ställde den frågan utan också flera andra. Hur ska man kunna mäta på vilket sätt ett bra arbete utförs om man ska gå in för resultatlöner? Det tycker jag att kulturutskottet har missat.

Jag noterade att ltl Ulla-Britt Dahl också den gången höll ett bra och initierat anförande. Hon sade i ett replikskifte att det kan var ett inspirerande inslag hos lärarkåren. Det här förslaget handlade i grund och botten om att man skulle försöka ytterligare förbättra vårt utbildningsväsende. Vi pekade på flera olika förslag hur man kunde göra. Jag är lite förvånad över att kulturutskott inte har gått desto mera in på djupet i den problematiken.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Vi har inte i det här skedet gått in i det mera i detalj. Det måste också funderas på när avtalen går ut. Man kan inte i nuvarande avtal göra någonting åt det här. Det är någonting som man i så fall får fundera på framåt.

Jag tror fortfarande att det är inspirerande. Man ska också komma ihåg att det ligger i mycket arbete bakom det här. Har vi resultatlön inom landskapet för lärare så ska vi också ha resultatlön vidare. Det är jag alldeles säker på att kommer som ett brev på posten ifrån fackföreningarna. Vi ska nog tänka lite till innan vi startar det här. Det är ju både arbetsgivare och arbetstagare som ska förhandla fram det här. Vi ska inte förhandla fram något resultatlöneavtal här.

Ltl Anders Eriksson, replik

Viceordförande Dahl säger att man inte i kulturutskottet desto mera har gått in i detalj på det här. Egentligen behöver man kanske inte göra det om man på basen av den kunskap man har kan konstatera att det här är en bra idé eller inte. I grund och botten bottnar det på att är det någonting som kommer att stimulera och vara inspirerande för lärarkåren som, om jag använder det uttryck som ltl Dahl hade. Om man kommer fram till att det är positivt så kunde man ändå i grova drag peka på att det här är någonting som man borde gå vidare med. Nu tycker jag att man bara helt kallt konstaterar att det här inte ryms inom kollektivavtalen såsom de är nu och då ska vi inte göra någonting mera, vilket jag tycker att är lite synd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! I vårt parlamentariska system kommer oftast hemställningsmotionerna lite längre ner på skalan av handlingar och ärenden i utskotten. Man kan naturligtvis diskutera om det ska vara på det sättet. Ser man på många motioner så är det idéer och önskemål osv. Ibland kan man göra ett allmänt betänkande som är positivt eller man kan argumentera för att det här inte är genomförbart eller svårt att genomföra. Den här motionen är ganska kategorisk, dvs att man ska införa resultatlön och det kan vara en ide som kan vara bra. Jag skulle t.o.m. kunna argumentera för att vi på sikt kommer att närma oss olika modeller, resultat, bonus och prestation osv.

Jag har faktiskt varit med om en form av resultatlön på universitetet i Uppsala för ett antal år sedan. Det var individuella förhandlingar. Vi som var anställda där fick komma till förhandlingar till arbetsgivaren och sedan argumentera för den eminenta produktens höga värde och långsiktiga effekter osv. Det blev sedan vad det blev. Det blev också mycket missnöje, svårigheter och problem att skapa en rättvisa. Det var kanske t.o.m. splittrande till vissa delar eftersom det blev ett gunstlingssystem. Det gällde att visa sig följsam. Nu var det inte så enkelt. Det finns mycket att diskutera.

När det gäller resultatlön i skolorna är resultatet ofta kopplat till betyg. Betygen beror ju inte enbart på lärarens insatser. Eleven är grundmaterialet. En del har lättare för vissa saker och svårare för andra saker. En del har funktionshinder och inlärningsförmågan går i perioder. Jag minns från min skoltid i lyceet att flickorna alltid var de bästa upp till en viss ålder och sedan svängde det plötsligt. Sedan kom pojkarna i fatt och förbi lite beroende på ämnet. Det var alltså en utvecklingscykel också. I en viss ålder kanske pojkarna är lite större i truten, om talmannen ursäktar uttrycket, och gör sig därmed impopulära med åtföljande dåliga betyg. Det har jag faktiskt konkreta exempel på, men det hör kanske inte hit.

När det gäller problemet att mäta resultaten så tycker jag att det skulle vara värt att mera diskutera den kollektiva belöningen, t.ex. att man har fem procent av utbildningsbudgeten till utvecklingspengar i alla situationer som sedan fördelas beroende på ett kollektivt resultat, lärare eller lärarlag som har fått en klass att uppfylla vissa mål, att göra extra insatser, t.ex. att motionera mera regelbundet och mäta sina prestationer i vikt eller att lära sig matematikens grunder på ett sätt där man stöder varandra. Hur man mäter resultat kan vara en sak men sedan att man kan belöna de klasser och de skolor som gör någonting extra.

I den nya finska universitetslagen finns ett index för tilldelning av resurser. Det finns en bonuskomponent. Gör man kvalitetsinsatser så får universitetet eller högskolan en bonus. Det skulle vara en möjlighet.

Rent allmänt kommer man på sikt mer och mer in på den här typen av lösningar; bonus, resultatet, prestationer, individuella förhandlingar och kollektiv och så vidare. Jag tror att det är nödvändigt därför att vi har begränsade resurser, det är ont om kompetens och man ska rekrytera bra lärare. Man måste ha ett utvärderingssystem så att de lärare som inte själva kommer till insikt att de ska göra annat gör det och att de som är bra för möjlighet att vidareutbilda sig.

Om jag läser kulturutskottet rätt så är det väl inte någon som läser in att idén som sådan med resultatkoppling till det man gör skulle vara fel. Däremot är skolan på Åland, om vi tar grundskolan och gymnasiet, en form där man inte rekryterar lärare varje termin eller varje år. Man har lärare som är anställda. Ibland är de riktigt bra, oftast är de bra och ibland så får man kanske fundera på att ha arbetsrotation eller andra metoder för att öka lärarnas kompetens.

Vi har den andra ändan av den här dimensionen, hur anställningsförhållandet fungerar. Något hårdraget kan man säga att i universitetsvärlden i USA samlas man en gång i året i ett jättestort rum, det sätts poäng och man ropar in sitt bud på lön. Det finns en jury som bestämmer hur mycket man ska avväga dokumenterade prestationer mot vilken lön som man betalar. Det är en direkt marknads- och förhandlingsmodell.

Med viss erfarenhet av hemställningsmotioner kan man säga två saker. Det finns motioner som är bra och som blir avslagna och sedan så småningom leder till resultat. Själv har jag varit med om motioner som har blivit godkända och det har tagit väldigt lång tid förrän det har blivit resultat. Ett exempel är dokumentationen av arkivhandlingar som nu görs elektroniska efter närmare tio år sedan den motion som satte igång processen lades i lagtinget.

Till motionären Anders Eriksson ska jag göra en prognos som tröst för att jag kommer att stöda att den här motionen förkastas. Inom tio år kommer det att finnas mera resultatinslag i lärarnas och skolornas verksamhet än vad det finns idag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag förväntade mig att ltl Erland skulle vara relativt positiv till det här förslaget. När det lades hade vi ett gott samarbete mellan Ålands Framtid och ltl Erland. Vi hade nästan en koallision vill jag minnas, allt annat skulle ha varit en stor förvåning.

När det gäller det som sades om behandlingsordningen i utskotten, givetvis är jag fullt medveten om att lagframställningar och presidentframställningar går först. Jag har noterat att det faktiskt finns tomma bord i flera utskott men ändå sammanträder man inte fast det finns, enligt mitt förmenande, jag är givetvis part i målet, ganska goda förslag genom hemställningsmotioner som inte behandlas, vilket jag tycker att är synd. Vi försöker från Ålands Framtid ha väl genomarbetade förslag. Det som var svårt med det här förslaget var hur man skulle mäta och hur skulle man utarbeta en grund för resultatlönerna. Ltl Olof Erland pratade om de kollektiva belöningar medan det här förslaget mera tar sikte på individuella belöningar, det lilla extra som man gör som en enskild lärare skulle kunna premieras i ekonomiskt hänseende.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Skulle inte alliansen ha spruckit om än tillfälligt här i riksdagsvalet så kanske jag skulle ha lagt ner min röst av taktiska skäl.

Resultatlön och uppmuntran för lärare är helt legitimt. Problemet ska ses i ett större sammanhang, då har man detta med kollektiva belöningar som en sak. Som relativt erfaren lärare anser jag att när kollektivet blir belönat, till exempel får ett forskningsanslag eller någonting sådant, så är också det en individuell stimulans. Om man börjar gå in på lönesidan så då har vi detta med kollektivavtal med problem osv. Det är säkert okej, det kommer att vara en utveckling. En hemställningsmotion inte är det som avgör om det blir någonting.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Hemställningsmotioner möter ibland en gäspning och ibland blir det en ganska ingående debatt. Det är få hemställningsmotioner under den här mandatperioden som det har varit en så ingående remissdebatt som det var runt detta förslag. Det tyder på att det fanns någonting som var intressant i förslaget i grund och botten. Jag delar ltl Erlands prognos, så brukar det vara. Därför har Ålands framtid också logon; ”Ålands framtid visar vägen”. Det tar ett par år men så småningom blir idéerna förverkligade. Vi är helt eniga också när det gäller prognosen. Kanske det inte ens tar tio år innan vi får se resultatlöner inom det här området.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! När det gäller prognoser så tror jag att Åland har en framtid också i det här avseendet. Jag vill för egen del säga att jag inte går upp och säger någonting i talarstolen för att undvika att gäspa eller somna, utan det är för att det är värt att diskutera. Sedan är det en annan sak hur man går vidare. Det är ju ett omfattande problem som kulturutskottet har lyft fram. Man kan säga att kollektivavtalen är en formalitet, en liten del, men det är en mycket, mycket viktigt del för det ger en stadga åt yrkeskåren, som har en trygghet i sin anställning och sina löneförhandlingar. Jag tycker inte alls att man behöver vara missmodig för att kulturutskottet för ett resonemang som lyfter upp den här frågan, men förkastar motionen som sådan, som är ganska kategorisk på det sättet att det ska införas ett visst system.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det här är också en intressant fråga. Det är frågor som obunden samling drev ganska aktivt före min tid i politiken. Det har varit väldigt hårda diskussioner om resultatlön och betygsättning av lärarna i lagtinget tidigare. Jag tycker att det är bra att man från Ålands Framtids sida lyfter upp sådana här frågor. Det här är väldigt viktiga saker att fundera på. I likhet med vad som sades här i tidigare anföranden måste utveckling måste börja någonstans. Utvecklingen börjar ofta i hemställningsmotioner, även om de avslås och till och med att man kanske pratar emot dem. Sedan börjar man fundera. Så går det med alla idéer. Ålands Framtid ska ha en eloge för arbetet med de här sakfrågorna.

När det gäller lärarnas löner så tror jag att problemet är hur man mäter rätten till resultatlön. Man behöver inte fastna på det problemet. Ännu viktigare är att lärarna åtminstone in för sig själva aktivt får utvärdera sitt värv. Det kanske inte riktigt sker i tillräcklig utsträckning idag. Att man mera systematisk skulle få utvärdera sig som lärare. Då ska man givetvis också fråga vad eleverna tycker. Det är ett slags betygsättning, men inte på samma sätt som lärarna betygsätter eleverna. Detta för att inför sig själv kunna förändra sitt sätt att möta elever, bedriva undervisning och kanske förnya sin undervisning i sak eller i metod. Jag tror att det är väldigt viktigt för lärarna. Läraryrket är egentligen ytterst kritiskt för ett kunskapssamhälle som Åland är. Att vi har duktiga lärare som är entusiastiska, hela tiden utvecklar sig och hänger med och inte bara ser sitt arbete som någonting som man går till dagligen, utan att man verkligen har ett kall. Då gäller det för oss politiker att skapa en intressant miljö att verka i, så att vi dels lockar de bästa lärarstuderandena och sedan när de kommer ut i arbetslivet att miljön där och möjligheterna är de allra godaste. Då kanske resultatlön är en del av den miljön så att om man känner att man verkligen är på vågens framkant och om man tar del av de möjligheter som finns och utvecklar sig så ska man också premieras för det. Därför är resultatlön viktig. Jag tror inte att man ska knyta det så mycket till elevernas betyg, att tänka rent tekniskt att om klassen hade 8 i medeltal så blir det en viss lön och hade man bara 7,5 i medeltal så blir det en annan lön. Man ska mera basera resultatlönen på hur man tar till sig och utvecklas. Just för att återkoppla till när en ungdom väljer läraryrket, det verkar intressant för där kan man få extra lön om man utvecklar sig. Jag tror att det är detta som ska ligga till grund. Så är också mycket tankarna hos motionären.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

8      Social och emotionell kompetens som skolämne

Kulturutskottets betänkande (KU 3/2010-2011)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 10/2009-2010)

Först tillåts diskussion och efter det vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Ulla-Britt Dahl 

Herr talman! Kulturutskottet har behandlat hemställningsmotion nr 10/2009-2010. En utredning föreslås beträffande möjligheterna att införa ett fristående skolämne med fokus på utveckling av elevers sociala och emotionella kompetens.

Utskottet konstaterar att såväl föräldrar, skola och kommunen har ett delat ansvar för att barn och ungdomar ges möjligheter att utveckla sin sociala och emotionella kompetens. Det har framkommit att de gällande läroplanerna för grundskolan ger stort utrymme för utvecklandet av elevernas sociala och emotionella kompetens genom skolornas värdegrundsfostran i de befintliga läroämnena. I en del skolor tas dessa frågor upp inom ramen för olika projekt eller teman. Vi tror att de faktiskt stimulerar till mer social kompetens.

Då utskottet erfarit att landskapsregeringen också i den nya läroplanen för grundskolan kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklandet av social och emotionell kompetens föreslår utskottet att motionen förkastas. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson

Talman! Det var ett kort och kärnfullt betänkande från kulturutskottet. Jag tycker inte riktigt att den här korta motiveringen hänger ihop. Jag ska återkomma till det.

Jag noterade att både ltl Dahl och jag var med på det första allmänna informationsmötet kring nya turiststrategin. Jag blev lite förskräckt då, vi får hoppas att det har gått framåt sedan dess. Tittar vi på turismen så är servicen A och O, att människor uppträder på ett artigt och inbjudande sätt är oerhört viktigt. Det skulle göra Åland som resmål mer attraktivt. Mot den bakgrunden har den här typen av ämne en stor betydelse.

Att införa social och emotionell kompetens som ett ämne på schema accepterar och poängterar man elevernas känslor och sociala liv, vilket förhoppningsvis på sikt leder till att man stärker elevernas mentala och sociala hälsa i tider med bland annat ökade depressioner.

Alla dessa tre olika förslag som vi har behandlat efter varandra hänger lite ihop. Den utredning som man hänvisade till tidigare var antagligen undersökningen Hälsa i skolan år 2009, fast vi inte riktigt fick rätt rubrik på den. Där pekades det på att åttonde- och niondeklassister med medelsvår eller svår depression mellan åren 2001-2009 nästan har fördubblats. Det är faktiskt ganska skrämmande siffror. 

Också här är det lite som med fysisk fostran att en stor mängd forskning stöder att EQ-undervisning i skolorna har positiva effekter på studieresultaten. Bland annat i de amerikanska universiteten, Georgetown och Yale, har man den här typen av ämnen som en obligatorisk del av undervisningen.

Om vi tittar på vad kulturutskottet säger om den här eminenta idén, man säger för det första: ”Såväl föräldrar, skola och kommunen har ett delat ansvar”. Jag var lite tveksam till varför kulturutskottet har plockat in kommunen här. Det är väl främst föräldrar men också skolan som har ett ansvar för att barn ges möjligheter att utveckla sin sociala och emotionella kompetens. Sedan säger man; ”det har framkommit att de gällande läroplanerna för grundskolan ger stort utrymme för utvecklandet av elevernas sociala och emotionella kompetens. ”Om jag läser kulturutskottets betänkande rätt så är det här någonting som är skött relativt långt redan idag. Man pekar på att det kan tas upp inom ramen för olika projekt eller teman. Sedan går man vidare och säger; ”den nya läroplanen för grundskolan kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklandet av social och emotionell kompetens.” Jag tycker att det här inte riktigt hänger ihop. Om det är så bra idag, då förstår jag inte varför man ska ägna särskild uppmärksamhet åt det framöver. Jag ser att ltl Erland också är talare i det här ämnet så vi kanske kommer att få en prognos om när den här motionen kommer att gå igenom. Det ska bli intressant.

Hur ser man riktigt på det ifrån kulturutskottets sida? Är det bra som det är idag eller kommer det att bli bra när den nya läroplanen träder i kraft? Det är lite oklart för mig.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tyckte att ltl Anders Eriksson kom med någon sväng här som jag reagerade på. Den var antagligen riktad mot mig, om detta med hälsa i skolan. Det rör dem som går i klass åtta och nio. Det finns gjort t.o.m. för 2010. Sedan finns det ett hälsopolitiskt program som omfattar hela befolkningen och där finns de här sammanfattningarna. Där lyfter man fram den här stora skillnaden mellan gymnasieelever, de som går i yrkesläroanstalter och de som går i det teoretiska gymnasiet. Så ser det ut.

Ltl Anders Eriksson, replik

Bästa ltl Sundback, det var nog absolut inte meningen som vare sig någon sväng eller släng. Det var antagligen jag som missförstod det. Jag trodde att ltl Sundback hänvisade till undersökningen Hälsa i skola år 2009. Om jag missförstod så ber jag om ursäkt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik 

Herr talman! Efter hörande uppfattade vi i utskottet att det finns utrymme idag att få in det här. I vissa skolor fungerar det om man tar in ämnet mera. Eftersom man håller på med en ny läroplan så tittar man på det här och funderar om det helt ska nämnas. Jag tycker nog på något vis att det hänger ihop ändå. Eftersom det inte är nämnt som ett ämne i läroplanen i grundskolan idag men det finns ändå utrymme i de olika ämnena för att uppmuntra till det här och använda sig av de verktyg som man har för att undervisa i social kompetens.

Jag håller med ltl Eriksson om att det här är viktigt när det gäller turismen, att vi har folk som har kompetens och att man motsvarar kraven som finns. Vi i kulturutskottet uppfattar, efter hörande, att man tittar på detta och ser om man ska kunna göra någonting mera.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är väl så som jag försökte motivera detta. Det är ju inte viktigt bara för turismen utan det är viktigt för hela det åländska samhället både ekonomiskt-, hälsomässigt- men också på att studiemässigt plan. Det finns egentligen tre viktiga bevekelsegrunder för att gå vidare med det här.

Om man läser kulturutskottets betänkande kan man inte riktigt utläsa om kulturutskottet anser att det här är ett viktigt ämne eller inte. Nu noterade jag att viceordförande Dahl säger att det är ett viktigt, vilket jag är tacksam för. Men i själva utskottsbetänkande får man inte en klar uppfattning om vad kulturutskottet tycker. Tycker man att det här är ett viktigt ämne eller inte? Man pekar bara på att det finns nog möjligheter inom nuvarande läroplan och det kanske kommer att finnas ännu större möjligheter inom kommande läroplaner. Det blir lite oklart vad man sist och slutligen tycker.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik 

Tack, herr talman! Vi anser nog att det är ett viktigt ämne. Men eftersom man redan jobbar på det så ansåg vi att motionen kunde förkastas. Man jobbar på och tittar på det här i regeringen. Det fanns inte någon anledning att gå vidare med detta för man jobbar redan med det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Så blir ofta spelet mellan regeringspartier och oppositionen. Om man jobbar med det eller eventuellt inte jobbar med det så kan man peka på att man jobbar med de här frågorna så då får man vägen ner i papperskorgen lite snabbare. Det är någonting som vi har lärt oss. Jag tror faktiskt att det skulle ha varit bra om också kulturutskottet, som är ett specialorgan när det gäller utbildningsfrågor, klart och tydligt har skrivit ut att detta är ett viktigt ämne och att det här är någonting som man bör prioritera i den åländska utbildningspolitiken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! En ny motion och en annan åsikt, kan man väl säga. Jag är inte så säker på att man i det här fallet ska göra en prognos på när den här motionen är förverkligad. Det har att göra lite med terminologin eller nomenklaturen. Om man ser på skolan så finns det läroämnen; matematik, historia, språk, kemi, fysik och religion och i kulturhistoria osv. Tar man då emotionell och social kompetens så är det diskussionsämne. Det är mycket viktigt och aktuellt. Men om det ska vara ett skolämne som sådant är en annan sak. Ser man t.ex. på turistmarknadsföring så fanns det en kampanj här runt -86, -87 eller tidigare; ”Le en smula”. Vad betyder det? Det är väl ett uttryck för social och kanske också emotionell kompetens. Om man har ett stelt påklistrat leende så kanske det blir tvärtom. Det är väl inte så enkelt.

Man kan visa hur terminologin speglar samhället. För mig är turistorganisationen fortfarande turistföreningen eller turistförbundet. Men det kallas för Visit Åland. På Ålands Högskola har man kurser eller linjer i turistmarknadsföring, turistkunskap. Men vad kallas det? Hospitality Management. Vem skulle ha kunnat göra den prognosen för tio år sedan? Att vi kommer att ha Hospitality Management som ett ämne inom sektorn Visit Åland. Naturligtvis säger man, åtminstone på landsbygden där språkkänslan kanske är den bästa, Visit Åland, (med betoning på det första i) för det är egentligen det som det betyder, på ett lite knöligt språk. Men talar man med amerikanska potentiella turister, turister från Nya Zeeland eller från Australien så då är Visit Åland utmärkt. Vi är ju inte integrerade i den världen helt hållet.

När jag var ung så kallades social och nationell kompetens för folkvett. Man skulle visa respekt för äldre människor och man skulle vara artig och belevad. Det var någonting som samhället hade som utgångspunkt för att man så småningom skulle bli åtminstone ett embryo till en hederlig och värdefull medborgare. Man måste kunna prata med folk och man måste kunna behärska sina känslor.

När skolan ska definiera sin uppgift ingår det här i själva fostran. Emotionell och social kompetens är ju en del av fostran. Jag kan på sätt och visst förstå detta med att kulturutskottet nämner kommunerna för där har man dagis, eftis och fritidsaktiviteter. I kommunerna har man ungdomsföreningar. Man lär sig att debattera och man lär sig umgås. Man har tjejgrupper och killgrupper. 

Emotionell kompetens är något som alla bör eftersträva för sig själv och för sina barn, liksom social kompetens. I näringslivet behöver man ha människor som kan sälja annat än dammsugare, dvs man behöver ha folk som kan ha komplicerade tjänster och som kan bygga upp relationer osv. Hela fenomenet att ha sunt förnuft och vara en vettig människa inkluderar de här sakerna. Men att göra det till ett särskilt skolämne kan jag tänka mig att man funderar på just i samband med kulturella frågor, religion frågor och annat. Prognosen om hur den terminologin kommer att utvecklas är svårt att säga.

Ett intressant aktuellt utvecklingsfenomen är den svenska skolpolitiken, som jag tycker att är ganska spännande. Den är genomtänkt och väl medveten. Det råkar ju vara en liberal utbildningsminister, men det är inte det som jag tänker på. Det är att man faktiskt lyfter upp lärandet som viktigt. Jag har sett det inifrån och utifrån och har haft insyn i den svenska ”flumskolan”. Det är definitivt så att man nu på senare år har insett att man måste ta lärandet på allvar. Om man tar detta med social och emotionell kompetens så gör man särskilda insatser i den pedagogiska utbildningen. Man ska kunna hantera personer som har ett behov att förbättra sin kompetens på de här områdena på ett bättre sätt. Man har en indelning i olika typer av behov. Det gäller nedsatt syn, nedsatt hörsel, begränsad talförmåga och utvecklingshinder, inklusive detta med att lära sig umgås i grupper. Det finns som bakgrund till att man ska lära alla barn, oberoende av förmåga och förutsättningar, att ha de grundläggande värdena som finns i en sund fostran. En sund själ i en sund kropp kunde man säga om man kopplar ihop detta med den föregående motionen. Det är en utvecklingsmålsättning där skolan har en viktig roll men där familjen är utgångspunkten. Kommunen har i vårt välfärdssamhälle också en viktig roll.

Jag skulle vilja säga, kanske med en viss överdrift, att kulturutskottets betänkande är föredömligt kort. Man trycker inte undan problemet som oväsentligt, men man kanske ser det i ett sådant sammanhang att det är en del av den utveckling av läroplaner som pågår. Det är den motion som täcker in väldigt viktiga fenomen. Hur man ska utveckla det här området som ett skolämne, där har jag lite svårt att hänga med.

Ltl Anders Eriksson, replik

I det föregående ärendet tyckte ltl Erland att klämmen var för kategorisk. Just mot den bakgrunden utformades den här klämmen på ett lite mera fritt sätt så att det skulle kunna passa att omfattas vid en eventuell omröstning. Klämmen sade; ” man hemställer om en utredning beträffande möjligheterna att införa ett fristående skolämne med fokus på utveckling av elevers sociala och emot generella kompetens” En utredning för att se om det är möjligt eller inte.

Det är i för sig glest i bänkarna men jag är räknekunnig så jag tänker inte driva den här frågan till omröstning.

Visst, ltl Erland, är det ett diskussionsämne. Likväl så behöver man kanske både praktiskt och teoretiskt lära sig det på samma sätt som man till exempel lär sig retorik. I USA har man någonting som man kallar för small talk, kall prat, som ett ämne på schemat. Om vi använder oss av åländska skulle många ålänningar tycka att det är ”jål”. Men jag tror personligen att det är viktigt att man också lär sig de här frågorna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Ja, jag tycker att resonemanget är väl värt att föra. Ltl Anders Eriksson har faktiskt en poäng i att jämföra USA och Åland. Jag tycker mig se den väsentliga skillnaden i samhället. I USA har man kurser i retorik och small talk.

Jag ser att ltl Danne Sundman finns här på listan. Han kunde säkert berätta om samma upplevelse som jag har, att small talk och retorik lär man sig på ungdomsfester, kaffekalas och andra kalas. Det är en pågående aktivitet. I lagtinget är det kanske lite mera upplåst big talk medan small talk förekommer i mindre grupper. Samhället är ju inte utan social och emotionell kompetens så att det behövs särskilda kurser och ämnen i skolan. Lär man sig matematik tillsammans med andra så blir man också mera emotionellt och socialt kompetent. Lär man sig grupparbeten och projektarbeten i skolan så blir det en effekt av den inlärningsprocess som man har i olika läroämnen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om jag förstår ltl Erlands replik rätt så menar han att det här ämnet som efterlyses i den här motionen och retorik är någonting som man kan lära sig på kaffekalas. Om inte jag missminner mig så tror också att vi lagtingsledamöter har erbjudits kurser i retorik. Det är inte någonting som jag har efterlyst, men jag vill minnas att det har erbjudits sådana utbildningstillfällen.

Jag tycker ändå att det är en väsentlig skillnad om man har det som ett fristående ämne eller om det vävs in i andra ämnen. Vissa ämnen kan eleverna kanske till om med bättre än lärarna ibland och andra ämnen kan de absolut inte. Men i många fall så tror att det skulle vara mycket bra om man direkt, både praktiskt och teoretiskt, kunde lära sig detta på samma sätt som retorik. Det är min absoluta övertygelse. Det är viktigt att det kan vara ett fristående ämne.

Ltl Erland, vi får se tiden an. Min prognos är att detta också är någonting som kommer att komma så småningom.

Ltl Olof Erland, replik

Jag sade att jag inte ska göra någon prognos. Jag anser att det här är någonting som har funnits, som finns och som kommer att finnas. Problematiken är att när det gäller ämnen i skolan så har vi ämnen idag som får stryka på foten av olika skäl. Jag tycker att vi borde ha mera svenska, det kan inkludera retorik. För mig är det inte så stor skillnad på det, retoriken är en specialgren. Det borde vara mera historia. Historiemedvetenheten är låg. Det är viktigt, det ger också kompetens, både emotionell och social. Alla naturvetenskapliga ämnen som i ett längre perspektiv har gått ner gör att det är problem att hitta folk inom IT-branschen och inom vetenskapligt baserade yrken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det här är också en viktig sak som lyfts upp i den här motionen. Däremot vill jag säga, vilket jag också sade i remissen, att det här är nog en sak som i första hand inte är skolans ansvar. Man ska vara försiktig att påföra skolan detta. När samhället börjar göra någonting så kan man också ta bort det ifrån den som gjorde det tidigare. Det här är ju någonting som i huvudsak ska göras utanför skolan. Det ska göras i hemmet av föräldrarna. Det nämns också utskottets betänkande.

Om man pratar om social och emotionell kompetens så är det ju en väldigt bred benämning på en väldigt viktig förmåga hos människor att kommunicera. Däremot finns det en del av det som är skolans ansvar. I skolan behöver man lära sig att fungera i grupp. Man måste lära sig att hålla presentationer, att i grupp ta ansvar för sin del, komma med ett resultat, debattera och tänka kritiskt i förhållande till de andra i gruppen. Det är sedan skolans ansvar. Jag tror inte man ska ha ett skilt ämne där man lär sig detta, utan detta ska genomsyra hela skolarbetet. Detta är en väldigt viktig sak. I så gott som alla ämnen ska man ha det här tänkandet i botten, att man samtidigt lär sig att fungera i grupp.

En stor fördel är för oss här på Åland är att vi har möjlighet att ta del av bra saker både från det finska och från det svenska samhället. Jämför man skolan och vissa egenskaper hos befolkningen så ligger den finska skolan väldigt högt när det gäller PISA undersökningen. Man är det rentav bäst i världen. Medan den svenska skolan är längre ner på skalan och man säger att man har stora problem med inlärningen i skolan. Men om man vänder på det och tittar vad PISA mäter, ja, PISA mäter kunskapsmängden som man lär sig i skolan. Man mäter i väldigt liten utsträckning just sådana här egenskaper. Den svenska skolan är, högst troligen, världsbäst på att lära ut just de här egenskaperna. Det är inte som ett skilt ämne utan det är generellt hur den svenska skolan fungerar och är uppbyggd. Alla ämnen präglas av detta. En elev som kommer ur den svenska grundskolan är mycket mera socialt kompetent och kan detta mycket bättre än en elev som kommer i från den finska skolan. Trots att det är så hyllar vi den skola som PISA lyfter upp. Jag tycker att man ska tänka efter. I den åländska skolan kanske vi tar de bästa av de här två världarna, det är åtminstone min uppfattning. Man har mycket influenser från Sverige och man tar fördelarna från den svenska skolan samtidigt som grunden, basen och kunskapsinlärningen liknar mycket den finska. Det här är väldigt viktigt att komma ihåg. Jag tror, som sagt var, inte på att detta ska vara ett fristående ämne utan detta ska man lära sig i alla ämnen.

Sedan ska inte skolan försöka att göra om ålänningarna. Om man inte är framfusig och stoppar varje turist som kommer hit och man vill presentera sig så kanske det också är lite charmigt. Ålänningen är som ålänningen är. Nu är det för det första svårt att definiera hur en ålänning är. Det är individuellt. Det kan finnas någon som är väldigt blyg och tillbakadragen och så finns det någon som är väldigt positiv, precis som det är inom alla folk och inom alla länder. Det finns regionala skillnader. En storstadsmänniska från Helsingfors eller Stockholm kanske är mycket mera framfusig än vad en landsortsbo, en norrlänning, är.  

Skolan ska ju inte försöka göra om befolkningen till den delen. Då kan det bli fel. Det oaktat så är det här viktiga egenskaper. Framförallt är det viktigt inom besöksnäringen. Jag tror att ålänningen generellt är väldigt duktig på att bemöta gäster. Man har sedan urminnes tider haft gäster som har kommit här förbi. Jag tror inte att ålänningarna har svårt att ta sig an nya bekantskaper. Globalisering är ingenting nytt för ålänningarna som har släktingar runt om i världen och som själv kanske varit runt och seglat i världshaven. För turismens skull ser inte jag någon kris i detta.

Till sist vill jag säga att skolan ska åtminstone inte bromsa de här egenskaperna, som barnen kanske har när de kommer till skolan. Jag upplevde tyvärr lite min egen skolgång så. Det kan fortfarande finnas kvar i skolsystemet idag, man bromsas lite när det gäller de här egenskaperna. Det är generellt sätt viktigt att se över så att man inte försämrar de här egenskaperna. Den skolan som är bra i PISA undersökningen måste bromsa för att få in kunskap, man måste ta bort andra egenskaper istället, det är olyckligt.

Det här är en hemställningsmotion som blir förkastad, jag tror att diskussionen som har varit nu och tidigare i remissen är något som man tar med sig i regeringen och i det här utvecklingsarbetet.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Det är oerhört intressanta ämnen som diskuteras här idag. Jag upplever att man skulle kunna gå mycket djupare in i de här ämnena än vad man kan göra i replikskiften.

När det gäller PISA, så har de nog ambitionen att visa hur man är rustad för framtiden. När det gäller t.ex. matematikinlärning så innehåller inte PISA uppgifterna algoritmer och liknande. Det är t.ex. problemlösning. Det finns många sidor att titta på för att se om man tycker att det här är bra eller inte bra.

När det gäller den sociala och emotionella kompetensen så tror jag att behovet bara ökar att utveckla den sociala och emotionella kompetensen. Däremot tror jag, precis som ltl Sundman, att det här inte ska vara ett särskilt läroämne. Jag håller helt med om att det ska genomsyra de olika ämnena. Jag tror också att det hör mycket ihop med vilken pedagogisk metod man använder sig av.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det här är ett ämne som man kunde prata mycket och länge om. Nu kommer det också nya arenor att fungera på. Jag upplever att PISA undersökningen inte hänger med sin tid, vilket jag redan sade 2003 på Island under en stor konferens. Den mäter inte rätt egenskaper. Den mäter kunskapsinlärning osv. Man borde också mäta hur man fungera socialt, särskilt i och med alla nya sociala medier och deras roll t.o.m. i världspolitiken. Det är väldigt viktigt att våra framtida medborgare har de egenskaperna på rätt. När det gäller PISA undersökningen så funderar man också på hur den kunde ändras. PISA resultaten är orättvisa när man ser på den finska och den svenska skolan. Den svenska skolan är inte så dålig som PISA säger i sina undersökningar.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! PISA mäter vad PISA mäter. PISA är en bland många olika internationella undersökningar. Jag tror att det är viktigt att man tar del av många olika undersökningar och tar lärdom av dem. Var och en har sina poäng som de tar fram. Alla är så beroende och oberoende som de är och man kan alltid kritiskt granska undersökningar.

När det gäller den sociala och den emotionella kompetensen och pedagogiska metoder så finns det ju olika projekt men också undervisningsmetoder som verkligen gynnar detta att uttala sig. Och också att skapa trygghet när det gäller att respektera varandra, lyssna och tala och när det gäller sammanhållning och hur man kan argumentera utan att bli osams och liknande saker. Jag tror att det är verktyg som är ovärderliga att ha med sin inför framtiden. Jag unnar alla barn och ungdomar att få med sig det. Sedan hänger det också på vilken pedagogisk kunskap som lärarna har och vilket intresse de har för att odla det här. Jag vet att det är väldigt många lärare som gör det på ett utmärkt sätt.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Jag tror också att vi är välsignade med en sådan lärarkår. Och att man har en sådan uppfattning i skolan att det här ska man aktivt ifrågasätta och utveckla sin inom. Man tar del av både influenser österifrån, västerifrån och från andra håll och drar nytta av att vi på Åland har ett väldigt småskaligt skolväsende med små skolor där det är lätt att göra vissa små förändringar. När det gäller den här sakfrågan så är Åland välförsörjt med utveckling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! För en gångs skull är ltl Sundman och jag principiellt överens i den här frågan. Man gärna vill dela upp vad som är familjens ansvar och vad som är skolans ansvar. Normalt kan man konstatera att det här tillhör familjen. Men vi har de facto väldigt många familjer här ute som inte fungerar i samhället och vars barn också måste lära sig det här. Never ending story pratade de om från sjukvården tidigare, man kände igen föräldrarna, barnen kom och barnbarnen kom osv. Det är inom missbrukarsektorn. Det gäller också detta hur man beter sig.

 Vi hade en charmkurs för lagtingsledamöterna som Carmen höll angående hur man beter sig, det kanske inte talades så mycket om emotionell kompetens. Hon framhöll att det är viktigt att man vet hur man ska bete sig. Väljer man sedan att bete sig som en slusk eller som en som kommer från skogen så är det okej det också, men man ska förstå varför man inte tas på allvar. Samma sak är det här, det är viktigt att våra barn vet vilka krav de har på sig.  

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det har väl nog inträffat förut att ltl Åke Mattsson och jag har varit överens. Jag tror inte att det bara har inträffat en gång. Här är vi överens också när det gäller att det är skillnad på att man ska veta hur man ska bete sig och sedan en annan sak hur man beter sig. Där kan skolans roll vara lite olika. Det är viktigt också att veta hur andra beter sig, att möta olika kulturer på rätt sätt. Där är ju nämnda lärare, Carmen, expert när det gäller internationella affärsrelationer, hur man förväntas vara i olika sammanhang. Det kanske man inte kan föra in i grundskolan. Man måste åtminstone berätta och lära sig att det finns olika sätt att vara. Sedan kan det vara svårt att definiera vad som är rätt och fel. Det är klart att skolan ska försöka göra både och, lära vad som är rätt och fortsätta på det som hemmet har grundat, att vara på rätt sätt.

Ltl Åke Mattsson, replik

Så här långt tycks vi vara helt överens. Det är väl det som kanske är det unika. Vi brukar ha lite små skiljaktigheter annars.

Jag begärde replik ytterligare för detta med att föräldrarna gör fel. Det är väl där som skolan borde komma in. Det som Carmen lärde oss, det gjorde hon på 4-5 timmar. Jag har väldigt ofta nytta av det och kommer vidare med. Kanske man inte borde ha det som ämne men det ska vara ganska tydligt inskrivet vilka kompetenser ska man ha när man gått ut årskurs 7 och att man ska ha insikt i vissa kulturer. Där kanske det fattas en bit just nu. Kommer man så långt så är vi en bra bit på väg.

Ltl Danne Sundman, replik

Är det så att föräldrarna har fel beteende så ska föräldrarna ändra sig och ta rätt beteende. Jag ser det som väldigt viktigt vad man är för förebild för sina barn. Jag har sagt att jag ska vara nykter i 20 år, under tid som mina barn växer upp, tills den yngsta är 20 år. Jag utmanade också ltl Åke Mattsson och han valde att inte komma med och vara nykter den gången. Det är bara en detalj i sammanhanget. Det viktiga är att man inte tar över föräldrarnas roll. Man ska från skolan också aktivt pracka på föräldrarna och övriga samhället rätt rollfördelning, vilket som är skolans ansvar när det gäller att fungera i grupp och vilket som inte är det men som ändå ska fungera utan att skolan måste reda upp efter föräldrar som gör fel. Det är viktigt att vara tydlig också ifrån skolans sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Tidigare under debatten kallades EQ-ämnena för folkvett. Givetvis är det i grunden föräldrarnas ansvar. Om man som ltl Sundman ser risker med att man ersätter föräldraansvaret med att man inför den här typen av ämnen i skolan så då har man hamnat väldigt snett. Tanken med den här motionen är att man ytterligare skulle förfina de sociala och emotionella egenskaper och kompetenser hos eleverna, inte att det ena skulle utesluta det andra. För mitt vidkommande känns det bra att kulturutskottet har konstaterat att det här är ett viktigt ämne. Jag ville bara säga att det ena inte ska utesluta det andra, utan tvärtom förstärka egenskaperna.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det uppnår man om man är säkert strikt i rollfördelningen från skolans sida och klart definierar vad som är skolans roll och vad som ska vara föräldrarnas och hemmets roll. Det som kulturutskottet säger, att det är kommunernas ansvar, ja, om det är sociala problem med en elev så ska man inte lasta det på skolan. Då finns det andra kommunala myndigheter som ska ha det ansvaret. Jag tror inte att man uppnår detta genom att ha ett skilt ämne där man lär sig om det, utan skolan ska genomsyras av det. Alla ämnen ska genomsyras av det här, sedan är det mer eller mindre relevant i olika ämnen. Undervisningen och verksamheten i skolan och elevernas inflytande, som vi diskuterade under ungdomsdebatten, är också väldigt viktigt för att skolan ska fungera på rätt sätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. Först föreläggs betänkandets kläm och därefter motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

9      Godkännande av avtalet med Liechtenstein om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 13/2010-2011)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 07.03.2011.

10     Avfallsdirektivet

Landskapsregeringens framställning (FR 12/2010-2011)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 07.03.2011.

11      Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2010

Finansutskottets redogörelse (FUR 1/2010-2011)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 09.03.2011.

12     Sammansättning av arbetsgrupp

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 11/2010-2011)

13     Ekologisk odling och hållbar utveckling

Ltl Camilla Gunells enkla fråga (EF 12/2010-2011)

14     Stornäset

Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 13/2010-2011)

Svar på enkel frågor ska ges inom tio dagar efter det landskapsregeringen tagit emot  frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges. Fråga nr 11 och nr 12 överlämnades till landskapsregeringen 28.02.2011 medan fråga nr 13 överlämnades 01.03.2011.

15      Ändring av fornminneslagen

Landskapsregeringens framställning (FR 13/2010-2011)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 07.03.2011.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 07.03.2011 kl. 13.00. Plenum är avslutat (Plenum avslutades kl.15.10).

Originalfil