Plenum den 20 april 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 20 april 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Avskaffande av skogsvårdsavgiften

Finans- och näringsutskottets betänkande nr 8/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2015-2016

Föredras. 6

2    Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande 2016-2019

Landskapsregeringens meddelande M 3/2015-2016

För kännedom.. 39

3    Godkännande av ikraftträdande av konventionen om biologisk mångfald

Republikens presidents framställning RP 10/2015-2016

4    Produktionsstöd för el från vindkraftverk

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016

Plenum slutar 39

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 25 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Ingrid Johansson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av styrelsemöte i PAF.

Antecknas.

Första behandling

1        Avskaffande av skogsvårdsavgiften

Finans- och näringsutskottets betänkande nr 8/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag nr 8/2015-2016 gällande avskaffande av skogsvårdsavgiften.

Orsaken till förslaget att avskaffa skogsvårdsavgiften är inte att den har avskaffats i riket och att vi av den anledningen behöver göra likadant, utan att kostnaderna för uppbörden av avgiften skulle ha blivit oskäligt hög i förhållande till de totala avgifterna om skogsvårdsföreningen som enda skogsvårdsförening i landet skulle fortsätta att uppbära skogsvårdsavgift.

Ett slopande av avgiften gör förvisso att det egentligen inte längre skulle behövas någon lagstiftning gällande Ålands skogsvårdsförening. Landskapsregeringen föreslår ändå att lagstiftningen gällande föreningen ska blir kvar, men i något förändrad form. Huvudargumentet är föreningens betydelse för skogsvården i landskapet, och denna åsikt har i form av utlåtanden och höranden i utskottet vunnit understöd från flera aktörer inom skogsbranschen.

Med hänvisning till det understöd som finns för fortsatt lagstiftning på området har utskottet valt att stöda förslaget till ny landskapslag om Ålands skogsvårdsförening. En av utskottets medlemmar har i en reservation ansett att lagförslaget bör förkastas och att lagtinget bör upphäva den nu gällande lagen.

Övergången från att föreningen till stor del finansieras genom lagstadgade skogsvårdsavgifter, till att verksamheten till motsvarande del i fortsättningen ska finansieras av medlemsavgifter, kan bli utmanande för föreningen. För att underlätta den kommande omvandlingsprocessen, som landskapsregeringen beskriver i sitt förslag, där man också redogör för de ekonomiska konsekvenserna för landskapet, finns en skrivning om viss tilläggsfinansiering under åren 2017, 2018 och 2019, så att stödnivån år 2020 återigen skulle ligga på samma nivå som idag.

Det här handlar förvisso inte om lagstadgat stöd, utan ska ses som en viljeyttring att beakta i kommande budgeter för att övergången till den nya ordningen med finansiering av föreningens verksamhet via medlemsavgifter i stället för lagstadgade avgifter ska ske så smidigt som möjligt, och framför allt så att föreningens viktiga uppgifter för skogsvården i landskapet inte ska riskeras.

Det kan i ett senare när omställningsprocessen är genomförd och helt klar bli aktuellt att i det skedet avskaffa lagen.

Landskapsregeringen har valt att ge förslag på en helt ny lag i stället för att göra justeringar i den nu gällande lagen. Det substantiella innehållet är fortfarande detsamma, förutom gällande skogsvårdsavgiften.

Några smärre justeringar har gjorts i utskottet, men i gott samarbete med landskapsregeringen och lagberedningen.

För det första har ordet landskapet i tredje paragrafen ersatts av ordet Åland.

För det andra har utskottet föreslagit att det i sjätte paragrafens andra moment inte behöver finnas någon begränsning som gör att någon annan förening inte skulle få använda ordet skogsvårdsförening i föreningsnamnet.

För det tredje har utskottet föreslagit att en mening i åttonde paragrafen ska strykas som obehövlig. Meningen anger att lagen har företräde framför föreningens stadgar.

Herr talman! Med detta som grund önskar finans- och näringsutskottet att den föreslagna lagen, i dess lätt ändrade form, ska antas av lagtinget.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Jag begärde bara replik för att tacka för finansutskottets mycket sakliga och noggranna behandling av den här lagframställningen. Jag vill också tacka för stödet att fortsätta i den här andan och att lagen nu kan gå vidare till lagstiftningskontrollen. Jag tror att det är av stor betydelse för både skogsvårdsföreningen men också skogsvården som helhet att den här verksamheten är tryggad, att helheten med både skogsindustrierna, myndigheten i form av landskapets skogsbruksbyrå och den här föreningen kan fortsätta att samverka på ett positivt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Under remissen förde jag en liten diskussion om föreningens möjligheter att skapa inkomster i framtiden. Jag lyfte upp att man inte ska påbörja en konkurrerande verksamhet mot den industrin idag så länge man lyfter samhällsstöd. Hur har utskottet resonerat? Som exempel lyfte jag upp att paragraferna 6 och 15 skulle ha varit kvar. Hur har utskottet resonerat?

Ltl Tage Silander, replik

Man har resonerat på det sättet att bidrag inte kan ges till en förening som bedriver konkurrerande verksamhet, såsom nu är tänkt i den här lagen. Om man till exempel börjar med virkeshandeln som är en uppenbar konkurrerande verksamhet så kan det hända att bidragen i stället måste frysas in. Alla som bedriver liknande verksamhet har samma möjligheter till att komma i åtnjutande av bidragen.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack för den förklaringen. Är det detta som man ska tolka in i sista stycket i utskottets synpunkter? Utskottet skriver: ”När det gäller olika former av ekonomiskt samhällsstöd för den verksamhet som föreningen avser driva är det viktigt att alla aktörer som driver liknande verksamhet behandlas lika.” Är det detta som utskottsordförande menar?

Ltl Tage Silander, replik

Jag tycker att det är alldeles korrekt att tolka skrivningen på det sättet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Ärade ledamöter, vi har framför oss ett förslag till en ny lag om Ålands skogsvårdsförening. Det är inte någon speciell stor sak kan vi lätt konstatera, men jag ser det som en liten principiell sak.

Förr sade man; ”land ska med lag byggas”. Då menade man att man ska påverka, förändra landet på något sätt. Det här är ungefär som att stifta en lag om att solen ska gå upp i öster och ner i väster. Det har solen gjort och det kommer solen att göra oberoende om vi stiftar en lag.

I förslaget säger regeringen själv; ”Förslaget innebär att Ålands skogsvårdsförening inte längre kommer att ha rätt till skogsvårdsavgiften för att finansiera sin verksamhet, vilket i sin tur leder till att verksamheten inte behöver regleras i lag.”

I går besökte jag faktiskt föreningens vårmöte. Jag noterade att mindre än 50 procent av intäkterna kom från skogsvårdsavgifterna. Det är inte mera betydelsefullt än så.

Lagen behövs inte och då tycker jag att man ska avskaffa den istället för att ersätta den med en ny lag.

Vi har haft åtta höranden i finansutskottet, jag har inte blivit övertygad om att den här lagen behövs och därför har jag reserverar mig mot det här förslaget. Jag tror inte att vi kommer att bli av med våra skogar, vi blir knappast av med skogsägarna heller om vi inte stiftar lagen och knappast slutar skogsägarna att bry sig om sina skogar även om lagen inte kommer.

Det var någon i remissdebatten som funderade på understöden och om det fanns någon koppling, men som ni kan se så finns det ingen där heller. Om det kommer en annan förening med motsvarande verksamhet så har de samma möjligheter till understöd.

Tidigare nämndes att i första förslaget fanns ensamrätten att använda namnet skogsvårdsförening, men det är också borta, så det är faktiskt också öppet för andra att använda namnet. Lemlands skogsvårdsförening eller något annat kan också grundas. Oberoende av vad de heter, om de har namnet skogsvårdsförening så har de rätt att få understöd om de har den verksamhet det är frågan om.

”Land ska med lag byggas” och att försöka bygga land med lagar som inte förändrar landet känns lite meningslöst.

Vi har ett underskott i landskapets budget på ungefär 20 miljoner. Regeringen kallar det för hållbarhetsgap, men på svenska är det ett underskott. Här har vi ett lagförslag som helt enkelt kostar ännu mera så att underskottet blir ännu större.

Jag kan läsa upp min reservation. ”Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att lagförslaget förkastas och att landskapsregeringen återkommer med ett nytt lagförslag som enbart upphäver den gamla lagen”.

För tydlighetens skull vill jag också påpeka att jag absolut inte är emot skogsvårdsföreningen, utan det är enbart principen att ha en lag som inte påverka någonting. Sedan vill jag avisera omröstning i ärendet. Tack, herr talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Man hör det man vill höra åt det håll som man vänder örat. Med tanke på att vi har suttit i samma utskott och har hört samma höranden så har jag uppfattat att det har funnits ett önskemål om den här lagen. Det kom också fram att det var arbetsgruppens önskemål att den här lagen skulle finnas.

Ltl Toivonens anförande innebar att alla hörande i stort sett skulle vara mot den här lagen, men så var det inte riktigt. Det fanns nog också personer som ville ha den här lagen. Man skjuter inte det här ifrån sig från landskapsregeringen. Hur den här lagen ska se ut har skogsägarna varit med och tagit fram.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ja, jag kanske var lite otydlig där. Att det fanns önskemål ja, det håller jag med om. Jag försökte säga att den här lagen i sig inte påverkar verkligheten, men att man ville ha lagen är en annan sak.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag ser i reservationen och hörde i anförandet att man vill att skogsvårdsföreningen anhåller om bidrag för sin verksamhet oberoende av lagens existens. Jag har förstått att det här är ett sätt att från lagtingets och landskapsregeringens sida också ta ett visst moraliskt ansvar. När man går in och avskaffar föreningens rätt till avgifter så har man en mildrande konsekvens under den här övergångsperioden. Hur ser ltl Toivonen på det? Har ltl Toivonen ingen uppfattning om den moraliska skyldigheten i det här fallet, att också vara med och hjälpa till?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Personligen tror jag inte att det är någon skillnad och det är därför som jag har lämnat in den här reservationen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Det här har man jobbat fram i samråd med föreningen och man menar att det har en effekt. Om man svänger det till bidrag som ltl Toivonen vill så kanske det inte finns morötter kvar att försöka maximera sitt medlemsantal, om landskapet skjuter till de medlen som saknas.

Jag ser detta som en positiv möjlighet för skogsvårdsföreningen att öka sitt medlemsantal genom den här mildrande effekten under övergångsperioden. Jag har själv haft dubier och sympatiserar lite med de tankar som ltl Toivonen har, men när man sätter sig in i det på djupet så finns det också fördelar med att göra på det här sättet med den här övergångsperioden. Jag är inte säker på att det skulle bli ekonomiskt mer fördelaktigt för landskapet att göra på det sätt som ltl Toivonen föreslår, kanske tvärtom.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag har inte själv märkt att jag skulle ha talat om den här finansieringen på ett annat sätt än vad landskapsregeringen har talat om. Kanske jag har använt ett annat ord? Den här bidragsstrukturen fungerar på samma sätt så det är ingen skillnad, som jag ser det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag vill på centerns vägnar säga att vi stöder den här framställningen till fullo. Vi förstår också var för landskapsregeringen har valt att lägga ett lagförslag där det de facto egentligen inte finns ett riktigt behov. Jag tror att orsaken går tillbaka ända till 1996 då man stiftade lagen första gången. Man beslöt då att skärgården skulle ingå i ett gemensamt skogsvårdsområde av den anledningen att skogsbruket i skärgården hade bedrivits, jag vill inte säga dåligt, men man hade inte använt de resurser som de facto fanns där och då valde man från landskapsregeringens sida att vara tydlig och hela Åland blev ett skogsvårdsområde. Jag tror också att det är det arbetet och de tankegångarna som har legat till grund för landskapsregeringens förslag.

Centern stöder förslaget, men rent självstyrelsepolitiskt så ser vi återigen en markering över hur pass svagt vårt system är i förhållande till riket. Det är alldeles korrekt som ordförande sade, vi behöver inte göra lika som i Finland.  Men i verkligheten blir det ju så därför att de avgifter för administrationskostnader som skulle uppbäras på Åland rör sig i 200 000-eurosklassen om jag minns rätt. Det är ju 300 procent högre än vad stödet de facto har varit. I teorin måste vi inte göra samma som i Finland, men i verkligheten så blir det så, det är vi tvungna till, tyvärr. Det här visar återigen att självstyrelsesystemet verkligen behöver revideras, att vi får tydligare regler och att vi ger Åland möjligheter att utvecklas som ett självstyrt område.

Går vi tillbaka igen till historien och tittar lite hur det såg ut förra gången som lagen skrevs så hade Ålandsdelegationen en del synpunkter på behörighetsområdet och hur det hade hanterats mellan Åland och riket. Jag tänker speciellt då på föreningslagstiftningen där vi inte har behörighet. Därför har vi också varit tydliga i utskottsarbetet att vi denna gång bör se till att vi har en lagstiftning som går igenom lagstiftningskontrollen, både i HD och i ÅD, helst utan anmärkning. Därför har vi i utskottet valt att t.ex. i 6 § stryka den delen som vi eventuellt kan tycka att ligga lite i tassemarken.

Avslutningsvis vill jag säga; att gå från en verksamhet som har varit lagbunden, där man har tvingats att betala avgift, till en verksamhet som bygger på en frivillig avgift och sedan försöka skriva en lag för att skapa någon sorts form av brygga däremellan är ingen lätt uppgift. Jag tycker av landskapsregeringen har lyckats väldigt väl. Jag hoppas också att vi ska få den godkänd från rikssidan utan alltför mycket krångligheter.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Eventuella förslag om förkastande väcks i andra behandlingen av ärendet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om Ålands skogsvårdsförening för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Föredras

2        Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande 2016-2019

Landskapsregeringens meddelande M 3/2015-2016

Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.

Talmannen föreslår att ärendet nu tas upp till diskussion och att lagtinget först efter avslutad diskussion tar ställning till om meddelandet ska hänskjutas till utskott eller inte. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Herr talman! Varför behöver vi vara bra på integration? Varför ska vi överhuvudtaget ha ett program för integrationsfrämjande 2016-2019? Är det en relevant fråga? Varför är den det?

Svaret är väldigt enkelt. Titta till exempel på sidan 7 i programmet och åldersstrukturen på dem som flyttar hit! Det är en dröm för de kommuner på Åland som har en befolkningsutveckling och prognos som ser ut precis tvärtom.

Befolkningstillväxt är en förutsättning för sysselsättning, för god ekonomi och för att vi ska kunna upprätthålla det som är det offentliga Ålands kärnuppgift – en god välfärd.

Därför vill vi att folk flyttar hit och snabbt hittar in i samhället. Därför vill vi att folk ska lära sig svenska snabbt, att de lär sig hur våra myndigheter och vårt samhälle fungerar och att de snabbt kan skaffa sig de nätverk och vänner som är det verkliga klister som får Åland att fungera.

En god integration är alltså som Karlssons kalasklister i Pippi Långstrump. Det är det som möjliggör för folk att klättra, på väggarna om det behövs.

Integration är inte en fråga om flyktingmottagning enbart, även om också det är en viktig aspekt. Det handlar om hur vårt samhälle kan vara öppet och välkomnande för svenskar och finnar och holländare och britter och balter, lika väl som för syrier, irakier, filippiner och indier.

Det handlar i grunden om hur vi ska se till att folk blir ålänningar, varken mer eller mindre, och med all respekt för att människor som flyttar hit kommer att bli det på olika sätt, precis som vi som redan bor här är ålänningar på olika sätt.

Det tidigare integrationspolitiska programmet, som just har avslutats, var mycket ambitiöst och omfattande. Det är därför glädjande att vi vid utvärderingen kunde konstatera att mycket av arbetet faktiskt har blivit gjort.

Detta nya integrationspolitiska program är inte mindre ambitiöst. Vi sträcker på oss för att nå ännu längre, välmedvetna om att en lyckad integration av nya medborgare är en av våra viktigaste framtidsfrågor.

I detta program för integrationsfrämjande finns flera nya saker som jag gärna vill lyfta fram.

När det gäller undervisning i svenska, inom den så kallade SFI-undervisningen, vill vi stärka det samhällsengagerande och -undervisande elementet. Mera kultur, historia, mera socioekonomiska förhållande och genustänkande ska vara en del av undervisningen. Vi vill också utreda möjligheten av att införa SFI-undervisning på en högre nivå, B2, för att göra de studerande mer konkurrenskraftiga för den åländska arbetsmarknaden och se till att de har tillräckliga kunskaper i svenska.

Landskapsregeringen vill göra upp en läroplan för elever med svenska som andra språk, och utreda möjligheterna till ett mer flexibelt språkstöd för barn som kommer före skolåldern, och även för andra generationens inflyttade som inte har tillräckligt goda språkkunskaper. Det är människor som kommer från en annan språklig bakgrund och där det är viktigt att deras svenska kunskaper blir tillräckligt goda.

Landskapsregeringen vill i skyndsam ordning utreda möjligheten till en förberedande utbildning vid Ålands folkhögskola för ungdomar som går ut grundskolan utan skiljebetyg. Det gäller alltså ungdomar som har kommit så sent till Åland i sitt liv att de inte hinner skaffa sig tillräckliga kunskaper.

Det ska bli möjligt att läsa svenska som andra språk också på gymnasialstadiet, och det ska finnas möjlighet till nätbaserad undervisning i olika språk. Det gör man för att stärka svenskan och för att se till att även om man har ett annat modersmål och en svag svenska att man hinner komma ikapp.

Vad gäller arbetslivet finns ett nytt delmål i integrationsplanen; att möjliggöra att inflyttade kommer in på arbetsmarknaden på en nivå som är rätt för deras kunskaper. Genom bättre vägledning ska vi se till att ingen kompetens går till spillo. Ingen, som kan någonting när de kommer hit, ska bli outnyttjad.

Med erfarenhet från tidigare program, integration.ax och integration.ax2, vill vi utreda möjligheterna för en ny integrationsutbildning med yrkesinriktning. De erfarenheter som vi har haft hittills har varit goda.

I arbetsmarknadsåtgärderna vill vi sätta större fokus på att få in inflyttade kvinnor på arbetsmarknaden, eftersom de är en grupp som i mindre grad kommer ut i arbetslivet.

Hälsa och tillgång till hälsovårdstjänster är ett nytt fokusområde i programmet. Vi vill jobba systematiskt kring det faktum att människors hälsa och möjligheter till integration går hand i hand, och att goda levnadsvanor och kunskap om hälsoaspekter både gör att människor mår bättre och sparar pengar för vårt samhälle. Igen är tabellen på sidan 7 aktuell. De som kommer hit är ganska unga, de ska leva i det åländska samhället förhoppningsvis länge. Om de är friska så är det bättre, både med tanke på pengarna och med tanke på människorna.

På detta område finns många aktörer, från dagis och skolor till ÅHS, tredje sektorn och SFI-utbildningen, bara för att nämna några. Här vill vi lyfta fram behovet av kommunikation om hälsa, inte bara information om hälsa.

Landskapsregeringen vill sätta förnyat fokus på deltagande, goda relationer och förebyggande av främlingsfientlighet. Ett nytt förslag är att i den framtida omprioriteringen av PAF-medel öronmärka pengar för integration och därigenom stärka tredje sektorns ovärderliga arbete för en lyckad integration. Det finns så mycket som offentlig sektor kan eller ska göra, men vi kan på ett medvetet sätt stötta föreningar som jobbar med integration som en glädjefylld och naturlig del av verksamheten.

Vi vill här också lyfta fram de politiska partiernas roll och betydelse för en lyckad integration. I senaste val röstade cirka en tredjedel av de ålänningar som är födda utanför Norden. Där finns en hel del röster att hämta, bara som ett tips.

Slutligen vill jag lyfta fram några av de riktigt brännande frågorna: Hur ska vi förhålla oss till den pågående flyktingkrisen. Hur ska vi underlätta för kommuner att ta emot kvotflyktingar? Hur kan vi samordna insatserna?

Landskapet har redan i samarbete med Röda korset utrett vad som gäller för en asylmottagning på Åland. Beredskapen finns om Migrationsverket ställer frågan.

Glädjande många åländska kommuner har eller står i beråd att fatta beslut om att ta emot kvotflyktingar. Det gör mig mycket stolt och det var också något jag lyfte fram vid de nordiska samarbetsministrarnas möte igår. Flyktingmottagning är något som ibland kan göras bättre i små kommuner på små orter.

En väldigt utsatt grupp i vårt samhälle är de så kallade EU-migranterna, som faller utanför alla våra skyddsnät. Det offentliga har inget formellt ansvar för dem, inte ens för grundläggande trygghet, men det är inte värdigt eller mänskligt att någon i vårt samhälle skulle frysa eller svälta. Här vill landskapsregeringen jobba i tätt samarbete med tredje sektorn och genom fördelningen av PAF-medel kan vi göra en insats.

Vi har för avsikt att under den här programperioden satsa ännu mera på dialog och olika forum för samtal och kunskapsförmedling.

För att följa upp hur vi lyckas med integrationen på Åland ska en enkätundersökning göras bland de inflyttade år 2018. Det blir en uppföljning av den undersökning som gjordes 2014 och det blir en sorts baslinje där vi mäter enligt olika parametrar som vi kan mäta.

Så. Nu kanske någon undrar; vad kostar kalaset och var ska pengarna tas? Mycket är redan på gång, en del handlar om omprioriteringar och kunskap, och en del måste tas upp i kommande budgetar. Programmet sträcker sig ända till 2019. Självklart blir det framtida diskussioner.

Jag tackar för mig och ser fram emot en konstruktiv diskussion i denna för Åland livsviktiga demografiska och med mänskliga fråga. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Framför oss har vi ett meddelande, landskapsregeringens viljeyttring kring integrationsfrämjande åtgärder 2016-2019. Jag uppfattar att det här är en väldigt högkvalitativ produkt. Den känns väl genomtänkt och målsättningarna känns realistiska. En eloge åt landskapsregeringen för det här meddelandet!

Jag vill ställa två kompletterande frågor. Min första fråga rör åtgärder för färdigställande av läroplan för svenska som andra språk. Ska jag tolka det som att undervisningen är på svenska men sedan kan man ytterligare välja svenska som tilläggsspråk?

Den andra frågan gäller den förberedande utbildningen för ungdomar som föreslås flytta till Ålands folkhögskola. Tittar man i tilläggsbudgeten så finns det även annat som regeringen föreslår att ska flyttas till folkhögskolan. Det känns som att det kommer att bli trångt i Finström.

Minister Nina Fellman, replik

Talman! När det gäller den första frågan om svenska som andra språk så strävar vi mot en större flexibilitet. Det finns elever som de facto har svenska som sitt andra språk, som inte kan det och som inte har det som sitt modersmål och som behöver stöd i svenskan. Och det finns behov av att kunna lära sig sitt modersmål ordentligt. All kunskap om språkundervisning pekar på att man behöver kunna sitt modersmål ordentligt för att kunna tillgodogöra sig ett nytt språk. Det handlar om bägge.

När det gäller den andra frågan så ska en utredning göras under perioden. Vi får vi se till att inte väggarna rämnar på folkhögskolan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag noterar här i meddelandet att det är fråga om ”skyndsam utredning av möjligheterna”. Min tanke är rent praktisk, det känns som att det kommer att bli väldigt trångt i Finström om landskapsregeringen avser att flytta dit både det här och det som tidigare aviserats i tilläggsbudgeten.

Jag återgår till det som jag tycker att är ännu viktigare; svenska som andra språk. Ska jag tolka det som att hemspråksundervisningen i skolan dvs. att utbildningsspråket som enligt självstyrelselagen ska vara svenska inte längre kommer att vara det?

Minister Nina Fellman, replik

Svaret är nej. Vi avser inte att inleda någon sådan förändring. Däremot kommer det att bli nätbaserad undervisning, vilket nämns både i regeringsprogrammet och i det här programmet. Det handlar om möjligheten att lära sig språk över nätet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ministern pratade om att ta in intryck från den aktuella situationen i omvärlden och hon pratade också om lyckad integration. Jag vill lite belysa de händelser som har varit väldigt aktuella, terrorattentaten i Belgien och även attentaten i Paris där en person från Sverige har gripits i samband med det. Man har sett att den personen har varit med i filmer för lyckad integration i Sverige och även haft anställning i den offentliga sektorn. Har landskapsregeringen funderat på situationen att kunna motverka radikalisering? Varför finns inte det med i programmet? Har man alls tänkt i de banorna? Vi kan ha med sådana tankegångar på hur man kan motverka radikalisering i samband med integration.

Minister Nina Fellman, replik

När man jobbar med någonting så kan man inte utgå från de undantag som är negativa. Man måste se på det som är lyckat. Utgående från den kunskap som vi har på Åland så finns det ingen hotbild. Polisen har bra koll på läget. Det svar som finns är att man måste göra det här jobbet bra. Integrationen ska vara lyckad, den ska vara på djupet och den ska se till att människor kommer in i samhället; i kulturen, i språket och i arbetslivet. Det är de verktyg vi har.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Nu visade det sig att den här personen var med i någon film som exempel på lyckad integration. Frågan är hur vi tittar på de här resultaten och ser till att vi har åtgärder som leder till resultat? Det är viktigt att vi jobbar, tittar och följer upp detta på ett bra sätt.

Jag återkommer igen till frågeställningen. Har landskapsregeringen funderat ens kring frågan att också ha med idéer på hur man kan motverka radikalismen? Även om vi inte har någon sådan hotbild just nu så är det bra att förebygga. Vi ska se till att vi fortsättningsvis inte ska ha någon hotbild.

Minister Nina Fellman, replik

Jag känner inte till detaljerna kring just den här personens bakgrund. Jag upprepar det som jag sade tidigare. Det finns ingen aktuell hotbild på Åland. Vår bedömning har varit att genom att göra integrationen så bra som är möjlig, genom att se till att människor som kommer hit är en del av det åländska samhället, så når vi framgång även på det här området. Erfarenheterna så här långt av hur Åland har lyckats med integrationen av inflyttade är väldigt goda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Även jag tycker att det här meddelandet är oerhört bra. Mycket av det arbetet som förekom under den tidigare perioden ser vi nu frukten av.

Jag funderar över om ni har sett över möjligheten att de personer som nu har kommit vidare upp till gymnasienivå, och som har bott här i några år, att de ska få möjlighet att tentera av sitt hemspråk för att sedan kunna få extra tid att lära sig svenska riktigt bra för att klara av alla andra ämnen som de ska klara av i gymnasiet? Har detta varit upp till diskussion?

Ni pratar om att ha svenska som andra språk, istället för att kalla det för hemspråk, första språk eller modersmål. Jag tycker att det känns konstigt att kalla svenska för andra språk på Åland.

Minister Nina Fellman, replik

Talman! Här handlar det inte om en värdering, utan om ett konstaterande. Särskilt för sådana som kommer till Åland när de inte riktigt små så är svenskan det andra språket. Det handlar inte om att lyfta i värde.

Det är en god idé att se på möjligheterna att tentera av ämnen. Den viktigaste aspekten i det integrationsfrämjande programmet är att se till att språkkunskaperna är i skick, för vi upplever att det är nyckeln för en god integration.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag tycker att det är bra att det ges nya möjligheter att lära sig svenska även om man är i arbetslivet. Jag vill nog ge en uppmaning till landskapsregeringen att verkligen fortsätta med det arbetet. Det är inte alla arbetsgivare som har råd att ordna de här kurserna på arbetstid så att man lär sig svenska. I dag är man helt förpassad att gå på kvällar om man vill lära sig svenska och det är kanske precis just då man har jobb. Det är viktigt att se över att det finns mera flexibilitet när det gäller SFI-kurserna, att man kan vara i arbetslivet, att man kan gå veckan-vecka eller dagar eller kvällar och att man öppnar upp möjligheter och inte stänger några dörrar. Vi vill ju inte att någon måste säga upp sig för att kunna lära sig svenska. Det ska bara finnas möjligheter och inte stängda dörrar.

Minister Nina Fellman, replik

En ambition att införa en större flexibilitet när det gäller undervisning i svenska finns faktiskt också med i programmet. Man ska kunna ha undervisningen som en integrerad del av arbetslivet. Det har varit ett av de mera framgångsrika sätten att arbeta under den tidigare perioden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Eriksson

Herr talman! Vi har nu på vårt ord landskapsregeringens program för integrationsfrämjande 2016-2019.

Vi liberaler tycker att programmet är bra och professionellt, vi har en utmärkt produkt i vår hand. Programmet är pedagogiskt uppgjort med lätt urskiljbara fokusområden, mål och åtgärder.

Liberalerna stöder självklart detta program och står bakom landskapsregeringen. 

Programmet bygger vidare på det första som antogs 2013. I det nya program har man fokuserat på hälsa som tillkommit samt betonar språket. 

Dessa två ämnen tänker jag lyfta upp lite mera här.

Inledningsvis tycker jag att det här är en bra produkt. Det finns inledningsvis centrala termer. Det är mycket bra att man reder ut begreppen för att undvika missförstånd. Det kan i debatten uppstå ganska stora missförstånd t.ex. med som menas med asylsökande och kvotflyktning. I det här programmet redogörs klart för vad som avses.

 Målet för den åländska integrationspolitiken stöder vi, som jag nämnde. Det övergripande målet för integrationen är att alla kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla områden i livet. Åland ska vara ett inkluderande samhälle där alla garanteras en likvärdig behandling och fler har möjlighet att delta och bidra till en positiv samhällsutveckling. De inflyttades levnadsförhållanden ska på centrala delområden vara på samma nivå som den övriga befolkningens. Vi liberaler anser att det är en grund, självklart ska det vara lika för alla.  Detta kan väl de flesta omfatta.

Jag vill betona det som landskapsregeringen skriver, ”ett öppet integrerat och fungerade samhälle kräver gemensamma rättsnormer, gemensamma mötesplatser och det svenska språket som gemensamt kommunikationsverktyg.”

Jag personligen och vi liberaler anser att språket är i centrum igen. Det är en nyckel till en lyckad integration.

Det är också viktigt att den inflyttade alltid har ett eget ansvar att forma och hantera sitt liv för att finna sin egen väg här i det åländska samhället. Det är viktigt att betona även individens eget ansvar. Samhälle och individ ska mötas.

Fokusområden för integrationspolitiken. Som jag inledningsvis nämnde så vill jag betona tillgång till svenska språket, hälsa och tillgång till hälsovård.

En grundförutsättning för en lyckad integration är språket, att man kan kommunicera i det samhälle man lever i. Med språket blir man delaktig i samhället, både i arbete och på fritid. På detta sätt kan man även snabbt delta och bidra till det åländska samhället.

I programmet har landskapsregeringen listat en mängd åtgärder för att uppnå detta mål. Jag går inte in på dem i detalj, men konstaterar att det är mycket bra och pedagogiskt i programmet.

Det är bra att landskapsregeringen har varit i dialog med näringslivet och arbetsmarknadens partner så att språkundervisningen matchar behovet på arbetsmarknaden. Det här är en mycket viktig punkt.

Det är också bra att landskapsregeringen betonar att undervisning i svenska som sker på arbetsplatser med utländsk arbetskraft stöder arbetsgivarnas åtaganden, främjar arbetstagarnas framgång och är utvecklande för arbetsgemenskapen.

Tidigare i ett replikskifte nämndes att det kan vara så att man måste säga upp sig från sitt arbete för att kunna gå på språkundervisning. Så får det inte vara, anser jag personligen. Detta bör absolut åtgärdas. Om man får lära sig svenska på sitt arbete så är det dubbel nytta. Man får både arbetet och språket. Jag tror också att det är bra att lära sig svenska på sin arbetsplats med sina arbetskollegor.

Det är viktigt att alla inflyttade barn ska klara av att genomföra grundskolan. Det här är en mycket bra ambitionsnivå.

Om samhälle misslyckas, att folk kommer ut ur skolor utan att ha fått de här kunskaperna, så leder det tyvärr ofta till alienation, utanförskap och större problem att komma in i samhället och på arbetsmarknaden i ett senare skede. Ju tidigare samhällets resurser sätts in, desto bättre chans att lyckas. Jag vet hur det kan gå när det går riktigt snett och folk blir utanför. Det leder både till sociala, ekonomiska problem och framförallt personliga problem. Det här är en mycket bra ambition av landskapsregeringen.  

Här vill jag även slå ett slag för tredje sektorn som inte ska underskattas. Jag tror också att tredje sektorn kommer att få en större betydelse i integrationsarbetet, speciellt idrottsrörelsen. Idrotten har på många plan visat sig vara en utmärkt integrationsform. Idrottens språk är universellt. Att ungdomar deltar i olika idrotter medför en samhörighetskänsla mellan idrottskollegor, sitt lag och det kommer redan från barnsben. Barn som ev. ännu inte kan prata ännu med varandra spelar i samma fotbollslag. Detta kan inte överskattas. 

Några ord om utbildning. Det är en bra målsättning, bra att man har tillgång till studieplats för de män och kvinnor som inte omfattas av läroplikten. Här listar landskapsregeringen även en mängd åtgärder. Jag går inte in på dem desto mera.

När det gäller arbete och sysselsättning är det bra att man validerar sin kompetens, att den ska tas tillvara. Det är ett resursslöseri att inte ta tillvara den kompetens, utbildning och erfarenhet som de inflyttade har med sig i bagaget. Det kan gälla utbildning, erfarenhet eller vad som helst. Det är en vinn-vinn situation om även det åländska samhället kan få nytta av utbildningen.

Avslutningsvis några ord om hälsa. Detta är nytt och jag anser att det är mycket viktigt att hälsan finns med i det här meddelandet. Landskapsregeringen beskriver inledningsvis att psykisk ohälsa och posttraumatisk stress är vanligt bland personer som tvingats fly. Det kan vi alla förstå. Nyckel till framgång är kommunikation mellan vårdkonsumenterna och vårdgivarna. Här anser jag också att språket är i centrum för både konsumenten och myndigheten som tillhandahåller vården. Det är mycket bra att man har satsat på närvårdarutbildning för att öka mångfalden bland personalen. Vårdgivare och vårdkonsumenter ska kunna kommunicera tills man har fått det gemensamma språket svenska.

Landskapsregeringen listar en mängd åtgärder och betonar framförallt förebyggande aktiviteter. Som jag sade, herr talman, jag tror att om samhället sätter in sina resurser i ett tidigt stadium så är det en sak som alla kommer att vinna på. Tack, herr talman!   

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Roger Eriksson. Det var bra att markera skillnaden mellan utländska medborgare som flyttar till Åland och sådana som söker asyl. När det gäller både de här grupperna så är just det här ni nämnde i ert anförande, full sysselsättning och arbetsmarknad som är A och O. Jag vill lyfta fram att jag träffade faktiskt flera ledande politiker från svenska länsstyrelser och kommunstyrelser. De har diskuterat om att asylboendet som har ökat i deras kommuner och alla var oerhört positiva och glada över den stora inflyttningen som har kommit till randkommunerna. Det korrelerar precis med ert anförande, det är full sysselsättning och arbetsmarknad som hjälper dem att komma in i samhället, för då lär sig språket i sina kollegor. De var också oerhört positiva över ensamkommande barn, som man kan tycka att det är oerhört hemskt, eftersom ungdomarna, 15-17 åriga pojkarna, både var positiva och motiverade och villiga att ta emot utbildning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Tack till minister Fellman för en fin presentation av meddelandet som handlar om integrationsfrämjande. Det är ett meddelande som vi från centern absolut inte ha några som helst problem med att godkänna. Det är bra, det är ambitiöst. Det passar in i vår bild av Åland som vi har försökt skapa under de 40 år som vi har existerat som parti, och som det moderna partiväsendet har förekommit på Åland.

Sedan 1970 har vi, fram tills idag, vuxit med ungefär 40 procent. Idag är vi 29 000. Jag tror jag vågar påstå att det knappast finns ett västerländskt land som har vuxit lika mycket under den tiden. Bara det är faktiskt en prestation i sig. Det har skett tack vare att ålänningarna alltid har varit ett välkomnande folk. Vi har handlat med omvärlden, vi har sålt till omvärlden, vi har köpt från omvärlden och vi har levt i omvärlden.

Det här programmet och meddelandet är ett humanistiskt inspel, men det har också visat språkpolitiska utmaningar, för när ett samhälle växer och det kommer in nya språk så kommer det alltid att uppstå olika former av frågor som vi måste vara beredda på att hantera.

Åland behöver mera folk. Våra företag som säljer plastslangar, dataprodukter och shippingtjänster, de måste begripa hur omvärlden tänker och det gör man inte om man inte lyssnar på denna omvärld. Av det skälet så är det affärsmässigt klokt att vi blir flera. Det är också därför som vi har ett blomstrande samhälle i dagens läge.

Eftersom man tar upp hälsoaspekten som viktig så skulle jag gärna sett att man hade lyft upp idrottens inverkan i samhället ännu mera. Tack vare inflyttning så har vi i dag två av Finlands främsta fotbollslag på Åland, en plats med 29 000 invånare! Det är helt osannolikt och det vore omöjligt om inte samhället vore välkomnande.

Jag har hur man aktivt jobbar med flyktingmottagning på Gotland. Där har man etablerat asylmottagningar som är väldiga i förhållande till folkmängden. På Gotland går idrottsrörelsen aktivt in och letar upp folk och erbjuder dem att komma med i den gemenskap som idrotten ger. Det är precis som ltl Eriksson sade tidigare, inom idrotten pratar man samma språk fast det kanske låter lite olika ibland. Om detta skulle jag gärna ha sett ännu mera för det är en bra förebild.

Det är också oerhört viktigt med information när det gäller inflyttning. Jag tänker ibland på Amerika. Flyttar du till Amerika så blir du amerikan på ett år eller två om du har otur. Flyttar du till Åland så kan det ibland tar fyra generationer innan man blir helt accepterad, sägs det. Jag hör inte till dem bara för säkerhets skull. Jag tycker att man är ålänning i samma ögonblick som man väljer att bo här. Ni vet hur det är.

I Amerika är man över informativ ibland, ni vet om skyltarna ”slippery when wet”. Det är bra exempel på att man tar ingenting för givet. Det som är självklart är bara klart för en själv och det förstår inte alla människor. Det är inte helt lätt att förklara för folk som flyttar hit att vi kör bil på samma ställe som vi simmar på somrarna. 95 procent av jordens befolkning fattar ingenting av det och det gör jag inte jag heller när jag tänker efter.

När det kommer till informationen så är den bred och den är ambitiös. Informationen finns i dag på sju språk, Under de 15 år som man aktivt arbetat med detta har man valt att inte översätta det till finska. Det gör man nu och det blir en viss språkpolitisk utmaning. Jag tycker särskilt att man måste tänka på att den här informationen redan finns på Hallå Nordens hemsida, så det finns en risk att man gör ett dubbelarbete helt i onödan. Det kan man ha lite bakom örat. Jag vill fråga; vad är det som har gjort att man nu efter dessa 15 år tycker att det är dags att sätta dit även finskan som ett skilt språk? Vi vet ju hur utvecklingen går i Finland, svenskan får allt lägre takhöjd på bekostnad av finskan. På det här viset finns risken att vi uppfattas som att vi inte tycker att förfinskningen är särskilt allvarlig och det tror jag att alla i förvaltningen inte riktigt håller med om.

När det gäller svenska som andra språk så har det redan lyfts i debatten. Där är det inte enkelt att begripa varför man ska kalla just svenskan för andra språk på det enspråkigt självstyrda Åland? Jag tycker att svenskan är ett första språk.

Jag förstod på replikväxlingen tidigare att när det gällde hemspråksundervisningen så är den varken planerad eller att det finns någon avsikt att hemspråksundervisning ska införas. Jag tror faktiskt inte att hemspråksundervisning är ett bra sätt för integration. Jag tror att det direkt kan få motsatt effekt om man inte tvingas lära sig det språk som man pratar i samhället.

När det gäller informationen så ska man också tänka på de oväntade detaljerna. I största delen av världen är det fullt normalt att köpa asperin i matbutiker, det kan man inte göra på Åland. För någon som kommer hit och ska köpa asperin så är det jättekonstigt att man inte kan göra det. Vi har alltså små detaljer som man hela tiden måste ha i minnet för att folk ska känna sig välkomna. Känner de sig välkomna då kommer integrationen att lyckas hur bra som helst och det tror jag att det här programmet faktiskt skapar grogrund för. Det är en bra uppföljning på den lag som hanterades här i lagtinget för tre år sedan.

Vi behöver bli flera, vi behöver bli ännu duktigare på att vända oss mot omvärlden och skapa exportintäkter för det är nämligen det som det sist och slutligen handlar om. Tack.

 Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Jörgen Pettersson för ett positivt anförande och att man ser så positivt på det här programmet, vilket vi också gör från vårt håll. 

Ni lyfte fram tredje sektorns roll och idrottens roll. Jag anser också att man i det här sammanhanget borde lyfta fram kulturens roll. Själv har bott i flera länder och gått i elva olika skolor. Varje gång när jag ska komma in i ett nytt samhälle så är det via körerna. Där lär man känna många nya människor som är på gott humör och man får många nya vänner. Mina bröder har alla gått med i fotbollslagen och därmed också fått nya vänner. Jag tror att dessa två områden är kommunicerande kärl.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för det, ltl Kemetter. Det finns inga skäl att säga emot det. Jag är en ivrig konsument av såväl kultur som idrott. Idrotten har jag sett på riktigt nära håll och jag vet vilken enorm effekt den kan ge. Jag tycker att vi på Åland ska vara väldigt stolta över att vi har två stycken elitfotbollslag i Finland i dag. Det är en ”snackis” som öppnar dörrar precis var som helst; i politiska sammanhang, i affärslivet och överallt. Men det är alldeles riktigt, kulturen är precis en lika öppnande dörr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Jag vill påstå att både kulturen och idrotten är viktiga områden. De medel som vi i det här programmet har för att stött både idrott och kultur som integrationsfrämjande medel är just omprioriteringen av PAF-medel så att integration och insatser som både är språkstödande och integrerande kan prioriteras.

När det gäller idrotten vill jag också informera om att min kollega Tony Asumaa har idrottspolitiskt program på gång där också aspekten av idrotten som inte integrationsmedel kommer att tas upp.

Minister Nina Fellman, replik

Utmärkt, minister Fellman! Jag ville lyfta särskilt idrotten eftersom hälsa har tillkommit som fokusområde. Hälsa kan så klart vara annat än att man är stark, frisk och kry. Det finns själslig hälsa och det finns en himla massa olika hälsoeffekter. För mig är idrotten en ganska stark plattform när det gäller att skapa i varje fall fysisk hälsa. Idrotten är idag Ålands i särklass, vill jag hävda, största folkrörelse. Man har ledare som engagerar sig, som tar hand om oss och som visar till rätta. Man har en god organisation; man har styrelse, tränare, lagledare och man har massvis med folk som redan finns där. Då kan man använda sig av begreppet att man ska försöka bli bättre på det man redan är redan bra på och där finns en öppen dörr i det här arbetet.

Minister Nina Fellman, replik

Jag tror att vi på den här punkten är helt överens. Jag läste alldeles nyligen en artikel där det hävdades att körsång är minst lika bra för den fysiska hälsan som idrott av olika slag är. Vi kanske kan säga både ltl Kemetter och ltl Pettersson har rätt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det tvivlar inte ett ögonblick på, talman. Vi har en lång erfarenhet av körsång, särskilt under våren, som gör oss både starka och krya, det är såväl jag själv som lagtingets sittande talman bevis på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Ett stort tack till ltl Pettersson. Det var ett riktigt bra anförande. Jag vill också lyfta upp våra två väldigt fina galjonsfigurer som vi har i form av Åland United och IFK Mariehamn. De har båda visat hur integrationen fungerar perfekt. Lagen är galjonsfigurer när det gäller att få nya ålänningar att komma in i ett samhälle, fungera i ett sammanhang och att hitta ett socialt nätverk.

Jag vill inte heller på något sätt sätta idrotten mot kulturen, båda behövs. Jag håller med ltl Pettersson i hans anförande.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

I Norge finns ett lag, talman, som heter Rosenborg. Man har byggt upp lag kring ett fenomen som kallas gofoten. Det går i väldigt korta drag ut på att allt det man är duktig på ska man träna ännu mera på och det man är dålig på ska man strunta i för det löser sig av sig självt. Någonstans där tycker jag att vi ska använda idrottsrörelsen just nu och kulturvärlden, som jag inte ska glömma, för att skapa denna integration. För inom de områdena får man den här vardagskontakten som inte finns annars. Här finns inga chefer, inga underlydande utan det finns ett gemensamt intresse som det faktiskt finns väldigt mycket att spinna vidare på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Vad gäller idrotten så vet vi alla att det är ett av de bästa verktygen för integration av människor i samhället. Jag kan inte annat än att hålla med. På Åland är den profilbärande grenen fotboll, där har vi skördat framgångar till och med internationellt. Det är ingenting att ifrågasätta.

Kulturen är lika viktig.

I det idrottspolitiska programmet kommer vi att lyfta det här som ett eget område och betona vikten. Vi har ett spontant mötesfält inom idrotten där olika kulturer möts på ett naturligt sätt. Förr eller senare lär man sig nog språket som där pratas, men kanske inte första gången man tränar tillsammans.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag vill tacka ltl Pettersson för stödet för det som jag tog upp i mitt anförande; idrottsrörelsen och dess stora betydelse som en integrationsfrämjande faktor. Tack för det!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Regeringen har uppdaterat programmet för integrationsfrämjande. Jag som var ansvarig för det tidigare programmet är naturligtvis nöjd med det här resultatet.

När vi skrev det förra programmet bröt vi ny mark och tog ett samlat grepp kring de här frågorna. Det var inte helt lätt. Jag är glad att se att man följer upp programmet, dessutom har man förfinat programmet och fört in ett nytt fokusområde, hälsa.

I det här sammanhanget är det också viktigt att nämna att inom hälsoområdet är tolktjänsterna väldigt viktiga för dem som har ett annat språk än svenska. Det är också en utmaning för ÅHS avdelningar att få tolktjänster via telefon. Man ska komma ihåg att det här är en merkostnad inom ÅHS för respektive avdelning. De här tjänsterna är inte billiga att tillhandahålla men naturligtvis nödvändiga för vårdnadstagaren som inte behärskar svenska.

På sidan 13-15 i programmet talar man om att svenska är det andra språket. Där studsade jag till när jag läste det här programmet. Det är en formulering som jag har förstått nu under den här diskussionen att kanske inte betyder det som jag först tänkte mig. Formuleringen är inte så lyckad tycker jag. Man kanske behöver fundera på om man faktiskt ska säga att svenska är det andra språket. Man kanske kunde prata om modersmål och nästa språk, som vi funderade idag på vårt gruppmöte. Det är verkligen en självstyrelsepolitisk utmaning, som ltl Pettersson sade, att tala om svenska som det andra språket. För en del av oss kanske det är mera hjärtskärande än för andra, men jag tror att det är viktigt att man också i det här sammanhanget signalerar det.

Det är också bra att man fortsätter med de här olika fokusområdena. Man ska integreras i språket, i arbete, i samhället, i kulturen och i idrotten. Det kan man läsa in i det som skrivs på sidan 10.

Jag tycker också att det är bra att man nämner att det finns olika forum för dialog. Jag tror att det kommer att bli en allt mer viktig fråga när det kommer människor med olika kulturer, olika regioner och bakgrund.

Åtminstone från min sida är det väldigt viktiga att vi är tydliga med den värdegrund som vi har i vårt samhälle; att vi pratar om genus och jämställdhetsperspektiv, att vi är måna om att säga att vi värnar om feministiska värderingar, om likställighet mellan könen, kvinnors rätt till utbildning och att själv få välja sitt hjärtas utvalda. Jag tror att det är just sådana här frågor som människor i dag är rädda för i vårt samhälle när det kommer människor med olika bakgrund. Ska man faktiskt kunna integreras och ta till sig våra värdegrunder? Det här är naturligtvis en utmaning för alla dem som jobbar med de här frågorna. Jag är också övertygad om att alla de som arbetar med de här frågorna har det här på sin agenda. Därför är vi särskilt nöjda från vår grupp när vi såg att det i det här programmet står att man har tänkt sig ha olika forum för dialog.

Vi är glada att det här programmet har kommit, att man har hela frågan om integration och integrering i samhället för nyinflyttade på agendan och att man jobbar fortsättningsvis aktivt med den frågan. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ltl Gun-Mari Lindholm som höll i moderaternas anförande lyfte föredömligt fram värdegrunden. Hur är det egentligen med vår värdegrund? På vilket sätt tar vi emot t.ex. rumänerna som nu kommer till Åland? De är EU-medborgare och borde också omfattas av en bra integration. På vilket sätt ser moderaterna på det?

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Nu vet jag inte vilka grupper som ltl Kemetter avser? Man får uppehålla sig tre månader var som helst i Europa utan att anses ha flyttat någonstans. Det är en speciell grupp om det är just den gruppen som ltl Sara Kemetter anser. Flyttar man hit, bosätta sig här och skriver sig här så omfattas man naturligtvis också av alla de program och insatser som man gör från samhällets sida.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Är det inte så, ltl Gun-Mari Lindholm, att man måste ha ett arbete? Tredje sektorn har varit föredömlig också vad gäller den här gruppen av människor som nu rör sig omkring i Norden och också kommer till Åland. Emmaus har, via tredje sektorn, gett dem möjligheter att få ett arbete och på det sättet har de lättare kunnat integreras.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Tredje sektorn gör väldigt mycket, om det sedan är hörselföreningen, cancerföreningen eller Emmaus, för just de människor som behöver olika typer av verksamhet.

I det här avseendet vill jag också lyfta alla de privatpersoner som har tagit sig andra människor som kommer. De ger husrum, mat och arbete men framförallt ger de dem en framtidstro och en tro på att det finns en medmänsklighet. Jag vill lyfta särskilt de människorna.


Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack för ett väldigt bra anförande ltl Lindholm. Jag tycker att det är bra att ni tog upp feminism som värdegrund. Jag tror det finns en stor del att göra även bland våra egna och inte bara i ett integrationsprogram. När man frågar flickor och unga kvinnor på Åland idag så kan säkert de flesta bekräfta att genus och jämställdhet inte är en jätteprioriterad del som värdegrund även bland våra egna medborgare. Mer kraft kan sättas på det i integrationsprogrammet men även i största allmänhet ute i samhället.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag håller med ltl Igge Holmberg i det avseendet. Jag tror att ju äldre man blir så ju mer ser man de strukturer vi har i dag. Det är bra att människor som i dag är i ledande positioner också lyfter de frågorna för att visa vägen och att det är ett viktigt perspektiv i alla sammanhang.

Ltl Igge Holmberg, replik

Jag håller också med om att en stor del av integrationen sköts ju enklare om människor har det lättare i sina liv. Att jobba tittar med en ordentlig välfärd i samhället även för de här människorna medför att det blir lättare att komma in om de inte konstant har ekonomiska problem och inte vet var de ska söka hjälp. Man ska helt enkelt se till att människor har sysselsättning, se till att människor har en dräglig tillvaro, att samhället fungerar och att man kan ta sig fram och tillbaka överallt, då kommer integrationen på köpet.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Jag vill tacka Lindholm för ett bra anförande. Det var sakligt och det visade också på att ni stöder det här integrationsprogrammet. Det är bra att det finns så stor enighet om den här viktiga frågan.

Modersmål och svenska som andra språk diskuterades. Jag funderade också på det, men jag läser det här från ett individperspektiv. Folk som flyttar hit till Åland med ett annat modersmål än svenska har inte svenska som det första språket. Det kanske mera är en ordlek om man använder uttrycket modersmålet eller annat språk, men jag förstår problematiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Jag vill förtydliga begreppet ”svenska som andra språk”. Det är ett vedertaget begrepp som man använder för att beskriva just den här gruppen som har svenska som sitt andra språk. Avsikten med det här programmet är inte att degradera svenskan utan att stärka svenskan hos dem som behöver mer hjälp genom ett individbaserat system. Det ger en större flexibilitet för att stärka svenskan.

Jag vill kommentera tolktjänsterna. Det finns mycket att göra i och med digitaliseringen. Jag håller med om att det är ett område som kan bli väldigt dyrt. Digitaliseringen ger oss möjligheter att använda tolktjänster på andra sätt än genom fysisk närvaro. Det kan göra det både bättre och billigare.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Enligt de uppgifter jag fick i går från olika avdelningar på ÅHS så använder man tolktjänster redan i dag via telefon. Tolkarna är inte fysiskt närvarande, men förstås debiterar tolken i andra ändan av luren också för den tiden.

Jag har nu hört den här diskussionen vad man avser med ”det andra språket”. Eftersom det är första gången jag läste det här inför den här debatten så studsade jag till på den här formuleringen. Rent självstyrelsepolitiskt blir det vissa frågetecken när man skriver på det här sättet. Det är kanske skäl att man formulerar om det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! Minister Fellman inledde med att Åland behöver inflyttning. Mångkulturismen berikar Åland. Det ger oss mer kunskap och ett mer förståeligt Åland.

I går i vårt fullmäktige skulle vi ta beslut om vi skulle ta emot kvotflyktingar eller inte. Debatten gick ut på om vi som liten kommun skulle klara av detta. Klarar vi av att framförallt integrera de vuxna? Jag funderade på om vi har tillräckligt med kunskap om vem som gör vad. För min del är det självklart att vi klarar av att integrera bara vi vill och hälsar dem välkomna. Om vi ser dem som ett hot så ser vi också hotet att vi inte klarar av det.

När det gäller språkkunskaperna så köper landskapet tolktjänster och ger möjligheter, det är inte kommunerna själva som köper de tjänsterna.

När vi debatterade integrationslagen så såg man många möjligheter och det gäller för oss att jobba vidare med dem. Visst kan vi bli bättre.

Jag kommer att ta upp vissa synpunkter under mitt anförande vad vi har diskuterat i vår lagtingsgrupp.

Vi tycker att det är ett bra program. Det är bra ramar, det är tydligt och har fina målsättningar. Det är också klart och tydligt när det gäller kommunernas roll. Särskild uppmärksamhet behöver ges till de kommuninvånare som behöver särskilt stöd, t.ex. vårdnadshavare som är hemma med små barn. Alltså det är precis som vem som helst. Det enda vi behöver se på är vilka språkkunskaper vi klarar av att ge. Det här är en viktig sak.

Det har pratats hel del om idrotten när det gäller att komma in i vårt samhälle. Fotboll har nämnts en hel del här och fotbollen är vår stora idrott. Det är lättare för den idrotten att kunna ta emot, öppna upp och rekrytera.

När vi gör det idrottspolitiska programmet så måste vi titta på hur vi också kan hjälpa de mindre idrotterna att söka upp människorna, för de finns men vi måste få hjälp att hitta dem. Jag tror att de mindre idrotterna kan få stor nytta av det.

Jag kommer ihåg när det stod i media om Navar Arok, 19 år gammal, elitsimmare från Syrien som skulle komma till Sverige. Hans föräldrar bodde i Strängnäs, både var läkare. Pappan hade tvingats flytta från Syrien på grund av sina politiska åsikter. Jag kommer ihåg när Strängnäs simklubb sade; ”välkommen hit”! Media gav den här möjligheten. Det är jätteviktigt att man visar att man är välkommen.

Ltl Pettersson var inne på hälsa. Det är viktigt att finnas med i förening och få en känsla av att man är med i ett socialt sammanhang. Mår vi bra socialt så underlättar det mycket.

Herr talman! Det är mycket som är bra här. Kompassen i Medis är en riktigt fin verksamhet. Vi får titta på det och jobba vidare med det.

SFI utbildningen har vi under arbete och sysselsättning. I vår grupp pratade vi om att valideringen gärna skulle få komma in i SFI utbildningen, redan där skulle valideringen bli obligatorisk. Man skulle snabbare komma in i samhället och ta tillvara på kunskaperna. De som flyttar in har kompetens som vi inte tar tillvara på tillräckligt snabbt. De har också nätverk därifrån som de kommer och det skulle vårt näringsliv kunna få stor nytta av.

Herr talman! Möjligheten att läsa upp grundskolans läroplan är viktigt även för vuxna. Vissa vuxna har en annan grundskola än vad vi har. De kanske kan språket men sedan när de ska komma in i gymnasiet så kan det bli svårt. Man behöver titta på detta och vidareutveckla det så att vi snabbare kan få in dem i utbildning.

Vi pratar ofta om att kombinera arbete och studier på kvällstid. De möjligheterna är bra.

När det gäller skyndsam utredning om möjligheterna till förberedande utbildning t.ex. på folkhögskolan inför fortsatta studier, så ryms man nog på folkhögskolan. Man behöver inte vara orolig för det. Det finns även en otrolig kompetens där. Ta kontakt och prata, de har en hel del tankar kring detta. Ha en god dialog.

Herr talman! Det är jätteviktigt att vi går vidare med möjligheterna att erbjuda SFI på högre nivå, B2. Det är jätteviktigt att man inte bara stannar utan att man jobbar vidare.

Förra mandatperioden antog vi validering om gymnasialstadiet. Glöm inte bort hur vi ska göra med dem som har högskolestudier. Om jag minns rätt så måste man skriva in sig på högskolan för att bli validerad. Vi måste redan tidigare kunna validera högskolestudier så att man får sin kunskap validerad i ett tidigare skede. Jag tror att det är jätteviktigt att man ser över hur man kan göra det tidigt.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag tala lite om punkt 4.5 Främjande av deltagande, goda relationer och förebyggande av främlingsfientlighet och diskriminering. Idag upplever vi ett betydligt kallare samhälle. Man vill se oro och risker mera än möjligheter och kunskaper. I dagens samhälle har vi unga som far illa och vi har droger i vårt samhälle, men det vill man inte se. Otroligt många vill se risker med att vi tar emot en familj och vad de kan göra för illa, istället för att verkligen se vad vi kan göra för att hjälpa dem. De som vill komma hit ser man som en samhällsrisk istället för att se dem som att de berikar vårt samhälle.

Det här programmet är en grund för främjande av integration och lyckad inflyttning. Vi ska ha ett välkomnande och öppet samhälle. Det är vi förtroendevalda som ska visa vägen. Tack.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag vill tacka ltl Winé för ett mycket viktigt anförande. Det är bra att han konstaterade att välmående är centralt. Tidigare i debatten, både i offentligheten och här idag, har nämnts att det finns en risk att människor radikaliseras. Människor som har en social och en positiv plats i samhället blir inte radikaliserade, de mår bra i sig själva. Den största integrationsmöjligheten vi har är ju att få människor att må bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det är ett på många sätt intressant program som vi har framför oss. Inledningsvis kan man konstatera att det finns mycket ännu som behöver konkretiseras. Jag har inte räknat igenom hur många åtgärdsförslag det finns i det här programmet, men det är bra många och det är väl knappast troligt att alla kommer att förverkligas fullt ut. En lite mera noggrannare prioritering kanske inte skulle vara helt fel när vi ändå diskuterar ett så pass viktigt område.

Många har varit inne på relevanta områden redan. Jag tänkte uppehålla mig kring två av programmets huvudområden; språkutbildningen och hur vi får in människor i arbete som jag ser som de två absolut viktigaste områdena i programmet.

Språkutbildningen, här finns en hel del intressanta förslag. Språkutbildning för nyinflyttade barn och unga vuxna, där gäller det att fokusera på det som vi fokuserar på för dem som har bott här länge och pratar bra svenska. Man ska lära sig läsa, skriva och räkna. Det tror jag att är A och O i all utbildning och det behöver vara ledstjärnan när man utformar språkutbildning för barn och unga vuxna som har flyttat in utifrån. Tittar man på de åtgärder som föreslås.

Man diskuterar begreppet andra språk i gymnasieutbildningen, att införa svenska som andra språk. Det har förekommit en diskussion här om detta innebär att svenska skulle göras till andra språk på Åland. Jag vill ta landskapsregeringen i försvar, för jag tror inte att det är avsikten. Landskapsregeringen syftar på en människas andra språk. Man har ett modersmål, sedan kan man ha ett andra språk och kanske ett tredje språk. Det är bra att vi från lagtingets sida ändå tydligt deklarerar att vi varken vill göra svenskan till andra språk på Åland eller i utbildningen. Själva grundtanken är bra oberoende av vad man kallar språket för. Vi måste prioritera att man lär sig läsa, skriva och räkna, framför annat som man lär sig gymnasiet, om man ligger efter på de områdena. Jag tycker att man borde läsa svenska som första språk parallellt, man borde läsa dubbelt mera svenska om man ligger efter på det området. Man kanske skulle läsa mindre historia, biologi och annat för att fokusera på matte och svenska. Kan vi fokusera på att läsa, skriva och räkna så tror jag att vi kommer väldigt långt. Mot den bakgrunden tycker jag att förslaget är väldigt intressant, även om man säkert kan fila lite på namnet för att inte skapa missförstånd.

En annan viktig aspekt vad gäller språkutbildningen är det som har nämnts flera gånger här och som har diskuterats flitigt i lagtinget; ska man behöva vara arbetslös för att få läsa svenska på kvällstid? Det tycker åtminstone inte vi från Ålands Framtid. Den frågan har vi drivit länge. Man borde kunna få läsa svenska på kvällstid också om man har ett arbete på dagtid. Det borde vara naturligt om vi faktiskt vill uppmuntra inflyttade att lära sig svenska. Jag tycker man kunde ha varit tydligare med det i det här programmet och faktiskt skrivit det rakt ut. I programmet skrivs: Åtgärder för en fortsatt ökad flexibilitet och tillgänglighet gällande SFI-kurserna”. Här kunde man ha konkretiserat och sagt att också personer som har ett arbete ska ha möjlighet till kvällskurserna i svenska. Det är vår vägkost.

Något som jag saknar i programmet, vilket jag tycker är synd men hoppas ändå att man kan ta in det i det fortsatta prioriteringsarbetet, är de två projekt som man kallar integration.ax och integration.ax2. Där hade man som fokus att kombinera praktik och språkundervisning. Halva veckan hade man språkundervisning och andra halvan praktik, i grova drag om jag minns det rätt. Personligen tror jag att det är en väldigt bra modell. Från samhällets sida säger vi att språkutbildningen är viktig men det är minst lika viktigt att man har fokus på att komma in i arbetslivet. I diskussioner med personer som går på kurser i svenska för invandrare har vi upplevt att man lätt fastnar där. Man läser de här kurserna men det är väldigt svårt att komma vidare sedan ur svenska utbildningen. Skulle vi fokusera på att lägga upp utbildningen så att man i större grad kombinerar språkutbildning med praktik eller ett arbete så kunde vi kanske övervinna den problematiken i viss mån. Det borde vi fokusera på. Om man vill vara riktigt radikal borde man tänka i de banorna att minska på den traditionella ordinarie utbildningen svenska för invandrare där man läser svenska hela veckorna och istället byta upp den mot fokus på att skaffa en praktikplats. Vi borde försöka gå i den riktningen åtminstone.

En iakttagelse som jag gjorde när jag läste igenom programmet är att finns vissa tendenser. Man skriver att kvinnor lär sig nog språket, de är överrepresenterade på språkutbildningarna och männen är väldigt frånvarande. Men sedan när man ser vem som går kurser på arbetsplatser så har vi männen överrepresenterade. Det får åtminstone mig att ställa mig frågan; har vi en sådan situation i det åländska samhället att män som flyttar hit kanske har lättare att komma in på arbetsmarknaden och få ett arbete men de kanske inte lär sig språket i lika bra utsträckning och inte går på svenska kurser, medan vi har kvinnor som går på svenska kurser men inte kommer in i arbetslivet? Åtminstone gör jag en allmän iakttagelse när jag läser programmet. På flera håll ser jag sådana tydliga tendenser. Mot bakgrund av detta kunde den modellen med kombinerad språkutbildning och praktik och arbete vara ett sätt att faktiskt försöka få in kvinnorna i större utsträckning i arbetslivet, om man också ser det här programmet ut ett genusperspektiv.

Att göra svenska undervisningen kostnadsfri på kvällstid så kunde man också uppmuntra männen, som kanske har lättare att få ett arbete men svårare att lära sig språket, att också tillgodogöra sig den biten.

Det var i korthet Ålands Framtids synpunkter.

Minister Nina Fellman, replik

Tack, herr talman! Mycket av det som ltl Axel Jonsson efterfrågade finns ju de facto i programmet. Den inledande kritiken var att det var för mycket. Jag tycker tvärtom, om det är någon gång som man ska sätta ribban högt så är det i början av ett program som ska sträcka sig fyra år framåt i tiden. Då ska man verkligen säga att vi har höga ambitioner, även om man inte har varenda bokstav på plats.

När det gäller fortsättningen på integration.ax och integration.ax2 så finns det som ltl Jonsson efterfrågade också med i programmet. Man inför en ny integrationsutbildning där man lär sig svenska medan man arbetar. Vi är helt överens; en ökad flexibilitet och kanske också en ökad individualisering är viktig och rätt väg att gå.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om det upplevdes som kritik att det finns för mycket tankar och idéer så var det i så fall en missuppfattning. Däremot menar jag att om man ska lyckas så behöver man också prioritera vissa områden. För vi inser nog alla att vi inte kan göra allt som står i det här programmet på fyra år. Det var mot den bakgrunden som jag också gav våra prioriteringar från Ålands Framtids sida. Det här är det som vi tycker att regeringen borde lägga fokus på i programmet. När man skriver stora program så blir det lätt att man blir kvar med ett stort program och inte lyckas med de konkreta åtgärderna. Därför är det viktigt att redan i ett tidigt skede prioritera vad vi ska lägga fokus på. En flexiblare språkundervisning är en mycket viktig åtgärd.

Minister Nina Fellman, replik

Jag vill fästa uppmärksamhet på det som står på sidan 18 där Ålands näringslivs projekt ”Utveckla framtidens företag” nämns som ett bra exempel på hur inte bara offentlig sektor ska jobba med integration, utan också näringslivet och på det sättet öka flexibiliteten. Det är en väldigt viktig faktor. Det här är inte bara samhällets och det offentligas uppdrag, det är tredje sektorn och det är företagens uppgift.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi är helt överens. Att involvera näringslivet i större utsträckning är en jättebra ambition. Det går helt hand i hand med de tankar som vi har från Ålands Framtids sida, att ytterligare involvera näringslivet även i själva språkbildningen så som man gjorde i integration.ax och i integration.ax2. Man kunde till exempel tänka sig ett system där vi istället för att ordna en hel veckas mediskurs så betalar vi lite åt en arbetsgivare för en praktikplats för på det sättet bidrar näringslivet till språkundervisningen genom att de har människor på arbetsplatsen. Man flyttar resurser för den utbildning som vi själva bedriver över till näringslivet som också gör en insats i ett sådant här upplägg. Vi kan tänka lite nytt. Just på det sätt som ministern resonerade ska vi också involvera näringslivet i större utsträckning. Jag tror att det är helt rätt väg att gå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ltl Axel Jonsson får helt och hållet mitt stöd när det gäller flexibel språkundervisning. Det är oerhört viktigt att man lär sig svenska om man ska leva i det här samhället.

När det gäller svenska som andra språk så tycker jag man hakar upp sig onödigt. Det är helt vanlig terminologi, det första språket är ens modersmål. Om man är uppvuxen i Frankrike så är det första språket franska och då blir det naturligt att andra språket ska vara svenska. Jag tycker att man har förvirrat begreppen.

Problemet är om man har kommit till Åland t.ex. som 15-åring och hunnit gå i skola i två år så då får man oftast anpassade kurser. Har man anpassade kurser sedan när man är 16 år och går ut högstadiet och inte riktigt har hunnit lära sig svenska så har man sedan svårt att få studieplats och därmed också svårt att integreras i samhället. Hur ser Ålands Framtid på detta?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag delar den uppfattningen att det är ett problem. När man säger att vi ska införa svenska som andra språk så vill jag varna för att man inför svenska enbart som andra språk. Man borde läsa det dubbelt. Man borde läsa svenska som första språk och som andra språk, oberoende av vad man sedan kallar det. Man borde ha dubbelt mera undervisning i svenska i skolan för att komma i kapp så att man faktiskt har lärt sig läsa, skriva och räkna när man går ut skolan. Fokuserar man på det så är jag helt säker på att det kommer att bli bra.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det är en fantastisk idé. Det är också en oerhört kostsam idé, framförallt för kommunerna, om man ska erbjuda mycket mera svenska som specialspråkundervisning för att kunna integreras. Om detta är Ålands Framtids linje så är det klart att de får stöd från socialdemokraterna.

Vad gäller anpassningen ser åtminstone vi från vårt parti att folkhögskolan och nya linjen har en jätte central roll för att hjälpa till med extra språkundervisning ett år för att man sedan ska kunna studera vidare på gymnasiet för att sedan integreras.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det kan vara så att det är nödvändigt. Jag har inte den kunskapen att jag kan göra en sådan bedömning om det är motiverat. Ambitionen borde ju vara att undvika ett sådant behov. Om man kommer hit under sista året i grundskolan så är det svårt att lära sig svenska på ett år. Vissa kanske klarar av det men det är utmanande, det förstår också jag. Ambitionen borde vara att i mån av möjlighet ska den här typen av utbildning inte behövas. Man borde se till att det kan göras inom ramen för grundskolan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag är lite fundersam över det här som ltl Axel Jonsson sade att man ska läsa dubbelt så mycket svenska. All forskning visar att om man inte kan sitt eget modersmål så är det väldigt svårt att lära sig ett annat språk. Om det enda ord du kan på svenska är flicka så kommer du att lära dig att det heter girl på engelska. Men om man kan orden; flicka, tös, jänta så kan du lära dig flera synonymer; girl, lass och wench osv. Att enbart lära ut svenska åt en person som inte har ett fullgott modersmål gör att man riskerar att bli halvspråkig på två språk istället för att kunna sitt eget modersmål och kan bygga en god svenska på det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag menar att man ska ha fokus på att läsa, skriva och räkna. Då behöver man kanske inte läsa lika mycket biologi, geografi och historia före man har det här på plats. Har man fokus på det så behöver man inte ta bort kunskaper i sitt eget språk, utan man kan prioritera bort annat. Jag är personligen skeptisk till att införa hemspåksundervisning på Åland i dagsläget. Jag tror inte på den modellen. Jag vet att det finns flera här i salen som har en annan uppfattning och jag respekterar det, men jag är skeptisk till den politiken.  

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Då kommer det andra problemet med om man inte läser historia, samhällskunskap och annat, då förlorar man det som man ska växa in i, det som man ska integreras in i. Man måste ha en helhet för att veta vilket samhälle man kommer till. Visst, man kan satsa lite mera på ett språk, men då skulle jag hellre se att man fick ett ordentligt språk och sedan svenska. Man lär sig mycket av samhälle genom att läsa skönlitteratur. Man lär sig hur samhället är uppbyggt, vad som händer och vilka saker man kan råka ut för.

Ltl Axel Jonsson, replik

Visst är det så, men det stora problemet är att du inte kan tillgodogöra dig historia om du inte kan språket. Har man fokus på att först komma ikapp med språket och matematiken, att man kan läsa, skriva och räkna så kommer man också att kunna tillgodogöra sig det andra på ett helt annat sätt så därför måste man ha fokus på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för ett fint anförande. Jag bara måste ställa frågan för den lockar mig lite. Ni underströk läsning, skrivning och räkning så ofta att det nästan lät lite tråkigt. När det gäller under undervisning så är jag en varm vän att man inte ska vara alldeles för teknokratisk. Man måste få vara lite kreativ också och där kommer faktiskt biologin, historia och samhällskunskap, som kan vara mördande tråkigt för övrigt, in som ett ganska bra sätt när det gäller språk. Om man bara läser, skriver och räknar så lär man sig en massa kunskap, men man kanske inte blir så smart.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tror knappast att det finns någon lärare i svenska som bara sitter och nöter glosor, nog funderar de också på hur de kan göra undervisningen intressant. Jag litar mycket väl på att våra lärare i svenska här på Åland klarar av att göra undervisningen intressant och rolig och ser till att undervisningen faktiskt når ut till eleverna.

Jag är ledsen om mitt anförande blev tråkigt, men jag tror att det är oerhört viktigt att man prioriterar de här tre områdena i utbildningen för att lyckas.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag håller nog i stort sett med att svenskan är oerhört viktig. Man måste kunna uttrycka sig för att göra sig förstådd. Men när man sitter i skolan och lär sig saker så lär man sig bara sådant som andra redan har listat ut och det är egentligen inte riktig kunskap. Det är en slags kunskap för du lär dig sådant som andra har tagit reda på tidigare. Själv är jag nog lite besjälad över att man också ska ta vara på dessa nya människor som kommer in och inte bara ”skruva om” dem och göra dem likadana som vi är, för då har man lite tappat finessen med inflyttning. Finessen med inflyttning är att vi också ska lära av andra och där kommer kreativiteten in som väldigt viktig. Jag är inte så säker på att vi är i världsklass på kreativitet nuförtiden. Det borde vi faktiskt vara med tanke på att vi har all trygghet som finns för att vi ska kunna låta våra tankar löpa, för att uttrycka det lite yvigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag vill tacka för en mycket initierad och konstruktiv debatt. Det var väldigt intressant att lyssna.

Det är ett ambitiöst och stort integrationspolitiskt program som har tagits fram. Det berör landskapsregeringen, kommunerna, tredje sektorn och näringslivet.

Vid utvärderingen, som minister Fellman berättade om, konstaterades att man hade gjort väldigt mycket. Nu flyttar vi fram våra positioner och tar steg framåt också gemensamt när det gäller integrationspolitiken.

Det här blir ett av styrdokumenten för landskapsregeringen när vi skriver budgetförslag och lagförslag. Nu har lagtinget något att tenta landskapsregeringen på.

Jag delar också väldigt mycket den uppfattningen som flera ledamöter sade, att språk och jobb är nycklarna till en lyckad integration och förstås även skola, utbildning och fritid. Men språk och jobb är alldeles avgörande.

Jag tror att ltl Igge Holmberg var inne på att om man får alla de här bitarna att fungera så undergräver man totalt risken för problem och radikalisering. Känner människor ett sammanhang, har man ett jobb att gå till och känner man sig delaktig i skolan så får man inte de problemen. På samma vis har inte vi heller problem när det gäller att ha isolerade bostadsområden eller skolor. Vi är så lyckligt lottade att vi går alla i skolor som är väldigt demokratiska och där det finns ungar från alla håll och kanter och från alla samhällsklasser. Det tror jag också att borgar för att vi kan fortsätta att ha en bra integration.

Det spåret som flera har varit inne på med jobb och företagande är också väldigt intressant. Jag tror att det kunde finnas utrymme för Ålands näringsliv att vara mycket spetsigare när det till exempel gäller rådgivning. Vi vet alla att inför valet var Ålands näringsliv väldigt aktivt. De skrev insändare och inlägg där man ansåg att invandring var väldigt viktigt för Åland, för näringslivets och företagandets del.

När det gäller språk så är svenska 2 ett vedertaget begrepp. Barnen i grundskolan läser svenska 2. Vi har inte varit lika bra på svenska 2 i gymnasialstadiet och där behöver vi förbättra oss.

Det kommer barn hit i alla åldersklasser. En sjuttonåring som har ett annat modersmål kanske inte alls har läst svenska tidigare, så just på gymnasialstadiet behöver vi bli bättre på det området.

Man säger att den jobbigaste åldern för barn att komma till ett nytt land är ungefär sjuårsåldern. Då ska man både lära sig läsa och man ska lära sig ett nytt språk. De barnen är en grupp som man behöver sätta extra fokus på.

Flera ledamöter har också varit inne på halvspråkighet. Pratar man ett språk hemma och så har man väldigt starkt fokus på svenskan i skolan så kan det hända att man blir halvspråkig. Man lär sig inte sitt eget modersmål och man lär sig inte heller svenska helt ordentligt. Därför tror jag, ni vet att jag har tjatat om det, på nätbaserad hemspråksundervisning. Har man sitt eget modersmål som bas så har man mycket lättare att lära sig svenska sedan. Det är en fråga som vi ska titta lite närmare på från landskapsregeringens sida.

När det gäller religionsundervisning så är den väldigt uppdelad i dag. Man ser inte religionsundervisning som vilket skolämne som helst. Skulle alla ha samma religionsundervisning, den behöver absolut inte vara historielös för det, men skulle muslimer, judar, kristna, bahaier och ateister ha samma religionsundervisning så tror jag också att det skulle gagna integrationen. Det är också en fråga som vi kan fundera vidare på under den här mandatperioden.

Angående basinformation så finns det en ny skrivning som någon ledamot tog upp här också. Vi ger ju basinformation på många olika språk och det vill vi fortsätta att göra från landskapsregeringens sida, till exempel valinformation. Det handlar inte om myndighetsutövning, den det handlar om att ge basinformation.

Slutligen, ltl Lindholm var inne på en liten del av integrationen, en liten men mycket viktig del och det handlar om jämställdhet och genus. Jämställdhet är ett kunskapsområde. Vi har kommit väldigt, väldigt långt i våra nordiska samhällen. Jag tycker att det är en viktig fråga som ltl Lindholm tog upp. Man ska inte lämna den här frågan till rasistiska röster. Vi behöver diskutera den. Man kanske behöver få information om hur man ska betala räkningar, om allemansrätten och sådana här saker. Men man behöver också få information om vad som gäller hos oss när det gäller jämställdhetsfrågor, när det gäller att vara verksam i arbetslivet, när det gäller att rösta och sådana saker.

Det var en artikel i Huvudstadsbladet i slutet av januari om en svensk kvinna som jobbade för den här organisationen som är minns Pela och Fadime. När man frågade hur man ska tala om den här saken så att man inte förringar och inte förvärrar så sade hon att kultur och religion är fritt så länge det inte hotar människorätten. Det finns en gräns. Om religionen tar av andras frihet, t.ex. döttrars, så kan den inte försvaras med religionsfrihet i all oändlighet. Friheten är individuell och den ska också innebära friheten från religion. Så fast jag som förälder är jättereligiös så har jag inte rätt att begränsa mina barn. Det där är viktiga frågor att prata om. Jag tror att det är jätteviktigt att vi pratar om de här frågorna. Jag vet att man pratar om dem, t.ex. i skolorna och även inför mottagandet av flyktingar. Vi behöver ge tydliga och klara besked. Vi har gemensam gymnastik, alla ska simma och alla ska ha träslöjd. Det finns många viktiga frågor att tala om.

Tack för konstruktiva diskussioner!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Här i integrationsprogrammet står det klart och tydligt; ”integration handlar om alla människors lika värde och respekt oberoende av kön, samförstånd mellan människor med olika social, kulturell, språklig, religiös och etnisk bakgrund.” Lantrådet lyfte i sitt anförande fram religionsundervisning och att alla, oberoende av tro, har samma religionsundervisning. Jag anser att det direkt strider mot religiös frihet. I sådana fall borde vi göra som i internationella skolor; vi har ingen religionsundervisning alls.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Den där diskussionen kan vi säkert ta i ett annat sammanhang. Jag anser ju att religionsundervisning är som vilket ämne som helst i skolan. Jag upprepar, för att den kanske är konfessionslös behöver den inte vara historielös. Vi lär få återkomma till det där ärendet. Jag tror ändå att ju mer kontakter man har, ju mer man diskuterar och funderar till exempel mellan människor och barn som har olika religioner så desto större förståelse får man för varandra.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag anser också att ju mer man lär känna andra kulturer och ju mer man läser så inser man hur lite man egentligen vet och kan. Vilken lärare är då expert på allas historier och alla kulturers historier om det ska bli en sådan form av religionsundervisning? Jag anser att det inte finns sådana lärare. I internationella sammanhang och i konfessionslösa sammanhang har man helt och hållet lämnat bort det här ämnet.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Inte är det på det viset att vi inte har någon undervisning om de olika världsreligionerna, det har vi ju. Vi har ju fullständigt kompetenta lärare som undervisar i de olika världsreligionerna. I Sverige har man en mycket detaljerad och mycket fin läroplan när det gäller religionsundervisning. Man tar hänsyn till sitt kulturella arv och man ser också på andra religioner. Det finns modeller. Sverige är ett lysande exempel!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack, herr talman! Lantrådet talade om att införa nätbaserad hemspråksundervisning. Kan jag uppfatta det så att lantrådet är för att införa hemspråksundervisning generellt?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Så kan nog ltl Lars Häggblom uppfatta det. Vi har skrivningar om det i vårt regeringsprogram. Vi ska titta på den här frågan. Hur ska det lösas rent praktiskt? Vad kostar det? Det finns absolut en enda orsak till det; att barn och ungdomar inte ska bli halvspråkiga. Man har sitt modersmål som bas för att man sedan på att alldeles utmärkt sätt ska kunna lära sig en perfekt svenska också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Fru lantrådet nämnde hederskulturen i andra kulturer och Fadime och Pela. Jag tycker att det är jättebra, det är en sak som vi definitivt ska diskutera. Gärna skulle andra inflyttade, på deras eget språk, tala med dem som har kommit nyligen. Vi ska också komma ihåg att hederskultur inte bara existerar i andra länder. Varenda gång en domstol ställer frågan; ”vad hade du på dig eller hur full var du?” till ett våldtäktsoffer så är det också en form av hederskultur. Vi måste komma ihåg att vi inte ska gå så jättelångt över ån efter vatten här.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det kan jag helt och hållet hålla med om. Jag delar den uppfattningen till hundra procent. Men man kan ha två tankar i huvudet här också, dels att bekämpa våldet mot kvinnor som vi har i vårt eget samhälle men inte heller blunda för att jämställdhet är en kunskapsfråga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Herr talman! Bästa lagtingsledamöter, landskapsregeringens program för integrationsfrämjande 2016-2019 är ett mänskligt, välgjort, progressivt och modernt dokument.

Jag har från talarstolen tidigare vurmat för idrottens betydelse när det gäller folkhälsa, inlärning och dess stora ekonomiska betydelse för vårt näringsliv. Nu får jag ännu ett alibi att poängtera idrottens samhällsbetydelse. Idrotten i sig är universell och språklös.

Att nu hälsa är med som ett nytt fokusområde i integrationsarbetet är behövligt på alla sätt. Hälsa och idrott är den snabbaste integrationsvägen av alla och en fantastisk plattform när det gäller att bli delaktig i det åländska samhället. Ökad självkänsla och möjligheten att känna glädje och respekt, men framför allt en rak väg till snabb språkinlärning som är viktigt för att på ett bra sätt komma in på arbetsmarknaden och samhälle i stort.

Deltagandet på arbetsmarknaden ska öka och stoppskyltarna för att nå dit ska bli färre. Jag har med egna ögon sett hur snabbt nyinflyttade barn lär sig svenska när de sociala miljöerna fungerar och är inkluderande. Jag har även sett hur länge det kan ta om de sociala miljöerna är bristfälliga och dessa då bidrar till en längre startsträcka ör svenska kunskaperna.

Att nu också erbjuda en mer flexibel undervisning i svenska via Flex-in, som är ett ålandsspecifikt nätbaserat undervisningsmaterial är stort steg i rätt riktning för en snabbare svenskainlärning. Svenska språket är den stora utmaningen för att verkligen snabbt komma in både i arbetslivet och socialt.

När det gäller möjligheten att arbeta inom det man är kompetent och utbildad för är en annan stor utmaning. Valideringssamarbetet mellan AMS och Ålands Gymnasium kommer att medföra att det kompetensslöseri som ofta förekommer minskar. Den stora utmaningen handlar även här om språket. Det handlar om stora samhällsekonomiska vinster att matcha in våra nya ålänningar rätt på arbetsmarknaden, för att inte tala om den individuella tillfredsställelsen, vilken har en direkt påverkan på en persons hela sociala nätverk och liv. Att denna matchningsprocess nu tar ordentlig fart är oerhört viktigt för alla, inklusive vårt näringsliv som efterfrågar kompetens och internationella erfarenheter. Hela vårt Åland behöver nya ålänningar som hjälper till att göra Åland ännu bättre.

Herr talman! Jag ska avsluta där jag började; idrotten. Det råder inget tvivel om vilken enorm betydelse den åländska idrotten har i integrationsarbetet. Men allt kan bli bättre. Jag vet att kommunikationen kring vart, var och till vem en nyinflyttad ska söka sig för att hitta sin idrott eller sitt sätt att träna och må bra kan bli ännu bättre. Här fyller organisationen Ålands Idrott en viktig roll i informationsarbetet. Tröskeln är hög för en förälder som ännu inte kan språket när det gäller att navigera rätt i föreningsdjungeln. Detsamma gäller för en nyanländ vuxen som vill och behöver komma igång med hälsa och idrott. Jag har diskuterat detta med Ålands Idrott som ser dagens problem men även har lösningar på de flesta av dessa.

Avslutningsvis hoppas jag också att våra fina skolor tar vara på allt det nya spännande som händer i ett klassrum när en ny ålänning kommer till Åland. Det är otroligt viktigt och givetvis positivt att det i det åländska parlamentet finns en sådan samsyn som idag när det gäller hur vi får Åland att växa ekonomiskt och kulturellt med hjälp av alla nya ålänningar. Tack.

Ltl Tony Wikström

Tack, herr talman! Programmet för integrationsfrämjande är ett väldigt bra, gediget och högkvalitativt program. Det är en bra produkt. Jag vill också tacka för den här intressanta och genomlysande debatten idag. Många bra och intressanta saker har lyfts upp.

Jag tänker ta upp några punkter och anknyta det lite grann till ltl Holmbergs anförande när det gäller idrott och kultur. Jag har haft en hel del att göra med integrationsfrämjande inom kulturen så det känner jag till men även inom idrotten. Jag tycker att det är viktigt att lyfta upp låga avgifter så att det blir inkluderande för det finns en risk att det blir trösklar och ett utanförskap här, inte minst i skolan där material och kläder följer modet och kan vara ganska fördyrande och utestängande ibland. Detta är något man kan ta med sig tycker jag.

Det finns också signaler och lite varningar från skolvärlden angående andra generationens inflyttade. Ett nytt fenomen på Åland som inte har förekommit tidigare är de som har ett andra hemspråk men ändå har fötts på Åland. Det fungerar ganska bra i dagis och ända upp till tredje-fjärde klass, men sedan halkar de här barnen ganska rejält och snabbt efter. Det här behöver vi ta till oss och fundera på vad vi kan göra. Det är glädjande att se att det i programmet sägs att det ibland finns behov för språkligt stöd för de här grupperna. Jag adresserar till kommunerna att de verkligen tar till sig detta och tänker på tidiga insatser.

Även jag vill sälla mig till de åsikterna som lyfte upp att nyckeln är just hemspråket för att få tillgång till sitt eget språk, uttrycka nyanser och känslor. Även på det här området, som på så många andra, så behöver vi inte uppfinna hjulet på nytt, utan det finns många lyckade svenska modeller som vi kan ta lärdom av.

Lantrådet lyfte upp nätbaserad hemspråksundervisning. Det är glädjande att se att det verkligen är med på banan och finns med i skrivningarna.

Samhället bör nog sätta ner hela foten när det gäller inflyttades fruar och döttrar så att de känner en trygghet, frihet och kan leva ett jämställt liv utan rädsla. Här spelar det en jättestor roll att informationen kommer ut till rätt personer som det berör så att kunskapen finns på alla nivåer.

Det låter lite självklart men för att kunna integreras så behöver man först komma hit. Där finns det också vissa hinder som förstås ligger på rikets behörighet. Vi kan inte göra någonting åt det. Anhöriginvandring och att överhuvudtaget flytta till Åland från ett tredje land är ingen lätt affär idag och det är lite tråkigt. Jag vet inte vad vi kan göra från den här församlingen, men tyvärr så finns det många hinder på vägen. När det till exempel gäller anhöriginvandring så behöver man ha ett färdigt välbetalt jobb för att kunna ta hit sin äkta hälft och det kan ganska lätt bli ett moment 22.

Jag vill också lyfta upp diskriminering på Åland. Man pratar om integration som ett medel. De som kommer hit ska integreras och ansvaret ligger på dessa människor, men lika mycket behöver vi se oss i spegeln. Enligt ÅSUB:s siffror från 2014 så upplever sig en fjärdedel diskriminerade. I Finland känner sig uppemot 40 procent integrerade och det är inte okej. Alla ålänningar behöver tänka till på arbetsplatserna, runt fikaborden och hemma vid köksbordet med sin egen familj. Det är vår roll och vårt ansvar i detta.

När man definierar vad en ålänning är så är det jättekul att höra, och det tror jag de flesta skriver under på här, att ålänning är man när man väljer att bosätta sig här på Åland. Den känslan och attityden tycker jag att vi ska vara rädda om för det är ganska ovanligt i vår värld idag och det finns en väldig kraft i det tycker jag.

Jag tycker fortsättningsvis att vi ska att ett öppet, varmt, mänskligt och välkomnande Åland. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag tycker också att det har varit en intressant diskussion och debatt här i lagtinget. Jag kommer att stöda det här arbetet som görs, förutom ett undantag där jag känner att det finns lite frågetecken ännu. Det har att göra med hemspråksundervisningen.

När man tar del av debatten här så får man lätt det intrycket att det är ett absolut måste att hemspråksundervisning ska ges. Det är grunden för att man ska kunna lära sig ett annat språk.

Tittar man på vad expertisen tycker i det här ärendet så finns det faktiskt två skolor. Professorn i litteraturvetenskap Ebba Witt-Brattström är övertygade om att hemspråket lärs bättre in genom en förstärkning av svenskan. Lärarnas riksförbund har varit tveksamma till hemspråksundervisning, man menar att undervisningen i svenska istället borde förstärkas.

Om vi nu förflyttar oss till Tyskland i teorin, tror ni, bästa ledamöter, att jag som ålänning kan få undervisning åt mina barn på svenska? Tror ni att tyska staten kommer att erbjuda det och säga att de är klart att de ska få hemspråksundervisning så att de behåller sin svenska? Eller om jag flyttar till Frankrike eller om jag flyttar till USA? Är det inte så, bästa ledamöter, att det egentligen bara är i Sverige som man har infört begreppet hemspråksundervisning och använder sig av förstärkning av modersmålet?

Jag ska vara riktigt tydlig. Jag stöder det integrationsarbetet som landskapsregeringen har presenterat här. Jag tycker att det är ett gediget material och en högkvalitativ produkt. Men jag stöder inte hemspråksundervisning. Tack.

Minister Nina Fellman, replik

Jag får kanske förtydliga här att det inte står i programmet att vi ska införa hemspråksundervisning. Det står uttryckligen att man ska utveckla nätbaserad undervisning för barn i olika språk som stöd för inlärningen av svenska.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det i kombination med det uttalandet, som lantrådet just gjorde från talarstolen, i en replik på frågan om en utvecklad hemspråksundervisning så svarade lantrådet ja. Det var av den anledningen som jag nu hade mitt anförande.

Minister Nina Fellman, replik

Talman! Jag uppfattade att lantrådet förde en diskussion om olika möjligheter för framtiden. Det står inte i programmet att vi ska införa hemspråksundervisning, utan att vi ska utreda möjligheter till nätbaserad undervisning i andra språk än svenska.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag uppfattade inte lantrådets uttalade på samma vis som ansvarig minister gjorde. Jag tycker däremot att det fanns en öppning i det som lantrådet sade.

Avslutningsvis vill jag säga att jag stöder all undervisning i svenska som ges åt våra nya ålänningar som flyttar hit både i skolan, på arbetsplatser och på fritiden. Jag är beredd att vara med och satsa mera medel på det. Jag ser det som oerhört viktigt för hela Ålands framtid att vi har fortsatt inflyttning. Det är tryggheten för vårt samhälle eftersom vår nativitet är så pass låg som den är. Jag välkomnar dem, men undervisningen som ges ska ges på svenska.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Herr talman! Det har sagts mycket här från denna talarstol idag. Det står ingenting om vad integrationsprogrammet kommer att kosta. Jag utgår ifrån att det är intaget i det budgetförslaget som vi har sett för detta och även i tilläggsbudgeten. Det står ingenting om att man ska öka inflyttningen, utan man ska integrera de som har kommit hit och de som kommer.

Jag vänder mig emot de talare som säger att man ska se på inflyttningen till Åland affärsmässigt. Jag tycker att det är fel att man gör det. Vi har olika slags invandring. Vi arbetskraftsinvandring, vi har de som kommer som flyktingar och det är helt olika människor.

I integrationsprogrammet saknas skrivningar om att flyktingarna ska kunna återvända till sitt hemland när det har lugnat ner sig i det landet. Det är en mycket viktig synpunkt. Det finns bidrag för det, man får flyttbidrag för detta och det saknas i integrationsprogrammet. Den här delen saknas i kommunernas integrationsprogram och den är viktig. Vi får inte se invandring som någon sorts affärsmässighet. Det är inte därför som de kommer hit. De söker sig hit för att de inte kan vara kvar i sina hemländer. Åland är inte det första målet på deras resa. De vill ha en trygghet. Man ska också möjliggöra för dem kunna resa tillbaka.

Landskapet tänker inte upprätta någon flyktingförläggning och det understöder jag. Landskapet har inte möjligheter till det, inte kunskapsmässigt och vi har inte resurser. Det är under migrationsverket och vi har inte behörighet på det området. Till den delen är det bra att vi inte får hit någon flyktingförläggning för jag tror inte vi kan ta vara på det. Det blir för mycket stress i vårt samhälle. Vi har över 2 000 fattiga människor här. Det blir en stress i samhället som medför att vi kanske inte kan ta emot människor på rätt sätt. Det är en balans, det ska vara fingertoppskänsla. Grannlandet Sverige har inte lyckats med det här. De har närmast en härdsmälta i sitt sociala väsende idag, i skolor osv. Det ska vi vara försiktiga med. Har man fingertoppskänsla så fungerar det. En balanserad politik till den här delen är mycket viktig.

Landskapsregeringen har vårt understöd i flyktingpolitiken när det gäller att betala pengar till UNHCR. Man kan stöda många flera människor då än vad man kan göra om man tar in ett visst antal. Vi ska komma ihåg att vi är små, vi är 30 000 människor i landskapet Åland. Vi ska inte brösta upp oss och tro att vi någon stormakt på det här området.

Beträffande hemspråksundervisning så tror jag att det är viktigt att alla läser svenska när man kommer till Åland.

Senaste lördag var det prov i svenska för dem som har flyttat till Åland. Det var 50 deltagare i det provet där de ska visa att de kan svenska.

Det visade att integrationsprogram inte alltid fungerar eftersom två som hade svenska som modersmål behövde delta i det här provet för att visa att de kunde svenska. Då har det nog gått helt fel.

Det är inte vår behörighet, men landskapet bör agera. De som flyttar från Sverige ska inte behöva göra ett prov för att man ska kunna bli finsk medborgare. Jag tycker att någonting måste göras. Det här har med integration att göra, integration från Sverige. De som är svenskar är väl de bästa som vi kan få hit för de kommer snabbt in i samhället. Sedan har de möjlighet att söka hembygdsrätt efter fem år.

Minister Nina Fellman, replik

Ltl Bert Häggblom, det är en helt absurd tanke att landskapsregeringen i ett integrationsprogram, ett program som är till för att främja integrationen i landskapet, skulle skriva med utgångspunkt att vi vill bli av med dem som kommer hit beroende på vilken orsak de har kommit. Tvärtom, vi vill ha hit folk. Om de kommer i nöd så är det vår med mänskliga plikt att hjälpa dem. Det är inget ont i att se till att de integreras i vårt samhälle så att de kan bidra till det. Det är avsikten med det här programmet.

Sedan vill jag hävda att ltl Bert Häggblom har helt fel i sin analys av hur det kan bli med en asylmottagning på Åland. Vi har gjort en utredning och konstaterat vilka regler och vilken finansiering som gäller. Om migrationsverket ställer frågan till oss så har vi nu en beredskap och vet hur det kan göras. Just nu är det inte aktuellt, men det kan bli det.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Minister Fellman sade att just nu är det inte aktuellt för tillfället. Det var det som jag konstaterade. Vi har inte olika åsikter till den delen.

Hon påstår att det var absurt att man vill upplysa dem som kommer som flyktingar att de ska få hjälp också när de vill fara tillbaka till sitt hemland. Vad är det för absurt i det? Det är ju vår skyldighet, vår lagstiftning, det är riksbehörighet. Det är ju vår skyldighet att upplysa dem om alla de möjligheter som de har och det stöd de ska få i deras situation. Inte kommer alla att trivas i vårt samhälle, det ska vi också komma ihåg. Det finns alltid olika aspekter för de människor som flyr och då ska vi hjälpa dem på bästa sätt. Att minister Fellman och jag har olika åsikter ska inte drabba en flykting.

Minister Nina Fellman, replik

Jag kanske får påminna då att detta är ett integrationsfrämjande program för de fyra kommande åren. Det handlar alltså om hur vi på bästa sätt kan integrera människor som kommer hit; både sådana som kommer som flyktingar, sådana som arbetskraftinvandrar och sådana som flyttar hit för att de har blivit förälskad i någon eller som bara råkar flyta in. Det handlar inte om att ta över riksbehörigheten för att ta emot asylsökanden och informera dem om deras rättigheter.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Vi har olika åsikter om det där, ministern och jag. Det är bara att beklaga att man inte vill upplysa dem om vilka möjligheter de har att återvända till sitt land när det blir lugnt i deras hemland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack, ltl Häggblom. Jag tycker inte alls om idén med flyttbidrag. Åland har inte råd med utflyttare. Tvärtom, det kanske borde kosta när man vill flytta ut från Åland för det skulle Åland må bättre av.

Ta bort alla nya ålänningar som idag jobbar på Åland och jag vågar säga att vårt samhällsmaskineri börjar knacka rätt så snabbt. Jag tror att jag har hela Ålands näringsliv i ryggen när jag säger det. Vi är helt beroende av att det kommer nya ålänningar hit och att det har kommit nya ålänningar hit de senaste åren. Det är nog bara fakta.

Ltl Bert Häggblom, replik

Herr talman! Någon pedagog kan jag inte påstå att jag är, för jag fick inte fram det som jag menade. Det finns en lagstiftning redan för dem som kommer som flyktingar. Det finns ett program så att de också ska ha möjlighet att återvända till sitt hemland när det blir lugnt och stilla där. Det var det som jag sade också. Att man inte ska kunna upplysa dem om det och även ha det skrivet i ett program så det förstår jag inte. Det har jag inte begripit ännu i denna dag. Någon annan kanske kan förklara varför Åland inte ska ha det skrivet i sitt program när andra har det?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det skulle vara intressant att veta vem som i ett integrationsfrämjande program har rätt att flytta hem igen. Var god och kom hit men flytta gärna tillbaka! Det känns som att man är lite på fel väg då.

Det som jag hör i ltl Häggbloms anförande är att det är skillnad på folk och folk. Det uppfattade jag lite här.

Det skulle vara jätteintressant att höra dels om språkutbildningen och om utvecklingen där och om näringslivet. I det här programmet säger näringslivet att de gärna vill se mera inflyttning för det berikar, men det gör det tydligen inte för de obundna. Har vi råd att säga; ”nej, kom inte hit för vi har inte råd att ta emot er”. De som kommer hit är en resurs för vårt samhälle. Se dem inte som en belastning!

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Det är alltid skillnad på inflyttning och inflyttning. Den ena gruppen är arbetskraftsinvandring till företagen, den andra gruppen är flyktingar med flyktingstatus. Man måste göra en politisk avvägning. Vad har vårt samhälle råd med och vad kan vi göra? Flyktingsituationen i världen idag är enorm. Det finns ingen möjlighet för Åland att ta vara på dem.

Vi har en budget där vi har ett underskott. Vi har fattiga på Åland. Någon balans måste det ju vara. Vi ska se till att vi tar hand om och integrerar de som kommer till Åland efter bästa möjligheter. Människor med flyktingstatus som kommer och har sina vänner och familjer i sina hemländer och inte får ta hit dem så när de vill återförenas med familjen så ska de också ha möjligheter att återvända till sitt land och de ska också få upplysning om det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! De flyktingar som har kommit hit och som jag känner till är idag företagare. De bidrar till vårt samhälle. Det ser till att Åland hålls rullande. Vi hjälpte dem i början, nu ger de tillbaka. Jag känner dem ganska bra. När jag kommer in till en av företagarna så säger han; ”Hej, där är du, det var du som hjälpte oss att lära oss simma, tack! Du hjälpte till och integrerade oss i samhället”. Idag är det de som hjälper till med att bl.a. hålla Mariehamns stad rullande genom att ha sina företag där. Det ska vi ha respekt för. Vi ska inte se dem som flyktingar som bara är en belastning. De vill jobba, de vill göra rätt för sig, men vi måste ge dem chansen, ltl Häggblom.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! De grunder som du anger, inte vet jag vad du kritiserar i mitt anförande till den delen. Du påstår att jag har andra åsikter än vad jag har och det får du stå för själv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, talman! Jag vill ge en kommentar på det som anfördes att landskapsregeringens målsättning är att det ska finnas beredskap för asylmottagning på Åland. Jag tycker också att det är en bra skrivning. Det ska finnas beredskap. Ltl Häggblom räknade också upp hur situationen ser ut i världen. Nog tycker väl även ltl Häggblom, hoppas jag, att också Åland ska dra sitt strå till stacken för att hjälpa flyktingsituationen? Vi kan inte bli en stormakt, nej förstås inte, men vi kanske kan bli en stormakt på det humanitära området med de resurser som vi har, dock begränsade men i alla fall ska vi använda dem, tycker jag.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Det var det som jag sade, vi kanske inte måste ta hit alla. Vi kanske också kan hjälpa på annat sätt så att vi inte får den härdsmälta som man har fått i Sverige. Om man sköter det balanserat, såsom hittills, så får vi inte en stress situation i vårt samhälle. Vi ska veta att det inte har varit helt okomplicerat, men jag tycker att det har skötts bra hittills. Om jag uppfattar landskapsregeringen rätt så avser man att fortsätta med det. Men vill man delta ännu mera så har jag sagt att landskapsregeringen inte ska känna något hinder, åtminstone inte från vår sida, om de vill ta upp pengar och betala till UNHCR så att vi kan hjälpa människor i flyktinglägren där de stora massorna finns. Man kan hjälpa många flera då jämfört med att ta hit ett fåtal.

Ltl Roger Eriksson, replik

Om jag uppfattar ltl Häggblom rätt så stöder han regeringens hittills förda integrationspolitik och det tycker jag att är bra.

I dag diskuterar vi ett program som blickar mot framtiden och hur vi också i framtiden ska kunna sköta de här frågorna som jag anser att vi måste ta ansvar för.

Sedan nämndes finskt medborgarskap, men det är väl något som kanske är utanför den här framställningen. Jag kan kort ge en kommentar till det också. Min egen erfarenhet är att det finns många hitflyttade svenska medborgare som inte har svenska som modersmål.

Bert Häggblom, replik

Jag anser att de som kan svenska, är uppvuxna i Sverige och gått igenom en universitetsutbildning på svenska, inte ska behöva avlägga ett prov på svenska när de flyttar till Åland bara för att vi har en finsk lagstiftning som säger så. Då är det vår skyldighet som politiker att agera och få en ändring till stånd till den delen. Landskapsregeringen bör agera. Förra riksdagsledamoten ställde en fråga i riksdagen om detta. Svaret var att det var för litet så att man inte ville göra någonting. Men det är inte bra integration gentemot dem som kommer från Sverige och är uppfödda med svenskan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Åland har en åldrande befolkning och dessa grupper är också oerhört välkomna. Vi behöver dem verkligen, det är ingen affärsidé utan det är en bonus.

Jag funderade kring detta som Häggblom lyfte upp, att det bara är en fråga om upplysning att det finns en möjlighet att återvända till sina hemländer. Jag vill påstå att dessa grupper mycket väl känner till sina möjligheter och hur det ser ut i sina hemländer. De väljer förstås att stanna där de känner sig hemma, där de har rotat sig och skaffat familj och jobb, dvs. Åland. De som av olika orsaker har kommit hit till Åland, finns det en enda av dem som ltl Bert Häggblom tycker att gott kunde återvända till sitt forna hemland?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Den frågan var sådan att den inte ens behöver besvaras. Det var inte det som var avsikten med upplysningen för dem som vill återvända till sina hemländer.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Ltl Häggblom lyfte ändå upp det lite populistiska uttrycket ”vi ska ta hand om våra egna i första hand”. Det är ett ganska grumligt begrepp. I dag har vi hört i salen att när man väljer att bosätta sig på Åland så är man ålänning och man är välkommen. Att börja dra gränser och ”ta hand om våra egna”, vill ltl Häggblom precisera vilka som omfattas av ”våra egna”?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Som tidigare statsministern i Sverige i veckan sade; när man kommer som flykting eller annat till Sverige så ska man inte tro att man ska ha samma rättigheter från dag ett för då blir det en stress situation i samhället för de människor som bor i vårt samhälle och som är fattiga.

Om man har en balanserad flyktingpolitik, som inte har med arbetskraftsinvandring att göra, så är det inget problem. De som har den politiska makten måste hela tiden föra en balanserad politik. Jag anser att det hittills har skötts balanserat i landskapet. Det viktiga är att vi fortsätter med den politiken och inte gör som i Sverige, för då kommer vi att få ganska tuffa debatter här i lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Då inte någon ledamot under diskussion har föreslagit att ärendet ska remitteras till utskott så förslår talmannen att ärendet inte ska remitteras utskott. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Lagtinget antecknar sig ärendet för kännedom.

För kännedom

3        Godkännande av ikraftträdande av konventionen om biologisk mångfald

Republikens presidents framställning RP 10/2015-2016

Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål sända en begäran från presidenten om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

4        Produktionsstöd för el från vindkraftverk

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 25 april 2016.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 25 april 2016 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil