Plenum den 20 november 2013 kl. 09.30

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

ss

 

 

 


Plenum den 20 november 2013 kl. 9.30

Plenum börjar. 1

Remiss, fortsatt behandling. 1

1    Budget för landskapet Åland 2014

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 1-50/2013-2014)

Remiss, fortsatt behandling. 1

2    Landskapsandelarna 2014

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2013-2014)

Plenum slutar. 160

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Remiss, fortsatt behandling

1        Budget för landskapet Åland 2014

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 1-50/2013-2014)

Remiss, fortsatt behandling

2        Landskapsandelarna 2014

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2013-2014)

Diskussionen fortsätter.

Nu går vi in på social- och miljöavdelningens förvaltningsområde.

Minister Aaltonen presenterar och har en rekommenderad taltid på 10 minuter, medan alla övriga har en taltid på 5 minuter.

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Bästa lagtingsledamöter, politik är så mycket mer än siffror i en budget. Det är mer än euro och cent och att få en budget i balans. Det handlar också om att vi i landskapsregeringen gör vårt bästa med olika åtgärder och reformer för att skapa ett samhälle i balans.

Det är inte alltid det räcker med att skjuta till och prata om pengar. Hur ska vi få alla delar av Åland, också de yttersta utskären, att känna framtidstro och få ökad inflyttning? Hur ska vi göra för att få människor på Åland att känna hopp, glädje och må bra istället för att insjukna i depressioner och där vi ser att den psykiska ohälsan och minnessjukdomar ökar?

Hur vill vi att Åland ska se ut i framtiden? Hur skapar vi det samhälle, där människor är friska och känner sig behövda där alla, oberoende av ursprung eller funktionsnedsättningar, känner sig trygga och kan vara delaktiga i arbetsliv och ha en meningsfull tillvaro. Ett samhälle, där alla människor har rätt till en likvärdig social service oberoende av i vilken kommun man råkar bo. Hur ska vi skapa ett Åland där den biologiska mångfalden inte längre är hotad, där vattenkvaliteten ständigt förbättras och där lagtinget och landskapsregeringen har tagit besluten om att Åland ska vara ett hållbart samhälle år 2051.

I en här budgeten tar vi mått och steg framåt för att skapa ett samhälle som är i balans. Jag ska berätta om ett axplock ur vårt digra arbete. Regeringen vill att ålänningarna ska vara friska och må bra. Därför går också den absolut största delen av landskapets budget till hälso- och sjukvården. Det är också det område som ålänningarna prioriterar högst av alla.  Från regeringens sida är vi mycket nöjda med arbetet inom ÅHS, både med rekryteringen av ny ledning och med budgetuppföljningen. Det ser riktigt bra ut. Men det kommer att krävas fortsatt hårt arbete av ÅHS personal och ledning för att hålla nästa års ramar. Enskilda patientepisoder eller apparathaverier kan rubba det förväntade budgetutfallet med kort varsel, och det var precis det som hände år 2012.

I år ser budgeten ut att hålla och prognoserna visar att det kommer att finnas drygt 2 miljoner kvar vid årets slut om inte något oförutsett händer under årets sista månader.

Trots att vi nu satsar på en god och tillgänglig hälso- och sjukvård så kommer pengarna inte att räcka till i framtiden om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort. Det här gäller egentligen inom alla områden. Vi vet att hälso- och sjukvården blir allt mera specialiserad. I vår omvärld koncentreras serviceutbudet till allt större enheter gärna kring universitetsjukhus. Vi på Åland har stora utmaningar inom rekryteringen av specialister. Möjligheterna att bota och hela sjuka människor är idag är större än någonsin och kommer att innebära kontinuerliga kostnadsökningar. Vi vet också att ålänningarna vill ha god service, gärna så snabbt som möjligt, även när man inte är akut sjuk.

Hur ska vi då få den här ekvationen att gå ihop? Det är en fråga som man arbetar med dagligen inom ÅHS och även inom landskapsregeringens hälso- och sjukvårdsbyrå. Man satsar på att försöka göra samma saker men på nya sätt för att minska kostnaderna. Här är den digitala satsningen väldigt viktig. Men man ser också över serviceutbudet. För landskapsregeringen är det viktigt att när ÅHS tvingas att välja bort vissa uppgifter så måste det ske på bästa möjliga vetenskapliga grund och i enlighet med de vårdprioriteringar som antagits av ÅHS och av Ålands lagting, och som finns beskrivna i årets budget. Det finns inte mycket att ta bort från verksamheten. Vårt insulära läge kräver att vi har en bred palett av service inom ÅHS även om antalet patienter per specialitet är lågt.

Det enda realistiska sättet att påverka sjukvårdskostnaderna i det långa loppet är att satsa på förebyggande och främjande arbete. Det är också det som den enskilda människan och samhället vinner allra mest på. Det handlar inte om några märkvärdigheter. Det är frågan om att få oss ålänningar att sluta röka, att minska på alkohol- och sockerkonsumtionen, att äta hälsosamt och nyttigt, motionera regelbundet och sova tillräckligt. För att vi ska nå resultat i större omfattning måste vi nu strukturera upp det här folkhälsoarbetet och tack vare PAF-medel kan nu vi göra olika satsningar på de här områdena. Till exempel i början av nästa år inleds det femåriga projektet Tobakskampen. Folkhälsan på Åland har redan inlett arbetet med projektet Vision Nolltolerans som ska få ålänningarna att minska sin alkoholkonsumtion och strävar till att få unga att skjuta upp sin alkoholdebut. Alkoholkonsumtionen på Åland kostar samhället stora summor och kan vi minska på både drickandet och buset på stan på helgerna så är det en samhällsvinst i sig.

Kommunernas sociala kostnader på grund av alkoholkonsumtionen är också hög, för att inte tala om kostnaderna för den enskilda människan, dennes familj, anhöriga och arbetsgivare och då talar jag inte bara om euro och cent.

Inom alla områden måste vi satsa mer på främjande och förebyggande verksamhet. Inom barnomsorgen genom tidiga insatser och inom äldreomsorgen, där vi nu tar fram gemensamma funktionsmätningssystem för alla kommuner och ÅHS. Vi vet också att man kan spara pengar genom att ha ett annat förhållningssätt mot sina klienter inom all omsorg, dvs. att man mer och mer satsar på att upprätthålla klienternas funktionsförmåga, det som är friskt. Vi är så bra på att ge omsorg och ta hand om – men i själva verket försämrar vi många gånger klienternas eller patienternas förmåga att ta hand om sig själva. Funktionsförmågor kan t o m ganska snabbt försämras om någon annan alltid gör det man borde försöka klara på egen hand. Det krävs specialkunskap och utbildning inom vården och omsorgen för att vi ska ändra det här förhållningssättet. Det krävs hemrehabiliteringsteam och demenskoordinatorer osv. Det krävs alltså både spetskompetens och satsningar för att vi ska kunna stävja kostnadsutvecklingen bl.a. inom äldreomsorgen, specialomsorgen osv. Mer förebyggande och mer främjande arbete, men också ett nytt förhållningssätt, från att ge konkret omsorg till att se till att klienten tar hand om sig själv så mycket som möjligt.

Nästa år görs en uppföljning av ÅSUBs rapport, ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” från år 2007, för att ta reda på vilken effekt de senaste årens reformer med garantipension, förhöjning av utkomststödet och förhöjningar av barnbidraget har fått. Här kommer vi att särskilt se på barnens utsatthet och vi deltar även i ett arbete om barnfattigdom på nordisk nivå.

En stor och viktig reform är strategin för ett Hållbart Åland. Det kommer ett meddelande om det här inom kort. Därför ska jag inte prata mer om det idag, men jag är stolt och glad över att viljan och insikten finns hos, som jag har uppfattat det, alla partier i Ålands lagting, om att vi ska gå in för att ta beslut om att Åland ska bli hållbart år 2051. Nu handlar det om att gå vidare från Bruntlandskommissionens definition av hållbar utveckling som Åland har haft som riktlinje under många regeringar sedan 90-talet – och att nu ytterligare definiera inom vilka ramar man kan verka för att nå ett hållbart samhälle, där alla tre aspekter; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, beaktas.

Till sist, fru talman, vill jag nämna det livgivande vattnet som Åland inte kan leva utan, som vi lever mitt i och som vi är fullständigt beroende av. Ett nytt vattenåtgärdsprogram ska tas fram under nästa år. Två till tre vattenskyddsområden för att skydda våra dricksvattentäkter ska fastställas. Inom ramen för lantbruksutvecklingsprogrammet, vattenbruksstrategin och det nya operativa programmet för hav och fiske ska olika styrmedel riktas till insatser där de gör störst nytta och som bidrar till att nå miljömålen. Vi ska ta beslut som bygger på de nya reviderade minskningsmål som medlemmarna i HELCOM antog i oktober och som handlar om att minska på utsläpp av kväve och fosfor. Vi måste göra en gemensam sak, det är inte bara de enskilda hushållen som ska ha sina avlopp i skick till 1.1.2014. Också jordbrukare, vattenbruket, sjöfarten med sitt svaveldirektiv och andra företagare kommer att få vara med i detta gemensamma arbete för att vi ska på en bättre vattenkvalitet i Östersjön.

Jag ser också mycket fram emot det arbete som kommunerna kring Lumparn tillsammans kommer att driva med målet att rädda Lumparn från en kollaps. Det är ett bra initiativ och det kommer landskapet att stöda på olika sätt.

Regeringen har inte bara en vilja att få finanserna att balansera. Vi har även en vilja att hela Åland, människorna, miljön, vattnet ska vara i balans. Samarbete gör oss starkare och vi kan faktiskt, regering och hela Ålands lagting, göra det här förändringsarbetet tillsammans. Tack, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ministern har ansvar över ett gediget och mycket viktigt och stort område. Jag läste i budgetförslaget att det inte saknas arbete. Jag skulle vilja få saker och ting lite mera konkretiserade. När beräknas de olika lagstiftningsåtgärderna att komma till lagtinget? Blir det under 2014? Jag skulle vilja veta lite mer om tidtabellen när det gäller lagförslagen som räknas upp; en ny tobakslag, promillegränsen, äldreomsorgslagen, hemvårdsstödslagen, djurskyddslagen och avfallslagen.

En viktig del i nya hälso- och sjukvårdslagen är förordningarna; förordningar för prehospital akutsjukvård, studerandehälsovård, rådgivning för gravida och medicinsk rehabilitering. Hur långt har det arbetet avancerat?

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det är en lång lista på lagar som ska genom lagtinget, förhoppningsvis redan nästa år. Åtminstone ska vi påbörja en del av de lagstiftningarna. Beträffande tobakslagen är ambitionen att den ska komma nästa år.

Vi ska också se över djurskyddslagen. Man håller på med ett arbete i riket där man ska ta fram, som man säger, Europas bästa djurskyddslag. Det är ett arbete som jag räknar att Åland ska kunna vara med i på något sätt.

När det gäller avfallslagen så måste vi helt enkelt vänta tills vi får producentansvarslagen på plats innan vi kan gå vidare med avfallslagen. Tanken är att arbetet ska påbörjas under 2014 så att vi åtminstone ska ha den i hamn nästa år.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så vi kan räkna med att vi får de här lagförslagen under den här mandatperioden? Det skulle vara väldigt viktigt att få en ny i avfallslag t.ex. Jag upplever inte att avfallslagen är helt och hållet fast i producentansvaret. Avfallslagen är ganska omfattande och det skulle reda upp en hel del.

En annan skrivning som bekymrar mig lite, och som jag vet att ministerns eget parti drev stenhårt under den förra mandatperioden, det är den geriatriska kliniken. I fjol vid den här tiden sade vi att vi planerar byggstart till i början av 2014. Det fanns en planeringskommitté, arkitekten var upphandlad och man hade inlett skissriktningar. Nu ser vi att det också skjuts på framtiden. Vad är orsaken till det?

Minister Carina Aaltonen, replik

Tanken att de här lagarna ska komma under den här mandatperioden. Det är två år kvar. Likaså ska förordningarna kunna sättas i kraft under den här mandatperioden.

Beträffande det geriatriska sjukhuset så har planeringsarbetet fördröjts, men nu är tanken att det ska komma igång i höst. Det är bättre att göra ett gediget grundarbete och få allting klart. Det har också varit en del oklarheter beträffande tomten och hur den ska placeras. Vi har också haft förhandlingar med Mariehamns stad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Av en händelse så råkade jag få se att det finns ett grundvattenområde inritat i Eckerö, Torp, i nästan hela byn. Jag frågade dem som stod närmast om de visste vad det innebar, men de kunde inte svara på det. Jag frågade markägarna om de hade fått information om att det var inritat och de visste ingenting. Vad innebär det när markområdena är inritade? Har markområdena någon sorts skyddsstatus från landskapet? Vad innebär det att man ska vidta åtgärder för att skydda de här områdena? Ska varenda ett grundvattenområde skyddas eller har man bara ritat in för skojs skull var områdena finns? Det skulle vara bra för markägarna och de berörda att få reda på vad det innebär i framtiden.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Just det området, den sjö som är inritad i Eckerö så den kan man räkna som en reserv vattentäkt ifall de övriga skulle bli förstörda på något sätt. De grundvattentäkter som vi nu tänker skydda det är sådana som används redan idag som dricksvattentäkter och som behöver få mera fastställda skyddsförordningar kring sig för att också markägare och andra ska veta vad som gäller kring en sådan här sjö. Vi vet att det kan få ganska förödande konsekvenser för en hel by om vattnet blir förorenat. Jag tänker till exempel på det som hände Borgsjön för någon månad där vattnet blev otjänligt på grund av alger.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi kanske pratar om olika saker. Ministern pratar om sjön, det är antagligen den stora fjärden. En gång i tiden frågade Eckerö kommun om man kunde ta råvatten därifrån, men då klassades den som för grund, men den kanske duger som reservtäkt.

Men jag tänkte på att det finns ett markområde i Eckerö, Torp, i princip hela byn, där man ska skydda grundvattnet. Vad innebär det? Markägarna vet ingenting. Vad har landskapet tänkt när man har ritat in de områdena? Blir det någon skyddsstatus? Vad innebär det i så fall för den som bedriver jordbruk eller någon annan sorts näring där? Det kan ju vara intressant att veta för markägare och den som har verksamhet där.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det här är en detaljfråga som jag inte närmare har kännedom om. Det kan vara värdefullt att man kan få information från t.ex. miljöbyrå och sammankalla till ett möte så att de berörda vet vad det handlar om. Det är väldigt, väldigt viktigt för oss som bor på Åland att skydda grundvattnet. Vi kan göra ganska stor skada om grundvatten förstörs. Det är viktigt att vi får ut information om det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag är lite bekymrad för byggsektorn. Jag ser att man ska skjuta den geriatriska kliniken lite framåt igen, till slutet av 2014. Sedan finns det också planeringsanslag för ombyggnader vid sjukhuset. Byggsektorn ropar efter arbete. Det finns risk för permitteringar här inom ett par månader, det är mycket troligt. Kunde inte landskapsregeringen försöka puffa på de här projekten för att få igång dem? Av sysselsättningsskäl skulle det vara viktigt.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag har fullt förtroende för att ÅHS-styrelse sköter det här enligt den tidtabell som de finner bäst. Det som vi gör här i lagtinget i samband med den här budgeten är att bevilja medel för hela det här projektet. Som ni ser så kommer också summan för det geriatriska sjukhuset att höjas lite till över 21 miljoner.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Visst vet jag att ÅHS sköter det. Men samtidigt så har ju majoritetspartierna också majoriteten inom ÅHS-styrelse och kan ju puffa på projekt. Det är inte omöjligt.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det är mycket som ska stämma när man dels ska sätta i gång en rivning och dels göra bra upphandlingar osv. Det är nog inte bara att få igång ett sådant här stort projekt på någon månad. Jag har fullt förtroende för att den tidtabell som man har tagit fram från ÅHS-ledning och styrelse ska vara bra så att vi också får ett bra resultat i slutändan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ministern nämnde äldreomsorgen i sitt anförande. Den demografiska utvecklingen används som ett argument för varför vi behöver ha en gemensam social samverkan. Men samtidigt är ju äldreomsorgen undantaget från det samarbetet. Jag uppfattade lite olika signaler från regeringspartierna huruvida också äldreomsorgen skulle behöva vara med här. Nu är det ju inte så tänkt. Min fråga till ministern är: Hur tänker ministern och landskapsregeringen jobba rent konkret för att möta det här stora behovet med mera resurser? Det finns mera behov och det kommer att krävas mera resurser inom äldreomsorgen i hela landskapet. På vilket sätt kommer landskapsregeringen konkret att jobba för det?

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det var ju delvis det som jag tog upp mitt anförande. Vi behöver också se på nytt förhållningssätt och hur vi jobbar inom kommunerna med äldre. Det behövs mer spetskompetens där också, med hemrehabilitering och med demenskoordinatorer. Vi har nu t.ex. bara en kommun som står utanför sammanhållen hemvård. Det är ett sätt, men det behövs också samarbete mellan kommunerna och mellan ÅHS och kommunernas äldreenheter osv. Jag tror att det här förändringsarbetet och utvecklingsarbetet bara är i sin linda ännu. På sikt så kanske man också behöver samordna mera av äldreomsorgen, men inte som det ser ut idag.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Då borde väl också landskapsregeringen se till att man i budgeten sätter pengar så att kommunerna skulle understödas för att samarbeta just inom äldreomsorgssektorn? Men det man har gjort med samarbetspengarna är att de ska gå till kommuner som har svårigheter och till IT-utvecklingen, samtidigt som vi alla vet att det här är en jättestor fråga där kommunerna verkligen behöver hitta olika samarbetsformer. Här har nog landskapsregeringen också ett ansvar att se till att stötta upp med olika stödformer.

Sedan Gullåsen en gång till, för ett år sedan stod vi här och sade samma sak och vi hörde samma sak från ministern. Vi vill se konkreta resultat, inte att man alltid står här och säger, år efter år, vad man tänker göra. Gör det nu!

Minister Carina Aaltonen, replik

Det vi först ska börja när det gäller äldreomsorgen det är att ta fram en äldreomsorgslag. Det arbetet ska så småningom komma igång, för att vi också ska kunna ge de äldre på Åland rätt till samma sorts service oberoende i vilken kommun man bor. Det här arbetet har ännu inte startat. Jag tror att vi ska börja med det som bas för att sedan se vilka åtgärder man behöver komma in med och hur ekonomin och landskapsandelarna ska fördelas. Men allra först ska vi ta fram äldreomsorgslagen. Vi har idag en väldigt bra och välutbyggd äldreomsorg i kommunerna. Det man kan säga generellt är att många äldreboenden står i dag med ledig kapacitet. Hur ska vi åtgärda det?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! När man ser på det här området. Det är ett väldigt stort område och det finns ett område som är väldigt centralt just nu och det är vår vattenkvalité i omgivningen. Ser man på våra insjöar och närmaste vattendrag och försurning och nersmutsning av den, så ser jag inte det som en stor katastrof. Efter att ha upplevt Markusbölefjärden och Långsjön. Om man ser att det går att återställa det och att det går att reparera och att det går att få bra vatten där.

Ltl Katrin Sjögren påpekade när vi var på ett seminarium, att vi har kräftor som börjar betyda lika mycket som biodling. Det är unikt för Åland att man har så mycket flodkräftor och så bra tillgång.

När det gäller Östersjön så är det på gång väldigt stora förändringar, som vi inte kan återställa. Det kan bli ett skifte i hela vattenkvaliten som aldrig kan komma tillbaks. Man behöver ha ett samlat begrepp om det och det skulle behövas ett meddelande om det här.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det kommer att tas fram det här åtgärdsprogrammet, som allmänheten och alla kan vara med och reflektera över. Programmet som handlar om hur vi ska förbättra vattenkvaliten i Östersjön och också i våra vikar och kustvatten. Så det kan man väl säga att fungerar som ett meddelande, men framförallt så fungerar det som ett dokument som man som enskild, en organisation eller en kommun kan komma med synpunkter om vilka åtgärder vi ska konkret gå inför för att nå det här resultatet. Det här arbetet och samråden kommer att ordnas under nästa år för att sedan lämnas in till EU i början på 2015.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Vad jag efterlyser är nog ett miljömeddelande eller kanske att det skulle vara på sin plats att man gör upp en Östersjömeddelande. Så att man skulle debattera och diskutera det här i lagtinget. Så att vi är med och påverkar det här. Det här är stora frågor och som jag tycker är något som lagtinget behöver stå bakom. Vi har sparperioder framför oss. Vi har lågkonjunktur som kanske gör att miljöfrågorna inte prioriteras högst bland både länder och företag. Så det är viktigt att någon kommer med kyrkstöten också till stora länder. Där kan Åland ha en roll i just det som kan vara väldigt viktigt. Det här är en sådan sak som man behöver ha ett helhetsgrepp om. Därför skulle kanske ett meddelande behövas.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag tycker att det är ett bra initiativ och bra grepp. Vi behöver vara många som engagerar oss i de här miljöfrågorna och speciellt vattenkvalité frågorna. Så det tar jag med mig som ett förslag på åtgärder som vi kan ta fram från avdelningen. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Social- och miljöavdelningen är en stor och viktig avdelning och det faller inom mitt intresse allt mer. Jag kommer inom den här avdelningen, att ha minst två anföranden. Kanske tre beroende på hur debatten går här. Den här tidsfristen på 3 min gör att jag inte hinner prata om allt på en gång.

Jag kan konstatera att vi har en bra social- och miljöminister som är engagerad. Hon är effektiv och hon vill göra konkreta åtgärder. Jag sympatiserar mycket med hennes ideologi i både när det gäller hälso- och sjukvård och miljöskydd. Jag måste fråga mig om vi håller vi på med öppna ögon att förstöra och försämra vår livskvalité när det gäller rent vatten. Vi som är lite äldre, minns säkert hur vattnet såg ut förut. Vattnen där vi simmade, fiskade och vistades. Det är dramatiska förändringar som har skett. Det här måste vi vända. Vi vet också att våra insjöar, trots att det har sagts här att Ålands insjöar går att restaurera, men jag vet att de blir allt sämre och sämre på senare tid. Ålands Vattens vattentäkters siktdjup har minskat från tre meter till två meter på senare tid. Det beror helt på att algblomningen har ökat dramatiskt. Redan nu så har samtliga åländska insjöar blågröna alger. Många av dem giftiga. Det vet man också. Det här försöker man förstås förneka på olika sätt. Det är inte så lätt att göra åtgärder. Det drabbar berörda osv. Men vi i lagtinget måste ha det ansvaret och se till att man även i framtiden kan simma i våra vatten, man kan få fisk och framförallt att man kan dricka vattnet. Vattnet som är absolut vårt viktigaste livsmedel.

Jag är övertygad om att vi måste sluta utreda, sluta rapportera, sluta ha seminarier, sluta undersöka etc. Vi måste göra mera konkreta åtgärder och jag vet att social- och miljöministern är redo att göra det. Men hon måste ha politiskt stöd förstås. Mitt stöd har hon definitivt.

Rädda Lumparn projektet har just startat. Där konkreta order det snabbt måste till. Vi får inte, vi som är med i den konstellationen prata, diskutera och utreda, vi måste göra konkreta åtgärder. Oberoende om det är små eller om det är stora. Vi får inte vänta på att vi ska göra de största först, som är svårast. Utan vi måste börja i någon ända och visa att det går att göra.

Vi måste också försöka åtgärda våra vattentäkter. Några konkreta åtgärder som jag tycker att man borde göra och som jag redan har sagt tidigare, vad gäller Lumparn och dess viktsystem, som också den här Lumparn-gruppen ska mer försöka konkretisera. Ett är exempelvis att återställa våtmarker. Vi vet att det finns en stor våtmark på Haga Kungsgårds marker, som med lätthet kan återställas. Vi vet också att det finns andra våtmarker som går att åtgärda. Vi vet också att när det gäller den här förordningen om svämgödsel, som har varit på tapeten sista tiden, så måste förändras. Det togs en förordning år 2000. Jag var själv med och tog den. Det var säkert bra på den tiden, men nu måste den förändras. Det kan inte vara möjligt att man från jordbrukarnas håll får köra ut svämgödsel när åkrarna badar i vatten sent på hösten. Det är inte rimligt. Det är inte heller förenligt med den förordning som landskapsregeringen tog, i alla fall andemeningen till det. Men tyvärr är den här förordningen ganska otydlig. Jag var själv med och orsakade det. Jag tar på mig det ansvaret, men den måste nu förändras. Så att det inte är möjligt att köra ut svämgödsel sent på hösten. Kanske inte på hösten alls, utan att man bara kör ut det på våren. Eventuellt tidig höst. Det är praktiskt möjligt idag, men de maskiner som finns och även den odlingsteknik som finns.

Här hoppas jag att landskapsregeringen förändrar den förordningen och också ser till att vi får en extra skydd för våra insjöar. Det här är möjligt.

En annan sak som man borde och som inte är så svårt att göra och att det skyddar Ålands Vattens vattentäkter, är att se till nu att de här lagstadgade skyddszonerna runt Ålands Vattens vattentäkter verkligen sköts. Vi vet att Ålands Vatten betalar stora summor för att skydda insjöarna. Tyvärr så följs det inte till alla delar och det måste ses till.

Så fru talman, tiden är ute och jag skulle vilja säga mycket mera, men det är tid nu att göra en del uppoffringar. De kommer inte att bli speciellt dramatiska men det måste göras, för rent vatten vill vi alla ha. Tack, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Runar Karlsson kan räkna med liberalernas fulla stöd. Runar Karlsson sitter i majoriteten. Är det så att svämgödsel förordningen ska ändras, så uppmanar vi att man faktiskt gör det. När det gäller EU-programmen och målsättningen från landskapsregeringen att ha 1000 kor, så tycker vi att det är en bra målsättning. Men det måste följas upp med biogasanläggningar med hur man skyddar vattnen och hur man motverkar den belastningen, som faktiskt tusen nya kor innebär. Det är det här som liberalerna kritiserar och när vi pratar om elfenbenston. För att man ska få en framgångspolitik, så måste man ha tvärsektoriella samarbeten också inom landskapsregeringen. Inte enskilda uttalanden, som inte hänger ihop.

Så Runar Karlsson, sätt blåslampan på landskapsregeringen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag vet att landskapsregeringen jobbar brett och tittar på att det ena görs om det andra görs. Jag har själv diskuterat med social- och miljöministern och hon är jätte engagerad och hon jobbar på att naturligtvis utsläppen inte ska öka och att de ska minska. Det är landskapsregeringens arbete, som jag här i talarstolen ger mitt fulla stöd till. Jag hoppas också att alla andra gör det.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tror inte att det är det som är problemet. Miljöavdelningen eller miljöministern. Om man ska driva framgångsrik ekonomisk miljöpolitik, så ska man ha hela landskapsregeringen med sig. Då inkluderar det näringsavdelningen och det inkluderar finansavdelningen. Så ltl Runar Karlsson behöver vidga sitt perspektiv. Miljöministern och miljöavdelningen, så har han nog med sig. 

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nu sitter jag i det partiet som är med och stöder regeringen och jobbar nära regeringen. Jag vet att regeringen jobbar brett och jag vet att man försöker inom de olika avdelningarna. Sen vet vi ju alla att det inte är så lätt att få allting att gå ihop. Det är praktiska svårigheter. Det är klart att man måste se till att näringen fungerar och det kan ibland krocka med miljöambitioner osv. Men jag vet att landskapsregeringen gör allt vad man kan för att råda bot till det här. Jag för min del vill ge det här mitt fulla stöd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det nämndes lite kring det här att jag inte tyckte att det var någon större fara med insjöarna. Naturligtvis inser jag också att våra sjöar, vattendrag och vattentäkter har stora problem. Men de är lösliga och de går att åtgärda. Det står i vår förmåga, om vi verkligen tar oss i kragen och ordnar det. Men däremot så har vi Östersjön som är betydligt större och vi har också kanske Lumparn som vi inte kommer att kunna fixa till. Så jag hoppas verkligen att man tar itu med de här. Jag vill tillägga att man inledde anförandet med just vattenmiljön för det är kanske det som är det centrala i det här. Jag tror att det hav vi har runt Åland där vi har blågröna alger i en enda sörja hela somrarna, så är det ganska betydelselöst om vi har 4 eller 16 kommuner.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är så att Östersjön, våra vatten och insjöar, allting hör ihop. Det som släpps ut i norra ändan av Saltvik går via ett par insjöar, som man tar vatten ifrån. Det hamnar en dag ut i Östersjön. Så det ena utesluter inte det andra. Genom att man försöker att rädda våra insjöar, så betyder det förstås då att man också minskar utsläppen på Östersjön. Föroreningar uppstår inte mitt i Östersjön utan det uppstår på land.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Vad jag menar är att naturligtvis ska vi jobba med de här frågorna, men vi måste försöka påverka vår kringliggande region betydligt mer än vad vi gör idag. Vi måste ut med kyrkstötarna och vi måste ta varje tillfälle i akt att lyfta den här frågan i olika helgonplatser osv. Kanske att man redan gör det idag, men jag tror att man måste lägga på ytterligare för att hålla den här frågan vid liv och hålla kraft i den.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag anser inte att det är de andras fel att Östersjön är nersmutsad, utan det är förhållandevis kanske vi själva som har mest fel. Ålänningarna släpper idag i snitt 2 kg fosfor per person, jämförelsevis polackerna som släpper 0,4 kg per person. Ska vi då på Åland säga till Polen att de ska minska sina utsläpp? De kanske säger att vi ska komma ner till deras nivå först, innan vi kommer med pekpinnen. Så vi har minst lika mycket att åtgärda som alla andra har. Däremot ska man vända sig till de stora. Per person så har vi ett litet umbärande här att komma upp till, om man säger så.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack, ltl Runar Karlsson, för att man nu med centern-gruppens anförande lyfter upp ett så otroligt viktigt område, som vattenmiljön. Det är det som man börjar med på lågstadiet och undervisar eleverna kring hur viktigt vatten är för människan och våra vatten i närliggande områden. Vi sitter tillsammans i social- och miljöutskottet och där har vi diskuterat de här områdena just kring den här förordningen, att det borde bli strängare. Nu undrar jag hur man från centerns sida ser på det här. Borde vi ha större skyddsområden runt våra sjöar och borde de här åtgärderna bli strängare? Är man inne på tankar om böter osv eller vad har man för tankar kring det här med åtgärder?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Min åsikt är definitivt så att det måste bli strängare åtgärder för att vi ska kunna rädda våra insjöar och fortsätta ta dricksvatten därifrån. Jag är själv ordförande i Tjenan Vatten, ett bolag som tar vatten från Toböleträsk. När jag var liten så kunde man dricka det vattnet, helt orenat. Det var Ålands renaste insjö. Det var inte några problem att dricka det. Idag har vi ett reningsverk som består av sandfilter, kolfilter, vi klorerar, vi tillsätter kemikalier och vi har olika andra sorts reningar. Vi har sex reningssteg för att man ska kunna dricka det idag. Idag har vi en massiv algblomning på hösten, som aldrig förekom när jag var ung. Om vi ändå skulle se att trenden skulle stabiliseras, men när jag ser som ordförande i Tjenan Vatten att det blir bara sämre och sämre för varje år, då blir jag uppskrämd.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vi blir alla skrämda. Det är inte fråga om det. Ledamoten svarade inte på min fråga vad gällde de här större skyddsområdena runt vattentäkterna och också de här åtgärderna om förordningen ska bli strängare, att på vilket sätt den ska bli strängare.

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag kan svara direkt att jag anser att vi måste ha större skyddszoner runt våra insjöar, där vi tar vatten ifrån och där vi i framtiden kommer att ta vatten ifrån. Det gäller runt sjöarna och inom tillrinnings områden. Man måste också ha förrättning precis som Ålands Vatten hade en gång i tiden runt sina insjöar och betala bort den lidna skadan till markägaren. Det är precis samma sak som när man bygger en väg. Man löser in marken till privata markägare och betalar bort den lidna skadan. Exakt samma sak ska man göra här. Det är ingen dramatik. Det sker runtomkring oss i hela världen, att man gör så här. Bara för att vi ska kunna dricka rent vatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Ja, jag delar också ltl Runar Karlssons åsikter och många synpunkter när det gäller miljöfrågor. Jag kan inte heller acceptera att man släpper ut svämgödsel på vattensjuka marker. Samtidigt som vi då har infört väldigt stränga regler när det gäller enskilda avlopp för mindre hushåll. Så någonting måste göras och jag är beredd att göra det. Men först vill jag diskutera med de som det berör. Därför har jag också sammankallat till ett möte med Ålands Producentförbund, utskottet för mjölkbönder, jordbruksbyrån, näringsministern och ÅMHM, som kommer att hållas inom kort för att också få ta del av deras synpunkter. Jag förstår ju inte att man ska sätta ut dynga den här tiden på året. Det är värdefullt som gödsel, som man enbart borde sätta ut på växande grödor. Dynga i sig är ju pengar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, fru talman. Jag vet att social- och miljöministern jobbar på det här sättet och är engagerad. Jag sympatiserar som sagt med det och jag vill också lyfta upp det här, att man borde göra det. Jag stöder det arbetet. Naturligtvis kan man diskutera med branschen och göra det möjligt. Det är lite andra tider nu än då när man år 2000 tog den här förordningen. Idag finns det andra möjligheter. Det finns entreprenörer som kör ut det här, större tankar och man odlar på ett annat sätt osv och andra grödor också, så det är helt rimligt att inte tillåta att köra ut svämgödsel på hösten eller i alla fall sent på hösten.

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag välkomnar den här diskussionen och debatten och att det lyfts här i lagtinget att vi också kan göra förändringar utan att vi behöver vänta oss att mötas av demonstrationer här ute på plattan. Många gånger säger man att man vill ha det som i Finland, men där kommer man antagligen att gå in för en mycket tydligare sista tidpunkt. Sen om förhållandena är väldigt goda, det är väldigt torrt i marken osv. så kan man med förvaltningsbeslut säga att i år går det bra att sprida dynga också senare. Något sådant kanske vi kan komma fram till. Jag anser att vi måste göra en hel omläggning att inte få ut dynga på hösten, om det bara är möjligt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det känns tillfredsställande att miljöministern kunde bekräfta att det är på gång, vilket jag har vetat om tidigare och jag är tillfreds med det svaret. Tack för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag tillhör också till den gruppen som tycker att ltl Runar Karlsson höll ett alldeles utmärkt anförande. Varför jag egentligen begärde ordet är den här svämgödsel förordningen. Svämgödsel förordningen som har diskuterats och det har jag också tänkt ta upp i mitt anförande för jag tycker att den är väldigt viktig. Därför är det också bra att jag hör att det är många som delar åsikten att man måste ta till åtgärder för att förhindra svämgödsel spridning sent på hösten.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Som jag sade tidigare här så den 9 november år 2000 så införde man en förordning om det här där det står Ålands Landskapsregeringens beslut om begränsning av utsläpp i vatten och nitrater från jordbruket. Det gjorde man bara för att på den tiden var det kanske ännu större problem i och med det att det egentligen inte fanns någon riktig lagstiftning och riktlinjer om det och därför så försökte man göra en begränsning. Jag var själv med och gjorde det och det fanns ett gott syfte, men nu visar det som sagt att man måste gå ytterligare ett steg. Det räcker inte det här, utan man måste göra mera och som sagt så vet jag att landskapsregeringen med social- och miljöministern i spetsen jobbar på det här. Jag vill nu ge det här från talarstolen, ett stöd för det jobbet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag tänkte redogöra för några budgetmotioner med liberala förtecken. Jag är av den fasta övertygelsen att en avgörande framgångsfaktor för ett samhälle är att koppla ihop ekonomi och miljö.

I sammanhanget vill jag lyfta motionerna om hållbarhetskriterier för alla stöd och bidrag och ett förbättrat och förenklat reseavdrag. Det här är motioner som man lika gärna skulle kunna debattera under finansavdelningen, kansliavdelningen och näringsavdelningen. Men eftersom det också är kopplat till meddelande om ett hållbart Åland vill jag ta upp det här. Vi liberaler tycker att man absolut kan agera redan nu, för att slå in vägen mot ett mera hållbart Åland. Vi behöver inte vänta på meddelande. När det gäller hållbarhetskriterier för landskapets alla stöd och bidrag, så skulle man göra ett grundarbete att sätta hållbarhetskrav på dem. Vi vet att vi har en uppsjö av olika bidrag och stöd, som behöver analyseras ur en hållbarhets perspektiv. Vi har bidrag och stöd när det gäller bostadsbyggande, vi har näringsstöd och att man sätter krav t.ex. att bygger man en trädgårdshall så ska den icke värmas upp med fossila bränslen. Man kan rikta in näringsstöd på service- och tjänsteföretag.

Vi är också medvetna om att vi har en uppsjö av olika system, stöd och bidrag. Så vi tror att det behövs ett ganska gediget jobb för man behöver ha olika kriterier för olika stöd och bidrag. Därför föreslår vi att man ska tillsätta en arbetsgrupp som ska titta på det här med att utarbeta hållbarhetskriterier för de stöd och bidrag som administreras.

Vi föreslår också att den arbetsgruppen som ska titta på kollektivtrafiken också ska göra en översyn av reseavdragen med syfte att förbättra, förenkla och miljöinrikta reseavdraget.

Vi har upplevt att det har funnits en ganska allmän åsikt i lagtinget om att man skulle göra förbättringar och miljöåtgärder i reseavdraget. Finans-och näringsutskottet har skrivit i tidigare betänkanden att man tycker att man behöver titta på en miljöaspekt också på reseavdraget. Vi skulle vilja se att man premierar samåkning och att miljövänliga bilar premieras.

I Norge, Danmark och Tyskland har man ändrat sina system mot en mer rättvis och miljövänlig riktning. Där har man också grundat reseavdraget på avståndet som man har till arbetsplatsen. Så därför är det vårt förslag om att arbetsgruppen skulle kunna utvidga sitt uppdrag och inte bara hålla sig till kollektivtrafiken. Det här är två saker som hänger ihop. Kollektivtrafik och bilåkande.

Vi vill också att landskapsregeringen följer hälso- och sjukvårdslagen. Vi vill att man ska ta fram en rapport och ett meddelande om befolkningens hälsa och välfärd. De åtgärder som vidtas ska sammanställas och överlämnas till lagtinget. Landskapsregeringen följer med befolkningens hälsa och välfärd och har väldigt mycket statistik hur det ser ut i landskapet. Den här statistiken ska samlas, analyseras och presenteras i en rapport. Det står i hälso- och sjukvårdslagen och det har också tagits upp här tidigare i lagtinget av bl.a. ltl Runar Karlsson. Utgående från den här rapporten kan landskapsregeringen och lagtinget dra upp övergripande och långsiktiga riktlinjer för hälso- och välfärdsfrämjande arbete i landskapet.

Tanken var, när hälso- och sjukvårdslagen skrevs att den här rapporten om meddelande skulle sammanställas i början på mandatperioden, så att man skulle få en riktning på hälso- och välfärdsarbetet under mandatperioden.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack! Nej, vi tänker inte vänta tills meddelandet är klart förrän vi börjar ta upp frågor kring hållbarhet och hållbarhetskriterier. Det är redan inbokat sedan länge att det ska hållas ett strategiskt forum med ledningsgruppen och regeringen den 10 december om hur det här hållbarhetsarbetet ska gå till under nästa år, inom alla delar av förvaltningen. Då handlar det inte heller bara om stöd och bidrag, utan det handlar om hela vårt arbete, att vi ska analysera och ta fram gröna nyckeltal osv. och också det här förhållningssättet hur vi arbetar med hållbarhet inom förvaltningen. Så det är lite grann som att slå in en öppen dörr. Likadant är det när det gäller rapporten om hälsa- och välfärd. Den finns med i årets budget, att den skulle ha varit klar i år och den har alltså påbörjats.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Om jag tar rapporten om hälsa- och välfärd skulle det då inte vara en idé att bryta ut den istället för i budgetdebatter på fem minuter. Så att man faktiskt får en ordentlig hälso-, sjukvårds- och välfärdsdiskussion i lagtinget. Det tycker vi skulle vara klokt.  När det gäller hållbarhetsarbete och nyckeltal, så har vi ju hållbarhetsbokslut och nyckeltal som med all sannolikhet behöver förbättras. Vi har två ganska enkla och förhållandevis tydliga förslag. Det handlar om reseavdag och det handlar om hållbarhetskriterier för stöd och bidrag, som vi tycker att skulle vara lämpliga att sätta igång med.

Minister Carina Aaltonen, replik

Beträffande den här rapporten om hälsa- och välfärd, så är min ambition att den ska komma som ett meddelande till lagtinget under våren 2014. Skillnaden från förra regeringens tid var att man kunde ha extern personal som tog fram den här rapporten och skriva den. Nu har vi gjort det med begränsade resurser med deltids pensionärer osv. på avdelningen så att det tar lite längre tid. Jag hade hoppats att vi skulle kunnat ha den diskussionen under hösten i år, men det blir som sagt nästa år. Eftersom det är väldigt mycket statistik och fakta att ta fram och bearbeta. Det är också viktigt att ha det med som underlag i framtiden, så att vi också kan mäta resultat för att se om vi går framåt inom det här området, d.v.s. hälsa- och välfärd.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var precis som var meningen, att man skulle diskutera hälsa- och välfärdsfrågor ur ett brett perspektiv och i hela lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är viktiga frågor som ledamot Katrin Sjögren lyfter upp. Det här kring hållbarhetskriterierna är ett hemskt långsiktigt arbete som den här landskapsregeringen har satt igång och det gäller i framförallt i första skedet att man måste få alla att tänka i samma banor. Där tror jag inte att vi har alla med oss ännu, i de här hållbarhetstankarna som finns. Ledamot Katrin Sjögren, jag själv och ministern har läst mycket kring det här, men vi har ännu inte riktigt alla med oss. Det är ett långsiktigt arbete.

När det gäller det här reseavdraget, så upplever jag att vi redan har ett miljöinriktat reseavdrag. Ett miljöinriktat reseavdrag just när det gäller kollektivtrafiken. Ledamoten nämnde att man skulle se det här avståndet till jobbet. Det ifrågasätter jag, för nu när vi har minskat kollektivtrafik bl.a. i Mariehamn så har det ju lätt att bilismen har ökat kraftigt. Trots att man har den här miljöinriktade reseavdraget på kollektivtrafiken. Hur ser ledamoten på det här?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Hållbarhetsarbetet har pågått under en längre tid i landskapsförvaltningen. Vi har ett hållbarhetsbokslut, vi har vissa nyckeltal och det behöver hela tiden utvecklas. Jag tror inte heller att vi kan ha det som någon slags svepskäl att nu ska vi vara hållbara 2051, utan det finns absolut åtgärder som vi kan implementera redan nu. Jag upplever att det finns miljö- och hållbarhets intresserade politiker i alla lagtingsgrupper. Ledamot Danne Sundman, ledamot Axel Jonsson etc. Det finns ganska enkla saker som vi skulle kunna göra. Det här är två alldeles konkreta förslag för att ta steg framåt mot ett mer hållbart Åland.

Beträffande reseavdraget, så är det inte miljöinriktat idag.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ledamot Katrin Sjögren svarade inte riktigt på min fråga, att i motionsförslaget finns redan det här avståndet till jobbet. Det kommer negativt att påverka framförallt Mariehamn eller eventuellt ännu mera öka bilismen. Hur ser man från liberalernas sida på det?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Kopplar man ihop miljö och ekonomi, så ser jag inte att reseavdraget är aktuellt för Mariehamnare. Man kan cykla. Man kan gå. Reseavdraget är för grannkommunerna och landsbygden. Där finns det arbete att göra, när det gäller samåkning, när det gäller miljövänliga bilar och också när det finns avståndet till jobbet. Det har visat sig också i de utredningar som finns om reseavdrag, att man utnyttjar det här lite fel. Då tycker vi att de som verkligen är miljövänliga, de ska premieras. Inte någon slags slentrianmässigt avdrag, utan man behöver titta på det här. Vi har inte svar på alla frågetecken, så därför ber vi att den här arbetsgruppen som ser på kollektivtrafiken också ska analysera det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det finns mycket kloka idéer i de här tankarna som ltl Sjögren för fram och de här motionerna som berör de här frågorna med att integrera bilåkande och bilkörande i den här kollektivtrafiksrevideringen, i hela systemet. Jag har tidigare haft många tankar kring det. Det är ju så att digitaliseringen ger oss helt nya möjligheter att hjälpa folk organisera sin logistik när det gäller att samåka och det hjälper oss också att skapa nya system att anpassa kollektivtrafiken.

För mig får finans- och näringsutskottet gärna titta lite extra på just de här idéerna. Jag vet också att den arbetsgruppen kommer att delvis titta på det här. Men det kan alltid vara bra med lite flankstöd från lagtinget.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Jag tackar för det stödet ledamot Sundman. Jag hoppas att ledamot Sundman i egenskap av majoritetspolitiker driver på det här. För jag tror att det finns saker att göra här som både miljön och ekonomin skulle kunna vinna på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, fru talman! Det här med reseavdraget blev lite oklart för mig. Jag tror att vi har samma uppfattning. För mig är reseavdraget viktigt om vi ska kunna ha spridd bosättning i landskapet. Ledamot Katrin Sjögren sade att vi bör försöka få det lite miljövänligare. Det har jag absolut ingenting emot. Tvärtom. Om man kan hitta en modell att samåka osv.

Det blev lite oklart, om ledamot Katrin Sjögren ville att det bara skulle gå till kollektivtrafik. Det finns ju inte kollektivtrafik överallt och t.ex. skiftes jobb och annat som gör att det inte är ett alternativ för många människor som bor på landsbygden. Om jag förstod rätt så skulle det vara avståndsdifferentierad. Jag förstår inte det riktigt, för nu får man ju ett avdrag i förhållande till antalet kilometer man kör, så det blir ju differentierat enligt de verkliga kostnaderna. Det var det som var lite oklart tyvärr.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Förslaget är ett utvidgat mandat för den arbetsgrupp som ska se över kollektivtrafiken som finns under infrastrukturavdelningens budget moment. Det gäller som ledamot Danne Sundman sade här att koppla ihop kollektivtrafiken med bilåkande. Vi vet att vi är beroende av biltrafiken på Åland och därför vill vi att man ska titta på precis det. Är det möjligt att premiera om man har en miljövänligare bil? Går det att få in kollektivtrafik tänket, om man nu får analysera var kollektivtrafiken går? Måste man göra några differentieringar? Differentieringar också när det gäller avståndet till bostaden och det är kopplat med vad du har för möjlighet till kollektivtrafik.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vill säga att jag har absolut ingenting emot att man tittar på det här och att man försöker få också det här i miljövänligare riktning. Vi vet att det är väldigt stora utsläpp ifrån biltrafiken. Så jag har absolut ingenting emot det, men det blev lite oklart för mig. Rent spontant så blir det ofta så i debatter att läggs det upp ett förslag så då ska alltid någon annan försöka krafsa sönder det på en gång, så det vill jag inte göra. Det känns att det skulle kunna vara lite svårt att administrera det om man ska börja ha olika biltyper osv. Vi har en arbetsgrupp som ska titta på det här och jag har ingenting emot att man ser på hur man kan få reseavdraget mer miljövänligt. Absolut inte. Men det jag ville understryka är att det är en väldigt viktig faktor om man ska ha en spridd bosättning över hela Åland.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är vi fullständigt medvetna om, även hos liberalerna. Det är lätt att ha åsikter om man bor i tätorter och i Mariehamn. Vi vet att vi är beroende av biltrafiken, men det är inte fel att säga vad man kan göra för att förenkla och göra det smidigare. Därför så tycker vi att vi har ett bra förslag, när man kopplar ihop kollektivtrafiken och en översyn över reseavdraget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Christian Beijar

Fru Talman! Jag kommer att hålla ett allmänt anförande och i slutet också komma in på några detaljer. Alla människor har en mängd resurser som behövs i arbetet för ett rättvist och tryggt samhälle för alla. Det är ett känt mänskligt behov att på något sätt vara till nytta och glädje för andra. Att inte behövas, det är att känna sig onödig och utan värde. Ett annat viktigt mänskligt behov är att känna gemenskap med andra människor. Att känna att man har något gemensamt med andra värderingar, upplevelser, känslor och arbete.

Vårt samhälle har ett ansvar för att alla människor får uppleva gemenskap med andra och att människors resurser och erfarenheter tas tillvara. Om det skall lyckas krävs en solidarisk människosyn och en praktisk organisation av samhället som lägger de konkreta besluten för ett gott mänskligt liv så nära människorna som möjligt och att alla är delaktiga i samhällsbyggandet.

En generell välfärdspolitik innebär att vi tillsammans i samhället tar ansvar för att alla får sina grundläggande behov och problem lösta. En viktig förutsättning för en solidarisk socialpolitik är en stark gemensam offentlig sektor.

Social- och samhällspolitiken måste därför inriktas både på att samhället har ett övergripande ansvar och att den enskilda har inflytande och är delaktig. Ett led i arbetet att skapa delaktighet i samhället är att man i olika former skapar positiva sociala nätverk av stödjande människor i vardagen som ger varandra omsorg och ömsesidigt stöd. Sådana nätverk underlättar för människor att hantera vardagens problem och därmed förebyggs andra samhällsinsatser och t.ex. vård på institution grundad på sociala missförhållanden och andra orsaker.

Därför fru talman är det med tillfredsställelse som jag kan notera att skrivningen i anslaget för understöd för social verksamhet står bl.a. att inom ramen för anslaget ingår bidrag till Ålands Fountainhouse klubbhus Pelaren. En mycket viktig verksamhet för personer som har eller har haft psykisk ohälsa och där verksamheten är inriktad på de där punkterna som jag tidigare nämligen nämnde: delaktighet, positiva sociala nätverk och aktivitet, som för Pelarens del innebär den arbetsinriktade vardagen.

Det som jag däremot inte med tillfredsställelse kan konstatera genom kontakter med kommunpolitiker och kommuntjänstemän är att många kommuner visat sig ogina inför budgetåret 2014 att delta i finansieringen med 50 % vilket är ytterst anmärkningsvärt med tanke på de inbesparingar inom sociala servicetjänster och inom hälso- och sjukvården som klubbhus verksamheten i själva verket innebär. Det är också skäl att notera att idag utgör psykisk ohälsa enligt folkpensionsanstalten den största orsaken till sjukskrivningar.

I sammanhanget vill jag också påpeka att tredje sektorns verksamhet har blivit en allt viktigare resurs för samhället i stort och visat sig vara ekonomiskt fördelaktigt vilket bl.a. bekräftades genom en ÅSUB-utredning härom året.

Fru Talman. Något om miljön. När det gäller vattenförsörjning och vattenvård är landskapsregeringens målsättning att skapa en ekosystembaserad och långsiktig hållbar vattenförvaltning genom som man skriver i dialog och samråd med berörda verksamhetsutövare minska skadlig påverkan och förbättra och övervaka vattenkvaliten i havet, sjöar och grundvatten. Det är ju bra!

Men som man i tidigare debatter också kommit fram till så är det mycket diskussion kring det här med svämgödsel. Man blir då mycket betänksam när man får läsa i lokalpressen att det sprids svämgödsel på blöta åkrar så sent som i mitten av november emot regelverket som säger att det får göras senast 15 oktober. Datumet 15 november utgår från ett dispensförfarande som förutsätter torra förhållanden. Konsekvenserna att sprida svämgödsel på åkrarna fram till den 15 november på våta marker blir självfallet ökad belastning i sjöar och vattendrag.

Så i det här fallet måste landskapsregeringen se till att regelverken följs och att det är positivt att miljöministern inte är främmande för att ta bort dispensen i direktivet. I sammanhanget vill jag klargöra att det säkert är en liten minoritet jordbrukare som avviker från regelverket men det underminerar självfallet tilltron till näringen, trots att flertalet jordbrukare är seriösa.

Slutligen fru Talman vill jag ge en eloge till vår social- och miljöminister som tillsammans med den övriga regeringen igångsatt flera reformer. Reformer som tidigare nämnts i debatten och större lagförslag inom socialområdet, som den sociala tillsynsverksamheten och ombudsmannafunktionerna m.m.  Dessutom kommer arbetet med en äldreomsorgslag att påbörjas och förhoppningsvis vara färdigbehandlad under år 2014.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack för det. Först så vill jag nämna att jag tycker, att det här med Åland Fountainhouse och Pelaren, som både ltl Christian Beijar och ltl Katrin Sjögren förtjänstfullt engagerar sig i, jag tycker att den modellen att arbeta förebyggande och främjande är väldigt fin modell som borde användas på flera håll i vårt samhälle. Det att man arbetar med den arbetsinriktade dagen, man är inte själv ett offer, utan man får ta ett eget ansvar över sitt liv och faktiskt med små resurser och medel så lyckas man med att sysselsätta och få igång människor. Det hjälper människor att bli friska och de får också stöd att kunna verka på arbetet, när den här psykiska ohälsan hotar. Så jag tycker att det arbetet är väldigt viktigt att stöda från regeringen.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag stöder naturligtvis social- och miljöministerns synpunkter här i allra högsta grad och det är det som är det viktiga, att komma ihåg just i det här sammanhanget och det är de här tre orden som jag nämnde: delaktighet, positiva sociala nätverk och aktivitet. Det är det som är väldigt viktigt i den här verksamheten.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det är mer sådant vi behöver, om vi ska ha ett samhälle i balans. Det är säkert. Jag vill också tacka för det stödet, att vi kan se över det här nitratdirektivet och nitratförordningen om svämgödsel. Jag är säker på att vi tillsammans med näringsidkarna och de som det berör, ska kunna komma framåt. Men vi måste hela tiden ha Östersjöns och våra insjöars och vikars bästa för ögonen när vi gör de här förändringarna. För det är precis som ltl Christian Beijar säger, så är det inte acceptabelt att man kör ut svämgödsel i markerna när de är så pass våta. Det är ju egentligen emot också förordningen.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag tackar för engagemanget och initiativet i den här frågan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Till er och till min egen stora förvåning, så kommer jag inte att hålla någonting om varken narkotika, missbruk eller tobak i mitt anförande. Det tar vi nästa vecka. Däremot så kan man konstatera allmänt att som politiker får man inte vara nöjd. Det ligger i uppdragets natur att man ska sträva till att göra samhället lite bättre, lite säkrare och lite rättvisare.

Det kommer alltid att finnas områden att utveckla, förbättra och göra effektivare. Det kommer aldrig att finnas tillräckliga resurser att täcka alla de behov som finns. De skulle egentligen inte heller vara bra. Kriser utvecklar, skapar kreativitet och man granskar förvaltningen och vad vi håller på med.

I budgetarbetet är vårt uppdrag att förmedla tillgängliga medel efter samhällets behov d.v.s. budgetåret och det är ganska enkelt. Men det riktigt svåra som vi har är också att se över att det finns tillräckligt med täckning för behoven långsiktligt. En budget i balans är ett villkor för att lyckas på sikt. Hela Ålands bästa om 10 år måste vi ha i åtanke också när vi gör årets budget.

Naturligtvis blir det lite svårare när det är som nu att vi är inne i en lågkonjunktur och det enda de så kallade experterna är överens om är att vi inte kommer att få inom överskådlig tid i alla fall uppleva en lika fin period som vi haft de sista årtiondena.

Vad kan man säga då om budgetårets social- och miljöpolitik? Jag kommer att gå in på tre saker. Dels den här samhällsstrukturen, ÅMHM och lite om vattenmiljön. Från moderaternas sida tycker vi att det här en hyfsad budget.  Både kort- och långsiktigt. Den täcker de viktigaste sociala åtgärderna för inkommande år. Inga dramatiska nedskärningar har gjorts. 

Det finns långt gående planer på förändringar för att möta framtidens kolossala behov av service. Den stora förändringen är den så kallade Susannegruppens förslag till ny socialstruktur. Det finns en majoritet här i lagtinget om att det är ett bra förslag vars intentioner ska genomföras. Exakt form kommer att framgå utgående från de problemformuleringar som jurister, sakkunniga och andra tjänstemän ledda av Carolina Sandell kommer att jobba och lyfta fram.

Arbetsgruppens, d.v.s. Susannegruppens förslag är att socialsektorn samordnas förutom barn- och äldreomsorgen. Gruppen framförde då det gällde äldreomsorgen att regeringen bör överväga att fortsätta utredningsarbetet och utreda konsekvenserna om man senare införlivar äldreomsorgen, för det är där man tror att de stora besparingsvinsterna och samordningsvinsterna finns. Däremot bedömde man att barnomsorgen kan integreras i det kommunala skolväsendet. Det har nämnts inom den moderata gruppen att man eventuellt skulle se om man skulle göra en ny samhällsreform där man också tar skola och utbildning som en landskapsövergripande verksamhet. Men att det inte är aktuellt i det här skedet. Utan det är bara på diskussions nivå.

Målet är att uppnå likvärdig service oberoende av boningsort, god tillgänglighet till servicen, bästa tänkbara kompetens och kostnadseffektivitet. Även anonymitet, kostnadsfördelning både mellan budgetår och mellan kommunerna är centralt.

Kommunernas socialtjänst som man föreslår att myndigheten kallas anser vi kan uppfylla målen tillfredställande. Vi bedömer att kompetensnivån på servicen kommer att avsevärt förstärkas när resurserna samlas på ett ställe, där de olika specialisterna i team kan utveckla sin professionalitet. Den ekonomiska effekten är kanske underordnad, men det är en del i det här. Inledningsvis åtminstone så kommer man inte att se så mycket utav den.

Vi har inte låst oss vid förslagets typ av myndighet. Vi avvaktar beredningen. Men allt lutar mot att det blir en kommunal organisation med de kända fakta vi har idag.

En annan strukturförändring är att ÅMHM tar över tillsynen över socialserviceverksamheten, barnomsorgen och hälso- och sjukvården samt tillståndsverksamheten för producenter av privat socialservice. En tjänst finns för närvarande avdelad för de här uppgifterna.

Vi moderater tycker att det här är bra. ÅMHM har nu en struktur och rutin för den här typen av myndighetsutövning. Med tanke på hur ÅMHM upplevdes första åren då de inledde sin verksamhet kan man konstatera att det är en helt annan typ av myndighet idag. Allt fler uttrycker sin erkännande för myndigheten som nu strävar efter smidighet och bl.a. i dialog med krögarna, som har varit med ansvarsfull alkoholservering märker man det här. Tanken och diskussionen som man har inom myndigheten är nu att det ska vara det dubbla när det gäller information i förhållande till övervakningen, d.v.s. dubbelt mer information än övervakning.

På grund av en olycklig lagstiftningsmiss här i lagtinget fanns det tidigare ingen så kallad slaskparagraf där man kunde avskriva obetydliga förseelser vars utredning inte var av allmänt intresse. På grund av att det inte fanns någon laglig möjlighet att skriva av det här så måste man alltså upp allting och utreda det. Jag tycker att det är pinsamt, när man gång på gång tar upp den här omständigheten som ett tecken på myndighetens inkompetens. Jag satt själv som ordförande i social- och miljöutskottet då myndighetschefen tog initiativ för att få till stånd en lagändring. Två pinnar och en sten. Det problemet vid myndigheten är nu undanröjt och det kommer inte att upprepas.

Alla seriösa företagare borde vara intresserade av att vi har en övervakande myndighet som försöker övervaka att alla följer de normer vi beslutar om här i lagtinget och att man ser till att alla följer det. Alla ska konkurrera på samma villkor.

Man är tillsatt att skydda värden som betyder mycket för medborgarna. Ren miljö, rovdrift av naturen både på land och också vatten, att maten tillreds och serveras hygieniskt och att våra djur har det bra. Att vi kan vistas i en så trygg miljö som möjligt. Viktiga områden både för oss och för våra besökare. Lite byråkrati är nog bra för att kratta fram de seriösa företagarna bland alla de som vill tjäna pengar på egen verksamhet. Lite byråkrati är en kvalitetssäkring. Klarar man inte av att lägga 5 minuter på att fylla i ett dokument och e-posta det till ÅMHM kanske man inte heller klarar av att bedriva verksamhet. T.ex. vid Öppna Gårdar var det mycket diskussioner om det här när man travar flera hundra kilo tunga halmbalar ovanpå varandra där barnen skulle leka. Kanske att det inte gör någonting att man stannar upp och tar ett litet säkerhetstänk i det här sammanhanget.  

Vi från moderaterna tycker att vi har en förvaltning som fungerar bra. En förvaltning, som vi kan vara stolta över. Vi tycker att det är bra att vi kan lappa lite med PAF medel i den kris som finns så att vi slipper skicka hem skickliga tjänstemän och anställda som gör ett bra jobb ute i förvaltningen. För den skull tycker vi naturligtvis att man kan omorganisera, strukturera och försöka få en optimal och effektiv myndighet som möjligt. Affärsverk, privatisering och servicesedlar finns med på den moderata framtidstron.

Att dra in tjänster kan verka enkelt. Men det finns en person bakom den som betalar skatt konsumerar tjänster och varor. Våra tjänstemän och byråkrater ger ett mervärde för medborgarna. De upprätthåller vår självstyrelse värnar om kultur och språk. Ger omsorg, trygghet och kunskap. Vi har kanske värdens procentuellt största offentliga sektor men visst har den gett oss ett mervärde.

Det behöver inte alls vara av ondo men naturligtvis så kommer vi att få se över det här. Det kommer att bli hårdare tag framöver. Vi måste spara och se över det här. Men vi ska visa respekt för våra myndigheter när vi diskuterar nerskärningar framöver.

Jag kommer att återkomma med ett anförande senare. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack! Jag vill framförallt tacka för det här positiva införandet som berörde ÅMHM. ÅMHM har under många års tid fått väldigt mycket kritik över sitt arbete. Men nu tycker jag att trenden har svängt och att man också ute i samhället upplever att ÅMHM är professionella och hjälper och stöder företagare snarare än tvärtom. Under det här senaste året har landskapsregeringen tillsatt en förenklingsgrupp, som också har sett över lagstiftning eller förordningar, där vi också kan göra det lättare. I det arbetet har också representanter för näringslivet varit med. Vi kommer att fortsätta den här förenklingsgruppen och tillsätta en ny sådan längre fram. Det svåra är att få fram just konstruktiv kritik från näringslivet. Det blir oftast stora rubriker, när någon känner sig orättvist behandlad.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! I den här frågan är vi i princip helt överens och genom att man har i utskottet träffat dem som har hand om de här övervakningarna och känner till deras inställning till sitt uppdrag idag. Så det är en stor skillnad idag. Det har förändrats och man har ett helt annat tänkande, mot vad man hade från början. Så för den skull så tycker jag att vi ska visa deras arbete respekt härifrån lagtinget, för de gör ett viktigt arbete när de ska övervaka de regler, normer och lagar som vi stiftar här.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Vet ni kära lagtingsledamöter och kollegor, vad det är för dag idag? Det är onsdagen den 20 november. Det är barnkonventionens dag idag. Det finns många sådana här dagar, men det här tycker jag är speciell och bör uppmärksammas. Allt det arbetet som görs för alla barn runt om i världen. Det är så att om man anlägger ett sådant här normalt perspektiv så är det tyvärr så att fortfarande med fred, all teknik och rikedom som världen har, så dör det 19 000 barn varje barn runt om i världen. Om man nu tar från ett lokalt perspektiv så är vi förskonade från det problemet här på Åland. Att vara barn här på Åland är kanske att vara barn på den allra bästa platsen i hela världen. Jag skulle vilja nämna några saker som har koppling till det som har sagts och till budgeten som är viktigt ur ett barnperspektiv och jag har fem punkter. För det första så det här med alkoholmissbruk, som jag engagerar mig mycket mot. Alkohol, missbruk och i andra ändan sunt alkoholbruk är väldigt viktigt för många barn. Det finns ungefär 1000 barn på Åland, som lever med föräldrar, där den ena eller båda har osunt bruk av alkohol och i andra ändan är alkoholister. Många av dem barnen har jobbiga tider att se framemot, jultider osv när det här accelererar. Jag hoppas att de åtgärder som man nu föreslår kan förbättra situationen för de här barnen.

”Barn borde ha rätt till nyktra föräldrar”, sade professorn Lejonhuvud från Sverige. Man borde ha samma straff för att vara full med ett barn som att vara full när man kör bil. Det tycker jag skulle vara en god idé. Många barn skulle rösta för det.

Det här med barnperspektivpolitik, det vill väl alla. Ingen säger emot det. Men tyvärr så har nog vuxenvärlden inte riktigt anammat barnperspektivet ännu och jag hoppas att vi politiker kan gå i bräschen både här i lagtinget och ute i kommunerna. Det försöker åtminstone jag göra och jag hoppas att alla hakar på.

Sen så finns det saker som är kanske lite längre bort, men ändå viktiga för barn och det är vattenmiljön. I det har jag själv engagerat mig, tillsammans med övriga kommunstyrelseordföranden runt Lumparn. För Lumparns väl och ve. Jag är imponerad över det stora engagemanget som redan tidigt i den här processen har visat sig och de många konkreta idéerna och det engagemang som social- och miljöminister Carina Aaltonen har på kort tid lyckats uppbåda. Jag ser positivt på den processen och jag tror att i likhet med ledamot Runar Karlsson, som i likhet med mig råkar vara kommunstyrelseordförande i Saltvik, så tror jag att det är viktigt med konkreta idéer. För det pratas mycket om det här och det är tacknämligt ämne att diskutera, men samtidigt ser vi många stora bekymmer som vi gör med rätt och vilja, fast vi vet att det är fel.

T.ex. det här med svämgödseln och många andra saker som är lätta att sluta med. Det är svårare att sluta med bakgrundsbelastning som kommer från ovan. Det här är ett problem som vi haft länge, de här föroreningarna av våra vatten, men vi håller också på med öppna ögon med nästa generations stora vattenproblem. Mängden mikroplastbitar runtom världens hav, också våra hav. Alla sopor som finfördelas och blir plastbitar som framförallt fiskar och vattenmekanismer får i sig. Vi har också raka rör när det gäller alla kemikalier, hormoner och tungmetaller, som vi inte kan rena bort i våra reningsverk. Där måste jag säga att man häpnar när man läser att man i Sverige på fullaste allvar, fortsättningsvis kör ut 200 000 ton reningsverksslam på åkrar. I princip allt slam som kommer ut från reningsverk i Sverige körs ut på Sveriges åkrar. Den maten som vi också äter mycket utav. Det är häpnadsväckande. Att det faktiskt är så i Sverige. Så är det ju inte här. Det är tur att vi har kommit så långt. Så här har vi ett stort ansvar. Fast det nu låter klyschigt men för våra barns framtida vattenmiljö. Vi håller på med både våra förfäders vattenproblem, våra egna och så håller vi på att skapar framtidens vattenproblem. Med öppna ögon. Det här borde vi sätta absolut större fokus på.

När det gäller Lumparn, så är den illa omtyckt av många båtförare. Men Lumparn är ändå väldigt speciellt innanhav och ålänningarna brukar skoja att det är vårt eget världshav eftersom sjön är så hög där. Allt sammantaget, de här åtgärderna, så visst är det viktigt med den politik vi för här i lagtinget och ute i kommunerna. Det allra viktigaste både när det gäller vattenmiljö, alkoholmissbruk och barnperspektiv, det är hur vi själva agerar som individer, medborgare, konsumenter och som föräldrar. Särskilt viktigt är föräldraperspektivet och att försöka lära nästa generation, att bli lite bättre än vad vi är och vad våra förfäder var i alla de här avseendena. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Och tack ledamot Danne Sundman. Det är ett intressant resonemang det här om slammet som körs ut på de svenska åkrarna och som det har varit mycket om i de svenska nyheterna. Det är skrämmande med tanke på den medicinmängd och p-piller och annat som hamnar i den svenska maten. Därför anser socialdemokraterna att man borde börja arbeta mer för den här närproducerade och ekologiska åländska maten. Den är absolut väsentlig.

Nu när man har en samhällsservicereform eller nu när vi åtminstone har ett samarbete mellan kommunerna, så skulle det vara intressant med gemensam upphandling just kring ekologisk- och närproducerad mat till våra kommunala skolor och daghem.

Hur ser ledamoten Danne Sundman på det här?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru, talman! Jag tycker att det är en intressant tanke, men man måste också komma ihåg att det är viktigt att vidta åtgärder för det konventionella jordbruket. Det blir bättre att använda mindre bekämpningsmedel och inte köra ut reningsverksslam. Framförallt tycker jag att man måste se till vattenmiljön. Vid Lotsbroverket idag så finns det ingen rening för just hormoner från t.ex. p-piller och andra mediciner, som ålänningarna tyvärr stoppar i sig i rätt så stor utsträckning. Det går rakt ut i vattnet, d.v.s. det som inte fastnar i slammet. Frågan är om man borde försöka behandla reningsverksvattnet och också ställa större krav på att inte släppa ut kemikalier och hormoner, som på sikt kan ändra vår genetik.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är viktiga frågor, men när det gäller fortfarande den här gemensamma upphandlingen, så borde det vara någonting som man borde kunna samarbeta kring och när det gäller den åländska producerade grödorna så har vi ju stora möjligheter att påverka vad som odlas och vad vi sprutar på våra grödor. På det sättet gynnar man också det åländska jordbruket. Det finns också flera hälsoaspekter och inte bara det som ledamot Danne Sundman har nämnt.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Gärna för mig. Jag ser gärna ett samarbete mellan de offentliga aktörerna, att upphandla både ekologiskt och samtidigt också närproducerat. Så vi vet vad våra framförallt barn i skola och daghem får på sin tallrik. Men också i övrigt, tycker jag. Jag tror att där är vi alla överens, att vi ska försöka gynna våra lokala producenter. Samtidigt också ställa krav på dem så att de förbättrar sig, när det gäller just det här som det har varit på tal med deras påverkan på vattenmiljön.

Gör man både och så får man en hållbar utveckling. Det tåget är jag absolut med på.

Talmannen

Replikskiftena avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag tänkte närmast beröra tre motioner som vi har inom den sociala delen. Två av motionerna går kanske inpå den allmänna debatten som var igår, men jag tyckte att det var dags att det avslutades så jag tar upp de under själva området.

Först vill jag säga att det kom till en diskussion om det här med svämgödsel och förordningen och hur det sköts. Man har ju sett i tidningarna att det i princip missköts och att man måste vidta åtgärder. Jag tänker inte gå in mer på den debatten, men jag tycker att det är bra att minister Carina Aaltonen tar diskussion med de som det berör. Innan man skapar sig en uppfattning om problematiken. Det är inte alls så enkelt som vissa framhäver. Att det är bara att sprida det i grödorna. Det måste även de som inte är jordbrukare också lära sig att förstå. Men det är ett bra initiativ och all heder åt det.

Sedan så tänkte jag beröra den första motionen, d.v.s. åtgärder mot barnfattigdomen. Man kan väl tycka att det är lite som gruppordförande sade när han hade sitt allmänna tal här att det är lite löjligt att ta upp sådana diskussioner här. Var berör det här Åland? Finns det sådana som har bekymmer och finns det barnfattigdom? För när man tittar i nyheterna vad som händer ute i världen efter stormar där barnen över huvudtaget inte har mat och inga föräldrar eller någonting. Vi lever ju här och de lever där. Sen är det vår sak att kanske försöka hjälpa dem på ett annat sätt. Men tyvärr så finns det bekymmer också här.

Det är då satsningar på dem som har det tufft, att de ska få det bättre. En fattigdom i dubbel bemärkelse att barn på rika välmående Åland inte kan ta del i fritidsaktiviteter. Inte följa med på resor, för att föräldrarna inte har råd. Så tycker jag inte att vi ska behöva ha. All statistik visar att det är just ensamförsörjarna som har det kämpigast. Därför riktar vi vårt stöd till just dem när det gäller den här motionen. Motionen går ut på att man ska höja barnbidragets ensamförsörjartillägg, som dubbleras från 2014.

En annan motion som berör förändringar i de allmänna skrivningarna från landskapsregeringen. I budgetförslaget skriver landskapsregeringen att man ska jobba vidare med att förverkliga åtgärdsprogrammet ”Ett tillgängligt Åland” inom specialomsorgen. Man ska inom specialomsorgen fokusera på olika insatser för att öka individens självbestämmande, samt förstärka förutsättningar för ett självständigt boende. Bl.a. genom ett långsiktigt bostadsprogram för personer med utvecklingsstörning.

Det är bra, men intentionerna bör konkretiseras och omsättas i handling. Det är till sådana här ändamål som PAF-medel bör användas. Idag står 23 personer inom specialomsorgen i kö för att få ett eget hem. Ett hem som man har laglig rätt att få, men som du inte får. I satsningarna på handikappomsorgen vill Ålands Framtid lägga till vikten av att erbjuda den handikappade rätten till ett livslångt lärande. D.v.s. slå vakt om alla människors rätt att ständigt förkovra sig och utvecklas.

Därför har vi i budgetmotion nr 28 ett förslag och ändring i beskrivningarna. Till vissa delar stämmer den överens med landskapsregeringens skrivningar, men att landskapsregeringen fortsätter arbeta med att förbättra livsvillkoren för alla i samhället oavsett funktionsförmåga och kommer under 2014 att prioritera förverkligande av åtgärdsprogrammet Ålands Landskapsregeringens funktionshinderspolitik 2013-2016. Ett tillgängligt Åland inom specialomsorgen fokuserar landskapsregeringen särskilt på konkreta insatser för att öka individens självbestämmande. Skapa förutsättningar för livslångt lärande genom att erbjuda personer med förståndshandikapp meningsfullt arbete utifrån den enskilda individens intressen, förutsättningar och förmåga.

Landskapsregeringen ska också fokusera på att förstärka de förståndshandikappades förutsättningar för ett självständigt boende. Där bl.a. ett långsiktigt program för byggande av omsorgsbostäder tas fram.

Vi trycker på det här med konkreta insatser och att man ska ta vara på den enskilda individens intressen, förutsättningar och förmåga. Det finns inte i skrivningarna i budgeten.

Sedan så har vi en motion till och det är under det här. Det är medgivande för organdonation i deklarationen. Det här en idé som medlemmar från vårt parti har lagt fram. Vi vet att det är idag ett bekymmer och att det är ett underskott på organdonationer. Oftast är det så att tiden är begränsad när man ska ge organ, när en olycka händer och när mottagaren ska få den. Därför behöver man göra det så snabbt som möjligt. Vår tanke är att landskapsregeringen ska utreda möjligheten för privatpersoner att medge donation av sina organ genom att kryssa i en särskild kryssruta i den åländska skattedeklarationen. Det här håller man på delvis utreder i Sverige. Man håller också på att titta på om man kan i samband med när man förnyar körkortet göra samma sak. Allt det för tillgängligheten om en person går bort. Att sjukhuset och personalen får information om man är intresserad av att skänka sina organ.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! När det gäller åtgärder mot barnfattigdom så är det nog många olika åtgärder som krävs för att vi ska nå resultat där. Vi måste komma ihåg att det inte är barnen i sig som är fattiga utan de lever i familjer som har små inkomster. Där menar jag att kommunerna har ett väldigt stort ansvar, att se till att man håller låga avgifter och avgiftsfritt för fritidsverksamhet. Också föreningar inom den tredje sektorn kan göra mycket för att möjliggöra att barn och ungdomar inte utestängs pga. dyra avgifter. Landskapsregeringen ser över det här under nästa år i samband med att vi tar fram den här nya uppföljande rapporten.

Sen när det gäller livslångt lärande inom omsorgsförbundets verksamhet så delar jag också den uppfattningen att vi behöver satsa mer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag delar minister Carina Aaltonens uppfattning att det inte är barnen som är fattiga utan det är föräldrarna. Men det här är ett allmänt begrepp som används och det kanske är ett fel begrepp. Det borde kanske användas ett annat begrepp för nu får man uppfattningen att det är barnen som är fattiga. När det i själva verket är föräldrarna som orsakar bekymren. Så för mig så får ministern gärna komma med ett nytt namn på det här. För det är nämligen ett allmänt begrepp som används.

Jag är glad också att ministern delar den här uppfattningen när det gäller det här med livslångt lärande för förståndshandikappade. Därför kan det också vara kanske bra då att man förväntar sig stöd till de här ändringarna i skrivningarna. För det är ingen direkt som motsätter sig det som landskapsregeringen vill, utan man får lite förstärka det.

Minister Carina Aaltonen, replik

Vad jag inte riktigt kom fram till i min förra replik, var ju att vi har med i vårt regeringsprogram en lagstiftning om arbetsverksamhet i rehabiliterings syfte. Den lagen ligger under näringsministern och ska förhoppningsvis komma fram också under den här mandatperioden. Så då kommer den här gruppen i en annan dager. Att de inkluderas i den.

Sen när det gäller det här med organdonation och att det ska med i skattedeklarationen. Det förefaller väldigt onödigt. Eftersom 2010 så kom det ju en ny lag i Finland som säger att om man inte har sagt nej till organdonation under sin levnadstid, så förutsätts det att man samtycker. Alltså praxis är numera att alla som inte uttryckligen har sagt nej till organdonation, att deras organ kan användas för andra patienter i händelse av att man dör.

Så den här budgetmotionen behövs helt enkelt inte.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag har en annan åsikt i det där. För jag känner till den där lagen, men det är så att det är en skyldighet för myndigheterna eller anhöriga att ta reda på om den som har gått bort har gett ett medgivande eller om man har motsatt sig någon gång i livet att inte donera sina organ. Det tar en viss tid i varje fall att ta reda på från anhöriga eller om man har skrivit en skriftlig önskan att inte donera organ, så måste det tas reda på och tiden är kort i det här sammanfallet. Men om man skulle ha ett system enligt det här så då skulle den som går in i ett donationsregister som finns tillgängligt på sjukhuset så vet man direkt när personen har gått bort att den här personen är beredd att skänka sina organ. Så lagen är inte fullständig fast man tror att man kan tillgå det här bara för att man behöver inte ha ett medgivande. Det måste ändå kontrolleras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag kunde inte låta bli att begära en replik p.g.a. det här med organdonation. Jag tycker att det var ett bra initiativ, att man lyfte fram det. Sen om det låter sig göra det i praktiken vet man inte, men att oavsett vad att den här motionen har kommit så gör att man diskuterar runt kaffe bordet och lyfter den här frågan hemma med sina nära anhöriga, så att man vet det här när stunden kommer. Det kan bli aktuellt och jag hoppas att man slipper vara med om det här, men det kan vara bra ändå. Jag har själv haft en motion i det här och när jag diskuterade med dåvarande sjukhuschef som konstaterade att det här var en mycket bra form av recycling. Han sade också att det kommer mer inom det här området att man använder sig av begagnade organ. Jag tycker att det var ett bra initiativ och att man lyfte upp frågan. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tackar för det stödet. För jag tycker inte att den här motionen är kostnadsdrivande, utan det är bara för landskapsregeringen att utreda möjligheterna för det här att sätta in det i skattedeklarationen. Så det handlar om det att om man är intresserad av att få det att fungera bra. För inte anser jag att den här donationslagen som finns idag i Finland är fullständig, pga. de komplikationer som det är idag när man ska ta reda på om personerna har gjort ett medgivande eller om man har motsatt sig donation. Det är tid det handlar om och den är viktig, när det gäller donationsfrågan. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Miljöministern Aaltonen sade att vi ska sträva mot ett hållbart samhälle 2051. Det låter väldigt bra och det tror jag att vi alla sluter upp bakom. Men det är ju inte någonting som går av sig själv, utan det kräver ju ganska mycket arbete bakom för att man ska komma därhän. Det låter säkert förment av mig, men jag kan ändå inte låta bli. 1991-1995 när jag var miljöminister så tog vi fram Nordens modernaste vattenlag. Vi tog fram en helt ny miljökonsekvensbedömningslag, som inte heller fanns någon annanstans. Jag har nu suttit 2 år i social- och miljöutskottet och det har egentligen inte kommit någonting på 2 år, när det gäller miljölagstiftningen.

Det blir lätt rätt mycket allmänt prat runt miljöfrågorna och kanske inte lika mycket konkret handling. Ledamot Runar Karlsson sade att det är dags att sluta att utreda och rapportera, och det låter ju handlingskraftigt och bra det. Det håller jag med om. Tyvärr krävs det väldigt mycket underlag för att man ska kunna göra någonting konkret när det gäller miljöfrågorna.

Låt mig säga nu så att jag inte glömmer det, jag tycker det här initiativet Rädda Lumparn är väldigt bra. Det är också mycket negativt som kommer upp runt EU och allt krångel och all byråkrati. Men nog finns det positiva sidor med. Bevarande av freden är den tydligaste. Men också miljöarbete. I och med det att vi lever mitt i Östersjön och vi lever mitt i havet. Vi om någon vet hur gränsöverskridande miljöföroreningarna är. Därför är det verkligen viktigt att det finns vettigt underlag och att det, ledamot Karlsson må förlåta mig, finns utredningar och rapporter så att man vet faktiskt var man ska sätta in åtgärderna. EU:s Östersjö strategi blev antagen 2009 och har implementerats via en aktionsplan som heter Baltic Sea Actionplan och den revideras just det här året och där har jag noterat att landskapsregeringen har gett ett utlåtande. När det gäller EU:s Östersjö strategin så är det ju ett s.k. makroregional strategi. Det betyder att också medlemsländerna ska under det här året lägga fram förslag som är knutna till Östersjö strategin och hur man ska sköta de här frågorna.

Det är mycket möjligt att jag inte har grävt tillräckligt, men där har jag inte riktigt hitta vilka inspel landskapsregeringen har gjort och i vilken mån man har aktiverat sig och inte. Jag säger inte att man inte har gjort det, utan jag säger att jag inte har hittat det. För även om miljöfrågorna är gränsöverskridande så ska vi vara trovärdiga. Så det är självklart att vi ska göra vårt bästa och försöka vara ett föredöme.

Det finns någonting som heter Baltic Sea Actionplan fonden och den har varit väldigt värdefull när det gäller att starta upp nya miljöprojekt och göra förstudier, för att veta var man lägger in resurserna. I Nordiska Rådets Östersjö-rapportörskap där jag ingår, så har vi skickat frågor till regeringarna runt Östersjön och bett dem att anslå medel. Medel i och med det att vi märker att pengarna stryps när det gäller det här. Vi har haft möte med miljöministrarna och den åländska miljöministern har inte varit närvarande vid de tillfällena, men vi har haft möten med de nordiska miljöministrarna och försökt trycka på hur oerhört viktigt det är, att den här typen av förstudier kan finansieras så att man kan rulla upp konkreta förslag till miljöförbättringar. Här noterar jag till min glädje att när de flesta andra regeringar talar om alla svårigheter och hur det var tuffa ekonomiska tider och att man inte hade tid att anslå medel osv men Ålands landskapsregering skrev att visst kan vi vara med och ta vårt ansvar och det tyckte jag kändes väldigt bra. Det kunde jag använda i arbetet framöver.

Det finns en sådan märklig företeelse när man pratar om Östersjön, att t.ex. ett kryssningsfartyg som har varit uppe i Arktis får inte släppa ut en droppe avlopp. Det är oerhört reglerat och oerhört känsligt. Men när man kommer in till Östersjön så är det nästan, om jag generaliserar lite, att man kan hänga en lapp på kranen. ”Nu är det öppet. Varsågod, töm!” Det där är ju helt galet.

Det har sagts att det ska vara stopp 2016 men problemet är att bara under förutsättning att det finns tillräcklig mottagningskapacitet för toalettavfallen i hamnarna runt Östersjön. Annars träder inte den här IMO konventionen i bruk och det känns ju inte bra för oss som bor på Åland. Där har också Östersjö rapportörskapet skickat frågor till de nordiska regeringarna. Det förefaller som att man främst i södra Sverige och Danmark inte kommer att klara av den här biten. Medan vi från åländsk sida har den biten skött. Förutom i Långnäs där de klarar sig tack vare att man har så korta stopp att man inte har någon möjlighet att tömma eller fylla några tankar, utan det görs i ändhamnarna.

Det som jag ville säga, trots att jag ser att tiden går. Jag hade också tänkt tala om det här med barnfattigdom. Jag säger som sittande talman, man blir förvånad hur snabbt 5 minuter går.

Så låt mig avrunda mig med: på Helcoms sida finns det intressant information om var man kan lägga in de bästa åtgärderna om man vill rädda Östersjön och det är genom att förstärka reningsverkena. Givetvis inte reningsverk i Mariehamn och sådant som fungerar bra, men framförallt i Polen är det väldigt stora problem. Jag har tagit del av en utredning som visar att penningmässigt så för en ganska billig penning kan man göra stora insatser för Östersjön. Bl.a. kan man uppnå de mål som Helcom har satt, när det gäller både kväve och fosfor utsläpp. De kan man uppnå genom 166 miljoner euro. Det är egentligen inte så stora pengar om man tänker efter. Om man jämför dem med att försöka åtgärda de diffusa utsläppen från jordbruket så går det egentligen inte att räkna fram vad det kommer att leda till. Men igen för att vi inte ska få en sådan debatt som vi fick om landskapsskatten, så står jag inte här och säger att vi inte ska göra någonting när det gäller jordbruket. Vi ska definitivt göra det som vi kan göra där. Men ska man lyckas med miljöarbete, så måste man ha fakta, underlag och strategier för att man ska komma någon vart. För frågorna är gränsöverskridande.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag vill gärna förtydliga det här, när det gäller Baltic Sea Actionplan. Den antogs precis som ledamot Eriksson sade 2009 och efter sex år ska man då revidera det här programmet och nu är det dags igen. Under 2013 har det hållits nio samrådsmöten med bl.a. alla byråer, myndigheter, intresseorganisationer, verksamhetsutövare osv.

Nu har vi ett förslag som ska upp till överläggning, så fort vi har alla budgetdebatter avklarade och sen ska det här nya förslaget ut på en minst sex månaders remiss ut i det åländska samhället. Sen ska det ytterliga revideras innan man slår fast ett nytt Baltic Sea Actionplan under 2015. Så den här processen har minsann pågått.

Ledamot Eriksson har all anledning att kunna ta del av arbetet här framöver.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ja, jag noterar minister Aaltonen. Jag sade inte att det inte har hänt någonting, utan jag sade att jag inte har haft tid och haft möjlighet att efterforska vad landskapsregeringen riktigt har gjort. För det krävs egna nationella åtgärdsprogram som ska vara kopplade till den här övergripande strategin, om vi nu ska komma i mål. När det gäller Helcom förhandlingarna så är Ryssland och Polen de stora bromsklossarna. Det är enormt viktigt med tanke på de utsläpp som kommer därifrån, att man också får dem med.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det kanske har varit det som varit problemet, att man har tittat väldigt mycket på vad man som har gjorts på andra ställen och kanske velat blunda för det som händer i våra egna vikar och insjöar.

Nu i och med de här samrådsförfarandena så har det kommit väldigt många konkreta förslag både vad man kan göra för att åtgärda med åtgärder inom jordbruk, skogsbruk, avlopp, dricksvatten, biologisk mångfald osv. Så jag hoppas att vi nu framöver ska kunna fokusera lite mer på det arbetet vi kunde och ska göra här på hemma plan.

Det som sker i Ryssland och Polen och så vidare, det är arbetet är förstås viktigt men vi kan inte heller bara se på när Lumparn och andra sjöar får sämre och sämre vatten. Vi måste göra något konkret här hemma.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda, så är det absolut inte det jag säger. Utan det viktiga är ju att man lägger in resurserna där de gör absolut störst nytta. Om vi inte skulle ha något gränsöverskridande miljösamarbete så spelar det ingen roll vad vi gör här hemma, så har vi ändå nästan lika dåliga vattenförhållanden. Åtminstone ute i Östersjön, Ålands Hav osv. Så jag är förvånad över att man ifrån landskapsregeringens sida har varit så pass frånvarande som man har varit, när det gäller de här övergripande politiska diskussionerna på ministernivå.

Igen, vi ska vara ett gott föredöme. Vi ska driva taktiskt och politiskt miljöarbete också här på hemma plan. Men de här båda frågorna måste gå hand i hand.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart att det ska göras undersökningar och forskningar. Men vi vet att Östersjön är världens mest utforskade och undersökta hav vad gäller föroreningar, så att det inte torde behövas så mycket mer. Man vet också vilka åtgärder som måste vidtas. Det är klart att många gånger är åtgärderna smärtsamma att ta för många politiker, för det berör många av ens väljare och folk. Så det torde finnas undersökningar tillräckligt att man vet vad man ska göra. Sen är det säkert så att man ibland gör misstag. Ska man försöka parera mot det så kan man inte göra någonting.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det låter handlingskraftigt och bra när man säger att man ska sluta utreda och man ska sluta göra rapporter. T.ex. det forskningsresultat som visar togs fram av Helsingfors Universitet, som visar direkt prislappen att så här mycket kostar det, att minska föroreningarna från reningsverkena ute i Östersjön. Och notera att det ändå var över 20-30 % av fosforutsläppen till Östersjön som vi pratar om. En konkret prislapp. Det är klart att det leder till någonting helt annat, än om man har en sådan här allmän debatt och man tycker att det är eländigt och besvärligt. Det måste finnas faktaunderlag. Annars kommer man inte någonstans i de här sammanhangen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller med om att det måste finnas faktaunderlag och det finns det. Därför så har vi idag en av Europas kanske bästa reningsverk i Mariehamn, som renar en stor del av Ålands enskilda avlopp. Det är ju en konkret åtgärd som har gjorts och det finns många andra konkreta åtgärder som har gjorts vad det gäller miljön. Vi har sophanteringen här på Åland som också är förträfflig, oberoende om det är Mise eller kommunerna som har gjort det. Så är det också riktigt bra och det är också gjort av faktaunderlag, om man säger så. Jag skulle vilja påstå att det finns mycket mer faktaunderlag än det finns åtgärder.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det här sistnämnda, så javisst är det så. Det finns massor med rapporter, men att få fram ett underlag som man faktiskt kan knyta de länder som står för de största föroreningarna för Östersjön, är ett gemensamt bekymmer för länderna runt Östersjön. Det spelar ingen roll vad vi gör här på Åland om de länder som står för de största utsläppen inte gör någonting. När jag säger så, så säger jag inte det för att vi ska vända ryggen till och att vi inte behöver göra någonting mera. Jag tror att det är väldigt viktigt att man kan visa upp Åland som ett miljömässigt föredöme och att vi har en modern lagstiftning och att vi har vidtagit de bästa åtgärder som man kan vidta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carita Nylund

Tack, fru talman! Vård, skola och omsorg. De orden känner nog alla i salen igen på ett eller annat sätt och har troligtvis uttalat de själv också vid ett eller annat tillfälle. Två av dem berörs av den här enheten.

Jag har funderat hur jag ska disponera mina två minuter i talarstolen på bästa sätt. Det är nu ett ganska brett område och allt hinner man inte beröra.

Jag kommer att prata om ungdomsomsorg och alla människors lika värde. Talman! Omsorgen om ungdomar innefattar så oerhört mycket. Från rätten till ett namn, en trygg skola, en adekvat utbildning, en meningsfull fritid, till förebyggande omsorg, stöd att utvecklas som människa och rätten att må fysiskt och psykiskt optimalt bra. Kollegan Danne Sundman påtalade barnkonventionen och för dem som inte orkar läsa alla de 41 artiklar som handlar om just barns rätt, så kan jag rekommendera att man läser artiklarna 26, 27, 31 och 33, som speciellt rör det här området.

Idag är det skillnad på ungdomar och deras rättigheter och tillgång till omsorg. Skillnaden i ungdomsomsorg skiftar stort från kommun till kommun, p.g.a. geografiskt läge ekonomiskt förmåga, tillgång till resurser och politisk vilja i de olika kommunerna. Vi läser i undersökningar att våra ungdomar mår allt sämre och sämre. Vi ser att trycket på BUP Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen är stor, att behovet av stödfamiljer stiger och att antalet barnskyddsärenden i kommunerna ökar i skrämmande takt.

Det är ett gemensamt vuxenansvar vi har, att ta hand om våra unga. Förutom de risk- och missbruksprogram som jag berörde igår, finns det åtminstone två förändringar i det här röret som kan hjälpa oss i det här arbetet. Dels den socialvårdsreform som Susannegruppen arbetar med och dels lagen om en ny ombudsmannamyndighet som ligger hos lag- och kulturutskottet just nu.

När det gäller socialvårdsreformen, betyder den att alla ungdomar får tillgång till samma service och samma omsorg oavsett vilken kommun man bor i. Idag skiljer det sig markant. För att få tillgång t.ex. till sluten missbrukarvård gäller olika kriterier i olika kommuner. Detsamma gäller den främjande och förebyggande verksamheten som t.ex. fältare och ungdomsgårdarna erbjuder. Som ung är det svårt att förstå och acceptera. Och det ska de inte acceptera. För alla människor har samma rätt och samma värde. Det ska inte bero på om du bor på landet, i en stad eller i skärgården. Om du är kristen, muslim eller pingstvän. Om du har en fysisk eller psykisk funktionsutmaning. Om du är född i Degerby, Mariehamn, Helsingfors eller Damaskus. Om du är datanörd, sportfåne, bög, flata eller kanske lite av varje.

Den andra förändringen som kan påverka vårt arbete med det här är den nya ombudsmannamyndighet som landskapsregeringen föreslår. Jag hoppas att barnombudsmannen kommer att få nya möjligheter att sprida kunskap och inspiration till alla som kommer i kontakt med barn och unga.

Diskrimineringsombudsmannen ska främja och trygga lika behandling och förhindra diskriminering p.g.a. kön, etnicitet, religion, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. Och att man som ungdom kan tänkas bli utsatt för en eller flera av dessa diskrimineringar är ett faktum. Det är allvarligt och där måste vi vuxna agera.

Att de här två ombudsmannafunktionerna sammanförs är i mina ögon en stor förbättring och skapar möjligheter till samarbete och synergieffekter med många fördelar.

Till sist fru talman, vill jag påpeka vikten av att landskapsregeringen noggrant och aktivt följer frågan om könsneutrala äktenskap och det medborgarinitiativ som gjorts i frågan och som har samlat över 150 000 namnunderskrifter av Finlands och Ålands befolkning. Tusentals ålänningar har skrivit under och visat att detta är en viktig fråga. Det är viktigt att ge alla barn rätt att växa upp i ett äktenskap. Åtminstone ska man inte hindras av en diskriminerande lag. Det är dessutom en viktig signal till ungdomar som kanske går runt och mår dåligt över sin sexualitet, att vuxenvärlden accepterar dem för den de är och att all kärlek är vacker. Tack.

Talmannen

Inga repliker begärda.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag ska ägna mig några minuter åt sjukvården på Åland. Vi vet ju att sjukvården är vårt viktigaste åtagande här i lagtinget. Den som är sjuk, vill bli botad. Han eller hon vill få lindring för sin värk och sjukdomar. Kostnader för resurserna och att få lindring ökar i takt med kunskaperna. Läkarvetenskaperna och vår mycket kompetenta personal kan idag bota och lindra bra mycket mer än vad man kunde för bara några år sedan. Dessutom så exploderar teknikutvecklingen när det gäller hjälpmedel för de som är funktionshindrade av olika slag. Teknikutveckling som gör det möjligt för många funktionshindrade att leva något så när drägligt. Denna teknik blir i takt med utvecklingen allt dyrare. Om funktionshindrade får ta del av den. Det ska erkännas att det är en omöjlig ekonomisk ekvation att få pengarna att räcka till. Den vetenskapen gett oss möjlighet till. Därtill kan kostnaderna bero på att vi har ett litet sjukhus på Åland. Som är förstås dyrare i förhållandevis än ett större sjukhus. För att ta ett exempel så har vi BB i vårt sjukhus idag. Där föds det ungefär 280 barn. Vilket medför i praktiken att en del dygn föds det inga barn alls och en del dygn föds det kanske 3-4 barn. Oberoende så måste det finnas specialism inom BB och födslar för att man ska kunna ha beredskap till starka åtgärder vid behov. Det kan också finnas perioder som man kanske inte har så mycket att göra, beroende på att det inte föds barn eller att det föds barn på ett lindrigt sätt, om man säger så. Det är ju så att det är ganska svårt att flytta den här specialismen till andra avdelningar i och med att vården blir allt mer specialiserat så man måste befinna sig inom sitt segment och sitt område. Därför så är också vårt sjukhus dyrare förhållandevis i och med det att det måste finnas beredskap när det uppstår svåra fall.

Man har ju sagt att skulle vårt BB och sjukhus finnas i riket eller i Sverige så skulle man lagt ner BB för länge sen och ha den verksamheten i ett större sjukhus. Men för oss finns det ingen annan lämplig lösning än att ha ett välfungerande BB med den specialism som behövs.

Det här var nu en orsak varför det nu är dyrare på Åland. Det andra är det att vi antagligen har en bättre och större tillgänglighet vad det gäller sjukvården på Åland än på många andra platser.

Därför fru talman, tycker jag att vi mer borde ha diskussion här i lagtinget om sjukvården än vad det är. Det diskuteras alldeles för lite tycker jag. För det är där vi har stora utmaningar framför oss.

Hur mycket pengar ska det skjutas till? För att man ska kunna möta kunskapen och vetenskapen inom det här området. Ska avgifterna ha en större betydelse i finansieringen eller ska det skjutas till mer pengar på bekostnad på andra områden? Ska vi uppmana ålänningarna att börja spara för att köpa eller försäkra sig till den vård som den offentliga inte har resurser till? Det är många svåra frågor som borde lyftas upp på den politiska agendan.

Därför fru talman, så hoppas jag att vi i ett annat sammanhang mer ingående kan debattera sjukvården här i lagtinget. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vi är helt överens med ledamot Runar Karlsson att sjukvården är ett mycket viktigt område och jag är glad att vi har ett så fantastiskt BB som vi har idag när det gäller Åland. När det gäller avgifterna så skulle jag gärna föra en diskussion kring det. Vi har ju på barnkonventionens dag hört flera anföranden här om hur vi borde satsa på barn och unga. Jag höll också i mitt anförande igår det att har vi möjlighet så borde vi sätta pengar på barnen.

Hur ser ledamoten på det här med avgiftsfritt för barn och unga? Så som det är i våra omkring liggande regioner här i Norden. I Finland och Sverige så får man gå avgiftsfritt till sjukhuset, men inte på Åland. Det är en stor belastning, men har du flera barn och många är sjuka, så kan det bli en stor kostnad för en familj.

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, fru talman. Jag sade att jag efterlyser ett paket diskussion där avgifterna finns med som en ingrediens i hela debatten. För mig är det ingen orsak och vilja att ta några avgifter av någon som verkligen behöver få det billigare och kanske t o m gratis. Men totalt sett så skulle jag vilja ha mer inkomster till ÅHS när det gäller avgifter. Av dem som verkligen har råd att betala mer avgifter.

Så att ideologiskt har jag alltid sträva för att de svaga ska t o m kanske få gratis om man inte har råd eller i alla fall billigare än de som har starkare ekonomi ska kunna betala mera. Jag tror att det går att få ihop den ekvationen och att man skulle få mer inkomster till ÅHS som skulle finansiera bättre vård för dem som är sjuka.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ett intressant resonemang alltså. Vi har ju ett skattesystem med progressiv beskattning i vårt landskap där de rika betalar hemskt mycket mera skatt. Ska man dessutom få högre avgifter? Det anser vi inte är riktigt rättvist.

Sen när det gäller avgiftstaxorna på ÅHS, det kan ju inte på något sätt täcka de kostnader som de rör. Vill man ha snabb vård och annat så kan man ju alltid som förmögen välja den privata.

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, det är klart att det är alltid enkelt att säga att man kanske borde ta bort avgifterna helt på ÅHS. Vi kanske skulle bota alla som är sjuka. Det är inte alla det. Den ekvationen går inte riktigt ihop. Utan det måste finnas pengar att bota och lindra och jag är fullständigt övertygad om att den som är sjuk vill bli botad och han eller hon är beredd att betala mer för det. Bara man vet att det finns bot och lindring att få.

Så att åter igen det här att det handlar om pengar. Det finns inga. Ska vi ha ett system att den som är rik, ska kunna bli botad genom att gå till det privata och den som är fattig ska inte få bot.

Jag efterlyser en bredare diskussion om det här än just den biten att ska det vara billigare för den som inte har råd. För det är ju så att den som inte har råd med ens de låga avgifterna så kan få det av kommunen. Så är lagstiftningen. Så ingen behöver bli utan. Men det gäller att finansiera upp det så att vi verkligen kan anställa läkare, som kan bota och lindra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte prata om en äldre läkare som sade att för 50 år sedan när man gick till läkare och de konstaterade att du håller på att tappa synen, så svarade han när man frågade att du kan få en vit käpp. Man lät sig nöja sig med det. Idag så vet vi att man kan transplantera snart ögon. Det finns väldigt många olika metoder. Vissa mer spekulativa än andra. Och sjukvården kan kosta nästans hur mycket som helst. Det här är ett jätte stort problem och det är bra att vi lyfter det. Det behöver diskuteras, för det här är sådana beslut som man kanske måste ta politiskt ställning till ganska snart, när vårdkostnaderna skjuter i höjden.

Jag begärde också replik av en annan anledning. För vi har ju ett privat sjukhus här som kanske brottas med lite ekonomiska problem och har också svårt att få ekonomisk lönsamhet i det. Det skulle vara viktigt att man kanske från ÅHS också hade en viss samverkan med det. Kan man utnyttja några synergieffekter? Tack.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Först vill jag tacka ledamot Mattsson för stödet, att vi borde diskutera det här mera. Sen det här med att kunna samarbeta med privata sjukhus och inrättningar på Åland så är förstås positivt. Jag vet att ÅHS har allt bättre samarbete och diskussion med att utöka samarbete med de privata institutionerna. Och det är klart att kan man på det sättet spara pengar och få mera vård, så ska man ju göra det. Jag tror att det är en liten positiv spiral på gång här. Sen ska det finnas även resurser och möjligheter där och det skulle också göra det konkurrenskraftigt ekonomiskt. Men absolut, vi är positiva från centerns sida att man ska utöka det här samarbetet med privata.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Ledamot Karlsson berör en mycket väsentlig fråga och det är vår möjlighet här i lagtinget att diskutera hälso- och sjukvården. Området som tar en tredje del av våra resurser. Det är mycket viktigt och högt prioriterat bland medborgarna.

Efter varje remissdebatt diskuteras det att det blev för lite tal om hälso- och sjukvård. Nu i år ser vi det särskilt markant när vi har två dagar diskuterat i huvudsak annat och inte hinner med hälso- och sjukvården. Förut hade vi en ÅHS plan. Det hjälpte inte att det blev mera diskussion då. Nu har vi beställningen i budgettexten på hälso- och sjukvård till ÅHS. Det hjälper inte heller. Samtidigt har vi en ökad specialisering, ökade folksjukdomar osv. Så att det är ett bra förslag att vi skulle kunna ha en särskild debatt varje år om hälso- och sjukvård.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Tack, för det stödet. Jag har tidigare efterlyst att vi borde få någon form av meddelande där vi separat kunde diskutera bara sjukvården och försöka byta och vända med varandra. Det kommer säkert någonting positivt ur det, sen då och i sin tur och sen ska det förstås till ÅHS styrelsen osv. Det ska implementeras det med, men det viktiga är att man får någon sorts takåsikt från lagtinget.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är så att det stora problemet framför hälso- och sjukvården precis som ledamot Karlsson sade, så är ju den ökade specialiseringen. Vi har också de ökade folksjukdomarna. Diabetesexplosionen sägs vara framför oss och flera andra folksjukdomar är på uppseglande. Så att finansieringen inte kommer att räcka till. Då måste man diskutera prioriteringar på ett annat sätt än vad man har gjort på Åland hittills. På andra ställen har det diskuterats rätt mycket prioriteringar redan.

I den här kontexten är det ju ett väldigt olyckligt förslag som har kommit från något håll, att man skulle införa kommunernas socialvård under ÅHS organisationen. Det har inte kommit från centern och inte från moderaterna. Men det diskuteras i alla fall i den här samhällsservicereformen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag håller med ledamot Jansson beträffande Susannereformen, det är vi helt överens. Ett område som sagt till som jag har blivit varse om inom sjukvården är just den här funktionshindrades möjligheter till hjälpmedel. Som håller också på att bli oändliga och för den funktionshindrade är det oerhört viktigt att man får ta del av den teknik som finns, så att man på något sånär kan leva ett drägligt liv.

Det här området har faktiskt exploderat den senaste tiden ganska markant. Det finns fantastiska hjälpmedel, som tillverkas i oerhört liten serie och i och med det så blir det jätte dyrt. Det är också jätte viktigt att vi får diskutera om hur vi kan hjälpa dem och hur kan vi få pengar till det. Kan det vara så att vi tar lite mer pengar av oss som har det hyggligt ställt och ger det till dem som verkligen behöver det?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Till det här sista replikskiftet så vill jag säga att om man gör med socialvården som man har gjort med hälso- och sjukvården, d.v.s. man för över det på landskapet och lägger det i en underlydande myndighet, så visst kan vi diskutera det här. Men vi kan inte fatta något beslut, att delegeras till myndigheten. Alla de här kraven som man nu från liberalernas sida ställer om att den geriatriska kliniken ska byggas nu. Man kan säga det, men det är ÅHS styrelse som har beslutat och som beslutar när byggstarten är. Vi har gett bort det från lagtinget. Speciellt när man tog bort den här sjukvårdsplanen. Inte har vi något instrument, annat än budget eller lagstiftning att styra ÅHS med. Det ansvarar i ett parlamentariskt system regeringen för de övergripande instrumenten. Visserligen kan vi få ett meddelande, men det vet också medlemmarna här att det inte går att på det viset styra en landskapsunderställd myndighet.

Så de som vill ta ansvar, ska verkligen inte lägga sådana funktioner som är viktiga för våra ålänningar i vardagen under landskapet, utan behåll de under kommunerna eller skapa instrument för lagtinget att styra. Men det är ganska osannolikt.

Fru talman! Jag tänkte prata om socialpolitik. Det är många som sysslar med de här frågorna men har vi egentligen någon uppfattning om vad det här begreppet innehåller. Man kan säga att de system som har utvecklats i Europa är en sorts kollektiv riskhantering för att skydda enskilda människor från olika typer av katastrofer. Det är väldigt, omfattande och intressant system, att vi gemensamt garanterar att folk har kvar sin utkomst om de blir sjuka, arbetslösa eller råkar ut för andra saker som man inte kan påverka.

Socialpolitiken har vidbemärkelse, att göra med den välfärdsstat som vi har byggt upp. Särskilt den nordiska modellen. De här övergripande åtgärderna är just sådant som sysselsättningspolitik, allmän utbildningspolitik, allmän hälso- och sjukvård, regionalpolitik osv. I snedbemärkelse så handlar det om socialvård. Alltså vi har system som är kollektiva, som socialförsäkringssystem, arbetslöshetsersättningar och olika typer av allmänna försäkringar.

Sen har vi välfärdstjänster, d.v.s. om man av någon anledning inte klarar av sin ekonomi, så kan man få utkomststöd. Det finns olika typer av barnomsorg, äldreomsorg osv. Det är det som vi ofta tänker på i samband med den här kommunala produktionen av välfärdstjänster.

Den här nordiska modellen har visat sig vara otroligt hållbar. Den har utvecklats i Norden särskilt efter andra världskriget. Centralt för den är att staten har en mycket stark position att utveckla, fördela och att garantera att systemet fungerar. Det bygger på framförallt höga skatter och för att få in skatterna så måste det vara hög sysselsättning. Så att den här modellen i sig eller den här tanken att vi ska ta hand om varandra, den har ekonomiskt positiva konsekvenser. Det där är ganska unikt i världen. I många samhällen så ställer man socialpolitiken mot hög tillväxt. Man säger att det kostar för mycket att betala ut arbetslöshetsersättning, att folk är lata eller om de ska pinas till arbete så blir det nog fart på hjulen. Där kan man säga att det inte finns någon täckning för det i verkligheten. Däremot de här välfärdssamhällena i Norden, de visar på att oberoende om konjunkturerna går upp och ner, en stabilitet och en trygghet som gör att ekonomisk tillväxt kontinuerligt fungerar.

Då kommer jag till min sista poäng med det här med socialpolitik. Det var när lantrådet sade att: sedan andra världskriget har levnadsstandarden ökat, kanske trefalt. Men har vi blivit trefaldigt lyckligare och nöjdare? Den här tillväxten som mäts bara med BMP, det börjar allt fler tveka till om det är det rätta sättet att mäta vårt samhälles välbefinnande och välfärd. Det finns också en mycket intressant paradox, den kallas för Isterlinds paradox. Det vill säga att när människorna har sina grundbehov tillfredställda, vi säger att man har utkomst, mat, man lever ett liv där man har goda vänner osv. Då gör inte mera pengar en mera lycklig. Då frågar man sig. Vad ska vi då mäta? Jo, vi ska mäta just det här med lycka eller välfärd, hållbarhet och sådana saker.

Går man tillbaks lite i historien och funderar. Vad är det goda livet? Så finns det ju i alla kulturer speciellt vår egen, så finns det en uppfattning om att det goda livet, det bygger på någonting annat än bara materiella tillgångar.

Vår tid präglas extremt av den här fokuseringen på pengar och girigheten är nästan gränslöst. Det har blivit normalt att tycka att det är acceptabelt att man är girig. Så har det inte varit förut. All mänsklig visdom kommer fram till att det goda livet har att göra med att man är en god människa, som vill göra andra människor gott. Genom de goda handlingarna och inte genom att själv roffa åt sig så mycket pengar som möjligt. Oberoende av vad det har för konsekvenser för människor och miljö.

Jag tycker därför att finansutskottet skulle fundera på om och hur vi på Åland kunde ta i bruk andra mått på välfärd än bara den här BMP tillväxt måttstocken. Och också sådana index som används i andra sammanhang, FN har och EU har. För att se var Åland ligger i det här. Jag tror att vi relativt sätt är ganska lyckliga på Åland och den här lite grälsjuka och gnälliga debatten här, den återspeglar inte det samhälle jag upplever utanför den här salen. Tack, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns alla möjligheter att diskutera ÅHS och det finns ett helt kapitel som berör projekt och rekrytering, nysatsningar och att man inte skulle ha åsikt om Gullåsen, den framtida geriatriska kliniken, så förstår jag inte heller. Eftersom det står klart och tydligt här när man planerade byggstart i förra årets budget, så stod det att en arkitekt var upphandlad och skissritningar och en planeringskommitté. Jag tycker att ledamot Barbro Sundback har svängt 180 grader i den här diskussionen också. Det var mycket viktigt för ledamot Sundback att man skulle komma igång med den geriatriska kliniken och under förra mandatperioden i egenskap av socialminister, så fick jag enkla frågor av Sundback om inomhusluften på Gullåsen och hur man snabbt skulle kunna åtgärda det. Så jag håller inte med om det. Det finns alla möjligheter för lagtinget att ha åsikter eller bestämma omprioriteringar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Visst kan man ha åsikter. Vi kan stå här och prata om vad som möjligt. Men vilket beslut ska lagtinget då fatta, om vi ska göra som ledamot Katrin Sjögren säger. Ska finansutskottet höra ÅHS styrelse och säga att nu får ni strunta i att fortsätta att planera. Sätt spaden i marken inom 3 månader. Ska ministern sen gå till ÅHS och säga att nu har lagtinget beslutat så här, nu får ni ändra om alla planer. Nu får ni börja bygga. Det fungerar ju inte så. Visst kan vi ha åsikter och prata, men kan vi fatta sådana beslut som jag antar att liberalerna vill ha. Liberalerna har en representant i ÅHS styrelse. Har han reservera sig mot de planer som pågår där?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Nog måste det vara tillåtet ändå att vi i lagtingssalen diskuterar ÅHS och prioriteringar där. Inte är det ju heller någon slags raketvetenskap, utan att lagtinget visar vägen och visar var man vill prioritera. Jag upplever att vi hade precis den här diskussionen under budgetdebatten i Mariehamns stad. Där fullmäktige lyfte fram olika prioriteringar och sade att man inte godkänner de prioriteringar som förvaltningen och stadsstyrelsen har kommit med, utan fullmäktige hade andra åsikter. Vill vi att det sätts krut på geriatriska kliniken så är det ett klart och tydligt besked till styrelsen. Jag är helt säker på att de verkar efter lagtingets beslut och gör omprioriteringar iså fall.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag låter kanske tjatig, men jag har nu många gånger försökt säga att vi inte kan fungera som ett kommunfullmäktige och som kommunstyrelse här i lagtinget. Vi har ett parlamentariskt system, som fungerar enligt helt andra principer. När det gäller ÅHS så har man tillsatt en styrelse och eftersom den här regeringen och den tidigare regeringen har ansett det väldigt viktigt, så är det parlamentariskt tillsatt. Liberalerna har sin representant i styrelsen och så vitt jag förstår så har han följt samma principer och planeringar som den övriga styrelsen för ÅHS när det gäller geriatriska klinikens om- och tillbyggnad.

Det här pratet här gör kanske någon glad, som tycker att det ska gå fortare, men det ger inget resultat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman och tack ledamot Barbro Sundback, som i sitt anförande försöker lyfta den här debatten på en mycket högre nivå. Det anförandet gick precis i linje med det seminarium som jag var på och där vi hade stora talare och stöder mitt anförande, som jag hade igår.  Ledamoten och jag tänker hemskt lika när det gäller sådana här frågor. Ledamoten tog också upp det begreppet som jag lanserade igår, gällande sociala broar. Alltså de här sociala broarna som ska trygga individen, så att man inte hamnar utanför eller i arbetslöshet osv. Att vi har helt klara och tydliga lösningar i vårt välfärdssystem kring arbetslöshetsersättningar, andra stödformer och livslångt lärande osv. och de kallar vi för sociala broar eller stabila broar att kliva på.

Jag skulle ännu kort vilja diskutera det här begreppet lycka, som ledamoten förde fram.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, fru talman. Det finns i de här olika indexen just det här lyckoindexet också. Det finns definierat av dem som har skapat det här indexet. Men det bygger ofta på sådana teorier om vad som är människans grundbehov. Från att vi tidigare i våra samhällen har varit mest sysselsatta med att få folk att överleva och sen att skapa trygga modeller så att människor oberoende av härkomst osv. kan skapa sig sitt eget liv. Så har politiken kommit upp på ännu en tredje nivå, som jag ser det. Det är just det här att medborgarna nästan förväntar sig att politikerna också ska vara med och bidra till deras personliga lycka.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ledamot Barbro Sundback lyfte också fram de här ekonomiska effekterna i den här välfärdsmodellen som vi har här i Norden. Den information som jag fick här i måndags och som jag också nämnde här i går, var det här att det är ju faktiskt det som är A och O med den Nordiska välfärdsmodellen. Som exempel gavs ju den här marknadsliberala revolutionen, där Kina öppnade upp sina gränser och blev konsumenter och producenter, men hade då inget socialskydds nätverk överhuvudtaget. Varav kineserna sparade alla sina inkomster i mattorna och på banken. Och vad gjorde kineserna. Jo, de satsade alla pengarna i den amerikanska marknaden. Där av hela den här rullningen. Så den här välfärdsmodellen vi har här i Norden har verkligen ekonomiska effekter, skapar tillväxt men också skyddar den enskilda individen. Ledamot Barbro Sundback skulle gärna få diskutera lite mer kring den här välfärdsmodellen just kring den ekonomiska tillväxten.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, alltså hela välfärdstanken på en välfärdsstat eller en mera social stat, det uppkom redan i slutet av 1800-talet i Tyskland och Storbritannien och man skapade då sådan arbetarstat så att man skapade socialförsäkringar och olycksfallsförsäkringar. Det var Bismarck, järnkanslern som införde det här. Det var för att man ville dämpa den revolutionära anda som fanns inom arbetarklassen på slutet av 1800-talet. Spåret av det här ser man fortfarande i mellan Europa, där välfärdsstaten inte är så universell som hos oss. Våra försäkringssystem gäller inte bara de som arbetar utan det arbetar alla som bor och arbetar i våra samhällen. Det har varit den lösande kraften för att kvinnorna ska komma ut i arbetslivet.

Talmannen

Tiden är ute!

Det finns skäl att påminna ledamöterna om replikreglerna, att man tittar lite på de igen och vad replikerna ska innehålla.

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det var inte riktigt färdigt ännu, eftersom den här diskussionen om andra välfärdsmåtten BMP, den pågår ju faktiskt också internationellt, inom FN och i det Nordiska Rådet. I ministerrådets senaste sammanträde i mars hade vi också upp den här frågan. I Finland har man nämligen ganska länge jobbat med att ta fram andra, indikatorer än de vanliga siffrorna för bruttonationalprodukt. Också regeringens miljöbyrå med mig bl.a. har haft möten med ÅSUB för att se om vi också skulle kunna infoga andra indikatorer i landskapets budget och bokslut, framförallt. Så att det här är någonting som ligger helt i tiden och jag tycker att det är ett bra initiativ om finansutskottet också kan se på de här siffrorna, så kanske vi kan få in lite mera lyckoindex eller happy people-index som också gäller Åland i det här arbetet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tackar för den repliken. Det är bra om regeringen är aktiv på den här fronten. Min uppfattning är att finansutskottet gärna skulle få syssla med lite mer framtidfrågor och på lite mer idébasis. Det här trampandet i de här siffrorna som vi har haft väldigt mycket, det leder bara till det att den ena efter den andra har räknat och kommit fram till den absoluta sanningen och det blir en icke-politisk debatt. Det är det som är det tråkiga med den. Det är klart att det är realiteter och vi är alla förnuftiga människor och klarar av t o m vår egen ekonomi, så nog kan vi tänka ekonomiskt. Men tro att politik handlar om siffror, det är en återvändsgränd det.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det kanske skulle få den här debatten i lagtinget på lite andra värderingar. FN tog fram härom året en rapport som handlade just om vad lycka är och hur man ska definiera det. Då fick man fram indikatorer, som att umgås med sina nära och kära, att äta gott, vara förälskad osv. de kom väldigt högt upp på den här lyckobarometern. Medan shoppa, resa långt i jobbet, pendla osv. de kom långt ner. Man kan tänka sig att när man analyserar det här att sådana faktorer och sådana saker som påverkar klimatet väldigt litet, de gör oss lyckliga medan sådant som shopping och att konsumera, det är saker som inte är hållbara. Det är sådant som människor inte heller mår särskilt bra av att göra. Så att vi kanske behöver fundera lite mera på de här indexen framöver.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att det är en lite genialisk sammanlänkning av problematiken att vi använder för mycket av naturens resurser och vad människor blir lyckliga av. Om det är så att vi inte blir lyckligare av att ha flera bilar eller flera jumprar eller fler skor. Då kanske inte samhället ensidigt ska understöda en sådan utveckling, utan vi måste få till stånd ett paradigm syfte. Därför är den här lyckoforskningen och de här resonemangen väldigt spännande. Jag tror att det är lite där som vi är idag. Nationalekonomen Nash, menade att man kan vara lycklig i 3 månader ungefär efter att man har fått en ny bil eller ett nytt kylskåp. Sen är det förbi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Även om jag rör mig mellan raderna i replik reglerna så vill jag säga det att det här anförandet från ledamot Barbro Sundback var en riktig pärla. Jag understöder den här strävan att införa andra index för att mäta välfärden, än bara BMP och de här väldigt tradiga som vi har idag. Jag anser mig själv vara väldigt rik. Inte ekonomiskt. Då har jag mest skulder, både på det privata planet och också i de bolag som jag har. Men för övrigt är jag en väldigt rik person. Jag har mycket släkt och vänner. 37 kusiner, 3 friska barn och frisk fru osv. Jag bor på en vacker plats, jag får färdas i den nordiska skärgården osv. Jag kan räkna upp hur mycket som helst. Så att jag räknar mig som väldigt rik och lycklig. Sen är det ju så att det som ledamot Sundback säger att man ska leva för att berika andra. Det finns ju flera böcker som det står om det i. En som har ganska många år på nacken, det är bibeln. Sen finns det också modernare tolkningar av den. T.ex. Munken som sålde sin Ferrari, som jag rekommenderar för alla att läsa.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för det. Det är spännande att diskutera värderingar och vad som är viktigt i livet. Inte bara för mig och dig, utan för alla människor på jorden. Jag är sällsynt lycklig människa. Jag brukar säga att mitt problem är att jag sällan har så lite problem. Det tror jag för att jag känner att jag är i balans och har en inre balans. Det som man kallar för ontologisk trygghet. Det är någonting som jag skulle önska att flera människor hade. Det är inte någonting som man kan lära ut, men man kan lära sig att uppleva det. Jag tycker att ledamot Danne Sundman visar hur rik man kan vara utan att ha pengar.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Min kloka mor brukar säga att många av dagens problem är gudlösheten. Det kan man tycka vad man vill om man ska respektera allas tro eller icke tro, men nog är det lite så att man tidigare och givetvis har många fortfarande, hade ett system för att hantera sina inre känslor och skälen, än spik att hänga upp den på. Det gjorde att det var lättare för folk. Nu när man har avskaffat det och samhället breder ut sig, så blir folk väldigt osäkra och då tyr man sig till andra gudar, som också finns nämnda i de här böckerna. T.ex. materiell välfärd som man inte blir lycklig av. Så vad man borde göra är en ny världsreligion. Men det står inte i budgeten och det kanske inte är vår sak, men det är mycket de det handlar om. För att få fred i världen och få människor lyckliga.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det finns ju som sagt i alla religioner och alla moralfilosofiska system så finns just den här insikten. Att det inte är genom att berika mig själv som jag blir lycklig, utan det är genom att berika alla människor runt omkring mig och att det är inte pengar det gäller. Det handlar om tid, intresse och att visa engagemang. Om vi ska gå till bibeln, så finns den gyllene regeln. Som en djupt humanistiskt att allt vad man vill att människorna ska göra till sig själv, ska man göra också till andra. Det är en jämlikhets tanke, som finns väldigt starkt utvecklad i vår värds världsmodell.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Jag fick ta till ett anförande för tydligen så pratar jag inte så fort som jag gjorde förr i tiden. Det sista som jag tänker prata om är hur det ser ut i Östersjön och hur det ser ut i våra vatten överhuvudtaget runt omkring här. Det är någonting som jag anser att vi absolut borde ha högsta prioritet, att vi ska se till att vi har en så ren Östersjö som möjligt och att vi försöker minska utsläppen där.

Att skydda Östersjön är en av de viktigaste frågorna för alla politiker för alla grupper här i lagtinget. Det har gjorts förbättringar, men när det gäller de riktigt stora utsläppen från Åländskt territorium så har vi inte lyckats göra särskilt mycket. Vi har områden som börjar må verkligt illa här också. Jag tänker då närmast på Lumparn. Vi har områden kring Ivarskärsfjärden osv.

Syrefria bottnar i Östersjön breder ut sig. 20 procent av bottnarna i Östersjön räknar man är påverkade av syrefria förhållanden. Det är lika stor yta som Danmark. Fortsätter det som nu, så kommer Ålands hav och skärgård snart att vara kringflutet av en stinkande soppa av blågröna alger. Och då spelar det kanske inte så stor roll om vi har 16 eller 14 kommuner. Det är ett scenario som jag inte vill vara med om. Men risken är den att det kanske inte går att stoppa längre. Det finns ett tillstånd, som sakkunniga beskriver att hela tillståndet i Östersjön tippar. Det betyder att det blir så stora förändringar så att hela livsmiljön förändras. Det kommer nya fiskar, nya alger och det blir inte som det varit tidigare. Händer en sådan här sak så går det inte alltså att återställa. Oavsett vad man gör åt miljön så kan man inte få tillbaka det som man haft tidigare. Det finns ingenting som tyder på att vi får en bättre miljö, utan det är snarare så att alger och annat som tar över som inte är intressanta för oss.

Nu har vi ju väldigt mycket åtgärder som vi jobbar med och vi gör det på olika plan. Vi har jordbruksstödet som kanske förändras, fiskodling planeras att sätta på land osv. Risken är stor att finanskrisen gör att länder och företag kommer skjuta fram och avstå från stora miljöåtgärder.

Jag insåg ganska snabbt själv att det här är så brett och det är så stort, så att det här är svårt att ta i ett femminuters anförande. Därför föreslår jag att näringsutskottet utreder behovet av ett meddelande på det här området och att det kommer att komma ett meddelande under vårsessionen där lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om, att det inför lagtingets session i mars 2014 lämnas en redogörelse över konkreta åtgärdsförslag avseende de främsta utsläppskällorna från åländskt territorium. För det är det som är det centrala för oss. Ev. så kan man också bredda det här om man har en meddelande om den samlade miljöpolitiken. Där det också ingår vad man gör i Helcom och andra grupper som man sitter i eller om man gör ett helt stort Östersjö meddelande, som vi fick senast 2009. Där man också berör fiske, militär närvaro, sjöfart, kärnkraft, gasledningen, arbetsmarknad, integration och kriminalitet trafficking o.s.v. Men hur det här meddelandet ska se ut, så får man kanske fundera på i finansutskottet. Jag tror att det kan vara viktigt att vi har diskuterat åtminstone vad man gör för våra egna åtgärder just nu. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det är ett intressant förslag det här, att vi ska komma med ett meddelande till lagtinget om vad som görs och vilka konkreta åtgärder som görs för att förbättra vattenkvaliten i Östersjön. Det är ju så att det här vattenåtgärdsprogrammet så kanske ska kunna gå i form av ett meddelande till lagtinget, så att också parlamentet får ta ställning och diskutera den här revideringen av Baltic Sea Actionplan. Så att det är frågor som jag gärna tar med mig till avdelningen och som jag ser att skulle också vara möjliga att göra här under nästa år.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det också ligger i landskapsregeringens intresse att man diskuterar de här frågorna och att man där får lyfta fram vad man har gjort. För som jag har förstått så behöver man inte skämmas för de åtgärder man har vidtagit. Utan man är bra på gång där och att man också får möjlighet att få respons härifrån lagtinget, att vi kan få en enhet att man ställer sig bakom de åtgärderna som man vidtar.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja och framförallt få diskutera alla de åtgärder som inte har gjorts. För att nu när det var miljöministermöte inom ramen för Helcom den 3 oktober i Köpenhamn, så visade det sig att man egentligen bara har gjort en tredjedel och en fjärdedel av allt arbete som borde göras för att Östersjön ska nå ett gott vatten kvalitet till år 2021. Så att jag delar gärna med mig av de här åtgärderna till en bredare församling, så att det är fler som driver på och tar ansvar, så att vi verkligen kan också göra alla de åtgärder som måste göras om vi menar allvar med det som vi säger att vi ska göra.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det kan vara ett bra underlag det här, att man jobbar vidare utgående från det. Sen är det ju så att vi har diskuterat de här frågorna i social- och miljöutskottet senast när det var fråga om tippning, d.v.s. ett framtidscenario att det här kan hända och då skulle det vara en väldigt stor katastrof och nu är man övertygad om att det här är just vad som håller på och händer i östra Östersjön och att det kommer garanterat hitåt. Det stannar inte där oavsett vad vi gör, så kommer det att närma sig mer och mer. Det behövs vidta åtgärder. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Som viceordförande i Ålands hälso- och sjukvårds styrelse så borde jag naturligtvis hållit ett långt anförande här om verksamheten inom ÅHS. Det är ÅHS värt naturligtvis, med tanke på den storlek den har. Men eftersom den här remissdebatten under snart 2,5 dagar dragit ut så mycket på tiden, så måste vi försöka spara in lite tid också så att det inte blir orimligt långt. Det här visar att man igen borde överväga utformningen av remissdebatten så den skulle bli mer måttlig i formatet. Utan att där med avkräva kollegerna att man inte ska prata, utan vi är ju här för att prata och ge våra åsikter. Men som jag sade i en replik med kollegan Runar Karlsson, så finns det skäl för landskapsregeringen och social- och miljöministern att överväga att vi kunde få det som ett skilt ärende en gång per år. En debatt om hälso- och sjukvården. Det vore motiverat.

Jag har också under diskussionen om den geriatriska kliniken utbyggnad suttit tyst, men det kunde jag inte göra mera eftersom det uppenbarligen råder många missuppfattningar om det projektet och dess planering. Därför ville jag säga några ord om det så som nuvarande ÅHS styrelsens representant i planeringskommittén från dess första andetag.

Det är naturligtvis bättre om man tar reda på fakta före man stiger upp i lagtingets talarstol och säger att saker och ting kunde vara annorlunda. De flesta saker kan vara annorlunda, men vissa är inte möjliga att påverka tidsmässigt.

Jag ska förklara varför. Det är särskilt från liberalernas sida och dess partiordförande Katrin Sjögren, som är mycket kunnig i de här frågorna. Det har kommit synpunkter att man kunde ha startat det här bygget tidigare. Ni ska just få en bild av att det är nog inte möjligt. I fjolårets budgetdebatt och i årets budgetdebatt, så fanns det ett anslag föreslaget från landskapsregeringen på 20 miljoner euro för det här projektet. Det behandlades i finans- och näringsutskottet och skrivningen blev skarp. Anslaget får inte överskridas. Styrelsen och planeringskommittén gick då vidare med den här frågan. Utgående från det här klara beskedet från finans- och näringsutskottet. Efter klubbslag i lagtingets besked. Man hade redan tidigare startat upp planeringen och hade anställt en projektchef och arkitekt. Efter lagtingets beslut fick de i uppdrag att komma med annorlunda planering. Pengarna skulle hållas inom ramen för 20 miljoner euro. Ett stort bygge med rivningar av en del, ombyggnaden av en del och inkluderande nybygge i denna ombyggnad. Så det är ett ganska stort projekt och som vi också förstår av penningsumman.

Det har hållits en maximal fart på den här planeringen under 2013. Det har varit ett stort arbete och där har personalen haft en central roll, som det ska vara när man planerar ett nytt specialsjukhus. Vilket det här nu är och ingen långvård, som den var under den kommunala tiden, under Ålands folkhälsoförbunds tid, när Gullåsen byggdes och planerades.

Nu i slutet av året har det då satts en definitiv stopptid för när personalen ska komma in med sina absoluta sista synpunkter. Den tidpunkten har vi precis passerat. Så att nu är vi igen i en planeringssituation där det är dags att övergå till följande skede. Ta fram byggnadshandlingarna och byggnadsritningarna. Med den snabbast möjliga tidsplanen som det här har hållit hela tiden och som det fortsätter att hålla, så kommer byggnadshandlingarna att kunna vara klara här under våren. Förhoppningsvis tidig vår och kunna läggas ut för entreprenad och entreprenadupphandling i maj-juni. Så att begära en byggnadsstart som skulle ske snabbare, så förstår ni av den här relateringen som jag har gett, att det inte är möjligt. När jag ser tillbaks i backspegeln så kunde jag inte heller se att det skulle ha funnits något skede så att vi kunde ha forcerat snabbare i den här processen.

Det är mycket viktigt att brukarna är med och får planera ett nytt specialsjukhus. Det är mycket viktigt att man får ta in kunskap utifrån, där det har byggts på annat håll. Jag tycker att både projektledaren och den arkitekt vi haft upphandlat för det här första skedet har jobbat effektivt.

Det här kommer dessutom att byggas i etapper och bjudas ut i uppenbarligen i två etapper. Dels rivningen av det som ska rivas och nybyggnationen som etapp 1. Det är ungefär 50 procent på var sida om byggnadsvolymerna. Etapp 2 då, saneringen av det gamla som ligger mest längst österut, tillbyggnader och ombyggnader. Det är bra för byggnadsbranschen att man gör på det här sättet med dessa 2 etapper. Vi diskuterade i ett skede också att ta det i 3 etapper, vilket kanske hade varit ännu bättre. Men det blev funktionellt för verksamheten, att verksamheten ska kunna fortlöpa också i tillfälliga lokaler utanför huset på ett bra sätt. Slutliga beslutet är inte fattat om det ännu, men rimligen kommer det att bli på det sättet. Så det här som information för geriatriska klinikens nära framtid.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi finner det att lunchpausen gjorde gott för lagtingets behandling av den här avdelningen. Just före lunch ifrågasattes det, inte från vicetalmannens sida, men av andra om vi överhuvudtaget skulle kunna och få diskutera en geriatrisk klinik här i lagtinget. Vi tycker givetvis att det ska och bör diskuteras. Med den kunskap vi liberaler har på området, speciellt via vår partiordförande som hade ansvaret i landskapsregeringen för det här området när hela tanken på en ny geriatrisk klinik startates, så är vi förstås angelägna att det ska komma i mål.

Men sakargument är någonting som vi givetvis också lyssnar på och vi är glada för att vi nu för en sansad diskussion.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag glömde säga en viktig sak när det gäller den här tidtabellen. Jag tror att jag glömde det. Det fanns som sagt 20 miljoner i budgeten för 2013, som beslöts här i lagtinget och det sattes som ett absolut max tak. Planeringskommittén via ÅHS styrelse har då efter att man såg att det inte skulle gå att klara 20 miljoners gräns, begärt av landskapsregeringen att få mer pengar. Det fanns alltså skisser på 25-30 miljoner, 22 miljoner men egentligen inget kom ner till 20 miljoner. Så det som nu begärs är fullmakt för den här budgeten och det är 21,2 miljoner. Man kan ju inte börja bygga förrän man har pengarna.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Också vi som var med i finansutskottet förra året är delansvariga i det taket som sattes då. Vi har väl kunskap om att taket är genom landskapsregeringens beslut och det här äskande sannolikt höjs något. Lagtinget har ju förfarit likadant tidigare. Jag vill minnas att det var i samband med bygget av Alandica där man ganska stramt skulle sätta ett tak för kostnader för byggprojektet. Det leder förstås till problem i planeringen men det kan också ha väldigt goda effekter, eftersom vi alla vet att byggnader egentligen kan bli hur dyra som helst. Men oftast så kan man också klara av att hantera saker med lite mindre pengar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Och tack också vicetalman Jansson för klarläggandet. För jag var också en av dem, tillsammans med vår partiordförande, som lyfte den här frågan av den orsaken att jag är orolig för de permitteringar som mycket troligt dyker upp inom byggnadsbranschen och om man skulle kunna skynda på projektet för att få igång bygget tidigare. Det skulle ha varit bra om det skulle ha kommit fram någonting under våren. Det är ju lite märkligt att man ska bli mer eller mindre sen förbjuden till att diskutera den här frågan. Så jag är glad att vicetalman Jansson klargjorde att vi visst kan diskutera även ÅHS investeringar. För det är en del i samhällsinvesteringar som vi också bör hjälpa till att få igång. T.ex. när det kommer lågkonjunktur av sysselsättningspolitiska skäl.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Den här diskussionen att man inte skulle få diskutera ett moment som finns i budgeten, som är på 21,2 miljoner sammanlagt utslaget på 4 år, så det är naturligtvis inte sakenligt. Självklart ska man göra det och man måste göra det. Jag har nu genom åren reagerat på det här att offentlig sektor skulle stå för sysselsättningen inom hela byggnadssektorn. Det har varit tidvis så olyckligt. Nu har vi haft en tid med en hel massa privata investeringar och privata byggen, men rimligen ska ju den privata stå för mer än hälften av byggnationerna i landskapet. Däremot är det riktigt att samhället bör ta ansvar för att inte bygga när det är överhettning och att begära anbud när det är överhettning, utan försöka ha projekten på hyllan. Där är samhället, både kommuner och landskapet väldigt dåliga på faktiskt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ja, det är lite tokigt när det kommer de här konjunkturssvackorna för det är då som samhället kanske kan skjuta under, men man ska inte göra det under topparna. Där tror jag att vi är ganska eniga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Bästa lagtingskollegor! Vi moderater vill att Åland ska vara ett attraktivt välmående samhälle där man kan växa upp med stolthet och åldras med värdighet under trygga former. Ett sådant samhälle förutsätter att man tar hand om sina svaga och hjälpbehövande på ett bra sätt och då måste också omtanke om varandra finnas naturligt. Det förutsätter också att vi har ett frivilligt engagemang för varandra.

Jag tänker därför fästa särskild uppmärksamhet kring en enda skrivning och den finns på sidan 101 under rubriken ”Tredje sektorn” där det står att tredje sektorn är ett komplement till ordinarie verksamhet och i framtiden kan utökas. Det här är något som vi inom moderaterna starkt understöder. Vi kan aldrig tillräckligt ge vår uppskattning till alla eldsjälar och övriga som ställer upp för samhället frivilligt. Att vara med i ett sammanhang där man engagerar sig frivilligt ger så mycket mer än man kan tro. Man kan få nya vänner och ett brett socialt nätverk. Det ger en otroligt skön känsla att få hjälpa någon annan. Trots att det ska vara uttryckligen frivilligt borde det nästan vara obligatoriskt att vara engagerad i någon förening eller organisation som bygger på just frivillighet.

Den tredje sektorn och vårt aktiva föreningsliv måste vara en naturlig del i välfärdsarbetet om vi ska klara av att bibehålla och utveckla vår höga välfärdsnivå. Särskilt med tanke på de utmaningar vi nu står inför med ekonomin, en åldrande befolkning och där allt färre ska försörja allt fler.

Vi anser att det är en självklarhet att också omsorgen och vården ska följa ordspråket ”dagarna skall fyllas med liv, inte livet med dagar”. Ska man kunna fylla dagarna med liv måste man ta hjälp av tredje sektorn och utveckla det samarbetet mycket mer.

Redan idag sker väldigt mycket omsorg som har enorm samhällsekonomisk betydelse. Till exempel så är det för många naturligt att ta hand om sina närstående när behovet av omsorg uppstår. I de flesta fall handlar det om att makan, maken eller barnet tar hand om omsorgen av de äldre i familjen. Det här är något som vi måste uppmärksamma mera och förbättra situationen för de närstående. Här kunde tredje sektorn involveras mer, till exempel då man gör upp helhetsplaneringen gällande avlastningen för en närståendevårdare.

Sen kan vi alla arbeta för att involvera frivilligarbetet inom vården och omsorgen. Ett riktigt bra exempel är ju sjukhusvärdarna som vi har på ÅHS, som kom till på initiativ av äldre rådet i staden och Mariehamns pensionärsförening. Tack för det. Mer sådant.

Vi har ett mycket starkt föreningsliv och engagemang i frivilligorganisationer på Åland. Vi måste ännu bättre ta tillvara människors vilja att engagera sig och möta upp det ökade behovet av ideella insatser. Vi kunde se till att de som arbetar som frivilliga får stöd och utbildning. Personal, som arbetar inom vård och omsorg, kunde utbildas i frivilligt socialt arbete. Våra offentliga verksamheter kunde ännu mer främja frivilliga insatser genom att ge mer utrymme för frivilligt socialt arbete inom verksamheterna. Man måste sträva mot en utökad samverkan med pensionärsorganisationer, föreningar och enskilda.

Vi borde förenkla mer för dem som vill göra en frivilliginsats och för dem som har ett hjälpbehov. T.ex. genom att det offentliga tar ett övergripande ansvar för organiseringen av det frivilliga arbetet och att vi skapar möjligheter att mötas för dem som är i behov av frivilliga insatser och dem som vill göra en frivillig insats. Vi kan ge fler möjlighet att få en liten guldkant på tillvaron. De frivilliga gör en värdefull insats. De frivilliga är en värdefull resurs. Låt oss använda det mer. Tack för ordet!

Ltl John Hilander

Tack, talman! Jag vill understryka mitt största stöd för arbetet med att minska utsläppen från fartygen i Östersjön. Östersjön är ett unikt innan hav som påverkar livssituationen för miljoner människor och djurarter.

Sedan till projektet Rädda Lumparn, som jag också tycker är lovvärt. Men jag vill framföra vikten av att först städa upp det vi själva har ställt till med. Då tänker jag förstås på Marsundsbron, som står som ett monument över Ålands syn på vattenmiljöfrågor. Då stora delar av vatten genomströmningar störs och det påverkar västra Ålands inre skärgård.

Då landskapsregeringen genomför stora projekt, måste anslagen räcka till för att återställa de skador som vi har förorsakat. Numera har jag förstått att avdelningen jobbar utifrån den principen. Vi har även ett stort jobb att försöka rädda våra små insjöar, som har en viktig roll i att hålla bra lekplatser för fisk där vi idag måste stöd utsätta småfisk för att vi ska kunna hålla en bra kvalité på vårt kustnära fiskbestånd. Tack.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det hade varit önskvärt om ledamoten Sundback hade varit närvarande här eftersom det jag tänker säga riktar sig till det som ledamoten själv sade i ett tidigare anförande.

Det blev förmodligen upprett under en senare anförande och en replikväxling efter det, bl.a. mellan mig och vicetalman Roger Jansson, att lagtinget bör och ska diskutera ÅHS och de investeringar som görs inom ÅHS. Det med tanke på att anslagen finns föreslagna i den budgetbok som vi behandlar här i lagtinget idag. Med anledning av det att ÅHS är en myndighet som lyder under landskapsregeringen och landskapsregeringen sitter på lagtingets förtroende och budgetbeslut, där pengarna styrs härifrån lagtinget. Så om det finns en minsta tvivel ännu med tanke på det som sades mellan ledamoten Sundback och ledamot Sjögren här före lunch, om det faktum att lagtinget ska och bör diskutera dessa anslag så vill vi genom det här korta anförandet få dessa tvivel undanröjda. Om det behövs ytterligare så kanske att finans- och näringsutskottet iså fall vid behov reder ut det och tar ställning till vad lagtinget ska diskutera, men vår uppfattning är klar.

 

  

Talmannen

Diskussionen om social- och miljöavdelningens förvaltningsområde är därmed avslutad.

Vi går över till debatten om näringsavdelningens förvaltningsområde.

 

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Jag brukar såhär i budgettider hålla ett allmänt näringspolitiskt anförande. Det har jag faktiskt gjort ända sedan jag kom in i den här salen första gången 1999. Det har också resulterat i att jag nästan alltid överskridit min taltid med ca trettio minuter. Det ska jag inte göra idag, utan jag ska ”nästan” gå rakt på sak och inom min tidsram presentera de viktigaste momenten i näringsavdelningens budgetförslag.

På näringsavdelningen har vi om allt går som planerat lyckats med konststycket att minska utgifterna med 3,7 procent jämfört med 2013. Samtidigt som vi ökat inkomsterna och tack vare det kan vi vara med och medverka till att ge näringslivet på Åland en extra injektion. 

Men innan jag presenterar det som skiljer sig, det här året mot det förra, så skulle jag vilja nämna en positiv ingrediens i det Åländska samhället som är viktigare än mycket annat och grunden för att vi har ett så livskraftigt örike som vi har. Det är befolkningsökningen. Det har skett de senaste 40 åren och det fortsätter att stiga. Befolkningen på Åland ökar. Även om ökningen just nu är moderat så fortsätter den öka jämfört med motsvarande period i fjol. De tre första kvartalen hittills i år har Åland växt med 147 personer. Det låter kanske inte som en jätte stor siffra, men det är faktiskt 16 personer fler än motsvarande tid 2012. 

Befolkningsökningen förra året var lite mindre än året innan, men det som är oerhört intressant när man tittar närmare på siffrorna är att cirka 700 personer valde att flytta ifrån Åland 2012 av olika orsaker. Men det som är ännu viktigare och häftigare är att det var 880 personer som valde att flytta hit. Alltså 18 fullastade bussar med människor som valde Åland som levnadsort framom alla andra områden i världen att flytta till. Det här är något som jag är oerhört stolt och glad över och jag tycker att det ska vi lyfta fram i alla sammanhang för det är ganska unikt att en ö-region som Åland har haft kontinuerlig inflyttning över 40 års tid.

Men nu till budgeten. Fru talman! Näringsavdelningens budgetmoment har varit ganska statiskt de senaste decennierna. Mycket av innehållet styrs av EU:s strukturprogram, lagstiftning eller ingångna avtal. Eftersom jag har planerat att hålla mig innanför min begränsade tid så har jag valt att sätta fokus på tre områden i den här budgeten. Budgeten som skiljer sig ifrån tidigare års budgetar. 

Det första är LFA-kompensationsbidraget. Under det här året har en gemensam arbetsgrupp jobbat tillsammans med Jord- och skogsbruksministeriet för att utreda ansvarsfrågor gällande behörigheter inom jordbrukspolitiken. Som ni vet har Åland och riket delad behörighet gällande ansvaret för jordbrukspolitiken på Åland. Enligt självstyrelselagen har landskapet ansvar för den del av jordbrukspolitiken som omfattar styrningen av jordbrukspolitiken och riket ansvarar för priset på lantbruksprodukter samt främjande av export av lantbruksprodukter. Eftersom skrivningarna i självstyrelselagen från 1993 inte reflekterar förhållandena i jordbrukspolitiken som gäller efter EU-medlemskapet 1995, så har riksmyndigheten och landskapet under de senaste decennierna tolkat fördelningen av ansvaret, så att landskapet ansvarar för strukturpolitiken inom jordbruket och riket ansvarar för inkomstpolitiken.

I praktiken så kan man säga att ansvarsfördelningen genomförts så att landskapet har implementerat åtgärderna inom landsbygdsutvecklingsprogrammet i enlighet med EU:s landsbygdsutvecklingsförordning och riket har ansvaret för jordbrukspolitikens första pelare, samt de nationella inkomststöden.

I samband med de här diskussionerna i arbetsgruppen, så har den åländska delegationen tydligt deklarerat åsikten att LFA kompensationsbidraget förändrats under årens gång och idag kan ses som en del som inkomststöd och sålunda med det resonemanget rikets behörighet. Och med det också överföras till rikets ansvar från och med den nya kommande programperioden. 

Det här är en oerhört komplex fråga och arbetsgruppens arbete är inte helt färdigt, men efter flera långa och tuffa förhandlingar både på tjänstemanna- och politisk nivå, så har en kompromiss arbetats fram för 2014, där riksmyndigheterna kommer att finansiera den nationella tilläggsdelen till LFA-stödet. Det här handlar om ca 800 000 euro som vi tidigare, de senaste åren har finansierat lokalt och som nästa år finansieras av riksmyndigheterna. Utan den kompromissen hade vi på näringsavdelningen tvingats till att minska avdelningens budgetförslag med motsvarande belopp. Det här medför alltså att vi frigör 800 000 euro som kan kanaliseras direkt till näringslivet. 

Det andra jag vill ta upp, det är överföringarna av investeringarna. Vi fortsätter som de senaste åren med ett nationellt anslag på 1 miljon euro för investeringar inom livsmedelsklustret. Investeringsviljan vet vi, har varit de senaste åren stor och det är ett exempel på att branschen ser positivt på framtiden. Investeringar är avgörande för utvecklandet av konkurrenskraften och säkerställa en långsiktig hållbar produktion. Dessutom behöver vi fortsätta utveckla effektiviteten, kvalitetstänkandet, lönsamheten och hålla en hög kunskapsnivå inom livsmedelsklustret för att mota alla utmaningar framöver och hålla den åländska konkurrenskraften så hög som det bara är möjligt. 

Något jag är extra glad för just nu är den positiva investeringsviljan, som vi har noterat inom flertalet exportföretag på Åland. Den viljan att expandera kommer vi från regeringens sida stimulera extra nästa år, genom ett förhöjt investeringsanslag gentemot tidigare. I år ökar vi investeringsstöden trefalt för exportföretag, vilket är ett bra sätt att stimulera näringslivet på i lite kärvare tider. 

Vi slår även ihop några moment till ett större för att kunna vara mer flexibel och kunna utnyttja våra resurser optimalt till de ställen där de gör mest nytta för näringslivet. Vi kallar det momentet för Nationellt företagsstöd – och till det föreslås ett anslag om 1 525 000 euro. Vi vill prioritera åtgärder som ökar företagens möjlighet till export av tjänster och varor, till internationalisering, till åtgärder som stöder en året-runt detaljhandelsverksamhet i skärgården och som sagt investeringsstöd. 

Det tredje exemplet jag vill ta upp är något vi på avdelningen kallar ”Utvecklingsbolaget”. På avdelningen håller vi som bäst på med ett förslag och bereder en ny struktur för hur det näringslivsfrämjande arbetet ska bedrivas på Åland i framtiden. ”En-dörr-in” principen kallar vi det och där eftersträvas att nya och befintliga företag och företagare på Åland ska ha enkelt att få den samlade offentliga resurserna på ett och samma ställe, för att bättre kunna koordinera och lättare för företag att hitta just sin service.

Idag är uppgifterna fördelade på flera olika aktörer och företag upplever ibland att det är svårt att orientera sig i myndighetsvärlden. Det är även svårt att veta vilka tjänster som det offentliga erbjuder eftersom marknadsföringen av många av dessa varit nästintill obefintlig. Det vill vi också ändra på. 

Förslaget är att det näringslivsfrämjande arbetet bedrivs i ett ”utvecklingsbolag” som kommer ges en rättslig grund för de olika uppgifterna som finansieras med offentliga medel. Hur exakt den juridiska formen kommer att se ut, håller vi fortfarande på att titta på. Det finns lite olika alternativ.

Utvecklingsbolagets huvuduppgifter är finansiering, rådgivning och utvecklingsarbete. Finansieringen omfattar företagsfinansiering i form av bidrag till exporterande företag, det kan handla om mjuka lån, garantier och riskkapital. Samt projektfinansiering till branschorganisationer, föreningar och kanske andra myndigheter. 

Utvecklingsbolaget kan även bedriva egna utvecklingsprojekt är det tänkt. Handlar det om t.ex. exportresor, främja kvinnors företagande, miljöteknik, förnyelsebar energi, kompetenshöjning osv så kan det genomföras som ett verktyg från näringsavdelningen i samarbete med andra verksamma aktörer på orten. 

Under det här året så bereds också ett lagförslag som även kan innefatta att verksamheterna i Ålands Utvecklings Ab, Norra Ålands Industrihus Ab, Ålands Teknologicentrum och delar av näringsavdelningen kan beröras. Nära anknutna till dessa områden är även landskapsregeringens Regelråd och Tillväxtråd. Regelrådets uppgift är att minska företagens kostnader till följd av regler och byråkrati. Därigenom underlätta företagens vardag. Reglerna som vi har på Åland ska vara lättförståeliga och de ska framförallt vara ändamålsenliga. Genom medlemmarna i rådet och via hemsidan enklareregler.ax kan förslag skickas in och kommenteras. Och så kan rådet belysa de olika synvinklar, behandla ärenden och skicka de vidare till berörda landskapets tjänstemän för åtgärder.  

Tillväxtrådet, som vi har pratat om några gånger här i salen är ett expertorgan som bidrar med kunskap med lite nya synvinklar om olika åtgärders tillväxteffekt samt ett råd som kommer med förslag på tillväxtfrämjande insatser. Tillväxtrådet träffas fysiskt några gånger per år, däremellan håller vi ofta informella diskussioner och kontakter både telefon och mailledes.

Nu ser jag fru talman, att tiden börjar ta slut. Jag hade tänkt nämna några saker till bl.a. kan jag gissa att det finns en del tankar och funderingar kring EU-strukturfonder både ERUF, ESF och LBU. De har jag inte tänkt ta upp så mycket i diskussion nu eftersom inom en snar framtid kommer ett meddelande till lagtinget, där vi har möjlighet att diskutera det ingående. Med tanke på att den här budgetdebatten kanske har dragit ut lite på tiden, så väljer jag nu att avsluta här. Men jag kan även säga att vi fokuserar även på skärgården och vi fokuserar på generationsväxling det kommande året och håller arbetslinjen högst. Tack.



Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Efter det sista uttalandet som minister Karlström sade så behöver jag kanske ingen replik. För jag tänkte just fråga om de här program-perioderna och när de eventuellt kan bli fastslagna för i den här budgeten så är ERUF och ESF anslagen för den här programperioden 2014-2020 har ju sänkts i förhållande till omställningsbudgeten med nästans 2 miljoner. Jag tänkte att jag skulle få en förklaring vad det beror på och när är det sen tänkt att den här programperioden kan tänkas slås fast. För jag har fortfarande inte sett några ekonomiska beräkningar och konsekvensanalys, vad det innebär de här ändrade programmen för de berörda.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Gällande medlen som är upptagna i budgeten så är de budgeterade enligt dem ramar som jag har räknat med hela tiden. Eftersom vi vet vad vi får från EU gällande ERUF och ESF programmen. Det motfinansierar vi med 50 procent själva och nu budgeterar vi för 2014 den delen som hör till 2014.

I programmen har det blivit förskjutning. Fiskeriprogrammet är sist i kö, sen kommer LBU programmet och först kommer vi att sätta ERUF och ESF programmen. Det är förskjutning i hela arbetet som har kommit hela vägen från EU, till Finland och sen till oss. Men vi räknar med att ha en debatt i december gällande framförallt ERUF, ESF och LBU programmen. Men innan vi också har LBU programmet att diskutera här så vill vi ha alla de siffror gällande miljöstöd osv. som Finland kommer att göra, för att vi ska kunna lägga hela pusslet och presentera ett komplett förslag, som man inte behöver ha frågor kring.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Eftersom de här summorna är nämnda i budgeten angående ERUF och ESF:s anslag för den här programperioden likaväl som jordbrukspolitiska programmet så måste de väl vara till kännedom för er eftersom ni har kunnat utgå ifrån dem. De summorna stämmer förstås inte i förhållande till omställningsbudgeten. Sen är det ju hur man använder pengarna förstås som är det intressant i den här programperioden. Så jag hoppas att det finns möjligheter sen förstås i strategigruppen och de olika arbetsgrupperna att vara med och utforma den delen.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det är så att när omställningsbudgeten lades så visste vi inte vad vi kommer att få ifrån EU. Utan vi hoppades att vi skulle få lika mycket i ERUF och ESF och vi trodde väl att vi skulle få en viss nivå ifrån LBU programmet. Nu visade det sig att vi får lite mer från LBU programmet än vad omställningsbudgeten sade. Det viktiga är nu i innehållet att hur vi kommer att använda de här pengarna de här kommande sju åren. Det är där som vi ska lägga fokus. Vi vet att vi inte kommer att få mer ifrån EU. Däremot så kan vi finansiera vår egen del mer om vi vill. ERUF och ESF har vi sagt ska vara 50 procent och LBU programmet är 35-65.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I mitt gruppanförande i förrgår så nämnde jag tillväxtrådet, som en del i det som kanske inte har utvecklats såsom förhoppningarna var i det som landskapsregeringen har utlovat.

Då när förslaget ursprungligen kom från minister Karlström om att man skulle tillsätta ett tillväxtråd, så berömde vi det här greppet och tyckte att det kan vara bra att man tar till sig kunskaper utifrån för att skapa det som är målet tillväxt. Vi har av intresse försökt följa med det arbetet som har utförts. Vi vet nu att det finns en hemsida, där det beskrivs någon sorts grunder för arbetet och vilka personer som finns med. Vi har också försökt få ut protokoll från de möten, som förhoppningsvis har hållits, men inte kunnat ta del av något sådant. Så jag uppmanar ministern att det kanske skulle kunna finnas en lite större offentlighet i det arbetet som tillväxtrådet utför, för att vi alla ska kunna ta del av vad som händer och sker.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Hela tanken med tillväxtrådet har just den hemsidan som också skapades var ju att det skulle vara offentligt, öppet och så transparent som den bara kan vara. Jag får ärligt talat säga att jag tar lite på mitt ansvar som ordförande att det inte riktigt kanske utfallit som jag hade tänkt från början. Människorna som är med i det här tillväxtrådet är fantastiska personer och otroligt kompetenta. Bekymren är att vissa är i Norge och andra i Sverige och många är väldigt upptagna personer, så det är svårt att hitta tider när man kan träffas. Så det har blivit mer diskussioner via mail och än konkreta fysiska tillfällen när vi har träffats. Det som har kommit ut ur tillväxtrådet och som vi faktiskt har jobbat med och som jag har tagit med mig i det arbetet som näringsminister på Åland. Det är mycket just de här finansierings- och rådgivningsfrågorna. Det handlar om hur vi kan öka inflyttningen och på vilket sätt borde vi stärka självbilden och bilden av Åland. Flygsatsningen till kontinenten. Det är saker som har bollats med de här personerna.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Bra så. Minister Karlström sade det själv, det borde kanske hanteras på ett något annorlunda sätt. För den som går in på hemsidan och endast där kan få ta del av vilka rapporter som tillväxtrådet i sig har tagit del av i invändningen av sitt arbete, så den blir ju inte särdeles glad. Men om minister Karlström kan ordna till det på det viset att även den åländska allmänheten kan få ta del av det uppenbarligen kreativa arbetet som görs i tillväxtrådet. För det är egentligen det, det är frågan om. Att det ska bollas idéer offentligt så att man får en tilltro till att det kan skapas tillväxt. Om vi lyckas ändra på det här så kanske det kan bli framgångsrikt ännu.

Minister Fredrik Karlström, replik

När det gäller tillväxtrådet, så kan man lite sätta det i relation till jämställhetsrådet och språkrådet osv. Det är en expertgrupp av människor, där ministrarna kan bolla med tankar och idéer som finns och inte sitta i sin egen lilla verkstad och tro att verkligheten ser ut som den gör. Så på så sätt är det oerhört värdefullt att de här personerna ställer upp och arbetar för Ålands sak så att säga. Ministern ska fixa till så att det blir lite bättre på hemsidan och jag kan också säga att vi faktiskt träffades förra veckan hela fredagen och då diskuterade vi och pratade just om det här med processer för ökat företagande och företagens hus. Om hur kan vi jobba vidare med kanske inkubatorer, tillväxtgeneratorer, via Högskolan och på vilket sätt ska vi koppla ihop det med den offentliga biten och näringslivet. Vi har också kopplat ihop det till det här innovationslandskapet som finns på Åland och hur vi kan utnyttja det bättre. Så det kommer att komma mer resultat framöver och jag lovar att det ska bli bättre aktivitet på hemsidan också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi kan inte skylla näringsministern om att inte ha kreativa idéer och att komma med dem. Ibland är det ganska mycket idéer och kanske att allt inte går att förverkligas och drivas, som man kanske har tänkt sig. Men huvudsaken är att det drivs framåt och det är positivt. När det gäller näringsavdelningen så har näringsministern både rätt och fel när det gäller kostnader för ser man på budgeten på kostnadssidan så finns det faktiskt en inbesparing som näringsministern nämnde. Vi måste också komma ihåg att det finns 1,3 miljoner PAF pengar som inte syns där, så då går det lite över. Men hoppas att de går till väl använda ändamål som då kan skapa mer sysselsättning och tillväxt.

När det gäller den här endagarsprincipen så är det givetvis bra att företagarna får det så lätt som möjligt och att det finns ett utvecklingsbolag.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag kan svara på frågan som inte kom. Arbetet fortsätter med lagstiftningen, genom framförallt lagstiftning i hur vi ska använda EU:s strukturfonder som riskkapital. Det är vad vi lagstiftar om, så tanken är att vi ska kunna använda Ålands Utvecklings Ab fortsättningsvis och vi har också börjat genomföra det här köpet av majoriteten av Norra Ålands Industrihus, som är också ett verktyg för att kunna bedriva ett aktivt näringsliv.

Så det här arbetet har pågått under en längre tid och det är lite olika väglag ibland så vill vi göra det mer komplext kanske än vad det behövs och ibland försöker vi hitta den enklaste lagstiftningsvägen. Det finns många aspekter i vilken väg som är klokaste att gå här, men målsättningen som regeringen och jag har är det att vi sätter företaget som en kund och som ska ha den lättaste vägen in och försöka se ur dennes perspektiv. Men inte ur det administrativa perspektivet.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag fortsätter repliken om utvecklingsbolaget och det är säkert rätt väg att gå, att sätta företagen i fokus och inte på byråkratin. Det blir säkert alla företagare nöjda och glada för. När det gäller det här med finansiering så står det också att näringsavdelningen ska vara en del av det här utvecklingsbolaget och att det här utvecklingsbolagets huvud uppgifter är just finansiering. Vi hörde också några exempel, Utvecklings Ab och annat, men kan näringsministern förtydliga om det kommer någon slags EU stöd, att förflyttas över till det här Utvecklingsbolaget från näringsavdelningen i samband med att man tittar över den här lagstiftningen.

Minister Fredrik Karlström, replik

Det är här som vi tittar på det mest praktiska och bästa som vi kan göra. EU tanken är nu ju att EU:s ERUF medlarna ska kunna användas då som riskkapital via det här utvecklingsbolaget. Det är ganska lite pengar, om man får använda sådana ord även om det är 3 miljoner euro under sju års period som det är tänkt att det ska gå till riskkapitalbolaget. Sätter man det till relation till att vi har ett nationellt företagsstöd det här året på 1,5 miljon euro så ser vi ju hur litet de facto är under en sju års period. Därför så vill vi använda medlen så effektivt som möjligt och då tror vi på den här riskkapital-tanken. Vi kommer att återkomma till det sen när vi tar diskussion om ERUF programmet. Sedan är frågan, vad är myndighetsutövning och vad är mer rådgivning?  Det är viktigt att man har det klart och redigt i lagstiftningen. Det är det som det jobbas på. Däremot så finns det personer här på näringsavdelningen som skulle kunna passa väldigt bra, i det här nya utvecklingsbolaget.

Talmannen

Tiden är ute!

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller fasen till den här tilläggsdelen så tror jag att det är bra om man har bakgrunden klar för sig. År 2003 drev Finland väldigt hårda förhandlingar med EU kommissionen via artikel 41. Man lyckades men man kom inte i mål och då valde man att byta spår och fick fram den nationella tilläggsdelen. Både för miljöstödet och för LFA. Miljöstödet började betalas ut 2004 och LFA 2005. Miljöstödet fasades ut 2010.

Vi har flera gånger från Ålands Framtid lagt förslag om att det här är ett stöd som hör till Finland, precis i enlighet med självstyrelselagen, som minister Karlström sade. Jag tycker att det är bra att man har fått det här till stånd. Men jag är väldigt förvånad över att de här 800 000 euro av jordbruksanslagen som landskapsregeringen de facto har sparat in, så kanaliserar man inte tillbaks till jordbruksnäringen och det förstår jag inte riktigt.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Den retoriken köper jag de facto inte. För det handlar om 800 000 euro som har gått åt till den här kompensationsbidraget, som fortsättningsvis går ut i kompensations bidrag. Så det är inte så att bara för att pengarna kommer in till näringsavdelningen och kommer från Finska myndigheterna så är de öronmärkta att gå till jordbruket. Vi kan väl säga att de gör det. De går till jordbruket och så har vi av den totala näringsavdelningens budget kanaliserat så att vi ökar investeringsstöden trefaldiga till övriga näringsavdelningen. Men det är inte så att vi tar pengar från jordbruket till det övriga näringslivet. Iså fall kan man använda samma retorik att varför går bara hälften av näringsavdelningens budget till jordbruket när allting kunde gå till jordbruket.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker inte att det där var ett helt sakligt uttalande och det var inte heller någon retorik. Hade man inte lyckats komma i mål med de här förhandlingarna minister Karlström, vad skulle konsekvenserna varit då? Ja det, att landskapsregeringen skulle ha stått för de här 800 000 euro. Allt annat hade ju varit ett avtalsbrott de facto och på det sättet är jag lite förvånad att man kanaliserar ut de här pengarna på det sätt som man har gjort. Jag ska återkomma till det i mitt anförande.

Minister Fredrik Karlström, replik

Ja, åter igen. Jag ser det inte som att vi använder de pengarna och kanaliserar till någonting annat. Pengar är pengar och de kommer in till landskapet och de fördelas enligt den ram till näringsavdelningen och inom den ramen fördelar vi till jordbruket, investeringsstöd, AMS osv. som vi tror att är det absolut bästa att göra just nu med de resurser som vi har. Jag är stolt och glad över det här förslaget som vi lägger där. Jämfört med förra året så sänker vi kostnaderna men samtidigt ökar vi totalt sett investeringarna och överföringsutgifterna den vägen.

Så vi ser lite olika på det. Det viktiga är att det Åländska näringslivet har förutsättningar att fortsätta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson

Tack, fru talman! När vi debatterade halvårsrapporten i september, så fokuserade jag på näringslivets betydelse i vårt samhälle. Också finans- och näringsutskottet hade konstaterat i sitt betänkande att det är en viktig ingrediens i politiken att se till att hela det åländska näringslivet tillförsäkras rimliga konkurrensvillkor och verksamhetsförutsättningar.

I det här gruppanförandet kommer jag att beskriva vår politik för att trygga näringslivets konkurrensförutsättningar, finansiering och övriga behov. Näringslivet är ju motorn i samhällsbygget. Här skapas jobben som ger skatteintäkter till att täcka våra offentliga behov. Utan ett blommande näringsliv står vi oss slätt. Att Åland idag, trots den svåra, internationella lågkonjunkturen som samhälle står starkt i jämförelse med andra ska i mycket hög utsträckning tillskrivas vårt historiskt starka näringsliv. Med sjöfarten i spetsen, men vi har också en liten men naggande god industri, ett vitalt livsmedelskluster, en turismbransch med potential och flera nya näringsben som IT-branschen med flera.

Fru talman! Centerns politik har alltid hävdat näringslivets betydelse och vi vet att det inte går att stanna motorn i en lågkonjunktur, för då kommer vi aldrig ur den. Därför känns det bra att vi har en regering med partier som delar det här synsättet, att det inte bara går att bromsa utan att det också behövs en fot på gaspedalen. Att sedan vissa tycker att man borde både bromsa och gasa mer är förståeligt. Men en sak är klar. Det är möjligt i opposition, men inte lika lätt i ansvarig regeringsställning.

Vi behöver tillväxt och jag hävdar att Åland har potentialen bara vi politiker ser till att våra näringar har minst lika bra förspänt som konkurrenterna ute på marknaden.

Tillväxt och export är ju nycklarna till nya framgångar för åländskt näringsliv som ska generera nya jobb, inkomstskatter och skattegottgörelser. Inom regeringsblocket är vi eniga om att tillväxten är central och att den i huvudsak uppnås genom entreprenörskap och idéer, minskad byråkrati, kompetent arbetskraft, flexibel finansiering samt utbildning och forskning.

Landskapsregeringen är som sagt införstådd med att vi måste investera i lågkonjunktur och stryper därför inte detta viktiga verktyg. Men, penninginvesteringar är inte bara fysiska. Utbildning är investering och satsning på unga entreprenörer är en viktig investering för framtida tillväxt.

Enligt förslaget till budget framgår att landskapsregeringen avser att prioritera åtgärder som ökar företagens export av tjänster och varor, internationalisering samt åtgärder som stöder en året runt detaljhandelsverksamhet i skärgården.

Det konstateras att nationellt investeringsstöd budgeterats år 2014 som en övergångsperiod tills det nya operativprogrammet för Åland 2014-2020 med finansiering från ERUF och ESF är godkänt av kommissionen. I budgeten står det också att ”under hösten revideras landskapsregeringens principer för företagsstöd delvis beroende på nya EU-regler för perioden 2014-2020 och avsikten är att minska de direkta bidragen till förmån för andra finansieringsformer”.

Fru talman! Just den här delen har under hösten varit föremål för en tidvis häftig debatt. Hur kommer landskapsregeringen att göra dessa förändringar? Kommer de nya direktiven att fungera för vårt näringsliv med våra speciella förutsättningar? Kommer landskapsregeringen att lyssna på näringslivet? Vi i centern förstår att det finns en oro inom näringslivet. Det är självklart att man är orolig innan man får bekräftelse på hur det ska bli.

Men jag tycker fru talman, att man nu ska ta fasta på regeringens egna utfästelser och finans- och näringsutskottets eniga betänkande över halvårsrapporten. Signalerna är klara och tydliga, att hela det åländska näringslivet ska tillförsäkras likvärdiga konkurrensvillkor och verksamhetsförutsättningar. Det måste vi ta fasta på.

Som sagt, vi i centern ska göra allt för att behålla det åländska näringslivet konkurrenskraftigt i ett internationellt perspektiv. Jag är övertygad att de övriga regeringspartierna instämmer.

Sedan, hur det slutliga finansieringspaketet kommer att utformas blir inte klart förrän EU har bestämt sig. Vilket sker i början av nästa år eller halvår. Jag vill tydligt slå fast, att för centern är direkta penningstöd till näringslivet inte ett självändamål. Vår ledstjärna är att villkoren ska vara lika goda för våra företagare som för deras konkurrenter ute på marknaderna. Och därför - så länge direkta stöd betalas ut till konkurrenterna så kan inte vi heller lämna våra entreprenörer utan. Det gäller för alla branscher, från sjöfart till livsmedelskluster. Gör vi förändringar, så har vi i centern inget emot kreativa nya lösningar. Blott det behåller våra företags konkurrenskraft och accepteras av näringslivet. En effektiv mix av finansieringsverktyg i lådan är säkert bra och gör oss flexiblare i finansieringsverksamheten. Vi måste hänga med i utvecklingen och inte konservativt bita oss fast i det som varit.

Till sist, fru talman! Några ord om vår inställning, alltså centerns inställning, till utrustningen i den här verktygslådan. Riskkapital är ingenting nytt. Det har vi tillhandahållit i många år genom t.ex. Ålands Utvecklings Ab. Riskkapital är heller ingenting farligt. Tvärtom. Det behövs och det ska finnas i både offentliga och privata former. Men man ska givetvis inte lägga alla ägg i en korg. Vilket näringsministern och regeringen nog inte heller kommer att göra. Runt det ämnet skulle jag gärna uppehålla mig längre, men tiden medger inte detta. Men jag vill avsluta med att marknadsföra ”garantiverktyget”.

Vi borde satsa mer på att ge garantier till unga entreprenörer och utveckling och expansion av företagsverksamhet. Bankerna har pengar och de har stort kunnande i att utvärdera företagsidéer. Den unga entreprenörens största bekymmer är att han eller hon inte får låna pengar utan säkerhet. De satsar kanske allt vad de har, men det behövs mer.

Här kan vi med en bra politik trygga deras finansiering så att de kan utveckla, växa, bli starka och framgångsrika. Och, fru talman, en entreprenör vill inte han gratispengar. Han eller hon vill göra rätt för sig och betala tillbaka. Tack, fru talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tack för anförandet. Ett positivt sådant. Näringslivets verksamhetsförutsättningar består ju utan väldigt många komponenter givetvis. Dels förstås det som diskuteras mycket om, d.v.s. om det ska vara stöd, riskkapital eller mjuka lån. Därutöver förstås av sådana komponenter som tillgång till industrilokaler, arbetskraft och hur byråkratiskt ett samhälle är som företagen ska verka i. Ledamot Eliasson sade flera gånger för centerns del att centern vill att vi ska ha konkurrensneutrala förutsättningar här på Åland, jämfört med omgivningen.

Jag vill säga att för liberalernas del så sträcker sig våra ambitioner ännu något längre. Vi tycker t o m det kunde ibland få vara bättre förutsättningar här.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Tack för de orden ledamot Perämaa. Om vi läser mitt anförande så instämmer jag faktiskt med det som ledamot Perämaa sade. Jag sade det faktiskt en gång, att minst lika goda.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Näringslivets betydelse för Åland och uppbyggnaden av välfärden i framtiden, nu och i framtiden är otvetydigt. Den kan inte ifrågasättas. Vi ser det helt klart som så att det är inom tillväxt på det området som vi kommer kunna finansiera den sociala välfärd som vi har på Åland. Så den betydelsen av näringslivet kan aldrig tillräckligt understrykas.

Med tanke på den korta tiden så ska jag uppehålla mig vid några delområden under näringsavdelningen. Det var bra det som näringsministern sade som avslutning på sitt anförande, att landskapsregeringen avser att komma med ett meddelande till lagtinget att för att där diskutera de förslag till ändringar i EU-programmet som nu ändå föreslås. Ja, och förstås också diskutera programperioden i sin helhet.

Så som det har nämnts här tidigare, så framgick det delvis ur centern-gruppens anförande under den här avdelningen att finans- och näringsutskottet visade ganska mycket bestämdhet i samband med behandlingen av halvårsbokslutet där utskottet sade att de här EU-programmen och förändringarna måste konsekvensanalyseras noggrant. De här analyserna måste också tillställas lagtinget för behandling innan man fattar beslut. Formuleringen var inte exakt den här men andemeningen nog den samma.

Så alltså kommer vi att få ta del av landskapsregeringens planer på det här området innan beslut ska fattas.

Vad gäller LBU-programmet så har liberalerna för sin del försökt fördjupa sig väldigt noga i lantbruksnäringens verksamhetsförutsättningar med många företagsbesök under hösten och vi känner av den oro som finns ute på fältet.

Så det är bra att vi får en grundligare diskussion innan vi kommer till beslut som skulle äventyra verksamhetsförutsättningarna. Men jag misstror inte landskapsregeringens målsättningar att vi ska kunna ha ett levande lantbruk också efter de beslut som behöver fattas.

Några ord till när det gäller ERUF och ESF, regionala- och socialfonden. Också där står vi precis som det har sagts i ett brytningsskede mellan en gammal programperiod som tar slut i år och en ny period som borde ha börjat i årsskiftet, men nu vet vi att programmen och de faktiska utbetalningarna enligt programmet kommer att komma igång först sannolikt i slutet på år 2014. Möjligen också senare. Förhoppningsvis inte. Så då vet vi att vi kommer att få ett finansieringsglapp under den här perioden och det kanske finns tankar hur det ska hanteras. Det behöver i varje fall hanteras. Och det är möjligt att förslaget är att det ska hanteras bl.a. via momentet 47.03.43. Det är speciellt gällande det momentet som jag riktar mig till näringsministern. Jag skulle vilja ha information om eller det borde åtminstone i finans- och näringsutskottet finnas en information om hur det här momentet om 1 525 000 euro kommer att kunna användas just för att främja näringslivsutvecklingen. Det framgår ganska allmänt om att det ska användas för investeringsstöd, internationalisering och för skärgårdsstöd. Bra nog förstås. Det står också att stöden ska kunna ges utgående från principer och riktlinjer som landskapsregeringen har framtagit. Så det skulle vara intressant att veta om de här principerna redan finns för det här momentet, som ju ändå är ett nytt och ganska stort moment. Så det önskar jag kunskap om.

Som en delfråga till det så skulle jag vilja fråga att kommer det momentet också att användas för det här förebyggande arbetet inför en riskkapitalist modell, vilket också innefattar en viss byråkrati. Eftersom det då står tydligt i landskapsregeringens förslag, att man tänker gå in för den här riskkapital-varianten. Kommer dessa 1,5 miljoner att kunna användas för direkt företagsstöd eller går de också för den byråkratiska processen? Gärna några synpunkter, som jag sade om den här övergången från en programperiod till en annan. Kommer vi att ha tillräckliga medel under 2014 för att hantera situationen?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Till det sista här med övergångsperioden. Vi kan använda de befintliga medlen framtill 2015 i det nuvarande programmet. Så det gör att det finns pengar kvar som kan användas under 2014 också. Det intressanta är att det finns en större investeringsvilja än vad det finns pengar i den gamla fonden. Så därför så är det här nationella företagsstödet en del i att finansiera upp den ökade viljan till investeringar. Sen vet vi ju inte om alla kommer att förverkligas. Men jag ser att med de medel som finns kvar i fonden och som vi kan använda 2014 och det här ökade investeringsbeloppet som egentligen är trefalt mot det tidigare, så känns det rätt och det känns bra för 2014.

Sen gällande fördelningen av de här pengarna, de 1,5 miljonerna så är det ungefär 900 000 som är investering, 250 000 till skärgården och resten till internationalisering, i korta ordalag.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tack för den informationen. Det här betyder alltså det att det finns medel kvar även fast det har funnits en högre investeringsvilja i förhållande till den programperiod som har varit. Det finns alltså medel kvar ännu till förfogande för eventuellt kommande investeringar eller är det så att det bara finns medel kvar för att förverkliga sådana beslut som redan har fattats. Det kan hända att det går att utläsa svaret på den här frågan, men jag ställer den så här i varje fall. Eftersom den är väsentlig med tanke på övergångsperiod.

Minister Fredrik Karlström, replik

Jag kan säga som så att de medel som vi har i ERUF-programmen hittills så har vi en målsättning att använda upp förstås. Vi vill inte och vi kommer inte att skicka tillbaks någonting till EU. Däremot så vet vi ju inte om alla kommer att förverkliga sina projekt som de har ansökt om och kommer allting att löpa enligt den tidtabell som är gjord, med tanke på att vi kan använda de här pengarna till 2015. Därav är det lite komplext. Men det i kombination med ökat investeringsanslaget i det här momentet på 1,5 miljoner så kommer vi att kunna matcha upp de investeringar förhoppningsvis som näringslivet där ute vill göra.

Enligt de principdokument som vi har med 10 procent i Mariehamn, 20 på landsbygden och 30 i skärgården. Men av de här 1,5 miljoner eurona så kan man säga att vi ökar både på investeringarna, vi ökar med stödet till skärgården och vi ökar beloppet till internationalisering, jämfört med tidigare år.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Det är inte bara den offentliga sektorn som har ekonomiska utmaningar framför sig. Under de här dagarna så har vi pratat om näringslivet och dess stora utmaningar. Då verkar det som att transportsektorn har en stor tuff framtid framför sig genom just att exporten till Finland nu minskat så markant.

Vicelantrådet nämnde i sitt inledningsanförande om att det här projektet som kallas 2015, så kommer få stöd av näringslivet och skapa fler sysselsättningsåtgärder. Vilket är bra, tycker jag. Med de siffror som vi fått av ÅSUB om arbetslöshetssiffrorna så är just nu inte så uppmuntrande. Så det är bra om vi kan skapa fler sysselsättningsplatser och åtgärder. Jag har haft det stora nöjet på förmiddagen att tillsammans med näringsministern vara med på ett seminarium ”Back on track” som det hette och som nordens välfärdscenter arrangera. Det var intressant, där vi dels fick ta del av nordens siffror och hur det ser ut. Där kan vi slå oss för bröstet. Det ser bra ut. Men för lilla Åland så tycker jag inte att siffrorna ser så bra ut.

Minister Karlström har haft insändare och diskuterat om de hundra samtalen som man ska ringa när man är ung och söker jobb. Det är bra att man är initiativrik och duktig. Jag tänker lite på de här som inte klarar av att ringa de här samtalen eller inte har det privata skyddsnätet. Det är lite dem jag vill nämna. För på seminariet idag var det ingen som ville nämna dem. Det är lätt. Det finns en liten grupp som lätt blir marginaliserat. Som inte nämns när man är på seminarier och pratar ungdomsarbetslöshet och det är framförallt dem som mår psykiskt dåligt. Som kanske inte heller har den möjligheten till den öppna arbetsmarknaden. Kanske behöver få stödåtgärder från samhället för att komma ut i en sysselsättning.

Jag anser att ungdomsarbetslösheten idag är oroväckande hög. Jag har stått här tidigare och prata om de här 100 nya jobben. Det är inte så att vi eller samhället ska skapa 100 nya jobb men däremot, hur få 100 fler ut i sysselsättning och vad krävs det för åtgärder för att få dem. Alltså det jag menar är att vi inte har så otroligt många som vi har som går långtidsarbetslösa. Skulle vi kunna få framförallt de yngre ut i sysselsättning så skulle vi göra en mer ekonomisk insats även i social- och hälsovårdsfrågor, genom att de skulle må så mycket bättre. Man får en samhörighet och man får en känsla av samhörighet när man får komma med i en sysselsättning. Därför skulle det vara jätte viktigt om man tittade på det. Det här var orsaken till att jag med ett leende skrev upp en kommentar. Minister Karlström sade att man behöver se vad man ger för handledarstöd för de som går arbetslösa. Mitt leende var svårt att få bort på fem minuter, för jag tänkte att det där ska jag i alla fall jag ställa en fråga. Det jag tänker på är ett handledarstöd och då tänkte Minister Karlström till företagen. Jag tänkte till de arbetslösa. Kan man också gå in och titta på möjligheterna för de med funktionshinder, att kunna se möjligheten och få arbetskonsulenter och sådana som är utbildade och följa med ut på arbetsplatsen, så att man ser lite vad det behövs för hjälp. Det är jätte svårt för företagarna och det är också ett stöd till företagen hur man skulle kunna ta in fler.

Så det var det fru talman, jag ville prata om. Jag ser att jag har 26 sekunder tillgodo. Det bjuder jag på till en annan talare.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Jag tror att jag ska ta och begära ordet en gång till sen och samla ihop lite alla mina intryck och tankar efter den här debatten. Jag var glad att se ltl Winé också på det seminarium som vi smet till ifrån budgetdebatten en stund. Det är ett viktigt ämne. Jag vill också säga att sysselsättningen har ökat på Åland de senaste åren. Ungefär 300 fler personer är i sysselsättning än för något år tillbaks. Så det är positivt. Sen är det ju så att politiker har väldigt svårt att öka sysselsättningen. Det är det privata näringslivet som behöver anställa flera och det vet vi också att de som är bäst på att anställa nya människor, det är små företagarna. Är det någonting vi har gott om på Åland så är det små företag. Enligt alla studier och alla forskningsrapporter jag har läst på så är det ungefär 80 procent av alla arbetsplatser tillsätts av små företag nuförtiden. Så vi har en bra utgångspunkt där med 2407 företag och 90 procent har färre än 4 anställda. Så kan vi hjälpa de företagen på något sätt att ta in ungdomar som praktikanter eller sommarjobbare så är det ett bra första steg in på arbetsmarknaden.

Ltl Göte Winé, replik

Tack! Jag håller med minister Karlström i viss mån att det är svårt för politiker att öka sysselsättningen bara så här. Men det jag pratar om här är vilka är det vi ska gå inte och stöda, var ska vi kunna ge vår hjälp och det är en viss grupp som kanske har svårt att ta för sig och som har svårt att synas i samhället och som lätt blir undangömda. Där tycker jag att man behöver gå in och titta på hur samhället kan ge stöd. Givetvis var större delen av mitt anförande mycket om stöd till näringslivet och att skapa sysselsättning. Då pratar jag om en grupp som få vill prata om och det är dem som inte har det privata skyddsnätet runt sig. Utan man behöver få lite hjälp för att komma. Man mår inte heller tillräckligt bra för att ringa de här 100 samtalen. Man behöver få hjälp och där har vi i samhället en viss roll.  

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag håller helt med om det att vi ska sätta våra resurser på de personer som verkligen behöver ha hjälp. De som inte mår bra och de som har problem att komma ut på arbetsmarknaden. Problem som ofta kan bli det är att våra skyddsnät som vi bygger upp också blir ett alternativ för dem som inte behöver hjälp. Alltså dem som de facto behöver ha en knuff i ryggen så att de tar sig initiativ och tar initiativen själv. Men jag håller helt med om var vi ska sätta fokusen på den offentliga insatsen, det är just på de här personerna som mår psykiskt dåligt och som har funktionshinder. De här frågorna är någonting som jag pratar ofta med socialministern om. Det här är inte bara en näringspolitisk fråga. Det är inte bara en utbildningspolitisk fråga utan det är också en socialpolitisk fråga. Så det här är områden som har fokus i landskapsregeringen och vi har tillsatt en arbetsgrupp, som jobbar med lagstiftningen om arbetsmarknadspolitiska åtgärder och jag hoppas kunna se en förändring inom nästa år på den biten också.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag håller med i en del med minister Karlström. Om att det är inte bara arbetsmarknadspolitiskt område det här utan om vi ser totalekonomiskt på det här. Får vi hjälp med de här så kommer det också bli totalekonomiskt mycket bättre. För det skapar så mycket välmående och en mening i livet. Däremot håller jag inte med minister Karlström om att många andra ser att nu behöver jag inte mitt privata skyddsnät. Nu kan jag ta gräddfilen som samhället betalar. Det är precis som att vissa säger att: har de inte råd med SFI avgifter så kan man gå till soc. Inte vill man göra det. Man vill klara sig själv. Man vill göra det själv. Men vissa klarar inte det och de behöver få stöd.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Näringspolitik är långt ifrån bara näringspolitik. Näringspolitik innehåller också ren närings politik. Hela samhället är näringspolitik. För att företag ska kunna verka och expandera, anställa folk och visa lönsamhet, så måste samhället runtomkring fungera väl. Vi måste ha en välfungerande teknisk infrastruktur, vi måste ha en bra hälso- och sjukvård, vi måste ha en säker socialvård, vi måste ha fungerande barn- och äldreomsorg och inte minst vi måste ha ett uppdaterat och högklassigt utbildningssystem på alla nivåer. Så när kollegerna i Ålands Framtid beskyller landskapsregeringen för obefintlig näringspolitik för att man inte betalar ut mer bidrag till lantbruk, turism, till förädlingsföretag osv. så fungerar den politiken kontraproduktivt för näringslivets utveckling på Åland. Samtidigt vill Ålands Framtid visa duktighet och ansvar genom att med svepande anslagsnerdragningar inom de övriga samhällssektorerna, utan specifikation dra ner på kvaliteten i samhällsservicen. Visst är det ju så med politiken. Samtidigt vill jag säga att stöd i form av garantier av riskvilligt riskkapital, lån, räntestöd och även pengabidrag behövs också för att ge exportindustrin och landbruket konkurrens och tillväxtkraft i den konkurrensmiljö de lever.

Liberalerna har efter några års uppehåll fallit in i lite samma jargong. Är mer bidrag nu igen en liberal näringspolitik? Det är en fråga jag ställer mig. Nåväl, Liberalernas förslag i motion nr 1 om ett ekonomiskt råd är intressant. Jag var själv med som näringslivsrepresentant i det första ekonomiska rådet på 1970-talet, men nu lever vi naturligtvis i annorlunda tider. Organ av olika typer, olika framtidsverkstäder och Ålands näringslivsutveckling från handelskammarstadiet och näringsministerns Karlströms olika initiativ till nytänkande såsom bl.a. tillväxtrådet. Allt det här är sammantaget i linje med det ekonomiska rådet sysslade med under 70-talet tillsammans med planeringsrådet. I samma kontext återuppväcks nu en samhällsplanerings funktion för landskapsregeringen och kommunerna, genom det initiativ som väcktes i samhällsservicereformens infrastruktur utredning. Den reformen är särskilt riktad för utveckling av det åländska näringslivet. Det vore kanske skäl att samordna trupperna inom näringspolitiken och samhällsutvecklingsorganet till ett gemensamt forum av typen ekonomisk- och planeringsråd.

Jag hoppas att landskapsregeringen och finans- och näringsutskottet tar sig en ordentlig funderare på den möjligheten. Inte minst i anledning av både förslaget om samhällsplanering och liberalernas motion nr 1 med ett ekonomiskt råd.

För övrigt är landskapsregeringens redogörelse i budgeten för den specifika näringspolitiken på de fyra sidorna 30-33, innehållsrik och mycket utvecklingsinriktad. Det kan ändå inte ens oppositionen klaga på. Men kanske oppositionen då svarar. Men var finns pengarna? Var finns bidragen? Svaret finns på sidan 145 i budgeten. 17 405 000 euro spenderas på pengar direkt till åländska företag. Över 5 procent av hela budgeten går ut i delar av vårt näringsliv. Till det kommer statens stora satsningar på sjöfarten. Till det kommer alla pengar vi lägger ned inom administrationen, inom konsumtionsutgifterna och på näringslivsutveckling. Till det kommer alla de pengar som vi satsar inom yrkesutbildningen för att skapa underlag för näringslivets arbetslivsutveckling.

Debatten om stöden till lantbrukets olika delar har under det gångna året tagit sig mycket olustiga vändningar. Utan fakta på bordet har debattörer mycket högljutt angripit landskapsregeringen och särskilt dess näringsminister. Man har gissat på effekterna av relativt obetydliga nerdragningar av vissa stödmoment. Bilden har blivit att nerdragningarna blir 4-5 ggr större än vad de kommer att bli i verkligheten. Den här vrångbilden har också understötts av flera lagtingsledamöter. Sådan politik gör ingenting annat än skadar vårt åländska samhälle. Låt oss nu invänta fakta på borden, när det gäller lantbrukspolitiken. Vad blir EU:s stöd nu med vårt stöd mix? Vad blir statens motsvarande beslut? Och hur kan vi sedan mixa till vår begränsade andel i paketet, så att produktivitet, lönsamhet och förädling främjas på bästa sätt.

Vi har inte mer råd att låta det produktiva lantbruket och dess förädlingsindustrier fortsätta lida av att för mycket av pengarna går till lågproduktiv verksamhet som åtminstone har den effekten att jordbruksmarkpriserna på Åland hålls på en hög och dyr nivå.

Så avslutningsvis fru talman, några ord om sjöfarten. På sidan 30 skriver landskapsregeringen om sin inställning.

På sidan 26 redogör landskapsregeringen för den viktiga omformningen av sjöfartsutbildningen, som vi här i lagtinget redan tidigare varit eniga om att efterlysa. Sjöfartsnäringen i sin helhet på Åland är inte bara sjöfart. Den är till mindre än 50 procent sjöfart, enligt ÅSUB:s siffror. Helheten i Ålands sjöfartskluster är starkt och helt avgörande beroende av att vi har aktiv och fungerande sjöfarts- och rederiverksamhet. Sjöfarten befinner sig nu i en ovanligt lång och djup svacka. Frakter saknas inte. Men det är mycket svårare att finna till rimliga priser. Nu mäts rederiernas ledarskaps förmåga och uthållighet.

Historiskt har Ålands rederier klarat nedgångar bättre än rederier på andra orter i våra närområden. Men hur är det nu? Utvecklingen ger skäl till oro. Finns samma starka entreprenörskap kvar inom åländsk sjöfart? Lik den som tidigare funnits. Vi får bara hoppas och hålla tummarna. Självstyrelsen har en synnerligen liten verktygsbox för att hjälpa till och den här gången kan man inte klaga på finsk sjöfartspolitik.

Avslutningsvis kort. Nu är det företagen och företagarna som måste vara innovativa och kloka. En ljusning har vi i det breda sjöfartsklustret. Där finns mycket kraft att utveckla. Jag hoppas att landskapsregeringen lägger ner all sin styrka för att utveckla Ålands hela sjöfartskluster, förutsättningen för den höga åländska välfärden. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vicetalman Roger Jansson kan vara lugn. Liberalerna har starka och många åsikter om näringspolitiken. Det vi pratar om är verksamhetsförutsättningar och lika behandling också när det gäller näringslivet. Det är en röd tråd för liberalerna, att det ska vara lika behandling. Vi har också i flera sammanhang pratat om service- och tjänsteföretag, vi har en motion om en tillväxt- och hållbarhetsfond för PAF-medel och en annan inriktning än vad regeringen har när det gäller PAF-medlen. Vi har drivit projekt om kvinnligt företagande.

Vicetalmannen tog också upp planerings- och utvecklingsplanen för Åland och där skulle jag också gärna vilja ha lite mera klarläggande. Det kommer till diskussion här i lagtingssalen om att kommunerna har planeringsmonopol och från centerns håll hör vi att man ska hjälpa staden med den här utvecklingsplanen, så det skulle vara jätte intressant att få mer kött på benen.

Vicetalman Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är glädjande att höra att liberalerna avser att stå fast vid den näringspolitik man grundlade alldeles uppenbart under sin tid som ansvarig Ålands landskapsregering för några år sedan. Den var alltså klart åt rätt håll och det är bra om man fortsätter med det.

Det är naturligtvis inte min sak här att redogöra för hur den här planerings- och utvecklingsorganisationen ska arrangeras. Landskapsregeringen har egentligen inte kommit igång med implementerings arbete till den delen. Så att vi är i en diskussions- och tänka stadie nu när det gäller att komma med de goda idéerna.

Vad jag ville säga här med anledning av liberalernas motion om ekonomiskt råd så var att vi har erfarenhet från 70-talet hur det ekonomiska- och det särskilda planeringsrådet fungerade och vi kan dra erfarenheter ifrån det när vi nu går vidare med en likartad modell.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det tycker jag att man ska göra. Det är inte säkert att det behöver se ut som det gjorde på 70-talet. Jag tyckte att näringsministern hade ett bra anförande där det också framkom att det inte var helt lyckat eller det har inte utvecklat sig så som man ville med tillväxtrådet. Då måste man ju ta saker och ting ett tankevarv till då och fundera hur man kan anpassa saker efter våra förhållanden och hur vi kan utvecklas tillsammans bäst.

Jag ser framemot att någon av ministrarna förklarar lite mera om den här utvecklingsplanen. Från liberalernas sida tycker vi att det är positivt. Vi har varit ganska ensamma om det här med samhällsplanering och planering, men nu verkar vi ha lite fler med oss och det är positivt tycker vi.

Vicetalmannen Roger Jansson, replik

Fru talman! I den här infrastrukturgruppen som jag hade nöjet att leda för ett halvt år sedan, så diskutera vi mycket just de här frågorna. Det är klart att det här planeringsorganet som det nu är skissat, där ska kommunerna ha kvar planeringsmonopolen när det gäller uppgörande av generalplaner, delgeneralplaner och detaljplaner. Så till den delen blir det ingen ändring. Men enlighet med det som finns i plan- och bygglagen idag så har landskapsregeringen möjligheter att komma in och man behöver se över lagstiftningen huruvida någon del i det här övergripande planeringsmonopolet ska naggas i kanten och flyttas till ett gemensamt ansvar för oss alla. Men det betyder inte någon återgång till det som flera politiker tidigare har talat om att vi skulle ha en regionplanering på Åland, av den modell som finns i riket och den som fanns förut på Åland. För den fungerar det inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Svart dag för sjöfarten var huvudrubrik i tidningen Åland senaste lördagen. Jag tänker inte stå här och recensera ett enskilt företag. Det finns säkert flera orsaker till att det blev som det blev. Men största delen av den åländska sjöfarten lider av fortsatt hård konkurrens och höga bunkerpriser, som pressar marginalerna och med tanke på implementeringen av svaveldirektivet som träder ikraft 2015 så kan vi i värsta fall få se en kostnadshöjning för drivmedel för fartyg med kanske 40-50 procent.

Tack vare att jag har varit med och lett en grupp inom Nordiska Rådet för hur dessa utmaningar skulle tacklas, skulle jag kunna prata länge om den här viktiga frågan, men det medger inte tiden. Men den kunskap jag har fått gör mig orolig och här har Åland ytterligare en enorm utmaning att ta ställning till. Så jag vädjar till regeringen att näringsminister, sjöfartsminister och lantrådet i alla sammanhang man kommer till, försök stödja och försök lyfta upp de sju förslag som den här gruppen gav och då i alla sammanhang.

Och det kanske viktigaste i det kortaste perspektivet är att försöka arbeta mot att man får en gemensam flampunkt för marindiesel och vägdiesel. Det skulle göra mycket för att reducera den förväntade kostnadsökningen. Där hoppas jag verkligen att regeringen gör vad man kan.

I det utskick som kom från Ålands näringsliv till sina medlemmar så står det namninsamling mot högre skatter. Centralhandelskammaren ordnar en namninsamling mot det stigande skattetrycket. Med dagens höga skattenivå bromsar tillväxten, förhindrar investeringar och höjer tröskeln för att anställa personal står det.

Vi har lagt ett förslag, budgetmotion nr 27 om hur man skulle kunna få Nordens lägsta samfundsskatt. Vår ledamot Axel Jonsson kommer att förklara detaljerna i det här.

Jag är förvånad över att näringsministern inte med ett ord berörde det här förslaget. Det är klart, jag är jävig. Men jag tycker att det är ett av de mest progressiva förslagen som har lagts.

Jag noterade också att vicetalman Roger Jansson stod här just och sade att vi pratar bara om bidrag, men inte heller han berörde den här motionen med ett ord. Det kanske inte passar en högerpolitiker. Roger Jansson brukar säga, att han stöder skattesänkningar. Det här är faktiskt ett konkret förslag på hur man ska kunna stöda näringslivet skattevägen. Vi vet att vi är ganska uppbundna där.

Fru talman! Vissa saker kan det vara bättre att förtiga. Det kommer upp så småningom. När det gäller livsmedelsklustret så kan vi konstatera att lantbruksnäringen står just nu under ett enormt kostnadstryck. Alla produktionsinsatser har stigit väldigt mycket, medan priserna stampar på ställena och stöden är på väg ner. Också här behöver man inte vara en större Einstein för att förstå att den här ekvationen inte går ihop.

Jag noterar att under 47.16 att landskapsregeringen tänker godkänna förslagets LBU program 2014-2020 under 2013. Så står det faktiskt i budgetförslaget. Och det är inte mycket kvar av 2013. Det har pratats om konsekvensanalyser osv. så jag är lite förvånad över den här skrivningen som står högst upp i kapitelmotiveringen. Det pratas och landskapsregeringen skriver att vi ska ha lika konkurrensförutsättningar för lantbruket som omkringliggande regioner och det är bra. Men då måste man också på något sätt uppväga småskaligheten och transportberoendet. Annars har man inte lika konkurrensförutsättningar. Därför med tanke på tidigare replikskifte är jag förvånad om utrycket tillåts, att den inbesparing på 800 000 euro som landskapsregeringen gör på LFA:s tilläggsdel inte går till lantbruksnäringen. I budgeten står det att främjande av lantbruket minskar kostnaderna med 31 procent på 3 år. Också det måste ju märkas någonstans.

Ett par ord om fiskerinäringen, en näring som kanske har drabbats ännu tuffare av EU medlemskapet än vad jordbruket har gjort. Vi vet att det är förbud av drivgarn på laxfiske som kom så hade uttryckligt motiv att skydda tumlarna och vi vet att det finns tumlare här i dessa vatten. Ändå drabbar det här förbudet också Åland. Fiskare i både Finland och Sverige fick fullkostnadsersättning men inte här på Åland. Det här noterade jag faktiskt i en debatt som näringsminister Fredrik Karlström och jag var med i valrörelsen, att vi hade precis samma åsikt. Det här borde man göra någonting åt ifrån Landskapsregeringens sida. Därför frågar jag, vad tänker man göra när det gäller den saken?

Vi har flera duktiga tjänstemän på näringsavdelningens skogsbruksbyrå. Jag har noterat att vi har en årlig tillväxt på 350 000 kubik. Vi avverkar ungefär 200 000. Vi har två företag inom skogssektorn vilket är ganska unikt på en sådan här liten ort. Vi har två duktiga företag, som skulle kunna utvecklas betydligt om man skulle få mer råvara. Här hoppas jag att man ifrån landskapsregeringens sida kan med dessa duktiga tjänstemän försöka få igång ett utvecklingsprojekt. Hur ska vi få mera råvara till skogsindustrin?

Jag hade två punkter kvar, men jag ser att det har gått 20 sekunder över, så jag stannar här.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det var många frågor, så jag tror att jag tar en del av dem i mitt anförande. Det är ju så ont om tid alltid. Till det sista om skogsbruket. Vi har satt igång ett väldigt progressivt och framåtriktande projekt med laserskanningen som kommer att vara bra för skogsägarna och skogsföretagen på sikt när det är i hamn. Det fortsätter nästa år också. Sen till det här att det står i budgeten att beslutet ska tas 2013. Tanken har varit att det ska vara så. Beslutet kommer att tas någon gång under våren 2014 och sedan ska det beslutet skickas till kommissionen för godkännande. Så det gällande LBU programmet.

Tanken är att så fort vi får beskedet om hur Finland lägger sitt miljöstöd bl.a. så kan vi lägga vårt pussel. Sedan ska det göras konsekvensanalys av det och sedan ska det på remiss till de som de berör. Så jag är inte alls orolig för att det här inte kommer att gå följd i färg och att vi har koll på processen.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda så noterar jag att det står 2013 och jag är förvånad att man inte rättar det ifall det är ett uppenbart fel. Vilket det följaktligen är. För annars skulle det ha blivit lite bråttom här på sluttampen. Jag tror ändå att det är bra om landskapsregeringen får igång det konsekvensarbete som minister Karlström, jag minns inte om det var i september som vi träffades på ett stormöte, där det utlovades att man skulle utreda konsekvenserna ordentligt innan man går vidare.

Sedan när det gäller laserskanningen för skogsbruket. Jag tror att det kan vara en bra sak för att uppnå det som jag ville. D.v.s. att vi får mer råvara till den åländska skogsindustrin. Men det i sig är ju bara ett instrument. Den måste också användas. Problemet att man inte får fram råvaran, så det är ju att avverkningsmängden är för små. Vi har fortfarande ett synnerligen hållbart skogsbruk, d.v.s. vi använder bara hälften av den årliga tillväxten.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Nu är det ju inte bara landskapsregeringen som ska se till att skogen avverkas. Det kan också göras via marknaden, att marknaden höjer priset på skogen så kanske att det blir ännu mer attraktivt att avverka mer. Däremot är vi givetvis intresserade att även gynna den näringen med olika projekt. T.ex. med laserskanningen, som jag anser att är en väg som landskapsregeringen jobbar, framåtsyftande och klokt sätt att bedriva skogbrukspolitik på.

Sedan till konsekvensanalysen igen. Vi kan inte göra en konsekvensanalys innan vi vet alla siffror. Det vore egentligen bara dumt. Däremot pågår arbetet med den information vi har och när vi får de sista pusselbitarna från hur Finland lägger sitt miljöstöd och hur de lägger sitt pussel, så kan vi därefter lägga vårat så att det åländska jordbruket är konkurrenskraftigt med den finländska. Men det finns mycket mer än bara stöd som påverkar konkurrenskraften och det handlar om kostnader och effektivisering och det handlar om produktutveckling och kunskap.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Det sista är absolut sant och det har jag full förståelse för. I och med det att EU:s jordbrukspolitik är så pass komplex som den är. Man måste ha EU besluten först på plats. Jag förstår också tack vare den delade behörigheten som vi har att man också är beroende av vilka beslut man tar på den finska sidan. Men jag tycker att man från landskapsregeringens sida för passivt sitter och inväntar vilka beslut man ska ta på rikssidan. Man kan också bestämma själv att så här vill vi ha det.

Sen när man har pusselbitarna, så får man se blev det så som vi ville ha det eller blev det inte. Sen när det gäller det här med marknaden, så är det ju också så att marknaden behöver ju förutsättningar, lägre skatter som vi har föreslagit, mindre byråkrati och så faktiskt utvecklingsprojekt för att kunna utvecklas. Där skjuter man för lätt ifrån sig att så fort det kommer någon fråga som är lite klurig, så då ska marknaden själv göra det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Tack, fru talman! Den här gången var det avsett som en replik, men eftersom jag får ordet så utnyttjar jag det då. Det var närmast av orsaken samfundsskatt och det förslag som finns från Ålands Framtid, som jag begärde ordet. Den andra orsaken var svaveldirektivet av sjöfartens situation.

Först när det gäller samfundsskatten så är det skäl att komma ihåg också i det här auditoriet att samfundsskatten sänks 2014. Från 24,5 procent till 20 procent i Finland och också här på Åland kommer det att bli på samma sätt. Det här innebär de facto att vi har fr.o.m. 2014 en konkurrenskraftig samfunds- och företagsbeskattning här i landet och därmed också på Åland. Den blir lägre än vad den är i Sverige och den blir lägre än i medeltalet inom europeiska unionen. I Sverige är den 22 procent. Snittet i EU är lite över 21 procent. I Estland, som ju är en stor konkurrent till både Finland framförallt men också säkert till oss i viss mån, har man ett sådant system att där betalar företagen ingen skatt så länge man fortsätter att investera inom bolaget, men tar man ut pengar så betalar man ut 21 procent där. Alltså högre än vad den blir i Finland. Orsaken till att man har sänkt det här i Finland är naturligtvis att man måste förstärka konkurrenskraften och försöka få igång mer företagande och framförallt att förhindra en företagsflytt till Estland. En flytt som är en ganska betydande de facto.

Med det sagt fru talman, vill jag säga att konkurrenskraften är god när det gäller samfundsbeskattningen i Finland och på Åland.

Jag vill ändå i sammanhanget lyfta fram en sak. Jag är absolut för att man inom ramen av självstyrelsen ska kunna ha avvikande regler och också avvikande skattesatser. Men jag är mycket väl medveten om den situation den s.k. captive aktiviteten och de förslag som vi jobbade med under 90-talet medförde i relationen mellan Åland och Finland, mellan Åland och finansministeriet och hur mycket det har legat oss till last i alla utvecklingsdiskussioner och frågor. För om det är något man fruktar ifrån den finska sidan så är det de facto skattekonkurrens och företagsflytt till Åland. Nu i samband med att vi har fått igång arbetet i den här s.k. Halonen-kommittén och vi har som målsättning att få till stånd en helt ny självstyrelselagstiftning, samtidigt föra en debatt och en diskussion om att vi ska ha lägre företagsbeskattning här på Åland. Jag vill sätta ett litet frågetecken där och se om man kanske måste överväga vilka konsekvenser det har och vad det kan leda till för svårigheter i det stora arbetet.

Jag skulle ändå vädja till Ålands Framtid och andra som går i de tankar att ibland måste man tänka lite större och se vilka konsekvenser olika åtgärder kan medföra. Rent principiellt så försvarar jag i alla lägen vårt självbestämmande och vår rätt. Men jag är också real politiker och jag har varit med nu i 20 år och sett konsekvenserna av olika saker i relationerna mellan Åland och riket. Så att det här är en reflektion som jag ber att Ålands Framtid lite tänker på.

Den andra saken, fru talman! Det är svaveldirektivet och dess mycket negativa effekter som det har för vår sjöfartsnäring och deras möjligheter att ha lönsamhet och också konkurrenskraft med de internationella rederierna. Tyvärr är den frågan lite sent väckt. Det finns nog många i det här landet i republiken Finland, regeringen och intresseorganisationers företrädare som borde ha varit aktivare för ganska många år sedan när den här frågan beslutades på internationell nivå. Sen har den ytterligare bekräftats på EU nivå och från 2015 så är det här ett faktum.

Vi ska naturligtvis göra allt vi kan för att mildra landningen i det här nya systemet och vi har en diskussion, näringsavdelningen och Linnea Johansson samt mig med företrädare för sjöfartsorganisationer i det här sammanhanget och jag kommer också att i början på nästa vecka resa till London tillsammans med Finlands sjöfartsminister Kyllönen för att delta i EMU:s årsmöte. Där finns det också alla möjligheter att tillsammans med sjöfartsministern och de ansvariga tjänstemännen där diskutera den här frågan vidare och också på internationell nivå.

Till saken hör att Finland är det land som vår rederinäring är verksam inom, ändå är det enda landet tror jag tills vidare, som tagit upp pengar för anpassningsåtgärder, genom att man ger stöd för b.la. installation av s.k. skrubbers på fartygen. Sedan en annan sak fru talman att våra rederier är fortfarande väldigt tveksamma till den lösningen eftersom man tycker att den tekniska utrustningen inte varit tillräckligt god och att man istället troligen kommer att använda sig av andra former av framdrivningsmedel åtminstone under i ett övergångsskede.

Men fru talman, som avslutning vill säga att jag är fullt medveten om och vi ska göra allt vi kan ifrån landskapsregeringen med det lilla verktygsboxen vi har, men vi måste istället försöka påverkar med de kontakter vi har till regeringen och riksdagen i Helsingfors för att Finland ska föra en så bra politik och sen måste vi också, vilket vi gör i det här budgetförslaget, försöka använda de verktyg som vi har för att skapa en så bra utbildning som möjligt på Åland så att vi kan konkurrera med kompetens och produktivitet inom det här området och på det sättet bidra till att bibehålla framtidstron inom den här näringen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tackar vicelantrådet för reflektionerna kring samfundsskatten. Vi vill bara understryka att vårt förslag inte bygger på något sätt på att konkurrera med en lägre samfundsskatt, eftersom det rör sig om en övergångsperiod om två år. Där de åländska företagen skulle få under år 2014 1,5 procentenheter lägre samfundsskatt än motsvarande finska företag och under år 2015 1,2 procentenheter lägre. Så det handlar egentligen mer om en punktinsats. Man kan kalla det världens mest effektiva företagsstöd. Där vi ger de åländska företagen 1 miljon ytterligare, att investera i nysatsningar och för att öka sin lönsamhet. Det handlar inte om någon skattekonkurrens. För det är bra att Finland går in för att sänka samfundsskatten. Absolut! Det tackar vi och tar emot också men vi borde förstärka den effekten ytterligare på Åland, utan att för den skull konkurrera med omkringliggande regioner.

Vicetalman Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror säkert att avsikten är god ifrån Ålands Framtid med det här förslaget, men jag har också lärt mig det att man inte själv kan bestämma hur saker och ting uppfattas, utan det är den som lyssnar och läser som gör det och jag tror att det här kommer att uppfattas på ett speciellt sätt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Självfallet kan folk uppfatta olika initiativ på olika sätt, men det kräver också att vi kan förklara det här och har vi goda argument från Ålands sida så ser jag inte det som ett större problem. Utan det handlar trots allt om en övergångsperiod på två år och några procentenheter på samfundsskatten. Jag tror knappast att varken några finska eller svenska företag väljer att flytta sin verksamhet hit t.ex., vilket ofta är det argument som framförs, att man är rädd att Åland ska skattekonkurrera på det sätt som jag känner att vicelantrådet eventuellt lite resonerar kring. Så jag ser inte det här förslaget på något sätt som ett hot och som ett skattekonkurrerande åtgärd, utan snarare som ett extra stöd i extra tuffa tider till det åländska näringslivet för att kunna göra nödvändiga nysatsningar och investeringar.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Sedan fru talman, så brukar jag ibland i den offentliga debatten anklagas för att använda eller att ha för öppet sinnelag för hur man ska kunna använda PAF pengar. Men jag måste säga att det här förslaget t o m övergick min kreativitet och jag tror att vi har kommit in i en ny dimension om vi börjar använda PAF pengar, som avdrags möjligheter. Speciellt om man riktar det enbart till en viss grupp människor inom samhället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är väl ganska stor skillnad att använda PAF pengar för avdragsmöjligheter när man har råd, jämfört med löpande verksamhet.

Men nu vill jag koncentrera mig på svaveldirektivet. Visst det som finansminister Nordlund säger att den kritik som har kommit, den är sent väckt och man bör också komma ihåg att det är någonting som är synnerligen positivt för Östersjön, som vi pratade om tidigare. Men det är implementeringen som är viktigt att få på plats.

Man pratar om hur liten verktygsbox man har och hur lite man kan göra. Man kan göra ganska mycket, bara man försöker.

När jag lyfte den här frågan i Nordiska Rådet så gjorde jag det uteslutande av rädsla för hur den åländska sjöfarten skulle klara sig och jag sade vi bor på en ö. Jag fick snabbt stöd från finska sidan där man sade att hela Finland egentligen är en ö när det gäller exporten. När vi ser hur gruv- och skogsindustrin kan drabbas av det här så är det någonting som kan få enorma effekter. Så med tanke på att minister Nordlund kommer att fara på ett IMO-möte, så lyft upp de frågorna där och försök få samma regler för hela världen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det ska jag absolut göra. Jag lyfter upp de här sakerna i de diskussioner som jag har möjlighet att delta i. Sjöfartsnäringen är ju naturligtvis också utsatt för konkurrens och andra hotbilder utöver det här svaveldirektivet. Vi vet att det blir förändrade transportmönster som via Baltica och liknande saker som uppstår, så att absolut så har både det finska, åländska och svenska samhällena har orsak att fundera på de här sakerna och hur den här bilden ser ut om 10-15 år framåt. Så jag ska göra vad jag kan, i de sammanhang där jag har möjlighet att delta.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om man tänker att svaveldirektivet är någonting positivt för miljön, så med tanke på det som sades om länken via Baltikum så kan det faktiskt i värsta fall leda till att en stor del av de varutransporter som går till havs idag börjar gå på land istället och då har man verkligen skjutit sig i foten när det gäller miljön. Och när vi vet att det är bunkerkostnaderna som kanske är den främsta orsaken till att sjöfarten har det så pass tufft som man har det nu, så då är det viktigt att man från landskapsregeringens sida är förutseende och ser att vad kan det här leda till och vad kan vi göra. Jag hoppas att vi kan sätta oss ner, för jag vill gärna hjälpa till att vi kan sätta oss ner och gå igenom de förslag som har riktats till samtliga regeringar runt Östersjön. Också till den åländska. Mig veterligen kan jag ge lite bakgrunds information, så att vi kan hjälpas åt för det här är så pass viktigt att det kan vara bra om man bortser ifrån regerings- och oppositionstjafset någon gång.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tycker också att det här är väldigt viktig fråga. Sjöfarten har varit och är fortfarande vår viktigaste basnäring och som är orsaken till att vi har den livskvalitet och välfärd vi de facto har på Åland. Så att jag bjuder gärna ledamot Eriksson på en kopp kaffe så kan vi diskutera det som kom fram på Nordiska Rådet. Till saken hör ju att för att man ska få någon kraft i det här så gäller det att ha dels sakkunskapen om att det finns ett bredare internationellt engagemang. För det är inte några snälla beslut som ligger till grund här.

Sedan fru talman, tror jag att det är väldigt viktigt att man är medveten om den utvecklingen på också internationell nivå. Jag hade förmånen att vara med på det besök som IMO:s generalsekreterare gjorde i Finland för ett halvt år sedan ungefär och ta del av den diskussionen och vara med i den. Men också under efterföljande lunchen. Jag satt faktiskt och funderade ett tag själv på är det så att jag sitter på lunch med IMO:s generalsekreterare eller sitter jag med generalsekreteraren för Greenpeace, för det var så mycket fokus på miljöfrågor, miljöfrågor, miljöfrågor. Det är det som gäller de facto också inom den här näringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Under den inledande allmän politiska debatten i måndags så uttryckte jag min förvåning över att vi hörde presentationsanföranden först av lantrådet och sedan av vicelantrådet utan att ett enda ord nämndes om sjöfartens förhållanden och villkor. Och där svarade vicelantrådet att han kommer att ge ett särskilt inlägg under sannolikhet näringsavdelningens förvaltningsområde anföra synpunkter om dessa frågor. Ska vi uppfatta att det här inlägget var det utlovade sjöfartspolitiska inlägget?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag har lite förutsatt mig att inte prata så mycket idag eftersom jag ser en väldigt lång debatt framför mig och det är sen kväll, men jag kan lova ledamoten Jansson att jag kommer att återkomma ännu före debatten är slut om näringsstormen kring sjöfartsfrågor. Det här inlägget var ett svar på ledamoten Erikssons anförande.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Och tack för beskedet. Det är riktigt, vi hörde att det här var en kombination av en replik och ett inlägg, så tack för det. Men jag har en andra replik. Den är så här, att jag går till regeringsprogrammet och jag tar alltid upp den här aspekten när vi diskuterar de här frågorna, för det är viktigt. Regeringsprogrammet säger Landskapsregeringen avser att på sikt uppnå en betydligt bredare åländsk lagstiftning och chalkningskompetens för att främja en betydande tillväxt av Ålands sjöfart och dess klusternäringar. I budgetförslaget så ser jag ingeting av dessa målsättningar. Kan vi också vänta oss att lantrådet i sitt inlägg berör den här frågan? Åtminstone hoppas jag det.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det blir samma svar som det blev för ungefär ett år sedan när ledamot Jansson ställde samma fråga när det gällde den formella behörigheten. Det pågår ett viktigt arbete när det gäller den s.k. klusterverksamheten på Åland, därför att den har väldigt stor betydelse förutom den direkta sjöfarten och rederiverksamheten. Och där är vicetalman Roger Jansson en av de kanske mest drivande krafterna i det sammanhanget. Därför att sjöfarten i sig har ju stor betydelse men tar man de indirekta effekterna som medför det här samhället Åland och inte bara Åland utan också kustregionerna i Finland som sådan, när det gäller sysselsättning, när det gäller underleverantörer, IT utveckling och huvudtaget alla former av service och supply som det handlar om. Så har det en enorm betydelse i vårt samhälle.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Englund

Fru talman! Den ekonomiska tillväxten har vi hört att är dålig, både i Finland och också i resten av Europa för tillfället. Också hos oss. Men många av de här lösningarna kanske också finns i våra egna händer. Vi vet att i vårt land som står inför globala utmaningar som påverkar hela samhället och några av dessa utmaningar är till stora delar av den moderna produktionen flyttas till utvecklingsländer där arbetskraften är billigare. Vi lockar kanske inte till så mycket och så stora investeringar längre. Vi har diskuterat här idag att vi har många olika mål. Vi har miljömål, hållbar utveckling mm, vi har omfattande regelsystem, byråkrati osv. som påför oss både som medborgare och som företagare. Men vad vi inte har, så det är produktionsmål. För våra näringar. Då tänker jag särskilt på livsmedelssektorn, som är den sektor som har möjlighet att producera på en marknad som det efterfrågas produkter. När det är lågkonjunktur, arbetslöshet mm, det är då vi skulle behöva det. Det är någonting som man behöver kanske satsa på också från vår sida och man behöver diskutera extra noga det här i finansutskottet. För vad vi behöver, det är export. Export, export och export ytterligare. För att ha de här jobben. Det är det här som jag tror är en viktig lösning för det åländska samhället idag.  Jag tycker mig märka i och med att vi kanske idag importerar mer och mer till det åländska samhället och så kan det inte fortgå. Vi måste ta vara på den här möjligheten.

Det åländska jordbruket vill producera högklassiga produkter till konsumenterna och till livsmedelsindustrin och det finns ett ömsesidigt beroende här mellan lokalproduktion och lokal förädling. Det finns en ung generation som är intresserad av att utbilda sig och att satsa på jordbruket. Investeringsviljan är stor och det tillgängliga investeringsstöden har kanske inte riktigt räckt till för att möta det här behovet som finns. Så under en följd av år har den åländska livsmedelsindustrin varit mycket på alerten med investeringar, som har varit positivt och över en produktutveckling och genom att söka just de här nya exportmöjligheterna. Anmärkningsvärt kan man också säga att livsmedelsindustrin står för så mycket som 45 procent av hela tillverkningsindustrins omsättning på Åland. Det här är någonting jätte bra. Det som vi kanske lite väntar på idag och som vi utlovas också i det här budgetförslaget, så är de här konsekvensbedömningarna som påverkar jordbruket i allra högsta grad och dess produktionsgren. Även livsmedelsindustrin och övrigt näringsliv. Det har jag förstått att det har landskapsregeringen lovat och det kommer komma säkert inom sin tid. Jag tycker också att det är jätte bra ifrån landskapsregeringen att man har gått inför det här regelrådet. Det borde man lite intensifiera upp även på avdelningarna och att avdelningarna kan komma med egna förslag vad som man kan ta bort i de här olika reglerna.

Jag tycker mig märka, fast vi diskuterar det här egentligen alla år, att den här byråkratin vill öka egentligen för varje lagstiftning som vi tar. Vi kanske inte märker det alla gånger i lagtinget men sen plussas det ofta på med förordningar som vi kanske inte känner till alla gånger och hur det har varit tänkt i slutändan. Det här är absolut mycket viktiga saker som man borde ta med sig och diskutera, för vi har möjligheter att öka exporten och förutsättningarna för det härifrån landskapet Åland.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag delar helt ledamot Anders Englunds åsikter om att vi behöver fokusera mer på råvaror och produktionsmål. Det gör det faktiskt i det program som landskapsregeringen och näringsavdelningen har arbetat fram med strategigrupper och arbetsgrupper. Så är fokus på råvaror till industrin och råvaror för ålänningar och andra att äta. Det är produktionen som är det första och det viktigaste. Det är t o m så att i kommissionens positionspapper till Åland så har man nämnt det att vikten av att i det nya programmet fokusera på råvaran till industrin och fortsatt förädling. Det är ett positionspapper som de andra länderna i Europa är avundsjuka att det verkligen står så som det står till Åland. Det är någonting som vi har tagit fasta på och som vi ser att det är ett av de viktigaste målen i det nya landsbygdsutvecklings programmet. Det är råvaran och som den åländska jorden producerar. Det är det vi ska fokusera på.

Ltl Anders Englund, replik

Jag får tacka för det och det tror jag säkert att minister Karlström jobbar för och det är jätte bra. Vi får hoppas att det blir resultat här under år 2014.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag kommer att fokusera på två viktiga ingredienser i ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det ena handlar om lönsamhet och det andra handlar om kompetensförsörjning. Om vi börjar med lönsamheten, så har vi en konkret åtgärd bland våra budgetmotioner som jag ska lyfta fram och utveckla lite mera och som debatten delvist har berört. Det handlar om vårt förslag till lägre samfundsskatt under en 2 års period.

Enligt OECD så är den direkta beskattningen på företagens vinster, alltså det vi kallar samfundsskatt eller bolagsskatt som det kallas i Sverige, det är den mest skadliga skatten för tillväxten. Vad vi saknar på Åland idag, det är tillväxt. För det är ganska enkelt om man tänker efter, samfundsskatten bygger på det att ju mer vinst du gör som företagare desto hårdare beskattas du. Den är således kontraproduktiv om man vill ha företag som ska producera vinst. Vilka möjligheter har vi då på Åland, att sänka samfundsskatten i dessa dåliga tider? Nå, till största delen är samfundsskatten riksbehörighet fortsättningsvis. Men den kommunala andelen som landskapsregeringen nu föreslås landa på 7,034 procentenheter av 20 totalt. Så den är helt och hållet vår egen behörighet. Om förslaget är att det ska landa på 7,034 procent 2014, så är förslaget att den kommunala andelen ska minskas av 20 procent totalt. Minskas från 7 till 6,832 procent för 2015 för att landa på 5,608 procent år 2016 och där förbli. Det är vad vi känner till idag.

När Ålands Framtid har analyserat den situationen och den utveckling som man föreslår i Finland och som landskapsregeringen föreslår att vi ska följa som vanligt här på Åland. Så väcktes tanken att varför inte lägga oss redan på 2016 års nivå detta inkommande år och 2015 och på så sätt ge en extra injektion till det åländska näringslivet. Med en sänkt samfundsskatt på 1,5 procentenheter 2014 och ungefär 1,2 procent 2015. Det här är mycket välbehövliga pengar ute bland de åländska företagen i det här läget där vi befinner oss i en recession. Ska vi lyckas vända recessionen till tillväxt så behöver företagen få större möjlighet att välja hur man skapar tillväxt. Ett konkret exempel på skillnaden mellan regeringens och Ålands Framtids politik är bl.a. att landskapsregeringen föreslår att man använder 200 000 euro av PAF-medlen till en utvecklingsplan för Åland med fokus på bl.a. tillväxt. Vi menar att det här är företagen betydligt mer kompetenta att sätta förutsättningar för och välja vilka beslut som ska fattas, för att vi ska åstadkomma tillväxt. Därför föredrar vi stimulans av privata näringslivet framom utvecklingsplaner och intern stimulans av landskapsregeringens egen verksamhet. En prioriteringsfråga helt enkelt.

Så därför är vårt förslag att 1 miljon euro ska gå rakt ut till de åländska företagen under 2014 och lite mindre 2015. Och att landskapsregeringen återkommer till lagtinget i brådskande ordning med ett lagförslag där de åländska kommunernas andel av samfundsskatten sänks till 2016 års nivå, 5,6 procent för skatteåret 2014 och framåt.

Vi föreslår att kommunerna kompenseras för inkomstbortfallet så att det inte äts upp av en höjd kommunalskatt istället, som vi ser att effekterna av att låta bli att indexjustera landskapsandelarna exempelvis leder till.

Så kort och gott. Låt åländska näringslivet behålla en lite större andel av sin vinst för nödvändiga nysatsningar för att på lång sikt skapa tillväxt och ta oss ur recessionen.

Kompetensförsörjning som är mitt andra fokusområde i det här anförandet, som bottnar i en konkret idé och en konkret faktum som vi ofta lyfter fram, bl.a. näringsministern gjorde det i sitt inledningsanförande här, att befolkningstillväxten och inflyttningen är otroligt central för det åländska näringslivet och för att vi ska kunna upprätthålla ett konkurrenskraftigt näringsliv. I ÅSUB:s rapport så understryker man det här behovet, att flyttningsrörelsen har sedan länge och kommer under den studerade perioden alltså framtill år 2025 att fortsatt ha stor betydelse för Åland. Utfallet av samtliga våra scenarier visar sålunda att den åländska arbetsmarknaden särskilt när det gäller högre utbildad arbetskraft är starkt beroende av en fortsatt nettoinflyttning.

Trots det här och trots de relativt korta avstånden så är det generellt sett ganska få högskolestuderande i våra kringliggande regioner, undantaget ålänningarna förstås, som har god kännedom om vad det åländska näringslivet har att erbjuda bortom våra kryssningsrederier generellt sett. 

Därför föreslår vi från Ålands Framtid att man i samarbete med näringslivsorganisationerna skulle göra en riktad marknadsföringssatsning gentemot våra omkring liggande högskolor och universitet. För att visa upp möjligheten till praktikplatser och arbetsplatser på Åland och för att öka kännedomen om det åländska näringslivet för att också öka konkurrensen om de åländska praktik- och arbetsplatserna för att stärka möjligheterna till en god kompetensförsörjning för de åländska företagen. Något som givetvis är viktigt på lång sikt. Vilket ÅSUB underströk.

Två konkreta åtgärder från Ålands Framtid för att vända recessionen till tillväxt och att förstärka företagens möjligheter att göra nödvändiga nysatsningar för att öka lönsamheten och för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Tack.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag funderar om jag ska ta det i replik eller ett huvudanförande men till det här med skatten, jag kan ta det först. Jag hade också samma resonemang som ledamot Axel Jonsson när jag satt i oppositionen och tyckte att allting var väldigt enkelt, tills man kom i majoritetsställning och regeringsposition och inser att saker och ting inte är så enkelt som man önskar att det skulle vara. När det gäller den här samfundsbeskattningen för företag, som vi har möjlighet att göra annorlunda på Åland, så innebär det oerhört mycket byråkrati och administration och komplexitet hos skatteförvaltningen att hantera. Så att den summan pengar som sparas kommer att kosta mer i förnyat och för dyra och komplicerat system än vad det genererar. Med tanke på att företag kanske har verksamhet på Åland men också verksamhet i Finland eller någon annanstans, hur ska då samfundsskatterna fördelas och är det olika, när det är så små skillnader i det skattesystemet som föreslås så blir byråkratin och administrationen betungande.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack. Vill man problematisera så går det säkert och vill man förändra så går det absolut om man har viljan. Det är synd att näringsministern har övergett viljan att förändra det här systemet som vi har och gått över till den skaran, som förordar att vi ska gå efter det finska systemet.

Som vicelantrådet var inne på tidigare, så ändras faktiskt samfundsskatten inför det här året. Det är också ett ypperligt tillfälle då att ändra det åländska systemet när systemet en gång är upp till förändring. Sen att det finns företag som har verksamhet på både Åland, i Sverige, Finland och övriga Europa så det hör väl närmast till vardagen att man brottas med olika samfundsskattesatser i den globala värld vi lever i så jag uppmanar näringsministern att se möjligheterna istället för att plocka fram alla möjliga hinder, så att vi kan på sikt skapa bättre förutsättningar för det åländska näringslivet.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Ambitionen och viljan är lika, men om det är betydligt mycket mer komplext, komplicerat, byråkratiskt och kostar mera att göra på det sättet så tycker jag att man kan hitta andra sätt. Vi har exempelvis minimistödet där vi kan stöda företag hur vi egentligen vill för 200 000 euro under en tre års period. Då kan vi hitta andra system som vi de facto kontrollerar själv, där alla pengar inte går till administration och byråkrati. Att ändra den lilla delen som är samfundsskatten som de facto blir oerhört komplext och vi måste ha ett nytt system hos skattemyndigheterna som vi inte har behörighet över, kommer att kosta och sålunda blir inte effekten att bli så stor som jag vet att ledamot Axel Jonsson och jag själv vill. Så vi kan vara mer kreativa och hitta på bättre system än de mest komplexa och mest byråkratiskt och administrativt krävande.

Ltl Axel Jonsson, replik

Så här rent spontant så tycker jag att näringsministerns förslag lät betydligt mer byråkratiserat och avancerat än Ålands Framtids förslag. Skattemyndigheten måste ändå fördela ut pengarna till de åländska kommunerna efter den åländska samfundsskattesatsen, så det arbetet kommer man ändå inte undan. Ska vi skapa ett minimistöd åt samtliga åländska företag som motsvarar 1 miljon enligt samfundsskattemodellen så är det otroligt komplext och kräver otroligt mycket byråkrati. Samfundsskatten är den absolut enklaste sättet att injicera extra medel för de åländska företagen för att satsa framåt och göra lönsamhetssatsningar, som är det absolut nödvändiga i dagsläget för att vi ska lyckas den negativa trenden som vi har i vårt näringsliv. Samfundsskatten är lika för alla, någonting som näringsministern ofta brukar lyfta fram som viktigt för ett framgångsrikt näringsliv på sikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ledamot Axel Jonsson ondgör sig över att landskapsregeringen ska satsa 200 000 på en utvecklingsplan för Åland. Den här planen har efterlysts av nästan samtliga kommuner som vi har varit ut och besökt under vår kommunrunda. För idag är avsaknaden av övergripande plan ett hinder för näringsutvecklingen. Om ett företag idag t.ex. vill etablera näringsverksamhet eller bygga ut vindkraften, då startar processen med att söka miljötillstånd osv. Det kan ta flera år att få alla papper i ordning. Om vi nu istället har en utvecklingsplan, så kan man redan i tidigt skede säga att här kan vi ha turismverksamhet, här kan vi ha nya hamnar eller ha vindkraftsutveckling osv. Då har man ju kommit en bra bit på vägen. Sen när företagaren vill komma och börja komma med något nytt, då är det bara att trycka på knappen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Utvecklingsplanen är säkert jätte bra, även om man nu från landskaps-regeringens sida också har slagit fast det här under den här debatten att planeringsmonopolen ska bli kvar på den kommunala nivån och inte ska naggas i kanten, så som olika arbetsgrupper har föreslagit. Så att problematiken finns ju kvar oberoende av utvecklingsplan eller inte. Men det handlar om prioriteringar. Landskapsregeringen anser att en utvecklingsplan är det som det åländska samhället allra mest behöver och vi i Ålands Framtid anser att näringslivssatsningar och bättre förutsättningar för företagen att öka sin lönsamhet och att göra nödvändiga nysatsningar är mer prioriterat i ett läge där vi fortfarande befinner oss i recession. Det handlar helt enkelt om prioriteringar och jag respekterar landskapsregeringens prioritering, men Ålands Framtid prioriterar annorlunda.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det är så. Vi prioriterar faktiskt den här planen. De här pengarna kommer också att möjliggöra att det anställs en hållbarhetsstrateg på tre år, vilket vi också ser som en nödvändighet om vi ska kunna bygga upp en bra och långsiktig strategi för hur Åland ska kunna bli hållbart på långsikt. Så de här pengarna är väldigt viktiga. De här pengarna skapar också förutsättningar för näringslivet att växa på ett hållbart sätt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Självklart ska vi skapa förutsättningar för näringslivet och motverka byråkrati och omständiga processer såsom socialministern var inne på, men i det här läget så anser vi i Ålands Framtid, att det finns betydligt mer motiverade åtgärder som vi kan rikta till näringslivet. När vi faktiskt befinner oss i en sådan här dålig situation. Vi borde faktiskt riva vårt hår, i den här salen över hur det åländska näringslivet mår i dags-läget och prioritera satsningar framåt istället för att diskutera utvecklingsplaner som ska göras på landskapsregeringens kansli. Det handlar om att prioritera och det är klart att som socialdemokrat så är det säkert lätt att försvara sådana ställningstaganden att man ska utveckla den offentliga sektorn. Men vi föreslår och förordar satsningar och utveckling av den privata sektorn, när näringslivet backar och fortsätter att göra så.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Ledamot Axel Jonsson vill riva sig i håret och tror att det ska hjälpa näringslivet. Varsågod och försök. Jag tror att vi andra försöker an-vända det som är under luggen.

Herr talman, till näringslivet och den avdelningen hör också arbetsmarknadsfrågor. Vi är i en sådan lycklig situation att vi ändå trots allt har ett relativt sätt mycket låg arbetslöshet. Kanske näringsministern kan pricka in oss på någon världslista, men vi tillhör säkert de områden som är bäst i det här avseendet. Det är en mycket central del i det som jag talade om tidigare, om den nordiska modellen. Den bygger just på det som man brukar kalla full sysselsättning och full sysselsättning betyder nu inte ändå i praktiken att den är noll. Det är inte heller bra för näringslivet och arbetsmarknaden. Utan just att den ligger under fyra åtminstone. Det är en bra mekanism för arbetsmarknaden. Men det som trots allt oroar är den tämligen höga arbetslösheten bland unga, alltså personer under 25 år. Den siffran har stigit under den här regeringens mandatperiod och nu rör det sig årligen i genomsnitt 100-140 ungdomar. Det ska sägas att ungdomar ganska snabbt kan hitta vägar ur den här arbetslösheten genom utbildningar osv. Men ändå tycker jag att det är otillfredsställande att den här regeringen som i alla avseende är mycket framgångsrik, men kanske inte att man just i den här frågan har riktigt nått ända fram till målet.

När man talar om arbetsmarknadspolitik i den här nordiska modellen, så innehåller det precis som ministern sade här, social- och utbildningspolitik. Att det gäller för hela regeringen att lägga på ett extra kol i just den här frågan. För de ungdomar som inte kommer in i arbetsmarknaden eller förmår skaffa sig en yrkesutbildning eller fortsatt utbildning, de är stora riskfaktorer också fortsättningsvis i vårt samhälle, både för sig själva och för omgivningen. Om man talar om socialpolitik så är det här en särskild grupp som man borde göra mera analyser av och försöka komma fram till åtgärder.

De åtgärder som man speciellt i Sverige har så här övergripande vidtagit så det är att man har haft en återhållsam finanspolitik, det är som kännetecknande och sen också en lönepolitik som har varit ganska måttlig. Det är väldigt viktigt och enastående för den nordiska modellen att man har aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De kan antingen rikta sig till företagen att man på olika sätt understöder företag som anställer unga arbetslösa personer eller så kan man inom AMS framförallt då tillsammans med kommunerna ordna särskilda program för att aktivera de här unga. Det har vi gjort tidigare här i landskapet, med varierande framgång, men i alla fall att man från regeringens sida vill visa att man vill någonting mera än bara passivt utbetalande av olika typer av utkomststöd.

Så kanske också finansutskottet kan ta sig en titt på hur det kunde göras annorlunda än vad vi har hittills gjort. Tack.

Minister Fredrik Karlström

Herr talman! Jag har skrivit upp lite punkter här och jag tog ingen replik på ledamot Sundback, eftersom jag hade anförande direkt efter. Men först, jag har skrivit en etta på min lapp som ser ganska råddig ut men det har pratats ganska mycket om den negativa trenden i näringslivet, det har pratats om att det går kräftgång och att det är tungt och besvärligt, det är mycket sämre än hur det är i Finland för det åländska näringslivet. Jag tycker att det egentligen är lite felaktig bild som kanske för enkelt proklameras ut i den här salen. För handlar det om klumpsumman och flitpengen där företagen har varit duktiga på att betala skatt så ja. Den är lägre nu än vad den har varit någonsin och tittar man på det som ett instrument, så ser det kanske inte så bra ut. Men det är ju inte hela sanningen. Det var länge sedan våra åländska företag har investerat så mycket som de har gjort de senaste åren. Vi har Viking Line med Grace, vi har Eckerö Linjen med Finlandia, vi har ett antal företag på Åland både industri-, tillverkande- och handelsföretag som har investerat oerhört mycket som tidigare har varit duktiga på att generera vinster. De här investeringarna skapar nu avskrivningar, som gör att företagarna kanske inte går lika bra som de alltid har gjort men de har vågat investera och de har tagit de besluten som de facto då påverkar vår klumpsumma eller vår flitpeng. Det betyder inte att det åländska näringslivet skulle vara dåligt. Det här är någonting som jag irriterar mig på under hela den här budgetdebatten. Det är inte så svart där ute som det målas ibland här i salen. Skulle vi jämföra de åländska bolagen med bolag i Finland och tittar på investeringsviljan de senaste åren så tror jag att vi är i en oerhörd klass för oss själva. T.ex. Grace, Finlandia, Maxinge, Goodtech, Scantube, Mariehamns Parti och Lundqvist rederierna, alla har investerat hårt de senaste åren. Alltså betyder det lägre skatt de kommande åren, det betyder lägre flitpeng till Åland men det betyder inte att företagen går kräftgång och att man måste slita sitt hår. Det var inte det första jag ville säga. Åländska näringslivet är imponerande. 2 407 företag som sliter och kämpar alla dagar för att betala skatt så att vi sen ska fördela dem. Alla brukar prata vård, skola och omsorg, men det är företagen som är det viktigaste. Men måla det inte svartare än vad det är. Det var det första.

Sen till det andra så vill jag bara säga att jag uppskattar vicetalman Roger Janssons anförande. Näringspolitik handlar så otroligt mycket mer om annat än bara näringspolitik. Det handlar om utbildning, infrastruktur, tryggt och säkert samhälle, det handlar om ett samhälle som har ökad kontinuerlig inflyttning och ett samhälle som man vill leva och bo i. Allt det här har Åland. Näringspolitik handlar om att vi subventionerar Stockholms planet så att näringslivet har en möjlighet att ta sig till och från Stockholm med fart. Näringspolitik är utbildning, dagvård och det är som ledamot Barbro Sundback sade den nordiska välfärdsmodellen också. Allt det här hänger ihop.

Sen har näringsavdelningen också en roll i det här och vi delar ut över 17 miljoner till det åländska näringslivet. Vi har ett bra företagsklimat på Åland. Det kan givetvis alltid bli bättre, men man ska inte tro att det är så mycket bättre på alla andra ställen. Jag pratade med ett företagarpar som flyttade från Sverige till Åland och de bedriver idag en verksamhet här och de säger att de har aldrig varit med om någonting liknande. Det är så fantastiskt att få ha kontakt med myndigheter som svarar på frågor och säger vad man ska göra och vad man inte ska göra, hur man ska komma vidare i sin affärsutveckling. De tycker det är fantastiskt jämfört med hur det är på andra ställen och det jämförde dem då med Sverige.

Jag har skrivit upp en tredje sak. Det är drivgarn, ledamot Eriksson. Det är någonting som jag har våndats över sen 2005. Jag skrev ett spörsmål när jag satt i opposition om hur galet man hanterade drivgarnsförbudet i den här salen av dåvarande regering. Det är någonting som jag har försökt göra allt jag kan från min position där jag är nu, att hitta en lindring på, men det är svårt. Det var året 2005, som det var aktuellt. Idag är det snart 2014. Det är snart 10 år sedan. Men jag hittade mitt spörsmål, som jag skrev och jag vill läsa första meningarna i det. Det låter nästan poetiskt. ”Fisket på Åland har sedan landskapet danades ur havsvågornas sköte varit den näring som haft mest naturliga förutsättningar att verka, eftersom vi befinner oss mitt i Östersjön. Inslaget av fiskebåtar i våra hamnar har varit lika självklart som den röda graniten och utan våra förfäder som började fiska och transportera fisken till våra grannländer, skulle segelfartygseran och sedermera kryssningstrafiken aldrig ha kommit igång. Vi har ett arv att vara stolta över och alla vi på Åland vill ha möjlighet att äta fisk fångad i vattnen runt vårt landskap”. Det var början på spörsmålet år 2005. Och som sagt så har jag tittat på den här frågan många gånger. Problemet nu är att de medel vi har via strukturfonderna inte längre gör det möjligt, att ta det ansvaret som man borde ha gjort tidigare.

Jag anser alltså att det paket som erbjöds de åländska yrkesfiskarna när det här politiska beslutet togs, att förbjuda drivgarn. Det har man inte tagit konsekvenserna av, utan man har fört över de besluten och konsekvenserna på de åländska yrkesfiskarna och det är en handfull företagare som har blivit drabbade. Idag när jag tittar på hur vi ska kunna vara med och reda upp den här situationen, så är det svårt. Det kommer andra regelverk emot. Det handlar om de minimi-stöden. När det gäller de minimi inom fiskeribranschen så är den 30 000 euro under tre år. Vi har inte gett upp ännu, men i kärvare ekonomiska tider som vi har så har det varit svårt att hitta en finansiering på den här problematiken och många av de här drabbade yrkesfiskarna har gått vidare och hittat andra sätt att ev. lösa problemen på. Men det är ständigt dåligt samvete. Det är en ständig ledsam historia, som finns där och som jag anser att vi har en skuld i från det här huset, som jag önskar att en dag kunna vara med och reda upp. Det var om drivgarn.

Jag går vidare. Jag har några punkter till. Jag ville prata lite om det här med unga entreprenörer och entreprenörskapet som håller på att växa upp på Åland. För 10 år sedan när jag var ung och politiker, så fanns det inte så stor framtidstro inom lantbrukssektorn, som det finns idag. Det finns väldigt många unga aktiva människor som ser landsbygden och lantbruket som en framtidsnäring. Det är jag väldigt glad över. Jag är väldigt glad över Ålands näringslivs initiativ som de har tagit med ungt entreprenörskap som började i handelsskolan och har sedan spridit sig vidare till övriga yrkesgymnasieskolor och nu också i grundskolan. Där vi ser att de är idag ett 50-60 tal ungdomar som startar upp företag under sin skolperiod och testar på att driva företag, känner hur det känns och märker hur det är. De står faktiskt idag på företagsexpo på Alandica, så gå gärna dit och besök dem, om de fortfarande är kvar. Det är bra att de får se hur det är att driva företag och att vi uppmuntrar folk att inte bara skaffa sig en utbildning för att få ett jobb. Vi utbildar också folk för att se möjligheten att bli arbetsgivare, ta ansvar över sitt eget liv hela vägen och utveckla det och sina drömmar från det.

Sommarlovsentreprenörer är ett annat projekt som jag är jätte glad över, som vi var med och finansiera 2013. Oerhört positivt.

Sen får man ofta höra ett problem som vi behöver jobba med vidare och det är någonting som jag tänker sätta fokus på 2014. Det är generationsväxlingen. Det är nämligen så att vi har ett antal företag på Åland som kanske har dags att lämna över till yngre generationer och det handlar allt från lantbruk men också industri, turistföretag och hitta den där matchningen mellan någon som tar över, prisbilden hur den ska säljas och hitta finansieringslösningar. Det är ett ganska komplext ämne. Men vi vet att en generationsväxling som fungerar bibehåller i snitt fem arbetsplatser. Ett nyskapat företag skapar två arbetsplatser. Samhällsmässigt så är det ett stort värde i befintliga företag att vi får de att fortsätta och får de att överleva en generationsväxlings fas.

Sen en punkt till. Det är matchningen mellan entreprenörer och kapital. När jag pratar med företag och kapitalet där ute, så säger kapitalet att det inte finns några idéer och när jag pratar med unga företagare så säger de att det inte finns kapital, som de kan komma åt. Det där är någonting som vi också behöver vara med och hjälpa till och stödja. Inte med pengar utan snarare med kanske mötesplatser, events som skraknästet som vi hade tidigare och som nu också ska breddas för att rikta sig till andra branscher och områden än bara turismen. Det finns mycket som är med i planerna för 2014. Så jag ser framemot 2014 som ett riktigt företagsamhetens år och det ska bli riktigt roligt att få vara med och påverka utgången av det.

Nu ursäkta herr talman, det tog fem minuter längre än vad jag hade tänkt mig.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det här drivgarnsfiske problematiken så noterar jag att minister Karlström och jag har samma uppfattning. Det var fullständigt oansvarigt hur det hanterades. Men det var inte minister Karlströms fel. När han säger att man har provat alla möjliga olika varianter att göra någonting, så därför frågar jag att vad rent konkret har minister Karlström gjort?

Sen när han pratar om att oppositionen målar upp det så svart och regeringssidan så ljust. Så är det. Politik blir oftast svart eller vitt. Det finns ingen gråskala och synd är det. Men utöver de parametrar som ministern nämnde så är arbetslöshetsersättningarna 47.30.50 det anslaget, det brukar jag alltid ha ögonen på, för det är också en parameter om hur det går ute i arbetslivet. Vi ser att det är ett anslag som är uppe på 3,5 miljon och det ökar med nästan en miljon. Vi ser också att 47.30.54 sysselsättningens främjande ökar. De här är faktiskt de enda anslagen som ökar rent konkret på näringsavdelningen.

Sen skulle jag vilja passa på att fråga. Stöden till producentorganisationen och till visit Åland, de ska gå via PAF-medel. Vad gör man den dagen när PAF-medlen inte räcker till?

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Mycket frågor igen att på kort tid svara. Stöden till hushållningssällskapet och till Visit Åland den dag när pengarna inte räcker till, måste prioriteras. De måste sättas i relation till utbildning, vård, skola, omsorg och övrigt näringslivs satsande. Pengar är pengar och de finns inte av överflöd.

Till frågan om vad ministern har gjort gällande drivgarnet, så har jag otaliga gånger tittat på olika möjligheter att hur vi kan i efterhand, snart 10 år efter att det begav sig, hitta en lösning på det här. Det närmaste jag kommit hittills är de minimistöden. Om man på något sätt skulle kunna använda det instrumentet. Men det är en lång process. Den ska gå via Bryssel och det är inte alls säkert att det går vägen. Så än så länge med tanke på också att vi har begränsade resurser så har jag inte fått gehör för att driva hela den vägen in i målet ännu. Men jag har ännu inte gett upp.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vill påminna om min kommentar om arbetslöshetsersättningarna, men det får vi anledning till att återkomma. Vi lämnar drivgarnen och jag önskar verkligen lycka till.

När det gäller det här att man får prioritera. Det är just det jag är väldigt orolig för. När man börjar använda PAF pengar för stöd till producentorganisationer, hushållningssällskapet och Visit Åland, så vet vi alla att det har varit en tragedi att följa med det som har hänt Visit Åland under det här året. Men det är ändå en väldigt viktig organisation. En väldigt viktig instans för att kunna utveckla Åland som ett turistområde. Så jag känner en stor oro, när man ser hur det prioriteras nu och hur det har prioriterats under den här mandatperioden, när det gäller anslagen till näringslivet i förhållande till annan verksamhet.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Svaret på det är att Visit Åland och Hushållningssällskapet inte är en lagstadgad uppgift, som landskapsregeringen har skyldighet att stödja. Utan det är någonting man har valt att göra. Det är föreningar som vi har valt att finansiera via PAF. Så det är ingenting konstigt med det. Vi tycker båda två, ledamot Eriksson och jag, att det är två viktiga instanser och det tycker landskapsregeringen också. Sålunda har vi fört 1 miljon euro till Visit Åland och vi slår ihop momenten med Hushållningssällskapet och försöksstation att det blir 800 000 euro. Så viktigt anser vi att det är. Det kommer vi att göra, så länge vi har pengar. Den dagen vi inte har pengar längre, så måste vi prioritera och då måste vi sätta det emot allting annat också. Men än så länge så är jag glad att 2014 och framöver så ser vi inte sådana oros moln på himlen att det ska ske någon större förändring de kommande åren på det.

Sen när det gäller arbetslösheten, herr talman. Så visst är det så att den stiger. Men som ledamot Sundback sade tidigare, så är den fortfarande under 4 procents arbetslöshet på Åland. Det är ingen fullständig stor katastrof ännu. Däremot så är pengarna som arbetssökande får från AMS en lagstadgad rättighet att få. Sålunda kan vi inte göra någonting åt det momentet.

Talmannen

Tiden är ute!

            Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag tänkte beröra drivgarns-fisket på det viset, att den enes död, den andras bröd brukar man säga och jag kan bara säga att pga. drivgarnsfisket upphörde så kunde trolling tävlingarna och det fortsätta. Det var på väg att också falla bort, i och med att det kolliderade med drivgarnsfisket. Idag så är det blomstrande, det här trollingsträffen och de tävlingar som pågår där. Eftersom jag driver turistverksamhet själv och har ganska mycket uthyrt tack vare den här trollingfisket, så är det för mig fördel att drivgarnsfisket är borta, men det tycker säkert inte fiskarna att är bra.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Som sagt den enes bröd och den andres död och i det här fallet så anser jag att döden som det här beslutet togs var politiskt och det drabbade en yrkesgrupp som till skillnad om det hade varit finsk eller svensk laxfiskare, så hamnade man i betydligt sämre sits än sina bröder och systrar, än om man var åländsk drivgarnsfiskare. Jag var av den övertygelsen då och är det fortfarande att det har funnits en möjlighet att leva i symbios tillsammans. Både drivgarnsfiskare och trollingfiskare. Det var ett tragiskt beslut som togs på helt enkelt politiska grunder, nere i Bryssel där man förbjöd pga. tumlaren, som inte ens finns här uppe eftersom vi har is på vintrarna. Men det fanns större politiska intressen. Det hade väl att göra med drivgarnens ve och väl i de stora haven runt om världen. Det var en stor politisk fråga som kanske är större än själva EU-kommissionen.

Ltl Brage Eklund, replik

Herr talman! Med den replik som jag hade förra gången, så menade jag inte att jag missunnade fiskarna att fortsätta drivgarnsfisket. Utan det hade säkert gått som minister Karlström sade att kombinera det här. Det var väl en tajmning och en överenskommelse som skulle ha gjorts egentligen, men grunden var ju ändå det här som minister Karlström sade, att var orsaken till att det försvann och det är tragiskt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Inspirerad av den här debatten kring näringslivet, så skulle jag också vilja delta lite i den här diskussionen. Det är ju så att åtminstone enligt Finlands banks generaldirektör Erkki Liikanen och enligt statistikcentralen i riket, så är vi alltså på väg uppåt. Det värsta är nu över, säger han. Det visar också en mycket svag tillväxt. Det som är tråkigt som kommer fram med det här, det är att konsumenternas förtroende för ekonomin är fortfarande svag. Det här tror jag är det som vi upplever. Nu börjar näringen tycka och vi börjar vända. Vi måste få konsumenterna att börja lita på att nu ska de börja satsa sina pengar också i de åländska näringarna och på det sättet får vi snabbare tillväxt. Så vi behöver börja prata positivare i den här salen och hjälpa till, till en positiv spiral.

Inom EU så har man också sett i och med att de baltiska länderna växer nu explosionsartat med integration och tillväxt, så ser man också fördelar nu inom EU. Baltikum är ju inte så långt ifrån de åländska gränserna om man ser över havet. Så det här är också någonting som ev. de kommande företagen på Åland kan dra nytta av. Vi ser att åtminstone PAF: n har ju som vi känner till kontor också i Tallinn som ju växer.

Det som har kommit fram i debatten är den här ungdomsarbetslösheten och den är ju fortfarande inom EU alldeles för hög. Men också enligt mig, på Åland. Så vi måste nog göra någonting åt det här.

Det har lyfts fram, hur vi ska göra. Vi måste skapa konkurrenskraft och på det sättet får vi nya arbetsplatser. Och för att få konkurrenskraft i näringslivet, så måste vi satsa på utbildning. För om du inte är utbildad så då har du svårt att få ett jobb och om du ska jobba inom det privata näringslivet, så är jag övertygad om det att vi måste börja satsa på språkutbildning. Man måste kunna flera språk än bara svenska, om man ska klara sig i framtidens näringar.

Sen den här digitaliseringsrevolutionen som jag nämnde redan igår. Det är där vi har stor potential på Åland. Det senaste som de unga tror på är de s.k. start-up företagen, som vi har sett i Sverige. T.ex. Spotify och Skype är sådana här start-up företag. Och speciellt efter Nokias fall så ser vi nu en ökad mängd av de här start-ups. Vi har på Åland stor kunskap inom IT-branschen. Vi har sett Crosskey och PAF och nu har vi möjlighet att ev. satsa på den här branschen för att kunna också få unga företagare att våga satsa. Det är framförallt frågan om att våga, som är det viktiga här. För att man ska kunna våga satsa som ung, så behöver vi bygga upp det som jag har nämnt tidigare, sociala broar. Vi måste ha trygga broar som unga kan gå på, så att de vågar satsa. Så ifall de misslyckas så kan de stiga upp igen och gå vidare. För dagens arbetsliv är inte som det var för 20 år sedan, att du fick ett jobb och så satt du kvar. Utan dagens unga utsätts mycket för projektarbete, korta tidsbundna avtal och i den världen kan man bli ännu osäkrare och då kanske inte vågar ta de risker som nu tillväxten och konkurrenskraften skulle behöva.

Finland har öppnat sina dörrar för Ryssland och man arbetar nu kraftigt för ett visumfritt område. Vad betyder det här för Åland? Om det blir visumfritt. Borde vi fundera på att vi kanske också borde börja öppna våra dörrar åt turistnäringen för den marknaden? För där ser åtminstone Finland att det finns jätte stor potential.

Avslutningsvis skulle jag vilja nämna Stockholm. För Stockholm är den största växande staden i hela Norden och det är bara ett stenkast härifrån. Urbaniseringsprocessen och digitaliseringsprocessen har varit mycket stor. Vi ser varje vecka en inflyttning av två kommunala bussar in till Stockholm. Varför utvecklas Stockholm så här kraftigt? Ja, för att de har lyckats samla en mängd högt utbildade invånare men framförallt också innovativa företag och det här genererar så att säga spin-offs. Den här ekonomiska aktiviteten har nu centraliserat sig. Och det ser vi nu att det börjar centraliseras mer och mer till städer. Man kanske i framtiden istället för G20 kommer att tala om C20. Där städerna verkligen är de stora ekonomiska aktörerna.

Vad annat är intressant i städer och Stockholm? Varför kan vi inte vara en del av det och utnyttja den tillväxten som där finns? Ja, kunskapen hos den enskilda individen ökar genom gemensamma kontakter. Varje gång man diskuterar så utvecklar man sin egen kunskap och ger också ifrån sig till den andra. Därför vill unga bo i städer och därför vill högutbildade bo nära varandra för att få den fantastiska möjligheten för innovation och kontaktytor. Det är någonting vi också måste ta med oss med tanke på att skärgården nu utfolkas, att varför gör den det? Det här är kanske en bidragande orsak. Det man också säger är att storlek faktiskt har betydelse. I det här fallet, ju större städer desto mer innovationer och tillväxt.

Vad ska Åland konkurrera med? Vad kan vi sälja? Ledamot Barbro Sundback har sagt nu i två års tid att det är livsmedelsindustrin, ekologisk barnmat och jag som fyra barns mor är övertygad om att det har hon rätt i. Livsmedelsindustrin kan vi sälja. Också de gröna alternativen. En stor möjlighet för de åländska företagen att gå vidare med. Varför inte ta del av den här digitaliseringen? Vi kan på det sättet se att vi kan sälja våra tjänster till Stockholm fast vi bor på andra sidan vattnet. Tack.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Under mina år som lantråd så reste jag ofta till Helsingfors under början på 2000-talet och försökte övertala regeringen och dåvarande statsministern om att föra en bättre sjöfartspolitik. Eftersom landet då gick ganska bra och Finland hade ganska stor utrikeshandel. Det tog tid. Men nu har vi faktiskt fått en sådan situation att Finland antagligen har den bästa sjöfartspolitiken i hela europeiska unionen. Men det som istället har hänt är att landet inte har något speciellt utrikeshandel och därmed inte så mycket frakter. Jag tror att det är i den belysningen man ska se bl.a. de rubriker som har varit i tidningarna och i massmedia de senaste dagarna, när det gäller de tråkiga beslut som ett av våra rederier måste fatta för att både skapa en överlevnad på långsikt.

Men herr talman, jag ville ta fram sjöfarten, därför att sjöfarten är någonting som vi kanske inte ser så mycket av i vårt dagliga liv här i Mariehamn och på Åland, men de facto så är det ändå sjöfarten som är den största näringen. Den står officiellt för 22 procent av vår regionala BMP. I mitten på 90-talet stod sjöfarten för ungefär 45 procent och då kan man tycka att oj, vilken stor nedgång det har blivit, att sjöfarten har minskat så mycket sen början på 90-talet framtill dags dato. Nej, verkligheten är den att för att kunna överleva och vara konkurrenskraftig så har en stor del av vår sjöfart så har stor del av vår sjöfart blivit tvungen att byta flagg. Våra rederier har satt svensk flagg och andra länders flagg i aktern på sina fartyg. Så totalt sett så har vi i åländsk ägo nästan lika stor sjöfart som vi hade för 20 år sedan. Vi har idag 22 st fartyg med finländsk och åländsk flagg och vi har 17 fartyg med ett annat lands flagg. Det här gör att vi officiellt har ungefär 19 procent av Finlands sjöfart fortfarande på Åland, men räknar man också med den utflaggade sjöfarten så ligger vi antagligen någonstans närmare 35 procent. Alltså en väldigt stor och betydande del av hela landets sjöfart ägs och drivs ifrån Åland. Just nu är bilden väldigt mörk. Utgående från det som har hänt här senast och vi vet också att våra rederier kämpar med lönsamhetsproblem. Men det här är också en bild, som de flesta andra som har olika delar. Det är viktigt att också komma ihåg att just nu håller det på att byggas 2 st oljefartyg på andra sidan jordklotet, som har beställts av ett åländskt rederi. Viking Line gick i spetsen med Viking Grace och är ju världsledande antagligen när det gäller miljöteknik. Vi vet också att Eckerö Linjen köpte ett fartyg för ungefär ett år sedan. Det är med åländska mått mätt väldigt stora affärer, som ska hanteras. Skulle de omsätta de till våra landförhållanden så har vi nog ingenting som kan jämföras med det. Vi brukar säga här att bygga kabel till Finland är den största offentliga investeringen och den ligger på lite över 100 miljoner. Bara ett fartyg, så är dubbelt större än det. Ett fartyg är ungefär lika mycket som hela vår budget som vi håller på att prata om här i dag, för en budget för ett år för landskapet för Åland. Då börjar man förstå vilka värden det finns i den här branschen.

Men herr talman, det som jag vill lyfta fram här är dels sjöfartens fortsatta stora betydelse för Åland och viktigheten i att vi fortsätter att ge de resurser som behövs för att vi ska kunna ha en bra sjöfartsutbildning på Åland. Så att vi har kompetensen här på Åland och kompetens så att vi kan driva de här fartygen och också arbeta inom rederierna. Därför att sjöfarten har genomgått konjunkturer flera gånger tidigare. Det har varit djupa lågkonjunkturer, som har sett väldigt mörka ut. Men de åländska rederierna har en sådan tradition och en sådan kunskap, så att de brukar komma ut på ett ganska bra sätt också när konjunkturerna svänger. Jag är alldeles säker på att också den här konjunkturen kommer att ändra och även om Finland har det jobbigt just nu så kommer också Finlands export så småningom att börja dra, men framförallt så tror jag att det är viktigt att man skulle få tillstånd det här s.k. handelsavtalet mellan EU och USA. För det är då det börjar hända saker när vi får igång handeln mellan våra två kontinenter. Då finns det åter igen en marknad för rederierna och de fartyg man har. Sedan vill jag också lyfta fram det att det pågår ett arbete med en sjöfartsstrategi för landet, som vi också är delaktiga i. Det brukar ofta vara så att man uttrycker kritik härifrån talarstolen och jag är väl inte helt oskyldig själv när det gäller politiken i Finland. När det gäller sjöfartspolitiken så har den nuvarande regeringen haft och har fortfarande en bra ambition och det har man visat genom att framtagen av tonnageskatten och de resurser man haft och har i budgeten när det gäller miljöstöd för de investeringar som görs inom den här branschen. Också att det nu finns den möjligheten att de facto ha blandbesättningar. Så totalt sett så sker det faktiskt en ganska stor in flaggning till landet just nu, d.v.s. man sätter fartyg åter igen under finskt flagg. Hoppeligen ska vi också komma till den situationen här på Åland. Den här sjöfartsstrategin som man jobbar med ska hoppeligen också kunna ge en bra grund för att det ska finnas en framtidstro inom sjöfartsnäringen inom landet och också bland våra rederier. Jag vill gärna lyfta fram de här branschorganisationerna. Vi här på Åland och åtminstone jag upplever det som lite konstigt när Ålands Redarförening slogs ihop och flyttades till Helsingfors. Det kan man ha olika åsikter om men man måste ändå erkänna att de är fantastiskt duktiga på att jobba för sin sak i Helsingfors och i både riksdagen och regeringen. Så jag vågar tro att det även fortsättningsvis kommer att vara en bra sjöfartspolitik här i landet. Men det är så att om det ska bli fart igen, så måste det också börja hända saker med handeln och att det börjar importeras och exporteras lite mera.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vicelantrådet följer den gamla goda traditionen som sjöfartsansvariga har följt här i lagtinget, där man berättar om sjöfartens betydelse. Vilken är reell och verklig och den kan inte nog påtalas. Under tidigare ledningar med tidigare sjöfartsansvariga har det ändå för det mesta funnits stora politiska projekt att driva sjöfarten som också har nått resultat i många sammanhang. Bl.a. den framgång som fanns då när bemanningsstödet till passagerarsjöfarten utverkades, sedermera också att det stödet kunde rikta sig till m/s Fjärdvägen de facto som går mellan Nådendal och Långnäs, så den tonnageskatt som trädde i kraft i Finland, vilket inte nu i kanske i första skedet, gynnar åländsk fraktsjöfart. Men förhoppningsvis i förlängningen.

Under den förra mandatperioden utfördes det ett arbete och utredning. Så nu ska jag fråga, att vilka politiska projekt har den här landskapsregeringen, som på ett motsvarande sätt kunde leda till framgång för sjöfarten?  

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! För det första så har det varit en viktig målsättning att kunna bibehålla de stöd som finns i Finlands regering för våra passagerarfartyg, att de ska kunna fortsätta trafiken mellan Sverige, Åland och Finland. Det har varit kanske det viktigaste budskapet som vi har jobbat för. Och det har också lyckats. Så tillsvidare finns de kvar på en oförändrad nivå. Det är grundförutsättningen för lejonparten och den sysselsättningen som vi har de facto inom sjöfarten.

Den andra saken är att budskapet är att i den mån som vi kan påverka, så ska vi påverka att EU:s skylines, d.v.s. EU:s riktlinjer fortsätter att vara så vida som de är de facto idag, att det inte går så att också den här näringen blir reglerad på så sätt som andra näringar inom EU. För det är ändå det bästa för näringen. Och framförallt det viktigaste, att Finland så som man har gjort hittills utnyttjar det utrymmet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ja, givetvis att bibehålla stödsystem och mekanismer som det finns idag, det är viktigt. Speciellt om det är fråga om bemanningsstödet till passagerarsjöfarten och som också grundar sig på EU:s skylines det är lite samma fråga, det är fråga om. Det är ett viktigt arbete och det vet vi alla, att det fanns hotbilder mot det. Nu är de åtminstone tillfälligt undanröjda, men ändå är det ett bevarande, så att säga. Så det bör också för åländsk del, även om vi saknar lagstiftnings behörighet, så bör det finnas utrymme för det här progressiva politiska arbetet. Det måste kunna finnas utvecklingsmöjligheter också för sjöfarten och där finns det också ett politiskt arbete att utföra.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ja, absolut. Det som behövs inom den här branschen nu är framförallt innovationer. Tekniska innovationer, både när det gäller drivmedel, för att möta den hotbild som det här svaveldirektivets införande medför, men också andra typer av lösningar. För sjöfarten handlar ju de facto om att flytta en vara från en punkt till en annan och det är logistiksystem som det handlar om. Det är det som det handlar nu om att utveckla logistiken och vara kreativ, så att man får helhetslösningar till stånd. Därför att sjöfarten är utsatt inte bara för intern konkurrens nu mellan rederier och fartyg, utan man är utsatt utav en konkurrens från andra logistikssystem, alltså transporter på land såsom långtradare, tåg osv och nya trafikleder som öppnar sig via Baltika och andra typer av lösningar. Det är här som vi måste vara med och försöka vara kreativa. Bl.a. vår egen högskola visar framfötterna med den här akademin och när det gäller tekniska innovationer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

De BMP siffrorna som finansministern Nordlund nämner här är korrekta och det beror på utflaggningar, att det ser ut som det ser ut. Jag kände kanske lite sorg, när jag ser att finansministern Nordlund står och håller i den här finska sjöfartsstrategin. När jag var näringsminister och sittande talman Roger Jansson var lantråd, så drev vi på det här arbetet väldigt mycket. Då hade vi en egen åländsk strategi tillsammans med sjöfartsnäringen och det fanns en stor tilltro till den åländska politiken. En tilltro som inte alls finns idag, tyvärr. Sen är det en annan femma. Vi hade inte skattebehörigheten, så det var svårt att få någonting på plats. Om man jämför med den utveckling som det har varit på Färöarna och de traditioner och den kompetens, de erfarenheter som vi har haft, så där har man byggt upp ett eget sjöfartsregister, medan vi har inte ens redarföreningarna kvar. Så det är lite en parameter hur utarmad den åländska politiken har blivit. Tyvärr.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Ledamot Eriksson svarade egentligen själv på sin fråga eller sitt uttalande, när han nämnde ordet behörighet. För att vi har väldigt ringa behörighet utan det vi har behörighet på är utbildningssidan och det tycker jag att vi kan vara stolta över här på Åland och att vi utnyttjar möjligheten och försöker göra det bästa möjliga av. Sedan vill jag ändå påstå att det ändå är resultatet som är det viktiga och vi har ett bra samarbete med motsvarande ministerier i Finland och vi försöker också tillsammans med branschens organisationer åstadkomma sådana substantiella förändringar som ska göra det så möjligt som det bara går att driva sjöfart i det här landet. Det är som i de flesta sammanhang så är det regelverket och pengar det handlar om. Och som jag sade inledningsvis så frågade jag vd:n för redarföreningen för Finland när vi besökte statsministern för ett halvt år sedan, att vad jag ska säga och vad tycker du att är det viktigaste. Han sade säg tack, för Finland driver den bästa sjöfartspolitiken i EU just nu.

Ltl Anders Eriksson, replik

Javisst, finansminister Roger Nordlund är det så att vi inte har behörighet och jag är tyvärr orolig för att den dag vi skulle få möjlighet att ta över skattebehörigheten, som ju faktiskt är en nyckel om man ska komma någonstans med de här frågorna. Jag är tveksam till om vi har det politiska modet och kraften att göra det. Branschorganisationerna är nu i Helsingfors och det är där de har möjlighet att påverka, precis som Nordlund sade. Men vore det nog bra om vi hade behörighet och vi kunde ta vara på den kompetens vi har och om vi kunde få sjöfarten att ha den verkliga inflytande på de åländska BMP siffrorna? Det vore bra. Jag har också haft ett gott samarbete i det sjöfartsjobb jag har gjort med branschorganisationerna. Olof Widén har varit till god hjälp, det är inte frågan om annat. Det blev en liten ögonöppnare för mig när finansministern Nordlund står med den finska sjöfartsstrategin och man tänker vad vi skulle kunnat ha gjort själva. Men det är som det är och det gäller att göra det bästa av läget.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det är medvetet val som man har gjort historiskt att sjöfartsnäringen egentligen växte sig för stor för Åland. Man kunde säkert haft en större behörighet här på Åland om man under tidigare årtionden skulle ha varit tydligare. Men när branschen har själv varit ganska tydlig med hur man vill att saker ska ligga till. I och för sig så skedde ett trendbrott, måste man väl ändå säga, i och med att EU-medlemskapet och i och med att vi räddade taxfree här från Åland med den skattefinansiella lösning som vi har, tillsammans med EU. Så på så sättet har rederierna blivit lite mer beroende av Åland. Annars hade den åländska sjöfartsnäringen helt fungerat på nationella och internationella villkor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Först välkomnar jag vicelantrådets inlägg och deltagande i debatten. Det är med lättnad jag gör det, för jag kan inte tänka mig en remissdebatt i Ålands lagting utan att den här typen av frågor debatteras. Samtidigt så märker vi att engagemanget är som det är. Två tredjedelar av lagtingets medlemmar har viktigare saker att göra. Nu till ämnet. Fortfarande så går det till regeringsprogrammet att konstatera att där ligger väl landskapsregeringens sjöfartspolitiska inriktning fast i orden, att målet är att uppnå en betydligt bredare åländsk lagstiftning och förvaltningskompetens för att främja en betydande tillväxt av Ålands sjöfart och dess kluster näringar. Det här är målet och jag efterlyser medlen med andra ord. I den situation vi befinner oss med förgreningar i olika riktningar skulle det vara skäl att överväga igen det som tidigare i motsvarande svåra situationer kallade för sjöfartspolitiskt program för Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det som det finns skäl att överväga är säkert något sjöfartspolitiskt program, med det tjänar väldigt lite till om man har ett program som man inte har sen kraft eller formella möjligheter att verkställa. Så därför måste ett sådant program på något sätt samköras med motsvarande på rikssidan, där man har behörigheten i de här frågorna. Men det herr talman, som jag tror blir viktigare nu bara veckorna och månaderna går är nog att fundera på hur den här frågan sak lösas och den målsättningen som ledamot Gunnar Jansson här refererar till i regeringsprogrammet, hur ska det sättas i relation till det arbetet som man gör i den s.k. Halonen-gruppen, när det gäller övertagande av mer behörighet. För det här är ju ett typiskt sådant område som man behöver diskutera. Det är de facto ändå Ålands viktigaste näring.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Talman! Vad gäller målsättningarna så är de väldigt tydliga i regeringsprogrammet. De är medlen vi nu söker, att eventuellt förlita sig på Ålands kommittés 2013 möjligheter med siktet inställt på livet efter 2022 kan nog vara i den meningen äventyrligt att så mycket kommer troligen att hända de kommande nio åren, att jag tror att man måste hänga med även om Ålands kommitté kan hantera den här frågan. Men det är en fråga för framtiden. Problemen har vi här och nu.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag hoppas verkligen också att det ska hända mycket under de här åtta åren som återstår på det här området. För det måste hända, det måste bli innovationer, det måste bli förändringar och måste bli utveckling. Men när det gäller den behörighetsmässiga sidan, överföringen av behörigheten mellan landskapet och riket, så tror jag att de här åtta åren inte är något speciellt lång tid utan framförallt av den orsaken att sjöfarten är den viktigaste och största näringen, så bör man göra de övervägande i det sammanhanget. Och på vilket sätt man sen också har resurser att klara en sådan behörighets övertagande. Så jag tycker att det är ett väldigt bra och viktigt praktikfall att diskutera i det sammanhanget. Så där finns det orsak att återkomma.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen om näringsavdelningens förvaltnings område är härmed avslutad och vi övergår till debatten om landskapsregeringen och kansliavdelningens förvaltnings område.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Mina dagar i regeringen går mot sitt slut. Det har varit angeläget för mig att avsluta de ärenden och frågor som jag föresatt mig så att bordet är så tomt som möjligt, när lagtingsledamot Wille Valve träder in i sin nya roll som minister på kansliavdelningen.

Under mina två år har kansliavdelningens personal tillsammans med mig arbetat mycket med olika reformer, utvecklingsarbeten och nya strukturer.        Jag skulle tro att nästan ingen på avdelningen har undgått utvecklingsarbeten. Vi har under åren avslutat och arbetat med bl.a. ny integrationslag och ett samlat grepp runt frågorna, en ny revisionsmyndighet, en ny polislag, nya anvisningar till lagen, en ny organisation inom polismyndigheten, en ny ombudsmannamyndighet, en ny fastighetsenhet, en ny struktur i riktning mot ett regeringskansli, ett effektivare och till lägre kostnader B7 samarbete, flyktingfrågan, konstitutionella rättigheter, lotterilagstiftningen, kommunala serviceproduktionen, nätverk i arbetet mot människohandel och prostitution, interna och externa kommunikationer inom förvaltningen, översyn av vallagen, vi stärker valberedningen, en ny fordonsplan inom brand- och räddningsväsendet och vi ökar praktikantplatser för högskolestuderande. Det är väldigt många områden, som har genomgått utveckling och reformarbeten. Ett område som jag gärna hade velat arbeta mera med är personalfrågor och arbetsmiljö. Arbetsdemokrati, lönesättning, transparens vid rekrytering och jämställdhet är viktiga ingredienser vid rekrytering. Översyn av tjänsters formella krav och möjligheter till avancemang är ytterligare väldigt viktiga frågeställningar vid rekrytering och för att ha en bra personal miljö.

De frågor som kommer att leva vidare på kansliavdelningen nästa år är vallagen, lotterilagen och de konstitutionella frågorna där vi nu har påbörjat och är i slutskedet utav hembygdsrättslagstiftningen. Där är fastighetsenhetens förverkligande och där är mottagande av flyktingar.

Jag har varje dag haft anledning att glädjas åt något i mitt arbete. Att vara glad och skratta och möta människor med ett litet ord på vägen är viktigt för mig och jag tror säkert att det är viktigt för oss alla, att bjuda på sig själv och ge någonting extra åt den man möter.

Jag vill här och nu, tacka alla mina kollegor i landskapsregeringen och inom förvaltningen, för inom intressanta och roliga två år som jag har haft och som har gett mig möjligheten med att jobba med intressanta frågor och intressanta människor. Jag vill också önska den nya kansliministern Wille Valve lycka till. Du kommer att få ett riktigt roligt jobb, kanske det allra roligaste. Tack!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Efter den här presentationen av kansliavdelningens budgetförslag, så skulle jag vilja få be om ett förtydligande gällande en konkret fråga. Polishuset har ju diskuterats i många omgångar och det kan hända att jag har missat de budgetmoment som möjligen beskriver förverkligande av det, i den form det nu blir. Det pratas om samarbete med näringslivet och att hyra upp delvis fastigheter osv. Men i varje fall så är det uppenbart att det krävs både för att den tekniska undersökningen ska fungera väl i polishuset, samt att man ska hantera de klienter som man har på ett bra sätt. Så kanske att kansliministern kunde komplettera presentationer med något om polishuset.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vad beträffar polishuset, så har jag jävat mig i den frågan. Eftersom min man är VD för det bolaget som den här marken är tilltänkt att användas för det nya polishuset. Så det har hanterats utav finansministern i landskapsregeringen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det högaktar vi. Det kan vara ett gott skäl för jävande av sig själv. Men då får vi hoppas att finansministern eller vicelantrådet kunde komma upp och komplettera presentationen med något om polishuset. Det är vår önskan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag vill redogöra för två liberala finansmotioner. Den ena är en repris från ifrån fjol, där liberalerna är av den åsikten att Åland och landskapet ska rikta sina utrikespolitiska insatser till Europa och till Norden. Vi föreslår att B7 samarbetet avslutas. Vi vet att vi har begränsade resurser och vi vet att vi behöver rikta våra insatser och spetsa vår argumentation. Så det är en motion som vi också skrev ifjol. Vi vet också att det gjorts en utvärdering av det här arbetet och det kommer tydligt och klart fram att det är svårt att hinna med alla uppdrag i landskapsförvaltningen.

Det andra är också en motion som liberalerna har fört fram och det handlar om att landskapet ska utarbeta en policy för flyktingmottagning i samarbete med kommunerna.

Det här var ett tydligt uppdrag som lag- och kulturutskottet riktade till landskapsregeringen i samband med integrationslagen. Vi har också kunnat se att det finns en mycket positiv inställning i lagtinget och ute i kommunerna, till att ta emot flyktingar. Men det som har förundrat mig lite är att det finns saker som borde behöva varit på plats, som inte är det.

Det handlar om eventuellt överenskommelseförordning, om hur man ska ersätta utkomststöd, det handlar om just den här flyktingpolicyn och det handlar också om arbetsmarknadslagstiftningen, som skulle ha reviderats och anpassats till flyktingar och invandrare. Vi tycker att det är positivt att man tänker försöka ett projekt på Medis med en luckassystem att man samlar de krafterna där. Men samtidigt är vi oroade för vad som händer med den mycket lyckade utbildningen Integration.ax. Det finns farhågor om att det är sista året som den kommer att vara i kraft. Eftersom man inte har samma möjlighet att få stöd och ersättningar som när man går på SFI utbildningen. Det har visat sig att integration.ax har varit väldigt lyckat. Det är språkstudier i nära förknippat med praktik och möjligheter att vara ute på arbetsmarknaden. Det har också gett resultat. Det är många som har gått under hatten på integration.ax och har kunnat få tillsvidare och tidsbundna anställningar av inflyttare. Tack.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vad gäller B7 så har vi gjort en rejäl effektivisering av det arbetet. Man kommer att under de närmaste åren ha ett stormöte per år som kommer att vara möjligtvis i 2 dagar, från lunch till lunch. Där medlen från landskapsregeringen har gått från att vara tidigare 17 000 euro för det här samarbetet till att nu vara 7 000 euro. Så att det är en rejäl sänkning av anslaget och det är rejäl uppryckning utav det här arbetet och fokusering på frågor som är faktiskt relevanta.

Jag återkommer till flyktingfrågan i nästa replik.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det gjordes en utvärdering av B7 samarbete och där visade den interna utredningen i förvaltningen att nyttan av samarbetet inte stod i proportion till de arbetsinsatser som krävdes. Det kan hända att man smalnar ner det konceptet nu, men det finns en annan dimension på den här frågan också, att andra B7 områden så är det här ett samarbete på kommunalnivå. Naturliga samarbetspartners står också på Åland som de åländska kommunerna och inte självstyrelsesystemet.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag omfattar att det har varit på det här sättet, att mycket tid har gått åt. Man har haft långa möten och det har varit väldigt mycket socialiserande runt de här mötena. Men det har vi alltså ändrat på. Och det har man gått in för nu, under det året som Åland har varit ordförande.

När det gäller flyktingfrågan och den efterfrågade policyn ifrån liberalernas sida, så anser vi i landskapsregeringen att den inte behövs. Utan man går direkt på konkreta åtgärder. Vi har en bra dokumentation, vad gäller det här. Vi har ett bra kontaktnät till den centralen i Finland, som kommer att till kommunerna ge medel och också med ministern som hanterar de här frågorna. Vi är beredda att gå till konkreta åtgärder och inte skriva flera dokument.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det här var en sak som lag- och kulturutskottet enhälligt gick inför och jag kan hysa den farhågan att här sitter landskapsregeringen och har intentioner, men det är för kommunerna som ska förverkliga flyktingmottagningen på ett bra sätt. Så jag tycker och uppenbarligen hela lag- och kulturutskottet också, att det skulle ha varit bra att man skulle gjort det här i samarbete med kommunerna. Det finns fortfarande frågetecken. Den här överenskommelseförordningen, arbetsmarknadslagstiftningen och vem som slutligen verkställer. Det finns positiva skrivningar i Mariehamns Stads budget, men meningen var ju också att det inte bara skulle vara Mariehamn som skulle ta emot flyktingar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Även inom centern-gruppen har vi diskuterat liberalernas motion om att vi skulle lämna B7 samarbetet åt sitt öde. Med tanke på hur viktigt det är med den här typen av samarbeten i dagens EU värld. Det är oftast så att det är den här typen av kontakter leder till mycket djupare kontakter, i synnerhet med EU-kommissionen. Så vi tycker att det är synd att bara avfärda det här samarbetet. Särskilt i ljuset av den effektivering som den sittande landskapsregeringen har gjort av det här samarbetet. Så vi vill nog för vår del försvara det här samarbetet. Effektivera det ytterligare och naturligtvis krävs det att vi lite ändrar själva inriktningen vad gäller att även ta in kommunerna i större utsträckning. Men huvudsaken att samarbetet består för åländsk del.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Inte handlar det om att avfärda, utan det handlar om att vässa och göra sina instrument spetsiga. Vi vet att vi har väldigt mycket att göra när det gäller inflytande på europeisk nivå. Vi har också mycket arbete att göra när det gäller samarbete på nordiskt nivå. Och som sagt var B7 samarbetet är på kommunal nivå.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror att motionären Sjögren vet mycket väl att det är ofta så att Åland pga. vår småskalighet, så får landskapsregeringen och lagtinget ta ett ansvar utöver det som egentligen borde höra till autonomins. Det här är förmodligen en sådan typiskt samarbetsform. När det gäller då frågan om samarbetsformer så är det snarare så att vi från centerns sida beklagar att Åland har lämnat redan CPMR, alltså organisationen för kustnära perifera områden. Det visade sig att det är också en kanal värd guld när det gäller den här typen av kontakter vid kommissionen. Så istället för att vända oss inåt, så bör vi nog vara extroverta i största möjliga mån.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det kan jag hålla med om att vi ska vara, men samtidigt vet vi vad oändligt begränsade resurser vi har. Istället för att göra saker och ting halvdant så ska vi spetsa det där vi engagerar oss och göra det till hundra procent.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag har haft förmånen att få verka som nordisk samarbetsminister nu sedan 2009 och jag kan intyga att det kontaktnät som jag har fått via den positionen, de människor jag har mött i olika situationer både ministrar, tjänstemän och andra politiker har varit väldigt viktiga för mig, men också för landskapet Åland. För att jag har kunnat vidarebefordra kontakter inom andra områden. Därför är vi i centern för att B7 samarbetet ska fortsätta tillika som vi också stöder arbetet i regionkommittén. Vi vet att Britt Lundberg under sin tid i regionkommittén gjorde ett fantastiskt arbete. Också minister Gun-Mari Lindholm. Det gäller att bygga kontakter och det gäller att bygga nätverk. När man är liten måste man vara smart.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är precis det vi säger. Vi ska rikta våra insatser och göra stora insatser och vara spetsiga i våra samarbeten. Då behöver man kanske koncentrera sig också. Vi vet också att de olika samarbetsformerna kräver tjänstemannaresurser.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är just det som minister Gun-Mari Lindholm har gjort. Hon har varit smart. Hon har tagit verktyget som B7 finns. Hon har spetsat till det och hon har gjort det vasst. Och därigenom får vi ut enorma resurser. Vi får ett nytt kontaktnät. Det som vi sätter in i den relationen med pengar är oerhört lite jämfört med den kunskap och det som vi får tillbaks.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ja, jag vill väldigt gärna höra av kansliavdelningen om vad man har knutit för kontakter och vad man ser för direkt nytta av det här samarbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Man får ibland sådana flashbacks som påminner om att man kanske har varit här lite för länge. Det här B7 är ett fantastiskt segt projekt. Jag vet att dåvarande lantrådet Roger Jansson och jag utvärderade år 1996 och kom fram till att det här faktiskt var någonting som inte landskapsregeringen eller landskapsstyrelsen som det hette då, hade någon nytta av. I och med att de andra öarna var på en helt annan nivå. Man hade ingen lagstiftningsbehörighet överhuvudtaget. Så 1996 kom vi fram till att det ska avvecklas. Men frågan lever fortfarande vidare och tydligen har det kostat 17 000 euro hittills. Det är bra att man minskar på kostnaderna. Men igen, nog är det lite upp och ner vänt i världen när oppositionen nagelfar och vill spara, men regeringen de kör på t o m sådant som man ville avsluta för 15 år sedan.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Nog är vi alla fullständigt medvetna om att det aldrig är fel att knyta kontakter och bilda nätverk. Men igen. Orsaken till att man gjorde den här utvärderingen, var att man såg inom förvaltningen att man inte mäktade med det här arbetet. Det är väldigt få tjänstemän inom landskapsförvaltningen som ska förverkliga väldigt mycket. Och jag vill också påstå, att inte ens vi politiker räcker till alla gånger, att delta i allt som vi borde göra och bevaka åländska intressen. Så det här var en sak som vi har diskuterat och där vi tycker att vi ska väldigt noga koncentrera oss på det vi gör.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Jag har äran och nöjet att hålla moderaternas gruppanförande om lagtinget, landskapsregeringen och kansliavdelningen. Lagtinget hör rimligtvis till den här punkten. Likaså som det har gjort tidigare år. Så jag kommer att ägna några korta ord.

Lagtinget först. För framtiden kan vi notera att Nordiska rådet nu överväger att låta medlemsparlamenten själva bekosta sin medlemsavgift i Östersjösamarbetet BSPC, som ett led i besparingar på nordisk nivå. Lagtinget kan alltså komma att behöva betala medlemsavgift för BSPC under 2014. Det är inte angenämt, men det torde gå att hantera inom ramen för gängse budget. Det här är som ett förslag till någonting som finans- och näringsutskottet kanske inte behöver fördjupa sig i, men som man nog kan hålla ett öga på för framtiden.

Landskapsregeringen. Där ser vi en minskning i intäkterna för Ålands författningssamling under moment 32.40.01. Orsaken som har angetts här är ökad elektronisk tillgänglighet. Det här är en bra utveckling. En elektronisk version av lagboken finns redan idag tillgänglig på datorerna inom landskapsregeringens filhanteringssystem. Tillgängliggörandet utanför landskapsregeringens väggar hänger tätt ihop med landskapsregeringens nya hemsida, så vi ska arbeta för ännu färre intäkter i moment 32.40.01 och ännu större elektronisk tillgänglighet för Ålands lagar.

Så till kansliavdelningen. Låt mig börja på den övergripande nivån. Att landskapsregeringen avsätter 10 miljoner av PAF-medlen för en reservering för framtiden är bra. Målet bör vara att skapa en stabilitetsfond dit vi för alla ”osäkra” intäkter, till vilka bör räknas åtminstone PAF-medlen, skattegottgörelsen och spelskatten. Förslagsvis enligt modell från den norska oljefonden. Denna buffert kommer att behövas, så länge som vi lever med nuvarande grunder för intäktssidan.

Landskapsregeringen lyfter i budgetbilaga ett fram utvecklingsprojekt och investeringar, som är avsedda att finansieras med PAF-medel. Om vi blickar framåt 3-4 mandatperioder, kanske med en annan regering än den sittande, måste vi ställa oss frågan: Är det hållbart att använda PAF-medel i budgeten? Mitt svar är ja. Ja, på kort sikt och särskilt för specifika investeringar, som syftar till att få fart på det viktiga reformarbetet. Den digitala agendan och samhällsservicereformen, åtgärder som är avsedda att skapa långsiktig effektivitet och hållbarhet i vårt åländska samhällsbygge.

Kortrutten som rätt genomförd ska minska driftskostnaderna. Åland står inför betydande omställningar av samhällsverksamheterna, därför är det utmärkt att reformarbetet prioriteras i budgeten för år 2014. Så därför vill jag särskilt lyfta fram just reformarbetet. Omorganisering till regeringskansli, ny kommunal räddningsmyndighet, ny organisationsmodell för landskapets fastighetsförvaltning och fortsatt beredning av ny lagstiftning för jordförvärv och näringsrätt.  Men de bredare, samhälleliga konsekvenserna av det sammantagna reformarbetet kanske framträder tydligast i 5:e stycket på sida 16 i allmänna motiveringen, där landskapsregeringen redogör för hur serviceproducerande verksamheter ska överföras till separata enheter, som inkluderar överväganden om vad som kan skötas med privata bolag. En synnerligen viktig komponent i samhällsservicereformen är den digitala agendan och utvecklingsarbetet inom moment 43.01.05. Här är samordningen en bärande princip, att myndigheter i första hand och ÅDA i andra hand ska bedöma nyttan av och möjligheterna med att samordna insatserna med andra myndigheter. Jag ger tummen upp åt att ÅDA prioriteras. Sen kan vi också utöver det här notera att det externa reformarbetet, dvs. revisionen av självstyrelselagen kommer att lämna spår i budgeten för Ålandskontoret i Helsingfors under 2014. Något som vi också märker i landskapsregeringens verksamhetsområde under moment 42.05.06. Det är absolut nödvändigt och i högsta grad en framtidssatsning.

Inom Ålands polismyndighet fokuseras under 2014 särskilt på skol- och ungdomspolisverksamheten samt arbetet med våld i nära relationer. Detta välkomnar jag. Polisens roll i det sociala arbetet ska inte underskattas. 2014 blir också det år då Ålands polisstyrelse inleder sitt arbete, med stora frågor på sitt bord, bl.a. säkrande av polisens kompetensutveckling.

Fru talman! Jag har i tidigare repliker berört några av budgetmotionerna. Jag vill tacka liberalerna, för budgetmotionen om policy för flyktingmottagning. Att ta emot syriska flyktingar är det åländska samhällets sätt att betala tionde för de utsatta i världen. Vi ska minnas att vi hör till EU:s mest välbeställda områden. Den vi i sak efterlyser i motionen, d.v.s. en systematisering av mottagandet är viktigt. Men huruvida det resulterar i någonting som vi kommer att kalla just policy, det är en öppen fråga. Vi har haft mycket konstruktiva kontakter med minister Ihalainen, vars ministerium nu arbetar vidare för att vi ska kunna ta emot flyktingar från Syrien. 

Talman, då det här sannolikt är mitt sista anförande som parlamentariker under den här mandatperioden, vill jag ta chansen att tacka alla er i denna sal för dessa två synnerligen intressanta och givande år. Jag har svårt att tänka mig ett mer givande arbete som parlamentariker i Ålands lagstiftande organ. Återstår att se i och för sig. Men samtidigt vill jag mana er, att vi borde tänka mer på hur vi uttrycker oss. Vi här inne, vi är alla förebilder. Förebilder för varandra och vi är helt säkert förebilder för någon annan också. Ett ”jål” eller ”paller” kanske bara livar upp debatten, men vi ska hålla oss för goda för att komma med elaka insinuationer om varandra som personer och framförallt svartmålning. Det är en hårfin skillnad mellan parlamentarism och pallermentarism. Tack för ordet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ledamot Wille Valve. Ni förde ett resonemang kring de här PAF-medlen och att vi skulle behöva grunda en fond lik den norska oljefonden och då nämnde ledamoten att alla de här PAF pengarna kunde sättas dit.

Socialdemokraterna har egentligen ingenting emot att man fonderar de här pengarna. Speciellt när det går jätte bra för PAF så finns det möjligheter då eventuellt ta ut ett större belopp och fondera det. Med lite information så har man under de senaste tio åren, satt in direkt in i budgeten runt 180 miljoner euro i PAF medel mellan åren 2005 och 2014. Så man har ju hela tiden använt PAF medel, för att kunna förverkliga olika projekt. Så hur har man tänkt att man ska fondera alla de här pengarna?

Ltl Wille Valve, replik

Ja, en viktig distinktion. Det är inte frågan om alla PAF medel utan om 10 miljoner specifikt i den här budgeten. Det som vi moderater betraktar som en långsiktig politik är att överföra alla intäkter av osäker karaktär till vilka hör spelskatt, PAF-medel i viss utsträckning och den så kallade flitpengen. Den tror vi att skulle vara en bra sak. För det här är pengar som vi inte kan räkna med hela tiden utan ibland kommer dem och ibland inte.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det resonemanget kan jag förstå, men när behöver landskapsregeringen eller Ålands folk de här pengarna. När är det sådana tider att man sen kan ta ut pengar ur den här fonden eller ska vi bara fondera i all oändlighet eller vad är tanken? För så som jag ser det nu så är det just nu ett sådant ekonomiskt läge. Eftersom vi inte har någon annan resurs att tillgå.

Ltl Wille Valve, replik

Tack, talman! Jag har ingen avsikt att gå i polemik med ledamoten Kemetter i den frågan om när det är rätt ögonblick att fondera när vi har. För tillfället så har vi och vi har särskilt PAF-medel och då är det vettig politik att lägga undan medel ifall tiderna blir ännu sämre och ifall plötsligt de här intäkterna inte finns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tycker att det skulle vara klokt att ha en flyktingpolicy eller flyktingstrategi som landskapsregeringen skulle utarbeta tillsammans med kommunerna. Vi kan med fog anta att behovet inte kommer att upphöra. Det blir nya konflikthärder överallt i världen och har man då en långsiktighet i det här så betyder det då att samhället har en beredskap, än att det blir ad hoc-lösningar. Så jag får väl ta det som en liten öppning att blivande ministern ändå förhöll sig lite positivt. Blivande ministern var ju också med och skrev lag- och kulturutskottets betänkande, där det står om en utarbetande av en flyktingpolicy.

Ltl Wille Valve, replik

Ja, faktiskt i sak så är det någonting som jag är för. Alltså en systematisering och att kommunerna har information och klara besked. Men huruvida vi ska ta fram ett dokument som heter just flyktingpolicy, det tror jag nödvändigtvis inte är den optimala metoden för att genomföra detta. Men som ltl Katrin Sjögren noterade, helt avisande är jag inte, för i sak så håller jag med. Systematisering behövs och gemensamma regler för hur det ska genomföras. Det är otroligt viktigt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! I sak är man för, men ändå inte. Hur tänker man sig då att det ska se ut, den här systematiseringen och långsiktigheten? Kan ledamot Valve redogöra för det.

Ltl Wille Valve, replik

Ja, det kan jag. För det här är kommunernas ansvar och det viktiga är att kommunerna vet vad man ska göra, vad man har för förpliktelser och vad man har för skyldigheter. Det är det målet vi ska uppnå. Jag ställer mig skeptisk till att vi ska uppnå detta mål specifikt genom att anta någonting som heter flyktingpolicy och börja bereda ett dokument. Det kan finnas ett mera effektivt sätt att göra det på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! I samband med regeringsbildningen så konstaterades att trafikministerportföljen var något för lätt. Därför breddades den också med en del andra politikområden såsom plan- och byggväsendet, främjande av bostadsproduktionen, radio och TV, elsäkerhet och energi.

Jag kommer i mitt anförande här och nu att kort redogöra för var vi ligger med plan- och bygglagen, vad som hände på det området och också om vad som händer inom radio och TV.

Plan- och bygglagen tillkom ju 1997 och den var ganska speciell på det viset att man gjorde en förordning, som kopplades mot Sverige och svenska Boverkets byggbestämmelser. Det här var inte helt okomplicerat och det var man naturligtvis medveten om när man gjorde det. Men man valde ändå pga. det svenska språket i första hand, att vända sig till Sverige. Sedan dess har arbete med förordningen fört en något tynande tillvara, men här i mitten av det här året i slutet av sommaren, så fick vi till en projektanställning så småningom, som har till uppgift att rensa ur regelverket så att det blir kompatibelt med den verklighet vi befinner oss idag. Till saken hör att när vi tog plan- och bygglagen, så kopplades vår lagstiftning mot Boverkets BBL nr 15 och i dagsläget är det nr 20 som vi hanterar. Det är inte heller okomplicerat. Vi har självstyrelselagen vad gäller standardisering, men det är också en fråga som det aktivt arbetas med nu och målsättningen är att det i medlet av nästa år ska vi då ha en förordning, en Ålands byggbestämmelsesamling som är helt uppdaterad och som motsvarar de myndighetskrav som finns.

Jag lämnar plan- och bygglagen och går över till radio och TV frågor. Min bedömning är att radio och TV frågor och kommunikationsfrågor, som är ett självstyrelseområde där vi har helt egen behörighet troligen är det mest eftersatta området inom vår förvaltning. Vi har till förfogande i dagsläget en tjänsteman som på deltid arbetar med förvaltningsuppgifter. Men vi har ingen tjänsteman som arbetar aktivt med att vidareutveckla kommunikationsfrågor rörande radio, TV, mobilnätverk etc.

Det blev ganska tydligt för mig när vi hade ett samrådsmöte med kommunikationsministeriet och kommunikationsverket i Finland. Då uppdagades det verkligen att vi inte är uppdaterade på det här politikområdet. Det är jag den första att beklaga, för att om vi har en självstyrelse och vi har ett politikområde så borde vi arbeta aktivt med det. Det är absolut ingen kritik mot den som har haft tjänsten tidigare. Det har varit ett rent förvaltningsuppdrag. Men att driva utvecklingsfrågor, den potentialen och den möjligheten har inte funnits, som bemanningen har varit. Förhoppningsvis ska vi så småningom kunna förstärka upp där och verkligen utveckla det här självstyrelseområdet, på ett sätt som det är värdigt.

Vad gäller radio och TV frågor så är jag faktiskt också den första att beklaga att vi inte har kommit längre i processen med en ny lagstiftning kring public service och finansieringen av public service. Vi har fortsättningsvis ett arbete att göra där målsättningen är att den ska komma till lagtinget nästa år och förhoppningsvis hinner vinna laga kraft från första januari 2015. Jag tycker att public service uppdraget är så pass viktigt att om vi inte mot förmodan kommer fram med lagstiftning så bör vi i alla fall i ett avtal reglera, så att ålänningarna som väljer att betala sin licens, dvs. ungefär sju av tio med säkerhet vet att det är till Ålands radio och Tv som licenspengarna går och ingen annanstans.

Är man riktigt ärlig i dagsläget så är det faktiskt så att ni här i lagtinget, bästa ledamöter, genom ett klubbslag helt kan förändra radions och Tv:s verksamhet, om det finns en majoritet bakom. På det viset kan vi inte ha det. Det är inte så man driver en oberoende radio- och Tv-station. Tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

 Talman! Ministern pratade om plan- och bygglagen. Jag skulle vilja ha en förklaring och jag vet inte om jag nu vänder mig till rätt minister, men när det gäller just den här tanken med samhällsreformen och de här nya tankarna kring en gemensam samhällsplanering. Jag hörde att ministern igår sade att hon vill vara tydlig med att det inte kommer att förändras på något sätt när det gäller de kommunala självbestämmandena när det gäller planering och nu håller man på med plan- och bygglagen. Tänker man på något sätt förändra där, för man säger faktiskt i budgeten att man ska skapa gemensamma organ och gemensamma planeringsinstrument, som ska tillgodose planeringen av fysiska miljön. Så jag tycker att det här är en fråga som jag inte har fått svar på i den här debatten. Kan ministern svara eller måste jag vända frågan till någon annan?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag kan säkert svara på den, men det var inte det jag berörde i mitt anförande. Utan det jag berörde i mitt anförande är förordningen som är kopplad till plan- och bygglagen, som nu håller på att revideras. Den förordning som togs då kopplades mot svenska sidan åt BBL bestämmelse nr 15. Det är där det nu pågår ett revisionsarbete så att man ska få den mer anpassad till de EU koder som råder och också få bort eventuella oklarheter som där har funnits.

Sen vad gäller planläggningen som diskuterades igår, så är det ett projekt som är tänkt att startas upp av landskapsregeringen där man tittar på samordningsmöjligheterna.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag är medveten om att ministern inte berörde specifikt den här frågan, men var inne på planering och jag ville få ett svar, så därför så ställde jag den. Jag hoppas att det är ok. För det är lite förvirrande och man får intrycket av att det ska bli mer gemensam planering och i andra sidan säger man att det inte ska bli det och det står ju faktiskt i budgeten att det ska till mer gemensam planering. Liberalerna är positiva till det. Men jag vet ju att andra partier, bl.a. centern är inte alls med på det. Igår var ministern tydlig på det här att det inte blir någon gemensam planering.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tittar vi på hur plan- och bygglagen är utformad idag, så har landskapsregeringen enligt § 11 möjlighet att samordna planeringen kring större infrastrukturer kring avfallshanteringsfrågor etc. Det är fullt möjligt att göra idag. Mig veterligen har det instrumentet inte använts. Men det är en möjlighet att använda det.

När det gäller det kommunala planeringsmonopolet som gör generalplanen och som gör detaljplanen har den här landskapsregeringen ingen avsikt att på något vis inskränka på kommunernas monopol. Utan vi för ett resonemang när det gäller planeringsfrågor, det är möjligheten att bli smartare och samverka mellan kommunerna och landskapsregeringen och det projektet kommer att inledas nästa år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag skulle vilja tacka minister Veronica Thörnroos för att hon tar upp det här med radio och tv-frågor och public service och att hon så ärligt beskriver här vilken situation Åland faktiskt befinner sig i. Jag tycker att man från lagtingets sida debatterar den här frågan alldeles för lite och den är ofantligt viktig. Så jag satt här och funderade för mig själv och rådfrågade en kollega att om man eventuellt skulle kunna begära ett meddelande till lagtinget, så att man faktiskt skulle få debattera den här frågan ordentligt. För det är ett område som jag tror att medborgarna skulle ha ett stort behov av att få diskutera. Hur ser ministern på det?  

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack! Jag tycker att public service frågorna blir allt viktigare i den teknologiska värld som vi befinner oss nu. Därför att informationen om katastrofer och olyckor sprider sig med blixtens hastighet över sociala medier och det är inte alltid som det är korrektåtergivet och det ska man ju inte kräva. Men public service har ju som uppgift att ge en objektiv bild av det som händer och sker i vårt samhälle, därför tycker jag att det är viktigt. Men det är också svårt. Det är också en svår fråga att hantera vad som ska ingå i public service etc. och där vet jag att lagtinget kommer att få ett nytt etermediapolitiskt program här under våren som ministerkollegan Johan Ehn är ansvarig för, så förhoppningsvis kommer vi lite längre fram i den här diskussionen då.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är bra att vi kan debattera det ordentligt sen på våren, just när det gäller den här eftersattheten och digitala frågor, så märker man ju nu när alla andra har släkten analoga tv:n så används den ännu ute i vår landsbygd på Åland. Så det är på många områden vi är efter.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack! Jag tycker inte att vi är så mycket efter på tv sidan, men däremot så gör det mig lite bestört när kunskapsmassan kring speciellt mobila frågor kring övergripande kommunikationsfrågor inte finns inom förvaltningen. Utan man tvingas mer eller mindre att anställa utomstående. Orsaken till att det är viktigt, det är för att det är ett av våra egna politikområden i självstyrelseområdet. Vi har alla möjligheter att driva politiken och utveckla den så att här finns utvecklingspotential och den utmaningen ska vi ta oss an. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det var bra att ministern tog upp det här med den här förordningen nu där man plockar ihop från svenska regelverket. Om man nu får den i ordentlig förordning här för det kan ju bli en konflikt mellan lagen och de regelverk som man ska tillämpa. Det gick kanske för fort när man ändrade plan- och bygglagen och började hänvisa till det svenska regelverket. För att börja blanda två länders regelverk, det är väl inte så lyckat. Men får man nu det här på plats i en egen förordning så då kan vi tro att det blir någonting bra utav det. För jag har den uppfattningen att tidigare fanns det vissa hakar som gjorde det att olika standardmått kunde ställa till det att man inte visste vilket det var som gällde och då hade man kanske rentav brutit mot behörigheten. 

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Lagtinget valde ju hösten 2007 att gå in för det svenska byggverkets byggbestämmelsesamling och jag tycker att det var ett klokt beslut. Sen har det inte funnits tid, kraft och resurser för att arbeta med den här bestämmelsesamlingen, så det har funnits knoppigheter och det har också funnits vissa tolkningssvårigheter i det, det är precis så som ledamoten Torsten Sundblom beskriver det. Men nu försöker vi komma tillrätta med det här och den här standardiseringsdiskussionen, det som återfinns i självstyrelselagstiftningen och det som det också kommit fler utlåtanden från HD så är inte helt okomplicerat, det vet vi. Men vi är landet mitt i mellan och då gäller det att försöka ta vara till det bästa i princip från båda hållen. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ja, det är bra att det rättas till för att vad jag funderat många gånger under den här tiden är att i olika rättsprocesser som man kan ha hamnat på sjufamnarsvatten, så det skulle ha varit bra om förordningen hade varit med från början. Men nu är vi här där vi är och nu ska vi hoppas att det här har rättat till sig i och med det här.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Förordningen var mer från början, men under den tiden har det sen hänt en utvecklingsprocess inom både byggsektorn och från europeiskt håll så har vi också fått eurokoderna som sätter vissa gränser eller ger vissa möjligheter beroende på hur man ser det. Så jag tycker att vi ska glädja oss över att vi har fått igång det nu i alla fall och förhoppningsvis ska det göra verkligheten bättre för både byggare och andra entreprenörer som verkar på den åländska marknaden. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Egentligen var min frågeställning precis detsamma som de som ledamot Torsten Sundblom ställde och jag fick svar på alltihop. Men då får jag passa på att fråga om någonting annat. Då skulle jag gå in på samma frågeområde som ledamot Viveka Eriksson var inne på. Jag fick ju det här svaret igår i en replik att den här nya planeringsenheten som det kommer att bli, så ska inte gå in och tumma på det kommunala planeringsmonopolet. Men jag fick en konstig känsla, när jag lyssnade på vicetalman Roger Jansson förut när han sade att det kan bli så att vi går in och naggar på det här kommunala monopolet. Så min fråga är att vad är det egentligen den här nya planeringsenheten eller myndigheten ska bli för någonting?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Jag varken kan eller ska göra mig till talesperson för vicetalman Roger Jansson, den delen sköter han alldeles utmärkt själv. Men vi ser och det tror jag också att ledamoten Brage Eklund också gör, att det finns möjligheter att bli smartare och bli effektivare när det gäller planering. Jag kan ge ett exempel som har kostat ex antal miljoner. Ta t.ex. Solberget och ta trafiklösningen vid Solberget, om jag kopplar det direkt till landskapsregeringen. Vi måste få tillstånd en dialog med kommunerna och vi måste få tillstånd en bättre dialog med entreprenörerna. Det här kan vara ett sätt, via det här projektet att komma vidare med det. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det är ett område för sig det förstås och det kanske har varit i det skedet när man gjorde detaljplanen, att man inte var tillräckligt noggranna från kommunsidan med vilka ansvarsområden som låg på entreprenörerna, på kommunen och på landskapet. Och därav så kommer det här sura ölet, som man brukar kalla det när det kommer extra räkningar. Så om det är en sådan funktion den ska ha, så då kan det vara ok. Men sen om det är så att den ska vara någon sorts övervakande myndighet för de planer som kommunerna tar och gör, så då börjar jag lite fundera. För om det t.ex. gäller enskilda privata markägare och det är kommunen som börjar planera och så ska den här myndigheten då bli någon sorts övervakande myndighet, så då är jag lite rädd för att det är en sådan här centralisering.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack! Jag försöker väl vara lite tydligare nu då, eftersom det uppenbarligen finns möjlighet att missförstå mig. Kommunernas planeringsmonopol kommer inte att röras. Vi kommer inte att gå in för en sektorplanering. Däremot kommer vi att försöka i det här projektet, söka planeringslösningar som också är miljömässigt och ekonomiskt hållbara och på frivillig väg se om vi kan komma vidare och är det någonting vi kan göra. Det finns många stora infrastrukturella satsningar som skulle vinna på, hela samhället skulle vinna på, om vi kunde samordna oss något bättre än vad vi gör idag. Och här vill jag också igen påtala att den möjligheten har landskapet. Den möjligheten har landskapet haft redan sedan 2007 vad gäller större infrastrukturella projekt, så att det inte är någon förändring i sak. Vi försöker bara vara lite effektivare och lite smartare för att spara samhällsmedel. Tack.

Talmannen

 Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Jag har ett område som jag kort skulle vilja diskutera och det är flyktingmottagningen. När det då står i budgeten att landskapsregeringen välkomnar fortsättningsvis en kommunal flyktingsmottagning på Åland och arbetar för att flyktingmottagningen framöver sker genom överenskommelse mellan de åländska kommunerna och riksmyndigheterna.

Fru talman! Regeringen i Finland har beslutat höja antalet kvotflyktingar. Nästa år mottas 1050 flyktingar, vilket är 300 fler än i år. Främst kommer det att gälla flyktingar som kommer från Syrien, men också flyktingar från Afghanistan, Kongo och Sudan. Landskapsregeringen har alltså ställt sig positiva till att ta emot flyktingar till Åland, men det här ska då ske i överenskommelse mellan de åländska kommunerna och riksmyndigheterna. Det här ifrågasätter jag.

I praktiken är det endast Mariehamn, som har reella möjligheter att ta emot dessa flyktingar. Staden beslöt på fullmäktige förra veckan under budgetbehandlingen, att man är positiva till att ta emot flyktingar och påbörja det förberedande arbetet. Det här under förutsättning att landskapsregeringen finansierar kostnaderna som uppstår för Mariehamns Stad i samband med flyktingmottagning och förutsättning att landskapsregeringen har klargjort sin koordinerande roll. Det här är problemet.

Vi hamnar alltså i ett byråkratiskt dilemma. Där staden säger att det är landskapsregeringen som ska se till att det finns pengar och så står det i landskapsregeringens budget att det är Mariehamns Stad och riksmyndigheterna som ska komma överens. 

Vi har högre nivåer av t.ex. utkomststöd och andra stöd jämfört med riket. Och eftersom Mariehamns Stad har det ekonomiskt kärvt, så får vi ett ekonomiskt glapp. Här ser jag nu att vi har ett problem. För vi socialdemokrater vill kunna ta emot flyktingar och skulle vilja att Mariehamn skulle ha den här möjligheten. Men vi skulle inte vilja att det skulle falla på teknikaliteter. Så därför skulle jag vilja att utskottet skulle klargöra det här och titta på det här så att det blir ett förtydligande eller kanske att ministern genast kunde förtydliga det här så att vi på det sättet har rett ut det. För behovet och viljan finns. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tycker att ledamot Sara Kemetter sätter fingret på det dilemmat som jag försökte ta upp i mitt anförande, som jag har skrivit just en budgetmotion om. Det att det finns en välvilja, men vi kommer inte längre. Det saknas raka rör hur vi ska gå tillväga. Det saknas en aktuell arbetsmarknadslagstiftning. Det saknas vem som ska ersätta de här skillnaderna i utkomststöden och det saknas en överenskommelseförordning, så jag tycker faktiskt precis som ledamot Kemetter fast hon inte säger det rakt ut, att landskapsregeringen har ett jobb att göra och ingen är här.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack så mycket, fru talman! Ja, ministern är nog här och har anförandet efter mig och det är jag glad över. Här ser jag som så vad gäller liberalernas budgetmotion, att det också förhalar processen. För om vi börjar nu med att säga att vi först ska ha den och den lagstiftningen igång, så har vi ett problem. Vi har människor idag som sitter och väntar på de här lägren. Alltså de borde ha varit här igår. Så jag är glad över det som kom fram här i det här tidigare anförandet från minister Gun-Mari Lindholm, att man så att säga vill avbyråkratisera och förenkla så att man snabbare skulle ta emot. Men ett klargörande kring den här skrivningen och det som står i Mariehamns Stads budget blir nu ett problem. Ett byråkratiskt problem som jag är säker på att man via de här korta kontakterna som finns i landskapet och mellan kommunerna, så att man kan klargöra och reda ut så att vi snabbt ska kunna ta emot flyktingar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Inte handlar det om att fördröja, i utan den här skrivningen om en flyktingpolicy så skrev vi i integrationslagen och i betänkandet för lag- och kulturutskottet för över ett år sedan. Det är saker som inte hakar i varandra.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ja, kanske är det någonting som hakar i och då är det bra om ministern klargör, så kan vi genast 2014 ta emot flyktingar. För Mariehamns Stad har ju ändå tagit emot flyktingar förut och det har varit hemskt lyckat. Dessa människor är nu näringsidkare och framgångsrika inom vårt samhälle, så det är bara positiva upplevelser åtminstone som Mariehamns Stad har haft gällande dessa kvotflyktingar. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Det har funnits två frågeställningar som har debatterats här under den här avdelningen. Dels är det B7 och så är det flyktingfrågan.

Beträffande B7 så relaterar man mycket i de anföranden, särskilt i det som kom från ledamot Katrin Sjögren och också från Ålands Framtids Anders Eriksson om hur det har varit tidigare. Det har varit så på det sättet, att det har gått åt väldigt mycket arbetstid för tjänstemännen inom förvaltningen, för politikerna och det tycker den här landskapsregeringen att inte är bra. Nätverket och kontakterna behöver vi ha kvar, för det är bra. Man kan ha teman som faktiskt har relevans för oss på Åland också. Men då måste man strukturera och organisera upp det här arbetet på ett annat sätt. Få det mer effektivt, få det mer strängerat och få det till en lägre kostnad och det har vi gjort nu. Det är en tredjedel nästan av de enda kostnaderna som vi betalar för det här samarbetet och vi kommer att jobba runt teman som t.ex. äldreomsorg, trafikfrågor, ungdomsfrågor, arbetslöshet och annat, som är relevant att vi också lär av någon annan och vi kan också lära någon annan om hur vi hanterar de här frågorna på Åland.

När det gäller det här att vad är det bra förutom då att man har det här arbetet inom förvaltningen, så finns det ju de här arbetena runt ungdomsidrott, konstprojekt, kulturprojekt, man har hållbarhetsprojekt och andra miljöprojekt så visst finns det relevans också för oss på Åland att arbeta med i det här nätverket och samarbetet. Men det ska inte vara på den nivån som man har haft det hittills. Utan det ska vara på en lägre nivå, mer konkret, mer effektivt och till en lägre summa. Det har varit avsikt med det här året som vi har varit ordförande, att få det till det. Och det har vi lyckats med. Annars har det varit alternativet att vi hade gått ur. Men vi har fått de andra öarna med oss på att göra det mer effektivt och så som jag har beskrivit det.

När det gäller flyktingfrågan så är det flera kommuner som har visat intresse. Det är både skärgårdskommuner, landsbygdskommuner och också Mariehamns Stad. Det finns tillgängliga medel att disponera för eventuella merkostnader, som då blir för de åländska kommunerna eftersom vi har högre utkomststöd och högre olika bidrag, än vad man har i Finland. På det sättet finns det en summa som gör att den här diskrepansen kan överbryggas. När det gäller den överenskommelseförordning, så förstår jag att man menar att det är en överenskommelseförordning att vi då till landskapet ska ha den här möjligheten istället för Finland betala ut till kommunerna.

Gör man så nu att NMT centralerna betalar direkt ut till kommunerna, så behövs inte den här överenskommelseförordningen, vilket också gör att det blir en mycket lägre kostnad för Åland. Det är istället Finland som tar den här kostnaden helt korrekt på sig. Precis som om det skulle vara vilken annan kommun som helst i Finland eftersom det här är också en finsk behörighet.

Förvaltningen kommer att bjuda in samtliga kommuner för att informeras om vad det är som man har för förväntningar på kommunerna när det gäller mottagande av flyktingar. Man kommer att ha någon form av startpaket, så att man vet vad det är som gäller. För oss i landskapsregeringen har det här varit väldigt viktigt, att inte bara prata och att inte skriva dokument utan vi vill faktiskt ta emot flyktingar så snabbt som möjligt. Det här är den vägen vi har valt att gå, för att få igenom det så snabbt som möjligt. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det kanske inte direkt berör till ministerns anförande, men om jag har tolkat saken rätt så ligger väl fastighetsförvaltning och naturbruksskolan under ministerns ansvar. Är det inte det, så då får man hänvisa mig iså fall vart jag ska svänga mig, för det finns ingenting nämnt om naturbruksskolan i den här budgeten. Jag skulle gärna vilja veta vad tankarna är med naturbruksskolan idag.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Ja, om talmannen tillåter även om det inte var med i anförandet, så svarar jag gärna på det. Fastighetsenheten ligger under mig på kansliavdelningen. Naturbruksskolan har vi nu en intresserad av att hyra den i det här läget. Så vi inväntar det beskedet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Och tack minister Gun-Mari Lindholm för det här klargörandet kring flyktingar. Det är jätte viktigt att man är just så här tydlig i och med att man hör hur diskussionerna går ute på fältet bland kommunala politikerna, så det är viktigt att vi är tydliga och nu kan jag gå tillbaka till staden och förklara hur det är och att vi kommer att bli inbjuda till det här. Så det känns betryggande, tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru och herr talman! Några saker. Public service radion har nämnts. Jag håller med infrastrukturministern Thörnroos om att det är väldigt viktigt i dessa tider med en fungerande public service radio och tv verksamhet. Eftersom nyhetsflödet via sociala medier elektroniskt blir allt snabbare. Självkontrollen blir allt svårare, då när flödet sker allt snabbare. Vi har också en situation där medier är utsatta pga. den här förändringen med sociala medier, så är övriga medier väldigt utsatta för konkurrens också och det är väldigt stora omvälvningar som sker i utbudet av information och nyheter. Så det blir allt viktigare att vi har en stabil grund i en public service organisation, radion och tv här på Åland, som kan leverera för sin del noga underbyggda nyheter och reportage. Till den här delen så håller jag fullständigt med infrastrukturministern och det som också många andra säger.

Men däremot när det gäller finansieringen av den här verksamheten, så har vi till vår besvikelse fått notera att man även nu i den här budgeten säger att man ska arbeta med frågan om finansieringen för att förhoppningsvis komma med en lagframställning om en annorlunda finansiering under 2014. Jag känner igen det här resonemanget och jag tror att det nämndes på samma sätt i budgeten för 2013.

Nåväl, om det sker så här under 2014, så är det väl bra då. För vi förespråkar varianten att man borde komma till en överenskommelse med riksmyndigheterna så att vi också här på Åland för varje invånare kunde betala för public service verksamheten via skatten. Det här kräver sannolikt överenskommelser och en uppbörd via skattemyndigheten.

Den här avtalsmodellen som nämndes av infrastrukturministern, så kanske låter bra på så sätt att man säger, att radion på något sätt ska tryggas sina pengar bättre på det sättet och det undrar jag över om det är så att lagtinget kan ändra på via budgetbeslutet på finansieringen, så torde man kunna via den organisation som man ändå har kontroll över genom att man tillsätter styrelse, så kunde man säkert häva avtal iså fall. Det kan man ju alltid diskutera. Men problemet som jag ser det är att det här löser ju inte den föråldrade uppbördsfunktionen med TV-licenser som vi tillämpar idag. Det här är ett föråldrat system. Folk accepterar inte mer idag, att man har kontrollanter som tittar genom brevinkastet i dörren för att se om man har en tv eller inte. Så avtalsmodellen löser inte det här problemet med den föråldrade uppbörden. Speciellt när folk allt mindre kommer vilja att betala för public service, radio- och TV-verksamheten den här vägen. Också kopplande ihop med det budgetmoment om investeringar i radio- och tv-anläggningar som åter igen ligger på noll. Så har det gjort många år tidigare. Via andra leveransmetoder av tv speciellt då så kan man i dagens läge få högupplösta tv utsändningar genom många kanaler. Det börjar snarare bli en regel att människor ser på HD TV hemma mot de vanliga traditionella mer grumliga varianterna. Men det här kan vi inte alls bjuda via vår egen organisation. Ju större skillnaden i bildkvalité som det kommer att bli, desto mindre kommer ålänningar vilja betala TV-licensen på det sätt man har nu gjort. Så att för vår del så eftersträvar vi mot målet att få en uppbörd via beskattningen, som är då också tillräcklig för att vi ska säkerställa oss om att vi kan investera i utsändningsapparatur som gör att människor kan känna sig nöjda med kvalitén.

Jag begärde förut om att få lite information om polishuset och kanske om jag höjer rösten något och begär att vicelantrådet som uppenbarligen har ansvaret för den frågan, om han kunde komma in så då kunde han säga någonting om hur planerna ligger. Jag är speciellt intresserad av den frågan, med tanke på de förväntade förmodade problemen som byggsektorn på Åland kommer att möta under inkommande vinter. Om han inte hinner in så får vi ta frågan i finans- och näringsutskottet.

Sen några ord till socialdemokraterna om PAF pengarna. Jag riktar mig närmast till ledamoten Kemetter. När vi diskuterar budgeten så bör vi vara noggranna med siffrorna givetvis. Socialdemokraterna har uppenbarligen analyserat flödet av PAF pengar till budgeten under tio år. Det var en liten replikväxling om det. Ledamoten Kemetter sade att ”under tio år har influtit 180 miljoner euro från PAF direkt in i budgeten”. Jag tror att det var så ledamoten sade. Det här avvek så pass mycket från den noggrannhet som vi eftersträvar så jag måste säga någonting om det. Alltså PAF pengarna har tidigare budgeterats vid sidan av den ordinarie budgeten så att intäkterna från PAF har funnits redovisade skilt och utgifterna skilt. De medel som inte har gått åt, har återbudgeterats igen som PAF-medel till kommande år.

Om ni har den uppfattningen om att 180 miljoner euro har gått direkt in i budgeten tidigare, då förstår jag det här att 7 miljoner nu inte känns som en särdeles stor sak. Men är vi noggranna så måste vi konstatera att det inte har flutit in pengar direkt i budgeten på det sättet som det kommer att göra nu.

Stöd via PAF-medel är skilt budgeterat för frivilligorganisationer, tredjesektorn och några intressanta investeringar som har gjorts under åren. Men inte på det här sättet. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det att ledamot Mats Perämaa och jag är helt överens att finansieringen för public service bör finnas i lagen. Däremot är den här landskapsregeringen inte intresserad av att kopiera modellen från finska sidan, där alla som har fyllt 18 år är med och betalar mellan 50-140 euro per person. Och också samtliga samfund.

Vi tror och vill tro att vi kan få fram en finansieringsmodell som är lite rättvisare mot den åländska befolkningen och mot den näringslivsstruktur som vi har här på Åland, som inte kan jämföras med rikets. Så det vill jag vara tydlig med.

Vad sen gäller avtalet, så tycker jag personligen att det skulle vara korrektare att hantera relationen mellan lagtinget och radion med ett avtal tills lagen vinner laga kraft.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tror inte att jag heller sade att man skulle kopiera systemet rakt av, utan komma till en uppbörd via skattemyndigheten och via en överenskommelse med riksmyndigheterna. Jag har samma uppfattning och den har vi liberaler talfört tidigare att det finns skäl att kunna ha en lägre avgift via skatten för oss ålänningar. Speciellt med tanke på att vår radio- och TV-licens har legat något lägre sen tidigare och vi har en annan företagsstruktur på det viset att medeltalet i hur många anställda man har, är betydligt lägre här på Åland. Så att ingen rakt av kopiering utav riksmodellen, utan vi får gärna tänka ut ett system som fungerar bättre för oss. Men ändå uppbörden via beskattningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ledamot Mats Perämaa ställde en direkt ifrågasättande fråga till mig, som jag gärna skulle vilja svara på men jag anser också att det är en debatt och diskussion som man bra kan föra i finans- och näringsutskottet. Det kom tydligt fram i min kollegas, ledamoten Karl-Johan Fogelströms anförande, där han nämnde hur man har använt PAF-medel historiskt i vår budget. Sen kan jag ju påminna ledamoten att 70 procent av t.ex. RAY:s överskott går ju raka vägen in i statskassan och likaså i Sverige använder man ju 30 procent. Så det är ingenting konstigt. Min point är ju den att man har gjort så här hela tiden. Så det är ingenting nytt.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi kommer säkert att reda ut de här sakerna om det föreligger ett missförstånd hos socialdemokraterna om att pengarna genom åren har gått direkt in i landskapets budget, som andra intäkter som har fördelats över de verksamheter vi har stifta lagar om och valt att ha i landskapsverksamheten. Så då är det säkert intressant för er att få det här tillrättalagt. I varje fall har budgeteringen av PAF-medel hållits skilt. De pengarna har gått enligt lag och förordning till stöd av frivilligorganisationer och tredje sektorn. Vissa investeringar har gjorts tidigare och det här är första gången som man budgeterar på det här sättet, att PAF-medlen täcker konsumtionsutgifter och överföringsutgifter på vanliga budgetmoment. Så vi har en ny situation.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det är ju så att om vi skulle ha en oljefond eller en annan fond, som moderaterna lyfte fram här i sitt anförande, så då skulle man också ha kunnat använda pengar ur den här fonden under dåliga tider, för att kunna upprätthålla en viss välfärd i samhället och inte få sådana här stora dippar. Man har också under ledamotens tidigare finansministerskap använt sig av de överloppspengar som funnits. Det har varit projekt som sjöfartsmuseum, Alandica och andra stora projekt, som man har använt PAF-pengar till.

Det här resonemanget, att vissa pengar är smutsiga och andra pengar är rena, det förstår jag inte riktigt. Money is money. Bara det går till välfärd och går till att upprätthålla den servicenivån som vi har, så är det en bra sak. Det kan inte vara skillnad på euro och euro.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ursäkta engelskan. ”Money is money”, sade ledamot Sara Kemetter. Vi liberaler ser inte riktigt så enkelt på det. Vi gick in för då när vi hade ägaransvaret och ansvarade för verksamheten i landskapet överlag, att PAF skulle bedriva den mest ansvarsfulla verksamheten eller det mest ansvarsfulla spelbolaget i hela världen och vi hoppas att landskapsregeringen följer samma mått och ger samma ägaranvisningar. Det här har man gjort för att verksamheten är speciell till sin karaktär. Det är människor som i verkligheten sitter hemma och via datorn och delvis förbrukar sina tillgångar. Så jag menar att vi bör göra vissa andra bedömningar när det gäller spelpengar än pengar som tas in via skatter och övrigt. Vi kan inte göra saken så lätt som socialdemokraterna gör den.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Herr talman! Först så har jag förstått att ledamot Mats Perämaa ställde en direkt fråga till mig, när det gäller polishuset och hur statusen är där. Situationen är sådan, att vi under en längre tid nu har dels planerat tillsammans med polisen en renovering och utbyggnad av nuvarande polishus. Vi äger inte en tillräckligt stor fastighet för att klara de behov som finns och därför så pågår det förhandlingar med ägaren till granntomten om att få köpa tilläggsmark och därmed också byggrätt. Den byggrätten som skulle behövas för att kunna fylla de funktioner som man kan begära av ett modernt polishus. De förhandlingarna pågår och vi hoppas, som vi skriver i budgetförslaget, att vi inom ganska snar framtid ska kunna komma till lagtinget med ett förslag, som innehåller då troligen köp av tomtmark och profitering av ett tillbyggt polishus.

Vi har under den här resan övervägt ganska många olika alternativ. Därför att vi sitter i en speciell situation i och med att vi har bara en motpart som vi kan förhandla med. Så att vi har dels ett ansvar att kunna få ett så korrekt pris som möjligt för den tilläggsmark och för det byggnadsrätt som vi behöver köpa och sen har vi också funderat på de olika alternativen som finns. Är det så att vi ska köpa tomt och bygga själva eller ska vi köpa nyckeln i handen av en annan ägare, vi kan också hyra upp utrymmen och det kan också finnas alternativ där t.ex. att pensionsfonden skulle kunna köpa det här och byggt och landskapet skulle hyra av pensionsfonden.

Men vi har ändå efter ganska noga övervägande kommit fram till, att sätt ur landskapets och skattebetalarnas synvinkel så är det mest ekonomiskt fördelaktigt att landskapet själv köper den byggnadsrätten man behöver och att man förverkligar det i egen regi eller inom ramen för ett eget fastighetsverk som det också kan bli framöver.

Så det är tanken och det är planen. Så jag hoppas att vi så snart som möjligt ska kunna återkomma hit till lagtinget med lite mera konkreta planer.

Det var lite diskussion i slutet på det föregående anförandet och det var om PAF-medlens användning. Jag vill från landskapsregeringen och som nuvarande ägarrepresentant säga några saker. För det första att PAF ska driva en så ansvarsfull verksamhet som det bara är möjligt. Jag vet att ledamot Perämaa har varit i samma roll som mig under föregående mandatperiod och har säkerligen haft samma målsättning. Men jag vet också att vi har varit tvungna till att tillsammans med PAF vidta ganska många åtgärder för att förbättra och göra saker som gör att vi kan leva upp till den här målsättningen att vara ansvarsfulla. PAF har gjort en hel del förändringar som i praktiken ska leda till att de pengar som kommer in i framtiden i landskapets kassa tillfördelning till olika föreningar och organisationer. Det ska vara pengar som vi med ett gott samvete ska kunna fördela. Det är vår absoluta målsättning.

Det finns en lagstiftning, det finns en förordning och det finns principer för hur de pengar ska fördelas som kommer in till landskapet. Det sättet som vi har fördelat de på i den här budgetförslaget, det bygger på den legala grunden som finns och det bygger också på de principer som vi förde till lagtinget för diskussion och beslut för tidigare det här året. Det nya som vi kan använda de här pengarna till är miljö, energi, effektivitet och utveckling. På det sättet finns det också förlagt i det här budgetförslaget.

Sen herr talman, vill jag också säga, så att det står klart för alla, att det inte finns otrygghet för de föreningar och organisationer som traditionellt har fått de här PAF-medlen, därför att vi har fört in en reservering i 2014-års budgetförslag som är t o m större än det anslag som går till föreningar och organisationer för ett helt år. En sådan trygghet har man inte haft tidigare. Så vi har ökat tryggheten för de organisationer som finns.

Jag vill också säga det för klarhetens skull att de här medlen till organisationer inte har minskat, utan tvärtom de har ökat de facto. Så att om det finns någon förening som känner att det har varit svårare, så beror det inte på att medlen har varit mindre, utan det måste i sådana fall bero på andra orsaker. Det kan i sådana fall vara att de krav som ställs på föreningarna är större idag. Det är skäligt, tycker jag. För får man samhällsmedel och PAF-medel så måste man också kunna leva upp till vissa grundläggande kriterier. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Jag var lite ouppmärksam för jag måste skriva ut ett papper till det kommande ärendet, som kommer upp. Är det på det viset nu att det som vicelantrådet redogjorde här, betyder det att det inte blir polishusfråga eftersom skrivningen är på sidan 60 i budgetförslaget, utan det är redan på gång att förändras någonting i. Är det så? 

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag måste ha varit otydlig i sådana fall för jag tycker att beskrivningen på sidan 60 stämmer rätt så väl med det alternativ som jag sade att vi har fastnat för och som vi ser att är mest ekonomiskt och fördelaktigast för landskapet. Att landskapet köper marken, byggnadsrätten och bygger de kompletterande utrymmena på det. Och att landskapet äger det själv eller ett landskapsägd fastighetsbolag gör det.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Jag fick den uppfattningen att man söker ett samarbete med en extern part, att det var det som var huvudalternativet och det är så fortfarande iså fall. Tack för det.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det är en extern part som äger granntomten och vi måste komma till en rimlig ekonomisk överenskommelse.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! PAF ska fortsättningsvis bedriva en sådan ansvarsfull verksamhet som möjligt. Vi sade som så vid förra mandatperioden, att det skulle vara det mest ansvarsfulla spelbolaget i världen. Hur man än säger det så är det bra att den här grundläggande målsättningen finns och den måste helt enkelt finnas, för trovärdighetens skull.

En liten detalj om budgettekniken. Det fördes ett resonemang här tidigare och det hävdades att 180 miljoner har gått direkt in i budgeten under de senaste tio åren. Hur ser nuvarande finansministern på det här uttrycket rent budgettekniskt? Jag hävdar ju att PAF-medlen har hållits separat från den direkta landskapsbudgeten. Man har budgeterat intäkter och utgifter skilt.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Så har det gjorts under alla år hittills och det görs också i den här budgeten. Det finns ett samlingsmoment på finansavdelningen där vi har det här 7 miljoner euros anslag samlat. Sedan finns det på vissa andra, om vi tar t.ex. Visit Åland och till lantbruksrådgivningen, så finns det på momenten. Där ska man komma ihåg att det är de facto föreningar som söker de här pengarna och det är ingenting nytt. Till föreningar har vi givit tidigare också, så att det följer också en gammal tradition egentligen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman och tack ministern för det här klargörandet. Det var trevligt att få det en gång till klargjort. När det gäller PAF bidragen eller lån för energieffektiveringsprojekt i kommunerna, så har jag en direkt fråga, att gäller det fortfarande 2014, om det är så att kommunerna startar upp sådana här projekt.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Ja, herr talman! Svaret på den frågan är ja. Jag har under det här gångna året försökt också marknadsföra det. Vi har fört dels diskussioner med Mariehamns Stad och jag har också varit på Kumlinge och diskuterat det här tillsammans med ledamoten Perämaa i en annan funktion, för jag tror att de här medlen kan användas på ett bra sätt för socialt byggande och för sådant som har med ungdomar att göra.

När det gäller lånen, så sänkte vi räntan i den förra budgeten till 1 procent och idag vet vi ju att ränteläget som sådant är ganska lågt här på Åland, men det finns ändå en mycket större trygghet om man använder sig av de här PAF-medlen. Om det är tio eller femton år eller vad man nu kommer överens om i lånevillkoren, så vet man och kan ha en stabil grund att stå på. Så jag hoppas att kommunerna använder sig av den här möjligheten för jag tycker att det är ett klokt sätt att använda de här pengarna.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det tycker faktiskt jag också. Jag är nog lite på gränsen när jag ställer frågan, att när du nämnde sociala projekt, så inkluderas då också dagisbyggen i det här?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag vill inte uppfattas för att stå här från talarstolen och ge några löften. Jag tror att ett gott råd är att kontakta finansavdelningens tjänsteman Anneli Karlberg, för hon kan presentera de villkor som gäller för att alla ska behandlas lika i det här sammanhanget och korrekt utgående från de riktlinjer och beslut som är fattade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag vill bara betona att det råder samsyn mellan socialdemokraterna och det som vicelantrådet här säger. Jag ska bara citera det jag själv sade i ett inlägg här tidigare, när det gäller PAF medel. Åland har sitt eget regelverk som nu håller på att förnyas. Hur det kommer att se ut är i huvudsak en politisk fråga. Den här regeringen kommer fortsatt att hantera PAF-medlen på ett ansvarsfullt sätt enligt det regelverk som i sista hand lagtinget fastställer.

Vi ska vara glada över att landskapet råder över spelverksamheten. Inte minst under en period då det är verkligt kärvt ekonomiskt läge. Vi har ingen annan åsikt än det här. Man ska inte tolka oss på något annat sätt än det är. Vi ska följa det regelverk som finns.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Jag tror att vi helt säkert är överens om de här grundläggande principerna och jag vill avslutningsvis säga det herr talman, att använda PAF-medel i budgeten är ingenting nytt. Nu är det här s.k. 2015 projektet som har fått stort fokus i den här debatten och också i den offentliga debatten. I årets budgetförslag används 7 miljoner euro till utveckling, sysselsättning och utbildning. 15 miljoner totalt sett under tre år är ett ganska lågt belopp. Vi ska komma ihåg att den geriatriska kliniken som vi hoppeligen ska komma igång att bygga under nästa år, dit går det 21 miljoner euro. Vi har satt ungefär 17 miljoner i Alandica Kultur och Kongress. Vi har satsat i samma storleksordning i sjöfartsmuseumet osv. så vi har använt ganska mycket PAF pengar för olika samhällsmedel under årens lopp. Skillnaden är nu att vi satsar på modernisering och utveckling och jag tycker att det är lite modernare sätt göra det på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Därmed är också diskussionen om landskapsregeringen och kansliavdelningens förvaltningsområde avslutad. Vi övergår till debatten om utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde.

Minister Johan Ehn

Herr talman! Den budget som ligger för utbildnings- och kulturavdelningen är både stram och utvecklande på samma gång Vi fick för några veckor sedan en utredning från ÅSUB som hade i uppdrag att plocka fram en utredning och ett underlag för att kunna göra bedömningen om hur vi ska klara av det framtida kompetensförsörjningsbehovet i samhället. Det visade sig att den utredningen gav dagens system rätt goda betyg, men det betyder inte att det inte finns behov av att jobba vidare. Man tittade framåt i tiden till år 2025 i den här utredningen och det visade sig att det området som vi var mest beroende av att få någonting utifrån, det handlar om högskoleområdet och det är någonting som har varit en väldigt tydlig prioritering under många år i det åländska utbildningsväsendet. Men den visar också på en hel del utmaningar.

För landskapsregeringens del så går vi nu vidare med att planera den långsiktiga utbildningspolitiken genom att vi följer upp det som finns i regeringsprogrammet, d.v.s. vi utser en utbildningsdelegation. Den här utbildningsdelegationen kommer att vara sammansatt så att den representerar de som är beställarna av utbildningen, d.v.s. vi politiker och de övriga inom samhället som har nytta av utbildningen såsom arbetsmarknaden och samhället i övrigt. Ett av de viktigaste områden som utbildningsdelegationen kommer att ha på sitt bord inledningsvis, det är att ta fram ett långsiktigt utbildningspolitiskt program, som ska ta sikta på att använda sig av ÅSUB utredningen för att kunna möta de utmaningar och det utbildningsbehovet som vi har i framtiden. Det som man framförallt lyfte fram från ÅSUB sida att man måste ha i framtiden, det är en flexibilitet i utbildningssystemet som måste utformas i mycket nära samarbete med arbetsmarknadens parter och framförallt då näringslivet. Men också det som finns inom offentlig sektor naturligtvis.

Min målsättning är att vi under våren ska kunna ha jobbat fram grunden för det här för att sen lägga fram det för diskussion i lagtinget om ett långsiktigt program som ska utgöra grunden för planeringen av vårt utbildningsväsende i framtiden. Jag är helt övertygad om att det är viktigt att inte bara se på utbildningspolitiken utgående från mandatperioder eller budgetår, utan man måste lägga upp de stora riktlinjerna. Eftersom utbildningspolitiken är formad på det sättet, att det vi gör idag det får effekt först långt senare.

Herr talman! Vi kommer att jobba med ett övergripande område som knyter nära inpå det som ÅDA eller det som digitala agendan gör d.v.s. att utöka ålänningarnas möjligheter att kunna använda sig av det digitala samhället. Ett projekt som handlar om digitalkompetens lägger vi dryga 100 000 euro på. Det här projektet kommer att syfta till att gå igenom allt från grundskola till högskola och se på vilket sätt vi behöver utveckla både undervisning, pedagogik, material, infrastruktur osv. som ska göra att skolan faktiskt ger våra ungdomar möjligheten att få kunskap på det här området som de bär med sig. Men inte bara det att de ska bära kunskapen med sig, utan det handlar också om att de ska kunna använda sig av det digitala mediet som en naturlig del av undervisningen.

Vicelantrådet har vid ett par tillfällen sagt att när han varit ut i skolor och sett sig runt, så har han konstaterat att egentligen har mycket inte hänt i klassrumssituationen sen han själv gick där. Jag är benägen att i mångt och mycket hålla med om att det finns i en första anblick inte mycket som har hänt, samtidigt så har hänt otroligt mycket under ytan. I sättet att se på kunskap och i sättet att se på hur man kan åstadkomma bästa möjliga resultat för ungdomarna.

Men när det gäller användandet av digitala resurser så vill jag påstå att här har vi en utmaning framför oss. Vi har inte kommit speciellt långt när det gäller den frågan och här handlar det om att förbereda skolan på ett bra sätt för det. Vi har satsat en hel del resurser både från landskapsregeringens sida och också från kommunernas sida på det här, men det finns ett behov att fortsätta den här satsningen, så att vi sen också kan även i den här frågan sträcka på oss och säga att vi ligger långt framme och kan ge våra ungdomar bästa möjliga kunskapsbas.

Herr talman! När det gäller grundskolan, så kommer vi också att satsa på en rad utvecklingsprojekt. Vi har i ett antal utredningar fått oss berättat att när det gäller framförallt läsning hos pojkar, så har dessa kunskaper försämrats. Vi kommer att satsa en extra resurs på att tillsammans med kultursidan, biblioteken, kommunerna och våra skolor, att se till att vi får igång ett projekt som handlar om att stärka våra ungdomars läsintresse. Det här projektet jobbas fram under början av året och implementeras sakta men säkert.

Jag vill här vara tydlig med att vi fortsättningsvis ligger förhållandevis i PISA mått gott till, men däremot det som oroar oss är det att skillnaden mellan flickors och pojkars läsning är väldigt stor. Vi vet att läsning och läsförståelse är grunden för att också kunna komma vidare och faktiskt skaffa sig kunskaper i alla övriga ämnesområden. Så därför är det här synnerligen ett viktigt projekt.

En annan fråga som vi kommer att jobba med från avdelningens sida, det är trivseln i skolan. Vi vet att när man har gjort trivsel- och hälsoundersökningar så finns det en hel del saker som har uppenbarat sig i hur de studerande och eleverna mår. Här kommer vi nu att lyfta fram ett antal områden utgående från de undersökningarna och tillsammans med framförallt grundskolorna, jobba fram åtgärdspaket för att öka trivseln och också den hälsa som finns i skolan. Vi har ett gott underlag i de undersökningar som finns och nu gäller det att hitta de områden som vi jobbar vidare med.

Utöver det så har det pågått ett stort läroplansarbete under många år i grundskolan. Det kommer vi nu att slutföra och vi kommer framförallt att rikta in oss på den allmänna delen av läroplanen, där vi kommer att titta på om den stämmer överens med de målsättningar som vi har ute i samhället idag. Har skolan de styrriktlinjer som vi från samhällets sida vill att ska finnas där som grund för utbildningsväsendet idag. Det kommer också att ligga på plats under nästa år.

I det här sammanhanget vill jag också lyfta fram det att vi har fått utredningar som visar på att ungdomarna i mindre utsträckning väljer att läsa språk frivilligt. Det här är någonting som vi har haft små aningar om tidigare, men som nu belades med statistik här sen några veckor tillbaka. Vi kommer även här att lägga fram förslag på hur vi ska motivera våra ungdomar att läsa mer språk. Ett gott exempel också på hur den här typen av projekt som vi jobbar med nu, har gett resultat är ett projekt som vi driver tillsammans med Ålands Näringsliv, ett entreprenörskaps projekt som hyllas av såväl Ålands Näringsliv, studerande, ungdomarna och lärarna. Man tycker att man har fått igång ett bra samarbete och vi kommer förhoppningsvis att se ett resultat av det här i framtiden.

Herr talman! På gymnasiesidan så kommer vi nu efter att ha drygt två år av verksamhet i Ålands Gymnasium bakom oss göra den utvärdering som finns också utlovad. Sen kommer vi att se på, vad som har blivit gott och vad som har blivit mindre gott med gymnasiereformen. Vi kommer också utgående från det att sedan föreslå eventuella förändringar av saker och ting.

I det här sammanhanget kan jag säga också det att före den här utredningen har gjorts klart så har vi naturligtvis uppmärksammat en del saker på vägen. En av de sakerna är det att vi har ett antal ungdomar som lätt hamnar mellan stolarna och som vi inte klarar av att hitta en plats åt i utbildningssystemet eller yrkesutbildningen. För att underlätta för dem så har vi startat ett projekt, som är ett samarbete mellan min avdelning och social- och miljöavdelningen där vi nu tittar på hur vi kan intensifiera och förbättra samarbetet mellan myndigheterna på det här området. Man kan säga att vi har tagit modell av den här barnahusmodellen som finns inom social och miljö och det som handlar om utnyttjade barn. Vi kommer på samma sätt här nu att försöka hitta en väg framåt för att då också utnyttja de resurser som finns för att ta hand om de här ungdomarna som faller emellan stolarna. Därför att vi är övertygade om att resurserna finns men vi kanske inte alltid använder de här på bästa möjliga sätt. Här kan man väl säga att här ligger också grunden till den ungdomsgaranti som vi har skrivit om i vårt regeringsprogram.

I övrigt vad gäller gymnasiet så kommer vi att göra om läroplanet för allmänna ämnen och vi kommer att titta betydligt mycket mer på lärande i arbete, som vi märker att vi i förhållande till kringliggande områden ligger lite efter och så kommer vi att fortsätta genomgången av de yrkesläroplaner som finns. Allt kommer att göras i koppling till det som finns som arbetsmarknadens behov.

Herr talman! När det gäller högskolan, så är det framförallt sjöfartsutbildningen som vi kommer att ha fokus på nästa år. Dessutom så finns det i utbildningsavtalet diskussioner om organisationsform, utbildningsutbud och finansieringssystem, som högskolan tillsammans med landskapsregeringen nu kommer att titta på. Vi har också lagt in utvecklingspengar när det gäller forskningssamarbete och framtagande av spetskompetenskurser inom de områden som man från högskolans sida kan identifiera som viktiga för det åländska samhället.

Herr talman! När det gäller kultur och kulturarv, så sjösätter vi nu det kulturpolitiskaprogrammet. Vi kommer att jobba med framtagande av en museilagstiftning, vi kommer att ta fram kulturlag och riktlinjer och framförallt så kommer vi att jobba med att färdigställa basutställningen på Ålands Museum. Jag vill också i det här sammanhanget säga det att när det gäller kulturpolitiken så har vi hela tiden sagt att det mesta av de kulturgärningar som görs, görs inte av landskapsregeringen eller av landskapsregeringen underlydande organ. Utan det görs av de aktiva och de finansieras av PAF-medel. PAF-medlens nivå är på samma nivå som tidigare. Här har vi inte gjort indragningar. Dessutom så finns det specialsatsningar som vi gör tillsammans med finansavdelningen. Både inom film och inom det att vi kommer att stöda en operauppsättning.

Herr talman, när det gäller pengar till idrotten och den idrottspolitik som förs, så gäller samma sak som med kultursidan. Vi ser till att vi håller PAF-medlen på samma nivå som tidigare. Vi har dessutom gjort en förändring när det gäller finansieringen av Öspelen så det kommer att finnas med kontinuerligt och inte göras som specifika satsningar det år som finns utan man ska istället se till att få en kontinuitet i det här och rörelsen själv ska se till att man också sparar pengar för att kunna delta när det gäller de här bitarna. När det gäller att organisera egna Öspel är det en specifik fråga som kommer så sällan att det finns inte med i det här resonemanget. Vad gäller idrottspolitiken, så har vi också riktlinjer för hur vi vill styra upp från landskapsregeringens sida mätbara mål när det gäller hur man fördelar pengarna inom idrottsrörelsen och de kommer att slås fast här under denna höst.

Herr talman! Till sist vill jag lyfta ungdomsfrågorna och där handlar det om att fortsätta arbetet med att öka och säkra inflytande möjligheterna för ungdomar. Vi har jobbat tillsammans med SKUNK och elevråd och vi har också försökt att förbättra vår egen förvaltnings möjligheter och förmåga att konstatera när man ska ta in ungdomars engagemang och möjlighet att få påverka olika beslut. Jag kan nämna i det sammanhanget att när det gäller en ny körkortslag så var infrastrukturministern den första som fick möjligheten att använda sig av tekniken för att presentera och diskutera det tillsammans med ungdomar om de förslag som finns och det här kommer vi att fortsätta med när det gäller inflytandefrågor.

I det här sammanhanget så vill jag på nytt nämna det att det här projektet med marginalisering, det är någonting som inte enbart jobbas med från skolsidan utan det är framförallt ett projekt som finns inom ungdomspolitiken.

Det var ett axplock av det vi sysslar med i utbildnings- och kulturavdelningen nästa år. Tack, herr talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Och tack minister Johan Ehn. Det är ett viktigt område som ni förvaltar. Ministern nämnde här i början av sitt anförande, möjligheten att föra den åländska skolan in i den digitala världen. Som jag ser det, så för att vi ska lyckas med det här så behövs det ofantliga och enorma ekonomiska insatser. Det läget som vi nu är i digitalt i våra skolor i Mariehamn och också i de andra kommunerna, så är vi ju faktiskt hemskt långt ifrån det som man är i Sverige och i Finland. Kanske det här skulle kunna vara en del av ÅDA-projektet eller en del av samhällsservicereformen, att man skulle få på det sättet en rättvis fördelning av det här för det är viktigt att våra elever klarar sig, för vi vet ju inte hur framtiden ser ut om 20 år och vad det är för färdigheter som det behövs.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Kopplingen till ÅDA-projektet finns helt klart i det här. Då ska man komma ihåg att ÅDA-projektet bygger upp egentligen grunderna för att man ska kunna koppla upp sig mot det digitala. De satsningar som ska göras ute i respektive skola kommer framförallt att ålägga när det gäller hårdvaran i kommunerna. Däremot kommer man från landskapets sida med de pengar som också finns nu reserverade hos oss på utbildnings- och kulturavdelningen att användas framförallt att förstärka kunskapen och kompetensen hos lärarna. Och också möjligheten att utveckla olika typer av digitala läromedel och söka vägar framåt där. Men när det gäller de investeringar som handlar om hårdvaran, plattan eller datorn, där kommer ansvaret precis som i ÅDA-projektet att ligga ute hos brukarna, dvs. skolorna och kommunerna i det här sammanhanget och där måste man ta ansvaret för hur man gör det ute i skolorna.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Vi får diskutera det här området närmare sen framöver för att situationen i kommunerna är så pass knapp, så knappast börjar de satsa på stora pengar på datorer. Åtminstone ser vi i våra skolor i staden att det är svårt.

Sen gällde det här att utveckla utbildningen enligt arbetsmarknadens behov. Då undrar jag hur ministern tänkte när han lyfte fram det perspektivet. Jag är lite av en annan åsikt när det gäller det, för det är ju inte dagens arbetsmarknad som ska analysera hur utbildningen ska se ut, utan vi borde skapa individer, som oberoende hur marknaden ser ut framöver, har sådana färdigheter så att de klarar av även framtidens utmaningar.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Först när det gäller satsningen på IT så är erfarenheterna runt omkring sådana att det egentligen inte krävs alltid så där extremt stora tilläggsresurser för att göra satsningar på det här. Det gäller att växla spår från att tidigare ha kanske investerat i klassuppsättningar och liknande datasalar. Går man istället till att jobba med lösningar som är mer individuella så är skillnaden i kostnaden egentligen inte speciellt stor. Det handlar mer om det här att hur man gör själva satsningen.

När det gäller det här arbetsmarknadsanpassad utbildning så gör vi så som man gör runt omkring oss. Vi ber statistikerna om hjälp om hur man ser på framtiden och det var det jag försökte redogöra för att ÅSUB nu har tagit fram ett sådant instrument för oss. Men naturligtvis är det så att vi inte kan med säkerhet säkerställa exakt hur det kommer att se ut. Men däremot utgående från det så har vi stor hjälp i hur vi kan utforma framtidens system tillsammans med både politikerna och arbetsmarknaden. Naturligtvis är det så att flexibilitet är honnörsordet i det här sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Först vill jag lite gå in på det här som minister Ehn nämnde om projektet om samarbete mellan myndigheter, som jag tycker är av yttersta vikt. Äntligen. Det här är någonting som behövs. Det behöver komma sen också med resultatet därifrån tydliga direktiv, framförallt till de olika myndigheterna att vad som händer och vad som ska ske. För det är som minister Ehn säger, att resurserna har vi men samarbetet och dialogen fungerar inte idag. Jag tycker också om orden ”flexibilitet i samhället”. Därför att alltför många ungdomar idag har trillat mellan genom att de måste ha anpassat sig till samhällets strukturella förändringar, vilka har lett till inbesparingar men däremot har vi fått fler ungdomar som har fallit mellan genom att de inte har klarat av att anpassa sig till samhällets styrningar.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag delar som sagt var ledamot Winés tankegångar kring det här med samarbetet mellan myndigheterna och projektet har som utgångspunkt att vi ska väcka myndigheterna i att se möjligheterna i det här samarbetet.  Så gjorde man när man jobbade fram den här s.k. barnahusmodellen med hur man jobbar med utsatta barn, dvs. de som är utsatta för övergrepp och liknande. Jag är övertygad om att genom att jobba med samma metodik och med den noggrannhet och se till system, så tror jag att man kommer att komma fram till en bra lösning här också. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicetalman Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag ville fråga lite kring gymnasieutbildningen. Det kommer ju en del oroande signaler från gymnasieutbildningen från lite olika håll. Dels så är det studerande som rapporterar om svårigheter i deras skolgång, de har inte husrum och de har lärarlösa lektioner. Jag tror att det är särskilt den här media- och kommunikationsprogrammet som jag tror att det har varit särskilda problem kring, men det kanske också finns flera linjer. Det är en sådan här signal som jag tycker att verkar oroande att studerande har ett visst missnöje. En annan sak är det här med att tillgodose arbetsmarknadens behov. Hur mycket är man faktiskt flexibel i verkligheten att också se till att man följer upp de behov som finns och då tänker jag t.ex. på det här med plastindustrin. Tidigare fanns en särskild utbildning som tillgodosåg arbetskraft. Den togs bort och sen ser vi hur det går när det inte finns utbildad arbetskraft.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Utöver den förändring som gjordes med själva gymnasiereformen så har också gjorts en hel del andra förändringar över tidigt utbildningsväsende och just den här diskussionen som nu har förekommit kring lärarlösa lektioner härstammar egentligen i att man år 2011 gjorde en förändring i hur antalet timmar skulle se ut. Det var egentligen inte utgående från den här gymnasiereformen utan det var andra beslut som ledde fram till det. Det var under den förra landskapsregeringen. Men vi har sagt att i den utvärdering som vi gör nu, så kommer vi också att ta med det här. Vi kommer att lyssna till alla inblandade parter och vi har redan nu försökt analysera de signaler som kommer in och naturligtvis möte upp dem så fort vi har kunnat i det sammanhanget också. Mycket handlar också om sättet att kommunicera och att man hittar goda kommunikationsvägar.

När det gäller sen det här att lyssna på näringslivet så bl.a. plastindustrin har vi diskuterat med och vi är överens om hur vi ska möta deras behov i framtiden och den finns, den här lyhördheten från skolans och landskapsregeringens sida.

Vicetalman Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är synnerligen viktigt. Exportindustri som måste flytta utanför från landskapets gränser pga. att man inte har utbildad arbetskraft. Så det där är en sak som plastindustrin har pekat på under ett tag. Men det är bra att man tillmötesgår det och att man diskuterar. Det är också väldigt viktigt att man lyssnar på de studerande i den här utvärderingen och att de är en viktig del.

En fråga då. När kommer den här utvärderingen? För det var klart sagt från lagtinget att den ska göras. När kommer den?

Sen har jag också en fråga om ungdomsgarantin. Ministern sade att det här var början till en ungdomsgaranti. Har man nu en plan där man bygger upp ett helt projekt och alla de beståndsdelar som faktiskt då ska finnas i den här ungdomsgarantin? Det har man också sagt i ett regeringsprogram, att man ska ha en sådan här. Det är väldigt viktigt att man kommer vidare med en heltäckande ungdomsgaranti.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Först när det gäller plastindustrin, så kan jag säga det att direkt efter att vi fick signalerna i det sammanhanget via media, så hade vi en diskussion med dem och det visade sig att man inte var ute efter en specifik utbildning inom plastindustrin utan det man är ute efter är alltså att man får ut människor som är anpassningsbara och som har möjlighet att kunna bli en del av de företag som finns där. Och det handlar framförallt om att se till att få ut tekniska människor från allmän tekniska linjer som är den här utkomstpunkten. Sen har vi på högre nivå, alltså högskolenivå och liknande, där man också har ett visst behov. Men problemet är att antalet av de här som behövs är så pass få att det gäller då att hitta den här hur man anpassar redan befintliga utbildningar för att möta upp de behov som finns där.

När det gäller ungdomsgarantin så har den uppfattningen som regeringen har haft att vi de facto redan har ungdomsgaranti, därför att vi kan erbjuda idag utbildningsplatser eller arbetsplatser. Men det vi ska göra nu är att beskriva hur det här ser ut så att vi på ett tydligt sätt, både jämte mot lagtinget och brukare kan visa på att det här finns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Minister Johan Ehn har ett stort och omfattande ansvarsområde och många spännande frågor och det är roligt att höra hans entusiasm och engagemang. Jag har fastnat på en lite udda sak i budgeten som jag vill fråga om. Det står på sidan 138 under högskolans verksamhet med rubriken ”Tillämpad forskning och utveckling”, så står det längst nere någonting som jag tyckte var lite uppseendeväckande. Jag citerar; ”Ytterligare fortsätter arbetet med högskolans profilprojekt som går ut på att segla över Atlanten med en självstyrd autonom segelrobot”. Är det här någonting som är prioriterat av regeringen?

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Det här är ett projekt som visar på hur man kan använda sig av tillämpad forskning för att få fram intressanta fakta kring nya bränsleformer, nya sätt att navigera, hur man kan spara energi och sådana saker. Det här är ett projekt som högskolan själv har initierat och som knyter an till de områden som man bedriver utbildning på. Och där man kan knyta olika typer av elevprojekt som behövs inom utbildningen för att kunna få den här grunden till ett forskningsarbete som ska göras, alltså den tillämpade forskningen. Nu är det kort tid att svara i detalj på det här projektet, men det har presenterats i ett antal omgångar också i media och jag måste säga att jag är imponerad över att man kan med ganska små medel lyckas med att förankra det här med att visa på att man kan komma vidare i forskningsarbetet med en till synes lite små rolig grej men som ändå ger väldigt mycket.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är ju lite spektakulärt och det var därför jag blev intresserad av det och jag tar varken ställning för eller emot. Men jag fick lite det intrycket av att man faktiskt tar fram en sådan här segelrobot. Att är det mer underordnad betydelse, att det är de här förutsättningarna, egenskaperna eller den teknik som behövs som är mera intressant. När man skriver så här så blir det väldigt förenklat. Det kanske inte borde ha varit med här eller så borde det ha varit mer utvecklat för nu blir det nästan lite lustigt med det här tillägget i budgeten.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det kan hända att man hade kunnat beskriva det på ett lite annorlunda sätt, men det är precis så som ledamot Sundback är inne på. Det viktiga är ju inte segelbåten i sig, utan det är arbetet runt omkring, d.v.s. att få igång tankegångar kring framtidens möjligheter att driva fram fartyg, till miljövänlighet, till att klara av att navigera och att låta olika typer av folk kunna röra sig på havet. Någonting som är verkligen aktuellt i det sammanhanget när vi pratar svaveldirektiv, kvävedirektiv och andra saker. Självklart skulle vi kunnat skriva på lite annorlunda sätt, men jag är helt säker på att vi kan få högskolan att för finansutskottet på ett närmare sätt presentera det här projektet, så kan de se den vinst som finns i det här ur ett tillämpat forskningssynvinkel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Ehn nämner i samband med den utvärdering av gymnasiereformen som har pågått nu i två år, att ”eventuella förändringar av saker och ting” och jag funderar på om det är någonting som ministern vet före den här utvärderingen har blivit klar eller är det bara allmänt utan något specifikt vill förändra, när man nämner bara att man ska göra förändringar av saker och ting. 

Sen vet jag att det finns kritik fortfarande mot schemaläggningen och här står det i under Ålands Gymnasium att ”arbetet med att skapa fungerande schemaläggningar för båda skolor är stort måluppfyllt”. Jag vet att det finns mycket kritik ännu bland elever åtminstone, att det inte fungerar.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller den sista delen, så kan vi säga det att det finns fortsättningsvis kritik kring saker och ting, men man ska skilja på vad kritiken handlar om. Tidigare handlade det väldigt mycket om att man inte fick schemat på plats och att det tog väldigt länge innan man hade ett schema överhuvudtaget. Man hade fortfarande i höstas vissa bekymmer kring den biten, men de var avsevärt mindre än vad de var tidigare. När man ska schemalägga en sådan här stor organisation så kommer det alltid finnas en viss osäkerhet i det och vi kommer aldrig att komma till ett perfekt system och jag lovar ledamot Eklund, att jag inte tror att jag kommer att uppleva den gången när det inte finns någon som helst kritik kring det här. Nu handlar det mer om det att hur man lägger själva schemat tekniskt. Hur många håltimmar man har i förhållande till hur man lägger ihop de här sakerna och det är någonting som man jobbar vidare med. Det är olika typer av kritik som framkommer i det här sammanhanget. Sen vad gäller utvärderingen så är det så med utvärderingar att där det kommer saker som visar sig vara mindre bra så ska man ju vidta åtgärder. Det var det jag menade med det jag sade. Det är utgångspunkten att vi ska bli bättre och att vi ska kunna skapa en organisation som fungerar optimalt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! En annan fråga som slår mig när man tittar på de här utbildningarna och vilka linjer det finns, så finns det under Yrkesgymnasiet så finns det enda utbildningen inom datateknik är under el- och datateknik. Det finns ingen speciell linje för IT verksamhet. Jag råkade prata med en som är inom IT branschen och driver ett företag och han sade att det lönar sig inte överhuvudtaget att fråga efter arbetskraft på Åland för det finns inte. Han sade att de hade pratat med landskapsregeringen för döva öron, att de ska göra någonting åt den här utbildningen. Idag är det så att man söker ettdera kompetent folk utifrån eller så flyttar man verksamheten eller delar av verksamheten till Sverige eller något annat ställe.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det är den här typen av svepande kritik, som ledamoten Brage Eklund nu kommer med, är väldigt svår att hantera. Men jag kan säga så här att det finns utbildning på högskolenivå inom det här området, som kallar för IT. Det är en fyraårig utbildning, som är ganska välfrekventerad i dagsläget. Vi har också en utbildning inom media och kommunikation, som för tillfället genomgår en översyn av hela läroplanen för att just möta upp de frågeställningar som också har dykt upp till oss. Men att man skulle prata för döva öron, det känner jag inte till utan vi har vidtagit de åtgärder som vi behöver göra, dvs. försöka utveckla de utbildningar vi har och eventuellt också om det visar sig, att behov finns komma med nya framöver. Därför att vi också måste se till att vi hittar utbildningshelheter så vi inte utbildar till arbetslöshet. Utan vi utbildar till så att de får jobb i framtiden och det försöker vi göra efter den förmåga vi har och vad vi har för kompetens på området här på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson

Fru talman! Jag drog över tiden med några minuter i mitt gruppanförande över näringspolitiken så jag ska fatta mig kortare den här gången. Minister Ehn har ett brett och ekonomiskt tungt område att spänna över. Och det är viktigt!

Centern stöder landskapsregeringens förslag till budget och jag ska i detta anförande begränsa mig till några kommentarer avseende utbildningens och forskningens betydelse för näringslivet. I dagens globaliserade samhälle skärps konkurrensen varje dag. Det finns inga skyddade verkstäder längre. Vi kan inte konkurrera med de låga arbetskraftskostnaderna i utvecklingsländerna. När löner och levnadskostnader är mycket högre här är vi hänvisade till att i stället konkurrera med kreativa idéer, entreprenörskap, kompetens och hög produktivitet.

Fru talman, här kommer utbildning och forskning in i högsta grad på alla områden. Att ge våra barn och ungdomar god utbildning och intresse att utnyttja sin kreativitet och entreprenörspotential, att ge vuxna möjligheter att vidareutbilda sig, både i praktiska och teoretiska sammanhang och att erbjuda forskningsplattformar för exempelvis sjöfarts- och IT-relaterade projekt är ett måste för att vårt lilla ö-samhälle ska kunna hänga med och utvecklas.

Fru talman! I detta budgetförslag så finns en mängd insatser. Det finns pengar för en långsiktigt hållbar utbildningspolitik med fokus på arbetsmarknadens behov. Det finns pengar för att i samarbete med Ålands Näringsliv i projektform intressera grundskoleelever för entreprenörskap. Det finns pengar för ett utvecklat LIA, lärande i arbete inom yrkesutbildningen. Det finns pengar för ett utvecklat samarbete mellan näringsliv och högskola inom tillämpad forskning och innovation. Och inte minst, det finns pengar för att utveckla och anpassa sjöfartsutbildningen med målsättningen att vara en attraktiv utbildningsort.

Sett ur ett näringslivsperspektiv bådar den här budgeten gott. Tummen upp från centern. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Jag har stått här och sagt det förut och jag säger det igen, att utan en bra utbildning har vi ingen tillväxt och ingen konkurrenskraft.

Grundskolan ska jämna ut klasskillnader och ge ungdomar en likvärdig start i livet oavsett hemförhållanden, kön eller andra förutsättningar. Utbildning har historiskt varit en av de viktigaste ledstjärnorna för att skapa en jämbördig grund att stå på. Den åländska skolan ska bygga på humanistiska värderingar och betona hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Skolan ska vara en demokratisk mötesplats som är jämställd och motverkar könsstereotyper.

Vi behöver alltså ha en sammanhållen offentligt finansierad skola och det här är det bästa redskapet för att skapa dessa jämlika förutsättningar. Vi kan också motverka social segregering genom att stöda och uppmuntra eleven. Därför behöver den mångkulturella skolan här se som en styrka och eventuellt också stärkas. Kanske behöver vi ge extra språkstöd och få möjligheten att förstärka sina kunskaper i hemspråk för att kunna klara sig i framtiden.

God läsförmåga lyfte ministern Ehn upp. Det är alltså förmågan att inhämta information och egenskaper som krävs för dagens informationssamhälle. Läsningen är grunden för framgångsrikt lärande och därför ska samtliga åländska elever ha samma förutsättningar att bli rutinerade och starka läsare. Både pojkar och flickor. Därför är det glädjande att höra att landskapsregeringen nu startar ett stort läsprojekt.

Läsning är hela skolans men framförallt samhällets angelägenhet. Och här har biblioteken och föräldrar en viktig roll. Det är läsglädjen som är nyckeln till god läsförmåga. Vi måste börja visa åt våra barn hur roligt det är att läsa och att uppleva den skrivna texten.

Dagens arbetsmarknad kräver individer som har förmågan att bygga ett hållbart samhälle. Framtidens arbetstagare behöver kunna arbeta självständigt och ta ansvar, kunna uttrycka sig, ha social kompetens och kommunikationsförmåga. Viktiga färdigheter är även samarbets-, tanke- och problemlösningsförmåga. Vi behöver ett brett utbildningsutbud.

Åland har en stark sjöfartstradition. Det har kommit upp flera gånger här under debatter. Många unga ålänningar vill utbilda sig inom sjöfartsnäringen. De maritima utbildningarna lockar även ungdomar från både Finland och Sverige. Ålands ambition bör vara att upprätthålla statusen som internationellt sjöfartskluster med hög sjöfartskompetens. Här ser jag en stor möjlighet. Att både modernisera vår sjöfartsutbildning men också utöka utbildningsutbudet.  

Fru Talman, kulturen är en samhällsutvecklare. Kultur är en huvudingrediens för förändring och kultur ska ha en självklar plats i processer som samhällsutveckling. Kultur skapas genom mötet mellan människor, därför måste man arbeta gränsöverskridande med kultur, som en förändring i samhället där kulturaktörer, medborgare och näringsliv strävar mot samma gemensamma vision. Ett belysande exempel är bibliotek, som väljer att ta in vissa böcker, eller konsthallar som sätter upp en viss konst. Aktivt väljer man ju då bort något annat. Indirekt säger vi till samhället, att det här är värdefullare än det där. Vi är alltså politiska aktörer i ett kulturfält som sätter kulturen i ett större samhälleligt perspektiv. Åland behöver skapa en plats där olika etniska grupper och andra minoriteter kan få en naturlig plats att träffas. Även det kunde berika vår kultur. En sådan plats kunde vara vårt kulturhus eller Medis.

Fru Talman, slutligen. Ålands musikinstitut bedriver en lagstadgad verksamhet med fastställd läroplan. Intresset att studera vid Ålands musikinstitut är stort. Elevantalet idag är ca 290 elever. I budgeten nämns en organisering av en permanent teaterutbildning på grundläggande nivå för barn och unga. Jag har ingenting emot att det grundas en sådan utbildning, men den får inte ta medel ifrån den verksamhet som nu bedrivs på Ålands musikinstitut. Danslinjen får under inga som helst omständigheter hotas. Dansen är den snabbaste expanderande kulturyttringen idag. Det är också en stor hälsofaktor. Med den liggande budgetförslaget finns det en liten risk att danslinjen eventuellt kunde dras in. Det här kan jag inte acceptera och jag skulle vilja att finans- och näringsutskottet tittar närmare på det här. Men man kan ju undra varför man inte hellre för en teaterverksamhet skulle utveckla danslinjen och starta t.ex. en danslekskola. Att starta med dans innan skolåldern är väldigt viktigt framförallt med tanke på genusperspektivet. Ålands musikinstitut har idag ett stort behov av att kunna rekrytera pojkar till dansen. Dessutom ökar ungdomars möjligheter till vidare studier i dans, om man börjar tillräckligt ung. Det vore av den anledningen viktigt att Ålands musikinstitut kunde starta en danslekskola. Verksamheten är självfinansierad, eftersom det skulle handla om gruppundervisning.

Det här är positiva effekter när det gäller barns utveckling. Både fysiskt och psykiskt. Det utvecklar också deras matematiska förmågor och språksinne. Ju mer man rör sig och ju mer man musicerar, så aktiveras hjärnan och utvecklas. En sund och trygg kroppsuppfattning kombinerat med förmågan att ta instruktioner och koncentrera sig på något som barnen kan ta med sig hela livet. På Ålands musikinstitut är det för tillfället en övervikt av kvinnliga studerande. Inom musiken har vi 101 flickor och 72 pojkar och inom dansen 85 flickor och endast 7 pojkar. En viss förbättring har skett vad gäller antalet pojkar i dansen och i förhållande med musiken så är den ganska konstant. Här kanske vi måste jobba hårdare för att få pojkar med i dansen. I ekonomiskt trånga tider borde vi satsa på kultur istället för att den ska bli hotad. Tack.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Som jag sade under debatten kring det kulturpolitiska programmet så är Ålands musikinstituts budget i likhet med de flesta andra budgeten trång i dagsläget. Men det är också så att landskapsregeringens beställning till Ålands musikinstitut är att dansutbildningen ska vara kvar. Dansutbildningen ska vara kvar är den tydlig beställning som finns från landskapsregeringen.

När det gäller teaterutbildningen så skrev vi också att finansieringen av den ska vi anvisa ytterligare medel för. Det skrev vi i det kulturpolitiska programmet och vi tänker inte starta någon teaterutbildning under nästa år heller. Och det är inte meningen att det ska ske på bekostnad av det som redan finns där. Utan snarare så att berika verksamheten.

Sen när det gäller det att vi har trångt med ekonomin, så har vi också sagt det att vi kommer tillsammans med musikinstitutet att hitta möjligheter till samarbete med t.ex. gymnasiestadiet och andra vägar för att säkra upp att man inte ska tvingas till sådana inbesparingar som får förödande konsekvenser.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman och tack minister Johan Ehn. Det var mycket betryggande att få det här så tydligt bekräftat här i lagtingssalen. Jag undrar om jag kan ställa en fråga tillbaka när det gäller den här danslekskolan och hur ministern ser på det.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Ministern har ingen direkt åsikt i frågan huruvida man ska göra det. Det måste sättas i relation till helheten i övrigt och det måste vara en fråga som ska beredas tydligt och klart på det sättet som vi normalt jobbar på, d.v.s. man tar upp frågan via direktionen och skolan för att sen föra det vidare. Det är ingenting som jag sjösätter på en gång. Det jag kan säga är att direktionen har lekt med tanken om det är ett musikdagis och inte med specialisering i första hand på dans. Jag vill ha sagt att man i det här skedet när man sitter i den situationen att man har trångt med budgetmedel, så ska man vara försiktig med att precis på samma sätt som med teaterutbildningen köra igång den innan man har säkra så att man klarar de grundläggande funktionerna först. Jag ställer mig inte heller negativ till att det kunde vara en utvecklingsmodell, men jag kan inte ta ställning till den så här på stående fot, varken sätta tummen upp eller tummen ner. Men som sagt var, jag är inte främmande för att det kunde bli på det sättet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var igen betryggande att höra ministern stöda det här, för det här med musikdagis har ju diskuterats i många år och med tanke på åtminstone stadens situation med svårigheter att hitta dagis platser så är det ju en tanke. Men det här är väl mera så att det är mer som en lekisverksamhet. Tack så mycket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! När vi diskuterar och behandlar kulturpolitiska programmet så tog jag precis som ledamot Kemetter upp den här frågan med dansen och även jag hade sett vissa orosmoln att den eventuellt skulle vara i farozonen. Men då fick vi ju ett betryggande svar utav vår minister igen och det har vi fått återupprepat här idag igen, så att jag anser att det är lugnt och det är ingen risk att dansutbildningen ska försvinna. Och det tackar vi för. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det är så att ledamot Eliasson också sitter som ordförande i Ålands musikinstituts direktion eller har gjort det, så han har varit medveten om situationen där. Så det är faktiskt betryggande och glädjande att det blev också så här tydligt också poängterat även i budgetdebatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det blev klarläggande gällande dansutbildningen. Med tanke på den oron som finns här uppenbarligen och har funnits i majoritetsblocket för kulturministerns intresse för den här verksamheten, så kanske det finns skäl till att utskottet ska försöka säkerställa sig om att intresset hos landskapsregeringen bibehålls intakt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är underbart att vi från både regeringspartierna och oppositionen är så här nöjda med den verksamheten som bedrivs på Ålands musikinstitut och den dansen som där nu undervisas, för det har ju gett otroliga spin-offs bl.a. där dansen är en spinoff av det här och vi ser också på alla de här gymnastikanrättningarna där man nuförtiden dansar både gamla och unga. Så det är mycket trevligt att vi utövar idrott på det här sättet. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Det är vårt stora mål, att alla unga ska se möjligheter inför sin framtid och dess utbildning. Jag kan erkänna att ibland blir man fundersam om det bara ska bli ord och stannar där och man blir orolig ibland när man har läst tidningar på den senaste tiden, för det har inte direkt varit några positiva skrivningar i media. Men det anser jag har varit mer förvaltningskaraktär än politiska. Det jag vill, det är att vi ska börja titta på vad vi har för politiska mål och vart vill vi komma. Se det stora och prioritera. T.ex. så bör vi snart börja fundera på vad det är vi vill med Ålands Folkhögskola. Det dras ner och det bantas av, men däremot så måste vi snart börja fundera att ska vi fortsätta med det eller måste vi se vad vi vill med dess utbildning. Det jag tänker på är t.ex. att antalet ungdomar ökar rejält och genom den nya linjen som de har där så kommer det fler ungdomar som är i behov av special lärare. Men den resursen kan det bli svårt om man fortsätter att banta det fram.

Fru talman, det är viktigt att alla ska se en möjlighet med vidare studier i gymnasial stadiet. Här behöver vi se vad vi kan erbjuda våra ungdomar. Här kommer lite tankar och synpunkter kring just vad vi erbjuder våra ungdomar och mina tankar kring det.

Hur ofta får man höra att ungdomar behöver mogna ett år innan man studerar vidare? Tar ett s.k. sabbatsår. Jag anser att hemma mognar man inte. Man måste komma ut och det är inte så lätt. Tyvärr blir det alltför lätt att man låter de vara hemma och mogna. Jag tycker att man behöver se på ett s.k. tionde år eller liknande där man mognar med hjälp istället för att vara hemma där man inte mognar, som jag ser det. Jag släppte själv idén till landskapsregeringen om yrkesstarten 2009 när jag jobbade som projektledare för ungdomslotsarna. Om det sen är det som är vikten eller ett tionde år, så vet jag inte. Kanske att yrkesstarten har levt sin roll förbi. Men däremot måste vi se vad kommer istället för dessa ungdomar. Det jag såg då, var att det var fler unga som hade svårt att komma in i studier den hösten. Så här behöver vi noga titta, vad det är som vi vill. Där tror jag också utbildningsavdelningen har den största kunskapen och ser också vad det största behovet är. Man har också möjligheten att se Folkhögskolan som en resurs. Sen undrar jag om alla klarar av att sitta ett tredje år på skolbänken. Unga som haft det tungt i grundskolan, som måste behöva se vad de får för stöd och hjälp för att komma igenom gymnasialstadiet. Det är inte många som hoppar av, men de som gör det så kan det blir drastiska konsekvenser för, genom att det är svårt att komma in på studier igen.

Det kanske inte hjälper minister Ehns budget, men däremot tror jag mer finansministern tackar om man får igenom ungdomar genom utbildningen, för det blir totalekonomiskt mycket bättre och långsiktigare beslut.

Fru talman, nu vill jag nämna en sak där jag ser ett stort bekymmer. Det är nämligen om det här med sökandet enligt prövning. Det står följande på Ålands Yrkesgymnasiums hemsida: På varje program i Ålands Yrkesgymnasium reserveras i regel en studieplats per 12-20 studieplatser för sökande enligt prövning. Det betyder alltså en studerande per program. Vilket då leder till 16-17 platser om skolan anser sig ha resurser för det. Nu vet jag att minister Ehn har fått en skrivelse om att det hösten 2014 kommer att komma 23-26 elever enligt prövning. Och som jag ser det så är det svårt att se att vi har mer än 16-17 elever som har möjlighet till dessa platser. Det som vi på Åland är unika med är utesluta de som söker enligt prövning till all utbildning. Vi har nämligen så att den som söker enligt prövning så kan inte söka andra utbildningar. Man kan bara söka de platserna som finns enligt prövning. Här är någonting vi måste se över under 2014, se över möjligheten att ta bort den här uteslutningen, som man gör till de andra utbildningarna.

Kort om grundskolan. Jag vill att man måste börja se möjligheterna över att centralisera kuratorerna och skolpsykologerna. Vi måste börja se att man på landsbygden får likvärdig möjlighet till skolkuratorer och skolpsykologer. Varje dag prioriteras det olika mellan högstadiedistrikten. Jag vet att det är en kommunal ansvarsfråga, men landskapet har tillsyn och kan komma med direktiv. Så som vi har det på norra Åland idag är inte bra.

Till slut kan jag säga att jag var på en föreläsning idag om utbildningar, ungdomar och förebyggande utanförskap, där jag fick lära mig en ny grej, NEET - Not in Education, Employment or Training, alltså ett Europeiskt mätsystem. Det är alltså där man har tagit fram hur många av de som är mellan 15-24 år som inte är i någon sysselsättning, de är inte i utbildning eller anställning. Enligt ÅSUB som tidigare tagit fram de här siffrorna, så lär det finnas runt 9 procent av ungdomarna som inte är i utbildning, anställning eller sysselsättningsåtgärd. Det här är någonting som vi måste se på. Stor del var inte arbetslösa, men däremot det som är mest skrämmande är att det var dubbelt fler som är ett s.k. mörkertal, som vi inte vet vad de gör och det är här vi måste börja titta på hur vi ska hitta dessa ungdomar. Av den siffran som vi fick av ÅSUB så var det 84 arbetslösa och de nämnda är över 200, alltså de som vi inte vet någonting om. Vi vet att 29 av dessa ungdomar är sjukpensionärer. Vi vet att 8 är beväringar. Men vi har alltså 200 som vi inte vet vad de gör och det är en oroväckande siffra. Tack, fru talman. Jag beklagar övertiden.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag ska försöka svara snabbt på några av de här frågorna. När det gäller långsiktiga mål, så delar jag helt och hållet ledamot Winés synpunkter och det är just därför som vi tar fram det i utbildningspolitiska programmet. Här handlar det också om att se till Folkhögskolans roll och där finns en speciell skrivning om det också i det budgetförslaget som ligger, så där delar vi också synen. När det gäller tionde året är jag kanske inte lika säker på hur det ska utformas. Jag tror dessutom att vi behöver fundera på i vilket läge de här insatserna ska göras. Jag tror nämligen att grundskolan behöver fundera på att försöka vara tidigare i att åstadkomma de här förändringarna. Det är kanske inte det tionde året som är det viktigaste.

När det gäller kortare än treåriga yrkesutbildningar så tycker jag att det är en intressant fråga, som vi kommer att också titta närmare på när det gäller det utbildningspolitiska programmet. Och när det gäller studerande som söker enligt prövning, så finns det i antagningskriteriebeslutet som jag har tagit, en prövningsmån på 30 procent av de totala platserna, som är 224. Det borde betyda 67 platser totalt sett, så vi borde klara den här biten så som ledamoten Winé beskrev den.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det jag tänkte på när vi pratar om det här som jag kallar för tionde året. Det är inte skolorna som kan göra det. Ungdomarna vet inte vad de ska göra och där tror jag att det är så att grundskolan inte heller klarar av det. Jag har pratat om det här tidigare idag, att där är det privata sociala nätverket inte lika starkt och vi har fler vilsna ungdomar. Vi har också fler ungdomar som mognar senare än tidigare. Det gör att det är fortsättningsvis svårt att ta ett beslut. Just det här diskuterade de på seminariet där jag var tidigare idag, att det här är någonting för Katapult. Ungdomarna har inte klarat av att välja linjer och därför är min tanke den att man skulle ha ett år då man utvecklas, mognar och får testa på olika verksamheter.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Som sagt var, som jag sade i den förra repliken, så stänger jag inte dörren för det här. Jag tror att man behöver titta närmare på det och redan i den här diskussionen vi har nu om de ungdomar som riskerar marganiseras när vi ser på hur man faller mellan stolar och vilka resurser som finns, så tror jag att vi kommer att komma fram till en dellösning i det här sammanhanget. Men det kommer som sagt var säkert som ledamot Winé säger också, att finna de ungdomar som är i behov av att kunna göra någonting annat än göra valet precis efter nian. Där nämndes också Folkhögskolan, Katapult och det kan finnas ytterligare också i det arbetet vi nu gör med att se över arbetsmarknadsutbildningarna. Ledamot Göte Winé nämnde också det här med kortare utbildningar, vilket jag tror kunde vara en väg framåt. Så det finns tankar om att ta det här vidare. Vi har de inte exakt formulerade i budgeten, men däremot lever de i de projekt som vi nu bedriver.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Sen avslutningsvis. Jag hann inte i min förra replik så tar jag det här med enligt prövning. Jag får hoppas att de här av ministern nämnda 60 platserna väger tyngre än att man skriver att man har reserverat sig i regel en studieplats per 12-20 studieplatser. Tyvärr har jag hört att det hade varit lättare att ta en per program, det är vår policy och annars ska vi ha mer tilläggsmedel för att få mer resurser. Där måste vi börja titta så att vi kan göra en ändring så att två personer vet att de har en möjlighet om de söker till samma linje, om de söker enligt prövning. Det är ganska svårt för många och de känner också att vad händer om de inte kommer in på den här platsen och vad gör jag då. Vi måste ge alla samma möjlighet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack så mycket, fru talman! Utbildning är viktigt i dåliga tider, har vi hört många säga. Tyvärr så är det så att utbildningen ger ju inte särskilt snabbt effekt på sysselsättningen, utan det är mer en långsiktig åtgärd så det är ingenting som löser våra ekonomiska bekymmer just för dagen. Men oavsett så stiger arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten är hög och på sikt måste vi förstås få ner den. Flexibla utbildningssystem är viktiga, har det konstaterats och det är bara att hålla med om det. Men det är också lite oroväckande att man ännu inte lyckats fått Ålands Gymnasium på plats efter två år. Fortfarande finns det elever som har ganska orimliga scheman med varierande timmar från dag till dag och hela program som lite knakar i fogarna med många lärarlösa lektioner. Särskilt bekymmersamt är det att vi inte vet vad vi får ut för de pengar som vi sätter in i Ålands Gymnasium. ÅSUB gjorde ju en benchmarking vid millenniumskiftet som visade att gymnasieutbildningen vid den tidpunkten var 26 procent dyrare än motsvarande svenska och hela 45 procent dyrare än motsvarande finska. För mig har det fortfarande inte blivit klart, att vi får den kvalité som vi antagligen fortfarande betalar mera än våra omkring liggande regioner. Jag misstänker att det är fortfarande på det sättet, speciellt efter kostnadsutvecklingen efter gymnasiereformen. Så det skulle jag gärna vilja ha klarlagt. Jag har efterfrågat vid tidigare tillfällen och skulle gärna se en sådan här jämförelse och att man tar fram en sådan jämförelse, förslagsvis i samband med den utvärdering man gör av gymnasiereformen som helhet.

Flexibla utbildningar lyftes fram och det är bra. Men sidan 134, så har jag en liten fråga i samband med att man skriver så här: ”I förslaget till budget har Åland i konjunkturläge och de prognoser som aviserar ökad arbetslöshet i det åländska samhället, beaktad så att budgetmedel har reserverats för olika kurser i samarbete med AMS, samt medel för kurser med flexibel start.” Man undrar förstås vad den här skrivningen innehåller. Hur mycket har man reserverat för de här ändamålen? Vilka slags kurser är det osv? Det skulle jag gärna ha ett förtydligande kring. Är det bra en lösskrivning eller finns det innehåll av vikt bakom den skrivningen? För idén är inte alls dum, men man behöver göra det här på ett sätt som får effekt och det är också viktigt för lagtinget att man vet vad man beslutar om när man antar en sådan skrivning.

Sen har jag ytterligare en fråga på i de allmänna motiveringarna som gäller utbildning och det har lite tangerats här i debatter tidigare och det gäller teaterutbildningen. Gällande skrivningen kring teaterutbildningen på sidan 28: ”Med utgångspunkt i det kulturpolitiska programmet ska åtgärder särskilt vidtas för att organisera en permanent teaterutbildning på grundläggande nivå för barn och unga.”  Mot bakgrund av den debatt som fördes om det kulturpolitiska programmet så känns den här skrivningen väldigt offensiv. Där man sade att man tydligt skulle klarlägga förutsättningarna först osv. Här skriver man redan att man att åtgärder särskilt ska vidtas för att organisera den permanenta teaterutbildningen. Där skulle det krävas att landskapsregeringen förtydligar vad man faktiskt tänker göra under budgetåret 2014. Ska en teaterutbildning organiseras redan under 2014 eller ska den inte, som man tidigare var inne på. Ett klart svar gärna på den frågan.

Sen när det gäller företagande och näringslivet som vi har diskuterat mycket idag, så har vi i Ålands Framtid en motion som väl passar in under näringsavdelningen men som också i stor utsträckning passar bra in på utbildnings- och kulturavdelningen. Där behöver vi få en mera serviceinriktad förvaltning. Tar man nu de skriverier som har varit kring problematiken ute i Kastelholm, så finns det mycket att önska. Utbildningsministern och jag hade tidigare debatt här i år om Jan Karlsgårdens Värdshus där man gjorde allt för att göra en smidig försäljning möjlig till privata aktörer och det är fortfarande så att jag tycker att man borde sälja Jan Karlsgården utan några orimliga klausuler och göra det svårt för sig. Jag pratar alltså om värdshuset. Jag återupprepar, det är från den debatten så att den inte glöms bort.

Samtidigt borde man göra enkelt för sig att sälja den parkeringsplats som har efterfrågats av den mest framgångsrika entreprenören där ute och inte försöka sätta käppar i hjulet. Det verkar som att det kan finnas andra lösningar, men varför har man gjort det så här svårt för sig ute på det här området. Här behöver Museibyrån få till en betydligt mera företagsvänlig inställning i sitt arbete. En kraftig uppmaning från Ålands Framtids sida. Det för att få fart på vårt näringsliv. Med de kommentarerna så avslutar jag mina reflektioner kring utbildnings- och kulturavdelningen. Tack.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! För det första så ett exempel på de här kortare kurserna med flexibel grund, så finns de inom hotell- och restaurangbranschen. Det var någonting som vi omedelbart tog tag i när vi slog fast antalet utbildningsplatser i år för hotell- och restaurangsidan. Vi har sett att på vuxensidan har man möjlighet att ge olika kortare utbildningar som ger kompetens för att jobba inom den branschen. Det finns också sådana specialgrejer som sprängarutbildning och liknande som ska göras för att man ska kunna få verka inom vissa områden utgående från att det finns specifika krav.

När det gäller sen teaterutbildningen, så säger jag bara att läs det kulturpolitiska programmet. Det som ska göras det här året är läroplaner och ekonomiska förutsättningar och finansierings möjligheter. Vi kommer inte att göra någonting mer det här året än just de här bitarna. Det sade jag också här i en tidigare replik.

Och när det gäller försäljning av t.ex. Jan Karlsgården, så är det ingenting som hanteras på kultur- och utbildningsavdelningen, utan det hanteras på kansliavdelningen.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant. Men museibyråns agerande i de här frågorna har varit under all kritik. Det är viktigt att lyfta fram i det här sammanhanget att ska vi skapa förutsättningar för våra entreprenörer så behöver vi ha serviceinriktade tjänstemän också och det är yttersta politiska ansvaret som utbildningsministern sitter på i det här fallet. Så det är en uppmaning från oss i Ålands Framtid, att här behöver vi vara mera tillmötesgående och företagsvänliga, för det är viktigt om vi ska lyckas skapa tillväxt.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag delar ledamot Axel Jonssons syn att vi jämt behöver fundera på hur vi bemöter och hur vi tar emot de som är medborgare och kunder till oss, så att vi på bästa möjliga sätt kan skapa förutsättningar för en god utveckling i samhället. Jag tror att när det gäller diskussionen kring Jan Karlsgården, så är det framförallt inte så att det i första hand har varit värdshuset och frågan om vad museibyrån har ställt för krav på den försäljningen, utan det har mer handlat om vad det finns för teknisk utrustning i den. Där har man utgående från helheten resonerat på ett sätt som kanske inte har varit till fördel för en försäljning av det hela. Men det pågår en diskussion om utvecklingen av hela området till den 29 november, där det nu är sammankallat ett möte med de som är intressenter i det här området och vi har goda förhoppningar om att vi kommer att hitta lösningar framåt, för det handlar om att konstatera var ansvaret ligger.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Jag tänkte ägna min tid åt nordiskt kultursamarbete. Det är så att jag är Ålands representant i Nordiska kulturfondens styrelse. Lagtingets representanter i den här Nordiska delegationen har gett mig det förtroendet. I egenskap av styrelsemedlem så hade jag igår besök, en senior rådgivare som var här och träffade bl.a. de parlamentariker från lagtinget som är engagerade i Nordiska Rådets arbete. Det är så att kulturfondens styrelse har beslutat, att de nordiska parlamenten ska informeras om kulturfondens arbete. Lyckligtvis hade vi en lunch tillsammans med de åländska representanterna och jag tycker att vi hade en väldigt bra diskussion.

Den här seniorrådgivaren är svensk och hon har varit två dagar på Åland och genom hennes iakttagelser började jag fundera på en hel del om Ålands policy. Det är ofta så att det är bra när det kommer någon utifrån och tittar med friska ögon på vad vi håller på med.

När man tittar i budgeten så finns det under kultur- och utbildningsavdelningen ett moment, Nordiskt kulturutbyte. Men så vitt jag förstår så handlar det om pengar som går direkt till NIPO. NIPO är ju ett ministerrådssamarbete och till sin art betydligt mer begränsat än den nordiska kulturfondens arbete. Den här uppdelningen som vi nu har på Åland, d.v.s. att NIPO på något vis har tagit huvudansvaret för det nordiska kulturutbytet. Det är inte riktigt fördelaktigt för det åländska kulturlivet, som jag ser det efter det här besöket. Den här kulturfonden är nämligen en separat stiftelse. Den är från 1966 och det är den nästäldsta institutionen inom det nordiska samarbetet. Det visar på en lång historia där man har satsat på just kulturutbytet i Norden och man riktar sig till gräsrotsorganisationer, till föreningar och enskilda konstutövare osv. Det är ju inte NIPO:s uppgift riktigt utan där finns det andra rutiner och policys. Så att även om man från åländsk sida har på något vis gett NIPO på Åland ett uppdrag att informera mera om t.ex. Nordiska kulturfonds kontakt, så räcker det inte riktigt. Det betyder att vi kanske inte utnyttjar den här resursen och de här resurserna tillräckligt. Nu driver jag ju ett projekt och innan jag kom med i styrelsen, där jag för första gången har lyckats få full pott både från nordiska kulturfonden och från kulturkontaktnord och det har nu tagit ganska många misslyckade ansökningar att riktigt komma på hur man ska göra och vad man ska uppfylla för kriterier för att komma åt de här pengarna. Det är ju också så att landskapet inte vill satsa på föreningarna så mycket pengar att man skulle kunna anställa personal. Det här kräver ändå en hel del kompetens att göra sådana här ansökningar. Man har inte heller inom sin egen förvaltning direkt någon som kan råd giva och som följer upp de här ansökningarna. Samtidigt är de inte så besvärliga som t.ex. EU-ansökningar och Interreg-ansökningar.

Så vad ska man göra? Jag har funderat så här att när man söker nordiska pengar, så borde föreningarna också samtidigt söka pengar från landskapsregeringen och Ålands kulturdelegation. Man ska ju alltid ha en egen andel pengar och om det är så att man får nordiska pengar, så borde landskapet komma till mötes och ge en viss andel. På det viset så skulle man kunna få en mycket större dynamik i den här ansökningsprocessen. Det är ju på lite liknande sätt med EU-pengar att man ska ha en egen andel. Men de här små föreningarna har ju inte sådana pengar. Dessutom finns det en tendens att om någon förening gör någorlunda bra överskott ett år så finns det en risk för att man får mindre landskapspengar eller om det nu finns kommunala.

Så på den här punkten behöver man nog se över hur vi kan skapa nya bidragsformer och mekanismer som gör att flera åländska kulturaktörer och organisationer söker nordiska pengar. Jag tror att det är för enkelt att det är NIPO som ska ha hand om allt nordiskt kulturutbyte. De har sin givna roll, men det nordiska samarbetet är betydligt bredare än så.

Så det är lite otydligt det här kulturpolitiska programmet vad den här fördelningen ska vara. Det står om att nordiska samarbetet och kontakter med Färöarna och Grönland ska utvecklas. Vem är det som ska utveckla det? Är det landskapsregeringen? Det är någonting här med Norden, Östersjöområdet och landskapets egen kulturpolitik som inte riktigt är genomtänkt. Jag vill nu väcka den här frågan, för att om man ser samhällsekonomiskt så har vi ju fått en utredning som visar att det frivilliga arbetet genererar ungefär 34 miljoner i året samhällsekonomisk vinst. Ju mer vi satsar i de här organisationernas grundfinansiering, desto mer pengar kan vi hämta utifrån. Så det är samhällsekonomiskt väldigt lukrativt. Tack.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det är ett intressant resonemang som ledamoten Barbro Sundback för och jag tror att det finns anledning för oss att ta den med oss vidare för att på ett så effektivt sätt som möjligt kunna dra nytta av dem pengar som kan finnas i det nordiska sammanhanget. Och inte bara pengar utan också de samarbeten som man kan ha nytta av. Så jag kommer att ta med det här vidare i de diskussioner som jag har tillsammans med min avdelning och det passar ganska bra i och med de skrivningar som finns om att man ska se över bidragssystemen. Det här är någonting som man absolut behöver ha med i åtanke, att hur vi på bästa möjliga sätt kan kombinera stödformer så att de faktiskt ger bästa möjliga resultat för kulturen också. Så jag är helt öppen för att föra den här diskussionen vidare. Det är ingenting som jag har tänkt på tidigare och inget som jag har fått respons på att driva. Men jag tar nu med det här i det fortsatta arbetet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag är glad att ministern är öppen och tar emot de här erfarenheterna som åtminstone jag har nu gjort den här senaste dagen och under gårdagen. Det är lättast för små kulturföreningar som inte har personal att skicka in en ansökan till landskapet. Och helst begära så mycket som möjligt, så att man får då en lite större andel. Det var det gamla sättet. Sedan så är svenska kulturfonden lyckligtvis ganska aktiv här och vissa kulturföreningar lär sig att söka finlandssvenska kulturpengar. Då behöver man inte någon samarbetspartner. Ska man vara på den nordiska arenan, så ska man ha samarbetspartners. Åtminstone ska man vara tre. Nu är det bara Åland, Finland och Sverige och det är inte kulturfonden intresserad av.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Jag var borta under första dagen av budgetbehandlingen, så jag tar igen det här. Liberalerna har lagt en budgetmotion kring utvecklad religionsundervisning och det är det här jag hade velat diskutera. Det har varit i media om det här, men jag skulle velat föra en ordentlig debatt kring det här. För det här är en jätte intressant budgetmotion och ett ämne som jag tycker att vi skulle behöva debattera mera i vårt samhälle.

Förslaget är ju en revidering av grundskolelagen, som inleds med avseende att utveckla religionsundervisningen så att det blir ett icke valbart ämne, samt oberoende av konfession eller åskådning.

Fru Talman, allt som svenskarna hittar på, är inte alltid det bästa att kopiera. I skolans värdegrund i Sverige står det att skolan skall vara icke-konfessionell, vilket innebär att den inte skall bekänna sig till någon religiös tro. Enligt den svenska skollagen ska undervisningen i skolan vara icke-konfessionell. Den ska vara saklig och allsidig. Så står det. Trots det kan en avslutning som hålls i kyrkan vara tillåten. Tonvikten bör då ligga på den gemensamma samvaron och inte på religiösa traditioner. Låter inte det här absurt, i det åländska samhället? Det är ju så att det finns flera komedier som har gjorts på just det här att man inte kan säga vad som helst i kyrkan. Det är det här jag skulle vilja diskutera lite mera.

Min syn är den att vårt samhälle grundar sig på en gemensam värdegrund, nämligen den kristna värdegrunden. Fortfarande är det många ålänningar som är medlemmar i kyrkan och anser att de kristna traditionerna är viktiga att bevara. Ett samhälle är aldrig värdeneutralt. Åland är inte värdeneutralt. Vi har en stadskyrka och vi bygger vårt samhälle på demokratiska principer. Idag upplever vi en irrationellberöringsskräck med religionen och säger att icke-tro upplevs som mer neutralt än tro. Det normala nuförtiden är att säga att jag inte är troende. Om man bekänner en tro exempelvis kristendomen, judendomen eller den muslimska tron så upplevs man av samhället som att man skulle vara belastad av någonting. Ideologi och den gemensamma värdegrunden är trots allt det bästa verktyget enligt mig, att motarbeta polarisering och extremism. Idag hålls många jul- och våravslutningar i kyrkan. Utgångspunkten i det här förslaget är att eleverna nu skulle utsättas för religiös påtryckning och därför ska man göra den här förändringen.

I Sverige har man nu gått så långt att skolverket bestämmer vilka psalmer som är religion och vilka är tradition. Är Stilla Natt religion eller tradition?  Min poäng är det, att det inte går och det blir löjligt till sist.

Fru talman! Vilken värdegrund ska stå i centrum för den nya undervisningen för det finns alltid någon värdegrund som belyses. Det finns enligt mig inte en neutral värdegrund. Idag har vi i vårt samhälle här på Åland en hållbar värdegrund som vårt samhälle förlitat sig på i snart 2000 år. Det har funnits alternativa värdegrunder under historien, såsom nazismen, fascismen och kommunismen. Men de här värdegrunden har inte varit hållbara eller kommit särdeles långt historiskt. Sen har jag en fråga till liberalerna. Vem ska undervisa i detta nya ämne och vilken värdegrund råder då under de här lektionstimmarna? En värdegrund. Ska det basera sig på det ateistiska eller vad är det för värdegrund man vill belysa och vad är det för utbildning den här läraren ska ha? För den värdegrund som då kommer råda, kommer att påverka flera generationer och i slutändan även vårt samhälle.

Fru talman, det finns en obalans mellan den försiktighet man iakttar när det gäller religiös påverkan och den fullständiga naivitet man har när det gäller kommersiell påverkan av barn och ungdomar. Det finns en tydlig skillnad mellan indoktrinering och traditionsförmedling. Det är farligt med tanke på polarisering och extremism att vi med det här förslaget skulle uppfostra våra elever och våra barn till religiösa analfabeter. Hur ska de kunna orientera sig mellan olika extrema krafter, som vi ser att växer i samhället, när de själva inte har en grund att stå på?

Fru talman, så anser jag att skolan ska vara bärare av våra traditioner och också bärare av den kristna värdegrunden. Skolan är med och bygger samhället samt skapar framtidens tänkare. Den värdegrund som idag råder, utgår alltid från individen. Vi behöver bevaka våra värdefulla traditioner och vårt kulturella arv. Det är åländska individer med den här värdegrunden och tankesättet som historiskt har byggt upp Åland. Varför vill vi rubba på det här? Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tyvärr så kunde inte vår partiordförande närvara vid den här debatten. Speciellt olyckligt med tanke på att hon är första undertecknare. Vi har en höststämma som pågår som bäst. Jag får ändå säga att vi liberaler har nalkats i den här frågan ur en individ perspektiv. Jag får dessvärre säga att i mina öron så låter, den här värdegrundsbaserade beskrivningen av den här frågan och orden formulerade av ledamoten Kemetter, ganska konservativa. Den uppfattningen får jag givetvis ha. Vi har nalkats i den här frågan utifrån elevernas synvinkel. Eleverna börjar ju grundskolan i 6-7 års ålder och vi ser det som svårt att belasta eller lägga det här uppdraget på så unga barns axlar för att värna traditioner. Vi bedömer det så mycket viktigare, att dessa barn får uppleva skolan på samma sätt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ledamot Mats Perämaa, jag förstod inte riktigt vad frågan var i repliken, men vi värnar nog om de historiska traditioner som har varit rådande på Åland. Det är dem man lyfter fram i undervisningen. Nu närmar vi oss juletid och då vet vi att i alla skolor så tänder vi första adventsljuset, vi planerar in adventssånger, vi planerar lucia som är ett helgon och egentligen mycket religiöst och sen pratar vi om Jesus födelse och vi förbereder eleverna kring de här traditionerna, som också har skapat ett kulturarv. Ett kulturarv, som jag tror att ålänningarna värnar starkt om. Kan vi göra det nu om vi skulle införa den här konfessionslösa undervisningen? Vem drar gränsen?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det fanns ingen fråga i min replik, utan det var närmast ett ställningstagande. Vi vill absolut inte häva de här traditionerna. Det är inte vårt mål i den här motionen, utan vårt mål är det att unga elever och barn som i vårt samhälle idag, där vi strävar till inflyttning och vi pratar om att ta in flyktingar, när barn i 6-7 års ålder ska gå i skola, så vill vi att de ska behandlas på ett likvärdigt sätt så att alla elever får samma utbildning. Så att de känner sig som en enad homogen grupp när de går i skolan. Så vi har nalkats den här frågeställningen ur ett individperspektiv med tanke på barnets bästa.

Den här konservativa hållningen som ledamot Kemetter enligt mig har så, det är ett sätt att nalkas den här problematiken men att vi har kommit till frågan på ett annat sätt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Man må kanske tycka att jag är konservativ, om jag vill bevara den åländska kulturen och de åländska traditionerna. Jag har jobbat internationellt och internationella skolor där man är helt konfessionslösa. Där har vi ingen jullov utan man har vinterlov, ingen påsklov utan vårlov och det är fullständigt förbjudet att alls diskutera religiösa frågor i och med att man har så många olika religioner i den skolan och man anser att det är föräldrarnas uppdrag helt och hållet. Men det här är en annan sak. För nu är vi på Åland, vi är i en sådan värdegrund som har den kristna traditionen, vi har vuxit upp med den här och de människor som flyttar hit ska också kunna förstå vår kultur. Så jag ser det inte som något negativt och dessutom har man idag stora valmöjligheter. Om man som förälder inte vill att eleven ska ha religionsundervisning så kan man alltid välja bort det och välja livsåskådning. Så vi har det här fria valet. Så jag förstår inte riktigt, för individen får ju synlighet i den lagstiftning vi har idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att i den här diskussionen skilja på två saker. Det ena är religionsundervisningen och den andra är den värdegrund som man har i skolan. Därför att värdegrunden som man har i skolan och i undervisningen, den sätts i läroplanen och framförallt i det som jag var inne på i mitt anförande tidigare också, den allmänna delen av läroplanen där man sätter in de värderingar och den etiska grund som man ska stå på. Där tror jag inte att någon skulle vara intresserad av att lyfta bort de bitarna, eftersom det är en del av självstyrelsen att bevara kulturarbetsspråket osv. När det gäller den här motionen, så handlar det om hur religionsundervisningen ska vara organiserad och då tycker jag att man behöver ta sig nog en funderare på hur det ser ut i läroplanen idag. Den är ganska långt den religionsundervisning som liknar på det som finns i t.ex. Sverige. På det sättet att den enda skillnaden är att man sätter på sig de kristna glasögonen när man går igenom de övriga. Vi ska också komma ihåg att den inte är knyten till kristendomen. Den är knyten till majoritetens tro på Åland för tillfället.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Stadskyrkan är ju kristen, så vi har inte ännu ändrat på den minister Ehn. Men jag undrar då att om vi ändrar den här religionsundervisningen till en konfessionslös, vem är då ansvarig i skolan att ta hand om de här traditionerna. På lågstadiet kan man säga att det är klassläraren, men på religionsundervisningen då ska man inte prata om jul. Det ska du göra på svenska timmarna. Det blir ju absurt. För att jag har undervisat i de här skolorna i konfessionsundervisning och det blir bara strängare och strängare. Vi har t o m sett komedier i svensk TV hur absurt det kan bli.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tar inte ställning till hur det ska se ut framåt, men jag tar definitivt ställning till att jag inte är ute efter att skapa någon slags komedi av det hela. Men tillbaka till vår lagstiftning och till det som står där. Jag är helt medveten om att vi har en finsk stadskyrka, men i grundskolelagen står det ingen koppling till stadskyrkan utan det står i grundskollagens paragraf kring religionsundervisningen att religionsundervisningen ska bygga på den grund som majoriteten av eleverna i skolan har. Det betyder alltså att har vi en majoritet av de som erkänner sig till den katolska kyrkan så ska det vara den som ska vara bärande, enligt vår grundskolelag idag. Men nu råkar det vara så att det är den lutherska tron som är den vanligaste och då är det den som det ska bygga på. Så jag tror att det är viktigt här ledamot Kemetter, att vi också inter allierar över varandras kunskaper på det där sättet som det gjordes i förra repliken.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tror att minister Ehn missuppfattade mig om du tolkade det så. Det handlar inte om det. Både den katolska och den lutherska kyrkan är ju båda kristna kyrkor. Det som jag förde fram i mitt anförande handlar egentligen om en värdegrund. Jag tycker samma sak om man skulle bo i ett muslimskt land, så då gäller ju den värdegrunden där och då ska man ta hänsyn till den kulturen och den värdegrunden som finns i det landet. Eller om du bor i ett hinduistiskt land osv. Det gäller att respektera och förstå den kulturen man lever i. Det är det jag lyfter fram, att ruckar vi på det här, så tror jag i varje fall att vi är på en farlig väg. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det är faktiskt lite synd att så få liberaler och första undertecknare inte kan vara här, för att det är onekligen en av de mera intressanta finansmotionerna det här. Man får förstås ha vilken uppfattning man vill men när man nu läser att det här är en helt liberal motion, så är det ju inte ett enskilt privat ställningstagande utan jag förstår att det här är den liberala gruppens uppfattning. Det är lite besvärande om inte någon riktigt kan förklara hur alternativet ska se ut. Vad innebär det för liberalerna då, om vi inte har en konfessionell religionsundervisning?

Det här som ledamot Kemetter tog upp tycker jag är ganska konkret och bra. Får man tända ett adventsljus sen under religionstimmen om man har den här läroplanen som liberalerna förespråkar i det här avseendet? Det är ju en rent kristen tradition. Helt religiös. Får man ha en krubba med Jesusbarnet, stallet och allt det här i klassrummet? Får man bygga en sådan eller ska det också tas bort? Hur ska alternativet se ut enligt liberalerna?

Jag tror faktiskt att det här svenska exemplet är ganska bra att analysera närmare. Jag tror att de flesta av oss tycker att det här är en konstruerad konflikt det här, att det skulle vara något problem att eleverna har skolavslutning på våren och att man inte ska sjunga Den blomstertid för att det är en religiös sång eller en psalm. Är det den modellen som liberalerna förespråkar? Detsamma som har utvecklat i Sverige. Nu är ju dagens människor inte aktivt troende, utan det är minoritet som går i kyrkan. Trots det är ju en överväldigande majoritet medlemmar av den lutherska kyrkan. Det skulle vara väldigt viktigt tycker jag, när man lägger en sådan här motion att man klargjorde hur den där undervisningen då i framtiden ska se ut. För då skulle det inte längre vara valbart som jag förstår, utan det ska vara någonting annat än den här konfessionella utbildningen eller åskådningen som ska undervisas i.

Och hur är det med lärarkompetensen se ut? Vad är det för sorts människor som ska undervisa i det här ämnet, enligt liberalerna? Att det är trots allt som ledamot Kemetter säger att ingen människa är värderingsfri eller neutral. Iså fall måste det här vara väldigt systematiskt och detaljerat formulerat i läroplanen. Exakt vad man ska ta upp och hur man ska göra det.

Så vi väntar på förklaring.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som jag sade här så dessvärre har jag inte alla svar eftersom jag inte hade huvudansvaret för den här presentationen. Men jag tycker inledningsvis att diskussionen kom igång på ett ganska bra sätt ändå. Det var en diskussion om värderingar, där vi uppenbarligen hade lite olika åsikter om i det förra huvudanförandet. Men nu har vi kommit in på en bog där man problematiserar vissa enskilda detaljer och det är klart att de också behöver få ett svar innan man går in för en sådan här förändring. Men fullt naturligt så kan vi inte ha förutspått alla frågor som socialdemokraterna ställer. Det här berör religionsundervisningen och utgångspunkten har varit för oss att alla elever, även de som är bara 6-7 år gamla ska kunna tillsammans gå på ett ämne och få samma utbildning så att de bildar den här homogena gruppen där ingen ska uppfattas olika. Om man nalkas den här frågan så tror jag att man hittar lösningar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag vet inte om jag riktigt förstod målet med det här att det skulle på något vis göra eleverna jämlika ifråga om värderingsfrågor. Att om man har en judisk bakgrund eller en frikyrklig bakgrund, så skulle man om det var konfessionslös undervisning vara jämställda. Är de det som är tanken då?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tänker inte stå här och vara den som ska stå till svars för enskilda detaljfrågor än den här intressanta frågan, som socialdemokraterna också har sagt. Jag skulle däremot tycka att det vore en idé eftersom ni ändå har sagt att den är intressant. Om en finansutskottsmajoritet så tycker, så kunde man begära ett utlåtande om just den här frågan av lag- och kulturutskottet. För att vi på det sättet kunde få en lite djupare behandling av den här frågan. Det finns tid framtill jul, att för specialutskottet att lite fingranska den här frågan och där kunde man förhoppningsvis ställa de här frågorna och förhoppningsvis också få svaren.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Den här motionen kommer ju inte från lag- och kulturutskottet. Det är ju inte de som har givit den. Men man kanske kan höra dem. Däremot skulle jag rekommendera att finansutskottet hör f d biskop och emeritus John Wickström. Det är en mycket klok man i de här frågorna. Jag tror att ni kan få ett kvalificerat och kompetent resonemang av honom och han ställer säkert upp som gammal sommarålänning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen om utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde är därmed avslutad och vi övergår till debatten om trafikavdelningens förvaltningsområde.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Bästa lagtingsledamöter. Inledningsvis en kort reflektion kring logistik och planering. Vi har gjort en dålig planering inför budgetdebatten. Eftersom tre av de partier som finns representerade i Ålands lagting, av olika anledningar i princip inte kan närvara nu samtliga ledamöter. Jag tycker att vi inför nästa år verkligen tillsammans ska försöka lägga en planering, som möjliggör för samtliga ledamöter att närvara. Det är viktigt. Vi är ändå bara 30 personer här och det är viktigt att alla får komma till tals. Det här är ingen kritik, men vi måste rannsaka oss själva och helt enkelt konstatera att vi kan bli bättre.

Trafikavdelningen genomgår en ganska omfattande reform fortsättningsvis, kanske någon kan tycka. Det som är främst aktuellt nu är förändringarna inom produktionen. Jag tänker då närmast på produktionen av tjänster inom sjötrafiken. Vi har skrivit i budgetförslaget att vi avser att konkurrensutsätta hela den norra linjen, d.v.s. trafiken mellan Vårdö-Brändö och Brändö-Osnäs. För att där igenom reducera kostnaderna inom det segment. Det här är en inriktnings beslut som landskapsregeringen har tagit tidigare och vi nu konkretiserar i samband med den här budgeten. Den återstående tiden som jag har kvar om 8 minuter kommer jag att ägna åt farleder, jag kommer att prata om kortrutt och jag kommer att prata om kollektiv trafik.

Bästa ledamöter. Ända sen 1950 så tog vi över våra farleder. Inledningsvis var det inte så noga stipulerat huruvida djupet skulle vara 2 meter eller 4 meter. Idag vet vi att alla farleder som är grundare än 4,1 meter är landskapets och är således landskapets behörighet. I dagsläget äger och förvaltar vi 480 km. För att de här farlederna ska finnas med på de internationella sjökorten, så måste de föras in i ett digitalt register. Det här är måste på. Om vi inte till år 2016 har våra farleder i det digitala registret, så kommer de att utgå och i samtliga nationella och internationella sjökort. Det här är en kostnad. Uppskattningsvis 1,2 miljoner som har budgeterats under tidigare år, men som även finns med innevarande år. Jag vill vara tydlig med att säga, att det är oerhört viktigt att det finns pengar, tid och tjänstemän som kan arbeta med de här frågorna.

Om vi som sagt inte skulle gå in för det här har vi då möjligheten om man får skoja så här i sena timmen, att erbjuda äventyrsresor i den åländska skärgården. Det är nämligen de det kommer att bli om alla farleder plockas bort.

Kortrutt. Där ställer jag mig själv frågan; varför har vi inte börjat gräva på östra Föglö? Det borde vi ha gjort 1959. Jag tror det var då första gången som Kökar borna påtalade att de ville dra trafiken över Föglö. Vi har helt enkelt inte börjat gräva på östra Föglö, därför att vi inte har de teoretiska beräkningarna och de tillstånd klara, som krävs före man kan inleda det faktiska grävarbetet.

Landskapsregeringen under Viveka Erikssons ledning hade en idé om ett kortruttssystem. Den idén har förvaltats vidare av nuvarande lantrådet Camilla Gunell och en samlad förstudie kommer att presenteras inom december för landskapsregeringen och i början av året för lagtinget. Det här är väldigt brett faktamaterial som är framtaget. Det visar på finansieringsmöjligheter, det visar på ekonomiska kalkyler uträknade för alla projekt som finns nämnda i kortrutten, det finns en samhällskonsekvensbedömning, det finns en miljökonsekvensbedömning gjord, det finns statistiks- och prognosverktyg som är framtaget och där ingår också ett nytt tonnage, anpassat för kortrutt.

Det här är ett synnerligen gediget arbete, som tjänstemännen på avdelningen förutom den dagliga verksamheten har bedrivit med stöd och hjälp delvis av utomstående experter. Den nästa projekt som ligger redan nu att påbörjas är den miljökonsekvensbedömning som behöver göras för att få en farled till östra Föglö. Det är trafikverket som ansvarar för farledsbyggande men man har en överenskommelse nu, att det är Ålands Landskapsregering som kommer att vara huvudman för projektet och miljökonsekvensbedömningen beräknas ta ett halvt till ett år innan vi har den färdig. Beroende på hur de ansvariga myndigheterna har tid och möjlighet att processa arbetet vidare.

Lite kort om kollektivtrafiken. I dagsläget stöder vi en upphandlad kollektivtrafik om ca 826 000 km till en kostnad av 1,9 miljoner euro. De avtal som vi har med bussbolagen för tillfället utgår 31.12.2015. Det betyder att vi under år 2014 behöver göra en noggrann utvärdering och en analys av kollektivtrafiken på Åland. Det här är tänkt att ske i en arbetsgrupp, som ska titta på omfattningen och ändamålsenligheten hur man bedömer att den framtida kollektivtrafiken ska se ut. Men som läget ser ut nu så kommer vi också troligtvis behöva externt folk utifrån för att hjälpa oss att ta fram ett bra koncept som omfattar hela Åland. Målsättningen är också att det faktureringssystem, statistiksystem och betalningssystem som tas fram ska vara gångbara på både bussar och färjor, så att man som turist eller ålänning ska kunna lösa en biljett som gäller både på bussar och skärgårdsfärjorna från det att personavgifter införs.

Jag tror att vi måste vara så pass ärliga när det gäller kollektivtrafiken att vi måste inse, att det spridda boende som vi har på landsbygden och också inom stadens gränser inte möjliggör att alla har gång- och promenadavstånd till kollektivtrafiken. Vi måste fundera vilket är det smartaste systemet att bygga upp kollektivtrafiken så att vi har en god plan när vi sedan konkurrensutsätter verksamheten. Det blir fråga om en EU-upphandling, eftersom priser på varor och tjänster överstiger 300 000 på årsbasis.

För övrigt skulle jag vilja säga att trafikavdelningen och tjänstemännen där gör ett alldeles utomordentligt arbete. Arbetsbördan som ligger på dem är alldeles enorm. Kompetensområdet, det du förväntas behärska och klara av är också stort. Skulle vi bara ha den dagliga handeln att sköta så hade vi det en riktigt behaglig tillvaro, men att förvalta infrastrukturen för landskapet Åland är inte enbart fråga om ren förvaltning. Det finns också en stor potential att driva utvecklings frågor. Skulle mot förmodan tiden bli för lång, så har vi också en del utmaningar. Jag kan nämna som exempel Vårdöbron, som har kostat många tanketimmar för tjänstemännen och mycket arbete för att få den på rätt bog. Så det finns ett gediget arbete som utförs och jag tycker att avdelningen verkligen har börjat visa framfötterna på ett oerhört positivt sätt. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Den här farleden och det här registret. Har man funderat någon gång på att det här kanske skulle vara ett arbete som skulle passa för de som avslutar sin sjöfartsutbildning, som t.ex. examensarbete. Så kanske att man skulle fundera på det och att få den till en måttligare kostnad.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Digniteten och svårighetsgraden i det här arbetet är ingenting som kan utföras som ett examensarbete. Stora delen av arbetet görs tillsammans med motsvarande myndighet på finska sidan, för att där igenom få synergieffekter. Vi försöker också anpassa vårt system i mån av möjlighet till deras, eftersom vi därigenom kostnadsmässigt kan sänka våra egna kostnader ganska mycket. Ett stort arbete har gjorts redan och jag skulle faktiskt också vilja säga, att vi har fått stor hjälp av riksmyndigheterna. Nu minns jag inte exakt hur många procent av farlederna som redan är trallade men det är en stor del och arbetet kommer att fortgå. Så tyvärr tror jag inte att det går med studerandes hjälp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När det gäller Vårdöbron, så skulle det vara intressant att få reda på lite mer om hur läget ligger till idag. Om ni har fått slutvärderingarna och om hur man tänker göra. Om det ska renoveras eller om det ska byggas nytt.

Sen när det gäller moment 48.37.78 där man har infört PAF-medel på 1,1 miljon plus utan moment till landskapsregeringens disposition 214 000 euro. Det skulle vara intressant att veta, vad de här dispositionsmedlen utan moment ska gå till. Vi har motionerat om att dra ner anslagen på det här 48.37.78 med 600 000 euro och lämna 500 000 euro. Är behovet så stort?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Landskapsregeringen har ännu inte fattat ett slutgiltigt beslut angående Vårdöbron. Vi vet att reparationsarbetet är kostnadsberäknat till åtminstone 5,7 miljoner euro och att en nybyggnation ligger i storleksklassen 9,5 - 9,8 miljoner euro. Då är det också nästan 850 000 euro som går till rivningsarbetet av den gamla bron. Men det slutgiltiga beslutet är ännu inte fattat. Vi har gått vidare, eftersom vi vet att här kan finnas problem och tagit förnyade prover av Färjsundsbron som byggdes ungefär vid samma tidpunkt. Vi vill ha den bilden helt klar för oss innan vi slutgiltigt bestämmer oss. Vi har också fört ett resonemang om att begära extra anslag, eftersom det här är en oförutsedd utgift som påverkar i väldigt stor procentuellt sätt. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nu hann inte minister med förklaringen av momentet 48.37.78 och jag hoppas att man kan upprepa bemötandet med ett svar på min fråga.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vad gäller extra finansieringen, den s.k. PAF-medel som finns på det just nu nämnda kontot, så är det tänkt för vidarestudier av kortrutten. Vi har kommit från idéstadiet till förstadiet och nu går vi in i projekteringsbiten. De geotekniska undersökningar som behöver göras på olika ställen är oerhört kostsamma och omfattande och ska vi vidare med ett kortruttsprojektet, vilket den här landskapsregeringen anser att vi ska. Så är det sådant som pengarna kommer att användas till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det står under momentet för omställningskostnader med hänvisning till kapitelmotiveringen föreslås ett anslag om 298 000 euro som kan användas för omställningsåtgärder. När man tittar i kapitelmotiveringen så står det ingenting om på vilket sätt de ska användas. Så jag undrar om det är någonting som är borta därifrån.

Sen när det gäller 48.30.77 vägbyggnads- och vägförbättringsarbete så där är det ett anslag på 4,8 miljoner och det finns ingen motivering överhuvudtaget till hur de ska användas. Mig personligen stör det inte, för när jag kom in i lagtinget så blev man miljöförstörd för man pratade bara jakt och vägar och då lovade jag att det där ska jag inte säga någonting om och det har jag inte heller gjort. Men jag tycker att det är så pass stora investeringar och de är regionalpolitiskt intressanta. Vad jag konstaterade är att i budgetförslaget ifjol fanns det en väldigt tydlig motivering på en och en halv sida. Nu finns det ingenting. Varför det?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Omställningskostnaderna hän rör sig till den del vi friställer personal i samband med konkurrensutsättningen av sjötrafiken. Eftersom vi har ett personalpolitiskt program och också ett avtal med de olika fackförbunden hur man förhåller sig till personalen och vilka rättigheter de har och vilka skyldigheter vi har och delar de kostnader där. För t.ex. uppsägningar ska belasta det momentet.

Sen vad gäller väganslaget och det här momentet så har jag det förstås inte här nu, men största delen går till Näfsby-projektet, som påbörjas och Solberget som jag kommer ihåg så här rakt av.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det första så förstår jag att det är någon slags avgångsvederlag och det har jag inga invändningar emot. Men jag var bara förvånad när det står med hänvisning till kapitelmotiveringen och i kapitelmotiveringen finns det ingenting om just det här.

Sen igen, om jag inte missminner mig så var det någonstans mellan 15-20 projekt som räknades upp ifjol på ett anslag på 5 miljoner. Det tog en och en halv sida. Nu är det 4,8 miljoner. Lite mindre och ingen motivering alls. Jag har varit väldigt kritisk till att man snart inte har någon fakta alls i budgetförslaget och det här är ett typexempel på det. Trots att jag personligen har lovat mig att jag inte ska prata om vägstumpar till höger och vänster, så tycker jag att det är sådant som man borde kunna informera lagtinget om. Jag förstår inte varför.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack! Det är möjligt när det gäller det här väganslaget att vi hade kunnat vara tydligare där och vad jag kan göra är att jag helt enkelt ber att avdelningen sammanställer en projektlista ungefär var de ligger, så ser jag till att det distribueras till samtliga partier som är representerade i lagtinget. Det är ett sätt som vi kan hantera det på. Jag beklagar om vi har varit otydliga. Det har inte varit vår avsikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Momentet 48.20.22 upphandlingar av sjöfart. Det är nu ett och ett halvt år sedan som landskapsregeringen gick in för ett nytt system i sjötrafiken. Då gick färjorna annorlunda och då var det nerdragningar som man sade att skulle vara 3000 körtimmar och då marknadsförde man den här åtgärden med det att man skulle spara 3 miljoner euro i kostnader. Då skulle frågan vara, att varför är då det äskade anslaget för år 2014 17 miljoner euro? Precis som det gjorde året 2012 och också 2013. Det är lätt att beskåda den här inbesparingen på 3 miljoner euro.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är rätt och riktigt, att den målsättningen som vi hade inför budgeten ifjol till fullo inte har slagit ut. Det finns en mängd olika påverknings faktorer där landskapsregeringen inte har haft möjlighet att gå in helt enkelt. Men det som vi med säkerhet vet, att skulle vi ha vidblivit det tidigare systemet så skulle kostnaderna ligga flera miljoner över vad de gör nu. Vi är inte nöjda med utfallet och därför beslöt vi redan i höstas att vi fortsätter konkurrensutsättningen i den utsträckningen vi gör, för att därigenom få ner kostnadsvolymen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det här är väldigt illa. För jag vet att skärgårdsborna har drabbats av det här och jag är säker på det att det skulle ha varit lättare att ha tagit den här bördan om man skulle ha sett att man verkligen sparar pengar i landskapets ekonomi. Det man också måste konstatera är det att eftersom nu landskapsregeringen säger sig ha dragit ner trafiken med 3000 timmar och ungefär 10 procent och kostnaderna är på samma nivå ännu. Så det betyder att uträknat per körtimme så har landskapsregeringen lyckats höja kostnaderna.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det där var väl ändå att göra det lite onödigt lätt för sig, ledamoten Mats Perämaa. Det är lätt att sitta från bänken och raljera med landskapsregeringen och vad man har gjort och vad man inte har gjort. Jag skulle vilja påskina, att den här landskapsregeringen har gjort allt som står i mänsklig makt för att garantera en trygg, säker och förutsägbar trafik för skärgårdsborna. Den här landskapsregeringen har haft modet och kuraget. Den samlade landskapsregeringen, att sänka kostnaderna inom sjötrafiken med bibehållen servicenivå. Det är det som har varit ledstjärnan för den här landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag ska börja med vägarna. Då gäller det här byggande av vägar och grundförbättringarna. Nu har ju fasta Ålands vägnät och huvudvägarna genomgått stora ombyggnader under ett flertal år. Det är över 10-15 år som det har byggts mycket på dem. Jag hoppas också att man har besiktat skärgårdens vägar. Vägar där vi har tunga fisketransporter som kör. De är i sådant skick, att det sticker stenar upp genom ytbeläggningen, de är väldigt gropiga, de är svåra att t.ex. köra traktor på för det hoppar ganska bra och med det skulle jag vilja få fram att det är dags att man nu börjar planera och skjuta till pengar för att bygga vägar. Oberoende om vad som händer med kortrutten. Man måste ändå skjuta pengar till de vägar, som har tungtrafik i skärgården. Det var det första jag tänkte ta upp. Och så ska vi fortsätta.

Jag hoppas att det här Åva-Jurmo projektet i nästa års budget så får det inte stå att det ska påbörjas 2015. För nu har det rullat fram lite hela tiden. Så jag hoppas innerligen att man kommer igång med Åva-Jurmo projektet för det här är en av de bitar, som oberoende av vad som händer måste göras. Det kommer att ha så stora effekter inom Brändö-området på det viset att det kommer att binda ihop de med linfärja, väldigt billig och bra trafik. Det står att det ska påbörjas nu under kommande år. Det hoppas jag också att sker och att det kommer igång. För jag vet att många är urväntade på det. 

För det tredje. Den liberala linjen vad gäller kortrutten är det att vi ska bygga där det är förmånligast att bygga. Där vi kan göra de bästa inbesparingarna. Den här motionen som finns om byggstarten i östra Föglö, som jag vet att många skrattar åt. Men jag kommer att skriva det varje år. För det här projektet den har inte planerats sedan 1959 utan det var 1956 som den var första gången uppe. Då fattades det enhälligt beslut om att man skulle börja. Men det blev ingenting utav det. T o m att man bokade inkvartering för de som skulle jobba, men det var en annan sak.

Så vi efterlyser att man kommer till den konkreta byggstarten och vi har vår uppfattning om att det här projektet är det som man måste börja med. Det tänker jag inte orda så mycket mer om. Därför att det finns mycket att läsa i stenografiska protokollet tillbaks i tiden. Jag har sagt det nu så många gånger att alla borde komma ihåg det. Jag har t o m gjort en uträkning från 2010 då man kunde spara 40 procent. Det är pengar det. 40 procent att investera i en färja mindre. Det var den kontenten av det och det finns också i det stenografiska protokollet. Men jag kommer inte ihåg vilken dag det var.

Sen kommer vi till det som jag har skrivit motion om. Det handlar om samordning av kortrutts- och fartygsplanering. Det jag tycker är viktigt, är att när man planerar fartyg som kanske ska in på nya rutter eller att man flyttar något fartyg, är att man samordnar. Fartyget blir färdigt samtidigt som man har utbyggt för att börja den nya trafiken. Då behöver vi inte göra ombyggnadsarbeten som kostar. Det här är så självklart. Så det här måste godkännas direkt. Sen ska jag vidare och kommer till en annan mycket intressant sak.

Det gäller matrasterna på linfärjorna. I dagsläget så finns det många utav linfärjorna som har inplanerade matraster, som varierar allt från 30-35 minuter då man har trafikuppehåll. Man går och äter och kör igen. Det fungerar tillfredsställande. Jag nyttjar en sådan färja dagligen, när jag far hit varenda dag och annars med och det fungerar utmärkt. Man tittar på klockan. Men det finns en färja kvar som inte har matraster inplanerade på vardagarna. Där har man då en ersättare som kommer och kör istället. Det kostar pengar. Vi kan se på klockan och vi klarar av att ha matraster. Det kan fungera tillfredsställande. Så där tycker jag att den biten kunde man mycket väl titta på.

Sen kommer jag till ett ärende som jag tycker är lite bekymmersamt. Konsumtionsutgifterna. Liberalerna har en motion, där man föreslår en minskning. Men sen har vi också ett konkret moment där vi tar som ett exempel och som jag är första undertecknare på. Det är det här motionen nr 7 där vi föreslår då att trafikavdelningens allmänna förvaltnings verksamhetsutgifter sänks med 226 000 euro till 1 070 000 euro och det är moment 48.01.01. Det har med det att göra att vi har bjudit ut och privatiserat en del av skärgårdstrafiken. Blir det bra eller illa, det vet vi inte. Det spelar egentligen ingen roll vem som sköter trafiken. Det som är viktiga för skärgården är att den är säker, trygg och att vi kan lita på att den fungerar från år till år utan kast i turlistor osv. Det tycker vi är väldigt viktigt. Då borde det också synas på avdelningen eller någonstans att inte konsumtionsutgifterna går uppåt, utan de borde stanna någonstans. Det är bakgrunden till det här förslaget som jag är första undertecknare till.

Dagsläget är det att det ska förhandlas om turlistorna igen. Det som är väldigt bekymmersamt är att det skolsamarbete som idag finns mellan Sottunga och Föglö, det hotas av trafikförändringarna som är på gång. Fast förändringarna inte är så stora. Det är olyckligt. Därför att skolsamarbetet behöver vi faktiskt försöka sköta så att det fungerar. Så där tycker jag att man borde titta lite mera på. Vi kommer att lyfta det här från kommunens sida också.

Det har kommit ut nu att man jobbar med bokningsregler och det är bra att det kommer. Men jag är väldigt förvånad att bokningsreglerna ska måste finnas på 6 A4 sidor. Borde man inte kunna göra väldigt enkla bokningsregler som är punkter rakt på, att man inte kan tolka dem hur som helst. För jag tycker att här borde man kanske fundera lite på. Det är viktigt att det kommer bokningsregler. Men de måste vara enkla och de måste vara tydliga, så att folk kan lätt sätta sig in i vad det handlar om.

Sen ska jag också säga att jag välkomnar det som står i budgeten om biljettautomater. Det tror jag är en fråga som är bra att går vidare. Så det är jag positiv till. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack för ett intressant anförande, ledamoten Torsten Sundblom. Jag väljer att göra som så nu att det som rör budgetmotionerna som ledamoten tog upp, det tar jag i ett eget huvudanförande och kommenterar de där. Jag tar då fasta på det som sades före.

Vad gäller underhållet av vägarna i skärgården, så är det precis som det är på resten av Åland att det finns förbättringsmöjligheter att göra och jag är den första att tycka att det är en god idé. Tillika som det är på övriga Åland. Men tyvärr är det finansieringsramen som sätter stopp för det vi gör och avdelningen prioriterar där man finner det lämpligast eller där man måste helt enkelt börja först.

Vad gäller trafiken Åva-Jurmo så vågar jag faktiskt lova nu att det inte kommer att stå i budgeten nästa år, att vi ska påbörja det projektet. Orsaken till att jag vågar göra det är att jag vet att det kommer att påbörjas före det.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det är ju inte bara underhållet på vägarna det är fel på utan det är också grundförbättringen av de här skärgårdsvägarna där många är väldigt gamla. Det är nog lättare tydligen att bjuda ut projekt som är nära entreprenörerna, för det blir dyrare per kilometer att fara ut i skärgården. Men vi måste göra det också om vi ska ha folk kvar i skärgården och vi ska ha ett näringsliv som har ett behov av tunga transporter, så behöver vi få vägarna i bättre skick. För de är smala, guppiga, de har dålig grund och kanterna vill inte hållas. Så det är ett arbete som faktiskt måste lyftas och kanske prioriteras framför någon annan bit snart. Jag körde vägen från Gölby till Näfsby. Det är himmelriket jämfört med de som vi har ute i skärgården. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Man kan nå tydligen himmelriket på olika sätt. Sen vad gäller vägbyggnationerna och reparationerna i skärgården så skulle jag vilja erinra ledamoten om att så mycket satsningar som gjordes i skärgården eller har gjorts nu under 2013 har inte gjorts på många år tidigare. Bara i Sottunga 3 km väg som behandlades på ett enda bräde om jag säger så och också i Kumlinge Björkö gjordes det en ganska omfattande reparation, så det har satsats pengar i skärgården. Men det är också så att de delar på det vägnätet som ledamoten hänvisar till på Föglö, har varit eftersatt helt enkelt därför att man har legat och avvaktat huruvida det ska bli ett tunnelprojekt eller inte. Det är möjligt att det är den regionen, men det kommer att åtgärdas det också.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Nej, det är inte bara på Föglö. Det är nog lite hela vägen. Det har hänt vissa saker på Kumlinge, där man har byggt upp en bit. Men det har varit i för liten grad. Det skulle behöva vara mera. Därför att man har väntat för länge och alltför många år som man inte har gjort någonting mellan. De vägar som också är beroende, ska finnas kvar en del utav dem.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag har egentligen två punkter jag skulle vilja diskutera och i den här sena timmen hoppas jag att jag kan få gå lite övertid, så behöver jag inte hålla det som två skilda anföranden utan jag kör ihop dem och förkortar ner de så bra som möjligt. Det första gäller då kollektivtrafiken och det andra är bostadspolitik.

Vi har ju diskutera om ett hållbart Åland och det bör trygga levnadsmöjligheterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt för kommande generationer. Därför skulle det varken vara särskilt svårt eller dyrt att öka användningen av kollektivtrafik på Åland. Vi har under åren diskuterat massiva förslag om hur ålänningar ska kunna ta bussen istället för bilen och idag har vi en relativt okej kollektivtrafik på landsbygden. Men det finns väldigt lite kvälls-, veckosluts-, och sommartrafik. Dagens tidtabeller fokuserar på att få in människor till skolorna och till servicen i Mariehamn på vardagarna. Men vi behöver alltså utveckla den här trafiken, så att den skulle kunna användas mer på fritiden. Staden har varit utvecklad när det gäller kollektivtrafiken, men vi har sett en nedgång där nu. Att landskapsregeringen nu tar ett helhetsgrepp och har Mariehamn med nu i det här helhetsgreppet, det är jag väldigt glad över. Vi har också kunnat personligen konstatera att sedan stadsbussarna blev avgiftsbelagda, det har inte egentligen att göra med det, utan den här sämre tidtabellen som har gjort att jag upplever i varje fall att den privata bilismen har ökat. För man behöver bara gå till sin egen familj för att se hur skjutsande fram och till från aktiviteter och skolan har ökat. Det här kan inte vara bra i längden och det här är någonting som man borde jobba vidare med.

Det arbetet som ministern nu kommer att sätta igång med har jag lite idéer kring och som jag tänkte presentera. Då tänkte jag ta exempel från Åbo. Det är nämligen så att i framtidens Åbo går alla elbussar på solenergi. Åbo stad och ett annat ledande energibolag har utrett tillsammans möjligheterna att införa elbussar och utveckla ett laddningsnätverk för elbilar, samt att producera solenergi i Åbo. Utredningarna är en del av det strategiska samarbetet mellan staden och det nämnda bolaget och det skapar en grund för viktiga nya lösningar som tillämpas i praktiken.

Man har t o m kunnat producera el och skapat ett energibehov till hela bostadsområden. Och det här är någonting som man kanske skulle kunna titta på Åland nu när man utvecklar kollektivtrafiken. Finns det möjlighet för våra vindenergibolag att kunna vara med och skapa grön el så att vi kunde ha en grön kollektivtrafik på Åland? För det är ändå så att tack vare de här teknologiska lösningarna och ett nytt beteendemönster hos invånarna som möjliggör att man kan minska koldioxidutsläppen i trafiken. Åtminstone i Åbo har man beräknat att man har minskat med 70 procent. Så det är ganska stort. Här tycker jag att vi skulle vara steget före. Som Åland på andra områden har kunnat vara.

Det andra området gäller bostadspolitiken. Det största problemet när det gäller bostadsmarknaden på Åland idag upplever jag är hushållens skulder. Skuldsättningen bland hushållen har fördubblats sedan 1990-talet och ligger nu nära genomsnittet i euro länderna. Men ändå är vi under genomsnittet i de nordiska länderna. En högre andel väljer bostadslån med kortare löptider efter den senaste ekonomiska krisen. Och det är bra, att folk har blivit mer ekonomiskt medvetna. Ändå har det här inte påverkat skuldsättningen. Finska Staten har gått in för ett regelverk som begränsar bostadslånet till max 80 procent av bostadsvärdet. Det här gäller också våra banker på Åland. En översyn av bostadspolitiken bör göras där den röda tråden vore att säkra den sociala och regionala dimensionen på bostadsmarknaden.

Fru talman, Åland har idag en mycket låg nyproduktion av framför allt hyresbostäder. Om vi ska vara en växande landskap så behöver vi ha en aktiv och ambitiös bostadspolitik, så att Åland kan ta till vara fler möjligheter på jobb och tillväxt och samtidigt klara av de stora klimatutmaningarna. Alla ska ges förutsättningar att leva i bra bostäder och i en stimulerande och trygg miljö. Boende- och bebyggelsemiljön ska utgå från människors efterfrågan och behov att bidra till jämlika förhållanden. Bostadsförsörjningen ska bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt, rörlighet på marknaden osv. Vid planering, byggande och förvaltning anser vi socialdemokrater att en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling ska vara grunden för verksamheten. Vi borde aktivt arbeta för att ha ett mål för bostadsbyggande inom bostadspolitiken.

Också byggreglerna, som ministern har varit inne på tidigare här i ett tidigare anförande tycker vi att bör reformeras med fokus på att förenkla och skapa flexibla lösningar. Samtidigt som en god och hållbar byggkvalitet upprätthålls. Klimatomställningen i bostadssektorn bör ingå som en del i en strategisk samverkan för energiomställning och hållbar planering. Energikraven vid nybyggnation bör enligt mig skärpas. Genom skärpta energikrav ökar enhetligheten vilket kan underlätta effektivare bostadsproduktion och bidra till att minska kostnaderna.

Det var glädjande att höra att finansministern nämnde att det är fortfarande meningen att landskapsregeringen under 2014 kommer att använda PAF-medel till både lån och bidrag, för att underlätta finansiering av energiinvesteringar i fastigheter. Modellen innebär att landskapsregeringen tillhandahåller förmånliga energisparlån och direkta bidrag till kommuner som energiinvesterar i sina fastigheter. Tydliga krav för energieffektivisering sätts upp för att ett lån och bidrag ska kunna ges. Det här är en modell tagen från Tyskland. Modellen kunde i framtiden utökas till bostadsägare. Tack.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det är bara en fråga, som jag kommer att beröra. Det brukar vara så att varje gång jag vänder mig till infrastrukturministern i politiska frågor här i talarstolen, så brukar det väcka reaktioner av olika intensitet. Kanske att jag med den här frågan skulle vända mig till finansutskottet och begära en behandling av det som jag kommer att nämna.

Vårdöbron. Den är synnerligen intressant ur många perspektiv. Dels det förstås att vi har en situation där bron säkerligen är trygg att åka på, men det finns i varje fall en osäkerhet hos resenärerna, att har vi verkligen en säker bro och hur länge ska den vara i det här skicket, där vi bara har en körbana istället för två som normalt. I varje fall är det ingen situation som på något sätt förgyller för oss och för självstyrelsen, att vi har en halvt driven bro, som står där och vi vet inte ännu vad som ska göras åt den.

Sen är det nu förstås intressant kostnadsmässigt, med tanke på att det kommer att kosta en hel del pengar att göra någonting åt det oberoende vad vi kommer fram till. Här har presenterats siffror på att en ny bro skulle kosta ungefär i storleksordningen 10 miljoner euro och en renovering av bron någonting över 5 miljoner euro. Man kan ha olika uppfattningar förstås om det här, men inte tänker jag här i salen börja bestrida de siffror som har presenterats. För det ligger säkert en beredning bakom. I varje fall en avsevärd skillnad i kostnad.

Det normala är ju, som jag uppfattar det ändå, det att man renoverar broar. Det torde vara i ganska sällsynta fall som man går in för att riva broar, som ändå är relativt unga. Det är ganska sällan man bygger helt nya. Men det har säkert förekommit det också. Men på något sätt känns det som att det naturliga att man ändå utgår ifrån att man kan reparera det som man har och det torde också vara fullt möjligt.

Sen förutom själva kostnaden, så tycker jag att den här finansieringsdiskussionen är synnerligen intressant. Vad det gäller det här att det ska sökas extra anslag, så kommer vi in på en utav de få paragrafer som i självstyrelselagen reglerar, när staten ska överföra pengar till landskapets budget. När vi då kommer in på den diskussionen så gäller det att vi är synnerligen noggranna och varsamma i hur vi hanterar det. För historiskt sett har vi bara fått extra anslag vid några få enskilda fall. Den här diskussionen om extra anslag, borde kunna kopplas ihop med den diskussionen som har förts här i lagtinget, om att man borde enas i många kortruttsåtgärder. Så man borde kanske paketera dessa åtgärder för att då begära extra anslag för att genomföra många stora projekt som kostar mycket. Det sades här i presentationerna av budgetförslaget, gällande trafikavdelningen, att det kanske var ett litet misstag eller missförstånd, men det sades att man möjligen kan få extra anslag för att det är fråga om oförutsedda utgifter. Läser man självstyrelselagens paragraf 48 så står det så här i den: ”På framställning av lagtinget kan extra anslag beviljas för osedvanligt stora engångsutgifter, som inte rimligen kan finansieras med landskapets budget.” Och så: ”Extra anslag beviljas endast för uppgifter som faller inom landskapets behörighet.” Det står ingenting om oförutsedda utgifter. De ska vara osedvanligt stora som inte kan finansieras med landskapets budget.

Det är med den här motiveringen som vi har fått finansiering för gasturbinerna, Sverige-kabeln och nu också för Finlands-kabeln. Det kommer knappast att hålla med att argumentera för att det här var en oförutsedd utgift. Det tror jag inte.

Sen har vi tidsaspekten i det hela. När vi äskade om anslag för Finlands-kabeln 2009 och då lagtinget våren 2009 behandlade den framställning som landskapsregeringen gav till lagtinget, så tog det ungefär två år innan vi fick ett beslut om extra anslag utav riksdagen och regeringen i första hand och en statsfästelse av presidenten. Före det så föregick det förstås av en längre period av beredning inför äskandet till lagtinget. Så jag tror att vi kommer att få räkna med ca två år eller mera innan vi kan ha ett beslut om ett extra anslag. Även med de siffror som presenterades här om kostnader, så kommer kostnaden minus extra anslaget vara större för en ny bro än för en renoverad bro. Så jag kommer att begära att finansutskottet ska höra expertis och då också givetvis trafikavdelningen, för att bedöma vad som kunde vara det mest vettiga alternativet för att gå vidare med det här. Speciellt kanske med beaktande med att man vidrör de här delikata paragraferna i självstyrelselagen om finansiering till Åland. Så den har en stor principiell betydelse, åtminstone för mig. Men jag vill ändå säga att vid en renovering av bron och om man nu går in för det, så ska det förstås innebära en renovering som gör att bron efter utförd reparation är någonting som måste motsvara en ny bro. Halvmesyrer accepteras inte. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar i mångt och mycket den analys som ledamoten Mats Perämaa gör vad gäller Vårdöbron. För är det så att man går in för en renovering så ska den vara i princip i samma skick som en ny. Några halvmesyrer ska vi inte gå in för. Orsaken till att det har förts ett resonemang kring extra anslag i relationen ny bro kontra trafikavdelningens investeringsbudget. En ny bro ligger i storleksordningen strax under 10 miljoner. Hela investeringsanslaget för år 2014 ligger på 7,9 miljoner. Sätter man det i relation t.ex. till rikets budget med motsvarande händelse, så tror jag att man kan skriva under på att det är ett osedvanligt stort investeringsbehov som har kommit tämligen akut på.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Givetvis kan man resonera så. Men i jämförelse så som jag läser det, utan att då vara jurist men med vissa erfarenheter av det, så är paragrafen 48 i självstyrelselagen, om behovet av medel är osedvanligt stort i förhållande till landskapets budget. Som helhet antagligen. Knappast i jämförelse med ett visst utgiftsanslag.

Men jag vill ge en liten varning. Vi måste här i lagtinget vara synnerligen nogsamma om det här verktyget. Jag säger inte att vi inte ska försöka äska om pengar om vi uppfattar att det verkligen finns goda skäl till det. Men vi måste också komma ihåg precis som med Finlands-kabeln att när det då äskades pengar för den så ställdes motfrågan om det inte fanns några andra billigare alternativ istället. Äskar vi om extra anslag för en ny bro, så kommer vi att få svara på varför det inte går att renovera den befintliga bron.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag tänkte försöka beskriva lite hur vi har resonerat på avdelningen vad gäller de budgetmotioner som ledamoten Torsten Sundblom presenterade här lite tidigare.

Jag börjar med budgetmotion nr 4 alltså samordning av kortrutts- och fartygsplanering. Så där är det väl självklart tycker jag, att planeringsarbetet följs åt. Däremot delar jag inte den åsikten att vi inte kan beställa ett fartyg och sätta det i trafik före vi har en kortrutt utbyggd. Tittar man realistiskt på det, så är också min bedömning att det är östra Föglö som först kommer att vara färdigt. Och jag kan svårligen tänka mig att vi kommer att investera i ett nytt tonnage att sätta på den linjen. Vi har och kommer i samband med presentationen till lagtinget av kortruttsinvesteringarna i skärgården också ta med ett förslag på investeringarna av fartyg och hur man kan lämpligen flytta fartyg mellan de olika linjerna på bästa möjliga sätt med minsta möjliga investering i nya hamnanläggningar. Så både ja och både nej. Det är klart att man ska tänka på fartygen när man bygger kortrutt, men att inte kan man heller sitta ner och vänta tills man har allting färdigt byggt. Eftersom det är väldigt många faktorer som vi inte kan påverka. Får vi en markägare, som inte tycker att det här är en bra idé, så försenas projektet med x antal år, med respekt då för markägarna naturligtvis. Men i alla fall oberoende var vi börjar.

Sen vad det gäller matraster på linfärjor så hann jag med ett kort resonemang med ansvarig tjänsteman före han gick på ledigt och han säger att det finns skrivningar i kollektivavtalet som gör det svårt att sätta in matrast på Töftöfärjan. De facto är det på det viset att det är den enda färja som inte har matrast under vardagarna. Men jag tycker också att man ska komma ihåg en viktig sak och det är vad transsporterar linfärjorna. Tittar vi på Embarsundsfärjan så har den ungefär 41 000 fordon år 2012. Tittar vi på Töftöfärjan så har den 223 468 registrerade fordon. Det finns en viss skillnad där. Det är ena sidan och den andra sidan är att det inte blir billigare enligt mina tjänstemän, eftersom kollektivavtalet är så skrivet att du ska finnas på plats där, oberoende om du tar matrast eller inte så har du din lön. Det är det svaret jag har fått och jag tycker också att det låter rimligt.

Vad sen gäller trafiksavdelningens utgiftsminskning så skulle jag nästan våga påskina, att ledamoten handskas något ovarsamt med siffermaterialet, därför att tittar man på hur kostnaderna har utvecklats, så stämmer ju inte det resonemanget som här förs fram.

Det finns inte en kostnadsökning på 88 procent. Man måste helt enkelt gå tillbaks och titta lite noggrannare i siffrorna och då ser man att i budgeten för 2011 så fanns det budgeterat 690 000. Då måste man också komma ihåg att det fanns en rest på 192 000 som överfördes på det kontot. Tittar man på 2012 så överfördes i budgeten 193 000 och då budgeterar man 840 000. Summan blev då alltså 1 033 000. Fortsätter man sedan 2013 så ser man att bara 2 000 överfördes och då är slutsumman 1 296 000. Således är ökningen 46,9 procent. Hur kan man öka med 46,9 procent? Ja, det är faktiskt ganska enkelt. Om man överför fyra tjänster som tidigare har funnits budgeterat under ett annat moment så närmar man sig i raskt takt 200 000 när man tar inklusive socialskyddsavgifterna. Lägger man där till det vägregister som också finns under 48.01. så har man 150 000 där. Således kan jag väl här förklara varför siffrorna ser ut som de gör. Det är inte fråga om slöseri eller att man har gjort något onödigt. Det är rent budgettekniskt. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det var bra förklaring, för jag hade gått till 2011 års bokslut och kontrollerat den siffran och tagit det därifrån och så vart det så här. Men nu har vi fått en förklaring till det och många gånger när vi skriver motion så kan det vara bra att det kommer också en förklaring. Man måste på något vis lyfta frågan.

Vad som förvånar mig är ministerns diskussion om matrast på linfärjor. Om en linfärja står stilla en halvtimma och man vet att den går sen. Det är inte hela världen. Men det som är att kör man ändå när personalen ska gå på matrast då är det ju någon annan som är där. Du måste alltså ha en dubblering utav besättning. Det var det jag ville påskina i den här motionen, att det är där som inbesparingen ska finnas. För någon annan måste komma medan föraren äter.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Men om man ändå betalar arbetstid för att man ska äta så förstår jag inte varför färjan ska stå stilla. Om vi ändå ska betala full lön hela tiden. Det här är dessutom reglerat i kollektivavtalet. Så jag ser ingen anledning att lägga in ett trafikstopp. Det känns lite främmande för mig. Sen ska vi också komma ihåg att det här är en av våra huvudlinjer. Vi transporterar över 200 000 fordon där. Det är inte lite. Jag skulle nästans säga utan att ha statistiken framför mig, att det är lika mycket fordon där som vi transporterar på alla andra linjer tillsammans av linfärjorna. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Englund

Fru talman! Jag måste väl också säga någonting i det här också, fast jag tänkte att jag inte skulle säga så mycket. Men det är många som är intresserade utav vissa linjer här har jag märkt.

Vad gäller de här matpauserna på linfärjorna, så har jag som tidigare trafikminister god kännedom om det här och hur det fungerar. Vi i Vårdö har varit och är föregångare med det här. Vi har 2 st. privata linfärjor. Det är lösningen på det här, om man vill privatisera alla de här linfärjorna i landskapet. Då kan man få ner de här kostnaderna och det fungerar jätte bra åtminstone i vår egen kommun. Så vill man ytterligare spara på det här så finns den möjligheten. Vad gäller den här Vårdöbron, så vet vi att den är i dåligt skick och den är faktiskt sämre än vad kunde tro. Man trodde väl inte att en bro skulle vara så pass dålig efter 32-34 år. Nog trodde man att den skulle hålla längre. Enligt alla undersökningar så har faktiskt expertisen kommit till det att man kan säga att det behövs byggas en ny om man ska se till framtiden.

Det som inte jag heller visste, fast jag har kört över den här bron, är att den egentligen inte är godkänd för de här 60 tons kombinationerna. Då när den byggdes på slutet av 70-talet och början på 80-talet, då fanns det möjlighet att göra ett undantag på lågtrafikerade huvudvägar. Och det gjordes då från landskapets sida. Nu vet vi att de här vikterna kommer att öka till 76 ton. Då betyder det att man också måste göra förstärkningar på järnbalkarna under på sådana här ställen och det är säkert så på flera broar på Åland som det här måste tittas över.

Vi har diskuterat det här förstås i Vårdö och i Vårdö Kommun. Vi har också lämnat in det skriftligt från kommunstyrelsen i Vårdö. Om att man kanske kunde fundera att begära in anbud på tre stycken broar på samma gång. Då skulle man faktiskt kanske kunna göra en ordentlig vinst på lång sikt. Man kunde få en bro gratis. T o m den som behöver i framtiden repareras i Bomarsund, som är kanske en utav de äldsta och där har vi också bara en fil idag. Så här är det faktiskt någonting som man skulle behöva fundera på. Då skulle storbolagen som kan bygga sådana här byggen kunna räkna på det här och få ganska stora samordningsvinster, om man skulle göra en sådan här sak. Så det är någonting för landskapet att fundera på. Det är säkert svårt i de här tiderna nu. Ett bolag, upphandla det här, bygger och svetsar ihop de här järnbalkarna inomhus, du kan transportera de med en pråm ifrån Ylivieska som man gjorde till Kimito-bron. Det går också bra att köra hit och tar man kranar, personal, baracker och alltihop och räknar på det här, så tror jag att det här skulle vara en framkomlig väg och då skulle man faktiskt vinna någonting på det här.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Tanken om att paketera ihop flera projekt och hitta finansieringen på den på en gång, så den tanken har bl.a. liberalerna lagt i en finansmotion om att söka extra anslag, även om vi kanske inte nämnde några specifika projekt i det sammanhanget.

En sak som jag glömde bort att säga i mitt anförande, men som säkert lämpar sig att framföra här i samband med den här replikväxlingen är det att vi har en besvärlig arbetsmarknadssituation just i den branschen där man speciellt då kanske renoverar broar och möjligen bygger mindre broar, så det tycks vara på det sättet att om vi går in för renovering så kan vi trygga ett antal arbetsplatser. Åländska sådana, under den tiden projektet pågår. Men går vi in för bara nybygge, så blir det sannolikt precis som ledamot Englund sade att det blir stora firmor och då med all säkerhet bortifrån som får kontrakterna och då finansierar vi arbetsplatser någon annanstans.

Ltl Anders Englund, replik

Det här är ingen självklar sak, hur en sådan lösning blir. Vi vet att även stora firmor så använder underentreprenörer vid sina byggen och det kan mycket väl vara åländska bolag och det har förekommit tidigare i många fall.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Fru talman! I debattens sena timma. Bara kort. Jag kom att tänka på när kollegan Perämaa var uppe här och pratade om extra anslaget och som jag också har sett att det spekuleras om i tidningen. Jag är inte säker om det var infrastrukturministern eller finansministern som muttrade här om att man skulle söka extra anslag. Jag nästans tror att det kunde vara finansministern, men jag är inte helt säker.

Vi har ju fått anslag tidigare under föregående självstyrelselagen och då t.ex. projekt 77, som det hette då när man byggde det här huset, Arkipelag och biblioteket. Då hade man ju en uppgörelse som gjorde att extra anslaget fungerade som ett flera års paket, som kom vartefter man byggde ut.

Jag har skrivit en motion tidigare om extra anslaget, som har gått till behandling och som vanligt inte godkänts. För den motionen kom ju ifrån oppositionen. Den gick också ut på det att hela kortruttskonceptet skulle slås- och sys ihop och så skulle vi försöka göra en överenskommelse om att bygga ut i viss takt och så skulle vi försöka få finansiering den vägen. För det är stora pengar. Och då hade, t o m som ledamot Englund pratar idag, alla de tre broarna hade kunnat vara med. Då skulle det ha varit ett långt projekt som hade säkert tagit minst 10-15 år. Det hade varit värt att prova.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Alla initiativ är lovvärda, när det gäller att försöka skapa och förbättra infrastrukturen i skärgården. Ett av problemen med extra anslag är ju den att ansökan ska vara väldigt specifik och den ska vara väldigt tydligt avgränsad och man ska i princip ha tillstånden klara för att kunna inleda arbetet. Min bedömning är med det omfattande material som fortsättningsvis behöver tas fram pga. myndighetskrav. Speciellt när det gäller miljösidan och det är ganska många års projekt innan vi har allting samlat. Det kan röra sig om minst 5 år och kanske ännu längre innan vi överhuvudtaget iså fall kan börja bygga ens på östra Föglö.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman. Nå, inte kan man se det så mörkt. Nog måste man försöka se lite framåt och vara lite positiv. För har man kunnat lösa det en gång, så måste man kunna lösa det igen.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag ska försöka vara lite positiv då, men det är de facto avsevärt lättare att bygga tre byggnader när man har ritningarna färdiga och det är bara att bjuda ut dem. Än med de här geotekniska och det här ganska svåra förhållandet som ändå råder i den åländska skärgården, när man samtidigt försöker gå skonsamt framåt i miljön och att man dessutom vet att det här är frågan om EU-upphandlingar och all den tid som det tar. Så jag är positivt inställd till allt som gör att vi kan förbättra infrastrukturen i skärgården, men jag är inte beredd att vänta i åratal förrän vi kan sätta spaden i östra Föglö.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Packa portföljen och far och börja underbehandla saken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Eftersom mitt namn nämndes här i samband med Vårdöbron och extra anslaget, så vill jag förklara hur jag ser på situationen åtminstone i nu läget med den information och kunskap vi har.

För det första. Den här tekniska processen måste ju få ha sin gång, så att vi får alla fakta på bordet om vad som är bäst. Går det att renovera eller ska det byggas en ny bro. Såsom infrastrukturministern har sagt här tidigare och så som materialet ser ut nu så tyder det mesta på att en ny bro är det mest kloka alternativet om man ser på en långsiktig lösning för den här bron och den här regionen. Då kommer man naturligtvis in på finansieringen. Det här projektet precis som alla andra projekt, broar, vägar, bankar, hus etc. som ska byggas, så måste man alltid idag fundera på finansieringen. För vi har inget överflöd i vår budget, där vi bara tar och så bygger vi. Det är så att varje projekt och varje investering måste man också fundera på hur det ska finansieras. När det gäller Vårdöbron så tycker jag att situationen är lite speciell och det finns argument som gör att vi kan tala för extra anslag. För det första ska vi komma ihåg att den är byggd med s.k. extra ordinarie anslag. Så då när den förverkligades för 32-34 år sedan då ansåg man att det var ett sådant projekt som kunde och skulle vara utanför den ordinarie budgeten.

För det andra är det så att byggande av en ny Vårdöbro är ett återställande av befintlig infrastruktur. Det finns överhuvudtaget inga ekonomiska fördelar eller vinster som man kan göra med det vrakskeppet, det handlar om att återställa bron i det skick som den egentligen borde vara, om den är en bro som är bara 34 år gammal.

Medan när man talar om de övriga kortruttsprojekten östra Föglö och andra som kan komma att bli aktuella. Så ett av syftena med dem är ju också att vi ska kunna göra ekonomiska vinster när det gäller driften. Korta ner passen, få en bättre driftsekonomi i skärgårdstrafiken och mindre driftskostnader helt enkelt. Så där kommer det att finnas bättre möjligheter att göra sådana investeringskalkyler och finansieringskalkyler som gör att man på sikt kan räkna hem några projekter. Men det finns ingenting som gör att vi kan räkna hem en ny eller renoverad Vårdöbro. För det är återställande av befintlig infrastruktur.

Sedan fru talman, så har det också nämnts storleken på investeringar att man skulle samla ihop projekten till ett större projekt. Ja, det har jag också tänkt. Men det är ingenting som utesluter att man också kan ha mindre projekt om man nu anser att ett 9-10 miljoners projekt är ett mindre projekt. Jag tycker att med tanke på den budgetsituation vi har så är det en ganska stor investering.

Om vi ser på de extra anslag vi har fått tidigare, så har också den här Tingsbacka investeringen inte varit så stor i sig. Så vi har fått både jätte stora som vi har, när det gäller byggande nu av kabel till Finland och tidigare också till Sverige. Men vi har också fått sådana som har varit mindre. Det har handlat om argumentationen att vi kan ha logisk och bra argumentation som underbygger vår sak. Därför har det också varit väldigt viktigt i det här förarbetet när det gäller undersökningar av Vårdöbrons skick, att vi har en bra koppling till ministeriet i Helsingfors. Därför att när och om vi går vidare med att bygga en ny bro, söka extra anslag så ska det gå via Ålands Delegationen, som då söker ett utlåtande ifrån det ministeriet i Helsingfors som handlägger ärendet. Så därför är det väldigt viktigt att vi hela tiden uppför nära, öppet och ärligt sätt hela tiden när vi jobbar med ministeriet så att de tänker på samma sätt som vi helt enkelt. Och den processen är inledd.

Så jag tycker att en bra början är gjord och nu återstår att se hur vi kommer vidare. Skulle vi misslyckas med en extra anslagsansökan så då handlar det helt enkelt om att vi måste skapa ett utrymme i de kommande budgeterna för åren 2015-2017. Det oberoende om det skulle vara renovering eller nybyggnad. För det är ungefär 9-10 miljoner euro det handlar om.

En av orsakerna till varför åtminstone jag i det här läget lutar åt en nybyggnad är det att det finns dels en reparation som är dyr i sig och den innehåller så väldigt många risker så att expertisen säger att det finns stor risk att man ändå hamnar på den nivå som en nybyggnad skulle innebära. Och då har man samtidigt fått en bro som har ungefär halva livstiden och troligen också en bärighet som är i klass med dagens bärighet. Alltså inte uppfyller de krav som man idag ställer på nya broar.

Så fru talman, det finns många saker att överväga i den här saken och därför så vill jag säga hur jag tänker och hur jag ser på situationen i dagsläget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är ändå lite förvånad över det resonemang som finansministern har. Att man skulle reparera eller bygga en ny bro med extra anslag. Det är jag mot den bakgrunden att när man har fört fram propåer om att avräkningsgrunden bör ändras, så då minns jag själv enligt media i varje fall att finansministern Nordlund sade att han har förståelse för att man inte vill gå med på det i Helsingfors under de ekonomiska förhållanden de har där. Där har vi ändå självstyrelselagen som enligt mitt förmenande är ganska klar i paragraf 47 om hur en ändring av en avräkningsgrunden ska gå till. Och vi har de facto förlorat så mycket pengar under de här åren, så det hade räckt till att bygga en helt ny Vårdöbro. Men inte ska jag motarbeta det här. Säkert kan man gå till Helsingfors och säga att den förra bron är byggd med extra ordinarie anslag och det användes så dålig cement så varsågod och bygg om. Jag tror att det kan bli en knepig diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vill på intet sätt försöka få det här att framstå som en enkel operation. Det är svårt, vilken väg vi än väljer att gå för att hitta en bra finansiering.

Men det finns ändå fru talman, en väldigt stor skillnad mellan den jämförelse som ledamot Eriksson tog upp av avräkningsgrunden och extra anslag. Ändring av avräkningsgrund är en politisk process där regering och riksdag avgör frågan utgående från politiska bedömningar och de förarbeten som görs. I extra anslag har Ålands Delegationen en avgörande roll och presidenten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Men det är också politiska bedömningar i båda de här fallen och vilken väg man vill gå. Enligt mitt förmenande så är självstyrelselagen ganska tydlig och har man en konflikt med riksmyndigheterna så har åtminstone jag och där tror jag att finansministern Nordlund och jag har gått i samma Erlandssonska skola, dvs. att vi ska hålla fast vid självstyrelselagen och argumentera för det. Det är mycket möjligt att det kan lossa extra ordinarie anslag men risken är ju förstås att vi blir mer och mer beroende av den här typen av extra anslag, så fort vi ska göra någonting. Det kan också vara värt att ta med i sammanhanget.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Ja, det blir att blanda ihop två saker fru talman, här nu. Av ändring av avräkning och extra anslag för Vårdöbron. Om jag först kommenterar ändringen av avräkningen, så är det på intet sätt något projekt som vi inte har arbetat med. Senaste dagen har lantrådet Camilla Gunell varit i Helsingfors och diskuterat frågan med statsministern Katainen om hur vi ska komma vidare med den frågan, så det är i allra högsta grad på agendan.

Men när det gäller extra anslaget fru talman, så är nog uppfattningen den att vi har varit ganska försiktiga med att ansöka om extra anslag från åländskt sida. Och att det finns ett utrymme som bör kunna utnyttjas bättre här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror att jag ska avstå från att föra någon teknisk diskussion. Jag har en lite annan uppfattning med tanke på de personer jag har hört och vi är båda lekmän så vi måste låta andra bedöma vad som blir det bästa tekniskt sätt.

När det gäller extra anslaget, så vore det fantastiskt om vi skulle lyckas övertyga, men i slutändan är det mycket fråga om finansministeriet om att återställande av infrastruktur skulle vara en grund för att få extra anslag. För då ska vi vara noga med att hålla kvar det instrumentet framöver för det löser ganska många problem för oss, för vi måste återställa infrastruktur många gånger under årens lopp framöver. Det finns dessvärre ingen grund för det här i förarbetena till paragrafen extra anslag, för den paragrafen kom till som en kompromiss på slutet. Så det finns egentligen inget stöd för den här grunden.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Som jag försökte säga i mitt anförande så gäller det att bygga ihop flera bitar så att sammantaget kan skapa en grund för det här. Men jag är fullt medveten om svårigheterna i det här fallet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Sen har vi tidsaspektet som jag bedömer är ett problem. Som bekant från förra mandatperioden, så tog det två år från det att vi äskade om extra anslag tills vi fick det. Det är klart att det var ett lite större projekt, men att nu försöker vi ju då bygga upp ett extra anslag med nya argument, så det kan vara lika svårt det också. Plus det beredningsarbetet som föregick före vi äskade om pengarna. Det känns något besvärande att ha bron att se ut som den ser ut i 2-3 år också när vi är väldigt osäkra på om den ens håller för de här 60 tonnen som vi nu har utlovat att den ska hålla för så.

Så det gäller nog att tänka till väldigt noga innan man tar stegen och i att ta alltför stora förhoppningar om att man kan få ett extra anslag.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det måste vi absolut göra och det gäller att skaffa så starka och sakliga argument som möjligt i den här frågan. Det som lite skiljer det här extra anslagsansökan ifrån övriga ekonomiska frågor är den, att när det gäller extra anslag så är det Ålands Delegationen och det sak ministerium som behandlar frågan, som har mycket starkare ställning än traditionellt som det brukar vara finansministeriet. Finansministeriet är åsatt och ålagd att ordna finansieringen den dagen då Ålands Delegationen tillsammans med berört sak ministerium har fått också presidentens välsignelse. I det sammanhanget så är det sak ministeriet som är väldigt avgörande. Däremot kan säkert finansministeriet ha åsikter om tidsinplaceringen och sådana saker och var den passar in i ramen. Men det är Ålands Delegationen, sak ministeriet och presidenten som avgör när det gäller extra anslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det fanns en grund följd i färg på Sverige-kabeln, Tingsbacka och Finlands-kabeln om hur man resonerar storleken på anslaget. När jag pratade om att man skulle samlat flera projekt för att få en helhetslösning, så då finns argumenten att det är någonting som skapar en helhetslösning. Men det måste bli flera delprojekt och det betyder inte att man måste ha alla projekt färdiga när man börjar förhandla om det hela. Utan man måste med öppna kort tala om att det finns flera plan och då tycker de att det är värt att försöka. Ministern har sitt resonemang om det här med Vårdöbron och att återställa infrastrukturen. Ja, det är också ett sätt att resonera. Jag tycker faktiskt att man ska försöka gå vidare på något sätt.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag ska kanske förtydliga mig på det sätt att i min diskussion här så har jag försökt argumentera för varför det finns orsak att kunna begära extra anslag för Vårdöbron. Jag vill på det sättet inte utesluta att vi ska söka också för de övriga projekten. Den diskussionen och debatten får vi återkomma i samband med när det här kortruttsmeddelandet och hela det paketet läggs fram. För vi har orsak när det gäller alla projekt, att försöka söka alla möjliga finansieringar. Det blir säkert en kombination av många olika före allt är färdigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag ska ta det kort förhoppningsvis. Finansministeriets roll är oerhört viktig, som alltid när det berör ekonomiska frågor speciellt i relationen mellan Åland och Finland. Det vet jag från perioden förut. Den dagen vi kunde konstatera att finansministeriet satt in det i sin långtids planering och i sina ramar framöver, så att inte pengarna för Finlands-kabeln så då löste sig helt plötsligt alla andra problem också. Så är det alltid när det är pengar det är frågan om.

Den andra saken som jag kort tänkte säga är att extra anslaget är bra och vi ska förstås utnyttja det då när vi tror att vi har rätt till det. Men vi måste undvika in i det längsta att vi hamnar i en situation där vi skulle få nej. För det har av negativ betydelse om vi någon gång får nej på en ansökan också. Det kommer att påverka framtiden. Kort så.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ni kan vara lugna. Jag tänkte bara tacka för en bra debatt och önska finans- och näringsutskottet lycka till.

Talmannen

Debatten är därmed avslutad.

Kan förslaget att remittera budgeten till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Kan förslaget att remittera ärende nr 2 till finans- och näringsutskottet omfattas?

Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

 

Jag ber även att få framföra lagtingets tack till lagtingsledamot Carita Nylund som idag har gjort sin sista dag i plenum. För den här gången. Tack för det. Jag ber att någon framför hälsningen.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 25.11.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil