Plenum den 21 december 2012 kl. 0930

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 21 december 2012 kl. 09.30

Plenum börjar 1

Andra behandling. 1

1    Godkännande av konventionen om arbete till sjöss

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2012-2013)

Landskapsregeringens yttrande (RP 2/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 2/2012-2013)

Andra behandling. 2

2    Förändrade studiestödsförmåner

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2012-2013)

Andra behandling. 2

3    Minskning av överföring till kommunerna

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2012-2013)

Andra behandling. 17

4    Landskapsregeringens lagförslag om sjukdomskostnadsavdraget m.m.

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 4/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2012-2013)

Andra behandling. 18

5    Allmän tandvård för unga samt ambulerande tandvård

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2012-2013)

Fortsatt enda behandling. 35

6    Budget för landskapet Åland 2013

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2012-2013)

Andra behandling. 45

7    Extra anslag för kortruttsinvesteringar

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 7/2012-2013)

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2011-2012)

Plenum slutar 45

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Andra behandling

1        Godkännande av konventionen om arbete till sjöss

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2012-2013)

Landskapsregeringens yttrande (RP 2/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 2/2012-2013)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det lagförslag som ingår i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Förändrade studiestödsförmåner

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2012-2013)

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Först föreläggs förslaget till landskapslag om temporär ändring av 6a § landskapslagen om studiestöd för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Jag föreslår att landskapslagen om temporär ändring av 6a § landskapslagen om studiestöd förkastas.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget.

Talmannen

Under behandlingen har ltl Tony Asumaa, understödd av ltl Mats Perämaa, föreslagit att lagtinget ska förkasta lagförslaget. Omröstning kommer därför att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att lagförslaget ska antas röstar ja och de som röstar för ltl Tony Asumaas förslag att lagförslaget ska förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av ändring av landskapslagen om studiestöd för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

3        Minskning av överföring till kommunerna

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2012-2013)

Först tillåts diskussion. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling och efter det kan eventuella klämförslag framföras. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Jag kommer att föreslå att lagarna ska förkastas.

 Skälen är följande. Först de politiska, jag anförde ganska många juridiska under ärendets första behandling, jag återkommer till dem. De politiska är i korthet att det inte finns någon orsak att vi ska ha dålig lagstiftning när vi kan ha bra lagstiftning. Det finns inte någon orsak att vi på grund av självstyrelsen har sämre lagar än vad vi skulle ha utan självstyrelsen. När vi nu alla eftersträvar ett nytt självstyrelsesystem, med betydligt större behörighet och ansvar för lagtinget, så är det skäl att vi lever upp till de ambitioner vi själva har ställt upp för oss.

Vad gäller den juridiska delen vill jag, utöver det som sades i första behandlingen, säga några ord. Landskapsandelar är inte några bidrag, det är inte någon välgörenhet. Flera av oss är gamla nog att minnas det gamla systemet med landskapsbidrag, statsbidrag, där det överfördes pengar till kommunerna av vissa skäl. För att också eliminera den bild av allmosa som själva termen ingav så ändrade man inte bara systemet ganska radikalt till ett så kallat uppgiftsbaserat stödsystem utan också benämningen ändrades till landskapsandelar.

Landskapsandelar är juridiskt landskapets ersättning till kommunerna för att kommunerna sköter de uppgifter lagstiftaren har sagt att kommunerna ska sköta. Allt enligt grundlagen och självstyrelselagen, vilka ju föreskriver att i den kommunala självstyrelsen ingår förvaltning under medborgerlig självstyrelse och att kommunerna ska sköta de uppgifter som på dem förs genom lag, observera.

Därför kunde man med lite fantasi jämföra förhållandet mellan landskapet Åland och kommunerna på landskapet som ett partsförhållande. Ett förhållande där parterna är överens om en viss uppgiftsfördelning, att lagstiftningen ger den ena parten makt och plikt att säga vad som ska göras och ganska långt också hur det ska göras. Men kommunerna, i och för sig med sin beskattningsrätt, ersätts uttryckligen därutöver och får inte bidrag eller allmosor. Kommunerna ber inte om någonting, de sköter sitt och de ersätts för det som kommunerna gör enligt lag. Måste det vara lag till detta? Kunde det inte räcka med avtal? Det kunde räcka med avtal. Det kan väl ändå inte vara på det sättet att kommunerna kunde lite mera på ett avtal, i sitt ekonomiska förhållande till landskapet, än vad kommunerna kan lita på en lag. Men, men, låt det vara osagt.

Nu går ju lagtinget inför att ensidigt minska på landskapsandelarna till kommunerna. Kommunerna har väl inte ens hörts, vad jag vet. De företagsamma kommunerna på norra Åland har sagt att det här inte är bra. Jag förväntade mig att Mariehamn skulle göra någonting, men inga synliga resultat hittills. Vad södra Ålands kommuner och skärgårdskommunerna gör kan jag inte bedöma. Jag uppfattar reaktionerna i kommunerna som så att man inte är nöjd med denna ordning som råder i det ekonomiska umgänget mellan landskapet och kommunerna där den ena parten ensidigt säger att nu ändrar vi på systemet.

Liberalerna är för att vi ska vidta sparåtgärder. Det är inte alls det som det nu handlar om, att vi liberaler inte vill spara. Som det sades i en annan debatt här att från visst håll finns det ingen benägenhet att överhuvudtaget delta i det företaget, men det är inte alls det som det handlar om. Vi är minsann fullt medvetna om de ekonomiska realiteterna. Vi är med på åtgärder för att balansera den offentliga ekonomin där kommunerna är en del av helheten. Vi har ju på Åland därutöver många andra offentliga ekonomier; staten, församlingarna, folkpensionsanstalten osv. Det är inte alls frågan om att vi inte skulle vilja delta i hushållningen och åtstramningen inom den.

Vi vill säga att det måste gå till på ett sätt som lagstiftaren har sagt att ska gälla. Landskapslagstiftningen om landskapsandelar för olika aktiviteter innehåller justeringsmekanismer och de avser man uppenbarligen inte att tillämpa i det här sammanhanget.

Om vi tar en annan parallell, landskapet betalar löner till de besättningar i färjeflottan som upprätthåller trafiken. Hur skulle det då bli om landskapet som arbetsgivaren ensidigt sade att nu minskar vi på det här, vi måste spara pengar. Det kan man inte göra, därför att där råder ett avtalsförhållande. Jag tycker att det representerar dålig lagstiftning om kommunerna tvingas lita mera på avtal än lagar stiftade av Ålands lagting, så må det inte gå, så brukar inte offentliga samfund umgås.

Den sista juridiskt inriktade kommentar är; med någon erfarenhet av laggranskningen i riksdagens grundlagsutskott så skulle jag säga att den här typen av lagstiftning, som majoriteten nu håller på att godkänna, knappast skulle passera riksdagen. Jag säger knappast därför att vi inte vet, men jag har svårt att föreställa mig det. Man har inte hört kommunerna, man har inte fört ett resonemang om vilka aktiviteter kommunerna i så fall ska dra ner på när landskapets andel av kostnadsersättningen för kommunerna dras ner. Där skulle den återkommande frågan om lagstiftningsordningen uppkomma; kan man göra så här i enkel ordning? Kan man det inte, kan man då i grundlagsordning göra det? Den frågan är inte alldeles enkel att besvara. Med den nuvarande grundlagen kan man göra enbart begränsade, avgränsade ingrepp i grundlagsskyddet, vilket var mycket större tidigare. Så här skulle i varje fall riksdagen inte förfara. 

Då kommer jag till den punkt där jag började, vi kan inte bara på den grunden att vi har självstyrelsen handskas med lagstiftningsinstrumentet hur som helst.

Det här var korta motiv till varför jag kommer att föreslå att båda lagarna ska förkastas.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Kompetensfördelningen mellan självstyrelsen och kommunerna är ju sådan att som huvudlinje ska kommunerna finansiera sig själva genom skatter och avgifter. Det är huvudlinjen.

Låt mig så övergå till den politiska frågan, vi är här för att hantera politiken. Lagtinget har ett sparbeting på över 10 miljoner euro. Är det inte rimligt att kommunerna tar på sig 1 miljon euro av detta? Om liberalerna är överens om det, hur skulle ni förfara i dagsläget?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag kan inte tala här i termer av antal miljoner. Jag bara nämner att liberalerna är med på förfarandet om att vi nu har kärva tider och nu gäller det att se om ekonomin. Det skulle gå till på det sättet att man följer det regelverk som gäller i det ekonomiska umgänget mellan landskapet och kommunerna, som baserar sig på det jag nämnde, dvs. lagstiftaren vid Ålands lagting överför uppgifter på kommunerna och för det ersätts kommunerna delvis och resten får kommunerna finansiera med skatter och avgifter. Det skulle gå så till att landskapslagstiftning om landskapsandelar och stöd till kommunerna skulle tillämpa så som den är skriven. Vi skulle undvika sådana här bakvända avgiftsförfaranden som det här de facto innebär. Landskapet ska betala pengar till kommunerna, inte via den lagstiftningen ta pengar av kommunerna.

Vtm Roger Jansson, replik

Två kommentarer till önskar jag placera. Det ena är att det finns åtskilliga kommunalpolitiker som accepterar det här förfarandet, sedan finns det ett antal kommunalpolitiker som inte gör det, jag vet inte hur balansen egentligen ser ut. Däremot har vi från tjänstemannahåll i kommunerna hört ganska stark kritik från vissa kommuner medan andra inte har levererat motsvarande.

När det gäller grundlagsenligheten så vill jag framföra att jag inte har riktigt samma uppfattning som kollegan Jansson. Av det skälet att under de senaste tio åren särskilt så har jag sett väldigt många exempel i riksdagen, i grundlagsutskottet, där man avseende kommunernas ställning har kört över grundläggande bestämmelser genom att agera politiskt i grundlagsenlighetsfrågor.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det har jag också varit med om. Men det förhållandet att det förekommer gör inte att jag godkänner dem. 

Var sedan gäller kommunalpolitiker i lagtinget och på andra ställen, ja, jag är också en kommunalpolitiker. Men jag besjälas i alla fall av den övertygelsen att i ett samhälle styrt under lagarna så är det som är politiskt önskvärt kopplat till det som är juridiskt möjligt. Jag menar att det som nu pågår inte är juridiskt möjligt. Makten bestämmer och där vinner politiken över juridiken, det får vi lov att acceptera. Men det finns också gränser för när jag kan acceptera det, därför att det i själva lagen finns färdiga mekanismer enligt vilka man hanterar de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Bästa kollegan Gunnar Jansson, kommunerna kan påföras skyldigheter att göra någonting bara genom lag och vi tar bort åtaganden genom lagstiftning. Det partsförhållande som ledamoten talar om är ju inte ensidigt på det viset att landskapet alltid ska leverera till kommunerna. Vi har ett frikostigt paket som går tillbaka till 2007-2008. Nu är det exceptionella tider. Centergruppen har hela tiden sagt att det här är ett rimligt paket där landskapet, kommunerna och medborgarna är med och delar på den börda som behöver bäras nu i dessa spartider.

När det gäller lagstiftningen, bästa kollega Gunnar Jansson, är det inte som så att grundlagsutskottet är ett dåligt exempel när man talar om Åland och lagstiftning, t.ex. när vi talar om lotteriskatten, näringsskatterna och hur utskottet har agerat. Så det är ett dåligt exempel att lyfta fram grundlagsutskottet som vägledare. Jag kan inte hålla med om att det här är en felaktig lagstiftning.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Jag sade ju inte heller att jag sitter inne med hela sanningen. Jag berättade om de erfarenheter som jag har haft av den här typen av frågor och ärenden. Nivån och kvalitén i det som grundlagsutskottet gör ska vi ta med urskillning, ja, och förhålla oss hälsosamt kritiska som kollegan Harry Jansson här anförde. Det är alldeles klart. Men vi har ett system och så länge det gäller så måste vi åtminstone följa med vad som där sker.

Vad sedan gäller sparbetinget i övrigt, låt mig då påminna om att de liberala medlemmarna av finans- och näringsutskottet har varit med på behovet av att spara. Det borde vara mera än tydligt och klart i det här sammanhanget. Jag har sagt det tre-fyra gånger här att vi är med på att spara, men vi är inte med på att det går till hur som helst, för säg nu att det spiller över till andra grenar där man struntar i de regler som gäller.

Ltl Harry Jansson, replik

Men, bästa ltl Gunnar Jansson, vi har en lagstiftning. Det har föregåtts av förhandlingar mellan landskapet och kommunerna. Vi vet att budgetprocessen alltid är pressad, det finns inte hur mycket tid som helst och man förstår att kommunerna är lite uppretade över att man får besked så sent. Men vad göra åt en budgetprocess här på Åland som är kopplad till finska statsbudgeten och prognoserna om skattegottgörelsen och klumpsumman? Man kan ju inte begära att landskapsregeringen ska trolla med tidtabellerna. Om man för förhandlingar med kommunerna och kommunerna inte kan enas, i och med att det var frågan om en omröstning i Ålands kommunförbund, så vad kan man mera begära? Man kan inte heller inleda förhandlingar med 16 olika enheter på den kommunala sidan. Jag tycker att man har uppfyllt kravet på förhandlingar. Man uppfyller kravet på att det är lagstiftning och sedan är det ett partsförhållande som inte är ensidigt, att bara landskapet är den som ska betala.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Tidsnöden har vi fått känna av. Jag tror inte att liberalerna har bidragit särskilt mycket till tidsnöden. När avisering om de här åtgärderna kom i tilläggsbudgeten i april, och den här olycksaliga kopplingen till ÅHS-systemet fortfarande levde med där, så visste vi ju alla att någonting var på gång, siffror redovisades osv. Men jag var åtminstone hela tiden misstänksam till det hållbara i denna koppling till ÅHS-avgift och nu är den ju borta, tack och lov. Men att det sedan tog formen av en avgift var ju synnerligen olyckligt.

Med all respekt för problem med tidtabellen så tror jag nog att en sådan här fråga kunde ha lösts betydligt senare i regeringen än i sista veckorna i november. Det är vad jag tror, men jag kan inte veta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Liberala ltl Gunnar Jansson har valt en lite speciell roll här i lagtinget under den här senaste tidens lagstiftningsarbete när det gäller den här framställningen och också i andra. Han har på något sätt tagit på sig rollen av en domare. Man måste komma ihåg att den här lagstiftningen, och alla andra lagstiftningar, har beretts av yrkesskickliga jurister på lagberedningen, behandlats i vederbörlig ordning i utskotten här i lagtinget och de tidigare lagstiftningarna har gått igenom lagstiftningskontrollen och godkänts av republikens president. På samma sätt kommer troligen också de här lagstiftningarna att godkännas. Jag tycker att det är en lite farlig utveckling när man glider mellan att vara juridiskt argumenterande och politiskt argumenterande och sedan glider in på vad grundlagsutskottet skulle göra. Ingen människa kan bevisa om grundlagsutskottet skulle godkänna eller inte.

Jag tycker att ltl Gunnar Jansson i sin gråa eminensroll kanske skulle ta en lite mer ansvarsfull inställning till lagstiftningen och kanske hjälpa till att lyfta upp den istället för att sabla ner den. Det kan vara farligt för självstyrelsen.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag nämnde här under remissdebatten att jag numera läser lagförslag delvis med en sådan blick hur det vore om vi hade haft ett utvecklat självstyrelsesystem. Det är möjligt att min bakgrund är en belastning. Men jag känner inget större handikapp av att som lagstiftare vara jurist.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Som jurist bör man också visa viss respekt och aktning mot andra jurister som försöker göra ett så bra arbete som möjligt.

I min andra replik vill jag lyfta upp kommunerna och förhandlingarna. Jag bjuder in ltl Gunnar Jansson så ska jag visa protokollen från de förhandlingar som vi har fört med kommunerna just i den här frågan. Orsaken att vi kommer lite sent till lagtinget är det faktum att vi försökte ge så mycket tid som möjligt till förhandlingarna för att vi skulle kunna hitta gemensamma lösningar där vi hade konsensus mellan alla kommuner. Tyvärr var inte det möjligt. Vi måste fatta ett beslut för att kunna komma till lagtinget. Jag tycker att ltl Jansson skulle kunna visa lite respekt för det också. Det kan inte vara så i slutändan att Ålands lagting, Ålands parlament ska underställa sig de 16 kommunerna på Åland. Vi måste ha en viss hierarki också i det här systemet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Ja, det gör jag gärna. Jag vill gärna förknippa den träffen med en kopp kaffe eller något annat gemytligt. Det här kan inte bli en personlig fråga mellan vicelantrådet och en enkel lagtingsledamot som mig. Jag vill nog hålla mig till principer. Om principerna är anstötliga så säg emot. Att ha så starka åsikter om mig som person, hårfärg och sådant är ju onödigt i och för sig. Jag tycker nog att vi ska hålla ärendet på den nivå där det hör hemma. Vad är bäst för det åländska samhället, våra kommuner och de människor som i kommunerna producerar service och framförallt de människor i kommunerna som tar del av samhällsservicen? Det tycker jag att kännetecknar samhällsbygget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Ltl Gunnar Jansson undrade i sitt anförande varför man ska ha dålig lagstiftning när man kan ha bra lagstiftning. Det tycker jag att är en väldigt bra fråga som är värt för lagtinget att fundera på.

I gårdagens tidning var det en stor intervju med en ledande landskapstjänsteman som sade att det var helt befängt att man på Åland hade egen lagstiftning. Många av motiven var att det innebar mera jobb för vederbörande. Det här är ett fenomen som är väldigt allmänt förekommande inom landskapsförvaltningen och ett väldigt allvarligt fenomen. Man upplever det som mera jobb när man inte kan ringa till Helsingfors och fråga hur det ska skötas i och med att man har en avvikande lagstiftning. Det är sällan jag har sett att man öppet i media har sagt att det är helt befängt att vi har en egen lag. Det innebär ju i förlängningen att det är helt befängt att vi har självstyrelse.

I inledningen av arbetet i den så kallade Gunnar Jansson kommittén, som jag var med i, så skickade vi en förfrågan ut till de olika avdelningarna om vilka områden de tyckte att man borde ta över och vad de tyckte att skulle vara intressant att utveckla. Den lista som vi fick tillbaka så innehöll ingenting av det, om jag inte missminner mig, men däremot en uppräkning på sådant som man tyckte att var besvärligt och som man borde försöka få över till rikssidan. Det här är oerhört allvarligt när vi samtidigt pratar om att vi ska utveckla självstyrelsen.

Det här leder ju till att självstyrelsen sakta men säkert vittrar sönder inifrån. Då måste man ställa sig frågan; vad kan det bero på? Enligt mitt förmenande så beror det mycket på att den politiska landskapsregeringen inte har något större intresse och kompetens när det gäller lagstiftning. Just mot den bakgrunden är ltl Gunnar Janssons fråga befogad; varför ska man ha dålig lagstiftning när man kan ha bra?  

Budgetlagar innebär att man har mera stabilitet, mera transparens och mera förutsebarhet när det gäller viktiga övergripande ekonomiska frågar. Ingenting av det här har uppfyllts i den här lagstiftningen och i de budgetlagar som vi har fått den här hösten. Den här budgetlagen ramlade t.o.m. in efter att själva budgeten hade lagts. Det här är allvarligt. Jag hoppas att man ifrån landskapsregeringens sida faktiskt tänker efter vilken kvalitet man har på de lagframställningar man lämnar och att man också engagerar sig på den politiska nivån och åtminstone läser igenom framställningarna och väldigt noga försöker utveckla lagstiftningsarbetet. Det är den ena orsaken till att jag kommer att stöda ltl Gunnar Jansson förslag om förkastande.

Det andra är den bristande dialogen med kommunerna, som också nämndes i tidigare anförande. Vi vet att den här lagstiftningen slår oerhört olika, t.ex. förlorar Finströms kommun 130 000, Jomala kommun förlorar 390 000, Saltvik förlorar 242 000 medan Mariehamns stad vinner 311 000 euro. Vi vet att det slår väldigt olika, mer eller mindre självsvåldigt. Med all respekt för vad finansminister Nordlund sade så har landskapsregeringen slagit fast att så här ska det vara och det är inte heller bra. För det här är en grundläggande förändring av landskapsandelssystemet oavsett vad man kom fram till i finansutskottet, men det var ju mera kosmetika. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Återigen tar ltl Anders Eriksson upp att en kommun är vinnare och en annan är förlorare. Han hänvisar till den här olyckliga tabellen, som jag har tagit upp flera gånger, där man inte tittar på vare sig nutid eller framtid. Jag tycker att den bilden som ltl Anders Eriksson målar upp, utan att tala om hur det ser ut nu och framåt, är orättvis. Finans- och näringsutskottet har också konstaterat enhälligt att det inte går att fastslå exakt hur den enskilda kommunen påverkas, det är en svår ekvation att få ihop.

Hur kan det här vara en så otroligt otydlig lagstiftning när det de facto handlar om justeringsbeloppet som man nu i två utskott har tydliggjort? Hur kan det anses vara väldigt otydlig lagstiftning när det är en liten korrigering som har gjorts där vi har förtydligat ett begrepp?

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi har haft många replikskiften under de senaste dagarna när det gäller vem som är vinnare och förlorare på den här transaktionen. Om vi höjer blicken över det och ltl Carlsson tar ställning till det som jag sade om bristande lagstiftning. Exemplet som jag tog upp, att vi igår hade en hel sida intervju med en ledande tjänsteman som ansåg att det var befängt att vi hade egen lagstiftning är sådant som man ifrån landskapsregeringens sida faktiskt måste ta i på allvar annars vittrar självstyrelsen inifrån och det bekymrar mig mycket. Ltl Carlsson är med i stöd patrullerna bakom den här regeringen och det vore intressant att höra hur ni ser på den problematiken, för den är faktisk betydligt viktigare än vem som vinner ett par hundra tusen hit eller dit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Verkligheten, ltl Eriksson, är att det här förslaget är en kompromiss efter många och långa diskussioner mellan landskapsregeringen och kommunförbundet och framförallt efter diskussioner mellan de åländska kommunerna. Det visade sig att kommunerna de facto inte kunde hitta en gemensam linje. Mitt bud till kommunförbundet var att det här är ett grundförslag som kommer från oss, ändra gärna på det så att ni hittar konsensus. Men de åländska kommunerna hittade tyvärr inte denna konsensus. Därför var vi i slutändan tvungna att lägga fram ett kompromissförslag som sedan alla kunde vara med och ta.

Ltl Eriksson representerar Jomala kommun som kanske hade det högsta tonläget i den här debatten. Jag blev lite förvånad när jag sedan läste notisen, efter att fullmäktige i Jomala fastställt budgeten, att överskottet var så stort tack vare att man får så väldigt mycket landskapsandelar.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sista så enligt de kalkyler som har gjorts i Jomala så kommer Jomala att förlora 1,3 miljoner i landskapsandelar under två år. Det där tror jag nog att man får ta med en nypa salt.

Värderade vicelantrådet, finansminister Nordlund, det som jag tog upp när det gäller lagstiftningskvaliteten bekymrar mig oerhört mycket. Jag hoppas att man ifrån regeringen kan visa ett visst intresse och faktiskt ta det på allvar och möta upp. För det är betydligt allvarligare än vem som vinner hundra tusen hit eller dit, som jag sade i ett tidigare replikskifte, trots att det också är mycket pengar.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Naturligtvis är lagstiftningskvaliteten väldigt, väldigt viktig. Vi ska alltid göra vårt bästa för att ha en så bra lagstiftning som möjligt. Men jag undrar vad det är som har gjort ltl Eriksson till en så väldigt stor juridisk expert och kan underkänna den här lagstiftningen? Det ska bli väldigt intressant när den kommer till lagstiftningskontrollen och presidentens bedömning att se om den kommer att förkastas eller inte. Jag hoppas att de som har haft så väldigt starka ord nu i debatten också reagerar den dagen och ber om ursäkt till dem som faktiskt har gjort ett så bra jobb som möjligt för att få fram de här framställningarna.

Ltl Eriksson är duktig på att blanda bort kort. Jomala förlorar 1,3 miljoner i landskapsandelar ja, men det beror på att man byter bosättningsstrukturgrupp här. Det har ingenting med de här förhandlingarna att göra i sig. Det har att göra med systemet som sådant.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda så är vi flera som blandar kort. Finansministern Nordlund har rätt till 50 procent, för så mycket innebär det att man byter grupp, det är sant. Resten beror på ändringar av landskapsandelarna. Jag ser att Nordlund nickar, så båda två blandar lite kort när det gäller den saken.

När det gäller kvaliteten på lagarna så när det gäller den här lagen så är den inte den sämsta. Men när det är en budgetlag som ska innebära en transparens och de kriterier som jag räknade upp så borde man åtminstone få den till lagtinget i god tid före själva budgeten kommer.

När det gäller tandvårdsreformen så tror jag faktiskt att den kan falla i laggranskningskontrollen, men det får vi se då.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Jag tycker att det är lite beklagligt att representanter från oppositionen ägnar tid och kraft åt att underkänna vårt eget system med budgetlagar. De som var med på den tiden vet att den tidigare presidenten för högsta domstolen i Finland, Leif Sevón, i samband med ikraftträdande av det åländska systemet, var ytterst kritisk. Nu har vi då representanter för detta parlament som underkänner den produkt som landskapsregeringen har lagt fram när det gäller överföringarna till kommunerna, dvs. minskningen. Jag kan inte överhuvudtaget dela kritiken mot den här landskapslagen.

Däremot är det att beklaga att landskapet inte längre har en kassa där vi kan upprätthålla det trots allt frikostiga system som varit ikraft sedan 2008 vad gäller överföringar av andelar till kommunerna.

När det gäller den kommunala sektorn så tror jag att jag med gott samvete kan säga att centern värnar om kommunerna. Men vi måste värna om helheten. Vi har ett finansiellt, strukturellt budgetunderskott som bara växer. Någonstans måste vi börja spara. Det är beklagligt att oppositionen har fastnat på den linjen att redan i det här skedet försöka sätta käppar i hjulet för en mycket rimlig paketlösning.  

När det gäller fördelningen mellan landskapet och kommunerna så sitter kommunerna på beskattningsrätten. Det är kommunerna som har möjlighet att reglera sin egen verksamhet på ett helt annat sätt än landskapet, i och med att vi är bundna till klumpsummesystemet och skattegottgörelsen, under bättre tider för åländskt näringsliv i synnerhet.

Är det som så att man inte är nöjd inom kommunerna med dagens lösning så då undrar man vad resultatet ska bli när vi verkligen står inför sparbehov i framtiden? Jag uppmanar oppositionen att bekanta sig med de prognoser som är aktuella på europeisk nivå. Nu stiger politikerna åt sidan och seriösa bedömare inom de större banksektorerna stiger fram och säger att delar av euroskaran kommer att minska, delar av euro-zonen kommer att behöva knoppas av. Det betyder för oss alla ett betydligt sämre budgetläge framöver.

Att i det här läget börja ifrågasätta lagstiftningen när vi trots allt försöker göra en balanserad nerskärning av landskapets utgifter, så har lagstiftningen kommit till exakt på det sätt som den ska. Det finns heller ingen orsak att klandra själva kvalitén på landskapslagen. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Givetvis har ltl Jansson rätt när han säger att man måste se till helheten, att man måste spara och det måste också kommunerna göra, det är jag definitivt den första att hålla med om. Den här debatten blir väldigt svart eller vit. Det som vi har kritiserat är att konsumtionsutgifterna i landskapets egen förvaltning ökar med 1,1 procent. Jag håller precis med om den oro som ltl Jansson har över vad som händer ute i Europa, men ändå stiger konsumtionsutgifterna med 1,1 procent. Vi vet också att finska staten kommer att höja skatten och det kommer att drabba ålänningarna nästa år. Det enda vi kan göra för att stimulera den åländska köpkraften är att hålla avdragen kvar och också det vill regeringen ta bort. Det är fel väg att gå, först måste man ta itu på allvar med den egna verksamheten och det har varit den röda tråden i vårt resonemang.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att landskapsregeringen och särskilt vicelantrådet Nordlund, under den här debatten som har varit i samband med budgeten och budgetlagar, gång på gång lyft fram de sparförslag som landskapsregeringen de facto har lagt fram och som nu är på väg att förverkligas; minskningen av antalet tjänster. Det faktum att vi har kraftiga löneökningar, kopplade kollektivavtal, att vi fortsättningsvis har bekymmer med stigande bränslepriser och annat så är det klart att med landskapsregeringens volym i verksamheterna så har det sitt genomslag och det kan inte landskapregeringen trolla bort. Jag tycker att det är fel att gå åt landskapsregeringen när man nu faktiskt försöker börja den här spar resan. Vi är, som sagt var, bara i början av resan. Ltl Eriksson och jag måste vara överens om att vi bara har börjat på den här spar resan. Någonstans måste resan starta. Nog är det ju bättre att redan nu börja förebygga risken för låneupptagning än att vänta ett antal år.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi går inte åt landskapsregeringen när det gäller den här spar resan, tvärtom, vi vill spara betydligt mera och det visar ju våra budgetförslag, det är ju detta som vi har gjort konsekvent.

Men titta på prognosen för nästa år, även nästa år räknar man med att konsumtionsutgifterna ska öka. Vi vet att 60 procent av landskapets budget är konsumtionsutgifter. Den ekonomiska politik som man driver just nu är ohållbar. Visst har finansministern Nordlund sagt både det ena och det andra i debatten, men omställningsbudgeten var mest bara bokstäver. Jag är ju bara en vanlig enkel jordbrukare, men ska man jobba med ekonomi så är det siffror som ska gälla och inte bokstäver. Siffrorna talar ett annat språk, ltl Jansson, och det är det som är bekymret.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Anders Eriksson, jag tror att alla inser att landskapsregeringen var lite överambitiös i början av sin mandatperiod och de trodde att man på några månader skulle kunna trolla fram någon form av stora saneringsinsatser inom åländsk offentlig sektor. Överoptimismen avspeglade sig mera i ord än faktiska åtgärder. Men det kan inte förringa det faktum att man nu försöker ta ett strukturellt grepp, inte minst det faktum att man har lyckats minska antalet tjänster på ett ganska betydande sätt. Vi vet vad det innebär, vi har samtidig en ökande arbetslöshet och det är ju det som ständigt måste vara vägledande för oss. Vi ska inte bidra till ökande arbetslöshet om våra besparingar innebär att det leder till arbetslöshet och att vi får samma kostnader på ett annat moment, via AMS. Den här balansen måste vi ha i det framtida kommande arbetet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson

Fru talman! Det är ett beprövat retoriskt knep att göra såsom kollegan Harry Jansson gjorde. Han uttryckte det som så att det är beklagligt att liberalerna och oppositionen underkänner systemet med budgetlagar, för att i nästan mening säga att det är beklagligt att liberalerna underkänner produkten. Där har vi pudelns kärna. Jag till och med drev frågan om införande av landskapslagar i landskapslagstiftningen från och med slutet av 1980-talet. Det är länge sedan. Då framstod det rätt tydligt hurdant ekonomiskt system landskapet skulle få. Med en fri utgiftsbudgetering så hade jag en klar bild av ungefär hur det skulle behöva gå till. Allt i ljuset av, som jag hoppas, vår gemensamma tilltro till att budgeten ska styras av lagar och avtal och inte av något annat. Att vi med alla medel ska komma så långt bort från så kallade budgetbeslut som vi bara kan komma.

Den här processen gick lite fram och tillbaka. Det var först under min efterträdares tid som det här ledde till resultat. Jag tillsammans med kollegerna i grundlagsutskottet i riksdagen drev det här ärendet, oberoende av vad förre presidenten i högsta domstolen ansåg om det hela. Hans inställning var minsann känd redan i det här skedet. Men i varje händelse så föll det projektet med riksdagsvalet 2003. Min efterträdare, vtm Roger Jansson, tog över och det ledde till resultat.

Det är en allvarlig misstolkning av historien och liberalernas hållning att påstå att liberalerna underkänner systemet med budgetlagar. Om någon, så är vi för systemet med budgetlagar så mycket som möjligt, så tidigt som möjligt och så bra som möjligt.

Jag tror inte det var en felsägning men jag blev så perplex när kollegan Jansson, vars insikter jag mycket högt uppskattar, säger att liberalerna underkänner produkten. Vi gillar systemet men vi tycker inte om den här produkten. Jag tror att vi enligt lagtingsordningen får göra det. Vi har ju rätt att här uttrycka vår åsikt bara vi håller oss till rätt och sanning och vi är inte bundna av några andra förpliktelser eller utfästelser. Det om detta.

Nej, lagberedningens förmåga att analytiskt strukturellt se på sitt uppdrag ifrågasätter vi inte överhuvudtaget, så mycket insyn i lagstiftningen tror jag mig ha. Jag tror nog att den liberala gruppen kan sådana här frågor.

Nu har vi ett lagförslag som innehåller två lagändringar, vars start inleddes för länge sedan men som började få lite sådana här konturer i tilläggsbudgeten i april i år. Men riktigt vart det var på väg förstod inte jag. Åtskilliga gånger frågade jag min vän och kollega vicelantrådet vad vi har att vänta. Det var alldeles uppenbart att vi skulle få ett budgetlagförslag, men vad har vi ungefär att vänta? Uppenbarligen så var det min juristhjärna som snurrade och jag ville få lite struktur på vad vi behandlade och diskuterade. Men det var väldigt svårt att ens få en antydan om i vilken riktning det här skulle gå. Skulle det innebära ändringar, minskningar i landskapsandelarna, i så fall på vilket vis och i vilken ordning? Eller skulle det innebära någonting annat? Vilken effekt hade nu den så kallade ÅHS-avgiften i sammanhanget? Det var väldigt otydligt tills dessa tre paragrafer damp ner. Där menar jag att jag inte kunde godkänna produkten, det håller jag med om. Att det kom en budgetlag, för all del sent, var bättre än ingenting. Det var betydligt mycket bättre än de tidigare konstiga budgetbesluten, var under mycket av verksamheten här styrdes.

Det kom då ett lagförslag och det var alltså inte bra. Den rätten har jag att både ha och ge uttryck för, med stöd av min lagtingsfullmakt. Sedan kan man beklaga att vi har den uppfattningen, men vi har nu den uppfattningen. Det är inte lagberedningen vi klandrar. Vi klandrar heller inte behovet av att spara, men vi klandrar att det går till på det här sättet.

ÅHS-kopplingen försvann. Lag- och kulturutskottet underkände avgiftsfenomenet av skäl som vi känner och vi har nu den produkt som vi har.

Därför vill vi att i det sparbeting vi alla står inför så är vi med på att med ansvar vidta de åtgärder som vi står inför, även om gårdagens siffror kanske inte är så dåliga som man kunde befara och även om jorden inte går under idag heller nu när Mayakalendern har tagit slut. Men vi vill göra det på ett förutsägbart sätt, allt det som vi har hört, jag behöver inte upprepa det längre. Det är vi villiga att göra.

Det kan inte vara utan orsak som det finns en sådan här oro i de norra åländska kommunerna. De är väl ”välkast” får vi tro, som kollegan Sundman brukar säga. Det kan inte vara förbjudet för kommuner att ha en åsikt i ärenden som rör dem själva, absolut inte. Det här är ju en del av demokratin. I den delaktigheten tänker jag fortsätta att verka. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Gunnar Jansson fortsätter att prata i den riktningen där han också i sitt tidigare anförande nämnde att politiken inte ska styra juridiken. Hela resonemanget leder till det. Jag förstår inte, har verkligen ltl Gunnar Jansson den uppfattningen att politiken inte ska styra juridiken? Det är ju det som vi sysslar med hela tiden när vi stiftar lagar. Det måste ju vara politiken som styr juridiken.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag har aldrig sagt och jag hoppas att jag aldrig kommer att säga att juridiken styr politiken. Jag har sagt att det som är politiskt önskvärt kan genomföras om det är juridiskt möjligt. Av den enkla anledningen att vi har lovat varandra, sedan romarnas tid, att följa de regler som gäller. Om vi inte gillar dem så hoppar vi inte över dem, vi jobbar för att ändra på dem. Det är så som jag ser på saken. Men jag hoppas att jag inte någonsin har sagt att juridiken styr politiken. Då måste det föreligga ett allvarligt missförstånd i hela sammanhanget.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för det klargörandet. Jag kan inte förstå hur ltl Gunnar Jansson kommer till att det här förslaget inte skulle vara juridiskt möjligt? Det är fortfarande en gåta för mig hur man kan komma till det. Vi har haft flera utskott som har tittat på det här. Vi har ett lagförslag framför oss med tung lagberedning bakom och det borde vara juridiskt möjligt.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det beror på att vår samhällsordning bygger på det som kallas Rule of Law. Den offentliga maktutövningen utövas under lagarna, så länge de gäller ska de följas. Vi har i det här specifika fallet ett system i landskapsandelslagstiftningen som reglerar det ekonomiska förhållandet mellan landskapet och kommunerna. Då ska man följa det om man vill ändra på fördelningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve

Fru talman! ”Vad är bäst för det åländska samhället” frågar ltl Gunnar Jansson i sitt första anförande. Mitt svar är; det som är bäst för det åländska samhället är när vi har en opposition som levererar klara politiska alternativ till den politik som regeringen för. Så här hade vi gjort och så här hade vi inte gjort om vi hade suttit vid makten.

Vi har redan institutioner för laggranskning. Vi har Ålandsdelegationen, vi har högsta domstolen och vi Presidenten. Det kan för all del vara en metod för oppositionspolitik att hålla stenhårt på lag och ordning. Men det blir lite märkligt när det här börjar bli huvudbudskapet. För då tar man sig an en helt annan uppgift än vad detta parlament har sig tilldelat enligt Montesquieus klassiska maktdelning. Vi har redan institutionella vakthundar för detta ändamål.

Vad jag efterfrågar i den här debatten är mera politiska lösningar för ett bättre samhälle. Om förfarandena är så dysfunktionella, såsom ltl Gunnar Jansson låter förstå, så är det onekligen allvarligt. Åtminstone en del av vår diskussion idag borde handla om politik. Vilka åtgärder vi ska göra för att få en budget i balans borde vara fokus idag, tycker jag. Tack.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag vill klargöra för socialdemokraternas del att här i lagtinget är ordet fritt. Om man önskar framföra juridiska argument mot ett lagförslag så är det inte någon som ska klandras för det. Det är precis som ltl Gunnar Jansson säger att man kan inte minska eller öka argumenten för Rule of Law. Det är en absolut norm för vårt arbete. De som tycker att det blir för mycket juridik må nu tycka det. Jag anser att man inte riktig kan kritisera någon som uttrycker sig om juridik från talarstolen. Att föreställa sig att politiken skulle påverka juridiken i den grad att vi på något sätt skulle ha en godtycklig lagstiftning är helt uteslutet i vårt system. Rule of Law gäller, sedan är det en annan sak att lagtinget inte avgör vilka landskapslagar som eventuellt inte fungerar under den normen utan där finns det, som ltl Valvet sade, institutioner som sköter det.

Sedan kan man ha synpunkter på om juridiken i vissa fall används i ett politiskt syfte. Det är kanske det som den här diskussionen har handlat mera om.

Jag tycker inte att ltl Gunnar Jansson ska klandras för sin argumentation. Vi har ett fritt parlament och hans argument är viktiga även om vi från socialdemokratiskt håll inte delar dem. Tack, fru talman.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Jag har nu länge varit i branschen och har lärt mig en del, hoppas jag. Men ändå är det gott att höra att en ännu mera mångårig parlamentariker har denna synpunkt som vi nyss hörde att ltl Sundback har.

Även om det går lite utanför ämnet, som jag hoppas att det tangerar, så tänker jag inte skämmas över det som Presidenten säger i den här frågan. Jag har min åsikt och jag har framfört den. Det här är inte riktat till Sundback, men jag säger för egen del att den typen av saker ska vi inte heller ta in lagtinget. Vi säger vår åsikt och vi har ingen orsak att skämmas för det hela.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Nu föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Jag föreslår att lagförslaget nr 1 förkastas.

Ltl Anders Eriksson

Jag önskar understöda förslaget.

Talmannen

Under behandlingen har ltl Gunnar Jansson, understödd av ltl Anders Eriksson, föreslagit att lagtinget ska förkasta lagförslaget. Omröstning kommer att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att lagförslaget ska antas röstar ja och de som röstar för ltl Gunnar Janssons förslag att lagförslaget ska förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 12 § landskapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Gunnar Jansson

Fru talman! Jag föreslår att lagförslaget förkastas.

Ltl Anders Eriksson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Under behandlingen har ltl Gunnar Jansson, understödd av ltl Anders Eriksson, föreslagit att lagtinget ska förkasta lagförslaget. Omröstning kommer därför att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att lagförslaget ska antas röstar ja och de som röstar för ltl Gunnar Janssons förslag att lagförslaget ska förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion.

Lagtinget har godkänt motiveringen.

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: ”Att landskapsregeringen under år 2013 bereder en ändring av samarbetsunderstödet till kommunerna så att lagen tillåter en mer stimulerande och samarbetsbefrämjande fördelningspolitik. Samarbetsunderstöd ska beviljas då en ekonomisk effekt kan uppnås i den offentliga ekonomin som på sikt minst motsvarar det utbetalda samarbetsunderstödet. Nödvändiga budgetanslag ska anslås för samarbetsunderstödet.”

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag ber att få understöda ltl Perämaas förslag till åtgärdsuppmaning.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Mats Perämaa, understödd av vtm Viveka Eriksson, föreslagit att lagtinget antar en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: ”Att landskapsregeringen under år 2013 bereder en ändring av samarbetsunderstödet till kommunerna så att lagen tillåter en mer stimulerande och samarbetsbefrämjande fördelningspolitik. Samarbetsunderstöd ska beviljas då en ekonomisk effekt kan uppnås i den offentliga ekonomin som på sikt minst motsvarar det utbetalda samarbetsunderstödet. Nödvändiga budgetanslag ska anslås för samarbetsunderstödet.” Klämmen framgår av det betänkande som ltl Mats Perämaa fogat till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Mats Perämaas klämförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.

Lagtinget har omfattat finans- och näringsutskottets betänkande.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

4        Landskapsregeringens lagförslag om sjukdomskostnadsavdraget m.m.

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 4/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2012-2013)

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! I debatten har det efterfrågats alternativ från oppositionen. När vi detaljbehandlade den här lagstiftningen så hade Ålands Framtid ett alternativ till lagförslagen. Vårt alternativ gick ut på att vi inte vill att man reducerar de åländska avdragen, utan vi vill att man utnyttjar dem istället. Därför tyckte vi att en höjning av grundavdraget var motiverad, men vi hade svårt att stöda att man reducerar både resekostnadsavdraget och sjukdomskostnadsavdraget. Därför kommer vi att föreslå att båda lagförslagen förkastas här idag, trots att vi gärna skulle ha sett en höjning av grundavdraget. Men helheten är inte acceptabel såsom den ligger framför oss idag. Tack.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Först föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag föreslår att lagförslaget förkastas.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget.

Talmannen

Under behandlingen har ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Mats Perämaa, föreslagit att lagtinget ska förkasta lagförslaget. Omröstning kommer därför att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att lagförslaget ska antas röstar ja och de som röstar för ltl Axel Jonssons förslag att lagförslaget ska förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om upphävande av landskapslagen om kompensation för förlust för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag föreslår också att detta lagförslag förkastas.

Ltl Anders Eriksson

Jag ber att få understöda förslaget.

Talmannen

Under behandlingen har ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Anders Eriksson, föreslagit att lagtinget ska förkasta lagförslaget. Omröstning kommer därför att verkställas.

Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att lagförslaget ska antas röstar ja och de som röstar för ltl Axel Jonssons förslag att lagförslaget ska förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Betänkandets kläm föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion.

Lagtinget har i enda behandling godkänt klämmen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

5        Allmän tandvård för unga samt ambulerande tandvård

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2012-2013)

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Handen tydde på att det är någon som kommer att ta upp de juridiska bristerna i den här framställningen så jag lämnar den delen därhän, trots att den är väldigt viktig, man ska inte tolka mitt uttalande på det sättet men det är onödigt att argumentera samma sak ifrån flera olika håll.

Det som främst stör Ålands framtid när det gäller den här framställningen är att man inte har begrepp om vad detta kommer att kosta. De sakkunniga som vi har hört säger att det här är inte väl använda pengar. Man borde istället satsa på förebyggande tandvård. Med dagens krav är det sist och slutligen ganska lite man kan göra i en sådan här vagn.

Vi har alla blivit medvetna om ÅHS budgetläge. Det har kommit väldigt mycket kommentarer, lite på gränsen till märkliga, från företrädare från regeringspartierna att det här mycket är en symbolfråga. Det har sagts att ÅHS får prioritera, ryms det med så ryms det med och ryms det inte med så ryms det inte med. Ltl Valve menade att vagnen kunde står i garaget, det var min egna fria tolkning, och man behövde inte använda vagnen överhuvudtaget.

Men, det finns ett väldigt stort bekymmer när man tittar på den här lagtexten. Det står; ”Ålands hälso- och sjukvård ska ordna bastandvård för dem som enligt lagen om hemkommun har sin hemvist i Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga. Rätten till bastandvård gäller endast vid den ambulerande tandvårdskliniken när den på plats i kommunen.” Det här är någonting som man inte kan prioritera hur man vill i ÅHS. Det är en bindande lagstiftning. I ett anförande tidigare sades att man inte skulle prata så mycket om lag och ordning och juridik här i lagtinget när vi pratar om lagframställningar. Men vad ska man i så fall prata om då? Det här är en bindande lagstiftning. Man kommer att skapa ganska stora problem för framtiden med den här framställningen, som väldigt tydligt har visat att man igen kommer med en lagframställning som man inte vet konsekvenserna av, man vet inte hur det ska fungera i praktiken.

Men avslutningsvis, en sådan här bindande rätt leder till en ojämlikhet mellan de åländska medborgarna, men inte bara det utan det leder också till en ojämlikhet bland skärgårdsborna i de fem skärgårdskommuner som berörs. De har rätt till bastandvård bara när tandvårdsvagnen är på plats i kommunen.

Mot den här bakgrunden kommer jag att föreslå ett förkastande av den här lagen, trots att det också här finns positiva inslag. Det positiva inslaget är att man höjer rätten från 25 år till 27 år. Men så som lagen är utformad så är det inte så mycket annat man kan göra.

Jag personligen och Ålands Framtid har brunnit mest för att hjälpa de äldre som är intagna på institution, och som mer eller mindre blir av med allt de äger på sin ålderdoms höst, att de skulle få rätt till tandvård. Nej, det kunde man inte skriva in i lagen, utan det ska man ta som något sorts prioriterat beslut. Det är mycket märklig lagstiftning.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag kan bara bekräfta det som ltl Eriksson säger. Det kom även fram i tisdags under debatten att det var kraftiga frågetecken från vissa höranden om hur långt resurserna räcker. Det är helt rätt att resurser skulle behöva tillföras. Det här förbigick utskottet med tystnad och det är inte bra.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan bara konstatera; inte bra!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! När man läser den föreslagna lydelsen i 39 § 4 mom. så kan man, när man läser den första meningen, lätt få för sig att det här en bindande bestämmelse. Det står; ”Ålands hälso- och sjukvård ska ordna bastandvård” etc. Den noggranne läsaren undrar om det här ska göras i Mariehamn eller i Godby eller både i Mariehamn och i Godby? Nej. Så kommer mening nummer två. ”Rätten till bastandvård gäller endast vid den ambulerande tandvårdskliniken när den är på plats i kommunen”. Alltså är det inte någon bindande bestämmelse för ÅHS i andra fall än när den här vagnen råkar vara i en av de här fem kommunerna. Man kan inte säga att det här en generellt bindande regel när det gäller behandlingen framöver i Ålands hälso- och sjukvårdsstyrelse och förvaltning.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är ju som bekant så att lagstiftning kan man väl läsa väldigt olika och därför har vi många jurister som tolkar lagar ibland åt det ena hållet och ibland åt andra hållet. Vare sig vtm Jansson eller jag är väl några större jurister men jag tror att vi båda två har ganska stor erfarenhet när det gäller lagstiftning, vtm Jansson har större erfarenhet än vad jag har när det gäller lagstiftning. Formulerar man sig på det här sättet, att man ska ordna bastandvård, så om inte detta är bindande lagstiftning vad är då bindande lagstiftning? Åtminstone jag lärde mig under de åtta år som jag satt i regeringen att om det är något som man ska göra i mån av möjlighet, så då skriver man in ” i mån av möjlighet” eller att man ”bör ordna”. Men här står det att man ”skall ordna bastandvård”. Nog uppfattar jag det som väldig bindande.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Som styrelsemedlem i Ålands hälso- och sjukvårdsstyrelse så kommer jag inte att ha några problem att tolka, läsa den här paragrafens 4 moment. Den är bindande för medborgarna i de här fem kommunerna när en ambulerande tandvårdsklinik är på plats i kommun, då är den bindande, inte i andra fall. Lagstiftningen är fullständigt klar på den punkten. Det är ingen idé att man står här och juridicerar kring den frågan för lagstiftningen är väldigt tydlig.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker inte att lagstiftningen är så tydlig. Förhoppningsvis var det en felsägning när vtm Jansson säger att den är bindande för medborgarna i de här skärgårdskommunerna, så kan det väl nog ändå inte vara? Det står att Ålands hälso- och sjukvård ska ordna bastandvård, det måste ju vara bindande för Ålands hälso- och sjukvård. Vi har vi inte någon lagstiftning som säger att medborgarna i kommunerna måste gå till den här enheten. Då skulle den lagstiftningen bli bindande för medborgarna.

Men om jag förstår vtm Janssons resonemang rätt så menar han att den är bindande på en punkt; när vagnen är på plats ute i skärgårdskommunerna. Det var vtm Janssons tolkning, jag tolkar inte att det står så i lagen. Då är vi framme vid det som framfördes tidigare, att det här blir inga problem, blott tandvårdsvagnen står i garaget inne i Mariehamn. Då är det väl ändå den naturliga följdfrågan; men varför ska vi då köpa in den här tandvårdsvagnen?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Jag blev lite häpen under första behandlingen när frågan plötsligt poppade upp, vilken slags rätt är det vi hanterar? Jag hoppas att någon ur regeringen kunde inträda i kammaren och säga vad regeringen avser. Då skulle vi antingen slippa den här typen av tolkningssvårigheter eller så får ni stå ut med min tolkning, eller någon annans, blott vi får uttrycka den här. Stärkt av kollegan Barbro Sundbacks utfästelser så tar jag risken. Men jag ser gärna att någon minister åtar sig uppgiften. Kanske minister Karlström åtar sig uppgiften, varför inte? Ni kunde ta del i den här diskussionen, den är ju helt avgörande. För att bereda ministrarna tid och tillfälle att inträda i kammaren så ska jag ta till orda, fru talman. Jag håller mig till ärendet.

Först kan vi konstatera att 39 § innehåller goda saker. Den är ju skriven på ett människorättsvänligt sätt. Vi är väldigt för att höja åldern för tillträdet till ifrågavarande välfärdstjänst till 27 år.

Vi läser välvilligt i punkt 2, 1 momentet: ”Ålands hälso- och sjukvård ska ordna mun- och tandvård för de i punkt 1 nämnda”, som jag sade. I punkt 2 står det så här; ”patientgrupper som i enlighet med landskapsregeringens beslut är prioriterade av medicinska, sociala eller geografiska skäl”. Jag förmodar att det är det som man vill säga här. En rättsosäkerhet är aldrig önskvärd.

Sedan när man bygger in två nya moment för att definiera denna på geografiskt hemort baserade prioritering så tycker jag att det blir svårt. Jag kan ganska kort förklara varför.

Grundlagar, detta förhatliga fenomen uppenbarligen, är ju byggda på det sättet att antingen är de direkt tillämpliga och materialiseras i den organiska lagstiftningen. Så är förhållandet i Norden. Bestämmelser i grundlagar är direkt tillämpliga, om de inte är materialiserade, då får man ta ifrågavarande bestämmelse ur grundlagen och tillämpa den. Det finns rättsordningar där grundlagarna är deklaratoriska och genomförande, materialiseringen är helt och hållet beroende på organisk lagstiftning, men så är det nu inte hos oss.

Grundlagen delar in rättigheter i två kategorier som jag nu har sagt till lust och leda. Jag hoppas att ni har överseende med detta tjat. Upprepning är ändå grunden till all visdom. Subjektiva rättigheter, där har vi bestämmelsen i 88 § i grundlagen. Den är väldigt klar och tydlig. Det som någon har rätt till har hon/han rätt att genomföra oberoende av anslag i budget eller i någon annan bestämmelse. Den subjektiva rätten kan ingen ta ifrån en.

Sedan har vi den andra kategorin; de deklaratoriska motsättningarna, de politiska prioriteringar som rättsordningen innehåller. Vardera utgår från grundlagen. De första gäller som subjektiva rättigheter av skäl som jag nämnde. De senare har det som kallas lagförbehåll, dvs. den och den rätten genomförs på det sätt som stadgas i lag och vissa har därutöver ett budgetförbehåll, dvs. inom ramen för tillgängliga anslag. De här sista är inte särskilt bra. Skulle samhället ha oändlig tillgång till pengar så behövdes inte några budgettekniska förbehåll. Det skulle räcka med lagförbehåll. Men nu är det så, som vi många gånger har sagt och mera sådant är att vänta, att vi måste prioritera. I sådana lägen undviker man att göra rättigheter subjektiva om man inte är bombsäker på att de antingen ovillkorligen behövs såsom t.ex. tillträde till grundskola för den som vill utnyttja läroplikten i samhällets regi, rätten till dagisplats och sedan har vi aktiviteter av den här senare kategorin.

Då säger jag igen; varför ska vi ha dålig lagstiftning när vi kan ha bra lagstiftning? Först lovar man en subjektiv rättighet, som här har sagts och jag hoppas fortfarande att regeringen kommer att ge sin syn, och sedan gör man genomförandet av den rättigheten beroende av något som man inte kan påverka, dvs. var finns den där enheten och vem råder över den?

Mycket har jag varit med om men jag tror inte att jag har varit med om att man gör genomförandet av en subjektiv rättighet beroende av något helt annat, i det här fallet ett fordon. Riktigt besvärligt blir det naturligtvis om man använder fordonet för att blockera tillträde till denna rättighet. Visst skulle Pelle i Kökar ha tillträde till vagnen men det går inte att få dit den. Färjorna strejkar, bunkern är dyr och Gud vet vad. Man brukar handskas med den här typen av genomförande av rättigheter med större varsamhet.

Med andra ord hela det här komplexet kunde ha lösts med mycket enkla medel enligt min mening, om man hade haft klart för sig hur det här samhället är uppbyggt. Det har man säkert, men man skulle också i konsekvensens namn ha erkänt att vi har mera att göra med en politisk målsättning än en subjektiv rätt. I all synnerhet som den rätten har geografiska villkor. Geografin kan man inte ändra på, däremot kan man naturligtvis bestämma var man själv befinner sig geografiskt och var man vill bo.

Den andra invändningen är kanske lite allvarligare. Med det här förfarandet diskrimineras alla andra genom att erbjuda människor i skärgården, under dessa oklara förhållanden, en samhällsservice som borde vara generell i vår välfärds samhällsordning. Vi är alla med betalar den samhällsservicen och så ska det vara. Så här skrivet så utesluter man alla andra från den här typen av generell välfärdsservice, som jag hoppas att vi fortfarande kan kalla den.

Därför skulle det här med mycket enkla medel ha gått att lösa på det sätt som våra medlemmar i finans- och näringsutskottet föreslog. Jag tänker fortsätta tills minister Aaltonen kommer in.

Genom att ha dessa förbehåll dämpar man graden av subjektivitet i rätten och gör det som man på många, många andra håll i lagstiftning och budget gör, man gör tillträde till ifrågavarande tjänst, förmån eller rättighet beroende av tillgång till pengar. Erkänn det enkla förhållande att det är en fråga om tillgång till pengar.

Man kan möjligen med viss möda säga att; ”ja, tillgången till pengar bestämmer var kliniken befinner sig”. Det menar jag att är dålig lagstiftning. Genomförande av en subjektiv rätt borde inte få göras beroende av var en bil eller buss råkar befinna sig.

Därför, fru talman, kommer jag att föreslå att denna lag förkastas.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Jansson för ett intressant resonemang kring subjektiva rättigheter. Därför skulle jag vilja ha råd av ltl Jansson om vi tänker oss ett praktiskt exempel. Vi säger att tandvårdsvagnen befinner sig i en skärgårdskommun och den är precis på väg att köra ombord på färjan, halva vagnen är i land och andra halvan av vagnen befinner sig ombord på färjan. Har då en invånare i den här kommunen rätt till tandvård, har han rätt till halv tandvård eller har han ingen rätt till allmän tandvård som stadgas i lagen? Hur tolkar ltl Jansson, med sitt juridiska kunnande, en sådan situation?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! I min tidigare verksamhet sysslade jag med politisk rådgivning i någon mån. Det här tillhör de mera svårdefinierbara frågorna. Det kan ju hända att lagtingets tid inte borde upptas för sådana saker. Jag kan tänka mig att kollegan Jonsson och jag kan föra ett resonemang om det hela. Frågan är något tillspetsad och kommer in på många andra rättsområden. Med all respekt, så kanske vi kan ta det utanför salen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Den här lagstiftningen och den här servicen som nu läggs fram för lagtinget så tror jag att vi delar uppfattningen om att det inte något bra arrangemang. Men det är ett arrangemang som man kan tänka sig. Det finns mycket i politiken som vi tycker att inte är bra men som vi ändå olika orsaker genomför.

Jag skulle särskilt med min värderade kollega vilja diskutera om detta är en subjektiv rätt? Hur kan en subjektiv rätt ha villkor och i det här fallet med tre villkor? Boendekommunen är det första villkoret, det andra villkoret är att det finns en tandvårdsvagn och det tredje villkoret är att denna tandvårdsvagn ska vara på ett visst ställe för att den här servicen ska kunna ges. Hur kan man få det till en subjektiv rätt? Hur kan man kalla detta en subjektiv rätt?

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Vi har en konflikt inbyggd i själva paragrafen och det har jag försökt säga. Man lovar en subjektiv rätt av de skäl som har nämnts många gångar här; ”det skall ordnas och rätten” skulle det helst ha stått ”tillgång till rätten” eller någonting annat så hade det varit lite bättre. Nu står det rakt av; ”rätten till” osv.

Ja, på det sättet att man enligt grundlagen § 8 eller § 9 får röra sig fritt i landet och bosätta sig var man vill. Jag kan som Mariehamnare när som helst flytta till en kommun och säga; ”nu är jag Föglöbo, varsågod och ge mig tandvård”. Ja, men det får du bara om det finns en vagn. Och det tredje är att den här vagnen befinner sig i Föglö.

Det som jag kritiserar är att göra genomförandet av en rätt, som jag betraktar som subjektiv, beroende av två andra saker; för det första att det finns det som man lovar och för det andra att vagnen är plats. Det är dålig lagstiftning.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Nu hör jag till de ytterst lyckliga människorna här på Åland som har möjlighet att imorgon bosätta mig i Föglö direkt. Då undrar jag om jag har en subjektiv rätt till bastandvård? Kan jag fara till de befintliga klinikerna och få en bastandvård? Svaret är nej. Jag har inte den subjektiva rätten. Bara om det råkar komma en buss från ÅHS, inredd på ett visst sätt, så ges jag en rätt att besöka den vagnen, naturligtvis under förutsättning att den stannar så länge och att jag inte blir efter i kön. Men jag kan inte för min del kalla det att jag som Föglöbo har en subjektiv rätt till bastandvård i landskapet Åland.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Graden av lycka att ha den här möjligheten vicetalman nämner kan man säkert diskutera.

Nej, det är det som jag invänder mig emot. Om man i lagen explicit skulle säga att man inte bara kan flytta utan också att den här servicen ska arrangeras antingen på geografiska grunder eller i den omfattning det är möjligt med stöd av t.ex. budgetmedel. Då hade man, enligt min mening, gått ifrån den här bindande förpliktelsen för samhället att genomföra subjektiva rätter till det som vi kallar politiska målsättningar i mån av möjlighet och då hade problemet varit löst. Det är mitt svar på frågan. Men vi flyttar och bor var vi vill enligt grundlagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Wille Valve, replik

Eftersom ltl Gunnar Jansson nämnde detta i sitt anförande och eftersom jag inte vill att det ska råda något som helst tvivel om saken så värderar jag ltl Gunnar Janssons erfarenhet och sakkunskap högt. Det som jag i mitt anförande förundrade mig över var partipolitik, alltså liberalernas linje och budskap i dagens budgetdebatt. Men ingen som helst skugga må falla över ltl Gunnar Janssons engagemang i dessa frågor, de berikar debatten i alla lägen. 

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Inte vet jag om jag är hårdhudad, men van. Tack för det, kollegan Valve. Nu reder vi nog oss ur det här också. Jag brukar trösta mig med romarnas gamla visdom; ”argumentum ad hominem” dvs. ärenden må slåss men människor gör det inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Fru talman! Jag håller mitt anförande idag för jag var förhindrad att delta i första behandlingen av lagen.

Jag har märkt att den här frågan engagerar folk ute i stugorna och man pratar om det på kalasen, som ltl Sundman brukar säga. Vid jullunchen på folkhögskolan fick jag flera frågor i anslutning till det här.

Inledningsvis vill jag säga att vi inte har någon spricka i moderaterna i den här frågan. Vi har en samsyn, men vi har andra frågor där vi har olika åsikter inom partigruppen, men vi undviker konflikter och vi har en saklig diskussion kring de här frågorna. Men vi lever i en demokrati och det betyder att alla får tycka och ha åsikter, driva sin sak fram till beslut därefter ingår det i det demokratiska systemet att då beslutet är fattat ska det gälla. Så är det inom gruppen och så är det även för moderaterna som part i regeringen.

Vi har anklagats för att vara för undfallande på bekostnad av vår politik. Vi har en samsyn inom gruppen. Vi tycker att vi har nått framgång med vår politik och vi är nöjda. Vi har inte behövt ta konflikter utan vi har idag nått dit vi vill med sakliga diskussioner, apropå spricka och vår politik.

Demokratin gäller i allra högsta grad i regeringssamarbetet, partierna har olika målsättningar och olika prioriteringar. Moderaterna prioriterar inte lagstiftningen om den ambulerande tandvårdsvagnen. Vi anser inte att det behöver vara en tandvårdsvagn. Det är en kärnfråga som uppenbart har stor betydelse för våra regeringskamrater i socialdemokraterna, de vill mest. Sedan upplever jag att centern och obundna vill lite mindre medan moderaterna vill minst i den frågan. 

Mitt anförande här är min personliga uppfattning.

Det aviseras i lagförslagets motiveringar om att man avser att öppna lagen igen 2014, då kanske man borde man ha ett resonemang om divergerande avgifter för olika prioriterade grupper. De skärgårdsboende kanske betalar lite högre procent än de andra. Det här tror jag också att skärgårdsborna själva är tillfreds med, man behöver inte ha skilda förmåner. Detta har vi olika åsikter om i gruppen. Det finns fortfarande friktion i frågan om gratis tandundersökning eller kostnadsfri undersökning för personer upp till 29 år efter 2014. Det har framkommit i beredningen av den här lagen att 25 procent av den här åldersgruppen inte besöker tandvårdskliniken även om det är reducerat pris. Det kanske skulle vara ett sätt att få dit dem, göra undersökning och få sin tandstatus klargjord och man konstaterar vilka åtgärder som behövs och vad som annars kommer att ske. Man ska ha bra tänder när man går in i medelåldern.

Man borde överväga hur smart det är att komma med den här typen av förmåner till en icke speciellt utsatt grupp och ha samma förmåner som för den gruppen som är ganska utsatt i samhället. Det är en angelägen fråga för socialdemokraterna som driver det hårt i regeringen. Man får gratulera, socialdemokraterna har lyckats få igenom det här. Vi i regeringspartierna står bakom. Men jag tror att man skulle ha en del att vinna på om det vilade till budget 2014, men det är inte aktuellt nu längre.

Det finns en annan aspekt, när det gäller personalen så ska man naturligtvis följa överenskomna beslut. Jag har ännu inte träffat på en enda inom tandvården vid ÅHS som är för det här och tycker att det finns fördelar. Däremot lyfter man fram väldigt mycket problem. Det kan bli ett problem i framtiden. Men jag upplever att de är så professionella så det här kommer vi förbi, de kommer att hantera problemet när det kommer.  

Arbetsmiljön är central. Man kräver idag många kubikmeter luft och man ska ha arbetsytor som fungerar. Vi har amalgam och giftiga medel som ska tas till vara på rätt sätt.

Enligt vad som framkom i hörande i utskottet så har man redan idag ett specialomhändertagande för eleverna från skärgården. Man mobiliserar personalen den tid som elevgrupperna är i stan och man anstränger sig för att det ska vara så få besök som möjligt. Det här ger utrymme för skärgårdsbarnen att besöka muséer, gå till Mariebad och göra andra åtaganden när man en gång är till Mariehamn. Det kan ju inte vara så att vi inte vill ha in skärgårdsborna till stan och att de inte heller själva vill fara in till stan. De kan kombinera sitt besök till tandvården och göra någonting trevligt när man en gång kommer in till Mariehamn.

Men det har faktiskt framkommit att den ambulerande vagnen, om den nu ska köpas, även fyller andra väldigt stora fördelar. På fasta Åland är det stora fördelar, man kan fara till Geta och ungdomarna kan kolla upp tänderna och så får man in till stan igen.

Samma sak gäller äldreboenden, man kan fara till Rosengård i Godby och parkera vagnen. De äldre kan väldigt snabbt och smidigt komma in i vagnen. Det finns stora fördelar med det här.

Då de gäller äldreboenden anser jag att det är angeläget att dessa boenden finns med som en prioriterad grupp. Jag fick inte riktigt gehör i utskottet hos majoriteten så jag tog tillbaka mitt förslag. Jag föreslog att utskottet skulle ta initiativet och uppmana landskapsregeringen att redan 2013 föreslå att den gruppen som bor på institution ska vara en kvalificerad grupp när det gäller ÅHS tandvård. Det finns planer på det till 2014. Vi har ett löfte som jag är övertygad om att kommer att hålla. Ministern har lovat att man vidtar åtgärder redan 2013, vilket jag inte betvivlar. Jag skulle gärna sett att vi kunde haft en liten skrivning kring detta också.

De som bor på institution har bara lite fickpengar kvar av sin intäkt med nuvarande system för avgifterna för institutionsboende. De har heller inte rätt till ersättning från FPA. Det finns en uppmaning, som fortfarande i kraft, från tidigare social- och miljöutskott, där utskottet uppmanar landskapsregeringen att utarbeta närmare anvisningar gällande institutionsvårdens helhetsansvar för klienterna. Det gäller t.ex. vem som ska ha glasögon, när man får glasögon, vad som ska ingå och hur ofta man ska bli klippt osv. Jag vill framhålla att det här fungerar väldigt bra idag. Man är tillfreds med systemet, men det kan finnas ett inbyggt problem som kan dyka upp i framtiden så man bör titta på det här, men akut är det inte.

När det gäller FPA så de som går till privat tandvård får idag ersättning från FPA, det kommer pengar från staten till Åland. Om tandvården ges via ÅHS så kommer FPA-ersättning inte Åland tillgodo.

Jag konstaterar att förslagets ekonomiska konsekvenser inte fullt ut utretts varför lagförslaget riskerar att bli mer kostnadsdrivande än vad som framgått i framställningen.

 Jag vill i det här sammanhanget hänvisa till social- och miljöutskottets generella skrivning som fanns i betänkandet till ÅHS-lagen. ”Utskottet betonar i sammanhanget vikten av att ny verksamhet ska vara tydligt finansierad och eventuella omprioriteringar politiskt förankrade.” Nu lägger man hela ekonomiska ansvaret i famnen på ÅHS-styrelse. Vi vet inte här i salen vilka omprioriteringar som görs och vad som kommer att hända. Det här är inte fullt tillfredsställande. Men vi i vår grupp har fullt förtroende för att styrelsen kommer att kunna hantera det här på bästa sätt.

Apropå utskottsskrivningar så vill jag även lyfta fram social- och miljöutskottets generella skrivning i betänkandet till barnomsorgslagen. ”Utskottet noterar vidare att landskapsregeringen i sin framställning inte gjort någon jämförelse med motsvarande lagstiftning i riket eller i Sverige vilket utskottet i allmänhet anser borde vara obligatoriskt särskilt i fråga om lagstiftning som i hög grad berör enskilda och näringsutövare”.

Man har tittat ganska mycket på hur tandhälsan ser ut inom olika områden, men hur ser lagstiftning ut och hur har lagstiftningen fungerat? Man kanske kunde ha haft ett resonemang kring det här.

Det har också talats om rätten till bastandvård, men jag tycker att lagen är ganska klar i det sammanhanget och vi har inte någon anledning att ifrågasätta att man har rätt till bastandvård om man bor i skärgården. Man kan inte säga att det står rätt till bastandvård, för då borde det gälla alla på Åland. Nej, det gäller inte alla på Åland och vtm Roger Jansson räknade upp undantagen, så det ser jag inte som ett problem. Tack för ordet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det här var ett anförande som stödde mycket av den reservation som jag är första undertecknare till.

Ltl Mattsson nämnde tandvård, något om mål och 2014, vilket ger mig anledningen att ge den här repliken. Hur ser då ltl Mattsson på det här, är det här ett steg för en allmän tandvård?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Som jag har förstått resonemanget som vi haft i gruppen så finns det ingen i moderata gruppen som har något emot allmän tandvård, absolut inte. Vi tycker att man t.o.m. kunde ha gratis tandvård, men det ligger inte så långt fram i prioriteringsröret just nu med tanke på hur det ser ut. Skulle det finnas ett ljus i tunneln och ekonomiska förutsättningar så kanske man skulle kunna tänka i de banorna. Men vi har inte den typen av planer just nu.

År 2014 finns det planer på att man ska öppna lagen igen och höja åldern till 29 år, därför kan man tänka på delar av de här sakerna. Vi sågar inte allmän tandvård, men vi har inte det i prioriteringsröret.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte mest på de ekonomiskt kärva tiderna och vad man prioriterar. Det var det som jag tänkte på i det här fallet. Jag har heller ingenting emot allmän tandvård, men är det den första prioriteringen idag? 

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Nej, och det var jag ganska tydlig med. Det finns partier som vill mycket mera än vad vi vill här och det är så som demokratin fungerar. Det väger över här, vi har diskuterat oss fram och vi har vikt oss i den här frågan.   

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är alltid intressant att lyssna på ltl Mattsson. Moderaterna var t.o.m. för gratis tandvård här om det var möjligt.

Om jag försöker hitta någon tråd i det här anförandet så graderade han regeringspartierna. Jag förstod att moderaterna var minst emot den här framställningen, de vann. Sedan var lite oklart om det var centern eller obundna som var näst mest emot. Det här är i och för sig ingen nyhet, graderingen om vem som är mest eller minst emot är kanske nytt. Men vi vet ju alla att det är sossarna som bestämmer i den här regeringen, vilket vi har fått belagt många, många gånger tidigare.

Det som ltl Mattsson sade att man inte fullt lyckades reda ut de ekonomiska konsekvenserna håller jag helt och hållet med om. Det är beklagligt att man har den här typen av framställningar som man i slutändan inte vet vad det blir att kosta.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Inledningsvis blev det tydligen oklart. Jag upplever att moderaterna är de som är mest emot den här framställningen.

När det gäller gratis tandvård så naturligtvis om det finns ekonomiska förutsättningar för det. Vi kan inte gå ut och säga att vi är emot det och att vi aldrig kommer att gå med på det. Om det blir ekonomiska öppningar och det väller in pengar över Åland så naturligtvis kommer det med så småningom. Det kan vara en bra sak, men just nu finns det inte med överhuvudtaget.

Det är med ett småleende som jag tar detta att socialdemokraterna bestämmer. Jag hoppas också att socialdemokraterna har samma uppfattning som ltl Anders Eriksson att de tycker att det är de som har lyckats och att moderaterna inte har fått med så mycket av sin politik. Då kanske vi lyckas ännu bättre i fortsättningen. Där har vi en helt annan åsikt, vi ser själva vad vi har fått med och vi är ganska nöjda.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det vore jätte intressant att få reda på vad moderaterna har fått med av sin politik, men det får vi ta någon annan gång. Vi koncentrerar oss på det här nu.

Jag förstod att moderaterna var mest emot, det var i varje fall helt klart. Ltl Mattsson nickar, sedan är det lite oklart vem som var näst mest emot, obundna eller centern. Men det som är intressant är att det är en regering som åtminstone på pappret är borgerlig, men ändå så lägger socialdemokraterna fram vilka förslag de vill och pratar helt öppet om att det här är en delreform. Nog är det ju en lite märklig situation som vi har här på Åland, men det är heller ingenting nytt.

När det gäller de äldre som bor på institution så hade ltl Mattsson och jag en gemensam uppfattning i social- och miljöutskottet och det är jag glad för. I den här framställningen är det egentligen det viktigaste att lösa den problematiken och det lyckades man inte få in i lag. Löftena från ministern är bra och de väljer jag att tro på för vi har inget annat val, men nog borde man ha fått in det i lagen.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det är bra med repliker. Jag får tacka ltl Eriksson för att han ger mig möjligheter att klargöra vad jag menar.

Många gånger när man är emot så betyder det inte att man är emot till 100 procent. Det är helt uppenbart att inget regeringsparti är emot detta mer än till 50 procent. Om moderaterna kommer ner på 49 procent så godkänner vi det inte. Men det är möjligt att socialdemokraterna ligger på 100 procent och sedan ligger någon annan på 80 procent och någon på 70 procent. Jag vågar inte uttala mig om det. Jag kan tala för mig själv, men jag kan inte uttala mig för vad vår grupps procent ligger, men den är över 50 procent just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Den här ambitionsgraderingen blev i varje fall klar för oss liberaler under huvudanförandet. Det är att sossarna vill mest, centern och obundna vill lite mindre och moderaterna minst, åtminstone i den här frågan. Det blev klart för oss. Vi ser ändå ett problem i det som ltl Åke Mattsson säger. I en situation där ett parti av fyra vill väldigt mycket i en kostnadsdrivande reform och man får de andra partierna med sig, alltså en av fyra, så det leder till något som sannolikt kommer att vara kostnadsdrivande. Om vi applicerar det här tankesättet på andra saker så kan det lätt leda till att vi kommer att få se ganska många kostnadsdrivande reformer.

I tider när vi måste balansera ekonomin så borde det snarare vara tvärtom, att det krävs åtminstone tre av fyra som vill ha en kostnadsdrivande reform för att man ska anta det.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det kanske var lite otydligt inledningsvis, men det är inte bara ett parti som vill, då skulle det naturligtvis inte ha skett. Men vissa är mera drivande än andra och det kanske man kan vara tydlig med i den här frågan.

Angående de kostnadsdrivande reformerna så i den här frågan kan man göra den betydligt mera kostnadsdrivande. Jag hade själv ett förslag som ytterligare drev den framåt. Det var ett sätt att komma vidare med den avgiftsfria tandvården för de andra. Det här är en början, det är demokrati, man tar och ger och många gånger försöker man sudda över, att vi inte diskuterar. Det handlar inte heller om någon kohandel, utan man argumenterar för sitt om man tycker att den här gruppen är angelägen och viktig. Det är ju det som är politik här i salen. Vi kan ju inte alla tänka likadant. Vi ska inte assimileras när vi kommer hit, utan vi har en debatt och vi är ganska öppna med att vissa tycker mer och andra mindre.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var beklagligt att höra att den moderata gruppen har andra sprickor som är betydligt större än den här saken, utan att alls veta vad det är frågan om, vilket ltl Mattsson sade. Det är beklagligt inför julhögtiden som kommer. Vi liberalerna hjälper gärna våra vänner moderaterna när det gäller att spackla fast dessa sprickor om vi kan bistå med det så att julfrid kan uppnås.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag tror att vi börjar komma lite på sidan om ämnet. Det är närmast promillegränsen som ltl Petri Carlsson och jag har lite olika åsikter om. Jag vet ltl Perämaas åsikt så jag betackar mig för den hjälpen i det här sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Nu är regeringen fulltalig, nästan. Jag efterlyser fortfarande regeringens besked på kärnfrågan i detta ärende. Har vi att göra med en subjektiv rätt eller inte?

Jag ska berätta om det ganska kända Esbo-fallet. Enligt lagstiftning om barndagvård så har vissa barn, under vissa förhållanden, en subjektiv rätt till barndagvård. I det här fallet sade Esbo stad att detta var man medveten om men man hade nu inte riktigt råd att bygga de inrättningar som behövs för att uppfylla det kravet. Då resolverade rättsväsendet, för det är där som ärendena avgörs när det gäller tolkning och tillämpning av lagar i enskilda fall. På det sättet att det inte är någon ursäkt att undgå att genomföra en subjektiv rätt att man inte har tillgång till de medel var med den ska genomföras.

Om regeringen vill avlåta ett svar på frågan om vi har att göra med en subjektiv rätt eller inte så hoppas jag att det i svaret ingår om det är en tillräcklig grund att friskriva sig från genomförandet av den rätten genom att hänvisa till att man inte har haft råd att skaffa den ambulerande tandvårdsklinik som 4 mom. innehåller. Eller om man har haft råd att införskaffa den men man har inte kunnat ordna så att vagnen finns i ifrågavarande kommuner. Den här frågeställningen leder eventuellt till en annan aspekt på samma tema, eventuellt kunde jag få ett svar på det också. Det vill säga; nu när 39 § 4 mom. är utformad på det här sättet att bastandvård för invånarna i dessa kommuner skall ordnas och att rätten till denna vård är beroende, betyder det samtidigt att invånarna i dessa kommuner inte kan skaffa sig bastandvård på annat håll, utan de är uttryckligen hänvisade till denna klinik när den befinner sig i ifrågavarande kommun? Den här senare fråga är väl inte perifer, den rör ju enskilda människor mycket nära, men den är kanske inte så lätt att besvara. Tack, fru talman!

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Gunnar Jansson har nu i flera dagar upprepat begreppet subjektiv rätt. Enligt de rättslärda som jag känner så finns icke ett sådant begrepp i lagstiftning överhuvudtaget. Om det nu skulle vara så att det finns så ber jag ltl Gunnar Jansson säga i vilken lag detta begrepp finns stadgat om.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag ska försöka som man brukar säga i Mariehamn. Jag hänvisar till 88 § i Finlands grundlag, den som jag citerade ur här under den första behandlingen. Den säger; ”var och en har rätt att få det som man har rätt till enligt lag, oberoende av anslag i budgeten.” Det här har man i doktrinen, och ganska allmänt nog de facto, använt som grund för den här indelningen i rätternas styrka, som jag beskrev tidigare. Det vill säga subjektiva rättigheter som är kopplade till person och genomförbara vid behov i domstols- och annan verkställande makt och sedan den andra soft law, mjuka lagen, som anger de politiska målsättningarna. Mitt konkreta svar är 88 § i grundlagen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, men själva begreppet subjektiv rätt finns icke i grundlag och inte heller i någon annan lag. Däremot kan jag förstå vad ltl Gunnar Jansson avser. Vi har en sådan lagstiftning t.ex. i barnomsorgen och vi har det i fråga om vårdgarantin. Jag tycker att våra myndigheter har klarat av att implementera och tillämpa de här lagarna på ett godtagbart sätt.

 Jag tycker att argumentationen i frågan om tandvagnen nu börjar spränga alla rimlighetsgränser. Kanske det är dags att vi nu får rösta om saken.  

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Rösta och ta jul, ja.

Många av mina frågeställningar kommer just ur uttalanden från regeringspartiernas ledamöter här i kammaren. Det är det som har fått mig att lite närmare titta på frågeställningarna. Ingen har direkt sagt att det här är beroende på tillgång av pengar i budgeten. Men nog är det väl ganska nära eftersom tandvård i skärgården är beroende av de här två omständigheterna som jag nämnde. 

Den här typen av lagstiftning som direkt rör människor intresserar mig mycket. Jag tycker att lagtinget ska ta den tid som lagtinget behöver för att få den på grej.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Jag beklagar att jag inte har varit här tidigare, det är också julfest i olika skolan där jag som mor bör närvara.

Regeringens uppfattning är att det här inte är frågan om en subjektiv rätt. Den här lagen ger skärgårdsbor, som är bofasta i sina hemkommuner, rätt att besöka tandvården, men den är också begränsad i och med att det gäller enbart vid den ambulerande tandvårdskliniken och när den är på plats i hemkommunen.

Ltl Jansson undrade också om landskapet kan friskriva sig genom att inte införskaffa sig en tandvårdsklinik. Den här investeringen finns med i budgeten för nästa år. Både intentionerna och ambitionerna är att tandvårdsvagnen ska införskaffas så fort alla upphandlingar är gjorda och att den ska ut och verka i kommunerna efter det.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack för det, minister Aaltonen. Det var ett tydligt klarläggande. Regeringen har en åsikt i det här sammanhanget och använder till och med termen vars innebörd kan ifrågasättas enligt vad vi nyss hörde. Då vet vi det. Låt oss se vad som händer. Jag tror att vi har att göra med en subjektiv rättighet och så småningom får vi veta. Jag tror inte att den här lagen nödvändigtvis ska falla i laggranskningen, jag hoppas inte det.

Jag säger fortfarande att vi ska ha god lagstiftning, det är vår befolkning värd. Så småningom får vi sedan se i en eventuell tvistig situation vilken typ av rätt vi har att göra med.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Vi får låta den här lagen gå vidare och gå igenom laggranskningsapparaten. Regeringen har den uppfattningen att det här är mycket möjligt att genomföra på det här viset.

Tandvården är inte en del av vårdgarantin, den sexmånaders vårdgaranti som gäller inom övrig hälso- och sjukvård gäller inte tandvård. Det kan säkert förekomma väntetider för att just få ekonomin att räcka till för den här verksamheten, men det får vi återkomma till senare.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Vad jag vet så har jag överhuvudtaget inte diskuterat vårdgarantin i det här sammanhanget. Jag är väl medveten om rättsförhållandena här.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman! Jag hade inte tänkt orda särskilt mycket i det här ärendet, men när ltl Gunnar Jansson framförde att 88 § skulle vara en subjektiv rättighet så kan jag inte hålla med om det. Det står; ”var och en oberoende av statsbudgeten har rätt att av staten få vad som lagligen tillkommer honom eller henne.” Det står inte ovillkorligen, oavsett vad de står för villkor i lagen, så jag kan inte hålla med om att det fullständigt skulle vara subjektiv rätt. Man har ju många lagar som också är villkorade och det här är en sådan lag där vi sätter villkor som har framgått väldigt tydligt många gånger.

 Sedan kanske rubriken kan vara olycklig. Man kunde kanske ha svängt på orden och ha ambulerande tandvård före allmän tandvård för unga, för att den ambulerande tandvården är begränsad, så som har nämnts många gånger här av vtm Roger Jansson där han konstaterade begränsningen tydligt.

Det finns också en till begränsning, som utskottet nämner. ”Utskottet konstaterar att den ambulerande tandvården ska ges inom ramen för de anslag som anvisas Ålands hälso- och sjukvård i budget. Utskottet förutsätter att ÅHS styrelse noggrant håller kontroll över kostnaderna för verksamheten.”

Jag ser att det här är en ekonomisk begränsad rättighet. Det finns många andra sådana lagstiftningar där vi har ekonomiskt begränsade rättigheter t.ex. funktionshinderslagstiftningen.  Så det finns i annan lagstiftning också. Jag ser inte heller att det här skulle vara en subjektiv rätt på det sättet.

Vad gäller den ambulerande tandvården så tycker jag att det kan ha fått viss negativ klang att ha ambulerande enheter. Jag är inte heller så där jätteförtjust i det här lagförslaget. Jag skulle helst se att vi hade privata ambulerande kliniker där vi hade systemet med servicesedlar i bruk och man kunde med hjälp av servicesedlar utnyttja ambulerande kliniker. I det här fallet tror jag att det skulle vara väldigt svårt att få en privat tandläkare att satsa på en ambulerande tandvård i skärgården, så därför kan det vara berättigat med ett sådant här undantag. 

Däremot tror jag att ambulerande serviceenheter framöver kommer att vara en del av lösningen även i serviceproduktionen när vi kommer framåt i arbetet med samhällsservicereformen. Det kan vara en del av lösningen. Vi kanske kommer att få se flera ambulerande enheter, företrädesvis förstås privata små entreprenörer som kommer att erbjuda service där vi har ett servicesedelssystem i bruk för invånarna. På det sättet behöver vi inte ha fasta enheter på vartenda ställe. Det kunde vara en kostnadseffektiv lösning för Åland framöver, tror jag. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Carlsson kom i slutet av sitt anförande in på att det eventuellt kan bli fler tandvårdsvagnar, att privata kan satsa men då inte skärgården. När vi hörde de sakkunniga så framkom det gång på gång att det som kan göras i en tandvårdsvagn är ganska begränsat. Största utmaningen var att klara av de hygieniska kraven och arbetslagstiftning osv. Jag tror att den här framställningen mycket ligger kvar i de krav som gällde för 29 år sedan när den förra vagnen införskaffades. Sist och slutligen är det ganska lite man kan göra i en sådan här vagn, vilket framkom när vi hörde både ÅHS personal och privata tandläkare. Det där resonemanget tror jag inte riktigt håller fullt ut.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tro att ltl Anders Eriksson har missuppfattat någonting. Jag sade att i flera sammanhang så tror jag att etablerande serviceenheter, dvs. inom flera serviceområden än bara tandvård, definitivt kan fungera. Jag nämnde t.ex. igår i samband med debatten att en ambulerande serviceenhet, vad gäller avlastningen för närståendevård, skulle vara en väldigt bra sak för närståendevårdarna. De skulle kunna få avlastning och sova utanför sitt eget hem medan någon annan skulle vara inne och hjälpa till under natten. Man skulle få en hel natt avlastning och vila, det kunde vara värdefullt. Det är ett sådant exempel.

Ltl Anders Eriksson, replik

Okej, det är möjligt att jag missförstod, jag trodde att det var den här framställningen som vi debatterade.

 Sedan när det gäller lösningarna om att man eventuellt far runt med en vagn som man kan krypa in och vila i som närståendevårdare så känner jag mig inte riktigt mogen för att gå in på den biten nu. Vi får kanske anledning att återkomma.

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag tycker att det hör till ärendet på det viset att vi pratar om ambulerande enheter. Jag har tolkat det ganska brett. Jag ser det heller inte som helt omöjligt att det skulle kunna finnas någon ambulerande vagn inom privat sektor inom tandvården framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Carlssons resonemang led av den bristen att han hänvisade till motivering när paragrafen kan fås att fungera. Sådan lagstiftning är inte tillåten. Lagstiftning om motivering ska vi inte ha. Det som vi vill säga i lagar ska stå i paragraferna. I paragrafen finns det inget förbehåll för tillgång till pengar, så är det nu bara.

Vad sedan gäller tolkningen av grundlagen 88 § så har vi olika åsikter där. Jag hänvisar till att den här rätten, som alla har, inte är beroende av någonting annat än vad står i lag. Om det finns pengar eller inte saknar betydelse enligt 88 §, som vi nyss hörde, och det är det som man brukar säga att kännetecknar subjektiva rättigheter. Det är upp till en själv att genomföra den och samhället får betala det som samhället har lovat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Nu ger vi oss igen in på lite juridisk tolkning. Jag har i alla fall för mig att det står i lagparagrafen ganska tydligt ”när tandvårdsvagnen är på plats i kommunen”. Då kan man ju ha de frågeställningarna i domstolar och juridisk tolkning när det är godkänt att ha tandvårdsvagnen på plats i kommunen, och då brukar man alltid gå tillbaka till förarbetena till lagstiftningen där utskottsbetänkanden ligger till grund. På det sättet så tycker jag ändå definitivt att det har en relevans. Med det kan vara så att ltl Gunnar Jansson har en annan uppfattning.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Jag har den uppfattningen, som jag har hävdat hela tiden, att det representerar dålig lagstiftning att göra en rätt, i det här fallet bastandvård, beroende av var ett fordon råkar befinna sig. Vad är det för någonting? Man bör inte ha det på det sättet, tycker jag. Man kan inte ha rätten till tillgång till grundskola beroende av att det finns en skola. Antingen har man en rätt eller så har man den inte och det ska framträda i själva lagen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Anders Eriksson

Jag förslår att lagförslaget ska förkastas.

Ltl Gunnar Jansson

Fru talman! Jag ber att få stöda ltl Anders Erikssons förslag.

Talmannen

Under behandlingen har ltl Anders Eriksson, understödd av ltl Gunnar Jansson, föreslagit att lagtinget ska förkasta lagförslaget. Omröstning kommer därför att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att lagförslaget ska antas röstar ja och de som röstar för ltl Anders Erikssons förslag att lagförslaget ska förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Fortsatt enda behandling

6        Budget för landskapet Åland 2013

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2012-2013)

Diskussionen förklarades avslutad vid plenum 19.12.2012. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna enligt huvudtitel och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock huvudtitlarna i sin helhet.

Efter det föreläggs inkomsterna enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar om ändringsförslag aviserats och i övrigt i deras helhet.

Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Först föreläggs utgifterna enligt huvudtitel jämte detaljmotiveringar.

Föreläggs Huvudtitel 41, kapitel för kapitel.

Kap. 41.01. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag föreslår att föreslagit att anslaget under moment 41.01.01, Lagtingets-verksamhetsutgifter, minskas med 90 000.

Ltl Axel Jonsson

Jag ber att få stöda förslaget.

Talmannen

Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att anslaget under moment 41.01.01, Lagtinget – verksamhetsutgifter, minskas med 90 000. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Brage Eklund ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs Kap. 41.05. Begärs ordet?

Ltl Anders Eriksson

Värderade fru talman! Jag föreslår under moment 41.05.01, Lagtingets kansli- verksamhetsutgifter, att det ska minskas med 37 000.

Ltl Axel Jonsson

Jag ber att få understöda förslaget.

Talmannen

Ltl Anders Eriksson, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att anslaget under moment 41.05.01, Lagtingets kansli – verksamhetsutgifter, minskas med 37 000. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Anders Erikssons ändringsförslag röstar nej.  Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs Kap. 41.10 Godkänt.

Kapitel 41.20 Godkänt.

Föreläggs Huvudtitel 42 kapitel för kapitel.

Föreläggs 42.01. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag föreslår att moment 42.01.01, Landskapsregeringen- verksamhetsutgifter, ska minskas med 158 000.

Ltl Axel Jonsson

Jag understöder ltl Eklunds förslag.

Talmannen

Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att anslaget under moment 42.01.01, Landskapsregeringen – verksamhetsutgifter, minskas med 158 000. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Brage Eklund ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs kapitel 42.05 Godkänt.

42.20 Godkänt.

42.25 Godkänt.

42.30 Godkänt.

42.40 Godkänt.

42.50 Godkänt.

42.59 Godkänt.

Föreläggs Huvudtitel 43 kapitel för kapitel.

Föreläggs Kap. 43.01. Begärs ordet?

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Under moment 43.01.01, Kansliavdelningens allmänna förvaltning, föreslår jag att verksamhetsutgifter ska minskas med 87 000 euro.

Ltl Axel Jonsson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att anslaget under moment 43.01.01, Kansliavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter, minskas med 87 000. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar ltl Anders Erikssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs kapitel 43.03 Godkänt.

Kapitel 43.04 Godkänt.

43.05 Godkänt.

43.10 Godkänt.

43.15 Godkänt.

43.20 Godkänt.

Kapitel 43.25 Begärs ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår ett tillägg i detaljmotiveringen till betänkande under moment 43.25.67 i enlighet med reservationen.

Ltl Tony Asumaa

Jag ber att få understöda ltl Perämaa förslag.

Talmannen

Ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Tony Asumaa, har föreslagit att till betänkandets detaljmotivering under momentet 43.25.67, Räntestöd och landskapsborgen för bostadsproduktion, infogas ett nytt sista stycke med följande lydelse: ”För produktion av hyresbostäder och bostadsrätter föreslås att räntestödslån för högst 10 000 000 euro får beviljas.” Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Mats Perämaas ändringsförslag röstar nej.  Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs kapitel 43.27 Begärs ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Även här föreslår jag ett tillägg till detaljmotiveringen i betänkande under moment 43.27.41 i enlighet med reservationen.

Ltl Tony Asumaa

Jag ber att få understöda ltl Perämaas förslag.

Talmannen

Ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Tony Asumaa, har föreslagit att motiveringen under momentet 43.27.41 ges ett nytt sista stycke i enlighet med den inlämnande reservationen och den lyder: ”Landskapsregeringen höjer aktiviteten i sina strävanden att få med den åländska produktionen av förnybara energikällor i rikets stödsystem. Beroende på framgången i dessa strävanden så överväger landskapsregeringen att fortsätta det åländska kompenserande produktionsstödet som avses i detta moment. Landskapsregeringen återkommer i så fall med behövliga lagframställningar och förslag till budgetanslag.” Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Anders Eriksson

Jag tycker att det är en viktig fråga. Jag understöder förslaget.

Talmannen

Förslag om öppen omröstning har begärts, understötts och kommer därför att hållas. Jag ber ltl Mika Nordberg och ltl Katrin Sjögren att biträda vid rösträkningen.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Upprop.

Omröstningen har gett resultatet; 19 ja-röster, 9 nej-röster och 2 ledamöter var frånvarande. Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs Kapitel 43.28 Godkänt.

Kapitel 43.30 Godkänt.

43.40 Godkänt.

43.60 Godkänt.

43.91 Godkänt.

43.95 Godkänt.

Föreläggs 44 Huvudtitel enligt kapitel

Föreläggs Kapitel 44.01. Begärs ordet?

Ltl Anders Eriksson

Jag föreslår att 44. 01.01, Finansavdelningens allmänna förvaltning, att verksamhetsutgifterna minskas med 105 000 euro.

Ltl Axel Jonsson

Jag ber att få understöda förslaget.

Talmannen

Ltl Anders Eriksson, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att anslaget under moment 44.01.01, Finansavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter, minskas med 105 000. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Anders Erikssons ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs kapitel 44.05. Godkänt.

Kapitel 44.10 Godkänt.

44.20 Godkänt.

44.90 Godkänt.

44.95 Godkänt.

Föreläggs 45 Ht enligt kapitel.

Kapitel 45.01. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Under rubriken Social och miljöavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter, 45.01.01, föreslår jag att man ska minska anslaget med 60 000.

Ltl Axel Jonsson

Jag ber att få understöda förslaget.

Talmannen

Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att anslaget under moment 45.01.01, Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter, minskas med 60 000. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Brage Eklunds ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande

Föreläggs kapitel 45.10 Godkänt.

45.15 Godkänt.

45.20 Godkänt.

45.25 Godkänt.

45.30 Godkänt.

45.35 Godkänt.

45.50 Godkänt.

45.52 Godkänt.

45.54 Godkänt.

45.56 Godkänt.

Föreläggs Kapitel 45.60. Begärs ordet?

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Under moment 45.60.20, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet – verksamhetsutgifter, så önskar jag att verksamhetsutgifterna skulle minskas med 91 000 euro. Det är absolut nödvändigt.

Ltl Axel Jonsson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Ltl Anders Eriksson, understödd av ltl axel Jonsson, har föreslagit att anslaget under moment 45.60.20, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet - verksamhetsutgifter, minskas med 91 000. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Anders Erikssons ändringsförslag, röstar nej.  Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs Kapitel 45.60 Godkänt.

Föreläggs kapitel 45.70. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Under moment 45.70.20, Ålands hälso- och sjukvård - verksamhetsutgifter önskar jag minska med 782 000 euro.

Ltl Anders Eriksson

I och med att sänkningen inte ens blir en procent så understöder jag.

Talmannen

Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Anders Eriksson, har föreslagit att anslaget under moment 45.70.20, Ålands hälso- och sjukvård -verksamhetsutgifter, ska minskas med 782 000 euro. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Brage Eklunds ändringsförslag, röstar nej.  Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs 46 Ht kapitel för kapitel

Kapitel 46.01 Begärs ordet?

Ltl Anders Eriksson

Moment 46.01.01, Utbildningens och kulturavdelningens allmänna förvaltning, där önskar vi att verksamhetsutgifterna minskas med 41 000.

Ltl Axel Jonsson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att anslaget under moment 46.01.01, Utbildnings- och kulturavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter, minskas med 41 000. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Anders Erikssons ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs 46.03. Godkänt.

46.07 Godkänt.

46.09 Godkänt.

46.11 Godkänt.

Föreläggs kapitel 46.13 Begärs ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår att moment 46.13.60 utgår i enlighet med lagd reservation.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Jag ber att få understöda det ypperliga förslaget som ltl Perämaa lade.

Talmannen

Ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Tony Asumaa, har föreslagit att finansieringen av bildningsförbundens verksamhet upphör så att anslaget under momentet 46.13.60, Landskapsbidrag för bildningsförbundens verksamhet, utgår. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej.  Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs 46.15 Godkänt.

46.17 Godkänt.

46.19 Godkänt.

46.20 Godkänt.

46.32 Godkänt.

46.34 Godkänt.

46.41 Godkänt.

Kapitel 46.45. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Under moment 46.45.20, Ålands gymnasium - verksamhetsutgifter, vill vi minska med 839 000.

Ltl Axel Jonsson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att anslaget under moment 46.45.20, Ålands gymnasium – verksamhetsutgifter, minskas med 839 000 euro. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Brage Eklund ändringsförslag, röstar nej.  Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs 46.55. Godkänt.

Föreläggs 46.60. Godkänt.

Föreläggs 46.80. Godkänt.

Föreläggs 47 Ht i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs 48 Ht. Kapitel för kapitel.

Kapitel 48.01 Begärs ordet?

Ltl Anders Eriksson

Under rubriken Trafikavdelningens allmänna förvaltning så önskar vi minska verksamhetsutgifterna med 54 000.

Ltl Axel Jonsson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Ltl Anders Eriksson, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att anslaget under moment 48.01.01, Trafikavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter, minskas med 54 000. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Brage Eklund ändringsförslag, röstar nej.  Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår att anslaget under moment 48.01.70 utgår.

Ltl Brage Eklund

Jag understöder ltl Mats Perämaas eminenta sparförslag.

Talmannen

Ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Brage Eklund, har föreslagit att anslaget under moment 48.01.70, Anskaffning av arbetsbåt, utgår i sin helhet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föreläggs Kapitel 48. 05. Godkänt.

Kapitel 48.10 Godkänd.

Kapitel 48.20 Godkänd.

Kapitel 48.21 Godkänd.

Kapitel 48.30 Godkänd.

Kapitel 48.32 Godkänd.

Kapitel 48.70 Godkänd.

Föreläggs 49 Ht i sin helhet. Godkänd.

Därmed var utgifterna behandlade.

Nu föreläggs inkomsterna enligt avdelningar i deras helhet jämte detaljmotiveringar.

Avd. 31 Godkänd.

Avd. 32 Godkänd

Avd. 33 Godkänd.

Avd. 34 Godkänd

Avd. 35 Godkänd.

Avd. 36 Godkänd

Avd. 37 Godkänd.

Avd. 38 Godkänd

Avd. 39 Godkänd

Föreläggs de till betänkandet fogade klämförslagen var för sig.

Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det fjärde klämförslaget. Godkänt

Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering.

Talmannen föreslår att den allmänna motiveringen föredras enligt mellanrubrikerna i betänkandet och att ändringsförslagen framläggs under respektive rubrik. Önskar en ledamot framföra förslag under en ny mellanrubrik som inte ingår i betänkandet ska sådana förslag framföras efter behandlingen av de rubriker som ingår i betänkandet. Kan förfaringssättet godkännas?

Föredras rubriken Ekonomisk översikt. Godkänd.

Föredras rubriken Landskapets budgetekonomi. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag föreslår en ändring under rubriken i tredje stycket som skulle lyda: ”Målet är att bibehålla välfärden och utveckla det åländska samhället på lång sikt samtidigt som man skapar finansiellt utrymme för att trygga kärnområdena vård, skola och omsorg samt för nödvändiga framtidssatsningar. Den ekonomiska situationen med flera år av budgetunderskott kräver krafttag för att minska landskapets verksamhetsutgifter. För att uppnå landskapsregeringens målsättning att få budgeten i balans år 2015 bör landskapets verksamhetsutgifter nästa år minskas med 5 procent. Landskapsregeringen återkommer i första tilläggsbudget med konkreta sparåtgärder för 2013.”

Ltl Axel Jonsson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Ltl Brage Eklund, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att tredje stycket i betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Landskapets budgetekonomi”, ges ett tillägg i enlighet med ltl Eklunds reservation till betänkande Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Brage Eklunds ändringsförslag, röstar nej.  Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Föredras rubriken Internationellt samarbete Godkänd.

Föredras rubriken Landskapet, kommunerna och medborgarna Godkänd.

Samhällsservicereformen Godkänd.

Utvecklingen av förvaltningen Godkänd.

Digital agenda Godkänd.

Näringspolitik Godkänd.

Sjöfarten Godkänd.

Jämställdhetspolitik Godkänd.

Integrationspolitik Godkänd.

Bostads- och byggnadspolitik Godkänd.

Social- och miljöpolitik Godkänd.

Hälso- och sjukvården Godkänd.

Högskolan på Åland Godkänd.

Föredras rubriken Trafik- och transportpolitik. Begärs ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår ett tillägg till betänkandes allmänna motivering under rubriken Trafik och transportpolitik i enlighet med den reservation som har lagts.

Ltl Torsten Sundblom

Jag understöder ltl Mats Perämaas förslag.

Talmannen

Ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Torsten Sundblom, har föreslagit att ett tillägg till utskottsbetänkandets allmänna motivering införs sist i det andra stycket under rubriken Trafik och transportpolitik med följande lydelse: ”Arbetet med att bygga ett färjfäste på östra Föglö inleds omedelbart för att leda Kökartrafiken den vägen och arbetet med sikte på förbättrad förbindelse från fasta Åland till Föglö intensifieras. Prioriteringsförslag för övriga kortruttsprojekt lämnas till lagtinget i brådskande ordning.”. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej.  Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag föreslår ytterligare ett tillägg under samma rubrik. Det tillägget skulle få följande lydelse: ”Målet med kortrutt i skärgårdstrafiken är att minska driftsutgifterna, åstadkomma en ökad turtäthet och därmed en förbättrad service för ålänningar, skärgårdsbor och övriga brukare. En förbättrad infrastruktur ger skärgårdens näringsliv den grundförutsättning som krävs för en stabil utveckling av verksamheterna. Arbetet måste göras i skyndsam ordning där åtgärderna ändå stöder de långsiktiga planerna. Redan under 2013 ska Landskapsregeringen införa kortrutt i delar av skärgårdstrafiksystemet istället för de föreslagna dubbla fartygen på de långa linjerna.”

Ltl Torsten Sundblom

Jag ber att får understöda ltl Perämaas förslag.

Talmannen

Ltl Perämaa, understödd av ltl Torsten Sundblom, har föreslagit att det i utskottsbetänkandets allmänna motivering införs ett nytt sista stycke under rubriken Trafik och transportpolitik med den lydelse som framgår till ltl Mats Perämaas reservation till betänkande. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej.  Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande.

 

Föreläggs rubriken Fördelningen av penningautomatmedel och budgeten. Godkänd.

Föreläggs slutligen rubriken Budgeten och avlöningsutgifterna. Godkänd.

Den allmänna motiveringen är därmed behandlad.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

7        Extra anslag för kortruttsinvesteringar

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 7/2012-2013)

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2011-2012)

Även i detta ärende förklarades diskussionen avslutad vid plenum 19.12.2012.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Plenum slutar

Nästa plenum 07.01.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Talmannen vill önska alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Originalfil