Plenum den 21 januari 2013 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 21 januari 2013 kl. 13.00

Frågestund. 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen

(F 1/2012-2013)

Frågestunden slutar. 16

 

Frågestund

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen

(F 1/2012-2013)

Till dagens frågestund har följande ledamöter anmält att de önskar ställa en fråga enligt 35 § i arbetsordningen: Ltl Katrin Sjögren, ltl Wille Valve, ltl Anders Eriksson, ltl Tony Asumaa, ltl Brage Eklund, ltl Torsten Sundblom, ltl Axel Jonsson, ltl Gunnar Jansson, vtm Viveka Eriksson och ltl Mats Perämaa.

Talmannen avgör vem som ges ordet för att ställa en fråga och har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att uttala sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Katrin Sjögren

Jag vill ställa min fråga till utbildningsminister Johan Ehn.

Talman! Det är många heta politiska frågor på agendan. En av frågorna som har varit i ropet är Radio Suomis vara eller icke vara på Åland. Så sent som för ett år sedan kompletterade vi landskapslagen om radio och televisionsverksamhet. Vi utvidgade bl.a. 3 § som nu stipulerar att ”vi ska främja en vidsträckt yttrandefrihet, programutbudet ska vara mångsidigt och tillgodose olika intressen”, alltså ganska klara skrivningar när det gäller landskapsregeringens ansvar.

Vi diskuterade också behovet av att landskapsregeringen skulle ha principer och policys. Kan landskapsregeringen nu garantera att Radio Suomi fortsättningsvis kommer att höras i hela landskapet?

Minister Johan Ehn

Fru talman! När det gäller Ålands Radio så har vi ett politiskt delat ansvar. När det gäller bolaget Ålands Radio så är de infrastrukturminister Veronica Thörnroos som ansvarar för styrelsen, medan jag som kulturminister har ett ansvar för hur mediapolitiken på Åland ska se ut. Vi har från landskapsregeringen sagt i programmet att vi under detta år kommer att göra en översyn av det mediapolitiska program som togs upp under förra perioden och beslutades om av den regeringen. Det kommer under våren att tillsättas en arbetsgrupp kring det mediapolitiska programmet.

När det gäller specifikt Radio Suomi så vare sig kan eller ska landskapsregeringen garantera någon viss kanal. Vi kan inte gå in och säga vad Ålands Radio ska återutsända. Det är bolaget som har den möjligheten i dagsläget. Vi ska från landskapsregeringens sida se till att det finns förutsättningar för att bedriva en verksamhet som är så bred som möjligt.

Som svar på frågan, enligt de uppgifter jag har baserat på diskussioner med ansvarig minister och som jag i övrigt har inhämtat, så är Ålands Radios målsättning att Radio Suomi också i fortsättningen, med olika typer av lösningar, ska kunna höras över Åland.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Det är landskapsregeringen som beviljar tillstånd och frekvenser. Enligt intresserade och grävande medborgare så pågår förhandlingar mellan kommunikationsverket, statsrådet och landskapsregeringen. Det är tekniskt möjligt att Åland kan få en tilläggsfrekvens som är heltäckande för hela Åland.

Pågår det diskussioner i landskapsregeringen att hyra ut och sälja andra frekvenser, t.ex. Radio Vega?

Minister Johan Ehn

Fru talman! När det gäller tillståndsbiten måste jag tyvärr meddela ltl Sjögren att det överhuvudtaget inte ligger på mitt bord. Jag har inte varit med om diskussioner i landskapsregeringen kring detta.

När det gäller tillstånd kring frekvenser så är det ingenting som jag, inom ramen för utbildnings- och kulturavdelningen, behandlar. Jag kan tyvärr inte svara på frågan desto mera än det jag sade här inledningsvis; att Ålands Radios utgångspunkt är att det utbud som man har idag ska man också tillhandahålla ålänningarna i framtiden. Däremot vet jag ingenting om förhandlingar eller om dess eventuella innehåll.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Fast hela radiofrågan är både teknisk och handlar om infrastruktur, frekvenser och tillstånd så är det i allra högsta grad mediapolitik också, som är utbildningsministerns ansvarsområde. Det handlar om programutbud och att tillgodose olika intressen, som det stipuleras i lagen. Det finns många frågeställningar beträffande mediapolitiken; Radio Suomi är en, finansieringen av public service är en annan och mediarådets vara eller icke vara är en tredje. Informationen är mycket knapphändig. Om man kunde få lite mera information till medborgarna och lagtinget så kunde man undvika en hel del förvirring och oro.

Planerar landskapsregeringen att förbättra informationen beträffande mediepolitiken till lagtinget och till intresserade medborgare?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Som jag nämnde i mitt inledande svar så är tidsplanering för det mediapolitiska programmet, som också har delgivits lagtinget senaste nu i budgeten, sådan att vi under detta år ska kunna presentera en revidering av det program som togs ungefär för två år sedan. Den tidtabellen kommer vi att hålla. Det kommer att utses en arbetsgrupp under tidig vår. Sedan återkommer vi till lagtinget för att presentera de mediapolitiska riktlinjer som den här landskapsregeringen avser att föra framöver.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Wille Valven, varsågod.

Ltl Wille Valve

Tack, fru talman! Jag önskar höra ministern med ansvar för social- och miljöavdelningen, Carina Aaltonen.

Fru talman! EU kom med ett meddelade 13.9.2012 som handlade om ”blå tillväxt”, som i punkt 5.2 slår fast ”att hållbar fiskodling måste beakta potentiell inverkan på vilda fiskbestånd och vattenkvalitet”.

På vilket sätt ämnar landskapsregeringen göra för att få ett mer hållbart vattenbruk?

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Det här var en intressant fråga. Jag har inte själv tagit del av den här rapporten om ”blå tillväxt”. Men den går ut på att få ett mer hållbart vattenbruk på Åland. Det överensstämmer helt och hållet med landskapsregeringens målsättningar, att allt vattenbruk ska vara kretsloppsanpassat och utsläppsneutralt till hundra 100 år 2030. Men redan fram till 2015 ska utsläppen av fosfor gå ner med 20 procent.

Det arbete som pågår i regeringen just nu är ett EU-projekt som heter ”Aquabest” som bland annat har till uppgift att se över lagstiftning, bästa foder osv. Det kommer att hållas åtminstone tre möten i vår i syfte att få ett hållbart vattenbruk och hållbara fiskodlingar. Man tittar dels på regelverk men man tittar också på foder och olika kompensatoriska åtgärder för att inte tillföra foder från fisk som har kommit från andra delar av Atlanten eller andra oceaner och som man för in i Östersjön. Man tittar på hur man ska kunna hitta ett system för att ta tillvara t.ex. strömming och vassbuk. Det här seminariet i Stockholm ordnas också tillsammans med forskare. Vi ska inte heller beskatta Östersjöbestånden av de här arterna för hårt, så att också det blir ett miljöproblem på sikt.

Sedan finns det också andra saker som landskapsregeringen gör. Vi har tillsatt en förenklingsgrupp med representanter från ÅMHM, landskapsregeringen och producentförbundet. Gruppen tittar på förbättringsöverskott och hur det kan användas som ett sätt att kompensera fiskodlare som gör miljöåtgärder.

Ltl Wille Valve

Angående det sistnämnda, kommer landskapsregeringen med något nytt regelverk på förordnings- eller lagnivå?

Minister Carina Aaltonen

Det pågår diskussion just nu i alla fall. Den åländska delen i arbetsprogrammet aquabest har i uppgift att titta på regelverket.

Lantrådet har tagit initiativ till en tankesmedja som kommer att hållas tillsammans med Husö biologiska station och forskare från Åbo akademi under våren. Tillsammans med politiker och forskare ska vi kunna se på olika samhällsfrågor. Den första tankesmedjan kommer att hållas här under våren i april där bl a vattenkvalitetsnormer och förbättringsöverskott kommer att diskuteras. Jag tror att det är viktigt att också ha forskaraspekten med när man gör viktiga långsiktiga beslut för förbättringar i Östersjöns vatten.

Ltl Wille Valve

Ltl Valve tackar för svaret.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Anders Eriksson, varsågod.

Ltl Anders Eriksson

Jag önskar ställa en fråga till minister Ehn.

Fru talman! Ålands gymnasium han nu har arbetat tre terminer. Vi från Ålands Framtids sida har många gånger undrat hur det är möjligt att kostnaderna har ökat med cirka 3 miljoner, med tanke på att en av sju skolor lades ner. Vi är väl medvetna om att läroavtalsutbildningen, enligt bokslutet 2009, står för en kostnad på 260 000 euro som fördes dit. Vi tycker att cirka 3 miljoner ändå är relevant.

Den första frågan är; vad beror den här stora ökningen på? Går det att få en ordentlig redogörelse över kostnadsstrukturen? Har vi fått en bättre utbildning för dessa pengar?

Det här är egentligen mera än förvaltningsreform än en skolreform. Den startade ursprungligen för att man skulle samordna fastigheter, man skulle samordna ekonomifunktioner och på det sättet få en billigare utbildning. Även med tanke på detta så är kostnadsökningen lite förvånande.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Vad gäller siffrorna och jämförelserna bakåt i tiden så har jag för mig att det tidigare har gjorts en redovisning till lagtinget. Jag har inte själv varit med och gett den redovisningen och jag har inte heller de siffrorna rakt av i huvudet. Jag har försökt koncentrera mig och regeringens arbete på att nu blicka framåt och se till att vi kan använda oss av de fördelar som den nya skolan och den nya myndigheten ger oss, dvs. att samordna våra resurser på ett bra sätt. Budgetförslaget, som just klubbades här i lagtinget, visar på att Ålands gymnasium och dess kostnader nu har bromsats upp. Skillnaden mellan de pengar som anslogs 2012 och de pengar som anslås nu 2013 är i storleksordningen 2 000 euro. Ålands gymnasium har fått i uppdrag att nu klara upp en ekonomi som bygger på att man ska fortsätta ge en god service och ett gott utbud, men i praktiken med mindre pengar än vad man hade tidigare. Det som hänt under detta år är att lönekostnaderna och även andra kostnader har stigit, men däremot håller vi då kvar totalsumman. Det är möjligt att den här diskussionen som tidigare har pågått, om det har blivit dyrare eller inte, att den diskussionen kan finnas kvar. Men jag hävdar att det arbete som nu är påbörjat inom Ålands gymnasium kommer att leda till att vi hittar vägar framåt för en effektivare användning av de resurser som vi lägger till skolans förfogande.

Ltl Anders Eriksson

Just det var ju en av ursprungstankarna med den här reformen. När minister Ehn säger att han har uppfattningen att en sådan här sammanställning har levererats så har åtminstone inte jag sett någon sådan sammanställning. Jag har varit väldigt intresserad av kostnadsutvecklingen för Ålands gymnasium och jag tror att minister Ehn vet att jag har efterlyst kostnadsutvecklingen gång på gång. Jag har också bett finansutskottet att titta på det. Det är som det är, löneökningarna nämndes som en orsak.

När struktur -07 var på tapeten så var jag personligen och Ålands Framtid oroliga för hur Ålands lyceum skulle passa in i den här organisationen och att man inte skulle ”förstöra” någonting där.

Idag är jag mera orolig för den yrkesinriktade gymnasieutbildning. Jag är mera bekymrad över schemaläggning, omläggning av den sociala linjen och svårigheter att kombinera sjöfartsutbildningen med t.ex. HUT. Har ministern också fokus på den yrkesinriktade gymnasieutbildningen som är minst lika viktig?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Vad gäller ekonomin så uppfattade jag att frågan har ställts i finansutskottet. I de betänkanden som jag har läst så har man också konstaterat att man har fått frågan belyst, så man har inte ställt ytterligare frågor.

Man ska också komma ihåg i det här sammanhanget att samtidigt som man gjorde förändringen till Ålands gymnasium så fick man också en stor reform när det gäller kollektivavtalet. Det här kollektivavtalet, med en så kallad total arbetstid, har också gjort att kostnadsökningarna har blivit större än vad man kanske från början hade räknat med. Men det har inte enbart att göra med reformen, kollektivavtalet skulle ha drivits igenom oberoende.

När det gäller fokus i arbetet inom utbildningen, så fokus har och kommer i framtiden att ligga på att se till att få såväl yrkesutbildningen som den allmänbildande utbildning att bli så bra som möjligt. Det är självklart så att fokus har legat just på yrkesutbildningarna eftersom det är där som de stora förändringarna har gjorts med den nya reformen.

Ltl Anders Eriksson

Helt kort om den ekonomiska biten. Om det är som minister Ehn säger att det har levererats en sådan här sammanställning så då borde det inte vara svårt att ta fram den. Man kanske till om med kunde få sammanställningen på mailen. Jag har efterlyst sammanställningen gång på gång, jag har riktat mig till finansutskottet och det har kommit lite svävande svar att det är svårt att göra jämförelser med hur det var tidigare.

Titta man på lagen om Ålands gymnasium så sägs i 9 § bl.a. så här när det gäller grundläggande yrkesutbildning: ”Den grundläggande yrkesutbildningen ska dessutom förbereda de studerande för yrkesinriktad högskoleutbildning eller andra på gymnasieutbildning baserade studier”.  Vi ser att det är cirka 780 elever som går yrkesgymnasiet och det är bara 100 elever som tar del i högskoleblocket lyceet. I min värld får jag lite den uppfattningen att det är 680 elever som är offside för vidare studier och det gör mig väldigt bekymrad. Var det fel på den punkten minister Ehn?

Minister Johan Ehn

Fru talman! När det gäller vidare studier så ligger de också på olika nivåer. Man kan studera vidare vid högskolan på Åland och där torde det inte vara problem att komma vidare med den utbildning som erbjuds hos våra skolor idag.

Det systemet som lades fram med HUT-studier har tre år prövoperiod. När den treårsperioden är slut, efter två år, kommer man att ha gjort utvärderingar. Jag tror redan nu att det finns ett behov av att göra förändringar, framförallt utgående ifrån de erfarenheter man har men också utgående från det som händer runt omkring oss, t.ex. hur man utvecklar skolan i Sverige och vad som betraktas att vara behörig eller inte behörig. De allra flesta som idag vill söka sig vidare till högskolestudier riktar sig västerut. Det gäller då att se till att vi kan ha ett system som gör att det är möjligt.

En annan viktig fråga är att man i ett senare skede av livet också måste kunna komma tillbaka och göra sig högskolebehörig.

Talmannen

Tiden är ute! Följande frågeställare är ltl Tony Asumaa, varsågod.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till vicelantrådet Roger Nordlund.

Det ökade underskottet i landskapets budget försvagar landskapets ekonomiska förutsättningar för kommande tillväxt och investeringar. I omställningsbudgeten bedömde landskapsregeringen att underskottet från 2012 skulle bli 16 miljoner euro, exklusive utjämningsfonden. Totalt uppskattar vi idag landskapets budget till -21,7 miljoner för 2012.

Min första fråga till vicelantrådet och tillika finansministern är: Vad är det uppskattade ackumulerade underskottet för landskapets budget per 31.12.2012?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Exakt vad underskottet för 2012 är kan jag inte säga. Den förändring som skett är ju exakt den som ltl Asumaa lyfte fram, att det har skett en förändring från cirka 16 miljoner till 21,7 miljoner. Förändringen för 2012 är momentan när det gäller projektet Ålands Industrihus. Det påverkar 2012, men det är ingenting vi har med oss in i 2013 och 2014. Däremot har vi en förändring när det gäller ÅHS på själva nivån som gör det svårare att hitta balanspunkten.

Ltl Tony Asumaa

Liberalernas kalkyler har kommit fram till att det ackumulerade underskottet i budgeten skulle ligga ungefär på 32,2 miljoner euro per 31.12.2012. Vi har också gjort kalkyler på landskapets budget. Liberalerna beräknar att landskapets budget skulle visa ett underskott per 2015 på minst 5,7 miljoner euro medan regeringens kalkyler visar på resultatet + 2 miljoner euro. Kan finansministern berätta för oss här i salen hur väl liberalernas kalkyler stämmer på ett underskott på 5,7 miljoner euro per 2015. Eller kommer vi fortfarande att generera ett överskott?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Liberalernas beräkningar stämmer såtillvida vi inte gör några ytterligare förändringar i förhållande till den omställningsbudget som vi tog här ungefär för ett halvår sedan i lagtinget. Eftersom det har skett en strukturell förändring när det gäller Ålands hälso- och sjukvård så har vi där anledning att se om vi kan kompensera det på något annat sätt med övriga kostnadsinbesparingar inom någon sektor eller om vi kan få mera inkomster.

Situationen är precis såsom ltl Asumaa beskriver, någonstans mellan -5 och +5 miljoner ligger vi just nu när det gäller 2015. Men det är väldigt svårt att stå här och spekulera. Kostnaderna kan vi till viss del i varje fall styra, vi kanske borde kunna styra dem ännu högre, men däremot är inkomsterna väldigt osäkra. Vi har prognostiserat att avräkningsbeloppet ska öka med ett visst antal procent, vi har skattegottgörelsen och vi har lotteriskatten. Förhoppningsvis ska lotteriskatten kunna ge lite mera pengar, avräkningsbeloppet beror helt på utvecklingen i landet.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! I budgeten för 2013 har regeringen skrivit att utgående från de för budgetprognoser som finns och att likviditeten uppgår till 59 miljoner euro så behöver inte landskapet gå till banken och pengarna torde räcka till utan upplåning. Nu har prognoserna och även budgetuträkningar ändrat. Har landskapsregeringen gjort en kassaflödesanalys på hur pengarna kommer att räcka? Räcker de till?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Likviditeten ska räcka under den här perioden. Vi har möjlighet att justera via Ålands penningautomatförening, som har en väldigt stor kassa och som vi egentligen har hos dem, och som vi kan ta in till landskapet i högre utsträckning om det skulle behövas för likviditetens skull. Likviditeten som sådan oroar jag mig inte för, däremot oroar jag mig väldigt mycket över kostnadsutvecklingen och våra möjligheter att komma till balanspunkten, speciellt med tanke på att vi också har utmaningar.

Det fokuseras väldigt mycket nu på att få ekonomin i balans, men som landskapsregering har man också ett stort ansvar för att samhället fungerar och att människor har arbeten. Vi har just nu en väldigt starkt stigande ungdomsarbetslöshet som vi också måste möta med olika åtgärder, vilket också måste vägas in i hela det här arbetet.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Jag riktar min fråga till minister Carina Aaltonen.

Fru talman! När det gäller handikapplagstiftningen sköter Valvira övervakningen och tillsynen i Finland. På Åland ankommer tillsynen på landskapsregeringen, men någon sådan tillsyn existerar inte lika lite som landskapsregeringen utfärdar direktiv eller riktlinjer för hur lagar och förordningar som reglerar omsorgen och handikappservicen ska tolkas och tillämpas. Istället är det upp till de kommunala serviceproducenterna, som har ansvar för handikappservicen, t.ex. Åland omsorgsförbund, att själva sätta upp riktlinjer och nivåer för handikappservicen. Detsamma gäller de enskilda kommunerna, ofta sker detta med hjälp av direktiv och utlåtanden från det finska tillsyningsorganet Valvira, trots att deras utlåtanden formellt inte gäller på Åland. Lite hårdraget kan man säga att åländska producenter och handikappservicen totalt saknar direktiv och riktlinjer för hur lagarna ska tillämpas.

Är det landskapsregeringens avsikt att förlägga övervakningen och tillsynen av handikapplagstiftningen till ÅMHM?

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Det var många frågor på en gång.

När det gäller huruvida landskapsregeringen utövar tillsyn över handikappservicelagen så stämmer det inte som ltl Eklund framförde. Det är mycket riktigt så att vi utför tillsyn. Som bäst pågår ett tillsynsarbete där man begär in handikappserviceplaner från de olika kommunerna beträffande handikappservicen så att vi ska kunna skapa oss en bild över hur det ser ut i respektive 16 kommuner på Åland.

Det stämmer däremot att det förekommer olika tillämpningar beroende på i vilken kommun man bor. Det är inte ett bra system.

Ett av de första besluten jag tog för ett år sedan var att bevilja pengar till tillämpningsanvisningar för en handbok som har getts ut på finska och som skulle översättas till svenska. Jag frågade för någon vecka sedan vart handboken med tillämpningsanvisningar hade tagit vägen. Jag fick svaret att den verkar dröja.

Vi jobbar som bäst med ett nytt handikappolitiskt program. Det kommer mest att röra verksamheten inom landskapet och det kommer att presenteras för lagtinget under våren.

Den sista frågan, som ltl Eklund ställde, om tillsynen ska överföras till ÅMHM, så ja, tanken är att från den 1 januari 2014 ska tillsynen, både när det gäller social service och hälso- och sjukvård, överföras till ÅMHM.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Tycker ministern att det är en ändamålsenlig organisation för att ta hand om övervakningen och tillsynen av handikappservicen? Har ministern tittat på andra alternativ?

När det gäller påstående att det sker en övervakning så är det landskapsregeringen själva som övervakar. Det är väl inte förenligt att vara lagstiftare, tolkare och övervakare av samma lag? Bristen är väl att man inte har haft en tillsatt tillsynsmyndighet.

Minister Carina Aaltonen

Precis, det är där som problemet är, idag har vi både utvecklingsarbete, vi stiftar lagar och så ska vi ha tillsyn över lagarna som vi själva har stiftat. Med den begränsade bemanning som finns på socialvårdsbyrån så låter det här inte sig göras. Det är en av orsakerna till att vi väljer att separera tillsynen till en egen myndighet. Men vi kan inte sätta in detta under veterinärerna, utan vi har också satt undan pengar så att ÅMHM också får resurser att kunna göra den här tillsynen på det sociala området. En utökad tillsyn är något som alla politiker frågade efter och det är någonting som vi har med i regeringsprogrammet. Jag anser att det är på det viset som vi också kan utveckla tillsynen och få tillräckligt bra kompetens på det området.

Ltl Brage Eklund

Det är det som frågeställningen går ut på, att det har varit bristande tillsyn och hur man tänker åtgärda det.

Har man gjort ekonomiska beräkningar på vad en köptjänst kan kosta från Valvira i förhållande till att inrätta en egen tjänst på Åland? Finns det ytterligare andra möjligheter att nå organisationer som kan ta hand om övervakningen?

Minister Carina Aaltonen

Vi hade det också med i förslaget att vi skulle titta mera på köptjänster från riket och då är det regionförvaltningsverken. Men vi är rädda för språkfrågan, får vi tillsynspersoner som kan både den åländska lagstiftningen och språket? Det kan hända att man också kan köpa in tjänster framöver.

Det är också viktigt att den här samhällsreformen går vidare. Gruppen som tittar på den sociala sektorn har i uppgift att se över hur man skulle kunna samordna handikappservicen gemensamt för hela Åland. Det är idag orimligt att de små kommunerna ska klara av alla lagstiftningar. Jag tycker att det är ett förändringsarbete på gång som går i rätt riktning och som är till förmån för alla de personer som lider av olika former av handikapp.

Talmannen

Tiden är ute! Följande frågeställare är ltl Torsten Sundblom, varsågod.

Ltl Torsten Sundblom

Jag vill ställa min fråga till minister Aaltonen.

Fru talman! I månadsskifte maj-juni behandlade vi en lag om begränsningar av producentansvaret här i lagtinget. Då gav ministern ett löfte om att vi skulle få en ordentlig översyn av lagstiftning på området vid årsskiftet. Vi har inte sett någon lagstiftning ännu. Jag vill gärna få information om hur det går. Går arbetet framåt och kommer det någon lagstiftning?

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Det här är en viktig fråga. Jag är väldigt glad över att vi har lyckats genomföra dels ändringen av miljongränsen så att det bara är de företag som har inkomster över en miljon som omfattas av producentansvaret.

Förra veckan hölls ett väldigt lyckat frukostmöte med Ålands näringsliv, PROANS och vår tjänsteman, chefen Helena Blomqvist. Det som vi redan har satt igång fungerar.

Men nu kommer vi till det svåra. Vi har ett färdigt lagförslag. Nu ska vi försöka överföra åländsk kompetens till riksmyndigheterna, till regionförvaltningsverket i framförallt Birkaland. Där har vi stött på lite patrull. Vi vet inte riktigt hur vi ska få de här två olika regelverken, rikslagstiftningen och den åländska lagstiftningen att malla ihop så att det ska blir så enkelt och lindrigt för våra åländska företagare som möjligt. Jag tror att det här är en fråga som vi måste åka över till riket och föra politiska diskussioner om för att lyckas få det här till stånd.

Vi jobbar på det och min förhoppning är att det här regelverket och lagstiftningen ska ligga på era bord senast under sommaren. Men det beror på vad som händer i kontakterna med riksmyndigheterna.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Det var just mina dubier att det kunde vara lite bekymmer, därför ställde jag frågan. Vad vågar ministern säga, finns det någon möjlighet att komma överens eller hur stora förhoppningar finns det? Vågar ministern lova något?

Minister Carina Aaltonen

Vår utgångspunkt är naturligtvis att vi ska försöka hitta lösningar på de problem som finns. Det enklaste skulle vara om all statistik över det åländska problemavfallet kan göras i Birkaland. Men om inte det låter sig göras så får vi ha beredskap här på miljöbyrån att fortsättningsvis upprätthålla register så att de åländska företagarna i alla fall inte drabbas av det. Målsättningen är att vi ska komma överens. Tanken var att den här lagstiftningen skulle träda ikraft 1.5.2014. Jag tycker ändå att vi har lite tid på oss att jobba vidare med de här frågorna. Men pressen börja komma emot, det känner jag.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Om det blir en överenskommelse, vad blir då PROANS roll?

Minister Carina Aaltonen

Ja, PROANS roll blir väl att försvinna kanske. Det blir kanske PYR istället, men det får vi se. Det är väl upp till PROANS själva, de kanske kan ha en samordnande roll, det får vi väl se. Det känns väldigt bra att PROANS har fått en ny VD och det känns som att man gör ett bra jobb fram till övergången 1.5.2014.

Talmannen

Följande fråga ställs av ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag tycker att lantrådet ser ut att behöva en liten uppiggande debatt.

I media har vi kunnat läsa att gränsbevakningsväsendet utreder möjligheter att överföra gräns- och sjöbevakningsskolans utbildning i Esbo till Imatra. Bland annat är Finlands svenska folkting kritiska till förslaget och menar att det kan få betydande konsekvenser för gränsbevakningsväsendets svenskspråkighet. Vad gör landskapsregeringen för att garantera svenskspråkig utbildning för potentiella sjöbevakare på Åland? 

Lantrådet Camilla Gunell

Tack för det, det är en mycket viktig fråga. Det är framförallt i sista hand inrikesminister Päivi Räsenen som fattar beslut om den här förflyttningen ska ske. Därför har minister Lindholm, i kontakter med sin ministerkollega i riket, haft upp den här frågan till diskussion redan för ett år sedan. Nu kommer minister Räsenen att besöka Åland på torsdag. Vart man än flyttar den här utbildningen så har vi från åländsk sida framhållit vid ett flertal tillfälle hur viktigt det är att utbildningen finns på svenska och att Åland drabbas negativt om det sker några förändringar där.

Ltl Axel Jonsson

Det är bra att man diskuterar det med regeringen i Helsingfors. Vi i Åland Framtid gillar att tänka framåt och vara lite visionära. Svenska språket står oss varmt om hjärtat. Gränsbevakningen är i grunden en delvis militär organisation. Det är onekligen inte helt svartvitt hur väl det faktiskt rimmar med demilitariseringen att en sådan organisation finns stationerad på Åland. Samtidigt ser vi en förskjutning inom väsendet där resurserna mot den ryska gränsen blir alltmer framtonade, vilket är befogat eftersom trafiken mellan Finland och Ryssland ökar ganska kraftigt hela tiden. Att lokalisera samtlig utbildning till Imatra, som ligger precis vid ryska gränsen, är därför inte helt irrationellt mot den bakgrunden.

 I ljuset av demilitariseringen och vetskap om gränsbevakningens alltmer östliga fokus och orosmolnen vad gäller svenskspråkig utbildning, delar lantrådet vår syn om att det här är ett viktigt område att diskutera i samband med ramlagsreformen?

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Jag hade lite svårt att hänga med i vad ltl Jonsson riktigt ville komma åt i den här frågan.

Framförallt när gränsbevakningsstationerna successivt försvunnit från Åland så har politiken från åländsk sida varit den att man har opponerat sig emot detta. Man har sett ett värde i det här samarbetet och man har sett ett värde i att man har haft sjöbevakningsstationerna. Den linjen fortsätter vi att hålla. Vi har också varje år konstruktiva diskussioner kring gränsbevakningsfrågorna. Men huruvida den aspekten skulle vara central vad gäller ramlagen får jag inte riktigt ihop i resonemanget.

Ltl Axel Jonsson

Jag ska förtydliga det lite. Det jag ville ta fasta på var att gränsbevakningen har inslag som kanske inte är helt relevanta för åländsk del, den militära delen. Från finskt håll ser vi att intresset att bevaka gränsen mot Ryssland allt mera är framtonat. Det är ett intresse som kanske heller inte är så relevant på Åland.

Samtidigt har vi ett ramlagsarbete som är på gång och det svenska språket är eventuellt hotat på den här punkten. Kunde det här vara ett sådant område som vi faktiskt lyfter upp i samband med ramlagsreformen? Vi kunde från åländsk sida förslå att det här kan vi sköta i fortsättningen på Åland och utifrån de behov som finns här. Som det ser ut nu så blir myndigheten mer och mer fokuserad åt öster och det är ett intresse som inte är särskilt förenligt med våra intressen.   

Lantrådet Camilla Gunell

Jag tror att ltl Jonsson kanske får fortsätta att ägna sig åt den här problematiken. Vad gäller självstyrelselagen så har den nog i dagsläget ett annat fokus. Framförallt så väntar vi idag med spänning med Alec Aalto rapporten som vi ska få titta på lite närmare och som offentliggörs på torsdag. Där har vi ett körschema och en strategi på hur vi jobbar med den saken.

När det gäller gränsbevakningen och utbildningen på svenska så kommer vi att fortsätta att jobba för en fortsatt utbildning på svenska. I övrigt så diskuteras de här frågorna också i samband med nationalspråksstrategin där vi ifrån åländsk sida medverkar. Vikten av en fortsatt bra utbildning på svenska i Finland är viktigt för Åland ur många perspektiv.

Talmannen

Nästa fråga ställs av ltl Gunnar Jansson, varsågod.

Ltl Gunnar Jansson

Fru talman! Mina frågor gäller förberedelserna inför aftonskolan med regeringen Katainen.

Utgående ifrån uppfattningen att framgångar i förhandlingar i hög utsträckning beror på förberedelserna inför dem, dvs. hur väl man har gjort sin hemläxa, värderade elever, det är mycket viktigt att göra sin hemläxa. När det förhåller sig att statsministern alltid fastställa dagordningen för aftonskolans sammanträden och inför vilka förväntningarna i det politiska och ekonomiska Åland är betydande så lyder min fråga: Har i landskapsregeringen och dess samarbetspartner, närmast inom näringslivet, kunnat delta i förberedelserna tillräckligt mångsidigt. Har landskapsregeringen kunnat påverka aftonskolans dagordning i önskade utsträckning.

Lantrådet Camilla Gunell

Ja, vi har absolut kunnat påverka dagordningen. Jag ska idag på eftermiddagen föra diskussioner med statsministern kring formerna och innehållet för aftonskolan. När det gäller det förberedelsearbetet som tillsvidare har ägt rum på tjänstemannanivå så har våra synpunkter beaktats, det som vi har förts fram från åländsk sida och det som vi önskar diskutera.

Vad gäller näringslivets engagemang och möjligheter att involvera näringslivet i aftonskolan så antar jag att det är frågan om vindkraften som ltl Jansson syftar på. Det är klart att vindkraften är en viktig fråga i aftonskolan. Vi gör vårt yttersta för att kunna göra sådana förberedelser som ska leda till ett så gott och optimalt resultat som möjligt.

Ltl Gunnar Jansson

Tack för det. Min andra fråga gäller samma aspekt men närmast från politisk synpunkt. De politiska förväntningarna är också betydande. Man kan väl förmoda att vid en sådan aftonskola kommer politiskt tunga frågor också till behandling. Frågor av politiskt självstyrelsevikt behandlas normalt i samband med självstyrelsepolitiska nämnden här i lagtinget, där jag är medlem. Min fråga lyder: Kommer självstyrelsepolitiska nämnden att involveras i förberedelserna?

Lantrådet Camilla Gunell

Inte direkt, vad gäller självstyrelsepolitiska frågor i första hand så menar ltl Jansson nu ramlagen och en ny självstyrelsereform. Under den här morgonen har jag överlagt med den parlamentariska kommittén kring dessa frågor och på torsdag besöker jag justitieministeriet tillsammans med kommitténs ordförande Roger Jansson för att diskutera den saken närmare och hur vi jobbar vidare.

De övriga frågorna har jag för avsikt att stämma av med lagtinget och rapportera från aftonskolan, antingen i samband med lantrådets upplysning i salen eller så besöker jag självstyrelsepolitiska nämnden.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Det där låter också betryggande.

Nu vill jag avsluta med något som inte blir fråga. Jag var själv med vid aftonskolan med regeringen Lipponen den 24 oktober 2001, så det här är en tradition som nu går vidare. Av det så gjorde jag, och säkert också andra, sex sammanfattningar. Får jag läsa de fyra sista? Det kan bli en fråga. ”Utvecklingen ska inte ses som en kamp mellan parterna, allra minst ska utvecklingen mätas i hur mycket den ena parten lyckas med att bekämpa den andra. Parterna utgår inte från att den ena parten alltid har rätt och den andra alltid har fel. Mötets slutsatser sammanfattar regeringen i ett dokument som landskapsregeringen kommenterar och som därefter blir ett strategidokument om uppförandekod i umgänget mellan parterna och de tjänstemän som bereder det och de politiker som driver på utvecklingen på reformerna som diskuterades då.”

Kan man vänta sig att en rapportering från aftonskolan?

Lantrådet Camilla Gunell

Ja, eftersom den nya lagtingsordningen nu ger utrymme för någonting som heter lantrådets upplysning så tänkte jag att det här var ett utmärkt tillfälle att använda sig just av den formen att kommunicera med lagtinget.

Talmannen

Följande frågeställare är vtm Viveka Eriksson, varsågod.

Vtm Viveka Eriksson

Jag vill ställa min fråga till ungdomsministern i det här sammanhanget. Det finns all anledning att vi alla har mycket fokus på ungdomsfrågor framöver. Hos stora delar av lagtinget och allmänheten så finns det en oro. Ungdomar tycks komma alltmer i kläm. När arbetsmarknadssituationen är svår så är det först ungdomsgruppen som stöter på arbetslösheten. Vi ser med stor oro att siffrorna på ungdomsarbetslösheten stiger i landskapet. Här finns anledning för landskapsregeringen att ta ett helt helhetsgrepp om den här frågan.

 Jag ställer frågan till ungdomsministern. Vi efterlyser en övergripande plan, konkreta åtgärder och vi vill höra vad landskapregeringen har på gång för att stävja och möta ungdomsarbetslösheten.

Minister Johan Ehn

Fru talman! I den senaste remissdebatten om tilläggsbudgeten så försökte jag till vissa delar redogöra för vilka verktyg det finns i landskapsregeringens verktygsbox för tillfället när det gäller de här sakerna.

För det första ser vi till att vi har tillräckligt med utbildningsplatser. Landskapregeringen har fortsatt den inslagna linjen att ha ungefär 30 procent fler utbildningsplatser på gymnasienivå än antal elever som går ut grundskolan. Det här leder till att det finns en möjlighet för sådana som inledningsvis har valt fel att göra förändringar i sitt val. Det finns en möjlighet för sådana som i ett senare skede av livet kommer på att man vill studera någonting. Det ger också en lite större valmöjlighet eleverna som kommer ut ur grundskolan.

I övrigt när det gäller de grupper som är i riskzonen för utslagning så jobbar man också aktivt med ett antal olika saker.

För två veckor sedan gav jag i uppdrag att se över hur vi använder oss av resurserna som tilldelas Katapult, Ungdomslotsarna, Ålands folkhögskola och yrkesstarten vid Ålands gymnasium. Man ska se på hur vi på ett bättre sätt än idag kan samordna dessa. Här kommer också att behöva ett samarbete gentemot minister Karlström, näringsavdelningen och i första hand AMS.

Vi har också på gång ett arbete där vi ska se över att lagstiftningen kring arbetsmarknadspolitiska åtgärder så att vi också kan komplettera med ytterligare verktyg som kan behövas för att på ett positivt sätt kunna ta emot dessa ungdomar som har behov av sådana åtgärder som kanske inte finns idag. Men för att vi ska kunna göra det så behövs det först en analys av hur dagens verktygsbox fungerar och vad vi behöver i framtiden. Vi jobbar just nu konstruktivt framåt med de här sakerna.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Det finns en alldeles särskild grupp som ofta faller i kläm och jag tror att ministern var lite inne på den. Det är de som är skoltrötta när de kommer ut från grundskolan. Man kommer in på en utbildningsplats, man avslutar den, man kommer inte in på arbetsmarknaden och man kommer in i en ond cirkel. Det här är en grupp ungdomar som man alldeles särskilt bör ha fokus på och man bör ha ett gemensamt angreppssätt. Det finns många ansvariga, ministern räknade nu upp flera olika ansvarsområden. Här är det verkligen viktigt att ha ett sektorövergripande angreppssätt, där man, förutom landskapets egna myndigheter, också kopplar in kommunerna som också är viktiga samarbetspartners här.

Finns det någon strategi och planer för hur man ska göra en samordnad verksamhet?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Just den här gruppen ungdomar, som tack och lov inte är speciellt stor ännu men som växande, så försöker vi nu att faktiskt också lägga en fortsatt god fokus på den. När tittar tillbaka på hur landskapsregeringar tidigare har jobbat med det här så har man haft fokus och man har faktiskt hittat olika förslag på möjligheter att komma åt den här gruppen.

När det gäller det mera översiktliga arbetet med att samordna resurserna så finns det en färdväg i det ungdomspolitiska program som antogs under den förra mandatperioden och nu är det förlängt av landskapsregeringen och också av lagtinget via budgeten. Den färdvägen är uppmålad över hur det här sektorövergripande arbetet ska ske. Det ligger nu på vår förvaltning att förverkliga de tankegångarna som finns i det ungdomspolitiska programmet. Jag har också vidtagit de här åtgärderna att försöka sy ihop när det gäller skolan som kan vara en nyckel.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Det är synnerligen viktigt att det finns en samordnare som håller i helheten. För det är så lätt när det är olika ansvarsområden att ungdomarna faller emellan. Ungdomsbyrån behöver verkligen hålla i det här.

Jag har en tilläggsfråga. Landskapsregeringen talar om ungdomsgarantin i budgeten. Vad är på gång när det gäller ungdomsgarantin? Har man lagstiftning på gång? Finns det pengar för det och hur långt har man kommit med det här arbetet? Vad strävar man efter? Är det arbete eller är det också utbildningsplatser för alla?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Först när det gäller frågan om den övergripande styrningen. När det gäller att sy ihop strukturerna för den övergripande styrningen så ligger en del av det här arbetet på min avdelning och på kulturbyrån som ansvarar för de här frågorna. Ser man sedan framåt på de konkreta åtgärderna så är det nog framförallt inom AMS och gymnasieskolan som har de bästa förutsättningarna för att aktivt gå in och göra insatser som faller ut rätt. Jag tror att man ska söka samordningen hos någon av de här två funktionerna.

När det gäller ungdomsgarantin så går den ut på att vi ska kunna erbjuda de som är under 25 år antingen en studieplats eller en arbetsplats. Det arbetet som nu görs finns i det lagstiftningspaket som ligger på näringsavdelningen och AMS.

Talmannen

Sista frågeställaren för idag är ltl Mats Perämaa, varsågod.

Ltl Mats Perämaa

Jag har en fråga till näringsministern så att han inte behöver sitta stilla under den här tillställningen.

Jag vill ställa en fråga om vindkraften. Jag är fullt medveten om att det är infrastrukturministern som ansvarar i huvudsak för den frågan i landskapsregeringen. Vindkraft är ju förutom att vara en infrastrukturfråga också en miljöfråga men i all synnerhet är det också en näringslivsfråga.

Liberalerna har den uppfattningen att det finns ett visst missnöje just nu i näringslivskretsar över landskapsregeringens sätt att involvera dem i arbetet med att vi förhoppningsvis kommer med i inmatningstariffsystemet och framförallt med det arbetet som säkert pågår inför aftonskolan nästa månad. Liberalerna skulle gärna vilja att näringsministern, utifrån sitt intresseområde och sitt uppdrag, skulle medverka i förberedelserna och utnyttja sitt kontaktnät.

Minister Fredrik Karlström

Tack, fru talman! Som ltl Perämaa sade så är det här en fråga som ligger under infrastrukturministerns ansvarsområde. Men hela regeringen gör allt vad den kan för att både stötta upp, hjälpa till och komma med konstruktiva och kreativa idéer och förslag på hur vi ska komma vidare i den här frågan. Som vi alla vet ser vi fram emot mötet den 13 februari när aftonskolan hålls. Vi har involverat näringslivet i både informella och formella diskussioner under den här resans gång. Är det något som är väldigt viktigt för både mig personligen och som näringsminister så är det vindkraften. Vindkraften har en enorm potential på Åland. Jag brukar säga att man ska gräva där man står och det är precis vad vindkraft på Åland kan bli.

Jag träffade minister Vapaavuori i torsdags, även om det var helt informellt på Matkamässan i Helsingfors, så kontakterna byggs upp hela tiden och det pågår ett informellt arbete. Det är ju resultatet som räknas och jag hoppas att vi har mera konkreta uppgifter att komma med i mitten av februari.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Liberalerna har begärt och begär hela tiden att landskapsregeringen ska göra sitt yttersta för att vi ska uppnå den situationen att vi kan bygga ut vindkraften. Det är väl knappast något som är oklart där.

Vi uppfattar det väldigt klart på det viset att det ändå finns vissa brister i kontakterna mellan landskapsregeringen och näringslivet. Det finns oerhört mycket kompetens inom vårt näringsliv och man har byggt upp den vindkraft vi har idag. Det finns ett stort intresse hos finansiärer att medverka till att bygga ut vindkraften ytterligare. Vi begär att också näringsministern ska säkerställa sig om att dessa personer, organisationer och företag som vill investera pengar, att deras kunskap kan involveras i arbetet under några veckor fram tills aftonskolan går av stapeln, så att det känns som vi gör den här saken gemensamt.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Näringsministern och även obunden samling som lagtingsgrupp har varit involverad i vindkraften under decennier och har varit förespråkare för vindkraften. Det är heller ingen hemlighet att ltl Danne Sundman som sitter med i lagtinget är person med mycket kontakter, kompetens och kunskap inom det här området och han gärna delar med sig både till mig och till minister Veronica Thörnroos. Jag tror också att han var i kontakt med förra landskapsregeringen med tips och idéer om hur man kommer vidare. Han kan komma med tankar tillsammans med näringslivet och de investerare som finns. Det finns ett fotarbete gjort här hemma, nu gäller det bara att vi bollar mot en medspelare i Finland som kan bolla tillbaka. Det är svårt att spela fotboll ensam.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det kanske återstår lite arbetet på den egna planhalvan ännu. Jag har flera gånger sagt att det finns en besvikelse från näringslivets sida över hur landskapsregeringen sköter kontakterna.  Jag hör vad näringsministern säger, men den fromma förhoppningen från vår sida finns fortfarande kvar, att landskapsregeringen kunde aktivera sig något mera på detta område.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Plenum hålls idag klockan 14.00.

Originalfil