Plenum den 21 januari 2013 kl. 14.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 21 januari 2013 kl. 14.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 1

1    Godkännande av avtalet med Cypern för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 8/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 7/2012-2013)

Andra behandling. 1

2    Godkännande av avtalet med Schweiz för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 9/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 8/2012-2013)

Andra behandling. 2

3    Godkännande av konventionen om förebyggande av storolyckor inom industrin

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 5/2012-2013)

Enda behandling. 2

4    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2012

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2012-2013)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2012-2013)

Lagtingsledamoten Torsten Sundbloms budgetmotion (BM 46/2012-2013)

Plenum slutar 43

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Christian Beijar anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Andra behandling

1        Godkännande av avtalet med Cypern för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 8/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 7/2012-2013)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det lagförslag som ingår i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Godkännande av avtalet med Schweiz för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 9/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 8/2012-2013)

Samma förfarande tillämpas som vid föregående ärende.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

3        Godkännande av konventionen om förebyggande av storolyckor inom industrin

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 5/2012-2013)

Även i detta ärende tillämpas samma förfarande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

4        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2012

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2012-2013)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2012-2013)

Lagtingsledamoten Torsten Sundbloms budgetmotion (BM 46/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.  

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Kollegor, vi har idag att ta ställning till ett äskande om en andra tilläggsbudget eller städarbudget som dessvärre gör det svårare att på sikt bringa den åländska ekonomin i balans. Tilläggsbudgeten innebär en nettoökning på 7 miljoner euro varav ITiden-bygget står för den största delen i form av en engångskostnad för 2012. Det är därför ingen väldigt stor fråga i jämförelse med ÅHS där det strukturella underskottet växer till synes utan kontroll. Och eftersom ÅHS utgör den enskilt största utgiftsposten för Åland är det enkelt för alla att begripa hur viktigt det är att hålla sig innanför givna ramar och inte, som ofta händer, slentrianmässigt överskrida sina anslag. Detta gäller inte bara ÅHS, vi har många områden inom landskapet där ledarskapet måste förädlas. Ledarskap går ut på att man ska leda, inspirera och ta ansvar för att ekonomiska ramar följs.

Man ska också komma ihåg att detta system med städarbudgetar snart är över. Den nya finansförvaltningslagen ställer högre krav på noggrannhet och skapar därmed ett bättre system med ökad transparens. Det är heller aldrig enkelt att pedagogiskt kunna förklara varför man ska budgetera för pengar som redan betalats ut. En budget ska ju fungera precis tvärtom och ge verktyg för att man ska vara beredd på att förhålla sig till utgifter och inkomster.

Det enklaste i världen vore att på finans- och näringsutskottets vägnar presentera detta betänkande kring förslaget till andra tilläggsbudget för 2012 utgående från vad som gått snett, vem som gjort fel och varför det hänt. Men att söka syndabockar är sällan konstruktivt. När det gäller en organisation som ÅHS är ansvaret på inget vis begränsat till den sittande landskapsregeringen eller ens den sittande styrelsen i ÅHS. Alla åländska partier är på sätt eller annat inblandade i hanteringen av den åländska sjukvården. Att det förekommit budgetöverskridningar är heller inte direkt ovanligt. Under de senaste 13 åren har organisationen ÅHS överskridit sin budget 11 gånger i större eller mindre omfattning.

Mot bakgrund av detta tänker jag istället för att bara gräva i det förgångna komma med några tankar kring hur ledarskapet kunde utövas i framtiden. Det är viktigare än allt annat och slår igenom på alltför många ställen i samhällsapparaten. På grund av ett otydligt ledarskap i åratal måste vi nu med stor beslutsamhet hantera Ålands hälso- och sjukvård samt den åländska skärgårdstrafiken, för att nämna två viktiga områden. Den minsta gemensamma nämnaren i båda fallen är just ledarskapet. Eller rättare sagt bristen på ledarskap. I den allmänna debatten har det förekommit försök att göra detta tillkortakommande till en regeringsfråga. Det är enligt min mening att sikta bredvid målet. Skälet till problemen i ÅHS har att göra med otydligt ledarskap och otillräckligt politiskt mod under en lång följd av år. Utgående från denna sal måste vi tillsammans formulera beställningen på åländsk sjukvård och ge landskapsregeringen i uppgift att se till att den beställningen verkställs. Som läget ser ut idag borde vi i lagtinget ägna mer tid åt att besluta vad som ska göras och sedan överlåta till landskapsregeringen och ÅHS-styrelsen att besluta hur det ska göras inom givna budgetramar.

Finans- och näringsutskottet fick i samband med sitt arbete erfara att det planerade tilläggsanslaget på 2,8 miljoner euro till ÅHS antagligen inte räcker till för 2012. Det behövs ytterligare 700 000 euro. Detta är såklart illa och det är framförallt inte analyserat eller baserat på en grundlig beredning. Siffrorna var dessutom till en början obekanta för landskapsregeringen som i likhet med ÅHS-styrelsen fick materialet alldeles för sent. Det är inte acceptabelt. Budgetarbete måste tas på största allvar och beredningarna måste ske omsorgsfullt. Här har det brustit i ÅHS-organisationen och här finns skäl att arbeta hårdare och klokare. Utskottet vill genom att inte inkludera det nya underskottet i tilläggsbudgeten understryka vikten av att hantera pengar med stor ödmjukhet. Det måste till en analys och ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med de skenande utgifterna inom ÅHS. Utskottet har också valt att sammanfatta ÅHS-problematiken i en kläm för att understryka vikten av att detta arbete startar nu.

När det gäller ÅHS är det en organisation som på egen hand står för drygt fyrtio procent av landskapet Ålands konsumtionsutgifter. Det är alltså av stor betydelse att ÅHS sköts på ett sätt som är finansiellt hållbart över tid. I debatten och överallt har det med kristallklar tydlighet framkommit att de två viktigaste utmaningarna för ÅHS-ledningen är strukturella problem och något som kallas för förvaltningskultur. Detta är inte omöjligt att hantera men kräver tydliga regler och framförallt riktiga åtgärder. För bara tre år sedan genomfördes en stor utredning och effektivitetsanalys av ÅHS och dess organisation. Rapporten är omöjlig att missförstå och pekar på en lång rad oklarheter. Den viktigaste är maktfördelningen och bestämmanderätten. ÅHS är förvisso en egen kropp men den lyder under Ålands lagting och Ålands landskapsregering som tillsätter medlemmarna i ÅHS-styrelsen. På flera sätt illustrerar det ett vanligt åländskt dilemma. Alla är med överallt. Därför har vi idag en styrelse i ÅHS bestående av personer som är parlamentariker och lagstiftare och fritidspolitiker. I egenskap av parlamentariker är de med och utser landskapsregeringen som sedan utser ÅHS-styrelsen. Dessutom är ÅHS-styrelsen parlamentarisk vilket innebär att alla partier är garanterade en plats. Därmed har man skapat en i demokratiskt hänseende perfekt plattform. Men duger den till att hålla ordning på en så komplex organisation som ÅHS? Svaret är dessvärre nej. Det skapar en splittrad och svag grund för organisationen att stå på. Det pekar effektivitetsgranskningen från 2009 tydligt ut som ett avgörande problem. Man skriver till exempel att budgetarbetet och uppföljningen av utfallet inte är tillräckligt systematiskt. Detta var 2009 men det kunde lika gärna ha varit idag. Budgetarbetet är eftersatt och uppföljningen i bästa fall sen, gränsande till obefintlig. Vi har därmed att göra med en politiskt styrd organisation helt utan ekonomisk effektivitet kopplat till kvaliteten i vården. ÅHS-styrelsen väcker enligt min mening också frågan om ministeransvaret i vår regering. Enligt praxis har den som är social- och miljöminister aldrig konkret och på riktigt lagt sig i ÅHS skötsel och organisation. Ministern har rätt att närvara på styrelsemötena men inget mer. Mot bakgrund av den tyngd ÅHS har i vårt samhälle borde man kanske överväga att per automatik göra social- och miljöministern till ordförande för ÅHS-styrelsen och operativt ta ansvar för den största verksamheten. Det finns flera och tunga skäl för landskapsregeringen att förutsättningslöst se över den nuvarande organisationsformen och även i ännu högre grad inkludera ansvariga avdelningschefer. Förbättringar och förändringar kräver ett tydligt, stöttande och professionellt ledarskap. Dessutom krävs det klara instruktioner från lagtinget och landskapsregeringen till ÅHS när det gäller vilken nivå som den åländska sjukvården ska ligga på. I det arbetet borde också de privata alternativ som vuxit fram under de senaste åren inkluderas. Verkligheten har förändrats radikalt inom sjukvården och behovet av tydliga mål är viktigare än någonsin. Idag finns vårdmetoder och medicinska lösningar som utan problem kan svälja hela landskapets budget. Därför måste den politiska beställningen vara tydlig.

Fru talman! Idag vilar ett extremt tungt ansvar på medlemmarna i den politiskt tillsatta ÅHS-styrelsen. Det handlar om en verksamhet som kostar skattebetalarna över 80 miljoner euro per år och som är landskapets största landbaserade arbetsgivare med över 800 anställda. Det är också på personalsidan de största effektiviseringarna sannolikt måste göras. Man betalar ändå ut cirka 51 miljoner euro i löner varje år.

Utskottet har i samband med denna budgetbehandling erfarit att flera konkreta besparingsplaner redan vidtagits eller är på väg att förverkligas. Det är bra och det är nödvändigt och det är bråttom. År 2012 var på flera sätt ett förlorat år där otydligt och missriktat ledarskap och gamla strukturer tilläts leva sitt eget liv med skenande kostnader som följd. Nu måste detta stävjas så snabbt och så tydligt som möjligt. Det krävs ett nytt ledarskap. Vi har en ny förvaltningsdirektör och får snart en ny chefläkare. På dessa båda hänger mycket men inte allt. Minst lika viktigt är det att ledningsgrupp och chefer får ett helhjärtat och inspirerande stöd från styrelse och landskapsregering.

Inom den privata delen av världen finns genomarbetade och väldokumenterade instruktioner för bolagsstyrning. Det är nog dags att ställa samma krav på styrelser i offentliga sammanhang som i det privata näringslivet. När man har ansvar för 800 anställda krävs det många olika kompetenser i styrelsen.

Det krävs ett ledarskap som fungerar hela vägen från denna sal ut till verkligheten. Vår sjukvård är av högsta världsklass när det handlar om mötet mellan vårdare och hjälpsökande. Det ska vi behålla så långt det någonsin är möjligt. Men det måste ändå understrykas att det finns betydande möjligheter till förbättringar och effektiviseringar av verksamheten. Det slog den stora utredningen från 2009 fast. Man kan alltså fråga sig varför man då inget gjorde men det leder dessvärre ingenstans. Frågan är inte vad vi borde gjort igår utan vad vi ska göra idag för att hantera pengarna klokare än hittills.

Fru talman! En annan verksamhet som tilldragit sig finans- och näringsutskottets intresse är trafikavdelningen där det just nu pågår ett seriöst och nödvändigt arbete med att skapa ordning i en organisation som under decennier levt sitt eget liv med egna regler. Likheterna med ÅHS är alltså många. Av det skälet vill landskapsregeringen i brådskande ordning tillsätta en rederichef vars uppgift ska bli att fullfölja arbetet och har också bett om anslag för detta. Efter omröstning har utskottet gett klartecken för denna tjänst som vi anser nödvändig. Oppositionen menar att detta inte behövs och att det finns andra sätt att hantera detta ledarskap på. Hur man tänkt sig det kommer de säkert att själva berätta mer om.

Det gäller dock att ständigt komma ihåg att det just nu pågår ett arbete på flera plan som syftar till att nå en långsiktigt hållbar skärgårdstrafik. Det är av största vikt att det arbetet fortsätter med en tydlig och stark ledning som kan fatta konkreta beslut. Utvecklingen under 2011 och 2012 har på ett oerhört tydligt sätt visat fördelarna med en närvarande och kompetent rederichef. De nödvändiga förändringarna har redan genomförts men måste nu följas upp in i minsta detalj.

Utskottet har i samband med arbetet med denna andra tilläggsbudget också sagt ja till en liten överskridning av budgeten för polisen. Men vi vill vara tydliga med att ramar som slagits fast av detta parlament i fortsättningen ska hållas. Det är inte acceptabelt att rutinmässigt överskrida givna anslag. Vi har ett ansvar gentemot våra skattebetalare att använda deras pengar så klokt som det någonsin är möjligt. I det uppdraget ingår noggrannhet och ansvarskänsla samt beredskap att anpassa verksamheten om pengarna inte räcker till. Detta inkluderar såväl den politiska sidan som de tjänstemän vilka har till uppgift att utföra givna direktiv.

Fru talman! Till sist; i den inledande debatten kring denna andra tilläggsbudget sattes viss fokus på arbetslösheten i allmänhet och brist på arbeten till unga i synnerhet. Just ungdomsarbetslösheten är idag på 8,6 procent vilket såklart är för mycket. Det är viktigt att ständigt och oförtröttligt arbeta för att denna siffra ska minska genom planerade sysselsättningsfrämjande och stödinriktade åtgärder och utbildningsinsatser.

I sammanhanget är det också viktigt att berätta om de goda exemplen. Katapult och Ungdomslotsarna förtjänar tillsammans med AMS att lyftas fram för det arbete de gör i syfte att få ut ungdomar i arbetslivet. Det är viktigt och det är kreativt och det skapar framtidstro. Minst lika viktigt är det att upprätthålla ett starkt utbildningssystem och en bra skola. Välutbildade och arbetsvilliga människor är något som alla samhällen har stort behov av. Därför är det bra att närings- och utbildningsavdelningarna jobbar nära varandra för att skapa en infrastruktur som bygger folks självförtroende och skapar kompetens.

Åland är en fantastisk plats att leva och bo på vilket är ett faktum vi aldrig får låta hanterliga utmaningar förmörka. Finland är idag på plats nummer fem när det gäller världens mest kreditdugliga länder och Åland är skuldfritt. Vi har alltså alla möjligheter i våra egna händer att fortsätta bygget av ett samhälle som hör till världens främsta. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror att det skulle vara bra om utskottsordförande skulle vara noggrann och förtydliga när ordförande beskriver utskottets gemensamma tankar och när ordförande beskriver sina egna politiska målsättningar. Frågan om vem som ska vara ordförande i ÅHS-styrelse är inget som utskottet gemensamt har kommit fram till och det är viktigt att man poängterar det.

Sedan försöker utskottsordförande beskriva det som om miljonrullningen vid ÅHS är en följd av många års vanskötsel, att det har skett länge. Men är inte sanningen att vi i utskottet har erfarit att 2010 kostnadsmässigt var ett rekordbilligt år för ÅHS, delvis som ett resultat av rapporten från 2009. År 2011 gjorde ÅHS ett överskott på 1,2 miljoner euro som delvis reparerar de fadäser som vi diskuterar här idag.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det påpekande ltl Perämaa. Jag anser själv att jag var väldigt tydlig med att det var mina personliga tankar som jag delade med mig av när det handlade om hur organisationen ska styras, vilket jag sade rätt tidigt i anförande.

Det ger alltid en konstig bild av verkligheten att rycka ut enstaka år ur ÅHS. Genom att jämföra tillbaka till 1994 så får man nog en starkare och bättre bild av hur utvecklingen har varit. Bortsett från enstaka år när det har gått lite bättre så är sanningen den att det ofta har blivit underskott och det är ju inte direkt ett starkt betyg för hur ÅHS har skötts.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den gemensamma nämnaren för allt det här torde vara åländsk center som har funnits med i alla regeringar under det här arbetet. Utskottsordförande nämnde att av 13 år har det gjorts underskott under 11 år. Faktum råkar vara så att just under de två föregående åren, före 2012 som vi diskuterar här idag, så gjorde ÅHS överskott, fast det fanns stora sparkrav och fast verksamheten utfördes rekordbilligt. Att försöka beskriva det här som att det här är en fortsättning på en pågående vanskötsel är lite grann att förenkla verkligheten.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag vidhåller nog att det bästa sättet att granska en organisation som ÅHS är att sätta in det i ett större sammanhang och analysera många år, inte bara ett eller två, eftersom det finns saker som spelar in som inte riktigt ger en rättvisande bild av verkligheten. Ska man komma tillrätta med strukturella problem och utmaningar så måste man ha ett bättre underlag i form av en längre period som man jämför med. Det är nog fel att rycka ut enstaka år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Finans- och näringsutskottets ordförande tar upp frågan om ministeransvaret i ÅHS och kommer med förslaget att den hälso- och sjukvårdsansvariga ministern skulle sitta som ordförande för ÅHS-styrelsen. Det är en intressant tanke. Men om man tänker den tanken lite längre så kanske det inte är det allra bästa förslaget ändå. Ministern, har, förutom ett övergripande ansvar över ekonomin, också ansvar över lagstiftning, tillsyn och utvecklingsarbetet. Det är ju viktigt att patrullera gränserna. Landskapsregeringen är beställare och sedan är det ÅHS som myndighet som ska vara utförare. Om man då sitter på båda stolar så kan det ända bli komplikationer.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Tack ministern, säkert bör man se över vissa gränsdragningar. Men de facto är detta något som sker redan idag eftersom ministern sitter med på ÅHS-styrelsemöten. Sitter man med runt ett och samma bord så är man ändå med på ett sätt i praktiken, även om man kanske inte är det i teorin. Mina tankar kring att göra hälsoministern till ÅHS-ordförande bottnar i att man skapar en tydlighet i och med att man som minister ändå bär ansvar för ÅHS. Det blir ganska konstigt om man dels sitter och bara övervakar men inte på riktigt leder verksamheten som ändå står för 40 procent av utgifterna. Jag tycker att det kanske finns en poäng i ett göra det där lite tydligare.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det är riktigt, precis som ltl Pettersson säger, att det blir en lite svår sits att delta på mötena och ändå inte vara den som tar ansvar på de mötena, utan man går hem till ministerrummet och har förstås en mängd information med sig.

Jag tycker att det finns mer att utveckla beträffande styrningen av ÅHS när det gäller beslut som tas i lagtinget och hur de besluten sedan ska föras över till ÅHS-styrelse och ledning. Från avdelningens sida håller vi på att utveckla ett system för hur de här besluten ska fattas på enskild föredragning och sedan föras över, så att det inte blir så att vissa beslut tas upp i ÅHS-styrelse och andra lämnas åt sidan.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det, det är kloka tankar. Jag är helt övertygad om att vi måste nå någon form av överenskommelse i detta lagting kring minst den nivå som den åländska sjukvården ska vara på. I dagens värld kan man lätt sätta in 200 miljoner till i sjukvården för att ta hand om allt det som man egentligen skulle vilja ta hand om. Det är ett problem som vi måste hantera, våra tillgångar är begränsade, våra resurser räcker inte till allt och då måste vi bestämma oss för det.

Genom den här debatten hoppas jag att vi kan nå någon form av överenskommelse kring detta som sedan kan ges till landskapsregeringen och därifrån vidare till ÅHS-styrelsen. För ÅHS-styrelse sitter i ärlighetens namn på ett omöjligt uppdrag, att försöka ta hand om någonting som man inte riktigt har ett tydligt beslut på vad det är som ska tas om hand.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker tvärtom mot tidigare kritik. Det är intressant det som ltl Pettersson för fram om att ansvarig minister också ska leda ÅHS-styrelsen. Det kanske luktar illa men samma sak förde jag fram 1997-1998 då man hade ett budgetunderskott som faktiskt var ännu större än vad det är nu. När Pettersson säger att ministern aldrig har lagt sig i så trots att jag håller med resonemanget fullt ut så stämmer det inte riktigt. Jag kommer inte ihåg om det var ltl Gun Carlson eller ltl Harriet Lindeman men en av dem gick då in i styrelsen för att styra upp det här.

Det förs igen fram att man ska kopiera hur det är i Finland, hur det är i Sverige och vi ska ha likadant. Det ska vara oberoende, vi ska bara kontrollera och man ska inte vara med och utföra osv. Det här snacket leder precis till det som Pettersson säger, att ansvarig minister får stå på sidan om och titta på och det är inte bra. Jag håller helt och hållet med och jag hoppas att Pettersson lyckas övertala sitt parti att följa honom.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag är medveten om att det här är en diskussion som har pågått under många år. Men om man lyckas komma på ett bättre sätt att tydliggöra strukturer så bör man titta ganska pragmatiskt på frågan. Skötseln av ÅHS är antagligen det viktigaste vi har att hantera i detta hus.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag håller helt med. Jag uttalar stöd för det som Pettersson sade, det ska inte uppfattas på något annat sätt. Ansvariga ministern för hälso- och sjukvården kan de facto inte påverka verksamheten, så är situationen idag. På lilla, lilla Åland gäller det att få de absolut bästa och mest kostnadseffektiva strukturerna. Jag ska diskutera i mitt parti och hoppas att jag får stöd för de här tankarna. Jag hoppas att Pettersson också får stöd för sina tankar i centern. Det lyckades 1997-1998, jag tror att det kanske skulle kunna lyckas igen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag tror att det som ltl Eriksson säger är viktigt. Jag tror faktiskt att det finns många skäl till att vi också här i salen måste höja blicken ovanför den teoretiska konflikten mellan opposition och regering. Skötseln av ÅHS kropp är viktigare än det. Det handlar ändå om att ta hand om människor och våra medborgare på sikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Även om jag håller med om mycket av det som finans- och näringsutskottets ordförande sade beträffande ÅHS så vill jag ändå revidera historiebeskrivningen lite.

Det gjordes ett väldigt gediget arbete under den förra mandatperioden, t.ex. så tog man fram ett helt nytt reglemente under ledning av vtm Roger Jansson. Man togs fram en ny ÅHS-lag och meningen var att det under den lagen skulle komma förordningar som faktiskt skulle styra nivån på vården. Man gjorde den omtalade revisionen. Faktum är att under den förra mandatperioden överskred inte ÅHS sin budget. Men det var ingen picknick, det var stora protester mot inbesparingarna som gjordes. Nu när man har debatten här i salen och i media så tycker jag att mycket av det arbetet på något vis känns som att det lite har blivit förspillt. Det var absolut ingen picknick under den förra perioden när det gäller ÅHS.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Nej, ltl Sjögren, jag har nog inte ens antytt att jag skulle ha trott att det var någon picknick. Jag försöker säga att jag tror att det är fel att lyfta fram enstaka år när man har att göra med ett strukturellt problem i ÅHS. Skälet till att vi är där vi är idag är något som har skapats fram under många, många års tid. Därför blir det galet att lyfta fram enstaka år.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Men man gjorde precis det, man tog fram styrande lagstiftningen. Det var meningen att det skulle följas upp med förordningar. Man tog fram ett reglemente som visade vad klinikcheferna hade för ansvar och det arbetet måste man ju hålla fast vid. Det måste ju fortsätta för att man ska få ÅHS att fungera igen. Det är en svår nöt att knäcka. Det är extremt svårt att estimera vad det finns för behov när det gäller t.ex. vård utanför Åland.

Jag skulle vilja att ordförande utvecklar den här beställningen och nivån på vården. Tänker man revidera styrelsen nu som ordförande var inne på i sitt anförande?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för de frågorna ltl Sjögren. Jag tror väl kanske inte att det är min uppgift att komma med svaren på de sista frågorna. Det måste landskapsregeringen hantera. Jag har gett några synpunkter, alldeles utifrån mitt eget förstånd, kring hur man borde resonera inom ÅHS.

När det handlar om det arbetet som gjordes under den förra perioden och de riktlinjer som gavs så är det säkert så att de var väldigt bra och väldigt omfattande. Problemet är väl kanske att ingen verkar ha läst dem för vi har fortfarande samma problem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Utskottsordförande rörde rederichefen väldigt flyktigt. Jag vill gärna att utskottsordförande klär i ord det övervägandet som gjordes när man godkände en ny rederichef framom att ombilda en tjänst av de befintliga tjänsterna som t.ex. sjötrafikchefen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

De överväganden som gjordes var väl rätt och slätt att man inte från utskottets eller lagtingets sida går in på alldeles för många operativa detaljer i trafikavdelningen. Om landskapsregeringen kommer med ett förslag till hur man vill utveckla verksamheten så känns det inte som om vare sig vi i utskottet eller ännu mindre vi alla här i salen har tillräckliga insikter för att kunna fatta besluten. Det är ju inte precis världens största grej att inrätta en rederichef, trots att det är en väldigt, väldigt viktig tjänst för hela skärgårdstrafiken.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det var inget bra svar. I utskottet bör man bilda sig en uppfattning baserat på fakta. I det här fallet har man också hört ministern. Det där var ett väldigt dåligt svar. I spartider ska vi inte inrätta nya tjänster hur som helst. Åter en gång; klä i ord de överväganden som gjordes.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag misstänker att kvaliteten på svaret möjligen ligger i frågeställarens egna öron. När det handlar om skötseln av trafikavdelningen så måste man också komma ihåg att man idag har haft en konsultlösning som i runda slängar kostar 200 000 euro per år och den nya tjänsten ska gå på drygt 70 000 euro per år. Det är en rätt stor skillnad. Det är en inbesparing som är rätt reell, särskilt mot bakgrund av att trafikavdelningen kanske är en av de avdelningar som bäst av allt har förmått svara mot de sparkrav som man har ställt ifrån just detta parlament.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag upplever att vi i debatten pratar mycket om gångna tider. Det var intressant att ltl Pettersson också tog fram lite framtidsvisioner i sitt anförande och som jag kan tänka mig att utskottet har diskuterat kring.

Ledamoten nämnde tydliga mål när det gäller de privata alternativen till vård. Det är mycket intressant idé som jag bra skulle kunna omfatta. Det är mycket dyrt att skicka bort patienter till både Sverige och Finland. Ett samarbete mellan den offentliga och den privata sjukvården framförallt på Åland skulle göra så att pengarna hålls kvar i landskapet. Kunde ltl Pettersson närmare specificera hur utskottet har resonerat kring det här?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag tror nog att det vore fel att säga att utskottet som sådant har resonerat väldigt länge kring det. Däremot har vi berört det i samband med att vi har diskutera hela ÅHS och vad man egentligen kan göra där. De här tankarna väcktes tydligast av allt när vi var på en studietur senaste fredag och kom till en av dessa privata alternativ som finns. Vi såg vilken flora av behandlingar och utbud som de har och att det där finns kapacitet. Man kan minnas att den privata sjukvården ändå har vuxit upp under en relativt kort tid och har blivit ett komplement på riktigt till den offentliga sjukvården. Det finns säkert många saker som den offentliga sjukvården gör idag som man kan göra bättre hos de privata stationer som finns idag.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte om man kan göra det bättre, det kan vi ju sedan diskutera. Tanken är väl att man kanske skulle kunna dela på ansvaret. Vissa uppgifter kunde den privata sjukvården ta hand om och den offentliga sjukvården kunde ta hand om annat och därmed ser vi samarbetsvinster. Det är viktigt att pengarna stannar kvar på Åland och också genererar mera arbetsplatser.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Vi uppfattade det väldigt tydligt, i samband med detta företagsbesök som gjordes, att man har kapacitet. Många tycker att det är ganska konstigt att vi ofta skickar bort väldigt många på ganska rutinmässiga ingrepp, som vi faktiskt kan hantera på egen hand här hemma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Ltl Jörgen Pettersson, tillika finans- och näringsutskottets ordförande, presenterade betänkandet från finans- och näringsutskottet och samtidigt blandade han friskt in sina egna tankar och funderingar. Den tid som jag har suttit i lagtinget har jag åtminstone lärt mig att utskottets ordförande ska presentera betänkandet enligt majoritetens beslut. Det skulle vara önskvärt om finans- och näringsutskottets ordförande skulle föra fram sina egna tankar och sina egna studiebesök i ett skilt eget anförande.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Tack för de frågorna ltl Asumaa. Sättet på vilket jag presenterar betänkanden tror jag nog att jag avgör på egen hand och väljer själv de orden med vilka jag presenterar det. Jag delade upp mitt anförande i olika delar.  Jag tror att det är rätt enkelt att begripa vilket som är utskotts syn på saker och vilka som är mina egna åsikter.

Ltl Tony Asumaa, replik

Ltl Pettersson gör säkert som han vill, men det är väl också viktigt att alla vet vad som är utskottets betänkande och vad som är privata synpunkter.

Vad gäller styrelsen för ÅHS så har det överhuvudtaget inte diskuterats i finans- och näringsutskottet. Det skulle vara intressant att veta hur utskottsordförande har tänkt att styrelsen skulle se ut när utskottsordförande säger att laguppställningen som finns just nu i styrelsen inte håller.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Mot bakgrund av hur mycket klokt folk det ryms i denna sal så är jag övertygad om att de ser skillnad på vad som tydligt är utskottets förslag i och med att det faktiskt också finns ett skriftlig betänkande. Jag tycker nog att det hör till allas vårt ansvar att komma med idéer kring hur man kan förädla och förbättra rådande strukturer. Bara för att det har fungerat på ett visst sätt så är det inte alls säkert att är det så som man ska göra i framtiden. Verkligheten är den att det har förändrats väldigt, väldigt mycket på många, många områden under de senaste åren och det behöver vi förhålla oss till. Vi tycker att det är allas vårt ansvar att komma med idéer kring hur sådant kan göras bättre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! ”Det bästa sättet att lösa problem är att förhindra att de uppkommer” är en gammal sanning. Beträffande ÅHS sade utskottsordförande Jörgen Pettersson att vi inte ska söka syndabockar och att vi ska titta framåt och lära av det som har hänt. Låt mig ändå ange grunden för allt det som vi diskuterar. Det är förhållandet att ÅHS är en myndighet. Allt det som ÅHS företar sig måste ske under lagarna, det måste finnas stöd för dess verksamhet. Budgeten är ingen lag men budgeten är ett lagtingsbeslut som måste respekteras som en lag. Vi har sedan regler i grundlagen som säger, och det här är väldigt viktigt: ”Alla som utövar offentlig makt bär ett personligt ansvar för att man hållit sig till de lagar och regler och de beslut som lagtinget har fattat”. Det här var ett försök till förtydligande, men i allt väsentligt ett stöd till det som kollegan Pettersson här framförde.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, ltl Jansson, jag hör till dem som uppskattar väldigt mycket det sätt som ledamoten för fram argument i denna debatt och i denna sal. Så är det, det ska basera sig på lag och man ska följa de lagar som gäller. Men vi är också en lagstiftande församling. När vi tydligt märker att de lagar, som vi just nu har, kanske inte till alla delar svarar upp mot vad vi borde ha, så då bör vi kunna ändra dem också där så är möjligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag avser under det här anförandet att delvis presentera mina egna och medreservantens tankar om den reservation som finns och även framföra den liberala lagtingsgruppen synpunkter på betänkandet i första hand.

Miljonrullningen vid ÅHS, som det har kallats, är det som är mest förmån för diskussion och för det liberala intresset i denna debatt.

När man åtar sig politiska uppdrag så åtar man sig också ett ansvar. Man kan riskera att stå till svars för det arbetet som har utförts om det inte faller väl ut, likaväl som man andra vägen givetvis ska få njuta av beröm om man lyckas väl i sitt värv. Det hör till spelets regler.

Vad gäller ÅHS verksamhet för 2012 så kan vi konstatera att någonting, som vi inte riktigt vet vad det är, har skett som har lett till att det kostnadsmässigt har ökat med många miljoner, 4 miljoner om man räknar in överskottet för 2011 som delvis balanserar upp det.

Det som har skett sedan det här blev uppenbart får mig att tänka på den gamla ringleken ”hela havet stormar” där ett antal personer går runt ett antal stolar medan musiken spelar och antalet stolar är färre än antalet lekande personer. Alla som deltar i leken cirklar omkring och alla är rädda för att man blir utan en stol när musiken upphör. Vi uppfattar det att ingen ansvarspersonerna i det här fallet, då tänker jag närmast på socialministern, finansministern, ÅHS ordförande och lantrådet givetvis, som har det totala ansvaret, säger klart ut; ”det här är vårt ansvar, vi ha förorsakat detta och vi kommer att göra allt vad vi kan för att reda upp det”. Alla skyller på alla. Vi har en viceordförande i ÅHS styrelse som ville avgå p.g.a. den här situationen och inte fick det. ÅHS har en ordförande som för det mesta skyller allt på liberalerna. Vi har en socialminister som bara för några månader sedan hävdade att det inte finns några ekonomiska problem vid ÅHS. Vi har en finansminister som bara för någon dag sedan inte var medveten om att det krävs ytterligare 700 000 euro till för att få utgifterna budgetmässigt att motsvara inkomsterna vid ÅHS. Här krävs det ansvarstagande, det duger inte längre med bara ringlekar. 

Redan tidig höst 2012, för snart ett halvt år sedan, sade vi liberaler här i lagtinget att det finns problem på utgiftssidan och även på inkomstsidan vid ÅHS. Då hävdade socialministern att det inte fanns något problem. I samband med lagstiftningen om att införskaffa en tandvårdsvagn till speciellt skärgården så lyfte vi frågan att det inte är läge att påta sig nya kostnader då vi vet att kostnaderna för 2012 rusar. Vi sade detta i samband med den ordinarie budgeten för 2013. I och med att landskapsregeringen begärde ytterligare 3 miljoner för verksamhetsåret 2013 så blev det också uppenbart att det här skulle komma att ske för 2012 samt de 700 000 som vi fick reda på i ett sent skede.

Fru talman! Vi tycker att utskottsarbetet har varit bra och seriöst till den här delen. Det kanske kan tyckas vara ovanligt i en sådan här situation men vi har ändå enats med hela lagtingsmajoriteten att vi nu blir starkast om vi driver saken gemensamt. Det är frågan om en så stor del av landskapets ekonomi. Efter aktivt arbete för vår del i utskottet så har vi kommit till den situationen att alla kunde enas om ett gemensamt betänkande till den här delen.

Vi är med om att ge landskapsregeringen tid till den första tilläggsbudgeten 2013 för att genomföra analys fram till dess, komma med analysresultat då och även presentera hur man ska ändra organisationen ÅHS och berätta vad man ska göra för att stävja kostnadsutvecklingen. Vi såg den saken som viktigare än det normala ”oppositionskäbblandet”. Vi enades om att det är det här som krävs av landskapsregeringen.

För att återgå till liknelsen till den gamla ringleken ”hela havet stormar” så låter vi nu musiken spela fram till månadsskiftet mars-april när tilläggsbudgeten kommer. Beroende på resultatet av det som utskottet begär av landskapsregeringen får vi sedan se om stolarna räcker till för alla eller inte.

Sedan lite grann om policyn om tillsättning vid landskapsregeringen. Partierna i lagtinget ställer i första hand sitt krav på ansvarstagande till landskapsregeringen eftersom det är landskapregeringen som tillsätter representanter i olika organisationer. Vi kan ge vårt förtroende till ministrarna här och frånta ministrarna vårt förtroende. Jag önskar att lantrådet kunde säga någonting om policyn eller om man har ett gemensamt förhållningssätt på hur man behåller eller tillsätter personer i styrelsen, speciellt med tanke på att vi nu kunde notera att ordförande för gymnasialstadiet uppenbarligen förlorade landskapsregeringens förtroende och kommer att ersättas med en annan person, säkert på goda grunder inte ifrågasätter jag det på förhand. Vi känner inte så mycket till vad som eventuellt har gått fel.

Det förs inte fram några motsvarande tankar vad gäller de personer som har tillsatts i ÅHS-styrelse fast bristerna är så uppenbara och har lyfts till ytan nu. Kanske lantrådet kunde säga något om det?

Fru talman! Till reservationen gällande rederichefen. Det finns flera orsaker till varför vi anser att det inte är klokt att tillsätta en rederichef, åtminstone inte utan ombildning. Dels är det fel att tillsätta tjänster i tilläggsbudget, man måste kunna bedöma verksamheter så pass väl på förhand att det görs i grundbudgeter. Vi har nyligen bara för några veckor sedan behandlat budgeten för 2013.

Det finns förklaringar till varför man gör så här. Man hade för avsikt att ändra tjänstemannalagen och på det sättet slippa komma till lagtinget för sådana här ärenden. Man ska följa den lag som gäller och vi tycker att det här är fel. Det här är den formella biten.

Sedan har vi under utskottsbehandlingen kunnat konstatera att antalet personer som jobbar vid trafikavdelningen har ökat sedan 2010. Antalet har pendlat lite grann men det har i varje fall ökat. Eftersom vi har ett stort behov av att minska kostnaderna totalt sett i landskapsförvaltningen så tycker vi att det är fel att man nu så pass lättvindigt accepterar att man utökar antalet anställda personer vid trafikavdelningen. Vi menar att en sådan här tjänsteinrättning borde ha föregåtts av en analys och förhoppningsvis av en ombildning så att inte antalet personer skulle utökas. Kostnaderna för själva förvaltningen av sjötrafiken har också ökat ganska radikalt under senare år. Det finns ingen anledning till att behöva göra det här, speciellt när landskapsregeringen samtidigt överväger att privatisera flera fartyg.

Jag vill här avisera att vi kommer att ta denna fråga till omröstning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det är sant att det här är ett uppdrag som alla partier bör ta på allvar, det är ingen lek. Därför har också alla partier representation i ÅHS-styrelse. Liberalerna har en representant som har goda kunskaper i verksamheten och har varit med länge. Styrelsen har varit enig i så gott som alla frågor utom en, vad jag kan minnas och som jag av förståeliga skäl inte behöver dra upp här. Det är därför lite förvånande om liberalerna nu har insett att det var problem med budgeten för länge, länge sedan och att åtgärder borde ha vidtagits, att det inte har kommit till styrelsens kännedom förrän nu när vi sitter med facit i hand.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Man blir ännu mer orolig över tillståndet vid ÅHS, åtminstone vad gäller den politiska ledningen, när det nu hävdas från styrelseordförande i organisationen att det är först nu som det lyfts fram att det finns problem med kostnadsutvecklingen vid ÅHS. Jag är rätt säker på att vi redan i september lyfte upp frågan här i salen. Jag tror att jag vågar garantera att saken har diskuterats i styrelsen för ÅHS redan långt före de här senaste veckorna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ja, vi har diskuterat hela året, men det har inte kommit några speciella förslag från liberalt håll. Diskussionen har pågått länge och uppmaningarna till klinikerna har varit många, men det är inte det som är problemet, det är åtgärderna. Jag kommer i mitt anförande att gå in mera på det. Men det var också en allvarlig fel budgetering som vi fick ta över, med 1,9 miljoner mindre i inkomster så är det lite svårt att uppnå ett resultat i balans. Vi har alla ett ansvar att försöka lösa problemen. Jag hyser goda förhoppningar om 2013, tillsammans med liberalernas representant.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Hela havet stormar, alla cirklar kring stolarna av oro för att man saknar en stol när musiken upphör. Här hör vi samma sak igen. Det är uppenbarligen liberalernas fel, det mantrat upprepar styrelseordförande Barbro Sundback gång efter annan. Det är inte på något sätt bevisat och det finns inget underlag för att säga att det var en fel budgetering, ja med tanke på att kostnaderna är mycket högre och inkomsterna blev något lägre. Men de sakkunniga, och även politiker, sade att den budget som lades ändå tillät kostnadsökningar och beaktade lagstiftningsförändringen vad gäller den geriatriska kliniken. Så budgeten, då när den lades, var fullt rimlig, logisk och genomförbar både på kostnadssidan och på intäktssidan. Det är någonting annat som hänt under året.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Perämaa talar om ringlekar och gör det genom att själv syssla med ordlekar här i plenum och det för inte den här debatten speciellt mycket framåt.

Jag själv som finansminister och även mina kollegor tar fullt ansvar för den situation som vi befinner oss i. Det betyder också att vi är beredda att föreslå de förändringar som krävs för att få en budget som kommer att vara i balans inom så snar framtid som möjligt när det gäller ÅHS och när det gäller hela landskapets ekonomi.

Jag förstår att ltl Perämaa, som oppositionspolitiker, gärna korsfäster oss så fort som möjligt eller avsätter oss. Det är ju det som är oppositionens avsikt.

När det gäller ansvar så anser jag att det är viktigast att man försöker vara konstruktiv och komma med förslag som leder till förbättringar och som gör att vi har en situation som långsiktigt gör att vi klarar av att hålla en god vård på Åland.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vårt uppdrag som oppositionsparti är att påpeka var det finns brister och här har det minsann funnits brister. Vi tar ändå vårt ansvar genom att vi enas med hela lagtinget om en färdplan på när de här sakerna ska vara åtgärdade. Jag tror att det finns många som kunde ha utnyttjat situationen för att hantera den ytterligare på ett mycket snabbare sätt. Vi tar absolut vårt ansvar.

Problemet med att vi samtidigt säger att det här ska åtgärdas till nästa tilläggsbudget är att landskapsregeringen i regeringsprogrammet, för snart ett år sedan, sade att man i omställningsbudgeten ska lösa problemen. Det som inte var löst då skulle lösas i den ordinarie budgeten, men nu står vi här över ett år senare sedan landskapsregeringen tillträdde och säger att i nästa tilläggsbudget ska man lösa frågorna. Det känns som vi skjuter saker och ting framför oss bara.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Problem som man inte känner till kan man inte lösa före de blir kända. Det är den enkla verkligheten.

Ltl Perämaa och hela utskottet har skrivit och begärt en analys av 2012 och hur utfallet kunde bli så här. Det skulle vara väldigt bra om ltl Perämaa kunde berätta för mig och för oss allihop hur han som finansminister tänkte när han tog upp 3,3 miljoner i inkomster som avgifter till Gullåsen 2012? Det året när det skulle bli en geriatrisk klinik och alla förstod att kommunerna kommer att ta hem så mycket klienter som möjligt. Svaret på den frågan förklarar 1 miljon av dessa 4 miljoner. Det är väldigt viktigt för oss att veta för det finns bara en person som vet, för vi har frågat runt och alla andra tycker nämligen att det är en märklig siffra. Men finansministern slog fast den siffran och jag är tacksam för svar.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är den bedömning som gjordes av ÅHS-styrelse och den bedömningen uppfattades som fullt rimlig och det har flera här sagt. Det är omöjligt att prognostisera exakt hur förändringen skulle bli till den delen.

Vi ska komma ihåg att landskapsregeringen använde sig av samma sätt att beräkna förändringar i inkomster när man valde att i den lagstiftningen ta 4 miljoner av kommunerna. Om nuvarande finansminister anklagar mig för att ha gjort felbedömningar så har i så fall landskapsregeringen själva gjort motsvarande felbedömningar när man satte de här kostnaderna på kommunerna. Då borde den ändras också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är intressant med ”hela havet stormar”. Det var faktiskt en sådan lek i oktober. Det var 261 personer som sprang runt 30 stolar. Sedan fick 30 personer en stol, sedan sprang 30 personer runt 7 stolar och så fick 21 personer en stol i regeringsbildningen, alltså de lagtingsledamöter som stöder regeringen.

Men när det gäller ÅHS-styrelse så fanns det en stol åt alla. Alla partier är med. När man säger att det är ”hela havet stormar” så betyder det att liberalerna tänker byta ut sin representant i ÅHS-styrelse, man har inte förtroende. Det är kanske lite fel forum att diskutera detta här. Men är det på det viset så ”al a bonheur” det har man ju rätt att göra. Man kommer ju inte undan ansvaret på något vis om man inte i ÅHS-styrelse har drivit en helt annan linje och blivit nedröstad av majoriteten och haft rätt.

Man måste lite se hur det här teaterstycket ska sättas upp, vilka repliker som får sägas och inte sägas. Liberalerna har ju lika stort ansvar som alla andra i ÅHS-styrelse.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det går inte att föra en diskussion utan att föra den i kunskap om att det finns någonting som heter ÅHS-styrelse, politiskt tillsatt i hög grad. Kanske det är ett systemfel att vi har politiker som både sitter i lagtinget och ÅHS-styrelsen. Men det är ju som det är, vi kan inte frångå det faktum att det är på det sättet. Diskussionen skulle bli halvt löjlig om man skulle frångå det.

Jag sade tydligt att här i salen ställer vi ändå vårt krav på att landskapsregeringen, som tillsätter ÅHS-styrelse, inför ska lagtinget kunna stå till svars för vad som görs fel och vad som görs rätt. Vi tillsätter inte ÅHS-styrelse härifrån, men vi tillsätter landskapsregeringsledamöter och ger vårt förtroende så länge det finns skäl till det.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Nog är det ju liberalerna själva som har nominerat sin kandidat till ÅHS-styrelse, inte är det ju regeringen som har hittat på det. Ålands Framtid har också en representant som man har nominerat. Landskapsregeringen har i det fallet bara varit brevlåda och tagit med det i den utformningen till styrelsen. Om inte liberalerna har förtroende för sin representant så måste man ju ta kontakt med landskapsregeringen och be att representanten byts ut mot någon som man har förtroende för. Det låter inte bättre av diskussionen att döma.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Nu är det dels en diskussion om hur vi ska få saker och ting att fungera bättre, vi har för vår del gett landskapsregeringen tid några månader. Sedan är det dels också en diskussion om politiskt ansvarstagande. Jag är säker på att den liberala ledamoten i ÅHS-styrelse, ifall saker och ting skulle kärva till sig ytterligare, får vara en del av det politiska ansvarstagande. Jag har i varje fall inte sett att den liberala ledamoten i styrelsen har deltagit i den här ringleken nu när man försöker skjuta över ansvaret på någon annan så att man till slut sitter på en varm och bekväm stol och någon annan gör det inte. Vår ledamot i styrelsen har tidigare tagit fullt ansvar för verksamheten och kommer säkert att göra det fortsättningsvis.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ltl Mats Perämaa nämner leken ”hela havet stormar”. Jag får utnämna ltl Mats Perämaa till lekledare. Vi från regeringens sida ser det här betydligt allvarligare än en lek. Jag hoppas att vi kan lämna bort leknamnet just nu.

Ltl Mats Perämaa har suttit som finansminister och jag har full förståelse att ledamoten redan i september såg vart budgeten var på väg, eftersom han var med och lade den budgeten. Det är inte svårt. Men som ledamoten vet så är det däremot jätte svårt att budgetera för sjukvårdsverksamhet och vad som händer. Ledamoten nämnde i anförande att man borde byta ut styrelsen. Vilket beslut kan ltl Mats Perämaa nämna, som styrelsen gjort nu, som är så illa?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag är inte säker på att det finns beslut i styrelseprotokollen. Om jag läser det här betänkandet och landskapsregeringens förslag till tilläggsbudget så kan jag konstatera att man äskar om åtskilliga miljoner mera för att balansera ekonomin för 2012. Man visste om 4 miljoner tidigare och 1,2 miljoner i överskott från tidigare år kunde balansera det. Ytterligare har vi kunskap om att det behövs 700 000 vilket gör att det budgetmässigt blir 3,5 miljoner, men i verkligheten blir det mycket mera. Det, om något, är väl ett kvitto på att det fattas formella beslut i styrelsen som har lett till det här.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag har förtroende för hela styrelsen i ÅHS, likaså för liberalernas styrelseledamot. Det är inga bekymmer från min sida. Jag är helt övertygad om att besluten har tagits. När det gäller sjukvården så är det jättesvårt. Har vi flera sjuka så blir det högre kostnader. Vi har tappat intäkter genom att det blir ändringar vid den geriatriska avdelningen, och det behöver man titta på. Jag tycker ändå att vi behöver ha en realistisk och förnuftig debatt om det här. Visst vill vi alla ha en bra sjukvård. Sedan måste vi se på vilken sjukvård vi ska ha.

Det kom egentligen inte något riktigt svar från ltl Perämaa om vad styrelsen har gjort fel. I sitt anförande nämnde han att man borde byta ut styrelsemedlemmarna.  Styrelsen har försökt och vi borde kanske ge dem lite mera tid.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi ger landskapregeringen tid till den första tilläggsbudgeten denna vår, förhoppningsvis i månadsskiftet mars-april, gärna tidigare än senare. Vi här i lagtinget agerar gentemot landskapsregeringen. Det finns inte en chans i världen att ett politiskt parti, speciellt i oppositionsroll, ska kunna ha en exakt kunskap om det som diskuteras internt i ÅHS-styrelse, och vi ska väl inte heller ha det och lägga oss i varenda operativ handling och beslut som fattas.

Eftersom vi fick signaler om situationen vid ÅHS så var vi det första partiet som valde att lyfta upp den här frågan, jämte någon annan enskild ledamot, i en situation när landskapsregeringen fortfarande nekade att det skulle finnas problem. Det här, om något, visar att det sannolikt har saknats beslut i ÅHS-styrelse, vilket är det stora problemet. Det har saknats kommunikation i tillräcklig hög grad mellan styrelse och regering.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskifte avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa presenterade också reservationen om tillsättande av rederichef. Det finns två delar i den, den ena delen gäller kritik mot att inrätta en tjänst i tilläggsbudget, vilket jag delvis kan dela. Men den kritiken tonades lite ner och fokus på anförande var att det skulle vara fel att inrätta cheftjänsten på grund av de ekonomiska svåra tiderna. Vi kan väl vara överens om att rederichefen har varit nödvändig och att det är en tjänst som vi faktiskt behöver. På det här sättet sparar vi in pengar i förhållande till de konsultkostnader som har förekommit. Min fråga är: Kan vi inte vara överens om att det behövs en rederichef?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det behövs absolut någon som har hand om den operativa delen för den service som vi ger medborgarna via sjötrafiken. De facto har vi en avdelningschef på trafikavdelningen, vi har en sjötrafikchef och nu har vi snart uppenbarligen, om majoriteten får igenom sin vilja, en rederichef. Eftersom vi fortfarande lever under kraft av den tjänstemannalag som säger att lagtinget ska fatta beslut om tjänsteinrättningar så menar vi för vår del att vi måste få en beskrivning på skillnaden mellan en sjötrafikchef och en rederichef.  Varför behövs det två personer som innehar titlar som ligger så nära varandra? Den lagen som jag hänvisade till gäller. Det är lagtingets sak att ta ställning till den här frågan och därför är den här frågeställningen fullt berättigad.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Vi verkar vilja samma saker fast vi genomför det på olika sätt. Jag tycker att man lite kokar soppa på en spik eller gör en höna av en fjäder. Vi vill åstadkomma samma sak och därför har jag inte riktigt förståelse för det här sättet att föra ut det här.

Inom trafikavdelningen pågår det en organisationsförändring vilket även har framkommit i hörande i finans- och näringsutskottet. Varför bortser ltl Perämaa från det? Det är ett arbete som pågår och det har inte Perämaa presenterat idag.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ja, det sägs att det pågår en organisationsförändring och säkert pågår det någon form av arbete, men ändå har ingen kunnat beskriva hur organisationen ska se ut till slut. Ingen har kunnat säga om det krävs både en sjötrafikchef och en rederichef och sedan ännu en avdelningschef. Det är för oss väldigt oklart. Jag kan hålla med om att man säger att det pågår en organisationsförändring. Men vad resultatet ska bli är för oss i oppositionen fullständigt utanför den kunskap vi har idag. Jag vet av erfarenhet att det är synnerligen lätt att lösa problem genom att inrätta nya tjänster och anställa människor. Men vi är i behov av det motsatta och det är alltid svårare att minska på personal eller behålla antal personal på samma nivå. Jag beklagar att majoriteten uppenbarligen tar den lätta vägen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Finans- och näringsutskottet vill att landskapsregeringen nu ska göra noggranna analyser över budgetutfallet för 2012. Finans- och näringsutskottet vill i tilläggsbudgeten ha analysresultat och åtgärdsprogram för att skapa en god och kostnadseffektiv sjukvård. Det är någonting som är absolut nödvändigt, dels för att förstå var den här diskrepansen finns mellan budget och budgetutfallet, men också för att se var överskridningarna finns och hur de kan åtgärdas. Jag tycker att det här är någonting som regeringen borde ta fram oberoende av vad finans- och näringsutskottet skulle ha sagt.

I det budgetseminariet som hölls senaste fredag så kunde både jag och de övriga från landskapsregeringen konstatera att det finns goda ambitioner och förutsättningar för att klara budgetramarna för 2013. Men det kräver fortsatt arbete inom ÅHS och också stöd från landskapsregeringen framförallt beträffande ekonomidelen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ministern får ursäkta men jag vet inte riktigt vart det här skulle leda. Minister sade att landskapsregeringen nog borde ha gjort de här analyserna även om inte finans- och näringsutskottet skulle ha sagt det. Självklart, allt annat skulle ju vara helt främmande. Kostnaderna ökar med flera miljoner utöver det beräknade. Det förvånar mig att man behöver säga det speciellt att landskapsregeringen borde göra det här. Det som nu är intressant är att lagtinget, förutom i betänkande för den ordinarie budgeten 2013, har sagt att man ska komma med ett mellanbokslut. Nu skärper man det ytterligare och säger att man i första tilläggsbudgeten ska förklara vad som gick fel. Man plåstrar inte över detta genom att idag säga att man har haft ett budgetseminarium, att man gör det arbete nu som borde ha gjorts runt sommaren 2012 inför budgetåret 2013.

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag menar att det är klart att vi måste göra den här analysen. Jag skulle också gärna vilja ta del av den analys som dåvarande finansminister Mats Perämaa gjorde mellan åren 2010-2011, då kostnaderna för ÅHS ökade med 8,5 miljoner. På vilket sätt behandlade man de stora kostnadsökningarna, försökte få balans och få ner kostnaderna? Jag tycker inte att det har saknats beslut i ÅHS-styrelse under det här året. Däremot så krävs det flera strukturella beslut och det kommer styrelsen att få ta ställning till nu på fredag.

Beträffande det kommande arbetet under året så har finansavdelningen lovat bistå ÅHS i det ekonomiska arbetet, för det behövs förstärkningar där. Vi tar alla vårt ansvar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har fullt förtroende för finansavdelningens tjänstemannakår, de gör säkert sitt yttersta och de gör de alltid för att hjälpa alla landskapsunderställda organisationer för att de ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt.

Skillnaden mellan 2010 och 2011 så under år 2010 permitterades människor. Det gjordes tillfälliga stora inbesparingar också inom ÅHS som gjorde att skillnaden mellan dessa två år har en förklaring. Oberoende av det här så höll ÅHS sig till de budgetramar som de hade fått under de här åren och de presterade också överskott, men det är nu utraderat rat i och med det här.

 Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Med anledning av tidsuret så vill jag meddetsamma säga att jag är rädd för att jag inte kommer att hålla mig inom de rekommenderade tidsramarna eftersom jag i mitt inlägg valt att tala i första hand som ordförande för ÅHS. Jag vill förvarna om det. Jag tycker att frågans angelägenhet och vikt är så stor att jag skulle vilja ta den tiden som det behövs, för att dels försöka komma med lite fakta och några synpunkter, samt ge ett större underlag i fråga om själva ÅHS verksamhet under 2012 och det som styrelsen har varit sysselsatt med.

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att det är bra att finans- och näringsutskottet och lagtinget i sin helhet vill ta ett ansvar för ÅHS verksamheter och ekonomi. Den pågående diskussion är inte ny men den förs med en hetta och en glöd som gör att chanserna till verkliga och nödvändiga förändringar inom organisationen känns möjliga denna gång. Oppositionens piska på oss känns också viktig. Jag känner starkt att vi nu behöver leva upp till de förväntningar som finns på förändringar.

Finansutskottet skriver att regeringen och ÅHS ska få ”fullständig kontroll över ÅHS kostnadsutveckling”. En situation som är ytterst önskvärd med tanke på målet att få hela landskapets budget i balans under den här mandatperioden. Också för ÅHS del är det mer än nödvändigt att budgetramarnas respekteras och kostnaderna fås under kontroll. Jämfört med de flesta andra av landskapets verksamheter är det dock i viss mån annorlunda med ÅHS. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att lindra lidande, bota sjukdomar och rädda liv. En hel del av dessa uppgifter kan planeras och kostnadsberäknas men inte allt. Klinikchefernas och ledningsgruppens uppfattning är att år 2012 har varit ett extremt år när det kommer till antalet svåra och dyra sjukdomsfall. Det är något man inte har kunnat förutse.

Den snabba teknologiska och medicinska utvecklingen gör att allt fler som drabbas av allvarliga sjukdomar och olycksfall kan hjälpas. Det är något som sig är både önskvärt och glädjande. Den årliga omfattningen av svåra oförutsedda sjukdomsfall kan ingen förutse varför en fullständig kontroll av kostnadsutvecklingen knappast är möjlig. Konsekvenserna kunde bli förödande. Att först titta på budgeten för att sedan konstatera om det finns medel, innan medicinska och vårdande insatser ska vidtas, kommer inte att fungera i alla situationer. 

ÅHS ska fortsättningsvis ge god vård och den ska vara förenlig med de etiska principer som ligger till grund för verksamheten och som finns beskrivna i landskapets hälso- och sjukvårdslag och i den s.k. omställningsbudgeten.

När ltl Gunnar Jansson säger att de budgetansvariga inom ÅHS är tjänstemän och har ett tjänsteansvar så är det alldeles sant. De har en skyldighet att följa budget men de har också en skyldighet att följa de mål som vi har tagit in i landskapets hälso- och sjukvårdslag.

Men detta betyder inte att inget ska göras för att stoppa upp kostnadsutvecklingen. Utskottet förutsätter i detta avseende att regeringen tillsammans med ÅHS-styrelse vidtar omstruktureringar för att uppnå ett bättre resultat för året 2013.

Fru talman! Det är synd att så många saknas här i salen. Jag hade nämligen tänkt att det skulle glädja många att styrelsen redan har, efter ett seminarium den 18 januari, dvs. förra fredagen, ett budgetförslag som kommer till styrelsen för 2013. Det budgetförslaget uppgår till 8,6 miljoner i frågan om kostnadsnivån på driften. Det innehåller också inbesparingar på 2 miljoner, som finansutskottet kräver i sitt betänkande.

Jag vill inte gå in i det här förslaget eftersom det fortfarande är en tjänstemannaberedning och styrelsen har inte fått ta del av den. Men det kommer väl att bli offentligt i veckan och styrelsen kommer att få beslut på fredagen.

Förändringar inom offentlig sektor väcker alltid oro och rädsla. Det är naturligt. Man vet vad man har men man vet inte vad man kommer att få. Under förra hälso- och sjukvårdschefen Peter Rasks ledning beslöt styrelsen för ÅHS att Godby hälsocentral skulle hålls stängd på fredagarna fr.o.m. den 1 juni 2012. Förslaget väckte starkt motstånd från de anställda och upprörda rösterna hördes. Under mötet på fredagen den 18 januari fick vi en muntlig rapport om fredagsstängningen. Det som till en början upplevdes nästan som en katastrof visade sig i praktiken också ha vissa positiva följder. Arbetet utförs under måndag-fredag, effektivt och produktiviteten hade ökat och patienterna tycker att det fungerar bra. Den här stängningen innebar att det frigjordes resurser som nu förstärka hemsjukvården i Godby. Flytten av hemsjukvården till lokaler intill hälsocentralen ledde likaså till stärkt samarbete och bättre samordning inom hälsovården på norra Åland. Med andra ord var beslutet av fredagsstängningen inte så tokigt. Vi gjorde vissa inbesparingar och det manade fram nya lösningar.

Ett annat positivt exempel är att styrelsen beslöt att stänga kvällsjouren på hälsocentralen i Mariehamn kl. 18. Det växte också stora stormar och motstånd i media. Det framställdes som att nu skulle akuten översvämmas med patienter och allt skulle gå åt skogen. Nu visar det sig att det här också har varit en positiv reform. Akuten har inte märkt särskilt mycket av att hälsocentralen stänger kl. 16.00. Man har bara några dagar haft en sjuksköterska som har suttit som telefonjour mellan kl. 16-18 och det har inte varit så mycket samtal, så nu kan man ta bort den resursen. Istället har man infört teleQ. Det betyder att folk kan ringa till hälsocentralen och få tid omgående, mer eller mindre. Med andra ord så har också den strukturförändringen varit positiv. Den kanske inte är så stor och det sparar inte så mycket pengar men det visar att förändringar ofta, men inte alltid, kan vara både bra och effektiva.

En förändring som inte har varit så lyckad är svår är flytten av dagkliniken från innerstan till psykiatriska sjukhuset på ÅHS-området. Både personal och patienter upplever flytten som mycket negativ. Inte ännu i denna dag verkar det som att man riktigt känner sig hemma i sina nya utrymmen. Det är dock min förhoppning att tiden också ska läka dessa sår och att man hittar nya möjligheter och resurser att jobba inom det psykiatriska sjukhuset där det finns otroliga resurser idag. Det finns knappast något psykiatriskt sjukhus i Finland som har så bra resurser som vi har.

 Medias lust att framställa förändringarna som försämringar, politiska övergrepp och okänsliga beslut av hårdhudade och känslokalla politiker underlättar inte förändringsarbetet. Sanningen är den att pengarna som fanns sparade nu är slut. Det finns inte mera att ta till. Arbetet med strukturomvandlingarna inom ÅHS borde ha varit mycket större och inletts tidigare. Det som gjorts hittills är en bra början. Men nu måste vi ta till större strukturförändringar för att vi ska kunna klara av ekonomin.

ÅHS-styrelsen har också på förslag av förra direktören Rask fått bättre kontroll på vissa driftsutgifter genom följande åtgärder: Vi införde lönestopp, man har i vissa fall haft en ganska okontrollerad löneglidningsutveckling inom organisationen och det blev stopp på det. Alla förändringar av lönen som inte är kollektivavtalsenliga måste upp till direktören. På samma sätt är det med de budgetansvarigas möjligheter att bevilja sig själva och sina kollegor pengar för utbildnings- och tjänsteresor och vi har infört anställningsstopp. Det här betyder inte att man inte får resa, att man inte kan bli anställd och att man kan få förhöjd lön, men det måste alltid prövas av direktören.

De ekonomiska diskussionerna har varit många och omfattande i ÅHS-styrelse, de började redan på våren. Peter Rask gjorde sitt yttersta för att få alla budgetansvariga medvetna om kostnadsläget och behovet av att klara av 2012 års budget. Ekonomiska seminarier har hållits, uppföljningar har kontinuerligt gjorts och detta arbete har inte varit förgäves. Jag tycker inte man kan säga att det har varit ett förlorat år för ÅHS. Resultatet såg vid under ekonomiseminariet fredagen den 18 januari. Kostnadsmedvetenheten har stigit, insikterna och allvaret i diskussionerna är stor och viljan att samarbeta för att hålla budgeten för år 2013 var glädjande stark.

Fru talman! Jag kan förstå att en och annan tvivlar på att ÅHS ska få kontroll över ekonomin år 2013 eftersom resultatet för år 2012 är så dåligt. Hur dåligt vet vi inte än, det avslöjas i bokslutet för 2012.

Efter ett år på posten som ordförande för ÅHS är det kanske för tidigt att sia om framtiden och kanske jag är överoptimistisk men jag känner faktisk förtröstan inför framtiden. Inte minst mot bakgrund av att ledningen för ÅHS lyckats mejsla ihop en budget som innehåller besparingar på två miljoner, vilket krävs för att hålla kostnadsökningarna i schack. Mycket kommer att hända under året. Sådant vi inte kan förutse, men med en ny direktör i ledningen, en kunnig ledningsgrupp, kostnadsmedvetna klinikledningar, en hängiven och trogen personal, en enig styrelse samt fortsatt gott samarbete med regeringens finans- samt hälso- och sjukvårdsavdelningar så finns alla förutsättningar att vi, med finansutskottets ord, kommer ”att skapa en god och kostnadseffektiv sjukvård inom given budgetram”. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback tar upp ordet fullständig kontroll och upprepar det som också har sagts i tidigare debatter och från det tidigare betänkande nr 6/2012-2013. Man ska se det ur det perspektiv att det ska vara så fullständigt som möjligt. Fokus ligger på att man ska vidta omstruktureringar när det gäller ÅHS ekonomi- och ledningssystem. Vi måste få system där man har känslan att man faktiskt har kontroll över kostnadsutvecklingen. Det har man inte fullständigt idag, tycker jag. Det finns skäl att göra det så rimligt och fullständigt som möjligt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för den repliken. Det visar mest av allt att vi lägger in lite olika innebörd i själva orden ”fullständig kontroll”. Jag förstår vad ltl Petri Carlsson menar. Samarbetet med finansavdelningen, ekonomiförvaltningen och ledningsgruppens övriga medlemmar syftar till att skapa sådana system så att vi kan ha en bättre internkontroll på ekonomin och i övrigt utveckla ansvarstagandet.

I den politiska hettan vill jag lyfta fram, när det gäller de här väldigt besvärande siffrorna och det stora underskottet, att det i alla fall rör en verksamhet där de som är budgetansvariga i många fall också är skyldiga att rädda liv till varje pris. Vi måste komma ihåg att enskilda professionella tvingas till väldigt svåra beslut.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag håller med om det. Jag tror att alla har förståelse för de situationerna när man ska rädda liv, men det finns många, många beslut och funktioner där man faktiskt kan följa med ekonomin och att man har känslan av att man har kontroll på kostnadsutvecklingen. På nästan alla plan inom ÅHS kunde man vara med och jobba med budgetuppföljningen och medvetenheten om hur kostnaderna ser ut på respektive plan.

Jag återkommer i mitt anförande med lite olika synpunkter på omstruktureringarna budgetuppföljningen och hur man ska jobba med det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är precis det som man önskar sig, som ltl Petri Carlsson säger, och det är så på vissa kliniker och vissa verksamheter. Det finns många som är duktiga på att hålla budgeten. Men på de avdelningar där de svåra överskridningarna finns, så där finns också de sjukdomsfall som är ekonomiskt mycket kostsamma. En viktig diskussion är hur vi i framtiden ska göra med just de här oförutsägbara, svåra och kostsamma sjukdomsfallen. Hur ska man finansiera dem? Ska det finnas en central finansiering på något sätt? Ska det finnas en sorts reserv som man kan använda centralt för att kompensera avdelningar som inte klarar av sin budget på grund av sådana fall som de inte har kunnat förutspå?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Värderade fru talman! Bästa kollegor, som också har framgått av massmedia så har jag under de senaste veckorna funderat på huruvida jag har någon trovärdighet kvar när det gäller ekonomiskt förstånd. Jag har trott att ekonomiskt förstånd har varit en av mina största tillgångar och uppnådd erfarenhet och kunskap om hälso- och sjukvård, vilket jag ända sedan styrelsen för Ålands Centralsjukhus i slutet av 70-talet har ägnat mig åt.

För drygt 20 år sedan ringde dåvarande minister för hälso- och sjukvården, Maj Flodin, och frågade om jag ville ta på mig ett ordförandeskap för att administrera den genom tiderna största fusionen som har gjorts på Åland med 700 anställda, två kommunala hälso- och sjukvårdsorganisationer och en landskapsorganisation. Modig som jag var på den tiden så svarade jag ja till interimsstyrelsen för det som sedermera blev ÅHS. Jag fortsatte sedan fram till andra politiska uppdrag omöjliggjorde vidare arbete som ordförande för ÅHS första styrelse.

15 år senare ringde dåvarande hälso- och sjukvårdsminister, Harriet Lindeman, och frågade om jag i en kritisk situation kunde överta ordförandeskapet i Ålands hälso- och sjukvårdsstyrelse. Det hoppade jag på 2007 och har suttit i styrelsen sedan dess, ytterligare sex år.

Jag har märkt att de här erfarenheterna är bra att ta till och att ha i ryggsäcken. Därför störs jag lite när jag hör diskussionerna som förs i massmedia när det gäller den bristande grävande journalistiken. Det förekommer ingen sådan, utan det är blott ett tittande på dagssiffrorna. Jag störs också lite av den politiska debatten, att den inte analyserar tillräckligt. Jag ska ge ett litet bidrag till detta.

Utskottets ordförande sade att man bör akta sig för att ta ett enskilt år, jag håller med om det. År 2012, som vi diskuterar ivrigt här nu, är ett enskilt år. Det är ett sådant enskilt år som har varit speciellt oproblematiskt ur synpunkter som jag just ska komma till. Man använder ord och uttryck som ”hela havet stormar” och ”miljonrullningen” vid ÅHS, ja, nivån är inte särskilt hög.

Låt oss alla ta fram boksluten för de senaste åren. Driftskostnaderna i ÅHS i bokslutet för 2007 var 66,5 miljoner, i bokslutet 2008 var det 71 miljoner, i bokslutet 2009 var det 71,7 miljoner, i bokslutet 2010 var det 70,1 miljoner och i bokslutet 2011 var det 76,9 miljoner.

Räknar vi på en treårsperiod 2008-2010 så var kostnadsökningen 2,8 procent per år. Inflationen låg någonstans inom samma område, lite lägre. Så det var en liten volymökning. Räknar vi med året 2012 och korrigerar det från överföring av ambulanskostnaden, som den föregående landskapsregeringen beslöt om, så får vi under de här åren en kostnadsökning på under tre procent per år när vi gör dessa korrigeringar med olika politiska beslut som förkommit när det gäller permitteringar och överföringen av ambulanskostnaden på 1,6 miljoner till ÅHS. Det är inte särskilt mycket.

Däremot har den nominella procentuella höjningen från 2010 till 2011 varit relativt stor. Men som förra finansministern sade så ska den då korrigeras mot det permitteringsbeslutet den förra landskapsregeringen tog.

Som nuvarande finansministern har påpekat så är ökningen mellan 2011 och 2012 stor, men den ska naturligtvis också korrigeras med korrigeringssiffror.

Under de här senaste sex åren som jag har varit med så har det inte förekommit någon stor volymökning av verksamheten vid ÅHS och inte heller någon stor kostnadsökning.

Mitt misstag, som jag kan konstatera idag och som jag ändå inte vill säga är ett misstag, är att alla de här åren som vi har nämnt har jag som styrelsemedlem i ÅHS pressat ner den budgeterade driftskostnaden. Därför att jag har satt mig den på att här ska sparas, här ska sparas minst lika mycket som inom resten av landskapsförvaltningen. De stora inbesparingarna klarade vi 2008-2009, då gick verksamhetskostnaderna ner inom ÅHS. År 2010 klarade vi det inte, men vi klarade däremot budgeten i balans för då hade man gett mera budgetpengar och man visste vad verksamheten erfordrade. År 2012 ville jag att ÅHS skulle ligga på en spar nivå på ungefär 2 miljoner euro. Dåvarande förra ÅHS-styrelsen lade fram ett sådant förslag för landskapsregeringen, som skickade det vidare till lagtinget och alla tog det. Av någon anledning har det visat sig att budgetdisciplinen under det här året, till skillnad från tidigare år som jag nämnde, inte har fungerat. Då förstår ni alla att det inte är systemet som det är fel på, det är inte organisationen som det är fel på eftersom det har fungerat tidigare år, utan det är människor. Det är människor av kött och blod som av någon anledning inte håller budgeten. Inom ÅHS håller de flesta budgeten, men alla gör det inte. Orsakerna är ibland medicinska, ibland är det annat. Nuvarande styrelse har inte en fullständigt kunna reda ut vad som är orsaken att man på vissa håll inte har hållit budgeten, till delar är det utrett, till delar är det inte utrett. Det är väsentligt att veta för att man ska kunna hålla budgeten de följande åren.

För 2012 har vi budgetöverskridningar på över 15 procent på en klinik och en enhet. På tre kliniker har vi budgetöverskridningar med över 10 procent. På två kliniker har vi överskridningar med över 5 procent. Sedan har vi anslag för vård utanför Åland där vi också har en överskridning. Det är 8 anslag av sammantaget 20 anslag ungefär. De flesta har hållet sig inom budget också 2012.

Landskapsregeringens direktiv till alla förvaltningar är tydligt; ”om verksamheten strider mot anslag är det anslag som gäller”, så står det i budgetdirektiven, det är mycket tydligt. Med andra ord betyder det att ÅHS kan ha någon form av svårare sjukdomsfall som kostar väldigt mycket, ibland har vi ett enskilt fall som t.o.m. kostar över en 1/2 miljon euro per år. Fallen dyker plötsligt upp, det kan man inte veta om på förhand och ibland kan det till och med vara flera. Vad gör man då? Ja, då ska alla signaler ringa att nu måste man vidta sparåtgärder på annat håll för att ha råd med det här. Detta fungerar inte så väl inom ÅHS förvaltning lika lite som inom andra förvaltningar, att andra tar ansvar för en viss avdelnings kommande överskridning.

Det enda undantaget som landskapsregeringens regelverk ger är att man får överskrida budgetanslag under exceptionella förhållanden, om något exceptionellt inträffar och det gör det sällan på ÅHS. Plötsliga stora sjukdomsfall är legio, det har vi varje år, men ibland har vi flera än ibland. Då kan man någon gång kalla det exceptionellt, när det blir speciellt dyrt, när vissa kostnader för vård utanför Åland blir väldigt dyra eller att det fordras en personalstab året runt, dygnet runt på 8-9 personer för en enda patients skötsel. Flera sådana exempel har vi haft under åren.

Det finns alltså bristande budgetdisciplin på sina håll inom ÅHS och det måste man åtgärda. Landskapsregeringen är välinformerad om verksamheten vid ÅHS genom att två personer representerar landskapsregeringen på ÅHS-styrelsemöten enligt den lagstiftning vi nyligen har tagit. Det är ansvariga ministern för området och landskapsläkaren. Båda har därmed den information som styrelsen har.

Då kommer vi in på följande fråga som är rapporteringen. Det har sagts att rapporteringen är ofullständig. Varje vecka bokförs alla räkningar och kostnader som är godkända på rätt nivå och det är ingen större eftersläpning i bokföringen. Det bokförs två gånger varje vecka. Detta som bokförs läggs ut på nätet direkt så att alla ansvarspersoner inom ÅHS har möjlighet att i realtid, online, se hur alla deras konton ser ut i förhållande till budget. Två gånger i veckan. Varsågoda! Dessutom kommer det varje månad klinikvis en rapport så de har alla möjligheter att läsa. Är man läskunnig när det gäller siffror så är det inga som helst problem. Samma gäller styrelsen. Styrelsen har ett alldeles utomordentligt rapportmaterial som vi politiker har begärt att vi ska få.

Redan i april visade rapporten för januari-februari att vi var på väg åt ett visst håll, det var inte några besvärliga siffror på något sätt, men några siffror var på väg åt fel håll. I maj syntes det väldigt tydligt och i september ännu tydligare. Det var naturligtvis en accelererande utveckling. Redan i maj tog styrelsen tog upp frågan med ledningen att det här måste styrelsen göra någonting åt och det lovades. Rapporter kom över hur man skulle göra, de godkändes till stora delar och mot slutet av året räknade man med att i stort sett borde man klara budgeten. Det gjorde man då inte och det finns orsak att reda ut ytterligare varför, utöver de förklaringar som har kommit med varför det har gått som det har gått. Flera i styrelsen har regerat sedan maj 2012, men inte alla, inte alla politiska partiers representanter. Jag vill säga att den liberala representanten inte ska skyllas för något i det här sammanhanget, där har det varit reaktion från första dag.

Det har sagts att ÅHS är svår att styra. Jag tror att det nog är myt som man drar till med. Vad som är stort är inte svårt att styra? Landskapsregeringen är svår att styra, Ålandsbanken är svår att styra fast de är mindre än ÅHS, Viking Line som är större är svår att styra och allt som är av någorlunda volym och någorlunda invecklat är svårt att styra.

Däremot är det svårt att styra om man inte får rätt information, om man inte är välinformerad inom det segment som man är satt att styra och där finns det att göra. Jag ser med stor förhoppning på den nya direktören och den nya chefsläkaren som tillsammans med de tre övriga i ledningsgruppen ska se till att styrelsen kan styra ÅHS. Jag har god förhoppning om att det ska bli på det sättet.

Bakgrundssiffrorna visade att det kanske inte var så tokigt, men i alla fall när det gäller budgeten för 2012 så är det tokigt. Med för övrigt är utvecklingen inte riktigt sådan som man har gett en bild av. Förtroende ligger på tre nivåer; landskapsregeringen, styrelsen och ledningen för ÅHS. Alla nivåer ska inkluderas i ansvarstagandet. Styrelsen är parlamentariskt tillsatt och därför har numera alla partier här i lagtinget ansvar. Då när vi verkligen lyckades spara kraftfullt så var det ett parti som inte var med i styrelsen, men de övriga var med.

Det har här framförts att man borde göra om strukturen på styrelsen. Jag har varit med om det. När jag var lantråd så hade vi en betydande ledningskris inom ÅHS 1995-1997. Det löstes på det sättet att vi satte dåvarande hälso- och sjukvårdsminister Gun Carlson som ordförande och Harriet Lindeman som medlem under två år för att få politisk styrning på verksamheten. Det lyckades väl, men det var en tillfällig åtgärd, jag håller helt och hållet med nuvarande ministern att det blir olyckligt att sitta på flera stolar. Tanken med bildandet av den dåvarande och den nya ÅHS-lagstiftningen var att ÅHS ska skötas som en självstyrande enhet och leverera den hälso- och sjukvård som vi politiker beställer med en peng som vi ger åt dem. Då är det olyckligt att man blandar ihop dessa frågor. Jag har redan under mina många år sett någon som har försökt ägna sig åt ministerstyre när det gäller ÅHS och det har blivit pannkaka varje gång.

Fru talman! Jag hade tänkt tala om annat också, men eftersom jag har hållit på alltför länge med det som hjärtat är fullt av så blir det på det här sättet. Jag ber om ursäkt för det. Jag ville ändå sätta in dagens debatt om ÅHS i ett större sammanhang. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Tack för det inlägget. Ltl Roger Jansson har värdefulla erfarenheter. Jag fäster stor vikt vid hans åsikter och kunnande i de här frågorna.

Vad gäller det här dåliga resultatet, så under seminariet den 18 januari så framkom flera gånger en rimlig förklaring, att antalet svåra sjukdomsfall under 2012 var extremt. Visst har man under tidigare år haft enstaka fall, men nu rör det sig åtminstone om dubbelt flera fall. Det som kvarstår är hur vi ska förhålla oss och hur vi ska hantera de här fallen som man inte kan förutse och som är så kostsamma.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är riktigt. Jag tror nog att man får bereda sig på att den här utvecklingen att vi får svåra och väldigt dyra fall kommer att fortsätta. Därför att kunskapen inom hälso- och sjukvården växer hela tiden. Man kan ta hand om sådana fall som tidigare har betraktas som t.o.m. omöjliga. De fallen blir väldigt kostsamma och behandlas ofta utanför Åland inom den specialsjukvård som vi inte har själva och som vi heller inte har råd att ha. Det är ett väldigt dilemma när verksamhet strider mot budget. Hur gör man då? I vissa fall så får man med landskapsregeringens ord säga att ett exceptionellt förhållande har inträtt och tilläggsbudgetering kan accepters. Det är orimligt, när man har en halv miljon på patient som är så här exceptionell, att det ska dras in på annat håll med en halv miljon. Det blir ganska ogörligt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! De här extrema, oförutsägbara, svåra och dyra fallen skulle man kunna sköta via tilläggsbudgeten, om jag förstår ltl Roger Jansson rätt. Eller ska man ha någon sorts reserv som man kan ta till för att balansera upp klinikernas utgifter just för de här situationerna? Jag tror, i likhet med ltl Roger Jansson, att det kanske inte är ett extremt år. Det är möjligt att det här är en fortsättning. Så här kommer det att vara framöver just på grund av den tekniska och medicinska utvecklingen och förstås människors önskan att till varje pris överleva och ha ett gott och sunt liv.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är ett något udda sätt att budgetera på, att man skulle budgetera stort för sådana oförutsedda utgifter. Under många moment finns det oförutsedda utgifter, men inte till de volymer som vi här talar om att kan inträffa och kan behövas. Men det är värt att föra en politisk diskussion även om att låsa en viss penningpott till eventuella sådana tillfällen.

Jag talade om att landskapsregeringens budgetdirektiv under många år har sagt att om verksamheten strider mot budget så är det anslaget i budgeten som gäller. Men i regelverket står det att man under exceptionella förhållanden har rätt till tilläggsbudgetering. Man får föra en diskussion med landskapsregeringen om när man har sådana exceptionella förhållanden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vtm Roger Jansson höll ett anförande som jag inte riktigt till alla delar greppade, det är mycket möjligt att jag är dum.

När det handlade om ekonomin sade vtm Jansson att det har fungerat tidigare. Jag blev tidigare under dagen lite nyfiken när ltl Jörgen Pettersson sade att ÅHS har överskridit budgeten 11 gånger och då har man begärt tilläggsbudget och det stämmer. Det är exakt 11 gånger. När jag tittar tillbaka på åren så är det vissa år väldigt stora belopp.

Vtm Roger Jansson sade också att man klarade 2008 och det förstår jag ännu mindre. Då begärde man 2,2 miljoner i tilläggsbudget och utgifterna gick 2,6 miljoner över budget. Jag förstår inte riktigt det här resonemanget om att det har fungerat tidigare. Tyvärr har ju problem allt som oftast dykt upp i ÅHS historia.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Lika som kollegan Anders Eriksson så är jag också en man som räknar pengar när de finns. Pengar kommer in och så får det inte gå mera pengar ut. På det sättet är frågeställningen korrekt, man har gett budgetpengar åt ÅHS. Den jämförelse som ltl Eriksson gör är om man har hållit sig innanför budgetramarna. Det talade inte jag om när jag stod här och redogjorde för åren 2007-2012, utan jag talade om bokslutssiffror. År 2007 var det en kostnad på 66,5 miljoner, 2008 var det en kostnad på 71 miljoner, 2009 var det en kostnad på 71,7 miljoner och 2010 var det 70,1 miljoner i kostnader. Det gör att den här långa linjen inte är så bekymmersam. Det är lite mer än inflationsutveckling.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har sagt det många gånger tidigare i debatten, och det tror jag också att vtm Jansson har sagt, att det också är viktigt att man fokuserar på bokslutet och vad det verkliga utfallet blev.

Det här resonemanget är bekymmersamt på ett sätt. Finansutskottet har gång på gång uppmanat att budgeten måste hållas. Man hade för fem veckor sedan ganska tuffa skrivningar om vikten av att hålla budgeten, jag ska återkomma till det. Bara ett par veckor efter så brakar mycket ihop.

Tittar man på vad man har begärt i tilläggsbudget och varför man har gjort det, ja, man har begärt tilläggsbudget för att man inte klarar sig inom den ordinarie budgeten. Detta ser jag som en överskridning av den ordinarie budgeten, något som vi alla har varit väldigt kritiska till. Jag har också både bokslut och tilläggsbudget här och när man säger att man har klarat 2008 och man ser att det är 2,2 miljoner i merkostnader, så får jag tyvärr inte vtm Janssons resonemang att hålla ihop riktigt.

Vtm Roger Jansson, replik

Talman! Det är klart att man inte får ihop två skilda resonemangslinjer när det gäller ekonomi. Om den ena talar om jämförelse med budgeten och den andra talar om kostnadsutvecklingen i bokslutet, vilket jag gjorde, så får man inte dem att gå ihop.

Det är riktigt att det 2008 tillkom kostnader som man inte hade förutsett och därför fick man en tilläggsbudget. År 2009-2010 torde det inte ha varit så, 2009 kan det ha varit någon liten del men ändå höll man kostnaden oförändrad i bokslutet. Det som jag talade om är kostnadsutvecklingen. Varsågoda och läs den själva i verksamhetsberättelsen för ÅHS.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg

Tack, fru talman! ”Man ska leva som man lär”, brukar jag säga. Det betyder att obunden samlings gruppanförande kommer att hållas inom den givna taltiden och inte göra överskridningar.

Mycket i den här tilläggsbudgeten handlar om ÅHS som har varit den stora överraskningen för finansutskottet i behandlingen av denna städarbudget. Obundens samling ser att vägen till en budget i balans bara har blivit längre och svårare än vad den var tidigare när vi behandlade den ordinarie budgeten för 2013 för inte så många veckor sedan.

Under behandlingen har det även talats om att landskapsregeringen eventuellt behöver komma till lagtinget med en ny omställningsbudget under vårmånaderna. Det välkomnar vi från obunden samling, om situationen verkligen kräver. Att fortsätta utan att ha exakt koll och mål i sikte gör att man måste vidta åtgärder.

Fru talman! Oberoende om det gäller ÅHS eller övrig förvaltning så kan man undra om man måste vara i riktigt djup kris innan man får den ekonomiska medvetenheten att genomsyra hela tänkandet i planering, budgetering och allting. Det är ju lättare att i ett tidigt skede bromsa in än att låta det gå alltför långt tills man får göra en panikbromsning. Åtgärder blir mycket tuffare och hårdare ju längre man väntar innan man skrider till åtgärder.

Likaledes anser vi inom obunden samling att om denna landskapsregering måste gå till banken för att finansiera budgeten då har regeringen misslyckats. Obunden samling har tidigare sagt att vi inte kommer att stöda att man går till banken för att få en budget i balans och det står vi fortfarande kvar vid.

”Man ska rätta magen efter munnen”, brukar man säga. Det betyder att det är den ekonomiska realiteten som vi måste förhålla oss till. Finland har de senaste åren levt över sina tillgångar med cirka 15 procent. Det betyder att man har lånat för att få landet Finland att gå runt. Nu har vi på Åland levt över våra tillgångar med cirka 5 procent. Det måste vara lättare att åtgärda 5 procent än 15 procent. Jag hoppas att vi tillsammans ska kunna arbeta för att få en budget i balans. Vi skjuter problemen på framtiden om vi inte klarar av att göra det nu. Tack, fru talman.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag vill först rikta ett tack till finansutskottets medlemmar för ett konstruktivt och i det stora hela ett enigt betänkande, förutom att jag hade en annan åsikt när det gäller rederichefen. Om taltiden räcker till så ska beröra det.

Det mesta har idag kretsat kring ÅHS och orsakerna till varför det har blivit som det har blivit. Det är kanske onödigt att jag upprepar alla siffror och vems fel det är.

Utskottets betänkande har ändå väldigt starka skrivningar, därför är jag glad att vi kunde bli eniga och det stärker också landskapsregeringens möjligheter att påverka ÅHS-styrelse och deras arbete.

Vi har också förstärkt skrivningarna i en kläm, bara för att man skulle stärka upp de allmänna skrivningarna och sätta in en speciell kläm och påpeka det här. Det här är saker som vi tidigare också har påpekat. I betänkande nr 6 lyfte vi fram att man skulle titta på ekonomin inom ÅHS.

Ålands Framtid har haft en representant i styrelsen ett år. Enligt den information som vi ifrån Ålands Framtid har fått så har hon varit framsynt och väldigt duktig. Hon har till och med lämnat in egna förslag till möjligheter att påverka arbetet i styrelsen och hur man ska få en budget i balans. Man har speciellt efterlyst ekonomiska styrsystem inom ÅHS.

Vi fick just höra av ltl Roger Jansson att det finns system bara man kan följa dem. Man kanske har lite olika åsikter angående den saken. Det kan också vara så att med mera erfarenhet som ltl Jansson har så har han kanske lättare att följa upp det här och vet hur man ska göra. Men det oaktat så har det påpekats och jag tror att en stor del beror på att man måste vara ute i lederna inom ÅHS.

Därför har vi tittat framåt inom Ålands Framtid. Vår representant i styrelsen kommer att ta upp frågor som berör riktlinjer för basvården. Vilken sjukvård ska vi erbjuda ålänningarna i framtiden? Det är sådana frågor som styrelse måste beröra. Andra frågor är; ett starkt ledarskap, kan man kommunicera med personalen? Både morot och piska kommer att gälla, som vi har fått höra här av flera. Samordningsvinster, sammanslagningar av kliniker, få rätt uppbackning av ekonomiavdelningen ute på klinikerna vad gäller uppföljning och redovisning och strukturer och budgetrutiner. Man kanske kan utbilda klinikchefer i ekonomin, de är ju läkare och inte ekonomer. Sedan kanske man också kan titta över användningen av utrymmen. Man kanske kunde hjälpa klinikcheferna att förutse kommande behov vad gäller personalstyrka, vikarier och anskaffningar, kostnader av läkemedel och lokaler med mera. Det här var några exempel som jag vet att vår representant kommer att lyfta fram i styrelsearbetet. Jag hoppas att det finns samma åsikter hos de andra styrelseledamöterna då tror jag att man sakta mak kommer att få det här rätt.

Det är inte roligt när man får sådana här summor till finansutskottet utöver den ordinarie tilläggsbudgeten. Det är också väldigt svårt att veta hur man ska tackla och behandla det här. Ska man ta in siffrorna smygvägen i tilläggsbudgeten och accepterade den eller ska man be att landskapsregeringen kommer med en till tilläggsbudget? Det här förfaringssättet som vi valde nu så var vi alla överens om. Jag tycker att det är bra. Med de förstärkningar som vi har i skrivningarna, som jag just nämnde, så tror jag att det kommer att bli ett bra resultat. Men det är inget lätt arbete. Det är inte rätt när man ska tumma på vården, alla vill bli friska när man sjuk och inte ifrågasatt om man är värd en behandling när man sjuk. Jag hoppas att man i framtiden inte kommer till sådana ställningstaganden att man måste värdera om en patient har rätt till vård eller inte. Jag kanske inte ska nämna mera inom ÅHS, det mesta är sagt. Jag låter bli kritiken och ifrågasättande av vem som har gjort rätt och fel. Tiden får avgöra det. Mina kolleger har kanske en annan syn på detta och kanske kommer med mera kritik. Jag har valt den här linjen i och med att jag sitter med i finansutskottet och har tagit del och omfattat betänkandet.

När det gäller anslaget till polisen så kan man ifrågasätta varför polisen fick 100 000 och inte gjorde samma sak. Det är en mindre summa men jag hoppas också att det är en engångsföreteelse och att man har samma krav på sig inom polisen som andra institutioner har. Man får helt enkelt inte komma med tilläggsbudgeter. Därför är det viktigt att landskapsregeringen bestämmer nivån på polisens verksamhet och hur vi ska få den att fungera. Anser man att man ska ha en budgetnivå på 5-6 miljoner så måste man också se till att man håller sig inom det. Är det antalet poliser det beror på så får man dra ner antalet poliser eller så får man se om man kan pruta någon annanstans i verksamheten.

Sedan kort till reservationen. Jag skrev under reservationen för att nu har man en möjlighet att titta över alla tjänster. Jag tycker att man borde ha gjort en lite bättre analys över det här. Vi ifrågasätter inte behovet av en rederichef, behovet tror jag finns. Men man fråga sig om man är i behov av alla cheftjänster på trafikavdelningen. Landskapsregeringens mål är ju också att privatisera och se över verksamheter och hur man kan spara ytterligare pengar. Då kanske det i framtiden inte finns behov av så många chefer som ska springa och titta på varandra. Inget ont till dem som sitter där. Man kan göra en värdering och analys över alla tjänster som tillsätts utan att kritisera de som sitter där. Landskapsregeringen skulle ha haft ett ypperligt tillfälle att analysera det här noga och kanske eventuellt kunna pruta på en tjänst. Vi vet vilken kostnadsjakt det är på sjötrafiken och då borde man ta vara på alla möjligheter att spara pengar.

Detta får vara mitt inlägg i den här debatten. Jag har lite mera men jag tror att mina kollegor också kommer att ha åsikter. Tack, fru talman.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Först det som är tänkte säga i replik till vtm Jansson. Han höll ett bra anförande om ÅHS som jag uppskattade att höra.

I finansutskottet under förra mandatperioden förde vi in skrivningen att det är anslag som ska gälla framför verksamheten. Det upprepades även flera gånger i finansutskottet. Jag tror att det var bra då. Om det nu finns inskrivet i budgetdirektiven så är det väldigt bra.

Fru talman! Jag deltog på beslutsmöte i finansutskottet, dock var jag inte närvarade i allt hörande. Jag har bara hört ett par korta små saker.

Det som är märkligt är ÅHS. Det var bra att finansutskottet satte ner foten och talade om att nu gäller faktiskt anslaget. Att komma en vecka efter att man har överlämnat tilläggsbudgeten till lagtinget och begära mer pengar är lite märkligt, tycker jag. Mindre inkomster och högre utgifter och att signalen kommer sent är inte det bästa.

Det ger mig anledning att komma in på något som vi behandlade för en månad sedan. Före jul behandlade vi lag om tandvård. I det fallet fick social- och miljöutskottet signaler om att utvidgningen av tandvården till vuxna personer i fem skärgårdskommuner skulle behöva mera budgetmedel. Då fördes det fram argument från representanter från regeringspartier att detta ryms hur bra som helst inom hela ÅHS organisationen. Nu när vi har finansutskottets betänkande på bordet så ser vi fakta. Utvidgningen av tandvården i skärgården ryms inte med hur lätt som helst. Det är dags att tänka efter om det var en klok åtgärd att utvidga tandvården, som vi då gjorde, för nu har ÅHS svårt att få pengarna att räcka till.

Angående rederichefen så skrev jag under den här reservationen tillsammans med ltl Eklund och ltl Perämaa. Det är nog så att det behövs en rederichef, men vi har också en sjötrafikchef. Behöver vi faktiskt ha två chefer som ska leda trafiken? Jag är tveksam till det. Det är nog väldigt viktigt att man absolut borde ha gått genom vad tjänsterna innehåller, gått igenom tjänsterna noga och ombildat före vi tillsätter en person till.

Med anledning av detta ger jag mitt understöd till ltl Perämaas förslag att det som vi skriver i reservationens kläm förs till omröstning. Tack.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ltl Torsten Sundblom sade att han inte var med under själva hörandet men i beslutet. Han tog sedan upp tandvården från ett tidigare beslut. Om inte jag missminner mig så har driftskostnaderna för tandvården inte överstigit år 2012. Utökningen som man gjorde i tandvården skulle ingå i befintliga medel för den avdelningen. Jag upplever att ltl Torsten Sundblom inte riktig är ärlig med hur det ligger till. Man blandar lite bort korten här, anser jag.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Nej, vi blandar inte bort korten. Det framkom väldigt tydligt att befintliga anslag kunde räcka till utvidgningen 2005-2007. Men att utvidga ytterligare då behövs mera budgetmedel och det kom väldigt tydligt fram.

Ltl Göte Winé, replik

Ltl Torsten Sundblom, som jag uppfattar det så är den här överskridningen pengar den har varit. Att ta upp den här diskussionen där känns som att man för avsikt att blanda bort korten och det är min åsikt. Ltl Torsten Sundblom har sin åsikt och den har jag full respekt för. Jag tycker ändå att man borde hålla sig till det som det rör nu.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Det var en liten öm tå, märkte jag. Det är på det viset att ÅHS inom sin organisation ska se till att pengarna räcker. Då kan man inte resonera om det ryms att utvidga och ge mer service bara inom det ena eller inom andra området. Man ska tänka efter, när man beviljar mera service till folk, om det också finns täckning budgetmässigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Den socialdemokratiska lagtingsgruppen stöder landskapsregeringens förslag till andra tillägg till budgeten 2012.

Vi socialdemokrater stöder utskottets förslag att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att göra noggranna analyser över budgetutfallet för ÅHS gällande budgetåret 2012 och återkomma i första tilläggsbudget för år 2013 med analysresultat och åtgärdsprogram i syfte att skapa en god och kostnadseffektiv sjukvård inom given budgetram.

Avsikten är att utskottet med denna starka skrivning ger största möjliga stöd till landskapsregeringen och i förlängningen till ÅHS-styrelse och den operativa ledningen att utföra nödvändigt förändringsarbete.

Det har under lång tid påtalats att det finns ett stort behov av att förbättra ÅHS organisatoriska struktur, ledningsfunktion, ekonomiska styrning, budgetdisciplin, ekonomiska rapportering och interna kontroll. Dessa brister har påtalats i en rad betänkanden, i revisionsberättelser och nu senast i en special extern revision i samband med landskapsrevisionen av år 2011. År 2011 var ett av de framgångsrika åren enligt ledamot Perämaa. Faktum var att strukturella systemfel inte hade åtgärdats. Allt var inte frid och fröjd år 2011 som ltl Perämaa sade. Föremål för denna revision var ÅHS-styrelse och operativa ledning samt i förlängningen självfallet även dåvarande social- och miljöminister, finansminister och lantråd. Det har påpekats idag hur ansvaret ligger på olika nivåer.

Bristerna i den organisatoriska strukturen, ledningsfunktionen, budgetdisciplinen och kulturen inom den egna organisationen är inte något som uppstått under några månader. Det är resultatet av en lång process. ÅHS-styrelser och olika landskapsregeringar har under årens gång försökt åtgärda dessa brister, utan att lyckas fullt ut.

Det är således inte trovärdigt att, som liberalerna hävdar, problemen beror på att ÅHS styrelseordförande sovit på styrelsemötena och därför inte omedelbart kunnat åtgärda de strukturella bristerna, som t.ex. budgetdisciplin och ekonomisk rapportering.

Det är inte seriöst det som liberalerna framför i insändarspalterna med en sovande ÅHS ordförande som roten till det onda. I andra insändare anklagas regeringen för vara odemokratisk genom att inte följa de demokratiska spelreglerna. Mycket skrammel – med tomma tunnor. Skramlet har säkert ett politiskt syfte; att få regeringen på fall genom att misskreditera framförallt socialdemokraterna men också regeringen så mycket som möjligt. Liberalernas skräckscenarium är väl att regeringen genom sina åtgärder faktiskt lyckas med att få ekonomin i balans. Liberalernas metod med en uppsjö av insändare där man pekar ut socialdemokrater som ansvariga för situationen på ÅHS och där man anklagar regeringen för odemokratiska metoder för ner den politiska debatten till en skrämmande låg nivå.

Ansvarsfull och konstruktiv oppositionspolitik sade liberalerna att de ska bedriva. Vad har det blivit av det? Är det viktigare för liberalerna att fälla regeringen än att bidra till att få Ålands ekonomi i skick? Inga av regeringens förslag till strukturella inbesparingar och förslag till åtgärder tycks duga för liberalerna.

Fru talman! Regeringen har under sitt första år genomfört en rad åtgärder som kommer att resultera i bestående inbesparningar.

Skärgårdstrafiken har redan, i avvaktan på en slutlig trafiklösning, omorganiserats till vissa delar vilket medför betydande inbesparningar, något som liberalerna förstås är ytterst kritiska till.

Antalet anställda inom landskapsförvaltningen minskas med 46 personer under 2013.

Sjukdomskostnadsavdraget reduceras men behålls dock för personer med inkomster uppgående till 15 000 euro eller lägre. Liberaler och Ålands Framtid motsatte sig förslaget.

Reseavdraget har reducerats.

Tuffa åtgärder för socialdemokraterna att medverka till, men vi tar vårt ansvar och inser att alla måste bidra till inbesparningarna för att få ekonomin i balans.

Ser vi framåt så fortsätter arbetet med att planera skärgårdstrafiken med målsättning att få till stånd en tillfredställande och kostnadseffektiv trafik. Det är viktigt att ta fram en Master Plan så att man får en överblick över de totala kostnaderna innan man förvekligar de olika delarna. Någonstans finns en smärtgräns för hur mycket som rimligtvis kan satsas på skärgårdstrafiken i ett relativt litet samhälle som Åland utgör.

En uppskattning av totalkostnaderna behövs också om vi ska söka extra anslag för förverkligande av kortruttstrafiken.

Landskapsregeringen har under sitt första år satt igång en omfattande process med en samhällsservicereform och en s.k. digital agenda. De första rapporterna blir klara i april i år. Målsättningen är att konkreta åtgärder ska kunna påbörjas redan under denna mandatperiod.

Analysen och åtgärdsprogrammet för ÅHS som finans- och näringsutskottet uppmanat regeringen att presentera i första tilläggsbudgeten för 2013 kommer säkerligen att hjälpa till att få ÅHS ekonomi under kontroll. Möjligheterna till mer genomgripande förändringar och förbättringar kommer säkert att underlättas av förändringarna på nyckelposter i den operativa ledningen inom ÅHS i början av detta år.

 År 2012 var, lindrigt sagt, utomordentligt turbulent på topposterna inom ÅHS. En omständighet som säkerligen bidragit till problemen under året.

Landskapsregeringen arbetar på alla fronter, skärgårdstrafiken, ÅHS och allmänna förvaltningen, för att få till stånd förändringar som på ett bestående sätt bidrar till att få ekonomin i balans utan att allvarligt försämra samhällsservicen till ålänningarna. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag försökte leta väldigt mycket i betänkande för att hitta något om skärgårdstrafik. Det var nog svårt, det fanns en rederichef men inte mera.

Med anledning av anförandet så ska vi ännu inte säga vad omläggningen i trafiken som har gjorts leder till. Vi ska vänta och se ett par månader. Blir det billigare driftskostnader eller inte? Om detta kan det råda lite delade meningar om det stämmer eller inte. Vi ska se på fakta först.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag räknar med att regeringen håller vad den har sagt, att det blir reella inbesparingar. Jag vet att liberalerna har varit kritiska från början, de tror tydligen inte på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Fogelström har nog missförstått. Det är på det viset att oppositionspolitiken kan ha hårda nypor, men det är när majoriteten inte har förtroende för landskapsregeringen som allt rasar. Det är oppositionens uppdrag att kritisera den sittande makten.

När det gäller skärgårdstrafiken så har liberalerna varit helt införstådda med inbesparingarna, men vi har haft ett annat alternativ.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

När det gäller liberalernas initiativ så utesluter det ena inte det andra. Om ltl Sjögren menar Torsten Sundbloms initiativ när det gäller Kökar över östra Föglö så tror vi också att där finns stora möjligheter att spara in pengar, bara man vet var på östra Föglö som färjfästet ska ligga.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ja, när det gäller Kökar över Föglö så tror jag att det finns en ganska stor majoritet om det här i lagtinget. Men vi hade också alternativ till inbesparingarna på körtimmarna, inte dubbla långrutter utan liberalerna hade ett annat alternativ.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Riv murarna! Vi har murar mellan avdelningar och grupper. Det här gäller nog på de flesta ställen, och säkerligen inom ÅHS. Resurser måste användas flexibelt. Här finns det säkert mycket att vinna både ekonomiskt och i servicekvalitet gentemot befolkningen. Om man har mindre att göra på en avdelning och mycket på en annan måste man kunna hjälpas åt. Vi har inte råd med annat.

Idag känns det som att vi i många sammanhang bygger upp fler murar och förstärker de murar vi redan har istället för att riva murarna. Det här känns synnerligen ledsamt då jag tror att vi är många som vill och arbetar för att förbättra samarbete både inom samhällsorganisationer såväl som mellan dem och inom andra organisationer. Att få till stånd mer samutnyttjande av resurser och samarbete inom en organisation, t.ex. ÅHS, är främst en ledningsuppgift, men den måste också starkt backas upp av styrelse och landskapsregering. Så jag uppmanar: Riv murarna!

Sedan måste man jobba mer med ekonomin på flera plan så klart. Jag kan tänka mig att man till exempel inom personalen försvarar sina tilldelade resurser och i de fall där man har utrymme försöker utnyttja alla pengar för att inte få neddragna resurser då man lyckats "hålla igen" ett år. Det här har jag varit med om i privat sektor. Till och med har jag varit med om att man sätter igång att spendera kraftigt och söker med ljus och lykta efter sätt att bli av med budgeterade medel vid årets slut. Jag hoppas att vi inte har en sådan kultur hos oss, men vi behöver definitivt ventilera frågan och se till att det inte förekommer.

Vi politiker har också ett ansvar att fundera på hur vi agerar. Hur belönar vi duktigt ekonomiskt tänkande? Hur jobbar vi med budgetering? Det kan ju också vara så att de duktiga till slut tröttnar om vi alltid belönar med neddragna medel och sätter ännu större press på dem som varit bäst i klassen. Ska den som har varit bäst på att spara och hålla ordning på finanserna varje gång ta de största besparingarna? Vi kanske tänker så ibland. Att han eller hon kan vi lita på. Där blir det resultat om vi genomför det där. Jag tycker att det här är frågeställningar som är värda att lyfta och värda att diskutera vidare.

På alla nivåer måste man också engagera sig i budgetuppföljning. Varenda en person borde vara medveten och delaktig i hur det ser ut på den nivå där man arbetar. Ekonomistyrning är också oerhört viktig och signalerna från politisk nivå måste vara ytterst tydliga. Vi måste mer och mer få in arbetssättet så att det vid beredning av ärenden framgår vad de ekonomiska konsekvenserna blir. Det är lätt att vilja ha någonting, men vet man vad det kostar så måste man också ha finansiering klart för det. Vi måste få in det tänket ännu mer, precis som man gör med sin egen privata ekonomi. Inte går jag och köper en bil utan att veta vad den kostar och hur jag ska finansiera den. Dessutom tittar jag noggrant vad värdeminskningen förväntas bli, vad bränsleförbrukningen och övriga kostnader blir såsom reparationer, underhåll och annat.

Fru talman! Till sist vill jag kort beröra frågan om polisens överskridning. Tidigare har polisen varit duktiga och följt budget och till och med hållit sig under budget. Idag har man jobbat en del med organisationsförändringar. Man är tillsatt många tjänster som kanske inte varit tillsatta tidigare. Antal brott och gripande har gått ned från 2011 till 2012, trots det så överskrider man budget. Jag hoppas att det är tillfälligt och att det inte upprepas. Det kan vara så att man har jobbat mycket med förebyggande arbete och det hoppas jag verkligen att man har gjort. Men de signaler som jag har fått så har en del resurser gått till organisationsförändringar.

Jag hoppas att landskapregeringen noggrant följer med det här och tar hänsyn till de starka skrivningar som finansutskottet skriver. Tack.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! I remissen efterlyste jag bl.a. vad de totala kostnaderna för projektet ITiden har blivit. Jag har förstått att det har varit svårt att få ihop de siffrorna i finansutskottet. Jag noterar skrivningen; ”utskottet förväntar sig att landskapsregeringen i kommande budgetförslag beskriver det totala ekonomiska utfallet gällande Ålands Industrihus Ab och speciellt fastigheten ITiden”. Jag är mycket tillfreds med den skrivningen och det ska bli spännande att se vad man kommer fram till.

När det gäller Ålands polismyndighet så är jag fortfarande lite frågande. Jag konstaterar att utskottet i det här fallet säger att man godkänner anslagsökningen men verksamheten måste i fortsättningen hålla sig till given budgetram. Det där är skrivningar som känns igen. Jag tycker att man borde ha gjort samma sak här som man gjorde när det gäller ÅHS. I båda fallen är givetvis pengarna borta, det går inte att trolla fram nya pengar, men det blir i varje fall ett hål i bokslutet och någon måste ta ansvar.

Jag var väldigt förvånad över det som man kommunicerade ut ifrån polisledningens sida, att man redan nu i början på det nya året visste att man inte skulle klara av att hålla detta års budget.

Det är ju populärt nu med direktörer överallt i den offentliga sektorn och det har vi också här. Jag läste nyligen en bok när det gäller direktörer i Sverige, de som sitter på ansvarsställning. Jag har ställt frågan åt många kollegor som jag har träffat; hur lång tid tror ni att t.ex. en generaldirektör i Sverige är på sin tjänst? Det visade sig vara tre år i medeltal. Det är på grund av att man ställer så tuffa ekonomiska krav, klarar man inte av den ekonomiska verkligheten så får man helt enkelt söka sig ett nytt jobb. Jag ids inte gå in desto mera på hur det är i vår förvaltning men det är kanske lite lindrigare, om jag uttrycker mig milt.

När det gäller detta med rederiverksamheten som jag också vill beröra helt snabbt så håller jag med reservanten. Jag måste ställa en fråga till landskapsregeringen: Har man inte tillräckligt med chefer redan där eller är det så att någon av cheferna eller chefsfunktionerna av någon anledning inte fungerar så är det väl detta som man i så fall borde åtgärda innan man anställer nya?

Fru talman! I likhet med de flesta andra så är det ÅHS som har tilldragit sig det stora intresset och så är det också för mig. Jag noterar att man ifrån finansutskottets sida saxat vad man har sagt i betänkande nr 6 från i fjol. Jag roade mig med att titta på när det var daterat och det var daterat för exakt fem veckor sedan idag. I det betänkandet pratade man om hur viktigt det är att man håller budgeten osv. Bläcket hann knappast torka innan det kom nya äskanden.

Det här är ju rätt tragiskt. Ingen pratar desto mera nu om det ackumulerade underskottet inklusive utjämningsfondens inverkan. Men enligt mitt synsätt så är det så som man måste titta och det gör ju att man de facto har ett ackumulerat underskott en bra bit över 100 miljoner. Jag har inte haft tid att räkna ihop det.

Tittar vi på den ordinarie budgeten och finansutskottets skrivningar så i behandlingen i finans- och näringsutskottet blev det ökade kostnader med 3 miljoner till ÅHS. Tittar vi på tilläggsbudgeten så tillförde den 2,8 miljoner för fjolårets sista tilläggsbudget. Samtidigt försökte man smyga in 0,7 miljoner bakvägen. Det är egentligen otroligt hur det har utvecklat sig. Jag tycker att det är bra att utskottet väljer att inte göra justeringar i budgetförslaget.

Nu är inte kollegan Eklund här inne men jag har berömt honom mycket för de här skrivningarna och att man till på köpet lyckades bli eniga i finansutskottet, det är bra.

Tittar vi lite på situationen i ÅHS och vad som kommuniceras ut i media så blir det lite dinosauriernas kamp. Jag har noggrant läst fredagens Nya Åland och det som kommer från intervjuerna med ordförande och viceordförande i ÅHS-styrelse. Vtm Roger Jansson som själv berättade hur länge han har varit med i ÅHS, säger: ”Det har varit en bristande budgetdisciplin. Nu måste man ganska tufft ta tag i det här.” Det sägs också; ”jag har övervägt att lämna det här uppdraget eftersom man inte kan ta ansvar för det som man inte har någon styrning över”. På frågan från reportern, varför avgick du inte, så säger Vtm Roger Jansson; ”partiet vill att jag fortsätter att hålla koll på ekonomin i ÅHS”. Jag kommenterar inte det dess mera.

Styrelseordförande Barbro Sundback säger i den här intervjun: ”De som har budgetansvar på ÅHS har inte följt sina ramar. De anställer och köper för pengar som de inte har”. På frågan, hur kan man göra det, svarar ordförande Sundback: ”Det är en bra fråga, i vissa fall finns det klara medicinska motiv, men det vi måste diskutera är vad som gäller när det inte är livshotande. Man måste prioritera i vården bl.a. när det gäller anskaffningar och inventarier, det här ska vi gå igenom. Själva diskussionen om att hålla budgetramarna är inte ny, det är en kultur som man har levt länge med, säger ordförande Sundback”. Hon säger vidare; ”om de inte kan hålla sig till sin budget så är det svårt för styrelsen att göra något om det inte kommer till vår kännedom.” Till sist säger ordförande Sundback; ”om man ska ta politiskt ansvar och ekonomiskt ansvar men inte har instrumenten att kontrollera ekonomin så blir det hopplöst”. Hon säger; ”vi behöver ett system där överskridningar direkt rapporteras till styrelsen”. Att man öppet och ärligt pekar på de problem som har funnits i organisationen tycker jag att är bra. Jag har också noterat att de förslag som bl.a. har lagt ifrån vår sida har bemötts väl av ordförande Sundback och det tycker jag att är bra.

Dagen före dessa 700 000 uppenbarade sig i finansutskottet minns jag att jag hade en debatt med vtm Roger Jansson om behovet av att ha ett fungerande och relevant ekonomirapporteringssystem där överskridningar omedelbart rapporteras direkt till styrelsen. Vtm Roger Jansson sade att det fungerar väl, han sade att systemen till och med är utomordentliga. I följande replik nämnde han att som redovisningsekonom så var det här alldeles tillräckligt. Det blir lite svårt att tro på den biten när man ser hur saker och ting utvecklar sig.

Jag ska ta finansutskottets ordförande Jörgen Pettersson på orden. Jag tyckte att det var ett ovanligt bra anförande som han höll när han sade att man ska vara konstruktiv och inte söka efter syndabockar.

Personligen är jag lite tveksam till liberalernas kritik. För trots allt så vänder man inte en sådan här skuta så där alldeles snabbt. Har man suttit fyra år på ordförandeposten så har man nog ett visst ansvar. Men vi är två olika partier i opposition och var och en kommunicerar ut vad man tycker.

Från Ålands Framtids sida har vi inte varit med tidigare och då skulle det kunna vara lätt att säga att vi inte har varit med förut. Som ltl Sundback sade så är det gammal kultur som har levt länge så det kan vi inte göra så mycket åt. Från vår sida vill vi vara med och ta ett solidariskt ansvar. Man tror ibland, när man hör debatten, att kanske inte alla politiker riktigt inser de ekonomiska realiteterna. Det är oerhört svårt att spara inom vård och omsorg. Vi vill inte försvåra ett förut väldigt svårt arbete. Vi vet, som ltl Sundback pekade på i sitt anförande, hur oerhört svårt det sist och slutligen är att göra ganska små förändringar.

Jag vill från vår sida avsluta med att säga att det inte är någon in blanco fullmakt som vi ger förstås, men vi kommer att vara konstruktiva och vi kommer att stöda de sparförslag som läggs fram. Vi sitter alla i samma styrelsebåt och måste försöka ro åt gemensamt håll.

Jag hoppas att man ifrån styrelsens och landskapsregeringens sida kan titta på administrationen. Enligt mitt och Ålands Framtid synsätt så är det väldigt mycket möten och utredningar. Jag tror att det är viktigt att man fokuserar på mötet mellan patient och vårdgivare. Att man kanske få till stånd en arbetsutvärdering om hur stor del av arbetstiden som sist och slutligen går till vård. Jag har noterat att motsvarande utredningar som har gjorts Sverige har åtminstone hos mig skapat en stor förvåning. Det har visat sig att 50 procent av arbetstiden har gått åt till direkt vårdarbete, kontakt mellan patient och vårdgivare, resten har gått till administration.

Jag kan bara understryka det som ltl Petri Carlsson sade, han pratade om att riva murar. Jag har skrivit som stödord åt mig att man måste få bort blockeringarna, men vi pratar om samma sak. Det finns fortfarande blockering i denna organisation mellan olika enheter och mellan olika avdelningar. Ska man på politisk nivå börja ro åt samma håll så är det nog också väldigt viktigt att man får hela organisationen att ro åt samma håll.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! När det gäller rapporteringen inom ÅHS så är det enkelt för mig att redovisa. Jag har sparat rapporterna från mars och april och rapporterna från maj, juni, juli, augusti, september, oktober och november. De pekar alla på ett accelererande sätt vart vi var på väg. Styrelsen har tagit upp de här frågorna och bett om åtgärder under i princip varje månad och det har inte gett tillräckliga resultat. Att jag och andra styrelsemedlemmar inte skulle ha varit medvetna om dessa överskridningar är inte sant.

Eftersom inte någon annan ansvarig begärde replik så vill jag säga någonting om den information som finansutskottet separat har fått om rederiomorganisationen. Det är inte rätt att i lagtinget informera om de personalförändringar som ska ske inom enheten nu. Den information vi fick är tydlig.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det är ingenting som jag har någon kännedom om och kan uttala mig om dess mera. Jag försöker absolut, i möjligaste mån, undvika att utpeka enskilda tjänstemän här i lagtinget. Det är under vår värdighet. Jag blev lite förvånad när man anställer flera chefer när man de facto konstaterar att det redan finns chefer.

När det gäller detta med rapporteringen så känns det som vi haft den här diskussionen tidigare ett par gånger de senaste månaderna. Vtm Jansson har hävdat att rapporteringen är okej. Men rapporterna är ju också beroende av vad som läggs in och hur relevanta siffrorna är. Menar vtm Jansson styrelsen var fullt medveten om de sista 700 000 euro som saknades i fjol? Min uppfattning är att man inte riktigt var det. Då är det någonting som inte fungerar, enligt mitt synsätt, när det gäller rapporteringen. Men vi har olika syn på det. Jag hoppas att rapporteringen ska förbättras för det är mycket viktigt.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Ingenting än någonsin så bra att det inte kan förbättras, men det är inte alltid som det behöver förbättras ifall det ökar byråkratin för mycket. Åtminstone jag har inte haft några problem att se vartåt det har lutat, för bokföring är en absolut vetenskap. Bokföring är ingenting som man kan firabla med på annat sätt än att man låter bli att bokföra kostnader, vilket jag inte vill skylla ÅHS för att man gör.

Den 20 december 2012 lade Ålands Framtid styrelseledamot Hanna Segerström följande förslag i styrelsen: ”Styrelsen ger sjukhusledningen i uppdrag att ta fram och presentera ett förslag till ett ekonomiskt-, budget- och uppföljningssystem för ÅHS inom första kvartalet 2013”. Detta var vi i styrelsen eniga om att kunde beredas. Det var i slutet av december 2012 så det är en av de åtgärder som vidtas.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag försökte knyta ihop mitt anförande genom att säga att vi inte ska söka syndabockar till höger och vänster. Vi ska alla försöka samarbeta på bästa sätt. Vi måste spara inom vården när man ser hur ekonomin ser ut i landskapet. Det är ett tufft jobb för regeringspartierna. Vi kommer ifrån Ålands Framtids sida att hjälpa till på bästa sätt. Jag ids inte stå här och orda mera om de här rapporterna till höger och vänster.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag vill tacka för den utsträckta handen från Ålands Framtids sida.

Jag uppfattade två större övergripande saker som ltl Anders Eriksson tog upp i sitt anförande. Det ena är besparingarna och det andra är organisationen, att man ska kunna samarbeta mera över olika administrativa gränser.

I det första fallet så kommer vi att behöva inleda ett prioriteringsarbete som har gjorts på många sjukhus både i Sverige, Finland och i många andra länder. Det kommer att bli både svårt och tungt på många olika sätt, så där behöver alla lagtingets partier vara involverade. Det skulle vara väldigt tråkigt om vi fick det till en majoritets- och minoritetsfråga.

Det andra är att vi har 16 kliniker och det är väldigt snarlikt 16 kommunerna.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

Om man har 16 eller 2 kliniker så sist och slutligen borde det inte vara något problem bara alla som arbetar där inser att de faktiskt jobbar inom samma firma. Man ska dra åt samma mål, man ska se till att man använder de budgetmedel man har på absolut bästa sätt. Enligt min uppfattning har man fortfarande inte riktigt det här ”vi-tänket” inom ÅHS och det är ju ett bekymmer i sig.

Vi är ju en liten part men jag hoppas att man ifrån ÅHS-styrelse faktiskt tittar väldigt noggrant just på administrationen, byråkratin och försöker få hela organisationen att ha fokus på kontakten mellan patienten och de som producerar vården.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Man kan tycka att det ska vara så, vi har 16 kliniker, alla tänker en tanke och alla handlar på ett sätt. Men i verkligheten fungerar just sådana administrativa enheter som gränser. De ansöker allihop om resurser för att ha klinikledning, chefer av olika slag, sekreterare och varje klinik vill ha sin uppsättning av egna förutsättningar för att driva just sitt intresse. Det förhindrar naturligtvis inte ett ”vi-tänkande”, men det ”vi-tänkandet” brukar sluta där när det gäller den egna verksamheten. I många avseenden är det precis samma sak som att säga att kommunerna ska samarbeta. Ibland lyckas det och ibland inte, men samarbetet blir väldigt haltande. Ett bra exempel är den sammanhållna hemvården som man har försökt införa.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag skulle vara oärlig om jag skulle säga att ltl Sundback har fel. Jag vill inte gå in på det spåret. Jag kommer väl ihåg själv när jag satt i politiskt ansvarsställning och hade olika enheter under sig som faktiskt jobbade inom samma avdelning, men ibland gick hela arbetsveckorna åt att bekämpa varandra. Visst, nog kan administrativa gränser också skapa problem men samtidigt måste man ju ha en organisation som fungerar och en klar ansvarsavgränsning. Jag hittar inget exempel nu så här på rak arm, så att man precis kan arbeta på samma sätt inom psykiatrin som man kanske arbetar inom kirurgin osv. Säkert måste det vara någon typ av ansvarsindelning. Men om det är administrativa gränser som skapar problem så är det bra om man också lyckas göra någonting åt den biten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Ltl Tony Asumaa avstår från sitt anförande. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna enligt huvudtitel och kapitel jämte detaljmotiveringar. Där ändringsförslag inte aviserats föreläggs dock huvudtitlarna i sin helhet. Efter det föreläggs inkomsterna enligt avdelningar och kapitel jämte detaljmotiveringar om ändringsförslag aviserats och i övrigt i deras helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Först föreläggs utgifterna enligt huvudtitel jämte detaljmotiveringar.

Föreläggs 43 Ht i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs 44 Ht i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs 45 Ht i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs 46 Ht i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs 47 Ht i sin helhet. Godkänd.

Föreläggs 48 Ht enligt kapitel

Föreläggs kapitel 48.10. Godkänt.

Föreläggs kapitel 48.21. Begärs ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Med anledning av det som anfördes under debatten så föreslår jag att texten om inrättande av en tjänst som rederichef i detaljmotiveringen under momentet 48.21.20 Rederienheten - verksamhetsutgifter utgår och ersätts med följande text under samma moment: ”Landskapsregeringen gör en helhetsöversyn av antalet chefstjänster och uppgifterna som ingår i tjänsterna”.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag ber att få understöda ltl Perämaas förslag.

Talmannen

Under detaljbehandlingen har ltl Mats Perämaa, understödd av ltl Torsten Sundblom, föreslagit att texten om inrättande av en tjänst som rederichef i detaljmotiveringen under moment 48.21.20 Rederienheten - verksamhetsutgifter utgår samt att det i betänkandets detaljmotivering under moment 48.21.20 införs följande text: ”Landskapsregeringen gör en helhetsöversyn av antalet chefstjänster och uppgifterna som ingår i tjänsterna”. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer därför att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar finans- och näringsutskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Mats Perämaas ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd!

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt utskottets betänkande

Föreläggs kapitel 48.30. Godkänt.

Föreläggs kapitel 48.70. Godkänt.

Föreläggs inkomsterna enligt avdelningar i sin helhet jämte detaljmotiveringar.

Avd. 34 Godkänd.

Avd. 35 Godkänd.

Avd. 37 Godkänd.

Avd. 38 Godkänd.

Avd. 39 Godkänd.

Förelägg betänkandets klämmar var för sig.

Föreläggs den första klämmen. Klämmen är godkänd.

Föreläggs den andra klämmen. Klämmen är godkänd.

Föreläggs den tredje klämmen. Klämmen är godkänd.

Föreläggs den fjärde klämmen. Klämmen är godkänd.

Begärs ytterligare ordet? Ingen föreslår någon ytterligare kläm.

Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering.

Talmannen föreslår att den allmänna motiveringen föreläggs i sin helhet. Kan förfaringssättet godkännas. Godkänt.

Föredras betänkandets allmänna motivering. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 04.03.2013 klockan 13.00. Utskotten sammanträder dock vid behov under uppehållet. Plenum är avslutat.

Originalfil