Plenum den 21 mars 2011 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 21 mars 2011 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Meddelanden. 1

Andra behandling. 1

1   Godkännande av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater

Lagutskottets betänkande (LU 16/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 1/2010-2011)

Andra behandling. 2

2   Godkännande av avtalet med Liechtenstein om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 17/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 13/2010-2011)

Remiss. 2

3   Det svenska språket

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 4/2010-2011)

Remiss. 15

4   Översättningsbyrå

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2010-2011)

Remiss. 28

5   Verktyg för tolkning och översättning

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 15/2010-2011)

För kännedom... 32

6   Defibrillator

Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga (EF 16/2010-2011)

7   Elevdemokrati

Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga (EF 17/2010-2011)

8   Föglötunneln

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 18/2010-2011)

Plenum slutar. 32

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter är närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller vtm Gunnar Jansson samt ltl Barbro Sundback för deltagande i seminarium om självstyrelseutveckling i Helsingfors. Beviljas.

Meddelanden

Talmanskonferensen har beslutat att en frågestund ska hållas fredagen den 29 april kl. 09.30. därefter hålls det ett plenum. Alla motioner som bordläggs bör därför om möjligt bordläggas till detta plenum den 29 april. Antecknas.

Andra behandling

1      Godkännande av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater

Lagutskottets betänkande (LU 16/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 1/2010-2011)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande.  Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.

Andra behandling

2      Godkännande av avtalet med Liechtenstein om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 17/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 13/2010-2011)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i andra behandling. Ärendets andra behandling är avslutad.

Remiss

3      Det svenska språket

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 4/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Den här hemställningsmotionen tar sikte på det svenska språket. Det är säkert en och annan i den här salen och ute bland för radiolyssnarna som tänker; igen! Det är riktigt, vi har många gånger lyft upp de här frågorna och jag börjar personligen blir lite frustrerad över situationen.

Utvecklingen eller avvecklingen när det gäller det svenska språket i Finland går i en rasande takt. Jag tycker inte att vi agerar så speciellt kraftfullt ifrån åländsk sida. Vi ser på avstånd sannfinländarna frammarsch inom rikspolitiken. Vi hör statsminister Kiviniemis uttalanden om ryska, förvaltningsreformer eller språkombudsman eller vad det må vara. Utvecklingen går åt fel håll.

Jag tycker att de här frågorna dras lite långbänk ifrån åländsk sida. Redan 2004 tillsattes den parlamentariska språkkommittén som jag många gånger har återkommit till. Kommittén leddes av nuvarande talman. Betänkandet lämnades den 25 april 2006. Dåvarande regering gjorde inte speciellt mycket åt detta för att föra frågorna framåt. Den nuvarande regeringen har också haft en väldigt avvaktande inställning. Jag har uppfattat att man sköt över de här frågorna till språkrådet och då blev man av med ett besvärligt ärende.

Jag tycker mig ha märkt att nuvarande regering har börjat agera mera och insett allvarets tyngd. Det är ändå någonting.

I den parlamentariska språkkommittén var alla partier med. Jag tror att alla partier omfattande betänkandet utom socialdemokraterna som reserverade sig, om jag minns rätt. Jag ser man nickar från socialdemokratiska bänken. Man sade så här; "kommittén har kommit fram till att Ålands språkskydd, trots lagstiftning, har urholkats och att det finns stora problem på arbetsmarknaden för den som inte kan finska. Finland har ett stort ansvar att följa sina åtaganden gällande Åland i och med landets utfästelser till det internationella samfundet." Med anledning av det hade man tre huvudförslag som enligt mitt förmenande inte har följts upp desto mera. Det var för det första; "att landskapsregeringen frågar Finland regering vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att självstyrelselagen framledes ska följas?" Vi får väl höra hur man responderar på detta från regeringsbänken, men jag tycker att man lite har flyttat fokus. I början av den här mandatperioden hade man ifrån landskapsregeringens och lantrådets sida mycket fokus på den språkliga situationen i Svenskfinland och hur man skulle reda upp den situationen. Där tycker jag att man har noterat att det här loppet är kört, åtminstone har jag noterat det. Jag kan se att man ifrån regeringsbänkens sida har börjat tänka i de banorna och mera sätter fokus på den situation som vi har här och det ansvar som Finlands regering har. Man har bl.a. efterlyst att få en partsammansatt arbetsgrupp. Det är alltid någonting.

När det gäller den andra punkten; "landskapsregeringen låter ÅSUB utreda vilka merkostnader som Finlands frångående av sina ursprungliga förpliktelser när det gäller svenska språket har kostat och kostar det åländska samhället." Det enda respons på det här förslaget som jag har noterat är att det har sagts att det är omöjligt att utreda, det är svårt att göra någonting åt det och med det har man låtit det bero. Jag kan hålla med om att det säkert är komplicerat att räkna ut en kalkyl, en kostnad, som båda parter, Åland och Finland, skulle enas om. Det kan ändå inte vara någon större månresa, så komplicerat är det inte. Nog måste det ändå gå att få någon sorts ekonomisk uppfattning om det om viljan finns.

Jag ser att finansministern lyssnar noggrant. Om jag har fel att något arbete är på gång så är jag ju väldigt glad, men jag har inte hört någonting. Jag tror faktiskt att det andra förslaget är lämnat därhän.

Den tredje punkten; "att landskapsregeringen informerar Sveriges regering om förhållandet samtidigt som landskapsregeringen begär hjälp för att vidmakthålla Åland svenskspråkigt framdeles". Det är egentligen det, herr talman, som är klämmen i den här hemställningsmotionen. Jag vill att man startar upp det här arbetet också. Enligt mitt vidkommande har Sverige definitivt en roll tack vare Ålandsöverenskommelsen.

Jag är väldigt glad över att vår värderade generalkonsul också är på plats och lyssnar när vi diskuterar de här frågorna. Frågorna är viktiga och Sveriges roll är mycket viktig om vi ska reda ut det här, vilket den här motionen tar sikte på. Att man också ifrån den åländska landskapsregeringen på regeringsnivå börjar jobba med de här frågorna. Jag tycker att man är på gång mot den finska regeringen. Man måste också vara på gång mot den svenska regeringen. De här frågorna är så viktiga så det går inte att lämna de därhän åt ett språkråd.

Avslutningsvis, herr talman, det här är, som jag ser det, den politiska nivån. Många av oss har i helgen varit ute och träffat ålänningar på mässan. Det är intressant att diskutera med folk och höra hur de ser på saker och ting. Många som jag träffade lever i den uppfattningen att vi måste lära oss finska här på Åland annars får inget jobb. Om vi inte lär oss finska så tar de inflyttade från Finland jobben. Det är en uppfattning som man möter ganska ofta.

Man har i de flesta kommuner möjligheter att som andra språk välja mellan tyska och finska när eleverna i klass fyra gör sitt språkval. En väldigt stor majoritet väljer finska. Jag har inte någon exakt siffra, men en väldigt stor majoritet, kanske 95 procent, väljer finska. Eleverna läser då finska på femman, sexan, i högstadiet och i gymnasiet för att sedan studera vidare i Sverige där av naturliga orsaker finska språket inte finns med i utbildningsprogrammet. Det leder till att många hoppar av finskan i gymnasiet eller redan i högstadiet.

Det finns en inbyggd konflikt här som jag gärna vill ha en diskussion om. Om vi ifrån åländsk sida har fokus på att vi ska lära oss finska i skolorna för att vi ska kunna ha våra jobb framöver så befinner vi oss, enligt mitt förmenande, lite på ett sluttande plan. Vi befinner oss egentligen så småningom i precis samma situation som Svenskfinland har befunnit sig i, att för att man ska klara sig på arbetsmarknaden så måste man kunna finska. Det är ganska enkelt att se facit i Svenskfinland och hur utvecklingen har gått där.

Jag hoppas att flera partier än Ålands Framtid vågar ställa sig upp och föra en debatt om de här frågorna och vart utvecklingen riktigt är på väg. Det är inte alldeles lyckat att ungdomar lägger ner så oerhört mycket energi på att lära sig ett språk som man sedan när man vidareutbildar sig, ofta i Sverige, mer eller mindre glömmer bort. 

Herr talman! Jag tror att jag sätter punkt här. Jag vill bara väcka en diskussion om det här. Jag började själv fundera mycket när jag pratade med folk på mässan och hur man ser på det ifrån allmänhetens sida. Det måste vi ha respekt och förståelse för. Jag tycker att vi politiker också har ett ansvar och försöka titta lite längre vart utvecklingen går.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det är bra med motioner som stöder den pågående politiken, det pågående arbete som förs i landskapsregeringen och som centern också har gjort sig till tolk för många gånger. Det stärker ju landskapsregeringens åtgärder och krav.

När det gäller att man skulle gå till Sverige vill jag ändå erinra om att svenska regeringen, alla ministerier och alla underlydande ämbetsverk har visat många exempel på att man verkligen i Sverige lever upp till de internationella förpliktelserna som stadgar att Sverige ska vara en garant för det svenska språket. Där tycker jag att Sverige redan har gjort väldigt mycket.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt. Jag har själv haft möjligheterna att diskutera med företrädare från Sveriges regering, som inte förefaller vara riktigt medveten om hur situationen är och vilket anspråk, enligt mitt förmenande, Sverige har. Personen i fråga svarade att det där är ju i så fall den åländska landskapsregeringens roll att upplysa om och det tycker jag att är viktigt. Det är det som den här motionen tar sikte på.

När ltl Gun Carlson säger att den här motionen stöder den pågående politiken så skulle ingen vara gladare än jag om det skulle vara så. Jag tycker att den så kallade pågående politiken nog mera är stående politik. Vi har förlorat nästan hela den här mandatperioden genom att man har knuffat bort språkfrågan till språkrådet. Det har inte var speciellt kraftfull politisk aktivitet bakom den språkliga situationen, enligt mig.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag tycker inte alls att det är så. Den här landskapsregeringen har på flera sätt försökt och man har också lyckats. Vi har i alla fall fått igenom att vi får tala svenska i EU-domstolen när det gäller talerätten. Det har också diskuterats mycket om tolkningskraven som vi återkommer till en annan motion. Jag hävdar nog att landskapsregeringen har gjort vad man kan för det svenska språket.

Att det sedan inte har lyckats i Finland på fastlandet är en annan sak. Där bär det av åt fel håll, det är vi säkert alla överens om. Nog har man ifrån landskapsregeringens sida hävdat sina rättigheter. Man har också upplyst Sverige i samtliga diskussioner som man har fört ifrån olika regeringsledamöter med svenska myndigheter och hävdat problemet med svenskan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag ville ställa en fråga när ltl Carlson säger att den här regeringen har gjort vad man kan. Då är den naturliga frågan ifrån min sida, på vilket sätt? Nu har inte ltl Carlsson möjlighet till flera repliker. Men det kanske den kommande debatten kan utvisa.

Det som väckte mitt intresse var bland annat redogörelsen över de självstyrelsepolitiska frågorna. Där pratade man om en partsammansatt arbetsgrupp mellan riket och Åland för att noggrant gå igenom hur man skulle komma tillrätta med språkproblematiken. Det visade sig, när man började skrapa på det och det kom fram också vid plenum, att det inte ens har gått iväg ett brev ifrån landskapsregeringen. Man har haft muntliga kontakter med statsminister Kiviniemi som föga förvånande inte var så speciellt intresserad av att jobba med någonting sådant.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar helt ltl Anders Erikssons uppfattning om att svenska språket är grunden för Åland och Ålands självstyrelse. Jag vill, som ltl Gun Carlson, säga att den här landskapsregeringen, där centern ingår, har tillika som alla andra landskapsregeringar där centern har ingått verkligen försökt arbeta aktivt för svenska språket. Jag vet, som ltl Anders Eriksson, hur oerhört viktigt språket är, språk och kultur. Jag kan informera om att landskapsregeringen har goda relationer både till Sveriges regering och till Finlands regering. Jag i egenskap av nordisk samarbetsminister berättar vid varje upptänkligt tillfälle om Åland, Ålands självstyrelse och betydelsen av vårt svenska språk.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det låter bra. Det är viktigt att minister Thörnroos arbetar på det sättet.

Hon säger att den här regeringen verkligen har försökt. Förklara då lite mera konkret på vilket plan?

Av de här tre förslagen som jag återgav har jag noterat att man börjar närma sig det som alla partier, exklusiva socialdemokraterna, bestämde 2006. Att man måste börja diskutera de här frågorna på allvar med den finska regeringen och det har man börjat med.

När det gäller ÅSUB utredningen så tror jag fortfarande att man överhuvudtaget inte har gjort någonting åt det. När det gäller att diskutera med den svenska regeringen rent konkret om vilken roll Sveriges regering har när det gäller att bevara Åland svenskspråkigt framöver så tror jag inte heller att man har börjat med det ännu.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Till skillnad från ltl Anders Eriksson så vet jag vad landskapsregeringen arbetar med för frågor. Trots att allting inte finns framtaget i pressen eller på annat sätt har kommit till offentligheten så pågår ett intensivt arbete kontinuerligt. Självklart är det så. Redan att vår svenske generalkonsul finns på plats här idag igen för att ta del av debatten i Ålands lagting befäster det.

Vad sedan gäller relationerna till Finland, så visst om jag fick bestämma själv så skulle jag naturligtvis önska att svenska språkets ställning i Finland såg ut på ett helt annat sätt. Men det kan jag tyvärr inte påverka speciellt mycket ifrån min position. Jag gör vad jag kan men vi måste alla hjälpas åt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! När det gäller det sistnämnda så tror jag att vi alla i den här salen har den uppfattningen att vi gärna skulle önska att det svenska språkets ställning i Finland var på ett annat sätt. Nu ser ju verkligheten ut som den ser ut. Jag tror inte att verkligheten kommer att bli något bättre framöver, tvärtom.

Ett gott råd till regeringsbänken, för det här kommer ganska ofta, minister Thörnroos säger att hon vet, till skillnad från mig, vad regeringen jobbar med men man har inte gått ut med detta i offentligheten. Men det är ett intensivt arbete. Den typen av icke offentligt intensivt arbete blir inte så trovärdigt. Man måste kunna visa på ett konkret plan hur man jobbar när det gäller så här pass viktiga grundläggande frågor för självstyrelsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag tror faktiskt det är på det sättet, som det framkommer här från flera ledamöter, att man jobbar intensivt med de här frågorna så mycket och så noggrant man kan.

Jag tycker att man lite kan ta fasta på svenska Finlands Folktings styrgrupp som har suttit under ledning av Ahtisaari. Man försöker faktiskt fokusera visserligen på Finlands båda nationalspråk. Läser man den rapporten så finns det en hel del konkreta åtgärder som man vill göra här för att också stärka svenskan. Tanken är att det så småningom ska komma in i regeringsprogrammet, åtminstone är det så förslaget.

Ltl Anders Eriksson, replik

De debattartiklar som president Ahtisaari har haft var intressanta, och också det arbete som han har lett i den så kallade Ahtisaarigruppen. Jag tycker att det är bra.

Den här motionen tar sikte på att vi ska försöka se till att vi inte går det Finlandssvenska språköde till mötes, utan att vi har en klar och tydliga agenda med den finska regeringen och med den svenska regeringen. Det är två skilda saker.

Jag tänkte citera grundlagens paragraf 17 där det pratas om två jämställda nationalspråk. Men jag glömde grundlagen nere i bänken. Juridiskt är finska och svenska helt jämförbara språk i Finland. I verkligheten är det någonting helt annat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag måste ändå säga att det här är en bra bit på väg. Att det sedan skulle gå lättare via svenska regeringen, det kan tänkas. Jag har förstått att de kontakterna ändå är goda. Det finns möjligheter att fortfarande jobba på det. Jag tycker också att vi ska titta på rapporten. I den här rapporten har alla riksdagspartier deltagit. Här finns ju faktiskt vissa förutsättningar, tycker jag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag blir ändå lite orolig av ltl Dahls replik. Vi åker lite tillbaka till början av den här mandatperioden, att vi igen ska ha fokus på hur den språkliga situationen är i Finland. Den uppgiften blir oss helt övermäktig. Vi har en fullt tillräcklig arbetsuppgift att klara vårt svenska språk på sikt. Det är det som den här motionen tar sikte på. Jag tycker, ltl Dahl, att det är väldigt viktigt att den åländska landskapsregeringen i alla skeden har en tydlig handlingsplan på hur man kan jobba med de här frågorna. Så är det inte nu, åtminstone inte i offentligheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Inom Finland hjälps vi säkert åt att jobba för det svenska språket. Jag tror att vi alla är ganska eniga om det.

Ltl Eriksson föreslår i sin kläm; "att vi ska informera Sveriges regering om förhållandena för det svenska språket och begära hjälp för att vidmakthålla hålla Åland svenskt." Det var nog en av de formuleringar som jag reserverade mig emot när det begav sig. Jag tycker att det är lite märkligt att besluta om detta när man redan vet att Sveriges regering och statsråd känner väl till språksituationen i Finland. För det andra så vet vi också att den officiella hållningen ifrån Sveriges sida är att Finland har skött detta ändå relativt bra. Därför tror jag att landskapsregeringen går en bra väg, man tar sakfråga för sakfråga och jobbar sig fram. Det är en bättre och mera hållbar metod, tror jag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Skulle jag ha formulerat den här klämmen direkt ur luften så kanske jag inte skulle ha formulerat mig på det sättet, att vi ska begära hjälp. Jag tycker att det har ett värde att använda sig av samma formuleringar som samtliga partier, utom socialdemokraterna, var inne för. Därför vill jag lyfta upp den här frågan. Det är snart fem år sedan och jag har inte sett något desto mera konkret arbete.

Jag är inte så säker, ltl Gunell, på att man ifrån Sveriges regering känner till det här så väl och att man har det så väldigt långt fram på sin dagordning, tvärtom. Jag tror att det är väldigt viktigt att den åländska regeringen är aktiv, informerar Sveriges regering angående situationen om hur många av våra högskolestuderanden som studerar i Sverige och hur svårt de har haft många gånger att få en arbetsplats på Åland när de kommer tillbaka just p.g.a. att de inte längre har tillräckligt goda kunskaper i finska.

Ltl Camilla Gunell, replik

Precis detta; begär hjälp, måste ställas i proportion till att det finns länder idag som verkligen behöver hjälp. I det skeendet så blir det här åländska fallet inte så akut. Däremot tycker jag att vi har diskuterat fram en bra form för vidare diskussioner med Sverige och Finland, nämligen i det nya forumet som har föreslagits i Ålandshavskommittén. Det skulle hjälpa den frågan ytterligare framåt. Det är också ett forum att ta upp språkrelaterade frågor. Där skulle jag hellre se att regeringen faktiskt gjorde någonting för att få till stånd Ålandshavskommittén.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är den första att stöda Ålandshavskommittén. Jag har ingenting emot det. Det som jag vill med den här motionen är att den åländska landskapsregeringen tar språkutvecklingen på absolut fullaste allvar. Och att man kommer upp ur nivån med språkråd och olika kommittéer hit och dit. Man ska diskutera de här frågorna direkt med den finska och den svenska regeringen.

Jag skulle inte skämmas över att säga att Åland också verkligen behöver hjälp när det handlar om det här. När man ser vad som har hänt i Svenskfinland så inte är det under någon speciell lång tidsperiod. Bara under 40-50 år har det skett en otroligt stor förändring. Den förändringen kommer att gå väldigt snabbt också här på Åland om man inte börjar jobba på ett lite annorlunda sätt än vad man har gjort hittills. Det är därför som jag har lagt den här motionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är en intressant teknik att i en hemställningsmotion ta upp ett förslag som ligger på landskapsregeringens bord i anledning av en parlamentarisk kommittés förslag. Och att direkt förslå att landskapsregeringen ska agera i enlighet med detta parlamentariskt framlagda förslag. Det borde ju vara en självklarhet och man borde inte behöva motionera om det. Jag förstår att det här är ett av de mest radikala förslagen som finns i det språkpolitiska programmet. Jag antar att det är Ålands Framtid som har formulerat det i tiderna.

Jag reagerade på två saker i det här anförandet. Det första var parallellen till Svenskfinland som jag tycker att är fel till stor del. Vi lever i helt skilda världar. Det går inte att jämföra. I Svenskfinland lever man i stort sett i en nästan enspråkig finsk miljö, där det är hopplöst för medborgarna att få service på svenska. Det är det som är Svenskfinlands stora problem. Hos oss får vi i alla sammanhang service på svenska när det gäller mötet mellan servicegivare och medborgaren, förutom i de fall som vi vänder oss till riket. 

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Just när vi vänder oss till riket, det är mycket av servicen också ifrån rikssidan som vänder sig till de åländska medborgarna. Jag vet personligen det när man ska betala skatt eller vad det må vara, det är inte så väldigt lätt längre att reda ut det på svenska.

Sedan sade ltl Roger Jansson att det var en intressant teknik att plocka ut en text direkt ur ett betänkande från en parlamentarisk kommitté. Jag har gjort så flera gånger förut. Det borde vara en självklarhet att regeringen ska jobba med något som man parlamentariskt har kommit överens om. Men det vet både ltl Roger Jansson och jag att så har det inte varit. Det har varit samma problematik angående den parlamentariska gruppen när det gäller jordförvärv, hembygdsrätt och näringsrätt. Därför ville jag igen få upp den här frågan. Jag började mitt anförande med att säga att det säkert någon som säger; igen! Jag anser att den här frågan är så viktig och därför kommer jag i alla olika sammanhang att lyfta upp den om och om igen tills regeringen börja jobba med den på samma sätt som man sakta men säkert börjar göra när det gäller arbetet mot den finska regeringen.

Ltl Roger Jansson, replik

Vi kan föra en evighetsdiskussion kring hur man ska förfara när det gäller motioner. De kan bli lite svårare att få motioner behandlade i utskott när de upptar samma förslag som man parlamentariskt redan har kommit överens om att leverera till landskapsregeringen.

Min andra frågeställning gäller avslutningen på kollegan Erikssons anförande. Jag undrade om jag hörde rätt när han uppmanade ungdomen till att välja bort språk som de kanske i framtiden kanske inte har någon nytta av. Var det här budskapet till våra åländska ungdomar rätt uppfattat?

Ltl Anders Eriksson, replik

Frågan låter väldigt drastiskt formulerad på det sättet. Jag ville varna för att det är en väldigt stark uppfattning i det åländska samhället att man måste kunna finska om man ska få ett jobb. Man måste kunna finska annars flyttar det folk från Finland hit och tar våra arbetsplatser och vi blir utan. Jag ser också hur oerhört starkt man har fokus just på finskan när det gäller språkvalen i skolorna. Även om det tillsvidare är, såsom ltl Roger Jansson sade, att Svenskfinland och vi lever i två skilda världar så tror jag inte att vi kommer att göra det på sikt om vi också härifrån åländsk sida per automatik slår över till finska när vi har behov av det. Då kommer förändringarna att gå väldigt snabbt här. Det här vill jag gärna föra en diskussion om.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Talman! Det här är en väldigt viktig fråga, särskilt för framtidens ålänningar som några passligt nog sitter på läktarna, nämligen ungdomen.

Självstyrelsens viktigaste roll är att se till att det åländska samhället kan fungera på svenska. Det är därför som självstyrelsen finns och därför kom självstyrelsen till en gång i tiden som ett substitut, i stället för återförening med Sverige som ålänningarna ville då till 95 procent.

När jag var till Stockholms slott, till Bernadottebiblioteket, och läste ur namninsamlingen så kunde jag konstatera att min farfar hade skrivit på för en återförening till Sverige. Han såg att det var det enda sättet att garantera att framtida generationer kunde verka på svenska.

Sedan dess har det runnit en hel del vatten under broarna. Vi vet alla hur det har gått med självstyrelsen som språkskydd. Till vissa delar har det hjälpt oss rejält, till andra delar kan man ifrågasätta om inte riktigt har lyckats och framförallt kan man oroa sig för om det här är rätt sätt att garantera att Åland är svenskspråkigt framdeles.

Därför är de här frågorna väldigt viktiga att diskutera här i självstyrelsens innersta väsen, Ålands lagting. Klämmen i den här motionen är intressant. Det handlar om att vi i större utsträckning måste ta vara på de möjligheter som t.ex. närheten till Sverige. Som Julius Sundblom sade när självstyrelsen var ett faktum, istället för återförening så sade han att man ska se Ålands hav som ett öppet fönster mot väst och det har vi nog inte tyvärr riktigt gjort hittills. Vi har oanade möjligheter att rädda vår språkliga situation bara vi kommer över det här.

Hela det språkpolitiska uppvaknandet började med ett spörsmål som jag var första undertecknare till i april 2002, snart tio år sedan, nio år sedan idag. Där godkände lagtinget enhälligt en kläm som sade att det ska tas fram en vit bok för språkpolitiken. Varenda lagtingsledamot steg upp, vilket är unikt och som jag aldrig har sett vare sig före eller efter det.

Sedan gjordes vitboken, kommittén tillsattes och det allra viktigaste var att det gjordes tre ÅSUB utredningar som kom med viktig fakta om språksituationen. Det gjorde att debatten blev mer saklig. Det var inte längre någon tvekan om att vi hade ett stort problem. Nu inser alla det stora problemet med svenska språket och hur det fungerar i vårt samhälle. I ÅSUB utredningarna gör man också mycket korrekta slutsatser.

Det tog en lång tid. Det här arbetet gick jätte långsamt. Jag har flera gånger varit frustrerad och ställt nya spörsmål och jagat på utvecklingen. Med facit i hand så har vi kommit ganska långt när det gäller att få en gemensam grund för vad vi anser att problemet är.

Nu gäller det att ta nästa steg och att hitta på lösningar. Situationen är lite liknande, en stor del av politikerna ute i samhället och medborgare kanske inte är så djärva när det gäller nya idéer, men det måste man ha. Det kommer jag att visa på senare idag i kommande motioner.

När det gäller Sveriges roll så är den jätteviktig. Sverige har hjälpt oss och hjälper oss otroligt mycket. Det finns också en gräns för vad Sverige kan göra, utan att trampa Finland på tårna. Det här är egentligen ganska diplomatiskt känsligt. Man kan inte heller ställa så stora krav på Sverige i kontext av att Sverige är ett land som också ska umgås med sitt andra grannland, Finland.

Ett djärvt förslag är att Finland, Sverige och Åland borde sätta sig ner och diskutera en uppdatering av Ålandsöverenskommelsen, en slags modernisering och materialiseringen av Ålandsöverenskommelsen utgående ifrån dagens situation, en Ålandsöverenskommelse 2.0. Vi hänvisar ofta till Ålandsöverenskommelsen och den har ju också vidimerats. Man har sagt ifrån Sveriges regering, senast Anna Lindh 2004, att Ålandsöverenskommelsen gäller. Sverige följer den, Sverige hjälper Åland.

Om vi ska ta fram konkret exempel så är kanske utbildningen det bästa exemplet där Sverige hjälper oss. TV är ett konkret exempel där Sverige har hjälpt oss. Nu har vi stora problem med TV ifrån Sverige. Vi har egentligen större problem nu, vi saknar mera TV ifrån Sverige nu än på Anton Kalmers tid. Frågan är hur mycket Sverige kan hjälpa oss utan att det blir diplomatiska förväxlingar? Det har också med upphovsrätt att göra.

Sverige har hjälpt oss när det gäller byggbestämmelserna. Men hur mycket kan Sverige hjälpa oss i övrigt när det gäller att knyta oss till svenska regelverk? Kanske vi kan ta en svensk lag som blankettlag, vilket är fullt möjligt juridiskt, och knyta våra myndigheter till svenska modermyndigheter? Då börjar det bli svårt om vi istället för ett finskt ministerium får service ifrån ett svenskt ministerium. Det går inte säger ltl Sjölund. Han är en representant för de allra mest skeptiska. Det är klart att det går att ta en svensk lag som blankettlag om det är vår behörighet. Känner man inte till det så måste man läsa på juridiken. Med vi kan inte räkna med att vi kan knyta oss till ett svenskt ministerium. Om man hade en Ålandsöverenskommelse 2.0 då kunde man diskutera just sådana saker. T.ex. inom social- och hälsovården är det väldigt mycket tunga regelverk som vi kanske kunde ha de svenska regelverken som bas istället för de finska. Det finns en rad exempel.

Kontentan är att man måste ta klämmen och den här motionen på stort allvar. Jag har många gånger tidigare sagt att det gläder mig att Ålands framtid också driver frågan att ta hjälp av Sverige. Man måste våga nämna saker vid dess rätta ord. Varför inte ta hjälp av ett land som har 9 miljoner som pratar svenska och har alla system på svenska?

Det här är lite känsligt, det är känsligt gentemot finlandssvenskarna och det är känsligt mellan Finland och Sverige. Det är på många sätt och vis en känslig fråga och därför bör man gå försiktigt fram. Samtidigt måste man lyfta katten på bordet, för att använda ett finskt uttryck. Det är viktigt.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Först detta med blankettlag, det ingår en lagstiftningsmekanik som kallas blankettlag och den är kopplad till ett finska juridiska systemet. När vi har en blankettlag så är den kopplad till en lag i riket. Det skulle det krävas bra mycket ändringar, förhandlingar och procedurer för att få en motsvarande koppling till Sverige. Det ligger nog långt fram i framtiden.

När det gäller språksituationen så kommer jag att ha möjlighet att behandla det här i lagutskottet. Det är då viktigt att sortera upp vad det egentligen handlar om. Flera av replikerna har påpekat skillnaderna i språkproblematiken beroende på vad vi förhåller oss till. Åland är enspråkigt svenskt när det gäller myndighetsspråket och undervisning osv. Vi har starka internationella garantier. I riket är situationen en annan, där är finlandssvenskarna och deras språk utsatt för politisk attack, inte juridisk. Där finns det också motdrag t.ex. Ahtisaarigruppen som lyfter fram att Finland har två likvärdiga nationella språk, därmed också två likvärdiga nationella kulturer. Medan Åland har sin egen kultur och sin egen nationalitetsförankring i internationella avtal.

Sedan kan vi också ta in Sverige i detta därför att det är viktigt och det kan bli viktigare. Till den delen tycker jag att Anders Eriksson, precis som den parlamentariska kommittén, har rätt att man lyfter fram Sverige. Sverige är informerad när det gäller regeringen, bl.a. via Nordiska rådet och genom allt mera kontakter med svenska regeringen och regeringsföreträdare, samt genom besök på Åland men också genom besök i Sverige. Vi har ett Ålandskontor och vi har ett generalkonsulat på Åland. Den ömsesidiga kommunikationen finns. Däremot är det viktigt att poängtera det som är historiskt, att Sverige har påtagit sig en roll och har en roll att bevaka att Finland sköter sina förpliktelser gentemot Åland. Frågan har ställts i Riksdagen några gånger. Jag tror att utrikesministern och regeringsföreträdare Sten Andersson svarade en gång och lika så utrikesministern Anna Lindh svarade i riksdagen. Det fanns också en utrikesminister som hette Margaretha Af Ugglas som också sade precis samma sak, att Sveriges roll är att bevaka att Finland sköter sig. Det är så det internationella systemet fungerar.

En fråga som ltl Roger Jansson nämnde här, och som Anders Eriksson sade i sitt anförande, att vi kanske inte borde lära oss så mycket finska. Det här är en praktisk, politisk debatt som hör till Ålands behörighet. Ska vi säga åt våra ungdomar att inte lära sig finska för då hamnar ni och vi på det sluttande planet. Språkkunskaper är bra men akta er för finskan! Ja, det är ett problem som måste lyftas på bordet, precis som en katt, som någon sade. Men, en följd av det blir att man säger att Åland inte är intresserad av Finlands finskspråkiga som marknad, dvs företag som Ålandsbanken, Viking Line, Chips och många av våra tjänsteföretag. Många av våra kontakter blir överhuvudtaget svårare att sköta eller så ska det skötas av andra. Det är ett praktiskt politiskt vägval som vi ska ta.

Sammanfattningsvis, som jag ser det, bör vi i lagutskottet utgå ifrån att Åland har starka internationella garantier som Finland ska sköta och Sverige ska bevaka. Senast i debatten sade jag att om den finska politiska linjen på hög nivå som nu växer fram, där man säger att svenska och ryska i Finland är utbytbara, då har vi anledning att lyfta upp det här på internationell nivå, inklusive Sverige. För då har man gått förbi detta med att svenska i Finland är ett av de två likvärdiga nationalspråken. Det må vara hur få som helst som pratar detta språk, men före man släpper den ambitionen så ska det ha gått väldigt långt. Finlandssvenskarna minskar inte, de ökar, visserligen marginellt, men de håller sina ställningar och blir kanske mera av en kulturell enklav med egen kultur, egen popmusik, egen teater och egna institutioner. Det som regeringen Kiviniemi har gått in för är att svenskan också ska bli förvaltningsenklaver i Finland och det är ett sluttande plan. Till den delen har vi verkligen anledning att bevaka det ifrån åländsk sida men också från internationell nivå.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag tycker att det är en viktig fråga därför vill jag fortsätta. Jag tycker att det var ett sakligt och bra anförande som ltl Olof Erland hade.

Såsom jag ser den språkliga utvecklingen i Finland så är hela grunden för självstyrelsen i gungning. Ni som i alla sammanhang vill ha ett motsatsförhållande mellan ett självständigt Åland och en kraftigt utvecklad självstyrelse så borde ju vara mera oroliga än jag som har pratat för självständighet som en lösning på det här problemet.

Det har sagts många gånger sagt att Åland inte är någon ekonomisk autonomi, det är ingen riktig autonomi utan det är en språk- eller kulturautonomi. Det ligger mycket i det. Vi har vår självstyrelse nästan av en enda orsak; att bevara vårt svenska språk och vår svenska kultur.

Det är en känslig fråga som ltl Danne Sundman sade. Jag är ändå glad över ltl Erlands anförande. Jag tycker att lagutskottet har haft lite en benägenhet att begrava hemställningsmotioner i utskottet. Jag hoppas att man kan titta på den här motionen och visa att man faktiskt menar allvar.

Ltl Erland sade också att det är en politisk attack, den är inte juridisk. Han menade att det inte någon större fara juridiskt när det gäller det svenska språket i Finland. Tittar man på den grundlag som gäller i hela Finland och också här så sägs det i paragraf 17, rubriken rätt till eget språk och egen kultur; ”Finlands nationalspråk är finska och svenska.” Det allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Notera, enligt lika grunder, så är det juridiskt men hur är verkligheten? När vi fick det senaste utkastet till ny grundlag så fick vi det svaret att den inte fanns på svenska, när vi ville ta reda på hur arbetsgruppens förslag såg ut. Märkväl, det var grundlagen när man pratar om lika grunder. Nog säger det ju någonting. Man har en språklag där det inte finns några påföljder överhuvudtaget.

Om vi ser på utvecklingen på den finska sidan så finns det all anledning att konstatera att tyvärr är nog loppet kört där, men vi måste ha en handlingsplan på hur vi ska agera så att inte vi hamnar i samma situation så småningom.

Ltl Erland sade att Sveriges roll är att bevaka att Finland sköter sig. Jag tror också att han nämnde att om man går in för att aktivt börja arbeta för att byta ut ryska mot svenskan då ska vi uppmärksamma Sveriges regering på att det är dags för dem att börja använda sin bevakningsroll, om jag förstod hans anförande rätt. Men det är de facto det som republikens Finlands nuvarande statsminister har sagt i vissa sammanhang, att man borde byta ut ryska mot svenska. Vi är redan där.

Det är en knepig och en känslig fråga. Därför tror att den här landskapsregeringen lite skjutit frågan ifrån sig till språkrådet. Inte vill jag heller stå och säga; akta er för finskan. Oavsett om Åland t.o.m. skulle vara självständigt om 10-15 år så kommer vi ändå att ha ett land bredvid oss där finskan är det gällande språket. Ska vi handla och göra affärer med dem så bör vi kunna finska. Det skulle vara olagligt att säga någonting annat. Samtidigt är inte finskan vilket språk som helst, vilket jag upplever att många har problem att förstå. Vi har vår självstyrelse, vi har vårt minoritetsskydd just för att vi inte ska bli förfinskade och det måste vi också kunna lyfta upp på bordet och diskutera.

I självstyrelselagen finns det en formulering, paragraf 36 om ämbetsspråket, där det sägs; ”att landskapet är enspråkigt svenskt”. När det gäller skriftväxlingsspråket står det i paragraf 38; ”skrivelser och andra handlingar som utväxlas mellan landskapsmyndigheterna och statens myndigheter i landskapet skall avfattas på svenska.  Vi vet alla i den här salen att detta brister varje dag. Det kommer varje dag skrivelser på finska från de finska myndigheterna till Ålands landskapsregering, i strid med den finska grundlagen och definitivt i strid med den åländska självstyrelselagen. Så är situation idag.

Jag hävdar att vi befinner oss på ett sluttande plan. Det sluttande planet blir ännu större om vi inte gör någonting åt det.

Ltl Erland, tillika lagutskottets ordförande, jag väntar med spänning på behandlingen av den här motionen i utskottet.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Det var intressant när ltl Anders Eriksson sade att lösningen på språkproblemet skulle vara självständighet. Jag tycker det skulle vara intressant att höra hur man löser det?

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är inte där nu. Om ltl Dahl verkligen är intresserad av frågan så kan jag lämna ett exemplar av ett ramverk för ett självständigt Åland. Där skissar man på att svenskan skrivs in som ett språk i konstitutionen på samma sätt som man har i Finlands grundlag i konstitutionen när det gäller svenska och finska. Det är ganska enkelt. Vi blandar ofta ihop begreppen. Det var t.o.m. en radioreporter som frågade mig en gång; ”men vi har ju inte vårt språkskydd kvar då”. Nej, vi har inte vårt språkskydd kvar när vi är självständiga, vem skulle vi ha det skyddet emot då? Mot oss själva? Man blandar många gånger ihop minoritetsskyddet och en självständig status. Det är ganska självklart att vi inte skulle ha samma språkliga problematik om vi var självständiga. Det tror jag ltl Dahl också inser om hon tänker efter.

Talmannen

Det är viktigt att vi alla hjälps åt och håller oss till klämmen, annars kan detta bli en väldigt vid debatt.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag funderar hur det skulle förbättra ställningen gentemot det finska språket. På vilket sätt skulle det förbättras inom näringslivet om Åland blev självständigt? Skulle man då få service på svenska från Finland? Är det så som ltl Eriksson avser?

Ltl Anders Eriksson, replik

Nu vet jag inte om herr talman tillåter mig att svara. Men enligt mitt förmenade hör värnandet om vårt svenska språk till den här klämmen, oavsett vilka svängar resonemanget tar.

Ltl Dahl, det är ju vi själva, när vi är självständiga, som bestämmer vilket språk vi ska ha och vilken språklagstiftning som vi ska ha. Sedan kommer verkligheten också att vara på ett annat sätt då, åtminstone om jag har något att säga till om den dag Åland blir självständigt. Jag vill inte förbjuda det finska språket. Jag vill definitivt inte förbjuda kontakterna med en viktig marknad öster om oss. Den marknaden kommer att vara lika viktig också då. Märkväl, det sker på våra villkor, det är den stora skillnaden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Talmannen gav mig lite bryderier eftersom jag känner en stark förpliktelse att hålla mig till klämmen. Det kräver lite fundering. Klämmen går ut på att vi ska begära hjälp av Sverige i vår språksituation. Ltl Anders Eriksson som har gjort den här motionen och tagit hemställningsklämmen från en utredning sade att vid självständighet så bestämmer vi själva. Varför ska man då begära hjälp av Sverige i den här frågan? Ja, naturligtvis därför att det är internationella avtal som har gjort att vi har den ställning som vi har idag. Vi har, via nationernas förbund, via överenskommelser och andra överenskommelser genom praxis, en ställning där vi kan skydda det svenska språket mot andra internationella konventioner som säger att man måste ge rättigheter till de människor som bor här. Om man tänker sig självständighet så skulle vi ganska långt vara tvungna att ordna utbildning för de språkgrupper som kräver det. Nu har vi utbildning på svenska i grundskolorna.

Jag tänkte också kort kommentera det som hör till klämmen, hur den kan tänkas behandlas i lagutskottet och hur vi har behandlat hemställningsmotioner. Nu har jag inte någon lista på alla motioner som vi har behandlat. Det som jag kommer ihåg, med mitt begränsade minne, är bland annat flera symbolfunktioner som flagga, frimärken, AX-koden och liknande. Vi har haft flera alkomotioner, som vi kallar dem i utskottet; promillegränsen, lås och konfiskation av bil. Hemställningsmotionerna har i lagtingsordningen den rollen att presidentframställningar kommer först. Vi behandlade idag en presidentframställning nummer 17 i utskottet. En del framställningar är ganska stora och andra ganska små. Vi hade nyligen konventionen om sexuell exploatering från Europarådet. Det kräver mycket arbete. Där sätter vi in vårt huvudsakliga arbete i den ordning som lagtingsordningen säger. Att lagutskottet skulle ha någon speciell ordning när det gäller hemställningsmotioner förnekar jag naturligtvis på lagutskottet vägnar. Vi har begränsad tid och begränsade resurser. Hemställningsmotioner behandlas i den ordning som de kommer in i röret i vårt arbete.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet. 

Remiss

4      Översättningsbyrå

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Diskussionen under det förra ärendet var en bra inledning till den här motionen.

Trots de åtgärder som görs, alla påpekanden och alla som ojar sig över utvecklingen och lovar bot och bättring så vet vi bara en sak; utvecklingen går åt ett håll, obönhörligen, tyvärr.

Med all respekt för det senaste försöket, under ledning av president Ahtisaari med vår vtm Gunnar Jansson med vid bordet, så kommer det också att våra åtgärder som kanske tas in i regeringsprogram men sedan fortsätter utvecklingen i alla fall. Det må hända att jag låter dyster. Den tid som jag hittills har varit med i politiken har visat att jag har rätt och de med mig som inser att utvecklingen alltjämt befinner sig mellan ett sluttande plan och fritt fall, som jag skriver i motiveringen. Den politiska utvecklingen i Finland är ett tecken på mera fritt fall än bara ett tecken på ett sluttande plan.

Vad ska vi då göra? Ska vi fortsätta att bekymra oss, fortsätta att skriva brev, fortsätta att prata med finska politiker och driva opinion för svenska? Givetvis ska vi göra det. Vi ska också göra det tillsammans med finlandssvenskarna till den delen vi har en gemensam nämnare. Men vi måste också fundera på alternativet. För om vi knyter fast oss som en livboj i skutan när den sjunker så orkar vi inte bära vare sig finlandssvenskheten eller svenska språket i Finland i övrigt. Då måste vi, vid något skede på något sätt, kapa linan. Vad gör vi då istället? Som sades här i förra ärendet så kommer vi alltid att ha ett land invid oss där x antal miljoner människor pratar finska, där det är en stor marknad på finska och där vi har många besökare som vill prata finska. Då gäller det att skapa gränssnittet mellan vad man lite drastiskt kan kalla två språkliga världar; den som vi har här som ska fungera på svenska och den som blir alltmer enspråkigt finskt. Då ser vi flera åtgärder. Man måste vara praktisk och tänka lite längre fram. Man måste tänka ytterligare nio år framåt i tiden. Det är lika stor skillnad i tankesätt som vi hade för nio år sedan till vad vi har idag efter all den kunskap vi har fått. Man måste tänka hur det är om nio, tio år. Då måste vi få det här gränssnittet att fungera.

Med hänvisning till att detta fortfarande är Finlands sak att ordna så länge som självstyrelsen är som den är så ligger ansvaret på Finland att ordna svensk service på Åland. Man skulle samla en del av de översättningsresurser som man har inom staten och dessutom kompletterade dem med mera resurser och skapa en översättningsbyrå här på Åland. Det skulle göra att man kunde prioritera arbetet på att ett bättre sätt och översätta sådant som inte översätts idag. Ta kollektivavtalen som exempel, där är det uppenbart att de ska översättas eftersom de innehåller bestämmelser som är upphöjda till lag och inte gäller här annars. Vilken lång diskussion och vilken energi som det måste ha lagts ner på den självklarheten. Nu är det sagt att det ska göras. Det skulle vara en typisk sak som man för till översättningsbyrån som kan prioritera sådant som är viktigt för Åland.

Det finns i motiveringen också andra saker uppräknade som den här översättningsbyrån kunde göra. Byrån skulle kunna översätta sådant som inte strikt hör till offentlig sektor. Ett stort problemområde är sådana bolag och föreningar som har fått det som man kunde kalla myndighetsuppgift, men ändå inte är myndigheter och inte heller berörs av språklagen. Det ser vi alltjämt. Det är många problem som skapas där, vilket också framgår av ÅSUB:s utredningar. Den här översättningsbyrån kunde ta hand om detta. Samtidigt skulle det inte bara handla om översättning utan också om tolkningstjänster. Om åländska tjänstemän ska delta i beredningsarbete när det gäller EU-ärenden så måste man ha tolk med sig eller så måste man kunna finska, annars fungerar det inte. Resursen på översättningsbyrån skulle kunna tolka antingen live på plats i Finland, eller här eller via lämplig teknik, telefon eller någon annan kommunikationsteknik som används så att man skulle ha tillgång till simultantolkning. Detta kunde sedan utvecklas vidare.

Finansieringen skulle huvudsakligen gå ut på att man flyttar resurser och staten skulle vara huvudman. Om inte detta går så är alternativet att självstyrelsen är huvudman. Då ska klumpsumman justeras enligt formuleringen i självstyrelselagen. Kanske en sådan lösning är att föredra. Vägen dit kan vara ännu längre. Det kan man diskutera.

Hemställan innebär att landskapsregeringen inleder förhandlingar med regeringen i Helsingfors och med statens ämbetsverk på Åland, som skulle bli lokal huvudman, om grundandet av en översättningsbyrå som en delåtgärd för att lösa språkproblemet.

Det finns massor med praktiska exempel som man kunde ta upp. Ett bra exempel, talman, på att det här behövs är att en åländsk bank häromveckan hade en annons och sökte en VD-sekreterare. Kravet för tjänsten var också att kunna finska. Då frågar man sig om banken har en illvilja, vill förfinska Åland eller har ett horn i sidan till självstyrelsen? Så är det givetvis inte, det är tvärtom. Det är en bank som har förknippats med självstyrelsen. Problemet för den banken är att bankens verksamhet, till alla delar, är beroende av finska regelverk och att tolka finska texter ifrån finansinspektionen osv. Det är så mycket som går på finska så VD:ns sekreterare måste kunna finska, annars fungerar det inte. Med ett sådant här gränssnitt mot Finland kunde även en person, som inte kan finska, fungera om man erbjöd detta åt sådana näringslivsfunktioner. Nu är banksektorn speciellt utsatt. Det är väldigt enspråkigt finskt inom banksektorn. Alla ledande personer som har någonting att göra med banksektorn har problem om man inte kan finska. Istället för att oja sig så skapar man det här gränssnittet så fungerar det för allt flera att arbeta i näringslivet och bara behöva kunna svenska.

I en av ÅSUB:s utredningar blir detta väldigt tydligt, mycket mer tydligt än vad vi hade hoppats på och ens kunna föreställa oss i vår vildaste fantasi. Till och med folk här i vår landskapsförvaltning har stora problem att klara sig utan kunskaper i finska. Åtminstone för dem så måste gränssnittet absolut komma till. Annars har vi i självstyrelsens eget hägn arbetsplatser där vi ställer krav som är kontraproduktiva. Vi ställer inte kraven officiellt i annonser men vi kräver dem sedan i praktiken. Så vill inte jag fortsätta. Jag vill försöka lösa den här problematiken. Det här är ett sätt, en dellösning.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Jag är i grunden enig med ltl Sundman att det behövs någon typ av service. Däremot tycker jag att det som ltl Sundman här föreslår är en ganska stor nyetablering av en verksamhet där det offentliga påtar sig ett översättningsansvar för både privata medborgare och organisationer. Jag tycker att man skulle hålla sig mera konkret till vår förvaltning och konstatera att vi behöver en person som håller på med översättning från finska till svenska och att den tjänsten ska bekostas av staten.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det finns exempel på både det ena och det andra i motiveringen. Det som är mest fjärran ifrån självstyrelsens kärna är att översätta åt näringslivet. När vi ser vad problemet är för Ålands folk, så visst är det ofta offentlig sektor som har problem, men problemet inom den privata sektorn är också stort. Därför gav jag exemplet med bankens VD-sekreterare, det kan också lösas av den här byrån.

Sedan kan det komma ärenden när det gäller den privata sektorn som inte ska finansieras av det offentliga. Då kan man uppbära avgifter. Kanske inte det offentliga ska bekosta om man t.ex. ska översätta marknadsföringsmaterial. Men byrån kan göra det och uppta en avgift för det eftersom man har kompetens och system färdigt för detta. Man måste fundera ut var gränsdragningarna ska göras. För ålänningarna finns det språkproblem oavsett vem som huvudman.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tycker för min del att man inte ska blanda ihop dem. Marknaden fungerar på sina villkor och söker sina kompetenser i enlighet med sina behov.

Jag tycker att det är uppenbart att en sådan här anställd person som översätter är till stor hjälp och nytta för att snabbt få detta hanterat inom det offentliga samt som ett stöd för alla tjänstemän i förvaltningen som får finska papper i sina händer och borde ge utlåtanden eller åtminstone förstå vad det står i papperen. Jag tycker att man ska vara stenhård på att räkningen ska skickas till staten.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Beträffande räkningen så ska den skickas till staten, alternativt ska självstyrelsen ta sig an det här och då ska klumpsummas justeras, som det står i lagen, eftersom uppnåendet av självstyrelsens syfte orsakar väsentligt ökade kostnader. Det finns ett sådant verktyg i klumpsumman, det har inte använts men det här skulle orsaka väsentligt förhöjda kostnader.

Återigen när det gäller den privata sektorn så håller jag med, inte kan vi ställa krav på företag att de ska anställa personal med viss kompetens. Vi kan hjälpa dem att kunna verka på svenska. Vi kan lösa deras bekymmer med att behöva kunna finska. Det här är ett konkret exempel. Jag gav återigen exempel med banken. Om regelverk, information och till och med muntliga kontakter kunde tolkas och översättas så kunde kanske VD:ns sekreterare fungera på svenska så pass att man inte behövde kräva finska kunskaper. Så att man kunde anställa också en ålänning som har studerat i Sverige och inte kan finska till hundra procent.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! För att lösa ett problem som Finland inte klarar av i förhållande till det självstyrda Åland på ett tillfredsställande sätt så föreslår motionären Danne Sundman att det på Åland ska inrättas en tvåspråkig myndighet. En översättningsbyrå som sysslar med översättningar från svenska till finska och från finska till svenska, oberoende vilket eller både och så är det en tvåspråkig myndighet eftersom motionären föreslår en myndighet i det här sammanhanget.

Motionären föreslår dessutom att det ska bildas en ny statlig myndighet på Åland, en översättningsbyrå finansierad av Finland. Det kommer att resultera i att mycket finskspråkig personal kommer att ha ärenden till Åland från ministerierna från andra finska myndigheter. Det kommer att innebära att gränssnittet, rörelseytan mellan Finland och Åland, kommer att intensifieras ytterligare.

Hela ramlagsdiskussionen här hos oss har gått ut på att man skulle försöka minska beröringsytan som särskilt har vuxit sedan EU-medlemskapet. Det här är ett förslag i motsatt riktning.

Det första alternativet ifrån motionärens sida var att det här skulle vara en statlig myndighet. Det andra alternativet var att det skulle vara en självstyrelsemyndighet, alltså en tvåspråkig självstyrelsemyndighet.

Herr talman! Jag tar starkt avstånd ifrån alla dessa tankar. Jag kan inte acceptera att vi ger upp på Åland och att det offentliga Åland ska vara involverad i en tvåspråkig i myndighet i landskapet för att klara ut självstyrelsens problem.

Under min fyrtioåriga politiska karriär och över trettioåriga självstyrelsepolitiska karriär har det varit fullständigt klart för mig att de här problemen ska vi kräva att Finland sköter. I den mån det ska översättas så ska det göras av finska myndigheter i Finland, av staten betalda tvåspråkiga myndigheter som alltid en översättningsbyrå är. Jag har haft mycket med översättningsbyråer att göra, både ute i ministerierna och i riksdagen när jag var där några år. De är klart och tydligt tvåspråkiga myndigheter.

Vi får inte ge upp det här kravet gentemot Finland, att när de inte kan fungera med oss på svenska så ska de se till att de gör det, punkt! Sedan vilken metod som de ska använda kan vi diskutera med dem. Vi kan ha goda förslag till hur de ska bära sig åt. Men det är deras ansvar, det är de som måste göra det.

Motionären var också inne på frågan om det privata näringslivets behov. På Åland finns idag flera privata translatorer, också svensk-finska och finsk-svenska. I den mån vårt näringsliv behöver den servicen så finns det lokalt att leverera från privata företag. Låt oss fortsätta med det. Det får gärna också utvecklas. Våra åländska företag kan naturligtvis också vända sig till translatorer i riket. Det gör de när resurserna på Åland inte är tillräckliga. Gud bevare oss mot en sådan tvåspråkig myndighet i offentlig sektor. Tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ltl Roger Jansson ber till och med gud bevara oss ifrån tvåspråkiga arbetsplatser på Åland. Det är ju den politik som vi har fört, och som ltl Roger Jansson har varit med och fört i 40 år, som gjort att det idag finns alltför många tvåspråkiga arbetsplatser på Åland. Det är det problemet som vi måste ta tag i och lösa. Vi måste skapa en omgivning för våra företag och en möjlighet för våra anställda inom offentlig sektor att fungera på svenska. När det enligt ÅSUB till och med finns många tjänster inom landskapet där det indirekt finns krav på att kunna finska. Då har vi misslyckats. Inte behöver man vara sämre karl än att man kan erkänna att självstyrelsesystemet inte riktigt har fungerat. Därför måste man hitta på någonting nytt. Det här är en idé. Det finns många tvåspråkiga myndigheter på Åland, t.ex. statens ämbetsverk där man inte får utbildning heller på svenska fast det står i självstyrelselagen. Man måste lösa de här problemen och inte bara bekymra sig över dem gång på gång, då får vi en utveckling som vi tappar kontrollen över.

Ltl Roger Jansson, replik

Om kollegan Sundman vill diskutera allvarliga frågor så får han lov att lyssna vad jag säger också. Jag har inte sagt att vi inte ska ha tvåspråkiga arbetsplatser på Åland, inte för en sekund. Jag sade att vi inte ska ha en ny offentlig myndighet som upprätthåller en tvåspråkig verksamhet. Det är en stor skillnad på det. Jag har sagt att vi ska fortsätta att ha inom privat sektor translatorer som gör den här typen av arbeten. Varje arbetsplats bestämmer själv vilka språk man använder sig av, så länge man fungerar inom ramen för självstyrelselagens smärre begränsningar. Vad jag talar om är förslaget om att skapa en finsk myndighet som är tvåspråkig och som ett alternativ skapa en självstyrelsemyndighet som är tvåspråkig.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! När det gäller det privata näringslivets problem och att man hänvisar dem bara till translatorer som finns marknaden, så visst finns det företag och privatpersoner som sysslar med översättning. Men då belastar man ju företagen. De får själva reda upp att de råkar befinna sig i en region där man har en självstyrelse som har misslyckats med att ge förutsättningar att verka på svenska. Det är Finlands ansvar att se till att det åländska näringslivet i stor utsträckning kan verka på svenska just när det gäller de strukturella språkproblemen som kommer sig av att substitutet för återförening med Sverige, självstyrelsen, inte fungerar. Där har samhället en roll att gå in i. Myndigheten kan sedan köpa tjänster av translatorer.

Gud bevara oss för tvåspråkiga arbetsplatser. Jag har ingenting emot det, vi har många tvåspråkiga arbetsplatser, men vi kanske har för många eftersom vi har misslyckats med att skapa en svensk omgivning för våra företag.

Ltl Roger Jansson, replik

Av de 17 statliga myndigheter som vi har Åland är jag lite bekymrad över att några av dem är helt beroende av det finska språket i sina datasystem och till andra delar också i sin verksamhet. Det skulle också en sådan här ny, av Sundman föreslagen, myndighet bli. I Finlands grundlag lika lite som i Ålands självstyrelselag finns det några krav på staten att den ska upprätthålla svenskspråkigheten i privata företag, vilket Sundman var inne på. Det är en lagstiftning som vi inte har och som jag menar att vi heller inte skall ha. Privata företag ska naturligtvis ha sina verksamheter så fritt från vår inblandning som möjligt också när det gäller språkliga frågor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att ltl Jansson har alldeles rätt i sina tankar när det gäller de här översättningarna. Det känns nog precis på det sättet att nu släpper vi kravet på att vi ska få det översatt till svenska från Finland om vi tar hela det här paket och gör det själv. Varför skulle då Finland ta ansvaret och skicka över något svenskspråkigt till oss? Då kommer det ännu mera finskspråkigt i fortsättningen.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Under min karriär så har jag upplevt sådana här förslag tidigare. Att man ska ta hand om statens uppgifter inom landskapsregeringen och inom förvaltningen eftersom staten inte tillsvidare har gjort det i en tillräcklig omfattning. När det gäller språkfrågan så är jag mycket mån om att vi fortsätter att stå på oss. Det som är statens uppgift ska staten sköta. Det har ofta varit diskussioner i ett annat sammanhang och det gäller informationen om självstyrelsen till de 5 miljoner finländarna. Där har jag samma grundinställning. Det är statens uppgift, det är inte Ålands uppgift . Det är statens uppgift att informera om den typen av frågor. Samma är det med översättningsproblematiken också. Vi måste kräva att staten tar sitt ansvar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag också tänkte beröra lite samma saker som kom upp i det senaste anförandet. Jag vet sedan gammalt att ltl Danne Sundman har ett verkligt engagemang i de här frågorna. Jag håller med honom när han säger att det här är Finlands sak. Jag har många gånger själv försökt sortera upp de här frågorna och den klassiska problemlösningen vem som äger problemet. Enligt mitt förmenande så äger Finland problemet.

Vi har haft lite olika nivåer på diskussionerna idag. Det här förslaget är kanske mera som ett plåster, att försöka åtgärda ett symtom. Jag menar det inte på något nedvärderande sätt. Jag tror att vi både behöver mandat, plåster och allt mellan himmel och jord för att reda upp den här situationen.

Om vi utgår ifrån att det här är Finlands sak så hamnar vi lite snett med det här förslaget, enligt mitt förmenande. Däremot håller jag inte med dem som tidigare sade att om vi går in för det här så då släpper vi kravet. Det kravet har vi egentligen många gånger släppt redan. Så är situationen.

Det sägs i motiveringarna; ”en viktig åtgärd för att lindra språkproblem skulle vara att allokera översättningsresurser”. Till exempel grundlagen som jag nämnde i tidigare ärende, så var svaret att det fanns inte resurser. Det får man ofta höra när man frågar efter svenskspråkiga dataprogram, när man vill ha lagtexter och kollektivavtal. Oavsett vad det är som man vill ha översatt till svenska så är svaret att det inte finns resurser.

Om vi utgår från förslaget att det skulle vara en översättningsbyrå så noterade jag att huvudmotionären ltl Sundman sade att om man inte får riksmyndigheterna att sköta det här så får självstyrelsen själv ta sig an det här. Enligt mitt förmenande hamnar man då lite snett. Om vi utgår ifrån att det är staten som äger det här problemet så ska de också reda upp det.

Vi har lagutskottets klippa ltl Salmén på plats så jag riktar mig till honom. Om man tar upp det här och börjar diskutera det i lagutskottet så är en möjlighet att man försöker hitta något positivt i alla förslag. Jag vet att ltl Sundman har ett verkligt och äkta engagemang i de här frågorna. Det är möjligt att man kanske här på något sätt kan hitta en gemensam agenda med svenskfinska intressen. Men då är det viktigt att man tar sikte på att få fram översättningsresurser i Helsingfors som kan betjäna hela landet och som också kan betjäna självstyrelsen. Jag kan tänka mig att man ifrån svenska Folktinget, eller vad det nu vara må, kanske skulle finnas stort ett intresse i ett sådant förslag. Det är ju ingenting som ändå är till skada för Åland, tvärtom. Om vi kallar det för plåster, så alla plåster som vi bara kan hitta behövs.

Avslutningsvis, herr talman, sägs det i motiveringarna att den här byrån kunde; ” utföra översättning av butiksinredning, marknadsföringsmaterial och bruksanvisningar för produkter och tjänster från Finland som ska säljas på den åländska marknaden.” Det motivet tilltalar mig inte heller speciellt mycket. Jag tycker att vi hamnar på sidan om. Tidigare fanns det ett skilt anslag där näringsidkare kunde få hjälp med den här typen av översättningsproblematik. Om anslaget finns kvar eller om det dog ut för att det var för lite intresse vågar jag inte svara på. Men det har funnits ett sådant anslag förut.

Sammanfattningsvis är mitt förslag att man försöker titta på det här från lagutskottet sida med flexibla ögon, för ett resonemang och ser om man kan hitta något gemensamt samarbetsprojekt med Svenskfinland. Den här så kallade översättningsbyrå ska i så fall finnas under de finska myndigheterna i Helsingfors.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! En detalj bara, om man ska göra det här i självstyrelsens regi så har man hamnat snett, säger ltl Anders Eriksson. Det tycker också jag. Men det är ju ett alternativ om staten inte gör det här. Då är den sista utvägen att självstyrelsen gör det, men det är fortfarande statens ansvar.  I de paragrafer i självstyrelselagen som reglerar justeringen av klumpsumman finns just en sådan formulering som citeras i motiveringen; "uppnåendet av självstyrelsens syften orsakar väsentligt ökade kostnader". Det här är just ett sådant. Vi har inte uppnått det här syftet. Vi har inte kunnat skapa det svenskspråkiga samhället. Då är det Finlands ansvar, då ska klumpsumman justeras. Klämmen säger att i första hand ska man försöka att få staten att göra det här, att staten samlar de här resurserna. Sedan om resurserna är helt på Åland eller delvis i Helsingfors så i dagens samhälle har det ingen som helst betydelse. Grejen med att de är på Åland är att de personerna lever i det åländska samhället och ser vikten av att detta görs. Det ser man inte på samma sätt när man lever i det finska samhället.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller klämmen som sådan så kunde jag inte riktigt utläsa vem som skulle hålla i översättningsbyrån och riktigt var den skulle vara placerad. Med dagens teknik kan byrån egentligen vara var som helst.

Det som jag reagerade på var det som huvudmotionären Sundman sade; att då får i så fall självstyrelsen själv ta sig an det här. Min erfarenhet är att om man har ett problem, och vi har ett verkligt problem när det gäller språkproblematiken, så är det viktigt att man följer självstyrelselagen och försöker utröna vems problem det här är. Ltl Sundman och jag överens om det här är den finska statens problem och det är detta som man ska reda upp. Då bör man hålla sig till detta, att vi inte helt plötsligt börjar reda upp problemen för dem och vice versa. Ofta om man ska komma någonstans och få en lösning så är det viktigt att man följer ett linjärt resonemang.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Ltl Eriksson hänvisade här till Folktinget. Folktinget har en översättningsbyrå som i det stora hela är finansierad av staten. Den byrån gör mestadels jobb åt ministerierna. Som vi vet så är det dåligt med resurser och kunniga personer på ministerierna. Om jag uppfattade ltl Eriksson rätt så menade han att man skulle kunna utveckla den här byrån. Problemet är egentligen resurserna som är för små. Vi vet att staten inte vill skjuta till så mycket mera fast man ser att det skulle behövas. Det är statens problem, både finansieringen och att se till att det fungerar. Det är väl där som man skulle samarbeta då.

Ltl Anders Eriksson, replik

Detta med resurserna är ju ofta ett svepskäl. Är det någonting som man är verkligt intresserad av så ser man till att man skapar resurser. Det är bara så enkelt. Det vanliga svaret, att det inte finns resurser, får man ofta när man påtalar den här typen problem.

Jag ville försöka hjälpa till att inte den här motionen hamnar helt och hållet i papperskorgen. Det kanske kan finnas möjligheter att hitta gemensamma nämnare med Svenskfinland för att få till stånd mera översättningsresurser som kommer det åländska samhället och också hela Svenskfinland till nytta. Det är en liten, liten detalj i det stora hela. Om vi pratar om att bevara Åland svenskspråkigt på sikt är det nog helt andra som vi måste ta till.

Ltl Jan Salmén, replik

Herr talman! Som Eriksson nämnde här så är språklagen sådan att den förpliktar ingenting, utan språklagen är bara en rekommendation. Det är inte så lätt att kräva anslag när det inte finns någon tyngd bakom orden.

Ltl Anders Eriksson, replik

Nog finns det ju om man tittar på lagstiftningen. Språklagstiftningen är tandlös p.g.a. att den inte har några påföljder. Men i grundlagen är de facto både svenskan och finskan jämställda. De ska fungera på lika villkor. Verkligheten är ju långtifrån ifrån det. Nog finns det juridiska medel att ta till om det är någon som vill driva de här frågorna. Jag har noterat i språkdebatter, som jag har varit med om både Helsingfors och Stockholm, att det finns en rädsla att driva de frågorna väldigt hårt. Man är rädd för att det ska bli ännu värre än vad det är idag. Det är ju olyckligt i sig. Men det är en annan femma som egentligen inte direkt berör oss.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag måste begära ordet igen. Jag blev så förvånade över kollegan Roger Janssons utfall mot den här goda idén. Som jag sade i mitt anförande så ska vi givetvis fortsätta med det som vi gör idag, kräva service på svenska på alla sätt, kräva också att andra ställer krav för våra krav t.ex. att statsministern ställer krav som har gjorts gång på gång på gång. Vi ska också jobba tillsammans med andra som har samma intressen, där vi har gemensam nämnare för svenskan i hela Finland. Samtidigt måste vi ha en strategi när vi hela tiden se vart utvecklingen går. Vi måste vara så ärliga att vi tar till oss av verkligheten. Då måste man tänka nytt och fundera på hur man löser den här situationen när dagens sätt att arbeta inte hjälper.

Sedan den tid som jag och ltl Roger Jansson var på andra sidan regeringsstängslet så har utvecklingen gått raskt bakåt. Vi hörde i början på förra ärendet hur språksituationen är. Vi har tidigare hört ministrar som vittnar om hur utvecklingen de senaste åren har tagit fart, det blir mer och mer finskspråkigt. Det här sättet som vi har jobbat hittills och som vi ska jobba på hjälper inte. Vi få nya problem hela tiden och då måste vi möta dem med nya idéer. Idéerna kan vara lite djärva. De måste vara lite djärva annars hamnar vi i en situation där vi har förlorat kampen för svenska språket. Vi måste hela tiden backa tillbaka till varför vi har självstyrelse? Ja, därför att självstyrelsen ska fungera som ett substitut för återföreningen med Sverige. Hur förvaltar jag det arv som min farfar, Otto Sundman, på Enklinge satt ner när han skrev under namninsamlingen, som nu finns på Bernadottebiblioteket i Stockholms slott, för återföreningen till Sverige? Ja, jag förvaltar det genom att möta nya problem med nya lösningar. Det här är just ett sådant.

Sedan när det gäller diskussionen om vem som ska ansvara och vem som ska vara huvudman så är det självklart staten. Att självstyrelsen skulle göra det här är en absolut sista utväg. Då har man misslyckats ytterligare ett steg. Det första valet och som klämmen säger är att man ska inleda förhandlingar med regeringen i Helsingfors och med statens ämbetsverk på Åland, som vid sidan av de myndigheter man har, 17 eller färre, också ska ha en översättningsbyrå. Byrån ska verka i ett sådant samhälle som har rätt kontext så att man förstår allvaret och att det här verkligen behövs. Man ska kunna leva på svenska utan att kunna finska. Det gränssnittet ska se till det.

Detta med näringslivet är alltid intressant. Jag håller absolut med ltl Roger Jansson när han säger att näringslivet ska verka så fritt som möjligt från samhällets inblandning. Hur är det då med näringslivet idag? Är det fritt från inblandning? Ta exemplet med bankens VD-sekreterare som måste kunna finska för att det är så pass stark inblandning av samhället. Därför måste en åländsk bank på det enspråkiga svenska Åland ha en VD-sekreterare som måste kunna finska för att inblandningen från samhället är så stark. Den här åtgärden skulle i någon mån minska inblandningen från samhällets sida och göra det företagets tillvaro friare eftersom man skulle lösa det här problemet.

I marknadsekonomin finns det en rad begränsande faktorer. Man måste vara laglig, man måste följa miljölagstiftningen och arbetslagstiftningen osv. Allt detta begränsar i någon mån friheten. Men när samhället låter bli att hjälpa till begränsas också friheten.

Att skapa gränssnittet skulle skapa mycket mera frihet för det åländska näringslivet att kunna fungera på svenska i större utsträckning. Jag säger inte att man inte sedan på vissa platser t.ex. i telefonväxlar, supportfunktioner och backofficefunktioner måste kunna finska ändå och upprätthålla tvåspråkiga arbetsplatser. Det är fullt möjligt eftersom vi lever granne med ett stort land där man pratar finska i allt större utsträckning. Man måste vara realistisk. Man måste också göra avkall och inse, fast man har varit med i 12 år eller 40 år i åländsk politik, att saker och ting utvecklas, problem förvärras och man måste möta dem med nya idéer och göra avkall. Det här är också ett avkall ifrån min sida att erkänna problematiken. Jag är så lagd att jag erkänner sådana problem. Istället för att oja mig över problemen så hittar jag nya lösningar. Det här är ett förslag som jag hoppas att lagutskottet kan ta sig an och överväga.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller Ålandsbanken så har de ett betydande antal finskspråkiga kunder idag. Det är svaret på varför de agerar som de gör.

Om kollegan Sundman redan tror att vi har nått den gränsen, när Finland inte längre klarar av sina obligationer gentemot Åland i enlighet med Ålandsöverenskommelsen och självstyrelselagen, då är det illa. Jag säger så här åt Finland; när en majoritet hos oss tycker att ni inte mera klara av era åtaganden då har underlaget för beslutet i Nationernas Förbund 1921 nullifierats. Det ska inte mera kunna följas då, och då måste man ta upp nya diskussioner. Ska vi då vara i union med Norge eller med något annat land om inte Finland klarar av sina obligationer?

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är ingen exakt vetenskap när det tillfället infinner sig. Vi kan väl vara överens om att det tillfälle närmar sig när man måste konstatera det faktumet tyvärr. Jag gav ett bra exempel i mitt anförande, nämligen kollektivavtalen, när man inte ens översätter sådana bestämmelser som är upphöjda till lag. Nu har man gjort det efter många om och men, många påpekanden och många politiker som har kämpat för det. Då först översätter man en sådan självklarhet. När en sådan självklarhet ifrågasätts börjar man nog tyvärr se slutet på den utvecklingen. Med flera sådana exempel så hamnar vi i en sådan situation där vi måste konstatera att man inte har uppfyllt kraven. Det är väl bättre då, att före man hamnar i den situationen, konstaterar delproblemen och komma med lösningar på dem än att bara göra ingenting, ingenting och sedan är vi där och så har Finland förlorat kampen. Det är bättre att vi hjälper till och påpekar detta och löser problemen vartefter de kommer för att vända utvecklingen.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Under mina levnadsår har det skett en kontinuerlig försämring. Jag är bekymrad över att försämringen under de tio senaste åren är rasande snabb. Det betyder att vi närmar oss den situationen när Finland inte längre klarar av sina åtaganden gentemot Åland. Då måste vi fundera under hela resan vilka medel vi ska ta till. till. Det här är ett medel under den här resan som kollegan Sundman föreslår att vi ska använda oss av. Jag varnar för den modell som han föreslår. Jag motsätter mig att det ska bli en ny finsk tvåspråkig myndighet i landskapet, vilket förslaget i motionen går ut på. Jag kan komma med 100 andra förslag och det har jag gjort under min politiska karriär.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Den här gången var det inte så fett med förslag från den före detta frisinnade, nu moderata, lagtingsgruppen. Det stämmer att det har kommit mycket förslag. Jag tror att ltl Roger Jansson och jag är överens om att det är bättre att komma med förslag på dellösningar av den här delproblematiken i många små, små steg än att bara se på hur utvecklingen befinner sig, antingen på att sluttande plan, fritt fall eller någonstans däremellan. I stället tar man upp de här problemen, påtalar dem och försöka komma med lösningar.

Sedan till detta om tvåspråkiga myndigheter. Säg att det är 17 statliga myndigheter, de är ju alla tvåspråkiga. Nu skulle det bli 18 myndigheter istället, om det blir en skild myndighet. Det kan hända att den här byrån skulle vara under en befintlig statlig myndighet Åland. Alla statliga myndigheter på Åland är tvåspråkiga. Personalen har stora problem att få utbildning på svenska. Deras regelverk blir inte alltid översatt. För statens myndighets egen verksamhet är det här också en viktig byrå för att de ska kunna styra över resurserna tillsammans med de behov som det åländska samhället har.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! I det här fallet är jag inne på den moderata linjen. Jag vill också varna för att vi släpper de institutionella konstitutionella ramar som vi har i språkfrågan, dvs att Åland har en stark internationell ställning och Finland har ett åtagande eller en obligation, som ltl Roger Jansson uttryckte det. Det betyder att om vi släpper den så har vi en betydligt svårare situation. Det betyder inte att situationen idag är problemfri. Man måste också ringa in vad problemen är och vad som är vårt problem. När det gäller det sluttande planet kan man säga att finlandssvenskarnas antal inte minskar och inte ökar heller särskilt mycket. Däremot på finsk regeringsnivå och när det gäller attityder särskilt i förvaltningsfrågor så finns det en reform när det gäller att rita om språkgränserna. Den reformen är ideologisk på det sättet att den är väldigt lite kulturellt influerad. Den har inte respekt för finsk historia och därmed svenskspråkig historia eller Finlands kultur på svenska språket. Där har vi en stor risk.

När det gäller detta med översättning så blev jag lite förvånad när ltl Sundman sade; "att nu kommer det handlingar på finska som man ska ge utlåtanden på och besvara". Jag har inte den uppfattningen. När jag satt med i landskapsstyrelsen som det då hette var det en absolut norm att finska handlingar från myndigheter i riket skickades tillbaka om de inte kom på svenska. Det kunde vara sådana situationer när det gällde sjöfartstödet, propositionsutkast kom på finska. Vi ansåg att det var viktigt att någon som kunde finska läste igenom det. Vi meddelade till finansministeriet att vi inte ger svar. Så småningom kom handlingarna på svenska. Det är så som det ska fungera. Man måste utgå från att vi har en språklag i Finland, även om den borde modifieras. Nu valde Ahtisaarigruppen att inte modernisera den. Språklagen säger att beslut och handlingar ska finnas på svenska. När det gäller Åland är det en absolut gräns att det ska vara på svenska. Handlingar skickas tillbaka annars, det må gälla fax, utkast eller någonting sådant. Åland behandlar inte myndighetshandlingar på ett annat språk än svenska.

Om vi då börjar med den här översättningsbyrån så får vi en diskussion om vem som ska betala, vem som ska ansvara och var går gränsen? Ska också företagen kunna få översättningar? Jag undrar vilken bank som är så öppen i sina affärer att man har tjänsteman från en statlig tvåspråkig myndighet på Åland som kommer och hjälper dem med deras eventuella problem? Det är självklart att en VD för en sådan bank själv kan finska och ser till att det finns experter på de här områdena.

Om vi tar exemplet kollektivavtal så har det varit ett besvärande problem. Till den delen så finns det inget annat råd än att kämpa för att få igenom det som är rättmätigt enligt lagstiftning, enligt grundlag och enligt alla tänkbara konventioner. I det här fallet gav statsminister Vanhanen signalen till ministeriet att det här ska göras. Gruppledarna i riksdagen med Ulla-Maj Wideroos i spetsen förde vår lobbykampanj och kunde ordna det här. Vi har en framgång till den delen, det lönar sig att nöta på och försöka med olika instanser för att bilda opinion. Det är där som det viktiga fotarbetet går fram, att bilda opinion, försöka övertyga och också kunna hänvisa till internationella avtal.

Jag vill inte se den dagen som de från riket säger; " ni har själv begärt att få översättningsbyrån och det får ni sköta. Vi kan hjälpa till med finansieringen men det där sköter ni. Vi kör vidare med vår enspråkiga finska. Ni har ju fått de här resurserna" Jag kan tänka mig att ltl Roger Jansson tänker ungefär på samma sätt. Jag vet inte om jag kanske spetsar till det. Varningsklockan ska nog hållas uppe. Där har jag samma uppfattning som ltl Roger Jansson. Jag tror inte det är för att vi har varit med länge, för länge eller inte skulle vara nytänkande. De grundläggande konstitutionella rättigheterna ska man inte tumma på i första hand.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Som det är idag så tummas det på de grundläggande konstitutionella rättigheterna. Det är det som jag vill lösa med den här motionen. Jag vill införa det här för att lösa ett utav de stora konstitutionella problemen som vi har.

Bästa exemplet är kanske just kollektivavtalen. Man ska inte behöva bilda opinion, dra ihop en massa politiker, ha möten och ställa krav ifrån statsministerns sida för att få lag översatt. Men så långt har det gått, att man måste göra det för att få lag översatt till svenska. I kollektivavtal finns bestämmelser som är upphöjda till lag. Vi har nått ända till det allra heligaste regelverket, finländsk lag finns inte längre på svenska. Nu har det ordnat sig efter alla de är insatserna som i sig är hedervärda men som absolut inte ska behöva förekomma. Därför tycker jag att man måste berätta åt staten att det inte fungerar och att staten inte sköter sina åtaganden. Här har vi en lösning. Grunda en översättningsbyrå på Åland så ordnar det sig. Allokera resurser hit, prioritera det här i tillräcklig utsträckning så att man kan översätta kollektivavtal främst, men också mycket annat som inte blir översatt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Jag kan inte alls hålla med om det. Vi har i alla fall fått in foten i dörrspringan. Det här är ett exempel som ska följas naturligtvis. När man har insett att kollektivavtal är på lagnivå och bör översättas så kommer man också att behöva påverka så att man får resurser till det. Det var ju en resursfråga i det här fallet. Det måste finansieras på något sätt. Går vi in för en annan väg så ska vi satsa väldigt mycket på att själva göra det. Jag anser att det är fel. Jag har inte hittills levt i en sådan politisk värld där man inte skulle behöva arbeta realpolitiskt med att försöka övertyga. Det gäller sjöfartstödet, det gäller självstyrelselagar och det gäller EU-inflytande osv. Det är alltid samma sak. Inte kommer vi under med "kvickfix" och lätta lösningar. Vi måste vara beredda att stå upp för vår självstyrelse.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det var återigen ett argument för motionens kläm. Det handlar om att försöka övertyga regeringen i Helsingfors om att vidta den här åtgärden för att förbättra översättningssituationen mellan dem som jag kallar jag kallar tvåspråkiga skilda världar. Tack för de värmande orden.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Om mina upplysningar om realpolitik värmer Danne Sundman så är jag naturligtvis tacksam för detta framsteg.

Vi måste bevaka, liksom Sverige gör, att Finland fullföljer sina åtaganden. När de inte gör det ska vi kämpa för att de gör det så att vi inte faller tillbaka, det är det viktiga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet?  Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet. 

Remiss

5        Verktyg för tolkning och översättning

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 15/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det här är en fråga som får sin bakgrund i de två tidigare ärenden. Det här är ytterligare en utveckling av en kanske ännu mer djärv idé att lösa språkproblematiken. Jag noterar att lagtinget också är väldigt intresserad av det här. Det är ju hela fem lagtingsledamöter inklusive mig själv och talmannen här. Det här verkar vara viktiga saker. Men man ska inte raljera över detta. Det kan vara trängande behov att inte vara närvarande som är viktigare.

I den här motionen tar jag upp en teknik som börjar bli alltmera tillgänglig. Man använder datorer för att översätta inte bara text utan också tal och inte bara i efterhand utan också live, när man skriver text eller när man pratar olika språk. Varför detta börjar bli tillgängligt är för att det här kräver otroligt med datakraft. Det kräver avancerad programvara som i sin tur kräver att området artificiell intelligens har nått långt i utvecklingen. Det har området inom programmering börjat göra. Det har nått så långt att det här är tillgängligt till en prisnivå som är acceptabel.

Alla har väl provat på de gratis varianter som finns på Internet och konstaterat att de fungerar inte alltid så bra. Men de fungerar förvånansvärt ofta så pass bra att de uppfyller sitt syfte. Det gäller att utveckla den tekniken och tillämpa den i de konkreta problemsituationer som vi har mellan främst Åland och Finland, men som finns runt hela Europa där man har massor med språk som ska kommunicera med varandra.

Om man tittar på klämmen i den här motionen så tar den dels sikte på att lösa de konkreta problem som vi har med språket. I och med det här forskningsprojektet tar motionen framförallt sikte på att få till en produkt som sedan kan säljas för att hjälpa andra delar av världen där man kanske har en liknande situation som vi har, eller generellt t.ex. i EU:s maskineri där ett sådant här verktyg skulle vara otroligt värdefullt. Man skulle få en dator som tolkar tal mellan människor och det skulle fungera.

Det kunde bli, som framgår av klämmen, en framtidsprodukt inom IT-näringen på Åland. Vi tar ett konkret problem som vi har, skapar en lösning för oss själva men det designas så att produkten kan säljas till andra som har det här behovet.

Klämmen föreslår att ett forskningsprojekt kunde skapas tillsammans med Högskolan på Åland och också med eventuella andra aktörer, kanske Fredsinstitutet eller någon sådan aktör, och med finansiärer utifrån som har ett intresse av detta. Mot bakgrund av att den här tekniken börjar bli tillgänglig så kunde det här utvecklas på Åland. Vi har en miljö där vi kan testa detta i verkliga situationer. Man skulle utveckla hur detta kunde erbjudas till dem som har problemen.

Jag hoppas att utskottet kan ta sig an det här och försöka föra idén vidare.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag begärde ordet för jag tycker att det ändå ligger så pass mycket arbete och tankar bakom så det är synd om man överhuvudtaget inte diskuterar förslaget.

Man blir lite fundersam när man ser ltl Sundman kämpa på här med den språkliga vardagen, kommer med olika lösningar och vi är bara fyra, fem inne i plenisalen ibland. Men det är ju farligt att säga sådant har jag förstått. Men alltid säger det någonting om hur pass intressanta ärenden är eller inte.

Jag har ett par frågor som säkert huvudmotionären kan svara på. Den här motionen pekar på möjligheten att använda ny teknik för att få till stånd en dellösning av språkproblematiken mellan Åland och Finland. Det sägs också att den nya tekniken skulle; "avlasta språksituationen avsevärt både beträffande kontakter mellan myndigheter, mellan myndigheter och allmänhet och för övrigt all kommunikation Åland - Finland som idag och framdeles försvåras av språkförbistring". Jag är antagligen för gammalmodig men det känns för mig lite väl science fiction om all kommunikation mellan Åland och Finland skulle gå igenom en dataapparat som översätter det som sägs.

Tittar man på motiveringarna så tar det mycket sikte på språkproblematiken mellan Åland och Finland, medan själva klämmen mycket pratar om en framtidsprodukt inom IT-näringen på Åland. Jag kan inte så mycket om det här, så rent tekniskt kan jag inte tillföra så mycket. Jag har provat Googles översättningstjänster någon gång med lustigt resultat. Men det är säkert någon tid som vi kommer att ha i framtiden och betydligt mer utvecklat än vad vi har idag. Ingenting skulle göra mig gladare, ltl Sundman, om vi på Åland kunde få till stånd en framtidsprodukt inom IT-näringen tack vare det här förslaget.

Tar det sikte på att lösa språkproblematiken mellan Åland och Finland eller tar det sikte på att det ska bli en framtidsprodukt inom IT-näringen?

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det var inte så tjockt på talarlistan så jag kunde begära ordet istället för replik.

Motionen tar, som jag sade, sikte på båda saker. Det här är möjligt därför att om man bara skapar det här verktyget och forskar kring det för att lösa Åland och Finlands problem så då sätter man resurserna bara på ett problemområde. Om man bygger upp det här verktyget och forskningsprojektet på det viset att det sedan kan exporteras till andra språkområden, andra liknande eller mindre liknande problemområden, så då motiverar det att satsa på det här forskningsprojektet. Man kan använda Åland och Finland som testobjekt. De språkproblem som vi har är allomfattande. Det är två väldigt skilda språk. Vi har tillämpningar där privatpersonen direkt har språkproblem och kan använda sig av det här. Vi har tillämpningar där företag kan använda sig av det här och vi har framförallt tillämpningar där offentlig sektor kan använda sig av det här. Det handlar inte bara om att förfina den här tekniken som börjar finnas alltmer. Det handlar om att sy in den i tillämpningar som kan användas i praktiken. När en tjänsteman i offentlig sektor ska ha en kontakt med en tjänsteman i Finland och personen i Finland kan finska och personen på Åland pratar bara svenska, då kan det här systemet användas.

Hur bygger man upp de systemen? Man kan man använda sig av tolkning via textdokument, om det handlar om ett möte där vissa dokument måste ersättas och översättningen inte behöver vara så exakt utan man behöver bara få en uppfattning, typ Google översättning. Det fungerar mest mellan liknade språk t.ex. svenska och engelska och där kanske det räcker med en mindre exakt översättning. När det gäller muntlig översättning är det väldigt noga att det ska fungera. Det är vissa krav när det gäller översättning av en chat-funktion, när man använder det sättet att kommunicera. Det viktiga är att ta synergieffekten som man får av att lösa problem som vi har samtidigt som vi skapar en IT-produkt som ett eller flera åländska företag sedan kan sälja runtom i världen. En storkund borde vara Europeiska Unionen som har bekymmer med så många språk. Det löser man med en hord simultantolkar och översättningsresurser i massor.

Man kanske inte alltid kan ersätta de mänskliga tolkningsresurserna, men till stora delar. Om man kunde få en IT-produkt som i viss mån kan ersätta de mänskliga tolkningsresurserna då skulle man få en verklig framgångsprodukt på Åland. Högskolan skulle göra det som Högskolan ska göra, tillämpad forskning. Tekniken finns redan idag, det gäller att ta den, förfina den och sätta den i sitt sammanhang, alltså tillämpad forskning. Vi saknar i stor utsträckning tillämpad forskning i vår högskola idag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Talman! Jag tyckte att det var en intressant komplettering. Om jag förstår resonemanget rätt så det egentligen en Crosskey-produkt som det motioneras om, dvs att man tar fram en lösning för att lösa sina egna problem, men man gör det också av den omfattningen att den kan bli säljbar. Det är ett intressant resonemang.

Känner ltl Sundman till vad det finns för kompetens och kunnande när det gäller den här typen av forskningsprojekt på Högskolan? Jag känner nämligen inte till det. Utskottet kan säkert ta reda på det.

Efter den här förklaringen är frågan om inte detta borde ha gått till näringsutskottet istället för till lagutskottet? Det är synbarligen en näringsprodukt som vi pratar om.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Exakt vad man kan använda för kompetens inom högskolan vet jag inte. Men det finns en enorm språkkompetens hos många av lärarna. Det finns IT-kompetens och det finns också den matematiska kompetens som man behöver för att bygga de här systemen. På lilla Åland finns mycket av den kompetens som det här projektet behöver knyta till sig. Man kan också knyta till sig partner utifrån. Det gör man ofta i sådana här forskningsprojekt. Framförallt kanske det finns externa finansiärer som också kan komma med inte bara pengar utan också kompetens eller kontakter till kompetens.

Jag ser det nog, i likhet med ltl Anders Eriksson, kanske mera som är näringspolitisk fråga. Det oaktat så är förstås syftet att skapa en dellösning på det problem som vi har, men i förlängningen slå mynt av det och skapa arbetsplatser. Crosskey är ett mycket bra till exempel. Man byggde ett eget system och sedan kunde man sälja det till andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! En tredjedel av de närvarande i lagtingssalen har bett att jag inte ska förlänga debatten. Uppmuntrad av detta så ska jag inte göra det utan fatta mig kort.

Det råkade sig så att jag har suttit i samma korridor som ett gäng forskare som sysslade med artificiella röster, översättningar och artificiell intelligens osv. Jag tror att det var 10-15 år sedan. Jag har också följt det här området. Det finns idag program som översätter röstprogram och översättningsprogram, ofta med engelska som utgångspunkt.

För min personliga del kan jag säga att gud ske lov så går det inte att mekanisera, digitalisera och översätta på ett enkelt tekniskt sett. Det visar sig att översättare, translatorer, får alltmera utbildning, får allt mera kvalificerade jobb och man kommer inte undan språkkänsla, grammatik, syntax och ordens valörer med den här typen av system.

Det är bra om motionen har som syfte att kartlägga hela det här området och därefter kanske man kan se om det finns delar som kan bli ett forskningsprojekt. Det är inte något lätt område. Språk är någonting av mänsklighetens mest avancerade utvecklade verktyg. Alla som är svenskspråkiga och har försökt läsa finska vet väl att det inte finns någon maskin som klarar av detta.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det här verktyget kan säkert inte ersätta all typ av tolkning och översättning men en stor del. Det som har hänt på de senaste tio åren är att datakraft har blivit billig och tillgänglig. Man har idag en enorm datakraft bara i sin mobiltelefon, som kan vara det här verktyget. För tio år sedan måste man ha tillgång till datakraften och man måste befinna sig på ett visst ställe för att ha tillgång till den. Nu finns den i varje ficka. Därför finns de tekniska möjligheterna. Därför börjar behoven och möjligheterna mötas. Därför kan man ta sig an den här tekniken och verkligen skapa en applikation som kan göra det här. I takt med att också forskningen kring artificiell intelligens går framåt så kommer det flera tillämpningar. Nu börjar tiden bli mogen att ta sig an det här på ett praktiskt plan i form av ett sådant här forskningsprojekt.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Visst kan man komma en bit på väg. När datakraften blir billigare så blir hjärnkraften allt dyrare. Redan idag utnyttjar vi den här tekniken när det gäller de stenografiska protokollen. Läser man protokollen och innehållet så beror det nog inte på tekniken utan det är nog språket bakom det hela som kan göra en förundrad.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Säger man tokiga saker så är det ännu svårare för datorn att dels översätta, men att också översätta det till någonting klokt, det är kanske för högt ställda krav. Men att översätta det som man säger till ett annat språk, att det betyder samma sak, det är idag möjligt med kunskap som finns på området och med den datakraft som är tillgänglig för varje man och kvinna i form av datorer i mobiltelefoner osv. Man måste paketera produkten så att den fungerar i de tillämpningar som vi behöver. Därför är vi ett perfekt försöksområde för just en sådan här tillämpning av teknik och forskning som redan finns idag. Det handlar inte om att uppfinna hjulet. Det handlar om att sätta hjulen under vårt språkproblem och sedan kunna sälja det fordonet till andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet. 

För kännedom

6      Defibrillator

Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga (EF 16/2010-2011)

7      Elevdemokrati

Vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga (EF 17/2010-2011)

8      Föglötunneln

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 18/2010-2011)

Svar på de enkla frågorna ska ges inom tio dagar efter det landskapsregeringen tagit emot respektive fråga. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 23.03.2011 klockan 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.05).

Originalfil