Plenum den 21 mars 2014 kl. 09.30

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 21 mars 2014 kl. 09.30

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 2/2013-2014)

Frågestunden slutar 14

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 2/2013-2014)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter anmält att de önskar ställa en fråga: Ledamöterna Mats Perämaa, Anders Eriksson, Katrin Sjögren, Axel Jonsson, Gunnar Jansson, Brage Eklund, vtm Viveka Eriksson och ltl Torsten Sundblom.

Enligt 35 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga till en av de närvarande ministrarna får, tillsammans med motiveringen, räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och den minister som svarat på frågan yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag har en fråga till infrastrukturministern om Vårdöbron.

Processen Vårdöbron inleddes 2009 med en undersökning om brons skick. År 2012 gjordes en första upphandling som avbröts i ett skede. Det ledde till en andra upphandling om renovering och den upphandlingen hävdes så småningom. Därefter har det skett en förlikning som har kostat landskapet en del pengar. Nu har vi den situationen att bron fortfarande inte är renoverad.

Jag bedömer att konsultutredningarna, entreprenaderna och förlikningen tillsammans har kostat 1 miljon euro. Infrastrukturministern får givetvis rätta mig om jag har fel.

Den konkreta frågan är: Vad har de åländska skattebetalarna och trafikbrukarna fått för denna miljon?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Tack ltl Mats Perämaa för en angelägen fråga som berör i princip hela Åland eftersom Vårdöbron är väldigt central.

Speciellt med Vårdöbron är den kemiska, alkaliska reaktion som bron har råkat ut för. Det är ett nytt fenomen i det åländska infrastrukturlivet. Det har föranlett de åtgärder som landskapsregeringen har vidtagit.

När landskapsregeringen fick information om att statusen på bron inte motsvarade det förväntade, som noterats i samband med upphandlingen, så valde landskapsregeringen naturligtvis att stanna upp processen och noggrant analysera den. Det är viktigt eftersom vi talar om skattebetalarnas pengar. Det är viktigt eftersom vi talar om miljonbelopp. Därför valde landskapregeringen att ta experter från rikshåll för att granska brons status. Information som vi fick fram vad gällde statusen var lindrigt sagt beklämmande. För att ytterligare garantera att inga skattemedel kastas bort valde landskapsregeringen att ta en second opinion, en andra bedömning, av brons status den här gången från rikssvenska sidan. Det resultatet har vi fortsättningsvis ännu inte fått.

Således kan jag inte här och nu svara på hur fortsättningen kommer att bli eftersom vi inte har alla provresultat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Eftersom jag uppfattar att jag inte riktigt fick ett svar på min fråga så kommer jag i slutet efter min tilläggsmotivering att precisera mig något.

Processen har gått precis såsom infrastrukturministern säger. Man har gjort undersökningar och man har gjort upphandlingar som har avslutats. Man har gjort nya upphandlingar och det har lett till kostnadsbilden som jag uppfattade att bekräftades.

Preciseringen i min fråga, som jag önskar få svar på, blir: Tvingas vi nu konstatera att den första miljonen i det här projektet har blivit förbrukad för skattebetalarna?

Minister Veronica Thörnroos

Ltl Mats Perämaa insinuerar att landskapsregeringen skulle handskas ovarsamt med skattepengar. Ingenting kunde vara mera fel! Ingenting kunde vara mera fel! Jag skulle däremot säga att det är ett modigt beslut som landskapsregeringen har tagit därför att vi återigen vill säkerställa oss om vi kan reparera bron eller om vi ska gå in för ett nybygge.

Den lindriga vägen, den enklaste vägen men den oärligaste vägen hade naturligtvis varit att vi hade sagt; ”vi renoverar, vad bryr vi oss som om det finns en bro om 20 år eller om 15 år, ingen av oss kommer att sitta ansvariga då." Istället valde vi att se till samhället, se till framtiden och göra noggranna analyser innan vi går vidare och bestämmer huruvida det blir frågan om en renovering eller en nybyggnation.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag ser en röd linje i infrastrukturministerns beteende. Alltid när ministern blir något pressad så höjer hon tonläget och försöker skjuta fokus på någon annan.

Jag tvingas här igen konstatera att något direkt svar på frågan har jag inte fått. Därmed konstaterar jag, det som jag har sagt och antytt i mina frågor, att den första miljonen i det projekt som ännu inte är färdigt är härmed förbrukad.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Ja, jag är glad att Mats Perämaa inte sitter som finansminister nu med tanke på hur uträkningsmetoderna verkar och hur korttänkt och märkvärdigt analyserna dras. Det finns inga pengar som är bortkastade. Alla pengar som landskapsregeringen har är väl investerade. Så enkelt är det.

Sedan kan jag förstå att det finns någonting i den Vårdöbron som irriterar ltl Mats Perämaa eftersom han vid flertalet tillfällen återkommer till den, tämligen ofta faktiskt.

Landskapsregeringen handskas med den här infrastrukturinvesteringen på samma vis som med alla andra, med väldigt välavvägda argument och på fakta tar vid beslut som vi går vidare med. Tack.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Anders Eriksson, varsågod.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Den här frågan berör näringsministern som inte är här, men frågan kanske också berör social- och miljöministern lika mycket. Jag väljer ändå att ställa frågan till lantrådet som trots allt har det övergripande ansvaret. Jag anser att frågan är så pass viktig.

På mässan senaste helg pratade jag med många småföretagare som kände sig verkligt bekymrade. De upplevde det tungt med byråkratin, de kände sig motarbetade av samhället.

En person som för 16 år sedan upplevde att han fick väldigt god support från näringsavdelningen sade att det nu var som en helt annan planet. Det begärdes redovisning på redovisning och rapportering efter rapportering. Vissa saker checkades t.o.m. tre gånger.

Man nämnde också ÅMHM, inte bara deras krångel utan kanske än mera de allt mer orimliga avgifter. Det har visat sig att höjningar på 300 procent inte är helt ovanliga.

Företagarna känner sig motarbetade av vår regering, de känner sig uppgivna. Blir den här känslan utbredd här på Åland är vi illa ute. Vi talar trots allt om ryggraden i vår välfärd.

Därför frågar jag lantrådet: Oroar det här vår regeringschef? I så fall vilka åtgärder bör göras?

Lantrådet Camilla Gunell

Tack, det är en viktig fråga som ltl Anders Eriksson ställer. Jag tycker att landskapsregeringen har jobbat mycket och intensivt med att upprätthålla kontakterna med näringslivet och att på alla sätt främja tillväxt och utveckling i det åländska näringslivet.

Den bild som ltl Eriksson presenterade tycker jag inte riktigt stämmer överens med den bild jag har av vårt samarbete med näringslivssektorn.

Vad gäller regelverken och hanteringen inom olika stödsystem så är det väldigt generella och svepande ordalag som ltl Eriksson nu beskriver situationen.

De stöd som har koppling till EU-regelverken är säkert onödigt krångliga. Här har vi tillsatt ett regelråd som har till uppdrag att titta igenom regelverken för att förenkla och få bort onödigt regelkrångel, om det finns, och göra saker och ting smidigare.

När det gäller ÅMHM och avgifterna så i samband med omställningsbudgeten så konstaterade vi att självfinansieringsgraden vad gäller ÅMHM:s avgifter var betydligt lägre på Åland än i kringliggande regioner. Därför har det skett en höjning av avgifterna inom ÅMHM.

Ltl Anders Eriksson

Lantrådet sade att jag uttryckte mig i lite svepande ordalag. Låt oss då koncentrera oss på avgifterna.

Jag har fått information om en restaurang som fick betala 700 euro för förlängning av sitt serveringstillstånd. Det var inte bara avgiften som hade ökat med 70 procent utan också förfaringssättet genom att ärendet annonserades ut och det var förstås företagaren som fick stå för annonskostnaden.

Vi talar många gånger om det öppna landskapet. Tittar vi på avgiften för djurhållande verksamhet så år 2012 var avgiften 3 045 euro, idag är avgiften 3 625 euro. Det är en höjning med 67 procent. (Ltl Anders Eriksson meddelade senare att det blev en sammanblandning. Den korrekta siffran för år 2012 ska vara 2 175 euro).

Avgiften år 2012 för ett odlingstillstånd inom fiskodlingen var 3 045 euro, idag är avgiften 9 970 euro, nästan 10 000. Det är flera hundratals procents höjning!

Enligt mitt sätt är det helt fel väg att gå att rulla över kostnaderna för den enorma byråkratin på företagarna. Det talas om att skapa förutsättningar för näringslivet, men detta är verkligheten och detta är vansinne. Inser lantrådet allvaret i situationen?

Lantrådet Camilla Gunell

Jag tycker inte man kan tala om vansinne. Det är klart att ingen tycker om höjda avgifter, naturligtvis inte. Men för att klara budgetsituationen så i samband med omställningsbudgeten så konstaterade vi att vi kommer att bli tvungna att ta till avgiftshöjningar inom flera olika sektorer, inte alls bara inom ÅMHM och den sektorn utan också inom skärgårdstrafiken och andra sektorer. Så är faktum.

Jag hoppas ändå att det ska finnas en växelverkan mellan näringslivet och landskapsregeringen där man både kan ge och ta. Och att man inte bara poängterar det som har blivit dyrare utan också kan se, ta i beaktande och balansera upp bilen med alla de ansträngningar, insatser och satsningar som landskapsregeringen gör för att främja tillväxt och näringslivets konkurrenskraft.

Ltl Anders Eriksson

Enligt mitt synsätt så det som är allvarligt är avgifterna chockhöjs på det sättet att det inte sker på ett transparent sätt. Det är väldigt få som vet om det här. Lantrådet verkar tyvärr inte förstå att dessa orimliga avgifter och denna orimliga byråkrati allvarligt försvagar det åländska näringslivets konkurrenskraft. Vi ser trenden så klart så klart. Offentlig sektor får sitta i orubbat bo och ålänningar och företag får betala. Men ska vi få tillväxt så går det inte att använda företagarna som någon sorts ekonomisk mjölkko. Är offentlig sektor för stor minska då där, rulla inte ut kostnaderna på näringslivet.

Som jag ser det så måste byråkratin minskas, avgifterna måste sänkas och konkurrenskraften måste stärkas. Har vi ett lantråd som inser det? Kommer i så fall lantrådet att göra någonting åt det?

Lantrådet Camilla Gunell

För det första så måste man kanske nog vara lite mera seriös i sin frågeställning och också lite mera konkret i vad man riktigt vill åstadkomma med de här frågorna.

Det är ju långt ifrån sanningen att offentlig sektor sitter i orubbat bo och att man använder näringslivet som någon slags mjölkko. Men står man inför en situation där saker och ting ska balanseras upp, så kanske man är tvungen att titta på vilka avgifter vi kan höja och vilka avgifter vi ska låta vara. Vi har använt den parametern att vi tittar också på hur det ser ut i kringliggande regioner. Som en mycket viktig sak påtalas att näringsidkarna har samma konkurrensvillkor som de i kringliggande regioner. Vi kan konstatera att avgifterna inom ÅMHM har varit låga i relation till våra kringliggande regioner. Därför har man tyckt att det vore rimligt att också höja avgifterna något.

Till regelrådet kan man komma in med konkreta frågeställningar och berätta vad som är problemet. Kan man specificera problemet, då åtgärdar vi det så fort vi kan.

Talmannen

Tiden är ute! Nästa frågeställare är ltl Katrin Sjögren, varsågod.

Ltl Katrin Sjögren

Jag vill ställa min fråga till socialministern.

Talman! I socialpolitiken kretsar för närvarande det mesta kring socialvårdsreformen och förslaget kring kommunernas socialtjänst.

Utanför kommunernas socialtjänst och reformen är den viktiga äldreomsorgen. Liberalerna anser fokus bör sättas på äldreomsorgen. Vi vill ha den utlovade äldreomsorgslagen. Vi anser också att ett utökat samarbete inom äldreomsorgen skulle gagna hela kompetensområdet.

I landskapsregeringens program står det: ”En enhetlig och jämförbar vårdtyngdsmätning tas fram för att underlätta bedömningen av omsorgsnivåer”. Hur långt har man kommit i det arbetet?

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Det här är också en väldigt angelägen fråga för regeringen. Vi ser också fördelar att kunna samarbeta och samordna insatser inom äldreomsorgen.

Under det senaste halvåret har en arbetsgrupp arbetat med att titta över vårdtyngdsmätning och om det finns gemensamma metoder för att kunna mäta funktionsförmåga hos de äldre, inom både ÅHS och kommunerna. Man har kommit fram till att det kanske inte går att ha gemensamt system inom både ÅHS och kommunerna. Men samtliga åländska 16 kommuner kunde ha ett gemensamt system om vårdtyngdsmätning. Nu under våren kommer vi att gå vidare med det här förslaget. Vi kommer att försöka ha ett pilotprojekt där kanske en kommun kan ta på sig huvudansvaret för ett RAVA-system, vårdtyngdsmätningssystem. Man mäter inte bara hur människor kan röra sig utan också hur man kan klara sig ensam. Man mäter det friska hos våra äldre. Det här ser vi som en mycket angelägen och viktig fråga och som en del i det arbete som vi ska bygga vidare på när vi tar fram en äldreomsorgslag här så småningom.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Vi vet alla de här fördelarna. När vi förändrade ÅHS-lagen så skrev vi nämligen in att det var en tydlig och klar målsättning. Jag kan förstå att det är svårt att ha samma system när det gäller akut sjuka äldre och de som bor på våra omsorgsboenden ute i kommunerna. Problemet är inte att det inte finns system, det finns alldeles utmärkta system, problemet är att det är ganska stora investeringar för kommunerna. Den kommun som kanske har det mest fullödiga systemet i dagsläget är Mariehamn, där har man ett alldeles utmärkt system. Jag vet inte hur det står till på De Gamlas Hem. Tröskelfrågan har varit att det är stora investeringar och ganska komplicerade system som också små kommuner ska anamma.

Min fråga till landskapsregeringen är: Hur styr man det här arbetet? Tänker man hjälpa till med investeringarna för de små kommunerna?

Minister Carina Aaltonen

Som jag ser det är det kanske en förutsättning för att komma vidare. Nu finns ett system som skulle kunna användas av alla 16 kommuner. Det krävs förstås utbildning. Om alla 16 kommuner skulle köpa in sig i det här systemet så blir det kanske orimligt dyrt. Nu har en av systemtillverkarna sagt att de kan tänka sig att se Åland som ett enda område. Nu går vi vidare med att hitta en huvudman. Vi kommer att samla olika representanter från Mariehamns stad, De Gamlas Hem och Finström osv. för att se om någon skulle vara intresserad av att ta på sig huvudmannaskapet. Sedan kan vi från landskapsregeringen komma in med samarbetspengar om det skulle vara nödvändigt. Vi vet att behoven finns ute i kommunerna idag, men resurserna finns inte.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Så vi kan ta det som ett löfte att de mindre kommunerna kan räkna med samarbetspengar från landskapet? Jag vill också veta exakt vad man har för tidsplan.

Minister Carina Aaltonen

Tidsplanen ser ut som följer, nu har vi tagit ett första beslut, gett information och gått ut med kvalitetsrekommendationer som handlar om vårdtyngdsmätningar. Det kan ske någonting här före midsommar.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Ålands gymnasium har varit omdiskuterat under den senaste tiden och det beror kanske framförallt på effektivitetsrevisionen som gjordes. Jag tänker inte göra den här debatten till någon analys av den. Jag bara konstaterar att jag minns ganska tydligt mitt första budgetanförande i den här salen 2012. Vi gjorde ett stort arbete i Ålands Framtid och försökte räkna ut vad effekterna av gymnasiereformen hade lett till i ekonomiska termer. Vi konstaterade då att det hade lett till ökade kostnader på ungefär 2-3 miljoner. Det bekräftas av den här rapporten att de två första åren ökade kostnaderna med 2 miljoner. Det är ganska mycket om man tänker på att skolor tidigare tillsammans kostade 15,7 miljoner. Det är en stor procentuell ökning på 14 procent.

Gång på gång har utbildningsministern avfärdat våra beräkningar som felaktiga. Jag är inte ute efter en ”vad var det vi sade debatt”, men vad tänker utbildningsministern och hans regering göra för att stävja den här utvecklingen?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Det är intressant att frågorna kring Ålands gymnasium ägnas stort intresse här. Ålands gymnasium är en av instanserna i det åländska samhället som har en väldigt stor vikt för hur vår framtid ser ut eftersom det är där våra ungdomar lägger mycket av sin grund för att komma ut i samhället och kunna göra ett gott jobb.

Ltl Axel Jonsson sade nu att han inte ville ha en debatt kring effektivitetrevisionen men det är precis just det som han initierade med sin fråga. Mitt svar blir att vi kommer att kunna gå närmare in på just de frågeställningar och många fler när landskapsregeringens svar kommer på effektivitetsrevisionen.

Jag kan konstatera redan nu att effektivitetsrevisionen i reella siffror visar ökade kostnader, men fortfarande saknas hur kostnadsbilden hade sett ut om man hade fortsatt såsom läget var innan vi började. Den kostnadsberäkningen finns inte i det här läget och den behöver man ha med för att kunna belysa det på ett bra sätt.

Samtidigt måste man också komma ihåg att under den här tiden, vilket också framkommer i effektivitetsrevisionen, har man också gjort insatser utgående ifrån att man har ett arbetsmarknadspolitiskt läge som ser helt annorlunda ut än när man gick in i det här. Man har gjort satsningar för att erbjuda ett så brett utbud som möjligt.

Jag ska återkomma till mera detaljer när de instanser som nu ska svara på effektivitetsrevisionen har fått möjlighet att ge underlaget så att vi kan föra debatt på en saklig och mycket konstruktiv nivå.

Ltl Axel Jonsson

Javisst har man gjort vissa insatser, men de facto har också antalet studeranden minskat. Tidigare har utbildningsministern påpekat att det har varit viktigt att man ska jämföra kostnaderna per elev. Om man får ökade kostnader och minskat antal elever så är det en ganska intressant utveckling. Nog om det.

För oss i Ålands Framtid är det viktigt att vi får en bild av vad vi får av de pengar som vi satsar på Ålands gymnasium. Vilken kvalitet på utbildningen har vi i relation till de euro och cent som vi satsar på våra elever? Det är absolut en viktig verksamhet. Vi borde göra en uppdatering av den benchmarking som gjordes runt millennieskiftet för att få en uppfattning om vilken utbildning vi får för våra pengar i jämförelse med jämförbara skolor i Sverige och Finland. Det här är den centrala frågan. Det kan hända att vi faktiskt har en betydligt högre kvalitet på utbildningen, men vi måste få ett svar på frågan. Har vi inte tillräckligt underlag, utbildningsministern, för att göra en sådan här undersökning och faktiskt få ordning på torpet?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Det skulle vara intressant att från ltl Axel Johnson höra definitionen på ordning på torpet. Det blir oftast väldigt mycket allmänna slängningar; man ska skapa en större kostnadseffektivitet, man ska erbjuda tillräckligt med platser men samtidigt ska kostnaderna minska. I budgeten här för inte så länge sedan så tror jag man sade att kostnaderna skulle minska med 800 000 vilket motsvarar rätt många utbildningsplatser.

Oberoende av detta så ska vi göra en utvärdering precis såsom lagtinget beställde när man antog lagstiftningen kring Ålands gymnasium. I denna utvärdering kommer det också att finnas frågeställningar; vad vi har fått för skola, hur har det gått, har vi en skola som är bra nog eller ska den utvecklas? Mitt svar på den frågan redan nu är att vi alltid ska ha en skola som utvecklas. Vi ska se till att vi får mesta möjliga för pengarna. Helt klart finns det saker att göra för att få en bättre kvalitet för utbildningssystemen och för att utnyttja resurserna bättre. Det är ingen tvekan om den saken, det kommer det alltid att finnas.

Ltl Axel Jonsson

Revisionsrapporten visar att man hade kunnat göra betydliga inbesparingar på Ålands gymnasium om man hade haft en fungerande ekonomisk uppföljning och en fungerande ekonomisk styrning. Det är också bakgrunden till att vi har lagt våra förslag. Vi tycker att det är viktigt att våra skattepengar går till det som de ska göra och att vi får ut så mycket som möjligt, även av utbildningen. Utbildning kan inte sitta i orubbat bo. Utbildningen är viktig, det är en stor utgiftspost i landskapsbudgeten och det är av största vikt att vi också får en bild av hur vi ligger till i jämförelse med andra regioner. Vilken kvalitet har vi i den åländska gymnasieutbildningen idag? Det är ett svar som vi i Ålands Framtid kräver. Vi hoppas att utbildningsministern tar det här på allvar och presenterar det här i samband med utvärderingen som har utlovas att komma snart.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Att landskapsregeringen tar frågan om utbildning på allvar torde stå ganska klart med tanke på de åtgärder som vi har vidtagit under snart två och ett halvt års lopp för att säkra utbildningen på alla nivåer så att åländska ungdomar ska stå gott rustade för framtiden. Jag delar helt och hållet åsikten om att ju mer kunskaper vi har om benchmarking, siffror och så vidare, desto bättre kan vi också planera det här framåt.

Här i dagarna kommer det att tillsättas en utbildningspolitiskdelegation vars uppgift kommer att vara att framförallt titta framåt, hur vi ska förbereda oss för att kunna fortsätta att ha en bra utbildning för våra ungdomar. I ett sådant arbete krävs också den här typen av underlag. Självklart försöker vi plocka fram så mycket som bara är möjligt. En del finns, men allt finns inte klart. När det gäller att mäta kvalitet så är det inte det lättaste. Vi vet att vi har mindre grupper än vad man har på andra ställen. Vi vet att vi har goda resultat när det gäller avhopp och så vidare. Frågan är hur man sätter in parametrarna och mäter vad som är gott?

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Gunnar Jansson, varsågod.

Ltl Gunnar Jansson

Jag har en fråga till vicelantrådet Roger Nordlund.

Tack, fru talman! Bästa vicelantråd, jag börjar med frågan och sedan motiveringen. Frågan lyder: Vilka planer har landskapsregeringen för att hantera en minskad offentlig ekonomi i Finland och på Åland?

Motiveringen är tudelad. Krisen på 90-talet var delvis självförvållad. Banksystemet klarade inte av den frihet som avregleringen innebar. Det andra var att Sovjetunionen föll samman var med 26 procent av exporten från Finland försvann. Men strukturerna bevarades ändå i stort sett beträffande skogsindustri, metall och elektronik. Idag, och i sviterna av Lehman brothers, har vi delvis en liknande och delvis en annan bild. Det som nu sker i EU, med sanktioner mot Ryssland, så kan vi vänta att det jag frågar om kommer att gälla och då frågar jag efter planer.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ltl Jansson ställer en högst aktuell frågeställning. Den situation som vi har är en sak som vi naturligtvis funderar på både inom landskapsregeringen, inom samhället och hela världen idag.

När det här året började så skrev finansministeriet i sin prognos att tillväxten inom världsekonomin kommer att återhämta sig långsamt men ändå lite positivt. Det var i januari det här året. Redan då fanns det ändå en ganska försiktig inställning. Situationen med oroligheter i världen har gjort att prognosen antagligen har sänkts lite. Vi kan förvänta oss att 2014 blir ett väldigt svagt år när det gäller tillväxten i världsekonomin.

Men ändå finns det spirande tendenser på att världsekonomin ska gå åt rätt håll. På sikt har jag ställt stora förhoppningar till det frihandelsavtal som man håller på att arbeta med mellan EU och USA. Det avtalet kommer att sätta igång hjulen i Europa ganska bra. Det kommer också att ha stor betydelse för den åländska sjöfarten och att den viktigaste näringen för oss ska kunna få en marknad att arbeta på.

Fru talman! Om man går ner till nationell och lokal nivå så vet vi att Finland kämpar väldigt hårt med att få ekonomin i någorlunda balans och att få sysselsättningen i landet att fungera. Ingetdera av de sakerna går speciellt bra. Oroligheterna i världen gör att det här blir ännu svårare.

Den situationen som vi har nu är ingenting nytt utan det är bara graden av svårighet som har ökat. De planer som finns i Finland och de planer som finns här understryker bara vikten av att vi fortsätter.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Gunnar Jansson

Tack, talman! Tack för svaret. Jag frågar efter planer mera konkret, på det konkreta planet. Vi vet visserligen att en eftersläpning råder vad gäller den offentliga ekonomin i Finland och ekonomin på Åland, men effekterna kommer att drabba oss. I ljuset av det jag nämnde så har de tre stora sektorerna i Finland problem att betala det här. Skogen av elektroniska skäl, basen i elektroniken försvann mer eller mindre och metallindustrin är tveksam. Då står Finland inför ett val av att spara eller höja skatter. De som förstår bättre än jag tror att det senare inte längre är möjligt. Nu kommer jag till frågan: Var tänker landskapsregeringen spara i de offentliga utgifterna?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Under april månad kommer vi att lägga fram den första tilläggsbudgeten för 2014 till lagtinget. Den närmaste veckan kommer vi troligen att få en ny prognos när det gäller skatteinkomsterna i Finland och därmed också en prognos för hur vår så kallade klumpsumma kommer att utvecklas.

Som ltl Jansson säger så kommer man knappast att höja skatterna mera i Finland för det tål man inte så mycket. De facto har man ändå gjort vissa saker under 2012 och 2013. Vad som väger tyngst nu, sänkningen i världsekonomin eller höjningarna av skatterna, det får vi svar på inom de närmaste veckorna och hur det påverkar klumpsumman och därmed den offentliga ekonomin på Åland, landskapets offentliga ekonomi.

Som svar på ltl Janssons fråga kan jag säga att det som händer understryker vikten av att vi fortsätter med reformarbetet och att vi hjälps åt med att få de här reformerna gjorda.  Vi ska se till att vi har sysselsättningen på fortsatt hög nivå, full sysselsättning hjälper i allra högsta grad.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, talman! Det här har vi ju diskuterat i många budgetar och tilläggsbudgeter under åren. Kan vicelantrådet eventuellt vara lite mera konkret än just de här diskussionerna som har förts. Min fråga gäller planer på att handla. Om det går att lätta på förlåten där så skulle jag också gärna höra någonting om tidtabeller för genomförande av sådana planer.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Det viktigaste, och det som vi kommer att tydliggöra i tilläggsbudgeten, är att vi för en sådan politik här på Åland så att vi får full sysselsättning i vårt samhälle. Det gör att människorna klarar sig, att företagen går bra och att kommunerna får skatteintäkter så att de kan klara av basservicen.

Sedan har vi ett stort gemensamt behov, både landskapet och kommunerna, att göra en reformering av den offentliga servicen på Åland så att den blir så kostnadseffektiv som möjligt.

Det vi jobbar konkret med, fru talman, är omställning när det gäller skärgårdstrafiken, vi driftsprivatiserar för att få ner kostnaderna. Vi har kortruttsprojektet och vi har hela samhällsservicereformen med den sociala organisationen som kommer att skapas om. På sikt måste vi se hur äldreomsorgen på Åland ska kunna fungera så kostnadseffektivt som möjligt. Vi har den digitala agendan. Vi försöker få ett så bra samarbete som möjligt med det åländska näringslivet för att hålla hjulen rullande och mer och mer knyta fast oss med det svenska näringslivet.

Talmannen

Tiden är ute! Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Jag vill ställa min fråga till lantrådet.

Tack, fru talman! I Ålands lagsamlings kapitel 10 under rubriken ”Särskilda stadganden” under 61 §, status, mark och byggnader står följande, jag citerar: ”Behöver staten mark i landskapet för egentliga statsförvaltningen ska landskapet tillhandahålla lämpliga områden. Om landskapet inte tillhandahåller områden är staten oförhindrad att utan landskapets medgivande förvärva behövliga mark. Om sådan mark som avses i första moment inte längre behövs för egentliga statsförvaltningen övergår statens rätt till landskapet varvid byggnader och anläggningar som blivit obehövliga tillfaller landskapet om de inte flyttas bort.”

Min fråga är: Har landskapet jobbat aktivt för att överta t.ex. Storklobbs sjöbevakningsstation eller Enskärs station utanför Eckerö som idag står mer eller mindre övergivna?

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Den frågan var aktuell i landskapsregeringen för cirka två veckor sedan. Vi ställde frågor till Ålandsdelegationen när det gäller mark när staten drar sig tillbaka inom en verksamhet. Våra frågor handlade om på vilka grunder marken tillfaller landskapet och hur snabbt det ska ske. Vi ställde även frågor när det sker andra förändringar där statlig verksamhet övergår i statliga bolag och de i sin tur sedan upphör med sin verksamhet. Här finns några konkreta frågeställningar som har gått till Ålandsdelegationen för avgörande. Vi inväntar nu det svaret.

Ltl Brage Eklund

Jag får tacka för det. Vi var några från lagtinget som var ut på en historisk utflykt med Kenneth Gustafsson. Jag besökte då för första gången i mitt liv Storklobb. Jag blev lite besviken när jag såg anläggningar som står och förfaller. Det är mer eller mindre full värme i huset. Jag tycker att det kunde finnas en möjlighet för kreativa företagare, inom turistbranschen eller vad som helst för att utveckla det här. Men då måste man ju först få marken till Åland. Det är därför som jag väckte tanken. Jag skulle vara väldigt glad om man kunde vara aktiv i det här området och jobba med det så att det kunde ske.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Vi får invänta Ålandsdelegationens svar vad gäller de generella frågorna. Sedan får vi återkomma närmare när det gäller det här specifika objektet som ltl Eklund nämnde här.

Ltl Brage Eklund

Det är inte så mycket mer att tillägga. Vi försöker alltid hitta på möjligheter och upplevelser inom turistbranschen. Det här skulle vara ett sätt att utveckla turismen. Man kunde delvis ha en gästhamn, det finns möjlighet att ta upp båtar och också reparera.

Likadant är det ute på Enskär utanför Eckerö, där kan man skapa guidade turer till Märket och Enskär. Kreativa företagare hittar säkert på möjligheter. Jag hoppas att landskapsregeringen jobbar med det här.

Lantrådet Camilla Gunell

De visioner som ltl Eklund ger uttryck för beträffande olika besöksmål och möjligheter att utnyttja anläggningar delar givetvis landskapsregeringen också.

Vi kan återkomma till fallet som ltl Eklund nu nämner. Generellt så ser vi givetvis att det bästa är att utveckla anläggningarna och fyrarna till turismens fromma. Fyrar har också ett särskilt intresse bland besökare. 

Talmannen

Nästa frågeställare vtm Eriksson, varsågod.

Vtm Viveka Eriksson

Jag vill ställa min fråga till kulturminister Ehn.

Talman! Inför valet fanns det starka vallöften om att ett besökscentrum i Bomarsund skulle förverkligas. Därför blev det också en stor besvikelse hos många när landskapsregeringen valde att inte direkt sätta igång med förverkligandet, utan sköt fram frågeställningen till 2014.

Nu har vi 2014. Min fråga till ministern och landskapsregeringen är: Hur och när tänker landskapsregeringen gå vidare med den här frågan? Ska vi nu förvänta oss att landskapsregeringen sätter ner foten och förverkligar besökscentret?

Minister Johan Ehn

Fru talman! I årets budget finns en skrivning.  Under detta år kommer vi att plocka upp de tidigare utredningarna, värdera dem, föra diskussion med Sunds kommun och återkomma i 2015 års budget om hur vi avser att gå vidare med det här projektet. Vi har redan haft första sonderande diskussioner med Sunds kommun kring hur de ser på det här. Vi har också bett Sunds kommun att komma in med sina tankar på hur de ser på det tidigare upplägget och om det nu finns skillnader.

Vi kommer att presentera landskapsregeringens ställningstagande i sakfrågan när vi kommer till budgeten för 2015, såsom vi också skrev i årets budget och som godkändes här.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Det låter lite som förhalning igen. Man ska föra diskussioner och man ska utvärdera. Jag skulle vilja ha ett mer konkret svar om ministern nu med full kraft tänker gå fram med det här projektet och göra allt som finns i hans makt att se till att projektet förverkligas.

Om det här inte går vidare så kommer det igen att finnas svikna vallöften som befolkningen nog kommer att komma ihåg.

Landskapsregeringen skriver också i sitt handlingsprogram att man särskilt ska satsa på kulturturismen. Jag anser att landskapsregeringen både har ett ansvar och en skyldighet att långsiktigt se till att det också finns verksamheter i vårt landskap och att vi satsar på turismen. Vi har verkligen möjligheter att bredda kulturturismen.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Jag delar vtm Viveka Erikssons synpunkter på att vi måste se till att vi tar vara på den kulturturismen som finns och att vi också gör satsningar. Därför har vi lagt upp den plan som vi nu har. Det är inte någon förhalning. Utgående ifrån den ekonomiska situationen som vi befann oss i då så beslöt lagtinget, efter det förslag som lades från nuvarande regering, att vi ska göra en uppdaterad bedömning av om vi har de ekonomiska resurserna att till 2015 års budget börja förverkliga det här projektet. Jag kan i det här läget varken säga att vi kommer att förverkliga projektet eller inte, därför att jag saknar det underlagsmaterialet idag. Vi har behörighet att jobba med det som jag redogjorde för här tidigare. Men jag har inte det underlagsmaterialet som gör att jag kan säga att det här projektet kommer vi att driva med full fart eller att vi kommer att lägga det här projektet på is. Jag vill ha ett material som faktiskt ger oss möjligheten att fatta ett beslut på god grund.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Vi håller också på med demilitariserings- och neutraliseringspolicyn just nu i lagtinget och i landskapet.  Jag anser verkligen att vår demilitariserade och neutraliserade status har alla skäl att lyftas upp. Vad vore bättre än just det här besökscentret i Bomarsund?

 Jag hade möjlighet att följa med Bomarsundssällskapet till Krim, Sevastopol, senaste höst. Där såg jag på plats hur man verkligen har lyft upp de historiska skeendena, vilka möjligheter det finns och hur människor vallfärdar dit för att ta del av historian. I Krim finns verkligen kulturturismen. Sett ur den synpunkten tycker jag att landskapsregeringen bör ta ett ordentligt krafttag. Jag uppfattar ministerns svar mer eller mindre som ett löfte att han med full kraft kommer att driva det här projektet.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Jag jobbar utgående från den budget som är lagd. I vårt regeringsprogram finns det här projektet nämnt. För att man ska kunna fatta avgörande beslut kring projektet så behöver man veta att man har ett projekt som går att förverkliga på ett gott sätt så att det här blir bra. Som jag sade så delar jag vtm Erikssons grundläggande syn på att det här är ett område som vi i dagsläget utnyttjar allt för lite för våra turistiska ändamål. Men för att man ska kunna komma dit så måste man se till att det är projektet också kan genomföras kvalitetsmässigt. Men vtm Eriksson vet framförallt vilken situation landskapet befinner sig i och då gäller det att ställa det här projektet i relation till alla andra investeringar som ska göras. Därför kan jag inte stå här och lova att det här projektet ska genomföras.

När det gällde antydningar om vallöften så de som har gett vallöften för stå för de bitarna. Jag vet vad jag har sagt, jag drev igenom det i regeringsprogrammet och det kommer jag att fortsätta att göra. Det vill säga att vi ska göra satsningar utgående ifrån det som ekonomin tillåter.

Talmannen

Den sista frågeställaren för idag är ltl Torsten Sundblom, varsågod.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! I april 2012 lovade miljöministern att det skulle komma en ny landskapslag om producentansvar. Lagen skulle föreläggas lagtinget vid årsskiftet 2013 och skulle träda ikraft den 1 maj 2014. Vi har snart den 1 maj 2014.

Vid en frågestund i januari 2013 reviderade ministern löftet lite, då skulle lagen komma under sommaren. Sommaren är också passerad sedan en tid. Hur går det? Kommer det någonting och hur går ärendet framåt?

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Det här är en fråga som jag mycket väl kommer ihåg och som tyvärr inte längre riktigt ligger i mina egna händer att komma framåt med.

Den nya producentansvarslagen ska överföra behörighet från Åland till riket. Vi ska få bort gränserna mellan riket och Åland vilket skulle minska på kostnaderna för företagare när man för in produkter till Åland. Tanken är att Birkalands miljöcentral skulle hantera alla de här frågorna som handlar om insamlandet av statistik osv.

Just nu ligger ärendet på miljöministeriet där man i dialog med landskapsregeringen ser på hur man kan ändra den finska lagen så att Åland skulle kunna vara en del av det finska producentansvarsområdet.

Min förhoppning var redan här vid årsskiftet att nu var det på gång och nu har de förstått vad det här handlar om, men nu drar det ytterligare ut på tiden. Det är väl dags igen att försöka kontakta myndigheterna i riket och se om vi kan komma vidare. Men i riket har själva lagen också flyttats fram ett år, till 2015.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! När jag vid senaste frågestunden tog upp denna fråga sade ministern att vi hade lite tid på oss men hon kände också att tiden började komma emot. Nu får vi då höra att det här kommer att dra ut ett år till. Jag kan bara konstatera att det här betyder att det knappast kommer under den här mandatperioden. Är det så som jag ska tolka det?

Minister Carina Aaltonen

Den här lagen kommer så fort vi bara får klartecken från riksmyndigheterna att det går bra att göra på det här viset. Jag upplever inte det här trycket från fältet, att företagarna känner att det här är ett stort problem idag.

När den här regeringen tillträdde så fanns det ett väldigt stort missnöje med hur man upplevde producentansvaret på Åland och vi blev uppvaktade av Ålands näringsliv osv. Men i och med att vi har fått igång den här processen och i och med att Proans fungerar väldigt bra idag så känns det ändå som att det fungerar på Åland. Men det är klart, vi ska genomföra producentansvarslagen. Så fort vi får klartecken från riket så kommer lagen till lagtinget.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Samtidigt kan jag konstatera att det finns saker som vi ännu betalar dubbelt för.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Det är vår avsikt att vi ska komma bort ifrån det. Vi gör vad vi kan. Vi har satt ned ganska mycket kraft, tid och energi och många möten från tjänstemännens håll för att försöka förklara hur vi ser att det här systemet ska fungera framöver.

När vi har det här på plats så behöver vi ytterligare gå vidare med att förnya renhållningslagen och få en ny avfallslag på Åland, men före producentansvarslagen är på plats så kan vi inte börja med det arbetet. Det kommer att ske förändringar på det här området, det är säkert. Men hur långt vi kommer inom den här mandatperioden och hur mycket som kommer att ske under nästa, det får vi återkomma till.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls 24.03.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil