Plenum den 22 april 2009 kl. 13.00

 Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 22 april 2009 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Meddelande. 2

Tredje behandling efter bordläggning. 2

1   Stora utskottets betänkande nr 2/2008-2009 angående godkännande av protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen (RP 9/2007-2008)

Första behandling. 26

2   Lagutskottets betänkande nr 12/2008-2009 angående ändring av 1 § landskapslagen om Ålands landskapsregering (LM 3/2007-2008)

Enda behandling. 34

3   Lagtingsledamoten Harry Janssons hemställningskläm med anledning av landskapsregeringens svar med anledning av ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål om förbudet mot borrande av djupa borrhål (S 2/2008-2009)

Enda behandling. 34

4   Social- och miljöutskottets betänkande nr 4/2008-2009 om förbud mot tvätt- och rengöringsmedel som innehåller fosfater (HM 26/2007-2008)

Enda behandling. 36

5   Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Anders Erikssons enkla fråga om utredande av ny fraktlinje från Åland (EF 15/2008-2009)

Remiss efter bordläggning. 38

6   Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion om kompensation för skattebortfall (HM 50/2008-2009)

Remiss. 40

7   Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om åländsk legitimation (HM 4/2008-2009)

Remiss. 41

8   Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion angående ändring LL om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som ska arbeta med barn (HM 8/2008-2009)

Remiss. 43

9   Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om ett övertagande av sjöbevakningens uppgifter (HM 18/2008-2009)/Lu/

Remiss. 43

10  Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om integration av inflyttare (HM 25/2008-2009)/Lu/

Remiss. 43

11  Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en satsning på friluftsturism (HM 28/2008-2009)

Remiss. 48

12  Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om kulturturism (HM 26/2008-2009)

Remiss. 49

13  Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en nationalpark (HM 29/2008-2009)

Remiss. 49

14  Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en upprustning av sevärdheterna inom Projekt 40 (HM 30/2008-2009)

Plenum slutar. 51

 

 

Plenum börjar

Plenum börjar. Upprop. 28 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller vice talman Gunnar Jansson för deltagande i kommunstrukturreform dag i Mariehamn samt ltl Sirpa Eriksson på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

 

Meddelande

Talmanskonferensen har idag beslutat att det inte hålls plenum fredagen den 24 april. Lagtinget sammanträder ännu nästa vecka och tar därefter uppehåll till den 25 maj, då plenum hålls i enlighet med det informationsblad som utdelats.  

 

Tredje behandling efter bordläggning

1      Stora utskottets betänkande nr 2/2008-2009 angående godkännande av protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen (RP 9/2007-2008)

Ärendet bordlades den 30 mars 2009.

Först tillåts allmän diskussion. Därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall. Efter beslut om bifall behandlas betänkandets motivering och därefter klämmen i enda behandling.

Diskussion.

Ltl Torsten Sundblom

Herr talman! Jag vill avisera att jag kommer att förslå att andra klämmen i detaljbehandlingen skall strykas helt enligt den undertecknande reservationen.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Lagtingets och landskapsregeringens trovärdighet börjar stå på spel. 18.3 bordlades ärendet i väntan på ett besked ifrån Finlands regering huruvida man tänkte gå till mötes när det gäller Ålands deltagande i de nordiska diskussionerna om beskattning där vi har full behörighet på det kommunala området.

När ärendet var uppe till tredje behandling 30.3 bordlades det enhälligt av lagtinget på nytt till 20.4, alltså över tre veckor, för att ge möjlighet för landskapsregeringen att ge besked huruvida ett löfte var fullgjort från Finland regering som vi här hade fått information om att man hade gjort utfästelser att lämna.    

Strax efter plenum 30.3 kunde vi i Ålandstidningen läsa att på finansministeriet kände man inte till den beskrivning som landskapsregeringen hade givit till lagtinget. Det som finansrådet Antero Toivainen hade uppfattat var att Åland hade givits, via finansministern Katainen, besked om att få delta i den nationella beredningen av dessa ärenden.

Självklart, herr talman, erfordras nu en respons av landskapsregeringen inför lagtinget om hur det egentligen var. Representanterna från regeringspartiet, liberalerna, sade här att vi måste fatta beslut i den här frågan om behandlingen i lagutskottet. Vi måste lita på landskapsregeringen, vi måste lita på deras besked. Det här känns motiverat att vi ska lita på landskapsregeringen besked.

Den här informationen vi nu har fått, via massmedia och några av oss också via direkta telefonkontakter med finansministeriet, gör att om det inte kommer ett besked här och nu som bekräftar att en sådan skriftlig bekräftelse har kommit från rikets regering som följer det utlovade löftet, så har vi i lagtinget inget annat val än att följa lagutskottets förslag i den andra klämmen.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Visst har vi ett val det finns två klämmar. Det finns ett förslag här från ltl Sundblom om ett val. Jag vill påminna om det viktiga i sammanhanget, som jag ser det, lagutskottets beslut var att om landskapsregeringen inte kommer in i de här diskussionerna om ändring av internationella eller nordiska avtal, då ska man överväga att gå till domstol. Det är den väg som vi i lagutskottet förslog.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag var lite disträ här i mitt inlägg när jag talade om lagutskottet, det var i stora utskottet man har det här förslaget om hur vi borde göra. Efter lagutskottets behandling har ju ärendet fått ett annat innehåll genom det besked som landskapsregeringen har givit här i plenisalen om att ett sådant löfte föreligger. När det visar sig att ett sådant löfte inte föreligger, inte heller kan lämnas till det självstyrda Åland, är ärendet i en ny dager. Det här har tydligen stora utskottets majoritet kunna förutse. Därför har man lagt sitt förslag. Jag kan inte se att vi kan välja någon annan väg, tyvärr, pga hanteringen av det här ärendet.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Inget dramatiskt har hänt i det här ärendet. Det finns inget besked om att landskapsregeringen inte skulle kunna delta i de här förhandlingarna. Det finns ett muntligt löfte, som jag uppfattar det, att man ska kunna delta i Finlands delegation. När förhandlingarna kommer i gång visar det sig vad löftet innebär mera konkret. Det som lagtinget här tar ställning till är, enligt ltl Jansson, att muntliga löften ska man inte lita på när det gäller Finlands regering.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I brist på besked från landskapsregeringen kan jag bara hålla mig till vad finansrådet Antero Toivainen framhåller. Det är att Åland inte skulle få delta i de här nordiska sammanhangen, man skulle få delta i den nationella beredningen. I pressen har han uttryckt sig så här; de problem Åland har i samband med det nordiska skatteavtalet ska lösas antingen i ett speciellt avtal mellan Finland och Sverige eller internt i Finland genom en lag i riksdagen. Vi har ju behörighet i hela kommunalskatteområdet så varje nordisk överenskommelse berör vår behörighet. Frågan är stor i sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Jag upprepar det som jag sade när det här ärendet kom från stora utskottet vid den behandlingen. Landskapsregeringen har i diskussion med finansministern, vår finansansvariga fått ett muntligt löfte av finansministern Katainen, att vi från Ålands sida skall kunna delta i Finlands delegation i dubbelbeskattningsarbetet. Det muntliga löftet förutsätter jag att kvarstår. Dessutom vet jag att man har utarbetat en skriven promemoria kring detta som vi ännu inte har fått, men jag vet att den är på kommande. Det är det som lagtinget har efterlyst, att det ska vara skriftligt. Det har vi inte idag.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Som ordförande i stora utskottet satte jag mig förstås in i det här ärendet så mycket som möjligt. Ju mer som har kommit fram i det här ärendet, desto mer förvånad har man blivit. Jag har också blivit förvånad över de här bordläggningarna som kommit gång, på gång.

Det är riktigt som lantrådet sade, hon upprepade sig och sade att det har kommit ett muntligt besked ifrån finansministeriet. Det som man föreslår i stora utskottets kläm blir i stort sätt ett slag i luften. Jag måste ändå säga att de här muntliga löftena och diskussionerna tyder på bristande erfarenhet. Man utgår från att saker och ting löser sig på så här lösa boliner. Jag sade också åt finansministern Perämaa när han presenterade det här förslaget, att detta ändå är ett parlament, ett av två parlament i republiken Finland. Det är ingen diskussionsklubb. Kommer det ett telefonsamtal, där man ifrån den ena eller den andra sidan kan missuppfatta vad som har sagt, då stannar allt upp i detta parlament. Jag tycker det är synnerligen märkligt.

När det gäller sakfrågan, kan vi konstatera att det inte finns ett område i hela norden som berörs så mycket som Åland av de här frågorna. Det handlar om pensionärer, sjömän och pendlare, det är tusentals människor på Åland som berörs av det här. Det är oerhört viktigt att man får till stånd en lösning. Det är oerhört viktigt att Åland får vara med när de nordiska beskattningsfrågorna diskuteras, när det förhandlas. Inte som bisittare, som någon sorts delegationsmedlem i den finska delegationen, utan att man är med och diskuterar jämbördigt som det gjordes tidigare i Nordiska rådets frågor. Där var också de åländska ministrarna med på samma villkor som de övriga ministrarna.

Jag behöver väl knappast säga att Färöarna är med som en självständig förhandlingspart fullt ut, när det gäller de här frågorna.

Finansministern Perämaa sade 15.9 i fjol att det som bäst pågår ett intensivt arbete att få de här frågorna lösta. Ltl Sjölund sade på lagutskottets vägnar att det är en levande dialog hela tiden med finansministeriet när det gäller de här frågorna.

Herr talman! Jag ber om ursäkt, det är ett starkt uttalande men ändå, jag blir oerhört frustrerad när jag ser på vilket sätt man från liberalt håll försöker bluffa Ålands lagting. Det har inte varit något intensivt arbetet, det har inte varit någon levande dialog. Det är en tjänsteman på finansministeriet som har sagt nej, Åland ska inte vara med i de här diskussionerna. Sedan har det varit färdigt med det. Tittar vi på den juridiska basen vi har att till ta ställning till; "landskapsregeringen skall om särskilda skäl finns ges tillfälle att delta i förhandlingar som avses här". Det är 58 § i självstyrelselagen, som säkert många vet, det handlar om förhandlingar, internationella förpliktelser. Det finns synnerligen särskilda skäl att Åland ska delta i de här förhandlingarna, det är inte diskussion om annat.

I självstyrelselagen 60 §, som tar upp lagenligheten av landskapsförordningen samt behörighetskonflikter sägs det så här; "uppstår meningsskiljaktighet angående en landskaps- eller riksmyndighets berörighet att vidta en viss förvaltningsåtgärd, avgörs frågan på framställning av landskapsregeringen eller riksmyndigheter av högsta domstolen, sedan utlåtande har inhämtats av myndigheten i frågan och Ålands delegation". Stora utskottet kom ganska snabbt fram till det här, från början var vi faktiskt eniga om att så här är det. Vi bör nog gå vidare till högsta domstolen och få detta klarlagt. Sedan gick det skrämselpolitik i det här, då blev det en omröstning med rösterna 7-3. Man kan givetvis ägna sig åt brännvinsadvokatyr hur länge som helst och säga att det här är ingen förvaltningsåtgärd. Men det är åtminstone en förberedande förvaltningsåtgärd. Lagtinget har inget annat val, som jag ser det, än att man följer stora utskottets rekommendation och redan nu går till högsta domstolen och får den här frågan klarlagd.

Värderade herr talman! Vi har trampat vatten ifrån åländsk sida år efter år, nu måste den här frågan lösas en gång för alla. Det är för många ålänningar som berörs. Den är för viktig för att man ska kunna trampa på vidare utan något resultat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Ltl Anders Eriksson talar om att liberalerna skulle köra med någon slags bluff. Jag vet inte vilka insikter Anders Eriksson har i alla de diskussioner och kontakter som har förekommit mellan landskapsregeringen och finansministeriet, förmodligen inga insikter alls.

Om jag gör en vänlig tolkning av Anders Erikssons uttalande så beror det på okunskap. Löftet till finansminister Perämaa har inte givits av någon tjänsteman i finansministeriet, för det kan ingen tjänsteman på finansministeriet ge. Det har givits av Finlands finansminister Jyrki Katainen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är klart att jag inte kan ha insikter i alla förhandlingar som har skett, om det skulle ha skett. Om man följer upp de uttalanden som har getts från liberalt håll i lagtinget, och när man börjar höra sakkunniga från rikssidan, så ser man att det är en helt annan bild som tonar fram. Den ansvarige ledamoten visste inte ens namnet på statssekreteraren efter ett och ett halvt år, det framkom i stora utskottet. Ltl Sjölund som alltid brukar hänvisa till sina kunskaper om hur det fungerar på rikssidan, kan säkert hålla med mig när jag säger att om man ska komma i kontakt med de finska ministrarna så är det via statssekreterarna. Om man inte ens vet vad de heter, när man pratar om att man har en levande dialog och ett intensivt arbete, blev det uppenbart för var och en att det här inte stämmer. Ordet bluff är inte att ta i för mycket.   

Ltl Folke Sjölund, replik

Talman! Det är klart att man kan glömma en persons namn. Det kunde vara en idé att Anders Eriksson upplyser om statssekreterarens namn i finansministeriet. Den bild man själv vill ha och den bild man skapar och ger utåt, om den är riktig eller inte, den försöker man motivera. Min bild, av vad som skett i förhandlingarna med finansministeriet, och Anders Erikssons bild skiljer sig åt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Kanske ltl Sjölund kunde begära ordet senare och berätta sin bild av de här förhandlingarna. Det vore verkligen intressant att få reda på vad som hänt. Nar vi hörde statssekreteraren Veli-Pekka Nummikoski hade det redan sagts att allt var klarlagt. De juridiska frågorna var klarlagda, det var inte några större bekymmer. Nu skulle vi kunna delta och samarbeta. När vi hörde honom, utan att jag kan avslöja alla detaljer vad han sade, var det ändå mest juridiska komplikationer som räknades upp.

När det gäller vilka löften som har getts från finansministern, detta är väl ett parlament, kan vi vara överens om det? Det är ingen diskussionsklubb. Det är väl inte för mycket begärt att man kan få ett dokument där man klart och tydligt kan utläsa på vilket Åland ska kunna delta i förhandlingarna. Det är inte för mycket begärt! Om man inte får fram något, så är det svårt att leverera, det förstår jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är grova anklagelser som ltl Anders Eriksson kommer med, att Liberalerna skulle bluffa. Den retoriska frågan blir då; vad skulle man vinna på att bluffa i en sådan här viktig fråga? Det är ju absurt! Är det något som den här landskapsregeringen har vinnlagt sig om så är det att ha goda politiska kontakter både västerut och österut. Som ltl Anders Eriksson påpekar har man trampat vatten år efter år i den här frågan. Landskapsregeringen har öppet och ärligt redogjort för de politiska diskussioner man har haft med bl.a. finansminister Jyrki Katainen. Jag tycker att man måste ha sinne för proportioner.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det tycker jag också. Därför har jag blivit oerhört frustrerad när jag har sett hur ett så här viktigt ärende, för så många ålänningar, behandlas. Minister Sjögren frågade vad man skulle vinna på att bluffa? Det är klart att man gärna vill, det vill alla regeringar, visa en lösning på svåra problem, det är naturligt. Då måste man också ha en lösning som håller hela vägen ut. Inte bara hänvisa till ett telefonsamtal mellan två människor så att ingen vet vad som sagts, eller vad som har överenskommits. Det är väl ändå rimligt att lagtinget får ta del av på vilka grunder landskapet Åland ska kunna medverka i de här viktiga förhandlingarna. Som jag sade redan första gången detta var upp; nog är det ganska märkligt att man hållit på år efter år och trampat vatten och inte har fått till stånd någon lösning. När stora utskottet klart och tydligt säger att nu går vi faktiskt till högsta domstolen en gång för alla. Då kommer det helt plötsligt ett telefonsamtal, som man inte ens kan utröna vad samtalet innehöll.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ltl Anders Eriksson hänvisar till att lagtinget inte är någon diskussionsklubb, nej, det är det verkligen inte. De kontakter landskapsregeringen hänvisar till är på högsta politiska nivå. Det handlar om Finlands finansminister och Ålands finansminister. Landskapsregeringen redovisade öppet och ärligt för de diskussioner som man hade på högsta politiska nivå. Det är fortfarande landskapsregeringens uppfattning att man kan nå ett genombrott i den här frågan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Minister Sjögren väljer att inte svara på min fråga. Det är väl ändå rimligt att lagtinget pappers ledes ska kunna utläsa på vilket sätt man ska medverka i de här förhandlingarna som är så oerhört viktiga för Åland. Vi har ingen aning om vad det handlar om sist och slutligen. Vi kan läsa i tidningar, efter att man ifrån landskapsregeringens sida har gett löften på vilket sätt man skulle få vara med, att representanter från rikssidan säger att det inte stämmer. Vi vet alla att det kan missförstås, det kan misstolkas i tidningarna.

Orsaken att jag blir frustrerad är att det handlar om bristande respekt för självstyrelsen. Vi har rätten på vår sida. Vi har en landskapsregering som inte fullt ut vågar försvara den rättigheten. Det gör mig bekymrad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det ska bli skönt när den här omröstningen är över och vi får gå vidare. Det har varit många turer. Jag skulle vilja för min del sammanfatta situationen.

Det här kravet, på åländskt deltagande i de nordiska förhandlingarna om undvikande av dubbelbeskattning, är ett krav som alla omfattar. Regeringen Viveka Eriksson skriver 26.2.2008 för ett år sedan; "landskapsregeringen understyrker vikten av att frågan om deltagande i beredningsprocesser av detta slag är löst innan landskapsregeringen rekommenderar lagtinget att ge sitt bifall till den nu föreslagna ändringen av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning". Det är väldigt ovanligt att regeringen på detta sätt uppmanar lagtinget att inte ge sitt bifall. Det är alltså utgångspunkten för diskussionen. Nu säger man från liberalt håll att, ja, man tycker också att i sista hand ska man gå till domstol om man inte får till stånd en politisk lösning. Hur länge ska vi vänta? De flesta av oss inser att det inte går att vänta längre, vi måste ge vårt bifall till de här avtalen eftersom det berör många enskilda människors ekonomiska rättigheter. För min del är det helt klart att landskapsregeringen inte har uppnått det man har haft ambitioner att göra. Tiden är ute!

Lagutskottet var inne på det att vi skulle vänta ytterligare. Det var i början på detta år. Vi närmar oss sommaren, inte finns det något konkret som regeringen har att anföra. När det här ärendet bordlades senast fick vi löftet om att det skulle komma en bekräftelse på finansministerns löfte om att Åland skulle få vara med. Den kontakten förmedlades antagligen av landshövdingen och sedan vet vi inte så mycket mera.

Jag har, på eget bevåg, kontaktat berörda tjänstemän. Min uppfattning är att regeringen Viveka Eriksson och de ledande tjänstemännen pratar om olika saker. Vad är det sist och slutligen som regeringen vill? I det skedet när de nordiska ministrarna kommer samman, då är ju allt klappat och klart. Det är en lång process före det i de här s.k. ämbetsmannakommittéerna. Den uppgift jag fick, jag säger inte att den är tydligt sann, sanningen är ett svårt begrepp, det är att landskapsregeringen har varit inbjuden till ett sådant möte, men tackat nej.

Herr talman! Det är väldigt oklart vad landskapsregeringen vill. Det är väldigt oklart vad finansministerns Katainens löfte egentligen innebär. Jag tror inte han har något emot att ålänningarna deltar i de här ämbetsmannakommittémötena, det är där man bereder de här frågorna. Inte sitter de nordiska ministrarna en gång i månaden och diskuterar det här. De närvarar vid det avslutande mötet.

Herr talman! Jag tycker nu att vi ska rösta. Jag tycker att stora utskottet har ett bra förslag. Som jag ser självstyrelseutvecklingen just nu, behövs det mera klara och tydliga besked från lagtinget hur vi vill att saker ska lösas.

I den här frågan om konsumentlagen, som inte för så länge sedan avgjordes här, fanns det olika åsikter mellan Liberalerna och resten. Jag tycker det skulle vara bra om Liberalerna drog några slutsatser av det. Att istället fortsätta på den här, som jag tycker, undfallenhetslinjen, där det är några personliga kontakter i Helsingfors som ska avgöra vilka löften som vi får höra om, som vi ska förlita oss på. Jag tror den tiden är förbi. Det är två skilda parlament. I frågor där vi är oeniga med riket är det bra att lagtinget statuerar exempel och säger att så här vill vi ha det. Det borde regeringen se som ett stöd tycker jag, inte som ett hot.

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Herr talman! Ponera att lagtinget röstar om andra klämmen, att landskapsregeringen ska gå till högsta domstolen och det utlovade dokumentet kommer i morgon underskrivet från finansminister Katainen. Vad ska landskapsregeringen göra då? Ska man gå till domstolen och fråga om Katainens uttalande är rätt? Eller vad gör landskapsregeringen? Ska man följa lagtingets beslut? Eller ska man göra något mittemellan?

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, ltl Sjöstrand, det är det som är parlamentarism. Det är det som är den politiska kreativiteten att för regeringen, i varje situation, utröna var förtroendet och gränserna går. Det här inte ett kommunfullmäktige. Det skulle vara bra om Liberalerna skulle inse det.

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Jag håller med ltl Sundback att det här inte är något kommunfullmäktige. Jag tycker också att det låter så, som att det skulle mera vara ett fullmäktigemöte. Om lagtinget gör ett beslut så är landskapsregeringen tvungen att följa det beslutet. Det betyder att, om de får ett ja från finansminister Katainen, ska de samtidigt anmäla till domstolen att nu ska vi reda ut det här. Det kan jag inte anse att är ett parlaments arbete.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är regeringens sak i en sådan situation att bedöma vilken väg man ska gå. Om ltl Sjöstrand redan vet hur de ska göra är det ju bra. Eftersom han sitter i regeringspartiet kan han ju föra fram den linjen till lantrådet, det är dit som adressen ska riktas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Vi har fått erfara att man inte får säga i lagtinget; du ljuger. Då blir man föremål för behandling i talmanskonferensen. Däremot får man säga att någon har framfört sanningar med modifikation eller uppgifter som inte är överensstämmande med sanningen. Så verkar nu har skett, tyvärr, får vi konstatera. Det är närmast förbluffande och rent av lite pinsamt. Det är också pinsamt för vi står här och "bollar" med tredje person, Finlands finansminister som ingen, sist och slutligen riktigt vet, vad han har sagt. Som jag sade i mitt första anförande i detta ärende så litar jag nog på den parten, vad den säger. Jag tror inte att den personen missförstår sig själv. Det är budbäraren som har misslyckats och det är budbäraren som ska "skjutas" i det här fallet. Det ska man vara noga med.

Man har delvis, enligt uppgifter i massmedia, fört lagtinget bakom ljuset. Vi har varit trogna och snälla och väntat och bordlagt och bordlagt igen. Det har inte hjälpt. Nu kommer den här skrivelsen ev. i morgon till Kökar, inte hit till Mariehamn, vad det verkar. Som jag ser det, får den här röstningen nu karaktären av en förtroendeomröstning. Lagtinget bör nu vara ytterst tydligt och klart i sitt besked som ltl Sundback sade. Stora utskottets betänkande är klart och tydligt, det är bara att godkänna.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det är alltid en risk att utnämna sig själv till ett allenarådande självutnämnt sanningsvittne. Vad är sanning? Vad är inte sanning? Ltl Sundman kan förstås naturligtvis inte känna till vad som har sagts, respektive inte har sagts. Men att påstå i sten att någon inte håller sig till sanningen, det skulle jag verkligen vilja avråda ifrån.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det har funnits många sanningsvittnen. Jag har litat på dessa sanningsvittnen, vad som har sagts, och vad det har getts för utfästelser. Vi har ändå varit godtrogna och bordlagt och väntat på ett skriftligt besked, trots att vi har litat på budbäraren. Ekvationen går inte ihop, vi får inte ut X ur de här parametrarna vi har. Vem som ska vara försiktig att vara sanningsvittne och inte, det tror jag att åhörarna förstår av den här diskussionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Den här frågan blir en långkörare nu i behandlingen här. Vi har varit eniga, om det är på det sättet att förhandlingarna inte når resultat, så ska man föra frågan till högsta domstolen för avgörande. Vi har ett muntligt svar på att förhandlingarna skulle ha gett resultat. Lagtinget har sagt, åtminstone en väldigt stor majoritet, att man vill se ett skriftligt svar på att så är fallet. Regeringen har haft ungefär en månad på sig att få fram det. Det finns fortfarande inte i skriftlig form. Då ser jag inte att det finns någon annan möjlighet än att följa det som stora utskottet säger. Dyker det skriftliga svaret upp i morgon, i övermorgon eller innan landskapsregeringen hunnit agera och fört det här ärendet till högsta domstolen, om man i regeringen bedömer att man fått det som lagtinget vill ha, då finns ju inget "case". Varför skulle man då föra det till högsta domstolen? I det läget finns inget "case", vi har uppnått det. Då har motparten sagt att ni har rätt. Varför skulle man då föra det till juridisk prövning i det läget?

Regeringschefen Viveka Eriksson har sagt att det är en förtroendefråga, vi ska lita på vad den finska regeringen säger. Det handlar inte om att lita på vad den finska regeringen säger utan vi vill ha ett papper som visar på vad förhandlingarna har gett för resultat här i lagtinget. Det är en förtroendefråga, att veta vad resultatet är. Det har vi inte sett skriftligt idag.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Efter de ganska hårda orden från flera här i salen, hade ltl Johan Ehn ett riktig bra anförande. Det här handlar om det som alla landskapsregeringar så här långt har jobbat med. Man har försökt hitta en politisk lösning så att landskapet Åland kan vara med i arbetet kring de här dubbelbeskattningsfrågorna. Så har också den här landskapsregeringen jobbat, precis som alla regeringar tidigare. Man har inte tidigare nått resultat. Det stämmer det som ltl Sundback säger, vi skrev till finansministeriet på vårvintern i fjol därför att vi hade varit på sidan om. Vi skrev att det var väldigt allvarligt, nu måste Åland komma med. Därav har vi också haft upp den här frågan på agendan på lite olika sätt. Den har varit upp i kontakterna till finansministeriet. Den har också varit på agendan i kontakterna till Ålandsministern här i slutet på året. Den finns med på listan över ärenden till statsministern. I den vevan kom kontakterna med finansministeriet och det muntliga löftet mellan finansministrarna.

Således, så långt har landskapsregeringen nått att vi har en muntlig överenskommelse mellan vår landskapsregering och finansministern i Finlands regering. Det är självklart att det här följs upp och att det tecknas ner skriftligt. Jag kan bara beklaga att vi inte har den skriftliga beskrivningen idag och kan presentera den för lagtinget. Det är en sak som är problematiskt, men det hänger på att de här diskussionerna mellan finansministrarna, det var lite svårt sedan att gå och ifrågasätta landets finansministrar att menades faktiskt det som sades? Att det här måste vi ha skriftligt.

Landskapsregeringen har också varit helt införstådd med att om det här inte fungerar på politisk nivå, då måste man gå in i en juridisk process. Vi ser att nu finns möjligheten, vi har muntlig överenskommelse, det är papper på kommande. Jag hoppas att, inom en ganska snar framtid, det ska finnas skrivet så att vi kan göra så som ltl Johan Ehn säger, att det är inget "case" längre eftersom vi har det svart på vitt. Jag förutsätter att det blir så. Jag tror inte att landet Finlands finansminister säger en sak och gör på ett annat sätt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack fru talman! Det är viktigt att vi reder ut de här frågorna för det handlar ganska mycket om förtroende nu för regeringen. Lantrådet hänvisar om och om igen till att man har en muntlig överenskommelse med finansministern. Det skulle vara viktigt att berätta vad denna överenskommelse innehåller. Innehåller den klara och tydliga ställningstagande, i vilken form Åland ska vara med i det här arbetet? Som jag uppfattar det, verkar inte landskapsregeringen veta vad man vill, åtminstone har vi inte fått det klarlagt här av finansministern men kanske lantrådet kan skingra dimmorna? Vad innehåller den muntliga överenskommelsen? Innehåller den något i sak, eller är det bara ett, ja, ni ska få vara med. 

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Som jag fått det relaterat från finansministern, att landskapsregeringens, sedan många år tillbaka, eftersträvade önskan och krav att få vara med i beredning när man tar fram det här dubbelbeskattningsavtalet så att man kan påverka innehållet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är i så fall en annorlunda bild som vi får höra nu än tidigare. Där har man poängterat det här nordiska ministersamarbetet. Man har hänvisat till att Färöarna får vara med. Stämmer det att landskapsregeringen har varit inbjuden till ämbetsmannakommittémöten på finansministeriet, men tackat nej? 

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag kan självfallet inte veta exakt vilket möte ltl Sundback hänvisar till. Jag förutsätter att vår förvaltning och våra tjänstemän följer de här frågorna eftersom de är så viktiga, och att de ser och tar alla tillfällen i akt att vara med och påverka där man kan vara med och påverka. Allt annat skulle förvåna mig. Det kan ju handla om på just den här gruppen och vilket ärende som var upp, det kanske handlade om något annat. Jag vågar inte säga vad ltl Sundback hänvisar till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Själva ärendet i sak är viktigt att det avgörs. Det är vi överens om, att få själva avtalet bringat i kraft. Det föreslår stora utskottet att ska göras. Det finns ett stöd i den följande klämmen för att om förhandlingarna inte når fram ska man föra det vidare till högsta domstolen för prövning. Var ligger problemet med stora utskottets förslag till beslut nu? Eftersom man har gett den här tiden på att få fram den här skriftliga deklarationen av det som gäller framledes. Det utgör ett stöd för landskapsregeringen i arbetet att lyckas få fram det här på bordet. Jag ser inte vad det är för problem med stora utskottets betänkande och förslag till beslut.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag har tyvärr inte formuleringarna exakt här framför mig. Landskapsregeringen har haft den här diskussionen om vi inte når framgång på politisk nivå, då måste vi gå in i en juridisk process. Min tolkning är att stora utskottet mera uppmanar oss att vi direkt ska gå in i en juridisk process. Jag vill nog se att vi först driver den här frågan hela vägen ut på politisk nivå. Är vi inte nöjda med de formuleringar som i sista ändan kommer ut av det här, då får vi ta ställning till om vi behöver gå in i en juridisk process. Jag tolkar att lagutskottet mera har en sådan riktning, att man ska föra färdigt den politiska förhandlingen. Man ska komma ihåg att det här är en fråga som många, många landskapsregeringar före oss har brottats med. Vi håller på, förhoppningsvis, att reda upp situationen.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Att det är en fråga som har behandlats under lång tid är vi alla medvetna om. Nu säger landskapsregeringen ändå till lagtinget att man anser att det muntliga löftet man fått är av sådan kaliber, enligt landskapsregeringens tolkning, att det inte finns något problem framledes. Det är vad man har sagt till lagtinget när vi ska gå in och godkänna den här biten. Det tycker vi låter bra. Men vi har sagt från lagtingets sida att då vill vi se hur det här är formulerat skriftligt. Fungerar inte det, att landskapsregeringen gör bedömningen att man inte alls har kommit dit man trodde, då ska man känna från landskapsregeringens sida att man har lagtingets stöd att göra precis det som man skrev i lagutskottet också. Här skärper vi från lagtingets sida till det. Förhandlingarna har pågått så pass länge. Det har också framskymtats från regeringens sida att om man inte nu når fram till ett slutresultat när man säger sig tro att man har gjort det, hur ska man då kunna nå fram via fortsatta politiska förhandlingar? Då är det nog dags att ta till den juridiska bedömningen.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringen kommer att fortsätta arbeta för att få en politis lösning, i enlighet med det som lagtinget diskuterar, och få det i skrift. Redan i lagutskottets betänkande hade vi den här uppmaningen från lagtinget och stödet från lagtinget att fullfölja den politiska processen. Om den inte är tillfredsställande, då går man in i en juridisk process. Det är klart att vi har ett muntligt löfte från landets finansminister att Åland ska vara med. Vi tycker och anser att i relationerna med Finlands regering måste man kunna lita på de löften som ges.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är osnyggt av lantrådet att ålägga den här förtroendefrågan som vi här diskuterar på finansminister Katainen. Det har länge stått klart att det är landskapsregeringens förtroende som är satt på bordet av lagtingets majoritet från stora utskottets behandling och här i salen. Det är inte korrekt att hänvisa till tidigare regeringar, vad man inte har lyckats med o.s.v. Nu har vi ett nytt avtal på bordet, där lagtinget mycket starkt har lyft upp den här problematiken på basen av lantrådets egen formulering 26.2.2008 i brevet till finansministeriet; landskapsregeringen understryker vikten av frågan om deltagande i beredningsprocesser av detta slag är löst. Det är ju den frågan vi diskuterar nu, på rekommendation av lantrådet själv.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringen skärpte tonläget i den skrivelse som vi gav till finansministeriet. Det stämmer, vi ville verkligen sätta fingret på punkten för att komma vidare på den politiska nivån. Det är att föra saken väldigt långt, att börja prata om ett förtroende när vi talar om att vi har muntlig överenskommelse med finansministeriet som vi jobbar vidare med. Var är problematiken? Jag förstår inte överhuvudtaget den diskussionen. Vi jobbar vidare utifrån den muntliga överenskommelsen som vi har fått på politisk nivå. Vår utgångspunkt är att det kommer att verkställas i enlighet med det som man har kommit överens om.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Förtroendefrågan baserar sig på att landskapsregeringen själv har lovat att lagtinget ska få ta del av den skriftliga förbindelsen. Det skiljer sig starkt från den information som vi har fått på olika sätt fått inifrån finansministeriet. Där säger man att landskapsregeringen har missförstått det här. Inte är det alls givet ett sådant här löfte. Vad ska vi tro när det gäller landskapsregeringen? Att vi tror på finansministerns Katainens ord när vi får höra det, den saken är väl ganska klar. Här har inte landskapsregeringen klarat av att leverera det man själv har sagt att man ska leverera. Det här starka uttalandet, från februari 2008 av lantrådet som jag just citerade, kompletterades sedan av lagutskottet i sin helhet, ledd av ltl Olof Erland. Där skrev man att om utskottet anser att dessa förhandlingar inte ger önskat resultat ska man gå till domstol. Nu är det resultatet vi efterlyser. Landskapsregeringen har lovat att vi ska få det, vi har inte fått det.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Var i bestod de löftena från landskapsregeringens sida. Vi har gång efter annan stått här sedan betänkande kom från stora utskottet och beskrivit att här har kommit ett muntligt löfte på politiskt nivå, det har legat till grund. Jag personligen betvivlar att ltl Perämaa har sagt att vi kommer att kunna ha det skriftliga beskedet fram till lagtingets tredje behandling. Därför att det är väldigt svårt att från minister till minister säga att det som ni herr minister säger till mig, det vill jag ha skriftligt på. Hur ska man kunna bygga en förtroendefull relation om man direkt två veckor efter att man har gjort en överenskommelse, ska ha det skriftligt? Det jag vet idag är att det finns en utarbetad beskrivning på det här. Vi hade igår kontakt med finansministeriet, för att höra var ärendet ligger. Finansministern är dessvärre bortrest den här veckan. Det finns alltså det här skriftliga, men det är inte klart. Jag har definitivt inte, och jag betvivlar att ltl Perämaa har lovat att lagtinget ska få det här skriftligt innan tredje behandling. Jag vet att lagtinget förväntar sig det. Det har vi inte lyckats leva upp till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Det är väldigt tråkigt att inte finansministern själv är på plats och kunde klargöra frågorna ytterligare. Jag har sällat mig till dem som har önskat få det här i skrift. Det är inte för att jag har anledning att känna något misstroende mot Katainen, utan för att jag vet att frågan också var aktuell i förra regeringen. Jag vet också att tidigare minister Wiklöf fick s.k. muntliga löften om att den här frågan skulle lösas. De införlivades inte. Därför var det rimligt att den här gången kräva att få det ett steg ytterligare, nämligen i formaliserat löfte i skrift. Det som fortfarande är oklart är vad man har kommit överens om? Vad har dessa finansministrar diskuterat att man ska få? Det tycker jag regeringen ännu inte har kunnat svara på. Kanske lantrådet kan säga vad det är det man har krävt från åländsk sida?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Visserligen sade jag det redan i en replik. En gång till; Åland har hela vägen krävt att man ska få vara delaktig i arbetet kring frågor som berör dubbelbeskattningsavtal, för att man ska kunna vara med och påverka utformningen så att det är till fördel för Åland. Att man ska vara med i den delegation som jobbar med det här. Det slutgiltiga beslutet som fattas i de enskilda regeringarna, på den nivån kan vi troligtvis inte vara med. Men på hela den här beredningsprocessen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Vad vi har förstått, efter kontakter med finansministeriet, är att beskattningsfrågorna både på nationell och på nordisk nivå är ett jättestort arbetsfält. Man måste vara väldigt specifik i vad det är man vill vara med i. Var är det man ska utöva inflytande? I vilket forum? Det finns ingen delegation som består av några gubbar. Man måste vara tydlig. Enligt vår uppgift, så den här tjänstemannen som ska skriva och sätta Katainens löfte på papper, han vet inte vad han ska skriva på pappret, för att det är oklart vad ålänningarna vill ha.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är som ltl Gunell säger, det finns många olika delar i det här. Det som är viktigt för Åland är att där frågorna direkt berör Åland, där ska vi vara med och kunna påverka utformningen i ett tidigt skede. Det har man hela tiden påtalat i olika skriftväxlingar, att vi kommer in så tidigt att vi faktiskt kan påverka. Nu var det igen så att vi visserligen fick säga vad vi tyckte, men då var allting klart. Då är det meningslöst. Vi måste vara med när positionerna formuleras. Det har efterlysts, som nu också är tanken att man ska formalisera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Det finns en enighet här i salen att det är en komplicerad fråga som har dragits i långbänk i många, många år. Vi som suttit med här ett tag vet att muntliga löften är vanligt förekommande men det är inte alltid som det finns möjlighet att leva upp till dem. Personligen tycker jag att i ett parlament är det rimligt att de beslut man fattar finns i skrift. Att man inte fattar beslut bara baserat på hörsägen. Jag tycker att landskapsregeringen har goda möjligheter att arbeta vidare. Är det så att man inom den närmaste tiden får ett skriftligt besked är det, det bästa. Får man inte ett skriftligt besked så bör frågan prövas i domstol under förutsättning att det finns parlamentarisk majoritet i lagtinget som står bakom det.

Jag avlutar med att säga "Pacta sunt servanda".

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack fru talman! Bästa fru lantråd, jag tycker personligen att lagtinget har gjort allt för att bistå landskapsregeringen. Vi har inte tidigare, vad jag kommer ihåg, kritiserat landskapsregeringen för att inte vara informerad om vad det här nordiska dubbelbeskattningsavtalet innebar för Åland. Vi har haft överseende att särskilt finansministern inte hörsammade lagutskottet begäran om att ta fram löftet om att få vara med i förhandlingarna. Lagutskottet bordlade redan då, i avvaktan på ett positivt besked, sin handläggning av det här ärendet. Nu har vi en situation där vi igen har bordlagt gång, på gång. Varje gång har det utlovats att vi skulle få den här skriftliga bekräftelsen från finansministern Katainen. Vi brister inte i förtroende till finansministern Katainen, vi börjar brista i förtroende på landskapsregeringens förmåga att leverera dokumentet som beställts gång, på gång som vi har fått löften om. Nu ska det på bordet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är så som jag tidigare har sagt. Det här är en fråga som varit aktuell under många landskapsregeringar. Nu börjar vi se ljuset i tunneln. Det finns nu öppningar. Nu har vi i muntliga diskussioner med finansministern kommit överens om att Åland ska vara delaktig i den här processen. Det har tagits flera steg framåt i arbetet. Var i är problemet egentligen?

Ltl Harry Jansson, replik

Fru lantråd, problemet tycker jag är ganska klart. För 14 månader sedan då vädjade landskapsregeringen skriftligen att få komma med. Det betyder att man redan före det hade ägnat ett antal månader för att försöka övertyga finansministeriet och tydligen en tjänsteman att få komma med i processen. Idag 22 april 2009 vet vi fortfarande inte hur det kommer att gå med den önskan. Kan fru lantrådet bekräfta här, så vi har det till protokollet; har landskapsregeringen begärt att få delta i förhandlingarna på nordisk nivå eller har landskapsregeringen begärt att få delta i den nationella beredningen? Det som finansrådet Toivainen har sagt, enligt tidningarna, att det är det landskapsregeringen begärt, det är det finansministern har gett klartecken till. Vilket budskap har man fört fram?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Eftersom ltl Harry Jansson har landskapsregeringen skrivelse från februari 2008 framför sig, kanske han där kan utläsa vad landskapet har sagt under alla dessa år. Ltl Harry Jansson sade att det här var en vädjan från landskapsregeringen. Det var en ganska skarp formulerad skrivelse om att landskapsregeringen måste vara delaktig i den här processen. Det var en upprepning av vad tidigare landskapsregeringar har sagt vid ett otal olika tillfällen. Vi har ändå kommit så långt att det förs diskussioner mellan vår landskapsregering och Finlands regering om delaktighet. Så långt har vi ändå nått på de 14 månader som ltl Harry Jansson hänvisade till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Fru talman! Det var väldigt intressant att höra ltl Johans Ehns anförande. Genom okulär besiktning är jag övertygad om att Johan Ehn inte har suttit med i lagutskottet. Hur kan det komma sig att han talade varmt för den kläm som lagutskottet har formulerat, som är den första klämmen i stora utskottet? Sannolikt eftersom han tycker så. Är det så att landskapet kan vara med i de här förhandlingarna så ska man inte gå till domstol, om jag uppfattade saken rätt. Det tycker jag är ett pragmatiskt, liberalt angreppssätt. Det var väldigt bra, tycker jag.

Det är tydligen oklart, när det gäller kläm nummer två, det står att landskapsregeringen ska föra ärendet till avgörande i domstolen. Skall föra ärendet till avgörandet i domstolen. Det avgörandet att pröva om självstyrelselagen inte har tillämpats av finansministeriets förvaltningsgrupp i det här avseendet. Lagutskottet säger att det ska man överväga att göra om det är så att man inte blir delaktiga i de här förhandlingarna. Så som har sagts här tidigare, av de skrifter och dokument som finns, kan man utläsa att det som har gjorts från landskapsregeringen sida det är brevet från 2008 där man då vände sig till finansministeriet för att få en påtryckning. Vad vi vet i dag, finns det ett löfte och en del tror inte på det löftet här. Det får man naturligtvis avgöra själv. ltl Roger Jansson gick så långt att han sa att löftet från Katainen det ska man naturligtvis tro på. Men inte om de förmedlas via vår landskapsregering. Det är ju tydligt och klart. Det är ett budskap som alla förstår vad det betyder politiskt. Det är intressant att partikollegan Johan Ehn argumenterade för en annan linje.

Fru talman! Det här ärendet gäller väsentliga saker. Det finns ungefär 1400 personer på Åland, 2006, som lyfter pensionsinkomster för sammanlagt ungefär 14 miljoner euro. Största delen är sådana personer som har pension från Sverige, där betalar man en källskatt på 25 %. Vad som skulle hända om vi inte skulle godkänna dubbelbeskattningsavtalet, det borde heta undvikande av dubbelbeskattning, är att våra kommuner kan ta ut full skatt från de här pensionärerna och likaså staten. Eftersom de betalar källskatt i Sverige skulle det bli en dubbelbeskattning.

Lagutskottet har sagt att utskottet vill godkänna det här avtalet. Vi har också här i lagtinget diskuterat att man borde komma till ett beslut för att beskattningsförberedelserna med skattekort är i full gång. Till den delen omfattar stora utskottet lagutskottets förslag. Det vi tar ställning till i det här fallet är den kategoriska klämmen nummer två. Lagtinget kommer idag att ta ställning till om det här ärendet ska föras till domstol. Vad är det för problem med det? Vill man föra ärendet till domstol så kan man göra det. Det finns ändå vissa övervägande som man bör göra.

Från socialdemokraternas sida har man tidigare sagt att vad är nu det här för en grupp, vad handlar det här om? Man har nu vänt sig till finansministeriet och konstaterat att det finns många olika skattegrupper. Då kan man fråga sig; är det klart för Socialdemokraterna vad man egentligen vill föra till domstol? Är det att landskapet inte skulle vara med i ämbetsmannakommittéerna i Nordiska rådet? Är det så att landskapsregeringen inte fått vara med i Nordiska ministerråds grupperna? Eller vad är det frågan om? I så fall ska man verkligen gå till domstol, men kanske man först skulle gå till Nordiska rådet och säga att vi har ju rätt att vara med i ämbetsmannakommittéerna, visst har vi det. Är det här en förvaltningsgrupp som finansministerierna kommer överens om att man bildar, så sätter man igång och bereder ett förslag som går till finansministeriet i riket. Det blir en proposition och därmed går det också till Ålands lagting. Det är lite annat om det är en ämbetsmannakommitté eller om det är en förvaltningskommitté. Den senare tolkningen skulle vara att en förvaltningskommitté bildar man frivilligt för att komma överens med andra länder för att sedan ta beslut i respektive ministerium. Det skulle betyda att landskapsregeringen tar kontakt med Sverige, Danmark, Norge, Island och Färöarna o.s.v. för att komma överens om att undvika dubbelbeskattning för de åländska kommunerna. Är det den saken man vill föra till domstol för avgörande? Ja, det är lite olika varianter här. I bänken här frågade ltl Sundback återigen, att vad är det riktigt det här? Vilken grupp är det? Det tycker jag man borde reda ut före man går vidare med domstolsprocessen.

Ltl Anders Eriksson använde starka ord, som skrämsel, bluff och minister vet inte o.s.v. Det kan hända att det här är en politisk fråga av det slaget att man måste ifrågasätta de övergripande politiska linjerna här i lagtinget. Det gjorde ju också ltl Sundback som ställde frågan; om liberalerna har en egen linje som är någon sorts undfallenhet gentemot riket. Det var närmast ett påstående att det är så. Ålands Framtid och Socialdemokraterna vill tydligen föra politik via domstol. Vad vinner vi på en domstolsprocess? Vi kan få ett klargörande om att man ska delta i förhandlingar av det här slaget. Då får vi delta. Man kan också få ett sådant utslag som säger att den här typen förvaltningsgrupper eller något liknande, är en sak för ministerierna att avgöra. Vi kan inte alltså inte delta. Antagligen kommer vi kanske inte att delta. Vad vi har att vinna på att föröka uppnå en politisk lösning, det är att vi kan komma överens om att nästa dubbelbeskattningsavtal med de nordiska länderna kan vi få in en fot när det gäller den snedvridna fördelningen av pensionsströmmarna mellan särskilt Sverige och Åland. På det sättet kan man bädda för ett samförstånd. Det är väl den linjen som den här landskapsregeringen driver, så vitt jag förstår. Alternativet är Ålands Framtid och Socialdemokraterna. I den här konkreta frågan finns det andra linjer och andra bedömningar. Den landskapsregeringen som jag stöder hoppas jag utnyttjar möjligheterna till förhandlingar och diskussion med regeringen. På det sättet så vill jag påpeka att det som ltl Sundblom föreslog, att man tar bort kläm nummer två, är kanske en mindre riskabel väg, när det gäller avgörandet i domstolen. Den bedömningen gör man på olika sätt också i landskapsregeringspartierna, det vet jag inte. När det gäller den politiska linjen ser jag för min del inte några problem när det gäller landskapsregeringen i den här frågan eller andra frågor. Det är bra att Ålands Framtid och Socialdemokraterna tydliggör sin linje. Jag tycker också det är bra att ltl Johan Ehn, från Frisinnad Samverkan, förde in debatten på rätt väg genom sitt pragmatiska resonemang, d.v.s. att landskapsregeringen inte kategoriskt ska tvingas att gå till domstol om det händer något i inflytandefrågorna framöver.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag måste först konstatera att jag inte riktigt hänger med i alla slängar i det här anförandet. Ltl Erland och jag får nog sätta oss ner och granska de stenografiska protokollen här efteråt för att analysera lite vad som sades. Jag ska för sakens skull återupprepa tydligt vad jag sade i mitt anförande. Ärendet i sak är vi all överens om, ok! Men sedan handlar det om vad lösningen kring inflytande för Ålands del, hur den ser ut. Landskapsregeringen har sagt att man har en lösning klar med Finlands regering. Vi har från lagtingets sida sagt att vi vill se hur den lösningen ser ut. Det har inte kommit. Då föreslår stora utskottet att man, om man inte får en lösning, ska föra detta till ett avgörande i domstol. Det är inte kategoriskt, som jag ser det, för löser det sig före man har fått ett avgörande i domstolen, så finns det inget "case".

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Visst finns ju det. Det är ju tolkningen av självstyrelselagen klämmen gäller. Det ska avgöra om ska kunna delta i förhandlingarna eller inte. Den frågan ska naturligtvis landskapsregeringen, i enlighet med lagtingets beslut, föra för avgörande i domstol, som det står.

Ltl Johan Ehn, replik

Talman! Min uppfattning kring hur ett sunt arbete i parlamentarismiskt samarbete ska fungera är, att om det är så att regeringen uppfattar den linje som lagtinget har fattat beslut om, om det uppfylls genom att man i förhandlingar har kommit fram till att man får delta såsom lagtinget vill, då är det ett slag i luften att föra det här till domstol. Men landskapsregeringen ska också se det som ett stöd från lagtinget att när inte förhandlingarna kommer vidare, när man inte har fått det här som lagtinget har sagt, då ska man också känna stödet för att gå till juridisk prövning.

Ltl Olof Erland, replik

Lagutskottet säger om det är så att man känner att man inte kommer fram med den här frågan, då har lagutskottet föreslagit att lagtinget ska ge detta stöd till att gå till domstolen. Exakt meningen i det som ltl Johan Ehn säger, lite andra ord det kan vi kolla med dubbelcheckning i stenografiska protokollet. Man kan köra två dokument mot varandra, lagutskottet - Johan Ehn och se till vilken del kommateringen avviker. Det är precis det som lagutskottet har sagt. Lagutskottet ger mandat åt landskapsregeringen att avgöra, att gå till domstol eller inte. Precis, exakt, Johan Ehn!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack fru talman! Vi känner vi det här laget väl ltl Olof Erlands inställning i den här frågan. Jag skulle vilja föra tankearbetet lite vidare, jag tycker det stampar mycket på samma ställe. När anser lagutskottets ordförande att tiden har gått ut? Hur länge ska regeringen vänta tills man går till domstol? Är det "for ever", är det inom den här mandatperioden, är det inom det här året? Vad är tidtabellen för lagutskottets skrivning?

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Tidtabellen styrs ganska mycket av att dubbelbeskattningsavtalet nu genomförs i de nordiska länderna. När det gäller just den här gruppen, kommer det sedan nya förhandlingar igång. När förvaltningsgrupper sätter igång sitt arbete måste landskapsregeringen, via sitt brev 2008 och andra handlingar, kunna konstatera om man är inbjudna i förhandlingarna eller inte. Före det ska det komma ett dokument, en skrivelse från finansministeriet, enligt muntlig information, den mesta informationen i lagtinget är muntligt. Om den här skrivelsen aldrig kommer, om Katainen aldrig återvänder från Turkiet och kan skriva under den, då är det omständigheter som gör att processen blir sådan att man måste vidta åtgärder. Jag kan inte stå här och ge en tidtabell. Lagtinget ger en tidtabell genom en kläm, idag går man till domstol.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Det kanske var lite onödigt med minister Katainens återvändande. Det gav mig det intrycket att ltl Olof Erland inte tar frågorna på allvar utan väljer att raljera. Till saken, förvaltningsgruppen, när de börjar sitt jobb då ska Åland vara med. Det står inte så i lagutskottets betänkande. Det talas om den nordiska dubbelbeskattningsgruppen. Enligt de uppgifter som jag har, så finns det ingen sådan grupp. Det finns inte nordiska ämbetsmannagrupper eller kommittéer som sysslar med det här arbetet. Det sker i första hand på nationell nivå, och sedan har man ett formaliserat avslutande möte mellan de nordiska finansministrarna. Vad menar ltl Olof Erland med den nordiska dubbelbeskattningsgruppen?

Ltl Olof Erland, replik

Det är fullständigt otroligt. Här sitter vi i lagutskottet, stora utskottet och lagtinget och behandlar ett dubbelbeskattningsavtal som ltl Sundback inte vet var det kommer ifrån. Ska hon gå med ärendet till domstol och fråga vad handlar det här om? Vad är det här fört något? Vi vill i alla fall att ni ska pröva det. Det blir en orimlighet att inte veta vad man talar om och ändå gå till domstol.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack fru talman! Det börjar på något sätt kännas ovärdigt självstyrelsen de här långa diskussionerna. Det är det sjätte plenumet som vi har långa diskussioner i den här frågan. Jag tycker den är ganska enkel att klargöra. I lantrådet Viveka Erikssons och finansministern Mats Perämaas papper från februari 2008, står det under rubriken; krav på deltagande i dubbelbeskattningsgruppens arbete, det är alltså ingen ämbetsmannagrupp. Man skriver att självstyrelseförvaltningen bereds tillträde till den nordiska dubbelbeskattningsgruppen. Om det inte är det, utan det är några andra typer av nordiska överläggningar, då har man missat här i formuleringen. Det politiska budskapet är klart. Sedan har vi fått höra om att vi har fått ett löfte att delta just i detta arbete. Första veckan i april meddelar finansrådet Toivainen, via Ålandstidningen, att det löftet som Jyrki Katainen har givit till Mats Perämaa, gäller att Åland ska få delta i den nationella beredningen av den nordiska tjänstemannagruppen. Det är det här vi pratar om.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Jag förstår inte det här att det skulle vara ovärdigt att diskutera de här frågorna. Är det ovärdigt att någon annan diskuterar dem eller hur är det? Ltl Roger Jansson har väl minsann bidragit till diskussionen. Att delta i en nationell beredning, jämför med EU ärenden, vad gör man när man deltar där? Man deltar så långt som det är möjligt och lämpligt. Man kan delta t.o.m. i ministerrådet, i det inre rummet. Förvaltningskommittéer är en samling av diskussioner och beredningen är i ministerierna. Det är det som man bör skilja på. Nu sade ltl Jansson ämbetsmannagrupper, men ämbetsmannakommittéer i nordisk mening är det inte frågan om här. Det är inte detta det är frågan om.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! I landskapsregeringen brev i februari 2008 framförs att man vill vara med i den nordiska tjänstemanna beredningen i det första stycket under den här rubriken. I andra stycket att man vill vara med också i de nationella beredningarna. Landskapsregeringen, Viveka Eriksson och Mats Perämaa avslutar med att deltagandet på båda nivåerna ska vara löst före man rekommenderar lagtinget att säga ja till detta nordiska dubbelbeskattningsavtal. Uppgifterna från Helsingfors är att Jyrki Katainen gått med på den andra delen, den nationella delen, men inte den här nordiska beredningen. Jag tycker att frågan är väldigt klar. Landskapsregeringen har lovat att Katainens besked också gäller det här nordiska planet. Men nu vet vi inte vad vi ska tro på? Den ena säger si, den andra säger så. Landskapsregeringen kan inte visa att man kommer med rätta uppgifter.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Det är så, ltl Roger Jansson, att i lagtingsarbete måste vi ta ställning. Då måste också veta själv vad man tror. Man kan inte fråga andra om det. Jag tror att på det här sättet har man gjort framsteg, när det gäller det kommande dubbelbeskattningsavtalen. Hittills har vi fått det här på vårt bord och har att ta ställning till det. Vi har inte så många alternativ. Nu tror jag att det finns påverkningsmöjligheter. Jag tror att riskerna är stora om man går just med det här ärendet för avgörande till Högsta domstolen. Ett kategoriskt besked om hur självstyrelselagen ska tolkas, eftersom det här inte är några helt typiska internationella förhandlingar. Det är förvaltningskommittéer på ministerie-, nationellt- och på nordiskt plan. Därför blir det lite komplicerat att säga vad högsta domstolen ska ta ställning till. Jag ser därför att det är en risk. Den första klämmen räcker gått och väl till.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Lagutskottets ordförande bygger in en skillnad mellan de här två klämförslagen, att det bara handlar om tidtabellen. Stora utskottet säger att ärendet det ska föras vidare till domstol oberoende vad som händer och sker med de politiska förhandlingarna. Medan lagutskottet säger att man ska ytterligare bearbeta den här frågan politiskt. Det är ju landskapsregeringen som har den avgörande rätten att bedöma när det är dags att föra det till domstol. Det finns just nu så pass många oklara frågor. Vi har ju gång, på gång frågat vad den här nordiska dubbelbeskattningsgruppen betyder? Lagutskottets ordförande har hittills inte kunnat svara på den frågan.

Ltl Olof Erland, replik

Varför ska jag svara på den frågan? Ni har ju en representant i lagutskottet som har tillgång till alla dokument. Ni har ju haft kontakt med finansministeriet. Varför ska frågorna gå via mig, det kan jag inte förstå? Det väsentliga som jag sade, var att Johan Ehn tolkade det hela så att det var kläm nummer ett, d.v.s. landskapsregeringen har prövningsrätt, ska överväga, bedöma och bereda om man vill gå till domstolen med ärendet. Medan kläm nummer två säger att det skall föras till domstol. Ska inte landskapsregeringen i det fallet lyda lagtinget? Ska lagtinget vifta med någon symbol och säga att det här betyder ingenting om det löser sig. Eller ska kläm nummer två betyda något? Det är en mycket bra fråga.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är så att regeringen sitter på lagtingets förtroende. Så länge förtroende finns så kan landskapsregeringen bedöma situationen efter den information de har. Jag tycker att det här är helt framkomlig situation. Är det så att man inte får några skriftliga dokument, att man inte kommer fram i den här frågan den här gången heller, vilket lagtinget just nu är lite osäker på om man ska göra, då är det kanske dags att föra det till domstol. Vad är det för livsfara med det då?  Finland är en rättsstat, då prövar man den här frågan och får fram vad som är de juridiska rättigheterna. Frågorna kvarstår, eftersom lagutskottet, som är sakkunnig på det här området, står och säger att ni vet att Olof Erland vet. Vi erkänner att vi inte riktigt vet för det har kommit nya uppgifter som gör frågan oklar. Om Olof Erland vet, berätta nu då.

Ltl Olof Erland, replik

Ja, jag ska berätta vilken ställning jag ska ta. Jag kommer att stöda ltl Sundbloms motion, att kläm nummer två är för riskabel. Den är för kategorisk. Det intressanta är att ltl Gunell här säger att landskapsregeringen ska få avgöra om man tycker sedan att det här inte fungerar, då ska man gå till domstol. Var sägs detta? I lagutskottets betänkande samt i kläm nummer ett. Det är det som ltl Gunell ska stöda om jag nu ska tala om vad jag vet om sakförhållanden. Vill ltl Gunell följa sin övertygelse, rösta med Liberalerna i frågan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack fru talman! Lantrådet sade att ltl Johan Ehn hade ett bra anförande för det innehöll inga hårda ord. Det kanske kan vara ett bra anförande även om det innehåller hårda ord, om de är berättigade. Lantrådets make Olof Erland sade att jag använde starka ord. Det som driver mig är att vi utvecklar det åländska självbestämmandet. I det här ärendet har vi en rätt. Här har vi ett självbestämmande som vi inte ens tillvaratar, ännu mindre utvecklar det. Det tycker jag känns oerhört trist i den här långdansen. Lantrådet sade också att man kommer att fortsätta de politiska förhandlingarna. Förra gången det här ärendet var upp sade man att allt var klart. Nu framkommer det att lagtinget inte ens skulle få se i text, den överenskommelsen man har gjort med finansministeriet, också något som tidigare utlovades. Det är faktiskt inte riktigt händer och fötter på regeringens hantering av det här ärendet. Det stärker inte rollen av landskapsregeringen som en regering som levererar det som lagtinget efterlyser.

Jag begärde ordet med anledning av det som ltl Sjöstrand sade i en replik. Jag tror att ltl Ehn redan klargjorde det på ett tydligt sätt så det kanske är onödigt att jag upprepar det men ändå för säkerhetsskull, för det var också upp i det senaste anförandet.

Om vi tittar vad stora utskottet har skrivit, som ltl Sjöstrand är med, så står det så här; "lagtinget hemställer om att landskapsregeringen för frågan, om landskapets rätt att delta i förhandlingar om dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna beträffande skatter på inkomst, till högsta domstol för avgörande".

Det finns ingenstans skrivet att landskapsregeringen inte får använda sitt sunda förnuft. Med det menar jag, om det skulle vara såsom ltl Sjöstrand sade, att det helt plötsligt skulle dimpa ner en skift i morgon, där det klart och tydligt stod på vilket sätt Åland får delta i de här förhandlingarna. Givetvis, t.o.m. jag har så mycket förtroende för den här landskapsregeringen att jag förstår att man inte för frågan vidare då. Det finns ingen sådan kategorisk skrivning att man måste gå vidare oavsett om man får en lösning. Det handlar ju om rätten att få delta i förhandlingarna om dubbelbeskattning. Vi har aldrig ifrån stora utskottet pratat om någon sorts dubbelbeskattningsarbetsgrupp.

Det finns enhälliga beslut tagna i lagtinget när det gäller t.ex. skyddsrumsstadgarna energibesiktningen att allt ska fungera på svenska, då har inte landskapsregeringen hörsammat det som lagtinget har sagt. Här menar man från liberalt håll att man oavsett om frågan är löst eller inte, så måste man gå till högsta domstolen med den här frågan. Kära vänner! Det kan ni ju inte tro på själva.

När det gäller det evinnerliga bordläggande. Det är snart två månader som det här ärendet har hållit dansat på. Det finns en tidsaspekt som vi i stora utskottet tog reda på d.v.s. när behöver lagtinget ta ett beslut för att inte folk ska drabbas av dubbelbeskattning? Det är det som avtalet tar ställning till. Där sade man, både från den åländska skattebyrån och ifrån skattestyrelse, att bara det kommer ett beslut ganska snabbt under våren så är det inte några problem. Den här frågan måste lösas så småningom, apropå vad som är ovärdigt självstyrelsen eller inte.

Många har hänvisat till landskapsregeringens skrivning 26.2 2008, också lantrådet har hänvisat till skrivingen flera gånger. Det står så här i sista stycket; "landskapsregeringen understryker vikten av att frågan om deltagande i beredningsprocesser av detta slag är löst, innan landskapsregeringen rekommenderar lagtinget att ge sitt bifall till det nu föreslagna ändringen av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning". Det är en tuff formulering, men en väldigt ogenomtänkt formulering. Skulle inte lagtinget ge sitt bifall till det här avtalet så hade det lett till att alla de ålänningar som berörs av det här, blir drabbade av dubbelbeskattning. Det måste man ju ha klart för sig att avtalets syfte är att undvika dubbelbeskattning. Den här formuleringen tyder också på att landskapsregeringen faktiskt inte har greppat det här ärendet.

Fru talman! Det har pratats om förtroendefråga när det gäller det här ärendet, jag tycker det är att dra lite för stora växlar. Man måste se till sakfrågorna. Det här är en fråga som handlar ålänningarnas bästa. Det är många, många ålänningar som berörs. Det viktiga är att man får sakfrågan löst. När det gäller förtroende tror jag inte det kommer som någon större överraskning för allmänheten att Liberalerna och jag kanske har lite olika förtroende för Finlands regering. Det har också varit en förtroendeaspekt när det gäller den diskussionen. Det kan också vara så att vi har olika erfarenheter. Lantrådet sade att det var väldigt svårt att säga åt en minister att man vill ha det skriftligt det som man kommit överens om. Jag skulle aldrig ha drömt om, under de åren jag satt i landskapsregeringen, att jag skulle ha gått hit upp i talarstolen och sagt att det här har jag kommit överens om i telefon med den och den personen, varsågoda och ta det. Det är väl självklart, om det så förhandlades om laxar eller oavsett vad förhandlingarna var, att man alltid såg till att man hade ett avtal. Jag är helt övertygad om att finansminister Katainen och övriga finska ministrar har en full förståelse för om det finns olika åsikter om ett ärende man har förhandling om, man kommer fram till en samsyn, att man sätter ner det till pappers, det är ganska självklart. Det visar på den här oerhörda rädslan som finns hos den här landskapsregeringen att våga stå upp för de åländska intressena. Det bekymrar mig stort.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Problemet är att som klämmen är utformad så ska ärendet föras till domstol och regeringen har ingen möjlighet att avvakta och förhandla vidare något. Det är definitivt. Det är det som vi vänder oss emot.

Ltl Anders Eriksson, replik

Talman! Det där med definitivt är precis hur det passar det liberala partiet har jag konstaterat. När vi har tagit enhälliga beslut i lagtinget om skyddsrum, det har varit ett definitivt beslut. Det händer ingenting på över ett år. När det gäller att energicertifiering ska gå på svenska, som det har tagits enhälliga beslut om, efterlever man inte det. I den här klämmen, ltl Sundblom som själv varit med i stora utskottet, står det att lagtinget hemställer, märkväl man hemställer, man ålägger inte. Det står så här " lagtinget hemställer om att landskapsregeringen för frågan, om landskapets rätt att delta i förhandlingar om dubbelbeskattning mellan de nordiska länderna beträffande skatter på inkomst, till högsta domstol för avgörande". Får man den här rätten till deltagande i förhandlingarna, jag har då större förtroende för landskapsregeringen än vad ltl Sundblom har synbarligen, tror jag definitivt inte att man går vidare om man får frågan löst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Talman! Jag tycker det är ganska bra om stora utskottets ordförande har det förtroende för landskapsregeringen att de nu ska kunna få avgöra om de ska gå eller inte gå till domstol, när stora utskottet har gjort en hemställning om att de ska gå. Åtminstone som jag läser det ska de gå till högsta domstolen och få ett avgörande. Om högsta domstolen gör ett avgörande att vi inte har rätt att vara med, vad händer då?

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag är inte alldeles säker på att jag förstod det där. Jag sade inledningsvis att jag var lite orolig för att upprepa samma sak som ltl Johan Ehn sade tidigare, det kanske skulle blir tårta på tårta. Det framgick säkert klart och tydligt tidigare hur en sådan här process fungerar. Synbarligen inte! Alltså, igen, om man har fått den här rätten att delta i förhandlingarna, tror ltl Sjöstrand att landskapsregeringen ändå skull gå till högsta domstolen, tror han det?

Ltl Leo Sjöstrand, replik

Ja, skulle jag sitta i landskapsregeringen och vilja följa lagtingets beslut skulle jag vara tvungen att göra det.  

Ltl Anders Eriksson, replik

Det där kan man alltid ha olika tolkningar på. Som jag exemplifierade så har lagtinget tagit flera enhälliga beslut där också Liberalerna har varit med och landskapsregeringen har inte brytt sig om att expediera. Att man här helt plötsligt skulle dra iväg, trots att man får frågan löst, tror jag inte ett dugg. Den här debatten har visat, på ett ganska tydligt sätt, att man innerst inne också från liberalt håll inser att den här frågan inte kommer att lösas, men man vågar inte driva den till sin spets.   

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun Carlson

Fru talman! För att det inte ska bli något missförstånd så vill jag bara säga att för Centerns del så handlar det här inte om någon förtroendeomröstning för landskapsregeringen, jag vill göra det helt klart. Centern har en annan åsikt, den har vi redan visat, den ska jag redogöra för en gång till. Det är inte frågan om bristande förtroende för landskapsregeringen och regeringens arbete.

Centern kommer att stöda båda klämmar, kläm nummer två också. Jag anser att det visar på att Åland står för sitt ord. Jag hänvisar till det brev som har citerats här många gånger idag när landskapsregeringen skrev till finansministeriet och påvisat att man kommer att uppmana lagtinget att inte ge sitt bifall om man inte når resultat i de här förhandlingarna. Jag tycker det är bra att Åland står för sitt ord. Landskapsregeringen sade, lagutskottet sade det på ett annat sätt och nu säger stora utskottet det ännu tydligare. Det här är helt klart. Följd i färg, hela vägen. Centern tror absolut att finansministern Katainen i Finlands regering har lovat, givit det muntliga löftet. Vi vet också att finansministrarna inte alltid är så hållbara, långvariga och långsiktiga. Det byts ut ibland. Vad betyder då ett muntligt ett löfte? Vi måste ha ett skriftligt löfte, det är centerns uppfattning. Jag stöder också den här diskussionen, som har förts flera gånger, att klämmen är motiverad tillsvidare, d.v.s. om vi får ett klart besked på papper att det här går vägen, då behöver man inte fullfölja det här som man säger i klämmen. Det var vad jag ville säga i det här skedet.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det bra att ltl Gun Carlson ska stå för sitt ord. Det är ju intressant med beaktande av vad det är landskapsregeringen har sagt till lagtinget om att man ska komma med ett skriftligt besked. Frågan har bordlagts flera gånger, det har inte kommit något skriftligt besked. Var går gränsen för Centern för vilken tidsramen är, för att vi ska få det här skriftliga beskedet till landskapet Åland?

Ltl Gun Carlson, replik

Centerns lagtingsgrupp har inte diskuterat exakt när det här ska vara på bordet. Det är väl ganska självklart eftersom vi vet att ett löfte har givits och om den här klämmen nu röstas igenom idag, så finns det ett allvar bakom det här så kommer det ett skriftligt besked. Det är jag nästan säker på. Är det så att det inte låg någon tyngd bakom orden, så är det väl så. Då fullföljer landskapsregeringen klämmen. Jag tror att det kommer att klarna ganska snabbt det här, det är min uppfattning.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Hur ställer sig Centern till frågan om det inte kommer ett skriftligt besked och frågan kommer upp här i lagtinget i någon form av nya dubbelbeskattningsavtal där vi inte är med.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Om det visar sig att det inte kommer ett skriftligt besked, vilket jag sade att jag tror att kommer ganska snart, om det kommer, då ska man fullfölja det som klämmen anger. Det finns inte någon annan väg då.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Ltl Gun Carlson klarlade vissa aspekter i den här frågan, ytterligare ordväxling är väl egentligen överflödig. Jag tycker personligen att till det stenografiska protokollet bör tas med den markering jag vill göra mot Ltl Olof Erlands resonemang och som det också framgår av den reservation som Liberalerna har fogat till stora utskottets betänkande 5.3.2009. Att det skulle föreligga någon sorts risk för detta lagting och landskapsregeringen och därmed det åländska samhället att få den här saken prövad. Det är direkt nonsens. Varje enskild prövning som högsta domstolen gör utgående från 60 § 2 mom. självstyrelselagen är in casu, man prövar från fall till fall. Det finns inte ens prejudicerande verkan av det ställningstagande som domstolen gör i det här fallet. Varje fall är unikt. När det gäller specifikt den här frågan, d.v.s. borde vi få vara med när det på nordisk nivå förhandlas fram nya avtal på skatteområdet och i synnerhet när det direkt berör vår exklusiva behörighet, är det självklart att vi har de särskilda skäl som ligger till grund för ett deltagande.

Självstyrelselagen stadgar ytterst tydligt om det är tvist om en viss förvaltningsåtgärd kan vardera eller en enskild part, landskapsregeringen, föra frågan till högsta domstolen. Viss förvaltningsåtgärd är ett mycket vidsträckt begrepp, vi kunde föra en fråga, även fast vi inte är på kant med någon myndighet, till domstolen för avgörande, bara för att klarlägga hur man ska tolka förvaltningssidan.

Här har vi en klar fråga, vi riskerar ingenting med att få den prövad. Det är tydligt att det system vi tillämpar, med att vi hemställer om saker och ting ger ju fortfarande landskapsregeringen rätt att pröva vad som är riktigt i var och en situationen. Det är klart om den här klämmen i stora utskottet går igenom, om att den ska prövas, och vi kommer tillbaka i höst och det inte hänt något med den här frågan, finansministern har fortfarande inte fått kontakt med sin kollega i Helsingfors, trots att man har satsat mycket på kommunikation det senaste året, då finns det skäl att verkligen fråga sig, agerar landskapsregeringen på det sätt som lagtingets majoritet önskar?

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag ska föröka få det väldigt kort för det stenografiska protokollet. Det är en väsentlig skillnad mellan ltl Harry Janssons synsätt och mitt synsätt. Ltl Harry Jansson säger att varje juridiskt fall behandlas för sig. Han har alltså starka juridiska glasögon. Det betyder i förlängningen att man tar alla fall till prövning. Min syn är samhällspolitisk, sociologisk kanske man kan säga d.v.s. tar man ett fall till domstolen så får finansministeriet något att haka upp sina attityder på, sina värderingar och sina förslag. Då kanske vi riskerar att få föra många fall till domstolen. Detta endast för det stenografiska protokollet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack herr talman! När det gäller den liberala reservationen. Nu är tyvärr inte skribenten här idag, prioriterar kommunal sammanslagning. Det värsta i reservationen är att man i den tredje punkten säger att "en prövning i högsta domstolen om frågan om nordiskt dubbelbeskattningsavtal och vår medverkan skulle skapa problem i händelse av ett nej från domstolens sida, vid förhandlingar om internationella fördrag i framtiden". Tala om att dra växlar på en fråga som handlar om en specifik behörighetsfråga där vi har exklusiv behörighet. Vi måste ju komma ihåg att den principiella utgångspunkten i självstyrelsesystemet är att Finland och Åland är två jämlikar, det är det som är utgångspunkten. Det är därför vi ska ha rätt när man rör sig inom vår exklusiva behörighetsfär.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avlutad. Detaljbehandlingen vidtar.

Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget!

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Föreläggs slutligen det i betänkandet ingående andra klämförslaget för godkännande i enda behandling. Begäres ordet?

Ltl Torsten Sundblom

Herr talman! Jag förslår att lagtinget ska förkasta det i utskottets betänkande ingående andra klämförslaget.

Ltl Leo Sjöstrand

Herr talman! Jag ber att få understöda föregående talares förslag.

Talmannen

Begäres ordet? Ltl Torsten Sundblom, understödd av ltl Leo Sjöstrand, har föreslagit att lagtinget ska förkasta det i betänkande ingående andra klämförslaget. Omröstning kommer därför att verkställas.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Under den pågående kallelse tiden skulle jag önska att få förslå öppen omröstning.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag vill understöda förslaget om öppen omröstning.

Talmannen

Begäres ordet? Ltl Roger Jansson understödd av ltl Johan Ehn har begärt öppen omröstning. Öppen omröstning kommer att genomföras. Jag ber ltl Raija-Liisa Eklöw och ltl Carina Aaltonen bistå vid rösträkningen.

Omröstning vidtar. De som röstar för stora utskottets förslag till kläm röstar ja. De som röstar för ltl Torsten Sundbloms förslag att klämmen ska förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Jag ber ja-rösterna resa sig. Jag ber nej-rösterna resa sig.

Omröstningen har resulterat i 20 ja-röster, 8 nej-röster och två var frånvarande. Majoritet för Ja. Lagtinget har således beslutat att omfatta stora utskottets förslag.

Ärendet är slutbehandlat!

 

Första behandling

2      Lagutskottets betänkande nr 12/2008-2009 angående ändring av 1 § landskapslagen om Ålands landskapsregering (LM 3/2007-2008)

Först tillåts allmän diskussion.

Enligt 54 § 2 mom. LO kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet efter det att diskussionen avslutats.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Lagutskottet har konstaterat att begreppet minister för lagtingsledamöterna har varit aktualiserat i samband med självstyrelselagsändringen enligt proposition 18, 2002. Man har konstaterat vissa problem i beredningen och behandlingen som bl.a. har att göra med risk för sammanblandning, behörigheten att utfärda titlar och liknande. Lagutskottets majoritet har bedömt det som så att det vore praktiskt att ha en annan benämning på landskapsregeringsledamöterna, t.ex. minister. Lagutskottet föreslår att man skulle förkasta motionen d.v.s. direkt godkänna landskapslag och i stället bringa det här till landskapsregeringens kännedom, så att man där skulle bereda en framställning om det här. Problematiken kan diskuteras både vitt och brett men det har att göra med behörigheten hur man tolkar den och behovet av att ev. ändra självstyrelselagen. I övrigt finns inte så mycket från lagutskottets behandling att säga annat än att det finns en reservation, som reservanten naturligtvis står för.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! När den här lagmotionen 4.6.2008 remitterades till lagutskottet sade jag bl.a. att det torde vara självklart att en minister är en minister. Självstyrelsens innehåll och den delade makten i Finland gör att vår regering är en regering. Det har erkänts av Finland numera. Lika självklart är det att våra ministrar är ministrar. Lantrådet kan kanske inte kallas statsminister men nog premiärminister. Lantrådet är en fin betäckning, som tyvärr, regleras av Finlands riksdag i självstyrelselagen. Det kan man ha kritiska synpunkter på att riksdagen ska reglera inre självstyrelsefrågor. Hela motionen andas samma tanke, att det inte är upp till staten att reglera våra inre organisationer.

För övrigt tycker jag att lagutskottets betänkande är riktigt bra. Det är heltäckande. Det är en bra komplettering till den motivering till den här lagmotionen som finns i motionen. Det är lagberedning som har skett och den förstärks ytterligare av den reservation som inlämnats till lagutskottets betänkande. Vi har en väldigt heltäckande beredning gjord på det sättet. Då blir det lite speciellt att läsa ett betänkande från lagutskottet, där man godkänner förslaget till motionen genom att förkasta lagmotionen. Det är konstruktivt grepp, må hända. Det är lite ovanligt och relativt onödigt. Godkänner man ett förslag så ska man göra det rent och inte halvt.

Det intressanta är nu att lagutskottet i sin helhet kan godkänna landskapets både politiska och juridiska rätt att lagstifta själva om vad våra ledamöter i landskapsregeringen ska benämnas. Här har det p.g.a. det som redogörs i lagutskottet betänkande funnits en viss osäkerhet och oklarhet kring den frågan. Jag har själv, ända sedan självstyrelselagen ändrades, varit övertygad om det här. Jag har inte varit bekymrad över de här enstaka uttalandena, varken från den finska regeringen eller från enskilda potentater på rikssidan, att vi inte skulle kunna kalla våra landskapsregeringsledamöter, ministrar. Jag skrev i motionen att något hinder för att benämna landskapsregeringens medlemmar för ministrar finns inte i finsk lagstiftning. Samma slutresultat kommer också lagutskottet till. Jag är tacksam för det. Det är ett starkt resultat.

På rikssidan har man hänvisat till att 60 § grundlagen stadgar om att ministerbetäckning enbart får användas för medlemmarna i statsrådet. Men så står det inte i 60 § grundlagen, det står överhuvudtaget ingenting sådant. Det står att medlemmarna i regeringen benämns ministrar. Hur man har kunna tolkat det som ett förbud för alla andra att kalla sig minister är ju en gåta. Grundlagens 60 § utesluter inte för andra, inte för kyrkan, inte för de titlar som delas ut i landet och inte för Åland att använda beteckningen minister, när man så önskar. Det är lite lustigt att man har krystat till en sådan formulering tidigare.

Herr talman! Nu är det upp till Ålands lagting och till vår plenarförsamling här att ta det politiska beslutet. Vill man kalla våra ministrar för ministrar? Eller vill man det inte? Någon ytterligare beredning i frågan är inte påkallad i anledning av lagutskottets betänkande och motionens innehåll. Det har ifrågasatts varför man inte i landskapslagen om Ålands landskapsregering 1 § 1 mom. redan tar in det här med ministerbenämningen. Jag var noga med när vi beredde den här motionen att göra det så korrekt som möjligt, 1 § är sålunda baserad på självstyrelselagens beteckningar, som inte utesluter beteckningen minister. Det är därför rimligt att de ledamöter som hänvisas till i självstyrelselagen, att vi har i vår regering, i ett skilt moment som reglerar hur de benämns. Därav uppdelningen på två moment. Det vore lagtekniskt inte korrekt att sätta in det i första momentet. Det är orsaken. Jag hoppas nu utgående från det här goda betänkande från lagutskottet att lagtinget enhälligt kan gå inför den här nyordningen som de flesta av oss redan har använt under flera års tid.

I föregående lagting var det också flera talmän i talmanstrion som använde sig av beteckningen. Det blir barnsligt att fortsätta använda det långa uttrycket; landskapsregeringsledamöter. Enligt självstyrelselagen är det t.o.m. lite fel att använda det uttrycket om man ska ha självstyrelselagen som underlag, då borde det stå; landskapsregeringsledamöter i Ålands landskapsregering. Det var väldigt viktigt att Åland skulle vara med när man ändrade självstyrelselagen.

Därmed herr talman föreslår jag att lagtinget skall godkänna reservanternas i lagutskottet klämförslag.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det är för mig enkelt och självklart att understöda det av ltl Jansson framförda förslag. Jag tycker att ministrar ska kallas för ministrar. Det har inget att göra med de personer som sitter på de här taburetterna från tid till annan. Det har att göra med deras ämbete, som är ett ministerämbete. Det är en regering som lyder under ett folkvalt parlament. Då ska de kallas ministrar. De konstitutionella problem, som man tidigare nämnt, har effektiv undanröjts i lagutskottets mycket korta och koncisa betänkande. Där konstaterar man att det här är ingenting som man har att göra med på andra sidan Skiftet. Det här är en del av vår normgivning, det lyder under självstyrelsen att lagstifta om vad våra ministrar kallas. Det är helt naturligt. Kostigt vore det annars. Det borde ha varit självklart, utan lagmotion och diskussioner. Senast när vi fick begreppet landskapsregeringen borde detta ha reglerats i en framställning. Det borde inte ha varit en stor sak.

Det lustiga är, att det är en stor sak för att vi är så rysligt försiktiga med att framhäva våra symboler här på Åland. Det var inte så länge sedan, lite 50 år sedan som vi fick egen flagga. Sedan dess har vi fått några ytterligare symboler. I andra autonomier och liknande konstitutionella institutioner som Åland, är det själklart att man ordnar till de här symbolerna. Det är en viktig del i den nationella identiteten. Här har vi fortfarande stora brister när det gäller symboler och det kommer andra frågor senare idag. Det här en central symbol hur ett parlament vill att ens ministrar, i en regering som parlamentet tillsätter, ska heta. Vi behöver inte någon vidare beredning, inte behöver vi belasta lagberedning med bekymmer att de ska sätta sig ner och skrapa sitt skägg över det här. Det är bara att ta den här lagen, det kan inte bli fel. Den behöver inte beredas. Det är helt rätt att göra.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det är ett intressant ärende. Det är en bra motion i botten även om jag har vissa kommentarer runt den som jag ska återkomma till. Det är ett mycket bra betänkande från lagutskottet. När jag läste betänkandets motiveringar eller utskottets synpunkter tänkte jag, vad bra, det här tar man. Man håller hela vägen med motionen rakt av, men man slutar med att säga; "lagförslaget bör genomgå sedvanlig beredning". Det är onödigt att jag upprepar vad föregående talare sade. Det här är något som man kan ta rakt av.

När det gäller utskottets motiveringar, den skrivning man har om att den strävan som fanns till att förhindra förväxlingar och missförstånd som kan uppstå p.g.a. att landskapsförbunden tagit i bruk benämningen landskapsstyrelse. Det var under regeringen Esko Aho som man kom på att det här är ett sätt att underordna, lite skjuta självstyrelsen åt sidan, som man började nämna landskapsförbunden vid landskapsstyrelsen just med de missförstånd som det ledde till. Jag tror att det var ett politiskt ställningstagande som man gjorde från statens sida.

Utskottets betänkande är bra. Motiveringarna är väldigt bra. Jag förstår inte varför man inte följde motiveringarna rakt ut. Ltl Roger Jansson sade att de fanns de som hade haft synpunkter på den här lagmotionen, jag hör till dem.

I första momentet i lagmotionen säger man; "för att handa landskapets allmänna styrelse och förvaltning tillsätter lagtinget på sätt därom är stadgat i lagtingsordningen en landskapsregering bestående av lantrådet och högst sju ledamöter. En av ledamöterna ska utses till vicelantråd o.s.v."

I andra momentet i lagmotionen säger man; "en ledamot i landskapsregeringen benämns minister och ansvarar för de avdelningar och enheter inom landskapsregeringens allmänna förvaltning såsom de anges i detta av lagtingets senast antagna regeringsprogram". Jag förstår ltl Roger Janssons motiveringar, jag tycker att den här typen av formuleringar inte blir helt konsekvent. Jag förstår resonemanget att det här står i självstyrelselagen, man då borde man ta sikte på att försöka ändra självstyrelselagen för att få en konsekvent motivering. Eller kanske ännu hellre, föröka se till att man får bort den här typen av detaljreglering från självstyrelselagen. Det vore en ännu bättre väg att gå. Jag tycker att det här kan bli lite haltande. Jag förstår resonemanget, men jag stöder det inte fullt ut.

Det här är historia, lagmotionen är lagd. Lagutskottet har omfattat den i stora drag. Nu gäller det att få saker och ting på plats. Ltl Olof Erland var ovanligt kortfattad i sin presentation. Jag förväntade mig mera resonemang om hur man har kommit fram till den här slutsatsen i o m att man håller med lagmotionen hela vägen, men inte löper linan fullt ut. Han sade i sin korta presentation att det här har att göra med behörigheten. När det handlar om behörigheten så ser jag att här är behörigheten, då måste vi försöka ändra behörigheten. Då måste vi lyfta fram positionerna. Det är kanske sådant som inte existerar om man är alltför försiktig förstås.

Bra lagmotion, även med den randanmärkningen jag hade och bra betänkande från lagutskottet. Nu är det upp till landskapsregeringen att förverkliga det här snabba tag.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack herr talman! Jag ville bara komplettera det jag tidigare sade, som ltl Eriksson konstaterade att han är av samma åsikt.

Ändring av självstyrelselagen ska vi inte eftersträva i en sådan här fråga. Vi vill inte att riksdagen ska fatta beslut om våra inre angelägenheter. Egentligen borde vi ju plocka bort allt sådant från självstyrelselagen. Ramlagsdiskussionen har ju det som målsättning. När det gäller formuleringarna i första momentet och det nya andra momentet så är det lagberett tillsammans med lagtingets förra direktör, Lars Ingmar Johansson. Inför arbetet med motionen hade vi en längre skriftväxling och också längre diskussion och kom fram till att det här var den rätta lagberedningstekniken.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Roger Jansson och jag kanske säger samma sak men med olika ord. Jag sade också att självstyrelselagen är ganska detaljerad. Jag tycker att lagparagrafen inte blir helt konsekvent. För att få den konsekvent kan man ettdera ändra självstyrelselagen eller ännu hellre, vilket jag tolkar det, att vi är överens om att sträva till att den här typen av detaljreglering kommer bort ur självstyrelselagen. Att man får till stånd det här ramlagstänkandet. Där är också ltl Roger Jansson och jag helt eniga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Lagutskottet har haft bra diskussioner i det här ärendet om regeringsledamöterna ska kallas ministrar. Vi har hört många experter och fått oss en rejäl dos information om ordens väsende i Finland, vilket var mycket intressant, men kanske ändå ligger lite på sidan om ämnet. Själva kuggfrågan är om det här är något som vi ska besluta själva om eller om det är något som ska beslutas av riksmyndigheterna. Ska det vara i egen lagstiftning, som här är föreslaget, eller i självstyrelselagen? Den andra kuggfrågan har varit om benämningen minister är förbehållen Finlands regerings medlemmar? Eller är det en allmän benämning som vi utan risk, för att fällas för att vi har överträtt vår behörighet, kan ta in i vår lagstiftning? Utgångspunkten var till en början det som finns i propositionen till självstyrelselag, det uttalande som dåvarande justitiekanslern Paavo Nikula sade att begreppet minister är enligt grundlagen förebehållet Finlands regerings medlemmar. Under diskussionens gång framkom det att det var att hårdra den skrivning som ltl Roger Jansson hänvisade till.

Själv så började jag intressera mig för det här ordet. Varifrån kommer det? Det är känt ända från fornsvensk tid och användes till en början om ett diplomatiskt sändebud, om högsta ledaren för en tiggarordens provins. På 1600-talet fick ordet den nygängse betydelsen regeringsledamot alternativt statsråd. I Finland är statsrådet inte de enskilda ledamöterna utan det är själva regeringskollektivet. Troligen kommer det från latinet minister regis, kungens tjänare eller rådgivare. Det gör att man kan utvidga det här begreppet, traditionellt talar man om prästerskapet eller prästerna också som ministrar. Själva ordet betyder tjänare eller hantlangare, det är ett motsats ord till begreppet magister som betyder styresman, ledare, mästare, herre.

Efter den där etymologiska utredningen och lite närmare granskning av Nikulas uppfattning så är det ganska givet att det här begreppet kan användas av flera och det görs också.

Om man dessutom utgår ifrån att vår regering är likställd med regeringen i Helsingfors blir slutsatsen den att de borde kallas ministrar, de som sitter i Ålands landskapsregering. Lägger man till att vi har parlamentarism och att minister är det korrekta politiska uttrycket för det uppdraget, så finns det inte så mycket som talar mera mot att man skulle införa det här. Tvärtom borde det, enligt min mening, ha införts för länge sedan. Som talman försökte jag införa det. Det var många som tyckte att man bra kunde göra det. Sedan fanns det de som var mera formalistiska och tyckte att det var lagstridigt, och därför inte kunde ta ordet minister i sin mun.

Nu verkar i alla fall alla vara för en förändring. Det enda som det handlar om är hur det ska gå till. Om vi skulle godkänna den här motionen skulle det ganska snart bli möjligt att också enligt lag använda sig av begreppet. Nu vill inte majoriteten det utan misstror kanske de korrekta i den här beredningen och det ska genom hela apparaten igen. Vi vet att lagberedningen är ganska belastad. Våra ministrar tror jag inte prioriterar det här, men får de ett uppdrag så ev. att det kan komma ganska snart. Det som är lite oroar mig det är att vi fick uppgifter av lantrådet att det var inget på gång med den här frågan. Det skulle göras i samband med att man öppnar nästa självstyrelselag. Då blir det igen en helt annan sak, mycket mera komplicerat och besvärligt.

Herr talman! Jag tycker nog att lagtinget borde visa så mycket självstyrelsekraft att man tog i det här. När det sker en lagändring ska det ändå bedömas av både Ålands delegation och kanske någon annan till ifall man är osäker på behörigheten. Det finns inget skäl för oss att inte hävda vårt parlamentariska system och se till att regeringsmedlemmarna benämns ministrar.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till måndagen den 27 april 2009.

Ltl Harry Jansson

Herr talman! I denna fråga har lagutskottet, som min kollega Barbro Sundback redan berättade, haft i stort sett en samsyn om det nödvändiga i den här delen reformen av självstyrelsesystemet i ett försök att underlätta vardagsspråket, inte minst talmännens, presidiets vardagsarbete med att tvingas uttala oformliga benämningar. När man hör på oss via radion, så slås man många gånger av hur vi tvingas rätta oss själva, när vi har använt ordet minister. Vi kommer på att vi inte borde ha använt det ordet, därmed blir det förvirrande för alla som lyssnar på det som sägs från denna sal.

När det gäller specifika frågan har jag fått lite funderingar från kollegor som undrar hur det är möjligt att ni har en reservation, kollegan Barbro Sundback och jag, som i stort sett motsvarar innehållet i betänkandet. Svaret är att vi formulerade ett reservationsutkast som vi kallar det i o m att utskottet ska godkänna en reservation. På basen av det som stod i reservationen fogade sedan utskottsmajoriteten in del skrivningar i betänkande som redan var justerat. Det är därför som det finns en viss förvirring i att vi upprepar. Vi ansåg att det var onödigt att ägna mera arbete åt det här, vi valde att ta bort en viktig sak som fanns i reservationen som istället återfinns i huvudbetänkandet. Det är den här klara skrivningen om att vi på åländsk mark inte automatiskt ger grundlagen i Finland företräde framom självstyrelselagen. Det som justitiekanslern i Finland har gjort genom att hävda att vi kunde inte här på Åland börja bruka titeln minister, i o m att samma benämning används i Finlands grundlag.

Jag anser personligen att vi måste få en större tydlighet i självstyrelsesystemet. Vi måste få en större tydlighet i de fall det faktiskt är så att Finlands grundlag har företräde.

När det gäller professorn Markku Suksi, så kan det inte hjälpas, men han är den enda juridisk bevandrad person som på allvar har fördjupat sig i det som är kallat Ålands konstitution. När han, utgående från sina slutsatser, kommer fram till att åtminstone 70 paragrafer i grundlagen inte kan tillämpas på Åland över huvudtaget, då måste vi ställa oss frågan att i vilken mån har högsta domstolen och även Ålands delegation tagit för lätt på sin uppgift att granska andan och meningen i självstyrelselagens uppbyggnad och konstruktion. Hur ska vi få en sådan granskning till stånd? Det här är väl ett sätt då att få en prövning av denna lagmotion. Det är via det normal kontrollförfarandet.

När det gäller landskapsregeringens arbetsmängd talar den för att vi godkänner den här lagmotionen rakt av. Jag anser personligen att det är onödigt med en ytterligare beredning av det här ärendet. Vi har underlag för en sådan prövning, som jag ser det, via kontrollinstanserna som kommer att gripa in. Det måste vara tillfyllest. Med tanke på att landskapsregeringen och lagberedningen i synnerhet är överansträngd, är det risk att det här kommer att ta lång tid innan vi åter får det på våra bord. Jag rekommenderar varmt lagtinget att anta lagmotionen så vi får ordning och reda i vårt vardagsumgänge.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag har nog personligen förtroende för Ålands delegations förmåga att göra en teleologisk tolkning av förhållandet grundlagen och självstyrelselagen. Jag är säker på att man kommer fram till samma tolkning som lagutskottet har gjort i det här fallet. Det är inte alltid så lätt att förstå sig på just den typen av lagtolkning, den är ganska avancerad. Det är något som vi också framförde, när man senast tillsatte ny ledamot i delegationen. Jag skulle vilja ha ett förtydligande om arbetssättet i lagutskottet. Först beslutar man och sedan reserverar sig minoriteten, sedan ändrar man sitt beslut. Har man flera rundor i lagutskottet? Är det här förenligt med de regelverk som ligger till grund för lagtingets arbete? Vad är ltl Harry Janssons uppfattning om det här sättet att arbeta i utskottet?

 Ltl Harry Jansson, replik

Tack herr talman! Den uppfattning som vi bringades var att reservationen innehöll nya aspekter, utöver det som hade diskuterats i anslutning till behandlingen av lagmotionen under hörande etc. i utskottet. Därmed kunde man förfara på det sättet. Jag överlåter till talmanskonferensen och andra behöriga att tolka huruvida förfaringssättet är okej eller inte. Det är klart att det innebär att man måste börja redogöra på förhand för hur reservationen kommer att se ut. Det betyder att man ställer ganska stora krav på reservanter i fortsättningen. Man måste vara ganska tydlig med att man kommer att beröra de och de aspekterna. Vi vet alla att det är när man verkligen tvingas sätta sig ner som man inser saker och ting, det ett svårt sätt att hantera reservationer på.  

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det där borde diskuteras i talmanskonferensen om hur man förfar. Det är onekligen så att utskottet ska granska en reservation och ta ställning till om den rör sig innanför ärendets ramar. Att utskottet sedan tar ett nytt beslut med anledning av reservationens innehåll det är säkert möjligt. Då borde också reservanterna få en ny möjlighet att reservera sig mot det nya beslutet. Frågan är om vi ska ha en runda eller ska vi hålla på att bolla det här. Det blir en slags förhandlingsdemokrati i utskottet. Det kanske är ett nytt sätt att jobba. Det lät lite förvånande. I likhet med ltl Harry Jansson så hoppas jag att talmanskonferensen kan titta på den frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är rimligen bra om utskottet kan ändra sina tidigare beslut och göra ett ännu bättre betänkande vilket man tydligen, enligt den här relationen, från ltl Harry Jansson har gjort.

Jag valde i mitt anförande att inte ta upp den här frågan som professor Markku Suksi anhängiggjort om att det finns åtskilliga bestämmelser i grundlagen som inte gäller i den åländska normhierarkin, av det skälet att 60 § inte innehåller något annat än en bestämmelse om vad ledamöterna i Statsrådet ska kallas. Det är allt som står där, det står ingenting annat. Det finns inte överhuvudtaget något resonemang om andras användning av beteckningen minister. Frågan är irrelevant i just det här fallet, huruvida grundlagen gäller över självstyrelselagen, eftersom grundlagen inte innehåller något sådant som att förbjuda någon att använda ministerbegreppet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Tack herr talman! Jag delar den slutsatsen som ltl Roger Jansson här anför. Vi kan ju inte bara för att justitiekanslern då i ett sammanhang uttalade sig, då inte den här frågan specifikt debatterades, det var en helhetsbedömning. En företrädare för rättssystemet i Finland kommer till en slutsats och därmed ska vi lyda det till punkt och pricka. Det gäller nog, som jag efterlyste i huvudanförandet, att föra en större tydlighet och en mera offensiv självstyrelsepolitik. Här är ett typexempel att se till att få en prövning av det här, i fall det skulle vara så illa att 60 § i grundlagen skulle omintetgöra den här benämningen. Då är vi illa ute, sannerligen.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är ju inte bara förra justitiekanslern Nikula som har haft den här uppfattningen. I regeringens skrivning inför revisionen av självstyrelselagen skrev de att denna benämning är enligt 60 § grundlagen förbehållen medlemmarna av statsrådet. Det är tydligen några jurister som har tyckt att det ska vara så. Jag kan inte tänka mig att grundlagsutskottet vid en behandling skulle komma till ett sådant resultat. Eftersom den som läser 60 § kan ju själv notera att det står inte så. Den paragrafen i grundlagen är blott för att ange benämningen på medlemmarna i Finlands regering. Jag är inte heller överhuvudtaget bekymrad över behandlingen i Ålands delegation, ev. högsta domstolen eller sist och slutligen hos presidenten i den här frågan.

Ltl Harry Jansson, replik

Problematiken här då är att i o m att justitiekanslern är närvarande vid statsrådets sammanträden kan man utgå från att regeringsledamöterna valde att lyssna på justitiekanslerns åsikter i det här fallet, i o m att han var så tydlig med sin syn på saken. Jag skulle verkligen välkomna en prövning av det här. Det här är ett ypperligt tillfälle att få det prövat inom ramen för en rätt odramatiskt fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Jag understöder ltl Olof Erlands förslag om bordläggning och bordläggningstid.   

Talmannen

Ltl Olof Erland understödd av ltl Åke Mattsson har förslagit att ärendet ska bordläggas till måndagen den 27 april. Ärendet bordläggs till den 27 april 2009.

 

Enda behandling

3      Lagtingsledamoten Harry Janssons hemställningskläm med anledning av landskapsregeringens svar med anledning av ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål om förbudet mot borrande av djupa borrhål (S 2/2008-2009)

 

Under överläggningen i ärendet, som förklarades avslutad vid plenum den 15 april, har ltl Harry Jansson, understödd av ltl Anders Eriksson, föreslagit att lagtinget skulle godkänna en hemställan till landskapsregeringen av följande lydelse:

Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen senast inom september 2009 återkommer till lagtinget med en redogörelse för hur miljöskyddsförordningen har ändrats i fråga om den utlovade uppluckringen av det generella förbudet mot borrning för energiutvinning samt för vilka åtgärder som planeras för att stärka skyddet av grundvattnet.  

Detta kallas ltl Harry Janssons förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. De som röstar för att landskapsregeringens svar med anledning av spörsmålet antecknas för kännedom röstar ja och de som röstar för ltl Harry Janssons förslag till hemställan röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej rösterna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har därmed beslutat anteckna landskapsregeringens svar till kännedom. 

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

Enda behandling

4      Social- och miljöutskottets betänkande nr 4/2008-2009 om förbud mot tvätt- och rengöringsmedel som innehåller fosfater (HM 26/2007-2008)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Det här gäller hemställningsmotion 26, 2007-2008, förbud mot tvätt- och rengöringsmedel som innehåller fosfater.

Utskottet anser att försök att skona Östersjön från övergödning är en fråga av största betydelse. Minskning av fosfater och andra näringsämnen i våra inre vatten omgivande hav är en prioriterad del av miljöskyddet här på Åland.

Fosfor bidrar starkt till eutrofieringen av vattendragen. Synlig är algblomningen, allvarligare är nog de här av syrebrist döda bottnarna som breder ut sig. Fosfater ingår på HELCOM:s lista över skadliga som måste minska. Fosfaternas uppgift är att effektivera tvättmedlens rengöringsegenskaper och bl.a. fungera som avhärdningsmedel. Fosfaterna kan ersättas med andra kemikalier t.ex. zeoliter. Men här finns det vissa betänkligheter som kanske är på sin plats att man lyfter fram. Man har mindre erfarenhet av användning av zeoliter än av fosfater. Det finns tecken som tyder på att zeoliter i fråga om sin tvätteffekt inte helt är jämförbar med fosfaterna och de kan förkorta tvättmaskinens livslängd. Till skillnad från fosfater löser inte zeoliterna upp sig i vatten på samma sätt. Dålig sköljning kan leda till att ämnen i varierande grad finns kvar i textilerna efter tvätten. Det här ger damm och risk för klåda. Problemet förvärras av att de nya tvättmaskinerna

tycks skölja allt sämre. Problemet med utsläpp av tvättmedelsfosfater finns främst i områden med enskilda avlopp. I områden med moderna rengöringsverk har fosfatförbudet en liten effekt.

Förbudet finns redan i flera andra länder, vilket också framkom i motionen. I Europa är det förbud i Norge, Belgien, Tjeckien och Tyskland, och Schweiz och är på väg att genomföras i Frankrike. Utanför Europa är det i Canada, Japan och USA. Sverige har också genomfört det här 2008. Förbudet gäller försäljning av textiltvättmedel med högre fosforhalt än 0, 2 viktprocent. Förbudet gäller i konsumenthandeln.

Vi har tagit oss friheten i utskottet att ändra lite i klämmen som vi för vidare till landskapsregeringen. Vi anser att samma typ av reglering borde gälla på Åland.   

Vi har konstaterat att i Östersjöområdet skulle situationen gagnas om framförallt Polen, Lettland, Litauen och Estland gick in för fosfatfria tvättmedel.

Enligt en utredning som gjorts av HELCOM skulle man genom att övergå till fosfatfria tvättmedel snabbt minska fosfor belastningen, kanske upp till 25 % av målsättningen till år 2015.

Åtgärdens fördelar är då att den är snabb och relativt kostnadseffektiv.

Sverige har just nu ett förslag på rekommendationer som ligger hos HELCOM. Förslaget går ut på att man ska förbjuda det här i hela Östersjöområdet.

Finland har inte totalförbud, men har ett frivilligt förbud av fosfathaltiga tvättmedel. När man införde det här i början på 1990-talet ändrades snabbt användningen utav fosfattvättmedel. Man kunde konstatera att mängden fosfater som fanns att rena gick ner flera tiotals procent i reningsverken. Man uppskattar att 90 % i Finland idag är fosfatfria tvättmedel. Trots det här, ställer sig naturligtvis Finland bakom Sverige förslag att HELCOM helt ska förbjuda det här.

Vi har också konstaterat i utskottet att landskapsregeringen är positiv till ett fosfatförbud. Man förbereder redan en reglering av användningen av fosfor i tvätt- och rengöringsmedel. Regleringen kommer att införas antingen med stöd av miljöskydds- eller kemikalielagstiftningen. Man är inte helt på det klara med det ännu.

För att visa regeringen stöd i miljöarbetet har vi valt att inte göra ett positivt förkastande utan utskottet förslår att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen inför ett förbud mot försäljning för enskilt bruk av textiltvättmedel som innehåller fosfater.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Den 3 mars 1999, för tio år sedan, blev jag inledd här av vaktmästaren i detta parlament. Jag har varit här ungefär tio år. Det här är på sätt och vis ett historiskt tillfälle när jag för första gången, vad jag kan minnas, får en motion godkänd. Dessutom i en mycket angelägen konkret miljöfråga. Det gläder mig. Jag vill tacka utskottet för den behandlingen. Jag vill också tacka för att man t.o.m. besvärade sig att ytterligare förbättra klämmen, som innehöll ett litet fel.

Inom miljöpolitiken finns det många konkreta saker som man kan göra. Man kan använda sig av bästa tillgängliga teknik, som det heter i lagstiftningen. Många saker har gjorts, det återstår fortfarande mycket att göra. Det här är en konkret åtgärd, som ordförande sade, som ger relativt stor effekt eftersom vi har stora områden där vi har spridd bosättning och som har enskilda avlopp som inte går via reningsverk. De enskilda avloppen utmynnar i inre havsvikar som är känsliga för just den här belastningen. Det kommer att ha relativt stor effekt för Åland. Det finns också andra konkreta saker att göra. Obunden Samling har som princip att varje år, komma med en eller flera sådana här saker. Vi återkommer med ytterligare förslag under senare behandling av motioner. Jag tackar för utskottets behandling.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter betänkandets motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs först betänkandets kläm för godkännande. Begäres ordet?

Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande i enda behandling.

Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

Enda behandling

5      Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Anders Erikssons enkla fråga om utredande av ny fraktlinje från Åland (EF 15/2008-2009)

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Anders Eriksson

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Interreg projektet på Åland ämnar undersöka alternativa transportrutter från Hargshamn i Sverige via ev. Geta på Åland till Nystad i Finland. Goda sjötransporter är väsentliga för ett ö samhälle som Åland. Därför är det viktigt att landskapsregeringen understöder den här typen av undersökningar.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. i lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga:

Med vilka motiv nekar landskapsregeringen att delta i finansieringen av projektet som via Åland i förlängningen kanske kunde leda till både förmånligare och effektivare transporter till och från Åland?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Landskapsregeringen har beslutat att förorda en landskapsfinansiering om 16 000 euro till Eckerö kommun, för att kommunen ska kunna delta i projektet via Åland. Stödet är förenat med villkoret att projektet via Åland får EU finansiering från Central Baltic Interreg 4 programmet, vilket kommer att avgöras senare under våren.

Landskapsregeringen avslog först ansökan mot bakgrund av att projektet innehåller nya målsättningar för transportleder som inte har behandlats av landskapsregeringen. I landskapets långsiktiga trafikplaner har detta inte beaktats. Det är naturligtvis inte uteslutet att ett projekt av denna typ kan ändra på det.

Projektet hade mycket få åländska intressen med. Inga företag har lyft upp betydelse av transportleden. Geta kommun hade inte ställt sig bakom ansökan, vilket gav intrycket att projektet inte hade hunnits beredas klart.

Geta kommun behandlade frågan först efter påsken, långt efter beslutet togs, Man ställde man sig positiv till en sådan insats men man hade fortfarande inte fått fullständig information.

Programmet Central Baltic Interreg 4 pågår framtill år 2013, med två ansökningsomgångar per år. Det var inte sista möjligheten att ansöka om pengar trots att det har påståtts så. Redan inkommande augusti kan man ånyo ansöka.

Sedan kom Eckerö kommun in med en tydligare beskrivning av betydelsen av att delta i projektet. Landskapsregeringen behandlade det som en ny ansökan om förord till finansiering. Sista ansökningstidpunkten denna gång till programmet var den 15 april. Protokollet av landskapsregeringens beslut avhämtades av Eckerö kommundirektör den 9 april.

Om alla medfinansieringsintyg inte finns till hands sista ansökningsdagen, går det även att komplettera ansökan med dessa, inom tio dagar. Fristen är egentligen till den 25 april, inkommande lördag.

Om det här är bra, och av trafikföretagen efterfrågat projekt, kommer det säkert att bli finansierat och genomfört. Projektet skulle startas först 1.12 innevarande år, därför finns det gott om tid att se till att allt faller på plats.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Debatten har varit rätt vildvuxen. Inte blir det någon ny hamn i Geta för 16 000 euro, det förstår jag. Men det som gjorde mig så förvånad var att näringsministern på samma föredragning brände iväg 90 000 euro på ett projekt ”Branding Scandinavian Island” och 40 000 euro till ett undervattensprojekt vid Åbo akademi, för att nämna ett par. Men inte stödde ett projekt med så tydlig Ålands nytta.

Projektet har redan över ett halvår utrett en alternativ fraktrutt som kunde gynna Norra Åland, främst Geta eller alternativt Eckerö. Transportkostnaderna är alltid ett bekymmer inte bara för jordbruket som nämnts utan för hela det åländska näringslivet. Mångfald och ökad konkurrens är självklart bra för att få ner fraktpriserna. Sådant skall landskapsregeringen jobba för, inte försvara invanda strukturer.

Det är klart att det med ett sådant här projekt inte finns några garantier för att lyckas. Men om vi ser till att denna utredning, med sin tydliga Ålands nytta hade en total budget på 184 000 euro kommit Åland till goda genom att man lägger upp 16 000 euro, så är Mattssons första beslut obegripligt, också motiveringarna.

Att han nu ändrat sig p.g.a. tidningsskriverier gör inte att bilden av ett ansvarsfullt och välgenomtäkt beslutsfattande, utan tvärtom. Osäkerhet och massmedial påverkan styr beslutsfattande, istället för välgrundade genomtänkta beslut för Ålands bästa.

Vet vi om Åland fortfarande är med? Det är min fråga. Är Åland med i det här projektet fortsättningsvis? Eller är man inte det? Det finns lite olika bud om det.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

De första överväganden som ltl Eriksson gör så är hans. Mina egna övervägande bestod i att vi hade en väldigt otydligt ansökan där Ålands handelskammare angavs som sökande. Eckerö kommun som sökande. Åland Handelskammare skulle ev. bytas ut senare mot Geta kommun. Tidtabellen innehöll goda skäl för att det här projektet skulle falla i god jord under den tid som fanns till buds för att kunna startas upp 1.12 som var intentionerna.

När det gäller medverkan i det här programmet är det klart nu att Ålands landskapsregering har tillställt projektet en garanti om 16 000 euro för att Åland ska kunna delta i projektet.

Ltl Anders Eriksson

Det är klart att det låter lite som en saga. Det var kanske tidningsskriverierna runt det som var det. Jag blev väldigt förvånade när jag tittade på landskapsregeringens protokoll, vilket jag ganska ofta gör, och såg vad man har och inte har prioriterat. Det här är något som Åland kunnat få så gott som gratis. Varför? Ja, på grund av skatteundantaget. Det fanns intressenter både i Sverige och i Finland som såg möjligheterna. Det här har man kunnat få gratis om man har vitaliserat kanske flera randkommuner. Då blev jag väldigt förvånad när jag via media kunde ta del av näringsminister Mattsson som sade att han inte hade torrt på fötterna för ett ja. Han hade synbarligen torrt på fötterna för ett nej. Det är jättesvårt att förstå. Nu säger han att han har ändrat sig p.g.a. att det kommit en tydligare beskrivning från Eckerö kommun. Jag har läst det papper som kommit ifrån Eckerö kommun. Det finns nog verkligen inte mycket tydligt i det heller. Projektet var kanske tydligare från första början.

I massmedia har det framkommit att Åland inte är med. Även om man försöker utröna, via Näringsavdelningen, får man den uppfattningen att Åland står på sidan om, medan näringsminister Mattsson säger det är gott om tid. Fristen går ut den 25.4. Är det på det sättet?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Till det sista är det så som jag presenterade det. För att komplettera med medfinansieringsintyg går tiden ut 25.4. Man har tio dagar på sig, från det datum som ansökan ska vara inne för att komplettera med just den delen. Det är en väsentlig information anser jag. Huruvida projektet kommer att gå vidare, hör till den person som håller i projektet. Jag behöver inte namn. Åbo Akademi står bakom detta projekt. Om man vill ha Åland med så är landskapsregeringens roll till fullo uppfylld. 

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

Remiss efter bordläggning

6      Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion om kompensation för skattebortfall (HM 50/2008-2009)

Ärendet bordlades 6.4.2009 då beslut fattades om remiss till finansutskottet

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Den här motionen är resultat av de här många och långa diskussionerna om det nordiska samarbetsavtalet. Jag har känslan att själva sakfrågan har fått stå tillbaka ganska mycket för de här inflytelsefrågorna. Det är lite synd eftersom det är frågan om ganska stora ekonomiska värden som står på spel.

Det är också viktigt att regeringen får fart på själva utredningsarbetet och de krav som man ska framföra i Helsingfors för att garantera att Åland får tillbaka en del av de skattemedel som nu försvinner. Särskilt för de ålänningar som bor i landskapet men som uppbär pension eller lön från Sverige.

Det här arbetet måste igång, det finns ingen orsak att dra på det. Ju förr det kommer igång, desto bättre. Det är det som är avsikten med den här motionen.

Jag har försökt höra mig för hur mycket pengar det kan röra sig om. Jag tog bl.a. kontakt med Ålands kommunförbund, där kunde man tyvärr inte uppge några siffror. Det förefaller nog som att det krävs ganska mycket arbete. Det är väl näramast ÅSUB som ligger till hands, kanske också andra myndigheter. Det måste finnas någon som självständigt tar fram de här uppgifterna. Målet bör vara att vi får till stånd någon slags billateralt avtal mellan Sverige och Finland så att det kan ske en utjämning av kommunalskatterna.

Vi vet från behandlingen av samarbetsavtalet att andel ålänningar som lyfter pension särskilt, men också lön, i Sverige och bor här, de tenderar att öka. År 1997 har jag uppgift på att 674 personer på Åland uppbar pensionsinkomster från utlandet. År 2006 var det 1429 personer, d.v.s. på 10 år har det mer än fördubblats. Det är de här åren som de stora årskullarna går i pension. Det skulle inte förvåna mig om vi snart är upp i 1600-1800 personer.

En fråga som ansluter till det här med kommunalskatten och hur den ska utformas i framtiden är, att man på Ålands kommunförbund är lite frustrerad för att inte säga besviken över att den arbetsgrupp om kommunalbeskattningen som regeringen har utlovat att ska tillsättas fortfarande inte finns. Nu har det väl gått snart ett halvår sedan seminariet i den här frågan ägde rum. Det ansågs som en mycken angelägen uppgift bland kommunalpolitiker att det här arbetet skulle komma igång. Finansministern har talat om att det här skulle vara en väldigt viktigt sak för Åland att ha en mera självständig kommunal skattepolitik. De här uppgifterna bådar inte gott. Jag kan inte förstå varför man inte har tillsatt den här gruppen. Jag är lite rädd att det blir samma sak med det här dubbelbeskattningsavtalet, att det inte sker något i själva sakfrågan. Jag hoppas att det inte är så. Det var tråkig information det här från kommunalförbundet om den här arbetsgruppen om kommunalskatten.   

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Behovet av att bygga upp en skattekompetens i landskapsförvaltningen och på Finansavdelningen i synnerhet är uppenbar. Det har jag tidigare sagt i samband med andra ärenden som har diskuterats. Vi ska bygga upp en kompetens, det ska vi göra. Det här är oerhört centrala frågor hur vi hanterar beskattningen av människor som rör sig mellan Sverige, Finland och Åland i det här fallet. Lämpligen att beskattningen sker till bosättningsorten så att inte Åland drabbas negativt.

I samband med att kompetensen av beskattningsverktyget byggs upp så måste vi ha ett underlag till grund för våra krav. Till den delen tycker jag att motionen är bra och helt korrekt. Vi behöver ett underlag.

Jag skulle gärna ställa en fråga till motionären eller be om ett klargörande. Det står här; "man borde ställa krav på någon form av utjämningsförfarande". Det är lite oklart för mig vad det innebär. "Vi ska vända oss till behöriga riksorgan" stod det i klämmen för att ställa kraven om utjämningsförfarandet. Det är säkert ett korrekt förfarande, men frågan kvarstår, vem ska i så fall betala det? Det är det som alltid blir den här slutfrågan.

Jag uppfattar ändå, efter presentationen här, att beslutsunderlaget är det viktigaste. Det kommer att finnas med i det arbete att bygga upp en skattekompetens som vi ska inleda och har inlett.

Den här gruppen tillsammans med kommunförbundet kommer att tillsättas första dagarna i maj. Det är min egen prioritering, vi måste använda alla resurser vi har inom Finansavdelningen p.g.a. att vi hade manfall med nyckelpersoner. Vi måste fokusera på tilläggsbudgeten. Nu är den levererad, nu kommer vi att börja med det här arbetet. Det uppdraget har den person, som ska föredra ärendet för mig, att genast efter vintersemestrarna nu tillsätta gruppen. Då ska vi sätta igång med det i tillsammans med kommunförbundet. Det räcker för min del.

Talmannen

Begäres ordet?  Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

 

Remiss

7      Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om åländsk legitimation (HM 4/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Talman! Symboler är viktiga, det har vi varit inne på i tidigare ärenden, när vi diskuterade benämningen av självstyrelsens ministrar. Jag kallar dem för ministrar, som ni vet, både före och efter det att det kommer att ändra.

Det finns många andra symboler. Obunden Samling har länge jobbar för många av de här symbolerna, tillsammans med andra och lyckats införa en rad nya symboler, förutom de tidigare. 

Det lär ha varit någon åländsk politiker som har sagt att; "symbolerna icke ger vårt dagliga bröd, men de ökar uppslutningen kring kampen för detsamma". Så är det väl lite med symboler.

Här är en annan viktig symbol. Jag skulle vilja visa en bild:

 

 

 

Här är det identitetskort som ålänningarna får när man beställer ett identitetskort. Det är ett dokument som beskriver ens identitet.

Det är ganska intressant vad vi är hänvisade till vi ålänningar. Det är för det första ett kort med finska som huvudspråk, som första språk längst till vänster och längst upp är det finska. Svenska som andra språk, engelska som tredje språk som inte är fullt infört på kortet för det finns inte plats.

På det här kortet står det att min nationalitet är FIN, det stämmer ju inte! Jag står som ju själv som lagtingsledamot i Åland lagting, som finns till för att vi har ett nationalitetsskydd. Vår nationalitet är ålänning. Vårt medborgarskap är finländskt. Det finns också många andra som inte har finländskt medborgarskap som är ålänningar men som förvägras delta i den åländska demokratin, vilket vi förslår att också ska ändras.

Det är en direkt felaktighet. Det borde stå innehar åländsk hembygdsrätt, sedan borde det stå medborgarskap; finskt. Språket borde vara svenska och möjligtvis engelska. Det finns ingen orsak att det enspråkiga svenska Åland ska ha finska på sina identitetskort. Det finns en orsak att ha engelska, det är för att det ska fungera runt om i Europa och i världen.

Här finns det förbättringar att göra, i likhet med det att det står Åland på vara pass, borde det också finnas ett åländskt identitetskort, där det också framgår om man har hembygdsrätt.

Det torde inte vara någon omöjlighet eftersom det är utfärdat av Ålands polismyndighet. Jag vet inte om det står här, men så är det. På baksidan står det myndighet, polisen Åland. Det borde tas fram en helt egen grafisk profil för identitetskort som ålänningar får. Har man hembygdsrätt ska det framgå.

Jag föreslår att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen ombesörjer att en åländsk variant av officiell legitimation tas fram.   

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 Remiss

8      Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion angående ändring LL om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som ska arbeta med barn (HM 8/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Den 29 januari 2004 antogs en lag underskriven av dåvarande lantråd Roger Nordlund och jag själv som föredragande ledamot angående kontroll av brottslig bakgrund hos personer som ska arbeta med barn.

Det här var ett försök att göra det bättre vad beträffar den personliga säkerheten och den personliga integriteten hos personer under 18 år.

Nu har den här lagen varit i bruk ett antal år. Jag har redan sett att det finns vissa luckor som behöver åtgärdas i den här lagen. Jag är väldigt glad att jag själv kan motionera om en förbättring av den här lagen.

Lagens syfte är att man ska skydda den personliga integriteten och främja den personliga säkerheten för personer under 18 år. Lagen ska tillämpas inom sektorerna socialvård, undervisning, ungdomsarbete och idrott. Det här alltså för dem som kommer i kontakt med personer under 18 år. Man ska kräva att man ska ha ett utdrag ur straffbrottsregistret för de personerna.

Men lagen tillämpas inte på arbete som sammanlagt varar mindre än tre månader under en ett års period. Nu har jag erfarit att t.ex. om man har kortare anställningsförhållanden som vikariat, man sommararbetar eller man tillfälliga anställningar som är kortare än sammanlagt tre månader, så begär man inte ett utdrag ur straffregistret.

Det här har konsekvenser för den som man då ska sköta om. Det kan vara fråga om utvecklingsstörda som i vissa fall inte ens har ett språk så att man kan förmedla om ev. missförhållanden såsom övergrepp.

Det här är också en lag som gäller för endast personer under 18 år. Därför har jag skrivit en hemställningsmotion om att man borde ändra landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn så att den även omfattar personer med särskilda behov och handikapp som är äldre än 18 år, samt att gälla i samtliga anställningsförhållanden som avses i lagen.

När man påbörjar någon form av arbete med personer i den här gruppen som är inom tillämpningsområdet för lagen så ska man kräva ett utdrag ur straffregistret. Det ska också gälla för utvecklingsstörda personer som är över 18 år när man arbetar med dem. Det här är väldigt för dem som det berör.

För de anhöriga till de personer som berörs, så är det en lättnad. Det finns mycket annat som är svårt i den här gruppens vardag, både för personer som på något vis är utvecklingsstörd och för deras familjer, utan att man ska behöva fundera på de här frågorna. Finns det en laglig grund för att kräva det här, om man får svart på vitt att personen som är assistent eller arbetar med mitt barn eller med min äldre utvecklingsstörda son, då vet jag och kan känna mig mer trygg än vad man gör idag. Det här hoppas jag att man ska till sig att lagutskottet och titta på det här och att man snabbt kan ändra på den här lagen. Jag tror att det är väldigt väsentligt.      

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Lagutskottet kommer att behandla det här. Det är ett angeläget ärende, men jag ser också väldigt stora svårigheter när man talar om utvecklingsstörda, handikappade och personer med särskilda behov o.s.v. Var drar man gränserna? Det är ju fråga om särskilda behov. Hela gymnasieskolan kommer att beröras. Begreppet handikappad används inte mera formellt. Det är funktionshinder. Hela filosofin kring utvecklingsstörning, som en del av funktionshinder, det gör att man klassificerar en väldigt mycket större grupp än den som är under 18 år som i behov av särskilda kontroller när det gäller anställda. Jag säger inte att det är fel. Jag undrar vad motionären har tänkt om de här gränserna.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Tack talman! Jag tycker det är en väsentlig notering, det som ltl Olof Erland säger. Jag tror att man kanske har den här hjälpen till lagutskottet ifrån avdelningens sida idag. Man upplever det positivt från social- och miljöavdelningens sida att den här hemställningsmotionen kommer. Man ser där att det finns ett behov och då kanske man också har funderat på det här. Jag förstår resonemanget som ltl Olof Erland har. Jag hoppas att utskottet, med de resurser man där har tillhanda, kan titta på det här. Jag föreställer mig att de är lika väsentligt för personer som kanske är 20 år som inte har ett språk och inte kan förmedla att ett missförhållande råder. Att man också där kan gå in med den här lagframställningen och begära ett utdrag ur straffregistret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet?  Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

Remiss

9      Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om ett övertagande av sjöbevakningens uppgifter (HM 18/2008-2009)/Lu/

Ärendet avfördes.

 

Remiss

10    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om integration av inflyttare (HM 25/2008-2009)/Lu/

Ärendet avfördes.

 

Remiss

11    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en satsning på friluftsturism (HM 28/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkännes? Godkänt.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Den här motionen syftar till att sätta fokus på att föra in friluftsturism som en viktig sektor för att höja och profilera Åland som ett intressant resemål och potentiell destination för både gamla och nya målgrupper.

Jag uppfattar att det idag förekommer en obalans i den bild som målas upp av Åland i glassiga broschyrer och mellan den bild som besökarna möts av i verkligheten och mellan den debatt som vi för politiskt här i lagtinget.

På bilderna säljer man destination Åland med röda klippor, solglitter och blått hav, människor som idkar friluftsliv för det mesta. De cyklar, paddlar kanot, sitter runt en lägereld i solnedgången. När väl besökarna kommer hit är det ofta svårt att hitta till de här röda klipporna och få ett grepp om vilka friluftföretag som erbjuder vad. Det saknas en heltäckande bokning för friluftsverksamhet, ja, bokning över huvudtaget.

Debatten här i lagtinget handlar ofta om golf och motorbanors vara eller icke vara, eller om jakt och fiske. Väldigt "grabbiga" intresseområden som mer eller mindre utesluter ungefär hälften av de potentiella besökarna som kanske skulle ha lust att resa till Åland om det fanns andra aktiviteter att ägna sig åt. Hälften av befolkningen är nämligen kvinnor.

Vad är det som händer i vår omvärld idag? Intresset för charterbolagens sol- och badresor minskar i allt högre takt i o m larmen om hudcancer om man exponerar sig allt för mycket i solen. Människor vill mer och mer röra på sina kroppar idag på semestern. Man vill vara med om äventyr och uppleva saker och ting. Man vill vara aktiv. Man vill också äta gott, bo bra och sova i bekväma sängar. Dagens friluftsturister kan också vara lite äldre och ha råd att betala för sig. De företag som växer stort just nu är de som arrangerar vandringsresor, cykelresor, kajak- och paddlingsresor och förstås hästresor. Vi har pratat ganska mycket här i lagtinget om golfturisterna som en viktig målgrupp. Man sneglar på Sverige som har 500 000 - 600 000 golfare, men betänk att lika många svenskar rider regelbundet. Det finns alltså 500 000 aktiva ryttare i Sverige. De som håller på med hästar vet att det är en fritidssysselsättning som kostar rätt mycket pengar. Hästnäringen är en stor bransch på Åland idag. Vi har uppskattningsvis 1000 hästar på Åland och även många företagare inom den här sektorn. Hästarna skapar arbetsplatser och en levande landsbygd. I Sverige räknar man med att ungefär 10 hästar skapar en arbetsplats under ett år. Tyvärr är det svårt för de hästföretag som skulle vilja satsa mer på att utveckla sitt koncept som riktar sig till turister som vill ut på en ridtur, för det saknas infrastruktur. Det saknas nät av ridvägar på Åland. Det här skulle behöva göras på en mer övergripande nivå, att man tar fram och planerar var det ska finnas ridvägar som går som ett nät över hela landskapet.

Samma sak gäller för cykelvägar. Det duger inte att bara bygga en cykelväg i samband med att bygger om en landsväg. Det skulle behöva finnas en strategi, en plan för var cykelvägarna ska finnas, vad vi vill visa upp längs de här cykelvägarna och även förlägga cykelvägarna nära service och intressanta attraktioner.

Likaså gäller det för kajak- och kanotleder. Det borde finnas fler märkta kanotleder i vår fantastiska unika skärgård. På vissa platser kanske bara med vindskydd och på andra platser skulle det finnas möjlighet till hotell eller övernattning i stuga. Det borde även finnas den möjligheten att handla mat och äta gott på restaurang.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen i samverkan med kommuner, organisationer, näringsidkare, markägare och Ålands turistförbund planerar för en utökad och hållbar satsning på friluftsliv och friluftsaktiviteter.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det ligger mycket av värde i den här motionen när det gäller tendenserna inom turistnäringen. Även vad vi på Åland har gjort, gör och borde göra. Jag tror att det finns andledning att ta upp en större turismdiskussion i näringsutskottet och kanske också i samband med kommande budget. Det stämmer det som ltl Aaltonen här säger, att mycket koncentreras på det som är hög profilerad turism som golf och liknande, inget fel i det.

För några år sedan gjorde jag och några andra en lite djupare undersökning av friluftsturism och bl.a. av båtturism. Det är en väldigt utspridd friluftsaktivitet som ger mycket pengar, men på många håll och inte i så stora mängder som golfen. Det samma gäller hästsporten, det gäller också cykling och liknande. När det gäller cykelturism har Åland byggt upp, under en längre tid, en ganska bra profil när det gäller cykelvägar och cykelfärjor. Många sade en gång i tiden att cykelturister de kan väl inte ge så mycket pengar? Ja, undersökningar visar att det är just det som de gör. Det handlar om samhällsekonomi och pengar därför att de inte har med allt de behöver. De har en med en liten packning med kreditkort. De konsumerar här dagligen och övernattar o.s.v.

Jag hoppas att näringsutskottet skulle titta lite närmare på samhällsekonomin, i samband med den här motionen. Den här typen av turism är en ganska väsentlig del. Det ger regionala effekter, det ger effekter utanför säsongen. Vandringsleder på hösten är populära och motionsaktiviteter överhuvudtaget. Den här motionen säger mig att det här är en fråga att profilera en sektor av turismen som har glidit lite åt sidan, särskilt i Turistförbundets marknadsföring. Jag tycker att näringsutskottet ska ta ett lite bredare grepp på just den här typen av turism och se hur den ska profileras och visa hur nyttig den är för samhället.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack herr talman! Jag tackar för stödet för den här motionen. I likhet med ltl Olof Erland så är just de här samhällsekonomiska effekterna av friluftsturism ett okänt blad, som jag ser det. Här finns mycket att ta reda på. Även sysselsättningsgraden, hur många människor som får sin utkomst från friluftsturism på Åland idag? Jag har en känsla av att branschen växer och att vi har fler och fler företagare inom den här branschen. Hur paketeras de här friluftsföretagens aktiviteter inom Ålands turistförbund? Hur kommunicerar vi ut budskapet Åland som en friluftsdestination? Det borde också vara värt att undersöka.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Om jag spinner vidare, det här med hästturism, det ger ju enorma effekter på landsbygden och i samband med jordbruk och liknande. Det ska vara både stall, ridvägar, anläggningar och foder o.s.v. Det skulle vara viktigt här att man skulle ge klarare besked åt turistförbundet eller den som ska marknadsföra turism att här har vi en sektor där man borde utveckla turismen. Just kring friluftsliv och upplevelser i naturen, där har vi vår stora färdiga resurs. Vi har vatten, mark och öppna landskap o.s.v. Vi behöver inte nödvändigtvis bygga stora banor och använda marken på ett lite konstlat sätt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Visst finns det vatten och mark. Visst har vi något slag av allemansrätt. Sedan finns det också markägare. När det kommer till äganderätten, då blir det plötsligt väldigt svårt. Då blir det svårt att samarbeta och kanske se att andra människor ska kunna röra sig på min mark. Här krävs nog väldigt mycket insatser från samhällets sida för att kunna ge förutsättningar för samarbete. Här behövs också planering. Det kan man inte ålägga de enskilda turistföretagarna och friluftsturistföretagarna. Vi kanske också måste se över allemansrätten, att man skulle kunna få övernatta på annans mark.

Ltl Olof Erland, replik

Jag undrar om inte allemansrätten idag gör det ganska tillgängligt. Det har pågått ett ganska omfattande arbete med att utveckla och märka ut cykelleder. Det marknadsförs inte särskilt mycket. Det har pågått ett väldigt omfattande arbete under många år att staka ut vandringsleder. De används faktiskt ganska flitigt, men de är ändå lite undanskymda i tunnelbanereklamen och annat. Det finns nog mycket bra i den här friluftssektorn att utveckla.   

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Den här motionen är intressant att diskutera kring. Redan i det jordbrukspolitiska meddelandet angavs att hästnäringen har en kanske stor men underskattad betydelse hittills, framför allt inom turismen. Det är bra att näringsutskottet tittar på den här och fördjupar sig kanske lite mera hur det ser ut och hur förutsättningarna är för att utveckla det mera. Jag tycker det är rätt bra.

Jag vill meddela att det har inom landsutvecklingsprogrammet, som handlar om diversifiering och utvecklingen av landsbygdsnäringar, redan beviljats stöd till hästnäringen under det gångna året. Det med beaktande av att det är exportintäkter man åstadkommer.

Alla nya idéer som man kan väcka när det gäller aktiviteter på Åland är av stor betydelse. Vi ska just börja arbetet med att uppdatera turismstrategin. Där kommer det att finnas tillfällen där det kan föras in "inputtar" av nya idéer och tänkande. Man ska aldrig undervärdera turismens betydelse för Åland. Åland som attraktion kan dessbättre inte flyttas bort. Man kan inte flagga ut Åland och ha Åland någon annanstans. Där har vi verkligen en resurs som vi själva behärskar.

I replikväxlingen här i slutet hörde jag något som kanske inte står i motionen, det gäller möjligheten att tillträda privatägd mark, som det mesta av den åländska marken är. Jag tycker inte vi ska ta upp allemansrätten och förändra den i någon större grad. Vi ska istället skapa motiv för hur vi ska få alla att vara med och skapa en naturstig.

Det har säkert i 20 års tid försökts skapa en vandringsled från Eckerö till Långnäs eller Hummelvik i Vårdö. Varje gång har den stött på patrull genom att någon enskild markägare har vägrat det här. Ska vi börja med lagstiftning som tvingar folk till det här så tycker jag vi väljer fel väg. Jag tycker att vi ska skapa motiv så att alla vill vara med. Alla ska ha nytta av det här. Det måste man få folk att känna. 

Nu blir det lite kritik till motionsställaren. Landskapet är den största skogsägaren på Åland. Jag har själv framfört att det här är en resurs som en väldigt stor del av Ålands befolkning faktiskt har allemansrätt till. Det är så att Socialdemokraterna har förespråkat att denna mark ska privatiseras.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tycker förstås att det är bra att man börjar titta på hästnäringen. Jag har en motion, som kommer lite senare, som handlar om hästnäringen.

Man ska börja jobba med en ny turismstrategi, jag vet inte vilken i ordningen det nu är. Borde det inte i stället vara dags att göra aktionsplaner, handlingsplaner, att verkligen komma till skott och få alla med sig. Flera turismstrategier vet jag inte om behövs, det behövs handlingskraft.

Jag delar inte ltl Mattssons uppfattning om det här med allemansrätten. Jag tror att man behöver se över den. Det är t.ex. svårt idag att åka ut med kajak och kanot, man kan inte övernatta på en holme. Man kan inte åka ut i den åländska skärgården idag.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! När det gäller turismstrategin, mig veterligen är det nummer två. Det har funnits en som har varit landskapsregeringens turismstrategi, en plan som går ut detta år. Vi vill uppgradera den, förnya den. Den ska precis, som den tidigare, innehålla handlingsplaner. Utan att föregå den behandling, som de facto lagtinget ska vara med i så småningom, så vill jag påstå att målsättningen är nog att handlingarna ska vara väldigt tydliga så att man kan avgränsa och se att just det och det har hänt. Den ska nog mera liknas vid en affärsplan.

Att ha rätt att övernatta var man vill, med mitt sätt att se det, så får man nog det. Om man får de ö ägare positivt inställda, att det här är bra för mig. Är det inte bra för den som äger marken, tycker då ltl Aaltonen att vi ska lagstifta mot markägarnas vilja?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tycker det är beklagligt att en markägare av tio kan säga nej, och förstöra t.ex. en hel vandringsled eller en kanotled. Jag tycker att det behövs. Jag tycker det behövs mera kraft bakom så att man kan få till stånd optimala leder både cykel-, vandrings- och ridvägar och kanotleder både till land och till havs så att man kan komma överens om var det här slitaget eller övernattningarna kan ske. Idag kan då en markägare sätta sig på bak hasorna och då faller alltihop. Vi har gott om kanotister i vår närhet som gärna kommer till Åland men det är tyvärr så att man först måste söka upp en markägare för att komma överens om var man ska övernatta. Det funkar inte.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Vår allemansrätt har grund i vår grundlag om jordägande. Jag tror inte bara det är något för Ålands lagting att ändra i en hast. Jag tycker fortfarande att mitt resonemang håller sträck. Det som ltl Aaltonen nu beskriver att man ska ha rastplatser i skärgården, det är väldig viktigt att sådana här rastplatser har någon form av arrangemang, att det finns vissa saker. Det behöver vanligtvis göras toalettbesök efter en dag i kanoten. Ltl Aaltonen och jag tror jag har samma inställning att toalettbesök behöver ske under vissa former, inte var som helst i naturen. Vi måste också ta hänsyn till naturens villkor. Det är inte bara att paddla i land på vilken holme som helst och slå läger för natten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Det är väldigt synd att det är så få i salen. De få som är här är inte så jättelivligt engagerade i den här frågan. Jag tycker det här är en jättebra motion. Den tål verkligen att penetreras. Jag, som är bosatt i skärgården på somrarna, ser verkligen det här behovet. Jag tänker på cykelturister som kommer, man söker ofta övernattning, matställen och trevliga rastplatser. Det här kunde vara mycket bättre utmärkt än vad det är idag. Det finns färdiga paket som turistförbundet säljer. Jag tror inte det är så väldigt utmärkt avstickningar till olika ställen. Det finns ju mycket att se på vägen t.ex. från Mariehamn ut till Kökar, det är många avkrokar man kan ta. Vad beträffar just den biten så efterlyser jag, i likhet med motionären, att man borde få mera kartmaterial. Även när det gäller sjöturism, speciellt de här som kommer i sakta mak som paddlare. Vi har faktiskt många strandhugg eftersom vi är första anhalten när man kommer över Sottunga fjärden. Vi brukar ha mycket besök av paddlare. Man frågar sedan vart man ska ta vägen och hur långt det är till olika servicepunkter. Det skulle vara väldigt väsentligt att få fram kartmaterial.

Genom Lemland har vi nu tagit fram en vandringsled. Det skulle vara väldigt roligt om andra närliggande kommuner, Jomala, Lumparland skulle haka på det så att man kunde ta sig så långt som möjligt till fots genom Åland. Där är det väldigt viktigt att man har övernattningar på vägen. Där kommer man in i den diskussionen att alla de olika turistföretagarna kanske borde uppgradera sina stugor och övernattningar. Det behöver inte vara fint, men det behöver vara rent och snyggt och kanske en uppgraderad inredning.

Hästturism är också väldigt intressant. Det har vi också försökt med i Lemland. Det blev platt fall men vi försökte i alla fall, att man på något vis skulle kunna ta sig genom kommunen från olika gårdar. Man skulle kunna låna hästar och övernatta och man skulle fortsatta följande dag. Det där visade sig att mitt i sommaren, när människor egentligen ofta är lediga och är på vift någon annanstans så var det svårt att sy ihop de här paketen.

Jag hoppas att utskottet kan titta på det här. Jag tror att den här turismen är en väldigt viktigt nisch för Åland. Det är naturen som är vår tillgång. Det här är som handen i handsken.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack så väldigt mycket för det här stödet. Vi delar uppfattning i mångt och mycket. Jag tänkte bara komma med en kommentar när det gäller att ha uppgraderade stugor. Ettdera ska man ha det eller annars väldigt, väldigt enkla stugor. Jag har jobbat inom turismbranschen. En gång sålde jag ett cykelpaket till en pappa och lilla son, de skulle cykla ut till Skarpnåtö för att ta cykelfärjan därifrån. Men de missade färjan, för de cyklade inte så snabbt. När de kom dit fanns det ingen stuga att få tag i, utan de fick övernatta i båthuset. Det var den största behållningen av cykelturen, att få ligga inne i båthuset och höra vågorna klucka. Det skulle vi kunna sälja mycket mer av på Åland, om man skulle kunna få tillåtelse att få bygga sådana anläggningar förstås.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Tack talman! Ja, jag har egen erfarenhet också att ligga på en höskulle i södra Frankrike, där vi var på hästturism resa. Vi hyrde in oss på en gård, där man faktiskt bodde på skullen. Mamma fick välja en natt, då bodde vi i slott, sedan bodde vi tre dagar i ett stall. Men det var jättetrevligt och god mat. Jag ser fortfarande det framför mig att man kunde ha detta på Åland. Det var en jättefin resa.

Sist och slutligen är det ändå det här bemötande, det personliga mötet med någon, som är det avgörande. Det tror jag också vi måste lära oss att bli lite bättre på. Det är ändå det som är det väsentliga, på vilket sätt man blir bemött och vilken service man får och hur hjälpsam man är. Sedan kan man säkert bo lite mindre lyxigt än i ett slott.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

Remiss

12    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om kulturturism (HM 26/2008-2009)

Ärendet avfördes.

 

Remiss

13    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en nationalpark (HM 29/2008-2009)

Ärendet avfördes.

 

Remiss

14    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en upprustning av sevärdheterna inom Projekt 40 (HM 30/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Vi fortsätter väl på turismtemat ett tag till. Den här motionen har jag lämnat in med anledning av att vi har en lågkonjunktur på gång.

Vid senaste lågkonjunkturen i början och mitten av 1990-talet så hade Ålands turistförbund och Ålands landskapsregering ett gemensamt projekt som kallades Projekt 40. Man lyfte fram 40 olika sevärdheter i landskapet som marknadsfördes som besöksmål till besökare. Många av de här besöksmålen finns fortfarande kvar men de är i dåligt skick. Det har ju gått en ganska lång tid sedan de iordningsställdes, bl.a. montrarna på Kungsö batteriberg är i erbarmligt skick.

 Det är dock av högsta vikt att informationstavlor, skyltning och sevärdheter är uppdaterade och snygga. Vi pratar ju mycket om att turist Åland behöver en kvalitetshöjning, då kan vi inte ha de här sevärdheterna i så såligt skick att man nästan skäms för att ta dit besökare.

Socialdemokraterna hemställer om att landskapsregeringen i samverkan med Museibyrån, AMS och Ålands turistförbund tar fram en plan för hur man kan rusta upp de glömda och gömda besöksmål som gick under namnet Projekt 40.

Kanske inte alla behöver vara kvar, kanske inte alla är kvar idag. Det kanske finns andra som man ska titta på. Om vi ska ha en bra kvalitetshöjande bild av Åland så behöver vi göra något åt detta.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag tycker det är en väsentlig sak det som ltl Carina Aaltonen pekar på i det här. Det är att när man gör något så bör man göra det så att det är varaktigt, så att spåren finns kvar.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det är ju ett problem förstås. De här sevärdheterna ligger ju byar i samhällen. Talmannen och jag har ju anknytning till Kungsö, vi kunde kanske adoptera batteriberget och sevärdheterna där och ta på oss ett visst ansvar att sköta om den här platsen som vi är mycket stolta över i byn. Jag är övertygad om det finns möjlighet att göra på liknande sätt på andra delar av Åland, där sevärdheter finns. Man kanske kan samarbeta med byalag och föreningar att sköta om de här sevärdheterna.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! I den här sena timmen så får man tillåta sig att lite skämtsamt ta upp det här. Med anledning av diskussionen som var här om dagen, så kanske det skulle vara lämpligt att bilda ett kollektiv för skötsel av Kungsö batteriberget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Vtm Lindholm sade att det inte var så mycket engagemang här i salen, men per person är det större engagemang än någonsin. Den politiska kvaliteten per person är högre än den någonsin har varit. Om någon kan tolka det.

När det gäller Projekt 40 måste man väl ändå konstatera att det var andra tider och andra institutioner och andra tänkesätt på 90-talet. Det var arbetslöshet på 90-talet som gjorde att man passade på att utnyttja den arbetslösheten för att bekämpa oljeskador, bygga stenåldersbyar o.s.v. Jag vet inte om det också var ett sysselsättningsprojekt att bränna den, men så blev det i all fall. 

Tendensen i den offentliga sektorn, som jag tycker är riktig, är att man mera sysslar med tillsyn. Det ska museibyrån göra. Det är inte personer med hammare och spadar som sitter och inväntar sysselsättningsprojekt. Därför tror jag, som ltl Jan-Erik Mattsson sade här, på frivilligt arbete och liknande.

Leaderprojektet guppar lite hit och dit och det enda intressanta med det hittills är att det finns pengar, men pengarna ska hämtas in och användas. Då tycker jag att varför vi inte köpa varsin verktygsbox till ltl Aaltonen och lagtingets talman så får man med lite "leaderpengar" rusta upp de här batterianläggningarna. Samma sak på andra håll, det är nog via en by angelägenhet som man ska kanalisera det. 40 projektet och andra projekt, det är precis det som sades här, att man rustar upp det men sedan är underhållet det viktiga. Man måste planera in, inte bara verktygen och personerna som fixar till det, utan också dem som upprätthåller det hela och inte behöver bränna det p.g.a. bristande underhåll. Man ska inte förlita sig på landskapsförvaltningen, tycker jag. Det måste vara andra kollektiv och enheter som ska göra det själva jobbet.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Nu blir jag nästan lite rädd. Nog är det väl så att samhället och det offentliga ändå har ett ansvar för vårt kulturarv. Många av de här sevärdheterna inom projekt 40 så tillhör ju Ålands kulturhistoria och är väldigt viktiga för vår identitet och för livet här idag. Inte kan man helt bara lägga det här på privata personer, kommunerna och på byalagen. Nog måste det ju vara en samverkan mellan de offentliga och det privata i så fall. Vart har de här "leaderpengarna" tagit vägen? Det skulle ha tillsatts för länge sedan, den här laggruppen.

Ltl Olof Erland, replik

Det offentliga, vad är det? Är det landskapsförvaltningen, kommunerna, tredje sektorn eller kollektiv sektor? Jag tror inte att vi ska bygga upp den offentliga sektorn med tillfälliga projekt, hur värdefulla de än är, utan tillse att det blir gjort. När man år 2004 drog ner på Museibyrån så gjorde man det med den principen att det är tillsyn, övervakning och att sätta igång som är deras är grundläggande princip. Sedan har landskapet ansvar för vissa anläggningar som finns i verksamheten, museer o.s.v. I Projekt 40 var den bärande principen att nu kan man passa på att göra saker när det är arbetslöshet.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Syftet med min motion är att man ska kunna ta fram en plan så att man kan ha beredskap om det blir stor arbetslöshet igen. Jag tror att det är väldigt dåligt för ett samhälle att ha människor att gå hemma sysslolösa. Det här är ju viktiga och riktiga saker som kan utföras t.ex. av långtidsarbetslösa. I vilken form, det tycker jag att näringsutskottet kan titta över.

Ltl Olof Erland, replik

Jaha, var det kultur, då måste jag ändra på min inställning.

Det är klart att blir det arbetslöshet så då skulle man utnyttja arbetskraften, arbetslinjen är ju den viktiga. Sedan när man gör de här projekten om det är av typ 40 Projekt, då är det eftervården som är det viktiga. Man kan inte lägga det på samhället. Man måste från början bygga in att det är någon som tar hand om detta. Kanske man kan bygga upp de här kollektiva organisationerna kring leaderprojektet, det finns ju faktiskt pengar att hämta där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet?  Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet. 

 

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 27 april. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 16.57).

 

 

Originalfil