Plenum den 23 april 2008 kl. 13.00

PLENUM den 23 april 2008 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. ((Frånvarande: ltl Veronica Thörnroos).

29 lagtingsledamöter närvarande.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Näringsutskottets betänkande nr 6/2007-2008 angående landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland. (FR 18/2007-2008).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum inkommande fredag. Godkänt.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 2:

 

Landskapsregeringens framställning med förslag till första tilläggsbudget för år 2008. (FR 19/2007-2008).

 

Talmannen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman!

I en normal situation skulle inte tilläggsbudget vara så här omfattande. Orsakerna till det känner vi till naturligtvis; vi har debatterat valsystemet i samband med budgetering tidigare och vi har igångsatt en process för att se över valsystemet. Det är så att en tidigare majoritet och landskapsregering har lagt en budget som lagtinget har antagit som skall gälla för det här året; efter att den budgeten lades har lagtingsvalet gett vid handen att vi har en ny majoritet, en ny regering, som förstås skall fullfölja den budget som lagtinget har antagit men självklart finns en vilja till reformer och ändringar för den nya majoriteten. Därför är denna tilläggsbudget mera omfattande än vad tilläggsbudgeter normalt skall vara. Det är inte någonting unikt att det sker just nu utan så här har skett många gånger förut.

 

Herr talman!

När det gäller konjunkturläget globalt och på Åland inleder vi de allmänna motiveringarna i detta förslag till tilläggsbudget med en bred presentation av hur läget ser ut. Vi grundar oss på den statistik som ÅSUB har tagit fram om konjunkturläget. Vi har förstås också själva haft en dialog med finansiella aktörer på Åland för att kunna ha en så god bild som möjligt av vad som försiggår, vilka konjunkturer har vi nu, vad kan vi förvänta oss framöver. Gobalt, internationellt, har vi en väldigt osäker finansiell situation. Värdenedskrivningar i bankvärlden har skett, de har varit omfattande, men aktörerna är rätt så eniga om att bara en liten del av de nedskrivningar som situationen kräver ännu har kommit upp till ytan. Mycket kommer att ske ännu, det kanske t.o.m. är så att internationella banker kommer att gå i konkurs ännu, med allt vad det medför. Det blir som en våg genom bankväsendet, inom de finansiella system som upprätthåller världsekonomin; om det börjar falla i ena ändan ger det påverkningar ända till slut. I den situationen kommer det också att påverka oss. Pengarna kommer att bli dyrare, det kommer att bli dyrare att låna pengar, räntorna stiger, det blir effekt på inflation osv.

 

Men det som man kan utläsa ut ÅSUB:s konjunkturrapport är ändå att det som beror på oss här lokalt på Åland är ännu ganska bra, vi har många olika verksamheter inom näringslivet som går bra; det är klart det är skillnader i olika branscher, men vi har det fortfarande bra här. Man kan säga att vi fortsätter att leva  kvar i högkonjunkturen här och traditionellt sett brukar ändringar från högkonjunktur till lågkonjunktur komma något försenat här på Åland. Men aktörerna lokalt är nog överens om att en svacka kommer att komma. Hur djup den blir och hur långvarig den blir och exakt när den kommer kan ingen säga säkert, men den kommer.

 

Positivt i ÅSUB:s konjunkturrapport är att man prognostiserar att antalet arbetsplatser inom det privata näringslivet kommer att öka med 125 arbetstillfällen under detta år. Det här vill jag sätta i jämförelse med den diskussion som säkert kommer att föras här i lagtinget i dag om de tjänster som det offentliga – vi i landskapsregeringen via lagtingsbeslut – vill tillsätta för att sköta förvaltningen. Det syns ändå tydligt att arbetstillfällena inom den privata sektorn ökar betydligt mera än arbetstillfällena inom den offentliga sektorn, åtminstone inom det som landskapet/lagtinget styr över, och detta är positivt. Balansen mellan offentliga arbetsplatser och privata arbetsplatser ökar till det privatas fördel.

 

Herr talman! 

Så till budgetläget som beskrivs under den allmänna motiveringen. Vi har fortsättningsvis starka offentliga finanser. Denna tilläggsbudget föranleder ett renodlat underskott om 1,3 miljoner euro, vilket innebär att för året totalt sett har vi i budgetuppföljningen ett överskott på 7,6 miljoner euro plus den överföring till utjämningsfonden som lagtinget har beslutat om, alltså 17,6 miljoner euro.

Å andra sidan förs det ett parallellt räknesystem, den s.k. affärsbokföringen eller resultaträkningen, där det prognostiseras ett resultat om 7,2 miljoner euro plus också där 10 miljoner i utjämningsfonden.

 

Det kollektivavtal som ingicks mellan arbetsmarknadsparterna för något tag sedan har medfört merkostnader, högre lönekostnader alldeles självklart. I samband med att lagtinget/finansutskottet behandlade grundbudgeten fanns det en kunskap om att det här kommer att ske. Det fanns signaler som florerade här i korridorerna om att kostnaderna kommer att öka med ett antal miljoner euro per år. Det var budgeterat 2-procentiga löneökningar i grundbudgeten och ökningarna blev betydligt större, i enlighet med de förväntningar som fanns, kanske t.o.m. ändå något lägre. De siffror som diskuterades i samband med grundbudgeten och i förhållande till kollektivavtalsprocessen kunde ha medfört att behovet av tilläggsbudgetering skulle ha legat i den storleksordning som totalt nu föreslås i tilläggsbudgeten. Sådana siffror diskuterades.

 

Vi presenterar i denna framställning ett förslag om att ÅHS skall få 2 miljoner euro till för de löneökningar som man har för sin personal, men för övrigt tänker vi sätta piskan på oss själva att försöka förverkliga verksamheten att andra löneökningar skall rymmas inom de ramar som vi har i grundbudgeten. Vi har diskuterat den här frågan inom finansavdelningen och i övrigt också och vi tror att denna kan vara möjligt; vi tänker göra ett försök. Vad gäller budgetering avser vi att återkomma i september med en resurs- och behovsplan som tar sikte på året 2020 där vi skall analysera och försöka beskriva hur utvecklingen med resurser i förhållande till utgifter utgående från den demografiska utvecklingen kan se ut här på Åland. Alla är vi eniga om att vi kommer att få en situation där vi har flera äldre som behöver vård och omsorg och allt färre, som det ser ut, skall bekosta detta. Vi vill alltså göra ett seriöst arbete, vi har satt igång ÅSUB i den frågan för att få fram statistik som kan hjälpa oss att presentera bra analyser, men vi måste återkomma till den frågan. I samband med det presenterar vi också en ram för denna valperiod. Vi skall också presentera siffror, en tabell på vilka byggnadsprojekt som är aktuella både inom det offentliga, inom det kommunala men också i den privata sektorn så att lagtinget skall kunna ta ställning till vilka projekt man prioriterar och i vilken ordning, då också i samband med tilläggsbudget i september. Som ni kan utläsa ur det förslag som ni har framför er så förväntar vi oss att kunna presentera resurs- och behovsplanen med den här statistiken, samtidigt som vi presenterar nästa tilläggsbudget då konkreta förslag till satsningar kan finnas med.

 

Herr talman!

Innan jag går in på detaljmotiveringarna vill jag lyfta några delar till ur de allmänna motiveringarna. De områden som berör de andra landskapsregeringsledamöterna överlåter jag till dem att beskriva mera. Här står mycket om den kommande planeringen, det kommande arbete som har igångsatts som ännu kräver konkreta förslag. Några saker bör och vill jag dock lyfta upp. För att vi skall ha resurser för välfärden, för att vi skall råd med de sociala reformer som föreslås, också kommande, för att vi skall ha råd med nödvändiga miljöåtgärder och för att vi skall ha råd att ge ålänningarna goda levnadsbetingelser behövs ett starkt näringsliv. Jag vill först komma till den kanske viktigaste näringen av alla: sjöfarten. Sjöfarten faller under mitt ansvarsområde. Vi avser och vi arbetar hela tiden med att försöka komplettera det sjöfartspaket som andra till en del har jobbat fram redan och som fordrar en komplettering. Vi har en god dialog med finansministeriet, både med tjänstemän och politiker, vi har en bra kommunikation också med redarparterna i den här frågan. Jag tror att vi har goda förutsättningar till framgång; väldigt tydliga politiska löften har avgetts av rikets finansminister i den här frågan. Som sagt, för att vi skall ha en bra välfärd fordras det ett starkt näringsliv.

 

När det gäller näringslivsutvecklingen för övrigt föreslår vi ett inledande arbete för företagsamhetens år, år 2009. Vi vill lyfta företagsamhet och företagandet samt dess status så att det kan diskuteras på många olika plan. Vi avser att genomföra seminarier, utbildningstillfällen och mycket annat och det här vill göra tillsammans med de på Åland förekommande näringslivsorganisationerna. Vi har en god dialog, kommunikation med dessa parter, vi är eniga om att genomföra det här och vi tänker göra det till någonting bra. I slutändan skall företagandestatus vara något högre. I slutändan skall vi utvärdera företagsamhetens år och vi skall då också kunna komma med konkreta förslag till vad det nu må vara, men i varje fall till avbyråkratisering i någon form. Arbetet med tankesmedjorna fortsätter, så det pågår ett strategiskt arbete för företagande och för näringslivet.

 

Detaljerna i näringspolitiken har vi säkert anledning att återkomma till. Beroende på hur debatten fortskrider så ser jag mig kanske nödgad återkomma till dem. Näringsansvarige är inte på Åland i dag, men ifall debatten här i salen fortsätter ännu på fredagen så kommer han att kunna delta i debatten.

 

Så till detaljmotiveringar från sidan 18. Först språkrådet. Språkdiskussionen var livlig här i salen, det här helt korrekt, så skall det vara. Vi och många med oss tycker att när man en gång går in för ett språkråd skall man kunna utföra ett gott arbete, så vi föreslår helt enkelt lite mera pengar för det än vad som fanns i grundbudgeten.

 

På sidan 20 har vi under moment 43.01.01 har vi ett anslag om en tjänst. Anslaget finns i grundbudgeten, men då lagtinget ville att landskapsregeringen skulle beskriva tjänstens innehåll har vi gjort det på det här sättet. Det finns ett förtydligande om behovet och hur personalchefen skall arbeta, en lagtingsbeställning som landskapsregeringen anser att det finns behov av och vi vill förverkliga det på det sätt som det står skrivet här. Det föreslås också anslag för en tvåårig projektanställning med ansvar för att utveckla kunskapen om och förståelsen för Åland i Helsingfors. I arbetet ägnas åländska frågor med EU-anknytning särskild uppmärksamhet. I den tillfälliga projektanställningen skall också finnas ett övergripande informationsansvar just i denna situation. Lantrådet är inte heller på Åland i dag; hon hörs antagligen i grundlagsutskottet som bäst, men ifall debatten fortsätter på fredag kommer hon också säkert att delge sin syn på behovet av den här resursen.

 

På sidan 21 finns understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården. Det här är en miljöinsats som lagtinget har enats om tidigare. Det har gett en god effekt. Det sker en stark process där många byter ut på fossilbränsle grundade värmesystem mot någonting mera miljövänligt. Det här är också helt i enlighet med det energimeddelande som landskapsregeringen har presenterat för lagtinget. Vi föreslår ytterligare 100.000 euro för detta.

 

Sidan 23: Finansavdelningens allmänna förvaltning. Också här finns anslaget färdigt i grundbudgeten. Lagtinget begärde att landskapsregeringen skulle förtydliga den biträdande finanschefens uppgifter. Det har vi gjort här. Också här är det nödvändigt med tilläggsresurser för att kunna utföra ett bra arbete för Åland och för ålänningarna. Finansavdelningen har ett väldigt övergripande ansvar över alltihopa: som det sägs kanske lite nonchalant, att pengarna styr det mesta, men så är det också i realpolitiken. Finansavdelningens tjänstemän är ofta delaktiga i ett brett arbete.

 

Sidan 24: Understöd till kommunerna för förebyggande utkomststöd. Vi föreslår 500.000 euro att kanaliseras via kommunerna till de pensionärer som är mest ekonomiskt utsatta. Vi har en fördelningsformel som vi presenterar. Stöd enligt en viss fördelning kommer att ges till kommunerna så att kommunerna enligt gällande lagstiftning kan ge ett förebyggande utkomststöd. Det här kan då uppgå till 70 euro per månad för pensionärerna. Denna omtanke om de pensionärer som har det svårast är en omtanke som förmodligen ingen tidigare landskapsregering har kunnat presentera i konkreta förslag. Det här har varit vår ledstjärna under hela arbetet fram mot denna tilläggsbudget att det här skall vi förverkliga. Sedan måste jag säga, att det här är inte den lösning som vi ser som den lösning som skall finnas på lång sikt. För en bra lösning på sikt fordras lagstiftningsförändringar både av oss och förmodligen också på rikssidan, det arbetet pågår också för fullt, men under tiden vill vi visa vad vill uppnå genom detta förslag. Socialansvariga Katrin Sjögren kommer säkert i samband med debatten att noggrannare redovisa för hur detta skall förverkligas.

 

På sidan 26 föreslår vi helt och fullt i enlighet med handlingsprogrammet en miljöbilspremier om 1.000 euro för inskaffandet av en s.k. miljöbil, en bil som underskrider de utsläpp som beskrivs här i förslaget. Vi tror att detta kommer att hjälpa till en förnyelse av bilparken till mer bränslesnåla fordon. Till saken hör att vi under arbetet också har diskuterat och övervägt möjligheterna till att införa en separat skrotningspremie för äldre fordon. Det är också en bra tanke. Det har jag framfört här i salen i diskussioner om detta ämne och många andra också. Men det förefaller som om detta är något mera komplext i sin förvaltning och övervakning, så vi behöver mera tid för det, men det kan vara så att förslaget om en miljöbilspremie senare kan kompletteras med den här andra sidan också. All kunskap som vi kan få i den frågan, också av den debatt här i salen som kan hjälpa till att vi får en bättre fordonspark, är förstås välkommet, men i det här skedet föreslår vi endast miljöbilspremie.

 

På sidan 27 finns Understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder. Byggkostnaderna för Lotsbroverket är och har blivit lägre än vad som var känt vid tidpunkten för avgörandet. Det betyder att inom befintliga anslag kan vi hjälpa personer för att bygga enskilda avloppslösningar som krävs enligt lagen under detta år till 1.1.2009.  Det finns ungefär 300-400 hushåll på Åland med enskilda avloppslösningar; dessa personer är ofta äldre, ofta t.o.m. äldre kvinnor, änkor, som har en besvärlig ekonomisk situation; vi vill hjälpa dem att kunna följa den lagstiftning som lagtinget har ålagt dem.

 

På sidan 28 finns Medis. I den här frågan är jag säker på att vicelantrådet Britt Lundberg kommer att återkomma med mer detaljer; vi vill visa vår vilja till att göra Medisverksamheten till någonting som alla ålänningar kan nyttja på ett lika rättvist sätt. Förslaget om mera pengar, 50.000 euro, kräver att kommunerna kommer till en enighet, ett gemensamt avtal, och där då Mariehamns stad också lägger 50.000 euro för sin del.

 

Sidan 30: Sjöfartsmuseum. Den här frågan kopplar lite ihop med det resonemang om sjöfarten som den kanske viktigaste näringen. Det står i de allmänna motiveringarna att åtgärder behöver göras för att komplettera stödpaketet för att Åland och Finland skall återfå ryktet och förtroendet för att vara en seriös sjöfartsnation. Jag tycker att frågan om Ålands sjöfartsmuseum kopplar ihop med det. Rederinäringen, färjnäringen, har gett Åland väldigt mycket och Åland har levt i symbios med den verksamheten. Det är vår skyldighet att kunna visa på det som har gjorts på ett bra sjöfartsmuseum. Den här landskapsregeringen fick ärva frågan, mycket var oklart ännu, en helt tydlig vilja fanns i lagtinget om att museet skall förverkligas. Viljan är lika tydlig hos den nuvarande majoriteten och jag personligen som sjöfartsansvarig har tillsammans med kulturansvariga vicelantrådet tagit tag i den här frågan, löst de frågetecken som finns och har funnits och vi har kommit till en avsiktsförklaring som har undertecknats mellan landskapsregeringen och Nautical Club som visar på hur det här skall förverkligas. Nu vill vi redovisa det för lagtinget och vi vill gå vidare.

 

Bomarsund, sidan 36. Herr talman! Som jag sade inledningsvis kommer det att finnas en möjlighet för lagtinget att ta ställning till de offentliga byggnadsprojekten, också de privata och kommunala i samband med resurs- och behovsplanen och också i samband med tilläggsbudgeten som kommer i september. Vi har valt att ännu reda ut vissa frågor om privat drift på ett sådant sätt att vi ändå när det är klarlagt bjuder vi ut projektet för att återkomma i samband med tilläggsbudget och i samband med konjunkturanpassningsdiskussion som vi skall föra här i lagtinget. Men en stark vilja att förverkliga det här om anbuden är på rimlig nivå finns, helt klart. Vi skall också komma ihåg att konjunkturen här på Åland har inte svängt ner ännu, byggfirmorna anger att de har mycket byggnadsprojekt ännu kanske ett och ett halvt år framöver, så på det här sättet får vi en bild av hur anbudsresultatet kan se ut.

 

Till sist, herr talman, skördeskadorna. Arbetet pågår med att i enlighet med handlingsprogrammet försöka att komma fram till ett bra system till självförsäkringssystem, alltså någon form av fond, där jordbrukarna som är företagare också kan själva ta ansvar för de eventuella skador som kan ske. Landskapsregeringen har tidigare sagt att vi skall initiera arbetet, och det har vi gjort, vi är också beredda att bidra med en insats för att få igång det här. Men det är inte färdigt, vi har gett löften här tidigare om att vi skall hjälpa dem som råkade ut för katastrofen i månadsskiftet maj-juni 2007, så nu har vi ett förslag på hur vi skall hjälpa dem. Anslaget är på 400.000 euro, en fördelning är beskriven i motiveringarna och löftet står vi naturligtvis fast vid.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Nu är det bara början! Ledamoten Mats Perämaa inleder sitt anförande med att redogöra för konjunkturläget. Indikationer visar på sämre ekonomi, inflation och andra osäkerhetsfaktorer. Likväl går man in för att anställa ny personal, nya tjänster inrättas. På något vis får man en legitimitet, enligt ledamoten Mats Perämaa, eftersom också det privata kommer att anställa flera. Det här är för mig ett obegripligt sätt att jämföra. Det privata och det offentliga är väl inte i det här sammanhanget ett kommunicerande kärl. Man har valt att sätta in nya tjänster, dock inte någon som rättschef, en fråga som vi tillsammans med liberalerna drev under förra valperioden,  varför inte det?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jämförelsen med hur många som anställs inom det privata näringslivet, även om den inte direkt kan kopplas till de förslag som ligger här, är i varje fall intressant därför att många här i salen har diskuterat förhållandet mellan offentlig sektor och privat näringsliv. Med en befolkningsökning, som vi hoppas att vi skall ha här på Åland, t.o.m. en integration som medverkar till att vi har arbetskraft till de arbetsplatser som kan erbjudas, gör det intressant att ändå se hur utvecklingen sker, om förhållandet förändras eller inte.

 

Frågan om rättschef lever kvar och diskuteras och det är inte uteslutet att någon sådan variant måste tillsättas eller återkommas till. Om det kan ske på så sätt att man överflyttar verksamhet eller någonting annat, så den diskussionen finns fortfarande kvar och lever.

 

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag förstod åtminstone i de diskussioner som fördes under förra mandatperioden att en rättschef var synnerligen viktig för liberalerna, man hade också en lagmotion och vi var överens med liberalerna från Obunden Samling i lagutskottet; nu är den inte prioriterad utan man för in andra tjänster. Men man ser inte hur tjänsterna kommer att vara finansierad. Anser ledamoten Mats Perämaa och landskapsregeringen att det finns så mycket luft i 2008 års budget att man kan finansiera tjänsterna genom denna luftbudget och hur kommer man i framtiden att finansiera dem? Vi har inte sett någon beskrivning på det.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Budgetering sker varje år och det är klart att om man anställer någon till så blir det en budgetering varje år, men jag förmodar att andra vicetalmannen syftar på det resonemang som jag förde här om kollektivavtalen och påverkan på budgeten eller att det t.o.m. inte skulle påverka grundbudgeten. Vi är av den uppfattningen att kostnadsökningar, förutom för ÅHS, kan rymmas inom befintliga ramar, men det betyder förstås inte att inte de verkliga kostnaderna finns där; när lönerna stiger så finns de, så det är en budgetteknisk sak. Som svar på frågan, så om det är så att man lyckas få in löneökningarna inom ramarna har vi antingen minskat ned på någonting annat eller så har det i något fall funnits luft också.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Ledamoten Mats Perämaa påpekade helt riktigt att för att man skall kunna genomföra nödvändiga sociala reformer behövs det ett starkt näringsliv. Men det där gäller generellt och för områden som har skatterätt. För Ålands del är det väl så att ett starkt eget näringsliv genererar en bra avkastning på skattegottgörelsen. Däremot är den åländska budgeten helt beroende av att det finländska näringslivet går bra och där ser det ut att ske snabba förändringar och jag undrar har landskapsregeringen beaktat de omgjorda prognoserna vad gäller bruttonationalprodukt osv.?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det finns med i diskussionen inför budgeteringen nu och möjligheterna till att klumpsumman t.o.m. kan justeras ner lite grand, men de prognoser som finns om det pekar inte på något dramatiskt ännu. Löpelden, om man kallar det så, mellan finansiella institutioner kan sluta var som helst, men vi har i varje fall tagit i beaktande möjligheterna till stagnerade inkomster, kanske t.o.m. lite minskade, och grundbudgeten tillsammans med tilläggsbudgeten pekar på ett överskott ändå, så vi har ändå i den här situationen starka finanser. Utsagan om ett starkt näringsliv håller jag med om att krävs, för arbetsplatser och för inkomster överhuvudtaget.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

I mitt anförande gjorde jag förbehållet att det gäller inte för Åland fullt ut, utan det gäller nivån på skattegottgörelsen. Beskrivningarna som finns av avräkningsbeloppet i förslaget till tilläggsbudget vill jag ännu få ett förtydligande om. Är de tagna ur ÅSUB:s konjunkturbedömning eller är det landskapsregeringens egna? Jag tyckte att det vid den genomläsning jag gjorde att det var rakt av klippt ur ÅSUB:s konjunkturlägesrapport.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

De är tagna ur rapporten. Sedan har vi efterhört eventuella förändringar till den delen och det finns signaler om att det eventuellt kan ske någon liten förändring. Det är de signalerna vi har fått, men vi har det inte till siffror. Kunskapen om detta finns med och eftertanken också. Även om det privata näringslivet inte fullt ut påverkar den ekonomiska situationen – det är skattedebatten som förs och som kommer att föras där ÅSUB lämnade sin rapport om skattesimulationer till landskapsregeringen – så visar det starka näringsliv vi har att det krävs 125 nya personer i arbete för det privata näringslivet. Så visst har det en stark påverkan i det åländska samhället redan som det är nu!

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman!

Vad gäller det som saknas i tilläggsbudgetförslaget är det avfallshanteringen, den långkörare som vi har haft med oss ett antal år och där diskussionerna har gått heta. Det är ofrånkomligt att landskapsregeringens handlingsprogram innehåller en beskrivning av hur man avser att göra, dvs. flytta över behörigheten, driva avfallshanteringen i ett landskapsägt bolag enligt handlingsprogrammet. Det skulle sannerligen ha varit välkommet att nu i dessa tider ha fått ett första besked: Avser landskapsregeringen att göra detta eller är det så att man tvekar? Är det så att man tvekar så borde man meddela kommunerna och i synnerhet Ålands Miljöservice att det inte kommer att genomföras en sådan reform. Vi har inte längre råd med en väntan, en osäkerhet, vem som skall ta det fortsatta ansvaret, särskilt i tider av falska profeter som för fram olika förvirrande åsikter i debatten.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag kan intyga att miljöansvariga Katrin Sjögren håller i den här frågan och bearbetar den ur alla tänkbara aspekter och har haft den på överläggningar i landskapsregeringen. Det här är en prioriterad fråga, men den är synnerligen komplex så att vi måste be att få återkomma med resonemang om den här frågan. Det var inte färdigt att beskriva det i samband med denna tilläggsbudget.

 

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman!

Tack för det finansministern! Jag tar det som en intäkt på att man avser att återkomma till den här problematiken, även ekonomiskt. Det är ofrånkomligt att i ett läge där man från olika håll, om vi kallar det så, uppmanar hushållen att inte betala de lagligt påförda avgifterna, att det leder till förseningar, betalningssvårigheter och framför allt gör den anstormning av konflikter med hushållen till att det långsiktiga arbetet blir lidande. Vi har framför allt inom ramen för det farliga avfallet en stor investering framför oss, dvs. Hellesby, ifall man avser att där satsa hantering av det farliga avfallet. Jag uppmanar landskapsregeringen att handlägga detta snabbt och återkomam med besked senast när lagtinget återkommer till höstsessionen.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag tror jag vågar säga, att, ja, vi kommer att återkomma i denna fråga och jag är säker på att miljöansvariga Katrin Sjögren senare under debatten kommer att kunna bekräfta det jag sagt.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag har ett liten fråga i moment 45.10.55 Understöd till kommunerna för förebyggande utkomststöd. Jag undrar om det är fråga om ett skrivfel eller hur det är för i första momentet talar man om att man skall ge stödet till utsatta pensionstagare med en inkomst under 699 euro, men i sista momentet säger man att det skall ges till pensionstagare med en total pension om 699 euro och det är två olika saker.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det torde vara på det sättet att det som står i sista momentet bara reglerar fördelningsnyckeln från landskapet till kommunerna medan vad gäller fördelningen från kommunerna till pensionstagarna så är det såsom det är beskrivet i första momentet. Det är därför som benämningarna kan tyckas vara olika.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Jag återkommer i gruppanförandet till åtskilliga av de punkter som finansministern uppehöll sig vid. På en punkt var han något otydlig och klurig och det gällde det beramade förslaget om miljöbilspremie. Förstod jag finansministern rätt att miljöbilspremien finner han egentligen inte riktigt lyckad, eftersom han i sitt anförande uppehöll sig enbart vid alternativa och bättre lösningar och efterlyste särskilt här i diskussionen och från salen sådana idéer och där också skrotningspremien var en väsentlig del av hans motivering för det här. Förstod jag finansministern rätt?

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Nej, tyvärr var det inte så, men det är väl så att jag har personligen och tillsammans med mina kolleger funderat så mycket på miljöbilspremien och vi har kommit fram till att det är ett jättebra förslag, så på något vis har man inom sig så mycket diskuterat att man tycker kanske, men det är jättebra förslag, det har gett väldigt goda effekter i Sverige. Snabbt har man övergått till att köpa fordon som belastar klimatet via koldioxidutsläpp mindre, men när vi satt igång arbetet övervägde vi också skrotbilspremien och det sattes igång parallellt, inte nödvändigtvis så att det kommer samtidigt förslag om det, men det är, som jag sade lite mera komplext, men de övervägandena finns ännu att ta ställning till. Det här i sig är ett bra förslag.

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Då var det synd att jag hade förstått dessa till synes förnuftiga signalerna bakom de ord som finansministern uttryckte fel. I Sverige säger man att det har varit lyckat. Ja, det som har varit lyckat är ur miljösynpunkt att bensinpriserna har gått upp så väldigt mycket och detta har gjort att konsumenterna har börjat se på sitt bilkörande på ett annat sätt och också på sina bilanskaffningar på ett annat sätt. Samma effekt är det naturligtvis på Åland. Men det var en annan fråga också som gjorde mig väldigt konfunderad i anförandet, där mycket ju var bra men inte allt och det var skördeskadeersättningarna där vi är helt överens att regnkatastrofen är det okej att man gör så här med. Men logiken av det blir hemskt konstig när finansministern säger att eftersom katastrofen drabbade jordbrukarna så skall man nu ge alla i landskapet, oberoende av tid, oberoende av geografiska synpunkter detta stöd.

TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Vad gäller miljöbilar och miljöbilspremien så visst är det så att ökade bränslepriser leder till att man skaffar sig andra fordon, man kanske kör mindre t.o.m. och de skatteåtgärder som Finlands regering och riksdag har tagit leder också till den här effekten. Också miljöbilspremie ger samma effekt. Skatteinstrument och verktyg av olika slag och ekonomiska styrmedel ger de här effekterna. Sammantaget tror vi att det här blir någonting väldigt bra. Vad gäller skördeskadorna är det på det viset att det finns några jordbrukare som inte direkt omfattas av det som skedde på  det katastrofala området men gränsdragningar blir oerhört svåra, så efter omfattande diskussioner har vi enats om detta och det är bara några få jordbrukare. En skördeskadefond är målet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

När jag som en vän av utvecklande av Bomarsund hörde på ledamoten Mats Perämaas anförande blev jag ganska deprimerad. Läser man skrivningen i tilläggsbudgeten blir man ännu mer deprimerad eller frågande. ”Landskapsregeringen utreder möjligheten till privat drift av besökscentret i Bomarsund. Landskapsregeringen avser att bjuda projektet och om rimligt anbud erhålls återkommer landskapsregeringen till lagtinget med konkretiserat förslag under hösten.” Men, snälla minister Perämaa, i finansutskottets betänkande till 2008 års budget står det helt klart skrivet att landskapsregeringen bör utreda projektet parallellt och återkomma med nödvändiga förtydliganden och prioriteringar i tilläggsbudgeten. Var är förtydligandet? Var är prioriteringen? Vill ni inte ha det, så säg det! Det är bara snömos!  TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Snömos eller inte, så är det här väldigt tydligt: vi vill klargöra den privata driften ytterligare. Det finns saker vi måste ta ställning till. Vi bjuder ut det, sedan kommer vi till lagtinget med en prislapp och i det skedet måste vi antingen föreslå för lagtinget att vi inte förverkligar det eller att vi förverkligar det. Det här förskjuter inte på tidsplanen överhuvudtaget, snarare kanske det är bra att man gör på det här sättet i den här situationen när våra byggföretag ändå har väldigt mycket arbete och man kanske kan förvänta sig dyra anbud. Om inte jag missminner mig har också lagtinget flera gånger sagt, eftersom ltl Göte Winé på ett bra sätt redovisar lagtingets behandling, att sjöfartsmuseet kommer efter Alandica. Landskapsregeringen har beredskap; om situationen är den som vi beskriver här återkommer vi med förslag om att förverkliga det.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Igen kommer det som man har hört tidigare att sjöfartsmuseet kommer efter Alandica. Ingen har sagt någonting annat! Men om finansministern skulle läsa finansutskottets betänkande så skulle han se följande: ”Eftersom projekteringen av Ålands sjöfartsmuseum drar ut på tiden och det finns frågor att reda ut i Bomarsundsprojektet, anser utskottet att landskapsregeringen bör utreda projekten parallellt.” Då är min fråga till minister Perämaa: Om skrivningen snarare snabbar upp än fördröjer, när tänker då minister Perämaa lägga ut det på entreprenad för bygget? Det var driften som skulle läggas i privat regi och projekteringen är ju klar! Det står här: ”Projekteringen av ett besökscentrum i Bomarsund är klar.” Vad väntar vi på!

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag uppfattar det som att ltl Göte Winé driver på projektet och det är väldigt bra, det skall man göra, det gör många här. Skrivningarna fördröjer inte förverkligandet av projektet överhuvudtaget. Vi bjuder ut det. Jag är säker på att vicelantrådet här kommer att säga att det här ger ett mandat till att bjuda ut det så att lagtinget i september kan ta ställning till prislappen och i så fall, om vi så föreslår, starta upp projektet då och det är helt i enlighet med den tidsplan som kan vara möjligt. Förverkligandet behöver alltså inte fördröjas överhuvudtaget. Lagtinget har sagt sitt och det är min uppgift att göra konjunkturbedömningar också, så vi kan inte vara omedvetna om de konjunkturer vi har på Åland. Vi måste ta sådana saker i beaktande.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Det var en grundlig och bra genomgång av vårt förslag till tilläggsbudget, så fast man inte får tacka i replik så gör jag det ändå. Jag kände bara att eftersom inte näringsministern är närvarande här i dag tycke jag att det finns skäl att förtydliga ett nytt inslag i skördeskadeersättningarna och det är det att man skall räkna in den beräknade skörden och sedan ta bort den verkliga skördens värde. Det tycker jag är väldigt viktigt att ta upp med tanke på att tidigare när det har diskuterats har det varit mycket missnöje med att man har haft plockad frukt som man kanske sedan har kastat bort och så har man drabbats när man har sökt om skördeskadeersättningar av den orsaken, dvs. den kasserade frukten har räknats som skörd. Jag tycker alltså att det är viktigt att framhålla att det nu är reglerat i tilläggsbudgeten.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Herr talman!

Efter anförandet av den liberala finansansvarige Mats Perämaa verkar det kanske lite onödigt att en liberal stiger fram och stöder, men eftersom nu turordningen är sådan kommer jag att föra fram några av de liberala prioriteringarna i förslaget till tilläggsbudget och sedan kommer några enskilda ledamöter ännu att precisera vissa punkter.

 

Liberalerna står förstås bakom regeringen Erikssons första tilläggsbudget för år 2008 vilken även är den nya regeringens första egna budget. Av den orsaken är förslaget mera omfattande textmässigt än vi är vana vid med tilläggsbudget. Allt detta är ju följden av vårt valsystem enligt vilket valet  tidsmässigt är placerad till hösten. Detta innebär att den första budgeten efter varje val är gjort av den gamla regeringen. Det är bra att landskapsregeringen nu tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över hela valsystemet med både lagtings- kommunal och riksdagsval och möjligen hitta bättre och modernare lösningar för vårt valsystem. Texten är som sagt omfattande och beskriver prioriteringar för politiken enligt regeringsprogrammet.

 

Regeringen lovar till hösten en resurs- och hehovsplan istället för den rambudget vi haft tidigare. Denna plan kommer att vara mera långsiktig och ta med olika aspekter i samhällsutvecklingen såsom åldersstrukturen bland befolkningen, vårdbehoven som uppstår på grund av den rådande och kommande åldersstrukturen långsiktig planering av investeringar i offentlig regi och hållbar utveckling.

 

Av de allmänna intentioner som tilläggsbudgeten anger är arbetet med hållbar utveckling i landskapet högt prioriterat. Detta arbete bör införlivas i alla verksamheter och kombineras av det övriga miljöarbetet  i landskapet både internt men även i de samarbetsformer vi har med närregioner samt de förpliktelser vi har genom internationellt samarbete.  En direkt miljöåtgärd i budgeten är den miljöbilspremie på 1000 € , som ledamoten Mats Perämaa redan presenterade och som landskapet kommer att betala åt de som köper miljöanpassade bilar. Men för att få tillstånd en bättre bilpark på Åland bör landskapsregeringen se över om skrotningspreminen för gamla bilar kan tas i bruk. Ökat stöd för kollektivtrafiken bör även betraktas som en miljöåtgärd ju fler tar bussen desto mindre miljöpåverkan. Ytterligare en  miljöåtgärd i budgeten är fortsatt satsning på understöd för vatten- och avloppsåtgärder så att även privata avloppsprojekt kan få stöd. Detta kan vara till hjälp för de som bor avskilt och inte har möjlighet få del av de kommunala lösningar. Lika är det med und Beslut om remiss till finansutskottet har fattats och ärendet var bordlagt den 14.4. Diskussion.

erstöd för uppvärmningssystem som främjar miljön.

 

Herr talman!

Åtgärder för att underlätta den ekonomiska situationen för pensionärer som lever under den s.k. fattigdomsgränsen har varit aktuellt sedan ÅSUBs utredning ”Ekonomisk usatthet och social trygghet” kom. Det förslag i tilläggsbudgeten om 70 € per månad för de pensionärer som har inkomster under 699 € per månad är en första början . Det verkar inte vara lätt att hitta former för understöd som realekonomiskt är till hjälp. Vi kan inte införa  hjälp som undergräver andra möjligheter till stöd. Därför har liberalerna nu godkänt denna modell med förebyggande utkomststöd. Sedan finns det andra former att komplettera detta med t. ex. avgifterna inom hälso-och sjukvård, sopavgifter osv. Eftersom denna modell ökar kommunernas arbete kommer regeringen att ersätta även för de kostnader som uppstår när kommunerna informerar pensionärer och utför uppsökande verksamhet om deras rättigheter samt att arbetet med att söka lösningar för utsatta pensionärer går vidare.

 

Liberalerna har via olika initiativ jobbat för en för alla ålänningar rättvis nyttjandemöjlighet av Medborgarinstitutet. Nu finns det det 50.000 € budgetmedel för att ekonomiskt stödja verksamheten och en förhoppning om att Mariehamns stad och de övriga kommunerna hittar modell för avtal som tillgodoser allas behov. Viktigast är att den som vill har möjlighet att gå på kurser oberoende av boningskommun.

 

Herr talman!

En annan utbildning som varit länge på tapeten är hantverksutbildningen. Landskapsregeringen ämnar nu ta över huvudmannaskapet och detta stöder liberalerna varmt. Vi hoppas att denna lösning nu äntligen ger hantverksutbildningen de verksamhetsförutsättningar som behövs . Vi ser fram emot att Ålands folkhögskola kommer att bli en bra grund för utbildningen och man kan ju bara hoppas att både folkhögskolan och hantverksutbildningen får nytta av varan.

 

Herr talman!

Landskapsregeringen har intentionen att genom ett framtidsråd arbeta med olika framtidsfrågor. Tillsammans med processen med tankesmedjan vision 2017 arbetas det med visioner för ett hållbart utvecklande av det åländska samhället. Samtidigt kommer Ålands skärgårdsnämnd att arbeta med  utvecklandet av skärgårdens framtidsfrågor.  Jag hoppas att alla dessa fora som idag uppstår har en samordning så att det inte på olika håll jobbas med likadana lösningar. Ur ekonomisk synpunkt är det viktigt att olika grupper inte uppfinner hjulet pånytt utan vi använder våra resurser effektivt och för Åland bästa sätt

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Jag skulle vilja få ett litet förtydligande om hantverksutbildningen av ltl Raija-Liisa Eklöw. Om jag inte minns helt fel från den tidigare behandlingen av den frågan har man från liberalt håll också påpekat vikten av att i Kastelholmsområdet få den här typen av utbildning och tittar vi i den ordinarie budgeten så fanns det också en skrivning om att man skulle ha en utbildning som skulle stå på två ben eller hur det stod. Skall man se det här som att man nu backar tillbaka och driver linjen som centern tidigare också har fört fram den här frågan, att man enbart vill ha en hantverksutbildning som skall vara placerad vid folkhögskolan med folkhögskolan som huvudman?

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Herr talman!

Vi backar inte tillbaka utan vi går vidare. Efter problemen med Kastelholm dök upp har vi gått vidare och funnit modellen med Ålands folkhögskola. I tilläggsbudgeten står det att landskapsregeringen ämnar se vidare på utvecklingsmöjligheterna i Kastelholm och om det då uppkommer möjligheter att kombinera detta på något sätt så kommer vi att arbeta i den riktningen. Vi anser att för att snabbast komma igång med utbildningen som tyvärr har stått stilla ett par år är det här det bästa. Det bästa är att landskapet är huvudman; då finns det i trygga händer.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Jag tackar för förtydligandet! Det är helt klart och tydligt så att man har gett upp det andra spåret om att kunna ha en utbildning vid Kastelholm. Den skrivning som finns i budgeten om Kastelholm betraktar jag mera som en fråga om hur man kan utveckla själva Kastelholmsområdet. Jobbar man med det spår, som jag har förstått att man också har i uppdrag att göra ute på folkhögskolan, så handlar det om att bygga upp hantverksutbildningen vid folkhögskolan. Jag tycker i och för sig att det är bra att man nu sätter ner foten för det förslag om något slags dubbelspårigt som fanns i budgeten sedan tidigare har jag kritiserat; sedan beklagar jag att man har valt det spåret framom spåret i Kastelholm som jag tyckte att var mycket intressantare. Men nu går vi vidare och det viktig var att få ett svar från den liberala ledamoten Eklöws sida att man har backat tillbaka från liberalernas sida och ser nu folkhögskolan som det alternativ som man skall köra.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Herr talman!

Jag säger fortfarande att vi inte har backat tillbaka utan vi har gått vidare och det är absolut bäst att få utbildningen igång på folkhögskolan. I vilka former och på vilket sätt Kastelholm kommer att utvecklas har inte jag kännedom om. Det kanske vi får veta av vicelantrådet Britt Lundberg; säkert finns det planer där. I nuläget är det här en bra lösning.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Henry Lindström:

Herr talman!

Vi har nu första tilläggsbudgeten för 2008 till behandling, men från centerns sida skulle vi helst egentligen ha sett att vi före det skulle ha haft en rambudget för den här perioden som grund för det hela. Då hade man haft ett mycket bättre underlag att se framöver hur de resurserna skulle kunna finnas för den kommande mandatperioden. I stället utlovas nu en resurs- och behovsplan som avges i höst där de här sakerna tas upp.

 

Sedan tilläggsbudgeten kom på våra bord – efter att massmedia har behandlat den – finns det de som säger att det är bara liberalernas förslag, det är liberalernas valprogram som kommer fram. Jag skall återkomma senare i mitt anförande och visa på att även centern har profilerat sig. Det finns dock en skillnad; ända sedan centern bildades för 30 år sedan har vi varit med i regeringar. Naturligt är det så när liberalerna kommer med att man har ett större behov av att framhäva sina positioner och inte minst är det så att centern var med och tog fram den ordinarie budgeten för det här året och därför kan det naturligtvis se ut på det sättet som om det är mycket av liberalernas förslag som kommer fram.

 

Herr talman!

Jag vill ändå hävda att den första tilläggsbudgeten för 2008 är i linje med handlingsprogrammet för den här landskapsregeringen. Det finns både större och mindre justeringar i anslagen och som finansminister Perämaa konstaterade har vi ett konjunkturläge som är relativt stabilt, mycket beroende på vad som händer i vår omvärld. Vi har också ett inflationstryck som är markant. Arbetslösheten är fortsättningsvis, tack och lov, på en låg nivå, men det finns en obalans mellan utbud och efterfrågan och det märks särskilt i vissa branscher. Vi har inom sjöfarten både på däck och i maskin, vi har IT-sektorn, vi har yrkesfolk inom t.ex. VVS och andra branscher där det finns ett stort behov av arbetskraft samt även till primärnäringarna är det svårt att få tag i arbetskraft lokalt.

 

Det finns goda tillväxtutsikter inom sjöfarten, men vi har utflaggningen som ett stort orosmoment. Jag tycker att det för för långt att beröra alla områden så jag koncentrerar mig på vissa områden i mitt anförande. Övriga ledamöter från centern kommer säkert att ta upp andra frågor.

 

Näringslivet inkluderande primärnäringar visar en ökande investeringsvilja och optimism; det kunde vi bl.a. konstatera då lagting och landskapsregering var på en rundtur och besökte olika förädlande/förmedlande företag och även en del primärproducenter. Därmed har man också från landskapsregeringen lagt tyngdpunkten på budgeteringen i EU-programmen på den första delen av programperioden 2007-2013. De stigande producentpriserna är i sig mycket positivt för både jord- och skogsbruk. Det framhävs ofta i många sammanhang att matpriserna stiger och att nu måste det väl gå bra för jordbruket. Men det är viktigt att komma ihåg i de här sammanhangen att den stegring av producentpriserna som nu har skett är i många fall från på en helt oacceptabelt låg nivå där det har varit helt olönsamt att odla. T.ex. inom spannmålsproduktionen försvann den på många håll i och med att det inte fanns en lönsamhet i odlingen. Dessutom sjunker de stödnivåer som EU tillåter och det finns t.o.m. risk att vissa stöd, t.ex. LFA-stödet har ifrågasatts av EU-kommissionen. Kostnadsstegringarna äter i många fall upp de ökade priserna. T.ex. mjölkpriserna har nu stigit två gånger på ganska kort tid; jag pratade med en mjölkproducent häromdagen och han sade att under samma tid har kraftfoderpriserna stigit sex gånger. Tyvärr är det så att våra kostnader i jordbruket har stigit väldigt mycket.

 

Herr talman!

I tidigare anföranden har också skördeskadorna berörts och det är mycket viktigt att vi har med ett anslag för ersättande av skördeskador. Som vi har konstaterat var det väldigt omfattande skador som regnen orsakade och dessutom fanns det även övriga skördeskador under året. Jag vill uppmana finansutskottet att ytterligare titta på det här för i den omfattning som skadorna var undrar jag, trots att det är en ganska stor summa, om det verkligen kommer att räcka till med 400.000 euro för dessa skador som drabbade i huvudsak potatisodlingarna. Det är viktigt att vi kan förse de förädlande företag som vi har inom potatisbranschen med råvara och genom att vi kan ge skördeskadeerättningar till odlarna kan vi återuppväcka en framtidstro hos odlarna som drabbades väldigt hårt under fjolåret.

 

Herr talman!

Det finns en hel del saker som kommer att ses över under året. Vi har hembygds-, jordförvärvs- och näringsrätten som kommer att ses över och det är viktigt att man gör en översyn av dessa områden. Det har berörts tidigare i andra sammanhang att de villkor som man ställer för detta är relevanta men att de också följs upp så att den åländska jorden kan behållas i ålänningarnas händer.

 

När det gäller stödet för utsatta pensionärer, det förebyggande utkomststödet, så på det sätt det nu finns med här är det en nödlösning som vi ser det från centerns sida. Det finns en arbetsgrupp som är tillsatt men som inte har hunnit komma med sina förslag till lösningar. Det är viktigt att vi kan göra någonting åt den här gruppen som har låga pensioner. Det är bra det som står i motiveringarna att man kommer att framöver se på andra lösningar; det är alltså en nödlösning att göra på det här sättet nu.

 

När det gäller utvecklingen av utbildningen på gymnasialstadiet, som det finns en skrivning om, så finns det en arbetsgrupp som jobbar med de här frågorna och där är det närmast stabsfunktionerna som samordnas och därigenom får skolorna mera tid till pedagogiskt utvecklingsarbete.

 

När det gäller hantverksutbildningen, som berördes tidigare, tycker vi från centerns sida att det är viktigt att man nu kan komma igång ordentligt genom att planera den tvåråriga utbildningen och att det är Ålands folkhögskola som ansvarar för detta. Det har tyvärr varit ett uppehåll här i utbildningen och det är inte bra. Vi tror att det är viktigt och tror att det kan bli en bra lösning med Ålands folkhögskola som ansvarar för det.

 

Herr talman!

Medisverksamheten som berör många har vi också från centerns sida jobbat med att få en lösning på. Vi tror och hoppas att kommunerna tillsammans med landskapsregeringen genom det förslag som finns i tilläggsbudgeten nu kan hitta en lösning så att alla kan ta del av Medis verksamhet, oberoende av boningsort.

 

Det är också viktigt att notera att Ålands sjöfartsmuseum finns med, enligt tidigare planer; när Alandica är klart hösten 2009 räknar man med att komma igång med byggstart för Ålands sjöfartsmuseum.

 

Företagsamhetens år planeras. Det är en mycket viktig sak och förhoppningsvis kan det bli ett lyft för entreprenadandan som till stora delar tycks svikta i dag. Det är viktigt att man får in det i olika sammanhang, även i skolorna så att man kan tro att det är en bra möjlighet att bli egen företagare.

 

Ålands Landsbygdsutvecklingsprogram 2007-2013 innehåller nya saker, bl.a. Leader-dimensionen som en sammanlankande insats för att utveckla landsbygden. Det är bra att man har dessa program. Vi ser också att det finns utvecklingsmöjligheter. Det är många saker som händer i vår omvärld som påverkar att det nu finns en optimism inom jordbruket och det behöver vi ta vara på.

 

Gallringsstödet, som har debatterats under många år här i lagtinget, som man kan få stöd för när det gäller uttagning av första gallringsvirket i riket, men som man inte kan få stöd för här, har ännu inte nått en lösning. Under det här året föreslås enligt tilläggsbudgeten  att man skall kunna använda det till övriga skogsförbättrande åtgärder och det kan också ses som en nödlösning, men jag hoppas verkligen, och centern vill trycka på för det, att man kan ta fram ett förslag som man skickar för notifiering så att vi så småningom kan få ett stöd för första gallringar även på Åland.

 

Det finns inte bara positiva saker med. Anmärkningsvärt får man väl säga om det stora anslaget för tilläggskostnader för färjfäste i Svinö och Degerby. Det är anmärkningsvärt att det blir en så stor summa som behöver tas upp i en tilläggsbudget, men det är helt nödvändigt att man gör det och positivt under samma moment är att man kommer att se över möjligheten att bygga mera gång- och cykelvägar längs de åländska vägarna. Det är bra ur trafiksäkerhetssynvinkel och på de platser man har fått det har man mycket goda erfarenheter av det.

 

En intressant punkt är också utvecklingen av Möckelöområdet. Användningen av området har förändrats, inte minst nu när betodlingen har minskat avsevärt och därmed kommer nyttjandet att bli på ett helt annat sätt. Området är 6 hektar stort och där finns både verkstad, lager, hamn, vägunderhållsstation byggnader för oljeskydd och motorfordonsbyrån. Det är en intressant tanke att bolagisera området och jag hoppas att man kan gå vidare med det och i samband med det också göra en privatisering av vägunderhållet, men detta måste göras under förutsättning att det finns konkurrens inom området så att det inte blir en monopolställning där.

 

När det gäller stödet till miljöbil är det sätt att förbättra miljön, men från centerns sida vill vi framhålla att det skulle vara minst lika viktigt att man kan få bort de bilar som smutsar ner allra värst, att bara köpa en bil till och sedan ha de gamla bilarna kvar kanske inte är allenarådande, så därför är vi mycket inne för att det är viktigt att man ser över möjligheten till skrotningsavgift.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det var ett gott jordbrukspolitiskt anförande som ltl Henry Lindström höll; jag har inte några invändningar mot det, tvärtom. Men det var en sak som gjorde mig lite fundersam och det var när han undrade om att anslaget för skördeskadorna, dvs. 400.000 euro, räcker. Landskapsregeringen lovade redan i januari att man skulle komma med ett förslag till att lösa det. Nu vet vi att det finns jordbrukare som redan har sålt av sin åker för att klara av ekonomin – snacka om att såga av den gren man sitter på! Men svaret var i januari att man behövde mera tid. Är det så att man fortfarande inte har saker och ting klart, eftersom ltl Henry Lindström är tveksam till om 400.000 euro verkligen räcker eller hur skall jag tolka hans undran?

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Fru talman!

Enligt mina uppgifter har man inte annonserat ut möjligheten att komma med anhållan om skördeskadeersättning. Därmed kan det vara så att man inte har hela behovet kartlagt.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag tror att det kan vara ganska finurligt av landskapsregeringen att inte annonsera ut det innan lagtinget har anslagit pengar! Skördeskadorna har betalats ut tidigare på basen av norm, skörd och på basen av normpris. Detta har lett till att de som verkligen försöker skörda har förlorat på det i ekonomiskt hänseende. Jag tycker att det borde vara ett klart och tydligt krav att alla skall försöka sitt absolut bästa för att bärga den skörd som går, annars blir man utan stöd. Hur ser regeringsblockets jordbrukspolitiska talesman på ett sådant synsätt!

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Fru talman!

Det är absolut så att man bör försöka skörda om det bara är möjligt, om man kan konstatera att det finns en skördeduglig gröda där, men konstaterar man redan vid en syn att det här inte duger någonting till är det ingen idé att skörda där. Jag håller inte med om den första biten som ltl Anders Eriksson tog upp; man kan nog annonsera, under förutsättning att lagtinget beviljar medel.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

Ltl Henry Lindström tar upp det beramade flisstödet och det är lite förvånande att ltl Henry Lindström, som representerar ett parti som tror på marknadsekonomin, så starkt framför detta med stöd. Redan då detta initierades låg oljepriset på världsmarknaden på 38-40 euro per fat. Igår låg det på 117 euro per fat; marknadsutrymmet har alltså ökat med 200 procent och trots det säger ltl Henry Lindström att det är nödvändigt att införa flisbidraget! Min andra reflektion är att man dribblar med lagstiftningarna här för att hitta ett lagrum att ge dessa pengar åt sina intressegrupper. Jag tycker det är fel att använda andra lagstiftningar till ett syfte som inte är tillåtet enligt kommissionen.

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Fru talman!

Bl.a. handlar det om att det i riket finns ett stöd och vad jag vet har de ungefär samma priser på olja som vi har. Mycket handlar det om att kunna likställa våra skogsproducenter med producenterna i riket. Skogsägarna borde få del av det som flisen kan generera.

 

Ltl Jörgen Strand, replik:

Fru talman!

När man hör ltl Henry Lindström tror man nästan inte att vi har självstyrelse! Vi skall komma ihåg att vi har vidtagit skogsbruksåtgärder där vi befrämjar skogsbruket som är annorlunda än i riket. Är ltl Henry Lindström beredd att ta bort de åtgärderna för att införa flisstödet? Enligt min åsikt är det bättre att ha de andra åtgärderna - det tyckte också beredningen – i stället för flisstödet. Jag tycker att det är fel att gå in på sådant som marknaden klarar, särskilt med beaktande av att den mesta av flisen används på Åland på vår interna marknad. Jag ser det här som någon form av fixarbidrag åt sina egna intresseorganisationer. Det skulle också vara intressant att höra hur långt oljepriset måste gå före ltl Henry Lindström anser att marknaden inte klarar av det?

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Fru talman! Det torde inte vara någon hemlighet att jag är en stark förespråkare för jord- och skogsbruket. Är det så att skogsbrukarna skulle få rejält betalt för sin flis skulle det vara okej, men när man inte är beredd att göra det tycker jag det är viktigt att man också kan ge första gallringsstöd även på Åland.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman! Man blir lite konfunderad när man först hör finansminister Perämaa som resonerar om miljöbilsstödet och sedan centerns vice gruppordförande Lindström. Båda resonerar åt samma håll, att det här miljöbilsstödet kanske inte riktigt är det optimala utan man skulle ha velat ha ett skrotningsstöd. Varför i himla gård kommer man då med ett förslag om införa den här typen av stöd i stället för att resonera vidare och komma med ett förslag som skulle vara det som ltl Henry Lindström föreslog, ett skrotningsstöd?

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Fru talman! Som jag ser det utesluter inte de här sakerna varandra. Det kan vara viktigt att man stimulerar inköp av miljöbilar som specificeras med koldioxidutsläpp, partikelutsläpp osv. som  finns omnämnt i tilläggsbudgeten. Men det är också viktigt att man tittar på den andra biten med de gamla bilarna som har mycket, mycket höga utsläpp och som man borde få bort från marknaden.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Fru talman!

Man ser det alltså på det sättet att det krävs så mycket åtgärder att man måste införa både ett stöd för köp av ny bil, som skall vara miljövänlig och en skrotning av gamla bilar för att vi skall uppnå målen. Det känns lite märkligt när man i samma veva också ser hur priset på drivmedel förändras och där den enskilde konsumentens val kommer att i ganska stor utsträckning att också påverkas av det, samtidigt som vi har en skattepolitik som man har fört från riksdagen i Helsingfors som gör att valet av miljöbilar borde vara ganska naturligt. Det verkar som om man har stirrat sig väldigt blind i så fall på biten med att man skall skaffa miljöbilar. Man kanske i stället borde titta på hur man skall få folk att åka lite mindre bil, t.ex. genom att fundera kring hur man kunde få ett vettigare reseavdrag. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Fru talman!

Ltl Johan Ehn har till stor del rätt. Det har hänt mycket under det senaste året i frågan. Genom det här vill man ytterligare försöka påskynda en önskvärd utveckling när det gäller bilar. I det här sammanhanget kan man också nämna den kampanj man har från landskapsregeringen att öka kollektivåkandet. Hittills har det varit så att när man har bytt bil har man bytt till en gammal bil som kanske har släppt ut mycket, en större och kraftigare bil som de facto har förbrukat lika mycket bränsle.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman:

Fru talman!

När jag fick den här luntan i min hand och kände tyngden tänkte jag att det här skall bli intressant att läsa. När jag har läst den så kanske jag inte riktigt tycker att den motsvarade mina förväntningar med tanke på hur den kändes som lunta.

 

När det gäller de skrivningar som finns i budgeten är det mycket klippa och klistra från handlingsprogrammet med några få undantag. Om jag vågar mig på någon slags recension av den nya regeringen – det här är det första riktiga politiska avtrycket – så utan att nedvärdera vare sig barn eller regering kan man jämföra med hur ett barn lär sig gå, man kanske krälar i början, sedan kryper man, sedan stiger man upp och går och till slut springer man. Jag skulle vilja säga att efter dessa 100 dagar av inkörningsperiod och därpå en liten tid så borde man kanske ha lämnat krypstadiet och började gå samt t.o.m. prova på att springa lite, men det gör man nog inte riktigt ännu.  (Från salen: lrl Sjögren: Vänta bara!)Jag tror, som många har sagt, att jag upplever det som att det går lite trögt och man är lite för försiktig, man vågar inte lyfta ena foten för att kunna sätta den framför den andra i så stor utsträckning som man skulle förvänta sig. Om ni kommer ihåg mitt anförande från regeringsbildningen så var det kanske lite av det här jag förutspådde. Det blir åtminstone mitt betyg att man är lite för försiktig från regeringens sida med tanke på vad man har föresatt sig. Det finns förvisso mycket visioner, det pratas mycket om utredningar, program, strategier, handlingsprogram osv. Det säger jag inte heller att är fel i det här skedet av regeringssamarbetet, i den här tidsfasen skall man hålla på med just sådant: ta reda på och säga att det här avser vi göra. Men det får inte fortsätta så här utan nu måste man komma till konkret handling, som jag ser det. Det här sättet att arbeta med strategier, program, handlingsprogram är jättebra, och det har jag efterlyst många gånger; från Obunden Samlings sida har vi efterlyst att vi skall som politiker syssla mera med det och den dagliga förvaltningen skall lämnas åt förvaltningen. Det är en bra utveckling, bara den kommer steget vidare, bara man kommer upp och springa.

 

Det nya sättet att jobba är också intressant, bl.a. råden som nämns, men där är det viktigt att ni inte glömmer bort lagtinget, den folkvalda församlingen i vilken ni skall förankra er politik, bästa regering! Det är inte så att ni skall samla ihop dem som äter ur er hand och fråga: Är vi bra? Det är klart att de säger, jo, ni är jättebra, så kanske de får mera att äta! Så är det inte, ni skall komma hit till Ålands lagting och säga att det här avser vi göra och det är vi här i lagtinget som skall ge betyget samt riktlinjerna.

 

Man måste komma ihåg att inte glömma bort parlamentarismen, det är viktigt när man tillsätter nya sätt att arbeta osv. Det är det här som är det verkliga rådet: tjäna folket under lagarna, brukar det höra från regeringslägret, det är det man gör här i Ålands lagting.

 

Så är det ett annat bekymmer med alla visioner och utredningar samt det som komma skall, som nämns i budgeten, nämligen vad det kommer att kosta. Vad kostar kalaset? När kommer osthyveln fram eller kanske slaktyxan? Vi ser ingenting av den här i tilläggsbudgeten, och det måste till om man skall ha råd att reformera Åland i den utsträckning som vi i oppositionen vill och också inom regeringen. Man måste vara beredd att se över strukturer, att ta bort saker, att sluta med saker för att kunna göra nya saker. Man kan inte bara expandera. Där hade jag och många med mig sett att man skulle ha prioriterat resurs- och behovsplanen för att kunna visa på det utrymme som man avser skapa, det som finns och vad man avser göra med det. Om man går från början i budgeten och läser om konjunkturläget är det faktiskt så att solen lyser i dag, men det finns inte heller några större orosmoln på kommande förutom någon lokal regnskur som har dragit ner siffrorna för i år. Men i horisonten finns många potentiella orosmoln som kan komma ganska snabbt. På Åland är vi vana med en ganska lynnig väderlek och också i vår ekonomi kan de internationella kriserna ganska snabbt drabba oss; även om det finns en eftersläpning kan det komma med besked. Oron i världen och oron i Finland kan också drabba oss på ett snett sätt i och med den offentliga ekonomins koppling till den finska konjunkturen och inte till den åländska. Där skiljer sig verkligheten eventuellt ganska mycket, om viss utveckling tar fart. Den är också sårbar på flera andra sätt: sjöfarten som näring och t.ex. intäkten från PAF som i dag är stor men som kan påverkas ganska snabbt. När det gäller landskapets budgetläge är det fantastiskt fina tider för den offentliga ekonomin. Det är nästan otroligt vad pengarna rinner över Åland och hur duktig man än är så lyckas man inte bränna dem. Det är närmast sanslöst vilken expansion vi upplever. I mitt anförande om den ordinarie budgeten nämnde jag att från 2003 då budgetomslutningen var 242 miljoner är den i år 330 plus vad den här tilläggsbudgeten ytterligare späder på med. På dessa fyra år har det ökat med 88 miljoner euro eller 36 procent plus den här ökningen. Den ökning som har skett har baserats på väldigt osäkra intäkter, den har baserats på PAF och på det faktum att ålänningarna är lite duktigare än medeltalet i Finland, och det är ingen situation som vi kan vara säkra på att upprätthålls. Den s.k. utjämningsfonden innehåller så mycket pengar att den hjälper oss bara ett år, sedan är den slut. Återigen, fast solen lyser och det är jättefint väder så måste man ta utvecklingen på allvar och när det gäller behovs- och resursplanen borde man ta i på allvar med strukturella förändringar. ”Strukturella förändringar” är inte ett ord som existerar längre på den politiska agendan, tyvärr. Det är inte tacksamt att prata om sådant när det är så här goda tider, men man måste göra det ändå, anser vi.

 

Jag skall nämna en sak från textdelen och det är utvecklingen av Möckelöområdet. Där är man helt på rätt väg från regeringens sida och vi vill från Obunden Samling ge vårt beröm eftersom vi otaliga gånger har påtalat just förslag som ingår i helheten. Det är också rätt att bolagisera och ge verksamheterna ett gemensamt bolag för deras fastigheter osv. för att kunna få lite mera marknadsekonomiskt tänkande in i organisationen och utnyttja dem för näringslivets behov, precis som finansministern redogjorde för.

 

Det är egentligen det enda jag nämner av textdelarna. I övrigt kan jag hänvisa till det anförande jag höll när regeringen bildades där det också finns mycket av Obunden Samlings politik bland sakfrågorna, vilket vi givetvis understöder när de sedan kommer hit till lagtinget för konkreta åtgärder.

 

Om jag går vidare i budgeten vill jag först nämna utgifter för språkrådet. Det är någonting som vi stöder, det är en viktig verksamhet och den bör få de resurser som krävs för att göra det, åtminstone det som man hr företagit sig när man har tillsatt språkrådet som jag tycker att fick en mycket bra sammanställning och har alla förutsättningar att göra ett bra arbete.

 

Så kommer jag vidare till sidan 21 där man budgeterar mera pengar för investering i uppvärmningssystem som främjar miljövården och det sades också från Obunden Samlings sida i budgetdebatten, att räcker inte budgeterade medel till så varsågoda och kom med förslag om mera och det understöder vi nu. Det här är ett billigt sätt att försöka uppmuntra folk att byta ut icke-miljövänlig uppvärmningsanläggningar. Nu är regelverket anpassat så att det understöder rätt saker.

 

Vidare på samma sida vill man överlåta fastigheter och där kan man aldrig vara för snabb och för omfattande enligt vårt sätt att se. Det finns otroligt mycket i den lunta som ltl Johan Ehn var med och tog fram; den innehåller fortfarande många fastigheter som absolut borde säljas. Däremot är jag lite skeptisk till att man ger s.a.s. förtur till kommuner när det gäller markområden och fastigheter. Det hade man på gång också när det gällde fastigheten där husmodersskolan var belägen. Jag tycker att fastigheterna skall bjudas ut på den öppna marknaden och man skall inte ge förtur till några kommuner. Däremot är det helt okej att sälja till kommunen, om man kommunen bjuder högst. Detta kommer jag att uppmärksamma i samband med behandlingen i finansutskottet.

 

När det gäller stödet till det man har kallat fattiga pensionärer, lite schematiskt, alltså personer med låg pension, är jag lite konfunderad över tillvägagångssättet. Det är absolut bättre än ingenting, det vill jag säga och jag tror att dessa personer har väntat tillräckligt länge. Obunden Samling var som bekant först ut med att föreslå ett Ålandstillägg till pensionärer och sedan har vi fått snabbt stöd av de andra partierna. Vi är glada för att det nu har kommit så här långt, även om det som sagt är lite märkligt att de skall ställa sig i kön av utkomststödstagare och de måste, vad jag kan förstå, ansöka om att få det, man måste alltså vara aktiv. Det kanske också är så för många att man byter ihop och man vill inte gå till kommunen och ansöka om utkomststöd för det känns rätt, det kanhända att jag gör fel bedömning där. Det blir en ökad byråkrati för kommunerna och mycket av pengarna riskerar att gå till information osv. som nämns här att man får ta av, och frågan är då om det blir så mycket över sist och slutligen. De berörda pensionärerna är absolut värda ett bättre system och inte vet vi inom Obunden Samling heller någon annan krutsort som man kunde använda i stället, men jag hoppas att man får fram ett litet bättre system. Saken i sig är absolut lovvärd, och det är alltid en början.

 

Fru talman!

När det gäller miljöbilspremien är jag också, i likhet med tidigare talare, lite delad. Att man gör någonting åt saken är absolut bättre än ingenting, men det generella problemet är inte de som har råd att köpa ny bil, som går till bilhandeln och i stället för att köpa en bil som släpper ut 180 gram per kilometer så köper man en som släpper ut 120 gram per kilometer. De skulle ändå ha gjort en miljöinsats eftersom de skulle ha köpt en ny bil. Det stora problemet är att väldigt få har råd att köpa en ny bil eftersom bilarna är så dyra på grund av den bilskatt som Finland har kvar som en relik från forntiden som man inte förmår att ta bort i tillräckligt stor utsträckning, även om det också där har gjorts ändringar. Den generella åldern på den åländska bilparken, som beror på beskattningen och faktiskt också indirekt på att man inte har vägsalt på Åland och det är det som är det stora problemet att det fortfarande är vanligt med bilar som inte heller har katalysator som förutom klimatproblematiken bidrar till övergödning av vattendragen i onödigt stor utsträckning. Det här blottar framför allt väldigt tydligt en brist på självstyrelse att vi inte har bestämmanderätt över skatterna. Det är så man borde angripa problemet. Man borde också få bort den äldsta delen av bilparken; den får man inte bort på det här viset, utan där måste man fundera på en skrotbilspremie eller på andra sätt att göra det intressant att göra sig av med gamla bilar. Som sagt, det huvudsakliga problemet är bilskatteinstrumentet. Vi kan säkert fördjupa oss i saken i finansutskottet.

 

Vidare till några detaljsaker. Ö-spelen stundar i nästa år och man skall satsa 150.000 euro på ett konstverk! Det tycker jag låter dyrt. Jag hoppas verkligen att man inte sedan i andra ändan snålar med kvaliteten på själva Ö-spelen om man skall vara så där pass spendersam när det gäller bara ett konstverk. Det är mycket pengar, det måste vara ett sjutusan till konstverk som turistförbundet säger i sin reklam!

 

När det gäller Pommerns underhålla stöder vi det helhjärtat från Obunden Samling. Det är en viktig symbol för Åland som kanske har blivit lite lågt prioriterad. Det är en viktig del av vårt kulturarv att Pommern hålls i skick och det finns många kritiska röster som menar att man inte tar vara på Pommern, men det har man gjort och det här stödet är väl det minsta vi kan göra.

 

Som lemlänning kan man inte annat göra än vara tacksam och uppskatta välviljan att sätta upp Joel-operan som skall bli intressant att följa, Joel Pettersson som var en speciell sorts lemlänning, får man säga. Jag har själv spelat Joel-teater, så jag vet hur intressant hans författarskap är.

Jag bläddrar förbi flera sidor; jag brukar alltid säga i budgetdebatten om det är någonting bra. När det gäller Ålands sjösäkerhetscentrum har man inte tagit ställning till betänkandet om organisationen och det kan ha att göra med att det kom nästan samma dag som man tog budgeten, men önskas finansutskottets ställningstagande där så kan vi säkert ordna det. Det har vi diskuterat också i samband med ordinarie budget.

 

Fru talman!

Jag är lite bekymrad över skrivningarna under museibyrån. Jag hade förhoppningen att man skulle komma till att tjänsten inte behövs och att det inte är lämpligt att prioritera en sådan här tjänst på museibyrån när man inte har detta ordnat på central nivå. När jag var med i finansutskottet och skrev om tjänsten om på museibyrån var det nog meningen att man skulle försöka prioritera bort den och inte prioritera in den. Där är jag inte nöjd med landskapsregeringens agerande.

 

När det gäller stödet till byggnaden som har inrymt Bio Savoy har jag antecknat ett stort frågetecken i kanten. Är det verkligen det man skall syssla med från samhällets sida, jag finner det lite märkligt, måste jag säga.

 

Vidare till utvecklingen av Bomarsund; där har jag antecknat ett plus i kanten. Det här är helt vår åsikt och vi hoppas att man på det här viset kan få en mycket vettigare drift av besökscentret. Det är det absolut minsta man måste göra.

 

Finns det kranar kvar på ledningarna som leder till jordbruksinvesteringsstöd är de åtminstone fullt öppna! Det är ingen hejd på flödet där och det är väl en viktig sak för att centern skall stå ut med det här annars liberaldominerade regeringssamarbetet, antar jag, så det får vi betala lite för!

 

När det gäller skördeskadeersättningen har vi från Obunden Samlings sida stött att potatisodlarna som drabbades av exceptionella skador skulle få traditionell skördeskadeersättning och förhoppningsvis skall man få det nu. Men när det gäller det framtida systemet har vi en annan lösning, att man i större utsträckning skulle anlita privata försäkringsbolag och man skulle inte ha en fond i botten  utan man skulle ha ett återförsäkringssystem. Det verkar inte riktigt slå ror i regeringens tankar.

 

Jag vill avsluta med att glädjande konstatera att de ansträngningar man har gjort från lemländsk sida när man har efterfrågat – lite bypolitik till slut – gång- och cykelvägar så har nu gått hem så att man kommer att se över nuvarande principer när det gäller gång- och cykelväg. Det är mycket, mycket bra för trafiksäkerheten, för medborgarna och för sådana som vill vara miljövänliga och cykla och gå. Det tackar vi för!

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Fru talman! 

Ltl Danne Sundman inledde på ett sätt som man förstås gör som oppositionspolitiker, det är många som har fått erfara den positionen, så man känner till hur det är att prata kritiskt om det som försiggår. Ltl Danne Sundman sade att vi har fastnat i krypstadiet. Under tiden att anförandet framskred fanns det ändå mycket positivt, så jag uppfattar det sammanfattningsvis som att det ändå fanns ganska mycket positivt i tilläggsbudgeten, såsom obundna ltl Danne Sundman ser på de här frågorna. Det är precis som ltl Danne Sundman sade att det måste göras mycket strategiarbete inledningsvis, man måste planera sitt arbete och det har vi gjort. Om  vi tänker på diskussionen om framtidsråden och tveksamheten med det i förhållande till lagtinget så visar vi också i tilläggsbudgeten våra riktlinjer, vårt arbete, väldigt tydligt, vi för fram det för diskussion just för att lagtinget är det ultimata rådet där alla besluten fattas i sista ändan. Jag tycker att vi har gjort precis det som ltl Danne Sundman efterlyste.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Inte är jag på något vis oresonlig. Det är Obunden Samlings varumärke att vara konstruktiv och peka också på de saker vi stöder, vilket jag gjorde i mitt anförande, men jag står för det jag sade att man kryper. Däremot kan man krypa ganska snabbt, det vet den som har haft småbarn att det går undan även på det stadiet, men man borde få luft under vingarna och komma vidare. Det är okej att i det här skedet fortfarande prata om strategier, utredningar osv., men snart måste det börja förverkligas, annars tror jag att man har krupit för länge s.a.s. Sedan kan man som en del barn gör hoppa över vissa stadier, kräla och så springa direkt. Den liknelsen skall bara ses i förhållande till hur processen går vidare. När det gäller det som finansministern sade att det är väldigt tydligt angivet i skrivningarna hur man skall arbeta skulle jag inte hålla med, det är nog ganska mycket lull, lull och fortsättningsvis hänvisar man till utredningar, strategiarbeten osv. Jag hoppas att man fortsätter att återkomma till lagtinget med konkretare beskrivning över hur man avser att gå vidare i olika frågor.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Det råder politisk konsensus om att det behöver vidtas åtgärder för att förbättra för pensionärerna som lever på marginalen. Obunden Samling är ett av de partier som har drivit den här frågan allra hårdast. Vi hade att välja mellan att inte göra någonting alls och det här är det förslag vi lägger fram; fortfarande pågår arbetet med oförminskad styrka. Vi har analyserat en uppsjö av olika förslag, anpassade avgifter och avdrag i kommunalbeskattningen, särskild lagstiftning, inkomst negativ skatt, servicesedlar och hushållsstöd. Men det stora dilemmat är att vad vi än gör har det konsekvenser på andra stöd, t.ex. bostadsbidraget. Jag står gärna till förfogande tillsammans med förvaltningen att informera Obunden Samling hur arbetet framskrider om man har ett sådant intresse från lagtingsgruppen.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Om valet stod mellan att göra ingenting och göra det här så vill jag upprepa det jag sade i anförandet, att det här är absolut bättre än ingenting. Men det här är kanske en av de sakerna där liknelsen passar att man kanske är kvar på ett för tidigt stadium, man borde ha börjat gå och kanske sprungit i den här frågan och prioriterat den mer. Jag tror att det hade funnits en sådan förväntning att det här skulle man ha löst. Som sagt, det är väldigt komplicerade system och det får inte bli kontraproduktivt när man ger ett sådant här stöd. Jag hoppas att man har den prioritering och den energi kring frågan som ministern nämnde och då får vi förhoppningsvis en bättre lösning så småningom.

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Krypkritiken har jag lite svårt att ta till mig. Problemet är komplext och vi för diskussioner också med riksmyndigheterna. Ett sidospår här i replikväxlingen är om miljöbilen. Landskapsregeringen anser att miljöbilen inte ensam räddar miljön, ingalunda, utan när man pratar om miljöpolitik och trafik så handlar det om lagstiftning, det handlar om att ha viss tilltro till teknikutvecklingen på marknaden, men det handlar också om miljömorötter. Miljöbilen förstärker bilskattereformen som man gick in för på fastlandet. Det här är ytterligare ett steg.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

När det gäller miljöbilsinstrumentet är det svårt att sia hur det slår, men det är klart att det förstärker bilskattereformen, det blir som en turbo på den, om man får prata bilspråk, som har gjorts i Finland. Som jag sade i mitt anförande är det kanske inte de beslutsvalen som är kritiska utan det är sådana som inte alls överhuvudtaget har råd att tänka sig att gå in i en bilbutik, det är dem man borde försöka gynna och få bort den gamla bilparken. Det finns också i förslaget lite märkligt om elbilarna. Köper man en elbil skall det inte vara några begränsningar, det har också framställts i massmedia att det finns vissa problem med definitionen eftersom vi är knutna, återigen, till den finska marknaden. Det finns bara ett fåtal billeverantörer som kan leverera samma miljöbilar som i Sverige osv. Bristen på självstyrelse är vad som uppdagas när man försöker få till sådant här.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Vattenkonst kostar mycket pengar. Ö-spelen är den största idrottssatsningen som Åland någonsin har haft och man hade det första gången 1991 och då införde man vattenceremonin. Inför 2009 planerar man och önskar att ha ett permanent konstverk som ett minne av detta stora evenemang. Det är inte 150.000 euro som belastar landskapets budget utan det här är ett samarbetsprojekt mellan staden och landskapet där det föreslås att vi skulle stå för hälften var, så det kanske är ett bra förtydligande.

 

När det gäller Bomarsund är det glädjande att höra att vi är eniga på den punkten. Det betyder att jag snart ser en total konsensus om att Bomarsund kommer att förverkligas i höst.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

När det gäller Ö-spelen betvivlar jag inte att det kommer att vara ett stort evenemang, det är det största idrottsevenemanget osv. Det är fortfarande dyrt med ett konstverk på 150.000 och det är fortfarande dyrt fast det är olika skattebetalare som delar på kalaset; 150.000 euro är mycket pengar. Jag hoppas verkligen att man inte skall hamna i en sådan situation inför Ö-spelen att man måste snåla in på själva evenemanget medan ett konstverk får kosta så här mycket. Det var den parallellen jag ville dra. Säkert är det behjärtansvärt med ett konstverk som minne av detta stora evenemang, det säger jag inte emot, men jag reagerar på den stora summan, oavsett hur det delas mellan skattebetalare och skattebetalare.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Fru talman!

Ursprungsönskan för hur stort konstverket skulle vara var någonting annat än den här summan, kan jag meddela. Det här har vi tyckt att skulle var en lämplig summa och vi tycker också att det skulle vara viktigt att uppmärksamma minnet av Ö-spelen på en central plats i staden. Det är fråga om om vi någonsin kommer att komma upp i så här stora evenemang igen. Precis som ltl Danne Sundman säger är det viktigt att finansieringen inte skall drabba själva evenemanget och för det finns pengar separat budgeterade. I grundbudgeten för 2008 fanns det här med bara som en skrivning, vilket kunde göra att man oroades för att det skulle förväntas att man skulle ta av de pengarna och använda till det här momentet, men här är det klart och tydligt urskilt och tillagt för att det här skall gå till fontänen och evenemangspengarna som finns i grundbudgeten skall gå till innehållet i spelen.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

När det gäller repliken om Bomarsundsprojektet förbehåller vi oss nog från Obunden Samling rätten att granska det koncept man kommer fram till i detalj, också avseende driften innan vi ger några löften om att förverkliga det. Men en förutsättning från vår sida är nog att driften sköts privat och det är inte bara av någon principiell ideologisk orsak utan det är för att vi säkra på att garanterar en helt annan profil på det här och ett engagemang från näringslivet och det skall bli intressant att se vilka intressenter som till slut blir de som kommer att driva det här.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Barbro Sundback:

Fru talman!

Förväntningarna har varit stora på regeringen Erikssons förslag till första tilläggsbudget. Regeringspartierna har lovat att flera av valfrågorna och vallöftena skall kläs i konkreta handlingar i tilläggsbudgeten. Regeringen har onekligen lagt ned ett omfattande arbete på att få fram ett dokument som särskiljer den ekonomiska politiken från den som den förra regeringen förde och som finns fastslagna av lagtinget i den s.k. grundbudgeten för 2008.

 

Tilläggsbudgeten innehåller en del av som är starkt programmatiskt och som berör konjunkturläget, utbildning, regionalpolitik, integration, näringslivsutveckling m.m. samt en del där regeringen kommer med konkreta förslag på anslag som uttrycker regeringens politiska handlingar för att uppnå de programmatiska målen. Det är i detta förhållande mellan politisk vilja och handling som regeringens trovärdighet mäts.

 

Att regeringen för första gången leds av en kvinna märks i särskilda betoningar som att Operation Kvinnofrid, som syftar till att förebygga våld mot kvinnor och som hittills har varit ett tillfälligt projekt, nu blir permanent. Dessutom betonas kvinnors företagande kraftigt inom näringsutvecklingen och målet är att höja andelen kvinnor som jobbar som företagare från 30 till 40 procent. Förslagen är bra och synliggörs tydligt i tilläggsbudgeten.

 

Regeringen understryker i sitt handlingsprogram och i tilläggsbudgeten att man vill uppnå hållbar utveckling med utgångspunkt i den s.k. Brundlandtkommissionens definition från 1987 som lyder på följande sätt: ”Hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov.” Regeringen Erikssons definition avviker en aning eftersom man säger så här: ”… utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov ”.  Om det är fråga om  en avsiktligt och substantiell skillnad är svårt att veta.

 

Överhuvudtaget känns begreppet tillsvidare som ett politiskt påhäng. Intrycket förstärks av förslaget att vi skall uppta 20.000 € för uppköp av experttjänster för det inledande arbetet med hållbar utveckling. Hållbar utveckling är inte kontroversiellt, det vill alla ha. Problemet ligger i att mäta effekterna av politiska förslag i termer av hållbar utveckling. Indikatorer krävs på de tre av varandra ömsesidigt beroende variablerna ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Att det krävs klarhet i begreppet visar en analys av regeringens förslag att uppta 100.000  euro för att fördela till privatpersoner som köper miljöbilar. Miljömässigt kan ingen säga om anslaget har någon reell positiv inverkan på miljön. Man hoppas och tror så,  men de facto så vet regeringen inte, men har inget verkningsfullt mätinstrument. Ekonomiskt är förslaget överflödigt eftersom marknaden har kraft att själv stimulera till en övergång av mera miljövänliga bilar. Socialt är det tveklöst så att miljöstödet inte bidrar till att utjämna inkomstklyftor eller minskar fattigdom. M.a.o., fru talman, är det risk för att förslaget kan ha motsatt verkan det bidar till att utöka bilparken och trafiken, det stör en marknad som fungerar och det innebär fördelningsmässigt att grupper med goda inkomster gynnas på bekostnad av de som har det sämst ställt i vårt samhälle. Jag dristar mig därför att fråga landskapsregeringen om detta är hållbar utveckling?

 

Fru talman!

Bedömningarna av det allmänna konjunkturläget har under de allra senaste veckorna förändrats. Mörka orosmoln seglar upp och globalt ser vi en allvarlig tillbakagång i världsekonomin. Bedömningarna av allvaret i situationen är många och just nu ser det ut som om de flesta drar andan omständigheten hoppas på ett eller flera under skall ske. Allt tyder dock på att svagare ekonomisk tillväxt är att vänta och att privathushållens köpkraft kommer att avta pga av osäkerhet, inflation, högre hyror samt stigande mat- och oljepriser. I denna övergripande bedömning har finansutskottet en viktig uppgift att försöka fånga upp de senaste utsagorna, analysera dem och helst komma amed förslag till åtgärder till lagtinget.

 

Med tanke på den osäkra ekonomiska utvecklingen borde landskapsregeringen ha vinstvarnat i samband med sin tilläggsbudget. Regeringen Eriksson börjar redan nu ta ur ladorna och tilläggsbudgeten försämrar 2008 års budgetöverskott med 1,3 miljoner. Regeringen ger oss ingen information om de långsiktiga ekonomiska effekterna av de nyligen ingångna tjänste- och arbetskollektivavtalen. Något som kommer att kraftigt påverka nästa års budget också. Istället förlitar man sig på att staten Finland skall fortsätta att gå bra och avräkningsbeloppet skall stiga. Men allt tyder på att regeringen Vanhanen får skriva ner sina tillväxtprognoser vilket givetvis också i framtiden återverkar på avräkningsbeloppet. Den åländska hemmafruekonomin fungerar bra när Finlands ekonomi går bra. Det har vi kunnat konstatera under de gångna åren. Om Finlands ekonomi skulle hamna i en svår lågkonjunktur drabbar det också oss,  även om det sker med en viss fördröjning. Det finns således skäl för lagtinget att vara på sin vakt och att reagera adekvat och långsiktigt på de signaler om ekonomisk tillbakagång som nu kommer.

Fru talman!

Jag vill avsluta mitt inlägg med att granska den fördelningspolitiska effekten av förslaget tilläggsbudget. Med fördelningspolitik avses man hur hur allmänna medlem fördelas mellan olika grupper i vårt samhälle, dels i form av av transfereringar eller skatteåtgärder. Generellt kan man konstatera att jordbrukarna än en gång drar det längsta strået. I grundbudgeten för 2008 ingår stora belopp för att finansiera landsbygdens utveckling. Hela 12 miljoner finns upptaget vid sidan av flera andra moment, ungefär 2 miljoner till. Också i tilläggsbudgeten finns det pengar att hämta för de ca 800 jordbrukarna på Åland. Ingen frågar om detta är hållbar utveckling. Aktuella utredningar från Finlands miljöcentral visar att det s.k. miljöstödet inte haft någon förbättrande inverkan på vattendragen utan jordbruket fortsätter att vara en av de verksamheter som mest bidrar till övergödningen av Östersjön, inte det enda, men ett av de största.  Miljöstödet är till stor utsträckningen ett utkomststöd och bidrar till att förbättra jordbrukarnas inkomster. Miljöstödet har en märklig begränsning som utesluter odlare över 65 år.

 

Fru talman!

Jag ber finansutskottet granska om detta är förenligt med grundlagens lika behandling inför lag. Oberoende vad man anser om miljöstödet så måste det följa allmänna principer och inte tillämpas åldersdiskriminerande.  Fördelningspolitiskt fortsätter regeringen Eriksson följa i  centerns fotspår och jordbrukarna är fortsättningsvis den mest gynnade gruppen på Åland eller annorlunda uttryckt mera pengar för samma sak och till samma människor. I brist på skatteinstrumentet som fördelningsverktyg är förslaget att erbjuda 70 euro i månaden till alla pensionärer med en totalpension på mindre än 699  euro det anslag som intresserar oss socialdemokrater alldeles särskilt. Enigheten har varit stor om vikten av att förbättra levnadsstandarden för den 13 procent av befolkningen som lever under den relativa fattigdomsgränsen. Redan under valkampanjen och senast i samband med regeringens handlingsplan har förbättringar utlovats. Regeringen har stillat allas otålighet med att utlova lösningar i samband med tilläggsbudgeten. Det provisorium som nu presenteras är en stor besvikelse. Regeringen fortsätter att utreda frågan men ser sig tydligen nödd och tvungen att rafsa ihop någonting för att rädda sitt politiska skinn. Hur den definitiva lösningen kommer att se ut verkar lika oviss som tidigare. Det är inte tillfredsställande. Vi kräver hållbar utveckling också på detta område. Ett vallöfte av det här slaget måste infrias, annars har politiken ingen trovärdighet.

 

Vi har ett eget förslag som går ut på, liksom regeringens, från lagen om utkomststöd. Vi föreslår ett särskilt stöd för alla vars disponibla inkomst ligger under 900 euro i månaden. Stödet skall beviljas på lika grunder oberoende av i vilken kommun man är bosatt. Landskapet finansierar detta särskilda utkomststöd i sin helhet och har också ansvar för att utarbeta klara anvisningar till kommunerna samt att ansvara för att informera dem som berörs om rätten att lyfta detta förebyggande utkomststöd. Det är alltså inte kommunerna som skall belastas för att lagtinget tar detta beslut, utan det är lagtinget som skall se till att landskapsregeringen informerar de berörda och ser till att deras rätt kan tillgodoses på lika grunder av kommunerna.

 

Stödet beviljas efter ansökan och den sökande skall ha rätt att erhålla stöd så att den månatliga inkomsten totalt uppgår till minst 900 €. Kommunerna har inte råd att förskottera detta stöd för någon längre tid utan landskapet bör betala ut stödpengar i förskott som sedan sker enligt reglering mellan kommunerna och landskapet i efterskott. Pensionärernas inkomster har länge varit eftersatta. De senaste löneuppgörelserna på arbetsmarknaden samt stigande inflation och ökande levnadskostnader plus Ålands höga kostnadsläge gör att de pensionärer, både ålders- och sjukpensionärer på Åland och har de lägsta inkomsterna är mycket, mycket utsatta. För dem är 70 euro i månaden säkert bättre en ingenting, men beloppet är samtidigt för litet för att hållbart förbättra levnadsstandarden för denna grupp. Stödet beaktar tydligen inte om man inom denna grupp har 350 eller 650 euro; i båda fallen  är det 70 euro, men huvudsaken är att i båda fallen är beloppet för litet.

 

Fru talman!

För att sammanfatta socialdemokraternas förslag. Vi föreslår att ytterligare 1 000 000 euro upptas under moment 45.10.55  och att stödet utformas så att alla pensionärer med en disponibel inkomst under 900 euro i månaden har rätt att anhålla om förebyggande utkomststöd. Kommunen beviljar ett stöd som motsvarar skillnaden mellan den disponibla inkomsten och 900 euro. Landskapet har ansvar för finansiering, information och tillsyn över utbetalningen av stödet. Landskapet betalar ett förskott till kommunerna för att möjliggöra utbetalning av stödet från och med första juli 2008.

 

Kommunernas socialförvaltning administrerar och betalar ut stödet. I slutet av året regleras kostnaderna för stödet mellan landskapet och kommunerna.

Vårt förslag innebär en verklig förbättring av levnadsstandarden för de mest utsatta pensionärerna. Det kommer givetvis att ta en viss tid att nå den målgrupp som stödet gäller. Det är en viktig process som innebär att landskapet måste övertyga dessa pensionärer om att detta är en rättighet de förtjänar efter många år av uppoffrande oavlönat hem- och omsorgsarbete. Utbetalningen av stödet kan ha många goda följder, bl.a. att de sociala myndigheterna kommer i kontakt med många fler pensionärer än hittills. Pensionärer som kan vara i behov också av annat socialt bistånd för att leva ett bättre och tryggare liv.

 

Fru talman!

Jag önskar att finansutskottet i denna fråga tar ett stort steg framåt och att vi över partigränserna nu visar prov på den enighet som rådde under valet att förbättra och då menar jag reellt, inte symboliskt och provisoriskt, alltså reellt i handling visa att vi kan fördela välfärden på Åland på ett rättvist sätt så att de mest utsatta pensionärerna också får ta del av självstyrelsens möjligheter. Detta är hållbar utveckling. Det gynnar ekonomin genom att öka köpkraften hos de ekonomiskt mest utsatta, det är socialt rättvist  och bidrar till bättre miljö genom bättre resurser för bättre miljöval.

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Först några ord om hållbar utveckling. Den här landskapsregeringen tar ett helt nytt grepp på miljöfrågorna. Det har under många år funnits ett miljöledningssystem inom landskapsförvaltningen som inte överhuvudtaget har varit förankrat. Vi för diskussioner över enhetsgränserna, vi har finansministern i ett fast grepp och jag tror att vi kommer att nå framgång i dessa frågor. Vi tar hela tiden steg framåt när det gäller miljöfrågorna. Beträffande miljöbilspremien tror jag, precis som ltl Barbro Sundback, att inte är det här det som ensamt skall rädda miljön. Beträffande skrotningsstödet pratar vi om helt andra summor.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det är bra att man har god vilja, det kan man komma långt med, men jag hörde i ett tidigare replikskifte miljöministern säga att det här var en komplettering av rikets skatteåtgärder. Normalt brukar man inte bevilja privatpersoner både skattelättnader och stöd i fråga om samma åtgärd. Det är liksom a litte too much!  Om man kunde säga att det innebär de facto att koldioxidmängden går ner, då kanske man kunde ha överseende med det, men det kan ingen säga om stödet, utan tvärtom tyder det på att bilparken på Åland ökar.

 

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

De övergripande målen när det gäller trafiken och bilismen är att den skall minska och därför kommer ett helt batteri av åtgärder: vi ser över kollektivtrafiken, vi diskuterar busskort för ungdomar, vi bygger ut gång- och cykelvägar. Landskapsregeringen har tagit en rese- och transportpolicy. Vi diskuterar eko-driving. Bilskattereformen inneär ingenting när det gäller partikelfilter. Vi skriver i vårt miljöbilspremieförslag att bilarna skall ha partikelfilter om de drivs på diesel. Jag vill också i det här sammanhanget kasta handsken. Det finns alla möjligheter för bilhandeln och bilindustrin att själv införa skrotningspremier. Så har vissa bilhandlare gjort i Sverige: köper du vår miljöbil kan du få en skrotningspremie.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det finns åtgärder av alla de slag och det är naturligtvis viktigt att de prövas noga. Det är det som jag tycker att den här regeringen visar prov på att man inte gör, man har inga indikatorer och mätinstrument hur man skall uppskatta effekterna av alla de pengar som man vill dela ut. Det är helt enkelt inte riktigt trovärdigt. Den goda viljan är bra, men det riskerar att bli så att man inte tar tag i de verkligt stora miljöförstörande frågorna, som jordbruket, som sjöfarten. Det är mycket, mycket enklare och populärare att betala ut en miljöpremie och strunta i att det stör marknaden och att man inte vet vad det har för effekt.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Frågan om konjunkturläget är förstås intressant med de signaler vi får hela tiden. Jag kanske borde ha sagt det själv att finansutskottet gärna under den här behandlingen nästan från dag till dag måste följa med de signaler som finns. Jag, finansavdelningen och landskapsregeringen har gjort på det viset och därför presenterar jag de senaste signalerna globalt sett för att ge en bild av den finansiella situationen, behovet av värdenedskrivningar hos bankaktörer osv. Vi hade planerat att vi skulle ha ett möte på torsdagen, men bara en dag före träffade vi de lokala finansiella aktörerna för att få den senaste bilden av konjukturläget här på Åland, så vi har försökt att ha en riktigt dagsfärsk information med oss för den här behandlingen. Vad gäller kollektivavtalen och kostnadspåverkan så har vi redovisat detta för finansutskottet helt i vanlig ordning. Det kunde kanske ha stått här också.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det är tydligt så att prognoserna ändras från dag till dag, kanske från timme till timme den här veckan och mitt inlägg var inte någon kritik mot minister Perämaa, utan det var en önskan om att finansutskottet skulle titta på det här och fördjupa sig i det. Det är trots allt lagtinget som ytterst ansvarar för den ekonomiska politiken och nu har man både tillfälle och som jag ser det skyldighet att titta på den här frågan, liksom många andra.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Ltl Barbro Sundback fortsätter sitt korståg mot det åländska jordbruket, och det måste hon få göra, vi lever i den demokrati. Men skall man göra det är det viktigt att man kan räkna och att man räknar rätt. Hon säger att i tilläggsbudgeten finns det 1,3 miljoner ytterligare till det åländska jordbruket. Jag hittar inte några sådana summor. Jag hittar 400.000 euro för skördeskadorna. Sedan finns det ett anslag för Leader och så finns det 500.000 euro för det som kallas nationella investeringsbidrag, dvs. det är investeringsbidrag till det åländska näringslivet. Orsaken till att det under det momentet nämns ”för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter” är att de har varit på sidan, man har inte kunnat stöda t.ex. investeringar inom Chips, inom ÅCA tidigare och det är ändå den viktigaste industrisektorn vi har här på Åland. Men det här ber jag finansutskottet speciellt att titta på. Det är min absolut uppfattning att så här är det. Det här är investeringsstöd till det åländska näringslivet, så jämförelsen blir tyvärr lite haltande.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det är onekligen så att det finns ingen grupp i vårt samhälle som får så kolossala bidrag som jordbrukarna, de är antagligen i topp också nationellt sett. Det är väl bara att gratulera centern att man lyckas krafsa åt sig så mycket från den gemensamma kakan! Att vi socialdemokrater sedan tycker att fördelningen borde vara lite mera rättvis och att man faktiskt också skulle beakta den 13 procent som lever under relativa fattigdomsgränsen, det är nu politikens lag att vi har andra intressen att bevaka. Men om det vore så att stöden trots allt bidrog till att förbättra miljön, men när de dessutom inte har den effekten blir de ytterst tveksamma.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Utan att jag har bedrivit någon forskning vågar jag påstå att när det gäller miljöstödet har det definitivt haft en förbättrande miljöeffekt; jag tror att varje människa som har lite insikt i branschen ser vilka gödslingsnivåer man har efter att miljöstödet infördes jämfört med tidigare, bara för att nämna ett exempel. Men jag har respekt för ltl Barbro Sundbacks resonemang och vi gör alla politiska prioriteringar och när det gäller pensionärernas ekonomiska situation tror jag vi står ganska nära varandra; jag tycker att det är någonting av det viktigaste som tas upp i budgeten.  Ltl Barbro Sundback säger att det går ytterligare 1,3 miljoner till det åländska jordbruket medan verkligheten är att det är 400.000 euro. Då måste jag förbehålla mig rätten att protestera, då för man inte fram korrekta siffror och det är inte bra.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

I stället för att stå och strida om beloppen skulle jag säga att dessa 400.000 redan är för mycket. Det måste räcka med de 12 miljoner som vi har i grundbudgeten, så det är inget problem för mig att avvika från den uppgiften, men det får väl finansutskottet titta närmare på. Samtidigt fäste jag mig vid att ltl Anders Eriksson kan vara lite på väg att stöda oss i fråga om ett särskilt utkomststöd för de pensionärer som har små inkomster och, är det viktigt att komma ihåg, att bland dessa finns många jordbrukare och fiskare som har väldigt små pensioner.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

Ltl Henry Lindström, replik:

Herr talman!

Även jag vill uppehålla mig lite vid det som ltl Barbro Sundback berörde om miljöstödet, uttryckligen det finska miljöstödet, eftersom det var miljöcentralens uppgifter som det bygger på. Enligt de uppgifter jag har på utvärdering av det åländska miljöstödet har jag en helt annan bild än den som föresvävar ltl Barbro Sundback. Jag undrar hur detta stämmer överens med ltl Barbro Sundbacks uppfattning?

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Det ligger säkert något i det att man skall titta närmare på de här uppgifterna. Men jag tror att vi kan vara överens om det att om man inte hade infört miljöstödet hade det sett ännu värre ut i våra vattendrag i dag. Den finländska utredningen är indelad i två delar: den första delen inkluderar också det åländska jordbruket och den visade att fosforhalten i de åländska åkrarna var högre än genomsnittet i riket. Det är möjligt att det har skett radikala förbättringar sedan dess, och det är bra och jag tar gärna emot sådana utredningar om det finns dokumenterat. Men vattendragen lider fortfarande av åtminstone tidigare synder och enligt uppgifter skall det ta 80 år att bli av med den fosfor som finns i åkrarna.

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Herr talman!

Här kan man göra en jämförelse med Ålands Vattens vattentäkter och den vattenskyddsplan som inrättades för ganska många år sedan, man hade ett dåligt råvatten. De åtgärder som man införde där berörde jordbruket men de berörde också avloppsanslutningar osv., de är orsaken till att man i dag har ett mycket bra råvatten. Det miljöstöd som vi har i dag i jordbruket går längre än de åtgärder som vidtogs där.  Ltl Barbro Sundback nämnde att åldersgränsen är 65 år, men nu är 68 år för att erhålla miljöstöd på Åland.

 

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman!

Jag tyckte att det var trevligt att ltl Henry Lindström nämnde om vattentäkterna. Det var ju en åländsk socialdemokratisk minister som drev igenom det under kolossalt motstånd, men det lyckades och det var det första verkliga genombrottet för att skydda vattentäkter. Jag ser gärna dokumentation av det ltl Henry Lindström säger. Jag vill gärna veta mera och jag vill ha fakta, men att så där rakt av tro på en partsinlaga gör jag inte utan jag vill ha fakta på bordet. Om det finns är jag jätteglad för det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Roger Jansson:

Herr talman!

Något förklenande har tänkare sagt att den självstyrelse vi har inte är mycket mera än en kultursjälvstyrelse. Det slår mig när jag följer den här debatten och när jag läser budgeten, att det är kanske riktigare att mynta ordet bidragssjälvstyrelse.  (Från salen, ltl Sundback: det ligger något i det!) Huvuddelen av diskussionerna går ut på hur vi kan betala ut bidrag till olika grupper i samhället. Jämfört med diskussionen i ett självständigt parlament, som det finska, så var det skattediskussionerna som var det väsentliga när det gäller den ekonomiska politiken, inte bidragsdiskussionerna. Det är förödande för den åländska självstyrelsen att vi håller på på det här sättet, att vi är tvungna till det och att vi dessutom har för mycket pengar så att det blir väldigt mycket bidragsdiskussioner.

 

Efter att regeringen Eriksson hade suttit i 100 dagar konstaterade vi att det var för tidigt att säga någonting om politiken för vi hade inte sett någonting av den. Nu har regeringen Eriksson suttit i 150 dagar och nu först får vi ett politiskt livstecken ifrån den i form av denna tilläggsbudget. Vissa saker är bra och annat är mindre bra. Det är svårt att ge ett betyg ännu utgående från ens de 150 dagarna. Liberalerna förordar mycket utredningar; jag återkommer till det och man har ägnat den här tiden åt att skola sig själva. Det är väsentligt att man skolar sig och lär sig mera, men när man går in i en landskapsregering skall man kunna väldigt mycket från dag ett och kunna driva politik, inte minst utgående från de politiska riktlinjer som ens eget parti och det regeringsprogram man har tagit fram anger. Det måste alltså bli verkstad så fort som möjligt och det har det inte blivit. Centern tycks ligga väldigt lågt, man inriktar sig på att återta sin gamla roll som ett huvudsakligen jordbrukarparti, lämnar en stor del av den övriga näringsverksamheten att sköta sig själv och det kan i och för sig vara lika bra det, men jag återkommer till att det finns problem också på den punkten.

 

Den här tilläggsbudgeten föreslår i sin allmänna text 18 stycken utredningar, möjligen någon till, jag har räknat till 18! De skall igångsättas för att ge svar på vilken politik som man sedan skall driva. Det är lätt att driva utredningspolitik, det är svårt att driva förverkligande politik. Därför skulle det vara väsentligt att landskapsregeringen snabbare än vad man gör nu kommer fram med sina förverkligandeåtgärder - mindre rop, mera verkstad.

 

Resonemangen innehåller bra problembeskrivningar som vi i Frisinnad Samverkan till stora delar har lätt att hålla med om, målet någonstans, visionerna, men de innehåller ganska lite av hur man skall lösa problematiken.

 

En annan linje som man möjligen kan se är att man nu allt mera i de utredningar som man talar om, vilken politik det skall resultera i, att det blir en allt större andel av budgeten som går till löpande driftskostnader; man intecknar mer och mer av budgeten för driften, man intecknar t.o.m. mer och mer av den flitpeng vi får till driften. Det här tycker vi att är en felaktig politik, särskilt flitpengen är en sådan som kan ta slut, det är någonting som våra skattebetalare har arbetat ihop extra under goda år och det bör användas till annat än drift. Dessutom skall det finnas i den ordinarie budgeten utgående från 0,45-ekonomin ett tillräckligt utrymme för investeringar. Landskapsregeringen skriver nu att det utrymmet kommer att minska, inte bra! Det hade naturligtvis varit nödvändigt att ha en rambudget eller resurs- och behovsplan till diskussion på våren när en ny regering har trätt in och man vill ha en delvis ny politik. Låt mig ta exemplet ÅHS, som står för en fjärdedel av budgeten. Där skall vi i styrelsen utarbeta en budget till hösten, men den budgeten utarbetas av personalen på de olika enheterna under våren och sommaren, och nu helt utan riktlinjer! Skall ÅHS-styrelsen våga sig på några riktlinjer? Nå, inte kan man göra det heller eftersom man inte har fått någonting från landskapsregeringen, som ansvarar för helheten. Det här var en fjärdedel av budgeten; samma gäller den övriga tre fjärdedelen. Jobbar förvaltningen nu då med budget under samma osäkra förhållanden att man inte vet vad man skall göra!

Det allmänna resonemanget som finns i budgeten, som väldigt mycket är från liberalernas valprogram och innehåller en del goda delar, så hjälper inte när det gäller bedömningen av vilka resurser man har att ta till för 2009 års budget och den kommande treårsperioden överhuvudtaget. Det blir också svårt att bedöma effekterna av de förslag landskapsregeringen nu kommer med långsiktigt med vissa politikförändringar när man inte har resursresonemanget med sig. Tilläggsbudgeten innehåller nya kostnader inklusive beviljningsfullmakter på ungefär brutto 8 miljoner euro, inklusive beviljningsfullmakter går ungefär en tredjedel till jordbruket, 1,6 miljoner går till trafik – det blir inte mycket utrymme för socialpolitiken, för barnskyddet, för äldrevården, för utbildning och inte heller för övrigt näringsliv samt utveckling av Åland till de delarna. Det är tydligen de hårda pojkarna som har fått vad de vill ha här.

 

Allvarligt är på tre punkter budgetförslaget och det hoppas jag att finansministern måtte kommentera. Man föreslår nya stödformer till en del av befolkningen, inte generellt till alla, utan till en del av befolkningen under vissa förutsättningar. Hit hör förbättring för pensionärerna, hit hör förslaget om miljöbil och hit hör bidraget för privata avlopp. Det här är åtgärder som fordrar lagstiftning enligt grundlag och vi har möjlighet numera att använda oss av budgetlagar så att rättssäkerheten skall vara skyddad i landskapet. Varför, varför använder man sig inte av budgetlagar när man kommer med sådana här förslag? Det är obegripligt. Man kan svara, att, jo, men det har inte gjorts tidigare heller bara en gång sedan budgetlagarna möjliggjordes utan presidentkontroll. Men det håller inte, nu har vi använt det första gången och det instrumentet har vi. Från liberalernas sida brukar man tala om nödvändigheten att följa lag i den verksamhet man har. Här har man uppenbarligen förbisett det. Jag vet att man på finansavdelningen kanske inte tycker hemskt mycket budgetlagar men som politiker måste man ta ansvaret att säkerställa de politiska åtgärderna när det som man föreslår drabbar enskilda människor olika. Vi har en arbetskraftsbrist inom stora delar av näringslivet. Det är nödvändigt att få hit yrkeskunnigt folk. Det här är ett mycket stort problem för huvuddelen av det expanderande näringslivet. Något resonemang om det här, hur man skall göra, finns egentligen inte i den här tilläggsbudgeten. Det fanns visserligen i grundbudgeten, så man kan säga att det delvis åtminstone räcker med det, men eftersom det är ganska många huvudlinjedragningar i politiken som den nya regeringen nu kommer med i den här framställningen är det en brist och finansutskottet borde titta på det. Man borde också göra en bedömning hur bidragsbudgeten ökar inflationstrycket i landskapet. Det har inte finansministern haft någon synpunkt på.

 

Så över till mera detaljerade frågor. Inom Frisinnad Samverkan tycker vi att det är väldigt bra med målsättningen om den hållbara utvecklingen och den förra regeringen lade ett väldigt starkt miljöpolitiskt program som nu tydligen till delar skall skrotas, har vi förstått. Men det är bra att man har målsättningen om den hållbara utvecklingen, och arbetet består av tre samverkande delar, står det här: den ekologiska, sociala och ekonomiska. Vad man inte ser så mycket av är verkstad i det här sammanhanget också, vad man egentligen föreslår. Detta tvivelaktiga stöd för utbyte av oljepannor, som ändå byts ut och för att öka bilbeståndet i landskapet, så hjälper kanske inte mycket i den hållbara utvecklingen.

 

Vad som saknas överhuvudtaget när jag kritiserar den mjukare delen av budgetens effekter är under ”Sociala åtgärder”, där vi vet att det fordras tilläggsresurser; barnskyddet har vi för till fälle till diskussion här i lagtinget och konstaterar att bristerna är stora, både hos landskapet och kommunerna när det gäller förmågan att kunna leva upp till den nya lagstiftningen som landskapsregeringen har föreslagit på basen av rikslagstiftning. Inget om det, inga tecken alls i den här budgeten, men det hade kanske varit på sin plats, och för vår del inte ”kanske” utan det hade varit på sin plats.

 

När det gäller regionalpolitiska frågor tror jag att vi har jobbat så länge i landskapet med dem och alla partier har varit engagerade i regeringsställning och liberalerna har alltid i sin politik lagt stor vikt vid de regionalpolitiska åtgärderna. Nu säger man att man egentligen inte har så mycket förslag, man har egentligen inga alls förslag, utan man avser att tillsätta ett regionalråd som skall komma med förslagen! Jag är jätteförvånad över att det behövs, eftersom man borde kunna det här redan från dag ett.

 

När det gäller sjöfartspolitiken på sidan 10 gav finansministern en god resumé över resonemanget; vad han inte noterade var att det förslag som bereds på finansministeriet i Helsingfors saknar nyanskaffningar i reserveringssystemet, och det är ett jättebekymmer eftersom reserveringssystemet är det som är mest intressant för passagerarredeierna. Skall vi ha en expansion som någorlunda liknar t.ex. Tallinks expansion skulle det vara synnerligen nödvändigt att få det här med. Man har då sagt i finansministeriet att det är svårt att få kommissionen att godkänna det. Nåväl, som man ropar får man ofta svar! Där borde landskapsregeringen pressa på ytterligare.

 

Någorlunda kort, herr talman, om några av momenten. Anställningen i Helsingfors på sidan 20 borde inte vara en projektanställning, ifall den är i Helsingfors, men jag förstod att den skulle placeras i Helsingfors; om den är placerad i Mariehamn bör man ändra sig, den bör vara placerad i Helsingfors och då räcker det inte med att utveckla kunskapen och öka förståelsen för Åland i Helsingfors, att ha ett övergripande informationsansvar, utan det gäller att gå på djupet in i ministerierna och försöka påverka dem, inte minst i EU-frågornas hantering för Ålands del och då fordras det en långsiktighet i tjänsten så att det blir en tjänst som uppfattas från finskt håll som tung. Jag är bekymrad över projektanställningen på det sättet.

 

Här har ordats mycket om uppvärmningssystemen. Vi har sagt tidigare att vi numera inte tror på det här. Som initial åtgärd var det bra för att få igång processen att byta till andra system än oljeeldning. Nu tror jag att marknaden sköter det där självt, som vi tidigare har framhållit. När det gäller understöd till kommunerna för förebyggande utkomststöd, denna 70 euro till, för de pensionärer som har den lägsta pensionen under 700 euro, så är det en åtgärd som är bra i det här skedet. Vi noterar att den är tillfällig, att man försöker komma med mera långsiktiga förslag framöver när man har utrett det färdigt och det är okej i det här sammanhanget. Men här saknas lagstiftning för förslaget. En budgetlag hade varit på sin plats. Nu styrs kommunernas beslut när det gäller utkomststödet av en blankettlag som vi har och den möjliggör inte i sig skillnaden i behandling av olika människor. Den innehåller inget specialtillstånd att ersätta pensionärsgruppen mera än andra. Det där är ett bekymmer som tydligen landskapsregeringen inte har brytt sig om att notera. Finansutskottet bör naturligtvis titta på det.

 

Vi har ordat tillräckligt om miljöbilspremien. För min och FS:s gruppens del vill jag understryka det som ltl Barbro Sundback sade i debatten; det var alldeles utomordentligt och vi håller helt och hållet med om det. Det här är inte kostnadseffektiv användning av budgetmedel för att förbättra miljön. Mycket av pengarna kommer att användas till sådant som inte förbättrar miljön eftersom i den mån miljön hade förbättrats hade det skett ändå genom marknadskrafterna. Vi vill understryka att alternativet skrotningspremie hade känts bättre, men alldeles särskilt de insatser som regeringen och riksdagen i Helsingfors har gjort i det här sammanhanget.

 

Vi noterar också på sidan 27 att för stödet för ombyggnad av enskilda avloppsanläggningar skulle det erfordras budgetlagstiftning och finansutskottet bör titta på det, alldeles särskilt som stödet dessutom är retroaktivt till år 2005. Man kan inte hantera den här typen av frågor numera med den nya grundlagen utan lagstiftningsstöd.

 

Vi gläder oss över stödet till Pommerns underhåll. Det har i debatten sagts, att Mariehamns stad har inte råd med det långsiktiga underhållet av Pommern, men den som läser tilläggsbudgeten och tidigare budgeter förstår att så är det inte, eftersom landskapet betalar 85 procent och staden 15 procent. Det är en god fördelning genom att Pommern är en symbol för hela landskapet och mycket viktig för landskapets profil samt känslan hos oss som har rötter på något sätt till sjöfarten. Samma glädje uttrycker vi för understödet för utbyggnad av Ålands sjöfartsmuseum och de klara beskeden att nu skall vi komma igång med det utbygganden. Vi gratulerar finansministern och kulturministern till avtalet om Ålands Nautical Club r.f. som vi hoppas att skall kunna genomföras.

 

Herr talman!

Så ännu något om museibyråns koordinator på sidan 34. Det är inte bra när landskapsregeringen, nog mycket väl skriver vad den nya tjänsteinnehavaren skall göra, det är en alldeles utomordentlig text och vi håller helt och hållet med den, men nuvarande organisation skall klara av det. Det finns kunnigt folk där, det finns möjlighet att utbilda folk inom de här sektorerna och det finns resurser så man behöver inte tillsätta en ny tjänst för ändamålet.

 

Till frågan om bidraget till Biograf Savoy kommer vi att återkomma i olika sammanhang. Det skall behandlas också i staden och det finns fortfarande oklarheter, men det kan man säga att bidraget på 100.000 euro – sammanlagt 200.000 euro – har redan säljaren fått möjlighet att kvittera in. Det pris som säljaren önskade har inte stigit fram till köpedatum, men däremot var det ingen som var beredd att betala det tidigare, utan priset låg 200.000-300.000 euro under; när det här fantastiska förslaget från kulturministern kom och förhandlingen med staden var slutförd på tjänstemannaplanet, så fanns det alltså sådana som var beredda att betala 200.000 mera och de pengarna har gått till säljaren. Visserligen resulterar de i det som är målsättningen: en bevarad byggnad och en k-märkt byggnad och bio i Mariehamn för viss tid, kanske för tre-fem år, vad vet vi! Staden ger för sin del en förhöjd byggnadsrätt på tomten som är värd ungefär 300.000 euro. Det blir sammanlagt 500.000 euro som samhället står för. Det är långt över de minimis-regeln.

 

Jag skall inte orda desto mer över jordbrukspolitiken; vi har noterat tidigare att den får väldigt mycket och nu öppnas kranarna för den och det är tydligen det som centern sitter i landskapsregeringen för att hantera. Jag tror kanske inte att aktiva jordbrukare, annat än möjligen hälften av dem, tycker om den utökade bidragspolitiken som nu förstärks utan de vill nog så långt som möjligt vara vanliga företagare som klarar sig huvudsakligen på marknadskrafternas regelverk, förutom en del av de nödvändiga prisförbättringsstöden som EU ger möjlighet till eftersom marknadspriserna är för låga. Men när det gäller stöd för skogsbruksåtgärder – flisstödet – har ltl Jörgen Strand klarerat det för vår del, men allvarligast är naturligtvis att det kringgår det lagkrav som finns, det kringgår den lagstiftning som finns. Man skriver det öppet, att eftersom man inte kan följa lagen och de regler som finns väljer man en annan form och då uppstår frågan: Slår detta rättvis i förhållande till vad som var avsikten? Säkert gör det inte det. Det slår inte rättvist, alltså blir det en helt annan stödform än den som var tänkt.

 

Vi vill för del uppmuntra landskapsregeringens ansträngningar på sidan 41 att stöda matartrafiken så att vi får ett fungerande kollektivtrafiknät i landskapet och då är det nödvändigt att man får matartrafiken att fungera möjligast bra.

 

En tilläggskostnad på 1,6 miljoner och eventuellt mera i ordinarie budget för år 2009 för färjfästena i Svinö och Degerby är ytterligare ett kostnadsproblem för skärgården och skärgårdstrafiken och dess framtida hållbarhet, eftersom alla kostnader som läggs på på det här sättet gör att den kostnadsnivå vi har i dag måste ifrågasättas mera. Det är olyckligt att landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson har råkat ut för den här fel informationen från dem som har kalkylerat, men ansvaret har han ändå för felräkningen.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Det var många saker och jag avser att återkomma i ett anförande mot slutet av debatten. Riktlinjer inför budgeteringsarbetet för nästa år tog vi förra veckan i landskapsregeringen. Om postgången fungerar torde de förhoppningsvis ha nått också ÅHS. Det kanske viktigaste arbetet som jag just nu och min avdelning har att göra är kontakten och arbetet tillsammans med redarföreningarna gentemot finansministeriet för att nå det kompletta sjöfartspaketet där reserveringar för nyanskaffningar finns med. Det är precis som ltl Roger Jansson säger att de klassiska problemställningarna lever kvar, men de facto finns det ett uttalat politiskt stöd för att det skall bli ett helhetspaket i dialog mellan mig och min kollega i regeringen. Vi har beredskap att träffas för att lösa knutarna, om de finns.

 

 

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman!

Jo, jag har lärt mig nu i sjöfartsfrågor, efter att ha haft diskussioner med minister Perämaa och även lyssnat på andra, att nog lita på ledamotens ansträngningar, också att harn har lärt sig en hel del om den svåra politiken som sjöfartspolitik är. När det gäller förhandlingar med riket är dessa naturligtvis knepiga och det är lättare om man är i Helsingfors hela tiden att driva på frågorna än om man sitter i Mariehamn. Det fordras nog ganska mycket kraft och goda motiveringar för att få nyinvesteringar också inkluderade i reinvesteringssystemet. Jag vet det och jag önskar minister Perämaa lycka till.

 

När det gäller riktlinjerna som är utgivna hade det varit bra om vi hade fått känna till dem också här i lagtinget när vi diskuterar budget.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Vicelantrådet Britt Lundberg:

Herr talman!

Jag skall hålla mig kort, det finns många kvar på talarlistan. Jag ville bara alldeles kort beröra gymnasieskolans utveckling eftersom det har varit en fråga som uttryckligen har efterfrågats i finansutskottet. Jag kan kort säga att landskapsregeringen fokuserar på innehållet framför allt när det gäller gymnasieskolans utveckling. Vi tycker det är viktigt att man kommer till en lösning med stor effektivitet och vi har också tagit fram modellen som vi presenterar i texten i nära process med skolorna, vilket i sin tur också har lett till ett utökat samarbete bara som en biprodukt av mötena. Vi månar om att det skall kunna erbjudas hög kvalitet i våra gymnasieskolor även vid svårare tider, att det skall finnas utrymme för fler linjer, vi tycker det finns en brist på utbildningar för tjejer i dag, om man vill ha en yrkesutbildning. Vi tycker det är viktigt att lärarna och övrig personal har en anställningstrygghet och med ett vikande elevunderlag är det viktigt framför allt för timlärarna att kunna plocka ihop till vettiga tjänster.

 

När det gäller pedagogiken kan man kort säga att vi i stället för att fokusera på skolornas antal fokuserar på utbildningsprofiler och samlar kompetensen inom olika rör, kan man säga, som i sin tur sedan har rådgivande branschråd som kommer med input om det senaste inom området. Ovanför dessa branschråd ser vi också ett rådgivande utbildningsråd som skall kunna komma med visioner utifrån och också våga säga vilken bransch det är som man just nu inom de kommande perioderna skall prioritera eller kanske tona ner. Vidare sätter vi vikt vid administrationen och ser hur man skulle kunna effektivera här; den består av många solitärer i dag som jobbar väldigt bra, men när det finns ett behov av att man kan stöda varandra mer, få en större effektivitet genom att jobba tillsammans, skapa jour tillsammans och också att det finns personer på alla skolor men att man också skall kunna täcka upp för varandra. Vi ser också vinster i upphandling och liknande.

 

För vår tidtabell kan jag säga att vi nu skall göra en utvecklingsplan som vi har ett skelett till som skall vara färdig mot höstsidan. Vi kommer med en ny lagstiftning till hösten; den största förändringen kommer vi att presentera i budgeten för 2010; 2009 har vi inte så stora förändringar ännu och det är meningen att den nya enheten skall fungera från januari 2010.

När det gäller Medis är jag väldigt glad att vi har funnit en lösning på ett av de uppdrag som jag har haft att lösa inom 100 dagar. Där har vi arbetat fram en modell som har presenterats av tidigare talare där landskapet skulle gå in med ett boendestöd för att ingen skulle behöva subventionera dem som kommer från landsbygden och som i dag kanske har blivit nekade att delta i Mediskurser trots att det har funnits platser kvar just på grund av kommuntillhörighet. Vi har också resonerat oss fram tillsammans, när landskapet har haft en medlande uppgift, att också staden skulle kunna stå för en lika stor summa för att lösa denna problematik i en lokaliseringsförmån, där mariehamnarna förstås har en fördel av att Medis har sin verksamhet i staden.

Jag vill också nämna att vi har sjöfartsmuseet på gång, precis i enlighet med alla budgetskrivningar och också handlingsprogrammet. Det planeras och har nu fått god fart och detaljplaneringen skall vara klar i april 2009 för en byggstart på hösten. Parallellt med det här har vi arbetat med Bomarsund, där projekteringen nu är klar, där vi skall lämna in en delgenerelplaneändring, vilket var lite överraskande för mig att det inte var gjort. Parallellt med det kommer vi att bjuda ut projektet och sedan får vi, precis som har sagt här, förhoppningsvis ett bra bud och kan i tilläggsbudgeten föreslå pengar och få en byggstart direkt från hösten samtidigt som vi skall diskutera en privat drift för det. Vad diskussionen handlar om är var gränsen skall gå; min spontana tanke är att utställningen skulle skötas av museibyråns utställningsenhet, medan resten egentligen skulle kunna drivas privat. Det är min arbetshypotes så här långt.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Två saker fäste jag mig vid i vicelantrådet Britt Lundbergs anförande. Det första gäller Medis. Det förslag som ligger har inte behandlats politiskt i staden än så länge utan det är en tjänstemannaprodukt som finns och den kommer väl att komma upp i de politiska organen så småningom. Jag tror fortfarande att man blundar lite för grundproblematiken från landskapsregeringens sida, nämligen att lagstiftningen är för bred vad gäller Medis, i det synsättet tt uppdraget för Medis blir så stort och det är det som leder till att man inte heller från kommunerna anser sig ha råd att göra tillräckligt mycket. Den biten borde man titta på. Jag ställer mig också lite skeptisk till tanken att staden skulle betala mera utgående från att vara placeringsort. I och med att man har det placerat där kommer också medborgarna att utnytta det mera och ju mera vi utnyttjar desto mera får vi också betala för i tid, så jag förstår inte riktigt att vi skulle betala 50.000 extra bara för att vi råkar ha placeringen i Mariehamn.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Landskapsregeringen har egentligen fungerat som en medlare mellan staden och de övriga kommunerna i denna fråga och vi presenterar här en möjlighet som vi såg som en utgång av det möte där samtliga kommuner, utom en skärgårdskommun, var representerade. När det gäller verksamheten inom Medis står det i lagen att det skall ge en utbildning som ger meningsfull fritid eller någonting liknande och det är alltså väldigt öppet. Samtidigt kan jag fråga mig, att vem av oss har rätt att sätta sig till doms över vad som är en meningsfull fritid för oss människor. Därför finns det en vuxenutbildningsnämnd som skall sköta de här frågorna och som också skall hantera både omfattningen av Medisverksamheten men framför allt innehållet i den, det tror jag inte att vare sig stadsfullmäktige eller lagting skall blanda sig i.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Nej, det är precis det som är bekymret med lagstiftningen som den nu är skriven att det skall ge en meningsfull sysselsättning – det skall vi göra med skattemedel. Det är då som det blir problematiskt att bestämma sig för vad som är meningsfullt och inte och därför borde man ha en skrivning som tydligare berättar vad Medis skall göra så att det inte blir i alltför hög utsträckning chokladprovarkurser och liknande. Språkutbildning och sådant tycker jag att är suveränt bra och det skall vi fortsätta med, men däremot finns det bitar som jag har varit kritisk till tidigare.

 

Så till den andra frågan, som jag kommer att ta upp i ett anförande, nämligen den nya strukturen för gymnasieutbildningen. Om jag har sett rätt i det förslag som nu ligger på bordet kommer man att ha ganska många nivåer i inflytandet över skolan. Om jag räknar rätt har vi landskapsregeringen, vi har utbildningsråd, vi har branschråd, vi har direktioner och vi har rektor: fem olika nivåer på olika administrationsnivåer. Det skulle vara intressant att få en analys av vad det här kommer att betyda för verksamheten när man får så otroligt många nivåer för beslut.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Först kort om Medis. Jag tänkte också säga att alla skulle betala utgående från åldersgrupp och sedan skulle det vara ett tillägg för Mariehamns stad.

 

När det gäller gymnasieskolan har vi mera, som jag sade inledningsvis, fördjupat oss i innehållet, effektiviteten, än att titta på strukturer och lådor. Det blir inga nya beslutsnivåer överhuvudtaget, kan jag säga som ett kort svar till ltl Johan Ehn, utan branschrådet är rådgivande och kommer att ta input, de blir egentligen på olika sidor samt utbildningsrådet. Det är sådana som tar in input från verkligheten s.a.s., men när det gäller beslut kring verksamheten finns direktionerna kvar. Nästa steg när man har börjat jobba med profilerna och den nya administrationen är att ta ställning till om man sedan tycker att det i sin tur leder till behov av nya strukturer.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag vill passa på att tacka vicelantrådet Britt Lundberg för ett förtydligande. Jag nämnde tidigare i ett replikskifte om finansutskottets betänkande där man efterlyste nödvändiga förtydliganden oav prioriteringar i tilläggsbudgeten och som jag saknade skriftligt. Jag kallade det tidigare för snömos för det fanns ingenting som var tydligt i själva skrivningen i tilläggsbudgeten, men samtidigt ger detta mig hopp. Det var riktigt intressant och bra att få höra vicelantrådet Britt Lundbergs anförande och jag känner att nu är man med igen; jag blev lite orolig när jag hörde finansministern för då kändes det som lite mera svävande.

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Jag är kanske blind då av min egen text, men jag tycker att den är tydlig. Vi har i och för sig inte någon anhållan om delgeneralplan där för den har jag faktiskt trott att var inlämnad redan, så det måste vi göra omedelbart. Det är alltså fråga om att bjuda ut det, reda ut frågan om privata driften, var vi vill att gränsen skall gå och sedan hoppas på att vi får vettiga anbud. Jag tror t.o.m. att det är klokt att inte ha en summa skriven som kan trissa upp anbuden, utan nu talar vi också om att vi vill ha bra anbud för att vi skall bygga projektet; det kan också göra att entreprenörerna faktiskt inte saltar sina räkningar än om de skulle se en hög summa i budgeten som de skulle tycka, att, ja, vi kan ju bjuda minst så mycket, kanske lite till för de kanske går med på lite till sedan när de en gång har tagit det här anbudet. Får vi ett vettigt anbud kommer det att komma pengar i tilläggsbudgeten som förslag från landskapsregeringen.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

”Vettigt anbud” eller inte, det får man väl se. Det finns ändå en budgetram sedan tidigare för vad det skall kosta. Vi får hoppas att det hålls inom den. Det jag saknade i skrivningarna var just att man vill lägga ut det på entreprenad. Det nämns ingenting om att man nu är på gång, projektet var klart, men jag saknade att man skulle säga att man förhoppningsvis har en byggstart i höst. Nu har vicelantrådet Britt Lundberg förtydligat det och det får jag tacka för!

 

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik:

Herr talman!

Om inte minnet sviker mig står det att projektet bjuds ut.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman!

Det är bra det här – och sådant som är mindre bra! Det är klart att det blir mycket bidragspolitik, vad är det annars vi skulle kunna styra med så länge vi inte har skatterätten. Jag noterade med tillfredsställelse ltl Roger Janssons längtan till ett självständigt parlament, men det får vi hoppas att vi kan bli flera som kan jobba för.

 

När det gäller det som jag tycker att är bra noterade jag att vi hade en motion ifjol om att anslaget till språkrådet skulle höjas, motion nr 25. Jag noterade också att vi hade en motion om att stödet till enskilda avloppsprojekt skulle höjas. Vi hade 500.000 euro, nu har man gått bara halva vägen, men resten kommer säkert i nästa tilläggsbudget. Det var finansmotion nr 26.  Ålands Framtids motion nr 27 gick ut på att privatisera driften i Bomarsund. Jag tackar speciellt för det! Jag noterade att en lagtingsman tidigare sade att som vän av utvecklande av Bomarsund blir man verkligt deprimerad, men jag tycker precis tvärtom; om man skall få lite höjd på projektet tror jag faktiskt att man måste bjuda ut det för att få in bästa möjliga krafter att driva projektet, så det här tycker jag också är bra, men jag hoppas när det gäller byggstarten att finansministern är ansvarig och noterar konjunkturen, såsom med alla andra projekt. Vi hade också finansmotion nr 28 om 100.000 euro till för miljövänliga uppvärmningssystem; den är tagen rakt av. Jag är förstås glad för det här, men för att få en lite effektivare förvaltning kunde man ta Ålands Framtids förslag rakt av; då skulle man vinna ett halvår!

 

Herr talman!

När vi tittar på tilläggsbudgeten ser jag pensionärerna som det mest viktiga problemet att ta tag i. Landskapsregeringens förslag har utsatts för en hel del kritik, men jag tycker att det är bra att man börjar någonstans. Det är klart att jag tycker – och det tror jag att kanske regeringen också tycker – att det är tråkigt att våra pensionärer måste ställa sig i utkomststödskön, om vi kallar det så. Men, igen, så länge vi inte har skatterätten är det inte så mycket annat man kan göra. Den som har en mindre disponibel inkomst än 699 euro i månaden kan få ett bidrag på 70 euro till i månaden. Det är inte riktigt så stora pengar vi pratar om sist och slutligen. Jag måste säga att sätter man det i relation till att man skall investera 150.000 euro för en fontän bara för att Ö-spelen är här och om man sätter det i relation till att man skall investera 200.000 euro för att Bio Savoyhuset skall stå kvar; det projektet tycker jag för övrigt att man har drivit väldigt märkligt. Går man ut och säger att om man bevarar byggnaden så får man 200.000 euro i stöd, det är väl ganska självklart att anbuden blir 200.000 euro högre, det är någon som inte riktigt har räknat här! Sätter man stödet till pensionärerna i relation till att ”Operan Joel” skall få 385.000 euro så tycker jag att det blir lite märkligt. Det är som om man på något sätt skulle ha tappat begreppet om pengar sedan vi införde euro; jag är synnerligen tveksam till dessa tre projekt.

 

Om miljöbilspremien är det onödigt att upprepa allt som har sagts. Finansministern säger att det är ett jättebra förslag. Jag vill säga att jag har mina dubier. Jag noterade i en annons att en bilfirma, som jag inte skall nämna namnet på, delar ut värdecheckar på 1.500 euro om man köper deras bil. Jag undrar hur stor effekt det har sist och slutligen. Igen, problemet är att vi inte har bilskattelagstiftningen men någonting som är intressant och som jag önskar att få ett svar på från regeringsbänken är om man har undersökt vilka skatteeffekter en miljöbilspremie har. Kan det bli så att man eventuellt får betala skatt – då blir det en marginalskatt – på premien? I så fall blir det inte så speciellt verkningsfullt. Jag kan säga att jag själv har varit i kontakt med skattebyrån för att försöka få reda på det, men jag har inte lyckats få något svar, men jag hoppas att man från landskapsregeringens sida har tittat på den biten för annars blir det bara ett slag i luften.

 

Positivt är skrivningarna om sjöfartsmuseet. Vi stöder det till fullo. Igen vill jag påminna om att man följer med konjunkturerna inom byggsektorn.

 

När det gäller skördeskadorna är det lite märkligt att vicelantrådet Britt Lundberg sade innan hon avlägsnade sig att frågan är reglerad i denna budget. Regelverket har varit så tidigare i och med att man räknar en normskörd och ett normpris som leder till att den som skördar, den som försöker, så får inga ersättningar. Tar vi potatisodlingen, som är det aktuella, så har man räknat på ett normpris på 14 cent, medan de som skördade ifjol kanske fick ner mot 8 cent, halva priset. Det är klart att i ekonomiskt hänseende slår det otroligt snett. Därför ställde jag frågan och jag hoppas att man i finansutskottet speciellt tittar på det; det borde egentligen vara ett krav att man skall göra allt som står i ens makt för att rädda det som räddas kan och när man har gjort det skall man få stöd, men om man bara lämnar det tycker jag inte att det är riktigt bra. Ni måste få andra beräkningsgrunder för att det här systemet skall bli rättvist.

 

Följande fråga jag helt kort vill beröra och som också flera andra har varit inne på är att nog är överskridningarna på trafikavdelningen någonting som inte är som det skall vara. Här tänker jag på att man budgeterar 1,4 miljoner för nya färjfästen för Svinö och Degerby. Nu har vi en tillskottsnota på 1,6 miljoner, alltså det räcker inte med hundraprocentiga överskridningar mera! Det står inte så ordagrant, men man kan uppfatta det på det sättet att vi tänkte inte på att det också skall vara dykdalber för att det här skall fungera. Jag kommer troligtvis inte att hinna vara kvar och höra förklaringarna av trafikminister Karlsson, men nog är det någonting som inte är som det skall vara när det gäller trafikavdelningens budgeteringar.

 

Herr talman!

Som sista ämne tänkte jag ta upp tjänsterna. Det är klart att sex nya tjänster inte är hela världen, det kan man tycka - och kanske lika många till via projektpengar för det finns en hel del tjänster som sätts igång via olika projekt – men sex nya tjänster varav två på motorfordonsbyrån och jag är ganska övertygad om att de två tjänsterna löser inte problemen där, mana löser inte problemen med mera folk, utan när det gäller motorfordonsbyrån måste landskapsregeringen på allvar titta på möjligheterna att privatisera. Det kommer aldrig att fungera som det skall annars. Sex nya tjänster kanske inte är hela världen, men vi pratar i alla sammanhang om att minska offentlig sektor. Vi fick tyvärr inte alla motioner godkända i tilläggsbudgeten; i vår finansmotion nr 22 skrev vi så här: ”att landskapsregeringen skulle förelägga lagtinget ett meddelande om hur landskapets förvaltning kan rationaliseras genom såväl omstruktureringar som privatiseringar av delar av verksamheten.” Det här måste den värderade landskapsregeringen börja titta på. Det går inte, som finansministern säger, att hänvisa till att det kommer 125 personer som blir anställda inom den privata sektorn och att det på något sätt skulle göra det legitimt att anställa flera inom den offentliga sektorn, det resonemanget håller inte. Alla tecken tyder på att vi har att vänta en recession inom världsekonomin, det skakiga bankväsendet i USA tyder på att kanske bara är början. Investeringarna är en sak, de skall givetvis vara kloka, men den lavinartade ökningen av driftsutgifterna måste brytas. Här är det allvarligaste felet i tilläggsbudgeten.

 

Ltl Torsten Sundblom:

Herr talman!

Nu när vi börjar komma in på andra rundan och alla grupper har varit uppe och pratat skall jag gå direkt in på bara ett område. Då vill jag säga, herr talman, att det är inte roligt att vara skärgårdsbo när man läser moment 48.30.77 Vägbyggnads- och vägförbättringsanslag. Det är budgeterat 2007 och 2008 1,4 miljoner för ombyggnad av Svinö och Degerby färjfästena; ombyggnaden måste göras för att vi skall kunna få den nya färjan i trafik och det är nödvändigt att den kommer dit. Att anslaget inte skulle räcka blev vi inte informerade om när vi tog ordinarie budgeten för det här året. Nu är tilläggsbehovet beräknat till 1,6 miljoner och det är mer än en fördubbling. Det krävs en bra förklaring för det! Motiveringen är: ”Planerings- och projekteringsprocessen har visat att de tidigare kostnadsangivelserna varit kraftigt i underkant. Det har bl.a. framkommit att det behövs dykdalber som inte tidigare varit med i beräkningen.”

 

Det är bara tre månader sedan vi här i salen beviljade tilläggsanslag under samma moment för Harparnäsfästet; då var det beräknade 1,8 miljoner, en ökning på 20 procent. Den gången kunde vi sitta här och försvara det med ökade stålpriser på världsmarknaden. Jag efterlyser nu att lagtinget måste kunna lita på de beräkningar som ligger till grund för det beslut som vi skall ta. Jag hoppas att finansutskottet får en bra redogörelse som vi kan godta varför 1,4 miljoner har blivit över 3 miljoner.

 

Herr talman!

Jag blir bara mer och mer övertygad om att det är en utbyggnad som måste till, vi måste bygga bort med  broar och tunnlar så långt det bara går.

 

Ltl Gun Carlson:

Herr talman!

Vi har, som sagt, hört ganska många saker, men jag har ändå några kommentarer, dels till allmänna motiveringarna, dels till några detaljmotiveringar. Jag börjar direkt på sidan 6 när landskapsregeringen vill utvärdera EU-medlemskapets konsekvenser för Åland. Jag anser att om utredningen skall vara klar till sommaren 2009 är det för sent; då har vi ingen nytta av det.

 

När det gäller det externpolitiska arbetet vill jag bara erinra om att jag tycker att man i allmänna motiveringarna väldigt bra beskriver projektanställningen som – det kanske det ligger något i – inte borde vara för två år, men i alla fall där är man inne på frågorna med EU-anknytning och att man skall påverka Finlands ställningstagande redan i beredningsskedet, medan det i detaljmotiveringen sägs att man skall informera och förklara om Åland i Helsingfors. Detta är lite motsägelsefullt och jag hoppas att finansutskottet tittar och reder ut vad vi egentligen vill med tjänsten. Vi kanske vill både och, det är vad jag tror. 

 

På sidan 7 står det om hembygds-, jordförvärvs- och näringsrätt och det är riktigt att det snart skall tillsättas en grupp som skall börja arbeta med frågorna. Jag vill också säga att centerns utgångspunkt är att den åländska jorden skall hållas i åländska händer. Jag vill också säga, att centern kommer inte att arbeta för att Åland skall bli som Kanarieöarna, dvs. att lokalbefolkningen tvingas flytta till bergen och inåt landet medan turister och inflyttade bor längs stränderna. Vi måste hitta den goda balansen här, jag vill bara redogöra med en gång för det.

 

Den stora frågan i dag är väl ändå pensionärsstödet. Vi kommer alla ihåg att det inför valet fanns en så gott som total enighet från alla partier att vi skulle hitta ett system för att stöda pensionärerna, och det är just det man försöker. Jag vill trycka på, även om vi hörde av ltl Barbro Sundback att det skulle göras för att rädda politiska skinn, att det här gör inte regeringspartierna centern och liberalerna för att rädda några politiska skinn utan för att faktiskt stöda dem som har det svårt. Det är klart att förslaget är en nödlösning, en nödlösning i dubbel bemärkelse: det är för att lösa nöden som vissa pensionärer har, men det är också en nödlösning ur landskapsregeringens synpunkt. Det är ingen bra lösning. Jag tycker själv inte alls om den, jag är i den åldern att jag har många goda vänner som är pensionärer och jag vet att de vill inte gå till kommunen och begära om socialt utkomststöd, det är klart att det är så. Men ändå gick det inte att göra någonting annat. Jag tror att kommunerna blir inte heller förtjusta över förslaget, de kommer att få väldigt mycket jobb och de vet inte riktigt hur de skall göra alla tolkningar för att klarlägga den totala inkomsten under 700 euro, men varför är det så här då? Jo, vi har hört några som har sagt det redan i dag: det är för att vi inte har någon egen skattebehörighet, vi har inte tillräckligt stor behörighet i andra frågor heller så att vi skulle kunna lösa detta. Skulle vi ha vår skattebehörighet skulle vi kunna ha en verklig skattepolitisk diskussion och lösa det via skattepolitiken. Nu måste vi ha en bidragspolitik. Vi hörde just ltl Anders Eriksson säga samma sak i ett annat ärende, i ett annat ärende möjligen, men i alla fall är det så, det är ju där vi är.

 

När det gäller gymnasieskolan har jag egentligen en fråga: Hur ser det ut med avtalen för lärarna? Hur långt har man kommit? Man kan inte genomföra samordningen som skulle vara så bra om man inte har avtalen med lärarna klara. Då kan inte lärarna arbeta i flera skolor under flera avtal, det där kan vi.

 

Jag är naturligtvis väldigt nöjd med att vi har hantverksutbildningen på gång och den grupp som är tillsatt arbetar för fullt. Vi har en referensgrupp bestående av sakkunniga. Jag vill också säga för dem som är intresserade att bland de sakkunniga finns de som drev den andra linjen väldigt hårt, de är nu med i utvecklingsarbetet och det tycker jag själv att är väldigt positivt.

 

Som ordförande i tävlingskommittén som enhälligt föreslog förslaget ”Till havs” om sjöfartsmuseet är jag naturligtvis glad att man har utarbetat en avsiktsförklaring som ett steg framåt.

 

Jag måste också berömma landskapsregeringen – egentligen tycker jag att det är onödigt – därför att jag tycker att landskapsregeringen har visat ett bra exempel på en god regionalpolitik när man nu äntligen skriver att Öra får säljas till Hammarlands kommun; det är ett mycket bra bevis på god regionalpolitik, för det ger en möjlighet för Hammarlands kommun att utveckla ett fint område. Ifall någon tycker att det är orättvist och att det borde ha varit utbjudet på öppna marknaden, så vill jag bara erinra om att vi gav Prästöområdet till Sunds kommun utan att göra något anbudsförfarande, vi gav Tulludden till Föglö kommun, ingen protesterade mot det, så därför förväntar jag mig inte heller att någon skall protestera mot Öra-beslutet.

 

Jag vill säga att det är tillfredsställande att vi äntligen får en lösning för enskilda avloppsanläggningar. Det är också en god regionalpolitisk åtgärd som möjliggör för folk att bo där man vill.

 

Skördeskadeersättningarna kan ni förstå att jag ändå tycker att är bra. Jag vill påstå till ltl Anders Eriksson att just frågan om skördearbetet, i onödan eller att man fick ut någonting, skall beaktas i de kommande ersättningarna. Jag hoppas att finansutskottet hinner reda ut det och få lite klarlagt hur regelverket egentligen skall se ut. Jag håller med om att det blir väldigt orättvist om de som jobbar och kostar tid och pengar på skörd utan att få någon likvid ändå inte skall ha rätt till ersättning. Jag hoppas att det här skall bli klart under finansutskottsbehandlingen.

 

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik:

Herr talman!

En kommentar till det som ltl Gun Carlson sade om utvärdering av EU-medlemskapets konsekvenser för Åland. Det är riktigt att utvärderingen skall vara klar sommaren 2009. Arbetet är mycket omfattande och det krävs ganska mycket fakta sakkunskap. Men jag kan upplysa att inom landskapsregeringen har vi övervägt möjligheten att eventuellt kunna få fram en delrapport, hoppeligen till hösten 2008.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Det tackar jag för. Jag tror att det nu när vi jobbar med Lissabonfördraget är nödvändigt att vi också har utvärderingen med. Nog förstår jag att man inte kan få en heltäckande och välgrundad analys, men nog måste man kunna ge någonting, så jag tackar för den uppgiften.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

 

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Ltl Gun Carlson och jag är eniga om det mesta i hennes anförande. Jag tycker att det var ett bra klarläggande när det gäller skördeskadorna. Men det var en sak som fick mig att studsa till lite, nämligen när hon kom in på den nya typen av turism: försäljning av stugor i aktiebolagsform, långtidshyror eller vad man kallar det för, det som man har fört fram på Havsvidden och Käringssundsbyn. Det är många som har varit i kontakt med mig och jag noterar att det finns en rädsla för att det här är någonting nytt. Jag har svarat på den frågan på det sättet, att det finns det här eller det finns inget annat alternativ, det är det som är problemet, det händer ingenting annat. Det är klart att det optimala skulle vara att åländska turistföretagare skulle göra investeringarna men det görs inte. Att i det sammanhanget, när det finns en rädsla, börja prata om att lokalbefolkningen får flytta upp i bergen  tycker jag faktiskt att inte är riktigt bra, det underblåser den rädsla som finns för det som är nytt men nödvändigt.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Jag sade att centern kommer inte att arbeta för att det skall bli så och jag nämnde Kanarieöarna som exempel, där ni alla har varit och de flesta vet hur det ser ut där. Däremot skall centern hitta en balans i det här. Vi är alla osäkra så länge inte gruppen har jobbat, men jag ville bara lite visa hur man kan tänka i den här frågan.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Det är alltid så när det händer någonting att det finns två sidor och det är inte bara de två projekt jag nämnde, utan det finns en hel del andra också som är på gång. Det är sällan så när en pendel rör sig att den stannar i mitten, utan den går från en sida till en annan. Som jag ser det finns det inga andra alternativ just nu för att utveckla den åländska turistprodukten som definitivt måste utvecklas om vi överhuvudtaget skall hänga med inom branschen. Det är klart att man också skall titta på de farhågor som finns, men jag hörde anförandet ute i korridoren och jag uppfattade uttalandet som ganska tillspetsat – att man försökte skrämma ålänningarna med att man får flytta upp i bergen; så förstod jag parallellen som gjordes till Kanarieöarna. I vilket fall som helst behöver vi titta igenom det här och se vad det finns för för- och nackdelar, men det här är ett nytt sätt att tänka och som jag redan sade tidigare är det bra och då skall vi inte underblåsa den rädsla som finns för det som är nytt.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman! Jag tror att vi är överens om det mesta. Jag är ändå glad om mitt tillspetsade uttalande fick ltl Anders Eriksson att komma in i salen!

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

I de kollektivavtal som har undertecknats mellan arbetstagarparten för lärare och landskapsregeringen framgår det med all tydlighet att man är ense om att under nästa avtalsperiod – jag tror att det t.o.m. är under nästa år – skall man ha kommit fram till ett enhetligt lönesystem som gör att det inte spelar någon roll i vilken skola man arbetar.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Det är också väldigt bra; enda förutsättningen för att samordningen skall lyckas är att lärarna kan arbeta i olika skolor.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn:

Herr talman!

Jag hade i detta anförande tänkt koncentrera mig helt och hållet på frågor kring utbildning. Tyvärr fick vicelantrådet och utbildningsministern Britt Lundberg inte möjlighet att delta i den diskussionen nu på grund av resa, men jag hoppas att den övriga landskapsregeringen kanske kan komma med kommentarer kring de frågor och funderingar vi har, annars får vi väl be att finansutskottet tar det i beaktande i den fortsatta beredningen av detta ärende.

 

Det finns från vår sida både ris och ros att ge vad gäller utbildningspolitiken och de förslag som man nu framlägger. Det som vi har väntat med spänning på från vår sida är hur man har tänkt sig att gå vidare med utvecklingen och problemlösningen kring gymnasieskolan. Vi vet att den processen startade under föregående period och hade inledningsvis ganska god styrfart men gick sedan på grund precis i slutändan. Den erfarenhet jag har nu efter att ha pratat runt i de olika skolorna är att man har känt att man har haft en ganska stor ovisshet om hur framtiden ser ut och man efterfrågar en klar och tydlig riktlinje för vart man tänker föra utbildningspolitiken vidare. Nu finns vissa strån till det beskrivet i budgeten, men det är kanske mycket som fortfarande ligger höljt i dimmor, åtminstone för oss i oppositionen som inte har full insyn i de diskussioner som nu pågår.

 

En allmän kommentar är att det finns bitar som liknar på det strandade Struktur-07, man har insett att det finns saker att vinna genom att samarbeta skolorna emellan; man plockar över olika typer av överlappande funktioner in i någonting annat. Men ser man på det som jag berörde i ett replikskifte tidigare med vicelantrådet Britt Lundberg så finns också en viss oro från vår sida att man inför rätt mycket nya beslutsnivåer – om det inte är beslutsnivåer får man ändå en hel del byråkrati – och vad jag har förstått pratar man om att det skall finnas ett utbildningsråd som skall ha någon typ av ansvar för framför allt utvecklingsarbetet, det skall finnas branschråd som skall vara kontakten till de olika branscherna och man skall tydligen ha kvar skolorna men ändå försöka att hålla ihop olika typer av branscher. Det finns inte riktigt uppmålat hur man har tänkt sig att det där skall fungera, det känns för oss ganska otydligt i det här skedet. Man har direktionerna och rektorerna kvar osv. Frågan som dyker upp är: Var kommer besluten att fattas? Vicelantrådet Britt Lundberg var inne på att några nya beslutsnivåer inte införs, men var kommer man då att fatta besluten? Är det landskapsregeringen som kommer att fatta dem, är det på direktionsnivå man kommer att göra det? Hur skall man då få samordningen som man efterlyser? Här finns nog mycket kvar att göra. Jag ser att man i framställningen också skriver att det här skall ske i ett processarbete, men jag tror att det vore viktigt att landskapsregeringen också på något sätt visar sin vilja, vart är man på väg, vad vill man i de här frågorna, och detta går inte att läsa ut i budgeten.

 

Man får inte heller i detta sammanhang glömma grundproblematiken, ett sviktande elevunderlag, alltså grundproblematiken var ju orsaken till att man överhuvudtaget började diskutera en omorganisering. Det finns inte ett ord beskrivet om det i budgetframställningen. Det tror jag att är viktigt att få in, så där hoppas jag att man i finansutskottet har möjlighet att faktiskt titta på, att var försvann den problemformuleringen därför att vi vet att de kommande åren kommer det att bli ett minskande elevunderlag för gymnasialstadiet och hur tänker man möta upp det? Den fara man såg under arbetet med Struktur-07 var att gör man ingenting nu åt att faktiskt försöka samordna detta på ett vettigt sätt så kommer vi att komma till väldigt smärtsamma beslut där vi får ta ställning till att dra in olika delar av vårt utbildningssystem. Här finns nog en hel del att fundera vidare på.  Dessutom borde man i ett tidigt skede gå ut och berätta hur tidtabellen ser ut därför att släpper vi det här nu så att man inte har någon tidtabell sprider sig oron ute i våra skolor: vad kommer att hända osv.? Visserligen kan det vara att ha en sund konkurrens mellan olika typer av utbildningar, men det får heller inte bli så att det blir en strid på kniven om det elevunderlag som finns utan det måste också finnas någon slags koppling till det behov som finns ute i samhället i övrigt.

Jag går vidare inom utbildningsområdet och kommer till Medis. I landskapsregeringens handlingsprogram står det att landskapsregeringen strävar till att försöka åstadkomma ett system där alla medborgare skall ha en möjlighet att delta i Medisverksamhet på lika villkor. Jag vet inte om förslaget ger en möjlighet att delta på lika villkor: en kommuns invånare skall alltså betala mera för att delta i den här verksamheten, placeringskommunen. Det är ett nytt sätt att resonera när det gäller gemensamma funktioner. Skall vi införa det också vad gäller övriga funktioner att placeringskommunen skall vara med och betala mera för den löpande verksamheten? Det tror jag är en farlig väg och den tål  att funderas väldigt, väldigt mycket på innan man faktiskt går vidare på den. Grundproblematiken för Medis är, som jag sade i en replik till vicelantrådet Britt Lundberg, att man bör titta på den lagstiftning vi har om Medborgarinstitutet och vilken typ av uppdrag vi skall ge till dem. I dag är uppdraget enligt mitt sätt att se det alltför brett; vi har allt från vettig fritidssysselsättning till att också ge grundläggande kunskaper för att kunna bidra till ett livslångt lärande. Det här måste man se över för att få någonting som är vettigt; så länge vi har 16 kommuner och vi har ett så här brett spektrum på innehållet i utbildningen så kommer man i de olika kommunerna att prioritera olika på politisk nivå vad man vill att medborgarna skall få utgående från de lokala förutsättningarna; annars är alternativet att landskapsregeringen går in och tar över den här biten helt och hållet själva, om man anser att det är en så viktig sak. Jag hör inte till dem som förespråkar den linjen utan jag tror på att det här är en kommunal angelägenhet som borde skötas där, men då måste man också ge vettiga spelregler om målsättningen i regeringsprogrammet skall stå kvar. Där vill jag att finansutskottet också tittar vidare på att är det här faktiskt en lösning på den problematik som man beskriver. Jag tror inte det.

 

Så till lite mera positiva tongångar. Som ltl Roger Jansson redan var inne på ser vi mycket positivt i tilläggsbudgeten och en sak är att vi har fått en av våra finansmotioner från hösten godkända, kan jag vill säga. Det gäller Röda korsgymnasiet som vi motionerade om att man skulle ta in varje höst, och det får vi nu igenom här. Tack för det landskapsregeringen! Det var roligt att det gick att åstadkomma det nu; det politiska spelet är alltid sådant att när motionen ligger är det väldigt svårt att åstadkomma det, men vi har i alla fall kommit vidare på den frågan nu! Det finns också annat som är bra; man fortsätter det arbete som den förra landskapsregeringen var inne på med lärande i arbete, yrkesprov osv. Mycket bra! Vi tror på kopplingen mellan att man i den yrkesutbildande utbildningen faktiskt ser till att man får en koppling till det praktiska. Vi får en djupare och mera innehållsrik praktisk utbildning och det här är ett steg i den riktningen. Det är bra att vi där har en samsyn.

 

Herr talman!

Jag vill till sist ändå lyfta upp en sak som lite förvånar mig att man nu inte går vidare med; man hade ett väldigt gott material i grunden redan under den förra landskapsregeringen och där var man inte heller beredd att gå vidare, nu har man då stoppat upp det ytterligare och det gäller Ålands sjösäkerhetscentrum, där man nu står och tvekar väldigt mycket om man skall våga anlita privata krafter som är beredda att stiga in på den här marknaden och göra det. Jag tycker att man borde nu ta chansen, det finns alla förutsättningar att gå vidare med det privata alternativet. Det mellansteg som man nu föreslår med någon slags administratör/marknadsförare/instruktör ställer jag mig lite tveksam till. Det finns en viss risk att man då målar in sig i nuvarande struktur och inte vågar ta steget vidare. Där bör man nog fundera på om det är rätt väg att gå. Det finns också arbete gjort från en arbetsgrupp under föregående period som handlade om att försöka sy samman de olika sjöutbildningarna och jag ser inte att det finns något som helst motsatsförhållande i det arbete som gjordes där och det som sedan Ålands Investerings Ab kom med som förslag till landskapsregeringen. Jag hoppas nog att man skulle kunna få fart på det projektet nu. Vi har jättefina anläggningar, vi har otroligt fin kunskap och så länge landskapet är huvudman tror jag inte att vi får riktigt full fart på det därför att det finns begränsningar i vår administration som gör att det inte blir möjligt. Kör vidare, landskapsregeringen, med möjligheten att låta privata komma in på marknaden!

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

När det gäller kommande bestämmande och ordning i gymnasieskolan vill jag säga, utan att jag har varit med i något grupparbete eller någonting annat, att en signal har man gett från landskapsregeringen nu när man anställer tre rektorer i tre skolor som förut har varit lite svävande. Det är i alla fall en signal. När det gäller Medisuppdraget är jag glad om Medis kan få en lite bättre struktur. Jag tycker att det finns många saker att diskutera. Man kan diskutera uppdraget: Vilka typer av kurser, vilka avgifter, skall de vara differentierade för dem som går första året eller de som går femtonde året och kan sjunga hur bra som helst i kör men ändå får gå vidare? Hur stora grupper skall det vara? Hur skall ansökningen gå till? Det finns massor som jag tycker att Medis har missat och som borde klargöras; det finns att förbättra.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Jag håller helt och hållet med vad gäller Medis och det är just därför som jag lyfter frågan i mitt anförande också. Nu försöker man lösa det med att landskapsregeringen skjuter till 50.000 och så vill man att staden skall skjuta till 50.000 euro, man har alltså inte kommit vidare i grundproblematiken. Det är naturligtvis på det sättet att man kan skjuta ifrån sig och säga att det här är kommunernas sak, och det är det så länge den ligger där, men då skall man komma ihåg att man har gett kommunerna en signal i regeringsprogrammet när man säger att man skall gå in och försöka göra någonting och att man skall vara med och påverka hur det skall se ut framledes. Här blev det bara en tumme av vanten – som jag upplever det.

 

Vad gäller styrningen så säger man visserligen från landskapsregeringen att man skall ha tre rektorer, men samtidigt skriver man att man skall ha en annan enhet som skall sköta administration, någon som skall sköta kvalitetsutveckling osv.  Var skall man sedan sy ihop detta och var kommer det att ligga? Är det utbildningsrådet eller är det uppe på landskapsregeringens utbildningsavdelning?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Johan Ehn:

Herr talman!

Jag hade i detta anförande tänkt koncentrera mig helt och hållet på frågor kring utbildning. Tyvärr fick vicelantrådet och utbildningsministern Britt Lundberg inte möjlighet att delta i den diskussionen nu på grund av resa, men jag hoppas att den övriga landskapsregeringen kanske kan komma med kommentarer kring de frågor och funderingar vi har, annars får vi väl be att finansutskottet tar det i beaktande i den fortsatta beredningen av detta ärende.

 

Det finns från vår sida både ris och ros att ge vad gäller utbildningspolitiken och de förslag som man nu framlägger. Det som vi har väntat med spänning på från vår sida är hur man har tänkt sig att gå vidare med utvecklingen och problemlösningen kring gymnasieskolan. Vi vet att den processen startade under föregående period och hade inledningsvis ganska god styrfart men gick sedan på grund precis i slutändan. Den erfarenhet jag har nu efter att ha pratat runt i de olika skolorna är att man har känt att man har haft en ganska stor ovisshet om hur framtiden ser ut och man efterfrågar en klar och tydlig riktlinje för vart man tänker föra utbildningspolitiken vidare. Nu finns vissa strån till det beskrivet i budgeten, men det är kanske mycket som fortfarande ligger höljt i dimmor, åtminstone för oss i oppositionen som inte har full insyn i de diskussioner som nu pågår.

 

En allmän kommentar är att det finns bitar som liknar på det strandade Struktur-07, man har insett att det finns saker att vinna genom att samarbeta skolorna emellan; man plockar över olika typer av överlappande funktioner in i någonting annat. Men ser man på det som jag berörde i ett replikskifte tidigare med vicelantrådet Britt Lundberg så finns också en viss oro från vår sida att man inför rätt mycket nya beslutsnivåer – om det inte är beslutsnivåer får man ändå en hel del byråkrati – och vad jag har förstått pratar man om att det skall finnas ett utbildningsråd som skall ha någon typ av ansvar för framför allt utvecklingsarbetet, det skall finnas branschråd som skall vara kontakten till de olika branscherna och man skall tydligen ha kvar skolorna men ändå försöka att hålla ihop olika typer av branscher. Det finns inte riktigt uppmålat hur man har tänkt sig att det där skall fungera, det känns för oss ganska otydligt i det här skedet. Man har direktionerna och rektorerna kvar osv. Frågan som dyker upp är: Var kommer besluten att fattas? Vicelantrådet Britt Lundberg var inne på att några nya beslutsnivåer inte införs, men var kommer man då att fatta besluten? Är det landskapsregeringen som kommer att fatta dem, är det på direktionsnivå man kommer att göra det? Hur skall man då få samordningen som man efterlyser? Här finns nog mycket kvar att göra. Jag ser att man i framställningen också skriver att det här skall ske i ett processarbete, men jag tror att det vore viktigt att landskapsregeringen också på något sätt visar sin vilja, vart är man på väg, vad vill man i de här frågorna, och detta går inte att läsa ut i budgeten.

 

Man får inte heller i detta sammanhang glömma grundproblematiken, ett sviktande elevunderlag, alltså grundproblematiken var ju orsaken till att man överhuvudtaget började diskutera en omorganisering. Det finns inte ett ord beskrivet om det i budgetframställningen. Det tror jag att är viktigt att få in, så där hoppas jag att man i finansutskottet har möjlighet att faktiskt titta på, att var försvann den problemformuleringen därför att vi vet att de kommande åren kommer det att bli ett minskande elevunderlag för gymnasialstadiet och hur tänker man möta upp det? Den fara man såg under arbetet med Struktur-07 var att gör man ingenting nu åt att faktiskt försöka samordna detta på ett vettigt sätt så kommer vi att komma till väldigt smärtsamma beslut där vi får ta ställning till att dra in olika delar av vårt utbildningssystem. Här finns nog en hel del att fundera vidare på.  Dessutom borde man i ett tidigt skede gå ut och berätta hur tidtabellen ser ut därför att släpper vi det här nu så att man inte har någon tidtabell sprider sig oron ute i våra skolor: vad kommer att hända osv.? Visserligen kan det vara att ha en sund konkurrens mellan olika typer av utbildningar, men det får heller inte bli så att det blir en strid på kniven om det elevunderlag som finns utan det måste också finnas någon slags koppling till det behov som finns ute i samhället i övrigt.

 

Jag går vidare inom utbildningsområdet och kommer till Medis. I landskapsregeringens handlingsprogram står det att landskapsregeringen strävar till att försöka åstadkomma ett system där alla medborgare skall ha en möjlighet att delta i Medisverksamhet på lika villkor. Jag vet inte om förslaget ger en möjlighet att delta på lika villkor: en kommuns invånare skall alltså betala mera för att delta i den här verksamheten, placeringskommunen. Det är ett nytt sätt att resonera när det gäller gemensamma funktioner. Skall vi införa det också vad gäller övriga funktioner att placeringskommunen skall vara med och betala mera för den löpande verksamheten? Det tror jag är en farlig väg och den tål  att funderas väldigt, väldigt mycket på innan man faktiskt går vidare på den. Grundproblematiken för Medis är, som jag sade i en replik till vicelantrådet Britt Lundberg, att man bör titta på den lagstiftning vi har om Medborgarinstitutet och vilken typ av uppdrag vi skall ge till dem. I dag är uppdraget enligt mitt sätt att se det alltför brett; vi har allt från vettig fritidssysselsättning till att också ge grundläggande kunskaper för att kunna bidra till ett livslångt lärande. Det här måste man se över för att få någonting som är vettigt; så länge vi har 16 kommuner och vi har ett så här brett spektrum på innehållet i utbildningen så kommer man i de olika kommunerna att prioritera olika på politisk nivå vad man vill att medborgarna skall få utgående från de lokala förutsättningarna; annars är alternativet att landskapsregeringen går in och tar över den här biten helt och hållet själva, om man anser att det är en så viktig sak. Jag hör inte till dem som förespråkar den linjen utan jag tror på att det här är en kommunal angelägenhet som borde skötas där, men då måste man också ge vettiga spelregler om målsättningen i regeringsprogrammet skall stå kvar. Där vill jag att finansutskottet också tittar vidare på att är det här faktiskt en lösning på den problematik som man beskriver. Jag tror inte det.

 

Så till lite mera positiva tongångar. Som ltl Roger Jansson redan var inne på ser vi mycket positivt i tilläggsbudgeten och en sak är att vi har fått en av våra finansmotioner från hösten godkända, kan jag vill säga. Det gäller Röda korsgymnasiet som vi motionerade om att man skulle ta in varje höst, och det får vi nu igenom här. Tack för det landskapsregeringen! Det var roligt att det gick att åstadkomma det nu; det politiska spelet är alltid sådant att när motionen ligger är det väldigt svårt att åstadkomma det, men vi har i alla fall kommit vidare på den frågan nu! Det finns också annat som är bra; man fortsätter det arbete som den förra landskapsregeringen var inne på med lärande i arbete, yrkesprov osv. Mycket bra! Vi tror på kopplingen mellan att man i den yrkesutbildande utbildningen faktiskt ser till att man får en koppling till det praktiska. Vi får en djupare och mera innehållsrik praktisk utbildning och det här är ett steg i den riktningen. Det är bra att vi där har en samsyn.

 

Herr talman!

Jag vill till sist ändå lyfta upp en sak som lite förvånar mig att man nu inte går vidare med; man hade ett väldigt gott material i grunden redan under den förra landskapsregeringen och där var man inte heller beredd att gå vidare, nu har man då stoppat upp det ytterligare och det gäller Ålands sjösäkerhetscentrum, där man nu står och tvekar väldigt mycket om man skall våga anlita privata krafter som är beredda att stiga in på den här marknaden och göra det. Jag tycker att man borde nu ta chansen, det finns alla förutsättningar att gå vidare med det privata alternativet. Det mellansteg som man nu föreslår med någon slags administratör/marknadsförare/instruktör ställer jag mig lite tveksam till. Det finns en viss risk att man då målar in sig i nuvarande struktur och inte vågar ta steget vidare. Där bör man nog fundera på om det är rätt väg att gå. Det finns också arbete gjort från en arbetsgrupp under föregående period som handlade om att försöka sy samman de olika sjöutbildningarna och jag ser inte att det finns något som helst motsatsförhållande i det arbete som gjordes där och det som sedan Ålands Investerings Ab kom med som förslag till landskapsregeringen. Jag hoppas nog att man skulle kunna få fart på det projektet nu. Vi har jättefina anläggningar, vi har otroligt fin kunskap och så länge landskapet är huvudman tror jag inte att vi får riktigt full fart på det därför att det finns begränsningar i vår administration som gör att det inte blir möjligt. Kör vidare, landskapsregeringen, med möjligheten att låta privata komma in på marknaden!

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

När det gäller kommande bestämmande och ordning i gymnasieskolan vill jag säga, utan att jag har varit med i något grupparbete eller någonting annat, att en signal har man gett från landskapsregeringen nu när man anställer tre rektorer i tre skolor som förut har varit lite svävande. Det är i alla fall en signal. När det gäller Medisuppdraget är jag glad om Medis kan få en lite bättre struktur. Jag tycker att det finns många saker att diskutera. Man kan diskutera uppdraget: Vilka typer av kurser, vilka avgifter, skall de vara differentierade för dem som går första året eller de som går femtonde året och kan sjunga hur bra som helst i kör men ändå får gå vidare? Hur stora grupper skall det vara? Hur skall ansökningen gå till? Det finns massor som jag tycker att Medis har missat och som borde klargöras; det finns att förbättra.

 

Vtm Johan Ehn, replik:

Herr talman!

Jag håller helt och hållet med vad gäller Medis och det är just därför som jag lyfter frågan i mitt anförande också. Nu försöker man lösa det med att landskapsregeringen skjuter till 50.000 och så vill man att staden skall skjuta till 50.000 euro, man har alltså inte kommit vidare i grundproblematiken. Det är naturligtvis på det sättet att man kan skjuta ifrån sig och säga att det här är kommunernas sak, och det är det så länge den ligger där, men då skall man komma ihåg att man har gett kommunerna en signal i regeringsprogrammet när man säger att man skall gå in och försöka göra någonting och att man skall vara med och påverka hur det skall se ut framledes. Här blev det bara en tumme av vanten – som jag upplever det.

 

Vad gäller styrningen så säger man visserligen från landskapsregeringen att man skall ha tre rektorer, men samtidigt skriver man att man skall ha en annan enhet som skall sköta administration, någon som skall sköta kvalitetsutveckling osv.  Var skall man sedan sy ihop detta och var kommer det att ligga? Är det utbildningsrådet eller är det uppe på landskapsregeringens utbildningsavdelning?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson:

Herr talman!

Det känns lite smått tråkigt att stå här och presentera en ganska gedigen trafikbudget när oppositionen inte är närvarande, förutom tre personer. Regeringsmedlemmarna vet ju redan om politiken, så det skulle ha varit intressant att ha fått presentera den för oppositionen också. Jag gör i alla fall ett försök, herr talman!

 

Både ltl Anders Eriksson och ltl Roger Jansson, som tyvärr är frånvarande tog upp bekymret med budgeten att driftsbudgeten stiger år för år. Jag kan konstatera, och detta har jag sagt förut, herr talman, att ser man på trafikbudgeten så har den hållits i schack alltsedan år 2000 ungefär. Jag har gjort upp en egen statistik som visar att driftsbudgeten har stigit med endast 1 procent per år i snitt, trots att bränslepriset har stigt med mera än vad den summan motsvarar plus avtalsrörelse osv. Skulle trafikbudgeten ha stigit lika mycket i driftsbudgeten som den övriga budgeten skulle vi ha behövt mellan 10 och 15 miljoner euro till under dessa år, totalt sett. På det sättet har vi sparat oss till ökade investeringskostnader, vilket har varit en medveten strategi allt sedan år 2000. Vi har medvetet försökt spara på drifterna för att vi skall ha råd med dyra investeringar; med dyra investeringar menar jag en ny färja till Föglö och färjfästen för att möjliggöra satsningen i fråga. Jag skäms inte alls för de summor som har nämnts vare sig vad gäller färjan eller nya färjfästen; jag anser att föglöborna är väl värda detta, speciellt när vi har sparat in det i driftskostnader.

 

Herr talman!

Jag går vidare i budgeten och först till allmänna motiveringen, där vi, igen, försöker oss på och vill fortsätta den politik som vi har slagit in på, nämligen att spara och göra verksamheten effektivare. Det är att bolagisera hela Möckelöområdet; på Möckelöområdet finns i dag en verkstad, två lager, en motorfordonsbyrå, vägunderhåll och en hamn. Vi vet att området är mycket attraktivt; det privata näringslivet vill flytta dit verksamheter och nu har den chansen yppat sig i och med att betodlingen har minskat så mycket på Åland att man inte behöver området mera. Vi har också sagt i budgeten att vi skall flytta vägunderhållsverksamheten från Möckelö till Godby. Det står redan i årets budget, det står också i handlingsprogrammet och nu flaggar vi upp det ytterligare här. Vi har också sagt i budgeten under moment 48.30.74 att vi skall renovera lägenheter i Godby så att vi kan utlokalisera tre stycken tjänstemän från trafikavdelningen till Godby; tillsammans med utlokalisering av själva vägunderhållsenheten från Möckelö till Godby måste vi göra någon form av privatisering. Det kommer nämligen i sin tur att innebära att vi måste minska vägunderhållsstyrkan. Detta kan vi göra genom privatisering, under förutsättning att det finns privat konkurrens. Vi kommer också att kunna minska det genom effektivisering. Vi vet exempelvis att med tanke på hur vintrarna ser ut nu så kanske det inte behövs lika stor vinterunderhållsstyrka som vi har haft under ett antal år.

 

Herr talman!

Detta är ett led i att göra verksamheten effektivare så att vi har råd att fortsätta att bygga ut vårt vägnät, bygga nya färjfästen och också bygga nya färjor.

 

Herr talman!

Så till några andra saker i budgeten. Vi har begärt 100.000 euro för att få öka bidraget till byggande av kommunalvägar. För några år sedan införde vi ett generösare system till kommunerna genom att öka procentsatsen för grundförbättring av kommunalvägarna ute i periferin. Det var en medveten satsning för att få kommunerna att påbörja förbättringen av sitt usla vägnät ute i glesbygden. Detta har visat sig ge resultat och därför måste vi nu komma emot med mera pengar. Det betyder att i stället för att som tidigare år ha 50.000 euro årligen att dela ut har vi nu 250.000 euro för detta år, vilket alltså är en rejäl satsning på glesbygdsvägarna.

 

Herr talman!

På motorfordonsbyrån vill vi att man skall anställa två ordinarie personer till. I dag har det varit förordnanden som har varit på sex månader i gången; det har betytt att personer har slutat, kanske efter tre månader och man har varit tvungen att anställa nya som kanske har varit på jobb i sex månader osv., men det har hela tiden varit tillfälliga lösningar. När det är en evig upplärning betyder det att verksamheten blir lidande, så därför vill vi i stället ha ordinarie anställda för att få kompetent arbetskraft och få folk att stanna kvar. Det tror vi att kommer att förbättra servicen betydligt, den har förbättrats redan genom olika andra insatser. Just nu pågår en renovering och en tillbyggnad av motorfordonsbyrån. Det har också funnits lite funderingar om privatiseringar för att göra verksamheten effektivare. Jag kan säga att motorfordonsbyrån har mellan åren 2002 och 2007 haft ett överskott på 623.196 euro och då har vi räknat bort kapitalkostnaden! Nu bygger vi till för 1,2 miljoner; då har vi ett netto på 576.000 euro att finansiera. Vi kan med dagens avgifter och dagens volymer visa att vi kan finansiera detta, trots att vi har 50 procent lägre avgifter än man har i det privata i Finland. Vi ligger ungefär 10-20 procent lägre än i Sverige, vilket visar att motorfordonsbyrån på Åland är effektivast, åtminstone i jämförelse med Sverige och Finland, och det skäms jag inte för. Därför tror jag att man även här fortsätter på det man har hållit på med, man kan, som man har gjort, privatisera vissa delar; vi vet att avgastext kan göras i privata verkstäder. Transmar utför bromstester på tyngre fordon, efterbesiktningar kan enligt lagen göras av vilken verkstad som helst om de får tillstånd. Delar kan alltså kan bjudas ut, men jag tror inte att man utan vidare skall privatisera motorfordonsverksamhet i och med att det med all sannolikhet uppstår ett privat monopol och bli dyrare. Skulle det visa sig att det finns konkurrens å andra sidan och man kan visa det på något sätt är vi öppna för en diskussion om det, men i dagsläget tror jaga inte på det.

 

Herr talman!

Till sist ett litet försök till att försvara den högre summan för färjfästena i Svinö och Degerby. Det är beklagligt att det här sker. Det finns inget trovärdigt försvar för det egentligen, man skulle kunna tycka att både jag och min avdelning skulle kunna klara av att kalkylera bättre än vi har gjort i och med att vi har byggt många färjfästen. Ser vi t.ex. på vägprojekten har man nästan till 100 procents lyckats kalkylera och det har ofta gått hand i hand med anbuden, i alla fall legat i paritet, men med vattenarbetena har det varit betydligt svårare, speciellt med tanke på Harparnäs som också blev oerhört mycket dyrare, kanske inte så här mycket, men ändå mycket dyrare  och nu kommer det här. Det känns inte bra, men en förklaring är, som sagt, att man helt enkelt har kalkylerat fel på trafikavdelningen, inklusive mig själv förstås. Första gången vi diskuterade projektet fanns inte alls dykdalberna med, sedan när man började rita kom dessa till plus att när man tar upp pengar i budgeten finns det inte ett streck på en ritning utan man utgår från andra projekt och tydligen är det så att vi har missbedömt detta totalt. För min del tar jag förstås det yttersta politiska ansvaret för det och beklagar det.

 

Herr talman!

Som jag sade finns det inte så mycket försvar för detta. Det är tyvärr ett misstag som har begåtts, det har helt enkelt gjorts en felkalkylering. Med detta, herr talman, är jag klar med min presentation av trafikbudgeten.

 

Ltl Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

När det gäller felkalkyleringen finns det säkert orsaker bakom den, men jag måste säga att nu är det andra gången, på kort tid, när det gäller färjfästena och det här oroar mig speciellt när det gäller tunneln till Föglö. Ledamoten Runar Karlsson har varit bombsäker på att den ligger inom en viss intervall och att man kan räkna hem den. Borde man inte gå igenom kalkylerna lite noggrannare också där, vilket jag hävdade att man bör göra när vi satt tillsammans i landskapsregeringen.

 

Det var en bra redogörelse, men jag saknar en sak. I samband med städarbudgeten framförde ledamoten Runar Karlsson tillsammans med finansvarige att man skulle ta tag i den enorma kostnadsutvecklingen i skärgårdstrafiken, detta att det kostar i medeltal 85.000 euro per anställda. Den frågan lovade trafikansvarige att ta tag i, men nu saknas det i tilläggsbudgeten. Hur skall man få ner summan 85.000 per anställd?

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Vad gäller det sista så behöver vi inte redovisa allt till lagtinget, man kan också jobba utan att redovisa saker och ting till lagtinget. Vad sedan gäller tunneln har jag inte sagt vad en tunnel skall kosta, utan vi gör nu en utredning på uppdrag av lagtinget där man ser vilka kalkyler man kan få fram. Beträffande det kommer lagtinget i sinom tid att få ta ett beslut om man vill gå vidare eller inte, det får vi se!

 

Ltl Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

Det är bra. Men lagtinget hade också beslutat om att reda ut frågan om färjfästena till den nya färjan och den redogörelse som ledamoten Runar Karlsson och jag tillsammans fick i landskapsregeringen var att det skulle kosta ungefär 1,6 miljoner och nu visar det 3 miljoner. Tidigare har tunnelutredningarna visat på en viss summa. Detta gör mig orolig. Sedan kan man inte skylla på lagtinget, utan det är ledamoten Karlsson som har det politiska ansvaret just för den biten.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Herr talman!

Som jag sade om tunneln så jobbar vi på uppdrag av lagtinget och landskapsregeringen kommer att redovisa till lagtinget om ca två år hur positionerna ligger, vilka kalkyler som ligger, hur finansieringen ser ut osv. Lagtinget kommer alltså att få ta ett beslut i den frågan.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Diskussionen avbryts här och återupptas på nytt fredagen den 25 april. De på talarlistan anmälda talarna kvarstår.

 

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 3:

 

Lagutskottets betänkande nr 8/2007-2008 om godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Isle of Man och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalen som hör till området för lagstiftningen. (RP 5/2007-2008).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Detaljbehandlingen vidtar.  Det i framställningen  ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall. Lagförslaget är bifallet.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 4:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 5/2007-2008 angående ny blankettlag om barnskydd. (FR nr 11/2007-2008).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs de i framställningen ingående lagförslagen var för isg i deras helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tilläpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 10 § om stöd vår vård av barn i hemmet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 8 § landskapslagen om tillämpning av lagen anågende specialomsorger om utvecklingsstörda för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 5:

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om förverkligande av hälsovårdarberedskap i skärgården.  (HM 63/2007-2008).

 

 

Föredras för remiss ärende nr 6:

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om utredning om socialbyråns behov av personal och övriga resurser. (HM 64/2007-2008).

 

Ärendena nr 5 och nr 6 avförs och upptas till behandling vid tillfälle som bestäms senare.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Republikens presidents framställning om Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen. (RP 6/2007-2008).

 

Landskapsregeringens meddelande angående Lissabonfördraget. (M 4/2007-2008).

 

Talmannen föreslår att ärendena upptas till behandling inkommande måndag den 28 april.

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Ltl Göte Winés m.fl. finansmotion om ändring av motiveringen till moment 46.60.74, Utvecklande av Bomarsund (R). (FM 54/2007-2008)

 

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion om höjning av anslaget under moment 45.10.55, Understöd till kommunerna för förebyggande utkomststöd. (FM 55/2007-2008).

 

Ärendena upptas till behandling i anslutning till den fortsatta behandlingen av framställning nr 19 med förslag till första tilläggsbudget.

 

Lagtingets nästa plenum är fredagen den 25 april kl. 9.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.17.11).

 

 

 

Originalfil