Plenum den 23 januari 2009 kl. 9.30

Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 



Plenum den 23 januari 2009 kl. 9.30

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen. (F 1/2008-2009).

 

TALMANNEN:

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 39a § 1 mom. arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: vice talman Gun-Mari Lindholm samt lagtingsledamöterna Barbro Sundback, Roger Jansson, Anders Eriksson, Danne Sundman, Carina Aaltonen, Johan Ehn, Harry Jansson, Fredrik Karlström, Camilla Gunell och Mika Nordberg. 

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och medlemmar av landskapsregeringen har inte rätt att yttra sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Vtm Gun-Mari Lindholm:

Herr talman! Jag vill ställ min fråga till ledamot Katrin Sjögren.

Talman, i barnomsorgslagen för landskapet Åland 1997, i 2 mom. regleras vem som har rätt till barnomsorg. I en nyligen fastställd dom från Förvaltningsdomstolen har det slagits fast att föräldralediga vårdnadshavares rätt till barnomsorg för äldre syskon har inte i landskapslag begränsats till halvtidsvård. I Mariehamn är det för dagen 40 barn som berörs och i t.ex. Lemland berörs 17 barn. Väljer dessa föräldrar att utöka sin vårdnivå från 50 procent till 100 procent betyder det att både ytor och personalresurser måste ökas. Vilka konkreta åtgärdsprogram förbereder landskapsregeringen nu med anledningen av domstolsbeslutet?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! En konkret sak som landskapsregeringen jobbar med att revidera barnomsorgslagen. Den 11 februari planerar landskapsregeringen att ha ett hörande med kommunerna hur man ser på den nya barnomsorgslagen. Hur man vill förbättra den och utveckla den vidare? När det gäller barnomsorg är det en kommunal angelägenhet och där gäller det att ha en diskussion med kommunerna. Det är kommunerna som skall upprätthålla barnomsorgen och verksamhetsutrymmena för barnomsorgen.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Landskapsregeringens tidigare tolkning, vilket också är helt naturligt, har blivit kommunernas tolkning att den subjektiva rätten till barnomsorg för den som har varit hemma med ett yngre barn har varit till 50 procent. Nu är det alltså 100 procent och som övervakande myndighet, bör landskapsregeringen vidta åtgärder för detta. Det borde dels tas i brådskande ordning om man vill ändra på tolkningen som nu är gällande, sedan behöver man ha lagstiftning. Vad beträffar landskapsandelar till kommunerna så måste det enligt mitt sätt att se det omförhandlas eftersom vi idag inte heller får investeringspengar utan allt går in i driftsbudgeten och det skall också räcka till nya investeringar. Men om förhållandet ändrar så dramatiskt som det gör nu måste landskapsandelarna också omförhandlas.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! Landskapsregeringen skall analysera domslutet och se vad det får för konsekvenser i den nya barnomsorgslagen och göra de inskärpningar som behövs.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Eftersom den här domen föll den 16 januari så är detta ett ganska färskt domslut men det kommer att ha stor konkret betydelse för kommunerna. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen prioriterar den här frågan på avdelningen just nu. Jag skulle också hoppas att man redan nu kunde berätta när man är beredd att träffa kommunerna. Jag hörde ett datum men vi kanske får det upprepat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Mötet är inplanerat till den 11 februari i auditoriet.

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman! Jag har en fråga till lantrådet. Herr talman, vid ett senare plenum idag skall lantrådet svara på en fråga om märkesåret 1809. I dagens tidning kunde man läsa att det tydligen har hållits en presskonferens igår där lantrådet har informerat i stort sett det som frågan gäller. Jag vill därför ställa en fråga till lantrådet, är detta en ny ordning att regeringen går ut och svarar på frågor som är anhängiggjorda i parlamentet och på det viset kringgår diskussionen och föregår den också i lagtinget? Är det en ny politisk metod?

Lantrådet Viveka Eriksson:

Herr talman! Nej, det är det inte. Märkesårskommittén har haft en långsiktig planering med olika datum fastslagna. Ett av de datumen var gårdagens datum då utgivning av frimärket, det åländska frimärket som särskilt är designat med anledning av märkesåret. Man hade spikat att den frimärksutgivningen skulle ske och i samband med det skulle märkesårskommittén komma ut med en information om mera detaljer om våra program. Märkesårskommittén har vid tidigare tillfällen också informerat via massmediakaffe och på andra sätt bl.a. genom pressmeddelande om arbetet som är på gång. Avsikten var också att jag skulle ha svarat på den här frågan på onsdagen. Då skulle ha lagtinget också haft möjlighet att ha fått svar innan den här pressinformationen.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Det var bra besked vi fick av lantrådet. Det förefaller nästan som om det skulle bli ett sätt för regeringen att kringgå det parlamentariska förtroendet genom att gå ut i media och tala om saker som är aktuella i lagtinget. Jag undrar om det har att göra med den nya kommunikationsenheten? Vilken roll har kommunikationsenheten när det gäller frågor som t.ex. den här presskonferensen igår?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! För det första finns det ingen ny kommunikationsenhet. Däremot arbetar vi i landskapsregeringen på att se över de resurser vi har som sysslar med kommunikation och föra samman de resurserna för att få ut bättre effekt av nuvarande tjänster och resurser så det är under planering. Igen, det är så att märkesårskommittén har jobbat långsiktigt och vi hade inplanerat att vi skulle komma ut med information i samband med att den här märkesutgivningsdagen var. Det var definitivt spikat innan ledamot Sundback kom med sin enkla fråga. Det råkade verkligen sammanfalla så här. Det var ingenting som kom ut av frågan utan det var redan planerat. Som också kan utläsas av programmet har vi spikat datum. Det som är klart finns uppräknat i vår agenda.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Lantrådet säger att den här kommunikationsenheten inte är någonting nytt och det får vi konstatera att det inte är men det finns i alla fall en ny informatör. Jag tycker ändå att det måste innebära att det blir något slag av förändring och att syftet är att det skall tillkomma någonting nytt och det skulle vara viktigt att lantrådet redovisade här vilken funktion den här nya kommunikationsmänniskan skall ha.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! Då kan man gå tillbaka till första tilläggsbudgeten för 2008 för där drogs riktlinjerna upp för det här arbetet och i det finns också att vi kommer att se över alla informationsbitarna inom landskapsförvaltningen, samordna dem och få ihop dem till en enhet så att det blir mera effektivt. Det håller på och jobbar med. Det blir nytt men det betyder inte några nya tjänster som kommer att tillkomma utan det är helt enkelt en form av effektivisering och att strukturera om nuvarande arbetsinsatser.

Ltl Roger Jansson:

Herr talman! Egentligen borde jag ställa den här frågan till högsta ansvariga lantrådet men jag väljer ändå att ställa den till den enda sjöfartskunniga i landskapsregeringen, finansminister Perämaa.

Beslut om utflaggning av Birka Paradise fattas slutligt snabbare än vi tror av styrelsen för Eckerölinjen. Ett beslut med Jukka Suominen i spetsen och i medverkan av familjerna Mansén och Dahlman. VD i bolaget har en viktig beredande funktion inför beslutet. Företaget fattar sina beslut utgående från företagsekonomiska premisser och skall så göra och inget annat. Det kan man inte klandra dem för i så fall. På vilket konkret sätt avser finansministern att tillsammans med lantrådet och övriga ministrar göra sitt yttersta för att undvika att styrelsen i yttersta närtid fattar beslut som för Åland och de anställda och för kommunerna blir mycket negativt. I fall att det negativa beslutet kommer nu, hur skall man då försöka påverka att det ändå inte förverkligas?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman! Om ett beslut om utflaggning fattas av styrelsen så byter man inte flaggan just vid den tidpunkten även om det strategiska ställningstagandet förstås är en väldigt klar markering att så kommer att ske. Diskussion kan ändå föras och ska föras, förhandlingar skall ske fram tills att den andra flaggan hänger i aktern på fartyget ifråga. Igår var min avdelning i kontakt med rederiet för att få en klargörelse på alla de saker som kan påverka en sådan här sak. Vi har listat upp till vilka delar det offentliga kan biträda och hjälpa till. Det må vara vilken sak som helst för att underlätta att ett sådant här beslut och framförallt att inte ett förverkligande skall behöva ske. Vi analyserar nu de uppgifter vi har fått. Detta är saker vi känner till på förhand och många saker är välkända. Vi analyserar detta. Min avsikt är att vi återigen skall bjuda in beslutsfattarna i bolaget, alltså styrelsemedlemmarna med ordförande för att diskutera frågan ånyo. Senast i december träffade landskapsregeringen styrelseordföranden för företaget. Detta är sättet vi nu skall arbeta med. Skall beslutet bli någonting annat, skall det beslut som troligtvis kommer inte förverkligas, så är det endast styrelsen sen som kan ändra på det. Den offentliga landskapsregeringen tar sitt ansvar och tänker diskutera med styrelsen.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Jag är väl bevandrad i finansministerns ansträngningar i den här frågan och när det gäller dessa två utflaggningar, M/S Eckerö och M/S Birka Paradise så börjar vi vara inne i historieskrivningssituationer. Vi vet vad varje part har gjort och hur landskapsregeringen har arbetat och de olika medlemmarna i landskapsregeringen har arbetat och till den delen finns det övrigt att önska men jag vill ändå framhålla ledamot Perämaas ansträngningar trots att han nu sade att "min avdelning har varit kontakt med rederiet" så är det nog herr finansministern själv som skall se till att han är i kontakt med dem när det gäller så här stora frågor. När vi är inne på historieskrivning så måste vi ohjälpligt ta upp frågan om M/S Eckerös utflaggningsbeslut. Jag vill fråga på vilket sätt finansministern anser att de två lagtingspartiernas velande i golffrågan resulterade i utflaggningen av M/S Eckerö?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik:

Herr talman! Jag ber att få återknyta till den första frågeställningen gällande min avdelningskontakt med företagsledningen. Givetvis har jag många gånger varit i kontakt med både VD och representanter för styrelsen men det här var en beredning inför de diskussioner som kommer att ske mellan företagsledningen och politikerna i landskapsregeringen. Vad gäller golfen och hur det kan ha påverkat beslutsfattandet så vet jag helt enkelt inte. Människor och beslutsfattare påverkas av olika saker inför sitt beslutsfattande. Det kan vara av realekonomiska siffror, det kan vara känslor, det kan vara vad som helst. Människor bildar sig en uppfattning så alla saker väger in. Det är det enda jag kan säga. Någon exaktare bedömning tror jag ingen kan göra.

Ltl Roger Jansson, replik:

Herr talman! Med svensk flagga i aktern på nya Ålandsfärjan, på M/S Eckerö, på Birka Paradise innebär många negativa effekter för det åländska samhället och de åländska kommunerna och inte minst för de anställda. Det kan också ha negativa effekter för turismens utveckling i landskapet på sikt. Möjligen också mindre passagerarkapacitet till Åland. Därför är de infrastrukturella satsningarna för turismens del synnerligen väsentlig och den blir ännu väsentligare i en sådan här situation. KK-huset kommer nu och det kräver också mera insatser inom turismen för att klara övernattningar och annat. Så hur avser landskapsregeringen och finansminister Perämaa att agera så att vi kommer bort från den här situationen att om en eller två säger nej till en satsning som de flesta är överens om så blir det så? Det blir ingenting alltså. De infrastrukturella satsningar inom turismen som erfordras kan inte genomföras.

TALMANNEN: Tiden är ute.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa:

Herr talman! Det får inte bli en sådan situation att någon eller några kan säga nej till någonting som samhället behöver. Det måste vara det principiella ställningstagandet i denna situation när finanskrisen hotar oss, lågkonjunkturen står inför dörren, vi har ett behov av att restaurera turismnäringen eller vända trenden så att vi klart kan uppfylla den potential som Åland har som besöksort. Jag själv och jag är säker på att hela kollegiet i landskapsregeringen har samma åsikt att de infrastrukturella satsningar för turismen som bedöms vara goda och det finns många projekt som diskuteras och bereds, de har vi till avsikt att föra till lagtinget för beslut. Det är min bestämda uppfattning att i det här läget så är det väldigt viktigt att diskussion också övergår i handling.

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman! Jag skall ställa en fråga till utbildningsminister Britt Lundberg.

Med anledning av märkesåret i anslutning till 1808-1809 års krig som vi just hörde om så har Svenska litteratursällskapet i Finland delat ut boken "Finskt krig-svenskt arv" till varje elev i de finlandssvenska gymnasialstadieskolorna, dit tydligen också Ålands lyceum hör. I boken framställs de flesta slag under kriget men inte ett ord om bl.a. länsman Erik Aréns heroiska insatser som ledare för det åländska bondeupproret. Inte heller Henrik Gummerus nämns överhuvudtaget. Åland existerar knappt i denna bok. Inte ens i kapitlet "Svenskan i Finland och finskan i Sverige" framkommer med ett ord att Åland fick självstyrelse för att bevara vårt svenska språk. Min fråga är därför, hur ser utbildningsministern på att en publikation som mörklägger, alternativt snedvrider den åländska historiebeskrivningen distribueras i de åländska skolorna och vem bär ansvaret för det, är det ministern själv?

Vicelantrådet Britt Lundberg:

Herr talman! Jag känner inte till att den där boken här distribuerats till våra skolor. Jag tycker att det skulle höra till god sed, av dem som vill använda skolorna som ett nätverk för att dela ut information, att man kontaktar någon för att få ett klartecken för det. Jag känner som sagt inte alls till distributionen av den här boken. Jag har själv barn i skolan men har inte sett att någon sådan bok har kommit hem därifrån. Jag kan berätta att det i ett annat sammanhang har framförts en fråga om att dela ut böcker till biblioteken i våra kommuner. Då kom man till landskapsregeringen på ett snyggt sätt och informerade och presenterade publikationerna och frågade om det var "okey" att distribuera dessa till samtliga bibliotek. Jag måste ärligt säga att jag inte känner till det där. Jag tycker att det är bra om det uppfattas att det är landskapsregeringen som medverkar till att det här skall delas ut i landskapets skolor att vi också har en roll i det.

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman! Jag har full respekt för det. Det är omöjligt för en minister att känna till alla detaljer om vad som händer och sker men det är ändå så att Åland berördes oerhört starkt av 1808-1800 års krig och jag tror att om landskapsregeringen hade engagerat sig lite tidigare än först nu så kanske man hade kunnat styra upp det här. Men det intressanta är ändå vem som granskar vad som distribueras i de åländska skolorna. Jag råkar veta att det kom en låda böcker till Ålands lyceum utan att någon hade läst dem överhuvudtaget men det intressanta är om det är korrekt? Om vi tar ett exempel, den mångåriga talmannen Thorvald Eriksson gav nyligen ut boken "Åland och jag". Många med mig anser att det är en bok som de åländska gymnasialeleverna skulle ha mycket mera nytta av att läsa. Är det "ok" att tillse att också den distribueras i de åländska skolorna? Jag tror att det kanske skulle bli mera liv i luckan då. Men det intressanta är, vem granskar vad som distribueras i de åländska skolorna?

Vicelantrådet Britt Lundberg:

Herr talman! Granskning låter som censur i mina öron, men jag tycker att det här ärendet skulle hanteras på det sättet att antingen om man någonstans ifrån vill dela ut något till våra gymnasieelever borde det vara så att, var så god, den som vill ha, för ta det kommer från den och den. Men framställs det på något sätt som ett massutgivande och framförallt om man uppfattar att det kommer från det allmänna landskapet Åland, då tycker jag att man absolut skall gå igenom litteraturen och fundera på om det är lämpligt att dela ut till samtliga elever. Detta kommer jag också att diskutera med skolbyrån om och huruvida de känner till hur detta har gått till?

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman! Granskning och censur är ett negativt uttryck i den demokrati som vi lever i men samtidigt är det så att i skolväsendet skall det vara fritt och oberoende ifrån påverkan. Det var därför jag tog det exempel jag tog i slutet på min förra fråga. Det är inte landskapsregeringen som har gett ut den här boken utan det är Svenska litteratursällskapet i Finland. Men det jag tycker är intressant är att en bok distribueras till åländska eleverna som ger en väldigt snäv bild av den åländska historiebeskrivningen. Åland existerar inte över huvudtaget i dessa skeenden och de existerar överhuvudtaget inte heller fortsättningsvis enligt den här boken. Det vänder jag mig emot. Jag är lite förvånad över att utbildningsministern inte har hört någonting om det. Det ringde en upprörd förälder till mig halvtio på juldagens morgon och det hör till ovanligheterna att folk brukar ringa då men det är flera som har tagit kontakt. Men att ingen har tagit kontakt med ministern är ju märkligt.

Vicelantrådet Britt Lundberg:

Herr talman! Vi är helt eniga och det försöker jag förklara här. Kan det uppfattas som att det här är någonting som landskapsregeringen och landskapets skolor delar ut till samliga elever så behöver man också veta att det här är ett material som vi också står för och tycker att är bra och då behöver vi titta igenom det först att vi vet vad vi delar ut. Detta har synbarligen inte gått dessa vägar och därför behöver vi titta på det. Sedan är det en annan sak om svenska litteratursällskapet besöker Ålands lyceum och har en kartong med böcker med sig och säger, "att var så god, den som vill ha får en gåva av oss". Då är det upp till vem som helst att ta emot den här gåvan. Jag tycker att skiljelinjen är sådan. Vi är alldeles eniga och jag skall diskutera med skolbyrån kring den här frågan.

Ltl Danne Sundman:

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till lantrådet.

USA:s president Barack Obama, den 44:de i ordningen sade när han svor eden och höll sitt tal att de som klamrar sig fast vid makten med hjälp av att tysta meningsmotståndare skall veta att de är om fel sida om historien. Man kanske inte tänkte på Åland men man ser också sådana tendenser här. Liberalerna tar varje tillfälle i akt att försökt tysta debatten och tolka formalia stramare än nödvändigt. Man skall inte ta upp problemen utan i stället tysta ner dem. Man skall inte tala om problemen med EU-medlemskapet som nu är ytterst viktigt och en ingrediens är att vår sjöfart flaggas ut och man får inte prata om den ekonomiska utvecklingen o.s.v. Detta är inte vad liberalismen är känd för, tvärtom. Hur ser lantrådet, tillika Liberalernas på Åland ordförande, på denna oroväckande utveckling i landskapet med världsrekord i demokrati och närdemokrati?

Lantrådet Viveka Eriksson:

Herr talman! Jag kan inte alls dela den världsbild som ltl Danne Sundman målar upp. För det första skall jag svara i egenskap av lantråd i det här sammanhanget. Sett ur landskapsregeringens synvinkel så skulle jag säga att vi verkligen har vinnlagt oss om att ha en öppen attityd och också försökt bredda debatten på många olika sätt. Vi har också som ett ledord i vårt handlingsprogram tillsammans och därav har vi haft olika sätt att jobba gentemot det åländska samhället. Vi har fört in kommunrundor. Vi har bjudit in olika organisationer. Vi har olika sätt för hur vi diskuterar. Vi har också på olika sätt bidragit till att ha en öppen debatt i lagtinget så jag känner överhuvudtaget inte igen den här diskussionen. Som liberalernas ordförande kommer jag inte att gå in på frågan just nu.

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman! Jag ställer min fråga till lantrådet som också är liberalernas ordförande. När det gäller sättet att arbeta och det jag förvånas över här i lagtinget är på vilken plats lagtinget kommer i dessa organisationer och alla nämnda exempel ute i samhället. Vi kommer ganska långt ner. Man kommer sist hit sist berättar saker och ting till lagtingsgrupperna t.o.m. om regeringssamarbetet och framförallt till oppositionen. Där önskar jag nog att lagtinget lyfts upp till första plats, där det skall vara. Det är inför lagtinget som landskapsregeringen svarar. Det finns flera exempel på detta t.ex. socialdemokraternas motion i budgetdebatten och nu vicetalman Lindholms tal där lantrådet kritiserade talet utan att ens ha läst det och känna till vad det innehöll. Det är en mycket märklig uppgift i tidningen. Det finns en gemensam linje i detta och det är att kritiken riktar sig mot kvinnor. Det luktar härskarteknik lång väg. Som årets feminist tycker jag att lantrådet aktivt borde verka för att stöda kvinnor i politiken och inte motarbeta dem. Nu verkar också flera kvinnliga journalister ha anslutit sig till det här drevet. Hur ser lantrådet på det här?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! Den här frågan har definitivt inget genusperspektiv. Jag förstår överhuvudtaget inte den kopplingen. Landskapsregeringen har verkligen vinnlagt sig om att involvera lagtinget. Vi har besökt grupperna för att diskutera olika frågor. Vi har bjudit in grupperna till olika diskussioner. Vi kommer att fortsätta jobba på det sättet. Till lagtinget har vi fört en massa olika meddelanden för diskussion. Vi har deltagit i olika debatter som ordnats utan anknytning till särskilt ärende. Vi har definitivt inte velat lägga någon hämsko på debatten i lagtinget. Sedan har diskussionen med tilläggsbudgeten funnits. Där sade åtminstone jag att jag har förståelse för att lagtinget vill debattera bredare än det som tilläggsbudgeten egentligen handlade om, en städarbudget.

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman! Andelen debatt som försiggår i slutna rum och utanför lagtingets plenisalen tenderar onekligen att öka och det är oroväckande. Det är genom de parlamentariska instrument som finns som vi i första hand skall föra den parlamentariska diskussionen. Om det är så att lantrådet har den här uppfattningen så tycker jag att hon i egenskap av liberalernas ordförande skall föra en diskussion i sitt parti om just detta, inte bara genusproblematiken utan bristen på öppenhet som vi upplever här i lagtinget och att vi ibland kommer på femte plats alla andra forum och tillfällen kommer före oss. Jag hoppas verkligen att detta reder upp sig. Om lantrådet har den här uppfattningen kan hon säkert se till att den kommer till efterlevnad.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Jag uppfattar inte det på samma sätt som ltl Danne Sundman. Landskapsregeringspartierna tar väldigt aktiv del i debatten här i salen och vi försöker också vinnlägga oss från landskapsregeringens sida, trots att vi har späckat arbetsprogram att försöka sitta här och följa debatten så långt det bara är möjligt. Vi följer debatten och lyssnar på vad de olika grupperingarna för fram och också delta i debatten och föra in vår syn i den. Jag känner inte igen detta. Vi deltar allmänt i salen. Vi bjuder gärna in de olika grupperna. Vi besöker de grupperna. Vi håller parlamentet och parlamentets åsikter och den debatt som förs som viktig för landskapsregeringen.

Ltl Carina Aaltonen:

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till minister Jan-Erik Mattsson.

I höstas skrev cirka 3 000 ålänningar på en namninsamling för ett GMO-fritt Åland. Likaså finns det en bred enighet här i Ålands lagting liksom bland de åländska konsumenterna och ekoodlarna mot att GMO-odling införs. Likaså har de bägge tidningarnas ledarsidor tagit upp den här frågan och uppmanat att vi inte godkänner GMO-odling. Minister Mattson har tidigare uttalat sig om att Åland inte har behörighet att lagstifta om ett GMO-odlingsfritt Åland. Men en tjänsteman på Jord- och skogsbruksministeriet i Helsingfors menar att Åland själv kan besluta om vi vill odla eller inte odla GMO-grödor. Det kanske finns andra lagstiftningsområden som man skulle kunna använda, t.ex. Natura 2 000. På vilket sätt arbetar regeringen och minister Mattsson för att Åland kan bli en GMO-odlingsfri zon? Har man utrett behörighetsfrågan om det går att göra Åland till en GMO-odlingsfri zon och finns det sådana ambitioner eller vill man vänta och se och låta odlarna själva bestämma?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman! Det var många frågor, men alla handlar om samma sak. Vi har diskuterat detta tidigare och jag har klart för mig att vi inte har behörighet genom ett utslag från Högsta domstolen 21 mars 1996 när Åland hade försökt att lagstifta om GMO-odling. Man konstaterade då att vi inte har den behörigheten. Så därmed skulle detta vara klart. I artikel 22 från 17 april 2001 finns det en skrivning som säger att medlemsstaterna inte får förbjuda, begränsa eller hindra produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer och som uppfyller kraven i detta direktiv släpps ut på marknaden. Vi är lite inmurade till den delen. Sedan håller man nu på att förbereda en ny lag i Finland där samexistens ingår och som är ett vedertaget begrepp för GMO-odling eller odling. Med de intentioner som lagen har i inledningen känns det märkligt att man skall kunna tillåta det såsom lagutslagen säger. Därför att lagens anda och mening samt syftet med lagen är att man skall främja en säker och etisk försvarbar användning och utveckling av gentekniken i enlighet med försiktighetsprincipen samt skydda människors och djurs hälsa och miljön vid innesluten användning eller avsiktlig utsättning i miljön av genetiskt modifierad organismer. Detta tycker jag sätter upp ett stort varningens finger för att överhuvudtaget använda genmodifierade produkter.

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Herr talman! Är vi verkligen inmurade? Handlar det inte om att hitta nya lösningar? Till exempel det här med skyddszoner beträffande Natura 2 000 områden. Här i lagtinget har vi fått höra många gånger att den här regeringen jobbar för hållbar utveckling. Ett GMO-odlingsfritt Åland är i högsta grad hållbar utveckling. Men att vänta och se är det inte och att bara tala om hållbar utveckling är inte trovärdigt om man inte arbetar aktivt för att inte säga stenhårt för att ta beslut i den riktningen. För om GMO-grödor börjar odlas på Åland riskerar man att hela den ekologiska odlingen slås ut och är regeringen beredd att ta ansvar för ett sådant beslut att det framtida ekologiska jordbruket slås ut om man tillåter den här lagen om samexistens mellan GMO och konventionellt odlade grödor?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman! Nu har jag för det första varit tvungen att läsa på detta och sätta mig in i alla sakliga fakta och grunder som finns. Eftersom Åland inte har egen lagstiftningsbehörighet och inte heller rätt att inom EU göra oss som en nation där det inte får odlas GMO så kan vi inte göra det den vägen, men däremot finns det i ett samodlande, eller vad man skall kalla det, om man verkligen kan argumentera för att det skulle vara väldigt skadligt för Åland att GMO-grödor införs så skulle vi kunna åstadkomma via Finland att Åland skulle bli en GMO-fri zon och då vill det till att alla som odlar och producerar på Åland står bakom en sådan argumentation. Jag är väldigt villig att föra den argumentationen. Men det blir väldigt svårt. Det är inte bara eko-odlingen som är riskzonen, all odling på Åland är i riskzonen. Det finns nämligen klara uppgifter om att Åland skulle bli fullständigt kontaminerat av GMO-grödor inom fem år om man började odla det här.

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Herr talman! Det är glädjande att minister Mattson nu inser att det behöver göras någonting. Det finns idag ungefär 5 000 GMO-odlingsfria zoner i Europa så att Åland kunde bli en GMO-odlingsfri zon om man från regeringen verkligen går in för det och arbetar på att så kan bli. Vi vet t.ex. att den här genpotatisen Avflora har provodlats i Sverige under senaste säsong och att pappersindustrin i Finland är mycket intresserad av den här nya grödan, så frågan om GMO-odling på Åland ligger inte långt borta utan den är verkligen här och nu. Därför vill jag gärna veta hur regeringens tidtabell ser ut? När skall man börja agera?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman! Vi har redan börjat agera i den här frågan och finansutskottet och lagtinget har efterhört ett GMO-meddelande och det skall vi leverera så småningom. När det gäller potatis har man pratat om samexistens med ett säkerhetsavstånd på tre meter. För mig är det fruktansvärt skrämmande. Vi vet att pollinering sker via bin när potatisen blommar och genetiska former överförs med nya pollineringen och bin flyger väsentligt mycket längre än tre meter. Så någon samexistens tror inte jag på. Jag hoppas att vi skall ha någonting att säga till om i det här. Jag har goda kontakter med Jord- och skogsbruksministeriet, minister Sirkka-Liisa Anttila och fler tjänstemän och vi skall ha en träff här på Åland nästa vecka på fredag och jag skall lyfta den här frågan då.

Ltl Johan Ehn:

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till lantrådet.

Vid sidan av utflaggningshoten inom sjöfartbranschen så är kanske Paf:s fortsatta verksamhetsförutsättningar den fråga som både på lång och kort sikt kan få långtgående negativa konsekvenser för vår samhällsekonomi. Vi vet alla att Paf är viktigt för vårt samhälle, inte minst i form av att man kan dela ut det överskott som verksamheten genererar till den tredje sektorn men har också under den senaste tiden växt och blivit en viktig och betydelsefull arbetsgivare på Åland. Samtidigt pågår rättsprocesser mot bolagets ledning och också mot bl.a. tidigare lantrådet nuvarande talmannen Roger Nordlund och dessutom vet vi att det pågår en förändringsprocess vad gäller lotterilagstiftningen i riksdagen. Min fråga till lantrådet blir, hur har arbetet framskridit och påverkan gjorts för en positiv utveckling vad gäller förutsättningarna för Paf:s fortsatta verksamhet?

Lantrådet Viveka Eriksson:

Herr talman! Landskapsregeringen delar verkligen ltl Johan Ehns åsikt om vikten av Paf och dess fortsatta verksamhet. Paf har stora samhällsekonomiska effekter, det känner vi alla till. Det finns, som också ltl Johan Ehn säger, två delar i detta. Men det som landskapsregeringen alldeles särskilt har fokuserat på är att Paf skall kunna fortsätta arbeta på det sätt man gör idag. Alltså att man skall kunna fortsätta ta emot Internetspelare från hela landet i övrigt. Vi vet samtidigt att det finns två stycken propositioner gällande lotterilagen som ligger i riksdagen och som vi på olika sätt har jobbat med tillsammans med Inrikesministeriet. För det första, beträffande den första propositionen fick landskapet över huvudtaget inte ge ett yttrande om. Beträffande den andra frågan förde vi fram landskapets syndpunkter. Men under arbetets gång har vi hävdat att man måste söka en politisk överenskommelse på de premisserna att Paf skall kunna fortsätta med nuvarande verksamhet. Från Inrikesministeriets sida hävdar man att de nu föreslagna åtgärderna inte skulle rikta sig mot Piaf, men vår bedömning är att det finns en risk. Därför jobbar vi nu med utskotten i riksdagen. Vi kommer att höras i grundlagsutskottet och förvaltningsutskottet. Där kommer vi att jobba för att man skall för det första, få ändring i propositionen, för det andra för positiva skrivningar i betänkandet. Utifrån de politiska diskussionerna har det utarbetats ett PM på Inrikesministeriet som går i vår riktning men vi har ändå hävdat, oberoende det politiska dokumentet att lagen går före ett sådant dokument.

TALMANNEN: Tiden är ute.

Ltl Johan Ehn, replik:

Herr talman! Jag får tacka för det tydliga svaret beträffande beskrivningen av processerna så här långt. Som lantrådet vet så har det totala stödet funnits från lagtingets sida i dessa frågor och jag tycker att man kan läsa mellan raderna i lantrådets svar att osäkerheten fortfarande är väldigt stor kring utgången av det hela. Min tilläggsfråga blir då, herr talman: Hur skall man lägga upp de fortsatta strategierna för att verkligen nå framgång och kunna nå ett positivt resultat för Paf:s fortsatta verksamhet?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! Eftersom propositionerna ligger i riksdagen så är fokus väldigt inriktat på att få ändring på dem i riksdagen. Alltså att man skall få sådana skrivningar i betänkandet att man undandrar den möjligheten och att det inte skall gälla Paf. Propositionerna har flera inslag som vi försöker hävda. Det handlar om marknadsföringsbegreppet och det handlar också om straffsystemet hur Inrikesministeriet kan gå in. Vi pekar ut problematiken och vi försöker få ändringar till den delen. Vi samarbetar med Paf och andra för att gemensamt få en bra lösning. Jag vill understryka igen att just nu ligger propositionerna i riksdagen och fokus är riktat mot det. Vi för samtidigt de politiska diskussionerna för att trygga Paf:s fortsatta verksamhet.

Ltl Johan Ehn, replik:

Herr talman! Arbetet som utförts redan låter positivt men man hör att hotet hänger kvar över oss vad gäller den här frågan. Lantrådet lyfte själv fram vikten av att man skall samarbeta i dessa frågor. Jag noterar också att under arbetet hittills har lantrådet inte en enda gång lyft fram riksdagsledamotens roll i det hela och jag hoppas verkligen att samarbetet mellan riksdagsledamoten och landskapsregeringen i det här fallet görs på ett bra sätt. Jag tror att det är väsentligt utgående ifrån det lantrådet beskriver att ärendet ligger för avgörande i riksdagen. En god kommunikation och ett gott samarbete mellan landskapsregeringen och riksdagsledamoten är viktigt och det hoppas jag att finns.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik:

Herr talman! Självfallet jobbar vi tillsammans med riksdagsledamoten. Vi för samma argumentation och vi drar åt samma håll. Riksdagsledamoten sitter i grundlagsutskottet men det är förvaltningsutskottet som äger ärendet. Vi är kallade till grundlagsutskottet inom februari månad och vi kommer också att bli kallade till förvaltningsutskottet. Dessutom har det begärts ett yttrande från lagutskottet och det håller vi också på och tittar på. Riksdagsledamoten ombesörjer att vi också skall få höras där. Argumentationskedjan är väldigt viktig så till vida att vi följer samma argumentation och det samordnar vi och samarbetar kring. Det är också väldigt viktigt med kontakter till andra riksdagsledamöter. Det finns olika nyckelpersoner i riksdagen och dem försöker vi också kontakta.

Ltl Harry Jansson:

Herr talman! Jag skulle vilja välkomna näringsminister Jan-Erik Mattsson i talarstolen.

Bästa minister! Landskapsregeringen har proklamerat 2009 som företagsamhetens år och jag har fått en fråga från gräsrötterna som det så vackert heter. Vad har hänt med Leader-projektet? Projektet som via lokala initiativ får samverkan och innehåller åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi. Detta kallades för Ålands del för en framgångshistoria en gång i tiden. Nu 2009 har vi fortfarande inte formerna klara för att börja betala ut stöd. Samtidigt har landskapsregeringen gått in för att småföretagsamheten inte skall få direkt stöd utan enbart marginellt komma till del, nytta och glädje av dessa stöd. Detta trots att det är fråga om rätt betydande anslag, 1,6 miljoner under programperioden 2007-2013.  Vilka avvägningar har legat till grund hos landskapsregeringen när man bestämt att Åland ensamt inom hela EU inte skall betala ut stöd till småföretag via Leader-programmet?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman! Leader-projektet sjösattes i och med det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet och det hade kunnat vara sjösatt långt tidigare i det tidigare programmet, men man valde då att inte ha det med. Det är en lång uppstart. Formerna för Leader är föreningsverksamhet. Leaderföreningen på Åland har alldeles just fått sin nya form och nya styrgrupp och kan nu börja arbeta. Det har förts en informationskampanj i samtliga åländska kommuner, så vitt jag vet, och jag har sett fram emot att Leader-arbetet skulle komma igång. När det gäller fördelningen av pengar och vem som får lyfta dem, kan jag inte exakt uttala mig om varför man valde modellen med föreningar och om det fanns möjligheter att ha någon annan form av företagsamhet. I det landsbygdsutvecklingsprogram som landskapsregeringen har antagit och presenterat här för lagtinget, ingår Leader-projektet i denna form. Detta program utformade den tidigare landskapsregeringen.

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman! Menar näringsminister Mattsson att det är den tidigare landskapsregeringen som har gått in för att småföretag inte skall kunna få dessa pengar? Under november månad skrev massmedia om att den nya ordföranden för Leader-föreningen uttalade sin förvåning över att man hade gått in för den här nya linjedragningen. Vem har egentligen bestämt detta? Kan man från Leader-programmets 338 sidor utläsa att småföretagsamheten inte skall stödas? Jag kan inte hitta sådana skrivningar så någon måste under resans gång ha fattat det principbeslutet. Det fanns redan en etablerad Leader-förening, varför dög inte den formen för landskapsregeringen? I stället drog man igång en ny informationskampanj och resultatet är det att, fortfarande nu 2009 kan vi inte dela ut något stöd.

TALMANNEN: Tiden är ute.

 

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman! Beträffande utformningen av programmet är det helt riktigt den tidigare landskapsregeringen som utformade det och det har godkänts i samband med stora landsbygdsutvecklingsprogrammet för perioden 2008-2013 som nu är aktuellt. Man kan naturligtvis göra förändringar i det programmet om man behöver det och anser det nödvändigt men det tar jättelång tid och risken är att vi förlorar ännu mera tid i alla fall. Beträffande valet av stödtagare är jag inte helt informerad hur programmet är utformat men vi har inte gjort några strategiska beslut i den här regeringen som har förändrat stödmottagare från ursprungstanken.

Ltl Harry Jansson, replik:

Herr talman! Har näringsminister Mattsson någon uppfattning om det totala intresset för Leader-pengarna? Jag har förstått att det finns en ganska stor besvikelse ute i bygden över att bl.a. byalag som har visat intresse för att satsa på nya badplatser och liknande, fortfarande efter två år väntar på besked om, hur och överhuvudtaget de kan komma ifråga för ett direkt stöd ur Leader-anslaget. Var ligger problemet? Är det så att den strategiplan som Leader-föreningen har lagt fram inte är hållbar? Är det problemet? Är det som så att man från näringsavdelningens sida anser att det som är möjligt inom övriga delar av EU, d.v.s. att Leader-föreningen här skulle hantera småföretagsstöd inte är möjligt? Är det så att man tycker att det är för komplicerat för en åländsk förening att ta hand om det här? Det vill säga att näringsavdelningen själv vill stöda och styra alltihopa?

TALMANNEN: Tiden är ute.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik:

Herr talman! Till det senare kan jag säga att näringsavdelningen inte har tagit några strategiska beslut som skulle förändra någonting på det tidigare programmet. Till den delen är programmet intakt. Jag vet bara att det har varit väldigt trögt och långsamt att starta upp detta. Den första Leader-föreningen fyllde inte de krav som programmet ställde och den måste därför ombildas. Nu finns en ny Leader-förening som inte är särskilt gammal. Jag vet inte när man har utsett den nya föreningen, men det är inte länge sedan. Jag vill återkomma beträffande helheten för detta. Jag skall informera mig i om saken nu. Jag vet att det har funnits väldigt stort intresse bland allmänheten i synnerhet inom byalagen. Det är byalag och liknande organisationer som har varit lyckosamma mottagare i Sverige enligt den information vi har fått av den tjänsteman som är speciellt insatt i den här frågan.

TALMANNEN: Tack för det.

Ltl Fredrik Karlström:

Tack herr talman! Jag ber att få ställa min fråga till ledamot Katrin Sjögren.

I dagspressen kan man läsa att samtidigt som landskapsregeringen visar ett stort underskott i årets budget och finanskrisen står runt hörnet, så väljer landskapsregeringen att betala ett enormt överpris för ett markområde i Saltvik. Det här området är inte hotat på något sätt eftersom marken består i huvudsak av impediment och endast kan användas som strövområde. Min fråga lyder, borde inte landskapsregeringen reda upp gamla ouppklarade markaffärer i Saltvik innan man köper att nytt område till ett enormt överpris med skattebetalarnas pengar?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman! Frågan som uppkommer är, vad är naturen värd? Detta är ett beslut som har ifrågasatts. Jag tycker att det är en bra fråga så att jag får tillfälle att redogöra inför lagtinget hur miljöbyrån och landskapsregeringen tänker. När det gäller att inverstera i naturområden är det en investering för all framtid. De summor som landskapsregeringen rör sig med när det gäller att investera i naturvården är blygsam. Det rör sig om 150 000-200 000 på årsbasis. Vi är bundna av Natura 2000 programmet och nämnda område har stora naturvärden. Kanske inte de klassiska värdena, de materiella värdena där man värderar skogs- och tomtmarker utan det handlar om gammelskog, myrmarker, en bäckfåra och en unik sjö, Kvarnsjön som man försöker skydda. Beslutet att investera i den här marken gjordes och vi använde fonderade pengar för detta ändamål som miljöbyrån och landskapsregeringen har bestämt att skall gå till det här ändamålet. Vi använde inte pengar från 2009 års budget.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Tack herr talman! Ja, frågan jag ställde var att borde man inte sätta energin på att städa upp de ouppklarade markaffärerna i Saltvik innan man går in för att köpa det här markområdet. Framförallt skall man beakta att landskapsregeringen har tittat på det här området i 20-30 års tid. Då ställer man sig frågan, varför skall köpet göras just nu när finanskrisen är ett faktum och pengarna borde användas till mycket viktigare ändamål för Ålands folks bästa? Kanske den här marken som uppenbarligen är impediment och kan användas som strövområde och inte är hotat på något sätt, skulle kunna ligga i 20-30 år till innan man måste ta det beslutet. Det jag ifrågasätter är det enorma överpris man betalade när marken de facto är värd ungefär hälften av det pris landskapsregeringen betalade.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman! Det finns en väsentlig skillnad mellan de problem som finns inom fornminnesvården och naturvården och där har landskapregeringen och också tidigare landskapsregeringar haft andra medel och en annan dialog med markägarna. De transaktioner som landskapsregeringen oftast gör är intrångsavtal. Man skyddar vissa arter, antingen för all framtid eller tidsbundet t.ex. guckoskobestånd kan man skydda i 30 år. När det gäller det här området så hade skogens pris gått upp med 30 procent, det är impediment på området, men samtidigt finns det en gammelskog, urskog som det finns allt mindre av på Åland. Det är viktigt att försöka bevara den biologiska mångfalden på Åland.

Ltl Camilla Gunell:

Herr talman! Jag tackar för att jag får ställa min fråga. Jag ber minister Sjögren att stanna kvar.

Herr talman! Ända sedan den här utredningen om ekonomisk utsatthet och social trygghet har man från landskapsregeringens sida försökt hitta former för att stöda dem som lever under fattigdomsgränsen. Ett av de stora numren som gjordes var det förebyggande utkomststödet på 70 euro som infördes med första tilläggsbudgeten 2008. När man tittar tillbaka på det här året kan man konstatera att det väldigt få som har kommit i åtnjutande av det här stödet. Kanske minister Sjögren kan redogöra varför det är på det sättet? Min bild är den att har man som pensionär efter ett långt liv små besparingar på konto som man kanske har tänkt att skall gå till en hederlig begravning, så är det ett hinder för att man idag kommer i åtnjutande av det här stödet. Tycker minister Sjögren att det skall fungera på det här sättet och har stödet faktiskt nått fram på det sättet man hade avsett?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman! Vi har upprepade gånger haft den här diskussionen i lagtinget och konstaterat att den första möjligheten som den här landskapsregeringen hade att göra någonting konkret var i den första tilläggsbudgeten för 2008. Det var det här förebyggande utkomststödet. Vi har också varit fullständigt ärliga och glasklara på det området att det dels är problematiskt att få till stånd ett stöd men att de äldre har svårt att söka det här stödet. Inom februari månad skall kommunerna komma med sin redogörelse om hur de uppfattar att det här har fungerat. Man har också fått pengarna i förväg så kommunerna har inte behövt ligga ute med de här pengarna. I staden har 23 pensionärer sökt stödet och 14 har fått det. Jag har också sagt att landskapsregeringen går vidare med den här frågan och försöker utforma ett lagförslag.

Ltl Camilla Gunell, replik:

Enligt de uträkningar som fanns tidigare var det uppemot 100 stycken som hade rätt att komma i åtnjutande av det här stödet. Det är få som har sökt men det är ännu färre som har fått det och en av orsakerna är att man har små besparingar.  Anser minister Sjögren att det här stödet som inte baseras på lag skall ha sådana villkor, att man efter ett långt liv som man har levt sparsamt för att samla pengar på kontot att inte barnen skall behöva bekosta ens begravning, skall vara ett hinder för att man skall komma i åtnjutande av dessa 70 euro? Är det här ett villkor som skall stå kvar i förlängningen?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman! Över lag kan man konstatera beträffande de stödsystem som står till buds för äldre personer att det är ett kraftigt underutnyttjande. Det är många pensionärer som skulle ha rätt till vårdbidrag, bostadsbidrag men det är väldigt få som utnyttjar det. Det här förebyggande utkomststödet saknar inga lagrum, utan det finns i lagen ett förebyggande utkomststöd. Det vi har gjort är att vi har riktat det till äldre personer, någonting som man inte har varit riktigt tillfredsställd med i kommunerna. Landskapsregeringen hade inte några sådana direktiv utan det var kommunerna som själva ville ha direktiv och sedan blir det en "in casu" bedömning som det blir när man skall bevilja socialvård av olika anledningar. Jag tycker inte att det är tillfredsställande att man inte kan få stöd om man har några tusen euro på banken för sin begravning.

Ltl Mika Nordberg:

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till näringsminister Mattsson.

Herr talman! Jag har reflekterat över landskapsregeringens hållning i EU-frågor och jag skulle vilja ställa frågan till näringsminister Mattson. Finns det något principbeslut angående antagandet av EU-förslag att det alltid skall stödas fastän det är negativt för Åland?

Har dessa stödande förslag varit produktiva under processens gång när det gäller viktiga frågor för Åland?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman! Jag har inte uppfattat att landskapsregeringen skulle ha stött några förslag som skulle begränsa ålänningarnas rätt att verka och vara i EU. Jag kan på rak arm ta tre frågor som jag själv har varit och är inblandad i. Sälfrågan, nummer ett, har vi mycket starkt motsatt oss och tillsammans med Finland och med Sverige försökt åstadkomma ett tillstånd att vi skall få fortsätta och leva som vi vill. Men syftet med den frågan måste man ändå lyfta fram. Vill man stoppa masslakten av sälkutar i Kanada? Det är syftet med den frågan men effekten av den tycker vi inte om. Jag tycker inte att vi skall tillåta masslakt av sälkutar på isen i Kanada. Det är slakten man vill få kontroll över. Den andra frågan som är på gång gäller inskränkning av virke som första gången släpps ut på marknaden. Vi motsätter oss att det skall få sådana effekter att det hindrar ett normalt skogsbruk som vi har haft på Åland tidigare. Det är långt ifrån klart om det kommer att bli så. Syftet med inskränkningen är att hindra olovlig, otillåten skogsavverkning i U-länder eller i sådana länder där det inte finns någon skogskontroll över huvudtaget. Man vill också hindra att få in sådana skogsprodukter på EU-marknaden. Som exempel kan nämnas skogsskövling av regnskog i Brasilien eller i andra tropiska länder. Det tycker jag inte om, men det är syftet med den här implementeringen. Den kan få svåra effekter för oss och dem motsätter vi oss mycket starkt. Den tredje aktuella frågan är kontrollen av fisket. Det kom ett utslag från kommissionären som förklarade vad det handlar om. Jag tycker inte om att effekten av den kan bli att allt fiske förbjuds hos oss.

Ltl Mika Nordberg:

Herr talman! Det är ofta detta som kommer upp att besluten inte rör oss utan de rör U-land och jag anser att Åland inte är något U-land. Min tilläggsfråga skulle kunna vara, har man någonsin prövat att deklarera att man inte stöder ett förslag och vilka konsekvenser skulle det i så fall kunna ha? I Finland har man fått förbud att använda finska flaggan i marknadsföring av livsmedel om skattepengar är inblandade. Hur ställer sig Mattsson till en hypotes om ett förbud mot att använda den åländska flaggan vid marknadsföring av Åland som turistförbundet har hand om och deras budget består av 50 procent skattepengar?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson:

Herr talman! Måtte Gud förbjudne som man brukar säga, om någonting sådant skulle inträffa att vi inte skulle få använda vår flagga som vår nationalsymbol.

Frågan är därmed slutbehandlad.

Frågestunden förklaras härmed avslutad.

Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 10.45. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 10.43.)

 

Originalfil