Plenum den 23 mars 2009 kl. 1300

 Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 23 mars 2009 kl. 13.00

Plenum börjar 3

Föredras för första behandling. 3

1.Näringsutskottets betänkande nr 3/2008-2009 angående blankettlag om elsäkerhet (FR 6/2008-2009)

Föredras efter bordläggning. 4

2. Landskapsregeringens meddelande om Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2009 och verksamhet år 2008 (M 2/2008-2009) (Bordlagt 16.3.2009)

För kännedom.. 24

Republikens presidents framställning om godkännande av de avtal om ändringar och nödvändiga kompenserande anpassningar, som i enlighet med artikel XXI i GATS-avtalet har ingåtts med Förenta Staterna m.fl. länder, respektive tullområden, med anledning av republiken Finlands m.fl. länders anslutning till Europeiska unionen (RP 8/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans enkla fråga om principer om lönesättning (EF 13/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om skatteavdrag för en sund livsstil (HM 1/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om miljövändlig städning (HM 2/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om en postnummerreform (HM 3/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om åländsk legitimation (HM 4/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om en reform av fastighetsskatten (HM 5/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion om en parlamentarisk samarbetsförening med Sveriges riksdag (HM 6/2008-2009)

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion om ett Ålandskontor i Bryssel (HM 7/2008-2009)

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion angående ändring LL om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som ska  arbeta med barn (HM 8/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om en allmän prostataundersökning (HM 9/2008-2009)

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion om ett vaccinationsprogram mot livmoderhalscancer (HM 10/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om en korrekt bild av Åland på Internet (HM 11/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om kostnader för vård utom Åland (HM 12/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om utarbetande av en sjöfartspolitisk strategi (HM 13/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om en åtgärdsplan inom ÅHS (HM 14/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om utvecklande av sophanteringen på Åland (HM 15/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om en kartläggning av äldres medicinering (HM 16/2008-2009)

Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om certifiering av brunnsborrare (HM 17/2008-2009)

Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om ett övertagande av sjöbevakningens uppgifter (HM 18/2008-2009)

Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om vapenfria poliser (HM 19/2008-2009)

Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om motverkande av diskriminering av äldre (HM 20/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om ensamförsörjares ekonomiska situation (HM 21/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en utredning av hästnäringen (HM 22/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om säkerhetsföreskrifter för natur, äventyrs- och upplevelseaktiviteter (HM 23/2008-2009)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en turismutbildning (HM 24/2008-2009)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om integration av inflyttare (HM 25/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om kulturturism (HM 26/2008-2009)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om ett kvalitetsprojekt för gästhamnar (HM 27/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en satsning på friluftsturism (HM 28/2008-2009)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en nationalpark (HM 29/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en upprustning av sevärdheterna inom Projekt 40 (HM 30/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om en Sverige-Åland kommitté (HM 31/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om ÅHS:s skyldighet att informera sjukskrivna (HM 32/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en affärsplan för ekologisk odling (HM 33/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om allmän tandvård (HM 34/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om ett pensionstillägg (HM 35/2008-2009)

Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion om införande av lagstiftning angående anmälningar om missförhållanden inom äldreomsorgen (HM 36/2008-2009)

Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion om ett generellt godkännande av examen (HM 37/2008-2009)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en strategi för kompetensförsörjning (HM 38/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om tolkning vid myndighetskontakter (HM 39/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om en ökad representation i kontaktgruppen (HM 40/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om kärnkraft och slutförvar av radioaktivt avfall (HM 41/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om ekonomiska föreningar och kooperativ (HM 42/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om ett skatteavdrag för pensionärer (HM 43/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om solceller på lagtingets tak (HM 44/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om en ökad skyddsjakt på skarv (HM 45/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om utbyte av tjänstevapen till elpistol. (HM 46/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om en landskapsborgen för körkort (HM 47/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om småskalig livsmedelsproduktions avbyråkratisering (HM 48/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om en obligatorisk entreprenörskaps- och säljutbildning i gymnasieskolorna (HM 49/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion om kompensation för skattebortfall (HM 50/2008-2009)

Plenum slutar 26

 

 

Plenum börjar

Plenum börjar. Upprop 29 ledamöter närvarande.

 

Föredras för första behandling

1.Näringsutskottets betänkande nr 3/2008-2009 angående blankettlag om elsäkerhet (FR 6/2008-2009)

Först tillåts allmän diskussion.

Enligt 54 § 2 mom. LO kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet efter det att diskussionen avslutats.

Diskussion.

Ltl Anders Englund

Herr talman! Näringsutskottet har behandlat den här blankettlagen om elsäkerhet. Den största förändringen i den här framställningen är egentligen att el entreprenörerna inte kommer att ha rätt att utföra den periodiska besiktningen. För övrigt så är det inte några större förändringar.

Näringsutskottet har haft en del hörande vad gäller den här blankettlagen för elsäkerhet. Utskottet har kommit med förslaget att lagtinget antar det här förslagen med mindre ändringar av språklig natur. Vidare föreslår utskottet att lagtinget antar en hemställningskläm enligt vilken landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget med förslag till en egen fulltext lag i samband med den kommande framställningen om elmarknads lagstiftning. När det remitterades till näringsutskottet var det en hel del diskussion om det skulle vara en blankettlag eller om vi skulle ha en fulltext lag. Vi har erfarit i vår behandling, den har varit bordlagd, att den var föremål för ev. kommande EU böter i den här lagstiftningen. Vi släpar efter lite på detta område. Det har inte kommit något ännu vad jag förstår.

Utskottet har inte några andra invändningar mot det ändringar som föreslås. Däremot anser utskottet att införandet av den här blankettlagstiftningen på elsäkerhetsområde kanske medför en försämring när det gäller den här ellagstiftningens tillgänglighet och överskådlighet. Därför så förslår vi den här fulltexten i lagstiftningen i framtiden. Det kan vara lite olika från företag till företag hur man resonerar. Många tycker att det fungerar perfekt, de finns andra som tycker att det finns  svårigheter att man har två lagstiftningar man ska följa.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr ordförande! Jag har en liten kommentar, jag hänger inte riktigt med i den här diskussionen om avoghet mot blankettlagstiftningen. Jag har tvärtom den uppfattningen att det är bra att ha blankettlagstiftning när det gäller den här typen av tekniska lagar som innehåller rätt mycket tekniska texter. Vi ska komma ihåg att fulltext lagar kräver helt andra insatser från lagberedningen. Vi har enligt mig faktiskt betydligt viktigare lagstiftning, t e x inom det socialområdet som behöver moderniseras och förnyas, än att man ska lägga ner  lagberedningsresurser på rent tekniska lagarna. De här tekniska lagarna är ändå skrivna för experter egentligen och används av experter som är väl insatta och som inte har några större problem med det nuvarande systemet heller.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det här är frågor som vi har diskuterat i utskottet. Precis som ltl Sjölund nämner så finns det olika synpunkt på det här, fulltext lag kontra det som vi har nu. Men utskottet har enhälligt tagit ställning till det här, och det är utskottets förslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet?

Diskussionen är avslutad.

Väcks förslag om remiss till stora utskottet?

Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

Föredras efter bordläggning

2. Landskapsregeringens meddelande om Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2009 och verksamhet år 2008 (M 2/2008-2009) (Bordlagt 16.3.2009)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Nu är jag inte säker på hur mycket det här diskuterades när det var uppe första gången, men förhoppningsvis var det en ingående diskussion. Det här meddelandet innehåller alla väsentliga delar av Ålands politik i förhållande till EU:s politik. Här finns även med på sidan 7 och framåt, frågan om deltagande i beslutsfattande inom EU för Ålands del i samband med rubriken 1.2.1 Lissabonfördraget. Även på flera andra punkter är det flera väsentliga politiska frågor som tas upp.
Frågan är hur vi hanterar det i lagtinget och hur vi hanterar det i landskapsregeringen Den förstnämnda frågan är inte alldeles oväsentlig.

När det gäller Lissabonfördraget skriver landskapsregeringen att man har uppnått goda resultat i inflytandefrågorna, det kan jag ge landskapsregeringen rätt i. Man har delvis uppnått goda resultat, inte minst efter och i form av en dialog med lagtinget genom dess självstyrelsepolitiska nämnd, så har ytterligare framsteg kunna göras under 2008, jämfört med information med i början av 2008. Vi visade möjligheterna att nå ytterligare resultat. Det ska landskapsregeringen ha ett erkännande för.

Däremot är det kanske inte alldeles korrekt information när man fortsätter, man talar om det här principbeslutet  som utarbetas inom statsrådet. Det är inte slutbehandlat i statsrådet utan det har behandlats och förordats i EU ministerutskottet i statsrådet i september -08. Principförbudets ikraftträdande förutsätter ytterligare behandling i statsrådet. Det här principdokumentet är, för den som har läst det kan konstatera, huvudsakligen en kodifiering av tidigare praxis. Det är bra att man kodifierar tidigare praxis när det inte förut varit nerskrivet. Det betyder inte att det är några politiska framsteg i sammanhanget, det är en nedteckning av hur det varit avsett att det ska fungera och delvis hur det har fungerat. Där finns det alltid möjlighet till förbättringar när det gäller förhållandet mellan självstyrelsen och statsrådet och dess ministerier i samband med hanteringen av EU frågor som inte minst p g a att språkförbistringen inte fungerar tillräckligt väl till alla delar.

Vi hörde ett av lagtingets utskott häromdagen om de stora bekymmer man har just med deltagande i de här beredningssessionerna eftersom det inte fungerar ens med tolkar i praktiken att hänga med i diskussioner som förs. Den här frågan måste ges ytterligare politiskt starkare prioritet än tidigare.

Landskapsregeringen skriver om propositionen om ändring av självstyrelselagen med anledning av talerätten inför EG domstolen. Statsrådet arbetar med en proposition som skall lämnas till riksdagen och lagtinget. Från vår sida har vi varit nöjda med den här utformningen som man nu har. Däremot måste vi ta ställning till hur vi vill säkerställa att det också blir gällande lag, att vi får igenom den både i riksdag och i lagtinget. Det är värt att politiskt diskutera när man är beredd att anse att nu har man från rikssidan godkänt en sådan lagstiftning som erfordras för att vi ska vara säkra på att det här ska fungera framöver på ett tillräckligt genomlysande sätt. Den diskussionen får vi ta här i lagtinget de närmaste veckorna och månaderna, vi har ingen brådska just nu att skynda på. Någon har sagt att vi har bråttom eftersom det är så många andra ärendet i röret mellan Mariehamn och Helsingfors, det har det varit tidigare också. Min erfarenhet är den att om man inte sköter det ena ärendet kan man inte heller sköta det andra ärendet, det sägs ofta i debatten på Åland, att så är det, och så kan det säkert vara någon gång, men i allmänhet fungerar inte de ansvariga riksmyndigheterna på det sättet att de mäter jämvikten i de olika glasen med varandra.

När det gäller den nästviktigaste frågan om man nu vill värdera dem på det sättet, inflytandefrågorna, deltagande i ministerråden för våra fullvärdiga ministrar. När det gäller vår egen behörighet så är fullvärdiga ministrar, också i förhållandet till EU, fullvärdiga eftersom de finska ministrarna inte behärskar självstyrelseområdet juridiskt  när det gäller ansvaret. Därför måste man bygga upp systemet på ett fungerande sätt. I Belgien har man gjort det, det fungerar väl där. Det är ofta det inte är federationens ministrar som representerar Belgien i ministerråden. Det är naturligt i Belgien eftersom man inte inom federationen behärskar alla politikområden som är överförda till unionens maktsfär.

Det var intressant att konstatera vid lagtingets besök i Bryssel, att det betydligt lösligare självstyrelsesystemet som finns inom ramen för Storbritannien i förhållandet till Skottland och Nordirland och Wales, har man kodifierat ett system man har nedskrivet ett system hur det fungerar mellan dessa relativt lösliga och inte så konstitutionellt starka självstyrelser som man där har jämfört med den åländska och finska självstyrelsen. Det har man kodifierat, ett system där de skotska och övriga ministrar deltar tillsammans med Storbritanniens ministrar i ministerrådsmötena. De kan även delta enskilt för att representera hela Storbritannien. Varför ska det vara så omöjligt, att i ett självstyrelsesystem som är konstitutionellt starkare än det brittiska, inte i Finland kunna genomföra en motsvarande överenskommelse, jag förstår det inte. Jag kommer att för min del kommer att önska att man ytterligare reder ut den frågan.   

Herr talman! Utöver dessa med inflytandefrågor så finns det en del andra intressanta politikområden som utvecklas under 2009 i förhållande till unionen och inom unionen. Tullcodex är en sådan, där är det tillämpningen av den nya tullcodexen som ska bearbetas under året och landskapets deltagande i samarbetet med finansministeriet, det arbetet är synnerligen centralt för att man ska kunna komma till skattegränsförenklingar både inom landet och i förhållandet till utlandet. Det är mycket viktigt att vi även från lagtinget följer med den processen framöver.

En annan fråga som är för mig av stort intresse så är punkt 1.2.9 på sidan 11, tillämpningar  av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. På Åland har vi orsak att ägna intresse åt Balticums utveckling till den delen. Hur finanskrisen kommer att försvåra hälso- sjukvården i de Baltiska staterna, inte minst Estland. Vilket tryck det sedan kan innebära på både Helsingfors och Mariehamn, som har direkt färjförbindelse med Tallin. Det är en intressant fråga som vi har orsak att följa med. Det kan bli kostnadsbelastande för oss i dessa ekonomiskt känsliga tider.

En annan punkt som jag vill lyfta fram är punkt 1.2.10 kommissionens strategi för Östersjöområdet, där särskilt det svenska ordförandeskapet under juni- december 2009 kommer att kunna innebära väldigt mycket. Jag hoppas att landskapsregeringen, när det gäller Östersjöns miljö, fortsätter att vara synnerligen aktiv inför och under det svenska ordförandeskapet.

Avslutningsvis herr talman, punkten 1.2.12 är märklig information tycker jag som vi får i landskapsregeringens meddelande. Rubriken är kommissionens meddelande om EU:s framtida sjötransport politik, så långt är det bra, sen talar man då bara om att meddelandet har kommit 2008 och det är en del i paket för ett europeiskt havsområde utan gränser. Min uppfattning är att så är inte fallet utan att detta meddelande är ett för meddelande till ett stort arbete som gäller revidering och översyn utav EU:s sjöfartspolitik  som slogs fast 1996 och som har varit riktlinjen för den sjöfartspolitik som EU:s medlemsstater sedan dess har haft rätt att genomföra.

Jag skulle gärna se att ltl Mats Perämaa skulle redogöra för huruvida den här meddelandetexten stämmer? Att det bara är ett sidodokument som inte är så avgörande som jag har förstått tidigare att det skall vara, utan att det är ett meddelande som är steg 1 i en ganska stor reform som skall vara klar under 2009 eller möjligen 2010 av europeiska unionens hela sjöfartspolitik och de riktlinjer man har för vad som är tillåtet i alla medlemsstater, tack.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag har i en annan egenskap deltagit i fyra ändringar av självstyrelselagen i förbindelse med RAVS ändringar i europeiska unionen. Vi är nu inne i en ytterligare fördragsrevision. Det är hedersamt av kollegan Roger Jansson att erkänna att det som nu finns på bordet och redovisas i meddelandet är ett framsteg som är större än vad jag har varit med om i Finlands riksdag. Jag vill samtidigt poängtera och visa på att med dessa fyra ändringar, det här en del av en process, processen stannar inte här, den går vidare. Det är väldigt viktigt att komma ihåg. Hela livet i EU är en process. De internrättsliga arrangemangen sköter man internrättsligt i denna process.

Den andra kommentaren gäller Storbritannien, där har man ett mera avspänt förhållande att umgås med sina självstyrande regioner. De arrangemang som kollegan Roger Jansson nämnde, de baseras sig på Memorandum of Understanding, medan vi stökar med våra grundlagar

Talmannen:

Tiden är ute!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Beträffar det sistnämnda så är det riktigt, vi har en annan lagstiftningskultur än den anglosaxiska, om vi sedan kallar den tysk eller tsarrysk, de är helt annorlunda. Vad jag egentligen talar om så är den politiska kulturen. Vilken typ av överenskommelse kan man göra i ett umgänge mellan den stora och den mindre? Där tycker jag inte att vår konstitutionella kultur ska förhindra att man kan behandla den åländska självstyrelsen från finsk sida på samma sätt med samma filosofiska positiva inställning som man gör ifrån Londons Whitehalls sidan. 

Talmannen:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Senast vi hade det här ärendet på agendan så var det minsann ingen livlig diskussion, man kan säga att det inte var någon diskussion över huvudtaget. Det var en kommentar från ansvariga ministern eller en upprepning av allt det som står i meddelandet, men absolut inte några politiska resonemang runt det. Det var väl några spridda kommentarer, själv tyckte jag att det innehöll en hel del intressanta frågor framförallt att man inte alls kommenterade det, den ekonomiska resektionen som drabbar också de europeiska medlemsländerna på mycket olika sätt. Det har ju varit nyligen ett toppmöte om detta. Nu minskar antalet ministrar här i salen så vi får väl inte några framföranden i den saken heller.

Vid sidan av de ekonomiska frågorna är den här texten om Lissabonfördraget intressant. Jag vet inte om lantrådet eller majoritetspartierna, om det här nu är deras förhandlingsresultat? När vi tar ställning till det här, ska vi beakta då att det här är resultatet? Om man godkänner det här betyder det att man godkänner Lissabonfördraget, indirekt? Hur ser regeringen på det här textavsnittet? Det har inte så mycket med EU att göra utan det är närmast då de åländska frågorna och den åländska inställningen som är intressant. Irlands situation är ju speciell men det lär vi väl inte ha så mycket att säga till om utan de väl närmast en del av processen att ro det här, så småningom, i land. Här skulle jag gärna se att lantrådet förklarade varför man har skrivit in hela det här, är det en mellanrapport, kan vi vänta oss något mera? Det står ju sist i hela det här textavsnittet om europaparlamentsplatsen där landskapsregeringens målsättning  fortsättningsvis är att erhålla en av Finlands platser europaparlamentet inför nästa val i europaparlamentet. Min fråga är då att hur ska det gå till? Kanske lantrådet kan komma här med några tankegångar hur vi ska gå vidare? Det är kanske den fråga som är svårast att lösa av de här inflytandefrågorna, det är åtminstone mitt intryck, men kanske lantrådet har ljus att sprida över just den här saken.

Sen finns det många intressanta frågor som vi gärna vill höra om. Hur går det med den här sälfrågan? Hur går det för tullcodexen, blir det några lättnader för de som drabbas av de negativa konsekvenserna av skattegränsen? Det finns många andra frågor här som jag tror är av stort medborgerligt intresse, inte bara de processuella faktiskt innehållet i alla kommissionens meddelande som man radar upp här. Det känns som en väldigt ”tyst” remiss. Ingen från majoritetsblocket verkar insatt eller villig att säga något, förresten har ltl Olof Erland begärt ordet, men då brukar han mest skälla på socialdemokraterna, vi får väl se om det blir något annat den här gången. Det saknas på något vis ett politiskt budskaps och engagemang. Det är helt tyst, och nu tystnade den sista rösten tydligen. Vad vill majoriteten med det här pappret? Ska det bara begravas i självstyrelsepolitiska nämnden och tystnaden ska fortgå? Det är i så fall väldigt tråkigt för här finns ju många viktiga frågor att debattera.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Värderade talman! Ltl Sundback är inte med i talmanskonferensen och jag har förståelse för hennes frågor. Talmanskonferensen, och nu skyndar jag till talmannens undsättning av tekniska skäl,  har uttalat principen om att efter avslutad remissdebatt fattas beslut om remiss, därtill talmanskonferensens sinnevärld såsom framgår, förslår remiss till självstyrelsepolitiska nämnden som hör alla övriga utskott för att få denna breddning i debatten som ltl Sundback efterlyst.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jo så är det ju, men vi är inte här bara för vår egen skull bästa vicetalman Gunnar Jansson, vi är ju här för att tjäna folket. Om vi ska kunna tjäna folket så är det viktigt att tala om på vilket sätt och inte att vi sitter i slutna rum och pratar med varandra.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman, jag uttalade redan vi remissbehandlingens första del, tillfredsställelse från liberalernas sida över meddelandet som enligt vår åsikt utgör ett gott underlag för den fortsatta debatten. Det sade jag här och jag tror att ltl Sundback hörde det. Nu fortsätter detaljbehandlingen i utskotten, hoppas vi i varje fall att nämnden går inför, det tänker vi plädera för i nämnden. Därefter kommer det betänkanden jämte yttranden som utgör underlag just för den debatt som Sundback nu efterlyser.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, herr talman! Jag är tacksam för all den här informationen om procedurerna här i lagtinget. Det är ju väldigt informativa repliker. Men kanske då vtm Gunnar Jansson kan förklara hur landskapsregeringen skall arbeta för att Åland får en europaparlamentsplats inför nästa val som det sägs här?

Talmannen:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag noterade också att ltl Sundback sade att det här ev. remitteras med självstyrelsepolitiska nämnden och så är det bra med det. Det är bra om vi kan vara överrens om det att det skall remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden. Men självstyrelsepolitiska nämnden är inte huvudorgan för de här frågorna utan de varje specialutskott som är det. Den diskussionen vi fört inom självstyrelsepolitiska nämnden under året om hur EU frågorna ska hanteras i lagtinget, gör att det här pappret är ett utav de väsentligast politiska pappren för vad man ska jobba med i specialutskotten för att var ajour i ett så tidigt skede som möjligt med EU frågorna. Det har vi sagt att är nödvändigt, man ska inte komma rusande sedan när det är för sent. Därför är det väsentligt att landskapsregeringen när man lämnar det här pappret för en dialog med lagtinget så att det sprids ut till utskotten.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag kan bara instämma i ltl Roger Janssons resonemang. Jag tycker också att det skulle vara viktigt att regeringen och majoritetsblocket diskuterade vilka frågor man särskilt kommer att lyfta i de olika utskotten. Efter den här tysta remissen så tror jag att det blir ganska tunna betänkanden som vi får se.

Talmannen:

Replikskiftet är avslutat.   

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Landskapsregeringen hade som avsikt att vi skulle ändra lite på det här arbetet hur ärenden prioriteras i arbete med olika EU frågor. Vi drog ut en riktlinje i fjol i samband med det EU meddelandet som sedan lagtinget behandlade i december tror jag. Vi drog då upp de övergripande politiska riktlinjerna hur vi ser på EU arbetet under de kommande fyra åren, för hela mandatperioden. Mot den bakgrunden ska man läsa årets meddelande, där vi gör det, som vi har sagt i det övergripande programmet. Vi väljer ut de konkreta frågor som vi ser att är viktiga att vi från landskapsregeringens sida följer. Med våra begränsade resurser som vi har i förvaltningen måste vi prioritera det som är avgörande och viktigt för självstyrelsen och för landskapets utveckling.

Det här med tekniken, när jag hördes i nämnden i höstas beskrev jag den här processen, då hade vi en annan tanke. I stället för att komma till lagtinget med ett meddelande där vi lyfter ut de här frågorna så ville vi söka en kontakt och en diskussion med de olika specialutskotten i lagtinget. Det är specialutskotten som även ska följa de här prioriterade frågorna. Det är specialutskotten som ska ge grönt ljus för olika positioner som antas, för olika grön- och vitböcker som kommer och för olika lagstiftningsåtgärder som kommer från kommissionens sida. Det här har vi sagt år efter år att vi måste bli bättre på att i ett tidigt skede följa hanteringen av EU ärenden.

Det finns inte utarbetat ett system för hur landskapsregeringen kan gå med de här årliga prioriteringarna till specialutskotten. Därför valde vi att göra det här meddelandet så att det kommer via salen för en remissdiskussion och förhoppningen är den att det remitteras till förslagsvis nämnden, som har övergripande ansvar av EU frågorna. Nämnden i sin tur skulle efterhöra de olika specialutskottens åsikter. Förhoppningen från vår sida är att specialutskotten noga, tillsammans med ledamoten och beredande tjänstemän, diskuterar de här enskilda frågorna och får ett grepp om frågorna. Det är det som EU arbetet handlar om. Konkreta frågor som påverkar vår politik. Det om tekniken. 

Ltl Roger Jansson lyfte upp Östersjöstrategin som en av de viktiga frågorna, förutom tullcodexet. Jag skulle säga att de områden som vi har valt ut, de är noga utsållade bland många hundratal ärenden som finns på kommissionens årsprogram.

Vi har valt ut de som vi ser att kommer att ha en stort och direkt inflytande på Åland och den åländska politiken.

Östersjöstrategin, det är så att vi har varit aktiva i de frågorna. Miljöbyrån har följt arbete på ministerierna, man är med på tåget, man har lämnat över de åländska positionerna. Vi har dessutom haft kontakter till Sveriges regering eftersom Sverige blir ordförandeland. Man kommer särskilt att fokusera på Östersjöstrategin under sitt ordförandeskap. Därav har vi velat framhålla hur viktigt det är att lyfta in Åland i det arbetet. Kanske vi kan vara delaktiga på ett eller annat sätt. Vi har varit aktiva till den delen och kommer att fortsätta att följa det arbetet.

Vi har även ett meddelande till lagtinget på kommande. Här är viktiga frågor, det handlar inte enbart om miljö, det handlar lika mycket om ekonomi. Det är viktigt att vi följer utvecklingen i Östersjöregionen.

I det här EU meddelandet har vi tagit upp de frågor som vi kommer att jobba med under år 2009. Det är det som är avsikten med meddelandet.

När det gäller Lissabon delen så kommer vi, som vi säger i meddelandet, att fortsätta att följa upp den processen när det handlar om inflytandefrågorna. Vi har nått vissa resultat i förhandlingarna. Vi har ett principdokument, vi har ändringar i självstyrelselagen till två delar. Nu är det viktigt att landskapsregeringen ser till att överenskommelser även verkställs. Därför har vi också skrivit in det här i meddelandet. Första steget är principdokumentet, som ltl Roger Jansson sade, kommer det här principdokumentet att processas vidare det kommer att antas av regeringen. Så här långt är det ministern i utskottet som har godkänt det och under våren kommer det att lyftas upp på regeringens bord och antas av regeringen.

Det är viktigt att komma ihåg, även om ltl Roger Jansson säger att det här är bara kodifiering av praxis, att här är ett sammanhållet dokument där alla inflytandefrågor finns med i ett dokument som anger hur relationen mellan landskapet och regeringen ska skötas i framtiden när handlar om EU frågor. Det här är ett principdokument, ett löfte från regeringen, som de kommer att anta i ett regeringsbeslut. Det kommer att vara hållbart på sikt. Förutom de fyra inflytandefrågorna finns dessutom språket inlyft i beredningen, där situationen måste förbättras.

Här finns även med ikraftträdande av internationella fördrag. Ålands roll när man ingår internationella fördrag måste förtydligas, där har vi också eftersträvat en ändring i självstyrelselagen. Allt de här finns i principdokumentet. Vår roll är nu att följa upp det här och se till att det fattas beslut om det och att det efterlevs.

Angående ändringar av självstyrelselagen. Det finns ett utkast till en proposition när det handlar om talerätten i EG domstolen. Visst kan man tycka som ltl Barbro Sundback att det är parlamentsplatsen som är den svåra, visst är det så. Den har varit den svåra ända sedan –95. Nog har också talerätten i EG domstolen varit svår och det har suttit hårt inne innan vi ens kom så här långt att vi har en proposition på kommande. Det har varit en ganska lång och mödosam väg att nå dit. När man är har uppnått goda resultat då är det inte svårt längre, då har vi nått i mål. Den svåra frågan med parlamentsplatsen den kvarstår. Det arbetet har varit svårt hela vägen sen –95, det arbetet är fortsättningsvis svårt. Jag har inte en färdig modell om hur vi ska nå i mål med det. Det har vi har uppnått är att i principdokumentet har ändå givits ett löfte att man ska jobba på europeisk nivå.  

Vidare, när det gäller ändringar av självstyrelselagen den fjärde inflytandefrågan  som handlar om subsidaritetskontrollen och att trygga lagtinget möjlighet att delta i subsidiaritetskontrollen. Det är även en fråga som kommer att regleras i ändringen i självstyrelselagen, ett arbete som pågår som ska vara färdigt i samband med att och om Lissabon antas, då ska också lagtinget tryggas den möjligheten. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag får tacka lantrådet för att vi fick en politisk presentation och en sorts prioritering av frågorna. Jag uppfattar att det är framför allt Östersjöfrågorna och inflytelsefrågorna i relation till Lissabonfördraget. Det är också trevligt att höra att ett meddelande om Östersjöfrågorna är på kommande. Jag hoppas verkligen att det kommer så fort som möjligt så att vi hinner behandla det förrän det svenska medlemskapet, att det inte blir en marginell diskussion när vi kommer tillbaka i höst. Då är det meningslöst med det arbete, kanske inte helt, men man har vissa önskemål på det här svenska medlemskapet och ordförandeskapet. Det skulle vara bra om vi hade en parallell diskussion här. Det är min första fråga, får vi det här så vi hinner diskutera det i vår?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman, jag tror inte man ska uppfatta det som att jag har sagt att en fråga är prioriterad, framom de 14 andra. Det är 15 frågor som vi har lyft upp i det här meddelandet. Vi har vi gjort den bedömningen, att av de 100-tal olika ärenden som är aktuella, så är det här som vi ska lägga våra resurser på de 15 frågor som finns upptagna här. De är alla viktiga på ett eller annat sätt.

När det gäller Östersjömeddelandet så jobbar vi med det i förvaltningen. Avsikten är att det ska komma under våren. Det är ännu inte klart, men så jobbar vi. Det är riktningen.

Det här med utskotten, det är viktigt med den här kontakten för relationen och diskussionen för vår del. Att vi faktiskt har den kontakten till utskotten. Det är utskotten som ska vara sakkunniga i de här olika områdena. I näringsutskottet finns flera frågor som är väldigt aktuella, stora frågor som har gått redan en bit på väg.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är kanske ändå lagtingets ansvar att sköta processen när meddelandet har kommit hit, men jag kan förstå lantrådets synpunkter i den här frågan.

Angående Lissabonavtalet, så uppfattar jag läget så att lantrådet menar att förhandlingarna är avslutade. Det enda som man nu gör från regeringens sida är att följa upp de överenskommelser som har gjorts, att de verkställs på finländsk sida. Flera frågor är ännu oklara, när tänker statsrådet ta det här principbeslutet? Eller är det en hållhake på oss att vi ska godkänna Lissabonavtalet och så beslutar de om det, eller finns det några andra överenskommelser om tiden för beslutet?

Det är säkert så att det ligger mycket arbete bakom det här talerättsförslaget, men min bedömning är den, att det var lagtingets gemensamma motion under förra mandatperioden som lade grunden för det arbetet. Allt det som har följts efteråt skulle inte ha kunnats göra om inte grundlagsutskottet i riksdagen hade påpekat att det här var ett systemfel.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Så tror jag att det fungerar med EU frågorna, det är det här långsiktiga arbetet och målmedvetna arbetet som också ger resultat. När det gäller inflytandefrågorna har det arbetats på att förbättra inflytande på många sätt under åren. Olika regeringar har tagit olika initiativ, det stämmer som ltl Barbro Sundback säger, motionen från lagtinget och andra initiativ som även har gjorts inom riksdagen. Man har nött på de här frågorna. Det ger till slut resultat att man är målmedveten och långsiktig i arbetet. När vi började förhandlingarna i februari, mars då fanns ingen öppning för någon ändring i självstyrelselagen, överhuvudtaget. Det här året har vi ändå kommit en bra bit på väg.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack herr talman! Lantrådet uttrycker sig så att hon är ensam i självstyrelsepolitiska nämnden om behovet av att utskotten behandlar EU ärenden, och särskilt de prioriterade som fanns i fjolårets meddelande och som finns i årets meddelande. Trots det här så har antalet samråd med lagtingsutskotten varit oförändrat, tre samråd under året, jämfört med året före. Antalet informationsärenden är oförändrat, tre stycken till lagtinget. Dock så att nu har utskotten inte fått ett enda under 2008 utan att alla tre har gått till självstyrelsepolitiska nämnden. Vilken är lantrådets analys av att målsättningen i arbetet, varför har den inte varit framgångsrik?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman, jag tycker inte att den är bra den här statistiken. Precis så har det varit vid nästan alla meddelandet så länge vi haft EU meddelande. Jag ser det som att vi har från landskapsregeringen har en roll att spela, också lagtinget har en roll att spela. Vi måste mötas för att hitta en modell så att vi blir bättre på det. Vi försöker hitta ett annat arbetssätt för att komma till också bättre statistik i slutändan. Vi har valt ut 15 huvudsakliga områden som vi fokuserar på. När man tittar på meddelandet från ifjol så hade vi en jättebredd. Då är det svårt att lyfta upp de enskilda ärendena som var prioriterade. Nu har vi koncentrerat våra resurser på några ärenden och hoppas vi ska göra ett bättre arbete där. Sist och slutligen så handlar det om en resursfråga.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Min andra replik gäller lantrådets information om inflytandefrågorna där hon sade att alla fyra inflytandefrågorna är med i Finlands regerings principdokument. När det gäller den viktiga frågan om deltagande i ministerrådet så är det riktigt att det finns på ett par rader sagt att man har möjlighet att förverkliga någonting inom ramen för nuvarande formulering i självstyrelselagen. Den viktiga frågan om hur man ska förverkliga de åländska ministrarnas deltagande i ministerrådsfrågor när specifikt åländskt intressanta ärenden är uppe, det finns ingenting alls om. Det är ju där det borde finnas enligt brittisk modell om inte annat. Man kan nog inte säga att all fyra inflytandefrågorna är tillfredsställande hanterade i principdokumentet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman, i principdokumentet klargörs riktningen. Åland skall vara delaktig hela vägen i beslutsfattande i ministerrådet. Där har vi lagt stor vikt vid att vi faktiskt är med hela processen och även ska se till att vi har resurser att vara med, ända från det att man börjar ge positioner när ett ärende är på kommande. Det här kräver otroligt mycket av oss, för att vi ska kunna vara med från början ända fram till ministerrådsmötet är slutgiltigt och man klubbar ärendet. I den här processen så är det ytterst få ärenden som hamnar runt bordet där ministrarna samlas. Det är egentligen den frågan som vi har fastnat vid när vi har diskuterat det, att det är runt bordet när ministerrådet sammanträder som Åland borde vara med. Så långt är vi, att vi har alltid fullständig rätt att medverka i delegationen för ministerrådet. Det är helt klart uttalat. Dessutom finns preciseringar från justitieministeriet till de olika ministerierna som följer av det här principdokumentet, där man har konkretiserat hur Åland skall tas med i beredningsprocessen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. 

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tog upp inflytandefrågorna förra gången det här ärendet var uppe till diskussion. Jag fick inte svar då, så jag tycker det är bra att lantrådet tar upp frågorna nu. Jag vände mig emot det att landskapsregeringen skriver att när det gäller inflytandefrågorna har man uppnått goda resultat. Jag noterade att lantrådet sa att man har uppnått vissa resultat, det är lite närmare verkligheten, enligt mig. Lagtinget har varit enigt om att man ska ha dessa fyra inflytandefrågor lösta på ett tillfredsställande sätt. Enbart en av fyra, talerätten, finns det lösning på. En arbetsgrupp har lagt fram ett lagförslag, där lagtexten är okej, sedan kan man ha åsikter om detaljmotiveringarna. Men det har inte gått igenom vare sig regeringen eller riksdagen ännu att vi skulle säga JA till Lissabonfördraget. 

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman, ändring i självstyrelselagen när det gäller talerätten i den riktningen vi vill. Ändring i självstyrelselagen när det gäller subsidaritetskontrollen i och med att Lissabon trädde i kraft, i den riktning som lagtinget vill. Ministerrådsarbete konkretiseras och tydliggörs i enlighet med den lagändring som trädde i kraft 20004. Det vi jobbar med och försöker få att börja fungera, det är just det här att vi ska kunna vara med hela vägen, ha resurser att vara med hela tiden, hela vägen. Det kräver otroligt mycket resurser. Det handlar om prioriteringar också för vår del. Vi har en överenskommelse att vi kan vara med hela vägen. Ålands röst ska höras hela vägen.

Parlamentsplatsen, där har vi inte nått i mål. Det enda vi har är att man i principdokumentet säger att principiellt så borde en plats i parlamentet vikas för Åland på europeisk nivå.

Ltl Anders Eriksson, replik

Både beträffande talerätten och subsidaritetskontrollen så har vi inte de ändringarna inne i självstyrelselagen. När det gäller subsidaritetskontrollen står det klart och tydligt att beredningen av ändringen i självstyrelselagen är beroende av tidtabellen för Lissabonfördraget ikraftträdande. Om lagtinget går med på Lissabonfördraget, kan det bli något i annat fall inte.

EU parlamentsplatsen, lantrådet nämnde i sitt anförande att det är svårt, jag vet att frågan är svår, men att man därifrån ska ge upp och börja diskutera någon assistentplats till ett SFP:s ev. parlamentariker, det hamnar lite snett.

När det gäller deltagande i ministerrådet, det finns ingen automatik, det har inte funnits tidigare och det finns inte efter ändring i självstyrelselagen heller. Den åländska ministern kan medverka i den finska delegationen, kan medverka. Finns ingen möjlighet att man från åländsk sida på ett klart och tydligt kan föra fram de åländska åsikterna.  

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman, jag tycker att det är en framgång i det att vi faktiskt har skiljt på talerätten och subsidaritetskontrollen. Ändring av självstyrelselagen kommer redan nu, när det gäller talerätten. Subsidaritetskontrollen, ändring av självstyrelselagen kommer i o m att Lissabon träder i kraft. Det har ingenting med Ålands lagting att göra utan det har att göra med om Irland och andra säger JA. Om Lissabon blir en verklighet, det är först då som vi kan ändra självstyrelselagen. Det finns ingen mening med att gå in i självstyrelselagen innan man vet det här.

När det gäller ministerrådsarbetet, det vi har utarbetat det är praxis, den konkreta verkligheten, hur vi är delaktiga hela vägen. Det har inte utarbetats tidigare, det har funnits en början till det, vissa ledamöter har från landskapsregeringen deltagit men man har inte haft en praxis, man har inte konkretiserat det som ändrades 2004 i självstyrelselagen.    

 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack, talman. Vi i Finland lagstiftar Ålands lagting och Finlands riksdag, folkvalda församlingar. I EU lagstiftar ett regeringsorgan, unionens råd. Det är därför  som jag välkomnar att lantrådet lyfter 15 lagstiftningsområden. Det är meningen att vår regering ska påverka rättsakternas utveckling i unionen. Det är så här debatten ska föras vill jag som ett klarläggande framhålla. Här ska inte lagtinget i plenum stifta EU lagar, här ska lagtinget via sina organ, påverka lagarnas innehåll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det här ärendet bordlades för mig i ett tidigt stadium förra gången. Jag ska ta upp några viktiga frågor på ett mer övergripande plan. Det här meddelandet är en uppföljning till det som behandlades i lagtinget i december. Det rör till största delen det som landskapsregeringen väljer ut av många frågor som är aktuella i EU. Jag generaliserar lite när det gäller EU processen. Jag tycker att tiden är kommen för lagtingsledamöter som talar för att vi inte har nått ända fram och att inflytandelösningarna som nu finns inte är acceptabla, inte tillräckliga. Vad är alternativet då? Om inte EU är bra så måste det finnas något bättre. Det måste föras fram att det är där bevisbördan ligger. Vi vet ju alla hur det är att vara med i EU, med för- och nackdelar. Vi vet någorlunda var vi hamnar i inflytandefrågorna. Säger man att parlamentsplatsen är nödvändig, ett absolut krav så då får man räkna med att börja se efter alternativ.

Talman, man kan generellt säga att EU handlar om två huvudsakliga områden i grunden, det är statsorganisationen och det är ekonomin. När det gäller statsdimensionen på det hela så är den viktig för den säger också var de åländska begränsningarna finns på ett formellt plan. Den åländska autonomin, självstyrelsen är ingen stat utan det är snarare som rättsvetaren och juristen Johan P Klinte skrev i sin avhandling 1936 om territorialkorporationen att Åland är ett statsfragment. Det finns alltså statligt inslag i det hela, men inte en egen stat. Den diskussionen hade jag senaste plenum här med ltl Roger Jansson om att Finland inte är den del av statsmakten utan en statsmakt där den offentliga makten är delad. Det är ganska väsentligt när man då försöker se vad som är möjligt att uppnå i EU inflytande.

Ekonomin, där gick Åland in medvetet med en konsekvensanalys som sade att det är bättre att vara med i EU än utanför. Det var även två folkomröstningar. Den ekonomiska argumentationen var att vi kommer med i ett handelsområde, en inre marknad som då skulle vara beroende av om Sverige och Finland är med. På den tiden var jordbrukspolitiken ett stort problem inom EU. Den politiska dimensionen var den att det var dålig styrfart på jordbrukspolitiken, det var en stor budgetpost dessutom. På det här området har EU utvecklats så som vi hade tänkt oss på många områden, bortsett från en också medveten begränsning som var skatteunionen och tullunionen, d v s att Åland är ett tredje land i förhållande till vissa skatter. Därmed uppstod en onödig skattegräns, som jag brukar säga.

I en regeringsproposition 1994 skrev regeringen att den här gränsen ska göras osynlig, inte bara mellan Åland och riket utan också resten av EU så småningom. Den här propositionen ledde till överklagande till kommissionen som bad Finland att strama till tillämpningen av administrationen vid gränserna. Därmed har vi en skattgräns som är ett hinder för handeln.  Skattegränsen vilar på skatteundantaget som möjliggör skattefri handel i sjötrafiken och lufttrafiken. Vi känner till att det är ett problem som hänger med och kan t o m bli ett större problem beroende på hur förhandlingar utfaller.

Jag tror att det finns möjligheter att utveckla elektroniska system för införsel och utförsel, export och import, som skulle kunna lösa den här problematiken, om det finns kapacitet att göra de utredningar som behövs.

Om man tar utgångspunkten i hela europapolitiken som den statliga delen och den ekonomiska delen så kan man säga att EU har utvecklats genom att miljöfrågorna har kommit till, den s k Göteborgsdeklarationen. Även den här typen av strategiska val som s k Lissabonstrategin som säger att EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga region inom tio år. På sätt och vis kan man säga med lite ironi att det ser ut att lyckas eftersom USA  har vänt neråt ganska kraftigt, medan EU tack vare euron och andra centralbanksåtgärder kan hålla en viss stabilitet rent generellt som ett medeltal. Skillnaden mellan öst och väst kommer att återigen bli större. De östliga länderna som har inlett sin utveckling av marknadsekonomin, har åkt på några ordentliga smällar, b la beroende på lättvindig skattepolitik och spekulation.

När det gäller den åländska positionen, ekonomiskt sätt, så är vi en del av euroområdet, vi är en del av den inre markanden, vi har också dragit fördel så här långt av sjöfartspolitiken. Den strategi för sjöfarten som det här meddelandet refererar till är en strategi som ska gälla fram till 2018, den ger inte så mycket nya besked när det gäller skattepolitiken, där har vi tonnageskattesystemet, nettolönerna o s v som en etablerad grund. Meddelandet och strategin sysslar mycket med handelspolitik, globala frågor, säkerhet och miljö. Det är också synnerligen viktigt för Östersjön.

Den skattepolitik som bedrivs i Finland och Sverige, som ger oss konkurrensnackdelar i sjöfarten, där borde det finnas utrymme för åtgärder på ett nordiskt- och ett europeiskt plan.

Herr talman! När det gäller inflytandefrågorna så kan vi konstatera att de områden som har möjlighet att delta fullt ut i ministerrådet, som vi har studerat, Belgien och Tyskland, det är helt beroende på att de har exklusiv behörighet inom områdena. Federationen kan inte representera de tyska länderna i vissa frågor. Samma sak i Belgien, federationen kan inte representera regionerna i vissa frågor. Därför har man ett komplicerat system för att få den här representationen ordnad på något sätt.

När det gäller Scottland och Storbritannien, jag har sagt det tidigare här i lagtinget tydligen inte till så stor nytta men det kan var värt att upprepas, det är en Memorandum of Understanding som Scottland har med regeringen i London. Det är ungefär samma dokument som Åland fick i augusti 2001, där vi fick ett papper på att vi kunde delta i ministerrådsmöten. Det var ett resultat från våren 2001, när jag var ny i landskapsregeringen, när vi fick tillstånd att delta på ministerrådsmötena på ett mera principiellt sätt genom överenskommelsen. Före det så vet jag att ltl Gun Carlson hade suttit med vi något möte och möjligen även ltl Anders Eriksson. Det fanns ingångar till de fina salarna i Luxemburg och Bryssel.

Ett av problemen i ministerrådsprocessen har varit att ha resurser att förbereda sig på ärenden vilka är ganska omfattande. Det möte som jag deltog i, om b la sjösäkerhet, var det ungefär 10-12 tjänstemän som hade varit sysselsatta med det ärendet, jag skulle då motsvara den kapaciteten. Det säger sig självt, att då måste man ordna det på ett annat sätt genom att samverka i processen.      

Talman, om vi tar de här fem inflytandefrågorna som är aktuella i samband med Lissabon och EU. Då undrar någon om varför det är fem, det är ju fyra. Jag skulle gärna vilja lägga till en.

För det första har vi parlamentsplatsen, där kan man hävda vår legitima rätt genom att vi har ett annat politiskt system. Man kan se på den juridiska delen och argumentera för att Åland är exklusiv i sin behörighet på självstyrelsens områden, men så är det egentligen inte i juridisk mening, utan staten är en och staterna samarbetar och de har sitt parlament.

Talmannen

Det har nu gått 4 min och 55 sekunder över den rekommenderade tiden! 

 

Man kan mycket väl hävda att vi inte har politisk representation i parlamentet. Nu är det ett undantag eftersom socialdemokraterna i riket ställer upp en s k åländsk kandidat som då skulle vara unikt att Åland representeras av en person bosatt utanför Åland. Då har vi väl givit upp ambitionerna att Åland är ett eget politiskt system som borde ha en egen representation. Det återstår att se om det leder till några alternativa EU politiska konsekvenser.

När det gäller ministerrådet så har jag redan nämnt att de områden som har exklusiv behörighet har också en annan formell utgångsposition. När det gäller domstolar så har vi inte sämre läge än andra autonomier. Med den här propositionen om den går igenom så har vi ett bättre läge än de flesta europeiska områden av den här karaktären.

Det gäller subsidaritetskontrollen, där kan man säga att det hade varit bättre om vi hade haft två nationella parlament. Den processen skulle då ha beslutats 2007  i juni när det var diskussion om protokollen till Lissabonfördraget.

Herr talman! Stat och ekonomi är utgångspunkterna för EU. Miljö-, tillväxt-, klimat- och fredsfrågor är sådana saker som tillkommer och är en del av utvecklingen av EU. Jag har för min del svårt att se alternativet till att Åland skulle vara med i EU. Jag anser nog att bevisbördan ligger på dem som anser att vi inte ska vara med p g a bristande inflytande. Då har vi förebilder i Europa som Andorra, Liechtenstein, San Marino, kanalöarna Jersey, Guernsey och Isle of Man. Det betyder främst att vi står utanför olika EU program, vi måste ändå harmonisera våra lagar och jordbruket får förhandla hårt för att få marknadstillträde t o m i Åbolands skärgård. Det blir alltså två jordbruksområden i Finland och vem som ska vinna på det,  jag inte se att det är jordbrukarna i riket. 

Talmannen:

Inga repliker har begärts.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Lagtinget har visat, åtminstone initialt när den här mandatperioden inleddes, ett intresse för europeiska frågor. Idag är inte aktiviteten särskilt ”sprittande” med kanske 25 % av ledamöterna är inne i salen just nu. Man får hoppas att när det kommer till det enskilda utskottet, om så blir fallet, kanske det blir lite mer intressant och kanske mer på konkret nivå. Hittills har det inte varit särskilt stort intresse för de här, som vi egentligen borde intressera oss för och ha åsikter om vilka frågor landskapsregeringen har för avsikt att arbeta med. Det är bra att det kommer så här pass tidigt, det kan man förvänta sig tidsmässigt när man kan få ett meddelande om vilka prioriteringar man kommer att ta från landskapsregeringens sida. Verksamheten för 2008 fick vi i december, då är det lite sent att säga vad man tycker om det. Därför är det bra att det kommer så här pass tidigt.

Det är väldigt synd att man inte från åländsk sida överhuvudtaget har noterat i sina prioriteringar ett "Europa nära medborgarna". Det är ett prioriterat område för lagstiftning och arbetsprogram för 2009 ifrån kommissionens sida men det här är inte överhuvudtaget prioriterat från åländsk sida. Det här skulle kanske vara mer ”sprittande” för den enskilda medborgaren om man skulle se att det hade en reell och omedelbar effekt.

Man nämner här om invandrarpolitik, där det är väsentligt att man arbetar för att få en gemensam invandrarpolitik. Det här är något jag funderade på inför budgetåret 2009 och avsåg att skriva en finansmotion för att vi på Åland skulle få någon form av samordnare för de personer som väljer att flytta till Åland och som också har språksvårigheter och svårigheter vad beträffar byråkratin. Jag kunde läsa i budgeten för 2009, under kapitel integration på sidan 16, hade landskapsregeringen nämnt att man skulle starta upp ett samordningsprojekt där det skulle ingå en samordnare. Jag förde endast debatten här i salen och skrev ingen finansmotion. Trots att jag visste vid den tidpunkten att det här är ett område som faktiskt många människor upplever svårigheter runt. Man flyttar hit, det mycket byråkrati och formalia, många besök som ska göras på olika instanser, man vet inte vad man ska göra, inte med vem man ska prata, man har inte heller språket. Här skulle det vara viktigt att man har en guide eller en person som skulle kunna vägleda en.

Jag ser till min förtjusning att det finns en hemställningsmotion skriven av ltl Camilla Gunell angående integration av inflyttare. Jag hoppas att vi får en livligare debatt angående den motionen och innehållet i den vid ett senare tillfälle. Jag tycker det skulle vara intressant att höra landskapsregeringen om var och hur det här samordningsprojektet ligger till idag. Hur hanterar man det? Problemet har inte försvunnit bara för att man hade en skrivning i budgeten, utan det är ju den verklighet som de här personerna lever i som vi måste förbättra. Vi vill att vi ska blir fler ålänningar, vi kan inte producera de här nya ålänningarna själva, vi måste även räkna med en viss inflyttning. Vi måste också kunna ta emot människorna på ett bra sätt, så att alla känner sig trygga i den tillvaron som man kommer till.

Vi har också haft diskussioner om språkkurser i svenska, ingenting av det här nämns det tycker jag är synd, man borde ha haft det med. Det är väldigt detaljerat annars och ingående under vissa områden men det här har man helt lämnat bort.

Jag skulle vilja ha en förklaring till varför och på vilket sätt det här fungerar idag? Det måste tydligen fungera på ett bra sätt eftersom man inte nämnt det och inte har det med i det här programmet, tack.

Landskapregeringsledamot Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det ställdes en fråga här av ltl Lindholm angående integrationen hur det ligger till just nu. Jag kan upplysa om att för tillfället så har det gjorts en förstudie som är färdig. Jag kan hänvisa till att det står i budgeten för 2009 hur det ska utvecklas vidare, vi diskuterar frågan i tilläggsbudgeten också.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Jo, talman det var precis det jag sade, jag hänvisade t o m till sidan och kapitel. Det var just därför när den skrivningen fanns som jag inte heller lade en finansmotion. Vid olika tillfällen också när vi har haft ambassadörer på besök till lagtinget har vi märkt problemet. Vi hade vi ett tillfälle Rumäniens ambassadör i Finland på besök, han påpekade att i de kontakter han har haft med sina hemlands medborgare som numera är bosatta på Åland, att det här är ett problem. Då måste vi försöka göra något åt det. Nu diskuterade man det här, men det är inte tillräckligt. Jag skulle vilja se att man hade en analys och en samordning på gång eftersom man nämner ett samordningsprojekt. Man borde ha kommit mycket längre än att man bara diskuterar det.

Landskapsregeringsledamot Roger Eriksson, replik  

Herr talman! Som jag just sade så har det gjorts en förundersökning den är klar. Där finns det olika riktlinjer hur man ska gå till väga med det här ärendet i det åländska samhället framöver. Som allting är så hänger det förstås på budgetfrågor och ärendet diskuteras nu i tilläggsbudgeten. Mera kan jag inte säga i detta skede.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman, jag skulle vilja ha ett förtydligande i den här frågan. När kan vi förvänta oss att landskapsregeringen har påbörjat det här projektet som man nämner i budgeten för 2009?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa

Herr talman! Det ställdes en fråga här tidigare i debatten om det som landskapsregeringen skrivit på sidan 13, kommissionen meddelande om EU:s framtida sjötransport politik. När jag bedömer den frågeställning som var här i debatten i förhållande till den sista meningen här, så kan jag hålla med om att det här är något otydligt skrivet. Det här meddelandet berör vitt och brett EU:s framtida sjötransport politik. Det är ett oerhört stort och brett område. Utgående från det här meddelandet så kommer det att vidtas och förslås skilda åtgärdsförslag av många olika slag och betydelse. Det här berör hela sjöfartspaketet, som frågeställaren sade, och är av stor betydelse för oss. Det här meddelandet bereds på näringsavdelningen på landskapsregeringen, andra delar av sjöfartspolitiken bereds på finansavdelningen. Vi har den här fördelningen för att kunna använda oss av resurserna så gott vi kan.

Det andra meddelandet som nämns här, sjötransporter utan hinder i EU, det meddelandet kommer att antecknas till kännedom i landskapsregeringen de närmaste dagarna. Jag tänker mig att landskapsregeringen bör samråda med lagtinget i den frågan.

Vad beträffar hela sjöfarts politiken så kommer landskapsregeringen att delta i sjöfartens dag, nästa vecka på Alandica. Vi kommer att delta i ett seminarium, en av de inbjudna gästerna är en kommissions tjänsteman som jobbar med sjöfartsfrågor. Vi förbereder en diskussion vid sidan om det officiella seminariet, där vi ska förhandla och diskutera EU:s sjöfartspolitik. Vi får ett bra tillfälle till det. Frågeställningen som sådan och synpunkterna som sades var korrekta. Det här meddelandet rör hela paketet, det kommer att leda till olika åtgärdsförslag.

Ännu lite om sjötransporter utan hinder, det andra meddelandet, vi kommer att tillskriva kommunikationsministeriet våra synpunkter, i samband med att vi antecknar meddelandet till kännedom.

Ltl Roger Jansson, replik    

Herr talman! Jag tackar för den här informationen, det visade sig att min minnesbild, trots att jag glömt min särskilda EU mapp hemma, var den att man under 2008 skulle förbereda ett arbete som under 2009 skulle fullföljas så att man 2010 kunde ha en uppdaterad EU politik för sjöfarten. Det här är ett utav de största politikområdena för landskapet Åland under 2000-talet hittills just sjöfart politikens riktlinjer, i den mån det kommer att bli några förändringar. Därför är det väsentligt att landskapsregeringen är aktiv i de här frågorna. Även att lagtinget är det, nu tror jag att det är finansutskottet som är huvudansvarig. Det borde samrådas här emellan.

Talmannen

Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Lagtinget kan tolka det som ett löfte om att jag avser att samråda med lagtinget i utskott med de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Ännu två stora politikområden, utbildning och kultur. Det finns inte ett prioriterat meddelande eller medlemsförslag, utbildning och kultur, framförallt inte utbildning. Är det något som är medvetet eller är det en miss? År 2009, vad var jag har fått information om, ett prioriterat område var innovationer inom utbildning och kultur. Det finns mycket europeiska pengar inom det området. Om inte det finns några prioriteringar upptagna av regeringen i meddelandet blir det lite svårt att föra det till kulturutskottet, speciellt i det här fallet när regeringen inte har åtminstone för 2009 några prioriteringar. Det är viktigt för talmanskonferensen att diskutera hur man avgör remissen till kulturutskottet.

Herr talman! Det tycks vara brist på kunskap om den ekonomiska diskussionen inom den europeiska unionen. Jag har nu två eller tre gånger bett minister Perämaa om åsikt i saken. Han väljer att springa ut eller koncentrera sig på andra viktiga frågor. Den här övergripande frågan det får vi ingen diskussion om. Jag hoppas nu på att finansutskottet tar sig an den frågan och försöker reda ut hur det verkligen ser ut inom EU och medlemsländerna vad gäller resektionen och lågkonjunkturen.

Det finns olika politiska uppfattningar i europaparlamentet och i ministerrådet hur det här skall skötas. Vi som är socialdemokrater vi har den förmånerna att delta i ett brett nordiskt samarbete och får kvalificerad information och har intressanta diskussioner med nordiska politiker också inom det europeiska samarbetet.

Poul Nyrup Rasmussen är ledare för den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, vi var några som hade möjlighet att lyssna på honom, han presenterade den socialdemokratiska synen på hur det ser ut, varför det är så allvarligt och vad vi som socialdemokraterna i ett europeiskt sammanhang bör jobba för. Det finns ingen orsak att gå in för den historiska bakgrunden men jag kan nämna kort att den socialdemokratiska gruppen framstår, för de flesta som sysslat med politik, för att det offentliga i den här situationen måste gripa in med ganska kraftfulla stimulansåtgärder. Det är den politik som Obama för, det är den politik som Angela Merkel för, det är den politik som Norge för, men det är inte den politik som Danmark för idag, inte Sverige och knappast heller Finland. Man säger från socialdemokratiskt håll att ekonomin måste stimuleras i de olika länderna men minst 1,2 % av bruttonationalinkomsten. Det för att hålla igång investeringarna och sysselsättningen. Det här är kanske någonting som vår egen regering kan fundera över när man måste anpassa budgeten till försämrade inkomster.

Idag, när man tänker på hur det olika länderna har stimulerat sina ekonomier, så kommer man i Europa bara upp till 0,85% av BNP. Det är ett ganska stort avstånd till 1,2 % . De länder som blöder mest och som inte kommer att klara sig utan hjälp utifrån är de Baltiska länderna, Ungern och Rumänien. Det är klart att inom unionen kommer man att även att få ta ett ansvar för dessa mycket dåliga ekonomier.

Det finns andra åtgärder, olika typer av regleringar som ska försöka på slut på avarter inom finansbranschen som under många år har utvecklats till någon sorts pyramidspel och där det inte riktigt finns täckningar för en massa värdepapper och system som har byggts upp under lång tid. Det är säkert åtgärder som behövs, med det tar lång tid att komma fram till överenskommelser både på europeisk- och global nivå. Det är ju långsiktigt. Det som ändå är väldigt osäkert, det är hur mycket s k bad loans som de stora bankerna har.

Den som läser tidningarna lade säkert märket till statsminister Vanhanens krav, i samband med det senaste toppmötet, att få veta hur det egentligen står till med bankernas balansräkningar. Hur mycket där är s k likvida medel? Om det reds ut så kommer det att påverka bankernas kreditgivning. Det sker en förändring som en tillnyktring men samtidigt problematiskt för marknaden och för den här tanken att ”hjulen ska hållas igång”.

Från socialdemokratiskt håll i euro så finns det en politik ur det här, andra partier har annan politik. Jag tycker för min del att det är viktigt att försöka förstå hur man resonerar inom de olika blocken. Det påverkar oss, utan att vi kan göra så hemskt mycket, men vi kan lära av det och vi kan kanske p g a de konsekvenser och slutsatser man kommer till också ha nytta av det i samband med vårt budgetarbete.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman!  När det gäller utbildning och kultur och EU politiken så hade vi inledningsvis tänkt ett annat arbetssätt som gjordes upp i EU meddelandet.  Vi hade diskuterat fram i regeringen våra prioriteringar, vilka ärende som fanns på agendan för det kommande året utgående från arbetsprogrammet . Vi ville gå till utskotten och diskutera det och sedan formulera ett kort meddelande. Det här stötte faktiskt på patrull via formaliseringen i lagtinget. Lagtinget tycket att det här inte var ett bra sätt att arbeta på. Det tycker jag fortfarande är lite synd, för då skulle vi få den här diskussionen att varför är inte det här är med den åländska EU politiken just när det gäller utbildning och kultur. Skulle vi då få tillfälle att få komma till kulturutskottet och diskutera prioriteringar för utbildning och kultur så skulle vi ha lyssnat och frågat lagtingsledamöterna i kulturutskottet om de håller med oss om att EU inte har någon lagstiftningsbehörighet när det gäller EU politiken.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, herr talman! Det är mycket nu med det här hur regeringen ska gå via lagtinget direkt till utskotten. Jag vet inte om jag tycker att det är ett parlamentariskt framsteg. Det är ju fortsättningsvis så att regeringen sitter på lagtingets förtroende. Vi är alla valda hit för att bevaka medborgarnas intressen. Om man inte här vill tala om vad man prioriterar så är det en tillbakagång tycker jag. Det förhindrar ju inte att man har kontakt med utskotten, det är egentligen utskotten som ska begära in information från regeringen. Den här utvecklingen med att det ska vara självstyrelsepolitiska nämnden och utskotten som ska tala om för regeringen om politiken de driver är bra eller inte. Det är inte riktigt parlamentariskt.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Ja herr talman! Från landskapsregeringens sida tycker vi det är bra med dialog, att man diskuterar med hela lagtinget och även oppositionen. Däremot är det vår skyldighet att lägga ett förslag. Det förslaget som vi lägger så finns här, där vidhåller vi att utbildning och kultur inte är ett område där EU har behörighet. EU meddelandet är upplagt utgående från kommissionens arbetsprogram där årets lagstiftning finns med, där finns det inget som är speciellt intressant ur åländsk synvinkel när det gäller EU arbetet. Däremot är det viktigt med samarbete och att vi har öppna gränser när det gäller utbildning och examination. Förstås så kommer vi att följa upp utvecklingen och tillse att det fortsättningsvis är så att våra examina är giltiga. Även att se till att examina som är tagna utanför Åland också blir tillgängliga på Åland. Ett sätt är att använda EU för att förverkliga det här, är vårt valideringsprojekt som är finansierat ur den europeiska socialfonden.

Talmannen:

Tiden är ute! 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det var en lång förklaring, vi får väl bara inse att regeringen inte prioriterar några särskilda utbildningsfrågor. Det kanske viktigt att kulturutskottet får möjlighet att göra den bedömningen om vi inte skall prioritera det här i lagtinget.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Vi har diskuterat EU meddelandet där landskapsregeringen redogör för sina prioriteringar. Jag tänkte lite diskutera runt dem. En del av prioriteringar är de som även rör en del i Lissabonfördragets inflytandefrågor d v s ministerrådsarbete. Utifrån det har jag några kommentarer.  Jag håller gärna med ltl Barbro Sundback att visst är det viktigt med ekonomin, och viktigt att följa med utvecklingen i omvärlden i Finland och i EU världen och att man drar sina slutsatser av det. Jag vill påstå att den processen pågår i allra högst grad i landskapsregeringen. Det är ju det som gör att jobbet är svårt med tilläggsbudgeten.

När det gäller att prioritera och att inte prioritera utbildning, det är väl idag så att det är vissa frågor som inte är så aktuella när det gäller utbildning.

När jag hade tillfälle att vara med på ministerrådsarbetet så var det just en prioritering av utbildningsfrågorna eftersom det var Bolognaprocessen som då diskuterades. Det var ett mycket lätt ärende att vara med i eftersom Finland och Åland hade exakt samma åsikt och uppfattning i frågan. Därför var det inte svårt att delta i detta, men det är ju inte alltid det är så. När det gäller ministerrådsarbetet så pågår diskussionen, man försöker arbeta enligt de möjligheter som självstyrelselagen ger nu. Det kräver en del som vi redan har hört, det kräver att man har regler att man ser till att man arbetar. Även om möjligheterna ges enligt självstyrelselagen så blir vi inte inbjudna till olika diskussioner, det är vi själva som måste agera och etablera samarbete och ta initiativ för att hinna vara med. Vi är helt överens om allihopa att beslutet de inte utformas på det slutliga ministerrådsmötet utan det är utformade långt före i olika ministerier, beredningsgrupper och lobbyverksamhet. När man är så långt som i ministerrådet så då är det oftast ganska färdigt. Det här kräver en hel del från landskapsregeringen och det har vi hört att man jobbar på.

Jag tycker att man i det här meddelandet visar tydligt en ny sak, att man faktiskt har sorterat upp prioriteringarna och visat konkret vilka prioriteringar man gör, exakt vilka ärenden. Lissabonfördraget har redan berörts tillräckligt. De här andra är också väldigt viktiga.

Frågan om sälprodukter har vi hört om, där har Åland lyckats vara med från början. Var det slutar vet man inte ännu. Man försöker hitta en möjlighet att vi ska få utnyttja våra sälbestånd på ett bra sätt i Östersjön.

När det gäller tillämpningsföreskrifterna för tullcodexen så är det svåra nu att faktiskt få vara med i dess arbete där, man har utformat de här tillämpningsdirektiven som ska förenkla skattegränsen. Det här är ett arbete som i allra högsta grad berör alla företag på Åland om det blir lättare att få sin dagliga verksamhet att löpa. Här måste Åland få vara med eftersom det här berör uttryckligen bara Åland där har Finland inget eget intresse. Det kräver ju igen mycket av landskapsregeringen.

Det sista jag tänkte beröra är ett lagstiftningsförslag om certifiering av timmer. Det kan ha väldigt stora konsekvenser för Åland om det blir verklighet. Utgångspunkten är att konsumenten ska kunna identifiera trävarorna, var de kommer ifrån när man säljer och använder timmer av olika slag. När man köper några brädor från affären så ska man veta var de kommer ifrån. Det för att man ska undvika olaglig handel med skogsvaror, skövlig av skogar. Här är Åland också med, även från början har Åland varit med. Det finns goda exempel, där vi faktiskt har hunnit med. Det blir alltid för bråttom, det är svårt att hinna med p g a att arbetet går först i Finland på finska.

Det var kort om det här, jag tycker ändå att det här betyder att man den här gången försökt göra det här EU meddelandet tydligt och konkret.

Talmannen

Inga repliker har begärts.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det pågår ett intensivt arbete med budgetfrågor i landskapsregeringen därmed även i de partier i lagtinget som är berörda. Det arbetet är kontinuerligt ända sedan den ordinarie budgeten lades. Jag hade i mitt tidigare anförande planerat att ta upp lite om ekonomin i förhållande till Ålands EU position som jag tänkte komplettera med här.

Vi måste inse att det finns kritiska röster i lagtinget, alla är väl kritiska på någon punkt, de flest på flera punkter och några så kritiska att de inte kommer att ge sitt bifall till Lissabonfördraget. Då måste alternativen fram, det är väl det som är debatt. Inte det att man är missnöjd med det mesta här i världen, utan att man har alternativ. Om vi ser på de alternativ, som finns med utanförskap när det gäller EU, så kan vi säga att de finns länder som är utanför helt och hållet och det finns länder som är delvis utanför. Sverige är ju inte med i EMU, det är intressant att reflektera över vad det beror på.

Om vi tar den nuvarande ekonomiska krisen och ser på EU området så är det för det första en finansiell kris. För det andra en strukturkris och för det tredje en konjunkturnedgång som det är frågan om i de flesta länder. Det här slår igenom i olika länder på olika sätt.

När det gäller den finansiella krisen så har den uppstått i USA och drabbar även USA. Jämför vi den offentliga sektorn i USA, Tyskland och Åland så har vi en betydligt större offentlig sektor där vi har en inbyggd stimulans i ekonomin.

Hälso- och sjukvården i USA är minimal, deras offentliga sektor kanske rör sig runt 10 % när vår är 30% . Tysklands offentliga sektor är 15-25% när vår är 30%. En stimulans motsvarande den i USA skulle på Åland betyda 50 miljoner extra. Det har vi inte, inte ens inom ramen för klumpsummesystemet har vi sådan extra resurser. Den finansiella krisen kan vi förhoppningsvis rida ut genom att vi har banker som är någorlunda stabila.

Det som man nu gör i EU genom centralbanken och genom olika lagstiftningsåtgärder och regleringar är att stärka upp hela det finansiella systemet med reglering av kapitaltäckning och risk o s v i de s k Basel 2 programmet. Det kommer vi att kunna dra nytta av. Vi har även kunnat dra nytta av att Åland är en del av euroområdet med en stabilare valuta. Man kan säga att Sverige drar fördelar av att stå utanför och ha en instabil valuta. Den fördelen uppvägs av ganska mycket nackdelar.

Sveriges exportindustri har idag 25 % rabatt genom valutakurserna. Finlands exportindustri har en nackdel som också visar sig att exporten i Finland har rasat med 50 % här i början på året.

Den finansiella krisen den sprids globalt men på olika sätt. De EU länder som inte gick genom bankkrisen 1990-1992 så har problem för att de är inkopplade i den nordamerikanska finansiella världen, Tyskland, Frankrike, Holland o s v.

Det andra ekonomiska fenomenet i EU är strukturkrisen som gäller t e x bilindustrin som är en omfattande betydande industri. Den har varit betydande också i vissa av östliga ekonomierna som nu får känna på ekonomisk protektionism. Där kan vi se att Sverige har hamnat i stora svårigheter i den industrin och måste strukturera om. Hela det där har att göra med klimatstrategier, energipriserna och allmänna värderingar när det gäller miljöfrågor. Åland har inte den typen av strukturdrabbade industrier i någon större skala, däremot några globala företag som ska övervintra under den här lågkonjunkturen.

Sen har vi den ekonomiska konjunkturen som drabbar olika i olika länder. Där Åland som en konsumentinriktad marknadsekonomi drabbas något senare, antagligen till hösten. Det här är något som drabbar alla EU länder, det drabbar länderna utanför ännu mer p g a instabilitet. Här kan man säga att av ekonomiska skäl så finns det ingenting som talar för att Åland skulle ha det bättre utanför EU.

Hur viktig parlamentsplatsen än är, så måste man väga den mot de ekonomiska fördelar vi har, att våra relationer till EU är på samma sätt som våra grannländer Sverige och Finland. Även att vi har markandstillträde om än sedan det är med gränshinder som skattegränsen. Även skattegränsen är ett problem som man måste bevaka hela tiden och åtgärda. Jag upprepar åter igen, de som nu flaggar för att våra inflytandefrågor inte räcker till, inte är acceptabla så måste ju ta fram alternativen. Det är hög tid för det, tack.

Talmannen:

Ingen replik är begärd. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Enligt 51 § 2 mom. lagtingsordningen kan lagtinget om ärendet prövas vara av synnerlig vikt, hänskjuta meddelande till utskott eller självstyrelsepolitiska nämnden. Talmanskonferensen föreslår i stöd av 9 § arbetsordningen att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden. Kan förslaget godkännas? Godkänt. Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

 

För kännedom

Republikens presidents framställning om godkännande av de avtal om ändringar och nödvändiga kompenserande anpassningar, som i enlighet med artikel XXI i GATS-avtalet har ingåtts med Förenta Staterna m.fl. länder, respektive tullområden, med anledning av republiken Finlands m.fl. länders anslutning till Europeiska unionen (RP 8/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans enkla fråga om principer om lönesättning (EF 13/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om skatteavdrag för en sund livsstil (HM 1/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om miljövändlig städning (HM 2/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om en postnummerreform (HM 3/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om åländsk legitimation (HM 4/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om en reform av fastighetsskatten (HM 5/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion om en parlamentarisk samarbetsförening med Sveriges riksdag (HM 6/2008-2009)

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion om ett Ålandskontor i Bryssel (HM 7/2008-2009)

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion angående ändring LL om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som ska  arbeta med barn (HM 8/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om en allmän prostataundersökning (HM 9/2008-2009)

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion om ett vaccinationsprogram mot livmoderhalscancer (HM 10/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om en korrekt bild av Åland på Internet (HM 11/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om kostnader för vård utom Åland (HM 12/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om utarbetande av en sjöfartspolitisk strategi (HM 13/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om en åtgärdsplan inom ÅHS (HM 14/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om utvecklande av sophanteringen på Åland (HM 15/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion om en kartläggning av äldres medicinering (HM 16/2008-2009)

Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om certifiering av brunnsborrare (HM 17/2008-2009)

Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om ett övertagande av sjöbevakningens uppgifter (HM 18/2008-2009)

Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om vapenfria poliser (HM 19/2008-2009)

Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om motverkande av diskriminering av äldre (HM 20/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om ensamförsörjares ekonomiska situation (HM 21/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en utredning av hästnäringen (HM 22/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om säkerhetsföreskrifter för natur, äventyrs- och upplevelseaktiviteter (HM 23/2008-2009)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en turismutbildning (HM 24/2008-2009)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om integration av inflyttare (HM 25/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om kulturturism (HM 26/2008-2009)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om ett kvalitetsprojekt för gästhamnar (HM 27/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en satsning på friluftsturism (HM 28/2008-2009)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en nationalpark (HM 29/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en upprustning av sevärdheterna inom Projekt 40 (HM 30/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om en Sverige-Åland kommitté (HM 31/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om ÅHS:s skyldighet att informera sjukskrivna (HM 32/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en affärsplan för ekologisk odling (HM 33/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om allmän tandvård (HM 34/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om ett pensionstillägg (HM 35/2008-2009)

Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion om införande av lagstiftning angående anmälningar om missförhållanden inom äldreomsorgen (HM 36/2008-2009)

Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion om ett generellt godkännande av examen (HM 37/2008-2009)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en strategi för kompetensförsörjning (HM 38/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om tolkning vid myndighetskontakter (HM 39/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om en ökad representation i kontaktgruppen (HM 40/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om kärnkraft och slutförvar av radioaktivt avfall (HM 41/2008-2009)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om ekonomiska föreningar och kooperativ (HM 42/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om ett skatteavdrag för pensionärer (HM 43/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om solceller på lagtingets tak (HM 44/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om en ökad skyddsjakt på skarv (HM 45/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om utbyte av tjänstevapen till elpistol. (HM 46/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om en landskapsborgen för körkort (HM 47/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om småskalig livsmedelsproduktions avbyråkratisering (HM 48/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion om en obligatorisk entreprenörskaps- och säljutbildning i gymnasieskolorna (HM 49/2008-2009)

Ltl Barbro Sundbacks hemställningsmotion om kompensation för skattebortfall (HM 50/2008-2009)

Hemställningsmotionerna upptas för remiss under mars och april i enlighet med förslag från talmanskonferensen.

 

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 25 mars 2009. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.00).

Originalfil