Plenum den 23 mars 2015 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 23 mars 2015 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Barnbilstol

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 8/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2014-2015)

Första behandling. 2

2    Godkännande av associeringsavtalet mellan EU, Euratom och deras medlemsstater och Ukraina, Moldavien respektive Georgien

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 11/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 11/2014-2015)

Remiss efter bordläggning. 3

3    Lika inför lagen

Medborgarinitiativ (MI 1/2014-2015)

Remiss. 7

4    Ändring av bestämmelser i ordningslagen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2014-2015)

Remiss. 50

5    Ändringar av lagtingsordningen

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 1/2014-2015)

Bordläggning. 50

6    Godkännande av lagen om sättande i kraft av bestämmelser i Världspostkonventionen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 9/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 6/2014-2015)

Bordläggning. 50

7    Godkännande av det fakultativa protokollet om ett klagomålsförfarande till konventionen om barnets rättigheter

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 8/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 8/2014-2015)

För kännedom.. 51

8    Ändringar i samfundsbeskattningen 2015-2017

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2014-2015)

9    Servicesedlar i socialvården

Ltl Gunnar Janssons skriftliga fråga (SF 3/2014-2015)

Plenum slutar 51

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamöterna Karl-Johan Fogelström och Roger Slotte anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Lagtingsledamoten Tony Asumaa anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av UEFA-uppdrag. Beviljas.

Första behandling

1        Barnbilstol

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 8/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Detta handlar om en teknisk förändring av landskapet Ålands vägtrafiklag varför finans- och näringsutskottet inte ägnat väldigt mycket tid åt förslaget. Vi har bekantat oss med olika former av bälteskuddar och fastspänningsanordningar och fört resonemang kring vikten av att barn och för den delen vuxna alltid ska färdas fastspända i fordon. Detta lagförslag gör det obligatoriskt att alla anordningar ska vara godkända i enlighet med Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas föreskrift 44/03 eller direktiv 77/541/EEG eller någon senare anpassning av nämnda föreskrift eller direktiv. Ett enhälligt utskott står bakom betänkandet.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 61 § vägtrafiklagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Godkännande av associeringsavtalet mellan EU, Euratom och deras medlemsstater och Ukraina, Moldavien respektive Georgien

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 11/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 11/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lagtinget ska ge sitt bifall till associeringsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater och Ukraina, Republiken Moldavien respektive Georgien. Det handlar om östliga samarbetspartner och vi kan konstatera att det är en region som står inför stora utmaningar på många sätt. Det rör sig om ett blandat avtal med bestämmelser som hör till medlemsstaternas behörighet och delvis till Europeiska unionens behörighet.

Avtalets syfte är att fördjupa det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU, Ukraina, Moldavien respektive Georgien. Avtalet integrerar länderna i EU:s inre marknad genom att skapa ett omfattande frihandelsområde. Genom avtalet stöds stabiliteten och demokratin. I avtalets handelspolitiska avsnitt ingår beröringspunkter med protokoll 2 om Åland i bilaga till fördraget om Finlands anslutning till EU.

Landskapsregeringen konstaterar i sitt yttrande att då avtalet ska tillämpas på de territorier där fördraget om Europeiska Unionen är tillämpligt garanterade Ålands rätt utifrån hembygdsrätten att begränsa tillhandahållande av tjänster och etableringar inom sitt territorium.

Landskapsregeringen konstaterar vidare att Finland i fråga om Åland gjort ett förbehåll till kapitlen om offentlig upphandling, specifikt till artiklarna om marknadstillträde. I förbehållet innebär formuleringarna att om ett företag från Ukraina, Moldavien eller Georgien vill delta i en offentlig upphandling på Åland är landskapet inte tvunget att acceptera deltagandet men kan välja att göra så. Det omvända gäller för åländska företag som vill delta i en offentlig upphandling i Ukraina, Moldavien eller Georgien, om det åländska företaget i fråga däremot är etablerade i Finland eller en annan EU-stat gäller samma regler som företag i EU-stater. I landskapsregeringens yttrande gäller specifikt det behörigheter som ankommer på självstyrelsen.

Det som är intressant i sammanhanget och specifikt med avtalet är att utrikesministeriet kommer att eftersträva att i framtiden när man reglerar internationella frihandelsavtal ta fram en ny formulering som gäller offentliga upphandlingar och Åland för att så långt som möjligt skapa en uniform praxis.

Lag- och kulturutskottet har behandlat ärendet och föreslår att lagtinget ger det begärda bifallet.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss efter bordläggning

3        Lika inför lagen

Medborgarinitiativ (MI 1/2014-2015)

Ärendet bordlades 16.03.2015 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Fortsatt diskussion.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Hej, jag heter Danne Sundman och är 41 år gammal och jag är pensionär. Så skulle jag kunna säga om jag efter höstens lagtingsval inte återfinns i lagtinget och söker om tidigarelagd ålderspension. Jag är den första eller andra 41-åringen som kan ha rätt till det eftersom jag suttit så lång tid i lagtinget, i fem olika lagting.

Man hör det orimliga resonemanget, en 41-åring som går i pension. Det är inte meningen att så ska vara. Jag samtidigt är ett bra exempel på att det här initiativet är på rätt och den lagstiftning som är på gång är på rätt att förändra regelverket, vilket jag stöder.

Man kan alltid diskutera timingen av medborgarinitiativet men eftersom inte initiativtagarna kan försvara sig i debatten tänker jag inte göra det dess mera, det är något man kan diskutera internt i centerpartiet.

Däremot kan man fundera varför vi haft ett sådant regelverk? Flera i debatten har varit förvånade över att pensionerna finns. För mig har det alltid varit känt att lagtingsledamöterna har de här skyddsmekanismerna, ingen överraskning när det kommer i dager.

Rubriken på med medborgarinitiativet är ”Lika inför lagen”, vilket antyder att lagtingsledamöterna i övrigt är lika inför lagen med vanliga anställda människor. Så är det inte, lagtingsuppdraget är inte ett arbete, inte en anställning, inte lön för ett utfört arbete utan ett förtroendeuppdrag för att man sköter ett uppdrag. Man har ingen anställningstrygghet utan tvärtom, vart fjärde år, om man väljer att ställa upp, prövas ens förtroende. Det är ingen självklarhet, det ser vi vid varje val att ungefär 1/3 av lagtinget får antingen sluta, ställer inte upp eller blir inte återvalda.

Det finns inga stora likheter med en anställning enligt arbetsavtalslagen där man efter sex månaders arbete anses vara ordinarie anställda. Tänk om det skulle vara så med alla lagtingsledamöter, vad många anställda det skulle bli av alla lagting som passerar.

Det är viktigt att komma det i debatten man har ingen lön, inte heller semester eller semesterersättning utan man har ett dagsarvode per dag och av praktiska skäl delas det upp i en jämn 1/12 varje månad. Det bör sägas att inte rubriken misstolkas. Men återigen detta är initiativtagarna sak att sätta rubriken på medborgarinitiativet.

När det gäller pensionen, fallskärm eller vad man kallar det har det funnits en tanke bakom den, om man ställer upp i politiken kanske man offrar karriär och företag. Man kanske har så tydliga åsikter eller snarare obekväma att man inte kommer ifråga när man slutar som lagtingsledamot, därför har den s.k. fallskärmen funnits.

Parlamentarisk friheten, att vi har ett lagting som vågar säga, tycka och tänka fritt är jätteviktigt. Det kan delvis begränsas om vi har individer som tänker på sitt eget anseende i stor utsträckning, ett teoretiskt resonemang. Däremot passar det inte in i dagens samhälle att ha sådana fördelar. Det har även funnits i andra branscher där man pensionerats väldigt tidigt, det är något som har avskaffats och det bör också avskaffas här. Anpassningsbidrag är alldeles tillräcklig ersättning.

Framställningen som sak komma har varit på gång under året och medborgarinitiativet jagar ytterligare på att så här kommer att ske. Det är bra att det genomförs, att inte 41-åringar kan gå med pension hela livet. Åtminstone skulle inte jag tänka mig att sluta arbeta som 41-åring och pensionera mig. Det får var och en välja själv utgående ifrån de rättigheter och förutsättningar man har. Med de orden stöder jag initiativet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Under senaste veckan diskuterade vi frågan och alla har uttalat ett stöd för medborgarinitiativet. Vad gäller bakgrunden, upphovet rekapitulerar vi, nog visste lag- och kulturutskottet vad som komma skulle, d.v.s. att frågan skulle uppmärksammas eftersom utskottet i samband med arvodeskommissionens lagförslag angav att det fanns ett skäl att titta på lagstiftningen om lagtingsledamöternas pensioner. Det som var en nyhet för mig, på basen av tidningsskriverierna, var luckan att kapitalinkomster inte räknas in i systemet utan ska dras ifrån när det är dags att se på pensionen. Det är den stora bristen i systemet men nu åtgärder vi allmänt den sidan. Vad ställde ledamoten för frågeställning gällande centern och den här frågan, det skulle vara intressant att få en precisering?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! På basen av de tidningsartiklar som har varit verkar man ha en diskussion om det i centerpartiet eftersom en av initiativtagaren är, eller åtminstone har varit, centerpartist. Finansminister Roger Nordlund, som ansvarar för den här lagstiftningen hade åtminstone mellan raderna uppgivna kommentarer, det blandar inte jag mig dess mera i. När det gäller kapitalinkomst kan det bli väldigt snett, man har möjlighet att lyfta stora kapitalinkomster och ändå ha den tidigarelagda pensionen vilket gör det ännu mer olyckligt. Det är bra att det kommer att ändra. Ska man ha ett anpassningsbidrag är det viktigt att man tar hänsyn till alla inkomster.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för den preciseringen, ltl Sundman. Att en tidigare centerminister och lagtingsledamot är aktiv i den här frågan betyder inte att centern har varit inblandad i diskussionen. Det som utspelar sig mellan sittande finansminister och en tidigare finansminister vågar jag inte gå i godo för i någon form. När det gäller sakfrågan utgår jag ifrån att vi kommer att rätta till det här och kommer att agera enligt medborgarinitiativet. Hade ledamoten överhuvudtaget funderat på hans egna rättigheter i sammanhanget? Kommer lagtinget att retroaktivt kunna beröva ltl Sundman rättigheten till ålderspension enligt nu gällande regler på basen av att vi ändrar systemet fr.o.m. 1 juli?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är en intressant frågeställning, det har man aldrig gjort tidigare i pensionsreformer inte heller när det gäller politiker som varit föremål för förändringarna. Där är det fråga om, vilket man måste initiera om ett sådant ärende kommer upp, vid vilket skede blir en lagtingsledamot de facto jävig? Blir lagtingsledamoten Sundman jävig om han ställs inför det beslutet? Det är en intressant frågeställning, det är väldigt sällan man är jävig i lagtinget men då kan det åtminstone bli aktuellt att ställa frågan?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag har ingenting emot anförandet i sak men det jag reagerar för var att ingen 41-åring borde vara pensionär. Att säga så rakt ut betyder att många som är sjukpensionärer och har andra psykiska funktionsnedsättningar är yngre än 41 år kan fortfarande vara pensionärer. Generellt säga att man inte kan vara pensionär när man är under en viss ålder tycker jag man ska försöka undvika för att inte spä på fördomar i samhället.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag sa att jag inte själv skulle välja den vägen och jag hoppas att ingen behöver välja den vägen. Jag vet att det finns sjukpensionärer av olika orsaker som är yngre än så. Det är ingenting de vill om det skulle få välja, de skulle säkert vilja vara friska och jobba som alla andra. Sådan som har insjuknat eller varit med om en olycka som gjort dem arbetsoförmögna, visst kan det finnas. Man ska inte behöva välja det om man är 41 år, då är det något som är fel.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Det här är en angelägen fråga och åtminstone för mig har det varit enbart en tidsfråga när initiativ skulle komma från landskapsregeringens sida efter att riksdagen genomförde den lagstiftningsreform som ligger för grund till det vi här diskuterar, eller åtminstone riktlinjerna i den.

Jag vill nämna två saker ur det levande livet. När jag för egen del lämnade riksdagen 2003 betraktades jag som är lite konstig när jag vägrade bilda ett konsultföretag för att förhindra att eventuella biinkomster skulle påverka sänkande på den anpassningspension som jag då var berättigad till och fick. Medlet var att använda den lucka i lagstiftningen som fanns och ännu finns på Åland. Den är till tilltäppt på så vis att även kapitalinkomster ska verka sänkande på den anpassningspension eller andra förmåner som då kunde utgå. För mig var det en moralisk fråga och inget stort problem överhuvudtaget.

Den andra iakttagelsen som jag gör och som andra kanske känner till här i salen är att den här debatten just nu går väldigt het i Sverige. Ganska många medlemmar i både riksdag och regering i Sverige har nyligen bytts ut. Där har man ett motsvarande anpassningssystem och så vitt jag har förstått diskussionerna i Sverige har man där möjligheten kvar att lyfta bidrag eller anpassningsstöd utan att det påverkas av eventuella andra inkomster ifall man ordna det så att de inkomsterna är kapitalinkomster. Inte behöver vi här på Åland har särskilt dåligt samvete för att läget är sådant det är. Men igen och i grunden, för mig är det en moralisk fråga att sådant inte ska få förekomma. Jag har förhindrat det genom eget förfarande men att man gör det genom lagstiftning är på sin plats.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Tack för det klarläggandet. Ltl Gunnar Jansson deltog på den här tiden i stora utskottet och behandlade förslaget till lagstiftning. Det gjorde man inte per automatik utan det krävdes att åtta ledamöter begärde det och så var fallet i den här frågan. Hur resonerade man, varför valde man att lyfta upp frågan? Varför nöjde man sig inte bara med lagutskottet, hur gick sedan resonemanget i stora utskottet?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Så vitt jag kommer ihåg valde man inte att lyfta ut frågan, frågan var aldrig inlyft. Det är den minnesbild jag har av den hanteringen i lagtinget under förra perioden. Den hade inget liv i den diskussionen, sannolikt därför att den inte fanns i den lagstiftning som ofta utgjorde och utgör förebild för landskapslagstiftningen d.v.s. reglerna för motsvarande förhållanden i Finlands riksdag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! I linje med vad jag informerat lagtinget om, senaste ärendet var upp till behandling sa jag att det finns ett pågående arbete när det gäller att ta fram ett lagförslag kring frågan. Jag fick alldeles nyss på min dator att lagförslaget är nu klart på tjänstemannasidan så att vi kan påbörja den politiska behandlingen den här veckan i landskapsregeringen och sedermera överlämna det till lagtinget för slutbehandling.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var bra att få höra det, för jag har ett starkt minne av att när vi behandlade lagförslaget från arvodeskommissionen då var finansministerns och vicelantrådets uppfattningen att man inte skulle hinna under den här mandatperioden. Det här är ett fall framåt som vi förövrigt välkomnar från liberalernas sida.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Sjögren brukar ha ett bra minne men den här gången missar det litet. Jag har sagt att jag ville avvakta arvodeskommissionen och den signal vi fick från lagtinget. Vi fick en klar och tydlig signal från lagtinget i samband med den behandlingen och den håller vi nu på att verkställa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tack för glädjande besked när det gäller tidtabellen, den ska vi kunna hålla också här i lagtinget. Med anledning av att den här diskussionen, som baserar sig på ett medborgarinitiativ, uppstår ändå frågan även om den kommer att behandlas i landskapsregeringens framställning och med de två retroaktivitetsproblemen som finns, hur ska vi retroaktivt behandla dem som redan sitter här och kommer att sluta? Hur ska vi behandla dem som redan har slutat och lyfter ålderspensionen oberoende av sina eventuella kapitalinkomster?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag ber att få återkomma med det i samband med när vi presenterar framställningen. Jag kan redan nu avisera att jag kommer att ta frågan till ett samråd med kanslikommissionen så som vi gjorde när vi startade upp projektet för att göra en avstämning och diskutera frågeställningarna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

4        Ändring av bestämmelser i ordningslagen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2014-2015)

Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Detta förslag till ändring av vår ordningslag är kulmen på en lång process, som startade under kansliminister Roger Erikssons egid. Med detta lagförslag förstärker landskapsregeringen rättsäkerheten i samhället i enlighet med målsättningarna i regeringsprogrammet under ”Demokrati, rättssäkerhet och öppenhet”. Åländsk lagstiftning tar steget in från 1800-talet till 2010-talet, vilket med glimten i ögat sagt får sägas vara ett av de största framstegen som någon landskapsregering någonsin gjort.

Ett konkret exempel på vad vi gör finns på sida 7 i lagframställningen, där en paragraf utfärdad den 19 december 1889 ersätts. Den idag ikraftvarande paragrafen lyder sålunda: ”Samlar någon beväpnadt manskap, eller håller någon krigsfolk samman, som hemlof fått, att dermed utföra brott emot allmän säkerhet eller ordning, straffes, om brottet ej bör enligt 11 kap. anges, med tukthus i högst fyra år eller fängelse”. I och med detta lagförslag ersätts 1800-talsformuleringen och den idag ikraftvarande bestämmelsen tillämplig görs istället. Fyra års tukthus ersätts med 1 års fängelse. Det tillför ett visst mått av rimlighet i vår lagstiftning.

Det samma gäller de bestämmelser som redogörs för på sidorna 7-14 i lagförslaget, olaglig maskering, offentlig kränkning av sedligheten, falskt alarm, underlåtelse att märka ut fara, underlåtelse att vakta djur, avlägsnande eller skadande av offentlig kungörelse, upplopp, våldsamt upplopp, anförande av våldsamt upplopp, miljöförstöring, ofog och tredska mot polis.

Vi undanröjer nu den rättsosäkerhet som gamla och bisarra bestämmelser från 1800 och 1900-talet utgör i vårt samhällsbygge. De nya bestämmelserna tillämplig görs genom enklaste tänkbara förfarande, d.v.s. genom införande av några nya hänvisningar i 17 § av den åländska ordningslagen, i den lydelse den hade när denna lag trädde i kraft.

Rent sakpolitiskt kan jag tycka att det är betänkligt att vi har vissa bestämmelser om miljöförstöring från 1889 i kraft på Åland, med tanke på den enorma rättsutveckling som ägt rum sedan Storfurstendömets dagar. Betydligt mindre allvarlig är hänvisningen till ”Tredska mot polis”, som trots allt är modern lagstiftning.

Förslaget har varit på remiss till Ålands polismyndighet och landskapsåklagarämbetet som välkomnar dessa tydliggöranden. I remissrundan har dessutom framkommit önskemål om att tydliggöra 5 §, så att det inte råder någon oklarhet i att alla ägare och innehavare av byggnader har ansvar för att inte snö och is faller ner, inte bara ägare i tätorterna Mariehamn och Godby. Landskapsregeringen delar denna uppfattning. Ålands polismyndighet har även framfört ett lagtekniskt önskemål i 16 § om ordningsförseelse, om att samma term som används i 7 § 3 mom. vilket 16 § hänvisar till.

Avslutningsvis, talman, föreslår landskapsregeringen att bestämmelsen i 4 §, ”Intagande av berusningsmedel” bör kompletteras. Ordningslagens 4 § förbjuder idag all förtäring på allmän plats i tätort, d.v.s. Mariehamn och i Godby. Landskapsregeringen har inte var enig i denna del.

Ur polisens utlåtande framgår bland annat att det dricks i Mariehamn såsom förut. Nybakade studenter firas med champagnen, valborgsskålar höjs, nyårsskålar höjs. Polisen går inte och delar ut ordningsbot åt alla som höjer ett glas, ”övervakningen och det efterföljande pappersarbetet är mycket arbetsdrygt och med 2-3 patruller i arbete är det ändå viktigast att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förebygga brott osv”.

Polisen saknar resurser att övervaka totalförbudet i tätort. Polisen medger förvisso att total övervakning går att genomföra, men då är det de enda som polisen gör med sina resurser.

Det här, mina vänner, är inte bra. Vi har ett totalförbud som uppenbarligen inte återspeglar folkets rättsmedvetande, den följs inte, polisen saknar resurser att övervaka 4 § och den skapar dessutom otydlighet kring vad som gäller.

Det väcker förstås frågan vad polisen gör i praktiken? ”Endast om de är störande skrivs en ordningsbot ut på ordningsförseelse”. Landskapsregeringen föreslår nu att polisen ska få göra som de gör redan idag, d.v.s. bötfälla minderåriga, dem som stör, inte sköter sig eller äventyrar andras rättigheter.

Förutom rent praktiska problem vill jag också lyfta några moraliska överväganden. Den minderåriga som idag, trots totalförbudet i tätort ser en picknick, Valborgs skål eller vuxen som dricker en cider i smyg, ställer sig med rätta frågan hur allvarligt ska jag ta på reglerna när de vuxna inte gör det?

Den signal som vi idag sänder ut är dessutom att det inte finns något sådant som ansvarsfull alkoholförtäring, all alkoholförtäring i tätort är kriminell. Landskapsregeringen föreslår därför att, under förutsättning att du är vuxen, sköter dig, inte uppträder störande eller äventyrar andras rätt att använda platsen, får du undantagsvis exempelvis skåla på Valborg eller ta en stillsam picknic i det som kallas park eller därmed jämförbar plats. Detta innebär att all störande alkoholförtäring också fortsättningsvis är kriminaliserad i hela staden.

Fördelarna med lagändringen är att polisen inte längre måste bötfälla vuxna medborgare som sköter sig, kan i stället kanalisera sina resurser mot under 18-åringars alkoholbruk, drogbruk och de som inte kan sköta sig. Det gör polisen i stor utsträckning redan i dag.

Vi slipper se lagstiftning som urholkas och inte tas på allvar, vilket vi har idag. Det är helt enkelt inte bra när de lagar vi klubbar här, i det här rummet upplevs som verklighetsfrämmande både av folket och av dem som ska verkställa lagen. Den här ringaktningen kan lätt sprida sig till annan lagstiftning. Våra lagar måste vara skrivna så att de följs.

Talman, politik handlar om att göra prioriteringar. Vad vill vi att polisen ska prioritera? Kampen mot knark, minderårigas drickande, eller vuxna ansvarstagande människor som inte stör? Jag anser att lagstiftningen ska begränsa drickandet i det offentliga rummet, upplevas som rimlig av de som regleras. Men också dem som är satta att verkställa förbudet, polisen måste kunna verkställa de lagar som vi stiftar.

Talman, jag vill personligen ha ett samhälle som bejakar medborgarnas mångfald och där du får höja en nyårsskål. Jag vill inte ha ett samhälle med de facto rättsröta, lagar som tas halvt på allvar, ett samhälle där våra lagar skuldbelägger medborgaren och där polisen saknar resurser att följa upp det vi stiftar i denna sal. Tack för ordet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det låter naivt när minister Wille Valve säger att det handlar om att höja ett glas på studenten. Det är inte vad det handlar om. Förändringen är införd i Finland och när jag i somras var i Tammerfors på sångtävling, från klockan tio var parkerna fulla med ungdomar och äldre unga vuxna med ölkorgar, backar och satt och satt och söp. Det här kommer att bidra till ganska stora kostnader för Mariehamns stad som ska reda upp och städa, varför har det inte gått till remiss framför allt till Mariehamns stad i första hand?

Minister Wille Valve, replik

Det är fråga om ordningslagen, en ordningsfråga i första hand och polisen som ska verkställa den. Det finns ingenting som talar för att det skulle bli någon större förändring i gatubilden eftersom vi har följt med den totala alkoholkonsumtionen hos befolkningen under ganska många år oberoende av om ordningslag eller totalförbud har funnits eller inte, den har hållit sig på samma nivå. Beteendet ute på stan lär vara ungefär samma som det är idag med den enda skillnaden är att vi kommer att ha ett klart och tydligt regelverk.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det är bara att gå till vårt grannland så får ministern uppleva att det är en större förändring. En direkt fråga vad gäller lekparker för barn som inte ska omfattas av det här, där är alkoholförtäring förbjuden. Hur ser ministern på Lilla Holmen där det på stranden finns ett skepp, är det en lekpark?

Minister Wille Valve, replik

Det är riktigt som ledamoten säger att lekparker är helt och hållet uteslutna ur den här lagstiftningen, den tål att begrundas. Det kan finnas behov av att införa ytterligare tillämpningsföreskrifter i stöd av 4 § vilket ltl är Barbro Sundback efterfrågade 2008 i en motion. Spontant skulle jag säga att det är en lekpark det som är i närheten av skeppet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Minister Valve lyfter upp ett problem som inte finns. Jag har aldrig hört att det skulle vara jättemycket nyårsfirare t.ex. på nyårsafton. Minister Valve nämner att polisens resurser inte räcker till, då ändrar vi lagstiftningen att det blir lindrigare och lättare att arbeta, den vägen ska vi inte gå. I paragrafen står det ”vistelse i en park eller annan därmed jämförbar allmän plats, kan minister Valve förtydliga vad det innebär?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Wille Valve, replik

Platser som nämns i lagförslaget, park eller annan därmed jämförbar plats, där specificeras jämförbar plats som park, torg eller badstrand. Där gäller fortsättningsvis att all störande alkoholförtäring är förbjuden. Det enda som kan vara tillåtet är skötsam alkoholförtäring som inte stör ordningen eller äventyrar någon annans rätt att använda platsen för dess egentliga ändamål.

Ltl Göte Winé, replik

Tack minister Valve det svaret är lika otydligt som paragrafen. Egentligen är det fritt fram så fort det är ett grönområde, badstränder där allmänheten rör sig. Vem ska anse att det är störande? Är det polisen som ska gå runt och anse vad man uppfattar som störande eller ska man som medborgare ringa och säga att man upplever det störande? Ska man ha polisen i varje park för att se att det inte är störande, då kan du i alla fall inte spara in på resurserna.

Minister Wille Valve, replik

Det måste ha förekommit något missförstånd, det är inte fritt fram. Vi har ett totalförbud i första momentet som fortsättningsvis kommer att vara i kraft. Undantagsvis tillåts alkoholförtäring under förutsättning att människan sköter sig, inte stör någon annan eller äventyrar någon annans rätt, då är det tillåtet. Det är inte fritt fram och kommer inte heller att bli det. Diskussionen påminner om debatten om Vårdöbron i så mått att det här inte handlar om att vi ska ha ett förbud eller inte, utan om vilket slags förbud och hur ska det vara beskrivet. Vem avgör vad som är störande? Det gör polisen, det att polisen väl skickad att göra. Polisen gör i stöd av dagens åländska ordningslag 3 § och 7 § precis samma bedömning som den här lagstiftningen förutsätter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Valve för ett utmärkt anförande och för lagförslaget när man går emot den moralpanik som verkar råda från visst håll. Det är särskilt bra att majoriteten i landskapsregeringen föreslår förändringen. På nyårsafton när jag håller tal, tusentals firanden är där som nu slipper känna sig som brottslingar för att lyfta ett glas och skåla. Ett stort tack till ändringen.

Minister Wille Valve, replik

Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag önskar att minister Valve vill vara så vänlig och definierar störande. Det jag anser störande är något helt annat än vad minister Valve anser vara störande. Säkert något helt annat än vad en 16-årig flicka eller 75-årig man anser vara störande. Hela lagförslaget är så illa berett och så dåligt definierat att det inte ens är skojigt.

Minister Wille Valve, replik

Ifall ltl Holmberg anser att det är oroväckande att begreppet störande inte är tydligt har han anledning att vara oroade redan idag eftersom polisen har meddelat att det är såhär polisen arbetar. I dag delar man inte ut en ordningsbot åt alla utan bötfäller dem som stör.

Ltl Igge Holmberg, replik

Nu sätter man ansvaret på medborgarna istället för poliserna eftersom poliserna i fortsättningen ska säga om det stör. Det nämndes rättsröta, det finns massor med lagar som vi har som inte går att övervaka. Hur nära man får köra andra bilar, tomgångskörning högst en minut. De lagarna finns för att människor ska ha normer att följa. Tillbaka till lekparker som Sara Kemetter frågade om. På torget finns en lekpark mellan Emmaus och torget, hur nära den får man dricka var sluta lekparken och när får torget tolkningsföreträde?

Minister Wille Valve, replik

Den kritik ltl Holmberg riktar kan också riktas till ikraftvarande 3 § och 7 § i ordningslagen, där polisen avgör vad som är störande. Det har polisen i mitt förmenande klarat av att verkställa, varför skulle det inte klara av det här?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Vet inte om det är polisen eller minister Valve som inte fattar vad de har gjort. 3 § i ordningslagen reglerar allmän ordning och säkerhet, det pratar minister Valve om. Den 4 § det störande beteendet ska avgöras av de andra som är på plats eller som inte dricker. Om polisen i dag går och reglerar det beteendet följer de inte gällande lagstiftning. Det står uttryckligen att ”det ska vara så störande att det utgör ett hinder eller annars gör det oskäligt svårt för andra att utöva sin rätt att använda platsen i fråga för dess egentliga ändamål”. En lekpark, om det sitter andra människor och dricker precis på lekparken, om det inte är störande kan väl inte göra något, enligt minister Valve.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Wille Valve, replik

Som jag svarade i föregående replik, polisen gör bedömningen vad som är störande. När förvaltningsutskottet behandlade den här frågeställningen gjorde man bedömningen att polisen är väl skickad att göra just den här typen av bedömning som den här paragrafen innehåller, vad är störande, vad är inte. Polisen ansåg sig även själv, givetvis vara väl skickad att göra det och har även bevisat efter det, att det klarar av det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Varför står det inte så i 4 §? Varför ska de som första är på plats avgöra om det stör deras rätt? Det kan inte polisen göra, det är bara de som är där. Eftersom ministern står för det som skrivs, att lekparker för barn omfattas inte av undantaget, hur kan man härleda det från paragrafen? Eller är det där som ministerns moraliska gräns går? Det står inga undantag, det står parker och grönområde. Åtminstone i staden är parkerna grönområden.

Minister Wille Valve, replik

Det finns ett liknande resonemang i förvaltnings- och lagutskottsbetänkande från riksdagen vad som anses vara en park eller därmed jämförbar plats. Där har båda utskott tyck till, om jag inte minns helt fel tyckte det ena av utskotten att lekparker bör vara undantagna vilket också landskapsregeringen anser.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Tack, fru talman! Minister Valve hade ett bra och tydligt anförande över lagen och det finns fog att ändra den, lagstiftningar från 1800-talet som nu uppgraderas till 2000-talet vilket är bra.

Mitt anförande ska inte ses som ett gruppledaranförande, eftersom jag tror att centergruppen delvis kan ha olika åsikter vad gäller alkoholförtäring i tätbebyggda områden. I de övriga är gruppen enig.

Att dricka alkohol i tätbebyggda områden, Mariehamns och Godbys allmänna områden var senast upp 2010. Jag har fått mig till livs att jag röstade för att det skulle vara tillåtet att dricka sådana drycker i parkerna. Nu är nu och då är då. Jag är inte riktigt på det klara ännu vad jag tycker, vi får se vad debatten ger och vad utskottet säger. På något sätt, liksom majoriteten, att nog borde man kunna få unna sig ett glas vin i de allmänna områdena. Det kan inte vara så i kullkastande av våra mål att förmå folk att dricka mindre sprit med tanke på hur mycket vi annars är beroende av spritförsäljning och så många försäljningsplatser vi har osv.

Å andra sidan är en signal en signal, ger man en signal att man inte ska få dricka i parkerna kan det göra att man kanske dricker mindre. Vår generations vinkultur har blivit sådant att man gärna dricker ett glas, ibland två och ofta vill man gå på krogen och dricka vinglaset. Gör man det i parken i stället blir det förstås även för restauranger, kroglivet ett tapp kanske inte så mycket, men dock. Det finns både för- och nackdelar.

Man märker att det blir vulgärt åt båda hållen, skulle det vara tillåtet att dricka vin i parkerna blir det ohejdat supande, det tror jag inte det blir utan det blir ungefär som det är idag. Det är som minister Valve sa med nyårsafton och kontroll, vem ska kontrollera om man har alkoholhaltig champagne eller alkoholfritt? Det har blivit allt vanligare att dricka alkoholfritt öl, vin, champagne osv. vem ska kontrollera om det är alkohol eller inte alkohol i det, det blir problematiskt. Nog borde man kunna få dricka vin under en viss procent på allmän plats.

Det finns en text som utskottet borde titta på som sätter ribban lite för högt. På sidan fem står det i motiveringarna "med hinder avses exempelvis högljutt oväsen att tränga sig på och uppträda på något annat förargelseväckande sätt osv.”. Man ska bete sig ganska högljutt, berusat före polisen kan ingripa. Texten borde formuleras på ett sådant sätt att det är okej att dricka ett eller två glas vin på allmänna områden men inte så mycket att man blir i ett berusat tillstånd. Den här texten säger att man kan vara relativt berusad utan att ha förargelseväckande beteende.

Sedan finns det som många påstår, vem ska bedöma det här, ska polisen bedöma det? Så är det, det är polisens roll. I trafiken har vi t.ex. den allmänna paragrafen om äventyrande av trafiksäkerheten, vad är det? Det är polisen som ser om man vinglar för mycket på vägen där man är en osäkerhet för andra, då kan de bilisterna lagfaras, det är också en avvägning. Det är så i vårt samhälle att det är polisen som ibland måste avgöra vad som man tror är rätt och vad man tror att är fel.

Vi får höra debatten vidare och se vad utskottet kommer till. En del av centerns lagtingsledamöter kommer att gå upp och säga sin åsikt, kanske mer tydligt än var jag säger nu.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson jag känner överhuvudtaget inte igen ledamoten. Vi sitter tillsammans i social- och miljöutskottet och nu plötsligt säger ledamoten att man kan får ta ett eller två glas vin, helst under en viss procent, unna sig ett glas vin på allmän plats. Så har vi inte diskuterat gällande risk-och missbruksprogrammet. Där har ltl Runar Karlsson lyft upp barnens rätt till alkoholfria zoner. Hur går det ihop när man sitter på Lilla Holmen, några meter från den s.k. lekparken och tar sig det där glasen vin medan barnen sitter och leker, kanske bara tagit två glas och kan köra hem, jag känner inte igen ltl Runar Karlsson?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ibland känner man inte igen sig själv heller. Som jag sa vet jag inte själv hur jag kommer att rösta, det står och väger. Det är inte katastrof att dricka ett glas vin på allmän plats. Å andra sidan finns en signal som säger något annat. För inte så länge sedan har vi beviljat ölförsäljning på Mariehamns fotbollsmatcher och vi vet att vi får dricka vin på kulturevenemang osv. Det är dubbla budskap, inte bara för mig utan även för många andra. Man kanske borde sätta ribban lägre men då måste det vara överlag. Det är ingen lätt fråga, man måste se det från två håll och jag kommer att fundera vidare på frågan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag blev inte klarar av svaret. Centern har gått starkt ut och påstått att ni har en bra näringslivspolitik men har överhuvudtaget inte sett till restaurangernas intressen. Det är inte fört till restaurangutskottet på remiss och frågat var de eventuellt kan förlora för intäkter. Restaurangerna är involverade i risk- och missbruksprogrammet och vi har fått höra i utskottet hur fantastiskt samarbetet är mellan polisen och restaurangerna för att få alkoholkonsumtionen under kontroll. Nu plötsligt är det helt okej att ha sin picknick vid Ångbåtsbryggan och dricka och lyssna på musik och inte ens betala inträde. Vad tror du restaurangen och näringslivet tycker om det?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag vill påpeka hur arbetsmetodiken i lagtinget är. Regeringen lägger fram ett lagförslag, det debatteras i lagtinget, utskottet kommer med ett betänkande sedan kan man säga ja eller nej. Det är meningen att man själv ska få sig till livs, om man är för eller emot. Man kan vara för eller emot från början men jag vill låta den demokratiska processen fortlöpa ännu en tid innan jag för min del säger det. Jag håller med ltl Kemetter, jag nämnde själv problematiken med krogarna, ju mer man dricker utanför krogens portar är klart att det drabbar krogen negativt. Det kommer jag att lägga in i vågskålen i mitt framtida ställningstagande den dagen det kommer tillbaka från utskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Gentemot det förra replikskiftet känner jag igen ltl Runar Karlsson, att man inte riktigt vet vad man ska bestämma sig för. Skämt åsido. Jag håller med ltl Runar Karlsson visst är det trevligt om man kan dricka ett eller ett par glas vin som är ett par procent, skulle det kunna stanna där. Det är som ltl Runar Karlsson sa blir inte så mycket annorlunda än vad det är idag. Vad ger paragrafen för möjligheter, vad ger den för risker? Det ger möjligheter att ta med alkohol och sätta sig och dricka i grönområden och parker därför är jag orolig vad menas med ”vistelse i park eller annan jämförbar allmän plats”.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Om lagförslaget går igenom kommer det inte att betyda att man dricker mera i parkerna utan det blir ungefär som i dag. Jag håller med om att det är en signal som samhället ger. Om man tänker efter vad det åländska samhället i stort lever på så är det spritförsäljning i mycket högre grad. Vi vet att det är ganska fritt på en krog, utanför en krog, inom krogens inhägnade område att dricka sig relativt eller jätteberusad utan att någon ingriper. Utanför stängslet får man inte dricka ett glas vin. Fler än jag måste vara osäkra på lagstiftningen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ja och nej. Jag håller med om att man är osäker på lagstiftningen. Inne på restaurangen sköts en ansvarsfull alkoholservering under kontrollerade former. Det vi gör är att vi tillåter mer okontrollerat drickandet i parker och på allmänna områden där det rör sig mer folk och minderåriga som tar intryck, det är jag orolig över. Jag ser hellre att de är inne på alkoholområden. Nu får man sitta rakt utanför, ta del av musik och kunna har sin picknick och vissa har mer mat i sin picknickkorg, andra mer ”läsk”.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Inte för att jag personligen numera och inte på länge har rört mig i krogkretsarna, men ansvarsfull alkoholservering på krogarna gäller nog inte hela tiden om man råkar vara utanför en krog vid stängningsdags. Det är nog att ta i, det är bra mycket ansvarsfullare det som ett par bedriver i parken med en flaska vin. Ansvarsfull alkoholservering på restaurang, nja, det är nog inte till alla delar uppfyllt.

Talmannen

Debatten ska föras från talarstolen och den som har begärt ordet. Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson konstaterar i likhet med mig att lagförslaget 4 § handlar mycket om vad det är för signal man ska sända. Då undrar ltl Karlsson över om signalen är att man vill ge möjlighet till att dricka mer. Jag vill uppmana ltl Karlsson om han är tveksam, att fundera på signalen man sänder att man inte tillåter det, utan hellre menar att folk ska dricka mera hemma. Det är också ett bekymmer med tanke på den behandling vi har i utskottet om våld i nära relationer där alkohol finns med, tänk också på de aspekterna. Det finns andra signaler man kan sända med samma förslag. Eftersom ltl Karlsson ofta pratar om likabehandling att det kanske i det här sammanhanget skulle vara bra med likabehandling på hela Åland och införa förändringen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det är att ta i, att förbjuda att dricka ett glas vin i skogsbrynet hemma i Laby. Vad ger man ungdomarna får signal om man dricker ett glas vin på torget fast det är förbjudet och poliserna inte bry sig om det? Det är också en signal man borde fundera på. Tänker ungdomarna att man får dricka fast det är förbjudet, då bryr vi oss inte om lagstiftningen utan vi kör vårt race. Börjar tillräckligt många göra det blir det anarki. Är det tillräckligt många som inte bryr sig om lagstiftningen finns ingen polisiär möjlighet att övervaka det, så länge de flesta håller sig till lagstiftningen går det att övervaka.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det var precis det här jag vill beröra. Jag menade tvärtom att man skulle införa likabehandling över hela Åland genom att gå in för de lagförslag som har föreslagits och inte begränsa det till tätort som man gjort nu. Varför har men det? Det handlar om att man tror att man ska kunna övervaka det bättre i tätort eftersom det är mer folk på samma plats. Man kan inte övervaka om Runar Karlsson tar sig en hutt i skogsbrynet i Laby. Det är inte realistiskt och genomförbart därför är det bättre att vi inför likabehandling över hela Åland och går in för lagförslaget.

Ltl Runar Karlsson, replik

Visst kan jag det vara så att det skulle vara lika på det sättet, men tätbebyggelse är tätbebyggelse, men det finns en point i det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Karlsson för ett fint anförande. Ledamoten berörde signalen som samhället sänder, det som den här lagstiftningen sänder är att det finns bara en sorts alkoholförtäring som undantagsvis kan vara tillåten, det är skötsam, icke störande som inte äventyrar någon annans rättigheter.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Så är det. På sidan fem i motiveringarna hoppas jag att utskottet tittar mera på och kanske sänker ribban något. Det är svårt att veta hur en domstol skulle se på det om ett par dricker rejält med vin i en park i Mariehamn eller i Godby och polisen skulle lagföra dessa personer, hur man då kan tycka att det är ett förargelseväckande beteende eller på annat sätt störande. Det kan vara att man lagt ribban för högt i den texten. Men minister Valve har säkert mer lagkunskap än vad jag har och tycker att det ligger på sådan nivå att börjar du dricka för mycket kan man anse att man faller inom den här ramen.

Minister Wille Valve, replik

Det kan med fördel vara en fråga som lag- och kulturutskottet kan fördjupa sig i. Sedan handlar det också om vem vi stiftar lagar för? Är syftet med de lagar vi stiftar i den här salen att fostra våra medborgare så att de anammar nya normer och värderingar, det har vi testat och det fungerar inte det är precis som det var tidigare. Tvärtom ska vi stifta lagar som upplevs som rimliga och följs just eftersom de upplevs som rimliga och det har den här lagen förutsättningar att göra.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Man måste ha lagstiftningar som i de allra flesta fall alla följer, annars fungerar inte samhället. Det återstår att se hur debatten går vidare och vad utskottet kommer fram till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tror jag verkligen ltl Karlsson att majoriteten av de som kommer att utnyttja det nya lagförslaget är små par med ett par glas vin i parken? Jag tror snarare att det kommer att vara ungdomsgäng med varsin låda öl eller kanske en kylväska full med is och Koskenkorva och blandvatten. Det finns inga begränsningar som säger att nu får man bara dricka två glas vin i parkerna. Vi måste se på vad risk- missbruksprogrammet talar om, det talar tydligt om att vi ska arbeta attitydpådrivande. Lagförslaget sänder attitydmässigt helt fel signaler, vi ska ha alkohol överallt, när som helst det är den enda rätten människan behöver.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag respekterar Holmbergs åsikt. Lagstiftningen tillåter inte att man får dricka speciellt mycket starksprit så att man uppträder mycket berusad utan några glas vin på sin höjd. Förutom det jag sagt tidigare på sidan fem, som eventuellt måste justeras för att komma ner till den nivån jag tycker borde vara lämplig. Inte ska det tillåtas att det blir fylleslag i parkerna.

Ltl Igge Holmberg, replik

Lagförslaget säger inte att det inte ska bli det. Lagförslaget säger att man inte får uppträda störande men det säger ingenting om mängden alkohol. Jag kan dricka en flaska Koskenkorva utan att vara vidare störande, jag är en stor gosse. Vilka normer vill vi ha i samhället? Vill man ha zoner som man inte behöver gå omkring och se alkohol överallt, eller vill vi att barn och ungdomar ska se mig sitta i stadshusbacken på en bänk med en flaska Koskenkorva?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Alla som vet något om alkoholpolitik vet att ökad tillgänglighet på alkohol ökar förbrukningen. Ingen har någonsin sagt emot det. Det här är ett sätt att öka tillgängligheten. Ltl Runar Karlsson trodde inte att det här skulle leda till ökad konsumtion men enligt tillgänglighetsprincipen leder det till det, man kan sitta i parken i stället för att gå till uteserveringen. Ltl Runar Karlsson diskuterar att det finns en gräns för störandet. I paragrafen tog vi bort sista momentet just för att det var så otydligt. Där står inte att man måste sluta om det stör den allmänna ordningen eller om man uppträder förargelseväckande utan det är om någon annan säger, att nu räcker det och ringer till polisen. Det är mekanismen i det här fallet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! ”Med hinder avses exempelvis högljutt oväsen, att tränga sig på och att uppträda på annat förargelseväckande sätt” står det i motiveringarna. Det är rimligtvis polisen som ska bedöma det. Det står inte att någon annan ska göra det utan polisen som konstaterar det. Precis samma sak som polisen konstaterar annat störande i samhället, vi får se vad utskottet kommer till.

Ltl Barbro Sundback, replik

I paragrafen och bestämmelsen står det så här ”att dryckesbeteendet inte är så störande att det utgör ett hinder eller annars gör det oskäligt svårt för andra att utöva sin rätt att använda platsen”. Barnfamiljer som sitter i parken som ska titta på Igge som sitter och dricker en flaska Koskenkorva, de är blir störda. Inte kan polisen avgöra det utan det måste de själv avgöra, i fråga om dess egentliga ändamål gäller inte bestämmelsen. Därför är det också möjligt att sitta och supa i en lekpark om man inte stör, visst är det så. Inte kan man från den här bestämmelsen säga att man inte får sitta i en lekpark, det är bara som står i motiveringarna inte räcker det för domstolen inte.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag delar inte den bedömningen. Både paragrafen och motiveringarna kolliderar med varandra att det hör ihop och då kommer också domstolarna att se på motiveringarna om det behövs, därför har man motiveringar. Den frågan kan också utskottet titta på, vilket sätt och vem ska konstatera att det är störande för andra, är det en själv som anses bli störd eller är det polisen eller någon tredje.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Ltl Runar Karlsson verkar något osäker på sina synpunkter och hänvisar till lag- och kulturutskottets arbete. Han pratar om våra generationers vinkultur. Personligen känner jag inte till att vi skulle ha en vinkultur eller en kultur på Åland där vi skulle sitta ute i parkerna och dricka vare sig vin eller starksprit. Det är mycket belysande att ltl Runar Karlsson lyfter fram att det skulle vara en kultur som vi haft sedan länge. Jag personligen känner inte till det, jag har bott i Mariehamn hela mitt liv och inte upplevt att vi haft någon kultur där Mariehamnarna eller andra personer som bor på Åland under veckosluten eller liknande skulle dricka i parkerna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Jag upplever jag att det har blivit en ny kultur i samhället vad gäller att dricka alkoholhaltiga drycker. Man dricker mera vin i dag och mindre starksprit och gör det gärna när man går ut och äter på krogen och gärna i parken också. I min ungdom gjorde man aldrig det utan då var det på annat sätt och annan alkohol man drack, vin förekom nästan aldrig. Det har blivit mer social samvaro att man dricker ett glas vin eller två och det är nog med det.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Ltl Runar Karlsson och jag råkar på året vara lika gamla eller unga hur man nu ser det. Det är korrekt att man säkert kan dricka, men jag vill hävda att vi inte har druckit i parkerna. Det är precis som ltl Runar Karlsson säger man gör det på krogen, på puben inte har vi druckit i parkerna. Det anmärkningsvärda med detta är att vi ska lyfta och möjliggöra att Runar Karlsson och jag i fortsättningen när vi ska fira något ska göra det parken. Det är helt nytt för mig.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det är möjligt. Jag har sett med egna ögon att det är vanligare i dag att folk dricker vin på allmänna områden än vad det var förr, då drack man starksprit i stället. Det återstår att se behandlingen går vidare, tack fru talman.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Landskapsregeringen föreslår förändringar i ordningslagen bl.a. kompletterade straffbestämmelser. Det är rimliga förändringar och en allmän modernisering av lagstiftningen men framställningen är svårläst och ganska knepigt att få ett helhetsgrepp om frågan. Den fråga som han fått all uppmärksamhet och som snabbt har blivit polariserad är 4 §, intagande av berusningsmedel. Så sent som 2010 tog lagtinget ställning i frågan. Ordningslagen skärptes av lagtinget, alkohol ska inte förtäras på allmän plats och debatten var polariserad redan då. Det förekom epitet som alkoholhökar och sprittalibaner, den var inte på något vis i världen konstruktiv och vi står inför ett liknande scenario nu vad jag kan bedöma.

Landskapsregeringens prioriteringar förvånar, det är det minsta man kan säga i den här frågan. Minister Valve var i sitt anförande inne på Vårdöbron och jag är benägen att hålla med. Det säger också något om landskapsregeringens duglighet och var man väljer att sätta sitt krut. Man kunde förvänta sig att vi i lagtinget skulle få behandla lagstiftning om promillegräns, ny tobakslagstiftning eller varför inte äldreomsorgslagstiftning, offentlighetslagstiftning eller en modern fastighetsskattelagstiftning.

Så sent som förra veckan klagade landskapsregeringen och ministrarna på lagberedningsresurser i fråga om den allvarliga situationen som uppstått med sociallagstiftningen och det osäkra rättsläge som råder här. Det är upplagt för politiskt spektakel, från den ena ytterligheterna till den andra. Å ena sidan frihet under ansvar och ett utpräglat vuxenperspektiv, å andra sidan domedagsprofetior, pekpinnar och moralism.

När debatten blir ideologisk och handlar om frihet vill jag att man byter perspektiv för en stund från självgott, övre medelålders perspektiv till att ställa sig frågan vems frihet är det vi försvarar och vems frihet är det vi pratar om? Handlar det om vuxnas frihet att dricka sprit var man behagar eller handlar det om barn och ungdomars frihet att vistas i offentliga miljöer fria från sprit?

Så kan man koka ner frågan, vems frihet pratar vi om? Är det mitt perspektiv eller är det barn och ungas frihet att vara i sådana miljöer där det inte ska finnas sprit? Parkerna, torget, stränderna är lika mycket barnen och ungdomarnas som vuxnas.

Rädda Barnen har på uppdrag av landskapsregeringen utbildat kommunalpolitiker i barnkonsekvensanalys, en mycket nyttig utbildning. Jag ifrågasätter att landskapsregeringen inte följer de principerna själv, var är barnkonsekvensanalysen i lagframställningen?

Det blir en grannlaga uppgift för lag- och kulturutskottet igen att dra linjer i vattnet, att göra något vettigt betänkande av de många frågeställningarna som finns. Jag kan konstatera att vi förmodligen har olika åsikter i den liberala gruppen. Det blir en samvetsfråga för oss och förutom min liberala kompass kommer jag också att ha barnkompass i ärendet. Tack.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Ltl Katrin Sjögren som ordförande i lag- och kulturutskottet ber jag att närmare höra restaurangnäringen, som kommit upp i flera olika talturer, hur de ställer sig till lagförslaget. Vi hört sådana som är oroliga för att det kan bli drabbade och hur det kommer att gå. Hur ligger det till i restaurangernas närområden, de flesta restauranger i stan har inte grönområdena runt omkring sig? På en restaurang är du ansvarig för att ordningen sköts i serveringsområdets närhet. Det skulle vara intressant om utskottet tar reda på hur det är, fråntas restaurangerna det ansvaret i och med det här?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det varit mycket viktigt påpekande av ltl Holmberg-Jansson och det ska vi göra. Vi ska också fråga polisen hur man går från det att det är förbjudet t.ex. i stadshusbacken att förtära alkohol. Nu måste man börja kontrollera, det bli tillåtet för en del och otillåtet för minderåriga. Då måste man legitimera sig i stadshusbacken hur gammal man är. Det är en komplicerad frågeställning och jag önskar att vi hade haft annat att diskutera i lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag delar ltl Sjögren åsikter om att det här handlar mycket om frihet, allas rätt till friheten att röra sig tryckt på stadens gator. Ett annat förbud som varit befriande, att införa rökförbud på alla restauranger och offentliga platser, hur skönt det är idag att slippa utsättas för tobaksrök i offentliga utrymmen. Om vi behåller lagparagrafen som den är i dag är det också en befrielsemanifestation.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Man ska vara försiktig med politisk styrning och ha det moraliska synsättet, det slår ofta tillbaka. Som jag sa tidigare, det handlar om barn och ungas frihet, det väger tyngre än något annat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det är framförallt barnkonsekvensanalysen som jag efterfrågat i regeringen, vi faktisk borde sätta på oss barn- och ungdomsglasögonen när vi tar lagförslaget. Jag välkomnar om utskottet titta närmare på det.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ministern sitter själv i landskapsregeringen och godkänner lagstiftningen och det skulle absolut ha varit på sin plats att man haft en barnkonsekvensanalys i framställningen innan den gick till lagtinget. Lite förvånande är landskapsregeringens arbetssätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

En av fördelarna med förslaget, paradoxalt nog att det faktiskt går att stagnera väldigt mycket bl.a. genom att utfärda tolkningsföreskrifter men också i stöd av alkohollagen kan polisen utfärda allmänna förbudet för vissa större evenemang. Det vi hela tiden ska minnas är att det är endast skötsam alkoholförtäring under stränga omständigheter som tillåts.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det förstås och så blir man att diskutera om man har det medelålders, självgoda, välmående perspektivet men vi vet att verkligheten ser annorlunda ut. Vi skulle inte överhuvudtaget ha frågan på bordet om det inte skulle ha varit bekymmer, det skulle inte alls ha varit så här polariserat. Vi vet att verkligheten ser annorlunda ut.

Minister Wille Valve, replik

Vi skulle inte haft frågan på bordet om inte polisen skulle ha sagt i sitt remissutlåtande att det här inte funkar. Det var det avgörande varför jag överhuvudtaget valde att ta det till omröstning i landskapsregeringen. Det är allvarligt om vi har en paragraf som inte tas på allvar.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Minister Valve är ansvarig för polisen då ska man göra en sådan analys över all annan lagstiftning som finns. Ett remissutlåtande, då har man haft en politisk intention redan. I trafiklagen har vi att man ska bära reflex, tomgångskörning, vi har det ena och med det andra, där det finns normativ lagstiftning, man måste ha bilbälte, får inte prata i telefonen när man kör bil. Som lagstiftare har man förhållningssättet normativ lagstiftning även fast det är helt omöjligt att övervaka och sätta resurser, diskussionen haltar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 

Ltl Igge Holmberg

Fru talman! Från socialdemokratiskt håll vill vi påpeka att stadens utrymmen ska vara till för alla människor. Alla människor ska ha friheten att vistas på allmänna områden. Det innebär också frihet att vistas i miljöer och på allmänna platser där man inte förtär alkohol. Här ser vi att ”friheten” att vara berusad på något sätt ska trumfa friheten att vistas i alkoholfria zoner.

Från moderat håll har man målat upp en bild av ett vuxet par, kanske i medelåldern, som vill dela på en flaska vin och en pastasallad i en park eller på en badstrand.  Den kulturen finns inte här på Åland, eller ens i Norden, annat än i vissa storstäder. Vill man ha en picknick på Åland far man ut i naturen, inte sätter man sig i stans parker. Eller så kan man fara till något av de många utskänkningsställen som finns i Mariehamn.

Kanske ltl Annette Holmberg-Jansson hellre ser att folk kommer in till Äventyrsgolfens restaurang och svalkar sig med en öl än står i parken bredvid med egna burkar. Skulle jag ha intressen i en restaurang vill jag definitivt att folk kom in till den.

Det är också så att på utskänkningsställena finns det serveringspersonal, det finns ibland ordningsmän. Vi socialdemokrater menar att det lär sannolikt resultera i fler störningar av den allmänna ordningen om folk dricker där det inte finns serveringspersonal eller ordningsvakter. Alltså mera jobb för poliserna och mindre trygghet för medborgarna i staden och i Godby.

Ser man på restaurangernas ansvarsområde utökas det också. De har fortfarande ansvaret för att alkohol inköpt på stället inte förtärs utanför serveringsområdet. Det kommer att bli svårare att kontrollera det när vem som helst kan dricka precis utanför serveringsområdet.  Det leder till att de ansvariga måste anställa fler för att övervaka att inte alkohol förs ut från området de har ansvar över. Det är en kostnadsförhöjande åtgärd för de utskänkningsställen vi har.

Fru talman. Socialdemokraterna anser att lagförslaget är luddigt skrivet, ett lagförslag som är öppet för många tolkningar. Med satser som ”eller annan därmed jämförbar allmän plats” och ”uppför sig på ett sådant sätt att det inte är så störande” det blir svårt att tolka. Det är svårtolkat både för dem som skall upprätthålla ordningen och för de som berörs av lagen.

Vi har till och med i lagförslaget orden,”… eller annars gör det oskäligt svårt för andra att utöva sin rätt att använda platsen ifråga för dess egentliga ändamål gäller inte bestämmelsen i 1 mom.”. Det här betyder att platsens egentliga ändamål, en badstrand, en park eller annat, inte är till att man ska dricka alkohol i den.

Nu skall någras vilja att bli berusade trumfa inte bara barnfamiljerna men också det egentliga användningsområdet. Varför är deras s.k. frihet att berusa sig viktigare än allas rätt att vistas i alkoholfria områden? En strand, t.ex. Lilla Holmen, ofta en plats för familjer. Kanske inte alla föräldrar uppskattar att deras småbarn ser öl- och vindrickande människor och får intrycket att sprit ska finnas överallt. Barn får redan se det i sportsammanhang, vilket är förvånande i sig. Jag talar alltså om fotbollsmatcherna på WHA. Nu ska de få lära sig att alkohol ska finnas i parker och på stränder också.

Går man till Rockoff, då vet man att man kommer att se fulla människor, men på Lilla Holmen? Det är nog inte det första människor tänker på. Det här är helt enkelt ett dåligt underbyggt lagförslag. Vi skulle gärna sett att man lyssnat på fler instanser innan lagförslaget skrevs. Vi vänder oss mot att man inte har hört någon annan än polisen och åklagarämbetet. Man har inte beaktat socialbyråns utlåtande. Man har inte beaktat regeringens risk- och missbruksprogram. Man har inte hört socialvården i de kommunerna som berörs, inte hört Mariehamns stad som måste stå för ökade städ- och ordningsproblemen. Man har inte hört nykterhetsföreningarna, fri från narkotika eller fältarna. Man har inte haft en jämställdhetsutvärdering och man har inte gjort en barnkonsekvensanalys.

För att gå tillbaka till friheten att vistas i allmänna rum, detta måste också gälla barn och ungdomar. Det här lagförslaget inkräktar faktiskt också på barnens och ungdomarnas frihet att växa upp utan att behöva se berusade människor överallt.

Enligt barnkonventionens tredje artikel ska man vidta åtgärder som hela tiden beaktar barnens bästa. Visa mig hur den här lagen gör det? Det kan man inte. För det gör inte den här lagen. Vi borde än en gång jobba för att få fler, inte färre alkoholfria zoner som alla medborgare kan njuta av.

Den argumenteringen som vi socialdemokrater lägger fram stöds också av regeringens risk- och missbruksprogram som säger att vi ska påverka attityder och rikta åtgärder för att begränsa tillgängligheten och konsumtionen av alkohol och narkotika. Man ska begränsa skadeverkningarna och arbeta attitydskapande. Attitydskapande går hand i hand med normativ lagstiftning. Det vet vi alla att när det kommer till normgivande metoder, metoden att med stort M finnas för att få bort alkoholen finns inte. Det är bättre att man har flera små normgivande bestämmelser som tillsammans blir ett stort nät.  

En kort utvikning. Vi kan t.ex. ta hastighetsbegränsningarna i staden. För tio år sedan körde man 50 kilometer i timmen i stan. Sen infördes 30 och 40 kilometer på de flesta vägar. Folk var rasande, det skulle aldrig gå, det var för råddigt, ingen kommer att sänka farten.  Men ser vi på trafiken nu, trots att få vägar har byggts om har farten sänkts betydligt. Man tog ett beslut och normen blev att man kör lugnare i staden nu.

Fru talman. Jag vill avsluta med att citera lagtingsledamot Åke Mattson från förra gången den här lagen var upp i lagtinget då han sade ”sedan får man väl kanske titta lite på vad det är för avsikt med den här lagen. Det är normerna ute i samhället. Man går ut och markerar att vi inte behöver dricka sprit överallt. Vi har här i lagtinget en grupp alkoholhökar som anser omedelbart, när det handlar om att man ska inskränka alkoholen, att det skulle vara någon slags hälsoprodukt som det är väldigt viktigt att man ska ha tillgång till i samhället överallt. Överallt där man vistas ska man alltid ha förutsättningar för att få dricka sin alkohol. Jag vill med det bestämdaste framhålla att det inte är någon hälsoprodukt”.

Jag håller fullständigt med Åke Mattsson och hans ord. Alkohol är inte en hälsodryck. Som barn till en alkoholist har jag sett min beskärda del av fylleri och jag ser helst mindre av det ute på de allmänna platserna. Det tror jag de flesta som har barn och vill njuta av badstranden, stadshusbacken eller lekparken vid torget också gör. Tack.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Moderat samling delar på samma sätt som ltl Igge Holmberg och den socialdemokratiska gruppen inställningen att vi ska göra allt vi kan för att minska risk och missbruk. Det bli svårt att hänga med när ltl Igge Holmberg står i talarstolen och pratar sig varm för just det här förbudet är att det i andra debatter när det gällt andra typer av droger som t.ex. hasch, marijuana har man öppnat upp för att föra ett resonemang om att avkriminalisera bruket. Jag har svårt att hänga med i det sättet som ledamoten Holmberg resonerar. Om förbund är så verksamt varför föreslår man inte att det här ska ske på alla allmänna platser. Varför bara i stan? Varför inte vid midsommarstången i Storby eller på Kökar?

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag har inget problem med att förbudet utförs på flera ställen, men det är inte var lagförslaget handlar om. Attitydskapandet går hand i hand med den normativa lagstiftningen. Ska vi gå vilt utanför diskussionen kan vi prata om vilket liv det var i Sverige och i Finland när man införde den lagen, som också var mycket normgivande, att man inte får aga sina barn. Då var det en diskussion som var lite på samma sätt som nu, samhället har ingen rätt att gå in och bestämma hur den enskilde fostrar sina barn. Det inskränker föräldrarnas frihet att ge en liten dask till sina barn eller lugga dem. Det här var minsann en metod som har fungerat förr och skulle fungera i framtiden. Vill man nu gå tillbaka och ändra den lagen, det tror jag inte? På samma sätt är det med den här lagen, öppnar vi upp för mer alkoholbruk får vi mer supande på stan.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Det handlar de facto inte om att vi nu släpper loss, som det heter i debatten, ett supande på stan. Som ledamoten och minister Wille Valve var inne på finns det fortsättningsvis ett generellt förbud mot att dricka alkohol. Man inför också vissa smärre avvikelser i förhållande till det som stämmer bättre överens med den rättsmedvetenhet som finns hos människorna ute på stan. För moderat samling handlar det inte i första hand om att använda oss av sådant som kan se väldigt bra ut på ett papper men som sedan inte får effekt när vi pratar om den här typen av drogfrågor. Vi vill ha åtgärder och attitydförändring som verkligen har betydelse. När det gäller drog och missbruk är det en av de sakerna att tydligt ta avstånd från att legalisera nya droger.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack! Vi kan börja diskutera det här med lagar, det är inga problem. Ltl Wille Valve nämnde rättsröta och minister Ehn har pratat om samma sak att vi måste se vilka lagar som fungerar. Vi har lagar som tomgångkörning en minut, avstånd till framförvarande bil, hastighetsbegränsningar, bilbälteslagen och som jag sagt tidigare man kommer alltid att hitta några människor som säger att ”inga ska jag ha någe fegsnöre på mig inga”. En större del går in för normen och sätter på sig bilbältet. Det som växer upp med det lär sig att så här ska det vara. Det är exakt samma sak vi pratar om här, lär vi barn att det ska ha alkohol överallt, på torget, i parker kommer vi att få leva med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Holmberg. Jag delar flera, för att inte säga alla målsättningar i risk- och missbruksprogrammet bl.a. en målsättning nolltolerans mot alla under 18 åringars alkoholbruk. Precis som i ett annat anförande nämndes, är det tillgängligheten som är det centrala. Med tillgängligheten avses exempelvis taxfree, Alko osv. vilket har varit konstant genom åren och även stöds av ÅSUB:s statistik. Tittar vi på hur alkoholbruket har sett ut under åren har det varit samma antal liter per capita både under totalförbudet och före. Det finns väldigt lite som talar för att någonting skulle förändras i det här avseendet. De facto har vi kunnat se bl.a. i de utlåtanden vi har fått, att beteendet överhuvudtaget inte har ändrat. Är Mariehamn i dag en nykter zon i enlighet med risk- och missbruksprogrammet, nej Mariehamn är en stor gråzon det här beteendet är precis samma som det var för ett totalförbud. De här menar jag att är ett problem i det allmänna rättsmedvetandet.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack! Personligen ser jag en stor skillnad från det att jag växte upp. När jag växte upp satt det gubbar på de flesta parkbänkar. Inte riktigt året om ibland var det för kallt. Nu är de människorna borta. I viss mån kan det ha att göra med normativ lagstiftning. Det är viktigt att inte göra det till en ungdomsfråga, att det bara ska handla om ungdomsfylleri att man ska ta hand om det. Det handlar om det som minister Valve säger om alkoholen i samhället i stort och på vilket sätt vuxna konsumerar och vilken typ av förebild vi ska vara. Det här ska inte vara ett ungdomsproblem utan ett normativt lagförslag. Den norm vi nu försöker hålla upp är att alkohol är något som ska vara tillgängligt överallt och hela tiden, det vill inte vi socialdemokrater för det finns tillräckligt med utskänkningsställen på Åland.

Minister Wille Valve, replik

Här har totalförbudet förfelat sitt syfte eftersom det de facto inte efterlevs av den vuxna befolkningen. Den yngre befolkningen kan också börja förundra sig över varför man överhuvudtaget ska följa det när det verkar finnas en relativism i förhållande till totalförbudet. Därför är det viktigt att vi har regler som upplevs som legitima och rimliga i samhället.

Ltl Igge Holmberg, replik

Lagen verkar inte vara legitim överhuvudtaget jag vill inte se alkohol överallt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Det är bra att vi får en uppdaterad ordningslag. Ändringarna av den gamla lagstiftningen är befogad, det tycker nog samtliga här i salen. Däremot råder det delade meningar om ändringen av den nya lagstiftningen i lagen 4 §. Som framkommit i salen var jag en av dem som drev frågan. Inledningsvis när lagförslaget kom ifrågasatte jag starkt behovet av att ändra paragrafen, konstigt vore det annars. Jag använde 2358 ord i mitt anförande för att motivera tillkomsten av den lag vi har idag 4 §, ett av mina bättre anföranden. Jag tycker fortfarande samma som tidigare, men med ålderns rätt är jag inte lika tjurig och envis som var utmärkande för mig då jag var ung.

Omedelbart efter den senaste ändringen av ordningslagens genomförande kontaktade jag polisen som var mycket missnöjda med förslaget. De ansåg att det försvårade deras arbete med att upprätthålla ordning i staden och att 4 § inte hade något stöd inom myndigheten. Jag blev naturligtvis förvånande eftersom jag väntade mig motsatt reaktion. Jag kontrade med att får ni det inte att fungera går det att ändra nästa gång man öppnar ordningslagen. Svaret på hur det gick finns i minister Valves inledningsanförande. Från polisen är man fortfarande starkt kritisk till paragrafen och anser att den inte fungerar enligt det som ministern framförde. Däremot har man ingenting att anmärka emot det nya förslaget utan är tillfreds med utformningen av det.

Kan bara konstatera att mycket har ändrats sedan jag själv arbetade på fältet. Jag var den polis som var mest aktiv och tillsammans med min kollega kanske den enda som tog denna överträdelse fullt på allvar. Jag gav aldrig böter till någon av de hundratals, främst ungdomar som jag tillrättavisade.

För mig var alkoholförbudet en utmärkt anledning att relativt tidigt under kvällen ta en rundtur i parkerna där det dracks och festades stannade vi till, önskade dem en trevlig kväll upplyste dem om att de brutit mot förbudet om alkoholförtäring på allmän plats.

Diskussionen styrdes sen mot att vi inte ville skriva böter och de ville naturligtvis inte ha böter. Det var lätt att komma överens och att förseelsen i sig kanske inte var så stor att vi som poliser kunde nöja oss med en varning förutsatt att de plockade upp efter sig och skötte sin alkoholförtäring på ett regelmässigt sätt. Vi gick sen vidare med bara vinnare, gänget var nöjda med att de sluppit böter, samhället blev lite snyggare, vi som poliser hade upprättat en dialog med de som festade på stan den kvällen. Naturligtvis påträffades minderåriga som rapporterades.

Det här upplevde jag aldrig att tog så stor del av min tid, det var en del av rutinerna, i stället för att åka omkring i bilen eller gå omkring och titta så gick man runt bland gängen och hade ett bra handlingsövertag eftersom många redan hade brutit mot lagen redan.

Efter vad som framkommit i diskussioner med minister Valve och med enskilda poliser anser man det inte längre möjligt att ingripa på det sättet jag gjorde. Idag ingriper man mot överträdelsen bara för att skriva ut böter. Det är mycket olyckligt, många gånger kan det vara på sin plats med en varning och tillrättelseanvisning. Vi lever i ett modernt samhälle där det borde finnas större utrymme för human övervakning. Varje överträdelse behöver kanske inte leda till ett straff utan i vissa fall borde det räcka med en muntlig tillrättavisning.

Detta är polisens operativa arbetsmetoder, som vi har diskuterat i lagtinget förut, att politiskt ska vi inte lägga oss i det utan de ska sköta det själva och det är bara att konstatera fakta.

Verkligheten i dag är helt annan än när jag jobbade på fältet. Jag vidhåller mina tidigare åsikter i ärendet, men inser då jag varit i kontakt med polisen, att denna lagparagraf inte kommer att fungera i praktiken med den inställning man har idag. Man har inte någon förståelse för att se mellan fingrarna utan en överträdelse ska bötfällas. Vissa poliser hävdar t.o.m. att mitt tidigare arbetssätt var direkt lagstridigt. Man ser inga nya problem med den nya paragrafen, man ser att man kan sköta ordningen på ett helt annat sätt då kan man ägna sig åt det som är väsentlig och viktigt. Man ser paragrafen i princip likadant som den som finns riket och där anser man att den fungerat tillfredsställande.

Det är mot rikets lagstiftning vi går, den svenska lagstiftningen är helt annan. I Stockholm har man olika områden som har olika lagar vissa får man dricka alkohol på, vissa inte, vissa har tidsbegränsat när man får dricka alkohol osv. Det som närmast liknar oss är Gotland, i centrum av Visby får man inte dricka alkohol på offentliga platser utan man hänvisar till utskänkningsställen. Det är förändringar på gång inför sommaren.

Polisen är väldigt tydlig med att man ska ha en fungerande ordning och säkerhet. Det är bättre att vi har en övervakning som fungerar och som övervakande myndighet kan hantera snyggt, än att man har en lagstiftning som inte i praktiken fungerar. Det finns vissa problem med gränsdragningarna förstås, det kan vara svårt att motivera för ungdomarna om man ska bötfällas på Ålandsvägen men inte i Esplanaden om man går och dricker öl. Vi har en gränsdragning där som kan bli problematisk för framtiden.

Det är ingenting som är skrivet i sten. Fungerar det inte går det bra att nästa gång man ändra lagen att man inskränker den. För att man ska lyckas med arbetet mot missbruk måste man ha allmänhetens stöd för den lagstiftning man tar. Där är de nyktra zonerna det huvudsakliga som man inte ska tumma på eller vika en tum ifrån utan att man driver de hårt vidare. Man anser att man gått för långt i det här fallet, vilket har framkommit i många olika sammanhang, jag är inte tjurig jag kan tänka om och backa tillbaka en gång till. Vi fackidioter inom missbrukarområdet tycker det är en bra paragraf men om övriga inte accepterar det faller hela avsikten med det.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Hur menar ltl Mattsson att det skulle bli lättare för polisen att övervaka det hela med tanke på att nu måste man i stället kontrollera gäng om det är under eller över 18? Man måste ha kontroll på många fler ställen i stan, förut visste man att det fanns utskänkningsställen och vid Nygatan på nätterna efter att krogarna stängde. Nu måste man ha kontroller över hela stan för man vet inte var människor sitter och dricker.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det är poliserna själva, det är ingenting som jag har fantiserat eller satt ihop utan läser man mitt anförande som jag höll 2010 var jag också på ltl Holmbergs linje att det är mycket lättare och bättre för poliserna. Nu säger man klart och tydligt att lagstiftningen inte passar in för dem enligt deras nya arbetssätt, arbetsmetoder och strategier de jobbar efter. Man är väldigt tydlig med att lagen inte är ändamålsenlig man vill ha en annan lagstiftning. Den praktiska tillämpningen kan jag tyvärr inte gå in på här.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag debatterade det här med minister Valve i radion och då sa han att när polisen kommer till en grupp ungdomar som sitter i stadshusbacken t.ex. och märker att ett par är under 18 år och några andra inte är det då tar polisen spriten från de minderåriga och häller ut den men låter de som har laglig ålder vara. Det är inte som polisen ska göra, det gör inte sitt jobb i så fall? Ska vi nu börja ändra lagar och skicka in lagförslag allt eftersom polisen inte vill göra sina uppgifter?

Ltl Åke Mattsson, replik

Ett argument är att man inte anser att man kan göra rapportseftergift generellt i den här typen av brottsöverträdelser. Går man ut i statshusbacken och den första som sitter och dricker alkohol måste man skriva en ordningsbot på, vilket tar väldigt lång tid. Man stannar upp ganska tidigt innan man kommer åt ungdomarna, man kan inte ingripa utan att skriva böter och då blir det i praktiken omöjligt att upprätthålla det här anser man.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ltl Åke Mattsson sitter också i polisstyrelsen och känner bra till de nya regelverken. Mitt bekymmer med argumentationen som ledamoten för fram är att nu måste polisen vara så stränga och måste bötfälla och därför vill man ha förändringen. Vi är ett gäng som super, jag har ölkorgen i parken men kan stå på trottoaren, då är jag inte i den rätta zonen hur ska polisen då göra? Det blir ett ännu större arbete för att områdena är så svårt begränsade. Ska polisen nu börja bevaka överallt eftersom man från moderaternas håll menar att det inte är den enskilda personen som upplever att den är störd som ska anmäla utan polisens ansvar att se till? Kommer man från styrelsen att lägga mer resurser på det?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Man har samma lagstiftning i riket som man har här och har tillämpat den ett tag och det fungerar i praktiken bra eller hyfsat. Man anser att man har att falla tillbaka på, ta prejudikat och se hur man har löst problemet där. Det kommer att bli problem mellan vad som är parkområdet eller liknande och kanske trottoarerna även går där. Man anser att det här kan man hantera inom polisen, men däremot kan man inte hantera nuvarande lagstiftning överhuvudtaget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag är besviken på ltl Åke Mattsson med tanke på det arbete som man han har gjort under hela sin politiska karriär och faktisk gjort stora förändringar vad gäller drogpolitiken och nu plötsligt lättvindigt kan gå med på en sådan förändring endast för att polisen har klagat. Man tar inte hänsyn till de andra, ni tog upp det i slutet av ledamotens anförande med Visby som exempel. Vi talade om att nyktra zonerna ska drivas framåt. Vilka blir de nya nyktra zonerna när vi inför den nya lagen?

Ltl Åke Mattsson, replik

För närvarande finns inga planer på nya nyktra zoner utan det gäller att upprätthålla de nyktra zonerna som finns idag. Det är definitivt inte tillfredsställande som det fungerar idag. Det är inte heller bra att folk sitter och dricker överallt, det är olagligt, polisen ingriper inte för att de inte anser sig har förutsättningar och det blir ett moment 22. Det här är ett sätt att lösa det på, det kanske inte är det bästa. För att komma ifrån problemen mellan olika områden är att man slopar förbudet helt hållet och har inget förbud alls när det gäller alkohol. Vi får titta på det utskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag är chockad efter att ha hört ltl Åke Mattsson i dag. Jag har hört honom under årens lopp ganska många, långa anförandena där han har kämpat emot flumdrogpolitik och alkoholliberalisering. Nu är han beredd att ändra ståndpunkt för att polisen vill det. Polisen vill ha det som man har det Finland för där fungerar det bra. Vet inte hur ofta ni besöker Helsingfors men det är en av de sorgliga huvudstäderna i min värld åtminstone så mycket berusade människor man ser där. Det är verkligen ingenting att ta efter. Avslutningsvis sa ltl Åke Mattsson att det är polisen och alla övriga som vill ha förändringen. Kan vi få konkreta exempel på vilka övriga grupper i samhället som vill ha den här förändringen?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det är främst när man är ute och pratar på stan, på kalas och fester finns det många som ifrågasätter förbudet hur det har framförts och hur det är vinklat. Polisen är ett tungt argument. Säger polisen att det inte fungerar, att det är ett onödigt byråkratisk verktyget som inte är praktiskt tillämpbart ger det också utslag bland allmänheten, många lyssnar på dem och tycker att antagligen är det så. Skulle vi ha fått polisen med oss, att polisen skulle ha sagt att det här är ett bra förslag, det här tycker vi att fungerar och kommer att vara bra i praktiken, bra för nykterheten och ordningen skulle vi ha fått en annan genomslagskraft. Just nu har vi inte den effekten som jag hade förväntat mig och som jag tror att vi skulle behöva ha.

Ltl Barbro Sundback, replik

Effekten har inte polisen någonting att göra åt, de har att göra med lagen. Om de tycker att den är besvärligt får de göra det, jag är inte för den skull beredd att underordna mig, inte beredd att leva i någon polisstat. Polisstaten ska förverkliga våra politiska målsättningar. En målsättning vi har är att minska tillgången på alkohol framför allt i det offentliga rummet. Jag har inte samma uppfattning att det har varit någon dålig lagstiftning. Vi ser väldigt sällan berusade människor inne i Mariehamns stad, eventuellt fotbollsgängen som kommer med färjan men i övrigt är det ganska sällsynt. 1996 var det ett totalförbud och polisen tillämpade det också. Det är flumdrogpolitiken som leder till det som vi nu ser.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Det är på sin plats att konstatera att vi alla 30 här i salen har samma inställning när det gäller att vi måste bekämpa droger och alkohol. Det kan komma övertoner och känslor in i debatten och det är förståeligt men där tänker vi nog lika.

Frågan är hur man uppnår de målen. Vi har under många års tid jobbat med drogpolitiska program i syfte för att stävja den negativa utvecklingen. Jag är definitivt inte för förbudsmentalitet, utan så lite förbund som möjligt men ibland behövs förbuden trots allt.

2010 när vi införde förbudet, då röstade jag ja för det och håller fortfarande för att det var ett korrekt beslut som vi inte ska ändra på nu och är emot att man sätter till tillägget i 4 § i lagen.

Tre skäl. För det första och det har sagts mycket i debatten och allt det jag kommer att säga har nämnts. Om vi nu bara några år efter att vi infört förbudet och ansåg att det var viktigt, om vi lyfter bort det vilket är en väldigt besvärlig signal som jag inte vill vara med om och skicka ut. Det kommer förmodligen att påverka attityderna.

För det andra när det gäller polisens arbete var det intressant att höra ltl Mattssons utläggningar, jag tror faktiskt inte att polisens arbete tack vare ett sådant tillägg skulle förenklas. Tvärtom tror jag att polisens arbete försvåras, det är jag övertygad om. Det blir mycket svåra bedömningsfrågor i och med tillägget. Om problemet har varit så stort nyårsafton och under studentdimission att man inte har kunna göra det här har trots allt bara varit några dagar per år. Vad händer nu, man måste kolla upp det varje dag åtminstone under den varma perioden av året. Det finns, flera har sagt det, luddigheter i skrivningarna om jag var polis skulle ha väldigt svårt att hantera det. När är man så störande att det utgör ett hinder eller annars gör det oskäligt svårt för andra att utöva sin rätt att använda platsen i fråga för dess egentliga ändamål osv. Här finns färdiga ord som gör att det här måste tolkas, av poliserna, av de som vill sätta sig ner med sin picknickkorg, av de övriga som vill vara i parkerna. Jag hävdar att polisen får mer jobb.

För det tredje tycker jag att man förhöjer risknivån, plockar in nya inkörsportar från det att man får börja dricka alkohol i parkerna kan det också innebära att det blir något annat i våra parker. Risken förhöjs definitivt. Det kan också komma in andra droger i picknickkorgarna.

Det här tre sakerna, signalerna, polisens arbete blir jobbigare och det förhöjer riskerna att vi får se ett trendbrott som vi definitivt alla inte önskar d.v.s. att användningen av alkohol och droger ökar.

Det är första gången på tolv år som jag inte tycker att landskapsregeringen kommer med ett förslag som jag kan godkänna, det här vill jag inte vara med om.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! I ena andetaget säger ltl Torbjörn Eliasson att han är emot, sedan är han för förbud. Signalen är han rädd för. Jag är tvärtom, vi komma med pekpinnar och ge folk dåligt samvete och så fortsätter man som förut ändå och bryter mot lagen eftersom den inte fungerar och går inte att övervaka på ett rimligt sätt utan att tillföra en massa resurser till polisen. För att verkligen upprätthålla den lagstiftning vi har nu behöver vi tillföra en massa resurser till polisen. Hur ser ltl Eliasson på att dagens lagstiftning kanske inte fungerar och hur blir då problematiken när man kanske får en situation där man inte har respekt för lagen?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag är emot förbud det sade jag. Emot en allmän förbudsmentalitet men det innebär inte att man måste förbjuda olika saker och det tror jag också att ltl Petri Carlsson tycker att det är okej. Saker som inte får ske måste man förbjuda, det finns alltid förbud. Att bara gå på och förbjuda och förbjuda det tycker jag inte, men nödvändiga förbud måste trots allt finnas. Signalen, pekpinnar nej, som jag sa i mitt anförande tar man bort förbudet då ger man ut en farlig signal att det är okej.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Signalerna man skickar är att man vill att folk ska dricka mer hemma och det är kanske inte heller så eftersträvansvärt. Jag vill höra ltl Eliassons syn på respekt inför lagen. För att tillämpa och övervaka nuvarande lagstiftning skulle polisen behöva mer resurser, d.v.s. det skulle innebära merarbete för polisen, kan inte ltl Eliasson se det? Lyssnar man inte på den signal som polisen har sänt att lagstiftningen inte går att upprätthålla. Jag har sett det själv med egna ögon när jag hållit tal inför mer än tusen människor på nyårsafton och ser många av dem som skålar och jag tror inte att allt var alkoholfritt.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag har också varit i Mariehamn på nyårsafton så det är helt korrekt. Att det skulle ge signaler att dricka mera hemma det förstår jag inte. Det är självklart viktigt att det finns respekt inför lagen. Som jag sa i mitt anförande blir det ännu svårare att hantera respekten inför lagen, i förslaget som man nu vill lägga till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Eliasson för ett sakligt anförande. Visst behövs ibland förbuden, det som infördes 2010 var den kraftigaste typen av förbud nämligen ett totalförbud i Mariehamn. Det måste om något kunna upplevas som legitimt och kunna genomdrivas av polisen som har som uppdrag att verkställa det. Det jag efterfrågar och varför landskapsregeringen lägger fram det är för att vi vill ha ett mera realistiskt regelverk, som går att justera, kalibrera också strängera kommer polisens arbete att förenklas eller försvåras? Polisen får göra det som de gör redan i dag. Det är uttryckligen polisen som har efterfrågat den här typen av ändring så att det skulle motsvara det sätt som de arbetar på.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag har respekt för minister Valve åsikter och här tycker vi helt enkelt olika. Minister Valve tycker att det är okej och jag tycker att det jag säger är okej. Därför står vi här och bryter våra åsikter mot varandra, vi får vi se vem som till slut går segrande ur diskussionen. Hoppas att det är jag, även om jag tycker att Wille Valve är en jätteduktig minister som sköter sig bra, men vi har olika åsikter.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Eliasson. Det som nämnts tidigare i debatten och som ledamoten nämnde med åtgärdseftergift, d.v.s. polisen har i dag egentligen inte möjlighet överhuvudtaget att ha överseende med nyårsskålar i ljuset av det totalförbud vi har idag på Åland. Åtgärdseftergiftsparagrafen skrevs för att stävja våldsamma situationer som håller på att spåra ur och då polisen måste tänka på en tredje parts säkerhet eller sin egen säkerhet. Den kan inte användas för att om och om igen se mellan fingrarna som polisen i dag gör och motiverar med 5 § i polislagen, det är problematiskt.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! I många sammanhang i det verkliga livet tvingas man, eller gör det av egen vilja, se mellan fingrarna. Det var intressant att höra ltl Mattsson berättade hur polisen fungerade tidigare där man faktiskt kunde gå och säga till att det här inte är bra, var vänlig och sluta. Man kan en varning och det borde man göra, speciellt hanterar ungdomar. Låt dem få en eller två varningar om de råkar göra något fel med moppen. Sätt inte böter på dem och döm ut dem utan säg till att så här får ni inte göra. Gör du det igen så kan någonting hända.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! I likhet med ltl Torbjörn Eliasson tror jag att det här kommer att bli mer svårarbetat och även kräva mer resurser för polisens, men får höra att det ska bli så mycket enklare. Den här lagändringen gör det inte så mycket enklare. Ltl Eliasson är emot förbudet, jag ser det inte som ett förbud utan mer som en rättighet, en rättighet för personer att få röra sig fritt där de vet att det inte hanteras alkohol. Vi har otroligt många personer i det åländska samhället som har negativa associationer till alkoholen, även de har rättighet att röra sig i parker och jämförbara allmänna områden.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! En intressant diskussion med rättighet kontra förbud. Det måste finnas förbud mot vissa saker i vårt samhälle. För den skull inte om en allmän förbudsmentalitet. Kan man låta bli att införa ett förbud i en lag ska man göra det om det går bra ändå, men tvingas man då får man sätta in det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Ska ordningslagens 4 § ändras eller ska de få stå kvar i nuvarande gällande lydelse? I det har regeringen olika åsikter, i övrigt står hela regeringen bakom de andra ändringarna i ordningslagen och vi anser att den bör moderniseras.

Beträffande 4 § är min ståndpunkt klar, den ska inte röras. Alkoholkonsumtion ska inte tillåtas i stadshusbacken, på Lilla holmen eller på andra allmänna platser och parker vare sig i tätorterna Mariehamn eller Godby. Vi skall värna om att skapa fler nyktra zoner i vårt samhälle, inte göra tvärtom. Det här handlar inte om att tycka till, vara emot och sätta upp pekpinnar. Det handlar till mångt och mycket om att sätta normer, visa att det inte är okej att dricka alkohol utanför serveringsområden och uteserveringar. Det ska vara ordning och reda, tydlig gränssättning. Det handlar också om att de som har serverings- och utskänkningstillstånd ska få hantera alkoholförsäljningen. Visst kan man säga att det också handlar om alkoholpolitik, det handlar om att skydda barn, ungdomar, kvinnor, män från alkoholens skadeverkningar.

Det handlar också om att värna on stans och landskapets ekonomi. Det finns belägg och forskning som visar att alkoholförtäring på allmän plats bidrar till ökade våldsbrott som kostar på olika sätt. Framför allt går ändringen av 4 § emot det som den här regeringen har gått in för och antagit i vårt risk- och missbruksprogram 2013-2016. Där framgår det klart och tydligt att landskapsregeringens övergripande politiska målsättningar rörande ANDTS-området är att minska alkoholkonsumtionen och begränsa alkoholens negativa effekter. Motarbeta negativa trender och beteenden som kan skapa risk- och missbruk samt att höja åldern eller helt eliminera alkoholdebuten. Är ändringen någonting som stöds av risk- och missbruksprogrammet? Svaret är nej.

Tittar vi runt omkring oss i Norden kan vi konstatera att social- och hälsovårdsministeriet i Finland fick i uppdrag av regeringen Katainen att revidera den finska alkohollagen. Ett tydligt mål var att minska alkoholens negativa skadeverkningar. Ca 4000 finländare dör årligen p.g.a. alkoholkonsumtion eller alkoholens påverkningar. Från ministeriets sida har man varit tydlig med att framhålla att målet kommer man inte att kunna nå om man inte samtidigt ändrar nuvarande alkoholpolitik. Därför har man från ministeriets sida föreslagit en mängd olika ändringar, t.ex. skattehöjningar, sänkningar av promillegränsen i trafiken, se över tillgängligheten vilka tider på dygnet alkoholdrycker får säljas i butiker och även när det gäller att förkorta utskänkningstiderna på restauranger och även se över reglerna som rör förtäring på allmän plats. Tyvärr sköts lagförslaget upp då nya regeringsförhandlingar hölls i juni i fjol. Så här är trenden öster om oss. Från att ha haft Nordens mest liberala alkoholpolitik börjar man inse att konsekvenserna kostar, inte bara människoliv utan också för tredje part och för samhällsekonomin.

Trenden från Sverige är rätt spännande. Det hörs fler röster att det inte är trendigt eller inne att dricka alkohol. Trendsättare, bloggare, högutbildade innerstadsbor har för länge sedan slutat röka och nu är det senaste att inte dricka överhuvudtaget. Starksprit skulle inte komma på fråga. Det här kan handla om ett ökat hälsomedvetande, man tränar och tänker på sin hälsa men också hos ungdomar ser man trenden.

I Sverige, i Stockholm på Södermalm har nu den första alkoholfria nattklubben öppnat och biljetterna såldes ut i ett nafs. En gång i månaden kan man gå på alkoholfri nattklubb i Stockholm. Hur attraktiv blir vår stolta stad som resmål om trenden västerut är att det ska vara rent, hälsosamt, fräscht och inte så många som sitter på filtar i parken och konsumerar alkohol.

Forskning och statistik. Det finns ett väl dokumenterat samband mellan brottslighet och alkoholpåverkan. Det är inte bara risken att utföra brott som ökar i takt med berusningen utan också risken att utsättas för brott ökar. I Norge finns forskning om våldtäkter där det konstateras att ungefär hälften av offren och lite mindre av gärningsmännen har varit alkoholpåverkade. Det handlar inte bara om våldsbrott, sexualbrott utan även övriga våldsbrott ökar i takt med berusningsgraden.

En av metoderna vi har valt på Åland för att komma tillrätta med våld och för mycket alkohol är att implementera programmet Ansvarsfull alkoholservering. Det har gjorts ombord på fartygen men nu har vi också fört iland det och permanentat projektet på Åland, krögarna, polisen och ÅMHM har ett fantastiskt bra samarbete. Det har varit flera hundra personer på våra utbildningar där har man satt fokus på att minska berusningsgraden på krogarna och minska buset på stan efter stängningsdags.

Det svenska Brottsförebyggande rådet, Brå har satt en prislapp på vad en medelgrov misshandel kostar i Sverige ca 200 000 kr. Vad kostar det här för Mariehamn, för landskapsregeringen och de enskilda? Antalen misshandelsbrott var under 2012 var 179 st. av dessa hände 75 procent i Mariehamn. 2013 registrerades 148 vålds- eller sexualbrott varav 73 procent skedde i Mariehamn. Det har alltså skett en minskning.  Med rätt insatser och målmedvetet arbete sker det en minskning av våldsbrotten. Det här är tydliga siffror som också har en prislapp för skattebetalarna, som inte bara ska bekosta polisens arbete utan också ÅHS där 70 procent av akutens klienter är där på grund av alkoholrelaterade skador. Även städning av stan och det tråkigaste av allt, sociala kostnader för missbruk av tredje part. Skadegörelsen kostar också näringslivet och företagarna pengar. Alkoholens negativa skadeverkningar har ett pris.

Det flesta brottsförebyggande åtgärderna innebär att en del av samhällets medborgare, för att uppnå en större samhällsnytta, ge avkall på vissa bekvämligheter och rättigheter t.ex. inte få sitta i Wirenska parken och dricka champagne eller hänga på Lilla holmen med kompisar och dricka öl. Man får helt enkelt söka sig till någon av de 180 näringsidkare som har fått serveringstillstånd av ÅMHM, som han anställt personal som betalar dyra hyror och är experter på att ta hand om alkoholservering och dess konsekvenser. Det är under kontrollerade och organiserade former som alkoholkonsumtionen ska äga rum.

Det har varit mycket fokus på ungdomar, bästa lagtingsledamöter jag är faktisk oroade över alkoholkonsumtionen på Åland, inte bara ungdomarna där statistik visar från hälsa i skolan att ungdomarna faktiskt dricker mindre. Däremot ser vi att äldre personer kommer till ÅHS med skador. Alkoholkonsumtionen tycks öka hos äldre som gått i pension.

Alkoholen är ett problem på Åland och genom att ändra ordningslagens 4 § är signalerna härifrån helt felaktiga. Jag stöder flera ledamöter som varit upp i talarstolen och sagt att signalerna måste vara tydliga. I ett hållbart samhälle ska inte alls dricka så mycket alkohol.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack minister Carina Aaltonen för ett mycket bra anförande och framför allt att man lyfter fram situationen i Mariehamn. 40 procent av befolkningen bor i staden och med omnejd är det 60 procent av ålänningarna. Mariehamn jobbar mycket med att få aktiviteter in i centrum och gynna vårt näringsliv och det lyfter ministern mycket eminent upp. Visby som togs upp tidigare, som har ett totalförbud p.g.a. kostnaderna, städkostnaderna och sociala kostnaderna och här står kring deras ordningsregler ”Har du planerat en picknick med kompisarna i kväll, vad trevligt men det finns några allmänna ordningsregler som vi gärna vill informera dig om. Dessa finns för att du och alla andra ska kunna njuta av den gotländska sommaren utan att störas av skräp och bråk, det är förbjudet att dricka alkohol på allmän plats i Visby”. Det här är något jag hoppas att vi också kan skriva in i broschyren Välkommen till Mariehamn.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det handlar om vilken bild man vill ge ut av staden som besöksmål t.ex. Den tidigare polismästaren menade att en bra socialpolitik och en bra förebyggande sådan var det bästa polisiära arbetet. Kostnaderna hos polisen kunde dras ner betydligt om man får ner alkoholkonsumtionen. Jag är övertygad om att det samma skulle kunna ske inom hälso- och sjukvården och inom det sociala fältet hos kommunerna. Det är många som tycker att det är trevligt att dricka ett glas vin eller två, det gör jag också, men sedan finns en väldigt mörk baksida.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Kostnaderna kring den alkoholrelaterade problematiken är bra att man tar upp. Det sitter ganska många lagtingsledamöter här som har ett ansvar för Mariehamns stads ekonomi och det är mycket förvånande att man vill öka kostnaderna för Mariehamns stad som ändå har sluppit dessa stora kostnader i och med att det funnits ett totalförbud i Mariehamn.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! En av orsakerna till att man vill ändra på det i Helsingfors stad är dels att det är pengar bort från näringslivet, från restauranger osv. Det finns så pass mycket människor som kommer med taxfreealkohol och konsumerar det i stadens parker istället för att gå till kaféer eller serveringar men också med hänvisning till städkostnader. Vi kommer att få olika sorters konsekvenser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill ta avstånd från den skrämselpropaganda som minister Aaltonen bedriver. Ministern kopplar ihop den här lilla förändringen i ordningslagen till helheten med drog- och missbruksprogrammet. Där finns mycket åtgärder som både jag och flera med mig står bakom, men att koppla ihop allting till det här och säga att den här förändringen får alla de effekterna, vad baserar minister Aaltonen det perspektivet på? Vilken statistik hänvisar minister Aaltonen till att kostnaderna så kraftigt?

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag hänvisade till social- och hälsovårdsministeriets beredning av den nya alkohollagen i Finland som nu ligger på is. Där man konstaterat att det måste till en mängd olika förändringar och en av dem är reglerna som rör förtäring på allmän plats. Det är bra att vi har ett mångfacetterat och brett risk- och missbruksprogram men under den behandlingen var inte den här diskussionen överhuvudtaget uppe. Kommittén och arbetsgruppen som tog fram risk- och missbruksprogrammet hade inte någon kännedom om att det här var något som skulle komma upp på regeringens och lagtingets bord, annars hade vi haft starka åsikter redan där.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Preciserar mig ytterligare eftersom jag inte fick något egentligt svar på den konkreta lagförändringen får för ekonomiska konsekvenser. Ministerns påpekar och påstår att Mariehamns stad kommer att få ökade kostnader ifall man går in för den här förändringen. Vi har haft förbudet och den lagstiftning som nu är gällande i flera år. Under de åren har jag inte sett i Mariehamns bokslut att kostnaderna har sjunkit dramatiskt på de här punkterna. Vad menar ministern att den här lilla förändringen kommer att påverka Mariehamn stads kostnader så dramatiskt som ministern vill påskina, det förstår jag inte och det finns det inte belägg för.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det är något som utskottet kan titta närmare på. En bra ekonomisk kostnadsanalys saknas i lagförslaget. Det jag tog fram i mitt anförande var de facto att antalet våldsbrott har minskat från 2012 till 2013. Vi vet att i Sverige räknar man med att en medelgrov misshandel kostar ca 200 000 kr, 20000 euro för samhället. Man kan också sätta sådana prislappar på friheten att få röra sig tryggt i Mariehamn.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Lagstiftning är något man gör för att utveckla människor och skapa hållbara samhällen. Lagar måste också uppdateras och det är rätt självklart att begrepp som tukthus ska bort ur texterna. Det är därför bra att ordningslagen styrs upp och rättas till i det avseendet. I förslaget ingår också en liberalisering av alkoholanvändandet i tätorterna Mariehamn och Godby och där vill jag protestera. Jag anser inte att alkohol hör hemma i stadsbilden eller i Godby. Mina skäl är flera men det viktigaste är barnperspektivet som jag anser saknas i det liggande förslaget. Om äldre dricker på allmänna platser kan vi vara säkra på att de yngre gör likadant.

Är det som vi gör i dag till gagn för de som ska bo här i morgon, måste vi ständigt fråga oss själva. Mot den bakgrunden vill jag att lag- och kulturutskottet seriöst och med vårt långsiktiga gemensamma mål i minnet granskar detta förslag mycket noga. Vårt fokus får inte vara i dag utan om tio, tjugo och trettio år. Vi måste fråga oss själva, vill vi verkligen signalera att det ska vara fritt fram att dricka alkohol i vårt samhälle? Är vi beredda att hantera bieffekterna? Framstår vi som goda exempel? Gör vi det bästa för våra barn?

Jag vill också lyfta det underliga i att landskapsregeringen bara några veckor efter handlingsprogrammet mot risk- och missbruk hanterats där man efterlyst strängare åldergräns mot energidrycker, nu är beredda att skicka ut en signal i motsatt riktning. Där finns ett feltänk. För att uppnå de målsättningar som finns i handlingsprogrammet krävs att attitydförändrande arbete går hand i hand med lagstiftning.

Det går inte att uttrycka en förhoppning om att alkoholbruket borde minska samtidigt som man liberaliserar drickandet. Om ordningslagen ändras så att den möjliggör en friare konsumtion av alkoholhaltiga drycker på allmänna platser ger det en signal till våra medborgare att det råder grönt ljus. Det skapar en liberaliserande inverkan på attityden till alkohol och andra rusmedel, det är det minsta vi behöver.

Det är dessutom oklart om denna ändring alls kommer att minska polisens arbetsbörda. Det kan bli tvärtom. Man måste fortfarande övervaka att inte minderåriga intar alkohol, samt göra bedömningen om någon uppträder störande. Dessutom kommer en ökad konsumtion av alkohol på allmänna platser, där det inte finns serveringspersonal eller ordningsvakter som övervakar intaget, sannolikt att resultera i fler störningar av den allmänna ordningen och säkerheten. Jag noterar att landskapsregeringen skickat lagförslaget på remiss till Ålands polismyndighet och åklagaren. Jag tycker man kunde ha frågat fler för att på riktigt föra in ett barnperspektiv i detta. Som det nämnts i debatten hade det nog inte heller skadat att fråga Mariehamn och Finström om deras syn på förslaget.

Lagförslaget andas omtanke av myndigheten, alltså polisen. Det är inte medborgarna man tänker på och det är absolut inte signalen som skickas ut till barnen som är det viktigaste. Det är om poliserna ska kunna sköta sitt jobb eller inte. Jag tror inte riktigt på den vinkeln. Jag är övertygad om att de som blir poliser besitter klokskap och förmår hantera nyårsfirande med det mått av sunt förnuft som alla situationer varje dag kräver.

Polisen verkar hävda att det är omöjligt att leva efter lagens bokstav och ta fast alla som brukar alkohol på fel plats. Jag hävdar att så är det med alla lagar. Folk kör för fort, de går mot rött, de tänjer gränser och håller på. Vore det t.ex. fri fart på våra vägar skulle olycksstatistiken se väldigt mycket annorlunda ut och den tanken kommer ingen på. Blir det tillåtet med vin på stadens gator kanske polisen får det lite enklare, men vårt samhälle riskerar fara illa. Barn ser vuxnas vin som något självklart och viktigt och gör följaktligen likadant och detta sker inte i år, inte nästa år men över tid och det är det riktigt allvarliga i detta förslag.

I dag gör utvecklade länder i stort sett allt för att minska alkoholbruket. Man skärper gränsen för rattonykterhet och gör det svårare att få tag i berusningsmedlen. Skälet är enkelt och viktigt. Alkohol är den enkla utvägen som skapar en snabb känsla av tillfredsställelse men som leder till elände på en lång rad olika plan. Därför vore det oerhört olyckligt om vi på Åland berättade för våra ungdomar att det är okej att dricka på allmänna platser. Detta är inget jag hittar på. Forskningen visar tydligt att ju svårare det är att få tag i alkohol, desto mindre blir de skadliga effekterna av missbruket. Förslaget att göra alkoholbruk lagligt i Mariehamn baserar sig på ett antagande att alla kan hantera dess effekter. Så är det tyvärr inte. Alkohol är ett preparat som rätt hanterat är njutningsfyllt men fel hanterat är förödande och synnerligen dyrt för samhället.

Det finns även andra sakliga utmaningar i förslaget. Till exempel den allmänna säkerheten. Fler berusade personer i gatubilden leder garanterat till mer våld vilket är dyrt på väldigt många olika plan. Det handlar absolut inte bara om en skål på nyår eller då någon blivit student. Det handlar om 365 dagar om året, om offentliga platser där barn och unga har rätt att röra sig i en alkoholfri miljö, så som på stranden. Vuxnas attityder till alkohol har en direkt inverkan på barn och ungas inställning. Att tillåta drickande på allmänna platser är att rasera det förebyggande arbete som görs och gjorts på många håll, b.la. för fem år sedan i detta lagting. Restriktioner och regleringar i kombination med attitydarbete är det som visar sig ha en effekt på alkoholkonsumtion. Förändringen är ett steg i fel riktning då vi talar om att minska alkoholens negativa inverkan både på individnivå och i samhället i stort.

Jag har läst lagförslaget, lyssnat på debatten och försökt förstå skälen till att man föreslår att alkoholförtäring ska tillåtas på allmänna platser. Hittills har jag inte lyckats. Näringspolitiskt är det bättre om förtäring sker på avsedda restauranger och barer. Ur polisiärt hänseende förutsätts den enskilde polisen avgöra när alkoholkonsumtionen övergår från myspys till störande. Det är ju rentav omöjligt det. Lagförslaget öppnar för synnerligen svårtolkade situationer. För när är något egentligen störande? För vem? Svaret finns alltid i betraktarens ögon, det som är störande för en kan vara odramatiskt för någon annan.

Vi borde ägna oss åt att fostra attityder hos våra ungdomar, inte att göra jobbet enklare för poliserna. I lagtinget ska vi forma signalerna som bygger Åland. Vi ska formulera värderingar som bygger ett långsiktigt samhälle. Vi ska skapa förebilder i vetskapen att barn tar efter de vuxna. Om vi med öppna ögon liberaliserar bruket av alkohol på Åland sker det till ett pris och den räkningen går till våra barn och deras barn för kostnaderna kommer inte i dag, utan i morgon.

Mot den här bakgrunden anser jag det ytterst viktigt att lag- och kulturutskottet i det fortsatta arbetet med ordningslagen tar till sig synpunkterna från de som på riktigt arbetar med drog- och alkoholfrågor och dess effekter. Jag rekommenderar Folkhälsan, fältarna, socialarbetare och Ålands hälso- och sjukvård. Om man för ett ögonblick lockas att tro att alkoholen och dess tillgänglighet är bara teorier tror jag man efter att ha hört höranden kommer på andra tankar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Stort tack ltl Pettersson det var ett mycket imponerande anförande där ni lyckades sammanfatta helheten och framför allt att barnets perspektiv tas upp. Barnen är vår framtid och det är de vi visar exempel för och det är dem som besluten vi fattar här berör framöver. Otroligt stort tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det. Alkoholbruk är en svår fråga på väldigt många sätt för den blir lätt att gå snett. Om man bestämmer sig för att verkligen sätta det i ett barnperspektiv blir det hela lite enklare och mer hanterligt. Då blir plötsligt många andra frågor ganska oviktiga.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är under barnens uppväxt man lever i situationen när man inte vill att alkohol inte ska vara en del av livet. När mammorna är gravida, barnen är små, köra bil, skjutsa då är det oerhört viktigt att det finns alkoholfria områden och zoner där man verkligen kan uppleva att här är det tryggt och här kan jag fritt vara med mina barn och som gravid inte utsättas för påtryckning att dricka. Det var ett väldigt viktigt perspektiv som togs upp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Också jag vill tacka för ett vältaligt anförande och kan konstatera att ltl Pettersson har gjort samma reflektioner som jag gjorde i mitt anförande. Vad som uppfattas som störande blir väldigt svårt det är som att dra en linje i vattnet, lag- och kulturutskottet har nästan en omöjlig uppgift. Det man kan säga om man har ett barnperspektiv är att barn nästan utan undantag uppfattar berusade människor som väldigt obehagliga och hotfulla, det vet vi.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Precis så är det. Om man på riktigt går in och försöker betrakta världen ur ett barns perspektiv blir det enklare att begripa olika former av dess färdigheter som vuxna ställer till med. Alkohol och allmänna platser är två saker som inte hör ihop.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Så är det och det är precis det som är viktigt. Det är med den infallsvinkeln, ur ett barnperspektiv jag kommer att gå in i behandlingen i lag- och kulturutskottet. Torget, stadshusbacken, Lilla holmen och Godby centrum är också barnens, inte bara för oss medelålders vuxna som vill gå på picknick.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Pettersson! Jag vill problematisera. Om vi anlägger ett barnperspektiv på dagens situation har vi ett totalförbud som i princip inte efterlevs, enligt polisen. Hur tryckt är det? Borde vi inte lyssna på dem på verkstadsgolvet, männen och kvinnor som ska verkställa förbundet, när de säger att det inte finns någon realism i det här och att det inte upplevs som legitimt. Är det inte då dags att tänka om och se om vi kan ha någon annan reglering än den vi har idag?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ministern som brukar vara väldigt påläst och insatt i de frågor han tar upp kanske inte riktigt har gått på djupet i detta. Förbundet har existerat i fem år, det är en väldigt kort tid. En väldigt kort tid med tanke på att man ska forma attityder. Jag vill i motsats till ministern hävda att problemet med alkohol i det offentliga i Mariehamn i dag faktiskt inte är särskilt stort. Om det har att göra med lagstiftningen sedan fem år tillbaka låter jag vara osagt, ser gärna att utskottet fördjupar sig i det. Det är åtminstone inte oviktigt. Ger man det ytterligare fem år och sedan tio år och 20 år till, då kommer vi på allvar att börja se en skillnad. Folk drar sig för att dricka alkohol i det fria idag eftersom det är förbjudet, det hävdar jag.

Minister Wille Valve, replik

Det sistnämnda kan man ha olika uppfattningar om. Det är bra om lag- och kulturutskottet fördjupar sig. Jag har fått en redogörelse från polisen om hur 4 § tillämpas specifikt en kväll i juni vid stadshusbacken vilket jag kommer att se till att utskottet får inför behandlingen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det är bra för det är värdefullt i utskottets arbete. Man måste akta sig för att lyfta upp en enskild kväll en fredag i juni. Man måste tvinga sig själv till att se långsiktigt och strategiskt på detta. Att polisen i dag uppfattar jobbet som besvärligt kanske man får leva med ifall man på sikt skapar en bättre verklighet för de som faktiskt ska växa upp i den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman. Jag försökte vinnlägga mig om att inte ta del pseudodebatten men måste ändå ställa en fråga. Det scenario som ltl Pettersson målade upp att skulle inträffa om ändringen av paragrafen genomförs, tror han verkligen själv på djupet att det kommer att bli så stor förändring i verkligheten?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Svaret är enkelt, ja. Över tid blir det sämre ifall man skickar ut en signal att det är okej att använda sig av alkoholhaltiga drycker på allmänna platser i Mariehamn och i Godby. Ungdomar tar det till sig och tröskeln att testa blir lite lägre. Om man däremot understryker att det råder ett totalförbud kommer folk att dricka mindre över tid.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det kan man ha olika åsikter om. Det scenario Pettersson målade upp var onekligen skrämmande. Det kommer inte att inträffa p.g.a. lagförändringen, tvärtom är det som är förbjudet många gånger betydligt mer spännande för ungdomar. Ltl Pettersson sa att folket drar sig för att dricka alkohol ute i det fria, det gör folk oavsett lagstiftning det handlar mycket om sunt förnuft. Jag ställa en fråga till med tanke på att ltl Pettersson sa att det var ytterst viktigt, är det här ett av de viktigaste lagförslag som landskapsregeringen har kommit med under den här mandatperioden?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag är inte redo att börja sätta betyg eller ordna lagförslagen i betydelseordning det är vi för goda för i det här sammanhanget. Däremot hävdar jag att det är ett viktigt lagförslag, liksom alla lagförslag på sitt eget sätt är viktiga. Här handlar det om våra ungdomar. Man kan ha hemsnickrade idéer som ltl Eriksson ger sken av, där man tycker än det ena och än det andra. Forskningen är väldigt tydlig, genom att ha restriktioner och förbud höjer man ribban för att ungdomar skall pröva på den första gången. För varje dag man lyckats skjuta det lite är det lite bättre. Man behöver kanske inte tror på all forskning som finns men det kan åtminstone finnas skäl att bekanta sig med den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Jag uppskattar ltl Jörgen Petterssons insiktsfulla anförande som andas det barnperspektiv som helt och hållet saknas i landskapsregeringens lagförslag. Ltl Pettersson säger att kostnaderna kommer i morgon, det kommer de facto redan idag. Redan idag har landskapet och kommunerna stora kostnader för den alkoholkonsumtion som sker i vårt samhälle för skadegörelse, misshandel och för brott mot ordningslagens 4 §. Det här priset måste vi tillsammans hjälpas åt att få ner bl.a. med normgivande lagstiftning och behålla den paragraf vi har idag. Jag tackar för det viktiga anförandet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack, minister Aaltonen. Jag är frestad att ta reda på hur stor del av akutens fall som är alkoholrelaterade på olika sätt. Jag tror att den siffran är väldigt, väldigt hög. Min tanke var mest att förklara att det blir ännu dyrare än vad det är idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag vill efterhöra kollegan Peterssons tilltro till medborgarna. Under somrarna är jag ganska mycket i tätorten Degerby där det finns ett lekområde i centrum omgivet av två gästhamnar och mycket annan aktivitet, där är det tillåtet att dricka överallt eller det är inte förbjudet rättare sagt, bara man bär sig åt som folk. Jag har inte sett ett enda fall, med min erfarenhet, av missbruk i det sammanhanget. Vi kan gå till Storby, vi kan gå till flera tätorter på Åland där vi har den här erfarenheten, det är min första fråga?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för den frågan. Det blir olyckligt om man ska basera sin syn på en lagstiftning genom vad man själv har upplevt i Degerby eller Storby. Man behöver se på den forskning som finns på området när man kommer till alkohol och hur ungdomar tar sig an det och vad förbud har för verkan. Den forskningen är faktiskt rätt tydlig, om man lagstiftar om alkoholförtäring har det effekt. Man ska inte heller jämföra Degerby och Storby med tätorterna. Tätorterna bär ett större ansvar för att det ska gå bra till här i livet eftersom där vistas fler människor och där är det viktigare att ha lagstiftning.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack för den åsnebryggan. Sedan åtta års ålder har jag bott centralt i Mariehamn vid Esplanden, numera vid stadshusbacken och sett allt detta elände som talas om på nära håll. Jag har läst en statistik som säkert gäller på Åland också, 90 procent av alkoholen intas i hemmen eller i hemliknande miljö, tio procent intas på krogen. De berusade jag har sett på stan under alla dessa decennier är huvudsakligen de som kommit från krogarna eller som kommit från ett supande hemma. Ett fåtal som har supit på offentlig plats. Är det inte vårt stora problem, till skillnad från vad den här debatten visar, att försöka åtgärda supandet inför barn, familjer osv. där man visar åt dessa hur vuxna bär sig åt, är inte det viktigast? Då blir det här är lite av en pseudodebatt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Nej, den blir inte det. Genom att skicka ut en tydlig signal från detta lagting, där vi ha rätten att lagstifta om vissa saker, att det inte är okej att dricka alkohol på allmänna platser så sprider det ut sig och sippra ner i samhället. Det säger till medborgarna att det kanske inte är okej att göra det bara per automatik. När det gäller supandet i Mariehamn, som vice talmannen nämnde, är min uppfattning att det har minskat. Om det har att göra med fem årsperioden som har förlöpt sedan lagstiftningen tillkom kan jag inte svara på. Men inte är det samma sak som när jag var yngre då satt de faktiskt överallt ibland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Jag börjar mitt anförande med att problematisera ett tidigare replikskifte som var osmakligt och osakligt. Däremot vill jag inte sörja över något utan vill faktiskt än en gång tacka ltl Jörgen Pettersson för ett mycket bra och sakligt anförande.

Vänner, visst är det så att det behövs ordning och reda och bra att man uppdaterar ordningslagen med vissa förändringar så får man det att låta bättre så vi inte behöver höra ordet tukthus.

Tyvärr anser mitt parti och även jag att man inte kan omfatta förändringen av 4 § för vi anser att den blir till det sämre. Vi anser att det är en skymf mot landskapsregeringens risk-och missbruksprogram där vi jobbat för fler alkoholfria zoner i barns uppväxt. Visst låter det rosenrött och sött att prata om champagnen vid nyår, eller som minister Valve skrev vid en insändare om studentdimissioner och valborgsskålar.  Jag har inte minne av så många valborgsskålar under min uppväxt. Däremot har jag upplevt en del ungdomsfylla och slagsmål vid parker under valborg på grund av att Valborgsdrickandet inte har kunnat bemötas. Sedan 1993 har jag jobbat med ungdomsfrågor och alkohol så det finns risk för att vinklingen i mitt anförande är ur ett ungdomsperspektiv.

Fru talman. Att jobba med attityder är vad samhället ger ut för normer. Med denna lagförändring ger vi en mer tillåtande syn på alkoholen. Vi blundar lite för de negativa effekterna alkoholen medför. Eller man blundar inte, man ids inte ta respekt för de i vårt samhälle som har upplevt de negativa sidorna med alkoholen i sin uppväxt och väljer att inte ha den i sin närhet. Man visar ingen hänsyn till dem som försöker komma ur ett alkoholmissbruk, nu tillåter vi att dricka alkohol på allmänna platser eller annan jämförbar plats som t.o.m. kan vara badstränder. Det gör att om man vill röra sig på alkoholfria platser ska man helst hemma. Ltl Petri Carlsson nämnde i ett replikskifte att det inte heller är bra att man dricker hemma. Är det bättre att de som dricker hemma och är vuxna att det rör sig ute där det finns ungdomar? Picknicksvackra drickandet försvinner när jag lyssnar på ltl Petri Carlssons repliker.

 Den otroligt subjektiva rätten till att man i lagen gör begränsningar och bedömningen ”att man förtär alkoholdrycker på ett sådant sätt så det inte är så störande att det utgör ett hinder eller annat oskäligt svårt för andra att utöva sin rätt att använda platsen ifråga för dess egentliga ändamål ”. Den här kommer att ge tolkningar. Vem är det som ska anmäla? Tidigare när jag lyssnade på minister Valve i radion hörde jag ministern prata om att polisen patrullerar runt. Då blir det polisresurser och var ska vi ta dem ifrån?  Ska vi ha poliser i varje park, rekreationsområde eller strand? Gärna för mig, jag vill se mycket mer poliser gåendes ute bland folk. Men om de inte har tid nu att bötfälla, men ska de ha tid att gå runt och se om ordningen störs eller inte.

Eller är det inte polisen som ska göra bedömningen? Om det uppstår ett problem för t.ex. en barnfamilj så ska man ringa efter polisen och då ska barnfamiljen se att de är störande. Kommer polisen dit uppträder nog inte någon så störande längre och ord står mot ord. Enklast är det för barnfamiljen att gå därifrån och det är de som dricker alkohol som fortsättningsvis får vara fritt. Eller som minister Valve uttryckte sig i radion förra veckan att polisen ska komma dit och minister Valves mysfaktor för den barnfamiljen har då farit. Mysfaktor ska vi tänka efter hur vi använder. Minister Valve nämnde även en fredag juni. Har minister Valve tänkt efter den fredag i juni som polisen kanske inte skötte så bra då, hur blir det nu när vi släpper alkoholen fritt? Blir det bättre då?

Jag nämnde tidigare om mitt engagemang om alkohol och ungdomsfylleriet, hur viktigt och hur man har jag sett i utredningar att arbetet med att jobba störande och inte tillåta alkohol har gett resultat. Vill hänvisa till Kronobergmodellen som Brottsförebyggande rådet i Sverige lyft fram som ett bra exempel i ett förebyggande syfte där man ingriper mot förtäring av alkohol i offentlig miljö.

I radiodebatten förra veckan nämnde minister Valve att om man har lagstiftningen kvar så måste man ha skyltar på Åland åt turisterna att man kan bli bötfälld om man sitter och dricker alkohol på allmän plats. Vad är det för bild minister Valve egentligen har av Åland? Jag blir bekymrad när en minister säger så i en radiodebatt. Inte verkar minister Valve vara intresserad av att locka barnturister till Åland i alla fall.

I samband med denna lagändring fördes det en debatt kring lagen på sociala medier. Där kom jag i kontakt med en ålänning som studerar kriminologi på Högskolan i Skåne och materialet hon gav mig var intressant. Om man ser på lagar som reglerar offentlig miljö, där har man t.ex. i Sverige att det är respektive kommun att välja själv hur de gör. I Lund har man har inga restriktioner på alkoholförtäring, just nu ser man över om man skulle kunna förbjuda drickandet i Lunds stadspark på Valborg för det har urartat. De vet inte hur de ska få tillbaka förbudet, hur de ska göra när man en gång har tillåtit. Det är så många som samlas där och dricker på Valborg och de har nu svårt att strängera det. Där vill de gå andra vägen och ta bort Valborgsskålen.

I Stockholm stad som har generellt förbud för förtäring av alkoholdrycker, men på vissa platser finns undantag och där det gäller förbudet endast vissa tider. Skulle det funnits intresse av minister Valve att verkligen tillåta för nyårs-, student-, och valborgsskålen skulle man lagt ett sådant förslag där man accepterar att under vissa tider på vissa platser tillåta. I stället tillåter vi 365 dagar om året och det är inte bra. Då kanske inte heller rimligheten för skålarna heller finns kvar.

Talman, vilket samhälle håller vi på bygger upp? Minister Valve nämner att polisens resurser inte räcker till då ändrar vi lagstiftningen för att det ska bli lättare att dricka alkohol. Vi frågar inte efter barnkonsekvensanalyser och tittar inte ur det familjepolitiskt. Fortsättningsvis vill jag ha en restriktiv alkoholpolitik med minskad tillgänglighet och framför allt att vi skapa lagar och normer som är till fördel för våra barn och unga.

 

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Winés anförande andas moralpanik. Tvärtom, mot ltl Winé ser jag inte något bekymmer med att man har en picknick och skålar i ett glas vin, eller på nyårsafton skålar för att fira in det nya året med ett glas bubbel. Jag ser inte problemet utan tycker att det ska vara helt okej. Vi har hört att lagstiftningen vi har idag inte fungerar i praktiken. Det betyder att om man tillämpar den lagstiftning vi har idag så skulle fler antagligen dricker mer hemma, man flyttar in det i hemmets mörka vrår och mörker ska bekämpas med ljus. Ut med problemet ljuset och se till att folk syns och att vi tar tag i problemen, hälsovård, socialvården, polisstyrkor kan faktiskt se till att bekämpa bekymren där det finns.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Någon moralpanik har jag inte. Jag har inte bekymmer med att tillåta nyårsskålar, det skulle vara helt okej för mig. Tillåt det på en viss tid, på en viss plats. Det ltl Petri Carlsson säger å ena sidan är det jättesött och rart med picknick, men å andra sidan de som sitter hemma i sin mörka vrå som dricker har bekymmer, de ska ut på gatorna och dricka nu. Vart tog den picknicken vägen? Det finns inget rim och reson i det som ltl Petri Carlsson försöker säga. De som har problem och sitter i mörkret och dricker nu ska det komma ut och dricka ett eller två glas rött, varsågod för mig. Jag hoppas att ltl Petri Carlsson och Mariehamns stad har de resurserna att se hur mycket de dricker, för jag vill inte göra det och tycker inte heller att polisen måste göra det.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Min följdfråga blir, hur menar ltl Winé att vi ska komma åt det supandet som egentligen är bekymret ur ett barnperspektiv dvs. i hemmets vrå? Det är nog inte genom de här förändringarna vi förändrar situationen. Det är snarare andra åtgärder som ska till. Den här förändringen gör ingen skillnad mer än att man får spotlighten på dem som är bekymmer, inte på dem som det fungerar för. Om de syns i gatubilden får vi tag i det om det är ett bekymmer. Det är bättre än att du sitter hemma har ett stort problem där.

Ltl Göte Winé, replik

Nu fick jag mycket på en minut. Frågan Petri Carlsson har klarar jag inte av på tio minuter heller. Nu ska vi tillåta picknickar men samtidigt börjar ltl Petri Carlsson ta upp det som händer i hemmen och alkoholens baksida. Vill nu ltl Petri Carlsson att det ska flytta ut till allmänna områden och parker för att det ska vara under ljus? Sedan suckas det från moderaternas bänkar men ni måste försöka se vad det är ni försöker säga. Där är bekymret. Försök i stället hjälpa dem tidigare innan det blir ett alkoholmissbruk, det är mitt besked.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Debatten förs av den som har ordet och inte av andra kommentarer.

Minister Wille Valve, replik

Det måste gå att föra en debatt och att hålla sig till sanningen. Att moderaterna vill släppa alkoholen fritt har varken huvud eller fötter. Allt störande alkoholbruk kommer fortsättningsvis att vara förbjudet. Sedan finns det några få områden där under stränga förutsättningar, under förutsättningar att du kan uppföra dig inte är störande eller äventyrar någon annans rätt, då får du använda den platsen. När ltl Göte Winé nämnde ungdomsarbetet, ger den här bestämmelsen oss möjligheten att föra en aktiv politik dels att vi utfärdar tolkningsföreskrifter. Polisen kan införa allmänna förbud t.ex. när det är school´s out och när man vet att det kommer att bli råddigt på stan kan man förbjuda all alkoholförtäring. Den möjligheten finns i alkohollagen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Minister Valve det kan man idag också. Att jag inte håller mig till sanningen när jag pratar om att man släpper alkoholen fri, det gör man väl? Jag får bära med mig en flaska öl eller en flaska vodka. Antagligen var mitt anförande lika svårtolkat som 4 §. Moderaterna tillåter alkoholen fri på allmänna platser och liknande, du måste inse fakta minister Valve du måste veta vad man bestämmer om.

Minister Wille Valve, replik

Nej, ltl Winé det går inte att strängera idag när man har ett totalförbud. Har man ett totalförbud då är det meningslöst att tala om den typen av åtgärder som jag just gjorde dvs. att polisen utfärdar allmänna förbund vilket de kan i stöd av alkohollagen. Det är poänglöst att utfärda någon tolkningsföreskrift för ett totalförbud är ett totalförbud oberoende hur murket och dysfunktionellt det är så är det ett totalförbud och då går det inte att precisera.

Ltl Göte Winé, replik

Jag ska avsluta så här eftersom minister Valve har ordet efter mig. Nu har man gått in för den här lagen och det här ska bli så mycket bättre, man ska kunna dricka utan att störa någon. Kan minister Valve förklara kring störandet när han kommer upp och håller sitt anförande? Vem är det som ska bevisa vem som stör? Ska vi ha fler poliser som är ute i parker och allmänna områden, eller är det barnfamiljen som jag var orolig för som måste bevisa att det blir störda? Jag vill att man på allmänna områden ska kunna röra sig fritt utan att det finns alkohol.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag har en kollega som alltid först vill börja med att ge en kort historisk, återblick och det brukar ta 45 minuter. Debatten skulle föras härifrån.

När vi fick den nya ordningslagen 2009, den trädde i kraft och godkändes 2010 så var den 4 § utformad så som minister Valve föreslår. I lagutskottet satt Olof Erland ordförande, Folk Sjölund, Harry Jansson, Leif Salmén och så jag. Vi hade olika uppfattningar om paragrafernas alkoholpolitiska konsekvenser men summa summarum så ansåg hela utskottet att det var fullkomligt omöjligt att tillämpa bestämmelsen för det var så luddigt skrivet. Det var just det störande, det är faktiskt den som blir störd som har ansvaret att se till att den kan vara där och hävda sin rätt. Den som dricker och stör ska på något sätt tas bort. Det är orealistiskt att det ska fungera på det sättet.

Utskottet blev enigt över att man skulle ta bort andra momentet och sedan behandlades det också i stora utskottet som då fanns. Slutresultatet blev att 19 ledamöter röstade för att man skulle ta bort andra momentet. Åtta röstade nej, det är ungefär samma personer som nu står bakom det nya försöket att införa tillägget. Tre ledamöter var borta. Det är bakgrunden. Det var samma diskussioner om vad som är park eller annan därmed jämförbar allmän plats. Detaljbestämmelserna är väldigt oklara och man ser att det är något politiskt kompromissade, det finns inte tydliga definitioner. När man läser regeringens motiveringar står det ”att det ska gälla inom ramen för detaljplan speciellt anlagt eller i stånd satt område för friluftsliv och rekreation”.

Ett exempel som jag tycker att utskottet ska granska närmare. Fotbollen är på Wiklöf Holding arena, idrottsparken, det sker en kontroll av alla besökare man tittar efter om det finns alkohol i väskorna. Det borde i rimlighetens namn falla bort med det här. Man ska inte utsättas för kontrollen eftersom det inte spelar någon roll om man har sprit eller inte, den begränsningen faller bort. Då förstår jag att man inte får så att man stör fotbollsmatch. I stort sett kan man inte som i dag komma med förbudet och kontrollera de som besöker fotbollsmatcherna i Mariehamn.

Här står att lekparker inte omfattas av undantaget. Det finns inte stöd för det i paragrafen, det är antagligen bara vad ministern och regeringens majoritet tycker. Den som hävdar sin rätt gentemot lekparker, där det står parker och jämförbara lämpliga områden den kommer att få rätt. Det är väldigt svår tillämpad lagstiftning och det var den förenade länken senast när vi tog bort det hela.

Många har sagt kloka saker som inte jag behöver upprepa. Det som är bestickande i ministerns anförande är vad polisen tycker. Det är inte polisens ansvar att göra lagstiftningen. Frågar man polisen, läkarna eller lärarna vad de vill och det ska avgöra vår lagstiftning, då behövs inte lagtinget. Vad har polisen för intressen? Som jag förstår de flesta resonerar de som att vi ska ha så lika lagstiftning som möjligt som i riket för då blir det lättare, ministern nämnde det, med rättsfall och anvisningar osv. Den åsikten kan man ha. Jag vill inte leva i ett samhälle där det är polisen som avgör hur lagstiftningen ska tolkas och hur den ska förändras. Det är en viktig part i det demokratiska arbetet men ministern sätter nästan all kraft på att säga att det inte går att efterfölja den här lagen. Inte går det att efterfölja förbudet mot misshandlade av kvinnor? Vad tänker ministern göra i det fallet? De flesta kvinnor upplever den lagstiftningen totalt tandlös. Inte är det något skydd för kvinnor vad gäller fysisk säkerhet och trygghet. Det blir ganska dyrt om alla lagar till punkt och pricka ska kunna efterlevas.

Det viktigaste är normskrivningen att de flesta här tycker att det inte är lämpligt att man förtär alkohol på allmän plats. Det är inte så ute i världen. Det är missförstånd att man i medelhavsländerna skulle sitta och dricka vin i parker och överallt. Det är inte så, det är en finsk missuppfattning. Däremot är Helsingfors och många finska städer avskräckande när det gäller offentlig fylla, där företrädes män men också kvinnor ragglar omkring på gatorna mitt på ljusa dagen. Det finns inte i andra länder i samma utsträckning. När lagen gjordes i riket var de faktiskt centerpartister som reagerade över att Finland har en sådan bestämmelse. Det gör Finland till ett ociviliserat land.

I framställningen sägs om konsekvenserna vad gäller kvinnor och män ”vidare har förslaget så vitt bekant inte några konsekvenser för jämställdheten utan berör kvinnor i lika stor utsträckning som män”. Jag vill att utskottet hör jämställdhetschefen Vivan Nikula. Någonting som skapar oro hos kvinnor är berusade män i grupp. Det är inte av en slump, det orsakar de mest våldsamma brotten mot kvinnors integritet. Jag kan inte förstå hur regeringen överhuvudtaget inte ha noterat det. Vi vet och det har redovisats att många av de våldsbrott som sker gentemot kvinnor sker av män som är berusade. Inte alla men det är ofta en faktor som bidrar till övervåldet. Det är ett faktum att hos unga män är spriten oerhört viktig. Det är på något sätt ett värde att förvalta. Man hör män som kan diskutera i timmar om hur mycket de har druckit, med vem och vad och övertrumfa sig själv. Det är en jämställdhetsskillnad i frågan som inte gynnar kvinnor. Det har talats mycket om barn men det är samma sak.

Det offentliga rummet ska inte vara en frihet för ett traditionellt manligt drickande. Det ska vara en frihet från detta. Det innebär ofta osäkerhet, otrygghet, hot om sexuella trakasserier. Det är direkt obehagligt för de flesta som finns på platsen förutom de män i grupp som håller på med detta. De som inte ser det förstår inte problematiken om man tror att drickandet sker jämställt på offentlig plats. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Sundback. Vad gäller fotbollsmatcher och kontroll så uppfyller fotbollsplan varken rekvisitet för torg eller park så jag har svårt att förstå det resonemanget. Vi ska också minnas inför den fortsatta utskottsbehandlingen att hela alkohollagen i dess mycket stränga lydelse gäller fullt ut som en speciallag i förhållande till ordningslagen med alla begränsningar som finns där i. Vad gäller konsulterandet av polisen är det intressant att höra de som ska verkställa, om det säger att det inte går är det en fråga av allmänt intresse.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det låter som en väldigt onyanserad åsikt att det går inte. Det går inte heller att hundra procent stävja övergrepp mot kvinnor, tycker polisen det också? Vad är konsekvensen för regeringen? Det går inte att kontrollera överträdelse vad gäller trafiklagstiftningen? Ska det mera poliser då också? Polisen har ett speciellt hang up på den här paragrafen. Det borde vara andra som titta på det än de som jobbar med det. Så har vi med all annan offentlig verksamhet. Det är inte det som jobbar med det som ska avgöra hur lagstiftningen ska se ut.

Minister Wille Valve, replik

Till den delen är vi överens, det är inte polisen som ska avgöra det. Men om polisen som ska verkställa det säger att det här går inte har vi ett ansvar att lyssna på dem. Jag har begärt ett tilläggsutlåtande som även utskottet kommer att få sig till livs. Avslutningsvis välkomnar jag den delen i Sundbacks anförande där hon efterfrågade en utblick ut i världen. Vi kan med fördel titta på hur motsvarande situationer hanteras i Skottland, Belgien andra länder som liknar vårt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Visst är polisens åsikt intressant och ministern har verkligen fört fram det. Men inte fört fram några andra myndigheters åsikter i frågan utan bara den myndighet som direkt syssla med detta. Tycker ministern att det är god lagberedning? Det gör inte jag. Det tycker inte så många andra här heller det är en ökt helt enkelt. Det är intressant om idrottsparken inte är park enligt lagstiftning och detaljplan. Ibland är det tydligen, men ibland inte. Om vi ska följa detaljplan vill jag veta hur minister Wille Valve är så insatt i statsplaneringen?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Det blev inte alldeles rätt att blanda in fotbollen i idrottsparken i detta. Eftersom den verksamheten som ledamoten hänvisade till baserar sig på IFK Mariehamn fotboll Ab:s önskemål om att få sälja alkohol på området. Det gör att de har fått ett serveringstillstånd av ÅMHM och i med det följer ett regelverk. Därför måste de kontrollera att alkohol inte införs på serveringsområdet. Det kan inte jämföras med övriga parkverksamheter i Mariehamn annat än med sådana som har serveringstillstånd.

Vtm Barbro Sundback, replik

Det resonemanget håller inte ltl Roger Jansson. Det skulle betyda att alla som har serveringstillstånd i parkliknande område kunde kontrollera hela parken. Nej, det står inte i serveringstillståndet, det är jag helt övertygad om. Utskottet får gärna titta på det, det är ett bra fall. När man kontrolleras när man kommer vid ingången, det kan man göra i stöd av bl.a. totalförbudet. Det är nämligen en inskränkning i den personliga integriteten att kontrollera folk, det får inte vem som helst göra under vilka som helst villkor. Jag kan inte i detalj serveringstillstånd eller inte, men det är ett bra case.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Serveringstillståndet på WHA och Rockoff innehåller bestämmelser om att alkohol inte får införas. Att icke försåld alkohol får förtäras inom området och att på området köpt alkohol inte får föras ut utanför området. Det gäller även på WHA när det gäller tillståndet för fotbollsmatcherna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är möjligt att det är på det sättet. Man ser hur svår lagen blir att tillämpa när det står ”detaljplan speciellt anlagt eller iståndsatt område för friluftsliv och rekreation”. Lagen är inte lätt tillämpad. När ministern dessutom säger att rekvisita inte är detaljplan utan något annat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Debatten om 4 § har nu pågått i ca tre timmar och 15 minuter. Jag har följt den delvis här i salen och delvis från mitt arbetsrum. Det finns en samsyn i att ingen vill öka det offentliga drickandet och det är inte meningen med 4 §. Däremot finns inte en samsyn huruvida ändringen av den möjliggör det eller inte möjliggör det. Det är inte fråga om rätt och fel. Man behöver inte bli dumförklarad, om man som jag i det här fallet väljer att stöda minister Wille Valve.

Ltl Barbro Sundback, replik

Frågan är om det råkar drickandet på offentlig plats. De flesta som har uttalat sig tror du det eftersom ökad tillgänglighet ökar drickandet. Det må sedan ha tagit två eller tre timmar för oss att diskutera det. Det finns en stor konsensus om det och stämmer överens med den alkoholforskning som vi har i Norden. Jag vet inte vad minister Thörnroos vill åstadkomma med förändringen det kanske skulle vara viktigare för oss att få veta det.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! I mitt arbete i Ålands lagting och i landskapsregeringen brukar jag i min grundsyn inför lagstiftning utgå ifrån för det första att människan är god. För det andra att människan är normalbegåvad och för det tredje att det finns en vilja hos samhällsmedborgarna att göra rätt. Med det som grund anser jag att 4 § väl kan ändras i enlighet med de förslag som ministerkollegan Wille Valve har gjort.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det var ståtliga målsättningar. Det ger faktiskt ingen större vägledning i hur vi ska uppfatta de alkoholpolitiska konsekvenserna av lagstiftningen enligt minister Veronica Thörnroos. Allmänna ställningstaganden som är ståtliga är värdefulla. I varje enskilt lagförslag är det kanske inte tillräckligt åtminstone inte för mig att bedöma om lagförslaget är bra eller dåligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

5        Ändringar av lagtingsordningen

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 1/2014-2015)

Ärendet avförs från dagens lista och upptas till remiss den 25 mars 2015.

Bordläggning

6        Godkännande av lagen om sättande i kraft av bestämmelser i Världspostkonventionen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 9/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 6/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 25.03.2015. Godkänt.

Bordläggning

7        Godkännande av det fakultativa protokollet om ett klagomålsförfarande till konventionen om barnets rättigheter

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 8/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 8/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 25.03.2015. Godkänt.

För kännedom

8        Ändringar i samfundsbeskattningen 2015-2017

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 25.03.2015.

9        Servicesedlar i socialvården

Ltl Gunnar Janssons skriftliga fråga (SF 3/2014-2015)

En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 25.03.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil