Plenum den 23 mars 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 23 mars 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 2

Val 2

1    Fyllnadsval av en ordinarie medlem i justeringsutskottet för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 17/2015-2016

Första behandling. 2

2    Godkännande av en överenskommelse med Ryssland om internationell vägtrafik

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2015-2016

Landskapsregeringens yttrande RP 4/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 4/2015-2016

Första behandling. 3

3    Godkännande av ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2015-2016

Landskapsregeringens yttrande RP 5/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 5/2015-2016

Remiss. 3

4    Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om direkt internationell järnvägstrafik

Landskapsregeringens yttrande RP 6/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 6/2015-2016

Remiss. 4

5    Avskaffande av skogsvårdsavgiften

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2015-2016

Remiss. 11

6    Ny hälsoskyddslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2015-2016

Remiss, efter bordläggning. 15

7    Landskapsregeringens redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2015-2016

Föredras. 44

8    Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1–31.12.2015

Nordiska rådets berättelse NRB 1/2015-2016

Föredras. 44

9    Landskapsregeringens externpolitik

Landskapsregeringens meddelande M 2/2015-2016

För kännedom.. 56

10  Ändring av kommunallagen

Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2015-2016

Plenum slutar 56

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 26 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av kommunstyrelsemöte i Kumlinge och från plenum 30 mars 2016 på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Britt Lundberg anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Lagtingsledamoten Harry Jansson har anmält frånvaro från dagens plenum på grund av sjukdom. Antecknas.

Meddelande

På fredagen den 1 april 2016 klockan 09.30 kommer en frågestund enligt bestämmelserna i 39 § i arbetsordningen att hållas.

Från landskapsregeringens sida deltar vicelantrådet Camilla Gunell och ministrarna Mats Perämaa, Nina Fellman, Tony Asumaa, Mika Nordberg och Wille Valve i frågestunden.

Enligt den reviderade arbetsordningen krävs ingen förhandsanmälan till frågestunder men de grupper som har önskemål beträffande ordningsföljden inom gruppen får gärna meddela detta till kansliet.

Antecknas.

Val

1        Fyllnadsval av en ordinarie medlem i justeringsutskottet för återstoden av mandatperioden 2015-2019

V 17/2015-2016

Endast en kandidatlista har lämnats in till lagtingets kansli inom föreskriven tid och i behörig ordning. Listan tar som ordinarie ledamot i justeringsutskottet upp lagtingsledamoten Runar Karlsson.

Enligt 90 § arbetsordningen tillåts diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

Eftersom endast en kandidatlista lämnats in verkställs enligt 100 § arbetsordningen ingen särskild valförrättning. Lagtingsledamoten Runar Karlsson förklaras därför vald till ordinarie ledamot i justeringsutskottet för återstoden av innevarande valperiod. Antecknas.

Första behandling

2        Godkännande av en överenskommelse med Ryssland om internationell vägtrafik

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2015-2016

Landskapsregeringens yttrande RP 4/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 4/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Roger Eriksson

Fru talman! På grund av att vår ordförande Harry Jansson är frånvarande idag så fick jag det här uppdraget för en halvtimme sedan.

Jag konstaterar att det här ärendet inte är omfattande. Det här är republikens presidents förslag som vi har haft till behandling i lagutskottet. Lagutskottet har också tagit del av landskapsregeringens utlåtande. Vi konstaterar det här berör Ålands behörighet i landskapsförordning om fordons konstruktion, utrustning, skick, användning och belastning i körkortslagen.

Med beaktande av det som framfördes i remissen så kunde vi också konstatera att det finns egentligen ingen orsak till att landskapet ska stå utanför det här. Vi förespråkar att lagtinget ska ge sitt bifall till det här.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3        Godkännande av ändring av överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om tillträde till högre utbildning

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2015-2016

Landskapsregeringens yttrande RP 5/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 5/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Roger Eriksson

Fru talman! Lagutskottet har även behandlat detta ärende, republikens presidents förslag om godkännande av ändring av överenskommelsen i de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning.

Landskapsregeringen har även här gett ett yttrande. Vi i lagutskottet har behandlat den här frågan och konstaterade också att här finns det inte någon orsak till att vi inte ska ge vårt bifall.

Några kommentarer. Under remissdebatten framfördes diverse fakta. Utskottet konstaterar att av Ålands högskolas cirka 470 studerande är 202 hemmahörande i orter utanför Åland att jämföra med de sammanlagt cirka 1400 åländska studenter som studerar på högskolor utanför Åland. Det här är ett mycket bra avtal ur åländsk synpunkt. Våra studerande får studera utanför Åland, behörigheterna och kompetenserna får räknas till godo.

Man kan konstatera att varken Färöarna och Grönland eller Åland deltar i ersättningssystemet, troligtvis beroende på vår litenhet.

Med beaktande av detta så finner utskottet att lagtinget bör ge sitt bifall till det här avtalet.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

4        Godkännande av överenskommelsen med Ryssland om direkt internationell järnvägstrafik

Landskapsregeringens yttrande RP 6/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 6/2015-2016

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Mika Nordberg

Tack, fru talman! Egentligen vet jag inte om jag skulle ha behövt ha någon större presentation av detta eftersom vi inte har någon järnvägstrafik på Åland.

I och med att olika snabbtågsförbindelser ändå har varit på tapeten så kan jag bara konstatera att landskapsregeringen inte ser några hinder att sätta det här i kraft.

Jag har ändå fördjupat mig så mycket i frågan och konstaterat att vi har ett flertal olika lagar som vi skulle behöva sätta ikraft ifall vi på Åland någon gång skulle börja med järnvägstrafik.

EU-kommissionen har kommit med en hel del förordningar samt en hel del andra lagar som vi tidigare genom åren bara har hänvisat till att vi inte har någon järnvägstrafik på Åland. Den dag vi skulle börja med järnvägstrafik på Åland så har vi en hel del lagstiftningsarbete och förordningar att sätta kraft för att möjliggöra en sådan trafik.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

5        Avskaffande av skogsvårdsavgiften

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2015-2016

Talmannens förslag är att detta ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting, landskapsregeringen har överlämnat ett lagförslag till lagtinget om avskaffande av skogsvårdsavgiften men ändå upprätthållande av skogsvårdsföreningen och dess verksamhet.

Den lagstadgade skogsvårdsavgiften har funnits en lång tid och den har också funnits på rikshåll under lång tid. Det är en så kallad avgift av skattenatur som har avskaffats på rikssidan. Likaså har uppbörd via skattesystemet också upphört. Det betyder att möjligheten att behålla den här typen av skogsvårdsavgift av skattenatur på Åland i framtiden i princip är omöjlig. Det skulle innebära att vi skulle betala oskäligt mycket för uppbörden via skattesystemet i relation till vad skogsvårdsavgiften i sig inbringar.

Det här betyder att Ålands skogsvårdsförening inte längre har samma rätt till skogsvårdsavgiften och därmed finansieringen av sin verksamhet som tidigare. Nu övergår verksamheten till att vara sådan förening som regleras i lag och som fortsättningsvis kommer att ha en viss samhällsfinansiering för sin fortsatta verksamhet.

På rikshåll har man gjort en liknande bedömning. Man tycker att det är viktigt för skogsindustrin, skogssektorn och skogsägarna att man har en stabil tillgång på virke och skogsprodukter. Föreningen har en särskild status och den bör därför regleras på ett eget sätt.

Det är den lag som ni ser framför er och den handlar både om avskaffande av skogsvårdsavgiften men också att ge skogsvårdsföreningen en ny funktion.

Det betyder en ändring i skogsvårdsföreningens ekonomiska förutsättningar vilket förstås kommer att kräva nya strategier och nya sätt att verka på. Det betyder att skogsvårdsföreningen i högre grad måste ta betalt för de tjänster som de erbjuder skogsägarna.

Det är inte obligatoriskt att som skogsägare vara med i skogsvårdsföreningen. Det blir ett frivilligt medlemskap. Vi räknar med att under den första tiden kanske många medlemmar i föreningen uteblir och det blir en viss sänkning i medlemsavgiften. Därför kommer landskapsregeringen att hjälpa till i övergången från det gamla systemet till det nya.

Den här frågan har varit känd under en längre tid. Vi haft en arbetsgrupp som under 2015 har arbetat med den här frågan. Vi tror nu att det här är möjligt och ett bra sätt att framskrida så att fortsatt rådgivning till skogsägare kommer att tillhandahållas inom ramen för hushållningssällskapet där landskapet redan har ett avtal kring rådgivning till primärnäringarna.

Man kan hävda att skogsindustrierna i Sverige och Finland i allt högre grad ingår avtal direkt med skogsägarna kring förvaltning, röjning och avverkning. Men vi tycker ändå att det finns ett samhällsansvar att tillgodose de mindre skogsägarna. Landskapet har tagit ett särskilt ansvar för att bekosta de merkostnader som tillkommer för avverkning i skärgården.

Som jag ser är skogen en viktig fråga, särskilt i arbetet med våra klimatstrategier. Har man en skog som är frisk och ung så ökar dess kapacitet att ta hand om koldioxid. Därför är det viktigt att de här fortgår och att vi förnyar skogsbeståndet med jämna mellanrum.

Jag har en stark ambition att samverka med skogssektorn kring att stärka den lokala produktkedjan från tallplanta till färdiga hus byggda i trä. Det här vill jag för min del väldigt gärna arbeta för att vi ska kunna åstadkomma.

Skogsvårdsföreningen kommer ändå att kunna spela en viktig roll. Skogen har ändå en såpass stor nationalekonomisk betydelse att det också motiverar den här regleringen i en speciallag.

Ekonomiskt kan man säga att under den här övergångstiden blir utgifterna för landskapets del något högre. Men allt eftersom skogsvårdsföreningen arbetar upp sig och tar mer betalt för sina tjänster så tror vi att inom fem år, under år 2015, så ska landskapets utgifter gentemot den här sektorn vara ungefär på samma nivå som tidigare.

Jag svarar gärna på frågor. Jag kommer också gärna till utskottet för ytterligare behandling. Tack, fru talman.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! När man läser den här lagstiftningen så kan man konstatera att den inte är speciellt skarp på något sätt. Min fråga är; vad är den praktiska orsaken till att man valde att lagstifta inom det här området? Kan man ändå inte se till att skogsvårdsföreningen fortlever på annat sätt genom budget eller liknande? Varför gick man in för att lagstifta?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Man tycker ändå att skogsvårdsföreningens roll och funktion är viktig. Med tanke på skogsvårdsföreningens status tidigare och en finansiering via skattesystemet, via skogsvårdsavgiften, så har man på det sättet gett en central roll till föreningen. Det är en status som man inte vill gå miste om. Det är väl ett sätt att trygga den här föreningen och dess verksamhet mera långsiktigt och ha ett stabilare finansieringssystem.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Tack för svaret. Det är klart att det förstås känns tryggare att ha en lagstiftning bakom en sådan här förening. Kanske utskottet borde se på om man också skulle ha med en paragraf som säger att landskapet ska finansiera, i alla fall under en övergångstid, så att man kan garantera den här föreningens fortbestånd. Utan pengar kan man knappast göra så mycket. Det hade kunnat vara lite mera skrivningar och kanske en paragraf om det för det är trots allt en budgetfråga.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det är riktigt, det är absolut en fråga för budgeten. Men eftersom det i framställningen ganska tydligt redogörs för de ekonomiska konsekvenserna så är det på sätt och vis också förpliktande att de här nivåerna ändå budgeteras. Detta är inte den enda finansieringen som föreningen har. Man ska också bygga upp en möjlighet, via sina tjänster man tillhandahåller till skogsägarna, att få in en egen finansiering.

Den direkta rådgivningen avtalar man om separat. Det finns redan ett ramavtal med Ålands hushållningssällskap och där kommer skogsvårdsrådgivningen att ingå. Jag tycker att finansieringsmöjligheterna är ganska tryggade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, Ålands skogsvårdsförening står inför förändringar som ställer krav på nya tankesätt, rutiner och högre självfinansieringsgrad, precis som det ska fungera i en marknadsekonomi.

Orsakerna till att avskaffa skogsvårdsavgiften är enkel. Att ta upp en avgift som slopats i riket är inte av givna orsaker ekonomiskt försvarbar. Det mår endast skattebyråns administration bra av samt att man på sikt skulle vara tvungen att investera i nya datasystem. Istället kan föreningen uppbära medlemsavgift vilket blir aktuellt från 2017.

Med tanke på att nuvarande avgift beaktas som en skatt är Ålands skogsvårdsförening begränsad av vilken verksamhet föreningen får bedriva.

Ålands skogsvårdsförening och dess verksamhet påverkas också av den nya landskapslagen om stöd för hållbart skogsbruk. Denna lag medger inte längre att landskapsregeringen betalar ersättning för planering, arbetsledning och administration av stödberättigade skogsförbättringsarbeten. Landskapsregeringen kommer heller inte att fortsätta med förhandsfinansiering av röjning och markberedning utan dessa tjänster ska faktureras av dem som utför arbetet.

Arbetsgruppen som tillsattes våren 2015 hade som uppdrag att bl.a. se på en framtida finansieringsmodell. Precis som i riket ser landskapsregeringen vikten av skogsvårdsföreningens verksamhet för att trygga förutsättningarna till en god skogsvård, ett hållbart skogsbruk och speciellt de små skogsägarnas intresse i landskapet. Dessa argument motiverar en lagstiftning för att garantera att den finns kvar med sin verksamhet.

År 2014 utgjorde skogsvårdsavgiften 38 procent av föreningens intäkter. Detta och zon 3 stöd på 16 000 euro samt att den nya lagstiftningen om hållbart skogsbruk utgår ger summa summarum ett intäktsbortfall på 80 procent av föreningens intäkter.

Landskapsregeringens lösning och som även var arbetsgruppens slutsats, är att skogsvårdsföreningens finansiering ska bestå av tre delar. Medlemsavgifter, självfinansiering och rådgivningsstöd.

Certifieringen av skogen är ett stort argument för att motivera ett medlemsskap och skapar ett helhetsintresse bland hela skogsnäringen att samarbeta för att behålla ett högt medlemsantal i föreningen.

Det finns i lagförslaget en förståelse från landskapsregeringens sida att det under en brytperiod till ett nytt tanke- och arbetssätt är viktigt att trygga skogsvårdsföreningens finansiering, där finansieringen som gått till skattebyrån istället kan gå till administrativt stöd till föreningen.

Landskapsregeringen ser betydelsen av rådgivning och avser stöda denna verksamhet via ett utvidgat ramavtal med Ålands Hushållningssällskap så att det även omfattar skogsvårdsrådgivningen via skogsvårdsföreningen.

Med tanke på att landskapsregeringen ser betydelsen av skogsvårdsföreningens arbete gör att det under en övergångsperiod ökar landskapets kostnader. Stödet har en peak 2017, cirka 146 000 euro, för att 2020 vara nere på samma nivå som idag.

Det kan vara bra att i avtalet med Ålands hushållningssällskap ha regler för vilken verksamhet som rådgivningsunderstödet får användas till. Detta för att beakta den kritik som kom i samband med remissrundan och påtalade risken för konkurrerande verksamhet understödd med offentliga medel.

Jag tror på modeller som bygger på självfinansiering. Det skapar drivkraft och främjar entreprenörskapet. I och med att föreningen under en relativt lång tidsperiod kommer att få ekonomiskt understöd ges man även arbetsro och tid för att utveckla administration, självfinansiering, uppsökande verksamhet och rådgivning.

Fru talman! Det här bygger för framtiden och bygger i grunden på ett sunt affärstänk.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag har egentligen ingenting emot den här lagstiftningen eftersom det är så illa tvunget att göra något på grund av att riket har avskaffat skogsvårdsavgifterna. Det är tråkigt att vi på grund av åtgärder som man gör i riket måste göra liknande åtgärder. Det är inte så bra i och med att vi har en självstyrelse.

I det här fallet är det så illa tvungna eftersom det blir alldeles för dyrt att upprätthålla ett eget system, som lantrådet sade, och det har jag förståelse för.

I repliken var jag lite förundrad över varför man egentligen lagstiftar om det här. Man lagstiftar väl för att man vill tydliggöra och göra skogsvårdsföreningen lite starkare.

Utskottet, som har hand om det här ärendet, borde också titta på finansieringen. Vi vet att utan finansiering så kan inte en sådan här förening verka. Nu ska man få intäkter via medlemsavgifter vilket torde kunna vara en hyfsad del eftersom man måste vara med för att få sin skog certifierad och det vill väl alla vara idag för att kunna sälja produkter. Där kan man få en hygglig inkomst. Skogsvårdsföreningen kan säkert sälja tjänster till både skogsägare och kanske till skogsvårdsbyrån, att man gör de tjänster som de tidigare har gjort och då får man inkomster.

 Den sista posten att man ska få ett budgettillskott varje år, det har pratats om 100 000-150 000 euro om jag förstod ltl Holmberg rätt, och det blir lite konstigt om det ”bara” är en budgetfråga. Det kan ju vara så att kommande lagting eller det här lagtinget inte beviljar de pengarna och det har man ju all rätt att göra. Det betyder att man slår undan benen för en förening som har ett viktigt jobb här. Utskottet borde titta på om det går att få in en skrivning om någon form av budgetgaranti. Det är inte heller så lätt att ge budgetgaranti i förskott. Men på något vis borde man i alla fall ha med en fundering på att det kan finnas en kalkylerad risk att ekonomin raseras beroende på lagtingets beslut.

För övrigt tycker jag och centern att den här föreningen har en oerhört viktig uppgift. Som vicelantrådet sade så handlar det inte bara om skogen i sig, det handlar också om en miljö och kanske inte heller bara om klimatet. Det handlar också hemskt mycket om livsmiljö för människan, man vistas mycket i skogen på olika sätt. Det är bra om skogen kan skötas på ett sådant sätt att man kan vistas där. Skogsvårdsföreningen har en viktig uppgift där genom rådgivning.

Det finns antagligen stor skatt i framtida energi. Tyvärr är både el och olja jättebillig, men det kommer säkert en dag när den här energin kommer att vara guld värd. Den är mycket värd redan idag när den tas tillvara, men tyvärr är priserna jättelåga. Det svänger en dag när det blir brist på energi och speciellt sådan här sorts energi. Skogsvårdsföreningen har en viktig uppgift att se till att rå om skatten som vi har i skogen. När det gäller byggnadsmaterial så är också skogen en viktig resurs.

Med de korta orden vill jag för min del säga att jag inte har någonting att invända mot den här lagstiftningen. Det är den enda rätta, jag tror också att skogsvårdsföreningen kommer att kunna bedriva en bra verksamhet här framöver trots att man avskaffar skogsvårdsavgiften. Tack.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Den här lagstiftningen är just ett exempel på när Finland gör en förändring så påverkar det genast Åland. Att jämföra Finland och Åland när det gäller skogsbruket är ganska intressant. Vi med vår skärgård och mycket skog på öar så är vi i en helt annan situation. Jag tycker att det här är ett oerhört intressant politikområde.

Skogspolitik och ett hållbart skogsbruk nämns också i det här betänkandet. Jag tycker att man kan problematiserar det lite ytterligare.

Vi har enhälligt tidigare tagit beslut om ett hållbart Åland 2051. Jag anser att det här är ett steg i den riktningen. Vi behöver dock ändå bevaka och se till Skogsvårdsföreningen också klarar sig framöver. Därför är det glädjande att höra från vicelantrådet att föreningen åtminstone fem år framåt har möjlighet att arbeta för att förändra sitt arbetssätt för att kunna få in intäkter. Det är klart att det finns en oro för föreningen och hur den ska klara sig när intäkterna ändå nästan halveras.

I framtiden måste vi kanske börja tänka i nya banor. Behöver vi stöda ett hållbart skogsbruk eller inte? Som ltl Runar Karlsson sade, och som också finns i betänkandet, så ses certifieringen som en morot. Det kan man ytterligare analysera lite mera. Utskottet kan se på om det faktiskt är en morot och på vilket sätt det kan vara ett större stöd för föreningen.

Allt sedan artonhundratalet har det debatterats om hur vår skog ska brukas. Skogen väcker mycket känslor och åsikter och de går ofta isär, speciellt när man pratar om hållbart skogsbruk. Det är inte endast ett ekonomiskt värde vår skog har, utan också ett produktionsvärde som kan värderas som rekreation och välmående. Det finns också ett starkt biologiskt värde i att bevara skyddade arter. Det är en kombination av de här tre delarna.

Marknaden som vi lever i idag, i kombination med globaliseringen, har ju ökat efterfrågan av virke och därför gör det också skogspolitiken intressant. Ju mer vi går mot ett hållbart tänkande så ju mer värdefull kommer också skogen att bli.

Man borde egentligen upprätta en skogspolitisk dialog där man tar miljöhänsyn, hänsyn till värdefulla biotoper och hänsyn till vattnet. Man tar hänsyn till kulturmiljön, alltifrån forn- och kulturlämningar som eventuellt kan skadas vid skogsbruk, vi har haft långa debatter om sådant.

Hur kan vi digitalisera den här verksamheten för att stöda och effektivera hanteringen? Det är intressant att få en balans när det gäller allt vilt som finns i skogen.

Den skogspolitiska dialogen knyter naturligt nya etappmål inom miljömålsarbetet. Man ska ha kunskap om vad som gäller för att kunna jobba vidare och jag tycker att vi debatterar detta lite för lite i den här salen.

Genom att skapa en dialog kan man också se till att man får så kallade sektorsansvar, som är bra. När man utvecklar föreningen vidare, börjar diskutera avgifter och medlemsavgifter osv. så borde man plocka in de här begreppen i en sådan diskussion så att man också får ett hållbart skogsbruk framöver.

Vi har redan nu bl.a. Natura 2000 som bevarar den biologiska mångfalden, men också miljömål och andra faktorer och indikatorer som hjälper oss att förstå och tillämpa ett sådant här politikområde. Tack.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Likt andra talare här så har inte jag något att invända mot det här lagförslaget. Det är helt i sin ordning. Det blir en helt annorlunda lagframställning jämfört med den lag som har varit gällande tidigare.

Jag har tittat på några frågor. När man tittar på remissrundan som har förekommit så har vår skogsindustri haft lite åsikter. Säkert kopplar väl någon ihop skogsindustrin med mig då eftersom jag delvis är lite inblandad.

I 1 § står: ”Föreningen ska främja lönsamhet i skogsbruket och övriga mål som medlemmarna har uppställt på sitt skogsbruk samt en skötsel och användning av skogsmarken som hållbar i ekonomiskt, ekologiskt och socialt hänseende.” Här har skogsindustrin den uppfattningen att man på fastlandet har ungefär samma skrivningar. Det betyder att man får bedriva konkurrerande affärsverksamhet gentemot skogsbolagen. I remissvaret från skogsbolagen har man påpekat detta. Så länge man har en delfinansiering av sin verksamhet med landskapets allmänna medel så borde man ha 6 § och 15 § kvar i det här lagförslaget. Det tycker jag att utskottet kan titta på när de behandlar det här ärendet. Det beror egentligen helt hållet på en EU-lagstiftning där det tydligt och klart sägs att en man inte får bedriva konkurrerande verksamhet eftersom man delvis finansieras med samhällsmedel. Det är väl inte några stora konstigheter i den för i sådant fall skulle den lagen gälla i ett övergångsskede, när finansieringen av allmänna medel försvinner så upphör de paragraferna helt enkelt att gälla.

För en sådan här förening kan det vara svårt att hitta på finansieringsformer. Tidigare var föreningen van med att automatiskt få delfinansiering av de skogsvårdsavgifter som kom in. Det gäller för föreningen att vara på tårna och verkligen jobba konstruktivt.

Det står ingenting om det här men jag vet att det finns en ganska stor efterfrågan på skogsbruksplaner för skogsägare. Idag är det är landskapet som står för de här planerna. Här borde det också finnas en affärsidé för föreningen; kanske föreningen ettdera kan överta den här verksamheten eller tillsammans med landskapet göra likartade skogsbruksplaner.

Ltl Kemetter var inne på skogspolitisk dialog. Jag har länge från den här talarstolen frågat efter landskapets skogsprogram. Jag tror till och med att det står om det i regeringsprogrammet. Men åtminstone skulle jag vilja ha ett löfte att programmet skulle komma den här perioden. Jag tjatade förra gången ganska mycket om programmet. Jag tror att det nu gällande skogsprogrammet gick ut 2006. Det borde vara dags att landskapet kan visa upp ett skogsprogram. Om man ska ha en skogspolitisk dialog så borde det finnas en grund utifrån vad man diskuterar.

Vi vet att skogsbruksföreningen är huvudman för ett nytt certifieringssystem ytterligare, FSC. Det systemet bygger på ett certifikat som vi har idag, PFC. Efterfrågan från industrin är att vi också borde certifiera oss till FSC. Det är kunden som egentligen styr detta. Billerudkorsnäs, som vi idag levererar vår cellulosaflis till, ställer idag högre krav på oss att vi har FSC-certifierat virke. Billerudkorsnäs största kunder, Tetrapak, ställer krav på FSC-certifierat. Här måste man jobba vidare och försöka få så många skogsägare med sedan när det blir aktuellt. Nu i ingångsskedet kommer man att köra med ett visst antal skogsägare och sedan kommer man rent allmänt att höra efter om det finns intresse bland flera.

Många har berört den fortsatta finansieringen. Man vill ha någon säkerhet i framtiden för att föreningen ska klara av rollen som organisation.

I första hand vill jag att finans- och näringsutskottet tittar på 6 § och 15 §, om man kan införa övergångsparagrafer så länge man får stöd via samhällsmedel.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Ltl Brage Eklund berör många viktiga aspekter i sitt anförande.

För det första, konkurrerande verksamhet har vi diskuterat. Det finns inga ambitioner och jag kan inte heller se att det skulle vara aktuellt överhuvudtaget att skogsvårdsföreningen skulle börja bedriva konkurrerande verksamhet med skogsbolagen och verksamhet. Det kändes inte riktig relevant att ta med en sådan paragraf.

Jag har träffat både skogsbolagen och föreningen tillsammans flera gånger och jag betraktar dem som grenar på samma träd och även landskapets skogsvårdsbyrå har en roll i det här. Det är tillsammans vi ska arbeta för att stärka den åländska skogsindustrin. Därför är det här programmet, som ltl Eklund efterlyste, under arbete. Vi har påbörjat ett arbete. Vi har en dialog med bolagen och föreningen om hur vi ska arbeta tillsammans för att uppnå den gemensamma skogsstrategin. Den ska vara klar i mars nästa år.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag är glad för att strategin är på gång. Den har jag saknat länge.

När det gäller att vi sitter på samma grenar, visst är det så. Jag tror inte att ambitionen från skogsvårdsföreningen är att man ska bedriva konkurrerande verksamhet. Men tider är alltid föränderliga och man vet inte hur nya kvastar sopar i föreningen och vilka idéer man har. Så länge man delfinansierar verksamheten med samhällsmedel så borde man åtminstone finna en lösning i de här paragraferna som jag hänvisade till.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, utskottet kan gärna diskutera och höra de olika aktörerna.

Jag återkommer till skogsstrategin. Som jag sade ska den vara klar om ett år. Den går hand i hand med klimat- och energistrategin som landskapet också arbetar med. Tanken är att vi ska utarbeta ett stödsystem för både vindkraft, sol och biomassa. De här ska koordineras med varandra. Därför följer skogsstrategin samma tidtabell som den större planen.

Det finns mycket att diskutera, alltifrån certifieringen men också tillväxtmöjligheter, produktutveckling, bioenergi och annat som är aktuellt och som vi tillsammans kan stärka. 

Ltl Brage Eklund, replik

Jag tror att vicelantrådet och jag har samma ambitioner.

Jag kan ytterligare tillägga att EU håller på att jobba fram en gemensam skogslag. Den kommer kanske att slå hårt mot Norden, för man har inte samma förståelse för skogsbruket nere i Sydeuropa som vi har här uppe. Det gäller för landskapsregeringen att följa med och bevaka vad det innebär.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

6        Ny hälsoskyddslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2015-2016

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Landskapsregeringen har idag glädjen att presentera sitt lagförslag om ny hälsoskyddslagstiftning och därtill hörande lagtekniska följdändringar (förslagen 2, 3 och 4).

Lagförslaget innebär att lagstiftningen om hälsoskyddet moderniseras och förenklas och härmed en tydligare och klarare struktur. Man kan tillägga att detta lagförslag bara är den första förenklade pusselbiten, för inom ramen för denna lag kommer vi att kunna genomföra ytterligare förenklingar inom anvisningar, tillsynsplaner och taxor. En enklare vardag för företagaren och ålänningen.

Lagförslaget ska ses som ett led i den kraftsamling för ÅMHM som nämns i regeringsprogrammet, där vi ser över utvecklingsarbetet kring myndigheten ÅMHM.

Den hälsoskyddslagstiftning som är ikraft idag genom landskapslagen om hälsovården, och den med stöd därav utfärdade landskapsförordningen om hälsovården, är föråldrad och har inte fullt ut beaktat viss central, självstyrelsepolitisk utveckling såsom grundandet av ÅHS. Den ikraftvarande lagen innehåller flera obsoleta paragrafer, några upphävda, som helt enkelt inte tillämpas längre – exempelvis hur kommunfullmäktige godkänner en kommunal hälsovårdsförordning eller varför inte de märkliga skrivningarna om ”Buller lukt eller andra störningar” i 18 §. Värst av allt: näringsidkare, verksamhetsutövare och myndigheter inte idag exakt vet vad som gäller på detta område.

Det här är på sätt och vis en väldigt självstyrelsepolitisk lag. Det handlar om ett dynamiskt område där det skett väldigt mycket förändringar sedan EU-inträdet och landskapsregeringen har två tjänstemän som ansvarar för hela detta område.

Genom att tillämpliggöra rikets lagstiftning på hälsoskyddsområdet skapar vi tydliga verksamhetsförutsättningar för samtliga aktörer. Vi tillämpliggör ett regelverk som är färdigt EU-anpassat och vi gör det möjligt att, efter ÅMHMs beslut, tillämpliggöra eller inte tillämpliggöra de anvisningar som flyter ur regelverket.

Förslaget innehåller några självstyrelsepolitiska ”säkerhetsventiler” som det kan vara bra att känna till. Det finns ingen automatik i att Valviras anvisningar träder ikraft, de måste godkännas genom beslut av ÅMHM. Vi tillämpliggör inte heller Valviras riksomfattande tillsynsprogram eftersom vi har en egen åländsk verklighet med egna taxesystem och tillsynsplaner.

Blankettlagens 10 § är central eftersom den gör det möjligt att anlita andra än laboratorier än dem som godkänts av Valvira. Hela denna paragraf ska ses i ljuset av att vi redan idag anlitar flera svenska laboratorier och svenska aktörer t.ex. för att undersöka ett övermögligt dagis.

Det är otroligt viktigt att vi också framledes kan anlita andra EU-aktörer än de i Finland certifierade, framförallt svenska sådana, under förutsättning att de uppfyller kraven på korrekthet och tillförlitlig analysmetod.

Talman, detta kan tjäna som inledning. Landskapsregeringen är redo att bistå och upplysa i den fortsatta utskottsbehandlingen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det här är kanske en svår fråga men jag ställer den ändå. Anser ministern att det här lagförslaget kommer att medföra några väsentligheter för ålänningarna eller är det mera en administrationslättnad för de myndigheter som har hand om det här området?

Minister Wille Valve, replik

En bättre vardag blir det eftersom det kommer att bli mycket tydligare vad som gäller och vad som inte gäller. Det är ett äkta problem med tanke på hur dagens hälsoskyddslagstiftning ser ut, den är ett lapptäcke med föråldrade paragrafer som tjänstemän i praktiken ibland inte tillämpar och ibland tillämpar. Det här är inte rättssäkert, vi måste göra något åt det. I ljuset av hur rätten ser ut idag och hur vi ser att den kommer att se ut i framtiden så tror vi att det här är den bästa lösningen som vi kan göra.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Menar ministern att det inte kommer att ske några oförutsedda stora pålagor för ålänningarna på grund av det här lagförslaget?

Minister Wille Valve, replik

Ja, det menar ministern. Den största risken vi har sett är det som vi har brottats med i 10 §. Det är om vi i praktiken får en likriktning på Åland, att vi bara kan anlita finländska laboratorier och finländska aktörer, att de måste vara certifierade av någon som social- och hälsoministeriet har gett i uppdrag att certifiera. Det här är den risken som vi har sett. I den fällan vill vi inte hamna. Mot ljuset av det bör 10 § och dess detaljmotiveringar läses.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, fru talman! I 1 § står; ”ändras något i hälsoskyddslagen som hör till landskapets behörighet ska ändringarna gälla på Åland för tidpunkten för deras ikraftträdande i riket.” Betyder det att vi utan att vi behöver fatta något beslut så kör vi vidare utan att veta om något på sikt kan bli helt tokigt jämfört med våra förhållanden?

Minister Wille Valve, replik

Det var en bra fråga, jag ber att få återkomma till den.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Pernilla Söderlund

Fru talman! Bästa lagtingskollegor, framför oss ligger ett efterlängtat lagförslag om hälsoskydd. Det är nog på tiden; delar av den nuvarande lagstiftningen är från 1967.

Syftet med lagen är inte bara att bevara och upprätthålla vår hälsa, utan även att förebygga och minska faktorer i vår omgivning som skapar eller kan skapa ohälsa. Det handlar om en ren och trygg livsmiljö i vårt lilla ö-rike.

Förslaget är att rikets hälsoskyddslag, med några små förändringar, främst av teknisk och organisationsmässiga orsaker, antas som en blankettlag.

En annan orsak till att anta hälsoskyddslagen som en blankettlag är att det här är ett område som ständigt förändras. Det är svårt att förutse hur ofta och hur mycket. Att anta hälsoskyddslagen som en blankettlag sparar även på våra egna lagberedningsresurser.

Som pricken över i så förväntas inte förslaget fördyra eller försvåra för någon, utan det kommer att minska på administrationen.  Det framkommer här tydligt vem som gör vad, när och varför, vilket är viktigt. Lagen kommer att förenkla och förtydliga och bra och tydliga strukturer gör alltid administrationen effektivare.

Lagens anpassning till den åländska myndighetsstrukturen är nödvändig eftersom det här är en kommunal angelägenhet i riket.

Det här är en viktig lag eftersom detta har att göra med alla ålänningars vardag och därför måsteman ändå kunna se kritiskt på den. Alla vill ha och behöver en modern hälsoskyddslag, så den är väldigt välkommen.

Vi ser fram emot att i utskottet se närmare på lagen och dess detaljer.

 Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! I likhet med föregående talare så välkomnar jag också den här lagstiftningen. Den har legat i det berömda röret och funnits med i landskapsregeringens lagstiftningsprogram ända sedan 2013. Det är fint att lagen snart är på plats.

Den nuvarande lagen är från 1967, förordningen är från 1973 och det har ju förändrats en hel del på Åland och i välden sedan dess. Visst kan det vara charmigt att man har benämningar som ”barnkrubbor och barberarinrättningar” kvar, men riktigt så ser inte det åländska näringslivet och verksamheterna ut idag. Vi har daghem, nagelsalonger och mycket annat som inte fanns på den här tiden.

I slutrapporten den 3 juni 2013. från den förenklingsgrupp som gjorde en översyn av ÅMHMs arbete under 2012 och 2013, var just ett av förslagen att göra en total översyn av hälsovårdslagen och införa en blankettlag på det här området eftersom det är väldigt viktigt att vi har en modern och tidsenlig lagstiftning om hälsoskydd. Att göra det som en blankettlag underlättar både för ÅMHM men också för verksamhetsutövarna.

Den berörda myndigheten, Ålands näringsliv och landsbygdsutvecklaren har framfört att rikets anvisningar och praxis kan användas i mycket större omfattning än vad som kan göras idag. Detta medför att tolkningsutrymmet minskar vilket skulle ge ett betydligt tydligare regelverk. Jag vill nog betona att jag inte tror att det nödvändigtvis behöver bli lindrigare och lättare, utan det blir mera likabehandling för alla, för alla vet vad som gäller.

Utskottet kommer att behandla det här lagförslaget i vederbörlig ordning, med start förhoppningsvis redan i morgon bitti och med stort intresse från utskottsmedlemmarnas sida. Jag tycker att det är viktigt att vi får en bra lag inom det här området.

Man kan säga att ju mer renliga vi blir, ju mera hygienfaktorer som tas i beaktande, så desto flera allergier och sjukdomar verkar vi få i våra samhällen.

Igår kväll var jag på ”öppet hus” i Waldorfskolan och Waldorfdaghemmet och där tillåter inte myndigheterna t.ex. trägolv eller golven måste vara behandlade på ett särskilt sätt för att de ska vara godkända. Man kan tänka på hur mycket vi egentligen ska skydda våra små barn och människor från bakterier och smuts? Det här är någonting som vi säkert kan diskutera vidare i utskottet.

Jag hoppas att vi under den här mandatperioden också kommer att få se en översyn av miljöskyddslagen, djurskyddslagen och förändringar i ÅMHM-lagen, vilka också är förslag från förenklingsgruppen som avslutade sitt arbete 2013. Tack, fru talman.

Minister Wille Valve

Talman! Svar till ltl Lindholm; ja, så är det, vi åker med tåget och vi kan hoppa av det när vi vill. 1 § ska särskilt läsas mot ljuset av allmänna motiveringens 3.1 ”Ekonomiska och administrativa konsekvenser”. Där står det tydligt att inga anvisningar kan träda ikraft utan ÅMHMs beslut för Ålands del.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss, efter bordläggning

7        Landskapsregeringens redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting

Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2015-2016

Ärendet bordlades vid plenum 21.03.2016.

Enligt 36 § arbetsordningen ska ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden men först tillåts diskussion.

Diskussion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Lagtinget inledde debatten i måndags och då såg verkligheten annorlunda ut än vad den gör idag.

En del i den självstyrelsepolitiska redogörelsen utgörs av säkerhetspolitik.

Igår detonerade bomber med fasansfulla förödelser i hjärtat av Europa, i smältdegen Bryssel, precis i samma områden där lagtinget själv var för någon vecka sedan.

På Dagens Nyheters ledarsida fångar man in sakernas tillstånd med endast två meningar: ”Terrorismens mål är att krossa vardagen. Det är upp till oss alla att se till att det blir tvärtom.”

I måndags var jag själv och Europarättschef Slotte i Helsingfors för att redogöra för Ålands positioner inför den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen som ska lämnas till riksdagen i vår. Det är en arbetsgrupp som är synnerligen kompetent. Arbetsgruppen består av höga tjänstemän från utrikesministeriet, från presidentens kansli, från statsrådets kansli, från inrikesministeriet och från försvarsministeriet.

Utgångspunkten för redogörelsen är målsättningen att förstärka Finlands internationella ställning, att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet samt att förbättra finländarnas säkerhet och välfärd.

Landskapsregeringen har, i samråd med självstyrelsepolitiska nämnden, lyft fram demilitariseringen samt Ålandsexemplet och anser att de kan tjäna som modell vid internationell konfliktlösning. Ålandsexemplet kan och ska användas konstruktivt och som inspirationskälla.

Den säkerhetspolitiska situationen i Östersjön är förändrad med en ökad säkerhetspolitisk oro jämfört med några år tillbaka i tiden. Bedömningarna är fortfarande att det säkerhetspolitiska läget i Östersjön är stabilt.

Landskapsregeringens åsikt, som vi hävdar inför arbetsgruppen, är att det finns skäl att redogöra för Ålands särskilda folkrättsliga ställning i Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse. Syftet med detta skulle främst vara ett klargöra och befästa demilitariseringen och neutraliseringens fortsatta betydelse inom ramen för de förändringar som sker eller kan komma att ske i den utrikes- och säkerhetspolitiska omgivningen.

Landskapsregeringens uppfattning är att Åland genom sin demilitarisering och neutralisering utgör en stabiliserande faktor i Östersjöområdet.

Efter terrordåden i Paris i november 2015 bad Frankrike övriga EU-länder om hjälp med hänvisning till artikel 42.7 i fördraget om Europeiska union, den s.k. solidaritetsklausulen.

Nu pågår lagstiftningsarbete och landskapsregeringen har också där lämnat utlåtande. Här framhåller landskapsregeringen igen att det på ett tydligare sätt borde klargöras hur lagen kommer att tillämpas för Ålands del om det till exempel blir en terrorattack eller kärnkraftsolycka. Vilka omfattas av lagförslaget om det inträffar på Åland? Det borde också vara klarlagt hurdant internationellt bistånd som kan anses vara förenligt med konventionerna.

Vi kan konstatera att konventionerna har tjänat Åland väl och fungerat under två världskrig. Vi har att förhålla oss till neutraliseringen och demilitariseringen som vi är väldigt stolt över, men vi har också ett heltäckande skydd om det blir ett skarpt läge av en eller annan orsak.

Dessutom har försvarsministeriet genomfört vissa utredningar. Vi från Åland ser att man fortsätter att klarlägga läget och det arbetet måste fortgå i samarbete mellan landskapsregeringen och berörda myndigheter i riket.

Slutsatsen för landskapsregeringens besök var att man vill, som det skrivs i neutraliserings- som demilitariseringspolicyn, att Ålands ses som ett subjekt och inte ett objekt och att man ska utarbeta den säkerhets- och utrikespolitiska redogörelsen till den del det berör Åland i nära samarbete med landskapet och lagtinget.

När det gäller andra frågor som var på agendan så fortsätter arbetet med avräkningsgrunden. Vi fortsätter diskussionen på tjänstemannanivå. Vi tänker också fortsätta att föra politiska förhandlingar och även göra en formell framställan.

Beträffande SOTE-reformen som också kan få stora självstyrelsepolitiska konsekvenser, både ekonomiska och behörighetsmässiga, så planerar landskapsregeringen att tillsätta en intern arbetsgrupp som bevakar och följer med utvecklingen på rikssidan. Vi har också fått en rapport om att det kan innebära förändringar när det gäller folkpensionsanstalten. Det kan ha stora konsekvenser för Åland. Den utvecklingen måste också nogsamt analyseras och följas med.

När det gäller svenska språket som är en väsentlig del så är ett nytt språkråd tillsatt. Språkrådet kommer att ha sitt första möte strax efter påsk. Språkrådet har initierat och beställt en enkät. Syftet med undersökningen är att ta reda på hurudana utmaningar de åländska företagen har angående språkkunskaper i arbetslivet. Meningen är att den slutrapporten ska komma i september.

På justitieministeriet pågår också en enkät som handlar om förverkligandet av de språkliga rättigheterna i Finland och även där kommer vi att vara aktiva och utarbeta positioner.

En ny faktor som det också står om i redogörelsen är hela digitaliseringen, vad det innebär för det svenska språket och om ålänningarnas rätt att få service på svenska. Men också det faktumet att när vi behöver ha system för våra myndigheter så är det svårt att få dem till fullo på svenska. I takt med digitaliseringen centraliserar man servicen, så det finns minsann utmaningarna för självstyrelsen.

Det var ungefär det som jag tänkte säga. Tack.

Ltl Göte Winé

Tack fru talman för att jag får möjlighet att framföra vårt gruppanförande nu eftersom jag var sjuk i måndags.

Fru talman! Vi har nu landskapsregeringens självstyrelsepolitiska frågor framför oss och ska nu debattera det. Senare idag ska vi också debattera landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2016. Jag tycker personligen att det är lätt att man blandar ihop dessa ärenden och det är svårt ibland att se helheten. Borde vi kanske debattera dem samtidigt och få en mer övergripande självstyrelsedebatt? Det var en tanke när jag läste igenom dem.

Att ha en progressiv självstyrelsepolitik är viktigt för Ålands socialdemokrater.

Nu sitter Ålandskommittén och jobbar med bl.a. behörighetsfördelning och jag tänker inte gå in närmare på det utan respektera det arbetet som sker i Ålandskommittén. Men jag kommer att ge vissa råd i mitt anförande här.

 Ålandskommittén gör ett viktigt jobb för utveckla vårt åländska självstyrelsesystem. Däremot måste vi se vad vi klarar av att utveckla och jobba vidare med självstyrelsepolitiskt och även se vad som är värt att ta över behörigheten. Vi har redan nu politiker som säger att det offentliga är för stort, men inte vill säga var man ska minska på.

Ålandskommitténs arbete är viktigt, men det är också viktigt att även vi partier gör vårt jobb i frågan för en ökad förståelse för Ålandskommitténs arbete.

Det är snart tre veckor sedan Ålands lagting var på besök i riksdagen. Det var ett bra program men bland det viktigaste var att vi partier fick träffa partierna i riksdagen, t.ex. moderaterna träffade samlingspartiet och så vidare. Den socialdemokratiska riksdagsgruppen tog emot oss från den socialdemokratiska lagtingsgruppen och gav oss mer utrymme än vårt tidsschema egentligen tillät. Vi fick ett kortare möte Ilkka Kantola som sitter med i Ålandskommittén. Vi pratade om vikten av utvecklingen av vårt självstyrelsesystem och Ålandskommitténs arbete. Ilkka Kantola är en av dem som är ny medlem i Ålandskommittén tyckte också att det var givande med den här dialogen.

Att vi alla har en dialog med våra riksdagspartier tycker vi Ålands socialdemokrater är viktigt. Det är bättre att bjuda in dem för diskussioner än att be dem gå hem.

Språkrådet har nu hittat sin form och det är bra att de verkligen ser hur det ser ut i våra olika verksamheter. Jag tycker det är bra att man jobbar där med språkanvisningar till den allmänna förvaltningen. Det är lätt att det annars kan uppstå missförstånd och osäkerhet. Att man redogör för de regelverk och principer som ligger till grund för språkanvändningen inom landskapsförvaltningen är bra.

Fru talman! Under punkt 2 så har man med översättning av God medicinsk praxis och Pharmaca Fennica och just om Pharmaca Fennica så råder det nu en god framgång. Jag sitter själv med Finlands svenska Folktings social- och hälsovårdsutskott och även där har frågan om Pharmaca Fennica och översättning lyfts upp till diskussion.

Som jag känner nu i och med SOTE-reformen är att man nu måste lyfta upp frågan om rätten till vård på svenska.

Jag har hört att man ibland funderar från vissa håll nyttan med att vara med i Folktinget. Ser vi på språkpolitiken så har vi ett ställe där vi kan lyfta frågor och jobba för oss på Åland men inte bara Åland utan för hela Svenskfinland vi har där också ett ansvar. I Folktinget har jag bl.a. lyft frågan om rätten till specialutbildning på svenska för den åländska polisen. Det var en fråga som gick senare gick vidare till kanslichef Päivi Nerg.  Jag hoppas att man jobbar på den frågan.

En annan fråga som jag lyft där är vikten av att specialskolan Lagmansgården behålls i svenskspråkig miljö. För det utreddes tidigare om att slås ihop den med en finskspråkig special skola.

Fru talman! Orsaken till att jag lyfter detta att vi alla har vårt ansvar att jobba med lyfta fram angelägna frågor om svenska språkets ställning. Landskapsregeringen på sitt och vi lagtinget på vårt håll. Det är inte bara för Åland utan rätten till att använda det svenska språket är för vår del även viktigt för hela Svenskfinland.

Fru talman! Att fara ut och informera om Ålands demilitarisering och neutralisering är väl nu viktigare än någonsin. Även i våra närmaste områden så bör man informera om vad vår demilitarisering och neutralisering innebär.

Här har vi vikten att informera om Ålandsexemplet runt om i världen.  Även Ålands Fredsinstituts roll måste uppmärksammas och användas mer inom detta område.

Gränsbevakningen är en viktig verksamhet och att landskapsregeringen har en god dialog med gränsbevakningsledningen samt att man fortsättningsvis håller utbildning på svenska så ålänningar kan välja det som ett framtida yrke. Gränsbevakningen är också ett komplement när inte polisens resurser räcker till, men även handräckning för sjukvården görs av gränsbevakningen så samarbete inom dessa områden är bara positivt. Men behöver vara en tydlighet om gränsdragningar och dialog om samarbetet.

När vi pratar om självstyrelsepolitik så kan man ju inte prata om den åländska ekonomin. Vi anser att vi inte har självstyrelse när det gäller ekonomin utan vi är mer pantfångar enligt vår mening. Vår åländska ekonomi är beroende av Finlands ekonomi och därmed är nog vår ekonomi som den är idag. Skulle vi ta vara på våra egna pengar så skulle nog den åländska ekonomin se bättre ut än den gör idag.

När vår lagtingsgrupp hörde på ÅSUB om hur det åländska systemet missgynnar oss idag så måste vi våga se på alternativ. Nu fick vi visserligen en vink om att man är beredd att justera avräkningsgrunden till 0,48 vilket skulle ge mer i kassan. Men håller sedan det löftet? Eller tar man sen bort något annat från våra intäkter från en eventuell SOTE skatt eller något annat för att få det till ett nollspel? Man vet inte.

Vissa har sagt att man inte vågar tro på detta förrän pengarna är kontot och vad ändrar man istället. Här bör man nog i Ålandskommittén se hur vår ekonomiska självstyrelsepolitik ska se ut i framtiden.

Fru talman! Under stycket socialpolitik har vi socialdemokrater en längre tid sagt att man borde kunna mer om att våga ha en egen socialpolitik. Vi med vår litenhet skulle prioritera våra resurser rätt till att ha en mer progressiv socialpolitik med tidiga insatser. Men då kräver det också resurser inom förvaltningen. Det är vi partier som bestämmer vart vi vill rikta vår självstyrelsepolitik.

När vi läser redogörelsen över de självstyrelsepolitiska frågorna så är det mycket om kontakten till Finland och det kräver att vi har en god dialog som leder till ökad förståelse. Men har vi ett missnöje så måste man också våga säga det. Nu har det varit mycket om sveket om vindkraften och det löftet som blev vi blåsta på och vårt mål om att utveckla vår förnyelsebara energi försvårades markant.

Under vårt riksdagsbesök i Helsingfors så träffade vår lagtingsgrupp den finska riksdagsledamoten Ville Skinnari och lyfte upp denna viktiga fråga. Vi såg om det finns andra möjligheter att sträva mot för att mer kunna använda mer förnyelsebar energi. För att vi nu fick back om vindkraft så ska vi våga se framåt med en progressiv självstyrelsepolitik i den frågan. Att minska användningen av fossila bränslen är ett led i vårt mål mot ett hållbart Åland.

Avslutningsvis, fru talman, vi är en liten ö i det stora sammanhanget. Vi har en landskapsregering och ett lagting med personal som vi ska vara stolta över. Vi får inte heller glömma den kompetens vi har här på Åland inom den tredje sektorn.

Ålandsexemplet kan synas mer utåt som jag nämnde tidigare. Det är länge sedan vi hade en sådan orolig värld som vi har idag. Läget är akut och behoven av hjälp och stöd är enorma.

Att se engagemanget som finns hos vissa ålänningar är respektfullt och ansvarsfullt. Vi politiker är stolta över vår självstyrelse.

Ser vi nu på flyktingkrisen så måste vi se vad vi kan göra här och nu och inte nu gömma oss och säga att det är Finland som ska sköta allt det. Vi har alla här ett ansvar och vi bör ta det även i denna fråga än att skjuta tillbaks problemet.  Att ha en beredskap för asylmottagning även på Åland ser vi som en självklarhet. Vi vill synas utåt i världen och få del av våra rättigheter och då bör vi också se våra skyldigheter. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Winé sade att när vi pratar ekonomi så kan vi knappt prata om självstyrelsepolitik för vi har i princip ingen ekonomisk självstyrelse och det börjar flera av oss motvilligt att inse när vi tittar på det system vi har i dagsläget. Vi är beroende av vindkraftstöd från Finland. Vi är beroende av att man gör reformer i Finland på ett sådant sätt så att de inte skadar Åland och då blir det alltmer uppenbart att den ekonomiska självstyrelsen, i vilken grad den nu finns, bestäms i stor grad från Helsingfors. Jag är därför tacksam för att ltl Winé i sitt anförande lyfte upp att det är hög tid att titta på olika alternativ. Vi är många som anser att det är verkligt aktuellt och akut att vi hittar ett nytt framtida hållbart system på det här området. Tack för det!

Ltl Göte Winé, replik

Varsågod ltl Axel Jonsson, det var så lite så. Det här är någonting som vi har pratat om för ganska länge sedan. Däremot nämnde ltl Axel Jonsson att ”vi är beroende av” och det kommer vi fortsättningsvis att vara. Det är någonting som vi behöver tänka på. Men hur vill vi själva styra vår ekonomiska politik? När vi pratar om självstyrelsepolitiken, även innefattande den ekonomiska politiken så när vi gör våra större investeringar och satsningar så kommer vi fortsättningsvis att vara beroende av Finland.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att så länge man befinner sig inom samma stats gränser så har man ett visst beroende av varandra vare sig man gillar det eller inte, det kommer vi inte ifrån. Däremot behöver vi skapa en självstyrelse där vi är mindre beroende av de beslut som fattas i Helsingfors. Jag hoppas att vi ändå är överens om det. Att vi inte ska vara beroende av att kunna utveckla vår energipolitik utan att man håller sina löften i Helsingfors, så att vi inte ska vara beroende av en sund finsk skattepolitik för att vi ska kunna föra en gynnsam näringspolitik för våra företag här på Åland. Det måste ändå vara målsättningen med den pågående självstyrelserevisionen av idag, att vi ska få en större frihet, större möjlighet och större trygghet att utveckla vårt samhälle utifrån den vilja som finns här i lagtinget istället för den vilja som finns i Helsingfors. Delar inte ltl Winé den uppfattningen?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag säger bara så här; är man liten så måste man vara smart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det gladde mig mycket när jag hörde ltl Winé uttrycka sig att vi borde ha en egen socialpolitik här på Åland. Då blir det mer småskaligt jämfört med den politik som nu är aviserad i riket.

Under slutet av den förra mandatperioden så var det här är en av de frågeställningar som brydde våra hjärnor mest. Det var väldigt mycket liv kring det här. Nu har det blivit precis tyst. Vi såg detta som en av de största utmaningarna inom förvaltningen. Vi såg också riskerna med att det kommer blankettlagstiftning och att vi blir tvingad att göra lika som i Finland.

Ska man nu tolka ltl Winés uttalande som att det finns en strategi och en målsättning för ett vi faktiskt ska föra en egen åländsk socialpolitik här på land? Är man beredd att satsa de resurserna? Jag är den första att understöda det i sådana fall.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag tror att jag ska låta minister Valve själv svara på den frågan. Jag redogjorde för Ålands socialdemokraters syn på socialpolitiken och hur man ska jobba vidare med den. Vi ser fördelar med vad vi kan göra. När man ser vad som händer med den finska socialpolitiken så glömmer man de tidiga insatserna, resurserna och de möjligheterna har vi här bara vi prioriterar rätt.

Ltl Nordlund har själv varit med och dragit ett stort lass i frågan, t.ex. när vi pratar om KST-lagen. Man pratar om att den lagen ska ligga kvar under kommunerna och man ska jobba i ett tidigt skede och där har ltl Nordlund och jag en samsyn som vi kan jobba vidare med. Man vet inte hur det blir slutgiltigt.

Nu pratar vi om politiken. Vilken politik vill vi föra? Vi pratar inte om behörigheten för det lätt att man ofta blandar ihop det.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det här är en väldigt politisk fråga eftersom det kommer att vara resurskrävande och är det idag. Vi vet att det är just den här biten som kostar väldigt mycket både för landskapet men framförallt för de åländska kommunerna. Beroende på vilken politisk inriktning den här regeringen kommer att ta så kommer det här att utvecklas åt olika håll. Ska vi göra lika som i Finland, då blir vi också i förlängningen lika som i Finland. Men det är inte min målsättning, och jag är säker på att det heller inte är mitt eget partis målsättning. Vi har alltid skapat egna åländska lösningar här, vi har varit beredda att prioritera det här området och även satsat de resurser som behövts för att det ska lyckas.

Det är alltid lättare att gå in för blankettlagstiftning. Vi ser två exempel på det här idag av de tidigare ärendena. Men med blankettlagstiftning så tenderar det att bli lika som i Finland. Jag tror inte att det är så som ålänningarna egentligen vill ha. Man vill ha en egen åländsk socialpolitik här på Åland. Vi som vill ha det måste hjälpas åt för det kommer att krävas resurser för att förverkliga det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det är så som ltl Nordlund sade, det här en viktig fråga och det krävs resurser.

Vad ska vi satsa på? Vi behöver vända den ekonomiska trenden överlag. Vi behöver jobba med det och samtidigt vill vi jobba utåt. Nu behöver vi ha tålamod, se framåt och jobba långsiktigt. Vi måste framförallt våga föra en dialog om detta och inte bara se ”vi och dem” och de har fel. Vad kan vi göra för att göra Åland bättre? Vi behöver alla vara med på tåget, vi behöver sträva åt samma håll. Vi ska vara konstruktiva och se varandras starka sidor. Ltl Nordlund kommer ofta med konstruktiva idéer och synpunkter. Det är bra. Vi tackar för hälsningen och tar den med oss.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor innehåller väldigt många olika intressanta frågeställningar.

Jag kommer i mitt anförande främst att hålla mig till avräkningen, vindkraften, SOTE-reformen och den pågående självstyrelselagsrevisionen. De är alla synnerligen aktuella och berör varandra på olika sätt och hänger ihop.

Jag blev väldigt glad för två veckor sedan och positivt överraskad när jag läste nyheten att avräkningsgrunden plötsligt skulle höjas från 0,45 till 0,48. Jag tänkte att det var fantastiskt. Vad har hänt nu plötsligt eftersom det har blivit en sådan här islossning?

För varje dag som har gått och ju mer man har lärt sig kring den här frågan och hört i olika sammanhang så framstår det allt mera som en pyrrhusseger. Det innebär att en sådan seger till och vi kommer att förlora kriget. Vad har vi egentligen fått? Ja, vi har fått ett uttalande från Ålandsministern om att hon, statsministern och deras ministrar är beredda att driva den här frågan. Finansminister Stubb har sagt att man möjligen kan göra en utredning på finansministeriet. Man vet nog var de utredningarna slutar med; sannolikt på samma sätt som alla andra utredningar har gjorts hittills. Sannfinländarna, det tredje regeringspartiet, har inte ens hört talas om frågan.

Det här har gjort mig lite orolig. Det här är någon ny form av självstyrelsepolitik som vi nu ser och befinner oss mitt i. Jag är inte säker på att det är till Ålands fördel att den åländska självstyrelsepolitiken på något sätt har blivit politiserad inom regeringen.

Det är grundläggande att Ålands landskapsregering och Finlands regering, talar med varandra. Ålands landskapsregering ska inte tala med olika politiska partier i Finland för då blir vi på något sätt del i den finska rumban som ingen av oss egentligen vet hur slutar. Det kan inte ha varit meningen med det här systemet.

Jag tycker det är väldigt viktigt att man alltid också dokumenterar alla överenskommelser som man gör. Tillsvidare har jag ännu inte sett ett enda ord skrivet i det här sammanhanget. Vilken dokumentation finns det kring den här frågeställningen? Det är viktigt att vi skulle få det klart för oss.

Fru talman! Man ska vara optimist. Lantrådet och flera andra har sagt att vi i alla fall har fått en statsministers indirekta stöd för en höjning av avräkningen och det är bra. Nu gäller det att försöka få hem det här också så att det blir en verklighet. Nu gäller det för den här i regeringen att använda sig av det som Ålandsministern Anne Berner har uttalat sig om och försöka få det att bli en verklighet i samband med budgetrian i vår.

Man måste också fundera så här; vi har avräkningen, vi har vindkraften, vi har SOTE-reformen och vi har självstyrelselagsrevisionen. Vi har alla varit överens om att vi borde få en förhöjning i avräkningen till 0,47–0,49. Det finns en saklig grund att stå på.

När det gäller vindkraften så hade vi en energipolitisk överenskommelse med Finland om 60 miljoner. Vi hade till och med beslut i Finlands riksdag. Nu ska man plötsligt höja avräkningsgrunden till 0,48 vilket är sakligt grundat i sig. Men det är på intet sätt någon kompensation för sveket i vindkraften och de 60 miljonerna i sådana fall. Vi pratar om två skilda saker.

Det andra som är lite märkligt är att när man gör förändringar så ska vi inte ha en självstyrelse som utvecklas via svek. Vi ska ha en självstyrelse som utvecklas tack vare sakliga och objektiva argument. Det är många saker som har gått lite konstigt i den här frågan. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen kan klara ut det här så att det blir tydligt Hur kommer det att bli? Nu vet ingen hur det här kommer att bli de facto.

Fru talman! När det gäller SOTE-reformen så sade lantrådet att man kommer att tillsätta en intern arbetsgrupp som ska titta på frågan. Tjänstemännen kommer att diskutera med motsvarande tjänstemän på rikssidan, det är bra och det är så som den här saken ska hanteras. Jag tror ändå att den har en större dignitet än så. De starka, dramatiska och ganska mycket skrämmande ord som landskapsregeringen har använt i det här sammanhanget och de åtgärder man nu ska göra, tjänstemän ska träffas och en intern arbetsgrupp ska tillsättas, så tycker jag att de orden skulle översättas även i konkret politisk handling. Det har ålänningarna rätt att förvänta sig. Man ska inte bara vara duktig på problembeskrivning när man sitter i landskapsregeringen, man ska också vara duktig på att komma med konkreta förslag till lösningar och strategier om hur man går framåt. Det förväntar vi oss alla av regeringen.

Vi från oppositionen kommer att förhålla oss på ett konstruktivt sätt. Vi vet alla att de här frågorna är stora och avgörande för Ålands del och vår gemensamma framtid.

Om det går så som det är skissat nu när det gäller SOTE-reformen så ska den träda ikraft 2019. Det är stor osäkerhet men så ser planerna ut nu. Det är en dramatisk förändring. Enligt de beräkningar som landskapsregeringen har presenterat så skulle vi förlora cirka 15-16 miljoner, det är en sak. Det andra är att de griper in i vår självstyrelse och tvingar oss att göra saker så att vi på det sättet blir en pantfånge i den finska rikslagstiftningen. Det är en minst lika stor sak som den ekonomiska saken.

Jag tycker att det nog krävs lite mera än en intern arbetsgrupp för att titta på den här frågan. Det är faktiskt en av de större självstyrelsepolitiska hotbilderna som vi har haft hittills under självstyrelsens varande.

Sedan planeras självstyrelselagsrevisionen att sättas ikraft 2022. Den ska ettdera utveckla det nuvarande ekonomiska systemet eller också ska vi ha ett nytt ekonomiskt system, det vet vi inte.

Avräkningen borde förändras till 2017. SOTE-reformen med dess eventuella dramatiska konsekvenser ska sättas ikraft 2019 och det måste göras olika förändringar.

Sedan har vi den nya revisionen 2022. Allt detta kan inte riktigt gå ihop. Plötsligt skulle vi komma in i en period där vi slag i slag skulle göra stora förändringar i det ekonomiska systemet och det ställer jag mig i alla fall tveksam till. I sådana fall har det skett en väldigt, väldigt stor förändring i det finländska förhållningssättet gentemot självstyrelsen.

Fru talman! Jag tror att det kunde vara klokt att landskapsregeringen skulle ta en strategisk diskussion internt först men sedan tillsammans med lagtingets alla partier om vad som är bäst att göra nu om detta förverkligas på det sätt som vi nu ser framför oss. Kanske man borde bryta ut den ekonomiska självstyrelsen ur det här stora paketet och istället satsat på att få den på plats 2019? På det sättet kan man parera det hot som SOTE-reformen eventuellt kan innebära gentemot självstyrelsen. När saker och ting börjar röra på sig då finns det hotbilder men det finns också möjligheter. Det här kanske är den möjligheten som vi alla har väntat på, att få ett nytt och bättre ekonomiskt system som bättre ligger i linje med vad vi själva vill ha här på Åland och som är mer dynamiskt.

Min förhoppning är att landskapsregeringen skulle ta en strategisk övergripande diskussion kring de större frågorna och se vad som är klokast för Åland nu för att utnyttja den här situationen och den här bilden som vi ser framför oss.

Det goda som scenariot är att allting går väldigt bra. Det dåliga scenariot är synnerligen realistiskt. Det blir en utredning på finansministeriet som man så småningom glömmer bort. Sveket om vindkraften har försvunnit i mängden av alla andra stora och svåra beslut som alla tvingas ta hela tiden, och vi förlorar 16 miljoner på SOTE-reformen och tvingas vända hela vårt interna system här. När det gäller revisionen så blir det fortsatt det system som vi har idag. Det var det dåliga scenariot.

Man kan också skapa goda scenarier utgående från dagens spelplan. Här tycker jag att landskapsregeringen har ett väldigt stort ansvar nu att faktiskt föra den här diskussionen på en politisk nivå, internt i landskapsregeringen, med lagtinget och även med Finlands regering. I slutändan tror jag ändå att Finlands regering har samma intressen som vi, man vill ha en välfungerande självstyrelse och ett välfungerande ekonomiskt system. Just nu har vi en ganska problematisk situation. Jag känner att skeppet gungar ganska mycket. Det finns en osäkerhet om vilket håll skeppet ska gunga.

Vi från oppositionen är beredda att hjälpa till att stabilisera det här, men då krävs det att landskapsregeringen presenterar en strategi som vi kan vara med och diskutera.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Centern har många gånger sagt, i likhet med det som nu sades här avslutningsvis, att de är beredda att vara med och diskutera och komma till enighet, speciellt om externpolitiken. Ändå genomsyras det som ltl Nordlund här sade nästan av ett lite missnöje över att landskapsregeringen har drivit frågan om en höjning av avräkningsgrunden. Det problematiserades väldigt mycket. Vartannat ord var att det nog var bra men vartannat ord var att det var lite farligt och det kan vara osäkert om vi kan uppnå det.

Ett klart besked av centern skulle krävas. Ska landskapsregeringen driva den här frågan såsom landskapsregeringen har gjort? Vi har ända uppnått ett indirekt löfte, via Ålandsministern, att statsministern säger att man ska verka för den här frågan. Ska vi fortsätta på den linjen eller inte?

Vad gäller SOTE-reformen så i min värld är det bäst att diskutera saker och ting öppet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! ”Read my lips” sade någon president i USA. Landskapsregeringen ska driva frågan om en höjning av avräkningsgrunden! Avräkningsgrunden ska stå på egna ben, det är det viktiga. Det är viktigt i allt självstyrelsearbete att det finns logiska objektiva grunder som man gör saker på.

Det kan inte vara så att ju större svek man gör från finsk sida så desto bättre självstyrelseutveckling ska vi få. Saken i sig ska vara sådan att man är framgångsrik.

Absolut, fortsätt att driva avräkningen! Ingen är gladare än jag om vi får en ökning till man 0,48. Vi behöver verkligen de pengarna och det skulle vara rättvist.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är absolut rättvist att vi får höjningen. Det finns en matematisk till grund för en viss del av höjningen, det finns ett moment med vindkraftstödet som uteblev och det finns ett behov medel för att självstyrelsens syften ska kunna uppnås, det som också står nämnt i självstyrelselagen. Det är bra att vi har en enighet om att landskapsregeringen har valt rätt linje i frågan. Sedan får vi se hur vi lyckas framöver. Vi kommer att göra vårt yttersta.

Vad gäller social- och hälsovårdsreformen i Finland så i min värld är det bättre att diskutera saker och ting än att dölja dem. Vi hade informerat Ålandskommittén och vi hade en presskonferens om effekterna av reformen. Jag tycker att det är mycket bättre att diskutera saker och ting. Jag har inte stött på en enda ålänning, utom några centerpartister, som har blivit rädda av det som vi sade. Den ekonomiska inverkan är stor och även den behörighetsmässiga. Inför statsministerbesöket drev vi frågan om avräkningsgrunden och även att verkan av social- och hälsovårdsreformen skulle neutraliseras till alla delar. Det är ett politiskt arbete.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Finansminister Perämaa behöver inte vara rädd för att någon centerpartist skulle vara rädd i den här frågan.

Det som vi är oroliga för är att landskapsregeringen är väldigt duktig på problembeskrivningar men vi förväntar oss att landskapsregeringen ska vara lika duktig på att komma med konkreta förslag hur man vill att det ska lösas. Att bara säga att det ska neutraliseras kan vem som helst säga, det behöver man inte vara vare sig regeringsledamot eller lagtingsledamot för att säga. Men hur ska det göras? Det är utmaningen för den här regeringen, för Finlands regering och det som i slutändan kommer att avgöra hur det här kommer att sluta. Där hoppas jag att vi allihop kan hjälpas åt.

Jag ser en otrolig hotbild när det gäller konsekvenserna, inte bara de ekonomiska utan egentligen ett hot mot hela vårt självstyrelsesystem.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag upplever att ltl Nordlund verkligen målar en sådan verklighet som också socialdemokraterna ser framför sig. Vi tycker att det är jätte oroväckande att bara ett parti plötsligt lovar en höjning. Jag tycker att landskapsregeringen nog har hanterat det precis på rätt sätt och bra. Men det är bekymmersamt om det inte går igenom och då är det ytterligare ett ganska stort svek mot självstyrelsen och oerhört pinsamt.

Ju mera man analyserar den situationen så ju mer intressant är tanken att faktiskt lyfta ut den ekonomiska självstyrelsediskussionen ur helheten. I liknande banor har också regeringen diskuterat tidigare. Jag tycker att man absolut måste analyserat detta. Vad gäller självstyrelsepolitik så är socialdemokraterna inte främmande för att ha en öppen dialog med alla lagtinget.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Tack för det ltl Kemetter. Jag har förstått att man kommer att ha ett tjänstemannamöte om SOTE-reformen. Jag tror att man väldigt snabbt efter det mötet borde ta en större strategisk diskussion kring detta när man ser vilken tidtabell som finns på rikssidan. Tiden går fort. Ju snabbare vi själva kommer med olika inspel som ska vara konstruktiva och kan lösa det här så ju mer framgångsrika kan vi vara.

Som jag sade i mitt huvudanförande så har jag lärt mig att rikssidan ändå vill ha ett välfungerande system. Riket vill ha självstyrelsen någorlunda nöjd. Skulle de värsta scenarierna inträffa så är det nog svårt att tro att vi kommer att vara nöjda här på Åland. Jag tror att riket kommer att vara behjälplig med att hitta ett system. Vi måste också vara aktiva, inte bara på tjänstemannanivå utan också på politisk nivå.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det stämmer att man säkert vill självstyrelsen väl. Det som bekymrar mig är att det på rikshåll har skett en ganska stor föryngring av politiker som helt enkelt inte har den kunskapen vilket de äldre politikerna hade. I och med att man inte kan sin historia riktigt ordentligt så kan man ibland också missförstå uppdraget med att hantera självstyrelsen. Riket har många stora reformer på gång samtidigt som vi i landskapet också behöver göra reformeringar. Landskapsregeringen har ett enormt arbete framför sig att hitta synergieffekterna och faktiskt vara framme där det behövs och få foten in genom dörren där det finns möjlighet att komma in.

Man måste utbilda och utbilda och där har vi alla ledamöter ett viktigt uppdrag i vårt kontaktnätverk.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Positivt för Åland i det här läget är att vi har den pågående självstyrelselagsrevisionen och där har vi alla partier i Finlands riksdag samlade. Problematiken som vi nu pratar här om är ju på bordet i Finlands riksdag också på sätt och vis. Man inser de utmaningar som finns. Om man är skicklig kanske man kan utnyttja detta så att det landar på ett för Åland bra sätt. Då gäller det att vi är aktiva både på tjänstemannanivå men också på politisk nivå samt att vi är tydliga. Jag kritiserar inte landskapsregeringen för att man har varit tydlig när det gäller problembeskrivningen däremot finns det inte konkreta förslag på hur vi vill ha det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Först om SOTE-reformen. Ltl Nordlund sade att landskapsregeringen bara håller på med problemformuleringar. Jag ser det på ett helt annorlunda sätt. Jag uppskattar verkligen att landskapsregeringen väldigt tydligt och klart har tagit tag i frågan, analyserat frågan, tagit fram underlagsmaterial och redan i det här skedet vänt sig till regeringen. Landskapsregeringen har möten på kommande. I sådana här frågor säger vi alltid att vi måste vara framme i ett tidigt skede och inte sitta tillbakalutade och vänta på att det faller över oss. Vi måste se till att vi motverkar det.

Till den delen delar jag ltl Nordlunds beskrivning av vad SOTE-reformen skulle kunna innebära för hela självstyrelsen. Det är därför som jag verkligen uppskattar att landskapsregeringen har tagit tag i frågan. Det förvånar mig att inte ltl Nordlund uppskattar det.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag uppskattar också att man har tagit tag i frågan. Men verkligheten, vtm Eriksson, är att hittills är statusen på det viset att tjänstemannamötet inte har varit ännu. Som lantrådet sade här tidigare så kommer man ganska snart att tillsätta en intern arbetsgrupp. Jag tycker att jag ser en sådan stor skillnad på de stora tydliga problembeskrivningarna och det som man hittills har gjort. Det är bra om man får lika stor konkret handling som man har verbaliserat problemformuleringar här tidigare. Jag är den första att understöda det. Vi har en svår situation. Vi har så många bollar i luften samtidigt så det är lätt att någon faller i golvet.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag ser att man verkligen också sakligt tar tag i frågan. Folk kallades in från sina semestrar för att man skulle ta tag i frågan direkt när brevet damp ner på landskapsregeringens bord.

När det gäller avräkningsgrunden och 0,48 så tycker också det är tråkigt att ltl Nordlund uttryckte sitt missnöje. Nu finns det ändå en öppning. Det finns väldigt mycket underlagsmaterial, som efterlystes från ltl Nordlund, som vi har tagit fram genom åren och som ledamoten själv, jag och alla andra har jobbat med för att vi ska nå ett resultat och få en ändring i avräkningsgrunden. Nu har det öppnats en dörr. Må så vara att det bara är ett parti i regeringen hittills som har uttalat sig, men det är ändå Finlands statsminister och Ålandsministern. Vår regering diskuterar inte med centern utan vår regering diskuterar med landets regerings statsminister och Ålandsministern. Det är väldigt viktigt. Vi kan inte anklaga vår regering för att de har brustit, utan de har gjort vad de ska i den här frågan.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag upprepar det som jag sade tidigare; jag är väldigt glad om vi kan lyckas få en höjning från 0,45 till 0,48. Men som jag sade, det ska stå på sina egna ben. Får vi en höjning så är det åtminstone min åsikt, och jag tror att det var den tidigare regeringens åsikt och även den här regeringens åsikt, att det är välgrundat med tanke på de förändringar som har varit i budgeten, i fonder i Finlands statsbudget och när det gäller befolkningsmängden.

Det faktum att vi har gått miste om 60 miljoner när det gäller vindkraften så de två sakerna ska man hålla isär. En höjning av avräkningsgrunden ska ske på sina egna objektiva grunder och inte på grund av ett svek.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag delar den uppfattningen att diskussionen om avräkningsgrunden inte ska blandas ihop med vare sig vindkraftstödet eller kanske ännu viktigare, det arbete som pågår i Ålandskommittén. Man måste också ha i bakhuvudet att löftet om en höjning av avräkningsgrunden kommer i under den tid som vi befinner oss i under det sista året i förhandlingarna i Ålandskommittén. Det är klart att man kan tänka sig att det också är ett sätt att skapa sig förhandlingsutrymme från Helsingfors sida. Man har löftet om 0,48, man vill föra in det i förhandlingarna som ett av alternativen. ”Ni får åtminstone en höjd klumpsumma, kan ni inte vara nöjda med det?”. De facto har vi haft som ambition och mandat att utveckla den ekonomiska självstyrelsen och systemet som sådant.

Tack för att ltl Nordlund lyfte den frågan. Vi måste vara oerhört tydliga med det. Jag hoppas att vi i den här salen kan vara överens om att det är så som vi måste driva den här frågan vidare. Vi ska inte göra den förhöjda klumpsumman till en förhandlingsfråga i Ålandskommittén.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller arbetet i Ålandskommittén så tror jag att det är viktigt att se verkligheten som vi nu lever i och inse att det måste göras saker. De politiker som är med i Ålandskommittén och jobbar har ju också inflytande i sina partier och kan på det sättet påverka. Därför lyfte jag tanken att man kanske 2019 skulle sätta ett nytt ekonomiskt system ikraft. Då skulle vi vinna tid. Vi skulle komma ikapp oss med avräkningssystemet, vi skulle ha tid avvärja SOTE-hotet och vi skulle få ett ekonomiskt nytt system snabbare.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag delar långt till den uppfattningen. Jag tycker att det är ett intressant alternativ. Den ekonomiska frågan är en av de större frågorna även i Ålandskommittén och det kommer förmodligen att kräva mycket diskussioner framöver före frågan är löst. Ju förr vi kan komma ifrån det ekonomiska system vi lever med idag så desto bättre. Vi ser alla de här problemen som målas upp nu speciellt under de senaste månaderna. Jag delar den uppfattningen. Kan vi hitta ett snabbspår för att komma ifrån dagens ekonomiska system så ska vi definitivt ta sikte på det, för vi har nog aldrig haft bättre läge än vad vi har i nuläget.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! För säkert 15 år sedan så ordnades det ett Ålandsseminarium i Helsingfors. Jag tror att det handlade om självstyrelsen kontra grundlagen. En av föredragshållarna fick sedan i paneldebatten frågan: ”Hur ser egentligen Finlands Ålandspolitik ut. Finns det en Ålandspolitik?” Föredragshållaren Jääskinen funderade en stund och sade; ”om det har funnits en Ålandspolitik så är det nog att hålla dem tysta och nöjda.”.

Landskapsregeringen ska ha en eloge, ni har inte varit tysta. Vi ska inte vara tysta från åländsk sida, vi ska visa på orättvisorna och nu måste vi också se till att vi kan hitta en situation där vi är nöjda.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Wikström

Tack, fru talman! Jag tänkte återknyta lite grann till måndagens diskussion om självstyrelsepolitiska frågor och i synnerhet upphovsrättsfrågor.

 Att kunna ta del av mediautbud på Ålands språk – svenska – borde vara en självklarhet. Men tyvärr ser inte verkligheten ut så.

Den digitala utvecklingen har skett fort och många, både unga och äldre, konsumerar idag media på sin dator, padda eller smarta telefon.

Som bekant tillhör vi Finlands upphovsrättsområde och kan lätt tillgodogöra oss material från YLE, och även på andra plattformar via tjänsten Arenan. Gott så! Men när det kommer till svenskt utbud på Itunes, Netflix och i synnerhet TV-bolagens playtjänster, så är det ofta tvärstopp. Det här är något som skapar en oerhörd frustration men samtidigt har det länge varit så här så vi har vant oss.

Men i väntan på lösningar på EU-nivå så har många ålänningar hittat alternativa lösningar, som ibland ligger i en någon ljusgrå zon och jag undrar om inte det kunde vara en väg att gå på kort sikt. Några exempel:

– 2011 slog EU-domstolen fast att man får köpa TV-kort i grannländer, det går alltså, helt lagligt, att åka över till Norrtälje och inhandla ett Canal digital kort, slänga upp en parabol och börja titta.

– VPN-tunneltjänster som låter dig surfa anonymt är varken olagliga att sälja eller köpa, även om det pågår tvister kring det.

– Därtill finns gratistjänster, jag ska inte nämna vilka dessa i det här sammanhanget, men där finns också en risk för att din dator kan bli kapad.

 Jag säger inte att vi inte ska följa lagar och regler, men historiskt sett så har vi faktiskt tänjt lite grann på möjligheterna för att ålänningarna ska få tillgång till svenskt mediautbud, från Anton Kalmers TV-kamp på 60-talet till MCAs utsändning av kanal 5 som ”testbild” under en period.

Åland bör ha flera strategier kring detta. Huvudspåret är förstås att via kontakter med YLE, SVT, Nordiska rådet, EU med flera kontinuerligt trycka på, följa med utvecklingen och kanske till och med kunna använda sig av någon lösning som någon annan europeisk minoritet med liknande problem fått fungera. Jag är en varm anhängare till att inte uppfinna hjulet på nytt.

Som självstyrelsepolitisk fråga är det här större än man kan tro. Skulle vi få en lösning på den här hårda knuten så tror jag att ålänningarna skulle bli väldigt, väldigt glada. Tack.

Minister Nina Fellman

Talman! Bästa ledamöter, det finns processer som vi inte styr över; SOTE-reformen och avräkningsgrunden. Där finns det andra parter som vi måste förhålla oss till och ofta hamnar vi på att reagera på sådant som händer på annan ort.

Jag vill prata lite om punkt 1.2 i redogörelsen om självstyrelsepolitiska frågor; hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt.

Under förra mandatperioden reviderades hembygdsrättslagstiftningen. Just nu sätts ett registersystem på plats som ska göra det enkelt och överskådligt både medborgare och myndigheter att veta vem som de facto är ålänning.

Näst i tur, enligt både den förra och den sittande regeringen, är jordförvärvslagstiftningen och näringsrättslagstiftningen, till den del den är i våra händer. Här pratar vi om ett av fundamenten i den åländska självstyrelsen, den åländska jorden.

Jordförvärvslagstiftningen är idag ett lapptäcke av kompromisser, in casu-bedömningar som skapat nya prejudikat, inte efter moget övervägande på lagstiftningsnivå, utan som en reaktion på en viss situation som måste lösas. Det är ju smidigt, men blir det i det långa loppet rätt?

Jag vill hävda att vår lagstiftning och dess tillämpning idag varken uppfyller kraven på förutsägbarhet i behandlingen eller lika behandling, och att en revision måste till.

En del av det arbetet, som både är omfattande och krångligt, är inte politiskt laddat. Det handlar om en kodifiering av praxis för beslutsfattandet som i möjligaste mån eliminerar politiken ur beslutsfattandet. Då menar jag inte att möjligheten till politiska bedömningar ska bort. Det kommer fortfarande att finnas särskilda omständigheter som kräver särskild prövning, men det ska vara ett absolut undantag. Regelverket ska vara tydligt, transparent och enkelt att tillämpa. Man ska kunna veta vad man får för svar när man ställer frågan.

Sedan finns den svåra biten.  Är den åländska jordförvärvslagstiftningen ändamålsenlig? Skyddar den det som ska skyddas och bör skyddas? Ger den tillräckliga möjligheter för skärgården och fasta Åland att utvecklas, ekonomiskt, demografiskt, socialt och miljömässigt? Är jordförvärvslagstiftningen hållbar år 2020?

Jag har faktiskt inga färdiga svar och jag ställer frågorna öppet. Jag tror att vi som politiker måste ha modet att titta på frågorna utan att vi i förväg har bestämt vad vi tycker, var som är möjligt eller omöjligt. Vi måste väga vårt samhälle, Ålands långsiktiga överlevnad, mot en lagstiftning som också kan fungera som ett hinder för utvecklingen.

Eftersom en revision av jordförvärvslagen ska godkännas med kvalificerad majoritet, så förlorar vi inget alls genom en öppen diskussion. Det vi inte är helt överens om, det blir inte av. Låt oss därför smälla korten på bordet och spela öppet i den kommande process på en mognadsnivå som anstår ett parlament.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Ärade ledamöter, senast höll jag mitt gruppanförande och nu har jag min personliga fortsättning.

Förra gången tog jag bland annat upp energipolitiken och gränsbevakningen eftersom jag under frågestunden den 20 januari diskuterade med lantrådet. Lantrådet sade då att jag kan vara lugn och att man har allt under kontroll osv. Nio dagar senare så upptäckte man den största människosmugglarhistorien i Finland. Det är inte så lätt att ha allt under kontroll.

Jag misstänker att om jag för en vecka sedan hade frågat Borgmästaren i Bryssel om man hade allting under kontroll så hade han antagligen också svarat att allt var under kontroll. Säkerhetsfrågor är svåra och därför var lantrådet också i Helsingfors i måndags. Vi har nu en annan situation.

Det som jag ville få fram i mitt anförande i måndags var att vi eventuellt har en situation i Sverige där 80 000 har fått avslag på asyl och försöker söka sig vidare.

I mitt facebookflöde idag såg jag en märklig notis från Daily mail, jag vet inte om det är en hatsajt men den såg ganska saklig ut. Det handlade om Ahmed Almohamad som dödades i Paris, och polisen har kommit fram till att det lär finnas åtta personer i Europa med exakt samma namn, exakt samma födelseplats och exakt samma ålder. Det är sannerligen inte någon lätt uppgift som man har framför sig.

Idag tänker jag ta upp punkt 12, Asylmottagningen.  Vi noterade att regeringen slentrianmässigt inleder med att tala om den femåriga konflikten i Syrien. ”Den nu femåriga väpnade konflikten i Syrien har tvingat miljontals människor på flykt”. Det är helt korrekt, det har jag ingenting att säga emot. Men ofta säger man sedan att det här är kopplingen till vågen av asylsökanden.

Jag tittade tidigare på statistiken för Finlands del. Det är faktiskt inte mer än 2,7 procent av de asylsökande som kommer från Syrien. 66 procent kommer från Irak, 16 procent från Afghanistan, 6 procent från Somalia och nästan lika många från Albanien som från Syrien. Albanien var väl i krig senast när tyskarna drog sig ur i slutet av andra världskriget. Det är en mycket, mycket knepig situation. Kopplingen direkt mellan Syrien och de asylsökande ser jag inte så klar.

En annan fascinerande sak som jag noterade i texten; ”Finlands mottagning i det stora sammanhanget är ytterst modets.”

Jag tittade på Eurostats statistik över asylsökande. I september var antalet asylsökande som störst i Europa. Sammanlagt 170 000 ansökte om asyl varav 47 000 till Tyskland, 30 000 till Ungern, 24 000 till Sverige, 11 000 till Italien och 10 800 till Finland som har betydligt mindre befolkning. Storbritannien hade 4 000 och Frankrike 7 000 asylsökanden och de har ju betydligt större befolkning. Det kom 345 asylsökanden per miljoner invånare till EU medan 2 100 asylsökanden kom till Finland. Att man säger att det är väldigt modest i Finland tycker jag kanske är lite missvisande. Däremot hittade jag en uppgift om att det kom 70 asylsökanden till Portugal och där kan jag hålla med om att det är modest, även om det är mera än vad till exempel Saudiarabien, Bahrain, Förenade Arabemiraten och Kuwait sammantaget tog emot. Så detta med modest kan man se på olika sätt.

Det var beklagligt att minister Fellman gick ut nu eftersom jag hade tänkt ställa en fråga exakt nu till minister Fellman. Jag hoppas att hon kan höra frågan via högtalaren. Hon har en tendens att avlägsna sig när jag talar.

Jag har försökt lära mig att hålla mig inom tiden, men man kan faktiskt begära ordet på nytt. Jag har inte tänkt tvinga er att lyssna på en monolog om asylboende och de risker som det eventuellt kan medföra.

Eftersom inte minister Fellman är här så måste jag fråga lantrådet. Planerna som man har sett angående asylboende på Åland, är de aktuella för Ålands del nu eller ligger de planerna tillfälligt lite på is? (Nu kom minister Fellman tillbaka) Kan jag få ett svar på den frågan?

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag noterade att inte ens Jimmie Åkesson tar till orda efter de tragiska händelserna i Bryssel. Jag är lite förvånad över att vår ledamot inom Åländsk demokrati inte har den goda tonen att låta den här frågan vila någon dag i alla fall.

När lagtinget besökte Bryssel så låg säkerhetsnivån på tre. Nu har man höjt nivån till fyra. Jag tror verkligen inte att borgmästaren Freddy Thielemans, som vi inte fick tillfälle att träffa, skulle ha sagt att läget var under kontroll, nu är han ju inte här så att vi kan fråga honom själv.

Säkerhetstjänsterna runtom i världen jobbar väldigt hårt och lyckas ofta väldigt bra. Men ska vi leva i ett öppet samhälle så kan vi inte ha en hundraprocentig säkerhet om vi inte vill leva i ett ”Orwellskt 1984 års samhälle”. Vill ltl Toivonen ha ett sådant samhälle här på Åland?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Jag uppfattade att säkerhetsnivån låg på nivå två av tre, men det kan ha varit på nivå tre av fyra, det spelar ingen roll.

Problemet är vilken nivå vi ska ha. I Bryssel stod det två poliser vid varje Metrostation och så vill vi inte ha det. Är det trygghet eller inte? Jag uppfattade inte det som trygghet när man ser dem.

Jag är lite rädd för är att man tror att problemen bara finns där nere och inte kring oss. Vi talar om demilitarisering och neutralisering och tror att det ska kunna skydda oss. Jag är rädd för att det absolut inte skyddar oss från den här typen av problem. Mot andra typer av krig, ja, men inte detta. Det är frågan om vilken nivå vi ska ha.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Jag är medveten om att ltl Toivonen har byggt hela sin politiska gärning kring de här frågorna. Världens ledare idag pratar om enighet och hur viktigt det är. Barack Obama pratade om att nationalitet, ras och tro inte får spela någon roll. I kampen mot terrorismen måste vi stå enade och det är verkligen, verkligen viktigt.

Är ltl Toivonen medveten om hur kontraproduktiv och farlig hans retorik är när det gäller att så split, skapa denna klyfta och spä på hatet i världen?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Vad jag har byggt min så kallade karriär på kan man diskutera.

Min avsikt har absolut aldrig varit att spä på någon slags hot eller hat. Tvärtom, min avsikt har varit att skydda Åland och Ålands befolkning, som det heter lagtingsordningen. Jag hoppas verkligen att vi kan behålla den säkerheten. Jag kan stå här två gånger i veckan och diskutera detta om jag kan vara säker på att säkerheten blir bättre, så att jag inte någon gång behöver säga; vad var det jag sade, för det vill jag verkligen inte någonsin behöva säga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Nu har ltl Toivonen nämnt två gånger att Sverige ska utvisa 80 000 asylsökanden och det stämmer ju inte. De kanske har nämnt en siffra, men asyl är någonting som man förtjänar eller inte förtjänar.

Intressant är att de som är på flykt är från Afghanistan, Irak och Syrien. Man flyr även från Albanien, som de facto var i krig för inte så många decennier sedan i samband med i striderna i Kosovo i Serbien och hela Jugoslavien var i brand och det var betydligt senare än andra världskriget alltså. Albanien är inte ett säkert land på något sätt ännu, med tanke på att KFOR-styrkorna gav sig därifrån för inte så länge sedan. Mycket tid har tillbringats för att söka efter landminor i Albanien.

Med tanke på att vi har haft tre länder i rad, Irak, Afghanistan och Syrien, som alla har upplevt krig varför skulle de inte söka sig till den frihet som finns här?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Jag ville bara illustrera att man ofta enbart lyfter fram katastrofen i Syrien när det bara är tre procent som kommer från Syrien. Andra asylsökande kommer från andra länder som vi talade om.

Jag känner inte exakt till kriget i Albanien som ledamoten nämnde. De andra krigen förekom ju längre tillbaka i tiden så det finns flera olika orsaker. Det var snarare det som jag ville lyfta fram.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! De olika orsakerna är de facto att det har varit krig i de länderna, krig som har förts vidare med hjälp av europeiska flygplan och bomber.

Ledamoten tyckte att en modest summa är 10 000 flyktingar till Finland. Jag anser att 10 000 till 6 miljoner inte är jätte mycket. Det är en blygsam summa. Enligt kvadratkilometer går vi från 16,8 personer per kvadratkilometer till 16,9 personer per kvadratkilometer i Finland. En väldigt modest höjning skulle jag säga. Det är inte så att Finland saknar plats. Det finns jättestora arealer som är outnyttjade. Det finns mycket väl plats för 10 000 människor till här.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Man kan ha olika uppfattningar när det gäller modest. Mariehamn har ju faktiskt det senaste året tagit emot fler flyktingar än Saudiarabien. Saudiarabien anser jag att har tagit emot rätt modest i alla fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag får återigen stå här och presentera min annorlunda världsbild jämfört med den som står i talarstolen.

Jag känner mig inte ett dugg hotad av någon asylsökande här på Åland. Faktum är att jag inte påverkas av det överhuvudtaget. Den enda stunden som jag påverkas av det är när jag slår på TV-nyheterna och ser människor som lider. Däremot är jag, och många kvinnor med mig, dagligen rädd ute i vårt samhälle. Våld mot kvinnor är mest vanligt förekommande i Finland när man jämför i hela EU. Kvinnor här går hem med nycklar i händerna för att kunna skydda sig. Det är ett faktiskt problem i dagens samhälle.

På vilket sätt stör de asylsökande som vi lämnar kvar i fattigdom ltl Toivonen i sin vardag här på Åland?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

På den direkta frågan om statusen för en asylmottagning på Åland så kan jag svara på samma sätt som jag har gjort några gånger tidigare när samma fråga har ställts. Röda Korset har nu, på initiativ av landskapsregeringen, utrett möjligheten att öppna en asylmottagning på Åland tillsammans med Migrationsverket. De har utrett de ekonomiska strömmarna, behovet av lokal, personal och faciliteter av olika slag. Röda Korset har konstaterat att när Migrationsverket ställer frågan då är det möjligt att ta emot asylsökanden, det finns inga hinder och det finns en beredskap.

Däremot säger Migrationsverket just för tillfället att man inte öppnar nya asylmottagningar för att flyktingströmmen för tillfället har minskat. Jag tror att det är tillfälligt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Tack för det tydliga svaret. Så det betyder att planerna för tillfället ligger på is och eventuellt kan komma fram senare. Kommer ärendet i så fall att komma via lagtinget eller kommer ärendet att föras andra vägar?

Minister Nina Fellman, replik

Denna fråga ägs inte av landskapsregeringen. Landskapsregeringen har medverkat till en utredning om möjligheterna. Om frågan ställs av migrationsverket så ställer man den frågan till Röda Korset som är den serviceproducent som har kunskapen, möjligheterna och viljan att jobba med frågan.

Landskapsregeringen har andra påverkningsmöjligheter. Vi kommer aktivt att fortsätta diskutera den här frågan. Vi kommer att se till att också Åland i görligaste mån tar sin del av ansvaret för den humanitära katastrof som pågår i världen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack för svaret även om det inte var så tydligt.

Jag pausar i min debatt när det gäller asylboendet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag vill komma med några förtydliganden och klargöranden.

När det gäller socialpolitiken så är det precis såsom det har sagts i debatten, den är väldigt viktig. Socialpolitiken är ett prioriterat område och den kommer att vara ett prioriterat lagstiftningsområde. Jag hör till dem som absolut hävdar att Åland har haft en egen socialpolitik under många, många år; barnomsorgslagstiftning, hemvårdstödslagstiftning och nu tar vi flera steg. Det är mycket att hålla i huvudet också när det gäller socialpolitiken.

Vi fattade t.ex. ett sådant beslut att utkomststödet ska bli kvar i kommunerna. Man ska inte göra som man gör på rikssidan och föra över det till folkpensionsanstalten eftersom vi har sådana avvikelser i våra utkomststöd. Det låter sig helt enkelt inte göras. Det blir alldeles för dyrt. Det var ett konkret beslut som vi har fattat.

Jag är också öppen och ärlig med lagtinget. Vi kommer inte att hinna med att få all lagstiftning i skick. I åratal har vi velat ha en äldre omsorgslag. Det finns i handlingsprogrammet men vi vet att vissa saker har förtur nu eftersom vissa saker måste kugga i systemet på rikssidan. Det är också delad behörighet inom vissa områden. Det är komplicerat, men socialpolitiken är ett prioriterat område.

När det gäller säkerhetspolitik och hot så vill jag igen förklara hur det fungerar. I dagsläget kan ingen garantera någonting. I Sverige har man haft en förhöjd hotnivå sedan 2010. Nu är det nivå tre på en femgradig skala, men Sverige har inte höjt nivån på grund av Bryssel. Man har inte höjt hotnivå i Finland, där får vi kontinuerlig information så landskapsregeringen håller sig informerad om vad som händer både österut och västerut.

Efter händelsen i Bryssel har Finland och Sverige höjt beredskapen vid vissa kommunikationspunkter vid flygfält och sådana ställen. Man bedömer att hotbilden inte är högre varken i Finland eller i Sverige.

Sedan även några klargöranden när det gäller avräkningsgrunden och SOTE-reformen, de tenderar att gå ihop. Det är mycket att försöka hålla i huvudet och urskilja. Jag vill klargöra och redogöra för vissa saker och hur landskapsregeringen arbetar samt lite historik och vad det är som gör att vi befinner oss här idag.

Nu var det väl som den! Var är rågen i ryggen? Var är självförtroendet? Klart som tusan att vi ska tro på 0,48! Inte var det en centerpartist som sade 0,48, det var statsministern och det var Ålandsministern! Vi måste utgå ifrån att de håller sina löften. Någonting annat kan vi inte göra. Vi har inte diskuterat med ett enskilt parti.

Åland, självstyrelsen, håller på traditionerna och gör som man alltid har gjort; med beredning, med förankring med tjänstemän och politiker gemensamt precis som sig bör. Vi har haft underlagsmaterial. I våra träffar med Ålandsministern har vi haft tjänstemän på plats. Vi fortsätter den utstakade linjen. Att man tar till lite oortodoxa metoder på rikssidan kan vi inte styra över. Vi fortsätter som vi alltid har gjort med bestämdhet och med professionellitet.

Vi vet alla att vindkraften var en mycket stor besvikelse för många av oss. Det är många som har jobbat väldigt hårt med den frågan. Men när vi stod inför fullbordat faktum så gick landskapsregeringen vidare. För närvarande jobbar vi med en klimat- och energistrategi där det ingår sol, vind, vågkraft och energieffektivering. Orsaken, ltl Toivonen, att det inte står i självstyrelsepolitiska redogörelsen är att energipolitik som har självstyrelsepolitisk påverkan är just vindkraften och regionnätsavgiften. Sedan driver vi en fullödig energipolitik på andra nivåer. Men orsaken till att bara vindkraften tas upp i den självstyrelsepolitiska redogörelsen är för att den har självstyrelsepolitiska konsekvenser.

Vi fortsätter dialogen med vindkraftbolagen. Vi har haft åtskilliga möten. Hur hittar vi en lösning? Hur kan vi behålla vinden som vi vet att är en viktig energikälla för Åland?

När det gick som det gick med vindkraften så finns det hot och det finns möjligheter. Vi har en fot i dörren. Det funderades kring alternativa lösningar, infrastruktursatsningar och digitaliseringar. Det som vi gjorde nu var precis det som Ålandskommittén frågade efter; politik i politiken. Men i ryggen har vi ett juridiskt system. Vi kom överens, vi har fått ett löfte om 0,48 och vi har ett system i ryggen; vi har självstyrelselagstiftningen.

Vi vet alla att om det ska det bli någonting så återstår det åtskilligt med arbete. Ingen tror på någonting före vi står inför fullbordat faktum och vi faktiskt har pengarna på kontot eller hur man ska uttrycka det.

Det är inte bara tjänstemän som jobbar med den här frågan. Det kommer att fara en tjänstemannadelegation till finansministeriet. Vi kommer att försöka få till stånd ett möte med finansminister Stubb. Vi väntar också fortfarande på ett nytt datum när statsministern ska komma hit. Inför statsministerbesöket skickade vi också beredningsmaterial, ett underlagsmaterial, som finns på statsrådets kansli.

Även när det gäller de verkningar det kan ha på folkpensionssystemet så deltar tjänstemän och bevakar det. Det blir en del i helheten att bevaka både avräkningsgrunden men också SOTE-reformen. Vi har hela tiden sagt att avräkningsgrunden är en sak, SOTE-reformen är någonting annat och vi kräver att den ska vara neutral när det gäller behörighet och ekonomiska konsekvenser för Ålands del.

Vi jobbar också intensivt med finansavdelningen och ÅSUB när det gäller SOTE-reformen. De uppgifter vi har att utgå ifrån så bearbetar vi, analyserar och tar positioner.

Så fort vi visste vartåt det lutade så informerade vi Ålandskommittén om SOTE-reformen och vilka konsekvenser den kunde ha. Det betyder att samtliga i Ålandskommittén är medvetna om vad SOTE-reformen kan innebära för självstyrelsen.

När lagtinget var till riksdagen så hade också lagtinget information och har pratat med sina respektive politiska grupper: ”Glöm inte Åland i SOTE-reformen!”

Det har hela tiden varit landskapsregeringens ambition och det kommer det att vara i alla frågor att ha en öppenhet, transparens och diskussion med Ålandskommittén, med lagtinget och med allmänhet. Vi gör absolut vårt yttersta och mer därtill. Många frågor är i röret.

Vi har dessutom våra egna reformer och våra egna effektiverings- och inbesparingsbehov. Det fanns ett färdigt förslag till landskapsandelssystem som skulle gå på remiss. Det satte vi på is ett tag eftersom det fanns väldigt mycket osäkerhet med SOTE-reformen, men det förslaget kommer vi också att fortsätta med.

Vi håller styrfart. Det finns en otroligt stor press både på den politiska landskapsregeringen men också på tjänstemännen att leverera och hålla sig uppdaterade. Tack.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Fru lantråd, jag vill återkomma till säkerhetsnivån. Jag förstår väldigt bra att Finland och Sverige inte har höjt säkerhetsnivån med tanke på det som hände i Bryssel. Det verkar rimligt. Vilken säkerhetsnivå har vi på Åland och framförallt när det gäller trafiken runt Åland?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är Finland som bedömer säkerhetsnivån för hela landet. Vi har ingen egen skala som vi bedömer vår hotnivå efter. Vi har kontakter både österut och västerut. Finland bedömer landet som helhet, man tittar på knutpunkterna och var det kan vara skäl att öka beredskapen. Finland har direktkontakt med vår polismyndighet.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag frågade inte vem som avgör nivån, hur man gör och vilka processer man gör. Jag frågade bara; vilken är nivån? Vilken nivå har Finland fastställt för området Åland och trafiken runt Åland?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Hotnivån är kvar på samma nivå. Jag vet inte exakt vilken skala man har på rikssidan. Men Finland har inte höjt nivån vilket inte heller Sverige har gjort på grund av Bryssel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Bästa lantråd, jag tror att ni ändå måste ha en viss förståelse för att vi är lite osäkra med tanke på att lantrådet sade att ”ingen tror på någonting före pengarna är kontot”. Ni uttryckte själv en ganska stor osäkerhet när det gäller avräkningssystemet.

Det händelseförlopp som ni beskriver efter att Ålandsministern var på Åland bestyrker tyvärr osäkerheten i det här projektet. Min förhoppning är att landskapsregeringen så snart som möjligt kan få bekräftat tillräckligt fast och på ett otvetydigt sätt att avräkningsgrunden ska ändras. Om så blir fallet så är jag den första att gratulera, det är då ett stort framsteg för den här landskapsregeringen och för Åland.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det och därför försöker vi jobba väldigt intensivt med frågan på olika nivåer och på olika sätt. Vi har avräkningsgrunden men vi har också SOTE-reformen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Lantrådet sade att SOTE-reformen ska vara neutral när det gäller behörigheten. Det är ju en sak att göra den neutral när det gäller behörigheten för de facto är ju alla de här verksamheterna åländska. Det är åländsk behörighet, lagtinget och landskapsregeringen hanterar det tillsammans med kommunerna här på Åland. Med indirekt kommer det ändå att styras via Finlands riksdag eftersom pengarna går via statsbeskattningen till landskapsregeringen och till klumpsumman. Detta rör om hela vårt system. Det här gäller inte bara en diskussion med Finlands regering, utan det är också en intern diskussion här på Åland om hur vi ska hantera situationen om vi lyckas neutralisera reformen och komma ifrån situationen att vi skulle förlora 16 miljoner som de facto är på spel nu om det blir statsbeskattning. Det är den ena saken som man måste diskutera med Finlands regering.

Den andra saken gäller hur vi sedan ska hantera det internt här på Åland när landskapets klumpsumma ökar väldigt mycket och kommunalbeskattningen minskar väldigt mycket. Det är en väldigt stor strategisk fråga att diskutera här på Åland.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det håller jag helt och hållet med om. Steg ett är att veta exakt vad som händer, göra olika kalkyleringar, vara på tåspetsarna och hålla rikssidan informerad. Vi måste se vad som händer och sedan när vi står inför fullbordat faktum måste vi se vilka konsekvenserna blir innanför vårt eget system i landskapsförvaltningen och i kommunerna.

Utgångspunkten att målsättningen är fullständigt glasklar; det ska vara neutralt behörighetsmässigt, även fast det handlar om indirekt behörighet. Även ekonomiskt ska det vara neutralt för Ålands del.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Idag vi går våra tankar till Bryssel och till de människor som har drabbats av katastrofen som har drabbat Bryssel och idag har vi säkerhetspolitiska frågor på vår agenda. Vi ska också inleda debatten om EU-politiken. Gång efter annan drabbar hemska terrorattacker oskyldiga människor som råkar vara på fel plats vid fel tillfälle. Den senaste attacken var riktad mot hjärtat av EU, Bryssel, där de viktiga EU-institutionerna är placerade.

Säkerhetspolitiska frågor är en viktig och omfattande del i redogörelsen. Mot bakgrund av det säkerhetsläge Europa och världen befinner sig i är det självklart att också vi fäster en större uppmärksamhet vid dessa frågor.

Åland blev en gång i tiden demilitariserat och också i ett senare skede neutraliserat på grund av det militärstrategiska läget.

Bevingade ord från två olika fredsförhandlingar, först Paris 1865: ”Åland en pistol riktad mot Sveriges hjärta, Stockholm” Det kunde aldrig svenskarna tänka sig att tillåta, därför blev vi också demilitariserade.

Vid fredsförhandlingarna senare i Fredrikshamn uttryckte sig ryska fredsförhandlare sig så här när man stod i beråd att ta Finland från Sverige: ”Finland utan Åland är en koffert utan nyckel”. Det visar att Åland har haft en stor militärstrategisk betydelse genom historien.

Demilitariseringen neutraliseringen var egentligen inte en åländsk angelägenhet från början. Förhandlingarna sköttes över våra huvuden. Konventionen undertecknades av andra parter. Finland fick ansvaret och Sverige en roll att bevaka att konventionen följdes.

Åland och ålänningarna har varit duktiga och flyttat fram sina positioner och alltmer tagit rollen som en aktiv part. Vi har gått från att vara ett objekt till att bli ett subjekt.

Vi, både befolkningen och det offentliga Åland, är starka försvarare av Ålands särställning och demilitariseringen och neutraliseringen.

Idag utgör självstyrelsen, demilitariseringen och neutraliseringen, Ålands särställning, en del av sedvanerätten, konstaterad och bekräftad i en rad viktiga dokument; Ålandsprotokollets preambel, riksdagsbetänkanden, protokoll och bilagor till olika internationella överenskommelser.

I samband med Lissabonfördraget klargjordes att Ålands särskilda status, demilitariseringen och neutraliseringen står fast särskilt mot bakgrunden att det då infördes en biståndsklausul om det europeiska försvarssamarbetet. På många sätt har Ålands demilitarisering och särskilda status lyfts och är nu väldigt stark. 

Idag har Ålands militärstrategiska läge inte samma betydelse. Hoten mot vår säkerhet kommer inte i första hand med bombplan, krigsfartyg och soldater som annekterar våra öar.

 De hot vi ser idag är svåra att förutsäga och motverka. De slår mot kärnan av våra öppna demokratiska samhällen. På väldigt många olika sätt kan stabiliteten rubbas. Terrorattacker, självmordsbombare i stora folksamlingar, angrepp mot IT- system t.ex. det som hände i Sverige häromdagen; hackerattacker mot de stora svenska medierna som stängde ner alla stora nyhetssidor, människor på flykt undan krig och katastrofer och miljökatastrofer.

Därför är det angeläget att landskapsregeringen, så som sägs i redogörelsen, har ett aktivt grepp om säkerhetsfrågorna, följer och får information från Finland om de olika säkerhetssamarbeten som satts igång.

Finland har ett ansvar att försvara och se till att säkerheten är stabil på Åland. Händer det någon större katastrof på Åland så måste vi vara garanterade handräckningshjälp från försvar och gränsbevakning som ansvarar för säkerheten i landet. Där finns en knepig fråga eftersom Åland inte borde vara utsatt för olika militära åtgärder. Därför är det så viktigt att det finns klara regelverk och planer så att ålänningarnas liv och hälsa tryggas och att man samtidigt också kan garantera konventionens efterlevnad. Landskapsregeringen säger att man följer med men att det finns vissa bitar som ännu måste falla på plats. Vår grupp tycker att det är viktigt att landskapsregeringen har ett fast grepp om detta. Det ska finnas en plan på hur man ska skydda ålänningar ålänningarna mot en eventuell katastrof eller hot.

I självstyrelsepolitiska nämnden kommer jag också att väcka den här frågan. Jag förutsätter att vi särskilt kommer att titta på den här frågan när vi nu så småningom ska behandla redogörelsen. Även om vi nyligen har antagit en policy för demilitariseringen och neutraliseringen så är det viktigt att vi hela tiden har det här är aktuellt och uppdaterat.

Talman! Jag avbryter här, jag hade tänkt säga några ord om språket men jag ska hålla mig inom tiden den här gången. Tack.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Tack för en bra debatt. Det har varit intressant att följa med. Lagtingsledamöterna är faktiskt oerhört kunniga och intresserade av de här viktiga frågorna.

Bara på så här kort tid har det skett så stora förändringar i Europa. Jag upplever att vi redan har en ny politisk situation från det att den här redogörelsen skrevs, men det kan vi ta upp i nästa redogörelse när vi mera diskuterar EU-frågor.

Jag vill kort belysa några viktiga frågor som är intressanta att föra diskussionen om här i salen och som jag även kommer att lyfta i självstyrelsepolitiska nämnden.

Först punkten kring Ålandskommittén och det nya självstyrelsesystemet. Vi ska övergå till politik i politiken. Lantrådet lyfte fram, och det är viktigt också för mig speciellt efter diskussionerna med 0,48 som jag tycker kommer från ovan, från rikets sida, att det känns mera och mera tryggt att vi skulle ha ett regelverk och lagstiftning i ryggen så att vi inte bara litar på politik i politiken. Efter situationen med vindkraften visar det klart och tydligt att om man har ett politiskt beslut och har man inte någonting att falla tillbaka på så kan mattan under fötterna ryckas bort. Det är inte på det viset som jag vill att vi jobbar och utvecklar självstyrelsen.

Jag vill klargöra att förslaget som har förekommit i media när det gäller SOTE-reformen så kan jag inte tänka mig att vi går med på. Ålands självstyrelse skulle påverka så kraftigt av Finlands regering och det skulle bli sådana effekter på hela vår kommunala struktur, ekonomiska system och landskapsandelar. Det sätter hela vår verksamhet i gungning. Jag uppmanar att vi ska vara oerhört eniga och tydliga med att ett sådant förfarande kan vi ålänningar inte gå med på helt enkelt. Det får för stora konsekvenser för självstyrelsepolitiken.

Jag upplever att det har hänt oerhört mycket på kort tid kring det svenska språket. Regeringen Sipilä har inte suttit länge vid makten. Jag sitter också i Folktinget och när man talar med folktingsledamöter och finlandssvenskar i riket så upplever de en dramatisk skillnad. Svenska skolor i Helsingforsregionen slås ihop med finska skolor.

Man har börjat prata om nordiska skolor, man ska en nordisk linje, vilket man har gått med på och plötsligt stängs den svenskspråkiga skolan. Jag upplever nog att det svenska språkets ställning i Finland är kraftigt hotad med den politiken som nu förs i regeringen i Finland.

Vi ålänningar har ett oerhört viktigt ansvar att bevaka och verkligen kräva att man alltid diskuterar med Åland på svenska och att all service med Åland ska ske på svenska, så att vi inte plötsligt sitter i en situation där vi har tolkar. Det är nästa steg och det skulle vara fruktansvärt tråkigt om det skulle bli så.

I redogörelsen finns ett stort kapitel om vård på svenska. Man lyfter fram att det är viktigt att man diskuterar, analyserar och att det framförallt ska garanteras vård på svenska.

Jag var i Stockholm på en ledarskapsutbildning tillsammans med svenska chefer och politiker på hög nivå i landsting och kommuner. I Sverige har man mer och mer börjat en digital form av sjukvård, eftersom det är så långa sträckor i Sverige så går man via nätet. Genom digitala möjligheter kan man få konsultering med specialister, t.ex. via Skype men det finns säkert modernare versioner. Den som är sjuk kan få sina journaler skickade till en specialist som kan läsa igenom dem och så kan man föra en dialog, videokonferens. Det upplevs att man kan sköta specialistsjukvården på det här sättet utan att läkaren direkt är i samma rum. Det här är intressant. Det kunde garantera att vi skulle kunna få exklusiv specialistvård på svenska. Man skulle köpa den vården från Sverige. Det kanske också kunde vara en form av effektiveringsmöjlighet inom ÅHS. Det är någonting man kan tänka på i varje fall. Om man inte får vård på svenska i Finland så får vi försöka hitta andra metoder.

Terrordåden i Paris nämns i redogörelsen. Det var fruktansvärt. Man har försökt bevaka säkerheten och öka den och sedan plötsligt händer detta i Bryssel, ganska oväntat. När vi for till Bryssel så tror jag inte att någon av oss kunde tänka sig att det var en så pass riskfylld situation och bara någon vecka senare skulle det hända ett fruktansvärt dåd.

Samtidigt har vi flyktingkrisen som verkligen sätter igång i Europa. I Europaparlamentet fick vi också höra flera anföranden om att säkerhetsläget ändrar sig snabbt.

Det är glädjande att landsstigningarna har minskat, vilket ni kan läsa om på sidan 12. Tidigare var detta alltid en stor debattfråga. Nu ser man att det bara har varit tre landsstigningar, vilket är positivt.

Angående kulturpolitiken så är det glädjande att Åland nu ska vara med i Finland 100. Jag vet att det är flera kulturföreningar som har anmält sig. I Southbankcentre i London kommer det att vara stora fina evenemang och där har också ålänningarna ansökt om att få vara med. Att via kulturen på det här sättet berätta om Åland, om vår självstyrelse och vår lilla holme så det är också en stor möjlighet att driva självstyrelsefrågor framöver. Det är ändå kunskap som vi behöver för att kunna lära oss och våra medmänniskor vem vi är och vad vi står för. Tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är verkligen så viktigt att vi fortsätter att värna om vårt svenska språk. Tänk vad otroligt mycket energi vi får lägga ner på att värna om det svenska språket och att självstyrelselagen och språklagen i riket faktiskt följs. Vi har faktiskt lagskydd. Det här är ett stort problem. Men, det stora problemet ligger egentligen i Helsingfors för det är där som svenskan alltmera viker tillbaka. Allt färre tjänstemän vid ministerier och i den politiska kåren kan prata svenska. Finlands åtagande, att sköta självstyrelsen på svenska, håller sakta men säkert på att försvinna. Det är verkligen problematiskt. Problemen ligger i Helsingfors och vi tacklas med dem dagligen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Viveka Eriksson, det stämmer precis. Det bekymrar mig också att en regeringsmedlem, sannfinländare nu driver starkt en lagförändring där svenska språket ska bli helt frivilligt i våra skolor. Man uppmanar att välja andra språk än svenska som frivilligt språk. Får vi en sådan situation så kommer vi ganska snabbt, kanske efter tio år, att ha tjänstemän som överhuvudtaget inte kan svenska. Jag förstår inte varför man vill driva en sådan politik? Om man tänker på situationen i EU och hela det säkerhetspolitiska läget så tycker jag att man skulle vilja komma närmare Norden. Vill man komma närmare Norden så är det gemensamma språket svenska, åtminstone för de övriga nordiska länderna. Det förvånar mig att man vill driva en sådan politik med tanke på det säkerhetspolitiska läget vi just nu befinner oss i.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Såsom ledamoten sade så går det alltmera mot att umgänget sker via tolk och olika översättningar, och då ska vi också tänka på hur otroligt många viktiga frågor som hanteras i olika grupper i Helsingfors. Jag tänker särskilt på EU-frågorna där det nog finns stora problem.

Vi har ju skydd i självstyrelselagen. Vi i självstyrelsekommittén jobbar för att ytterligare stärka det här skyddet. Även om lagskyddet finns så saknas kunskaperna och problematiken kvarstår. Det finns nog verkligen skäl att fundera tillsammans med regering och riksdag hur man ska lösa den här problematiken för Åland ska skötas på svenska.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Både vtm Viveka Eriksson och jag sitter i självstyrelsepolitiska nämnden, det skulle vara intressant att diskutera den här frågan vidare där och kanske ha ytterligare analyser kring den här problematiken. Vi pratar och pratar om problematiken men det är hela tiden upp till oss på Åland att bevaka svenskan. Jag upplever att det på kort tid har skett en stor förändring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Jag är glad att ltl Kemetter lyfte språkfrågan. Under min korta politiska karriär har jag också sett en väldigt stor förändring till det sämre på rikssidan, precis som det beskrevs här.

Men som motvikt till detta så har det skett en förbättring inom vår egen förvaltning. Man har blivit starkare att försvara det svenska språket och stå på sig. Det tror jag hänger väldigt mycket ihop med att idag befolkas förvaltningen väldigt långt av unga ålänningar som har utbildat sig i Sverige och de har inte speciellt stora kunskaper i finska. Det i kombination med tydliga signaler från den förra regeringen gör att det är svenska språket som gäller och ingenting annat. Det har varit bra. Äntligen vågar vi står på oss. Jag hoppas att den här regeringen ger förvaltningen signalen att det är det svenska språket som gäller.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Roger Nordlund, det stämmer. Om vi politiker är tydliga med våra signaler och att det är oerhört viktigt för oss att allting ska ske på svenska så stöder vi också våra tjänstemän så att de känner sig trygga när de ska gå vidare i förhandlingar.

Många av våra ungdomar har utbildat sig i Sverige och vi anställer även många från Sverige. Åland är ett intressant område för svenskar att flytta till. Det blir ganska förvånande om många av dem är jättestarka i finska och finska ska inte heller vara ett krav. Jag tycker att vi skulle kunna analysera det här bekymret ytterligare och kanske få någon skrivning kring det så att vi är riktigt eniga över alla partigränser i den här frågan.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller säkerhetspolitiken så vill jag bara ge en liten vink till ltl Kemetter som sitter med i regeringspartierna och kan påverka den framtida budgeteringen. Med tanke på den oro som många talare har uttryckt här, att vi lever i en föränderlig värld och vi har en förändrad säkerhetspolitisk situation så är det väldigt viktigt för oss att vi har en god relation och att vi ser till att Ålands Fredsinstitut får tillräckliga resurser för att göra det nödvändiga forskningsarbetet som behövs så att det hela tiden kan föras en modern och aktuell debatt här på Åland. Det framkom ganska tydligt för några veckor sedan på ett seminarium på Arkipelag att diskussionen börjar bli gammalmodig här på Åland när det gäller säkerhetspolitiken. Det är lite tråkigt med tanke på att vi just har tagit fram ett nytt dokument. Det gäller nog att vi vågar och förstår att vi måste satsa resurser på det här, för demilitariseringen är sist och slutligen en av de pelare som hela självstyrelsen vilar på.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ett bra påpekande. Ledamoten känner bra till att vårt parti tycker att det forskningsarbetet som Ålands Fredsinstitut sysslar med är oerhört viktigt för Åland och för de här frågorna.

Jag var i måndags på BSPC-möte och träffade parlamentariker från hela Östersjöregionen. Vad beträffar säkerhetspolitiken när det gäller Nato, Ryssland osv. så var diskussionen alldeles annorlunda än för ett år sedan. Man var mycket mera på sin vakt än för ett år sedan. Man såg ett Natomedlemskap mer positivt än vad man hade sett tidigare. Det kanske kan vara så att vi har en föråldrad säkerhetspolitik eftersom man i den här redogörelsen lyfter fram att presidenten säger att säkerhetsläget är oförändrat, och bara på ett år har den politiska diskussionen förändrat sig markant. Det går snabbt.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Jag blev lite orolig med tanke på lantrådets anförande. Hon sade att man kanske inte kommer att ta den och den lagstiftningen.

Den självstyrelsepolitiska svansföringen har varit ganska hög här i redogörelsen. Men hur hög är den egentligen? Idag har vi remitterat ett lagförslag från landskapsregeringen där vi inte ens kan lagstifta på hälsovårdsområde. Vi har en lagstiftning från 1967 som gäller och nu ska vi inte kunna lagstifta med de krafter vi har på lagberedningen. Resurserna är mycket större än 1967.

Om vi ska ha ett förtroende på rikssidan så måste vi visa att vi själva kan lagstifta. Vad ska vi göra med nya behörighetsområden om vi ska ha blankettlagstiftning? Vad gör vi här överhuvudtaget om vi har blankettlagstiftning? Inte ska väl 30 ledamöter säga ja till sådant?

Jag hoppas att lagtinget och landskapsregeringen börjar titta på det här. En sådan lagstiftning som berör våra invånare ska vi ha i vår egen lagbok. Sedan att det motsvarar regler i Sverige, Finland och övriga Norden det är ju vanligt, så gör man i nordisk lagstiftning. Har vi egen behörighet ska vi ha det. Blankettlagstiftning bör vi nog förkasta här i lagtinget och begära större krav från landskapsregeringen, annars får vi ingen utveckling av självstyrelsen. Tack, talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag kan förstå ltl Bert Häggbloms frustration över att ett självstyrelse- och autonomt område helt och hållet vill ha egen lagstiftning. Eftersom det ofta är delad behörighet så anser jag nog att blankettlagstiftning i det fallet är det vettigare. Annars måste man sätta enorma resurser på att uppdatera.

Jag är intresserad av obunden samlings åsikt när det gäller blankettlagstiftning, vilket ledamoten egentligen hänvisade till.

Ltl Bert Häggblom, replik

Jag har den grundläggande åsikten att vi ska ha egen lagstiftning. Där som reglerna är samma, där vi inte kan lagstifta så där tar vi in samma lag och det har vi rätt att göra enligt det system vi har.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ledamoten och ledamotens parti är ganska hårda på att den offentliga sektorn är för stor och att vi ska spara. Ska vi faktiskt ta all lagstiftning som egen lagstiftning och göra alla ändringar i den tidsordning som det ska göras så behöver vi utöka personalen ganska kraftigt. Är det ekonomiskt hållbart?

Ltl Bert Häggblom, replik

I förhållande till den totala förvaltningen så är lagberedningen inte så stor kostnad. Vill vi ha självstyrelse så kostar den. Vi ska inte stå och brösta upp oss och ställa krav mot Finland när vi sedan inte lagstiftar och utnyttjar våra möjligheter. Enligt min åsikt så har vi då missat fatalt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Kemetter sade mycket det som jag tänkte säga. Jag tillägger bara att det är en enorm skillnad på den hälso- och sjukvårdslagen från 1967 och den lag som vi tar nu. Framförallt har medborgarna fått betydligt fler rättigheter och mera möjligheter att få sina rättigheter utvidgade. Precis som ltl Häggblom sade så innebär det att vi visserligen har en lagberedning men den är väldigt liten i förhållande till vad vi har att göra. Som lantrådet tidigare nämnde så har vi många lagar som vi måste följa och det kommer att kräva betydligt mera kostnader i lagberedning i fall vi ska hålla alla lagar åländska hela tiden.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Just detta är viktigt när det gäller människors rättigheter och vi har behörigheten. Jag anser att det är ett krav att vi har egen lagstiftning. Det ska finnas i lagbok och medborgarna i landskapet ska veta. Tar man en blankettlagstiftning så vet inte ens lagtingsledamöterna vad som gäller, fast vi har behörigheten. Om ni tycker att det är okej så är det er politik, men jag vänder mig emot den.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Jag tänker bemöta en diskussion från plenum i måndags på detaljnivå. Ltl Bert Häggblom kritiserade från talarstolen ÅDA Ab ganska kraftigt. Han kom med ett påstående att ÅDA inte tar emot åländska praktikanter och ministern svarade förstås. Ltl Bert Häggblom framförde att ÅDA borde skrotas på en gång.

Jag vill i det här sammanhanget berätta att det kring ÅDA pågår en hel del rykten som inte stämmer alla gånger. Det är viktigt att man inte sprider sådana rykten om man inte har kontroll på fakta.

Jag vet att det finns uppfattningar om våra plattor att det skulle vara ÅDA som har rekommenderat dem som obeprövad ny teknik och som skulle skapa en massa support. Tvärtom, personalen inom ÅDA rekommenderade att man inte skulle gå in för dessa plattor som vi ledamöter har fått. Det är en utomstående firma som har rekommenderat dessa plattor. Det kan vara viktigt att veta att ÅDA inte hade någon inblandning i rekommendationen om dessa plattor som vi själva jobbar med.

När det gäller praktikanter så har ÅDA frågat de organisationer där man har tagit över personalen om huruvida de hade praktikanter. Men de organisationerna har i princip inte haft några praktikanter, så de har inte heller haft erfarenheter av att ha praktikanter på plats.

Man ska dessutom komma ihåg att det var mindre än ett år sedan, i april förra året, som ÅDA tog över personalen från de olika IT-avdelningarna. Man har tagit över flera olika IT-avdelningar från olika organisationer som skulle sammanföras till en. Att då ta emot praktikanter kan vara väldigt svårt när man har jobbat med att försöka bilda ett team. Jag vet att ÅDA kommer att ta emot praktikanter, det har de redan sagt, men man kan inte ta emot praktikanter i det här skedet. Det blir lite missvisande att belasta en så pass nystartad organisation när det gäller den frågeställningen. Jag vill klargöra att ÅDA absolut har för avsikt att ta emot åländska praktikanter, men kanske inte nu när bolaget är helt nytt. Tack.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag vill tacka ltl Petri Carlsson för att han tar sitt personalansvar på allvar. Jag har själv bakgrund i en minst sagt stormig myndighet som var drabbad av ungefär samma problem. Jag pratar förstås om MISE där man också satte ihop olika organisationer. Jag tycker att det är bra att ltl Carlsson tar det politiska ansvaret i frågan. ÅDA är trots allt en politiskt tillsatt organisation och en politisk lösning lika som alla andra organisationer. Alla nya organisationer har problem innan man kommer på rätt köl, särskilt när många olika organisationer sammanstrålar i en.

Talmannen

Nu drar vi ett streck för den diskussionen är på sidan av ärendet.

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag har en replik på ledamotens anförande, men sedan är det väl ett streck för diskussionen.

Jag tycker att det är bra att ett klargörande har gjorts kring praktikantplatser. Jag hoppas att man på ÅDA kan utveckla platser i ”lärandet i arbetet”.  Vi har en datanomutbildning nu och då ska också dessa elever kunna ges möjlighet på landskapets IT-avdelning att lära sig hantera sådana här frågor. Förutom praktikanter borde man också möjliggöra platser för ”lärande i arbetet”, vilket vi jobbar med tillsammans med gymnasiet, men även Mariehamns stad skulle kunna lyfta in praktikanter i sina bolag.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag avstår att debatten den frågan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

Föredras

8        Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1–31.12.2015

Nordiska rådets berättelse NRB 1/2015-2016

Föredras

9        Landskapsregeringens externpolitik

Landskapsregeringens meddelande M 2/2015-2016

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Enligt 30 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.

Talmannen föreslår att det externpolitiska meddelandet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden medan Nordiska rådets berättelse antecknas för kännedom.

Diskussion.

Ltl Mikael Staffas

Fru talman! Jag ska nu presentera Nordiska rådets, Ålands delegations berättelse för 2015. En av anledningarna till varför jag står här idag är att jag ny representant för delegationen. Jag var alltså inte aktivt verksam under 2015.

Jag vill börja med lite bakgrundsfakta, främst till er som är nya, såsom jag själv, men även till de som vill höra min version av Ålands tidigare arbete i Nordiska rådet.

Den åländska delegationen är ett samarbetsorgan mellan landskapsregeringen och lagtinget i nordiska frågor. Åland har deltagit i Nordiska rådet sedan 1970 och 1971 tillkom landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. Från början var det inte alls självklart att de självstyrande områdena, Åland och Färöarna, skulle ha en egen representation. Vid inträdet hade vi en representant som utökades till två delegater när även Grönland fick egen representation. Idag har Sverige, Norge, Danmark och Finland 20 delegater vardera och Island har 7 deltagare. De självstyrda områdena har vardera två deltagare som ingår i Finlands och Danmarks andelar.

Ur policyn framgår det en historisk överblick avseende Ålands inträde i Nordiska rådet. Det var inte en kristall klar väg som vår självstyrelsehistoria har visat och visar sig i arbetet med den nya självstyrelselagen. Vår representation består av två ordinarie ledamöter samt två ersättare. Utöver detta är Åland även representerat i Ministerrådet av landskapsregeringen. Fram till november bestod delegationen av Christian Beijer ordförande och Anders Eriksson vice ordförande. Ersättare var lagtingsledamöter Jörgen Pettersson och Katrin Sjögren. Efter höstens val är lagtingets ledamöter Britt Lundberg ordförande och Mikael Staffas vice ordförande med ersättarna Axel Jonsson och Tony Wikström. Christian Beijer satt i välfärdsutskottet, en plats som Mikael Staffas ersatte. Anders Eriksson var medlem i näringsutskottet men där fick vi inte någon plats längre utan Britt Lundberg är invald och sitter i utskottet för kunskap och religion.

Den åländska delegationen har haft 11 möten under 2015. Aktuella frågor under året har varit gränshinder.

Gränshinderrådet har under året avklarat fler gränshinder än som tillkommit, det finns andra rykten men så är det. Dessa presenteras i den rapport som rådet redovisat. Man kan bl. a. konstatera att 12 hinder avklarades. Två av dessa hinder var icke framkomliga medan tio hinder fick ett positivt resultat. Mer om detta finns att ta del av i ”Gränshinderrådets årsrapport 2015”.

En Nordisk förbundsstat stod Ålands delegation bakom. Förslaget gick inte majoritet utan föll. Noteras kan att tanken på ett tätare samarbete mellan de nordiska staterna har fortsatt i diskussionerna utanför Nordiska rådet. Till stor del styrt av de olika synsätt som länderna har tagit ifråga om hanteringen av asyl- och flyktingfrågan.

Reform av Nordiska rådet är också en fråga som har diskuterats. Utskotten har reducerats från fem till fyra utskott. De nya utskotten är; utskottet för kunskap och religion i norden, utskottet för ett hållbart Norden, utskottet för tillväxt och utveckling i Norden samt utskottet för välfärd i Norden. Reformen har som mål att bl. a. effektivisera och förbättra processerna inom Nordiska rådet. En reformgrupp leder tillsammans med presidiet förändringsprocesserna. Åland har inte haft en representation i gruppen.

Fortsatt försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete, där har lagtinget varit representerat av dåvarande talman Britt Lundberg.

Minisessionen skulle hållits i Bryssel men blev med kort varsel flyttad till Köpenhamn, pga. det höjda säkerhetsläget. Naturligtvis blev debatten att handla om förebyggande av extremism och radikalisering, utrikespolitik i öst samt frågan om en skärpt nordisk kemikalielagstiftning, vilket också är aktuellt. Under sessionen hölls även utskotts- och partigruppsmöten.

Den 67:e sessionen hölls denna gång på Reykjavik i oktober, delegationen representerades av de ordinarie ledamöterna. Under sessionen presenterades det finska ordförandeskapets program. Finland är ordförande under år 2016. Programmet omfattar vatten, natur och människor.

På sessionen deltog bl. .a FN:s under Generalsekreterare Christian Friis Bach. Han höll ett anförande som innehöll en hälsning från Generalsekreteraren Ban Ki-moon för FN avseende migrationen. Jag har tagit mig friheten att översätta hans hälsning till svenska och jag vill delge er detta.

”Migration och flykting strömmar är en global utmaning. Vi har ett ansvar att definiera en tydlig väg framåt, grundat på internationella flyktinglagar, mänskliga rättigheter och humanitära lagar. Vi måste göra vårt yttersta för att rädda liv. Vi måste ge säkerhet till flyktingar och migranter och ge dem rätt att söka asyl. Vi måste stå upp för principerna avseende icke diskriminering av både flyktingar och migranter, möta dem med respekt och vördnad.

Vi måste öka våra ansträngningar inom asyl områdena och öka antalet mottagningsplatser. Vi måste skapa trygga säkra vägar för flyktingarna och migranterna. Med gemensamma krafter måste vi skapa möjligheter, utanför de kriminellas kontroll, som beivrar mänsklig trafficking och smugglare. Vi kan göra detta nu med hjälp av resolution från Security Council. Vi måste samarbeta över landsgränserna för att gemensamt hantera transiteringen för destinationerna och ta ett gemensamt ansvar över fördelningen.

Jag applåderar de nyligen tagna initiativen inom den Europeiska unionen samt av de nordiska länderna, men mycket mer kommer att krävas. När migrationen startar på grund av mänskliga val skapar det potential för en mänsklig utveckling. Det gynnar både värd- och hemländer lika. Ändå uppstår debatter avseende flykting- och migrantfrågor med förvrängningar och fördomar. Framtiden ska inte ledas av de som vill bygga murar och sprida rädsla. Låt oss arbeta tillsammans och möta utmaningen med kreativitet, engagemang och mod.”

Budskapet från General-Sekreteraren Ban Ki-moon var: Vi får inte vända en migrationskris till en global solidaritetskris. Istället ska vi ge liv åt orden från en annan nordbo, Dag Hammarskjöld, som för 55 år sedan, och det håller än idag, uttryckte sig: ”Styrkan och välbefinnandet hos samhället beror på alla medborgares känsla för solidaritet mot andra medborgare och viljan i solidaritetens namn ta del i de bördor och ansvar mot samhället. Det gäller naturligtvis mänskligheten som helhet”. Här är det slut på översättningen.

Uppdraget i Nordiska rådet är till sin natur personligt och inte styrt av åländsk partipolitik. Det finns andra gemensamma partibenämningar på nordisk nivå än i de folkvalda parlamenten i respektive hemländer. Trots detta är det av stor vikt att medlemmarna informerar de egna partigrupperna om vad som sker i det nordiska samarbetet. I de partier som inte har egen representation är det önskvärt att ordinarie medlem informerar över partigränsen. Alla lagtingsledamöter har i samband med behandling av delegationens berättelse möjlighet att ge sin syn på delegationens verksamhet och vid behov ge inspel gällande det kommande året.

För Åland är det stor nytta att kunna påverka det som händer runtom på Åland, särskilt i Ålands närområden. Åland är en integrerad del av Norden och Europa varför frågor på nordisk och europeisk nivå är av betydelse. Delegationens medlemmar kan på nordisk nivå påverka både formellt, t.ex. genom röstning vid sessionerna, och informellt genom att informera och diskutera med andra nordiska politiker vid partigruppsmöten och samkväm. De kontakter de får kan även senare i ett helt annat sammanhang få stor betydelse. De diskussioner som förs behöver inte ens vara frågor på den nordiska dagordningen utan kan även vara bilaterala frågor som berör Finland eller Sverige.  Deltagande i Nordiska rådets arbete är även av betydelse för ledamöternas egen förkovran i de olika sakfrågor som Nordiska rådet hanterar. Dessutom ger deltagandet erfarenhet i internationellt arbete och insyn i hur arbetet fungerar i andra parlament. Dessa erfarenheter kan sedan vara till stor nytta i lagtingets arbete.

Nordiska rådets roll inom EU blir allt mer viktig då vi tillsammans bildar en stark ekonomisk zon. Vi har cirka 28 miljoner och vår styrka är att ju fler gemensamma frågor mot EU desto starkare är vi.

Norden är viktig för EU och därför är Ålands platser i Nordiska rådet en viktig arena. Jag kommer att rikta en fråga till de nordiska regeringarna angående en gemensam lag som är under beredning. Förhoppningen är samma lagar spela på båda sidor av en eller flera gränser.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Vad har Ålandsdelegationen gjort för de svenska medborgare som flyttar till Åland och som vid tre års boende här vill ha finskt medborgarskap? Då ställs kravet att de måste ha en examen från Finland för att få medborgarskap. Det här är ett gränshinder, de måste ta examen i Finland för att visa att de kan svenska även fast de har växt upp i Sverige och de kan ha en examen från universitet eller något annat. Vad har delegationen gjort för detta?

Ltl Mikael Staffas, replik

Som jag berättade inledningsvis så är jag ny. Jag har inte deltagit. Jag hänvisade också till rapport som gränshinderrådet har gett. Det kanske finns svar i den rapporten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman

Fru talman! Åland har haft en externpolitik sedan de första polska säljägarna migrerade till trakterna kring Långbergsöda. Det finns ingen tid då vi inte skulle ha haft kontakter och utbyte med världen utanför, och vi på Åland har inga möjligheter att existera utan världen. Världen kanske faktiskt skulle klara sig utan Åland, även om det skärt skulle vara en fattigare och gråare plats.

Gårdagens händelser i Bryssel stämmer till eftertanke. Vore vi tryggare om vi vände ryggen till, om inga nya människor kom hit? Kan vi dra oss undan för att inte göra Åland till en måltavla? Mitt svar är ett självklart nej.

De externpolitiska utmaningarna för Åland är större än på länge, och det beror på att utmaningarna för Europa och Norden är större än på länge. Den relativa stabilitet och förutsägbarhet som vi har haft i Europa och Norden under senaste åren är skakad.

Flyktingkrisen, eurokrisen, Greklandkrisen, Rysslandskrisen och den finländska ekonomiska krisen sätter alla spår i våra relationer med omvärlden, och ligger högt på agendan i de externa sammanhang där vi på Åland rör oss eller på något sätt kan vara med och påverka.

I Finland, Sverige, Danmark och i Norge ställer flyktingkrisen vårt välfärdssystem inför stora utmaningar och många frågor, både praktiska, ekonomiska och moraliska. Trots att Åland i mycket ringa grad har berörts är det självklart att vi är en del av världen och Norden, och därmed ska vi vara med och bistå och hjälpa till där vi kan.

Just nu ser Migrationsverket inget behov av att öppna nya flyktingförläggningar, men om och när frågan kommer så är vi redo och vet hur vi ska gå till väga.

Det är orimligt och nära nog omänskligt att tro att de miljoner människor som befinner sig på flykt ska kunna inneslutas t.ex. i ett hårt ansatt och instabilt Turkiet. Jag tror att vi måste räkna med fortsatt stora utmaningar på detta område.

Den linje som EU nu valt är att anlägga en bakteriehärd för terrorism strax utanför Europas gränser, och tro att man därmed kan innesluta det onda. All erfarenhet visar att det inte går. Man skapar ett tryckkärl. Jag befarar att detta kommer att sluta illa och vi behöver vara beredda på det. Vi behöver ha en beredskap.

I det nordiska samarbetet pågår en reformprocess som siktar på att återinföra politiken i ett samarbete som under några år på många sätt har stagnerat. Man vill snabba upp beslutsprocesserna och se till att beslut fattas på rätt nivå. Landskapsregeringen stöder den processen och konstaterar att de nordiska samhällena har mycket mer som liknar än som skiljer oss åt. Det ligger i Ålands intresse att Norden som helhet hittar nya lösningar. Om Europa och EU-samarbetet blir svagare då blir Nordens starkare. Då behöver Norden gemensamt bli starkare.

Jag vill särskilt nämna Gränshinderrådets arbete, där man målinriktat och framgångsrikt tagit sig an praktiska hinder och bidragit till lösningar. Det finns en väldigt bra rapport om Gränshinderrådets arbete där man pedagogiskt och tydligt visar hur det går att lösa problem.

I det nordiska sammanhanget är det viktigt att se till att EU-direktiv implementeras lika i de nordiska länderna, annars växer nya gränshinder upp som maskrosor i en gräsmatta.

Till dags dato finns ingen ansökan i Nordiska rådet om fullvärdigt medlemskap för Färöarna, vilket har diskuterats och flaggats upp ett flertal gånger. Om det blir aktuellt kommer vi att stöda Färöarnas strävanden, men vi ser inte en sådan process som aktuell för Ålands del, både av ekonomiska och personella skäl. Det blir helt enkelt för dyrt, vi har för lite folk och nyttan motsvarar inte kostnaderna.

I Europa hotar Schengen-samarbetet att spricka i sömmarna. Storbritannien lämnar kanske unionen, eller går åtminstone in i en ny fas av förhandlingar om särlösningar, och den utvecklingen sätter hela det europeiska solidaritetsprojektet i gungning.

Som ett exempel kan vi ta de tidigare östländerna, som i sin anslutning till EU fick stora ekonomiska fördelar och stöd för att lyfta sina länder ur fattigdom, men som idag inte är beredda att dela på bördan av andra länder i betryck.

Under all denna kalabalik pågår det lagstiftande arbetet som vanligt, med stora lagstiftningspaket på väg, t.ex. om upphovsrätt och digitalisering samt på miljö- och energiområdet. De åländska resurserna att bevaka detta enorma arbete är mycket begränsade, men jag vill hävda att vi både i Bryssel och hemma på Åland har en oerhört effektiv och kunnig tjänstemannakår som ser till att vi håller oss flytande och medvetna om de områden vi väljer att prioritera. Under det gångna året har antalet EU-ärenden dock varit något färre än tidigare, vilket är ett resultat av en medveten strategi från kommissionens sida, att samla kraft och sätta tryck på stora lagstiftningspaket.

Vad har då Åland att komma med inför de stora och ödesmättade förändringar som pågår i vår omvärld? Vad ska vi göra när demokratin i Europa är under hot? Den nordiska välfärden vacklar och det finns till och med människor som tror att en väpnad konflikt i hjärtat av Europa är nära förestående, något som vi redan trodde oss ha förpassat till historieböckerna.

Vi är nu och kommer alltid att vara beroende av vad som händer utanför Åland. Vår självstyrelse gör att vi kan vara stora i orden på Åland, men är mycket små på jorden utanför landskapet.

Hur ska vi jobba? Svaret är tudelat och väldigt enkelt. Vi behöver kunskap, och vi behöver kontakter. Vi behöver vara med där vi kan bygga upp bägge, och vi ska sätta de resurser vi har på sådant som är resultatinriktat snarare än symboliskt.

Vårt välstånd och vår framtid bygger på vad som händer i världen utanför. Allt vi kan göra för att bidra till stabilitet, solidaritet och samtalslösningar är bra för Åland. Det är bra för vår ekonomi, det är bra för vår befolkning, det är bra för säkerheten på Åland.

Vi har Ålands demilitarisering. Vi har en fungerande minoritetslösning med Finland, även om den inte är problemfri men den fungerar och en stabil ekonomisk situation. Vi kan gärna fundera på hur Åland kan bidra och därmed stärka våra möjligheter att påverka inom Norden och inom EU. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Vi behöver vara med där vi kan skapa kontakt, avslutade minister Fellman med. Därför är det lite förvånande att man nu så tydligt och klart från regeringens sida deklarerar att ett självständigt medlemskap i Nordiska rådet inte är aktuellt för Åland. Det hade varit intressant att ha ett lite mera utvecklat resonemang om det i redogörelsen. Man skriver lite mera svävande att man ska följa Färöarnas process på nära håll och man ska titta på möjligheterna. Nu var det ett tydligt besked att ett självständigt medlemskap inte är aktuellt för Åland.

I redogörelsen räknar man upp mängder av kostnader, utmaningar och problem. Men har man överhuvudtaget sett på möjligheterna som det här skulle kunna ge Åland? Under en session kunde man få hit en stor del av den stora journalisteliten, tidningshus, intresseorganisationer och de ledande nordiska politikerna. Ministern lyfte just de här problemen som diskuterade kontinuerligt, t.ex. våra möjligheter att vara med runt bordet i presidiet i Nordiska rådet. Har landskapsregeringen tittat på de möjligheterna?

Minister Nina Fellman, replik

Talman! Det korta svaret är ja. Man har tittat på möjligheterna och konstaterat att visst finns det möjligheter att utveckla relationer. Det är det som det nordiska samarbetet långt handlar om. Men det handlar om kostnader. Ett fullvärdigt medlemskap skulle betyda att man har ett ordförandeskap och det kostar väldigt mycket pengar. Det är en sak.

Det andra är att självstyrelsens förvaltning är begränsad, vilket ltl Axel Jonsson tycker att den bör vara i ännu högre grad. Det finns inte människor att skicka till alla möten och alla sammanhang där man som fullvärdig medlem i Nordiska rådet borde vara med. Man kan inte, enligt tidigare besked, bara plocka russinen ur kakan och bara ta de delar som man själv är intresserad av och lämna resten. Är man med så är man med på allt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Självklart är det så, ska man vara med så ska man vara med på allt. Man säger att man har tittat på möjligheterna med ett eventuellt självständigt medlemskap, då hade det kanske varit på sin plats att också räkna upp dem i den här redogörelsen. Man utelämnar de möjligheterna helt och för inte något resonemang kring vilka möjligheter ett medlemskap skulle kunna ge.

Man måste ändå ställa sig en fråga. Om man mitt ute i Atlanten på vindpinade Färöarna upplever att de, som en självständig part i likhet med de andra deltagarna i Nordiska rådet, har råd att vara med vid borden där de viktiga politiska besluten fattas i Nordiska rådet så vad är det som gör att Åland, som ligger mittemellan Helsingfors och Stockholm, gör bedömningen att ett självständigt medlemskap är för problematiskt och kostsamt att överhuvudtaget titta på och analysera närmare och faktiskt se vilka möjligheter det ger? Det är åtminstone en fråga som jag kräver ett betydligt mera utförligt svar på av landskapsregeringen före jag känner mig nöjd.

Minister Nina Fellman, replik

Jag ska till nästa år ta till mig detta om behovet av en mer utförlig beskrivning.

När det gäller Färöarnas kommande ansökan så har jag fört flera diskussioner med samarbetsministern för Färöarna. Jag uppfattar att drivkraften där är nationell emancipation, dvs. att man inte tittar så mycket på kostnaderna utan man känner att man behöver vara med i detta sammanhang för att bli tagen på allvar. I landskapsregeringens diskussioner har vi ansett att detta inte är en tillräcklig drivkraft för oss med tanke på de personella och ekonomiska kostnader som det skulle innebära. Nyttan motsvarar helt enkelt inte insatsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ministern sade att det inte är aktuellt med en flyktingförläggning men att vi har beredskap om så är fallet.

Jag vill ta upp ett praktiskt problem som jag har lyft tidigare. I en flyktingförläggning står staten för alla kostnader förutom skolgång som belastar kommunerna. Jag har sagt att landskapsregeringen borde utarbeta en finansieringsplan så att kommunerna inte skulle bli belastade mera än en normal elev i undervisningen. Följderna av en flyktingmottagning blir; lärare som kan språket, översättningar och psykologer för ofta har de traumatiska händelser i bakgrunden. Hur har landskapsregeringen resonerat? Har landskapsregeringen en lösning på detta eftersom ministern sade att man har en beredskap?

Minister Nina Fellman, replik

Psykologer och annan krishjälp när det gäller trauman så hör detta till asylmottagningsområdet. Det är inte skolan som står för detta utan det är migrationsverket. När det gäller kostnaderna för kommunerna för flyktingbarn i skolan så håller landskapets integrationssamordnare på att utreda den frågan. Frågan är kvistig men den är inte olösbar och vi är heller inte omedvetna om den. Frågan är under utredning.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det är en avgörande fråga att ekonomiska transaktioner är lösta om man ska få kommunerna att ställa sig välvilliga till att ta emot flyktingar. Annars kommer kommunerna inte att vara intresserade eftersom det är en onödig kostnad. Jag hoppas att landskapsregeringen i sådana fall löser den här problematiken.

Minister Nina Fellman, replik

Jag håller helt med. Självklart ska detta redas ut. Som sagt så är det inte aktuellt just nu, men vi är medvetna om frågan och kommer att reda ut den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! I början av anförandet beskrev ministern att landskapsregeringen har tagit initiativ till utredningen om förutsättningarna för asylmottagning här på Åland. Har man satt resurserna på rätt sak? Borde vi ha utrett den frågan?

För egen del skulle jag hellre se att man lade de resurserna och kanske mer resurser på att se till att flera kommuner på Åland tar emot kvotflyktingar. Vi har ju en begränsad mängd resurser. Varför lägger man fokus på det, när vi kanske borde jobba med den fråga som vi konkret faktiskt kan göra någonting åt just nu?

Minister Nina Fellman, replik

Jag hänvisar till regeringsprogrammet där det tydligt sägs att denna fråga ska redas ut. Det har vi nu gjort. Jag vill hävda att vi inte har satt väldigt mycket resurser på det. Landskapets enda integrationssamordnare har gjort en ordentlig utredning av förutsättningarna och lämnat över det till Röda Korset som sedan i en arbetsgrupp har gått vidare med sitt arbete. Nu har vi ett svar, vi vet vad som gäller ifall det blir aktuellt. Vi avser inte att, i det här skedet, sätta mera resurser på det.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det låter ju bra att man inte behöver lägga mera resurser på det nu. Jag tror att det är viktigt att landskapsregeringen fokuserar på att flera kommuner på Åland, än bara ett par stycken, tar emot kvotflyktingar. Landskapsregeringen borde lägga resurser på det.

Det finns också en viss oro. Om vi sköter det väldigt bra, vilket jag tror att vi klarar av på Åland, då finns det möjligheter att man får förståelse, för det finns nog också en oro bland människorna ute i samhället. Kravaller och upplopp kring asylmottagningar som man ser på nyheterna är oroväckande. Jag tror att det är viktigt för oss att visa att vi klarar av att hantera kvotflyktingarna på ett väldigt bra sätt. Då minskar man rädslan och skapar möjligheter att göra bättre ifrån oss på den punkten än vad andra gör. Det är viktigt, tror jag.

Minister Nina Fellman, replik

Jag är helt enig. Det är självklart att vi ska göra ett bra jobb när det gäller mottagning av kvotflyktingar.

Inom någon vecka hoppas jag kunna presentera landskapsregeringens integrationspolitiska program för de kommande åren. Det programmet kommer att innehålla en hel del av de tankarna; hur man gör detta på ett bra sätt, hur man jobbar så att folks helt legitima oro för förändringar tas på allvar, att folk får vara med och påverka och att folk får bli bekanta med det som förändras. Förändringen är det som är konstant.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Liberalerna är starka anhängare av samarbete över gränserna. Vi tror på att vi tillsammans blir starkare, klarar våra utmaningar och hanterar problem på ett bättre sätt när vi använder oss av gemensamma resurser. Därför ser vi det som viktigt att Åland tar en aktiv del i det nordiska samarbetet. Vi ser fördelarna att söka nordiska svar på de mera övergripande frågorna. Nordiska samarbetet är vår viktigaste externpolitiska plattform där vi verkligen kan vara med att bestämma agendan och välja väg för framtida samarbeten. Vi har, om vi är aktiva, möjligheter att påverka direkt.

Vi liberaler stöder också de tankar som ligger till grund för det europeiska samarbetet. Fred, säkerhet och samarbete i frågor som är övergripande och gränsöverskridande så att vi med gemensamma kompetenser kan utveckla Europa i en positiv riktning för alla innevånare i de olika delarna av Europa.

dessvärre kan vi nu konstatera att EU och Europa är i gungning. Människors säkerhet hotas när olika terrorattacker avlöser varandra. Vårt samhälle har blivit allt mer sårbart i takt med att vårt beroende av tekniska system och hjälpmedel ökat. IT, kommunikationssystem, energilösningar, en styrka som gett oss fantastiska utvecklingsmöjligheter visar sig nu vara svaga punkter där den som vill rubba stabiliteten och slå ner på vårt demokratiska styrelseskick kan rikta in sina attacker.

Solidariteten som är en viktig del i EU bygget naggas i kanterna. Enskilda länder är på väg att överge den gemensamma tanken. De tänker allt mer på sig själva, är ovilliga att sträcka ut en hjälpande hand, stänger sina gränser och stänger ute människor som flyr undan krig, terror och katastrofer.

Människor som är på flykt samlas kring EUs gränser och lever i förhållanden som är omänskliga. Den stora mängd människor som söker fristad i våra länder har försatt hela EU-bygget i en krissituation.

Det har gått så långt att stora viktiga medlemsländer som Storbritannien överväger att lämna samarbetet.

Vart är vi på väg i Europa? Vi liberaler hoppas ändå att länderna samlar sig och enas kring den viktiga tanken som är grunden för samarbetet i Europa.  

Liberalerna stöder EU tanken och ett samarbete över gränserna men vi ser också de problem som uppstått för Ålands del i och med medborgarskapet. Vår autonomi har påverkats genom att vi liksom medlemsländerna överfört behörighet till EU-nivån, men vi har inte haft samma möjligheter som nationalstaterna att påverka inriktningen och delta i beslutsfattandet. Våra synpunkter och ställningstaganden framförs via Helsingfors, EU-samarbetet sker mellan nationalstater. Vår autonomi har kommit i kläm och vi kan tala om en backlash för självstyrelsen.

Därför har Åland också, ända sedan medlemskapet för 20 år sedan, ägnat mycket energi åt hur vi ska öka vårt inflytande inom EUs institutioner.

Självstyrelselagen har ändrats ett flertal gånger för att ge självstyrelsen ökade möjligheter till inflytande. Men den riktigt stora frågan, en egen parlamentsplats, är långt ifrån löst. Initiativ genom åren har strandat och trots att riksdagen konstaterat att det är ett konstitutionellt berättigat krav från Ålands sida har inte de politiska partierna i Helsingfors mjuknat. Återigen framför vi från åländsk sida i Ålandskommittéen kravet på att en av Finlands parlamentsplatser, sett ur en konstitutionell synvinkel, bör tilldelas autonomin. Det här är en kamp som vi aldrig kan ge upp även om vi arbetar i motvind.

Idag har vi system för hur vi kan påverka det som sker i kommissionen, Ministerrådet och i EU-parlamentet. Men det mesta går via landet Finland som har att ta hänsyn till åländska ställningstaganden och föra vår talan. 

Eftersom vi självklart vill föra vår egen talan har vi kämpat för att flytta fram positionerna. I meddelandet redogörs för hur landskapet försöker vara på plats där ärenden avgörs. Vi har specialrådgivare, nationell expert vid kommissionen, vi samarbetar med EU-parlamentariker och vi har arbetat för att finska meppar ska anställa åländska medarbetare. Vi har också utvecklat direktkontakterna till kommissionen, bland annat genom att delta i kommissionens konsultationer.

Vår litenhet och begränsade resurser sätter ändå gränser för vad som är möjligt. Eftersom vi måste hushålla med våra resurser och använda dem på ett smart sätt är avgränsningar och prioriteringar nödvändiga.

I meddelandet anger landskapsregeringen de områden som i förhållande till kommissionens arbetsprogram är de allra viktigaste för ålänningarna. Som ett mantra har vi genom åren upprepat vikten av att vara tidigt ute, att möjligheten att påverka ligger i den tidiga beredningen av ärendet. Så för att vi verkligen ska vara med på banan måste dessa prioriteringar vägas på guldvåg, så att vi verkligen lägger tillräcklig kraft på rätt sak, i rätt tid.

När väl besluten är fattade i Bryssel har vi sedan bara att implementera och anpassa oss efter de direktiv och förordningar.

Arbetet med att prioritera och fundera på landskapets positioner i de olika ärendena måste våra utskott ta på sig tillsammans med sakkunniga i förvaltningen. Under många år funderade vi i lagtinget vilket som var det bästa sättet att hantera EU-frågorna på. Vi tittade på riksdagarna i Helsingfors och Stockholm. Vår modell blev att sakutskotten ska ha en aktiv roll och inom sitt ansvarsområde följa EU-arbetet, hålla samråd med landskapsregeringen och också informeras av regeringen.

Landskapsregeringen har ansvar att se till att överföra samråds- och informationsärenden till utskotten. Dessvärre fungerar inte det här särskilt bra. Statistiken för föregående år 2015 ger vid handen att inget samrådsärende förts till lagtinget och endast tre informationsärenden.

Jag hoppas verkligen att de nya utskotten nu tar tag i EU-frågorna, följer de prioriterade områdena och håller regelbundna träffar med berörda tjänstemän för att uppdatera sig om status i ärendena. EU-frågorna är i högsta grad angelägna för lagtinget eftersom beslut som fattas inom EU griper in direkt i ålänningars vardag.

Självstyrelsepolitiska nämnden gavs det övergripande ansvaret och de behandlar de större övergripande frågorna. Det här meddelandet kommer att remitteras till nämnden, men nämnden kommer att skicka meddelandet till alla utskott för att de ska hantera de frågor som faller inom utskottens ansvar.

Jag ser fram emot nya aktiva tag om EU-frågorna i utskotten, i nämnden och lagtinget som helhet. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Vtm Eriksson lyfte fram vikten av att utskotten tar tag i EU-frågorna och EU-arbetet och beklagade sig över att det har förts så få samråds- och informationsärenden till utskotten de senaste åren. Nog måste man väl ändå titta på landskapsregeringens roll i det hela? När det dyker upp aktuella frågor ska landskapsregeringen faktiskt ta initiativet och komma till utskotten. Problemet är kanske att utskotten är för dåligt informerade. Utskotten har förstås ett eget ansvar, men samtidigt om det inte förs några initiativ från landskapsregeringens sida så skapas det heller ingen diskussion och information i utskotten. Jag vill betona att landskapsregeringen aktivt ska lyfta frågor i lagtinget genom de förfaranden som finns i form av samråd och informationsärenden om det här ska fungera.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Tack för det, ltl Jonsson. Det är så, det är ju precis så och det är därför som jag hänvisade till statistiken i meddelandet. I statistiken sägs hur många ärenden som landskapsregeringen har fört över till lagtinget. Det handlar om tre informationsärenden under förra året. Vi vet att det är många frågor på gång som är intressanta för Åland.

Ansvarstagandet ligger på landskapsregeringen och det ligger på lagtinget och tillsammans måste vi nu börja ta ett bättre grepp om det. Det är också viktigt för utskotten regelbundet, även om man inte har ett aktualiserat ärende, verkligen kallar in tjänstemän och förhör sig om status och läget i de frågor som är viktiga för ålänningarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Det är tunga och oerhört intressanta ärenden som vi har på vårt bord. Åland har varit aktiv i Nordiska ministerrådet i närmare 50 år som vi kunde höra. Vår politik i området är politisk och ideologibaserad. Vi sitter med våra grupper.

Detta innebär att våra politiska partier, deras värderingar och sätt att se på samhället spelar en betydande roll i de frågor som diskuteras och förs fram. Detta är idag betydelsefullt i och med att Finland är ministerrådets ordförande i år.

Nordiska ministerrådet är ett viktigt forum för att skapa ökad förståelse för Åland och dess särställning i Norden. Bredare kontaktytor och ökad dialog är betydande då vi försöker påverka våra närområden inte minst i Balticum samt EU och andra för Åland viktiga intressenter och partners. Vi måste ständigt slå vakt över vår berättigade konstitutionella internationella status.

Ålands har representerats under perioden 01.01.2015 – 31.12.2015 av ledande åländska politiker, vilket vi fick här i redogörelsen. Åland har varit mycket aktivt och representerats i många utskott och arbetsgrupper. Man har diskuterat under 11 sammanträffar bl.a. vindkraft och energifrågor, gränshinder, bildandet av en Nordisk förbundsstat, psykisk hälsa, sexuella övergrepp på barn, försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete och många andra frågor.

Man vi ska inte se tillbaka utan till framtiden. Under året 2016 är Finland ordförandeland för Nordiska ministerrådet. Man har uppställt en del prioriteringar dock utan en fast agenda. Dessa prioritetsprojekt framgår ur meddelandet nr 2/2015 – 2016.

I meddelandet noteras: ”Åland behöver kunskap och tidig information och vi behöver ge dem som vi vill samarbeta med argument och vägar till det åländska samhället.” Vad betyder det citatet?

Det Nordiska ministerrådet kan i detta sammanhang spela en betydande roll. Som ni vet har Åland yttranderätt, men inte rösträtt, i det Nordiska ministerrådet. Å andra sidan sitter Åland med i olika nordiska ämbetsmannakommittéer som förbereder ministerrådets dagordning och projektbetonade arbete.

Finland som ordförandeland har dock uppställt sju prioritetsområden eller ordförandeprojekt som jag nu kommenterar ur en åländsk synvinkel.

Det första ordförandeprojektet som Finland ställt upp kallas ”statistisk utredning över nordisk rörlighet och förmåner över gränserna”. Prioritetsprojektet är relevant för Åland på grund av flera orsaker. Många ålänningar arbetar eller studerar i ett annat nordiskt land främst Sverige. Vi är ett genomfartsområde för många invandare och flyktingar av vilka en del kommer att stanna eller kanske senare att flytta till Åland. Vi vill givetvis ha en riktig uppfattning av deras bakgrund och på vilket sätt de kan hjälpa till att utveckla Åland både ekonomiskt och kulturellt. Man vill också utveckla Åland som ett landskap vart man gärna flyttar, bildar familj och arbetar. Senast har vi, som ni vet, initierat ett program för att få flera personer och familjer att bl.a. från Nederländerna flytta eller egentligen emigrera till Åland. 

Riktig och faktabaserad statistik är av betydelse för åländska beslutsfattare.

Det andra finska ordförandeprojektet kallas ”forskarutbyte mellan de nordiska utrikespolitiska instituten”. Här har Åland kanske mindre att ge, men vi måste få fram till olika beslutsfattare betydelsen av landskapets särställning enligt Nationernas Förbundets beslut av 1927. Det gäller för Åland att höras av nordiska främst finländska utrikespolitiska institut såsom Utrikespolitiska Institutet i Helsingfors. Man kunde vara i kontakt med institutets direktör. Kanske hon kunde inbjudas till Åland för att diskutera säkerhetspolitiska och militära scenarier.

Det tredje ordförandeprojektet är ”miljö markering Svanen, cirkulär ekonomi och miljöavtryck”. Här kanske det åländska näringslivet kunde ge syn på bl.a. den finländska Svanen-logon och andra produkter och tjänster. Efter denna viktiga utredning kunde vi kanske på en mera fast grund bilda oss en uppfattning beträffande användandet av Svanen-logo i åländska sammanhang.

Som fjärde prioritetsprojektområde har Finland lyft fram ”ett innovativt och öppet Norden med välmående människor 2020 – lika möjligheter till välfärd, utbildning, kultur och arbete”. I dagens ekonomiska läge i Finland med betydande nedskärningar i alla områden verkar prioritetsprojektet kanske lite utsökt. Målsättningen är vacker, men knappast realistisk i dagens ekonomisk-politiska läge. Här kunde Åland däremot utveckla sin egen välfärd, utbildning, kultur och arbete och vara ett gott exempel för de andra Nordiska parterna.

Vi ska inte ge avkall på vår välfärd utan se till att alla har det bra på Åland. När riket sänker på sin utbildningsnivå, genom betydande nedskärning på alla nivåer från grundskola till universitet, kunde vi på Åland göra tvärtemot och istället försöka snappa upp de lärare, forskare och andra som nu blir arbetslösa på fastlandet. Många av dessa flyttar utomlands, så varför inte till Åland. Här kunde vi inleda ett eget utbildningsprojekt hur vi kunde utnyttja dessa kunniga och driftiga människor som Finland nu helt enkelt låter gå från sina universitet och högskolor. Här er en utmaning för oss beslutsfattare.

Slutligen vill jag kort nämna lite Europafrågor. Landskapets externpolitik är ett verktyg för att skapa bättre Åland. Det ska vara nyttigt, relevant och aktuellt. Den nya säkerhetspolitiska situationen kring Östersjön och Norden påverkar oss, vilket vi har kunnat höra här i debatten. Det sker snabba ofta oförutsägbara förändringar och trender i Europa och i våra närområden och det här påverkar oss, precis det som också hände igår i Bryssel.

Den militära upptrappningen, de ökade militära övningarna i våra närområden, den betydande flyktingströmmen och den låga ofta negativa ekonomiska utvecklingen i Finland och Europa påverkar givetvis Åland.

Vi måste garantera att Åland förblir demilitariserat och neutralt och vi måsta bevara, utbilda, diskutera och lyfta upp den här frågan.

Till slut vill jag bara alldeles kort kommentera en sak. I debatten förra gången när vi hade ett externpolitiskt program så lyfte moderaterna att skrivningar om BSPC saknades. Jag anser också att BSPC arbetet är oerhört viktigt, det är en del av utrikespolitiken. Jag saknar också här ett stycke kring det arbete som sker i BSPC och därför vill jag nu påminna, ett år senare, att socialdemokraterna även hoppas att BSPC finns med i nästa redogörelse. Tack.

Talmannen

Diskussionen avbryts och återupptas den 30 mars.

För kännedom

10      Ändring av kommunallagen

Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2015-2016

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 30 mars 2016.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 30 mars klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil