Plenum den 23 november 2011 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 23 november 2011 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Meddelande. 1

Remiss. 2

1    Avtalet med Österrike för att undvika dubbelbeskattning

Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 4/2011-2012)

Remiss. 4

2    Till Europeiska stadgan om lokal självstyrelse fogade tilläggsprotokollet om rätten att delta i de lokala förvaltningsmyndigheternas verksamhet

Landskapsregeringens yttrande (RP 5/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 5/2011-2012)

Remiss. 9

3    Bostadssparpremie

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2011-2012)

Andra behandling. 11

4    Avtalet med Macao om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 1/2011-2012)

Andra behandling. 11

5    Avtalet med Seychellerna om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 2/2011-2012)

Andra behandling. 12

6    Avtalet med Costa Rica om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 3/2011-2012)

För kännedom... 12

7    Regeringsprogram enligt lagtingsordningens 25 §

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2011-2012)

Plenum slutar. 12

 

Plenum börjar

Upprop. 28 ledamöter är närvarande.

Meddelande

Ålands lagting har den 22 november 2011 valt lagtingsledamoten, filosofie magistern Camilla Gunell till lantråd. Med hänvisning till 24 § 4 mom. i lagtingsordningen beslöt vicetalman Gunnar Jansson vid förhinder för talmannen samma dag att utnämnda följande personer till övriga medlemmar i landskapsregeringen i enlighet med lantrådets förslag:

Till vicelantråd och minister med ansvar för finansavdelningen förutom de ärenden som påförts trafikavdelningen samt från näringsavdelningen sjöfart utnämns talmannen Roger Nordlund.

Till minister med ansvar för kansliavdelningen, förutom de ärenden som påförts lantrådet, samt trafikavdelningen utnämns lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm.

Till minister med ansvar för trafikavdelningen och från kansliavdelningen el-, energi- och bostadsfrågor, radio och TV samt från finansavdelningen IT-frågor utnämns ministern Veronica Thörnroos.

Till minister med ansvar för social- och miljöavdelningen utnämns lagtingsledamoten Carina Aaltonen.

Till minister med ansvar för näringsavdelningen förutom sjöfartsfrågorna utnämns lagtingsledamoten Fredrik Karlström.

Till minister med ansvar för utbildnings- och kulturavdelningen utnämns lagtingsledamoten Johan Ehn.

Antecknas.

Remiss

1        Avtalet med Österrike för att undvika dubbelbeskattning

Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 4/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det torde vara första gången som landskapsregeringen ger ett yttrande vad gäller presidentframställning i enlighet med nya lagtingsordningen. Ärendet är knappast komplicerat men några ord om innehållet i varje fall.

Det här rör ett avtal mellan Finland och Österrike. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning och att förhindra kringgående skatt beträffande inkomst och förmögenhet.

Landskapsregeringen skriver i sitt yttrande att man anser att denna förpliktelse inte har någon negativ påverkan för självstyrelsen. Landskapsregeringen har ingenting att invända mot ett antagande av detta avtal.  

Protokollen och tilläggsprotokollen innehåller bestämmelser om inkomstbeskattning som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet, därför är det korrekt att detta beslut tas här.

Landskapsregeringen har fått information om att detta avtal skulle undertecknas mellan Finland och Österrike i samband med de kvartalsmöten som landskapsregeringen numera regelmässigt har med finansministeriet. Landskapsregeringen har inte deltagit själva i förhandlingarna. Tack.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Först vill jag konstatera att det är bra att en ny era förs in vid behandlingen av den här typen av framställningar av republikens president. Det här är förvisso en enkel sådan, men vi kan inte räkna med att alla är så här enkla.

Jag noterade i landskapsregeringen yttrande att man i slutet konstaterar: ”Ålands landskapsregering anser att förpliktelsen inte har negativ påverkan på självstyrelsen”. Men förvisso kan den ha positiv inverkan för våra kommuner eftersom avtalet avser att förhindra kringgåendet av skatt, vilket kan tillföra våra kommuner skatteinkomster under självstyrelsesystemet.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är ett fullständigt korrekt iakttagande av vicetalmannen. Att landskapsregeringen säger att det inte har en negativ påverkan utesluter inte möjligheten till en positiv sådan. När det gäller att undvika dubbelbeskattning och utbyta upplysningar så att det förhindrar kringgåendet av skatt så är det givetvis bra för kommuner, staten och också för landskapet att skatter betalas som de ska betalas. Det är givetvis bra för individen då man förhindrar dubbelbeskattning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson

Herr talman! Jag vill också, i likhet med vad vtm Gunnar Jansson sade, framhålla att vi nu för första gången upplever det nya systemet som den nya lagtingsordningen anger. Det har varit väldigt efterlängtat, under alla år sedan vi blev medlemmar i unionen men egentligen även tidigare när den här typen av framställningar kom ifrån republikens president, att vi skulle få en beredning före ärendena går till utskott och före vi behandlar dem i remiss här i lagtinget inför utskottsbehandlingen. Vi får då en beredning från landskapsregeringens sida där ärendena ofta har varit under behandling t.o.m. under en följd av år, vilket vi ser i ärende nr 2 idag. Då är det bra att vi redan i remissen känner till så mycket som möjligt om ärendets bakgrund uttryckligen på Åland.

Det här är en alldeles utomordentlig nyordning och den är nödvändig för oss. Det innebär inte att alla presidentframställningar går den här vägen. Om de är väldigt enkla och vi har behandlat dem här tidigare så kan talmannen bestämma att de inte skickas via landskapsregeringen för utlåtande. Medan det i andra sammanhang, som vtm Gunnar Jansson redan sade, kan vara frågan om invecklade frågor som behöver en längre och mer uttömmande redogörelse från landskapsregeringens sida.

I sammanhanget vill jag särskilt tacka landskapsregeringen för snabb och mycket saklig handläggning av de här båda ärendena. Det ger ett gott underlag för lagtingets behandling.

Slutklämmarna som landskapsregeringen levererar är praktiskt och politiskt värdefulla. Att man i det första ärendet skriver: ”Ålands landskapsregering anser att förpliktelsen inte har negativ påverkan på självstyrelsen”, vilket här i replikskiftet kompletterades med att det därmed kan ha positiv inverkan inom ramen för självstyrelsen.

I det andra ärendet står det; ”att det inte står i strid med självstyrelselagen eller annan lagstiftning och att det inte föranleder lagändringar”. Det här är väldigt värdefull information, tack för det.

Sedan ber jag om ursäkt till mina värderade kollegor och till lagtingsdirektören för att vi har fått underlagsmaterialet till det andra ärendet två gånger. Jag hade nämligen dåligt minne. På en förfrågan från lagtingsdirektören om vi hade fått underlaget så sade jag att det trodde jag inte, så fick vi det en gång till på borden och det är mitt fel.

Talmannen

Det antecknas. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

2     Till Europeiska stadgan om lokal självstyrelse fogade tilläggsprotokollet om rätten att delta i de lokala förvaltningsmyndigheternas verksamhet

Landskapsregeringens yttrande (RP 5/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 5/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Det andra ärendet på dagens föredragningslista har samma bakgrund som det förstnämnda. Det här är ett nytt system som införs nu på basen av nya lagtingsordningen. Jag kan konstatera att kollegan Perämaa fick ta det första ärendet, men jag har nu det andra ärendet i alla fall.

I sak är det här inte så mycket att orda om. Det mesta framkommer här i själva yttrandet som landskapsregeringen har skrivit angående ärendet om tilläggsprotokoll om rätten att delta i de lokala förvaltningsmyndigheternas verksamhet och sedan verkställighet av detta.

Som det framkommer här så har man tidigare gett ut tre utlåtanden i den här frågan. Materiellt handlar det närmast om hur man enligt den stadgan som antogs i Strasbourg 1985 fastslår medborgarnas rätt att delta i skötseln av lokala och offentliga ärenden och hur det här ska verkställas på basen av de här två tilläggsprotokollen.

Jag har också konstaterat i själva protokolltexten att lagtinget och landskapsregeringen inte utgör sådana kommunala myndigheter som avses här. Det här ska endast tillämpas på kommunala myndigheter. Vi konstaterar också att det följaktligen krävs lagtingets bifall. Vi har också konstaterat att det här inte innehåller något som står i strid med självstyrelselagen.

Materiellt handlar det här i stora delar om att delta i kommunala val, vara valbar och övrigt för medborgarna att delta i samhällsprocessen, att t.ex. bli hörda i frågor som rör mark, planläggning och sådana saker. Vi har konstaterat att vår lagstiftning i dagsläget redan uppfyller de här kraven. Tack.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag vill börja med att sälla mig till den skara som tycker att det nya systemet att hantera de här ärendena är mycket bra. Jag kan understryka de fördelar som vtm Roger Jansson räknade upp. Det har ofta känts som om vi har famlat i blindo i de här ärendena. Nu får vi en redogörelse för oss vilket visar att t.ex. i det här ärendet har landskapsregeringen varit ganska mycket inblandad. Det finns rätt mycket sakkunskap för utskottet att ta vara på. Det var en mycket bra ändring. Det är ju lite beröm till delvis mig själv eftersom jag har varit med i det arbetet, men det var inte mitt initiativ. Det här medför att de här ärendena kan behandlas redan i remisskedet på ett bättre sätt.

När det gäller det här ärendet specifikt, herr talman, så ber jag att få göra en liten utvikning. Jag är medveten om, vilket framgår av handlingarna, att det här inte gäller självstyrelsemyndigheten, alltså val till lagtinget och befolkningens inflytande till den delen. Om man läser tilläggsprotokollet så kan man säga att det hör delvis till saken, att andan och meningen varför de här bestämmelserna finns är just för att göra folk delaktiga i lokal administration. Självstyrelsen ska alltid statusmässigt ses som en del av en stat. Vi är partiellt självständiga här på Åland och Finland är en stat med federativa drag vilket är landskapets officiella hållning. Ändå står vi på något vis med ena benet i en regim där vi på sätt och vis kan jämföras med de organ som det här gäller. Problemet som aktualiserar det här och som jag vill belysa är att vi idag har tre befolkningsgrupper på Åland som i huvudsak inte får rösta i lagtingsvalet på grund av att de inte har finskt medborgarskap och inte kan få hembygdsrätt. Den största gruppen är svenska medborgare som samtidigt är den kanske allra märkligaste gruppen. Varför ska inte de få delta och rösta i lagtingsvalet? Den gruppen är i storleksordningen cirka 1 000 personer. Sedan finns det andra personer som inte är svenska medborgare men som är EU-medborgare som inte heller får rösta och så finns det medborgare från andra länder utanför EU som inte får rösta.

Om lag- och kulturutskottet vill göra en liten utvikning i likhet med min utvikning så kunde man titta på det här och försöka söka argument och krokar för att haka upp den här frågan i det här ärendet.

Jag tycker att det blir alltmer pinsamt ju större den delen av befolkningen blir för Åland. Den gruppen är snart tio procent som är utanför lagtingsval på grund av att vi har det här, som vi alla tycker, felaktiga kravet på finländskt medborgarskap för hembygdsrätt.

Formellt sett hör det inte hit men vi borde kanske samla argumentationen i ett dokument för just det här. Andan och meningen till varför det här finns är just för att lösa sådana problem som vi de facto har här på Åland och borde göra oss av på ett eller annat sätt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag blev lite förvånad över antalet. Jag antar att ltl Danne Sundman menar 1 000 personer från Sverige som inte har rösträtt i lagtingsvalet. Men det har ju inte inflyttade från fastlandet heller, oberoende av vilket språk de talar. De måste ju också anhålla om hembygdsrätt. Vad ltl Sundman pratar om är väl kopplingen mellan hembygdsrätten och medborgarskapet. Jag tror att det ligger ganska mycket utanför det här ärendet. Vad som avses är väl nog framförallt kommunalval och kanske landstingsval som man har i Sverige, men framförallt lokala val.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är korrekt att det är det som jag menar, de som inte kan få hembygdsrätt för att de inte har finländskt medborgarskap. Har man inte finländskt medborgarskap så kan man inte heller få hembygdsrätt utan att först ha bott här på Åland huvudsakligen i fem års tid. Det är i storleksordningen 1 000 tusen personer som bor på Åland med bara svenskt medborgarskap. Sedan finns det numera rätt så många som har dubbelt medborgarskap och kan den vägen få hembygdsrätt.

Jag erkänner att det här är lite av ett långskott. Jag tycker att vi framgångsrikt tidigare har greppat sådana här halmstrån för att argumentera för vår sak. Som jag läser det här instrumentet så visst handlar det i huvudsak om kommunalförvaltning, men man kan alltid försöka se om man kan få halmstrået att växa och det ber jag utskottet att titta på. Det är möjligt att jag också är helt på vills.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vi har många gånger varit inne på hur konventionerna ska behandlas. Vad vi än skriver i de här bifallen så finns det ingen mottagare på regeringsnivå. Det går ju till riksdagen. Det enda som de är intresserade av är klämmen om vi ger vårt bifall eller inte. Jag tycker nog att det är ganska mycket att skjuta över målet. Vill man verkligen göra någonting åt den här frågan så måste man rikta sig till Finlands regering och inte till riksdagen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Vad jag förstår så kan man ju till sådana här betänkanden foga klämmar även om det kanske inte spelar någon roll. Om man gör den bedömningen att det här är en sådan sak som är så pass relevant att man kunde tänka sig att tillfoga en kläm där man begär att det här skulle aktualiseras, vilket vi också har gjort den vägen. Man har ju fört diskussioner på alla politiska nivåer, men det är ett blankt nej att ta bort kravet på finländskt medborgarskap. Då måste man ta också sådana här halmstrån. Sedan borde man också fundera på att gå vidare, att gå på internationella arenor. I det här fallet finns det ett antal alternativ att påpeka det här som vi tycker är alltmer pinsamt och felaktigt, att en stor del av befolkningen utesluts från att delta i det demokratiska systemet på lagtingsnivå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jag vill återföra debatten till det område som den hör till. Jag går till sidan 12 i propositionen, nere på sidan i vänstra spalten. Jag citerar:” På grund av artikel3 är det ändamålsenligt att i samband med deponeringen av ratifikationsinstrumentet meddela att tilläggsprotokollet i Finland skall gälla kommuner.”

Frågan om rösträtt i lagtingsvalet är en helt annan fråga som avgjordes när vi gick in i EU. Det här gäller uttryckligen omfattningen av detta tilläggsprotokoll. Här säger ju regeringen själv att det ska gälla kommuner och ingenting annat. Då kan man gå till sidan 8 högra spalten där det redogörs för att rösträtten i kommunal val på Åland är synnerligen generös tilldelad och där det framgår vid den senaste lagändringen att oberoende av medborgarskap har myndiga medborgare på Åland rösträtt om de ett år närmast före valdagen utan avbrott har haft kommun i landskapet som sin hemort.

Jag förstod inte riktigt det problem som kollegan Sundman här åberopade. Den här stadgan är mycket klar.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Det är precis såsom vtm Gunnar Jansson sade när det gäller det formella. Det här ärendet är starkt avgränsat till att gälla kommunalförvaltning.

Jag ville bara försöka få er andra och utskottet att greppa ett eventuellt halmstrå. Med de argument som man har infört de här bestämmelserna när det gäller kommunal nivå kan man försöka belysa de problem som vi har på självstyrelsenivå när det gäller lagtingsvalet och kravet på finländskt medborgarskap för hembygdsrätt, vilket är ett liknande problem men på en annan nivå.

Sedan kan utskottet och lagtinget förstås välja att ignorera mitt resonemang. Eftersom det finns stöd i sak så borde det åtminstone finnas stöd att titta om halmstrået går att greppa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det förra ärendet dubbel beskattningsavtalet med Österrike tyckte jag ganska långt var ett icke ärende. Därför sade jag ingenting i det ärendet.

Det här ärendet kan vara betydligt mera intressant. Notera, kan vara.

Jag vill också, i likhet med de flesta andra talare, säga att jag är mycket tillfreds med att man får den här typen av presentation och redogörelse från regeringens sida innan presidentframställningen mer eller mindre ramlar ner ifrån skyn utan att man vet någonting. Man har bland annat inte vetat att regeringen till och med tre gånger har gett utlåtanden såsom man har gjort i det här ärendet. Jag ids inte säga var initiativet till detta kom ifrån men jag tycker att det är bra.

Om vi tittar lite på vad landskapsregeringen först säger: ”Det innehåller bestämmelser om individens rätt att delta i lokalförvaltningens verksamhet. Rätten att delta ska förutom frågor om rösträtt och kandidatur även utvidgas till att omfatta lokala förvaltningars övriga verksamhet”. Det väckte åtminstone min nyfikenhet. Vidare framkommer; ” i samband med deponeringen av ratifikations-, godtagande-, eller godkännandeinstrument kan varje stat fastställa de grupper av lokala eller regionala förvaltningsmyndigheter som det avser begränsa”.

Följande stycke hoppas jag att lagutskottet speciellt kan titta på. Jag undrar om det är ett syftningsfel i det som landskapsregeringen skriver? Det står så här: ”Landskapsregeringen konstaterar att landskapsregeringen och lagtinget inte utgör sådana myndigheter som avses i artikel 3 i tilläggsprotokollet eftersom de är jämförbara med den statliga nivån och inte den kommunala nivån." Menar man med det landskapsregeringen och lagtinget eller menar man det som avses i artikel 3? Jag hoppas att man kan titta på det där.

Tittar vi på vad som sägs i artikel 3 så är det myndigheter som protokollet ska tillämpas på. Det sägs; ”i samband med ratificeringen kan varje stat dock fastställa de grupper av lokala eller regionala förvaltningsmyndigheter som det handlar om.” Precis såsom landskapsregeringen skriver. Det står vidare; "varje stat kan också utvidga protokollens tillämpningsområden”.

Vtm Gunnar Jansson var inne på det intressanta som sägs i slutet av detaljmotiveringen: ”På grund av artikel 3 är det ändamålsenligt att i samband med deponeringen av ratificeringsinstrumentet meddela tilläggsprotokollet i Finland ska gälla kommuner.” Även fortsättningen är intressant; ” i Finland påverkas tillämpningen av bestämmelsen i artikel 3 på kommunerna i landskapet Åland av landskapet Ålands särställning. Den förutsätter att Ålands lagting ger sitt bifall till lagen om tilläggsprotokollets ikraftträdande. Kommunala ärenden hör enligt 18 § 4 punkten i självstyrelselagen för Åland till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet.” I och med detta är det ganska klart.

Tittar man på landskapsregeringens utlåtande så har man egentligen inte behövt skriva så mycket mer än sista stycket. ”Landskapsregeringen konstaterar avslutningsvis att avtalet inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning. Genomförandet av stadgan i landskapet kommer inte att föranleda lagändringar”. Det är ju bra.

Låt mig avslutningsvis med ett par ord kommentera det som ltl Sundman tog upp. Jag håller med om det som framkom i replikskiftet att det här ligger utanför den här stadgan. Jag tycker ändå det är intressant. Jag stöder ltl Sundmans tanker ganska långt. Det är viktigt att vi kan bredda de röstberättigade grupperna till lagtingsvalet. Jag ber att lagutskottet tittar på det här och överväger om det är möjligt att ta upp det här resonemanget som ltl Sundman tog upp. För jag tycker att det är viktigt att vi i alla sammanhang från åländsk sida trycker på att vi inte är tillfreds med att man måste ha finskt medborgarskap för att få åländsk hembygdsrätt. Det säger vi alla, åtminstone i valrörelsen, att vi är inne för, då borde vi också kunna följa upp det. Jag kan lova att om obunden samling vågar driva den här frågan i utskottet så kommer vi ifrån Ålands Framtid att stöda det.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Utan vidare kan utskottet titta på en sådan utvidgning. Men då ber jag också utskottet, som en replik till kollegan Anders Eriksson, att lite djupare sätta sig in i diskussionen inför inträdet i EU och den debatten och även den framgång som följde av att vi från åländsk sida klart och tydligt slog fast med framgång att Ålands lagting är ingen kommunal eller lokal organisation. Det är en lagstiftande församling och därmed behålls kravet för hembygdsrätt för valbarhet och rösträtt i lagtingsval.

Vad sedan gäller utsträckning av hembygdsrätten är en annan fråga som jag tycker att man inte kan lösa med den här typen av dokument.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vtm Gunnar Jansson använder begreppet titta på. Jag sade överväga. Jag är inte kategorisk på något sätt. Jag tycker att ltl Sundmans resonemang är intressant. Jag hoppas att man inte bara på basen av juridiska knoppigheter i lagutskottet kommer fram till att man inte vill säga något om det här. Jag tror att möjligheten finns att göra en politisk markering. Jag hoppas att lagutskottet överväger det. Men vi får väl se när ärendet kommer tillbaka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

3     Bostadssparpremie

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet, observera, social- och miljöutskottet, det är en ändring från tidigare.

Diskussion.

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Det här gäller lagförslag om bostadssparpremie. Det här är en fråga som har diskuterats tidigare i lagtinget. Som jag har uppfattat det har det funnits en ganska stor enighet att vi ska ha det här instrumentet.

Det här lagförslaget är en helt logisk följd av vårt budgetförslag som den nuvarande regeringen har lämnat till lagtinget. Vi har skrivningar i budgeten om bostadssparsystemet. Tanken är att systemet ska kunna fortgå. Vi har föreslagit tre år. Idén med bostadssparsystemet är att det framförallt många gånger ska gynna unga nybildade familjer att spara pengar, ta ansvar för sin ekonomi och det har också en preventiv funktion. När konjunkturläget sviktar så kan man kanske fundera på det här också.

Det här är också ett system som efterfrågas av våra banker som tycker att det här är bra. Det finns budgeterat, det är inte några stora utgifter för landskapet, men för de unga familjerna kan premien på 3 000 euro vara en viktig faktor.

Det här är i form av en budgetlag. Motiveringarna för det är att det ska finnas ett anslag i budgeten och av särskilda skäl. Det särskilda skälet är att vi har kunnat konstatera att om man skulle ha haft vanlig lagstiftningsordning och gå igenom efterhandskontrollen så hade det troligtvis gått över årsskiftet och då hade vi fått en lucka. Vi hade haft en lag som går ut den 31 december, sedan ingen lag utan man hade behövt vänta.

I nuvarande system har vi en blankettlagstiftning som är knutet under rikslagen och den tar slut 31 december i år. Nu har vi gjort en helt egen landskapslag. Det är själva motiveringen till att det ska vara en budgetlag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det här är en ändring av en lag. Man ser bara de paragrafer där man föreslår förändringar.

Jag fäste mig vid ministerns betoning av det här gäller unga och nyblivna familjer. Men det kan väl inte betyda att det inte också gäller för andra? Jag skulle vilja få det klarlagt vilka som är berättigade till en bostadssparpremie. Med tanke på unga familjer så är det inte som det var förr, det finns familjer av flera slag. Omfattar bostadssparpremien de samkönade familjerna, sambo, särbor och allt vad som finns? Hur ser ministern på det?

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundback har rätt till sitt påpekande. Jag kanske uttryckte mig lite oklart. Det är klart att det här ska gälla alla, även de olika familjekonstellationerna som finns i dagens läge.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det finns ju också sådana som inte alls lever i familj. Det står här; ”unga bostadssparande”, det kan hända att det finns åldersbegränsningar i det här. Det är kanske där som gränsen finns angående vilka det berör.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det här är den lagstiftning som står här, här har vi i alla fall inte konstaterat att det finns åldersbegränsningar. Men i så fall måste man titta på hela lagen och kanske diskutera hur avtalen ser ut som bankerna gör med spararna. Men det är en sak som utskottet kan titta närmare på. Jag kan inte svara exakt på hur det ligger till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag tycker att utskottet skulle titta lite närmare på vilka som omfattas av den här lagstiftningen. På något sätt känns det ändå lite trösterikt att det finns personer som bostads sparar.

Nu börjar jag kanske låta som en gammal gnällig kärring. Ibland får man den känslan när man hör vilka bostadslån som unga människor tar, t.o.m. lite garvade bankdirektörer suckar så där i förtroende och de funderar hur det här ska lösa sig. Sedan vill de att folk ska låna så mycket pengar som möjligt, det går lite i kors där också.

Det behövs på något sätt ett nytt spartänkande i vårt samhälle. Vi är ju i den här ekonomiska situationen, kanske inte särskilt på Åland, men i Europa överhuvudtaget. Sedan 80-talet har vi börjat tro att man ska leva på lån, att det är normalt och att den som inte gör det är lite töntig. Attityderna och värderingarna till sparandet har förändrats allvarligt.

Utskottet kanske kan bekräfta eller dementera att det troligen är så att åländska hushåll är kraftigt skuldsatta. Troligen är det just bostadslånen som tynger de här unga familjerna och kanske också de äldre, de känner jag inte till.

Jag tycker ändå att det är uppmuntrande med den här lagstiftningen, att det står att ett hundratal som bostads sparar. Vi kunde kanske ha som mål att öka de som bostads sparar till 200 under de närmaste åren. Tack, herr talman.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag understöder det resonemang som ltl Sundback för fram. Jag kan också tänka mig att utskottet, om man har tid, kunde komma med lite sådan bakgrundsinformation som Sundback efterlyste.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tackar för det stödet. Ltl Danne Sundman brukar, ända tills nu så länge jag och han har varit här, understryka att han är den yngsta i alla sammanhang. Nu är han inte yngst längre. Jag är betydligt äldre och det betyder väl då att jag inte är en så gammal kärring och kollig som man skulle kunna tro. Här finns också yngre människor som har samma uppfattning att vi måste börja spara mera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik 

Herr talman! Jag som är medelålders får väl instämma i ltl Sundbacks resonemang. Jag tror att det kan vara nyttigt för att starta samhällsdebatten också på Åland. Jag tror faktiskt att vi har en bostadsbubbla på Åland. Man belånar sig oerhört. Vi kan med fog också konstatera att det här låga ränteläget inte kommer att fortsätta i all evighet. Jag tycker att det är en bra och klok idé att man penetrerar den här frågan i utskottet så att vi får i gång samhällsdebatten också på Åland. Senaste helg började den diskussionen i Sverige, man har lånefest i Sverige och det kan få ödesdigra konsekvenser för hela samhällsekonomin och även personliga tragedier.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussion är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Andra behandling

4     Avtalet med Macao om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 1/2011-2012)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det lagförslag som ingår i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

5     Avtalet med Seychellerna om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 2/2011-2012)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det lagförslag som ingår i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

6     Avtalet med Costa Rica om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 3/2011-2012)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det lagförslag som ingår i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

7     Regeringsprogram enligt lagtingsordningens 25 §

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls i morgon den 24 november klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil