Plenum den 24 april 2013 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 24 april 2013 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Bordläggning. 2

1    Godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2012-2013)

Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 9/2012-2013)

Remiss. 2

2    Överklagande av Landskapsrevisionens beslut

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2012-2013)

Remiss. 5

3    Utvinningsavfall

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2012-2013)

Remiss. 6

4    Utkomstskydd och arbetsmarknadsservice

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2012-2013)

Remiss. 9

5    Användningsbegränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2012-2013)

Remiss. 11

6    Täktverksamhet

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2012-2013)

Remiss. 15

7    Nya försöksdjursdirektivet

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2012-2013)

Andra behandling. 16

8    Regleringar av tjänster och semester

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2012-2013)

Första behandling. 17

9    Ändringar i barnomsorgs- och hemvårdsstödslagstiftningen relaterade till faderskapspenning

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2012-2013)

Enda behandling. 22

10  Förslag till första tilläggsbudget för år 2013

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 16/2012-2013)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2012-2013)

Ltl Mats Perämaas budgetmotion (BM 47/2012-2013)

Plenum slutar 47

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 23 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamöterna Katrin Sjögren, Christian Beijar, Petri Carlsson och Karl-Johan Fogelström anhåller om ledighet från dagens plenum för att representera Mariehamns stad i nordisk huvudstadskonferens i Stockholm. Lagtingsledamoten Anders Englund anhåller om ledighet från dagens plenum för deltagande i SLC:s fullmäktige och styrelsemöte och lagtingsledamoten Göte Wine anhåller om ledighet för vård av sjukt barn. Beviljas.

Bordläggning

1        Godkännande av den nordiska konventionen om social trygghet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2012-2013)

Landskapsregeringens yttrande (RP 9/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 9/2012-2013)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till nästa plenum senare idag. Godkänt.

Remiss

2        Överklagande av Landskapsrevisionens beslut

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2012-2013)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmanskonferensen förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Vid tillkomsten av nuvarande självstyrelselag förekom inte någon myndighetsutövning inom lagtingets organ, utan 25 § självstyrelselagen ansågs uttömmande för att ange besvärsvägar för beslut fattade av landskapets organ. Huvudregeln är att besvär över beslut fattade av myndigheter underlydande landskapsregeringen anförs hos förvaltningsdomstolen.

Regeringens egna beslut prövas bara vad gäller lagligheten av högsta förvaltningsdomstolen. Dessutom angav 26 § en möjlighet för lagtinget att i landskapslag anvisa förvaltningsdomstolen som första instans för att därigenom trygga en rättssökandes prövning i två instanser. Regeringen samt lag- och kulturutskottet ansåg att ordalydelsen i 15 § skulle tolkas analogt och omfatta beslut fattade av revisionsbyrån även om den nu organisatoriskt flyttas under lagtinget.  I annat fall skulle den hierarkiskt uppfattas som en underlydande myndighet i sin myndighetsutövning.

I högsta domstolens utlåtande i samband med lagstiftningskontrollen förs ett resonemang kring detta. Slutsatsen blir ändå att eftersom 26 § anger en möjlighet att i landskapslag utvisa en besvärsväg via förvaltningsdomstolen så finns det inte något behov av en extensiv tolkning av 15 §.

Istället gäller huvudregeln att rättskipning är en riksbehörighet. Enligt motsvarande rikslag går besvärsvägen via förvaltningsdomstol och då var inte heller tolkningen av självstyrelselagens 19:3 möjlig.

I den nu konstaterade situationen anser regeringen att det är en mera korrekt väg att i enlighet med 26 § anvisa förvaltningsdomstolen som första instans.

Landskapslagen om landskapsrevison sätts ikraft till alla andra delar och kompletteras med en ny 15 § med följande lydelse: ”Landskapsrevisionens beslut i förvaltningsärenden får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol”. Tack.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Detta väntade och enkla ärende ger mig anledning till tre reflexioner. Ärendet är förvisso intressant såsom ministern redovisade.

För det första, vi har att göra med ett ärende som innehåller en medveten risktagning. Det var bra att den revisionslagstiftning som vi gick in för innehöll besvärsvägar, bestämmelser om överklaganden och besvärsrätt. Samtidigt var vi fullt medvetna om att i det upplägget fanns det risker. De riskerna återges hyggligt i lagförslagets motiveringar både vad gäller Ålandsdelegationens åsikt och minoriteten i Ålandsdelegationens åsikt samt högsta domstolens utlåtande som säkerligen har varit avgörande och vägledande för republikens president i hans beslutsfattande.

Såsom ministern nämnde så är vi inte vana vid myndigheter utanför landskapsregeringskollektivet. Självstyrelselagen innehåller ju fortfarande den lite begränsande definitionen om att landskapsförvaltningen under självstyrelselagen handhas av landskapsregeringen och underlydande myndigheter. Det resonemang som fördes i lagförslaget när vi antog lagen om landskapsrevisionen hade en logik, att rätt till överklagande måste naturligtvis finnas för att man ska ge medborgarna den goda förvaltning som anvisas i 21 § i grundlagen och 27 § i självstyrelselagen. Det förhållande att man har att göra med en ny myndighetsutövning kan i och för sig inte utgöra en grund för att helt avstå från de rättsmedel som besvärsrätt alltid innehåller. Så långt är det gott och väl, men sedan gick åsikterna isär. Kan den omständigheten att självstyrelselagen är tyst på någon punkt leda till en E contrario tolkning som ger en myndighet under lagtinget en sådan väg för överklagande som skulle gälla ifall vi har att göra med landskapregeringen eller myndigheter under denna? Nå, svaret har vi fått och det är nej. Man kan dela den tolkningen. Jag hade inte några problem i tiden när vi behandlade revisionslagen att omfatta det resonemang som ingick i lagförslaget, men jag hade mina dubier precis såsom lag- och kulturutskottet i sin bedömning hade.

Lagtinget beslöt att inte problematisera den här frågan dess mera, än omfatta det resonemang som lag- och kulturutskottet anförde. Jag, och säkert många kollegor med mig, upplevde det här som en test, och nu har vi svar på den testen.

Den andra iakttagelsen rör laglighetskontrollen som sådan. Det var djärvt av republikens president att låta en lag i övrigt träda ikraft, dvs. att inte inlägga annat än ett partiellt veto när en så central rättsskyddspunkt som rätt till överklagande och besvärsrätt saknades. Det var djärvt men det är bra. Nu har vi ett svar på den frågan, egentligen fick vi svar på två frågor och det var också bra. Ni hör att jag försöker försvara den här chanstagningen, det följer mitt resonemang från då och därför nämner jag det nu. Vi fick svar på frågan; kan lagtinget bestämma om överklaganden också på områden som egentligen inte är förutsatta i självstyrelselagen? Svaret är nu ja.

Det andra svaret som vi fick på frågan: Vilken nivå ska lagtinget lägga sig på när det gäller besvärsinstans i ärenden som inte är förutsatta? Här har vi svaret att det är det Ålands förvaltningsdomstol enligt 26 § i självstyrelselagen. Det här redogörs korrekt i lagförslagets motivering.

Det som åtminstone jag ställer mig lite frågande inför är tekniken som man kan läsa om på sidan 3 och 4. På sidan 3 konstaterar man först att Ålandsdelegationen kom till slutsatsen att frågan var om en behörighetsöverskridning och att delegationen inte var enig och sedan redogörs det för minoritetens åsikt. Man kanske i så fall kunde vänta sig en redovisning på hur majoriteten kom till den slutsats som den gjorde. På sidan 4 redovisas sedan högsta domstolens resonemang och där har jag inte några invändningar alls. Så här fungerar vårt system. Även på områden som egentligen inte är vår behörighet inom rättsskipningen, men där självstyrelselagen 19:3 inte är tillämplig, så gäller denna ordning. Då ställer jag mig frågande till stycket ovanför punkt 2 på sidan 4: ”Högsta domstolen gör således en mer nyanserad bedömning än majoriteten i Ålandsdelegationen, som är mer kategorisk i sitt ställningstagande. Slutsatsen är dock densamma, att 15 § landskapslagen om Landskapsrevisionen utgör en behörighetsöverskridning”. Vad som är mera eller mindre nyanserat innehåller värdebedömningar som jag menar att inte nödvändigtvis hör hemma i ett lagförslag. Jag ser det som lite problematiskt också för utskottet att här bedöma om Ålandsdelegationens majoritet är onyanserad, om högsta domstolen är nyanserad, om landskapsregeringens lagförslag är tillräckligt nyanserat osv. Jag kan tänka mig att utskottet får fundera på vad man egentligen avser med en sådan här markering i förhållande till Ålandsdelegationen. Jag uppfattar den som onödig.

Min tredje iakttagelse gäller rätten till rättvis rättegång och det är mitt speciella område här; fair trail. Rätten till rättvis rättegång är egentligen en grund för hela demokratin. Utan ett fungerande rättsväsende fungerar inte demokratin, det är nog bara så. Rättsväsendet ska handhas av politiskt oberoende instanser, av människor med alla de fel och brister som vi alla uppvisar, men deras oberoende och oväld ska vara garanterad. Så är det här och så ska det också naturligtvis vara i vårt demokratiska självstyrelsesystem.

Den andra delen av fair trail är, och det här är mera problematisk i vårt system, att ju flera instanser desto bättre. Det fanns säkerligen självstyrelsepolitiska nyanser i förslaget som föll, att högsta förvaltningsdomstolen ska vara första och enda instans för så är det i landskapsregeringens beslut och så borde det vara i detta beslut. Man kan faktiskt vända på steken och säga att fair trail fungerar bäst om det innehåller flera steg till prövning just av det skäl som jag nämnde; ju fler som bedömer en fråga desto bättre är det. Egentligen bygger hela filosofin om fair trail på att en part i en process ska ha rätt att gå vidare. I Finland har vi i allmänhet ett system med tre instanser inom de allmänna domstolsförfarandena. Inom förvaltningsprocessen har vi i allmänhet två instanser ovanför den avgörande instansen. Det är ett förhållande som jag gillar. Jag menar att den ändring som nu görs inte nödvändigtvis är till det sämre. Jag kan peka på många enkla vardagliga omständigheter som gör att det är till det bättre. Nämligen den orsaken att de förvaltningsärenden som Landskapsrevisionen avgör kommer i de allra flesta fall att vara ytterst vardagliga partsnära, i många fall till och med enkla. Som jag ser det är det då betydligt bättre att kunna vända sig i första instans till en lokal domstol som avgör ärendet på i bästa fall tre månader istället för att gå till en överdomstol i Helsingfors som i allmänhet tar ungefär två år på sig. Man brukar ju säga; ”delayed justice is denied justice” dvs. hur rätt det än kan vara när ett avgörande kommer så kan fördröjningen ändå förgöra hela rättsskyddet. En fördröjd rättvisa är en nekad rättvisa.

Fru talman! Jag välkomnar den här ändringen. När revisionslagen som sådan träder ikraft den 1 juli så ser vi att den här ändringen skulle kunna hinna till det, men det är möjligt att så inte är fallet. Landskapsregeringen befullmäktigas att bestämma dagen för ikraftträdandet.

Avslutningsvis, jag har svårt att tänka mig att presidenten den här gången ska inlägga veto.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Också jag hör till dem som är nöjda över att vi har fått stöd av presidenten, HD och Ålandsdelegationen i bedömningen av den här frågan. Jag hade den här uppfattningen när ärendet var upp här i lagtinget.

Jag håller med ltl Jansson om att utskottet bör se om man kan nyansera den här skrivningen om HD:s mera nyanserade bedömning än majoriteten i Ålandsdelegationen.  Högsta domstolens skrivning lyder: ”Landskapet har därför haft behörighet att anförtro överklaganden till Ålands förvaltningsdomstol, däremot ger de nämnda lagrummen inte behörighet att anvisa besvären direkt till HFD”. Hur någon myndighet kunde vara mera direkt, i det här fallet Ålandsdelegationen, i sin bedömning än vad HD här har varit kan inte heller jag inse. Det är säkert värdefullt om lag- och kulturutskottet tittar på den frågan.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jag instämmer naturligtvis i vtm Roger Janssons bedömning. Det här blir på det sättet svårt för en utomstående läsare när landskapsregeringen konstaterar att Ålandsdelegationens majoritets ställningstaganden lider av denna brist på nyans utan att de redovisas. Det framgår lakoniskt på sidan 2 att delegationen har konstaterat att en behörighetsöverskridning har förekommit. Jag delar synen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vad beträffar tidpunkten för ikraftträdandet av 15 § så hoppas vi att man ska komma, om nu inte samtidigt, så väldigt nära intill den här lagstiftningen om revisionen som ändå träder ikraft. Därför försöker vi i skyndsam ordning nu få igenom den, eftersom den här besvärsparagrafen förstås har betydelse om det är så att man ska börja anställa till den här myndigheten. Det är klart att den har en stor betydelse.

Sedan kan vi säkert komma till utskottet och förtydliga de skrivningar som nu är föremål för diskussion på sidan 4 vad beträffar utlåtande från ÅD och HD. I utskottet kan vi förklara vad vi menar med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till  

Remiss

3        Utvinningsavfall

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2012-2013)

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Det här direktivet föranleds av EU-lagstiftning. Det här direktivet brådskar det allra mest med eftersom vi har ett motiverat yttrande från den 25 januari i år. Detta medför att det här är ett extra brådskande ärende.

Det här lagförslaget om utvinningsavfall hör till den kategorin som inte har någon större betydelse för självstyrelsepolitiken. Vi bedriver inte någon gruvindustri på Åland i dagsläget och vi kommer knappast heller att göra det i framtiden. Eftersom vi strävar till att bli ett hållbart samhälle så är gruvindustri något som inte är förenligt med de fyra systemvillkor som regeringen och lagtinget fick lära sig mer om under hållbarhetsutbildningen senaste höst.

Däremot är vi nödda och tvungna att ha ett regelverk som reglerar avfall från utvinningsindustrin och det har vi också haft sedan 2008. Men EU-kommissionen anser att vi inte har införlivat det här direktivet fullständigt. Därför får vi göra om och vi får göra rätt, även om man med fog nog kan säga att lagberedningsresurserna kunde användas på ett bättre sätt.

Vi avser att flytta över en del av de här bestämmelserna från en blankettförordning om utvinningsavfall till miljöskyddslagen. Vi lägger vi in fler och tydligare bemyndigande i miljöskyddslagen så att de kompletteringar, som behöver göras för att genomföra direktivet, till största delen kan genomföras på förordningsnivå. Dessutom kompletterar vi räddningslagen med bestämmelser om planering för storolyckor rörande deponierna för utvinningsavfall. Även här förs det in bemyndiganden i paragrafen så att man kan utföra närmare bestämmelser på förordningsnivå.

Det här förslaget har inte några direkta verkningar för miljön men ger förbättrat miljöskydd vid eventuella framtida verksamheter. Det har inte heller några direkta verkningar på ekonomi, jämställdhet eller organisation. Däremot kan det få ekonomiska verkningar, genom vitesföreläggande från EU, om vi inte genomför den här lagstiftningen.

Jag hoppas att det här ärendet kan få en rask behandling i social- och miljöutskottet. Tack, fru talman.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet social- och miljöutskottet till omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.  

Remiss

4        Utkomstskydd och arbetsmarknadsservice

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2012-2013)

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Jag ber att få lämna över lagförslaget om utkomstskydd och arbetsmarknadsservice. Jag tänkte kort först berätta vad detta går ut på.

Landskapsregeringen föreslår att blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa anpassas till senaste ändringarna i rikslagen om utkomstskydd för arbetslösa. De förändringar som genomförts i utkomstskyddet påverkar sen i sin tur även annan landskapslagstiftning, däribland landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

Utöver vissa tekniska ändringar föreslås att landskapslagen ses över vad gäller definitionen av begreppet arbetslös arbetssökande. Enligt förslaget skulle den undre och den övre gränsen för när en person betraktas som arbetslös arbetssökande slopas. Det här återkommer jag till om en liten stund. Samtidigt preciseras och föreslås att bestämmelserna om hur servicen till arbetsgivarna ska kunna begränsas. Det här kanske låter lite hårt men läser man paragrafen så ser man att det egentligen är ganska självklara fall där AMS ska ha rätt att begränsa servicen.

Lagstiftningen för det informationssystem för arbetsförvaltningens kundbetjäning som AMS använder sig av i sin dagliga verksamhet kommer också genom förslaget att förnyas. Dessutom medför förslaget även att de arbetslöshetsförmåner som betalas av landskapet justeras med en extra förhöjning om 0,7 procentenheter under år 2013.

Förslaget innehåller dessutom en teknisk justering av lagen om främjande av integration.

Om jag då skulle presentera förslaget lite mer i detalj kan jag börja med utkomstskyddet för arbetslösa. För att trygga möjligheten för en arbetslös arbetssökande att söka arbete och förbättra sina förutsättningar att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden så har vi ett förmånssystem med grundläggande utkomstskydd för den arbetslöse. Med grundläggande utkomstskydd avses i första hand grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. Detta trygghetssystem finansieras av landskapet och regleras av blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Rikslagen om utkomstskydd för arbetslösa innehåller även bestämmelser om inkomstrelaterad dagpenning så kallad A-kassa, den arbetslöshetsförmånen är direkt tillämplig på Åland i och med att rättsområdet faller under rikets behörighet.

Eftersom Åland har valt att anpassa sitt system för arbetslöshetsförmåner till de förhållanden som råder i landskapet så innehåller blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa ett flertal avvikelser från rikets bestämmelser. De förändringar som med jämna mellanrum genomförs i rikslagstiftningen, i kombination med de avvikelser landskapet har, fordrar dock en kontinuerlig genomgång av rikslagstiftningen och en anpassning till de förhållanden som råder i landskapet.

Orsaken varför den här lagen kommer nu är för att det är två år sedan blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa uppdaterades senast i förhållande till rikslagstiftningen. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras ofta i riket och har ändrats hela 13 gånger sedan vi senaste uppdaterade blankettlagen år 2011.

I huvudsak är det tre av dessa ändringar av rikslagen som fordrar att en större översyn görs av blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa. De förändringar som föreslås i blankettlagen berör den så kallade undantagskatalogen i lagens 2 paragraf samt bestämmelserna om heltidsstudier och utländska medborgares rätt till arbetslöshetsförmåner i blankettlagens 8 och 9 paragrafer.
Förändringarna i blankettlagens 8:e paragraf beror på den förändrade definitionen av heltidsstudier. Vissa undantag i blankettlagens 2:a paragraf kan dessutom upphävas eftersom de har förlorat sin betydelse.

Gällande ändringarna i landskapets arbetsmarknadsservice kan jag berätta att förändringarna i regelverket för utkomstskyddet för arbetslösa förutsätter även ändringar av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet.

Landskapsregeringen förslår att definitionen av begreppet arbetslös arbetssökande ändras. Begreppet är av central betydelse för att kunna ta del av olika tjänster och förmåner enligt lagen.
Som arbetslös arbetssökande ska enligt förslaget avses en person som har en arbetsansökan i kraft och som är arbetslös.

Genom förslaget slopas bland annat den undre och den övre åldersgränsen för när en person ska betraktas som arbetslös arbetssökande. Avsikten är att på detta sätt understöda en förlängning av arbetskarriärerna i såväl början som slutet av karriären. Vi vill helt enkelt inkludera och kunna hjälpa fler personer att hitta arbeten.

AMS använder sig i sin dagliga verksamhet av ett statligt informationssystem för arbetsförvaltningens kundbetjäning. AMS samlar in, sparar och behandlar information i det registret. För att AMS ska kunna använda detta informationssystem har lagtinget antagit en blankettlag om registret. Rikslagstiftningen är sedan årsskiftet ändrad, vilken landskapslagstiftningen måste anpassas till om AMS även framdeles ska kunna ha tillgång till informationssystemet.

Enligt blankettlagen om utkomstskydd för arbetslösa justeras arbetslöshetsförmånerna varje år i förhållande till folkpensionsindexet. För år 2013 höjdes förmånerna därmed på basis av folkpensionsindex med 2,8 procent. Men för år 2013 genomförs dessutom en extra förhöjning av arbetslöshetsförmånerna på 0,7 procent med stöd av en särskild rikslag. Avsikten med denna extra förhöjning var att kompensera för den inverkan som höjningen av mervärdesskattesatsen på en procent från ingången av år 2013 skulle ha på levnadskostnadsindexet.

Landskapsregeringen anser att denna extra förhöjning är ändamålsenlig och föreslår därför att lagtinget antar en lag som berättigar även de personer som lyfter en arbetslöshetsförmån av landskapet till en extra förhöjning.

Sedan till förslagets verkningar.  En av landskapsregeringens allmänna målsättningar med förslaget är att förhindra att arbetslöshetsperioderna blir långvariga. Avsikten är därför att ytterligare förbättra gällande regelverk så att goda möjligheter skapas för att få den arbetslöse ut på arbetsmarknaden igen. Om arbetslöshetsperioderna blir kortare så minskar även landskapets utgifter.

I övrigt kan de förslagna ändringarna beskrivas som huvudsakligen tekniska till sin karaktär och torde sålunda inte få några nämnvärda konsekvenser för vare sig administration eller ekonomi.

Den föreslagna extra förhöjningen av arbetslöshetsförmånerna för år 2013 har till viss del redan beaktats vid utbetalningen av förmånerna och torde därmed få begränsad ekonomisk betydelse. För den som lyfter exempelvis utkomstskyddets grunddagpenning skulle den extra förhöjningen medföra drygt 20 cent mera per dag.

Till slut vill jag ge lagberedaren Hans Selander en stor eloge för ett bra utfört arbete i en komplex lagstiftning med många tekniska och komplicerade frågor. Avsikten är också att denna lagstiftning ska träda ikraft så snart som möjligt.

Samtidigt vill jag säga att den här lagen innehåller väldigt lite politik. Men vi återkommer till lagtinget i höst med flera arbetsmarknadspolitiska revideringar där vi ska se över arbetsmarknadslagstiftningen ur flera politiska synvinklar. Bland annat ska vi se över lagstiftningen om arbete i rehabiliteringssyfte och lagen om sysselsättningsfrämjande utbildning. Jag hoppas kunna leverera en förnyelse av lagarna som reglerar arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken till lagtinget i november.

Med det, fru talman, hoppas jag att finans- och näringsutskottet ska ha en bra behandling av den här lagen.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack minister Karlström för anförandet. Det är en intressant iakttagelse att genom att man indexjusterar utkomststödet så strävar man till att korta ner arbetslöshetstiden.

Men om vi tänker på hur det gick med studiestödet, man slopade man indexjusteringen helt för att korta ner studietiden. Enligt mig är det här en liten diskrepans i tänkandet.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det här området är ju lite mer komplext när det också är delad behörighet och blankettlagstiftning. För att få behandlingarna enklare och redigare för alla så tycker jag också att det är klokast att göra på det här sättet. Det handlar, som sagt var, om 20 cent per dag. Det är inte någon stor ekonomisk uppoffring för landskapsregeringen att inte göra det här om vi kan administrativt underlätta både för våra myndigheter och för att våra arbetslösa ska ha någorlunda samma möjligheter och rättigheter som en arbetslös på andra sidan Skiftet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

5        Användningsbegränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2012-2013)

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Idag har jag fyra lagframställningar som ska presenteras. Tre stycken är föranledda av EU-direktiv och en framställning är ett eget åländskt initiativ för att förenkla byråkratin inom förvaltningen. Det här förslaget rör farliga ämnen i elektroniska produkter.

Ända sedan år 2002 har Europeiska Unionen reglerat användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Genom det här nya RoHS-direktivet styr man även produktionen och konsumtionen av elektrisk och elektronisk utrustning i en mer miljövänlig riktning. Det här genomförandet ska ske stegvis fram till år 2019 och det är något som vi välkomnar.

Det här lagförslaget bygger på tidigare genomförd lagstiftning som redan har införlivats i landskapet och har sin bakgrund i det nya RoHS-direktivet, vars syfte framförallt är att begränsa bly, kvicksilver, krom och kadmium som man inte vill släppa ut på den europeiska marknaden. Redan när man tillverkar produkterna är det viktigt att se till att inte de elektriska produkterna innehåller de här farliga ämnena. Det är också viktigt att man inte importerar eller säljer produkter som innehåller de här farliga ämnena som är skadliga för både människor och miljö.

Det finns inte någon anledning till att vi skulle genomföra lagstiftningen på något annat sätt än genom blankettlagstiftning. De här föreslagna lagbestämmelserna innehåller reglering av rikslagstiftningsnatur och från det så finns det inte mycket möjlighet att avvika. Bestämmelserna handlar också ganska mycket om hur de berörda förvaltningsmyndigheterna ska gå tillväga för att lagen ska kunna verkställas.

Det här sant att vi på Åland redan har valt att använda oss av blankettlagstiftningstekniken för genomförandet av det första RoHS-direktivet. Det medför att det är mest rationellt att också i fortsättningen använda sig av blankettlagstiftning inom det här området.

Ekonomiskt har det här förslaget inte några konsekvenser för Ålands del. När det gäller de administrativa konsekvenserna så kan man konstatera att det innebär att ÅMHM får ytterligare uppgifter inom tillsyn. Det här merarbetet är svårt att uppskatta idag, men redan idag sker kontroll av produkter, att produkterna har rätt märkning som krävs enligt EU-rätten.

För det åländska näringslivet är inte heller det här lagförslaget särskilt betungande eftersom vi inte har någon tillverkningsindustri av elektriska och elektroniska produkter på Åland. Däremot så handlar det om import, marknadsföring, försäljning och distribution av produkter som redan är tillverkade på annat håll. När produkterna förs in på Åland så bör de redan vara testade, kontrollerade och CE-märkta i vanlig ordning för att överensstämma med EU:s produktkrav.

Det här lagförslaget innebär att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska vara en tillsynsmyndighet och det är en uppgift som de redan också har idag.

När finans- och näringsutskottet börjar bereda det här lagförslaget så vill vi från regeringen be utskottet att närmare se hur den slutliga utformningen av rikslagen kommer att se ut. Rikslagen är som bäst under behandling i riksdagen. Grundlagsutskottet har lämnat synpunkter till miljöutskottet, man har bl.a. framhållit att den föreslagna lagen skulle bli tydligare om den kompletteras med förordningsbemyndigande som gör att man kan ta in detaljbestämmelser på förordningsnivå. Det finns fog för ett anta att regeringens miljöutskott kommer att lyssna på grundlagsutskottet och ta in detta i lagförslaget från riksdagen. Jag ber finans- och näringsutskottet att följa med hur det här direktivet implementeras slutgiltigt.

Jag kan ytterligare tillägga att när man har gjort undersökningar om var de miljöfarliga produkterna finns så är det bl.a. i billiga leksaker. För något år sedan så gjorde man ett stort projekt inom EU där man kontrollerade upp cirka 400 leksaker och ungefär 100 leksaker innehöll för höga halter av bly. Speciellt när det är produkter som ska hanteras av barn så är det viktigt att de också är miljövänliga och säkra för hälsan.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det här är en av flera framställningar idag som överför mera uppgifter på Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Hela framställningen skulle ha vunnit på att det hade funnits någon uppskattning vilka tilläggsresurser som kommer att behövas till ÅMHM med hänvisning till de här lagförslagen som kommer.

Minister Carina Aaltonen, replik

Vi har sagt att vi kommer att titta över det här i samband med budgeten för 2014. Det kommer flera lagförslag som innebär en del ökade uppgifter till ÅMHM, men det är inte säkert att det i arbetsmängd sist och slutligen blir så väldigt mycket att det kräver flera inspektörer. Men det är viktigt att ha det här med oss nu under året så att vi har ett helhetsgrepp när vi kommer till budgetbehandlingen på 2014.

När det gäller att kontrollera produkter så görs det redan idag.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Man måste tänka på kostnaderna redan när man ger lagförslaget, att man gör det före och inte efter. Nu bör ju utskottet rota i den här saken och försöka få en liten uppfattning.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Att se till att resurserna på ÅMHM räcker till är nog en fråga som regeringen får ta på sig inför budgetbehandlingen 2014.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

6        Täktverksamhet

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2012-2013)

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Det här är det lagförslag som inte har föranletts av EU-lagstiftning. Motivet är att vi ska minska byråkratin.

I lagförslaget om täktverksamhet kan man konstatera att den här lagändringen kommer att innebära att vi underlätta arbetet för både verksamhetsutövare och myndigheter. Vi tar bort dubbelarbetet, minskar på byråkratin och så höjer vi gränsen för när tillstånd för täktverksamhet krävs. Men vi kommer inte att sänka ambitionerna beträffande miljöskyddet.

Idag regleras täktverksamheter både i naturvårdslagen och i miljöskyddslagen och det är både landskapsregeringen och ÅMHM som prövar verksamheterna. Det här innebär ibland dubbelarbete och ibland också olika krav på verksamhetsutövaren, trots att han kanske lämnar in samma ansökan för täkttillstånd. Målet måste ju vara att vi ska ha så enkel och tydlig lagstiftning som möjligt utan att för den skull försämra skyddet för miljön och hälsan.

Genom att samla all miljöprövning och all miljötillsyn för täktverksamhet vid ÅMHM så får vi den här en-dörrsprincipen. Det här är någonting som både landskapsregeringen och ÅMHM anser att det är bra att det genomförs. Även den förenklingsgrupp som tillsattes i höstas, och som har som uppgift att se över miljö- och hälsoskydd och livsmedelslagstiftning och som består av representanter från Ålands näringsliv, näringsavdelningen, miljöbyrån och ÅMHM, de är också mycket positiva till den här förändringen.

För att förenkla den här regleringen om täktverksamhet så bör bestämmelsen om täktverksamhet flyttas från naturvårdslagen till miljöskyddslagen. Då flyttar man också över myndighetsutövningen, prövning och tillsyn, från landskapsregeringen till ÅMHM. Tanken är att det totala arbetet, för myndigheter och för de företag som verkar inom den branschen, skulle minska. För ÅMHM skulle arbetet öka lite, medan arbetet för landskapsregeringen skulle minska mer än vad det skulle öka för ÅMHM.

Det här förslaget kommer att leda till att ÅMHM får flera miljöprövningsärenden och tillsynsobjekt. 

Idag finns det 13 täkter med täkttillstånd, av dem är 6 så stora att de överstiger den föreslagna tillståndsgränsen. Ytterligare finns det 6 täkter som idag har gällande miljötillstånd enligt miljöskyddslagen och där hittar vi också de största aktörerna med 1-3 miljoner kubikmeter bergskross.

Överföringen av de nya arbetsuppgifterna till ÅMHM innebär ett visst merarbete, men det ökar också intäkterna för ÅMHM.

Eftersom vi också har andra förändringar planerade för ÅMHM så kommer vi att göra en helhetsbedömning av konsekvenserna för myndigheten under budgeten 2014, precis som jag har sagt i mina tidigare anföranden.

I viss mån minskar arbetsuppgifter vid landskapsregeringens allmänna förvaltning då miljöprövningen och tillsynen över all täktverksamhet överförs. Men minskningen är inte av den omfattningen att det skulle påverka behovet av personalresurser. Det finns ju ändå vissa saker som blir kvar här. Landskapsregeringen måste fortsättningsvis ge utlåtande till ÅMHM när de begär det av landskapsregeringen när det rör ansökningar om t.ex. miljöprövningar av täktverksamhet.

Det här förslaget har varit på remiss till kommunförbundet, Mariehamns stad, ÅMHM och Ålands natur och miljö. Vi har inte fått några andra synpunkter än att man välkomnar förslaget. Vi föreslår också att genomförandet av detta skulle ske från den 1 januari 2014. Tack, fru talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det låter ju som ljuv musik när ministern säger att det här ska minska byråkratin. En snabb blick på den här framställningen ger vid handen att det förefaller vara så, och det är ju jättebra.

Det som jag personligen har funderat på allt mera är hur mycket ÅMHM kan ta på sig? Det förs allt mera till ÅMHM. Det sägs så här på sidan 9 i förslagets verkningar: ”Även andra förändringar är planerade för ÅMHM och en helhetsbedömning av konsekvenserna för myndigheten kommer att göras i behandlingen av budgeten för 2014”. Ska jag tolka detta som att landskapregeringen också börjar fundera om ÅMHM klarar av allt som vi för dit? Vilka tankar finns det bakom den här skrivningen?

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, ltl Eriksson, precis så är det, bara idag har jag ytterligare tre lagförslag som innebär mera uppgifter för ÅMHM. Någon gång måste man ju också titta över hur de här resurserna används och om det behövs ytterligare personalresurser till ÅMHM. Det är ju därför som vi har den här skrivningen med i lagförslaget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När man lyssnar på minister Aaltonen så kan man nästan tro att myndigheten ÅMHM har haft för lite att göra tidigare, att de har varit överbemannade, eftersom man kan föra på dem så här mycket olika nya verksamheter. ÅMHM är som en flasktratt och tar emot bara. Jag undrar när detta tar stopp?

Ministern nämnde även att man fortfarande ska ha folk kvar på miljöbyrån när det gäller prövningar av täktverksamheter. Är det inte meningen att alla prövningar ska gå över till ÅMHM? Ska man ha dubbla beslut nu?

Minister Carina Aaltonen, replik

Nej, idag sker det dubbel verksamhet, speciellt för verksamhetsutövaren som måste göra en ansökan om täkttillstånd hos landskapsregeringen och sedan göra andra ansökningar i samma ärende hos ÅMHM. Genom den här överflyttningen så kvarstår ändå vissa saker på miljöbyrån. ÅMHM begär utlåtande från miljöbyrån, precis som man gör när det t.ex. gäller vattenlagen och verksamhet som rör vattenbruk så ska också landskapsregeringen ge sitt utlåtande. Det kommer att finnas arbetsuppgifter kvar.

Beträffande myndigheten så är den väldigt effektivt och bra idag, men om vi i princip lagstiftar varje månad om åtgärder så måste vi till slut börja se över om resurserna räcker till.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Aaltonen nämnde att det fortfarande kommer att finnas sysselsättning på miljöbyrån för de anställda. Man kan ju fråga sig var gränsen går när man har att göra och inte har att göra, eftersom man lyfter bort en del arbetsuppgifter från miljöbyrån till ÅMHM. Någon gång måste det väl också bli en inbesparande effekt när man för över verksamheter från den ena till den andra. Om resurserna nu ökar på ÅMHM för att man ska klara av detta medan miljöbyrån fortfarande har samma antal anställda och mindre att göra, så detta kan man som en vanlig skattebetalare förundra sig över. Hur ska man få det här att gå ihop?

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, jag tror kanske att ltl Eklund skulle behöva få hjälp här av någon med lite mera ekonomiska kunskaper. Ett täkttillstånd söks vart tionde år av en verksamhetsutövare. Det är under det tionde året som man behöver gå in med arbetsinsatser. Sedan kan jag försäkra ltl Eklund att miljöbyråns personal inte sitter sysslolösa. Det kommer mer och mer arbetsuppgifter även från EU, som EU-lagstiftning och EU-direktiv föranleder. Bara detta att redovisa vad vi gör när det gäller vattenåtgärdsprogram och habitatdirektiv medför att vi egentligen borde ha flera människor på miljöbyrån istället för att vi minskar tjänster. Från den 1 augusti lämnar en tjänsteman miljöbyrån.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag är lite fundersam när man läser 32 §, om kravet på miljögranskning och där det ändrar i förhållande till tidigare. Det står bland annat; ”betydande mängder material lösgörs”. Det finns inte heller någonting i detaljmotiveringarna vad ”betydande mängd” innebär. Jag skulle vilja flagga för att utskottet funderar igenom det här och tar reda på.

Sedan detta som gäller alla de här lagarna som har passerat, det gäller förslagets verkningar. I det här lagförslaget om täktverksamhet står det så här: ”Överföringen av de delvis nya arbetsuppgifterna för ÅMHM innebär både visst merarbete och vissa ökade inkomster för ÅMHM. Även andra förändringar är planerade för ÅMHM och en helhetsbedömning av konsekvenserna för myndigheten kommer att göras i behandlingen av budgeten för 2014”. När man läser i den här framställningen så kan man inte få klart för sig om det innebär mycket eller lite merarbete? Vart bär det riktigt? Jag vill poängtera att resursfrågan alltid måste finnas med. Från början när framställningarna kommer måste det också finnas någonting skrivit om resursfrågan så att man vet lite och kan fundera vart det bär. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det var intressant det som ltl Sundblom tog upp när det gäller begreppet ”betydande mängd”. Det finns nämligen en definition på det här begreppet under 29 §. Det är ett relativt begrepp. Det ska relateras till vilken omgivning verksamheten utövas. Om man t.ex. spränger 70 kubikmeter på strandklippor så kan det göra ett stort ingrepp på miljön, medan om man spränger 250 kubikmeter för en skogsbilväg i skogsmiljö så är det inte frågan om betydande mängder. Det ska sättas in i sitt sammanhang och platsens karaktär osv.

Sedan har vi fört in krav på tillstånd där vi också har volymerna mera specifika; gränsen för när tillstånd krävs är 100 000 kubikmeter fast massa bergskross och 50 000 sand eller grus.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ja, jag har sett det där och det beror på var man tar massor. Jag tycker ändå att det här är någonting som utskottet behöver förtydliga och komma med lite beskrivningar på.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, jag välkomnar ett sådant initiativ om det låter sig göras.

Beträffande resurserna så ska vi komma ihåg att när det gäller verksamheter på Åland och när det gäller täktverksamheter så kanske det handlar om 20-30 verksamhetsutövare. Tillstånden som ÅMHM ger är tillsvidare. Granskning eller uppföljning sker vart femte eller vart tionde år. De tillstånd som landskapsregeringen har gett ut gäller för tio år. Det är inte någon ofta återkommande verksamhet, men det minskar på byråkratin.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

7        Nya försöksdjursdirektivet

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2012-2013)

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Även det här är ett lagförslag som föranleds av EU-lagstiftning. Det nya försöksdjursdirektivet syftar till att begränsa djurförsök och minska lidandet hos djuren samt att se få en mer enhetlig lagstiftning. Vi vet att medlemsländernas syn på bland annat djuretik har varierat.

Tanken är att man ska skärpa minimikravet för djurskyddet i länder där man tidigare haft ett ganska bristfälligt djurskydd.

Det här direktivet är därför välkommet, även om det för Ålands del handlar om ärenden som är mycket sällan förekommande. Landskapsregeringen har bara vid två tillfällen, sedan 2006, beviljat tillstånd för djurförsök. Det var bl.a. ett forskningsförsök som gällde fisksjukdomen VHS, och det andra tillståndet gällde att ge SLU tillstånd att ta blodprov på tre nötdjursbesättningar som endast hade tillgång på havsvatten. Sedan gjorde man blodprov på besättningarna och kontrollerade deras leverfunktion för att se hur en eventuell algblomning kunde påverka.

Det mest ändamålsenliga även här är att genomföra direktivet som blankettlagstiftning. Det här förslaget till rikslag behandlas också som bäst i riksdagen. Eftersom landskapsregering har valt att inte vänta in slutbehandlingen av riksdagens behandling av försöksdjursdirektivet så ber vi lagtinget och social- och miljöutskottet särskilt fästa uppmärksamhet vid landskapsregeringens val av terminologi och att de lösningar som vi har valt är samstämmiga med rikslagens slutliga utformning. Enligt vår kännedom har fem paragrafer ändrat i jord- och skogsbruksutskottets behandling. Men eftersom informationen på svenska, om vilka förändringar som föreslås, kom till vår kännedom i måndags så har inte de här sakerna beaktats i lagförslaget.

Vi bedömer att det här förslaget inte har några ekonomiska verkningar eftersom det är frågan om verksamheter som är sällsynta och dessutom är de också avgiftsfinansierade.

Däremot är det ytterligare en uppgift som ÅMHM ska ansvara för. Men i och med att vi så snabbt som möjligt ska få till stånd en överenskommelseförordning om att alla ärenden som rör djurförsöksverksamhet ska ske av myndigheterna i riket så blir miljö- och hälsoskyddsmyndighetens uppgifter begränsade. Det är väl snarare så att ÅMHM kan bistå i ärenden på begäran av regionförvaltningsverket i södra Finland efter att den här överenskommelseförordningen har trätt ikraft.

Jag vill gärna ytterligare nämna att de förvaltningsuppgifter, som nämns i djurskyddslagens 17 § 1 mom. och i 20 § 2 mom. och 21 §, ska övergå från landskapsregeringen till ÅMHM. Det är sådana uppgifter som tidigare har legat här på miljöbyrån. De uppgifterna kommer nu att flyttas över till ÅMHM och det är väldigt sällsynta uppgifter, nämligen att använda djur vid fotografering eller filminspelningar, att ge bort djur som vinster och befogenheter att bestämma att veterinär ska kallas till en tävling, men det görs på arrangörernas bekostnad. Det här är sådana saker som tidigare har skötts på miljöbyrån men nu flyttas över till miljö- och hälsoskyddsmyndigheten.

I 14 § har vi också gjort en ändring som kan vara intressant att känna till. Det innebär att det inte längre finns behov av att kräva tillstånd för att ta hand om vilda däggdjur eller fåglar för tillfällig sjukvård. Det här minskar byråkratin. Den som tar hand om t.ex. en skadad berguv eller något annat djur behöver inte längre söka om tillstånd.

Fru talman! På grund av en formell underrättelse från EU-kommissionen så är det här också ett ärende av brådskande natur.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Andra behandling

8        Regleringar av tjänster och semester

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2012-2013)

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om tillämpning av semesterlagen på landskapets och kommunernas tjänstemän för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till ändring av tjänstemannalagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till ändring av landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 13 § landskapslagen om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 2 § landskapslagen om diskrimineringsombudsmannen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 2 § landskapslagen om datainspektionen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 9 § landskapslagen om hälso- och sjukvård för antagande i andra behandling? Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 65 § landskapslagen om gymnasieutbildning för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förlaget till landskapslagen om ändring av 28 § landskapslagen om Ålands folkhögskola för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 15a § landskapslagen om Ålands musikinstitut för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Förläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 37 § landskapslagen om Högskolan på Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Förläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.  Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

9        Ändringar i barnomsorgs- och hemvårdsstödslagstiftningen relaterade till faderskapspenning

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Eftersom ordförande Beijar är frånvarande så har jag fått i uppdrag att presentera social- och miljöutskottets betänkande av landskapsregeringens lagförslag nr 12/2012-2013. Det gäller förändringar av pappaledigheten. 

Utskottet förordar att lagtinget tar regeringens förslag. Utskottet föreslår att lagförslaget antas med några ändringar av teknisk och språklig natur.

Landskapsregeringen föreslår ändringar i barnomsorgslagen och landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet med hänvisning till vissa ändringar i sjukförsäkringslagen som gäller faderskapspenning som är en rikslag. Det centrala är att man kan ta ut den här ledigheten i flera omgångar. Det viktiga är att man ska kunna behålla sin barnomsorgsplats under den period som faderskapspenningen utbetalas. Platsen får enligt lagen inte utnyttjas för barnet under denna tid. Barnet ska alltså vårdas i hemmet. Naturligtvis får daghemmet använda den här platsen till andra barn under tiden, men platsen ska stå till förfogande när barnet kommer tillbaka.

En ofrånkomlig följd av detta är att kommunen inte kan uppbära någon avgift under ledigheten. Kommunen mister alltså drygt tio procent av kostnadstäckningen för platsen, för kostnadstäckningen brukar vara drygt tio procent för en barndagvårdsplats.

Syftet med ändringen är att få fler fäder att utnyttja möjligheten att ta ut faderskapsledighet. Om det finns en risk för att barnet förlorar sin barnomsorgsplats så kan det enligt motiveringen leda till att vissa fäder avstår från ledigheten. 

När faderskapspenningsperioden avslutas har barnet rätt att återgå till sin tidigare plats på samma sätt som om barnet hade varit på plats hela tiden.

Vi diskuterade i utskottet att vissa kommuner stänger daghemmet under semestern. Om ett daghem har varit semesterstängt under en tid så kan man inte få komma till ett annat daghem. Ledigheten ska inte förändra detta, det ska kunna pågå som det har gjort tidigare.

Det finns heller inte någonting som förbjuder en kommun att flytta barnen till ett annat daghem som passar kommunen. Det är inte självklart att man ska ha en viss plats. Föräldrar har enligt barnomsorgslagen ingen rätt att välja vilken avdelning eller daghem inom kommunens barnomsorg barnet ska placeras, de tilldelas en plats. Det kan kännas oklart att man påför en rättighet som egentligen inte finns i den tidigare lagen.

Utskottet fick förklarat av barnombudsmannen att man alltid måste tänka på barnens bästa och då kan man inte flytta på barnen hur som helst.

Hemvårdsstödet ska inte utbetalas under den tid som faderskapspenningen utbetalas. Därför är det viktigt att man kan ändra på den saken i lagstiftningen. I och med att den här lagen träder ikraft så blir det klart och tydligt på det området så sparar kommunen lite pengar. 

Vi har också konstaterat att det är viktigt med en omvärldsanalys i lagförslagets allmänna motivering. Vi konkurrerar främst med Sverige men även med riket och andra nordiska länder om att våra ungdomar ska flytta hem och att de som är i färd att rota sig här stannar kvar. Därför ska vi ha så bra förmåner som möjligt. Naturligtvis vill vi att de som kommer bortifrån börjar rota sig här, blir kvar och bildar familj och att vi har förmånssystem som är konkurrenskraftiga.

Det skulle ha varit intressant att titta lite närmare på Islandsmodellen. Där förlorar man ledigheten om pappan inte tar ut den. Vi har förstått att den modellen är ganska dyr i drift och kostnadskrävande och man har vissa dubier även där. Vi valde att inte fördjupa oss i den modellen. När den här typen av lagstiftning kommer så är det bra med en omvärldsanalys.

När man tittar på förvaltningen idag så har både lagberedningen och tjänstemännen på avdelningarna väldigt mycket att göra. När man beräknar kostnaderna för kommunerna så har man lagt samma kostnad på varje kommun när det gäller barnomsorg oavsett storlek på befolkningen i kommunerna.  Det föranleder inte några problem med tolkningen av lagen.

När man tittar på ändringarna i paragraferna så är de helt av teknisk natur, man har ändrat ett eller två ord i rubriken för förtydligande.

Det är ett bra lagförslag. Ser man till jämställdheten så tror utskottet att lagen främjar fäder mer än vad den främjar kvinnor i det här sammanhanget. Som pappa får man nu större möjlighet att vara hemma med barnet tidigt och bygga upp en kontakt och få den enorma kvalitetstiden som det innebär att få vara med barnet första året.

Däremot när man pratar med sakkunniga så tror de inte att detta kommer att främja kvinnornas möjlighet till samma lön och samma förutsättningar i konkurrens om ledande positioner i samhället. Alla är överens om att det är steg i rätt riktning.

Det är jättebra att det görs flexibelt så att man kan ta ut ledighet i kortare perioder.

Man måste anmäla till daghemmen bara två veckor i förväg innan man tar ut ledigheten, men den som jobbar måste meddela till arbetsgivaren två månader i förväg. Det här har vi också tittat på och diskuterat i utskottet. Vi har inte några skrivningar kring det här för vi tycker att det är ganska tillfredsställande. Två månader kan kännas som lång tid i förväg, men det är också viktigt för små företag som är beroende av tjänstemän så att de vet om det i god tid så att de kan ta in vikarier.  Det kan dyka upp vissa problem om man har för korta osammanhängande ledigheter. Vi anser ändå att ändamålet helgar medlet.

Sedan angående benämningen så borde det vara mera könsneutralt skrivet när det gäller t.ex. HBT-familjerna. Man talar om pappaledighet, men det kan de facto vara en kvinna som tar ut den här ledigheten om det är en HBT-familj med två kvinnor. Det är ingenting som vi kan ändra på i det här skedet. Vi har skrivit att landskapsregeringen behöver titta på det här framöver. Om det blir andra lagändringar och man gör en större revidering av lagen så ska man ta det här i beaktande att det är nyordning som gäller nu. Det är kanske inte samma formuleringar som man har haft tidigare.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, viceordförande Åke Matsson, för en fyllig presentation. Det finns några saker här som jag gärna vill ta upp och det är sådant som Åland inte kan påverka. Det gäller bl.a. terminologin. Faderskapspenningen styrs av riksbehörighet och regleras i sjukförsäkringslagen som sköts och administreras av FPA därför är det omöjligt för Åland att gå in och bestämma hur deras terminologi ska se ut. Man skriver om faderskapspenning medan i själva lagförslagets motiveringar, i inledningen, så beskriver vi också detta att pappan även kan innefatta den andra parten i ett registrerat partnerskapsförhållande där denna har adopterat sin partners barn. Jag menar nog att från åländsk sida har vi tänkt på det här, men vi kan inte göra så mycket åt rikslagstiftningen.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det har kommit fram i hörandet att man politiskt måste se på de här frågorna. Läget är ju inte låst bara för att man är efter i utvecklingen på fastlandssidan. Det kanske känns bättre för dem som drabbas att man har påtalat det här och att man kan säga att vi har tagit initiativ till riket för en bättre och tydligare lagstiftning med rätt terminologi.

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag välkomnar gärna att lagtinget tar sådana initiativ som kan främja situationen för HBT-personer i Finland och också försöker få lagstiftningsterminologin ändrad.

När det gäller att vi ska locka barnfamiljer att komma till Åland med hänvisning till föräldradagpenningsperioden så är det ju inte heller möjligt. Däremot kan vi styra hemvårdsstödslagstiftningen, det är vår egen behörighet. Där kanske vi kunde dela upp hemvårdsstödet, som ltl Mattsson var inne på, att man reglerar det mera enligt den isländska modellen kanske. Men beträffande det som regleras i sjukförsäkringslagen kan vi inte påverka annat än politiskt.   

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman!  Den diskussionen har vi haft i utskottet också, vi är väl medvetna om den biten. Vi efterlyste främst att om vi ligger långt efter på något område så kanske man kan kompensera på andra sätt. Här i lagtinget vill man gärna ha en helhetsbild hur det ser ut i omvärlden och om det finns risk för att vi förlorar ungdomar och att vi också förlorar inflyttade från Åland p.g.a. att vi ligger efter för mycket när det gäller förmånerna. Det är bra att vi är medvetna om det i tid och känner till det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Viceordförande Mattsson sade nästan det mesta av det som jag tänkte säga.

Den här könsneutrala terminologin tänker jag ta upp. Som utskottet skriver nu så försöker vi också så ett frö, att man bland politiker och tjänstemän på lagberedningen börjar se den här frågan så att man i alla sådan här liknande lagstiftningar finner ett lämpligt sätt att benämna. Det ligger ju bakom det här.

När det gäller omvärldsanalysen så tycker jag att det skulle vara bra om lagframställningar, som handlar om olika förmåner, kunde innehålla ett kort stycke som lite jämför på vilken nivå man hamnar i förhållande till omvärlden. Det skulle vara väldigt bra tycker jag. Omvärldsanalys finns med i det här betänkande också.

Den isländska modellen kunde mycket väl ha hängt samman med omvärldsanalysen. Jag låg bakom, och fick hela utskottet med, att vi nämnde den isländska modellen i det här betänkandet.  Det handlar ju om att den här modellen kanske skulle förbättra kontakterna till båda föräldrarna för barnen och det skulle vara väldigt positivt. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Det är glädjande att ltl Torsten Sundblom tar upp frågor som bl.a. rör HBT-personer och ökad jämställdhet genom att pappor och mammor delar på föräldrapenningstiden ungefär enligt den isländska modellen.  Stefan Wallin från rikshåll har fört fram att det här skulle kunna vara någonting som Finland också kunde gå in för.

Landskapsregeringen hade väldigt bråttom att få fram den här lagstiftningen på bordet så bl.a. därför saknas en omvärldsanalys. Men jag delar den uppfattningen att det är alltid bra att ha en omvärldens analys med i sociallagstiftning. I efterhand kan man konstatera att Finland ligger lite efter jämfört med t.ex. Sverige, men vi ligger bättre till än t.ex. Island när det gäller förmåner.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det kan ju vara bråttom ibland, men brådskan borde inte få påverka kvaliteten i alla fall.

Minister Carina Aaltonen, replik

Min uppfattning är nog att kvaliteten inte har försämrats på grund av brådska. Men just att ta in en större analys över hur det ser ut i de nordiska länderna, kanske i ett europeiskt perspektiv, ansåg vi oss inte ha tid att göra.

Beträffande begreppen faderskapspenning osv. så är det viktigt att det knyter an och refererar till det som står i sjukförsäkringslagen. Det kanske blir en sämre och otydligare lagstiftning från åländsk sida om vi börjar med någon slags egen terminologi här. Jag tycker ändå att vi har försökt få med det och förklarat det väldigt bra i de här förarbetena att vi tänker på att fadern både kan vara en man och en kvinna.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det finns ingenting som hindrar att man diskuterar sådana här frågor i kontakterna mellan ministrarna på Åland och riket och man kan kanske påverka den här biten. Därför är det väldigt bra det finns skrivet här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander

Tack, talman! Vi i obunden samling stöder givetvis det här förslaget.

När vi inledde diskussionerna ställde jag mig lite frågande då jag inte såg var problemet var idag. I min värld ser jag att unga pappor överlag är mera hemma idag med sina barn. Jag tycker mig se stolta pappor spatserande med barnvagnar allt som oftast. Detta visar sig dock bara vara i min värld, då tydlig statistik visar något helt annat. Statistiken visar t.o.m. en nedgång i uttaget av ledighet för pappor.

Vad är då problemet? Vi ser fördelarna med ett flexiblare system och fördelarna med att barnen knyter band till båda föräldrarna. Är problemet då att få ledigt från arbetsplatserna? Där är nog svaret ja.

Systemet kan fungera i den allmänna sektorn. Men i det privata näringslivet är det mera problematiskt, där bygger systemet på att man ska klättra på den så kallade karriärstegen. I många små företag kan uttaget av föräldraledighet bli problematiskt. Man har erfarit att regeln på två månader, om anmälningsplikt innan uttag av ledighet, borde räcka för att företag ska ha möjlighet att lösa arbetskraftsfrågan. Detta kan säkert lösas om båda parter är med på ledigheten, men det kan också bli ett stort problem om parterna är oense. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av barnomsorgslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 4 och 5a §§ landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

10      Förslag till första tilläggsbudget för år 2013

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 16/2012-2013)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2012-2013)

Ltl Mats Perämaas budgetmotion (BM 47/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Det har som bekant handlat väldigt mycket om pengar och bristen på sådana i detta lagting de senaste åren. Kanske är det inte så konstigt mot bakgrund av att landskapet Ålands utgifter just nu är större än våra inkomster. Just det är inte nytt. Den ekonomiska verkligheten har över tid fluktuerat men kanske inte medfört svängningar av den magnitud vi upplevt de senaste åren. Jag återkommer till det och varför jag också anser att vi trots utmanande tider även har en ljus framtid att invänta.

Volatiliteten som vållar oro beror på många olika saker men bottnar mest i det allmänna tillståndet på de marknader där åländska och finländska företag opererar. I tider av tveksamhet och i viss mån oro och stigande arbetslöshet är det inte så enkelt att göra affärer och det får återverkningar på såväl klumpsumma som skattegottgörelse. Här ska man minnas att medan klumpsumman lite yvigt uttryckt skapat grundtryggheten för vårt självstyre är det skattegottgörelsen som, tack vare framgångsrika företagare, gett Åland det lilla extra. Idag och, som det verkar på grund av de skäl jag inledde med, de kommande åren viker skattegottgörelsen neråt medan klumpsumman håller sig på en skaplig nivå. Här kan vi skatta oss lyckliga ifall att Ålands penningautomatförening fortsättningsvis lyckas bra med sina affärer och därmed skapar en lotteriskatt som återbärs från staten och till vis del kompenserar sviktande skattegottgörelse.

I finans- och näringsutskottet har vi de senaste veckorna behandlat det liggande förslaget till första tilläggsbudget för år 2013. Det är på många vis ett komprimerat budgetförslag där tyngdpunkten vilar på Ålands hälso- och sjukvård, vilket vi också efterlyste i vårt betänkande kring budgeten för 2013 och tilläggsbudget två för 2012. Ska man vara noga så krävde utskottet ordagrant ”en noggrann analys” samt ”analysresultat” och ”åtgärdsprogram”. Det är inget konstigt med det heller då som bekant en väldigt stor del av landskapets utgifter går till just ÅHS. Detta har vi påpekat flera gånger från utskottets sida i samband med tidigare betänkanden, senast i januari. Sedan dess, då ÅHS-ekonomin såg skakigare ut än normalt, har flera och viktiga åtgärder vidtagits, vilket framkommer i förslaget till tilläggsbudget.

Den operativa högsta ledningen för ÅHS är också ny och deras överordnade i form av styrelseordföranden blir snart en annan. I detta sammanhang vill jag inflika, liksom jag gjort vid snart sagt alla budgetanföranden så här långt, det är oerhört viktigt att leda verksamheter, vilket slag det än handlar om, på ett inspirerande och stödjande sätt. Man ska förvisso ställa krav på organisationen men en styrelse ska också vara tydlig, ärlig, delegerande och dess medlemmar ska utgöra goda förebilder. ÅHS-styrelsens agerande och professionalism är avgörande i arbetet med att skapa balans i den åländska ekonomin.

I utskottet resonerade vi också kring användandet av PAF-medel i händelse att överskottet långsiktigt blir större än som behövs i finansieringen av den allmännytta som beskrivs i lotterilagen. Utskottet håller till stora delar med landskapsregeringen när det gäller att på ett klokt sätt utnyttja pengarna men påminner ändå om vikten av att ta ett mer detaljerat förslag till denna sal för debatt. Jag ska väl inte göra mig till tolk för hela utskottet men jag upprepar gärna vad jag sagt tidigare för jag förstår inte riktigt varför överskottet från en laglig verksamhet ska behandlas annorlunda än överskottet från annan laglig verksamhet. Ja, när det gäller spel finns det en lagstiftning som ska följas. Men, detta är Ålands lagting med makt att stifta nya lagar och skyldighet gentemot våra förfäder och efterkommande att bygga ett nordiskt välfärdssamhälle med våra till buds stående medel. Som öbor har vi alltid varit vana att hantera nya situationer på ett pragmatiskt vis. Det hoppas jag vi tillsammans också kan göra när det handlar om PAF-medel. 

Det finns andra befarade utgiftsposter som nämnts i salen men som vi i utskottsbehandlingen valt att inte hantera på djupet. Vi tror oss veta att såväl Ålands gymnasium som infrastruktursektorn dragits med höga och oväntade kostnader under inledningen av året. Vi konstaterar att avdelningarna ändå inte äskat om mer medel vilket är bra. Innan den liggande budgeten förändras måste man internt göra precis allt för att undvika tilläggskostnader även om det innebär betydande omprioriteringar. Det ekonomiska läget är utmanande som det är – även utan oplanerade utgifter.

Det är såklart enkelt att stå här och slå fast att besparingarna är för små och går för långsamt. Jag ber ändå lagtinget tänka på att det gått bara fyra och en halv månader på det nya året och att mycket återstår. Vi har sedan tidigare begärt en halvårsredogörelse som enligt planerna ska ligga på lagtingets bord efter sommaruppehållet. Man borde mot den bakgrunden inte bli alltför kortsiktig i tanke och handling. Vi bygger samhälle för alla ålänningar och för hela Åland.   

I utskottet förde vi, inspirerade av remissdebatten, en diskussion kring begreppet ackumulerat underskott och vad det på riktigt betyder. Svaret är i siffror 38 834 000 euro såvitt budgeten för 2013 förverkligas. Här måste jag dyka ner i historien för ett ögonblick för att folk ska förstå vad det egentligen handlar om. Det här med att räkna ett ackumulerat resultat tog sin början då landskapet började föra egen bok. Man måste minnas att det före det fanns ordinarie medel och enskilda medel. Ordinarie medel var sådant som täcktes via den skattefinansiella utjämningen som eliminerade eventuella och så kallade ackumulerade över- eller underskott. Antingen täcktes landskapets utgifter eller så ställdes de utanför kolumn och skulle då täckas med enskilda medel. Då uppstod ibland över- och underskott som fördes över från ett år till ett annat år. De första åren med det nya avräkningssystemet 1993-1994 upptogs anslag för täckande av utgifter som ställts utom kolumn vid de sista utjämningarna enligt det gamla systemet. Därmed kan man säga att det uppstod en kontinuitet i underskotten som fördes över.

I bokslutet för 1998 förändrades redovisningen så att det gjordes en sammanräkning av det ackumulerade överskottet istället för att man som dittills tvingats se på flera ställen i bokslutet och summera olika belopp, alltså överskottet eller underskottet för det aktuella året plus eventuella budgeterade överskott. I allt detta ingår även projekt som inte förverkligats men som finns kvar i budgeten. Allt detta är ur kameral synvinkel såklart intressant men inte lika viktigt som det övergripande resultatet av alla dessa transfereringar varit för ålänningarna och för hela Åland.

I sammanhanget är det nämligen viktigt att minnas att vi med hjälp av detta ackumulerade underskott som idag kan uppfattas som stort skapat om inte ett överskott så i varje fall väldigt mycket i form av livskvalitet, trygghet, lärosäten, kulturhus, idrottsanläggningar, infrastruktur, sjukvård, socialväsende och mer som tillsammans gör Åland till en av världens allra bästa platser att leva på.

Ur ett finansiellt hänseende kan man gå tillbaka till 1994 då detta så kallade underskott började uppstå. Sedan dess har det av olika skäl varit tio år av överskott, år då de åländska företagen gått bra och sett till att skattegottgörelsen skapat guldkant i samhällsekonomin. Det har också varit nio år då utgifterna varit större än intäkterna. Värst var det mellan åren 2008 och 2010 då den internationella finanskrisen grävde stora hål i landskapsekonomin och inledde utraderandet av den utjämningsfond som de tio goda åren skapat. Vi lever alltjämt i svallvågorna från den krisen. Vi gjorde underskott i fjol, vi gör underskott i år och nästa år men vi har förutsättningar att skapa balans år 2015, givet att faktorer i omvärlden som varken vi eller någon annan kan förutspå går åt rätt håll.

Behandlingen av den föreslagna tilläggsbudgeten gick rätt snabbt i utskottet. En majoritet anser att vi ska fortsätta den väg Ålands lagting och Ålands landskapsregering valde i samband med omställningsbudgeten 2012 och bekräftade i samband med stora budgeten 2013. En minoritet vill dra ner på mer än det föreslagna och vill att tilläggsbudgeten ska komplettas med ytterligare sparförslag. Det är nog bäst om de berättar mer om sin motion på egen hand. Utskottet valde att förkasta den. Jag vill ändå påminna om att regeringen redan har dragit ner på till exempel landskapsandelarna till kommunerna, på studiebidraget till studeranden och på sjukavdraget i kommunalbeskattningen. Mot detta protesterade samma opposition kraftigt men kräver nu hårdare tag mot en redan pressad förvaltning, skolväsende, sjukvård och infrastruktur. Dessutom har regeringen på ett modigt och beslutsamt sätt tagit sig an besparingar i en skärgårdstrafik som över tid vuxit utan proportioner i förhållande till andra offentliga utgifter. Även mot detta har oppositionen protesterat och i varje fall inte tydligt föreslagit alternativ.

Frågorna som allt detta kokar ner till är följande: När är det gott nog? Hur mycket får det kosta att spara? Vad är välfärd värt? Det är frågor utan slutgiltiga svar. Vi lever i finansiellt svårförutsägbara tider. Ingen vet vart vi är på väg. Då gäller det att manövrera försiktigt och inte spä på den allmänna osäkerhet som råder. När man bygger samhällen ska det inte ske med kvartalsekonomin som ledstjärna. Det ska vara för alltid. Vi har en tilläggsbudget som är ett steg på den vägen, det är inget jättekliv och ska inte vara det heller. Förutsättningarna för att år 2015 göra inkomsterna och utgifterna lika stora finns fortfarande även om vägen dit inte är enkel.

Jag vill också understryka att det finns tecken som talar för det åländska näringslivet och Åland som framtidssamhälle. Vår närmaste stora marknad, Stockholm och Mälardalen hör idag till världens snabbast växande ekonomier och arbetsmarknader. Med tanke på Ålands geografiska läge finns det många skäl att på allvar och förutsättningslöst ta oss en funderare på och göra en grundad analys av vad det kan betyda för vår gemensamma framtid. Vi får inte låta oss hejdas i arbetet för vår eftervärld genom att fastna i nutiden på ett sätt som leder tankarna till daytrading. Vi investerar långsiktigt. Till våra uppgifter i detta parlament hör att skapa framtidstro.

Fru talman! Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottets majoritet att landskapsregeringens förslag till första tillägg till budget för år 2013 antas, att budgetmotion nr 47/2012-2013 förkastas samt att lagtinget beslutar att första tillägget till budgeten för år 2013 ska tillämpas omedelbart i den lydelse den har i lagtingets beslut. Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Utskottsordförande Pettersson uppehöll sig djupt vid användningen av överskottsmedel i penningautomatföreningens verksamhet och konstaterar att landskapsregeringen inte har hörsammat utskottets tidigare uppmaning om användningen av dessa. Det skulle vara intressant, för åtminstone mig här i salen, att veta på vilka grunder landskapsregeringen enligt utskottet har felat? Kan man ta till behandling ett betänkande när den här typen av väsentlig information uppenbarligen saknas? Regeringen har inte skött sig men man säger inte vad det beror på eller vilka slutsatser man kan dra av det.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Ltl Gunnar Jansson kommer med bra frågor.

Frågan kring penningautomatmedel är så stor att den kanske inte bara kan hanteras i en skrivning i en tilläggsbudget. Vi höll med om många saker som landskapsregeringen förde fram i utskottet. I och med att frågan om penningautomatmedel den är baserad i landskapslag, lotterilagen, så kanske frågan är större än att man bara hanterar den i en skrivning i en tilläggsbudget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Petterson för anförande. Det var väl ungefär detta som vi har diskuterat.

 Det var en sak som jag reagerade på som utskottsmedlem och det var när ledamoten började diskutera PAF-medel och huruvida man inte kan använda dem på samma sätt som alla andra inkomster från laglig verksamhet. Vi kanske behöver förtydliga att det här säkert var utskottsordförandes egna funderingar och spekulationer. Utskottet har nog inte spekulerat i de banorna.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag var väldigt tydlig med att jag inte skulle göra mig till tolk för hela utskottet, men att jag gärna upprepade vad jag hade sagt tidigare eftersom jag tycker att det är viktiga frågor. Jag vill hävda att jag var väldigt tydligt med varifrån detta kom.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Möjligen sade ledamoten så. Om man ska vara riktigt tydlig så kanske man skulle föra fram utskottets betänkande först och sedan föra fram sina egna tankar efter det. Då blir det också ännu tydligare för alla åhörare.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Tack för det ltl Asumaa. Just detta replikskifte känns som en favorit i repris. Jag vidhåller nog att jag tror att de som lyssnar väldigt tydligt hör skillnad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Utskottsordförande har ju för vana, i samband med budgetar, att hålla långa tal om både det ena och det andra. Den rätten har säkert utskottsordförande i form av ett lagtingsmandat.

En sak som inte har nämnts i betänkandet är något om den förväntade konjunkturen. Landskapsregeringen hade ju beskrivit, med stöd av ÅSUB:s konjunkturrapport, hur man ser på konjunkturutvecklingen. Men utskottet har valt att inte säga ett endaste ord om det. Däremot stod ju utskottsordförande och berättade om någon syn om hur utvecklingen möjligen kan ske. Det finns en hel del som skiljer i kvalitet och innehåll i betänkandet jämfört med det som ordförande framför.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Jag var väl rätt tydlig med att som läget är just nu så råder det väldigt stora skillnader mellan de olika prognoserna som man får. Jag var nog också väldigt tydligt med att ingen faktiskt kan säga vart vi är på väg.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Får vi tolka det senaste som att det är orsaken till att utskottet i betänkandet inte säger ett endaste ord om de sakerna? Det är lite förvånansvärt i de här osäkra tiderna att man inte väljer att ha en uppfattning överhuvudtaget om det. Om det är osäkerheten som är grund till frånvaron av beskrivningar här så får vi väl ta det till oss.

En sak som ordförande sade i en replik här, kopplat förstås till huvudanförandet, det är att utskottet skulle ha ställt sig en hel del positivt till det som landskapsregeringen har sagt om PAF. Det tror jag att inte riktigt stämmer. Kompromissen är ju att man ska begära en tydligare beskrivning av användningsändamål och en ny diskussion innan man tar ställning i frågan.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Det känns som om jag möjligen står och upprepar mig här lite. Jag måste uttrycka mig tydligare i fortsättningen, tror jag. Jag sade att utskottet håller till stora delar med landskapsregeringen men påminner ändå om vikten av att ta ett mer detaljerat förslag till denna sal för debatt. Vad man lägger för värde i "stora” är väl upp till var och ens egen bedömning. Jag hävdar nog att utskottet delar uppfattningen till stora delar, men vill ändå ta debatten en gång till.

När det handlar om varför man inte nämner de ekonomiska konjunkturerna så sviker mig möjligen mitt minne. Men så vitt jag kommer ihåg så var ltl Perämaa med på samtliga möten när vi behandlade denna tilläggsbudget i utskottet och ltl Perämaa nämnde inte med ett ord att vi skulle ha med detta i betänkandet. Möjligen är det här ett tillfälle när det är lite för sent för att vakna tidigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, fru talman! Jag roade mig med att läsa det anförande som ltl Petterson höll när han presenterade finansutskottets betänkande angående den ordinarie budgeten. Det var ett väldigt tufft anförande. Det är ett helt annat tonläge nu. Man skrev i det betänkandet från finansutskottet att man i brådskande ordning skulle komma i nästa tilläggsbudget och göra de nödvändiga inbesparingarna. Enligt mitt synsätt, och som jag sade i remissen, så finns det inte fog för att strunta i den uppmaningen. Man drog då en vals om att läget har blivit bättre och då var det många av oss talare som sade att då måste finansutskottet faktiskt gå in på djupet och peka på vilket sätt det har blivit bättre. Det finns ingen analys överhuvudtaget när det gäller det.

Ltl Pettersson sade i sitt tuffa anförande i december: ” läget är besvärligt, inte hopplöst om vi förmår greppa allvaret.”  På vilket sätt anser ltl Pettersson att landskapsregeringen och partierna bakom greppar allvaret när det gäller ekonomin?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det ltl Eriksson. Vi resonerar på det här viset, som jag också sade i mitt anförande, att vi ska undvika daytrading och kortsiktiga ekonomiska bedömningar när det handlar om att bygga samhällen. Vi skrev i betänkandet väldigt tydligt att landskapsregeringen skulle ha beredskap att komma med ytterligare information, vilket ltl Eriksson naturligtvis missade att nämna. Vi hävdade nog att det man har gjort inom ÅHS, som är den största och viktigaste kostnadsposten, så är faktiskt väldigt mycket. Det vore fel att lägga alltför mycket press på den organisationen nu när den inte ens har kommit igång. Personligen har jag stora förhoppningar på att det ska bli bättre tider kring ÅHS och jag ser fram emot halvårsredogörelsen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kanske har varit med för många år så jag har sett att ÅHS har varit till och från många gånger, nu är det till, men jag är rädd för att det kan bli från igen.

Ltl Pettersson sade att det finns förutsättningar för att få en budget i balans 2015. På vilka grunder kan ltl Petterson påstå det? Nog blir man ju ganska förvånad när man hör honom i ett replikskifte säga; ”vi vet inte vart vi är på väg”. Just mot den bakgrunden, när man inte vet vart ekonomin är på väg och det är vi helt ense om, så är det ju oerhört viktigt att man faktiskt är väldigt sparsam och inte tuffar på så som man gör i den här tilläggsbudgeten. Man tuffar på precis som man alltid har gjort men man vet ändå inte vart man är på väg. Det är ett skrämmande uttalande av finansutskottets ordförande.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det, jag trodde inte att ltl Eriksson var så lättskrämd, men man kanske blir det när man har varit här alldeles för länge. Därför tror jag faktiskt att det är bra att man får in lite nya ögon med jämna mellanrum.

Vi vet att Ålands ekonomi är baserad på omständigheter som vi själva inte kan hantera. Vi är fast vid det klumpsummesystem där inkomsterna avgörs av andra än oss själva, bortsett från skattegottgörelsen, där vi faktiskt har möjlighet att påverka. Det har gjort att Åland har kunnat sätta guldkant på tillvaron över åren. Klumpsumman är av den beskaffenheten att den är orörbar för vår del. Däremot kan vi hålla koll på utgifterna och beroende på hur man väljer att betrakta utvecklingen så kan jag faktiskt se att det har gjorts väldigt mycket åt utgiftsnivåerna under denna korta tid som denna regering har suttit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Utskottsordförande överraskar mig mycket när han säger att skärgårdstrafiken har vuxit till sig och blivit så oerhört dyr. Sedan ser jag att inte fanns pengar upptagna för skärgårdstrafiken i den här framställningen.

Ordförande sade att oppositionen inte presenterar några lösningar och förslag. Då ska jag friska upp minnet. Vi har presenterat förslag att bygga ut kortrutten. Vi har presenterat östra Föglö, där vi förlorade omröstningar här. Vi har presenterat att t.ex. bolagisera trafiken, det skulle medföra att man kunde kontrollera trafiken bättre och inte fanns det något gehör för det heller. Så förslag har vi presenterat, bästa ordförande Petterson.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det. Jag tror nog att det är ett ostridigt faktum att de totala kostnaderna för skärgårdstrafiken har stigit på ett sätt som ingen har kunnat kontrollera, mycket till följd av faktorer som faktiskt bestäms långt borta ifrån oss när det gäller oljepris och liknande.

När det handlar om kostnadsbesparande förslag så bör nog ltl Sundblom känna till att det inte är tillräckligt att man säger att man ska börja bygga på östra Föglö. Jag påminner om att östra Föglö är väldigt stort och där finns väldigt många alternativa lösningar. Man behöver nog ha en välgrundad analys som bas innan man slår fast att man ska göra det ena eller det andra.

När det gäller bolagiseringen av trafiken så är den omöjlig att göra innan man har ordning på kostnader, intäkter, arbetsscheman, rutter och allt möjligt annat. Det ena måste först göras, man måste först se till att kortrutten byggs ordentligt, sedan ska man ta resten och allt det arbete pågår som allra bäst just nu.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Vi har presenterat förslag, vilket jag ville berätta.

Ltl Petterson representerar ett parti som egentligen kontinuerligt har hållit i handbromsen när det gäller utbyggnaden av skärgårdstrafiken för att komma till en billigare lösning. Det är ett ostridigt faktum.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det. Jag vidhåller detta att komma med förslag som inte är underbyggda i analys, förnuft eller behov så är inte att betrakta som förslag. Är det så att det parti som jag nu råkar representera har kämpat för att hålla nere kostnaderna för skärgårdstrafiken så måste jag säga att det var väldigt bra gjort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson hade en redogörelse över det ackumulerade budgetunderskottet och konstaterade, som vi gör i betänkandet, att det ligger på 38 miljoner. Hur ska man räkna de pengar som man har plockat ur utjämningsfonden? Ska detta räknas in i det ackumulerade underskottet? Hur anser ltl Petterson att de pengarna ska betraktas?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Det där är antagligen en ganska akademisk fråga. Om pengarna är borta så måste man räkna dem som borta, vad jag kan begripa.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det var därför jag ställde den här frågan. Många brukar inte betrakta det som ett underskott när man tar pengar av sparat kapital. Jag anser att om man går in på sparat kapital som man kan ha till investeringsändamål så då är man och nallar på ett underskott. Det är bara att gå till sin egen plånbok, lever man över sina tillgångar och går in på det sparade kapitalet om man har något så då är det ett underskott.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Ja, jag vet att man ofta väljer att jämföra den egna plånboken och landskapet Ålands ekonomi. Det är ju ibland ett enkelt sätt att förklara saker på. Men landskapets ekonomi är det nog mera komplicerat än så, eftersom man har den så kallade budgetvågen rullande framför sig hela tiden och det har man inte riktigt i den egna plånboken. Vi har nog faktiskt försökt reda ut det ackumulerade underskottet, som ltl Eklund mycket väl känner till. Han sitter med och bidrar starkt till utskottets arbete. Det har inte varit alldeles jätte enkelt att reda ut det, som ledamoten också mycket väl känner till.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! För det första skulle jag vilja lite återgå till den diskussionen som vi hade med utskottsordförande för en stund sedan, eftersom jag nu har ordet i ett anförande. Jag hade inte flera repliker och kunde inte säga det som jag tänker säga nu. Utskottsordförande anklagade mig och liberalerna för att vi inte i utskottsbehandlingen skulle ha föreslaget skrivningar om konjunkturutvecklingen överhuvudtaget. Det är klart, så blev det. Utskottsmajoriteten röstade ju ner våra synpunkter som kopplar ihop uttryckligen med konjunkturutvecklingen. Om utskottsordförande hade tagit sig tid att läsa den reservation som finns på den sista sidan, bilagt till själva betänkandet, så står det uttryckligen; med hänvisning till konjunkturläget och de mer negativa prognoser i förhållande till vad som lades vid årsskiftet. Vi hänvisade till utsago om försämrad svensk ekonomi.

Därför har vi alltså föreslagit att en kompletterande framställning borde läggas. Vi har ju uttryckligen fört fram och resonerat kring konjunkturutvecklingen. Vi har lagt ett förslag om ytterligare inbesparingsåtgärder men fått nej, vi blev nedröstade. Att sedan anklaga oss för att inte föra fram de här sakerna så detta tror jag att var och en förstår utan jag säger desto mera om det.

I likhet med ett annat replikskifte så vill jag för liberalernas del föra fram den stora skillnaden i tonläget som finans- och näringsutskottet har nu jämfört med det som skedde vid årsskiftet när grundbudgeten för 2013 behandlades och sedermera diskuterades i form av ett betänkande här i salen. Då uppfattade många, liberalerna också, att nu hade vi ett finansutskott som ville vara med och ta tag i rodret och styra Åland mot ekonomiskt säkrare vatten. Under olika mandatperioder har utskottet i olika ämnesområden förstås kunnat visa att de är aktiva och tar grepp om situationerna. Vi trodde att finansutskottet stod inför en sådan utveckling då vid årsskiftet när grundbudgeten togs. Men nu är tonläget ett helt annat. Nu uppfattar vi det som att utskottet mer eller mindre hukar sig för någonting som vi inte vet vad det är. Antagligen har utskottet fått en tillsägelse från sina partier och landskapsregeringen om att man bör vara mera försiktig med vad man säger för att på det viset behålla lugn och ro i landskapsregeringens samarbete. Det här är förstås våra tolkningar. Det här är ju förstås normalt i politiken och parlamentarismen att man ibland kan stå på sig lite mera och ibland får man vara lite mera foglig och nu tycks vi stå i en situation där majoritetsmedlemmarna i utskottet väljer att vara mera fogliga.

Utskottet var väldigt tydligt vid årsskiftet. Man sade väldigt tydligt att landskapsregeringen ska hålla sig till budgetramarna. Man ska gärna bedriva verksamheten t o m lite billigare än att använda alla de medel som man har fått tilldelade till sig. Man sade också, så som vi uppfattar det, i en stor enighet att landskapsregeringen skulle återkomma med inbesparingsförslag i första tilläggsbudgeten och det gjorde man i en konjunktursituation som såg mörkare ut än vad fallet var då när landskapregeringen lade sitt budgetförslag.

Vi uppfattar ju att de dystrare prognoser som kom fram under utskottsbehandlingen vid årsskiftet har i hög grad ganska mycket realiserats. Det är fortfarande prognoser så ingen vet vad det blir, men prognoserna har lagts på en lägre nivå än vad de var då. Därutöver har ju våra egna prognoser visat att skattegottgörelsen kommer att sjunka mera än vad vi trodde då. Vi ser bara att det finns goda skäl till att följa lagtingets beslut som togs då.

Sedan har det varit någon slags ordlek här i salen som kanske har förts närmast av moderaterna att man måste läsa texten, det som lagtinget bestämde, och egentligen betyder det att man inte ska behöva återkomma. Ordlek kan man bedriva om man tycker att det är viktigare än att ta ansvar över ekonomin.

Vad säger finans- och näringsutskottet nu då? För det första, som jag har sagt tidigare, man säger ingenting om konjunkturläget. Man motiverar sig inte med ett ord varför man inte skulle följa lagtingets beslut om att ytterligare vidta åtgärder för att balansera ekonomin. När man tidigare har sagt att man borde förverkliga verksamheten t o m billigare än att använda alla de budgetramar man har så säger man så här på sidan 2 under Ålands gymnasium respektive Ålands hälso- och sjukvård: ” Utskottet förutsätter att landskapsregeringen i halvårsredogörelsen över budgetförverkligandet till lagtinget klarlägger huruvida Ålands gymnasium och ÅHS kommer att hålla sig innanför givna ramar på helårsbasis”. Nu är det inte några starka ord att man ska förverkliga verksamheten t o m billigare än användningen av de budgetmedel som finns. Nu vill man bara ha reda på huruvida man lyckades hålla sig till ramarna. Man säger inte om man ska följa eller inte följa det, det räcker att man får besked om huruvida man har hållit sig till ramarna. Tonläget är ett helt annat.

Finans- och näringsutskottet tog inte den chans som man hade att verkligen ta tag i rorkulten för att bistå landskapsregeringen med att uppnå en budget i balans. Nu väljer man att fogligt sätta sig i en avvaktande roll för att vid sidan följa med vad som kan tänkas hända.

Betänkandet och själva framställningen innehåller inte till övriga delar särdeles mycket att säga om, förutom detta med PAF. Där har vi varit tydliga från vår sida. Vi hoppas att den här skrivningen om PAF ska kunna gälla ändå. Som jag tidigare nämnde så har vi förut trott att vi har varit eniga om skrivningar och sedan har det visat sig att det inte överensstämmer med verkligheten. Vi hoppas att landskapsregeringen, och kräver det förstås, kommer med en tydligare och mer detaljerad beskrivning av vad man avser. Det är en synnerligen viktig fråga för oss.

För övrigt var väl förslagen av mindre viktig karaktär så vi har valt att inte desto mera i det här skedet säga så mycket om det.

Som konsekvens av mitt anförda så har vi reserverat oss mot utskottsmajoritetens förslag i betänkande. Vi vill att landskapsregeringen ska återkomma i enlighet med det som vi uppfattar som lagtingets beslut och i enlighet med vår innerliga och inre uppfattning om att det kommer att krävas ytterligare åtgärder för att balansera landskapets ekonomi.

Jag aviserar att vi vid omröstningen sedan kommer att ställa krav på att lagtinget ska rösta om att uppmana landskapsregeringen om att återkomma med en kompletterande framställning till detta förslag. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! När det gäller det första påpekandet från ltl Perämaa att vi inte i betänkandet har tagit med skrivningar kring den allmänna ekonomiska utvecklingen så vidhåller jag min uppfattning att vi alla, som sitter i utskottet, bär ett gemensamt ansvar att komma med allmänna skrivningar i betänkandet, vilket jag har tyckt från allra första början. Att hänvisa till faktiskt rätt snärjiga skrivningar i en motion är inte hederligt gentemot utskottets betänkande.

När det gäller den andra delen, den förmodade ukasen från landskapsregeringen, så måste jag göra ltl Perämaa besviken och förneka att något sådant har förekommit. Tvärtom, vi har haft en väldigt tydlig uppdelning och det har inte kommit några som helst påtryckningar, det vill jag nog bara säga. Egentligen vill jag inte alls bemöta sådant trams, ursäkta uttrycket.

Inte heller ska finans- och näringsutskottet vara regeringens verktyg lika lite som det ska vara oppositionens verktyg. Vi ska faktiskt företräda alla.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Trams eller inte, resultatet av behandlingen av finans- och näringsutskottet är tydligt för den som vill läsa. Det var skarpa texter i samband med årsskiftet. Hur kan texterna vara fogliga nu i samband med första tilläggsbudgeten? Det är vår uppfattning i alla fall, sedan om det är trams eller inte får andra bedöma och det gjorde uppenbarligen utskottsordförande.

Visst är det allas ansvar att bidra till ett betänkande. Vi har synnerligen konstruktivt föreslagit att vi borde stå fast vid tidigare beslut om att kräva ytterligare inbesparingsåtgärder. Enligt vår bestämda uppfattning så har utskottsmajoriteten ändrat sig från den enighet som vi hade i de här frågorna för bara någon månad sedan. Om man ska bedöma vem som har varit konstruktiv eller inte så blir det lätt för oss i varje fall.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det. Jag noterar att ltl Perämaa vill fortsätta att kvartalsekonomi när man hantera landskapet Ålands kassa och det vill jag inte gå med på. Från finans- och näringsutskottet ser vi långsiktigt på detta bygge. Vi har kommit med ett betänkande där vi har krävt starkare åtgärder. Landskapsregeringen har kommit tillbaka med, så vitt jag och utskottsmajoriteten uppfattar det, starkare åtgärder. Vi har infört en halvårsredogörelse som är unik och som kanske borde ha funnits tidigare år för att man skulle ha ett mindre underskott idag. Genom den markeringen har vi visat tydligt att vi vill följa upp vad som händer. Men att börja ägna sig åt daytrading i form av tre månaders uppföljningar, det leder faktiskt inte någonstans. Man måste ge arbetet längre tid.

Jag kanske måste påminna om att ltl Perämaa sitter i ett utskott och inte i en regering under den här perioden.

Ltl Mats Perämaa, replik

Ja, ordförande, det sista återstår väl att se om det gäller för hela mandatperioden.

Angående daytrading och kvartalsekonomi så skrev utskottet i samband med årsskiftet, undertecknat av utskottsordförande, att landskapregeringen skulle återkomma med en tilläggsbudget med ytterligare inbesparingar att ta ställning till. Vad är det då? Begär utskottsordförande att det tidigare betänkandet ska dras tillbaka nu eller vad är det frågan om? Det fanns uttryckligen en enighet att situationen, utgående ifrån de prognoser som fanns, var så pass allvarlig att man måste verkligen spara ytterligare pengar. Det som man hade föreslagit räckte inte till. Nu säger ju landskapsregeringen någonting om vad man ska göra för att man ska lyckas hålla de ramar som är satta, men ingenting om vad som ska komma därutöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve, replik

Tack, jag lyssnade på ltl Perämaas anförande samtidigt som jag läser den liberala reservationen med stigande förvåning. Här har vi alltså förra finansministern, som är väl insatt i landskapets ekonomiska angelägenheter, vars budskap är ”att det är dåligt, gör bättre”, såsom jag hörde. Det är jättebra med kritik, men var ska vi minska? Ska vi minska på skolan? Vilka skolor ska vi minska på? Eller ska vi minska ÅHS, vilka verksamheter ska vi lägga ner och hur mycket ska vi spara?

Jag tycker det lite börjar likna Ålands Framtids oppositionspolitik som vi fick bekanta oss med i förra budgetbehandlingen då man drog till med 890 000 euro utan att specificera var de ska tas ifrån.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Den här diskussionen är givetvis väntad och den behöver man föra också. Var ska man spara om man ska spara? Alla här har ju rätt att gå upp och säga vad man vill efter mitt anförande. Vi kunde konstatera i en tidigare replikväxling här att i budgetsammanhang har jag lagt konkreta förslag på att spara pengar i skärgårdstrafiken genom att förverkliga ett kortruttsprojekt och genom att införa kortruttrealiteter redan nu. Men vi fick domen från den som var med om den replikväxlingen, att de förslag som hade lagts inte var seriösa och de var inte beaktansvärda. Nu tycker jag att majoriteten måste bestämma sig. När vi lägger konkreta förslag, ska man då döma ute dem som icke seriösa eller kunde man möjligen ta förslagen till sig för att verkligen spara pengar? 

Ltl Wille Valve, replik

Ltl Perämaa, jag kan inte ta ansvar för vad andra har sagt i andra repliker. Däremot kan jag konstatera att landskapsregeringen har lagt ett konkret förslag som finns precis här. Jag undrar vad oppositionens alternativ är till det förslaget?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I en replik kan jag inte berätta om mera konkreta förslag på hundratals budgetmoment.

Kortrutten och färjfäste på Östra Föglö är en sak som jag är säker på att vi skulle driva betydligt snabbare. De förslagen har vi lagt.

När det gäller samhällsservicestrukturreformen så menar vi också att landskapsregeringen inte har kommit med det meddelandet som man lovade till den här våren och som kunde ge budgeteffekter redan 2014. Vi kunde ha agerat betydligt snabbare i den frågan. Man har ju valt att inte förankra de frågorna med oppositionen överhuvudtaget. De parlamentariska kommittéerna är inte tillsatta.

Det här var bara några ord om de stora reformerna där vi kunde ha bidragit till en betydligt snabbare process än den som vi nu ser.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Perämaa höll i rodret åren 2007-2011, det var svåra år där ekonomin sjönk. Vi åt i stort sett upp hela den utjämningsfond som vi hade och vi påbörjade en ganska stor ackumulering av vårt underskott. Jag tycker att man kanske kunde förvänta sig lite större ödmjukhet ifrån ltl Perämaa också. För ltl Perämaa, om någon, borde veta att förvaltningen behöver långsiktighet i sitt arbete för att kunna verkställa omställningar på ett klokt och kostnadseffektivt sätt. Ltl Perämaa är mycket väl medveten om att det första som den här regeringen gjorde var att ta en omställningsbudget som innehöll många, många både stora och små sparförslag, förändringar och reformer och alla de håller på att förverkligas på ett eller annat sätt just nu. ÅHS kämpar med att få ekonomin i balans, gymnasieskolan kämpar med att få ekonomin i balans, skärgårdstrafiken kämpar med att klara sig och många, många andra som vi kan räkna upp. Det här är ett jättearbete.

Ltl Perämaa, kom gärna med kritik men kom också med konkreta förslag på besparingar för då ökar trovärdigheten.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag säger igen om kortrutten; förverkliga ett färjfäste på östra Föglö och inför kortrutt på riktigt i skärgårdstrafiken i början på vintern enligt de förslag som vi liberaler lagt. Förslagen finns skriftligt och kopplade till de budgeter som har lagts. Det sparar pengar.

Visst, långsiktighet behövs självklart. Jag tror att det som allra minst behövs är ett lagting som runt den 20 december sade att nu krävs det ytterligare inbesparingar eftersom prognoserna är negativa och sedan sade man fyra månader senare att prognoserna blev sämre, men nu säger lagtinget att det behövs inte några ytterligare inbesparingar. Det krävs en långsiktighet i den politiska signal som ges ut i förvaltningen och samhället. Det blir inte trovärdigt att byta spår hela tiden. I det här fallet är det inte vi som har bytt spår.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan garantera för ltl Perämaa och alla andra att den här landskapsregeringen tar mycket allvarligt på den ekonomiska situationen och de målsättningar som vi har i omställningsbudgeten att försöka uppnå balans i ekonomin 2015. Men man måste också inse att vi har en regering som har ett ansvar för hela samhället. Vi jobbar också aktivt för att motverka ungdomsarbetslösheten, vi försöker föra en aktiv näringspolitik, vi försöker ha en bra utbildningspolitik och vi försöker också ha en sjukvård på en god nivå som ålänningarna kan känna sig tillfredsställda med. Det är helhetspolitiken som gäller.

Ltl Perämaas förblindade syn på ekonomin förvånar mig, att det ska sparas, sparas och sparas. Gör man det så påminner det lite om det här talesättet; ”bonden sade att om inte kon skulle behöva hö så skulle jag också sluta ge vatten”. Det är lite den politiken som jag uppfattar att ltl Perämaa står för.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är ju alltid lätt att försöka skyla av sig kritik för att man inte vidtar tillräckligt med åtgärder genom att säga att orsaken till att man inte gör det är att det krävs någon form av stimulans ute i samhället, vilket det förstås också krävs. Men vi har inte ansvar och vi kan inte själv bestämma över våra intäkter till fullo, delvis, men till största delen inte. Därför har vi utgifterna ta ställning till. Jag tycker att det är vår förbaskade skyldighet att försöka balansera ekonomin med de verktyg och möjligheter som vi har. Att lämna det mera till försynen, såsom jag uppfattade det, det som både landskapsregeringen och finansutskottet nu gör, det är inte att ta ansvar, enligt oss.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Socialdemokraterna vill ge sitt stöd till finansutskottets betänkande. Vi tycker att utskottet har gjort riktiga och bra bedömningar.

Det gläder mig att skrivningarna om Ålands hälso- och sjukvård är försiktigt optimistiska och att det inte är så negativt om ÅHS som det har skrivits och pratats mycket om det senaste halvåret. Det finns säkert grund för mycket av det som har sagts.

Så här inför min stundande avgång från ordförandeposten inom ÅHS så vill jag säga att vi nu i ÅHS följer mycket, mycket noga de kliniker som har de här röda siffrorna. Det förs genomgående diskussioner om orsaker och man försöker komma med åtgärder. Det har gjorts rätt stora inbesparingar genom personalminskning, särskilt när det gäller icke fast anställda närvårdare, närvårdare som haft viss tids förordnanden, och också av läkarsekreterare. Men de här effekterna syns inte ännu. Det tar faktiskt ganska länge att se effekterna av inbesparingar när man minskar på personal. En annan sak är att det är en väldigt svår process, det berör människor som påverkas och på sätt som ingen önskar. Men när det inte finns andra alternativ så är man skyldig att ta sitt ansvar.

Är det någon annan process på gång, så väntar jag.  Jag vill nämligen väldigt gärna att oppositionen hör det här. Det är fortgående på det viset att det görs personalminskningar inom ÅHS. Om jag uppfattar liberalerna rätt så är det inte tillräckligt, vi ska göra oss av med ännu mera folk för att ekonomin ska komma i balans och ramarna ska hållas. Så uppfattar jag liberalernas budskap; sparka fler! Det är vad som gäller för att få ned driftskostnaderna.

Att en brygga på östra Föglö skulle lösa alla problem, det har vi hört i åratal jamsas om från liberalernas sida. Vilka verksamheter vill ni försämra? Var vill ni ta bort folk i offentlig sektor? Det är detta som är det tuffa jobbet och att stå fast vid de åsikterna.  Ja, det blir antagligen aktuellt både inom ÅHS, inom utbildningssektorn och fortsättningsvis kanske inom skärgårdstrafiken. Men vill oppositionen också ta bort folk från landskapsregeringens centralförvaltning? Det går lätt att stå här och lägga ansvar och krav på andra. Men säg vilka som ska bort om ni anser att det är nödvändigt. Regeringen och majoriteten har gjort en annan bedömning. Varsågod och kom med förslag, eftersom liberalerna vet att konjunkturbedömningen som den här regeringen och majoriteten gör är fel. Vi har vår bedömning och drar de slutsatser vi gör. Vi lever nu, inte i december när vi fattade något annat beslut. Politik är att vilja och vara beredd att göra andra bedömningar när situationen så kräver. Men liberalerna har en annan uppfattning. Det intresserar mig vilka personalgrupper som ni önskar skära ner på, vilka förmåner? Kom inte igen med östra Föglö! Vi har hört det nu, det löser inte alla problem.

Effekterna är långsiktiga, de är betydligt mera svåra att uppfatta i tiden än att man måste minska på personal inom offentlig förvaltning.

Personligen är jag orolig för gymnasieskolan. För socialdemokraterna är utbildningsfrågorna heliga. Vi vill inte minska på utbildningsutbudet. Vi hoppas att regeringen och ansvariga ministern hittar lösningar som kan garantera utbildningen så att de unga har möjlighet att, så mycket som möjligt, studera och utbilda sig på Åland. För det är detta som gör att de också stannar på Åland med mycket större sannolikhet än om de reser bort härifrån och studerar. Men kanske liberalerna har förslag på vilka utbildningslinjer som ni tycker att man kan ta bort och vilka personalgrupper man bör minska på?

Jag har med stigande intresse följt liberalernas politik. Ganska länge så uppfattade jag faktiskt liberalerna på Åland som ett socialliberalt parti. Men med ltl Perämaa i spetsen, ivrigt påhejad av matematiska kalkyler från ltl Asumaa, så tycker jag nog att partiet mer och mer börjar ett neoliberalt parti. Det betyder att staten ska ha så lite ansvar som möjligt för sociala frågor och andra strikt sådana frågor som inte hör till staten. Individen ska klara sig själv. En sådan utveckling har man sett i stora delar av världen sedan Reagans och Thatchers tid och den utvecklingen har tydligen också nått liberalerna på Åland.

De socialliberaler som jag har lärt känna har varit mycket intresserade av att slå vakt om den sociala tryggheten och den regionala jämlikheten. Men jag ser inte att det är mycket kvar av det. Nu är det hårda bandage, bort med personal från offentlig sektor.

Jag tycker att utvecklingen nästan har gått så långt att ibland förefaller moderaterna mera humana än den här neoliberala politiken. Vi får bud om att skära ner och att strama åt osv. Vi som inte tror på den politiken så det är helt bortkastad retorik. Vi vill inte ha ett sådant samhälle som neoliberalerna förespråkar. Vi vill ha ett nordiskt välfärdssamhälle och vi tror att vi kan åstadkomma det med den ekonomiska utveckling som vi har. Tack, fru talman.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Sundback för att hon berömmer mina ekonomiska kunskaper. Jag råkar faktiskt vara utbildad ekonom så det ligger i mitt intresse. Det är väl rätt hyfsat bra att känna till vad debet och kredit är när vi här i lagtinget och framförallt i näringsutskottet ska behandla landskapets ekonomi och budget.

Vad gäller konjunkturläget så anser liberalerna att läget har blivit sämre. Det är faktiskt en sanning. Både finansministeriet och ÅSUB har ju konstaterat att konjunkturen och tillväxtprognoserna låg 2,5 procent lägre än när budgeten för 2013 lades. Det är ingenting som vi har tolkat utan det har jag läst i rapporterna från finansministeriet och ÅSUB. Det är ren fakta.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, men vad är det för samhälle som Ålands liberaler vill ha? Ska vi skära ner mera på offentlig sektor? Det är ju detta som ni önskar att regeringen ska göra. Ni kräver att andra ska driva er politik, nej tack säger jag för socialdemokraternas del. Jag, och jag tror inte någon i den här regeringen, vill ha ett neoliberalt samhälle. Det får ni själva skapa.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman!  Jag och liberalerna har uppfattat att regeringen vill ha en budget i balans och nu har vi ett underskott på drygt 10 miljoner. Det är ju regeringen själv som har sagt att det måste stramas åt. Det är ju inte bara vi i oppositionen som säger det. Vi i oppositionen har inte de verktygen, tilläggsbudget och sådant, för att göra de här åtstramningarna. Är det på det viset att ltl Sundback vill stiga över på den här sidan så tar vi gärna över rodret och tar också ansvar för den åländska ekonomin.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är ju en total missuppfattning att tro att inte den här regeringen sparar. Liberalerna säger att det inte räcker, mera folk ska bort från offentlig sektor, sparka och skära ner sociala förmåner. Det vill inte vi ha.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback ondgjorde sig mycket över vad liberalerna vill göra och inte vill göra. En sak som åtminstone jag och hela min grupp många gånger säger, det gäller norra Ålands industrihus och att kasta ut 400 000 euro på norra Ålands industrihus när kommunerna egentligen inte vill bli av med det, så det skulle vi inte satsa på. Nog är det ju bättre att ha de pengarna någonstans där de behövs för människorna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, den där åsikten har vi hört. Men är det detta plus bygget på östra Föglö som skulle rädda landskapets ekonomi, enligt liberalerna? Jag tror inte det räcker. Vi måste nog få se den neoliberala helhetsbilden innan vi tror på den där politiken.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag nämnde inte östra Föglö i det här fallet. Jag sade att pengarna från norra Ålands industrihus hade kunnat göra bättre nytta där de kunde ha kommit människorna till del på något vis.

Ltl Sundback var just inne på ÅHS och nedskärningarna där.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Med all respekt för ltl Sundbloms uppfattning om 400 000 euro, men jag tror nog att perspektivet måste vidgas lite om man ska tala om att få en budget i balans 2015.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Med anledning av reservationen till finansutskottets betänkande som jag har skrivit under vill jag framföra några synpunkter till mitt ställningstagande.

I betänkandet till den ordinarie budgeten så skriver utskottet mycket tydligt om sin oro till den kostnadsutveckling som råder och att landskapsregeringen i brådskande ordning kommer till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland år 2015.

I presentationen sade utskottsordförande Pettersson; ”att landskapsregeringen antagligen i brådskande ordning bör återkomma med en utvidgad omställningsbudget i början av nästa år”. Så lät det då.

Andemeningen var tydlig och uttalandena var eniga i utskottet att det var brådskande och ett enigt lagting har omfattat finansutskottets betänkande.

Under remissdebatt när det gäller den här tilläggsbudgeten påstår ledamöter att finans- och näringsutskottets betänkande siktade in sig på att ha beredskap för att budgeten 2015 skulle vara i balans. Självklart är detta slutmålet, men då måste man också starta arbetet så fort som möjligt för att nå målet.

Men som jag sade tidigare, andemeningen och uttalandena var tydliga så varför ändra ställningstagandet nu? Behovet är fortfarande lika akut och några större penninginflöden, vad jag vet, har inte uppstått sedan vi antog den ordinarie budgeten.

Vad är det som gör att landskapsregeringen inte beaktar ett enigt beslut från lagtinget? Har det skett förändringar i ekonomierna globalt eller nationellt? Nej, omvärldens ekonomier är lika osäkra idag som för några månader sedan t.o.m. osäkrare vill jag påstå. Tillväxtprognoserna har fått skrivas ner i både Sverige och i Finland efter det att vi antog den ordinarie budgeten. ÅSUB skriver ned prognoserna av skattegottgörelsen för 2013 för Åland.

I nyheterna i morse sades att Spanien har över 5 miljoner arbetslösa och 50 procent ungdomsarbetslöshet. Frågan är när nästa rop om ekonomiskt stöd från EU kommer från ett EU-land och vilka konsekvenser som detta har på finsk ekonomi och Ålands klumpsumma.

I remissen sade finansministern att Ålands totala ekonomi är god och räknade då in PAF:s goda ekonomi med en kassa på cirka 60 miljoner. Det är klart att det kliar i fingrarna när man vet att ett bolag som ägs av landskapet har en sådan enorm kassa och kan lösa alla ekonomiska problem som landskapsregeringen har idag. Därför är skrivningarna i utskottets betänkande bra, man uppmanar landskapsregeringen att återkomma till lagtinget med förslag om PAF-medlems framtida användning.

Finansministern nämnde även den höga självfinansieringen av pensionsansvaret på 50 procent som en tillgång.  Visst är det bra i jämförelse med t.ex. Finland. Men vi pratar fortfarande om en total pensionsansvarsskuld på dryga 600 miljoner.

Vad är det då som gör att landskapsregeringen inte vågar vidta åtgärder för att förändra den kostnadsutveckling som råder? Tidigare har det talats om att man inte får vara främmande för att göra förändringar i de olika verksamheterna för att få en budget i balans samt ifrågasätta vilken service landskapsregeringen ska stå för i framtiden. Vad kan göras billigare och lika bra, helst bättre, av andra? Detta har uttryckts från denna talarstol. Om jag inte missminner mig så tror jag t.o.m. att det var finansutskottets ordförande som sade att man inte får vara rädd för några medel för att få budgeten i balans och då måste man gå in på alla verksamheter.

Jag tror att problemet är att den nuvarande landskapsregeringen består av partier med så vitt skilda ideologiska åsikter att man väljer minsta motståndets väg och inte angriper kärnfrågorna. Vi vill ha en genomgång och en plan av alla verksamheter och ett åtgärdsförslag på vad landskapsregeringen ska göra för att komma till rätta med landskapets ekonomi. Tack, fru talman.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Jag kan försäkra ltl Eklund att inom alla verksamheter som landskapet ansvarar för så pågår det en omställningsprocess där man försöker göra verksamheterna mera kostnadseffektiva och att man ska kunna spara pengar. Man ska kunna hålla de budgetramar som vi har satt upp och t.o.m. kanske göra det ännu bättre än vad målsättningarna är. Det här är en process som är långsiktig och har som mål att ekonomin ska vara i balans 2015.

Man kan arbeta på olika sätt. Det som jag uppfattar att oppositionen nu skulle vilja göra, det är att vi ytterligare skulle vrida åt förvaltningen före man har uppnått de nu satta målen. Förvaltningen håller just nu på att arbeta och tänker så mycket man kan på hur man kan förändra verksamheten. Jag tro att vi ska ge förvaltningen en möjlighet att vara så kreativ som möjligt och även ge ett ansvar och förtroende. Jag tror att det är då som människorna växer och kan lösa de uppgifter som vi som politiker har gett dem. Vi har gett de ekonomiska ramarna och jag är övertygad om att man också framöver gör allt för att de ska uppfyllas.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag känner inte till att vi från oppositionen skulle ha sagt att vi ska sparka folk, utan det är nog landskapsregeringspartiernas tolkning av det hela. Vi vill ha en genomgång av verksamheterna, kom med en plan och presentera en plan för lagtinget eller finansutskottet. Då kan vi börja tro på det arbete som pågår. Nu säger ni att arbete pågår, med det visar inte något resultat. Innan man drar ner på annat som t.ex. sjukkostnadsavdraget så tycker jag att det är skäl att man tittar över sina egna verksamheter och vad man kan dra ner där innan man försämrar för de svaga i samhället, vilket regeringspartierna har gjort.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den här regeringen har verkat ungefär 1/3 av sin mandatperiod. Den omställningsbudget som vi verkar efter så innehåller ett stort antal åtgärder som bäst håller på att verkställas.

Om ltl Eklund bekantar sig med bokslutet för 2012 så kommer ledamoten att notera att man ser effekterna redan av omställningen som är igångsatt. I bokslutet för 2013 så kommer ltl Eklund att se ännu fler effekter. Målsättningen är att budgeten för 2015 ska kunna vara i balans eller så nära balans som möjligt beroende på den ekonomiska utvecklingen i världen och här på Åland. Vi har också ett ansvar för att vi ska trygga ålänningarnas grundtrygghet och sysselsättning. Jag ser det som det absolut viktigaste att se till att ålänningarna har arbete så att de kan försörja sig själva, betala skatt och hålla igång de åländska kommunerna. För skulle vi tappa det incitamentet att vi får en stor arbetslöshet, då blir det en jobbig situation, inte så mycket för landskapet men däremot för de åländska kommunerna. Jag tycker att alla som representerar kommunerna här ska se till att vi håller igång samhället.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När det gäller grundtryggheten och tron på den så har det visat sig att vi i oppositionen tar större ansvar när det gäller den. Vi har inte varit med och försökt skrota ner stöden till de svaga i samhället. Det har landskapsregeringen själv stått för.

Jag vidhåller fortfarande att vi i oppositionen har en mera balanserad politik än vad landskapsregeringen har i de här frågorna. Finansministern säger nu att de har regerat 1/3 av mandatperioden och att de visar att de presterar. Nåja, tiden får visa vem som har rätt och vem som har fel. Landskapsregeringen har ännu inte visat så mycket resultat till finansutskottet och lagtinget vad de har presterat. Vi får se när allting är igång.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det verkar som om socialdemokraterna är väldigt sargade av någon anledning för deras gruppledare ägnade största delen av tiden, av behandlingen av ett budgetbetänkande, till att diskutera ett annat parti i lagtingssalen dvs. liberalerna.

Socialdemokraterna försöker mynta ett uttryck och lägga ett nytt epitet på liberalerna för att försöka få det att fastna. Vi liberaler skulle, enligt socialdemokraterna, ha gått in för en mera inhuman linje och bara tänka i ekonomiska termer och siffror och inte tänka på människan bakom.

Om jag ska ha ett inlägg i diskussionen om vem som är mest human och vem som är minst human så vill jag ändå påminna alla som orkar lyssna på oss att det är socialdemokraterna, via lantrådsposten och regeringsansvariga socialministerposten, som lade ett förslag om att slopa sjukdomskostnadsavdraget i sin helhet till en början. Det är kanske det mest inhumana förslaget som har lagts under mandatperioden och det kommer uttryckligen från socialdemokraterna. Det gjordes utan att man hörde de människor som kunde drabbas av det här. Sedan blev man tvungen att backa tillbaka till hälften och det var ju vackert så. Jag bedömer att sossarna är nog så goda kålsupare om vi ska börja föra en diskussion om vem som har gett förslag som påverkar socialpolitiken mest.

Sedan kunde vi diskutera alla brutna vallöften med tandvård och sådana saker, men jag tror vi lämnar den diskussionen för vår del.

Jag går in för att fokusera på kärnämnet; budgetbetänkandet och, förstås det som är en berättigad fråga, om var man för övrigt kunde spara.

Nej, socialdemokrater, att här i talarstolen står och berätta vem som ska sparkas, det är inte en gångbar politik. Jag har för mig att socialdemokraternas gruppledare när det gäller vissa yrkesgrupper inom ÅHS gjorde detsamma och försökte skuldbelägga vissa yrkesgrupper. Då pratar jag om sekreterarna i första hand. Att föra politik på det sättet kan ge de resultat som vi har fått skåda de senaste dagarna.

Vi får inte prata om färjfästet på östra Föglö säger sossarna. Nå, då pratar vi om någonting annat.

Liberalerna gav också som förslag att de minskningar i landskapsandelarna till kommunerna som genomfördes skulle göras på ett annat sätt så att kommunerna under en övergångstid hade fått mera i samarbetsunderstöd. Vi stödde detta att vi tvingades göra detta så att landskapsandelarna minskade i motsvarande mån. Man skulle ha finslipat den lagstiftningen så att det skulle ha lett till mera samarbete. Det skulle ha sparat pengar ännu mera inom axeln landskapet och kommunerna, enligt vår bedömning. Inte heller det förslaget togs väl emot. Det var väl antagligen dåligt underbyggt, oseriöst eller vad det kunde tänkas vara.

 Vi kan räkna upp många sådana här förslag. Nu har jag räknat upp ytterligare ett antal förslag men antagligen är det för bara tjafs att prata om det också.

Jag aviserar att vi under behandlingen i slutskedet kommer att föreslå att de tre klämmarna i betänkandet, som godkänner budgetförslaget för lagtingets del, skulle förkastas. För att förenkla den processen så väljer vi liberaler att vi sitter under omröstningen av dem.

Som en extra fjärde kläm så kommer vi att föreslå det som står i klämmen till reservationen.  ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i skyndsam ordning ge ett kompletterande förslag till den första tilläggsbudgeten för år 2013 vilket beaktar lagtingets beslut i samband med behandlingen av grundbudgeten för år 2013 och som därmed innefattar inbesparingsåtgärder i syfte att balansera den offentliga ekonomin.” Alltså inte omröstning om de tre första klämmarna men nog omröstning om detta. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Perämaa vill inte att sjukdomskostnadsavdraget tas bort och det skulle vara ett tecken på hans stor humanism. Om liberalerna vinner valet och bildar regering, ska avdraget införas då i sin helhet igen, enligt ltl Perämaa? Svara gärna ja eller nej!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag får väl välja att motivera mig. Jag tror inte att en socialdemokratisk gruppledare kan kräva att någon svarar bara ja eller nej. Alla har rätt att motivera sig.

Vi kommer inte att införa avdraget exakt som det har varit tidigare. Vi kommer att stränggera avdraget i viss mån så att åtgärden och avdragsmöjligheten mera riktar sig till dem som verkligen behöver detta stöd som avdraget de facto är. Alltså inte återinföra avdraget exakt som tidigare men nog så att de som mest behöver det kommer i åtnjutande av åtminstone samma förmåner som tidigare.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för den motiveringen. Det var ju nämligen den linjen som den här regeringen förde. Vi socialdemokrater ansåg att det gamla sjukdomskostnadsavdraget var väldigt orättvist eftersom det gynnade dem som hade mest pengar att sätta på vård. Så är det med den saken.

Den här behandlingen visar ju att liberalerna går så långt högerut. Moderaterna är villiga att gå på den här linjen, men liberalerna ska spara ännu mera och det är på personal, inte har vi något mer att spara på. Kom fram med det nu istället för att hoppa på mig personligen vecka efter vecka om de här sekreterarna. Det inte står inte någonting annat i protokollen än att jag har konstaterat att vi behöver så många sekreterare för att den digitala utvecklingen på ÅHS är så dålig. Det sade jag och det har ni använt om och om igen mot mig personligen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Min bedömning är att vi börjar komma lite på sidan av behandlingen av själva betänkandet, så jag avstår från att kommentera det sistnämnda desto mera.

Personalkostnader är givetvis en stor del av de kostnader som vi har totalt sett. Under den förra under förra året, om jag ännu ska nämna någonting som skedde då, så tog vi fram en personalförsörjningsplan som var seriöst gjord och omfattande. Den planen gav en grund för hur man så småningom skulle kunna minska personalstyrkan på ett seriöst sätt med beaktande av att vi också har mycket saker som vi ska göra inom ramen för självstyrelsen. Vi lyckades minska personalen med 70-80 personer, jag kommer inte ihåg det exakta antalet numera. Vi menar att det finns utrymme för att fortsätta detta arbete ytterligare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg

Tack, fru talman! Jag ber att få bordlägga ärendet.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Tack för ordet. Man blir förvånad med tanke på att det i talmanskonferensen idag kom fram hur oerhört brådskande det här ärendet var. Helt plötsligt föreslås att ärendet ska bordläggas utan någon motivering överhuvudtaget.

Men låt mig igen helt kort bara återge det enhälliga beslut som lagtinget tog när vi behandlade budgeten 2013. Det sades här: ”Utskottet hyser farhågor om att aviserade besparingar inte kommer att vara tillräckliga. Utskottet ser med stor oro på de budgeterade inkomsterna samt utgifterna och deras framtida utveckling och förutsätter att landskapsregeringen har beredskap att i brådskande ordning komma till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin på Åland år 2015." Det här skrev finansutskottet enhällig och det här blev lagtingets enhälliga beslut.

Som jag sade i ett replikskifte tidigare med utskottsordförande Pettersson så i remissen till utskottet så försökte man från regeringsblockets sida dra den valsen att det var mycket bättre nu och allt såg ljusare ut. Vi var många som ställde frågan var det såg ljusare ut och att man i så fall måste göra en noggrann analys. Om det finns någon täckning för den här glansbilden, som finansministern målade upp, så borde man ju faktiskt kunna skriva ner det i betänkandet så att också vi som inte riktigt förstår vad som har blivit bättre ska förstå det.

När det gäller den här saken så finns det inte ett ord om detta i finansutskottets betänkande och det är väl svar nog.

Ltl Pettersson och jag hade ett replikskifte för en månad sedan när jag pratade om den U-sväng som centern gjorde när det gällde Lissabonfördraget. Då sade Pettersson att han inte hade varit med om U-svängar och det skulle han heller inte göra. Men så här ser en U-sväng ut.

Ltl Barbro Sundback beskyllde liberalerna för att de vill sparka mera folk. Hon frågade var de vill ta bort folk. Ltl Sundback sade också; ”att stå här och lägga på andra ansvaret, det går bra det”. Tyvärr är det väl inte bara här utan luften börjar allt mera gå ur självstyrelsen på många områden, såsom jag ser det. Men det är nog faktiskt första gången som jag har hört om en regering som inte vill ta ansvar och nästan blir förnärmad om oppositionen uppmanar landskapsregeringen att ta det ekonomiska ansvaret.

Det är i sanningens namn en upp och ned vänd parlamentarism som vi har. Jag håller med ltl Sundback att även moderaterna allt mera börjar närma sig socialdemokraterna. Moderaterna har också många gånger sagt i debatten; var vill ni skära, vem ska sparkas? Allt ska i detalj förklaras från oppositionen precis hur det ska vara, men själv levererar landskapsregeringen nästan ingenting. Jag tycker att det är märkligt.

Jag hinner inte vara med överallt för all politik har ju flyttat ut på de sociala medierna. Jag fick ett mail där man har kopierat in en blogg som värderade finansutskottets ordförande Pettersson hade. Jag kommer inte ihåg rubriken men det handlade om att oppositionen ville att man skulle göra om budgeten och dra in fler tjänster och så gör ju oppositionen. Nej, absolut inte! Jag har inte heller varit med om att oppositionen drar in och vill ta större ekonomiskt ansvar än vad regeringspartierna gör, tvärtom, brukar oppositionen vilja breda på för att det ska vara bättre i nästa val.

Men, ltl Pettersson, någon måste faktiskt ta ett ekonomiskt ansvar. Inte vill vi ifrån Ålands Framtid stå här och sparka någon, inte vi vill försämra för ålänningarna, vem skulle vilja göra det? Men det blir inte bättre av den ekonomiska strutspolitik, som vi ser just nu, att man stoppar huvudet i sanden från regeringens sida och tror att de här problemen ska försvinna av sig själv. Det är inte en hållbar ekonomisk politik.

Redan när vi hade den ordinarie budgeten på bordet så var det bara att sätta sig ner och räkna. Det var inte så väldigt invecklat att räkna. Skulle man ha en budget i balans år 2015 så innebar det att fem procent av landskapsregeringens konsumtionsutgifter skulle skäras ner. Ändå kommer det nu en sådan här yrvaken tilläggsbudget där ingenting är ändrat.

Jag tycker att en ärlig politik i så fall skulle ha varit att säga; ”att vi inte kommer att spara någonting under den här mandatperioden för vi kan inte komma överens om var vi ska spara”. Men var då också ärliga och säg att man inte kommer att ha en budget i balans. Nu noterade jag att finansminister Nordlund sade; ”eller nära budget i balans”.

Det här är ingen ekonomisk hållbar politik. Som jag ser det är det en kopia av sossarnas ekonomiska politik i stan och där har de så kallade borgerliga partierna haft slutna möten för att försöka få fason på sossarna. Men här i landskapspolitiken går man vackert i sossarnas ledband. Jag förstår inte vad som är skillnaden för det är ingen hållbar ekonomisk politik.

Nu flyttar man igen fram positionerna, nu ska det komma någon sorts halvårsbudget, men det var inte det som lagtinget och finansutskottet bestämde men ändå står vi här. Jag ska inte använda det nedvärderande ord som har nämnts tidigare i debatten, men det gör mig verkligt bekymrad att man hanterar viktiga ekonomiska frågor på det här sättet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! De som borde vara verkligt bekymrade är de åländska väljarna. Vi har parlamentarism på Åland och då finns det en regering som genomför sin politik och det gör den här regeringen på ett seriöst sätt. Den här regeringen genomför en omställningsbudget som vi har fått godkänt för här i lagtinget. Vi tar nu steg för steg för att verkställa den.

Däremot har vi tyvärr inte en opposition som kommer med en alternativ politik. Oppositionen väljer istället att använda sig av olika typer av ord och konstiga beskrivningar av politiken och försöker nedvärdera det som regeringen gör. Oppositionen skapar en ganska felaktig bild av verkligheten, som jag ser det. Det görs för tillfället ett jättestort arbete i förvaltningen och ute i de olika verksamheterna för att bringa den åländska ekonomin i balans långsiktigt.

Det skulle vara mer seriöst av ltl Eriksson om han kanske skulle bekanta sig med det arbetet istället för att hitta på olika ord för att vara nedlåtande i det arbete som görs av den här regeringen och hela förvaltningen som vi har till vårt förfogande.

Ltl Anders Eriksson, replik

Med all respekt finansminister Nordlund, jag vill bara säga att jag försöker i alla sammanhang vara så seriös som jag kan vara. Jag tror att vi känner varandra så pass bra att Nordlund vet att jag faktiskt är väldigt intresserad av ekonomiska frågor och det har jag alltid varit.

Det kräver ingen större Einstein för att räkna ihop att det här inte går, det här blir inte en budget i balans 2015. Om det är så att regeringen helt plötsligt inte vill ha en budget i balans 2015, så säg då det. Men det blir inte bättre av att man skjuter problemen framför sig.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det som tydligen störde ltl Eriksson och flera andra när vi hade budgetpresentationen var att jag redogjorde för situationen där vi har Ålands penningautomatförening som kommer att göra rekordresultat för 2012. När den här lagtingsperioden är slut kommer vi antagligen att ha en ackumulerad penningsamling på cirka 100 miljoner euro, som vi kan lämna över till nästa regering att göra någonting bra av.

Vi har en pensionsfond som har gjort ett rekord resultat. Det gör att vi har en mycket, mycket bättre fonderingsgrad än den finska staten, kommunerna och alla andra. Posten har det lite kämpigt just nu. Långnäs hamn går bra. Det var den helhetsbild som jag försökte få lagtinget att förstå. De facto har vi en grundtrygghet i den klumpsumma som vi får via 0,45. Skattegottgörelsen är lite jobbigare just nu. Men jag kände mig lite lugnare för jag hade trott att klumpsumman skulle vara darrigare än vad den var. De facto så håller klumpsumma och det gör att jag tror att vi fortfarande kan få budgeten i balans. Vi jobbar seriöst och målmedvetet och har förvaltningen med oss.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag hoppas och tror att finansminister Nordlund har rätt när han säger att man gör ett väldigt ansvarsfullt ekonomiskt arbete inom förvaltningen. Jag hoppas att det är så.

Min erfarenhet är i varje fall att om man inte har snävare ramar så är det ganska svårt att uppbåda kreativitet och nytänkande. Ramarna är oförändrade när det gäller konsumtionsutgifterna och det är där som de stora pengarna finns.

Finansminister Nordlund, visst kan man peka på penningautomatföreningen och man kan peka på pensionsfonden. Pensionsfondens framgång beror på det framgångsrika börsår som vi hade i fjol och det tror jag att Nordlund också vet. När man gjorde prognoser inför börsåret 2012 så var det ingen som trodde att det skulle bli så otroligt bra som det blev. Men frågeställningarna kvarstår; vad gör landskapsförvaltningen och vad gör landskapsregeringen själv för att spara? De frågorna är fortfarande obesvarade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve, replik

Tack, fru talman! Skulle jag ha sympatiserat med partiet Ålands Framtid så skulle jag fortfarande ha funderat på vad ni skulle ha gjort annorlunda. Jag upplevde att jag inte riktigt fick svar på den frågan i ltl Erikssons anförande.

För övrigt vill jag uttrycka min tacksamhet till ltl Eriksson för att han lyfte fram moderaternas sociala samvete, vilket är någonting som jag länge har marknadsfört och lyft fram på min blogg och nu gör ltl Eriksson det helt gratis från talarstolen. Det är fint, tack!

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sociala samvetet så tror att de flesta partier i Ålands lagting faktiskt har ett socialt samvete. Det har vi också i Ålands Framtid, därför kämpade vi stenhårt för att hålla sjukdomskostnadsavdraget kvar. Men därifrån till att gå i ledband hos socialdemokraterna är åtminstone steget väldigt, väldigt långt för oss.

Ltl Wille Valve, replik

Ska jag tolka det som att Ålands Framtid vill återinföra sjukdomskostnadsavdraget i den form som det var före?

Ltl Anders Eriksson, replik

Som jag sade i remissdebatten, när den frågan var aktuell, så var det inte specificerat vilka kostnader som var godtagbara sjukdomskostnader och det var inte acceptabelt. Det sade jag då och det säger jag också nu som svar på den frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Jag kan inte ta ansvar för ltl Erikssons tolkning av stadspolitiken, men jag måste ta avstånd från tolkningen att stadens politiska problem kommer från socialdemokraterna, med tanke på att staden har haft en borgerlig majoritet i 150 år.

Ltl Anders Eriksson, replik

På den punkten måste jag givetvis ge ltl Holmberg rätt, absolut. Jag kanske inte ska lägga mig alltför mycket i stadspolitiken och vi ska definitivt inte debattera den här, men när jag har följt debatten kan jag konstatera att socialdemokraterna har haft egna siffror och ett annat sätt att bedriva ekonomisk politik på än vad de andra borgerliga partierna åtminstone säger att de vill göra. Sedan vet jag inte hur det fungerar i sak.

Ltl Igge Holmberg, replik

Det är väl det som kallas politik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Jag får inleda med att konstatera att det dunkelt tänkta ofta blir det dunkelt sagda. Vi är här för att diskutera tilläggsbudgeten och ltl Eriksson väljer att prata U-svängar, bloggar, hemliga statsmöten och annat utan att ta fram sådant som faktiskt konkret kan medföra att landskapet Ålands ekonomi verkligen kommer att bringas i balans. Det är nog för yvigt att säga att man ska ta bort fem procent rakt över på konsumtionskostnaderna utan att göra ändamålsenlighetsprövningar. Det är nog inte att ta ett socialt ansvar ens i den bästa av världar.

Jag efterlyser nog gärna mera konstruktiva förslag än invektiv från den talarstol som ltl Eriksson står i.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag brukar berömma när någonting bra sägs. Jag berömde ltl Pettersson när han höll sitt anförande för fyra månader sedan, som han kanske kommer ihåg. Jag berömde också finansutskottets betänkande. Jag tyckte att det var ett väldigt bra betänkande. Jag tyckte att det var ovanligt ansvarsfullt, att man sida vid sida, regering och opposition, kunde enas om vad man faktiskt borde göra.

Nu är jag istället jättebekymrad när man står här fyra månader senare och låtsas som om det snöar fast problemen är de samma.

Sedan när det gäller fem procent rakt av på konsumtionsutgifterna, ja, det kanske var yvigt att ta det på det sättet. Men om man vill få en budget i balans så är det ett sätt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Ja, fem procent på fyra månader eller fem procent på konsumtionsavgifterna, det är exakt det som kallas för kvartalsekonomin. Det är sådant som man gör när man hanterar portföljer på en aktiemarknad. Detta handlar om samhällsbygge. Vi satte från finans- och näringsutskottet tydligt ner foten och sade att man måste hålla koll på utgifterna. Men det är inte samma sak som att man omedelbart kan skära ner fem procent på allting. Vi kräver nog, kan man säga, att detta ska göras, men det ska nog inte göras på fyra månader, av det skälet jag nämnde. Vi ska inte ägna oss åt kvartalsekonomi i denna sal. Vi ska långsiktigt bygga ett samhälle som håller även för imorgon. Det gör man genom att faktiskt analysera det som man håller på med, göra konsekvensbedömningar att ta socialt ansvar och inte skära fem procent rätt upp och ner. Då hanterar man portföljer och då hanterar man inte samhällen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Men snälla ltl Pettersson, det är just det som finansutskottet inte gör. Man analyserar ju överhuvudtaget inte situationen. Det finns inte ett ord i det här betänkandet om hur den ekonomiska situationen ser ut just nu.

Kvartalsekonomi och daytrading och så vidare, läs vad ni själva skrev om nästa tilläggsbudget och det är den vi har här nu. Landskapsregeringen skulle återkomma i nästa tilläggsbudget med verkligt kännbara inbesparingar. Det var ju det som finansutskottet kom fram till och då jobbade man faktiskt lite med ekonomin. Men nu har man fått bakläxa från sina regeringspartier som har sagt att så här detaljerad kan man inte vara, det här blåser nog bort av sig själv.

Här står vi här fyra månader senare med en helt annan världsbild fast verkligheten är densamma. Pettersson måste förstå att jag blir bekymrad. Jag är intresserad av ekonomi och jag tycker att det här är väldigt tråkigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Jag ber att få understöda förslaget om bordläggning och jag tror att min kamrat menade till den 29 april.

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Igge Holmberg, understödd av ltl Barbro Sundback, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 29 april. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

På talarlistan finns ännu ltl Brage Eklund som bereds tillfälle att tala.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag vill bara understöda ltl Mats Perämaas klämförslag.

Talmannen

Ärendet bordläggs till den 29 april.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls idag klockan 16.50. Plenum är avslutat.

Originalfil