Plenum den 24 maj 2010 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 24 maj 2010 kl. 13.00

Plenum börjar. 2

Meddelande. 2

Bordläggning. 2

1   Hållbar regionalpolitik

Landskapsregeringens svar (S 4/2009-2010-s)

Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 4/2009-2010)

Bordläggning. 2

2   Alkolås och elektroniskt körkort, Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri

Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)

Bordläggning. 2

3   Ny foderlagstiftning

Näringsutskottets betänkande (NU 4/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 14/2009-2010)

Föredras. 2

4   Tillgång till svensk TV via PLAY-funktionerna

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 12/2009-2010)

Remiss efter bordläggning. 6

5   Bolagisering av Visit Åland

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2009-2010)

Remiss efter bordläggning. 6

6   Bolagisera turistmarknadsföringen

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 9/2009-2010)

Remiss efter bordläggning. 22

7   Åländskt medlemskap i International Maritime Organisation (IMO)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 30/2009-2010)

Remiss efter bordläggning. 27

8   Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 15/2009-2010)

Remiss efter bordläggning. 28

9   Sommarjobb

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2009-2010)

Remiss efter bordläggning. 29

10  Frivilligorganisationernas samhällsekonomiska betydelse

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 28/2009-2010)

Remiss efter bordläggning. 29

11  Tilläggsexamen som eko-frisör

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 31/2009-2010)

Remiss efter bordläggning. 29

12  Internationaliserad högskoleutbildning

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 29/2009-2010)

Remiss. 29

13  Hjälpmedel enligt behov

Ltl Barbro Sundback m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2009-2010)

Remiss. 29

14  Ungdomsparlament

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2009-2010)

Remiss. 29

15  Utflaggningen

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 2/2009-2010)

För kännedom... 29

16  Godkännande av avtalen med Saint Kitts och Nevis, Saint Vincent och Grenadinerna samt Bahamas om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 17/2009-2010)

17  Landskapsgaranti till säkerhet för lån till Kraftnät Åland Ab

Landskapsregeringens framställning (FR 20/2009-2010)

Plenum slutar. 30

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 22 ledamöter närvarande. Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamöterna Ulla-Britt Dahl, Jan-Erik Mattsson och Folke Sjölund på grund av privata angelägenheter samt lagtingsledamoten Johan Ehn för deltagande i besöket av Sveriges riksdags kulturutskott på Åland. Beviljas.

Meddelande

Talmanskonferensen har diskuterat tidtabellen för de kommande veckorna. Utgångspunkten är att plenum som planerat hålls den 26 och 31 maj samt den 2 juni. Ledamöterna ombeds dock ha beredskap att sammanträda även 3 och eller den 4 juni.

Idag hålls ett andra plenum för remiss av presidentens framställning nr 17/2009-2010. Antecknas.

Bordläggning

1      Hållbar regionalpolitik

Landskapsregeringens svar (S 4/2009-2010-s)

Ltl Camilla Gunells m.fl. spörsmål (S 4/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 26 maj 2010. Godkänt.

Bordläggning

2      Alkolås och elektroniskt körkort, Sänkning av promillegränsen för rattonykterhet samt Förverkande av fordon vid grovt rattfylleri

Lagutskottets betänkande (LU 28/2009-2010)

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 30/2007-2008)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2007-2008)

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion (HM 56/2007-2008)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 26 maj 2010. Godkänt.

Bordläggning

3      Ny foderlagstiftning

Näringsutskottets betänkande (NU 4/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 14/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum 26 maj 2010. Godkänt.

Föredras

4      Tillgång till svensk TV via PLAY-funktionerna

Ltl Danne Sundmans enkla fråga (EF 12/2009-2010)

Enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Ltl Danne Sundman

Tack, herr talman! Enligt avtal med både Sveriges Television och TV4 har ålänningarna viss tillgång till svensk TV. Ett allt vanligare sätt att se på TV är att nyttja de s.k. PLAY-funktionerna på Internet oberoende av tidpunkt. Det är dock problem att få tillgång till alla program eftersom vissa är begränsade till svenskt territorium, en begränsning som inte ska innefatta Åland utan ålänningarna ska ha tillgång till denna funktion för alla program.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vad avser landskapsregeringen göra för att lösa problematiken avseende ålänningars möjlighet att se svensk TV via de s.k. PLAY-funktionerna?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Tack, herr talman! I början av året lade vi upp de huvudsakliga stolparna för vårt mediapolitiska program som vi ska arbeta med under det här året. I diskussionerna fördes bl.a. hur TV-sändningar, utbud och omfattning har förändrats. Det finns en hel del både fördjupning och reprisering som man kan se via Internet på respektive TV-kanalers hemsidor. När det gäller reprisering så har också det förändrats, åtminstone på det sättet som jag erfar. Många program har nu börjat repriseras på ganska obekväma tider, det kan vara mitt i nätterna, tidigt på morgnarna och tidigt på eftermiddagarna. Jag tror att en av orsakerna är att man har den möjligheten om man är i Sverige att se repriser via den s.k. PLAY-funktionen när man vill.

Detta diskuterade vi också under uppgörandet av det mediapolitiska programmet och konstaterade att frågan behöver diskuteras vidare eftersom vi ser att ålänningarna inte har samma möjlighet som svenskar när det gäller att få tillgång till hela utbudet, om man räknar SVT PLAY som reprisering, vilket jag tycker att man bör göra.

I mars var Sveriges statsminister på besök. Jag förde då inledande diskussioner med en statssekreterare som var med vid besöket. Jag informerade honom att jag ville politiskt diskutera den här frågan vidare. Vi gjorde upp i kalendrarna och beslöt att vi skulle träffas på nytt i maj.

I slutet av april hade vi kontakt för att konkretisera frågeställningarna lite mera. I slutet av april träffade jag också den svenska kulturministern Lena Adelsohn-Liljeroth och gav henne en första briefing i den här frågan.

Jag tror att det är bra att vi så nära i historisk tid har fört diskussionerna kring antagningen av åländska studerande till svenska högskolor. Jag märker, när jag vi för diskussionerna med representanter för den svenska regeringen, att kunskapen om relationerna mellan Sverige och Åland och förhållandena på Åland finns i väldigt färskt minne.

Vid mötet i början av maj konstaterade man från den svenska regeringen; ”No, is no answer” i det här läget. Man var beredd att undersöka den här frågan vidare och se vilka möjligheter det finns för ålänningar att också kunna använda sig av SVT PLAY-funktionen. Vi fördelade arbetet mellan oss som var närvarande vid mötet och kom överens om att ta en ny kontakt innan semestrarna.

Nu pågår ett förberedande arbete på den svenska sidan. Vi för här också parallellt diskussioner med SVT och den svenska regeringen kring en annan fråga. Det gäller tillgången till utbildningsradions utbud, som också är en viktig fråga.

Så sent som idag har vi informerat den svenska riksdagens kulturutskott om den här frågan. Vi var också där noga med att presentera logiken kring varför det skulle vara naturligt att också Åland skulle ingå i de här diskussionerna. Vi framförde också att det skulle vara naturligt att se SVT PLAY som en del av det utbud som finns idag i det avtal som en gång i tiderna tecknades, inledningsvis år 1965 och sedan har det förnyats.

Landskapsregeringen gör allt vad vi förmår för att finna vägar för att få SVT att inkludera Åland i det här samarbetet, så att vi också ska kunna tillgodogöra oss SVT PLAY i framtiden. Tack.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Problemet är mycket mer omfattade än PLAY-funktionerna. Det är mycket mera omfattande än SVT:s utbud. Det omedelbara kring problemet är ju TV4:s PLAY-funktion och kringkanaler som ålänningarna inte kan se idag. Utöver det tillkommer de andra svenska TV-kanalerna som ålänningarna överhuvudtaget inte får se och deras PLAY-funktioner t.ex. TV6, som är en populär kanal. Det här gör att ålänningarna tvingas till mer eller mindre kriminella lösningar för att se svensk TV. Det är idag hundratals hushåll som måste vara mer eller mindre olagliga, etter värre än på Anton Kalmers tid för att få se TV. Den här problematiken är rätt så stor. Det var lättare förr när man bara kunde sakna två kanaler eller till och med bara en kanal i början. Nu saknas det många fler TV-kanaler.

Det är för mig lite märkligt varför inte oppositionen har fått komma med i den här referensgruppen för det mediapolitiska programmet. Det torde vara en sådan övergripande frågeställning där oppositionens sakkunskap kunde ha bidragit och kan bidra till ett bättre resultat. Det är inte bara i obunden samling som det finns expertkunskap i de här ämnena. Den kunskapen finns i alla oppositionspartier vill jag påstå.

Min fråga blir: Varför har man inte tagit med oppositionen i den här referensgruppen för det mediapolitiska programmet? Gruppen ska ju lista alla de här problemen och lösningarna, enligt vad jag har förstått.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag håller med om att det finns många delar som man önskar att man skulle ha inför framtiden. Klara lösningar på hur man skulle kunna trygga att ålänningarna för all framtid skulle ha tillgång till allt vad som via TV kommer att börjar sändas via Internet.

Min strategi och landskapsregeringens strategi när det gäller den här frågan är, om vi relaterar till det gamla ordspråket; ”den som skriker efter mycket misstar ofta hela stycket”. Jag tycker att det är klokt att vi börjar med att titta på det som konkret idag är ett bekymmer. Det är att vi inte har möjlighet inom det här avtalet, att på samma sätt som vi tycker att är logiskt, att kunna reprisera de TV-program som finns på SVT PLAY och också på TV4. TV4 ingår också i det här avtalet, men vi har börjat med SVT PLAY-funktionen. Sedan kommer vi att behöva föra fortsatta diskussioner kring framtidens TV via Internet och avtalens utveckling osv. Jag tror att man måste vara strategisk och man måste också fundera på var man har möjlighet till framgång i bitar. Kommer man med för stora önskningar och ”munsbitar” så finns det nog en risk att det blir stopp, istället för att vi tillsammans ska försöka hitta lösningar för det här.

När det gäller varför oppositionen inte är med i referensgruppen för det mediapolitiska programmet så är det alltid lika svårt att dra gränsen var oppositionen ska vara med och var oppositionen inte ska vara med. Vi har varit med många gånger under årens lopp där man ifrån oppositionens sida tycker att; ”ska ni inte göra något själva? Ska vi alltid vara med och presentera och göra allt arbete åt er?” Jag tycker att det är helt naturligt att regeringen ska göra det inledande arbetet i alla fall. Innan processen är klar ska den ju också diskuteras i lagtinget, så finns det säkert flera vägar att gå för att förankra på vägen.

Vi har diskuterat i landskapsregeringen att det finns ett regeringsansvar i att ta fram ett mediapolitiskt program och bereda det. Vi har ju parlamentarism och vi arbetar utgående från det.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag tänkte nog bara erbjuda lite hjälp. Senast centern och liberalerna regerade tillsammans så gjorde man också ett försök till ett sådant här program men det gick inte så bra. Nu lär det väl inte gå just något bättre. Vi ska väl alltid hoppas att regeringen är framgångsrik. Men eftersom man från oppositionen sitter med i Ålands TV och radios förvaltningsråd så skulle det väl vara naturligt att man också sitter med när sådana här frågor bereds, eftersom det här är ett väldigt brett och långsiktig politikområde som egentligen ska ha väldigt politiskt breda förankringar. Jag finner det märkligt att man inte har frågat efter oppositionens intresse att vara med i referensgruppen.

När det gäller den här problematiken så blir den ju inte bättre dag för dag så länge den lämnas därhän. Den traditionella TV-problematiken är ju redan idag jättestor för den vanliga ålänningen som vill ha full tillgång till svensk TV. Nu accelererar utvecklingen ytterligare när Internetproblemen kommer med. Visst kan man ta steg för steg, men man ska nog vara beredd på att ta en ganska stor bit, hela SVT och TV4. Sedan bör man hastigt gå vidare till kringkanalernas Internetutsändningar. Problemet är att man fortfarande inte på Åland kan se kanalerna den vanliga vägen heller. Om Anton Kalmer skulle ha levt idag så skulle han inte ha varit nöjd med hur det har utvecklats efter att han banbrytande började sända ut svensk TV på Åland. Det är min absoluta uppfattning.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Tack, herr talman! Vi är väl inte annat än överens. Jag sade inledningsvis här att det finns väldigt många frågor som för framtidens TV-tittande kommer att behöva få sin lösning. Det här är en av de frågor som jag upplever som relativ akut och som borde få en lösning. Sedan har vi också utbildningsradion som jag också tycker att är en väldigt viktig fråga när det gäller vårt åländska skolsystem. Det finns en problematik kring ålänningarnas möjlighet att tillgodogöra sig hela det svenska TV-utbudet. Det är också en viktig fråga som behöver få sin lösning. Vi kan inte i landskapsregeringen göra allting på en gång. Vi kan inte heller lägga upp en strategi där alla frågor ska lösas av regeringen på samma gång. Det tror jag helt enkelt inte är klokt. Vi behöver ta frågorna i strategiskt goda ”munsbitar” så att det blir hanterligt och att man ser att det finns en möjlighet att nå en framgång i frågorna.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss efter bordläggning

5      Bolagisering av Visit Åland

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2009-2010)

Ärendet bordlades den 14 april 2010 då beslut fattades om remiss till näringsutskottet och då beslut även fattades om att gemensam diskussion med följande ärende ska tillåtas.

Remiss efter bordläggning

6        Bolagisera turistmarknadsföringen

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 9/2009-2010)

Ärendet bordlades den 14 april 2010 då beslut fattades om remiss till näringsutskottet. Diskussion om de båda ärendena.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det var tre orsaker till att de här hemställningsmotionerna bordlades senaste gång. Den första orsaken var att vi gärna ville ge den nya näringsministern lite mera tid att sätta sig in i det här.

Den andra orsaken var att det uttalades en förhoppning om att turismstrategin, som landskapsregeringen arbetar med, skulle vara klar den 28 april. Det skulle också vara intressant att höra hur det har gått med detta.

Den tredje orsaken var att Visit Åland skulle ha sin bolagsstämma på fredagen samma vecka som det här ärendet togs upp.

Herr talman! Låt mig ändå ge en kort bakgrund till de här motionerna. Det är onödigt att jag drar alltihop en gång till. I fjol bytte Ålands Turistförbund namn till Visit Åland. Själva organisationen är ju i grund och botten densamma som tidigare med de inneboende problem som finns där och som alltid har funnits där. Det har förekommit kritik både från politiskt håll men kanske ännu mera ifrån näringslivets sida och ifrån turistsektorns sida över att finansieringen och rollfördelningen inte har varit den rätta mellan landskapet och turistföretagarna.

Visit Åland är ju fortfarande en registrerad förening, men jag tycker inte att det känns speciellt modernt för en marknadsföringsorganisation. Jag tror att organisationen skulle vinna en hel del på att bolagiseras. Ett aktiebolag är en flexiblare organisationsform. Det finns helt andra möjligheter för ett aktiebolag att göra business och se till att man får mera intäkter än vad möjligheterna är för en registrerad förening.

Jag vill understryka att det här är en sak för Visit Åland själv att bestämma. Det är inte lagtinget eller landskapsregeringen som ska säga hur den här organisationen ska se ut.

Min förhoppning med min motion är att landskapsregeringen i alla fall skulle initiera en diskussion om det här.

Det vore också väldigt intressant att veta hur det riktigt går med turismstrategin? Det senaste löftet vi fick så skulle strategin vara klar den 28 april. Nu har vi inte så många i regeringsbänken, om jag uttrycker mig milt. Men det kanske finns någon ifrån regeringspartiernas som känner till hur det ligger till?

Avslutningsvis vill jag säga att när det gäller turismstrategin så borde var och en inse att det är någonting som inte är riktigt som det borde vara när inte ens Visit Åland hade representation i referensgruppen. Det är landskapsregeringen som sitter på näringsavdelningen och utarbetade ett dokument. Visit Åland är faktiskt den organisationen som kan de här sakerna, de borde jobba med detta.

När det gäller finansiering och när det gäller rollfördelning så finns det en hel del att göra inom det här området. Det var det jag ville säga inledningsvis, herr talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag har läst ltl Anders Erikssons motion på nytt. Han upprepade här delvis det som sägs i motionen, att organisationen dras med inneboende problem. Man nämner i ganska allmänna ordalag att det från politiskt håll finns kritik och från branschens sida finns det kritik över finansiering och rollfördelning. Det är ganska allmänt hållet. Det är lite som katten som går kring het gröt. För att vi ska komma vidare i diskussionen måste man ifrån motionärens sida klart definiera vad som konkret avses. Vad är de inneboende problemen med nuvarande organisation?

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag hade ju ett ganska långt anförande första gången det här ärendet var upp till behandling. Då exemplifierade jag på flera sätt vad jag såg som inneboende problem. Jag tror att det är bra när ärenden bordläggs och kommer upp igen om vi inte står och upprepar samma sak om och om igen.

Som svar på ltl Sundbacks fråga; inom alla organisationer där det är någon som har huvudansvaret för den ekonomiska biten medan det är en annan part som ansvarar för ekonomin så blir det en hel del problem. Det har ofta i debattartiklar från turistföretagarna framhållits i olika sammanhang att det är klåfingriga politiker som går in och råddar i deras verksamhet. Medan man ifrån politiskt håll kanske tycker att det inte är helt okej att man anslår ganska stora summor pengar till en organisation som man inte har möjlighet att påverka. Det är det som jag menar med inneboende problem, så kortfattat som jag nu kan redogöra för det i en replik.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag kan inte säga att det blev klarare för min del. Men det kanske beror mera på mig än på ltl Anders Eriksson. Är det detta att finansiering och makt inte hänger ihop i nuvarande organisation? Eller är det så att makten borde fördelas på något annat sätt? Handlar det inte alls om själva verksamheten, utan det är maktfrågan och finansieringen av verksamheten som är det centrala?

Ltl Anders Eriksson, replik

Nej, det är det inte alls. Det finns nog, som jag ser det, betydligt mer centrala saker. En sak är att Visit Åland har väldigt små möjligheter att påverka sin ekonomiska bas. Man är väldigt beroende av landskapsbidragen. Det finns olika aktörer av olika storleksordning, inom den här sektorn, som har lett till att om du som kund är inne på Visit Ålands kontor så kan du inte boka ett boende och du kan inte boka ett paket, vilket man kan göra på de flesta turistinformationskontor på andra ställen. Det beror på att det är andra som ska ha hand om det.

Jag menar att om man får en ny organisation, ett aktiebolag, så måste man kunna driva det på ett sådant sätt att också Visit Åland ska kunna tjäna pengar på sin verksamhet. Vi vet alla, förhoppningsvis också socialdemokraterna, att det är en allt tuffare ekonomisk situation för landskapet. Jag tror att det också är viktigt för organisationer, som är ganska beroende av landskapsmedel, att man försöker hitta egna intäktskällor.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Ålands Turistförbund är väl fortfarande namnet på den registrerade föreningen? Jag tycker att det är riktigt som ltl Eriksson påpekade, vi kan inte ifrån landskapet gå in och säga vad den föreningen ska göra. Däremot har vi så mycket pengar i potten, cirka 1,5 miljon om jag inte minns helt fel, att man borde diskutera hur de pengarna ska användas för att främja turismen överhuvudtaget. Då måste man börja ifrån ett rent bord, anser jag. Nu har vi under några månader tappat i övernattningar. Från år 2000 har vi tappat i övernattningar jämfört med hela Sverige, särskilt jämfört med Gotland och storstäderna i Sverige. Vi har ett problem.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är helt klart att det finns ett problem här. Det som jag hela tiden ganska ödmjukt har försökt säga är att jag tycker att landskapsregeringen bör initiera en diskussion om det här. Det är trots allt Ålands Turistförbund. På Visit Ålands hemsida står det att det är en registrerad förening som heter Ålands Turistförbund. Man har inte riktigt hunnit med att få de här bitarna på plats.

När det gäller utveckling inom turism så är det inom Visit Åland som kompetensen finns och ska finnas. Därför tycker jag att det är väldigt märkligt att de har hamnat på sidan när det gäller utarbetandet av turismstrategin.

Jag har noterat, när jag har pratat med företrädare för Visit Åland, att det finns en rädsla för kommersialisering. Det kan inte jag se som någonting som man måste vara rädd för. Det sägs att Åland är så speciellt och att man är väldigt beroende av landskapsbidrag. Det är klart att det ligger en hel del i det. Det gäller att få en så modern organisation som möjligt och som använder pengarna på bästa sätt. Det tycker jag att det är viktigt och det är bakgrunden till det här initiativet.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det kanske inte är så mycket att polemisera om. Det finns all anledning att föra den här diskussionen vidare.

När det gäller kompetensen så finns den mestadels hos rederierna och andra enskilda företag, till exempel hos företaget April. Det är den helheten som man nu borde föra fram till en diskussion.

Jag hörde viskas att den nye näringsministern är på kommande så vi får väl se vart det leder.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är givetvis rätt att den största kompetensen finns hos rederierna och turistföretagarna. När jag pratade om kompetensen så menade jag mellan landskapsregeringen och branschorganisationen. Det vore ju konstigt om man här i förvaltningen hade större kompetens när det gäller att utveckla näringen än vad den egna branschorganisationen har. Därför är det lite märkligt att man här i förvaltningen har arbetat med turismstrategin och hållit Visit Åland helt och hållet på sidan.

När det gäller rederierna så finns det ett motsatsförhållande, det vet vi också. De små företagarna har ofta varit kritiska till att det är rederierna som har bestämt, bl.a. när det gäller bokningssystem. Det har varit svårt att komma fram till någonting. Om man tittar nyktert på det så är det nog rederiernas verksamhet som är själva grunden för turist-Åland. Problemet för turist-Åland är att det kanske har varit lite för lätt att få verksamheten att rulla tack vare de goda kommunikationerna som vi har haft. Det är väl där som verkligheten börjar komma emot nu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! För att upprepa dels vad förra talaren sade och dels vad jag själv sade förra gången så vill jag börja med att säga att orsaken till bordläggningen var mycket riktigt från min sida att jag ville vänta på den nya turismstrategin som skulle presenteras den 28 april. Men det blev uppskjutet till hösten. Jag ville även vänta för att vi då ännu inte hade fått en ny näringsminister. Vi hade en "näringsminister elect", som det heter i USA när presidenten är vald men inte har tillträtt. Jag ville gärna höra näringsministerns synpunkter eftersom näringsminister Eliasson minst sagt är sakkunnig inom turistbranschen. Han har lång erfarenhet från branschen.

Tyvärr får jag ingetdera. Det viskade här i en replik att det ena är på gång, nämligen ministerns närvaro. Vi får se om vi hinner med det under debatten.

Den här motionen skrev jag, som jag sade tidigare, efter att ha tagit del av det som heter Visit Åland. Om jag har förstått saken rätt så har man nu fått de nya stadgarna registrerade, så nu ska vi bara prata om Visit Åland, före detta Ålands Turistförbund.

Jag har suttit i dess valberedning och hört många medlemmars åsikter om föreningen och dess verksamhet och förslag på utveckling. Det finns en rätt så stor minoriteten bland medlemmarna som förfäktar linjen att man på allvar borde fundera på att bolagisera Visit Åland. Det kanske till och med är en majoritet men det ska jag inte uttala mig om. Jag kan hänvisa till omröstningen på ordförandevalet på senaste årsstämman där den här sakfrågan var ganska avgörande för vilken kandidat man valde.

När det gäller turismen och problemen varför vi står här med den här motionen, varje gång det står om turismen i tidningen så handlar det om vikande siffror och neråtgående trender. Det tycker jag är tråkigt för jag tror på turismen som en rätt så kraftig binäring för Åland. Den landbaserade turismen kanske aldrig blir en huvudnäring, men den har absolut en utvecklingspotential. Idag står den landbaserade turismen för 3-4 procent av BNP. Jag tror att den landbaserade turismen säkerligen kan fördubblas, men det blir nog aldrig någon huvudnäring. Räknar man med den vattenburna turismen så står den för 30 procent ungefär. Det ändrar lite också när flaggan byts i akten. Aktiviteten finns ju kvar och den indirekta betydelsen särskilt för det åländska samhället fast fartyget går under svensk flagg. Jag tror att den landbaserade turismen har potential att utvecklas och därför tar jag det här initiativet.

Ltl Sundbacks ställde här tidigare frågan vad problemet är och varför man måste ändra organisationsform. Jag tycker att man ska ställa den frågan, för man ska inte ändra för ändrandets skull.

Idag handlar det mycket om att man har ett rätt så konservativt och protektionistiskt tänkesätt inom Visit Åland. Det handlar mycket om intressebevakning istället för att jobba för någonting gemensamt. Att inse att om man ger lite till det gemensamma så kanske kakan blir större även om ens egen del procentuellt är mindre så blir ändå den egna delen större eftersom kakan växer. Man har lite svårt att finna ett sådant sätt att arbeta. Det här är erfarenheter har jag också från valberedningen. Den här diskussionen kommer ofta upp.

Bolaget är i händerna på de stora aktörerna, läs rederierna. Det behöver inte alltid vara dåligt och det är absolut inte alltid dåligt. Men det innebär att turismen tar den utveckling som rederierna bestämmer, det är den strategin som gäller i huvudsak. Föreningen har inte egna muskler och inte heller några egna ekonomiska ambitioner. Föreningen är fast i någon slags respirator av sina medlemmar. Det leder ofta till en diskussion som stundtals kan vara väldigt het i förhållande mellan små perifera aktörer från skärgården och landsbygden och de stora och medelstora aktörerna. Detta tar rätt så mycket energi ifrån föreningen som istället kunde riktas mot något positivt. Det blir en diskussion om kvantitet kontra kvalitet. Det sades här i tidigare anförande att turistnäringen har haft det enkelt. Visst har näringen haft det enkelt eftersom rederierna har skeppat hit gäster i stora lass. Sedan en tid tillbaka så har förutsättningarna ändrats. Man behöver själv bygga ett varumärke, en destination och vara attraktiv för att nå ut till kunderna. Behovet av Visit Ålands roll som en stark organisation har ytterligare förstärkts. Istället för att ha motsättningar borde man hitta en gemensam strategi där både rederierna och den landbaserad turism gynnas. Det här är en grannlaga utmaning. Där kommer kanske landskapsregeringen in som en slags medlare mellan dessa intressen och även i det här strategiarbetet som jag hade hoppats på att vi kunde ta del av, men vilket vi inte kan. Jag väntar på strategin framförallt för att få veta om den här frågan är med i turismstrategin. Jag har ännu inte sett något utkast.

Avslutningsvis, att bara bolagisera rakt av och inte göra någonting annat samtidigt, det kanske är onödigt. När man bolagiserar så måste man fundera på hur nya möjligheter öppnar sig. Dels hur man lägger upp ägandet, vilka aktörer som ska vara med och hur deras andel ska vara. Om man ska kompensera små ägare jämfört med stora ägare. Vem som ska ta ägarskapet över bolaget.

Idag kanske det är lite oklart när det är ett intresse styr väldigt starkt men hos väldigt många små medlemmar. Man måste noga väga olika scenarier mot varandra för att helheten fortsättningsvis ska vara representerad. Det finns väldigt goda modeller i t.ex. Göteborg & Co där intresseorganisationerna är företrädda på ett annat sätt än här. De kan ändå se till helheten.

Man måste också fundera om det här bolaget också ska syssla med annat än bara marknadsföring, t.ex. att sälja. Här börjar det genast lysa rött på de håll som har makten över den delen av turistbranschen idag.

Återigen resonemanget med kakan; om kakan växer så blir min del större fast den procentuellt är mindre. De tankarna kan man bättre implementera i ett aktiebolag. Det blir också en kommersiellt driven verksamhet, vilket turismen måste vara. Det finns alltid entusiaster och ideella krafter som bidrar, men grunden måste vara kommersiell om folk ska leva på det. Ordet kommersiellt får inte vara ett svärord. Jag tror det behövs större kommersialisering av turistbranschen, framförallt de små landbaserade aktörernas tillväxtpotential måste tas tillvara. Det kan man göra med ett aktiebolag som själv kan söka sig nya affärsidéer och få en delfinansiering, och inte bara vara beroende av bidrag från landskapsregeringen och rederierna vilket är fallet idag och till viss del medlemsavgifter från små aktörer.

Detta var som svar på eventuellt kommande frågor.

Talmannen

10 minuter! 

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det är minst sagt en ganska avslagen stämning i kammaren. Inte en enda minister är på plats, särskilt saknar vi näringsministern för vilken hela den här diskussionen är tänkt att föras med. Han är på kommande viskas det här mellan glesa bänkrader. Frågan är vem som viskar och vem som vet?

Herr talman! Det är tråkigt med så här dålig parlamentarisk effektivitet. Jag hade förväntat mig att vi skulle mötas efter en tid av återhämtning och att vi skulle vara fulla av idéer och goda uppslag. Det känns närmast som att stå här och tala för tomma bänkar. Det är illa, för detta är en viktig fråga. Den åländska turismen är minsann på tapeten. Det ser inte särskilt bra ut, åtminstone skriver de som förstår sig på oupphörligen i våra medier om att något måste göras. Det är säkert sant. Här i lagtinget har vi ganska begränsade möjligheter att göra så mycket men vi kan i bästa fall fatta kloka och framåtriktade beslut.

Vad gäller Visit Aland så är det så som Ålands Turistförbund heter nu. Jag har deras stadgar här om det är någon som tvivlar att så är fallet. Visit Aland har inte något totalansvar för turismpolitiken på Åland. De är framförallt en marknadsföringsorganisation för destination Åland. Det är deras primära uppgift. Att landskapet går in med betydande belopp för den här verksamheten betyder att det finns möjligheter att politiskt att påverka marknadsföringen i verksamheten i hög grad. Därför har den här diskussionen och de här motionerna relevans för debatten som förs om den åländska turismens framtid.

Herr talman! Vilken är regeringens ägarstyrning i det här fallet? Så länge det inte finns någon turismstrategi så finns det knappast heller någon ägarstyrning. Det är rent ut sagt bedrövligt med den åländska turismstrategin. Den förre näringsministern fick ingenting till stånd på det här området. Det var i och för sig en mycket kompetent person som anställdes, men i brist på politisk styrning och stöd avgick hon eftersom hon inte såg att det var möjligt att jobba fram någonting som hon skulle kunna stå för. Det var så dåligt ledarskap.

Nu är det väl någonting nytt på gång men vi vet ju inte riktigt heller vad det är. Så länge det inte finns en turismstrategi så lär väl inte heller regeringen ha någon klar uppfattning om vad landskapets roll är i Visit Åland.

I väntan på näringsministerns sa kan jag ”filibustra” lite till här. Den 16:e deltog jag i Visit Ålands stämma. Det blev då röstning om ordförandeskapet för styrelsen. Den röstningen tolkar jag faktiskt ideologiskt. En majoritet av stämmodeltagarna vill inte ha en bolagisering av Visit Åland. Man föredrar nuvarande form, en förening. Den här föreningen har många medlemmar av väldigt olika slag. Det finns privatpersoner, föreningar, kommuner och kommersiella bolag. Jag tycker att det är bra att branschen har en sådan här organisation där alla har lika inflytande och där det är möjligt för alla i branschen att diskutera om aktuella saker. Jag var lite missnöjd med upplägget på stämman, man diskuterade inte aktuella åländska frågor. Man hade bjudit in någon slags konsult som, enligt mig, pratade en massa skräp om turkosa dagar, slipsar och vad han nu höll på med. Det är väl sådant som man får stå ut med. Inte var detta det mest relevanta för dagen. Det hade nog varit viktigt att representanter för de olika medlemsföreningarna skulle ha fått diskutera turismen och dess aktuella situation och framtid på Åland. Det verkar som om man i många sådana här organisationer på Åland har svårt att prata ur skägget och riktigt säga hur det är. Nog finns det väl gammalt groll mellan branschintressenter och rederierna i det här bolaget. De som representerar de landbaserade intressena menar att rederierna inte vill att folk ska gå i land på Åland och att rederierna har ett alltför starkt inflytande över den här organisationen. Jag kan inte uttala mig om detta, men om det är på det viset så ser jag bara en möjlighet, då måste man också här, som i andra sammanhang på Åland, början samarbeta. Undvik girighet och avundsjuka! Stoppa all bypolitik i organisationer som är viktiga för Ålands framtid. Jag tycker för min del är det finns många tecken på att krafterna samarbetar och inte motarbetar varandra inom organisationen Visit Åland. Det beror också på hur starkt stöd styrelsen får för sin verksamhet. Som jag ser det är den nuvarande organisationen både demokratisk, den innefattar alla aktörer inom branschen och man borde ha starka gemensamma mål och sträva mot det i samarbete och inte sätta käppar i hjulet för varandra.

Landskapet har en mycket stor roll för att försöka förena de här krafterna. Men det krävs att man vet vad man vill, då är turismstrategin fortsättningsvis mycket viktig.

Herr talman! Vi får väl avvakta och se nu när ministern har kommit. Vi vill nog ha mera svar och kött på benen i de här frågorna och inte bli nonchalerade. En bordläggning av frågan är inte helt utesluten.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Tyvärr har jag varit på ett annat ställe, PAF bolagsstämma, därför kunde jag inte komma tidigare. Jag har förstått att det har ställts ett antal frågor, som jag tyvärr inte har hört. Men det handlar om privatisering av Visit Åland. Tidigare när vi diskuterade det här sade jag att det är i varje fall en fråga för medlemmarna själva om man vill privatisera eller inte.

När det gäller turismstrategin så finns det framtaget visst material. Jag vari i kontakt med ordförande och VD på turiststämman på Havsvidden. Vi kom fram till att vi ska låta strategin vänta till efter högsäsongen. Då kommer vi tillsammans med Visit Åland att titta på turismstrategin. Det är jätteviktigt att den kommer fram.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Tack näringsministern. Det var trevligt att vi kunde råkas. 

Vad gäller vem som bestämmer om bolagisering, inte privatisering, så är det klart att det är Visit Ålands egen stämma. Men landskapet är ju en stor finansiär av föreningens verksamhet. Nog är det väl på sin plats att man har en åsikt från regeringens sida i den här frågan, åtminstone någon sorts resonemang så att man inte bara avfärdar det med att någon annan får sköta det. Jag skulle gärna höra ministerns synpunkter på bolagiseringsförslaget.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag kommer ihåg att jag uttalade mig om det också förra gången det här var på tapeten. Jag har god erfarenhet av de verksamheter som bedrivs av registrerade föreningar. Jag tror att det går mycket väl att bedriva den här verksamheten, som Visit Åland gör, inom den verksamhetsformen. Sedan är det sist och slutligen medlemmarna som ska ta ställning till det och besluta om det.

Jag sade också förra gången; om man bildar ett bolag så måste man också ha intäktssidan i ordning, för då ska det gå runt.

Det är väl vad jag kan säga direkt utan att ha varit med om diskussionen tidigare. Jag kom inrusande här för några minuter sedan bara.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vi har förstått att näringsministern är mycket upptagen. Vi får vara glada för att han ändå ägnar oss några minuter. Det är ju på lagtingets mandat som ledamot Torbjörn Eliasson sitter som näringsminister. Det kan vara bra att komma ihåg.

Vad gäller den här föreningen så talas det mycket om motsättningar mellan särskilt rederierna och övriga aktörer. Min fråga till ministern är: Hur överbygger man de här klyftorna eftersom det tydligen är en källa till misstro som inte gagnar någon? Har minister för någon lösning på den frågan?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Frågan om bolagiseringen av turistmarknadsföringen respektive Visit Åland som organisation ger här möjligheter att diskutera hela den verksamhet som organisationen idag sysslar med. Då kan det också vara skäl att känna till någonting om bakgrunden.

På 1930-talet bildades Ålands Turistförening som fick uppgiften att vara en intresseförening för turistföretagen på Åland och att hantera den allmänna marknadsföringen av landskapet och de företag som var medlemmar. Detta utvecklades snart till att man började med en resebyråverksamhet. Man började sälja resetjänster, precis som här föreslås att man nu ska göra i ett bolag. Så småningom engagerande man sig också i ägandet av turistanläggningar.

Båda de här kommersiella verksamheterna fick en växande kritik från medlemsföretagen. Man ansåg att turistföreningen konkurrerade med medlemsföretagen.

I slutet av 70-talet delade man upp Ålands turistförening i den ideella intresseföreningsverksamheten och marknadsföringen och separerade de kommersiella verksamheterna till ett nytt företag som fick namnet Ålands Resor, som finns ännu idag visserligen med en ny ägare, Eckerö linjen.

Också i det här ägarskapet förekom det kritik från föreningens sida gentemot den kommersiella verksamheten i Ålands Resor. Det medförde att man i samarbete med landskapet i slutet av 80-talet, när Anders Ingves kom in i bilden, ändrade Ålands Turistförening till Ålands Turistförbund.  I Turistförbundet var man noga med att utveckla samarbetet med landskapet så att så att marknadsföringspengarna, över 50 procent, kom ifrån landskapet när det gällde finansiering. Då ansågs man kunna fungera neutralt som marknadsföringsorganisation även om man huvudsakligen köpte in marknadsföringstjänster från andra företag där särskild minister Eliasson var central.

Tongångarna idag skiljer sig inte så hemskt mycket ifrån tongångarna på 70-, 80-, 90-talet och 2000-talets första tio år. Det är samma diskussion och samma problem som kommer upp, samarbete efterlyses.

När jag kom in i turistbranschen 1975 konstaterade jag snabbt att det var värre än filé. På den tiden var det ”file-resetiden”, konkurrensen mellan köpmännen var stenhård. Jag konstaterade snabbt att konkurrensen var hårdare inom turistbranschen. Man var beredd att själv förlora 20 000 mark i sitt företag bara konkurrenten i Nästgårds förlorade 10 000 mark.

Detta är preskriberat idag så därför vågar jag säga det. Jag tror att situationen inte skiljer sig så hemskt mycket ifrån den tiden.

För drygt två och ett halvt år sedan var Turistförbundet och Ålands Investerings AB inne tillsammans med landskapsregeringen i en diskussion att åtgärda den situation som turistbranschen led av. Man ville ta fram en näringslivets strategi för turismens utveckling i landskapet. Landskapsregeringen gick med i projektet och var delfinansiär tillsammans med Europeiska Unionen. Utredningen gjordes ifrån näringslivets sida. Man kalla även in mig, före jag blev vald till lagtingsledamot, för att med erfarenhet från branschen kunna biträda med mina synpunkter. Jag ingick i den gruppen som fick namnet Attraktiva Åland. Där dissekerades i detalj, utgående ifrån företagarnas synpunkter, den situation som åländsk turism befann sig i.

Exemplet Göteborg & Co studerades mycket ingående. Det visade sig att exakt så kunde man inte göra eftersom Göteborgsmodellen bygger på det gamla konceptet att marknadsföringsorganisationen ska finansiera sig själv genom resebyråverksamhet. Det fanns inte något större intresse i branschen att man skulle bilda en sådan konkurrerande organisation. Slutresultatet blev att man föreslog att Ålands Turistförbund skulle utvecklas till att mera bli än en marknadsföringsorganisation. Marknadsföringen baserar sig på ett kontrakt med landskapsregeringen, där landskapsregeringen stadgar att man får pengar om man kan ställa upp ifrån näringslivets sida med lika mycket till. På det sättet fungerar det utgående ifrån ett uppdrag från landskapsregeringen och organisationen är beroende av landskapsregeringen i sin verksamhet när det gäller marknadsföring.

Vem har då hand om produktutvecklingen av den åländska turistprodukten? Vem har hand om utvecklingen av stugkvaliteten som alla vittnar om att rasar ytterligare. I Attraktiva Åland konstaterade vi att det redan hade gått för långt när det gällde raset av kvaliteten av den åländska stugbranschen. Det finns många lysande undantag, men det här var the mainstream.

Inga nya hotell har byggts på 25 år. Det är inte heller någon utveckling som visar på ett turistsamhälle som är i utveckling. Det visar på ett turistsamhälle som är på tillbakagång.

De kanske största problemen fanns inom aktivitetsturismen och evenemangsturismen. Förslaget blev att man inom ramen för Turistförbundet, numera Visit Åland, skulle se till att man fick en utveckling av aktivitetsföretag och evenemangsföretag. Aktiviteter att ta sig ut i naturen, en golfbana är en aktivitet och så vidare. Evenemang är teaterföreställningar, sportevenemang och den typen. Det här har det funnits embryon till inom Ålands Turistförbund tidigare. Man har haft en evenemangscentral under tre år på 90-talet. Det var ett bra initiativ, det fungerade väl men av någon anledning fick man ingen fortsättning på det.

Man konstaterade att den marknadsföring som Turistförbundet sysslade med fungerade väl. Det var inte mycket att ändra på där.

Det som Visit Åland sysslar med idag var okej, men det man inte sysslar med borde någon syssla med för att den åländska turismen ska attrahera nya kunder.

Det märkliga inträffade när den här utredningen var klar och överlämnades till nya liberala och center landskapsregeringen, intresset var i stort sett noll. Det som näringslivet själv hade tagit fram var man inte intresserad av. Den nya ministern tyckte att lugn och ro var den viktigaste turistprodukten vi hade och man skulle tillsätta en egen utredning för att ta fram en ny turismstrategi. Man lovade visserligen att man skulle titta på rapporten om Attraktiva Åland, men vi märkte att det intresset var mycket magert. Också ifrån den nya utredarens sida var intresset relativt magert. Man ville alltså göra arbetet själv. Det fanns ju en tidigare turismstrategi i botten på det arbetet man skulle göra.

Herr talman! Var har då hänt? Vi har förlorat över två år, två år har gått sedan det här arbetet kunde ha varit klart. Den här landskapsregeringen har gjort Ålands turism en stor björntjänst. De har gjort en stor björntjänst genom att inte ta i de viktigaste frågorna när det gäller utvecklingen av kvaliteten på våra anläggningar och utvecklingen av aktiviteter och evenemang.

Här har också nämnts den traditionella konflikten som är en orsaken till att utvecklingen på land inte har varit särskilt god, konflikten mellan landföretag och sjöföretag. Rederierna är synnerligen väsentliga för den åländska turismen men de har inte samma målsättning som landturismen har. Rederierna satsar på massturism och många resande, då vill man också få ner priserna på land för att kunna attrahera så stora resande kadrar som möjligt. Det här motverkar utvecklingen inom landturismen. Under de senaste 25 åren har provisionen från logiförsäljning gått upp i princip från tio procent till 25 procent.

Talmannen

10 minuter!

 

På cateringsidan har det ökat från 5-8 procent provision till över 15 procent provision. Samtidigt vill man hålla nere bruttopriserna från rederiernas sida för att få massresandet att fungera. Alla förstår att detta urholkar lönsamheten för landturismen och därmed möjligheterna till reinvesteringar och utveckling.

Rederierna är synnerligen väsentliga för den åländska landturismen, men det här dilemmat måste på något sätt lösas så att turismen själv kan generera reinvesteringar och nyinvesteringar. Då kan man inte ha alltför dåliga resultat på sista raden utan man måste ges en möjlighet att kunna utveckla sitt företag.

Avslutningsvis, herr talman, organisationsfrågor är sällan orsaken till problemen. Organisationsförändringar är sällan lösningen när man har den här typen av komplexa problem för en näring. Jag tror inte på någon bolagisering. Jag tror på att man sätter katten på bordet och åtgärdar de problem som måste åtgärdas för att den åländska turismen ska kunna utvecklas.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag skulle bara helt kort vilja nyansera den bilden som ltl Roger Jansson gav.

När det gäller evenemang så har den här landskapsregeringen varit med och tryggat PAF-Open. Vi har plöjt ner mycket pengar i Ö-spelen. Vi har gett ett icke obetydligt bidrag till Joel operan. Vi har funderat på alternativ marknadsföring i form av olika filmprojekt. Vi har sagt att vi är beredda att stöda ett golfprojekt med 30 procent. Vi har beviljat utarrendering av Grelsby Kungsgård för att man ska kunna förverkliga Krutbyn. Vi har varit beredda att utarrendera Bomarsund. Vi har ett turistprojekt i skärgården som heter Arkipedalo. Alandica är färdigställt. Vi håller på att färdigställa sjöfartsmuseet och efter det kommer Bomarsund besökscenter. Det är inte fullt så svart som ltl Roger Jansson säger att det är.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är alltid bra att höra båda sidor i en diskussion. Inlägget var värdefullt när det gäller enskilda insatser från landskapsregeringens sida. Det är många mycket stora projekt, andra inte så stora, några förverkligade och andra som inte är förverkligade. Vad jag har kritiserat den här landskapsregeringen för är att man inte på två och ett halvt år har kunnat visa tillsammans med näringen hur man utvecklar turistnäringen i ett helhetskoncept. Att man ska kunna få en kvalitetshöjning i boendet och att man ska kunna få en evenemangs- och aktivitetsturism som blomstrar och växer.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det kanske är så att det har varit lite för mycket verkstad och för lite snack. Det som är på gång är turismstrategin, där är Attraktiva Åland en väsentlig del i det. Den här turismstrategin ska innehålla utmaningar och möjligheter, strategiska och mätbara mål som man inte har haft förut. Det har varit en stor brist att man inte haft mätbara mål hur vi ska gå framåt när det gäller turismen. Nästa steg i turismstrategin är att ha en dialog med näringen och andra intressenter och sedan revidera när det kommer in åsikter. Under den här mandatperioden kommer Åland att ha en alldeles frisk och fräsch turismstrategi som är väl förankrad med konkreta mätbara mål.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Att strategin skulle komma mycket snabbt uttalades för två år sedan ifrån tidigare näringsministern. Jag tror det var hösten 2008 som strategin skulle vara färdig. Nu har det gått ett och ett halvt år till och det har inte kommit.

Minister Sjögren kunde gärna läsa den tidigare turismstrategin som landskapet hade. Där finns uppgivet hur saker och ting ska genomföras, vem som ska göra det osv. Det är fullt möjligt att mäta huruvida resultat har framkommit under de olika punkterna där. Den strategin var relativt bra, men tyvärr så har den tydligen inte följts upp av olika orsaker eftersom inte så hemskt mycket har resulterat i verkstad, som ministern själv använde som uttryck för det lilla som är gjort för turismen under 2000-talet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med en stor del av den problembeskrivning som ltl Roger Jansson framförde här. Jag har också tagit del av skriften Attraktiva Åland.  Som jag sade i en tidigare replik så kommer vi tillsammans med turistförbundet att titta på de här frågorna och se till att det kommer en strategi under hösten. Så mycket mera än det vill jag inte säga här idag. Vi tar tag i det och vi ska se till att strategin kommer fram.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I det arbetet är det skäl att fundera på organisationen. Här var Visit Åland med och gjorde det här. Men från ledningens sida var man inte särskilt intresserad av att hugga i de här bitarna med kvalitet, evenemang och attraktioner. Man ville fortsätta att hålla sig till sin marknadsföringsuppgift. Då är en viktig fråga inte minst för oss politiker; vem ska ta tag i de här viktiga delarna att utveckla turismen så att man i framtiden har någonting att lägga ner marknadsföringspengar på. Jag sade t.o.m. i något skede att man kan lägga ner marknadsföringsanslagen ett år och använda dem istället till att utveckla produkten, såsom man har gjort på andra håll, som t.ex. i Åre, på Gotland och flera andra ställen som är goda exempel.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag förefaller ha lite otur idag. Mitt första anförande hade jag när näringsministern var frånvarande. Nu när jag såg att han var här tänkte jag passa på att upprepa lite, men nu är han halvt frånvarande. Vi får förlita oss på vicelantrådet.

När det gäller bordläggningen av det här ärendet så var orsaken att vi skulle få turismstrategin. I debatten den 14 april sades att strategin skulle komma den 28 april. Nu har vi i ett replikskifte hört näringsministern säga att strategin kommer i höst. Vi kan väl tyvärr inte göra så mycket mera än att invänta den. Men lite tråkigt är det när man ser hur situationen för åländsk turism är. Det är inte några nyinvesteringar. Det blev lite ”svälta räv” över hela näringen. Det finns inte heller så mycket nya idéer. Tar vi t.ex. Rockoff som är det projekt som kanske har mest massmedialt intresse så är det mest problem, problem och problem för den näringsidkaren.

Inresesiffrorna viker. Man satsar på att försöka få kryssningsfartyg hit till Åland. Men om vi riktigt tänker efter, om man kommer en söndagsmorgon med ett kryssningsfartyg till Mariehamn eller en kväll i veckan; vad gör man då? Det finns en hel del att göra för den här näringen. Därför är det väldigt beklagligt att turismstrategin förefaller att gå i stå. Vi får vänta och se.

Ett annat motiv för bordläggningen var att man skulle invänta Visit Ålands bolagsstämma. Ltl Barbro Sundback sade att hon tolkade stämman, angående omröstningen av ordförande, att man inte var för en bolagisering. Det är möjligt att det kan vara så, men jag tror att man ska tolka det på det sättet att om det föreslås förändringar så är majoriteten i allmänhet mot det före man riktigt vet vad det handlar om.

Visit Åland är ett modernt namn, man har en modern profil men det som saknas är en modern organisation. Jag håller med det som ltl Roger Jansson sade, man löser inte alla stora problem för den åländska turismen igenom att ändra organisationsformen för Visit Åland. Men jag tror att det skulle vara en viktig detalj.

Jag hoppas verkligen att näringsutskottet kan ta ett helhetsgrepp på turismen och ge näringsministern lite mera tid att komma in i de här frågorna. Förhoppningsvis kommer näringsministern tillbaka till lagtinget med ett bra förslag på hur vi ska agera för att visit Åland ska fungera så bra som möjligt och framförallt hur vi ska få fart på den åländska turismen.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Jag var bara utanför dörren ltl Anders Eriksson. Jag hörde allting som ltl Eriksson sade.

Vi är också överens om de problem som finns. Jag är den första som vill ta i och hjälpa till att lösa de här frågorna.

När det gäller turismstrategin så sade ltl Eriksson att den förefaller att har gått i stå. I varje fall har jag lovat att vi ska se till att turismstrategin kommer fram. Det kommer vi att göra tillsammans med bland annat Visit Åland. Vi kommer att ha ett möte och jobba fram den. Det finns ett embryo som vi har att bearbeta.

Jag tror inte att bolagiseringen av visit Åland är det allra viktigaste och skulle lösa de problem som vi har. Det är någonting som i sista hand medlemmarna får besluta om. Jag tror inte att det löser alla problem. I första hand är det turismstrategin och att vi får kvalitet på åländska stugor med mera.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det sade jag också, jag tror inte att organisationsformen kommer att lösa alla de här problemen, absolut inte. Men jag tror att det är en viktig detalj.

Låt näringsutskottet titta på det och låt näringsutskottet framförallt höra representanter ifrån visit Åland och representanter ifrån landskapsregeringens sida.

Näringsministerns säger att vi är överens om problembeskrivningarna. Det är alltid lätt att måla upp problembeskrivningar. Det gäller också för regeringen att komma med lösningar på de problemen.

Min dåvarande partikollega, Harry Jansson, sade när den här landskapsregeringen tillträdde att det skulle bli fyra förlorade år. Jag vet inte i och för sig vad han säger idag, men så sade han då. Jag noterar att två och ett halvt år åtminstone har varit förlorade år för den åländska turistnäringen. Det är ganska beklagligt. Det är ett tungt ansvar som vilar på nuvarande näringsministerns axlar, att se till att få fram turismstrategin till hösten tillsammans med branschorganisationen.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, ltl Anders Eriksson. Jag är medveten om att det är ett tungt ansvar men jag tar det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag vet inte för vilken gång i ordningen som ltl Anders Eriksson talar om förlorade år. Så länge som jag har hört honom i lagtinget har han gjort det. Det är väl kanske en personlig upplevelse. När det gäller turismen, när det gäller hälso- och sjukvården och när det gäller de anställda i landskapet så finns det ett syndrom där man lyfter fram tio procent som är problem och glömmer 90 procent. I ett lite större perspektiv, är det så eländigt med turismen?

Visst är det så att övernattningar i mars och april har gått ner relativt sett jämfört med tidigare. Jämför man utvecklingen med år 2000 så har Gotland ökat sina övernattningar. Göteborgsregionen har ökat, särskilt i början av 2000-talet. Storstäderna i Sverige har ökat sina övernattningar. Sverige som helhet har legat på ungefär på samma nivå, men Åland har minskat. Visst är det anledning till oro, visst är det ett problem. Men å andra sidan; om man jämför Gotland hur många övernattningar per person Åland har jämfört med hur många övernattningar man har på Gotland, så den här perioden som jag talar om har Gotland ökat sina övernattningar från 6 till 10 per person. Åland har minskat sina övernattningar från 25 till 20 per person. Vi har över 600 övernattningar på Åland. Besökare som kommer till Åland för att besöka Åland, för att konsumera och för att ta del av aktiviteter och så vidare. Vad får man höra i lagtinget? Ja, elände, elände och problem, problem! Visst ska man diskutera problemen. Ett problem är 1,5 miljoner euro som går till marknadsföringspengar vilka inte är genomtänkta, riktade, strategiskt placerare.

När organisationen Ålands Turistförbund bildades 1987-1988 togs det i samband med detta också fram en turismstrategi. Den strategin gick ut på att landskapet skulle ha en aktiv roll för aktiviteter; golf, idrottsanläggningar och bad. Det blev anläggningar; Gullviva i Brändö, Brudhäll i Kökar, Remmaren i Kumlinge, Soltuna i Geta. Alltså det fördes en regionalpolitik för att sprida möjligheterna. Det var just möjligheterna som var viktiga, inte att landskapet anställer folk och ger pengar hit och dit. Om man lite hårdrar skulle jag säga att just det präglar mycket Attraktiva Åland. Det var en tillbakagång för turismstrategin är att gå till 1980-talet.

 Idag behöver vi ta tillvara de investeringar som har gjorts. Närmare 20 miljoner euro har inventerats i ett kultur- och kongresshus. Se vad det ger för möjligheter! Opera producerad till stor del av åländska initiativ. Konserter, uppträdanden och det är en fokuspunkt för hela turismen.

När det gäller övernattningar i mars som sjönk så har jag för mig att Arkipelag höll ställningarna och till och med ökade sina övernattningar. Det handlar om att ge katalysatorinjektioner för turismen, som de här anläggningarna gjorde på åttiotalet och som KK huset idag har möjlighet till. Vi har ju enorma möjligheter att ta tillvara de människor som besöker de här konserterna och letar efter andra objekt inom turismen.

Det är helt riktigt att standarden på stugorna inte håller för dagens mått. Det är helt riktigt att det inte finns aktiviteter som direkt kan marknadsföras, för barn. För några år sedan tog Turistförbundet initiativ till barkbåts-VM och liknande aktiviteter. De aktiviteterna kan marknadsföras. Men kommer man till tunnelbanan en svettig junidag och ser en skylt med sommaren som den var förr, så hur många vet hur sommaren var förr? Alla vet att sommaren alltid var vacker förr. Idag vill man ha det så samt aktiviteter.

Bolagisering av Visit Åland är ett skenproblem. Det är ingenting som landskapsregeringen har att göra med och inte heller lagtinget. Man kan diskutera om branschorganisationen är bra eller inte. Det hoppas jag att branschen gör. Däremot kan vi diskutera budgeterade medel, om 1,5 miljon, används på rätt sätt? Används de pengarna på destinationsmarknadsföring, på kulturmarknadsföring, på förbättring av kvaliteten osv? Den diskussionen är värd att föra och den diskussionen är också värd att ta fram i turiststrategin. Strategierna som har varit på senare tid har fixerats på att maximera antalet övernattningar. Vad är det bra för? Vi har maximerat ”the six golden weaks” sommarturismen, som är oerhört uppblåst. Målsättningen borde vara den samhällsekonomiska effekten av turismen.

I undersökning av BNP säger man att den landbaserade turismen svarar för 4-5 procent. Jag tror att det är ett felaktigt perspektiv. Den turism som vi har på land genererar aktiviteter för hela befolkningen. Vi har tillgång till taxibilar, hotell, restauranger och annat året runt. De räknas inte in i turist BNP, men det finns där som en aktivitet.

Visst ska man diskutera problem. Men Åland har ju utvecklats enormt mycket de senaste 20 åren när det gäller turismen. Organisationen ÅTF har också fungerat mer eller mindre bra. Landskapet ska nu ta ansvar för att få fokus på turistaktiviteterna när det finns tecken som tyder på att Åland inte är så attraktivt.

När det gäller turismstrategin så vill jag till slut påpeka ett misstag som man gjorde när man anställde en konsult utan att ha klausuler om prestationer. Jag har varit med om samma sak tidigare, när jag var näringschef. En konsult anställdes på ett halvår, för ett helårsarvode, och presterade inte något. Då fanns det en nödutgång som tur var, det måste man alltid ha när det gäller konsulter. När det gäller cheferna så är det de politiska partierna som ser till att de tas bort vid politiska behov. Men det är en annan sak.

När det gäller Turistförbundet och landskapsregeringen så finns det inte något tydligt ansvar när det gäller analysen av vad som händer inom turismen. Var ser vi idag analysen av vad som hände i mars-april i det åländska samhället som gjorde att antalet övernattningar minskade? Det finns en viss diskussion i tidningarna och det kanske förs fram i samband med turismstrategin. När man ger medel, 1,5 miljon, för marknadsföring av turist-Åland så ska man i det räkna in att det ingår att analysera hur man använder pengarna och hur man har använt pengarna. Det skulle vara en viktig målsättning inom turismstrategin.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Ltl Olof Erland riktar svidande kritik mot Visit Åland, turistförbundet finns ju inte längre. Vi ska väl tolka det som att det är turistförbundet som använder sina marknadsföringspengar helt fel. Det är bortkastade pengar, pengarna borde användas på ett annat sätt men riktigt hur pengarna skulle användas kunde vi dock inte utläsa av det här sista anförandet.

Ltl Erland anser också att Visit Åland ska ge en analys av försämringarna som har skett i övernattningar. Jag tycker nog att VD för Visit Åland, vid upprepade tillfällen under flera år, framhållit att våra övernattningsanläggningar inte håller tillräcklig kvalitet. Det är överlag nödvändigt att få till en uppdatering. Dagens konsumenter har större och andra krav än vad man hade på 80-talet och kanske ännu på 90-talet. Idag är situationen en helt annan. Det har också att göra med hur anläggningarna ser ut i vår omgivning.

Det är nog en ganska allmän uppfattning att anläggningarna kräver en upprustning. Det är oklart vem som bär ansvar för det? Enligt stadgarna är nog åtminstone inte Visit Åland. De är en marknadsföringsorganisation som försöker marknadsföra Åland i enlighet med alla de intressen som finns inom den här föreningen; allt ifrån privata personer till rederier och kommuner. Det är klart att det finns många olika önskemål och förväntningar på Visit Åland.

Herr talman! Om man läser den förra turismstrategin så är den väldigt klar och tydlig. Enligt den så skulle nog landskapet ha en ganska stor roll vad gäller de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva turismen på Åland. Det har väl inte riktigt blivit såsom man hade tänkt sig. Ambitionerna var goda, men som så många andra gånger, trots fina bilder och snygg lay out så stannade det vid det också den gången.

Attraktiva Åland innehåller också ett förslag till organisationsförändring. Visit Åland ha tre olika sektorer. Destinationsmarknadsföringen skulle vara kvar, men man skulle också syssla med kvalitets- och logiutveckling och evenemangs- och aktivitetsutveckling. När man har hört diskussionen här, speciellt minister Sjögrens inlägg om hur landskapsregeringen har stött det ena projektet efter det andra, kan man fråga sin var ansvaret finns för dessa projekt? Ligger ansvaret hos de enskilda evenemangsägarna eller hos landskapet? Det finns väl inte någon samlad organisation för evenemangen och aktiviteterna. Det är säkert en svaghet i det här sammanhanget. Det faller igen tillbaka på det som också ltl Roger Jansson var inne på; vi måste samarbeta mycket mera på Åland. Det är dumt att tacka nej till 20 000 för att man är rädd att konkurrenten ska få 10 000 eller hur upplägget var? Bypolitiken tar kål på Åland inifrån. Vi måste lära oss att det är bra om också någon annan vinner någonting när vi driver ett projekt.

Jag driver själv ett evenemang, en liten kammarmusikfestival. Jag tycker att det ändå finns väldigt mycket stöd för ett så här litet projekt som nästan enbart drivs med ideella krafter. Det finns liknande projekt som drivs med ideella krafter; Vikingamarknaden, Sjödagarna osv. Det är många som driver dessa projekt med mest ideella krafter. Här finns det en möjlighet till utveckling med tämligen små pengar från samhällets sida. Den diskussionen kommer jag senare till i en annan motion.

Det är klart att strukturen är viktig, vem som sköter vad. Jag håller med det som ltl Roger Jansson sade att det inte är organisationen det handlar om, utan det handlar om innehållet i verksamheten, gemensamma mål och samarbete. Där är det givet att landskapsregeringen har en roll. Man borde ta den rollen på allvar och få samman alla dessa aktörer som är viktiga för att turismnäringen ska komma på fötter igen. Tack, herr talman.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendena remitteras till näringsutskottet.

Remiss efter bordläggning

7      Åländskt medlemskap i International Maritime Organisation (IMO)

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 30/2009-2010)

Ärendet bordlades den 23  april 2010 då beslut fattades om remiss till lagutskottet.

Diskussion.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Åland och sjöfart är storheter som hör tätt samman. Likaså IMO, den internationella sjöfartsorganisationen, är en tredje storhet. Dessa tre borde höra tätt samman, som jag ser det.

Vi känner alla väl till Ålands sjöfartstraditioner. Det är ingenting som jag här behöver redogöra för.

Sjöfarten är en enormt stor internationell näring. Av alla världens transporter går 90 procent över sjön. All global handel och tillväxt skulle stanna om inte sjöfarten fungerade.

IMO är kanske den allra viktigaste internationella organisationen som reglerar villkoren för den internationella sjöfarten.

Det är en organisation som har funnits ända sedan 1959 och lyder under FN. Den har 169 medlemsländer och tre associerade medlemmar, varav en är Färöarna som fick medlemskap 2002. Vi brukar på Åland göra paralleller med Åland och Färöarna. Om de har möjlighet att delta i den här typen av organisationer så vore de också viktigt att Åland kunde delta med ett fullvärdigt medlemskap eller som en associerad medlem. Finland är medlem i IMO sedan starten och likaså Danmark.

Att kunna delta i det här sammanhanget är ju ett sätt för Åland att vara med förstås och påverka beslut som har en direkt påverkan på vår sjöfartsnäring. Det är också en plattform för att inhämta kunskap och information och för att skapa kontakter.

IMO har sitt säte i London. De har 300 anställda. Under huvudorganisationer finns det också en hel del underliggande specialistkommittéer. Där fattas beslut angående regelverk för Shipping industrin, för sjösäkerhet, för förebyggande av sjöfartsolyckor, olika standarder för skeppsbyggande konstruktion, utrustning och bemanning. Framförallt jobbar man med miljöanpassning och en ren sjöfart och hur tonnaget ska vara beskaffat.

Det är också där som man fattar beslut om den s.k. STCW-konventionen som direkt påverkar vår sjöfartsutbildning.

Jag tycker det vore viktigt att Åland kunde söka medlemskap i IMO. Jag uppmanar här i en motion att landskapsregeringen tittar närmare på möjligheterna att kunna delta i det här internationella sammanhanget. Tack, herr talman.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tycker att det här är en intressant idé. Problemet är bara att Åland inte har någon tjänsteman att skicka dit eftersom vi inte ha någon som sysslar med sjöfart. Det är ju den största bristen. När man får en tjänsteman, vilket nu eventuellt är på gång då, då kan man säkert, förutom fullvärdigt medlemskap, också få någon sorts observationsstatus som kanske räcker ganska långt för Åland. Problemet är att man inte prioriterar så att man har en personresurs som sköter de här frågorna i landskapsförvaltningen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag delar den synen. Landskapsregeringen borde naturligtvis prioritera arbetet med sjöfartsfrågor högre. Den diskussionen har vi haft här tidigare. Jag ser det dock inte som ett hinder för att söka medlemskap i den här organisationen. Det är ju inte skrivit i sten att det måste vara någon tjänsteman som representerar Åland. Det kan ju också vara en välbetrodd politisk representant eller framförallt en sakkunnig ifrån näringen som kunde representera Åland i det här sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Det här är en bra och intressant motion. Enligt min uppfattning är det på olika nivåer i världen som vår sjöfart påverkas, sjöfarten med annan flagg än finsk och sjöfarten med finsk flagg. Vår sjöfart under finsk flagg påverkas särskilt av flera nivåer.

Den viktigaste nivån är världens sjöfartsländer. Särskilt de länder som har stor export och import och de regelverk som dessa länder bygger upp, särskilt när det gäller farleds- och hamnpolitiken.

Den nästviktigaste nivån är faktiskt IMO. Det är FN:s samarbetsorgan som är väldigt tungt i den globala sjöfartspolitiken.

Den tredje viktigaste nivån är Europeiska Unionen med sin sjöfartspolitik sedan medlet av 1990-talet.

Den fjärde viktigaste nivån är staten Finland och dess sjöfartspolitik. Den kommer först på fjärde plats.

Den femte viktigaste nivån är de tre sjöfacken i Finland med Sjömansunionen i en särställning.

Först på sjätte och sista plats kommer självstyrelsen, landskapsregeringen. Förut sade rederierna åt landskapsstyrelsen att landskapsstyrelsen inte skulle lägga sig i sjöfarten, den sköter rederierna själva tillsammans med Helsingfors. Då kom inte ens landskapsregeringen på sjätte plats.

Från att man i slutet av 90-talet aktiverade sig så såg också rederierna att det fanns en fördel med denna aktivering. Numera har landskapsregeringen också möjlighet att påverka aktivt gentemot den finska regeringen särskilt, förutom det ansvar vi själva har inom självstyrelsens ram för utbildningen inom sjöfarten.

När det gäller förslaget för den här synnerligen viktiga nivån har vi problem som inte framkommer av motionen. Det görs en jämförelse med Färöarna. Man bör då känna till att Färöarna har behörighet inom sjöfarten, enligt den ramlag som Färöarna numera har, men som inte har betydelse i det här fallet. Färöarna fick den här behörigheten tidigare, beskattningsbehörigheten, avtalsbehörigheten och finansieringsbehörigheten. Hos oss ligger dessa behörigheter helt och hållet på Finland. På det sättet kan den finska staten meddela IMO att ålänningarna inte har näringspolitiken när det gäller sjöfart. Det är den upp- och nervända världen på Åland till den delen. Vår överlägset viktigaste näring saknar vi behörighet kring, medan vi har behörighet kring andra näringar.

Med det vill jag inte säga att åländsk sjöfart inte skulle höra under finsk behörighet utan det vore värdefullt med en både och situation. Så fungerar det i Storbritannien, i Spanien och så fungerar det i praktiken också i Danmark. När det gäller sjöfartsregistret som man har i Torshavn så får man väldigt mycket hjälp med dansk sakkunskap för att hantera de frågorna.

Jag kan anta att det kan vara lite knepigt att få det finska stödet för den här positionen i IMO, dock beaktande av vår starka ställning inom finsk sjöfart med en tredjedel redad från Åland, beroende lite på hur man räknar. Det vore nog motiverat med en åländsk representant.

Det här kan vi tillsammans med socialdemokraterna lösa genom att i den nya ramlagen kräva att få in en möjlighet att själva överta behörigheten för sjöfarten. Då kan vi så småningom få en position som är lika stark som Färöarna och kanske till och med starkare eftersom vi historiskt och reellt har en mycket starkare ställning inom sjöfart än vad Färöarna har.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tackar för det här anförandet. Vi är väl i princip överens. Jag uppmanar i motionen att landskapsregeringen ska utreda frågan närmare. Men det skulle vara intressant att höra om ltl Jansson känner till om det här utgör kriterier för medlemskap, att man har behörighet vad gäller sjöfartspolitiken eller eventuellt ett eget sjöfartsregister? Jag kunde inte hitta några sådana uppställda kriterier för medlemskap. Jag föreställer mig att det är en förhandlingsfråga.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det här är ju, som motionen själv anger, en organisation för medlemsländer inom Förenta Nationerna. Alla medlemsländer är inte med, som vi ser här. Det är 169 länder av lite över 200 länder som är med idag. Det här nationsbegreppet är lite oklart men ur FN:s synpunkt och ur IMO:s synpunkt är en förutsättning att man är medlem i Förenta Nationerna. Nu tror jag inte att Färöarna är det, hur det är med de två andra som är associerade medlemmar känner jag inte heller till. Jag har åtminstone för mig att kriteriet är att man fungerar i princip som en självständig nation. I och med att Färöarna har den fulla behörigheten så kan de fungera som en nation i sjöfartssammanhang, vilket säkert är underlaget för deras ställning.

Ltl Camilla Gunell, replik

Sammanhanget är synnerligen intressant för Åland att vara delaktig i. Vilka kriterier som är uppställda som krav för medlemskapet hoppas jag att man kan närmare ta reda på. Men kanske hindren är lägre eller möjligheterna större att bli en så kallad associerade medlem än att få ett fullvärdigt medlemskap, vilket naturligtvis kan finnas bekymmer med. Som associerade medlem har man tillgång till beslutsfattande inom organisationen, som jag har förstått det.

Jag hoppas ändå att man kan omfatta riktningen i motionen och ta reda på vilka kriterier som gäller. Jag tycker att Åland skulle kunna bidra med mycket med tanke på både sina traditioner, sin långa verksamhet inom sjöfarten och även när det gäller skatteundantaget som sätter Åland i en särskild ställning.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Som jag sade inledningsvis så tycker jag att det här är ett väldigt bra initiativ och det är intressant. Det finns en del frågetecken som inte är alldeles lätta att reda ut. Men det kommer säkert både lagutskottet och i sinom tid landskapsregeringen att reda ut. Enda alternativet för oss är det associerade medlemskapet eftersom vi inte är en egen nation ännu. Jag tror nog att vi måste arbeta tillsammans för att få en ökad behörighet så att vi också här på Åland så småningom skulle kunna ha ett register värt namnet. Nu har vi bara en registrering som definitivt inte är något register. Det här ska göras i samarbete med Finland så att Finland, som flera andra länder i Europeiska Unionen, kan ha flera register inom sitt lands gränser.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! IMO är en av de verkligt starka internationella organisationerna med väldigt viktiga stora uppgifter. Sjöfarten är omfattande, den är också farlig vilket är utgångspunkten för IMO: samarbete.

Både som tjänsteman och som politiker med sjöfartsansvar hade jag ofta med IMO-frågor att göra. Man har alltid utnyttjat den expertis som finns i riket, som är medlem. Detsamma gäller EU:s sjösäkerhetsorganisation och det gäller mycket av samarbete inom sjöfarten när det gäller farleder och liknande i Östersjön.

Att vi inte skulle ha behörighet förstår jag inte alls. Det har vi ju på de viktiga områden som IMO sysslar med; miljö, säkerhet och utbildning, där har vi ju behörighet. Vi har naturligtvis både kunskap och intresse. Det handlar väldigt mycket om resurserna, hur vi ska hinna med det. Vi har flera organisationer som man har sett över de senaste åren i landskapsregeringen; Nordiska rådet, Skärgårdssamarbetet, B7 och de olika EU-organisationerna där man bör pröva detta med representationen från åländsk sida utifrån våra behov. Vilket behov har vi när det gäller inflytande? Hur skaffar vi kompetensen på hemmaplan? Och på vilket sätt ska vi utnyttja det?

Huruvida FN tillåter icke nationer att vara medlemmar vet jag faktiskt inte. Men om Färöarna är medlemmar så är i alla fall en icke nation medlem. Att vara associerad medlem kanske inte är det viktiga i det här sammanhanget. Frågan är om vi bör lägga resurser på att stärka vårt inflytande i IMO på olika sätt via Finland eller direkt på något sätt?

När det gäller sjöfarten i förvaltningen har vi ifrån liberalernas sida flera gånger sagt att det behöver finnas en sjöfartssamordnare. Kompetensen i sjöfartsfrågor finns ju väldigt mycket på Åland i anslutning till branschorganisationerna och på olika håll i förvaltningen när det gäller miljö, säkerhet och utbildning. En person som samlar kompetensen och driver frågorna skulle vara bra när budgetläget är sådant. Man kunde omfördela resurserna på de tjänstemän som finns. Detta är en viktig sak.

Just när det gäller den här motionen bör väl lagutskottet klargöra förutsättningarna för motionen före man tar ställning till själva förslaget. Tack.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Det låter som om ltl Erland är ganska positivt inställd till motionen som sådan men frågar sig om vi ska satsa resurserna på att delta i det här sammanhanget.

IMO är kanske en annan division än de som ltl Erland nu radade upp. Det här är ett verkligt viktigt internationellt sammanhang. Det är klart att man måste fråga sig om vi ska satsa resurserna. Jag tycker nog att allt som rör sjöfarten, Östersjön, miljön, säkerheten och sjöfartsutbildningen är bland det absolut viktigaste vi har för Ålands del. För min del tycker jag att det vore värt ett försök att komma med som associerade medlem i IMO.

Ltl Olof Erland, replik

Ja, jag respekterar att man har den ambitionen. När man ser bilderna på IMO:s möten, när man räknar upp alla deras specialsektioner, när man ser hur många tjänstemän i Helsingfors som sysslar med de här frågorna så kan man väl ändå tänka på våra små resurser i sammanhanget. Hur ska vi använda de resurserna på bästa sätt?

Gibraltar har varje år flera sessioner med FN:s olika församlingar om sina problem med Spanien. Och Färöarna har omfattande internationella avtalsresurser osv. Jag har ingenting emot att vi gör allt och är med överallt bara vi kan tänka på att resurserna ändå är begränsade.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, då får jag konstatera för ovanlighetens skull att vi är överens.

Ltl Olof Erland, replik

Jaha, vad ska jag nu säga? När det gäller IMO så gör vårt arbete på nordiskt plan att vi har kontakter indirekt till IMO. När det gällde PSSA statusen för Östersjön satte Sune Eriksson foten i dörren i Köpenhamn år 2001 och vi fick Sverige att arbeta för det här. Nu är det ju problem med Rysslands ställning i detta. Men det visar ju att om man inte har säte och stämma i själva organisationen så kan man utnyttja sina kontakter. Det viktigaste nyckelordet, när man har små resurser och själv är liten, är nätverksuppbyggnad, nätverkande som det heter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Nu är det lite oklart, en liberal hållning, man vet inte om ltl Olof Erland faktiskt tycker att det här är en bra idé eller inte? Från socialdemokratiskt håll tror vi att det är nödvändigt att representanter från åländsk självstyrelse blir allt mer och mer internationellt aktiva och engagerar sig inom sådana politikområden som är avgörande för Åland och det åländska folkets framtid. För den yngre generationen är det här helt givet att så ska det också vara. Om man bara tittar tillbaka så känns det både tungt och svårt. Vi ska väl titta framåt och hoppas att det kommer nya krafter och att de gärna jobbar internationellt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss efter bordläggning

8      Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 15/2009-2010)

Ärendet har bordlagts den 29 mars och den 14 april 2010 och beslut har fattats om remiss till näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Mika Nordberg

Talman! När vi hade remiss angående hemställningsmotion nr 15 som har att göra med åtgärder mot ungdomsarbetslösheten var vi precis inne i ett skifte av näringsminister. Tanken med själva bordläggningen var att vi skulle få höra näringsministerns åsikter angående dels hemställningsmotionen och dels vilka åtgärder som var aktuella när det gäller åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.

Sommaren står för dörren, tiden har gått och sysselsättningen är någorlunda, om jag har förstått läget rätt. I höst finns det stor anledning att vara förberedd för en situation som kräver att vi gör någonting för att inte ungdomsarbetslösheten ska stiga när sommarjobben tar slut.

Det som har hänt, efter att vi hade den här debatten senast, är att vi har haft någonting som kallas för Greklandskrisen. Det gör inte detta mindre aktuellt att ett behov skulle finnas.

Själva motionen handlar om att ett företag eller en institution som skulle anställa en ungdom skulle få en återbetalning på 50 procent tillbaka av de faktiska kostnaderna. Jag tycker personligen att det är bättre än sysselsättningsprogrammen som man via AMS försöker ta fram. Om man blir anställd i ett företag under en ett år så är sannolikheten väldigt stor att man har kommit in i företaget och man har lärt sig företagets sätt att jobba. Möjligheten att få stanna kvar i företaget är ganska stor. Under tidigare debatt har det kommit fram att vi har cirka 2000 småföretag som skulle ha möjlighet att anställa på det här viset.

Jag skulle gärna höra näringsministerns åsikter i den här frågan. Tyvärr har vi inte näringsministern på plats. Jag vet inte om vi ska bordlägga det här ärendet ytterligare eller hur vi ska gå tillväga.

Det är tacknämligt att det i morgon anordnas i auditoriet ett seminarium som handlar om ungdomsarbetslösheten. Då kommer förmodligen näringsministern att redogöra för eventuella åtgärder ifrån landskapsregeringens sida. Men vi hade verkligen sett fram emot att få höra åsikterna här idag. Jag kan bara beklaga det.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag hade också sett fram emot en redogörelse från den nya näringsministern om hur det ligger till med ungdomsarbetslösheten och vad regeringen har för aktuella åtgärder för att se till att vi inte får ungdomar i utanförskap.

Det är mycket riktigt, som ltl Mika Nordberg sade, att det anordnas ett stort seminarium hela dagen i morgon i auditoriet här i lagtinget, som just tar upp detta tema. Vi hoppas förstås att det är stor uppslutning från politiskt håll på det mötet, mer än idag.

Däremot har den finska regeringen gjort ganska mycket nu den senaste tiden när det gäller att försöka motverka ungdomsarbetslösheten. I första tilläggsbudgeten i år anslog regeringen i Helsingfors 77 miljoner euro speciellt för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Man har också tagit fram ett speciellt kort, sansikort, som alla ungdomar under 30 år kan få. Det kortet möjliggör för arbetsgivarna att få en lönesubvention på 550 euro i månaden.

För att vi ska kunna få en verkligt bra debatt om ungdomsarbetslösheten om sommarjobb så föreslår jag att det här ärendet bordläggs till onsdag.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag ber att få understöda tiden för bordläggning.

Talmannen

Ltl Carina Aaltonen har föreslagit att ärendet ska bordläggas och det har understötts. Tiden har föreslagits till inkommande onsdag 26 maj. Kan vi enhälligt enas om att det bordläggs till onsdag? Ärendet bordläggs till onsdagen den 26 maj.

Remiss efter bordläggning

9      Sommarjobb

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2009-2010)

Ärendet har bordlagts den 29 mars och 14 april 2010 och beslut har fattats om remiss till näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag förslår att det här ärendet i likhet med det förra ärendet bordläggs till onsdag för att diskutera det här i närvaro av förhoppningsvis näringsministern.

Ltl Mika Nordberg

Jag understöder bordläggningen och bordläggningstiden.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Ltl Sundman har föreslagit att ärendet bordläggs till inkommande onsdag och det har understötts av ltl Mika Nordberg. Kan vi enhälligt bordlägga ärendet till onsdag? Ärendet bordläggs till onsdagen den 26 maj.

Remiss efter bordläggning

10     Frivilligorganisationernas samhällsekonomiska betydelse

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 28/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Remiss efter bordläggning

11     Tilläggsexamen som eko-frisör

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 31/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Remiss efter bordläggning

12     Internationaliserad högskoleutbildning

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 29/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Remiss

13     Hjälpmedel enligt behov

Ltl Barbro Sundback m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Remiss

14     Ungdomsparlament

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Remiss

15     Utflaggningen

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 2/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

För kännedom

16     Godkännande av avtalen med Saint Kitts och Nevis, Saint Vincent och Grenadinerna samt Bahamas om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 17/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.

17     Landskapsgaranti till säkerhet för lån till Kraftnät Åland Ab

Landskapsregeringens framställning (FR 20/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum den 26 maj 2010.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls idag kl. 15.08. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.04).

 

 

Originalfil