Plenum den 24 november 2003 kl 13.00

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

PLENUM den  24 november 2003 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Carina Aaltonen).

29 lagtingsledamöter närvarande.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 1/2003-2004 angående godkännande av avtalet med Kirgizistan för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt med förslag till lag om ikraftträdande av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 2/2003-2004).

 

Först tillåts allmän diskussion och efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss? Inget förslag om remiss till stora utskottet.

 

Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 2/2003-2004 angående godkännande av avtalet med Slovenien för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst samt med förslag till lag om ikraftträdande av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 3/2003-2004).

 

Först tillåts allmän diskussion och efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion. Väcks förslag om remiss? Inget förslag om remiss till stora utskottet.

 

Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 3:

 

Finansutskottets betänkande nr 1/2003-2004 angående slopande av det allmänna avdraget samt ändringar i landskapsandelslagstiftningen. (FR 2/2003-2004).

 

Först tillåts allmän diskussion; efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Begärs ordet?

 

Ltl J-E Mattsson:

Fru talman!

Finansutskottet har behandlat landskapsstyrelsen framställning om slopandet av det allmänna avdraget samt ändringar i landskapsandelslagstiftningen. Utskottet fick i uppdrag av lagtinget att utreda en hel del frågeställningar om vilka effekter avdraget har haft och vilka effekter ett slopat avdrag kommer att få. Vi har inte kunnat lägga till grund något av detta; vi har kanske inte hunnit, men det visade sig ock vara väldigt svårt att ta fram de uppgifterna. Däremot har vi erfarit att det ekonomiska läget som förelåg när framställningen redan nu har förändrats i utfallet för kommunerna och därför har vi till vårt betänkande fogat en kläm.

 

När det gäller framställningens ikraftträdelsetidpunkt angavs det i framställningen att lagen skulle träda i kraft den 1.1.2004. Det har visat sig att det är väldigt svårt, så vi har lämnat ikraftträdelsetidpunkten öppen och lagen kommer således att träda i kraft om lagtinget antar den när presidenten har godkänt den.

 

En av de stora frågeställningarna var huruvida lagen skulle kunna användas om den inte träder i kraft den 1.1. Därvidlag har finansutskottet erfarit att skattestyrelsen, om lagtinget tar ett beslut före den 2 december, kan beakta lagens innehåll i de skattekort som skall skickas ut för 2004.

 

I övrigt kan jag säga att lagen har effekter på både kommuner och den enskilde. Den innebär ett politiskt beslutstagande om en inriktning av slopande och av den orsaken kan man olika åsikter om lagen. Finansutskottets majoritet har godkänt framställningen och föreslår att den skall antas.

 

Ledamoten Lasse Wiklöf har bifogat en reservation där han förklarar varför han inte vill att lagen skall antas.

 

Utöver betänkandet föreslår då utskottet att lagen skall antas och att lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen i enlighet med skatteutfallet för 2004 justerar landskapsandelarna så att minskningen av andelarna motsvarar kommunens ökade skatteintäkter på grund av slopandet av det allmänna avdraget.

 

Ltl Wiklöf:

Fru talman!

Som av min reservation framgår har jag inte kunnat biträda utskottsmajoritetens ståndpunkt i detta ärende. Jag anser att det här kommer som en blixt från klar himmel. Det kommer vid definitivt fel tidpunkt och jag tycker inte att man kan förfara på det här sättet att så fort det går lite sämre i landskapsekonomin skall man sätta åt medborgarna, vilket det nu är fråga om. Men det som gör mig ännu mera bekymrad är att landskapsstyrelsen i sin framställning har förutsatt att lagen skall träda i kraft 1 januari 2004 för att det här skall fungera enligt de uppgjorda ritningarna. Av allt att döma är det inte möjligt. Då har utskottets majoritet gått in för att lämna ikraftträdelsestadgandena öppna och vad vet vi om detta? Ja, ett vet vi säkert, att någon retroaktiv verkan kan man inte gå in för. Det är liksom inte riktigt förenligt att fiskalt taxera medborgarna retroaktivt. Det känner vi till att den västerländska demokratin förhindrar, kanske t.o.m. grundlagen.

 

Då är nästa fråga: Kommer det att bli, om det inte blir 12/12 blir det 11, blir det 10, 9, 8, kanske bara 7? Jag upplever att den här framställningen helt är förfelad om inte landskapsstyrelsens syften att få den i kraft från 1 januari skulle verkställas. Med all den respekt vi har för snabbhet i relationen mellan Åland och riksmyndigheter tror jag att det här är absolut är omöjligt. Så känns det. Vi vet att normalfallet är fyra månader.

 

Jag föreslår att hela framställningen skall förkasta, fru talman.

 

Vtm Sundback:

Fru talman!

När framställningen gick på remiss hade jag ett anförande där jag vågade påstå att kalkylerna om bättre skatteinkomster för kommunerna kanske inte håller. Jag fick då tillrättavisningar, undervisning och allt möjligt om hur jag inte hade förstått det ena och det andra, men nu tycker jag att utskottet precis skriver det som jag sade, dvs. att man är väldigt orolig för att skatteprognoserna visar att kommunernas ekonomi blir sämre, inte på grund av den här framställningen utan på grund av den allmänna försämringen i landskapets ekonomi, både inom det privata och också landskapets förutsättningar att upprätthålla välfärden. Det stora hotet är förstås sjöfarten. Om några fartyg flaggar ut drabbar det speciellt förstås de allra minsta kommunerna och då är kalkylen inte mera aktuell. Vi vet att kommunernas ekonomi redan är ansträngd och att landskapsstyrelsens budget i många avseenden försämrar ytterligare kommunernas möjligheter att upprätthålla välfärden.

 

Det förslag som utskottet har i sin kläm syftar till att balansera upp just ett sådant här bakslag. Det betyder i förlängningen att kommunerna skall gå någorlunda skadelösa ur detta experiment.

 

Min partibroder Lasse Wiklöf tog upp frågan om ikraftträdelsetidpunkten. Det är ganska förvånande att utskottet tydligen har en annan uppfattning än landskapsstyrelsen. Jag skulle vilja att lantrådet Roger Nordlund gör en bedömning av utskottets skrivning därför att i framställningen säger man att förutsättningen för att det här skall kunna genomföras är att lagstiftningen träder i kraft senast den 1 januari. I landskapsstyrelsens framställning är detta datum inskrivet, men nu lyfter då utskottet ut det ur åtminstone fyra lagar, så det är olika bud här hur det här skall fungera. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det helt tokigt. Medborgarna får inte veta. De vet inte i dag och inte vet kommunerna heller vilka regler som nu gäller från 1.1, utan det är lite det här att går det så går det. Och går det inte, ja, då får vi väl se vad vi gör då!

 

Kommunerna har utsatts för väldiga kast under hela den här budgetperioden eftersom landskapsstyrelsen är så sen med sin budget och dessutom tydligen ändrar sig från gång till gång och inte heller klart har informerat om saker och ting utan den ena obehagliga överraskningen efter den andra kommer fram vartefter man läser budgeten.

 

Från rättssäkerhetssynpunkt är det igen bara att beklaga att Ålands lagting inte kan leva upp till EU-standard när det gäller rättsstatsprincipen.

 

Fru talman!

Det har i media varit en hel del diskussion om den s.k. överenskommelsen mellan landskapsstyrelsen och Ålands kommunförbund. De som leder Ålands kommunförbund har ganska tydligt avvisat den s.k. överenskommelsen. Det finns inte heller juridiska grunder för Ålands kommunförbund att fatta bindande beslut för kommunerna på Åland. Jag tycker att det är väldigt allvarlig att landskapsstyrelsen ensidigt hävdar överenskommelsen och på basen av den genomför lagändringar som leder till att kommunernas ekonomi försämras. Jag ser det närmast som en form av maktmissbruk där man utnyttjar sin situation som lagstiftare och där motparten inte egentligen har möjlighet att göra så mycket. Någon sådan överenskommelse tycks inte finnas.

 

För Mariehamns stads del tycker jag att det är dags att överväga sitt medlemskap i Ålands kommunförbund. Varför skulle Mariehamns stad vara med i detta förbund? Det bara kostar oss på alla plan. Det var lite det som var farhågorna när Ålands kommunförbund infördes. Det var den tid som ltl Ragnar Erlandsson var lantråd. Det var en form av tvångsanslutning, så det hör inte riktigt till den västerländska demokratin det heller att kommunerna tvångsansluts till ett gemensamt organ. I det lagförslaget fanns det dessutom en bestämmelse att först efter fem år från det att man hade blivit antagen hade man möjlighet att utträda. Nu torde dessa fem år ha gått och för min del ser jag det nog som nödvändigt för staden att se över sitt medlemskap i organisationen, speciellt efter det som nu har hänt med den här budgeten.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag kanske var otydlig i min presentation eftersom vtm Sundback uppfattade det. När det gäller Ålands invånare är det så att skattestyrelsen har meddelat att lagtingets beslut kommer att ligga till grund för de skattekort som skickas ut för skatteåret 2004 och därmed vet alla vad som gäller. När det däremot gäller landskapsandelarna är det också så att enligt det budgetförslag som ligger på vra bänkar är landskapsandelarna till kommunerna justerade i enlighet med den här framställningen. Jag måste säga, att det är inte förvånande att vtm Sundback är kritisk till Ålands kommunförbund och deras agerande i den här frågan. Det kanske skulle vara skäl att kontrollera hur vederbörande medlemmar i kommunförbundets fullmäktige och styrelse har agerat i de här frågorna. Jag tycker att det är beklagligt att man söker efter splitting i kommunala frågor i stället för att se någon form av enighet för att kunna behandla de här frågorna på ett ärligt sätt mot landskapsstyrelsen.

 

Vtm Sundback, replik:

Fru talman!

Det spelar ingen roll vad skattestyrelsen får för beslut den 2 december eftersom vi inte vet när lagen träder i kraft. Skall de på skattekorten ta bort det allmänna avdraget från 1 januari eller från 2 februari eller från 3 mars? – det vet de inte. Man kan inte beskatta medborgarna bara på någon sorts ”när den träder i kraft den här lagen” – ni måste själva höra att så fungerar inte en rättsstat. Beskattningen måste vara bestämd i lag när den faller ut och vad den innehåller. Går-det-så-går-det-politiken är nog inte förenlig med västerländsk rättsstatstänkande.

 

När det gäller enighet inom Ålands kommunförbund så gäller inte min kritik Ålands kommunförbund primärt utan landskapsstyrelsens sätt att om och om igen ensidigt utnyttja något protokoll som man har skrivit med några repesentanter i Ålands kommunförbund och hävdat att det här är en överenskommelse som binder alla kommuner. Något sådant stöd finns det inte i lag för sådana överenskommelser. Stadsstyrelsens ordförande, och liberal, han nekar till att det har varit en överenskommelse. Det är en form av maktövergrepp som landskapsstyrelsen och majoritetspartierna sysslar med gentemot kommunerna.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman!

Oavsett vad vtm Sundback har för åsikter i den här frågan har finansutskottet fått erfara i muntligt meddelande från skattestyrelsen att skattestyrelsen kommer att beakta lagtingets beslut, om det kommer senast den 2 december. Det är helt klart och det tror jag att ltl Wiköf kan verifiera.

 

När det gäller Ålands kommunförbund har jag själv här i salen flera gånger framfört att kommunförbundet borde i lag ges en mera lagstadgad roll vid överläggningarna med landskapsstyrelsen. Jag har inte hört något understöd från vtm Sundback i den frågan förut. Jag hade t.o.m. ett uttalande om det i mitt gruppanförande i samband med budgetdebatten. Jag tycker att vtm Sundback pratar om någonting annat – hon vill mest vara på tvären s.a.s.

 

Vtm Sundback, replik:

Fru talman!

Skattestyrelsen kan inte utfärda någonting förrän de har laga grund för sina beslut. Den här lagen träder inte i kraft när lagtinget fattar sitt beslut om att godkänna den. I så fall begår de tjänstefel. Det är helt omöjligt, vad än de har sagt i utskottet. Så  fungerar inte en rättsstat.

 

När det gäller Ålands kommunförbund så nog är det väl konstigt att jag måste understöda ltl J-E Mattsson. Har han inte nog med majoritet i sitt eget block, så skall han inte föra fram sådana åsikter där han ensidigt är beroende av någon röst i oppositionen!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Perämaa, replik:

Fru talman!

I finansutskottet har vi helt klart fått erfara att det räcker med lagtingets beslut före den 2 december för att skattestyrelsen i skattekorten skall kunna införa regleringen, om vi bestämmer oss för att slopa avdraget. Enligt det vi har fått reda på är det inte väsentligt när lagen träder i kraft utan det viktiga är att det finns ett lagtingsbeslut på det. Det är utgående från det som finansutskottet har bestämt sig för att formulera betänkandet på det här viset.

 

Vad gäller Ålands kommunförbund är alla 16 kommuner med i det och hittills har Mariehamns stad visat, får man väl säga, en solidaritet genom att vara med i kommunförbundet. Mariehamns stad själv har säkert resurser att föra förhandlingarna gentemot landskapsstyrelsen på egen hand men kanske inte de andra små kommunerna har det. Fram tills nu har vi uppskattat att även Mariehamns stad vill vara med oss mindre kommuner och hjälpa oss i förhandlingarna. Men nu tycks det vara andra vindar som blåser, kanske inte Mariehamns stad inte länge vill visa den solidariteten!

 

Vtm Sundback, replik:

Fru talman!

Herrarna i finansutskottet tror att något uttalande från någon tjänsteman i det här ärendet är en garant för att man skall kunna utfärda skattekorten på det sätt som man nu tänker sig enligt lagen. Men om det inte finns ett ikraftträdelsedatum så skall den här tjänstemannen hitta på det då! Det kanske blir vissa datum i en del kommuner och vissa för en del personer. Ni måste själva inse att det inte fungerar på det sättet. En kurs i rättssäkerhet i majoritetsblocket skulle jag rekommendera snarast möjligt när det är så många nya nu på plats. Mariehamn visar nog solidaritet med de svaga kommunerna, men vi måste säga stopp när landskapsstyrelsen helt enkelt dränerar Mariehamn på de resurser som vi har. Det är ingen rim och reson i de här ensidiga besluten. Jag är övertygad om att oberoende av parti har ingen av dem som har varit med i diskussionerna från stadens sida sagt, att, jo, det är klart att sänk våra andelar ni från 40 till 25 procent! Det tror jag inte. Det handlar inte om bristande solidaritet med andra kommuner utan det handlar om Ålands landskapsstyrelsens sätt att behandla kommunerna och framför allt Mariehamns stad. Vi kan inte stillatigande se år efter år hur man fattar ensidigt beslut och straffar mariehamnarna.

 

Ltl Perämaa, replik:

Fru talman!

Vad gäller beskattningen är kärnfrågan ändå den att man inte kan uppbära högre skatt retroaktivt. Om då skattestyrelsen inför regleringen i skattekorten för år 2004 redan utgående från lagtingets beslut, så kommer man att uppbära den de facto högre skatten redan från det datum som skattekorten gäller. Ifall att det blir ändringar, att lagen inte kan träda i kraft av diverse olika skäl, man vet aldrig vad som kan hända, blir det inte i så fall en retroaktiv beskattning utan tvärtom får medborgarna skatt tillbaka. Det är det som är kärnfrågan; det kan inte ske en retroaktiv beskattning.

 

Vtm Sundback, replik:

Fru talman!

Att utfärda skattekorten är en myndighetsfråga och en förvaltningssak. Men förvaltningen kan inte utfärda dem om det inte finns ett ikraftträdelsedatum. Man måste fatta att en förordning på den nivån kan inte vara mera bestämd än det som sägs i lagen. Det är ändå grunden för rättssystemet. I så fall skulle vi inte behöva någon lagstiftning utan vi kunde meddela att skriv vilka datum ni vill på skattesedlarna, att om det inte funkar tar vi dem tillbaka och så får folk tillbaka pengarna. Det är rena rama Villerkulla med sådan politik!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Beijar: Avstår. Vicelantrådet: Avstår.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Det var en ganska omfattande remiss av ärendet; det bordlades och var upp två gånger till diskussion. Det var ganska många frågor som ställdes och jag såg med spänning fram emot finansutskottets betänkande och tänkte att vi skulle få svar på bl.a. de frågor som jag själv nämnde att det är viktigt att man tar ett helhetsgrepp på de avdrag som finns i kommunalbeskattningen och att man slutar tillämpa det blankettlagsförfarande man har haft. Den andra åtgärden som jag pekade på, en åtgärd som är synnerligen viktig både för kommunerna och för hela samhällsekonomin, dvs. ett snabbt övertagande av beskattningen och i synnerhet samfunds- och kapitalbeskattningen. De här frågorna förväntade jag mig att man åtminstone skulle ha fört ett resonemang om och lite i betänkandet ha återgett hur man har resonerat, men, tyvärr, det finns ingenting av den biten som drabbar de enskilda skattebetalarna dubbelt. Däremot uppehåller man sig ganska mycket kring kommunernas väl och det är en nog så viktig sak, det är inte fråga om annat, men det är trots allt skattebetalarna som det handlar om i slutskedet.

 

Den kritik jag riktade mot framställningen kvarstår. Jag tycker att det egentligen är en skandal att den tidigare landskapsstyrelsen eller nu sittande, hur man nu ser det i det brytningsskede vi befinner oss, faktiskt har lyckats skapa ett sådant budgetunderskott som man har gjort under en högkonjunktur. I stället väljer man att nypa till mot skattebetalarna. Jag funderade en hel del på: hur skall man då tackla det här? Det är tredje gången vi debatterar ärendet. Skall man stå och rada upp samma argument igen? Jag tror inte man skall göra det; jag tror att alla, oavsett vilket parti man tillhör, inser vad detta innebär för skattebetalarna, för tillväxten i det åländska samhället. Jag tror att det är bra om var och en försöker använda sitt sunda förnuft.

 

Vi har ett nytt lagting. Vi har 14 helt nya ledamöter och jag tycker att den nyss avslutade remissdebatten har varit intressant. Det är duktiga talare, det är nya fräscha idéer som kommer upp. Jag vill också säga att det bemötande som vi från Ålands Framtid har fått har varit synnerligen positivt. Det är jag väldigt tacksam och ödmjuk för; jag tycker att det är en bra stämning helt enkelt. Jag tror att det är viktigt att under de prövningar som vi kommer att ha framför oss den här mandatperioden att vi kan hålla liv i den här stämningen, att vi kan ge, ta och diskutera samt försöka förstå varandra.

 

Därför tycker jag att det är lite synd med tanke på de argument som har rests mot framställningen att man från finansutskottet bara i stort sett – med all respekt för ordföranden ltl J-E Mattsson – låter vattenstämpeln gå och omfattar framställningen. Vi borde lite lyssna på varandra. Tittar man ändå på den reservation som ltl Wiklöf har lämnat in tror jag inte att någon med ansiktet i behåll kan säga att det är något fel i den. Det är snett att öka skattetrycket i den situation vi befinner oss nu, liksom det också är snett att minska medborgarnas köpkraft. Jag tror att det är väldigt viktigt att man läser reservationen, tar den till sig och ser vad det står i den.

 

Det är på något sätt lite upp och ner när en borgerlig landskapsstyrelse lämnar en sådan här framställning och socialdemokraterna driver stenhårt frågan om att skattetrycket inte skall öka. Går man på den traditionella höger-vänsterskalan är det någonting som fallerar här.

 

Jag roade mig med att titta lite på de partier som traditionellt inte brukar vara tilltalade av skattehöjningar. Jag tittade faktiskt i Frisinnad Samverkans idépolitiska program i morse och i punkt 14, som tar upp skatterna, sägs det att Frisinnad Samverkan arbetar för en utveckling mot ett lägre skattetryck och ett skatte- och bidragssystem som skall motivera människor att leva på egna insatser då detta är möjligt. Detta sade Frisinnad Samverkan för ett par månader sedan och jag hoppas att det fortfarande gäller.

 

I Obunden Samlings valprogram 2003-2007 – det parti som egentligen står bakom att avdraget överhuvudtaget kom till stånd, och det skall ni ha all ära för – hittade jag under rubriken Ekonomin två väldigt konkreta rader: ”Lägre skatter skall det vara så att lönar sig att arbeta.” Det är bra. Man säger också att man skall behålla det allmänna skatteavdraget. De tre ledamöterna nickar instämmande, man känner igen texten!

 

Det här handlar lite om politisk trovärdighet, det är inte fråga om annat. Från Ålands Framtids sida vill vi inte att de åländska medborgarna skall drabbas av ett ökat skattetryck, så vi kommer också att stöda förkastande av framställningen och jag kommer med speciellt stort intresse att ta del av hur Frisinnad Samverkan och Obunden Samling ställer sig till det.

 

Ltl J-E Mattsson, replik:

Fru talman!

Precis som jag sade i min presentation får jag beklaga mig över att vi inte hade möjlighet i finansutskottet att sätta oss in i det som ltl Anders Eriksson ville att vi skulle göra för att få ett helhetsgrepp på kommunernas ekonomi. Det är ett mycket omfattande arbete. Vi försökte och vi har fått samla in en hel del uppgifter; i finansutskottets fortsatta arbete med budgeten kommer man att få ta in dem och göra en noggrannare analys där över hur det ser ut. Det var inte bara ltl Anders Eriksson som hade åsikter om det här insamlandet, även ltl Britt Lundberg inom centern hade en hel del och vi försökte nog så mycket vi kunde på den korta tid som stod till buds. Vi kunde inte beakta allt detta utan vi kom ganska snabbt underfund med att det var ett politiskt ställningstagande huruvida det skulle slopas eller inte.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag vill säga till finansutskottets ordförande att jag har full respekt och förståelse för er arbetssituation. Ni har budgeten och detta kom ytterligare som ett ärende, så jag kan förstå att man tidsmässigt inte haft möjlighet att göra så mycket mera åt det här ärendet. Men ärendet i sig är så pass viktigt att jag tycker att det är synd att både själva framställningen och även den behandling som vi nu kan ge ärendet blir i mångt och mycket ett hastverk. Det tycker jag är synd faktiskt, samtidigt som jag som sagt förstår finansutskottet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Wiklöf:

Fru talman!

När det gäller skattemyndighetens ståndpunkt visavi skattekorten och möjligheterna att få s.a.s. rätt siffror från första stund i dem är det riktigt att vi har delgivits den uppfattningen att om lagtinget före den 2 december skulle kunna fatta ett beslut skulle det kunna vara möjligt för skattestyrelsen att få in de riktiga siffrorna. Men jag har förstått det så att hela det påpekandet bygger på omständigheten att landskapsstyrelsens framställning skulle tas ograverad, nämligen så att det blir från 1 januari 2004. Om den omständigheten bortfaller, så kan jag inte med bästa vilja i världen förstå hur en skattemyndighet skall kunna sätta in rätt siffror. Det måste vara ogörligt. Skillnaden är väsentlig om det nya regelverket skall börja gälla från 1 januari eller från 1 februari eller från 1 mars och det allmänna avdraget skulle bli kvar några månader. Det här är ingen enkel ekvation. Om alla bollar ligger i vida fältet måste det vara svårt även för en skattemyndighet, det dristar jag mig att tolka och tro.

 

Ltl Perämaa, replik:

Fru talman!

Det är alldeles riktigt att ikraftträdelsedatumet kan påverka för hur många månader det allmänna avdraget för 2004 är slopat. Men i varje fall ser jag det som kärnpunkten att det blir i det fallet inte fråga om en retroaktiv beskattning i varje fall. I så fall kommer det att rättas till när beskattningssiffrorna för 2004 är klara.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vicelantrådet Erland:

Fru talman!

Den allmänna bakgrunden till framställningen har ett samband med budgeten och i budgetdebatten berördes också motivet till att vi har fört fram den. Vi har också tidigare aktualiserat detta i diskussionerna för drygt ett år sedan. Det är naturligtvis det nya lagtinget som skall anta budgeten och i samband med det kommer också den här framställningen in.

 

Om jag kort rekapitulerar motiven, så har klumpsumman minskat under de senaste åren. Tendenserna har funnits sedan 2000 ungefär, men åren 2001 och 2002 minskade landskapets inkomster med 12,7 miljoner på grund av skattesänkningar i riket, kan man säga. De skattesänkningarna ökar köpkraften både på Åland och i riket. Tar vi bara de ändringar som syns i justeringarna när det gäller avdragen rör det sig om ett belopp i storleksordningen 6,5 miljoner för Åland, medan det allmänna avdraget rör sig om drygt 3 miljoner. Köpkraften på Åland har alltså stärkts de senaste åren genom olika avdrag och också genom justeringar i skatteskalorna, och den processen fortsätter; då måste man ställa de tendenserna mot varandra: skall vi betala för den höga välfärdsnivån vi har så måste vi göra någonting åt den balans i budgeten som har varit särskilt 2002. Bortser man från bygglånen har det rört sig om 10 miljoner och det underskottet är nu justerat så att det är i balans; hur man går vidare har också att göra med hur man gör med den här framställningen och vad landskapsstyrelsen gör i nästa tilläggsbudget, om det kommer någon, när det gäller det utökade avdraget. Bakgrunden är att det är ett politiskt beslut: vill man finansiera välfärden och ha budgeten i balans måste man göra någonting, och det här är ett element i det hela.

 

När det gäller ikraftträdandet är det så att avdraget skall göras för kommande skatteår. Man bör naturligtvis då se vad som är i lagligt när lagen träder i kraft, om avsikten för lagtinget är att den skall träda i kraft. Såvitt jag förstår är det så att skattekorten är den information som man ger till medborgarna om skattesystemet under det kommande året och när lagen träder i kraft kommer den sedan att tillämpas vid deklarationen för skatteåret 2004.

 

En särskild sak som fortfarande leder till mycket debatt och där finansutskottet inte i och för sig har tagit upp den frågan är det som vtm Sundback sade att man ensidigt utnyttjar protokollen från Ålands kommunförbund och att någon skulle ha påstått att det här är någonting som binder någon. Det är inte så utan det här kallas överläggningar mellan landskapet och kommunförbundet, och kommunförbundet har en styrelse, fullmäktige osv., så de måste anses kunna representera kommunerna, men det finns ingenting som binder. Däremot kan vi genom de överläggningar vi har haft konstatera att vi har informerat kommunförbundet om att vi avser att göra ändringen när det gäller allmänna avdraget. Kommunförbundet ville det här året ha ett särskilt möte med sina företrädare – det hölls den 7 juli – det var 14 kommundirektörer och nio lagtingsledamöter som representerade olika kommuner. Jag var inte närvarande, men såvitt jag vet var alla kommuner representerade; då antecknade man i det protokoll som finns från mötet att man hade diskuterat olika förslag från landskapsstyrelsen, bl.a. slopandet av allmänna avdraget och det var också några andra avdrag som diskuterades. Men i ett protokoll från 9 december konstaterade vi att det här är någonting som landskapet har informerat om att man avser att göra. Ingenting är bindande. Det är viktigt att påpeka att det är det nu sittande lagtinget som har saken i sina händer. Det är lagtinget som är det politiska organet som skall avgöra på förslag i det här fallet av landskapsstyrelsen och också på förslag av finansutskottet. Jag vill alltså avfärda det här med att vi skulle från landskapsstyrelsens sida se någonting bindande i de överläggningar vi har med kommunförbundet.

 

Ytterligare en sak som nämndes var att detta skulle försämra kommunernas ekonomi. Det är riktigt att i den uträkning som finns på basis av kalkyler är det en viss försämring. Men i och med den kläm som införs i finansutskottet är det klart att det kommer fram tydligt vad landskapsstyrelsens avsikt är: att det skall vara plus minus noll för kommunsektorn och för förhållandet mellan kommunerna och landskapet. Till den delen tycker jag att finansutskottet har preciserat vad det handlar om och det är tydligt i den kläm som finns med i betänkandet.

 

Vtm Sundback, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det var bra att vicelantrådet lite ändrade uppfattning i överenskommelsen som det talas om i framställningen med Ålands kommunförbund. Nu var det mera det att man från landskapsstyrelsen har informerat osv. Det är kanske mera korrekt. Men här i texten och i den tidigare debatten har man nog förstått att landskapsstyrelsen har utnyttjat det här tillfället för att konstatera att kommunerna har varit införstådda med att det skall göras på det här sättet. Den diskussion får vi emellertid återkomma till. Att alla skulle gå skadelösa s.a.s. ur reformen framgår inte av framställningen  utan enligt den skall Mariehamn som enda kommun gå miste om 317.000 euro. Men om vi får det kompenserat kommer saken i en helt annan dager.

(Från salen, ltl Wiklöf:det har inte varit utskottsmajoritetens syfte)

 

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Inget remissförslag.

 

Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsstyrelsens framställning angående ändring av besvärsbestämmelserna i byggnadslagen. (FR 3/2003-2004).

 

Ärendet kommer att upptas till behandling måndagen den 1.12.

 

 

Landskapsstyrelsens framställning angående växtskydd. (FR 4/2003-2004).

 

Ärendet kommer att upptas till behandling måndagen den 1.12.

 

 

Antecknas från tilläggslista för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Av lantrådskandidaten Roger Nordlund överlämnat i 64a § 4 mom. lagtingsordningen avsett förslag till landskapsstyrelse jämte handlingsprogram. (D 1/2003-2004).

 

Ärendet upptas till behandling vid lagtingets nästa plenum. Lagtingets nästa plenum hålls i dag kl. 13.55. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.13.55).

 

 

Originalfil