Plenum den 24 november 2010 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 24 november 2010 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Bordläggning. 1

1   Ändring av vallagstiftningen

Lagutskottets betänkande (LU 1/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)

Bordläggning. 2

2   Landskapslag om valfinansiering

Lagutskottets betänkande (LU 2/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)

Remiss. 2

3   Godkännande av avtalet med Belize om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 5/2010-2011)

Remiss. 2

4   Godkännande av avtalet med Marshallöarna om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 6/2010-2011)

Remiss. 2

5   Godkännande av avtalet med Vanuatu om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 7/2010-2011)

Enda behandling. 2

6   Landskapsrevisorernas berättelse för år 2009

Finansutskottets betänkande (FU1/2010-2011)

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2009-2010)

Enda behandling. 28

7   Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2009

Finansutskottets betänkande (FU 2/2010-2011)

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2009-2010)

För kännedom... 29

8   Förändring av taxisystemet

Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 1/2010-2011)

9   Landskapets utbildningspolicy

Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 2/2010-2011)

Plenum slutar. 29

 

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter är närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamöterna Anders Englund och Jan Salmén på grund av SLC:s styrelse- och förbundsfullmäktiges möte i Helsingfors. Beviljas.

Bordläggning

1      Ändring av vallagstiftningen

Lagutskottets betänkande (LU 1/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 28/2009-2010)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 1.12.2010. Godkänt.

Bordläggning

2      Landskapslag om valfinansiering

Lagutskottets betänkande (LU 2/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 29/2009-2010)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 1.12.2010. Godkänt.

Remiss

3      Godkännande av avtalet med Belize om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 5/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

4      Godkännande av avtalet med Marshallöarna om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 6/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

5      Godkännande av avtalet med Vanuatu om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 7/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Enda behandling

6      Landskapsrevisorernas berättelse för år 2009

Finansutskottets betänkande (FU1/2010-2011)

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Finansutskottet har behandlat landskapsrevisionernas berättelse för år 2009 och särskilt lagt tyngdpunkt på de delar av berättelsen som lagtinget gärna ville att vi skulle fördjupa oss i. Det är ett betänkande som finansutskottet enhälligt har kunnat enas om. Det känns bra.

Under utskottets synpunkter allmänna motiveringar konstaterar utskottet inledningsvis att både de personella och de ekonomiska resurserna bör ses över i syfte att säkerställa att en adekvat och tillräcklig revision kan genomföras. Både landskapsrevisionens och den interna revisionens resurser bör förbättras. Den reform av revisionen som planeras bör därtill prioriteras så att ett nytt revisionsupplägg snarast kan tas i bruk.

Utskottet konstaterar vidare att det är en fördel om landskapsregeringen i ett meddelande som behandlas samtidigt som berättelsen ger sin syn på de olika verksamheterna och åtgärder med anledning av landskapsrevisorernas berättelse. Så har skett under några år tidigare, dock inte det här året och inte föregående år. Det kan konstateras att det skulle vara en fördel.

I samband med det utlåtande som finansutskottet har lämnat till lagutskottet finns också påpekanden om hur revision och bokslut samt behandling ska gå till så att man har en bättre överskådlig bild.

Under detaljmotiveringarna under kansliavdelningens förvaltningsområde fanns en stor fråga som diskuterades. Det var ärendehanteringen inom landskapsförvaltningen.

Landskapsrevisorerna noterar en väsentlig ökning av antalet öppna ärenden. Ett relativt stort antal av de öppna ärendena är upp till 4-5 år gamla, som får anses vara anmärkningsvärt.

Utskottet konstaterar att antalet öppna ärenden, som är mer än tre månader gamla, per den 25 oktober 2010 var 839 stycken. Av dessa hänför sig 324 stycken till år 2009 eller tidigare. Utskottet konstaterar att det finns tydliga regelverk avseende hantering av öppna ärenden och att rutiner för uppföljning finns på plats. Ännu fungerar dock inte ärendehanteringen optimalt. Utskottet konstaterar att under ett flerårigt perspektiv har antalet öppna ärenden totalt sett minskat.

Utskott har också erfarit att det tidvis kan förekomma många öppna ärenden dvs ärenden som är äldre än tre månader. Det är de s.k. stöden som LFA-stöden och vissa andra periodiserad års stöd inom jordbruket som behandlas vid en viss tid. Det är viktigt att se problematiken med öppna ärenden som är mer än tre månader gamla ur ett brukarperspektiv så att enskilda får reda på var ärendet ligger och en uppfattning om när ett beslut är att vänta. Det är därför viktigt att myndigheten informerar enskilda som berörs av ett ärende. Utskottet har erfarit att det pågår ett reformarbete avseende ärendehanteringen i elektronisk form. Det är framförallt registreringen av ärenden och den uppföljning som sker efter det.

Sedan under jordförvärvsärenden konstaterar revisorerna att landskapsregeringen genom beslutet den 7 juni 2010 antagit riktlinjer för hur gällande lagstiftning ska tillämpas. Landskapsregeringens beslut från den 29 december 2009 ger dock intryck av att rättsläget är oklart för de jordförvärvsansökningar som lämnats in efter detta datum. Samtidigt konstateras att ansökningsärenden som anhängiggörs vid landskapsregeringen enligt förvaltningslagen för landskapet Åland i regel bör tas upp för beslut inom tre månader från den dag då ärendet inleddes. Mot denna bakgrund anser revisorerna att landskapsregeringens beslut den 29 december 2009 strider mot principerna om god förvaltning. Till de grundläggande rättsstatsprinciperna hör att lagstiftningen är offentlig och bör kännas till av alla. Det innebär bl.a. att lagstiftningen skall vara så tydlig att effekterna av lagstiftningen ska vara förutsebara. I detta fall har det inte varit fråga om att lagstiftning saknats. Enligt revisorerna har det därför inte funnits lagstöd för, eller någon annan godtagbar orsak till att låta de sökande vänta i ovisshet så länge. Revisorerna förutsätter att landskapsregeringen vid alla tillfällen tillämpar gällande lagstiftning och att principerna om god förvaltning följs vid behandlingen av anhängigjorda ärenden.

Utskottet har i sitt betänkande nr 6/2009-2010 konstaterat följande: ”Utskottet konstaterar att landskapsregeringen är i färd med att vidta åtgärder i syfte att förnya och förtydliga regelverket och betonar vikten av att ett förnyat regelverk snarast sätts i kraft. Utskottet har erfarit att dessa åtgärder även torde innefatta lagstiftningsåtgärder i fråga om plan- och byggnadslagen samt jordförvärvslagen som sannolikt kommer att föreläggas lagtinget under våren. Utskottet förutsätter att lagförslagen föreläggs lagtinget under våren 2010.” I sammanhanget kan noteras att självstyrelsepolitiska nämnden har framfört synpunkter på riktlinjerna för tillämpning av 8 § jordförvärvslagen. I protokoll nr 20/2009-2010 konstateras bl.a. följande:

2)" Nämnden finner landskapsförordningen om jordförvärvstillstånd problematisk mot bakgrund av förordningsfullmakten i självstyrelselagens 21 §. Enligt nämndens mening bör landskapsförordningen därför inte tillämpas.

3) Nämnden poängterar att de av landskapsregeringen antagna riktlinjerna, som även kan läsas av allmänheten, måste överensstämma med gällande lag och bör korrigeras.”

Utskottet instämmer i revisorernas och nämndens utlåtanden och betonar vikten av att landskapsregeringen följer förvaltningslagens bestämmelser och principer så att alla behandlas utgående från befintligt regelverk intill dess att en ändring av regelverket genomförts. Utskottet understryker därtill vikten av att landskapsregeringen skyndsamt arbetar vidare med ärendet i enlighet med den parlamentariska kommitténs betänkande.

Sedan till personalpolitik. Diskussionen om att det gavs för många dispenser ledde till att vi utredde det i utskottet. Vi kunde konstatera att antalet beviljade dispenser från framförallt utbildningskrav de senaste 10 åren inom den allmänna förvaltningen utgör 31 stycken, i medeltal 3 per år, varav 10 stycken beviljats under år 2008 och de flesta av dessa beviljades på tjänstemannaföredragning, inte på politisk nivå.

Dispenser kan beviljas i enlighet med lagstiftningen i enskilda fall och av särskilda skäl. Den där skrivningen har föranlett en viss diskussion i utskottet. Det är kanske någon som har en annan uppfattning. Utskottet har ändå valt att säga att så här ligger det till.

Utskottet betonar att det i beslutet ska motiveras varje gång varför dispens beviljats och konstaterar samtidigt att det är viktigt att möjligheten finns att bevilja dispens med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. Enligt utskottets erfarenhet har det förekommit flera dispenser som har beviljats utan att motivering har funnits angiven i beslutet. Därför vill utskottet påpeka detta.

Sedan finns det även påtalade problem med befattningsbeskrivningar och behörighetskrav, inom förvaltningen, som blivit föråldrade borde uppdateras när man annonserar ut nya tjänster.

Sedan till förvaltningen av landskapets fastigheter. Landskapsrevisorerna hänvisar till sina tidigare skrivningar. Bl.a. föreslår revisorerna att landskapsregeringen intensifierar och påskyndar arbetet med införandet av internhyror. Revisorerna föreslår vidare att landskapsregeringen överväger inrättandet av ett fristående fastighetsverk för att ytterligare effektivera fastighetsförvaltningen. Äganderätten till landskapets fastighetsbestånd kunde därefter överföras till fastighetsverket vars verksamhet kunde finansieras med hjälp av hyror och arrende. Slutligen anser revisorerna att försäljningen av obehövliga fastigheter kan göras i snabbare takt. Med hänvisning till revisorernas skrivning under museibyrån upprepas att det finns många kulturhistoriskt värdefulla byggnader som det är kostsamt att underhålla. Om tillräckliga budgetmedel saknas för underhållet måste en snävare prioritering göras så att byggnader kan avyttras och deras fortsatta förfall hindras.

Ett fastighetsverk skulle effektivera och samordna landskapets resurser i fråga om fastighetsförvaltningen samt stöda museibyråns skötsel av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Utskottet delar revisorernas uppfattning och understöder resonemanget avseende försäljning av obehövliga fastigheter i snabbare takt och hänvisar i sammanhanget till det arbete som gjordes i arbetsgruppen för användande av landskapsregeringens bebyggda fastigheter. För att förbereda fastigheter för avyttring och för att få en bättre effektivitet kunde mäklare anlitas då det bedöms ändamålsenligt.

Idag fick vi höra att man vid försäljningen av Grelsby sjukhus nu har beslutat att använda detta så att man har föregått lagtingets behandling av detta ärende.

Sedan till frågan om Alandica kultur och kongress. Landskapsrevisorerna anser att en internhyra för fastigheten borde beräknas i likhet med andra landskapsägda fastigheter så att landskapets årliga kostnader för Alandica blir synliga i bokföringen.

Utskottet delar uppfattningen och har erfarit att en internhyra uppgående till 15,36 euro per kvadratmeter och månad, totalt 96 200 euro per månad, skulle kunna fastställas om avkastningskravet på kapitalet fastställs till 4,5 procent och avskrivningarna fastställs till 2 procent per år, vilket tototalt utgör en årlig intern hyra beräknad utgående från 6,5 procent av den totala investeringskostnaden per år. En internhyra ska normalt täcka både ett avkastningskrav på kapitalet samt avskrivningar och värdeminskningar.

Avsikten med bygget av Alandica kultur och kongress var bl.a. att gynna besöksnäringen. I det fall samhällsnyttan överstiger internhyran som fastställs för Alandica så kan man konstatera att satsningen totalt sett var lyckad för landskapet. Med anledning härav efterlyser utskottet en utvärdering av satsningens samhällseffekter efter viss tid. Framledes borde sådana analyser göras vad gäller samtliga landskapets s.k. infrastrukturella satsningar.

Sedan till finansavdelningens förvaltningsområde, landskapets budget 2009. Landskapsrevisorerna konstaterar att i bokslutet för 2009 visar resultaträkningen ett underskott om 21 872 023 euro. Vid en jämförelse med resultatet för år 2008 konstateras att resultaträkningen då visade ett överskott om 7 768 215 euro. Eftersom en överföring om 10 miljoner euro gjordes till utjämningsfonden år 2008 är resultatet för år 2009  39 640 238 euro sämre än föregående år. Resultatet i bokslutet försämras ytterligare om man beaktar skillnaderna i den procentuella andelen av pensionskostnaderna som överförs från pensionsfonden till driftsbudgeten för pensionskostnaderna. Hade den procentuella andelen år 2009 varit densamma som år 2008 hade underskottet uppgått till ca 42 miljoner euro. Revisorerna konstaterar att det kraftigt försämrade resultatet främst beror på minskade skatter och intäkter av skattenatur. De inbesparingar som landskapsregeringen har åstadkommit uppgår till ca 5,4 miljoner euro.

Utskottet understryker revisorernas uppfattning och konstaterar att ekonomisystemet behöver förändras i grunden så att det blir överskådligt. Anslag för drift och investeringar behöver tydligt separeras. Det här är också sådana synpunkter som utskottet har lämnat i sitt utlåtande till lagutskottet när det gäller behandlingen av den nya finansförvaltningslagen. Vi kommer att återkomma till den diskussionen när den behandlas.

Sedan IT- utvecklingen inom förvaltningen. Revisorerna framhåller att landskapsförvaltningens egen IT-utveckling är viktig för hela landskapet. Landskapsregeringens framförhållning har under många år varit eftersatt. IT-avdelningens resurser har i stort sett endast räckt till att underhålla befintliga system. Det är därför nödvändigt och av central betydelse att tillräckliga resurser avsätts för att följa med en ständigt framåtskridande utveckling. Det är ineffektivt och kostsamt att inte kontinuerligt utveckla sina IT-system. Målsättningen borde vara att bättre betjäna medborgarna, t.ex. genom att erbjuda en 24-timmars förvaltning via elektroniska tjänster.

Utskottet framhåller att ett väl fungerande IT system är grundläggande för effektivering och reformering av den offentliga förvaltningen och att ett sådant skulle kunna erbjuda en 24-timmars förvaltning.

Herr talman! Så till trafikavdelningen och skärgårdstrafiken. Revisorerna upprepar sin uppmaning att landskapsregeringen måste utveckla statistikhanteringen så att uppgifterna kan användas som underlag för trafikplaneringen. Det är viktigt att trafiken fungerar för både pendlare och nyttotrafik. En bättre samordning måste dock eftersträvas för att kunna erbjuda en effektivare trafik som är anpassad till den befintliga trafikvolymen. Enligt revisorerna bör också beställningstrafiken, speciellt under obekväm arbetstid, kritiskt granskas i syfte att minimera kostnaderna. Revisorerna anser att den viktigaste uppgiften för landskapsregeringen är att minska bemanningskostnaderna. Revisorerna föreslår att ett avlösningssystem skapas som innebär att de ordinarie turerna under normala förhållanden inte förutsätter övertidsarbete. Revisorerna efterlyser vidare konkreta åtgärder med anledning av den rapport som presenterades den 21.8.2008. Revisorerna har följt med diskussionen om att privatisera alternativt bolagisera skärgårdstrafiken och vissa delar av trafikavdelningens verksamhet. Detta kunde bidra till en tydligare rollfördelning mellan beställare och utförare och samtidigt medföra bättre målstyrning och kostnadseffektivitet. Revisorernas förhoppning är att landskapsregeringen omgående reder ut förekommande organisatoriska och andra problem och därmed återställer förtroendet för trafikavdelningen.

Utskottet stöder fullt ut landskapsrevisorerna i deras iakttagelser.

Sedan till övriga förvaltningsområden, lagberedningen. Landskapsrevisorerna understryker vikten av att landskapsregeringen följer upp arbetsgruppens rapport ”Kvaliteten i lagstiftningsarbetet”, av den 15 december 2009, med lämpliga åtgärder så att en effektiv laggranskning införs.

Utskottet delar landskapsrevisorernas uppfattning och understöder detta.

Sedan till revisionsverksamheten. Inledningsvis kunde landskapsrevisorerna själva konstatera att tillgången till sekreterarhjälp och understöd i arbetet för att kunna granska bokslut och verksamhet inte fanns tillgängligt. Det här var mycket allvarligt för revisorernas arbete. Revisorerna liksom finansutskottet har varit enhälliga i sin bedömning. Det här är den allvarligaste problematiken som fanns under det gångna året för revisionen av 2009. Därför hänvisar utskottet till skrivningarna under betänkandets allmänna motivering. Här måste vidtas kraftåtgärder!

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget bringar betänkandet till landskapsregeringens kännedom. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Först vill jag uttrycka lite kritik för att utskottsordförande står här och läser upp betänkande som vi har läst hemma och dissekerat ordentligt. Man vill gärna ha lite tilläggsuppgifter, sådant som inte står i betänkandet och sådant som utskottet har diskuterat. Det hade varit värdefullt. I anledning av det har jag en fråga. På sidan 3 längst ned om finansavdelningen, landskapsbudgeten 2009 skriver man: ”De inbesparingar som landskapsregeringen har åstadkommit uppgår till ca 5,4 miljoner euro.” Det här ger då uppfattningen om att man har sparat in i driftskostnaderna i konsumtionsutgifterna. Min uppfattning är att det har man inte gjort. Därför är den här meningen rimligen inte korrekt. Man har alltså minskat överföringsutgifterna och man har minskat investeringarna. Men hur mycket av 5,4 miljoner menar utskottet att är minskning i driftkostnader, alltså i konsumtionsutgifter för landskapets del?

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Den här texten är ju hämtad från landskapsrevisorernas berättelse rakt av. Vad dessa 5,4 miljoner exakt består av har inte utskottet kunnat verifiera fullt ut.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Min fråga är då till utskottets ordförande om han själv tycker att uttrycket inbesparing är korrekt när man vill ge en bild av hur landskapets ekonomi har utvecklats? Man talar om att minska överföringarna till tredje part, till delar av näringslivet och kommunerna och när man minskar investeringarna. Ska man använda ordet inbesparingar så behöver man tala om driften. Då borde läsaren få information här om hur mycket det har kunnat sparas på landskapets konsumtionsutgifter i den här bokslutsjämförelsen.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag håller fullständigt med i den frågan. Jag ber att få återkomma när finansutskottet behandlar årets budget där vi ska fördjupa oss i den här utvecklingen som vi fick presenterat som klumpar. Det ska specificeras; konsumtionsutgifter och överföringar och investeringar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Självstyrelsepolitiska nämnden är ju ett politiskt utskott, medan finansutskottet är ett sakkunnigt utskott. Utskottet refererar här till punkt 3) där man säger att riktlinjerna för landskapsregeringen måste överensstämma med gällande lag och bör korrigeras. Det är ju synnerligen allvarligt om landskapsregeringen tillämpar riktlinjer som inte överensstämmer med gällande lag. Jag utgår från att ni har hört sakkunniga i utskottet. Kan utskottet säga på vilket sätt det inte skulle överensstämma med gällande lag? Jag ser det här som mycket allvarligt.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det här är då självstyrelsepolitiska nämndens ställningstagande. Finansutskottet har ju inte någon orsak att ifrågasätta sanningshalten eller verkligheten bakom det som man har skrivit. Det här är ett konstaterande. Utskottet har valt att lyfta fram det här. Är det så som ltl Olof Erland säger så visst är det ju allvarligt. Det vet de ledamöter som sitter i självstyrelsepolitiska nämnden, när det här protokollet skrevs som ju är offentligt för lagtinget åtminstone, att det här är en sak som bör korrigeras.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag är förvånad över att ni inte har redogjort för det här eller har hört sakkunniga. Mitt intryck av jordförvärvsdebatten var att landskapsregeringen hade behandlat detta med köp av aktier. Det kan man mycket väl reglera genom förbehåll i bolagsordningen eller genom att avgränsa aktierna till visst område. Det blir ju klarlagt i den debatten. Jag skulle gärna vilja veta vad det är för lag som man då bryter mot där? Så här kan det inte få vara ett i parlament att man låter påståenden gå vidare och vidare. Det här måste ju klargöras om det är mot lagen.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det bör naturligtvis klarläggas. Vi uppmanar ju landskapsregeringen, som beredande organ, att klargöra detta problem som har påtalats av en enig självstyrelsepolitisk nämnd. Det fanns inte någon oenighet. Jag råkade av orsak vara en av ersättarna som deltog i självstyrelsepolitiska nämndens möte. Det fanns inte någon avvikande åsikt i den här frågan. Det här var ett konstaterande. Nu skall grunderna för beslutsfattande ändras där grunderna har tillkommit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ltl Mattsson nämnde antalet öppna ärenden. Inledningsvis kan jag säga att landskapsregeringen förstås tar till sig uppgifterna som kommer fram här i finansutskottets betänkande. Vi har redan börjat med arbetet. Vi går nu igenom alla öppna ärenden under kansliavdelningens förvaltningsområde under förvaltningschefens ledning. Jag kan konstatera att många av de här öppna ärendena är i princip klara men de är inte avförda av dessa anhängiggjorda listor. Den processen har vi kommit ganska långt med redan faktiskt. Verkligheten är nog bättre än vad siffrorna låter sig göra gällande. Vi ser också fram emot att få snabba upp den här processen med elektronisk dokumenthantering.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är tacksamt att höra att det rör på sig. Det hade därför varit bra med det som vi efterlyste. Landskapsregeringen kunde ha levererat en form av meddelande om det nya läget som uppstår i samband med behandlingen av landskapsrevisorernas berättelse. Utskottet fick också erfara att man hade ökat på takten i ärendebehandlingen. Det är väldigt bra.

Det som vi också kunde konstatera, tyvärr, som är kopplat till detta, är att den mjukvara som används för registrering är väldigt föråldrad, den är uppgraderad i från 80-talet.

Minister Roger Eriksson, replik

Ja, det stämmer. En annan sak som ni har poängterat i ert betänkande är problematiken med landskapsförordningar och jordförvärvstillstånd. Det står här att den egentligen inte bör tillämpas. I princip är det riktigt. Grunderna för individens rättigheter och skyldigheter ska vara på lagnivå. Det framkommer också från kommitténs betänkande, att det här är en sak som vi jobbar med förstås. Man ska också komma ihåg att den här förordningen kom år 2003, dvs efter den nuvarande grundlagsförändring som kom år 2000. Förordningen har tillämpats både av oss och av domstolarna, även Högsta Förvaltningsdomstolen har refererat till förordningstexten som finns här. Den är nog inarbetad i vårt system. Att låta bli helt rakt av att tillämpa gällande förordning är inte lätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! I finansutskottets betänkande sägs på sidan 4; ”utskottet understryker revisorernas uppfattning och konstaterar att ekonomisystemet behöver förändras i grunden så att det blir överskådligt. Anslag för drift och investeringar behöver tydligare separeras.” Jag tycker att det är ganska svagt beskrivet av revisorerna varför man i grunden måste förändra ekonomisystemet. Jag tycker att finansutskottet har en bra skrivning. Kanske ordförande lite närmare kan precisera eller utveckla resonemanget? Det är ganska sparsamt här.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag kan väl gå vidare här. Samtidigt som vi i princip behandlade det här, eller just efter, så behandlade vi också vårt utlåtande till lagutskottet. Då kommer vi in på just den här biten. Om man säger det enkelt så ska budgeten, när man läser den, vara så beskriven att man kan följa den. Budgeten ska utgöra stöd för revisorernas arbete så att den också kan utläsas i verksamhetsberättelse och bokslut när året är slutet. Det är utskottets inställning till hur detta ska se ut. Då måste det också till mera IT och mera uppbyggnad. Detta får vi återkomma till när vi diskuterar behandlingen av finansförvaltningslagen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag förstod att man alltså behöver mera data och mera fakta. Jag tycker att den här skrivningen är lite annorlunda. Den tar fasta på hela budgetsystemet. Man hänvisar till att man kan flytta över överskott och underskott mellan åren. Det bidrar till att försvåra läsningen och det gör budgeten otydlig. Jag uppfattar det ändå som ett sorts stöd för tanken om att ha en sorts budgetering enligt prestationsprincipen. Då får man för året vad som är verksamhet, vad det kostar och hur det ska finansieras. Ska man uppfatta den här skrivningen så att det åtminstone går i den här riktningen?

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är alldeles riktigt. Varje år, isolerat för sig, ska kunna läsas från budget till bokslut och verksamhetsberättelse. I det sammanhanget har också utskottet kunnat konstatera att det finns delar i budgeten som är svåra att behandla exakt så, men de ska ändå gå att utläsa, Det gäller t.ex. EU-programmen som är sjuåriga och andra långvariga investeringar. Men ändå varje år för sig, isolerat, ska kunna gå att utläsa från budget till bokslutet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Flera av de saker som finansutskottets ordförande nu nämner i sitt anförande som rör trafikavdelningen är också kända på avdelningen. Jag kan passa på att informera här att vad gäller statistikhantering, beställningstrafik, att minska bemanningskostnaden enligt den rapport som levererades 21 augusti 2008, att konkretisera tankarna på bolagisering och privatisering, att revidera organisationen att omstrukturera den till beställare och utförare, så alla de uppgifterna är påbörjade nere på trafikavdelningen.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag tackar för de uppgifterna. Jag får väl här igen påverka att just ett sådant meddelande, som utskottet efterlyser där landskapsregeringen hade kunnat meddela åtgärder som har vidtagits utifrån revisorernas rapport, hade varit välkommet. Vi ser fram emot att det framledes ska börja fungera så.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! Under personalpolitik skriver utskottet; ” befattningsbeskrivningar och behörighetskrav, inom förvaltningen, som blivit föråldrade borde uppdateras”. Det skulle vara bra om förvaltningen skapade en rutin om, hur och när uppdateringar görs. Den befattningsbeskrivning som skrevs för tio år sedan överensstämmer inte alltid med dagens behov.

Genom uppdateringar minskar troligen behovet av dispenser som blev en stor fråga vid remissen.

Herr talman! När det gäller förvaltningen av landskapets fastigheter, föreslår revisorerna bl.a. att landskapsregeringen intensifierar och påskyndar arbetet med införandet av internhyror.

Lagtinget har senaste vecka debatterat budgeten för år 2011 där det framgår att kursen är lagd mot internhyror och en fristående fastighetsenhet som genomförs 2012. Därmed är liberalerna nöjda för tillfället.

Så till den ofta debatterade trafikavdelningen. Jag vill börja med ett citat ur berättelsen: ”Revisorernas förhoppning är att landskapsregeringen omgående reder ut förekommande organisatoriska och andra problem och därmed återställer förtroendet för trafikavdelningen.”

Herr talman! Det är en mycket allvarlig pekpinne från revisorerna som utskottet stöder fullt ut. Vad beror den förtroendeklyfta på som revisorerna avser? Det är ju inte lätt att veta. Ett exempel som troligen bidragit till att trafikavdelningens förtroende sviktar bland allmänheten kan vara t.ex. de så kallade affärerna.

I finansutskottets betänkande nr 8/2009-2010 refererar utskottet till "Miljöutredning vid Trafikavdelningen, Ålands landskapsstyrelse" av den 3 november 2003. I den rapporten nämns tjärasfalt och det påpekas att miljöfrågorna måste hanteras korrekt.

Då, 2003, borde åtgärder ha vidtagits omgående men över 6 år senare blev det en såkallad asfaltaffär under lagtingsåret 2009-2010.

Ett annat exempel är schabblet med skärgårdstrafikens turlistor, där dåligt förankrade förslag lämnats ut och resenärerna oroats ibland både en och två gånger innan allt varit klart.

Utskottet ger inget recept på hur förtroendeproblemet gentemot allmänheten skall lösas.

Herr talman! Det är troligen alla affärerna som har gett avdelningen dålig renommé och det är beklagligt.

Av budgetframställningen kan man ana att nästa affär med roten i år 2004 är under uppsegling, bokningssystemet vid Ålandstrafiken.

Herr talman! Ett litet råd till regeringen, för att återupprätta förtroendet för trafikavdelningen: Försök undvika att det blir flera så kallade affärer och ha en tillräckligt stor framförhållning i turlistärenden både för bussar och för färjor.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ltl Sundblom brukar i allmänhet har synpunkter på de färjanställdas lönevillkor. I den här rapporten och betänkandet från utskottet konstaterar man att de stora kostnaderna för skärgårdstrafiken beror på övertid. Jag undrar om ltl Sundblom delar fullt ut den här beskrivningen som finns både i berättelsen och i betänkandet?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Talmannen vill påpeka att repliker bör rikta sig till det som har anförts.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Finansutskottets ordförande inledde med att säga att man har försökt följa upp det som framfördes i remissen till utskottet. Det tycker jag att man har gjort. Det är positivt. Det känns meningsfullt att försöka komma med nya förslag och idéer när man ser att de följs upp i utskottsbehandlingen, Det är jag tacksam för. Däremot har jag inte fått allt som jag har velat man det får man ju finna sig i, det är ju demokratins pris.

Om vi börjar med de öppna ärendena, där tycker jag att utskottet var lite väl diffus. Man hade kunnat vara betydligt tydligare. Bland annat när det gäller detta som man pekar på, att det är viktigt att myndigheten informerar enskilda som berörs av ett ärende. Med tanke på hur många öppna ärenden det finns, och hur otroligt enskilda medborgare kan få vänta ibland, borde man fundera på att införa ett sådant system som finns på andra ställen i världen. Har man inte fått ett svar ifrån myndigheten efter två månader så är ansökan automatiskt beviljad. Jag tror att det skulle leda till att man får bukt med den här typen ”eftersläpningsförvaltning”, om uttrycket tillåts. Det var bra att man tog upp den här biten.

Ltl Barbro Sundback, jag och flera andra förde också ett resonemang varför det är så otroligt svårt att göra förändringar i vår förvaltning och varför det är så svårt att få in ett ekonomiskt ansvar. Jag pekade också på de effektivitetsmålsättningar som man har inom riksmyndigheter där man försöker följa upp hur många beslut man tar per timme. Med tanke på den ekonomiska situation som landskapet befinner sig i skulle det ha varit intressant om finansutskottet hade haft möjlighet att föra ett principresonemang om detta och dra slutsatser av det.

Nu har vi fått betänkandet och man kan fördjupa sig i den biten när det gäller budgeten för nästa år. Det är oerhört viktigt att vi får vår förvaltning att fungera så bra som möjligt för att kunna bemöta de åländska medborgarna på bästa möjliga sätt, på ett kostnadseffektivt sätt.

Herr talman! Det andra ärendet som jag tänker ta upp är jordförvärvsärendena. Vi vet alla vid det här laget att det beslutet som landskapsregeringen tog i juni, där man skulle försöka förbjuda handel med aktier, var inkorrekt. Det är inte så mycket mera att resonera om det. Däremot tycker jag att det är väldigt bra att utskottet säger så här; "man understryker vikten av att landskapsregeringen skyndsamt arbetar vidare med ärendet i enlighet med den parlamentariska kommitténs betänkande.” Det skulle vara intressant att få någon sorts utfästelse ifrån landskapets sida. Blir det såsom det har blivit många gånger förut, att lagtinget säger hur de vill ha det gjort medan landskapsregeringen inte följer upp det desto mera? Jag tycker att det är ett väldigt viktigt konstaterande ifrån finansutskottets sida att man vill att det ska hända mera när det gäller det här arbetet.

Följande fråga, herr talman, handlar om fastigheter. Där skriver finansutskottet; ”man understöder resonemanget avseende försäljning av obehövliga fastigheter i snabbare takt.” Det tycker jag är bra. När det gäller detta med fastighetsverk så tror jag att det kan vara viktigt att man försöker ta en systematisk process steg för steg. Den första frågan är om vi ska ha ett fastighetsverk eller inte. Om svaret blir ja på den frågan, blir följdfrågan; vad vi ska sköta själva? Vad är vi bäst på? Vad är det viktigt att vi håller inom landskapets verksamhet? Vi har olika åsikter i lagtinget om hur många lokaliteter och fastigheter vi ska äga eller om man ska hyra ut av privata entreprenörer. Framförallt när det gäller fastighetsskötsel, vad kan privata bolag sköta bättre än landskapet själv? Här hoppas jag att finansutskottet ser till att man inte bara gör konstruktioner som på trafikavdelningen och att det inte leder till dess mera än till interna omflyttningar från det ena skrivbordet till det andra, utan att man tar ett helhetsgrepp för att få en så kostnadseffektiv och bra fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel som möjligt.

Jag noterade i ett replikskifte angående de inbesparingar som nämndes under landskapets budget 2009, att ltl Roger Jansson inte tyckte det var korrekt beskrivet, vilket jag inte heller tycker. Det ger en helt felaktig bild. Man pratar om inbesparingar, överföringar ut till allmänheten, t.o.m. när man drar ner på bostadslånen klassas det som inbesparing och när PAF-medlen minskar blir det också en inbesparing. Det här är någonting som finansutskottet måste titta riktigt ordentligt på när det gäller det stora arbetet för året i finansutskottet, dvs budgeten för nästa år. Vad är riktigt konkreta inbesparingar och vad är inte inbesparingar? Jag anser nämligen inte att det är någon inbesparing, fast utbetalningarna blir mindre, när intäkterna ifrån penningautomatförening sjunker.

Det som sägs sist från finansutskottet; ”anslag för drift och investeringar behöver tydligt separeras”, det understödjer jag å det varmaste. Vi noterade alla att finansministern kom in springande under remissdebatten och ville peka på hur kostnadsutvecklingen har varit i olika sektorer. Han hade ett underlag där han blandade ihop både anslag för drift och investeringar. Det blev ju fullständigt omöjligt att följa med ett sådant underlag hur kostnadsutveckling har varit.

Jag gratulerar finansutskottet. Jag hoppas att ni också har kraft att följa upp, så att det leder till någonting.

Till sist, herr talman, IT-utvecklingen. Det som står här är som ljuv musik om texten skulle sjungas: ” IT-systemet är grundläggande för effektivering och reformering av den offentliga sektorn och att ett sådant skulle kunna erbjuda en 24 timmars förvaltning”. Äntligen, äntligen, äntligen! Det gäller bara att få den verkställande makten, landskapsregeringen, att börja engagera sig i de här frågorna.

När det gäller landskapsregeringens hemsida så är den uppbyggd för internt bruk. Det är nästan en omöjlighet för en utomstående att hitta om man söker olika beslut och om man vill hitta något styrdokument just p.g.a. att hemsidan är uppbyggd av landskapets interna beslut. Där har jag en konkret fråga; när man har tittat på detta ifrån finansutskottets sida, har man fått något löfte om att ett hemsidearbete är på gång? Det arbete skulle medföra en modern hemsida för vår förvaltning, där skulle det också finnas interaktivitet så att man kan fylla i blanketter när man har tid att göra det. Tack, herr talman.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det var många saker som ltl Anders Eriksson ville ha upplysningar om. Jag tror inte att jag hinner med allt. Jag tackar först för det positiva bemötande som vårt betänkande fick.

När det gäller ärendebehandlingen och kopplingen till IT, där uppstod det frågor för utskottet. Ärendebehandlingen registreras i ett dataprogram som är mera än 20 år gammalt och påbackat med uppdateringar. Systemet innehåller t.ex. inte någon backup som säger till att nu är det här ärendet tre månader gammalt och vill ni vara så vänliga att skicka ut ett meddelande om det. Till den delen vill jag säga att vi återkommer nog, om inte förr så i samband med finansutskottets budgetbetänkande, men framförallt med anledning av vårt utlåtande till lagutskottet om finansförvaltningslagen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi ren konkret uppehåller oss vid hemsidan i det här skedet och inte tar hela IT-utvecklingen. Har man fört i finansutskottet ett resonemang om att få en mera modern hemsida för landskapsregeringen? En hemsida som inte är fullt så svårnavigerad som dagens hemsida.

Detta med fastighetsverk, de vinster som man tänker sig med detta och resonemanget om en helhetsprocess där man i slutändan ser vad landskapet ska sköta och vad kan privata sköta, har man fört ett resonemang om detta i finansutskottet? Resten är egentligen riktat till landskapsregeringen, som jag hoppas att också kan ta del i den här debatten.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Nej, vi har inte fördjupat oss i de två frågorna desto mera. De har funnits med i agendan. Däremot har vi fått information om att lantbruksrelaterade blanketter ska finnas tillgängliga över Internet. Det viktigaste är det som vi kallar 24 timmars kontor. Det handlar om kommunikation. Finns kommunikationen tillgänglig 24 timmar om dygnet och det finns en bra sökmotor, vilket jag utgår ifrån att ska komma, så ska det inte vara några som helst problem. Allt handlar om att uppdatera över 20 år gamla system.

Ltl Anders Eriksson, replik

Så sant, så sant, så sant värderade finansutskottets ordförande. Det här har jag påpekat många, många gånger. Jag konstaterar med tillfredsställelse att också finansutskottet ser allvarsamt på den här situationen och uppmanar landskapsregeringen att göra någonting. Vi får hålla tummarna och hoppas på det bästa för den åländska allmänhetens bästa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Fru talman! Det är uppenbart att landskapsrevisorerna har jobbat med väldigt knappa resurser när de har gjort revisionsberättelsen. Det har varit väldigt tydligt att resurserna har varit för små. Det är svårt för landskapsrevisorerna att utföra ett gott arbete om inte stödet i från landskapsregeringen är tillräckligt. Det här har på något sätt präglat både revisorernas arbete men också i förlängningen förstås finansutskottets behandling. Här finns ju saker som faktiskt är oklara även efter den här behandlingen.

För det första vill jag understrecka hur viktigt det är att den interna revisionsverksamheten fungerar. Att den fungerar både för landskapets del men även för landskapsrevisorernas del. Nu blev detta arbete både försenat och på flera punkter borde man ha gjort fördjupningar.

En punkt som fortfarande blev oklar är meningen om vilka inbesparingar som landskapsregeringen gjorde mellan 2008 och 2009. Man skriver att inbesparingarna uppgår till 5,4 miljoner euro. Men det är fortfarande oklart för mig, trots att vi också ställde frågan till revisorernas ordförande, vilken typ av inbesparingar som det handlar om. Är det driftskostnader, är det överföringsutgifter eller vilken typ av inbesparingar har gjorts? Jag hade hoppats att finansministern skulle ha varit på plats. Kanske det till och med är lantrådet som ansvarar över revisionsverksamheten?

Annars kan man konstatera att mycket av det som revisorerna tar fasta på är viktiga frågor. Det är många förvaltningsreformer, som revisorerna tar upp i sin berättelse, som borde göras. Reformerna finns på agendan men de har funnits på agendan i många, många år. Jag tycker att det är oklart i det här skedet vilken grad landskapsregeringen jobbar med frågorna och hur högt prioriterade de här.

Här nämns åtminstone tre olika verksamheter som på något sätt borde förändras och flyttas ut i från landskapsförvaltningens centralförvaltning och bli någon typ av fristående myndigheter. Nu ska man väl inte längre tala om verk, det är väl en era som är passerad. Det ska vara någon typ av myndigheter eller bolag, eller vad ska det bli. På fastighetssidan eftersträvar man en effektivare fastighetsförvaltning.

Eftersom landskapsregeringen inte har responderat på revisorernas berättelse, annat än från talarstolen, så vore det viktigt att få veta i vilken grad man hanterar de här frågorna. Var ligger fastighetsorganisationen idag? Hur långt har det kommit och är det aktuellt?

Den andra frågan gäller den fristående revisionsmyndigheten som jag tycker att blir mer och mer angelägen att få genomförd i takt med att den interna revisionen blir svagare och svagare inom landskapsförvaltningen, eftersom hela revisionsverksamheten är oerhörd viktigt.

En tredje fråga som jag tycker att ha fallit bort från agendan, men som nämns i revisorernas rapport, är räkenskapsverket. Där används också ordet verk, men det är väl inte i den bemärkelsen som organisationsform, utan mera det gemensamma ekonomikontoret för all offentlig verksamhet på Åland. Det är kanske så som vi ska beskriva det. Därifrån skulle man då hantera både kommunernas ekonomiförvaltning, löneutbetalningar, landskapsmyndigheterna och alla till landskapet underlydande myndigheter. Det här ekonomikontoret måste ju vara väldigt centralt i det man nu kallar samhällsreform. Därför förvånar det mig lite att det har fallit bort från agendan och inte mera är med i diskussionerna. Jag efterlyste nog också det här i budgetdebatten men det kom inte mycket respons från landskapsregeringens sida, tycker jag. Hur ser tidtabellen ut för detta gemensamma ekonomikontor? Hur är det tänkt tillsammans med det som vi kallar samhällsreform?

En sak som jag också kort vill beröra, men som också är en jättelik reform och synnerligen angelägen, är hela IT-utvecklingen inom landskapet. Där var särskilt studiestödshanteringen aktuell när alla studeranden skulle få sina pengar inför hösten. Med nuvarande system så det enda som landskapet kan göra är att tillsätta flera personer som jobbar med pappren och får studiemedlen utbetalda. Man borde definitivt uppgradera det här och få ett system i likhet med det som FPA har idag gentemot rikets studerande. Man kan, oberoende om man studerar i Kina eller i USA, sköta sina studiestödsärenden över nätet. Det här vore synnerligen viktigt. När det handlar om att fylla i blanketter och formulär finns detta även inom flera typer av myndigheter. Oberoende om det är ett motorfordonsärende eller olika typer av ansökningar så borde det här förbättras. Det här kräver säkert mycket, både resurser och planering. Men det är också oerhört väsentligt om det offentliga Åland ska kunna spara framförallt i administration. Det är där som det politiskt absolut är lättast att göra inbesparingar.

Jag vill kort också beröra de öppna ärendena. Finansutskottet har tittat över en lite längre period. Man kan då se att landskapsregeringen har fått ned antalet öppna ärenden. Det går ju i rätt riktning. Men fortfarande är det över 800 ärenden som är öppna och många av dem, ungefär hälften, är gamla ärenden. Nog är det ju lite tråkigt när människor berättar att de lämnade in sin ansökan om Leader-pengar sommaren 2009 och de har fortfarande inte hört ett ord. Framförallt när det gäller anhållan från SKUNK, skärgårdsungdomarnas egen organisation, deras brev om bilpooler har fortfarande inte blivit besvarat, vad jag vet. Det är ju väldigt tråkigt av flera olika orsaker, bl.a. därför att unga människor som tar ett politiskt initiativ, de, om några, borde få hög prioritet. Man borde svara så fort som möjligt oberoende om det blir ett ja eller nej eller en väg som visar hur man jobbar vidare. Man borde ge någon typ av respons, annars dödar man omedelbart ett intresse och en låga som finns där. Det här ärendet, om något, borde man försöka leta upp och så fort som möjligt ta kontakt med berörda. Tack, fru talman.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Ltl Gunell pratade om fastighetsverk. Det framgår av budgeten 2011 att man har som mål att inrätta en mera fristående fastighetsenhet under 2012. Där finns informationen, tycker jag. Det är inte något större frågetecken sedan.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det återstår att se, ltl Sundblom. Jag har varit här sedan 2003. I varenda budget har det stått någonting om den här saken. Det har gått i samma riktning. Det är en sak att skriva och en annan sak att få det gjort. Vi får hoppas att det är verkställt 2012.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag har dessvärre inte några exakta besked att ge om de ärenden som fortfarande är öppna och de exemplen som nämndes, organisationen SKUNKS ansökan om svar på frågan om bilpooler. Jag har exakt samma uppfattning som ltl Gunell, det ska vara en hederssak för en fungerande landskapsförvaltningen att kommunicera med invånarna på Åland. Vi är ju här för att utföra uppgifter och säkerställa oss om att ålänningarna har det bra. Det har blivit något bättre, som det sades, men bra är det inte förrän vi kan hantera alla ärenden på utsatt tid.

Ltl Camilla Gunell, replik

Nej, det borde ju vara synnerligen angeläget att landskapsmyndigheten följer förvaltningslagen. I det här fallet fallerar det på flera håll, vilket revisorerna har påpekat. Finansutskottet ber att landskapsregeringen ökar sin uppmärksamhet på detta och att man tar kontakt med dem som inte har fått svar på sin anhållan. Jag tror också att det finns anledning att titta närmare på Leader. Människor väntar på svar på ansökningar som de har lämnat in för länge, länge sedan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det är lite nedslående att så få från regeringen är närvarande när vi diskuterar den här frågan. Det är kanske ett av de viktigaste tillfällena när vi i lagtinget ger ganska kraftiga besked till regeringen om behov av förändringar och förbättringar. Lite så har det nog varit den senaste tiden, lantrådet lyser med sin frånvaro och resten av ministrarna är här några minuter nu och då. Någon riktig dialog, som det brukar pratas om från regeringens sida, vill det inte bli. Det är illa, det behövs nog mera dialog och diskussion.

I samband med remissen tog jag upp frågan om dispenser. Jag är väldigt glad över att finansutskottet tittade närmare på den frågan. Jag tycker nog att det visade sig vara befogat. Jag tog då upp ett särskilt exempel som jag tycker att belyser problematiken på många sätt. Det är ett ärende som rör utbildningsavdelningen. Jag tycker att man borde utannonsera tjänsten på nytt eftersom dispensbesluten var felaktiga, om man ser till kraven i förvaltningslagen.

En annan tjänst som jag också tycker att det blev lite tokigt med är chefsjuristtjänsten. Man anställer en person som får dispens för att sökanden inte är jurist. Det är nog lite konstigt. Det är ju som man skulle anställa någon kirurg på sjukhuset, men han eller hon är egentligen inte kirurg utan har andra kompetenser. Det är inte riktigt trovärdigt med den typen av personalpolitik. Jag känner inte till de människor som berörs av det här och jag har ingen åsikt om deras lämplighet för jobben, säkert klarar de av det som så många andra.

Vi har ju ett mycket skarpt system hur man anställer folk till tjänster, särskilt ledande tjänster inom offentlig förvaltning. Om man börjar tumma på detta så det första som man misstänker är att det handlar om politisk favorisering. Att motbevisa detta är ganska svårt.

Rektorstjänsten vid Ålands folkhögskola innehåller flera element som visar hur tokigt det kan gå. Tjänsten var utannonserad två gånger och den fick flera behöriga sökanden. Trots det, beslöts, på enskild föredragning av ansvarig minister, att tre personer som icke var behöriga skulle få dispens. Så i nästa ärende anställdes en person, som hade fått dispens, först på prov för ordinarie tjänst. Regeln är att man kan bevilja dispens i enskilt fall av särskilda skäl. Men som jag ser det så gjorde man en massa fel här. Man gav tre personer kollektivt dispens med hänvisning helt diffust till deras allmänna kvalifikationer och med tanke på jobbets krav. Jag ser inte att man behandlar de enskilda sökandena skilt för sig.

Det andra är; vad är det särskilda skälet? Är det på det viset att det bland de behöriga inte fanns någon som var lämplig? Men hur vet man detta? Hade man hört dem? Kan man alltså i ett rättssäkert system förbigå dem som är formellt behöriga och välja en person på dispens? Antagligen kan man det. Jag tycker inte att det är rätt. Jag tycker här att regeringen har brutit allvarligt mot bestämmelserna i förvaltningslagen.

Förvaltningslagen är ju mycket bra. Den talar om fyra viktiga principer; jämlikhetsprincipen, ändamålsenlighetsprincipen, objektivitetsprincipen och proportionalitetsprincipen. I det här beslutet tycker jag att man har brutit precis mot varenda en sådan här princip. Man ska inte heller ta i bruk mera makt än vad som behövs för att tillsätta en person på en tjänst som är utannonserad och där det finns behöriga sökanden. Då måste landskapsregeringen börja ha någon sorts förbehåll; till den här tjänsten behöver man nödvändigtvis inte vara formellt kompetent.

Jag tycker, fru talman, att man bör utannonsera Ålands folkhögskolas tjänst på nytt och göra det på det sätt som lagen föreskriver. Sedan hoppas jag att det blir ett slut på det här sättet att driva personalpolitik.

Idag fick vi en rapport om halvtidsutvärdering av landsbygdsprogrammet. Landskapsrevisorerna tar upp det här också. Det var synd att inte rapporten kom tidigare för då hade revisorerna haft möjlighet att granska den. Men det får väl nu finansutskottet ta på sig. I den rapporten sägs det, som socialdemokraterna har påstått, att LBU-pengarna koncentreras till jordbruket och att man tycker inte att det är så bra. Samt att man kritiserar tanken att flytta från en axel till en annan, som lagtinget gjorde här för en tid. Men som sagt var, det har inte finansutskottet behandlat, utan det får väl bli en annan mässa om den saken. Tack.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Revision och en god förvaltning är grundpelare i ett rättssamhälle. Jag är nöjd med det som vi säger i budgeten och de förarbeten som har gjorts inför en ny revisionsverksamhet som jag tror att blir bra. Vi känner också att systemet med att landskapsregeringen diskuterar revisorernas berättelse, med det bristande intresse som finns, är också någonting som ska moderniseras. Därav förslagen i finansförvaltningslagen om att lagtinget ska kunna diskutera ett bokslut jämte revisorernas synpunkter på bokslutet. Jag tror att det här blir en väldigt bra reform. Det kommer att vitalisera den diskussion som nu bedöms vara något för lam. Två stora förslag till reformer ska kunna bättra på det här väsentligt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det krävs säkert någon sorts förändring för att intresset här ska öka. Det här är ju väldigt avslaget, vilket är lite obegripligt, tycker jag. Folk h bedömer tydligen den här debattens betydelse på olika sätt.

För att diskussionen om bokslutet verkligen ska bli transparent är jag av den bestämda uppfattningen att vi måste övergå till affärsbudgetering eller budgetering enligt prestationsprincipen och att bokslutet ska följa det. Man ser att inte ens revisorerna lyckas läsa resultatet för 2008. Man håller på att flytta överskott och underskott mellan åren. Det är ju bara att flytta pengar, man talar inte om vad som verkligen har skett i verksamheterna under det gångna året.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vill bara informera att lantrådet idag hörs av ekonomiutskottet i en mycket viktig energipolitisk fråga. Hennes skäl till att vara på annat håll är fullt berättigade.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är de säkert.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Eftersom det är finansutskottets betänkande som vi diskuterar så utgår jag ifrån att det som står i betänkandet också ska stå till grund för diskussionen.

När det gäller dispenser, som specifikt nu påtalades, så har inte finansutskottet funnit att det har begåtts några fel. Vi har inte fått information om att något fel skulle ha begåtts vid beviljande av dispenser i sak. Däremot påtalar vi att det i beslutet ska framgå varför dispens har beviljats och det framgår inte, vilket är ett formellt fel. Men det är inte ett fel i grunden för beviljande av dispens.

Jag nämnde tidigare i mitt anförande olika skäl till varför man beviljar dispenser och när man beviljar dispenser. Om man har beviljat tre personer dispens så har man konstaterat att det i tre enskilda fall finns grund för att bevilja dispens. Därmed har man beviljat dem dispens. Jag återkommer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Det där är att leka med ord. Har inte utskottet tagit ställning till tjänstemannalagen där det står att om det finns särskilda skäl? Vilket skulle det vara i fråga om den här rektorstjänsten vid folkhögskolan? Det fanns ju flera kompetenta sökanden. Att man överhuvudtaget tar upp dispensfrågan? Landskapsregeringen kan i ett enskilt fall medge undantag från de behörighetskrav som föreskrivs för en tjänst. Om man tänker på möjligheterna till besvär, så är det ju väldigt svårt om de klumpas ihop i ett beslut och gäller tre personer med helt olika bakgrund.

Minister Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Utskottet är enhälligt i sitt ställningstagande till att några fel inte har begåtts, märkväl. När det gäller beviljande av dispenser av den påtalade tjänsten vid folkhögskolan så var det frågan om huruvida en utbildning uppfyllde kraven på utbildningsnivå. Det konstaterades att den gjorde det och därmed kunde den sökande anställas i anställningsförhållandet.

Utskottet påtalar också att vi har föråldrade befattningsbeskrivningar med kompetenskrav och sådant och det ställer till sådana här problem. Därför har utskottet valt att påtala att det här problemet måste rättas till.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag har hört att utbildningen var likvärdig när det gäller den sökande som fick jobbet. Men varför gav man då dispens? Det gör hela förfarandet ännu mera konstigt. Utbildningen godkändes som grund för dispens men det står inte någonting sådant i beslutet. Vem som har fel och vem som har rätt kan bara en domstol avgöra. Jag tycker att det är fel att tillämpa tjänstemannalagen på det här sättet. Ordförande för utskottet sade själv att man inte har motiverat alla dispensbeslut. Det är också fel. Det finns ingen motivering till de här tre dispenserna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Fru talman! Låt mig konfrontera landskapsregeringen, när det gäller revisionsverksamheten, och här i plenisalen representerad av sin finansminister. Det är en fråga för hela landskapsregeringen och särskilt för lantråd och vice lantråd också.

Finansutskottets ordförande läste upp texten under revisionsverksamheten där revisorerna är mycket missnöjda med sina resurser. Jag tycker att hela revisionsberättelsen andas sådana problem. Man har inte resurser. Vad innebär detta? Ja, det innebär att den av lagtinget utsedda och ledda revisionen över landskapsförvaltningens fögderi försvåras kraftigt av landskapsregeringen. Jag vill inte säga att man inte vill bli granskad ordentligt. Men när vare sig den interna revisionen ges tillräckliga resurser eller lagtingets revision ges tillräckliga resurser så blir slutsatsen och effekten av detta att granskningen av landskapsregeringen är delvis för fäfot. Det blir inte någon tillfällig granskning av landskapsregeringens fögderi. Det här är en av de största bristerna som man kan tänka sig i ett demokratiskt system.

Min uppmaning till landskapsregeringen är att omedelbart tillse att både den interna revisionen, såsom den är beslutad av lagtinget, och landskapsrevisorerna ges de resurser som erfordras för att vi här i lagtinget och våra medborgare ska kunna vara nöjda med granskningen av landskapsregeringens fögderi.

Jag hade ett replikskifte med finansutskottets ordförande angående vad utskottet avsåg med texten; ”de inbesparingarna som landskapsregeringen har åstadkommit mellanbokslut 2008 och 2009 uppgår till 5,4 miljoner euro”. Jag noterade att det var ett exakt citat ifrån revisionsberättelsen, sidan 20, under den feta stilen. Jag är också intresserad av den här typen av frågor och jag har läst bokslutet i detalj. Det visar sig att den här summan minus 5,4 miljoner euro är ett sammandrag för verksamhetens kostnader, som då slutar på minus 5,4 miljoner. Men, där har inköp av tjänster minskat med 5,7 miljoner. Revisorerna har inte haft möjlighet till någon analys av den här delsumman.

Personalkostnaderna minskar med 2, 5 miljoner. Här har inte heller någon analys gjorts, vilket är nödvändigt när man bollar med den här typen av sammanfattningar.

Det kanske viktigaste, som borde ha analyserats, är att de olika överföringarna av kostnader för aktivering har sjunkit från 16 miljoner till 11 miljoner. Därmed påverkar det här beloppet ganska kraftigt. Det finns inte heller någon analys av detta, vare sig landskapsregeringens berättelse eller i revisorernas berättelse. Det är synnerligen väsentlig information vid analys av ett bokslut av ett resultat för åren.

Vi har sagt att antagligen inkluderar den här summan också överföringsutgifter, men knappast investeringsutgifter. Men summan innehåller inte heller överföringsutgifter, som vi hade en uppfattning om att hade minskat ganska kraftigt. Faktum är att nettoöverföringarna till tredje part i bokslutet för 2008 och 2009 har ökat med 5 miljoner euro, 83 miljoner netto till 88 miljoner netto.

Någon redovisning över gjorda investeringar kan jag inte hitta i bokslutet, inte i verksamhetsberättelsen och inte i revisorernas berättelse. Det här är en mycket väsentlig information varje år att ge i varje form av bokslut. I företagens verksamhetsberättelser finns det alltid väldigt tydligt angivet. Men inte här hos oss.

Fru talman! Resurserna till revisionen är ett mycket allvarligt påpekande från vår sida. Det måste åtgärdas. Annars måste vi börja misstänka landskapsregeringen för att inte vilja bli granskad såsom lagstiftningen och lagstiftningsbeslut ålägger landskapsregeringen att bli.

Det andra som jag vill ta upp med anledning av revisionsberättelsen är skärgårdstrafiken. Där är revisorerna mycket tydliga. De har åtminstone fyra betydande besparingsförslag, egentligen flera för varje förslag innehåller flera delar, särskilt det sista.

Man skriver; ”man ska kunna erbjuda en effektivare trafik som är anpassat till den befintliga trafikvolymen.” Det är ju ett självklart påpekande och som vi ifrån vår sida år ut och år in har försökt uttrycka på olika sätt. Men landskapsregeringarna genomför ju inte särskilt mycket av det här. Delvis gör man det i samband med omläggningar av turlistan, men det är ett fruktansvärt liv varje gång och så backar landskapsregeringen hälften eller mer än hälften.

”Beställningstrafiken, speciellt under obekväm arbetstid, måste kritiskt granskas” skriver revisorerna. Man skriver; ”att ett avlösningssystem måste skapas som inte förutsätter övertidsarbete”. Det här är kanske en av de största enskilda posterna som man rätt snabbt kan åtgärda för att få mera trafik för pengarna.

Sedan någonting som jag inte kan analysera själv men som revisorerna skriver, och utskottet har inte gjort någonting annat än att de har sagt att de understöder; ”revisorerna efterlyser konkreta åtgärder med anledning av den rapport som omnämns ovan och som presenterades den 21.8.2008.” Det är över två år sedan. Om allt detta skriver utskottet; "utskottet stöder fullt ut landskapsrevisorerna i deras iakttagelse.” Självklart, när det kommer ett sådant besked ifrån lagtinget så förutsätter man att trafikministern ställer sig upp här och redogör för de olika punkterna som revisorerna har önskat att man åtgärdar. Att man redovisar inför lagtinget vad finansutskottet vill ha gjort och hur landskapsregeringen ställer sig till de mycket väsentliga påpekandena. Nix, ingenting!

Avslutningsvis, fru talman, på sidan 20 skriver revisorerna; ”man har erfarit att finansavdelningen utreder ett nytt ekonomisystem som ska ligga till grund för ett räkenskapsverk.” De där hör ihop med varandra. Jag vill att finansministern, när han begär ordet, redogör för dagsläget när det gäller detta. ”Målsättningen är att det nya systemet också ska kunna användas av ÅHS.” Det vore ju bra om ÅHS styrelse hade fått information om detta, annat än att man antagligen ska bli en del av räkenskapsverket och man har en mycket konstig skrivning i förslaget till finansförvaltningslagen när det gäller ÅHS, som man inte avser att fullfölja men som man ändå vill att ska stå där.

Sedan skriver revisorerna; ”detta skulle möjliggöra en effektivering av kommunikation mellan ÅHS och finansavdelningen.” Ja, jag har varit med ett antal år och sett hur kommunikationen har fungerat. Jag vet inte om diktat uppifrån är det som erfordras. Jag tror nog att det är interna organisatoriska frågor på finansavdelningen som skulle erfordras när det gäller att kunna hantera sina satelliter.

Talmannen

Begäres ordet?

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Den här revisionsberättelsen har inte bemötts av landskapsregeringen av hur man har hanterat de här frågorna. Jag förstod på lantrådet, när ärendet kom till lagtinget, att man skulle besvara lagtingets frågor muntligen det här året eftersom processen såg lite annorlunda ut. Nu har vi ifrån lagtinget ställt flera frågor. Frågor som berör fastighetsverket, räkenskapsverket, och frågor vad de s.k. inbesparingarna på 5,4 miljoner har bestått av, men ingen tänker begära ordet och ingen tänker svara. Vad är det här för någonting? Jag anser att landskapsregeringen behöver bemöta lagtingets frågor och ta dem på allvar. Det är inte bara jag som har ställt frågor, det är också andra ledamöter som har ställt frågor. Det här var förfaringssättet det här året. I övriga normala fall bemöter landskapsregeringen frågorna i ett meddelande till lagtinget. Något meddelande har vi inte fått i år utan det skulle ske muntligen. Var är ministrarna?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag är tacksam för att ltl Gunell ändå stannar kvar för att delta i replikväxlingen.

När det gäller de frågor som har ställts till mig gällande räkenskapsverk så måste vi komma ihåg att frågeställningen kommer nu efter att revisorerna har gett sina synpunkter till lagtinget och efter att finansutskottet har behandlat det. Finansutskottet har haft möjlighet att ställa frågor direkt till respektive ledamot och till andra sakkunniga under behandlingen. Det har förmodligen klargjorts i den mån som det har kunnat klargöras. Men när det kommer nya frågor här i lagtinget, som inte är ställda tidigare av finansutskottet, det gör att vi är något oförberedda. Men absolut, om frågan kommer upp till behandling senare så ska jag redogöra för räkenskapsverksfrågan och också för andra frågor.

Ltl Camilla Gunell, replik

Då föreslår jag att ärendet bordläggs till måndagen den 29 november, så att landskapsregeringen får tid att förbereda sig.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Förslaget kom i en replikväxling men det går säkert att korrigera det senare. Absolut, revision är, som jag sade här tidigare, en hörnpelare i ett rättssamhälle och i en god förvaltning. Frågor ska diskuteras, de ska ställas och frågorna ska besvaras och diskuteras, allt med målet att vi ska få en bättre förvaltning.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag hoppas det. Jag var lite rädd när jag såg att debatten ebbade ut och frågorna kvarstod. Då är frågan när och i vilket forum tänker landskapsregeringen ta lagtingets frågor på allvar och återkomma med den information vi önskar? Det är bra om förslaget om bordläggning tas på allvar och erhåller stöd så har minister Perämaa all chans att titta på vad som återstår att ta upp till diskussion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Förslag om bordläggning måste komma i en taltur. Jag uppfattar att ltl Gunell begär taltur så småningom.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Den kommer nu, jag föreslår att ärendet bordläggs till den 29 november. Det är ju passligt att understöda förslaget då.

Jag har inte tänkt uttala mig idag förrän jag hade hört landskapsregeringen. Det är precis såsom ltl Gunell säger, att det skulle komma muntliga redogörelser, eftersom inte meddelandet har kommit, som tidigare kom, som rubricerades landskapsregeringens åtgärder med anledning av landskapsrevisorernas påpekanden. Varför har inte detta kommit? Därför att revisionsberättelsen var sen. Varför var revisionsberättelsen sen? Ja, som ltl Roger Jansson var inne på, därför att revisorerna inte har haft tillräckliga resurser i form av hjälp från internrevisionen.

När jag hörde debatten i vaktmästarens rum över högtalaren och att debatten tänkte ta slut med det som ltl Roger Jansson sade så ändrade jag mig och gick in och begärde ordet. För så här kan det ju inte sluta. Vad liknar det?

Som ltl Roger Johansson konstaterade, det är ju detta som är det allvarliga. Revisionen fungerar inte. Vår politiska revision, lagtingets revision fungerar inte som den ska och den interna revisionen fungerar inte som den ska. Det är ytterst allvarligt att man genom att dra ner resurser försöker motverka att man granskas. Det här är, som en numera bortgången f.d. legendarisk politiker sade. grunden till pudelns kärna, i demokratin. Att revisionen fungerar är grunden till pudelns kärna.

Jag hade åtminstone sett fram emot att det som inte har hunnits med av revisorerna skulle ha hunnits med i den här debatten och att vi skulle ha fått förklaringar av landskapsregeringen. Men det har vi inte fått. Jag ser inget annat alternativ än att bordlägga ärendet och att landskapsregeringen är närvarande och ger svar på tal på måndag. Annars måste vi bordlägga det ytterligare än gång. Ett sådant här ärende kan man inte släppa.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag ber att informera att inkommande måndag måste jag tillbringa tiden på ett nordiskt finansministermöte i Oslo. Ställs kravet att jag ska svara på frågorna så får jag möjligen prioritera om eller leverera uppgifterna via någon annan regeringsledamot.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det räcker med att lantrådet står till svars för landskapsregeringens fögderi. Jag tror att lantrådet också kan svara på de frågor som ställdes i den här diskussionen till finansministern.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Det är lite märkvärdigt att oppositionen tar till sådana brösttoner nu angående regeringens svarande på frågor. Under utskottsbehandling fanns det inte något behov av oppositionen att höra regeringsledamöterna utom lantrådet. Lite märkligt är det ju. Det är ju ändå i utskottet man kan höra och ta reda på de saker som är intressanta. Jag tycker att man lite kan ta spetsen av den här enorma kritiken. Jag tycker nästan det är oansvarigt att insinuera att det är frågan om någon sorts vilja från regeringens sida att inte vilja bli granskad. Vi vet alla vilka resurser revisionen har haft och vilka försök det har gjorts för att förbättra det.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Till att börja med så är det ju inte finansutskottets roll att ta reda på vad landskapsregeringen ska göra med anledning av revisorernas kritik. Förut har det kommit ett meddelande. Det sades när vi frågade i finansutskottet, som mycket riktigt konstaterades av ltl Gunell, att det skulle komma muntliga besked, en muntlig beskrivning denna gång. Det har vi inte fått. Det kommer ju inte heller om det inte har kommit vid det här tillfället. Därför måste ärendet bordläggas.

Inte är det brösttoner och oskälig kritik att kräva ett besked, svar på frågor, där ett enigt finansutskott också med ltl Eklöw har understrukit de brister som revisorerna säger. Framförallt när det gäller den interna revisionen av landskapsrevision, den frågan är av helt division. Om inte revisionen fungerar hur skulle man då få reda på allt annat som inte fungerar?

Särskilt i dessa spartider och tider av reformer är det jätteviktigt att revisionen fungerar. Den är också till stor hjälp om den fungerar så att det blir enklare att rationalisera och effektivera. Det borde ligga i allas intressen att lösa det här. Därför vill vi höra hur och när man avser att lösa det.  

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Jag håller med. Jag har ju varit med i utskottet och understrukit att revisionen måste fungera. Om det inte finns folk som har kapaciteten att revidera så hur ska man lösa det då? Lite överord tycker jag att den här kritiken går ut på.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tycker att man från liberalernas sida ska vara lite ödmjuk när det gäller att tala om särskilt den interna revisionen med tanke på det som har skett där och de politiska förtecken som förvaltningsåtgärderna har haft där. Jag tror att man inte ska anklaga andra för att ta till fel metoder när det gäller den saken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag föreslår bordläggning till onsdagen den 1 december. Jag tycker att det är viktigt att också finansministern har möjlighet att delta i den debatten.

För vår del, vad gäller att kunna ställa frågor, så är vi inte representerade i finansutskottet. Det gör det lite svårare för oss att ställa frågor, som ltl Jansson här gjorde i en tidigare taltur. Jag tycker att man också bör tänka på det när man diskuterar detta vidare.

När det gäller de resurser som finns till förfogande för revision så våra av lagtinget valda revisorer har också möjlighet att använda sig av utredningsanlag som finns till förfogande. Där har nog funnits en möjlighet att kunna fördjupa sig ytterligare om man hade valt den modellen. Om man har brist på arbetskraft inom internrevisionen så har man också möjligheten att använda sig av de anslag som lagtinget har gett för vår revision.

Jag föreslår en bordläggning till onsdagen den 1 december.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag ber att få stöda bordläggningen till den 1.12.

Talmannen

Det finns nu förslag om bordläggning till den 29 november, vilket inte har vunnit understöd. Därefter har det kommit förslag från ltl Johan Ehn, vilket har understötts av ltl Camilla Gunell, om bordläggning till den 1 december. Ärendet kommer därför att bordläggas till onsdagen den 1 december. De som finns kvar på talarlistan beredes möjlighet att uttala sig.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag begärde också ordet för att understöda bordläggningen, vilket är gjort.

Jag har ett par kommentarer. Ltl Raija-Liisa Eklöw sade att oppositionen inte har velat höra regeringen i finansutskottet. Jag kan inte uttala mig om hur det är med den saken.

I inledningen av den här debatten sade jag att det var positivt att finansutskottet har plockat upp de frågeställningarna som fanns här i plenum och de har försökt få svar på dem och få till stånd en debatt.

Vi har ett betänkande. Men nu när vi försöker följa upp betänkande så är landskapsregeringen igen nästintill frånvarande. Det blir väldigt svårt om vi ska få den här processen att fungera om vi inte också har den verkställande makten med oss. Vi tar upp principer och riktlinjer, det är ju inte vilket struntärende som helst det är faktiskt revisionsberättelsen. Det är viktigt att man har landskapsregeringen med och tar del i den debatten så att vi får helheten att fungera.

Jag tycker att sakministrarna borde kunna sina sakområden så pass väl att man inte ska behöva bordlägga ärendet en vecka för att de ska kunna ta fram svaren på de påpekanden som kommer fram i finansutskottets betänkande. Men, jag stöder bordläggningen. Om man har lite engagemang i det arbetet som lagtinget gör så konstaterar man ju att nu har finansutskottets betänkande kommit. Då läser man igen det och ser vilka synpunkter som kommer fram och ser till, om man inte har det direkt i ryggmärgen, att man har svar på frågorna när de kommer upp i lagtinget.

Under de åtta år som jag satt i landskapsregeringen så skulle man under Ragnar Erlandssons ledning eller Roger Janssons ledning inte ha varit med och gett svar när det kom något som berörde mina ansvarsområden så fick man nog en hel del kritik.

Det är ett svårförståeligt oengagemang ifrån landskapsregeringens sida när det gäller de här viktiga ekonomiska frågorna. Det blev väldigt tydligt också i budgetdebatten. Vad det beror på, om man har gett upp, har prioriterat andra frågor eller om man helt enkelt inte vill ta debatten, det vet jag inte. Det är mycket, mycket illa för parlamentarismen på Åland.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det finns absolut inte någon motvilja mot att ta en debatt. Jag anser att regeringen fyllde sin tid i talarstolen i samband med budgetbehandlingen på ett bra sätt i förra veckan. Vi diskuterade de ekonomiska frågorna livligt och engagerat precis som det övriga lagtinget. Det är svårt att kunna ha en exakt bild t.ex. på hur inbesparingarna var fördelande mellan olika kostnadsformer år 2009, rätt så länge sedan, samtidigt som inte de frågorna ställdes vare sig av landskapsrevisorerna eller av finansutskottet under behandlingen. Det här är någonting som man bör vara ganska noga med och ha en exakthet i framförandet. Jag vill kontrollera hur länge det kan ta att implementera ett nytt ekonomisystem, för att kunna svara på när ett räkenskapsverk kan vara införlivat. Jag tror att exakthet är bättre än brådskan i många frågor.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det äger givetvis sin riktighet. Det finns inte någon minister som kan alla detaljer, det har jag också förståelse för. Men när vi märker att vi diskuterar finansutskottets betänkande på basen av revisionsberättelsen och landskapsregeringen inte förefaller överhuvudtaget att ha något intresse att ta del i den debatten, förrän man mer eller mindre blir provocerad till det, så blir man lite betänksam. Jag har svårt att ta finansminister Perämaa på orden när han säger att det inte finns någon motvilja att ta debatten. Under den oändliga remissdebatten i år, fyra dagar, så försökte jag i flera olika sammanhang få till stånd en ekonomisk debatt med landskapsregeringen om det otroligt stora underskott som vi har nästa år. Det var helt omöjligt, man mötte aldrig upp ifrån landskapsregeringens sida. Ministrarna var både här och där och stolarna var ofta ganska tomma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Sakfrågorna som här har diskuterats och frågeställningar som har uppstått kan säkerligen diskuteras mera i samband med att debatten kommer upp på nytt inkommande onsdag.

Redan nu måste jag motsätta mig mot speciellt de obundnas sätt att misstänkliggöra landskapsregeringen och också det liberala partiet. Jag tycker nu att ltl Sundman borde tala ur skägget och inte slänga ur sig sådana misstänkliggöranden som inte är korrekta att göra i denna sal. Det är inte korrekt att diskutera frågor så att man kommer ned på saknivå. Jag tar som regeringsledamot och som viceordförande i det liberala partiet bestämt avstånd från dessa påhopp.

Landskapsregeringen förbereder en reform för att utveckla revisionsverksamheten. Denna landskapsregering har tagit tag i frågan för att vi ska få bättre resurser och vi ska samordna arbetet så att landskapsregeringar kan revideras och granskas på ett korrekt och bra sätt. Detta arbete är en hörnpelare i ett rättssamhälle, som jag har sagt här tidigare.

De här misstänkliggörandena tar jag bestämt avstånd ifrån. Alla resurser som vi har tillsatt för denna verksamhet är sådana som lagtinget har godtagit och godkänt. Jag har inte något minne av att någon skulle ha drivit på, att de skulle ha krävt högre kostnader för revisionen.

Vi har problem med resurserna både när det gäller landskapsrevisorerna och den interna revisionen. Lyckosamt nog är vi den situationen att vi kommer att upphandla arbetet, för att få det arbete utförts som ska utföras.

Vi har dagligen ett fast grepp om frågan, hävdar jag. Vi har ett grepp om det reformarbetet som ska utföras. Det här kommer att sluta bra, bedömer jag. Tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Inte har jag anklagat någon för någonting. Jag sade; att om det är så att man håller ner resurserna, att man inte tillsätter tjänster för att undvika granskning, då är det allvarligt. Jag spände bara vidare på det resonemang som ltl Roger Jansson förde. Om situationen är på det viset, då är det allvarligt. Inte behöver man ta illa vid sig av att frågan ställs. Man måste vara beredd på att frågan ställs både före och efter revisionen när resurser och resonemang saknas. Det är ju därför som man kan börja fundera. För det kom inte någon muntlig förklaring till vare sig revisorernas berättelse eller finansutskottets betänkande. Då kan man ju fatta misstanke. Men vi ska ju verkligen hoppas att det inte är så. Men, om man nu reagerar så här så börjar man ju fundera igen om frågan var berättigad?

Minister Mats Perämaa, replik

Talman! Jag får väl uppfattade det som, ja, inte som en ursäkt det är väl att gå för långt, men, ett halvt steg tillbaka i varje fall. Ltl Sundman sade att det obundna partiet, genom Sundman, inte har anklagat regeringen men ifall det skulle vara på det viset, då skulle det vara på tok. Nu gäller det att föra bevis om det är på det sättet eller ta steget tillbaka och konstatera, precis det som landskapsregeringen har gjort i sina reformförslag, att vi måste förbättra revisionsverksamheten. Att låtsas anklaga samtidigt som man säger att man inte anklagar det är absolut inte konstruktivt.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! För det första så behöver inte finansministern ta hela ansvaret för alla politiska fadäser som räknas upp i revisionsberättelsen. Det finns ju ett parti till som är ganska skyldigt också om man tittar på de enskilda sakerna. Som finansministern behöver man inte heller ta hela felet på sig.

Lagtinget förväntar sig att revisionen fungerar och att man får svar på vad man tänker göra med anledning av revisorernas påpekanden. Det är inga konstigheter, det har lagtinget krävt i alla år och det är någonting som lagtinget ska kräva. Det är ett av de allra viktigaste parlamentariska kontrollinstrumenten. Inte behöver man bli upprörd bara för att det ifrågasätts. Det är ytterst allvarligt att det inte finns en ledande revisor tillsatt. Om man nu ska lösa det med något konsultuppdrag, ja, det är väl bra det. Man måste också fråga sig varför den förra nya ledande revisorn inte fortsatte? Han föreföll ju vara duktig och bra. Jag tycker att man kan fråga sig det ifrån landskapsregeringens sida.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Grunden i det som vi diskuterar är att vi ska uppnå en god revision. Ltl Sundman försöker misstänkliggöra landskapsregeringen och hävda så där lite på låtsas att vi nog är emot att man har tillräckliga resurser och indirekt anklaga landskapsregeringen för korruption. Att göra det på det sättet, utan att föra det i bevis, det är svagt måste jag tillstå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag ska inte prata så mycket om proceduren, utan om en sakfråga.

Alla partier enades om att gå vidare med räkenskapsverket, vilket gjordes redan under min tid i landskapsregeringen. Senare kom nuvarande landskapsregering och begärde tilläggsresurser i form av en biträdande finanschef för att man skulle kunna jobba med reformer. Hur långt har man kommit med den här reformen? Som jag ser det är det en viktig ingrediens att vi inom offentliga Åland, kommuner och institutioner, ska kunna spara pengar. Det borde ju vara en högprioriterad fråga. Var ligger ärendet nu?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Huvudansvaret ligger på finansavdelningen och på finansministern. Frågan finns kvar som en prioriterad reform kopplat till nya ekonomiska system, kopplat till ett gott samarbete med ÅHS och kopplat till finansförvaltningslagen. Jag kan inte ge en exakt tidpunkt och egentligen så är det oväsentligt. Jag har den bestämda uppfattningen att detta är någonting som ska genomföras. Det är, precis såsom ltl Strand säger, ett sätt att effektivera offentlig ekonomiförvaltning i hela det spektret där det offentliga producerar service.

Talmannen

Talmannen påpekade tidigare att en replik måste hänföras till något som har sagts. Jag kan inte minnas att räkenskapsverk var uppe i finansminister Perämaas anförande.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det blir lite motsägelsefullt när minister Perämaa säger att det är en prioriterad fråga, samtidigt som han säger att han inte vet var frågan ligger idag. Vi har från lagtinget gett resurser för att man ska kunna jobba med sådana frågor.

Jag kan nämna att jag var ersättare på ett av mötena i finansutskottet. I hörande framkom att man inte ens har fått ihop en A4 med målsättningen för det här. Den informationen kan jag ge åt finansministern. Men säg inte att det är en prioriterad fråga när det har legat långt ner på agendan och inte ens en målsättning har man fått ihop. Jag hoppas att frågan prioriteras upp. För det här är en sak som skulle kunna spara pengar åt det offentliga Åland, inte bara åt landskapet utan också åt kommuner och institutioner.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag har dessvärre konstaterat under arbetets gång att våra ekonomisystem inte är "top on the line" i jämförelse med omkringliggande externa myndigheters motsvarande utrustning. Vi ligger steget efter i vår målsättning att kunna samordna de här sakerna. Jag vidhåller uttalandet om att jag har samma målsättning som ltl Strand, att vi den här vägen ska kunna spara euro och cent i serviceproduktionen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Ärendet bordläggs till onsdagen den 1 december.  

Enda behandling

7      Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2009

Finansutskottets betänkande (FU 2/2010-2011)

Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Minister Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska Rådet för 2009. Det är också finansutskottets betänkande som ska presenteras och debatteras.

Det föregående betänkande fick en lite utvecklad debatt, eller vad jag ska kalla den. Det lät mera som en ny remissdebatt om revisorernas berättelse.

Detta betänkande är av det s.k. korta formuläret. Utskottet som inte har någonting att anmärka vare sig mot revisionsberättelsen eller mot den utförda granskningen föreslår att lagtinget antecknar sig berättelsen till kännedom och därmed inte något mera. Jag hoppas att den här debatten kan var klar i.o.m detta.

Talmannen

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Förläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

8      Förändring av taxisystemet

Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 1/2010-2011)

9      Landskapets utbildningspolicy

Ltl Anders Erikssons enkla fråga (EF 2/2010-2011)

Svar på enkel fråga skall ges inom tio dagar efter det landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges. Fråga nr 1 överlämnades till landskapsregeringen 22.11.2010 och fråga nr 2 överlämnades 23.11.2010.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 29.11.2010 klockan 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 14.59).

Originalfil