Plenum den 25 april 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 25 april 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 2

Andra behandling. 2

1    Avskaffande av skogsvårdsavgiften

Finans- och näringsutskottets betänkande nr 8/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2015-2016

För kännedom.. 3

2    Penningautomatmedel

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 29/2015-2016

3    Produktionsbaserad ersättning, vindkraft

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 30/2015-2016

4    Ålands polismyndighet, verksamheten

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 31/2015-2016

5    Ålandstrafiken, verksamhet

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 32/2015-2016

6    Ändringar i Allmän motivering

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 33/2015-2016

7    Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets laboratorium, verksamhet

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 34/2015-2016

8    Infrastruktur- och transportpolitik, ändring allmänna motiveringen

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 35/2015-2016

9    Privatisering av drift och underhåll av det allmänna vägnätet

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 36/2015-2016

10  Samspelet mellan kommuner och landskapet

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 37/2015-2016

11  Ålands Digitala agenda

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 38/2015-2016

12  Inbesparing i budgetförslaget för år 2017, ändring i allmänna motiveringen

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 39/2015-2016

13  Fortsatt fiskevård på Åland

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 40/2015-2016

14  Subventionerade lunchförmåner

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 41/2015-2016

15  Utveckling av den yrkesinriktade specialutbildningen

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 42/2015-2016

16  Våra mest utsatta ska söka rättvisa i Åbo

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 43/2015-2016

17  Kommunstrukturutredning

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 44/2015-2016

18  Ålandskontoren - utveckling av relationer

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 45/2015-2016

19  Guttorps framtida fiskyngelproduktion

Ltl Brage Eklunds budgetmotion BM 46/2015-2016

20  Köpstopp på naturskyddsområden

Ltl Brage Eklunds budgetmotion BM 47/2015-2016

21  Utnyttjande av befintliga lokaler

Ltl Brage Eklunds budgetmotion BM 48/2015-2016

22  Ålandskontoren i Stockholm och Helsingfors

Ltl Brage Eklunds budgetmotion BM 49/2015-2016

23  Sänkta ÅMHM-avgifter

Ltl Brage Eklunds budgetmotion BM 50/2015-2016

24  Allmän motivering

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 51/2015-2016

25  Kostnad för väghållning

Ltl Fredrik Fredlunds m.fl. budgetmotion BM 52/2015-2016

Remiss. 4

26  Produktionsstöd för el från vindkraftverk

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016

Remiss. 4

27  Förslag till första tilläggsbudget för år 2016

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2015-2016

Budgetmotioner BM 29-52/2015-2016

För kännedom.. 66

28  Godkännande av den internationella konventionen om hantering av fartygs barlastvatten

Landskapsregeringens yttrande RP 2/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 2/2015-2016

29  Godkännande av förordning om sättande i kraft av ändringarna i konventionen om vägtrafik

Landskapsregeringens yttrande RP 9/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 9/2015-2016

30  Ny blankettlag om pyrotekniska artiklar

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2015-2016

31  Landskapsrevisionens berättelse över redovisningar av valfinansiering år 2016

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2015-2016

Plenum slutar 66

 

Plenum börjar

Upprop. 29 ledamöter närvarande.

Andra behandling

1        Avskaffande av skogsvårdsavgiften

Finans- och näringsutskottets betänkande nr 8/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2015-2016

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Jag föreslår att lagförslaget förkastas och att landskapsregeringen återkommer med ett nytt lagförslag som enbart upphäver den gamla lagen.

Talmannen

Aviseringen om förkastandet noteras och ska senare upprepas vid detaljbehandlingen.

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Jag föreslår att lagförslaget förkastas.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Under detaljbehandlingen har ltl Toivonen föreslagit att lagförslaget ska förkastas. Förslaget har dock inte vunnit understöd och kommer därför inte att tas upp till behandling.

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

2        Penningautomatmedel

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 29/2015-2016

3        Produktionsbaserad ersättning, vindkraft

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 30/2015-2016

4        Ålands polismyndighet, verksamheten

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 31/2015-2016

5        Ålandstrafiken, verksamhet

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 32/2015-2016

6        Ändringar i Allmän motivering

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 33/2015-2016

7        Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets laboratorium, verksamhet

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 34/2015-2016

8        Infrastruktur- och transportpolitik, ändring allmänna motiveringen

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 35/2015-2016

9        Privatisering av drift och underhåll av det allmänna vägnätet

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 36/2015-2016

10      Samspelet mellan kommuner och landskapet

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 37/2015-2016

11      Ålands Digitala agenda

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 38/2015-2016

12      Inbesparing i budgetförslaget för år 2017, ändring i allmänna motiveringen

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 39/2015-2016

13      Fortsatt fiskevård på Åland

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 40/2015-2016

14      Subventionerade lunchförmåner

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 41/2015-2016

15      Utveckling av den yrkesinriktade specialutbildningen

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 42/2015-2016

16      Våra mest utsatta ska söka rättvisa i Åbo

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 43/2015-2016

17      Kommunstrukturutredning

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 44/2015-2016

18      Ålandskontoren - utveckling av relationer

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 45/2015-2016

19      Guttorps framtida fiskyngelproduktion

Ltl Brage Eklunds budgetmotion BM 46/2015-2016

20      Köpstopp på naturskyddsområden

Ltl Brage Eklunds budgetmotion BM 47/2015-2016

21      Utnyttjande av befintliga lokaler

Ltl Brage Eklunds budgetmotion BM 48/2015-2016

22      Ålandskontoren i Stockholm och Helsingfors

Ltl Brage Eklunds budgetmotion BM 49/2015-2016

23      Sänkta ÅMHM-avgifter

Ltl Brage Eklunds budgetmotion BM 50/2015-2016

24      Allmän motivering

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 51/2015-2016

25      Kostnad för väghållning

Ltl Fredrik Fredlunds m.fl. budgetmotion BM 52/2015-2016

Ärendena upptas till behandling i samband med behandlingen av ärende nr 27.

Remiss

26      Produktionsstöd för el från vindkraftverk

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016

Remiss

27      Förslag till första tilläggsbudget för år 2016

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2015-2016

Budgetmotioner BM 29-52/2015-2016

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Talmannens förslag är att båda ärenden remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag hoppas att lyssnarna kan ha överseende med att jag är något oförberedd att presentera lagförslaget om produktionsstöd för vindkraftverk. Jag ska göra det efter bästa förmåga.

Lagtinget och lyssnarna har fått ta del av summorna som stödet rör sig om. Summorna finns angivna i budgetförslaget som ska diskuteras här i samband med detta. Nu presenteras endast själva lagstiftningen.

Ni känner alla till det svikna löftet från finsk sida om att vi kunde ingå i det rikstäckande inmatningstariffsystemet. Landskapsregeringen har fört en dialog med vindkraftsproducenterna på Åland om hur vi kunde trygga kärnan i den åländska vindkraftsproduktionen, då det blev uppenbart att den utveckling som vi alla hade sett framför oss inte längre var möjlig att genomföra.

Landskapsregeringen gjorde en noggrann beredning för att bedöma vilka stöd som är möjliga ge, helst utan att man skulle behöva notifiera stödordningen i förhållande till kommissionen och Bryssel. Vi vet alla hur tidsödande de processerna har varit då vi har sökt notifieringar. En notifiering pågår ju som bäst där, och den notifieringen torde ha pågått under 1-2 år så här långt.

Genom en noggrann analys, med frågeställningar som riktades till kommissionen, har vi kommit fram till att det är möjligt, utan att det krävs notifiering, att betala ut de nivåer på stöd som vi föreslår i lagstiftningen till olika aktörer här på Åland, några vindkraftsbolag och ett andelslag som bedriver vindkraftsproduktion. Detta är något som torde heta gruppstöd. Dels är det frågan om att bolaget i sig inte får vara för stort och ha för mycket produktion. Sedan är det också frågan om att den totala effekten som produceras vid vindkraftverken i den anslutningspunkten inte får vara för hög och antalet vindkraftverk får inte vara för många, inte flera än sex.

Vi har nogsamt ställt frågorna om detta till kommissionen. Vi har fått svaret att just vad gäller våra produktionsenheter så är denna stödform tillämplig.

Denna budgetlag ska kunna sättas ikraft utan en sedvanlig lagstiftningskontroll. Landskapsregeringen föreslår ett system som skulle ge ett stöd till de vindkraftverk som inte finns på Båtskär. Vi har separerat dem i olika system; ett stöd för maximalt 20 euro per megawatt timme till dem som inte finns på Båtskär och till vindkraftverken på Båtskär ett stöd på maximalt 6,9 euro per megawatt timme. För båda finns det ett tak angivet i stödordningen. Om marknadspriset stiger så skulle stödet därmed också minska för att sedan till slut utgå helt och hållet ifall marknadspriset skulle stiga till tillräckliga nivåer. Dessvärre har jag inte lagstiftningen framför mig. Eftersom jag var något oförberedd så kommer jag inte ihåg det taket exakt ur minne, men det torde framgå ur propositionen. Jag tror att det går bra så här ändå.

Vi utgick ifrån att vi skulle stöda kärnan i den åländska vindkraftsproduktionen. Den uppfattning jag har nu så torde det inte vara möjligt att ge stöd till redan avskrivna vindkraftverk, alltså om de bokföringsmässigt är avskrivna så ska man inte längre kunna stöda dem. I takt med att åren går, om denna stödordning antas som ska gälla i max sju år, så kommer ett vindkraftverk efter ett annat år att nå den punkten att vindmöllan är avskriven och då kommer stödet att falla bort. Därför skulle stödnivån sjunka vartefter åren går.

Tanken är att stödet skulle börja gälla den 1 juli detta år. Detta första år skulle vi ha en halvårskostnad på de här vindkraftverken tillsammans på något över 300 000 euro. Sedan skulle sjunka 2017 på helårsnivå till något mellan 500 000-600 000 euro för att sedan minska till den ungefärliga nivån dryga 300 000 efter sju år.

Herr talman! Jag hoppas att denna presentation kan anses vara till fyllest.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ja, det är nog lite imponerande att landskapsregeringen har orkat arbeta vidare med den här frågan. Det ska regeringen ha en eloge för.

Jag vill ställa två kompletterande frågor. EU-stödsystemet upphör ju 2020. Vilken var anledningen till att landskapsregeringen valde att försöka förlänga det egna systemet till och med 2022? Det finns ju en ganska stor osäkerhetsfaktor där.

Min andra fråga är; kommer det att finnas avtal med vindkraftbolagen? Så att bolagen de facto verkligen nu arbetar de här åren framledes så att man inte sedan väljer att sluta efter två år, och det stöd och energiform som man har räknat med i kvoten för förnyelsebar energi därmed kommer att gå om intet.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vad gäller tidsramen så den politiska överenskommelsen som vi hade med vindkraftbolagen för att ge näringsformen en framtidstro så ville vi gå in för ett sjuårigt stödsystem. Sedan visade det sig att möjliga ändringar i regelverket på EU-nivå gjorde det omöjligt att lova någonting längre än till år 2020, men vi ville ändå kvarstå med detta löfte. Men det är helt klart så att skulle EU i sina regler förbjuda ett sådant här stöd från och med 2020 så tvingas vi ompröva vår hållning här också.

Kanske den andra frågan kunde upprepas?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det som jag efterfrågade i min första replik är om det kommer att finnas något avtal mellan landskapsregeringen och vindkraftbolagen. Nu går landskapsregeringen in för ett stöd på 2,7 miljoner. Vad är kraven på vindkraftsbolagen? Att de ska fortsätta tiden ut eller är det bara ett stöd in blanco, ett försök att skapa någon sorts form av ekonomiskt svängutrymme under en begränsad tid?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Nej, det finns inget sådant avtal. Däremot tror jag det finns en väldigt stark drivkraft hos aktörerna att fortsätta producera elektricitet med hjälp av vind. Jag har svårt att se det framför mig att de vindkraftverk som får de här stöden skulle avbryta vindkraftsproduktionen. Avslutas verksamheten så faller stödet ut direkt.

Vi kommer att ta fram en ny energistrategi och försöka hitta utrymme för att stöda energiproduktion i framtiden också, inte bara vindkraft utan också annat. Jag hoppas att de här producenterna kommer att finnas kvar med sitt engagemang och sin kunskap för att möjligen kunna förnya sig inom det här området i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! När man läser lagförslaget så kan man konstatera att utgående ifrån vad man vet och tror idag så kommer stöden till vindkraftbolagen att utgå till knappt 1 miljon de två första åren utgående ifrån det uppskattade priset, det kan man i alla fall läsa mellan raderna i det här lagförslaget.

Kommer man att skriva något avtal med bolagen? Om marknadspriset skulle stiga radikalt t.ex. år 2018 och framåt, kommer bolagen då att bli tvungna att betala tillbaka det stödet de har fått av skattebetalarna?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Nej, de kommer inte att retroaktivt betala tillbaka. Stödsystemet är så uppbyggt att om marknadspriset stiger, det blir en sammanvägning av marknadspriset under ett år, så då sjunker stödet för att vid ett visst tak försvinna helt och hållet. Vi avser inte att stöda vindkraftverken om marknadspriset skulle stiga så att de bär sig själva. Därför har vi det här taket i lagframställningen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! I lagförslaget står det att man kommer att reglera stödet för sex kalendermånader. Då kan det bli så att de fyra första sex månaderna så betalar man ungefär 1 miljon i stöd. Om de därpå följande åren skulle visa sig att marknadspriset stiger då utgår det förstås inget stöd, men då kommer vindkraftsbolagen att göra riktigt bra med pengar. Då finns den chansen. Det betyder att man då har betalat ut skattepengar i onödan. Det borde vara så att om bolagen gör rejält med vinst så borde man betala tillbaka åtminstone en del till skattebetalarna. Det är inte mer än rätt, annars är det orimligt. Delvis får bolagen pengar av skattebetalarna och sedan gör de en massa vinster om elpriserna stiger, vilket det finns tendenser på att de håller på att göra.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det kan möjligen vara så att det finns brister i det här stödsystemet. Vi har haft som utgångspunkt att inte ska skapa ett byråkratiserat stödsystem som kräver extra personal för att hantera det, för det är ändå frågan om så pass småskaliga saker.

Vi ser inte framför oss att det skulle bli sådana kast i marknadspriserna att något inom ramen för ett halvt år skulle kunna leda till massiva intäkter. Så stora kast så tror vi inte att det kommer att bli, men vem ska veta säkert om framtiden. Sådana här detaljer får gärna diskuteras mera noggrant i utskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Först vill jag tacka finansministern och landskapsregeringen för att de har hittat en lösning för att få vindkraften att överleva under en övergångsperiod. Jag hoppas att elpriset stiger framöver så att avkastningen gör så att bolagen överlever.

Nu pratar man om ett gruppstöd och vi vet att vi väntar svar på notifieringen om produktionsstödet. Hade man kunnat göra ett liknande gruppstöd istället för det här produktionsstödet förra gången när man anhöll om notifiering? Är det här någon ny finansieringsform? Jag tycker att det är genialiskt. Men jag undrar bara om man hade kunnat gå tillväga på samma vis förra gången?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Också till denna del ber jag att utskottet fördjupar sig i detaljerna i den här frågan. Det torde vara på det sättet att det har skett justeringar i EU:s regelverk, föränderligt som det är. Det är den bilden som jag har av den beredning som har förts. Det är inte helt säkert att det som vi nu föreslår kunde ha gjorts tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! I lagframställningen kan vi se landskapsregeringens målsättningar när det gäller energipolitiken och hur mycket som ska vara förnyelsebart och koldioxidfritt osv. Eftersom lagen nu ligger till grund, hur är situationen nu? Hur stor del av elkonsumtionen är förnyelsebar och hur stor del är koldioxidfri?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag har jag rannsakat mitt minne ganska mycket under den här presentationen. Går jag in på den delen också så finns det en risk att jag säger fel siffror. Vi ber att få återkomma till den frågan här under debatterna. Vi ska debattera under två dagar. Kan det accepteras?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Ja, det är lite svårt när vi inte kan få svar.

I framställningen talas om undantagsförfarande. Jag framförde här när det gäller tobakslagen att det är oskäligt att vi lagtingsledamöter måste läsa igenom långa direktiv. Den här förordningen är nämligen på 70 sidor. Det finns ingen som helst hänvisning till vilken av dessa 58 artiklar som det gäller och det är svagt. Jag förstår att ni kanske inte heller kan det på rak arm. Eller?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag anser det ändå vara korrekt och rätt att hänvisa till helheten i materialet. Sedan får var och en lagtingsledamot själv avgöra huruvida man tar sig tid att läsa dokumenten eller inte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! I likhet med kollegan ltl Brage Eklund är det naturligtvis med glädje som jag konstaterar att landskapsregeringen anser att den EU-stöds influerade biten skulle kunna hanteras inom ramen för gruppundantagen. Nu hörde jag att ministern redan gav en kommentar till det. Med tanke på protokollet så vill även jag ha det till protokollet noterat att det är viktigt att finans- och näringsutskottet verkligen tittar på det här i och med att det är en budgetlag som därmed omedelbart träder ikraft och då sker det en utbetalning.

Med tanke på de svårigheter vi har haft, den lagstiftning och det stöd som ersatte bortfallet av accisdelen för flera år sedan och hur det fortfarande är problem runt den, så är det angenämt om sådana dörrar öppnar sig. Frågan är; kan man faktiskt hantera över 2 miljoner euro på det här smidiga sättet från EU-kommissionens sida? Då är det ju tacksamt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vi har nu landskapsregeringens lagförslag nr 12, produktionsstöd för el från vindkraftverk, presenterat.

Vi övergår till presentationen av landskapsregeringens förslag till tilläggsbudget för år 2016.

Minister Mats Perämaa

Tack, herr talman! Landskapsregeringen genomför som bäst en kraftsamling för ekonomisk stabilitet. Denna fras är rubriken för den här tilläggsbudgeten En ekonomisk stabilitet, en god förvaltning och hantering av offentlig ekonomi är också ett grundtema för regeringsprogrammet.

Samtidigt som detta genomförs så måste vi också göra vad vi kan för att behålla och skapa en framtidstro i samhället. Till den delen har landskapsregeringen oerhört mycket draghjälp av det privata näringslivet.

Alla har kunnat ta del av ÅSUB:s konjunkturrapport. Landskapsregeringen har valt att klippa in sammanfattningen av den i budgetförslaget. Vi kan konstatera att det sammanvävda näringslivet ser ganska ljust på framtiden. Näringslivet tror alltså på framtiden, man har en framtidstro och det är oerhört tacksamt för politikerna. Det möjliggör att landskapet vidtar de åtgärder som krävs för att balansera den offentliga ekonomin eftersom vi har ett näringsliv som samtidigt backar upp det här arbetet.

ÅSUB:s konjunkturrapport säger ju att även om landskapet avser att minska på sina utgifter åren framöver, ÅSUB känner alltså till de planer vi har, så kommer ändå BNP-tillväxten att vara positiv, enligt prognoserna framöver. Det här är någonting som vi politiker kan vara tacksamma för.

Landskapsregeringen gör givetvis sitt samtidigt för att ytterligare stärka känslan av framtidstro. Det här är ingenting som vi bara kan överlåta på det privata näringslivet.

Jag vill lyfta upp det arbetet som landskapsregeringen har gjort i samband med at storföretaget Orkla aviserade en nedläggning av chipsfabriken i Haraldsby. Inte bara landskapsregeringen utan hela det åländska samhällets många aktörer har samlats i kampen för att behålla chipsproduktionen i Saltvik. För mig personligen och för landskapsregeringen har det varit oerhört glädjande att se att när landskapet får problem och bekymmer att lösa så då samlas alla parter för att hitta den goda lösningen.

I Finland pågår det ett kontinuerligt arbete för att stärka konkurrenskraften i landet. Frågan om Orkla har också fått politikerna här på Åland att tänka i de banorna alltmera. Hur ska vi stärka konkurrenskraften på Åland också? Om inte annat så har vi fått öva oss i den frågan under de veckor som hotet har legat över oss.

Nu kan inte jag stå här och säga vad beslutet i sista ändan ska bli. Men jag är rätt övertygad om att vi alla kan säga att vi har gjort vårt yttersta för att behålla produktionen. Jag hoppas och tror att Orkla så småningom ska komma till ett positivt slutresultat.

Vindkraften, som vi diskuterade här tidigare, är också skapade av framtidstro. Det kostar skattebetalarna mycket pengar. Marknadspriset på energi är lågt. Det är svårt att rent marknadsmässigt kanske försvara att man har en vindkraftproduktion just idag.

Samtidigt tar vi tillvara det engagemang som finns, vi skapar framtidstro och vi skapar en situation där företagarna kan lita på att det offentliga backar upp då vi har svåra tider.

Sedan vill jag ytterligare nämna en sådan liten sak som att penningautomatföreningen väljer att ta hem verksamhet från utlandet för att skapa ytterligare arbetsplatser här på Åland, vilket är en åtgärd i samma riktning. Vi skapar framtidstro.

Sedan några detaljer ur budgetförslaget. Budgeten består ju av två delar; detaljmotiveringarna och vissa ändringar i budgeten för 2016 samt ramar för 2017 och vissa tankar om hur vi ska uppnå de ramar som vi har satt på oss själva.

Först några saker gällande 2016. Landskapsregeringen aviserade redan i januari inbesparingar för 2016 då vi formulerade ett så kallad budgetförverkligandedirektiv, ett dokument som gick ut till respektive avdelning och verksamhet. Där sade vi att vi ska följa den budgeten som lagtinget just hade antagit, men med hänvisning till regeringsprogrammet, behovet av att minska kostnader, så ska vi göra en resultatförbättring på cirka 1,5 miljoner euro. Efter de ansträngningarna så har vi en resultatförbättring på 1,6–1,7 miljoner euro. Det är inte särdeles dramatiskt. Det är en resultatförbättring. Det finns inte mycket strukturella inbesparingar i det här, utan det är ett sätt att förverkliga verksamheten något billigare i enlighet med det anslag som vi har haft till förfogande.

Landskapsregeringen nämner ändå några positiva förslag i budgeten för 2016. Vi föreslår att landskapet och lagtinget i förlängningen ska ge en beviljningsfullmakt för hyresbostadsbyggande och renoveringar på ytterligare 3,5 miljoner euro. Alltså den summa som vi skulle betala räntestöd för. Med dagens låga räntekriser så vet vi att det knappast faller ut något räntestöd. Men på sikt, om räntorna går upp, så är det här ett de åtaganden som kostar oss pengar. Det här är den bostadspolitik som landskapet har valt att bedriva under senare år, vi beviljar räntestöd men inte direkta lån.

Alarmcentralen är kanske ingen stor sak eller stora summor. Vi hoppas och tror att förbättringar på mjukvarusidan inom den här verksamheten kan leda till en förbättrad praktisk verksamhet. En nog så viktig verksamhet som jag vill lyfta upp just därför.

Vi skriver om Pommern i budgetförslaget. Landskapsregeringen vill bevilja högst 5 miljoner euro i bidrag till Mariehamns stad för att förverkliga förvaringen av barken Pommern på det sätt som Mariehamns stad, via sin ansökan, har beskrivet att man vill göra. Man vill bygga en betongbassäng som både kan vara en torrdocka och en våtdocka på samma gång. Att vi säger så tydligt att summan skulle vara högst 5 miljoner euro kan i sig visa på att vi förstås tycker att det här är en ansenlig summa pengar. Utan att ha landskapsregeringens ord på det här men sett strikt ur en finansministers synpunkt så skulle det inte vara alltför illa om man kunde förverkliga det här med något lägre kostnader. Men vi ger löftet om det här. Vi väntar nu att Mariehamns stad ska klargöra vissa saker i sin bidragsanhållan och sedan kommer landskapsregeringen att ta ställning till den ansökan, om lagtinget efter den här behandlingen tycker att det här är en väg vi ska vandra.

Sedan till budgetramarna för år 2017. Samtidigt som vi i januari sade att budgetåret 2016 ska förverkligas till ungefär 1,5 miljoner lägre, en resultatförbättring med 1,5 miljoner, så delgav vi också vår förvaltning de inbesparingsramar som vi avsåg att i denna tilläggsbudget presentera för lagtinget, inbesparingar på knappa 7 miljoner euro.

Våra avdelningar har ända sedan i januari jobbat med kunskapen om att det blir inbesparingar 2017, med sikte på att vi ytterligare år 2018 och 2019 ska spara ungefär lika mycket för att krympa hållbarhetsgapet på 20 miljoner euro så som vi har angett det till. Vår förvaltning har jobbat med den kunskapen sedan januari-februari.

Rambudgetering är enligt vår uppfattning ett effektivt sätt att jobba med offentlig ekonomi. Man lägger ramar som utgår ifrån den verklighet vi har om intäktsbilden för att på det sättet styra in organisationerna i en omfattning som motsvarar intäkterna. Det här är kanske ingenting nytt för offentlig förvaltning, men i nuläget är det nytt för vår förvaltning.

Jag kan passa på här och nu att säga att landskapsregeringen har för avsikt att framöver lägga rambudgetar på våren, så som vi lägger den nu, för att sedan anta ordinarie budgetar på hösten. Vi kunde kalla dem för vårbudgeten och höstbudgeten. Vi tror att detta kommer att vara ett bra sätt att styra förvaltningen framöver.

Herr talman! Även om tiden har passerat för mig så måste jag berätta något om vår syn på utvecklingen i Finland.

I den budgetria som regeringen Sipilä genomgick här för någon vecka sedan och där man sedan hade en presskonferens för att informera om hur man ser att Finlands ekonomi utvecklas, så i den utsagan ingick mycket positivt. Sedan är frågan om hur vi andra tolkar det positiva. Regeringen Sipilä sade att man ämnar genomföra konkurrenskraftsavtal i förhandling med arbetsmarknadsparterna för att uppnå inbesparingar för att förstärka exportindustrin. Han sade också att man ämnar genomföra andra arbetsmarknadsmässiga politiska åtgärder för att stärka samma exportindustri och näringslivet. Med dessa åtgärder tillsammans ska man åstadkomma 110 000 nya arbetsplatser. Det här låter förstås väldigt bra. Man kan inte annat säga än att man önskar regeringen Sipilä lycka till i det här arbetet.

Skulle allt det här förverkligas på det här sättet så skulle det innebär att avräkningen 2018 skulle kunna stiga med cirka 6 miljoner euro, enligt regeringens Sipilä egna prognoser, för att sedan till år 2019 stiga med ungefär 10 miljoner euro, i förhållande till dagens nivå, inte plussat på varandra. Om det här skulle lyckas så skulle det underlätta vår situation väldigt mycket givetvis. Men hur gärna man än skulle vilja skriva in dessa siffror i våra ramar framöver så väljer landskapsregeringen att inte ännu intäktsföra de här intäkterna. Vi får hoppas att det går väl för regeringen Sipilä. Ingen skulle bli gladare än jag om så skulle ske.

De inbesparingslagar som vi har förelagt för lagtinget att diskutera, med den fördelning som står angiven i budgetförslaget, så åstadkommer vi en förbättring av resultatet så att årsbidraget 2017, i enlighet med de ramar som vi har lagt, skulle bli cirka 1,5 miljoner euro negativt. Vi skulle nästan ha åstadkommit att intäkterna täcker driftutgifterna. Det här är i enlighet med de fyra steg som vi har angivna i regeringsprogrammet för att krympa hållbarhetsgapet. Det första steget skulle då vara uppnått.

Till slut, herr talman, tillbaka till det som jag sade inledningsvis om framtidstro. Landskapsregeringen bryter en ytterst negativ trend med det här förslaget. Landskapsregeringen är öppen och transparent i den ekonomiska utvecklingen. Vi vill att ålänningarna ska ha en kunskap om hur läget är på riktigt och vad vi har att kämpa med.

Den här landskapsregeringen tänker på kommande generationer. Vi vill inte att barn idag ska behöva betala de skulder som vi eventuellt skulle åstadkomma här och nu. Jag och landskapsregeringen menar att vi i och med detta visar på ett gott ledarskap.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag har inte så mycket att säga just nu, jag hinner inte heller. I mitt anförande kommer att berätta vad jag anser och tycker om det här.

Jag vill ge en eloge till landskapsregeringen när det gäller det som finansministern inledningsvis sade i sitt anförande angående hanteringen av chipsproblematiken. Jag upplever att man har jobbat på ett sådant sätt som vi alla antagligen skulle ha gjort om man hade suttit i den positionen. Man har försökt förmedla ut till näringslivet och till Saltviks kommun så mycket man får och kan och på det sättet har man också involverat oss ute i bygden när det gäller den här livsviktiga industrin. Jag vill bara ge en eloge till landskapsregeringen. Jag tror inte heller att det kommer att falla så stora moln på landskapsregeringen om det trots allt skulle gå så illa att Orkla skulle stänga ner fabriken.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag har inte så mycket mer att säga. Diskussionerna med företagsledningen har varit synnerligen konstruktiva. Jag vet att leverantörerna av råvarorna, potatisodlarna, i Saltviks kommun och många andra har varit synnerligen konstruktiva. Här hade vi igen en situation där det samlade Åland för en gemensam sak. När det händer sådana saker så är det någonting som man bör lyfta speciellt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är sant, när det krisar till sig så samlar sig Åland oberoende av vilka positioner man har. Det tycker jag att alla har försökt göra här. Om det skulle vara så olyckligt att Orkla skulle stänga så är jag övertygad om att det är möjligt att börja om på nytt. Det har väl aldrig varit så lägligt eller förmånligt att starta en ny fabrik när det gäller chipstillverkning på Åland som det verkar bli nu utgående från de här förhandlingarna och insatserna som görs från alla håll. Det vore väl märkligt om inte Åland hade en chipsfabrik även i framtiden. Men naturligtvis, talman, hoppas man innerligen att landskapsregeringen lyckas att behålla nuvarande fabrik. Det gäller trots allt 200 arbetsplatser på hela Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Framtidstro säger finansminister Mats Perämaa. Efter att jag har tagit del av tilläggsbudgeten så känns det som regeringens framtid slutar 2017. Jag hade förväntat mig tydliga målbeskrivningar, tydliga beskrivningar av vilka verksamheter som ska spara och vad det är som ska hända som ska sträcka sig över mandatperioden. Det får vi inte. Istället får vi ett hugskott som visar att de som är svagast i samhället ska stöda med 700 00 och kommunerna ska dräneras på 4 miljoner till 2018, trots att det i ingressen på första sidan står; ”God vård, skola och omsorg ska prägla regeringsarbetet.”

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är klart att man kan se på saker ting på olika sätt beroende på vilken position man har för tillfället. Rambudgetering fungerar så att man anger de ramar som man anser att finns till förfogande. Vi har sagt tydligt att det finns behov av att spara lika mycket 2018 och 2019 i fall inte intäktssidan hjälper oss, men det vågar vi inte ännu intäktsföra. Vi avser att göra en fördelningspolitisk beredning innan vi lägger fram ett förslag på hur man skulle fördela bördorna i det som är stöd till invånarna. Jag tycker att det är seriöst att göra det på det sättet, just för att undvika att de som har mest behov och har den svagaste situationen i samhället skulle drabbas mer än vad som är nödvändigt. Så här fungerar arbetet.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag är väl familjär med begreppet rambudget. Jag vet också vad det innebär. Den här tilläggsbudgeten motsvarar inte de löften som regeringen tidigare har gett. I första tilläggsbudgeten skulle man återkomma och visa vilken politik man vill driva de närmaste fyra åren, vilka prioriteringar man kommer att göra och hur målsättningarna ser ut. Det känns mera som det skulle ha varit ett dribblande mellan de olika partierna. Jag finner det anmärkningsvärt att socialdemokraterna går med på att spara 700 000. Jag finner det anmärkningsvärt att moderat samling vill bygga ett garage med samhällsmedel i Möckelö när privata kan göra det. Jag finner det anmärkningsvärt att liberalerna vill skära ner i kommunerna så pass mycket som man vill göra.

Minister Mats Perämaa, replik

Landskapsregeringen och nuvarande lantråd sade att den ekonomiska utvecklingen är ett av huvudtemat. Vi var tydliga med det när vi skrev under regeringsprogrammet och presenterade det för lagtinget. Resultatutvecklingen var synnerligen negativ. Ett underskott på 17,6 miljoner som vtm Thörnroos presenterade för lagtinget här i höstas såg ut att bli ännu mycket sämre för år 2017. Lite respekt tycker jag att man kunde visa den landskapsregering som ändå har stoppat det här tåget nu, med de ramar som läggs in för nästa budget och lyckas minska underskottet. Så mycket känner väl vicetalmannen till att det här inte är något arbete som går av sig självt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Tack, herr talman! Tack finansminister Perämaa för en bra presentation och vällovliga ambitioner när det gäller att få den åländska ekonomin i balans.

Ministern sade att det blir en BNP-tillväxt och att det åländska näringslivet går bra och det håller jag till stora delar med om. Stora delar av det åländska näringslivet går bra men det finns också delar som kämpar med svårigheter, vi ska inte glömma bort det, för det är där som vi måste göra vår insats. Det förvånade mig lite att ministern sade att det blir en ökning av BNP. Så här står det på sidan 2: ”BNP-tillväxten i den åländska ekonomin 2013 var 2,6 procent och enligt preliminära beräkningar 1,5 procent 2014. För 2015 räknar vi med 2,1 procents tillväxt, för innevarande år 1,4 procent och för 2017 en ytterligare försvagning till 1,0 procent.” Som jag läser detta så har vi en krympande BNP-tillväxt framför oss.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ja, det är sant, så är det. Jag sade det på det sättet att den goda utvecklingen i det privata näringslivet, vilket är BNP höjande, ger det offentliga en möjlighet att i viss mån backa tillbaka på det viset. Om vi minskar utgifterna så ger det en effekt på BNP-siffrorna. Då kunde man förstås säga att vi ska fortsätta med utgifter för det höjer upp BNP. BNP-utvecklingen består inte av jättegoda siffror, vi har samma problem i nästan hela Europa. Skulle vi ha ett näringsliv som går kräftgång så skulle det göra arbetet för oss mycket svårare.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det är sant, men man ska inte underskatta offentlig sektors betydelse också för det privata näringslivet och deras möjligheter att driva verksamhet och skapa ekonomi.

Herr talman! Jag vill ytterligare ha en förklaring. Det har sagts väldigt lite om investeringar både i det här förslaget och i ministerns presentation här. Vi vet alla att det sist och slutligen är investeringarna som avgör om landskapet Åland ska flyta skuldfritt eller inte under de kommande åren. Det skulle vara intressant med lite mera tankar kring hur den här landskapsregeringen egentligen tänker.

Minister Mats Perämaa, replik

Talman! Som vi skriver i budgetförslaget så kommer investeringstakten att avgöra hur likviditet ser ut framöver. Mål ett för oss har varit, och jag tror att det har varit för hela lagtinget, att vi ska nå en situation där vi täcker driftsutgifterna med intäkterna som vi har. Som jag beskrev här tidigare så med ett minus på 1,5 för årsbidraget så börjar vi närma oss den punkten. Om vi sedan genomför alla investeringar som är planerade så kommer ändå sannolikt att tvingas låna pengar. Till hösten kommer vi att presentera ett underlag för kortruttsutvecklingen, så bereder infrastrukturminister frågan, och då ska lagtinget få ta ställning till det. Jag vill påminna om att ltl Nordlund för någon månad sade att den nya landskapsregeringen bör prioritera inom investeringarna och det är det som vi kommer att göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för presentationen. Finansminister Perämaa inledde dagens plenum med att medge att han inte riktigt var förberedd för det som komma skulle. Det är naturligtvis ärligt aldrig men möjligen lite överraskande. Efter fem månaders arbete hade man kanske kunnat förvänta sig lite bättre förberedelser. Det är ganska vanligt att man kommer förberedd till olika sorters möten. Det handlar om respekt likaså.

Det för mig över lite till näringslivet, som Perämaa nämnde som något som går bra. Här tycker jag att det är lite för yvigt att bara prata om näringslivet. Det finns nämligen väldigt många delar i detta. Avses till exempel näringslivet i skärgården där man i landskapsregeringens förslag tänker ta bort pengar i form av stödet för arbetsgivares socialskyddsavgifter? Menar man primärnäringarna som genomlever sin värsta period någonsin? Menar man någonting annat? Jag skulle vilja ha en precisering på vilken del av näringslivet som finansministern avser.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ja, det är sant, primärnäringarna genomlider sin värsta period någonsin och det är just efter att centerpartiet har fått lämna regeringsmakten och övergå i oppositionsrollen. Det är ett resultat av också er politik, så detta får ni inte på den här landskapsregeringen.

Vad gäller att vara förberedd för debatterna, vad gäller produktionsstödet för vindkraftverk så är det vicelantrådet och näringsministern som har ansvaret för det området. Hon hade inte kännedom om att det ärendet skulle presenteras först och därför var hon inte här på plats. Vi får hoppas att också ltl Pettersson så småningom blir så väl insatt i politiken i allmänhet att ltl Pettersson oförberedd kan presentera ett lagförslag.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Frågan som jag ställde till finansministern Perämaa var; vilka delar av näringslivet menar finansministern att verkligen går bra just nu och har denna ”swung” under hjulen som avses? Jag undrar om det är klokt att yxa till med någonting som kanske inte riktigt stämmer och som kommer att få väldigt stora effekter? Tänker man dra in på skärgårdens företag? Det är absolut inte näringspolitik mot den delen av Åland i varje fall. Menar man primärnäringarna? Menar man någon annan del? Kan jag få det förklarat på ett bättre och tydligare sätt.

Minister Mats Perämaa, replik

För det första så tycks det mig som att landskapsregeringen har en något mera positiv syn på näringslivets utveckling än vad centerns ordförande har. Vem som sedan har rätt får var och en bedöma. Jag grundar mina utsagor på ÅSUBs konjunkturrapport och utifrån en egen bild av vad som sker där ute. Jag tror att vi har bekymmer inom byggsektorn. Vi har så småningom en sjunkande byggsektor, så det finns absolut problem. Tittar man bara på en sådan sak som skattegottgörelsen så ligger den mycket högre idag än vad den gjorde för några år sedan och mycket högre än de prognoser som gavs. Det pekar på att vi har haft en gynnsam vinstutveckling, åtminstone inom de stora företagen.

Vad gäller skärgården och stödet som vi drar bort så riktar vi det till skärgårdsbutikerna och jag tror att den saken kommer att gynna skärgården väldigt mycket i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! En av den sittande landskapsregeringens stora paradnummer är en förändring av den åländska kommunsektorn. Man har valt att inledningsvis satsa 180 000 på en rätt så omfattande utredning, som jag antar att det är frågan om, som externa konsulter ska göra.

I det föreliggande budgetförslaget talar man här om att man kommer att skaffa sig både mål och medel för en strukturförändring. Vilka är medlen som landskapsregeringen har aviserat att man avser att skaffa sig? Är det via en förändring av landskapslagstiftningen som möjliggör att tvinga ihop kommunerna eller är man mera ute efter att skapa en förståelse för sitt stora projekt?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Kanske en kombination av detta. Jag vet att genom åren har partier uttalat sig att utvecklingen vad gäller kommunstrukturen bör komma nerifrån. Jag är rätt säker på att ltl Jansson själv har använt sig av det uttrycket. Nu tycks finnas ett arbete underifrån, åtminstone på norra Åland finns det ett antal kommuner som driver på den här frågan. De tycks som om det underifrån finns en beställning på att landskapet ska göra saker och ting för att göra deras möjligheter att bedriva en bra verksamhet bättre. Det är olika starter i olika kommuner. Men att vi helt skulle förbise att det nu också sker underifrån, kopplat med det rationaliseringsarbetet som vi kommer att sätta på våra egna verksamheter, och en naturlighet att kommunerna genomför detsamma så tycker jag att de håller på att ske just nu. Det finns ett tryck underifrån också.

Ltl Harry Jansson, replik

Ja, det stämmer som minister Perämaa sade att det finns ett tryck underifrån. Det var intressant att notera att det är i kommuner där regeringspartierna är väl företrädda. Det finns ett mönster i den processen. Men hur ska kommunerna tolka nuvarande situation? Är det lika bra att kommunerna lägger ner projektet kommunal socialtjänst i väntan på den här strukturutredningen? Ska vi lägga ner enorm tid, resurs och den oro som kommer att födas till följd av KST-processen? Är det värt det i ljuset av landskapsregeringen ansträngningar om allting ska förändras?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Nej, tvärtom, nu när kommunerna sätter sig ner och diskuterar samarbetsformer så är det ju uttryckligen det som de diskuterar; samarbetsformer. Varför skulle den här landskapsregeringen försöka förhindra en sådan politisk diskussion? Det borde ligga i allas intresse om och när det förs sådana diskussioner. Vi bör bli starkare här på Åland genom att lära oss att samarbeta bättre. Vi bör lära oss att rationalisera för att förhoppningsvis kunna minska på administrationskostnaderna i framtiden så att vi har möjlighet att ge våra invånare en god service på de områdena där invånarna verkligen vill ha god service.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Tack ministern för presentationen av kraftsamling för ekonomisk stabilitet, som tilläggsbudgeten heter.

Jag vill ställa några frågor fast det är svårt att få svar, men jag fortsätter. Ministern talade om att basen är att skapa framtidstro, hela budgeten genomsyras av det. Jag undrar på vilket sätt man skapar framtidstro genom att skära 700 000 i stöd till invånarna?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är givetvis ett svårt arbete att minska på kostnaderna. Jag vill minnas att ltl Toivonen tidigare har uppmuntrat politikerna att balansera ekonomin. Dessvärre tycks det mig som att ltl Toivonens budgetmotioner pekar på det motsatta, men det kan hända att jag har missförstått ltl Toivonen tidigare. Framtidstron skapas i det att inte landskapet ska behöva skuldsätta sig för att ge de här förmånerna i framtiden. Jag är övertygad om att vanliga människor kommer att förstå att förmåner via skuldsättning inte är någonting som bär sig på sikt. Det kommer att skapa osäkerhet i samhället. Kan vi hantera det här utan skuldsättning så går vi starkare ur det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack, herr talman! Jag har en fråga till finansministern. När räknar finansministern att landskapet har en ekonomi i balans?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi pratar ju inte om att vi ska ha en ekonomi i balans. Det var ett begrepp som användes tidigare och skapade en viss förvirring. Vi pratar om hållbarhetsgapet som är resultatet. Årsbidraget först, skillnader i intäkterna kopplat till driftutgifterna och att man ska hantera avskrivningarna, dvs. den periodiserade investeringen. Hållbarhetsgapet är 20 miljoner, minskar vi det med 6-7 miljoner nu och genomför ungefär samma sak de kommande åren därefter, där vi hoppas att intäkterna ska kunna hjälpa oss på vägen, så kommer det åtminstone att ta tre år, möjligen något längre. Mandatperioden är fyra år. Vi jobbar utifrån att vi ska ha huvuddelen av hållbarhetsgapet ihop under den här mandatperioden.

Ltl Lars Häggblom, replik

Ser finansministern några eventuella orosmoln när det gäller den ekonomiska utvecklingen här i landskapet?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Finlands utveckling oroar mig mycket, den sätter genast spår i avräkningen så som vi alla känner till. Där väljer vi att vara väldigt försiktiga.

Oro är kanske fel ord att använda i det här sammanhanget, men vi har två stora företag som ägs av landskapet; posten och penningautomatföreningen. Vi ser framför oss att både de här aktörerna kommer att tvingas lära sig att konkurrera på en konkurrensutsatt marknad ännu mera i framtiden. De kommer helt enkelt att behöva bli bäst på sina områden för att kunna generera vinst. Oro är fel ord men det finns utmaningar där, men jag räknar med att båda organisationerna ska lyckas med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Tack finansministern för en bra presentation. Hela budgeten andas lite inbesparingar som vi ifrån Ålands Framtid har förivrat i fyra år. Äntligen, kan man säga.

Min fråga gäller att skapa ett gemensamt servicecenter. Motiveringen är att uppnå hög kvalitet på arbetet, höja kompetens och uppnå kostnadseffektivisering. Jag vill veta på vilket sätt man når detta? Ska man baka ihop det här servicecentret med samma personal? Anser man att kvalitén på arbetet och kompetensen inte har varit tillräcklig tidigare med samma personal?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det var en synnerligen bra fråga. Det blir svårt för mig att ge ett exakt svar. Skrivningen finns där utifrån politiska målsättningar och inte utifrån en exakt beräkning på personalbehovet. Det är en fråga om administration, om man kan ha en gemensam ekonomisk administration för landskapet, kanske för ÅHS, kanske för skolor osv. Inte kan man bortse ifrån den möjligheten att man sammantaget kan utföra det här på sikt med lite mindre personal.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Målsättningarna är bra om man uppnår dem. Har man något underlag för att man uppnår det via kostnadseffektiviseringarna eftersom man har inlett planeringsarbetet redan? Då måste det väl finnas något underlag att det är en ekonomisk inbesparing, annars är det ett skapande för skapandets skull och till ingen nytta.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Gällande de inbesparingsramar som vi har lagt i allmänhet så är det för mycket att säga att det finns exakta konsekvensanalyser. Det ska ske i samband med att budgetförslaget för 2017 ska lämnas och möjliga lagändringar som hänger ihop med det. I varje fall finns det en initial beredning av de här frågorna. Gällande det ekonomiska servicecentret så tror jag man ska säga det i ett tidigt skede att en sådan ändring ska leda till ekonomisk inbesparing också, annars kan man inte prioritera den frågan så högt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! I samband med presentationen av regeringens handlingsprogram lovades att regeringens politik skulle konkretiseras i den första tilläggsbudgeten. Vi skulle få veta hur landskapets ekonomi ska balanseras och hur det som regeringen kallar för hållbarhetsgap på 20 miljoner skulle avskaffas.

Nu har vi fått regeringen Sjögrens första tilläggsbudget. Tilläggsbudgeten innehåller en del vällovliga ambitioner och åtgärder, men tyvärr lever den inte upp till det som sades i samband med presentationen av regeringsprogrammet. Vi tycker den är kall, saknar framtidstro och uppbyggande åtgärder. Den föreslagna politiken bromsar oss in i framtiden. Regeringen vill centralisera men inte bara från landet till staden utan även centralisering från Åland till Helsingfors. Självstyrelsepolitiskt verkar regeringen vilja ta steg mot att göra Åland till en kopia av Finland, istället för ett samhälle som är unikt och tänker själv.

Vi har fått ett förslag från regeringen som drabbar de mest utsatta. Alltför få svar ges och många frågor lämnas obesvarade.

Vi vill ha en bra och substantiellt innehållsrik debatt därför gav vi regeringen lite försprång och gav en del av våra frågor på förhand och vi förväntade oss att lantrådet eller finansministern skulle gett oss tydliga svar på.

Till exempel vill vi veta:

1) Hur ska inbesparingen på 700 000 euro inom de sociala stöden förverkligas, vilka stöd kommer att sänkas? Vilka befolkningsgrupper är det berörs?

2)Vilka större investeringar kommer att genomföras under perioden och på vilket sätt avses de finansieras? Över budgeten, via bolag eller med annan extern finansiering?

3) Har landskapsregeringen analyserat de socialpolitiska och kommunalskattepolitiska konsekvenserna som sänkningen av landskapsandelarna med fyra miljoner kommer att innebära för innevånarna, speciellt i de små kommunerna?

4) Det finns flera reformer som har beröring med varandra, bl. a. kommunernas socialtjänst, kommunreformsutredningen på Åland, ny kommunallagstiftning och social- och hälsovårdsreformen i Finland. Vilken är regeringens strategi? Vad ska förverkligas och i vilken ordning?

5) Varför finns det inte någon driftsprivatisering i tilläggsbudgeten?

6) Hur och på vilka områden ska de återstående två tredjedelarna, 15 miljoner euro, skäras under perioden?

7) Att spara två miljoner euro inom ÅHS kommer sannolikt att få konsekvenser för sjukvården. Vilka prioriteringar gör landskapsregeringen inom vården?

8) Om ombudsmannamyndigheterna flyttas till Finland, vilken självstyrelsepolitisk signal ger det och vilka garantier kan regeringen ge för en långsiktig service på svenska?

För att vi ska kunna ta ställning så behöver vi underlag och veta vad som föreslås. Det har också alla de som ska arbeta med att förverkliga budgeten rätt till och framför allt det är en förutsättning för att ni som regering garanterat ska orka klara av att genomföra reformerna. För att kunna arbeta hållbart och framåtsyftande behöver vi också veta hur inbesparingarna ska se ut 2018 och 2019. För att kunna arbeta hållbart behöver vi konsekvensanalyser.   Hur står sig förslaget i förhållande till målsättningen att Åland ska vara ett hållbart samhälle 2051 – ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Vilka är konsekvenserna?

Vad betyder förslaget för vår framtid? Vi saknar den utlovade barnkonsekvensbedömningen. Vilka är konsekvenserna för barnen?

Vi önskar också veta vilken förändring av beskattningen som landskapsregeringen anser att behövs med tanke på näringslivets utveckling?

Låt oss lyfta blicken lite. Vad är det viktigaste för ett framgångsrikt samhälle? Jag har sökt runt efter uppgifter och svar som förenar fler länder, organisationer eller forskningsrapporter – för att få en bredare bild.

Det viktigaste för ett framgångsrikt samhälle anges ofta vara utbildning och skola med behöriga lärare. En skola där ingen får ställas utanför och där allas kapacitet tas tillvara. Här har regeringen är en fantastisk möjlighet och avgörande uppgift att skapa en skolform som dessutom kommer att locka till inflyttning av alla de som uppskattar en hög kvalitet på skolan.

Från näringslivshåll lyfts immateriella rättigheter som något som blir allt viktigare för företags tillväxt och utveckling. Studier visar att företag med patent, varumärken och designrätter har fler anställda och högre intäkter än företag utan sådana tillgångar. De har fler anställda, betalar i genomsnitt 20 procent högre löner, har i genomsnitt 29 procent högre intäkter per anställd. Vad betyder det här för Åland? Vad gör för Åland för att vara med i utvecklingen?

För ett framgångsrikt samhälle anses det viktigt att det leds framgångsrikt. Det behövs ledare som är tydliga om uppgifter, roller och ansvarstagande, som bryr sig om sina medarbetare och är medveten om att varje situation påverkas av vad vi säger, gör och hur vi har det inombords. Alltså skapa en vision och se till att den förankras bland medarbetarna och kompletteras med mätbara mål. Det behövs tydlighet och en ledning som vet vad man vill göra. Det finns inga genvägar men det skadar oerhört att använda svepande formuleringar som skapar oro och osäkerhet. Det kostar mycket pengar.

Integrationsfrågan står högt på många regeringars politiska dagordning. Individens integration är beroende av en mångfald faktorer där tillgången på arbete är den allra viktigaste. Ordnar det sig med arbete så kommer de andra delarna med på samma gång. Välkomna med spännande åtgärder som skapar förutsättningar för nya jobb!

Förstås lyfts folkhälsomålen som innehåller bl.a. tillgång på bra mat, motion, ekonomisk trygghet och tillhörighet i samhället. Därför tycker vi att prioriteringen att spara mest på ÅHS är fel.

Det här är några exempel.  Tyvärr har dessa frågor mycket litet om ens något utrymme eller prioritet i förslaget till budgeten som vi nu fått och som anger riktningen för resten av året.

Resten av året, kära vänner, det är också något nytt för mandatsperiodens första budget. Tidigare regeringar har i den redovisat för reformer och den övergripande politiken för hela mandatperioden. Förslaget vi nu har till behandling upptar bara vad som ska genomföras i år, för bästa regering, ni kan väl inte mena att det här är mandatperiodens ambitioner?

Många av de utmaningar vi står inför på Åland väljer regeringen att skjuta framför sig. Många av inbesparingarna får ”Någon Annan” ta ställning till. Vill man bedriva en politik som ska göra landskapet effektivt och där personalen ska stanna kvar och arbeta och trivas så behöver ni ge avsked till ”Någon Annan”. Någon Annan löser inga problem men skapar med sin otydlighet onödigt dyra lösningar och personal som i värsta fall får arbetsrelaterade utmattningssymtom.

Åland har självstyrelse! Självstyrelsen är något vi ska använda samtidigt som vi måste värna och utveckla den. Den är ett fantastiskt instrument som ger oss möjligheter att utveckla vårt samhälle. Vad är Ålands regering nu på väg att göra med vår självstyrelse?

Det finns ett gammalt talesätt som säger "det blir som man tänker". Sällan har ett talesätt besannats så snabbt som under den här mandatperioden. När den nuvarande regeringen tillträdde lade den största energin på att lyfta fram alla problem och formulerade ett så stort strukturellt underskott som möjligt. Det skulle bli "blod svett och tårar".

När fem månader gått kan vi konstatera att Åland förlorat ett vindkraftstöd på 60 miljoner euro, fått ett löfte om höjd klumpsumma som två dagar senare av finansministern förvandlades till ytterligare en utredning på finansministeriet. Chipsfabrikens framtid är i vågskålen och social-och hälsovårdsreformen i Finland hotar dränera Åland på ytterligare 16 miljoner euro och vad betyder den i förhållande till vårt svenska språk kan vi fundera på.

Det blir som man tänker. Det är dags för regeringen att börja formulera positiva framtidsvisioner och ge ålänningarna framtidstron tillbaka.

Vi såg fram emot en tilläggsbudget som skulle ge regeringen en ny chans att visa sina planer efter problemet att hitta gemensamma politiska lösningar i det otydliga handlingsprogrammet. 

Låt oss hoppas att regeringen inte väljer att, utöver alla redan existerande kriser, skapa en kris i den kommunala sektorn och därigenom försämra basservicen och tryggheten i det åländska samhället.

”Nya tag” betyder för oss positiv förändring. Regeringen har hittills tyvärr gett uttrycket ett annat innehåll.

Vi delar inbesparingsambitionerna men vi har gjort en annan prioritet. Vi sparar mindre på ÅHS och vi spara mindre på utbildningen och tar istället mer från de hårda värdena som t.ex. infrastruktur.

Vi kommer i debatten att återkomma till fler synpunkter på förslaget och presentera våra motioner. Motionerna är vår möjlighet att bidra till förbättringar av regeringens budgetförslag som gör det lite varmare. Tack, herr talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! En kavalkad av frågor, men absolut inga svar i det som centern för fram via gruppanförandet. Dessvärre tvingas jag konstatera att jag tror att det är väl att inte centerpartiet är en del av den regering som nu tvingas ta tag i den ekonomiska situationen här på Åland med tanke på det som vi just fick höra. Vi har en regering som med öppna öron skådar situationen. Det levererades en ekonomi med ett resultat på -17,6 av en centerfinansminister, då centern var det största partiet i regeringsposition, med en utveckling mot någonting ännu sämre. Sedan står centern här och säger att vi försöker svartmåla situationen. Siffrorna är väldigt klara, det kan vem som helst se. Läs budgetförslaget som ni har lagt! Och så ska man försöka mörka och dölja situationen återigen för Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det är beklagligt att vi nu från regeringen för fjärde gången på mindre än en timme får angrepp mot antingen en person eller ett parti istället för ett sakligt svar på frågor. Vi formulerade och publicerade frågor åt regeringen på förhand för att man skulle ha möjlighet att kunna bemöta dem. Men det bemödade man sig inte ens att göra. Istället för att själv presentera underlag och svar på frågor som finns så kräver man att ett oppositionsparti ska komma med förslag. Snälla minister Perämaa, då ska centern vara i regeringen om vi ska lämna förslag. Vår uppgift är nu att ta ställning till de förslag som regeringen lägger. Men tyvärr så finns det inte underlag för förslagen. Enligt alla konstens regler och lagstiftning så krävs bearbetade underlag för att man ska kunna fatta beslut och de saknas.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Rambudgetering fungerar så, vilket jag sade här, att man sätter, precis som namnet säger, en ram för vilka medel man har för att förverkliga det som avser att förverkliga. Sedan görs en beredning utifrån det. Det här borde i varje fall ltl Lundberg känna till med tanke på att centern har haft regeringsmedverkan i flera decennier. Det fungerar på det här sättet. Vi har sagt att vi kommer med noggrannare beredning då när saker och ting ska förverkligas. Men eftersom centern kräver svar på de här frågorna så då måste centern kunna ge svar på åtminstone en fråga. I de ramförslag ni har lagt avser ni att skärgårdstrafiken ska skäras ner med 1,5 miljoner euro under nästa år 2017. Eftersom det krävs så tydliga svar av andra så bör ju centern ange effekterna av det.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Under en minut så kom det två liknande påståenden igen som riktade sig mot en person, vad en person förväntas kunna osv. Ska vi få ett mobbningsfritt samhälle, som den här regeringen går i bräschen för, så borde regeringen fundera över härskarteknikerna och sluta använda dem själva. Nu blir jag så upprörd så jag nästan glömmer vad jag ska svara på.

 När det gäller rambudgetering så när man står i ledningen så måste man självklart ha en vision och komplettera med mätbara mål. Säger man att förvaltningen ska spara in 1,5 miljoner så är det orimligt att hela förvaltningen ska gå omkring med ont i magen och fundera på vilken sektor det berör och om man kommer att ha jobb på om ett år osv. Regeringen ska tala om vilka områden det gäller, det är regeringens skyldighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Britt Lundberg berättade i gruppanförandet centerns tankar att spara mindre på sjukvård och mera på infrastruktur. Det handlar om 1,5 miljoner, 2017, 1 miljon mera än vad landskapsregeringen har lagt. Istället för 427 000 euro som landskapsregeringen lägger så lägger centern 700 016 euro. Hur har centern tänkt att man ska spara in de här pengarna? Jag fick inte något svar på den förra replikväxlingen när det gäller 2017. Nu är det ändå 2016 i år och sju månader kvar på året. Hur avser centern spara det?

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Vi är oroliga för att regeringen kanske kommer att sätta en gräns, t.ex. om man äldre än 70 år får man inte tillgång till operationer längre. Kanske barn inte får rätt till prematurundersökningar? Kanske man inte längre kommer att ha tillgång till vård utanför Åland? Så öppet säger man att man ska spara inom vården i det här förslaget till budget. Avgifterna ska justeras och där tycker vi att det också är rimligt. Men man måste kunna ge någon sorts ge vägledning kring vad man tänker göra och på vilket sätt nedskärningen kommer att påverka vården. Vilka målsättningar har man? De svaren får vi inte. Vi kan inte gå in för att klubba en sådan budget där vården ska spara mest. Vi ser inte att det inom vården finns en massa områden där det går att spara in. Det går säkert att spara in något och därför har vi föreslagit en mindre inbesparing. Men med den här stora inbesparingen så måste det göras ordentliga förändringar och vi vill veta hur de ska se ut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Rent teoretiskt skulle man kunna åtgärda ÅHS bekymmer genom att öka självfinansieringsgraden till den tidigare nivån. Det skulle klara de här anslagen, om man vill. Det finns säkert saker som ÅHS styrelse nu får i uppdrag att ta reda på hur man kan spara in.

Jag fick återigen inget svar av centern hur man avser att spara ytterligare 273 000 euro i år, eftersom man faktiskt föreslår det nu. Centern har suttit i regeringen de 20 senaste åren och med undantag för ett par år innehaft trafikministerposten. Nog borde centern veta vad det finns för möjligheter. Landskapsregeringen har presenterat att man lösgör deltidsanställning, man håller tillfälliga vakanser och man visar exakt på hur man ska klara av det här och resten är mycket bundet i avtal. Hur avser centern att man ska kunna spara? Det borde finnas ett svar inom centern på det här.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det borde finnas ett svar också på de inbesparingar som gäller ÅHS. Om ltl Petri Carlsson har läst igenom motionerna så står det bland annat där om en privatisering av vägunderhållet, som vi är säkra på att kommer att spara en hel del pengar. Vi är också beredda att minska på en del av de driftsprivatiserade linjerna som går för att de också ska få ett mindre utrymme. Det finns utrymmen att spara in på. Vi kommer också att återkomma till dem i anföranden senare.

Bästa regeringsblock, jag vill påminna om att det är ni som ska lägga förslagen, det är vi som ska bemöta dem och se om de är rimliga eller inte. Vi har väldigt ont om förslag att ställning till och det är inte rättssäkert eller mänskligt för den åländska befolkningen för det är inte uppbyggligt. Så länge man använder ordet ledarskap, åtminstone om man vill ha ett gott ledarskap, så borde man undvika detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Ja, det är mörker, kyla och nästan arktiska vindar i ltl Britt Lundbergs gruppanförande. Jag vill nog garantera och intyga att den här regeringen har lika många varma händer och goda hjärtan som vilket som helst av oppositionspartierna.

Jag har gjort rambudgetar och budgetar också med centerpartiet flera gånger och jag kan konstatera att inte ens då fanns det alla gånger svar på alla frågor.

Det som ltl Lundberg uppmanar till; underlag och konsekvensanalyser, det vill jag också ha innan vi sedan fattar beslut om konkreta åtgärder. Det kommer vi att ha till budgeten 2017 och då vet vi vilka inbesparingar som kan göras utan att det får alltför svåra konsekvenser. Vi är tvungna att se vad vi kan göra inom helheten.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Kalla vindar, iskalla händer och kalla hjärtan finns i regeringens förslag till tilläggsbudget och inte i ledamotens anförande. Däremot försöker vi fylla det med lite mera värme och lite mera mänsklighet och prioriteringar. Det är verkligen synd om regeringen själv uppfattar att man har en väldigt mänsklig syn och att inte de fattigaste ska drabbas samt att det inte är utbildning, sjukvård och det sociala området som ska dra det största lasset. Men detta har man inte visat på något sätt i budgetförslaget. Det är ju genom budgetförslaget som man bedriver sin politik. Det trista är löftet om att vi skulle få underlag till beslut. Det var därför som det skulle ta nästan ett halvår för regeringen att ta fram en tilläggsbudget, för att vi skulle få tillräckliga underlag för beslut så behövdes mera tid. Nu har mycket tid givits och ändå så är det mest öppna frågor och några siffror som man har tagit till, men inget innehåll.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, men nu är det inte ltl Lundberg och centern som sätter agendan. Regeringen fattar sina beslut när underlagen är klara och konsekvensanalyser finns på plats. Det är nu bara att ta det med ro så får ledamoten ta beslut sedan.

Jag har respekt för det parlamentariska systemet, att man har olika syn och det ska man givetvis ha. Lite förunderligt är att man bara efter några månader, när man har kommit bort från regeringsbänken, plötsligt har glömt bort precis allt hur det är att vara i regeringsställning och vilken tid det tar med frågor. Ett så långvarigt regeringsparti som centern så tycker jag att man ändå kan vara både respekterande och klok att visa att man har förståelse för att saker och ting tar en viss tid.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det är bara att upprepa igen, det som har utlovats med barnkonsekvensbedömning så där tror jag att vi har hittat ett beslut hittills som har innehållit en barnkonsekvensbedömning, och den barnkonsekvensbedömningen bedömde inte ens det förslaget som det handlade om, utan det var allmänt och det var tobakslagstiftningen. I en tilläggsbudget finns ingen barnkonsekvensbedömning. Vi säger att samhället ska vara hållbart 2051 men det finns ingen hållbarhetskonsekvensanalys i den här tilläggsbudgeten överhuvudtaget. Åt vilket går detta? Det borde man fatta inför alla beslut. Vilken riktning tar detta?

På samma sätt är det med underlagen för beslut. De skulle komma till regeringen. Det hjälper inte att man säger att det är svårt. Vi vet om att det är svårt, men ni har informerat om att det skulle ta den här tiden med motiveringen att det skulle finnas underlag för beslut. Jag tycker det är viktigt att beslut fattas grundat på kunskap och inte grundat på att man tror.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack talman! Ltl Lundberg pratade mycket om framtidstro. Jag som är åttiotalist och umgås mycket med dem som är födda på nittiotalet och nollnolltalet upplever ofta att vi har en ganska låg framtidstro. Vi tror inte att vi kommer att få pensioner när vi blir äldre. Vi tror inte att vi kommer att få någon äldreomsorg som är bra därför att man har slösat för mycket med offentliga medel. Att ta ansvar för ekonomin skapar framtidstro hos de unga, det är en sak som är säker.

Det som jag får reda på från ltl Lundbergs anförande är att man inte ska spara. Man ska göra mera utredningar snabbare vilket betyder flera utredningstjänster vid landskapsregeringen och det kostar mera. Vi ska göra mera i egen regi och hitta på egna system för det mesta. Allt detta kostar pengar. Vilken framtidstro är det man vill skapa?

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Vi har sagt att vi stöder omfattningen av inbesparingen, men vi stöder inte prioriteringen. Vi efterlyser underlag för beslut. Vi vill fatta våra beslut byggda på kunskap. Vi vill inte fatta ett beslut nu och få veta om ett år vad det betyder för Åland. Vi har inte sagt att vi vill ha flera utredningar. I regeringen ska absolut de som har den största kompetensen inom området sitta, de ska klara av att göra konsekvensbedömningar för sina politiska beslut och dem tecknar man ner. Det går inte att ta konsekvensbeslut om man inte vet vad man vill. Vet man att det ska dras in på ett antal utbildningar och vet man vilket bidrag man har tänkt ta bort, barnbidraget eller något annat bidrag? Tänker man stänga av alla randkommuner eller vad har man tänkt göra? Tala om vad man har tänkt göra! Tala om konsekvenserna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Ja, jag vet att centern brukar fatta många beslut efter sitt sunda förnuft. Vill man ha ett hållbarhetsarbete på riktigt och fatta kunskapsbaserade beslut då behöver man involvera många. Det tar tid och det tar tid att förankra dem ute i enheterna. Till exempel inom ÅHS så arbetar man med budgeten fram till hösten.

Här frågar ltl Lundberg efter någon form av luftslott som man vill bygga upp och som inte är verklighetsförankrad. Jag tror inte att någon här på allvar skulle vilja att regeringen utan att höra alla förvaltningar ska säga exakt vad man ska spara på inom vården. Vi vill ändå ha delaktighet och ett hållbarhetsarbete på riktigt.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag håller helt och hållet med att det borde finnas underlag med precis som ltl Johansson sade. Vi borde ha underlag och en konsekvensanalys med här. Nu vet jag inte ens vad ltl Johansson använde för uttryck när det gäller på vilka grunder beslut fattas på. Beslut ska fattas på kunskapsgrund och den kunskapen bör man se till att man samlar in. Det är ett stort arbete. Det är därför som vi också har haft diskussioner kring det här. När man sitter i regeringen finns det bara utrymme att göra en sak och det är att ägna sig åt regeringsarbetet. Det krävs otroligt mycket engagemang, det krävs otroligt långa dagar och många dagar varje vecka.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Nu har det blivit nya tag om ekonomin, ett verkligt framtidsprojekt. För att skapa framtidstro så måste vi få en ekonomi som är i skick. Genom att ha en ekonomi i skick kommer vi också att trygga kommande generationers välfärd. Det är därför som vi nu tar det här ansvaret.

Centern har bland annat lämnat efter sig ett hållbarhetsgap som vi nu försöker jobba för att få bort. Ltl Lundberg vet mycket väl att på fem månader kan man inte ha fullständiga konsekvensanalyser inom alla dessa områden som landskapsregeringen jobbar inom. Vi vill att det här ska beredas på ett ordentligt sätt så att olika styrelser, grupper och personal är delaktiga i det här arbetet. Då får landskapsregeringen konsekvenser så att man sedan kan fatta beslut i kommande budgetar och kommande lagförslag.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Vi vill gärna tro på det där, men detta arbete har inte ens inletts. Nu har vi fått ett svar här idag, att ÅHS miljonerna ska täckas genom avgiftshöjningar. Då har vi ett svar. Jag förstår inte varför man inte kan skriva in det i tilläggsbudgeten för då skulle det inte behöva väcka en massa oro. Sedan kommer det 2 miljoner till, 2 miljoner till, 2 miljoner till och 2 miljoner till. Man kanske inte kan höja avgifterna varje år utan man kanske också måste göra andra prioriteringar. Nog tycker jag rimligen att det inom fem månaders tid ska finnas tid att föra diskussioner med de olika organisationerna och med ÅHS styrelse och att göra det här arbetet och få en grund. Jag förstår att det inte kan vara berett i detalj, men man borde veta vilka de politiska tankarna är och åt vilket håll man ska arbeta. Det kostar väldigt, väldigt mycket pengar om man ska arbeta med å ena sidan och å andra sidan.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Nu diskuterar vi ramar och riktlinjer. Landskapsregeringen har inlett arbetet genom att ut till förvaltningen och myndigheterna meddela att de har ett sparkrav på sig och att de ska ta fram vilka konsekvenser som blir följderna av de sparkrav som ställs på de olika enheterna. Det är först när man har fått det svaret som landskapsregeringen kan bedöma om det slår fel eller snett eller om det är bra. Då går man sedan vidare till de konkreta besluten som kommer att komma i form av lagframställningar och kommande budgetar hit till lagtinget. Då kommer vi i detalj att kunna granska dem och säga om vi i lagtinget är nöjda med det här. Det är så som det går till, så har det alltid gått till och så gick det också till när ltl Lundberg och jag satt i regeringen, på exakt samma sätt.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det som skiljer sig nu är att vi har en tilläggsbudget som inte har visionerna och målen för mandatperioden. Den första tilläggsbudgeten för varje mandatperiod brukar innehålla det

Det andra är att man säger att detta är det normala förfarandet för ett budgetarbete, alltså ramarna som man lämnar för budget 2017 och de kommande åren. Men de politiska målsättningarna ska också finnas med. Vad vill man med utbildningspolitiken? Vad vill man med sjukvårdspolitiken? Förhoppningsvis finns de ordentligt presenterade när ramarna har gått ut till de olika förvaltningarna, men då borde man också kunna sätta med dem hit i tilläggsbudgeten. Detta saknas, det finns inga målsättningar. Det är inte riktigt som det brukar, målsättningarna saknas. Det här är egentligen ett förarbete för budgeten 2017 och inte det som man sade när man jobbade med handlingsprogrammet. Man sade då att den nya tilläggsbudgeten skulle ange den nya politiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Lundberg för anförandet. Lundberg försöker spegla in ordet oro i den här tilläggsbudgeten. Jag vet att ålänningarna är oroliga för ekonomin. Det var väldigt många som förvånades över att Åland faktiskt befinner sig i en sådan ekonomisk situation, ett hållbarhetsgap på närmare 20 miljoner. Om det inte skulle ha blivit ett regeringsskifte så är frågan om vi skulle ha fortsatt på den vägen. Den här tilläggsbudgeten visar att nu måste Åland göra någonting på alla fronter. Att vi ska sätta åt områden som infrastruktur och skärgård, det tycker jag att är djupt orättvist.

Ålands gymnasium har en budget på 19 miljoner. Idag är 1 159 elever inskrivna, det betyder 16 000 euro per elev och år. Jag är inte alls orolig över att Åland kommer att erbjuda Nordens bästa utbildning i framtiden.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! För att man ska lyckas att spara så tror jag alla dessa frågetecken skulle behöva bytas ut och man skulle behöva skapa lite utropstecken. Mest av allt i den här tilläggsbudgeten skulle ha behövts att man säger hur man skapar lite framtidstro, visa hur man kommer att skapa nya inkomster och hur man har tänkt jobba för att få fart på det här samhället. Det talas mycket om ”någonting och någon annan”, som här i gruppanförandena. Utan att konkretisera så får man inget klart och tydligt ledarskap. ”Det borde göras någonting, vi har dålig ekonomi”. Det är helt sant, men det skapar ingen trygghet att uttrycka det.

När det gäller Ålands gymnasium så förväntas de att göra många utvecklingsprojekt och att utvecklas på många fronter och jag är den första som stöder det. Det märkvärdiga är att samtidigt ska Ålands gymnasium spara. Där borde man också vara tydlig med att tala om hur stor inbesparing och också tala om hur mycket pengar man har tänkt låta gå till utvecklingsprojekten, hur många som kanske måste lämna sina jobb eller hur många utbildningslinjer som måste ställas in.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Vårt näringsliv går ganska bra. Det är inte i näringslivets ekonomi som det ser så mörkt ut, däremot är kostymen inom det offentliga alldeles för stor. Här måste någonting ske. Det trendbrott som nu sker är ju väldigt positivt. Jag är övertygad om att finansminister Perämaa har stakat ut den här vägen helt rätt. Att sedan regeringen i detalj ska beskriva hur t.ex. Ålands gymnasium ska spara sina pengar vore ju djupt olyckligt. Ålands gymnasium har en styrelse och kompetenta tjänstemän och det är de sedan som ska visa vägen hur detta ska gå till.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Ja, den största krisen finns inom den offentliga förvaltningen sade ltl John Holmberg. Signalen i detta anförande var att ”någonting behöver göras av någon”. Det är just detta som människor inte mår bra av att höra. Jag hoppas att man skulle kunna tänka lite mera färdigt. Det finns fler än jag som hoppas och vill se i budgeten 2017 en början på det löftet att vi ska kunna höja lönerna för kvinnorna och minska lönegapet. Alla utvecklingsprojekt och nya prioriteringar kräver i sin tur att man måste göra ännu större inbesparingar någon annanstans och det här måste beskrivas som en helhet.

Jag får återkomma till det sista som ltl Holmberg sade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Ltl Lundberg påtalade sin oro för vilken vård landskapsregeringen tänker bedriva i framtiden nu när man ska spara 2 miljoner. Nu har landskapsregeringen gett ramarna till ÅHS. Som ÅHS styrelseordförande så måste jag lugna ltl Lundberg. Ledningsgruppen och vi i styrelsen har en plan på hur vi nu arbetar för att gå igenom verksamheten och var vi kan spara pengar och var vi kan få in mera inkomster. Ledningsgruppen kommer att komma med ett förslag till styrelsen som sedan i augusti, när vi har vår budgetprocess, i vår roll som politiker kommer att fatta, kanske tuffa, beslut. Jag förstår inte varför ltl Lundberg nu tar fram en sådan oro innan vi ens vet vad som kommer fram.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Vi vet att det är många som känner sig underbetalda inom vården. Många är utarbetade och sjuka inom vården. Jag tror inte att det finns alldeles för många som har för litet att göra inom vården. Men då behöver man göra omändringar, det finns säkert justeringar att göra. I den här budgeten är det 2 miljoner i år, men vad händer sedan? Är det också tänkt att vi ska fortsätta på samma sätt? Vi har inte fått något svar på det. Är det också 2 miljoner året därpå, 2 miljoner året därpå och 2 miljoner året därpå? Till slut har vi ingen sjukvård kvar alls. Visst kommer det att krävas politiska prioriteringar. Visst kommer det också att krävas tuffa beslut om man har tänkt gå den här vägen som regeringen nu föreslår.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Absolut, visst kommer det att vara tuffa tider här nu framöver. Men att hota och säga att det inte kommer att ges vård utanför Åland, att 80- åringar inte kommer att få operationer eller att prematurer inte ska få hjälp, det tar jag faktiskt som ett slag under bältet. Var någonstans i tilläggsbudgeten har Lundbergs läst detta? För det var ändå det som ltl Lundberg framförde här alldeles nyligen. Hon sade vad det kommer att innebära och det tycker jag verkligen är att skrämma upp våra invånare totalt i onödan. Låt oss nu inom ÅHS arbeta efter de ramar vi har fått. Vi kommer att presentera det och vi kommer att genomföra det. Vi har absolut som mål att alla ska få den vård som man är berättigad till.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag har inte sagt att så här kommer det att bli. Det var ett exempel på vilka spekulationer som kan uppstå när man skickar ut bara en siffra, bara ett område, utan att ge en enda politisk prioritering om hur man har tänkt. Vilken hälso- och sjukvårdspolitik vill regeringen bedriva? Det skulle ha varit bra om man hade beskrivit ett stycke hur hälsovårdspolitiken ska se ut. Första året kommer man att spara 2 miljoner med avgiftshöjningar om jag har förstått det rätt. Men vad gör man sedan? Om man skulle ha gjort någonting, det behöver inte vara detaljer såsom antalet operationer eller någonting liknande. Men på något sätt skulle man ha talat om vad det är som man tänker åtgärda. Då skulle man slippa att folk sitter och funderar på om det blir en åldersgräns för när man ska få höftledsoperationer eller att man gör prioriteringar kring någonting annat. Den politiska prioriteringen för hälso- och sjukvården skulle vara så viktig att få formulerad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Ltl Lundberg kallade den här tilläggsbudgeten för kall. En kort tillbakablick i backspegeln. 40 år bakåt har centern prenumererat på regeringsposter. Vi kände redan hösten 2008 till världsekonomin. Det är väl kanske dags att vara lite ödmjuk inför situationen, ha lite självrannsakan och se sin egen roll i det hela. Eller?

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Vi önskar svar på några frågor. Vi förväntar oss att vi kommer att få de här svaren idag för det har vi och det åländska folket rätt till. Det är inte mer än så. Vi stöder förslaget på inbesparingar. Vi kommer att hjälpa till att inbesparingarna ska bli förverkligade, men då måste vi också få de politiska prioriteringarna från regeringspartierna så att vi vet vad vi tar ställning till. Det är väldigt svårt att ta ställning till något som man inte vet vad det är.

Ltl Tony Wikström, replik

Fru talman! Min bänkgranne Roger Nordlund gjorde ett förträffligt jobb 2011 när omställningsbudgeten kom igång, men det var för lite och för sent och därför sitter vi där vi sitter i dag. Jag vill ändå påminna om att nedskärningarna som vi pratar om måste man sätta i perspektiv, t.ex. är invånarförmånerna 24,5 miljoner euro och 700 000 euro är en stor summa, men det finns skrivningar om att det inte kommer att drabba de svagaste grupperna. Det är en sanning som kommer att hålla. Redan givna förmåner är av hävd, i alla fall inom Ålands socialdemokrater, något som man inte gärna ger sig på.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Var detta en del av ett svar nu? Dessa 700 000 euro som det ska sparas in på inom det sociala området ska inte drabba dem som är svagast i samhälle. Tack för det! Istället för att man lägger ut en massa blindspår och en massa funderingar skulle det inte vara bättre att tala om var man ska spara då? Ska man spara på de som har höga inkomster och barnbidrag? Eller vad har ni tänkt göra? Snälla kom med besked så behöver vi inte sitta och gissa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Det stora hotet mot en hållbar utveckling för Åland är en krasslig ekonomi. Välmående finanser ger Åland muskler att trygga människors välfärd och skydda vår miljö.

Under många år har vi byggt vår välfärd och utvecklat en service till ålänningarna som är suveränt bra. När vi jämförs med andra närliggande områden har vi bättre service till mindre kostnad för brukarna men nog dessvärre betydligt högre kostnader för samhället. Allt det här har vi gemensamt skapat och vi är stolta över den service vi ger i landskapets eller kommunernas regi. Men för att trygga den goda välfärden, en kvalitativ vård, skola och omsorg för framtiden måste vi ha en ekonomi som är i skick. Under många år har det byggts upp ett underskott i landskapets budget. Våra inkomster har inte räckt för alla våra utgifter och det säger sig självt att vi till slut kommer till en punkt när det blir ohållbart.

Därför behövs ett trendbrott, där vi svänger utvecklingen och riktar in oss på målet att inkomster och utgifter ska gå ihop. Därför behövs tydliga ramar och inledningsvis genomgång av all verksamhet för att minska utgifterna inom olika områden där det låter sig göras utan att människor som är i utsatta situationer blir lidande.

Vi måste koncentrera oss på samhällets kärnverksamhet och fundera på vad vi absolut måste sköta i samhällets regi och vilka områden vi kan överföra på andra att ta hand om. Vad ska helt finansieras av det offentliga och inom vilka områden kan andra parter delta i finansieringen.

Även om många förslag i tilläggsbudgeten kommer att bli både tuffa och tunga att verkställa stöder den liberala gruppen regeringen i dess arbete att komma till rätta med den ekonomiska utvecklingen. Vi är övertygade om att Åland måste ha en hållbar ekonomi för att trygga en hållbar utveckling.

Tilläggsbudgeten är inte detaljerad, där anges riktningen och målen för den ekonomiska politiken och där sätts ramar.

Landskapsregeringen har inlett arbetet med konkretisering och vi kommer att i lagtinget få följa upp verkställandet genom olika lagförslag och kommande budgetar. För oss liberaler är det viktigt att alla är med i arbetet för att få ordning på ekonomin. Landskapsregeringen begär av anställda, avdelningar, myndigheter, samarbetspartners och kommuner att delta i arbetet för att svänga trenden. Vi förutsätter att landskapsregeringen är lyhörd för argument och anpassar sig vartefter som olika konsekvenser av sparbetingen uppdagas. Det får inte bli så att farten i samhället bromsas, att utveckling och framtid hotas eller att särskilt utsatta och behövande människor drabbas oskäligt.

I den ekonomiska politiken måste alla utgifter sättas under lupp men också inkomsterna. Vi har tidigare i lagtinget diskuterat avräkningen och behovet att revidera grunderna för avräkningen. Vi vet också hur vi absolut misslyckats med att få till stånd en förändring trots att det skett en stor förändring i samhället sedan självstyrelselagen tillkom, behörigheter har tillkommit och vi har blivit fler ålänningar.

Under många år har det pågått en diskussion mellan Åland och regeringen i Helsingfors huruvida Åland är närande eller tärande och där vi inte kommit överens ens om siffrorna som borde ligga till grund för beräkningarna. Nu sätter vi alla vårt hopp till det löfte som getts om att avräkningsgrunden ska höjas till 0,48 och vi räknar med att vår regering gör sitt hemarbete och driver frågan så att statsministerns löfte infrias.

En annan faktor som kommer att påverka ekonomin på sikt är Ålandskommitténs arbete med den ekonomiska delen av självstyrelsen. Arbetet ska förhoppningsvis utmynna i ett nytt till nya tider anpassat ekonomiskt system. Vårt mål i det arbetet är att vi går till ett bättre, ett transparent och lättarbetat system som är anpassat till nuvarande verklighet men också är hållbart in i framtiden så att det möter nya tiders nya krav.

Men lösningarna i Ålandskommittén, där skattebehörigheten är, ligger långt fram i tiden. Ny lag träder i kraft 2021 och blir ett redskap för kommande generationers politiker. Samtidigt är behovet hos oss, dagens politiker, att inkomsterna borde öka för att vi ska kunna skapa nya utvecklingsmöjligheter och trygga välfärden fram över. Därför finns också diskussioner om avyttringar av fastigheter för att minska underhållskostnader och skapa mer utrymme i budgeten.

Avgiftsfinansiering och andra parters delaktighet i finansiering av verksamheter ska också ses över och utvecklas. Om och när förändringar i avgiftsfinansiering genomförs ska landskapsregeringen inte försvåra för människor som är i ekonomiskt utsatta situationer. Det måste genomgående i spararbetet finnas en varsamhet där hänsyn tas till människor som särskilt behöver samhällets stöd.

En stor fråga under mandatperioden är den kommunala strukturen och också kommunernas framtida finansiering av sin verksamhet.

Den inverkan som kommande social- och hälsovårdsreform i Finland kan få för självstyrelsen och ekonomin har vid ett par tillfällen diskuterats i lagtinget och här finns en stor samsyn från hela politiska fältet.

Liberalerna är övertygade om att vi tillsammans blir starkare. Därför stöder vi den utredning om den kommunala strukturen som nu igångsatts av regeringen. För att ta ställning i svåra frågor behöver vi fakta som underlag.  Därför ser vi fram emot resultatet av utredningen. Vi hoppas också på att den kommunindelningsutredning som initierats av tre kommuner på norra Åland och som förhoppningsvis går vidare på initiativ av Finström och Sund ska ge en ännu mer konkret bild av vilka konsekvenser kommunsammangående kan få för invånarna, för kommunerna och också för landskapet i stort.

Nu måste vi för människornas bästa och mot bakgrund av det ekonomiska läget bli bättre på att samverka och dra åt samma håll på Åland. Vi har allt för många gränser, barriärer och diken inom vårt offentliga Åland.

Nu är det dags att överbrygga de här gränserna, den service eller det stöd människor behöver ska kunna ges utan att det uppstår dragkamper mellan olika huvudmän. För var och en ålänning är nog det viktigaste att service ges, inte vem som ger den, men också att vi inte måste vända oss till allt för många olika serviceproducenter.

Jag har svårt att förstå det känslomässiga förhållningssättet till diskussioner om en förändring av de kommunala strukturerna. Det är en ryggmärgsreaktion att systematiskt motsätta sig alla försök att göra förändringar men också att genomföra utredningar för att få mer fakta. Varför är motståndarna rädda för mer kunskap? För liberalernas del vill jag understryka att i den här frågan som i andra vill vi ha fakta och kunskap innan vi fattar avgörande beslut. Vi är inte beredda att ha en åsikt om hur många kommuner som är det optimala innan vi har ett ordentligt berett underlag. Däremot är vi helt övertygade om att något måste göras. I vår problemformulering har vi kommit fram till att vi inte bara kan fortsätta som tidigare, vi behöver förändring också inom kommunstrukturen.

Sammanfattningsvis, liberalerna står bakom regeringen och ger vårt stöd till den av regeringen utstakade ekonomiska politiken. Vi förväntar oss att regeringen är lyhörd inför de konsekvenser som kan uppstå och har beredskap att omprioritera åtgärder om de visar sig få svåra följder för människor som är särskilt utsatta. Samtidigt förväntar vi oss ett fast tag om styrpinnen, för i fortsatta processen finns många hinder och grynnor att styra förbi.

Vi har insett att vi nu måste ta tag i ekonomin för att trygga framtiden och att nästa generation också ska få ta del av god samhällsservice. Det är inte roligt att spara pengar eftersom det kommer att påverka människor, men det är ofrånkomligt eftersom våra inkomster inte räcker till.

En hållbar utveckling av Åland är en hållbar ekonomi som står som garant för vår välfärd, för, vård, skola och omsorg. Också framtidens ålänningar ska kunna vara välmående människor på ett välmående Åland. Tack.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag är den första som skriver under att beslut ska bygga på kunskap och att man ska veta vad man tar ställning till så där får vtm Eriksson mitt fulla stöd. Jag hade också hoppats att vtm Eriksson skulle ha krävt det innan den här tilläggsbudgeten lades fram så skulle de ha blivit riktigt bra.

När det gäller kommunernas framtid så tror jag att den allra viktigaste ekonomiska faktorn är ledarskapet, att man har ett tydligt grepp om hela kommunen, att man har ett tydligt ledarskap, att man har ett fast grepp om ekonomin och att det inte finns läckor eller liknande. På det sättet vet man var man behöver hitta samarbeten för att få det att fungera mer effektivt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är bara att konstatera att i den här tilläggsbudgeten så kan det inte finnas detaljerade konkreta förslag, för det är inte det som vi ska ta ställning till. Vi tar ställning till årets budget där tilläggsbudgeten innebär en inbesparing och vi tar ställning till ramar. De ramarna kommer att återkomma till lagtinget och då kan vi i detalj gå in och titta på de olika förslagen. Jag tycker att det är så viktigt att man har konsekvenserna klara för sig så att människor i förvaltningen och i olika myndigheter har möjligheter att vara med och titta på det här. Landskapsregeringen kan inte sitta ovanifrån och bestämma exakt i detalj var man ska spara t.ex. inom gymnasiet. Det måste gymnasiet och styrelsen göra gemensamt och även visa vilka konsekvenserna blir av sparbetinget.

Ltl Britt Lundberg, replik

Jag återkommer till gymnasiet senare i min motion och då handlar det också om att handla konsekvent vilket man inte riktigt gör.

De här underlagen utlovades till tilläggsbudgeten och det är därför som vi efterlyser dem.

När det gäller kommunerna och Åland som helhet så innehåller Åland ett visst antal barn, ett visst antal äldre, ett visst antal unga som behöver utbildning, ett visst antal funktionshindrade som behöver hjälp och ett visst antal människor som är i behov av socialt stöd osv. Oavsett hur strukturen ser ut så behöver dessa människor undervisning, barnomsorg osv. När man formulerar de här frågorna så tycker jag att skulle vara väldigt viktigt att man vet vad man vill med det politiskt, för det är egentligen grunden. Om man tycker att vi fortsättningsvis ska ha barngrupper som vi har idag, att vi fortsättningsvis ska ha service på den nivån som vi har för de äldre idag så då borde man formulera det lilla som man har kvar och det är kommunkanslierna. Jag tror inte att man behöver lägga 180 00 på att fundera på hur man ska organiserar om dem.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag är verkligen allvarligt orolig över att våra små kommuner ska kunna ha muskler och kraft att sköta allt det som vi fortsättningsvis kommer att vilja ha, allt det som ltl Lundberg räknade upp. Vi kommer att ha utbildning, äldreomsorg, barnomsorg och alla de bitarna. Men, för att vi ska kunna klara av det så måste vi komma samman och få lite mera muskler för att sköta det. Det är därför som jag ser att det finns ett behov att gå in och titta på det. Till vissa delar kan man samverka men till vissa delar kan det också vara en fördel med samgåenden. Jag ser det som viktigt att man får ett underlag så att man på basen av kunskap verkligen sedan fattar det här beslutet. Jag förstår inte varför det finns en sådan rädsla för de här utredningarna, för det har jag upplevt på många håll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag är lite frågor om kommunerna och utredningarna. Man har gjort en upphandling där man har riktat frågorna på det viset som beställaren i princip vill ha. Det skulle förvåna mig om den här konsulten kommer till ett resultat som motsäger landskapsregeringens intentioner att sammanslå kommuner istället för att man ska ha nuvarande kommuner kvar. Jag hoppas att det också kommer ekonomiska kalkyler i de här utredningarna. En sak som man inte kan räkna in i de här kalkylerna är medborgarnas möjligheter att vara med och påverka i de små kommunerna. Det är klart att det finns någon kommun som är för liten, men den påverkan försvinner ju. Nu säger man att man ska ha ekonomiskt bärkraftiga kommuner men man ska upprätthålla samma service.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Den demokratiska processen är en viktig del, att man också kan vara med och påverka. Situationen idag i våra små kommuner är sådan att det till och med nästan är svårt att få ihop demokratin och att ha tillräckligt med folk som sitter med i de olika styrande organen. Det är en problematik, det finns ju många andra problem också med nuvarande struktur.

Jag har för mig att den här upphandlingen också tog fasta på en modell där alla kommuner är kvar. Då kan man göra jämförelser med lite olika strukturer, så är tanken i alla fall.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det står också att ”alternativ ska jämföras med nuvarande kommunstruktur om den kvarstår”. Visserligen kan man komma till en ekonomisk fördel i och med att man drar in någon kommundirektörstjänst. När det gäller likvärdig service som har åberopats så många gånger så vet man egentligen inte vad det är. I vissa sammanhang vet vi inte ens vad likvärdig service betyder. En likvärdig service i en större kommun där pengarna tryter så betyder det att man drar in servicen ute i randbygden och centraliserar servicen. I mitt huvud fungerar det åtminstone på det viset. Jag tror inte att det kommer att bli annorlunda. Jag tror inte på texten som man skriver här, att man ska ha samma service fortfarande. Dagvård och skolor kommer att dras in i de yttre regionerna.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Hela det offentliga Ålands problem är att pengarna tryter. Vi har mindre pengar för att sköta det offentligas ansvar. Det betyder att det blir kännbart på många olika sätt framöver om man inte får mera inkomster än vad vi har idag. Vi måste få inkomster och utgifter att gå ihop.

Viktigt att understryka är att våra små kommuner fungerar idag för att vi har haft medel, landskapsandelar, att fördela. Nu när budgeten, omfånget, minskar så finns det också mindre pengar att fördela ut. Då blir det ett behov av att man sammanför för att kunna få muskler att så bra som möjligt sköta servicen till människorna. Jag tycker också att servicen ska vara decentraliserad.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Första tilläggsbudget är positiv ur den synpunkten att den kommer med sparbeting. Vi har efterlyst tuffare sparbeting från landskapsregeringen än vad de egentligen kommer med. Vi efterlyser att man under året tittar över förvaltningarna mera.

Det är bra att man har en rambudget. Det är inte vi politikerna som ska sätta detaljerna. Tjänstemännen som är anställda för det ska se till att man uppfyller det som landskapsregeringen och lagtinget sätter som ramar. Den som tycker att landskapsregeringen ska gå in på detaljnivå på det sättet så anser jag att har fel. Den kunskapen ska finnas inom förvaltningen. Säger landskapsregeringen att man ska spara 5 procent så är det tjänstemännen som ska komma med förslagen. Det är deras uppgift. Det tycker jag att man kan gå ut med i förvaltningen för det finns luft i förvaltningen. Ingen blir utan vård eller någonting sådant bara för att man timmar instanserna. I företag och i samhällen går det alltid att göra på ett bättre och billigare sätt, men för den skull behöver inte servicen vara sämre, den kan till och med vara bättre.

Till den som säger att sjukvården inte har åldersgränser idag så även den gamla regeringen har tidigare haft regler för detta. Vissa har faktiskt inte fått den vård som de skulle ha varit berättigade till. Alla har inte fått hjärtoperationer. Så har det varit och tyvärr kommer det säkert att vara så. Samhället har inte råd att ge alla den servicen, det är min bedömning. Som politiker får vi bära och ha med oss detta.

Jag tyckte att finansministern var lyhörd här när det gäller de förslag som kom från talarstolen. På sidan 16 finns det förslaget som vi ifrån obunden samling kom med; att man överväger ändring av lagstiftningen avseende bostadslånen. Där finns det pengar att hämta. Pengar som landskapet idag egentligen ligger ute med, upp till 57 miljoner. Här tror jag att man kan få en återbetalning på 15-20 miljoner av privata, eftersom räntenivån i landet och i hela Europa är så låg. Folk betalar bort bara de blir med restriktionerna som finns så att man kan sälja av fastigheterna utan att återbetala en viss del. Det här systemet har vi haft tidigare i landskapet. På det här viset skulle man kunna undvika upplåning under den här mandatperioden. Från obunden samling har vi sagt att vi inte ska ha upplåning under den här mandatperioden. Vi fick inte majoritet för det tidigare. Jag hoppas att man kan gå in för det om vi ska ha en hållbar ekonomi.

Nuvarande landskapsregering kommer ofta med kritik. Man ska förändra, gamla strukturer ska slås sönder och det är egentligen en käftsmäll mot våra tidigare politiker och invånare som har byggt upp det här samhället. Jag tycker att strukturerna inte har varit felaktiga. Vi har inte någon hög arbetslöshet, vi har inte haft någon hög upplåning. Tvärtom, kommunerna har gjort att vi har så många företagare. Vi har haft många politiker som har varit ute i kommunerna, de har lärt sig ekonomi och de har lärt sig om förvaltning. Jag vill påstå att det är orsaken till att vi har ett företagsmässigt bra Åland. Man har lärt sig mycket om ekonomi. Nu vill man slå sönder det. Okej, det är kanske den melodi man vill ha idag. Titta på omgivningarna runt om oss och vilken fördel det har varit, se vilken liten arbetslöshet vi har och vilken bra ekonomi som vi har i vårt åländska samhälle. Glöm inte bort det! Här har vi inte den krisen som man i Finland. Vi har inte samma arbetslöshet, sociala problem och andra problem som finns på andra ställen.

I det här budgetförslaget höjer man nu skatteprocenten med en procentenhet ute i kommunerna eftersom man stramar åt att ge pengar åt kommunerna. Mellan 5 och 6 miljoner betyder en procentenhet på skatten och det är det som man nu för över istället för att kanske spara inom förvaltningen. Jag tycker att det är fel att man transporterar det till kommunerna utan att vara tuffa själva. Här i sparförslaget finns runt 2 miljoner. Gör en rundtur till och titta på de här beloppen!

Precis som finansminister Perämaa sade här så säger man 5 miljoner om Pommern. Man ska bygga en torrdocka som Pommern ändå ska ligga i vatten i, det övergår mitt förstånd men jag är ingen tekniker. När det gäller Passat, Viking och Af Chapman i Stockholm så ligger de alla i vatten. Man kanske borde göra en runda till och se hur man kan bevara Pommern utan att lägga ut så mycket pengar för den måste ändå på varv. Finns det möjligheter att bevara det varv som vi har haft här på Åland? Det varvet skulle också kunna gynna landskapets färjor så länge landskapet äger dem. Jag hoppas att finansutskottet tittar på detta. Man ska vara kritisk mot det fast Mariehamn stad har gått in för det. Vi som representerar att Mariehamns stad ska också kunna titta oss själva i spegeln. Är det här det optimala som vi gör eller finns det andra bättre alternativ? Det finns kritik mot detta och då tycker jag att finansutskottet ska titta på det. Vi måste börja öppna för andra lösningar som kostar mindre pengar. Det här betyder också en procentenhet på kommunalskatten.

Sedan vill landskapsregeringen att man på infrastrukturavdelningen ska införa driftsprivatiseringar. Man har inte tänkt ända till punkt där för i nästa mening säger man att man ska bygga en tvätthall. Det finns privata tvätthallar för lastbilar i landskapet redan. Varför ska man då bygga en till? Det är helt onödigt. Gynna det privata näringslivet istället. Jag tycker att finansutskottet också ska titta på den delen. Stryk det där nu. Regeringen bör se på det här på nytt. Det går inte ihop det man säger här riktigt.

Jag vill ta upp något som jag inte begriper när man budgeterar pengar, rätta mig om jag har fel. Före man lägger tilläggsbudgeten säger landskapsregeringen att de ska göra en upphandling angående kommunstrukturen, vilket man har gjort. Nu i budgetförslaget står det att man vill ha lagtingets godkännande att man ska göra det. Då har man väl gått fel väg när det gäller kostnader osv? Men rätta mig om jag har fel om beslutet fanns tidigare, men jag tycker att man fattar besluten före lagtinget har sagt sitt om att pengar ska finnas till det ändamålet. Man kör egentligen över lagtinget. Men som sagt kanske det fanns något i tidigare budget som jag inte har sett.

När det gäller jord- och skogsbruket så är man positiv till ekologiska livsmedel, men man kommer inte med några förslag. Den gamla regeringen gjorde så att ekologisk odling försämrades. Hur tänker man ompröva det och göra de ändringar som finns att göra? Man skriver här men man kommer inte med förslag. Jag tycker att man bör titta lite på detta igen och det kan man göra i finansutskottet också. Finns det någon avsikt med detta eller är det bara sådant som man skriver här?

Jag ser det som positivt att landskapsregeringen är inne för att spara inom ÅMHM. Man bör också titta på laboratoriet. Behöver vi ha ett samhällsfinansierat laboratorium eller kan man köpa de tjänsterna och spara pengar? Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tycker att det är mycket oansvarigt att föreslå inbesparingar på 5-6 miljoner under det här året utan att överhuvudtaget tala om några som helst riktlinjer för var det kan sparas. Det är ändå bara sju månader kvar på året, man har upptecknat det mesta i avtal och det finns en viss anställningstrygghet osv. Det måste också vara realistiskt att genomföra. Jag förstår att ledamoten inte kommer att ge svar på det. Då ställer jag en annan fråga angående det som ledamoten förde fram att minska på kommunandelarna. När det gäller de 4 miljonerna som finns specificerade på sidan 9 i budgetförslaget så finns det inget förslag från ltl Häggblom om att dessa ska strykas. Är det bara läpparnas bekännelser i talarstolen? Kommer det att komma förslag så småningom? Det finns inget förslag nu vad jag kan se.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! För det första så är det frågan om en rambudget. Om man säger till förvaltningen att de ska spara 5 procent så kan man gå ut med det, göra det och se hur långt man kommer. Jag tror att Petri Carlsson som representerar regeringsblocket alltid i december borde titta hur mycket upphandlingar det görs sista månaden bara för att man ska göra så att pengarna försvinner och att man har använt hela budgeten. Det finns en hel del pengar där som kanske inte är nödvändiga alla gånger. Man kanske inte behöver köpa det dyraste materialet osv. och det behöver inte gå ut över personalen. Oansvarigt eller inte, jag kastar tillbaka den bumerangen till ltl Petri Carlsson.

Beträffande kommunerna så ska det här behandlats i finansutskottet. Jag efterlyser att finansutskottet tittar en gång till på detta.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Förslaget från ltl Häggblom är att kommunerna inte alls ska vara med och spara. Ledamoten påstod också i anförandet att det betyder att man höjer skatten. Menar ltl Häggblom, kommunalpolitiker Häggblom också, att det inte går att göra någonting annat än att höja skatten när det gäller den egna kommunala ekonomin? Jag tror nämligen inte att man måste höja skatten i varenda en kommun bara för att man minskar landskapsandelarna. Det finns andra åtgärder att vidta. Vi har en relativt hög servicenivå också och det går att förändra saker.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag tog upp jämförelsen, att man ställer högre krav på kommunerna än vad man kanske ställer på regeringen själv. Jag har också sagt att det finns att spara i kommunerna. Jag skulle också vilja få lite understöd av andra att man kan spara.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det är alltid lika intressant att höra ltl Häggblom.

Jag har en fråga; varför ska vi inte låna till investeringar? Vi vet att vi har ett relativt stort behov av reinvesteringar i infrastrukturen. Ltl Häggblom säger själv att vi har så god ekonomi på Åland. Man kan låna till nästan minusränta av bankerna eftersom de slänger pengar på folk. Varför ska vi inte ta lån i landskapet och få fart på byggandet? När PAF-huset, Vårdöbron och Övernäs högstadium är färdigbyggda så behöver fortfarande branschen och arbetarna sysselsättning. Genom att ta lån till investeringar, inte till driften, skulle vi kunna ge dem arbete och förbättra allas vår infrastruktur.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag hörde andra tongångar just här från regeringsblocket, att man inte ska låna och att man ska försöka dra in på investeringar för landskapet ska inte stå för dem. Man ska titta på det. Man kan också titta på vilka investeringar som görs. Ltl Holmberg tog upp Vårdöbron. Varför ska man bygga bron i betong när man får bron i stål 2-3 miljoner billigare? Varför tittar man inte på det? Varför har ni gått ut med så dyra upphandlingar? Ta billigare alternativ! Titta på det som är billigast istället!

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det kan man säkert göra, vi har ju flera broar som behöver ses över.

Sedan tänker jag ställa en fråga om ÅMHM. Människor säger hela tiden att vi ska se över avgifterna. För den skull är det ingenting som säger att avgifterna kommer att bli lägre. Det finns EU-direktiv som säger att man ska ta betalt för vad det verkligen kostar. Det här kan gå fullständigt åt andra hållet. När vi har varit till ÅMHMs laboratorium har vi fått veta att det är faktiskt väldigt viktigt, framförallt för primärnäringarna på Åland, att de har tillgång till ett laboratorium nära som är beredd på att sköta just de proverna här. De företag och provlaboratorium som finns i Stockholm och Åbo har inte alltid möjlighet att ta de prover som vi behöver.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Man behöver titta på vad som hindrar ett privat alternativ på Åland när det gäller ett laboratorium. Man kan gå ut och testa att man köper tjänster, då vet vi. Eftersom man ska driftprivatisera inom infrastrukturen, varför kan man inte också göra det inom det här området? Varför kan man inte titta på det? Man ska vara öppen för detta och titta var man kan få de bästa tjänsterna. Det här som kom från Holmbergs sida tycker jag att är allvarligt. Står regeringen bakom att man tänker höja avgifterna inom ÅMHM och försvåra ännu mera för företagare och i synnerhet för de små företagarna? Det här är något ytterst allvarligt som jag inte har hört tidigare från regeringsblocket. Finansutskottet bör titta på detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag håller med ltl Häggblom att Åland är ett helt fantastiskt samhälle. Vi har lyckats med regionalpolitik, vi har bra näringsverksamhet och allt det här är jättepositivt och bra. Det viktiga är att vi fortsätter att vara det. Vi måste också bygga för framtiden. När ltl Häggblom undrade varför man ska slå sönder gamla strukturer så är det inte så som jag ser på det. Vi ska positionera oss så att vi också kan möta nya tiders nya krav. Samhället har förändrats under arbetets gång och då behövs det också lite nytänkande. Det handlar inte om att slå sönder utan det handlar om att utveckla i en positiv riktning så att vi kan fortsätta att vara det här fina samhället.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Vtm Eriksson har en positiv attityd, men det har regeringen inte alla gånger eftersom de säger att gamla strukturer ska göras om. Regeringen har en negativ attityd. Har man den attityden som vtm Eriksson har så är det okej. Man ska bygga vidare på den erfarenhet och kunskapen som finns i det åländska samhället. Jag är inte emot det. Vi måste ha nytänkande om vi ska gå vidare. Men man ska inte säga att allt gammalt har varit dåligt för det har det inte varit om vi ser på vår samhällsutveckling.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Definitivt inte, det finns jättemycket positivt. Men vi vet vad som håller på att hända med vår demografiska utveckling, människor söker sig bort från glesbygden och det finns många bitar som man också måste ha med i det arbetet. Den vikande ekonomin måste vi också ta hänsyn till. Därför måste man hela tiden hitta vägar för att fortsätta utvecklingen. Det betyder att man också måste titta på strukturer, hur man har byggt dem och att man kanske kan bygga dem till och med ännu bättre.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag håller inte med om att vi har en vikande ekonomi. Vi har inte en vikande ekonomi. Vi har ju fått mera pengar hela tiden. Skattepengarna ökar ju varje år. Det är politikerna som bränner pengar på fel ställen, det är detta som det är frågan om och det är detta som vi måste titta på. Regeringen ska titta på detta, tycker jag. Man har börjat det arbetet om jag förstått rätt. Varför kastar vi pengar på fel ställen? Vi kan göra saker och ting billigare och effektivare, precis som alla i näringslivet får göra annars överlever de inte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag vill fortsätta att diskutera den liberala progressiva politiken. Ltl Häggblom pratade om att en förändrad politik är som en käftsmäll mot de äldre politikerna som har arbetat hårt tidigare. Det kanske är så för en falang men det finns också äldre politiker som har stått på barrikaderna för kvinnlig rösträtt, för allmän skola för du-reform och hela den tidigare miljörörelsen och som har fått dra ett tungt lass. Jag är helt övertygad om att dessa politiker skulle bli ledsna om vi nu skulle stanna av och gå till en konservativ politik. De är nog minsann glada för att vi fortsätter att föra progressiv politik på Åland.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag tror att ltl Johansson missade det jag sade. Man ska bygga på det gamla för att bygga något bättre. Man ska inte säga att de här strukturerna som vi har haft har varit dåliga på något sätt. Vår samhällsutveckling har varit till fördel för alla. Jag tycker att man ska gå vidare från den samhällsutvecklingen. Varför ska nu lagtinget lagstifta om KST? Kasta bort det lagförslaget och upphäv det eftersom man nu tänker göra en lagstiftning om kommunindelning vilket man säger i regeringsprogrammet. Det går bakvänt. Om vi gör en kommunindelning med en eller flera kommuner så varför ska man då genomföra KST nu? För mig är det orimligt, bortkastade pengar och onödig byråkrati.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Vissa strukturer har varit bra tidigare men de kanske inte är bra och funktionsdugliga längre. Att påstå att det är en käftsmäll genom att man konstaterar det idag tycker jag att är ett märkligt förhållningssätt till de utmaningar som vi har i framtiden med andra förutsättningar.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det är så som jag uppfattade skrivningarna, de har varit ganska arroganta i vissa fall. Det kom ju annat fram från vtm Eriksson och jag tror att Johansson också omfattar det sist och slutligen. Den utveckling vi har haft, och så som landskapet har det idag, har inte varit så dålig ändå. Det är inte någon kris direkt i landskapet om vi jämför med regioner runtom oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det är intressant att lyssna på ltl Bert Häggblom. När man lyssnar så kan man förledas att tro att det är någonting rysligt negativt som framkommer. Men om man bara hör på innehållet så finns det och annat korn av verklig lycka och framgång i det och det ska vi försöka ta vara på. Det finns lite ett av varje som jag absolut kan tänka mig att rulla vidare.

Anledningen till att jag begärde ordet var egentligen det som även ltl Igge Holmberg tog upp; lånen. För det första är det bra att landskapet undviker att låna ut pengar. Vi ger räntestöd på befintliga lån och det är bra. Det finns gamla lån och det är bra att man möjligen lyckas få dem bortbetalda, det stärker landskapets likviditet. Men det kan finnas situationer där vi har en tight situation likviditetsmässigt och vill förverkliga någonting som kostar. Kan det inte vara bra med ett lån då?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag har inte sett förslag om någonting sådant. Det får man ta när ett sådant förslag kommer. Jag tycker inte att landskapsregeringen ska ha en generell lånefullmakt.

Beträffande räntestödslån så tycker jag att finansutskottet också kan titta på om det är nödvändigt, som regeringen föreslår, att vi ska ha räntestödslån. Är det inte bättre att ha borgen så behöver man inte ha räntestödslån eftersom räntorna ändå är så pass låga just nu runt om oss.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Ja, det är absolut en möjlighet att överväga som också är väldigt viktig för näringslivet och alla andra som behöver lån. Det största problemet är ofta för det första att få tag på tillräckliga säkerheter.

För det andra vill jag bara kommentera ltl Häggbloms kommentar om Pommern. Jag skulle också se att Pommern ser ut precis som den ser ut idag och ligger där den ligger idag. Nu har en mängd experter föreslagit någonting annat.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Beträffande Pommern så tror jag att finansutskottet kan titta på det. Det finns alltid många experter. Men vad är det bästa för oss? Varför ligger inte Passat, Viking och Af Chapman i en docka med vatten i? Det heter torrdocka men det ska vara vatten i den ändå och då fortsätter korrosionen. Är detta det optimala?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Det är roligt att ltl Häggblom är positiv till landskapsregeringens tilläggsbudget. Det var bara en olycklig formulering i en mening som kanske skiljer åsikterna åt. Det är faktiskt så som min kollega, ltl Eriksson sade; det handlar inte om att slå sönder strukturer, det handlar om att utveckla strukturer till någonting nytt. Just detta har vårt näringsliv varit väldigt duktiga på, att anpassa sig till tiden och till sin omgivning och på det sättet också utvecklats till vad näringslivet är idag.

Det är lite oroande när man läser ÅSUBs rapport i april att 3 av 16 åländska kommuner kommer att budgetera ett positivt resultat. Det visar också att någonting måste ske när det gäller att rationalisera och effektivisera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag vet inte riktigt om jag hörde ltl Häggblom rätt? Jag upplevde att han uttryckte sig att man redan tidigare inom sjukvården skulle ha förvägrat patienter vård. I och med detta tyckte han att man eventuellt kunde fortsätta att göra besparingar, för det är ingen nyhet att man försämrar vården. Stämmer det som jag uppfattade att ltl Häggblom sade?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Prioriteringar har redan gjorts i vården. Jag träffade en äldre herre som sade åt mig, när jag frågade hur det var; ”jag har hjärtfel men de byter inte hjärtat, jag är för gammal.” Det tog faktiskt inte så många månader så fanns han inte längre. Han sade att de prioriteringarna gjordes i vården. Så är det! Det var under gamla tider.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart att det är svårt att debattera enskilda fall förstås. Jag vill nog å det bestämdaste dementera att man skulle ha förvägrat patienter vård. Den som är sjuk ges den vård som vetenskapen orkar och kan med. Det är helt klart. Är det så att vetenskapen inte kan bota patienter så ser man till att lindra så mycket som möjligt. Jag har själv suttit fem år i ÅHS styrelse och att det skulle ha tagits några beslut om att prioritera bort vård i dylika fall vill jag nog å det bestämdaste dementera. Men det är klart att om man stryper åt och drar in mera och mera och minskar resurserna till ÅHS så måste det en dag tas ett politiskt beslut på var man ska dra in. Läkarna kommer inte att göra det själva utan det är politikerna som måste besluta om inom vilka områden som vård ska dras in.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Prioriteringar ska göras av dem som kan vården, alltså läkarna, det ska inte politikerna göra. Politikerna ska ställa upp ramar som sjukvården ska anpassa sig efter. Det är detta som vi politiker ska göra, vi ska inte blanda oss i vården. Det finns att spara i vården utan att det drabbar patienten, såsom ltl Runar Karlsson framförde.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ltl Häggblom oroade sig över de minskade landskapsandelarna. När jag tittade på kommunernas resultaträkning för 2014 så konstaterade jag att det fanns två kommuner med underskott, de övriga hade gått med vinst och vissa av dem riktigt bra med vinst.

 Inom landskapet tvingas vi att göra ganska jobbiga strukturella förändringar som man kanske inte vill, medan man ser att vissa kommuner går som tåget. Ser inte ltl Häggblom att man ändå kan göra vissa justeringar? Kanske vi kan minska landskapsandelarna och se istället till att vi till exempel har en bra en gymnasieskola och att vi fortsätter att hålla den kvalitativa skola som vi har idag.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Här ser man hur kommunerna har anpassat sig efter det nya systemet när man införde det för ett antal år sedan. Under finansminister Lasse Wiklöfs tid fick vi obundna in att man skulle sätta ihop investeringarna, kommunerna ska avgöra när de ska investera eller inte, de ska inte få landskapsandelar för att bygga. Tidigare sade landskapet; ”orkar kommunerna så orkar vi”, vilket medförde fruktansvärda kostnader. Men nu har kommunerna anpassat sig efter det här. Därför har de fått en buffert så att de kan göra det här och hålla skatteprocenten på den nivå som den är.

Konsekvenserna av det budgetförslag som vi har nu medför en procentenhet på skatterna som man för över till invånarna och det ska vi vara medvetna om här i lagtinget om vi tar den här budgeten.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ja, det stämmer angående ändringen av landskapsandelsreformen 2008.

Det blir inte riktigt rätt att säga det att blir en procent. För vissa kommuner blir det en procent, kanske en och en halv. För vissa kommuner kommer det att vara oförändrat. Det beror precis på hur vi sätter riktlinjerna och hur vi vill ha det. Trots allt måste vi börja titta vilka möjligheter vi har till egna inkomster. Ja, det är skatten, kommunalskatten. Vi kanske behöver ha en sådan fördelningspolitik att kommunerna tar ett större ansvar. Med landskapsandelar bevarar vi och jobbar ganska mycket för att behålla den kommunstruktur vi har idag. Sedan måste vi börja titta på det här, framförallt måste vi se vad vi kan göra för att fortsättningsvis behålla landskapets utgifter på en normal nivå.

Ltl Bert Häggblom, replik

Jag menar att kommunerna har tagit ett bra ansvar. Alla kommuner har fört en tuff ekonomisk politik. De granskar alla budgetmoment. Jag anser att det inte har varit samma ansvar från tidigare regeringar. Jag är glad om den nu tillträdda regeringen kommer att göra det. Jag tycker att man har använt mycket pengar i landskapet. När man nu ser att kommunerna har varit duktiga så ska man ta av dem, men man ska ställa lika höga krav på sig själva. Det är 220 miljoner i budgeten. Nog är det väl underligt om man inte inom landskapet kan spara lika mycket som kommunerna sedan ska skyffla in, vilket det förslaget som regeringen lägger innebär. Jag räknade om vad det betyder totalt sett på Åland för kommunerna. Det betyder cirka en procentenhet på skatten eftersom det motsvarar 5,6 miljoner om man tittar på helheten. Jag håller med om att det är skillnad mellan kommunerna, men jag måste se på totalen eftersom regeringen bara ska ha en kommun.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Jag tänker klarlägga i en replikväxling lite tankar angående finansmotionen nr 52 där man talar om investeringen som landskapsregeringen avser göra angående tvätthall. Man anser att det är en onödig investering i och med att det finns privata tvätthallar. Det är helt riktigt att det finns en tvätthall i privat regi, en form av biltvätt för lastbilar. Med den tvätthallen som landskapsregeringen avser att uppföra i samband med att man flyttar Godby vägstation till Möckelö är ju inte en sådan form av tvätthall. Det gäller att ta hand om själva handtvätten av fordon och maskiner på ett mera hållbart sätt för miljön. Idag samlar man inte upp tvättvattnet enligt alla konstens regler, utan det kanske går ut i det normala avloppsnätet. Kan man förbättra på det området så är det detta som det handlar om.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag hoppas att finansutskottet tittar på det här. Ska vi bygga ut infrastrukturavdelningen med sådana här hallar eller kan vi göra det på ett annat sätt som är effektivare? Det har väl diskuterats tidigare och då bör landskapsregeringen vara konsekvent.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Om det skulle handla om en tvätthall i den bemärkelsen att det skulle gälla stora biltvättar, men det handlar inte om det, utan det handlar om vägfordon som tar hand om våra vägar dygnen runt. De kanske kommer in mitt i natten och behöver skölja av grejerna för att användas följande morgon och då behöver vi ha ett utrymme som tar hand om tvättvattnet på ett ansvarsfullt sätt, det anser åtminstone undertecknad.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Man kanske kan titta på om det finns privata alternativ, för även privata kan ha öppet nattetid om det finns någon lönsamhet i det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Regeringen vill skapa framtidstro och regeringspartierna vill stöda den intentionen att vi alla ska få en framtidstro. Jag har också varit oppositionspolitiker och jag tror faktiskt också att oppositionen vill skapa framtidstro, men man har lite olika sätt att se det på. Vi har en tilltro till regeringen och vi har en annan insikt än vad man har som oppositionspolitiker. Det hör till att man ska skriva motioner även om man inte har den insikten som ett regeringsparti har. Därför kan vissa motioner framställas lite underligt.

Det är ett tufft jobb att vara i regeringen när man måste skapa framtidstro genom att göra inbesparingar och få ned den totala ekonomin och den stora kostym som har byggts upp under många år.

Klart att det är mycket roligare att sitta i en regering där man har visioner och där man kan föra in hjärtefrågor som skulle vara roliga att få igenom. Men nu är inte situationen sådan. För att skapa framtidstro så måste man få ner ekonomin. Man måste få en god ekonomi för att skapa en bra framtid. Man måste ha insikt om det ekonomiska läget och förståelse att förändringar måste till.

Vi har sett på omställningsbudgeten, naturligtvis i samarbete med våra ministrar och de andra ministrarna, utgående ifrån våra hjärtefrågor och det som vi gick till val på så att vi också inför våra väljare kan förklara och berätta om hur landet ligger till.

Ett viktigt och övergripande perspektiv är näringslivet. Egentligen borde budgeten också innehålla en näringslivskonsekvensbedömning, eftersom en god ekonomi bygger en bra framtid. I den här omställningsbudgeten finns mycket ur ett näringslivsperspektiv att fortsätta bygga ett bra Åland på.

En annan viktig fråga för oss är naturligtvis socialpolitiken och framförallt familjepolitiken. En viktig fråga är de olika sociala stödformerna som också har varit under lupp men som inte finns beskrivet i den här budgeten, eftersom man inte har gjort en konsekvensanalys och en genomgående utredning om hur det kan slå för de olika grupperna. Det arbetet kommer man att fortsätta och vi kommer noga att följa med det arbetet.

De som är allra mest i behov av att få olika typer av sociala stödformer ska också fortsätta att få det och förhoppningsvis även kunna få till och med lite högre än dagens nivå. Man måste noga gå igenom, analysera och ta reda på konsekvenserna och vad de olika förändringarna kommer att innebära. Kanske, vi vet inte, men kanske det också visar sig att den summan som man idag pratar om kan bli en annan beroende på de olika analyserna som kommer att göras inom landskapsregeringen. Vi har också tittat och följt med det här arbetet ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv samt naturligtvis det svenska språket. Vi kan konstatera att de myndigheter som finns samordnade idag har egentligen väldigt få ärenden. De ärenden som finns kräver sin specialkompetens. Man kan fundera på om det är bäst strukturerat och organiserat på det sätt som det är idag. Man kanske kan tänka sig att man i framtiden till och med kan ha någon form av köptjänster istället för att ha det samordnat på det sätt som det är idag. Från vårt håll ser vi att det kan vara svårt att få de här tjänsterna från Finland eftersom vi vet att Finland blir idag alltmer finsktalande. Ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv är det viktigt att man sätter den frågan under lupp så att det inte blir som t.ex. lantmäteriverksamheten idag där vi vet att det är väldigt svårt att få service på svenska.

En viktig och framåtsyftande utredning är kommunstrukturutredningen. Den ska visa på långsiktiga lösningar som ska göra att Åland kan samarbeta och organiseras effektivare och smartare än vad som görs idag. En förutsättning att det ska kunna verkställas är att man har en bra infrastruktur. Jag tänker då särskilt på ytterskärgården och att man har en sammanbunden skärgård för att kunna samarbeta. Vi är alla besjälade av att det ska finnas servicepunkter även i de mer perifera områdena så att inte alltid ska ”slurpas” in till någon region och att det därifrån sedan ska skötas.

Den här helheten är ett arbete som vi från moderat samling stöder. Vi har naturligtvis insikt och kan påverka även resultaten i de olika delområdena. Vi har en tilltro till regeringen. Vi har en tilltro till ÅHS styrelse, att de också ska sköta om området som de är satta att göra. Jag tycker att den intervjun i Ålands radio med ordförande Annette Holmberg-Jansson gav hopp. Intervjun var väldigt bra, ärlig och framåtsyftande. Från vår sida har vi också en tilltro till att det området kommer att komma ut från det här besparingsbadet med fötterna nedborrade i den goda sjukvården som man har och kommer att ha fortsättningsvis. Tack.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! För att spara lite tid så insåg jag att jag kan ta en fråga i mitt anförande istället vilket jag kommer att göra.

Det är en ganska intressant tid som vi befinner oss i. Det är ett intressant dokument som regeringen har lagt fram. Var och en med lite ansvarskänsla för ekonomi kan börja med att läsa sidan 5 om hur mycket pengar vi har på banken. Man har försökt göra en sådan bedömning. I februari 2016, för två månader sedan, hade vi cirka 44,9 miljoner euro. I slutet av året beräknas vi ha ungefär 35 miljoner kvar. Om man skulle förverkliga hela budgeten skulle de här miljonerna i princip vara förbrukade, detta om man uppfyllde den budget som vi i lagtinget faktiskt har antagit så här långt och förutsatt att vi antar det här förslaget oförändrat. Det betyder att om vi gör allt som vi politiker planerar att göra så har vi i princip ungefär knappt 2 miljoner kvar på banken när det här året är slut.

Nu bedömer man att allt det här ändå inte kommer att förverkligas. Jag vet inte hur man ska tolka det? Om man ska tolka det på det viset att vi politiker försöker bränna mera pengar än vad vi klarar av. Man kan läsa de här skrivningarna på det viset. Man borde försöka komma till bukt med det här. Vi ska ha budgetar som faktiskt tar sikte på att göra det som vi vill att vi ska göra, varken mer eller mindre. Det här var en allmän kommentar till regeringen att jobba med framöver. Vi ska ha budgetar som det åländska folket och väljarna vet att det här också är sådant som vi kommer att förverkliga framöver. Det borde gå att rätta till även om det säkert också finns utmaningar med det.

Om vi tittar på de allmänna sparmål som vi lägger upp så trots att vi budgeterar för 33 miljoner back så går det åt bara 10 miljoner. De likvida medlen minskar med 10 miljoner euro och man tar sikte på att åtgärda detta med hjälp av några olika förslag.

Det är bra att sätta fokus på att spara pengar inom den egna förvaltningen. Man planerar också att skjuta över en del av inbesparingsansvaret till kommuner och till medborgarna. Alla ska vara med och spara nämndes det från regeringspartierna och det är ju en fin devis. Men från Ålands Framtid vill jag betona att det huvudsakliga ansvaret ska läggas på regeringen själv och de verksamheter som lyder under regeringen. Att minska kostnaderna på det området ska prioriteras.

Vi fick utstå mycket kritik under den förra mandatperioden för att vi ville ha en allmän inbesparing på ungefär 5 procent vilket vi specificerade på olika sätt. På den tiden menade man från regeringspartierna att vi inte kom med tillräckligt konkreta förslag på hur detta skulle göras och hur man skulle kunna spara de här pengarna.

Nu har vi i princip ett förslag där man drar upp de stora ramarna. Regeringen säger att de har en målsättning att spara de här 7 miljonerna inledningsvis, men de vill inte precisera i konkreta åtgärder om hur man ska gå tillväga. Vi tycker att det är bra att man har ett sådant tankesätt. Man har förstått att om vi ska lyckas att spara så måste vi börja i den ändan och se hur mycket vi behöver spara, göra en god uppskattning och sedan faktiskt, som ltl Gun-Mari Lindholm var inne på, ha den tilltron till förvaltningen och tjänstemännen att de kan presentera kloka förslag på hur detta ska kunna förverkligas och som vi sedan slutligt kan godkänna i landskapsregeringen och i lagtinget. Jag tror att det är helt rätt väg att gå. Det betyder förstås inte att vi kan skjuta över ansvaret för de här åtgärderna på våra tjänstemän och på förvaltningen. Det ansvaret måste vi vara beredda att ta själva. Jag hoppas att vi alla har den ambitionen här inne. När det väl kommer förslag till inbesparingar så ska vi också vara beredda att se till att vi prioriterar tillräckligt med åtgärder för att nå de mål som vi nu har satt upp.

Som en allmän kommentar tycker jag också att det är bra att man inte bygger en ekonomi i balans eller minskar hållbarhetsgapet och har ett antagande om att inkomsterna framöver kommer att komma ikapp. Att hålla kostnadsnivån skick så kommer vi att få ekonomin i balans, det sade man under den förra mandatperioden. Jag vågar påstå att det sade man även mandatperioden före. Den inkomstutvecklingen som man räknade med kom inte. Använder man försiktighetsprincipen i budgetering så bör vi också göra det framöver och lära oss av de misstag som vi gjorde då och faktiskt förvänta oss en svag inkomstutveckling framöver. Skulle det bli tvärtom så tar vi det som en positiv överraskning om så sker. Helt rätt tänkt! Beröm till regeringen för det strategiska tänkandet!

Jag ska gå in lite mera specifikt på några områden i tilläggsbudgeten. Jag börjar med relationen mellan Åland, Finland och omvärlden och sedan gå vidare till relationen mellan regeringen, lagtinget och kommunerna för att avsluta med relationerna till näringslivet och vad vi kan göra för att skapa tillväxt.

Jag börjar med Åland, Finland och omvärlden. Jag vågar påstå att kontakterna både västerut och österut sällan har varit så viktiga för självstyrelsen som de är i nuläget. Vi har en självstyrelserevision på gång där en grundförutsättning är att det finns en viss förståelse för Åland. Vi har sett att den grundförutsättningen har varit ganska svag under den senaste tiden i allt från vindkraftsfrågor till alla möjliga sammanhang. Vi har i olika debatter här tidigare varit ganska överens om att vi måste satsa på att bygga förståelse för Åland. I detta budgetförslag är man nu samtidigt inne och naggar budgetmedel i kanten till den löpande dagliga kontakt som vi har vid Ålandskontoret i Helsingfors. Vi har en motion där vi uppmanar landskapsregeringen att tänka efter lite mera framöver och faktiskt prioritera den här verksamheten. Vi har inte bara Ålandskommittén idag, vart fjärde har vi också år ett gäng nya politiker som kommer in i den finska riksdagen och som i allmänhet inte vet nästan någonting om Åland och Ålands självstyrelse. Här har vi ett ständigt informationsarbete som måste skötas. Prioritera det!

Vi vill även att man snarare stärker kontakterna västerut än att man avvecklar det Ålandskontor vi har där och det arbete som bedrivs åt det hållet. De dagliga kontakterna och möjligheten att agera när behov uppstår bygger på att vi har goda kontaktnät till politiker och tjänstemän åt båda håll. Om man ska minska på de här kostnaderna, vore det inte bättre att t.ex. att prioritera bort Almedalsveckan som är en engångsinsats där vi konkurrerar med jättemånga andra aktörer? Istället borde man prioritera de dagliga relationerna om man nu måste göra en sådan prioritering. Det föreslår åtminstone jag. Jag tycker, som sagt, att vi borde stärka relationerna både österut och västerut.

Tittar man på förslaget gällande ombudsmannamyndigheten så blir jag faktiskt lite besviken framförallt på lantrådet och liberalerna. Liberalerna tillsammans med oss i Ålands Framtid lade under den förra mandatperioden motioner om detta. Jag tror att lantrådet själv lade två motioner om att ombudsmannamyndigheten och de funktioner som idag sköts av motsvarande riksmyndigheter skulle, genom en överenskommelseförordning, föras över till Åland. För det är så svårt att veta när man har blivit diskriminerad i arbetslivet och när det har det skett i offentlig verksamhet. Det är jättesvårt för medborgarna att orientera sig i den här djungeln av olika myndigheter. För att göra det enklare och tydligare för ålänningarna ska de ha ett ställe att vända sig till om de känner sig diskriminerade eller har fått sina rättigheter kränkta. Det vore det enklaste och inte skicka dem till Finland som landskapsregeringen nu överväger att göra. Jag hoppas ändå att man kan tänka om vad gäller de oroväckande skrivningarna som finns i det här förslaget. Vi har också en motion om detta, nummer 49, där vi tar upp den här frågan.

Tittar man på lagtinget och kommunerna så delar jag långt ltl Bert Häggbloms beskrivning. Flyttar vi över inbesparingsansvaret till kommunerna så leder det lätt till skattehöjningar. Från socialdemokratiskt håll är man tydligen nöjd att så sker. I tidigare replikskiften indikerades att vi kan se över möjligheterna till ökade inkomster i form av kommunalskatter, men det är ingen politik som vi från Ålands Framtid förivrar. Mot den bakgrunden och de erfarenheter som vi har från förra mandatperioden där vi just minskade på landskapsandelarna så såg man en tydlig korrelation. När vi plockade bort 2 miljoner i landskapsandelar från kommunerna så fick vi motsvarande skattehöjning ett år senare i kommunernas ekonomi. Åtminstone hade jag svårt att låta bli att se det sambandet.

Jag tänkte ännu prata lite om näringslivet och hur vi ska lägga våra åtgärder för att skapa tillväxt och framtidstro som har nämnts i debatten, men jag inser att min taltid är slut så jag återkommer till den frågan. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det verkar som vi bevittnar ett trendbrott i Ålands lagting från Ålands Framtids sida. Nu presenterar de budgetmotioner som innebär utökningar och det finns inte några motioner om kostnadsinbesparingar. Det finns bara förslag att utöka kostnaderna eller behålla de kostnaderna där regeringen föreslår inbesparingar samt att man ska avstå från att minska befintliga medel. Samtidigt ska vi heller inte minska landskapsandelarna till kommunerna. Ltl Jonsson för fram det som också tidigare har påståtts, att det innebär en skattehöjning i kommunerna.

Jag vill fästa uppmärksamhet på sidorna 9-10 där det står: Med anledning av de sänkta landskapsandelarna har landskapsregeringen tillsatt en med kommunerna gemensam arbetsgrupp som har till uppdrag att identifiera lagstiftning som är resultatpåverkande och samtidigt möjlig att revidera så att det leder till minskade kostnader för kommunerna”. Det här är en ny sak som inte kan jämföras med det som gjordes tidigare, det hoppas jag att ledamoten inser.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det var ett mycket bra förtydligande. Jag noterade också det när jag läste budgeten. Jag hann inte ta upp det i mitt anförande men jag tycker att det är helt rätt väg att gå tillväga, vare sig det gäller ÅMHM eller om det gäller kommunerna i det här fallet så borde man titta på lagstiftningen. Man borde gå igenom och se var vi kan minska på bördan som vi lägger på kommunerna och därmed eventuellt möjliggöra en inbesparing i landskapsandelarna eller sänkta skatter beroende på vilken väg man väljer att gå.

Ltl Carlsson har helt rätt, det är precis så här som man ska göra om man vill bedriva en politik med trovärdighet utan att det ska få de konsekvenserna som vi såg under den förra mandatperioden. Helt korrekt!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ska jag då tolka Ålands Framtid och ltl Axel Jonssons svar på repliken som att man stöder landskapsregeringens förslag att sänka landskapsandelarna? Man gör det så klokt att man möjliggör lagstiftningsförändringar som kan ge kommunerna möjlighet att inte höja skatterna, alltså tvärtemot det som ltl Jonsson hävdade här i sitt anförande.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag hoppas att jag har varit tydlig med att vi stöder förslaget med att göra en genomgång av lagstiftningen för att kunna minska kostnaderna hos kommunerna. Absolut, den ambitionen stöder vi.

Om man lyckas så kan man spara 4 miljoner i landskapsandelar, det hoppas jag att man kan göra. Jag tycker att det är en förutsättning för att man ska gå vidare med den åtgärden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack för den passningen ltl Jonsson. Ltl Axel Jonsson pratade om att socialdemokraterna gärna vill höja kommunalskatten. Höjd kommunalskatt är ingenting man strävar efter. Däremot vill vi inte vara med och skära ner på kvalitén i kommunerna, vilket ltl Jonsson nämnde. Man drar gärna ned på kostnaderna men vill tydligen inte höja kommunalskatten. Där skiljer sig Ålands Framtid och Ålands socialdemokrater. Vi ser den enskilde medborgaren i kommunen och vi jobbar för det. Vi vill också se vad vi kan göra för att lindra landskapets budgetminskningar så att de inte slår på den enskilda människan. Därför tittar vi på vad vi kan göra generellt. Vi ser på den generella välfärden.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om man vill minska landskapsandelarna med 4 miljoner utan att se över lagstiftningen och den bördan som vi lägger på kommunerna genom lagstiftningen, det kostnadsansvaret, då betyder det att kommunerna måste höja skatten eller spara på annat för att få detta att fungera. Socialdemokraterna måste vara så pass ärliga och säga ”vi accepterar höjda kommunalskatter för att behålla servicen för att kunna sänka landskapsandelarna till kommunerna”. Allt annat saknar trovärdighet, menar jag.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vi har varit ganska tydliga med att vi går med på det. Vi ser detta som ett alternativ och det har jag pratat om en längre tid här i samband med budgeter. Det är ingenting som vi hymlar om. Vi vill slå vakt om den generella välfärden, det är viktigt för oss.

Ålands Framtid vill skära ner på kvalitén i kommunerna. Ålands Framtid har lagt motioner bl.a. om att man ska skära ner inom Ålands gymnasium, polisen och ÅHS. Samtidigt står man och säger att det är jätteviktigt att vi ska ha hur mycket behörighet som helst. Behörigheten ska vi ha, vi ska ha det ansvaret och kostnaderna som det medför. Är det inte dags att vi kanske börjar titta på vad Ålands Framtid egentligen vill? Kvalitén för den enskilda människan sänker man rejält, anser jag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag är övertygad om att den stora majoriteten av ålänningarna vill ha ett lagting som är beredd att göra prioriteringar inom de områden där vi har behörighet.

Om man tänker på det som ltl Winé sade, att socialdemokraterna öppet och ärligt är beredda att acceptera kommunalskattehöjningar ute i kommunerna, så skulle jag verkligen vilja veta om det är hela landskapsregeringens ståndpunkt och målsättning med den här reformen som man nu gör? Kan till exempel ett parti som moderaterna acceptera en sådan politik? Det skulle jag gärna vilja veta. Det är i så fall ett intressant konstaterande, att man säger rakt ut att vi ska minska landskapsandelarna med 4 miljoner och en tänkbar konsekvens av det är höjda kommunalskatter. Men det är bra att åtminstone socialdemokraterna förtydligar det för de åländska väljarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson. Det är trevligt att höra att till stora delar är vi överens med landskapsregeringen gällande tilläggsbudgeten.

Jag vill återkomma lite till kommunstrukturen. Jag tycker att det känns aningen naivt att säga; ”får inte vi behålla våra kommunandelar så höjer vi skatten”. Ålands Framtid har alltid varit noga med låg byråkrati, näringsliv, låga skatter och det ska vara effektivt och rationellt. Varför ska det skiljas åt när det gäller kommunerna? Vad är det som gör att Ålands Framtid nu tycker att lägre kommunandelar per automatik ska betyda högre skattesats för kommuninvånarna?

Ltl Axel Jonsson, replik

Nej, jag ser inte att det måste vara så. Jag lyfte fram att precis det här gjorde vi under den förra mandatperioden. Vi sänkte landskapsandelarna med ungefär 2 miljoner. Ett år senare såg vi konsekvenserna av det; kommunerna höjde kommunalskatten med i genomsnitt motsvarande 2 miljoner. Det gav 2 miljoner mera i skatteintäkter för kommunerna. Man kan inte bortse från ett sådant samband när vi står inför den här typen av åtgärder. Man måste ändå kunna tänka framåt och tänka sig hur kommunerna kommer att hantera det här. Är det troligt att de höjer skatterna? Om vi i diskussioner med kommunerna får tydliga indikationer att det här leder till skattehöjningar så måste vi i så fall vara beredda att ta ansvar för det. Jag menar att man ska ha det här med i arbete när man funderar över hur vi ska spara pengar framöver. Ska vi vara beredda att spara genom att föra över betalningsbördan till de åländska skattebetalarna? Jag förordar inte en sådan politik. Men jag har respekt för att det finns regeringspartier och andra som föredrar en sådan väg.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Carlsson klargjorde att landskapsregeringen även ämnar göra lättnader för kommunerna. Det ska väl vara osannolikt att kommunerna ska behöva höja kommunalskatten denna gång. Jag tycker att kommunerna lite måste ändra inställning. Skulle näringslivet ha samma bollkänsla i den här frågan så skulle de höja biljettpriset, de skulle höja konsumentpriset, men det gör man inte. Man hittar rationella lösningar på hur man kan sköta sin budget mer effektivt och hur man producerar mera. Det tror jag att Ålands Framtid också har som grundsyn.

Ltl Axel Jonsson, replik

Absolut! Återigen får jag förtydliga att vi stöder arbetet varmt att man gör en översyn över lagstiftningen, men även att man är beredd att se över servicenivåer. Det är ju problematiskt att det nu finns ett regeringsparti som absolut inte ska försämra några servicenivåer för ålänningarna. Regeringen kommer inte att lyckas att få det här arbetet att gå ihop om inte de övriga regeringspartier gör ett arbete och ser till att man också får det sista regeringspartiet med på tåget. Då kan vi gå in med en sådan här reform med målsättningen att också avlasta kommunerna i den börda vi lägger på dem. Det verkar inte vara riktigt så, såsom jag avläser debatten idag i varje fall, så där har ltl Holmberg lite arbete kvar att göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det kanske blir upprepningar, men vi har ju en arbetsgrupp tillsatt som har börjat sitt arbete. Landskapsregeringen i samråd med samrådspartner, Mariehamns stad och Ålands kommunförbund, har som uppgift att titta på fördyrande lagstiftning. Det här är lätt att säga, men i förlängningen så betyder det ju sådana saker som kostar pengar. De kommer att listas upp så att det finns ett grundmaterial för politikerna att så småningom ta ställning till hur man bedömer att man ska hantera detta. Det möter upp mot de inbesparingskrav som vi har förstås. Ingen vet idag exakt var vi hamnar, men arbetet pågår. Jag själv har inte någon utgångspunkt, jag skulle inte vilja ha det på det viset att kommunerna skulle höja kommunalskatten med 4 miljoner euro. Jag utgår ifrån att det går att rationalisera också inom den kommunala sektorn.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, det är en strävsam och målmedveten arbetsbudget som landskapsregeringen idag presenterar. De har kavlat upp ärmarna och är beredda på ett hårt arbete. Utgångspunkten är bättre för Åland än för de flesta regioner och länder i vår omvärld.

Landskapet har inte några skulder, arbetslösheten är fortsättningsvis låg, inflyttningen och befolkningsökningen är positiv och sammanhållningen i det åländska samhället är god. Vi har med andra ord de bästa förutsättningarna att klara upp situationen om vi samarbetar och ser möjligheter.

Det är med stort allvar regeringen Sjögren tagit sig an uppgiften att hantera hållbarhetsgapet. Ekonomisk stabilitet ger samhället och ålänningarna tryggheten att långsiktigt upprätthålla en god servicenivå i den välfärd som är så viktig för oss alla.

För att få ner kostnaderna krävs många omställningar inom den egna verksamheten. Det innebär förstås uppoffringar och ett hårt arbete i många led. Det svåraste är att göra inbesparingar i de offentliga utgifterna.

Förändringar skapar lätt osäkerhet och otrygghet. Det är därför mycket viktigt att alla inbesparingar som leder till förändringar är väl förankrade och att de som berörs informeras och har möjlighet att aktivt delta i förändringsarbetet. Även vi socialdemokrater kräver konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser.

Fru talman! En hållbar ekonomi ska också stå i samklang med ett välmående attraktivt samhälle där människor vill bo och arbeta. Hållbar ekonomi ska också fungera tillsammans med ett socialt ansvar där vi tar väl hand om varandra och där lösningarna inte blir kortsiktiga och dumsnåla. Skolan, vården och omsorgerna är vår högsta prioritering. Att enbart spara och skära i de offentliga utgifterna är inte tillräckliga åtgärder för att få ekonomin och tillväxten att ta fart. Den offentliga ekonomin kan och bör stimulera det privata näringslivet genom investeringar och andra åtgärder. Under sämre tider är det bra att se över sitt hus och renovera.

Ekonomin i riket repar sig inte och det sätter tydliga spår i en förhållandevis statisk klumpsumma till Åland. Tyvärr ligger den för lågt i relation till kostnaderna för den välfärd som vi har. Därför har vi nu en klyfta mellan intäkter och verksamhetskostnader som måste hanteras. Om och när klumpsumman ökar, vilket den bedöms göra de kommande åren, är det vår förhoppning att beloppen för inbesparingarna kan lindras eftersom det inom många verksamheter ett stort behov av utveckling och investeringar.

Socialdemokraterna är villiga att låna till investeringar. Just nu är det viktigt att reinvestera för att hålla hjulen i rullning. Vi lånar gärna för att skapa sysselsättning och tillväxt.

Fru talman! Den nordiska samhällsmodellen är överlägsen i fråga om att fördela välfärden, tryggheten och den demokratiska delaktigheten.

I och med nyliberalismens genomslag har den nordiska modellen utsatts för starka påfrestningar. Det märks i ökade inkomstklyftor, privatiseringar, i betydande delar av den offentliga sektorn och stora skattesänkningar. Resultatet av det här ser vi i växande inkomstklyftor.

För oss på Åland är det viktigt att ta lärdom av de negativa följderna av nyliberalismens påverkan på den nordiska välfärdsmodellen. Vi socialdemokrater ser det inte bara som ett värde i sig att den ekonomiska jämlikheten mellan ålänningarna och den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män är stor, utan vi konstaterar att de bästa samhällen är de samhällen där alla har det ekonomiskt tryggt och bra.

En princip som är viktig för oss, men som också de två samarbetspartierna betonar, är att man måste spara så att man skonar de grupper som redan är hårt utsatta framförallt ekonomiskt sårbara personer. Det betyder att när de konkreta förslagen nu kommer inom ÅHS, utbildning, transfereringar osv. så måste vi göra konsekvensanalyser göras och noga utgående från de utgångspunkterna ta beslut.

Fru talman! Jag vill tydligt markera att socialdemokraterna inte tror på en politik där man riskerar grundtryggheten för ekonomiskt sårbara personer. Det är vårt ansvar samt grundbulten i ett socialt hållbart samhälle. Vi vill att man ser långsiktiga helheter och lösningar för att uppnå en ekonomisk stabilitet.

Vi kan med glädje se att arbetet med kommunreformen nu tar konkreta steg. Vi är övertygade om att färre kommuner ger bättre förutsättningar för en positiv utveckling av Åland som helhet med en gemensam samhällsplanering som verktyg.

Idag behöver vi fokusera på att organisera Åland. Åland ska ha makten att besluta över sig själv. Vi måste nu ta tillfället i akt och försöka leva på våra egna tillgångar. Vi är inte rädda för att låna. Vi är inte heller rädda för de åtgärder som man måste göra.

Regeringen arbetar nu intensivt med kommunreformen. Här vill jag lyfta fram samma tankar som under valet. Vi socialdemokrater ser klart en till tre kommuner och kommunernas socialtjänst. Vi arbetar för ett gymnasium där allt ryms in under samma tak, men där Folkis och ÅMI har en specialställning.

Vi behöver även ha bra socialvårdslagar. Självstyrelsen ska ägna sig åt det mest relevanta för ålänningarna. Vi behöver socialvårdslagar.

Fru talman!  Vi som valdes till lagting av folket i oktober i fjol har ett stort ansvar att förvalta och ett förtroende att förtjäna. Vi är här för att förbättra vardagen för vår befolkning, kunna samarbeta och vara goda ledare. Vi ska hjälpa till att få samhället att växa och utvecklas.

Självstyrelsen är den ram som gör oss unika. Vi har tilltro till regeringens, förvaltningens och personalens förmåga och kompetens att klara de här utmaningarna så bra som möjligt. Vi ser också att ett mycket viktigt framtidsarbete pågår med full kraft.

Det socialdemokratiska vicelantrådet Camilla Gunell och minister Nina Fellman gör ett starkt arbete i regeringen. Vi har tilltro till att regeringen Sjögren klarar att skapa en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar mandatperiod och därmed en hållbar framtid för Åland. Även socialdemokraterna tar ansvar för Åland socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller delvis med ltl Kemetters anförande, inte allt men det är känt sedan tidigare.

Det förbryllar mig lite att ltl Kemetter och socialdemokraterna säger att man prioriterar vård, skola och omsorg. Kan ltl Kemetter förklara varför man har gått med på de största nedskärningarna inom de områden som man väljer att prioritera? Det är någonting som inte är logiskt, i alla fall inte i mina öron. Förklara gärna hur man har tänkt!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är just därför som socialdemokraterna är med i det här regeringssamarbetet, för att kunna bevaka och garantera att vi fortsättningsvis kan ha en bra sjukvård och en bra skola på Åland. Vi har krävt konsekvensanalyser. Efter att vi har fått se konsekvenserna så måste vi ytterligare analysera för att se vilka sparåtgärder vi kan ta och vilka vi inte kan ta. Jag måste vara tydlig med att vi från vårt parti är just här för att bevaka de som är mest utsatta i samhället.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det låter tryggt i mina öron. Jag kan nästan ge mitt mandat till socialdemokraterna vad gäller den delen åtminstone.

Jag kan konstatera att den motion som jag lade fram angående omprioriteringar av besparingar ligger väl i den socialdemokratiska politiken. Jag tackar för det stödet. Jag tror att vi tillsammans kan följa den linjen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det finns alltid många idéer i oppositionens motioner och många är goda som man säkert kan ta tillvara. Vi har tidigare kunnat samarbeta bra med centern. Vi får se vilket resultat finansutskottet kommer till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ltl Sara Kemetter hoppas att den här mandatperioden under lantrådet Sjögrens ledning ska visa på ett hållbart samhälle. Det hoppas vi andra också faktiskt. Men tyvärr finns inte de utlovade målbeskrivningarna i tilläggsbudgeten. Det hade varit mera klädsamt av regeringen om de hade sagt att de kommer att komma 2017.

Sedan vill jag lyfta samma frågeställningar som ltl Karlsson. Det är ju anmärkningsvärt att de allra största inbesparingarna sker på Ålands hälso- och sjukvård och på kommunerna. Det är kommunerna som ansvarar för omsorgen och skolan och där kommer de största inbesparingarna att göras. Jag är förvånad över att socialdemokraterna har lagt sig så flata i den här budgeten.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ett enigt lagting antog ett hållbart Åland 2051. Jag är övertygad att både oppositionen och även vi som sitter i regeringsställning kommer att bevaka att de här målen uppnås. Det är ett arbete som pågår under tiden och det finns också skrivningar om detta i regeringsprogrammet.

När det gäller kommunerna så stämmer det att socialdemokraterna har gått med på att vi ska spara 4 miljoner på landskapsandelarna. När man ser på kommunernas bokslut så ser man att vi har ganska starka kommuner. De kommuner som är svagast är de minsta. Man kan fundera på att en kommunförändring gör också starkare kommuner, man får en starkare skattekraft och därmed kan man bevara välfärden.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! När jag hörde ltl Kemetters anförande så trodde jag faktiskt, för en kort stund i alla fall, att ledamoten överhuvudtaget inte hade varit med och skrivit den här budgeten. Jag upprepar igen det jag sade; de allra största inbesparingarna görs på de människor som är mest utsatta. Det vänder vi från centern oss emot. Därför har vi lagt ett annat förslag där vi pekar på andra möjligheter att göra inbesparingar t.ex. inom infrastrukturen. Vi har inte nämnt skärgårdstrafiken som diskussionen gick här tidigare. Vi har nämnt infrastrukturen. Vi har också motioner där vi föreslår att man kan sänka kostnaderna just därför att vi värnar den lilla människan i samhället som tydligen socialdemokraterna nu har vänt ryggen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är oerhört tråkigt att vtm Veronica Thörnroos sade att socialdemokraterna har vänt ryggen åt de svaga i samhället när jag just sade att det är därför som vi sitter med i den här regeringen. För att kunna skydda de svaga i samhället är socialdemokraterna med i regeringsställning.

24,5 miljoner betalas nu i sociala bidrag. Nu har det varit diskussion om 700 000 euro av 24,5 miljoner euro. Jag vill påpeka att socialdemokraterna inte är intresserade av att spara detta på de svaga och utsatta. Men, om det inom den här ramen finns möjligheter, utan att skada de svårt utsatta, då är också vi villiga att dra vårt strå till stacken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Tack för bra anförande. Jag upplever det som ett ärligt anförande. Jag delar mina partikollegers förvåning med tanke på att socialdemokraterna gick till val med "människan först" och när man ser vilka prioriteringar som har gjort i den här tilläggsbudgeten.

Vårt parti har framfört kritik. Vi tycker att det har varit för löst i kanten, man har satt ramar men ingen vet egentligen vad det ska leda till. Nu är ltl Kemetter väldigt tydlig med att det är konsekvensanalyser som kommer att avgöra om socialdemokraterna kommer att vara med på de förslag som läggs här. Ska vi uppfatta det här som kanske-budget, det beror på förslagen? Det kommer med all säkerhet att vara förslag som inte är bra för människorna när det gäller den sociala sidan, ÅHS avgifter osv. Vi kan nästan säga på förhand att konsekvensanalyserna kommer att vara dåliga. Hur ställer sig då socialdemokraterna?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det här är ingen kanske-budget för år 2016. Arbetet görs redan nu och den kommer att förverkligas. För år 2017 vill vårt parti se konsekvensanalyser framförallt när det gäller inbesparingar på sociala bidrag.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror inte att man behöver vara speciellt begåvad för att inse att sänkningar av de sociala stöden är negativa konsekvenser för dem som har behov av stöden, och ändå har socialdemokraterna gått med på det. Om socialdemokraterna inte går med på det, kommer man istället att lägga fram andra förslag eller kommer de inbesparingarna att strykas?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! I ett regeringssamarbete är det ett givande och ett tagande. Jag är övertygad om att ministrarna inom regeringsblocket kommer att ha tuffa förhandlingar inför nästa process.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Kemetter för anförandet. Jag är glad att höra att kommunstrukturen och utbildning lyfts upp. Det handlar faktiskt om att skapa nya strukturer som kan behålla den kvalitet som vi har vant oss vid och förhoppningsvis gör den ännu bättre.

Idag är inte alla skolbarn på samma nivå när det gäller utbildning, det beror lite på i vilken kommun man bor i. Specialundervisningen skiljer sig åt och det visar sig när man kommer in på gymnasialstadiet. Därför skulle en kommunstruktur göra mycket gott även på det området. Var man än bor på Åland ska man få samma typ av undervisning och ges samma möjligheter. Det gör att man får en bra start i livet via gymnasiet eller annan fortbildning.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Holmberg för det stödet. Vi måste sätta in tidiga insatser i skolan, just på kommunal nivå. Regeringen behöver ha en diskussion med våra kommuner och kommunstyrelser att man borde satsa på tidiga insatser redan på dagis för att kunna förebygga inlärningssvårigheter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Ltl Kemetter sade att hon värnar om omsorgen, men trots det står det i skrivningarna på sidan 4 att man ämnar spara 700 000 euro, cirka 3 procent, på de svaga i samhället. Det rör sig om bostadsbidrag, hemvårdstöd och barnbidrag m.m. Ska man tolka det som att socialdemokraterna inte omfattar den här skrivningen och tänker stoppa det? På vilket sätt kommer socialdemokraterna att stoppa det? Betyder det att socialdemokraterna man kommer att stiga av regeringen om regeringen vidhåller att det ska sparas 700 000 eller hur är det tänkt?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag vill förtydliga att det här är budgetförslaget för 2017. Regeringen håller ännu på att förhandla kring fördelningspolitiken. Den frågan får ltl Eklund föra till våra ministrar.

Socialdemokraterna säger tydligt att vi kommer att bevaka dem som har det svårast i samhälle. Vi vill också se konsekvensanalyser före vi tar de här besluten.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Det finns i alla fall en skrivning och den har väl socialdemokraterna omfattat. Det innebär i varje fall, om det någorlunda ska sparas jämlikt, att man kommer att strama åt något av stöden. Med vilken kraft tänker socialdemokraterna stoppa nedskärningen i de här bidragen om de övriga regeringspartierna säger att vi måste spara på alla typer av stöd?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! I det här paketet på 24,5 miljoner euro finns det också fördelningspolitiska områden som inte drabbar dem som är svårt utsatta. Genom en analys så är jag säker på att regeringspartierna kommer att hitta en bra lösning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Ärade ledamöter, jag fick uppfattningen att det skulle vara två separata debatter, en kring lagen om produktion för vindkraftverk och en kring budgeten. Jag förberedde mig får två debatter så jag tar lite från den ena och sedan från början av den andra.

När det gäller vindkraftstödet så hade vi för ett tag sedan en debatt här där jag frågade ansvariga vicelantrådet om hur stor andel den förnyelsebara elen var på Åland. Jag fick inget svar och det förvånade mig. Jag upprepade frågan idag till den icke förberedda finansministern och jag fick inte svar där heller. Det är anmärkningsvärt eftersom det är en av grundpelarna till varför man har det här stödet.

I den förra framställningen står det att regeringen ska följa EU:s politik när det gäller målen i energipolitiken. Man ska uppnå tre mål fram till 2020. Det ena målet är 20 procent lägre växthusgasutsläpp jämfört med 1990. Det följande målet är 20 procent förnyelsebara energikällor samt 20 procent bättre energieffektivitet. Det är några år kvar ännu och då borde man veta var man ligger.

Som tur är så tycker jag om siffror. Jag har tagit reda på lite hur det är.

Jag börjar med Kraftnät Åland. De har en hemsida som visar att elkonsumtionen är ungefär 300 GWh på Åland. Det framkommer att vindelens andel är ungefär 22 procent eller 60 GWh. Det betyder att vindelens andel faktiskt är 22 procent nu och man har lagt det här förslaget för stöd för att vi ska uppnå målet till 2020.

Tittat man lite bakåt så är det lite märkligt att andelen vindel år 2008 var 25 procent. Man försöker uppnå 20 procent och vi låg redan då, 2008, ovanför. Varför ska man ha ett stöd för att uppnå någonting som man har uppnått redan tidigare?

Kraftnät Åland har ett fel på sin hemsida. De har allt annat som övrig el, det är visserligen övrig el, men tittar man sedan på Mariehamns elnät och Ålands Energi AB så visar det sig att en hel del av det som inte är vindel också är förnyelsebar.

Elnät säljer ungefär 110 GWh och 54 procent av deras el, utöver vindelen är faktiskt förnyelsebar, dvs. 60 GWh. Ålands Elandelslag säljer cirka 20 GWh förutom vindelen. Räknar man ihop den åländska vindelen med den förnyelsebara energin som de två bolagen säljer så är vi uppe i cirka 140 GWh som är cirka 47 procent av den el som konsumeras. Målsättningen var alltså att komma upp till 20 procent år 2020.

Utöver det så köps det in en del icke-certifierad förnyelsebar el. Det kan mycket väl hända att den förnyelsebara elen på Åland nu ligger på cirka 50 procent. Varför ska man då satsa 2,7 miljoner för att uppnå 20 procent när vi ligger på 50 procent? Det tycks ju vara ont om pengar när det gäller vissa andra saker. Jag förstår inte riktigt det här. Vi kommer att återkomma till detta som ni förstår. Varför satsar man 2,7 miljoner euro på vindelen när man sedan, som vi har hört här, ska spara 2 miljoner på ÅHS och 700 000 euro i stöd till invånare? Det är en fråga om prioriteringar.

Sedan till budgeten. I min roll som minsta parti hamnar jag alltid sist. Att som åttonde kommentera samma sak har sina sidor. Jag har konstaterat att vår spelordning är sådan att ros och ris blandas. Om jag räknat rätt så är det min tur att ge ris. Socialdemokraterna gav en massa rosor nyligen.

Men jag tänker i alla fall börja med att ge en ros till lantrådet. Ganska meddetsamma när ni tillträdde erkände ni att underskottet var 20 miljoner, vilket vi inte kunde höra tidigare. Ni ville få bort de här underskott på fyra år, dvs. 5 miljoner per år. I år skär ni 1,7 miljoner och nästa år 6,7 miljoner så ni uppfyller det ni lovat. Det ska ni ha en eloge för.

När jag sedan tittade på besparingarna så är det frågan om hur man gör dem. När jag grovt tittade på uppställningen så såg jag att ni vill spara 2,2 miljoner på kommuner och bidrag till invånare. Visst ni sparar i era siffror men ni skjuter över sparbetinget på andra. Vi diskuterade om kommunerna ska höja skatterna eller minska servicen. Bidragen är å ena sidan viktiga men å andra sidan är de tydligen inte så jätteviktiga, 700 000 euro.

I presskonferensen sades att det gäller moderskapsunderstöd, bostadsbidrag, studiepenning, hemvårdstöd, barnbidrag och sedan fibromyalgipatienter. Hur många av er vet vad fibromyalgi är? Hur många vet hur många läkarundersökningar man behöver genomgå för att kunna få den diagnosen? Det tar normalt 5-10 år innan en person får diagnosen. Men utesluter egentligen allt annat så att man kan säga att man har fibromyalgi men man har inte en massa andra sjukdomar. Jag har själv levt med en fibromyalgipatient så jag känner till en hel del. Det är väldigt svårt för dem kunna få sjukpension eftersom sjukdomen inte ens fanns tidigare. Det är en av de punkter ni vill skära på. Sedan vill ni skära ned på arbetslöshetsersättningar och utkomststöd. Dessa var inte viktiga, enligt vad jag förstod här tidigare.

Sedan sparar ni 2 miljoner på ÅHS. Administrationen får ungefär 1/3. De flesta vet väl att Åland kanske har Europas högsta andel offentlig sektor. Jag tror att många hade förväntat sig lite andra prioriteringar. När jag såg på centerns lista, som var preciserad, så låg den mycket närmare min version. Det är lite märkliga prioriteringar.

Sedan har vi, som sagt var, stödet till vindelsproduktionen för att nå 20 procent förnyelsebar energi vilket vi har uppnått för många år sedan.

I samband med den ordinarie budgeten så lämnade jag in två motioner om att sänka lagtingslönerna och ministerlönerna med 5 procent. Det föll ju inte i god jord. Ni vill istället skära 3 procent i bidrag till invånarna.

Jag hade tänkt lägga in en motion kring det, men av tekniska orsaker kan man inte öppna det momentet. Jag funderade på den så kallade cirkulära ekonomin, men det gick inte. Jag frågar finansministern direkt. Landskapet ska snart omförhandla 25-30 olika kollektivavtal. Tycker ni inte att det skulle vara bättre att före det sänka våra och era löner som ju inte kommer att påverkas av de här överenskommelserna av olika orsaker? Vi har ingen arbetstid, vi har ingen semesterersättning, vi har ett arvode. Det skulle då vara lättare att kunna få de moderata kollektivavtal som behövs istället för att skära 3 procent i bidrag till invånarna. Tack, herr talman.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Ltl Toivonen är tydligen ingen vän av förnyelsebar energi och en hållbar utveckling på det området. Landskapsregeringen är det. Vi ser ändå att det är viktigt att värna kunskapen och kompetensen i vindenergin som faktiskt är i majoritet när det gäller förnyelsebar energi på Åland. Genom det här stödet för befintlig vindkraft så ska vi i alla fall inte förlora de 22 procent som vi har idag av förnyelsebar energi på Åland.

I den kommande klimat- och energistrategin, som blir klar i mars nästa år, kommer vi närmare att definiera våra målsättningar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag är absolut inte emot förnyelsebar energi. Jag har märkt att det ofta är så att om jag granskar något så tror folk att jag är emot det. Jag granskade att andelen nu är 50 procent. Om man då vill satsa 2,7 miljoner för att uppnå 20 procent så verkar det bakvänt. Det var det ena.

Det andra är att jag tycker att det är väldigt bakvänt att ni som säger att ni är väldigt engagerade i förnyelsebar energi ska ha en energiplan först nästa år, alltså om ett år. Varför inte ha den planen nu så fort som möjligt? Sedan kan man säga hur mycket vi ska ge till vindelen och hur mycket vi ska ge till andra former.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Man kanske får förlåta ltl Toivonens oerfarenhet av parlamentariskt arbete. Den här energiplanen kommer nog så fort som det bara är möjligt. Det finns vissa begränsningar i dygnets timmar.

Nog måste man ju tolka ltl Toivonen som en motståndare till förnyelsebar energi om man vill rycka undan mattan för det som idag egentligen är den näring inom det hållbara som bidrar till energiförsörjningen i den här volymen. Åland har goda förutsättningar för det här i framtiden. Därför tycker vi att det är viktigt att basen i vindkraften finns kvar och att den kan utvecklas när den dagen kommer att energipriserna ser bättre ut.

Den här regeringen kommer att fortsätta arbeta för förnyelsebar energi och för en hållbar utveckling för Åland.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Jag vill betona att jag inte är emot förnyelsebar energi. Men som jag påpekade så är nivån nu redan 50 procent och er målsättning är 20 procent. Varför ska man satsa 2,7 miljoner för att inom 5 år uppnå 20 procent när man har 50 procent? ”It makes no sense”.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Nu är tålamodet lite slut här. Jag känner att jag måste bemöta. Det ena är det hånfulla påståendet om att man ska skära kraftigt inom sjukvården och inte någon annanstans, så framställdes det av ltl Toivonen i likhet med tidigare påståenden här från talarstolen. Det stämmer ju inte! Det är ju faktiskt så att tittar man procentuellt på anslagen så är det faktiskt infrastrukturavdelningen som har de största inbesparingarna nu. Man måste titta procentuellt, det går inte bara att titta på beloppen. ÅHS har en kostnadsram på 90 miljoner, man måste förstå det också när man står i talarstolen och hävdar att ÅHS har de största inbesparingskraven. Det har ÅHS inte om man tittar procentuellt.

Det andra är att hela kravet på kostnadsinbesparing inom ÅHS går att lösa teoretiskt genom att öka självfinansieringsgraden, vilket jag har sagt i en tidigare replik.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det är helt riktigt att man både kan tala om procent och euro. Det bollade vi lite med. Jag tyckte det var enklast med euro utgående ifrån den sammanställning som finns i budgetförslaget. I förslaget står det i miljoner, inte i procent. Jag tittade var det skulle tas 2 miljoner och vilka andra summor som skulle tas och då ser man ju fördelningen.

Sedan är det skojigt att det är någon annan som också tycker som jag någon gång.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Den här budgeten är en första tilläggsbudget för 2016 som baserar sig på att man vill förändra det som står i vår nuvarande budget för 2016. Där framgår det tydligt att kostnadsramen för ÅHS är ungefär 90 miljoner. Det går att läsa det. Man kan också titta på hur självfinansieringsgraden ser ut. Historiskt har självfinansieringsgraden varit relativt mycket högre än vad den är idag. Där finns också utrymme att göra saker. Allt behöver inte bara innebära nedskärningar som ledamoten ville få det att framstå. Säker kan man hitta rationella lösningar utan att det påverkar sjukvården på ett kraftigt sätt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Allt kan göras på två sätt.

En sak som jag kom att tänka på är självfinansieringsgraden inom skärgårdstrafiken. Den tror jag inte att någon har nämnt överhuvudtaget och det är en sak som jag är förvånad över. Det finns mycket säga. Jag återkommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Man får väl gratulera då. Det tycks nu som om Åländsk Demokrati och centern har funnit varandra på det här området, så som det sades här. Det skedde tidigare i kommunalpolitiken också, så det är väl bara, som sagt, att gratulera.

Vad gäller vindkraftstödet så det förslag som läggs av ltl Toivonen betyder i praktiken att ett större antal vindkraftverk, jag vågar inte säga exakt hur många men sannolikt ett tiotal, monteras ner med förmodligen ganska snabba beslut nu. Det blir ju en minskning av andel förnyelsebar energi i vår konsumtion av el. Det är det ofrånkomliga resultatet av Åländsk Demokratis politik.

Som sades här tidigare så är det inom de procentuella delarna av totalvolymen som man måste utgå ifrån. Kommunerna torde ha intäkter på mellan 140-150 miljoner euro, så 1 1/2 miljon är inte procentuellt särdeles högt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det var intressant att det är en ofrånkomlig minskning av den förnyelsebara energin om ett vindkraftverk monteras ner. I EU:s mål och direktiv så står det ingenstans att dessa 20 procent ska vara lokalt producerade. Det är en sak som ni har satt in. Jag har siffror här. Mariehamns elnät har en mix mellan förnyelsebar och koldioxidfri energi. Det hänger på vad de köper in och vad folk konsumerar här. Rent tekniskt kan vi öka vår andel även om vi inte har vindkraftverk här.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det blir svårt att gå in i diskussioner om Mariehamns elnät i det här sammanhanget. Koldioxidfritt är förmodligen kärnkraft, om jag gör en hastig analys utifrån den här replikväxlingen.

Ltl Toivonen och Åländsk Demokrati säger här nu att vi borde vara fullt nöjda med att man producerar förnyelsebar energi på annat håll men inte nödvändigtvis så att vi själva deltar i det arbetet. Jag för min del tycker att det är en synnerligen passiv hållning att föra politik på det sättet.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att man borde lyfta fram alternativen, att man faktiskt kan köpa den förnyelsebara energin från annat håll. Sedan måste man också titta på hur det slår på konsumenterna och vad de vill betala för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Toivonen. Det är tråkigt att höra att även ltl Toivonen går in i den gråa fållan att minskade kommunandelar absolut måste betyda höjd skatt eller sänkt service.

Kommunpolitikern Toivonen har också en motion som bygger på att man ska öppna PAFs pengakista även för att få fungerande social välfärd i form extra 100 euro i månaden till vissa utvalda som har det svårt i vårt samhälle. Jag tycker att det är en ganska tråkig syn på allting. Skulle man inte istället kunna vara med och bygga upp, som tidigare nämnts här även från andra oppositionspartier, nya strukturer som skapar nya möjligheter och rationella lösningar, både ekonomiskt och för alla ålänningar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Till den första delen så instämmer jag i det som ltl John Holmberg sade tidigare. Man ska se alla vägar. Visst kan man effektivisera överallt. Det utesluter det inte, men det ligger väl nära till hans.

När det gäller motionen som ledamoten nämnde så nämnde jag ingenting om den i mitt anförande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Wille Valve

Talman! Inledningsvis, tack till talmanskonferensen och regeringskollegorna för flexibilitet och förståelse för en ministers vardag.

Politik som bäst handlar om att ta ansvar. Det handlar om att ta ansvar, ansvar och ännu mer ansvar. Den dag du slutar ta ansvar är det sannolikt dags att byta ut dig. Nu tar vi ansvar.

Landskapsregeringen har lagt ett förslag till första tilläggsbudget som, om man vill, kan sammanfattas med just detta tunga ord: Ansvar. Men här finns också ljus och en stor dos framtidstro. Vi tar nu det offentliga Ålands öde i våra egna händer.

Vi tar ansvar för att bringa det offentliga Ålands ekonomi i skick. Ansvar för att inte våra barn ska behöva betala för en lånecheck som vi undertecknat. Ansvar för att hela Åland ska kunna fortsätta må bra också i framtiden och ansvar för de mest utsatta grupperna i samhället.

Det s.k. hållbarhetsgapet uppgår till 20 miljoner euro och vi börjar se bottnen i kassakistan. Kostnadsmedvetenheten måste genomsyra alla våra reformer. Den kommer att genomsyra översynen av socialvården, översynen av självfinansieringen på ÅHS och översynen av ÅMHM.

Apropå ljus i tunneln, det s.k. avtalet om stärkt konkurrenskraft torde på sikt innebära besparingar på cirka 2,2 miljoner euro vilket underlättar det sparbeting vi har framför oss. Spartalkan ger oss också möjlighet att se över föråldrade strukturer och riva ineffektiva murar mellan avdelningarna. ÅHS har här visat vägen, vilket märks t.ex. genom att besparingen för år 2016 redan är verkställd. Nu är blicken fokuserad på 2017 års ramar.

Styrelsen för ÅMHM utgår i sin planering ifrån att nettokostnadsnivån minskas med 200 000 euro. Beställningen från landskapsregeringen är tydlig; mindre byråkrati, en översyn av tillsynsintervallerna och en enklare vardag för ålänningen, inte minst för företagaren.

Det största ljuset i tunneln är att Åland är i rörelse, specifikt ÅSUBs konjunkturöversikt för april. Arbetslöshetsgraden är fortsättningsvis låg, lika som ungdomsarbetslösheten. Framtidstron och köpkraften är hög. Näringsminister Karlströms långa arbetslinje har helt tydligt burit frukt.

Avgörande för 2016 blir chipsfabrikens framtid. Landskapsregeringen, framförallt genom näringsminister Gunell, arbetar intensivt med detta.

Landskapsregeringen jobbar också målmedvetet för att öka landskapets intäkter.

Idag berättar finansminister Perämaa och undertecknad om social- och hälsoreformens bisarra konsekvenser i nio finländska tidningar. Det är jätteviktigt att det på rikshåll finns en god kännedom om SOTE-reformens konsekvenser för självstyrelsen. Det är viktigt att vi i nya tider med nya tag också hittar nya sätt att nå ut med vårt budskap.

 Vi har också flera satsningar framför oss under mandatperioden, vilka delvis aviseras i tilläggsbudgeten.

Landskapsrevisionen har konstaterat att ÅHS har en enorm IT-skuld, vilken landskapsregeringen tar på allvar. Att åtgärda IT-skulden sparar i det långa loppet såväl tid, pengar som människokraft. IT-skulden är indirekt delaktig i de tidigare nämnda murarna som finns mellan avdelningarna.

Talman! Vi kommer under mandatperioden att höja blicken och aktivt söka samarbete inom social- och hälsovården på nordisk nivå, för vi upplever att vi här både har mycket att lära och en del, faktiskt, att lära ut. På rikssidan finns t.ex. idag ett intresse för ÅHS-reformen som vi genomförde på 90-talet. Hör och häpna! Vi var på sätt och vis före vår tid på hälsoområdet, men kanske inte på det sociala området.

Talman! Vi har alltså ett utmanande budgetläge, men vårt Åland mår gott och kris innebär alltid möjligheter. Personligen anser jag att denna landskapsregerings främsta förtjänst är att den agilt har lyckats ta tillvara på varje möjlighet som varje kris har gett för Ålands bästa.

Vi lever. Sir Winston Churchills tes om att aldrig förspilla de möjligheter en rejäl kris innebär: ”Never let a good crisis go to waste”. Talman, tack för ordet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Minister Valve får det att låta som om den här regeringen skulle ta ett extra ekonomiskt ansvar. Jag vill igen påminna samtliga om att år 2008 hade landskapet Åland 170 miljoner på konto. Idag har landskapet 50 miljoner. Under den tiden har centern, socialdemokraterna, moderaterna, obunden samling och liberalerna suttit vid makten. Alltså 27 av dagens 30 ledamöter har varit med och sett till att likviditeten har minskat. Orsaken är att det har varit jättesvårt att dra ned på kostnader utan att det ska bli ett umbärande för det åländska folket. Alla har varit med på samma sparsätt och samma politik. Att nu påstå att den här regeringen skulle ta något extra ekonomiskt ansvar är nog inte riktigt sant.

Minister Wille Valve, replik

Ltl Karlssons replik talar på sätt och vis för sig själv. Visst har det sparats även förr i självstyrelsens historia.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det var ett intressant anförande på mer än ett sätt vill jag lova. Jag vill bara upplysa ministern om att hållbarhetsgapet inte är 20 miljoner. Oberoende av hur många gånger regeringspartierna försöker trumma ut det så är hållbarhetsgapet de facto 17,6 miljoner. Vi kan väl ändå försöka hålla oss till de fakta som vi har att ta ställning till.

Vad gäller ansvar så vill jag påpeka, lite i likhet med ltl Runar Karlsson, att centern, liberalerna, obunden samling och moderaterna har tidigare tagit ansvar. Det är inte första gången som Åland står inför en kris. Det som är nytt för det här tillfället är att det verkar saknas en ledning som kan ta Åland ur den här krisen. Så har det inte varit ställt tidigare.

Minister Wille Valve, replik

Jag instämmer inte med vtm Thörnroos analys när det gäller frågan om avsaknad av ledning. Jag tycker att det finns en ledning och att den är väldigt konkret. Likaså finns det en väldigt tydlig röd tråd i den här tilläggsbudgeten som åtminstone undertecknad inte har problem att följa.

Vad sedan gäller hållbarhetsgapet så har underskottet definierats till 17,6 miljoner och hållbarhetsgapet till 20 miljoner. Vill man vara mera pessimistisk så går det säkert att räkna ut ett ännu värre hållbarhetsgap.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ja, vi har noterat den röda tråden, ironiskt nog röd. Det är kommunerna som producerar service till sina invånare i form av omsorg och skola och det är Ålands hälso- och sjukvård som ska göra de största inbesparingarna. Det är så som det ser ut.

Jag vill passa på att fråga minister medan han är på plats; hur ser han på självfinansieringsgraden vid ÅHS och vilka planer finns det för att öka den?

Minister Wille Valve, replik

Självfinansieringsgraden på ÅHS bör på sikt höjas till 10 procent. Detta är landskapsregeringens tre partier överens om. Landskapsregeringen har levererat tydliga politiska besked till ÅHS styrelse som på sitt senaste möte, på basen av de här premisserna, har tillsatt en arbetsgrupp som sammanträder för första gången den 28 april.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Minister Valve var väldigt tydlig med ordet ansvar. Min fråga till minister Valve är; ska man tolka det här anförandet på det sättet att regeringen Gunell inte tog sitt ansvar? I regeringen Gunell ingick bl.a. minister Valve.

Minister Wille Valve, replik

Nej, jag tror att regeringen Gunell ska bedömas utifrån de förutsättningar som regeringen Gunell hade. Man tog ansvar så gott man kunde och det tycker jag att man kan se spår av i den första tilläggsbudgeten som också lades av den förra regeringen.

Ltl Roger Nordlund, replik

Ordet ansvar är ett mycket allvarligt och betydelsefullt ord. Ansvar för mig betyder att man tar ansvar för de handlingar och beslut man gör. Hittills har den här regeringen gjort en rambudget, det är mycket riktigt. Vi har hört olika åsikter från de tre samverkande partierna om hur mycket man binder sig till de här ramarna. Det är konsekvensanalysen som ska avgöra om man står fast vid besluten eller inte eller vilka beslut det blir.

För mig är det ansvar när minister Wille Valle lägger fram den konkreta budgeten för ÅHS, lägger fram de konkreta förslagen på den sociala sidan och de inbesparingar som det ska bli på de svagaste grupperna i samhället. Då tar minister Wille Valve ansvar. Just nu lägger minister Valve ut ansvaret på avdelningarna, enheterna och de enskilda tjänstemännen. Det är de som nu ska ta ansvar för att förverkliga det som regeringen vill.

Minister Wille Valve, replik

Jag instämmer inte riktigt med ltl Nordlunds analys till den delen, för också att fastställa ramar handlar om att ta ansvar i min värld.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Som alla känner till så satt moderaterna också med i den tidigare regeringen och då hävdade man i sten att man hade en budget i balans. Men resultatet visade att man hade ett underskott på 17,6 miljoner för att vara exakt. Betyder detta att moderaterna inte begrep sig på ekonomi förra gången och finansminister Perämaa har nu upplyst hur verkligheten är? Då måste man faktiskt berömma Mats Perämaa.

Minister Wille Valve, replik

När jag talade om ljus i tunneln så såg jag inte ministerkollegan Perämaa i första hand. Men man kan nog säga att det finns nya tag i den här regeringen.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är glädjande att höra ni har format er efter finansministern och ser allvaret i ekonomin.

Minister Wille Valve, replik

Skämt åsido, det är tre partier som gemensamt tar ansvar, gemensamt har suttit i regeringsförhandlingar och gemensamt har tagit fram en tilläggsbudget som ett lag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och fortsätter vid nästa plenum.

För kännedom

28      Godkännande av den internationella konventionen om hantering av fartygs barlastvatten

Landskapsregeringens yttrande RP 2/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 2/2015-2016

29      Godkännande av förordning om sättande i kraft av ändringarna i konventionen om vägtrafik

Landskapsregeringens yttrande RP 9/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 9/2015-2016

30      Ny blankettlag om pyrotekniska artiklar

Landskapsregeringens lagförslag LF 13/2015-2016

31      Landskapsrevisionens berättelse över redovisningar av valfinansiering år 2016

Landskapsrevisionens berättelse RB 2/2015-2016

Ärendena upptas till behandling vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 27 april 2016 klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil