Plenum den 25 maj 2009 kl. 13.00

 Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 25 maj 2009 kl.13.00

Plenum börjar. 2

Meddelande. 2

Bordläggning. 2

1   Lagutskottets betänkande nr 13/2008-2009 om parkeringsregler (FR 14/2008-2009)

2   Kulturutskottets betänkande nr 2/2008-2009 angående ny lag om landskapsbidrag till bildningsförbund (FR 4/2008-2009)

Andra behandling. 2

3   Lagutskottets betänkande nr 12/2008-2009 angående ändring av 1 § landskapslagen om Ålands landskapsregering (LM 3/2007-2008)

Enda behandling. 4

4   Social- och miljöutskottets betänkande nr 5/2008-2009 om undersökning av cancerförekomst, allmän regelmässig prostataundersökning och vaccination mot livmoderhalscancer (HM 38-40/2007-2008 och HM 9-10/2008-2009)

Föredras. 10

5   Landskapsregeringens svar med anledning av lagtingsledamoten Barbro Sundbacks enkla fråga om Eckeröhallens framtid (EF 17/2008-2009)

Föredras. 13

6   Landskapsregeringens svar med anledning av lagtingsledamoten vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga om stimulansåtgärder för byggsektorn på Åland (EF 18/2008-2009)

Remiss. 15

7   Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en utredning av hästnäringen (HM 22/2008-2009)

Remiss. 24

8   Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om certifiering av brunnsborrare (HM 17/2008-2009).

Remiss. 26

9   Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om säkerhetsföreskrifter för natur, äventyrs- och upplevelseaktiviteter (HM 23/2008-2009)

Remiss. 27

10  Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om ett kvalitetsprojekt för gästhamnar (HM 27/2008-2009)

Remiss. 28

11  Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en affärsplan för ekologisk odling (HM 33/2008-2009)

Remiss. 33

12  Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om ett övertagande av sjöbevakningens uppgifter (HM 18/2008-2009)

Remiss. 34

13  Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om integration av inflyttare (HM 25/2008-2009)/Lu/

Remiss. 34

14  Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om strategi för kompetensförsörjning (HM 38/2008-2009)

Remiss. 34

15  Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om kulturturism (HM 26/2008-2009)

Remiss. 36

16  Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en nationalpark (HM 29/2008-2009)

För kännedom... 37

Republikens presidents framställning med förslag till lag om ändring av 59c § självstyrelselagen för Åland (RP 9/2008-2009)

Presidiets framställning om lagtingsledamöternas placering i plenisalen 2009-2011     (P 1/2008-2009)

Föredras från tilläggslista. 37

17  Finansutskottets betänkande nr 5/2008-2009 om förslag till första tilläggsbudget för år 2009 (FR 15/2008-2009) jämte stora FM 70-84 och 86-97 2008-2009

För kännedom... 37

Landskapsregeringens framställning angående ny lag om ordningsvakter (FR 16/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning angående blankettlag om privata säkerhetstjänster (FR 17/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning om ny ordningslagstiftning för landskapet Åland (FR 18/2008-2009)

Landskapsregeringens meddelande om landskapsregeringens samlade Östersjöpolitik (M 4/2008-2009)

Plenum slutar. 37

 

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering, 27 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Ulla-Britt Dahl för privata angelägenheter samt ltl Johan Ehn och ltl Torsten Sundblom p.g.a. sjukdom. Beviljas.

 

Meddelande

Meddelas för kännedom att landskapsregeringen genom brev 4.5.2009 återtar framställningen 21/2007-2009 om förslag till nya behörighetskrav inom socialvården.

 

Landskapsregeringen genom brev 25.5.2009 har återtagit framställning 9, 2008-2009 med förslag till ny lagstiftning om allmän ordning och säkerhet.

Bordläggning

1      Lagutskottets betänkande nr 13/2008-2009 om parkeringsregler (FR 14/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 27 maj 2009. Godkänt.

 

2      Kulturutskottets betänkande nr 2/2008-2009 angående ny lag om landskapsbidrag till bildningsförbund (FR 4/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 27 maj 2009. Godkänt.

 

Andra behandling

3      Lagutskottets betänkande nr 12/2008-2009 angående ändring av 1 § landskapslagen om Ålands landskapsregering (LM 3/2007-2008)

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Till grund för behandlingen ligger lagutskottets betänkande. Eftersom utskottet föreslagit att lagtinget inte ska godkänna det i lagmotionen ingående lagförslaget kan under diskussionen väckas förslag i enlighet med lagtingsordningens 54 § 4 mom. om att lagmotionen ska läggas till grund för behandlingen. Väcks inget sådant förslag förklaras andra behandlingen avslutad sedan diskussionen i ärendet avslutats.

Diskussion.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! En minister är en minister som är en minister. Det noterades redan för ett år sedan när den här lagmotionen skrevs, men långt före det också i samband med behandlingen av nuvarande gällande självstyrelselag har frågan varit till diskussion. Vi på Åland har haft den uppfattningen att en minister är en minister. I förra lagtinget valde talmannen att uttrycka sig på det korrekta sättet när det gäller den praktiska frågan även om man inte hade gjort en lagförändring då.

I lagutskottet har det visat sig att man har samma uppfattning, det föreligger inte juridiska hinder att kalla landskapsregeringsledamöter för ministrar. Det finns ingen kritik i lagutskottets betänkande mot den formulering av landskapslagen om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands landskapsregering eller dess motiveringar varför lagtinget alldeles uppenbart kan anta den lagframställningen i form av lagmotionen.

I debatten 27.4 var det också en bred enighet om att det här kunde göras. Det fanns ingen som talade emot det. Därmed underlaget för lagutskottets majoritet uppfattning om att en runda via den överbelastade lagberedningen inte behövs. Man kunde direkt här i lagtinget bestämma det. Det är vår uppgift att fatta den här typen av beslut och genomföra lagstiftning när det gäller landskapsregeringens organisation.

Beaktande den föregående diskussionen och synpunkterna så föreslår jag att lagmotionen läggs som underlag för behandlingen.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag behöver inte upprepa mina argument från första behandlingen. Jag vill stöda ltl Roger Janssons förslag. Det här är en lagändring som mycket väl kan antas av lagtinget utan närmare beredning. Vi är på det klara med vad som avses med den här ändringen. Det är bara att godkänna som förslaget ligger i motionen.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Jag skulle nog ändå avråda från ett förfarande där man ändrar den här typen av grundläggande lagstiftning utan vidare omgångar, eller hur kollegan Sundman uttryckte sig. En ändring av landskapsregeringens lag, kräver 2/3 majoritet. Även om vi i remissen var för den här åtgärden, så skulle jag nog rent konstitutionellt avråda från en alltför lättvindlig hantering av den här typen av grundläggande författningar.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Jag skulle inte kalla det lättvindligt när lagutskottet har brytt sina tankar ganska grundligt om frågeställningen om det här kräver ytterligare beredning. Slutsatsen som lagutskottets majoritet har kommit till handlar bara om politisk systematik att det ska gå via landskapsregeringen och komma som en framställning. Jag tror inte att lagberedningen och landskapsförvaltningen kommer till några andra slutsatser än att det här kan genomföras på det här sättet. Därför ser jag det, precis som ltl Roger Jansson, som en onödig belastning på en redan högt belastad lagberedning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Under diskussionen har ltl Roger Jansson, understödd av ltl Danne Sundman, föreslagit att lagmotionen nr 3/2007-2008 skulle läggas till grund för ärendets fortsatta behandling.

Ärendets sakliga behandling avbryts därför för fattande av beslut med anledning av ltl Roger Janssons förslag.

Omröstning kommer att verkställas. De som omfattar att lagutskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen, röstar ja; de som röstar för att lagmotionen läggs till grund röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.  

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag föreslår öppen omröstning.

Ltl Anders Eriksson

Jag understöder förslaget.

Talmannen

Öppen omröstning har förslagits av ltl Roger Jansson och understöds av Anders Eriksson. Öppen omröstning kommer att ske.

Majoritet för nej. Lagtinget har beslutat att behandlingen fortsätter med lagutskottets belagmotion som grund för behandlingen.

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

 Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i lagmotionen ingående lagförslaget för andra behandling. Godkänt? Godkänt!

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

Enda behandling

4      Social- och miljöutskottets betänkande nr 5/2008-2009 om undersökning av cancerförekomst, allmän regelmässig prostataundersökning och vaccination mot livmoderhalscancer (HM 38-40/2007-2008 och HM 9-10/2008-2009)

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Det är viktiga och angelägna ärenden som man har motionerat om. Vi har i social- och miljöutskottet prioriterat ärendena. Vi har godkänt en utav de här och förkasta fyra. Jag vill inledningsvis poängtera att till den del vi har förkastat de här motionerna så betyder det inte att vi inte har tagit innehållet på allvar, vi anser att det är angelägna frågor. Det här är på gång, vi anser att det fungerar bra idag.

Inledningsvis kan vi ta Barbro Sundbacks motion 38 om allmän regelmässing prostataundersökning för män. Det är viktigt att det fortgår som det är idag att alla män som har behov och vill bli undersökta har möjlighet till det. Vi har en utbyggd företagshälsovård där man gör de här undersökningarna rutinmässigt. Jag återkommer till varför man inte ska införa det för samtliga män över 50 år.

Man ska göra utredning varför det på Åland förekommer så mycket cancer i förhållande till övriga regioner. Enligt vad det har framkommit i vår utredning så är det inte mera cancerfall på Åland än vad det är i kringliggande regioner. I den mån man kan påvisa att det finns i vissa områden så är det ofta vällevnadscancer det är fråga om, som beror på för mycket alkoholkonsumtion, felaktig kost o.s.v. Man kan inte påtala exakta omständigheter. Vill man fördjupa sig i det här så finns det idag väldigt mycket material. Man kan jämföra det här internationellt. Man samlar mycket fakta när det gäller cancerutredningar. Det är inget som hindrar att man från landskapsregeringen beställer de här utredningarna. Problemet med cancer är att man inte kan direkt påvisa skada och när skadan gjorde så att det blev cancer, det kan vara många olika faktorer som spelar in. Det kan också vara så att de här faktorerna är väldigt svåra att påverka i efterhand. Vi har Tjernobyl, kanske vi hade ett ev. betydligt större nedfall än vad man trodde över Åland, och att det skulle ha påverkat cancerfrekvensen här. Det är väldigt svårt att göra något åt det idag.

Man vet också att om man solar mycket i solarium eller om man bränner sig som barn, så är det stor risk för hudcancer 30 år senare i livet.

Om man ser inom jordbruket med olika växtskyddsmedel som tidigare fanns så har man i efterhand kommit underfund med vilka som är cancerframkallande. De har nu försvunnit från markanden. Det kan kanske också påverka 30-40 år efteråt. Det här är svåra saker att få klarhet i. Vi anser att det inte är angeläget att man går vidare med det, just i det här skedet.

Beträffande allmänna vaccinationen av flickor och HPV virus så har vi avslagit att man ska införa obligatorisk vaccinering. Det händer en del på den här fronten, det finns väldigt mycket olika åsikter om det här. Därför har vi godkänt den motion, av vtm Lindholm, som säger att landskapsregeringen ska utreda behovet av att införa en vaccination. Från utskottet anser vi att man behöver man titta på det. HPV virus finns hos väldigt många kvinnor, men det är få som drabbas av cancer p.g.a. av detta. En del av viruset kan man vaccinera sig mot. Det är två stycken av tretton olika HPV virussorter som går att vaccinera sig mot. De här två virussorterna är de som står för merparten av cancer, därför kan det vara intressant.

Ett problem som har dykt upp och som figurerat lite i massmedia är att man haft problem med att unga flickor har insjuknat i samband med vaccinationer. Man är lite osäker på om alla vaccin fungerar riktigt bra ännu. Det får man också fundera kring.

Ytterligare ett problem som man upptäckt är att deltagande i PAPA undersökningar har minskat. Det är allt fler kvinnor på Åland som avstår att gå på den obligatoriska undersökningen. Varför det är så, vet vi inte. Det skulle vara väldigt viktigt att man tryckte på mera på det området, för det kan inte ersättas med någon vaccination. De här undersökningarna räddar många kvinnor från en destruktiv cancer. Den här motionen har vi godkänt, så där får man gå vidare.

När man tittar på PSA prov, vad är ett PSA prov? Jag tänkte att man skulle gå in lite djupare på detta. Det är ett blodprov som man gör för att undersöka hur prostatan mår. I vissa fall tar man PSA prov om man har problem med urinvägarna och har svårt att kasta vatten eller om man har förstoringar eller övriga smärtor. Man kan också lämna screeningsprov, man lämnar ett prov spontant när man har passerat 55 år för att undersöka om man har förhöjda värden. Alla män har olika värde på det här. Därför kan det vara bra om man har lämnat ett prov så att man har ett grundvärde som man kan utgå ifrån. Framförallt om man har två eller flera manliga släktingar som har haft prostatacancer, då bör man absolut göra den här utredningen.

Det är viktigt att veta att förhöjning av PSA provet inte är detsamma som prostatacancer. Av dem som det tas prov på är det ungefär 10 % som har förhöjda värden, av dem så är det 2-3 % som har cancer. Även om man har normala värden så kan inte det heller utesluta cancer. Det är ganska oklart med att ta de här proven.

Vad har vi för fördelar och nackdelar med det här då? Ja, man får reda på om man han cancer och man kan genom olika ultraljusundersökningar gå vidare med det här och få klarhet i det. Men man vet inte vilken typ av cancer det är. Det kan vara en aggressiv form som tar död på en. Det kan också vara en ganska fredlig cancer som inte hinner ställa till dödliga problem före man avlider av andra sjukdomar. Det har visat sig att av de män som avlider i 70 års ålder, har 40-50 % redan den här typen av cancer. Man kan då konstatera att livskvaliteten blir markant försämrad när man vet att man har någon typ av cancer i kroppen. När man får det här beskedet att man har cancer så kan man inte säga säkert om det är den aggressiva formen eller den lugnare formen. Då ska man välja om man vill ha vård för det här.

Vården är problemet idag. Man får inkontinensbesvär, man får potensbesvär och man också få problem med tarmen. För den skull så kan det vara en behandling som egentlig var onödig och som märkbart försämrar ens livskvalitet. Det här är en del av debatten som finns i det här.

Vi har konstaterat i utskottet att man kan inte kan få ett enhetligt svar på det här, om det är bra eller dåligt. Därför är det ganska bra som det är idag att alla män på Åland som vill göra den här undersökningen, PSA provet, kan göra det i dag i samband med läkarbesök. Det är kanske bäst att man låter det vara på det sättet.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Det var mycket snabb behandling som utskottet har utfört. 18.3 skrev jag en hemställningsmotion angående ett vaccinationsprogram för livmoderhalscancer. Redan nu, när vi återkommer efter det här uppehållet, låg det här utskottsbetänkande på bordet. Snabbt och bra arbetat, verkligen. Ytterst glädjande är det för mig eftersom den motion, som jag skrev, har blivit godkänd också från utskottet.

Men, de stora vinnarna hoppas jag blir de unga kvinnorna i framtiden på Åland. Jag hade tänkt att jag skulle ställa den frågan till landskapsregeringen, eftersom det här är en hälsning som går till landskapsregeringen, att man ska utreda och se över det här behovet och möjligheten till ett vaccinationsprogram mot livmoderhalscancer. Jag hade hoppats att jag skulle få en bekräftelse på att landskapsregeringen tar emot den här motionen och utskotts positiva betänkande angående den här frågan och faktiskt tar tag i den här frågan. Blir inte det här heller verkställt så då är det ingen som har vunnit. Då tror vi att vi har gjort något bra men i verkligheten så leder det ingen vart. Jag skulle verkligen vilja få det bekräftat att man tar tag i den här frågan och leder den vidare. Det här är ett väldigt angeläget ärende för många, framförallt för de unga kvinnorna på Åland. Det ensamt är inte tillräckligt, som jag också har skrivit i min motion, men med ett vaccinationsprogram, tillsammans med PAPA undersökningar, är ett fullgott skydd.

När det gäller de motioner som utskottet har behandlat vad beträffar prostata undersökningar och hur man ska hantera dessa, så hade jag hoppats på att man hade haft en ännu mer positiv skrivning och kanske gått inför att också penetrera dessa frågor. Det som har kommit fram till mig är att man vid de här regelmässiga hälsoundersökningarna t.ex. företagshälsovårdens provtagningar så ingår det inte PSA prov i det ordinarie programmet när man tar prover. Det kunde ju vara en början att företag, som skickar sin personal på företagshälsovård, också hade den här provtagningen med. Jag tror att vi kvinnor, ni får gärna protestera nu, har lättare att gå till läkare och gå på undersökningar och ta tag i de här frågorna, än vad åtminstone män har haft. Det kanske har ändrat, men åtminstone har bilden sett ut så tidigare. Vi har kanske också varit mer vana att gå till gynekolog och andra läkare i o m graviditeter och annat.    

Jag är väldigt glad för det här och jag hoppas att det här tas emot på positivt sätt i landskapsregeringen och att man går vidare med den här frågan, annars har vi inte vunnit någonting.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Jag vill poängtera att vi är ganska neutrala från utskottet sida om det är bra eller dåligt. Vi anser att det är så pass nytt när det gäller vaccinationen. Utredningar och effekter av vaccinationerna har varit på gång i tre år. Här bör man vara väldigt vaksam och vara på gång och utreda det här vidare. Därför har vi sagt att vi ska utreda det vidare, vi har inte godkänt vaccinationsprogrammet som sådant. När det gäller det här PSA provet där går utvecklingen också väldigt snabbt framåt. Där är man ganska vaken på vad som händer. I Amerika idag så har man olika nya screeningsprov och man bara väntar på den dag man kan säga om det är en aggressiv cancer eller inte, då kommer man i princip att införa PSA provet. Just nu så finns det så otroligt mycket negativa effekter med att meddela det här. Därför så kan det vara bättre att man själv får välja om man vill ha reda på det. Vi kanske inte ska trycka ner det i halsen på folk, att de behöver få det här svaret som kanske inte har någon betydelse men förstör livet för dem ganska mycket. 

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vad beträffar den motion som ni har godkänt så är klämmen väldigt allmänt formulerad. Det var en tanke när jag skrev den, att till detta kan ju ingen säga nej. Det ger också en möjlighet till en fortsättning. Det skulle ha varit intressant att höra hur man har tagit emot den i landskapsregeringen från ledamotens och ifrån landskapsläkarens sida. Jag ser att de blivit hörda i utskottet. Det finns en stor förväntan i det åländska samhället på en fortsättning och allra mest ifrån Cancerföreningens sida där man tar emot en fortsättning på det här initiativet med öppna armar.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Vi kan konstatera från vår sida att det var en väldigt aggressiv marknadsföring som har gjorts, som tydligen gått hem otroligt mycket hos läkarna. Från utskottets sida konstaterade vi att personal som jobbar ute på fältet var väldigt positiva till det här och driver frågan. Det bör vi ta till oss och ta på allra största allvar, därför förde vi också det här vidare. Medan de personer, som jobbar mera administrativt som analyserar det här och tittar på siffror och fördjupar sig i det, är betydligt mera reserverade till det här. Även om man gå utanför Åland så är det ungefär samma inställning som man har till det här. Det kan vara så att marknadsföringen har påverkat läkarna lite också. Vi får se hur det går.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Tack, talman! Det är ganska talande det som ltl Mattsson sade att den som arbetar mera med siffror är mera negativ än de som arbetar med människor. Då får vi hoppas att de som arbetar med människorna faktiskt vinner det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Det är väldigt svårt för en lekman att veta vad som är det bästa beträffande vilken eller vilka metoder som kan dels förhindra att man drabbas av cancer eller vad som upptäcker cancer i ett tidigt skede.

Beträffande motionen, som vtm Gun-Mari Lindholm skrivit, om att utreda behovet av om möjligheten till ett vaccinationsprogram mot livmoderhalscancer så har det tagits väldigt väl emot av läkare på fältet, de som jobbar praktiskt med det. De menar att det är ett bra och effektivt sätt att förhindra att unga kvinnor kommer att utsättas för den här typen av aggressiv cancer i framtiden.

Jag hade också, redan året innan, en liknande motion men den var mera direkt på att man skulle införa ett vaccinationsprogram. Nu har ett enigt utskott valt att gå den här andra vägen, att gå lite mjukare fram, att man först ska utreda frågan. Nu får vi verkligen hoppas att det kommer att hända något beträffande den här motionen. Att det inte går som med den motionen, som jag hade tidigare om överfallslarm för utsatta kvinnor, som godkändes och landskapsregeringen sade att de ska ha larmen klara i februari, men ännu har inget sådant system kommit i bruk.

Jag tänkte utvidga den här diskussionen lite grann. Jag fick ett SMS tidigare idag från en cancerpatient som skrev att det värsta har inte varit sjukdomen utan bristen på ett bra och empatiskt bemötande samt den obefintliga informationen. Jag tycker att det här budskapet är riktig allvarlig kritik mot dem som ansvarar för hur de cancersjuka tas omhand. Man måste vara frisk för att klara av att vara sjuk är något som man ofta får höra.

Klagomålen till patient- och klientombudsmannen har under de senaste år, i alltför hög grad, berört den onkologiska avdelningen. Jag hoppas minister Sjögren, om hon hör detta, att hon och landskapsläkaren tar itu med hur cancerpatienter bemöts inom ÅHS, även hur man bemöts inom FPA.

Socialdemokraterna har nu, under ledigheten, fördjupat sig i hur cancerpatienter bemöts inom vården, när man få sin diagnos. Det är väldigt sorgligt, hörde man från så många håll. En cancerdiagnos innebär ju ett stort trauma hos den drabbade och dess närstående. Om man dessutom får ett dåligt bemötande av en ansvarig cancerläkare och dessutom har svårigheter när man ska kontakta FPA, så blir ju traumat ännu större. Forskning visar dessutom att immunförsvaret försvagas av dåligt bemötande och att man inte tas på allvar. Istället för att samla kraft för att orka bli frisk så ska man kämpa för att få den ekonomiska situationen att fungera och att få sina ekonomiska rättigheter tryggade.

Socialdemokraterna föreslår att man måste jobba vidare med cancerproblematiken. De här fem motionerna är ju ett sätt, det är mera kliniskt. Nu måste vi också gå in på hur vad händer med de människor som får cancer och vad får de för hjälp och hur blir de bemötta? Man räknar med att var tredje person i norden beräknas få en cancerdiagnos under sin livstid. Många av de här cancerformerna går ju att bota idag, men fortfarande är det ett trauma. Vi måste se till att det finns rutiner inom ÅHS för det här. Att vår tillsynsmyndighet, landskapsregeringen ska kräva av FPA att det fungerar när våra patienter kommer dit för att få sina rättigheter tillgodosedda.        

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Vi kan konstatera att är man i opposition är det lätt att komma med önskelistor. Vilket ska vi prioritera? Ska vi ta hand om cancerpatienterna eller vaccinationer? Bägge två är kostnadsdrivande, något måste man ta i första hand. Vilket är nummer ett och vilket är nummer två?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag tror inte att ett bra bemötande är kostnadsdrivande. Det handlar om att man har respekt för patienterna, att man kan se och lyssna på dem. Idag lär man sig teknik hur man bemöter människor i kris. Det kan inte vara kostnadsdrivande. Vi har också förslag t.ex. cancerfonden kunde bekosta en sådan utbildning. Vi har Kirsi Vesas minnesfond, som också är utanför landskapets budget, som kunde bekosta en sådan här utbildning. Det är viktigt att den här frågan belyses och att inte de människor som drabbas av sjukdom får gå hem och må ännu sämre för att man har blivit dåligt bemött av en läkare när man går och begär hjälp.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Man kanske inte ska utmåla enskilda tjänstemän, här i lagtinget, att det är några speciella läkare som beter sig illa. Det handlar nog om resursbrist. Har man tid, resurser och möjlighet att sätta ner på patienterna så kan man ge dem det bemötande som man förväntar sig. Det är ofta frågan om att man är stressad, man har inte tid och man måste forcera vidare till nästa patient. Ger man resurser så kommer man också att ha tid att bemöta patienterna betydligt bättre, det är jag ganska övertygad om. Det är kanske något som man måste satsa på. Rätt utrymmen, tillräckligt med personal och kuratorer o.s.v. Det kostar, det är det jag menar att är kostnadsdrivande.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, jag är inte så övertygad om att det behöver kosta. Man strukturerar om saker och ting, kanske också att ser till att få rätt person på rätt plats. Om jag har förstått saker och ting rätt så är inte rätta personer på rätta platser idag. Det är att beklaga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag hade faktiskt tänkt avstå från att delta i den här diskussionen men efter att ha hört ltl Åke Mattssons försvar för ett dåligt bemötande av cancerpatienter eftersom läkarna har så brått, så tycker jag att jag måste ta till orda.

Något sådant kan man ju inte acceptera! Läkarens första uppgift är ju att lyssna på sin patient och respektera personens sjukdom, rätt till information och rätt till förståelse och stöd. Det är ganska upprörande att social- och miljöutskottets ordförande släpper ur sig sådana grodor. Det här är en högt avlönad tjänstemannakår. Det som de ofta vill med nya resurser, det är att få högre lön. Men samhällets krav är inte lika tydligt. Nu är det så, som ltl Carina Aaltonen sade, att vi har inte i vårt parti, bara hört cancerpatienter utan också patienter med förslitningsskador och andra sjukdomar som har gjort att det inte kunnat klara sin försörjning. Det genomgående är att man inte får korrekt information, man får inte ledning på sjukhuset och läkarna vet inte ens vilka blanketter de ska fylla i. Det är med andra ord inte frågan om att pricka enstaka tjänstemän, det är att framföra en generell kritik mot en högt uppsatt tjänstemannakår som tydligen inte klarar av sitt jobb till fullo. Det måste väl ändå vara medborgarnas och patienternas åsikt som är vägledande för oss politiker. Inte spekulationer över att någon läkare är så stressad så att han avfärdar en cancersjuk och tycker att man kan gå hem och ta igen sig eller något annat huvudlöst. Den här typen av klagomål inom ÅHS är vanliga. Det är hög tid för ledamot och ordförande i utskottet att ta dem på allvar.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag kan inte låta bli att reagera på ltl Sundbacks utfall mot ltl Mattsson. Jag protesterar mot Sundbacks tolkning av Mattssons uttalande. Det handlar inte alls om något som har att göra med frågan om god vård och gott bemötande inom hälso- och sjukvården, det är ju alla för. Det är inte där problemet ligger. Jag tycker faktiskt det var ett inlägg från ltl Sundback som närmast var en mobbning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är rörande att höra ltl Sjölunds stiga upp till försvar för sin stackars partibroder som blir så illa behandlad av den stygga ltl Barbro Sundback. Om det förbättrar patienternas ställning och bemötande så då gör jag det!

Ltl Åke Mattsson tror jag nog har muskler att klara av det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets klämmar och därefter betänkandets motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt!

Föreläggs betänkandets första kläm för godkännande. Klämmen är godkänd!

Föreläggs betänkandets andra kläm för godkännande. Klämmen är godkänd!

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande i enda behandling.

Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad.

Ärendet är slutbehandlat.

 

Föredras

5      Landskapsregeringens svar med anledning av lagtingsledamoten Barbro Sundbacks enkla fråga om Eckeröhallens framtid (EF 17/2008-2009)

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Barbro Sundback 

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Avtalet för driftsbolaget Eckeröhallen Ab utlöper år 2010. Driftsbolaget vill fortsätta att driva hallen men har inte kunnat komma överens med landskapet om hur avtalet ska se ut, bl.a. vill man ha investeringshjälp av landskapet med en ny konstgräsmatta. Stora ekonomiska värden står på spel om inte landskapet med det snaraste förmår avgöra på vilket sätt Eckeröhallens framtid ska tryggas.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: När och på vilket sätt tänker landskapsregeringen besluta om Eckeröhallens framtid?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Herr talman!  Lagtingsledamot Barbro Sundback begär besked i följande enkla fråga: "När och på vilket sätt tänker landskapsregeringen besluta om Eckeröhallens framtid."

Svaret är kortfattat så här, genom upphandling och inom juni månad 2009. Jag ska utveckla det här lite mer. Det privata driftsbolaget har sagt upp det här avtalet. Frågeställningen är den här konstgräsmattan och dess förnyelse. I botten finns det ett avtal mellan driftbolaget och landskapet, där det klart står att en ny matta ska bekostas av driftsbolaget. Det här har visat sig ekonomiskt betungande för dem. Allhallen är uthyrd för 10 år från och med den 1 september 2000. I hyresavtalet anges att avtalet förlängs med fem år i sänder om inte någondera av parterna säger upp avtalet, så har nu skett. Det innebär att hyrestiden löper ut den sista augusti 2010. En av orsakerna till uppsägningen angavs vara att den befintliga konstgräsmattan inte längre fyller nutida krav på underlag för fotbollsspel.

Efter att avtalet sagts upp inledde landskapsregeringen diskussion med berörda parter redan i fjol. Vi har haft möten och kommit fram till att för att kunna sköta det här måste man göra en ny upphandling och det avser vi att göra under 2009.

Jag kan inte, av förståeliga skäl, gå in på den här avtalsklausulen och villkoren för att vi i dagsläget redan har förhandlingar. Frågeställningen kanske finns varför vi inte kan gå in och ge pengar direkt? Det är viktigt att komma ihåg att vi har ett pågående avtal och det finns klara villkor. Vi har gjort en utredning och det sägs så här från förvaltningen, att om landskapet nu bekostar den här konstgräsmattan under den här avtalsperioden så är det upphov till diskriminering och förbjuder statligt stöd. Därför har vi valt den här formen som jag just nämnde d.v.s. en ny upphandling.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Ibland när man har varit i opposition så tvivlar man ju på om allt arbete som man gör har någon nytta. I den här saken tycker jag den här frågan ändå har haft en viss betydelse på så sätt att regeringen tydligen 18.5 hade möte och beslöt då att den här frågan nu ska föras till beslut och att man ska göra en ny upphandling i juni 2009. Frågan är inlämnad 22.4 så även om det nu har gått en god tid sedan den lämnades in, så tycker jag att jag kan vara glad över att nu har landskapsregeringen givit besked i den här frågan. Diskussioner har pågått väldigt länge. Man måste ju få en lösning på frågan, för bolaget och hallen, för att man ska kunna marknadsföra den 2010.

Därför tycker jag det innehåller åtminstone en del bra i det här svaret. Däremot undrar jag om man tror att det framtida halldriftsbolaget faktiskt ska ha råd med den här investeringen? Det visar ju sig att det inte går att driva det här bolaget med vinst. Det har det inte gjort och kommer knappast att göra. Den här investeringen kostar åtminstone 300 000 euro har jag förstått. Hur resonerar landskapsregeringen ekonomiskt och inte bara juridiskt vilka avtal och upphandlingar man gör. Hur tänker man lösa den här frågan ekonomiskt?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Herr talman! Det har visat sig att den ekonomiska biten är den svåra. Det är därför driftsbolaget sade upp det här avtalet. Vi var i kontakt med berörda parter redan i fjol. Då hade vi lämnat över bollen till driftsbolaget. Vi hade ett möte i maj, som Sundback nämnde. Ambitionerna är detsamma, som Sundback och jag har, att det här ska kunna löna sig, att det ska vara en hall och att de ska kunna marknadsföra sig och ha de här avsedda verksamheterna där. För att kunna göra det här så måste vi ha en ny upphandling där vi kan diskutera avtalsvillkoren. De diskuterar vi just nu, men jag kan inte gå in på det i det här skedet i o m att det föreligger ett förhandlingsförhållande mellan oss och parten. Den här upphandlingen kan ske om de villkor vi kommer överens om. Det är möjligt att man skulle kunna ha en viss finansiering från landskapets sida, för att vi inte ska hamna i det här som jag just nämnde, att man har ett pågående avtal och ändrar, då är det diskriminering och brott mot statsrättsreglerna. Det här är enda sättet för att vi troligtvis ekonomiskt ska kunna garantera fortsatt verksamhet.

Ltl Barbro Sundback

Det är så att den här hallen, den tillkom, framförallt dess placering efter en väldigt lång politisk process. Den röstning som avgjorde placeringen var ju ytterst knapp. Många av oss som inte trodde på den här placeringen utgick just från att det inte var ekonomiskt hållbart. Det har visat sig att det har det inte varit. Samtidigt kan man väl konstatera att underskottet de senaste åren ändå har varit ganska rimligt.

Det förefaller ganska osannolikt att något slags driftsbolag ska kunna gör den här stora investeringen och att det skulle kunna gå med vinst. Det förefaller ganska så illusoriskt.

Jag tolkar ministern så att landskapsregeringen, i o m den här avtalsupphävningen, går in i en diskussion där man tydligen är villig att gå in med vissa pengar för att finansiera en ny matta. Det värsta skulle ju vara om hallen skulle stå tom eller inte skulle utnyttjas så som den var tänkt. Man har ju en viss flykt av spelare, speciellt åländska lag åker inte dit ut i samma utsträckning som tidigare. Medan svenska lag nog kommer hit.

Det är mycket viktigt att landskapsregeringen är aktiv i den här frågan och ser till att det blir en lösning. Det är landskapets hall. Tokigt nog står den på annans mark, så det har varit mycket dåliga saker som har skett där också. Så är det nu. Jag undrar ändå om landskapsregeringen är villig och gå in och stöda det här mattbytet? Så att det blir möjligt att bedriva verksamhet där i framtiden.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Herr talman! Jag kan inte stå här och säga hur de ekonomiska transaktionerna ska bli utan att förstöra något, vi har en upphandling på gång. Då ska de här, hoppeligen, intresserade aktörerna visa sitt intresse. Jag har också kontrollerat upp tidigare och de fanns även intressenter vid den första upphandlingen. Vi kan inte säga hur avtalet ska bli och vilken ekonomisk beredskap vi har. Det är att föregripa en kommande förhandlingsomgång. Jag håller med Sundback att det är riktigt att vi ska få hit verksamhet och att man ska bedriva den verksamhet som den är byggd för. Hallens placering kan man diskutera hur mycket som helst, men det är nu ett faktum. All vishets begynnelse är att erkänna fakta. Nu är hallen där och det är ingen idé att orda om varför den finns där.

 

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

Föredras

6      Landskapsregeringens svar med anledning av lagtingsledamoten vtm Gun-Mari Lindholms enkla fråga om stimulansåtgärder för byggsektorn på Åland (EF 18/2008-2009)


Samma regler gäller som för föregående fråga.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! ÅHS:s styrelse har förordat att anta de lägsta inkomna anbuden för att bygga psykiatrihuset på sjukhusområdet. Styrelsen utgår från att landskapsregeringen tillser att alla underleverantörer innehar näringsrätt samt kartlägger huruvida de föreslagna anbuden kan tillräknas som stimulansåtgärder i det åländska samhället. All offentlig byggnation borde under nuvarande konjunkturläge koordineras med utbudet av lokal arbetskraft och lokala entreprenörstjänster.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Avser landskapsregeringen att fullfölja projektet även om kartläggningen visar att de önskade stimulanseffekterna inte blir uppnådda?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Landskapsregeringen har godkänt den upphandlings som ÅHS styrelse och byggnadskommitté har utfört. Den har utförts som en EU upphandling som därmed också ställer speciella krav på den. Vi har konstaterat att ett av de företag som har fått jobbet inte har åländsk bas för sin verksamhet. Vi utgår från att näringsrättsinstrumentet måste uppfyllas till den delen att företag ska beviljas åländsk näringsrätt för att kunna verka här.

När det gäller projektet om att kartlägga stimulanseffekterna så har landskapsregeringen följt med i utvecklingen inom byggbranschen inom hela den totala sysselsatta arbetsstyrkan på Åland i samarbete med AMS och ÅSUB. Vi har kunnat konstatera att någon arbetslöshet av nämndvärd grad inte har förändrat eller uppkommit sedan årsskiftet. Vi ligger kvar på samma nivåer. Dock så att det finns något mindre lediga jobb än tidigare. Vi följer utvecklingen noggrant och har en stor beredskap att start flera mindre projekt om det skulle behövas som stimulansåtgärder.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Landskapsregeringen har avgivit ett skriftligt svar på det här. Man uppmanar ÅHS styrelse att man ska följa principen för upphandling. Jag skulle vilja att landskapregeringsledamot, minister kanske vi kan säga fr.o.m. nu, att man redogör för de EU upphandlingsregler som finns, som man stöder det här på. Det har vi inte fått till oss vare sig från avdelningen eller från ansvariga minister inom sjukvården.

Ett utav de företag som har vunnit anbudsrundan, d.v.s. det som gäller arbetet med el har också varit den byrå som har projekterat det här el-arbetet.

Överensstämmer det här med minister Jan-Erik Mattssons uppfattning med de upphandlingsregler som finns? Enligt mitt sätt att se det, så borde det här ha delats upp, om det är möjligt för att stimulera den åländska byggsektorn. Det kanske totalekonomiskt hade varit försvarbart genom att man få skattepengar som ändå blir här hemma på Åland.

Principerna som man hänvisar till och sedan de här möjligheterna för en projekterande byrå att också lämna in ett anbud på det här bygget. Överensstämmer det med principerna som gäller?  

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! När det gäller grunderna för EU upphandling så var jag inte fullständigt på det klara med att den frågan skulle bli följdfråga. Den totala grunden för EU handling är att alla företag inom EU ska ha samma rätt att verka inom EU:s områden. Där har Åland ett undantag redan i kravet på näringsrätt, som hittills har använts för svenska och finska företag, dock inte för några andra företag som jag känner till. Grunderna för det är lika behandling. Vi kan inte diskriminera någon.

När det gäller detaljkunskapen om att den firma som har utfört el-projektering också är den firma som räknat hem anbudet, det kände jag inte till förrän vid detta tillfälle. Den biten påstår jag att den som har upphandlat, ÅHS styrelse och byggnadskommitté, borde ha varit klara över huruvida man får räkna redan vid anbudstillfället. Det förekommer båda tillämpningar i allmän praxis, tror jag. Den som utför projektering kan inte räkna på arbetet. Det här fallet känner jag inte till det.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Det kändes kanske lite överflödigt att fortfarande diskutera den här frågan eftersom den är avgjord på alla olika nivåer. Det har också "signats" inom landskapsregeringen. Eftersom de svar som vi inte får, betyder det här att det är en fråga som man bör diskutera och som vi borde penetrera på ett annat sätt. Om det är så att skrivningarna som landskapsregeringen har skrivit och gett till lagtinget, som visat sig stå bakom hela lagtinget här, om det är så att man ska bygga så ska de verkligen vara som en stimulansåtgärd för den åländska byggsektorn, specifikt för den åländska byggsektorn. Det är det arbetet och skatteinkomster vi värnar om. Eftersom man inte kan svara på vad de här EU upphandlingsreglerna är, som jag försökt få svar på. Jag hade velat att man här hade redovisat för dem, eftersom man alltid hänvisar till dem. Därför kunde man inte heller ta ett annat företag än det lägsta, vad beträffar el-arbetena åtminstone.    

Den kartläggning från ÅHS styrelse, som vi också har frågat efter, den kan man inte heller redovisa ifrån landskapsregeringens sida. Man säger bara att man har det här under kontroll och visar det sig att man behöver göra något mera så kommer man att starta byggen. Vilka byggen är det? Vilken storlek? Kan man då i så fall avvika från de upphandlingsregler som man alltid hänvisar till?

Vad beträffar att man har projekterat och också fått arbetet. Den frågan borde man också ha penetrerat i landskapsregeringen, eftersom man borde ha tagit till sig alla fakta som fanns i det här ärendet, när man visste att det låg en enkel fråga på bordet och väntade. Man borde kanske ha förberett sig på ett lite annat sätt.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Grunden för EU upphandling är trots allt att det är lika behandling för alla europeiska företag. Det är därför man har så lång anbudstid för att man ska hinna räkna och upphandlingen kan ske inom hela EU. Till den delen är det regelverket klart. Det skiljer inte särskilt mycket på regler för det som sägs att inte är EU upphandling. Lika behandling kommer, åtminstone för mig, alltid i första rummet. Sedan ska man kunna ställa krav på ett företags förmåga att genomföra ett projekt. Där finns ett urvalskriterium. Man måste ha en ekonomisk grund att stå på som företagare. Man måste kunna redovisa att man kan genomföra projektet, då kan man frångå och ta ett annat företag. Om vi behöver upphandlingsregler för den nuvarande situationen, när det gäller att få fram stimulansåtgärder, det går jag med på att vi behöver titta över i regeringen. Om vi har en möjlighet att kunna styra upphandlingar på ett annat sätt, än det som gäller generellt under en krissituation som den offentliga ekonomin befinner sig i, svaret på den frågan är att landskapsregeringen behöver titta på det.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

Remiss

7      Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en utredning av hästnäringen (HM 22/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! I morse när jag åkte in till stan passerade jag åtta hästar som stod på fyra olika beten i Kungsö. Jag tror att många av er, bästa lagtingsledamöter, gör detsamma om ni bor på landsbygden. Ni ser hästar på var och varannan gård. Tomma ladugårdar får nya hyresgäster, ängar och hagmarker gälars in och hästarna gör ett gediget arbete för att bidra till öppna landskap. Det är en positiv och bra utveckling som jag anser att sker i det tysta. I varje fall är detta ingenting som landskapsregeringen och dess näringsbyrå verkar ta någon större notis om.

Anledningen till att jag har skrivit denna motion är att det i det jordbrukspolitiska meddelandet 5/2007-2008 uppges att det enligt statistik endast finns 243 hästar på Åland. 243 hästar är ju nästan en förolämpning mot denna för landsbygden allt viktigare näringsgren. Bara genom att prata med hästfolk kommer man fram till att det totala hästantalet på Åland torde röra sig kring 700-1000 hästar. Kanske fler? Ingen kan med säkerhet säga hur stort antalet är.

I meddelandet som vi diskuterade för ett år sedan säger man även att hästnäringen skulle vara betjänt av en grundläggande kartläggning för att få en faktagrund för vidare satsningar. Bra så. Men detta utredningsarbete hade ännu inte påbörjats i mars 2009 då jag skrev denna motion. Även om politiker och förvaltning inte har tagit hästbranschen på fullaste allvar så kan man inte längre ha skygglapparna på när det gäller hästsektorns stora relevans för en jordbruksnäring i förändring.

Hästbranschen är idag stor ekonomisk betydelse för landsbygden och dess jordbruksföretag. I Sverige räknar man att 10 hästar skapar en årsarbetsplats vilket innebär att hästnäringen är en generator för sysselsättningen och nyskapandet av arbetsplatser på landsbygden. Jag såg nyligen siffror från Sverige där antalet hästar är ca 300 000 och ca 40 000 personer arbetar inom hästrelaterad verksamhet. En halv miljon svenskar rider regelbundet och näringen omsätter 46 miljarder kronor. Det är ungefär lika många som rider som spelar golf i Sverige. Det tycker jag att är en intressant jämförelse. Men det är sällan som satsningar för att utveckla hästturismen, och då andra former än travsporten, diskuteras offentligt. Vi har en enorm närmarknad när det handlar om hästintresserade familjer. Hur ser Destination Åland ut för dem?

Men för våra åländska ungdomar har utvecklingen gått framåt på Åland de senaste 20 åren, i synnerhet om man är hästintresserad. Idag har vi fem ridskolor, sex ridhus, sex föreningar för trav- och ridintresserade, vi har utbildning, utbildade lärare. Cirka 1000 hektar odlas idag för foder och beten, mot 200 hektar för 20 år sedan.

En häst kostar stora pengar per månad, stallhyra, foder, hovslagare var 7-8 vecka. Veterinärbesök, utrustning, försäkringar man måste lägga ut ganska mycket pengar per månad för att hålla en häst.  

Orsaken till varför Näringsavdelningen och politiker inte tar den här branschen på fullast allvar är kanske p.g.a. att hästar till stor del är en fritidssysselsättning för mestadels tjejer. Annat är det med golf, jakt och fiske. Då finns ett engagemang utöver det vanliga. Nej, nu borde det vara dags för att alla hästtjejer och hästintresserade politiker här i lagtinget och ute i kommunerna börjar kräva ändring. Man kan också fråga sig varför hästföretagen inte räknas som jordbruksföretag. De är alltså inte stödberättigande så som andra jordbruksföretag.

Hästnäringen har en stor potential att utvecklas ytterligare men då krävs en näringspolitisk strategi som även inbegriper utbildning, rådgivning, infrastruktur för ridvägar osv.  Vi måste först få en kartläggning av antalet hästar, en uppgift på vilken ekonomiskt omsättning hästarna genererar och se över hästens roll i jordbrukspolitiken.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om att en utredning över hästsektorns ekonomiska betydelse tas fram och att den skall ligga som grund för en näringspolitisk strategi beträffande hästnäringens utvecklingsmöjligheter på Åland.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Det är trevligt att man uppmärksammar hästnäringen och hur den har kunnat utvecklas utan utredningar. Jag tycker det är intressant att se att den faktiskt har vuxit så mycket som den har gjort under de senaste åren. Detta dock med ett visst stöd ifrån landskapsregeringen. Till skillnad från det som ltl Aaltonen sade så har det utbetalats en hel del stöd till flera företag för diversifiering och som sysslar med export.

Den ekonomiska betydelsen av olika näringar brukar ÅSUB, med jämna mellanrum, få i uppdrag att ta fram. Den senaste som kom var turismens betydelse. Det kan tänkas att hästnäringens betydelse kan vara en sådan som kommer på sikt. Det är viktigt att ta det här tas på allvar. Hästnäringen har en stor sysselsättande effekt framförallt på landsbygden. Jag vill särskilt notera att den har vuxit fram utan samhällets stora inverkan. Jag hoppas att den kan fortsätta med det.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Då tolkar jag det som att centerledamot och minister Mattssons försvarstal mot att stöda andra jordbruksföretag med bidrag, det är egentligen förkastligt. Man borde ta bort alla bidrag och låta dem få jobba utgående från hästnäringen för att det är så man kan få fram livskraftiga företag. Så tror jag verkligen inte att det är. Jag tror inte att man på Näringsavdelningen hänger med riktigt vad det är som händer ute på bygden. Man brys sig inte om hästnäringen så mycket, för att det är en fritidssysselsättnings som mestadels kvinnor sysslar med.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag tror att ltl Aaltonen har missat det stora som Näringsavdelningen och Utbildningsavdelningen och tidigare landskapsregeringen har gjort för hästnäringen. Ta in den i de stödformer som finns, ja, det har man gjort. Det har utbetalats stöd för det. Man har skapat utbildning och arbetsplatser även där för att få till stånd en utveckling. Nog har både den här och tidigare landskapsregeringar varit mycket väl medveten om att hästnäringen har en potential. Den skulle vara större om man kunde få diversifieringsstöd inom lantbruket att användas för det här.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det var trevligt att man börjar få upp ögonen på Näringsavdelningen för den här näringen. I det meddelandet som vi fick för ett år sedan, där påstod man att det enligt statistik finns endast 243 hästar på Åland. Man säger att den här näringen borde ytterligare kartläggas. Det är det som jag vill få till stånd, det ska inte bara skjutas på framtiden. Ge ÅSUB det här uppdraget. De har verkligen kompetens och kapacitet att göra verkligt bra utredningar. En levande landsbygd är också värd en politik som gör rätt satsningar, en strategi hur man ska rikta in rätt åtgärder för att få hästnäringen att blomstra ytterligare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Ett par korta kommentarer från min sida. Alla förslag som dyker upp här på bordet, när det gäller att främja sysselsättningen på landsbygden, så ställer jag mig väldigt positiv till. I likhet med motionären tror jag att det finns utvecklingsmöjligheter inom hästnäringen. Tittar vi på intresset för lantbruksutbildningen och jämför det med intresset för hästskötarutbildningen så tyder mycket på att det är där som framtiden finns.

När det gäller turismen så tror jag att man kan göra mera när det gäller hästnäringens roll.

Ett par frågor ändå; skulle offentlig statistik vara så fel att man enbart känner till 25 % av det verkliga antalet hästar här i landskapet? Det verkar lite märkligt. Kan det faktiskt vara på det sättet?

Motionen tar sikte på en utredning över hästsektorns ekonomiska betydelse, att den ska ligga som grund för den näringspolitiska strategin beträffande hästnäringens utvecklingsmöjligheter på Åland. Om vi utgår från att det här är en landsbygdsnäring som stöds via landsbygdsutvecklingsmedel. Jordbruksinvesteringsstöd brukar vissa kalla det för. Jag tror inte att den här typen av utredningar, som man efterlyser här, har gjorts t.ex. när det gäller potatisodling eller mjölkproduktion. Jag tycker att möjligheterna finns. Däremot när det gäller EU stöd bör man ha en viss minimiareal, om jag är uppdaterad. Det hänger ihop med att man ska undvika att stöda direkt hobbyverksamhet.

Vad är riktigt de stora hindren för en utveckling? Det nämns i motionens motiveringar; "utbildning, rådgivning, infrastruktur för ridvägar". När det gäller utbildning så där tror jag att den biten är ganska bra tillgodosedd, mycket tyder ju på det. När det gäller rådgivning, möjligheter att differentiera ett landsbygdsföretag, så torde rådgivning också finnas på landsbygdscenter. När det gäller infrastruktur för ridvägar så har jag inget bra svar på hur man skulle kunna lösa den problematiken.

Jag tror absolut att det finns möjligheter att göra något här. Men vad är riktigt de konkreta hindren? Det skulle vara intressant att höra mer om den biten?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag tycker ltl Anders Eriksson har en bra analytisk infallsvinkel på det här. Det är helt riktigt, som han säger, att man kan peka på vissa problem men då måste de också vara faktiska. När det gäller antalet registrerade hästar så är det bara de hästar som är registrerade för kapplöpning, alltså travhästar, som finns i Hippos register.

Ltl Anders Eriksson, replik

Okej, det var intressant. Jag tänkte att i dagens samhälle har man ju i stort sett varje hår på boskapen registrerade. Då blev jag lite förvånad över att den offentliga statistiken kunde skilja sig så till den milda grad. Om jag förstår det rätt, så den typ av hobbyhäst hållning som finns, finns inte med i någon statistik. Det var väl det som var näringsministerns svar.  Så kanske det kan vara.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Till vår förvåning så har inte EU placerat gula lappar i öronen på våra hästar ännu. Det tycker jag vi ska vara glada för, så länge det får vara så. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ltl Anders Eriksson frågade här om begränsningar ifråga om utbildning. Ja, i och med att vi inte har någon uttalad strategi eller politik för det här området så drar man nu, i o m landskapsregeringens sparbeting, in den påbyggnadsutbildning som skulle ha startat på Naturbruksskolan i höst, den som skulle rikta sig till hästföretagare. Det är väldigt kortsiktigt, tycker jag. Vi går mot en lågkonjunktur och vi säger att vi ska utbilda mer människor, vi behöver få flera företagare i vårt samhälle. Folk som skulle kunna sätta sig på skolbänken ett år och göra satsningar för att bli turistföretagare inom hästbranschen, de fråntas möjligheten nu.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det exemplet, som ltl Aaltonen tog upp, så är jag inte speciellt insatt i det. Jag utgår från att, annars är det inte rätt person på rätt plats, om man ska spara pengar och dra in någonstans, måste man ju dra in där behoven är minst. Jag kan inte annars förstå på vilka grunder man skulle dra in den utbildningslinjen? Jag vet troligtvis mindre än ltl Aaltonen när det gäller den delen.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Talman! När man inte har några riktiga visioner eller strategier som man följer så blir det lite att rycka, dra och ta till osthyvelsprincipen. Även om den här påbyggnadsutbildningen skulle behövas, så att vi står rustade när lågkonjunkturen vänder, så finns det ingen helhetssyn på hur man driver en landsbygdspolitik, i synnerhet inte hästpolitiken.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller nu gällande stödprogrammen så hade man ett väldigt omfattande analysarbete. Var är de områden där vi kan ha bäst utveckling? Jag vill ändå påstå, utan att jag kan allt, att man har tagit fram visioner och strategier vad man ska satsa på.

Märkväl, ltl Aaltonen, att i grund och botten är jag positiv till den här typen av initiativ och jag tror definitivt att hästnäringen är en näring som kan bli allt viktigare. Jag var intresserad att veta vad det fanns för direkta hinder för att inte den här utvecklingen kan ske nu. Det kanske man i näringsutskottet kan ha vänligheten att titta på.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Jag tycker det här är en bra motion. Det är en jättebra motion. Särskilt för att den vänder sig till en grupp människor som ofta inte har så väldigt hög status heller när det gäller etableringar och investeringar.

Ltl Aaltonen säger att nu är det dags att tjänstemän och politiker vaknar upp och börjar intressera sig för de här frågorna. Jag tar inte åt mig där, inte jag personligen. Jag har haft många olika initiativ vad beträffar just hästnäringen. Jag har lyft frågan om veterinärklinik med tillhörande röntgen. Nu finns det ingen från landskapsregeringen här som skulle kunna svara på frågan var det ärendet ligger. Jag har uppfattat att det har varit ett stort intresse för det från lagtingets sida. Det finns inte någon aktivitet i den frågan just nu, mig veterligen.

Ltl Aaltonens räknade upp att det fanns sex ridhus på Åland. Det är väldigt få av dem som används av allmänheten. De flesta är privatägda. Ryttare med egna hästar, som skulle kunna åka till ett allmänt ridhus, har en väldigt begränsad möjlighet att få tillgång till tid. Jag tror att det finns en potential för ett ridhus till, där man faktiskt kan vara i privat regi, att man öppnar upp det för allmänheten. Idag är en del av ridhusen bara för privat bruk. 

Ett annat initiativ som vi har diskuterat här i lagtinget är hur man tar hand om döda hästar. Idag har vi fått den möjligheten att man kan gräva ner djuren. Vi har fått dispens från EU att göra det. Man kan inte föra en häst till slakt till slakteriet, för den ska då vara registrerad. Är den inte registrerad så kan man inte föra den till slakt, vilket många människor tycker att är en naturlig del av hästnäringen. Det går inte om man inte har hästen registrerad i det finska Hippos. Tro mig, jag har försökt ringa och få hästar registrerade i Hippos och prata svenska, det går inte att få dem registrerade genom att tala svenska inte.

I näringsutskottet var det tal om att man skulle man använda hästar i skogen, särskilt när man ska köra ut virke ur ungskog. Det vet jag att man gör uppe i norra Sverige, där är det faktiskt en näringsverksamhet. Det här har man inte varit särskilt intresserad av i landskapet att göra.

När man skulle ha Ramsholmens skötsel ut på entreprenad var det en person som hade möjlighet att sköta utkörning av olika saker med häst. Det var man inte heller intresserad av ifrån landskapets sida. Man tog en annan entreprenör. Hästnäringen har nog blivit lite styvmoderligt behandlad.

Ltl Anders Eriksson drog en parallell till potatisodling, att man inte heller har olika utredningar för den. Men det ingår väl i andra sammanhang i EU stöds former, jordbruksstöd och gårdsbruksstöd och vad allt det nu heter. Det finns ju inte för den här näringen. Det finns direktiv om vad man är tvungen att göra för investeringar om man har fler än fem hästar. Det vet jag av personlig erfarenhet. Då gäller precis samma som för vilket jordbruk som helst. Man ska ha dyngplatta och det ska vara tak över o.s.v. Investeringarna är man satt att göra, men något stöd, det får man inte. Det kan man tycka är helt rätt men då ska det vara rätt också att man inte har andra möjligheter till stöd. Då spelar alla i samma division.

Jag tycker det här är en jättebra motion och jag hoppas verkligen att utskottet tar den här till sig och penetrerar den här frågan både ur ett fritidssysselsättningsperspektiv och ur ett näringsverksamhetsperspektiv. Det är en viktig fråga det här.

Ltl Olof Erland

Talman! Ser man hästnäringen ur ett tioårs perspektiv så har den genomgått en enorm expansion och utveckling. Den har också medverkat till att differentiera lansbygdsnäringarna. Man kan se det här som en parallell till utvecklingen inom jordbruket, där man en gång i tiden brukade jorden och fick de produkter jorden gav. Sedan blev det mera lantbruk, mera företag och maskinell verksamhet och mera företagsinslag. Idag har jordbrukspolitiken kanske gått över till mera landsbygdspolitik och det är fråga om företagande.

Det är viktigt för näringsutskottet, när man ser på en sådan här motion, att se att det finns fritidsintressen och det finns också företagande när det gäller hästar.

Den näringspolitik som har förts under ett tio års perspektiv, den bygger ju på utredningar om hästens betydelse för nya verksamheter. År 2001 tog lagtinget ett beslut, efter mycket debatt, om att bygga till travbanan. Samtidigt har man utvecklat stöd till foderproduktion för hästar, en mycket viktig jordbruksprodukt, skulle jag säga utan att veta desto mer om det. Utgångspunkten är att det oftast är fråga om hög kvalitet på fodret. Det är krävande och därmed kan man också få ut ett högre pris. När jag var aktiv inom den här verksamheten diskuterade man också export av foder till kameler i norra Afrika, jag vet inte hur det gick med det? Kanske expansionen av hästar har gjort att fodret går åt ändå. Det visade sig att det här med foder och produktion av det som hästar behöver är en viktig sak.

Utbildningen vid Naturbruksskolan har alltid haft med hästskötarutbildning som en möjlighet.

Om man återkommer till det här perspektivet med företagande på landsbygden så gäller det att man tar egna initiativ och inte ropar på mera stöd det första man gör. Man kan säga att andra får stöd, men det är ett system som vi har hamnat in i när det gäller jordbrukspolitiken, som beror på hela EU lagstiftningen.

När det gäller hästnäringen så finns de infrastrukturella förutsättningarna, och de kan förbättras. När det gäller turism finns samma stödmöjligheter och affärsmöjligheter som för andra turistföretagare. Näringen är ju expanderande. Den är välutvecklad.

När det gäller registerfrågan så har det länge varit en diskussion om och ett problem att man inte behöver registrera sina privata hästar. Aktiva hästar är registrerade till 250, antalet i verkligheten är väl ca 3-4 gånger det. Det kan väl ingen direkt svara på.

I perspektiv av företagande och affärsmöjligheter bör man kanske tänka på, i näringsutskottet, att se på vilken information som går ut när det gäller just företagsverksamhet inom landbygdsnäringarna och vilka möjligheter det finns till aktiviteter för turism, produktion av foder, byggnader och ridstall o.s.v. Den här näringen är väl i utveckling om mer kan säkert göras. När det gäller resurssituationen för landskapet så är det inte utveckling av bidrag och stödsystemet som är den rätta vägen, utan utveckling av möjligheterna att skapa nya produkter, nya tjänster och utveckla affärerna.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag vill påpeka att jag absolut inte är en förespråkare för se över mera stödsystem för hästnäringen. Det är bristen på stöd gjort att man verkligen har utvecklat sig så mycket som man har gjort. Däremot så säger ltl Erland att de infrastrukturella förutsättningarna finns, jag menar att de är väldigt svaga de infrastrukturella förutsättningarna. Om man då tänker på planering för hästrelaterad verksamhet, var finns de kommuner där man planerar in hästvägar och ridstigar o.s.v.? Det är fortfarande upp till enskilda markägare att ge tillstånd att få rida. Det blir väldigt svårt för en företagare att utveckla turistiskt verksamhet om man ska kontakta hundratals privata markägare. Det borde finnas någon slags övergripande planering.

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Det är möjligt att det är så. Jag tycker att man ser hästar överallt på olika stigar i avlagda ängsmarker och liknande. Det är möjligt att man ska se över det här med privat äganderätt, det kanske är lösningen. Jag tror inte det, men alltid kan man väl utreda också detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Det är in intressant motion. Det var intressant att höra vtm Lindholms uttalande att det är svårt att registrera en häst på svenska i Finland. Det är något som landskapsregeringen ska ta till sig, det ska inte få förekomma. Vi ska naturligtvis ha möjlighet att kunna registrera hästarna. Det är bra att man kommer med sådan information.

Tittar på man på hästen som resurs så är det frågan om hönan och ägget. Det finns stor resursutveckling för hästen, men man kanske behöver ha bidrag för att komma vidare också. Var ska man börja för att klara av det här?

Hästen blir ett allt viktigare inslag i den åländska landsbygden. Det kan bli en framtidsnäring. Det är positivt att jordbrukets bas också bräddas. Vi vet inte vad som händer med chipspotatis och bettorna har försvunnit o.s.v. Hur mycket kan hästen ta över där? Det kan finnas stora potentialer där, det är helt klart.

Man producerar hästfoder och ger beten. Man har också en viss affärsverksamhet, främst ridskoleverksamhet och travhästar men även verksamhet inom turistnäringen.

Hästens betydelse som fritidssysselsättning är enormt viktig, bl.a. för folkhälsan och rehabilitering o.s.v. Tittar man på hästen och uppfostran så är det ett stort intresse för många ungdomar, det är en sport. Hästen som fostrare kräver att man lär sig ta ansvar för en annan levande individ. Väljer man att tillbringa sin tid tillsammans med hästen så måste man röra sig mycket, vilket också främjar hälsan. Det är också viktigt att man träffas från staden och landsbygden i olika sammanhang.

Hästen som en del i jämställdheten har man lyft fram. Då måste jag titta till min egen närmiljö. I Svartsmara, där jag bor, så finns Finströms äldsta fotbollsplan. De som är farfäder idag inledde sin fotbollskarriär där. Min son hade målet uppspänt där, men efter ett tag så kom det upp en liten hage som de tränade hästar i. Ser man idag så har damerna har tagit över den tidigare fotbollsplanen och man har olika hinder där. Alla ser det nog som positivt. Flickorna är där betydligt mera än vad han tränar fotboll. Med jämställdheten är det nog så, att har man förslag och ställer krav så har man också möjligheter att komma framåt i det här. Det är inget som stoppar dem direkt.   

Det ökande antalet hästar är positivt för det öppna landskapet och den biologiska mångfalden, betande hästar är betydligt bättre än de här små gröna gräsklipparna som man ser att snurrar på allt fler tomtar. Alla som ser en häst blir ju glada. Det är helt klart att Åland blir attraktivare av det här.

Det är viktigt att man tänker på planeringen av områdena i tätorterna att man har en framtida planering. Jag upptäckte att man bör tänka på hundar, i o m att jag inte har häst, men jag har hund och ser vilka stora problem det kan vara för hästägarna, att vissa hästar kan vara regera väldigt negativt på det här. Det är nog bra om man avdelar vissa områden för hästar.    

Hästturismen kan bli hur stort som helst. Den är på frammarsch i hela västvärlden, bl.a. turridningar, körningar med vagn och släde, man kan bo på lantgård med hästskötsel, paket med ridning och ordna olika hästevenemang o.s.v. Det finns en enorm potential men det är ingenting som landskapsregeringen själv kan ta initiativ till. Idéerna måste komma nerifrån, att man driver de här frågorna och så får man hoppa på tåget också från landskapsregeringens sida. Det är marknadsföringen som är viktig. Det är svårt för en enskild företagare och några få att ha en ordentlig marknadsföring som hörs i bruset. Vi är alldeles för små på Åland, vi kanske skulle behöva bli lite större. Man är i en gråzon, man har inte tagit tag i det här och blivit stora. Det är en fritidsverksamhet och hobbyverksamhet ännu. Det behövs lite tid så skulle man ta klivet vidare. Där tycker jag att landskapsregeringen ska vara behjälplig och ställa upp när man kommer med bra förslag.

Det är beklämmande att man inte tar sådana förslag på allvar, just det här med ungskog som presenterades tidigare.

Hästsjukvården är en käpphäst som vtm Lindholm lyfter upp. Det borde man satsa på. Det går en gräns vid ungefär 1000 hästar, det finns ju uppgifter på att vi ska ha 1000 hästar på Åland. Vi borde ha en klinik. Med tanke på trav och liknande som engagerar många skulle det vara bra att man hade klart något med sakkunniga. Det skulle vara boxar, behandlingsrum, röntgenrum ev. reception och sedan kontorsutrymmen med omklädning och dusch o.s.v. Det är en ganska stor investering. Många som kommer hit har lång resväg, det är besvärliga omständigheter för dem. Även om man ska resa bort med hästar härifrån är det väldigt dyrt och besvärligt.

Man kan inte helt bortse från risken för personskador med hästar heller. Det kanske inte är värre än vid annan idrott. Man bör ha det med när man behandlar det här i utskottet, om man har tillräckligt mycket säkerhetstänkande där.

I övrigt är det bara positivt att säga om den här motionen. Det här är något som man ska satsa på och gå vidare med, tycker jag, bara initiativet kommer från fältet.      

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! Det var många intressanta synpunkter som ltl Mattsson kom med här. Han nämnde bl.a. en klinik som man borde ha för att ta hand om hästarna på bästa sätt. Det var tydligen en ganska omfattande verksamhet som ltl Mattsson efterlyser. Tänker sig ltl Mattsons att det här är samhällets ansvar? Eller är det hästägarnas ansvar eller någon annans ansvar att skapa en sådan här klinik?

Ltl Åke Mattsson, replik

Naturligtvis är det bäst om man kan få företagarna och enskilda att satsa på den här kliniken. Den ska vara självbärande. Jag tror att landskapet måste gå in och vara drivande för att få den till stånd och ställa sig bakom den till en början. Det är ganska svårt för enskilda, som det ser ut just nu, att få igång det här, så en kombination av det hela. Det är inte färdigt tänkt, man bör utreda vilka möjligheter det finns och hur dyrt det är. Det kanske inte går att genomföra kliniken på Åland, men man borde titta på det i alla fall från landskapets sida.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! Det kräver säkert ytterligare utredningar och beredning innan man kan fatta beslut. Jag tror ändå det är viktigt att veta vilken principiell inställning ltl Mattsson har. Om det här är en näring, är det då faktiskt motiverat att samhället ska gå in med stödfunktioner, eller ska det finansieras av de här hästägarna eller de som sysslar med sporten? Jag tycker att det är ganska avskräckande med den här smådjurskliniken för hundar och kattor som samhället nu finansierar. Det tycks vara nästan omöjligt för det borgerliga lagtinget att kunna göra sig av med det. Får vi nu dessutom hästkliniker på halsen så blir det allt mindre pengar till människorna, som ändå är huvudsyftet med ÅHS.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! För att förtydliga mig, är det lite som med motorbanan, som jag också ställer mig bakom. Man gör en utredning om vad det har för samhällsfunktioner, vad finns det för möjlighet att man kan lycka? Går den att genomföra o.s.v.? Sedan får man se vidare hur det ska finansieras, hur man driver den. Däremot tror jag inte det är genomförbart att landskapet helt ska stå för hästkliniken. Det måste på sikt vara självfinansierande.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Kollegor, jag har på äran att på lagtingets vägnar hälsa ambassadörsparet från republiken Litauen välkommen till Ålands lagting.

Begäres ordet?  Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 Remiss

8      Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om certifiering av brunnsborrare (HM 17/2008-2009).

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack herr talman! Själva upptakten till föreliggande motion, med förslag att det skulle införas certifiering av brunnsborrare, har sin bakgrund i den debatt som vi förde under våren i år om förbudet om borrande av djupare borrhål än 60 meter inom 300 meter från strandkant.

Det var med viss förvåning, under utforskande av bakgrunden till förbudet och vilka tekniska krav m.m. som ställs för borrandet över huvudtaget, som man kunde konstatera att några regler inte finns för hur man ska agera som brunnsborrare och vilken utrustning man ska använda och framförallt saknas även krav på någon form av dokumenterad erfarenhet. 

På Åland har vi två professionella borrföretag som utför allehanda borrningar i berg. Som vi konstaterade i motionen, så finns det inte några som helst krav som ställs på de här borrentreprenörerna. Då kan man ju ställa sig frågan varför vi i övrigt har krav i samhället på en rad områden. Det krävs någon form av utbildning, någon form av certifiering för att utföra el-arbeten. Även utbildning när man spränger berg och krav på att man ska kunna köra taxi och lastbil. Hur har vi då nonchalerat ett område där faktiskt verksamheten kan leda till allvarliga skador på miljön? Det är väl det här motsatsförhållandet, mellan å ena sidan landskapsregeringens förslag och införande av borrförbud kontra avsaknaden av krav på dem som gör jobbet, som ligger till grund för den här motionen.

I dagens situation är en fastighetsägare alltid är ansvarig för den skada som åsamkats på miljön eller då för tredje man d.v.s. en granne. Det är fastighetsägaren som blir skadeståndsskyldig om en borrare klantar till det.

En borrare och en fastighetsägare har idag oftast inte någon som helst kontakt sinsemellan utan allting går oftast via en tredje hand, en värmepumpsinstallatör. Faktum är, att det är fastighetsägaren som står med ansvaret över skadan. Det finns nog anledning till att ta sig en djup funderare på om det här nuvarande systemet är bra.

När man bekantar sig med de krav som på svenska sidan ställs på utförande av borruppdrag så är slutsatsen den att utförs en borrning på rätt sätt, av rätt person, med rätt utrustning, så sker heller inte några skador på grundvattnet i o m att uppdraget utförs på ett helt korrekt sätt.

Här har vi infört ett borrförbud på Åland, visserligen är det nu delvis slopat p.g.a. att man infört ett temporärt undantag, som gäller till 31.7 men efter det så gäller igen ett allmänt förbud för borrningar längs strandkanten. Borde vi inte se till att vi har ett regelverk som gör att vi undviker dåligt utförda jobb och därmed undviker skador på miljön. Vi kommer också ifrån det omaket att vem som helst egentligen kan starta ett borrföretag och ge sig i kast med borrandet av energibrunnar.

Motionen tar sikte på att få till stånd någon form av certifiering d.v.s. någon form av godkännande av dem som utför borruppdragen. Det finns olika varianter att ta mall efter från svenska sidan som har störst erfarenhet i norden av den här typen av borrning av vatten- och energibrunnar.

Landskapsregeringen har tagit till sig, när det gäller borrning över huvudtaget det som kallas Normbrunn 07 , vad gäller allmänt hur man ska gå till väga. Men inte vad gäller den här biten som rör de personer som utför borrning.

Jag hoppas, som motionär, att vi ska få ett näringsutskott som aktiverar sig i den här frågan. Att man fördjupar sig i den här problematiken och att vi har imorgon år X ett regelverk som ser till att vi har borrare som enbart, på förhand, är godkänd av en myndighet.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Jag ifrågasätter det här med att det inte skulle bli något problem om man är en certifierad borrare. Borrare man igenom den här linsen med sötvatten för att kommer ner till saltvattnet, som man gör många gånger om man borrar på minde öar, så har man nog kontaminerat de här bägge nivåerna med varandra. Då har man saltvatten i sötvattnet.

Jag begärde replik för att jag undrade lite kring hur man har det i Sverige, är det lagstiftat där? Jag har förstått att det inte är så, man får väl borra också där utan certifikat? Det är en rekommendation att man ska ha det här. Det finns ett färdigt system. Men är det lag på att man måste ha certifikat på att få borra i Sverige? 

Ltl Harry Jansson, replik

Tack herr talman! Om vi börjar med den sista frågan först, så är det inte ett lagstadgat krav, som ltl Mattsson mycket riktigt antyder, som finns på svenska sidan. Man har utvecklat ett system där, för hur man blir certifierad. Man skaffar sig den här kompetensen frivilligt. I alla sammanhang så rekommenderar man ifrån ansvariga myndigheter, inte minst från Sveriges geologiska undersökningsinstitut, att man alltid ska anlita en borrare som är certifierad. Den fastighetsägare som har lite självbevarelsedrift ser ju till att det är rätt företag som gör jobbet, med tanke på vad fel utrustning och hantering kan leda till.

När det gäller specifikt risken för skador på grundvattnet så återkommer jag i nästa replik.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Jag ställer mig personligen bakom den här motionen. Det är bra att man har certifiering. Att man har kontroll på vem som borrar. Det var det förtydligande som jag begärde replik för. Det är angeläget att man har kunskap när går ner på de här områdena. Man kanske kan lätta lite på lagstiftningen längre fram i så fall att man kan konstatera att det här fungerar, det är inte omöjligt, det är ingenting som är skrivet i sten ifall det finns förutsättningar. Det kan vara ett steg i rätt riktning, vi möts på halva vägen med den här motionen, mot den diskussion vi tidigare hade när det gällde att man inte fick borra närmare än 300 meter från strandlinjen

Ltl Harry Jansson, replik

Tack herr talman! Om vi då tänker oss scenario där vi har en borrentreprenörsgrupp, de är personligt ansvariga för det jobb det utför, då kan man ju nästan stå här och garantera att de, i de fall som ltl Mattsson mycket riktigt anger att det finns en uppenbar risk, också kommer att se till att man gör det med den teknik som finns till buds idag. Man ser till på förhand att man har tätat innan man börjar borra. Det är dyrare för fastighetsägarna men fastighetsägarna upplyses om det på förhand. Borrentreprenören, som är skadeståndsskyldig för framtida skador av ett felaktigt utfört uppdrag, kommer att se till att man följer de tekniska förutsättningar som finns i samband med borrning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

Remiss

9      Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om säkerhetsföreskrifter för natur, äventyrs- och upplevelseaktiviteter (HM 23/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! I min förra motion som handlade om hästnäringen så kom vi in på differentiering av landsbygden. I den här motionen kan man också säga att det handlar om en differentiering.

Människors semestervanor har förändrats. Istället för att komma till en stuga och stanna i fem veckor så blir man allt kortare tid. Många besökare idag vill uppleva något istället för att bara sitta i en solstol. Vi har ett växande antal företagare inom natur-, äventyrs och upplevelsesektorn. Det är ju i linje med den Ålandsbild som vi kommunicerar ut till vår omvärld. Många som söker upp natur- och äventyrsaktiviteter har nödvändigtvis inte alltid den erfarenhet eller vana att röra sig i skog och mark och på vatten. Vi har människor, som kommer från storstäder och från andra delar av Europa och Ryssland, som kanske aldrig har suttit i en båt, kanot eller en kajak tidigare och som inte kan läsa de tecken som vana människor kan se, t.ex. att det ska blåsa upp till storm.

Det kan ske olycksfall och det har skett olycksfall i Brändö senaste år. Det var mycket olyckligt när en fiskare drunknade. 

För att förebygga att olycksfall sker, och för att definiera vilken miniminivå man bör ha när det gäller säkerhet inom natur-, äventyrs och upplevelseaktiviteterna samt för att öka säkerheten, så behöver vi ta fram säkerhetsplaner.

Målsättningen är att Åland skall vara en trygg plats där besökarna känner att de åländska upplevelseföretagen tar ansvar för säkerheten samtidigt som besökarna får uppleva olika former av spänning och äventyr.

I Finland finns sedan år 2003 specificerade anvisningar för främjade av säkerheten hos kringaktiviteter. Det är en ganska imponerande tjock folder som konsumentverket har tagit fram.

I Sverige håller man som bäst på att utforma motsvarande anvisningar. För att Åland inte skall halka efter i utvecklingen bör landskapsregeringen ta fram riktlinjer och anvisningar så att alla företagare som säljer programtjänster kan utforma specificerade säkerhetsplaner för de aktiviteter de arrangerar. Anvisningarna bör även innehålla riskbedömning av aktiviteten, grundläggande krav på personalen och den utrustning som används och beredskap för nödsituationer.

Den här motionen, ja den är kostnadsdrivande, men om en olycka skulle ske så skulle det innebära en oerhört dålig PR för Åland och för våra turistföretagare. Jag tycker det är en merkostnad som vi måste ta. Det blir också en ökad professionalism hos företagarna som kan användas i marknadsföringen av Åland. Vi månar om våra besökare, vi vill inte att det ska hända dem olyckor p.g.a. bristande utrustning eller brist på kunskap hos arrangörerna. Det är också ett sätt att höja standarden på de aktiviteter som vi säljer.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen tar fram anvisningar för att främja säkerheten hos natur-, äventyrs- och upplevelseföretag.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

Remiss

10    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om ett kvalitetsprojekt för gästhamnar (HM 27/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Vi har på Åland tidigare haft ett EU projekt "Kvalitet i värdskap och service" som har handlat om att om att höja kvaliteten bland turistanläggningarna runt om på Åland. Projektet har utfallit väl och behöver få en fortsättning med gästhamnarna i fokus. Konkurrensen mellan gästhamnarna är stor, särskilt utvecklas servicen mycket i hamnar både i öster och väster. Ålands läge och vackra skärgårdsnatur kommer alltid att locka seglare och båtfarare. Det är viktigt att dessa möts med ett serviceinriktat värdskap och god kvalitet på varor och tjänster. Många hamnar på Åland idag är säkert bra både till innehåll i service och i bemötande medan andra är sämre. Det vore viktigt att titta på samtliga ur ett likvärdighetsperspektiv och se till hur man på olika sätt kan främja att få ut mera lokala varor till försäljning både livsmedel och hantverk.

Miljön är en väldigt viktig kvalitetsaspekt inom turismen. Gästhamnarna bör miljöcertifieras. Man sätter upp en tidtabell och en strategi för hur det här kunde ske. Särskilt borde man erbjuda latrintömning.

Det vore viktigt att det här projektet förankras lokalt och genomförs i samråd med lokala företagare och olika aktörer som byalag, Leader-grupper, samfälligheter och kommuner med målsättningen att skapa en verksamhet som många invånare månar om.

Det finns mycket som kan utvecklas kring en gästhamn, t.ex. grillplatser och annat som är beroende av kringliggande markområden.

När det gäller den här miljöaspekten så är det särskilt viktigt att vi på Åland kommunicerar ut vårt engagemang och vår vilja att värna om Östersjöns miljö. Man får hoppas och tro att det fortplantar sig också bland båtgästerna, så att de inte lämnar sopor på holmar eller dumpar latrin och annat skräp i havet.

Miljöaspekten borde man kanske hantera på det sättet att man helt enkelt informerar och upplyser om vilka krav som ställs för att kunna miljöcertifiera gästhamnar. Det finns olika typer av märkningar, svanen, krav, gröna nyckeln och många andra olika typer av märkningar, jag vet inte vilken som är det rätta. Man borde locka gästhamnarna att anpassa sig till någon av dessa. Det här skulle genomsyra verksamheten både vad gäller inköp och avfallshantering och driftsrutiner.

Vi har i tankesmedjan jobbat med en vision om det gröna Åland i det blå Östersjön. Jag tror att det här vore ett led i det arbetet, att det också märks för besökaren att man kommer till den gröna ön i det blå havet. Gästhamnarna är då en viktig kontaktpunkt.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

Remiss

11    Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion om en affärsplan för ekologisk odling (HM 33/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkännes? Godkänt.

 

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag står här i talarstolen och propagerar igen för ekologisk odling. Anledningen till den här motionen kommer upp, som har rubriken affärsplan för ekologisk odling, får vi kanske tacka Anders Eriksson för som i någon av de senaste diskussionerna menar att det är väl det som skulle behövas tas fram. En affärsplan om vad en omställning innebär av det åländska jordbruket till ekologisk odling, eftersom det är omfattande strukturomvandling som kräver noggranna studier och ekonomiska överväganden. En sådan här affärsplan har vi inte sett eller hört ännu om, så därför har Socialdemokraterna lämnat in den här motionen.

Vi ser att det finns en växande efterfrågan på rena och hälsosamma livsmedel i hela Europa. Om man besöker livsmedelsbutiker i vårt västra grannland så ser man att andelen ekologiska matprodukter växer hela tiden. Enligt KRAV i Sverige har försäljningen av ekologiska produkter har ökat med drygt 40 % under 2008. Det är ju en väldigt stor ökning.

För Socialdemokraternas del har vi länge haft den här visionen att hela Åland skulle vara ekologisk och GMO-fritt.

Vilka frågeställningar bör man ta fram i en sådan här affärsplan? Det är viktigt är att studera hur konsumenterna fortsätter att fråga efter ekologiska produkter framöver, även om det blir mindre pengar i plånboken? Kommer man att fortsättningsvis att välja ekologiska produkterna? Är det ekonomiskt lönsamt för jordbrukarna att ställa om produktionen? Finns det kompetens i lantbruksföretagen? Eller behövs det mer utbildning? Finns det nytänkande i produktutvecklingen och hur skall de ekologiska produkterna distribueras? Kan det åländska jordbruket få ännu större framgång och inbringa högre ekonomiska vinster om man lägger om all areal till ekologisk odling? Kan man beräkna hållbarhetseffekten för Åland vid en total omläggning till ett eko-lantbruk? Frågorna är många och debatten går het. Speciellt när man ser att den europeiska unionens jordbruksstöd ska fasas ut till 2013. Var ska det åländska jordbruket få plats på en mer marknadspassad och globaliserad marknad? För att komma vidare i debatten behövs mera fakta och tydligare mål.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen gör upp en affärsplan för en övergång av det åländska jordbruket till ekologisk odling.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tycker det här är en väldigt bra motion. Jag har haft en ungefär likalydande motion tidigare. Jag har haft en vision om att Åland skulle vara en giftfri zon i Östersjön. Vi kan se att det också finns ett projekt som landskapsregeringen stöder, tanken om en grön ö i det blå havet. Man kan väl säga att det är ett steg i rätt riktning. Landskapsregeringen ska ha en eloge för det arbetet, trots att det nu har blivit nedskrivet i tidningarna, tyvärr. Den här motionen vill jag verkligen understöda. Jag stöder tankearbetet och arbetet till fullo. Jag hoppas verkligen att det för en gångs skulle kunna gå vidare och att det skulle komma ett positivt betänkande från ett utskott, att hela lagtinget skulle kunna enas om den här visionen. 

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tackar varmt för det fina stöd som jag fick av vtm Lindholm. För att få den här diskussionen om ett ekologiskt Åland att lyfta lite så behövs nu fakta på bordet. Jag ser att minister Jan-Erik Mattsson har taltur efter mig. Jag hoppas verkligen att vi ska få klargjort en hel del fakta. Hur ska man gå vidare för att se om det finns en framtid för det ekologiska jordbruket på Åland? Hur ska det se ut?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! I flera motioner har Socialdemokraterna velat gå in och styra uppifrån. Det brukar vara det budskap man har. Här vill man, i alla fall, att det ska vara landskapsregeringen som ska styra. Det är kanske vår roll.

Det finns en del frågeställningar affärsplanen för ekologisk odling som är berättigade att ställa.

Jag stöder, precis som landskapsregeringen gör, den ekologiska odlingen ganska mycket mer än vad den andra traditionella odlingen stöds. Redan idag är den en prioriterad form av odling som sakta mak under tidens gång har vuxit p.g.a. av entreprenörskap av dem som utövar det. Det är jag väl medveten om. Det finns också en vilja för att arbeta lite mer än med traditionell odling.

Hittills har utvecklingen av den ekologiska odlingen grundat sig på entreprenörskap och frivilligt åtagande att jobba med de här merarbetes grödorna. Jag tror att vi har tagit ett par viktiga steg i den här inriktningen. Vi vet att just nu, fr.o.m. i fjol, har sockerbetsodlingen minskat från en ganska stor ekonomisk potential till att sjunka ner till en nivå som snart antagligen inte finns. Man brukar tala om sagan om tio små negerpojkar, just nu är det bara åtta sockerbetsodlare kvar för den inkommande säsongen. Det här har skapat ett utrymme för väsentligt mycket mera spannmålsodling. Det är fina marker som det går att odla högkvalitativ spannmål på.

Landskapsregeringen har genom ett investeringsstöd, till enskilda företagare, skapat möjligheter för att producera och göra affärer med betydligt mera ekologiskt spannmål. Man här även skapat underlag genom ett annat investeringsbidrag för att även den traditionella odlingen ska ha möjlighet att expandera på ca 900 hektar som varit sockerbetsodlingar.

Vi har ånyo det s.k. Beras projektet aktuellt, det är kanske en del av den affärsplan eller strategiska tänkandet som har funnits, för att få fram möjligheten att producera ekologisk mjölk, som ligger ganska nära för att kunna verkställas. Det är ett stort projekt, det är ett ställningstagande som måste utredas. Jag hoppas att man den här gången fyller kravet för att få detta till ett Interreg projekt, genom Central Baltic.

Det görs det en hel del strategiska beslut när det gäller det ekologiska jordbruket på Åland. Regeringen är definitivt positiv till det.  

Det står i motiveringen till hemställningsmotionen om att Åland skulle vara en GMO-fri zon också. Jag stöder motionsställarna i de tankarna. Det har förekommit en del diskussioner. Det är Finland som ska göra Åland till en GMO-fri zon, men det ska ske med vår goda vilja. Jag har upplevt att det finns mycket god vilja till det här. Det behöver inte inkräkta på vare sig det traditionella eller på det ekologiska jordbruket. Det är en hög önskan att Åland skulle vara GMO-fritt för att kunna utveckla den ekologiska odlingen också.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! Det är sant att Socialdemokraterna har väldigt höga ambitioner när det gäller ekologisk odling. Det har vi alltid haft. I vårt valprogram för 2007 så talade vi om att vi vill att hela Åland på sikt ska bli helt ekologiskt och på det sättet trygga ett hållbart lantbruk. Det är synd att inte alla har den ambitionen. Det kan vi inte göra något åt. I parlamentariskt system är det de som har majoriteten, och som ofta vill minst, som bestämmer takten. Ett resonemang som minister Mattsson förde som jag tyckte var väldigt spännande var det här med uppifrån. När Socialdemokraterna hemställer om en förändring eller en affärsplan då kommer det uppifrån? När minister Mattsson fattar beslut, varifrån kommer det då? Kommer det nerifrån kanske?

Talmannen

Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Ja, till skillnad från Socialdemokraterna så vill jag inte att vi uppifrån ska bestämma att alla odlare på Åland måste vara ekologiska. Jag tror på den fria företagsamheten, på entreprenörskapet. Jag tror att det kommer att ske en utveckling i den riktningen ändå. Socialdemokraterna vill införa ett krav att i princip får du inte odla om du inte odlar ekologiskt. Eftersom hela Åland ska vara ekologiskt odlat så måste det innebära det, som jag förstår det. Det finns ingen valfrihet mera att odla traditionellt om hela Åland ska vara ekologiskt odlat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det var intressant. Det skulle vara väldigt bra att minister Mattsson tog fram några dokument eller uttalande som stöder hans "uppifrån teori". Vi vill göra de stöd som finns så förmånliga som möjligt för det ekologiska jordbruket. Vi skulle t.o.m. kunna tänka oss att man går så långt att inget annat jordbruk får stöd, utan enbart det ekologiska jordbruket. Det skulle vara en metod. Några tvångsmetoder uppifrån har det inte varit tal om. Jag hoppas att ministern skulle vara lite mer seriös i sina synpunkter på Socialdemokraternas syn i den här frågan.

Den här motionen handlar inte om den saken. Det handlar om att man skulle göra en ekonomisk analys vad en övergång skulle innebära. Det är en annan sak.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! När det gäller synen på hur det här ska gå till så fick vi nu reda på att Socialdemokraterna ämnar styra jordbruksutvecklingen genom att prioritera en form av odling. Det betyder att man i princip förbjuder den traditionella odlingen. Det här är inte mitt sätt att se hur Åland ska utvecklas. Tala om att ha behov av övergångstider! Jag tror att behovet av en ett sådant genomförande ska vara ganska lång. För mig gäller nog lika behandling. Vi har redan idag ett mera generöst system för den ekologiska odlingen med extra rådgivning och man har tillgång till mera stöd. Dessutom kommer miljöstöden att utformas så att man gynnar ytterligare den ekologiska odlingen. Jag fick svar på en fråga jag ställde. Nu vet vi var Socialdemokraterna står i den här frågan. Det är bara ekologisk odling som ska erhålla EU stöd, därmed vet vi hur framtiden för det ska se ut. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Minister Mattsson talar om att Socialdemokraterna vill styra uppifrån. Så länge som man har huvudet högst, så styr man väl uppifrån, hoppas jag. Det handlar mycket om stöd och jordbruksstöd när minister Mattsson pratar om jordbrukspolitik. Vad kommer att hända med det framtida jordbruket på Åland, när jordbruksstöden fasas ut och försvinner efter 2013? Jag skulle gärna vilja få en klarhet i hur minister Mattsson ser på det här. Hur ska vi klara av att konkurrera med massproducerat industriellt och storskaligt jordbruk? Var finns de långsiktiga strategierna? Socialdemokraterna är i alla fall beredda på att vi ska ta fram en affärsplan, att vi ska kunna se riktlinjerna och se vad förutsättningarna är.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Stöden ges ju inte ut som någon generös utgåva uppifrån. Stöden erhålles av stödmottagaren efter att man har ansökt om dem. Alla stöd måste ansökas från ett mycket rigoröst regelverk.

Efter 2013 aviserar man en utfasning av jordbruksstöden och en förändring av dem till mera miljöinriktade åtgärder. Att ta bort dem helt är något som har dykt upp i den EU debatt som pågår inför det här valet. Det blir nog väldigt intressant att se hur den ekologiska odlingen kommer att se ut, om vi ska ha någon form av självförsörjningsgrad, om all odling helt plötsligt kommer att vara utan stöd. Jag tror inte att den ekologiska odlingen heller kommer att erhålla stöd om alla jordbruksstöd tas bort.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tycker att minister Mattsson är väldigt motsägelsefull här. I en tidigare motion som vi diskuterade när det gällde hästnäringen, där har man inte fått några stöd alls. Den har utvecklats enormt bra. Det är lite hur det passar sig. De partier, som Centerns kandidat kommer att sitta i om deras kandidat blir invald till EU parlamentet, Mittengruppen, jobbar stenhårt för att man ska ta bort alla jordbruksstöd i EU. Stöden är 30 % idag och de nationella stöden, de åländska skattemedlen är 70 %. Vi kan inte hålla på att diskutera sådana här stödmaximeringar eller inte, tycker jag.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! När det gäller att jämföra odling av spannmål och högkvalitativa råvaror för mat, så hör vi till en odlings zon som är på gränsen till att det överhuvudtaget går att odla. Det är jättesvårt, det är av den orsaken vi har våra stöd, eftersom skördarna är så pass mycket sämre än i t.ex. Frankrike.

Däremot när det gäller hästnäringen så ser vi att när förutsättningarna är lika så utvecklas en näring av sig självt. Riktigt bra t.o.m. när det gäller hästnäringen på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jordbruksnäringen kommer att genomgå många omställningar de närmaste åren. Debatten i lagtinget har visat i våras, för ett år sedan, där det efterlystes ett jordbruksmeddelande och den här debatten, så behöver begreppen redas ut. Det här med stöd t.ex. det ekologiska odlandet har högre stöd än annat odlande. Det finns miljöstöd och övergångsstöd o.s.v.. EU regelverket sätter vissa tak på hur mycket stöd man kan ge. Stöden är större för det ekologiska jordbruket, det som efterlystes här i debatten.

Ma behöver reda ut begreppet ekologisk odling. Det är ett varumärke som är lanserat sedan länge. Det har lett till att man har utvecklat vissa metoder. Man utvecklar vissa certifieringar, varumärken och liknande. På det sätt har man etablerat en special nisch inom jordbruket. Ett annat sätt är att tillämpa s.k. IP odling, där man anpassar insatserna i jordbruket efter behoven. På det sätt skapar man en annan typ av miljövänlig produkt.

Det som är intressant i dagens perspektiv, när det gäller jordbrukets utveckling, är att jordbruket blir mera företagande och att det blir mera fråga om livsmedelsproduktion. Ekologisk odling är inte längre det samlade begrepp som är det miljövänliga alternativen i alla sammanhang. Idag så talar man om hållbar livsmedelsproduktion. I den produktionen räknar man in alla kostnader på miljön. Systemekologiska effekter eller vad man vill kalla det. För att t.ex. uppnå samma produktivitet för ekologisk odling är man ibland tvungen att öka insatserna av fossilt bränsle, vilket då är kostbart för miljön.

Det som näringsutskottet borde titta på är hållbart jordbruk i en modern betydelse, hållbar livsmedelsproduktion. Det visar sig att olika grödor kan odlas på olika sätt. Det är inte alltid givet att transportsträckorna är det som betyder mest. I allmänhet kan man säga att lokal produktion är en viktig princip. Man ska också väga in de insatser som man måste göra för att behålla produktiviteten. Skulle vi idag ta bort allt stöd till det konventionella jordbruket och öka stödet till ekologisk odling, då skulle vi rasera hela vår livsmedelsindustri. Är det faktiskt det som Socialdemokraterna vill göra? Eller är det bara rena omedvetenheten som gör att man för ut den här debatten och för ut felaktig information om stödnivåer om vad ekologisk odling innebär.

Landskapsregeringen har som måtto hållbar utveckling. Det betyder naturligtvis hållbart jordbruk, hållbar livsmedelproduktion. Då måste man också väga produktiviteten, effektiviteten, ekonomin och miljökostnaderna mot varandra. Byt ut begreppet ekologiskt till hållbar odling, hållbar livsmedelproduktion så hamnar vi förhoppningsvis kanske i rätt fåra.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

Remiss

12    Ltl Harry Janssons m.fl. hemställningsmotion om ett övertagande av sjöbevakningens uppgifter (HM 18/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack herr talman! Mitt sista bidrag till vårens motionsflod handlar om en grundläggande hörnpelare i Ålands särskilda ställning i o m att det är kopplat till demilitarisering och neutraliseringen, Ålands fredade status.

När vi började diskutera den icke militära sidan av Åland, så blir det också en hel del känsligare ämnen som måste på bordet.

När det gäller sjöbevakningen har det pågått en process under 2000-talet där även den åländska sjöbevakningen i allt högre grad har blivit en del av det finska försvarssystemet. Det är inte längre någon hemlighet att så är i fallet. Det räcker med att läsa lagstiftning och titta i de säkerhetspolitiska redogörelse som berör bl.a. försvarsupplägget och därmed också gränsbevakningens ställning.

När vi diskuterar sjöbevakningen så uppstår det lätt på den åländska himlen en diskussion om de goda insatserna som sjöbevakare utför. Man upplever att en diskussion om deras ställning skulle vara sårande. Man måste skilja på den formella sidan och på det praktiska arbetet som sjöbevakningen utför.

När vi tittar på gränsbevakningens utveckling har vi en situation idag där det uttryckligen sägs att gränsbevakningen lyder under inrikesministeriet. När man samtidigt anses vara en militär styrka så har vi en konflikt med Ålands konvention.

Rent principiellt kan man väl tycka att det är ingen stor sak att det existerar en sådan gränsbevakning med militärt inslag på åländskt territorium, men i o m att det uttryckligen i Ålands konvention sägs att det inte ska få finnas någon form av militär aktivitet inom den demilitariserade zonen så har vi en konflikt, som blir ofrånkomlig i takt med tiden.

Med tanke på vilka förändringar som republiken Finland står inför, jag tänker på såväl Lissabonfördraget och biståndsklausulen av militärpolitisk art. Jag tänker på NATO medlemskap med andra förändringar på det säkerhetspolitiska området, där inte minst då ett utökat nordisk förvarspolitiskt samarbete gör det oundvikligt att vi också diskuterar Ålands ställning.

Det finns ingen bra lösning, sett rent ekonomiskt, på ett förslag om ett direkt övertagande av gränsbevakningens uppgifter, att man för över det på åländsk behörighet och åländsk förvaltning. Det är därför som det även i motionen anges att så länge vi saknar egen beskattning och därmed eget ansvar för det vi sköter så finns instrumentet med att självstyrelselagen justeras. Att den ekonomiska bördan fortsättningsvis bärs av Finland helt eller delvis beroende på i hur hög grad man anser att det tjänar, i först och främst, ett statsintresse.

Jag har kanske inte så stor förhoppning om att den här motionen kommer att få ett positivt mottagande inom lagutskottet. Med tanke på den utlovade strategi som landskapsregeringen avser att framlägga för lagtinget under den här mandatperioden så utgår jag från att gränsbevakningens roll, funktion och ställning kommer att bli noga analyserad så att vi i denna sal på nytt kan diskutera hur och om gränsbevakningens ställning på åländskt territorium måste ändras.

Talmannen

Begäres ordet?  Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

Remiss

13    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om integration av inflyttare (HM 25/2008-2009)/Lu/

Ärendet avfördes.

 

Remiss

14    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om strategi för kompetensförsörjning (HM 38/2008-2009)

Ärendet avfördes.

 

Remiss

15    Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om kulturturism (HM 26/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Tack herr talman! Det finns två motiv bakom den här motionen. Det ena är kulturens betydelse för turismen, generellt, som vi tycker är betydligt underskattad. Det andra är formen som kallas för turistprogram. Jag tänkte börja med det senare.

År 2003, i den regering som satt då var Ritva Sarin-Grufberg var näringsansvarig. De gav ut en väldigt tjusig rapport som är väldigt trevlig att både läsa och titta i. Den innehåller en hel del substans också.

Genom att visa på vad som har hänt försöker jag säga att det har varit ett ganska misslyckat sätt att jobba på ur turismens synvinkel. I det här programmet hade man som ambition att höja den landbaserade turistsektorn förädlingsvärde med 5 % varje år fram till 2010, så att förädlingsvärde skulle vara 63 miljoner år 2010.

Landskapsregeringen är duktig på att ta fram alla möjliga rapporter, det har just kommit en om turismens samhällsekonomiska betydelse för 2008. I rapporten kan man läsa att 2008 var den landbaserade turismens förädlingsvärde 36 miljoner. Det betyder att man ska skynda riktigt rysligt till 2010 om man ska komma upp till 63 miljoner. Förädlingsvärdet har ökat ytterst lite på de här åren sedan 2003. Det ligger stabilt lågt, som ÅSUB:s utredning säger.

Man hade som andra mål att turisterna skulle stanna genomsnittligt 3 nätter på Åland 2010, 2,1 nätter stannade man år 2001, idag 2 nätter. Det går med andra ord neråt vad gäller övernattningarna.

Man skulle med den här eviga frågan om säsongsförlängning försöka få mera övernattningar på annan tid än under de här tre turistmånaderna juni, juli och augusti. Där har det varierat under årens lopp, men några stora framgångar finns det inte heller att skörda i fråga om det målet.

Den här formen att politiskt jobba med turismen, den kräver nog betydligt mera än att man lägger in en massa fina formuleringar i snygga pärmar och anställer någon reklamfirma som säkert med skäl tar betalt för det arbetet de har utfört.

Herr talman! Min poäng är att sådan här turiststrategi kräver betydligt fler insatser än att man bara skriver av sig och tror att förvaltningen ska göra resten.

Nu ska också den här regeringen göra en ny turismstrategi, det gör mig något orolig. Snart har halva mandatperioden gått, de brukar bli klara och godkända ungefär under det sista året i mandatperioden. Sedan har nästa regering ingenting med det dokumentet att göra, så det blir inte mycket av det heller. Vissa har tröttnat på detta och har gjort egna förslag. Då finns dokumentet "Attraktiva Åland, den åländska turismens framtida utveckling". Här finns igen en massa förslag till allt som ska göras och t.o.m. ibland vem som ska göra det. Jag är rädd för att det inte finns pengar och inte heller några andra resurser att lägga in för att det här ska förverkligas.

Herr talman! Jag tror vi måste utnyttja bättre det som vi redan har. Vi måste vara mera effektiva och samarbeta. Ett område som vi i den socialdemokratiska gruppen anser är försummat och som har väldigt låg status i de här turistsammanhangen är kultur. Det kanske också har att göra med det som gäller hästsporten att det är mycket kvinnor som både utför kulturarbete och som också utgör den övervägande andelen av de som besöker olika kulturevenemang och på det viset utgör den viktigaste målgruppen.

Jag har vid olika tillfällen talat med representanter för turistförbundet om deras jämställdhetspolicy. Ännu har det aldrig funnits någon som systematisk använts sig av sådana kunskaper. Om man inte gör det så blir allt traditionellt, man riktar in sig på allt det som män värderar och som de sysslar med. Tittar man på Ålands turistförbunds broschyrer så finns det om cykling, fiske och segling o.s.v. Det finns en massa aktiviteter som många män, som också i och för sig kvinnor sysslar med, men som man kunde klassificera som typisk manliga.

Det finns en broschyr, som kom ut första gången i fjol och där har jag varit med och tryckt på, som handlar om kultur. Där ingår musik, teater, konst alla kulturområden ryms inom en broschyr. Det är inte dåligt, men när man tänker på att det finns många olika marknadsföringsbroschyrer för enskilda aktiviteter som t.ex. fiske. Frågan är om det är så hemskt mycket mera värt än t.ex. musikevenemang? Jag är inte så säker på det.

Det finns problem inom det som kallas kulturturism. Det är ett mycket splittrat fält. Det behöver i sig inte heller vara en svaghet. Det visar bara på mångfald. Det finns också ett stort värde i vårt kulturliv att det har så stor regional spridning. Det finns ute i skärgårdskommunerna, det finns på fasta Åland och det finns i Mariehamn, olika typer av återkommande kulturevenemang. Det är en verksamhet som har mångfald, regional spridning och dessutom verkar som säsongsförlängare. Tänker man på Åland Winter Jazz, Vera filmfestival som börjar få ett gott renommé om sig, det är inte bara ålänningar som går på filmfestival, och vi har framförallt Litteraturdagarna. Det är stora kulturevenemang som är "off season". Men de här evenemangen saknar de stora sponsorstöd som t.ex. PAF Open får och många av de här sportevenemangen. Kulturen brukar ofta beskyllas för att det är kulturarbetarnas eget fel. Jag tycker att det är lite oförskämt eftersom det finns många som jobbar inom den här sektorn med många olika evenemang med otroligt stora ideella krafter. I stället för att kritisera kulturturismen så borde landskapet ha en aktiv sammanordnande roll. Landskapsregeringen borde även komma med förslag till hur man resursmässigt kan stöda de här verksamheterna.

När man gör det här nya turismstrategipaketet så borde man ha ett partssammansatt organ med representanter för kulturproducenter, turistnäringar och landskapsregeringen som skulle utarbeta olika sätt att få de här evenemangen att hänga ihop och arrangörerna också skulle få stöd av varandra. Det som är svårt med kulturevenemang är framförallt marknadsföringen. Den är jätte dyr. Ska en liten förening t.ex. orgelfestivalen, Katrina kammarmusik, Island in the sun eller Jazzfestivalen marknadsföra sig hos Ålands turistförbund så går det tusentals euro åt för det. Det är en stor del av budgeten för de här små föreningarna. Sådana pengar har man i regel inte. Den här marknadsföringen är något som man kanske på Näringsavdelningen borde se till att det finns särskilda pengar för just de här kulturevenemangen, men också andra resurser.

Vad beträffar det här med PAF, så är PAF en väldigt mansdominerad organisation. Det ger bl.a. utslag i stora stöd till idrotten och de traditionellt stora manliga idrottssektorerna. Det är nästan omöjligt för ett kulturprojekt att få särskilda pengar för kulturevenemang från PAF. De har olika argument för varför de inte kan sponsorera kultur. Där krävs nog också en måldiskussion.

Det som är svårt, som sagt var, är det här med marknadsföring och att få pengar till det. Jag tror att man måste samarbeta och ha mycket mera gemensamt arbete mellan de här kulturevenemangen och organisationerna. Det räcker inte krafterna till idag, att det är någon som ska organisera det här. För att nå dit krävs nog att landskapet går in med särskilda resurser, men då måste man tro på kulturen som en lockande och säljande kraft. Det gör vi. Jag hoppas att den här motionen får ett positivt gensvar i utskottet.   

 

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till kulturutskottet.

 

Remiss

16    Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion om en nationalpark (HM 29/2008-2009)

Ärendet avfördes.

 

För kännedom

Republikens presidents framställning med förslag till lag om ändring av 59c § självstyrelselagen för Åland (RP 9/2008-2009)

Landshövdingen har genom ett brev av den 12 maj 2009 överlämnat presidentens framställning till lagtinget. Ärendet upptas till behandling vid plenum den 27 maj 2009.

Presidiets framställning om lagtingsledamöternas placering i plenisalen 2009-2011     (P 1/2008-2009)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 27.5 2009.

 

Föredras från tilläggslista

17    Finansutskottets betänkande nr 5/2008-2009 om förslag till första tilläggsbudget för år 2009 (FR 15/2008-2009) jämte stora FM 70-84 och 86-97 2008-2009

Ärendet bordläggs till plenum 27.5.2009.

 

För kännedom

Landskapsregeringens framställning angående ny lag om ordningsvakter (FR 16/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning angående blankettlag om privata säkerhetstjänster (FR 17/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning om ny ordningslagstiftning för landskapet Åland (FR 18/2008-2009)

Landskapsregeringens meddelande om landskapsregeringens samlade Östersjöpolitik (M 4/2008-2009)

 

Ärendena upptas till behandling den 29 maj 2009.

 

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 27 maj 2009 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.54).

 

 

 

 

 

Originalfil