Plenum den 25 maj 2011 kl. 13.00

Beskrivning: LSvapen

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 25 maj 2011 kl. 13.00

Plenum börjar. 2

Bordläggning. 2

1   Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2010 och verksamhet år 2011

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (Sjpn 2/2010-2011)

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2010-2011)

Bordläggning. 2

2   Sophantering, solceller, miljövänlig städning och energisparåtgärder

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 12/2010-2011)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 37 2007-2008)

Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 2/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 15/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 26/2009-2010)

Ltl Mika Nordbergs m.fl. hemställningsmotion (HM 34/2009-2010)

Remiss. 2

3   Energi från förnybara energikällor

Landskapsregeringens framställning (FR 20/2010-2011)

Remiss. 9

4   Ändrade ÅHS-avgifter

Landskapsregeringens framställning (FR 21/2010-2011)

Remiss. 30

5   Köttbesiktning

Landskapsregeringens framställning (FR 22/2010-2011)

Remiss. 30

6   Behörig myndighet för djursjukdomar

Landskapsregeringens framställning (FR 23/2010-2011)

Remiss. 33

7   Alkolås som kvalitetssäkring av person- och godstransporter

Landskapsregeringens framställning (FR 24/2010-2011)

Remiss. 33

8   Produktionsstöd för el

Landskapsregeringens framställning (FR 25/2010-2011)

Remiss. 57

9   Lag om ekodesign och energimärkning

Landskapsregeringens framställning (FR 26/2010-2011)

Remiss. 57

10  Erkännande av yrkeskvalifikationer

Landskapsregeringens framställning (FR 27/2010-2011)

Remiss. 57

11  Ny landskapslag om hälso- och sjukvård

Landskapsregeringens framställning (FR 28/2010-2011)

Första behandling. 57

12  Ändring av djurskyddslagen

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 11/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 18/2010-2011)

Enda behandling efter bordläggning. 58

13  Funktionshinder, rehabilitering och hjälpmedel

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2010-2011)

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 51/2007-2008)

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 35/2009-2010)

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2009-2010)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2009-2010)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2009-2010)

Föredras. 58

14  Varroafritt Åland

Landskapsregeringens svar

Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 24/2010-2011)

För kännedom... 60

15  Mediepolitiskt program

Landskapsregeringens meddelande (M 4/2010-2011)

 

 Plenum börjar

Närvaroregistrering 27 ledamöter är närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Anders Englund på grund av deltagande i SLC:s styrelsemöte i Helsingfors och lagtingsledamoten Jan Salmén på grund av annat förtroendeuppdrag. Beviljas.

Bordläggning

1      Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2010 och verksamhet år 2011

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (Sjpn 2/2010-2011)

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2010-2011)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 30.05.2011. Godkänt.

Bordläggning

2        Sophantering, solceller, miljövänlig städning och energisparåtgärder

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 12/2010-2011)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 37 2007-2008)

Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 2/2008-2009)

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion (HM 15/2008-2009)

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2008-2009)

Ltl Danne Sundmans m.fl. hemställningsmotion (HM 26/2009-2010)

Ltl Mika Nordbergs m.fl. hemställningsmotion (HM 34/2009-2010)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 30.05.2011. Godkänt.

Remiss

3        Energi från förnybara energikällor

Landskapsregeringens framställning (FR 20/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Minister Roger Eriksson

Fru talman! Nu har vi på vårt bord landskapsregeringens framställning om förnybara energikällor. Här, som tidigare många gånger, ligger det ett EU-direktiv i botten om främjande av energi från förnybara energikällor. Detta måste vi också implementera hos oss. Processen har också gått så långt att även här vi formell underrättelse på gång.

Vad innebär det här direktivet då? EU:s allmänna mål är att öka andelen förnybar energi till 20 procent av den slutgiltiga energianvändningen senast till år 2020, samt att 10 procent av varje medlemsstats energianvändning inom transportsektorn ska täckas av energi från förnybara energikällor.

Verkningen av detta är att miljön blir den stora vinnaren. Tanken är att man ska minimera växthuseffekten.

Fru talman! Vissa delar av direktivet har vi redan kunnat genomföra med åländsk lagstiftning, men inte allt.

Hur ska vi uppnå det här? För att uppnå EU:s energianvändningsmål föreslår vi en lagstiftning.

Tittar man på § 1 så är syftet med lagen att främja användningen av biodrivmedel för motorbensin och dieselolja så att de ska kunna ersättas. Distributörerna blir också skyldig att tillhandahålla och leverera biodrivmedel för konsumtion.

Blankettlagstiftningsteknik visar sig vara förnuftigt när vi har tittat på frågan. Vi har ett gemensamt handelsområde med riket. Det kräver också en överenskommelse för att tullverket ska kunna sköta förvaltningsuppgifter. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! Ltl Runar Karlsson kom i ett tidigare ärende in ganska mycket på det som jag tänkte säga. Det är onödigt att upprepa det. Låt mig koka ner mina tankar så mycket det går så att vi får tiden att gå.

När vi tittar på energi från förnybara energikällor så tänker jag på vindkraften, som vi pratade om tidigare, jag tänker på biogas som det här EU-direktivet mycket handlar om och jag tänker på biobränsle från sopor, skogsprodukter, jordbruksgrödor osv. Det skulle vara intressant om man från landskapsregeringens sida hade möjlighet att ta ett helhetsgrepp på området grön energi. Jag tror att det är en viktig framtida näringsgren för Ålands vidkommande.

Nu har vi igen en framställning. Vi var många som blev förvånade över att det kom så mycket framställningar. I den här framställningen finner man förklaringen ganska snabbt när man ser att redan den 5 december i fjol gick tiden ut för att få det här EU-direktivet på plats. Vi förstår väl alla som är läskunniga att det är någorlunda brådskande med den här framställningen.

Herr talman! Varför har man inte från landskapsregeringen följt upp de tankar som tankesmedjan lämnade? Tankarna om hur man kunde driva vidare området grön energi. Det är naturligt, tycker jag, när man kommer med en sådan här framställning att man faktiskt ser till helheten. Vad kan vi göra när det gäller i vindkraft? Var kan vi göra när det gäller biogas? Vad kan vi göra när det gäller biobränsleutveckling? Det finns mycket som vi kunde göra här. Men istället släpar man efter och ser till att man uppfyller de olika EU-direktiven som landskapsregeringen ställs inför.

Huvudfrågan är: Varför finns det ingen samlad strategi för det här området minister Eriksson?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Som jag sade tidigare och som ltl Eriksson sade här så borde vi komma igång med det här arbetet. Det slängs 3000 ton matavfall varje år som läggs i komposter och avger metangas. Det enda som man får av det är matjord. Istället för att röta och gasa matavfallet så skulle man få gas som man kan köra bilar på och man har fortfarande kvar matjorden. Samma sak kan man göra med jordbrukets gödsel. Det finns oerhörda mängder biogas. Det är fantastiskt att man kan köra bilar på detta. Vi vet att det produceras mycket el på Åland redan, men vi kan också producera bränsle som man kan köra bilar på. Tekniken finns, den måste bara få en puff och lite stöd i början för att komma i gång.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det där är vi helt eniga om. Mitt anförande kanske blev i kortaste laget. Jag tycker att det förekommer tillräckligt med maratonanföranden ändå. Vi var ganska nära i tankarna ltl Karlsson och jag.

Det som skiljer oss åt, och som jag också sade i repliken tidigare, är att jag inte har möjlighet att få landskapsregeringen att agera, trots att jag verkligen har försökt med alla medel att få fram någonting från landskapsregeringen. Den möjligheten borde ltl Karlsson ha. Jag förstår inte varför man inte tar ett helhetsgrepp på detta. Detta är inte några invecklade saker. Det krävs bara lite arbete. Det är ordet arbete som förefaller saknas. Vad beror det på ltl Karlsson?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag delar ltl Anders Erikssons åsikter om grön energi, grön el och Åland som den gröna ön i det blå havet. Den visionen har vi. Från landskapsregeringen jobbar vi fortsättningsvis med det. Vi har, inom olika områden och olika moment, olika lösningar som stöder energilösningar inom byggsektorn och inom miljöstöd etc. Det finns ett helt batteri av olika åtgärder där vi befrämjar de här sakerna.

Jag kan också påminna om energistrategimeddelandet som lagtinget tog. Där framgår just våra målsättningar. Det är också ett faktum att vi hittills, vilket redan har framkommit i debatten, har satt ner mycket energi på att kunna komma med i inmatningstariffsystemet. För det ser vi som den största övergripande åtgärden som skulle ha den största påverkan på det åländska samhället för att kunna producera grön el. Den kampen tänker vi fortsätta.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte om jag håller med ministern om att inmatningstariffsystemet är den absolut viktigaste frågan, men den är viktig. Det blir lite märkligt när ansvarig minister säger att han delar de tankar jag har, han delar visionen och att man jobbar med det här. Det kan vara mycket möjligt, minister Eriksson, att man inom landskapsregeringen kanske gör någonting inom det här området. Jag tror att om man ska få till stånd en utveckling så gäller det att ta ett helhetsgrepp, för många av de här olika verksamheterna går in i varandra. Även det som man eventuellt jobbar med från landskapsregeringens sida måste man ju kunna kommunicera ut, så att åtminstone jag som läskunnig lagtingsledamot har möjlighet att veta om det händer någonting. Till dess tillåter jag mig att tvivla.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Folke Sjölund

Herr talman! Det är inte särdeles kontroversiellt med de uttalade målsättningarna i framställningen. Framställningen bygger på EU-direktiv. Jag tänkte också passa på att prata ifrån det perspektivet.

Det händer ganska mycket inom EU i den här sektorn. Utvecklingen går ganska snabbt framåt. Den politiska ambitionsnivån är faktiskt hög, vilket jag märker när jag vistas i Bryssel lite nu och då och umgås med folk i EU-parlamentet och andra instanser i Bryssel. Det finns ett stort intresse för miljöfrågorna och i synnerhet energifrågorna och kombinationen miljö och energi.

Det diskuteras också ganska allvarligt på politisk nivå om takten 20-20-20 programmet är för långsam. Borde man höja ambitionen inom energisektorn till en effektivering till 30 procent istället för 20 procent fram till år 2020? Det kan mycket väl komma.

Det satsas också väldigt mycket på kohesionspolitiken, samordning av politikområden och utveckling mellan olika länder och att man lär av varandra. Just frågan om bästa sättet att utöva olika verksamheter utnyttjas mycket. Det här tar sig i uttryck att man försöker göra så öppna informationssystem som möjligt. Man ska kunna lära av varandra. Det läggs ut väldigt mycket på nätet, som finns tillgänglig för alla i alla EU-länder. Det är en utveckling som pågår och som kommer att bli ännu mera betydelsefull. Det här pågår i en sådan takt att när man jämför med hur vi gör här hemma så finns det faktiskt en risk för att vi håller på att halka efter i utvecklingen. Istället för att vi skulle vara föregångare, som vi kanske tidigare har varit, så håller vi nu på att bli omsprungna på en del områden.

För att övergå till våra egna förhållanden så teknikutvecklingen är rent allmänt snabb och den finns också här hos oss. Där tycker jag att det är jätteviktigt, och det illustreras väldigt bra av fiskrensanläggningen, att man gör biobränsle och kör bussar på. Man ska inte förakta småskaliga lösningar där man kan använda råvaror eller olika källor för att tillverka bränsle. Biobränsle är en modell, men det finns också andra. Det här kan man åstadkomma med rätt små investeringar. Det kanske mer är tankekraft som behövs än investering i hårdvara. De här lösningarna och åtgärderna är väldigt viktiga. Om man har väldigt många sådana åtgärder, om man faktiskt går ut och lär av varandra och tillämpar det på många olika ställen, så sammantaget blir det ganska stor effekt till nytta för miljön och också för ekonomin. Där gäller det att vara noga med att se till att de lösningar som man gör också ska ha en ekonomisk hållbarhet.

Sedan har vi den andra biten som också är viktig, solkraft, värmeväxlare, bränsleceller och allt möjligt. Till skillnad från de småskaliga lösningarna så är de beroende av stora utvecklingskostnader. De är beroende av serieproduktion av långa serier för att komma ner till en vettig ekonomi. Tillämpningen när man använder de olika lösningarna kan man göra i liten skala och anpassa och skräddarsy lösningar för de egna behoven. Också detta är väldigt viktigt och nödvändigt med tanke på att få en bra miljö.

Jag tycker att vi själva har goda förutsättningar att delta i det här arbetet och nå goda resultat. Det ska vi fortsätta med, tycker jag.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det här är ett intressant ärende som man kunde tala mycket om. Det är ett politikområde som obunden samling har drivit på väldigt kraftigt ända sedan 1995. Vi tycker det är roligt att alla partier är väldigt för den här utvecklingen idag. Det är för att vi har blivit varse om klimatproblematiken.

Den förnyelsebara energin är förstås miljövänligare. Det är också nationalekonomi för Åland. Istället för att importera olja från fjärran så kan man låta pengarna stanna och arbeta på Åland i åländska företag som skapar både avkastning och arbetsplatser. Om man ser till hållbar utveckling så är det minst lika intressant som miljövänligheten.

När man tittar i direktiven som nu implementeras så är EU:s målsättning ur ett åländskt perspektiv hopplöst föråldrad och väldigt lågt satt. Vi har redan uppfyllt det här i stort sett. Redan med de planer vi har på satsningarna i vindkraften kommer man att överstiga det här. Till och med på visionsstadiet produceras det dubbelt mer vindkraft än vad det används el på Åland. Då kompenserar man också drivmedel som inte är förnyelsebart.

Det finns också lite problematik. Det gör ändringar i flera lagar, om än små. Om man tar den här blankettlagen om främjande av användningen av biodrivmedel för transport så är Finland och Åland, tack vare att man hör till Finland, väldigt efter mot Sverige som idag erbjuder både etanolbränsle och biogas i många mackar. Det är ju en stor brist.

Jag träffade en svensk som har flyttat till Åland, har fått jobb på Åland, har fått frun med på noterna och de har slagit ner sina bopålar här. Han hade en svensktillverkad bil som var biogasdriven men han kan inte tanka sin bil här på Åland. Det upplevde han som en jättestor brist. Man blir verkligen varse vilket u-land Åland är kopplat till jämfört med om vi istället skulle göra som man har gjort i Sverige, ha biogas- och etanolnätet väl utbyggt, särskilt biogas. Det är en stor brist att inte man kan tanka biogas på Åland. Jag vet inte heller om det är på gång. Jag har tidigare efterlyst att landskapsregeringen borde försöka få till en sådan utveckling, uppmana marknaden att se till att det görs och om det skulle behövas också stöda den utvecklingen rent ekonomiskt. Det är av vikt för turistnäringen och miljön. Jag skulle gärna höra landskapsregeringen åsikt om detta.

I Finland blandar man i mera etanol i bränslet, från 5 procent till 10 procent i bränsle. Det gör i det stora hela en stor skillnad. Att det sedan är mycket problem med de nya bränslena och äldre fordon är lite tråkigt. Det gör att de inte riktigt får förtroende hos befolkningen tyvärr. Men det är en annan sak.

När det gäller den första lagen kan man se det som ett stort problem, att vi har en sådan underutvecklad bränsleförsäljning, tyvärr, jämfört med Sverige, vilket drabbar folk som har importerade bilar från Sverige. Det är väldigt vanligt på Åland.

När det gäller lagen om bostadsproduktion tycker jag att man kanske borde vara så djärv på Åland att man skulle sätta ett datum, ett årtal, där det förbjuds att använda andra än förnyelsebara bränslen till uppvärmning, det ska vara en tid framåt i tiden. Det är den del av energiproduktion där det är allra enklast att verkligen övergå till förnyelsebar energi. Det finns många alternativ som passar både nybyggnation och befintliga fastigheter med måttliga kostnader. Man skulle helt enkelt förbjuda annat än uppvärmning med förnyelsebara energikällor för att ytterligare skynda på en utveckling som nu har gått rätt så långt på Åland om man ser till statistiken.

I framställningen saknas också en redogörelse för var Åland ligger beträffande detta. Det kanske man borde ha nämnt i framställningen som bakgrundsinformation. Då skulle det också ha framgått hur mycket efter EU är, EU:s målsättning är för låg.

Jag driver själv Ålands mest miljövänliga radhus och det enda klimatneutrala lägenhetsboende som finns på Åland. Det är väl i sig inte någon sensation, annat än att det är det enda, vilket är en sensation. Det borde vara flera som tar efter den här modellen. Just nu är jag med och bygger ytterligare nästa steg. Det är ett ännu ett bostadshus där elva lägenheter till stor del kommer att värmas av solfångare. Det är också Ålands största solfångaranläggning. Den tekniken är redan etablerad och ekonomisk tillgänglig i och med de stödsystem som finns. Det är till och med en god affär rent ekonomiskt och framförallt för miljön. Vi provar ut en ny teknisk lösning som installeras för första gången på Åland. Man lagar solens värme delvis i berget för att på hösten få högre verkningsgrad. Nu blir det väldigt tekniskt. Men jag vill säga att formuleringen här; ”en miljömässig positiv aspekt är installering av utrustning och system för energi från förnyelsebara energikällor”. Man borde förbjuda de här energikällorna som inte förnyelsebara från och med ett visst år.

När det gäller den tredje lagen så är det en formell ändring i plan- och bygglagen. Jag har erfarit, förstås som huvudmotionär, att en bra motion har godkänts från social- och miljöutskottet, där man ska mäta förbrukningen av både varmvatten och kallvatten, kallvatten på initiativ av utskottet. Förutom teknik så måste man också lära människor och man måste ge ekonomiska morötter till befolkningen, både från samhällets sida och från fastighetsägarnas sida så att man ändrar sitt beteende till en mer miljövänlig riktning. Det kanske det här direktivet lite har missat. Den här utvecklingen har varit väldigt teknikdriven. Den beteendemässiga biten av det hela är minst lika viktigt. Om man är fastighetsägare så ser man hur äldre människor lever miljövänligt, bara genom att leva som de lever. Medan yngre människor tyvärr lever tvärtom. Detta måste man analysera och se hur man kan ge incitament för att vi ska leva lite mera som de gjorde förr, inte helt som det var förr när det var svartvitt. Vi ska leva i färg men mer miljövänligt.

Som sagt, det här kan man prata länge om. Det är en formalitet som vi för länge sedan i praktiken uppfyller.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag är förvånad över den här förbudsmentaliteten som obundna torgför här. Det är väl rimligt att vi ska använda morötter istället för förbud så långt vi kan. Visserligen skulle det här området erfordra beskattningsrätt. På den punkten är det förhoppningsvis ett framsteg som vi ska göra inom ett antal år. Hur skulle man kunna förbjuda allt utom förnyelsebar uppvärmning när vi har åtskilliga hus idag som körs på värmeväxlare där det behövs insatser av el vissa tider? Vi har åtskilliga lösningar som också i framtiden är elberoende. Då kan man ju inte förbjuda det eftersom elproduktionen till delar åtminstone fortsättningsvis måste vara beroende av import.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ska man ta ett så djärvt steg som ett förbud mot icke förnyelsebara energikällor så måste man ju noggrant fundera på vad man gör. Man måste fundera på om man ska ta befintligt bestånd eller om man ska ta nyetableringar? Man skulle inte få installera något annat från ett visst datum när man byter eller installerar nytt värmesystemen i fastigheten. När det gäller sådana system som behöver el i backupp så kan man t.ex. ställa det kravet att sådana anläggningar får finnas men då måste fastighetsägaren visa på, att i motsvarande grad som den här anläggningen konsumerar el, antingen ha certifikat från förnyelsebar el eller äga sådan elkraftproduktion som är förnyelsebar, då är den tillåten. Det finns ett gränsland.

När det gäller den fastigheten som jag själv är delägare i så äger vi vindkraftsproduktion och tar del av vindkraftselen som används för fastighetens uppvärmning. Det är ett sätt att lösa det.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Oberoende vill vi från moderat håll understryka att vi är för andra lösningar än förbud när det gäller så här stora saker. Det skulle innebära en kapitalförstöring som skulle vara markant. Naturligtvis kan man ha övergångstider och man kan undanta befintliga hus. Men då uppnår man inte det som ltl Sundman är ute efter. Det är då bättre med morötter av olika slag och då inte i form av direkt stöd utan på andra sätt.

Jag vill naturligt gratulera Sundman till hans tro på att han har det enda hyreshuset som använder sig av helt och hållet förnyelsebara uppvärmningsmetoder. I Mariehamns stad kör vi nästan allt varmvatten på biobränsle. Nästan alla hyreshus i stan är uppvärmda med förnyelsebara energimetoder och åtskilliga mindre hyreshus har också numera bergvärmelösningar, så det är relativt vanligt.

Ltl Danne Sundman, replik

Det stämmer, herr talman, att det är relativt vanligt. Jag känner inte till någon fastighet som har bergvärme eller jordvärmepump där sedan eldelen täcks till hundra procent av vindkraft, som i det här fallet. Det kan hända att det finns. Jag säger så här därför att jag vill att någon ska komma fram och säga; vi har också det eller vi har större solfångare. Hittills har inte någon kommit och sagt det så då stämmer det att det fortfarande är Ålands enda hus där man har bergvärmepump och eldelen helt täckt med egen ägd vindkraft.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Talman! Landskapsregeringen har en uttalad målsättning att erbjuda klimatmorötter. När det gäller stöd för bostadsproduktionen så ger landskapsregeringen stöd för solpaneler och även för reglering av värme och ventilation där det finns stora klimatvinster när det gäller flerfamiljshus och hyreshus. Vi ger också stöd för vissa rimliga kvadratmetrar när det gäller egnahemshus. Vi har gjort en bedömning vad som är rimligt att man bygger och det ger vi stöd för. Vill man bygga utöver detta så är det helt fritt fram. De kvadratmetrarna som är rimliga ur klimatsynpunkt ger vi stöd för.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det stämmer att landskapsregeringen har betydande inslag av morötter och delvis också piskor i sina regelverk och där stöd inte beviljas på vissa villkor när det gäller miljön.

När det gäller miljövänlig energi så vet jag minister Sjögren brukar säga att den allra mest miljövänliga energi är den som man sparar. Man kanske har prioriterat det lite för lågt. Det finns mycket energi att spara. Den energi som aldrig behöver produceras är den absolut mest miljövänliga. Där finns det också mycket att göra i det åländska samhället. Där kan jag igen skryta med bostadsprojekten som jag själv håller på med. Min erfarenhet därifrån är att med relativt enkla medel, genom både teknik men framförallt genom mänskligt beteende, piskor och morötter, så kan man spara mycket energi, särskilt inom boendet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är en uppfattning som jag förstås delar. Det finns betydande vinster för både kommunerna och landskapet att göra genom att se över sina driftskostnader. Det sparar både klimat och pengar. Där har vi, som ltl Sundman påpekade, en rejäl bit att gå ännu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

4      Ändrade ÅHS-avgifter

Landskapsregeringens framställning (FR 21/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Minister Katrin Sjögren

Talman! Bestämmelserna om högkostnadsskyddet i landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård ändrades så sent som den i januari 2010. Ändringen innebar bland annat att det lägre kostnadstaket som gäller för personer över 65 år numera även omfattar personer med sjuk- eller invalidpension, eller rehabiliteringsstöd på heltid. Det var en mycket efterlängtad reform.

Efter att lagen har varit i kraft en tid konstaterades att personer med sjuk- eller invalidpension eller rehabiliteringsunderstöd på heltid i regel enligt pensionslagstiftningen övergår till ålderspension vid 63-års ålder.

Enligt gällande lagstiftning medför denna övergång till ålderspension att en person förflyttas från det lägre kostnadstaket på 120 euro till det högre kostnadstaket på 375 euro. Det högre kostnadstaket är sedan i kraft under två år, tills personen har fyllt 65 år.

Detta övergångsproblem drabbar såväl personer som har varit sjukpensionärer, till exempel på grund av funktionshinder under hela sitt liv, som personer som har varit sjukpensionärer eller har haft rehabiliteringsstöd under en kortare period. Så kan vi inte ha det! Vi behöver täppa till hålet i lagstiftningen.

Landskapsregeringens ståndpunkt är att högkostnadsskyddet för personer med sjuk- eller invalidpension, eller personer med rehabiliteringsstöd på heltid, vilka övergår till ålderspension redan vid 63 års ålder inte ska behandlas sämre än de som erhåller ålderspension vid 65 års ålder.

Landskapsregeringen föreslår därför en förändring i landskapslagen om grunderna för ÅHS-avgifterna.

Enligt förslaget skulle högkostnadsskyddet inom ÅHS ändras så att det lägre kostnadstaket på 120 euro utvidgas till omfatta även sådana personer som har blivit beviljade sjuk- eller invalidpension, eller rehabiliteringsstöd på heltid och som vid fyllda 63 år övergår till ålderspension. Genom förslaget kvarstår personen i fråga vid det lägre kostnadstaket vid en övergång till ålderspension oberoende av ålder.

Samtidigt föreslås att den avgiftsprocent som långvårdsavgiften högst får uppgå till höjs från 80 procent till 85 procent av patientens månadsinkomst. För patienter som har levt i gemensamt hushåll i äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden höjs procentsatsen på motsvarande sätt från 40 procent till 42,5 procent av den sammanräknade månadsinkomsten.

Den som får institutionsvård föreslås alltid att ha minst 97 euro i månaden till sitt förfogande. Tidigare låg minimibeloppen på 80 euro i månaden. Dessutom föreslås att det månadsbelopp som patienten minst ska ha till sitt förfogande ska justeras vartannat år utifrån förändringen i arbetspensionsindex.

Avgifterna för institutionsvård inom sjukvården regleras i landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård. När det gäller institutionsvård inom socialvården regleras avgifterna i blankettlagen om klientavgifter inom social- och hälsovården.

Avgiften för långvarig institutionsvård och det månadsbelopp som klienten/patienten minst ska ha till sitt förfogande har länge varit densamma inom socialvården, inom kommunerna som inom och hälso- och sjukvården.

2007 ändrades grunderna för fastställandet av avgiften för institutionsvård. Avgifterna fick då uppgå till högst 82 procent av klientens månadsinkomster, medan motsvarande procentsats inom hälso- och sjukvården var 80 procent. I januari 2010 ändrades procentsatserna inom socialvården igen.

Ändringarna av avgiftsnivåerna inom socialvården har medfört att långvårdsavgiften inte längre är densamma inom socialvården respektive hälso- och sjukvården. Enligt gällande lagstiftning får långvårdsavgiften inom socialvården uppgå till högst ett belopp som motsvarar 85 procent av klientens månadsinkomst, medan motsvarande procentsats inom sjukvården är 80 procent. Det eurobelopp som klienten/patienten alltid måste ha till sitt förfogande är minst 97 euro i månaden inom socialvården och 80 euro i månaden inom sjukvården. Huvudmannaskapet, inte formen för vården, är således avgörande för vilken avgift som erläggs. Olikheten orsakar även praktiska och byråkratiska problem då klienter/patienter flyttas mellan institutionerna.

Avgiften och grunderna för fastställandet av avgiften för den långvariga institutionsvården inom ÅHS bör därför ändras till att vara densamma som inom socialvården.

Bestämmelserna i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården har från och med den 1 januari 2010 genomgått en förändring, som innebär att även handikappförmåner ska beaktas som inkomster. Från samma datum blev bestämmelserna tillämpliga i landskapet till den del de gäller socialvården, alltså kommunernas verksamhet. Från och med den 1 januari 2010 ändrades lagen om handikappsförmåner så att vårdbidraget för pensionstagare också betalas när klienten är i behov av institutionsvård. Det har man inte fått tidigare. Nu kan man också få vårdbidrag om man är på institution.

För att avgiften för institutionsvården ska var så lika som möjligt oavsett om huvudmannen är en kommun eller ÅHS bör landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård ändras, så att vårdbidrag för barn, vårdbidrag för pensionstagare och handikappbidrag inte längre ska undantas som inkomst vid fastställandet av långvårdsavgiften.

Framställningens har ekonomiska verkningar. Förslaget med att det lägre kostnadstaket även ska omfatta personer med sjuk- eller invalidpension, eller personer med rehabiliteringsstöd på heltid, vilka övergår till ålderspension redan vid 63 års ålder, leder till minskade kostnader för den enskilde pensionstagaren i och med att kostnadstaket sänks från 375 euro till 120 euro. I motsvarande mån ökar kostnaderna för landskapets, ÅHS:s del.

I och med att avgiftsprocenten för långvårdsavgiften höjs ökar även landskapets intäkter för den långvariga institutionsvården. Samtidigt minskar den månadsinkomst som den enskilde har till sitt förfogade. Genom förslaget höjs dock det minimibelopp som patienten alltid ska ha till sitt förfogande från minst 80 euro till minst 97 euro i månaden.

Den föreslagna förhöjningen av procentsatsen för långvårdsavgiften torde även medföra att kommunernas kostnader för vården vid hälso- och sjukvårdsmyndighetens långvårdsenhet kommer att minska. Eftersom en större andel av kostnaderna för den långvariga institutionsvården kan täckas av långvårdsavgiften kommer den andel som ska erläggas av patientens hemkommun att minska.

Förslaget har inga kända verkningar för miljön. I fråga om jämställdheten kan det vara svårt att förutsäga exakt vilka konsekvenser förslaget kommer att få. Men generellt kan sägas att kvinnor lever längre än män, besöker läkare oftare än vad män gör samtidigt som kvinnor i genomsnitt har en lägre inkomst än vad män har. Med visst fog kan därför konstateras att de föreslagna avgiftsförändringarna påverkar kvinnors ekonomiska situation i större utsträckning än mäns.

Framställningen och beredningen har gjorts i samarbete med ÅHS. ÅHS organisationen uppdagade det här glappet i lagstiftningen och social- och miljöavdelningen och lagberedningen har varit delaktiga i framtagande av framställningen. Tack.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Vi har nu konstaterat inom ÅHS att avgifterna ibland följer lite olika principer. Det är olika principer som ligger till grund för varför en avgift är si och en annan avgift är så. Vi kan i alla fall konstatera att avgifterna höjs successivt inom ÅHS men att högkostnadsskyddet och det lägre av dem på 120 euro är lågt i relation till omgivande regioner.

Det har slagit mig att det finns många grupper i samhället såsom studerande, arbetslösa, sådana som går på dagpenning och även sådana som faller mellan stolarna av olika slag som egentligen har mindre inkomster och mindre kapacitet att betala de höga avgifterna vid ÅHS. De omfattas inte i dagsläget av högkostnadsskyddet. Hur ser minister Sjögren på det? Måste man ännu fortsätta att utveckla den här lagstiftningen?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller studerande så ska vi snart debattera den nya ÅHS-lagen. Där har vi försökt aktivt att täcka in alla grupper, att man ska ha rätt till hälsofrämjande verksamhet och sjukvård och där ingår studerande. Det är en av reformerna i förslaget.

Jag har också uppfattat att det har varit en uttalad målsättning från ÅHS-styrelse att titta på de olika avgiftsgrunderna och kategorierna. Det var också det som låg till grund för den tidigare justeringen av avgifterna inom ÅHS. Det fanns då en samsyn mellan landskapsregeringen att styrelsen och det finns det också den här gången. Man måste hela tiden fortsätta att utveckla avgiftssystemet.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, det är sant att inom ÅHS har vi konstaterat att man måste göra en större översyn av hela avgiftsstadgan. Den är inte logisk som den är idag. Ibland bygger avgiftsstadgan på den ena principen och ibland på den andra principen.

Lagen om avgifter bygger i stort sett på ålder. Upp till en viss ålder har man högkostnadsskyddet och över en viss ålder. Det finns andra sociala grupper som inte hör till åldern men som av sociala skäl ändå är angelägna att få del av högkostnadsskyddet. Hur tänker man och vad ser man för behov av åtgärder?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det är alltid viktigt att försöka täppa till hålen i lagstiftningen och se på de personerna som lever på marginalerna och har det tufft. Jag välkomnar att man har en översyn från ÅHS. Vi ser gärna att man kommer med ett sådant förslag. Det är inte så lätt. Vi har ändå en yrkesverksam befolkning som kan ha det högre högkostnadstaket. Finns det idéer och förslag så kan vi diskutera ihop oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag har ingenting emot § 4 om högkostnadsskyddet. Jag välkomnar det.

Däremot är vi bekymrade över § 5, den långvariga institutionsvården för vissa våra skattebetalande medborgare. Har man diskuterat den frågan om av högkostnadsskyddet för dem som drabbas i § 5? Vi har dem på de kommunala institutionerna, det är annan lagstiftning. Men här har vi dem inom ÅHS på den geriatriska kliniken och kanske också ibland på någon annan klinik.

Till exempel inom barndagvården betalar medborgarna ungefär 15 procent i medeltal, några lite mera och många nästan ingenting. Borde man inte inom långvården eftersträva att också ha ett högkostnadsskydd eller i alla fall ett tak på 50 eller 40 procent. Nu kan det till och med bli en "Pomperipossa" effekt, att man betalar långt utöver det som det kostar. Är det riktigt uppfattat? Huvudfrågan var att man ska ha ett tak.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det finns stipulerat i lagstiftningen att man absolut inte får ta ut högre avgifter än vad tjänsterna kostar. Det kommer inte att hända.

Sedan tror jag inte att det finns någon risk, fast det inte skulle vara stipulerat i lag, eftersom när vi pratar om institutionsvård så pratar vi om höga kostnader. Jag gjorde ett tanke- och räkneexempel för mig själv, om man är på institution så får man behålla 97 euro om man bara har folkpension. Men om man har en hög pension, t.ex. upp mot 2000 euro så då får man ungefär behålla 300 euro. Det är en skillnad i detta och så är hela systemet uppbyggt.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag kan inte i den här lagen hitta begränsningen till de absoluta kostnaderna när det gäller ÅHS. När det gäller kommunala institutioner så vet jag att det finns inskrivet. Det är möjligt att jag inte i hastigheten hittar det.

Det är ju inte bara pensionerna som räknas. Det är eventuella livräntor, andra personliga inkomster, nettoinkomster av kapital, ränte- och dividendinkomster och hyresinkomster. Det kan vara ganska enorma belopp som det här kan röra sig om för vissa som i stort sett sedan ska få 97 euro i månaden kvar. Det är ett hån i så fall.

Men om minister nu kan säga att vi har samma i den här lagstiftningen som i kommunallagstiftningen om avgifterna, så är det i alla fall lite bättre.

Min huvudfråga är: Har man fört det resonemanget om en rimlig maximiavgift för det här, som vi sedan också kan och bör flytta till den kommunala nivån? Det måste vara vår strävan.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Nej, det har vi inte diskuterat när det gäller den här framställningen. Jag upprepar igen vad jag sade; man får inte ta sådana avgifter som är högre än vad tjänsterna kostar. Om jag kommer ihåg rätt så stipuleras detta i patient- och klientavgiftslagen och inte i ÅHS avgiftslagen. När det gäller 97 euro så pratar vi om de pensionärer och funktionshindrade som har de absolut lägsta inkomsterna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag ingick i den grupp som ÅHS-styrelse utsåg för att titta över nivåerna i avgifterna. Jag ingår också i ÅHS styrelse, som nu har varit på tapeten i media. Båda dessa grupper, avgiftsgruppen och styrelsen, leds av samma person. Den personen har vi sett i media att blott har en tiondel i arvode mot vad man har i Postens styrelse. Jag vet inte varför det är på det här viset. Jag har själv funderat mycket runt den frågan. Jag talade igår med ordförande och jag understöder hans tankar. Det handlar mycket om att det är kvinnor som sitter i ÅHS-styrelse och det är många kvinnor som hanterar vård- och omsorgsfrågor. Medan man i Postens styrelse har en majoritet av män och verksamheten handlar om servicen runt postverksamheten. Det måste bli bot och bättring på det här, det kan inte vara på det här sättet. Ordföranden i ÅHS-styrelse gör en otrolig insats, vilket han också har gjort när det gäller avgifterna.

Enligt detta har vi missat två år. Vi har trott att man skulle få detta hela tiden också när man övergår till ålderspension men det har funnits ett glapp på de här två åren. Det är bra att det är upptäckt och att man nu gör någonting åt det här. Det understöder jag å det varmaste, för det har aldrig varit meningen att det skulle vara på det här sättet. Det är säkert någon som har påpekat det för någon som sedan har fört det vidare. Det är bra.

Vi hade ett fasligt sjå att föra in sjuk- och invalpensionärer och personer med rehabiliteringsstöd så att de skulle inlemmas i högkostnadstaket. Man hade en annan möjlighet tidigare så länge vi hade ett låginkomstskydd, men detta finns det inte en politisk majoritet för längre. Jag förespråkade detta själv, jag tyckte att det var bra för då inlemmades väldigt många olika grupper. En majoritet ville något annat och det rättar jag mig efter.

En annan grupp som vi också tittade på i avgiftsgruppen var barnfamiljer. Vi tyckte att barnfamiljerna borde komma med som en helhet. Vi fick också beskedet att många barn idag har privata försäkringar vilket medför att samma behov inte finns. Vi har i den här gruppen tänkt så långt vi har kunnat och vi har inlemmat de grupper som faktiskt behöver ha ett större skydd än de i arbetsför ålder med en bra månadsinkomst.

Både ideologiskt och principiellt är jag emot att man ska ha proportionella avgifter. Man får en viss service, den är lika för alla och det är inte någon som är i någon gräddfil för att man betalar mera och ingen får vare sig sämre vård eller omsorg om man betalar en lägre summa. Skatten är redan progressiv och där har man hjälpt till hela tiden. Man har haft en inkomst för att ha ett skydd när man behöver få en kommunal- eller landskapsservice. Därför tycker jag att man borde ha enhetsavgifter när det gäller priser på den här typen av service.

En annan tanke är den som ltl Roger Jansson förde fram att det ska finnas en maxtaxa även för den här verksamheten. Det är värt för utskottet att titta på det. Säg att det finns en pensionär med en nettoinkomst på 5000 - 10000 euro, vilket säkert inte kommer att vara omöjligt i framtiden, om man har inkomster på 10 000 euro så betalar man 8 500 i avgift om man ska betala 85 procent. Det är ganska stor avgift.

Jag tycker att man absolut ska titta på det här i utskottet. Det kan inte vara så att när man kommer i den situationen att man vårdas på en institution så ska man även bära den här typen av service för andra. Det måste finnas andra typer av nät som gör det.

Med mitt resonemang så tycker jag att detta med 97 euro i månaden är en ganska liten summa att ha till sitt förfogande. Tänk er själva in i den situationen att ni skulle vara på institutionsvård och man har både barn och barnbarn och man kanske till och med vill köpa sig en egen klänning, hur mycket köper man egentligen för 97 euro? Hur mycket kan man ge som gåva till de inresande barnbarnen? Jag tycker att det skulle kännas väldigt konstigt att ha en sådan liten summa att röra sig med. Jag tycker också att det är något för utskottet titta på. Jag hoppas att man i utskottet ska titta på mina principiella och ideologiska aspekter. Jag önskar utskottet lycka till med den här uppgiften. Jag önskar att man kommer med lite annorlunda och kanske modernare tankar från utskottet. Tack.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Att diskutera maxtaxa och enhetspriser är sympatiskt. Har man förslag på förändringar så vill jag gärna höra dem. Men man måste komma ihåg i det här sammanhanget att vi redan idag har stora finansieringsproblem när det gäller institutionerna. Det är ju på lagtingets agenda var och varannan dag. Att ha någon form av enhetspriser skulle gräva ett gigantiskt hål i kommunernas ekonomi. Det skulle behöva täckas upp med skattemedel. Vi har idag inte tillräcklig finansiering när det gäller institutionerna. Man strider om vem som ska betala vad, om det är ÅHS eller kommunerna som ska betala. Om man har sådana förslag så skulle jag gärna också vilja höra var man ska ta de andra pengarna ifrån?

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik 

Talman! Jag vände mig mot det som den här lagframställningen ytterst berör. Det rör den enskilda personen som är inlagd på en geriatrisk klinik eller på någon form av långvårdsenhet, det är väldigt viktigt att titta på den delen som rör de enskildas avgifter.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag vet att det är ett tufft. Många äldre som ligger på institution kanske har ett eget litet hus och sådana saker. Det är tufft. Om man är på institution så ska det täcka allt. Man ska få precis allt av institutionen. Man ska få glasögonen, frisör och man ska få allt. Eftersom man betalar så stor del av pensionen så ska det täcka personens alla behov.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik 

Talman! Så där är det tänkt att det i princip ska vara. Jag tycker fortfarande att det är väldigt stor summa och den slår väldigt olika. Det här är upplagt så att beroende på vilken inkomst och betalningsförmåga man har så ska man bidra till den totala servicenivån på hela institutionen. 

Jag tycker att det är ett principiellt tankefel. Jag hoppas att man kan titta på det utifrån någon form av maxtaxa, så att det åtminstone inte skulle slå så väldigt hårt för en del personer, vilket det kommer att göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag begärde replik i egenskap av ordförande i social- och miljöutskottet. Det är intressanta synpunkter som vtm Gun-Mari Lindholm framför här. Vi ska naturligtvis titta på det utskottet.

I denna sena timme känns det som om vi har ganska mycket ärenden. Jag kan definitivt inte lova att vi kommer med några stora förändringar. Däremot kanske man kan ge bifall till de här tankarna om det behövs. Det känns lite orättvist om det inte finns något tak överhuvudtaget. Att den som har jobbat hårt och tjänat ihop till en pension, som man kanske har haft lite andra planer för, och att i princip allt av pensionen ska fara till institutionen. Det lite för stora förändringar för utskottet att göra för det har inte varit på remiss och alla har inte fått säga sitt.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik 

Talman! Jag är väldigt tacksam över att ordförande i social- och miljöutskottet möter de här tankarna på det här positiva sättet. Han också delar min åsikt att det inte kan vara så att en väldigt stor pension, som man genom ett hårt ansvarsfullt arbete lyckats få, helt hållet ska gå till någon form av institutionsvård. Man kanske har tänkt att man ska kunna vara delaktiga i sina barns och barnbarns liv och bidra med olika saker.

Jag hoppas att man hittar någon form av lösning. Jag är väldigt nöjd med det uttalandet. Jag hoppas att alla framställningar, även om de kommer sent, får samma genomläsning och bearbetning som om de skulle ha kommit för två år sedan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det var väldigt intressanta kommentarer som vtm Gun-Mari Lindholm kom med, speciellt detta med taket. Om man ligger på Ålands Centralsjukhus så är vårdavgiften cirka 550 euro per dygn. Om vi inte har något tak där så blir det väldigt intressant. Efter tre månader måste man räkna långvårdsavgiften och det är naturligtvis, som jag ser det, orimligt om patienterna hamnar att betala 16 000 euro i månaden. Det kan hända en person som har massor med hyresinkomster, flera hyreslägenheter. Någon kan hamna på en sådan summa. Det är intressant, det ska vi titta på.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik 

Talman! Jag känner mig väldigt trygg att överlämna den här framställningen till utskottet. Jag har upplevt att det är åtminstone tre här i salen som också ingår i social- och miljöutskottet som tar emot den här diskussionen på ett bra sätt. Lycka till!

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag fortsätter lite med hur mycket pengar personen ska ha i handen. När jag själv jobbade som kurator och räknade avgifterna så tyckte jag att det var väldigt grymt när man hade 10 marks räntor på bankboken så tog man 80 procent av det, 8 mark per år till Ålands Centralsjukhus. Jag protesterade mot det men det gick inte igenom.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är bra att det finns egen erfarenhet från det professionella livet när det gäller den här typen av frågor. Det är säkert väldigt värdefullt för utskottet att ta del av det. Jag tror också att det arbete som ni har framför er och det resultatet som kommer från utskottet kommer att följas och uppskattas från en stor allmänhet. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback 

Herr talman! Jag tycker att det är en lite vildvuxen diskussion. I den här typen av frågor är det nog väldigt grundläggande att man har något slags principiellt förhållningssätt och inte bara utgår från något slags relativt värderingssystem och man tycker till.

Det finns två saker i när framställningen. Det ena är avgifter för hälso- och sjukvårdsbesök, ett sätt att finansiera verksamheter med avgifter om det är detta som man vill. Vi ser sådana bokslut som ganska marginellt finansierar hela hälso- och sjukvården med avgifter.

Däremot är det ett ganska komplicerat system. Det blir mer och mer komplicerat ju flera variabler man för in när man ska lägga grunden för avgifterna. Det omgärdas med en ganska stor byråkrati. Jag vet inte hur många personer som sitter och räknar på de här pengarna, men antagligen en hel del. Det ska skickas ut lappar, en del kan inte betala och det ska vara indrivning. Det är sällan som man hör vad hela den här apparaten kostar. Den här apparaten lyckas sällan uppnå det som vi vill ha i vårt system, dvs social rättvisa så att avgiftsstrukturen uppfattas som rättvis. Man kommer hela tiden fram till nya luckor och då ska det täppas till. Det här är ett byråkratiskt initiativ och det är säkert helt riktigt utgående ifrån de grundläggande tankar man hade med högkostnadsskyddet.

Som ltl Camilla Gunell sade från socialdemokratiskt håll så tycker vi att om man bygger en avgift på ålder så har det föga social rättviseverkan. Det finns rika barn, medel rika barn och det finns fattiga barn och det finns i alla ålderskategorier. Vad är den sociala tanken bakom högkostnadsskyddet? Vi har inte riktigt uppfattat vad som är meningen med det? Det är väl att de som är ganska sjuka och måste göra många besök, de ska få lättnader om de inte är mellan 18 år och 65 år. Vad är det för jämlikt tänkande bakom detta? Det kan finnas människor i yrkesverksam ålder som av olika skäl drabbas av många sjukdomar och inte kan arbeta hundra procent eller fullödigt. Om man vill slå vakt om arbetslinjen så kanske det inte är så klokt att ha det här avgiftssystemet på det här viset.

Ministern efterlyste alternativ. Socialdemokraterna har hela tiden haft ett alternativ; ett generellt hög kostnadsskydd, en summa som skulle gälla alla oberoende av ålder. När man under ett år har kommit upp till en viss nivå så ska det vara lika för alla. Man kan diskutera var nivån ska ligga t.ex. 150-200 euro. Vi tror också att det skulle vara administrativt mycket lättare att sköta. Det kan säkert ändå hända att det är för högt för vissa personer och då bör man ju rimligen alltid ha en möjlighet att helt befria personer med väldigt låga inkomster från att betala de här avgifterna som ligger under högkostnadsskyddet. Det finns alternativ, herr talman.

År 2006 beslöt den regering som vi satt med i på vårt initiativ att man skulle föra in 1 miljon till ÅHS för att generellt sänka alla avgifter. Eftersom det framkom ganska tydligt att vi på Åland inom ÅHS har höga avgifter. Jag är inte uppdaterad nu, kanske ministern vet, men då hade ÅHS absolut bland de högsta avgifterna inom den allmänna hälso- och sjukvården jämfört med övriga nordiska områden. Det torde vara ganska nära sanningen ännu. Om man vill ha generella åtgärder så är vår uppfattning att man ska ha avgifterna så låga som möjligt. Det är för oss en viktigare åtgärd än att hålla på med alla byråkratiska och administrativa åtgärder som kostar mycket. De är svåra att administrera, kontrollera och de träffar sällan rätt.

Om man tänker på en person som är arbetslösa och ska leva på sitt utkomststöd och dessutom kanske drabbas av en sjukdom under den intensiv kort period och måste uppsöka hälsovården ofta. Den personen har då inte möjlighet att få det lägre kostnadsskyddet utan får det högre.

Det där en ideologisk fråga tycker jag. För oss är det viktigt att resonera på ett generellt sätt och hålla nere ÅHS avgifter och sedan ha ett högkostnadsskydd som är lika för alla, oberoende av ålder.

Frågan om avgifter inom institutionsvården är gammal och den har också sina ideologiska förtecken. De som företräder dem som har högre inkomster i samhället tycker att den här procentsatsen är för hög. Naturligtvis är det mycket pengar som dras om man har en hög pension så. 97 euro är inte mycket att leva på. Men för en låginkomsttagare så är det procentuellt samma procentsats och det är lika tufft. 97 euro är 97 euro oberoende om man höginkomsttagare eller låginkomsttagare, det beror väl på vad man har för vanor. Om man är inlagd på långvårdsavdelningen så är det ganska lika för alla. Det kanske inte är någon tröst, men alla får det som man behöver, precis som ministern sade.

Det som för mig är lite oklart är varför den här lagstiftningen görs på det sättet som den görs när man i den föreslagna nya landskapslagen om hälso- sjukvård, som ministern hänvisar till, säger att man från och med 2012 ska överta betalningsansvaret från ÅHS för dem som ligger på långvårdsavdelningen. Då blir det en geriatrisk klinik och då ska samma avgiftsstadga gälla som för specialsjukvården. Jag undrar om ministern har tänkt på det? Det är i så fall ett litet slag i luften att komma med den här på lagstiftningsåtgärden, om den dessutom delvis ska verkställas 2012. Det är lite förvånande tycker jag. Det verkar inte som om lagstiftningen här skulle gå ihop med varandra.

Sedan nämnde ministern att man med den här nya lagen ska införa en ny paragraf om studerandehälsovård. Jag kanske missförstod det, men i den står det ingenting om att man skulle få ett lägre högkostnadsskydd om man är studerande. Det var ju det som jag förstod att frågan var. För studerande skulle det vara viktigt att ha ett lägre kostnadsskydd. Jag tycker att man kan föreställa sig det såsom studiestödet ser ut. Det blir inte så mycket pengar över för hälso- och sjukvård.

Herr talman! Jag tycker att detta med ÅHS avgiftens justering på institutionsvården är lite konstigt. Det är väl avgiften på långvårdsavdelningen som man avser att ska justeras enligt samma principer som den sociala avgiften på institutionsboenden, enligt klientavgiftslagen. Vilket syfte ska detta tjäna?

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag vet inte vad socialdemokraterna har för åsikt. Vill ni att avgiftstaken ska baseras på inkomsterna? Det försökte man ju tidigare för några år sedan och det fungerade inte alls. Det var omöjligt för svårt sjuka patienter att söka fram de här pappren eller fylla i ansökan. Det var oftast så att de inte alls ansökte om högkostnadstaket. Det konstiga var att vi som jobbade på sjukhuset inte fick hjälpa patienterna med ifyllande av blanketterna. Det var inte någons uppgift, men jag som kurator gjorde det nog ändå. Menar socialdemokraterna att det igen ska vara inkomstbaserat?

Ltl Barbro Sundback, replik  

Jag får väl upprepa mitt förslag; ett allmänt högkostnadsskydd på en nivå mellan 120-200 euro som ska gälla lika för alla, oberoende ålder och inkomst.

Detta att inte kuratorerna fick hjälpa till kan nog rimligtvis inte belasta socialdemokraterna. Det måste nog vara ledningen för ÅHS som har några konstiga uppfattningar. Så det fritar jag oss ifrån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller den geriatriska kliniken och kostnadsansvaret så beräknas det övergå till ÅHS enligt framställningen 2013. Det kan också finnas institutionsvård på andra avdelningar än inom den geriatriska kliniken, t.ex. inom psykiatrin eller inom barnavdelningen. Det är inte bara äldreomsorgen som berörs.

När det gäller studerandehälsovården så omfattas studeranden på gymnasialstadienivå och på högskolan och de betalar inte någon avgift alls.

Ltl Barbro Sundback, replik  

Till det sista undrar jag om det faktiskt gäller alla de avgifter som ingår i högkostnadsskyddet? Jag tycker att det verkar vara lite oklart med det.

Sedan var det viktig information att det var 2013. I framställningen talades det om 2012. Utskottet måste titta på det. Det står här nere, ursäkta, det stämmer. Det var ÅHS som hade föreslagit 2012.

Vilka är de avdelningar som drabbas institutionsvårdsavgiften? Barnavdelningen kan det bli inte vara?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Katrin Sjögren, replik

Det kan också handla om barn och patienter inom psykiatrin. Vi har lite speciella förhållanden Åland. Vi har inte direkt institutionsvård för t.ex. barnpsykiatriska patienter, man blir inskriven på barnavdelningen.

Ltl Barbro Sundback, replik  

Man har väl inte inkomster under 18 års ålder så att man basera avgiften på det. Det var en intressant sak. Jag hoppas att utskottet tittar på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag har en lite annan åsikt än ltl Sundback när det gäller att avgifterna baseras mest på ålder. Om vi tittar på högkostnadsskyddet när det gäller invalidpensionärer. Man måste väl rimligtvis tycka att invalidpensionärer har någon form av problem om man har fått invalidpension. Med stigande ålder blir det också mera problem och man får besöka läkare ofta. Tanken är också där att man får gå till sjukhuset och man får betala mycket. På grund av stigande ålder blir det mera problem. Det är både är ålder och invaliditet i det här.

Ltl Barbro Sundback, replik  

Det är väldigt smalt resonerat. Den befolkningsgruppen, mellan 18-65 år, kan inte dra fördel av det lägre högkostnadsskyddet. Många som är yrkesverksamma kan drabbas av olika sjukdomar, för kortare eller längre tid, som är väldigt kostsamma för dem, inte minst tandvård.

Jag håller inte med om att det är ett principiellt resonemang. Det är att plocka ut en grupp som är mycket viktig och som man bör beakta men vi tycker inte att man ska göra det på alla andras bekostnad.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Den här framställningen ska jag vara med och behandla i social- och miljöutskottet. Som jag redan har sagts så är § 4 oproblematisk.

Däremot § 5, den långvariga institutionsvården verkar vara mer problematisk än vad jag trodde. Den har varit problematisk tidigare också men möjligen har man inte märkt det ifrån ÅHS när man har tillämpat den. Därmed har den tillämpas på ett sätt som man har trott att ha varit rätt i enlighet med lagen men det kanske ändå inte har varit rätt. När det gäller tekniken så måste vi titta på det i social- och miljöutskottet.

Sedan måste vi också titta på den gällande politiken, vilket vi redan diskuterade om det rimliga i systemet. Jag återkommer till det.

Första beträffande mitt replikskifte med Katrin Sjögren om hundra procent som vissa råkar ut för att betala och dessutom en eventuell pomperipossaeffekt. Jag läste lagen och jag kom till att så är det inte. Ministern har rätt, eftersom vi i § 12 har en angivelse att det är högst produktionskostnaden som får läggas till grund för det. Det finns också en hänvisning till landskapslagen om grunderna för avgifterna i landskapet. Men, tyvärr fru minister, jag hade fel i informationen till ministern. Den lagparagrafen gäller bara dem som inte är bosatta i landskapet Åland och det är inte många. Jag har lusläst den här lagen som nu är aktuell att göra en förändring i och här finns det inte angivet. Då har jag gått till den andra lagen som borde kunna användas som grund för vårt tänkande i det här sammanhanget. Men tyvärr finns det inte någon hänvisning till den lagen. Egentligen är det inte en lag som lyder över den här speciallagen annat än när det gäller dem som inte är bosatta i landskapet för hänvisningen finns i § 12. När vi läser landskapslagen om grunderna för avgifterna i landskapet så står det; ”avgifterna för offentligrättsliga prestationer skall beräknas så att full kostnadstäckning uppnås”. Det är huvudregeln. Sedan finns det undantag i 2 mom. ”möjligheten att inom hälso- och sjukvården för sociala ändamål, miljövård och utbildningsverksamhet och allmän kulturverksamhet eller likartade orsaker bestämma om att kostnadstäckning inte skall uppnås.” Det här är en sådan lagstiftning, förutom för vissa individer i landskapet som ska betala full kostnadstäckning. Ni hör att det här inte är normal demokrati utan det här är någonting annat. Det här är någon slags straffavgifter för dem som har betalt mest skatt under sitt långa liv. Jag tycker att de här lagstiftningsprinciperna måste vi nu tyvärr försöka hinna med i social- och miljöutskottet.

Tidigare landskapsregering och tidigare lagting har uppenbarligen också missat när det gäller ÅHS långvårdsavgiften till patienterna, vilket är en helt annan sak än det som diskuterats här om kommunernas avgifter för den verksamheten, som ministern helt korrekt påpekade.

Det kan hända att vi ändå har en logik i lagstiftningen och ett underlag för det sätt som man agerar på idag.

Sedan kommer jag till följande fråga, det är beräkningen av avgiften, den hundraprocentiga täckningen. Den räknas på Trobergshemmet på ett sätt, på De Gamlas Hem på ett annat sätt och på Sunnanberg på ett tredje sättet. Sedan har vi en lite speciell lösning på ÅHS geriatriska klinik, som baserar sig på de avgifter som räknas på de kommunala institutionerna. Men enligt det nya lagförslaget så ska det upphöra och man ska på den geriatriska kliniken räkna på de verkliga kostnaderna. Det måste sedan också gälla på den psykiatriska kliniken, det är de båda kliniker som har långvård.

Det kan jag säga som redovisningsekonom att det finns många sätt att räkna det på, särskilt när det gäller avskrivningskostnader och indirekta kostnader i administration osv. Det kan bli väldigt höga kostnader som man kan räkna som hundra procent. Då är det alltså vissa medborgare som ska betala det. Det är de som åker in på de här institutionerna och som inte förstår att man ska göra vissa ekonomiska överföringar inom familjen så att man behandlas ungefär som alla andra människor. Vissa kommer att klara av de här transaktionerna, andra har ingen aning om att de kan göra på det sättet och då betalar de orimliga belopp jämfört med kompisen som ligger i rummet bredvid och är mycket rikare. Det är verkligheten av det här systemet som vi har. Det talar absolut för att vi borde ha någon slags enhetspriser eller åtminstone en maxtaxa som vi ska använda oss av inom också den här samhällsservicen som är en service som vi ger åt dem som inte kan leva, bo och dö hemma, vilket vi får hoppas att de flesta ska kunna göra.

Jag har varit med att flera gamla människor har sagt åt mig att de inte har råd att flytta till Trobergshemmet. Man har sitt gamla hem kvar som ska skötas. Man tar så mycket avgifter av pensionen så att man inte kommer att ha råd att hålla kvar huset. Det finns ju ändå ett hopp hos alla människor att de ska få återvända till hemmet efter en tid på institutionen, efter ett halvt år, ett eller två år på institutionen, samma gäller för Gullåsen och psykiatrin.

 Här har vi faktiskt orsak att försöka skapa ett eget åländskt system istället för att följa de stora elefanternas frammarsch i riket, där man i allmänhet har generella system som är ganska okänsliga för den enskilde medborgaren.

Den politiska riktningsförändringen kan inte göras nu i lagtinget. Det hade varit bra om landskapsregeringen i samband med den här framställningen hade kunnat diskutera det, men det hörde vi av ministern att man inte har gjort. Nu måste den politiska diskussionen kring rättvisa och rimligheten i det här systemet få en start. Jag hoppas att vi i utskottet ska kunna enas kring det och också få lagtinget med på att vi öppnar den här diskussionen. Jag är medveten om att det nog finns en viss skillnad mellan kommunernas institutionsvård och landskapets institutionsvård men effekterna för den enskilda människan blir ändå ganska likartade. Om vi startar diskussionen nu i inom landskapets fögderi så bör vi sedan också föra diskussionen vidare till den kommunala sektorn.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ltl Roger Jansson om att transaktioner görs för det har jag ju sett och jag vet att det görs. De som vet att man kan ge lägenheten eller sälja den till barnen istället för att ta hyresinkomster så gör det. Av hyresinkomsterna blir det bara 15 procent kvar i handen och förut 20 procent. Det är lite konstigt att de som vet hinner göra det före långvårdsavgiften beräknas och de som inte vet detta gör inte det.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det var vtm Gun-Mari Lindholm som satte mig på det här spåret genom att hon berättade att hon har också har upplevt att den här typen av transaktioner finns. Då kom jag på att jag också har upplevt det. Jag tänkte på alla dem som inte förstår sig på att göra på det här sättet. Systemet gör att det blir en kraftig olik och orättvis behandling. Det är inte bra när vi lagstiftningsvägen bygger upp sådana system som man kan ”manipulera” på ett lagligt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Vi har ett sådant system i dagsläget ute i kommunerna. Vi har nivåer på barnomsorgsavgifterna, hemserviceavgifterna och långvårdsavgifterna. Målsättningen med den här framställningen var inte någon omfattande reform. Det är viktigaste var att täppa till det här hålet för dem som är sjukpensionärer och som blir ålderspensionärer vid 63 års ålder. Det är målsättningen med den här framställningen och inte någon stor och övergripande reform. Det säger sig självt att där skulle vi behöva haft en omfattande remissrunda, omfattande utredningar om ekonomiska verkningar. Meningen var att täppa till det här orättvisa hålet som har uppstått.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är alldeles riktigt. Jag håller helt med om det resonemanget att det är rätt att göra så i det här sammanhanget.

Vi moderater har varje gång, den här lagstiftningen har kommit upp på den kommunala sidan eller på landskapets sida, sagt att man måste göra någonting. Också när vi har suttit i landskapsregeringen har vi försökt påverka det i en annorlunda riktning än den finska riktningen för att uppnå en större rimlighet och rättvisa. Därför ville jag för min del ta upp detta idag också på samma sätt som vtm Gun-Mari Lindholm gjorde. Det känns ändå som om vi skulle ha förutsättningar nu att starta en rimlighetsdiskussion inför framtiden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag noterade att jag begärde ordet först i det här ärendet, men med den hackordning vi har så blir man alltid sist och det får man finna sig i. Det mesta är färdigt tuggat. Jag har bara två korta kommentarer.

Det var inte länge sedan som det gjordes en ändring av den här lagstiftningen. Minister Sjögren förklarade på ett bra sätt vad man har kommit fram till. Man vill täppa till hålet med den här framställningen, som hon uttryckte det. Jag har ingenting emot det. Jag tycker att det är helt okej att man justerar högkostnadsskyddet inom Ålands hälso- och sjukvård på det föreslagna sättet.

När det gäller långvårdsavgifterna så kan jag inte bakgrunden lika bra som många andra kan. När jag läste den här texten så reagerade jag verkligen och tyckte att det här var hemskt. De eventuella pengar som man får behålla som gammal om man blir inlagd på institution så blir nu 17 euro mera, om man ska se det som ett framsteg. Jag kan inte uttrycka det på annat sätt än att jag tycker att hela upplägget faktiskt är hemskt. Ofta är det så att om det finns ett finskt regelverk, i och med att vi har blankettlagstiftning, så är det OK för många, men för mig är det inte OK. Jag håller med om det som vtm Gun-Mari Lindholm, ltl Roger Jansson med flera har sagt. Jag hoppas att man verkligen tittar på det här i social- och miljöutskottet. Det finns säkert inte möjligheter att göra några större ändringar nu. Jag hoppas att man kan föra ett principiellt resonemang som förhoppningsvis den kommande landskapsregeringen kan ta tag i.

Jag tänker på den röra som förekommer på De Gamlas Hem, avgifter som man har glömt att ta upp och som man ska ta i en klump efteråt. Med dessa avgifter så kan det leda till orimliga pengar.

Nu blev det lite oklart för mig, när jag skummande igenom som hastigast så uppfattade jag att man ändå inte kan ta precis som hur mycket som helst i avgifter. Det finns ett kostnadstak som ska motsvara kostnaden för produktionen. Men efter ltl Roger Janssons anförande så blir det lite oklart om det gäller eller inte?

Jag vill knyta ihop säcken genom att säga att jag verkligen hoppas att social- och miljöutskottet tittar på det här. Jag vet att man har många ärenden och att framställningarna kommer lite olyckligt tidsmässigt, om jag uttrycker mig milt. Jag hoppas att man för ett principiellt resonemang som förhoppningsvis kan leda till en ändring. När jag läste den här texten först så trodde jag faktiskt inte att det var sant, men synbarligen är det sant.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Ja, sant är det nog. När det gäller juridiken så finns det lite frågetecken när det gäller kostnadstaket som finns för icke ålänningar, de som inte bor här. Tydligen har man tänkt sig att för dem som bor här så är det grunderna för avgifter i landskapet som ska gälla, den som i vår lagbok är nummer två. Men det är nog långsökt, eftersom § 4 som styr det skulle erfordra ett aktivt beslut från landskapsregeringen på hur man räknar den här avgiften och om man sätter ett sådant tak. En sådan notering tror jag inte det finns i ÅHS avgiftsstadga. Därmed tror jag att det sätt som man räknar på inom ÅHS, på samma sätt som inom kommunerna, så kan möjligen vara icke i enlighet med lag. 

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tolkar repliken på det sättet att det är lite oklart om det eventuella kostnadstaket, att avgifterna inte får överstiga kostnaderna för produktionen, bara skulle gälla icke ålänningar som bor här, om jag förstår det rätt. I min värld så är alla ålänningar som bor här. Jag hoppas att social- och miljöutskottet kan titta på det här.

Jag har också under debatten börjat fundera. Jag hörde en relativt förmögen person som sade att det blev betydligt billigare att anställa två skötare än att ligga på Gullåsen. Det tog jag med en nypa salt och tänkte att det var ett skämt. Framställningen och den här debatten visar att så galet förefaller det vara. Lycka till social- och miljöutskottet!

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sirpa Eriksson

Herr talman! Tyvärr hann jag inte påverka den här lagen. Men jag har lite åsikter om den ändå.

§ 6, avgiftsgrundande inkomster, ”såsom inkomster beaktas inte vårdbidrag för barn enligt med lagstiftning om vårdbidrag för barn och vårdbidrag för pensionstagare som betalas i anslutning till folkpensions- och handikappbidrag.” Så har det varit förut, vårdbidragen har inte beaktats. Det har inte beaktats för FPA har tagit bort vårdbidragen efter tre månader. Det är efter tre månader som långvårdsavgiften räknas när man är på institution och på sjukhuset.

Men nu från och med den 1 januari 2010 bestämdes det och lagen stiftades, 24 § lagen om handikappförmåner, så att FPA inte tar bort handikappförmåner, men man måste ha beviljas det före man hamnar på institution. Man kan inte söka vårdbidrag när man redan ligger på långvården.

Vårdbidrag och handikappbidrag betalas på grund av att man är hjälpbehövande, man behöver hjälp av andra människor eller man är funktionshindrad.

§ 6 tycker jag att man kanske behöver titta på. T.ex. inom psykiatrin så har nästan alla patienter redan vårdbidrag, de är pensionstagare. Det hade varit väldigt bra om de hade fått behålla vårdbidraget i de fall när de behöver vistas längre än tre månader på sjukhus. Samma sak gäller förstås för andra handikappade som hamnar på sjukhus för en längre tid. Man kan först vara handikappad och så kan man få en hjärnblödning och man hamnar att ligga ett halvt år på sjukhus. Efter tre månader räknas långvårdsavgiften och av vårdbidraget blir det bara 15 procent kvar. Det är frågan om unga människor så de behöver mera i handen en detta, enligt min erfarenhet som socialkurator. Det är ju tänkt att man ska hem. Det är viktigt att man kan rehabiliteras, att man kan göra saker och ting och livet kostar.

Ni får gärna fråga mig. Jag har räknat långvårdsavgifter i åratal och kan det här. Jag tror att vi måste titta på det här i utskottet så att vi inte försämrar funktionshindrades rättigheter när de just har fått behålla den här pengen i över ett års tid, så känns det lite konstigt, fastän man har gjort det i riket. Vi kanske ändå kan lösa det på något sätt. Tack, herr talman.

Ltl Barbro Sundback, replik  

Tack, herr talman! Jag har också funderat men jag är inte så kunnig som ltl Sirpa Eriksson om hur vårdnadsbidraget har ändrat sedan 2010. Äldre personer som hade vårdnadsbidrag förut blev sedan av med vårdnadsbidraget när man kom på institution, sedan fick man tillbaka det och sedan var det skattefritt. Det var väldigt förvånande. Nu ska det tydligen bli beskattningsbart. Jag undrar vad det är för resonemang som staten för i fråga om vårdnadsbidraget? På något vis tycker jag ändå att det är lite förvånande att vårdnadsbidrag erbjuds en äldre människa som hamnar in på långvårdsenheten. Man kommer ju dit för att man inte längre klarar sig hemma. Varför ska man då uppbära vårdnadsbidrag när man är på institution där man ska få all vård som man behöver? Hela systemet känns inte riktigt logiskt. Jag missgynnar ingen vårdbidraget men jag tycker att det är lite ologiskt.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det är ju inte alltid frågan om långvårdspatienter. Det är också frågan om barn som har handikappbidrag. Barn som har blivit svårt sjuka och att har legat längre än tre månader på sjukhus. Enligt lagen ska också i de fallen långvårdsavgift räknas. Samma sak gäller för psykiskt funktionshindrade som är på den psykiatriska kliniken. Det är frågan om personer som inte kommer att bli långvårdspatienter. Långvårdsavgift räknas för att de har varit där över tre månader. Jag tror att tanken har varit att de yngre personerna ska få mera pengar att röra sig med. Jag har inte läst riksdagens proposition så jag har inte kunskaper i det.

Ltl Barbro Sundback, replik  

Jag förstår att det ska vara skattebelagt eftersom det blir en inkomst som inte beaktas när man ligger på långvården, medan alla andra inkomster och stöd som man får beaktas. Det är i och för sig konsekvent. Jag förstår också det resonemang som ltl Sirpa Eriksson för. Men jag tänker på dem som verkligen blir kvar på långvården länge och har möjligheter att lyfta vårdnadsbidrag. Varför får man vårdnadsbidrag när man är på långvården? Man får ju de facto all vård när man betalar 80 procent i avgift. Då används ju inte vårdnadsbidraget för vård utan för att täcka andra kostnader.

 Ltl Sirpa Eriksson, replik

Det förvånar mig också att FPA först ger pengar och sedan tar kommunen pengarna. Vårdbidrag och handkappbidrag är ju alltid tänkt till individens behov, inte för kommunens behov. Det är väldigt konstigt. Jag kollade i rikslagen direkt när den här lagen hade gått igenom i Finland. Efter tre månader ändrade man långvårdsavgiften så att man rent av roffade vårdbidraget till sig. Det var väldigt konstigt. I sociallagstiftning, samtidigt med två olika lagar brukar man inte göra så att man ger med ena handen och tar med den andra handen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Det här är en ideologisk intressant debatt. Jag började tänka på när Gudrun Schyman var här på Åland. Hon beskrev hur de olika partierna i Sverige är sprungna ut ur socioekonomiska grupper. Högst uppe var de rika och de fattigaste var längst ner. Moderaterna var sprungna ur den allra rikaste samhällsklassen sedan kom kristdemokraterna, folkpartiet, centerpartiet, socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet. Det var väldigt intressant.

Här idag har vi sett lite av den här debatten. Moderatpartiet har ett behov av att försvara de rikas rätt att behålla sina pengar, trots att de blir gamla och vårdas på institutioner. Medan socialdemokraterna försöker värna allas rätt till vård trots att man har mindre inkomster.

Jag tycker att det är bra att man i lag reglerar att sjuk- och invalidpension förs in under det lägre högkostnadstaket på 120 euro. Jag tycker ändå att det är en princip som är intressant att diskutera eftersom det finns många grupper i samhället som fortfarande inte omfattas av det lägre skyddet.

Ministern säger att den här lagen egentligen bara är till för att täppa till ett orättvist hål och om man ska komma till rätta med större orättvisor så krävs det en helt annan typ av lag, kanske en ny lag eller ett nytt tankesätt. Om man ska följa den här principen om att människor som har svårt att betala de ganska höga avgifterna så får man plocka in grupp efter grupp under det lägre högkostnadsskyddet, då är inte det här den sista lagframställningen som vi ser i det här ärendet. Det kommer att komma flera.

Annars ska man helt enkelt gå över till ett helt annat resonemang och göra som det förslag som socialdemokraterna lanserar; istället för två är kostnadsskydd så har man ett högkostnadsskydd lika för alla. Då går man mot ett ännu enklare och ännu mera obyråkratiskt system. Det är vårt alternativ och jag hoppas att det kan bli verklighet någon gång.

Det som blev oklart för mig här var i en replikväxling mellan ltl Sundback och minister Sjögren om de studerandes möjligheter till hälso- och sjukvård. Om jag har förstått det rätt så går de studerande avgiftsfritt till studerandehälsovården, som är någon typ av primärvård. Men hur är det om en studerande behöver annan vård, specialistvård eller specialsjukvård? Går den studerande också då gratis hela vägen? Var regleras detta då i så fall? Eftersom de studerande inte lyder under lågkostnadsskyddet, framgår det då någon annanstans att den studerande inte belastats med några avgifter? Det var en mamma som häromdagen diskuterade med mig hur det kommer sig att hennes son som är sjuk, studerande och lever på studiestöd ändå tvingas betala rätt höga vårdavgifter. Det här är en fråga som jag tycker är väldigt intressant. Kan jag få ett klargörande? Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det var en ovanligt grov och fräck analys av moderaternas politik. Socialdemokraternas ordförande säger att moderaterna värnar om de rikaste. Vi värnar om rättvisa och säkerhet för alla, särskilt inom hälso- och sjukvården, socialvården och övrig dylik omsorg för dem som har det sämst. Vi försöker tillse att samhället har råd med detta och inte delar ut pengar åt alla. Vi värnar om medelinkomsttagarna och alla andra i det här fallet. De rikaste kan undvika höga avgifter så att de får mindre avgifter än de flesta normalinkomsttagare, vilket vi säger i den här debatten. Det är viktigt, herr talman, att vi i debatten håller oss till sanningen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag kan hålla med om att det var en ganska generell synpunkt som jag hade. Den här diskussionen förs också i andra församlingar, t.ex. i stadsfullmäktige där det också finns en annan ingång i resonemanget kring vad man betonar vara det viktiga i frågan. Även där tror jag att ltl Jansson har försvarat maxtaxan för avgifter på Trobergshemmet. Den frågan har kanske inte varit den mest centrala och mest angelägna för vår del att kämpa för.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Om ltl Gunell kan hitta ett enda exempel i min politiska karriär, särskilt under de senaste 20 åren, där jag på något sätt har motarbetat möjligheterna för dem som har det sämst att klara sig i det här samhället, så vänligen ta fram det. Vad andra politiker gör här på Åland och på andra ställen är fullständigt ointressant i det här sammanhanget när det gäller de inlägg som jag har gjort i den här debatten.

Ltl Camilla Gunell, replik

Nej, jag har inte något exempel där jag har hört ltl Jansson vilja undanhålla något för någon som har det sämst.

Däremot har vi ett annat förnärmelsesätt i den politiska debatten. För mig är det viktigt att det är allas rätt till vård som är det generella och rätt till generell vård med så generella avgifter som möjligt, som är lika för alla. Det är ju det som vårt förslag bygger på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! I motsats till ltl Roger Jansson så tycker jag att det var en ganska intressant infallsvinkel. Jag kan hålla med om det resonemang som Gudrun Schyman hade angående inkörsporten till politiken beroende av intresseområden.

Jag upplever att åtminstone de andra partierna här i salen har en möjlighet att gå över de här olika intresseområdena. Men jag upplever att socialdemokraterna kanske har svårast att göra det därför att man vill hålla sig till sitt eget intresseområde. Man har svårt att trampa över till någon annan. Jag hoppas att vi alla skulle ha förmågan att värna om att alla människor är viktiga, oavsett om man är fattig eller rik.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag kan hålla med om att när det gäller Gudrun Schymans modell i dagsläget så fungerar politiken på ett annat sätt. Väljarna kanske mera speglar sig och sina åsikter gentemot ett parti och väljer det. Den socioekonomiska gruppen behöver inte betyda att man per automatik röstar på moderaterna eller på socialdemokraterna. Idag finns det en annan rörlighet. Välfärdssamhället också bidragit till att alla är mera lika värda. Socialdemokratin bygger ju ändå på en ideologi som är principiell och som handlar om allas rätt. Socialdemokraterna värnar alla människor på lika villkor.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det sista uttalandet, att värna om alla människors lika rätt, är precis det som den här debatten handlar om. Ingen har sagt att någon skulle få vare sig bättre eller sämre vård, utan man skulle få vård när man behöver det. Frågan är vad som är rättvist, vad som är skäligt att betala för samma vård som man erhåller? Det är det som är den springande punkten.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, det är viktigt att ha allas rätt som mål. Man måste komma ihåg att alla inte har samma förutsättningar. Det är viktigt för mig att komma ihåg i den här debatten. För en del kan en ÅHS avgift vara svår att klara av. Jag vill påminna om att det finns andra grupper i samhället, än pensionär, sjukpensionärer och barn, som idag berörs av den här lagstiftningen. De grupperna borde också få rätt till det lägre högkostnadsskyddet för att de av sociala skäl idag har svårt att ha råd med vård som alla ska ha rätt till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag tänkte komma med ett förtydligande om studerandehälsovården. Studerandehälsovården ska främja hälsan och studieförmågan både för studeranden på gymnasie- och högskolenivå. Det rör sig om hälsoundersökningar, man ska ta i beaktande psykiskt ohälsa och man ska göra drogförebyggande arbete bland de studerande. Det räknas upp flera punkter i lagstiftningen.

På samma vis som gäller för barn som får rådgivning så gäller också för studeranden. Andra avgiftssystem hakar sedan in om man blir inlagd på sjukhuset och börjar betala vårddygnsavgifter. Som barn har man även gratis rådgivning och hamnar sedan på att betala vårddygnsavgifter också, precis som studeranden gör om man är över 18 år.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tackar för det förtydligandet. Jag blev lite förvirrad av den tidigare replikväxlingen. Minister Sjögren framställde det som att den studerande har gratis vård, så förstod jag det. Men det regleras ingenstans och i så fall har jag missat någonting. Naturligtvis är det gratis att besöka studenthälsan. Men om sjukdom konstateras och den studerande måste remitteras vidare till specialsjukvården då börjar den studerande betala avgifter precis som alla andra som är över 18 år. Har jag förstått det korrekt? Om en studerande blir sjuk så då har den personen ett högkostnadsskydd som är 375 euro och inte 120 euro. Där uppstår orättvisan enligt mig.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Jag tänkte komma med ett förtydligande. Ltl Anders Eriksson hade också frågeställningar.

Enligt kapitlet, skatter och avgifter, i lagboken och enligt landskapslag om grunderna för avgifterna till Ålands hälso- och sjukvård § 2, så finns det en paragraf som heter högsta avgift som lyder; "avgifter för en tjänst får vara högst lika stor som kostnaden för produktionen av tjänsten". Det finns stipulerat i landskapslag om grunderna för avgifterna vid Ålands hälso- och sjukvård.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag uppfattade inte vilken lag det var? Var det den generella lagen eller var det den specifika lagen som citatet var ifrån?

Minister Katrin Sjögren, replik

Det är den specifika, landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är ju en generell princip som i grunden är inbäddad i grundlagen, att staten och det allmänna har rätt att uppta skatt som inte behöver vara specificerad vad gäller ändamål osv. och att avgifter inte får vara högre än självkostnadsprincipen. Det är en bra regel att komma ihåg. Det är ju sedan väldigt problematiskt hur man räknar ut den här självkostnaden för olika offentliga tjänster. Jag undrar om man har räknat ut det på landskapsregeringen? Vet man vad en plats på de olika avdelningarna kostar och hur räknar man ut det?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag kan inte svara på om man har specifika uträkningssystem för vad vården kostar inom ÅHS. Men när det gäller kommunerna så är det på det viset. Det har varit en medveten politik till dags dato att man har kunnat ha en viss frihet i kommunerna. Man har kunnat ha egna barnomsorgsavgifter och räknat ut dem. Man har räknat ut hemserviceavgifter för de äldre och man har räknat ut långvårdsavgifter. Min åsikt i den frågan är att det borde vara lika. Men så har inte politiken sett ut. Man ha givit frihet till kommunerna att själva räkna ut det här. Det skiljer sig väsentligt i kommunerna. Jag tror att den största skillnaden gäller hemserviceavgifter för de äldre.

Ltl Barbro Sundback, replik  

Nu pratar vi lite om två olika saker. Hur man räknar ut den avgift som klienten ska betala för en viss tjänst och det andra är hur man räknar ut självkostnadspriset för den tjänsten, dvs vad det kostar att producera tjänsten, om man ska ta in kapitalkostnader osv. I kommunerna kanske man har sådana uträkningar. I staden har vi det nog till vissa delar.

Vad gäller klientavgifterna så finns det nog i klientavgiftslagen vissa grunder för hur man räknar ut dem. Här kunde ju landskapsregeringen, om man så önskar, utfärda anvisningar och gemensamma grunder för hur man räknar ut avgifterna. Normalt är dessa avgifter bara en bråkdel av självkostnadspriset för hela tjänsten och det är väl det som vi delvis diskuterar här. Vad är självkostnadspriset för en tjänst på långvårdsenheten mot bakgrund av 85 procent?

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är därmed avslutat. Begäres ordet. Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

5      Köttbesiktning

Landskapsregeringens framställning (FR 22/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Från det ena till det andra. Framställning nr 22 handlar om praktikaliteter och formalisering. Landskapsregeringen föreslår att livsmedelslagen som är en blankettlag ändras så att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM, är behörig myndighet för all köttbesiktning och för tillsyn över livsmedelsföretagare som importerar eller vidareförmedlar livsmedel av animaliskt ursprung.

Landskapets livsmedelslag är en s.k. blankettlag dvs. rikets livsmedelslag gäller på Ålands med vissa anpassningar. Enligt lagen sköter ÅMHM de uppgifter som enligt rikslagen ankommer på kommunerna och kommunala myndigheter. Där saknar vi en nivå i det åländska samhället. Landskapsregeringen sköter de uppgifter som ankommer på statens myndigheter. Rikets livsmedelslag ändras från och med 1 september i år bl.a. så att all köttbesiktning vid slakterier ska skötas av statliga myndigheter.

Idag sköts köttbesiktningen av ÅMHM där det även finns en tjänst som besiktningsveterinär. För att köttbesiktningen ska få lagstöd och fortsättningsvis skötas av ÅMHM bör lagen ändras. De personella resurserna finns på ÅMHM.

Tillsynen över första ankomstplatsen för livsmedel av animaliskt ursprung ska i riket primärt ordnas så att Livsmedelssäkerhetsverket avtalar med kommunen att kommunen ska sköta tillsynen. Då tillsynsuppgiften lämpligast sköts på Åland av ÅMHM föreslås att det beslutas så direkt i lagen.

Förslaget innebär att vissa arbetsuppgifter formellt flyttas över från landskapsregeringen till ÅMHM där de personella resurserna redan finns. Förslaget har ingen känd verkan på miljön eller på jämställdheten.

Lagförslaget har sänts på remiss till ÅMHM, Ålands producentförbund, Ålands näringsliv och Dahlmans. Ett remissvar har kommit in från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet som hade förslag på vissa omformuleringar som landskapsregeringen har beaktat.

Att det finns lagstöd och att köttbesiktningen fungerar oklanderligt är av yttersta vikt för våra livsmedelföretag.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

6      Behörig myndighet för djursjukdomar

Landskapsregeringens framställning (FR 23/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Minister Katrin Sjögren

Talman! Även framställning 23 handlar om teoretiska men icke desto mindre viktiga ändringar i landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM.

Landskapet har inte lagstiftningsbehörighet men väl förvaltningsbehörigheten för smittsamma sjukdomar hos husdjur. Landskapsregeringen föreslår att ÅMHM utpekas som behörig myndighet i de fall där en kommunal veterinär utpekas som behörig enligt rikslagstiftningen om smittsamma sjukdomar hos husdjur.

Rikslagstiftningen om smittsamma sjukdomar hos husdjur är lagen om djursjukdomar och lagen om bekämpande av djursjukdomar som med lätthet sprids sig samt ett stort antal förordningar utfärdade med stöd nämnda lagar.

De uppgifter som idag ligger på kommunalveterinärerna är t.ex. kontroll av salmonella hos höns, bekämpning av salmonella hos nöt och svin, att handla aktivt vid anmälan om fågeldöd och misstanke om fågelinfluensa, bekämpning av tuberkulos hos hägnade hjortdjur, bekämpning av scrapie hos får och getter, bekämpning av rabies, medi-visna och BSE.

Den gällande åländska lagstiftningen innehåller inte någon bestämmelse om att någon annan myndighet än landskapsregeringen är behörig myndighet för lagstiftningen om smittsamma sjukdomar. Då myndighetsutövningen inom djurskyddet och livsmedelsskyddet till stor del ligger på ÅMHM, och även den praktiska veterinärvården finns där, såsom djursjukvård, är det mera ändamålsenligt att hålla den mera direkta myndighetsutövningen gällande smittsamma sjukdomar hos husdjur vid ÅMHM. Därför föreslår landskapsregeringen att de uppgifter som enligt rikslagstiftningen får skötas av kommunala veterinärer på Åland ska skötas av ÅMHM. Verksamheten vid ÅMHM får med denna framställning lagstöd.

Förslaget innebär att vissa arbetsuppgifter formellt flyttas över från landskapsregeringen till ÅMHM. Största delen av det praktiska arbetet, särskilt fältarbetet, sköts redan idag av ÅMHM. Det största arbetet görs med bekämpning av medi-visna, scrapie och BSE, vilket kan uppskattas till drygt ett halvt års arbete för en veterinär. I praktiken handlar det om provtagningar i förebyggande syfte. Däremot är det inte möjligt att göra någon generell uppskattning av tidsåtgång vid ett utbrott av någon av sjukdomarna.

Förslaget har ingen känd verkan avseende miljö i övrigt eller på jämställdheten. Förslaget har beretts som tjänstemannaberedning på miljöbyrån. Lagförslaget har sänts på remiss till ÅMHM, Ålands producentförbund, Ålands hushållningssällskap, Ålands djurskyddsförening, Ålands hästavelsförening, Ålands fåravelsförening, föreningen Ålandsfåret och Ålands fiskodlarförening. Tre remissvar som förordar förslaget har kommit in. Tack.

Ltl Carina Aaltonen 

Herr talman! Från socialdemokraternas sida tycker vi att det är bra att ÅMHM nu får stöd i lagen för sådana uppgifter som de redan har skött i många år. Nu man behöriga att göra sådant som bland annat innefattar olika nationella och internationella provtagningsprogram. Det är viktigt att man tänker på hur djuruppfödningen har förändrats från idag mot hur det såg ut för 30 år sedan.

I dag lever vi i en förändrad värld. Det är inte bara människor utan också ett djur som reser över nationsgränserna. Det gör också sjukdomar, sådana sjukdomar som vi på Åland inte har kunnat tänka oss, men som nu kommer allt närmare. Jag tänker på blåtunga hos får eller fågelinfluensa som har påträffats bland annat i Sverige hos vilda djur.

Något som EU-kommissionen har initierat och som nu också är obligatoriskt för åländska djurägare och för de kommunala veterinärerna är att föra in alla djurförflyttningar mellan EU-länder och vid import från länder utanför EU. De ska föras in i en databas, kallad Tracys, undantaget är hästar som inte ska till slakt och alla sällskapsdjur som följer med sina ägare. Genom att uppdatera och kontrollera databasen Tracy så blir det en hel del merarbete och rutiner att implementera på Åland, både hos djurägare och hos veterinärer. Det här kommer att medföra en större tidsåtgång framför datorn hos våra ÅMHM veterinärer. Tracys är ett integrerat veterinärdatasystem som har varit ett haltande system på Åland än så länge. Men nu med den här nya lagstiftningen måste verkligen ÅMHM påföras det systemet.

Det som oroar mig är att fler och fler arbetsuppgifter påförs ÅMHM. I snitt har det handlat om 8-10 nya arbetsuppgifter per år samtidigt som vi vet att ÅMHM:s budget har skurits ner. Man har alltså fått mindre pengar att röra sig med men allt flera lagstadgade arbetsuppgifter. Det här kommer inte att hålla i längden. Det innebär att vissa viktiga arbetsuppgifter hos myndigheten blir nedprioriterade. Det kan till exempel handla om rådgivning till allmänheten. ÅMHM har tagit emot ganska lite kritik de senaste åren, just tack vare att de haft tid att ge rådgivning till dem som har haft ärenden som sedan ska behandlas av ÅMHM. Det blir då rätt med detsamma. Detta har medfört att vi har haft många positiva näringsidkare som har fått hjälp av ÅMHM. Det är tråkigt om man måste prioritera med just den här biten.

Annat som kanske heller inte kommer att hinnas med och som inte hinns med ens i dagsläget är olika djurhälsoprogram och förebyggande djurhälsoprogram. Det här är ett område som växer i våra närområden och får allt större betydelse ju större och mer koncentrerade djurbesättningar som vi får. Ju fler stordriftsbesättningar som kommer så ju mer behövs de förebyggande djurhälsoprogrammen, som görs upp i samverkan med ÅMHM:s veterinärer.

Jag är allvarligt oroad för att ÅMHM:s verksamhet får för mycket lagstadgade uppgifter och får för liten budget. Det här kommer inte att hålla i längden. Vi kommer att ta reda på mera i social- och miljöutskottet. Vi börjar väl behandla det här ärendet redan i morgon. Tack, herr talman är.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag är glad för ltl Carina Aaltonens anförande. Det är minsann inte ofta här i salen som man får höra något positivt om ÅMHM. Man får snarare höra negativa saker. ÅMHM som myndighet blir ofta ganska styvmoderligt behandlad av politiker.

Faktum är att ÅMHM är en modern myndighet som har service som ledstjärna. Min uppfattning är att man har jobbat hårt med detta och att man går framåt.

Landskapsregeringen har tecknat ett kontrakt om en stor omfattande utvärdering av ÅMHM. Jag ser att man utvärderar tjänsterna, uppgifterna och avgifterna som också kommer att kunna ligga till grund för att göra förbättringar inom ÅMHM och att man kanske också ser på personaldimensioneringen. ÅMHM är extremt viktig för näringslivet.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Här delar jag också uppfattningen med miljöministern. ÅMHM är extremt viktig, inte bara för näringslivet utan som en myndighet som också ska tillgodose den åländska miljön, naturen och se till att vi kan lämna över en frisk och sund omgivning till eftervärlden.

I och med att vi får fler och fler direktiv från EU som ska implementeras så förs mycket av de här uppgifterna till ÅMHM. Det är oerhört viktigt att de har tillräckligt stor personalstyrka och hinner med de här uppgifterna. ÅMHM kämpar faktiskt med att vara just den här moderna myndigheten och kunna ge bra service och det ska vi politiker värna om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss

7      Alkolås som kvalitetssäkring av person- och godstransporter

Landskapsregeringens framställning (FR 24/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande måndag 30.5

Remiss

8      Produktionsstöd för el

Landskapsregeringens framställning (FR 25/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Vi har nu på vårt bord framställningen om produktionsstöd för el. Framställningen grundar sig på den tidigare debatten i tilläggsbudgeten från april när den här åtgärden som vi vill genomföra aviserades.

Grundtanken är att kompensera våra åländska elproducenter som producerar förnyelsebara energikällor för bortfallet av stöd som de råkar ut för när Åland inte är med i rikets inmatningstariffsystem. Det är enbart det som vi tar sikte på här, att våra aktörer ska vara i samma situation som deras konkurrenter i riket.  

Tidigare var det så att producenter av el från förnyelsebara energikällor har fått stöd, fram till och med år 2010, genom att man har kunnat tillgodogöra sig en återbetalning av accisen. Nu har det tyvärr fallit bort för de åländska aktörernas del.

Vi vill på detta sätt kompensera dem för bortfallet. Framställningen syftar till att öka andelen el som produceras från förnyelsebara och lokala energikällor.

En av motiveringarna är att vi vill trygga våra aktörers lika konkurrensvillkor, att aktörerna ska känna förtroende för att stödsystemet upprätthålls och att befrämja investeringsvilja på det här viktiga området. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Det finns mycket i samband med den här framställningen att resonera kring för finansutskottet. Många talare kommer att ha sina synpunkter på det.

Jag är förvånad över att landskapsregeringen inte i det här sammanhanget säger någonting eller än mindre i framställningen kommer med Ålands andel av kostnaderna för inmatningstarifferna. I riket har man från 1.4 genomfört det här. Nu halkar vi för varje dag som går kraftigt på efterkälken. Det borde absolut ha hört ihop med det här eftersom det berör samma utvecklingsform som acciserna. Hur tänker landskapsregeringen när det gäller den frågan?

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Den här framställningen tar sikte på att kompensera våra aktörer för bortfallet av återbetalningen av accis som har skett. Vi koncentrerar oss enbart på att våra aktörer ska vara i samma situation. Det är enbart det som vi koncentrerar oss på i den här frågan. Vi har inte satt in några faktorer. Det här är en lagframställning i förhållande till tilläggsbudgeten

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag ställde en politiskt baserad fråga om två ärenden som hör intimt ihop med varandra. Jag fick inget som helst svar på min fråga. Det är självklart att landskapsregeringen ska kunna svara på det! Om inte minister Eriksson kan svara så kan lantrådet eller någon annan göra det. Det är klart att man i samband med den här framställningen måste få svaret på varför inte den delen inkluderas i den här lagstiftningen?   

Sedan är det en annan sak hur länge det tar att komma överens med riksmyndigheterna och kunna göra avtal. Men vi behöver ha lagstiftning i botten för den frågan också. De här frågorna hör ihop som ler och långhalm.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Frågorna har förstås en anknytning till varandra. Det här är en lagframställning som grundar sig på förslaget till tilläggsbudget. Det här är alltså en budgetlagstiftning där vi har aviserat att kommer att ha en lagstiftning som gör det möjligt att kompensera våra åländska aktörer. Det är just den frågan som vi har tagit ställning till med en lagframställning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag har ett anförande snart men jag skulle vilja höra en detalj av kansliministern. Varför är det här stödet nu begränsat till åren 2011 och 2012 endast? Om man läser ikraftträdelsebestämmelsen så måste man tolka att det här gäller endast 2011 och 2012.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Tanken är att vi skulle få ett system som gäller för två år. Stödet kan utbetalas troligtvis tidigast nästa år. Vi har förhoppningar att under den här tiden kanske inmatningstariffsystemet löser sig. Visar det sig så att vi inte kommer med i systemet så kan den här lagen förstås förlängas i framtiden. Men vi försöker gradera upp två år i alla fall så att vi ska få arbetsro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det är lite svårt att förstå det här. Landskapsregeringen vill trygga likvärdiga konkurrensvillkor för vindkraften. Man föreslår nu en del av ett paket som finns i riket som består av ett fast produktionsstöd, vilket motsvarar accisåterbäringen, och den andra delen är inmatningstariffen, just den del som är framåtsyftande och är ett stöd till utveckling. Samtidigt har det fasta stödet på rikssidan notifierats för fem år sedan och här på Åland är det två år. Alltså måste man mena att det ska komma någonting annat efter det här.

Det vore helt klart skäl för landskapsregeringen att ta ett helhetsgrepp om näringen och säga hur vi ska se på det här stödet nu i relation till hela inmatningstariffsfrågan.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Rikets notifiering gäller fem år. Det här är en lagstiftning som avser två år. Tanken är att vi fortsättningsvis ska kunna komma in i inmatningstariffsystemet i riket. Det här har vi gjort för att kunna trygga våra egna aktörer under den här tidpunkten, så att de ska kunna känna trygghet och förtroende för systemet och för att befrämja investeringsviljan. Tanken är att de inte ska bli i sämre konkurrenssituation än rikets aktörer under den här tiden. Det här systemet måste också notifieras. Det finns en tidsförskjutning här. I praktiken kan vi troligtvis betala ut stödet först i början av nästa år.

Ltl Camilla Gunell, replik

Men det är ju det faktum att de åländska investerarna inom vindkraften redan nu är i en mycket sämre konkurrenssituation än vad man är i riket just därför att Åland inte har ett inmatningstariffsystem. Det här är ju mera lite plåster på såren till de befintliga bolagen än ett framåtsyftande näringsstöd som ska bidra till ökade satsningar inom vindkraften.

Tror minister Eriksson att dörren ännu är öppen för Åland i Helsingfors att komma med i inmatningstariffsystemet? Eller är det inte dags att börja fundera över en plan B, en åländsk modell?

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Plan B, åländsk modell, det är klart att man måste ha sådana funderingar också. Det har vi. Det är frågan om hur man ska se på framtiden. Vi tänker i alla fall försöka fortsätta med det här systemet. I dagsläget finns det inte någon klar förhandlingspartner på rikssidan. Det kommer en ny regering, kanske det finns öppningar där. Vi jobbar på det spåret också.

Det är också ett faktum att inmatningstariffsystemet som man har på rikssidan skulle ha inneburit stora fördelar för åländska aktörer. Ett åländskt helt eget finansierat system kommer knappast att uppgå till de summorna. Så vi tänker inte släppa det här spåret ännu.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Folke Sjölund

Herr talman! Egentligen finns det inte finns mycket att säga och tillägga om den här lagframställningen. Det är precis så som minister Eriksson sade, att det handlar om en åtgärd som är begränsad till att kompensera våra vindkraftsföretag för ett bortfall av återbetalning av accis.

Den större frågan med inmatningstarifferna osv lever sitt eget liv. Det pågår diskussioner och förhandlingar om det. Den här lagframställningen handlar alltså om tiden fram till dess att inmatningstariffsystemet börjar tillämpas. Det är därför som den är begränsad till två år. Risken är att om den här lagen hade till exempel gällt fem år eller obegränsad tid framåt, så hade vår förhandlingsposition när det gäller inmatningstarifferna riskerat att bli betydligt sämre. Då kunde man ha sagt; ”ni har ju en sådan här lag som kompenserar redan”. Varför ska man sätta sig en sådan situation?

Det är skäl att se till att våra vindkraftsföretag har motsvarande konkurrensförutsättningar som de övriga. Det här är en begränsad sak.

Sedan är det klart att det är precis som ministern konstaterade, diskussionerna om att också Åland ska vara med i inmatningstariffsystemet fortsätter. Diskussionerna fortsätter med en ny regering. Där har t.ex. socialdemokraterna alldeles utmärkta möjligheter att vara med och påverka den nya regeringen, där socialdemokraterna förmodligen kommer att ingå, på ett sådant sätt att vi kommer överens om de här sakerna så att Åland kommer med i systemet.

Det har gjorts hemskt mycket hittills. Att sitta och mumla i bänken om att ingenting har gjorts leder inte den här frågan framåt på något sätt. Tvärtom, det har lagts ner mycket arbete på de här sakerna. Den här frågan lever vidare.

I övrigt när det gäller den här framställningen så anknyter den till tilläggsbudgeten. Det är nödvändigt att anta framställningen nu snabbt, så att våra vindkraftsföretag har samma konkurrensförutsättningar som vindkraftsföretagen på rikssidan.

Ltl Camilla Gunell, replik

Också ltl Sjölund säger att Åland ska trygga likvärdiga konkurrensvillkor för vindkraften och att det är på det här sättet som man ska trygga konkurrensvillkoren. Men det här är ju bara en del av inmatningstariffsystemet på rikssidan. Jag kan inte förstå varför man upprepar det här. Vindkraften på Åland har inte likvärdiga konkurrensvillkor som riksbolagen.

Ska då det här stödet finnas i två år på Åland och efter det ska man sedan lansera något mera heltäckande system som också gynnar utveckling och nya bolag?

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Det var ju en klar missuppfattning. Avsikten är att landskapsregeringen så fort som möjligt ska kunna hitta en lösning och en överenskommelse med regeringen och myndigheterna Helsingfors om att Åland ska komma med så fort som möjligt i inmatningstariffsystemet. Inte är det någonting som man ska vänta på i två år heller. Den här processen som är igångsatt ska naturligtvis fortsätta och förhoppningsvis snabbt komma till ett lyckligt slut. Det är ju det som är målet, vilket jag tror är ett gemensamt mål för oss alla.

Ltl Camilla Gunell, replik

Javisst är det ett gemensamt mål. Det är ju det som vi här i lagtinget under en lång, lång tid har blivit invaggade i tron att landskapsregeringen har haft löften från finska regeringen om att Åland skulle vara med i det här systemet. Sedan när det kommer till sanningens minut så konstaterar vi att vi inte alls är med och att ministerierna på rikssidan har sagt nej till det här. Det här borde egentligen ha varit i skick från den första april när man på rikssidan körde igång systemet. Nog måste man väl börja fundera över hur man ska komma tillrätta med det här än att nu börja hoppas på den nya regeringen. Jag bedömer nog att det är ganska svårt för Åland att komma in i det här systemet när det har gått så här långt.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Vi kanske ska skilja mellan två saker. Den ena sidan som är tjänstemannadiskussioner och förhandlingar som har förts, och den andra sidan som är den politiska nivån. De politiska slutliga besluten är ännu inte fattade. Besluten kommer heller inte att fattas av den nu sittande regeringen. Besluten kommer att fattas av den kommande regeringen. Den här processen måste vi fortsätta, oberoende av vem som sitter i den nya regeringen i Finland och vem som sitter i kommande landskapsregeringen. Det är klart att det här arbetet som pågår ska naturligtvis fortsätta tills vi får ett tillfredsställande resultat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag är osäker på om kollegan Sjölund förstår vad vi pratar om eftersom han hade som motiv för sitt ställningstagande att vi skapar samma konkurrensförutsättningar på Åland som i riket. Det är ju ett starkt missförstånd.

Om jag förenklar situationen så att vi har en investering på 100 på Åland och en likadan investering på 100 i riket i vindkraft. Här på Åland är t.ex. 5 i ersättning så har vi en nettokostnad på 95 kvar. Medan det system som de har i riket betyder -20 på den investeringen som de har, så nettokostnaden blir 80. Hur kan man få det till att vi med den här framställningen skapar samma konkurrensförutsättningar? Det visar sig också att de här ärendena hör ihop. Jag är bekymrad över att man inte i samband med den här lagstiftningen har beaktat inmatningstariffsystemet för att få lagstiftningen på grej från första början också på Åland. Det förvånar mig att man inte är så rationell i sin politiska hantering.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Folke Sjölund, replik

Talman! Visst kan man ha den här typen av önskemål som ltl Roger Jansson har. Men nu är vi inte där ännu att vi har tillgång till inmatningstariffsystemet i riket. Dessutom börjar inmatningstariffen tillämpas 2013 fullt ut också på rikssidan. Då har vi det här glappet som måste täckas upp fram till dess. Den här framställningen handlar om det.

Vi får föra en skild debatt sedan när det gäller fortsättningen och inmatningstariffsystemet i sin helhet.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Det är alltså en möjlig väg det som landskapet nu väljer och föreslår för lagtinget, att man bara tar det här som en solitär fråga. Jag undrar om det är tillräckligt ansvarsfullt politiskt att göra det? Med tanke på att inmatningstariffen inklusive accislösningen som ingår i den är sjösatt i riket redan från den första april det här året. Företagen har börjat kunna använda det. Jag har tagit del av att systemet är uppbyggt att det är en fördel ju tidigare man kommer in det. Det betyder nu att vi med en oklar tidtabell på Åland inte vet någonting. Det kan ta en månad, ett år, två år eller någonting sådant. Det hade varit bra om man hade beaktat den åländska andelen i ett framtida inmatningstariffsystem i samband med den här framställningen.

Ltl Folke Sjölund, replik

Talman! Hela det här arbetet pågår ju i sin helhet. Den omständigheten att den här biten nu har brutits ut är för att det här handlar om motsvarande pengar som betalas ut redan nu till vindkraftsföretag i riket, medan de på Åland inte får någon återbäring av accisen. Det här handlar om kompensation för det inkomstbortfallet. Därför är det nu utbrutet och taget som en budgetlag för att säkerställa att de åländska vindkraftföretagen ska kunna bygga upp medel för framtida investeringar. Det kommer inte att räcka till. Det är klart att ju tidigare vi kommer med i inmatningssystemet desto bättre är det med tanke på den framtida planeringen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Man måste komma ihåg att det finns olika bitar i hela stora paketet, inmatningstariffen är en del och accisen är en annan del. Lagtinget har idag på sitt bord också en annan framställning som handlar om energi från förnyelsebara energikällor. Det är också en del av landskapsregeringens åtgärder för att implementera det direktiv vars följd var inmatningstariffsystemet i riket. Det var ett sätt som rikets myndigheter valde att jobba för att man skulle leva upp till de mål som var uppställda, att landet Finland ska år 2020 ha nått 38 procent förnyelsebar energi.

Det här direktivet har vi avvaktat med att implementera just för att vi har jobbat för att riket, trots att vi inte direkt behörighetsmässigt kunde föras över på riket, skulle ta med Åland i inmatningstariffsystemet därför att vi har sett konkurrenssnedvridningen för de åländska vindkraftbolagen. Det här är ett arbete som vi fortsätter. Därför har vi inte med inmatningstariffsystemet i den här framställningen, utan det arbetet fortsätter. Det måste också finnas en plan B. Vi har olika diskussioner hur vi själva kan sköta det. Men i det här skedet finns det ingen anledning att vi med vår egen budget skulle bygga upp ett eget system. Vi vill fortsättningsvis nå resultatet att komma med i rikets heltäckande system. Det arbetet fortgår.

För att implementera det här direktivet så har vi redan på Åland gjort ganska många åtgärder eftersom målet att nå 38 procent fram till 2020 är satt från 2005 fram till 2020. Redan till dags dato har vi på åländsk mark genomfört ganska mycket åtgärder så att vi är en bra bit på väg för att vi ska leva upp till vår kvot av målet.

Det har gjorts otroligt mycket jobb. Vi har haft mycket politiska diskussioner. Det har varit mycket diskussioner på tjänstemannanivå. Vi har fått olika politiska löften, men det har ändå suttit väldigt hårt åt. Det har funnits lite olika sätt att beräkna. Vi har kommit med lite olika förslag för hur man skulle kunna lösa den här problematiken, men vi har inte givit upp. Vi vill fortsätta att jobba för att komma med i rikets system.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan hålla med om att det på sätt och vis är två skilda saker. Men det är två skilda saker som hänger samman väldigt intimt om man vill utveckla vindkraften i landskapet. Inmatningstariffssystemet är ett system på tolv år. De tre första åren har man någonting som man kallar för kickoff tariffer för att göra det ekonomiskt intressant att komma in i systemet. Ansökningstiden går ut den sista september i höst.

Det som har sagt tidigare i den här debatten så ettdera vet man inte hur systemet är uppbyggt eller annars tror man att man ska komma in i inmatningstariffssystemet nu. Det finns ingen grund för det, det finns inga möjligheter till det. Jag stöder den här framställningen, men det leder bara till att man stöder existerande vindkraftverk. Vi får inte till stånd någon utveckling. Det finns ytterligare 20 vindkraftverk som man är beredd att sätta igång med, bara man skulle komma in i inmatningstariffsystemet. Jag kan hålla med om att det är två skilda saker, men vill vi få en utveckling av vindkraften så hänger de här frågorna ihop. Tyvärr har vi hamnar väldigt snett, vilket jag ska återkomma till i mitt anförande.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det här är uttryckligen en åtgärd för dem som undandrogs möjligheterna att få accis. Därför att vi under den här tiden, när vi fortsätter att jobba för det heltäckande systemet och utvecklingspaketet, ändå ska kunna gottgöra de bolag som blev drabbade av den åtgärden.

Landskapsregeringen har fortsättningsvis målet att vi på ett eller annat sätt ska finnas med rikets system. Vi kanske inte räknar med att vi helt rakt av är med för vi ska också bistå med en del. Vi ska också stå för vår del. Det är inte så enkelt att man bara kan säga att systemet har börjat och då borde man ha varit med från början.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag stöder den här framställningen. Jag tycker det är hemskt på vilket sätt det här ärendet har skötts från riksmyndigheternas sida. Det är bra om man kan kompensera dem som blir drabbade av det.

Men för att få till stånd en utveckling så är det väldigt viktigt att vi kommer med i inmatningstariffsystemet.

Jag satt och jobbade en hel del med det här i morse. Tyvärr kastades föredragningslistan om så jag kanske inte hinner få allt på plats. Förhoppningsvis kan lantrådet lyssna på mitt anförande, så får jag höra om hon håller med om mitt resonemang om hur vi kunde göra och vad vi borde göra för att komma vidare.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Ltl Anders Eriksson och jag är eniga om att vi vill fortsätta en god utveckling av åländsk vindkraftproduktion på Åland och att vi ska kunna bygga vidare på den. Vi har otroligt goda potentialer för vindkraft. Det är också därför som vi faktiskt har lagt ner otroligt mycket jobb för att nå ett resultat. Vi fortsätter med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Också vi stöder den här framställningen. Men vi hade en fråga om hur man har resonerat när man inte har grundlagt för ett kommande inmatningstariffsystem i landskapet. Det kan man göra fast man inte vet hur överenskommelsen med riket blir under en förutsättning som jag just kommer till.

Rikets inmatningstariffsystem stöder både befintliga och nya investeringar. Det förra replikskiftet var på det viset felaktigt. Därför är rikssystemet två delar i samma helhet.

Min frågeställning till lantrådet i anledning av anförandet: Finns det ett realistiskt alternativ att vi skulle få nyttja det finska inmatningssystemet utan någon som helst egen budgetinsats med beaktande av självstyrelselagens behörighetsfördelning?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi har valt att inte i den här framställningen göra någon sorts grund för ett kommande inmatningstariffsystem på Åland. Det avvaktar vi med tills vi har klart hur det blir i förhållande till riket och landskapsregeringens åsikt. Vår linje har varit att självstyrelsen självfallet ska bära sin egen del. Vi bär vår egen del när det handlar om att leva upp till målet när det gäller vår kvot att nå målet på 38 procent. Det gör vi också med andra åtgärder, därav den andra lagframställningen som också är på bordet idag. Det finns alltså olika bitar.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Då har jag förstått saken alldeles rätt. Landskapsregering kommer att behöva lägga en framställning om vår andel av inmatningstarifferna när det blir aktuellt. Man har valt att inte skriva lagtexterna nu eftersom man ännu inte vet detaljerna i den överenskommelse som man hoppas uppnå. Jag kan förstå att man använder sig av den här tekniken, men jag tycker att den andra hade varit bättre, mera förutseende och kanske också mera pressande på rikets politiker i de återstående förhandlingarna.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det kan också vara tvärtom. Om vi börjar med åtgärder och samtidigt för förhandlingar och diskussioner med riket om att nå ett gemensamt resultat, om vi då slår fast vår del helt klart här så tror jag att det kunde gå i fel riktning. Det är den bedömning som vi har gjort. Vi väljer att i det här skedet kompensera dem som har fått ett bortfall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Vi vet sedan alla EU-ärenden hur viktigt det är att komma in med sin synpunkt i ett tidigt skede för att bli beaktad i beslutsprocessen. Jag tror att landskapsregeringen har varit aktiv i den här frågan. Men nu vet vi ändå att ministerierna är negativa att ta in Åland i det här. En lag har tagits av riksdagen och det har notifierats av EU-kommissionen. Det här tåget har tuffat på ganska långt.

Vilka realistiska möjligheter ser lantrådet för att Åland verkligen skulle komma in i det befintliga rikssystemet? Ltl Sjölund sade att de politiska besluten ännu inte är tagna.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Ltl Sjölunds replik har väl gått redan.

Riksdagen har antagit en lag. I den behandlingen har samtliga utskott som behandlade den lagframställningen tagit upp den åländska frågan om vindkraftsutvecklingen av möjligheten att utveckla vindkraften på Åland. Man har tagit upp frågan i utskotten lite olika beroende på vilket fokusområden man har haft. Det har funnits en klar uttalad politisk vilja att man skulle ha med åländsk vindkraft i landets hela kvot, till den del som vi producerar mer än det som är vår egen kvot. Därför finns det politiska riktlinjer som vi utgår ifrån och har som grund när vi fortsätter våra diskussioner på tjänstemannanivå och sedan med den kommande nya regeringen. Därför har vi inte givit upp i den här frågan, trots att vi vet att vi behörighetsmässigt inte kan ha en argumentation. Men konkurrensproblematiken är väldig tydlig samt att Finland behöver åländsk vindkraft.

Ltl Camilla Gunell, replik

När kan man förvänta sig att vi ska vara på det klara med vad som är realiteterna och möjligheterna för nysatsningar inom vindkraften på Åland? Det är inte bara politiskt som man tycker att det är angeläget att få klarhet i detta, utan även alla de bolag, som står inför satsningar där det finns klara projekt på ritborden att bara sätta igång, vill få klarhet i detta. Hur länge kan Åland vänta i den här positionen? När är vi tvungna att agera för att inte halka efter?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är inte alltid lätt med tidtabellspolitik där man säger ett exakt datum när en fråga är löst när det är en sådan fråga som denna som har visat sig vara så väldigt svår. Genom att det är en annan part som vi diskuterar med så är det inte någonting som landskapsregeringen själva bestämmer, att det datumet har vi beslutat och då överför vi ärendet till lagtinget. Den här regeringen fortsätter att jobba med det. Så fort en ny regering finns i Helsingfors så fortsätter vi. Att det är viktigt med åländsk vindkraft är också frågor som har förts fram nu under regeringsförhandlingarna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Känslan inför den här framställningen är väl en blandning. Det är lite ilska, man är lite ängslig, rent av lite ledsen och också lite glad. Det är blandade känslor. Det är viktigt att ange vilken känsla man har inför ett ärende har jag fått veta. Inför det här ärendet är det blandade känslor. Lite upprörande är formalia kring denna framställning, nämligen ordningsföljden. Det här är en budgetlag som borde ha varit med i tilläggsbudgeten. Den borde ha kommit samtidigt, remitterats samtidigt och behandlats samtidigt i finansutskottet. I 20§ 3 mom. självstyrelselagen möjliggörs sådana här lagar, det är meningen att det ska ske samtidigt. Det ska vara en viss ordningsföljd.

Nu räddas landskapsregeringen av gånggången, i finansutskottet har man ännu inte avgett betänkande på tilläggsbudgeten, så det går att sy ihop det. Lite märkligt blir det när ärendena kommer på det här viset.

Det här är en del av den extrema ketchupeffekten som inte längre bara är en ketchupflaska. Det är närmare en bytta, som man har i restaurangbranschen, som landskapsregeringen häver på lagtingets bord i denna inte elfte, inte tolfte, utan trettonde timmen i det närmaste, eftersom man har gjort upp om en tidsgräns när det inte ska få komma framställningar. Den här framställningen klarade sig med nöd och näppe. Nog om detta. Det här är tyvärr ytterligare ett exempel på hur man prioriterar och planerar lagberedningsresurserna på ett felaktigt sätt.

Sedan när det också gäller delvis formalia, att det här är en del av en helhet, en helhet som nu har seglat förbi Åland vad det verkar. Det är oklart om det går att byta riktning på fartyget och komma tillbaka så att vi får stiga på. Helheten nämns i framställningen. Den här framställningen är "räddas vad som räddas kan" av det stöd som man åtminstone har haft hittills, så att det åtminstone inte bli en försämring för de åländska aktörerna. Det blir inte alls den förbättring som motsvarande aktörer i Finland får. Räddas vad som räddas kan. Obunden samling ställer upp och stöder att man gör det, vilket vi har uttalat tidigare här i lagtinget.

När det gäller Feed-In systemet så vill alla hemskt gärna att det ska vara såsom lantrådet sade, att det fortfarande skulle finns en möjlighet att komma med i systemet. Alla stöder de strävandena, men jag tror att de här drömmarna har gått i kras, tyvärr. De signaler vi får, både officiellt och inofficiellt, är inte något vidare. Det börjar bli lite som Gyllene Tiders låt; Tuffa tider, det börjar bli tuffa tider för en drömmare, vilket det blir när verkligheten kommer emot. Det blir tufft om det visar sig att drömmen verkligen går i kras. Det återstår att se. Man får en känsla av att landskapsregeringen skjuter på det definitiva beskedet att drömmen har gått i kras och att man gärna skulle vilja skjuta fram det 144 dagar till om det bara är möjligt. Det kanske är att misstänkliggöra landskapsregeringen alltför mycket.

Att man inte kom med i Feed-In systemet är dels ett svek från riksmyndigheterna. Man hade klara politiska löften från minister Pekkarinen. Samtidigt är det ett misslyckande från landskapsregeringen som i början inte riktigt förstod allvaret och problematiken i att komma med i systemet, särskilt inte tjänstemännen. Det är en sak om en minister över en kopp kaffe i trevligt sammanhang utfäster löften och glada miner, men sedan ska det manglas igenom ministerier och tjänstemän som många gånger också i Finland har väldigt stort inflytande över den förda politiken. Man borde ha tagit det här på större allvar i början, om man får vara efterklok och det får man särskilt som oppositionspolitiker.

Det här är en nödlösning i väntan på eventuellt infriande från dem som jag är beredd att kalla drömmare, tyvärr. Om det övergår i verklighet får vi se. Det här är inte något stöd som de befintliga bolagen behöver, om man skulle se det från en sådan situation att stödet inte hade funnits. Om vi lämnar bort stödet så går de inte i konkurs. Tvärtom, de här bolagen är lönsamma i varierande grad. Alla bolag är så pass lönsamma att även utan stöd skulle det gå runt. Däremot skulle vinsten givetvis bli avsevärt mycket lägre och den goda affär det har varit att satsa i vindkraft skulle inte längre vara så god. När det gäller biovärmeverket så är det ännu snävare kalkyler.

Jag stöder strävandet att man försöker få förutsättningarna att vara de samma, så att inte förutsättningen för näringen ändrar bara för att det är något juridiskt "mumbojumbo" som ställer till det, vilket det handlar om i det här fallet där stödet har bytt behörighet. Stödet faller bort när det blir åländsk behörighet. Det är viktigt att föra en långsiktig politik. Därför är det lite oroväckande att den här lagen bara gäller i två år, även om jag förstår argumenten för det. Det ger inte någon lång framförhållning för aktörerna. Man måste sedan vara beredd att komma emot med ett alternativ.

Till en del det här genererar vinst, vilket det gör i alla bolag, och så länge inte de här bolagen tar ut i dividender och töms på vinsterna utan vinsterna blir kvar i bolagen, så stärker det deras muskler inför framtida satsningar. Om jag har förstått saken rätt så har samtliga aktörer verkat så hittills. Då kan man säga att det här delvis stöder framtida satsningar. Man har pengar på kistbotten som grundplåt för framtida satsningar.

Sedan blir det för mig faktiskt lite oklart. Jag försökte läsa ut av framställningen, ministern säger att syftet är att öka andelen förnyelsebara energikällor medan i motiveringen i framställningen står det att man ska stöda befintlig produktion. Det har jag också trott, att det här har handlat om befintlig produktion. Om en aktör nu i brådskande ordning får upp ett vindkraftverk till, stöds det eller stöds det inte? Var i framställningen i lagtexten definieras det? Det kan hända att jag har missat det.

När det gäller att komma med i systemet så före sista september måste vi med, annars är det kört. Då stänger fönstret, då ska man ha ansökt. Tror ni att vi hinner vi med före den sista september? Det sades här i en replikrunda att tåget har tuffat på, man har notifierat det här osv. Tror ni att alla de här åtgärderna går att göra om före den sista september? Ja, det är i så fall en mycket stor framgång. Jag tror inte att man hinner med helt enkelt. Då är frågan om man borde fundera på ett åländskt alternativ. Då tycker jag att man ska ta en kombination av det mycket snillrika räntestödssystemet som tidigare utarbetades och lägga in en aspekt till, prisgaranti, Feed-In garanti, men lägga sig på en vettigare nivå som det åländska samhället har råd med och som möjliggör vidare investering i vindkraft. Det är en annan diskussion som borde ha förts samtidigt som den här, man borde också ha analyserat och föreslagit det i framställningen.

Vi får lov att behandla framställningen såsom den föreligger. Tack, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi får då beklaga att vi levererar så mycket framställningar till lagtinget så att det eventuellt stör ltl Sundmans andra planer. Sist och slutligen tycker jag inte det minsta synd om ltl Sundman. Vi är här för att vi ska göra ett jobb och stifta lagar.

Vad gäller att vi skulle ha tagit för lätt på de löften som gavs från rikshåll om att vi skulle kunna ingå i systemet så stämmer det överhuvudtaget inte. I det skedet när vi konstaterade att åtgärden går över från att vara en skatteåtgärd till ett blivande näringsstöd så besökte jag personligen minister Pekkarinen, tillsammans med riksdagsledamoten och VD:n för den aktör som är störst på Åland. Efter det mötet konstaterade en annan person av delegationen, inte jag, att den här saken med ett så här klart ställningstagande skall vara i hamn. Efteråt har vi fått konstatera att finska politiker inte längre agerar så att när de säger en sak så gäller det. Ett handslag är inte längre ett handslag. Det sättet att hantera frågor har väckt stor förvåning.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag klagar inte på arbetsmängden för egen del. Så här skulle ett riktigt parlament jobba som hade självstyrelse att ta hand om. Det är bara fördelningen över de här fyra åren och förmågan att föra politik som mitt i allt har tagit fart och därav begreppet ketchupeffekten. Det är bättre om man få lite ketchup varje gång man tar tag i flaskan, varje gång som vi har plenum, än att vi får en hel bytta på en gång som nu, om ni förstår liknelsen. För mig är detta inte några problem. Det innebär ju att framställningarna inte får samma behandling som de skulle ha fått om de hade kommit i lagom takt över perioden. Framförallt innebär det att kvaliteten, som redan kan ifrågasättas, kommer att bli lägre. Vi kommer högst troligen att upptäcka flera fel efteråt.

Sedan när det gäller löften så konstaterar jag att det delvis är ett politiskt svek mellan Åland och Finland. Här hemma hamnar det också på landskapsregeringens konto vare sig man vill det eller inte.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag måste ändå konstatera att obundna inleder sitt gruppanförande med att beklaga sig över antalet ärenden som ska behandlas i lagtinget här under våren. Nästa lagting sammanträder först i början på november. Det finns tid för att hantera några tiotal framställningar. Medge att det var ett märkligt sätt att inleda diskussionen om det produktionsstöd, som vi ämnar ge, med att beklaga sig över det.

Nu är inmatningstariffsystemet ett näringsstöd. Vi på Åland har behörigheten över näringsstödet. Det finns därigenom inte någon självklarhet att vi ska vara med. Vi har fått löften att vi ändå ska kunna medverka i systemet. Av de frågor som vi har jobbat med så har vi lagt ned mest resurser på den här frågan. Vi har ännu inte gett upp. När nästa regering tillträder så kommer vi att knacka på dörren omedelbart för att söka audiens och försöka lösa frågan. Just nu lever vi ett vakuum, vi vet inte vem som är näringsminister.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Vi har hört lagtingets talman i radion säga hur illa det är när arbetsmängden koncentreras på det här viset i slutet av en session och i slutet av enmandatperioden. Det är ingenting som jag har hittat på, den åsikten är allmänt utbredd bland lagtingsledamöterna. För mig är det inte några problem. Jag står till tjänst, jag kan vara här i sommar också och bedriva politik om det skulle behövas. Lagtinget har en planering för att kunna utföra sitt uppdrag med god kvalitet. Man försöker planera sitt arbete, men det gör uppenbarligen inte landskapsregeringen. Man kommer med en budget först med ett anslag och säger att det kommer en lag om det. Sedan kommer lagen innan budgeten är färdigbehandlad. De borde ha kommit tillsammans, vilket de kunde ha gjort om landskapsregeringen planerade sitt arbete lite bättre. Det är inget snack om den saken att det här är riktigt galet.

Det här är en viktig lag och den ska vi prioritera. När det sedan blir en helhet av massor med stora tunga lagar och meddelanden så finns det inte en chans för lagtinget att granska dem och förankra dem demokratiskt ut till sina partiorganisationer, som man skulle vilja göra. Det gäller också de meddelanden och övriga ärenden som finns på listan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! När det gäller det sistnämnda när framställningar ska komma och inte komma så håller jag med om det som ltl Sundman sade. Jag tänker inte prata om det nu.

Jag tänker prata om inmatningstariffsystemet. Det är en svår fråga, vilket jag noterade när jag hörde ansvariga ministern Roger Eriksson och när jag hörde liberalernas Folke Sjölund. Jag fick uppfattningen om att ltl Folke Sjölund inte riktigt vet vad det här handlar om. Lantrådets anförande har jag inget dess mera att säga om. Jag noterade bara att hon sade att vi utgår från de politiska riktlinjer som man har gett från den finska sidan. Det är intressant att försöka spekulera om det är realistiskt eller om det är naivt. Jag tror inte att det är realistiskt, men det får vi se.

Oavsett håller vi på att hamna lite snett, enligt mitt förmenande. Anslaget i tilläggsbudgeten var 500 000 euro för att kompensera de åländska vindkraftbolagen för att man inte kan räkna sig accisen tillgodo längre. Vi är fortfarande inte en del av inmatningstariffsystemet. Vi håller på att hamna riktigt snett enligt mitt förmenande. Är det landskapsregeringens fel eller inte? Det ska jag återkomma till.

Om vi tar den här framställningen först om kompensationen. Jag tittade i tilläggsbudgeten, motiveringen lydde; "landskapsregeringen anser att aktörerna i det åländska näringslivet ska kunna känna förtroende för de stödordningar som införs, att de även upprätthålls i enlighet med vad som rimligen kan förväntas." Jag tycker att det är en bra formulering. Det är en utgångspunkt som man behöver ha. Jag tyckte att det var väldigt intressant att läsa den här formuleringen. I mina tankar råkade toppdirektörernas brev dyka upp där de pratade om att ju mera man tar över till åländsk sida desto svårare blir det att veta vad man kan förvänta sig. Jag tycker det är ganska intressant. Här är situationen den motsvarande, för att åländska näringsutövare ska veta vad som gäller så måste landskapsregeringen gå in på det här sättet för att kompensera upp nackdelarna av någonting som man drabbas av. Det tycker jag att är intressant. Jag stöder framställningen till fullo.

I min värld hänger också inmatningstariffsystemet väldigt intimt samman med den här sammanställningen, vilket de flesta anföranden har visat att så ser också de övriga på det. Enligt mitt förmenande finns det inga juridiska hinder för att Åland inte ska kunna ta del i det finska systemet. Tittar vi på 48 § i självstyrelselagen, möjligheten till extra anslag och i § 51 tas möjligheten upp till särskilda bidrag upp, i § 31 tas riksmyndigheternas skyldigheter att bistå landskapsmyndigheterna upp och i § 32 tas möjligheterna till överenskommelseförordning upp. Det är väl kanske § 32 som är den mest realistiska, att man få till stånd en överenskommelseförordning. Tittar man på hur den är formulerad så finns det en väldigt stor rörelsefrihet. Det finns inte en sådan rörelsefrihet att man kan ta över behörigheten från finska sidan till Åland och vice versa. Men när det gäller vem som ska ha kostnadsansvaret så finns det väldigt stor rörelsefrihet. Jag vill understryka det än en gång; det finns inga juridiska hinder för att inte Åland kunde vara en del av det nationella inmatningstariffsystemet.

Vi håller på att hamna snett, är det landskapsregeringens fel eller inte? Jag måste ändå lite ta landskapsregeringen i försvar. Om en ansvarig minister, näringsministern Pekkarinen, klart och tydligt säger att det är helt okej att Åland ska vara med, då hamnar vi en väldigt märklig situation om man inte kan utgå ifrån att den typen av löften gäller. Det är möjligt att man kan klandra landskapregeringen för att man har varit för godtrogen. Ska man ha någon sorts ömsesidig respekt mellan riksmyndigheterna och de åländska myndigheterna så måste man nog kunna lita på de politiska utfästelser som ges ifrån rikssidan, annars blir det väldigt svårt att jobba vidare.

När jag har satt mig in lite mera i det här ärendet så ett problem som man stöter på gång på gång är att tjänstemännen på finansministeriet, våra kära vänner, och tjänstemännen på näringsministeriet har toppstyrt självstyrelselagen så till den milda grad. Jag noterade att när regeringspropositionen utarbetades så fanns det först ett lagförslag att Åland inte skulle vara med. Åland skulle uteslutas. Ålandsministern Astrid Thors har ofta fått kritik men i det här fallet så tack vare hennes arbete och tjänstemännen på justitieministeriet så fick man framställningen på rätt. Följande steg var behandlingen i grundlagsutskottet, vilket också gick rätt, enligt mitt förmenande. Men i ekonomiutskottet blev det en miss p.g.a. att det inte finns någon ekonomisk grund för att Åland rakt av ska kunna ta del i det finska systemet. En fråga som är viktigt att ställa är varför det är så viktigt att komma med. Som jag sade till lantrådet i en replik så är det här systemet uppbyggt under 12 år, under de första tre åren finns det något som kallas kickoff tariffer för att man nu ska sporras till så stor satsning på vindkraften som möjligt. Under de första tre åren är stödet 105,3 euro per megawatt, under de följande åren är det 83,5 euro per megawatt. Det är klart att det är en väldigt stor skillnad. Den här summan är till för att kompensera skillnaden mellan marknadspriset och garantipriset. Problemet är att man har budgeterat för 2500 megawatt och ansökningstiden går ut den sista september.

Hela tiden har det pågått en lobbying, att Åland inte ska vara med. Jag hoppas att landskapsregeringen är medveten om det. Man pratar om att det är de stora pojkarna som vill ha 2500 megawatt. Det har hela tiden pågått en lobbying om att Åland inte ska vara med just p.g.a. att man vill ha de här stöden själva.

Det är precis samma som när det gäller Internetspelen. Man såg att man på Åland var mycket längre fram än vad man är på den finska sidan. Då gjorde man allt för att lägga käppar i hjulet. Det är precis samma när det gäller momslagstiftningen som just drogs igenom när det gäller posttjänsterna. Även där såg man att Åland var långt fram, då gjorde man allt för att lägga käppar i hjulet. Precis samma gäller här. Visst är det märkligt, Åland som har de absolut bästa vindkraftsförhållandena i hela landet och som har de absolut bästa förutsättningarna att hjälpa Finland för att uppnå sina klimatmål ska lämnas på sidan om. Men så är det med det här samarbetet som vi har.

Jag vill inte klandra landskapsregeringen så väldigt starkt. Jag tycker att det är oerhört märkligt om man inte kan lita på de utfästelser som ges från de politiskt ansvariga får riksmyndigheterna. Förhoppningsvis är det väl fler än jag som har lärt sig p.g.a. av detta att man inte kan lita på dem alla gånger.

När vi har debatterat de här frågorna tidigare så har jag frågat landskapsregeringen om man har tittat på möjligheterna att ta del av det svenska systemet. Hur ser möjligheterna ut? Man kanske har fokuserat lite för mycket på det finska spåret. Jag tror nämligen att det är bra om man ifrån åländsk sida väldigt tufft och tydligt säger att vi försöker också på det här området få till stånd ett bättre samarbete med Sverige. Vi försöker att ta del av det svenska systemet, för med Finland går det synbarligen inte att samarbeta. Har man tittat på det eller har man inte titta på det? Tack, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag får inledningsvis konstatera att ltl Eriksson har satt sig in i den här frågan kanske inte förvånande bra men ändå på ett djuplodande sätt. Det tackar jag för. Det finns väldigt många dels juridiska och dels politiska aspekter i det här.

Det är helt korrekt som ltl Anders Eriksson säger, det finns absolut inga juridiska hinder för staten att ta med Åland i ett rikstäckande inmatningstariffsystem. Det har grundlagsutskottet konstaterat i sitt betänkande. Dessvärre nådde vi inte ända fram i ekonomiutskottet, precis som ltl Eriksson sade. Riksdagen uttalade sig inte om att Åland skall med i systemet. Man bara öppnade upp för att det kan vara möjligt efter fortsatta förhandlingar. I den situationen när vi nu. Vi ska ta upp diskussionen direkt med den nya regeringen när den finns till, för att ännu se om en ny politisk majoritet i Helsingfors har en vilja att stå vid de politiska löften som har givits.

Vad gäller det svenska systemet så finns det många problem i att ingå i det. Vi har muntligen och brevledes ställt frågan till svenska myndigheter om möjligheten att vara med.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Finansminister Perämaa, jag brukar försöka sätta mig in i de ärenden som kommer upp här i lagtinget, så också i detta ärende.

Vad jag tror att är den enda möjlighet med tanke på hur snäva tidsramarna är så tror jag inte heller att det behöver vara omöjligt att få en notifiering gjord så att också Åland kan ingå i det här systemet. I och med att en notifiering redan har gjorts, då vet jag att det brukar gå betydligt snabbare. Men ska man börja från ruta noll så är det svårt. Jag tror att det är bra om landskapsregeringen verkligen på allvar jobbar med Sverigespåret och kan berätta för Finlands regering att om inte det här går så måste vi i så fall jobba vidare med Sverige. Vi accepterar inte det här krånglet som hela tiden förekommer från finsk sida när det är någonting som vi kunde ha nytta av här på Åland. Det tror jag faktiskt att skulle vara bra. Det har genomgående under det här ärendet varit en intensiv lobbying från de stora aktörerna på finska sidan om att inte släppa in ålänningarna för då far ålänningarna iväg med alltför stor del av stödet.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är givetvis självklart att vi har noterat att det finns krafter som hellre tar stödpengar till sig själva, såsom det alltid är när det gäller offentliga medel som ska stöda upp näringslivet. Det finns mottagare som gärna får pengar till sig själva. I sig är det är att beklaga att man måste stöda den här verksamheten, det är sedan en helt annan diskussion.

Det svenska systemet har sina nackdelar. Det är marknadsanpassat. Det är kunderna som ska betala, via certifikatsystemet, för att man ska kunna investera i en nybyggnation. Våra åländska konsumenter betalar via skatter. Det finska systemet gör att om man ytterligare ska stöda ett svenskt system direkt på konsumenten så får vi en dubbel effekt som inte är acceptabel i sig. Det finns mycket att lösa för att klara av att hantera en sådan situation.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack för en mycket bra förklaring och en mycket bra kommentar som är helt logisk. Jag har själv inte hunnit bekanta mig så noggrant med det svenska systemet.

Givetvis, finansminister Perämaa, det är normalt att alla försöker göra sitt bästa för att få olika typer av stöd. Det bekymrar mig att självstyrelselagen ger möjligheten att Åland kan ingå, och det är vi helt eniga om, men igen visar man från de finska riksmyndigheterna att de inte har respekt för Ålands självstyrelse utan man ser Åland som ett främmande land. Det är väl något som jag borde vara glad för. Men ser vi på situationen såsom den är idag så borde vi vara med i det här systemet för att få en verklig utveckling av den åländska vindkraften.

Det sades i ett replikskifte tidigare att jag hade fel när jag sade att det inte blir någon utveckling. Visst, det här stödet går till både nya och gamla företag på rikssidan. Problemet är att vi inte är med i det. Vi kan bara stöda de existerande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tycker att det var bra att ltl Anders Eriksson tog upp lobbying som har varit tydligt mot Åland under den här processen. Jag valde själv att inte nämna det i mitt anförande. Under särskilt den senaste valperioden har det framkommit många korruptionsaffärer i finländsk politik. Finland är inte det oskuldsfulla landet som man tror när det gäller korruption. Tvärtom, vi ser tydligt resultat av de underliggande, till största delen olagliga, maktstrukturer som nu drabbar Åland. Stora energiaktörer på rikssidan driver sina intressen och tjänstemän och politiker lyder den här lobbyingen. Därför kanske det är det allra största problemet för att uppnå den här eftersträvansvärda utvecklingen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Givetvis, ltl Sundman, det är ingenting ont som inte har något gott med sig. Jag har länge tyckt att det här snacket om att det är en trygghet att höra till Finland är bara nys. Förhoppningsvis leder den här typen av ärenden till att flera får upp ögonen för det. Om vi bortser från den sedan, så det som är bekymmersamt är den näring som vi skulle ha så stora naturliga förutsättningar att utveckla här på Åland, vindkraften, så har vi inte möjlighet att göra just p.g.a. den här typen av hantering. Det är väldigt beklagligt. Mitt förslag för att försöka vara konstruktiv och hjälpa till är att jag uppmanar landskapsregeringen att jobba på Sverigesspåret, även om systemen inte är lika. För att på det sättet åtminstone försöka få någon i Helsingfors att ta ansvar för Åland och Ålands självstyrelse.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Som jag har sagt tidigare så tycker också vi från obunden samlings sida att det skulle vara ett alternativ. Man borde undersöka det svenska och norska certifikatsystemet i sig självt eller i kombination med något åländskt stödsystem, alternativt ett helt åländskt stödsystem. Man borde ha undersökt det om inte annat som ett argument i diskussionen eftersom det då brukar bli fart i Helsingfors. Att de här tankarna inte redovisas i framställningen är kanske en brist. Jag tror att det skulle vara ett argument i diskussionen om det finska systemet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag konstaterar att ltl Sundman och jag, som många gånger förr, är eniga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Fru talman! Det skulle ha varit mycket lättare att ta den här delen i ett större paket om man från landskapsregeringens sida skulle ha fått beskrivet en större plan. Man skulle ha tagit ett helhetsgrepp om frågan och sagt att detta är en bit av ett system, att så här avser vi att ta nästa steg och nästa steg.

Det här stödet omfattar inte kommande satsningar. Det är ett stöd till befintliga bolag. Det är ett rent driftstöd till nuvarande anläggningar. Det är inte ett långsiktigt åtagande som strävar till en utveckling på det här området. Det är halv miljon här som ska fördelas mellan tre bolag i stort sett, som jag förstår det.

Det som förblir oklart är vad som händer och vilka verksamhetsförutsättningarna är för en ny aktör på den här marknaden. Det är där som man borde komma till klarhet med hur länge Åland ska befinna sig i ett vakuum i en näring som är precis rätt på alla sätt för det åländska samhället. Vi talar om tillväxt och behovet av tillväxt i vårt samhälle. Vilken typ av tillväxt behöver vi? Ja, förstås en hållbar tillväxt som inte förstör och påverkar miljön negativt. Vindkraften är precis rätt på alla sätt och vis.

Åland har fantastiska möjligheter att utveckla vindkraften. Jag tycker att man ska ha den visionen att Åland ska, så långt det är möjligt, bli självförsörjande i den här typen av elenergi.

I ett helhetssystem på rikssidan får nya producenter välja att antingen gå in i det rörliga inmatningssystemet på tolv år eller välja det fasta produktionsstödet, som är notifierat för fem år. Som jag ser det så är inmatningssystemet det nya och framåtsyftande. Den här kompensationen för utebliven accis är ett system som ska fasas ut efterhand och försvinna.

Därför är det mycket viktigt att tala om den typ av näringspolitik och energipolitik som är framåtsyftande och får fram de satsningar som verkligen behövs. Då är det viktigt att veta vad som gäller. I dagsläget kan inte nya bolag veta vilka planer som gäller.

När landskapsregeringen för dialog med de befintliga bolagen så är det viktigt att de ändå har det perspektivet att det som man kommer överens om också ska fungera för nya aktörer så att man håller en fri konkurrens.

Jag vill för socialdemokraternas del säga att vi kommer att stöda den här framställningen, dock som att vi ser det som ett plåster på såren under en tid. Det måste komma klara och tydliga verksamhetsförutsättningar för en oerhört viktig näring. Jag tycker att det vore viktigt att få helhetsplanen beskriven. Jag hoppas att vi i finansutskottet kan fortsätta att diskutera den. Jag tycker att man nu ska ta det här tillfället i akt för att formulera en framåtsyftande energipolitik för åländsk del.

Jag hör till dem som fasar lite för när kabeln ska finansieras. Kabeln är naturligtvis mycket viktig. Men ska kabeln betalas av konsumenterna till stora delar så betyder det också enorma priser på el framöver. Det kan vi bara stävja genom att hoppas att så många som möjligt blir andelsägare i vindkraften och därmed får ner sina egna elkostnader. Annars tror att den här frågan kan vara en faktor som bromsar näringslivet att satsa framåt, om det är så att elpriserna blir alltför höga.

Jag hoppas att man från landskapsregeringen fortsätter att jobba mot den nya regeringen i Finland och att man löser det här på bästa möjliga sätt. Det kan inte gå hur lång tid som helst. Man måste annars komma med plan B och få ett system som från åländsk sida ändå klargör verksamhetsförutsättningarna för både nya och gamla bolag, att systemet sedan blir heltäckande också på Åland och att det är betydligt mera framtidsorienterat än vad det här stödet som idag ligger på bordet är. Tack, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Avslutningen på anförandet var ett fullständigt stöd för landskapsregeringens politik i den här frågan. Vi ger nu en framställning som tryggar att verksamhetsförutsättningarna inte försämras för våra aktörer. Vi driver fortfarande på mot den nya regeringen för att komma med i det rikstäckande inmatningstariffsystemet.

Det var mycket prat om behovet av vindkraft och hållbar utveckling. Jag håller med allt detta. Avslutning i anförandet gav ett fullständigt stöd. Den här framställningen kan man inte bara se som ett driftsstöd. Om vi inte skulle ta den här framställningen så skulle vi visa att vi i vissa situationer kan vara villiga att låta våra aktörer ha sämre förutsättningar än vad de hade förväntat sig i redan investerade projektet. Det skulle dessutom ta bort investeringsviljan för framtiden. Det är viktigt att man ger långsiktiga verksamhetsförutsättningar som inte för rubbas fram och tillbaka. Men detta stöder inte kommande projekt, det är fullständigt självklart.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det står nämligen i framställningen att; "landskapsregeringen med den här framställningen önskar trygga likvärdiga konkurrensvillkor inom det med riket gemensamma handelsområdet". Det vore viktigt att klargöra också från landskapsregeringens sida gentemot lagtinget men också gentemot befolkningen och allmänheten att denna lagframställning inte tryggar likvärdiga konkurrensvillkor, för det gör den ju inte. Den är ju bara en del av en helhet, vilket vi har påpekat här i lagtinget. Det är viktigt att man beskriver helheten och anger också tonerna, läget och förhoppningarna på vad som är realistiskt möjligt för Åland att kunna ta del av från rikssidan och när man inte kan vänta längre. När ska de åländska bolagen sluta befinna sig i vakuumet och få klarhet i vilka förutsättningarna är också på Åland för att trygga likvärdiga konkurrensvillkor?

Minister Mats Perämaa, replik

Den här framställningen tryggar likvärdiga konkurrensvillkor för de redan utförda investeringarna. Det fasta produktionsstödet skulle inte heller stöda tillräckligt för att vi skulle åstadkomma nya investeringar. Man måste komma ihåg att nivån tryggar det som redan har gjorts. På det viset blir det likvärdiga konkurrensförutsättningarna. Mycket mera måste till för att man ska få nyinvesteringar. Där är formuleringarna helt korrekta.

Vilket värde skulle det ha nu för de eventuella nya aktörerna om man skulle berätta för dem om ett visst datum, augusti eller september, att de får reda på om vi är med eller inte? Vid ett visst datum skulle nya aktörer få ett bestämt nej eller ett bestämt ja. Vilket värde har det att berätta detta för dem? Är inte det viktigaste att vi säger att vi lägger ner alla tillgängliga resurser för att komma med i systemet? Den här datumpolitiken, som nämndes här förut, har sist och slutligen inget stort värde.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, men vänta-och-se-politiken tror jag att inte heller fungerar i en näringsverksamhet. Vänta och se kan man kanske göra men för dem som ska satsa är det nog viktigt att veta vilka förutsättningarna är. Eftersom landskapsregeringen nu är så angelägen att slå vakt om att förutsättningarna inte ska ändras, vilket de givetvis gör över tiden ändå, då måste man ju kunna säga att efter en viss tid så går det inte vänta längre. Åländska bolag kan inte befinna sig i det här vakuumet. Vi måste komma med klargöranden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, fru talman! Föregående replikskifte berörde mycket av det som jag tänkte säga. Jag kan inledningsvis tacka för stödet som Camilla Gunell hade i slutet av sitt anförande.

Jag kan anföra att framställningen tar sikte på dagsläget, återbäringen av uteblivna acciser. Det framåtsyftande arbetet pågår fortsättningsvis. Vi tänker inte vänta och se som framfördes här. Tvärtom, vi är aktiva, nu ska vi försöka få till stånd en dialog med den nya regeringen i riket och fortsätta vårt hårda arbete för att vi ska kunna komma med. Det är två steg, den här aktuella framställningen och sedan framåtsyftande. Vi beaktar bägge två.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är fortfarande en gåta för mig att riktigt förstå hur det kunde gå som det gick i mötet med Helsingfors. Och hur det kunde bli så här otydlig kommunikation mellan parterna så att man under så här lång tid ändå trodde att Åland var på god väg att komma med i inmatningstariffsystemet som en fullvärdig medlem och så plötsligt dras gardinen ner och så får man ett helt annat besked. Lagstiftningen kommer, frågan notifieras hos kommissionen och så ser man "jaha; det var det".

Jag hoppas att man har en klar plan över hur man ska kommunicera nästa gång så att man kommer hem med bättre besked. Vi får också hoppas att den nya regeringen har ministrar som håller ord.

 Minister Roger Eriksson, replik

Tack, fru talman! Jag håller med ltl Gunell att vi ska jobba vidare med frågan. Vi har vår argumentation klar, både på politisk nivå och på tjänstemannanivå. Vi tänker fortsätta dialogen med regeringen i riket. Där kan också oppositionspartierna i lagtinget bidra med sitt strå till stacken och diskutera med sina partisystrar och bröder i riksdagen och kommande regering. Vi ser fram emot ett gemensamt arbete.

 Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, det började väl bli dags att vi också måste börja hjälpa till ordentligt för att få det här på rätt.

Nog är det ju viktigt att landskapsregeringen gentemot den nya regeringen för den här dialogen. Man har ändå, som ministrarna hittills har hävdat, gjort ett grundarbete som man går vidare på.

Jag hoppas att man kommer till klarhet i detta så att visionen och målsättningen är att Åland kan bli det vindkraftsamhälle som vi alla önskar samt att de åländska konsumenterna får grön el i sina hus till vettiga priser.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Centern stöder också det här lagpaketet, mycket med beaktande av vad som står i tilläggsbudgeten, att företagen ska veta vilka förutsättningar som gäller i framtiden, oberoende av hur turerna är med pengar från riket. Det är viktigt att man vet. Precis som också finansminister Perämaa sade så är det viktigt för framtida investeringar för att våga investera.

Fru talman! Det är tråkigt att det här lagförslaget inte medför nyproduktion av en grön el, utan bara bibehållande av grön el. Vi vet att riket har tagit ett lagpaket som man har skickat för notifiering till EU. I den notifieringen står att Åland inte ingår. En förändring till detta, fru talman, är att riket måste ta tillbaka förslaget och skriva att Åland ingår. Hur det ska gå till är väl kanske svårt att sia om. Jag tycker också att vi ska ge den åländska regeringen lite mera respit och försöka komma fram med förhandlingar med den nya regeringen för att eventuellt få en ändring till stånd.

Fru talman! Lagpaketet som riket håller på att föra i hamn betyder också en del extra miljoner till Åland via avräkningsbeloppet som är ganska viktigt i det här sammanhanget. I och med de pengarna så kanske vi borde börja fila på ett eget stödsystem. Då tänker jag inte bara på vindkraft. Vi vet också att man bra kan tillverka el från skogsprodukter och också från biogas, som kanske håller på att bli en av de större aktörerna tillsammans med vindkraft. Vi vet ju att rikets stödsystem också ger stort stöd för el från biogas och el från skogsprodukter. Det tycker jag att vi på Åland också borde försöka införa på något sätt.

Man bör titta mera på detta med stödsystemen och vad de skulle kunna betyda för Ålands och för de åländska skattebetalarnas del. Kanske det inte skulle behöva betyda så oerhört stora pengar egentligen. Men det skulle betyda att det kom oerhört stora pengar från det privata kapitalet in i projekten. Det gäller inte bara vindkraft utan det gäller också biokraft och skogskraft. Det skulle också medföra att BNP på Åland fick sig en liten skjuts framåt, vilket den behöver har det visat sig på senare tid.

Fru talman! Jag ser fram emot att ganska snart få diskutera hur vi på Åland ska kunna åstadkomma mera grön el och också mera grön energi. Tack. 

Talmannen

Talmannen önskar hälsa åhörarna på läktaren välkomna till Åland och Ålands lagting.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är lätt att hålla med kollegan Runar Karlsson om att man ska sträva till mera produktion av grön el. Det var dock en detalj som jag vill att han ska precisera. Som en kollega med teknisk utbildning så borde han känna till det. Det var när han sade att man med skogsprodukter väl kan producera el. Min kunskap inom branschen är att det inte är någon billig metod. Tvärtom, det är inte alls kostnadseffektivt. Däremot är en lönsam verksamhet att producera varmvatten med skogsprodukter. Kunde kollegan kanske precisera sig lite på den punkten så att det inte blir oklarheter?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Biokraftverket i Mariehamn producerar el, 20 procent el och 80 procent värme. Det är klart att förutsättningen för att det ska bli ekonomiskt lönsamt är att man ska bli av med värmen, vilket i sig kan vara problem vissa tider. Man har för mycket värme och för lite el, så det finns ett problem.

Förhoppningsvis ska Mariehamn växa så att det ska finnas efterfrågan på mera värme. Bara vi i centern får verka så kommer Mariehamn att växa ganska mycket och då kommer det att finnas ganska stor efterfrågan på värme.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Det var trevligt att kollegan Karlsson uttalar sig om centern ska ha en ny politik till den delen. Jag hoppas att vi sedan kan lita på det. Resten av gänget inom det partiet har sannerligen inte utmärkt sig inom branschen hittills.

När det gäller Mariehamns Energis flispannor så är det varmvattenproduktionen som är lönsam och som ger möjlighet att som biprodukt producera en liten del el. Skulle man bara försöka producera el i de här pannorna så vore det enormt kostsamt. Effekten är som känt för låg för enbart en sådan produktion. Men som biprodukt till värme är det korrekt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är så med all elproduktion, vad det än må vara, att det är mycket mera lönsamt om man kan ta till vara värmen. Det kanske man inte kan i kärnkraftverk men i andra produktioner, t.ex. i biogasanläggningar.

Sedan till detta med centerns politik i Mariehamn så nämner jag IT-byn som ett exempel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det är alltid trevligt att höra på ltl Karlsson. Han har en förmåga att kunna skämta till det lite och det behöver vi ibland.

Det är intressant det som sades. Ltl Karlsson tog upp energifrågorna i ett lite vidare perspektiv. Det kanske hör mera ihop med framställning nr 20, energi från förnybara energikällor. Jag tänkte prata om det i ett lite vidare perspektiv. Jag tycker att tankarna är intressanta. Man gör ofta det felet ifrån åländsk sida inom förvaltningen att vi låser oss så väldigt mycket i vad som sker på den finska sidan. Nu har fokus varit helt och hållet på att komma med i det finska systemet. Jag har stött det själv så jag pekar inte finger åt någon annan. Vi skulle istället försöka titta på vad vi kan göra själva, om vi kan bygga upp en helhet och om vi också skulle kunna ta in andra alternativa energikällor. Det var såsom jag förstod det här anförandet och jag tycker resonemanget är intressant.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tycker nog att det här lagtinget i slutet av den här perioden borde ta någon form av beslut eller viljeyttrande på hur man ska ha det i framtiden med den egna gröna energin. Det gäller som sagt var inte bara el, det gäller även hur fordonen ska framdrivas. Vi kunde läsa här om dagen i tidningar att man kan köra bussar med fisk. Det är en fantastisk utveckling, men det måste finnas en drivkraft i form av stöd i begynnelsen. Sedan kommer det garanterat att gå av sig självt marknadsmässigt i takt med att priset på oljan och annan energi stiger. Men det måste få en puff. Det är det som Finland nu gör. Jag tycker att vi på Åland ska utvidga detta till att inte bara gälla el, det måste också gälla bränsle till fordon och vi måste få värme så att vi i princip kan klara oss själva. Vi har den möjligheten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst, också det, ltl Karlsson, skulle jag med varm hand understöda. Nu kommer jag inte på rak arm ihåg i huvudet när tankesmedjan överlämnade sitt slutdokument till landskapsregeringen. Kanske det var för ett och ett halvt år sedan? Där hade man devisen; "den gröna ön i det blå havet". Det var ju inte bara nys. Där fanns det de facto samlade tankar om hur man skulle komma vidare på det här området.

Nu har inte jag inblick i landskapsregeringens arbete på samma sätt som förhoppningsvis ltl Karlsson har. Om han skulle ha möjligheten att berätta för mig varför man inte drev de här frågorna vidare då, så skulle åtminstone jag bli lite klokare.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nej, inte kan jag svara exakt i detalj på hur man har gått vidare. Man jobbar nog på med det här. Det kommer säkert fram resultat här så småningom. Jag kan inte svara på det i detalj.

Vi kan till om med köra vår bilpark på biogas till stor del med produkter från jordbruk. Vi slänger 3000 ton matavfall varje år. En stor del av matavfallet blir metangas som går upp i luften. Om vi skulle röta matavfallet så kunde hela bussparken i linjetrafik på Åland garanterat kunna köras på det bränslet och även en del av bilarna.

Problemet är att det här finska systemet har låst sig lite. Vi ligger och väntar och väntar och väntar på det. Det har jag förståelse för. Men någon gång måste vi ta ett steg och säga att nu kör vi eget race.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Staten höjde i kraft av sin behörighet energiskatterna med totalt 7 miljoner euro, vilket räknat med 0,45 ger ca 3,4 miljoner ökat inflöde genom avräkningsbeloppet. Det var för att balansera inmatningstariffen i energistödspaketet. Det är till en början frågan om något hundratal miljoner euro per år. Men hur man än räknar på detta så finns det en liten slant som kommer till självstyrelse genom det här.

Vi har för vår del sagt, i strävandena att komma in i det finska inmatningstariffsystemet, att vi ska stå för vår egen del för att nå upp till 10 procent ökad förnybar energiproduktion. Vi har tänkt oss att de pengarna ska användas till att uppnå någonting mycket, mycket mera. Skulle vindkraften utvecklas till alla delar, såsom man planerar, så kan det ge ett årligt inflöde av ungefär 20 miljoner i stöd till landskapet. Går vi in för något helt eget så kommer det att vara betydligt mindre i omfattning än det här totala.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag klandrar inte regeringen för att man väntar och försöker komma in i det finska systemet. Men till sist måste vi politiker komma överens om hur länge vi ska hålla på att försöka och försöka. Det är ett gemensamt intresse som vi har, kan vi komma med så är det bra, men någon gång måste man ge upp. Vi ska ge rikets nya regering en möjlighet. Lantrådet kommer säkert att göra vad hon kan, inklusive hela landskapsregeringen.

Som finansministern sade så ger det här paketet oss ganska mycket pengar via avräkningsbeloppet. Jag tror att med detta skulle vi kunna åstadkomma oerhört mycket. Jag tror att det finns andra alternativ som vi skulle kunna göra för att uppnå en ganska stor egen grön energi. Jag vet att det finns ganska mycket kapital där ute som väntar på att få göra någonting, men vi måste bestämma oss.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Plan A och det enda rättesnöret för oss här i det här skedet är att göra allt vi kan för att komma med i det finska systemet. Det kan vi inte själva besluta om, för det finns en annan part med. Misslyckas det så ska vi göra allt vad vi kan för att utveckla grön energiproduktion här på Åland.

Nu för ltl Karlsson in andra energiformer i den här diskussionen. Det har mest pratats om vindkraft. Det är inte något fel i det. Jag vill bara att det noteras att det i Finland har lobbats väldigt mycket för att man inte ska ge så mycket stöd till vindkraften utan mera till andra energiformer, vilket har påverkat hela den här diskussionen i viss mån. Vi ska i varje fall se till att vi inte ger oss in i en intern åländska kamp om olika energiformer utan vi ska göra det bästa av situationen om inte plan A går i lås.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller med om det. Det ska inte bli en kamp här på Åland.

Det här med biogas har stor betydelse med tanke på att vi också ska driva fordon, i framtiden kanske med biogas och el. Vi får inte glömma bort den delen. Vindkraften är väl utvecklad och den behöver säkert stöd initialt. De andra energikällorna kanske ändå behöver mera för att komma igång. Vindkraften har sedan tidigare också fått en del startstöd.

Jag tror att vi i princip har samma åsikter om hur vi ska göra. Jag hoppas verkligen att vi en dag ska vara överens om det. Den som får vara med här får säkert skörda frukterna av det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

Remiss

9        Lag om ekodesign och energimärkning

Landskapsregeringens framställning (FR 26/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Minister Roger Eriksson

Fru talman! Vi har nu på vårt bord landskapslagen om ekodesign. Som ni alla säkert vet så har ni i lagtinget redan antagit den här lagframställningen om ekodesign och energimärkning.

I lagstiftningskontrollen förföll lagen på ett antal punkter, vilka vi i den nya framställningen har beaktat.

Den här framställningen bygger vidare på den tidigare antagna lagen med de korrigeringar som är nödvändiga på grund av HD:s utlåtande. I övrigt har vi inte gjort några ändringar. Lagtingets tidigare beslut och HD:s utlåtande respekteras till fullo. För att lättare förstå det här så kan man se på parallelltexterna.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

10     Erkännande av yrkeskvalifikationer

Landskapsregeringens framställning (FR 27/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande måndag 30.5.

Remiss

11     Ny landskapslag om hälso- och sjukvård

Landskapsregeringens framställning (FR 28/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande måndag 30.5

Första behandling

12      Ändring av djurskyddslagen

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 11/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 18/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande måndag 30.5

Enda behandling efter bordläggning

13     Funktionshinder, rehabilitering och hjälpmedel

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2010-2011)

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 51/2007-2008)

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 35/2009-2010)

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. hemställningsmotion (HM 36/2009-2010)

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion (HM 41/2009-2010)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 43/2009-2010)

Ärendet avförs och upptas till behandling inkommande måndag 30.5

Föredras

14     Varroafritt Åland

Landskapsregeringens svar

Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 24/2010-2011)

En enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får därefter hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Ltl Carina Aaltonen

Biodlingen är oerhört viktig för Ålands diversifierade flora och i synnerhet för pollinering av frukt och bär i den kommersiella trädgårdsodlingen. Åland är högst troligen varroafritt idag. För att bibehålla detta krävs lagstiftning om importstopp av bin till Åland.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: När och hur ämnar landskapsregeringen vidta åtgärder för att säkerställa att Åland förblir ett varroafritt område?

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Värdet av ekosystemtjänster, dvs de tjänster som naturen utför och som vi många gånger tar för givna, blir oerhört höga, astronomiska, om man omsätter värdet i euron och cent. Det gäller färskt vatten, fiskreproduktion men också pollinering av bin.

Landskapsregeringen är enig med både Ålands biodlarförening och ltl Carina Aaltonen att det är mycket viktigt att bina på Åland hålls fria från varroa. Landskapsregeringen har under flera år haft en dialog med riksmyndigheterna om detta.

Åland har inte rätt att lagstifta om smittsamma djursjukdomar och Åland har heller inte rätt att lagstifta om smittsamma sjukdomar när det gäller människor. Det kom upp i framställningen i köttbesiktning att vi har förvaltningsbehörighet men inte lagstiftningsbehörighet när det gäller smittsamma djursjukdomar. Det är rikets behörighet och därmed kan inte landskapsregeringen fatta ett beslut om importstopp av bin.

Landskapsregeringen är informerad om både biodlarnas verksamhet och riskmyndigheternas pågående arbete med lagstiftning om importförbud, dels från riket till Åland och dels från andra länder till Åland.

För att ett importstopp ska kunna genomföras från andra länder måste resultatet från den planerade provtagningen vara klart. Det måste helt enkelt tydligt verifieras att Åland är varroafritt. Det är inte gjort ännu. Vi måste bevisa det innan man kan sätta en förordning i kraft i riket. Den processen beräknas bli klart tidigast högst. Därefter är det Finland som skickar en ansökan till EU-kommissionen om bestämmelser att förbjuda import av bin till Åland.

Enligt uppgift så är arbetet under beredning. För Ålands del är det viktigt att biodlarna fortsättningsvis avstår från att ta in bin från riket eller från utlandet. Det är en pågående process. Så snart Åland bevisligen är varroafritt så kan riket sätta förordningen i kraft.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! En av orsakerna till att varför jag ställde den här enkla frågan är att nästan hela vår omvärld är positiv till och intresserad av att Ålands status som ett varroafritt område säkerställs och tryggas.

 Jag har talat med en tjänsteman på jord- och skogsbruksministeriet som har lyft den här frågan i Bryssel i EU-kommissionen. Även där vill man gärna att Åland kan bli varroafritt och att man lägger ett importstopp på bin till Åland.

Hittills har de åländska biodlarna känt ett större stöd från omvärlden än från den åländska regeringen och dess myndigheter.

Ministern säger att man inte har behörighet att besluta om importstopp. Det har man inte, men man kan utfärda rekommendationer om att inte importera bin till Åland. Det menar i alla fall jord- och skogsbruksministeriets tjänstemän att är en angelägen åtgärd tills dess att det vidareutreds huruvida Åland de facto är varroafritt.

Min följdfråga lyder: Är det möjligt att regeringen och minister Sjögren i brådskande ordning kan utfärda rekommendationer om att inte ta in utländska bin till dess att EU-kommissionen gör ändringen och det blir möjligt för finska myndigheter att utfärda ett importstopp för bin till Åland?

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Jag känner inte riktigt igen den här beskrivningen om att landskapsregeringen skulle vara kallsinnig till att bekämpa varroa och att ha importstopp för bin till Åland. Vi har kommunicerat ut till både odlarföreningen och berörda att vi inte kan utfärda förordningen, utan det är rikets lagstiftningsbehörighet. Vi måste verifiera först att vi är varroafria. Landskapregeringen kan med all säkerhet utfärda rekommendationer och det ser jag inga bekymmer i. Vi har redan fattat beslut i januari 2010. Men minst lika viktigt, om inte ännu viktigare, är att väcka den här debatten och att också Ålands biodlarförening tar del i detta, informerar och rekommenderar sina medlemmar att inte ta in bisamhällen till Åland.

Det finns en försvårande omständighet i hela det här. Allt är till salu idag, vare sig vi pratar om hjortar eller bin, så det är inte heller helt lätt att övervaka de här frågorna. Men saker och ting är på gång.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Problemet är inte de biodlare som finns på Åland idag. De är verkligen mycket oroade över situationen. Oron för att varroa ska komma till Åland gäller istället kanske någon fruktodlare eller någon som t.ex. jobbar på någon fruktodling men kanske håller bin i sitt hemland i någon annan del av Europa.

Jag vill att Ålands regering i brådskande ordning utfärdar de här rekommendationerna.

För några år sedan importerade en äppelodlare egna bin till Åland. Då hade minsann regeringen krav på hur det skulle få gå till. De här bina skulle inte få komma från ett område där det fanns päronpest. Om man för sju, åtta år sedan hade de här kraven, varför kan man inte idag kräva att bin som eventuellt förs in ska komma från ett garanterat varroafritt område? Bina kan komma t.ex. från Australien eller det inre av Afrika där man hittar varroafria bin idag. Men Åland behöver inte importera bin. Våra biodlare exporterar bin idag till andra delar av världen. Alla de bin som t.ex. finns på Island härstammar idag från Åland. Biodlingen är oerhört viktig för den åländska trädgårdsodlingen. Man brukar säga att man tacka bina för 60-70 procent av äppelskördarna. Pollineringsvärde är det mycket stort.

Här finns utvecklingsmöjligheter och tillväxtpotential. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen ger rekommendationer den här veckan, ett uttalande om att man inte vill att någon enda person ska ta in bin till Åland. Det är för stora risker för äppelodlare, för hela den åländska floran och faunan och också för de kommersiella odlarna och hobbybiodlarna som vi har på Åland idag.

Minister Katrin Sjögren

Herr talman! Jag känner också till att dialogen, tyvärr, inte har varit den bästa mellan fruktodlarna och biodlarna, vilket man har vittnat om från biodlarnas sida. Jag delar också den uppfattningen att det finns stor en potential för den åländska biodlingen, dels genom att bistå fruktodlingen men också genom den utmärkta honungen som vi får på Åland. Vi kan också exportera bisamhällen. Det finns även utrymme för att ha dubbelt mera bisamhällen än vad vi har på Åland i dagsläget. Biodlarna varit väldigt aktiva och dragit fulltecknade biodlingskurser på naturbruksskolan. Det är en verksamhet som man kommer att fortsätta med.

Åter till detta som gjordes för sju år sedan när det gäller päronpest, det är kanske kärnan i hela det här. Det blir aldrig något problem om man som näringsrikare frågar och hör sig för till jordbruksavdelningen eller till miljöbyrån. Problemet är just när man tar in något illegalt, man frågar inte och som sagt var så är allt till salu.

Jag ser det som mycket möjligt att landskapsregeringen, t.ex. tillsammans med biodlarna, går ut och gör ett upprop i den här frågan.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

15     Mediepolitiskt program

Landskapsregeringens meddelande (M 4/2010-2011)

Tidpunkt för när ärendet upptas till behandling meddelas inkommande måndag efter talmanskonferensen.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 30.5 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.15).

Originalfil