Plenum den 25 maj 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 25 maj 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 1

1    Tobakslagstiftning

Social- och miljöutskottets betänkande nr 5/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2015-2016

Första behandling. 2

2    Godkännande av förordning om sättande i kraft av ändringarna i konventionen om vägtrafik

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2015-2016

Landskapsregeringens yttrande RP 9/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 9/2015-2016

Första behandling. 2

3    Produktionsstöd för el från vindkraftverk

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016

Enda behandling. 2

4    Förslag till första tilläggsbudget för år 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2015-2016

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2015-2016

Budgetmotioner BM 29-52/2015-2016

För kännedom.. 69

5    Godkännande av protokollet med Uzbekistan om ändring av avtalet för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2015-2016

Republikens presidents framställning RP 11/2015-2016

6    Godkännande av avtalet och protokollet med Spanien för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2015-2016

Landskapsregeringens yttrande RP 7/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 7/2015-2016

7    Godkännande av avtalet med Tyskland för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2015-2016

Landskapsregeringens yttrande RP 8/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 8/2015-2016

8    Ändrad lagstiftning om utkomststöd

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016

9    Vattenfarkoster

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2015-2016

Plenum slutar 69

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 25 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamöterna Sara Kemetter och Tony Wikström anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av kommunalt förtroendeuppdrag.

Lagtingsledamoten Mikael Lindholm på grund av privata angelägenheter. 

Antecknas.

Andra behandling

1        Tobakslagstiftning

Social- och miljöutskottets betänkande nr 5/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2015-2016

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

2        Godkännande av förordning om sättande i kraft av ändringarna i konventionen om vägtrafik

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 8/2015-2016

Landskapsregeringens yttrande RP 9/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 9/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Talman! Om talmannen tillåter vill jag bara kort konstatera att utskottet inte har något att anföra i sak, vilket innebär att vi tillstyrker att konventionen blir tillämplig även på Åland. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3        Produktionsstöd för el från vindkraftverk

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 11/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 12/2015-2016

Enda behandling

4        Förslag till första tilläggsbudget för år 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 10/2015-2016

Landskapsregeringens budgetförslag BF 3/2015-2016

Budgetmotioner BM 29-52/2015-2016

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Först tillåts alltså en gemensam diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget och budgetförslaget var för sig.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Finans- och näringsutskottet har som primärt intresse och uppgift att bevaka, ta ställning till och uttala sig i frågor som rör budgetärenden, och i frågor som berör vårt näringsliv. Det är av den anledningen skäl att uppmärksamma de ambitioner och de ansträngningar som landskapsregeringen, med flera, har visat prov på under den senaste tiden. Det är viktigt att förståelsen för näringslivets förutsättningar och betydelse för samhället är stor, och att det därtill finns intresse och förmåga att agera när så är nödvändigt.

Med detta sagt, herr talman, övergår jag nu till finans- och näringsutskottets betänkande gällande landskapsregeringens budgetförslag nr 3/2015-2016 som behandlar landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2016.

När grundbudgeten för år 2016 godkändes av lagtinget betonades med rätta allvaret i att det budgeterade underskottet i resultaträkningen uppgick till hela 17,6 miljoner euro, före extraordinära poster. Vi har nyligen också fått bekräftat att resultatet för år 2015 blev ett underskott på 10 miljoner euro, före förändring av reserverade medel.

Med den här informationen som grund är det lätt att inse att ändringar måste åstadkommas. Vi kan inte ha kostnadsnivåer som överstiger intäktsnivåerna, annat än enstaka år och då med måttliga överskridningar.

Landskapsregeringen har därför stakat ut en väg framåt där man inför den första tilläggsbudgeten ställde i utsikt att vissa ändringar kommer att vidtas för att förändra, effektivera och utveckla. Allt i syfte att få förhållandet mellan kostnader och intäkter i skick. Inte det första året, men dock inom något år.

Den första tilläggsbudgeten, som vi nu alltså behandlar, innehåller förslag till ändringar som gör att det budgeterade underskottet för år 2016 minskar en aning, från sagda 17,6 miljoner euro till 15,9 miljoner euro, vilket är en förbättring med 1,7 miljoner euro. Det är en bra början, men ändå bara en början.

Många processer är nu igångsatta för att på sikt, och i enlighet med landskapsregeringens flerårsplan, förbättra såväl intäktsbilden som kostnadsstrukturen.

När det gäller att förändra den absolut största delen av intäkterna, nämligen skatteintäkterna, är det nödvändigt att våra diplomatiska talanger utnyttjas fullt ut för att vi ska nå önskat resultat. Det gäller förstås en förändring av avräkningsgrunden, men även övriga viktiga frågor som fortsatt oinskränkt självstyrelsebehörighet och möjlig större ekonomisk självständighet i ett system där interna åtgärder på den fastländska sidan inte ska tillåtas påverka våra egna val och prioriteringar.

Finans- och näringsutskottet har i stort omfattat tilläggsbudgeten, och har i några enstaka fall i betänkandet önskat betona för utskottet viktiga frågor. Ett fåtal omröstningar har skett, och till utskottets betänkande har sex reservationer inlämnats.

Andan och diskussionsklimatet i utskottet har varit mycket god och målbilden för den förda politiken har varit i stort sett gemensam, även om avvikelser finns när det gäller vägval och prioriteringar. Jag kommer att redogöra för en del av dessa avvikelser.

Herr talman! Landskapsregeringen avser att utreda och eventuellt omstrukturera och modernisera verksamheten vid Ålandskontoret i Stockholm. Man avser även att personalbehovet vid Ålandskontoret i Helsingfors ska ses över, vilket också påverkar budgetanslaget för verksamheten. Utskottet har inga invändningar mot dessa planer. En minoritet i utskottet vill ändå genom en reservation i ärendet betona vikten av att det finns tillräckligt med resurser för att Åland ska kunna agera och verka med god framförhållning i för Åland viktiga frågor, men har inte föreslagit någon ändring av budgetanslaget.

Utskottet har förståelse för att alla landskapets verksamheter bör delta i prioriterings- och effektiveringsarbetet, så även den för oss alla så viktiga hälso- och sjukvårdsverksamheten.

Utskottet har enhälligt omfattat landskapsregeringens förslag att minska nettoanslaget för Ålands hälso- och sjukvård med 650 000 euro för år 2016, vilket just den här aktuella budgeten handlar om.

Däremot anger landskapsregeringen upplysningsvis en ambition om att minska nettoanslaget med 2 miljoner euro för år 2017. Till den delen har en minoritet i utskottet genom omröstning och reservation önskat att nettoanslaget skulle minska med bara 1 miljon för år 2017 och att den andra inbesparingsmiljonen istället skulle tas med i 2018 års budget. Utskottet har dock genom omröstningsresultatet visat stöd för landskapsregeringens budgetambitioner.

Ett annat ärende som anslagsmässigt inte har med budgeten för 2016 att göra, men där landskapsregeringen aviserar sina avsikter på sikt, är förslaget om att utreda konsekvenserna av att upphöra med den subventionerade lunchförmånen för högskolestuderande. Det är förstås ännu oklart vad en dylik utredning kan resultera i, men om ändringar kommer att ske får dessa ekonomisk effekt först år 2018. Utskottet har omfattat tankegångarna, men en minoritet har genom omröstning och i en reservation önskat påtala att utredningen inte bör innehålla något alternativ där det offentliga Åland genom att sköta mathållningen konkurrerar med restaurangbranschen.

Herr talman! I landskapsregeringens ambitioner att förbättra landskapets ekonomi har man även fokuserat på fiskyngelproduktionen vid Guttorp. Målsättningen är att öka intäkterna väsentligt. Ett rådslag har aviserats där diskussioner kommer att föras med vattenägare och representanter för turistbranschen, med målsättningen att åstadkomma en godtagbar finansieringsplan. I förslaget till tilläggsbudget kan man läsa att planen ska vara klar senast sista juni 2016. Om man inte lyckas med detta avser landskapsregeringen att lägga ner fiskyngelproduktionen vid Guttorp.

Finans- och näringsutskottet inser fördelarna med att fiskyngelproduktionen fortsätter, men förordar en förändrad finansieringsstruktur. Utskottet har inga invändningar mot att planen ska vara snabbt klar, och lyckas det är det förstås bra, men av praktiska skäl anser utskottet att det är tillräckligt om den nya finansieringsplanen är klar inför budgeten för år 2017.

Utskottet har i samband med behandlingen av ärendet också informerats om betydelsen av att upprätthålla och utveckla lekområden för fisk.

Herr talman! Varken i grundbudgeten för år 2016 eller i förslaget till första tilläggsbudget för år 2016 finns angivet någon ambition om att privatisera vägunderhållet. I budgetmotion nr 36/2015-2016 önskar motionärerna bl.a. att landskapsregeringen omgående bör inleda arbetet med att privatisera drift och underhåll av det allmänna vägnätet, under förutsättning av att beredningen visar att detta blir ekonomiskt fördelaktigt.

Utskottet har till den här delen omfattat tankegångarna i motionen och har av den anledningen i betänkandet angett att landskapsregeringen bör överväga möjligheterna att konkurrensutsätta vägunderhållet, och att man vid behov bör återkomma med förslag kring detta i samband med budgeten för år 2017.

Landskapsregeringen har i budgetförslaget som målsättning att stänga Godby vägstation och att verksamheterna ska flytta till vägstationsfastigheten i Möckelö. I samband med den aviserade stängningen och därefter försäljningen av Godby vägstation har utskottet för sin del omfattat planerna, och därtill föreslagit att fullmakten för försäljning skulle utsträckas till att omfatta även det område där vägstationen har en maskinhall och en sandlagerbyggnad.

För att kunna hantera och sköta om vägförvaltningens fordon och utrustning på ett förnuftigt sätt, och för att beakta gällande miljökrav, är målsättningen att uppföra en ny garagebyggnad på Möckelöområdet. Man avser också att i samma veva upphöra med oljeuppvärmning av nuvarande fastigheter till förmån för fjärrvärme.

En minoritet i utskottet har genom omröstning och i reservation framfört som sin åsikt att den planerade nybyggnaden inte ska uppföras innan frågan om driftsprivatisering av vägunderhållet har avgjorts. 

När det gäller den planerade förändringen av landskapsbidragen till kommunerna är utskottet helt överens när det gäller ambitionen att sänka landskapsbidragen med 1,5 miljoner euro för år 2017.

Landskapsregeringen har även här blickat längre fram i tiden och har aviserat en ytterligare minskning av landskapsbidragen med 2,5 miljoner euro för år 2018. En minoritet i utskottet har genom omröstning och reservation önskat att man inte nämner någonting om minskade landskapsbidrag för år 2018.

Av budgetförslaget framgår att det s.k. kortruttsprojektet går vidare med delprojekten östra och västra Föglö. Utskottet har omfattat att man går vidare med projektet, med vetskap om att många frågor ännu måste besvaras innan man kan ta slutlig ställning till projektets genomförande. En reservation har lämnats där reservanten anser att kortruttsprojektet ska läggas på is, att delprojektet östra Föglö skjuts på framtiden och att delprojektet västra Föglö läggs ner och avförs från agendan.

Till sist herr talman, vill jag nämna några ord om finans- och näringsutskottets betänkande gällande landskapsregeringens lagförslag nr 12/2015-2016 om produktionsstöd för el från vindkraftverk. Eftersom ärendet ingår som en del av budgetförslaget är det lämpligt att redogörelsen sker samtidigt.

Förslaget går ut på att stöda befintliga vindkraftverk så att de har möjlighet att överleva fram tills dess att prissättningen på el är väsentligt högre än vad den är idag. Även om EU-kraven gällande förnybara energikällor är nationella har landskapsregeringen en ambition att klara sin del av det stadgade minimikravet.

Den spontana och kanske också naturliga tanken för många är säkert att verksamheter av det här slaget måste klara sig utan stöd, eftersom det finns billigare alternativ, och att det nu föreslagna produktionsstödet därmed borde utgå. Det handlar trots allt om 2,7 miljoner euro totalt under en sjuårsperiod.

En sak som utskottet inte har behandlat, men som ändå är värd att nämna, är de möjligheter som landskapets helägda bolag Kraftnät Åland Ab kommer att ha när det gäller att transitera el mellan Sverige och Finland. Med egen elproduktion på Åland, som vindkraftverken till största delen står för, skapas större utrymme för transitering. Utan att gå in närmare på dessa kalkyler vill jag ändå nämna att tilläggsintäkterna för kraftbolaget tack vare vindkraften kan uppgå till hundratals tusen euro per år. Eftersom det är fråga om landskapets eget bolag kan man hävda att produktionsstödet åtminstone till stora delar kan komma att kompenseras av bolagets ökade förtjänstmöjligheter när det gäller transitering av el.

Precis som landskapsregeringen bedömer också finans- och näringsutskottet att det är viktigt att verksamheten fortgår och att den tekniska kompetensen inom vindkraft blir kvar i landskapet, särskilt med tanke på framtida möjligheter att utnyttja vindkraften då marknadsförutsättningarna har blivit bättre för vindkraftens del.

Herr talman! Med detta sagt önskar finans- och näringsutskottet härmed lämna sitt betänkande gällande ”Förslag till första tilläggsbudget för år 2016” till lagtinget för fortsatt behandling och, herr talman, även för fortsatt behandling utskottets betänkande gällande ”Produktionsstöd för el från vindkraftverk.”

Till sist dock en ändring som utskottets sekreterare har påtalat inför dagens plenum. Det gäller en ändring i betänkandet gällande el från vindkraftverk. I detaljmotiveringen som berör 18 § 1 mom. står det mitt i meningen; ”näringslivet betonar utskottet att kan lagstiftningen komma att behöva anpassas”, vilket är hyfsat dålig svenska. Förslaget är att ordet ”kan” ändras och sätts in på sin rätta plats. Det blir då istället; ”betonar utskottet att lagstiftningen kan komma att behöva anpassas”. Det är en liten justering, men rätt ska vara rätt. Tack, herr talman.

Talmannen

Den anförda rättelsen antecknas.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Jag vill också tacka finansutskottets ordförande för en saklig behandling av både budgetlagen om vindkraften och tilläggsbudgeten. Jag noterar att skrivningarna är mycket konstruktiva och positiva på lång sikt.

I betänkandet finns en mycket intressant iakttagelse under rubriken ”En hållbar ekonomi”. Utskottet talar om två olika konjunkturlägen. Detta är riktigt. Vi har en offentlig ekonomi som också deltar i stimulansen och vidtar åtgärder för näringslivets främjande så att det ska vara positivt där och det är det också nu i mångt och mycket. Men det får för svaga effekter på den offentliga kassan som då lider av underskott. Har finansutskottet diskuterat hur man kunde få detta att influera varandra mera?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det här är en problematik som finns genom att vi är så bundna när det gäller intäktssidan av avräkningsbeloppet i första hand. Det i sin tur är starkt beroende av hur Finlands ekonomi utvecklar sig. När vi brukar säga att vi har besvärligt konjunkturmässigt så är det egentligen den posten som vi behandlar.

Näringslivet på Åland går överlag väldigt, väldigt bra. Ser man på arbetslöshetssiffran på Åland så är den väldigt låg. Bara med de måtten mätt lever vi i en något slags högkonjunktur och det har vi gjort rätt länge.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Den diskussionen känner jag väl till. En effektiv och bra stimulans- och näringspolitik får förstås goda effekter på sysselsättningen, det får effekter på kommunernas skatteintäkter och på flitpengen.

Har utskottet fört något närmare kanske framtidsorienterade resonemang kring en hållbar ekonomi för Åland? Hur kunde den se ut? Vi kanske kunde börja tala om ett konjunkturläge.

Ltl Tage Silander, replik

De här diskussionerna har förts i partikanslierna. Jag skulle inte säga att det har diskuterats väldigt utförligt i utskottet, åtminstone inte ännu, även fast man har berört frågorna. Några färdiga lösningsförslag finns i för närvarande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Silander för en utförlig presentation av utskottets betänkande kring tilläggsbudgeten.

En fråga som jag lite saknar och som var en av de största i samband med remissdebatten är den post på 700 00 euro, stöd till medborgarna, som landskapsregeringen föreslår att man ska spara på. Mot den bakgrunden så är det lite förvånande att utskottet inte har passat på nu, inför beredningen av det arbetet, att komma med en åsikt kring vilken typ av stöd som det här kunde handla om. Det vore ett ypperligt tillfälle att i nuläget säga någonting om det här som stöd för regeringen när de ska göra prioriteringar framöver. Har utskottet överhuvudtaget fört en sådan diskussion? Har utskottet någon åsikt trots att inte finns nedskrivet till pappers?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det finns ju en ambition att göra en inbesparing på ungefär 700 000 euro som har sagts av de totala 24 miljoner som finns tillgängliga att ta ifrån i det här sammanhanget. I utskottet har vi noterat regeringens avsikt att föra in det här i 2017 års budget. De diskussioner som måste ligga till grund för det budgetförslaget pågår, vad jag vet. I utskottet har vi inte gjort prioriteringar mellan de olika möjliga posterna. Jag antar att ltl Axel Jonsson vet vilka posterna är.

Ltl Axel Jonsson, replik

Har utskottet bekantat sig med vad regeringen menar med den här skrivningen? Såsom skrivningen är formulerad i budgetförslaget så är den väldigt öppen. Det är svårt för både medborgare och lagtingsledamöter att förstå om det är studiestöd, barnbidrag eller hemvårdstöd som regeringen tänker på när man har en sådan här skrivning. Har utskottet fördjupat sig i detta? Om utskottet inte har en egen åsikt, vet man vad regeringen tycker i den här frågan?

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Jag kan inte säga att utskottet har fått ett förslag att fundera på eller debattera i utskottet. Vi vet att det finns olika tankar men det finns inget, vad jag känner till, färdigt förslag. Det tror jag att man arbetar med precis just i denna stund.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag är inte förvånad över att min motion om naturbruksskolan i normal ordning blev förkastad. Man skriver att ambitionen för landskapsregeringen är att avyttra fastigheten. Mig veterligen har den här fastigheten varit till salu åtminstone i åtta år, i två perioder. Man har ju lyckats bra hittills, tycker jag. Man har inte ens fått fastigheten uthyrd. Därför ställde jag min motion så att man borde ta krafttag för att hyra ut lokalen. Vi betalar externa hyror ute på stan. Man borde kunna flytta någon fristående verksamhet under landskapsregeringen lydande myndigheter. Hur har man resonerat i utskottet?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Utskottet har resonerat som så att främst fastighetsverket tittar över alla fastighetsinnehav som landskapet har. Fastighetsverket kommunicerar på bästa sätt med landskapsregeringen för att reda ut behov som finns nu och framöver. När man har kommit så långt så gäller landskapsregeringens första mening dvs. att man ska avyttra de fastigheter man inte behöver för egen verksamhet eller av andra orsaker behöver ha kvar och däri ingår naturbruksskolan. Om man inte har lyckats sälja naturbruksskolan hittills så är det tråkigt, om den ambitionen har funnits tillräckligt starkt. Men man må väl fortsätta, behöver man inte ha skolan ska man ju, i enlighet med tidigare uttalanden, avyttra den.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Behovet av skolan är väl kanske inte klart utrett. Eftersom det finns externa myndigheter som hyr ute på stan idag så borde det finnas underlag för att flytta verksamheter till skolan. Förra perioden var det en minister här som var väldigt ivrig att få jordbruksbyrån till naturbruksskolan men det lyckades inte så bra. Idag står vi med fastigheten såsom den var tidigare. Nu uppstår samma sak igen. Möjligtvis om landskapsregeringen skänker bort fastigheten så kan de bli av med den. Därför borde man ha lite mera ambitioner att hyra ut fastigheten och flytta någon myndighet dit. Men man har en rädsla att man stöter sig med myndigheterna och vissa personer.

Så fungerar det normalt i den privata sektorn, men inte i den offentliga sektorn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Om jag förstod finansutskottets ordförande rätt så har nu finansutskottets majoritet gett grönt ljus till ett nytt garage på Möckelö samtidigt som man säger att man ska överväga en privatisering. Har jag uppfattat det rätt?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det känns naturligt, åtminstone i det parti jag arbetar inom, att alltid där så är möjligt överväga andra alternativ än offentlig hantering av våra gemensamma angelägenheter. Därför kändes den här motionen, som vi nu pratar om, till den delen positiv. Man bör överväga möjligheterna att privatisera vägunderhållet. Och man gör det under förutsättningar att det ekonomiska utfallet är tillräckligt positivt. Så långt är det alldeles rätt.

I det här fallet kommer man att stänga ner verksamheten i Godby och för det behöver man ha utrymmen, tak över utrustning och bilar i vissa fall och då behöver man uppföra den här byggnaden. Blir det en privatisering så tror jag nog att det går att hantera värdet på den här hallen i positiv anda den dagen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Då uppfattade jag det rätt. Jag säger meddetsamma att jag naturligtvis stöder en privatisering av vägunderhållet. Förklara logiken för oss i salen och för det åländska folket; varför vill man privatisera? Förhoppningsvis privatiserar man i och med att moderaterna sitter på de positionerna och har den ideologin. Varför ska man då i samhällets regi bygga ett garage, antagligen i miljonklassen? Vi vet att om privata sköter det här så behöver de inget garage. De privata har garage redan idag. Naturligtvis kommer det då att stå en tom garagebyggnad på Möckelö, som antagligen är det mest attraktiva område vi har på Åland och som någon annan kunde utnyttja. Var finns logiken och det ekonomiska tänkandet?

Ltl Tage Silander, replik

Det ekonomiska tänkandet handlar om en eventuell privatisering. Vi ska se vad den ger. Det är möjligt att den kan ge någonting. Det är också lika möjligt att vi inser att det är kanske inte blir så mycket bättre. Det får utredningen visa. Att vi nu under tiden uppför en garagebyggnad tror jag inte att kommer att belasta vår ekonomi särskilt mycket, om man inte anser att man har förbrukat den, den dagen man privatiserar. Det tror jag inte, garagebyggnaden står kvar där, man kommer att kunna sälja den till dem som behöver den bättre den dagen. Är det så att det här området är väldigt attraktivt så kan det finnas andra som bjuder på den för att föra bort hallen till något annat ställe.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det blev aningen oklart vad att finansutskottets ordförande menade med att subventionerna för högskolestuderandes luncher ska avslutas. Men ändå, trots diskussionerna här, ska det göras en utredning. Om det är så att subventionerna ska avslutas så betyder det ju att inga offentliga medel ska användas för att möjliggöra luncher för ungdomarna. Vilken typ av utredning behöver man göra för att nolla det utgiftskontot? Annars är rubriken felaktig och man för fram en felaktig information, ifall man tänker göra någon åtgärd som fortsättningsvis på något sätt belastar skattebetalarna eller kostar pengar. Jag önskar en utförligare redovisning angående detta.

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Innan man vidtar några åtgärder så avser man att utreda fördelar och nackdelar med en förändring på den här posten. Den uppfattningen har jag att ambitionerna är.

Ltl Britt Lundberg, replik

Det är kanske blir en diskussion kring formuleringar. Finansutskottets ordförande sade tydligt att man skulle avsluta med finansieringen. Landskapet sparar pengar, de studerande får mindre pengar och de får betala vad lunchen kostar.

Men om man ska göra en utredning som på något sätt ska vara kopplad till landskapsregeringen så antar jag att det också handlar om pengar. Oavsett vilka vägar det går så är det fortsättningsvis subventionering av lunch och därför menar jag att rubriken är felaktig. Om landskapsregeringen avser att bedriva lunchrestaurang i egen regi så borde det vara rubriken.

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Vi har för vår del inte avsett att ändra på rubrikerna någonstans, utan vi har gjort våra kommentarer utgående ifrån de rubriker som finns. Jag bara konstaterar vad jag sade här senast, om jag nu sade vad jag har skrivit i mitt manus; ”Ett annat ärende som anslagsmässigt inte har med budgeten för 2016 att göra, men där landskapsregeringen aviserar sina avsikter på sikt, är förslaget om att utreda konsekvenserna av att upphöra med den subventionerade lunchförmånen för högskolestuderande. Det är förstås ännu oklart vad en dylik utredning kan resultera i, men om ändringar kommer att ske får dessa ekonomisk effekt först år 2018.”

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för presentationen. Jag tänker återkoppla till regeringsprogrammet som presenterades på senhösten där jämställdhetsfrågor och barnperspektivfrågor lyftes särskilt och där man i alla beslut, såvitt möjligt, skulle tänka på de två sektorerna.

Finans- och näringsutskottet har här sagt ja till att man ska spara 4 miljoner på kommunerna under två år, och att man ska spara 2 miljoner på ÅHS. Har utskottet fört ett resonemang kring jämställdhetsfrågor och hur detta slår ur ett barnperspektiv?

Ltl Tage Silander, replik

Utskottet har tagit ställning till de inbesparingsbelopp som landskapsregeringen har aviserat för respektive år, de summor som nämndes här är ute på flera år. Det är det som vi har tagit ställning till.

Trots det pågår precis just nu utredningar där man ser hur man möjliggör de här besparingarna i praktiken. Konsekvenserna av de utredningarna kommer man förstås att ta hänsyn till.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag frågade alltså om finans- och näringsutskottet har fört ett resonemang kring vad dessa inbesparingar kan medföra ur ett jämställdhets- och barnperspektiv?

Jag påminner om att den kommunala verksamheten består i dagens läge ungefär av 75 procent kvinnor som arbetar där. Inom ÅHS handlar det om 90 procent. Menar finans- och näringsutskottet att det inte finns skäl att lyfta den frågan i samband med att man säger ja till inbesparingar?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Jag upprepar mig väl antagligen när jag säger att vi har fokuserat på beloppen som behöver sparas och som har angivits för oss i den här tilläggsbudgeten att ta ställning till. Vi har gjort en bedömning om vi tycker att det är skäligt och möjligt att spara de här beloppen. Där finns det lite olika åsikter har det visat sig.

Däremot kommer fortsättningen av den här diskussionen att handla om hur man ska spara de här pengarna och där ingår förstås de konsekvenser som det blir.

När det gäller möjliga inbesparingar, om det är så att här avses ÅHS där det är väldigt många kvinnor anställda, om det får till följd att det blir inbesparingar i numerären så är det sannolikt att det är flera kvinnor än män som kommer att drabbas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är ett lämpligt tillfälle nu att uttrycka landskapsregeringens förnöjelse över det tydliga betänkandet som utskottet under ledning av ltl Silander har presenterat. Det är väldigt bra att signalen och budskapet går ut till alla ålänningar och myndigheter och verksamheter som lyder under landskapsregeringen så att vi får ett klart besked från lagtinget om att den ekonomiska politiken och de ramar för framtiden som har lagts upp är nödvändiga att följa.

Jag finner också att utskottsordförande har lyckats med det konststycket att t.o.m. få delar av oppositionen att omfatta den ganska strama politik som föreslås här, inte hela oppositionen men som helhet ändå stora delar av oppositionen.

Det här stärker landskapsregeringen i det fortsatta arbetet nu när vi går in det praktiska arbetet för att bereda en budget för 2017.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Bästa ledamöter, det har gått hett till i finans och näringsutskottet. Det är inte i första hand de politiska diskussionerna jag tänker på utan snarare avsaknaden av ventilation. Det har medfört att vi har haft det väldigt, väldigt svettigt.

Jag vill tacka ledamöterna i utskottet för ett konstruktivt arbete. Jag tycker att vi tillsammans har arbetat för Ålands bästa.

I samband med att tilläggsbudgeten presenterades hade vi ett antal budgetmotioner som vi förelade. Vi har efter många och långa diskussioner nu kommit fram till ett färre antal reservationer på de punkter där vi inte kan omfatta landskapsregeringens linje.

Den första reservationen som jag vill presentera rör Ålands hälso- och sjukvård. Landskapsregeringen har aviserat, utan någon form av direktiv vad jag har erfarit, en inbesparing på Ålands hälso- och sjukvård på 2 miljoner. Vi har efter utskottshörande och också i samband med att man har hört andra intressenter till det egna partiet fått information om att det svårligen låter sig göras utan att man helt enkelt lägger ner olika verksamheter.

Vad vi har erfarit har man inte heller fått styrdirektiv från landskapsregeringen vad man ska spara på. Nu är det upp till styrelsen att snabbt som attan, om uttrycket tillåts, komma med ett sparförslag på 2 miljoner.

Nå, bästa ledamöter, sunda förnuftet säger att det låter sig inte göras. Den som känner till hur demokratiska processer går till, den som känner till hur anställningar går till vet att så här kan man inte göra.

Därför har vi en reservation mot finans- och näringsutskottet betänkande nr 10/2015-2016 gällande förslag till första tilläggsbudget år 2016 som rör hälso- och sjukvården. Vi har föreslagit att inbesparingen år 2017 ska vara 1 miljon. Redan där bedömer vi att Ålands hälso- och sjukvård kommer att få ett väldigt, väldigt tufft jobb. Trots att man aviserar avgiftshöjningar för den enskilda ålänningen så kommer det ändå att bli väldigt, väldigt svårt för Ålands hälso- och sjukvård att leva upp till kravet på 1 miljon och jag vågar säga att det är omöjligt att leva upp till kravet på 2 miljoner.

Vad sedan gäller vår nästa motion så lyfte gruppledare Britt Lundberg den tidigare här. Det har att göra med oss kosthållningen vid högskolan och utredningen som landskapsregeringen vill göra. Med beaktande av att vi vill stöda det privata näringslivet så tycker vi att det klart och tydligt borde framgå, ur den utredning som ska göras, att den inte ska innehålla några alternativ där det offentliga Åland ska konkurrera med och ta över mathållningen från dem som idag driver det i privat regi.

Jag vill redan här avisera att den här motionen och den tidigare nämnda motionen kommer att föras till omröstning i ett senare skede.

Den sista reservationen som vi har rör Ålandskontoren. Landskapsregeringen vill ha större engagemang från åländska partier och politiker och därigenom bygga grunden för framtida goda kontakter. Det har inte varit möjligt att, via höranden eller att följa texten, förstå vad landskapsregeringen egentligen vill förutom att man vill stänga ner våra ”ambassader”, åtminstone vill landskapsregeringen minska deras möjligheter att verka för Ålands bästa. Med tanke på relationerna mellan Helsingfors och Mariehamn vilka av olika anledningar den senaste tiden fått sig några törnar så finns det snarare anledning att förstärka Ålandskontoren, speciellt i Helsingfors och det kopplar jag även till självstyrelselagsrevisionen som är på gång.

Bästa lagting! Jag avslutar nu dessa reservationer som jag har lyft fram här och nu. Jag återkommer i ett annat anförande med mina reflektioner kring tilläggsbudgeten och vad vi från centerns sida tycker att man kan göra bättre för att minska den kraftiga vänstersväng som landskapsregeringen nu har tagit. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Tack vtm Thörnroos. Jag förundrar mig över centerns ovilja att ta tag i våra ekonomiska bekymmer, inte minst hållbarhetsgapet som vi har aviserat i tilläggsbudgeten. Centerns eget förslag innebär, så vitt jag minns, en ganska kraftig utökning av en post som kallas för ”Övriga utgifter”. Skulle Vtm Thörnroos vänligen kunna precisera exakt vad som finns i denna kraftiga utökning som kallas ”Övriga utgifter”. Hur resonerar centern kring denna post?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vet faktiskt inte riktigt vad minister Wille Valle avser? I mitt anförande kring reservationerna nämnde jag ingenting av det som ministern frågade efter. Ska jag vara helt ärlig så vet jag faktiskt inte alls vad ministern talar om.

Minister Wille Valve, replik

Jag omformulerar mig lite utgående från de reservationer som har inkommit från åländsk center. Så vitt jag förstår så föreslår centern att vi ska spara 1 miljon i stället för 2 miljoner på ÅHS. Men ändå ger centern sitt stöd till den totala inbesparingen. Varifrån tas den andra miljonen?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Vi har resonerat att man under år 2017 möjligen, vi är inte säkra, men möjligen kan göra en inbesparing på 1 miljon. Efter att vi har fått ta del av informationen och det arbetet som pågår inom ÅHS så får man ta ställning till om man år 2018 kan göra ytterligare inbesparingar. Det är så som vi har resonerat. Men att som nu, utan direktiv, gå till styrelsen och säga; ”nu ska ÅHS spara 2 miljoner”, när vi vet hur svårt de har haft att spara 665 000 euro, det känns inte riktigt seriöst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Centern var med och lämnade en landskapsekonomi med en budget på ett underskott på 17,6 miljoner och trenden var fortsatt kraftigt negativ. Underskottet skulle uppenbarligen, under centerns ledning, vuxit ytterligare och då är det ju logiskt nu att centern lämnar in reservationer där de inte vill balansera ekonomin och spara pengar på det viset som den här majoriteten har insett att man måste göra, med stöd av en majoritet här i lagtinget. Det sätt som centern nu agerar på finner jag fullt logiskt.

Jag återkommer till den här diskussionen sedan, när centerns ordförande framträder här i lagtinget under denna debatt, för att riktigt få en bild av hur centern har tänkt att vi ska lösa situationen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Lars Häggblom

Herr talman! Bästa lagtingsledamöter, jag tänker presentera två reservationer.

Jag har svårt att förstå att man i dagens ekonomiska situation planerar kortruttsprojektet för tiotals miljoner när man ännu inte har fullföljt tidigare åtaganden som till exempel Marsundsbroprojektet. Den gamla bron står fortfarande kvar och kanske det finns flera sådana projekt som är ofullbordade. Därför har jag kommit med en reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 10/2015-2016 gällande förslag till första tilläggsbudget för år 2016. Infrastruktur- och transportpolitik.

I budgetförslaget anges att kortruttsprojektet går vidare med delprojekten östra och västra Föglö i syfte att förkorta färjepassen. Kostnaderna för projekt inom bl.a. farleder minskas. Även avgifterna ses över för att öka inkomsterna. Jag motsätter mig delprojektet med västra Föglö. Delprojektet gällande Östra Föglö bör skjutas på framtiden. Detta är för kostnadsdrivande med beaktande av landskapets ansträngda ekonomiska situation.

 Med anledning av det ovanstående föreslår jag att texten under rubriken ”Infrastruktur- och transportpolitik, under delrubriken ”Skärgårdstrafik” i betänkandets allmänna motivering får ett nytt stycke som följer: Kortruttsprojektet läggs på is. Delprojekten östra Föglö skjuts på framtiden. Delprojektet västra Föglö läggs ner och avförs från agendan.”

Sedan har jag en reservation till där jag är första undertecknare. Reservationen rör nybyggnation av tvätthall i Möckelö. Jag anser att man först borde utreda möjligheterna att privatisera skötsel och underhåll av de landskapsägda vägnätet och därför kommer jag med följande reservation.

Nybyggnation av tvätthall i Möckelö. Under förutsättning att kostnaderna minskar till följd av privatisering bör landskapsregeringen genomföra privatiseringen i rask takt. Det är därför samhällsekonomiskt oklokt att investera på Möckelöområdet.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi att följande text ersätter andra stycket under betänkandets detaljmotivering under moment 976000 Infrastrukturinvesteringar: ”Landskapsregeringen företar ingen nybyggnation på Möckelöområdet innan frågan om en privatisering av vägunderhållet slutligen har avgjorts.”

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! När ltl Häggblom presenterade den här reservationen och motsatte sig att man ska fortsätta att satsa på planerna på kortruttsinvesteringarna så betyder det att ltl Häggblom försöker slå omkull den framtidstro som de senaste åren håller på att växa fram på Kökar och i Föglö. Man har förhoppningar att de här vägprojekten ska bli någonting och man ser en ljusare framtid i den sydöstra skärgården. Är målet att man ska slå sönder den framtidstron? Framtidstron har till och med yttrat sig på det viset att man ser att BB-resorna har blivit flera.

Ltl Lars Häggblom, replik

Herr talman! Om man tittar på den ekonomiska situationen idag så kanske det inte räcker med att bara spara lite på ÅHS och kommunerna. Man kanske också måste spara lite på investeringarna. När man får ekonomin i skick då kanske man kan titta på de här projekten, speciellt på östra Föglö.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Jag har tidigare gjort beräkningar på vad det sparar. Det sparar stora pengar redan i driftinbesparingar som betalar hela utbyggnaden i stort sett.

Ltl Lars Häggblom, replik

De besparingarna är bara gjorda på pappret ännu. Det gäller att se verkligheten!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Min fråga är liknande som ltl Sundbloms. Det huvudsakliga motivet till att man har diskuterat de här trafiklösningarna är att man skapar liv och framtidstro i regionen, men det är förstås också en inbesparing på driftsidan.

Anser ltl Häggblom att det ska göras även fast direkta inbesparingar kan påvisas för landskapets driftutgifter? Ska det ändå inte övervägas?

Ltl Lars Häggblom, replik

Jag anser att man bör få ekonomin i skick före man går vidare med de här projekten. Likaså kanske man borde titta över de gamla projekten och åtagandena så att man också fullföljer dem.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag håller med om det. Landskapet har många investeringsobjekt framför sig och mycket pengar ska ut för att upprätthålla infrastrukturen. Man kan också välja att se den typen av investeringar som stimulans för samhället, att det finns arbete och byggprojekt som kanske bidrar till en bättre ekonomi.

Ltl Lars Häggblom, replik

Jag är inte emot att man stimulerar ekonomin, men då bör man ha ekonomi för det också. Klumpsumman har väl ökat varje år och ändå har underskottet bara blivit större och större. Någonting måste man väl börja göra? Man kanske måste säga nej till något i det här skedet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffans, replik

Tack, herr talman! Jag kan bara instämma med övriga ledamöter och vicelantrådet.

 Jag blir förundrad över oviljan att göra satsningar som skapar bättre förutsättningar för en bättre ekonomi. Man säger att man inte kan ta något beslut utifrån det som står i papper, utan man måste göra det i verkligheten. Hur kommer man fram till verkligheten utan att grunda sig på papper?

Ltl Lars Häggblom, replik

Jag har inte en ovilja mot satsningar, men det finns inte kapital idag till de här satsningarna.

Ltl Mikael Staffans, replik

Tack, herr talman! Jag har förstått att det finns väldigt mycket pengar på kapitalmarknaden. Det är frågan om vi ska vilja ta beslut. Det är väl detta som efterfrågas i den här salen. Nu ligger tilläggsbudgeten färdig där det ingår att vi ska fortsätta med satsningen på kortrutten, annars blir man väldigt besviken. Jag har läst de obundnas partiprogram och där står att man har en rätt stark ovilja att satsa pengar i skärgården.

Ltl Lars Häggblom, replik

Jag tror inte man har någon ovilja att satsa. Som jag har sagt flera gånger tidigare här så ska det finnas medel att satsa också.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Herr talman! Bästa lagtingsledamöter, finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens första tilläggsbudget 2016 som är helt i linje med den kraftsamlingsplan som regeringen Sjögren sjösatte för ett halvår sedan med syftet att skapa ordning och reda i Ålands finanser.

Sparkraven är fördelade över hela linjen och samtliga verksamheter måste effektivisera, omprioritera, tänka i nya banor och även ifrågasätta. Allt för att få ut maximal nytta av de ekonomiska förutsättningarna. Liberalerna i finans- och näringsutskottet ger sitt fulla stöd i regeringens arbete för en budget i balans.

Verksamheterna har i sina inbesparingsmål ramar att förhålla sig till. Det möjliggör frihet för personal och styrelser att uppnå sparkraven och det är ett bra incitament.

Gällande utbildningen har utskottet lagt speciell fokus kring den utredning som ska göras gällande den yrkesinriktade specialundervisningen. Landskapsregeringen avser att utreda möjligheterna med att omlokalisera den yrkesinriktade specialundervisningen vid Ålands yrkesgymnasium till utrymmen vid Ålands folkhögskola. Utredningen ska beakta en partiell integration till befintligt utbildningsutbud i syfte att utveckla den specialinriktade yrkesutbildningen, men kan också ge positiva effekter för befintlig verksamhet i form av tillgång till specialpedagogik. Här ska det bli intressant att se vad utredningen kommer fram till såväl ekonomiskt som pedagogiskt.

Gällande ÅHS stöder en majoritet i utskottet landskapsregeringens målsättning. Tack vare det fortsatta effektiviseringsarbetet och målsättningen att öka självfinansieringsgraden bedömer landskapsregeringen det möjligt för ÅHS att under år 2017 sänka nettokostnadsnivån med 2 miljoner euro. Enligt vad utskottet erfarit kan denna inbesparing delvis hanteras genom en ökning av inkomsterna och delvis genom omprioriteringar i verksamheten. På längre sikt kan det även finnas möjlighet att räkna till godo effekterna av konkurrenskraftspaketet på arbetsmarknaden. Då ramen fastställts har samtliga kända kostnadsökningar beaktats.

Gällande Fastighetsverket understöder utskottet landskapsregeringens arbete avseende en planerad avyttring av fastigheter som inte används för eget bruk eller som annars är viktiga att bibehålla i landskapets ägo. Fastighetsverket har knappa 5 månader på nacken och i samband med övergången till ett nytt system uppstår nya frågeställningar. För att uppnå effektiva och snabba processer inom verksamheten måste denna styras via tydliga regler, beslutsprocesser och styrdokument, något som ofta tar tid att implementera i nya verksamheter.

Utskottet har erfarit att internhyrorna ska ses över under året och det är positivt med tanke på hyrornas storlek i förhållande till övriga verksamhetskostnader.

Gällande Guttorp har utskottet erfarit vikten av att fiskyngelproduktionen i landskapet blir kvar och att yngelutplanteringen fortgår. För att så ska ske måste en ny finansieringsmodell via en mycket snabb tidsplan arbetas fram. Den nya finansieringsplanen ska tas fram i samverkan med berörda intressegrupper till budgetarbetet för år 2017. Utskottet har även erfarit betydelsen av att upprätthålla och utveckla lekområden för fisk. Att förbättra den naturliga reproduktionen parallellt med att undanröja fiskens många gånger övertaliga predatorer i form av skarv och inomskärs säl är åtgärder som långsiktigt skapar ett hållbart fiske av våra naturliga fiskarter.

Landskapsandelarna till kommunerna avses sänkas med 1,5 miljoner euro för år 2017 och med ytterligare 2,5 miljoner euro för år 2018. Landskapsregeringen gör samtidigt en översyn av kommunernas skyldigheter och rättigheter för att eventuellt möjliggöra ekonomiska lättnader.

Kommunerna kommer även, enligt mig, att fortsättningsvis ha en hög landskapsandelsfinansiering. En kommunstruktur är nödvändig för att i framtiden kunna hålla en hög och regional rättvis nivå inom skola, vård och omsorg.

Dagens kommunstruktur är inte kostnadseffektiv och kommer, sett över tid, att skapa en ojämn servicenivå beroende av var på Åland man bor. För mig är en ny kommunstruktur en självklarhet för att ålänningarna även i fortsättningen ska få hålla den sociala välfärden vi vant oss vid samt närdemokrati och valfrihet på en hög nivå över hela landskapet. Därför är den stora kommunstrukturutredningen, ledd av minister Fellman, mycket välkommen.

Ett företag måste kontinuerligt omstrukturera och uppdatera sin verksamhet för att upprätthålla en kostnadseffektiv och marknadsanpassad rörelse. Våra åländska företag har gjort det, och kommer att göra det. Givetvis måste även landskapsregeringen göra detsamma, även om detta arbete borde ha inletts tidigare. Det kanske inte är så konstigt att Åland idag består av två ekonomier, ett näringsliv som tuffar på rätt bra och en offentlig ekonomi som hostar.

Det mycket glädjande beskedet kring Orkla, där hela Åland med landskapsregeringen i spetsen gjort en berömvärd insats, påverkar inte endast Haraldsbyfabriken i sig med dess kringeffekter utan det kommer också att ge en liten vitamininjektion för i princip hela det åländska näringslivet. Beskedet om Orkla kom någon dag efter att utskottet avslutat arbetet med tilläggsbudgeten. Det var ett besked som definitivt gör arbetet mot ett bärkraftigt Åland lättare. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag noterade att ltl Holmberg över tid har granskat den kommunala sektorn på Åland och vill att den ska krympa.

Jag har en väldigt konkret fråga. Enligt den senaste statistiken är idag knappt 1 400 anställda i kommunerna. Hur många tycker ltl Holmberg att vore lämpligt för att driva de kommunala serviceorganen?

Ltl John Holmberg, replik

Herr talman! Tack, ltl Pettersson, jag tror inte att man ska koncentrera sig på numerären, hur många som jobbar inom kommunerna. Istället ska man titta på vilka överlappningar det finns, var man kan göra synergier och hur man kan göra saker och ting effektivare, bättre och mera rättssäkert.

Om jag inte har missförstått ÅSUBs statistik så handlar kommunernas centrala del av budgeten om ungefär 8-10 procent, men i den siffran finns inte ledningsgrupperna för barnvård, skola och byggsektor överhuvudtaget med. Det finns många sätt att driva ålänningarnas vardag på ett mycket billigare sätt än vad vi gör idag.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för svaret som kanske inte var ett svar, ltl Holmberg

Ni nämnde att man genom rationaliseringar och effektiviseringar ska göra så att verksamheten blir bättre, det är numerär. Effektiviseringar och rationaliseringar har ett ändamål; att sänka arbetsstyrkan.

Av dessa 1 400 heltidsanställda är 77 procent kvinnor och 23 procent män. Har ltl Holmberg tänkt på den frågan ur ett jämställhetsperspektiv? När man ska ta ner numerären där tre fjärdedelar är kvinnor så blir effekten att det slår hårdare mot kvinnor än mot män. Är detta något som ltl Holmberg har funderat på?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Ltl Pettersson, det är absolut någonting som jag har funderat på. I min värld är det tyvärr de svaga i samhället som drabbas ju sämre en ekonomi är. Jag ser inte riktigt logiken i det som ltl Pettersson försökte föra fram. Menar ltl Pettersson att det är bättre att tuffa på med ett ökat budgetunderskott och på det sättet sysselsätta Ålands befolkning? Jag är rädd att med den logiken så kommer vi snart att ha en arbetslöshet som är väldigt hög och det drabbar speciellt ungdomar, barn och kvinnor.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag kan konstatera att det finns någon svängning i den liberala politiken när det gäller kommunerna i varje fall sedan ltl Holmberg kom in i lagtinget. Tidigare pratade liberalerna om ett samarbete men nu gäller det samgående och detta ska ge kostnadseffektivitet, rättvisare samhälle och det ska bli mer rättssäkert. Var är det inte rättssäkert idag? Menar ltl Holmberg att vi ute i kommunerna idag inte bedriver en rättssäker verksamhet? Ltl Holmberg hävdar hela tiden att det är orsaken till att man måste slå ihop kommunerna. Jag vet inte om det har cirkulerat så många rättsfall om att kommunerna skulle bedriva verksamheter som inte är lagliga.

Sedan påstår ltl Holmberg att det kommer att bli så mycket bättre för alla samtidigt som han vill vänta och se på den här utredningen. Ltl Holmberg är ganska säker på att resultatet är sammanslagningar av kommunerna och då löser man alla problem.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Eklund. Ltl Eklund svarade själv på första frågan, han hade inte hört om så många rättsfall. Det är väl det som är svaret på frågan. De finns. Givetvis kan jag inte stå här och detaljmotivera dem desto mera.

Jag är helt övertygad om att om vi ska behålla den nivån av social välfärd, skola, omsorg, utbildning och allting så måste någonting hända. Har ltl Eklund något annat förslag, med risk för en mindre offentlig ekonomi, på hur man bedriver samma verksamhet till samma servicenivå?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! I en replik kan jag inte presentera det, tyvärr. Jag har säkert idéer som motsäger den här framtiden i varje fall. Jag tror inte att man upprätthåller den här kommunala servicen så mycket bättre än idag om vi ska ha service ute i kommunerna, men centraliserar vi ihop skolor och daghem och alltihop, då uppnår man det som ltl Holmberg vill. Att jag är med och avfolkar landsbygden vill inte jag leva med i varje fall.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! I remissdebatten tog jag upp vulgärdebatten som nästan alltid kommer när vi börjar prata om kommunstrukturer. Då handlar det om att man stänger skolor, man centraliserar och allting styrs ifrån Mariehamn. Jag ser en kommunstruktur som det direkt motsatta, det är det som är räddningen för att vi ska ha ett Åland som fungera regionalt. Det är min klara linje.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat den pågående processen gällande den kommunala strukturen i morgondagens Åland på ett bra sätt. Nu ger sig ltl Holmberg in på sitt käraste ämne, dvs. de förhatliga kommunerna. Var finns ineffektiviteten i den kommunala verksamheten idag? Vad består den i? Jag kan försöka övertyga ledamoten att jag, som har verkat både inom landskapet, kommunerna och inom det privata näringslivet, anser att kommunerna de mest rationella vi har när det verkligen gäller att ta hand om både invånarna och samtidigt slå vakt om pengarna. Var finns ineffektivitet? Vad skulle man kunna förändra om man inte slår samman till större enheter, som antagligen måste vara ledstjärnan i den liberala dagspolitiken?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Ja, det är klart att det går att bedriva en kommunalpolitik om det är någon annan som betalar ÅHS och gymnasiet och sedan ska man ha landskapsandelar som grädde på moset. Jag ser inte det som hållbart. Absolut inte!

Ltl Harry Jansson, replik

Här kommer vi in på kärnan i den diskussionen som förs om det nya landskapsandelssystemet. Vtm Eriksson sade i inledningen av den här mandatperioden att liberalerna anser fortfarande att landskapsandelarna är lika med regionalpolitik. Det var budskapet från talarstolen i december i fjol.

Nu säger ltl Holmberg att landskapsandelarna är något som ska hålla kommunerna flytande och det är någonting som inte behövs, det är ett otyg. Vi har ju beslutat att lyfta bort gymnasialstadiet och sjukvård från kommunerna för det är där som man kan se samordningsvinster. Det andra handlar om att ha ett levande lokalsamhälle runtom på hela Åland. Det är därför som vi har landskapsandelar.

Men detta tyder på att ledamoten för en nyliberal politik i den här frågan.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag har nog alltid varit tydlig med var jag står i kommunfrågan, sedan kan jag inte tala för vad andra liberaler har sagt och gjort. Jag är helt tydlig. Jag ser ingen framtid för Åland med 16 kommuner, sett över tid, på något sätt. Det handlar om både närdemokrati, rättssäkerhet och ekonomi. Vi är 30 000 personer fördelade på 16 kommuner. Idag finns det kommuner där landskapsandelarna består av över halva intäktssidan. Det är ingen framtid för mig, inte på något sätt. Vill man applicera samma tankesätt på företagen, som jag i mångt och mycket tycker att man kan göra, så säger det sig självt att det inte är någon hållbar situation.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Bästa ledamöter, oppositionen såg väldigt mycket fram emot den här rambudgeten. Det hade aviserats stort och brett att nu skulle landskapsregeringen visa vilken riktning de skulle gå. Den riktning som man uppenbarligen nu har tänkt gå är att man höjer avgifterna inom ÅHS, man aviserar höjda avgifter inom skärgårdstrafiken och man aviserar en minskning av stöden till de mest utsatta inom den sociala sektorn. Man glömmer skärgårdens behov av nytt tonnage och istället plockar man bort det för det ser ganska snyggt ut på den sista raden. Man har bekymmer med hela den norra skärgården; Geta, Hammarland, Saltvik, att ens få ett litet fartyg bemannat där. Jag undrar hur mycket man egentligen har ansträngt sig?

Man säger vidare att kommunerna ska spara. Vi vet att vård, skola och omsorg står för närmare 80 procent. Så aviserar landskapsregeringen det framtida Åland.

Vi i oppositionen har föreslagit att man allvarligt borde fundera på att privatisera vägunderhållet. Vi har också lämnat in budgetmotioner, både från mitt eget parti centern och också från obunden samling, angående detta. Vi ser privatisering som en möjlighet att med bibehållen service förtjäna pengar, samt att minska budget budgetslitaget för landskapsregeringen. Vi säger också att om det inte finns någon ekonomisk vinning i det så ska man inte göra det. Nu vågar landskapsregeringen inte riktigt göra det här. Vi har diskuterat det här fram och tillbaka i utskottet och landskapsregeringen kan tänka sig en utredning om det eventuellt skulle vara möjligt. Vi vet, från vad vi har erfarit från branschhåll, att det finns ett intresse av att vara med här, man ser potential och ändå vill landskapsregeringen göra en utredning först.

Vi föreslår också i budgetmotioner att man ska sälja hela området kring Godby vägstation. Det känns inte riktigt förnuftigt att sälja ett litet, litet område och sedan får ett bostadsområde kanske ett sandlager som närmaste granne. Varför hålla kvar det området överhuvudtaget? Sälj bort hela området! Med tanke på hur långsamt de demokratiska processerna går så borde man i rimlighetens namn hinna utreda en privatisering av vägunderhållet innan man säljer vägstationen i Godby. Istället väljer man, till min extremt stora förvåning, att bygga en tvätthall i Möckelö som man vill ha under tiden. Nu säger man att det inte är en tvätthall, utan det är egentligen en annan hall. Men tittar man vad som står i tilläggsbudgeten så står det faktiskt tvätthall. Regeringen vågar alltså inte försöka spara pengar på tunga saker som infrastuktur utan istället plockar man bort från den enskilda individen och tycker tydligen att det är helt okej.

Samtidigt överväger man att exportera delar av självstyrelsen genom att vi i en överenskommelseförordning flyttar delar av ombudsmannamyndigheterna till den finska sidan. Här får jag ändå ge en eloge till utskottet att vi via ett resonemang tillsammans har kommit fram till att det här kanske inte är den bästa av alla idéer. De skrivningar som finns i utskottets betänkande har vi enats kring. Jag vill vara tydlig med att om det är så att landskapsregeringen avser att exportera delar av självstyrelsen så kommer åtminstone Åländsk Center att stå på barrikaderna för att förhindra att så sker. I budgeten skrivs att man tror att man ska få service på svenska. Varför? Varför, bästa ledamöter, skulle servicen på svenska fungera i just det här fallet, när det i princip aldrig annars fungerar? Servicen på svenska fungerar inte ens i vården där vi har garantier för det. Men jag är nöjd med de skrivningar som vi har så här långt.

Däremot är jag inte missnöjd men jag är besviken över, riktigt besviken över, att landskapsregeringen försöker spara så pass mycket på Ålands hälso- och sjukvård. Man väljer att kanske direkt köpslå med ålänningarnas hälsa. Vi ska inte ha ett samhälle där var och en tvingas att skaffa sig en privat sjukförsäkring för att få den vård som man egentligen har rätt till.

Vi vet alla att Ålands hälso- och sjukvård är en dyr inrättning, men jag tror mig veta att man gör sitt absolut yttersta för att hålla kostnaderna nere. Vårdkostnader utanför Åland är svåra att beräkna, det beror precis på hur vi ålänningar mår och vad som händer och sker i form av olycksfall och sjukdomar. Jag tror mig veta att det inte går att spara 2 miljoner. Jag vet inte ens om det går att spara 1 miljon, vi har i alla fall inte fått några sådana indikationer någonstans ifrån.

Det som däremot är glädjande är att Guttorp blir kvar. Skrivningarna i betänkandet har vi enat kring, dvs. att den tidsram som landskapsregeringen lade, att man skulle sammankalla alla intressenter med i princip tre veckors framförhållning, den kändes inte rimlig. Vi förstår också och accepterar till fullo att finansieringen bör ske på ett annat vis än vad som har varit möjligt i dagsläget.

Hur ser vi då på inbesparingarna? I den bästa av världar kan man ju stoppa upp i princip nästan all verksamhet. Man kan stänga ner det mesta om man så önskar och vill. Det får ju förstås oanade konsekvenser och följder för den enskilda människan och för det åländska näringslivet. Därför förespråkar vi en långsammare inbromsning än den som landskapsregeringen aviserar, helt enkelt därför att det inte finns faktaunderlag, som vi känner till i alla fall, som man kan ta ställning till.

Avslutningsvis vill jag kort säga något om kommunerna. Det är uppenbarligen brett i åsiktsyttringarna från det liberala partiets sida. Jag ser fram emot att få höra vtm Erikssons tankegångar kring kommunerna och kommunsammanslagningarna. Tack.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Vtm Thörnroos drar allt till sin spets och överdriver ganska rejält i en ton som både är ironisk och nedlåtande och det är tråkigt. Jag känner vtm Thörnroos väl från våra diskussioner i förra regeringen, vi sparade också massor och vi sparade också inom ÅHS. Vi sparade både här och där, vi förändrade och gjorde annorlunda. Det kräver ofta svåra seriösa och invecklade diskussioner.

Att lappa tag i sådana här ytterligheter, slår åt alla håll och kalla det för att exportera självstyrelsen är ju inte alls seriöst. Jag vet att vtm Thörnroos kan bättre.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Vicelantrådet valde att recensera mitt tal här och jag vet att vi i den förra regeringen också sparade. Jag vet att ÅHS inbesparingar, något på 600 000 euro, i tilläggsbudgeten, har gnetats fram av styrelsen och ledningen. Det är inte lätt att spara i en så pass stor organisation. Största delen av pengarna går faktiskt åt till löner.

Jag undanber mig nog flera recensioner av det som jag anser vara politiskt rätt och riktigt. Jag tycker inte att landskapsregeringen sparar rätt. Den åsikten har jag dessutom rätt att ha här i Ålands lagting.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Naturligtvis, men vill man delta i ett seriöst samtal så kanske man måste välja lite hur man framför sina synpunkter. Jag kan garantera vtm Thörnroos att självstyrelsen kommer att vara intakt också efter 3-4 år när vi går till val igen. Samhället och välfärden kommer också att bestå under de här åren. Vi kommer att se till att vi fortsättningsvis har en väl funktionsduglig välfärd och självstyrelse. Det behöver vtm Thörnroos inte oroa sig över.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Jag relaterar till de texter som landskapsregeringen har lagt fram, de skriver; ”man överväger möjligheterna att genom en överenskommelseförordning överföra ombudsmannatjänster till riket”, under förutsättning att servicen kan ges på svenska som vi de facto vet att blir allt svårare och svårare och det är en av de frågor som man får tampas med dagligen.

Jag vidblir det jag har sagt tidigare; min bedömning är att inbesparingen på ÅHS är för kraftig. Vad gäller inbesparingen inom den kommunala sektorn så tror jag att man kan göra inbesparingar där men det belopp som regeringen för fram tror jag blir för kraftigt, 4 miljoner på 2 år är en inbesparing på 11 procent.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tycker att vicetalmannen i mångt och mycket ger uttryck för en sådan ekonomisk politik som inte kommer att leda till att vi kan balansera ekonomin och få ordning på ekonomin om man pratar klarspråk. Att stå och säga var man inte kan spara leder inte till det mål som den här landskapsregeringen har satt. Motsatsen är att vi borde hitta en samsyn och ett sätt att komma på vad vi kan spara på. Vicetalmannen uttryckte att man inte kan spara en viss mängd på ÅHS och man kan förmodligen inte spara på kommunerna. Om de övriga 29 ledamöterna här går upp och säger två saker som man inte kan spara på så då hamnar vi tillbaka till centerpolitiken, där man lämnade underskott i ekonomin efter sig. Det är detta som det leder till. Det är lätt att räkna upp vad man inte kan spara på. Lite mera konstruktivitet tack!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag valde att lyfta det som är det viktigaste för mig som politiker. Det är dels glesbygden; skärgården och landsbygden, som har stora utmaningar och det är dels vården av den enskilda människan. Jag vidblir det jag har sagt. Efter vad jag har erfarit så griper en inbesparing på 2 miljoner på ÅHS väldigt, väldigt mycket in i verksamheten. Det går inte längre att osthyvla en sköterska här eller där. Det är ju fråga om någonting helt annat. Frågeställningen är väl om ålänningarna är villiga att betala det priset, det kan jag inte svara på.

Som sparförslag har vi gett att man borde privatisera mera, man borde åtminstone ta tag i det verktyget och gå ut på marknaden ganska omgående och se om vi kan spara pengar på detta med bibehållen service eller inte.    

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag har inget ideologiskt emot privatisering. Om landskapsregeringen väljer att gå det spåret så är det bra för min del. Det kommer inte att på ett avgörande sätt hjälpa till att krympa hållbarhetsunderskottet på 20 miljoner euro, möjligen till en viss del men det får framtiden utvisa.

Vi är nog i den situationen att det inte bara går med osthyvelstaktiken längre. Det skulle väldigt bra om vi skulle se att det går på det sättet. Vi kommer att behöva se över verksamhet, det har landskapsregeringen tydligt satt och majoriteten har sagt det i regeringsprogrammet. Det innefattar att man minskar på verksamheter och kanske måste ta bort någonting. Det är väl kanske där som synens skiljer sig mellan centern och landskapsregeringen, att problemen är djupare än så just nu. Det går dessvärre inte bara med osthyveln.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Vi är helt överens, det går inte längre bara att försöka skära lite här och där. Det är större saker som behövs. Vi i centern har sagt att den lagstiftning som finns i dagsläget som reglerar skolor, barnomsorgsgrupper, storlekar och kompetenskrav, man måste också arbeta väldigt aktivt med det instrumentet så att kommunerna har en möjlighet att indirekt spara pengar. Naturligtvis är det delvis en fråga om sänkning av servicenivån. Men vi har sagt att det är vi beredda att göra. Vi är beredda på att minska transfereringarna till kommunerna men inte i den takt som landskapsregeringen nu föreslår, för det finns nämligen inga fakta som ligger till grund och som vi i oppositionen känner till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Tack vtm Thörnroos. Vissa saker kände jag bra igen från utskottet, vissa saker var; jaha, okej!

Jag begärde replik angående ombudsmannamyndigheten. I utskottet hade vi en diskussion om hur det skulle se ut och vilken text vi skulle ha. Men att säga att vi säljer självstyrelsen, är inte detta lite väl att ta i? Ja, vi ser om vi genom en överenskommelseförordning kan få andra att eventuellt utföra arbetet till en billigare kostnad. Vi har pratat om myndigheten ska finnas Åland. Vi har pratat om att tillgängligheten är viktig. Men att säga att det kan duga och det kan eventuellt fås på svenska, det är lite villfarelser. Som jag har erfarit är detta ingenting som har kommit fram i utskottet. Det står däremot klart och tydligt att i den här processen ser man både till självstyrelsen och till det ekonomiska.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det är helt rätt och riktigt det som ltl Göte Winé resonerade kring. Jag tog inte avstamp i finans- och näringsutskottets betänkande utan i de skrivningar som finns i tilläggsbudgeten.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, vtm Thörnroos, det gjorde jag också. Jag har också budgetförslaget framför mig här. Jag läser i ett stycke: ”I processen utreds noggrant eventuella konsekvenser för Ålands självstyrelse, förutsättningen att garanteras service på svenska samt ekonomiska konsekvenser.” Det gäller när man tittar på hela ombudsmannamyndigheten.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har också texten framför mig här. I min värld är det inte tänkbart att man hanterar ombudsmannamyndigheten via en överenskommelseförordning. Vi vet att myndigheten är förknippade med en viss kostnad. Men ska vi ha en självstyrelse så får vi också vara beredda på att emellanåt ta vissa kostnader. Vi har också sagt att det finns säkert möjligheter att kanske göra det effektivare och lite smartare, hitta smartare lösningar än vad vi har idag. Men vi är emot att man via en överenskommelseförordning skulle flytta myndigheten till rikssidan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack vtm Thörnroos. Vtm Thörnroos har varit med och undertecknat budgetmotion nr 39, inbesparing i budgetförslaget för år 2017 med ändringar i allmänna motiveringen. Det framkommer att centern vill spara drygt 1,2 miljoner via allmän effektivisering av den egna förvaltningen och myndigheter, 400 000 euro via minskning av stöd till invånarna och 1,5 miljoner gällande infrastrukturavdelning och sedan en stor pott övrigt, 827 000 euro. Kan vtm Thörnroos precisera vad som gömmer sig bakom de inbesparingssiffrorna?

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tyvärr, ltl John Holmberg, kan jag inte göra det här och nu för jag har inte budgetmotionen med mig. Jag kan återkomma i ett nytt anförande och precisera.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack vtm Thörnroos. Det skulle vara jättebra för i debatten, både i remissen och idag, har det redan framkommit en irritation över att oppositionen inte vet vad som gömmer sig bakom regeringens siffror eftersom man använder sig av ramar. Därför skulle det vara intressant att veta om centern har agerat annorlunda och preciserat kostnadsminskningarna på något sätt.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Till vissa delar känner jag som utskottsmedlem till hur regeringen har tänkt, speciellt inom den egna förvaltningen. Det finns också en hederspraxis att det material som är lämnat till utskottet inte ska offentliggöras här och nu och därför kan jag inte besvara frågan rakt av heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Jag vill tacka vtm Thörnroos för hennes arbete i utskottet för att få åtminstone lite bättre skrivningar vad gäller ombudsmannamyndigheterna och dess framtid. Vtm Thörnroos pratade om att exportera självstyrelsen. Det är klart att vi skulle kunna importera tjänster utifrån, men frågan är om det verkligen är klokt att importera de här tjänsterna från Finland, det språkliga samhälle som vi faktiskt har självstyrelsen för att skydda oss emot, om man ska se det rent krasst.

Tittar vi på ombudsmannamyndigheten så borde förutsättningarna finnas att uppnå de effektiviseringarna på plats, som man eventuellt åstadkommer med hjälp av att köpa tjänster för Finland. Som man skriver i motiveringarna så handlar det trots allt om en ytterst begränsad omfattning av verksamheten. Då borde man ju kunna minska på personalstyrka här hemma och se till att de finns på plats för ålänningarna. Ett stort tack!

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Vår bedömning är att de som besöker ombudsmannamyndigheten oftast gör det för att de har en form av problem, hälsoproblem eller något annat. Det gör att man många gånger vill avlägga ett besök, man vill träffa personen ansikte mot ansikte. Då är man nog inte intresserad av att åka till Helsingfors. Jag tror inte heller att man är intresserad av att eventuellt ha en köptjänst från tjänstemän från myndigheter i Finland som man lokaliserar delvis på Åland. Det känns för mig onaturligt främmande. Har vi en självstyrelse så måste vi vara beredda att arbeta för den, vi måste vara beredda att arbeta för svenska språket och vi måste också förstå att det finns vissa merkostnader med självstyrelsen. Är det på det viset att vi vill ha det lika som i Finland så då är det annat som gäller.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag var själv med och behandlade lagen i lag- och kulturutskottet under den förra mandatperioden om Ålands ombudsmannamyndighet när man försökte föra ihop de här tjänsterna. Då var lagtinget enigt om att man med en överenskommelseförordning borde överta de uppgifter som idag ligger på riksmyndigheter, just för att se till att de tjänsterna blir tillgängliga för ålänningarna.

Det är bra att man i utskottet har rättat till den här svängningen från regeringens sida. Jag har väldigt svårt att tro att man i från finskt håll skulle vara intresserade av att, i den lilla begränsningen, också sköta de få ärenden som finns här på Åland genom att komma hit och finnas på plats då och då. Ska man då boka in en tid på förhand när man upplever sig diskriminerad för att få den här hjälpen? Nej, det verkar väldigt orimligt. Man borde definitivt titta på möjligheterna att ta bort rapporteringskrav osv. och göra arbetet enklare för ombudsmannamyndigheten och kanske hyra in dem i egna lokaler istället för dyra lokaler ute på stan.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Ltl Axel Jonsson och jag har en stark samsyn här. Vi ska tillsammans nu försöka göra det så bra som möjligt för ålänningarna utan att man för den sakens skull ska behöva åka till Finland för att få sina ärenden hanterade.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! I utskottet har vi jobbat, vi har svettats tillsammans som vtm Thörnroos sade. Det har gått hett till, men vi har haft en konstruktiv diskussion. Ibland brukar man fråga om vi alltid har likadant i lagtinget. Nej, i utskotten är vi betydligt mer konstruktiva för där finns ingen som antecknar vad vi säger.

Herr talman! Utskottet konstaterar att den offentliga ekonomin hänger nära samman med den finländska ekonomin. Utskottet skriver också att det privata näringslivet går bra. Man säger att det stört ljuset för näringslivet och näringslivets utveckling är Orkla. Jag vill tacka Åland landskapsregering. Tack för det arbete ni gjorde för att jobba för att hålla arbetsplatserna inom Orkla kvar. Det har stor betydelse för det åländska näringslivet, för de norråländska kommunerna och för sysselsättningen.

Ålands socialdemokrater jobbar för en full sysselsättning. Här kom landskapsregeringen in med generella åtgärder som främjar en regionalpolitik och inte som många tror att det gör vi just nu är att betala pengar till Norge.

Den här näringspolitiken stöttar en jordbruksnäring. Den här näringspolitiken behåller vår höga sysselsättning. Den här näringspolitiken främjar regionalpolitiken på landsbygden genom att ge dem möjligheter att sänka driftskostnader.

Fru talman! Molnet Orkla har helt plötsligt lösts upp och solen skiner allt klarare för näringslivet på Åland.

Utskottet har konstaterat att den här rambudgeten har målsättningen: Vad är det som ska ske under den närmaste tiden och vart tar man sikte. Hur ska man göra prioriteringar för att sänka kostnaderna inom de olika områdena?

Nu har vi haft denna tilläggsbudget i utskottet och satt oss in mer i budgetförslaget. Jag tycker att utskottsarbetet gått bra och vi har haft bra diskussioner.

Som jag sade i remissdebatten så efter att man har sparat med osthyvelprincipen, och de strukturella förändringar som sparar på lång sikt, så måste man byta ut osthyveln mot en kakspade. Vi måste se vilka förändringar man kan göra för att spara in.

Fru talman! Det är bra att man nu ser över ombudsmannamyndigheten, dess verksamhet och vad den kostar. Tidigare debatterades här om vikten av besöket till ombudsmannamyndigheten. Ser vi på diskriminerings- och barnombudsmannen och dess verksamhet så under 2014 var det 115 ärenden och 95 av dem var ärenden via telefonrådgivning. Att se över hur ombusmannamyndigheten kan göras effektivare ekonomiskt är Ålands socialdemokrater inte emot. Som det står i budgetförslaget så processen utreds noggrant. Man ser på eventuella konskvenser för självstyrelsen, de ekonomiska samt konsekvenser för det svenska språket och det är bra. Jag tycker att det är synd att man istället säger att man måste fara till Finland. Ingenstans i detta budgetförslag står det att man ska få billigare biljetter för att man ska kunna fara till Åbo eller någon annanstans. Det är helt enkelt centerns fortsatta spekulation om vad som kan hända i värsta fall. Nu i betänkandet så är det en skrivning om att verksamheten ska vara på Åland. Det är bra. Det är bra att man ser över verksamheten.

Fru talman! Det är mycket om att kommunerna ska blöda samt att kommunerna måste ta ett större ekonomiskt ansvar när landskapets ekonomi nu har hårdare tider framför sig. Okej, kommunerna budgeterar inte för positiva bokslut utan med underskott. Men kommunernas bokslut visar helt annorlunda. Jag kan säga att om kommunerna har en skatteprocent under 18 procent och bokslutet visar en vinst 100 000-200 000 så kan jag inte tycka synd om de kommunerna. De kommunerna har råd med en bra omsorg och skola, medan landskapet tvingas skära ner inom skolor och sjukvård. Alla kommuner har inte fina bokslut och där får man se hur man kan hjälpa de enskilda invånarna.

De viktigaste är ändå vilken service man erbjuder till kommuninvånarna. Däremot ser jag fram emot den kommunreformsutredning som ska göras och vad den kommer fram till. Nu ska jag inte föregå utredningen, men jag såg ju i Enestams utredning över ett samgående mellan kommuner på norra Åland att det blir positivare för kommunernas ekonomi och även servicen skulle bli bättre i glesbygden.

Vi från Ålands socialdemokrater tycker att det är bra att man ska utreda hur man kan utveckla specialyrkesutbildningen med elevens behov i centrum. Det ska tillsättas en arbetsgrupp som ser över hur den utbilningen ska se ut i framtiden och målet är att man ska hyra utrymmen under Ålands Folkhögskola men verksamheten ämnar vara kvar under Ålands yrkesgymnasium. Sedan ser vi fram emot att ta del av vad den utredningen visar när den kommer tillbaks till lagtinget.

Fru talman! Sportfisket är en viktig säsongsförlängare och om Guttorp skulle läggas ner så skulle havsöringsfisket försvinna och det skulle drabba turismen katastrofalt. Tidigare hade vi 66 stugbyar på Åland och nu är de nere i 45. Fisket håller igång stugbyar och ser man vad dessa pengar gör för att bl.a. främja turismen på landsbygden så ser man vikten av att fiskyngelsproduktion ska vara kvar.

Sedan behöver man ju se över finansieringen och hitta vilken nivå den ska ligga med skattefinansiering och hur man kan se en större privatisering. Att ett sådant intresse finns kan man konstatera efter utskottsbehandlingen. Näringslivet vill vara med och betala. Men att ha finansieringsplanen klar inom juni kan t.o.m. vara i tuffaste laget att få fram, trots att man har en socialdemokrat som fixar det mesta på den ansvarige posten. Så nu föreslår då ett enigt utskott att finansieringsplanen ska vara klar till budgeten 2017. Då hinner man lite mer se på olika finansieringsalternativ och ha en dialog med näringslivet och de olika intressegrupperna.

Fru talman! Vi är inte emot att man ser på en privatisering av vägunderhållet. Den motionen diskuterades i utskottet en hel del. Det behöver vara märkbart att man kan sänka kostnaderna på sikt. Vi är lite skeptiska. Vi socialdemokrater bukar säga att man inte ska privatisera av ideologiska skäl men heller inte låta bli av ideologiska skäl. Vinsten avgör om det finns något för skattebetalarna att vinna.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag tacka mina utskottsmedlemmar. Vi har kanske inte alla haft samma slutmål och även skilda vägar mot målen. Vi inser att det är en väg som är krokig och har många uppförsbackar. Livet går inte alltid rakt framåt, det gäller att se framåt och se vilka nya vägar man kan ta på vägen mot målet. Tack.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Göte Winé för att du är med och hjälper till att göra förslaget till tilläggsbudget bättre genom att driva på särskilt de frågor som vi har lyft här i salen.

Man kan inte slingra sig ifrån att regeringen från början ville överväga att ombudsmannamyndigheten genom en överenskommelseförordning skulle överföras till riket, så står det skrivet. Jag vet att det diskuterade vi också före. Det betyder alltså att regeringen har tänkt att de allra svagaste, de diskriminerade och de som känner sig utsatta, de ska fråga ett annat samhälle om hjälp för hur man blir behandlad i sitt eget samhälle. Jag är glad nu att myndigheten kommer att förbli på Åland. Jag ser det som i det närmaste en förtroendefråga, regeringen måste se till att det blir så, för de allra minsta i samhället måste man ha råd med självstyrelsen.

Angående kakspade istället för osthyvel så tycker vi också att det är väldigt, väldigt bra. Däremot skulle man behöva veta vilken typ av tårta vi äter.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! När man kommer till kalaset är det alltid intressant att se vilken tårta det blir och inte att man får veta det på förhand.

Vi försöker inte slingra oss, ltl Lundberg. Vi har pratat om en överenskommelseförordning. Vi har också insett att det inte skulle vara så stor förändring gentemot idag. Kan ltl Lundberg säga hur ofta diskrimineringsombudsmannen fysiskt är på Åland idag? Om man skulle göra en överenskommelseförordning, är man då mera eller mindre på Åland än idag? Det kanske bli bättre genom att en person har flera ärenden och kan serva. Fortsättningsvis hanteras många av dessa ärenden per telefon. Vi förutsätter att det ska finnas svenskspråkig service, annars kan man inte ens gå med på det.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! När det gäller hur mycket tjänstemännen är närvarande på sina arbetsplatser så får ni ställa frågan till förvaltningschefen och till lantrådet. Det handlar om ledarskap att se till att alla har fullt i sina tjänster och det utgår vi ifrån att så är fallet inom landskapsregeringen.

Ltl Göte Winé nämnde också att våra ekonomier är sammankopplade och det står i finansutskottets betänkande. Viktigt att komma ihåg är att den finländska och den åländska ekonomin är diametralt helt olika och konjunkturerna träffar samhällen vid väldigt olika tider. Finland har sedan 1995 varit kraftigt skuldsatt och skulderna ökar, medan det åländska samhället arbetar på ett annat sätt och inte har skuldsättning på samma sätt. Finlands skuldsättning har också påverkat klumpsumman negativt på många olika sätt. Här behövs det lite visioner och lite funderingar på hur vi möter det här i framtiden. Jag hoppas att ltl Göte Winé tar med detta i diskussionerna inför budget på 2017 som vi hoppas att bli lite mer klargörande än tilläggsbudgeten.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vi jobbar med att titta på hur ekonomin ska se ut.

Ålandskommittén jobbar också med att titta lite på hur finansieringen ska lösas när det gäller eventuella skattepengar. Man måste också vänta på Ålandskommitténs resultat och det arbetet kommer att finnas med. Här jobbas det. Det jobbas framåt och man jobbar med att utveckla självstyrelsen i motsats till vad centern försöker få fram hela tiden att vi försöker sälja bort vår självstyrelse genom t.ex. ombudsmannamyndigheten.

Sedan tänker jag vara lite fräck, antagligen kommer vicetalmannen att säga till, men jag börjar tröttna på att ltl Lundberg anklagar alla andra för deras beteende och själv använder hon härskartekniker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag har förståelse för att socialdemokraternas ideologi är tveksam till att man ska privatisera vägunderhållet. Å andra sidan så gjorde man det under ledning av socialdemokratiska lantrådet Camilla Gunell. Under den förra perioden så privatiserade man skärgårdstrafiken som utgjorde ungefär 70-80 procent av trafikavdelningen. Jag har ändå i och för sig förståelse för den tveksamheten ideologiskt. Å andra sidan har jag inte förståelse rent ideologiskt för hur socialdemokraterna kan gå med på att man skär ner stödet till kommunerna med 4 miljoner, med tanke på att år 2007-2008 så var stödet till kommunerna drygt 40 miljoner. Nu, efter det här förslaget, så kommer det att vara 33 miljoner. Under den tiden har kommunernas åtaganden ökat, befolkningens ålder har ökat, kraven har ökat och ändå är socialdemokraterna med på att försämra för de svaga.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ltl Runar Karlsson sade att vi är tveksamma till privatisering. Jag sade att jag är tveksam till om det blir någon vinst. Kommer verkligen en privatisering av vägunderhållet att visa att det sparar in någonting? Det var det som jag sade att jag är tveksam till. Skulle det visa sig att en privatisering märkbart sänker kostnader så är vi nog med. Det visade vi redan när vi var med i den förra regeringen, ledde den och var med och tog beslutet om att privatisera skärgårdstrafiken för att behålla turtätheten i skärgården och för den regionala servicen. Det är vi helt klart med på. Vi måste se vad vi ska göra. Vi måste våga se över det. Vi ska inte privatisera av ideologiska skäl, men inte låta bli om det kan spara in pengar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag har förståelse för att socialdemokraternas ltl Göte Winé inte vill kommentera min andra kommentar, varför han är beredd att försämra för de svaga i samhället genom att dramatiskt sänka landskapsandelarna som i huvudsak handlar om äldreomsorg, skolor och barndagvård.

Angående privatisering av vägunderhållet så vill man se om det medför någon besparing, men det är ju orimligt att tänka så. Man vet inte om det blir någon besparing före man har bjudit ut det och fått anbud. Det är ju därför som man borde ha tydligare skrivning, att man avser att bjuda ut vägunderhållningen precis som man gjorde med skärgårdstrafiken. Är då prislappen lägre än den egna verksamheten så då avser man att anlita en entreprenör. Nu är man ju tveksam och jag har förståelse för socialdemokratin är ju så, men jag har förstås inte förståelse för att de andra partierna, som är något till höger om socialdemokraterna, inte vill göra det lika tydligt.

Ltl Göte Winé, replik

Jag vill börja med att uppskatta sympatierna och förståelsen som ltl Runar Karlsson har för socialdemokraterna. Det värmer mitt socialdemokratiska hjärta.

Den här minuten kommer jag bara att prata om kommunerna så jag hoppas att ltl Runar Karlsson inte uppfattar det som att jag försöker undvika det och svara på något annat.

Som jag sade i mitt anförande så har vi kommuner som har bra ekonomi idag. Det har råd att ha en skatteprocent så låg som 18,5 vilket inte alla kommuner har. Man går med vinst på över 200 000. Om de kommunerna hamnar att betala lite till, så att vi ska ha ett bättre gymnasialstadium och behöva spara mindre på sjukvården, så då skulle jag tacka för det.

Att säga att man hela tiden går åt de svaga är ren centerpolitik och det är att försöka slå i blindo. Det finns ingenting som säger att det är de svaga som blir drabbade. De flesta kommuner idag har ett positivt bokslut och kan vara med och bidra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! En inledande reflektion är att den här debatten kanske blir att handla mycket om detaljer. Vi måste försöka återfå fokus till vad den här debatten egentligen handlar om och tänka på de stora linjerna, vart vi är på väg.

Jag upplever ändå att vi i grund och botten är ganska överens och att utskottet har varit ganska överens om att 20 miljoner måste sparas. De här detaljfrågorna framstår då som lite petitesser kan man tycka. Om vi ska spara 2 miljoner nästa år så betyder det att om vi ska spara 20 miljoner totalt under den här mandatperioden så kommer det lika stora inbesparingar nästa år på ÅHS och lika stora inbesparingar efter det, 6 miljoner per år. Vi har ganska stora utmaningen framför oss om vi ska lyckas med den ambitionen och det är vi alla överens om att vi vill åtminstone.

Man måste fundera på hur vi diskuterar den här typen av sparåtgärder. Som fokus borde vi egentligen ha att lyfta fram alla de sparförslag som kommer ifrån samtliga partier, för det är knappt så att förslagen räcker till om vi ska vara riktigt krassa och ärliga mot oss själva.

Inledningsvis kan jag lite vara besviken på centern som så starkt kritiserar inbesparingsmålet på 2 miljoner på ÅHS, mot den bakgrunden att om vi ska lyckas spara 20 miljoner totalt så kommer det att det krävas ytterligare inbesparingar under mandatperioden. Däremot kan jag ge centern rätt i att vi borde samlas kring konkreta åtgärder och specificera vad vi vill spara på.

Jag tycker att det är helt rätt att vi sätter ambitionen redan nu för att uppnå större mål, så borde vi arbeta mera. Man kan återkomma sedan i ordinarie budget och presentera de konkreta åtgärderna. Jag tror helt enkelt inte att vi har råd att släppa målet.

Jag kan också bli lite besviken på majoriteten som hittar alla möjliga argument för att såga konkreta och konstruktiva sparförslag som kommer ifrån oppositionen vad gäller till exempel vägunderhållet. Vi är kritiska till att man skulle bygga en stortvätt hall före man ens har undersökt möjligheten att privatisera verksamheten och göra inbesparingar som man har gjort till exempel inom skärgårdstrafiken. Jag önskar en lite mera öppen hållning ifrån majoritetspartierna. Om vi ska nå målet på 20 miljoner på sikt så borde vi kunna diskutera andra saker än en tvätthall, vilken man starkt kan ifrågasätta om den behövs.

Man borde också kunna ta fasta på det som landskapsrevisorerna har skrivit om ÅMHM; att man behöver ha ett mera strukturerat arbete där man fokuserar mer på det som är själva kärnuppgifterna, nämligen tillstånd och tillsyn samt ha den målsättningen att det inte ska behövas ytterligare avgiftshöjningar vid ÅMHM för att få verksamheten att gå runt. Istället borde man effektivera verksamheten och försöka plocka bort onödig byråkrati. Trots det väljer utskottet att helt förbigå motion nr 50 som vi lämnade in från Ålands Framtid att ha detta fokus. Därför kommer vi också, fru talman, att driva den motionen till omröstning och hoppas att övriga partier kan ta sig en funderare på om vi inte borde stärka mot fokus på att få bort onödig byråkrati.

En annan stor fråga i sammanhanget gäller landskapsandelarnas och landskapsandelssystemets framtid. Jag menar att det är två frågor som går helt hand i hand men som den senaste tiden har visat vissa tendenser att glida isär. Nu lägger landskapsregeringen fram, utan att ha stöd från en parlamentarisk kommitté som behandlar landskapsandelssystemet, ett förslag på remiss där man ska komma med synpunkter senast den 19 augusti på ett system. Samtidigt sägs i tilläggsbudgeten att vi ska spara 4 miljoner på landskapsandelarna totalt. De här frågorna kan inte diskuteras separat. Man borde fortsätta på den väg som vi var så överens om i remissdebatten; att diskutera både den lagstiftning som styr kommunerna i dagsläget, och som egentligen ligger bakom de kommunala kostnaderna, tillsammans med landskapsandelssystemet. Landskapsregeringen borde inte rusa iväg så som man nu har gjort och lägga ett system på bordet och säga hur vi ska gå vidare, dessutom utan att specificera hur de här inbesparingarna ska göras framöver. De måste gå hand i hand. Kommunerna har till och med tackat ja till dansen och gått med på att diskutera förändringar i lagstiftningen och komma med egna förslag på hur man ska kunna spara pengar som kompensation för de sänkta landskapsandelarna. Ta fasta på det istället! Då kommer man nog att kunna hitta ett förslag där vi kanske alla i lagtinget är lika missnöjda med utvecklingen. Det är ingen rolig åtgärd att göra, det förstår var och en av oss.

Man kan till och med fråga om den parlamentariska kommittén, som är tillsatt för att göra det här, egentligen inte har blivit lite av en parlamentarisk ”låtsaskommitté” med tanke på att regeringen nu springer sin egen väg? Här borde man se till att få övriga partier och kommuner är med på tåget före man går vidare med den typen av åtgärder. Hoppas att man kan rätta till det misstaget och lära sig av det.

Avslutningsvis vill jag diskutera Ålandskontorens framtid. Mot bakgrund av den vår som vi haft här i lagtinget med debatter om vindkraften och ett nytt självstyrelsesystem som ligger i röret så bli det väldigt bekymmersamt när man börjar diskutera neddragningar på de få diplomatiska kontor vi faktiskt har runt omkring oss. Det är klart att man skulle kunna utveckla verksamheten. Ser man på den situation vi befinner oss i så torde det nog vara betydligt mera motiverat att utveckla den här verksamheten. Jag vet att det strider mot vårt mål att spara 20 miljoner euro på sikt, men om vi kopplar det till den diskussion som vicelantrådet lyfte, bl.a. att vi lever i ett ekonomiskt system som i dagsläget är starkt beroende av den finska lågkonjunkturen, samtidigt som vi försöker stärka vårt näringsliv egentligen utan vi får någonting för det åtminstone vad gäller vår egen landskapsekonomi. Vi får inte några extra intäkter för de satsningar vi gör på näringslivet med det systemet av klumpsumman som vi har idag. Ska vi lyckas övertala Helsingfors om att här krävs en verklig förändring och att vi behöver få ett ekonomiskt utfall i vår egen budget som också svarar mot våra egna prestationer och de satsningar som görs så borde det också avspegla sig på våra intäkter här i budgeten. Orkla är ett mycket bra exempel på hur vi enas och kan stärka vårt näringsliv.  Det här är ett mycket pedagogiskt och bra exempel, men det måste förklaras. Har vi ingen på plats i Helsingfors som driver det här arbetet och de här frågorna så är det väldigt svårt att få budskapet att gå fram. Det var mina kommentarer så här långt. Tack, fru talman.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ltl Axel Jonsson kommenterade sin besvikelse över att centern inte vill spara. Jag vill uppmana ltl Jonsson, som har uppmanat andra, att läsa budgetmotion nr 39 en gång till. Besparingarna i euro och cent är exakt lika mycket som landskapsregeringen föreslår, 6 397 000 euro för år 2017, dock med en andra prioriteringar än vad regeringen har gjort. Jag upplever att centern har betydligt mera besparingar i sina motioner än vad Ålands Framtid har. Jag förstår inte riktigt kritiken. Kan ltl Jonsson precisera sig något?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag läser den här kritiken att spara inom ÅHS mot den bakgrunden att ändå ÅHS utgör den absolut enskilda största kostnadsposten i vår budget i de myndigheter som vi har under oss. Ska vi lyckas spara 20 miljoner på sikt och vi inte kan spara 2 miljoner inom ÅHS under den här mandatperioden så har jag väldigt svårt att se hur vi ska lyckas med ett sådant projekt och därav kritiken. Det är klart att det finns bättre prioriteringar än att spara på sjukvård. Jag är ändå så pass realistisk och tror inte att vi kommer att klara målet på 20 miljoner om vi inte ens klarar av att spara 2 miljoner på ÅHS. Det utgör ändå en liten del av den totala verksamheten. Det är klart att det kan få konsekvenser, men det är väl ingen här i den här salen som har trott att vi ska kunna spara 20 miljoner utan att det får några konsekvenser för det åländska samhället.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag väljer att inte kommentera besparingarna inom ÅHS speciellt mycket eftersom jag sitter i styrelsen för ÅHS. Jag kommer tillsammans med den övriga styrelsen att jobba utgående ifrån de riktlinjer som regeringen har gett. Till den delen är jag lojal mot regeringen som sig bör.

Ltl Jonsson inledde sitt anförande med att vi inte skulle titta så mycket på detaljer utan vi skulle se till det stora hela. Läser man centerns budgetmotion nr 39 så är det som vi gör, vi ser till det stora hela. Centern visar hur mycket man kan spara och vi visar att man kan spara lika mycket som regeringen kan göra, dock med en annan prioritering.  Vi ser att man kan se till det stora hela, inte till ett enskilt moment.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant. Jag kan på de flesta punkter stöda de ytterligare besparingar som centern föreslår. Min poäng i det här sammanhanget är att den debatt vi för här idag bara rör en tredjedel av det mål vi närmar oss. Det krävs förmodligen att vi både genomför centerns ytterligare besparingar och de besparingar som regeringen föreslår i stora drag om vi överhuvudtaget ska lyckas nå dit. Vi har en lång resa framför oss om det här ska bli verklighet.

Jag har varit med om en mandatperiod tidigare där man hade ett mål om att få ekonomin i balans, ungefär vid den här tidpunkten så fanns det fina riktlinjer om hur det skulle gå till, intäkterna skulle växa och man skulle spara så här mycket. Nå, vi vet i dagens läge hur det gick. Sätter vi inte ribban lite högre än vad som är nödvändigt så kommer vi förmodligen inte heller att nå dit. Det var det som var min poäng.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, fru talman! Ärade regeringsmedlemmar, ärade ledamöter, som vanligt kommer jag sist i ordningen eftersom Åländsk Demokrati är den minsta gruppen. Jag ska inte gå igenom de allmänna linjerna. Jag tycker att både centern och Ålands Framtid hade mycket bra i sina anföranden.

Redan när vi diskuterade budgeten tidigare nämnde jag att vi står bakom nedskärningarna på sikt. Hur nedskärningarna ska göras diskuteras här.

Jag har karikerat den här första tilläggsbudgeten med att ni dränerar sjukvården med 2 miljoner, bidrag till invånarna med 700 000 euro och pumpar in det i vindkraftbolagen. Det är ju en karikerad och kortfattad bild förstås.

Jag tänkte kommentera detaljerna och de motioner som jag har lämnat in. Man kan ju diskutera på olika sätt. I mitt fall var det i utskottet.

Jag minns för några år sedan när jag enbart var debattör då beklagade sig de som var i oppositionen att alla motioner hamnade i papperskorgen. Att sitta bredvid när det hamnar i papperskorgen är då mitt val.

Den första motionen gäller att inte dra ner 45 000 på polismyndigheten. I betänkandet ser jag att man har strukit det. Man skriver att den här neddragningen inte ska påverka den operativa verksamheten. Det gläder mig att man skriver; ”Utskottet betonar vikten av att tillräckliga resurser allokeras till det förebyggande arbetet i kampen mot droger och våld i hemmen.” Nu har jag lite privata kontakter med polismyndigheten. Man ringde mig faktiskt här idag, när jag satt här och väntade, i ett ärende som nu har legat i drygt ett år. Jag diskuterade med dem om vad som händer om man skär ner. De sade att det inte händer någonting annat än att man helt enkelt måste ta ärendena när de håller på att preskriberas. Det är detta som händer.

Det var lite otur också, när den här minskningen ströks så samma helg var det två bilar som brann vid Mariepark och man kunde inte ringa det vanliga telefonnumret utan ett speciellt telefonnummer.  Om ni någon gång har råkat ut för en stöld så vet ni hur svårt det är att få tag på en polis för att anmäla stölden. Det är knepigt.

När det gäller Ålandstrafiken så fanns det ett litet moment på 14 000 som jag tycker att kunde vara kvar för att lyfta fram detta med självfinansiering. Jag såg att självfinansieringen vid ÅHS ska höjas till tio procent. Jag kunde inte hitta något om självfinansieringsgraden när det gäller skärgårdstrafiken som ligger på ungefär halva nivån.

När det gäller internhyrorna så såg jag att det fanns kommentarer i det här betänkandet.

Angående ÅMHM så fanns det ett litet anslag på 5 000 som ströks. Det blir en sommarjobbare mindre i en bransch där det kan vara svårt att få sommarjobb.

Jag hade en motion om pensionsarvode vilket också finns i vårt partiprogram. Ltl Igge Holmberg, som inte är här nu, hade en bra varning. Vår tanke är att man ska få det här bidraget automatiskt. Ltl Holmberg var orolig för att det eventuellt kan påverka andra bidrag och det är naturligtvis inte vår avsikt.

Nästa gång jag lämnar in den här motionen, vilket är nästa år, så beror det lite på hur man skriver in det här. Ett barnbidrag påverkar inte heller bidrag, så det är beroende på hur man skriver in det. Vi kan diskutera detta vidare. Kanske ltl Igge Holmberg och jag kan komma överens på den punkten?

Den sista motionen gäller vindkraftstödet som jag vill halvera. Jag återkommer till det för det är min andra halva av anförandet och jag ser att tiden rinner iväg.

Fru talman! Stödet till vindkraften tänker jag ägna större delen av min tid åt. Jag har förstått att andra inte kommer att ägna tid åt det.

Syfte med den här lagen är att ge stöd till vindkraftbolagen 2,7 miljoner under de här åren. Formellt sett är det för att uppnå de mål som Europaparlamentet och rådets mål har satt för energipolitiken dvs. 20 procent lägre växthusutsläpp jämfört med 1990 års nivåer, 20 procent förnyelsebara energikällor och 20 procent bättre energieffektivitet.

Jag och kanske andra fokuserar ibland mera på skillnader i debatter, det är kanske naturligt. Därför tänker jag också här för tydlighetens skull nämna att de här allmänna målen kommer också att finnas i det förnyade partiprogram som vi håller på att skriva inom Åländsk Demokrat, så på den här nivån är vi helt överens. Sedan är frågan om man ska satsa det på en källa eller hur man ska göra?

Målet är att 20 procent av konsumtionen ska vara från förnyelsebara energikällor. Jag vill fråga vicelantrådet; hur stor del av konsumtionen i dagens läge består av förnyelsebar energi på Åland? Jag har lite förstått att ni talar om att elen ska vara producerade på Åland och inte som EU säger att den ska vara av konsumtionen. Finns det faktiskt den skrivningen att elen ska vara producerad Åland? När har det målet sats upp?

Har vicelantrådet undersökt möjligheterna att tvinga energibolagen att sälja antingen förnyelsebar eller till och med koldioxidfri el och den vägen få upp konsumtionen och inte den vägen som regeringen har gått? Har ni så fall någon uppfattning om vad det här kunde kosta?

När lagförslaget behandlades förra gången så bad jag om bordläggning. Orsaken var att det hänvisades till ett direktiv på ungefär 70 sidor när det gäller undantaget att ni inte skulle behöva notifiera den här lagen. Vilken av dessa 58 artiklar baseras det på? Tack, fru talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ltl Toivonen lyfte upp en fråga som är ganska viktig; polisen och tillgängligheten. Ltl Toivonen nämnde att det hade stått i media i samband med att bilarna brann att man inte kunde ringa polisen på det vanliga telefonnumret. Man har försökt ha nummer 112 under kvälls- och nattetid och det är ett alarmnummer som man ska ringa när man ska ha tag i polisen snabbast och enklast. Jag har personligen själv varit tveksam till om nummer 112 är det optimala numret. Man kanske tycker att man inte har ett så viktigt ärende så att man vill ringa 112. När jag själv satt i polisstyrelsen så såg jag att det är svårt att göra på något annat vis. Man vill att folk ska acceptera nummer 112 och det har man jobbat med.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! I den här lilla notisen hänvisades inte till 112 utan till ett mobilnummer. Att ringa 112 för att ge information kändes väl lite fel.

Ltl Göte Winé, replik

Förlåt, då missuppfattade jag lite. Man behöver nog komma direkt till den personen det berör. Detta gäller nog polisens eget arbetssätt. På dagtid når man polisen på telefonnumret 25 000. Det är egentligen ganska enkla numror. Det här har ingenting med vare sig budgeten eller någonting annat att göra, utan det gäller mera hur polisen väljer att arbeta och att man kan ringa direkt till den det berör. Det har ingenting med budgeten eller eventuella nedskärningar att göra som jag ser det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Det är förbryllande att vi här framför oss har en ledamot som har så mycket frågor kring finans- och näringsutskottets betänkande och som faktiskt är medlem i utskottet. Det är väl bara varmt att välkomna ltl Toivonen till finansutskottets framtida viktiga arbete. Ledamoten skulle nog ha fått svar på samtliga frågeställningar som han hade här i talarstolen.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman!  Jag tror att hörandetiden för lantrådet var inplanerat till 20 minuter och jag har mycket svårt att tro att jag skulle ha fått svar på alla frågor på den tiden.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Ja, det är ju därför som just utskottsarbetet är den viktigaste plattformen för parlamentariker. Det är där man har rätt att få svar på sina frågor. Som utskottet har erfarit under den här behandlingen lika som sina andra behandlingar har regeringen ställt sig mycket positiva till att prioritera lagtingets utskottsarbete. Sannerligen har vi fått den tid vi har behövt. Vi har också fått svar på de andra frågeställningarna som ltl Toivonen har haft här under sitt anförande.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Jag vet att jag är ny här och har gott om oerfarenhet. Men den här gången så valde jag att ha debatten i plenum av den orsaken att då får jag allt skrivet i protokoll. I utskottet förs inte några protokoll och jag har valt det så här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Flera av de frågor som ledamoten ställde finns ju svar på i betänkandet från landskapsregeringen. Sedan finns det många som bistår ledamoten med information om han så önskar. Det går att läsa på, det går att ringa och det går att ta reda på. Det är inte bara vicelantrådet som kan leverera alla svar.

Angående frågorna som ledamoten har, om det här är juridiskt förenligt och möjligt enligt EU:s regler, ja, det är det enligt gruppundantagsförordningen och det står i framställningen. Ledamoten undrade hur mycket vindkraft som produceras och hur stor andel det är av landskapets elförbrukning. Det är 20-25 procent, vilket framgår i framställningen. Ledamoten undrade hur mycket av energin som ålänningar använder som är förnyelsebar. Det är ungefär 50 procent totalt av den import-el som vi har, men det räknas inte Åland tillgodo, det räknas de enskilda medlemsstaterna till godo, dvs. Finland och Sverige.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det var många saker.

Undantaget som vicelantrådet hänvisade till består ungefär av 70 sidor, men vilken artikel? Det finns 55 artiklar och någon artikel gäller det här undantaget.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Om lagtingets finansutskott skulle ha funnit att det fanns några som helst juridiska, ekonomiska eller politiska hinder för att den här lagen ska kunna träda ikraft och vi ska kunna gå vidare då skulle det ha tagits upp i behandlingen i utskottet och utskottet skulle ha skrivit det i sitt betänkande. Som jag ser det så är det ett enigt utskott som inte har några betänkligheter kring detta. Det är gruppundantagsförordningar som ger oss den här möjligheten åtminstone fram till strukturfondsperiodens slut, vilket vi också skriver i framställningen. Det kan hända att man då är tvungen att göra vissa förändringar om EU-regelverket ändrar.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Om jag har förstått saken rätt så är det så kallade gruppundantaget på cirka 70 sidor. Som jag sade så finns det 58 olika artiklar. Frågan är; varför kan vi inte här nu få besked om vilken av dessa artiklar som vicelantrådet hänvisade till? Jag hoppas att vi sedan kan få det i ett anförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, fru talman! Jag begärde replik när jag hörde diskussionen om telefonnumror. De berördes delvis här av kollegan Göte Winé. Alarmnumret är 112, det är internationellt och sedan kan man också ta kontakt till polismyndigheten via nummer 25 000. Sedan vet jag också av erfarenhet att polisen ger ofta ut numren till vissa utredare så att man kan ringa direkt till dem när det berör vissa saker och när en sak inte är akut längre. Kanske detta är bakgrunden till problemen som ltl Toivonen beskrev?

Angående polismyndighetens sparkrav så har jag förmånen att få sitta i polisstyrelsen nu och där följer vi de här sakerna. Jag har själv den bestämda uppfattningen att polismyndighet kommer att klara av sparkraven. Man måste börja prioritera och det har Ålands polismyndighet redan börjat. Man prioriterar vilka brott man ska utreda och förebygga och det pågår i alla omkringliggande regioner. Det är ett sådant arbete som alla måste göra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag vill framföra mitt tack till finans- och näringsutskottet för ett bra betänkande och konstruktiva diskussioner, delvis i alla fall.

Tidigare finansminister, moderaten Anders Borg, sade i något sammanhang att det inte finns några onödiga offentliga verksamheter. Det finns ett syfte med varje verksamhet som har uppstått.

Det är ett mycket svårt arbete som nu ska och måste göras. Jag upprepar det som jag tidigare har sagt, det finns goda förutsättningar att den här majoriteten klarar den uppgiften.

Landskapsregeringen har gjort en rambudgetering. Ett budgetförverkligandedirektiv kommer att ut till förvaltningarna och de underlydande myndigheterna alldeles i dagarna. Jag vet att arbetet pågår redan. Arbetet pågår inom ÅHS och inom Ålands gymnasium.

På förmiddagen deltog jag i en klubbhuskonferens. Det är vårt eget klubbhus Pelaren som verkar inom tredje sektorn och som bistår och hjälper och är ett riktigt kraftcentrum för människor med psykisk ohälsa. Klubbhus från både Sverige och Finland deltog.

Det var två saker som slog mig på den här konferensen. För det första finns det nya sätt att jobba på. Svaret är inte alltid mera pengar. Vi lever inte i den verkligheten längre. Klubbhusverksamheten har jobbat med vård och omsorg på ett helt nytt sätt, på ett förebyggande sätt, som har visat sig ha alldeles strålande resultat. Det finns ny forskning på det området. Man kunde konstatera att det som motsvarar kostnaderna av två vårdplatser inom den psykiatriska specialsjukvården så kan man få ett helt års verksamhet, ett klubbhus för 30-35 klienters dagliga besök.

Lite gäller detta också när man detaljstuderar SOTE-reformen. Min uppfattning är att man ser på socialvården och sjukhusvården på ett nytt och mycket sympatisk sätt. Sedan har det andra komplikationer som vi minsann vet. Men socialpolitiken och vårdpolitiken är inte dum.

Det andra som kom fram under klubbhuskonferensen är det faktum att det försvårar Pelarens arbete väldigt mycket att ha kontakt med 16 kommuner. Det finns en verksamhet som i det långa loppet sparar pengar. Jag vill inte alls säga det, ingen kan måla in mig i det hörnet och säga att man gör ett dåligt jobb i kommunerna, men man vittnade om att man måste sätta oerhört mycket tid till att prata med 16 olika aktörer som vill ha det på 16 olika sätt. Även det säger man inom ÅHS. Det skulle också vara ett steg framåt om man kunde tala med något mer samstämmig stämma.

I anförandena har det kommit upp att man inte vill satsa på kortrutt. Vi har sagt och säger fortsättningsvis att det ska göras prioriteringar. Man ska prioritera investeringar som sparar pengar. Vi kan faktiskt också tänka oss att låna pengar till de investeringar som behövs för att minska driftsutgifterna.

Det har också kommit frågor kring jämställdhets- och barnperspektiv. Jag är mycket glad att man tar upp det perspektivet. Det handlar om att sätta på sig jämställdhets- och barnperspektivglasögonen. Hur mycket man än försöker så kan de glasögonen vara suddiga ibland. Man når inte ända fram. Den här landskapsregeringens absoluta ambition är att hela tiden ha ett jämställdhets- och barnperspektiv.

Ett barn- och ungdomsperspektiv är minsann att inte skuldsätta våra barn och ungdomar. Vi ska inte mata en skuld framför oss så att våra barn och ungdomar får reda upp den offentliga ekonomin.

Den offentliga sektorn är starkt kvinnodominerade och det vet vi. Vi har också varit tydliga med att ett av kraftsamlingsprojekten är fortsättningsvis jämställda löner. Vi vet att man har gjort en hel del privatiseringar där kan man också ha ett jämställdhetsperspektiv. Privatiseringen har företrädelsevis drabbat män; skärgårdstrafiken och nu diskuteras vägunderhållet. Det är män som i stor utsträckning har blivit drabbade av de här inbesparingarna tidigare.

När det gäller offentlig sektor; skola, vård och omsorg, så har vi stora pensionsavgångar. Det är svårt att rekrytera och det blir ett stort gap där. Därför tycker jag att det är väldigt tacksamt om kommunerna kan diskutera både samgåenden och samarbete för att vara en attraktiv arbetsplats och att man ska kunna täcka upp för pensionsavgångarna när fyrtiotalisterna nu börjar gå i pension. Tack.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det var många vackra svepande ord som kom från lantrådet, utan desto mera konkretiseringar. Det enda konkreta som kom fram var att man tänker låna 50 miljoner till kortrutt. Det är bra att vi vet det.

Lantrådet pratade också om att det bästa är att förebygga saker, speciellt inom sjukvården och det håller jag helt med om.

Häromdagen diskuterade vi tobakslagen. Att arbeta mot tobaksrökning är antagligen det allra bästa sättet att förebygga sjukdomar och antagligen det allra enklaste. Varför inte att komma med en starkare lagstiftning än vad man gjorde senast och bara förbjuda e-cigaretter som innehöll mentol, apelsiner och annat? Varför inte komma med en starkare lagstiftning? Det är trots allt inte speciellt svårt att komma med en starkare lagstiftning.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har en del erfarenhet från just det här området. Jag är inte helt säker på att lagstiftning är det absolut bästa sättet att gå tillväga, att förbjuda lakritspipor och att röka på balkonger. Jag menar att det finns väldigt kraftiga och potenta saker som man kan göra före man lagstiftar om saker och ting och det gör också landskapsregeringen tillsammans med ÅHS. Vi har tobakskampen, vi diskuterar med skolorna och jag är helt enig om att man ska göra allt man kan för att minska tobaksrökningen. Jag är inte helt säker på att sådana här knorrar och förbud är det mest effektiva sättet, men jag tar gärna den diskussionen. Vi har varit väldigt tydliga med att det handlar om en implementering av ett direktiv och sedan kan vi återkomma.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Hittills har lagstiftningen och förbud mot tobaksrökning varit mycket, mycket verksam, vilket vi kan se på många håll idag. Det är tack vare den lagstiftningen som det röks allt mindre på allt färre platser. Jag tror att det är lättast att besluta om, jobba med och lagstifta om att förebygga tobaksrökning. Det svårare att tvinga folk att motionera eller äta grönsaker. Det är väldigt mycket lättare när det gäller tobaksrökning. Som sagt, jag är förvånad. Det är som vanligt, man pratar gärna vad man borde göra och borde förebygga men sedan när det gäller så gör man ingenting, eller i alla fall hemskt lite.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

När det gäller förbud på restauranger så var det ett förbud som jag stödde, men nu är vi inne på något slags finlir och börjar dra gränser för den personliga integriteten och sådana saker.  Jag är helt övertygad om att man ska jobba aktivt med att stävja tobaksrökningen, men jag är inte helt säker på att lagstiftning är rätt väg.

Man godkände ju tobaksdirektivet. Det fanns ingen reservation eller några alternativa lösningar vad jag kunde se i betänkandet. Varför tog man inte fram det i så fall om man ville det eller förkastade hela framställningen och skickade tillbaka den? Det gjorde man inte heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Jag är glad att lantrådets anförande har förändrats från att vara i försvar till att nu ha blivit mer förklarande. Det är väldigt bra.

Att hjälpa och stötta Pelarens verksamhet är vi många som står bakom i den här salen. Om det är så att kontakterna mot 16 kommunerna är besvärliga så kan man låta KST-reformen ta steg framåt. Ändå finns det inte några ambitioner eller någon beskrivning av vad landskapsregeringen ska göra för att få den här reformen att ta steg framåt i den här processen och hur KST förhåller sig till dessa utredningar som görs.

Att det finns ambitioner för barn och jämställdhet är också mycket klädsamt och bra. Det är även klädsamt att man konstaterar att man inte har lyckats, men för att det ska bli trovärdigt så behöver vi få bevis så att det framöver börjar finnas barnkonsekvensbedömningar och jämställdhetsbedömningar.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är mig helt främmande att inte tänka ur ett jämställdhetsperspektiv eller barnperspektiv. Det är helt omöjligt att vara perfekt. Jag vill påstå att vi har en feministisk landskapsregering, men jag kan inte garantera att vi inte gör misstag. Trots att det inte står rätt ut så har vi alltid ett barn- och jämställdhetsperspektiv.

När det gäller KST så har vi att förhålla oss till liggande lag och det gör landskapsregeringen.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Det är väldigt, väldigt bra. Jag hoppas att vi under eftermiddagen här kan får en liten konsekvensbedömning ur ett jämställdhets-, feministiskt och ur ett barnperspektiv så att vi får höra hur regeringen har resonerat. Det hjälper oss att hjälpa till att spara, det hjälper oss at fatta beslut om vi får bättre underlag från regeringen.

Jag vill också tacka för att lantrådet sade att det bästa och viktigaste vi kan göra för våra barn är att se till att vi inte skuldsätter oss. Det här tar vi som ett löfte och det tackar vi för.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det skulle underlätta väsentligt om centern lite skulle vara med på tåget. Men centern säger i princip nej till nästan allting i de inbesparingsförslag som finns.

När det gäller t.ex. invånarförmånerna så finns det en grupp som jobbar med de här frågorna. Det går att göra saker, man kanske kan höja på inkomstgränserna och man kan ha ett ensamförsörjarperspektiv. Gör man en generell inbesparing så kan man ändå stöda ensamförsörjarna där det finns fakta och statistik på att det är de som lever på marginalen och har det allra tuffast i vårt samhälle. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen; det är inte de människorna som lever på marginalen som ska dra det tyngsta lasset när det gäller att försöka få ekonomin i balans.  

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag reagerade precis som ltl Lundberg på att vi inte ska skjuta fram kostnaderna på våra barn. Men det beror helt och hållet på vad vi använder våra pengar till. Om man investerar i infrastruktur och i saker som landskapet behöver och som underlättar så är det tillgångar som vi ger till våra barn. Det är en helt annan sak än att efterlämna skulder.

Jag håller med om att det skulle vara enklare om Pelaren, ÅHS och alla andra faktiskt skulle slippa prata med 16 olika huvudmän hela tiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack, herr talman! Lantrådet talade om att låna pengar för vägprojekt och infrastruktur. Aviserar lantrådet att man ska låna pengar för att slutföra Marsundsbroprojektet efter 16 år?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag sade att det har förts diskussioner om att låna pengar till saker som minskar driftskostnaderna. Jag håller med ltl Häggblom att Marsundsbron borde ha varit riven för länge sedan. Nu står vi inför ekonomiska utmaningar. Vi prioriterar sådana infrastrukturella satsningar som minskar på driftsutgifterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag noterade att från ingenstans så kom det en liten känga till centern som kämpar mot inbesparingar som nu är presenterade. Det kanske inte är något väldigt nytt. I den förra rollen satt jag själv på den sidan som presenterade olika förlag. Vi lyfte fram KST-reformen, vi lyfte fram privatisering av skärgårdstrafiken, vi lyfte fram Ålands digitala agenda och en mängd andra reformer som faktiskt nuvarande lantråd gjorde sitt bästa för att torpedera. Så sådant där känns möjligen lite onödigt. Jag tycker faktiskt att vi borde utgå ifrån nuläget och se framåt.

Det är klädsamt att lantrådet sade att man kan göra saker utan att bara skjuta till pengar. Det finns säkert en massa saker som vi kan titta på.

Det är lite intressant att det hittills bara är män som har drabbats av inbesparingar och privatiseringar. Är det fritt fram att låta kvinnorna betala nu?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är det ingalunda! Vi fortsätter med projektet jämställda löner. Jag pratade också om att det finns saker och ting att göra på ett annorlunda och mer effektivt sätt. En sådan sak är t.ex. att få ett utökat samarbete eller samgående mellan kommuner, t.ex. när det gäller frågor om vikarier, fortbildning och tänk vilken enorm fördel vi skulle ha om vi skulle få ihop äldreomsorgen. Vi skulle kunna fortbilda, erbjuda bättre service och även kunna använda vikarier på ett helt annat sätt. Jag är helt säker på att den kvinnodominerande offentliga sektorn med all säkerhet skulle understöda detta.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det finns säkert saker som man kan göra. Vi har t.ex. 16 olika myndigheter bara i landskapet som kanske borde vinna på samarbeten. Jag är inte så säker på hur det fungerar i dagens läge.

Med sina jämställdhetsglasögon på så undrar jag om lantrådet tycker att man har gjort en tillräcklig konsekvensanalys när man formulerar två konkreta inbesparingsåtgärder? Det ena är 4 miljoner på kommunerna och det andra är 2 miljoner på ÅHS, vilka faktiskt nästan säkert måste leda till personalnedskärningar. Det är verksamheter där man i ena fallet har 75 procent kvinnor och i det andra fallet 90 procent kvinnor. Mot bakgrund av att det nu är kvinnornas tur att betala, menar lantrådet nu att det ska ställas mot bakgrund till privatiseringen av skärgårdstrafiken där kollektivavtal gjorde det omöjligt att fortsätta driften i landskapets tjänst och privatiseringar var ända sättet att rädda trafiken?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det ska inte alls sättas mot den bakgrunden som ltl Jörgen Pettersson målade ut och det har jag varit väldigt tydlig med. Jag har sagt att det finns stora inbesparingar att göra med ett utökat samarbete. Vi har sagt att vi kommer att fortsätta det projektet med jämställda glasögon. Jag har sagt att vi har stora pensionsavgångar som medför ett nytt sätt att tänka. Dessutom kommer digitaliseringen av socialvården och hälso- och sjukvården som grädde på moset och där finns ytterligare möjligheter.

Det vi ska göra, ltl Pettersson, är att vi ska höja personalpolitiken i landskapsförvaltningen och i underlydande myndigheter. Vi behöver vara väldigt duktiga arbetsgivare och där finns det ett stort, stort jobb att göra både inom förvaltningen och inom ÅHS.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! ”Centern har lämnat efter sig en dålig ekonomi, centern har lämnat efter sig det ena och det andra”. Det hör man ofta här i talarstolen.  Det är sant att centern har lämnat efter sig saker och ting. Centern har lämnat efter sig en låg arbetslöshet på Åland. Centern har lämnat efter sig en social välfärd och service åt alla som bor på Åland, oberoende av var man bor på Åland, inte bara centralt. Centern har lämnat efter sig ett Åland där näringslivet mår jättebra. Centern har lämnat efter sig en kommunal ekonomi som antagligen är bland de bästa i hela Europa, vill jag påstå. Centern har lämnat efter sig fantastiska gymnasialskolor. Centern har lämnat efter sig mycket gott under den tid som centern har suttit i regeringen, men det väljer man förstås att blunda för och svartmålar så mycket som möjligt.

Dock kan jag hålla med om att man också förstås borde ha tagit tag i landskapets ekonomi på ett annat sätt. Det skulle förstås betyda att det som jag först räknade upp hade fått sig en törn, vilket kanske skulle vara till större skada än nytta för ekonomin.

Vi som har varit med ett tag minns att år 2007-2008 hade landskapet 160 miljoner i kassan, fram till dags dato finns det cirka 40-50 miljoner och under den tiden har väl samtliga partier suttit i regeringen, förutom Ålands Framtid och Obundna. Alla har nog varit med och kämpat, alla har varit med och tagit del av underskottet och kämpat för att hålla hjulen snurrande vilket jag påstår att ha varit ganska lyckosamt. Vilket landskap, vilket land och vilken region kan stoltsera med att vara skuldfria och ha den fantastisk service som vi har på Åland? Det är inte många, om ens någon.

Herr talman! Det är klart att man måste vidta åtgärder för att råda bot på underskottet. Snart är de sparade pengarna slut. Trots att lantrådet just sade här i talarstolen att man tänker börja låna pengar så måste man ändå göra vissa inbesparingar.

Centern har visat i sin motion nr 39 hur mycket man kan spara i år och nästa år, exakt lika mycket som landskapsregeringen själva tänker spara. Att stå här uppe och skylla på att centern inte vill spara så det är inte sant. Det är bra om vi kan hålla oss till sanningen och vara hyggligt ärliga i alla fall.

Dock har centern en annan prioritering än vad landskapsregeringen har. Vi tror att vi har en sådan prioritering som är lättare att genomföra genom att försöka ha lägre besparingar på de mjuka värdena som berör människor. Det kommer antagligen att vara jättesvårt att få de besparingarna. Däremot tycker vi, som har undertecknat den här motionen, att man kan spara mer på de skarpa värdena. Det gäller privatisering av vägunderhållet. Jag vet att där kan det bli inbesparingar, det har det visat på alla andra platser i världen när man har gjort det men här är landskapsregeringen och finansutskottet tveksamma vilket är obegripligt för mig eftersom det är en moderat minister och en moderat ordförande i finansutskottet. Det verkar som om ideologin på något vis har krossats i och med den här regeringen. Det finns ingen vänster-höger ideologi längre, det blir någon sorts mitten ideologi eller vad jag ska säga, kanske en liberal ideologi.

Vi tror att det är lättare att spara på vägunderhållet, kanske något försämrat vägunderhåll och privatisering. Jag tror att vi har världens bästa vägunderhåll på Åland så det finns att ta av.

Samma sak inom skärgårdstrafiken, där finns det också att ta av om man är tvungen. Det är inte lätt men man är tvungen om man inte ska ta av de mjuka värdena, vilket vi tror att i praktiken kan vara svårare än att ta från de skarpa värdena.

Det har frågats efter här vad det övriga, 827 000, är i motionen. Vi har inte varit speciellt tydliga, det har inte regeringen heller varit i sin tilläggsbudget. Men under övrigt finns det många olika uppslag, t.ex. att landskapets egna skogar skulle kunna införas i Natura 2000. Det skulle i praktiken betyda att intrångsersättningar till privata skogsägare skulle minska radikalt. Det rör sig säkert om en ansenlig summa. Samtidigt kunde man säkert minska på antalet tjänster på skogsbruksbyrån eftersom det får bli lämnade orörda skogar, vilket skulle vara en fantastisk miljöåtgärd med tanke på hållbar utveckling.

Det finns också andra områden. Man kanske kunde införa friare rådjursjakt då skulle man slippa massa byråkrati och man kanske kunde ta bort en tjänst.  Vi är kanske den enda regionen i världen som har reglerad rådjursjakt.

Vi vet att man reser jättemycket och det går säkert att spara in på i dagens IT-värld.

Vi har pratat om förmåner både för landskapsregeringen och för lagtinget, De kanske också går att skära på speciellt med tanke på att man ska skära kraftigt på de mjuka värden och då måste också vi politiker göra någonting. Man kan tycka att det är populistiskt, men det är väl ganska naturligt att man ska göra det.

Vi har en del uppslag som skulle täcka det som någon här frågade efter.

Jag vill igen poängtera; i vår motion sparar vi exakt lika mycket som regeringen för fram men med andra och lättare prioriteringar vill vi hävda, trots att man påstår annat här uppe lite nu och då.

Sedan ska det medges, och det vet säkert regeringen också, att 2018, 2019 och 2020 kommer det att bli ännu tuffare förstås. Vad ska man då spara på? Det kommer inte att bli lätt. Min bedömning är att det kanske t.o.m. blir omöjligt. Vi får se vad finansministerns löfte är värt den dagen vi kommer så långt.

Sedan lite mera sakfrågor. Godby vägstation ska stängas, det kan man väl tycka att är rationellt. Det är centralisering igen. Det är lite förvånande att liberalerna i valet senaste höst gick in för att Godby skulle stärkas, det skulle bli en knutpunkt och nu går man med på att ta bort 5-10 arbetsplatser från Godby. Nå, så där är det väl, man måste kompromissa bort sina vallöften.

Kommunerna diskuteras förstås fortfarande, man tycker fortfarande att man ska göra någonting åt kommunstrukturen trots att inte den makten finns här så mycket utan den makten kanske mera finns i kommunerna. Men det är lätt att tycka någonting här när man inte behöver hålla i yxan.

Jag vill poängtera några saker. Som mest fick kommunerna drygt 40 miljonen i landskapsandelar. Nu är man nere i 33 miljoner. Så nog har kommunerna tagit sitt ansvar! Under den här tiden, och då är inte det här inflationsjusterat, har kommunerna fått ganska mycket nya åtaganden som lagtinget här har beslutat om. Kommunerna har nog dragit sitt strå till stacken. Det är inte någon som har betalat de här 33 miljonerna från någon, som påstås här. ”Undra på att man kan ha sådan här service när vi betalar så mycket pengar åt kommunerna”. Vilka vi? Det är ju skattebetalarnas pengar. Skattebetalarna har betalat in skatt till staten som sedan har gått via klumpsumman tillbaka till kommunerna. Inte ger vi ut någon sorts allmosor. Ålänningar är goda skattebetalare och då återbördar man det genom landskapsandelar så att man kan upprätthålla den service som lagtinget har beslutat om. Det är helt enligt grundlagens anda och mening. Att stå här och påstå att det är någon annans pengar som kommunerna får, det är ju inte sant, det är ju till och med lögn.

Det finns många därute som undrar hur vi på Åland kan ha en så bra service med 29 000 invånare, 16 kommuner, en stad, en självstyrelse och en egen regering. Hur kan det komma sig? Mitt svar är alltid; ja, därför att vi har 16 kommuner inklusive en stad och en självstyrelse, det är därför som vi har det så bra på Åland. Vi kan jobba tillsammans, vi har folk som jobbar politiskt många gånger med mycket låga arvoden.

Att göra lite som i riket, i Pargas och inom andra större områden, och tro att det skulle vara någon sorts lösning, men far dit och titta hur servicen ser ut där och hur man har det så får vi se! Det blir som där, det blir en centralisering och servicen blir förmodligen sämre. Det är i alla fall min och mångas övertygelse.

Tiden går vidare. Det är klart att även jag inser att en dag har vi säkert färre kommuner än 16, men låt kommunerna själva besluta om det.

Finansministern uttalade sig för ett tag sedan i media att Sottunga skulle få svårt att överleva med det här systemet och även med det gamla systemet. Finansministern tyckte att det var dags för Sottunga att söka sig någon annanstans och det är möjligt. Det är kanske Kumlinge nästa gång, antagligen står de på tur med tanke på befolkningsutvecklingen. Men låt respektive fullmäktige och respektive folk i demokratisk anda så besluta och bestämma.

Landskapsandelarna har jag varit inne på. Dessa 1,5 miljoner som man ska spara redan nästa år har inte ens finansutskottet kontrollerat var det ska sparas, inom vilka områden och hur systemet ska se ut för att få bort 1,5 miljoner. I alla fall har finansutskottet inte presenterat något i skrift och inte heller muntligt. Man har bara svalt det med hull och hår. Vem ska spara och hur mycket? Är det stan som ska spara 0,5 miljon och landsbygden 1 miljon, eller hur är tanken? Vi vet inte det ännu. Man återkommer väl hit med ett lagförslag inom sinom tid, förmodligen blir det en budgetlag. Därpå följande år ska man spara 2,5 miljoner. Det betyder absolut sämre service inom äldreomsorgen, skolorna och barndagvården. Det är helt klart. Det finns inga andra alternativ samt skattehöjningar. Jag tippar på att kommunerna i snitt kommer att höja sin skatt med 0,5-1 procent efter det här och det kanske man kan göra. Det här kanske går att leva med. Alla vackra ord, samgåenden och att det här skulle fixa det här, det är ju inte sant det heller.

Talmannen

Den rekommenderade taltiden har nu överskridits med det dubbla.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Oj då, man blir så exalterad när man står här uppe. Jag ska just avsluta.

ÅHS har sina besparingar men det lämnar jag på grund av min position i styrelsen. Jag kommer att jobba i styrelsen istället. Jag får se om jag måste återkomma här när det gäller det.

Infrastruktur och transportpolitik, jag vet inte om utskottet har reagerat på det eller fått den informationen att man kommer att understiga budgeten med 1,5 miljoner i år tack vare att bränslepriset är oerhört mycket lägre. Priset ligger på drygt 30 cent mot 50 cent i budgeten. Utskott har inte nämnt det. Är det kanske detta som ska utgöra besparingarna? Man döljer neddragningarna genom att man inte nämner att bränslepriset innebär en besparing. Det är möjligt och det är ju fiffigt i så fall.

När det gäller privatisering så får jag fortfarande inte in i min hjärna hur moderaterna kan gå med på att bygga en ny vägstation i Möckelö, men inte privatisera vägunderhållet. Man säger här att ”vi ska bygga och nog kanske vi privatiserar och då säljer vi vägstationen”. Men nog vet vi hur lätt det är att sälja en byggnad som är byggd för någonting. Till vad då? Till en ny vägstation som privata inte behöver?

Jag har en bestämd känsla av att finansutskottets ordförande inte alls gillar det här, men han är tvungen att kompromissa mot sin egen minister av någon konstig anledning. Ibland är nog den här politiken verkligen märklig, måste jag säga. Jag antar, och jag hoppas innerligen, att förnuftet ska segra så att man inte bygger den här vägstationen som kommer att kosta över 1 miljon, garanterat. Jag hoppas att man privatiserar. Då sparar man investeringskostnader på över 1 miljon och man minskar driftskostnaderna med säkert 0,5 miljoner per år.

Herr talman! En sista sak vill jag påpeka. Jag stöder reservationen angående finans- och näringsutskottets betänkande nr 10 gällande förslag till första tilläggsbudget 2016 vad gäller nybyggnad av tvätthall i Möckelö. Jag understöder också reservationen vad gäller infrastruktur och transportpolitik när det gäller kortrutten för östra och västra Föglö undertecknad av Lars Häggblom. Jag understöder de två reservationerna. Tack, talman. Ursäkta att jag har dragit över tiden.

Talmannen

Den rekommenderade taltiden överskreds med sju minuter.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Runar Karlsson. Ledamoten inledde med att diskutera att centern har lämnat efter sig det ena och det andra. Det är egentligen ointressant. Låt oss istället blicka framåt. Vad vill ni, Åländsk center, göra för Åland?

Ltl Karlsson hänvisade till budgetmotion nr 39 och nämnde att vi har en annan prioritering. Vi sparar med lättare prioriteringar, sade Runar Karlsson på ett annat ställe i sitt anförande. I dessa prioriteringar kan man skönja att posten ”Övrigt” ökar med 763 000 euro, från 64 000 euro till 827 000 euro. Kan ltl Runar Karlsson, som första undertecknare, ge en liten indikation om vad Åländsk center avser att spara på under posten ”Övrigt”? Det är ändå 827 000 euro vilket får betraktas som en ansenlig summa.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag håller helt med, vi ska titta framåt och inte bakåt. Men jag ville i alla fall försvara centern i och med att regeringen alltid har påpekat vad centern inte har gjort och vad centern borde ha gjort. Det var regeringen som kastade första stenen och jag måste slänga den tillbaka en bit i alla fall.

Det är just därför som jag har skrivit den här motionen, för att blicka framåt. Angående 827 000  euro under posten ”Övrigt” så sade jag här i mitt anförande vad det skulle kunna vara. Jag kan nämna det en gång till. Man reser jättemycket inom förvaltningen och inom politiken. Jag tror att man kan resa ganska mycket mindre.

Vi skulle kunna göra landskapets skogar till Naturen 2000 områden och på det sättet slippa intrångsersättningarna. Det kanske inte blir en omedelbar besparing men det kommer i sakta mak. Vi kanske skulle förändra jakten på rådjur och göra den mera friare. Vi kanske skulle kunna minska vårt arvode med fem procent.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Runar Karlsson för svaret!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack ltl Runar Karlsson för ert anförande. Jag kan till vissa delar förstå ltl Karlssons oro kring de här inbesparingarna. Det är som är ledamoten säger, man vill helst spara på de skarpa värdena och lämna de mjuka och jag är den första att hålla med om det. Svårigheten är ju att de mjuka värdena inbegriper majoriteten av våra kostnader. Kanske det är för att både centern men också andra partier under många år och lång tid har prioriterat mjuka värden som gör att vi idag har en stor skuld både inom investeringar inom IT och infrastruktur. Det här är verkligen ingen lätt väg att gå. Men jag är den första välkomna centerns nya mera feministiska hållning och värnandet om de ekonomiskt och socialt utsatta i vårt samhälle. Det är ett stöd som i alla fall jag från min sida tar med mig i den fortsatta processen när det gäller de här inbesparingarna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Ja, vi har ganska stor samsyn vad gäller det. Trots allt så är det väl så att kanske hälften av dessa 6 miljoner ändå är, enligt centerns förslag, en inbesparing på de mjuka värdena. De mjuka värdena slipper inte undan men våra förlag är något lättare än regeringens förslag. Man måste vara något realistisk. Jag har svårt att tro att man kommer att klara av all besparing. Det är kanske inte heller är normalt att man gör det. Man måste förstås ha ett mål, det förstår även jag. Men det är viktigt med prioriteringar som är de rätta och som skyddar de svaga, speciellt när det ska börja skäras. Det kanske vi alla tycker. Vi tycker att regeringen borde vara lite mer tydlig i det här förslaget.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag menar att det krävs stor innovationskraft och kreativitet att hitta nya lösningar som gör att man kan spara utan att det skadar den vård och omsorg som vi alla värnar om. Men det kräver ganska mycket av dem som har hand om verksamheterna. Vi har kunnat göra strukturella förändringar inom ÅHS de senaste åren och kunnat få ner kostnaderna. Vi gör alla försök och misstag. Säkert får den här regeringen också ompröva vissa åtgärder, men det har hänt i alla tider. När det sparades stort för några mandatperioder sedan så tunnade man ut tjänstemannakåren på utbildningsavdelningen och sociala avdelningen och det har vi behövt reparera lite grann med åren. Det gick lite för långt.

Nu gäller det att lägga skarpa förslag för mjuka värden, så skulle jag vilja motivera regeringens politik.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är förtröstansfulla ord från vicelantrådet. Jag sympatiserar med detta långt. Säkert är det så att man måste backa lite bland. Det är helt normalt. Man kan inte få allt på plats direkt. Vi är ju duktiga på att anpassa oss. Som jag sade för en stund sedan här, landskapsandelarna till kommunerna har ju minskat från drygt 40 miljoner till 33 miljoner och ändå kan man upprätthålla en bättre service än tidigare med en måttlig skatt, inte speciellt mycket högre än tidigare. Inom ÅHS har det inom många, många år jobbats konstruktivt, man har fått mera för pengarna och man har kunnat jobba på ett annat sätt. Det ska vi fortsätta med förstås.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Karlsson. Jag blir nästan lite ledsen av att höra ltl Karlsson lite uppgivet säga att centern och ltl Karlsson inte tror att det går att spara in det här budgetunderskottet. Stämmer faktiskt det?

Ålands näringsliv har varit ganska tydliga ganska länge med att de gärna ser ett Åland med färre kommuner. Tycker ltl Runar Karlsson att det är fel det som Ålands näringsliv vill att Åland ska sträva efter?

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är absolut inte Ålands näringsliv som bestämmer hur många kommuner vi ska ha på Åland. Det är Ålands folk som bestämmer hur många kommuner vi ska ha på Åland. Att någon organisation vill lobba för det ena eller det andra är inte speciellt ovanligt, men i demokratisk anda är det folket som bestämmer. ”Makten till folket”, som det står i grundlagen.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Givetvis, ltl Karlsson, är det folket som ska bestämma. Men är det inte en ganska intressant synpunkt som Ålands näringsliv för fram? Enligt mig är det ganska viktigt att åländska politiker lyssnar vilka synpunkter det åländska näringslivet har. Eller ska vi bara strunta i det och gå vidare?

När det gäller kommunerna och kommunstrukturen så är ett replikskifte alldeles för kort tid för att komma med välformulerade argument, för de finns.

Att sätta kommuninnevånarna i en ännu större skattefälla som med Runar Karlsson hotar med, det tycker jag att är lite dumt, speciellt med tanke på att Ålands landskapsregering redan står för ÅHS och en stor del av skolans efterutbildning, gymnasialstadiet. Menar Runar Karlsson att ålänningarna ska bli beskattade ännu högre istället för att vi ska hitta synergier och effektivare strukturer?

Ltl Runar Karlsson, replik

Det där är rena påståenden som har tagits från luften. Det finns inte något konkret innehåll, som att man skulle bli mera beskattad om man har många kommuner.

Man gjorde en undersökning för ett antal år sedan där man frågade det åländska folket om de var beredda på sämre service genom att man behåller 16 kommuner. Det var så kallade ledande frågor. Det är inte så. Man måste ställa frågor som är relevanta.

Det är klart att vi ska höra på näringslivet, men inte bara på näringslivet, vi ska höra på kommunerna och de som behöver äldreomsorg ute i skärgården, på landsbygden och i Mariehamn. Vi ska höra på befolkningen i stort. Sedan ska vi väga in vad som är bäst för hela Åland. Sedan kan vi förstås ha olika åsikter om det. Jag förstår att man från en del håll tycker att man ska centralisera Åland. Men jag som kommer från landsbygden kan inte tänka mig att det skulle bli bättre att man tömmer landsbygden och skärgården genom att klumpa ihop servicen i centrum.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack Runar Karlsson för anförandet.

Jag börjar lite tröttna på att ltl Karlsson hela tiden utmålar den åländska landsbygden som om det skulle vara Lappland, med 80 kilometer till närmsta granne.

Förra veckan kände jag att jag hade lite tid över före jag skulle på ett möte så jag körde till Knallen i Sund och åt middag. Det är inte så jättelånga avstånd här på Åland så att man kan börja prata om centralisering och man flyttar ett kommunalkontor från Saltvik till Godby eller något liknande. Vi diskuterar inte amerikanska öknar eller Lapplands vida slätter.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det där gav ju svar, precis som jag sade, på den socialdemokratiska ideologin. Man vill centralisera. Jag respekterar det, men jag delar inte den åsikten. Jag tror att de som bor i Geta, Saltvik eller Sund vill ha nära till service, speciellt om man är gammal och kracklig så vill man ha nära till äldreomsorg och man vill ha nära till all annan service. Jag har egen erfarenhet av hur man gjorde i min egen kommun en gång i tiden och vad folk tyckte. Man vill ha service nära sig. När det inte är dyrare, varför ska man inte få ha det?

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Geta, Saltvik och de andra ställena kommer inte att förändras, de kommer inte att försvinna. Byarna finns kvar, namnen finns kvar och det enda som händer är att de större kommungränserna dras undan. Man får en större enhet, en mer hållbar enhet och en mer bärkraftigt enhet som bättre kan ta hand om alla. Man får också ett mer jämlikt system där skatteprocenten från kommun till kommun inte varierar med 2-4 procent beroende på i vilken del av en kommungräns man råkar bo. Om man bor 500 meter på västra eller östra sidan så är det helt skilda förutsättningar både att driva företag, bo och att köpa hus. Färre kommuner skulle också medföra mera jämställt för alla ålänningar.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Jag delar inte alls den uppfattningen.  Att det skulle vara mycket mer rationellt med färre kommuner, ja det är möjligt att det skulle vara det, men jag anser att fördelarna överväger nackdelarna, precis som med självstyrelsen. Det är klart att om allting skulle beslutas i Helsingfors så skulle vi kunna stänga det här huset och 250 personer kunde gå hem. Klart att det hade varit mycket mer rationellt, men skadan skulle vara mycket större än nyttan och precis samma sak är det med kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ltl Karlsson och jag har vid många tillfällen genom åren diskuterat ekonomisk politik och haft väldigt mycket liknande åsikter. Vi har varit ganska bestämda i våra uppfattningar om att vi måste klara av att balansera ekonomin.

Jag säger det som sades här i en tidigare replikväxling. Jag uppfattade det också som lite uppgivet när ltl Karlsson för sin och centerns räkning sade att det är svårt att spara, vilket det är, det erkänner jag också och att man sannolikt kanske inte klarar av det heller.

Då vill jag ställa frågan till ltl Karlsson; om inte vi klarar av att få ordning på ekonomin, vem ska då göra det för oss? Jag tycker att det här är en självstyrelsepolitisk intressant fråga. Om inte Ålands lagting klarar av det, vem ska göra det åt oss?

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! Återigen vill jag be minister Perämaa och alla andra att läsa budgetmotion nr 39, där vi visar att vi vill spara och kan spara precis lika mycket som landskapsregeringen men på ett bättre sätt. Med vårt förslag så kommer det i praktiken att vara lättare att uppnå de här siffrorna. Vi tror att det kommer att vara svårare med det som regeringen har fört fram. Det är precis tvärtemot det som minister Perämaa försöker säga.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag ser att det förslag som centern har lagt knappast når de nivåer på inbesparingar som finns angivna totalt i de ramar som landskapsregeringen föreslog för lagtinget. Men vi behöver inte ta den diskussionen. Centern har ändå flera gånger här sagt att det är svårt att spara de nivåer som vi har lagt upp i ramen inför kommande år och kanske därefter också.

Sedan en liten detalj om bränslepriset, som nämndes här, i förhållande till infrastrukturavdelningen. Landskapsregeringen har gått in för att fluktuationer i bränslepriset ska hållas utanför de inbesparingskrav som den avdelningen har. Det betyder att infrastrukturminister Nordberg har att förbereda inbesparingar på sin avdelning där bränslepriserna inte är en del av inbesparingarna.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Tack för den informationen. Minister Perämaa sade att vi anser att det är svårt att spara, det tror jag också att regeringen anser och skulle det inte vara svårt att spara så skulle detta ha varit sparat för länge sedan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ltl Karlsson resonerade om hårda och mjuka värden och uttalade sig inte speciellt positivt om kortruttsplanerna. Kortruttsplanerna är ju till för att nå inbesparingar för att vi sedan också ska ha råd med de mjuka värdena. Är det så att vi inte vågar ta i på något ställe och satsa för att nå inbesparingar då är vi nog i så fall på fel plats i den här salen. Den repliken som kom i ett tidigare replikskifte från vtm Gunell här var väldigt träffande, det behövs skarpa förslag om mjuka värden för det behövs för att ha råd med alla mjuka värden som vi måste värna om.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är möjligt att ltl Sundblom har gått på andra matematiklektioner än vad jag har gjort. Men att satsa 50 miljoner på västra och östra Föglö och kunna räkna hem det, så det räcker inte mina matematikkunskaper till. Vi får se vad regeringen kommer till när man lägger fram det och på vilket sätt man ska utföra kortrutten med en hållbar utveckling även vad gäller miljöingrepp.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Alla dessa planer som har diskuterats de senaste åren och att man har kommit en bit på väg med miljöarbetet och miljökonsekvensbedömningar har gett en framtidstro i skärgården. Det är ledsamt att ltl Karlsson nu försöker kväva den gryende framtidstron som jag ser.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Om det är så man börjar kväva för mycket på de mjuka värdena så kommer man att kväva framtidstron för hela Åland till sist. En av orsakerna till varför Åland är attraktivt är att vi har en sådan fantastisk service.

Jag vill påminna Sundblom om att det inte är så många år sedan som Åva-Jurmo projektet var på gång och det skulle bli fantastiska inbesparingar. Det slutade med lagtinget inte gav tillräckliga medel för att göra det här jobbet. Precis exakt så kommer det också att bli med kortrutten på västra och östra Föglö. Den kommer inte att bli av förutom att man slänger bort några miljoner i konsultkostnader, men det är en annan sak.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Herr talman! Bästa lagting, jag vill tacka finansutskottet för intressanta processer kring både vindkraftlagen och betänkande om tilläggsbudgeten. Det är ett mycket värdefullt och sakligt arbete.

Jag fastnade för skrivningen att landskapet har dubbla konjunkturlägen. Det är en ganska träffande beskrivning och väldigt uppenbart i det arbete som regeringen bedriver och som man särskilt i egenskap av näringsminister kan se så tydligt. Vi stimulerar och vi ger olika stöd till näringslivet för att de ska främjas och utvecklas. Senast idag till Stallhagen som gör en stor satsning på 7 miljoner och utvidgar sitt företag. Det händer många positiva saker här och där.

Tyvärr har vi inte kopplingen mellan samhället och det privata näringslivets goda ekonomi. De facto är näringslivet bra just nu, åtminstone för många där man delar ut dividender. Den senaste konjunkturrapporten ger ändå en bild av ett näringsliv som tror på framtiden, ett näringsliv som vill investera och anställa. Hur ska man få den här kopplingen starkare så att det ger effekter i högre grad på den offentliga kassan? Vi ser det ju förstås och därför är det motiverat att arbeta också pro-aktivt och progressivt med näringspolitiska och sysselsättningspolitiska insatser. För det påverkar förstås att människor har arbete, vilket är mycket viktigt, och sedan förstås kommunernas skatteintäkter och flitpengen.

Om man tänker på åländsk ekonomi så kanske man ska göra det i tre olika etapper. Vad är en hållbar ekonomi för Åland 2051? Det är det begreppet som vi har arbetat med. Vilka redskap ska du Ålandskommittén leverera för att vi ska kunna ha en hållbar ekonomi på Åland 2051? Hur ska vi hanka oss fram till dess, till år 2022, när detta kan sättas ikraft och förhoppningsvis ändå ge det åländska samhället en finansiell framgång? Det betyder mera medel för det offentliga Åland och för landskapet för att kunna försörja och förbättra välfärden med alla dess behov som förstås kommer att finnas även då.

Utmaningen för Ålandskommittén är att hitta hur man stärker kopplingen mellan politiken som förs i den här salen och hur politiken också får effekter på den intäktsmassa som vi får till välfärden.

Det har varit en väldigt intensiv tid i regeringen. Det har varit räddningsaktioner av diverse slag. När tilläggsbudgeten gavs så skrev man i den att vi har en positiv konjunktur. Det går hyggligt bra för näringslivet. Det moln man såg på himlen var chipsfabriken i Haraldsby och där har vi nu lyckats med gemensamma krafter vända en kris till en framgång. Det har också betytt att man har kunnat gå från att ha en räddningsaktion till att vända det till något som kan bli ett välbalanserat och bra konkurrenskraftspaket för hela det åländska näringslivet.

Till skillnad från det som man på rikssidan arbetar med så syftar det här inte till att minska köpkraften och lönerna hos folk, utan tvärtom att stärka köpkraften. Vi presenterade det här paketet för media och allmänheten förra veckan, men om lagtinget är mera intresserade av att få mera information om det så kommer vi naturligtvis och informerar närmare.

När det gäller vindkraften så kunde man läsa i dagens tidning att nu nedmonteras Preciosa, det äldsta vindkraftverket på Åland, och kanske en av mödrarna till vindkraftverken på Åland. Hon sattes upp 1995 och hon ska nu blåsa vidare under nya himlar i Irland. Det visar att det här är den väg som den åländska vindkraften skulle ha vandrat utan det här stödsystemet som nu idag går vidare för beslut. Det är också på sätt och vis en räddningsaktion för att kunna värna kärnan och kompetensen i vindkraftsindustrin så att den kan övervintra till den dag då de planer som man haft för expansion åter kan sättas igång och man kan fortsätta investeringen. För oavsett hur vi tänker oss framtiden så har vindkraften goda förutsättningar på Åland. Jag vill åtminstone att vi fortsätter att arbeta för att vi har en blandkompott av fossilfria naturliga energiformer som i allt högre grad ska försörja oss på Åland. Vi ska inte heller bara förlita oss på man gör de här investeringarna och omställningarna i Finland och Sverige och vi bara ”kablar hit”, utan vi ska också ha en självförsörjning på Åland när det gäller energi. Det här kommer vi att jobba vidare med. Jag är glad för att man nu kan processa det här framåt ytterligare och sätta det i verket.

Jag vill bara kort säga om turismen att jag tycker att det känns mycket positivt. Man ser att flera och flera länder söker nya resmål. Åland har definitivt möjlighet att kunna vara en sådan intressant plats i samband med att Visit Finland nu profilerar insjöarna, städerna och Lappland men framförallt även skärgården. Många turistdestinationer som Egypten och Turkiet blir mer och mer instabila och osäkra att besöka och då söker sig stora grupper till nya trygga resmål. Åland är definitivt ett sådant resmål. Die schären projekten som fanns en gång i tiden kommer nu i steg två eller i nästa generation. Det kanske inte är likadant och i samma tappning men det marknadsför den finländska skärgården och därmed Åland till den tyska marknaden.

Nu måste vi jobba med att få flera turistföretag exportmogna, dvs. kunna leverera material på engelska, kunna vara tillräckligt långsiktiga och kunna garantera att man finns och har en prisnivå som gäller flera år in i framtiden.

Några korta saker ännu, med tanke på att Runar fick gå över tiden lite.

Det som utskottet inte har uppmärksammat men som jag ändå tycker är konkret och bra regionalpolitik är stöden till butikerna, till landsbygds- och skärgårdsbutikerna som här nämns. Jag tror det var vtm Thörnroos som sade att hon värnar självstyrelsen, skärgården och de socialt utsatta. Jag är den första att instämma att de tre områden är helt centrala. Därför tycker jag också att det är värt att uppmärksamma att det i den här budgeten finns ett förslag att gå vidare med att göra SSA-avgifterna, som inte ger så stor effekt för skärgårdens företagare, till ett bättre och starkare regionalt stöd till de här butikerna så att de också kan övervintra. Det blir tydligen landskapets roll i vissa sammanhang.

Här finns förstås också Guttorp. Den 20 juni hålls det stora rådslaget kring fiskevården och fiskevårdens framtid. Det är öppet för alla som önskar delta. Jag känner för min del ett stort stöd i att det finns en vilja att fiskyngelsproduktionen ska finnas kvar och att man ska fortsätta att ha en kontinuerlig och välskött fiskevård på Åland. Landskapsregeringen kommer att föreslå förslag på hur man kunde hitta nya finansieringsformer för fiskevården på Åland. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag har en fråga som absolut inte ska ses som kritik, jag vill verkligen understryka det.

Att man lyckades tillsammans med hela det åländska näringslivet och ett brett kluster förmå Orkla att stanna är naturligtvis kortsiktigt fantastiskt. Hur det blir långsiktigt är det ingen människa som vet för sådan är marknaden. Allt hänger på att konsumenterna köper deras produkter. Men en sak förbryllade mig lite. Näringsministern nämnde att detta stärker köpkraften hos konsumenterna. Det får jag faktiskt inte riktigt ihop. Paketet som man nu ska ut med, 5-6 miljoner som dels ska sänka avgifterna för Orkla fabriken och dels andra storproducenter, är bra för det kan hjälpa dem att lite lättare komma ut på andra marknader, men pengarna ska ju komma från skattebetalarna. Då undrar jag hur köpkraften kan stärkas? Är inte risken stor att det blir ett nollsummespel?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Så kan man förstås se det. Den kapitalöverföring som landskapet har för avsikt att iscensätta till kraftnätsbolaget är ju till för att dämpa den effekt som Finlandskabelns investering skulle ha på alla elkonsumenters elräkningar. Den effekten gynnar alla. Det var det som jag menade.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, det förstår jag. Det var egentligen den andra delen av paketet som är större än den som är planerad för Kraftnät Åland. Ändå så måste frågan ställas; hur ser ministern på risken att detta inte godkänns från EU, att det blir ett otillåtet statsstöd?

Sedan en helt annan fråga på slutet; beträffande Guttorp skriver man i tilläggsbudgeten; ”landskapsregeringen anser inte att landskapet ska ha det huvudsakliga ansvaret för att finansiera fiskyngelproduktion för utplantering.”  Landskapet äger mer än hälften av fiskevattnen runt om Åland. Jag tycker att det finns goda skäl att hävda att landskapet ska ha huvudansvaret för utplantering av fiskyngel. Två frågor; EU-notifieringen och Guttorp.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag kan inte i det här direkta skedet se något hinder och att det skulle vara statsstöd, men det ska vi naturligtvis fördjupa oss i och granska noga.

Beträffande Guttorp så redan i fiskelagen så finns det ett åtagande för alla vattenägare att sköta sina vatten. Det ansvaret åligger alla som äger vatten, de ska sköta och förvalta vattnet väl och likaså landskapet ska göra det i egenskap av ägare av ganska stora vattenarealer.

Däremot är frågan om fiskevårdens finansiering inte ny. Det har funnits idéer om det sedan sextiotalet. I Sverige har man gjort fem statliga utredningar för att hitta en bättre finansieringsform än via skattesedeln för fiskevården. I Finland införde man en fiskevårdsavgift för ett antal år sedan. Det är ingen unik situation.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack vicelantrådet för ett intressant anförande.

Jag vill komma med lite information vad gäller Preciosa. Läser man dagens tidning så får man lätt den uppfattningen att det är det uteblivna vindkraftstödet och andra stödformer som har gjort att det nu monteras ner. Några av oss känner till, annars gör ni det snart, att det inte är det som är anledningen till att Preciosa, vindkraftverket, nu tas ner utan det är helt andra orsaker som ligger till grund för det.

Vicelantrådet efterlyste en palett av olika energiformer. Jag delar den synen. Jag anser att landskapsregeringen borde presentera en ny energiförsörjningsplan innan vi går vidare med att betala ut stöd till vindkraftsbolagen, närmast med tanke på de nu snart får 900 000 euro i stöd samt att vi inte vet hur finansieringen ser ut för andra energiformer.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det kan man tycka, men där tycker regeringen annorlunda och därför är lagen framlagd. Om jag läser rätt så ser jag inga reservationer heller från vicetalmannens sida, utan det här kan man gå vidare med. Vi har sagt redan länge att det handlar om på kort sikt och på lång sikt. På kort sikt är det här en räddningsaktion för den befintliga vindkraften. Men, som man kan läsa i tidningen idag, vi kan inte rädda allt. Därför var viljan från bolagens sida ett annat belopp än det som vi nu har erbjudit. Dessa 2,7 är, som vi bedömer, ändå tillräckligt och maximalt under de här sju åren för att ändå kunna bevara kärnan och kompetensen så att den dag man kan flyga igen så finns det förutsättningar.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! I oppositionsrollen försöker jag att inte skriva en reservation varje gång jag har en avvikande åsikt från landskapsregeringens linje. Vi för ett resonemang och väljer var vi tydligt vill poängtera att vi inte tycker att det är ett bra förslag. Därför har jag inte reserverat mig i finans- och näringsutskottet.

Med tanke på det ekonomiska läget och andra produktionsformer av förnyelsebar energi som finns och kan utvecklas så tycker jag att det skulle vara klädsamt om landskapsregeringen kunde presentera en helhetslösning innan man betalar ut ett stöd till de aktuella vindkraftsbolagen. Och det även med tanke på att de nu får 900 000 euro inom loppet av en månad som åtminstone i teorin borde medföra att de kan övervintra till våren då landskapsregeringen kan presentera en komplett energiförsörjningsplan för hela Åland.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag noterar vicetalmannens önskemål. Jag tycker ändå att det har varit tydligt från landskapsregeringens sida att en energi- och klimatstrategi kommer att presenteras i mars nästa år. Då kommer man att visa på hela paletten av stödstrukturer.

Jag vet inte om vi från åländsk sida är beredda att gå den matchen en gång till, men jag tror att det finns intresse av att delta i Q 18 eller det teknikneutrala stödsystemet som finska staten kommer att aktualisera inom ett år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, talman! Jag ställer frågor för att få svar, men det är inte så lätt alla gånger.

Grunden för att kunna betala ut stöd till vindkraften är det så kallade allmänna gruppundantagsförfarande, EU-förordningen 651/2014 på 70 sidor innehållande 58 artiklar. Det skulle vara väldigt spännande att veta vilken artikel som regeringen hänvisar till?

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Alla dessa frågor kunde ltl Toivonen ha fått svar på tio gånger om i utskottet. Jag kan berätta att det står här i framställningen att det är kommissionens förordning 651/14 och de stöd som är förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Det är också avsnitt 7; stöd till miljöskydd, artikel 42; driftstöd för främjande av el från förnyelsebara källor.  Är svaret är tillräckligt?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru vicelantrådet. Jag ska kontrollera upp om det kan stämma. Jag kunde ha fått svar i utskottet, ja. Jag kunde också ha fått svar om vicelantrådet hade varit närvarande här i salen vid den första behandlingen.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Då betraktar jag frågan som avslutad och ltl Toivonen tillfreds med de svar som har getts.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag vill egentligen bara understöda vicelantrådet Gunell. Jag hoppas också och tror att flera hittar hit till Åland när resor till andra länder känns lite läskiga idag. Kanske man undviker att resa till de länderna som läget är i omvärlden idag.

Jag håller också med om att vi behöver bli bättre på att sälja oss internationellt. Jag tycker ändå att vi har kommit en bra bit på vägen när fler och fler turistboenden marknadsför sig på booking.com. Helt plötsligt finns det en möjlighet att hitta Åland på Internet. Man hittar boenden på Åland och blir intresserad av vad det är för ställe. Jag håller absolut med.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Vi har ju skrivit i regeringsprogrammet att turismen ska betraktas som en basnäring. Vi behöver definiera vad det innebär. Jag tror bl.a. att det ska innebära att man har ett turistiskt perspektiv på olika frågor när man fattar beslut. Är det här ett beslut som främjar turismen? Jag tycker att frågan om fiskevården är en sådan fråga, men också när man bygger infrastruktur och när man hanterar turlistor i skärgårdstrafiken osv. Turismen som basnäring betyder att man betraktar näringen som en professionell näring med hög kvalitet och servicenivå.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Absolut, jag håller helt och fullt med vicelantrådet.

Under lunchen idag diskuterade vi hur allting har förändrats väldigt mycket när det gäller boenden och hur folk bokar idag. Turismbranschen är en bransch där det händer otroligt mycket just nu. För några år sedan var det ingen som visste vad Airbnb var, alla bokade via resebyråer och rederier när man skulle åka någonstans. Idag bokar de flesta via booking.com eller hotels.com. Det är en bransch som är i väldigt stor gungning just nu, det händer väldigt mycket så det är jättebra om vi från landskapsregeringen är med på tåget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Centergruppen har tydligt framfört att vi bistår omfattningen om inbesparingar som regeringen föreslår. Centern har däremot, för att kunna ta ställning till förslaget, önskat beredning och förslag till beslut. 

Jag ska försöka göra en enkel liknelse för att förklara hur vi menar. Om vi tänker oss att vi har en familj som beställer ett huspaket. Huspaket kanske kostar 250 000 euro, medan familjen hade tänkt sig att taket för huspakets kostnader skulle vara 200 000 euro. Jag tror att alla som skulle beställa det här huspaketet vill veta vilka förändringar minskningen på 50 000 medför. Försvinner en toalett, blir det färre rum eller vad blir annorlunda? Jag tror att det är en ganska förståeligt förväntan för den som ska vara med och fatta beslut om man får vad man har tänkt sig för 200 000 euro.

På så sätt kanske regeringen också förstår varför oppositionen förväntar sig att ett förslag till inbesparingar också ska, som i offentlig förvaltning är kutym, innehålla en beredning, ett underlag och en konsekvens av det som föreslås.

Vi omfattar omfattningen av inbesparingen, men vi har betonat att vi inte delar regeringens prioritering om att spara till så stora delar på vård, skola och omsorg. Vi är beredda att istället göra insatser inom tekniska sektorn som t.ex. privatisering av driften av vägunderhållet. Vi vill spara lika mycket men vi har en annan prioritering.

Ålands befolkning och Ålands lagting skulle vara betjänt av att få lite svar från regeringen och regeringspartierna istället för att regeringspartierna ska fokusera på centern och ställa frågor till centern. Det är regeringen som ska föreslå och vi i oppositionen ska ta ställning.

Tillåt mig att uppfatta det så när lantrådet bröt in i ltl Jörgen Petterssons anförande och ropade ut ”exakt” när han talade om att man borde titta framåt och fundera på hur regeringen ska regera istället för att fundera på hur centern har regerat. Låt det nu vara ett startskott för att regeringen börjar hitta rollerna, så att regeringen lägger förslag och motiverar förslagen och oppositionen granskar och tar ställning. Hjärtligt välkomna med skarpa förslag!

Från centergruppen inledde vi tilläggsbudgetsdebatten med att ställa några grundläggande frågor för att få klarhet i det som är otydligt eller som inte finns beskrivet i budgetförslaget. Detta i förhoppning att kunna biträda regeringen och underlätta arbetet med inbesparingar. 

Inspirerad av regeringens både tidigare frågor om detaljer kring hur centern skulle göra och intresset av tips från oss, vilket även minister Valve idag fortsätter kräva besked om, så hoppas vi att minister Valve och regeringen lever upp till sina egna förväntningar och kommer med besked.

Vi har inte efter tilläggsbudgetens behandling fått klarhet i hur inbesparingarna på 700 000 euro inom de sociala stöden ska förverkligas och vi fick det inte heller från presentationen av finansutskottets ordförande. Jag antar att svaret finns i regeringspartierna nu och att man vet vilka stöd som kommer att sänkas och vilka befolkningsgrupper det är som berörs. De ekonomiska ramarna, dvs. de pengar som regeringen föreslår att avdelningar och enheter ska få sig tilldelade för budgetåret 2017, är nu utskickade till avdelningarna, och de har rimligtvis följts åt av politiska målsättningar och direktiv. Går det nu idag att få redogjort idag för vilken vägkost och vilka målsättningar som skickats med till avdelningen tillsammans med kravet på inbesparingar? Det skulle kännas mer transparent och det skulle finnas en bättre grund för beslut om vi skulle kunna få detta redogjort.

Vi önskade också få klarhet i vilka större investeringar som kommer att genomföras under perioden och på vilket sätt de avses finansieras. Är det över budgeten, via bolag eller med annan extern finansiering?

Har landskapsregeringen analyserat de socialpolitiska och kommunalskattepolitiska konsekvenserna som sänkningen av landskapsandelarna med 4 miljoner kommer att innebära för innevånarna, speciellt i de små kommunerna? Vi vet att kommunernas kostnader till stora delar består av löner och den här omfattningen av inbesparingar leder, vad jag kan förstå, till att verksamheter kommer att behöva upphöra. Vilka är de verksamheterna?

Vi gläds åt att finans- och näringsutskottet stöder vår tanke på att driftsprivatisera vägunderhållet och ser fram emot resultatet av det i skrivningen i 2017 års budget. 

Vi har inte heller fått några svar på hur de återstående två tredjedelarna, cirka 15 miljoner euro, ska skäras under perioden.

Under debatten så fick vi muntliga svar på att regeringen avser att höja avgifterna inom ÅHS för att spara två miljoner euro, samtidigt som andra representanter från regeringspartierna slog fast att regeringen inte har stöd för avgiftshöjningar. Inga avgiftshöjningar! Som bekant gör centern en annan prioritering. Vi anser att det är orimligt för det kommer att få allvarliga konsekvenser för sjukvården.

Vi föreslår därför en privatisering inom vägunderhållet istället. Regeringspartierna står fast vid 2 miljoner euros inbesparing, även efter finans- och näringsutskottets behandling. Har regeringen nu, i samband med rambesluten, formulerat svar på vilka prioriteringar som landskapsregeringen gör inom vården?

Vi hade ytterligare frågor som lämnades obesvarade men inledningsvis ber vi om svar och kommentarer kring dessa som vi delgav regeringen på förhand inför debatten för att ge dem försprång. En av de frågor som helt mötts med tystnad men som fick ett svar idag handlar om konsekvensbedömningar, framförallt för barn och jämställdhet. Man är medveten om att man inte har jobbat med det hittills, man har en medvetenhet om det men det syns inte i skrift. Konsekvensbedömningar behöver också göras för olika befolkningsgrupper. För att det ska vara en seriös behandling så behöver förstås dessa frågor kunna få svar. Vi hoppas att vi kan se det som ett resultat av kommande framställningar, förslag osv. så att det finns i rejäla konsekvensbedömningar.

Vi hoppas att vi kan få lite mer klarhet innan vi går till beslut. Vi hoppas på en mer transparant och ett mer tydligt förslag. Mera demokrati inför budget 2017! Tack, herr talman.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag vill förtydliga det som man också i finans- och i näringsutskottet förtydligade gällande besparingskraven på ÅHS. Det ska inte sparas 2 miljoner i kostnader, utan det är nettokostnadsnivån som är 2 miljoner euro. Dessutom har samtliga kända kostnadsökningar beaktats. Jag tror inte att centerns motion ligger så långt ifrån. Det är ganska stora kända kostnader och sedan föreslår centern att 1 miljon ska sparas. Sedan tillkommer ytterligare avgiftsjusteringar och det finns en hel rad av olika avgifter inom ÅHS. Debatten har blivit lite skev, som jag ser den.

Ltl Britt Lundberg, replik

Jag hoppas att det blir en frågestund här inom kort. Vi kan redan nu säga att vi ställer den här frågan till regeringspartierna så hoppas vi att vi kan få redogjort ordentligt för den här frågan. Det är ytterst viktigt.

Vår bild från ÅHS är att det är orimligt för i år utan att kortsiktigt avskeda människor som man ändå sedan kanske behöver i ett längre perspektiv till att göra det som nu har lagts fram kanske lite obetänkt ifrån regeringens sida. Jag tror att det är väldigt, väldigt bra att man tar itu med det här och arbetar i den riktningen som ltl Johansson sade. Då behöver det egentligen inte ha några större konsekvenser för vårdens kvalitet.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag ringaktar det inte på något sätt. Det kommer sannerligen att vara tufft att spara de här pengarna. Det kommer säkert att innebär det ena och det andra. Däremot kan jag garantera att både regeringen och den tillsatta styrelsen värnar om vårdkvaliteten. Den sista klubben är inte slagen. Hittills tycker jag personligen, om jag får tala som ÅHS representant, att det ser mycket lovande ut.

Ltl Britt Lundberg, replik

Innan vi skiljs åt här för sommaren är det bra om vi kan få en redogörelse från landskapsregeringen. Vi vill ha en redogörelse om hur landskapsregeringen ser på det här på ett litet annorlunda sätt än vad man kanske har framställt det och den bild som det har gett i budgeten, att det egentligen inte rör som så många miljoner som det står i texten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Lundberg. Jag vill ställa samma fråga till ltl Lundberg som jag ställde till ltl Karlsson för en stund sedan. Tror ltl Lundberg att det går att spara och omstrukturera så att Ålands ekonomi kommer i balans? Eller är hon, likt ltl Karlsson, skeptisk till det?

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag är helt övertygad om att det är fullt möjligt. Det kräver väldigt mycket tydlighet. Det kommer att krävas att regeringen varje dag vet vad de vill och kan ge svar på frågor, och att regeringen lämnar förslag som är tydligt underbyggda, genomtänkta och har konsekvensbedömningar så att alla står samlade. Att det inte blir så som det blev under budgetdebatten att man inför öppen ridå börjar bråka inom regeringspartierna och tala om att om det blir avgiftshöjningar inom ÅHS så då kommer man inte vara med osv. Det ger inte någon stark bild av en ledning. Man behöver prata ihop sig färdigt. Så småningom skulle regeringen vara färdig att lägga fram sin tilläggsbudget för lagtinget. Nu får vi hoppas att den här sommaren innebär ett väldigt aktivt arbete. När vi kommer tillbaka och får förslaget till budget till 2017 får vi hoppas att alla är medvetna om vad det handlar om och att det finns transparens, tydliga målsättningar och tydliga förslag så att man vet vad man behandlar, så att det inte blir som nu att vi gissar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Lundberg. Jag vill ställa en konkret fråga om en konkret post här. I budgetmotion nr 39 under Övrigt har centern specificerat att 827 000 euro ska sparas. Det är så pass konkret och specifikt. Vad ingår där, förutom avreglerad rådjursjakt och minskat resande till Helsingfors?

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det får du väldigt gärna fråga. Framförallt så lovar jag att svara på det bara jag får svar på mina frågor först. Det här fanns inte med i mitt anförande och därför borde talmannen ha brutit av den här repliken redan.

Men vi ser redan nu att tydligen behöver ingen sitta inne här i salen, vi kanske t.o.m. kunde spara in på en minister. Det lades en lång rad förslag här från ltl Runar Karlsson.

Vi i oppositionen har inte tillgång till 250 tjänstemän som jobbar åtta till sex alla dagar i huset här för sju i regeringen. Om vi som är i opposition skulle kunna få svar på någon av våra frågor, som vi dessutom har ställt på förhand, så vore det mycket klädsamt av regeringen. Det finns gott om tid ännu så jag hoppas att ni kommer med de svaren.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Jag måste börja med att konstatera att man kanske pratar för något tomma stolar för ögonblicket. Det får mig att undra om vi har statsskick mitt i allt där vi har frångått den lagstiftande och den verkställande makten. Välkommen in finansminister Mats Perämaa! Det är ett nöje att se dig på plats.

Talman! När krisen är ett faktum, alltså på riktigt skarp, finns en urgammal hedersprincip som heter att kvinnor och barn ska hjälpas först. Den är numera inte oomstridd och den är tveksam och gammalmodig ur jämställdhetssynpunkt men den har ändå praktiserats. Avsikten är såklart att de mest utsatta ska värnas vilket är en slags allmän mänsklig uppträdandekod.

Ålands landskapsregering gör tvärtom i tilläggsbudgeten och tycker kvinnor och barn ska betala planerade inbesparingar. Jag saknar en analys kring detta i debatten.

Finans- och näringsutskottet har tidigare räknat fram ett hållbarhetsunderskott på cirka 17 miljoner euro. Så har det i stort sett varit sedan år 2011, några år har sedan dess gått bättre och några sämre, beroende på vilka investeringar som har genomförts. Klumpsumman är sist och slutligen lite för liten för att täcka de utgifter Åland har och det är ett stort problem.

Samhällsbygge är en komplicerad uppgift. Det ska skötas omsorgsfullt och så rättvist som möjligt.

Jag har i några replikskiften tidigare idag lyft frågan om det finns en jämställdhetsanalys i föreliggande budgetförslag och är fortfarande väldigt betänksam över den kyla gentemot främst kvinnliga arbetstagare som tilläggsbudgeten uppvisar och som får stöd i betänkandet från finans- och näringsutskottet. Man får känslan av att nu ska det sparas, kosta vad det kosta vill.

Tilläggsbudgeten rymmer två konkreta sparförslag. ÅHS kostnader ska sänkas med två miljoner euro år 2017 och kommunerna ska till följd av lägre landskapsandelar spara 4 miljoner euro under åren 2017 och 2018. Här ska man minnas att själva avsikten med just landskapsandelarna är att säkerställa barndagvård, skolan och äldreomsorg för medborgarna.

Trots remissdebatten där vi var många som lyfte jämställdhetsfrågorna och rättviseaspekten hittar jag inte med ett enda ord något resonemang i betänkandet om dessa åtgärder är rättvisa och jämställda. Observera, här ifrågasätter jag inte om de är nödvändiga. Jag frågar mig om de är rättvisa och går tillbaka till regeringsprogrammet från i höstas där lantrådet Katrin Sjögren skriver: ”Landskapsregeringen har det övergripande ansvaret for att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitiken ska bidra till att förändra strukturerna i samhället så att detta blir möjligt.” Dessa ord är omöjliga att missförstå. Män och kvinnor är ännu inte jämställda, när det till exempel gäller löner, men ska bli det vilket jag och centern varmt understöder.

Vidare kan det inte ha undgått någon att begreppet barnperspektiv nämns i alla möjliga sammanhang för att understryka vikten av att göra kloka saker som våra barn blir trygga och modiga av. De nu planerade åtgärderna motarbetar på flera sätt de planerna. För ordningens skull ska jag samtidigt notera att lantrådet Katrin Sjögren har satt sig i bänken, det tackar vi för.

Talman! Jämställdhet, kvinnors makt att forma sina egna liv och vikten av kloka och förhoppningsvis välutbildade unga har präglat debatten och är viktiga delar av hela Åland. Mot den här bakgrunden är det utomordentligt underligt att en jämställdhetsanalys av dessa besparingar, totalt 6 miljoner euro, inte nämns i finans- och näringsutskottets betänkande. Det finns två enkla, viktiga och väldigt självklara frågor som borde besvaras: För det första; hur drabbar de planerade inbesparingarna kvinnor i förhållande till män? För det andra; vad är konsekvenserna av besluten för våra barn? Eftersom jag saknar detta har jag gjort lite research. Det är inte så svårt för ÅSUBs är en guldgruva. Det ska ändå sägas, statistik är statistik och kalkyler är kalkyler. Men trots det visar min lilla genomgång två besvärande fakta: Det är kvinnor och det är barn som ska betala de aviserade inbesparingarna. Männen klarar sig betydligt lindrigare.

Vi börjar med kommunerna. Medellönen för kommunalt anställda var i oktober år 2014 3 064 euro per månad. Översätter man det rakt av betyder det att man med 4 miljoner euro betalar 109 anställdas löner. Jag vet att detta inte är hela sanningen, det tillkommer sociala avgifter, investeringar och lite annat. Den absoluta merparten av kommunernas utgifter handlar ändå om löner till personal som ägnar sig åt barndagvård, skola och omsorg. När det ska sparas i kommunerna är det anställda det går ut över och i förlängningen dem vi säger att vi vill värna.

Jodå, jag har siffror på detta också. Av totalt 1 383 heltidsanställda i kommunerna är 77 procent kvinnor och 23 procent män. De flesta av de kommunalt anställda hör till grupperna lärare, servicepersonal och vård- och omsorgspersonal. De är tillsammans 867 personer eller 63 procent av alla så kallade kommunalare. Denna grupp på 867 personer består sedan i sin tur till över 80 procent kvinnor. Därmed är det ett faktum. Ska man spara 4 miljoner euro på kommunerna är det kvinnorna som får betala och i förlängningen de minsta barnen, alla skolelever samt de äldre som byggt det samhälle vi nu förvaltar. För ordningens skull säger vi välkommen till näringsminister Gunell.

Tar vi ÅHS är könsfördelningen ännu tydligare. Av organisationens 1 000 anställda är närmare 90 procent kvinnor. Här vill landskapet spara 2 miljoner euro utan att ställa sig frågan om det är rättvist ur jämställdhetsvinkel.

Jag vill med det här resonemanget inte egentligen ifrågasätta behovet av att dra ner på offentliga utgifter, men jag är starkt fundersam om det som planeras är det rätta och därför saknar jag jämställdhetsanalysen. Det handlar om de två enskilt viktigaste strukturerna för att den åländska vardagen ska fungera; kommunerna och deras möjlighet att skapa samhällsservice samt ÅHS och deras förutsättningar för att ta hand om de som drabbas av sjukdom.

I utskottsarbetet har därför centern valt att reservera sig mot de aviserade sparförslagen som på ett oförtjänt vis slår mot främst kvinnor. Jag hade velat se ett resonemang kring detta och läst svaret på de oerhört viktiga frågorna: Är detta god och rättvis politik? Och varför läggs större börda på kvinnorna än på männen? Tack, talman.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Pettersson. När Pettersson pratar om klumpsumman känns det lite som att man sitter hemma och tittar på lyxfällan på TV3. Klumpsumman är för låg, den täcker inte våra utgifter och därför har vi ett underskott. Menar Pettersson att vi ska börja låna för att klara utgifterna? Ska vi inte alls ta tag i de här strukturella problemen som finns? Ett Åland som ltl Pettersson ser framför sig där vi går till banken varje år för att låna till driften är ett Åland där kvinnor och barn är de första som blir lidande. Det är då som vi börjar prata om stora barngrupper, indragna pedagogiska tjänster, långt till ålderdomshem och en kommunstruktur som inte är värd namnet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Nu blev jag möjligen lite överraskad av den intellektuella höjden, när man jämför Lyxfällan i TV3 med bygget av landskapet Åland och den klumpsumma som i stort sett alla i den här salen har varit väldigt överens om väldigt länge att är för låg i förhållande till den befolkning som Åland idag har. Den kom ändå till 1995 och sedan dess har det, som möjligen är bekant, hänt mer än att Lyxfällan har tillkommit.

Jag ställde frågan om jämställdhetsperspektivet. Jag har inte ifrågasatt att vi behöver se över inbesparingarna och därför har vi också kommit med förslag på inbesparingar på hårdare värden än de mjuka som jag nu nämnde.  Effekterna av det som regeringen nu försöker göra är att kvinnor i högre grad än män får betala. Jag måste ställa mig frågan; är detta rättvist?

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag har ett papper framför mig som visar klumpsummans förändring från 1993 till 2013. År 2010 var klumpsummans storlek 175 miljoner, år 2013 var klumpsumman nästan 208 miljoner, alltså en ökning med drygt 30 miljoner och ändå räcker pengarna inte till. Just nu håller regeringen Sjögren på med ett stort arbete och förändrar klumpsummas storlek. Det är jätteviktigt arbete, absolut. Men är det inte att göra det lite lätt för sig att bara sitta och vänta på det? Måste vi inte själva göra någonting för att krympa kostymen men ändå behålla den service och välfärd som vi alla vill ha och behöver?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Den offentliga servicen på Åland har ständigt varit föremål för olika former av revisioner. Man har skapat ÅHS, en jätteorganisation, man har skapat Ålands gymnasium och man har sett till att olika strukturer funkar så bra som det går. Kommunstrukturen är så klart en sak där vi på många sätt har övertygat kommuner om att samarbeta, vilket är den linje som vi har valt att hålla, istället för att man tvångsmässigt ska slå ihop dem. För när man tvångsmässigt slår ihop någonting så blir det sällan riktigt bra. Istället ska man försöka uppmuntra kommunerna till olika samarbeten och det har gått fantastiskt bra på väldigt många sätt. Det ser vi exempel på i åtminstone några av de kommunförbund som är aktiva och verksamma och det ser man på många andra ställen också. Det finns en samarbetsvilja där ute. Genom att uppmuntra en samarbetsvilja så uppmuntrar man också till framtidstro som skapar starka företag och skarpa skatteinkomster osv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Våra kommuner torde ha intäkter på dryga 100 miljoner, åtminstone 110 miljoner i skatteintäkter och 37 miljoner i landskapsandelar, som det ser ut nu i dagens läge, och vi har aviserat en minskning till 33 miljoner. Kvar är cirka 143 miljoner, sannolikt lite mer. 4 miljoner ner på den här totalen är under 3 procentenheter. Det är klart, det är ju ändå en nedskärning, en minskning som krävs. Men jag ser framför mig att det finns ansvarstagande kommunpolitiker som hittar rationaliseringsvinster för att minska kostnaderna med under 3 procentenheter. Jag hoppas att vi har kommunpolitiker som inte först går åt kvinnor i deras arbete och lönesättning och framförallt inte går åt barn. Jag hoppas att kommunpolitikerna där ute inte lyssnar på ltl Pettersson och ser det värsta i den här situationen. Det finns saker och ting att göra utan att behöva göra allt det där hemska som ltl Pettersson, för centerns del, står här och pratar om.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Finansminister Perämaa glömmer möjligen bort de sparåtgärder som faktiskt har drabbat kommunerna över tid. Det är ändå rätt stor skillnad på mängden landskapsandelspengar idag mot vad de var för tio år sedan. Det har hänt jättemycket.

Att lägga ansvaret på eventuella kommunpolitiker för att de inte ska se till att jämställdheten blir allt för lidande, det är rätt fräckt med tanke på att 80 procent av dem som sköter de viktigaste jobben faktiskt är kvinnor. Det kan man inte komma ifrån, det är statistik och svart på vitt.

När det sedan gäller att spara på precis allting inom kommunerna så menar jag nog att det har gjorts rätt mycket. Jag kan inte riktigt släppa tanken på att det blir lite som Bembölingarna; ta det här vedträdet till så går det nog.

Minister Mats Perämaa, replik

Åtminstone jag har förmånen att också få inneha ett förtroendeuppdrag i min kommun. I min kommun kommer i alla fall jag att försöka rationalisera utan att vi ska behöva förverkliga det hemska som centern, via ltl Pettersson, står och pratar om. Jag vill inte gå åt kvinnor, jag vill inte gå åt barn i första hand. Även kommunerna måste kunna rationalisera mera. Vi ställer samma krav på oss själva här i våra verksamheter; ÅHS, utbildningen och andra verksamheter.

Det krävs en jämställdhetsanalys, det måste vi förstås ha när vi lägger de skarpa förslagen i en ordinarie budget, barnkonsekvensanalyser likväl. Men nog kunde väl centern ha gjort dessa analyser när man lämnade ett underskott som närmar sig 20 miljoner euro. Om man tar på sig att lämna sådana underskott efter sig så bör man analysera saker och ting på samma sätt, för i förlängningen påverkar också det både kvinnor och barn.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Och där kom det lika säkert som att solen går upp varje morgon; varför gjorde ni så förut istället för att man tittar framåt nu? Som en replik till det kan man säga; varför lämnade finansminister Perämaa ett gigantiskt underskott efter sig år 2011, efter att man i stort sett hade bränt allt som fanns på banken, och inte vidtagit tillräckliga åtgärder? Det där är en diskussion som är en kvasidiskussion, den för absolut ingenstans framåt. Det enda som det blir är att man kastar skräp på varandra och det är ingen betjänt av. Därför har jag inte nämnt någonting om historien. Det var minister Perämaa som nu valde att ta upp den.

Jag har sagt att jag skulle vilja ha en jämställdhetsanalys på de åtgärder som man nu vidtar. Det tror jag faktiskt att är ganska bra.

Är det så att minister Perämaa i sin roll som kommunfullmäktigeordförande i Kumlinge kommer på ett bra sätt att spara utan att skäva till jämställdheten så är det fantastiskt, då tycker jag att han ska berätta det till de övriga kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Jag är den första att välkomna centerns nya starka feministiska profil. Det här är inte vad vi har hört från centerpartiet under många år. Jag tycker verkligen att det är bra.

Jag vill fråga centerordförande Pettersson; för att undvika det här som han nu tror att ska ske, att det ska sparas hårt på kvinnor och barn i kommunerna, vilken vilja har centern att höja skatten i kommunerna för att förhindra den här hemska utvecklingen?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det där är nog en bra fråga även fast vicelantråd igen måste säga att centern över tid inte har varit ett jämställt parti. Jag hävdar att centern har varit ett väldigt jämställd parti. Centern har, som inga andra, sett till att man har folk från båda kön som är med på så många ställen som möjligt. Det där är igen en historisk revisionism som jag faktiskt inte riktigt begriper varför den är viktig i debatten.

När det gäller viljan att höja skatteöret i kommunerna så tror jag att den frågan är rätt lätt besvarad. Hur många här inne skulle vilja betala mera skatt? Frågan är alltså rätt så retorisk. Det handlar om en kommunal självstyrelse som jag egentligen inte ska lägga mig i eftersom alla kommuner lever i sina verkligheter och de känner jag inte till om jag ska vara riktigt uppriktig.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Där tror jag nog att vi i så fall ser sprickan i det resonemang som ltl Pettersson för. Om man inte är villig att höja skatten och själv vara med och bidra, vi som har mer, hur ska man då kunna värna om dem som har små inkomster, kvinnor och barn och allt det som ltl Pettersson säger sig stå för? Ltl Petterson kan sedan inte gå med att höja skatteöret någon millimeter hit eller dit. Tyvärr, ltl Pettersson, det där håller inte hela vägen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag tror faktiskt inte att jag sade att jag inte är beredd att höja skatterna. Jag förde ett retoriskt resonemang över hur många här inne som är beredda att betala mera skatt. Jag såg på minspelet att det var högst två.

När det gäller den kommunala självstyrelsen så tycker jag att den är rätt viktig. Det finns faktiskt de som inte vill höja skatten och det finns de som tycker att det kanske är okej. I den kommun som jag känner till, Mariehamn, har vi gått in för skattehöjningar för att försäkra oss om servicen. Nu har vi nått en sådan nivå som är låg jämfört med övriga Åland, men som ändå sticker i ögonen på rätt många och väcker rätt mycket debatt. Skattehöjningarna är väl nog, generellt sett, det sista man ska ta till. Tar man inte till skattehöjningar med de inbesparingar som nu är aktuella så är det kvinnor och barn som får betala.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Jag kunde inte låta bli att begära replik fast klockan börjar bli ganska mycket.

Ltl Pettersson sade att det är kvinnor och barn som kommer att lida och bli drabbade. Utskottet kritiserades för att de inte har gjort ett sådant ställningstagande. Jag har inte heller hört den diskussionen i utskottet, att någon har ställt frågan om vi ska göra den konsekvensanalysen.

Det här är centerns retorik just nu. Vi ska stänga äldreomsorg och vi ska stänga skolor som det var upp i remissdebatten. Nu är det kvinnor och barn som blir drabbade.

Vicelantrådet frågade om centern var beredd att prata för en generell skattehöjning för att behålla vår välfärd och då sade centern nej, det var inte centern beredd på. Som jag uppfattade det är centern beredda på att skära på kvinnor och barn.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Nu vet jag inte riktigt hur del det här riktade sig till anförandet?

Diskussionen om skatteprocenten kom upp. I dagens läge är skattekvoten i Finland 45 procent av BNP. Det är världsklass. Det är inte nödvändigtvis i världsklass för att det är bra, utan det är i världsklass för att man har blivit tvungna att göra det och därmed ligger man i toppen. Vi betalar bland den högsta skatten som finns. Då måste man fråga sig; ska man höja skatten ytterligare för att man ska kunna göra precis allting som man vill?

Egentligen var det inte den här frågan som jag ställde. Jag har inte ifrågasatt inbesparingsbehovet. Vi har kommit med alternativa inbesparingslösningar. Jag frågade om man har tänkt igenom att detta sparförslag faktiskt riktar sig mera mot kvinnor än mot män. Om man inte har lyft detta i utskottet så borde utskottets viceordförande Winé fråga sig varför man glömde det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Om man tittar på medeltalet av alla kommuners inkomstskattesatser år 2015 så var det 17,75 procent. Om man skulle få alla kommuner att ta sitt ansvar och vara med och höja skatten för att behålla vår generella välfärd så skulle inte barn och kvinnor blir så drabbade som ltl Pettersson vill framlägga. Det är viktigt att ta sitt ansvar när det går sämre. Kommunerna har skattemöjligheterna och skattekraften. Alla måste vara med på det här tåget och inte hålla på med den här retoriken hela tiden att det är kvinnor och barn som drabbas. Jag har fullt förtroende för finansminister Mats Perämaa, man har en dialog och man går vidare.

Jag har fått ta del av landskapsandelsgruppen och hur de kommer att jobba framåt. Det är inte så farligt när man ser de siffrorna. Man ser däremot att det är orättvist i dagens landskapsandelssystem och det kommer man att rätta till på vägen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det där är igen en annan fråga. Det handlar om reformen om landskapsandelssystemet. Den finns det inte så mycket att säga om, den blir vad den blir och den är ute på remiss. Det är nivåerna som jag pratade om, hur det slår mot kvinnor och hur det slår mot män och här finns det faktiskt en uppenbar diskrepans.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Även jag är glad för den feministiska diskussionen i lagtinget. Däremot har jag en annan syn på vad feministisk politik betyder i praktiken. Det finns två viktiga feministiska frågor för mig. Den ena gäller rätten till den egna kroppen och den andra gäller rätten till en egen plånbok så att man klarar av att försörja sig själv. Min erfarenhet är inte sådan att man från den kommunala och offentliga sektorn får löner så att man klarar av att försörja sig på. Kanske inte just för att lönerna är så låga utan för att många kvinnor jobbar deltid. Här har vi en viktig fråga. Det spelar ingen roll hur många jobb vi har, så länge vi har kvinnor som känner ett stort ansvar hemma, så att man inte kan åta sig ett fullt förvärvsarbete, så kommer kvinnor att ha en låg lön.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för den där inflikningen ltl Johansson. Jag tänkte ta med den i anförandet men det skulle ha blivit för komplext. Faktum är att om man väger in alla dessa, ibland mot sin vilja, deltidsarbetande kvinnor så skulle antagligen effekten bli ännu mer allvarlig. Här handlar det om heltidstjänster. Jag är inte perfekt på något vis, vi är ju få som är det, men jag kan inte analysera vad begreppet heltidstjänster visar i ÅSUBs utredning. Det kanske man kan analysera om man verkligen går in på djupet. Men jag uppfattade det som hundra procentiga tjänster. Det som kan vara 100 kanske i själva verket handlar om 200 jobb just på grund av alla dessa deltidstjänster som är ett otyg på många sätt men som finns runt om i kommunerna.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Ja, det som skiljer regeringspartierna från centern är väl att vi hellre jobbar med strukturer än själva servicen. Vi vill se över kommunstrukturen och se till att kvinnor och barn inte drabbas. Vi vill undvika att köpa in 16 administrativa system. Vi vill inte anställa fler avtalsjurister som det åländska samhället skriar efter på arbetsmarknaden. Vi vill effektivera den här delen för att kunna behålla en hög kommunal service till alla ålänningar, där särskilt kvinnor och barn och de svaga kan gynnas.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Igen, av alla dessa 867 personer, som jobbar med olika former av de tjänster som ltl Johansson nu nämner, är över 80 procent kvinnor. Det borde vara ostridigt för de siffrorna nämns ganska tydligt i ÅSUBs rapport. Om man ska spara så kan man säkert spara lite på vissa avtalsposter och vissa strukturer kanske, men tjänsterna ska utföras. Hur ska man utföra tjänsterna om ingen människa finns där? Strukturerna kan nog kommunerna reda upp på egen hand i den mån man sätter press på dem. Jag tycker att retoriken att kommuner ska slås ihop bara skapar aversion mot förslaget. Nu blir hela tiden signalen härifrån; vi har rätt och ni har fel och se hur många förhandlingar som faktiskt kan gå vägen genom att säga så.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum 30 juni 2016.

För kännedom

5        Godkännande av protokollet med Uzbekistan om ändring av avtalet för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 14/2015-2016

Republikens presidents framställning RP 11/2015-2016

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 30 maj 2016.

6        Godkännande av avtalet och protokollet med Spanien för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 15/2015-2016

Landskapsregeringens yttrande RP 7/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 7/2015-2016

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 30 maj 2016.

7        Godkännande av avtalet med Tyskland för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 16/2015-2016

Landskapsregeringens yttrande RP 8/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 8/2015-2016

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 30 maj 2016.

8        Ändrad lagstiftning om utkomststöd

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 30 maj 2016.

9        Vattenfarkoster

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2015-2016

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 30 maj 2016.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 30 maj 2016 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil