Plenum den 25 mars 2013 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 25 mars 2013 kl. 13.00

 

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 2/2012-2013)

Frågestunden slutar 12

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 2/2012-2013)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter anmält att de önskar ställa en fråga enligt 35 § i arbetsordningen: Lagtingsledamöterna Mats Perämaa, Anders Eriksson, Katrin Sjögren, Torsten Sundblom, vtm Viveka Eriksson, Tony Asumaa och Gunnar Jansson.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Dimensioneringen av utbildningsplatserna vid gymnasialstadiet inför hösten är en fråga som intresserar oss.

Vi har sedan tidigare fått kännedom att den sociala linjen inte ska genomföras under nästa år varvid det per automatik blir något färre utbildningsplatser för våra ungdomar.

Vi har också kännedom om att avsikten är att minska antalet utbildningsplatser vid lyceet. Nu har vi fått kunskap om att man ändå avser att öka dimensioneringen något vid Ålands lyceum.

Frågan konkret till utbildningsministern blir: Vilka tankar och strategier har landskapsregeringen och vad tänker landskapsregeringen göra inför hösten gällande dimensioneringen av dessa platser?

Minister Johan Ehn, replik

Tack, fru talman! Dimensioneringsfrågan är en ganska väsentlig del för att både klara ekonomin vid skolan och samtidigt se till att man har tillräckligt antal platser för de ungdomar som kommer ut från grundskolan, men också för ett antal andra ungdomar som redan finns utanför grundskolan.

När vi fattade dimensioneringsbeslutet här under hösten, oktober- november, så hade vi i vanlig ordning 1,3 platser per grundskoleelev som går ut. Vi hade samma förhållande storleksmässigt när det gäller antalet ungdomar som går ut, vi hade lika många utbildningsplatser.

Däremot finns det ett system där man inte startar alla utbildningar alla år vid Ålands yrkesgymnasium. Dessutom förde vi diskussionen kring den sociala linjen i yrkesgymnasiet.

När vi hade provansökningsomgången så kunde vi se att efterfrågan på platser framförallt till Ålands lyceum var betydligt större än vad det har varit tidigare. Det har medfört att vi har sett över det här.

I fredags fattade jag beslutet om att man sak höja antalet platser till 160 vid Ålands lyceum. Samtidigt minskar man platserna vid Ålands yrkesgymnasiums handels- och ekonomiutbildning från de utlovade 36platserna till att nu vara 22 platser istället. Vi såg på försöksansökan att efterfrågan inte var speciell stor.

Ser vi framåt så har vi ett arbete på gång där vi ska bli bättre på att förutse utbildningsbehovet. Vi har bett att ÅSUB, tillsammans med landskapsregeringens utbildningsavdelning, ska kunna få fram ett instrument för att lite bättre kunna styra upp det här för framtiden. Det är vad vi ser framåt i tiden.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det är givetvis många delar som man ska beakta när man dimensionerar utbildningsplatser i ett samhälle, i detta fall på Åland. Det är självklart så att den frågan kopplar ihop med rådande konjunktur och en något stigande arbetslöshet.

Man måste givetvis beakta att vårt näringsliv i olika perioder eftersträvar olika kompetenser.

Jag har en fråga som jag speciellt skulle vilja lyfta och be ministern ge landskapsregeringens synpunkter på. Det faktum att vi har en situation där vi har ungdomar som är i en besvärlig sits och kanske t.o.m. riskerar att slås ut och inte vara intressanta för arbetsmarknaden, deras situation borde beaktas speciellt mycket. Det har visat sig att de ungdomarna gärna lämnar den utbildningen de har kommit in på om de inte får välja det som de är intresserad av.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Johan Ehn

Fru talman! Det där är en viktig fråga att ha i beredskap. Samtidigt måste vi också se till att vi har ekonomin i skick i våra underlydande myndigheter. Det gäller att lägga det här pusslet på ett sådant sätt att vi får tillräckligt med utbildningsplatser så att alla har en möjlighet att studera vidare. Men ungdomarna kanske inte alltid kommer att få studera exakt det som de vill, för det tror jag inte att vi kan åstadkomma. Däremot försöker vi så långt det är möjligt, utgående ifrån de tidigare erfarenheterna vi har om hur folk söker, just dimensionera platserna utgående från det. Det visar också vårt senaste beslut på. När vi ser att försöksantagningen gav vissa nya infallsvinklar på hur eleverna det här året har sökt så hade landskapsregeringen också beredskap att gå in och förändra antalet platser.

Vi kan säkert bli bättre på de sakerna också och komma betydligt längre i att försöka förutse det här. Landskapsregeringen försöker så långt det är möjligt att hitta det här pusslet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Viktiga har en nu rådande situation med svag ekonomi och en växande arbetslöshet, kanske speciellt på ungdomssidan. I fall arbetslösheten skulle öka ännu mera bland ungdomar, har landskapregeringen beredskap att utöka antalet utbildningsplatser ytterligare för att motverka arbetslösheten?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Frågan om ungdomsarbetslösheten kommer också att diskuteras i en spörsmålsdiskussion här längre fram. Då kommer vi att utveckla de frågeställningar som ltl Perämaa tar upp nu. Jag ser det som självklart att det måste finnas en beredskap för landskapsregeringen i det sammanhanget och vi måste också titta på utbildningen som en del i ett möta ungdomsarbetslösheten. Vi har redan sedan tidigare visat just på de bitarna genom att vi sätter in olika insatser just för de ungdomar som kanske ligger i riskzonen för att slås ut.

När det gäller gymnasieskolan så har vi under det här året gjort en satsning på att i skolans stötta upp dem med bättre stödundervisning. Man har omlokaliserat en del av resurserna så att man i stället ge mera till stödundervisning.

Men som svar på frågan så finns det också en beredskap. Om vi får en kraftigt ökande ungdomsarbetslöshet ytterligare så måste det finnas en beredskap att använda sig av utbildningssystemet som ett sätt att lösa de problemen.

Talmannen

Tiden är ute! Följande frågeställare är ltl Anders Eriksson, varsågod.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag har en fråga till finansminister Nordlund.

Vi var båda med tankesmedjan 2017 en gång i tiden. Där slog vi fast att vi skulle jobba mot ett ”Grönt Åland i ett blått Östersjön”. Vindkraften är ju väldigt central om man ska lyckas med den målsättningen. Vi har alla förutsättningar för att ha en väldigt bra vindkraftsindustri, bara vi skulle få detta på plats när det gäller rikets system för inmatningstariffer.

Handels- och industriministeriet, som det hette då, hävdade i sten att det här är landskapets behörighet och att de inte kan stöda det punkt slut. Det har efter alla utredningar visat sig vara fel. Riket kan visst göra det.

På senaste aftonskolan, som kanske inte heller blev någon succé när det gäller vindkraften, så har jag förstått via media att man från landskapsregeringens sida lanserade följande idé: Av det här stödet på 41 miljoner euro så skulle landskapet stå för 20 miljoner. Det har jag förstått att skulle tas från en redan ganska hårt pressad klumpsumma. Kanske finansministern kan vidareutveckla hur man riktigt har tänkt att det här skulle gå till?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Det gör jag gärna, men först vill jag påpeka att vindkraften inte är mitt huvudsakliga ansvarsområde. Det är minister Thörnroos ansvarsområde. Men eftersom jag är finansansvarig så talar jag gärna om de ekonomiska aspekterna av vindkraften.

Det är helt riktigt, som ltl Eriksson säger, att visionen om ett grönt Åland finns och att vi ska ha en omställning. Det har jobbats under lång tid med vindkraften, under den förra regeringen och också under den här regeringen, utan att vi ännu har kommit i mål.

Det är riktigt att det här är landskapsregeringens behörighet helt och hållet. Från och med 2011 har det också införts en energiskatt i landet som medför att man bär upp en ganska ansenlig summa pengar som vi får tillgodo via den så kallade klumpsumman.

Jag tycker själv att det är rimligt att om vi säger att vindkraften är den viktiga frågan som den är, och att vi vill komma till en överenskommelse med republiken Finland om det, så ska vi också själva vara beredda att satsa någonting. Fru talman, jag tror att det är det som gjort att den här frågan har dragit ut under så lång tid. Vi har velat komma in i det finländska systemet men vi har inte varit beredda att satsa någonting själva, trots att det är vår behörighet och trots att vi får pengar via klumpsumman från energibeskattningen. Om vi ska åstadkomma ett samarbete på lika villkor så tycker jag att det är rejälast att alla parter vinner någonting på det här. Då ska vi vara beredda att ta vår del i en sådan här satsning. Därför har jag själv lanserat tanken att för de så kallade västra projekten, utanför Eckerö och Hammarland så skulle stödet på 12 år bli ungefär 40 miljoner, om det skulle verka fullt ut. Då är det inte mer än rimligt att vi från åländsk sida också är med och tar hälften av det eftersom det är vår behörighet och vi får pengar via klumpsumman för det hela.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson

Det är främst de ekonomiska aspekterna som jag är lite orolig över. Det var därför som jag vände mig direkt till finansministern. Jag såg i media att finansministern Nordlund pratade om att det här var den del som vi fick av energiskatten, men inte är det ju några speciella delar som vi får när det gäller klumpsumman. Avräkningsbeloppet kommer ju sin helhet. Jag förstod inte riktigt hur man resonerade när det gäller den delen.

Vi vet också att vi har ett ackumulerande underskott på cirka 100 miljoner euro om vi också beaktar utjämningsfonden. Är det här utspelet faktiskt riktigt genomtänkt? Vi vet att riket kan stöda det här om de vill. Utöver de argument som Ålandsdelegation hade så kan riket också stöda framförallt via 48 § eller 51 § i självstyrelselagen.

Jag tycker att det är bra att man jobbar för vindkraften, det vill jag också göra. Men har man riktigt tänkt igenom de ekonomiska aspekterna fullt ut när det gäller det här utspelet?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Egentligen borde ltl Eriksson svara på hur mycket han själv är beredd att betala för vindkraften. Eller är man bara för vindkraft i de fall som finska staten står för alla fioler? Det är inte ärlig politik, vilket jag vill ändra på. Ska man göra ett avtal mellan två parter så måste bägge parter gå in på ett rejält sätt och visa vad man är beredd att satsa och vad bägge parter kan vinna.

Hittills har mycket handlat om att vi ska komma in i ett område som är rikets behörighet och bara ta fördelarna av det. Vi måste också vara med och ta vår del av det här ansvaret. Det är absolut rejälaste, tycker jag.

Det skulle vara en stor fördel för Åland och faktiskt för hela Finland om vi skulle kunna förverkliga de här projekten. För då skulle vi ha en riktig energiomställning i vårt samhälle, vi skulle vara ett av de få samhällen som till hundra procent producerar en energi som vi de facto själva behöver.

Fru talman! Summan på 100 miljoner när det gäller det ackumulerande underskottet är en helt felaktig uppgift från ltl Anders Eriksson.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson

Inte om man beaktar utjämningsfonden och det behöver man de facto göra om man ska vara riktigt ärlig.

Vi vet att avräkningsgrunden kan justeras. Hur det ska gå till står ganska tydligt i 47 § i självstyrelselagen. Landskapsrevisorerna pekar på att man har förlorat över 100 miljoner på grund av de ändringar som har gjorts i statsbokslutet.

Jag är inte kritisk, finansministern Nordlund, jag är bara frågande, för vi har mycket som vi finansierar som de facto hör till riket. Vi har många orsaker till att vi inte får den klumpsumma som vi borde få. Jag är faktiskt rädd för om vi har råd att ta på oss mera.

Jag vill absolut jobba för vindkraften, men vi har exempel på exempel där man från landskapets sida går in och erbjuder sig att det här kan vi betala och det här kan vi sköta. Har vi faktiskt råd med detta i slutändan? Vi har synbarligen olika uppfattningar om hur stort det ackumulerade underskottet är.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ltl Eriksson överraskar mig. Han talar själv för ett självständigt Åland. På ett självständigt Åland skulle vi antagligen stå för alla kostnader själva.

I det här fallet är det rikets behörighet. Vi ska göra ett avtal med riket om det här. Det måste också finnas någonting i det för rikets del. Jag tycker att det är skäl att vi också visar vilka kort vi vill använda oss av och hur mycket vi själva tror att det här betyder för Åland. Jag är övertygad om att om vi skulle lyckas få till stånd ett sådant samarbete på fifty-fifty basis så skulle det vara en stor framgång för Åland. Energimässigt skulle vi vara ett föredöme, vi skulle göra investeringar och vi skulle vara på vågens framkant när det gäller vindkraftsutvecklingen. Det skulle betyda väldigt mycket både investeringsmässigt men också att Finland, från sin budget, skulle vara med och betala över 20 miljoner till ett det åländska samhället. Det tycker jag skulle vara en bra affär för Åland. Ska vi bara använda våra egna pengar då kan vi inte åstadkomma lika mycket som när vi lägger ihop.

Talmannen

Tiden är ute! Följande frågeställare är ltl Katrin Sjögren, varsågod.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Vi fortsätter på energispåret. I slutet av förra mandatperioden ville ett enigt lagting tillsätta en energikommission. Det står också i landskapsregeringens program: ”En energikommission ska tillsättas för att dra upp riktlinjerna för en framåtsyftande och miljöinriktad energipolitik”. Varför har inte energikommissionen tillsatts?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Tack ltl Katrin Sjögren för en intressant fråga. Energifrågor är någonting som vi alla berörs av. Vi vet att vi i dagsläget har ett avsevärt högre pris än i våra närregioner. Vi vet också att den investering som vi har på gång i den så kallade Finlandskabeln ytterligare kommer att höja våra energipriser. Därför är det synnerligen angeläget att vi har ett oberoende organ som granskar våra energipriser, att de ligger i fas med verkligheten och att de kommer alla ålänningar till fromma.

Som planen ser ut nu, den såg likadan ut tidigare, så tillsätter vi först en oberoende energimyndighet. När deras arbetsuppgifter är fullständigt specificerade så tillsätts den så kallade energikommissionen för att arbeta mot och med energimyndigheten.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Finlandskabeln behandlades i slutet av september under den förra mandatperioden. Finans- och näringsutskottet skrev då i sitt betänkande att en energikommissions viktiga uppgifter är att se på synergieffekter som kan nedbringa konsumentpriserna, men också att förverkliga energieffektiviseringsmål och förverkliga den strategi som finns för energiarbetet på Åland och som togs även 2008. Jag tycker att man förlorar styrfart. Det finns oändligt mycket att jobba med på energiområdet. Hur jobbar man med dessa frågor idag?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! På det formella planet så är man färdig med lagstiftningen kring en energimyndighet. Om jag är rätt informerad så kommer ärendet snart att gå på remiss så att man kan tillsätta myndigheten. För det är viktigt att myndighetens åtaganden är klargjorda innan energikommissionen tillsätts.

På det mera informella planet har jag till min hjälp en arbetsgrupp, med åtta eller om de är tio medlemmar, som jag träffar regelbundet en gång i månaden. I arbetsgruppen för vi diskussioner kring energifrågor.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Det är nog bråttom! Regeringen Katainen aviserar högre elpriser och i fredags diskuterade strategigruppen för en ny programperiod hur nästa fondperiod ska se ut. Då konstaterades det flera gånger att man saknar en övergripande strategi; strategier för biogas och strategier för hur vi ska energieffektivisera. Det skulle vara jätteviktigt att ha när det gäller att ta fram det nya fondprogrammet. Vi saknar helt enkelt en strategi. Det dyker upp frågor lite här och där och det finns liksom inget målinriktat arbete.

När kan vi räkna med att landskapsregeringen börjar arbeta på allvar med energieffektiveringsfrågorna över hela landskapet?

Minister Veronica Thörnroos

Landskapsregeringen har alltid, sedan den tillträdde, sett väldigt allvarligt och arbetat allvarligt för energifrågorna. Så till den delen kommer det inte att bli någon förändring.

Vad sedan gäller den sammanlagda strategin så tog landskapsregeringen i november 2011 ett övergripande strategidokument som kommer att uppdateras här nu under våren. Jag rekommenderar ltl Katrin Sjögren att titta i protokollen från hösten 2011.

Sedan delar jag helt ledamotens vision och utmaningar kring energiarbetet. Det är min absoluta övertygelse att det ligger i alla vårt intresse, alla ålänningars intresse, landskapsregerings intresse och oppositionens intresse att vi har en så väl fungerande och balanserad energimarknad som möjligt.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Torsten Sundblom, varsågod.

Ltl Torsten Sundblom

Fru talman! Det är en sak som kännas lite osäker ibland. Det handlar om hur många konsulter man har som jobbar med kortrutten. Jag skulle gärna vilja att ministern kunde ge ett samlat grepp på den här biten, för det är svårt att hänga med bara genom beslutsprotokollen. Kan ministern beskriva hur många konsulter vi har som för tillfället jobbar med kortruttsutredningarna?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Tack för frågan. Jag vet att skärgårdstrafiken ligger ltl Torsten Sundblom varmt om hjärtat och skärgårdstrafiken ligger mig också varmt om hjärtat.

Jag ska kort försöka ge ett samlat grepp över den så kallade kortrutten. Antalet konsulter däremot är lite svårare att ta ställning till eftersom vi inte upphandlar konsulter längre, utan vi fokuserar snarare på att upphandla ramavtal. För specifika tjänster sätter man in konsulter i den utsträckning det behövs.

Arbetet går väldigt väl framåt. Landskapsregeringen fick förra veckan presenterarat för sig en delrapport, som faktiskt rör Föglö och vilka synpunkter man har där på färjfästenas placering. Delrapporten kommer att presenteras för de samlade regeringspartierna snart och sedan kommer alla att ha möjligheter att ta del av rapporten.

Vad gäller miljöbiten så pågår ett arbete. Det är också externt upphandlat och samma sak när det gäller samhällsanalyserna som kommer att presenteras här ganska snart faktiskt.

Det totalt samlade greppet och frågeställningen var man ska börja gräva, inte när, förväntar sig landskapsregeringen att ha i sin hand under senhösten.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Här fick jag svaret på två konsulter. Men om man inte säger att det är konsulter, det har ju upphandlats och utannonserats att man vill ha olika arbeten utförda. Jag har kallat det konsulter men kanske det var fel. Skulle ministern bara kunna gå in på de bitarna direkt. Man har upphandlat för flera olika ändamål.

Minister Veronica Thörnroos

Om vi börjar med den som jag tycker är den allra viktigaste biten och där vi har varit svagast förut så är det ju miljön. Där gäller det i första hand att nu få ett totalgrepp, miljökonsekvensbedömning över samtliga kortruttsprojekt som finns med.

Sedan har vi också samhällsnyttan där man försöker se vad det här betyder på det lokala planet och vad det betyder för hela Åland. Den beskrivningen ska förhoppningsvis indikera att investeringar i kortrutt för skärgården kommer alla ålänningar till fromma.

Vad gäller den rent tekniska biten så har vi upphandlat granskning av bottenundersökningar. Vi har special ramavtal för betongkonstruktioner och även specialavtal för väggkonstruktioner. Vi har geotekniska undersökningar som kan härledas både till hamnanläggningar och till broar. Det är således all den kompetens som vi inte har inom de egna väggarna som vi har valt att upphandla.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! På det här viset kommer jag till sex stycken olika, det må väl vara okej så.

Jag har en lista här, som har lämnat till talmanskonferensen, över ärenden som ska komma till lagtinget. Här finns inte någonting om kortrutten med. Det kanske inte kommer någonting det här året i alla fall då?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Jag ser besvikelsen i ltl Torsten Sundbloms ögon här, om det inte ska komma något kortruttsmeddelande. Vi håller för tillfället nu på att göra en avstämning i landskapsregeringen och inom regeringspartierna. Min målsättning är att vi under våren ska kunna lämna, inte ett fullständigt kortruttsmeddelande, men ett delprojekt.

Jag tycker alldeles uppriktigt och ärligt att det vore viktigt att alla här i lagtinget har möjlighet att ta del i den här processen om kortrutten, helt enkelt därför att det är projekt som skrider över väldigt många år. Det är viktigt att det finns en bred uppslutning kring kortrutten, att projekten går vidare oberoende av vem som för tillfället sitter vid makten. Tack.

Talmannen

Följande frågeställare är vtm Viveka Eriksson, varsågod.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Vi vill också höra lite om det arbete som vi antar att landskapsregering utför när det gäller alkohol- och drogpolitiken. Det finns förstås väldigt mycket saker som borde hända. Vi tycker att det har varit ganska tyst. Det finns en arbetsgrupp som jobbar med det här. Tyvärr har landskapsregeringen valt att sätta oppositionen på sidan. Därför är det förstås också intressant att höra vilka framgångar man har i det här arbetet.

Särskilt vill jag poängtera det faktum att så här långt lever vi efter ett gammalt alkohol- och narkotikapolitiskt program. Det program som gäller idag, och som man hitta på landskapsregeringens hemsida, tog slut 2011. Programmet sträckte sig alltså från 2008 till 2011. Landskapsregeringen har i tilläggsbudgeten, för ett år sedan, sagt att man under 2012 skulle komma med det här programmet. Jag är lite nyfiken på vad som är på gång när det gäller program och andra åtgärder.

 Minister Carina Aaltonen

Tack för den frågan. Det gläder mig att just den frågan kommer upp. Även om det inte finns ett färdigt program idag att presentera så lever det här arbetet inom landskapsregeringen men också ute i det åländska samhället när det gäller att förhindra att unga människor råkar ut för missbruk och också drabbas av riskbruk. Det är väldigt viktigt för samtliga partier som finns i landskapsregeringen.

Just nu pågår ett arbete med att göra de sista ändringarna med ett nytt missbruks- och riskbruksprogram. Vi har också utökat det arbetet från att bara gälla alkohol, narkotika och tobak till att också gälla spelmissbruk och doping. På grund av sjukdom bl.a. så är det här arbetet fördröjt. Tanken är att arbetet ska vara klart under våren. Det ska komma som ett meddelande till lagtinget senast i september. Jag hoppas på en väldigt livlig och engagerad debatt och diskussion inom det här området som alla våra partier är engagerade i och intresserad av.

Det har dock hänt saker och ting under det här året. Det är inte så att vi väntar på ett program och så görs ingenting. Det har hållits en två dagars kurs i ansvarsfull alkoholservering.  Ett sextiotal personer som arbetar på krogar och restauranger deltog. Kursen fick väldigt bra respons. I början av maj sak vi ha en ny kurs när det gäller droger.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Vi tycker från liberalernas sida att det här är så oerhört viktiga frågor. Det berör så otroligt många människor. Det är också, som ministern säger, ett angeläget ärende för alla partier i lagtinget. Därför är vi lite besvikna över att inte landskapsregeringen valt att ta med oss i det arbetet. Det här är ett långsiktigt arbete som vi alla ska bedriva gemensamt.

Vi se fram emot det här meddelandet och beklagar att det faktiskt är ett år för sent, vilket det är eftersom ni hade ambitionen att få programmet 2012 och så borde också ha skett.

En annan sak är lagstiftningsåtgärder, där är det intressant att höra hur landskapsregeringen ligger till när det gäller tobakslagstiftningen. Där skulle det också enligt regeringens handlingsprogram komma en offensiv lagstiftning. Och vad händer med promillegränsen?

Minister Carina Aaltonen

Det här är ju ett arbete som ska ske mycket främjande och förebyggande. Det som också är nytt är att vi får till en drogsamordnare. Det projektet leds av folkhälsan och den nya drogsamordnaren börjar sitt arbete efter påsk, i början av april. Det kommer att tillsättas en ny grupp som består av tjänstemän i de olika myndigheterna.

Sedan när det gäller lagstiftning så har vi med tobakslagstiftningen, som förhoppningsvis kan komma inom ett år. Vi har också ett annat lagförslag som gäller alkohol och som är ute på remiss just nu. Jag menar nog att det sker saker och ting på det här området. När körkortslagen kommer hit till lagtinget så får vi diskutera promillegränsen.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Här har nu minister lovat att vi får ett meddelande under våren om alkohol- och drogpolitiskt program och tobakslagen inom ett år. Ytterligare detta med promillegränsen, det är en fråga som ett lagting har gjort en beställning till landskapsregeringen. Hur ligger det till med den lagstiftningen? Det var ganska långt framdiskuterat då tidigare. Tänker landskapsregeringen också ändra promillegränsen i trafiklagen?

Minister Carina Aaltonen

Ja, det är min förhoppning att vi ska kunna ändra promillegränsen. Det som vi är eniga om är att gränsen för grovt rattfylleri ska justeras nedåt. Sedan måste vi ta vidare politiska diskussioner när det gäller den lägre promillegränsen. Det kommer att ske förändringar. Körkortslagen är också på väg till lagtinget inom en snar framtid.

Detta med missbruk och riskbruk är väldigt viktigt. Jag tycker att vi ifrån landskapsregeringens sida också ska sätta stort fokus på alkoholen. Vi måste höja alkoholdebuten lika som tobaksdebuten så att färre ungdomar börjar dricka och röka tidigt. Det är många gånger inkörsporten till tyngre beroenden av droger. Här har vi ett gemensamt arbete att göra, alla vi som jobbar inom politiken.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Tony Asumaa, varsågod.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Temat är miljöbilar och miljö. Vi vet att vi fortsättningsvis kommer att vara beroende av fossila bränslen. Vårt oljeberoende kommer inte att ta slut utan det kommer att fortsätta, vilket också landskapsregeringen har konstaterat i sitt regeringsprogram. Vårt oljeberoende kommer fortfarande att förorsaka problem både på kort och på lång sikt, vilket vi också har kunnat konstatera i den BSPC-arbetsgruppen som jag sitter i. Vi jobbar för att gå över från svart ekonomi till grön ekonomi, men det går inte på en kafferast.

Regeringen skriver i sitt regeringsprogram; ”man ska skapa en infrastruktur som möjliggör att man kan använda miljöbilar i det åländska samhället.” Hur långt har man kommit i arbetet med att skapa den här infrastrukturen för att kunna möjliggöra användning av miljöbilar av ålänningarna?

Minister Carina Aaltonen

Tack för en intressant och viktig fråga. Åtminstone fasta Åland skulle ju väldigt lätt kunna vara ett pilotområde för miljöbilar/elbilar av olika slag. Den här infrastrukturen som det pratas om i regeringsprogrammet ligger tyvärr inte inom mitt område. Det är infrastrukturministern som har hand om trafikfrågorna. Från miljösidan välkomnar vi naturligtvis en sådan här strategi och plan.

Det bästa exemplet, tycker jag åtminstone, är Mariehamn stads miljöbussar. Vi tar avfall och förvandlar det till bränsle och energi. Jag skulle gärna se fler sådana projekt, t.ex. inom lantbruket när det gäller traktorer och annat som används inom den näringen. Tyvärr är mina resurser begränsade. Det här är en fråga som man måste jobba med tillsammans med både infrastrukturavdelningen, näringsavdelningen och miljöbyrån. Kanske man också kan använda sig av innovativa medel och försöka få Åland till ett pilotområde som vi är politisk eniga om, tror jag, att vi borde ha alla förutsättningar att kunna vara.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Tack minister Aaltonen. Det här området är så brett så ibland vet man inte vem som håller i det här, och om någon håller i det överhuvudtaget. Nu vet jag att infrastrukturen givetvis hör till infrastrukturministern och miljön till miljöministern.

Om vi går från de hårda värdena till de mjuka värdena så kanske det berör miljön mera. Det är väl också vårt ansvar i samhället att informera om problemen med exempelvis koldioxidutsläpp som leder till global uppvärmning. Regeringen skriver också att man gärna vill påverka attityderna, och det handlar väl mycket om att påverka attityderna, och att man ska genomföra en informationskampanj. Den här informationskampanjen och attitydförändringar inom miljöarbetet är väl något som kanske mera ligger på miljöministerns bord eller?

Minister Carina Aaltonen

Ja, det är så. Det är inte så att vi behöver göra allt här internt inom förvaltningen. Informationsarbete kan göras med hjälp av de organisationer som finns utanför Åland och som t.ex. kan få PAF-stöd för att göra informationskampanjer.

Ltl Tony Asumaa sitter med i finansutskottet och det här är också en ekonomisk fråga, som jag ser det. Om vi kommer tillbaka till kampanjen när det gäller bilåkning. Kan vi göra någonting där? Kan vi samåka?  Kan vi göra någonting när det gäller vårt skattesystem att man skulle få dra av mera om man samåker mot det att man sitter och åker en och en i varje bil? Där finns mycket att jobba med. Vi har arbete på gång, men vi har också en del inom landskapsregeringen.

Ltl Tony Asumaa

Tack för svaret. Vad gäller miljöbilar så nämnde miljöministern att Åland kunde vara bra pilotområde och det kan jag inte annat än att hålla med om. Regeringen skriver också i sitt program att man ska utveckla testområde för tekniska lösningar för miljöbilar där man kan prova olika tekniska lösningar för miljöbilar. Har miljöministern på sin avdelning utrett områden och var de här testområdena skulle kunna fungera och i vilken kommun? För man berättar också att kommuner kan vara involverade och delaktiga i de här testområdena.

Minister Carina Aaltonen

Tyvärr så ligger inte den här frågan på miljöbyråns bord just idag. Vi har en bit kvar på den här mandatperioden. Jag hoppas att vi ska kunna presentera något så småningom här. Vi behöver också ha teknologicentrum med oss för att se var vi skulle kunna förlägga en sådan här pilotsatsning, i fall man från näringslivet och utifrån är intresserade av att förlägga en sådan verksamhet till Åland.

Talmannen

Den sista frågeställaren vid dagens frågestund är ltl Gunnar Jansson, varsågod.

Ltl Gunnar Jansson

Tack så mycket, talman! Bästa lantråd, enligt 32 § arbetsordningen för lagtinget ska landskapsregeringen i början av varje arbetsår lämna en redogörelse till lagtinget över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. I förarbetena till denna paragraf, som motsvarar den tidigare i och för sig, fördes resonemang, där jag deltog och säkert många med mig, om det väsentliga i att denna redogörelse kommer så tidigt som möjligt. Det är för att lagtinget som parlament och självstyrelsepolitiska nämnden som beredningsorgan ska kunna påverka självstyrelsepolitiskt väsentliga frågor under året, varvid vi nu befinner oss året efter den 1 november. Detta arbetsår började den 1 november. Vad beror detta dröjsmål på? När har vi att vänta redogörelsen?

Talmannen

Tiden är ute!  

Lantrådet Camilla Gunell

Tack för den frågan. Redogörelsen har vi nästan klar. Vi har den till en överläggning i morgon så den torde komma efter påsk.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, det var den ena delen.

Den andra delen gällde vad beror dröjsmålet på? Det kan väl ändå inte vara så att självstyrelsepolitiskt väsentliga frågor åtnjuter låg prioritet så att de inte behöver komma till lagtinget i sådan tid att vi här har en realistisk möjlighet att påverka politiken under året? Jag menar på det viset att nu befinner vi oss i slutet av mars månad. Vi är här en månad till. I värsta fall kan plenarbehandlingen gå till hösten och då har vi nog förlorat så mycket tempo att man inte riktigt kan acceptera ett sådant dröjsmål. Regeringen kan inte påverka hur behandlingen går till i lagtinget, det inser jag, men tidtabellen genom att komma tidigare kan regeringen påverka.

Lantrådet Camilla Gunell

Enligt vår förvaltning så brukar den här redogörelsen överlämnas enligt tradition i april.

Eftersom vi alldeles nyligen har bytt förvaltningschef så hade vi upp tidpunkten för överlämnandet av redogörelsen till diskussion. Vi har kommit överens om att det blir efter påsk i och med att vi nu har redogörelsen under produktion och vi har en överläggning om det i morgon.

Behov av att justera tidtabellen får vi ta med oss och i så fall göra en tidigareläggning för nästa år.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! I beredningen av först lagtingsordningen och därefter arbetsordningen för lagtinget, i vilken jag och många här deltog, så poängterades uttryckligen, oberoende av eventuella tidigare dröjsmål, det väsentliga i att redogörelsen kommer tidigt och inte sent. Delar lantrådet den synen?

Lantrådet Camilla Gunell

Naturligtvis, det är alltid bättre att komma i tid än att komma för sent. Men nu kommer redogörelsen det här året i alla fall i april. Jag tror ändå att det blir en värdefull avstämning för lagtinget gällande de självstyrelsepolitiska frågorna, som naturligtvis är högt på agendan, vilket ltl Jansson förstås är mycket medveten om.

Vi får tillfälle i så fall att justera tidtabellen inför nästa år.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Plenum hålls idag kl. 14.00.

 

Originalfil