Plenum den 25 mars 2013 kl. 14.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

ss


Plenum den 25 mars 2013 kl. 14.00

Plenum börjar. 1

Meddelande. 1

Remiss. 1

1    Ändringar av arbetsordningen

Talmanskonferensens framställning (TMK 2/2012-2013)

Första behandling. 6

2    Ny polislag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2012-2013)

Första behandling. 31

3    Ett ramverk för införande av intelligenta vägtrafiksystem

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2012-2013)

För kännedom... 35

4    Godkännande av det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr

Landskapsregeringens svar (RP 12/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 12/2012-2013)

5    Förstärkning av rättssäkerheten i förvaltningen

Ltl Gunnar Janssons skriftliga fråga (SF 7/2012-2013)

6    Tryggande av fårnäringen

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 8/2012-2013)

7    Vårfågeljakt

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 9/2012-2013)

Plenum slutar. 35

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Brage Eklund anhåller om ledighet från plenum 25–28.03.2013 och lagtingsledamoten Runar Karlsson anhåller om ledighet från plenum 2-11.04.2013, båda på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Meddelande

Talmanskonferensen meddelar att plenum hålls fredagen den 5 april för behandling av tilläggsbudgeten.

Remiss

1        Ändringar av arbetsordningen

Talmanskonferensens framställning (TMK 2/2012-2013)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Talmanskonferensen föreslår att arbetsordningen ska genomgå en förändring. Förändringarna här leds till största delen av att den nya lagen om revision som ju träder i kraft 1.7 samt finansförvaltningslagen som trädde i kraft 1 januari det här året. De här ändringsförslagen tar sikte på särskilt de här förändrade arbetssätten med anledning av revisionslagen alltså årsredovisningen från landskapsregeringen som i och för sig faller tillbaks på finansförvaltningslagen och sen landskaps revisorers olika berättelser. Dessutom så följer av finansförvaltningslagen som säger att budgeten skall levereras till lagtinget den 1.a november. Det följer också ett förslag till ändring av motionstiden.  Dessutom föreslås vad gäller talmannens representations ersättning om att den ska beslutas i talmanskonferensen och också en förtydligande av utskottens möjlighet att ha en gemensam behandling. Om jag då går lite mer in på de här ändringsförslagen så finns en redogörelse här i lagförslagets motivering där man kan se de olika berättelserna hur de nu kommer att vara i framtiden. För det första så ska det ju nu bli så att i stället för landskapsregeringens berättelse eller bokslut och berättelse så kommer det att antas en årsredovisning. I den ingår sifferberättelsen, som också kommer från revisorerna. Och årsredovisningen ska lämnas till lagtinget inom mars månad. Landskapsrevisionen ska också anta en effektivitets berättelse som de skickar till landskapsregeringen. Landskapsregeringen skall i sin tur svara på landskapsrevisionens berättelse genom att lämna till lagtinget meddelande inom maj. Ytterligare kan landskapsrevisionen genomföra olika granskningar och granskningsrapporter. Där är samma förfarande. Landskapsregeringen ska alltid kunna svara för hur de åtgärdat det som påtalas i granskningen. Dessutom så föreslås också att Ålands lagting och Ålands delegations förvaltning ska revideras av landskapsrevisionen. Så det blir alltså ett nytt sätt att behandla de här olika rapporterna och det innebär då att vi föreslår en ändring i finans- och näringsutskottets ansvarsområde. Där införs då att landskapsregeringens årsredovisning skall hanteras av finans- och näringsutskottet. Det är § 15. Behandlingsordningen är § 45. Där införs också årsredovisningen i punkt 5.

I § 12 så tas talmanskonferensens uppgifter och där föreslår talmanskonferensen att man skulle ändra när det gäller talmans ersättning för representations kostnader. Systemet idag är så att det går ett förslag till lagtinget och hela lagtinget fattar beslut årligen om talmansrepresentations ersättning. Nu är förslaget att talmanskonferensen ska kunna fatta det här beslutet. Förstås då inom den budget medel som finns.

Vidare i § 28 föreslås det att då kongruent med att det nu finns lagstadgat att budgeten ska överlämnas till lagtinget senast första november. Det finns i finansförvaltningslagen. Det följer att motionstiden som fortlöper 10 dagar efter att budgeten ligger på lagtingsledamöternas bord. Nu föreslår vi att man också skulle slå fast i lagen att det är tionde november. Budgeten levereras första november och budgetmotionerna ska vara inne tionde november. På så sätt har lagtinget fortsättningsvis 10 dagar efter att man har fått ta del av budgeten på sig att skriva budgetmotioner.

Jag ska säga att det är några frågor i talmanskonferensen som vi har diskuterat och de får ju de som hade lite andra synsätt redogöra själva för. Det var bl.a. en diskussion om huruvida det här ger tillräcklig tid också för oppositionen att lämna motioner och att skriva sina motioner. Men det facto så är det så att man kommer alltid även om lagtingsåret skulle börja lite senare för det kan ju vara så att första november infaller på en lördag eller en söndag, och då beslutar lagtinget att när lagtingsåret inleds och om lagtinget då beslutar att lagtingsåret inleds fjärde november så har man ändå haft möjlighet att ta del av budgeten som ska komma till lagtinget den första november. Så vi har bedömt att man ändå har tillräckligt många dagar för att skriva budgetmotioner.

En annan fråga som också har varit föremål för diskussion är § 54 där förslaget nu är att man skulle i förtydligande syfte skriva att ett betänkande eller ett utlåtande kan vara gemensamt för flera ärenden. Idag står det att ett betänkande eller utlåtande bara kan vara gemensamt för lagförslag och motioner som berör samma sak. I praxis är att man faktiskt brukar skriva gemensamma betänkande, men det här är tydligare i arbetsordningen. Att så kan man göra.

Det är ett nytt moment i § 61 om föredragningslistan att man kan besluta om gemensam diskussion tillåts i ärenden som ansluter sig till varandra. Idag gör vi ju så redan, men då är det alltid ett undantag från gällande reglering.

Till sist då till femman som handlar just om Ålands delegation i Nordiska rådet och lagtinget som tagit också det och landskapsrevisionen sköter revisionen och granskningen. Tack!

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Från obundna samlings sida har vi fört fram några saker som vi anser kan bli ett problem med de här ändringarna. Det är inget problem med de här ändringarna när det gäller revisionen och finansförvaltningslagen. Däremot så vill jag att lag- och kulturutskottet ägnar särskild uppmärksamhet åt tidsaspekten när det gäller budgeten. Vi förstår varför man har gjort det här men det kan också komma en situation där landskapsregeringen av någon orsak inte hinner få budgeten färdig t.ex. och kommer med biljetten den 15:e november. Hur gör man i en sådan situation? Behöver det finnas en säkerhetsventil för oppositionen eller har man bara de här fem dagarna på sig? Det är så att speciellt när det gäller parlamentariska frågor så har vi samma uppfattning oavsett om vi sitter i regering eller i opposition. Det här är en viktig aspekt, att man inte utsätter oppositionen för sämre möjligheter att granska regeringens politik. Givetvis när man är med i regeringen tycker vi att man helt kunde förbjuda motioner i så fall om man ska vara konsekvent, men det tycker vi alltså inte. Vi vill att parlamentarismen ska fungera och också den regering som vi stödjer ska utsättas för prövning i lagtinget. Då ska oppositionen ha tillräcklig tid att tillgodogöra sig budgetförslaget och skriva de här motionerna och lämna in dem. Med det här, åtminstone på teoretisk plan så strängar man upp redan tiden från i praktiken längre tid än 10 dagar idag bli 10 dagar också troligen och i värsta fall mindre än 10 dagar. Tanken med 10 dagar, varför så länge? Inte tar det så länge att skriva motioner. Men hela den processen från det att oppositionspartierna får budgeten ska man kunna ha diskussioner med sitt parti, man ska kunna ha partistyrelsemöte, ta reda på och bedriva lite forskning med anledning av den politik som man ska kontra med. Allt det ska man hinna med på 10 dagar. Så det är en väldigt kort tid de facto om man ska producera en alternativ politik och krymps det ytterligare ihop så kan det bli svårt för ett oppositionsparti att göra det här. Det bör alltså lag- och kulturutskottet ägna sig åt tycker jag och särskilt det här om det händer något och budgeten inte kommer. Det finns i andra fall säkerhetsventiler i regelverket vad som händer om budgeten inte fastställs tills ett kalenderår inleds. Då behövs det också här i motsvarande mån. Sen är det också en viktig parlamentarisk tradition att man behandlar ett ärende i taget och håller sig till den sak som behandlas, så att debattens avgränsningar är tydliga. Man kan ha en allmänpolitisk debatt, t ex som vi har i budgeten att man får prata om allting. Men när ett särskilt ärende behandlas så håller man sig till det ärendet. Det där går igen också i det att man ska hålla sig till sak när en motion behandlas enligt ett lagförslag och så vidare och det här ser vi som problematisk också att ändra 54 § så att det får vara ett gemensamt betänkande för flera ärenden, så om man läser igen paragrafen kan beröra vad som helst. Vitt skilda saker kan föras ihop till ett betänkande. Det är här som det finns en viss risk att en regeringsmajoritet tycker att det som oppositionen ger inte är av så mycket värde. Buntar ihop många motioner som berör vitt skilda saker och när de kommer hit till salen så är det väldigt yviga debatter och det blir inte fokus på de enstaka motionerna. Det kan missbrukas parlamentariskt. Jag tycker att man kan göra så här, men man borde lägga till ”som rör samma sak” skrivelse, som rör samma sak. Så ett betänkande ska handla om en sak, men det kan göras som flera ärenden. Jag skulle snarare säga att det är den praxis vi har haft hittills. Vi har varit försiktiga, under min korta tid här i lagtinget, d.v.s. under mina 14 år med här i lagtinget, att bunta ihop ärenden som berör olika saker. Så där tycker jag utskottet ska överväga mycket noga att lägga till en sådan skrivning att det ska röra samma saker eller att ärendena ska vara av samma karaktär. Någon förtydligande ska det vara, så att det motsvarar den parlamentariska praxis som jag tycker att vi ska upprätthålla. I övrigt är framställningen okej.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Den här sista delen är utgångspunkten och där framgår ju också i den här motiveringen att ärendena i regel ska ansluta sig till varandra. Så jag ser alltså inte problemet på den här faran som ledamoten Sundman. När det gäller det här med tidsplanen så måste man förutsätta att landskapsregeringen följer den lagstiftning som lagtinget antagit, alltså att budgeten ska vara här 1 november. Det betyder då att vi också kan slå fast det här med motionstiden. Orsaken till att man har velat sätta väldigt tydligt när budgeten ska vara här, är också för lagtingets möjligheter att behandla budgeten. Nu vet vi hur finansutskottet i regel har det. Man har jätte långa dagar och tajt tid för att ta det här betänkandet.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Till den delen så förstår jag argumentet, att göra den här ändringen för att strama åt tidtabellen för att få bättre tid. Men jag bara efterlyser någon slags säkerhetsventil. För mig, i den situation som jag befinner idag och vårt parti, så behövs den inte. Men det kan komma andra situationer där man behöver en säkerhetsventil t.ex. att man kan besluta om att talmanskonferensen kan besluta om förlängd motionstid om det skulle uppstå något problem. Det kanske är enbart en teoretisk och hypotetisk situation som jag är rädd för.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Ltl Sundman sade att här har vi samma åsikt oavsett om vi är i opposition eller regeringsställning och det tycker jag är klädsamt. Helt kort kan jag bara säga att jag är helt enig med de punkter som ledamoten Sundman förde fram. När det gäller det här med 10 dagar för att ta fram en alternativ budget, så det blir väldigt tajt som det är ändå. Landskapsregeringen har ju ändå jobbat ett halvt år. Åtminstone har hela förvaltningen bakom sig så ska det vara någon sorts fungerande demokrati och att man faktiskt på ett seriöst sätt också ifrån oppositionen kan lägga fram ett alternativ, som faktiskt regeringen blir tvungen att ta ställning till. Så 10 dagar är inte mycket.

Och det som vi har sagt som motiv till den här ändringen av § 28, är att enligt finansförvaltningslagstiftningen så ska budgeten lämnas om jag minns rätt 1 november. Men vi vet också med budgetlagarna det sista året att t o m budgeten har kommit innan budgetlagarna överhuvudtaget dök upp. Så det kan mycket väl, trots att det står i lagstiftningen när ett dokument ska lämnas, så kan det bli försenat och helt plötsligt så har oppositionen bara 4-5 dagar på sig. Jag tycker att det är orimligt och jag ber lag- och kulturutskottet titta väldigt noga på det här.

När det gäller § 54, så också där har jag samma uppfattning som ltl Sundman. Ett betänkande eller ett utlåtande kan vara gemensamt för flera ärenden. Vi vet att man måste ta upp förslagen till behandling nuförtiden i nya arbets-och lagtingsordningen. Så var det ju inte förut, utan man kunde lämna motionerna och självdö vid val och det var så som man till största delen behandlade de motioner som lades tidigare. Så ett alternativ som kan vara frestande med tanke på de ändringar som varit förut, att arbets- och lagtingsordningen är att man helt plötsligt börjar bunta ihop olika motioner och olika förslag, så jag hoppas att man också kan titta på det här inom lag- och kulturutskottet.

Sen vill jag bara ha en kort kommentar. Tittar man till den första meningen så sägs det i utskottets betänkande att utlåtanden ska vara kortfattade. Jag hoppas att lag- och kulturutskottet kan titta på varför man skriver så och vad är syftet med det? Tittar vi tillbaks i självstyrelsehistorien så kunde man läsa ut ganska mycket av de olika utskottsbetänkande, men enligt mitt förmenande åtminstone från vissa utskott som jag inte vill peka ut, så redan i dagens läge är de redan idag synnerligen kortfattade. Jag tycker inte att utskottsbetänkande ska vara inne på det att man måste ha någon sorts arbetshypotes, att det ska bli så kortfattat som möjligt utan det måste avgöras från ärende till ärende. Så det här ber jag också lag- och kulturutskottet att titta på.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag blir lite förvånad när jag hör ledamot Anders Eriksson uttala sig om det här lagförslaget gällande ändringar av arbetsordningen. För som det framgår av ärendets beredning så har ju ledamot Anders Eriksson enhälligt varit med om att tagit detta förslag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ledamot Beijar satt sida vid sida med mig vid talmanskonferensen men han har synbarligen glömt att ledamot Mika Nordberg lade ett förslag som jag understödde, men vi blev tyvärr i minoritet.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Ja, det är möjligt att ltl Eriksson har en korrekt minnesbild av detta.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Första behandling

2        Ny polislag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat förslaget till ny polislag. Och utskottet föreslår att landskapslagarna antas med vissa mindre ändringar av närmast teknisk natur. Det har varit en mycket intressant och lärorik behandling i lag- och kulturutskottet. Den nya polislagen litar till många delar till den gällande polislagen, men innehåller även en hel del nyheter. T.ex. har lagen fått en ny struktur. Den har gjorts mer detaljerad. Bland annat föreslås bestämmelserna om polisens befogenheter bli exaktare och mer heltäckande än de nuvarande. Den nya polislagen följer i absolut huvudsak rikets nya polislag. Lagen innehåller ett förslag till ändrad organisation för Ålands Polismyndighet som medför att ett rådgivande organet polisdelegationen ersätts med ett mer styrande organ i form av en styrelse.

Polislagen och räddningslagen anpassas till en administrativ sammanslagning, som i praktiken redan har genomförts mellan alarmcentralen och polisen. Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda ikraft den 1 januari 2014 förutom bestämmelserna som gäller förändringarna i polisorganisationen som föreslås träda i kraft så snart som möjligt.

Polislagen är till stor del riksbehörighet. En grov uppskattning, cirka 70 procent. Tittar man i lagförslaget kan man konstatera att t.ex. kapitlet som redogör för hemliga metoder för inhämtandet av information och som utgörs av ca 65 paragrafer, så talar det sitt tydliga språk. Det låter sig inte göras att vi ska gå in och peta i och ändra i den lagstiftningen. Så därför tar lag- och kulturutskottet upp i sitt betänkande väldigt mycket självstyrelsepolitiskt inriktade frågor när det gäller polislagen. Vi för ett resonemang kring lagstiftningsteknik, ett resonemang kring styrelsen, föreskrifter och anvisningar, räddningslagen, militärens ingripande, polisens visuella profil och ekonomiska verkningar och polisväktare.

Först talman, några ord om lagstiftningstekniken. Rikets polislag kommer att ändras den första januari 2014 som sagt och den delade lagstiftningsbehörigheten på polisens område medför att en stor del av bestämmelserna i rikets nya lag blir direkt gällande i landskapet. Det är därför nödvändigt att också en ny åländsk polislag träder i kraft vid samma tidpunkt. Fördelen med en s.k. fulltextlag är att det blir lättare för medborgarna att hitta alla bestämmelserna i samlade i en och samma lag. Utskottet omfattar förslaget att polislagen ingår i landskapets egen lagsamling som fulltextlag även om den till betydande del innehåller bestämmelser som faller under rikets behörighet.

Samtidigt konstaterar utskottet att en fulltextlag för att vara överskådlig och informativ, kontinuerligt måste uppdateras i takt med att rikslagen ändras. Om lagen inte uppdateras kan innehållet bli direkt vilseledande. Med beaktande av de grundläggande fria rättigheterna är det av särskilt betydelse att polislagen är korrekt, tydlig och förutsägbar. Den valda lagstiftningsmodellen medför att de förändringar som görs i rikets polislag kontinuerligt måste följas upp så att regel konflikter och tolkningsproblem undviks vid tillämpningen av den åländska polislagen.

Liksom lagtinget tidigare påtalat finns det ett stort behov i landskapet av en kontinuerligt uppdaterad lagbok på internet. Utskottet vill framhålla att detta bör vara en beståndsdel i den digitala agendan.

Några ord om styrelsen för polismyndigheten. Meningen är att styrelsen ska biträda polismästaren i arbete med myndigheten, samt fatta beslut om polismyndighetens allmänna verksamhetsmål, berättelsen över verksamheten och förslag till budget. Styrelsen ska vidare följa polismyndighetens verksamhet och ta del i arbetet med att utveckla polismyndigheten, samt föreslå de åtgärder som styrelsen finner motiverade. Dessutom ska styrelsen avge utlåtande i principiellt viktiga frågor och den har ett särskilt ansvar att se till att alla delar av verksamheten fungerar på svenska.

Enligt lagförslaget ska styrelsen uttryckligen inte ha rätt att fatta beslut i polisoperativa frågor. Utskottet konstaterar att den nya organisationen innebär att myndigheten ska styras av en styrelse och ledas av en polismästare. Enligt vad utskottet har fått erfara är avsikten att styrelsen ska ha klart avgränsade uppgifter som ligger på ett övergripande plan medan den operativa dagliga verksamheten ska ledas av polismästaren. Utskottet betonar och understryker vikten av att besluts- och kommunikationsvägarna är tydliga, medan å ena sidan landskapsregeringen och andra sidan den nya styrelsen för polismyndigheten. Det finns uppenbarligen ett behov av ett förtydligande.

Styrelsen är i det löpande arbetet betjänt av en kontinuerlig dialog med landshövdingen. Det anser majoriteten i utskottet. Det gäller särskilt i fråga om ansvaret för att verksamheten ska fungera på svenska. Där bland annat utbildning i olika former ska finnas tillgänglig på svenska. Utskottet finner därför angeläget att landshövdingen bereds tillfälle att närvara vid styrelsens sammanträden när frågor av gemensamma intressen behandlas.

Den nu föreslagna organisationsformen uppvisar stora likheter med motsvarande organisationer i Sverige. Där har en omfattande utvärdering gjorts inom ramen för den s.k. polisorganisationskommittén. Där hörde lag- och kulturutskottet sakkunniga och det var väldigt intressant. Polisorganisationskommittén i Sverige konstaterar att polisstyrelsen vars formella uppgift är att fatta beslut om budget och verksamhetsplan, samt att höras i frågor av större vikt, i teorin har haft relativt omfattande befogenheten, men i praktiken utnyttjas i ganska liten grad. Man har ändå ansett att styrelsen utgör en viss mån en garanti för en demokratisk insyn i polisverksamheten eftersom polisstyrelsen kan få information som inte kan ges ut till allmänheten.

Utvärderingen i Sverige gör att styrelserna slopas om man bygger upp en helt annan organisation. Dagens system i Sverige har nämligen ansetts som för otydligt och det har i vissa fall lett till spänningar mellan styrelsen och myndighetschefen, alltså i vårt fall då polismästaren, ifråga om gränsdragningen mellan det strategiska och den operativa verksamheten. Men utredningen visar också att ju mindre orter desto färre konflikter har uppstått mellan styrelsen och myndighetschefen och att långvariga styrelsemedlemmar med erfarenhet kan vara en stor tillgång för polismästaren.

Utskottet betonar liksom landskapsregeringen att styrelsen inte får fattabeslut i polisoperativa frågor. Vilket bl.a. innebär att polisstyrelsen inte ska lägga sig i enskilda ärenden, utan verka på det övergripande planet. Annars är vi ute på väldigt djupt vatten. Det är därför det är viktigt att gränserna för polisstyrelsens befogenheter är klart och tydligt angiven i lagtexten. I landskapslagen om Ålands Polismyndighet 1:a c paragrafen anges styrelsens ansvar och uppgifter. Enligt motiveringen till paragrafen ska styrelsen fatta beslut om polismyndighetens allmänna verksamhetsmål, om berättelsen över polismyndighetens verksamhet samt tillställer landskapet de båda dokumenten. Här föreslår utskottet ett förtydligande i syfte att ändra paragrafen så att det klart framgår att styrelsen inte enbart ska agera postlåda, utan fatta beslut i båda ärenden. Utskottet föreslår även en ändring av 2 § om personalen så att det klart ska framgå att polismyndigheten leds av en chef för polismyndigheten som benämns polismästare.

Föreskrifter och anvisningar. Enligt lagförslaget kan landskapsregeringen inom landskapets barhet meddela polisen föreskrifter och anvisningar om det åtgärder som ska vidtas av polisen. Utskottet finner det ändamålsenligt att det på föreslaget sätt till lagtexten tas in fullmakter för landskapsregeringen, att utfärda bindande föreskrifter. Föreskrifter och anvisningar. Det finns en hel uppsjö av anvisningar när det gäller polisen. Det kan vara allt från besöksförbud till handbok för DNA-provtagning osv. Här har det också funnits oklarheter från polisens sida. Man vill att landskapsregeringen ska ta en aktivare ställning i de här frågorna, att avgöra vilka föreskrifter och anvisningar som gäller direkt och vilka som faller innanför åländskt behörighet. I samband att landskapsregeringen utfärdar föreskrifter och de närmare bestämmelserna bör regeringen kåsera vilka bestämmelser som berör rikets behörighetsområden och därmed just gäller i landskapet. Samtidigt fatta bestämmelser och föreskrifter som faller inom landskapets behörighet.

Några ord om räddningslagen. Vid remissrundan så bifogade räddningsmyndigheterna ett väldigt utförligt remissyttrande som lag- och kulturutskottet hade mycket nytta av. Därför föreslår utskottet en mindre förändring, så att ordet ”allvarligt” stryks framför begreppet personskador. Eftersom det är polisen som har sakkunskap i fråga om utredning och därför behöver utreda alla bredder av personskador. Förut har det alltså stått ”allvarliga personskador”. Ordet ”allvarliga” föreslås att man tar bort. Utskottet noterar att man från räddningsledningens sida i samband med remissen framförde ett förslag om ett förtydligande av polislagens 9 kap 2 paragrafen så att det av lagtexten skulle framgå att den kommunala räddningsmyndigheten kan bistå polisen med trafikdirigeringsuppgifter i samband med räddningsinsatser. Utskottet konstaterar här att något förtydligande inte är motiverat i detta sammanhang och att räddningslagens 57 § redan innehåller bestämmelser som möjliggör för räddningsmyndigheten att bistå polisen med trafikdirigeringsuppgifter i samband med räddningsinsatser. Det är räddningsledaren som har det övergripande ansvaret och som måste se till att samordningen med andra myndigheter fungerar i samband med olyckor. I remissutlåtandet för räddningsmyndigheterna föreslås även, att det enligt lagen ska inrättas en samråds grupp för alarmcentralen med företrädare för polisen, ÅHS och räddningsmyndigheterna. Förslaget är väldigt logiskt, men utskottet konstaterar samtidigt att det är en fråga om operativa frågor och förutsätter att ledande personer tillser att det finns ett fungerande samarbete och bra rutiner för samverkan. Räddningslagen är i behov av en översyn.

Militärens ingripande. Det här är någonting som är väldigt intressant ur ett självstyrelse perspektiv. I den nya polislagen, så har bestämmelser om militärens ingripande genomgående tagits bort. Där det finns med i motsvarande rikslagsstiftning utan en närmare motivering. Det där har vi grävt lite i från utskottets sida. Enligt konventionen om icke befästande och neutraliserande av Ålands Öarna av 20 oktober 1921 artikel 4 får inte något militärt land, sjö eller luftstyrka tillhörande någon som helst makt intränga i eller uppehålla sig inom den demilitariserade zonen. I artikeln finns dock några undantag som gäller i fredstid.

Utskottet konstaterar med andra ord att det är enligt konventionen är tillåtet för Finland att under vissa förutsättningar införa temporärt hålla väpnade styrkor för att upprätthålla ordningen på Åland. Eftersom artikel 4 utgör ett undantag till den allmänna demilitariserings syfte med konventionen måste undantagsbestämmelserna dock tillämpas synnerligen restriktivt. Alltså klarar inte Åland själv att upprätta ordning och säkerhet så kan det finnas skäl för militären att ingripa. Enligt självstyrelselagens 18 § 6 punkt tillkommer lagstiftningsbehörigheten i fråga om allmän ordning och säkerhet landskapet, med undantag som nämns i betänkandet.

Utskottet konstaterar dessutom om att om hela Finlands säkerhet hotas, t e x genom en terror-handling får militären ingripa även på Åland på de villkoren som anges i 1921 års konvention. Eftersom försvarsväsendet och lagstiftningen om bekämpande av terrorism enligt självstyrelselagen hör till rikets behörighet sker ett sådant ingripande på beslut som fattas i riket. Om en sådan situation därmed uppstår att enbart Ålands säkerhet är i fara, har riket skyldighet att bistå landskapet enligt 31 § i självstyrelselagen. En begäran från landskapsregeringen kan också riktas till försvarsmakten, som dock enbart kan komma till den demilitariserade zonen under förutsättningarna att villkoren i 1921 års konvention är uppfylld. Beslut om begäran enligt 31 § i självstyrelselagen ska fattas av landskapsregeringen och någon fullmakt för polisen att begära handräckning finns inte i den föreslagna polislagen, vilket utskottet finner ändamålsenligt.

Lagtinget har anledning att senare återkomma till denna fråga i samband med behandlingen av den demilitariseringspolicy som landskapsregeringen planerar att lämna till lagtinget.

Några ord om polisens visuella profil. I polislagens 9 kap efter paragraf föreslås landskapsregeringen genom landskapsförordning kan utfärda närmare bestämmelser. Bestämmelser bl.a. om polisens emblem och tjänstemärken. Här föreslår vi från utskottets sida ett förtydligande så att landskapsregeringen även kan utfärda bestämmelser om tjänstemärke, utseende på polisens fordon samt grafiska profil. Det här är också något som lagtinget har påpekat i tidigare sammanhang.

Ekonomiska verkningar. Som det framlades i lagförslaget kommer förändringarna av organisationen för polisen att medföra en utökad byråkrati i och med att ett nytt beslutsorgan införs vid myndigheten. För att inte behöva ta resurser från den befintliga polisverksamheten avser landskapsregeringen att i samband med budgetberedningen ta behov av tilläggsresurser till övervägande.

Enligt utskottets mening bör också landskapsregeringen på sikt utreda fördelningen mellan Åland och Finland ifråga om finansieringen av myndigheter, som liksom polisen sköter uppgifter som hänför sig både till landskapets och till rikets behörighetsområden.

Slutligen, polisväktare. Polisföreningen har i sitt remissyttrande till landskapsregeringen framfört att det i polislagen saknas bestämmelser om väktare. Väktare är någonting som man använder sig av inom polismyndigheten t.ex. när man ska föra fångar till domstol. Utskottet konstaterar här att det i den åländska landskapsförordningen inte finns några bestämmelser om väktare, samt att polismästaren enligt 10 § 2 moment om användningen av uniformer, beslutar om användningen av uniformer i andra sammanhang.

Talman! Så långt om lag- och kulturutskottets betänkande. Nu tänkte jag säga några ord om den reservationen som jag har bifogat till betänkandet om det är ok för lagtinget. Jag byter hatt så att säga.

Jag och liberalerna har bifogat en reservation till lag- och kulturutskottets betänkande, som rör lagstiftningstekniken. Vi vet också att polislagstiftningen kommer att revideras. Det är på gång i riket. Det medför också att vi här fast vi har en ny och färsk polislag också måste revidera vår lag. Precis den diskussionen som vi hade om tekniken med fulltextlag. Det skulle då vara ändamålsenligt att dela upp lagen i en operativ polislag, som utformas som en blankettlag. Alltså att den uppdateras kontinuerligt och en polisförvaltningslag som här rör sig till de självstyrelsepolitiska frågorna.

Orsaken till det är att vi vet att det tar väldigt stora lagberedningsresurser i anspråk och de resurserna är väldigt knappa. Om fulltextlagen inte uppdateras även ifråga om ändringar som gäller riksbehörighet så förfelas hela syftet med lagen och det kan bli missvisande och i regel konflikt i rättsosäkerhet och tolkningsproblem.

Så därför föreslår jag och liberalerna då att man skulle dela lagen upp i polisförvaltningslag och en operativ polislag.

Vi diskuterade också i utskottet en av polisstyrelsens uppgifter, att tillse att verksamhetsspråket inom polismyndigheterna var svenska. Där förde vi fram i diskussionerna från liberalernas sida att vi tycker att självstyrelselagen är fullt tillräckligt. 36 § som pratar om ämbetsspråket och 38 § i självstyrelselagen som pratar om skriftväxlingsspråket. Landskapet är enspråkigt svenskt. Vi tycker att det blir en otydlighet i lagstiftningen. Vi har t.ex. inte en sådan lagstiftningsteknik heller när det gäller ÅHS.

Ja, det var det mesta det. Tack.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Inledningsvis vill jag tacka utskottet för ett bra arbete. Jag är väldigt nöjd med att lagen nu kommer tillbaka från utskottet och ligger till behandling i lagtinget. Det kanske kan sägas att den kommer att gå igenom. Det finns några reservationer som kanske inte har så stort materiellt innehåll. Det är mer den här lagstiftningsbehörigheten eller lagstiftningstekniken och det finns också en ifrån Ålands Framtid, men jag ser åtminstone att det finns goda förutsättningar att vi ska få en ny polislag som också kommer att börja tillämpas så snabbt den har gått igenom. Jag tycker också att de ändringar som man har gjort i utskottet vad beträffar ska vi säga kanske då ett förtydligande, så de är välkomna att man gör det. Tusen tack för ett bra och relativt snabbt arbete. Tack!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Tack för det. Det skulle ha gått snabbare, men vi fick en konvention, som det var väldigt bråttom med så att felet är inte helt lag- och kulturutskottets utan vi har försökt marschera på så mycket vi har kunnat. Nu är det här gedigna arbetet så småningom i hamn.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Jag vill också säga det till den delen, som anförande uppehöll sig runt de tillämpningsanvisningar och direktiv, att det är så att säga nödvändigt att man får det. Det är någonting som inte har funnits på Åland tidigare utan man har använt sig av dem i Finland skrivna tillämpningsdirektiven och anvisningar. Det där har förstås varit ganska förvirrande för polisen på Åland. Men nu är avsikten att när den här lagen har gått igenom så ska det också påbörjas ett arbete att skriva tillämpningsdirektiv och anvisningar, så att man vet vad det är som gäller på Åland.

Så får vi en polisstyrelse som kan ta sig an både prioriterade områden men också som är väldigt bra attitydarbete i styrelsen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag är också glad om det kan bli tydlighet och klarhet när det gäller föreskrifter och anvisningar. För det har ju varit på det viset att när det gäller behörighet som varit rikets fråga, så har ju de hjälpt direkt när det gäller föreskrifter och anvisningar. Det är ett arbete som har släpat efter. Man har velat från polisens sida haft tydliga anvisningar och direktiv om vad som gäller direkt och vad som är självstyrelsebehörighet. Det kan ju hända att vi i de föreskrifter och anvisningar vill andra delar i det som faller inom vår behörighet, så att det är bra om den här frågan reds upp. Det här är nog ett starkt önskemål från polisens sida också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Tack även till utskottets ordförande Katrin Sjögren för en sannerligen fullödig presentation av betänkandets olika aspekter. Om jag skulle börja med det som vi haft lite olika syn på, för jag tycker att det är lite förargligt att utskottet inte kunde vara enigt till fullo om den här framställningen i och med att vi då har kompromissat och diskuterat.

Den här erinran som utskottsordförande gör om att det skulle vara till nackdel att särskilt betona den nya polisstyrelsens roll när det gäller att tillförsäkra en polis på Åland som till alla delar fungerar på svenska. Det finner jag lite märkligt, att den liberala gruppen gör en sak av det. Vi har ju de facto ett delat rättsområde där kanske då som utskottsordförande sade närmare 70 % av lagstiftningen ligger egentligen i Finlands Riksdagens händer. Sedan har vi den då komplikationen här att det finns en hel del verksamhet på riks håll som har beröring med Åland och att stötta polisstyrelsen då att faktiskt försöka vad man kan för att det här ska fungera på svenska så långt det här bara är möjligt. Det borde ses som en hjälpande hand. Ge de facto den nya polisstyrelsen då en anledning att återkommande rapportera till landskapsregeringen och till kansliministern om hur det ligger till med språkfrågan. Sedan kan man ju då utveckla den till utbildningsinsatser som bytta vi vet att det då krävs särskilda insatser för att tillförsäkra utbildning på svenska och så vidare. Så jag tycker det är lite synd att vi hade lite olika uppfattningar i utskottet om det.

När det då gäller det här med fulltextlag kontra då blankettlag. Så klart att man kan se det som den liberala gruppen gör att det går att föredra en blankettlag. Det är lite ödets ironi. Jag tittade just i riksdagens internet sidor och samma dag som utskottet klubbar den här åländska polislagen, samma dag kommer alltså då ett förslag till ändring från Katainen i regeringen då i föreliggande. Det är det underliga i lagstiftning. Det är inget revolutionerande. Det handlar om faktiskt det som utskottsordförande berörde det här med polisens möjlighet till hemliga metoder. Det kommer inte att bli någon märkvärdig laginsats som krävs från landskapsregerings sida, men de facto så måste det göras för att vi ska ha en lagstiftning som svarar mot den finska lagen till fullo. För annars uppstår det en lucka i vårt kunnande och i genomskinlighet och annat som är nödvändigt för att vi ska täppa till och se till att vi är uppdaterade.

Fru talman! Jag vill passa på i det här sammanhanget att påpeka att vi bör få en åländsk lagbok, som är lättillgänglig över nätet och som man vet hela tiden är uppdaterad. Att den lagstiftning man går in på att det finns ett sådant nät länk så att man inte behöver leta och komplettera. Titta på gamla lagstiftningar och börja titta vad har hänt de senaste åren. Vi måste ta det steget nu 2013. Vi måste komma så långt.

Jag vill tacka utskottet för ett jätte bra arbete, en god insats. Ltl Åke Mattsson har gjort också som ersättare en stor insats för utskottsarbetet och utskottet har jobbat särskilt under det s.k. uppehållet som det så populärt heter, så har utskottet gjort en bra insats som jag till stor del tyvärr missat av olika skäl. Vilket jag beklagar.  

Jag skulle fru talman, vilja ta fasta på några saker till i den här presentationen eller min lilla analys. Vi välkomnar särskilt från centern-gruppen att obunden samling har haft en enveten policy. Ett sätt att driva politik när det gäller att få en åländsk profil på polisen och det är också obunden samling som ska ha kredit för att vi också har i utskottet tagit in förordningsfullmakt för landskapsregeringen att reglera den åländska polisens profil. Så det är välkommet. Det kan vi säga att kansliministern har tillsatt en grupp som tittar på den här frågan. Det här behöver inte vara en stor sak. Jag har noterat att några försöker dra lite löjesskimmer över det här. Det som är så naturligt på andra platser på vår jordklot. Där man faktiskt är stolta över sin polis, så här finns vissa som så gärna vill tona ned behovet av att visa upp att vi har en egen polis. Det är faktiskt en fråga om marknadsföring och ingenting annat. Man är stolt över sin identitet. Den särställning man har och lyfter fram det i vardagslivet. Och när det gäller särställningen så är det osäkert på att komma in på det som utskottsordförande Katrin Sjögren lyfte fram. Särskilt det här med hur då landskapsregeringen kan kalla på hjälp från militära styrkor i Finland. Det är på hög tid att den här rätten för militären att ha en utökad aktivitet på Åland, att det faktiskt kommer till skott med att dra upp avgränsningar och förutsättningar. För om, när, hur och av vem den militära närvaron kan utökas. Som utskottet konstaterade när det gäller hela Finlands säkerhet så är det givet sak att den här rätten ska ha stöd i Ålandskonventionen från 1921. Men sedan finns en fallande gradskala där vi tillsammans med självstyrelsepolitiska nämnden och landskapsregeringen har skäl att titta närmare på detaljerna när det är dags för den redan nämnda översynen eller framtida strategin för hur vi ska hantera den demilitariserings- och neutraliserings frågor i framtiden. Tack.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det var närmaste den här fulltextlag kontra blankettlag som jag tänkte ta i repliken. Jag tycket det var lite oklart vad man ansåg om det här och vad jag reagerade över är att när det står i betänkandet också att det är fördelar med fulltextlag eftersom det blir lättare för medborgarna att hitta alla bestämmelser. Jag ifrågasatte den där texten väldigt mycket och däremot så tycker jag att det har symbolvärde så jag har backat lite på den punkten och inser idag att det nog var ett ganska stort symbolvärde och kanske att det är bra att vi har ett eget polislag och till den delen kan jag omfatta det fullständigt. Men däremot med överskådlighet så tycker jag från min erfarenhet med tanke på de ingripande man gör från polisens sida i de här sammanhangen. Att var är överskådligheten, när förundersökningslagen, tvångmedelslagen och polislagen går in i varandra. Förarbetena ligger på rikets sida. Så hur ser man på den biten, varför är den kvar den här formuleringen? Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack fru talman! Ja, bästa ledamot Åke Mattsson. Det är nog som jag ser det att det som de motiverar det här är så att säga att det är en åländsk myndighet vi pratar om och som är ganska unik när det gäller autonoma regioner ute i världen. På det viset blir det en överskådlighet genom att man säger att man här hittar man allt som då reglerar den egna polisens verksamhet. Men jag delar till fullo samtidigt ltl Mattssons dubier när det gäller överskådligheten de facto. När jag satt och funderade på det här för en stund sedan på min plats här i lagtinget så lekte jag med tanken att borde vi inte en gång för alla be självstyrelsepolitiska nämnden att slå fast att vilka principer skall vi tillämpa inom respektive rättsområde. Beroende då på i vilken grad av behörighet vi har. Vi borde nå en konsensus, för jag tycker inte riktigt det är värdigt lagtinget att vi ska behöva slita från fall till fall. Om när det ska vara fulltext och när det ska vara blankettlag. Vi borde hitta en konsensus. Och det borde gå att uppnå det inom nämnden.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! I det här sammanhanget tycker jag att det är lite olycklig formulering, att det kunde varit mera konsensus om man hade lämnat bort den här biten och lyft fram det här symbolvärdet lite tydligare. För det facto, det kommer att komma förändringar. Det är redan ändringar på gång. De är svåra att hitta, för ger vi en medborgare alltså att man förklarar så här och så här måste det gå tillväga för att få all lagstiftning med och tobakslagen är sådan lag som vi har fler som undrar vad det är som gäller. Det har kommit ändringar på ändringar i samma paragraf. Så man har en lag borta däremellan, så då förstår man ingenting när man håller på och letar efter det här. Så överskådligheten blir ganska svår innan det kommer en ny lagbok igen. Men vi är alla överens om här i salen. Vi har lite olika åsikter, så vi behöver få till en ålex att man kan gå ut på nätet och leta vilken lag som gäller i realtid väldigt snabbt. Det är kanske där som vi ser ljusningen.

Ltl Harry Jansson, replik

Jo tack, ltl Åke Mattsson. Jag tror att vi alla kan ta med oss ledamotens synpunkter och kloka ord här om hur vi ska hantera frågan. Jag kan inte poängtera behovet jag heller, att det faktiskt är så att landskapsregeringen måste vara på tårna när det gäller den här lagstiftningstekniken och behovet av att vara uppdaterade om vad som händer i Helsingfors. Jag hoppas att det som vi kallar för polisjuristen vid kansliavdelningen har det som sin primära funktion att se till att vi inte släpar efter. För jag vill inte uppleva den dagen då vi har en lagstiftning som inte svarar mot det som faktiskt ska gälla i ett läge där det då kan medföra skada för någon part.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det finns ingen orsak att betvivla liberalernas språkpolitiska linje. Vi är trygga med arrangemangen i självstyrelselagen och litar på dem. Nu när då polisstyrelse ska tillse att alla delar i polisverksamheten fungerar på svenska är det ju en självklarhet, men någon praktisk erfarenhet utan polisarbete så måste vi vara realistiska ändå och ställa oss frågan om nu då en turist stiger i land i västra hamnen och på ett annat språk än svenska, t.ex. då på engelska ställer till polismannen där på gatan frågan ”Kan du visa vägen till Ålands Parlament?” Och polismannen begår tjänstefel om han eller hon svarar på annat språk än svenska. Då menar jag att vi skjuter över målet. Lagstiftningen måste ändå vara proportionell i förhållande till syftet.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman. Jag anser nog personligen att det är kollegan Gunnar Jansson som lite skjuter över målet. Nu genom att måla det här i svart, istället för att se det som en positiv inslag i polislagen. Det vill säga att polisstyrelsen ska ha en aktiv roll när det gäller också det svenska språket. Inte det att man förbjuder en tjänsteman att vara mänsklig i sitt bemötande av turister och andra. Inte heller finns det sådant förbud mot att man pratar de språk man kan med andra människor. Så vi ska inte se det här som en nackdel, utan som en förstärkning av polisstyrelsens makt och myndighet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Jo, inte ska vi fru talman överbetona den här situationen. Diskussionen går vidare. Förvaltningslagstiftningen är till för att bereda rättssäkerhet i två riktningar. En mot den som får service och en som levererar den. Den som levererar den har också rätt till rättsskydd och veta vad som gäller. Därför var liberalernas idé den att styrelsen ska se till att språkbestämmelserna i självstyrelselagen efterlevs. Enkelt och tydligt, för att undvika alla sådana här onödiga situationer.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag vill påminna ltl Gunnar Jansson att vi har tidigare i lagtingsarbete ibland funnit behov av att särskilt markera vikten av att det är det svenska språket som gäller. Om vi t.ex. tar barnomsorgslagen, som stiftades för några år sedan. Så ansåg vi att det var viktigt att markera. Det här ses ju absolut inte som något problem att där står att verksamheten ska bedrivas på svenska. Med det menar man ju det förstås det som är det grundläggande för verksamheten.

Sedan i och med att jag glömde förut, kan jag passa på att avsluta med att dra en parallell till ÅHS som vi ju totalt har kontrollen över. Om vi tänker på just behörighetsmässigt. Det finns inte några oklarheter där. Vi tar våra egna beslut om vart vi skickar folk på extra sjukvårdsinsatser annars. Så det är missvisande att göra en parallell till polisen som ju faktiskt har ett område som till stora delar är delat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! I vårt arbete kring den nya polislagen så kan jag säga att från min sida, att det har varit ett intressant arbete. Utskottet kan med stolthet presentera det här betänkandet genom att vi tycker att vi har gjort ett bra arbete. Vi har gjort ett grundligt arbete. Så det har varit mycket bra diskussioner. Det är lite som ministern sade tidigare. Det är inte det materiella eller i sak, utan mer kanske i andra större övergripande frågor, som det har kommit reservationer och andra diskussioner kring. Av ledamöterna Sjögren och Jonsson, som har lämnat in sina reservationer.

Fru talman! Det är inte för första gången man står här och diskuterar, vilket är bättre. Fulltextlag eller blankettlag. Det är som jag ser det, det var debatt här tidigare mellan två ledamöter. Är det överskådligt? Det kan vara sin sak, men framför allt så är det ju det, det är en självstyrelsepolitisk sak. Det som ledamot Harry Jansson sade tidigare, vi har en egen polis och vi ska vara stolta över den. Vi ska rakryggade säga, att vi där igenom också har en egen polislag.

Förr övrigt är det ju som det nämndes också tidigare, som utskottsordförande Sjögren nämnde här. Stor del är ju rikets behörighet. Det är ändå så att vi måste titta på fulltextlagar och gå ditåt att det är flera. Jag tror att vi kommer i flera lagar, som kommer här fram så kanske det blir mer fulltextlag och att man tittar på det.

Det som vi kanske har mest makt över är väl styrelsen, som man kommer med. Det är något nytt. Det är som vissa har sagt, att ska det sitta politiker nu som ska bestämma nu vem som ska få böter eller vad man nu ska göra. Vi får inte glömma bort att den här styrelsen inte ska jobba med operativa saker utan styrelsen ska fatta beslut av allmänna verksamhetsmål, budget och gå vidare med de frågorna. Så det är en stor och bra sak, som jag tror att kommer att bli. Visst är det många som funderar på det här i framtiden och just nu. När det är något nytt blir det ofta funderingar och om man blir att tänka på vad det ska. Men bara det får arbetas in så tror jag eller jag är övertygad om att det blir riktigt bra.

Utskottsordförande Sjögren nämnde också tidigare här att den här tveksamheten till att styrelsens ansvar och uppgifter där i 8 punkten och se till att alla delar av verksamheten fungerar på svenska. Jag ser det som att styrelsen ska känna att de har det ansvaret. Det är inte hela tiden sen att styrelsen väntar sig att det är landskapsregeringen ansvar, utan att nu ser de klart och tydligt vem som har det ansvaret. Och eftersom man ska prata om verksamhetsmål och styrelsens andra uppgifter så tycker jag att det är bra att man förtydligar det här, så att det inte blir någonslags pajkastning om vem som ska ansvara för det om det inte blir någonting. Ltl Gunnar Jansson nämnde här att om man möter en turist. Det står ingenstans här om att man i så fall ska lämna bort att vara turistvänlig och väl bemötande när det kommer en turist utifrån. Det står ingenstans, utan vi pratar om verksamhetsspråket ut mot andra myndigheter. Det är trots allt en delad behörighet vi har med riket och då måste vi också styra det där.

Fru talman, det var väl i stora drag det som jag tänkte ta upp här i mitt anförande. Jag tycker som sagt att det är bra att vi kommit så här långt och vi går vidare och jobbar för att ha en stolt och fin polis. Och vi ska alltid visa att vi har en bra polis här på Åland. Tack!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! För mig känns det ganska väsentligt att börja diskutera om man diskuterar fulltext och blankettlag och det skulle ha någonting att göra med att man är mindre stolt över polisen och att vi har en åländsk polis. Jag tycker att det skulle finnas betydligt viktigare saker att fundera över. En sak som det faktiskt inte rör, det är polisens utrymmen. Men som de under många år haft oändamålsenliga utrymmen och undersökningsutrymmen. Också t.ex. det faktum att vår egen åländska polis, vi lever i ett skärgårdssamhälle, inte har en egen polisbåt. Det finns oändligt mycket frågor att fundera över om vi faktiskt skulle vilja visa att vi är stolta över vår polis.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, här fick vi en rektion i konsten att plocka billiga poäng, tycker jag. Jag har inte nämnt någonting om byggnader eller båtar i mitt anförande och jag ber att ltl Sjögren tar här replik mot mitt anförande och ingenting annat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var jag som tog ett exempel i min replik. Jag vill inte ha någon mässande från talarstolen. Det var ltl Göte Winé som påstod att man var mindre stolt över polisen om man skulle ha en blankettlag och jag försökte påpeka vad som verkligen skulle vara viktigt för polisen och polisens verksamhet. T.ex. nya utrymmen och en egen polisbåt så att vi faktiskt skulle serva skärgårdsbefolkningen och sådana saker. Som jag helt är säker på att ålänningarna tycker att skulle vara bra för polisen och verksamheten.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte jag nämnde i mitt anförande att en blankettlag skulle göra oss mindre stolta över polisen. Jag sa att vi har en egen polis, som vi ska vara stolta över. Sen kan jag lova ledamot Sjögren att det här med polishus, det går framåt. Men det hör inte till polislagen, utan det är någonting som man får ta upp i en budgetdebatt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman. Det är närmaste den här språkparagrafen eller formuleringen där kring styrelsen, att man ska övervaka polismyndighetens språk och innebörden kring det. För jag är också lite skeptisk till vad det blir. Ltl Gunnar Jansson var ju in på en ganska vid sväng där, men det gäller också kontakten till riket. Myndighetskontakten ska vara på svenska och jag vet att den tidigare polismästaren nådde stora framgångar med att man faktiskt någon gång också måste prata finska för att nå målen och komma framåt i olika sammanhang. Det gäller utbildning och andra förmåner som polisen har. För vi är ganska små här och det gäller att vi håller upp att förbjuder det den här biten. Ser man inte några nackdelar med att man så här otroligt konkret och tydligt sätt, nu är det slutsnackat. För det kan ju vara att man behöver ha svenskutbildning. Man håller på och skär ganska hårt i poliskolan och annat. Så det där kan man fundera på. Eller hur har man funderat i utskottet kring det, rättare sagt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Nej, ltl Åke Mattsson. Det är inte slut snackat. Däremot är det slutsnackat på finska. Ska någon trycka fram det svenska språket, är det vi på Åland. Börjar vi bemöta alltför mycket på finska, då har de inget intresse att bemöta oss på det svenska språket. Det är en jätte viktig sak för vår självstyrelse och det svenska språket. Och det är någonting som vi har tittat på där men vi har fortfarande pratat om att verksamhetsspråket är svenska och att det är styrelsen som har det ansvaret. Vi har inte gått in på vem som lyfter telefonluren och vem som svarar på språk ur där. Utan mer vem är det som har ansvaret? Är det så att vi i styrelsen sen sitter och säger ”Det är landskapsregeringens ansvar att det här är”. Nu är det klart och tydligt. Det är styrelsen som har det här ansvaret vad verksamhetsmålet är. Så är det så att det kommer klagomål att det har varit på fel språk, så kan ministern kontakta styrelsen som sedan går in och tar kontakt och jobbar med och ser vad det är.

Ltl Åke Mattsson, replik

Ja, tack fru talman! Jag tycker å andra sidan också som man har diskuterat vid kaffet, man undergräver självstyrelsen också åt det hållet att man måste skriva in en sådan självklarhet att man ska övervaka polisens språk. Hur är det inom andra myndigheter? På ÅSUB t.ex., där är det inte så viktigt med svenska språket. Och ska man inte ta den här språkliga stadgan som uttryckligen står, att ämbetsspråket är svenska. Det kommer nu ytterligare än en gång att man framhåller att det ska vara på svenska. Jag tycker det är samma sak som man ungefär skrivit in att man ska också övervaka om vem av poliserna och att poliserna kör i fyllan. Alltså att man bryter mot den lagen. Hur många andra lagar är det som man ska övervaka? Vi har en klar lagstiftning, att man ska prata ett ämbetsspråk som är svenska. Och sen skriver man också ytterligare in det en gång till i lagen. Jag menar, det finns ju redan klara paragrafer lagskrivningar kring den här frågan. Så vad är man ute efter riktigt? Det förstår jag inte riktigt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! För det första så har jag inte nämnt ordet övervaka, utan det står sig till. Det är, som jag ser det, en viss skillnad. Jag kan förstå ledamot Mattsson att man funderar i stolen här, att vad det är. Det finns ju i lagen redan. Men när man satt och diskuterade det här i utskottet, så fick jag det ganska klart och tydligt för mig. Just det här med ansvarsfrågan. Vems ansvar är det här? Vi kan ta en kaffe sedan så kan jag förklara ytterligare. Inte för att jag är lika duktig som vår utskottssekreterare, men jag tror kanske att ledamot Åke Mattsson förstår då bättre än vid de här tidsreglerade replikerna. Det här tycker jag också att är en viktig sak, att vi lyfter fram och jag tror att vi behöver fler lag i framtiden som lyfter fram det här med svenska språket. Skulle vi göra något extra i vår lag så kanske det också skulle finnas med där. För man har kommit fram till att det här är en bra grej. Vi har en ny regering och det kommer att hända saker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Tack, talman! Jag försöker hitta ett område som skulle vara så pass mycket finskbehörighet som är överförd via överenskommelseförordning, som poliserna och jag kan inte komma på någon. Så därför är det också väldigt angeläget att man alldeles särskilt anger också uppdraget för den styrelsen, att tillse att verksamheten fungerar på svenska. Vi vet också att i det dagliga verksamheten så har det funnits problem på det här området inom polisen, så det värmer åtminstone mitt hjärta alldeles särskilt att man har tagit upp den här diskussionen. Och att det också kommer från ltl Göte Winé, där han säger att nu är det slutsnackat på finska. En särskild eloge till ltl Winé.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! I och med att jag inte har tänkt beröra frågan, så vill jag också i likhet med minister Lindholm passa på att säga att det gläder mig det som ltl Winé sade om svenska språket speciellt med beaktande hur situationen har varit inom polisen. Så jag tycker att det är mycket bra. Jag tycker också det var en väldigt bra presentation som utskottsordförande Sjögren gav och hon nämnde om det här med styrelse att det kan finnas en inbyggd konflikt där och det har jag lite funderat på. För ser man på rollerna, så är det ansvaret ministerns som har det högsta ansvaret. Det är en styrelse och det är en chef för myndigheten i det här fallet då polismästaren. Det påminner lite om den organisation som finns inom landskapsförvaltningen d.v.s. man har byråchef, man har avdelningschef och man har ministern. Det går aldrig att få ett riktigt tydligt ansvar. Det fungerar på något konstigt sätt även om inte ministern fungerar, så är det två andra som ser till att det fungerar. Och fungerar inte avdelningschefen eller byråchefen så är det alltid någon som bär upp det och ansvaret blir väldigt otydligt. Det sägs i betänkandet att långvariga styrelsemedlemmar kan vara en stor tillgång för polismästaren. Så kan det säkert vara. Men nu läste jag det här betänkandet i morse och jag har inte haft möjlighet att vara i kontakt med vår representant Axel Jonsson i utskottet, så jag ställer säkert dumma frågor, men jag vill med det här undanbe mig att säga att det där skulle du ha pratat med er egen representant om. För det första sägs det att styrelsen ska fatta beslut om polismyndighetens allmänna verksamhetsmål, berättelsen över polismyndighetens verksamhet samt om ett förslag till polismyndighetens budget. När jag läste igenom det här betänkandet, och skummade genom framställning, kunde inte riktigt utröna om det är styrelsen som är budgetansvarig. Här sägs det att man lägger ett förslag till polismyndighetens budget men innebär det också att styrelsen faktiskt är budgetansvarig. Jag reagerar väldigt mycket på att jag såg att chefen för polisen, jag tror faktiskt första eller andra arbetsdagen på detta år så att budgeten inte kommer att hålla. Det kunde man säga redan då. Istället för att faktiskt börja arbeta stenhårt med att se till att budgeten ligger som det ska göra och att den håller.

När det gäller det här med allmänna verksamhetsmål och berättelser över polismyndighetens verksamhet så finns det en skrivning som jag inte noterar att utskottsordförande nämnde. En skrivning som lyder så här: ”Utskottet föreslår här i förtydligande syfte en ändring av paragrafen så att det klart framgår att styrelsen inte enbart ska agera postlåda utan fatta beslut i båda ärenden”. Det finns säkert några bra bakgrundstankar till den här formuleringen men nog är det väl ganska självklart om man har en styrelse som ska slå fast verksamhetsmålen att man inte bara är någon sorts postlåda utan att man faktiskt jobbar med de här frågorna. Så den här formuleringen som finns nästan längst ned på sidan tre så förstår jag inte riktigt.

Den andra saken som jag tänkte ta upp lite, så är det som sägs om att landshövdingen bör ta aktiv del i styrelsearbetet. Utskottet konstaterar att styrelsen i det löpande arbetet är betjänt av en kontinuerlig dialog med landshövdingen. Så kan det säkert vara. Detta gäller särskilt i fråga om ansvaret för att verksamheten ska fungera på svenska. Utskottet finner därför det angeläget att landshövdingen bereds tillfälle att närvara vid styrelsens sammanträden när frågor av gemensamt intresse behandlas. Det här tycker jag känns väldigt konstigt och jag vill hänvisa till den reservation som min partikollega Axel Jonsson har lämnat in. Men med beaktande av att han inte är här idag så föreslår jag bordläggning av det här ärendet till 3 april.

Om man tittar på det här ställningstagandet från utskottets sida så ska landshövdingen beredas tillfälle att närvara vid styrelsens sammanträden. Jag vet att jag brukar trötta folk när jag hänvisar till Färöarna. Jag har fått väldigt stark inspiration ifrån politikerna på Färöarna. Deras starka självkänsla och deras känsla för vad som är rätt eller fel. När jag nämnde vad som har hänt och skett inom polismyndigheten och vi pratade lite om också att eventuellt riksombudsmannen, som det heter där, skulle ingå i en styrelse eller en organisation som tillhör till Färöarnas behörighetsområde så var de oerhört frågande. De har inte samma behörighet som vi har. Jag håller med ltl Winé att vi ska vara stolta över den lilla behörighet vi har och vi ska vara stolta över den polismyndighet vi har. Men där nämnde man att om man skulle ha den möjligheter som vi har så aldrig att man skulle utse en dansk som chef för den här enheten. Så pass starkt reagerade man. I vilket fall som helst, vi har ingenting emot nuvarande landshövding och inte mot föregångarna heller. Men jag tycker att det blir ett systemfel. Ett väldigt märkligt systemfel och det här är ingen kritik mot regeringen vad gäller förslaget. Jag förstår faktiskt inte riktigt det där. Men det kanske kan förklaras bättre än vad det har gjorts hittills.

Jag vill också helt kort ställa en fråga när det gäller det här med föreskrifter och anvisningar, som då landskapsregeringen ska utfärda. Här framgår inte riktigt vad är styrelsens roll i det arbetet. Har styrelsen någon roll eller har man inte överhuvudtaget?

Det som utskottsordförande Sjögren var inne på för tjänst så gäller möjligheten för den finska militären att agera på Åland. Och där sägs att om hela Finlands säkerhet hotas, terrorhandlingar eller vad det nu må vara så får militären även ingripa på Åland. Det här är då beslut som kan fattas i riket.

Om det är Ålands säkerhet som riskeras så ska ett beslut om begäran enligt 31 § i självstyrelselagen fattas av landskapsregeringen och någon fullmakt för polisen att begära handräckning finns inte i den föreslagna polislagen, vilket utskottet finner ändamålsenligt. Har det varit någon diskussion om det här eller har det varit någon propå eller att man direkt ifrån polismyndigheten.  Jag vänder mig nu till ansvarig minister, att har det varit någon propå att man direkt skulle kunna begära handräckning utan den här vad vi nu kallar för omvägen via landskapsregeringen. Jag tycker nämligen att det är bra som det är att det är landskapsregeringen som ska begära handräckning om så behövs. Jag tycker också att det är bra att utskottet finner det ändamålsenligt, men jag läser något mellan rader och läser jag något felaktigt så vill jag gärna få reda på om det kan vara så.

Till sist, fru talman. När det gäller de här ekonomiska verkningarna så sägs det att slagförslaget kommer att medföra ökad byråkrati. Det tror jag är första gången man har läst det om ett lagförslag, om att det kommer att leda till ökad byråkrati. Det sägs ifrån landskapsregeringens sida att man måste titta på om det behövs tilläggs resurser för det här.

Nu blir det för mig som ltl Jansson att jag inte kan läsa vad jag har skrivit själv så jag får improvisera. I vilket fall som helst. När det gäller tilläggs resurser. Jag noterade idag i frågestunden att finansministern Roger Nordlund och jag hade väldigt olika uppfattningar om vad det ackumulerade underskottet är, med beaktande av utjämningsfondens inverkan. Jag tycker att det är ganska allvarligt och jag blir lite förvånad när jag inte ser några tecken överhuvudtaget på ekonomisk måttfullhet utan här måste man eventuellt titta på tilläggs resurser. Nog måste man ju försöka sköta saker och ting inom de budgetramar man har. Allt annat blir ju helt ohållbart.

Jag hoppas fru talman, att mitt förslag om bordläggning noterades.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vet inte om jag hinner svara på allt i en replik, men det var ett förtydligande från utskottets sida, att styrelsen ska besluta och fastställa. Så vi gjorde ett förtydligande för det var ganska oklart om vad som var styrelsens uppdrag och vad som var polismästarens uppdrag. Just det där att styrelsen inte bara ska vara en postlåda, utan man beslutar om och fastställer. När det gäller landshövdingens rätt eller möjlighet att närvara vid styrelsemötena så ville vi poängtera det från lag- och kulturutskottets majoritets sida. Att eftersom vi i princip har två poliser, en som är riksbehörighet och en som är åländsk behörighet och att det var så viktigt att ha en fortlöpande dialog med landshövdingen. Landshövdingen har inte tillträde, men att man ville understryka vikten av ett gott samarbete.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller den här första biten om att besluta och fastställa, så förtydligar jag min fråga. Gäller det också polismyndighetens budget och är det också så att styrelsen faktiskt har budget ansvar? Det tycker jag är ganska viktigt.

Sen när det gäller det här med landshövdingens vara eller icke vara, vi har många områden t.ex. jordbruksområdet där vi har delad behörighet. Men jag har då aldrig varit med om någonstans förut där man rakt ut skriver att p.g.a. det ena och det andra så ska rikets representanter vara med i de styrorgan som vi har inom självstyrelsen. Jag måste säga att det är för mig en nyhet och jag blev förvånad när jag såg det här förslaget. Jag blev oerhört glad över att vår framsynte ordförande här reserverade sig.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller arbete i styrelsen, så skriver utskottet i sitt betänkande att landshövdingen bereds tillfälle att närvara. Och inte att landshövdingen att landshövdingen måste vara med på alla möten, men speciellt när det gäller frågor där både staten och landskapet har gemensamma intressen.

När det gäller de ekonomiska verkningarna med ökad byråkrati, så de skrivningarna som vi har i betänkandet är direkt av lagframställningen. Man konstaterar att genom att man via en styrelse ska bereda ärenden, så kommer det att medföra behov av ökade resurser. Det är på det viset att polismästaren har ett budgetansvar, som sist och slutligen också styrelsen tar. Jag menar att man beslutar och tillställer. Man tillställer landskapsregeringen budgeten. Sist och slutligen är det landskapsregeringen som tar upp budgeten för lagtinget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är lite oklart för mig fortfarande, men det går säkert att få svar på det i kommande repliker och anföranden, att vilken roll har styrelsen när det gäller den ekonomiska biten.

Sen måste jag säga och det är inte någon kritik mot utskottsordföranden utan jag är förvånad att man kommer med en framställning där man klart och tydligt skriver att det här kommer att leda till mer byråkrati och det här kommer att leda till behov av ökade resurser. Det visar att allt rullar på som det alltid har gjort, medan det ackumulerade underskottet blir bara större och större. Det bekymrar mig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag begärde replik i och med att ltl Anders Eriksson då upprepar sin kollega Axel Jonssons felaktiga uppfattning, som jag vill hävda. När ledamot Jonsson skriver i sin reservation, att utskottet vill ge landshövdingen en central funktion i den föreslagna polisstyrelsen. Det enda utskottet skriver ju då är att man tycker att det är viktigt att man möts då och då, d.v.s. att landshövdingen bereds tillfälle att närvara. Det är upp till styrelsen då att bestämma om, när och hur detta sker. Det kanske är vartannat år det kanske är vart fjärde år. Men för utskottets del har vi ansett det som viktigt att styrelsen är medveten om att när det gäller särskilt bevakningar av svenska språket så finns det ett behov av att samordna. Trots att vi är mycket medvetna om att det finns en samordningsdelegation osv. Men vi tycker ändå att det är en viktig sak att påpeka. Och här har vi säkert utbildningsaspekten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Nu hörde jag tyvärr inte det sista, men jag hörde början. Jag tycker inte att det är några felaktigheter om man skriver i reservationen att det här är en central funktion. Har man möjlighet att ta del i styrelsearbete så tycker jag att man är synnerligen central då, om man jämför med övriga som inte har möjlighet att delta. Det där blir mera lek med ord.

Jag är ändå lite förvånad över att man så här pass tydligt ifrån lag- och kulturutskottet plockar upp den här biten, för man har alla möjligheter i en styrelse att höra landshövdingen oavsett vem man vill höra, som sakkunnig. Men att man på det h är sättet bereder plats mer eller mindre i styrelsen. Det känns lite förvånande.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag måste börja med att konstatera att det inte är utskottet som har hittat på det här. Det är landshövdingen som har en central roll när det gäller Ålands polismyndiget, när det gäller tillsättandet av de ledande tjänstemännen, när det gäller uniformeringen, när det gäller beväpningen etc. Det är inte utskottet som har hittat på det. Däremot har utskottet ansett att det är vår uppgift att slå vakt om det svenska språket. Och här har ju då den finska staten en avgörande roll att spela och landshövdingen är statens man på Åland. Vad är bättre då än att med tanke dels på landshövdingens centrala roll redan idag inom polisverksamheten, att han också då ska ha tillfälle att diskutera med styrelsen när det gäller frågor av gemensamt intresse. Åter igen. Utskottet säger ingenting om att landshövdingen ska ingå i styrelsen. Utskottet säger ingenting om att det ens ska vara tvunget att bjuda in landshövdingen, men vi tycker att det är viktigt att han bereds tillfälle att då och då närvara. Så att han ska ha en central funktion på vad han är, är tydligen en våldsam överdrift.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, fru talman! Om man har en central funktion eller inte, det kan man ha olika åsikter om eller vad orden har för betydelse. Jag blir rätt förvånad när jag hör ledamoten Harry Jansson av alla prata om det här med svenska språket, för jag tycker det är bra att man lyfter upp frågan med tanke på den kritik som kommit mot polismyndigheten. Det tycker jag är jätte bra. Det här är samma resonemang som landskapsregeringen har i många fall, att man ska rädda det svenska språket genom att samarbeta med riksmyndigheterna och försöka få riksmyndigheterna att fungera på svenska. Jag tror att det är en övermäktig uppgift och det har jag sagt många gånger. Men när ltl Harry Jansson säger att det är ingenting som utskottet har hittat på, så fanns det ingenting om det här i framställningen, som åtminstone jag har fått ögonen på. Utan nog är det i utskottsarbetet som det har dykt upp. Alltså är det utskottet som har hittat på detta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag vill börja med att understödja förslaget i bordläggning och också bordläggningstiden. Det är nämligen så att den lagtingsledamot som vi har i lag- och kulturutskottet är frånfarande och har kanske en åsikt om det här arbetet som gjorts i utskottet. Det är ltl Nylund.

Till den diskussionen som utförts här i dag och tidigare så vill jag säga det, att det är viktigt att komma ihåg att det är förvisso så att Ålands Polismyndighet verkar under både åländskbehörighet och finskbehörighet. När det gäller riksbehörigheten och när det gäller förvaltningsdelen av den så är den överförd i en överenskommelseförordning. Så själva myndigheten är till 100 % en åländsk myndighet. Det ska man komma ihåg. Det här talet att vi har två poliser på Åland, så är det inte strikt juridiskt. Förvaltningen är helt och hållet överförd till åländsk behörighet, om man säger så. På vägen har landshövdingen getts några roller, som förvisso kan vara viktiga när ändringar sker inom just de sakerna. Det är så att det har varit mycket diskussioner om polismyndighetens funktion när det gäller språket och lite orättvist har väl den nytillträdde polismästaren, tycker jag fått klä skott för. Ett slags realisering av alla tidigare problem som man har låtit sippra mellan fingrarna och sätt. Och som inte uppmärksammats från politiskt håll tyvärr. Det är ju inte så att de här problemen inte är nya utan de har uppkommit under en längre tid och man har låtit det ske och inte uppmärksammat det i någon större utsträckning tyvärr. Men vad man däremot måste göra nu i den styrelse som kommer är att man måste ta tag i det här en gång för alla. Och reda upp det och inse att en sådan här myndighet på Åland ska fungera på svenska och då måste man skapa språkliga begränsningar som fungerar mot de system som man har, t.ex. datasystem och de kompetenspunkter man har att göra med i Finland osv. Det har tyvärr lämnats och vuxit och förräntats det här problemet i alltför länge. Så det måste man vara tydlig med. Därför är den här polisstyrelsens absolut viktigaste roll att ta tag i det. Och sedan så har den här myndigheten någon sorts identitetskris, om man utgår ifrån hur det borde vara och man ser hur det är. Det är heller ingen lätt sak att ta tag i, men det börjar åtminstone med att den får en tydlig åländsk profil att man förstår själv internt, att man är en Ålands Polismyndighet. Och inte någon finsk dito, fast man sen verkar under riksbehörighet när man utför sitt arbete, så ska förvaltningen fungera på svenska. Så det här är nog en självstyrelsepolitiskt viktig fråga, om vi med ena handen begär ytterligare självstyre ska vi nog se till med den andra att vi förvaltar den vi har på ett korrekt sätt, så att egentligen är det bara bra att det här uppdagats så att säga kommit i dager, så att man får ta tag i det. Men som sagt lite oförskyllt så har den nytillträdde polismästaren fått flushflush klä skott för det här. Så att det vill jag säga om saken i det här skedet. Jag kanske återkommer sen efter bordläggning.

Talmannen

Inga repliker begärda.

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Anders Eriksson understödd av ltl Danne Sundman har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 3 april 2013. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 3 april.

På talarlistan finns ännu ltl Petri Carlsson och ltl Åke Mattsson, som får tillfälle att yttra sig.

Ltl Petri Carlsson

Tack, fru talman! Gällande det här med fulltextlag och begrepp kring det, så ur ett symboliskt hänseende så anser jag att om det någon gång är rätt att använda fulltextlag så borde det väl vara nu. Polisen är så att säga en viktig symbol för oss. Det är också en av de institutioner som är unika här på Åland i vår självstyrelse, så på det sättet tycker jag av den aspekten så är det, om någon gång rätt att använda sig av fulltext lag nu. Också den aspekten att det är polisen har våldsmonopol och vi har ingen militär och vapen på något övrigt sätt än inom polisen. På det sättet har vi visat att vi har kontrollen över polisen fullständigt. Så av den aspekten är det också viktigt att man använder fulltextlag i det här, tycker jag.

Det var inte det här jag tänkte främst ta fram utan i remissdebatten gällande det här förslaget till ny polislag tog jag upp de skriverier i lokalmedia som då fanns om att polisen på Åland hade stora problem. Det kom skarp kritik från flera håll mot hur myndigheten sköttes och vi fick läsa i anonyma insändare att det även fanns mobbning och kränkande behandling inom polisen. För att lösa problemen tillsattes en arbetsgrupp för att gå igenom verksamhet, struktur och organisation. Jag följde tyvärr inte fullt ut med vad resultatet blev och vad man sedan gjorde. Hoppas att det har lett till förbättringar.

Jag är fullt medveten om att enbart ändra en organisationsstruktur inte löser alla problem i en dåligt fungerande organisation. Att få bort vantrivsel, öka trivsel eller effektivisera en organisation kräver en hel del mer, vilket jag också framförde i remissdebatten. Idag tänker jag bara koncentrera mig på frågan om organisationsändring.

Utskottet skriver på sidan 2 att det enligt lagförslaget en längre tid pågått ett arbete med att reformera polismyndighetens organisation i avsikt att skapa ett effektivare och mer flexibelt arbetssätt inom ramen för tilldelade resurser. Nu ger man också styrelsen en fullmakt i 11 § i förslaget till ändringar i landskapslagen om Ålands polismyndighet. Där framgår det att styrelsen ska anta ett reglemente med närmare bestämmelser om polismyndighetens organisation, uppgifter och interna beslutsordning.

Därför vill jag återigen, som jag gjorde i remissdebatten, ta upp vikten av att den nya styrelsen har kompetens om organisation. Det är oerhört viktigt att styrelsen har i åtanke att det finns en hel vetenskap om organisation, strukturer och organisationsmodeller. Det blir särskilt viktigt att styrelsen noggrant går igenom och har kunskap och/eller tar in kunskap innan man i framtiden fastställer eventuell ny organisation eftersom polisen har en mycket central roll i samhället. Poliserna utbildas ju också med en viss kunskap om hur en polis organisatoriskt är tänkt att fungera. Så det är viktigt att här också väga in för- och nackdelar med förändringar.

I normala fall tycker jag att vi inte ska formalisera allt för mycket, men här är det mer befogat. Strukturen för polisen bör vara centraliserad och formaliserad i ganska hög grad. Eftersom kraven på likabehandling är stort och eftersom den externa kontrollen är stor genom att politiker beslutar om lagstiftning, inriktning och budgetmedel. Polisen är i princip den enda organisationen på Åland som har legitim rätt att utöva fysiskt våld och beröva människor deras frihet och torde därmed kunna klassificeras in i en huvudtyp av organisationstyper som kallas stater. Stater är den typen av organisation som är minst flexibel, så jag tycker inte att man ska skapa sig några illusioner om att det är enkelt att omorganisera en polisorganisation.

I förslaget föreslås att vi i lag intar att det ska finnas juridisk kunskap i styrelsen. Det är viktigt och helt ok för mig. Däremot har man inget om organisationskunskap, vilket också är ok för mig att det inte står i lag, men jag vill ändå framföra det här till landskapsregeringen så att man beaktar organisationskunskap i tillsättandet av den nya styrelsen. Det är, enligt mitt tycke, särskilt viktigt när det gäller polisen i enlighet med det jag redogjort för i remissdebatten och i det här anförandet. Tack!

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Det har kommit ytterligare ett steg närmare en ny polislag och det är bra att vi forcerar. Det har tagit tid i lag- och kulturutskottet, men det är flera anledningar till det. Bl.a. andra lagstiftningar, men också att man har fördjupat sig väldigt mycket i den här lagstiftningen. Jag har haft förmånen att vara med på något av de här mötena. Man har besökt polisstationen och man har gått igenom paragraf för paragraf. Det är väldigt mycket fakta termer osv som man har satt sig in i och analyserat betydelsen utav, så en eloge till utskottet, för att man har fördjupat sig i det. Och det är bra att det är gott om tid, det är det att man också tittar på det här med att det är delad behörighet. Och det som har framkommit här att det torde vara till större delen rikslagstiftning. Inte oväntat så valde också lagutskottet att följa landskapsregeringen med att det ska vara fulltextlag.

Jag är som bekant, av annan åsikt i det här sammanhanget. Personligen så kan jag omfatta kanske en fulltextlag om det är så att vi har fungerande lagstiftning så att säga, så att våra medborgare kan ta del av lagstiftningen någorlunda uppdaterat. Men så var det inte tillställt idag, då tycker jag att det kan vara lite onödigt med den här.

Vad som uppväger den å andra sidan, så är ju symbolvärdet utav en egen polislag. Så att på det viset är jag betydligt mer ambivalent än vad jag var tidigare. För att också diskussioner och påtryckningar där har så att säga luckrat upp mitt tidigare ganska rigida ställningstagande. Jag ser också fördelar med att ha utåt sett egen lagstiftning. Men då ska vi kunna sköta den.

Förra gången när det var upp till lag- och kulturutskottet senast, att man diskuterade de här olika frågorna, så föll det omedelbart med att det skulle vara en blankettlag. I och med att man ansåg då att det var ett glappverk på fastlandssidan med dåvarande polislagen, att den var byggt på så många gånger. Och att det var ostrukturerat och så vidare. Det problemet har vi inte idag.

Jag tycker att alla lagar som polisen ingriper i de här grundlagsskyddade rättigheterna, så ska de finnas i samma lagbok att man kan överskåda det här. Och då tänker jag på förundersökningslagen, tvångsmedelslagen osv att man också kan titta på de här och att man har tillgång direkt till förarbeten osv. Som det är idag så går det väldigt snabbt på Finlex att titta på det här. Om man däremot ska titta på vår lagstiftning så är det ett annat problem.

Det är så att om en person bryter mot polislagen, så är det väldigt ofta även om det är åländsk behörighet så gör man också sig skyldig till den delen som är riksbehörighet på samma gång. Alltså det är så att de går väldigt mycket in i varandra de här lagstiftningarna.

Förarbetena som jag nämnde tidigare. Jag tror att det börjar snart komma upp en tusen sidor förarbete till det här lagstiftningspaketet som kommer i årsskiftet här längre fram. Det är då propositionen som är på en närmare 700 sidor. Men också de olika utskott som har behandlat och tittat på det här så har ju ganska mycket detaljer och man har fördjupat sig på olika sätt. Och det är viktigt att också våra jurister har möjligt att ta del av det här och se hur det fungerar. Det är bra att man i lagen också i våra förarbeten hänvisar direkt till rikslagstiftning att det är de propositioner som gäller och att man vet att de fungerar och tillämpas på det sättet. Tydligen har lagberedningen gått igenom det, så det ska de ha eloge för.

Sen en fråga. Kan man leva med en fulltextpolislag? Javisst. Det har vi gjort förut. Det går alldeles utmärkt. Det går också att leva i den kaosen som kan vara, för att tidigare har den inte varit uppdaterad utan man fick vänta flera år, som det var problem kring det här. Och då tycker man att polisen har problem med det här och undrar hur man klarar av det. Polisen klarar det relativt bra. Det är kanske inte där som största problemet är. De har tillgång till jurister och man vet ungefär vilka lagar som gäller. Däremot är det ett stort problem för den åländska befolkningen. I gemena man att veta vad som gäller i det här sammanhanget. Så där har man en nackdel. Och jag hoppas att vi inte ska vara med om det här. Det ska också hela tiden följas upp, i uppdaterad takt. Och problemet är ju med den här typen av blandad lagstiftning att är det så att man inte följer upp det så kommer det nerdimpande i alla fall. Oavsett vad vi gör så har vi inte någon påverkan här. Så det är så att säga, det är på rikets sida som man för väldigt mycket i den lagstiftningen. När det kommer en förändring där så ska vi göra också lagberedningen här med en gång komma med en ny lag och vi ska ta den här i lagtinget och processa den. Med tanke på hur mycket arbete man har i lagberedning just nu, att man är överhopad redan i dag med arbete, så kan det vara problem. Sen vet jag inte det här med resurserna med som jag nämnde tidigare Finlex kan man gå in på idag och få rikslagstiftningen direkt uppdaterad och vad det är som gäller för dagen. Vi måste nog få en ålex där också och då försvinner alla de problem som jag pratar om just nu. Så tror jag att man kommer att kunna hantera på ett annat sätt. För i just tobakslagstiftning, som jag har nämnt här tidigare i en replik så har folk väldigt svårt att t o m tjänstemän har svårt att följa upp vad det är för paragraf som gäller, hur det ser ut idag och att man försöker följa upp, men fattas det en lagstiftning på vägen så blir det oklart och ostrukturerat.

Sen ett sätt att förenkla för medborgarna när det gäller den här typen av lagstiftning, så är det kanske att man skulle gå in och skriva i paragraferna vilken paragraf som finns med 19:3 och vilken som är helt åländsk lagstiftningsbehörighet. Jag vet inte hur mycket stora problem det skulle vara, men då skulle det vara ganska enkelt och då vet man att när det är endast på rikslagen så gäller den här, för den har tagit med pga. 19:3. Men det här kommer ganska sent och jag vet inte om det är möjligt att göra det i fortsättningen när man hanterar den här typen av lagar.

Styrelsen ska se till att delar av verksamheten fungerar på svenska. Jag anser också att den skrivningen är onödig, när det står i lag. Jag tycker att är det oklart om vem som ska övervaka det här så hade man kunnat ta det här på en förordning. På ett sätt känns det lite som, att man inte litar på vår självstyrelselag i det här sammanhanget. Man raljerar kring det här i många sammanhang och det finns tolkningar. Jag vill påstå att ledamot Jansson raljerar när han sade att polisen överhuvudtaget skulle prata svenska, men sådan tolkning kan man ha utav det här. Det har jag hört från annat håll också ute på staden och också bland polisen. Jag vet att vi diskuterade språkparagrafen när det kom i social- och miljöutskottet när vi tog blankettlagar. Och då är det betydligt viktigare. Om man tar en blankettlag där det uttryckligen står att man ska prata samiska eller finska, att man så att säga tar ett förtydligande syfte in i det här. Annars så tycker jag att man luckrar upp vår självstyrelselag med att man tydligen inte litar på att den är tillräckligt kraftig utan man måste sätta den i själva lagen.

Sen vet jag inte om man gör en kontrolltolkning i det här, att i och med att man skriver igen i lag att man ska prata svenska så tappar man den här kraften i andra. Eller att man pratar svenska i andra sammanhang men nu har vi självstyrelselagen bakom här så det täcker väl upp, men bra är det inte. Sätt det i en förordning den här typen av direktiv.

Vidare kring det här med språklagen. Det finns ett annat behov att tillgodo se polisens behov av svenska och det är på de här databaserna. Dataregister som används och att tillämpningsdirektiven från Finland då är på svenska. Och framförallt det mest centrala, att det finns svenskspråkig utbildning i den finska polisutbildningen. Det är någonting som vi absolut måste trycka på hårt, att vi kan få bra utbildningar. Min bedömning är helt klart att man inte kan köpa in hela utbildningen i Sverige. Dels är det väldigt dyrt, men det är också av andra orsaker. Vissa saker går bra. Kriminalteknik, spaningskurser, vissa förhörs- och brottsutredningskurser helt ok. Brott mot barn, har de väldigt framgångsrikt och bra utbildning för våra utredare och de poliser som sysslar med det här. Däremot är det betydligt mer komplicerat när det gäller vanlig grundutbildning där olika taktiska och strategiska inslag genomsyrar hela utbildningen från grundutbildningen och så vidare när man går vidareutbildningen. Där går det inte att plocka tårtbitar från det ena eller andra. Det blir bara ostrukturerat och det blir problem. Så det är viktigt att vi håller kvar det här att man odlar den kontakten bra.

Sen har man gjort ett förtydligande angående polisens grafiska profil och jag är också här som jag sagt många gånger tidigare helt emot att man råddar med polisens uniformer. Det upplevs direkt förödmjukande bland vissa poliser. Det är deras yrkesidentitet som man är och rör om i. Jag är rädd för att det här är en fråga som bara tar onödig kraft och energi från polisen. Att man har viktigare saker att ägna sig åt. Jag vill inte ifrågasätta hela den här gruppen, för det finns andra grafiska profiler. Man kan t.ex. ha bilen och man kan ha brevhuvuden. Det finns många områden man kan gå vidare på i polishuset och så vidare, men jag tror att man ska vara försiktig med uniformen. Jag hoppas att man vid sammansättningen av gruppen kommer till ett samförstånd och att man kommer överens i den här frågan. Det är ingen kritik, att den är tillsatt men jag vill bara lyfta fram att man kan ifrågasätta det här.

Sen vidare det här med poliserna, att jag tycker att det kanske inte är enbart uniformen som man ska upp utan man ska se till uppträdandet, att man är korrekt, artig och serviceinriktad både mot ortsbefolkningen och mot turisterna. Det är viktigt att landskapsregeringen ser till att poliserna får ordentlig utbildning i egen lagstiftning samt att man är väl förtrogen med självstyrelsens grunder. Jag vet att det brister där idag. Jag tror att det är betydligt bättre om man verkligen vet grunderna helt och hållet. Och har en klarhet i det här, så förstår man varför vi har en egen lagstiftning som krånglar till det ganska mycket i polisens vardag. Det är inte heller någon kritik mot polisernas beteende idag utan det kommer från att man ifrågasätter enskilda polismän, men det förekommer inom alla yrkesgrupper. Det finns inom alla yrkesgrupper personer som har dåliga dagar och vissa har fler dåliga dagar än andra. Men generellt så tycker jag att vi har en tendens att poliserna blir bara mer serviceinriktade och duktigare än vad de varit tidigare.

Sen angående reglementet så ser jag att det har varit diskussioner om det tidigare och jag har för mig att ÅHS reglementet skulle fastställas av landskapsregeringen. Men jag blev tillrättavisad av ministern som upplyste om att det faktiskt kom till röstning om det här i salen. Och att det därför inte är på det sättet. Jag är ändå förvånad över att styrelsen fastställer reglementet, men däremot när det gäller anvisningar och föreskrifter så är det landskapsregeringen. Jag tycker nog att styrelsen ska ha mycket att säga till om när det gäller reglementet, men det har inte gjort någonting när ett centralt dokument har varit via landskapsregeringen. Men som sagt så, det fungerar väl det här också. När det gäller de här anvisningarna och föreskrifterna så är det bra att man äntligen har tydlig skrivning. Landskapsregeringen ska ta fram dem och att man ordnar det här. Godkänner dem och gör klart vilka är finska lagstiftningsbehörigheten och vilket den åländska, att man fattar tydliga beslut där så vet man i fortsättningen också vilka som gäller direkt, vartefter som det kommer nya.

När det gäller styrelsens andra uppgifter så är det bra att man har någon som övervakar att verksamhetsplanen fullföljs och att man ser till att målet fullföljs osv. Just nu har det varit lite si och så med det. Det skrivs en budget som poliserna lämnar hit och sen så har det varit upp till poliserna att verkställa och det är ingen som har kontrollerat det här. Så jag tror att det kommer att bli ganska bra det här. Den här växelverkan som blir mellan polismästaren och styrelsen, tror jag också att kommer att vara tillfredställande för polismästaren. Bara man finner sina former där. Får man fel personer i styrelsen så kommer det naturligtvis inte att fungera. Blir det rätt personer så tror jag att kommer att bli en stor tillgång och jag har själv kämpat för att vi ska få en ordentlig polisstyrelse i många år och jag är tillfreds att man satsar på den här biten. Det är bra att den här polisdelegationen har försvunnit för den fyller egentligen ingen funktion överhuvudtaget mer än att man hade en samtalsklubb, där man drack kaffe och diskuterade lite och fick information om hur det såg ut.

Sen är det några problem som har framförts utifrån i olika sammanhang och det är om hur det är i landskapsmyndigheten när det gäller polisfrågan och styrningen där. Och jag förutsätter att innan den här debatten är färdig att ledande minister kommer att hålla en liten information kring den biten att tidigare var det så att kanslichefen och förvaltningschefen som har skött de här uppgifterna. Nu har vi så att säga delade behörigheter på det här, d.v.s. vem som är närmaste chefen för polismästaren, vem som är föredragande i polisärenden och den biten. Jag har förstått att det är ganska klart, men det kan vara bra att man gör ett förtydligande också utåt så att alla har klart kring den här biten.

Jag är tillfreds med att vi äntligen har fått en ny polislag och jag tror att den kommer att fungera bra, så tillvida att vi har den uppdaterad. Tack!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Man hör tydligt, att ltl Åke Mattsson behärskar ämnet. Det kommer säkert att sätta spår i hans parti också så småningom. Det är egentligen ett tillägg, som jag ville göra. Och det är utbildning ifrån Sverige. Mycket tillämplig i många fall, men den reservationen bör man bära i minnet i ett sådant här sammanhang, att den polisverksamhet som utförs på Åland bygger ju allt väsentligt på personligt tjänsteansvar. Så är nu konstitutionen i Finland och Åland byggd. Det personliga tjänsteansvaret vilar över allt annat. Det som för övrigt nu anses allmänt internationellt vara grunden till den hyggliga och goda nivån vi har. Det är inget fel på nivån i Sverige, men där är det så att där förekommer det inget personligt tjänsteansvar. Det slopades 1974.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det här var rätt så nytt för mig också och nu gick jag inte in på det så mycket med det här med utbildning, men det har framförts här, men som jag ser det så är det i princip omöjligt också med att vi skickar poliserna på utbildning till Sverige. Det här är de facto en ganska central information, som också utesluter att vi kan fortsätta på det området.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag delar helt ledamotens syn vad gäller det här att vi ska ha digitalt och uppdaterat Ålex och de bitarna som ledamoten framförde. Och att behovet av kontinuerligt uppdaterad lagstiftning uppenbarligen är väldigt viktigt när det gäller fulltextlagen. Men kan ledamoten också se fördelen med det här som han tog upp om medborgens informations mottagande. Kan han tänka sig att fulltextlag kan innebära faktiskt att medborgarna får mer kunskap och insyn i vad det är för lagar och lagförändringar som kommer. När det kommer en förändring så blir vi tvungna att ta ställning till den här och således ökar ju också kunskapen genom media rapporteringen också till medborgarna här på Åland. På det sättet finns det en viss fördel att medborgarna kan få mer kunskapsinhämtning.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Ja det är klart. Där ligger det ju helt klart en poäng i den biten, men det är ingenting som hindrar även om man en blankettlag att man informerar om det här går vidare, för jag tror att man kanske har lite för stor tilltro till att t.ex. medborgarna följer med allt som sägs här i salen osv. Utan det kan vara andra informationsvägar. Det viktiga är ju då att lagändringen kommer i tid för hittills har det varit väldigt dåligt på det området.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Några reflektioner. Ledamot Åke Mattsson talar om att man behöver öka självstyrelsekunskapen särskilt inom polismyndigheten, men jag tror inte det är det enda stället vi behöver öka. Jag tror att det finns brister också här i lagtinget och på många andra håll, där man ska försöka höja sin kompetens när det gäller både behörighetsfördelningar och annat.

Den här beslutsstrukturen. Om det nu är någon som skulle känna sig väldigt osäker i den och som på det sättet är delaktig i den, så ber jag att den vänder sig till mig. Jag tycker själv att den här beslutsstrukturen är väldigt tydlig. Det finns en person på rättsservice enheten idag som har hanterar de här frågorna och när den här polisstyrelsen kommer så kommer väldigt mycket också att vila på polisstyrelsen.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Anledningen till att jag lyfte frågan är att det nämns ingenting om det i betänkandet överhuvudtaget. Det är bara en del om att det är inriktat åt ett håll. Polisverksamheten är ju också de facto att man har en viss kontakt hit till landskapsregeringen. Det verkar lite tomt på den frågan. Så därför tog jag upp det här.

Och när det gäller polisverksamheten som sådan så, nu vet jag inte hur det är idag men jag vet när jag gick utbildningen, så fick man den här finska vägtrafiklagen på utbildningen när man gick i skolan och sen kommer det ingen mer utbildning. När du kommer hem så fick du själv sitta i kammaren och läsa in den åländska lagstiftningen osv. Och också bötesbelopp glidningar fick man hantera själv. Så det här med självstyrelselagen är att man har ett utbildningspaket där man har en helhet i det. Så det är en förklaring på det. Så det behövs lagstiftning inom det här området. Det tror jag kan vara helt ok.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

När det gäller beslutsprocessen och strukturen på landskapsregeringens sida så är det väldigt tydligt. Det är polismästaren idag som talar med den här tjänstemannen på rättsservice enheten, som i sin tur för upp det till avdelningschefen. Avdelningschefen som i sin tur, om det är en budget fråga talar med finans eller med någon annan avdelning, som sist och slutligen för upp det på ministernivå. Det här har jag varit väldigt noga med, att det ska ha den här hierarkiska tågordningen och det brukar polisen förstå sig på, när man talar om en hierarkisk struktur. För det ska inte vara så att vare sig lantrådet eller ministern ska gå till polisen och säga vad de ska göra, utan det finns en tydlig struktur och hierarki.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det är med tillfredställelse för ministern som jag lyfte frågan. I och med att vi har fått svar på det klart och tydligt, så kanske att det var lite det jag var ute efter också att man ska ha den klargjord helt och hållet. Så att det inte finns några frågetecken kring den biten. Så långt är vi överens.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Det här var det sista anförandet i det här ärendet idag. Ärendet bordläggs nu till den 3 april 2013.

   Första behandling

3        Ett ramverk för införande av intelligenta vägtrafiksystem

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Om vi genom att bygga in elektroniska givare i vägnätet och koppla dem gentemot sensorer i skogen och vidare till den framrusande bilen kunde halvera mängden rådjursolyckor på Åland skulle vi antagligen alla säga ja tack. Men om det förutsatte att en trafikcentral samtidigt kunde spåra varje bilist och deras färder är det inte längre lika självklart. När det handlar om den personliga integriteten reser sig nackhåren liksom automatiskt.

Ungefär så kan man sammanfatta finans- och näringsutskottets behandling av lagförslag nr 9/2012-2013 som handlar om ett ramverk för införande av intelligenta vägtrafiksystem. Det ska i sammanhanget slås fast direkt. Detta handlar om ett EU-direktiv, det så kallade ITS-direktivet, och utgör ett ramverk för införande av trafiksystem som ska göra transporter klokare, mer miljömässiga och säkrare. Det är svårt att invända mot klokskapen i det. Allt som kan göra Åland mer trafiksäkert är välkommet.

Nu kanske vi inte omedelbart kan förbättra trafiksäkerheten genom att anta detta direktiv. Det handlar om ett arbete som sker på längre sikt, över många år. Genom att implementera detta direktiv säger vi på ett övergripande plan vad som ska göras. Hur det sedan ska gå till är en annan fråga och antagligen något som privata aktörer ska hitta på. Där ser finans- och näringsutskottet möjligheter och utmaningar istället för hinder. På Åland finns stor kunskap inom IT- och transportsektorn, vi har gott om vägar och vi är beroende av fungerande system, inom Åland och till Finland och Sverige och vidare ut i världen. Här borde innovationer uppmuntras och affärsmöjligheter uppstå. I samband med utskottsbehandlingen har vi också kunnat konstatera att såväl Sverige som Finland med stor kraft har tagit sig an arbetet med att införa intelligenta trafiksystem. För dem handlar det om att bibehålla sin konkurrenskraft även i framtiden och inbegriper inte bara sådant som flyger, rullar och gungar. Minst lika viktigt är att samköra detta med telekommunikation, elektronik och informationsteknik. Förr var det mänskligt önskvärda inte tekniskt möjligt. I dag är det mesta tekniskt möjligt men kanske inte alltid mänskligt önskvärt.

Jag vill i det sammanhanget återknyta till inledningen. Säkrare system förutsätter större kontroll och någonstans längs den vägen börjar det kännas obekvämt. Därför understryker utskottet att allt detta som ska ske borde göras i enlighet med den unionsrätt som värnar skyddet av den personliga integriteten.

Mot bakgrund av detta resonemang föreslår utskottet att lagförslaget antas oförändrat och påminner om att även om det handlar om ett ramverk utan egentligen konkret innehåll är det viktigt att bära med sig ITS-direktivets principer och grundtankar i det övergripande arbetet med landskapets trafiksystem. Åland och ålänningarna har stor erfarenhet av logistik och transportlösningar och är således väl skaffade för att med hjälp av modern teknik hitta nya lösningar på gamla problem. Ramverket finns, nu ser utskottet fram mot mer detaljerade förslag kring intelligenta trafiklösningar. Tack!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Och tack för anförandet. Det som också var värdefullt att lyfta fram i det här sammanhanget är ju faktiskt i betänkandet där vi skriver att lagförslaget går ut på att skapa ett ramverk som möjliggör, men inte tvingar medlemsstaterna att införa ett ITS-system. Det här var ju någonting som det fanns en oro för att vi skulle öppna någon form av Pandoras ask. Men så är det ju inte utan vi får ta ställning till det sen i införandet vid ett senare skede, som extra information. Det tyckte jag att var viktigt att lyfta fram. Sedan så var ledamot Jörgen Pettersson inne på att nackhåren skulle ha rest sig på utskottet, som sammanfattning och jag kan inte riktigt stämma in i den bilden för mig själv att det skulle vara så stort bekymmer för mig vad gäller vikten av skyddet för den personliga integriteten vid uppbyggandet av ITS-lösningar. Eftersom man har med där av identifiering, principer och jag tror att vi har mobiltelefoner idag som med master och så vidare där vi har mycket mer information redan idag i många system som finns ute i samhället.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Det är riktigt som ltl Carlsson säger. Det är en möjlighet. Det är inget tvång att införa ITS. Men i ärlighetens namn så är den möjligheten rätt teoretisk för ifall de andra går in för något så är det svårt att undvika att hänga med där. Därför är det viktigt att vi försöker vara i framkant så vitt det är möjligt. När det handlar om faran för den personliga integriteten så vidhåller jag nog att det är en av de sakerna vi diskuterade rätt mycket ändå. Visst är det så att man redan i dag kan följa folk via telefonmaster och annat. Men det gör inte att man ska öppna dammluckorna för den skull. Och den personliga integriteten kommer att vara viktig även i framtiden. Däremot var det här ett slags exempel på vad som händer om man resonerar kring just bevakning och övervakning. Tack!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag delar uppfattningen om att vi ska värna skyddet för den personliga integriteten, men att det skulle ha gått så långt att nackhåret skulle ha rest på mig i det här sammanhanget, så kan jag inte stämma in i. Men jag håller med om att det är viktigt och det är någonting som vi ska värna. Det finns redan många principer som avidentifiering osv. som vi framhåller i betänkandet.

Vad gäller det här andra om möjliggörandet eller tvingandet om införandet av ITS-systemet så håller jag helt med ledamoten Jörgen Pettersson. Vi ska se det som en möjlighet och vi kommer säkerligen att vara också tvungna att indirekt införa det pga. att andra gör det. Men jag ville bara säga att det inte fanns ett tvång i att vi skulle öppna någon Pandoras ask i och med det här. Det var det som jag ville framföra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag begärde replik just med tanke på den här personliga integriteten, som man lyfter fram väldigt mycket när det kommer bra saker. Det är något som man är väldigt snabb och tar till och ser som ett jätte stort problem. Jag tycker som f d polis, för jag är väl den enda här i salen som har sysslat med telefonavlyssning, hemlig filmning utav folk osv på den här biten. Och man ser när man får in sådant här material, vad lite det är värt och jag förstår att det finns en enorm oro för vad myndigheterna gör med det här. Jag anser i mitt fall, som jag ser det väldigt obefogat att man sprider skrämselpropaganda, att storebror ser dig. Men vem är det. Vad lever vi för värld? Vi är på Åland just nu. Jag förstår inte varför nackhåret reser sig i ett sådant här sammanhang. När det kommer sådan här lagframställning. Tack!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Jag tror väl att det är så enkelt att folk generellt sätt ogillar att vara övervakade. Sen är det såklart eftersträvansvärt att ha säkra trafiklösningar. Det har nog ingen någonting att invända mot, men jag tror inte att det får ske till vilket pris som helst. Den personliga integriteten är nog en rätt stark hederssak, i varje fall för mig. Nu har jag inte ägnat mig åt att fotografera människor i smyg eller telefonavlyssna, dem som har möjligen en annan syn på det än ledamot Mattsson, men för mig är det ett scenario som jag inte riktigt vill medverka till att bara ge ut så där. Utan att man åtminstone tänker på vilka effekter det har. Tack!

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jo, naturligtvis ska man titta på vad det har för effekter, men jag tycker att mycket utav den här kameraövervakningen på staden kan ge tryggare miljö för våra kvinnor osv. Och gör också det svårare för brottslingar. Så finns det en liten risk för att den personliga integriteten kan ifrågasättas så ska det vara tvärnit på den biten. Jag vill också säga att det finns väldigt mycket bra saker här och det kanske inte är så jätte stort problem om någon vet var min telefon har varit en viss tid eller var min bil har vistats osv. Jag tycker att man drar många gånger för höga växlar på det här att ändamålet helgar medlen i det här fallet. Kan man undvika svåra skador, trafikolyckor, dödsfall osv så efter att man också sett den delen utav verksamheten, så tycker man att det faktiskt kunde vara värt det. Tack!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Det känns som en rätt teoretisk diskussion. Det här handlade inte om kameror på staden utan det handlade om bilar och intelligenta trafiksystem. Och någonstans tycker jag att man kanske ska dra en gräns för hur mycket man ska verkligen bevaka och bevakas. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, fru talman! Och tack till det samlade utskottet för ett väl genomfört arbete med ramdirektivet. Vad gäller den personliga integriteten så ska jag ärligt talat säga, att vi inte har fördjupat i det från landskapsregeringens sida. Vi har helt enkelt noterat skrivningarna om att ITS tjänsterna ska genomföras i enlighet med unionens regler om skydd av individens grundläggande fri- och rättigheter. Men självklart är det något som vi tar med oss i den fortsatta debatten. Sen är det ju också så att vi förväntar oss inom en radie från 7 år räknat från 2010 nu ett antal delegeringsbeslut eller delegerings akter, som kommer att komma från EU. Och sen får vi processa frågan vidare och naturligtvis i samråd med lagtinget arbeta för Ålands bästa. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Trots den relativt sena timmen och närvaroprocenten, så vill jag säga att jag tycker att det är bra att utskottet har uppmärksammat just den här personliga integriteten och risken för att den påverkas av sådana här system. Samtidigt så har jag i princip den uppfattning som ltl Mattsson uttryckte här i en replik, att det är ingen fara så länge en medborgare är helt laglig och inte har något att dölja. Så strikt juridiskt är det ju inget problem. Men däremot så måste man, om man som medborgare känner till hur övervakad man redan är idag. Vilket jag i ett annat sammanhang intresserade mig för, så är man ju otroligt övervakad. Och mycket av de här systemen som ytterligare ökar övervakningen så har adress i Bryssel. T.ex. det att våra betalningar går via det här SEPA-systemet. Det finns en databas där alla konton och SEPA-betalningar registreras. Det är inget farligt i det heller, om nu inte de här uppgifterna, de uppgifterna eller någon annan uppgift som kan knytas till ens person kommer i felaktiga händer. T.ex. en fullt laglig medborgare kan kartläggas för att man kan utröna ett visst beteende och t.ex. vid planering av personrån. Det är då det blir farligt. Om de här uppgifterna används på fel sätt. Och då har man ju en väldigt stark ställning i både EU-rätten och i vår lagstiftning, över sin rätt till de här uppgifterna och att de inte ska komma i felaktiga händer. Det är just sådant som kan inträffa i sådana här sammanhang. Det är likadant om någon annan myndighet, företag eller någon annan part som har tillgång till de här uppgifterna använder de på fel sätt. Då kan det bli riktigt tokigt, fast man inte i övrigt har gjort någonting. Så man ska inte skuldbelägga varje ålänning, att man inte kan registrera deras beteende i trafiken utan det är tvärtom. Vad kan det användas till av en annan ondsint part, så att säga? Sen hör det också till saken när man börjar övervaka medborgarna, som utskottet skriver här så man kan avpersonifiera uppgifter. Och det ska man göra så långt det bara är möjligt och så säger också befintlig lagstiftning. Så ska man göra. Om det absolut inte är nödvändigt så ska man inte koppla ihop uppgifter på person. Man ska inte heller behandla personuppgifter kopplade till själva personen, om det bara går. Där är lagstiftningen väldigt långt på den enskildes sida så att säga. Men åter igen, här kan det också bli fel om man har de här identifierbara uppgifterna i en databas och databaser kommer i fel händer eller kan på något vis nås av felaktiga behörigheter pga. att den inte har omhändertagits på rätt sätt. Så då kan man få de här problemen. Därför ska man aldrig, om det absolut inte är nödvändigt koppla ihop uppgifter med person, vilket utskottet konstaterar.

För mig och för obunden samling är det här viktigt, att tänka på det i alla sammanhang. Fast det finns stor nytta med den här tekniken, så man får inte göra avkall på det. Tack!

Talmannen

Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av 1 a kap. vägtrafiklagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

För kännedom

4        Godkännande av det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr

Landskapsregeringens svar (RP 12/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 12/2012-2013)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 03.04.2013.

5        Förstärkning av rättssäkerheten i förvaltningen

Ltl Gunnar Janssons skriftliga fråga (SF 7/2012-2013)

6        Tryggande av fårnäringen

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 8/2012-2013)

7        Vårfågeljakt

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 9/2012-2013)

Svar på de skriftliga frågorna meddelas senare.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 27.03.2013 klockan 13.00 då lagtinget diskuterar jämställdhet. Plenum är avslutat.

Originalfil