Plenum den 25 november 2013 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 25 november 2013 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Meddelande. 2

Bordläggning. 3

1    Godkännande av protokollet med Belgien för att ändra avtalet för undvikande av dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 1/2013-2014)

Bordläggning. 3

2    Godkännande av avtalet om enhetliga villkor för periodisk besiktning av hjulförsedda fordon

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2013-2014)

Landskapsregeringens yttrande (RP 14/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 14/2012-2013)

Bordläggning. 3

3    Godkännande av avtalet med Panama om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 4/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 2/2013-2014)

Remiss. 3

4    Främjandet av invalidpensionärernas återgång i arbete

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2013-2014)

Andra behandling. 8

5    Godkännande av handelsavtalet mellan EU, Colombia och Peru

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 16/2012-2013)

Första behandling. 8

6    Godkännande av överenskommelsen med Indien om social trygghet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2013-2014)

Landskapsregeringens yttrande (RP 17/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 17/2012-2013)

För kännedom... 9

7    Policy för Ålands demilitarisering och neutralisering

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2013-2014)

Bordläggning. 9

8    Ålands ombudsmannamyndighet

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 1/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 26/2012-2013)

För kännedom... 10

9    Anhållan om befrielse från utskott

Talmanskonferensens framställning (TMK 1/2013-2014)

Plenum slutar. 10

 

Plenum börjar

Meddelas för kännedom att lantrådet Camilla Gunell, med hänvisning till 24 § i lagtingsordningen, idag har föreslagit att lagtingsledamoten Wille Valve utnämns till medlem i landskapsregeringen istället för minister Gun-Mari Lindholm. Lantrådet har även föreslagit att Wille Valve som minister får ansvar för kansliavdelningen, förutom de ärenden som påförts lantrådet eller ministern för trafikavdelningen.

Med hänvisning till nämnda bestämmelse i lagtingsordningen har jag därför i egenskap av talman idag beslutat utnämna lagtingsledamoten Wille Valve till minister med ansvar för kansliavdelningen, förutom de ärenden som påförts lantrådet eller ministern för trafikavdelningen. Samtidigt befrias Gun-Mari Lindholm från sitt uppdrag som ledamot i landskapsregeringen.

Enligt valresultatet för lagtingsvalet den 16 oktober 2011 har ledamoten Gun-Mari Lindholm erhållit mandat i lagtinget. På grund av bestämmelserna i 7 § 2 mom. i lagtingsordning frånträdde hon emellertid sitt uppdrag som ledamot av lagtinget under den tid hon innehaft uppdrag som ledamot i landskapsregeringen. Eftersom hennes mandat i landskapsregeringen nu har upphört är hon berättigad att inta sin plats i lagtinget. Lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm har redan efter lagtingsvalet för talmannen uppvisat en av centralnämnden för lagtingsval utfärdad fullmakt för valperioden och fullmakten har i behörig ordning granskats av lagtingsdirektören enligt arbetsordningens 2 §. Samtidigt som ledamoten Gun-Mari Lindholm intar sin plats i lagtinget upphör uppdraget som ersättare i lagtinget för tidigare ledamoten Carita Nylund. Antecknas.

Lagtingsledamoten Wille Valve har idag den 25 november 2013 tillträtt sitt uppdrag som minister i landskapsregeringen. Enligt 7 § i lagtingsordningen frånträder han därför sitt uppdrag som ledamot i lagtinget för den tid som uppdraget i landskapsregeringen varar. Under denna tid inträder en ersättare i hans ställe. I enlighet med 2 § i arbetsordningen har därför restaurangchefen Annette Holmberg-Jansson för talmannen uppvisat en av centralnämnden för lagtingsval utfärdad och av lagtingsdirektören i behörig ordning granskad fullmakt för att inträda som ersättare i lagtinget.

Jag ber att få hälsa lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm välkommen tillbaka till lagtinget och lagtingsledamoten Annette Holmberg-Jansson välkommen till lagtinget och ber dem att inta sina platser i plenisalen.

 

Närvaroregistrering. 29 lagtingsledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Sara Kemetter anhåller om ledighet från dagens plenum med anledning av privata angelägenheter. Beviljas.

Meddelande

Talmannen meddelar att fyllnadsval till följd av förändringarna i lagtinget kommer att hållas vid plenum den 27 november 2013 och att kandidatlistor ska inlämnas till lagtingets kansli senast den 26 november 2013 klockan 15.00 för följande val:

-          Val av två ordinarie medlemmar i lag- och kulturutskottet

-          Val av en ersättare i social- och miljöutskottet

-          Val av en ordinarie medlem och en ersättare i justeringsutskottet

-          Val av en ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden

Meddelas samtidigt att alla val avser återstoden av valperioden 2011-2015. Antecknas.

Herr landshövdingen

Värderade fru talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställningar till Ålands lagting om bifall till dels ramavtalet mellan Europeiska Unionen och dess medlemsstater å ena sidan och republiken Korea å andra sidan inklusive provisorisk tillämning av avtalsbestämmelserna och dels avtalet med Niue om utbyte av upplysningar ifråga om skatteärenden.

Som geografisk information kan jag berätta att Niue är beläget ungefär 5000 kilometer öster om Australien.

Talmannen

Herr landshövding! Lagtinget kommer att behandla dessa ärenden i vederbörlig ordning.

Bordläggning

1        Godkännande av protokollet med Belgien för att ändra avtalet för undvikande av dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 1/2013-2014)

Bordläggning

2        Godkännande av avtalet om enhetliga villkor för periodisk besiktning av hjulförsedda fordon

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2013-2014)

Landskapsregeringens yttrande (RP 14/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 14/2012-2013)

Bordläggning

3        Godkännande av avtalet med Panama om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 4/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 2/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att alla tre ärenden bordläggs till plenum 27.11.2013. Godkänt.

Remiss

4        Främjandet av invalidpensionärernas återgång i arbete

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2013-2014)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Då föredragande ledamot, vicelantrådet Roger Nordlund inte är närvarande idag så faller det på min lott att presentera det lagförslag som vi idag lägger fram gällande främjande av invalidpensionärers återgång i arbete.

Den här lagstiftningen har funnits sedan 2009. Orsaken till att man gick in för det här förslaget var att man ville hitta ett sätt att se till att även de som har en hel eller delvis invalidpension ska kunna vara med och göra ett arbete som ändå är möjligt utgående från deras rådande livssituationer. Lagen var tillfällig fram till och med utgången av 2013. Orsaken till detta var att man ville hitta ett sätt att utvärdera och se om effekterna av detta hade blivit de önskade.

Nu har man konstaterat att den här perioden som man att tillämpat detta har varit för kort, man har inte kunnat utvärdera lagen. Därför föreslår man på rikshåll att den här perioden ska fortsätta. Vi på Åland har haft den här lagen som blankettlag. För att lagen ska fortsätta att gälla även här så behöver vi göra på det här sättet om våra invalidpensionärer ska ha samma möjligheter som man har på rikshåll.

En annan orsak till att man nu väljer att förlänga den här lagstiftningen, utöver att man tycker att tiden är för kort för att utvärdera, är att man håller på med en större genomgång av arbetspensionslagstiftningen som man räknar med att kunna slutföra fram till 2017. I det sammanhanget räknar man också med att man ska kunna avgöra huruvida det här ska bli en permanent lösning eller inte.

Rent innehållsmässigt, utöver att det är förlängning, har man också förändrat tiden för hur länge man kan lämna sin invalidpension vilande. Tidigare var det max en månad och nu blir det tre månader som man kan lämna invalidpensionen vilande. Det var det innehållsmässiga i den här lagen.

Vi föreslår att lagtinget antar detta lagförslag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det här är en mycket viktig lagstiftning eftersom det gäller arbetslinjen. Personer som av olika skäl har tvingats till invalidpension ska också kunna jobba utan att deras pension och ekonomiska läge ska förvärras.

Vad jag förstår gäller det här sådana som uppbär invalidpension eller delvis och som är pensionärer från Ålands landskapsförvaltning. Finns det överhuvudtaget några uppgifter och fakta om hur den här lagen har tillämpats i landskapet och hur många personer det gäller? I presentationen talades om en utvärdering, men det sades inte någonting om en utvärdering på åländsk grund.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vet att fakta kring detta finns på avdelningen. Tyvärr är jag inte uppdaterad nu. Som jag sade så fick jag besked ganska nyligen att den här lagen skulle presenteras av mig. Jag tror att utskottet får titta närmare på den här biten vad gäller statistiken.

I övrigt delar jag synen på hur viktigt detta är för att kunna få arbetslinjen att fungera. Dessutom gäller den här lagen inte enbart de landskapsanställda rakt av, även grundskollärare med flera berörs av den här lagen. Det finns en stor del som faller utanför, ja. Jag kan inte svara på hur lagen i övrigt har använts, tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Som det framgick av presentationen är detta en blankettlagstiftning och jag säger ingenting om det. Det valet gjordes förra gången. Nu ser jag att Ålands lagting inte har något annat val än att man fortsätter, annars hamnar ju åländska personer som berörs av den här lagstiftningen i ett sämre läge och det vill jag inte.

Som ett delsvar på det tidigare replikskiftet så sägs att det är 160 personer inom landskapets pensionssystem som lyfter full invalidpension och 45 personer som lyfter del invalidpension. Definitionen mellan invalidpension och del invalidpension kunde jag inte hitta i den här framställningen. Kan ministern berätta hur man gör den här definitionen?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Även där hänvisar jag till att utskottet får fördjupa sig närmare i detta. Jag kan tyvärr inte detaljerna på den nivån så att jag kan svara på det. Det skulle vara tokigt om jag ger felaktiga uppgifter. Jag ger istället över till utskottet att, tillsammans med ansvarig ledamot, gå vidare med det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Liberalerna stöder ånyo den här temporära lagstiftningen som föreslås av landskapsregeringen. Konstigt vore det väl annars eftersom den första temporära delen föreslogs 2009 av den regering där vårt parti också hade säte.

Vi kan konstatera att man på rikshåll ännu inte har sett sig mogen att permanenta den här lagstiftningen som uppenbarligen var avsikten då när den här lagen ursprungligen lades på rikshåll. Det är knappast något problem. Man har ännu inte gjort någon utvärdering som man har lovat. Precis som ministern sade så har man andra pensionsreformer på gång och permanentar möjligen den här lagstiftningen i samband med det. Det känns relativt givet, som ett säkert kort, att möjligheten som invalidpensionärer har via den här lagstiftningen kommer att permanentas så småningom. Jag uppfattar att man på rikshåll har samma grundtanke om arbetslinje som nämndes här tidigare, precis som vi också har här i lagtinget om att varje individ, utifrån sin egen förmåga, ska få delta och vara med och bygga samhället och producera på det sätt man kan.

Det finns en liten beskrivning av hur många personer som har utnyttjat den lag som gäller till det kommande årsskiftet innan den här nya temporära lagstiftningen förmodligen träder i kraft. Det gäller inte särdeles många personer. Men för varje individ som på det här sättet får ett tillskott till den pension man har och som får en möjlighet att bryta pensionsutbetalningen för att kanske jobba heltid emellanåt, så för varje individ är detta är en bra sak. Det är bra för samhället i stort.

År 2000 när den första lagen trädde i kraft via förslag från landskapsregeringen så var summan 600 euro, ett belopp som man kunde förtjäna vid sidan av den invalidpension man hade.

När social- och miljöutskottet då behandlade framställningen uttryckte man ett sådant önskemål att landskapsregeringen sedan, när den här lagen permanentas så småningom, skulle göra bedömningen huruvida summan av 600 euro är tillräcklig. Man ansåg att summan var något låg. Efter det har den månatliga summan, via ändring i rikslagen, stigit till cirka 733 euro. Det beror delvis på indexering och delvis via aktiva val på rikshåll för att höja summan.

Jag ber ändå att lagtinget och social- och miljöutskottet, vilket utskott förmodligen får den här lagen att behandla, gör en bedömning idag om huruvida den här nu föreslagna månatliga summan är tillräckligt hög för en invalidpensionär att tjäna vid sina av pensionen. Det lilla önskemålet har vi till utskottet.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det här är en mycket viktig lagframställning. Eftersom vi delvis har egen behörighet på det här området så föreställer jag mig att det är fullt möjligt för lagtinget att göra en åländsk variant på det här för de personer som lyfter invalidpension eller del invalidpension från landskapet.

Om man tittar runt om i Norden så har ju Finland kanske den mest inflexibla formen av pensionssystem just i det här avseendet. Länge var det så att Finland på något vis hade lite vinterkrigstids stil; antingen kunde man jobba hundra procent eller så kunde man inte jobba överhuvudtaget. Deltidsinvalidpension var ett stort framsteg. Om man jämför det finländska systemet med möjligheterna i Sverige, där man nästan har oändlig möjlighet att anpassa sådan här typ av pension till arbetsinkomst och andra transfereringar så är det finländska systemet fortfarande väldigt inflexibelt och inte alls anpassat till individernas behov. Det utgår mera från arbetsmarknads och facklig överenskommelse.

I Danmark finns ett system där personer som lider av olika typer av bestående funktionsnedsättningar kan behålla sin pension helt och hållet och det som de lyckas tjäna utöver pensionen så får de behålla. Där är den här möjligheten ganska så obegränsad.

Hos oss är det på det viset att ju sämre invalidpension man har desto mindre får man tjäna utöver pensionen. Det beror på att man räknar tilläggsinkomsten på en procentuell andel på den införtjänade pensionen. En läkare som blir invalidpensionär kan förtjäna ganska mycket utan att riskera pensionen, medan en ung person som har råkat ut för psykisk ohälsa tidigt i 20 års ålder alltid kommer att förbli en fattig person om den personen enbart ska leva på sina pensionsinkomster och eventuellt tilläggsinkomster.

Beloppet 733,80 euro ligger under den relativa fattigdomsnivå som vi hade år 2007. Jag tror ingen av oss skulle klara oss på det beloppet, men vi tycker att andra ska klara det.

Det finns mycket att diskutera i det här avseendet. Varje ung människa som får en invalidpension är borta från arbetsmarknaden och det kostar samhället i andra avseenden oerhört mycket. Det kunde utskottet titta närmare på. Därför är det här så centralt, inte bara för dem som det berör utan för hela samhällsekonomin. Det finns dessutom en tendens att psykisk ohälsa ökar, inte bara bland unga människor men överlag. Det kanske har att göra med det som vi diskuterade häromdagen. Man blir faktiskt inte lyckligare av att samhällets levnadsstandard stiger fem gånger, utan det är andra saker idag som gör att samhället blir starkt och att vi har en jämn fördelning av resurserna. Utskottet ska lägga ner lite mera tankemöda på det här, tycker jag.

För ovanlighetens skull finns det en konsekvensbedömning av jämställdhetseffekten av den här lagen och den ber jag att utskottet tittar på. Jag tycker att ojämställdheten mera ökar om man ska resonera som lagberedarna och landskapsregeringen. Här säger man nämligen; ”eftersom kvinnor har sämre pension så skulle de i högre grad gå ut i arbetslivet än männen i motsvarande situation.” Nu har vi sådant läge i landskapet att kvinnorna redan är mera sysselsatta än männen, men nu ska de också jobba mera än männen när de har fått invalidpension. På något sätt kanske det skulle vara dags för lagberedningen att gå några kurser i jämställdhet. Utskottet kanske kan komma fram till att det här på något sätt är försvarbart. Jag tycker inte att man kan resonera på det här sättet. 

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det var ett bra och tydligt anförande som lyfte fram problematiken kring detta med låg inkomst för dem som inte haft någon inkomst tidigare. Det finns ju personer som inte har haft möjlighet att skapa en ordentlig inkomst bas. Där finns ytterligare ett problem i det här sammanhanget; man tappar en del förmåner om man tar deltidsinvalidpension. Man förlorar att ha en pension p.g.a. att då måste man ge ifrån sig andra förmåner som man skulle ha som icke pensionär. Det är bra att man uppmanar utskottet att titta lite närmare på det här för det finns en del paradoxer i den här lagstiftningen.

Jag tackar för ett bra anförande.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för det. Jag vill bara komplettera det som ltl Åke Mattsson tog upp om att unga människor av olika skäl blir tvingade till att bli invalidpensionärer. Om man en gång har kommit i den situationen och inte har någon yrkeshistoria och kanske inte en så god utbildning så blir den här pensionen, relativt sett, betydligt mera värd än för en person som har varit längre i arbetslivet och har andra ekonomiska förutsättningar. Att tro att de här människorna skulle vara beredda att riskera sin pension p.g.a. att de får någon hundralapp mera, det kan vi inte räkna med. Det visar bara att systemet inte fungerar just för den här gruppen i det långa loppet utan då måste det nog till andra regler.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var en intressant genusvinkel som ltl Sundback hade på lagframställningen. Man kan nog med fog anta att vi i fortsättningen också kommer att få kvinnliga pensionärer som blir ekonomiskt utsatta.

Beträffande lagförslagets jämställdhetskonsekvensbedömning så kan man också konstatera att det här lagförslaget har gått genom landskapsregeringen så det finns nog ett politiskt ansvar för vad man släpper fram till lagtinget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Tack, fru talman! Jag tyckte också att ltl Barbro Sundback kom med mycket relevant information här. Jag stöder mycket som ltl Sundback diskuterade här. Utskottet kanske behöver gå lite mera på djupet i de här frågorna. Det är bra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tackar för det stödet och hoppas att utskottet tar den här saken på mera allvar och går på djupet. Det gäller medmänniskor som är inne i en negativ cirkel. De kommer ingenvart, det är lite som för personer med funktionsnedsättning; de som har det svårast får minst stöd och de ska brottas mest med byråkratin. Tyvärr har det blivit så i vårt samhälle idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Andra behandling

5        Godkännande av handelsavtalet mellan EU, Colombia och Peru

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 16/2012-2013)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till lagförslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

6        Godkännande av överenskommelsen med Indien om social trygghet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2013-2014)

Landskapsregeringens yttrande (RP 17/2012-2013-s)

Republikens presidents framställning (RP 17/2012-2013)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till lagens ikraftträdande av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelsen med Indien om social trygghet träder ikraft i landskapet Åland till de delar överenskommelsen faller inom landskapets behörighet.

Social- och miljöutskottet konstaterar att överenskommelsen huvudsakligen gäller betalning av arbetsrelaterade pensioner till personer som bor i den andra avtalsstaten samt den lagstiftning som ska tillämpas på arbetstagarnas pensionsförsäkring. Det viktiga i sammanhanget är att utan en överenskommelse beviljas inte pensioner enligt det indiska pensionssystemet till personer bosatta utanför Indien.

När det gäller finsk arbetspension säkerställer överenskommelsen ändå att arbetspension betalas till Indien och underlättar läget för dem som har tjänat in arbetspension i Finland, eftersom handläggningen av pensionsansökningarna följer myndighetsförfarandet och samarbetet enligt överenskommelsen.

Fru talman! Överenskommelsen innehåller vissa bestämmelser om vilket språk som myndigheterna ska använda. Ansökningar och andra handlingar som har getts till avtalsslutande parts behöriga myndighet får nämligen enligt överenskommelsen inte avvisas på den grund att de har upprättats på den andra avtalsslutande partens officiella språk.

Fru talman! Enligt 59 § 2 mom. självstyrelselagen förutsätts därför att lagtingets beslut fattas med en majoritet om minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Lagtinget har även vid andra tillfällen med föreskriven majoritet lämnat sitt bifall till överenskommelser där det ingått motsvarande språkbestämmelser, bl.a. med Australien ingick ett motsvarande avtal år 2008.

Därför, fru talman, föreslår utskottet med hänvisning till ovan anförda och med hänvisning till att lagtingets beslut ska fattas i den ordning 59 § 2 mom. självstyrelselagen stadgar att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder ikraft i landskapet Åland till de delar överenskommelsen faller inom landskapets behörighet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Vi har alltså ett fördrag som står i strid med självstyrelselagens bestämmelser och då ska det bifall fattas i den ordning som ordförande Beijar här sade. Så långt är det gott och väl.

Jag har genomgående hävdat den åsikten att de beslut i lagtinget som ska fattas med kvalificerad majoritet också bör innehålla den bestämmelsen att detta beslut är fattat på det sätt som lagtingsordningen föreskriver. Så är det ju inte nu, utan här är det en lakonisk hänvisning till självstyreslagen 59 § 2 mom. som jag inte har någon svårighet att läsa. Men om man nu följer lagtingsordningen så tycker jag att tiden är mogen att också utskotten intar den här upplysningen i ett förslag till en kläm som därmed blir lagtingets beslut. Med andra ord, föresvävade det aldrig utskottet att göra så, inte heller den här gången?

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Det föresvävade inte utskottet. Vi följde den rutin som man har gjort i motsvarande lagstiftning tidigare, där man speciellt i utskottets förslag hänvisar till att lagtingets beslut ska fattas i den ordning som 59 § 2 mom. i självstyrelselagen, att där uttryckligen påpeka det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med social- och miljöutskottets betänkande. Talmannen påminner om att lagtingets bifall till det här avtalet ska ges i enlighet med självstyrelselagens 59 § 2 mom. alltså med bifall av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna i ärendets andra behandling. Kan lagtinget ge sitt enhälliga bifall i första behandling? Lagförslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

För kännedom

7        Policy för Ålands demilitarisering och neutralisering

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 2.12.2013.

Bordläggning

8        Ålands ombudsmannamyndighet

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 1/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 26/2012-2013)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 27.11.2013. Godkänt.

För kännedom

9        Anhållan om befrielse från utskott

Talmanskonferensens framställning (TMK 1/2013-2014)

Ärendet tas upp till behandling vid nästa plenum.

Plenum slutar 

Nästa plenum hålls idag klockan 13.45. Plenum är avslutat.

Originalfil