Plenum den 26 mars 2012 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 26 mars 2012 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Bordläggning. 1

1    Inbesparingar i driften av m/s Skarven

Landskapsregeringens svar (S 1/2011-2012-s)

Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2011-2012)

Andra behandling. 1

2    Godkännande av avtalet med Mauritius om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 9/2011-2012)

Andra behandling. 2

3    Upphandling av miljövänliga fordon

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2011-2012)

Föredras. 2

4    Vikten av svenskspråkiga kollektivavtal

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 4/2011-2012)

För kännedom.. 6

5    Främjande av integration

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2011-2012)

6    Kanslikommissionens berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek för år 2011

Kanslikommissionen berättelse (BB 1/2011-2012)

7    Skattefinansiering av public service radio- och tv-verksamhet

Ltl Mats Perämaas m.fl. åtgärdsmotion (MOT 3/2011-2012)

Plenum slutar 7

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter är närvarande.

Bordläggning

1        Inbesparingar i driften av m/s Skarven

Landskapsregeringens svar (S 1/2011-2012-s)

Ltl Mats Perämaas m.fl. spörsmål (S 1/2011-2012)

När svaret på ett spörsmål föredras första gången ska ärendet enligt 38 § arbetsordningen bordläggas till ett plenum som hålls tidigast följande dag.

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 28.03.2012. Godkänt. 

Andra behandling

2        Godkännande av avtalet med Mauritius om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 12/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 9/2011-2012)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det lagförslag som ingår i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

3        Upphandling av miljövänliga fordon

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 9/2011-2012)

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

4        Vikten av svenskspråkiga kollektivavtal

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 4/2011-2012)

En skriftlig fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Den här frågan handlar om vikten av svenskspråkiga kollektivavtal.

Landskapsregeringen har framfört att allmänt bindande kollektivavtal ska finnas tillgäng­liga på finska och svenska samtidigt. Det är också viktigt att båda språkversionerna kan utgöra rättskälla vid kommande tvister, vilket inte är fallet idag, varför frågan måste drivas vidare med kraft på alla plan också inom landskapsregeringen underlydande instanser. Mot den bakgrunden är det förvånande att notera att allmännyttiga PAF från 1.3.20012 tvingar sin personal in i det finska IT-avtalet som inte finns på svenska.

Med hänvisning till 38 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vad ämnar landskapsregeringen göra för att dess olika underlydande organ ska se till att de kollektivavtal som blir gällande för personalen skall finnas på svenska?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Man kan dela upp svaret på den frågan i två delar. För det första när det gäller PAF konkret och för det andra när det gäller den större frågan om kampen för att få alla avtal på svenska.

Fru talman! När det gäller PAF och den konkreta frågan så kan det vara skäl att ge en bakgrund till dagens situation. Det gamla PAF har tidigare följt landskapets allmänna kollektivavtal i tillämpliga delar. Vi vet att PAF har expanderat. År 2008 inkluderade man EGET i sin verksamhet, vilket gjorde att man fick två olika typer av avtal; landskapets avtal i tillämpliga delar och EGET:s avtal där man tydligen redan från början har använt sig av allmängiltiga IT-sektorns avtal i Finland. Det här gick ju bra under en viss tid. Men, år 2008 så slogs de här ihop och det gick ännu bra att fortsätta att ha två olika avtal inom samma organisation. År 2009 påbörjade man en organisationsförändring inom PAF vilket medförde att de här två olika grupperna började samarbeta i gemensamma arbetslag och grupper. Då uppstod en situation när personer som hör till ett fack jobbar tillsammans med personer som hör till ett annat fack. Det ledde till att personer som gjorde samma sak hade olika löner. Personalen reagerade naturligtvis på det här. Man tyckte inte att det var en bra situation. Människor inom samma företag som gör samma jobb borde rimligen också samma löneförutsättningar. Man har haft detta som utgångspunkt för den förändring som har lett till att man har ansett att alla bör finnas inom det allmännyttiga IT-avtalet som finns i Finland.

Från PAF såg man en möjlighet i och med att landskapets avtal upphörde den sista februari det här året. Då öppnade sig ett fönster för att göra förändring. Den förändringen har man gjort här under slutet av föregående år, fram till nu och den förändringen är antagligen lite pågående fortfarande. Det är detta som har gjort att PAF:s anställda nu finns inom de allmängiltig avtalet för IT-sektorn i Finland.

Man kan väl med ganska goda skäl anta att det, till dess substans, är det riktigt avtalet som den personalen ska finnas i, eftersom de flesta som jobbar inom PAF är väl på något sätt kopplade till IT-sektorn. Det är en ganska naturlig utveckling i sig.

Sedan finns språkproblematiken. Jag ska också ta upp den generella biten, men först när gäller PAF. Ja, det är riktigt det som ltl Eriksson sade, att det avtalet har funnits bara på finska, vilket det har gjort under många år. IT-sektorns avtal, där EGET har varit med i många år, har aldrig funnits på svenska.

Jag vet inte om det bara är tack vare den här åtgärden, men nu är verkligheten den att man har löfte om att det från början på april kommer att finnas en svensk översättning av IT-sektorns avtal. Den saken kommer att korrigeras, IT-sektorns avtal ska också finnas på svenska.

PAF har gjort vad de har kunnat för att påskynda processen och det ska de ha all heder för.

Fru talman! Man kan också se det här i ett större perspektiv. Alla landskapsregeringar som jag åtminstone har varit med i och även de som jag var lantråd för, har jobbat för att klara språkfrågorna så bra som möjligt. Den föregående landskapsregeringen, ledd av Viveka Eriksson, gjorde också ett bra jobb när det gäller den här saken, att försöka påverka att vi ska få de allmängiltiga kollektivavtalen i Finland också på svenska, så att de ska bli likvärdiga.

Vi fick en lista på alla dessa uppvaktningar och skrivelser som har skett i det här ärendet under årens lopp. Ni får tro mig på mitt ord när jag säger att det både på politisk- och på tjänstemannanivå har gjorts ganska stora ansträngningar.

Det här ledde till att det gjordes en lagförändring som säger att allmängiltiga kollektivavtal ska finnas på bägge språken och de ska vara tillgängliga för alla. Det är ju bra i sig. Men för det första är problematiken att avtalen fortfarande alltid kommer först på originalspråket. Originalspråket är nästan uteslutande finska i det här landet. Där har vi fortfarande en sak att arbeta med.

För det andra, när det blir en tvist så är det fortfarande originalspråket som ska ligga till grund som rättskälla. Den föregående landskapsregeringen har motsatt sig det här och argumenterat för att det inte borde vara på det viset. Finska och svenska borde vara likvärdiga här i landet och de borde finnas tillgängliga samtidigt, annars blir det olika behandling av språkgrupperna här i landet. Men språken är inte likvärdiga idag.

När den här lagstiftningen trädde i kraft här för något år sedan så fanns det en uppsjö av olika avtal enbart på finska här i landet. Man sade då att man under en treårsperiod ska försöka komma tillrätta med det här och arbeta i kapp sig själv. Vi är inte ikapp oss själva här i landet ännu. Men man är i varje fall på väg åt det hållet. Den processen kommer vi från landskapsregeringens sida att fortsätta driva på konsekvent, att allmängiltiga kollektivavtal ska finnas på bägge språken och båda språken ska kunna ligga till grund för eventuella juridiska tvister. För det är den enda konsekventa linjen om man anser att vi lever i ett tvåspråkigt land. Tack.

Ltl Anders Eriksson

Vicelantrådet Roger Nordlund ville dela upp det här i två skilda saker; penningautomatföreningens verksamhet och kampen för svenska kollektivavtal. Jag tycker inte att det är två skilda saker, de här sakerna hänger ihop ganska mycket.

Det finska IT-avtalet finns inte på svenska, precis som vicelantrådet sade. Däremot finns det en bristfällig kort sammanfattning på engelska och på svenska finns det ingenting.

När vicelantrådet, som jag uppfattade det, lite slår sig till ro med att man har fått löften om att de här avtalen ska komma på svenska så tror jag att man ska vara ganska försiktig med att dra den slutsatsen, även om löften kommer. Vi vet att vi många gånger har fått löften om svenskspråkig service på många områden som inte har uppfyllts.

Vicelantrådet var också inne på den stora huvudproblematiken, om det uppstår tvister då går man till originaltexten på finska, vilket utgör rättskällan.

Ur språkpolitisk synpunkt så är det här väldigt problematiskt av flera orsaker. För det första, hur ska landskapregeringen i framtiden, på ett trovärdigt sätt, kunna trycka på finska myndigheter för att få fram flera svenskspråkiga kollektivavtal när landskapsregeringens egna organ, PAF, självmant byter från Ålands eget svenskspråkigt kollektivavtal till ett finskspråkigt IT-avtal? Detta tycker jag att är problematiskt.

För det andra, på Åland som är enspråkigt svenskt borde alla ålänningar som är anställda av PAF, som faktiskt lyder under Ålands landskapsregering, absolut ha rätten att få jobba under ett kollektivavtal på svenska.

För det tredje, när PAF började tillämpa ett finskspråkigt IT-avtal för sina anställda så måste även administrativ personal på PAF:s eget huvudkontor på Åland ha goda kunskaper i finska. Det här leder till en förfinskning inom arbetslivet.

När vicelantrådet Nordlund i sitt för övrigt goda svar sade att det tidigare fanns två typer av avtal, men sedan när EGET inlemmades inom PAF så strävade man till att få ett avtal, så stämmer det ju inte. Inom PAF.com strävar man till att få ett avtal men inom enheten land ship så har man fortfarande landskapets tjänstekollektivavtal och inom supportenheten så har man ett annat avtal.

Det som vicelantrådet sade att det är viktigt att man har samma lön för samma jobb så det tror jag att vi alla sluter upp bakom.

Jag ställer mig väldigt tveksam till vad PAF gör i den här finskspråkiga branschorganisationen, som de facto har tvingat fram det här nya avtalet för de anställda inom PAF. Com. Man ser att det ofta är tung metallindustri som förekommer inom den här branchorganisationen.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Om jag börjar med vad Paf.com gör i det avtalet, så har vi en kompetent ledning och styrelse för PAF som kan ta ställning till det. Det är inte min sak och jag har inte heller fördjupat mig i den saken. Jag utgår ifrån att man har valt det på goda grunder.

Rent generellt kan man säga att PAF.com är i samma situation som tyvärr alltför många åländska företag och arbetsgivare har varit och är i här på Åland. Vår uppgift som myndighet och landskapsregering är att arbeta för att vi ska komma ur den situationen rent generellt. Det arbetet kommer vi att fortsätta med precis enligt samma linje som de tidigare landskapsregeringarna har gjort. Jag tycker ändå att det har gjorts vissa framsteg. Man kan väl tycka att det är märkligt att man måste lägga ner så mycket energi i det här landet på sådant som egentligen borde vara självklarheter i ett tvåspråkigt land, men det är en annan sak.

Jag vet, efter diskussioner med PAF, att man gör sitt yttersta för att man så fort som möjligt ska få det här avtalet på svenska. Man har ju redan tidigare varit med i IT-sektorns avtal. De här åtgärderna som man har gjort nu, organisationsförändringar och överflyttningar, är ju de facto en mindre del i förhållande till alla som redan finns i IT-sektorns avtal.

Jag utgår ifrån att man har haft välgrundade orsaker när man fattat det här beslutet. Som minister ska jag inte gå in på de orsakerna, tycker jag.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag har respekt och förståelse för det. Jag hör själv till dem som tycker att vi inte ska vara inne och rådda i detaljer i de bolag som lyder under landskapsregeringen. Men till saken hör att jag tycker att det här inte är detaljer mera, utan det här är något som kraftigt försvårar kampen för svenskspråkiga kollektivavtal i landskapet. Därför valde jag att lyfta upp den här frågan. Jag har också respekt för att vicelantrådet inte kan svara på varför penningautomatföreningen har valt att gå in i den finska arbetsgivarorganisationen.

Det förvånar mig att tung metallindustri finns med här. Det har också visat sig att den information som har gått ut till anställda i PAF tar ju inte enbart sikte på att man ska ha samma lön för samma jobb. Man skriver så här i ett informationsbrev: ”PAF är medlem i arbetsgivarorganisationen Teknologia Teollisus och därför bunden att följa deras avtal för samtliga anställda inom PAF.com. Land och ship kommer fortsättningsvis att följa landskapets avtal och principen i supportfunktionerna är att man lyder under ett affärsområdes avtal mot vilket man jobbar mest.”

Grundfrågan, som vicelantrådet nämnde, att man försökte få till stånd ett avtal, det har man fortfarande inte inom organisationen.

Jag ställer mig frågande till varför man går upp i en finsk branschorganisation som de facto verkar ha tvingat fram det här avtalet. Det leder till att många enspråkigt svenska ålänningar, som jobbar på PAF.com, får finnas sig i att ha ett finskspråkigt kollektivavtal som man är tvungen att ansluta sig till, från den 1 mars, utan att man faktiskt riktigt vet vad det står i det avtalet. Det tycker jag att är fel.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Som jag sade tidigare, det är inom PAF.com som man eftersträvar att ha ett gemensamt avtal för allihop. Annars ställs lagar mot varandra om man har olika lönesättningar och olika avtal och så kan man heller inte leva.

Jag utgår ifrån att PAF:s ledning har försökt fungera så pragmatiskt och klokt som möjligt i den här situationen och sett på den här frågan i lite längre perspektiv. I det längre perspektivet så ska avtalet finnas på svenska, hoppeligen inom några veckor.

Fru talman! Om man vill vara lite optimistisk så kan man tro att PAF:s agerande i den här frågan har påskyndat att man får översättningar till stånd så att det gynnar det som är den stora saken, nämligen att alla dessa avtal ska finnas tillgängliga på bägge språken.

Politiskt har vi fortsättningsvis vår uppgift kvar, att se till att det finns ekonomiska resurser och hela tiden trycka på gentemot rikets myndigheter att dessa översättningar ska kunna göras så att man får avtalen samtidigt. Oberoende av den här enskilda frågan så är det fortfarande ett problem som återstår att arbeta med.

Både det svenska och finska språket ska kunna användas som rättskälla. Vi som politiker har en hel del arbete kvar att göra i den här frågan. Det finns absolut inte är någon anledning att vare sig slå sig för bröstet eller slå sig till ro. Vi ska bevaka frågan och göra vad vi kan under vår tid för att föra det här projektet framåt.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

5        Främjande av integration

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 02.04.2012.

6        Kanslikommissionens berättelse över verksamheten vid lagtingets bibliotek för år 2011

Kanslikommissionen berättelse (BB 1/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 28.03.2012.

7        Skattefinansiering av public service radio- och tv-verksamhet

Ltl Mats Perämaas m.fl. åtgärdsmotion (MOT 3/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 28.03.2012.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 28.03.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil