Plenum den 26 september 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 26 september 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 2

1    Förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2015-2016

Andra behandling. 3

2    Ändrad lagstiftning om utkomststöd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016

Remiss. 3

3    Kulturhistoriskt värdefulla föremål

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2015-2016

Remiss. 7

4    Sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016

För kännedom.. 39

5    Energieffektiv renovering av byggnader

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2015-2016

6    Om förvaltning av fonder för inrikesfrågor på Åland

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2015-2016

7    Ny blankettlag om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2015-2016

8    Ny blankettlag om explosiva varors överensstämmelse med kraven

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2015-2016

9    Uppdaterad barnskyddslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2015-2016

10  Förslag till andra tilläggsbudget för år 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2015-2016

Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2015-2016

Budgetmotion BM 53-54/2015-2016

11  Den finska hälso- och sjukvårdsreformen

Ltl Axel Jonssons m.fl. skriftliga fråga SF 3/2015-2016

12  Ålands gymnasium och ledarskapet

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 4/2015-2016

13  Försämring av den kommunala närservicen

Ltl Runar Karlssons skriftliga fråga SF 5/2015-2016

14  Drogsituationen på Åland

Ltl Roger Nordlunds skriftliga fråga SF 6/2015-2016

15  Sjukförsäkring för åländska studeranden

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2015-2016

Plenum slutar 40

 

Plenum börjar

Upprop. 26 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Tony Wikström anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i Nordiska rådets möten i Stockholm. Antecknas.

Talmanskonferensen har idag beslutat att på fredag den 30 september kommer en frågestund enligt bestämmelserna i 39 § i arbetsordningen att hållas klockan 09.30.

Från landskapsregeringens sida deltar samtliga ministrar.

De lagtingsgrupper som har önskemål om i vilken ordning ledamöterna ska ställa sina frågor bör meddela det till kansliet på förhand. Antecknas.

Andra behandling

1        Förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 10/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 16/2015-2016

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för den offentliga sektorn för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för arbetstagare för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av arbetstidslagen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 30 och 41 §§ tjänstemannalagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 40 §§ grundskolelagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 22 § landskapslagen om studiestöd för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Ändrad lagstiftning om utkomststöd

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 9/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2015-2016

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

3        Kulturhistoriskt värdefulla föremål

Landskapsregeringens lagförslag LF 18/2015-2016

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Tony Asumaa

Herr talman! Kulturarv som begrepp omfattar allt av det som tidigare generationer har skapat. Det omfattar allt från berättelser, traditioner till miljöer, byggnader, föremål, fartyg, vrak och fornlämningar. Vad som betraktas som kulturarv är beroende av samhällets värderingar och ändrar sig över tid. Det viktigaste av allt är dock att vi värnar och bevarar vårt åländska kulturarv.

Landskapslagen 1986/58 om skydd för kulturhistoriskt värdefulla föremål trädde ikraft den 1 januari 1987 och har efter det ändrats två gånger under årens lopp.

Lagen som också benämns skyddslagen har till ändamål att genom begränsning av utförsel av kulturföremål från landskapet skydda det åländska kulturarvet. I lagens 2 § definieras de kulturföremål som är föremål för skydd.

Landskapsregeringen föreslår genom detta lagförslag ändringar och kompletteringar av skyddslagens bestämmelser. Det gäller i huvudsak tre saker.

För det första, att i landskapet genomföra EU:s återlämnandedirektiv från 2014.

Landskapsregeringen föreslår att till skyddslagen fogas bestämmelser som gör lagen om återlämnande av kulturföremål som olagligt förts bort från territoriet för en medlemsstat i Europeiska unionen tillämplig i landskapet.

I dagsläget innehåller inte vår skyddslag någon hänvisning till de begränsningar vid utförsel av kulturföremål som följer av EU:s lagstiftning.

Europeiska kommissionen har i juli 2016 skickat ett motiverat yttrande till Finland med anledning av det försenade genomförandet av direktivet i landskapet. Avsikten är därför att den föreslagna lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

Den andra huvudsakliga ändringen gäller krav på exportlicens, som har till syfte att skydda vårt kulturarv. Den nu gällande skyddslagen uppmärksammar inte att landskapsregeringen är behörig att utfärda exportlicens på kulturhistoriskt värdefulla föremål i landskapet Åland.

Enligt lagförslaget förtydligas därför landskapets behörighet på området och föreslås att till skyddslagen ska fogas en hänvisning till EU:s exportförordning och att landskapsregeringen ska fungera som tillståndsmyndighet enligt exportförordningen.

För det tredje så krävs det enligt gällande bestämmelser i skyddslagen tillstånd för utförsel från landskapet av de kulturföremål vars utförsel från Finland är tillståndspliktig i riket.

Förslaget baserar sig på samma principer som i gällande skyddslag, enbart hänvisningen till lagstiftning i riket uppdateras i detta lagförslag.

Herr talman! Landskapsregeringen bedömer att förslaget inte medför nämnvärda samhälleliga konsekvenser eller konsekvenser för enskilda personer.

De föreslagna bestämmelserna om återlämnande av kulturföremål torde komma att tillämpas mycket sällan. Inte en enda medlemsstat i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har återkrävt Finland på ett olagligt bortfört kulturföremål.

Landskapsregeringen anser att förslaget inte har några nämnvärda ekonomiska konsekvenser för enskilda personer och begränsningarna vid utförsel av kulturföremål från landskapet ska inte utvidgas utan enbart uppdateras. Förslagets konsekvenser är nämligen främst av administrativ natur.

Landskapsregeringen bedömer vidare att förslaget saknar direkt betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män. Tack, herr talman.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack till minister Asumaa för presentationen av lagförslaget.

Från centergruppen har vi inte några invändningar och vi kommer heller inte at hålla något gruppanförande för det här kan vi omfatta.

Det finns bara en sak som vi vill uppmärksamma. Vi tror inte det är så klokt att i framtiden fundera på en överenskommelseförordning för att hantera det åländska kulturarvet, att vi på Åland skulle överlåta på andra att bedöma vad som är åländskt kulturarv värt att skyddas och därför bör vidtas de åtgärder som framgår av lagförslaget. Vad är ministerns syn på den saken? Varför skulle man överhuvudtaget fundera på det? Är det IMI-systemet med allt vad det innebär av börda som gör att ni inom landskapsregeringen i alla fall har funderat i de banorna?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Jag kan helt hålla med ltl Harry Jansson i den här frågan. Det är egentligen bara inskrivet i fall att det skulle visa sig mera ändamålsenligt att förvaltningsuppgifter överförs på riket, men någon sådan diskussion har inte förts. Vi har inte ens en tanke på att det skulle överföras. Det är nämnt för sakens skull.

Ltl Harry Jansson, replik

Ministern svar tillfredsställer sannerligen centergruppen. Eftersom det är så pass sällan som det här förmodligen även i framtiden kommer att aktualiseras, så än mer när och om den här typen av kulturarv blir föremål för den här typen av diskussion då behöver det ligga i åländska händer att bedöma. Här behövs det en nästan extraordinär insats eftersom den här formen av skydd av kulturarv vanligen inte tillämpas.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Den andra huvudsakliga ändringen gällde just detta med exportlicens. Vi betonar att det är Åland och landskapsregeringen som utfärdar exportlicenser, även för att förstärka självstyrelsen i det här avseendet. Tidigare har det varit diffust och inte klart definierat att det är Åland som utfärdar exportlicenserna och därav förstärks självstyrelsen. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Har landskapsregeringen resonerat kring den här frågan och även belyst frågeställningarna krig vrakchampagnen? Är det så att den här lagstiftningen på något sätt skulle ha försvårat eller underlättat att vi kunde föra ut vrakchampagnen via aktion och annat. Skulle den här lagstiftningen ha försvårat, underlättat eller är det status Quo? Vad är landskapsregeringens bedömning?

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Den här lagen gäller främst implementering av återlämningsdirektivet, brottslig handling. Det handlar egentligen mycket om att vi ska ha möjlighet att återbära det som med brottslig handling har förts ut från Åland. Mig veterligen har inte sådan champagne ännu förts ut. Det berör överhuvudtaget inte vrakchampagnen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Bästa kollegor, jag tycker att det är ett mycket intressant lagförslag som vi har framför oss, kulturhistoriskt värdefulla föremål. Det har mycket att göra med hur vi identifierar oss som ålänningar, vad vi anser att är kulturellt viktigt som bevarar vår historia och som berättar vem vi är.

Vi vet alla att det finns vissa släktklenoder, smycken eller tavlor i ens hem som berättar om ens familjs historia, om släktens resor, alla de händelser som familjerna har varit med om och de är oerhört värdefulla för just den familjen, men också för det åländska samhället.

Vi på Åland hade antikrundan på besök här för något år sedan. Vi kunde då se en ringlande kö av människor som ville berätta sin familjs historia och kanske i samband med det hitta någonting värdefullt på vägen.

Det är också via kultur och via föremål som man kan förändra och påverka ett samhälle. Vi har sett vilka spår den ryska tiden har satt på Åland, alltifrån Post- och Tullhuset till även dagshistorien när vi blir erbjudna tavlor från konsulatet eller en staty i Mariehamn. Andra myndigheter och länder vill också säga att de har varit med påverkat det här samhället.

För enskilda personer kan den här lagstiftningen kanske upplevas lite problematisk. Vi säger att jag kommer från en familj där min släkt i många generationer har bott på Åland och vi råkar ha en värdefull tavla målad av en åländsk konstnär. Jag ärver den här tavlan och så ska jag flytta till Genève för att jag fått jobb där. Hur ska jag nu gå tillväga? Ska jag anmäla till de åländska myndigheterna att jag äger den här tavlan? Ska tavlan registreras? Det kan hända att den här tavlan är oerhört värdefull just för vår kulturhistoria och Önnigebytiden.

I Finland har vi en sådan situation att om du äger en tavla av Schjerfbeck, Edelfelt eller av någon annan så är du tvungen att registrera den. Tar du med dig tavlan när du flyttar så måste du meddela myndigheterna att du äger den här tavlan och att den nu finns i Genève där du kommer att bo under en period. Finland kan då hålla reda på var dessa värdefulla artiklar finns.

Om man ser till historien så har just kulturhistoriska värdefulla föremål varit objekt för oerhörda situationer. Man bara tänker på hur the British museum har byggt upp hela sin kollektion. De har kulturhistoriska samlingar från hela världen. Det grundades 1753 och sedan dess har man bara plockat kulturhistoriska föremål från alla världens länder. Idag kräver bland annat Grekland att skulpturerna ska komma tillbaka som man har plockat därifrån. Många andra länder upplever att deras värdefulla historia och deras berättelser nu finns i London.

Jag var och hälsade på min släkting i Singapore och då var faktiskt British museum där och sade, ”ja för att kompensera så far vi runt hela världen med dessa stora utställningar för att de ska få uppleva sin egen historia”. Singaporianerna, under den tiden de hörde till det brittiska imperiet, ska alltså få museet på besök för att få uppleva sin historia.

Ja, vi har haft tur på Åland, vi har inte hört till ett sådant maktvälde, men det var ganska nära. Vi känner alla till att under nazismens tid i Tyskland. För att nazisterna skulle påverka kulturen så stal man och satt undan otysk konst. Under den här perioden så uppskattade man, enligt BBC, att över 16 000 tavlor har försvunnit. Än idag kan vi hitta sådana tavlor som under den tyska tiden ha stulits, konfiskerats och gömts undan.

Det här är jätteviktig lagstiftning. Jag är glad att vi har upp den idag. Jag hoppas att utskottet ska kunna se noggrannare på hur vi ska följa upp den här lagen. Hur ska vi bevaka när människor flyttar och vad de tar med sig? Vad är kulturhistoriskt värdefullt? Så vitt jag vet så har vi inte något register på tavlor. Vet vi ens vilka åländska kulturhistoriskt viktiga föremål som finns i våra hem? Tack.

Ltl Roger Eriksson

Herr talman! Den liberala lagtingsgruppen stöder landskapsregeringens lagförslag. Mycket av det som framkom i debatten och presentationen tycker vi att är viktigt.

Man kan titta på det här ur ett annat perspektiv, självstyrelsepolitiskt. Vi tycker att det här är en mycket viktig lagstiftning. Den bör bevakas. Om vi tänker på bevarandet av vår kultur, språk och sedvänjor så tycker vi att det här är i linje med grundbulten i vårt självstyrelsesystem. Själva lagstiftningen är nödvändig.

Här kan konstateras att liggande lagförslag är närmast av teknisk och administrativ natur och även påkallat av ett EU-direktiv. Det föreligger ett motiverat yttrande om det s.k. återlämnandedirektivet från 2014. Det direktivet har inte införlivats här på Åland. Enligt den här lagstiftningen så ska den här bristen korrigeras.

Direktivet innebär ett domstolsförfarande om hur man ska gå till väga vid återlämnande av ett kulturföremål som har förts bort olagligt.

Verkningarna är också viktiga ur självstyrelsepolitisk synpunkt. Landskapsregeringen ska fungera som tillståndsmyndighet enligt nämnda exportförordning. Vi själva ska utfärda exportlicenser.

 Det här är närmast av administrativ natur. Det innebär nya uppgifter för utbildnings- och kulturavdelningen, närmast kulturbyrån.

De här är i linje med vårt självstyrelsesystem.

Enligt landskapsregeringens bedömning kommer antalet ärenden att vara ganska låga, men det får vi se i framtiden.

Jag ser också fram emot en mycket intressant utskottsbehandling i lag- och kulturutskottet, också med beaktande av det som har kommit fram här i remissdebatten.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

4        Sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar

Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2015-2016

Förfarandet är detsamma som vid föregående ärende.

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Nina Fellman

Talman! Det här lagförslaget som jag nu lägger fram för lagtingets godkännande handlar, i all enkelhet, om att utveckla demokratin genom att se till att flera människor kan delta i den demokratiska processen. Vårt demokratiska system har genomgått flera förändringar genom åren och utvecklats. Rösträttsåldern har sänkts, kvinnor har fått rösträtt, i kommunalval har rösträtten frikopplats från nationaliteten.

Riktningen har hela tiden varit klar. Demokratin breddas, fler får vara med och bestämma. Genom den rörelsen inkluderas allt fler människor i det kommunala beslutsfattandet och också på andra nivåer.

Denna reform är den första av flera förändringar av vallagstiftningen som är ett resultat av ett reformarbete som inleddes under den förra mandatperioden. Man diskuterade olika frågor; sänkt rösträttsålder, e-röstning, olika jämställdhetsåtgärder och allt det kommer så småningom. Tack till dem som var med för ett gediget arbete, och ett bra underlag att jobba vidare med.

Genom att sänka rösträttsåldern till 16 år blir den faktiska medelåldern för förstagångsväljare närmare 18 år, medan den med nuvarande system ligger kring 20, eftersom det första val som man får rösta i inte nödvändigtvis infaller när man fyller 18 år.

Under processen som lett fram till detta lagförslag har det tydligt framkommit att inställningen till sänkt rösträttsålder, liksom till demokratiskt deltagande i stort, är en kunskapsfråga.

Instinktivt reagerar många avvisande på tanken att yngre, okunnigare, omognare medborgare ska vara med och bestämma. Man ser risker med att tvinga på unga människor ett ansvar de inte är redo för, och oroar sig för att de unga ska vara mer lätt påverkningsbara av populistiska rörelser än vuxna.

För detta finns inget stöd i forskningen. I de länder man på försök eller där man permanent har sänkt rösträttsåldern har resultaten i val sett i stort sett likadana ut. Däremot har man kunnat konstatera, bl.a. i Norge, ett ökat fokus på frågor som berör unga människor och en större aktivitet från de politiska partierna gentemot ungdomar, vilket ju är en bra sak.

Att ungdomar genom att ges rösträtt på något sätt skulle komma till skada genom att få rösträtt finns det inga belägg för. Däremot finns ett stort stöd för uppfattningen att det som gör ungdomar deprimerade och rotlösa och mottagliga för alla slags dumheter är känslan av maktlöshet, inte ha kontroll, inte kunna påverka sitt eget liv och sin egen vardag. Rösträtt i kommunalval kommer inte att lösa den frågan, men det är absolut ett steg i rätt riktning mot att ge ungdomar reella påverkningsmöjligheter och att bli t agna på allvar.

Viktigt att komma ihåg är förstås också att det alltid är frivilligt att rösta. Den som känner att det är ett betungande uppdrag så är det helt okej att låta bli.

Det vi vet är att röstning som beteende är starkt vanebunden. När man en gång börjat så fortsätter man. Den som missar sitt första och kanske sitt andra val riskerar att aldrig komma igång. Det blir ingen vana, man vet inte riktigt hur man gör och det blir pinsamt att fråga hur man ska göra. I flera undersökningar har man konstaterat att om man inte vet riktigt hur man rent praktiskt ska gå tillväga med att fylla i lappar och läsa vallängder så drar man sig för det. Ingen vi utsätta sig för pinsamma saker.

Om man missar sitt första val för att man är borta och studerar eller är borta på annan ort, vilket många av våra ungdomar är de har fyllt 18, så kanske man aldrig får den där vanan.

Med 16 år som rösträttsålder bor ungdomar fortfarande hemma och går i skolan inför sitt första val. Vi vet alla att i många frågor så är skolan vår viktigaste påverkningskanal. I skolan når vi ungdomar både med information och med kunskap om processen, både hur man praktiskt går till väga och vilka faktorer och frågor som är intressanta. Detta är naturligtvis en utmaning för skolorna att också släppa in politiken på ett välordnat och konstruktivt sätt så att ungdomar kan bilda en egen uppfattning.

På kort sikt kan man förmoda att en sänkt rösträttsålder leder till ett procentuellt sett lägre valdeltagande. Så har skett med alla rösträttsreformer som vi har haft, först sjunker det, men det här är en långsiktig satsning på ett högre valdeltagande. Eftersom vi får in flera ungdomar tidigare så hoppas vi på ett högre valdeltagande senare.

Erfarenheterna från Norge, där man på prov genomfört två val med sänkt rösträttsålder, visar på att flera yngre människor också väljs in. Det tycker jag, med tanke på den rådande åldersstrukturen är i våra folkvalda församlingar, låter det som en dröm att flera ungdomar skulle engagera sig och vara med i politiken.

Det som gör detta lagförslag extra intressant är att den också innehåller en knepig behörighetsfråga. Är det självstyrelselagens paragrafer om att det till självstyrelsen behörighet hör att bestämma över kommunala val, eller om är det grundlagens stadganden om medborgerliga fri- och rättigheter som gäller? I motiveringen ges en uttömmande beskrivning av frågan. I korthet kan man konstatera att vi inte vet svaret innan frågan prövats i högsta instans. Vi argumenterar att det här är självstyrelsens behörighet, för kommunala val hör till självstyrelsens behörighet. Det inskränker inte medborgerliga fri- och rättigheter på något sätt.

Justitieministeriet i Finland har följt den här beredningen med stort intresse.

Landskapsregeringen föreslår alltså att ungdomar som fyller 16 år senast på valdagen ska ha rösträtt i kommunalvalet 2019 och i de kommunala folkomröstningar som ordnas under perioden. Vi föreslår att den i det här skedet är en temporär ändring, som efter noggrann utvärdering kan göras bestående.

Genom denna lagändring kan vi visa åländska ungdomar att de har en röst, inte bara en teoretisk sådan, utan verklig makt att vara med och forma samhället. Vi tar dem på allvar. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack minister Fellman för en fyllig redogörelse. Jag har noggrant studerat alla remissinstansers svar. Av de jag har tittat på så säger tolv stycken klart nej, två stycken säger att man kan tänka sig det här under året, att de som fyller 18 under året ska få rösta. Lärarföreningen är tveksam. De som säger klart ja till det här är fyra stycken, egentligen bara två av de åländska kommunerna. Det här är ju en kommunal angelägenhet i första hand. Hur ställer sig minister Fellman till att remissvaren från kommunerna är så pass negativa som de är?

Minister Nina Fellman, replik

Som jag sade i min presentation är detta väldigt mycket en kunskapsfråga. Nästan alla instanser och personer som på riktigt har satt sig in i frågan, så väldigt många som jag har pratat med under processens gång har sagt att de var emot först men sedan har de satt sig in i frågan. Till viss del får man väl konstatera att behandlingen i remissinstanserna inte har varit väldigt djupgående. Det tycker jag att är tråkigt. Vi gjorde särskilda ansträngningar att ordna samråd och höranden och bjöd in kommuner osv. Men vi fick kanske inte riktigt den respons som vi hade väntat oss.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag är lite förvånad över ministerns svar, att detta skulle vara en kunskapsfråga. Ska jag tolka ministern på det viset då att de kommunala beslutsfattarna är okunniga om vad de egentligen ger sitt utlåtande om? Det är kanske ändå något förmätet att säga här i Ålands lagting, tycker jag.

Flera av de ungdomsorganisationer som har hörts och lärarföreningen är negativa inställda. Det tycker att man påför ett för stort ansvar. Hur ser ministern på det?

Minister Nina Fellman, replik

Jag skulle inte säga, och har inte sagt, att kommunerna är okunniga, men man kanske inte ägnade den här frågan så mycket tid och uppmärksamhet som den de facto hade behövt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Jag får tacka minister Fellman för en väl genomförd presentation av lagförslaget. Det är väl ingen överraskning för de flesta att jag personligen är tveksam till att inleda den här typen av experimentverksamhet på försök, exkluderad rösträtt, valbarhet osv.

Vi får återkomma till det i mitt utskott. Som ordförande i lag- och kulturutskottet ska vi återkomma till alla de här delarna under hörandet av bl.a. ministern.

Eftersom vi kan utgå ifrån att regeringsblocket kör igenom det här oavsett vad som kommer upp under resans gång i utskottet, så jag som brinner för självstyrelsen vill gärna höra ministerns syn på behörigheten. Borde inte det här vara kvalificerad lagstiftning?

Minister Nina Fellman, replik

Jag utgår ifrån att ltl Jansson menar det är en lagstiftning som borde genomföras med kvalificerad majoritet. I det här skedet; nej. Den här lagstiftningen handlar om ändring av rösträttsåldern och den behöver inte kvalificerad majoritet.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag ställer frågan därför att rösträtten faller sist och slutligen för Ålands del tillbaka på Ålandsöverenskommelsen. Av tradition har vi alltid i det här parlamentet varit mycket försiktiga att navigera sådant som på något vis kan hänföras till Ålandsöverenskommelsen.  Särskilt landskapsregeringens motiveringar till varför vi ska kunna komma förbi Finlands grundlag, att man utmanar systemet är något som jag personligen gillar, så skulle det kanske ha varit bra att haft en större kraft bakom sin argumentation och bl.a. sagt att det här är så pass viktigt för Åland så att man tar till kvalificerad lagstiftning.

Jag kan också avslöja för ministern att jag tycker att det här en så pass stor fråga så att utskottet på allvar måste fundera på om vi ska begära in ett utlåtande från självstyrelsepolitiska nämnden, för att få återkopplingen till Ålandsöverenskommelsen men framförallt vad gäller förhållandet mellan självstyrelselag och grundlag lite starkare dokumenterat.

Minister Nina Fellman, replik

Det är ju naturligtvis utskottets privilegium att begära in alla höranden de vill ha.

I motiveringarna i lagförslaget finns en ganska uttömmande beskrivning på hur man har resonerat i förhållande till grundlagen och självstyrelselagen. Det ska bli en väldigt intressant prövning på det här området.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Förslaget går ut på att sänka rösträttsåldern men inte valbarhetsåldern. När vi från Ålands Framtid har varit ute och diskuterat med ungdomar så upplever ungdomarna att de får möjlighet att vara med och rösta men inte vara med och påverka själva och ställa upp i val. Jag fäste mig vid hur landskapsregeringen motiverar detta. Det är en ganska kort motivering som tycks vara helt och hållet politisk till varför man inte skulle få vara valbar när man har möjlighet att rösta. Det skrivs: ”Det kan tyckas vara logiskt och rationellt, men egentligen finns det varken något juridiskt eller principiellt hinder för att ha rösträtt även om man inte är valbar.” Vad är landskapsregeringens förklaring till att man ska göra det här? Är det bara ett politiskt ställningstagande eller finns det ett genomtänkt argument bakom detta?

Minister Nina Fellman, replik

Jag utgår ifrån att frågan handlar om valbarheten. Vi har resonerat som så att om man blir vald så betyder det att man fattar beslut som förutsätter att man är myndig. Det är den enkla orsaken till att vi inte har gått in för det här. Rösträtt har däremot många andra människor som inte är valbara.

Ltl Axel Jonsson, replik

Kan inte ministern ändå hålla med om att det blir lite märkligt att man betonar att det är så ansvarsfullt att vara med och fatta beslut i kommunen, men sedan är det inte samma krav på ansvar när man ska rösta. Ministern uttryckte att om man upplever det som för betungande att gå och rösta så då behöver man inte göra det. Det är frivilligt. Är detta verkligen den signal som vi vill sända till ungdomar som ska få den här möjligheten? Ni är inte tillräckligt mogna för att vara med och ta ansvar och fatta beslut, med ni kan få vara med och påverka lite vilka som fattar de här besluten. Det blir lite svårt för mig att förstå den argumentationen. Jag kan tycka att det finns en viss poäng hos de kritiker som menar att man borde försöka få de här åldrarna att hänga ihop om man ska genomföra en sådan här reform. Men vi får väl anledning att återkomma till det.

Minister Nina Fellman, replik

Att få rösträtt vid 16 år istället för 18 år innebär redan det en ganska radikal förändring och en uppmuntran till ungdomar att delta politiskt. Om man däremot blir valbar som 16-åring så innebär det att man påförs ett ansvar för att genomföra åtgärder som kan vara svåra och som kräver en juridisk myndighetsålder. Vi tycker att det är att gå för långt. Däremot finns det en massa olika åldersgränser i både demokratiska system och andra åldersgränser, t.ex. ålder för straffmyndig avviker från myndighetsåldern. Att det finns olika åldersgränser ser inte jag som ett problem.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Vår lagtingsgrupp stöder det här lagförslaget.

Redan för fem och ett halvt år sedan skrev dåvarande ltl Danne Sundman en motion i det här ärendet. I motionen kunde man läsa att valdeltagandet är väldigt lågt just i åldersgrupperna 18-21 år och 22-26 år, endast 45 procent. Det här är ett försök att också engagera människor i just de åldersgrupperna.

Svagheten som jag ser i det här lagförslaget är att det är ett tillfälligt försök, och om det faller väl ut så permanentar man det. Tillfälliga lagförslag känns lite osäkra rent generellt.

Minister Nina Fellman, replik

Jag håller med om att det finns en problematik i att ge en medborgerlig rättighet och sedan ta den tillbaka. Men så har man gjort på flera andra ställen, till exempel i Norge, när man först har velat testa. Eftersom problematiken med myndighetsålder och rösträttsålder finns så vill man se hur det utfaller, man lär sig på vägen och sedan kan man gå vidare.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ytterligare en sak som jag reflekterade över när minister Fellman hade sitt anförande var situationen med de studerande och andra ålänningar med rösträtt boende utanför Åland. Det är väldigt komplicerat. Man ska verkligen vara intresserad för att beställa hem röstsedeln och sedan skicka den tillbaka. Man ska framförallt vara ute i väldigt god tid för att göra det här. Har landskapsregeringen gjort någon form av bedömning vad beträffar detta? Jag vill också sända en hälsning till lag- och kulturutskottet så att de i samband med den här lagframställningen också tittar på detta. Kanske man kan göra förbättringar för att utöka det valdeltagandet?

Minister Nina Fellman, replik

Som ett led av den här reformen i vallagstiftningen så står också det på programmet. Vi kunde alla konstatera, när vi såg resultatet av det förra valet, att väldigt många ungdomar i just den här åldersgruppen inte röstade för att de var på sina studieorter och det fanns inget vettigt sätt att poströsta. Det går för långsamt, bl.a. för att postväsendet fungerar mycket sämre nu än vad det gjorde tidigare.

Vi har för avsikt att få till stånd ett försök med e-röstning till nästa val för den kategori människor som bor utanför Åland och har rösträtt. Jag hoppas att det ska gå att genomföra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag stöder lagförslaget, framförallt av den anledningen att jag vill att demokratin ständigt ska utvecklas. Jag ser ett behov av det hela.

Ministern talade om att demokratin kommer att breddas i och med det här förslaget. För mig är det samma sak som en maktförskjutning.

Ministern fortsatte att tala om att många instinktivt är emot förslaget. Jag ser ett visst samband däremellan. Jag undrar om ministern ser samma samband mellan maktförskjutning och ett instinktivt nej?

Minister Nina Fellman, replik

Ja, naturligtvis är det en maktförskjutning. Jag hoppas att alla, oberoende av vad man tycker om det här, ändå ser en breddning av det demokratiska underlaget mera som är vinst snarare än att man blir av med makt. Det blir ju så att flera är med och bestämmer.

Att så många instinktivt säger nej tror jag inte handlar så mycket om maktproblematik utan att man tror eller tycker att ungdomar inte är mogen att det här ansvaret. Man kan se i beredningen och i de erfarenheter som har gjorts tidigare att det finns inga belägg för det. Vissa ungdomar är väldigt mogna, vissa vuxna blir aldrig mogna så det behöver inte hänga ihop.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Det gläder mig att höra att ministern har en positiv människosyn och tror att frågan inte handlar om det. Som vi tidigare har konstaterat så är det här är ett stort kunskapsområde som så många andra. Det är också skönt att höra att ministern har fördjupat sig i de här särskilda frågorna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Det här lagförslaget, om sänkt rösträttsålder i kommunalval och kommunala folkomröstningar som landskapsregeringen lämnat till lagtinget, ger till unga personer i vårt samhälle en signal som andas delaktighet. Delaktighet i vårt samhällsbygge att genom rösträtten vara med och påverka hur hemkommunen styrs och utvecklas. 

Lagförslaget har ett grundligt förarbete utfört av den arbetsgrupp som lämnade sin slutrapport och presenterade sina förslag vid ett öppet rådslag där också utredningar som gjorts i riket presenterades samt försök som gjorts i Norge.

Jag deltog i detta öppna rådslag som mycket lämpligt var under remisstiden när kommunerna skulle formulera sina remissvar.

Möjligheten till information i ett så viktigt ärende som rösträtten får man inte missa men skaran av politiska beslutsfattare var ganska gles.

När rösträttsåldern diskuterats tidigare har jag haft tveksamhet angående om rösträttsåldern, valbarheten och myndighetsåldern borde kopplas till varandra eller om det är möjligt att separera dessa.

Efter det öppna rådslaget insåg jag att man kan mycket väl skilja på rösträtt och valbarhet och därmed är det möjligt att sänka rösträttsåldern till 16 år vid kommunalval som föreslås.

Valbarhet och myndighetsålder bör fortsättningsvis vara lika på grund av kopplingen till ansvarspositioner.

Sänkning av rösträtten kommer säkerligen att diskuteras i många flera länder än de som nämns under stycke fyra i motiveringarna.

Finland hörde till föregångarna vid införandet av rösträtt för kvinnor och genom det lagförslag som vi nu debatterar så kan Åland vara med på vågens framkant med rösträtt för 16-åringar.

Talman! Den liberala gruppen stöder lagförslaget.

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Jag hade hoppats att vi i det liberala gruppanförande skulle få två aspekter, dels den kommunala sidan där kommunerna i kvalificerad majoritet var emot reformen som sådan och dels den politisering av skolan som vi får uppleva. Jag trodde att liberalerna lite skulle bekymra sig över de här två aspekter.

Om vi tar det sista, ser inte ltl Sundblom en problematik med att skolorna som ska in i det här systemet under en försöksperiod ska tvingas börja tillämpa ett förfarande där man släpper in politiker på ett helt annat sätt än idag in i skolverksamheten? Har inte liberalerna diskuterat detta med tanke på partiets starka kopplingar även till lärarkåren?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag nämnde inte skolan i mitt anförande.

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Det var därför som jag frågade talaren för det liberala gruppanförandet. Är det här ingen problematik som man bekymrar sig om? Det vill säga att man ska ställa om sig på ett helt annat sätt. Vi har ju haft en klar boskillnad mellan politik och skolor hittills på Åland. Det här är första steget på att helt politisera skolan. Man måste ju i alla fall göra kommunalpolitiken till en del av skolvardagen. Men att göra det bara på försök, i ett läge där lärarföreningen var mycket tveksamma till reformen, så det förvånar mig mycket att liberalerna inte bryr sig om den här aspekten av reformen.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack talman! Jag ser inget problem i det här. Alla unga personer kan diskutera politik när de vill. Det finns också unga personer som vill diskutera politik. Jag har också hört personer som skulle fylla år precis före valet och det var så viktigt att komma hem och rösta. Det här är en signal till våra uppväxande ungdomar som ska styra samhälle framöver att vara med och påverka och vara delaktiga i vårt samhällsbygge. Det är det som det handlar om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Jag hör till dem som faktiskt på riktigt tycker att ungdomar oftast är smartare än de äldre. Det där bottnar jag i historien eftersom varje ny generation hittills har blivit lite bättre än den förra. De har lite smartare saker, de har skapat lite mera fred och de har gjort oss lite friskare.

Trots det så har jag vissa invändningar mot detta förslag. Jag tänker avsluta med ett eget lite förslag över hur man kunde tänka sig att gå vidare.

Den här frågan väcktes första gången i mitt medvetande på allvar i samband med valdebatten i Ålands lyceum i höstas. Då var en av frågorna; tycker ni i panelen att man ska sänka rösträttsåldern till 16 år? Nästan alla sade ja. Själv reagerade jag med barnperspektivet i minnet. Jag reagerade som förälder. Jag tycker att det finns så mycket press på ungdomarna idag att det räcker till. Jag tror inte att det behövs en politisering av själva skolan. Efter debatten kom massvis med ungdomar fram och tyckte likadant. De tyckte att det var onödigt att man ska börja fundera på det här från det att man är 16 år gammal. Jag hade inte förväntat mig det svaret. Jag trodde att de skulle tycka att det var bra för egentligen vill ju alla vara med och påverka så mycket det går. Den vishet som jag upptäckte hos dessa ungdomar fick mig att tänka efter väldigt mycket. Och sedan dess tror jag att jag har jag gått på alla informationstillfällen som har varit. Jag har själv läst i stort sett allt, inklusive demokratiutredningen från Sverige på några tusen sidor.

Jag har också träffat Olle Wästberg skilt bara för att prata igenom de här frågorna med honom. Jag förstår varför man har gjort det här i Sverige för där finns det ett väldigt långt avstånd mellan politiker och makten och ungdomarna. Det avståndet finns inte på Åland, hävdar jag. Jag menar att det finns en väldig närhet mellan ungdomar och den politiska makten. Jag tror att så gott som alla ungdomar känner en lagstiftare.

Givet det så är det klart att man ökar nog demokratin på något sätt genom att sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunalval. Det är förresten nog en liten paradox eftersom förslagsställaren och den sittande landskapsregeringen väldigt tydligt har flaggat för att man vill lägga ner kommunerna. Genom att å ena sidan sänka rösträttsåldern men å andra sidan lägga ner kommunerna så kan fråga sig vad man riktigt har vunnit.

Ministern hävdade dessutom att om man inte tycker likadant så bygger det på okunskap. Där vill jag nog protestera. Jag förbehåller mig rätten att ha en åsikt efter att själv har läst igenom materialet. Det här är en fråga där man inte riktigt kan säga att det finns rätt eller fel. Sist och slutligen handlar det om ett slags tyckande.

Jag tror inte att vi har ett demokratiproblem på Åland idag. I senaste lagtingsval ställde 254 kandidater upp till lagtinget. 554 kandidater tävlade om 208 platser i kommunerna. Jag tror att det är en levande demokrati, även om jag går med på att valdeltagandet kunde vara högre. Där tror jag att vi inom de politiska partierna har oss själva att skylla. Vi har inte varit tillräckligt bra på att inkludera ungdomarna i våra processer. Om effekten av detta blir att partierna blir lite duktigare på det så är det bra. Men jag tycker att man kan göra det utan att sänka rösträttsåldern.

Det här handlar väldigt mycket om att låta barnen vara barn. Vi har en barnkonvention som säger att du är barn tills du är 18 år. Kan de inte få vara det då? Kan ni vuxna ta sitt ansvar och ge dem den möjligheten att vara barn tills man är 18 år?

Vi pratar allt som oftast, även här, om hur osäkerheten sprider sig bland unga ålänningar och skapar ohälsa, osäkerhet och ouppnåeliga ideal. Jag tror att det finns en överhängande risk att påflugna politiker, ni vet alla hur det blir månaderna före valet, kastar sig in i skolan och sätter ytterligare mera myror i huvudet på unga människor. Jag tror att det blir en stor fråga för skolorna att hantera detta.

Vi har online-stress som ständigt pågår. Vi har krav från alla möjliga håll. Vi har utbildningar som man ska välja. Det finns tusen saker som man borde ägna sig åt istället för att fundera på vem man ska välja i nästa val.

Sedan när man kommer till remissinstanserna, en demokrati som vår bygger på att vi ställer frågor till olika instanser. Detta gör man för att man ska få input på de förslag man ställer. Här tycker jag också att det är en paradox.

När vi diskuterar bebyggandet av Svinö i Mariehamn och gratis stadsbuss så fäster faktiskt just socialdemokrater väldigt stor vikt vid några enkäter som riktar sig till några hundra människor och säger att vi måste lyssna på befolkningen.

Här, där vi har en majoritet av riktiga remissinstanser, så säger man; ”nej, de har fel”. Jag tycker att det inte riktigt rimmar ihop. Det får mig att tro att det kanske inte är en så hemskt dålig idé att valbarhetsåldern är lika som rösträttsåldern, i varje fall så skapar det väldigt stor tydlighet i systemet.

Vi har dessutom en skillnad mellan tjejer och killar när det kommer till mognadsgrad, det vet vi alla och det vittnar också lärarna om jämt och ständigt.

Avslutningsvis, det här skulle bli ett försök. Nu kommer jag snart till mitt förslag. Försök när det gäller val, hur utvärderar man det? Säger man; ”så här kan vi inte ha det för ni röstade fel?” Säger man; ”så här kan vi inte ha det för det blev kaos i skolorna?” Hur gör man? Jag menar att det här är en sak som man antingen bestämmer sig för eller inte bestämmer sig för.

Eftersom vi har en så stor tveksamhet bland de olika kommunerna som faktiskt ska genomföra det så blir det nog en olycklig signal ifall landskapsregeringen och lagtinget tvingar kommunerna att göra något mot sin vilja.

Kanske man skulle göra så här, att de kommuner som verkligen vill göra detta, Mariehamn och kanske Föglö, får göra det, att de kommunerna blir försöksställen i detta äventyr. Då skulle vi göra ett försök på riktigt och då kan man jämföra efteråt mellan de olika kommunerna vad man egentligen ska göra. Jag tycker att utskottet i varje fall kan resonera kring detta.

Utskottet kunde också föra ett resonemang kring hur det skulle slå om man skulle tillåta alla som fyller 18 år under valåret att rösta. På det viset kunde man få en tydligare regel. Genom att göra det här testet kan vi se hur skolorna klarar utmaningarna, hur lärarna hanterar situationen och vad remissinstanserna som idag är tveksamma tycker. Då gör man det åtminstone seriöst och då har man ett försök på riktigt. Tack, talman.

Minister Nina Fellman, replik

Ledamoten sade att ungdomar är smarta, kunniga, att de har mycket åsikter och att det nog att ökar demokratin om man sänker rösträttsåldern. Men ändå är ltl Pettersson emot av en massa andra orsaker. Varför skulle man inte ge en möjlighet för ungdomar att på riktigt vara med och påverka och på riktigt göra sin röst hörd om de är smarta och det ökar demokratin?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Av de skäl som jag nämnde. Jag tror att det faktiskt finns en hård press på ungdomarna idag. Jag tror att de egentligen inte vinner på att börja rösta tidigare än 18 år. Jag tror att det finns en god poäng i att man kopplar myndighetsåldern till när man får göra saker som man inte får göra innan. Det är en del av barnavärlden att det är så.

Jag vill också påpeka att jag verkligen tycker man kunde göra ett försök i en av de kommuner som faktiskt vill göra det. Jag tror att det blir fel om man tvingar kommuner som egentligen inte vill.

Minister Nina Fellman, replik

Jag vill kommentera frågan om remissinstanserna. I det system som vi har så är en remissrunda inte en omröstning som är avgörande för resultatet. Det är inte så att när man skickar ut ett förslag på remiss så om de flesta säger nej så blir det nej. Remissvaren är inhämtade synpunkter som man sedan bakar in i processen.

När har någon i landskapsregeringen sagt att vi vill lägga ner kommunerna?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Nedläggningarna av kommunerna var väldigt tydlig. Landskapsregeringen kommunicerade väldigt tydligt ut att kommunen Sottunga inte kommer att vara kvar till nästa val. Om det är ett felcitat så kan jag inte hjälpa det, men ingen har i varje fall rättat det.

När det gäller remissinstanserna så är det mycket riktigt så som ministern sade. Man har ju alltid rätten att fråga. Men i det här fallet har vi Katapult som säger nej. Vi har elevråden som i stort sett säger nej. Vi har lärarföreningen som är tveksam. Vi har ungdomarna som i stora drag är tveksamma. Nej kommer från Sund, Vårdö, Finström, Lemland, Geta, Eckerö och Hammarland och säkert från någon kommun som jag har missat. Det är ganska många! Man kan inte säga att alla är okunniga, för de har ju ändå rätt till sin egen åsikt. Tvingar man på dem någonting så är det inte säkert att det blir bra. Därför kunde man testa i en eller två kommuner eller de som vill.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Oberoende av det kommunala reformarbetet så kommer det att finnas kommuner kvar där det kommer att finnas möjligheter att gå till val, ltl Pettersson. Även om den processen är igång så försvinner inte kommunala val.

Jag hörde nu flera argument från ltl Pettersson på varför inte han tycker detta, bl.a. argumentet att barn ska få vara barn lite längre. Men annars förstår jag inte det här väldigt starka motståndet mot att sänka rösträttsåldern. Själv har haft vissa dubier inledningsvis, men ju mer jag har tänkt på saken så är ju det här ett sätt att bredda demokratin. Det är ett sätt att skapa ett utrymme för ungdomar så länge de är kvar hemma på Åland att faktiskt också engagera sig för det åländska samhället på riktigt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för stödet för det kommunala systemet. Det var det tydligaste som vi har hört från regeringssidan på rätt länge faktiskt.

Argumentet att barn ska få vara barn är för mig väldigt starkt. Egentligen behövs det inte flera argument än så. Barn ska få ha den rätten att inte tvingas att ta ansvar. Barn ska få ha rätten att ha åsikter utan att vara med och påverka. Det där var fel sagt; de ska absolut vara med och påverka men de behöver inte kunna rösta tycker jag faktiskt. Jag menar att ungdomar idag gör sig verkligen hörda. Det är bara att gå ut och lyssna. Jag tycker inte att det är ett problem för ungdomar att göra sig hörda. Alla de ungdomar som jag känner, vilka har blivit ganska många genom åren, är rätt tydliga med att de faktiskt inte vill ha in det politiska systemet i skolorna just nu.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag vill hävda att ungdomar ska ha rätten att få delta i den demokratiska processen. Ungdomar ska ha rätten att verkligen få vara med och påverka, inte någon pseudo påverkan utan ha den verkliga möjligheten. Man kan verkligen påverka genom att få rösta i val.

När man är 16 år så är man så vuxen och har så pass mycket kunskaper och insikter och man har också en möjlighet att ta chansen att få påverka sitt samhälle. En viktig aspekt i det här är att många av de åländska ungdomarna far bort och studerar. Det betyder att det blir väldigt sent i livet, om de flyttar tillbaka, som de kommer med och kan rösta i val.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det är bra argument och det kan säkert också hålla. Men varför har man satt gränsen till 16 år? 14-åringar är också mogna. Var ska man dra gränsen? Ska det vara 17 år eller 15 år? Man bestämmer sig för 16 år för att det verkar passa in. Då tycker jag att man reparerar någonting som egentligen inte är sönder. Att ungdomar idag inte är med i den utsträckningen som vi skulle vilja, det är ju ingenting annat än ett misslyckande från de politiska partierna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Centern lyfte fram att barn ska få vara barn. Man ska inte kasta politikerna in i skolan och sätta myror i huvudet på barnen. Jaha”, barn ska vara barn”. Är det så att centern också tycker att barn inte ska ha straffansvar och barn ska inte kunna ingå arbetsavtal? Barn ska inte ha skatteskyldighet, skadeståndsansvar, skyldighet att vittna, och inte rätt att föra talan? Barn, 15 år, har även rätt att ställa upp i församlingsval i religionssamfund. När ska barn vara barn nu då plötsligt?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Hur länge man ska vara barn är en fråga som har sysselsatt folk sedan stenåldern. Jag förlitar mig rätt mycket på FN i det här fallet. De har resonerat igenom det här, de har gått igenom olika saker och de tycker att straffmyndighet är okej. FN tycker att man ska vara med i församlingsval, men när det gäller lagstiftning så räcker det ifall man kopplar samman det med myndighetsåldern. Jag tycker inte att det är en så hemskt dålig idé faktiskt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Åhå, sedan stenåldern har man funderat på de här sakerna? För mig är det ganska glasklart. Om jag har en skattskyldighet, jag är med och betalar samfundsskatt eller kommunalskatt för att kunna vara med och bidra efter mina sommarjobb och allt som jag deltar i, så tycker jag att det är ganska klart och tydligt att jag också vill vara med och bestämma vem som ska kunna använda de här pengarna. Är jag 15 år och betalar skatt så varför skulle jag inte också kunna föra min talan i ett val?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Egentligen mycket av det enkla skälet att du inte är valbar. Man har alltså kopplat samman valbarheten med när man ska ta ansvar för att stifta lagar och annat med just myndighetsåldern. När det gäller rösträtten har man sedan samma myndighetsålder.

Varför ska man i sådana fall ha 16 år? Varför inte 14 år? Jag menar att det kan hända att man använder lite stora kanoner för en rätt liten grej sist och slutligen. Därför lämnar jag dörren öppen för att man skulle låta de kommuner som faktiskt vill göra detta göra det. Det blir fel ifall man ska tvinga andra att göra något som de inte vill.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag fortsätter på samma tema som ltl Kemetter. Jag konstaterar att ltl Pettersson sade att barn ska få vara barn. Enligt barnkonventionens punkt 12 så står det så här: ” Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som berör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.” Det här är en viktig fråga för mig personligen. Jag tycker absolut att vi ska arbeta med barnkonsekvensanalyser. Det är ett mycket gott sätt att inkludera de äldre barnen i att kunna delta i kommunalvalet. Hur ser ltl Pettersson på det?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

De har alla möjligheter i fall vi i de politiska partierna gör vårt jobb och inkluderar dem. Det finns väldigt många andra sätt att vara med och påverka politik än att faktiskt vara med och rösta. Jag tror att politiseringen av skolan inte bara kommer att vara bra. Jag vet exakt den cirkus som drar i gång när det vankas val och då kommer skolorna att vara i skottgluggen.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag minns själv en viss frustration från min skolgång. När vi gick igenom frågor av politisk karaktär lite mera grundligt så fanns det en enorm frustration över att vi inte fick vara med och påverka. Under tiden jag gick i högstadiet pågick till exempel EU-valet. Vi gick grundligt igenom för och emot och inga ungdomar hördes egentligen mera än att vi också uttryckte en åsikt men vi hade ingen möjlighet att rösta om vår egen framtid. Jag tycker att det är ett tråkigt sätt att se på unga. Om talmannen tillåter att jag tar upp lite personliga exempel så var jag djupt mycket mera insatt i det åländska lokalpolitiska samhället under tiden jag gick i högstadiet och gymnasiet än när jag de facto flyttade härifrån och fick börja rösta för då var jag inte alls lika insatt längre.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag vill återkomma till remissinstanserna på nytt. Om det skulle vara så, som hävdades, så skulle ju elevråden vara väldigt, väldigt mycket tydligare. Eller hur? Elevråden har gått in för att de inte tycker att det behövs, de tycker inte att det är nödvändigt. Jag lyssnar väldigt mycket på ungdomarna och deras syn på saker och ting. Jag tycker inte att man behöver tvinga fram en sådan här lagstiftning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag är inne på samma som tidigare replikställare.

Barns rättigheter, ltl Pettersson var inne på barnkonventionen. Barnen ska synliggöras, åsikterna ska tillmätas betydelse, barnen ska bli hörda och delaktighet ska säkerställas.

När den här frågan diskuterades i fullmäktige i Föglö så läste en ledamot upp ur barnkonventionen som ett starkt argument för att vi skulle ställa oss bakom en sänkning av rösträtten. Jag tycker att man i den här frågan ska ta vara på det som står i barnkonventionen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Ltl Sundblom sade att barns åsikter, delaktighet och rätten att bli hörda alltid ska lyftas fram. Jag håller med. Menar ledamoten att så inte har skett hittills? Menar ledamoten att vi systematiskt har kört över de ungas rättigheter, då är det ju värre än vad jag trodde. Jag hävdar att de politiska partierna har precis alla möjligheter att göra detta redan nu, utan att man för den skull går in och ändrar på rösträttsåldern.

Tydligen verkar det nu som om Mariehamn och Föglö är de som tydligast har sagt att det här är någonting som man vill göra. Skulle man kunna göra ett försök i de kommunerna och sedan jämföra mot andra kommuner för att se lite var man landar?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Mariehamn är den största kommunen på fasta Åland och Föglö är den största kommunen i skärgården, så det var ett bra ställningstagande från de två kommunerna i det här ärendet.

Jag måste säga så här; vi har kanske inte misskött det, men vi måste ge ungdomarna möjligheten att vara med. Det är ju möjligheten som är viktig. Får man gå rösta vid 16 år så kanske man blir förstagångsväljare vid 20 år eftersom det är fyra år mellan valen, medan som det har varit nu så kan man bli förstagångsväljare när man fyller 22 år. Medelåldern blir ju 18 år för ungdomarna.

När många av våra högstadielever går ut högstadiet så är det väl insatta i systemet vi har och kan mycket väl också rösta, bara alla vi äldre patriarker med glasögon på näsan skulle förstå att ungdomen också har en röst.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Alldeles ostridigt är det på det viset. Ltl Sundblom inledde med att hävda att det här var bra eftersom Mariehamn och Föglö, vilka tydligen är störst i sina olika områden, var positiva. Ltl Sundblom, jag kanske inte behöver påminna om att störst inte alltid är bäst.

När det gäller högstadieeleverna, som ltl Sundblom lyfte fram, så undrar jag verkligen i fall högstadiet är rätt plats för politiska kampanjer, vilket de garanterat kommer att bli ifall detta sker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Det är intressanta diskussioner. Tror ltl Pettersson att man har gjort så här; ”16 år blir nog bra det”. Inte är det ju så, det finns ju andra länder som har 16 år idag som åldersgräns för val. Det är inte något som man har tagit ur luften; ”14, 15, nej men 16 år blir bra.”

I dagens läge är 16-åringar ganska insatta i vad som händer. Tror ltl Pettersson att man lika bra skulle kunna ha 14-års åldersgräns? Finns det inte en orsak till varför andra länder har valt 16 år?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Där kan man ju ställa sig frågan om inte ni andra tror att det finns en orsak till att man har valt 18 år som myndighetsålder? Vad är det som skulle ha hänt som gör att 16 plötsligt blir det nya 18?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Jag har hört att 40 är det nya 20, så varför inte?

EU-parlamentet uppmanar också att man ska ha 16 år som rösträtt när vi kommer till EU-val. Är de ute och cyklar då?

Vi ställer ju massor med krav på våra ungdomar idag. Absolut, barn ska få vara barn, det håller jag med om. Men idag är vi helt i händerna på att lärarna i skolorna för en neutral politik. Så är ju inte fallet idag. Jag anser att det inte är okej att en lärare i Ålands lyceum säger att Trump är dum i huvudet. En lärare vid ett Ålands gymnasium ska vara neutral. Ser inte ltl Pettersson här att det kan vara en fara?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Absolut, ja! Det är precis det som jag vill lyfta fram. Vi kan förvänta oss en cirkus i skolorna kring detta eftersom lärare kanske inte alltid förhåller sig neutrala i alla sammanhang. Får man till exempel den verkligheten att en lärare, en ungdomsledare eller en idrottstränare, som har väldigt många kontakter med 16-18 åringar och därmed möjligheter att påverka, ställer upp i val så kan avvägningarna faktiskt bli ganska besvärliga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Jag delar fullt ut ltl Jörgen Petterssons åsikt om att lagstiftnings- och myndighetsålder ska kopplas ihop. Men lagar stiftas i det här rummet, i Ålands parlament, Ålands lagting och inte i kommunerna. Att ge möjligheten till att på prov nu få vara med och lägga sin röst i ett val ser jag inte överhuvudtaget som den belastning som ltl Pettersson ser. Att det skulle vara så otroligt jobbigt och stressigt för ungdomar över 16 år.

Däremot är jag lite upprörd över att man förhindrar möjligheten att delta i val när man faktiskt är myndig. Det är en mycket starkare drivkraft, vi ska inte förhindra som det gör vi idag. Hälften får inte rösta, eftersom mandatperioderna är fyra år så är det flera som vi inte får rösta fast de är myndiga. Ser inte ltl Pettersson det som ett större problem?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag lyfte in detta i mitt anförande. Jag tycker att man faktiskt kunde se på möjligheterna att få rösta det år man fyller när det är valår. Jag bad också utskottet att titta lite närmare på den frågan. Jag är helt enig, man borde alltid få rösta när man är myndig.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Man löser inte det problemet genom att låta alla rösta under det år man fyller 18 år eftersom mandatperioden är fyra år. Problematiken är bredare än så.

Sedan lyfte ledamoten problematiken kring att remissinstanserna har sagt sitt och att man borde lyssna på dem. De kommuner som har varit positiva företräder ju faktiskt en majoritet av befolkningen. Är inte det också en sak som man bör beakta? Det är väl befolkningen som ska rösta i ett demokratiskt val. Eller är kommunernas åsikter viktigare för ltl Pettersson än vad befolkningen tycker?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Jag tror att man måste gå tillbaka till den så kallade Rule of Law, alltså hur man bygger rättssamhället. Man har vissa regler som man ska följa, oberoende av vad man tycker eller inte tycker om dem. Idag har vi ett kommunalt självbestämmande, vi har inget annat system. Ska man ha ett annat system så måste man först ändra på det vi har, istället för att säga åt dem, som vi har sagt, att de bestämmer att nu bestämmer ni inte längre. Det här är faktiskt rättssamhälle riktigt på riktigt när man väljer att utgå ifrån hur läget är, inte hur man eventuellt tycker att läget borde vara.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! I ltl Petterssons anförande får vi veta att centern är emot att öka ungdomars möjligheter att delta i val och öka demokratin.

Istället presenterar han ett, inte minst sagt, ogenomtänkt förslag. I förslaget, som ska uppfattas som ett motförslag, så skulle man ge ungdomar, som bor i de kommuner som har varit positiva, möjlighet att delta i val.

Han säger i en annan replikväxling här att han värnar rättssamhället, Rule of Law. Jag ifrågasätter verkligen att bara ge en del ungdomar möjlighet att delta i val, men inte alla, alltså beroende av var man bor runt om på Åland.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det finns alldeles tydligt ibland en vilja här i salen, jag reagerade faktiskt på det i somras ganska mycket, där man kallar förslag för ogenomtänkta. Ltl Lindholm har faktiskt ingen aning om hur genomtänkt eller ogenomtänkt det här förslaget är. Vi gör det med bästa vilja. Dels hyllar vi den kommunala självbestämmanderätten som de facto är en del av vår lagstiftning, och dels säger vi att det kanske är möjligt för dem som verkligen vill genomföra detta att göra det. Då gör man ett prov på riktigt. Att göra ett prov med alla kommuner blir faktiskt lite konstigt, för hur utvärderar man ett prov när det gäller val? Det har jag inte riktigt förstått och det har jag heller inte riktigt kunna hitta i framställningen.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! För mig åtminstone förefaller det vara väldigt ogenomtänkt att man skulle ge den här möjligheten till en del ungdomar men inte till alla. Jag tycker att det är odemokratisk. Det ökar inte demokratin vilket egentligen är huvudsyftet med den här lagframställningen. Man kanske kan säga att då hade centern istället lite otur när de tänkte, om det inte var ogenomtänkt. Lite otur var det minsann.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Det måste gå ut på att på något sätt kritisera istället för att bygga framåt.

Jag gick upp hit för att jag tycker att det är en väldigt intressant frågeställning som har lyfts fram. Jag tycker att det finns många goda idéer i den. Men jag tror att det kan bli fel ifall man tvingar de kommuner som inte vill göra det att göra det. Därför är det en slags väg framåt att man kanske skulle göra det hos dem som faktiskt vill.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tage Silander

Tack, fru talman! När jag först hörde talas om att det fanns planer på att sänka rösträttsåldern i kommunala val till 16 år reagerade jag precis som många andra. Ska det nu vara nödvändigt? Har vi inte andra viktigare problem att lösa? Måste vi nu skapa nya problemställningar helt i onödan? Och den viktigaste frågan av alla: Är nu inte 16-åringar aningen för unga för att rösta?

Fru talman! Man kan förstås ägna hur mycket tid som helst för att diskutera frågan om hur väl rustade 16-åringarna är att rösta, och det har vi redan sett bevis på idag. Vet de alls vad det handlar om? Är de tillräckligt intresserade? Kommer röstresultatet att snedvridas?

Fru talman! Jag lämnar de aspekterna nästan helt. Jag konstaterar bara att det finns många exempel på 16-åringar som är mera klarsynta och samhällskunniga än andra äldre samhällsmedborgare som redan har haft rösträtt hur länge som helst.

Istället, fru talman, vill jag peka på den för mig viktigaste frågan, den fråga som gjorde att jag ändrade min inställning.

Det är nämligen så, som bekant, att vi har val vart fjärde år. Det gör att man med nuvarande regelverk kan vara uppåt 22 år gammal innan man får rösta för första gången. Om man har otur med när man är född i förhållande till när nästa kommunalval äger rum. Detta är inte acceptabelt.

Om vi sänker rösträttsåldern till 16 år så är man i alla fall högst 20 år när man får rösta för första gången. Det är mera anständigt än nuvarande ordning, till det måttliga priset av att 16-åringar vart fjärde år får använda sin rösträtt. Eftersom det är val bara vart fjärde år är det faktiskt bara just de 16-åringar som fyller det året, senast dock på valdagen, som ändå kommer att få rösta. De flesta som har fyllt 16 år kommer fortfarande att få vänta något år till nästa val arrangeras.

Fru talman! Med detta korta resonemang som grund är det för mig helt i sin ordning att sänka rösträttsåldern.

Den lilla detalj som jag själv har haft icke oöverstigliga invändningar emot är att landskapsregeringen vill införa sänkningen av rösträttsåldern på prov.

Jag ser på vår lagstiftning, och för övrigt på alla regelverk, som att de har fastställts utifrån bästa vetande just då. Även om man inför regler som ska gälla långt in i framtiden kan ju lagarna och reglerna ändå ändras om behov föreligger. Därför kunde man låta bli att uttryckligen stadga att just den här aktuella lagändringen ska göras på prov, och istället visa att man menar allvar med ambitionen. Det finns ju ändå alltid beredskap att ändra lagstiftningen om nu konsekvenserna i ett senare skede skulle ha överraskat i negativ mening, vilket de knappast kommer att göra. Tack fru talman.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Silander. Jag vill som ltl Silander säga att jag var också väldigt skeptisk till 16-års åldersgräns, men jag har hoppat på tåget med full fart precis med de motiveringar som ltl Silander framförde. När man är 16 år så får man vänta väldigt länge på att rösta. Jag stöder regeringsintentionerna. Jag tackar ltl Silander för ett bra anförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Tack för inlägget ltl Silander. Hans tanke om att ha den här lagen permanent tycker jag att är ett bra förslag. Varför ska man införa lagar på prov? Har man den här viljan så borde man fastställa den för evigt och inte under någon försöksperiod.

Sedan vill jag ställa ytterligare en fråga till ltl Silander angående valbarheten och möjligheten att rösta. Har ltl Silander även kunna tänka tanken på varför 16-åringar inte är valbara? Han uttryckte att 16-åringar många gånger är mer mogna än vuxna idag. I andra sammanhang räcker det med 16 år, t.ex. vid jaktkort. Att få hantera vapen i yngre ålder får man förtroende till men inte att vara valbar.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Ja, det var en av de betänkligheter som jag hade inledningsvis, men jag har accepterat de förklaringar som finns i betänkandet och kan därför tänka mig en åtskillnad här.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det ungdomar som har anförtrott oss sin sakkunskap har varit väldigt kritiska till detta. Man vill ha ungdomarnas röst men de duger inte till att fatta beslut, vara med och vara valbara. Därför är det här förkastligt.

Man borde också föra ett resonemang om varför man inte kan få körkort när man är 16 år. Idag körs det runt med ”lådbilar”, mopedbilar som inte är trafiksäkra och det går bra. Skulle man ha körkortsålder vid 16 år så kan man åtminstone ha en säker bil. Resonemanget måste ju hänga ihop, men det gör det inte i det här fallet. Här vill man ha rösten men inte förtroendet att vara valbar.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Det ligger väldigt mycket i det som ltl Eklund säger. Jag kan omfatta grundtankarna eftersom det också var min första intention. Jag har själv accepterat det här.

Det viktiga med en sådan här lagstiftningsprocess är ju ändå att riktningen är åt ett visst håll. Vi ska göra det bredare och enklare. Vi kanske inte, enligt det resonemanget, kommer fullt ut i mål, men det må vara föremål för fortsatta diskussioner.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Det är roligt att ett sådant här lagförslag engagerar lagtinget så pass mycket. Alla partier funderar aktivt och diskuterar vad som är bäst för våra ungdomar.

Jag vill börja med att säga att den socialdemokratiska lagtingsgruppen stöder lagförslaget och gläder sig över att det är en så pass progressiv diskussion som vi nu hör från talarstolen.

Liknande argument som vi nu har fått höra från centern fick vi också höra när kvinnorna skulle få rösträtt. Det var samma argumentation som användes. Det har alltid använts liknande argumentationer när man vill utvidga demokratin. Nu hör vi det igen; barn ska få vara barn och man skrämmer upp genom att säga att politikerna kommer att kasta sig in i skolorna och sätta myror i huvudet på folk osv. och ända sedan stenåldern har man väntat på det här.

Det är en mognadsprocess, men jag hör att en majoritet också i den här salen har ett ganska progressivt tänkande. Vi ser ett progressivt lagting.

Jag vill gärna att utskottet ytterligare diskuterar att kanske gå ett steg vidare, att man i framtiden eventuellt permanentar en sådan här process, så att det skulle bli permanent att 16-åringar ska få rösta kommunalval. Jag tycker att man kunde diskutera detta i utskottet.

Enligt sociologen Robert Putnam så är dagens generation den som kommer att ta våra jobb, men också den generation som är den mest politiskt engagerade i USA på 60 år. 50 procent av den förra generationen anser sig vara politiskt självständiga och 29 procent vill inte höra till någon form av religiöst samfund. De senaste amerikanska undersökningarna visar att just den här generationen har ett ganska konservativt tänkande. Den generationen före, the millenniums, hade ett ganska demokratiskt och liberalt tänkande. Precis som för oss vuxna där pendeln vänder sig beroende på trender i samhället så vänder sig pendeln också bland våra unga.

Det som gör det här lagförslaget oerhört intressant är att vi lever i ett speciellt samhälle där man efter gymnasiet, i hög grad, flyttar bort från Åland. Det betyder att man nu också ges möjlighet att engagera sig när man går i gymnasiet. Det är en bra sak, tycker jag.

Slutligen skulle jag som lärare vilja lyfta fram skolans roll, som har väckt debatt. När jag först läste det här lagförslaget så funderade jag vilken roll skolan har i samband med att 16-åringar ska få börja rösta. Blir det så att man själv som politiker får berätta vad man står för och vad man driver, eller ska någon annan berätta vad man driver och vad man står för? Det är väl det som väcker mest engagemang. Hur kommer vi att kunna påverka dessa ungdomar? Kommer ungdomarna bli påverkade eller kan de tänka själva?

För oss socialdemokrater har det varit viktigt att den politiska debatten också får tillträde till skolan. Det har den fått i Sverige och vi ser goda exempel i det svenska systemet.

Det som dock har skett nu, vilket utskottet gärna skulle få diskutera, är att ju mer radikaliserade politiska grupper vi får så har skolan i Sverige också börjat fundera på vilka partier och grupperingar som de kan släppa in. Kan vi släppa in nynazistiska grupperingar i våra skolor eller inte? Det här är ett problem som man i Sverige nu börjar diskutera ytterligare. När skolorna tidigare har varit öppna så har man nu börjat fundera på vad man kan gå med på och vad man inte kan gå med på.

Det är betryggande att det alltid är rektorn som har ansvar för sin enhet och det är rektorn som beslutar. I Sverige har man också konstaterat att sist och slutligen är det upp till ledaren i skolan att ta beslut på vem som kommer in i skolan och vem som inte får komma in. Det viktigaste är dock att man stoppar kränkningar och tuffa debatter.

Det här är en ny form att arbeta. Det kommer att sätta högre krav på våra lärare och våra skolledare. Här behöver vi från landskapets sida och utbildningsavdelningens sida helt klart komma in med stöd, hjälp, diskussioner och fortbildning så att man hantera den här situationen rätt.

Med det sagt så skulle jag vilja tacka det tidigare lagtinget och även landskapsregeringen som hade en referensgrupp som har arbetat ganska hårt. Tjänstemännen har verkligen analyserat, funderat och gått igenom detta.

Det här är ett steg framåt, det är ett steg att aktivera våra ungdomar och det är ett steg för demokrati. Jag är tacksam att vi har kommit så här långt. Tack.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Jag tänker inte gå ut polemik mot detta eftersom jag understöder det mesta som ltl Sara Kemetter sade.

När man pratar om vilka som har tillträde till skolan och om man kan bjuda in nynazistiska grupperingar, så där måste man se på läroplanens värdegrund och den talar starkt emot att sådana människor ska ha tillträde till eleverna.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är just den debatten som man nu har börjat föra i de svenska landstingen. Vi har Sverigedemokraterna i Sverige, sannfinländarna i Finland och på Åland har vi Åländsk Demokrati som för en viss sorts ideologisk diskussion som kanske strider mot skolans värdegrund. Hur ska vi då gå vidare? Därför är det viktigt att utskottet ser över den här problematiken och analyserar och diskuterar den.

Ltl Igge Holmberg, replik

Jag tycker fortfarande att skolans värdegrund ska vara det rättesnöre som man går efter och inte olika partiprogram.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Där är vi partikollegor ganska överens.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Det här är en lagframställning som regeringsblocket egentligen inte tror på fast de försöker säga något annat från talarstolen. Varför kommer man med ett lagförslag om temporär ändring av kommunallagen om man tror så bra om den här? För då skulle det väl vara en lag som skulle gälla framåt? Varför kommer man med en temporär lagstiftning? Har man dåligt självförtroende eller tror man inte att det är en så bra lag?

Varför särskiljer man rösträtt och valbarhet? Varför ska de som är 16 år inte får väljas in? För mig är det obegripligt att man ska särskilja dem och omyndigförklara dem på det sättet i detta avseende. Man ska nog få rösta men som ansvarig ministern sade så ska man inte få fatta besluten. Det är ju fel. Man kommer också att fatta beslut i folkomröstningar som denna framställning gäller. Det som framförs i framställningen går ju inte ihop. Man säger ja eller nej till något i en folkomröstning och man fattar beslut, precis som ni som sitter här fattar beslut; ja eller nej. Det är det enda som vi ska kunna när vi sitter här, svara ja eller nej. En del väljer också att avstå. Det är egentligen bara två ord som vi bör kunna för att komma in i lagtinget; ja och nej. Något annat behöver man inte göra med de förslag som finns.

Varför ska man inte få vara med i lagtinget och rösta? Varför bara i kommunalval? Varför har ni i regeringsblocket tagit bort det? Det här haltar ju. Om vi ska vara trovärdiga så då ska det också vara valbarhet och inte något hattande. ”Jo, vi vill ha era röster, kom och rösta på oss för det är vi som ställer upp, men ni får inte bli valda.” Det är ju det ni säger. ”Vi vill ha era röster, men kom inte längre än dit.” 

Kanske vi får se ett körkortsförslag, att man ändrar körkortslagen. ”Ni får ta körkort när ni är 15 år eller 16 år, men ni får absolut inte framföra bilen före ni är 18 år.” Det är precis samma sak.

Kanske jaktlagen också ska ändras? Att ni säger: ”Ni får inte jaga längre med skarp ammunition. Ni får ha lösa skott tills ni fyller 18 år.” Är det detta som ni håller på med? Det är ju så som ni ställer upp det här.

Jag förstår inte hur man ska göra det här. Varför ska man särskilja det här? Låt ungdomarna vara valbara om ni tror på vad ni säger, annars kan ni kasta den här i papperskorgen. Det ska vara valbarhet och rösträtt fullt ut och det ska hålla ihop.

Nog är det ju ett I-landsproblem när vi har en framställning här på 21 sidor som gäller en temporär lagstiftning. Inte har vi problem i förvaltningen då om vi har råd med att komma med en sådan framställning som bara är temporär. Tack.

Minister Nina Fellman, replik

Talman! När det gäller valbarhet har vi gjort en koppling till myndighetsålder, till rättshandlingsförmåga, som jag tycker att är helt rimlig. Det finns egentligen inte något problem med att det är olika åldrar för rösträtt och valbarhet. Det finns en stark argumentation för att begränsa valbarheten och koppla den med myndighetsåldern och rättshandlingsförmåga.

Om ltl Häggblom har läst lagframställningen så ser han att det finns en riktning framåt där det finns en beredskap att efter nästa val diskutera en sänkt rösträttsålder också i lagtingsval. Men för det är vår bedömning inte redo. Det är en diskussion som kanske måste fördjupas.

Jag tycker att utskottet gott kan titta och fundera på att göra det här till en permanent förändring, om det är det som är lagtingets önskan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag fick inte riktigt klart för mig hur ltl Bert Häggblom och obunden samling ställer sig till att man ska ge ungdomar möjlighet att mera aktivt delta i den demokratiska processen. Det här är ett steg på vägen. Ledamoten ondgjorde sig över att man inte har valbarheten med. Hur ser obunden samling på att man ändå ger rösträtt till ungdomarna?

Ltl Bert Häggblom, replik

Till den delen vill jag vara tydlig; rösträtt och valbarhet ska höra ihop, annars är det bara att kasta i papperskorgen. Det är ingen diskussion om det.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! När man tittar tillbaka i historien så har faktiskt processen gått i den här riktningen både i Finland och här på Åland. Först har rösträtt kommit och efter ett tag har också valbarhet och myndighetsålder så småningom följt efter det. Det har alltså varit en sådan utveckling och en sådan process. Varför skulle vi inte kunna följa den här riktningen så som man har jobbat tidigare? Jag förstår inte varför obunden samling nu sågar det här förslaget när partiet tidigare under den förra mandatperioden, eller om det var för två mandatperioder sedan, lämnade en motion om att man skulle sänka rösträttsåldern till 16 år, visserligen i både kommunal- och lagtingsvalet. Har obunden samling nu ändrat riktning? Är ni emot att sänka rösträttsåldern?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Vi är helt övertygade om att ska man göra ändringar så ska de höra ihop. I obunden samling kan man också ändra åsikt över tid och rum. Det är upp till var och en att ta ansvar när man står här i parlamentet.

Det som är viktigt är att rösträtt och valbarhet hör ihop och inget annat. Då kom man bör diskutera det här, då tror man i så fall på det själv när man för fram det. Man ska inte komma med någon temporär lagstiftning, tillfällig lagstiftning.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag har tre saker som vi från Ålands Framtid vill föra fram.

Det första rör det som tidigare har diskuterats här; relationen mellan valbarhet och rösträtt. De borde hänga ihop tycker vi.

Det andra gäller vårt stöd att som alternativ införa rösträtt och valbarhet från det år man fyller år, oavsett om man fyller i september eller november. Man ska ha rätt att kandidera det året.

Det tredje gäller resonemang kring skolans roll som betonas i motiveringarna i det här lagförslaget.

Valbarheten och rösträtten, vi tycker att det är självklart att dessa borde hänga ihop. Vi förstår de synpunkter och kommentarer som kommer från ungdomar ute på fältet; ”ni litar på oss att vi kan rösta på er, men ni litar inte så mycket på oss att vi skulle kunna ställa upp och faktiskt vara med och ta ansvar för besluten.”

Från samhället borde vi sända en tydlig signal. Ska man vara med och påverka så ska man också själv ha möjligheten att kunna ställa upp och vara med och påverka fullt ut, inte bara till hälften som detta lagförslag skulle medföra. Det blir ett halvt ansvarskrävande av de här ungdomarna.

Om vi tittar på orsaken till det här lagförslaget så vill vi ändå öka delaktigheten i politiken. I så fall borde vi satsa fullt ut på att öka deltagandet så att man också kan delta när de verkliga besluten fattas, inte bara när de politiska beslutsfattarna ska utses. Nog om detta.

Om vi nu är överens om att de här två borde hänga ihop och om vi inte har en majoritet här i lagtinget för att sänka rösträttsåldern till 16 år, då borde vi anta det kompromissförslag som har förts fram från flera olika håll. Man skulle införa den regeln att man kan kandidera och rösta i val från det år man fyller 18 år. I praktiken skulle det inte innebära så mycket. Det innebär ungefär tre månader från valdagen, som det är idag, fram till sista december. Det är åtminstone en liten förbättring åt rätt håll.

I betänkandet betonas skolans roll och man beskriver erfarenheterna från olika ställen där man har gjort experiment eller infört 16-års åldersgräns i kommunalval. Överallt har man kommit fram till att det inte bara räcker med att sänka rösträttsåldern, utan man måste också koppla det till ökad information i skolorna, ökad möjlighet att ta till sig den politiska debatten och få ett underlag att fatta sitt beslut när man ska gå och rösta, om man vill uppnå ett ökat valdeltagande. Det här är ganska intressant. Hur tänker regeringen kring de här delarna? Vilka förslag finns det till åtgärder för att se till att man faktiskt får en ökad aktivitet ute i de åländska skolorna? Om man inte följer upp med den typen av åtgärder är det här lagförslaget totalt verkningslöst, åtminstone om vi ska lära oss något av de erfarenheter som man beskriver här i lagförslagets motiveringar. Det är viktigt att man i så fall öppnar upp för en fri debatt i skolorna och inte börjar resonera som man gör här på vissa håll, att vissa partier inte skulle få vara med på valdebatterna osv. Det är ju fullständigt absurt att man skulle utesluta partier ur skolorna och på det sättet styra vilka partier som får delta i den typen av debatter. Det är nog en viktig fråga att diskutera i sammanhanget. Ska vi verkligen informera ungdomarna? Ska vi lita på att de kan fatta ett självständigt beslut i de här frågorna, då måste man också se till att de får den möjligheten. Det lär vi oss från andra ställen där man ser att det här har varit oerhört grundläggande.

Om vi tittar på valdeltagandet idag bland yngre ålänningar så ser man att 18-åringar faktiskt röstar ganska flitigt. 63 procent låg valdeltagandet på, om jag inte minns fel, lite upp eller ner beroende på vilket år man tittar på. Valdeltagandet för 18-åringar har legat mellan 50-65 procent under de här redovisade åren, medan valdeltagandet för 19-åringar är närmare 40 procent och under 40 procent för 20-åringar vissa år för att sedan stiga lite igen mot 24-25 år. Förhoppningen är att man ska kunna öka valdeltagandet i de här åldersgrupperna som idag är sämst på att rösta. Varje tänkande människa inser att det kräver att man faktiskt involverar de här ungdomarna så att de ser det som viktigt och elementärt att gå och rösta redan från 16-års ålder om man nu ska gå in för det. Då kan vi få upp valdeltagandet i de här åldersgrupperna som är lite trögare idag, om man ska uttrycka det krasst.

Ska vi gå vidare med det här förslaget så måste utskottet se till att noga bekanta sig med vilka planer regeringen har och vilka åtgärder de tänker vidta för att få en aktiv debatt i skolorna. Kan man t ex koppla ihop det här med undervisningen i samhällskunskap på ett naturligt sätt för att åstadkomma det som var den första grundtanken med den här idén; att faktiskt öka valdeltagandet bland de yngre väljargrupperna? Annars riskerar det att bli ett platt fall, vi skjuter den här svackan lite längre bakåt och då har vi kanske 17–24-åringar som röstar sämre än övriga åldersgrupper. Då får vi summa summarum ett minskat valdeltagande om man ser på alla åldersgrupper. Det är väl ändå det sista vi vill åstadkomma, att valdeltagandet sjunker i det här sammanhanget. Det här ska vara till för att öka valdeltagandet på lång sikt. Det ser jag som den stora vinsten med att gå vidare med ett sådant här förslag.

Jag hoppas att utskottsbehandlingen håller fokus på det och ser att vi faktiskt lyckas åstadkomma en sådan förändring, om det är detta som vi är ute efter vilket jag upplever att vi är. Vi är alla ganska överens om att det är en viktig ambition. Tack, fru talman.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det var intressant när ltl Axel Jonsson tog upp röstningsstatistik. Det visar just på att när man som ungdom blir lite äldre så sjunker valdeltagandet. Ofta åker ungdomarna bort och studerar på annan ort, man är inte lika engagerad och intresserad av det åländska samhället. Det är ju ett av argumenten till varför vi vill sänka rösträttsåldern. Medan man ännu är kvar här hemma Åland så får man ett intresse för det åländska samhället, ett intresse att vara delaktig i utvecklingen och kunna påverka via val. Det är ju ett väldigt starkt argument till varför rösträttsåldern skulle sänkas.

Jag har en fråga om valbarhet och rösträttsålder. Kan Ålands Framtid tänka sig att man ändå tar detta steg nu och så får vi fundera vidare på valbarhet längre fram?

Ltl Axel Jonsson, replik

Nej, vi tycker principiellt att de här två bör hänga ihop. Det finns en logik i det, även om det inte finns några juridiska eller politiska hinder för det som man skriver i betänkandet. Det finns ändå en tanke bakom det hela från början. Huvudregeln är att har man möjlighet att rösta i val så ska man också ha möjlighet att ställa upp. Man ska också kunna ta ansvar för de beslut som väljarna fattar. Man ska stå till förfogande bland väljarna. Vi tycker att det är en viktig princip. Vi tycker att man kan föra en diskussion om det i utskottet bland alla partier och se om man inte kunde tänka sig att också göra 16-åringar valbara. Då bör man också göra det här förslaget permanent för det verkar lite märkligt att det ska krävas ytterligare åtgärder från lagtinget om man vill fortsätta med det här systemet senare. Det vore snarare på sin plats att man tvärtom säger att det krävs åtgärder från lagtinget för att ändra på den här ordningen igen genom ett nytt lagförslag, om att slopa den här rösträtten.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ålands Framtid hade så sent som 2011 en motion om att sänka rösträttsåldern. Var det inte så? Hade man också valbarheten med i den motionen? Jag kommer inte riktigt ihåg att det var så.

Ser inte Ålands Framtid och ltl Axel Jonsson att det här är ett steg i den riktningen att vidga demokratin och ge ungdomar möjlighet att komma med? Ålands Framtid har ju faktiskt talat för det här tidigare. Jag hoppas nu att ni följer med på det här tåget och stöder det här i sista ändan.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi är förstås smickrade av den förfrågan. Men vi tycker att regeringsblocket borde kunna ta till sig de argument som kommer från oppositionshåll och utifrån fältet. Ungdomarna säger; ”ni vill ha våra röster, men ni är inte beredda att låta oss vara med och delta och påverka”. Vill vi faktiskt öka deltagandet så borde 16-åringar också få delta fullt ut i politiken och inte bara indirekt genom att rösta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är en intressant diskussion för oss demokratinördar. Den har skett en utveckling, ingenting kan tas för givet. Jag tycker det är väldigt intressant hur man argumenterar. Precis på samma vis argumenterade man tidigare när man förra gången sänkte rösträttsåldern till 18 år och när kvinnor skulle få rösträtt, man införde allmän och lika rösträtt och när vi införde att nyålänningarna skulle få ställa upp i kommunalval osv. Lite förvånad är jag att det trots allt finns ett sådant starkt motstånd eftersom det finns lysande och bra exempel där det har varit väldigt framgångsrikt. Jag tycker diskussionen har ett litet von oben perspektiv.

Norge gjorde det här på försök. De erbjöd 16-års åldersgräns till några kommuner och det blev rusning. Massor med kommuner ville absolut vara med i det här försöket och speciellt glesbygdskommuner. Man såg det som en otroligt viktig sak att de unga fick vara med och forma framtiden och utveckla sin kommun.

Om vi ser på lagtingets sammansättning så är den yngsta lagtingsledamoten ltl Axel Jonsson. Den yngsta kvinnan är ltl Ingrid Johansson. Det visar sig också att när de unga får vara med och rösta så röstar de företrädelsevis på yngre kandidater.

I debatten har kunnat skönjas en viss kritik till kommunsstrukturreformen. Utredningar visar också att vi har världsrekord i närdemokrati, men när man granskar vad man egentligen kan bestämma om i kommunerna och när man granskar alla avtal, delade tjänster och kommunförbund så ser man att det är en snårskog och inte helt lätt att få grepp om.

Aspekten att kunna rösta och vara valbar har lyfts fram flera gånger. Det finns ett faktum när det gäller vuxna människor också. Det finns en grupp vuxna människor som får rösta men som inte är valbara; de som är satta under förmyndarskap. Rösträtten är det sista man tar ifrån människor, men man kan inte vara valbar om man är under förmyndarskap.

Jag tycker också att det är intressant att det har refererats flera gånger till kommunernas utlåtanden. Det är precis på det viset som har framkommit, Föglö och Mariehamn har varit mest positiva. Ser man numerärt, hur stor del av befolkningen som Mariehamn och Föglö representerar, så är det i alla fall nästan 50 procent av ålänningarna.

I somras gjordes en otroligt intressant undersökning av unga vuxna som jobbade för Rädda Barnen. De var barnkonventionspiloter och de studerande och läste nogsamt igenom kommunernas remissutlåtanden. Barnkonventionspiloterna var ganska besvikna, de hade en insändare här i somras. De tyckte att de vuxna bara tyckte, vuxna hade inget faktaunderlag och de förde inget resonemang till varför man sade nej. Det var faktiskt ord och visor från barnkonventionspiloterna som hade satt sig noga in i frågan.

Jag tycker att vi går mot det, man funderar på medborgarnas egen makt och möjlighet att bestämma. De allra flesta här i salen har säkert deltagit i Rädda Barnens utbildning om barnkonvention och barnkonsekvensanalys. Jag tycker att man ska ta det på allvar. Det här är att kunna påverka på riktigt.

En annan argumentation för att sänka rösträttsåldern i kommunalvalen är vår väljarbas. Vi har en åldrande befolkning. Vi har en alltmer åldrande väljarbas, ingenting fel i det, men att sänka rösträttsåldern i kommunalval skulle medföra att vi föryngrar väljarbasen helt enkelt.

Jag tycker också att det är fel att man säger att man ska politisera skolorna. Det tycker jag nästan att är ett vulgärargument. Vi har mycket, mycket duktiga skolor redan idag. Samhällskunskap är högt på dagordningen. Vi har alla i lagtinget träffat gymnasieelever, åttor och nior och jag har inte sett att man skulle ha politiserat skolan. Samhällskunskap är väldigt, väldigt viktigt för Åland och ålänningarna för att lära sig mera om självstyrelsen. Så detta är jag inte alls oroad för.

Man måste ju fundera på hur man går vidare och hur man samarbetar med skolorna och kanske informerar på ett annat sätt.

Slutligen en liten egen reflektion. Som flera har sagt här så tände jag inte på alla cylindrar när jag först hörde det här förslaget. Men jag har också läst in mig. Jag har en son som fyllde 18 år den 27 oktober i fjol och när han får rösta första gången så är han 21 år. Vi hade val den 16 oktober och han fyllde 18 år den 27 oktober. I skolan skrev han ett slutarbete om kommunal rösträtt för 16-åringar. Han var också emot först, men så började han läsa på och han läste om hjärnans mognad. Vi blir faktiskt smartare, det är sant. Ända från Platons tid tyckte man att ungdomarna inte kunde någonting. Det finns nogsam forskning på att vi blir smartare. Vi kan ta till oss mera information, hjärnforskarna säger att det inte är något problem. Och sedan finns argumentation för att föryngra väljarbasen. Vi är ju ingalunda ensamma, EU-parlamentet föreslår 16-års åldersgräns. Österrike, Norge, Tyskland, Sydamerika och väldigt många länder har 16-års åldersgräns. Jag kan inte förstå varför inte vi skulle kunna vara lite på vågens framkant? Tack.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det är bra att lantrådet tog till orda i den här frågan. Är lantrådet säker på att denna lagframställning, som lagtingets majoritet uppenbarligen kommer att anta, kommer att gå igenom och bli godkänd när man jämför den med grundlagen och de problem som finns där?

Det var intressant att lantrådet sade; ”ja, det är bra att vi får in flera i politiken”, men hon ändrade sig sedan och sade ”nej, för att förändra väljarbasen”. Det är det som är problemet, vi får inte in nya i politiken med den här framställningen. Detta gäller bara väljarbasen. Landskapsregeringen vacklar lite i sin tro. Varför har man separerat rösträtt och valbarhet?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

På sidan 15 i framställningen förs en argumentation kring valbarhetsåldern och exemplen Österrike, Tyskland och Sydamerika. I Europaparlamentetsvalet låter man inte heller valbarhet och rösträtt följa med varandra. Man diskuterar kring att en förtroendevald har ett juridiskt ansvar osv. Jag tycker att det finns en argumentation kring det.

När det gäller det första så för vi ett resonemang på att vi inte kan vara helt hundra procent säker på att det här håller. Men ska vi låta det hålla oss tillbaka, för att Åland vill gå först? Åland vill gå i bräschen. Vi prövar det här nu helt enkelt!­­­­­­­­­­­­­­­

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det var det jag förstod. Denna lagframställning är en försöksballong beträffande behörighetsfrågan. Man har fört ett resonemang i framställningen och nu sade lantrådet det också här.

Sedan det juridiska ansvaret, är det inte samman ansvar när man deltar i en kommunal omröstning? Man säger ja eller nej till någonting. Det är ju det som politiker har ansvar för i respektive församling som man sitter. Man ska godkänna, vilket man också gör i en folkomröstning som ni nu föreslår att man ska få göra. Varför får man inte ställa upp i valet? Det resonemanget är för mig obegripligt.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Jag citerar ur framställningen: ”Detta kräver rättshandlingsförmåga vilken enligt gällande lagstiftning kan uppnås först vid den allmänna myndighetsåldern 18 år.” Folkomröstningar är rådgivande. Jag ser inga som helst hinder i att 16-åringar skulle kunna delta i rådgivande folkomröstningar.

När det gäller juridik så vet vi att det inte är någon absolut vetenskap. En hel yrkeskår lever väldigt gott på att tolka juridisk lagstiftning. Vi för vår argumentation, vi för fram vår sak klart och tydligt. Det här är självstyrelsepolitik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Lantrådet förde en diskussion här om att ungdomarna ges möjligheter att påverka på riktigt. Det är ju ett sunt resonemang. Men då kan man ställa sig frågan; varför inte ge förtroendet fullt ut? Varför inte ge ungdomarna även möjligheter att ställa upp i val? Lantrådet sade också att ungdomar blir smartare. Det är säkert så att det är mer information om samhällskunskap idag än när jag gick i skolan. Jag fick läsa om Finlands presidenter och kungar i Sverige, det var ungefär det som samhällsinformation handlade om. Det var inte på det viset som det är idag och sociala medier gör också att man kan följa med på ett annat vis. Har man fört ett resonemang kring varför man inte ger förtroendet fullt ut? Har landskapsregeringen gjort en djup analys på detta?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tycker att det framgår mycket väl i framställningen och under debatten här att vi har gjort en sådan analys. Vi fortsätter det som övriga länder har gjort när de har sänkt rösträttsåldern. Vi tycker att man argumenterar väl.

Jag vill ha ett klargörande från Ålands Framtid. Tänker ni inte godkänna detta för att ni inte får allt? Är det Ålands Framtids linje att man ska ha både rösträtt och vara valbar?

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är klart att man kan argumentera och bemöta mycket av det här som står i framställningen. Repliktiden ger inte möjlighet till detta fullt ut.

Jag väljer att svara på det sista. Ja, vi har fört ett resonemang runt detta. I tiderna har jag också motionerat om valbarhet för 16-åringar, men vi har också valt att lyssna på de ungdomar som vi har kontakt med. De säger klart och tydligt; ”får vi inte det enda så behöver vi inte det andra”. Varför är förtroende en sak men inte när det gäller att vara valbar? Det är i princip bara att locka till att delvis bli styrd i sitt beslut, om man inte är valbar.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det där är också ett resonemang som haltar, tycker jag. Man kan utnyttja sin rösträtt och man kan rösta på vem man vill. Erfarenheten visar att de unga väljarna väljer företrädesvis yngre människor. Min absoluta synpunkt är att det är bra för demokratin ju mer mångfald vi har i politikerkåren. Jag förstår inte riktigt det där argumentet.

Som sagt var, vi förlitar oss på övriga länder som gör samma bedömningar som landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Tack, talman! Många säger att 16-åringar inte vet tillräckligt mycket för att rösta. Att det inte vore så klokt att låta omogna ungdomar vara med att fatta avgörande beslut när de inte har någon kunskap. Men det är väl så att i inget annat avseende när det gäller demokratiskt deltagande är kunskap ett kriterium eller hur? Vet alla vuxna allt de behöver veta och analysera bara för att de är med och röstar? Alla ålänningar ska bidra med sina perspektiv - och de är inte knutna till ålder. Det behövs personer i alla åldrar som röstar. Det är svårt för vuxna att representera unga – om inte de unga själva valt dem till det. Någon säger att ungdomarna kommer att rösta som sina föräldrar, ja kanske risken finn? Jag anser ändå att det är en vinst om alla familjer sitter ner och diskuterar politik i så fall.

 Jag läste att i Sverige är den verkliga förstagångsväljaren ofta 20 eller 21 år gammal. Med rösträtt vid 16 år skulle snittåldern för förstagångsväljarna hamna kring 18 år. Jag vet inte exakt hur det ser ut här på Åland men jag har svårt att tro att vi skiljer oss så hemskt mycket från hur de ser ut i vårt grannland.

Vid 16 års ålder får man ta det ansvar som förknippas med att bli vuxen. Som 16-åring är du straffmyndig, det blir du redan när du är 15 år, flera de rättigheter och skyldigheter man tilldelas vid den åldern påverkas av våra politiska beslut. Du får ju även betala skatt om du tjänar mer än det som du får tjäna skattefritt som skolungdom. Ska man då inte vara med och beslut till en del vad de pengarna går till?

I Olle Wästbergs insändare i lokaltidningarna tar han upp det faktum att det nu pågår en försöksverksamhet i Norge i vissa kommuner under några kommunalval, vilket flera redan har varit inne på här. Det har kommit en utförlig rapport: I de kommuner där 16-åringar får rösta är 16-åringarna långt mer kunniga om lokal politik än 18-åringar i andra kommuner. I och med att 16-åringar får rösta motiveras lärarna att ta upp lokala politiska frågor.

Han skriver också att de som röstat första gången när de är 16 år mer benägen att rösta när de är 18 eller 20 än de som fått rösträtt först vid 18. De förstagångsväljare som bor hemma finns i ett socialt sammanhang som gör att de röstar. På samma sätt vänjs 16-åringar vid att rösta när de finns i det sammanhang som skolan utgör. I min värld är det här väldigt bra. Det är väl bra, när vi har sviktande valdeltagande bland ungdomar, att de vänjs in i att välja.

EU har rekommenderat att alla medlemsländer ska sänka rösträttsåldern i EU-valen till 16 år och många andra länder har gått in för det.

Talman! Jag tycker inte att vi ska göra annorlunda. Jag anser att våra åländska ungdomar är mogna att få vara med, ta ansvar och välja in de representanter som kan föra deras talan i våra kommuner. Tack.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! 16-åringar ska ha rösträtt, varför det? Det var min första tanke. Så tänkte jag när jag för 5-6 år sedan hörde om motionerna som nämns här i betänkande. Under mina fem senaste år har jag fått träffa en hel del ungdomar som fått mig att ändra mig. De har varit samhällsmedvetna, intresserade men också kritiska, och de har varit mer insatta än flera vuxna jag träffat på.

Så en oro för att nu sänka rösträtten för kommunalval och kommunala folkomröstningar behövs nog inte.

Efter att ha rört mig bland ungdomar i drygt 20 år så upplever jag att de idag är mer kritiska och samhällsmedvetna än de var i mitten på 90-talet. Även om jag stötte på många ungdomar som även i mitten på 90-talet var samhällsmedvetna och ville vara med och påverka. Men jag upplever att det är flera idag som vill vara med och påverka. Det kan också bero på den förändrade värld vi lever i idag. Då tänker jag på flyktingkrisen, den ökande rasismen och hatet i allmänhet. Ungdomar vill vara med och säga stopp.

Men den frågan jag personligen funderar på är att de känner att de kanske vill vara med och påverka mer än i den kommunala verksamheten.  De unga får inte vara med och påverka vem som styr landskapet och vilken politik vi för här i lagtinget. Men samtidigt så får man ofta frågor om skolan och resurser till de unga. Men det som skiljer oss från andra kommuner så är att det här är i lagtinget som vi bestämmer om gymnasialstadiet och sjukvården. Så, fru talman, jag tycker att när man ändå gjorde denna temporära reform så kunde man även ha tittat på lagtingsvalet. I framställningen framkommer att det kommer senare.

Många har en rädsla att sänka rösträttsålder, men 16-17 åringarna är inte så många eftersom vi har röstning vart fjärde år. Vissa kanske blir 21 år innan de får möjlighet att rösta, vilket har framkommit i debatten här tidigare.

Att sänka rösträttsåldern betyder för mig att låta fler unga vara med och påverka sin omgivning.

Läser vi ÅSUBs rapport om valet 2015 så kommer det fram där att i kommunalvalet så var det 9 procent kandidater i ålderspannet 18-29 år och endast 4 procent blev invalda. Kanske vi kan vara med och forma yngre fullmäktigen i våra kommuner och låta flera få den möjligheten. Ger vi dem den möjligheten så kommer de också ofta att rösta på yngre personer. Det vet att de för deras talan. Att prata om att lärare och idrottsledare har fördelar för då röstar ungdomarna på dem, men jag tror inte att ungdomar är så naiva. Jag tror att de ser på vilken fråga politikerna lyfter. Jag tror att de hittar någon som de kan jämföra sig med och då är det definitivt inte idrottsledare, det är säkert någon yngre person som har samma tankar.

Lantrådet pratade om påverkan på riktigt, där håller jag helt med. Jag tycker att den här framställningen påverkar på riktigt. Vi låter de yngre få vara med och påverka i sin kommun och inte att man samlar ihop ungdomarna och säger; ”säg vad ni tycker så ska vi fundera på det”. Här ger vi en möjlighet att de får rösta på den de vill.

Det har varit en hel del diskussioner om valbarheten. Först hade jag tanken, ska man verkligen rösta om man ändå inte kan ställa upp i valet, och inte är valbar? Desto mer jag funderade på det så desto mer vill jag att ungdomarna ska få vara med och påverka.

I en liten kommun tar vi beslut i nämnder. För inte så länge sedan var det en nämndordförande i en åländsk kommun som blev polisanmäld, då funderade jag om det är rätt att sätta en ungdom, 16-17 år, i en nämnd och ta de juridiska besluten som vi gör i nämnder? Det har pratats om att man ger dem det och man tar bort det, men jag tycker inte att det stämmer. Jag anser att vi ger ungdomarna en möjlighet att vara med och påverka. Det får de, vi tar egentligen inte bort någonting.

Fru talman! Det här är ett intressant steg att gå, att utveckla demokratin. Det är aktuellt eftersom man ofta pratar om att låta de unga vara med och påverka i sitt samhälle. Nu är det inte bara prat utan också åtgärder för att de unga ska få vara med och påverka. Nu tycker jag att vi ger dem den möjligheten!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När jag lyssnar på ltl Winé här så blir jag mera betänksam mot det här lagförslaget. Han sade att om man vill få ungdomarna att vara med och påverka på riktigt i kommunerna så ska man ge dem chansen att rösta. Men samtidigt sade han att ungdomarna inte är mogna att sitta i nämnder och fatta beslut. Då förstår jag ingenting av det här. Varför skulle man inte vara mogen att sitta i en nämnd och fatta ett beslut? Det är någonting som haltar i detta. Ska man gå fullt ut med detta så borde man ha valbarheten med i det här lagförslaget och inte bara att man får vara med och rösta, anser jag. Då påverkar det inte på riktigt och fullt ut. Man ska ge valbarheten också.

Ltl Göte Winé, replik

Jag håller med ltl Eklund. Sade jag under det här anförandet att ungdomarna inte är mogna att ta beslut? Då var nog det här anförandet ett måndagsexempel, så då tar jag tillbaka det. Det var definitivt inte det jag ville säga. Jag ville säga att ungdomarna inte ska behöva ta det juridiska ansvaret att sitta i en nämnd där vi tar ganska stora beslut. Det har ingenting med mogenhet att göra. Jag anser att valbarheten ska vara vid myndighetsåldern.

Ltl Brage Eklund, replik

Men fortfarande är det så att man är mogen och har kompetens att gå till val och välja, men inte vara valbar. Då tycker jag att det haltar duktigt.

Jag såg att Sunds kommun enhälligt, förutom Göte Winé, har röstat för att det här var lagförslaget inte skulle godkännas. Det verkar som om den enda förtroendevalda i Sund som är för det här lagförslaget är Göte Winé, men inte resten av de förtroendevalda.

Ltl Göte Winé, replik

Tack ltl Eklund. Jag kan inte ansvara för alla andra i kommunstyrelsen. Vi har betydligt fler förtroendevalda än fem personer i kommunstyrelsen. Alla har inte blivit tillfrågade. Jag har min avsikt och jag står för den. Precis samma sak är det med valbarheten och det juridiska ansvaret. Det är inte att göra med hur mogen man är, utan mera att det ska sammanfalla med myndighetsåldern. Det är min åsikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte också spinna vidare på det som lyftes i förra replikväxlingen gällande valbarhet och rösträtt och huruvida det hänger ihop eller inte. Jag delar ledamotens åsikt. Man borde också kunna ta ansvaret fullt ut. Det handlar inte om mogenhet. Det handlar om att kunna ta ansvar och konsekvenser av besluten och de val man gör när man väljs in till nämnder och styrelser. Därför har jag också kommit fram till samma sak.

Röstbarhetsålder och valbarhetsålder kan skilja. Det finns nämligen hur många exempel som helst där det skiljer i rösträtt och valbarhet. Vi har presidentvalet, där är det inte exakt lika för rösträtt och valbarhet och i riksdagsvalet likaså. I kyrkovalet skiljer det sig i rösträttsålder. Det finns hur många exempel som helst på där rösträtt och valbarhet skiljer, dock så skiljer det inte på många ställen när det gäller valbarhet och myndighetsåldern. Jag anser att det är viktigt att valbarhet och myndighetsåldern hänger ihop.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vi är helt eniga ltl Carlsson och jag. Man försöker ofta får det till att ungdomarna inte är tillräckligt mogna. Det handlar egentligen om vilket juridiskt ansvar man tar och det sammanfaller med myndighetsåldern. Tidigare hörde vi olika jämförelser när det gäller körkort med mera. Men det har inte med det att göra, utan vilka konsekvenser det får i beslutsfattandet. Man är verkligen med och beslutar när man är myndig. Jag flera gånger funderat på vilket ansvar vi har när vi sitter i nämnderna. Vi säger inte att en 17-årig är mindre mogen, men det är inte föräldern som ska ha det juridiska ansvaret.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Vi delar åsikter när det gäller att man kan skilja på rösträttsålder och valbarhetsålder men inte myndighetsålder och valbarhetsålder.

Jag har en tilläggsfråga eftersom ledamoten förde fram att han gärna hade sett lagtingsvalet med också. Där har jag en annan uppfattning. Jag anser att eftersom man är med och väljer vem som ska stifta lagar så blir det lite annorlunda. Här är faktiskt den juridiska biten med ännu mera. Jag förstår inte.  Tänkte sig ledamoten då också att man skulle vara valbar i lagtingsvalet eller var det bara rösträttsåldern som ledamoten förde fram?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag tänkte på rösträtten inte på valbarheten när man skulle få vara med och välja sin lagtingsledamot. Jag upplever att dagens ungdomar är så mycket mera samhällsintresserade och vill vara med och rösta. Ungdomarna vill säga vilka som ska vara med och styra vårt lagting och vårt landskap.

Däremot är det ltl Carlsson och vi övriga här i Ålands lagting som sedan tar de juridiska besluten på lagar. Men vi får alltså en bredare väljarkår bakom oss om vi låter rösträtten går ner i åldrarna. Jag tycker att rösträtten ska vara 16 år.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Igge Holmberg

Tack, fru talman! Det här är ett bra lagförslag. Det stärker närdemokratin och gör att ungdomars åsikter tas på allvar i kommunerna. Det intressanta med frågan är ju att ju mer man sätter sig in i frågan, desto mer benägen är man att bifalla den.

Det viktigaste är ju att ungdomarnas roll ändras, från åskådare till deltagare. Jag ser deltagandet i ett demokratiskt samhälle som en motpol till okunnighet. Får vi ungdomen delaktiga så stävjar vi också rekryteringen av ungdomar till extrema rörelser, de rekryterar oftast unga i påverkbar ålder.

Men ger man ungdomen en chans att tas på allvar av samhället, utan att förlöjligas för sina åsikter då tar också ungdomarna ett större ansvar för sitt samhälle.

Jag kunde säga mer, men mycket har sagts redan av andra, så jag nöjer mig med att stöda lagförslaget.

Talmannen

Begärs ordet. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

För kännedom

5        Energieffektiv renovering av byggnader

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 10/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 17/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 28.9.2016.

6        Om förvaltning av fonder för inrikesfrågor på Åland

Landskapsregeringens lagförslag LF 20/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 28.9.2016.

7        Ny blankettlag om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar

Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 28.9.2016.

8        Ny blankettlag om explosiva varors överensstämmelse med kraven

Landskapsregeringens lagförslag LF 22/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 28.9.2016.

9        Uppdaterad barnskyddslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 28.9.2016.

10      Förslag till andra tilläggsbudget för år 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 18/2015-2016

Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2015-2016

Budgetmotion BM 53-54/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum 28.9.2016

11      Den finska hälso- och sjukvårdsreformen

Ltl Axel Jonssons m.fl. skriftliga fråga SF 3/2015-2016

12      Ålands gymnasium och ledarskapet

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 4/2015-2016

13      Försämring av den kommunala närservicen

Ltl Runar Karlssons skriftliga fråga SF 5/2015-2016

14      Drogsituationen på Åland

Ltl Roger Nordlunds skriftliga fråga SF 6/2015-2016

15      Sjukförsäkring för åländska studeranden

Ltl Harry Janssons skriftliga fråga SF 7/2015-2016

En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

Avsikten är att dessa frågor tas upp den 30.9.2016.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 28 september 2016 kl. 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil