Plenum den 27 april 2007 kl. 9.30

PLENUM den 27 april 2007 kl. 9.30.   

ANDRA VICE TALMANNEN:

 

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen.

(F 4/2006-2007).

  

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 39a § 1 mom. arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: vtm Viveka Eriksson, ltl Danne Sundman, ltl Åke Mattsson, ltl Anders Eriksson, ltl Katrin Sjögren, ltl Fredrik Karlström, ltl Raija-Liisa Eklöw, ltl Mats Perämaa och ltl Brage Eklund.

 

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut. Andra lagtingsledamöter och medlemmar av landskapsregeringen har inte rätt att yttra sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

 

Vtm Viveka Eriksson:

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till ledamoten Camilla Gunell.

Jag undrar vilka åtgärder som landskapsregeringen och framför allt den kulturansvariga ledamoten Gunell har vidtagit för att trygga kulturintressena och garantera kulturaktiviteter i det kultur- och kongresshus som är under byggnad? Kulturen är den bärande, den mentala idén egentligen bakom huset: ett mångkulturellt hus med många aktiviteter, men där också kulturen skall ligga som en bärande del i hela verksamheten.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Talman!

Det är väl så med Alandica kultur- och kongresshus att vi har haft arbetsfördelningen att landskapet har stått för bygget och nu skall det drivas av ett privat driftsbolag. Vad driftsbolaget ämnar göra beträffande kulturproduktion så vet vi ännu inte. Det är alltså för tidigt för det offentliga i det här skedet, som jag ser det, att ta steget ut och gå in för en samhällsfinansierad kulturproduktion i kultur- och kongresshuset. Det har varit en tudelning som har funnits sedan projektet lanserades och sjösattes och desto vidare har vi inte diskuterat vår roll i det annat än att vi har gjort avtal som gör det väldigt förmånligt för kulturen att finnas i huset och att använda de utrymmen som står till buds.

 

Vtm Viveka Eriksson:

Talman!

Jag blir mycket förvånad! Vi vet ännu inte om kulturen har en plats i huset! Samhället bygger ett kultur- och kongresshus för 16 miljoner. En av orsakerna till att vi gör det är just att vi skall trygga utrymmen för kulturaktiviteter. Det måste finnas avtal mellan landskapsregeringen och den som kommer att driva verksamheten. I det avtalet borde rimligtivs kulturintressena vara tryggade, annars är jag mycket förvånad.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Herr talman!

Jag tror vtm Viveka Eriksson missförstod mig. Naturligtvis är det så att avtalen reglerar kulturens intressen i huset. Där är avsatt tider, det är avsatt priser, mycket tydligt och klart för hur kulturen skall verka i huset. Jag skulle säga att kulturens roll är på det sättet tryggad. Jag förstod att vtm Viveka Erikssons fråga var om samhället skall gå in och också ha en egen produktion av kulturaktiviteter i huset och det är där jag menar att vi måste kanske vänta och se vad driftsbolaget har för tankar i den riktningen.

 

Vtm Viveka Eriksson:

Talman!

Min fråga var uttryckligen: På vilket sätt har landskapsregeringen sett till att intressena tryggas i huset? Samhället skall förstås inte producera kultur, men samhällets roll är att se till att det finns bra utrymmen för dem som utövar kulturen. Orsaken till att jag ställer frågan att jag har fått information om att det verkar vara väldigt löst med avtalen, att det är ganska mycket upp till driftsbolaget själv att bestämma hur man fördelar verksamheten i huset samt aktiviteterna i huset. Det finns en stor risk, om det är så löst, att de kommersiella intressena tar över, alltså kongresserna, på kulturaktiviteternas bekostnad. Det får inte bli följden av att vi satsar på huset – det har vi gjort för att vi vill ha utrymme för bl.a. kulturen.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Herr talman!

Jag måste säga att jag är mycket förvånad över att vtm Viveka Eriksson kommer med det här nu. Det har varit min invändning och min tveksamhet till hela projektet just att kongressernas roll blir väldigt stor och att det kan finnas problem när det kommersiella skall leva sida vid sida med kulturlivet. Men de avtal som gäller undertecknades i och med att man slöt kontrakt med driftsbolaget och där framgår precis exakt hur priserna ser ut, hur tiderna är reglerade osv. Här kan också ledamoten Britt Lundberg redogöra mera i detalj, men avtalen finns och vtm Viveka Eriksson kan givetvis ta del av dem.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till energiminister Lundberg.

Jag skall ge lite bakgrund ur ett personligt perspektiv. I vår familj har vi alltid varit väldigt noga med att försöka belasta klimatet så lite som möjligt. Vi har vindkraftsandelar och vi köper också rätt till vindkraft för att försörja hela huset med miljövänlig energi och kör vi med en bil och åker buss i stället för att ha två bilar osv. Nu skulle jag eventuellt vilja byta bil och då skulle jag vilja ha en miljöbil. Det är inte möjligt på Åland i dag med etanoldrift. Vi lever i ett u-land till den delen, bara några timmar väster om oss kan man tanka etanol i hela landet, i Sverige, i dag. Min fråga blir: När blir det möjligt för ålänningarna, inklusive mig själv, att köpa en etanolbil och tanka på Åland?

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Herr talman!

Jag har väldigt svårt att ge ett datum eller en tid för den dagen. Däremot skulle jag vilja bredda den diskussionen lite och det är huruvida etanolen är så väldigt bra som alternativ energikälla. Där börjar det komma nya rön nu om just hur etanolen tas fram och att det kanske inte på det sättet i slutändan en så väldigt klok investering. På det sättet är det alltid bra att låta någon annan vara på framkanten först innan man själv tar efter. Vad som finns möjlighet till i dag, vad jag har förstått, är att att fortsättningsvis t.ex. köra elbil kombinerat med bensinmotor. Det är möjligt i dag. Men innan vi hittar ett bättre drivmedel och innan det kommer in på den åländska marknaden, vilket våra bensinbolag hittills har tyckt – förutom ett som skulle vilja komma in – att marknaden har varit för liten, så det är egentligen inte någonting som vi från landskapets sida direkt kan styra över, men just när det gäller etanolens roll tycker jag att det är ett intressant perspektiv som lyfts fram just när det gäller skövlandet av både natur och också att man utnyttjar arbetskraft och kanske också använder ganska mycket energi för att ta fram etanolen.

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Man använder nog betydligt mer energi för att ta fram bensinen. Man krigar; hundratusentals människor har fått sätta livet till för de maktkamper som pågår om världens oljereserver, så jag tror nog att etanol är betydligt bättre till den delen. Jag föredrar så klart lokalt producerad etanol om det bara är möjligt, men problemet är, som sagt, hönan eller ägget. Man kan inte köpa en sådan här bil om det inte finns bränsle i mackarna; problemet är att den finska beskattningen inte känner igen de här frågorna och därför skulle det vara bra om landskapsregeringen kunde försöka påverka Finlands nya regering som kanske är lite mer förnuftig i de här frågorna att försöka införa det här. Det är så att det bästa vore om man kunde köra på t.ex. bränslecellbilar och ha bara vatten som rest, men hittills är etanolbilarna det mest miljövänliga alternativet.

 

Landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg:

Herr talman!

Vi är eniga om att etanol, om det skulle framställas lokalt, är ett mycket bra drivmedel. Det har också gjorts en utredning på Åland där man har kommit fram till att hittills är marknaden tyvärr för liten för att det skall vara rimligt att framställa etanol, men utvecklingen går också där mot småskaligare lösningar, så hoppet är inte helt ute. När det gäller bensinmackarna på Åland är det förstås som i all annan marknadsekonomi att det handlar om tillgång och efterfrågan och hittills har bolagen, där det också finns mycket andra krafter som strider emot, skall vi komma ihåg, men där man har bedömt marknaden som ganska liten för att man skall vara beredd att satsa. För att överhuvudtaget få fart på energifrågorna tror jag att en av nycklarna ligger just i beskattningen, som ltl Danne Sundman lyfter fram. Det har vi också fört fram på finländskt håll och det är jag också beredd att diskutera vidare om.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Åke Mattsson:

Herr talman!  Min fråga riktar sig till landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman.

Frågan gäller banomsorgstaxan eller överhuvudtaget lagstiftningen om den sociala biten här i landskapet. Det finns en stor frustration ute bland socialarbetarna att lagstiftningen ligger efter på många områden och det är svårt att få direktiv här. Barnomsorgstaxan har varit uppe redan och vi har haft ett förslag som har gått tillbaka och man skulle snabbt återkomma med ett nytt förslag, men det har det inte kommit. Nu är ärendet i allra högsta grad aktuellt. Jomala kommun har blivit återbetalningsskyldigt enligt domstolsutslag. Vi har också i Finströms kommun besvär mot det här som vi kommer att råka ut för. När vi i Finströms kommun begärde förhandsbesked om hur barnomsorgstaxan skulle ligga så meddelade ledande tjänstemän från landskapet att man får själv välja vilken taxa man vill ha. Det var det beskedet som gavs. På vilket sätt tänke landskapet ta ansvaret för den här biten och varför dröjer man och håller kommunerna på halster när man vet att det för många kommuner är en angelägen fråga.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Herr talman!

Mig veterligen är det bara från Jomala kommun det har kommit en direkt konkret fråga på vilket sätt vi skall ersätta eftersom de har bestämt att de kommer att gå ut och ersätta retroaktivt för den felaktigt utbetalade barnomsorgstaxan. Jag har för min del bara muntligen sagt tillsvidare att vi behöver få en helhetsbild av hela landskapet för att ta ställning till hur vi skall stöda eller icke stöda den retroaktiva betalningen. Min bedömning är att man antagligen har väntat på varandra och nu testas det i Jomala och vi vet hur situationen är. Troligtvis kommer inte alla kommuner att behöva göra domstolsgenomgången utan nu ser man hur det gick i Jomala och man har möjlighet att följa det exemplet. Landskapsregeringen kommer att ha en helhetsbedömning hur vi ställer oss till det här; mig veterligen är det bara från Jomala det har kommit in till landskapet, men allting kommer inte via mig så det är möjligt att det har kommit någon till. Själv har jag sagt från allra första början att det är möjligt att det juridiskt är så att man kan konstatera att alla skall veta vilka lagar som gäller och vilka lagar man följer men moraliskt har landskapsregeringen en delaktighet i detta; på något sätt kommer jag i alla fall att föreslå att det skall ges stöd till utgiften, som är ganska stor.

 

Ltl Åke Mattsson:

Herr talman!

Det var en glädjande kommentar av landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman. I och med att lagen har förhalats nästan ett år sedan vi diskuterade barnomsorgstaxan förut har också ersättningen till kommunerna förändrats. I det förslag som liberalerna lade var det så att maxtaxan skulle bli 200 euro, men man skulle ge en ersättning från landskapet till kommunerna för mellanskillnaden som det blir att betala här. Men den här ersättningen uteblir ju längre man förhalar, så där tappar också kommunerna en del av ersättningen för vi tycker att vi skall inte ha högre taxor på Åland än vad vi har på fastlandet. Hur tänker man göra med den biten?

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Herr talman!

När det gäller nuvarande lagstiftning har vi gått ut till kommunerna och sagt att nu vet vi att det är rikets lag som gäller, det vet alla. Före vi visste det via prövning osv. gick vi ändå ut till kommunerna och rekommenderade att man skulle följa rikets lagstiftning. Det är rikets lagstiftning som gäller fram till dess att vi skapar en egen lagstiftning på Åland. Själv har jag också här haft en önskan att kunna komma med åtminstone avgiftsdelen till landskapsregeringen, men ju närmare valet det blir desto mer framkommer det att alla vill vara väldigt tydliga med hur man tycker, så jag tror nog att det här får bli en valfråga. Den nya landskapsregeringen måste i regeringsprogrammet komma överens om hur man vill komma överens om de här frågorna för de skiljer sig väldigt mycket från parti till parti.

 

Ltl Åke Mattsson:

Herr talman!

Man skall alltså tolka det så att den här regeringen har inte lyckats komma överens i den här frågan. Det kommer inte att komma någon lagstiftning om var taxan skall ligga i barnomsorgen överhuvudtaget utan det kommer att vara först efter nyval som man kommer att klara av det.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Herr talman!

Den här regeringen kommer inte att lägga några nya förslag inom det här området. Jo, förhoppningsvis kommer andra små detaljer som jag vet att har dykt upp på banan alldeles nyligen, typ adoptivbarns rättigheter osv., men det är inte i barnomsorgstaxan utan det är fråga om hemvårdsstöd och sådant.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman! Jag tänkte fråga minister Gunell, om det passar?

Finlandssvenska Lärarförbundet riktar kritik mot Struktur-07. Det sägs bl.a. ”Gymnasiet och yrkesutbildningen måste utvecklas som separata skolformer.” Vi anser förstås inte från Ålands Framtid att man alltid behöver lyssna på de finska facken om vi vill genomföra någonting som är bra för Åland; däremot har vi lite olika åsikter om Struktur-07 är bra eller inte för Åland. Men sossarna kanske inte alltid har haft riktigt samma åsikt. Ålands Framtid vill ändå gärna ta det bästa från de bästa världarna och vi har noterat att Finland har en bättre, mera framgångsrik utbildningspolitik än vad man har i Sverige. Vi har också riktat kritik mot Struktur-07 att man är på väg mot det som man vill skrota i Sverige, men det har sagts vara fel. Min fråga är alltså: Från finsk sida är man synbarligen också frågande till Struktur-07, åtminstone vad gäller lärarförbundets kritik. Hur ser minister Gunell på detta?

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Herr talman!

Jag är väldigt glad för att ltl Anders Eriksson lyfter fram den här frågan. Jag har känt mig väldigt upprörd och bestört över den kritik som har kommit från finlandssvenskt håll. Det är så att visst kan man ha synpunkter vad gäller Ålands lärare och deras fackliga rättigheter, det har de sin fulla rätt att ha synpunkter på. I det finlandssvenska lärarförbundet ingår framför allt lärarna inom Ålands lyceum. Däremot är det så att Åland har egen lagstiftningsbehörighet på utbildningsområdet; vi har alltså full rätt att på hemmaplan besluta hur vi vill organisera vår utbildning. Det är alltså upp till det här parlamentet att bestämma det. Jag tycker att synpunkter är bra och kan bra föras fram. Fackets uppgift är att tillgodose sina medlemmars lönevillkor och deras anställningsförhållanden, men jag tycker att man går steget för långt när man har synpunkter på hur Åland som eget utbildningsland skall organisera sitt utbildningsväsende. När det gäller det sistnämnda har jag långt samma åsikt och jag har inte gjort desto mera research om uttalandet, utan jag ställer frågan mot den bakgrunden att jag har noterat att det finska utbildningsväsendet, vilket har varit framgångsrikt i all statistik och nu fick jag lite uppfattningen att man också från finsk sida ställer sig frågande till vad vi gör här på Åland, och det har inte stört mig någonsin och inte Ålands Framtid heller så länge vi vet att vi gör någonting som är bra för Åland, men där får vi vänta på kulturutskottets betänkande och se vad vi kommer fram till. Jag ställer ändå frågan: Är det någon utanför Åland som vet riktigt vart vi är på väg med den här reformen eller är det någonting som är så oerhört unikt att man varken från svensk eller finsk sida förstår vad vi bygger upp?

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Herr talman!

På flera ställen har man ju gått in för att föra in gymnasieskolan och yrkesskolan under samma tak. Ett exempel som jag har lyft fram är Salpaus i Lahtis som drivs t.o.m. i bolagsform. Men annars är tudelningen i Finland, strukturen, sådan att gymnasieskolorna är kommunala inrättningar, medan yrkesskolorna på senare tid har varit i en väldigt dynamisk förändring där man har en mängd olika organisationsformer. Yrkesskolorna i Finland i dag går framåt med full kraft, de jobbar nära näringslivet, de känner att de har vind i seglen, de har också haft starkt stöd från politiskt håll därför att man ser att samhället behöver blir yrkesutbildade. Gymnasierna, igen, är kommunala, de kämpar med en svår ekonomisk situation. Det är en annan situation. I Finland har man alltid hittills värnat studentexamen väldigt högt och velat hålla det här separat. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Katrin Sjögren:

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till utbildningsansvariga Camilla Gunell.

Liberalerna anser att studiestödslagen bör ses över med syfte att överväga en indexjustering av stödbeloppet. Det här var klämmen i finansmotion nr 61 och det var den motion enda som blev godkänd under budgetbehandlingen. Jag skulle vilja veta hur arbetet framskrider.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Herr talman!

Vi har gett förvaltningen i uppdrag att nu titta på vilken typ av index som detta skall knytas till. Frågan är alltså under beredning och kommer att komma upp i budgeten för 2008. Däremot får vi nu se vad den finska regeringen kommer att göra beträffande studiestödsnivåerna. Man har gått ut och lovat en höjning om 15 procent. Vi måste titta vad det kan betyda för våra nivåer.

 

 

Ltl Katrin Sjögren:

Herr talman!

En indexjustering av hela eller delar av studiestödet är relevant och man kan dra paralleller till utkomststödet. Utkomststödet justeras enligt konsumentprisindex på Åland. Att studiestödet inte indexjusteras innebär i praktiken att det sänks i takt med inflationen. Det är inte bara en budgetfråga utan är det inte nödvändigtvis en lagstiftningsfråga också?

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Argumentationen för en indexknytning har vi tidigare också tagit del av och det är inget snack om det. Lagtinget har fattat beslut och landskapsregeringen verkställer i den riktningen. Nu tittar vi på hur detta skall verkställas helt enkelt. Nästa gång vi återkommer i frågan är i budgeten; då finns det i så fall möjlighet att också göra en budgetlagändring.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Herr talman! Jag önskar att miljöminister Lindeman kommer upp till podiet.

Bara ca 45 landsmil från Åland ligger den ryska enklaven Kaliningrad. Jag såg på ett TV-program för en dryg vecka sedan någonting som berörde mig otroligt mycket. Det är väldigt sällan jag blir berörd nuförtiden när jag ser på TV, men det berörde mig just det att den staden med alla dess invånare släpper ut allt avloppsvatten, allt som spolas ner i toaletten rakt ut i Östersjön! Reporten från TV4 som heter Per Herman Sund besökt staden, såg och filmade avföring, kondomer, bindor, allt som invånarna i Kaliningrad släpper ut genom sitt avloppssystem. Min fråga är: Tänker landskapsregeringen agera i den här frågan och åtminstone genom en ordentligt skarp skrivelse till berörda myndigheter kräva att reningsprocessen kommer igång efter faktiskt 752 år som detta har pågått?

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Herr talman!

Jag såg samma hemska TV-program och jag tror att det finns väl ingen som inte blev – ja, man kan kanske inte använda de orden i talarstolen ens som man kände! Vi har en medlem i Helcom som har möjlighet att påverka den vägen. Fast alla nordiska länder har bestämt och också andra länder att arbetet skall skötas via Helcom när det gäller de här frågorna visar det sig ändå, i och med att man har synen att alla skall vara överens, att det land som vill göra minst styr Helcoms arbete. Det där har varit uppe i Helcom nu flera gånger, att så här kan vi inte fortsätta att ha det. Åland har inte haft några mindrevärdeskomplex i andra miljöfrågor när det gäller att ryta till fast Åland är litet, så min avsikt är att ta upp frågan med miljöministrarna när vi träffas. Jag har inte slutligt tagit ställning om vi också skriftligen skall ta kontakt och att vi då riktar oss åt rätt håll s.a.s. Oberörd efter sådana här program är man inte.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Herr talman!

Nej, den som såg det här programmet och var oberörd så är det någonting fel på för det tog ända in i märgen och själen. På Åland vill vi vara bäst i klassen även på det här områder;  exempelvis jag är en av de stora miljöbovarna uppenbarligen som inte har mitt enskilda avlopp i skick som jag nu skall åtgärda till en kostnad om ungefär 4.000 euro. I förhållande till det som sker bara 45 mil ifrån oss, där allting går orenat ut i Östersjön, så känns det som att man fokuserar lite fel när vi säger att för att rensa upp Östersjön måste vi gå på Karlströms enskilda avlopp. Naturligtvis skall jag göra allt jag kan för att dra mitt strå till stacken, men jag tror att de 4.000 euro som det kommer att kosta skulle ha kunnat göra det betydligt mycket bättre om man fick igång ett arbete nere i Kaliningrad. Jag undrar om det är dags för landskapsregeringen att se också de här frågorna i ett större perspektiv än bara se att det är ålänningar också fiskodlare som är det största problemet för att Östersjön är skitig.

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Herr talman!

Det är så på Åland i dag att om vi resonerar precis så här som det resoneras, så kan vi egentligen sätta oss på våra stolar och titta på för i nästan alla miljöfrågor är vi så små att det inte märks i de stora sammanhangen. Vi har valt att ändå visa hur vi vill gå fram som det goda exemplet och jag tänker inte avvika från den modellen!

 

Ltl Fredrik Karlström:

Herr talman!

Jag är mycket väl medveten om att det är så det går till, att man sätter fokus mera lokalt på Åland för att försöka rena Östersjön än att sätta de tunga arbetskrafterna och insatserna på att försöka gå åt de stora problemen. Det handlar alltså om 500.000 människor som under 752 år har pumpat ut allt rakt orenat ut i Östersjön. I 752 år har det här pågått och vi tycker att det är hemskt från åländsk sida och vi bestämmer oss för att vi skall ha precis rent framför vår egen dörr innan vi säger och gör någonting, vilket resulterar i att vi tvingar enskilda avlopp på Åland som kanske är mitt ute på den öppna vidden där det inte är några problem för övergödningen i Östersjön, men ändå är det som vi fokuserar på och tvingar ålänningarna att betala fast pengarna skulle kunna göra mera nytta någon annanstans. Ta ett beslut att mina pengar skall gå dit ner i stället!

 

Landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman:

Herr talman!

Jag tvivlar på att de pengar vi satsar lokalt på Åland skulle gå vidare någon annanstans, de skulle antagligen stanna kvar här och vi skulle inte göra så mycket. Kanske landskapsregeringen via budgeten kan skicka iväg lite pengar, men det är inte heller så stora pengar i de här sammanhangen. Men jag tycker att det här handlar om ett både-och-skap. Jag vågar påstå, att jag inte har varit på ett miljöministermöte eller på andra möten utan att de här frågorna har kommit upp. Jag vet att andra ministrar i landskapsregeringen i tid och otid nöter om Östersjön, så de nästan småler när de ser oss. Våra tjänstemän, tycker andra, som anser att det finns så mycket annat vi borde göra, att nu igen skall man på ett Östersjömöte och lyfta fram de här frågorna. Resursmässigt, personalmässigt, politiskt så skäms jag inte för hur den här landskapsregeringen har agerat.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten Lasse Wiklöf.

Till ledamoten Wiklöf  egenskap av finansminister och ansvarig för avtalsfrågor vill jag ställa en fråga. På senare tid har jag personligen blivit kontaktad av sjukvårdspersonal och vi har även i pressen fått höra om problemen med tolkning av avtal vad gäller rätten till att vara hemma med sjukt barn, om man t.ex. vakar på natten. Problemet är säkert känt för ledamoten. Min fråga är: Vilka politiska överväganden tar ledamoten Lasse Wiklöf för att lösa problemen med tolkningen av avtal? Kom inte med påståendet att detta är ett fackligt problem! Jag vill höra den politiska tolkningen av problematiken och kanske lite vidare också att de landskapsunderställda institutionerna följer sina avtal.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Herr talman!

Det här är en central frågeställning. Min politiska värdering är att vi skall försöka handla och efterkomma alla avtalslösningar på ett sådant att också våra anställda, både i landskapsförvaltningen och hos våra underlydande myndigheter, skall känna sig nöjda och glada samt att de upplever att vi verkligen följer avtal. Frågeställningen är aktualiserad och jag vågar påstå att inom ett par veckors tid har vi en mer deciderad uppfattning i frågan. Nu är det så att alla avtalsfrågor är inte så enkla och vi har många där domstolar har varit inne i bilden – inte i det här specifika fallet – och där förslag till utbetalningar föreligger men även i de fallen visar det sig, när man börjar fundera över tingens ordning, att det finns ganska djupsinniga saker att gå igenom och att lösningarna kanske inte alltid är de allra mest självklara som man upplever dem.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Herr talman!

Är det inte ändå så att för att inte dränera den personalmängd som finns t.ex. på sjukhuset så vore det viktigt att avtal tolkas, om det finns tolkningsmöjligheter, till personalens bästa och kanske inte enligt den text man har. Har ledamoten Lasse Wiklöf någon åsikt att om det finns tolkningsmöjligheter att man då kan gå den personalnära vägen och ur den synpunkten också att görs upp olika på olika avdelningar på sjukhuset.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Herr talman!

Jag vill säga att den här landskapsförvaltningen agerar inte så att vi undergräver förutsättningarna långsiktigt för att försöka rekrytera folk inom vår sjuk- och hälsovård. Sanningen är den att på finlandssvenskt håll är det jättejobbigt att få tillräckliga resurser inom personalkadern. Vi kommer att ha stora problem framöver om inte vi handlar så att tingens ordning passar dem som kan tänkas attraheras för att komma och verka samt de om också redan är i hälso- och sjukvårdsarbete på Åland. Jag är själv mycket orolig för de här frågorna och känner också ett ansvar och är medveten om, även om ÅHS har en ganska långtgående egen suveränitet i många av de här frågorna, att också landskapsregeringen har en positiv attityd. Det är oerhört viktigt. Jag tänkte jag skulle ha utvecklat det här mycket mer, men tiden tog slut.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Herr talman!

Inför höstens avtalsrunda har ledamoten Lasse Wiklöf alla möjligheter att utveckla diskussionen och ta just de viktiga sakerna i beaktande som han nu tog fram. Risken är nämligen stor för att personal flyttar från Åland och att vi inte får ny personal rekryterad. Vad har vi då att göra inom vårt sjukvårdssystem? Men den här diskussionen kan vi föra när det blir ÅHS-debatt i slutet av maj igen. Jag ville bara föra fram den riktigt aktuella frågan så att den får en positiv politisk lösning.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Herr talman!

Som jag sade, så i landskapsregeringens intresse, säkert i parlamentets intresse och överhuvudtaget i ålänningarnas intresse ligger omständigheten att försöka agera så att vi kan trygga rekryteringen av vår hälso- och sjukvårdspersonal. Det är svåra frågor och efter 1 oktober har vi, som vi alla vet, ett avtalslöst tillstånd på Åland och då gäller det, om inte förr, att verkligen försöka hitta varandra. Men vi har också, vågar jag påstå, ganska starka tryck även från andra håll när det gäller avtalslösningarna. Det är inte bara ÅHS vi har att ta hänsyn till utan man måste se till hela sortimentet av anställda i vår förvaltning. Jag skall försöka att mer positivt än den som senast var finansminister i avtalsrörelsen handlägga de här frågorna.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Mats Perämaa:

Herr talman! Jag har en fråga till vicelantrådet Jörgen Strand.

För snart två veckor sedan ställde den samlade oppositionen ett spörsmål till landskapsregeringen angående klimatförändringen. Jag ställer frågan till vicelantrådet därför att vicelantrådet är första undertecknare av det svar vi fick igår. Landskapsregeringen väljer att på ett något udda sätt hantera den här frågan i stället för att se till att vi kunde ha debatterat frågan här i lagtinget i dag, som var vår tanke, eftersom frågan intresserar resten av världen, vill jag säga och den intresserar i all synnerhet oppositionen. landskapsregeringen väljer att svara på tre och en halv rad att man nu har kommit igång med klimatstrategiarbetet och avser att komma med ett meddelande senare, uppenbarligen i maj. Jag frågar vicelantrådet: Finns det ingenting färdigt planerat så att man kunde i svaret ha redogjort ens för några som helst åtgärder om klimatförändringen och vad landskapsregeringen vill?

 

Ltl Jörgen Strand:

Herr talman!

Landskapsregeringen diskuterade den här frågan ganska ingående på ett flertal sammanträden och överläggningar och vi tyckte att frågeställningen, såsom den var ställd, inte var tillräckligt bred, vi ville ta ett mycket större grepp. Eftersom vi hade påbörjat ett arbete med den här frågan inom kansli, inom trafik, inom näring, så ville vi visa på helheten på ett bättre sätt än frågeställningen, som var ganska diffus och inte tillräckligt bred. Vår förhoppning är att kunna visa och även lyfta frågan på ett brett plan, så vi har ingen ond avsikt med detta utan vi vill ha en bra debatt i frågan och med beaktande av frågans dignitet tror jag att den vinner på om vi tar upp den till en diskussion i slutet av maj. Jag hoppas alltså på en bra och saklig debatt som alltid i den frågan.

 

Ltl Mats Perämaa:

Herr talman!

Hur skall frågeställningen kunna bli bredare än den som ställdes i spörsmålet? Vi hänvisar till de internationella förpliktelser vi har om Kyotoprotokollet och EU-kommissionens och parlamentets målsättningar i klimatfrågan. Det gäller att reducera koldioxidutsläppen och självklart kan landskapsregeringen redogöra för hur man gör det på respektive avdelning och ute i samhället för övrigt. Men frågan kan helt enkelt inte bli bredare än: Hur skall vi få ner koldioxidutsläppen? Det är det som är själva kärnan. Vi är i varje fall glada för att vi tycks ha fått igång landskapsregeringen i den här frågan och att man har diskuterat den nu efter spörsmålsställandet under flera plenisammanträden. Vi får ta åt oss äran att vi har väckt frågan och vi kommer att delta i debatten med all kraft och med stort intresse.

 

Ltl Jörgen Strand:

Herr talman!

För mig är det viktiga att vi har en bra debatt. Jag kan bjuda på det om ltl Mats Perämaa vill ta åt sig äran – om det är det som är det viktiga. För landskapsregeringen är klimatfrågan och helheten det viktiga och därför tyckte vi att vi ville få det arbete klart som är påbörjat i frågan, så det finns ingen ond avsikt med att vi sköt fram den några veckor utan vi vill visa på ett helgjutet arbete och på det som pågår redan i landskapsregeringen. Om det viktiga för ltl Mats Perämaa var att lyfta upp initiativet så kan jag bjuda på det, så varsågod!

 

Ltl Mats Perämaa:

Herr talman!

Det sista tänker jag inte svara på för det är inte en seriös debatt. Det ingår i vårt arbete att ställa spörsmål, men vi har ingen beredningsapparat och det gäller när man skriver ett spörsmål att det ingår fakta och väsentliga saker. Det kräver ett visst arbete och det är en så synnerligen viktig fråga att vi hade satt oss in i den av intresse samt för att det börjar kännas att det är bråttom att vi gör någonting. Landskapsregeringen, med sin beredningsapparat, kan få ner endast tre och en halv rad på ett papper! Nåväl, vi återkommer till diskussionen senare och det är bra för jag tror att vi alla måste vara konstruktiva i den här frågan, vi måste alla ställa konkreta förslag; vi har börjat göra det för vår del och vi hoppas att landskapsregeringen för sin del kommer emot och kommer med konstruktiva förslag också.

Ltl Jörgen Strand:

Herr talman!

Just för att det var en så viktig fråga ville vi visa på helheten. Sedan kan man förstås haka upp sig på dessa tre rader i svaret, men formellt måste vi svara så därför skrev vi ett svar. Det fanns ingen annan avsikt än att vi ville fullfölja vårt beredningsarbete. Ni kommer att få ett fullödigt svar som jag garanterar att kommer att vara mycket bra.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Ltl Brage Eklund:

Herr talman!  Jag vill ställa min fråga till ledamoten Jörgen Strand.

I budgeten för 2007 står det att landskapsregeringen har som mål att notifiera stödet för tillvaratagande av energi i första gallringen. Jag läste nu i tidningen att tjänstemännen i skogsvårdsföreningen var bekymrade därför att ledamoten Jörgen Strand uttryckligen har sagt att han inte kommer att notifiera stödet till EU. Min fråga är om lagtingets beslut om budgeten är noll värd och Jörgen Strands ställningstagande står över hela landskapsregeringens?

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Herr talman!

När det gäller notifieringen är det en sak i den här frågan, den har vi full kontroll på. Vi har berett det och om vi vill kan vi skicka ner en notifiering. Men eftersom Finland håller på och notifierar exakt samma sak har vi sagt att vi skall följa med den frågan. Den har dock lite större dignitet och jag känner, utgående från den senare tidens debatt, att ltl Brage Eklund pratar bara i egen sak och jag skall berätta varför. När jag år 2004 var finansansvarig satt jag med samma intressenter som i dag skriver debattartiklar i tidningen och då var det viktiga att allting skulle ordna sig om vi gick in och subventionerade infrastrukturen, dvs. bioenergianläggningen. Det gjorde landskapsregeringen; jag tror att man har subventionerat den med 2,7 miljoner euro. Vad händer sedan? Jo, då kommer samma intressenter och säger att vi skall subventionera driften av det genom ett stöd! Det intressanta är att om man tittar på kedjan när det gäller marknadsekonomi: det finns skogsägare, det finns uppköparna, vem äger bioenergianläggningen och vem får ta del av värmen? Skulle vi ge en subvention till skogsägarna kommer det inte enligt min mening att komma i skogsägarnas fickor, för vem äger och styr priset? Jo, skogsbolagen med Brage Eklund i spetsen äger bioenergianläggningen till 50,4 procent. Det är alltså de som kommer att styra priset, och det finns ingen sund marknadssituation. Ltl Brage Eklund och hans intressenter pratar enbart för sina egna intressen och skogsägarna kommer att komma i andra hand. Det här är min analys av frågan. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Brage Eklund:

Herr talman!

Jag förväntade mig precis exakt det svaret! Det är egentligen det enda svar som ledamoten Jörgen Strand kan ge. Han stod just här och talade om miljön, miljöaspekter och att landskapsregeringen har så stora mål när det gäller miljön!  Han har egentligen inget kreativt att komma med. Förslaget att initialt införa stödet är att få igång marknaden. Jag kan ytterligare säga att Finland har notifierat om sitt nya stöd. Jag har varit i kontakt med direktören för Finska skogsindustrin; han har sagt att stödet är klart i Finland och att det finns 15 miljoner euro i årets budget. Detta påhopp som ledamoten Strand gör på företagen här på Åland är mycket typiskt för ledamoten Strands agerande och argumentation - han har inga andra argument.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Herr talman!

Jag är för marknadsekonomi. Ltl Brage Eklund kryper fram i fråga efter fråga och säger att vi skall subventionera och förstöra marknaden. Tittar man på hela kedjan så finns det ingen sund marknadssituation på Åland och den dagen det finns skall jag vara med och diskutera det här. Vi sade initialt 2004 att vi vill bygga ut infrastrukturen för att få konkurrens, men som läget är i dag så styr man priset och har antagligen därmed möjlighet att stoppa subventionen i egen ficka. Det är det som är det osunda, sedan kan man krypa bakom miljöargumenten och tala om vad andra gör, men det finns inget finskt företag som konkurrerar på den åländska marknaden i dag. Ltl Brage Eklund, när vi diskuterar sund marknadsekonomi ställer ledamoten Strand upp!

 

Ltl Brage Eklund:

Herr talman!

”Sund marknadsekonomi” kan stödas på många olika sätt, t.ex. investeringsstöd, som landskapet redan ger i dag. Man har gett till Chips och man har gett till andra företag för att de skall kunna vara med och konkurrera med omkringliggande regioner, det är det som stödet handlar om. Och stödet skall gå till skogsägarna, inte är det något till skogsindustrin. Om sedan ett företag har varit föregångare när det gäller att bygga upp innovativa sätt att värna om miljön så skall man bestraffas och bli beskylld från talarstolen av Jörgen Strand att man är ute efter landskapets pengar för att stoppa dem i egen ficka och dela ut åt aktieägarna! Det är ett horribelt påstående! Nej, Jörgen Strand, det märks att du aldrig har varit företagare och jag tror aldrig att ledamoten kommer att bli det heller!

 

Vicelantrådet Jörgen Strand, replik:

Herr talman!

Jag har faktiskt haft ett litet aktiebolag och jag har drivit allting utan subventioner. Men ltl Brage Eklund och hans parti ploppar upp i sådana här frågor med sina särintressen och skall ha subventioner – man kallar sig Ålands Framtid men i den här frågan är det lite Ålands forntid! När det gäller konkurrenssituationen är vi med dem som exporterar utanför Åland, då är vi med och hjälper till med exportmarknadsföring och liknande, men de har ingen konkurrens från någon utifrån och man exporterar ingenting, Det är subventioner som antagligen totalt kommer att förstöra marknadssituationen som jag motsätter mig och det kommer jag att göra så länge jag inte är motbevisad.

 

TALMANNEN: Frågan är därmed slutbehandlad.

 

Den för frågestunden avsedda tiden är därmed till ända och frågestunden är härmed avslutad.

 

Lagtingets nästa plenum hålls i dag kl.10.30.

(Plenum avslutades kl.10.20).

 

 

 

Originalfil