Plenum den 27 april 2015 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 


Plenum den 27 april 2015 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Produktionsstöd för el enligt inmatningstariffsystem

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4a/2014-2015)

Remiss. 3

2    Sänkta promillegränser i trafiken

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2014-2015)

Remiss. 55

3    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2015

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2014-2015)

Remiss. 68

4    En åländsk skattekommitté

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 1/2014-2015)

Remiss. 68

5    Ålands universitet

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2014-2015)

Remiss. 68

6    Produktion av biogas

Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2014-2015)

Remiss. 68

7    Höjd avskrivningsprocent för turistsatsningar

Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 7/2014-2015)

Bordläggning. 68

8    Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 32 § AO

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 1/2014-2015)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2014-2015)

Bordläggning. 68

9    Ändring av vattenlagen

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2014-2015)

För kännedom.. 69

10  Höjd och förlängd vuxenstudiepenning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2014-2015)

11  Förnyat hemvårdsstöd

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2014-2015)

12  Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2014

Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen (RB 1/2014-2015-s)

Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2014-2015)

13  Förslag till utbildningspolitiskt program för landskapet Åland

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2014-2015)

Plenum slutar 69

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Första behandling

1        Produktionsstöd för el enligt inmatningstariffsystem

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 13/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4a/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Idag ska det handla om ett lagförslag om produktionsstöd för el enligt inmatningstariffsystem. Egentligen är det två, ett ursprungligt och ett kompletterande, där stor vikt fästs vid att göra lagen kompatibel med de beslut som fattats av Finlands riksdag och dess tunga utskott, ekonomiutskottet och grundlagsutskottet.

Detta låter varken enkelt eller spännande, men kan rätt hanterat bli något som våra barn och deras barn kommer att vara både glada och stolta över. Det handlar på ett övergripande plan om att skapa en hållbar framtid där energin som vi använder i våra liv, kan tas ur kraften i vädret snarare än oljan i berggrunden. I dag försörjer vindkraften oss med 20-25 procent av den energi vi behöver. I morgon, om dessa vindkraftsplaner blir verklighet, kan denna siffra uppgå till 70 procent. Dessutom har vi möjlighet att särskilt blåsiga dagar sälja vår energi till Finland tack vare den nya Finlandskabeln, som medan vi pratar håller på läggs ut.

Tack vare denna satsning på vindkraft säkrar vi Ålands egen elförsörjning, i vart fall så länge som det blåser. Vi stärker även bilden av Åland och allt vad vi exporterar och står för som hälsosamt och hållbart. Vårt geografiska läge gör det gynnsammare att satsa på vindkraft på Åland i jämförelse med övriga Finland. Så här långt finns det inga konstigheter. Vindkraft är bra för oss alla och bidrar inte till utarmningen av den jord vi är satta att förvalta.

Historiskt går detta projekt i formellt avseende tillbaka till år 2011 då Finland antog det europeiska RES-direktivet, vilket omfattade ett stödsystem med inmatningstariffer till förnybar energi. Tack vare det blev det möjligt att bygga vindparker och minska beroendet av fossila bränslen. Går allt som planerat ska därmed andelen förnybar energi i Finland stiga från 28,5 procent till 38 procent. Vindkraften byggs över hela Finland och nu dessutom på Åland, som tack vare pragmatiskt och intensivt politiskt arbete, kan ta del av tariffsystemet, trots att det egentligen är en näringssatsning som borde höra till landskapets eget behörighetsområde.

Nu är det med vindkraft som med allt annat, inget är klart förrän allting är klart. De åländska vindkraftverken, som i dag producerar energi, är föregångare i hela landet, men de kommande är ännu inte beslutade. Det kan skapa utmaningar, alldeles särskilt som den ekonomiska verklighet som Finland befinner sig i är svår och regeringsbildningen inte klar. Det som står klart, alldeles särskilt efter det kompletterande lagförslaget, är att Åland sitter på det slutgiltiga ansvaret för utbetalningen av stödet. Den finländska delen är avhängig årliga budgetbeslut. Detta är inte i våra egna händer, men den politiska överenskommelse som gjorts mellan Finland och Åland väger oerhört tungt. De allra tyngsta utskotten har gett sitt godkännande och i riksdagen vann detta vindkraftsstöd med förkrossande 149 röster för och 35 emot. Avsikten är alltså väldigt tydlig och från utskottets sida har vi resonerat mycket kring detta och landat i att samarbetet mellan Åland och Finland bygger på förtroende och att vi litar på utfästelser från riksdagen.

Vi tror alltså på att Finland står vid sitt stödpaket, men tvingas också konstatera att verkligheten som vanligt, är mer komplicerad än så. Det handlar också om nivån på det stöd som vindkraftbolagen kan räkna med. I dag är stödet 85 euro per kilowattimme, vilket ifrågasatts av i stort sett alla de stora partierna som i dag diskuterar regeringsbildning. Det finns alltså en möjlighet att denna summa förändras, vilket också kan drabba de åländska projekten. Var det sist och slutligen landar avgörs antagligen denna vår i Helsingfors.

Grunden är lagd i och med detta lagförslag men det återstår mycket arbete. Den kommande sommaren blir på många sätt avgörande. Går allt bra borde nästa lagting i budgeten för 2016, med denna lagstiftning som stöd, kunna fatta det historiska beslutet att inleda detta historiska projekt.

Talman! Mot bakgrund av detta är det ett enigt finans- och näringsutskott som föreslår att lagtinget antar lagförslaget i den lydelse det har i det kompletterande lagförslaget oförändrat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Talman! Jag tycker att utskottsordförande på ett bra sätt beskrev vem som har ansvaret för stödet i sin helhet när beslutet så småningom ska fattas i den här frågan. Jag finner ingen anledning att komplettera det dess mera. Det jag vill lyfta upp i samband med replikväxlingen är också det som står skrivet i betänkandet, att utskottet har erfarit att de aktörer som planerar att bygga vindkraftsparker på Åland har angett att man har för avsikt att låta den åländska allmänheten vara med i satsningen, såsom man har gjort tidigare i vindkraftssatsningar här på Åland, dvs. att via emissioner eller via andelar kunna vara med och satsa pengar och förhoppningsvis få dra en fördel av satsningen som helhet.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det är precis som ledamoten Perämaa nämnde i sin replik att det är något som utskottet har erfarit i samband med arbetet. Det har också gjorts tidigare. Däremot är det svårt att ställa krav på att så ska ske, det handlar ändå om skilda juridiska personer. Vi ser från utskottets sida att så många som möjligt ska vara med och bygga en gemensam hållbar framtid på alla sätt som är möjliga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning av rikslagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

2        Sänkta promillegränser i trafiken

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2014-2015)

Lagtinget fattar på förslag av talmannen beslut om till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till

Diskussion.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! När jag tillträdde som näringsminister i Ålands landskapsregering 2011 var jag välmedveten om att jag skulle komma att ta väldigt många beslut i många olika frågor. Jag trodde dock inte att det här förslaget som ligger på lagtingets bord idag skulle vara ett av dem och att mitt namn skulle stå som föredragande minister. Något jag också trodde 2011 var att när man tar ett beslut så blir någon arg och någon glad, så är det oftast inte.  Jag har lärt mig under mina snart fyra år att de flesta blir arga, så även i det här fallet. Den vetskapen får dock inte hindra en minister att ta beslut och lägga fram förslag.

Det är ingen hemlighet att förslaget framför er idag är en kompromiss och att det är jag som har föreslagit den här kompromissen i landskapsregeringen. Det är också därför jag är föredragande minister eftersom jag är första ersättare för infrastrukturministern. Jag har föreslagit den här kompromissen fast jag personligen, sedan jag började i lagtinget 1999 argumenterat för att vi INTE skall sänka promillegränsen från 0,5 till 0,2 promille utan vi borde sätta in mer resurser där vi verkligen har problem, alltså på att förhindra de som kör grovt rattfulla. Jag har till och med lämnat in en motion om att vi borde ta bilen av dem som återkommande kör grovt rattfulla. Tyvärr har jag dock inte fått majoriteten med mig bakom den tanken ännu. Den av landskapsregeringen tillsatta arbetsgruppen som skulle ta fram ett förslag till nytt handlingsprogram mot risk och missbruk föreslog det inte heller, så den frågan får jag jobba vidare på.

Det här lagförslaget består av några komponenter. Den första är att vi sänker gränsen för grovt rattfylleri till 0,8 promille ifrån dagens 1,2 promille och den andra stora förändringen är den åtgärden, som engagerat många i olika medier senaste veckan. Nämligen att vi sänker gränsen för rattfylleri till 0,2 promille, men vi gör det genom att använda oss av den självstyrelse vi har och skapar en egen åländsk modell därefter. Vi gör inte som i Sverige och vi fortsätter inte som i Finland.

Förslaget är som ni vet att den som ertappas bakom ratten med en promillehalt mellan 0,20 och 0,49 i utandningsluften kommer att tilldelas en ordningsbot, inte dagsböter. Personen blir inte heller av med körkortet och får körförbud, men bör naturligtvis inte heller köra vidare innan promillehalten har sjunkit under 0,2. Annars kan polisen ta den berörda personen en gång till. Förslaget innebär också att ”en gång är ingen gång, men två gånger är en vana”. Alltså vi sätter inte igång polisens, vårdens och rättsväsendets resurser på dem, som för första gången åker fast i en av polisens kontroller förutsatt att den personen inte blåser över 0,5 promille som idag. Däremot, om det rör sig om ett återfall inom ett år, ska polismyndigheten omhänderta körkortet, ge dagsböter och bestämma en körförbudstid, som beroende på olika omständigheter som till exempel alkoholhalt, trafiksituation och tidigare rattfylleribrott kan vara upp till sex månader.

Förslaget betyder alltså att vi inte rakt av sätter in det väldigt kraftiga straffet direkt för de som blåser strax över 0,20 utan det kvarstår att gälla vid 0,5 promille och uppåt. Vi visar med det här förslaget att alkohol och bilkörning inte hänger ihop men vi är samtidigt pragmatiska, realistiska och välmedvetna om att det tar tid att ändra attityder och vi vill inte skuldbelägga, frihetsberöva eller straffbelägga personer som blåser under 0,5 promille på ett sätt som vi idag gör, för dem som blåser över det.

Det här förslaget innebär också att polisens, vårdens och rättsväsendets resurser inte behöver sättas igång med full kraft, vid ett väldigt lågt positivt blåsprov, vilket det skulle göra om vi gick direkt på det system som används i Sverige. Det är det som är alternativet till den här kompromissen. Jag vet nämligen att det inte finns en majoritet för att bibehålla 0,5 promille i det här lagtinget. Min kompromiss är ett steg i rätt riktning men drabbar inte de som inte är de största problemen på ett sådant sätt som vi vill bestraffa de som kör med höga halter alkohol i blodet.

Jag vill hellre se det här kompromissförslaget gå igenom än alternativet, som jag vet är en bokstavstolkning av 0,2 promille som i Sverige.

Med den här korta redogörelsen, fru talman, lämnar jag över lagförslaget till lagtinget.

Ltl Axel Jonsson, replik

Talman! Det finns ett ordspråk som lyder att om man tar två halva lösningar och lägger ihop dem så får man en kvarts lösning och kallar dem en kompromiss. Det kan vara tänkvärt i det här sammanhanget. Ministern var själv inne på att han tidigare har propagerat för att man inte borde lägga resurser på den grupp som kör med mellan 0,2 och 0,5 i blodet utan satsa resurserna på att bekämpa det grova rattfylleriet. Är inte det här förslaget ett förslag som går i precis motsatt riktning med tanke på att man nu måste köpa in precisionsalkometrar och satsa resurser på den här gruppen, som ministern tidigare var skeptisk till att man skulle lägga energin på.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag sade i mitt anförande att alternativet inte är 0,2 eller 0,5 utan alternativet är kompromissen eller 0,2. Det finns en majoritet, en klar bestämd linje från det handlingsprogram som tagits fram mot risk och missbruk. Där står det att det ska sänkas till 0,2 under den här programperioden som tar slut 2016. Vi vet att det finns en sådan beställning från det här lagtinget så då är sålunda den kompromissen ett bättre alternativ än att ta 0,2 som i Sverige. Om man skulle gå in för det sämre alternativet, som jag ser det, 0,2 direkt som i Sverige, innebär det ökade resurser med precisionsalkometrar på samma sätt som det här gör, men vi skuldbelägger och straffbelägger inte människor som blåser 0,21 eller 0,25 på samma sätt som vi gör med dem som har mera alkohol i blodet. Jag tycker att den här kompromissen hänger ihop och är en ganska pragmatisk och smidig lösning som kan fungera på Åland och också göra oss lite annorlunda än både Sverige och Finland. Vi är lite annorlunda på Åland.

Ltl Axel Jonsson, replik

Talman! Man ska vara försiktig med att dra för hastiga slutsatser hur majoriteten ser ut i lagtinget före vi ens har inlett lagtingsbehandlingen av det hela. Det finns många frågetecken, inte minst har det kommit kring resursfördelningen, vad kräver det här, lägger vi faktiskt fokus på rätt saker med det här lagförslaget. Jag har förståelse för ministerns tidigare tankar som åtminstone till viss del lever kvar att det är det grova rattfylleriet vi måste lägga fokus och energi på, men ställer mig skeptisk till om det här är rätt väg att gå och om det åländska samhället verkligen får så mycket ut av en sådan här satsning. Jag tar mig i varje fall rätten till att ställa mig skeptisk till det. Tack fru talman!

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Ja, givetvis har ledamot Axel Jonsson rätt till att ställa sig skeptisk till precis vad han vill i opposition. I en regeringskoalition måste man ibland kompromissa. Det här är en kompromiss, men jag tycker att jag stolt kan stå och säga att det här är ett bättre alternativ än alternativet. Vi gör också åtgärder mot det grova rattfylleriet. Vi sänker från 1,2 till 0,8 som också är en tydlig signal att alkohol och bilkörning inte hör ihop.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Jag förstår den föredragande ministerns plan. För egen del konstaterar jag att det är nästan omöjligt att delta i en debatt där landskapsregeringen inför en ny påföljd för ett gravt brott som rattfylleri, dvs. ordningsbot. En påföljd där ingen domstol medverkar, det är en åtgärd ute på fältet, en åtgärd som på många sätt kolliderar med hela uppbyggnaden av straffrättens legalitetsprinciper, men också med uppbyggnaden av ordningsbotsystemet som sådant. Detta utan någon som helst motivering i förslaget. Igen har det visat sig att en påföljd är ordningsbot. Bättre upp minister Karlström!

Minister Fredrik Karlström, replik

Talman! Jag delar inte ledamot Gunnar Janssons inställning till det här. På samma sätt som jag kör lite för fort på östra utfarten, kör 65 km i timmen, kan jag acceptera när polisen säger att enligt den razzia han har gjort har jag kört 65 på 50 km väg eller bestrida. Accepterar jag att jag har gjort det, jag vet att jag är skyldig, jag har begått det här brottet, kört 65 på 50, kan jag motta en ordningsbot och jag skriver under på att jag inte tänker ta det här vidare. På samma sätt kan man göra i det här fallet, som jag ser det. Mellan 0,2 och 0,49 kan jag acceptera att jag eventuellt har blåst för högt i en alkometer och skriva under på att jag har druckit en eller två mellanöl under tiden jag har framfört ett fordon.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Det är omöjligt för mig att ta ställning till det som ministern säger eftersom åtgärden överhuvudtaget inte motiveras i lagförslaget. Jag upprepar, rattfylleri som straff får en påföljd som är ny i hela påföljdssystemet beträffande trafikbrott, där systematiken inom ordningsbotförfarande i övriga Norden är något helt annat än vad som föreslås här, detta utan någon som helst motivering. Jag har blivit lärd så att lagförslag skall motiveras och paragrafer ska likaså motiveras till stöd för lagtillämparen, dvs. domstolen. Den här typen når inte domstolar, alltså det är poliserna, tullare och gränsbevakare ute på fältet som ska tillämpa lagar. Jag avundas inte utskottet, men för egen del har jag mycket svårt att delta i en sådan här debatt.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Kort som ett svar på detta. Återigen den person som blåser de facto mer än 0,2 och under 0,5 promille får ett förslag av polisen att acceptera en ordningsbot. Vill man ta den ordningsboten har man full rätt att göra det, vill man bestrida den sätts hela den traditionella rättsapparaturen igång precis på samma sätt som när man blåser 0,5. Man får antingen blåsa i en precisionsalkometer eller ge ett blodprov. Det är det här som är hela finessen med lagen, man ska inte behöva sätta igång samhällets resurser på den som blåser mellan 0,2 och 0,49, förutsatt att personen accepterar det brott man har begått. Sålunda behövs det inte så mycket mera motiveringar, det är en ordningsbot istället för en dagsbot. Det är ett lindrigare straff, ungefär på samma sätt som när man kör 65 km i timmen på en 50-väg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Fru talman! Minister Karlström pratar om att de som ska åka fast för det här inte är de största problemen. Det kanske kan vara dem som har druckit två eller tre öl och tror sig ha full körförmåga som är ett stort problem. Vi pratar ändå om att samhället måste se på det här i stort. Det är bra att vi använder den åländska självstyrelsens möjligheter och att vi gör det här på ett bra sätt. Det blir en normativ lagstiftning. Precis som vi förut tagit bort tobaksrökningen i restauranger och liknande kommer folk att lära sig att dricka öl och köra bil inte hör ihop.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Som sagt, det här är en kompromiss. Vi har sett på det lite olika under årens lopp. Vi har konstaterat att alkoholdrickandet och körning inte hör längre ihop. Därför kan jag stå bakom en sådan här lagframställning. Jag tycker inte heller att den eventuella överträdelsen som blir om man dricker en mellanöl till lunch och blåser 0,21 är i proportion till det straff som idag begås om man blåser över 0,5. Sålunda tycker jag att den här lagstiftningen är väldigt pragmatisk och fortsättningsvis visar att alkoholdrickandet och körning inte hör ihop. Vi behöver ändå inte ta till den stora rättsapparaturen från början med ett sådant litet straffövergrepp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag spinner vidare på 0,2 och 0,5. Det som för mig är lite oklart och som jag gärna vill få ett förtydligande från ministern är när en person har åkt fast för 0,23 eller 0,25 och polisen konstaterat att man får en ordningsbot. Vem är det som avgör när man får köra vidare? Ska polispatrullen stå kvar och vänta eller ska personen sitta kvar och vänta och anse själv när det har sjunkit under 0,2 eller ska han kalla på polisen igen?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det är väldigt klart och tydligt att det är personen som framför bilen som har ansvaret att se till att man har under 0,2 promille i blodet när man kör bilen. Om polisen tar en förare med 0,25 behöver man avvakta en stund. De flesta vet, kanske inte alla, men det är viktigt att få ut informationen, att en person förbränner ungefär 0,15 promille i timmen oavsett om man är kvinna eller man. Det betyder att om man har blåst 0,25 promille så behöver du åtminstone vänta en timme så är du garanterat under, men det är personen själv som är ansvarig. Sätter man sig i bilen för tidigt så får polisen ta den personen i nästa kurva igen. Då händer det som står i lagförslaget att man får körförbud. Man har en gång på sig under ett års tid att begå det misstaget, man ska inte göra det flera gånger.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Då kommer man fram till det som jag misstänkte. Gör personen en felbedömning och åker förbi där polisen står och väntar och har 0,21, att man har missat det eller att hans eller hennes kropp inte förbränner i den takt man har räknat med så är man av med körkortet. I princip så betraktas det som grovt rattfylleri. Då tycker jag att gränsen är lite för mycket. Att bli av med körkortet för 0,2 är att skuldbelägga människor onödigt för att man tar en öl till lunchen eller ett glas vin till middagen och kör hem.

Minister Fredrik Karlsson, replik

Fru talman! Det är precis som ledamot Eklund säger att det är personen själv som är ansvarig och måste göra bedömningen. Har man blåst 0,25 promille måste man göra den bedömningen när man har kommit under 0,2. Jag säger här i talarstolen igen att en normal person förbränner 0,15 promille i timmen oavsett om man är kvinna är man. Sedan får man räkna ut själv. Vill man ta det säkra för det osäkra får man väl ta två timmar. Hela tanken med lagstiftningen är att man inte ska ha alkohol i blodet när man kör bil. Däremot är brottet inte så grovt att man inte ska kunna ha principen en gång är ingen gång, men två gånger är en vana. Sålunda är lagförslaget bra, alternativ till det som har sagts att vi har 0,2 direkt och personen blir av med körkortet omgående.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Man kan konstatera att minister Karlström inte har ändrat sin attityd i den här frågan. En liten attitydförskjutning kanske det har varit. Jag tänker på de tidigare debatterna vi har haft i frågan som kanske har varit lite hätskare än vad det blir den här gången. Jag ser nog att den här lagstiftningen också riktar sig mot de stora alkoholproblemen, de som kör väldigt mycket i fyllan. Jag har själv som polis varit på jakt efter dem. Varje gång man tar dem råkar de ha väldigt lågt osv. Man jagar gång på gång, men det är inte den gången de kör just med 2-3 promille, som inte är så ofta. Däremot dreglar de hela tiden i ölflaskan och har lite promille. Man kan också vidta åtgärder mot dem som hela byn vet om och många känner till att de faktiskt konstant kör lite påverkade. Det finns en liten vinst i det överhuvudtaget.

Den normativa grejen är också central. Var tredje ungdom som kör ihjäl sig är alkoholpåverkad. Redan för ungdomarna är signalen idag att det är tillåtet att dricka 2-3 mellanöl och sedan köra bil. Det är fullt legalt. Folk står och dricker en öl och sätter sig sedan bakom ratten och kör. Samhället tillåter det idag. Det här beteende får vi bort med det här.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Ja, jag delar detta. Inställningen idag är att man kan dricka 2-3 öl och sedan köra bil. Jag håller med om att så ska det inte gå. Min personliga inställning är att man ska kunna dricka en mellanöl på en lunch ute på en landskrog och sedan köra bil efter en timme. Jag håller med om att jag har blivit mjukare i min bokstavstolkning av det strikta 0,5. Också efter de tester vi har gjort här i lagtinget ser vi att vissa personer kan vara ganska berusade redan vid 0,4-0,5. Därför tycker jag att lagframställningen är bra. Jag står bakom den även om det är den här kompromissen. Det är rätt väg att gå på.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Det har man också från polisen sagt, jag har inte fått det bekräftat, att man har inte 0,2 enligt precisionsalkometern heller utan det är ganska frikostigt och generöst uppåt så man ska vara säker på att man har den. Det är nog över 0,3 som man blåser. Lagstiftningen som sådan är att det ska vara alkoholfria zoner, man får dricka på vissa områden medan det på andra ska vara alkoholfritt. Det är ungdomen, uppväxten och också trafiken har vi sagt. Det här är bra för dem som blir riktigt asfulla. De som jag har förhört under min tid säger att de fattar inte att de var fulla. De har druckit öl någon gång och kört och tyckte att de inte har druckit så mycket. När man börjar komma upp runt två promille är omdömet fullständigt utslaget. Är det så att du aldrig kör när du dricker så har du en betydligt bättre spärr för det. Det här riktar sig inte bara mot dem som har 0,2 utan det är dem som är mellan 0,4-0,5 och också de grova rattfylleristerna.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Ett kort avslutande. Vad den här lagen säger, andemeningen i den, är att alkohol och bilkörning inte hör ihop. Det är jag övertygad om att den här lagstiftande församlingen också anser. Jag vet, med de diskussioner som har varit mellan grupperna och medlemmarna i lagtinget, att alternativet 0,5 skulle kvarstå och den liberala synen att man kan dricka 2-3 öl inte är några problem, måste ändras. Med det här lagförslaget går vi ett steg åt rätt håll. Det finns säkert mer att göra. Bl. a. kan man titta på den möjligheten att ta bilen av den som kör grovt rattfull återkommande. Det är där vi har stora problem på våra vägar.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson

Fru talman! Jag vill först säga att moderat samlings lagtingsgrupp stöder den framställning som minister Karlström just lade fram, men det är inte min åsikt så jag kommer att lägga fram min egen här.

När vi debatterade promillehalten i samband med risk och missbruksprogrammet så gjorde jag nog klart för alla vad jag tycker i den här frågan. Jag anser att vi skall hålla kvar promillegränsen på 0,5 promille. Varför skall vi på Åland göra egna lagar som gör att förutsättningarna för att bedriva näringar skall vara sämre på Åland än i fastlandet. Jag vet att bönderna ofta är måna om att upplysa om det, men kanske har restaurangnäringen inte varit lika högljudda för att göra sin röst hörd. Och nu är jag rädd för att detta kommer att straffa restaurangnäringen hårt.

Jag undrar egentligen varför? Varför skall man sänka till 0,2 promille? Finns det underlag som visar att det verkligen gör skillnad om man sänker från 0,5 promille till 0,2 promille? 1990 sänkte Sverige gränsen för rattonykterhet från 0,5 promille till 0,2 promille och namnändrade till rattfylleri. Denna lag genomfördes utan faktabelägg och mot inrådan från pålästa forskare, akademiker och kriminologer. Ingen statistiker eller trafiksäkerhetsforskare, bekräftat av experter på Trafikverket, har kunnat konstatera någon säkerhetshöjande effekt av denna ändring under dessa år.

De flesta industriländer har behållit nivåerna 0,5 eller 0,8 promille och ej heller känt sig motiverade att ändra med hänsyn till bristande belägg för det. I våra nordiska grannländer har Danmark och Finland 0,5 promille. Jag säger våra nordiska grannländer! Norge och Sverige har 0,2 samt Polen, Estland och Litauen. Annars är 0,5 den vanligaste gränsen i Europa, men en del länder har fortfarande 0,8 och många före detta Öststater har 0,0. Gamla Östtyskland hade 0,0 under kommunisttiden, men fick höjd gräns till 0,5 när Öst- och Västtyskland blev ett rike igen.

Talman!  Sist och slutligen är det ändå så att var promillegränsen hamnar är mer en politisk fråga än betingat av fakta. Bilförare med mindre än 0,5 promille orsakar sällan några olyckor och det har inte utretts i vad mån dessa olyckor är kopplade till alkoholintaget. Statistiken visar att de är inte farliga i trafiken. Jag tycker däremot att Holland är på rätt väg där de har noll promille för förare som haft körkort mindre är fem år och i Tyskland och Slovenien är det noll promille på vägarna om du haft körkort mindre än två år.

Statistiken är ju ganska tydlig med vem det är som främst kör onykter, det är yngre och medelålders männen som dominerar bland rattfylleristerna, både bland dem som polisen upptäcker i kontroller och bland dem som är inblandade i olyckor. Ungefär tio procent av rattfylleristerna är kvinnor, och den siffran har legat relativt konstant de senaste åren.

Om vi skulle införa restriktioner för de nya ovana bilförarna vore inte det ett bättre sätt att nå dem som kör onyktra. Att sätta alla resurser på att plocka dem som kör med 0,2 promille istället för sätta in större resurser på att få dem som kör med 1,5 promille, det förstår jag inte. Nu skall vi satsa på precisionsalkometrar och annan tillhörande utrustning för ca 80 000 euro enligt polisen för att sätta dit personer som kör med 0,2 -0,49 promille, som egentligen inte är farliga eller?

Talman! Jag tycker att om polisen skall få mera pengar så skall de få mera pengar till förebyggande arbete. De behöver finnas därute i vårt samhälle för att se till att våra ungdomar inte skall få tillgång till alkohol, tobak och än värre knark, som de idag finns allt för mycket av i vårt landskap. De behöver få pengar så ungdomspolisen kan få finnas där ungdomarna är, vi kan ju bara läsa i tidningen idag om hur våra ungdomar samlas på farliga platser i stan. Där behöver polisen kunna vara och de behöver få pengar så knarkgruppen kan få jobba kontinuerligt utan sinande resurser. Det är livsviktigt! Inte skall deras resurser få gå till att få fast de som druckit en öl till middagen på Soltuna.

Om nu någon kommer att våga dricka en öl eller ett glas vin om du skall köra bil sedan, det undrar jag? Ålandstidningens test visade ju det ganska bra. Jag skulle inte våga göra det. Så om jag besöker Soltuna, om denna lagstiftning går igenom, så köper jag biffen för 25 euro, men skippar ölen för sex euro, det är en minskning med 20 procent för restaurangen. Precis den omsättningsminskning som Stockholms skärgårdskrogar sagt att det drabbats av sedan de infördes 0,2 promille på sjön i Sverige. Det har i Stockholms och skärgårdspress rapporterats om ett flertal stängningar där man relaterar till 0,2 lagen som en starkt bidragande orsak.

Är det så vi vill ha det på Åland också? Vi är så stolta över vårt levande Åland och just nu blommar det upp spännande och intressanta restauranger med stora projekt intill dem och andra roliga och välbehövliga turistsatsningar. Skall vi inte värna om ett levande Åland längre? Restaurangnäringen är hårt pressad redan nu som det är. Det här kommer att pressa den ytterligare. Restaurangerna kommer även här att tappa nödvändig försäljning. Här hamnar de åländska restaurangerna och caféerna i sämre särställning, men med lika mycket skyldigheter som sina kollegor i riket. Lika stora löneökningar, samma kännbara försämringar med bl. a. borttagandet av avdragsrätt vid restaurangbesök, samma hårda regler som gäller vid alkoholservering och övervakning.

Man kan tycka att detta inte skulle ha någon som helst betydelse för näringen, men det har den. De är på riktigt oroliga! Det kommer att innebära att ingen gäst kommer att våga ta en mellanöl till maten eller ett glas vin Jag hoppas att utskottet kommer att tillgodose min önskan om att höra branschen om dessa farhågor.

Jag hade också stora förhoppningar på minister Aaltonen, att hon skulle ta tag i och följa upp de löften hon gett till krögarna om att reda ut och komma med fakta när det gäller bl. a. enportionslagen så det kunde ha blivit verklighet innan denna säsong. Krögarna fick tidigare löften om att det skulle utses en arbetsgrupp under hösten, den är ännu inte tillsatt. Svaret är för hög arbetsbelastning, men nu får vi verkligen hoppas att den blir av.

Jag hoppas att vi här i lagtinget kan enas om att ha en enad kamp mot knarket på Åland. Det kräver mycket större uppmärksamhet och engagemang än att nu ändra en promillehalt från 0,5 till 0,2 av populistiska skäl. För på vetenskapliga fakta kan inte beslutet vara fattat. Jag vill inte göra ålänningar till brottslingar för något som inte bevisligen är bevisat som farligt utan som nu baserats på tyckanden och ”nu måste vi göra egna lagar bara för vi kan principen”. Det är bättre att sätta krutet där det verkligen behövs!

Jag tror nog att ni som förordar 0,2 gräns gör det utifrån en tro om att något ska bli bättre. Tyvärr tror jag inte det. Snarare är det så att mycket kommer att bli sämre, i synnerhet för en näring som är så viktig för Åland. Restaurangnäringen är viktig för vår åländska välfärd och tillväxt. Restaurangnäringen är ett fundament om vi vill öka turistströmmarna. Dessutom tror jag inte att vi som politiker stärker vår position i samhället genom att inte hinna med viktiga frågor, men verkar ha gott om tid att ändra något som redan fungerar.

Avslutningsvis vill jag bara säga följande. Låt polisen arbeta med det som är vårt egentliga problem. Ungdomar och droger. Stoppa knarket!

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Ja, vad ska man säga till ledamot Holmberg-Jansson? Det är mycket. För det första så är det så att alkoholen är det stora problemet. I alla debatter påtalar man att det är knarket, det är alkoholen, men det är en annan femma. När det gäller mellan 0,2 och 0,5 är det de facto så att omdömesförmågan och olycksrisken ökar. Det säger alla medicinska experter att människan fungerar på det sättet. Det är alldeles tydligt och klart. Det är lite förvånande att ledamot Annette Holmberg-Jansson som i alla andra sammanhang värnar om barnen och de sociala rättigheterna och förmåner och skydd osv. Riskerna i trafiken ökar naturligtvis när folk kör berusade.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Fru talman! Jag väntade faktiskt bara på att ledamot Beijar skulle säga att jag är kvinna och att jag brukar föra fram barnen. Förra gången vi diskuterade det här så fick jag höra ”men du som är mamma”. Då kan man tänka sig när ltl Petri Carlsson förde fram samma sak förra gången så fick han höra att ”du som är pappa”.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag har inte nämnt att ledamot Annette Holmberg-Jansson är mamma utan jag nämnde att hon i sina anföranden talade om bl.a. barnen. Det kan vara både en man och en kvinna som gör det. I det sammanhanget förstår jag inte hennes resonemang. Det här med yngre och medelålders män och deras agerande så har det redan konstaterats att alkoholen är en stor orsak till dödsolyckor i samband med det. Det är på det sättet. Jag är verkligen förvånad över att man inte vill ha en säkrare trafik och också det som ledamot Annette Holmberg-Jansson var inne på när det gäller förebyggande. Jag upplever de facto att en sänkning till 0,2 är direkt en förebyggande åtgärder om vi t ex jämför med tobaksförbudet. Tobaksförbudet ledde till att rökningen försvann från restaurangnäringen.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Då kanske det skulle vara bra om vi införde noll promille för unga män som just har fått körkort. Där finns det vetenskaplig fakta som visar på att det oftast är de som är inblandade i olyckor. Det finns ingen vetenskaplig fakta som visar att olycksrisken är så mycket större mellan 0,2 till 0,5 som ledamot Beijar säger. Då har vi läst olika fakta, men det lär vi väl kunna reda ut i utskottet hoppas jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Ledamot Annette Holmberg-Jansson argumenterar för att näringslivet hotas med alla möjliga konkurser och minskade intäkter och så vidare. Så lät det inte när moderaterna debatterade om att dricka i parkerna. Då skulle det inte påverka näringslivet, men nu gör det det plötsligt. Det är mycket märkligt. Det är just vad den här lagstiftningen handlar om, att skapa normer. Precis som ledamot Annette Holmberg-Jansson sade att hon inte skulle våga dricka och köra. Ja, det är det som vi vill åstadkomma med det här. Att man inte ska dricka och köra, skapa en ny norm. På samma sätt att man ska köra 30 utanför dagis, utanför skolor. Vi ska inte röka på restauranger. Vi måste också stöda människor att kunna säga nej. Vem erbjuder en drink åt en gravid? Man ska kunna skapa en sådan stämning på en restaurang att man som alkoholist ska kunna säga nej. Det är normskapande.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Fru talman! Jag var inte upp och talade så mycket när vi diskuterade om att dricka i parker av en speciell orsak kanske. Jag har inte talat om konkurser utan jag har talat om att det kommer att märkas på restaurangnäringen och det är väldigt pressat. Det vet vi. Bönderna är väldigt duktiga på att komma hit och berätta när det är pressat läge. Det är det nu när det gäller restaurangnäringen. Därför för jag fram deras talan här, precis som bönder här i salen kan föra fram en annan närings talan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Men ledamot Annette Holmberg-Jansson, dina argument håller inte överhuvudtaget. Vi har just kunnat läsa i tidningarna att Viking Line delar ut dividend. Vilken båt går bäst för Viking? Jo, Viking Grace. Vad har Viking Grace för alkoholpolicy? Jo, de sätter in mindre alkoholmängder, de har mycket flera alkoholfria drycker och de har en helt annan inriktning på sin business just för att skapa en mera högklassig känsla, bättre viner osv. Det visar att man gör business på det här. Folk kommer att få pengar. Den här argumentationen som vi just har hört föll precis.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Jag känner att förutsättningarna är ganska annorlunda om man driver Viking Line med de subventioner som finns där när det gäller arbetskraft än vad det är på landbacken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Det går lätt känslor in i en sådan här debatt. Jag håller helt med ledamot Annette Holmberg-Jansson när det gäller att stöda näringslivet på alla möjliga sätt för att behålla arbetsplatser och skapa nya. För mig finns det dock en gräns där man trots allt måste göra någonting annat. Här handlar det om säkerhet och människoliv och de argumenten går före att höja eller bibehålla lönsamheten i restaurangbranschen för mig. Det handlar om människoliv.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Varför är det då bara fyra länder som har infört 0,2? Struntar resten av länderna i sin befolkning och deras säkerhet?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Det var en svår fråga. Jag kan faktiskt inte säga hur alla andra länder tänker, men jag tror att vi tänker rätt här. Det finns några i varje fall som tänker lika som vi. Att vi är annorlunda i en sådan här fråga är bara positivt. En av de viktigaste sakerna som vi här i lagtinget har att sköta om är att våra medborgare kan leva i ett tryggt samhälle. Alkoholen i trafiken är en jättestor risk.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Absolut, men de facto när jag hör poliserna här på Åland berätta att tillgången av knark är större nu än någonsin skrämmer det mig faktiskt mer. Där har vi inte kontroll. Polisen har skött den här kontrollen väldigt bra på vägarna hitintills, men jag känner att vi här trampar lite i vatten och stiftar en lag bara för att vi kan, när det ändå fungerar. Se till att satsa resurserna på att få in mera resurser när det gäller att få bort knarket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Ledamot Holmberg-Jansson nämner mycket om att satsa på det förebyggande. Där är vi helt eniga. Därför har vi också en ungdomspolisenhet på fyra personer och inte bara den här dagen. Det är lite fel. När man hör ledamot Holmberg-Jansson kan man inte tro att det är en sänkning från 0,5 till 02, utan mera från 1,5 till 0,2 eftersom det blir så otroliga konsekvenser för restaurangbranschen när vi sänker det. Framför allt att vi är beredda på att det här ska bli sådana otroliga konsekvenser bara för att vi ska hålla kvar det för näringslivet och inte tänka på trafiksäkerheten. Låt oss istället säga att vi ska ha en trygg och säker trafik så alkoholfri som möjligt. Alltså att vi har en normativ lag där vi säger att vi inte tillåter alkohol i trafiken.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Bara för att man tycker att man ska hålla kvar vid gränsen 0,5 betyder det inte att man tycker att man ska sitta och köra stupfull i trafiken. Du är inte stupfull då, inte i min värld. Ledamot Winé säger att jag låter som om man skulle sänka från 1,5 till 0,2. I Sverige har man haft 0,2 sedan 1990 och här går man ut och säger att jo, jo, man kan dricka en öl, jo, jo man kan dricka ett glas vin till middagen, det innebär inte några konsekvenser för näringen. Jag tror inte att man har lyckats så bra då med att få fram det i Sverige. Idag är det fortfarande så. Det jag egentligen säger är att det är en sak om man är i en storstad som Stockholm, men skärgårdskrogarna ute i Stockholms skärgård har de facto tappat 20 procent av sin försäljning och går på knäna nu.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Nå, tar vi det här med Stockholms skärgårdskrogar, vet man att det är promillesänkningen eller kan det finnas andra faktorer som inverkar? Däremot förespråkar jag att man gärna får fara ut och äta en middag och dricka fast två glas vin till maten, men då tar man taxi hem. Man stöder den näringen då. Inte behöver man hela tiden svartmåla. Restaurangbranschen svartmålade otroligt när det skulle komma tobaksförbud inne på krogarna. Det skulle bli undergång, ingen skulle komma ut längre. Nu jublar alla över det och framför allt är det otroligt nyttigt för personalen som slipper den passiva rökningen. Det finns många andra domedagsprofetior som har kommit från restaurangbranschen, som egentligen har varit ett rop och inte lett någonstans. Det har ändå inte minskat. Folk vill gå ut på restaurang och umgås, men de kan då ta taxi hem.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Jämför man cigaretter med alkohol säljer restaurangerna cigaretterna med nästintill noll vinst. När det gäller alkohol är det ändå där som restaurangerna kan tjäna lite pengar. Det är skillnad.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Den tid jag själv var trafikminister så arrangerades det ett test på hur mycket man kunde dricka förrän man hade 0,5. Jag själv deltog i testet tillsammans med ett antal lagtingsledamöter. Jag drack en fördrink, en mellanöl till förrätten, jag drack en halv flaska vin till huvudrätten och en konjak till kaffet, en procedur som tog ungefär två timmar. Jag blåste 0,58. Han som testade mig sade att om en halv timme ligger du under 0,5 och då kan du köra hem. Tycker ltl Holmberg-Jansson att jag borde ha kört hem då?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Fru talman! Det tycker jag inte att du skulle ha gjort, men det här ovetenskapliga testet som gjordes här nere på lagtinget kan jag inte ta som ett vetenskapligt test. Jag kan inte ta det som ett vetenskapligt test när lagtingsledamöter i det här huset sitter och dricker sprit. För mig är det inte ett vetenskapligt test.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Exakt hur lagtingsledamöterna gjorde sin test vet jag inte. Själv satt jag på Arkipelag tillsammans med Bilförarnas nykterhetsförbund och hade en högklassig måltid. Vi var flera som gjorde testet. Man kan kanske inte göra en doktorsavhandling av testet, men man var nog så nära man kan komma att göra ett test. Det var inte bara jag utan vi var fyra-fem som gjorde det. Lite beroende på hur tunga vi var så hade vi olika promille, men definitivt med 0,58 kände jag mig rejält berusad. Att jag skulle ha väntat en timme och sedan kört hem hade inte fallit mig in. Intressant att veta att ltl Holmberg-Jansson anser att jag inte borde ha kört. Således är hon för 0,2 då?

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Man kan hårdra det hur som helst, det har jag lärt mig. Nu vet vi att det fungerar ändå som det är. Vi vet att det inte fungerar när det gäller att fånga upp alla dessa som levererar knark till våra ungdomar idag. Jag pratade med polisen för två dagar sedan, eller tre dagar sedan. De berättade då hur mycket det finns idag och att de är oroliga över det. Ska vi bara strunta i det då? Jag tycker att vi kan överföra resurser på dem istället. Om vi inte gör det nu så någon gång, men det känns inte som om det är okej att diskutera, eller?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Den här lagframställningen handlar uttryckligen om promillegränsen.

Ltl Igge Holmberg, replik

Fru talman! Om problemet är att man inte får sälja en öl på restaurangen till lunchen kan man ju sluta oroa sig. Man kan dricka en öl, som ministern sade. Om man ska dricka mera, två eller tre, då blir man en trafikfara, man blir mer berusad. Om man i stället skulle göra något positivt från restaurangernas sida kunde man ta det här amerikanska konceptet med ”designated driver”, dvs. man har en på förhand bestämd förare som kommer och kör hela gänget. Den personen dricker då vatten, läsk eller något annat till maten. Det skulle vara ett bättre sätt att införa. Då kunde man fortfarande ha den här normativa lagstiftningen på plats, men restaurangerna får sälja till tre fjärdedelar istället.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Jag tror ändå att om man jämför ledamot Holmberg och mig så kommer vi att bryta ner alkoholen på olika sätt. Du är man och jag är kvinna. Att säga att jag kan dricka en öl och köra bilen hem, för det första skulle jag inte dricka en öl och köra bilen hem. De flesta som går ut på restaurang säger ofta det när de handlar en öl till sin middag, jag tar en öl för det kan jag dricka, men jag tar inte fler. Det är sist och slutligen inte den här gruppen som är problemet. Problemet är de som dricker tio öl och kör med 1,5.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack fru talman! Jo, vi har en annan sak, jag dricker inte öl överhuvudtaget så det löser sig bra för min del. Vi kan inte gå och prata hela tiden om att det är de som har 1,5 som är problemet. Problemet är att vi fortfarande har ett samhälle som tycker att det är okej att dricka två eller tre öl. Idén är att vi ska ha vissa zoner som ska vara alkoholfria, där tycker jag att trafiken skulle vara en. Jag skulle gärna ha ett 0,0 förslag. Vad gäller Sverige kan vi bara titta och konstatera att de har en närmast noll-tolerans i trafiken, de är väldigt nära den.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Jag dricker inte heller öl, det var bara en jämförelse. Ja i Sverige har de lyckats med att se till att ingen dricker alls när de går till restaurang. Att sitta här och föra fram att jo, jo, ni kan dricka en öl och ett glas vin till maten, det spelar ingen roll för restaurangnäringen. Det faller på sin orimlighet. Så kommer det inte att vara. Det kommer att påverka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Jag vill tacka ledamot Holmberg-Jansson för ett mycket bra inlägg i debatten. Jag stöder hennes tankegångar fullt ut. Det borde finnas hos var och en, även om det är 0,5, sunt förnuft på vad man kan dricka. Tar man en öl till maten om man är bortbjuden, eller ett glas vin, så ska man inte skuldbeläggas för det om man åker i en kontroll och har 0,21. Jag tror inte att man i det fallet är en sämre förare. Det här resulterar i det. Man kan se på sig själv, finns det något eget tänkande så ettdera dricker man inte alls eller annars vet man att dricker man en halv öl eller ett halvt glas vin, det klarar man av, även om det är 0,5.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack så hemskt mycket för det. Att stå här och säga att jag tycker att 0,5 promille ska hållas kvar, jag är mamma och kvinna, är väldigt kontroversiellt för jag borde tycka något helt annat. Efter att ha läst väldigt mycket på om det här, annars så skulle jag inte ställa mig här, så hittar jag ingen vetenskaplig fakta som visar att man blir trafikfarlig vid 0,2 promille. Det är först efter 0,6-0,7 som det stiger uppåt ordentligt.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Jag tycker inte att ledamot Holmberg-Jansson behöver skämmas fastän hon framför sina åsikter för att hon är mamma och även fastän hon försvarar restaurangbranschen. Jag har varit jordbrukare och brukar försvara jordbrukare. Många andra har försvarat sina intressen här i lagtinget och det ska man inte skuldbeläggas för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Våra ytterst starka farhågor med det här förslaget om att man ska införa en ordningsbot för rattfylleri för mellan 0,2 och 0,49 promille, kommer vi att framföra i samband med ett anförande. Då den här frågan behandlades i samband med ett meddelande här i lagtinget så uttryckte jag för min del att jag ser fram emot att ta del av statistiskt underlag, lämpligen från Sverige där man infört 0,2, för att med det som grund ska kunna ta ställning till om jag själv tycker att det är värt att sänka promillegränsen från 0,5 till 0,2 promille. Lagframställningen ger ingen vägledning i den frågan. Ledamot Holmberg-Jansson har läst på i den här frågan och utgångspunkten för oss har varit att vi sätter oss in i frågan ordentligt i finans- och näringsutskottet. För min del måste man göra det här utifrån ett vetenskapligt underlag, om man ska gå in och inskränka rättigheterna som här föreslås.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Ja, jag hoppas verkligen att vi kan försöka få fram de siffrorna, på nätet har jag i varje fall inte hittat dem. Vi får verkligen hoppas att vi kan fördjupa oss och hitta dem. Det är ändå vårt arbete i utskottet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag får för min del nästan utgå ifrån att det går att åtminstone via höranden av experter från åtminstone svenska sidan, kunna få någon vägledning eftersom man genomförde en sänkning där. Då torde det rimligen vara så att man har gjort en bedömning på något sätt, om åtgärden ledde till en förbättring i olycksstatistiken eller motsvarande. För mig räcker inte bara tyckande, en normativ lagstiftning i det här fallet medför rätt stora effekter, utan vi måste kunna se om ändringen hade den effekten som här förespråkas på svenskt håll. Annars, om inte detta kan vederläggas då håller jag med ledamoten Holmberg-Jansson om det som fördes fram. Jag tycker detsamma, att man hellre ska prioritera polisens resurser till att hantera drogpolitiken, speciellt hos våra ungdomar, istället för att vidta en åtgärd där man inte kan påvisa vetenskaplig effekt som man eftersträvar.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Jag hoppas att vi kan hitta rätt personer som kan hjälpa oss att bevisa den här frågan i utskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack för ett bra anförande ledamot Holmberg-Jansson. Ledamot Holmberg-Jansson inledde med att säga att moderat lagtingsgrupp stöder den här framställningen, men sedan klargjorde att ledamoten själv inte gjorde det vill jag också meddela att jag inte heller stöder framställningen. Det är en majoritet av gruppen som stöder framställningen. Däremot var det väldigt bra också att ledamot Holmberg-Jansson begär den här statistiken och vetenskaplig fakta. Man kan bara se på statistiken från 1994 då man ändrade gränsen för grov rattfylla i Finland, från 1,5 till 1,2 promille, det var effektlöst och ändrade inte statistiken alls. Sänkta promillegränser kommer i sig inte att utrota rattfylleriet.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Ärade kolleger! Det gläder mig att på centergruppens vägnar få framföra vårt starka stöd till föreliggande lagförslag. Ett varmt tack också till minister Karlström som trots sina inledande dubier har insett att detta förslag är bra med tanke på den signal vi, som lagstiftare, bör sända till den åländska befolkningen.

Jag vill understryka att vi från centerns sida tar det förebyggande drogarbetet på största allvar. Den signal vi har fått dels från en arbetsgrupp som arbetar med drogfrågorna, dels landskapsregeringens tidigare handlingsprogram, som var mycket tydligt på den här punkten, denna ambition ska förverkligas under den här mandatperioden, en sänkning av promillegränsen. Vi välkomnar sannerligen detta. Framförande av fordon och alkohol hör inte ihop. Jag förstår de reaktioner som finns när traditionen är så oerhört starkt förknippad med frihet att dricka när man kör. Någonstans måste vi dra gränsen.

Utgående från den inledande diskussionen, anföranden här, ledamot Holmberg-Jansson som påtalar att vi ska satsa alla resurser på just den här frågan nu utgående från detta lagförslag, när det förverkligas, förstår jag inte riktigt det resonemanget. Det här är en signal, vi sänder det till en del av den löpande trafikövervakningen, det ligger en del av det åländska samhällets sätt att värna, i synnerhet, om ungdomarnas bild av alkoholbruk.

Jag vill också säga att alla resurser inte behöver betyda att vi utrustar alla polisbilar med den här relativt dyra utrustningen. Det räcker med att de bilar som i första hand är avsatta för trafikövervakning har de dyrbara precisionsmätarna. Helt klart är att när lagförslaget förverkligas så får det verkningar för de enskilda. Vi har hört en del repliker här som säger att det här kan leda till i vissa fall olyckliga situationer, men ser man till lagförslagets syften, målsättningar, är det trots allt olägenheter som kan försvaras sett ur ett större perspektiv.

När det gäller fokus på konsument som landar runt 0,20 och 0,21 och de följdverkningarna, är det viktigt att flytta fokus på dem som landar precis nära 0,5. Där vet vi alla som nyttjar alkohol, har du närmare 0,5 promille i blodet är du en fara för det allmänna. Det är fel av dem som hela tiden säger att det är 0,2-gränsen som är problemet. Problemet ligger runt dem som har så dåligt omdöme att man kör trots att man är berusad. Då är man en fara för de allmännas bästa.

Det här blir en minnesbeta som jag är övertygad om att kommer att rädda en hel del bilförare från att i framtiden hamna i en situation som blir olycklig inte bara för dem själva utan även för dem som drabbas. Det blir en minnesbeta när man tvingas betala 200 euro, en minnesbeta när man tvingas beställa taxi, eller en minnesbeta för att man väljer att sitta två timmar för att nyktra till. En minnesbeta som man sannerligen kommer att ha med sig resten av sin tid som bilförare. Då, bästa vänner har vi lyckats som lagstiftare, att ge en signal till vad som bör vara kutym i ett samhälle.

Det är också bra att särskilt tidningarna har uppmärksammat det här lagförslaget redan nu. Runt olika middagsbord i helgen har det säkert diskuterats om vi kan dricka si eller så mycket. Det är en bra signal som ges att nu måste man vara lite mer försiktig. Vi kan se det som så att det kommer att bidra till att hjälpa dem som har lite dilemma i vardagslivet och vid middagsborden, festmåltider. Man slipper sitta och fundera om man ska dricka två eller tre glas vin, snart ska jag köra. När går det bra? Nu vet man att vi kommer att meddela att det är minimalkonsumtion som gäller så fort som man har bilkörning framför sig eller framförande av fordon.

Av de reaktioner som jag har fått från besöksnäringen har de inte gett det som framkom i moderaternas gruppanförande, att det skulle vara ett hot mot restaurangnäringen i synnerhet. Nu tänker jag på en kommentar om hur vi hanterar turister från Finland, som inte vet att man har kommit till ett självstyrt örike med egen lagstiftning. Här kommer det naturligtvis att uppstå episoder inledningsvis som också kommer att ge rubriker. Här blir det att inse att vi som självstyrt område har valt att ha en avvikande lagstiftning.

Sammantaget, det är en ändamålsenlig kompromiss som landskapsregeringen har kommit fram till. Det är en kompromiss som är bra för helheten och som vi med glädje ska stöda i det fortsatta arbetet. Tack talman!

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Ledamot Harry Jansson pratar om signaler vi sänder ut. Vad är det för signaler? Är det att vi ska kriminalisera ålänningar som inte är kriminella idag. Ansvarsfulla ålänningar kör inte på 0,5 promille, de kör inte heller på 0,2 promille. Det är de som inte är ansvarsfulla, men de kör på vilken promillehalt som helst. Att sänka promillegränsen kommer inte att utrota rattfylleriet så ur den aspekten är det här ett onödigt lagförslag.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Ja, jag kan bara konstatera att det tydligen finns flera inom moderata gruppen som inte inser vikten av den signal som vi ger bl.a. till våra ungdomar, genom att driva igenom den här reformen. Alla de replikskiften som vi hade här för en stund sedan i samband med ledamot Holmberg- Janssons anförande, visar att vi ser olika på det här, på vikten av att ge en signal till allmänheten och i synnerhet våra ungdomar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Den signal vi ska sända är att få ner totalkonsumtionen av alkohol, den är klart kopplad till antalet rattfyllor, men inte promillegränsen. Det finns statistik på det och det hoppas jag att finans- och näringsutskottet tittar närmare på. Jag kommer att redogöra för en del av det i mitt anförande, men jag hoppas att finans- och näringsutskottet kommer att titta på det.

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Bästa ledamot Carlsson, det är så att det inte är via statistik som vi kan få fram allt som följer av vårt arbete i detta parlament. Vissa saker är mer indirekta. Kan vi med den här lagstiftningen bidra till att vi får ett minskat körande med alkohol i blodet har vi ju lyckats redan där. För varje olycka som undviks, särskilt de som är allvarliga, är något som hela samhället och inte bara individen tjänar på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill vara tydlig med att det finns en stark enighet i centerns lagtingsgrupp om att vi vill ha en säker trafikmiljö och vi vill ha en nykter trafik och nyktra trafikanter. Jag vill också säga att vi inte har exakt samma metoder att nå dit. Jag hade själv förespråkat att vi skulle bli kvar vid 0,5 och ha ett annat arbete att sikta in oss på, medan en majoritet av min lagtingsgrupp har en annan åsikt. Det respekterar jag.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Jo, det stämmer att minister Thörnroos från början har haft en annan syn på detta, men vi har varit noga i centergruppen att gång på gång fråga att om detta är en fråga som hela centergruppen omfattar och svaret har varit återkommande ja. Vi har både ministrar och enskilda ledamöter också i regeringsblocket, som har en annan syn. Med tanke på att försöket med den s.k. rattfylleriförseelsen förföll så är det här det näst bästa som man kan åstadkomma i ett ganska svårt politiskt läge där åsikterna går isär.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det här lagförslaget baserar sig på att regeringen skriver i sitt program: ”Arbetet mot rattonykterhet måste prioriteras och förslag om att sänka promillegränsen föreläggs lagtinget efter utredning”. Det som har varit problematiskt i sammanhanget är vissa teknikaliteter, men politiskt har det varit så att den ansvariga ministern inte har önskat förverkliga regeringsprogrammet på den här punkten. Som jag har förstått det så var hon också emot en sänkning av promillegränsen i den förra regeringen, som inte lyckades lägga fram ett lagförslag.

Nu har lagförslaget fått en lite annan touch, det var mycket både trevligt och spännande att lyssna till minister Karlström. Jag hyser stor respekt för honom, han har tagit till sig av diskussionen och det är hedervärt av honom att förverkliga regeringens program på den här punkten, även om han personligen har någon annan uppfattning. Det är precis den norm som vi nu kritiserar, det är den allmänna normen. För alla gäller 0,5 som promillegräns och vi tycker inte att det är bra om man utgår från den tanken att alkohol och bilkörning hör ihop. I grunden är tanken den, precis som man har lyckats med i Sverige, att när man kör bil ska man inte dricka alkohol, inte ens en mellanöl, även om många av oss vet att man kan dricka en mellanöl. Många av er vet att jag älskar öl så det är en stor uppoffring att gå med på 0,2. Nej, så galen är jag inte att jag måste dricka öl och köra bil, men man kan faktiskt fortsättningsvis ta en öl både till lunchen och köra, men om man inte tar till lunchen så kan man ta till kvällen. Det är inte en nykter lag på det viset utan det finns en prutmån.

Det centrala är normen, man ska inte dricka alkohol och köra bil, därför är sänkningen till 0,2 logisk. Sverige är här ett föregångsland. Det är någon som sade att varför är det inte så i övriga Europa. Se på deras trafikstatistik, olycksfall och dödsfall i trafiken, hur den stiger under helgerna. Sverige har världens mest framgångsrika trafiksäkerhetspolitik och dit hör naturligtvis den här frågan också. Här ska vi verkligen ta efter Sverige. Det är ett normkritiskt tänkande och alltid när man har ett normkritiskt tänkande, som ofta jämställdheten, så är det några som är på sidan om, dvs. det här förhindrar inte att de verkliga alkoholisterna åker fast. Det är inte det som är det primära syftet. Nu kommer flera att åka fast, med mycket lägre promillegränsen.

Ingen av oss som är måttlighetsdrickare klarare av att göra något vettigt om vi har mer än 0,5 i blodet. Man kan säga att alla som klarar av att sätta sig i en bil och hitta nyckellåset så de har redan en ganska stor konsumtion. Alla de över 1,0–1,2 är redan sådana som dricker mycket. Det är inte det som är syftet med lagstiftningen utan det är att föra in en norm att man överhuvudtaget inte ska dricka när man kör bil, det är normen. Det handlar inte heller om att vi ska sätta resurser på knark i stället. Det är ett sätt att inte hålla sig till den normkritiska diskussionen.

Det andra försöket för att på något vis omöjliggöra den här lagstiftningen är att det inte finns några vetenskapliga bevis att 0,2 leder till säkrare trafik. Det kan hända att det inte finns, men jag kan berätta för er som psykolog att det finns en massiv forskning inom psykologin hur alkoholen påverkar människors reaktionsförmåga. Det är det som är det centrala. Om man inte kan upprätthålla den uppmärksamhet och den reaktionsförmåga som krävs för att säkert framföra sitt fordon utan den störs eller försämras på grund av alkoholen då måste man beakta det när man gör promillegränserna. De vetenskapliga bevisen finns nog. I så gott som alla länder har man gjort sådana försök.

Sedan till själva lagförslaget, ja, jag är väldigt förtjust i det här. Jag upplever inte att det här är någon lagstiftningskatastrof som vi fick höra från ledamot Gunnar Jansson, för att boten inte motiveras på någon grundlagsenlig nivå. Det är precis som minister Karlström säger, det är väldigt pragmatiskt. Det har antagligen i de allra flesta fall den effekt som ledamot Harry Jansson formulerade så bra. Det här blir en minnesbeta för alla måttlighetsdrickare, som chansar, ”äsch, jag tar ett glas till” och så åker man dit. Då kommer man nog att vara mycket mera försiktig nästa gång.

Det är ett sätt att förändra människors beteende genom lagstiftningen. Det påverkar attityderna och det påverkar beteendet eller så påverkar det beteendet och attityderna. Det är ganska lätt att förutse alla de positiva effekter som den här lagstiftningen kommer att ha. Det var relevant som minister Karlström sade, att om man nu har 0,2 eller 0,21 så behöver man inte vara särskilt farlig i trafiken och det räcker med den här boten antagligen för att många ska ändra sitt beteende, men man drar inte igång hela apparaten med domstolar och saker. Domstolar är överbelastade med rattfylleri, sådana här förseelser. Det borde syssla med viktigare saker.

Här gör sig Åland intressant. Alla som har följt media såg att det här hade stor genomslagskraft i så gott som alla finska medier i förra veckan. De finländare som kommer hit och inte känner till det här finns säkert. Om de skulle råka åka fast skulle de i varje fall minnas det Ålandsbesöket och komma att berätta om det för sina vänner och bekanta. Det gör Åland lite intressantare ännu en gång. Det ska man inte vara rädd för.

Sedan kan man tro att det här ska försämra förutsättningarna för restaurangbranschen. Det är ändå så att den här lagstiftningen handlar om trafiksäkerhet och då kan det faktiskt hända att restaurangbranschen måste komma med några innovationer och inte bara leva på att sälja sprit till folk som åker bil.

Summa summarum, fru talman, socialdemokraterna stöder det här förslaget fullt ut. Vi hoppas på en snabb behandling i utskottet och i motsatt till de flesta partier här kan jag meddela att vi är helt eniga. Vi tycker inte att man ska dricka alkohol och köra bil. Tack, fru talman!

Vtm Roger Jansson, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Sundback för ett mycket analytiskt och bra resonemang i den här frågan. Jag delar den till alla delar. Jag vill replikera i anledning av frågeställningen att det inte finns ett vetenskapligt underlag i de här frågorna. Jag hittade på webben en utredning som en statlig myndighet i Sverige har gjort 2013 som heter ”Riskkurva för alkohol – studie baserad på omkomna personbilsförare i Sverige”. Den utredningen relaterar också till utredningar i andra länder, man började tidigt i USA göra utredningar framgår det här. Slutresultatet för det vi diskuterar idag i den svenska studien är ”Resultatet visas i figur 1 och för det lägsta koncentrationsintervallet 0,2-0,4 promille är den skattade relativa risken ca 12 gånger”. Alltså det är 12 gånger större risk att det ska ske trafikolyckor än när det är under 0,2.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jo, det är helt logiskt att risken ökar. Det har vi alla som dricker åtminstone personlig erfarenhet av. Ju mer man dricker desto lalligare blir man och mera oprecis i sina rörelser. Varför skulle det inte gälla när man kör bil också. Det är bra om det finns utredningar. Jag vet att när vi senast diskuterade det här så t.ex. Sverige tror jag inte att har några direkta utredningar vad 0,2 innebar när man sänkte. Det är också väldigt svårt att säga att det kanske beror bara på en enda sak när det gäller trafikfrågorna, men det är bra att vtm Roger Jansson tar fram det här och förmedla det gärna till finansutskottets medlemmar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Ledamot Sundback och jag brukar ha meningsskiljaktigheter ganska ofta, men så här långt är vi rörande överens. Det var ett bra anförande, framför allt att hon lyfte fram normen från socialdemokraterna. Det jag också tycker att man ska ta med i debatten som är ganska uppenbart, är att de här få killarna och tjejerna som kör mellan 0,2 och 0,5 inte är en speciell grupp, utan det är här vi har de grova rattfylleristerna just den gången. De har inte hunnit dricka mera, eller de har hunnit förbruka alkoholen, men polisen får dem under sin lupp så att man har en början. Gör de detta två gånger så kan man ingripa. Jag har själv jagat dessa killar och gubbar framför allt, som till och med kör påverkade till daghemmen med barnen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Talman! När man gör en norm som gäller alla så berörs majoriteten ganska lite av det. Det är fortsättningsvis de som dricker mycket som lättare råkar in i granskningen. Om det är så ledamot Åke Mattsson menar så har jag inte några kommentarer till det. Det är säkert så. Nu måste alla måttlighetsdrickare också skärpa sig. Det är huvudnormen, det är inte frågan om man dricker lite eller mycket, man ska överhuvudtaget inte dricka när man kör.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Jag vill också ge respekt till socialdemokraterna som har lyckats enas i den här frågan, som är ganska väsentlig, att man anser att man inte ska köra i fyllan i trafiken. Ålands framtid tycker det motsatta, det är okej att köra i fyllan.

Ltl Barbro Sundback, replik

Talman! Ja, ifråga om Ålands framtid tar jag inte ställning, men inte skulle det förvåna mig. Inte att de tycker att man ska köra i fyllan, men att de tycker att det här inte ska införas. Det finns en genusaspekt i det här, det är en riktig karl som klarar av sitt drickande, körande, fiskande och allting. Det spelar ingen roll, en riktig karl ska kunna ta en öl när man själv vill. Det är en gubbnorm, eller machonorm som finns i Norden och på många andra platser. Lyckligtvis är majoriteten här jämställda, vidsynta och kloka förutom i några fall. Tack!

Talmannen

Replikskiftet riktas alltid till talaren. Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Man kanske borde vara som ledamoten Sundback, att man har sina egna regler. Nu är det så att knappt har dammet lagt sig efter vin i parken innan vi får nästa storpolitiska fråga nerbrakande på våra bord. Tittar vi på det som är positivt i det här förslaget är det när landskapsregeringen skriver att man ser mycket allvarligt på det grova rattfylleriet och när gränsen sänks är avsikten att straffskalan följer med neråt. Det är bra och jag vill börja med det positiva. Det är de grova rattfylleristerna som ska bort från vägarna. Det har pratats mycket om var man ska ha fokus. Det är det man borde ha fokus på. Inte alla, men många av dem, kör ändå oavsett om det är 0,2 eller 0,5 promille.

Landskapsregeringen föreslår i en paragraf att gränsen för grovt rattfylleri ska sänkas från 1,2 till 0,8 och det tycker vi från Ålands framtids sida är bra. Det kunde till och med göras ännu bättre. Man säger att det finns en stor majoritet för 0,2, det är det som har styrt framför allt näringsministern Fredrik Karlströms agerande och så står det också i framställningen. Det är märkligt att man kan veta det förrän lagtinget har behandlat ärendet. Social- och miljöutskottet, där jag sitter med, behandlade rusmedelsbetänkandet och det är riktigt som det står i framställningen att vi var helt överens om att vi ska sänka gränsen för grovt rattfylleri, men vi var synnerligen tveksamma till hemsnickeriet med 0,2 till 0,49.

Vad har vi nu på vårt bord? Hur är det här lagförslaget uppbyggt? Man kan titta på vad polisen säger i sitt utlåtande så behöver man inte tro att det enbart är mina egna åsikter när jag säger att det är ett extremt svårtolkat, tillkrånglat förslag. Försöker vi analysera det helt kort så finns det fyra olika klasser i det lagförslag som vi har fått. Under 0,2 promille är det grönt, det kan också vara intressant att fundera på vilka signaler det ger. Det ger förstås signalerna att det är jättebra. Mellan 0,2 och 0,49, den andra klassen, så döms man för rattfylleri, men det är snabb böter, det är 200 euro för alla, oavsett hur mycket man förtjänar. Vad ger det då för signal? Jo, det ger inte signalen att det är jättebra förstås, det ger signalen att det inte är så bra, men nästan. Tittar vi på den tredje klassen, 0,5-0,8, då pratar vi också om rattfylleri och det ger böter eller fängelse till högst sex månader. Det ger signalen att det inte alls är bra. Sedan har vi den fjärde klassen, över 0,8 promille och då är det grovt rattfylleri och självklart ger det signalen att det är allt annat än bra.

När jag säger att det är ett tillkrånglat system så är det de fyra klasserna som jag gick igenom. Vi vet också att det behöver inhandlas precisionsalkometrar om det här ska fungera. Enligt uppskattning från polisen kostar det 80 000 euro, men med tanke på hur det går många gånger när det budgeteras från landskapsregeringens sida, kan det vara mycket, mycket höga belopp innan allting är färdigt med utbildning osv. Vi vet också att det behövs ett register för klass två, när det är nästan bra. Åker man andra gången inom ett år blir det körförbud, men jag hittar inte någonting om det i själva lagtexten. Det är också lite märkligt. Vi vet också att kvalitetsuppföljningen, enligt vad landskapsregeringen skriver, ska skötas av Institutet för hälsa och välfärd. Vi vet inte överhuvudtaget om det fungerar på svenska, eller om det är som den åländska polisens hemsida, att allt snart börjar gå på finska.

Jag noterade att minister Karlström sade att han inte trodde att han skulle lägga ett sådant här förslaget. Jag måste ärligt säga att det trodde inte jag heller. Det var ett intressant anförande som ledamot Annette Holmberg-Jansson hade. Där fanns det starka näringspolitiska aspekter. Det här är mycket en fix idé hos minister Karlström som gör att vi står där vi står. Det enda alternativet, det enda alternativet, det upprepas gång på gång. Jag noterade att den minister som är ansvarig gjorde på smart klassiskt centersätt och ställde sig vid sidan om, Harry Jansson står för den nymoralistiska linjen och minister Veronica Thörnroos står för den, vad ska vi säga, lite gamla centerlinjen, att man ska vara tveksam. Då har man båda linjer igen och spelfältet fritt.

Herr talman! Jag satte ingen storpolitisk fråga för Ålands framtid och det är förstås sant, men det krävs ändå en viss saklighet i alla saker som dyker upp här på vårt bord. Det finns flera viktiga principiella frågor i botten. Jag ska återkomma till dem. Om man tittar på vad polisen säger i sitt remissvar, sitt utlåtande, så skriver man bl. a. så här: ”Vid all myndighetsutövning ska respekteras de grundläggande och mänskliga rättigheterna dessutom ska det finnas ett krav på likabehandling”. Man säger också att åtgärderna ska vara i proportion till det som eftersträvas, man säger att det är motiverat att begrunda proportionalitetsprincipen då det gäller tvångsmedel i proportion till påföljden. Man säger också att det är svårt att göra en exakt beräkning av så pass låga alkoholhalter.

Man säger att i trafikövervakningen uppdagas ofta flera överträdelser på samma gång, t ex vid rattfylleri kan det vara överhastigheter, obetalda skatter osv. Dessa brott behandlas oftast genom utfärdande av en strafforder som grundar sig på förarens nettoinkomster. Hur behandlas det här nya förslaget om rattfyllerifall där ordningsbot är den enda påföljden i samband med andra överträdelser. Man säger också att vid första gången ska förutom en ordningsbot ges en varning. En varning är ett förvaltningsbeslut som inte kan utfärdas av patrullen på fältet, med tanke på det som sades i presentationen.

Man säger också att med tanke på polisens resurser torde det vara oskäligt att binda patrullens resurser för att vakta en förares promillegräns, det är alltså efter att någon hamnat lite över 0,2. Vem ska då sitta och se till om föraren kan åka vidare eller inte.

Sammanfattningsvis säger polismyndigheten så här i sitt utlåtande: ”Som sammanfattning kan konstateras att lagförslaget ger upphov till ett flertal frågeställningar som anses problematiska i samband med den praktiska polisverksamheten. Möjligheten att använda tvångsmedel anses inte vara i proportion till gärningen och påföljden såsom den framförs i lagförslaget.” Polismyndigheten anser dessutom att brottsrubriceringen orsakar problem i praktiken i och med att man har två olika rattfylleriklasser. Det här är precis samma sak som vi i social- och miljöutskottet kom fram till.

Jag sade att det finns viktiga principiella frågor i botten. Vart fjärde år, det råkar sammanfalla lite märkligt med valrörelsen, då är alla partier för minskad byråkrati. Det här förslaget leder till betydligt utökad byråkrati. Den personliga friheten är viktig, det säger de flesta partier åtminstone på högerkanten, här inskränker man den. Man säger också att man ska värna om den personliga integriteten, med det här förslaget blir det ganska långt tvärtom. Man säger också som en fjärde viktig princip, att man vill ha ett rättssäkert samhälle. Vi vet att det här blir ett osäkert rättsläge. Det kom vi fram till i social- och miljöutskottet, det säger också polismyndigheten i sitt utlåtande.

Dessa viktiga principiella frågor är viktiga för Ålands framtid oavsett om vi skulle vara i regeringsställning eller om vi skulle vara i opposition. Där tror jag att vi är lite unika. Men den viktigaste principiella inställningen är att det inte alltid kan vara så att de som inte sköter sig ska utgöra normen. Om det så är bidragsfusk, det är ett fåtal som fuskar, konsekvenserna blir att det blir orimliga pålagor, orimliga system för alla. Det är ett fåtal som gör miljöbrott, konsekvenserna blir från ÅMHMs sida orimliga övervakningsprocedurer för alla. Det här är också samma med rattfylleri. Det måste finnas sunt förnuft som kollegan Brage Eklund sade i en replik och också den egna personliga moralen. Det måste fortsättningsvis tillmätas ett värde.

Herr talman! För att återknyta där jag började. Det grova rattfylleriet är det viktiga. Om Ålands framtid råkar vara det enda partiet som är för enkla obyråkratiska lösningar så må vi vara det. Man borde för att komma bort från det föreslagna krångliga systemet med fyra olika klasser skulle man sänka ytterligare gränsen för grovt rattfylleri till 0,5 promille. Allt över det är grovt rattfylleri och under är det grönt. Det är ett enkelt och transparent system. Jag vill också säga att det här är vi eniga om i vår lagtingsgrupp med tanke på det som sades här tidigare.

Det var ett intressant anförande på många sätt som ledamot Annette Holmberg-Jansson hade, men jag måste fråga upp för jag tyckte att hon inledningsvis sade i sitt anförande att den moderata lagtingsgruppen står bakom lagförslaget. Jag uppfattar inte hennes anförande att hon står riktigt bakom det. Det är mycket möjligt att jag hörde fel så därför vill jag fråga upp.

Vi är från Ålands framtids sida är åtminstone en enig lagtingsgrupp för att vi vill bibehålla 0,5 procent. Vi vill ha ett enkelt och transparent system, men vi vill skärpa till på allvar med det grova rattfylleriet. Tack herr talman!

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Jag är också för frihet, men det är en viss sorts frihet. Jag vill ha frihet i trafiken från rattfyllerister. Då pratar jag kanske inte om 0,2, som jag fokuserar på till 100 procent. 0,2 har man tagit för att ta bort debatten som man annars skulle ha kommit med att äter man en viss sorts mat eller annat så kan man väl få lite alkohol. Det handlar egentligen om noll för mig när man talar om gränserna. Jag vill ha frihet från dem som kör med 0,4 till exempel. Jag är ganska ordentligt påverkad själv när jag blåser i alkometern med 0,4 så jag anser inte att vi har omdömet kvar då, som vi har i vanliga fall. Har jag mycket alkoholproblem, att jag dricker mycket alkohol får man inte den känslan. När vi står på egna ben, det är ett väldigt raljerande, att vi inte kan tänka själva, men helt plötsligt får vi kalla fötter när vi en gång tänker själva, har någonting eget. Nej, nu ska vi springa i ledbandet på finska sidan, tycker att det är jättebra, det är det som är viktigt. Det vet vi från polisen att det är det som man tycker att är centralt där.

Talmannen

Tiden är ute.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är lite ovanligt snårigt att komma från en gentleman som ltl Åke Mattsson. Vi lade ett förslag från vår sida att sänk avsevärt mera, sänk gränsen för grovt rattfylleri. Det är de grova rattfylleristerna som vi vill ha bort från vägarna. Där är vi eniga. Vi vill också ha den friheten att vi får bort de grova rattfylleristerna från vägarna. Vi vill inte ha något arrangemang om att om du har bränt för rattfylleri så bara för att du har alkolås så får du köra vidare. Det vill vi inte. Ledamot Åke Mattsson säger att han egentligen vill ha noll promille. Det vet vi alla att det är en omöjlighet. Precis som man sade i ett tidigare replikskifte så är det egentligen en omöjlighet med den teknik vi har idag att veta om det är 0,1, 0,2 eller 0,3. Igen, vi graderar det här med personlig frihet olika. Jag vet att ltl Åke Mattsson alltid har haft en väldigt, väldigt hård linje när det gäller de här frågorna. Det kan jag respektera, jag kan bara be honom respektera att jag har en annan linje.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Den åsikten kan jag inte göra någonting åt. Den kommer vi att fortsätta ha, men för den skull kan vi fortsätta debattera frågan. Jag är förvånad när jag tittar på lagstiftningen i övrigt, jag blir nästan stum när jag hör raljerande om olika nivåer. Snatteri, stöld, grov stöld, fortkörning, där har vi samma system. Går du genom lagstiftningens alla olika paragrafer i strafflagen som har vi ett system. Det har inte funnits i den här lagstiftningen förut och nu helt plötsligt är det någonting som man inte ska klara av, det är något nytt och främmande. Det här är vedertagen lagstiftning som vi har haft sedan 1800-talet, att man har olika nivåer på brotten. Den här biten förstår jag inte. Precisionsalkometer är det en katastrof att man inte har. Man raljerar att det kostar 80 000, men hur mycket sparar man inte på att man inte måste åka in till sjukhuset, gå före folk i kön för att det kommer ett rattfyllo. På sjukvården sparar man pengar för att polisen ska kunna fortsätta med blåsningen efteråt och hantera den biten. Det här är en kanongrej om man äntligen får en precisionsalkometer tack vare lagstiftning. Redan det är värt en ny lagstiftning. Tack.

 Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Ledamot Mattsson säger att det inte är någonting nytt att vi har haft olika nivåer, det har vi haft sedan 1800-talet. Så kan det säkert vara. I och med att vi är ett parti som i alla sammanhang vill ha så enkla, så transparenta lösningar som möjligt så bryr vi oss inte om hur det var på 1800-talet, utan vi tycker att vi bara ska ha en enda gräns så att det blir klart och tydligt. Jag tror att om man vill ge en tydlig signal att alkoholförtäring och bilkörning inte hör ihop är det här det bästa sättet. Nu är det så att man säger att det inte är riktigt bra, men det är nästan bra, man får 200 euro i böter och sedan är allt frid och fröjd. Det tror jag inte är så speciellt bra. Om man vet att om man går över gränsen, 0,5 promille, så är det grovt rattfylleri och då är det väldigt allvarliga påföljder, då tänker man sig nog före både en och två gånger. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Christian Beijar, replik

Herr talman! Ltl Anders Eriksson gör sig till tolk för att vi i social- och miljöutskottet skulle vara kritiska till en rattfyllerigräns mellan 0,2 och 0,49, men det stämmer inte alls och det vet han mycket väl. Vi skrev i utlåtandet: ”Utskottet avser inte att i detta skede ta ställning till införande av rattfylleriförseelse i trafikbrottslagstiftningen på grund av det oklara läget”. Det var för att man använde begreppet rattfylleriförseelse. Det omöjliggjorde då att man inte kunde använda tvångsmedelslagen, man kunde inte tvinga folk att blåsa. Däremot var det många av oss som var väldigt positiva till en sänkning till 0,2 och då skulle man kalla det till rattfylleri. Det är den åtgärden som landskapsregeringen nu har gjort.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Man kan alltid ta upp valda delar ur ett betänkande och presentera linjen åt ena hållet eller åt det andra hållet. Jag har uppmanat var och en att ta del av social- och miljöutskottets betänkande nr 2/2014-2015. Jag har det nämligen här. Det är riktigt att vi avslutade hela resonemanget där vi pekade på de brister och de problem som uppstår med att ha en ny klass mellan 0,2 till o,49. Det är riktigt att vi avslutade med att säga att vi inte tar ställning till det i det här skedet. Jag uppfattar nog att de flesta av oss, annars har vi följaktligen inte haft ett enigt betänkande, varit överens om att det här blir ganska tillkrånglat.

Ltl Christian Beijar, replik

Herr talman! Ännu en gång delar jag inte ledamot Erikssons syn på det här. Det var så att utskottet konstaterade att vi inte kan ta ställning till detta beträffande begreppet rattfylleriförseelse. Det utreddes sedermera i god ordning och där man konstaterade att man inte kan tillämpa det utan istället använda begreppet rattfylleri. Det var flera av oss som hela tiden var inne för en sänkning till 0,2, men enligt grundförslaget, det första förslaget, var det inte möjligt just på grund av att man använde begreppet rattfylleriförseelse. Nu har ju landskapsregeringen, som jag tidigare har sagt, mycket eminent löst den frågan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag får rekommendera kollegan Beijar att läsa polismyndighetens utlåtande om det här lagförslaget så får han se hur eminent man tycker ifrån dem som berörs och dem som ska jobba med detta, hur eminent man tycker att landskapsregeringen har löst det här. Tittar vi på vad social- och miljöutskottet sade så sade man för det första: ”Utskottet välkomnar en sänkning av gränsen för grovt rattfylleri från 1,2 till 0,8 promille”, precis som jag sade i mitt anförande. Sedan säger man: ”Enligt vad utskottet har fått erfara är dock införande i trafikbrottslagstiftningen av en lindrigare grad av rattfylleri inte helt okomplicerad.” Sedan för vi resonemanget vidare, och det är sant: ”Utskottet avser inte i detta skede att ta ställning till införandet” och där står vi och där tror jag att vi har stått under hela den här mandatperioden om inte det här storpolitiska ärendet skulle ha brakat ner på våra bänkar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Ledamot Anders Eriksson kan inte riktigt hålla sig ifrån att kicka lite på centern när han pratar om att vi är uppdelade i nymoralister och konservativa gamla centern måste på det här sättet lämna spelfältet fritt. Det var ledamotens egna ord. Jag tror säkert att jag kan säga någonting om Ålands framtids agerande också, men det gör jag inte. Det ger ingenting till debatten i sak, tvärtom. Den här typen av lagstiftning är en samvetsfråga så det är väldigt intressant när man får höra vad folk verkligen tycker och tänker. Det är jätteintressant. Till saken! Ledamot Eriksson pratade om hemsnickeri. Då handlade det just om, vad jag förstår, zonen mellan 0,2 och 0,5. Det skulle vara väldigt intressant att få veta vad de tycker, som pratar på det sättet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är klart att man kan använda det uttrycket om man vill, att jag tar chansen att kicka på centern, men jag noterar att det finns två olika linjer igen och igen och igen. Ltl Eliasson säger att han också skulle kunna säga mycket om Ålands framtid, men han vill inte göra det. Jag tror att han inte har så lätt att göra det för även i detta ärende är vi eniga och vi brukar vara eniga i de flesta ärenden. Det är det som är den stora skillnaden. När det gäller formuleringen hemsnickeri, så är det ofta en sak som uppfattas som väldigt nedvärderande, som väldigt dåligt. Det tycker jag inte. Hemsnickeri kan också vara väldigt bra, men i det här fallet var det inte riktigt det. Det blev ett väldigt tillkrånglat och komplext system och det är inte så bra.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik!

Tack herr talman! Nej, jag hade också den uppfattningen att ledamot Eriksson inte tyckte att det var så positivt utan att ordet hemsnickeri här var negativt om förslaget. Jag kom inte så långt i min förra replik, men då är det antagligen det här med 0,2 till 0,5, den här zonen, som är hemsnickeriet. Då tycker jag att det skulle vara väldigt intressant att veta hur de som tycker att det här är ett hemsnickeri tänker? Är det okej att köra med 0,49 på de åländska vägarna. Är det okej? Har man full kontroll över sitt fordon när man har 0,49? Har man det? Det skulle vara intressant att veta om de som pratar om hemsnickeri, hur de tänker just i de två frågorna.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är bra frågor. Synbarligen lyssnade inte kollegan Eliasson på mitt anförande för jag gav faktiskt svar på dem i mitt anförande, men jag ska upprepa det. Nej, det är absolut inte ok. Det är absolut viktigt att man ger en tydlig signal, inte en tillkrånglad signal, inte en signal där gemene man inte riktigt vet var gränsen går. Vad var 0,2 och vad var 0,49, vad var 0,8 osv. osv. Ett väldigt tydligt och transparent system, vid 0,5. Över det är det grovt rattfylleri, alltså väldigt nära 0,49 och det som jag pratade om, det personliga ansvaret och också egen moral. Den absoluta majoriteten av alla tänkande ålänningar vet att om konsekvenserna är att man åker för grovt rattfylleri över 0,5 så är man väldigt försiktig. Man kan bra när man kommer ut och hälsar på kollegan Eliasson ta en mellanöl och köra hem, man behöver inte vara orolig, men man tar definitivt inte något mera. Jag hoppas att det var svar på frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! I lagförslaget läser jag följande: ”I lagförslaget har polismyndighetens synpunkter beaktats till alla delar utom vad gäller straffsatsen för rattfylleri mellan 0,2 och 0,49 där polismyndigheten förordar dagsböter istället för lagförslagets ordningsbot.” Det är det som är den stora skillnaden efter att polisen har gett sitt remissutlåtande, som ledamot Eriksson läste och som vi har bearbetat in i lagen. Det polisen inte tycker om är att vi har ordningsbot istället för dagsböter. Det är vad de inte tycker att är OK med den här lagen. Bara för att hålla sig till fakta. Sedan till de principiella påståendena om den personliga friheten och byråkratin och rättssamhälle. Det är precis det jag tycker att den här lagframställningen föreslår. Personlig frihet att kunna vistas ute i trafiken utan att behöva träffa en rattfyllerist som vi då anser att man blir efter 0,2 även om straffskalan upp till 0,49 är lite lägre än gränsen 0,5. Byråkratin blir mindre med tanke på att polisen ska förses med precisionsalkometrar och man behöver inte sätta igång hela den rättsliga apparaturen som man gör idag vid 0,5.

Talmannen

Tiden är ute.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Fakta är viktigt, jag hoppas att man ser på det i utskottet. Det finns flera av de saker som jag läste upp i polismyndighetens utlåtande som fortfarande finns i betänkandet, bl.a. att påföljderna ska stå i proportion till brottet. Jag förstår inte riktigt hur det kan bli mindre byråkrati med ett system med fyra olika klasser jämfört med det som vi har idag. Det får jag inte riktigt att gå ihop.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det är med tanke på att polisen förses med en precisionsalkometer så behöver personer som blåser över 0,2 inte skickas vidare till sjukhuset och gå före i kön till blodkontrollen. Man behöver heller inte sätta igång hela rättsapparaten om man blåser under 0,5 när vi vet att kompromissen går ut på att annars finns det en majoritet för 0,2 enligt det handlingsprogram som utarbetats från landskapsregeringen. Sålunda blir det inte mer byråkrati att ta den här kompromissen och det här lagförslaget än det andra alternativet som hade blivit en rak och hård 0,2 gräns. Det är precis där som det ur ett rättssäkerhetssamhälle och ett perspektiv som blir straffet om man blåser 0,21 i proportion med en ordningsbot istället för en dagsbot och körförbud till skillnad från om det skulle vara 0,2 med en rak gräns. Ålands framtids resonemang om 0,51 och grov rattfylla där och att o,49 är OK känns inte riktigt genomtänkt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är genomtänkt såtillvida att vi fortfarande skulle vara så gammaldags att vi skulle ge lite utrymme för personlig frihet, lite utrymme för den egna personliga moralen. Vi är helt övertygade om att har man en tydlig gräns istället för att folk ska behöva sitta och fundera på vad som riktigt gäller och vad är vad. Jag noterade att i Ålandstidningen den 24.4 står det i en krönika signerad Fredrik Granlund om att ålänningarnas fördomar om politiker går ut på att det snackas för mycket och görs för lite så innebär det här förslaget bara vatten på deras kvarnar. Så tror jag också att det är. Jag tog inte del i vin i parken-debatten, jag tyckte att det blev för mycket, men den här frågan har viktiga principiella frågor och därför ville jag lyfta upp dem. Den personliga friheten är viktig för Ålands framtid och den är viktig på riktigt, minister Karlström.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Jag vill bara besvara ledamot Erikssons fråga till mitt anförande där jag började med att säga att det är moderat samlings majoritet som stöder framställningen. Jag sade också att jag för fram mina egna åsikter när det gäller den här framställningen. Som det framgick av debatten är redan ltl Petri Carlsson av en annan åsikt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Talman! Tack för det klargörande. Det händer ofta, åtminstone för mig med mina fantastiska manuskript att jag glömmer bort både en och två ord. Jag hörde inte ordet majoritet, det kanske sades men det hördes inte eller om ledamot Holmberg glömde bort att säga det, det må vara hur det vill, nu vet vi i varje fall. För övrigt tyckte jag att det var ett väldigt bra anförande som ledamot Holmberg-Jansson hade.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson

Tack herr talman! Ja, det är så att gränser måste vi alltid sätta. Det måste finnas gränser och där håller jag med föregående talare, ledamot Eriksson, att de ska vara tydliga. Det måste vara målsättningen för lagtinget i all lagstiftning att det ska vara tydligt.

Herr talman! Som jag uppfattade det och som vi tassar lite som katten runt het gröt så är frågan: ”Är det fel att köra bil om man har strax under 0,5.” Det är en viktig fråga i dagens läge, när vi vill flytta från 0,5 ner till 0,2. Personligen skulle jag ha varit attraherad av ett rent förslag, dvs. att man skulle ha sänkt från 0,5 till 0,2. Då hade vi också varit 100-procent tydliga. Det lät sig inte göras och då tycker jag redan från första början när jag såg det här förslaget, så är det bra.

Det finns bra och det finns dåliga kompromisser. I det här fallet tycker jag att det är en väldigt bra kompromiss, som också är lite intressant och spännande. Jag vill direkt gratulera minister Karlström och teamet som har tagit fram detta. Det visar att när man kör fast så behövs det lite kreativitet och nytänkande. Det är så att 0,5 promille för mig är helt enkelt för hög gräns. Det är en för hög gräns. Man har för mycket alkohol i blodet om man blåser strax under 0,5. Då ska man inte köra bil.

Som jag sade så är modellen som vi har i förslaget bra. Vi kan kalla den den åländska modellen, med ordningsbot. Jag går inte in på detaljerna som andra har pratat om. Jag är övertygad om att det här kommer att avskräcka. Det kommer att sända ut en signal, folk kommer att bli försiktigare. Bara det att det har gått ut en sådan signal och att man blir försiktigare kommer att ge effekter som vi inte kan mäta. Åtminstone på kort sikt, men på längre sikt kan man gå tillbaka och säga att det där var ett bra beslut. Det handlar faktiskt om att rädda liv. Vi vet att alkoholen är en stor negativ faktor när det gäller trafikolyckor.

Det finns många andra frågor som man kunde kommentera här, exempelvis det här med näringslivet, som vi hade en diskussion tidigare för en timme sedan. När det gäller restaurangerna tror jag att de får marknadsföra sig på ett lite annorlunda sätt i framtiden, de får föreslå alkoholfria varianter, man kan dricka Ramlösa, man kan dricka alkoholfritt vin och man kan dricka alkoholfri öl. Nu kan jag inte priserna på detta, men jag kan tänka mig att skillnaden mellan en Ramlösa och en mellanöl inte är så speciellt stor. Tar man de alkoholfria varianterna av ölen så tror jag att de antagligen är ganska jämförbara med mellanöl, kanske till och med dyrare att dricka alkoholfritt. Nej, men det är vad jag tror. Man kan säkert få in de här pengarna ändå, för folk måste dricka någonting.

En intressant grej med den här lagen, den här lösningen, är att nu kommer vi att få fram statistik, för det är det som man alltid har sagt att det inte finns någon statistik mellan 0,5 och 0,2. Det kommer vi att få nu. Efter ett antal år kommer vi att ha en kurva som visar hur många som ligger i det här intervallet. Det är bra.

 Herr talman! Avslutningsvis så har jag en retorisk fråga, vem skulle vilja flyga med en pilot, en flygkapten, som har klarat 0,5-provet? Inte jag, det är en stor trygghet att veta att åtminstone för Finnair, SAS och de andra stora flygbolagen är det 0,0 som gäller. Piloten har autopilot och det är mycket större utrymmen mellan flygen när de möts än vad det är på en väg, när man susar mot varandra i 100 km i timmen, 90 km förlåt, och det är bara några meter emellan. Det är tänkvärt. Herr talman! Som vi har hört så är jag för den här lagen. Tack!

Ltl Petri Carlsson, replik

Herr talman! Jag vet inte om jag hörde fel, men ledamot Eliasson säger att man kommer att rädda liv med den här promillegränsvändningen. I den ena satsen sade han det och i den andra säger han att det inte går att mäta. Jag vill ändå kräva att man på något sätt kan se statistik. Det finns många exempel runt omkring oss där man har sänkt promillegränsen. Vad är det för statistik, var finns den, det måste finnas siffror som visar på att man faktiskt räddar fler liv om man sänker promillegränsen. Nå, den statistik som jag har tagit del av säger motsatsen. Vad är det för statistik, det vill jag veta.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Jag är inte expert, men jag ser det så här. Det finns ingen statistik idag, nej. Det är därför att vi inte har de här gränserna, 0,5 till 0,2 existerar inte och därför finns det ingen statistik. Vi vet hur många som kör grovt rattfulla, vi vet hur många som blåser över 0,5, men vi vet inte hur många som ligger i intervallet 0,2 till 0,5 så därför har vi ingen statistik att falla tillbaka på. Hade vi det idag skulle det ha varit lättare att ta den här förändringen. Det kommer vi att få och efter några år kommer vi att lära oss och då kan vi se effekterna av det här. Då hoppas jag att vi också kan säga att vi har räddat liv.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack herr talman! Det finns statistik på där man har sänkt andra promillegränser, precis som jag sade i en tidigare replikväxling, som visar på att det inte hade någon effekt att sänka promillegränsen på antalet trafikolyckor relaterade till just rattfylleri. Själva sänkningen av gränsen har på flera ställen visat sig att inte ger någon effekt. Utskottet borde ändå titta närmare på detta, och jag hoppas att de gör det. Det saknas information i det här lagförslaget. Att införa någonting för att det eventuellt kanske, är jag tveksam till när det kostar mer pengar, ökar byråkratin, skapar merarbete och sådana saker känns lite som att det står och svajar på svag grund.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Det kan faktiskt vara så, ledamot Carlsson, att det är många, många fler än vad vi kan förstå som kör bil strax under 0,5, det kan faktiskt vara så, men vi har inte någon statistik på det. För mig, om man ligger mellan 0,4-0,5 så ska man absolut inte sätta sig i en bil, för då är man lullig. Vi vet inte hur många det är. Det kan vara många fler än vad vi tror, det kan man bara spekulera i, men småningom kommer vi att få statistik på det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Jag håller med, som de flesta säkert vet, ledamot Eliassons anförande, men det finns en sak jag ifrågasätter. Statistik kommer vi aldrig att få i den här frågan. Det är det som är problemet. Det är liknande på andra ställen också. Ser man på den finska lagstiftningen så ändrade det ganska radikalt där i och med att man införde alkolås, som fångade upp betydligt mer alkoholister och rattfyllerister än vad jag någonsin kunde tro. Det fungerade betydligt bättre än vad jag trodde. Jag var skeptisk till det, det här kan inte vara någonting. Där har man fått en siffra. Vi har infört det och vi har också läkarkontroller på dem som åker fast för rattfylleri enligt det lagförslag som ligger idag. De måste ha bra leverprover och inte ha överkonsumtion på alkohol för att få tillbaka körkortet. Det här kommer att göra att man gör ingrepp mot det här. Jag ser de här åtgärderna vi har gjort nu redan, man har problem med att stora gäddor äter upp fiskar i en sjö. Vad gör man åt det? Tack!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Ja, det har jag inte svar på, men om vi återgår till ärendet så visst kommer vi att få statistik. Jag kan inte förstå annat än att vi kommer att få statistisk eftersom vi sätter in en ny gräns, 0,2 till 0,5. Där kommer det att ges ordningsboter. Det är klart att vi kommer att få en statistik på det. Den statistiken har vi inte haft tidigare.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Jag var lite onödigt provocerande mot ledamot Eliasson, men det kanske var avsiktligt också. Det här med gäddorna är också det resonemang som vi har här i salen, vi har stora gäddor som äter upp fiskarna. Hur ska vi komma åt det? Naturligtvis måste vi ha stort garn. Var vill de små gäddorna fortsättningsvis simma och bli stora, men det bekymrar oss inte överhuvudtaget. Det ska vara olika argument om frihet och ett raljerande kring det. Finmaskigt nät så får vi bort alkoholisterna härifrån och man tar också de grova rattfylleristerna om de den dagen råkar vara så nyktra, att de har valt att de köra bil så länge den dagen, att de har hunnit nyktra till. De dricker normalt inte när de kör. Jag tror att det finns en poäng där. Naturligtvis, med statistik, men man kan inte direkt säga att det var den här åtgärden som gjorde det här och det här, men det finns en del som blåser. Jag tror att det går mycket bättre än vad statistiken visar.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Vi är helt överens, ledamot Mattsson och jag. Det är vi ofta och det bekräftar också lite det jag sade. Tack för det!

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Herr talman! Det är många på talarlistan och det förs en livlig debatt. Det är jag glad över för det här är ett jätteviktigt ärende. Att sänka gränsen för rattfylleri från 0,5 till 0,2 promille är ett tydligt ställningstagande och en möjlighet att förmedla ett klart budskap, alkohol och bilkörning hör inte ihop. Användningen av alkohol i trafiken utgör de facto ett betydande trafiksäkerhetsproblem. Enligt haverikommissionärerna var förarna i ungefär var tredje trafikolycka under fjolåret påverkade. Redan från mitten av 1970-talet har omkomna i rattfylleriolyckor fördubblats. Det bara ökar och ökar.

Konsumtionen av alkohol har också ökat och personskador orsakade av rattfylleri ökar. Det här är alltså forskning som det här kommer från. Också körförmågan försämras av små mängder alkohol. Enligt forskarna Häkkinen och Laurell har man gjort flera fältstudier där man har undersökt förarens reaktionsförmåga vid 0,5 promille i krävande trafiksituationer. Efter en portion alkohol förbättras reaktionen lite, men samtidigt ökar mängden fel. Efter den andra alkoholportionen ökar både reaktionstiden och antalet fel. Stoppsträckan ökar på grund av alkoholens inverkan och reaktionsförmågan i kritiska situationer försämras. Olycksrisken ökar betydligt från 0,35 enligt forskningen av Vaimosi och också Borkenstein, men också Olgen och Mokowitch.

Att säga att det inte finns forskning och statistik och att vi inte vet vad vi bygger våra lagar på är bara löjligt. Det är bara att googla så får du fram hur mycket som helst. De tester som nu görs och andra forskningar gällande misstänkt rattfylleri innehåller också en stor del läkemedel och droger. Vi har tidigare diskuterat det här med blandmissbruk. Det är speciellt riskfyllt att blanda alkohol och övriga rusmedel i trafiken. Som exempel kan nämnas att marijuana i sig nedsätter förarens prestationsförmåga då man i en liten mängd marijuana tillsätter en väldigt liten mängd alkohol, 0-0,4 promille, minskar förarens körförmåga märkbart och olycksrisken ökar. Den här forskningen gjorde Robben redan 1998. En sänkning av promillegränsen till 0,2 promille skulle alltså göra det mycket lättare att ingripa gällande blandmissbruk och dess risker.

I Sverige sänkte man redan 1990 promillegränsen till 0,2. Enligt deras uppföljningsundersökningar körde förarna mer sällan alkoholpåverkade. De som åkte fast för rattfylleri hade en lägre alkoholhalt än tidigare. Antalet trafikolyckor och dödsolyckor minskade. Det här är forskning från Nordström och Åberg. I Norge sänkte man promillegränsen år 2001 till 0,2 promille. Enligt deras uppföljningsundersökningar har också där rattfyllerister minskat och fördömandet av rattfylleri har ökat. Man har alltså fått fast fler.

Redan i Finland 1981 har man debatterat detta, alltså för 30 år sedan, men varför händer det ingenting. Kanske det är vår kultur eller hur vi ser på drickandet och rätten att få dricka, men så vill inte jag att vi ska ha det på Åland. Därför är det mycket glädjande att vi nu kan ha ett eget åländskt förslag. Det är faktiskt så som vi kunde analysera under debatten idag att det har blivit accepterat att köra efter att man har druckit lite alkohol. Förarna, precis som ni själva, bästa lagtingsledamöter förklarar i era anföranden, är bättre än tidigare att räkna ut hur mycket alkohol man kan dricka och ändå köra bil. Den här forskningen hittar ni i Mäkiö och Haukkala.

Ungdomarnas, vilket också flera debattörer tar upp, uppger allt fler att de kör efter att de har druckit alkohol. Den undersökningen hittar ni från Trafikskyddet år 2005. Hälften av 18–24-åringarna har den åsikten att körförmågan inte försämras efter en öl. 30 procent av föraren uppgav att de kör efter att de har druckit två öl.

Nå, tycker ni inte nu, bästa vänner, att vi behöver ha en normgivande lagstiftning, det tycker jag. Den här debatten borde absolut handla om attityder, inställningar och alkoholkultur. Rätten att ta sig ett glas vin eller en öl efter maten fast man kör borde inte vara en rätt. Det borde vara absolut accepterat att komma till en fest, till en restaurang och inte dricka. Det borde inte vara så att vi pressar den som är med bil, och säga att du kan ta ett glas skumpa, det går helt okey, du kör ju först om fyra-fem timmar. Det är helt okej, du kan ta en öl nu, ja sedan kanske en öl till. Det borde vara accepterat att säga nej, jag kör bil. Det gör det lättare för gravida, det gör det lättare för alkoholister, det gör det lättare för sådana som vill vara absolutister. Varför inte skapa den känslan som jag tycker att är sund.

Normgivande lagstiftning har varit lyckad. Exempelvis utanför Ytternäs skola måste man köra 30. Man sänkte också hastigheten i Mariehamns stad. Vi fick läsa stora rubriker om arga människor som tyckte att de borde ha rätt att få köra lite hårdare när det är raka sträckor. Vad ser vi idag? Jo, hastigheten har sjunkit i Mariehamns stad, man saktar ner när man kör förbi dagis där det står 30, eller skolor. Det är bra. Vi har hört under debatten att rökning på restaurangerna har minskat. Det är också lyckat. Är det inte ett sådant samhälle som vi vill ha?

Den här reformen kommer sannolikt att kräva en debatt och har redan startat en debatt i riket. Det är bara bra att vi föregår som exempel, precis som Norge och Sverige. Nu är Åland med på tåget och kanske det får Finland att tänka om, med tanke på att de redan i riksdagen 1981 hade den här debatten och inte så mycket har hänt sedan dess. Sedan är det så att sänkningen av promillegränsen har ingått i landskapsregerings handlingsprogram om missbruk. Det är det här det egentligen handlar om, att nu verkligen komma till slutet.

Det som jag skulle vilja lyfta fram, som inte alls har diskuterat, är det här med sjöfylleriet, som verkligen också existerar, men som också verkar vara ett tabuämne i den här salen. Vi bor på en holme, de flesta av oss har en båt, vi rör oss mycket på sjön. Det finns grund, det finns kobbar, det är svårt att köra i den åländska skärgården, åtminstone för mig på Kökar. Där tycker jag också att vi måste börja diskutera hur sjöfylleri ska börja beaktas. Är det okej att köra berusad på sjön? Det tycker inte jag. Tack!

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Jag undrar om ledamot Kemetter har koll på vad den faktiskt gällande gränsen är för yrkesfiskare. Jag får olika svar från olika håll, är det fortfarande 1,5 promille? Om det fortfarande är 1,5 promille måste jag säga att jag är benägen att hålla med om att man behöver se över lagstiftningen på sjön.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack herr talman! Jag är inte någon expert, det ska jag inte säga, men jag har också hört att det är sådana här siffror och därför ville jag ta upp det i debatten. Alla av er har åkt på sjön. Sitter man i en öppen båt och har tagit sig ganska många glas och ska försöka köra så går det så jäkla fort. Det ska gälla precis samma regler som på land, som att köra bil, det borde också gälla på sjön. Det är min personliga åsikt. Tack

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Jag har engagerat mig i den här frågan ganska länge. Det som fick mig att engagera mig från början var när jag stod och hade alkotest för bilar. De som då blåser 0,49 två gånger efter varandra fick åka vidare som om ingenting hade hänt. Körkortet blev inte indraget, det hände ingenting utan det är tack och ha en trevlig kväll, medan för dem som blåser 0,5 två gånger efter varandra blir det stora konsekvenser, framför allt om man ska på semester eller om man kommer till Åland på grund av något annat. Körkortet blir indraget under en ganska lång tid, det är böter, fotografering, blodprovstagning osv. Jag tycker inte heller att den biten är bra. Det här som Ålands framtid har att man skulle göra en ännu skarpare gräns, det är en knivskarp gräns, är inte heller bra. Det är någon som får fara vidare som om ingenting har hänt.

Vi har en glidning i lagstiftningen normalt i alla överträdelser. Från lindrig, till normal och till grovt brott och det tycker jag att man ska ha här också. Jag anser att rattfyllerister tar många liv och förorsakar stora skador. Alkohol och trafik hör alltså inte ihop. Jag fasar med tanke på att mitt barnbarn skulle sätta sig i en skolbuss eller någon annanstans där någon har mellan 0,4 och 0,5 promille. Det tror jag att de flesta här är överens om att det inte är någonting som är eftersträvansvärt i något sammanhang. Framför allt som det har varit uppe här flera gånger. Den normativa lagstiftningen är det som är centralt.

Vi ska också veta att det inte bara är här på Åland som vi har den här inställningen om den här förändringen. Nordiska ministerrådet hade samma åsikt i Helsingfors 2012 då man tog ett beslut om att verka för att hela Norden borde ha en gräns på 0,2 i biltrafiken. Däremot finns det en positiv tendens när man ser på rattfylleriet i hela Finland. Det går neråt, det har minskat radikalt sedan 2007. Kanske det är alkolåset som har haft sitt inträde. Man hamnar också i fotboja i riket, vilket vi inte har här. Det kanske skulle vara ett bra alternativ för dem som får ett ovillkorligt fängelse, att man fortsättningsvis kan ha sitt jobb kvar, att det inte fullständigt slår sönder alla sociala strukturer, men dit har vi inte kommit ännu.

Den hälsodeklaration som ska vara när man ska förnya körkortet efter rattfylleri är också viktig. Man ska ha, som jag tidigare nämnt, ett rent leverprov. Vad gäller precisionsalkometern förfasar man sig över kostnaden, men jag vill lyfta fram den en gång till. Det här är en inbesparing för samhället i och med att polisen inte behöver fara med rattfyllerister på kontroll till sjukhuset osv. Man avlastar också sjukvården med det. Det blir inget större problem. Man kan ha dem mobila så att man kan blåsa ute i Eckerö och på så sätt slippa ta busen med och fara in till stan.

Att polisen ska stå och övervaka dem som har blåst över 0,2 för att de ska bli nyktra, fungerar det naturligtvis inte så. Jag betvivlar att polisen överhuvudtaget har rätt att tillåta någon att köra bil. Jag tror att om jag kommer till polisen och säger att jag vill blåsa i alkometern för att vara säker på att jag inte har 0,5 idag, så tillåter man inte att man gör det överhuvudtaget. Det är inte något som kommer att belasta myndigheten heller.

Sedan ska vi veta att vart tredje dödsfall i vägtrafiken i Finland beror på olyckor där någon av parterna har varit påverkade av alkohol. Tittar man på statistiken och utredningar som har gjorts ska man veta att 25 tjejer mellan 18-19 år åker någon gång under året med en rattfyllerist, medvetna eller omedvetna om det. Alltså det är en på 7-8 som enligt statistiken gör det. Det blir ganska stora siffror också där. Oftast är det killarna som kör i fyllan i det här sammanhanget, här har vi inte jämställdhet ännu.

Ca 20 procent av de omkomna personbilsförarna har alkohol i blodet, 70 personer dör i alkoholrelaterade trafikolyckor. Var tredje ung förare dödas i trafiken, alltså det här är väldigt stora problem och naturligtvis löser vi inte problemet med att sänka till 0,2, men det är en bricka i spelet och det är på rätt håll att man på sikt kan förändra. Det finns ytterligare siffror kring det här. Var tredje mopedist som dödas har alkohol i blodet. Det säger sig självt att det är en väldigt utsatt grupp och i den åldern också, man är oskyddad på mopeden, man har både dåligt omdöme och dålig erfarenhet i den där åldern.

Alkohol är ingen hälsokost, det ska vi ha klart för oss när vi pratar om alkohol och man pratar om frihet osv. Det är ingenting som man i det långa loppet mår bra av. Det har uppenbara fördelar, måste jag säga, när vi umgås människor emellan, men däremot inte om man tar det som självmedicinering om man mår dåligt. Om man dricker själv kan det vara förödande.

I mitt jobb har jag diskuterat många gånger sådana som har åkt dit för rattfylleri. Vid ett flertal tillfällen är det fullständigt vanliga normala människor som har vettigt omdöme, det är familjefäder osv. Om man frågar hur de kunde sätta sig bakom ratten och köra så där får man inget svar. När man kommer upp till en viss promille så försvinner omdömet fullständigt. Man har egentligen ingen aning om vad man har gjort. Det är mycket enklare för de vanliga människorna som hamnar i det här tillståndet av nästan patologisk fylla, man sitter aldrig bakom ratten och kör överhuvudtaget i något sammanhang när man har druckit alkohol.

Alkoholisterna och överkonsumenterna är ett kapitel för sig. Där är det också de som dricker en eller två öl på morgonen för att dämpa oron och ångesten som man kan få om man har alkoholproblem, det är ju först på eftermiddagen som jag ska köra, tänker man. Det ligger i sakens natur att en alkoholist kan hålla sig nykter, de kör ofta på kalas också för de vet att om de börjar dricka lite så tappar de kontrollen. Så är det också i det här fallet, man dricker och sedan far man i alla fall och ställer till med en rattfyllerigrej.

Nej, noll i trafiken finns det många fördelar med. Hur stark alkohol är det? Man ser när en missbrukare går ner sig, man lämnar allt som normalt har stor betydelse för en människa, man tappar körkort, man tappar kanske familjen, man tappar respekten, arbetet, ekonomin, vänskap osv. för alkoholen har väldigt stora krafter som vi jobbar emot.

I och med att vi ingriper för dem med alkohol i trafiken, man ger en tankeställare till dem som åker fast med en låg promille och det innebär kanske att de slutar köra, nyktrar till och tar itu med sitt alkoholproblem också.

Debatten är lång och jag tror att jag kan stanna här. Jag vidhåller fortsättningsvis att det här är en bra lagstiftning och jag hoppas att den ska få rätt bemötande och att vi ska få så stor enighet i salen som möjligt. Tack!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Forskningen visar att en straffpåföljd och dess storlek har tämligen ringa betydelse för beteendet hos människor, i all synnerhet ifråga om beteende under alkoholpåverkan. Samma forskning visar att den största avskräckande effekten har risken att åka fast. Det här är en grundmurad sanning i straffrätten och den bestrids inte, vad jag känner till i alla fall, i vetenskapen. Det här gäller också på Åland och i Finland. Det är en effektiv polis som gör att vi har de här låga rattfyllerisiffrorna i Finland och på Åland samtidigt som vi har en hög alkoholkonsumtion i Finland och kanske minst lika hög på Åland. Risken att åka fast är den helt avgörande effekten. Normen och sanktionens storlek har en marginell betydelse.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! På det området är jag benägen att hålla med ledamot Gunnar Jansson, jag uttryckte mig kanske lite oklart i något sammanhang här. Väldigt många straff har skärpts, det är ett år för vanligt rattfylleri och två år för grovt rattfylleri och då blir man av med körkortet. Det kan påverka lite. Det är normen, tanken, så att barnen växer upp i hem där man på varje kalas sitter och säger att man kan dricka två glas vin till maten, du kan dricka tre glas vin, du kan till och med dricka fyra glas vin utan att du blir full, du kan dricka så och så mycket öl, men du kommer inte över 0,5. Man ska ha en grundinställning redan från barn att man inte kör bil när man dricker sprit och man kör inte bil när man är full. Alkohol och trafik hör inte ihop. Det är det som jag är ute efter, attityden. En attitydförskjutning är väldigt svår att få till stånd, därför är det väldigt viktigt att den ska finnas och vara klar och tydlig.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Där är vi överens, normerna har ganska begränsad effekt för attitydförskjutningar, det krävs andra metoder. Det stämmer. Jag kommer återigen till polisens förebyggande verksamhet. Den har varit framgångsrik och den är det, kollegan Åke Mattsson, en framgångsrik polis för egen del. Jag tycker att polisens preventiva verksamhet är bra. Låt domstolarna sköta domsmakten, dvs. rättsskipningen. Polisen sköter preventionen och beivrande av brott och så får domstolarna sköta påföljderna.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Det finns nog ingen spricka här mellan ledamot Jansson och mig. Jag skulle gärna ha sett att det hade varit en strafforder åtminstone för det här brottet. Tyvärr nådde vi inte ända fram och det kunde också ha varit ett straff med hot om fängelse i botten också vid upprepade fall. Det är politikens vardag att man får kompromissa och att det är bättre att vi har en norm att det inte är okej att köra i fyllan. Jag kan leva med den här kompromissen fastän det inte är optimalt för mig heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Jag såg den här meningen, som var uppe tidigare i en diskussion, att personen inte blir av med körkort, men får naturligtvis inte köra bil innan promillehalten har sjunkit under 0,2. Jag tyckte att den fanns med i någon replikväxling och undrar hur man ska göra i den bedömningen. Det fanns något resonemang om förbränningstider, om hur mycket man förbränner per timme osv. Problemet när man upptäcker promillehalten är att sållningsinstrumenten ger en ögonblicksbild, de talar inte om kurvan är på uppåtgående eller nedåtgående, så att prata om förbränningstid där blir lite problematiskt. Det hoppas jag att också utskottet kan titta närmare på, vi inte får något svar här idag. En lösning skulle förstås kunna vara att polisen tar flera prov med korta mellanrum, men det innebär ytterligare en mycket svår hantering. 

Ltl Eliasson tyckte bland annat att vi, genom att ändra lagen från 0,5 till 0,2 promille, får veta hur det ser ut med statistiken. Här vet jag att man västerut tar alkotest vid alla trafikolyckor, om det inte är uppenbart onödigt. Nu är jag inte så kunnig i hur man exakt gör här. Någon annan kanske vet? Men vi borde i så fall kunna få veta åtminstone hur det ser ut vid olika promillehalter utan att ändra gränsen.

Jag tänkte lite berätta om statistiken från rikssidan som jag har tittat på. År 1994 ändrades gränsen för grov rattfylla i Finland från 1,5 till 1,2 promille. Det var effektlöst och ändrade inte statistiken. Däremot framgår det tydligt av statistiken att totalkonsumtionen av alkohol är klart kopplad till antalet rattfyllor. Här ser man i Finland mycket tydliga kopplingar. Till exempel så hade man 27 544 fall av rattfylleri år 2007 som till år 2012 sjönk till 19 134 fall. Alltså en minskning av antalet med 8 410 fall av rattfylla. Utan att ändra promillegränserna! Ytterligare så kan man se att 96 människor dog i rattfyllerirelaterade olyckor år 2008, vilka mer än halverats till 43 dödsfall år 2012. Utan att ändra promillegränserna! Så sänkta promillegränser kommer inte att utrota rattfylleriet. Däremot tycker jag att det är viktigt med signalen vi sänder i sammanhanget med grov rattfylla där de verkliga problemen finns. Därför kan jag stöda en sänkning av gränsen för grov rattfylla.

Tillämpningen av lagen borde dessutom bli skarpare. Idag kan en rattfyllerist komma undan med dödsvållande med ett lindrigare straff än det man får i straff för till exempel dråp. Sådant kränker medborgarnas rättskänsla. Så, ja, en sänkning av promillegränsen för grov rattfylla är okej, men inte den att sänka den lägre från 0,5 till 0,2. Det är helt enkelt onödigt och ger fel signal då vi plötsligt kriminaliserar fler ålänningar i onödan, ger polisen mer arbete, ökar kostnader, begränsar individens frihet och kan drabba en del av näringslivet negativt som ledamot Annette Holmberg-Jansson redde ut. Som jag sa i en replikväxling; ansvarsfulla ålänningar kör inte på 0,5 promille, inte heller de med 0,2 promille. De som inte är ansvarsfulla kör med vilken promillehalt som helst. Det här lagförslaget kommer inte att ändra på det och är således onödigt. Tack för ordet!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Fru talman! Det är jättebra och det tar man tacksamt emot att det sker en minskning trots att man inte har sänkt promillegränsen. Fortfarande är det 43 liv och man ska naturligtvis göra alla insatser som man kan för att försöka minska dödligheten och riskerna i trafiken. Bara för att det minskar idag ska vi inte avstå ifrån att göra en sådan här förändring. Varför jag egentligen begärde replik nu var ledamot Petri Carlssons funderingar på hur en som hade blåst över 0,20 ska få reda på när man kan köra på nytt. Jag är övertygad om att den personen väntar nog säkert tills han eller hon tryggt kan köra sin bil hem.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Jag undrade inte över det, det fördes fram i ett tidigare resonemang om förbränningstiden per timme av alkohol. Det undrade jag om man kan förlita sig på. Kurvan kan vara på väg uppåt också och då kan man inte säga att förbränningstiden blir exakt så där. Det var det jag vände mig emot lite. Förklaringen var inte tillräcklig.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Ledamot Carlsson hade också en diskussion om att polisen måste ta flera prover osv. Det tycker jag inte är aktuellt. Det är så att har man blåst för mycket så får man se till att man kommer tillbaka till bilen när man vet att man kan köra på nytt. Det måste man ta ansvar för själv.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Ja, det är möjligt, men jag tycker förstås att utskottet kan diskutera detta med polisen hur de ser på det här, hur man arbetar med det här. Polisen är trots allt den som ska övervaka att den här lagen följs. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Jag kan hänvisa till ordväxlingar som har varit här i salen när det gäller statistik. Man hänvisar till att det inte ändrade när man sänkte grovt rattfylleri, det har inte med det att göra, men samtidigt kommer det andra ändringar. Det sker saker i samhället på flera olika plattformar, men man kan inte stirra sig blind på statistik. Samhället är inget Excel dokument. Det som gjorde att rattfylleriet har minskat, som man är övertygad om, det är alkolåset idag. I och med att de kom in syns det en klar förbättring. Tittar man på alkoholisterna så är det otroligt många som inte återfaller i rattfylleribrott i och med att man har fått alkolås. Därför kan det också vara så att man kan erbjuda alkolås åt dessa personer som blåser 0,4 om man kommer efter ett år tillbaka och blåser 0,4 igen. Då uppdagas det att man tydligen har ett problem och då borde man skaffa ett alkolås när de är nyktra. Det är ett steg att komma framåt. Det finns många fördelar kring detta. Att bara hänga upp sig på en enda sak och titta på fakta är inte bra.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack talman! Den information som jag har fått fram är att det är den totala alkoholkonsumtionen som är det som har sänkt antalet olycksfallen som har med rattfylleri att göra. Alkolås vid grov rattfylla är självklart okej.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Vi har alkolås vid rattfylleri över 0,5 redan nu. Att sänka grovt rattfylleri, man bryr sig inte om det är grovt eller inte när man kommer upp till den promillen. Det är egentligen medan man har vett och sunt förnuft kvar bland dem som tappar det när man dricker, det är också de som kör i fyllan, så det ska vara stopp redan där. Man kör inte överhuvudtaget så länge man har det kvar. När du börjar gå över 0,5 har du tappat en del av omdömet. Det är helt uppenbart, det är inte någonting som är en konflikt här. Därför borde gränsen komma tidigare, innan vi börjar tappa kontrollen. Nu är det alldeles för sent som det är idag.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Som jag sade så tycker jag att ansvarsfulla ålänningar inte kör med 0,5 och man ska inte heller köra med 0,2. Jag tror inte att gränserna kommer att ändra på dem som inte är ansvarsfulla. Jag tror inte att en sänkning av gränserna kommer att förändra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ledamot Petri Carlsson för ett resonemang där han säger att de verkliga problemen gäller för dem som tas för grov rattfylla och att det här förslaget inte kommer att spela någon roll. Det är inget kritiskt resonemang utan det utgår från att alla trafikbrott som sker under alkoholens inverkan helt enkelt bara kommer sig av att det finns några väldigt stora konsumenter. I nästa sekund säger han att den totala alkoholkonsumtionen har en sådan effekt att om den sjunker så minskar antalet rattfylleribrott. Jag kan intyga att då gäller det inte dem som drabbas av grov rattfylla. Sedan menar ledamot Carlsson att det inte spelar någon roll att vi sänker till 0,2.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det finns ingen vetenskaplig fakta, det finns ingen statistik som visar på att det har en effekt på antalet rattfyllerifall som minskar i och med att man sänker promillegränsen. Vi kommer att ha dem som kör med 0,4 som orsakar lite fler trafikolyckor än dem som kör med 0,2, det finns det statistik på, men de stora svängningarna kommer efter 0,5 eller 0,8, där kommer den enorma ökningen av kurvan. Själva sänkningen av promillegränsen har inte, vad jag vet, någon statistiskt säkerställd effekt på att det finns färre trafikolyckor som är relaterade till rattfylleri.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ledamot Petri Carlssons partibroder hade andra uppgifter som han förde fram här i debatten. Man måste skilja på hur många rattfyllerifall som polisen tar och hur många trafikolyckor med skador som uppstår som en följd av rattfylleriolyckorna. Det som ledamot Petri Carlsson sysslar med är just det att han försöker ringa in en liten grupp som är förklaringen och de värsta som samhället ska åtgärda, inte den generella normen. Det är det som är fel i ledamot Petri Carlssons resonemang. När den generella normen förändras så att det blir ännu svårare att dricka och köra bil så drabbar det alla och vi får mindre trafikolyckor på grund av det.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Jag tycker inte att det står i strid med det som min kollega sade, om det var vtm Roger Jansson som ledamot Barbro Sundback hänvisade till. Jag sade precis att jag höll med om att det finns en liten ökning upp till 0,5, men de stora förändringarna kommer senare. Det jag sade var att en sänkning av promillegränsen finns det ingen statistik som visar att det skulle minska antalet trafikolyckor, som är relaterade till rattfylleri. Fortsättningsvis så har jag inte sett något sådan. Kanske utskottet kan presentera det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! I kollegan Petri Carlssons anförande ingick många intressanta uppgifter av statistisk art och annat. Jag vill igen bara påpeka och belysa att normers effekt på beteende är i vår kultur mycket begränsat. Man brukar säga att 75-76 procent av befolkningen följer en norm för att den finns, resten bryr sig ganska lite om innehållet i den, med tanke på sitt eget beteende. Det här är stabila siffror som vi har i vårt samhällssystem. Den stora effekten till laglydnad är just risken att åka fast. Låt oss vara överens om det. Jag var lite osäker till hur kollegan Carlsson förhöll sig till den frågan i hänvisningen till att lagstiftningsändringar har påverkat siffrorna i den och den riktningen. Kan så vara men det vi vet är att risken att åka fast är den stora faktorn som gör att vi har de siffror som vi har.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Det är möjligt att det är så att risken att åka fast har en sådan effekt. Jag har inget mer konkret att säga i den frågan. Jag förstår inte riktigt hur ledamot Jansson kopplade ihop det till frågan om promillegränserna. Kommer det att öka den känslan? Jag tror knappast att de som inte är ansvarsfulla och kör ändå med dessa promillegränser inte bryr sig så mycket om risken att åka fast. Det hörda jag min rutinerade erfarna kollega Åke Mattsson menade med sin långa erfarenhet att de här som åker fast för mindre, de bryr sig inte ett dugg om de åker fast eller inte och vilka straffen är.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Det är viktigt det som diskuterades tidigare, införande av alkolås och andra tekniska medel som försvårar bilkörning under påverkan av alkohol, om det har effekt i det konkreta fallet. Vad gäller den allmänna lagstiftningens effekt på hur folk kör är den begränsad. Alla vet om man är påverkad av alkohol eller inte, om man har gjort det åtminstone till en viss nivå, därefter kan det vara lite si och så, men få vet på vilken nivå promillegraden ligger, är det 0,3, 0,5 eller 0,7 etc. Samtidigt vet alla att nu löper jag en risk och risken är att åka fast, vad påföljden kan tänkas bli brukar inte ha stor betydelse med tanke på beteendet. Det är risken att åka fast som är den stora faktorn och viktiga faktorn.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Vi håller på att göra en ganska enkel sak väldigt svår. För mig handlar hela den här lagstiftningen åtminstone om var vi vill från politiskt håll sätta ribban vad gäller alkoholförtäring och framförande av ett fordon i trafiken. Ska vi ha 0,5 eller 0,2 som gräns? Det spelar ingen roll. Oberoende vilken lag vi stiftar så är det någon som vill vara brottslig och sätta sig bakom ratten och köra onykter och vålla problem i trafiken, så då spelar det ingen roll var nivån är. Därför tycker jag att vi har fastnat alltför mycket i debatten runt olika teknikaliteter.

Jag är lite förvånad över att vi inte har fått något gruppanförande från liberalerna överhuvudtaget i den här saken idag. Man har mera fastnat i teknikaliteter i lagstiftningen, men det viktiga är om vi vill ha 0,5 som den lägre gränsen eller vill vi ha 0,2. Som jag har uppfattat det här i salen har vi en majoritet för 0,2. Även tidigare fanns det en majoritet som har uttryckt sitt intresse att sänka till 0,2, jag tillhör själv en av dem. Däremot har det kommit argument som har gjort att i det här, som man kan kalla för kompromissförslaget som man har lämnat, så är det de facto straffpåföljder. Vad händer efter 0,2? Är det samma sak att ha 0,2 och 0,49 eller som vi idag har mera än 0,5. Där tycker jag att den straffpåföljd som nu är föreslagen är rimlig jämfört med många andra brott som du kan göra både i trafiken och i samband med framförande av fordon.

Man har sagt att det här inte är tillräckligt genomtänkt. Jag tycker att det är väldigt bra genomtänkt. Det är rätt att Åland använder sig av sin egen behörighet när vi de facto har det i vår lagstiftning. Jag tror att Finland eventuellt kommer att ta efter detta nya system att kunna tillhandahålla sig statistikunderlag, som vi har hört tidigare. I Sverige har vi 0,2, i Finland har vi 0,5 och på Åland har vi hittat någonting som är ett nytt system helt enkelt.

Fru talman! Tittar vi även på det som har varit i media angående rapporteringen av det här, måste jag ändå tillägga att jag förvånar mig över den mediarapportering som har varit i den här frågan. De som har förespråkat 0,5 under hela debatten hitintills har sagt det utifrån möjligheten att kunna gå på lunch, kunna ta en öl till maten eller middagen eller någonting annat. Nu gjorde de från medias sida ett test varpå testet visade att efter en öl så var man fortfarande under 0,2. Ja, då måste vi ta två öl. Med 0,5 kan du ta tre-fyra öl till lunchen och fortfarande köra bil och vara under 0,5. Kära kolleger, jag hoppas att vi ska fokusera på det som lagen egentligen handlar om, 0,2 eller 0,5. Tack fru talman!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Det var precis det jag sade också, ledamot Nordberg. Det är gränserna som vi ska diskutera, det är de som är intressanta. En replik som vår kollega med stor lagtolkningserfarenhet Gunnar Jansson sade är att det är den avskräckande effekten som har visat sig viktigast. Det är självklart att om man sänker från 0,5 till 0,2 så kommer den avskräckande effekten att bli större, efter vad jag kan förstå.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Det är just det jag var inne på. Det är den politiska viljan, det som vi från politikerroll vill signalera till allmänheten, att bilkörning och alkoholintag inte hör ihop. Därför tror jag att det är viktigt att vi gör det här, men det spelar ingen roll vilken lag vi tar så stoppar det inte någon som är kraftigt berusad att ta bilen och köra iväg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack fru talman! Kollegan Mika Nordberg säger att ordningsboten är en nyhet. Då avses den uppenbarligen i förbindelse med rattfylleri. Ordningsbot infördes i lagstiftningen i Finland och på Åland 1983 så det är ingen nyhet. Det nya i det här sammanhanget är att polisen ska utfärda påföljd av rattfylleri. Det är någonting som jag och liberalerna mycket noggrant tänker oss för. Om det verkligen är ett brott som benämns som rattfylleri, är det inte en fråga för domstol? Är det verkligen en fråga för fältet? Igen, i grundlagens belysning av att den dömande makten ankommer på domstolar, medan den förberedande och preventiva verksamheten med mera ankommer på polisen.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag skulle önska att ltl Gunnar Jansson åtminstone i det här fallet skulle kunna svara på frågan: ”Står ltl Gunnar Jansson bakom 0,5 eller ser han med positivitet mot en sänkning till 0,2?” Det är väldigt lätt att gömma sig bakom teknikaliteter i lagstiftning efter lagstiftning efter lagstiftning. Det här är så enkelt, man måste kunna säga om man är för 0,5 eller 0,2. Vi fick ingen upplysning i lagtingssalen angående liberalernas ställning i frågan 0,2 – 0,5.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Det är väldigt svårt för mig att besvara en fråga i en replik för i repliker ska det inte förekomma frågor.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Då vill jag gärna uppmana ltl Gunnar Jansson att begära anförande här i salen och lämpligen leverera oss det ställningstagandet i frågan från talarstolen.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Göte Winé

Fru talman! Visst är det så att det är svårt att se förändringar, svårt att acceptera något nytt. Jag stod utanför och pratade med en annan ledamot och så säger han: ”Nå lite råddigt är det nog”. Det är klart, det är någonting nytt, det är annorlunda. Kanske vi inte behöver vara som alla andra. Vi vågar tänka utanför boxen, vi vågar säga det nya. Jag skulle själv sett en sänkning rakt av till 0,2, så gammalmodig är jag. Det här lagförslaget är någonting helt nytt och att det är minister Karlström som föreslår det förvånar mig inte det minsta. Nu har landskapsregeringen kommit med ett nytänkande. Det tog mig ett tag att se fördelarna med det här, men i morse tänkte jag att på något sätt är det här en kreativ självstyrelsepolitik, man vågar tänka nytt. Ser vi det politiskt är det som ministern sade i en replik, det finns en majoritet för 0,2 promille i den här salen. Nu kan vi testa, som jag kallade lagen tidigare idag, Lex Karlström och våga se det nya. Vi kan gömma det bakom teknikaliteter och försöka prata sönder det på det viset. Ändå ser vi debatten här idag om 0,5 eller 0,2.

Det är inte så många som säger att det här med att ha en ordningsbot är fel, utan det är kanske mera att man inte vill se 0,2 för man stör sig på friheten, rättigheten. Man ska ha rättighet att dricka alkohol och sedan köra. Ledamot Åke Mattsson uttryckte sig riktigt bra, som jag ofta brukar säga. Att jaga de här med 0,3-0,4 är inte det vi är ute efter. Att man har så många som sitter emellan, som polisen Åke Mattsson såg när han var polis. Det var inte en och inte två gånger utan kanske det var flera gånger och det är dem vi vill nå.

Det är så, som det också tidigare nämndes om, man är så mycket sämre förare med 0,5 än med 0,2? Jag hittade siffror från ett beslutsstöd från Akademiska sjukhuset, en chefsöverläkare hade kommit med en text om 0,3 promille, det var en normalbyggd person, säkert en mindre person än jag, där hade man den normen, men 0,3 promille, avslappning, brist på koncentration och försämrad förmåga att klara av fina manövrar och små riktningsförändringar, 0,4 promille, försämrad bedömning att verifiera synfältet, dålig avståndsbedömning och försämrad iakttagelseförmåga. Försämrad iakttagelseförmåga! De som vill ge friheten ser också ett okej till en försämrad iakttagelseförmåga i trafiken. Hm!

Bästa lagtingskollegor, jag vill ha en nykter trafik och jag vill se en sänkning till 0,2 promille. Det har jag väntat på länge. Förra regeringen försökte, men kom inte i mål med det här. Nu har vi hört när man sänker ett lagförslag och vi får en normativ lagstiftning till 0,2 promille. I ett tidigare replikskifte sade någon att hur ska de veta när de kommer till Åland att vi är ett självstyrt örike och har 0,2 promille? Jag själv åkte färja från Åbo till Stockholm i helgen med bil. Jag fick en lapp på backspegeln och där står det: ”I Sverige gäller 0,2 promille”. Klart och tydligt. Åker jag samma rederi och åker till Mariehamn kan det stå information om Åland och att det är ett självstyrt örike och att där gäller 0,2 promille.

Med den här debatten och det här nytänkandet i Lex Karlström så når det här som 1 000 kor, man får man en ny tröskel lite längre och det gör att man pratar ganska mycket om det i riket. Jag var på simtävlingar i slutet av förra veckan och även där nämndes det om det nya förslaget.

Fru talman! Nu har vi äntligen ett lagförslag om 0,2 promille och det tackar jag minister Karlström för. Sedan om man tycker att det är råddigt så om två-tre år så tycker man att det här är ganska klart. Då har man accepterat förändringen, men det tar en tid att acceptera förändringar. Jag tackar för det och ser fram emot att lagförslaget går vidare och att vi har 0,2 promille som gräns i trafiken på Åland.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Det var ett klarsynt anförande av ltl Winé den här gången. Han nämnde mig med de här frustrationerna. Vi har diskuterat dem i och med att vi har samarbetat ganska mycket under den här tiden. Det är det viktiga, de som börjar köra i fyllan är kanske mopedisterna redan. Det fanns uppgifter om att vid Gnisten hade barn berättat för sina föräldrar att mopedisterna där drack öl och körde moped därifrån. Det är det som händer idag, det är där det börjar. Med andra ord, blåste mopedisterna bara 0,3 så måste polisen klappa dem på axeln och de får fara vidare. Att avbryta körningen är ganska viktigt. För mig är detta det väsentliga att få fram, de här personerna behöver inte ens få en ordningsbot. Det viktigaste kunde vara att man plockar bort dem från trafiken, de ska inte köra mer. Det är en bit på vägen, det kan vara en strafforder, straffet är ganska oväsentligt, det viktigaste är att det fungerar juridiskt. Hur är det idag? Jag vet inte om ledamoten har en del kontakter. Hur är mopedisterna, hur ser de på drickande och körande.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Nej, det vågar jag inte säga. De få antal mopedister som jag pratar med är inte någonting som jag vågar säga här. Däremot håller jag med ledamot Åke Mattsson att det är det här med upprepade, de som upprepar, åker fast flera gånger. Det är dem man måste komma åt. Kommer man igen med 0,3 eller 0,4 kanske man börjar vakna till och fundera på om man har ett alkoholproblem om man därigenom gör det. Man drack ju bara lite kvällen före och så dricker man bara en öl till lunch och sedan dricker man bara en öl till middag och sedan tar man ett glas vin på kvällen. Givetvis kan jag fara och handla följande morgon. Det här blir att man har det konstant och då inser man inte heller vilket problem man håller på att skapa sig. De här personerna är jag mest rädd för i trafiken.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! För mig är det här ingen stor sak, det är inte heller svårt att ta ställning i den här frågan. Jag skulle också ha stött en sänkning till 0,2 på samma sätt som man har i Sverige. Det här är en kompromiss som jag stöder för att få majoritet för en sänkning till 0,2. För mig och minister Karlström och den andra delen av moderat samlings lagtingsgrupp som kommer från det här partiet som jag har glömt namnet på, var det så att vi gick till val på det här. Vi lovade Ålands folk att driva en sådan här sänkning. Nu har minister Karlström levererat det.

Det är en fråga om frihet. Frihet har nämnts många gånger här i talarstolen. För mig, för mina barn och för alla som vistas i trafiken är det viktigt att dem som man möter och umgås med i trafiken inte har över 0,2 promille. Helst ingen promille alls utan helt nyktra. Det är så att man inte behöver ha någon forskning, man behöver inte ha någon vetenskaplig rapport framför sig för att veta att när man har 0,5 promille är det länge sedan man borde ha lämnat sitt fordon och åkt med någon annan. Det är också så att det kan finnas en person som har hög promillehalt, som kanske är bättre chaufför än en som är helt nykter på grund av att den nyktra personen är trött, stressad eller kollar sin Facebook eller vad det kan vara. Allting är individuellt, hur man reagerar på alkohol, vilken promillehalt man får osv. Vi lagstiftare kan inte ha några generella personanpassade bestämmelser och tillåta en del utan man måste gå enligt den nivå där alla klarar av att framföra ett fordon på ett vettigt sätt. Det är som jag ser det 0,2.

Friheten kan också förklaras så att det ska finnas en viss frihet och straffet ska inte vara så hårt mellan 0,2 och 0,5. Det har jag lite svårt att försvara, men däremot kan jag försvara dem som tycker så eftersom de har den åsikten och gör en annan bedömning än jag. Därför deltar jag i kompromissen.

När det gäller alkohol, det fick jag erfara ganska brutalt när jag 2009 gick ut och utmanade resten av etablissemanget att vara nyktra, är det en väldigt känslig sak. Det känns nästan som så att man har rättighet att dricka alkohol och omvänd rättighet och omvänd skyldighet. Det hör man också i den här debatten. Känslorna är inblandade. Jag ser det inte så utan den som vill dricka alkohol får gärna göra det för mig. Det är en laglig drog och man ska bara se till att man i övrigt förfar lagligt. Vill man köra bil ska man lämna alkoholen, eller dricka en öl om man vet att man kan det utan att reagera starkt på alkohol.

Återigen, för mig är det här ingen stor sak och jag stöder den här framställningen. Jag hoppas att den går igenom och jag tror att det här kommer att bli någonting som man tar efter i Finland. Det är ett sätt att lösa kompromissen som också kanske kan få majoritet i Finlands riksdag. Det skulle vara intressant om vi var modell, att vi var facit och Finland tar efter och inte bara att det är dem hela tiden. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det har varit många intressanta diskussioner och en del argumentationer har varit mera relevanta än andra, men det som är centralt är att vi försöker skapa en ny norm för körandet och att det ska vara utan alkohol. Det som vi har nu är att man faktiskt kan dricka, det är bara det att man inte vet som förare alla gånger, hur mycket man kan dricka. Det har visat sig att man kan dricka ganska mycket om man är en måttlighetsdrickare. Därför är lagframställningen mycket bra och dess syfte här uppfattar jag att en majoritet stöder.

Det har funnits några argument som jag vill bemöta. Ledamot Gunnar Jansson har sin vana trogen hållit sig vid processerna och formerna, vi har kanske inte, som här har påpekats, hört någonting om innehållet i lagstiftningen, om han omfattar den eller inte, dvs. en sänkning av promillegränsen. Liberalerna har varit sällsynt otydliga i den här frågan. Nå, så får man bete sig. Det hade i alla fall varit intressant och hedervärt om vi hade fått höra gruppens åsikt.

Ledamot Gunnar Jansson säger att man skapar en norm. Det är en sak och medborgarna kanske omfattar den till 75 procent eller kanske lite mera. Det tycker jag att är en hög procent. Det är alltså en kraftig majoritet. För att följa normen så säger ledamot Gunnar Jansson, att det inte är så viktigt med påföljden utan det är risken att åka fast. Jag förstår inte på vilket sätt inte det här resonemanget skulle vara tillämpligt på den här framställningen som här har diskuterats. Vi kan jämföra med när vi i Mariehamn införde tidsbegränsad parkering, Strandgatan är ett bra exempel. På Ekonomiegatan, där vi socialdemokrater håller till, kunde det stå bilar hela dagen parkerade. Sedan införde man parkeringsbegränsningen, det var väl en hel rad säkert som det första året fick bot och fick gå hem och betala, om det var 25 euro då, idag tror jag att det är 35 euro. Idag är det inte många som står parkerad hela dagen på Strandgatan eller andra centrala gator.

Påföljden är nog det viktigaste att det kostar alldeles för mycket att bli bötfälld för en sådan försummelse som man kan sköta på annat sätt. Varje rationell människa tänker ju nej, tusan att jag inte gick och flyttade bilen, att jag glömde. Varje gång man parkerar på Strandgatan så skärper man sig och man ändrar sitt beteende för att undvika att vara tvungen att betala 35 euro.

Nog har påföljden betydelse, men också risken för att åka fast. Det är ganska god övervakning på Strandgatan. Båda dessa faktorer är viktiga. På Åland har vi en ganska omfattande kontroll av rattfylleri eller rattonykterhet som redan fungerar bra, men tänk om man skulle råka ut för att man har druckit två öl, eller kanske tre och så ska man betala 200 euro. Det är ganska dyra öl. Om man nu inte är alkoholiserad och absolut måste ha den där ölen varje dag eller varannan timme, så undviker man nog det i framtiden om man råkar ut för en sådan här 200 euros bestraffning. Så roligt är det inte att dricka öl. Jag känner ålänningar som gärna vill hålla igen på kostnaderna för att klara sin ekonomi.

I motsats till det mycket generella resonemang som ledamot Gunnar Jansson för så tror jag inte att det gäller i den här frågan. Här finns en klar norm, här finns god övervakning och påföljden är betydande. Sedan tycker jag att det är viktigt att det är polisen som utfärdar boten. De kan alltså och med sin erfarenhet upplysa den här personen vid en diskussion där man frågar hur mycket man har druckit. Då blir det lite mera normaliserat än att det alltid ska vara frågan om något straff och man ska till domstolen när man i oförstånd har druckit två eller tre öl. Det är oproportionerligt att resonera på det sättet.

Jag delar inte, som ni säkert förstår ledamot Gunnar Janssons argumentation i det här fallet. En annan diskussion som lite roar mig är när ledamot Petri Carlsson pratar om att ansvarsfulla ålänningar inte kör bil och dricker alkohol. Vad är ansvarsfullt? Är det en legal term eller en moralisk term. Jag antar att det är det senare. Det bygger antagligen på naturrättslig uppfattning, om en människa får vara fri så handlar vi alla ungefär enligt samma normer. Det är lite väl romantiskt tänkt. I vårt samhälle har vi krav på att alla ska behandlas lika. Då är det jätteviktigt med klara och tydliga normer som finns i lag och inte att vi skulle låta polisen börjar bedöma. Vilken människa är ansvarsfull och vilken inte? Det går ju inte. Det där är ett helt idealistiskt argument som inte har någon relevans egentligen på hur man minskar på rattonykterheten i trafiken. Då är nog den generella normen, det är det som gäller och den syftar till att man inte ska köra och dricka alkohol samtidigt. Tack fru talman!

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Det här med ansvarsfullhet och att följa den lagstiftning som vi har är ganska viktigt. Att också följa den lagstiftning vi har. Där menar jag att det finns ett ansvar att man gör det. I vissa fall tror jag inte att man kommer att följa lagstiftningen, jag tror inte att den får den effekt som man eftersträvar genom att sänka promillegränsen. Ledamot Sundback var inne på parkeringsreglerna i sitt anförande också. Där finns det också regelverk och lagstiftning som säger att man inte får parkera på vissa ställen, t.ex. platser för funktionshindrade. Hur ser ledamot Sundback på det, att inte alla följer de regelverken.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Att stifta lagar där alla skulle följa normerna är ett alldeles för ambitiöst projekt. Det centrala är att det ska finnas lediga parkeringsplatser på Strandgatan och i den mån har lagstiftningen lyckats. Ledamot Petri Carlsson tycker att jag pratar om fel sak. En ansvarsfull medborgare följer lagstiftningen och allt fler har börjat göra det med parkeringen i staden. Så är det också med körandet. Jag är övertygad om att det här med 200 euro i ordningsbot, om man är måttlighetsdrickare och inte är beroende av alkohol kommer man att beakta det i framtiden. Så roligt är det inte att dricka även om det upptar en hel del av många människors tid att fundera på.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Gunnar Jansson

Fru talman! Det här är en remissdebatt och jag vänder mig till utskottet. Jag har inget behov av att ge betyg på vad kollegorna anser. Jag ber utskottet beakta två relevanta saker, gränsen för rattfylleri och påföljden. Det är det som är det väsentliga i det här sammanhanget.

För egen del vill jag säga att jag inledde mitt trafiksäkerhetsarbete i tiden 1971 som polismästare i Mariehamn. Debatten om nedre gränsen för rattonykterhet, rattfylleri och olika termer som har förekommit under tidens gång rörde sig då redan kring frågan om 0,5 och 0,2. Det här är ingenting nytt, värderade utskott, men väl värt att fördjupa sig i. Jag uppfattar frågan som väsentlig, som en del av ett viktigt trafiksäkerhetsarbete och ett ansvarsfullt uppdrag för Ålands lagting.

För egen del har jag inga problem med 0,2, låt det vara sagt av de skäl som har förekommit här i debatten. Den som sitter bakom ratten och har förtärt alkohol har i allmänhet ingen uppfattning om nivån på promillehalten i blodet än eventuellt en egen uppfattning om sin egen förmåga att framföra ifrågavarande bil, alltså bil ska inte framföras under påverkan av alkohol. Det är ungefär läget, ungefär diskussionen.

I den liberala gruppen där alla och envar talar för sig har vi diskuterat den här saken och medlemmarna har olika åsikter, men det är ingen trosfråga om ja och nej utan det här är en inställning till frågan som sådan, hur vill man i den här typen av lagstiftning förbättra trafiksäkerheten. Så har jag förstått mina kolleger i den liberala lagtingsgruppen. De har alla möjligheter att i finans- och näringsutskottet, som behandlar ärendet, bygga vidare på den frågan om gränsen.

Jag övergår nu till den andra delen, dvs.. påföljden. Som jag sade i ett tidigt skede av debatten hade förslaget vunnit på en djupare analys av, som det här kallas på sidan fem, lagstiftningsbehörigheten, det konstaterar lakoniskt att så här förhåller det sig enligt en viss bestämmelse i självstyrelselagen. Man bör dock beakta att det finns en annan bestämmelse i självstyrelselagen som säger att straffrätten underlyder riket. Vad är vad i det här sammanhanget? Jag hoppas att man i utskottet tar allvarligt på det här och inte kallar det för teknikaliteter.

Vi rör alltså vid friheten, som det har sagts flera gånger här och inskränkningar av friheten för människan. Det är någonting som man ska ta på stort allvar. En ordningsbot är ett straff, det är ett förmögenhetsstraff, men det är en påföljd som inte följer den normala straffrättsliga ordningen, som vi många gånger har konstaterat här under debatten utan det är ett fast belopp för en förseelse som i lag är straffbelagt.

Den här lagstiftningen har behandlats i år i riksdagen på ett mycket genomgripande sätt och utmynnar i lagstiftning som ännu inte har trätt i kraft där. Man kan förhålla sig till det hur man vill, men här har vi behörighetskontakter. Behörigheten att bestämma om straffrätten kontra behörigheten att belägga med straffaktiviteter. Många gånger har man tidigare i debatten här i lagtinget hänvisat till tydningslagen från 1977 där landstinget, på den tiden, hade rätt att straffbelägga en aktivitet som saknar lagstiftning i riket.

Vad gäller rattfylleri så förhåller det sig annorlunda. Rattfylleri är straffbelagt i Finlands strafflag medan det på Åland är straffbelagt i trafikbrottslagen. Den här skillnaden kan ha betydelse. Med ordningsbot kan påföljd utmätas i ett förenklat förfarande över förseelser såsom det bestäms i lag. Trafikbrottslagen på Åland är definitivt en lag, men sträcker sig lagtingets straffrättsliga behörighet in till nya områden är en fråga som Ålandsdelegationen och Högsta domstolen kommer att syssla med. Det tror jag och därför har jag igen, minister Karlström, gärna sett ett utvecklat resonemang om behörighetsgränserna, inte som teknikaliteter, inte som krångel, utan för att landskapsregeringen och lagtinget ska visa sin nivå inom straffrättens område. Det är alltså den formella sidan av saken. Har lagtinget behörighet att med ordningsbot belägga en förseelse under landskapslagstiftningen eller har lagtinget det inte? Vi får svar på den frågan. Det är faktiskt inte heller så viktigt för mig för det är andra som kommer att besvara den frågan.

Det är två andra saker som är viktigare i mitt resonemang. Det ena är att vi nu har tre typer av rattfylleri, vi har grovt rattfylleri, vi har med böter eller fängelsestraff belagt rattfylleri och så har vi ordningsbotsrattfylleri. Rent ut sagt tycker jag att det är onödigt. Sedan är det problematiskt. En sådan här lagstiftning kan motverka sitt syfte på följande sätt. Jag har råd att betala 200 euro för ordningsbotsrattfylleri, men jag tycker att det är orättvist att min arbetslösa eller på annat sätt mindre bemedlade kompis, granne, vad som helst, medmänniska ska betala samma belopp. Utmärkande för förmögenhetsstraffen är ju att de är graderade i förhållande till gärningens grad naturligtvis men också till gärningsmannens – kvinnans betalningsförmåga. Det är socialt betänkligt.

Vi har många med ordningsbot belagda förseelser, men de befinner sig, bästa kolleger, på en helt annan straffrättslig nivå än rattfylleri. Vi vet hur de är. De finns numera förtecknade i en lagstiftning om ordningsbotsförfarande där naturligtvis motorfordonslagstiftning, vägtrafiklagstiftning och sjötrafiklagstiftning är framträdande saker, men vi har fiskefrågor, renhållningsbestämmelser, ordningslagstiftning osv. osv. Enligt min systematiska syn på straffrättens läror är förseelser inte alls ens i närheten av rattfylleriförseelser. Det här är en omständighet som jag ber utskottet fördjupa sig mycket noggrant i. Är det här socialt acceptabelt att för ett brott som heter rattfylleri ska alla betala lika upp till en viss gräns och först därefter inträder den normala bötesutdömningstekniken. Nej, jag ber utskottet verkligen att fördjupa sig i den frågan. Den har beröringspunkter med behörighetsfrågan, definitivt.

Just nu pågår också en ganska omfattande diskussion i riket om ordningsbot kan omvandlas till frihetsstraff. Typiskt för ekonomiskt straff är att de kan omvandlas. Ifall en dömd inte kan betala böter så ska man som det heter, sitta av dem. Hittills är det inte möjligt att ordningsbot omvandlas till frihetsstraff, men högst sannolikt kommer en sådan ordning att införas att en ordningsbot som blir obetald kan efter en viss gräns omvandlas till frihetsstraff. Då kommer folk att berövas sin frihet av ekonomiska skäl och då börjar vi närma oss gäldhäktet, som ju i vårt rättssystem slopades för länge sedan.

Summa summarum, fru talman, jag som gammal polis går på den linje som uttalats här och som uttalats från polismaktens sida, om lagtinget sänker till 0,2 så bör det ske under de normala bötesföreläggande alternativ eller strafföreläggande alternativ eller alternativt normalt domstolsförfarande.

Avslutningsvis, fru talman, ska jag upprepa kort bara det som jag av principiell grund har anfört flera gånger. Vår rättsordning bygger på den tredelade offentliga makten, den lagstiftande, som vi har här, den förvaltande, som administrationen sköter och den dömande, som domstolarna sköter. Jag var många gånger med och jag vet att kollegan Roger Jansson var många gånger med, om allvarliga protester i riksdagens grundlagsutskott att föra domsrätten bort från domstolar. Det är ändå en pelare i vår rättsordning att det är domstolarna som dömer. Här har vi ett massförfarande, där polisen naturligtvis med den misstänktes samtycke, men dock, utövar domsrätt. Det är alltså ett undantag och skall så förbli. Rattfylleri är inget undantagsbrott enligt min mening. Här är mina invändningar, fru talman, och jag ber utskottet att fördjupa sig i vad jag har sagt.

Talmannen

Innan replikskiftena inleds vill jag meddela att presidiet har snabbinkallats och konstaterat att för att vi ska hinna få igenom alla lagförslag som vi har på våra listor idag och på onsdag så kommer vi vid behov att sammanträda kl. 18.00. Vi beklagar den dåliga framförhållningen både idag och på onsdag.

Åke Mattsson, replik

Fru talman! Min frågeställning gäller om det är ordningsboten som är problemet? Skulle det vara ett strafforderförfarande skulle det inte vara ett problem. Är problemet direkt knutet till tvångsmedelslagen? Om någon är misstänkt för rattfylleri går man då förbi de vanliga normerna för att få göra det? Ursäkta om det går på den personliga integriteten. Är det på det området som problemet finns? Ser ledamot Gunnar Jansson någon enkel lösning på det här så att man kan hantera problemet som man vet att håller? Det finns också ett intresse att testa gränserna. Vi sitter här under glastaket och inte provar för att vi tror att det här inte går. Då utvecklas det inte heller. Det är det som är bra taget av ministern att han stod och sade att det här borde hålla, det här ska gå. Jag tror på det.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack fru talman! Enligt tvångsmedelslagen är medlen tillåtna när misstanken finns om rattfylleri. Precis som det i lagförslaget framgår så oberoende av blotta misstanken berättigar det till vidtagande av tvångsmedel. Min syn på vad jag ser för lösning på det här? Som jag sade, ett fast belopp för rattfylleri av en viss grad kan leda till sociala snedvridningar. Man kan tycka att okej jag har råd med 200 euro, vi tar chansen, medan det för många andra människor kan vara hemskt mycket pengar. Jag vill att rattfylleri betraktas som rattfylleri och följer de normala straffrättsliga reglerna om strafföreläggande numera.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Jag måste ta en replik till. Varför är det ett problem just nu? Vi har diskuterat när det gäller alkolås, som är en ännu större kostnad som drabbar den enskilda individen och man ska kunna fortsätta köra bil efter att man har åkt fast för rattfylleri. Då var det inte något större problem i det sammanhanget. Det är samma sak med fortkörning. Den som är rik kan satsa på att köra lite fortare för det blir ordningsbot till en viss gräns. Det här finns redan. Ska vi börja sträva efter att det ska vara rättvisa för alla här i lagtinget så tror jag att det kommer att bli väldigt långa debatter och ta lång tid. Världen är orättvis och det slår ojämnt och det måste vi kanske acceptera för att komma vidare. Tack!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Rättvisa för alla är en utopi naturligtvis, men ingenting hindrar att man försöker.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Jag vill börja med att tacka ltl Gunnar Jansson för ställningstagande i ett anförande gällande 0,2 eller 0,5. För det andra blev jag och fundera på problematiken som ltl Gunnar Jansson förde fram om dagsböter kontra ordningsboten och orättvisan osv. när det gäller den ekonomiska ställningen. Tycker då ltl Gunnar Jansson att även alkoholskatten skulle vara progressiv?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Nå, det är svårt att ta den typen av frågor på allvar i en replik och jag borde alltså inte besvara den och ska kringgå problemet genom att säga att för mig räcker det med att inkomstskatten är progressiv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack talman! Ja, jag kritiserade ju ledamot Gunnar Janssons tidigare anförande och jag tycker att det nu är helt inkonsekvent som ledamot Gunnar Jansson pratar. Att man har blandat ordningsbot och böter är ju detsamma som man har vid fortkörning. Det är inte något nytt i det. Det är mera tonläget som är högt än innehållet i resonemangen. Det håller inte ihop. Nyckeln tror jag mig ha hittat. Ledamot Gunnar Jansson säger att han är en gång polis och alltid polis. De åsikter som ledamot Gunnar Jansson för fram är som han har hört enstaka poliser uttala sig om. Det är klart att man har rätt att föra fram dem. Resonemangen håller inte, men man kan föra fram dem ändå. Det får vi väl lov att respektera.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Jo, vi äger alla ordets frihet. Som jag sade från början har jag inte något behov av att recensera kollegers anförande och jag noterar bara att kollegan Barbro Sundback tycker om mig och min person, men det kan jag inte göra något åt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Talman! Nja, nej, egentligen överskattar ledamot Gunnar Jansson sin person faktiskt, både vad gäller mina repliker osv. Jag försöker tillmäta resonemanget en viss respekt och att det skulle föreligga en logik bakom det, men det finns ju inte. Vi har redan ett blandat system inom trafiksektorn vad gäller fortkörning. Att ha ordningsbot är inte något nytt. Att det är lika för alla är heller inget nytt, alltså själva boten. Det är ju dess karaktär. Jag finner ingen grund för hela påståendet att det här skulle vara av några rättsmässiga skäl nödvändigt att slopa den här ordningsboten utan tvärtom, det är ett bra förslag!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jo, var och en blir lycklig på sin fason. Naturligtvis är det så. För mig är rattfylleri ingen förseelse, för mig är rattfylleri ett brott och därför vill jag att man behandlar det som ett sådant. Det väsentliga är här att lagtinget slår fast gränsen och att ett påföljdssystem fungerar. Ett påföljdssystem som är hyfsat förutsägbart och rättvist. Jag har åtminstone så här långt i debatten svårt att föreställa mig att en fast summa för ett brott som rattfylleri är rättvist.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Som jag tidigare har sagt så stöder centern det här lagförslaget, men jag vill också ha en diskussion om det som ledamot Jansson var inne på. Det var intressant att höra på honom om den här lagstiftningen. Det ska bli intressant att se hur Ålandsdelegationen gör i och med att det stod att beläggande av straff och storlek av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet kan vi ju själva bestämma. Sedan står det i de allmänna motiveringarna i propositionen att just det här givetvis inte innebär att straffstadgande i landskapet ska kunna avvika radikalt från de stadgar som gäller i riket. Vi väljer dock vissa skillnader. Där blir det ganska intressant hur Ålandsdelegationen ser på det här i och med att man i riket inte har något straff alls och nu har vi straff. Är det mycket avvikande? Det kommer att bli intressant att se och då får vi veta hur vi kan se på de här straffstadgarna i framtiden.

En annan sak som skulle ha varit intressant, det är för sent för mig att påverka det nu, jag kunde ha påverkat det under resans gång, men jag vill ändå säga det, det skulle kanske ha varit det här med grovt rattfylleri som nu är sänkt från 1,2 till 0,8. Antagligen stod det ingenting om straff, men är det den straffstadga som gäller nu, 60 dagsböter eller fängelse i högst två år. Det var synd att man själv inte kom på det tidigare så att man hade fått in det. Det hade varit intressant om man hade ändrat det och skrivit minst ett års fängelse och högst två år och tagit bort dagsböterna. Domstolen har alltmera gått in för att lindra straffen för grovt rattfylleri, man ger ofta dagsböter och ibland knappast det. Skulle man ha tagit bort dagsböter och haft minst en månads fängelse skulle det ha varit intressant att se hur Ålandsdelegationen hade gjort. Framför allt hade det varit intressant att se hur domstolen hade reagerat på den straffskalan. Jag vet att det antagligen är för sent att göra det nu och utskottet har inte möjlighet att sätta in sådana större förändringar. Det skulle ha varit en test det också. Kanske det blir en debatt här i lagtinget om att ge dem som kör rejält fulla lite högre straff.

Ltl Åke Mattsson, replik

Fru talman! Jag vill återigen försvara det här. Jag tror att det är viktigt för dessa rattfyllerister som åker fast att man inte slår sönder deras sociala status. Jag har pratat om fotboja som är en lindring och också om man ser på att man försöker via alkolås att få dem att fungera i samhället. Det ligger inte i vårt intresse att de tappar jobbet, man tappar sitt sociala fäste, man super ner sig och blir ett socialfall. Man måste gå försiktigt fram. Fängelset är rena brottshögskolan, man tänker inte så mycket. Jag tycker att ledamot Gunnar Jansson på ett förträffligt sätt beskrev detta. Man kan ge mycket hårda straff, men de som ska köra på fyllan på den här nivån tänker inte på att de ska åka fast överhuvudtaget. De tänker på risken att åka fast, men inte på att de ska få ett straff.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, då skulle man inte ha fängelsestraff alls, för någonting. I alla fall tror jag att om man hade ändrat detta, tagit bort dagsböter och satt en månads fängelse för grovt rattfylleri som minimum, så har antagligen domstolen dömt till villkorligt fängelse. Ett villkorligt fängelse är ett bra mycket mera avskräckande för personen än dagsböter. Någon gång, om man gör tillräckligt grovt måste man få fängelse förstås. Inte för att skydda den som begått brott utan för att skydda andra, oskyldiga.

Talmannen

Replikskiftet är därmed avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

3            Förslag till andra tilläggsbudget för år 2015

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2014-2015)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ärade ledamöter! Jag ska ge en kort presentation över förslag till andra tilläggsbudget för år 2015. Jag vill samtidigt inleda med konstaterandet att senaste ÅSUB-rapporten visade att arbetslösheten senaste månaden var 3,9 procent här på Åland. När man går in i politiskt arbete i en regering och åtar sig ett ansvar för en period och man som finansminister åtar sig ett ansvar på att försöka hantera ekonomin och samhället i stort, så känns det. Vi har haft en ganska svår resa, vi har haft svåra åtaganden under den här perioden, omställningsbudgeten, en väldigt svår omgivning och en ekonomisk konjunkturnedgång i Europa osv.

I den förra riktiga stora debatten om budgeten för 2015 hade vi en diskussion här i salen om vi skulle få en fortsatt ökad arbetslöshet eller om vi skulle få ett trendbrott. Det känns väldigt bra att konstatera att vi nu har fått ett trendbrott när det gäller arbetslösheten. Vi har idag, det här året, en lite lägre arbetslöshetssiffra än vad vi hade för ett år sedan. När vi hade den debatten för ca fyra-fem månader sedan så kände jag en större osäkerhet, även om jag ville utstråla optimism, än vad jag känner idag. Med den bild jag har av det åländska samhället idag tror jag att vi kan fortsätta och få sysselsättningen att bli ännu bättre här på Åland under den närmaste tiden. Det finns väldigt många stora projekt som är igångsatta och som är i startgroparna här på Åland. Det är bra för det åländska samhället. Folk har arbete, vi har omsättning och aktivitet. Samtidigt som vi har ett preliminärt bokslut för 2014 som visar ett överskott på 2,8 miljoner känns det som om vi på det här sättet har skapat ett bra avstamp inför nästa fyra årsperiod, att vi har sysselsättningen i skick, vi har ekonomin balanserad, vi har resurser, vi har reserver som vi kan ta till för att komma vidare också under nästa valperiod. Det känns bra.

Fru talman! Den här tilläggsbudgeten innehåller ett antal intressanta moment och förslag och vi kommer här att gå vidare med den samordnade sjöfartsutbildningen. Som ni känner till så är det Högskolan på Åland som ansvarar för ledningen av den samordnade sjöfartsutbildningen. Här pekar vi också på att sjösäkerhetscentret kommer in i det här samarbetet inom ÅSA-ramen.

Sedan, fru talman, lyfter vi också fram det som vi flaggade för i den ordinarie budgeten, nämligen Team Åland. Vi sade att vi har satt undan en miljon av PAF-pengar för att kunna ha för åtgärder som stimulerar det åländska samhället. Ett initiativ till kraftsamling för tillväxt och inflyttning där vi tillsammans med det åländska näringslivet, branschorganisationer och tredje sektorn skapar möjligheter för olika projekt som gynnar företagsklimatet, tillväxten och inflyttningen i allmänhet samt modernisering, internationalisering och digitalisering i synnerhet. Det är alltså de strategiska frågorna som vi vill vara med och hjälpa till med att få kraft in i.

Det har gjorts en beredning under näringsministerns eminenta ledning. Vi har fått ett kreativt forum där det har kommit fram 65 olika idéer. Utgående från det har tillväxtrådet och samordningsgruppen för turismstrategin tittat på vilka de intressantaste projekten är och vilka de områden är som vi bör satsa på. Vi har haft som målsättning att de områden som vi satsar på ska vara sådana som riktar sig till och skapar utveckling av alla regioner på Åland, alltså hela Åland ska ha nytta av projekten. De områden som vi tror att är strategiska för att utveckla det åländska samhället är

1.          Insatser för att stärka Mariehamns roll som Ålands metropol och huvudort genom centrumutveckling, utveckling av flygförbindelserna och tillgänglighet i bred bemärkelse

2.         Insatser på landsbygden med ett starkt mat- och upplevelsekluster riktad till både boende och besökare

3.         Satsning på digitalisering av skärgården

4.         Team Åland som blev ett alltmer intressant område och som kan sätta Åland på kartan på ett positivt sätt

5.         Ytterligare sätter vi medel till att skapa ett tydligare varumärke för att skapa en starkare Ålandsbild. Här försöker vi skapa ett samarbete mellan de stora företagen på Åland och landskapet för att ge en gemensam styrka och bygga en bra bild och på det sättet skapa en bra miljö för export och internationalisering för de åländska företagen och också hjälpa turismen och hjälpa till med att få mer inflyttning till Åland.

Utöver detta förtjänar det också att nämnas det maritima klustret. Inom Mariehamns stad har det funnits en sjöfartskommitté som har gjort ett bra och förtjänstfullt grundarbete. De har gett en slutrapport till Mariehamns stad och nu håller vi på att sammanföra det arbetet med det arbete som ska ske inom landskapsregeringen. Rent konkret så är avsikten att under hösten satsa på ett seminarium liknande Wheel IT-projektet som vi hade för ett antal år sedan med hela näringslivet. Det finns en bra uppslutning kring detta och det kan ge ett bra avstamp.

Vi har när det kommer till formella konstitutionella saker, lagstiftningsåtgärder, har vi begränsade möjligheter på Åland. Vi har utbildningen och vi har en möjlighet att försöka skapa en bra samarbetsmiljö och ett tillväxtvänligt klimat här på Åland när det gäller sjöfarten och med sjöfarten förknippade näringar. Där har vi ett gemensamt ansvar både landskapet att hjälpa till och Mariehamns stad och också andra aktörer. En mycket central aktör är ÅSA, Ålands sjöfartsakademi, i det här sammanhanget där vi har goda resurspersoner som kan hjälpa oss med det här.

Vi tar också upp 35 000 för att främja lokalproducerade produkter. Det är det första resultatet för den s.k. mjölkarbetsgruppen. Som ni minns så hamnade mejerinäringen i en svår situation för en tid sedan och det tillsattes en arbetsgrupp för att komma med förslag på åtgärder. Ett konkret förslag är att vi ska försöka få en satsning tillsammans med Ålands producentförbund på mera lokalt producerade produkter generellt och naturligtvis också mejeriprodukter för att skapa en lokal efterfrågan, en konsumtion, som hjälper branschen.

Fru talman! Sedan föreslår vi också 200 000 euro för investeringar för behandling av bioenergi. Framför allt livsmedelsindustrin producerar en hel del avfall och det måste på något sätt omhändertas. Vi tycker att det är väldigt viktigt att vi kan göra det här på Åland, att vi kan ta hand om det som vi producerar själva, men framför allt också av ekonomiska orsaker är det viktigt att det finns någon mottagare här på Åland som kan hantera det som produceras här för annars blir det väldigt dyrt för vårt näringsliv och våra livsmedelsproducenter här på Åland. Man ska se det här som en satsning för att stödja den delen av näringslivet.

Det finns också en del övriga saker i den här tilläggsbudgeten, men det här är i stora drag det innehåll som finns. Sammantaget ökar det här på underskottet med 1,8 miljoner för år 2015, men vi konstaterar samtidigt att med den likviditet som vi har så vi behöver inte ta upp några finansieringslån utan den likviditet vi har räcker också för 2015. Idag är likviditeten någonstans runt 50 miljoner, plus-minus. Det varierar förstås från dag till dag, från vecka till vecka. Det har visat sig att likviditeten är förvånansvärt jämn, det har varit så den senaste tiden, så vi klarar oss det här året 2015 utan att gå till banken.

Fru talman! Den stora frågan är naturligtvis hur det ser ut för framtiden. ÅSUB-rapporten, som finns som sammanfattning bifogad den här tilläggsbudgeten, visar på att vi har ett antal utmaningar i det åländska samhället både inom den offentliga ekonomin och inom näringslivet, men vi har också förutsättningar och man kan skönja en viss svängning i konjunkturen till det bättre. Då gäller det naturligtvis att vi är med och hjälper till och tar vara på de möjligheter som här ges.

Vi har nog en lycka här på Åland på det sättet att vi har många små företagare som har varit beredda att satsa sin kropp och sin själ och genomlida svåra tider och vi har också ett väldigt familjeägt näringsliv. Även de stora börsnoterade företagen är väldigt långt familjeägda. Familjeägda företag har en tendens att vara mera uthålliga, man lyssnar inte bara på kvartalsrapporterna utan man har ett mera långsiktigt ägande. Det har varit en stor fördel och en av orsakerna till att det åländska näringslivet och sysselsättningen har klarat sig så bra under de svåra åren som vi nu har bakom oss. Därmed inte sagt att vi inte har svåra år framför oss också, tvärtom, vi har stora utmaningar framför oss.

Det som vi har gjort i den här landskapsregeringen är att vi har satsat på en del strukturella förändringar, framför allt inom skärgårdstrafiken. Vi har satsat på digitalisering, ÅDA, ÅSA som här nämndes osv., också många mindre projekt. Det intressanta är det att det ekonomiskt, det som den här landskapsregeringen har haft nytta av är den gymnasiereform som gjordes under den föregående regeringen. De reformer som vi har arbetat med kommer att ge utslag i ekonomin för nästa fyra årsperiod. När man gör reformer är det ofta så att de till och med kan bli mer kostnadsdrivande initialt för att i ett längre perspektiv ska ha nytta av det.

Det som vi nu måste fundera på är naturligtvis vilka reformer vi ska sjösätta så att vi även kan driva nästa period på ett lyckosamt sätt.  Naturligtvis är det så att digitaliseringen och kunskapssamhället måste vi fortsätta att främja här på Åland och företagandet som sådant. Vi måste ha målsättningen att vi ska ha ett öppet och internationellt samhälle, men dock med en stark lokal förankring. Vi vet alla att just nu har vi ett riksdagsval bakom oss, det bildas så småningom en regering i Finland som ska ha ett regeringsprogram. Det är med stor spänning som åtminstone jag och jag tror att många andra här på Åland ser fram emot det regeringsprogrammet och vilka konsekvenser det kommer att få för den åländska ekonomin. Regeringsbildarna har sagt att målsättningen är att sätta Finland i form och förhoppningsvis ska det här också ge goda möjligheter för näringslivet, att man får hjulen att snurra i landet som helhet och att vi ska ha nytta av det.

Jag tror också att man måste vara så krass att man inser att det måste göras en hel del besparingar för att få den offentliga ekonomin i balans i landet som helhet och det kan sedan också påverka den s.k. klumpsumman och de pengar som kommer till Åland. Det finns både plus och minus i den här balansen. Hoppeligen ska plusen bli större än de minus som eventuellt kommer med detta.

Fru talman! Vi har en spännande tid bakom oss och vi har en spännande tid framför oss och vi har ett bra utgångsläge med de siffror som jag nu kan presentera.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Äntligen lite stadspolitik. Vi diskuterar ofta landsbygdspolitik och skärgårdspolitik. Nu finns det äntligen lite insatser för stadspolitik här också. Gotland ser värdet i destinationen Visby som i destinationen Gotland också och dess utvecklingspotential. Här borde vi också se mer på destinationen Mariehamn som ett värde i destination Åland och dess utvecklingspotential. Vi har en outnyttjad möjlighet att se till att vi får flera inresande och mera tillväxt genom satsningar på det. Ett stort tack till att vi nu har med lite insatser för stadens roll i det här. Tack.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi har en gemensam syn på det här. Vi ser hela Åland och i hela Åland ingår också Mariehamn i allra högsta grad. Ju mer skattekraft vi kan skapa i våra åländska kommuner desto bättre förutsättningar har vi också att producera den välfärd som ålänningarna har efterfrågat och behöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack fru talman och tack finansministern för presentationen. Vicelantrådet lyfte upp arbetslösheten, att den har sjunkit. Vi bör kanske vara försiktiga där, det kanske är en sanning med modifikation. Vicelantrådet jämför endast mars 2015 med mars 2014. Däremot om vi jämför första kvartalet 2015 med första kvartalet 2014 har arbetslösheten stigit på Åland. Om man jämför arbetslöshet så kanske det är skäl att inte bara jämföra en månad för vi vet att på Åland varierar arbetslösheten på grund av säsong och annat. Om man säger hela sanningen så kan man säga att under de första månaderna har den faktiskt stigit med 20 personer.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Naturligtvis ska man alltid vara försiktig, men otvetydigt är det så att siffrorna är 3,9 procent, den senaste vi fick. Det är psykologin som är viktig här, vi ska skapa en framtidstro i det åländska samhället. Jag kände en viss osäkerhet, det ska jag ärligt medge, när jag stod här i talarstolen för ett halvt år sedan, vart ska det nu svänga. Nu känner jag, som jag sade i mitt anförande, en större trygghet i och med att vi har så väldigt många projekt på gång och det är mycket aktivitet ute i det åländska samhället. Det ser bättre ut. Vi måste tillsammans tro på en bra framtid och också försöka arbeta för det också.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Jag tror också att vi alla tror på en framtid, därför är vi väl här också och jobbar för den framtiden, men också att vi måste vara realister. Vår ekonomi är hårda fakta för det mesta. Vad gäller ekonomin, vicelantrådet säger att ekonomin är balanserad och det är svårt att se från tilläggsbudgeten nr 2/2015 att den skulle vara balanserad när underskottet för räkenskapsperioden faktiskt ökar med närmare två miljoner mot 10,7 miljoner. Med enkel matematik kan vi konstatera att också kassan minskar avsevärt under året. Jag håller med vicelantrådet om att vi kommer att klara oss med våra egna pengar under det här året, men vi vet också båda två att sedan blir det tight.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag håller med ledamot Asumaa att det blir en utmaning också nästa period. Tittar vi tillbaka 3,5 år sedan, vi hade också då en jätteutmaning framför oss och vi klarade av det och jag är säker på att vi också med gemensamma krafter ska klara nästa period och se vilka nya lösningar vi kan hitta för offentlig sektor och hur vi kan göra investeringar på ett så klokt och smart sätt som möjligt. Men, fru talman, det jag vill återkomma till, är sysselsättningen, det är ändå det viktigaste i ett samhälle, att folk har arbete och kan försörja sig. Naturligtvis vill vi som regering ta åt oss en viss del av äran och vi har en aktiv näringsminister och jag försöker hjälpa till så mycket som möjligt för att klara budgeten, men i grunden är det vårt eget näringsliv, det är våra företagare som skapar de viktiga arbetsplatserna ute i vårt samhälle. Det är de som ska ha en eloge för att det ser så bra ut som det gör just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Dessvärre är ekonomin inte i balans, det visar den här tilläggsbudgeten med all tydlighet. Här budgeterar landskapsregeringen med ett underskott om nästan elva miljoner euro för 2015 när det motsvarande budgeterade underskottet för 2014 skulle vara ungefär tre miljoner euro. Det här är ett trendbrott mot en sämre ekonomi, dessvärre, åtminstone om man läser den framställning som vicelantrådet tillsammans med landskapsregeringen lägger fram. Det är det som är det bekymmersamma. Man säger igen att för 2016 och 2017 kan vi stå inför besvärliga tider med tanke på vad den kommande regeringen i Helsingfors gör med inbesparingar vilket kommer att komma. Vi ska inte diskutera målsättningen för 2014 här eftersom vi inte har siffrorna. Landskapsregeringen säger att de preliminära visar ett överskott. Det har vi väldigt svårt att ta ställning till eftersom vi inte kan se några siffror.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är helt riktigt det som ledamot Perämaa säger att vi ska diskutera bokslutet närmare när vi har helheten, men verkligheten är den som det står att det är ett preliminärt överskott om 2,8 miljoner. Det är slutsiffrorna. Sedan finns det säkert orsak att diskutera innehållet och analysera den delen, det är jag den första att medge.

Sedan lyfte ledamot Perämaa fram 2015. Ja, vi har ett underskott på drygt tio miljoner, men ledamot Perämaa har liksom jag varit med några år i det här arbetet och vet mycket väl att budgeten är en plan och hittills under de 20 år som jag har varit med har ingen regering lyckats verkställa allting i denna plan. Vissa saker blir ogjorda och vissa flyttas fram. Man får nya kostnader, man får nya intäkter. Det brukar alltid bli ett lite bättre resultat. Som läget är nu 2015 tror jag att det blir svårt att få ett stort plus, men vi kommer ganska nära balans.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det där är ingenting som vi kan kontrollera och ingen kan få det bekräftat på något sätt så det blir bara vad finansministern säger. För 2014, det som de preliminära bokslutssiffrorna ska bli ett litet plus nu, där budgeterar man med minus tre miljoner euro. Nu budgeterar vi som förslaget ligger, på nästan -11 miljoner euro. Om det här inte är ett trendbrott mot något sämre vet jag inte vad det är. Sedan var det också sagt när vi gick in för ett nytt budgeteringssystem utgående från resultaträkning och affärsbokföring, så skulle vi få ett bättre budgeteringssystem, men nu säger vicelantrådet/finansministern att vi inte ska tro så mycket på vad budgeten säger för det är bokslutet som sedan visar det rätta. Det här ger en signal om att vi förmodligen inte kommer till ett bättre system eftersom det är så vagt att vi inte kan lita på budgeten alls.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Nu tycker jag att ledamoten Perämaa talar mot bättre förstånd och raljerar lite i onödan. Det vore bättre om vi gemensamt kunde konstatera att vi har en bättre ekonomi än vad vi kunde förutspå för 3,5 år sedan när den här mandatperioden inleddes. Det goda i det, ledamot Perämaa, är att nästa regering, oberoende av hur den ser ut, också har goda ekonomiska förutsättningar att sköta det åländska samhället. Det tycker jag att vi gemensamt ska glädjas åt. Vi vet inte vem som sitter i nästa regering, men den här mandatperioden har gett bättre förutsättningar än vad man kunde tro för 3,5 år sedan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack fru talman! Jag kommer att haka på frågeställningen kring hur det ser ut när året är slut. Jag minns det som finansministern sade när vi diskuterade ordinarie budgeten, han upprepade lite här i ett replikskifte. ”Vis av erfarenheten kan jag säga att vi också 2015 kommer att landa i balans”, sa han och resonerade precis som nu att man inte kommer att förverkliga hela budgeten. Om vi har tre budgeter för 2015 som visar ett underskott på totalt tio miljoner euro så borde det väl ändå vara värt att veta vilka projekt som ser ut att inte komma i mål, om det stämmer som finansministern säger att man kommer att visa ett nollresultat när året är slut. Det är ändå satsningar för tio miljoner det handlar om. Ett tydligare resonemang om det här kanske lagtinget vore värt.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror att det skulle vara intressant för ltl Axel Jonsson att studera ett antal bokslut och ett antal budgeter bakåt i tiden. Då tror jag att ledamot Axel Jonsson kommer fram till samma sak som jag erfarit med mina 20 år i regeringen. Budgeten är en plan på saker som man avser att verkställa, verkligheten kommer emot, det blir svårigheter, det blir besvär för vissa projekt, vissa saker ändrar man sig kanske på, det är bättre att göra si eller att göra så. I dagsläget kan inte jag säga vilka projekt det rör sig om, däremot är jag alldeles säker på att bokslutet för 2015 kommer att vara bättre än vad budgeten ser ut med de erfarenheter vi har hittills och om ingenting dramatiskt händer i verkligheten. Jag hoppas att det inte gör det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Det kan hända att jag har varit med för kort tid, men lite märkligt känns det att satsningar på tio miljoner försvinner, att man inte när nästan halva året har gått kan ha någon kunskap om vilken typ av satsningar det här kan vara. Det kan hända att jag har varit med för kort tid. En sak som jag har lärt mig under min tid här i lagtinget är att just den här typen av dokument kommer alltid med jämna mellanrum, olika tilläggsbudgeter, så satsningar som inte överensstämmer med verkligheten, när den ordinarie budgeten lades, så brukar alltid komma med i slutet av året. Redan nu har vi två miljoner extra på lagtingets bord. Man måste också tänka när man för en sådan diskussion att inte hela budgeten förverkligas. Nej, men det kommer också ofta önskemål om nya satsningar förrän budgetåret är slut. Har vi tio miljoner i budgetunderskott när halva året har gått och vi vet inte vilka satsningar som kommer att utebli, har man väldigt svårt att tro att vi ska landa på ett plusresultat när det här året är slut.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag väljer att ha en lite mera optimistisk syn än vad ledamot Axel Jonsson har. Det blir en lite kameral diskussion kring den ordinarie budgeten och till siffrorna som om det bara är siffror som ålänningarna lever på. När jag åtog mig uppdraget som finansminister bestämde jag mig för att jag skulle göra allt jag kan för att vi ska föra en ansvarsfull ekonomisk politik, vi hade en omställningsbudget, vi hade Projekt 2015 och vi har vidtagit många åtgärder för att sätta Åland i form, vilket vi också de facto har gjort. Samtidigt måste man ha omtanke om människorna. Företagen och människorna, det är därför vi är här. Att nu hålla på och spekulera här idag om det blir åtta eller sju miljoner och vilket projekt har ganska liten betydelse för den vanliga ålänningen. Den vanliga ålänningen vill ha ett bra och säkert arbete att gå till, barnen ska gå i en bra skola och ha en bra omsorg och blir vi sjuka vill vi ha en bra sjukvård. Det har vi idag, en bra sjukvård och vi har till och med en liten buffert på två miljoner för ÅHS idag, som vi har skapat under den här perioden. Det ska ÅHS ha eloge för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag tänkte bara röra mig kring den här Team Åland-satsningen. Jag ser hela satsningen som en satsning på hela Åland, den är inte bara riktad till Mariehamn utan det är en satsning för hela Åland. I grunden är de här satsningarna helt okej, det är många som jag har förespråkat tidigare att man borde göra. Det jag är lite förundrad över är att man nu sätter en miljon till de här satsningarna, men mera konkret vad som ska vara till vartdera projekten finns inte utan man ger en fullmakt in blanco på en miljon och sedan fördelas det här antagligen på något sätt som jag inte känner till. Det skulle ha varit intressant om man skulle ha fått det mera specificerat, vad varje projekt kostar när man ska behandla det här i utskottet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det här är en ny form som vi prövar för att kunna ge mer ekonomisk kraft till de här områdena. Jag tror säkert att ledamot Eklund kan få mera information i utskottet från näringsministern. Han är mera insatt i de olika delprojekten än vad jag är. Ledamot Eklund måste tänka sig att när man får ett investeringsanslag här i budgeten så vet man inte heller exakt vilka projekt det är. Här har vi i alla fall sagt vilka områden som man kan prioritera mellan. Sedan vet inte vi heller storleken på projekten utan det kommer den fortsatta behandlingen att visa, efter att lagtinget har behandlat detta. Det kommer en vidare behandling där.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Jag ska hålla mig ytterligare runt det här. Jag har numrerat dessa, nu är det det femte franska strecket, det berör marknadsföringen av Ålandsbilden, den offentliga och den kommersiella. Jag har många gånger lyft upp att vi för det turistiska Åland inte har en marknadsbild, en profilbild. Vad är det vi vill marknadsföra på Åland för att visa Ålandsbilden utåt. Det har varit sjöbodar, skärgårdsstenar, roddbåtar. Det har alltid varierat när man gör marknadsföringen, turistiskt. Man borde stärka Ålandsbilden och visa att det här är vi stolta över.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag säger tack till ledamot Eklund. Det är också vår uppfattning i landskapsregeringen. Det här är ett sätt att försöka få igång arbetet konkret och vi är beredda att ge resurser till det. Det verkar också som om det finns en vilja inom näringslivet, inom de större företagen, att medverka i det här. Det verkar vara en bra grund att stå på.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag föreslår att ärendet bordlägges till onsdagen den 29 april.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Jag understöder bordläggningstiden.T

Talmannen

Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Runar Karlsson understödd av ltl Tony Asumaa har föreslagit att ärendet ska bordläggas i plenum den 29 april 2015. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs i plenum till den 29 april 2015.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag kommer att vara frånvarande på onsdagen så då passar jag på att säga det jag har att säga. Jag vill från socialdemokratiska gruppen säga ett tack till vicelantrådet Roger Nordlund för en bra presentation och framför allt för den framgångsrika finanspolitik som har förts under den här perioden, som gör att vi nu ser ett rätt så hyfsat resultat redan för den här mandatperioden. Det har varit under de gångna åren mycket hätsk kritik från liberalerna om att vi inte har någon budget i balans, men nu ser vi att vi har en ekonomi i balans. För andra året i rad kan landskapsregeringen visa upp ett överskott i bokslutet.

Vi har gott sysselsättningsläge och det gladde mig att häromdagen konstatera att privatiseringen av skärgårdsfärjorna inte behöver leda till arbetslöshet som många har försökt hota med, utan det verkar som om de flesta fick arbete inom den privata sektorn istället. Man ser också att inflyttningen fortsätter. Vi har alltså många goda indikatorer på att vårt samhälle mår bra. Jag tycker också att det hedrar vicelantrådet att han ofta lyfter fram att det inte bara är fråga om strikt ekonomi och pengar utan det handlar om att skapa ett samhälle som är bra för alla. Det finns social trygghet och att barn och andra grupper som är utsatta känner att de har plats och skydd i vårt samhälle. Tack för det!

Det som har varit segt under den här mandatperioden är när landskapsregeringen har omvandlat den offentliga ekonomin med framgång har den privata sektorn haft svårt att vända utvecklingen till mera tillväxt. I vår har vi ändå kunnat notera att de viktiga stora företagen delat ut dividend. Vi har också läst att det nu startas nya företag och att generationsväxling pågår inom många företag. Det ser ut som om det på en bred bas inom det privata näringslivet sker någonting som är bra och positivt. Det kommer därför i alldeles rätt tid det som finns i tilläggsbudgeten, dvs. Team Åland och de satsningar som i regeringsprogrammet kallas till kraftsamling för tillväxt.

Vi är från socialdemokraterna tycker att det är intressanta projekt som har tagits fram och vi önskar lycka och framgång med det arbetet. De som i min grupp har framhållit ett av de viktigaste projekten är det som rör tillgänglighet, att göra Åland tillgänglig i bred bemärkelse, inte bara inom offentliga sektorn utan framför allt även inom turismen. I det här pappret talas också om tredje sektorn som en viktig tillväxtfaktor i vår ekonomi, men det dröjer med konkreta åtgärder för den här sektorn.

När vicelantrådet pratar om nästa stora reform kan jag hitta två nödvändiga reformer som måste till och det inom kommunsektorn, det vet säkert alla, men tredje sektorns finansiering måste också tittas på. Den här PAF-finansieringen måste ses över och bli mera resultatinriktad. Nu sker det ganska så rutinmässigt. De som redan har fått mycket de ska få mycket och helst mera. Det kan hända att det är motiverat, men det känns inte som att det sker någon större genomlysning av de här projekten. Istället borde man satsa på nya försök inom tredje sektorn och stöda sådan verksamhet som också går utanför Ålands gränser. Tredje sektorn är ett av de viktigaste reformområdena som vi måste fokusera på under nästa period.

Det som vicelantrådet inte berörde är Ålands radio och TV. Där är det inte bra som det är nu. Senast idag uttalade sig ansvariga ministern att hon inte hade någonting att invända å ena sidan och å andra sidan var det så svårt att hon hade överlämnat ansvaret för public service till lantrådet. Jag vill klargöra att Ålands socialdemokrater i den styrelse som sitter idag, har hela tiden haft en mycket kritisk inställning till den utveckling som har skett. Vi tycker inte att den har varit lyckosam och det verkar precis som om journalisterna nu säger att VD och majoriteten i styrelsen inte har uppfattat vad public service är. Deras uppdrag är faktiskt att skydda public service från ekonomisk och politisk påverkan utifrån. Det har givetvis indirekt att göra med finansieringssystemet.

Här har regeringen inte lyckats genomföra ett nytt finansieringssystem utan vi haltar på med de här licenserna och de här som ska gå hem till folk och försöka få dem att betala licenser. Det är ett ineffektivt system, det är ett orättvist system och det tryggar inte public service-ekonomi på lång sikt.

Socialdemokraterna är anhängare av riksmodellen, dvs. en särskild mediaskatt. Den är väldigt effektiv vad gäller uppbörden, den är socialt mycket rättvisare än det här systemet och den har många fördelar som vi inte behöver gå in på här.

Det som är allvarligt är att man inte tycks förstå att public service inte är som vilket mediabolag som helst. Det är inte att jämföra med privatföretag. När man ser på hur tidningarna styrs är det klart att ägarna inte ska lägga sig i journalisternas eller redaktionens arbete, men de är trots allt mycket, mycket mer sammanlänkade med varandra. Public service har tillkommit faktiskt i syfte att vara helt oberoende. Det är en engelsk uppfinning, det är från BBC som det hela kommer. Det finns inte något liknande system i USA, allra minst i Ryssland eller någon annan världsdel än i Europa. Det är ett alldeles utmärkt system.

När man tittar på utredningar av olika slag visar det sig att t.ex. P1 i Sverige har en mycket, mycket hög tillförlitlighet, medan dagstidningar och politiker hamnar långt nere på den här förtroendeskalan vad gäller information och fakta. Det beror på att man genom olika organisatoriska arrangemang ska se till att redaktionen sköter innehållet i verksamhet och styrelsen egentligen ska garantera att parlamenten finansierar verksamheten. Inte så att styrelsen ska hitta på olika sätt nödvändigtvis att driva in pengar, utan att förverkliga det som parlamenten säger.

Parlamentet representerar mest befolkningen av alla politiska organ. Därför hade man ett förvaltningsråd, men det togs bort. Nu har styrelserna blivit mer och mer politiska, de är mer politiskt tillsatta. Det visar sig nu kanske att det inte är lyckligt. Vem är ägarna som ska ge direktiv? Är det den exekutiva makten? Det brukar det vanligtvis inte vara.

Här har lagtinget nu, som jag ser det, ett ansvar och en uppgift. Det är tanken att man ska slå ihop jobbet som VD och redaktionschef. Det är helt, antagligen, motiverat av ekonomiska skäl, men så kan man inte utgå från i public service. Det är helt uteslutet att man ska kunna bibehålla ett ekonomiskt och politiskt oberoende med en sådan lösning. För socialdemokraternas del är det inte en möjlig modell. Sedan har det lanserats andra modeller. Nu får vi se de s.k. samarbetsförhandlingarna, ingen vet riktigt vad de syftar till. Det är helt oklart vad de ska resultera i, bl.a. för personalen. Situationen är inte bra.

Det andra jag vill säga är att det sades i offentligheten att bolaget är i ett sådant dåligt ekonomiskt skick, men inte enligt de uppgifter vi har, istället finns det pengar på kontot och ganska gott om pengar så man nog klarar sig den närmaste tiden. Bolaget har inte en sådan dålig ekonomi som det nu framställs. Här ska det läggas till pengar och det är säkert nödvändigt, men för socialdemokraterna är public service oerhört viktigt. Redaktionen ska inte vara beroende av ekonomiska och politiska krafter, inte i regeringen. Vi måste hitta lösningar som garanterar fortsatt oberoende public service. Det är en del av vår demokrati i vårt demokratiska system. Tack!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Jag vill lyfta en principiellt för mig rätt viktig fråga, men först vill jag slå fast att public service idag är viktigare än den någonsin har varit. Det är viktigt att man har en synnerligen opartisk bevakning på frågor som är viktiga för människorna. Det är det viktigaste, det får man inte tumma på. Det ägardirektivet är kvar så vitt jag förstått, kommunicerat till Ålands radio och TV ABs styrelse väldigt tydligt. De har fått i uppdrag att se till att arbeta efter det. Är det faktiskt rätt att i ett lagting diskutera ett internt styrelsearbete i ett bolag? Det kan nämligen öppna ganska konstiga effekter om vi också ska gå in i alla andra bolag som man på olika sätt kontrollerar från samhället, om vi i den här frågan ska gå in och bena på nivåer där faktiskt bara styrelsen har information.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det här är inte vilket bolag som helst. Det ska inte gå med vinst, det är inte det primära det ska alltså driva en verksamhet som heter public service, alltså media i allmänhetens tjänst. De ska bevaka makten, de ska bevaka sina ägare, i första hand landskapsregeringen, men också vi enskilda som diskuterar här i lagtinget. Därför anser jag som folkvald att jag till varje pris måste slå vakt om public service. Vi kan inte ha en styrelse för radion som inte följer public service-principerna enligt mig. Sedan har jag en helt annan uppfattning om de offentliga bolagen, jag vill ha offentlighetsprincip i alla bolag. Det är medborgarna som är ägare, vi måste komma bort från det privata.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Det är väl inte så mycket som att man ska hålla offentligheten borta som att man ska sköta det man är satt att göra så bra som möjligt. När det gäller public service och Ålands radio och TV i det här fallet, är det ett bolag som faktiskt har lyckats med konststycket att aldrig anpassa magen efter matsäcken. Man har alltid överspenderat de pengar som man egentligen har haft att förvalta. Om man nu efter vad det sägs 12 år i förlust, börjar se efter att man ska använda de pengar man har fått och inte mera, så är det på tiden rätt rejält. Jag håller med ledamoten Barbro Sundback att när det gäller finansieringssystemet är det inte optimalt. Det är också det väldigt mycket. Debatterar vi på en tradition som inte längre finns bland mediakonsumenterna, men jag hävdar att det är oerhört viktigt att föra public service, som jag vill värna och hulda. För att det ska överleva måste man också se till kostnaderna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det har att göra med historien och tillkomsten av det åländska public service. Det var för att det fanns en stark politiker som inte stod ut med bland TV. Det gjordes inte några större granskningar hur finansieringen skulle ske osv. När det hade tagits över var jag med i en mediapolitisk grupp som slog fast principerna för public service. Både tekniken och finansieringen har konstant varit försummat för det finns inte resurser på förvaltningssidan att driva de mediapolitiska frågorna. Att säga att det har gått 12 år i back stämmer inte heller. Det finns pengar, ackumulerad vinst i bolaget. Om man resonerar som ledamot Pettersson är det lite som att spänna vagnen framför hästen. Om vi vill ha public service måste vi se till att vi får ett finansieringssystem som garanterar det, inte tvärtom, att dra ner på pengarna så att man börjar fixa och trixa med VD osv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är mycket riktigt att jag inte nämnde public service i mitt anförande. Det gjorde jag medvetet för jag anser att den frågan för mig och för landskapsregeringen i det närmaste är självklar. I ett normalt nordiskt demokratiskt samhälle är public service helig. Det har vi också varit väldigt tydliga med från landskapsregeringens sida när man har gett ägardirektiv till Ålands radio och TV.

Sedan pågår det ett internt styrelsearbete. Vi har på olika sätt fått kännedom om att man jobbar med olika alternativ. Låt styrelsen jobba i lugn och ro och komma fram med ett förslag som är bra. Skulle det förslaget på något sätt strida mot public service-principen så naturligtvis är det ägarens sak att agera. Hittills har mig veterligen inget sådant beslut fattats utan det finns en intern process som går ut på att försöka skapa en så god organisation och ekonomi som möjligt i bolaget. Public service ska hävdas.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ja, det är frågan om vem som ska ta ansvaret i den här frågan. Det är lite att skygga för att det finns en djup förtroendeklyfta inom bolaget. Redaktörerna menar att den nuvarande VD:n och majoriteten av styrelsen inte driver public service. Man försöker göra om radion till något annat. Det har vi fått idag till och med en påminnelse om. Man är djupt oroad. Det räcker nog inte med att bara hoppas och tro. Man skriver också att de nu ska hålla på med samarbetsförhandlingarna, men ingen vet idag vad de syftar till.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Landskapsregeringen har som helhet förtroende för den styrelse som finns där. Som jag sade tidigare, skulle de presentera ett förslag som på något sätt strider mot public service skulle vi naturligtvis reagera i det fallet. Hittills finns det inte några sådana beslut. Däremot förstår jag att det finns en stor oro inom radion och dess organisation eftersom man börjat tala om förändringar och ekonomiska inbesparingar. Så blir det i varje organisation när man tar upp det här till diskussion. Nu bör man kanske betänka att det är radion som håller i mikrofonen och har lättare att få ut sitt budskap än vad många andra t.ex. städerskorna här i huset eller de som kör lastbil åt landskapet. Man måste också se till att man har en balans åt det hållet. Jag kan garantera ledamot Sundback att så länge jag sitter med i Ålands landskapsregering och Ålands lagting så kommer public service att hävdas och finnas kvar på Åland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det var klara besked, public service ska vara kvar. Då vill jag att utskottet klargör var gränsen går idag? Vilka förslag är oacceptabla av det som nu har kommit fram? Det andra är att jag vill att utskottet ska klargöra om det finns pengar i bolaget eller inte, inte bara säga att det nu går så dåligt att därför måste vi spara och slå ihop VD-tjänsten och redaktionschefstjänsten. Det godtar inte socialdemokraterna. Det är inte sättet man ska spara på. Då ska vi ha ett nytt finansieringssystem som garanterar verksamheten och ger utvecklingsmöjligheter. Vi är långt efter idag vad gäller vår public service.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ärendet bordläggs till onsdagen den 29 april 2015.

Remiss

4        En åländsk skattekommitté

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 1/2014-2015)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Remiss

5        Ålands universitet

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 4/2014-2015)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Remiss

6        Produktion av biogas

Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2014-2015)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Remiss

7        Höjd avskrivningsprocent för turistsatsningar

Ltl Brage Eklunds m.fl. åtgärdsmotion (MOT 7/2014-2015)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare tillfälle.

Bordläggning

8        Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor enligt 32 § AO

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande (SJPN 1/2014-2015)

Landskapsregeringens redogörelse (RS 1/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 25.05.2015. Godkänt.

Bordläggning

9        Ändring av vattenlagen

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 25.05.2015. Godkänt.

För kännedom

10      Höjd och förlängd vuxenstudiepenning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 21/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 25.05.2015.

11      Förnyat hemvårdsstöd

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 29.04.2015.

12      Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2014

Landskapsregeringens svar på revisionsberättelsen (RB 1/2014-2015-s)

Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 25.05.2015.

13      Förslag till utbildningspolitiskt program för landskapet Åland

Landskapsregeringens meddelande (M 2/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 27.05.2015.

Beslut om remiss huruvida det här ärendet ska föras till utskott eller inte fattas efter avslutad diskussion.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 29.04.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil